Årsredovisning
2024
Vi går vår egen väg
Innehållsförteckning
Introduktion
Om Ålandsbanken ........................................................................... 4
Koncernstruktur ................................................................................ 6
Året 2024 i korthet ............................................................................. 8
Vd har ordet ..................................................................................... 10
Strategi och värdeskapande
Att våga gå sin egen väg ................................................................ 14
Övergripande mål och utfall ....................................................... 16
Vår verksamhet
Private Banking ............................................................................. 19
Premium Banking ......................................................................... 21
Partnersamarbeten ...................................................................... 22
IT .................................................................................................. 24
Koncernstaber ............................................................................... 25
Våra åtaganden ............................................................................... 28
Hållbarhetsstrategi ....................................................................... 29
Ansvarsfulla investeringar ........................................................... 30
Ansvarsfull kreditgivning och likviditetsförvaltning ............. 32
Miljöansvar ....................................................................................... 34
Socialt ansvar .................................................................................. 35
Östersjöprojektet ........................................................................... 37
Styrelsens verksamhetsberättelse
Styrelsens verksamhetsberättelse ........................................... 39
Hållbarhetsrapport
Hållbarhetsrapport upprättad i enlighet med
CSRD och ESRS ................................................................................ 46
ESRS 2 Allmänna upplysningar .................................................... 47
Miljö och klimat .............................................................................. 75
Social Hållbarhet .......................................................................... 113
Bolagsstyrning .............................................................................157
Aktiefakta
Aktiefakta ..................................................................................... 164
Bokslut
Koncernens finansiella rapporter ........................................... 169
Noter till koncernens finansiella rapporter ............................ 173
Moderbolagets finansiella rapporter ..................................... 242
Noter till moderbolagets finansiella rapporter .................... 246
Styrelsens och verkställande direktörens yttrande
samt förslagtill vinstdisposition .............................................. 271
Revisionsberättelse .................................................................... 272
Hållbarhetsgranskningsberättelse ......................................... 275
Femårsöversikt .............................................................................277
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport ............................................................ 279
Styrelsen ......................................................................................... 285
Verkställande ledning .................................................................. 288
Övrigt
Definitioner ................................................................................... 292
Börsmeddelanden 2024 ............................................................ 294
Adressförteckning ...................................................................... 295
Finansiell kalender
Ålandsbanken publicerar följande delårsrapporter
under verksamhetsåret 2025:
• Delårsrapport januari–mars 29.4.2025
• Delårsrapport januari–juni 18.7.2025
• Delårsrapport januari–september 24.10.2025
Årsredovisningen och alla delårsrapporterna publiceras
på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi
Årsredovisning och delårsrapporter kan beställas under
adress: [email protected] eller Ålandsbanken Abp,
Sekretariatet, PB 3, AX-22101 Mariehamn, Åland, Finland.
Omslagsbild: Anton Sucksdorff
BokslutVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Bolagsstyrning
2
Årsredovisning 2024
Introduktion
Om Ålandsbanken .............................................................................4
Finansiell sammanfattning ..............................................................5
Legal koncernstruktur ......................................................................6
Organisationsschema.......................................................................7
Året 2024 i korthet ..............................................................................8
Vd har ordet ...................................................................................... 10
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Om Ålandsbanken
• Ålandsbanken grundades år 1919 som Ålands Aktiebank och är
listad på Helsingforsbörsen sedan 1942.
• Huvudkontoret ligger i Mariehamn. Totalt finns två kontor på
Åland och sex kontor i övriga Finland: Helsingfors, Tammerfors,
Vasa, Uleåborg, Åbo och Pargas. I Sverige har Ålandsbanken
kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.
• Till koncernen hör dotterbolagen Ålandsbanken Fondbolag Ab
och IT-bolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd.
• På Åland är Ålandsbanken alla ålänningars bank. Vi har både en
position och en vilja att vara med och utveckla framtidens Åland.
• På det finländska fastlandet och i Sverige har Ålandsbanken
en nischstrategi med inriktning på entreprenörer, välbärgade
familjer samt privatkunder med en lite större ekonomi.
Vi erbjuder två koncept: Private Banking och Premium Banking.
• Ålandsbanken har under åren etablerat sig som en innovativ före-
gångare i finansbranschen. Vårt Premium Banking-koncept lanse-
rades 2004 och det har utvecklats till en modell som våra konkur-
renter i Norden följer. Med Åland Index skapade vi 2016 en
internationell standard för hur man mäter klimatavtrycket
av privatkonsumtion.
• Ålandsbanken samarbetar med flera fintechbolag och vi levererar
också tjänster till flera bolag i finansbranschen. Ålandsbanken är
dessutom delägare i en rad bolag som vi samarbetar med.
• Ålandsbanken erbjuder sina kunder finansiella produkter som
gynnar dem ekonomiskt, men som samtidigt bidrar till en hållbar
utveckling. Östersjökontot är ett gott exempel. Räknar man med
summan för 2024 har Östersjökontot genom åren bidragit med
nästan 5 miljoner euro till projekt som förbättrar och skyddar miljön.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
4 Årsredovisning 2024
Koncernen 2024 2023 2022 2021 2020
miljoner euro
Resultat
Rörelseresultat
65,0 61,7 46,1 49,2 39,7
Årets resultat hänförligt till aktieägarna
52,3 48,7 36,8 39,9 31,5
Volymer
Utlåning till allmänheten
3 576 3 859 4 303 4 788 4 378
Inlåning från allmänheten
3 521 3 585 4 182 4 070 3 605
Aktivt förvaltat kapital
10 616 9 776 8 637 9 826 7 436
Förvaltade bolån
3 080 2 716 1 304 2
Eget kapital
336 335 317 332 292
Riskexponeringsbelopp
1 643 1 774 1 938 1 976 1 671
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital (ROE), %
17,9 17,2 12,8 14,0 11,6
K/I-tal
0,68 0,68 0,72 0,69 0,70
Kreditförlustnivå, %
0,10 0,05 0,14 0,12 0,11
Andel lån i stadie 3, brutto, %
1,63 1,61 1,61 1,23 0,89
Likviditetstäckningsgrad (LCR), %
169 156 138 139 159
Utlåning/Inlåning, %
102 107 103 118 121
Kärnprimärkapitalrelation, % 14,5 13,7 12,1 12,1 14,3
Primärkapitalrelation, % 16,3 15,3 13,6 13,6 14,3
Total kapitalrelation, % 18,1 17,1 15,2 15,4 16,5
Arbetad tid omräknad till heltidstjänster 977 906 854 815 751
Resultat per aktie, euro 3,41 3,18 2,37 2,55 2,02
Eget kapital per aktie, euro 19,95 19,98 18,85 19,39 18,76
Dividend per aktie, euro 2,75
1
2,65 2,05 2,00 1,00
Finansiell sammanfattning
1
Styrelsens förslag till bolagsstämman.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
5 Årsredovisning 2024
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd
100 %
Ålandsbanken Fondbolag Ab
100 %
Ålandsbanken Abp
Legal koncernstruktur
För vidare uppgifter om koncernstrukturen, se not K40.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 6
Organisationsschema
Intern revision
Avdelningschef Robin Löfstedt
Styrelse
Styrelseordförande Nils Lampi
Koncernchef
Vd Peter Wiklöf
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd
Vd Niclas Södergård
Affärsområdet
Åland
Direktör
Mikael Mörn
Private Banking
Premium Banking
– Citykontoret
– Lokalkontor
Företag
Corporate Banking
Juridisk rådgivning
Personlig Service
& Banking
Affärsområdet
Finland
Tf. direktör
Pasi Poikkeus
Private Banking
Premium Banking
Helsingfors
Tammerfors
Åbo
Pargas
Vasa
Uleåborg
Affärsområdet
Sverige
Direktör
Magnus Johansson
Private Banking
Premium Banking
Stockholm
Göteborg
Malmö
Koncernstab
CFO
Chief Financial Officer,
stf. vd
Jan-Gunnar Eurell
Group Finance
Treasury
IR & koncern-
kommunikation
Koncernstab
CAO
Chief Administrative
Officer
Tove Erikslund
Hållbarhets- &
HR- avdelningen
Affärsutveckling
Kundservice &
Marknadssupport
Affärsstöd
Kapitalmarknad
Affärsstöd
Financial
Crime Prevention
Koncernstab
CRO
Chief Risk &
Compliance Officer
Juhana Rauthovi
Risk Control
Compliance
Juridik
Operativa risker
& Säkerhet
Kreditberedning
Kreditprocesser
Investeringstjänster
Ålandsbanken Fondbolag Ab
Vd Carola Nilsson
Affärsområdet
Partnersamarbeten
Chef
Sofie Holmström
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 7
0
5
10
15
20242023202220212020
0
5
10
15
20
20242023202220212020
0
10
20
30
40
50
60
70
20242023202220212020
Året 2024 i korthet
Ekonomiskt sammandrag 2024
• Rörelseresultatet ökade med 5 procent och uppgick till 65,0
miljoner euro (61,7).
• Resultatet per aktie ökade med 7 procent till 3,41 euro (3,18).
• Avkastningen på eget kapital efter skatt (ROE) ökade till 17,9
procent (17,2).
• Kärnintäkterna i form av räntenetto, provisionsnetto och
IT-intäkter ökade med 5 procent till 215,6 miljoner euro (205,2).
• Kostnaderna ökade med 6 procent till 147,3 miljoner euro (138,4).
• Nedskrivningar av finansiella tillgångar (netto inklusive återvin-
ningar) uppgick till 4,0 miljoner euro (2,2) motsvarande en
kreditförlustnivå på 0,10 procent (0,05).
• Det aktivt förvaltade kapitalet ökade med 9 procent till 10 616
miljoner euro (9 776).
• Inlåningen minskade med 2 procent till 3 521 miljoner euro (3 595).
• Utlåningen minskade med 7 procent till 3 576 miljoner euro (3 859).
• De förvaltade bolånen ökade med 13 procent till 3 080 miljoner
euro (2 716).
• Kärnprimärkapitalrelationen ökade till 14,5 procent (13,7).
• Styrelsen har föreslagit en dividend på 2,75 euro per aktie (2,65),
varav 2,40 euro per aktie i ordinarie dividend (2,40) samt en till-
läggsdividend på 0,35 euro per aktie (0,25).
Rörelseresultat
miljoner euro
Kärnprimärkapitalrelation
procent
Avkastning på eget kapital
efter skatt (ROE)
procent
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
8 Årsredovisning 2024
Q1 Q2 Q3 Q4
Kvartal 1
• Ålandsbanken emitterade 21 809 B-aktier för
fullföljande av bankens åtaganden inom
ramen för 2023/2024-års aktiesparprogram
för anställda.
• Dessutom emitterades 14 411 B-aktier till
följd av bankens åtagande inom ramen för
personalens incitamentsprogram.
• Ratinginstitutet Moody’s Ratings gav för första
gången ett kreditbetyg till Ålandsbanken.
Betyget var högre än det från S&P Global
Ratings.
• På bolagsstämman den 26 mars 2024 beslöts
att i dividend för verksamhetsåret 2023 utbe-
tala 2,65 euro per aktie (2,40 euro i ordinarie
dividend samt 0,25 euro i tilläggsdividend).
Detta motsvarar ett belopp om 40,7
miljoner euro.
• På bolagsstämman valdes Malin Lombardi
till ny styrelsemedlem. Styrelsemedlemmarna
Anders Å Karlsson, Nils Lampi, Mirel Leino-
Haltia, Christoffer Taxell, Ulrika Valassi och
Anders Wiklöf återvaldes. Vid styrelsens kon-
stituerande möte samma dag valdes Nils
Lampi till ordförande och Christoffer Taxell
till vice ordförande.
Kvartal 2
• Ålandsbanken valde att ha Moody’s Ratings
som sitt enda ratinginstitut. S&P Global
Ratings återkallade därmed alla ratings
av Ålandsbanken.
• Den tredje och sista överlåtelsen av svenska
bolån från Ålandsbanken till Borgo genom-
fördes den 10 juni. Nominellt belopp för den
bolåneportfölj som överläts var 3,0 miljarder
kronor. Överlåtelsen hade inte någon väsentlig
resultateffekt för Ålandsbanken men frigjorde
likviditet och kapital.
• Placeringsfonden Ålandsbanken Kort
Företagsränta belönades av LSEG Lipper som
bästa fonden i sin kategori i Norden för andra
året i rad.
• Östersjöprojektet bidrog med 574 000 euro till
olika projekt som främjar Östersjöns tillstånd.
Kvartal 3
• För femte gången de sex senaste åren redovi-
sade Ålandsbanken ett nytt rekordresultat
efter nio månader. Kvartalsresultatet blev årets
bästa med en avkastning på eget kapital efter
skatt på 19,0 procent.
Kvartal 4
• För fjärde året i rad utsågs Ålandsbanken till
Finlands bästa Private Banking-aktör i Kantar
Prosperas undersökning Private Banking
2024 Finland.
• Ålandsbanken Fondbolag lanserade fonden
Ålandsbanken Norden Dividend. Fonden är en
unik, aktivt förvaltad aktiefond som investerar
i nordiska kvalitetsbolag med rimlig värdering
och med en god, stabil direktavkastning.
• Ålandsbanken emitterade 22 912 B-aktier för
fullföljande av bankens åtaganden inom
ramen för 2023/2024-års aktiesparprogram
för anställda.
Milstolpar under 2024
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
9 Årsredovisning 2024
Vd har ordet:
Vårt bästa rörelseresultat
någonsin, 65 miljoner euro
Under året fick vi se centralbankerna byta fot, från att under år 2023 ha bekämpat en hög
inflation med höjda styrräntor till en mer stimulerande räntepolitik med sänkta styrräntor
och där centralbankernas fokus flyttade till att få i gång tillväxten igen efter att inflationen
åtminstone kortsiktigt kändes besegrad.
Trots att kriget i Ukraina gick in på sitt tredje år
och att Israel och Hamas fortsatte sitt krig i
Mellanöstern så kunde vi ändå se en optimism
på världens aktiemarknader. Ett av få undantag
var återigen den finska börsen som under året
sjönk med 6 procent medan Stockholmsbörsen
steg med motsvarande procentsats. Den ameri-
kanska börsen rusade med över 20 procent,
mycket drivet av de sju aktier som kallas de
”magnificent seven”.
De kortare marknadsräntorna som inledde
året på en nivå runt 4 procent hann sjunka till en
nivå strax över 2,5 procent vid årsskiftet 2024–
2025. En konsekvens av de sjunkande marknads-
räntorna var att vi kunde börja se sjunkande
räntemarginaler bland de svenska och finska ban-
kerna. Ålandsbanken var här inte något undantag.
Trots sjunkande marknadsräntor kunde man
ännu under året inte se någon större aptit i
Finland på nya krediter, vare sig bland bolåne -
kunder eller företag. I Sverige kändes risk aptiten
bland bolånetagare lite högre, men även här
var det ännu relativt avvaktande stämning.
Den svenska kronan fortsatte att vara svag
under hela året och hovrade på nivån strax
under 11,50 SEK/EUR. En svag svensk krona
missgynnar Ålandsbankens resultat- och volym-
utveckling då vi redovisar i euro.
Fortsatt tillväxt i förvaltat kapital men
minskad balansräkning
Under år 2024 såg vi ett fortsatt inflöde av nya
kunder till banken. Tack vare en i huvudsak posi-
tiv utveckling på världens aktiemarknader och
ett nettoinflöde på 240 miljoner euro i våra pla-
ceringsprodukter kunde vi stänga året på en ny
rekordnivå då det gäller aktivt förvaltat kapital,
10,6 miljarder euro. Det var 9 procent högre än
år 2023 års rekordnotering.
Förvaltningsresultatet i våra placeringstjäns-
ter var över lag mycket gott under året och vi kan
tydligt visa på det mervärde som vi kan erbjuda
Peter Wiklöf, verkställande direktör.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
10 Årsredovisning 2024
våra kunder. Ett undantag var vår Bostadsfond
som fick kämpa med en svag bostadsmarknad,
vilket vi även kunde se att våra konkurrenters
motsvarande fonder gjorde.
Utlåningen minskade planenligt
Vår utlåning minskade med 7 procent till 3 576
miljoner euro. Huvudorsaken till den krympande
utlåningsvolymen var att vi planenligt genom-
förde vår tredje migrering av bolån till hypoteks-
bolaget Borgo, som vi äger tillsammans med ICA
Banken, Ikano Banken, Söderberg & Partners
och Sparbanken Syd. Under sommaren migre-
rade vi över bolån med ett sammanlagt värde på
3,0 miljarder kronor. Om vi bortser från denna
migrering så hade vi en svagt stigande utlånings-
volym, men det var tydligt att kunderna fortsätt-
ningsvis var avvaktande till att ta nya lån.
De volymer som vi hanterar åt Borgo (förval-
tade bolån), där Crosskey sköter IT-verksam-
heten medan Ålandsbankens koncernstaber
sköter den största delen av Borgos övriga dag-
liga hantering, ökade under året med 13 procent
till 3 080 miljoner euro.
Ålandsbanken bär inte någon kreditrisk i detta
samarbete utan är endast en serviceleverantör.
Inlåningen behölls på tidigare nivåer
Inlåningen slutade året på 3 521 miljoner euro,
vilket var marginellt lägre än året innan. Under
inledningen av året såg vi fortsatt att många
kunder valde att använda inlåning till att amor-
tera på sina krediter, som nu hade en klart högre
ränta än vad de hade haft under tidigare år.
Under det fjärde kvartalet kunde vi dock se
stigande inlåningsvolymer.
Ökade intäkter
Intäkterna ökade under året med 7 procent till
216,4 miljoner euro. De högre marknadsräntorna
bidrog till bättre marginaler och ett högre ränte-
netto, +5 procent, än under år 2023. Mot slutet
av året kunde vi dock se att de sjunkande mark-
nadsräntorna började påverka marginalerna
negativt.
Provisionsnettot behölls på samma nivå som
året innan, 76,4 miljoner euro. År 2023 gynnades
våra provisionsintäkter av prestationsrelaterade
intäkter på 4 miljoner euro. Detta år hade vi inte
några motsvarande intäkter. Det innebär att de
underliggande provisionsintäkterna steg pri-
märt tack vare högre kundaktivitet inom place-
ringssidan och större kundvolymer inom aktivt
förvaltat kapital.
Våra IT-intäkter ökade med 22 procent till
35,1 miljoner euro. Nya kunder hos Crosskey och
flera betydande projekt innebar en tydlig ökning
av projektintäkterna. Crosskeys orderbok ser
bra ut när man tittar ända in i 2026.
Även ökade kostnader
Kostnaderna steg med 6 procent under året till
147,3 miljoner euro, vilket var i enlighet med vår
förväntan. Vi fortsatte att investera i mer perso-
nal. Antalet anställda omräknat i arbetad tid som
heltidsanställda ökade med 71 tjänster eller
8 procent till 977. Personalkostnaderna steg med
8 procent till 87,9 miljoner euro. Vi ser nu ett avta-
gande behov av nya tjänster både inom kon-
cernstaberna och affären då vi redan har rekryte-
rat för att kunna ta emot stigande kundvolymer.
Övriga kostnader steg med 13 procent till 47,1
miljoner euro. En orsak till stigande kostnader
inom detta område var kostnader kopplade
till kunder som blev utsatta för olika typer av
telefon- och sms-bedrägerier. Ålandsbanken
har investerat både i informationskampanjer
och förbättrade möjligheter att erbjuda kund-
erna ytterligare säkerhetsåtgärder.
Våra lagstadgade avgifter sjönk under
året till noll från 3,2 miljoner euro året innan,
då de stabilitetsfonder som samlat in pengar
från bankerna på EU-nivå nu har uppnått
sin målnivå.
Ett resultat på rekordnivå
Vi stängde år 2024 med ett rörelseresultat på
65,0 miljoner euro, vilket var 5 procent bättre
än 2023. Under de senaste sex åren har
Ålandsbanken levererat ett rörelseresultat
som satt nya rekord vid fem tillfällen. Under
detta år var det vårt räntenetto och IT-intäkterna
som tog stora steg i rätt riktning. Under de tidi-
gare rekordåren var det oftast vårt provisions-
netto som via stigande förvaltningsvolymer
kunde ge oss de goda resultaten trots en
negativ räntemiljö.
Vår förmåga att skapa rekordresultat obero-
ende av räntemiljö eller orostider visar på den
välfungerande och väldiversifierade affärsmo-
dell som Ålandsbanken idag har.
Ålandsbankens långsiktiga finansiella mål är
att skapa en avkastning på eget kapital som
överstiger 15 procent. Under 2024 nådde vi en
avkastning på 17,9 procent. Vi har även kommu-
nicerat att vi förväntar oss att avkastningen på
eget kapital fortsatt skall överstiga vårt långsik-
tiga mål om 15 procent under år 2025.
Fortsatt arbete för att skapa en kultur
som uppskattas av både kunder och
medarbetare
Vi brukar beskriva det vi gör med orden:
För att leva upp till denna beskrivning krävs
det en kunnig personal. Den kunskap man behö-
ver besitta gäller inte bara hur våra tjänster fung-
erar eller hur marknader och regelverk fungerar.
Den behöver även innehålla en stor mängd med
mjuka värden där vi förstår att anpassa oss efter
kundernas behov men även att passa in i det allt
större lag som Ålandsbanken idag utgör.
För att stöda varandra i detta arbete jobbar
vi kontinuerligt med kulturfrågor som ger oss
vägledning på den väg vi vandrar. Den 20
december fick ta emot vårt helrenoverade och
med två våningar tillbyggda kontor i Mariehamn,
det så kallade Kopparhuset. Under cirka 18
månader har vår personal varit utlokaliserade på
olika platser i Mariehamn men nu får vi flytta
ihop igen, vilket kommer att underlätta vårt lag-
bygge och det fortsatta kulturarbetet.
Då vi medvetet jobbar med dessa frågor blev
det extra glädjande att få ta del av Kantar
Vi levererar den stora
bankens utbud med den
mindre bankens omtanke
och förnuft.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
11 Årsredovisning 2024
Prosperas kundundersökning där vi för fjärde året
i rad av kunderna blev utsedd till Finlands bästa
Private Bank. Två av de kategorier som kunderna
enligt undersökningen värdesätter högst, villighet
att ge service samt den personliga kontakten, var
alla kategorier som vi vann. Dessutom var
Ålandsbanken den bank som kunderna hade
högst benägenhet att rekommendera. Av de tret-
ton kategorier som mättes kom Ålandsbanken ut
som etta i nio. Med denna typ av utmärkelser kän-
ner vi oss än mer övertygade om att fortsätta
bedriva en långsiktig relationsbank.
Vi kunde under året även se fortsatt höga
kundnöjdhetssiffror i våra egna mätningar inom
vårt Premium-kundsegment.
Bland vår personal följer vi regelbundet
många olika områden men en mätning som
sammanfattar stora delar av detta är vårt enga-
gemangsindex. Det var positivt att under året se
det genomsnittliga värdet hos vår personal stiga
inom detta område.
Hållbarhetsfrågorna blir en allt tydligare
del av vår vardag
Ålandsbanken har sedan 1997 jobbat tillsam-
mans med våra kunder i hållbarhetsfrågor.
Det visar att vi inte gör det enbart på grund av
att myndigheterna nu börjar kräva handling av
alla banker utan vi gör det av egen övertygelse.
Det är en naturlig del i en bank som tänker
långsiktigt och vi vill bidra till FN:s uppsatta
hållbarhetsmål.
Under året har vi jobbat oss allt djupare in i
hållbarhetsfrågornas olika dimensioner. Vi har
tydliga mål och mäter vår påverkan på allt flera
områden. Genom den dubbla
väsentlighetsanalysen har vi en god insikt i både
vår direkta påverkan som företag som den indi-
rekta påverkan som våra tjänster och produkter
medför. På vissa områden får man konstatera
att svaren som kommer fram inte alltid är exakta
men de ger oss vägledning.
Under året har ett omfattande arbete lagts
ned på att kunna redovisa enligt de krav som föl-
jer av det nya CSRD-direktivet. En direkt konse-
kvens av detta omfattande arbete är vår nya håll-
barhetsredovisning som omfattar hela 117 sidor.
Vi är en bank som har ambitionen att växa.
Samtidigt har vi lagt målen att minska våra
utsläpp av växthusgaser. Att kombinera tillväxt
med minskade utsläpp kräver både kunskap och
en beredskap att ta medvetna beslut. Vi är dock
övertygade om att våra kunder och samarbets-
partners vill vara med på vår resa och bidra till
en hållbarare värld.
Vi fortsätter på inslagen väg
När vi ser på det förtroende som allt fler kunder
väljer att ge oss, i kombination med att det
bevisligen går att bedriva en relationsbank på
ett lönsamt sätt, ja då stiger vår övertygelse om
att vi skall fortsätta på den väg vi just nu vandrar
utan behov av stora förändringar. Samtidigt som
jag säger det så vet vi att det finns många områ-
den där vi ännu kan bli bättre och där skall vi
lägga kraften de inkommande åren.
Jag vill rikta ett stort tack till hela vår perso-
nal och även ett stort tack till våra befintliga och
nya kunder för det förtroende som ni visar oss.
Peter Wiklöf
Verkställande direktör
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
12 Årsredovisning 2024
Strategi och
värdeskapande
Att våga gå sin egen väg .................................................................14
Övergripande mål och utfall ........................................................ 16
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Att våga gå sin
egen väg
I en tid när de stora bankerna ökar sina investeringar i
digitalisering och AI, för att massbetjäna fler kunder med färre
fysiska kundkontakter, uppstår ett nytt behov. Ett behov av en
bank, där varje kund känner sig sedd, hörd och uppskattad.
Ålandsbanken har mer än ett sekel i ryggen som en självständig,
innovativ och kundanpassad bank. Vi tror att det personliga
mötet är centralt för att bygga trygga och långvariga relationer.
Därför är det självklart att vi fortsätter på den väg där kundernas
behov är ledstjärnan för vår utveckling.
• Vi erbjuder ett brett utbud av banktjänster och kapitalförvalt-
ningstjänster. Under vårt eget varumärke riktar vi oss mot privat-
personer och företag i utvalda geografiska områden på Åland,
i Finland och i Sverige.
• Vi erbjuder Banking as a Service (BaaS). Vår målgrupp är företag
som vill erbjuda sina kunder banktjänster under eget varumärke.
• Vi erbjuder IT as a Service (ITaaS). Vår målgrupp är finansiella före-
tag som behöver IT-tjänster för att kunna hantera sina kunder.
Vår vision
Vi ska vara den självklara banken för personer med ambitioner och
för företag som värdesätter relationer.
Vår position
Ålandsbanken är en placeringsbank med finansieringskunnande,
där vi skapar värde för människor och företag genom att leverera
storbankernas tjänsteutbud med den mindre bankens omtanke och
engagemang. På Ålandsbanken fokuserar vi på problemen vi löser,
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
14 Årsredovisning 2024
vilka möjligheter vi skapar och hur vi levererar olika typer av värde
till våra kunder. Vi går alltid vår egen väg, och det är så vi får allt
fler vänner med på resan.
Vårt positionsval är ambitiöst, men det är en position där vi ser
en tydlig önskan från kunder att träffa sin personliga bankkontakt
och värna det fysiska mötet. Ålandsbanken växer inom de utvalda
målgrupperna när vi lägger särskild vikt på placeringsverksam-
heten, samtidigt som vi levererar finansieringslösningar och
övriga banktjänster med utmärkt service. Som ett bevis på våra
ansträngningar och våra kunders uppskattning blev vi 2024 för
fjärde året i rad utsedda till Finlands bästa Private Banking-aktör.
Kundrelationer och förtroende
All långsiktigt hållbar bankverksamhet bygger på förtroende.
Det syns tydligt i kundernas sätt att hantera sina investeringar.
Vi vet att det krävs tid och engagemang för att bygga upp förtro-
ende hos nya kunder. Ålandsbanken erbjuder en bank som den
borde vara. En bank som vill att personer, företag och samhällen
ska ha en grogrund att utvecklas. Vi är övertygade om att starka
och långsiktiga relationer byggs upp genom goda prestationer av
ambitiösa personer.
Tillväxt
Ålandsbanken har en tillväxtstrategi, där ambitionen är att växa
såväl kapitalförvaltningsverksamheten och bankverksamheten
som IT-verksamheten.
God service via alla kanaler
Vårt Internetkontor har sedan starten varit en föregångare i bran-
schen. I utvecklingsarbetet gör vi inte skillnad mellan det fysiska
och digitala mötet. Oavsett kanal ska våra kunder alltid känna att
de får en personlig och god service. Våra relationer ska vara lika
starka i varje kanal, men vi tar också fasta på de särskilda styrkor
som olika kanaler har. För rådgivning passar personliga möten bäst,
medan Internetkontoret och bankapplikationen ger kunden en tyd-
lig överblick och möjlighet att smidigt sköta sin vardagsekonomi.
Allt fler samarbeten
Via vårt dotterbolag Crosskey Banking Solutions har
Ålandsbanken länge samarbetat med andra aktörer inom
IT-området. Genom åren har erbjudandet utvecklats och idag har
vi förmågan och möjligheterna att erbjuda andra aktörer produk-
ter och tjänster inom ett betydligt bredare område än bara
IT-tjänster. Inom fintech är Ålandsbanken redan en mångsidig och
kompetent partner med förmåga att leverera lösningar till bolag
inom de flesta finansiella områden.
Hållbarhet är en central del av vår identitet
Med en nära koppling till det åländska samhället, beläget bland
tusentals öar mitt i Östersjön, är det naturligt att hållbarhetsarbe-
tet har varit en del av vår värdegrund under lång tid. Tillsammans
med våra kunder har vi skapat produkter och tjänster som både
ökar medvetenheten och stöder konkreta hållbarhetsprojekt.
Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av vår verksamhetsstyr-
ning, där styrelse, ledning och varje medarbetare har en viktig roll.
Vår långsiktiga målsättning är att bli en klimatneutral koncern
och att i linje med Parisavtalet nå nettonoll-utsläpp av växthus-
gaser senast 2050. Inom det sociala området arbetar vi aktivt med
mål och mätetal för att säkerställa engagemang och välmående
hos vår personal. I en bredare samhällskontext arbetar vi för att
stå upp för en sund risk- och etikkultur, samtidigt som vi med alla
medel motverkar all form av finansiell brottslighet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
15 Årsredovisning 2024
0
5
10
15
20
20242023202220212020
Avkastning på eget kapital
efter skatt (ROE)
procent
Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE)
Mål, ska över tid överstiga 15 procent
0
3
6
9
12
15
20242023202220212020
0
3
6
9
12
15
20242023202220212020
Kärnprimärkapitalrelation
procent
Kärnprimärkapitalrelation
Målintervall
0
20
40
60
80
100
20242023202220212020
Utdelningsandel
procent
Utdelningsandelen, ordinarie dividend
Utdelningsandelen, tilläggsdividend
Mål, 60 procent av årets vinst, eller högre
givet att målet för kapitalstyrkan inte
underskrids
Övergripande mål och utfall
Utgångspunkten för vår verksamhetsstyrning är
ett balanserat perspektiv där våra kunder, med-
arbetare, aktieägare och andra intressenter ges
möjlighet att skapa långsiktiga värden över tid.
Under året uppdaterade vi vår verksamhetsstyr-
ning med de nya krav som ställs inom CSRD och
den dubbla väsentlighetsanalysen. Den finan-
siella styrmodellen kompletterades med håll-
barhetsmål och nyckeltal som styr oss rätt mot
vår målsättning att bli en klimatneutral bank,
med fortsatt god lönsamhet. Det är en lång resa
vi påbörjat, där tillgången på data är en av de
största utmaningarna. Vår verksamhetsstyrning
kommer därför utvecklas i takt med att mer data
blir tillgänglig.
Vår målstyrning börjar med att styrelsen till-
sammans med vd och koncernledning formule-
rar de strategiska målen och prioriteringarna.
Dessa konkretiseras och kompletteras med mät-
etal i vår treårsplan som uppdateras varje höst.
Under 2024 har vi arbetat mot följande mål:
Kundnöjdhet
Ålandsbankens målsättning är att vara Nordens
bästa aktör med de nöjdaste kunderna inom
Private Banking- och Premium Banking-
segmenten. För att veta hur väl vi lyckas genom-
för vi varje år en kundnöjdhetsmätning, där vi
mäter nöjd-kund-index (NKI) bland våra Private
Banking-kunder och kundlojaliteten via Net
Promoter Score (NPS) bland våra Premium
Banking-kunder.
2024 utsågs Ålandsbanken för fjärde året i
rad till Finlands bästa Private Banking-aktör.
Samtidigt var kundernas intresse för att rekom-
mendera Ålandsbanken fortsatt högt.
Resultatet i nöjd-kund-indexet (NKI), bland
våra Private-Bankingkunder
1
i
Finland: Vårt mål
var 1, utfallet blev 1.
Resultatet i Net Promoter Score NPS bland
våra Premium-Bankingkunder
2
: Vårt mål var mer
än 50, utfallet blev 53.
Socialt ansvarstagande
Ålandsbankens målsättning som arbetsgivare är
att ha motiverade, engagerade och friska med-
arbetare som ständigt utvecklas.
För Ålandsbanken som samhällsaktör och
arbetsgivare är det sociala ansvarstagandet vik-
tigt. Genom att löpande mäta och följa upp med-
arbetarnas motivation och arbetsförhållanden kan
vi säkerställa en sund och effektiv organisation.
1
Officiella resultat saknas för den svenska verksamheten.
2
För att kunna beräkna det totala resultatet viktas utfallet för
varje geografiskt affärssegment mot den totala affärsvolymen
(aktivt förvaltat kapital samt utlåning och inlåning från
allmänheten).
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
16 Årsredovisning 2024
Medarbetarengagemang Mål
1
Medarbetarengagemang
7,5 jämfört med målet 7,7
6,6
6,8
7,0
7,2
7,4
7,6
7,8
20242023
Ledarskapsindex Mål
1
Ledarskapsindex
7,8 jämfört med målet 8,1
0
2
4
6
8
10
20242023
0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
2022 20302028202620242022
Växthusgaser
2
miljoner ton CO
2
e
Totalsumma växthusgaser
Mål 2030: Minska med 50procent jämfört med 2021
• Medarbetarengagemang:
Mål 7,7, utfall 7,5
1
.
• eNPS (rekommendation som arbetsgivare):
Mål 26, utfall 18.
• Ledarskapsindex:
Mål 8,1, utfall 7,8
1
.
Finansiella mål
Ålandsbankens övergripande och långsiktiga
finansiella mål är:
• Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE),
ska över tid överstiga 15 procent. Utfallet blev
17,9 procent.
• Kärnprimärkapitalrelationen ska överstiga
Finansinspektionens minimikrav med 1,75–3,0
procentenheter. Utfallet blev 5,1 procenten-
heter över Finansinspektionens minimikrav.
• Utdelningsandelen ska vara 60 procent av årets
vinst, eller högre, givet att målet för kapitalstyrkan
inte underskrids. Styrelsens förslag är att i ordina-
rie dividend dela ut 70 procent av årets vinst.
Miljö- och klimatrelaterade mål
Klimatförändringar är fortsättningsvis ett
högprioriterat område för vår verksamhet,
där den stora påverkan finns i värdekedjan,
främst nedströms.
Baserat på den senaste väsentlighetsanaly-
sen har vi inom vår kreditgivning till privatperso-
ner och företag identifierat cirkulär ekonomi
med inriktning på resurseffektivitet, som vårt
andra väsentliga påverkansområde. Mål-
sättningen omfattar krediter som har en hög
resursförbrukning och därmed också en hög
belastning på miljön och klimatet, exempelvis
projekt inom fastighetssektorn. Inom dessa
områden finns det ett stort behov av en cirkulär
omställning för att spara så mycket av naturens
resurser som möjligt. Vi fortsätter arbetet under
2025 för att fastställa en baslinje med tillhö-
rande målsättningar. (Våra klimatrelaterade mål
redovisas i hållbarhetsrapporten E1-4).
Ålandsbankens långsiktiga klimatmål avse-
ende utsläpp av växthusgaser är:
• Minska utsläppen med 50 procent senast 2030,
jämfört med nivån 2021.
• Klimatneutralitet 2035.
• Nettonollutsläpp 2050.
• För bolån är målsättningen att minska den
finansierade utsläppsintensiteten (CO
2
e/m
2
)
med 26 procent jämfört med basåret 2021.
Ålandsbankens totala utsläpp för 2024 mot-
svarar en ökning med 21 procent jämfört med
basåret. För bolån ökade intensiteten med
1 procent jämfört med basåret.
1
Ålandsbankens målsättning är att resultaten ska överstiga branschindex. Maximalt utfall 10.
2
Ökningen beror till en liten del på den egna operativa
verksamheten, där vi ser en ökning av växthusgasutsläppen
drivet av inköpta varor och tjänster, där en stor del av de
ökade inköpen härrör från renoveringen av huvudkontoret
i Mariehamn. Ökningen i stort drivs dock av kundernas
placeringar, som finns i scope 3 nedströms i kategori 15.
Där är en starkt bidragande faktor det faktum att
mängden innehav har ökat, vilket får följdeffekten att
växthusgasutsläppen också ökar. Datatillgängligheten
ökar också, vartefter andra företag utökar sin rapportering.
Vi bedömer att jämförbarheten mellan olika år för dessa
växthusgasutsläpp fortfarande är svårbedömd, då kvaliteten
generellt är låg för scope 3-data. En stor variation finns också
i omfattningen av rapporterade utsläppsdata mellan olika
företag, vilket gör att uppgifterna om exponeringarna inte
är tillräckligt exakta för att användas för jämförelser. Till viss
del ser vi att rapporteringen från de bolag som vi investerar i
har utvecklats och att en större andel av bolagen rapporterar
scope 3. Denna utveckling är positiv, även om den ökade
mängden data medför att våra utsläppssiffror stiger.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
17 Årsredovisning 2024
Vår
verksamhet
Private Banking ............................................................................. 19
Premium Banking ......................................................................... 21
Partnersamarbeten ...................................................................... 22
IT ......................................................................................................... 24
Koncernstaber ................................................................................. 25
Våra åtaganden ............................................................................... 28
Hållbarhetsstrategi ........................................................................ 29
Ansvarsfulla investeringar ............................................................ 30
Ansvarsfull kreditgivning och likviditetsförvaltning ............... 32
Miljöansvar ....................................................................................... 34
Socialt ansvar ................................................................................. 35
Östersjöprojektet ............................................................................ 37
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Stark tillväxt och exceptionell kundlojalitet
Ålandsbanken Private Banking innefattar Private Banking-verksamheten på Åland, i Finland
och i Sverige samt kapitalförvaltning (Ålandsbanken Fondbolag Ab med tillhörande dotterbolag).
För att kunna leverera tjänsten Private Banking
tillhandahåller vi ett team av medarbetare speci-
aliserade på förmögenhetsförvaltning, rådgiv-
ning, finansieringslösningar, juridik, personlig
service och banktjänster. Vår ambition är att
hjälpa våra kunder i livets alla skeden.
Private Banking utgör en av hörnstenarna i
Ålandsbankens affärsverksamhet. Det är inom
Private Banking som Ålandsbanken har sin
största affärsverksamhet på det finländska fast-
landet och i Sverige.
Under året fortsatte Private Banking locka
nya kunder på de tre geografiska marknaderna.
Det kundsegment som växer snabbast är kunder
med stora förmögenheter.
2024 präglades av avvaktande hållning på
aktiemarknaden, vilket syntes i provisionsintäk-
terna. Samtidigt skapade högre marknadsräntor
betydligt bättre förutsättningar för verksamhet-
ens räntenetto. Nettoinflödet av aktivt förvaltat
kapital var dock fortsatt högt, trots den turbu-
lenta omvärldssituationen. Beaktat marknads-
värdeförändringar, ökade det aktivt förvaltade
kapitalet med 9 procent till 10 616 miljoner euro.
För fjärde året i rad utsågs Ålandsbanken till
Finlands bästa Private Banking-aktör i Kantar
Prosperas undersökning Private Banking 2024
Finland. Undersökningen visar att kunderna
uppskattar bankens långsiktiga arbete med
kundrelationer, förmögenhetsplanering
och hållbarhet. Vår övergripande prestation
och kundernas vilja att rekommendera
Ålandsbanken är mycket hög, vilket vittnar om
ett starkt förtroende och en hög lojalitet bland
våra kunder.
Ålandsbankens kundundersökningar visar att
kunderna fortsättningsvis uppskattar oss för vår
personliga service och etiska standard, samti-
digt som vårt investeringsresultat och hållbar-
hetsarbete får högt betyg. Våra kunder fokuserar
i allt högre utsträckning på hållbarhet vid val av
investeringar, och vårt hållbarhetsengagemang
differentierar oss på marknaden. Genom medial
synlighet för våra kapitalförvaltningsexperter
ökade kännedomen om Ålandsbanken som för-
mögenhetsförvaltare betydligt.
Kapitalförvaltning
Ålandsbanken Fondbolag ansvarar för kapital-
förvaltningsverksamheten inom Ålandsbanken-
koncernen och bedriver sin verksamhet i
Helsingfors, Stockholm och Mariehamn.
Fondbolaget erbjuder ett brett utbud av place-
ringsprodukter, även tillgängliga på andra
Från vänster: Mikael Mörn, direktör för affärsområdet Åland,
Magnus Johansson, direktör för affärsområdet Sverige, Carola Nilsson vd Ålandsbanken Fondbolag,
Pasi Poikkeus, tf. direktör för affärsområdet Finland.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
19 Årsredovisning 2024
0
3 000
6 000
9 000
12 000
20242023202220212020
Aktivt förvaltat kapital
miljoner euro
plattformar än Ålandsbankens Private- och
Premium Banking. De största volymerna utanför
Ålandsbanken återfinns inom ramen för det
svenska premiepensionssystemet. Det pågår
dock en upphandlingsprocess i Sverige där anta-
let fonder som ska vara tillgängliga för svenska
pensionssparare kraftigt begränsas.
Vid utgången av 2024 var det aktivt förval-
tade kapitalet 10,6 miljarder euro. Ålandsbanken
Fondbolag förvaltar cirka 5 miljarder euro i
UCITS-fonder och AIF-fonder. Verksamheten
bedrivs i Finland och Sverige.
De miljömässiga, sociala och bolagsstyr-
ningsrelaterade aspekterna (ESG) är idag helt
integrerade i investeringsprocessen.
2024 präglades marknaden av fortsatt geo-
politisk oro och tudelad ekonomisk utveckling,
med en amerikansk ekonomi som fortsatte
växa, medan Kina och Europa hade fortsatt mot-
vind. Trots hög volatilitet skapade tillgångsallo-
keringen en meravkastning under året, främst
tack vare hög exponering mot risktillgångar.
Merparten av våra aktivt förvaltade place-
ringsfonder överträffade jämförelseindex under
året. Ålandsbanken Nordiska Småbolag och
Ålandsbanken Global visade stark avkastning.
Den europeiska aktiemarknaden var utma-
nande, och Ålandsbanken Europa Aktie preste-
rade något under fondens jämförelseindex.
Ålandsbankens räntefonder presterade väl,
särskilt de fonder som placerade på korta ränte-
marknaden. Fonden Ålandsbanken Kort Före-
tagsränta belönades av LSEG Lipper som bästa
fonden i sin kategori i Norden för andra året i rad.
Värdenedgången på bostadsmarknaden i
Finland, med anledning av den svaga efterfrågan
på bostäder i Finland, ledde till att den årliga
avkastningen för specialplaceringsfonden
Ålandsbanken Bostadsfond uppvisade negativ
årlig avkastning. Däremot lyckades special-
placeringsfonden Ålandsbanken Tomtfond
uppnå den bästa årliga avkastningen i
sin verksamhetshistoria.
Specialplaceringsfonden Ålandsbanken
Vindkrafts genomsnittliga årsavkastning har
sedan starten den 31 december 2020 varit
omkring 9,5 procent, beroende på fondandels-
serie. Trots att vissa vätgasprojekt har försenats,
uppskattar stamnätsbolaget Fingrid att efterfrå-
gan på el i Finland kommer att öka med över 50
procent redan till år 2030. Detta skapar goda
verksamhetsutsikter för fonden Ålandsbanken
Vindkraft även i framtiden.
Under året lanserade Fondbolaget place-
ringsfonden Ålandsbanken Norden Dividend,
en ny fond som investerar i kvalitetsbolag på
den nordiska aktiemarknaden, med fokus på
regelbunden utdelning. Fonden introducerades
på den svenska och finländska marknaden
under fjärde kvartalet och hade vid årets slut ett
förvaltat kapital på 94 miljoner euro.
Fondbolaget införde även nya andelsklasser i
UCITS-fonderna för att attrahera institutionella
och professionella investerare.
År 2025 väntas en investeringsmiljö där
inflationstrycket stegvis avtar, ränteläget fort-
sätter att normaliseras och konjunkturen grad-
vis förbättras. Förvaltningsportföljerna hade
vid utgången av 2024 en tydlig övervikt i aktier
och företagskrediter, vilket avspeglar en positiv
marknadssyn.
Vår investeringsfilosofi bygger på aktivt
ägande av kvalitetsbolag med rimliga värde-
ringar, och vi tror att den filosofin kommer ha
goda förutsättningar att skapa mervärde för
våra kunder och fondandelsägare även
under 2025.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
20 Årsredovisning 2024
Ökad kundnöjdhet och stark
tillströmning av nya kunder
Inom affärssegmentet Premium Banking redovisar vi samtliga privat- och företagskunder
som inte är Private Banking-kunder. Lite förenklat består affärssegmentet av tre kundkategorier:
Premium Banking-kunder, företagskunder på Åland och övriga kunder, som ofta har en relation
till andra Premium Banking-kunder.
Samarbetet mellan Private Banking och
Premium Banking fortsatte att utvecklas på alla
tre hemmamarknader. I takt med att Private
Banking har fått en allt större andel mycket för-
mögna kunder har kunder som tidigare betjäna-
des av Private Banking flyttats till Premium
Banking för att erbjudas mer tid och anpassad
service. Kapitalförvaltningsaffären har de
senaste åren fått en allt större vikt inom
Premium Banking. Premium Banking-
erbjudandet kännetecknas av en hög personlig
servicenivå.
Antalet Premium Banking-kunder ökade
snabbt under året. Affärsområdet Finland har
gynnats av Handelsbankens nerläggning i
Finland och har fått många nya helhetskunder
därifrån, men även lyckats få in kunder från
andra banker.
Östersjökontot har under året ökat kraftigt i
popularitet som ett intressant och hållbart
inlåningsalternativ.
Kundundersökningar bekräftar fortsättnings-
vis att våra kunder uppskattar den personliga
service som vi erbjuder. Kundnöjdheten har ökat
från föregående år, som redan då låg på en hög
nivå. Våra kunder är i hög utsträckning villiga att
rekommendera oss för sina vänner.
Vi satsar kontinuerligt på kompetenshöjning,
där vår personal under året har deltagit i både
interna och externa utbildningar.
Enheten Ålandsbanken Företag är marknads-
ledaren på Åland och erbjuder ett stort utbud av
tjänster och produkter som är anpassade för de
åländska företagen.
Enheten Ålandsbanken Corporate Banking
hanterar större koncerner med internationell
inriktning och med säte på Åland. Dessutom
erbjuder enheten kvalificerade finansierings-
tjänster till befintliga och potentiella kunder hos
Private Banking i Finland och Sverige. Under året
ökade intresset för Ålandsbankens erbjudande
inom Corporate Banking. Särskilt glädjande var
de finansieringsupplägg som gjordes tillsam-
mans med företagare som även valt oss för
sin placeringsverksamhet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
21 Årsredovisning 2024
Skalfördelar för Ålandsbanken
genom externa tjänsteleveranser
Ålandsbankens partnersamarbeten omfattar huvudsakligen tjänsteleveranser till finansiella
bolag med egna verksamhetstillstånd. Därtill finns även samarbeten med fintech-bolagen
Doconomy och Dreams. Vi har också ägar intressen i de fyra partnerföretagen Dreams,
Doconomy, Borgo och Plusius.
Affärsidén för Ålandsbankens partnersamarbe-
ten kan summeras till att skalfördelar ska upp-
nås genom att nyttja befintliga resurser i högre
grad. Samma resurser för IT, processer och kun-
skap kan användas av fler och på det sättet
breddas nyttan. Produktpaletten är bred inom
affärsområdet, då affärsvolymer finns för inlå-
ning, utlåning, aktivt förvaltat kapital, förmed-
lade betalningar och förmedlade bolån. Under
året genomfördes en kundundersökning som
gav ett gott resultat och visar att vår personal
uppskattas och är tillgänglig för våra partner-
aktörer, som i hög grad skulle rekommendera
andra att samarbeta med Ålandsbanken.
Under 2024 har investeringsklimatet varit
tufft för bolag som behöver kapital för att nå lön-
samhet. Antalet nystartade fintechbolag har
minskat, medan de befintliga aktörerna har
behövt jobba hårt få att finansiera sina verksam-
heter. Glädjande nog kunde Ålandsbankens
samarbetspart Doconomy trots detta under
våren säkra 400 miljoner kronor i en investerar-
runda med investerare som UBS från Schweiz,
kortjätten Mastercard och amerikanska
Clearvision Ventures. I dag är Doconomy klart
marknadsledande gällande hållbarhetsberäk-
ningar för den finansiella sektorn och Åland
Index, som utvecklades av Ålandsbanken, når
över 100 banker i mer än 30 länder över hela
världen. Det innebär att mer än 850 miljoner
människor har tillgång till tjänster som möjlig-
görs av Åland Index.
Det utmanande investeringsklimatet har lett
till att fintechbolaget Dreams, som sedan 2016
har erbjudit en app för personer som vill få en
bättre vardagsekonomi, behövt fokusera både
på kostnadsbesparingar och justeringar av sin
strategi för att fortsatt kunna serva sin kundbas
om över en halv miljon personer i Sverige och i
Norge. Under 2025 kommer Ålandsbanken
avsluta samarbetet med Dreams, då vi ser att
bolagets fortsatta strategi bättre matchar andra
bankaktörer som vill erbjuda en kraftig expan-
sion av kreditgivning för konsumtionslån.
Under året kompletterades tjänsteleveran-
sen till Borgo med produkter som exempelvis
Sofie Holmström, affärsområdeschef för Partnersamarbeten.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
22 Årsredovisning 2024
0
1 000
2 000
3 000
4 000
20242023202220212020
Förvaltade bolån
miljoner euro
utlåning för bostäder och bostadsrätter under
pågående nybyggnationsfas. I juni gjordes även
en slutlig överlåtelse av bolån om 3,0 miljarder
kronor från Ålandsbankens balansräkning till
Borgo. Efter sommaren noterades en ökad akti-
vitet på den svenska bolånemarknaden, varpå
Ålandsbankens kredittjänst till Borgo i slutet av
året hanterade omkring 35 miljarder kronor i för-
valtade bolån. I tillägg hanteras konton och
betalningsförmedling samt Treasury, ekonomi-
funktion och myndighetsrapportering med
datalagring till Borgo. Under året anslöt även
ytterligare en bolåneförmedlare till Borgo,
Lån & Spar, som kompletterar den befintliga
förmedlargruppen bestående av ICA Banken,
Ikano Bank, Söderberg & Partners, Sparbanken
Syd och Ålandsbanken.
Tjänsteleveranser finns också inom betal-
ningsområdet. Tillståndspliktiga aktörer som
erbjuder smidiga betalningslösningar till mark-
naden kan erbjudas att använda Ålandsbankens
befintliga infrastruktur för betalningar både i
Sverige i svenska kronor och i Europa i euro.
Under 2024 uppgick antalet förmedlade betal-
ningar till omkring 12 miljoner. Provisions-
intäkterna från de etablerade samarbetena är
därmed betydande och i tillväxt.
Under 2025 förväntas fortsatt tillväxt genom
framför allt ökning av förvaltade bolån samt
förmedlade betalningar till externa aktörer.
Tillväxten gynnar Ålandsbanken och ger allt
bättre skalfördelar, då nya intäkter växer alltmer
kopplat till befintliga tjänster med tillhörande
kostnader.
I några av bolagen som Ålandsbanken samar-
betar med har vi valt att gå in i en ägarroll paral-
lellt med leverantörsrollen. I slutet av 2024 hade
vi ägarintressen i fyra partnerföretag: Dreams,
Doconomy, Borgo och Plusius.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
23 Årsredovisning 2024
0
10
20
30
40
20242023202220212020
Koncernexterna IT-intäkter, Crosskey
miljoner euro
Vi möjliggör människors vardag och drömmar
På Crosskey är vi stolta över att våra lösningar används av en sjättedel av den finländska befolkningen och
av en växande andel i Sverige. För oss handlar det inte bara om teknik och transaktioner utan om människorna
bakom varje transaktion. Genom våra plattformar och lösningar inom bank, kort och kapitalförvaltning
skapar vi trygghet och tillgänglighet i vardagen. Under 2024 har vi fortsatt att investera i säkerhetslösningar
och processer för att möta ökande cyberhot och lagkrav.
Fokus på stabilitet och säkerhet
Crosskeys kunder har många slutkunder som
litar på att vi varje dag levererar stabila och
säkra system. Cyberhoten blir allt fler, och vi har
under 2024 fortsatt investera i säkerhetslös-
ningar och processer för att försäkra tryggheten
för våra kunder. För oss handlar det om mer än
bara teknik – det handlar om att skapa förtroende.
Säkerhet och trygghet är ett område vi är fast
beslutna om att fortsätta investera i under kom-
mande år, eftersom våra kunders säkerhet är vår
högsta prioritet. Dessutom ser vi hur lagkraven
ökar, med exempelvis DORA och NIS2 , vilket driver
hela branschen mot ett starkare fokus på säkerhet.
Crosskey genomförde återigen sin PCI-DSS-
certifiering för tolfte året i rad med lyckat resultat.
Milstolpar 2024
Under 2024 har vi fokuserat på implementa-
tionsprojektet för POP-bankerna, där vi planerar
att gå i full produktion under 2025. Samtidigt har
vi med framgång genomfört migreringen av
Handelsbankens finländska privatpersonskund-
bas till S-Banken och bistått Ålandsbanken med
att en tredje gång migrera deras bolån till Borgo.
I maj 2024 firade vi ännu en milstolpe då vi
migrerade Mangold till vår kapitalmarknads-
plattform. Denna plattform är nu väletablerad
på den svenska marknaden.
Betalningsområdet har genomgått en
spännande utveckling i Norden och Europa
under många år. Vi har fortsatt med vår imple-
mentation av SEPA Instant och nu även RIX-
INST i Sverige.
Vår personal - nyckeln till framgång
Vi strävar efter att bygga en kultur där kunskap
och starka relationer står i fokus – både med
våra anställda och våra kunder. Under året har
vi välkomnat nya medarbetare som med sin
kompetens och sitt engagemang bidrar till vår
gemensamma resa. Idag är vi 412 dedikerade
medarbetare som tillsammans driver Crosskey
framåt, en ökning med 30 medarbetare.
Crosskey firade 20-årsjubileum som bolag
under året. Det är roligt att se att så många
anställda har valt att vara med oss sedan början.
Lika roligt är det att se att flera av Crosskeys
kundrelationer är lika långa – ett bevis på att
starka relationer är viktigt i affärssammanhang.
Crosskey och AI
Artificiell intelligens har blivit en viktig del av vårt
utvecklingsarbete. Det är ett område som
utvecklas i en rasande takt, fullt av möjligheter
men också utmaningar. Under 2024 tog vi vårt
pilotprojekt inom AI och utveckling och utökade
det till en större skala, vilket innebär att vi nu ser
konkreta resultat av vårt arbete. Vi kommer att
fortsätta denna spännande resa och ser fram
emot hur AI kan hjälpa oss att förbättra våra
tjänster ytterligare under de kommande åren.
Hållbarhet
Hållbarhetsarbetet är integrerad del av vårt
arbete. Under många år har vi sett till att våra
tekniska lösningar drivs med grön el, vilket inte
bara minskar vår klimatpåverkan utan också
säkerställer en hållbar framtid. Inom social håll-
barhet strävar vi efter att skapa en långsiktigt
hälsosam arbetsmiljö, där balans mellan arbete
och privatliv är central – något vi främjar genom
flexibla hybridlösningar. Vi har även utökat vårt
hållbarhetsarbete och jobbar aktivt med att öka
vår återanvändning av hårdvara, för att minska
vårt miljöavtryck ytterligare.
Niclas Södergård verkställande direktör
för Crosskey Banking Solutions Ab Ltd.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
24 Årsredovisning 2024
Koncernstaber
Ålandsbanken har tre koncernstaber med totalt 290 medarbetare i Mariehamn,
Helsingfors och Stockholm.
CFO-staben leds av Chief Financial Officer
Jan-Gunnar Eurell och består av avdelningarna
Treasury, Group Finance och IR &
Koncernkommunikation.
CRO-staben leds av Chief Risk & Compliance
Officer Juhana Rauthovi och består av avdelning-
arna Risk Control, Compliance, Operativa risker
& Säkerhet, Juridiska, Kreditberedning,
Kreditprocesser och Investeringstjänster.
CAO-staben leds av Chief Administrative Officer
Tove Erikslund och består av avdelningarna
Affärsstöd, Affärsstöd Kapitalmarknad,
Kundservice & Marknadssupport,
Affärsutveckling, Hållbarhets- & HR avdelningen
och Financial Crime Prevention.
Staberna som tjänsteleverantör
Ålandsbankens koncernstaber har en central roll
i att stödja koncernledning och styrelse i det
strategiska beslutsfattandet och i verksamhets-
styrningen. Staberna fyller vidare en viktig funk-
tion i kommunikation med tillsynsmyndigheter,
ratinginstitut, skuldinvesterare och aktieägare.
Koncernstaberna levererar affärsstödjade
tjänster internt inom Ålandsbanken men också
externt till kunder på de nordiska marknaderna.
Affärsstödjande tjänster omfattar daglig banks-
tjänster, finansierings- och placeringstjänster.
Stöd erbjuds även inom kundtjänst, HR, juridik,
finans och verksamhetsstyrning. I staberna finns
också ansvar för Ålandsbankens inköpsarbete,
IT-utveckling och IT-beställaransvar gentemot
Crosskey. Staberna säkerställer att verksamheten
lever upp till gällande regelverk och tillsynskrav.
Borgo är det enskilt största externa samarbe-
tet, där Ålandsbankens staber tillsammans med
Crosskey tillhandahåller en nyckelfärdig tjänst
med tillhörande system avseende bland annat
bolånetjänster, vissa betalningstjänster, inlå-
ningstjänster, Treasurytjänster, redovisnings-
tjänster och myndighetsrapporteringstjänster.
Processeffektivsering och IT-utveckling
Ålandsbanken har inom många områden väl
fungerande processer som står sig bra i en
branschjämförelse. Personalnöjdheten och
motivationen mäts kontinuerligt och är fortsatt
hög inom de flesta stabsavdelningar.
Ambitionen är likväl att fortsätta utvecklas och
bli ännu bättre och effektivare.
Koncernbokslut och interna styrrapporter,
som är klara bankdag fem, är exempel på väl
Tove Erikslund, Chief Administrative Officer, Jan-Gunnar Eurell, Chief Financial Officer och
Juhana Rauthovi, Chief Risk & Compliance.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
25 Årsredovisning 2024
fungerande rapporteringsprocesser. Affärs -
analys- och kundlönsamhetsrapporter, som
upp dateras från datalagret, är andra exempel.
Utvecklingsprojekt har under året varit inrik-
tade på att minska drift- och licenskostnaderna
för IT-system, förbättra systemstöd och proces-
ser både för kundansvariga och backoffice.
Som stöd i det arbetet har vi fortsatt använda
automationsteknik i form av Robotic Process
Automation (RPA) och datalagret.
Arbetsplatsutrustningen har successivt
moderniserats och effektiviserats. Ett systema-
tiskt arbete med inköp och leverantörsrelationer
har lett till allt lägre kostnader för köpta tjänster.
De senaste åren har Crosskeys ekonomifunk-
tion framgångsrikt integrerats i koncernorgani-
sationen. Det har inneburit att Crosskeys pro-
cesser kunnat integreras i koncernens processer
bland annat vad gäller internredovisning, bok-
slut, rapportering och inköp. Det riktigt stora
framtidsområdet i samverkan med Crosskey är
Data and Analytics, där flera seniora nyckelper-
soner tillkommit de senaste åren för att minska
konsultberoendet och driva utvecklingen.
Inom områdena för betalningar, kund och
konto samt placeringar var 2024 fortsättningsvis
ett utvecklingsintensivt år. Främst handlade det
om att anpassa verksamheten till marknads-
och regelverksförändringar. Förändringarna
gäller allt från ökade krav på kundkännedom
och riskhantering till stora infrastrukturella för-
ändringar inom i synnerhet betalområdet.
Bedrägerier riktade mot våra kunder är fort-
satt en utmaning som vi ser i vår verksamhet.
Vi arbetar kontinuerligt för att mitigera risken för
bedragare att utnyttja våra kunder och våra
system. Genom att implementera förbättrade
säkerhetsåtgärder både i våra digitala system
och på produktnivå, förfina vår monitorering
och utbilda våra kunder strävar vi efter att skapa
en tryggare miljö där vi snabbare identifierar och
motverkar bedrägerier.
Det finns ett fortsatt stort tryck från myndig-
hetshåll kopplat till betalningar och områdena
AML/CFT och bedrägeri, vilket märks av i form av
flertalet regelverks- och marknadskrav som blir
gällande under 2025–2026. Mot bakgrund av
detta bildades avdelningen Financial Crime
Prevention i slutet av året. Genom avdelningen
skapas ännu bättre organisatoriska förutsätt-
ningar till effektiva insatser inom motverkande
av penningtvätt, bedrägerier och finansiering
av terrorism.
För att förbättra kundupplevelsen och ytter-
ligare stärka hållbarheten har Ålandsbanken
under året fortsatt att digitalisera kundutskick
med huvudfokus på kapitalmarknadsrelaterade
utskick. Vi har också arbetat med att förbättra
användarupplevelsen samt utöka tjänsteutbu-
det och självservicemöjligheterna i Mobilbanken
och Internetkontoret.
För att ytterligare öka standardiseringen och
skapa förutsättningar för ökad skalbarhet har
staberna under året arbetat med att definiera
servicelöften och standarderbjudanden.
Inom kreditområdet har agendan under året
dominerats av nya myndighetskrav och regel-
verksimplementation, bland annat införandet av
ett positivt kreditregister i Finland, Basel IV,
utveckling av nya kreditriskmodeller och pro-
cessutveckling för våra partnersamarbeten.
Analysen och kontrollen för att säkerställa en
fortsatt god kvalitet på bankens kreditgivning
har stärkts.
Utvecklingsarbetet inom staberna kommer
under 2025 att präglas av regelverksanpass-
ningar av verksamheten. Satsningarna för att
öka effektiviteten och stärka kundupplevelsen
drivs som prioriterade utvecklingsprojekt, och
de fortsätter vid sidan av vårt löpande förbätt-
ringsarbete. Inom kapitalmarknadsområdet
planerar vi också att ta nästa steg mot att ytter-
ligare harmonisera systemen och processerna,
så att vi på sikt har samma system i Sverige
och Finland.
Hos Kundservice ökade ärendevolymerna
från 10 500 ärenden per månad under 2023 till
i snitt 11 800 ärenden per månad under 2024.
Kunderna kan kontakta Ålandsbankens kund-
service via telefon, Internetkontoret och Mobil-
banken samt via mejl och chatt. Den kundunder-
sökning som vi gjorde visade att Kundservice
håller en fortsatt hög kvalitet i sina kundmöten.
Generell nöjdhet betygsattes av våra kunder till
88 på en skala 0–100. Vår målsättning var att
uppnå betyget 90.
Under 2024 har avdelningen Human
Resources implementerat ett så kallat Learning
Management-system (LMS), KeyCourse, i syfte
att skapa förutsättningar för kontinuerligt
lärande och effektiva processer samt transpa-
rens inom det. För att skapa förutsättningar för
ett gott ledar- och medarbetarskap har ett fokus -
område varit kultur- och värdegrundsfrågor.
Engagemang, motivation och ledarskap
mäts och följs upp kontinuerligt. Trenden var
fortsatt positiv under 2024.
Juridiska avdelningen har haft stort fokus på
implementeringen av ett flertal hållbarhetsrela-
terade EU-regelverk. De här regelverken har fått
betydande påverkan på bankens sätt att infor-
mera och rapportera förhållande till kunden.
Regelverken är komplexa och spänner över flera
sektorer vilket gör dem extra utmanande att
implementera konkret och korrekt.
Likviditet och finansiering
Treasury ansvarar direkt för cirka en fjärdedel av
Ålandsbankens balansräkning och indirekt för
hela balansräkningen vad gäller ränterisk och
valutarisk. Treasury har stor betydelse för ban-
kens lönsamhet. I arbetet med likviditetsförvalt-
ning och ränteriskhantering har först snabbt sti-
gande och sedan sjunkande marknadsräntor
ställt krav på nya lösningar för att nå hög avkast-
ning i Treasuryportföljen och samtidigt hantera
marknadsrisker. Även internräntemodellen
har uppdaterats.
Under 2024 förföll ett säkerställt obligations-
lån på 300 miljoner euro. Under 2025 finns inga
förfall av säkerställda obligationer.
Sedan Ålandsbankens svenska bolån flytta-
des över till Borgo har Ålandsbanken inte längre
någon egen svensk hypoteksbanksrörelse utan
endast en egen finsk.
Andra försvarslinjen
Koncernstaben Risk Office har som huvudsakligt
uppdrag att skydda Ålandsbankens kapital,
resultat och varumärke genom att erbjuda ett
ramverk för risk- och kredithantering.
Avdelningarna Risk Control, Operativa Risker &
Säkerhet och Compliance bedriver oberoende
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
26 Årsredovisning 2024
kontroll och följer löpande upp och utvärderar
bankens regelefterlevnad och riskexponeringar.
Dessutom ger avdelningarna råd och stöd samt
rapporterar till ledning och styrelse. Banken ska
upprätthålla en sund riskkultur som motsvarar
bankens riskaptit och förmåga att bära risker.
För Risk Control präglades verksamhetsåret
2024 av nya myndighetskrav och en föränderlig
omvärld. Avdelningen deltog i implementatio-
nen av bland annat ett nytt regelverk för beräk-
ning av ränterisk i bankboken (IRRBB), samt de
nya Basel IV-reglerna som tas i bruk i EU genom
en uppdaterad kapitalkravsförordning (CRR3).
Uppdateringen innebär ändringar i beräknings-
sättet för kapitalkrav enligt schablonmetoden
och implementation av ett så kallat output floor.
Vidare har avdelningen fått fortsatt tillstånd av
Finansinspektionen för förändringar i kreditrisk -
modeller enligt IRB-metoden.
Compliance har under 2024 haft hög fokus
på regelefterlevnad vid tillhandahållande av
investeringstjänster. Vidare har man oberoende
kontrollerat och stött bankens investeringsverk-
samhet men också levererat compliancetjänster
till koncernens fondbolag. Avdelningen har
under året arbetat löpande med kontroll av pre-
ventiva åtgärder för att förhindra penningtvätt
och finansiering av terrorism samt gett stöd och
råd till den första försvarslinjen vid implemente-
ring av nya regelverkskrav inom AML-CFT.
För Operativa risker & Säkerhet har fokus
legat på projektarbete för att vidareutveckla
bankens register över behandling av person-
uppgifter (GDPR), implementering av DORA-
regelverket, cybersäkerhetsarbete samt stöd för
processutveckling kring releaser. Avdelningen
bistår verksamheten med sin expertis inom ope-
rativ risk och säkerhet.
Tredje försvarslinjen
Tredje försvarslinjen utgörs av avdelningen
Internrevision. Internrevisionens uppdrag är att
förse styrelse och ledning med objektiva och
oberoende bedömningar av den operativa verk-
samheten. Arbetet syftar till att skapa förbätt-
ringar i verksamheten och hjälpa organisationen
att nå sina mål genom utvärdering och bedöm-
ning av internkontroll, riskhantering och styr-
processer. Internrevisionen ansvarar även för
hela koncernens visselblåsarsystem.
Avdelningen är direkt underställd bankens
styrelse och samtliga bankens koncernbolag
omfattas av avdelningens arbete.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
27 Årsredovisning 2024
Våra åtaganden
Arbetet med hållbarhet i Ålandsbanken har
en tydlig riktning genom våra strategiska
dokument som stöder oss i den kontinuerliga
utvecklingen och integrationen av hållbarhet i
vår verksamhet. Vi har en hållbarhetsstrategi
och en klimatstrategi som ger stöd och visar
vägen i det dagliga arbetet.
Hållbarhetsstrategin är koncernövergripande
och uppdaterades i början av år 2024.
En revidering var att tydliggöra hur
Ålandsbanken koncernen strävar efter att arbeta
utifrån FN:s principer för ansvarsfull bankverk-
samhet som vi åtagit oss att följa. Som ytter
ligare vägledning i arbetet att integrera de vikti-
gaste hållbarhetsområdena och bidra till de
globala målen har Ålandsbanken anslutit sig till
fem internationella initiativ. På Åland stöder våra
klimatmål också det åländska initiativet Bärkraft
genom att bidra till deras mål nummer 6 om
kraftigt minskad klimatpåverkan.
1. FN:s principer för ansvarsfulla
investeringar (UNPRI)
UNPRI främjar hållbara investeringar genom att
införliva miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning
(ESG) i bedömningen av företagen som vi och
våra kunder investerar i.
2. FN:s principer för ansvarsfull
bankverksamhet (UNEP FI)
Som medlem av FN:s hållbarhetsramverk för
banker, Principles for Responsible Banking
(PRB), har Ålandsbanken förbundit sig att följa
ramverkets sex principer för ansvarsfull
bankverksamhet:
• Anpassning
• Påverkan och målsättningar
• Kunder
• Intressenter
• Styrning och kultur
• Transparens och ansvar
Under 2024 var vårt fokus fortsättningsvis till
stor del riktat mot princip nummer två, påverkan
och målsättningar. Då tidigare resultat av vårt
analysarbete gällande påverkan visade på cirku-
lär ekonomi som ett prioriterat område, har vi
under 2024 tagit fram en arbetsplan för vidare
utveckling under 2025.
3. Net Zero Banking Alliance (NZBA)
Ålandsbanken är en av de första medlemmarna i
sammanslutningen NZBA, vars mål sedan 2021
är att påskynda omställningen av den globala
ekonomin till nettonollutsläpp. Varje medlem
förbinder sig att sträva mot nettonollutsläpp av
växthusgaser senast 2050.
2024 har för vår del inneburit en fortsatt
utveckling av bankens klimatarbete, bland annat
genom fokus på att ta fram en första klimatom-
ställningsplan för ett av sektormålen för klimat.
Arbetet med klimatomställnings planer kommer
att fortsätta under 2025.
4. Climate Action 100+
Climate Action 100+ är ett initiativ för att stötta
och säkerställa att företagen med de globalt sett
största växthusgasutsläppen vidtar nödvändiga
åtgärder mot klimatförändringen.
5. Science Based Target Initiative (SBTi)
SBTi hjälper företag att minska sin klimatpåver-
kan genom att sätta vetenskapligt förankrade
klimatmål i enlighet med Parisavtalet.
Vägen mot 2030 och halverade utsläpp
Under 2024 arbetade vi intensivt med att ännu
tydligare definiera de steg vi behöver ta för att
förverkliga målsättningen om halverade CO
2
e-
utsläpp jämfört med vårt basår 2021.
Arbetet med sektormål för klimatpåverkan
och vetenskapliga målsättningar är en del av
Ålandsbankens åtagande inom Net Zero
Banking Alliance. Under året arbetade vi fram en
första, initial klimatomställningsplan med fokus
på ett av våra sektormål inom kreditgivningen,
vilket är vårt sektormål för bolån. Genom fram-
tagandet av denna initiala plan har vi en god
grund för att vidareutveckla, bredda och för-
djupa utvecklingsarbetet med fler klimatom-
ställningsplaner framöver.
Engagemanget kring våra vetenskapligt for-
mulerade utsläppsmål i enlighet med Science
Based Targets initiative (SBTi) har fortsatt under
2024. Under fjärde kvartalet fick vi våra klimat-
mål godkända och validerade. SBTimålen
omfattar vår egen operativa verksamhet, våra
fonder och diskretionära förvaltningsmandat
som följer modellportföljer samt delar av
vår kreditportfölj.
Vi ser ytterligare möjligheter att reducera vår
klimatpåverkan i värdekedjan genom att vidare-
utveckla vårt arbete inom cirkulär ekonomi.
En ökad cirkularitet kan även bidra till en mins-
kad klimatpåverkan genom medvetna åtgärder
och strategiska val. Under året har vi påbörjat
arbetet med att formulera mål och fastställa en
arbetsplan. Under 2025 kommer vi fokusera på
att analysera främst kreditportföljen ur ett cirku-
lärt perspektiv för att påbörja arbetet med att
fastställa en baslinje.
Vi är även medvetna om den komplexitet
som rör hela sakområdet kring klimatkompen-
sation eller klimatfinansiering. Våra beslut kring
detta baseras på stor försiktighet och en medve-
tenhet om att omfattande förändringar sanno-
likt är att vänta för det här området.
Utvidgad hållbarhetsrapportering
Under 2024 har Ålandsbanken arbetat med att ta
fram en uppdaterad och utvidgad hållbarhets-
rapport i enlighet med de nya lagkraven för håll-
barhetsrapportering. Hållbarhetsrapporten enligt
Corporate Sustainability Reporting Directive
(CSRD) finns i sektionen Hållbarhetsrapport.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 28
Hållbarhetsstrategi
Ålandsbanken har under 2024 fortsatt arbetet med att integrera
hållbarhet i vår affärsstrategi. Vår finansiella styrmodell
kompletterades med nya hållbarhetsrelaterade nyckeltal.
Under året togs även ytterligare ett steg i att integrera hållbarhet
i den årliga framåtblickande planeringsprocessen. I den andra
försvarslinjen har Risk Control utökat övervakningen av akuta,
kroniska och övergångsrisker kopplade till klimatförändringar.
Ålandsbankens affärsstrategi bygger på att verksamheten ska
bedrivas hållbart och långsiktigt, såväl finansiellt som miljömässigt,
socialt och regelverksmässigt. Våra åtaganden avseende hållbara
principer och mål skapar tillsammans med gällande regelverk
ramarna för vårt arbete. Den dubbla väsentlighetsanalysen utgör en
central hållpunkt, där vi identifierar våra positiva och negativa
påverkansområden, intressenter och vår egen resiliens att motstå
externa påverkansfaktorer. Med kartläggningen som grund sätter vi
upp både kortsiktiga och långsiktiga mål i syfte att skapa aktieägar-
värden samtidigt som vi bidrar till en mer hållbar framtid.
Se hållbarhetsrapporten och kapitel ESRS 2 Allmänna upplys-
ningar för ytterligare upplysningar om vår väsentlighetsanalys.
Strategin har fyra fokusområden. Ansvarsfulla investeringar,
ansvarsfull kreditgivning och likviditetsförvaltning, miljöansvar och
socialt ansvar.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 29
Ansvarsfulla investeringar
Ålandsbankens investeringsfilosofi baseras på de fyra grundläggande principerna att port-
följförvaltningen ska vara aktiv, långsiktig, analysdriven och ansvarstagande. Vi arbetar aktivt
med vad vi väljer in och väljer bort när vi investerar våra egna och våra kunders medel.
Redan 2010 undertecknade Ålandsbanken
Fondbolag FN:s principer för ansvarsfulla
Investeringar (UNPRI). Alla fondbolag vars fonder
vi rekommenderar har undertecknat UNPRI. Vår
målsättning är att våra kunder som sparare ska
kunna placera sitt kapital tryggt och långsiktigt,
där vi sätter kundens mål och värderingar i fokus.
Vid utgången av 2024 förvaltade fondbolaget till-
gångar i egna fonder till ett värde av 5,0 miljarder
euro. Totalt var det aktivt förvaltade kapitalet för
kunders räkning inklusive diskretionära och råd-
givande portföljer 10,6 miljarder euro.
På Ålandsbanken investerar vi i välskötta
bolag som är väl positionerade för att möta
framtidens utmaningar. Vi har ett brett utbud av
produkter och investeringstjänster där de miljö-
mässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade
aspekterna (ESG) är helt integrerade i våra
investeringsprocesser.
Vårt erbjudande omfattar:
• Ålandsbankens fonder
• Externa fonder, ETF-fonder och indexfonder
• Aktier
• Obligationer
• Diskretionär portföljförvaltning
• Konsultativa investeringslösningar
Hållbarhetsrisker och möjligheter
Inom området hållbarhetsrisker har vi identifie-
rat fysiska risker som kan orsakas av extrema
väderförhållanden, som exempelvis översväm-
ningar och/eller extrema värmeböljor. Utöver
det tar vi hänsyn till omställningsrisker, alltså
den ökade sannolikheten för risker som kan
inträffa i portföljbolagens verksamhet på grund
av förändringar i lagstiftning eller teknologi vid
en omställning till en koldioxidneutral ekonomi.
Vi tar också hänsyn till sociala risker, till
exempel risker som är kopplade till kränkningar
av mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter
samt risker kopplade till bristande efterlevnad
av god förvaltningssed, viket inkluderar korrup-
tion, missbruk eller bristande processer inom
verksamheten. Vi eftersträvar även att identi-
fiera risk för grönmålning hos portföljbolagen
som en hållbarhetsrisk.
Investeringens avkastning och riskprofil kan
påverkas negativt om processen för hantering
och uppföljning av hållbarhetsrisker inte sköts
på ett ändamålsenligt sätt.
Vår klimatstrategi ligger också till grund för
vilka bolag Ålandsbanken antingen väljer in eller
väljer bort från sina investeringar. Under 2024
har vi fokuserat på att utveckla verktyg och pro-
cesser för att identifiera och mäta i vilken grad
våra portföljbolags verksamheter är linjerade
med Parisavtalet.
För att nå våra uppsatta mål arbetar vi för att
bolag ska ha eller ta fram vetenskapligt baserade
klimatmål i linje Science Based Targets initiative
(SBTi). Under året mätte vi hur många bolag som
hade ansökt eller validerat sina mål. Vid årsskiftet
hade vi ökat andelen bolag som satt ett veten-
skapligt baserat klimatmål med 10 procenten
heter jämfört med samma tidpunkt förra året.
Ålandsbankens investeringsprocess
Ålandsbanken går igenom en aktiv urvalspro-
cess innan en investering görs. Initialt exklude-
ras sektorer som inte per definition är hållbara.
Därefter analyseras möjligheter och risker.
Slutligen utövar Ålandsbanken sin rätt att
påverka i sådana fall vi anser att det är
motiverat.
För våra investeringar identifierar vi vilka håll-
barhetsrisker som är betydande och sannolik-
heten för att de inträffar. Vår utvärdering och
övervakning av investeringsobjektens risker
baserar sig på vår egen bedömning av information
från olika dataleverantörer som analyserar och
mäter hur väl riskerna hanteras. Genom att ta
hänsyn till hållbarhetsrisker vid val av investe-
ringsobjekt kan vi på lång sikt påverka avkast-
ningen och riskprofilen på ett fördelaktigt sätt.
Vilka vi väljer in
På Ålandsbanken är hållbarhetsanalys en natur-
lig del av portföljförvaltarnas investerings-
analys. Varje bolag analyseras noggrant utifrån
hur bolagen bedriver sin verksamhet, vilka
produkter och tjänster de erbjuder samt deras
strategi, finansiella och ickefinansiella resultat
och risker, kapitalstruktur, social och miljö-
mässig påverkan samt bolagsstyrning.
Vi är övertygade om att hållbarhet är en
avgörande faktor för att generera ett långsiktigt
ekonomiskt mervärde. Vi vill genom vår in
vesteringsprocess säkerställa att vi är med och
främjar den globala utvecklingen mot ett mer
hållbart samhälle.
Vilka vi väljer bort
Vi granskar kvartalsvis alla investeringsproduk-
ter som ingår i Ålandsbankens utbud, både våra
egna fonder och de externa fonderna. På det
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 30
sättet säkerställer vi att alla följer de internatio-
nella konventionerna och riktlinjerna, till exem-
pel FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för
multinationella företag, FN:s vägledande princi-
per för företag och mänskliga rättigheter eller
ILO:s kärnkonventioner om arbetsrätt.
Om ett företag i våra investeringsportföljer
skulle bryta mot någon av ovanstående överens-
kommelser och inte visar förändringsvilja ute-
sluts företaget från alla våra portföljer senast
inom två år. Under tvåårsperioden för vi en aktiv
dialog med bolaget i fråga, och vår ambition är
då att få till stånd en positiv förändring.
Våra fonder utesluter också företag som får
mer än fem procent av sin omsättning från pro-
duktion av tobak (inklusive cannabis), kontrover-
siella vapen, pornografi, penningspel eller utvin-
ning av förbränningskol. Vi erbjuder även fonder
med ytterligare uteslutningskriterier.
För att säkerställa en positiv samhällsutveck-
ling i de företag som ingår i Ålandsbankens stan-
dardiserade placeringsprodukter för vi en aktiv
dialog med dem. ESGfrågor är i dagsläget
en självklar del av agendan i de ägarsamtal
som förs.
Vad gäller investeringsverksamheten har
Ålandsbankens fondbolag undertecknat och
stöder bland annat följande internationella över-
enskommelser och initiativ:
• FN:s vägledande principer för företag och
mänskliga rättigheter
• ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättig-
heter i arbetslivet
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag
• FN:s principer för ansvarsfulla investeringar
(UNPRI)
• FN:s Global Compact
• Climate Action 100 +
Vi bidrar också till en aktiv dialog med
myndigheter genom att delta i förfrågningar
och diskussioner som tillför ett värde och som
förbättrar finansbranschens förhållningssätt till
hållbarhetsfrågor. I Finland sker det via bransch-
organisationen FA Finance Finland och i
Sverige via Svensk Värdepappersmarknad och
Fondbolagens Förening. Ålandsbanken är också
medlem i Finsif och Swesif, Finlands och
Sveriges forum för hållbara investeringar.
Vår klimatpåverkan
Sedan 2019 räknar vi ut och följer upp koldiox-
idintensiteten i alla Ålandsbankens fonder.
Tillgången till scope 3data har ökat hos de före-
tag som vi har investerat i, men datakvaliteten är
ännu skiftande.
Majoriteten av de företag som ingår i vårt
fondutbud har antingen redan anslutit sig till
SBTi eller har tydligt kommunicerat hur man
tänker uppnå målen i Parisavtalet.
Vi analyserar löpande utvecklingen inom de
enskilda företagen med fokus på de största
utsläppsgivarna. Mot bakgrund av företagens
rapportering och de initiativ som de tagit för att
minska sina utsläpp är vår bedömning att företa-
gen kommer att visa en gradvis förbättring av
sina utsläppsdata även för scope 3 under de
kommande åren. Trots förbättrad datakvalitet
räknar vi med att utsläppsnivåerna för de
enskilda företagen och branscherna som helhet
kommer att variera ganska mycket från år till år.
Det beror delvis på konjunkturläget och kapaci-
tetsutnyttjandet i de mer cykliska industrierna.
När vi ser på utveckling för vårt förvaltade
kapital så har koldioxid intensiteten för scope 1
och scope 2 minskat med 46 procent jämfört
med basåret 2021. Samma trend kan ses när vi
jämför utsläppen i absoluta tal. Jämfört med
basåret har vi sänkt koldioxidutsläppen för
scope 1 och scope 2 utsläpp med 29 procent.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 31
Ansvarsfull kreditgivning och likviditetsförvaltning
Vårt finansieringserbjudande är ett starkt komplement till vårt placeringserbjudande. Vi erbjuder flexibla bolån, privatlån,
värdepapperslån, företagsfinansiering, projektfinansiering och fastighetsfinansiering. Vi har en stark ambition att bidra till en grön
omställning. Vi uppmuntrar våra företagskunder att följa internationella policys och riktlinjer för en hållbar utveckling, samtidigt
som klimatsmart förvaltning av Treasuryportföljen successivt bidrar till minskade utsläpp mot målsättningen att nå nettonoll.
Ålandsbanken har en sund inställning till risk,
vilket betyder att vi i vår kreditgivning alltid
säkerställer kundens återbetalningsförmåga,
förändrade konsumentbeteenden och nya
regel verkskrav. Genom att kontinuerligt mäta
och rapportera CO
2
e-utsläppen från vår kredit-
portfölj ökar vi vår kunskap och förståelse för
hur vi påverkar vår omgivning samt de risker och
möjligheter som uppstår. Dessa utgör grunden
för uppbyggandet av ett grönt tillgångsregister
som i sin tur möjliggör en grön skuldfinansiering
i framtiden.
Arbetet med att implementera bankens
klimatstrategi i kreditgivningen pågår alltjämt.
Under 2024 fokuserade vi på att ytterligare ana-
lysera kreditstockens CO
2
e-utsläpp och vilka
åtgärder som bäst reducerar vårt avtryck.
Sänkningen av koldioxidutsläpp ska främst
komma från företag inom så kallade klimat-
intensiva sektorer. Bankens ambition är att
arbeta tillsammans med kunderna i deras
gröna omställning.
Banken har sedan tidigare fastställt två
sektormål för 2030:
• För bolån är målsättningen att minska den
finansierade utsläppsintensiteten (gCO
2
e/m
2
)
med 26 procent jämfört med basåret 2021.
• Ålandsbanken vill också ha en gemensam
dokumenterad klimatambition med sina kun-
der. För finansiering av företag och närings-
verksamhet innebär detta att 100 procent av
kunderna som klassificeras som utsläpps
intensiva
1
ska kvittera en klimatambition med
Ålandsbanken där de åtar sig att upprätta en
hållbarhetsplan med aktiviteter som stödjer
banken målsättning att reducera sitt koldioxid-
avtryck med minst 50 procent till 2030.
Totalt ska minst 90 procent av företagsstocken
(utlåningsvolym) ha kvitterat en klimat
ambition med Ålandsbanken.
Utsläpp inom vår kreditgivning
Grunden för utsläppsberäkningen är
Ålandsbankens utlåning till allmänheten.
Vid beräkningen har vi inkluderat scope 1 och 2
för kreditportföljen.
Den totala mängden utsläpp via kredit
givningen uppgick 2024 till 196 937 ton CO
2
e
(jämfört med 258 301 ton CO
2
e för 2023 och
310 261 ton CO
2
e för 2021), vilket är 37 procent
mindre än basåret 2021, då beräkningarna inled-
des. Bankens minskade utsläpp beror främst på
en förändring i branschdistributionen av före-
tagsutlåningen, förändringar i utsläppsintensite-
ter samt en minskning av bolånevolymen till
följd av överlåtelsen av svenska bolån till hypo-
teksbolaget Borgo.
Vi beräknar att vår kreditgivning till företag
har den största enskilda påverkan på bankens
finansierade utsläpp (totalt 66 procent av
uppskattade utsläpp) i förhållande till deras
andel av kreditstocken (totalt 36 procent av
kreditstocken).
Finansieringen av traditionellt utsläpps-
intensiva verksamheter som energi, jordbruk
och transport antas bidra med hög enskild
påverkan, men de här verksamheterna utgör en
marginell del av vår kreditstock.
Bankens målsättning är att minska mängden
koldioxidutsläpp med 50 procent från 2021 till
2030. Under 2024 har kreditportföljens CO
2
e-
utsläpp utvecklats i rätt riktning i förhållande till
ett av våra klimatmål. Än är det lång väg kvar,
men vi ser med tillförsikt fram emot den här
viktiga utmaningen. Se kapitel E16 om brutto-
växthusgasutsläpp i hållbarhetsrapporten för
detaljerade siffror.
Ansvarsfull likviditetsförvaltning
Hållbarhetsarbetet på Treasuryavdelningen har
under 2024 fortsättningsvis haft stort fokus på
klimat och tillhörande regelverkskrav inom EU
taxonomin och CSRD. Speciellt arbetet inom
CSRD har krävt kartläggning och analys av
påverkansområden och existerande processer,
men också gett en god överblick i hur utveck-
lingsarbetet bör se ut de kommande åren.
I enlighet med klimatstrategin tillämpas
klimat kriterier på alla nya placeringsbeslut, där
kriterier indikerar om emittenten vidtagit åtgär-
der eller ämnar vidta åtgärder för att minska sina
utsläpp. Med sådana klimatkriterier kan
Treasury säkerställa att Treasuryportföljens
utsläpp minskar i den takt som krävs för att nå
våra uppsatta mål. Under 2024 kunde Treasury
även avveckla några utsläppsintensiva innehav
från portföljen.
1
Klimatintensiva sektorer har definierats som: byggverksamhet, transport och magasinering, jordbruk, skogsbruk och fiske, fastighetsverksamhet, handel.
(reparation av motorfordon och motorcyklar), tillverkning, försörjning av el, gas, värme och kyla och vattenförsörjning (avloppsrening, avfallshantering).
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 32
Gröna obligationer
Ålandsbankens Treasuryavdelning bidrar ytterli-
gare till att främja en långsiktig hållbarhetsut-
veckling genom att emittera gröna obligationer i
enlighet med bankens gröna ramverk. Det gröna
ramverket har genomgått en uppdatering under
2024 så att kvalificeringskriterierna numera
väsentligt bidrar till EU-taxonomins miljö mål
1
.
Hållbara transporter har tillkommit som en ny
grön tillgångskategori utöver de redan existe-
rande gröna tillgångskategorierna, förnybar
energi och gröna byggnader. Ramverket har likt
tidigare upprättats i enlighet med ICMAs stan-
darder för gröna obligationer. Det uppdaterade
gröna ramverket har genomgått en oberoende
extern granskning av Moody’s Investors Service,
som har bedömt att ramverket är förenligt med
ICMAs standarder för gröna obligationer och att
ramverket bidrar väsentligt till hållbarhet.
Ramverket har erhållit betyget ”Väldigt bra”.
Tills vidare har Ålandsbanken ett utestående
grönt T2instrument (supplementärkapital) på
150 miljoner kronor för vilket Treasury upprätt-
håller ett grönt tillgångsregister.
Treasury publicerar årligen en miljökonse-
kvensrapport som redogör för vilka gröna pro-
jekt det gröna instrumentet har finansierat, samt
mängden undvikna koldioxidutsläpp som finan-
sieringen bidragit till.
De undvikna utsläppen beräknas olika bero-
ende på grön tillgångskategori. För förnybara
energiprojekt jämförs utsläpp gentemot ett bas-
scenario med konventionell energiförsörjning.
För gröna byggnader jämförs energiprestanda
gentemot den energiprestanda som krävs enligt
nationella byggregler, och för hållbara transpor-
ter jämförs utsläpp gentemot utsläpp för ett
genomsnittligt bensinfordon. Miljökonsekvens
rapporten för 2024 förväntas publiceras i
februari 2025.
1
Taxonomiförenlighet kan inte fastställas i detta skede, då data kring kriterier för att inte orsaka betydande skada på de övriga miljömålen samt efterlevnad av sociala minimiskyddsåtgärder
är begränsad.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 33
Miljöansvar
Med ett utsatt läge mitt i Östersjön har Ålandsbanken en lång historia av att värna miljön och
vårt närområde. Att förstå vår miljöpåverkan och på vilka möjliga sätt vi kan bidra till en grön
omställning är riktgivande för oss.
Satsningar som Östersjöprojektet, Östersjö
kortet och Åland Index Solutions har hjälpt oss
att sprida miljömedvetenhet till våra kunder.
Genom Östersjökontot ser vi också att de bidrag
vi ger till Östersjön har en konkret positiv mil-
jöpåverkan. Under 2024 har vi fortsatt utveckla
arbetet med vår dubbla väsentlighetsanalys för
att öka förståelsen för vilken påverkan vår egen
operativa verksamhet har på till exempel vatten,
biodiversitet och ekosystem. Läs mer om vår
väsentlighetsanalys i hållbarhetsrapporten,
i kapitel ESRS 2 Allmänna upplysningar.
Genom att vi har definierat vårt klimatmål
har också miljömedvetenheten ökat internt.
Det finns ett generellt engagemang för att bidra
till att uppnå våra klimatmål och ett intresse för
att förstå hur man kan göra det. Under året har
personalen på flera sätt bidragit till en bättre
miljö genom att delta i olika aktiviteter som
exempelvis kampanjer för hållbara färdsätt.
För att utveckla vårt miljöarbete och nå
Ålandsbankens miljömål vet vi att det är avgö-
rande att våra medarbetare löpande tar del av
kompetensutveckling i hållbarhetsfrågor.
Utsläpp som vi själva ger upphov till
I linje med GHGprotokollet redovisar vi utsläp-
pen i tre scope. I scope 1 ingår drivmedel för
tjänste och företagsbilar, i scope 2 ingår vår
energiförbrukning och i scope 3 uppströms ingår
leverantörsrelaterade utsläpp från våra inköp.
Vidare görs också beräkningar avseende scope 3
nedströms, vilket är de indirekta utsläppen via
utlåningen i kreditportföljen, Treasuryportföljen
samt våra kunders placeringar. Läs mer om
detta i hållbarhetsrapporten, i avsnittet E16
där växthusgasutsläppen presenteras.
Växthusgasutsläppen för Ålandsbankens
egen verksamhet utgör en förhållandevis liten
andel av Ålandsbankens klimatavtryck, eftersom
den stora påverkan syns nedströms via kredit-
portföljen och kundernas placeringar.
Utsläppen från vår egen verksamhet i scope 1
och scope 2 är mycket små. Orsaken till det är
att vi har ett begränsat antal bilar varav flera är
eldrivna samt att vi köper el från förnyelsebara
källor till våra kontor. De redovisade utsläppen i
scope 3 uppströms ökade betydligt under 2024
kopplat till renoveringen och tillbyggnaden av
huvudkontoret i Mariehamn.
Klimatfinansiering
Ålandsbanken har de senaste åren klimatfinan-
sierat för den del av CO
2
e-utsläppen som mot-
svarar den egna operativa verksamheten.
Ålandsbanken kommer att klimatfinansiera även
för 2024 eftersom det är en viktig del av strategin
och metoden mot målsättningarna, men det är
ännu inte klart i vilket format denna klimatkom-
pensation kommer att ske.
Ett beslut är dock taget att gå ifrån ton-mot-
ton-metoden då den metoden inte längre är helt
pålitlig, och fokus är framöver istället att få
mesta klimatnytta av de pengar som investeras.
Beslut avseende 2024 förväntas tas
under 2025.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 34
Socialt ansvar
Socialt ansvar är ett viktigt område inom hållbarhet och dessutom ett av de fyra fokusområdena
inom Ålandsbankens hållbarhetsstrategi. Det sociala ansvaret är brett och sträcker sig från våra
medarbetare till vårt lokala samhällsengagemang.
Inkludering, mångfald och jämställdhet
För Ålandsbanken är det en självklarhet att
arbeta med jämställdhet och mångfald. Vi vill
arbeta för en inkluderande kultur och arbets-
miljö där olikheter är en styrka. I rekryterings-
processen arbetar vi på ett kompetensbaserat
sätt, vilket innebär att bedömningen av kandida-
ter sker på ett objektivt sätt med grund i fast-
ställd kravprofil för tjänsten. Rekryterings
processen präglas även av våra värderingar och
kultur. Vi strävar efter att attrahera kandidater
som vars värderingar överensstämmer med
våra. Våra arbetssätt inom rekrytering hjälper
oss att säkerställa en god kvalitet och likabe-
handling, vilket också bidrar till en god upple-
velse för kandidaterna.
Genom vårt arbete säkerställer vi att
Ålandsbanken bidrar till att vara en attraktiv
arbetsgivare. Vår policy för jämställdhet och
mångfald stöder vårt arbete och lägger särskild
vikt vid:
• Alla medarbetare ska ha lika rättigheter och
möjligheter i fråga om arbete och
utvecklingsmöjligheter.
• Både kvinnors och mäns erfarenheter och
kunskaper ska tillvaratas och finnas
representerade inom alla områden, roller och
positioner i vår verksamhet.
• Ingen ska känna sig trakasserad, kränkt eller
mobbad på arbetsplatsen. Trakasserier eller
mobbing är oacceptabelt och bekämpas aktivt.
• Löneskillnader på grund av kön ska inte före-
komma. Inte heller andra anställningsvillkor
ska vara olika på grund av kön. Lön och ersätt-
ningar ska bestämmas på sakliga grunder.
• Arbetsförhållanden, löner, förmåner och andra
anställnings villkor ska utformas så att alla
anställda har samma möjlighet att kombinera
arbete, privatliv och föräldraskap.
• Vi mäter kontinuerligt upplevelsen av in
kludering, mångfald och jämställdhet i
Ålandsbanken med ett eget index i våra
medarbetarundersökningar.
Alla anställda ska ha samma möjligheter till
en framgångsrik karriär inom koncernen, obero-
ende av till exempel kön, ålder, etnicitet, trosupp-
fattning, religion eller funktionsnedsättningar.
Under 2024 har vi lagt stort fokus vid att färdig-
ställa arbetsvärdering av samtliga roller.
Arbetsvärdering bidrar till att skapa enhetlighet
som möjliggör karriärvägar samt skapar en
gemensam plattform för organisationsstruktur.
Under året har vi förtydligat Ålandsbankens
lönepolicy för att skapa ett tydligt ramverk för
chefer och medarbetare kring hur lönesättning
och löneutveckling ska bedrivas inom organisa-
tionen. Målsättningen är att policyn ska bidra till
att Ålandsbanken attraherar, rekryterar, utveck-
lar och behåller rätt kompetens för att nå ban-
kens mål och visioner. Crosskey är i uppstarten
med arbetet kring arbetsvärderingar och kom-
mer att färdigställa arbetet under det kom-
mande året.
Lärande och engagemang
På Ålandsbanken är vi övertygade om att konti-
nuerligt lärande, utveckling och kunskapsdel-
ning är avgörande för vår framgång. Genom att
satsa på lärande stärker vi vår konkurrenskraft
och förbereder oss för förändringar i vår
omvärld. Vi ser på lärande som en strategisk
fråga och en långsiktig investering. Ett behov
av satsningar inom lärande har identifierats.
Som ett led i utvecklingen av våra medarbetares
kompetens och egen utveckling har koncernen
under 2024 tagit i bruk en ny plattform för
lärande. Plattformen möjliggör en högre grad av
tillgänglighet av intern utbildning, en större
delaktighet bland medarbetare i utbildningsut-
budet och en effektivisering i hantering av
interna utbildningar som möjliggör ett mera
dynamiskt arbetssätt kring utbildning. Vi mäter
antalet genomförda utbildningar och timmar
som medarbetarna har deltagit i interna och
externa kompetenshöjande utbildningar.
Ålandsbanken värnar om en god fysisk och
psykisk arbetsmiljö och ett högt engagemang
bland alla medarbetare. Vi mäter faktorer som
påverkar arbetsmiljön kontinuerligt genom frå-
gor som rör medarbetarnas välmående, engage-
mang, motivation och lojalitet. Genom att mäta,
analysera och följa upp resultaten av nyckel-
talen eNPS, Engagemang och Temperatur följer
vi trendutveckling över tid. Resultaten belyser
styrkor och utvecklingsområden kopplat till
arbetsmiljön inom Ålandsbanken. Vår lång
siktiga målsättning är att nå över branschindex.
Under året har vi haft en positiv trendutveckling
och närmat oss branschindex. Fortsättningsvis
visar resultatet att Ålandsbankens företagskultur
upplevs tilltalande samt att Ålandsbanken ses
som en trygg arbetsgivare. Vi värnar om trivseln,
och året har fortsatt präglats av insatser för att
stärka kulturen och värdegrunden inom
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 35
Ålandsbanken. Under året har vi genomfört
en rad olika workshops kopplat till kultur
och arbetsmiljö.
Ålandsbanken värnar om en god balans mel-
lan arbete och privatliv och erbjuder därför en
rad möjligheter för personalen genom bland
annat distansarbete, friskvårdsförmån och före-
tagshälsovård för att skapa bättre förutsätt-
ningar för ett hållbart arbets- och privatliv och
god hälsa.
Under 2024 avslutades det ettåriga aktie
sparprogrammet där 58 procent av antalet ordi-
narie medarbetare valde att delta. Målsätt
ningen med programmet är att ytterligare
förstärka personalens motivation, delaktighet
och långsiktiga koppling till koncernen genom
att på förmånliga villkor erbjuda möjligheten att
teckna aktier i Ålandsbanken.
Ledarskap
Inom Ålandsbanken ses ledarskap som ett stra-
tegiskt viktigt område för att nå målsättningen
kring medarbetarengagemang och välmående.
Vi följer löpande utvecklingen av vårt ledar-
skapsindex. Trendutvecklingen under året visar
att vi närmar oss branschindex som är vår lång-
siktiga målsättning.
Under 2024 har vårt ledarskapsprogram
fokuserat på Ålandsbankens kultur och värde-
grund, ett fokusområde som präglat banken
senaste åren. Under året har en kulturguide lan-
serats i syfte att beskriva kulturen i
Ålandsbanken och vikten av kontinuitet kring att
hålla kulturdialoger levande över tid. Vi har även
lanserat en digital kulturskola för nya och befint-
liga chefer. Kulturskolan ska trygga våra ledare
att stärka självledarskapet hos våra medarbe-
tare genom kulturdialoger, reflektion kring
beteenden vi vill stärka och främja över tid.
Samhällsengagemang
Ålandsbanken är en aktiv aktör i näringslivet,
och vi har ett brett samhällsengagemang,
framför allt i det åländska samhället. Som en del
av vårt långsiktiga engagemang för hållbar
utveckling, tar vi stort ansvar för att bidra till ett
inkluderande och välmående samhälle. Genom
ekonomiundervisning i skolor, bidrag till stipen-
dium och vårt stöd till lokala idrotts- och kultur-
föreningar främjar vi inte bara fysisk och mental
hälsa utan bidrar också till social sammanhåll-
ning, jämlikhet och utveckling. Vi lägger vårt
fokus på barn och ungas välbefinnande och för
ett levande och hållbart samhälle. Vi gör en
investering för framtiden.
Som en del av vårt arbete med rekrytering
arbetar vi för att attrahera talanger till Åland,
vilket vi tror att gynnar det åländska samhället.
Vi har även samarbeten med skolor och ut
bildningsorganisationer. Under 2024 har
Ålandsbanken aktivt erbjudit praktikplatser
åt elever som visat ett stort intresse för
Ålandsbanken som arbetsgivare. Ålandsbanken
skapar möjligheter för språkpraktikanter att
utveckla sin svenska genom integrering i
näringslivet. Vi har även haft samarbete med
utbildningsinsatser såsom Grit:Lab, vilket har
resulterat i flertalet anställningar inom
techområdet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 36
Östersjöprojektet, 5 miljoner euro
för Östersjöns välbefinnande
Östersjöprojektet arbetar för ett friskare hav genom att finansiera goda idéer och öka
medvetenheten om Östersjöns tillstånd. Ålandsbanken har hittills stöttat viktiga projekt
med cirka 5 miljoner euro.
Ålandsbankens Östersjöprojekt arbetar för ett
friskare hav genom att finansiera goda idéer,
uppmuntra till handling samt öka medveten-
heten om Östersjöns tillstånd. Ett ömtåligt eko
system som Östersjön gynnas av en livskraftig
mångfald av arter. Östersjöprojektet finansierar
både vetenskaplig forskning och praktisk verk-
samhet som upprätthåller den biologiska mång-
falden. Östersjöprojektets olika projekt för att
bekämpa klimatförändringen kan ha en positiv
inverkan på hela planetens biologiska mångfald.
Förlusten av biologisk mångfald och klimatför-
ändringarna är nära förbundna med varandra.
Intresset för projektet växer stadigt. Under 2024
var antalet ansökningar hela dubbelt så många
som förra året och vi delade ut 574 000 euro.
De finansierade projekten handlade främst om
miljöuppfostran, biodiversitet och vattenrening.
Energibolaget OX2, Nemo Seafarms och
Under Ytans gemensamma projekt, Björkskär,
fick projektfinansiering på 70 000 euro för andra
gången. Projektet undersöker olika odlingsför-
hållanden under vattenytan och hur olika mate-
rialytor främjar beväxning, framför allt för alger.
Forskningen som sker på Björkskär bidrar till för-
ståelsen för hur infrastrukturen i vindkraftspar-
ker till havs skulle kunna användas för att öka
den biologiska mångfalden i Östersjön, och
minska näringsbelastningen med hjälp av så
kallade havsbruk.
SansOx Ab:s projekt tacklar problemet med
avloppsvatten och visar hur ozonbehandling kan
minska både läkemedelsrester i avloppsvattnet
samt eliminera skadliga mikrober från det.
Filmen Mitt Hav, riktad till unga människor,
strävar efter att inspirera unga att starta en
maritim hobby och skapa en personlig relation
med Östersjön. Mitt Hav kommer att vara till-
gänglig för skolbarn på streamingtjänsten
Koulukino. Mitt Hav tilldelades 32 000 euro
från Östersjöprojektet.
Sommarläger är ett naturligt sätt för barn
och unga att bygga en relation till hav och natur.
Östersjöprojektet stöder därför
Seglarföreningen Puosus populära och tjärdof-
tande seglarläger i Helsingfors. Syftet med stö-
det är att möjliggöra deltagandet även för barn
från mindre bemedlade familjer.
Rotarys nätverk för Östersjöländerna
(BASRAN) ordnar även de ett läger. Lägret samlar
unga människor i åldern 18–30 från alla
Östersjöländer, och tillsammans söker delta-
garna lösningar på de utmaningar som klimat-
förändringarna i Östersjön orsakar.
Bosatta och lokala organisationer bjuds upp
till handling av Kimitoöns Natur r.f.s projekt ”700
hektar naturgärningar för Östersjön”. Natur
gärningar kan till exempel vara skapande av nya
naturvårdsområden, restaurering av livsmiljöer,
beslut om förändrad markanvändning eller sköt-
sel av traditionella och skärgårdsbiotoper.
Kimitoöns Natur r.f. fick 9 000 euro från
Östersjöprojektet.
Att vårda den biologiska diversiteten, det vill
säga naturens mångfald, är en av grundpelarna i
Östersjöprojektet. Bland projekten med fokus
på arternas vitalitet finansierade Östersjö
projektet den svenska stiftelsen BalticWaters
torskyngelprojekt, samt Linnéuniversitetets pro-
fessor emeritus Kjell Larssons alfågelprojekt.
BalticWaters har som mål att återuppliva de
kollapsade torskbestånden i Östersjön genom
att plantera cirka en miljon torskyngel i södra
Bottenviken.
Alfågelprojektet undersöker artens vitalitet
och beståndsutveckling genom att beräkna den
reproduktiva framgången – det vill säga andelen
fågelungar i populationen – genom att analysera
foton av flygande flockar. Projektet tar fram info
rmation för implementering av åtgärder i enlig-
het med det internationella avtalet om beva-
rande av afroeurasiska flyttande vattenfåglar
(AEWA). Den europeiska populationen av alfåg-
lar övervintrar i Östersjön, och majoriteten av
alfåglarna vilar i åländska vatten i april–maj
innan de flyttar till sina häckningsplatser i Arktis.
Förutom att stötta enskilda projekt syftar
Ålandsbankens Östersjöprojekt till att stödja
långsiktiga partners och väletablerade Östersjö
aktörer med stor genomslagskraft. Baltic Sea
Action Group, John Nurminens Stiftelse,
Race For The Baltic, WWF och Snygg Beach
projektet från Håll Skärgården Ren r.f. kommer
tillsammans att motta 270 000 euro från
Östersjöprojektet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 37
Styrelsens
verksamhets-
berättelse
Styrelsens verksamhetsberättelse ............................................. 39
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Styrelsens
verksamhetsberättelse
Makroläge
Året 2024 präglades av fortsatt geopolitisk oro. Den globala ekono-
miska utvecklingen var tudelad med en amerikansk ekonomi som
fortsätta att växa, medan Kina och Europa hade fortsatt motvind.
Kommunicerade styrräntesänkningar under året var 1,00 pro-
centenhet av Europeiska centralbanken och 1,50 procentenheter
av Sveriges riksbank. Det var ett trendbrott från åren 2022–2023,
då styrräntorna höjdes med sammanlagt 4,50 procentenheter av
Europeiska centralbanken och med 4,00 procentenheter av
Sveriges riksbank. Marknadens förväntan är att flera räntesänk-
ningar kommer. Mycket tyder på att inflationen nu är besegrad.
Referensräntor
genomsnitt, procent 2024 2023
Euribor 3 månader 3,57 3,43
Euribor 12 månader 3,27 3,86
Stibor 3 månader 3,52 3,70
Under året sjönk aktiekurserna på Helsingforsbörsen (OMXHPI)
med 6 procent, medan aktiekurserna på Stockholmsbörsen
(OMXSPI) steg med 6 procent.
Värdet på den svenska kronan i förhållande till euron var i
genomsnitt under året nästan oförändrad jämfört föregående år.
Per årsskiftet var dock valutakursen 3 procent svagare än vid före-
gående årsskifte. Vid omräkning av resultaträkningen från bankens
svenska verksamhet till euro har genomsnittskursen för perioden
använts, medan balansräkningen har omräknats till kursen på
balansdagen.
0
3
6
9
12
20242023202220212020
SEK/EUR genomsnittskurs
SEK
–1,00
0,25
1,50
2,75
4,00
20242023202220212020
Euribor/Stibor 3 mån genomsnitt
procent
Euribor Stibor
-40
-20
0
20
40
20242023202220212020
Helsingfors- och Stockholmsbörsen
procent
OMXHPI OMXSPI
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 39
Viktiga händelser
För fjärde året i rad blev Ålandsbanken utsedd
till Finlands bästa Private Banking-aktör i Kantar
Prosperas kundundersökning. Undersökningen
visade att kunderna uppskattar bankens lång-
siktiga arbete med kundrelationer, finansiell pla-
nering och hållbarhet. Ålandsbankens kunder är
också de som är mest villiga att rekommendera
banken till andra.
Ålandsbanken Fondbolag lanserade under
fjärde kvartalet fonden Ålandsbanken Norden
Dividend. Fonden är en unik, aktivt förvaltad aktie-
fond som investerar i nordiska kvalitetsbolag med
rimlig värdering och med en god, stabil direktav-
kastning. Portföljen är koncentrerad till cirka 20–25
innehav med en bred sektorexponering där bola-
gen i de nordiska länderna har olika styrkor.
Placeringsfonden Ålandsbanken Kort
Företagsränta belönades av LSEG Lipper som
bästa fonden i sin kategori i Norden för andra
året i rad.
Den tredje och sista överlåtelsen av svenska
bolån från Ålandsbanken till Borgo genomfördes
den 10 juni. Nominellt belopp för den bolåne-
portfölj som överläts var 3,0 miljarder kronor.
Överlåtelsen hade inte någon väsentlig resultat-
effekt för Ålandsbanken men frigjorde likviditet
och kapital.
Tillsammans med våra kunder fortsätter
Ålandsbankens engagemang för en renare
Östersjö. Östersjöprojektet bidrog i år med
574 000 euro till olika projekt som främjar
Östersjöns tillstånd. Ålandsbanken har sedan
1997 delat ut nästan 5 miljoner euro till olika
miljö relaterade projekt. Intresset för projektet
växer stadigt. I år var antalet ansökningar 140,
vilket var dubbelt så många som förra året.
På bolagsstämman den 26 mars 2024 beslöts
att i dividend för verksamhetsåret 2023 utbetala
dend samt 0,25 euro i tilläggsdividend). Detta
motsvarar ett belopp om 40,7 miljoner euro.
På bolagsstämman valdes Malin Lombardi
till ny styrelsemedlem. Styrelsemedlemmarna
Anders Å Karlsson, Nils Lampi, Mirel Leino-
Haltia, Christoffer Taxell, Ulrika Valassi och
Anders Wiklöf återvaldes. Vid styrelsens konsti-
tuerande möte samma dag valdes Nils Lampi
till ordförande och Christoffer Taxell till vice
ordförande.
Ålandsbanken emitterade under året 44 721
B-aktier för fullföljande av bankens åtaganden
inom ramen för 2023/2024-års aktiesparpro-
gram. Dessutom emitterades 14 411 B-aktier till
följd av bankens åtagande inom ramen för per-
sonalens incitamentsprogram.
Resultat
Rörelseresultatet ökade med 3,3 miljoner euro
eller 5 procent till 65,0 miljoner (61,7).
Rörelseresultatet är Ålandsbankens högsta års-
resultat någonsin.
Periodens resultat hänförligt till aktieägarna
ökade med 3,6 miljoner euro eller 7 procent till
52,3 miljoner euro (48,7).
Avkastningen på eget kapital ökade till 17,9
procent (17,2).
Kärnintäkterna i form av räntenetto, provi-
sionsnetto och IT-intäkter ökade med 10,4 miljo-
ner euro eller 5 procent till 215,6 miljoner euro
(205,2).
Räntenettot ökade med 4,5 miljoner euro
eller 5 procent till 104,1 miljoner euro (99,7).
Högre räntemarginal var huvudförklaringen.
Provisionsnettot minskade med 0,6 miljoner
euro eller 1 procent till 76,4 miljoner euro (77,0).
Året innehöll inte några prestationsrelaterade
intäkter, vilka var 4,0 miljoner 2023.
IT-intäkterna ökade med 6,4 miljoner euro
eller 22 procent till 35,1 miljoner euro (28,6).
Ökningen kom huvudsakligen från högre
projektintäkter.
Övriga intäkter, inklusive nettoresultat finan-
siella poster, ökade med 3,7 miljoner euro till 0,7
miljoner euro (–3,0).
Kostnaderna ökade med 9,0 miljoner euro
eller 6 procent och uppgick till 147,3 miljoner
euro (138,4). 2023 uppgick lagstadgade avgifter
till 3,2 miljoner euro. 2024 betalades ingen stabi-
litetsavgift då den europeiska stabilitetsfonden
har nått sin målnivå. Övriga kostnader ökade,
framför allt personal- och IT-kostnader.
Nedskrivningar av finansiella tillgångar,
netto, uppgick till 4,0 miljoner euro (2,2), mot-
svarande en kreditförlustnivå om 0,10 procent
(0,05).
Skattekostnader uppgick till 12,8 miljoner
euro (13,1), motsvarande en effektiv skattesats
på 19,6 procent (21,2).
Rörelsesegment
Koncernens ökning av rörelseresultatet med
3,3 miljoner euro till 65,0 miljoner euro fördelas
enligt följande:
• Private Banking –5,7
(lägre intäkter, högre nedskrivningar)
• Premium Banking +5,5
(högre räntenetto)
• IT –0,3
• Koncernfunktioner & elimineringar +3,8
(högre intäkter)
Affärsvolymer
Aktivt förvaltat kapital för kunders räkning
ökade med 840 miljoner euro eller 9 procent och
uppgick till 10 616 miljoner euro (9 776).
Inlåning från allmänheten minskade med 73
miljoner euro eller 2 procent och uppgick till 3 521
miljoner euro (3 595).
Utlåning till allmänheten minskade med 283
miljoner euro eller 7 procent och uppgick till
3 576 miljoner euro (3 859). Den överlåtna
svenska bolåneportföljen var huvudförklaringen
till minskningen.
Förvaltade bolån ökade med 365 miljoner
euro eller 13 procent och uppgick till 3 080 miljo-
ner euro (2 716).
Balansomslutning och åtaganden
utanför balansräkningen
Balansomslutningen minskade under året med
417 miljoner euro eller 8 procent till 4 925 miljo-
ner euro (5 342). Minskningen förklaras i huvud-
sak av den svenska bolåneportfölj som överläts
till Borgo.
Bankens viktigaste immateriella resurser är
vår personal, vårt varumärke och rykte. Sett till
balansräkningen är bankens största immateri-
ella tillgång internt utvecklad programvara där
tillgångarna förväntas ha en betydande ekono-
misk nytta och där framtida intäkt bedöms över-
stiga investeringskostnaderna.
Åtaganden utanför balansräkningen mins-
kade med 316 miljoner euro eller 38 procent till
522 miljoner euro (838). Minskningen avsåg
huvudsakligen kreditlöften.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 40
Kreditkvalitet
Utlåning till privatpersoner utgjorde 73 procent
av kreditportföljen, varav bostadslån svarade
för 73 procent. Företagsportföljen har stort
släktskap med privatportföljen, då många av
företagen ägs av kunder som även privat är
Private Banking-kunder.
Ålandsbanken hade 12,5 miljoner euro i ned-
skrivningsreserveringar per den 31 december
2024 (20,2), fördelat på 0,5 miljoner euro i stadie
1 (0,6), 1,4 miljoner euro i stadie 2 (1,9) och 10,6
miljoner euro i stadie 3 (17,7). Stadie 3-krediter
som andel av utlåning till allmänheten brutto
uppgick till 1,63 procent (1,61). Reserverings-
graden för stadie 3-krediter uppgick till 18 pro-
cent (28). Merparten av dessa krediter har
goda säkerheter.
Ålandsbanken har per den 31 december 2024
inte kvar några nedskrivningsreserveringar i
stadie 3 för det svenska kreditengagemang där
kunderna dömts till fängelsestraff. Krediterna
har nu i det närmaste skrivits bort. Ålandsbanken
har fortsatt en förhoppning att bankens brotts-
försäkring ska kunna ge skadeersättning när
fallet prövas i Åbo Hovrätt.
Likviditet och upplåning
I januari emitterade Ålandsbanken en ny säker-
ställd obligation om 300 miljoner euro med tre
och ett halvt års löptid. I mars förföll en säker-
ställd obligation om 300 miljoner euro.
Ålandsbankens likviditetsreserv i form av
kassa och placeringar hos centralbank, kon-
tohållning och placeringar hos andra banker
samt likvida räntebärande värdepapper uppgick
den 31 december 2024 till 1 077 miljoner euro
(1 039), motsvarande 22 procent av totala till-
gångar (19) och 30 procent av utlåning till all-
mänheten (29). Utöver likviditetsreserven fanns
250 miljoner euro (225) av innehav av egna emit-
terade icke-pantsatta säkerställda obligationer.
Utlåning/inlåning uppgick till 102 procent (107).
Av Ålandsbankens externa finansieringskällor
vid sidan av eget kapital utgjorde inlåning från
allmänheten 80 procent (75) och emitterade
säkerställda obligationer 13 procent (11).
Likviditetstäckningsgraden (LCR) uppgick till
169 procent (156), och den stabila nettofinansie-
ringskvoten (NSFR) uppgick till 118 procent
(109), vilka med god marginal överstiger
myndighetskraven.
Den genomsnittliga återstående löptiden på
Ålandsbankens utestående obligationer var per
den 31 december 2024 cirka 1,9 år (1,0).
Rating
Ratinginstitutet Moody’s Ratings gav i mars
2024 för första gången ett kreditbetyg till
Ålandsbanken. Kreditbetyget var A3/P-2 för lång-
och kortfristig inlåning. Kreditbetyget på den
långfristiga inlåningen har stabila utsikter.
I april gav Moody’s kreditbetyget Aaa för
Ålandsbankens säkerställda obligationer.
Ålandsbanken har valt att ha Moody’s Ratings
(Moody’s) som sitt enda ratinginstitut. S&P
Global Ratings (S&P) återkallade därmed alla
ratings av Ålandsbanken den 30 april.
Kapital och kapitaltäckning
Under perioden förändrades eget kapital med
periodens resultat om 52,3 miljoner euro, övrigt
totalresultat om −11,4 miljoner euro, emission
av nya aktier inom ramen för incitamentsprogram
om 0,5 miljoner euro och aktiesparprogram om
1,9 miljoner euro, utbetald dividend om 40,7 mil-
joner euro samt utbetald utdelning på primär-
kapitalinstrument om 2,0 miljoner euro och upp-
gick per den 31 december 2024 till 336 miljoner
euro (335,3).
Övrigt totalresultat påverkades av ändrade
marknadsräntor samt marknadsvärdeföränd-
ringar av vissa strategiska aktieinnehav och upp-
gick totalt efter skatt till –11,4 miljoner euro (0,8).
0
15
30
45
60
20242023202220212020
Resultat hänförligt till aktieägarna
miljoner euro
Räntenetto
miljoner euro
0
30
60
90
120
20242023202220212020
0
20
40
60
80
20242023202220212020
Provisionsnetto
miljoner euro
0
30
60
90
120
150
20242023202220212020
Kostnader
miljoner euro
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 41
Kärnprimärkapitalet minskade med 5,1 mil-
joner euro från årsskiftet till 237,7 miljoner euro
(242,8).
Riskexponeringsbeloppet minskade med 131
miljoner euro eller 7 procent från årsskiftet och
uppgick till 1 643 miljoner euro (1 774). Risk-
exponeringsbeloppet för kreditrisk minskade
med 116 miljoner euro eller 11 procent.
Riskexponeringsbeloppet för operativ risk ökade
med 31 miljoner euro eller 11 procent. Riskexpo-
neringsbeloppen för kreditvärdighetsjusterings-
risk minskade beloppsmässigt försumbart.
Kärnprimärkapitalrelationen ökade till 14,5
procent (13,7). Primärkapitalrelationen ökade till
16,3 procent (15,3). Total kapitalrelation ökade
till 18,1 procent (17,1).
Utöver det grundläggande kapitalkravet gäl-
ler olika buffertkrav, som huvudsakligen
fastställs av nationella tillsynsmyndigheter.
Kravet på en kapitalkonserveringsbuffert om 2,5
procent kärnprimärkapital gäller i samtliga
EU-länder. Kravet på en kontracyklisk kapital-
buffert kan variera mellan 0–2,5 procent. För fin-
ländska exponeringar gäller fortsättningsvis 0,0
procent. För svenska exponeringar är det kon-
tracykliska buffertvärdet 2,0 procent från och
med juni 2023. I Finland gäller en systemrisk-
buffert om 1,0 procent för Ålandsbanken från
och med den 1 april 2024.
Ålandsbankens angivna pelare 2-krav uppgår
till 1,0 procent.
De aktuella miniminivåerna för
Ålandsbankens kapitalstyrka var per den
31 december:
• Kärnprimärkapitalrelation 9,3 procent
• Primärkapitalrelation 11,0 procent
• Total kapitalrelation 13,3 procent
I förhållande till ovanstående buffertkrav har
Ålandsbanken ett betryggande kapitalöverskott:
• Kärnprimärkapitalrelation +5,1 procentenheter
• Primärkapitalrelation +5,2 procentenheter
• Total kapitalrelation +4,9 procentenheter
Från och med den 31 mars 2024 omfattas
Ålandsbanken av ett riktgivande tilläggskapital-
krav (pelare 2-vägledning, P2G) om 0,75 procent.
Detta riktgivande tilläggskapitalkrav ingår inte i
miniminivåerna utan ingår som en delmängd i
Ålandsbankens kapitalöverskott, där bankens
långsiktiga finansiella mål är att kärnprimär-
kapitalrelationen ska överstiga Finansinspek-
tionens minimikrav med 1,75–3,0 procentenheter.
Verket för finansiell stabilitet har upphävt
Ålandsbankens minimikrav för nedskrivnings-
bara skulder (MREL). Kravet innebär dock i
praktiken inget extra krav på kapital utöver de
minimikrav som redan finns avseende bankens
totala kapitalrelation och bruttosoliditetsgrad.
Hållbarhetsinformation
Ålandsbankens hållbarhetsarbete omfattar en
hållbarhetsstrategi samt klimatstrategi som
beskriver hur de uppsatta klimatmålen ska nås.
Ålandsbanken har satt upp tre klimatmål:
1. Ålandsbanken ska minska sina CO
2
e-utsläpp
med 50 procent senast 2030, jämfört med
nivån 2021.
2. Ålandsbanken ska vara en klimatneutral
organisation senast 2035.
3. Ålandsbanken ska nå nettonollutsläpp 2050.
För att följa upp klimatmålen tillämpar
Ålandsbanken Greenhouse Gas-protokollet
(GHGP) för att beräkna och rapportera utsläpp
–5
0
5
10
15
20
25
30
35
Koncernfunktioner
och elimineringar
ITPremium BankingPrivate Banking
Resultat hänförligt till aktieägarna per segment
miljoner euro
Nedskrivningar, miljoner euro
Kreditförlustnivå, %
0
1
2
3
4
5
6
20242023202220212020
0,00
0,05
0,10
0,15
Nedskrivningar och kreditförlustnivå
miljoner euro
%
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
20242023202220212020
Balansomslutning
miljoner euro
2020 2021 2022 2023 2024
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 42
av växthusgaser. De totala utsläppen för den
egna operativa verksamheten för 2024 summe-
rade till 10 566 ton CO
2
e, vilket var en ökning
med 121 procent jämfört med samma period
2023. Ökningen förklarades framför allt av ökade
utsläpp från inköpta varor och tjänster, där en
stor del av de ökade inköpen härrör från renove-
ringen och tillbyggnaden av huvudkontoret.
Andelen köpt miljöcertifierad el är 100 pro-
cent i enlighet med det uppsatta målet.
Ålandsbanken klimatfinansierar på årsbasis
för de beräknade utsläppen för den egna opera-
tiva verksamheten.
Utöver information om utsläpp från
Ålandsbankens egen operativa verksamhet läm-
nas information om indirekta utsläpp i scope 3
kategori 15 nedströms. Per den 31 december
2024 var de beräknade utsläppen från kredit-
portföljen 196 937 ton CO
2
e (scope 1 och 2), från
Treasuryportföljen 13 720 ton CO
2
e (scope 1, 2
och 3) och från kundernas placeringsportföljer
2 586 529 ton CO
2
e (scope 1, 2 och 3).
Medarbetare
Personalen är Ålandsbankens värdefullaste till-
gång och viktigaste konkurrensfördel. Antalet
heltidstjänster utifrån arbetad tid var i genom-
snitt under det fjärde kvartalet 1 000, vilket var
88 heltidstjänster eller 10 procent fler än mot-
svarande kvartal föregående år.
Målet med Ålandsbankens sociala hållbar-
hetsarbete är motiverade, engagerade och
friska medarbetare som ständigt utvecklas.
Under 2024 arbetar Ålandsbanken mot följande
sex fokusområden: Inkludering, mångfald och
jämställdhet; Hälsa och välmående;
Kompetensutveckling; Ledarskap; Samhälls-
engagemang; Etiskt uppträdande.
Genom att löpande mäta och följa upp med-
arbetarnas motivation och arbetsförhållanden
kan Ålandsbanken säkerställa en sund och
effektiv organisation. Resultatet av medarbetar-
engagemanget för det fjärde kvartalet 2024 upp-
gick till 7,6, vilket är högre än resultatet 7,3 för
det fjärde kvartalet 2023.
Kunder
Ålandsbanken fortsätter att behålla befintliga och
attrahera nya kunder på alla sina olika geografiska
marknader samt genom partnersamarbeten.
För fjärde året i rad blev Ålandsbanken
utsedd till Finlands bästa Private Banking-
aktör i den årliga kundundersökningen. Även
Ålandsbankens Premium Banking-kunder fort-
sätter att vara mycket nöjda och uttrycker stor
villighet att rekommendera Ålandsbanken.
Samhällsengagemang
Tillsammans med våra kunder fortsätter enga-
gemanget för en renare Östersjö. Ålandsbanken
har sedan 1997 delat ut nästan 5 miljoner euro
till olika miljörelaterade projekt.
Förutom betalning av statlig inkomstskatt
och moms är Ålandsbanken en betydande
arbetsgivare framför allt på hemmamarknaden
Åland. Ålandsbanken har ett stort engagemang i
det åländska samhället och bidrar framför allt
genom att stödja kultur, idrott och studier.
0
50
100
150
200
250
300
350
20242023202220212020
Eget kapital hänförligt till aktieägarna
miljoner euro
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
20242023202220212020
Utlåning
miljoner euro
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
20242023202220212020
Inlåning
miljoner euro
0
250
500
750
1 000
1 250
20242023202220212020
Säkerställda obligationer
miljoner euro
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 43
Dividend
Styrelsen föreslår inför bolagsstämman att som
ordinarie dividend för verksamhetsåret 2024
utbetala 2,4 0 euro per aktie, vilket totalt mot-
svarar ett belopp om 3 6,9 miljoner euro.
Dividenden motsvarar en utdelningsandel om
70 procent.
Dessutom föreslår styrelsen inför bolags-
stämman att som tilläggsdividend utbetala 0,35
euro per aktie. Tilläggsdividenden är kopplad till
den avslutande verksamhetsöverlåtelsen av den
svenska hypoteksbankrörelsen under 2024 till
Borgo. Total dividend föreslås uppgå till 42,3 mil-
joner euro eller 2,75 euro per aktie.
Väsentliga händelser efter
periodens slut
Inga väsentliga händelser har inträffat efter
periodens utgång.
Risker och osäkerhetsfaktorer
De enskilt största riskerna och osäkerhets-
faktorerna är striderna i Mellanöstern samt
Rysslands anfallskrig i Ukraina och därtill
hörande geopolitiska risker. Konsekvenserna
av krigen är svårbedömda.
Ålandsbankens resultat påverkas av
omvärldsförändringar som bolaget själv inte
råder över. Bland annat påverkas koncernens
resultatutveckling av makroekonomiska föränd-
ringar, förändringar i det allmänna ränteläget
och i börs- och valutakurser liksom av ökade
kostnader på grund av myndighetsbeslut och
direktiv samt av konkurrenssituationen.
Koncernen eftersträvar en verksamhet med
rimliga och avvägda risker. Koncernen är expo-
nerad mot kreditrisk, likviditetsrisk, marknads-
risk, operativ risk och verksamhetsrisk. Banken
bedriver inte handel för egen räkning.
Framtidsutsikter
Ålandsbanken förväntar att avkastningen på
eget kapital fortsatt överstiger vårt långsiktiga
finansiella mål om 15 procent under år 2025.
Ålandsbanken är beroende av framför allt
ränte- och aktiemarknadens utveckling.
Det finns en oro gällande den ekonomiska
utvecklingen på flera betydande marknader.
Av denna anledning finns det en osäkerhet i
nuvarande framtidsprognos.
Utlåning per bransch
miljoner euro
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
2020 2021 2022
2023 2024
Bostadslån,
privat
Övrigt, privat
Fastighetsverksamhet, företag
Finans- och
försäkringsverksamhet,
företag
Bostadsverksamhet, företag
Sjöfart, företag
Övrigt, företag
Kärnprimärkapitalrelation
Primärkapitaltillskottrelation
Supplementärkapitalrelation
0
5
10
15
20
20242023202220212020
Kapitalrelationer
procent
0
25
50
75
100
125
150
175
20242023202220212020
Likviditetstäckningsgrad
procent
0
25
50
75
100
125
150
20242023202220212020
Utlåning/Inlåning
procent
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 44
Hållbarhets-
rapport
Hållbarhetsrapport upprättad i enlighet
med CSRD och ESRS ..................................................................... 46
ESRS 2 Allmänna upplysningar .................................................... 47
Miljö och klimat
EU-taxonomin: Principer och implementering ........................ 75
E1 Klimatförändringar ................................................................. 102
E2 Miljöföroreningar .....................................................................123
E4 Biologisk mångfald och ekosystem ....................................125
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi .......................... 127
Östersjöprojektet, företagsspecifikt kapitel...........................130
Social Hållbarhet
S1 Den egna arbetskraften ......................................................... 133
S2 Arbetstagare i värdekedjan .................................................. 147
S4 Konsumenter och slutanvändare ........................................ 149
Samhällsengagemanget lokalt på Åland,
företagsspecifikt kapitel .............................................................155
Bolagsstyrning
G1 Ansvarsfullt företagande ....................................................... 157
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Hållbarhetsrapport upprättad
i enlighet med CSRD och ESRS
Ålandsbanken upprättar för 2024 en hållbarhetsrapport i enlighet med Corporate Sustainability
Reporting Directive (CSRD) och European Sustainability Reporting Standards (ESRS).
CSRD, vilket är en förkortning av Corporate Sustainability
Reporting Directive ((EU) 2022/2464), är ett EU-direktiv som regle-
rar hållbarhetsrapporteringen för företag och som innefattar en
utökad transparens vad gäller hållbarhet i företagens årsredovis-
ning. Rapporteringen ska ge intressenter information genom att
visa både företagets påverkan på hållbarhetsämnen och ge intres-
senterna information om hur hållbarhetsämnen påverkar före-
tagets utveckling och framtida verksamhet. Detaljerna för rappor-
tens utformning specificeras i rapporteringsstandarden European
Sustainability Reporting Standards (ESRS) (delegerad förordning
(EU) 2023/2772).
Det centrala i både CSRD och den nya ESRS-standarden är den
dubbla väsentlighetsanalysen i vilken både en påverkansanalys
och en finansiell riskanalys ingår. Resultatet av den dubbla
väsentlig hetsanalysen ligger sedan till grund för rapporteringen
som belyser de områden som är mest väsentliga.
Rapporteringsstandarden ESRS utgår från två övergripande
standarder med allmänna upplysningar där Ålandsbankens grund
för utarbetande av hållbarhetsrapporten presenteras tillsammans
med en beskrivning av styrning, strategi samt hantering av konse-
kvenser, risker och möjligheter, samt tio tematiska standarder
inom huvudområdena miljö, social hållbarhet samt ansvarsfullt
företagande. På sikt kommer det även att utvecklas sektors-
pecifika standarder med mer nischade rapporteringsriktlinjer
för olika branscher, men i dagsläget sker rapportering enligt en
väsentlighetsbedömning av respektive företag. Rapportering sker
på de upplysningskrav som beskrivs i de kapitel som blir relevanta
utifrån de ämnen som identifieras som väsentliga inverkans om-
råden, väsentliga risker eller väsentliga möjligheter i företagets
dubbla väsentlighetsanalys.
Ålandsbanken hör till den första gruppen företag som börjar
tillämpa de ändringar i nationell lagstiftning som CSRD innebär.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 46
ESRS 2 Allmänna upplysningar
Upplysningskrav BP-1 – Allmän grund för
utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna
Ålandsbankens hållbarhetsrapport är upprättad på konsoliderad
basis gemensamt för hela koncernen. Uppgifterna konsolideras
enligt samma principer som de finansiella rapporterna.
Konsoliderad ESG-data omfattar moderbolaget Ålandsbanken
Abp och dotterbolag kontrollerade av Ålandsbanken Abp.
Intresseföretag och joint ventures ingår inte i de konsoliderade
ESG-datapunkterna. Hållbarhetsförklaringen innefattar
Ålandsbankens egen verksamhet men även den inverkan som
syns i det närmaste steget i värdekedjan, innefattandes
Ålandsbankens privatkunder, företagskunder samt de verksam-
heter som omfattas inom ramen för vår Treasuryportfölj samt
våra kunders placeringar i. I enstaka fall utelämnar Ålandsbanken
specifik information i hållbarhetsrapporten då den bedöms vara
sekretessbelagd eller av känslig karaktär. Ålandsbanken har inte
utnyttjat möjligheten till undantag för frågor som är under för-
handling enligt 7 kapitlet 19§ 5 mom. Bokföringslagen.
Upplysningskrav BP-2 – Upplysningar med
avseende på särskilda omständigheter
Tidshorisonter
Ålandsbanken har inte avvikit från de tidshorisonter på medellång
eller lång sikt som definieras i ESRS 1 avsnitt 6.4 när den dubbla
väsentlighetsanalysen har genomförts. De klimatrelaterade risk-
bedömningarna som har förts vidare in i den dubbla väsentlig-
hetsanalysen har dock genomförts utifrån andra tidshorisonter,
där kort sikt motsvarar mindre än tre år, medellång sikt motsvarar
tre till fem år, och lång sikt motsvarar fem till trettio år. Orsaken till
det är den specifika riskanalysen som är gjord enligt sedan
tidigare uppsatt metod som funnits på plats innan implemente-
ringen av ESRS. Det här beskrivs närmare i upplysningskrav IRO-1.
Uppskattning av värdekedjan
Flertalet mått innefattar uppgifter om värdekedjan snarare än
den egna verksamheten, framförallt inom området klimatföränd-
ringar. Det kommer sig av att mycket av den identifierade påver-
kan sker antingen uppströms eller nedströms i värdekedjan.
Beräkningar av växthusgasutsläpp för den egna verksamhet-
ens scope 1 och scope 3 uppströms görs genom spendmetoden
då det inte finns tillgång till konkret information om utsläpp från
leverantörerna som inköpen görs från. Utsläppen för den egna
operativa verksamheten beräknas med hjälp av utsläppsfaktorer
samt Åland Index, och tar sin grund i kostnadsförda aktiviteter i
resultaträkningen. Metoden för uträkning beskrivs i upplysnings-
krav E1-6.
Beräkningar av växthusgasutsläpp i scope 3 nedströms i
värde kedjan i kategori 15 genom utlåning i kreditportföljen,
Treasury samt kundernas placeringar, uppskattas i de fall då det
saknas information från de berörda företagen. Eftersom majori-
teten av utlåningen utgörs av privatpersoner samt mindre företag,
är andelen företag som publikt redovisar växthusgasutsläpp
begränsad, varpå värdekedjans växthusgasutsläpp uppskattas i
de fall när information saknas. För Treasury och kundernas place-
ringar vars exponering i högre grad är mot större företag med
publik redovisning, används tillgängliga data men uppskattningar
görs då information saknas. Kvaliteten är dock generellt låg för
publik scope 3-data. En stor variation finns också i omfattningen
av rapporterade utsläppsdata mellan olika företag. Metoden för
uträkning och uppskattning beskrivs i upplysningskrav E1-6.
Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall
Ett kvantitativt mått som är föremål för en hög grad osäkerhet är
växthusgasutsläppen som det redogörs för i kapitel E1 Klimat-
förändringar. För växthusgasutsläpp i den egna operativa
verksam heten, görs estimeringar enligt spendmetoden avseende
scope 1 och 3 uppströms. I scope 3 nedströms kategori 15
Investeringar finns ett stort beroende av information från andra
företag nedströms i värdekedjan för att kunna sammanställa upp-
gifter. Tillgången till dylik data är ytterst begränsad, och kvaliteten
på den information som finns tillgänglig är även den varierad, då
det kan antas att en stor andel består av estimeringar. När tillgång
på data från andra företag saknas, görs estimeringar. Estimeringar
görs i olika grad utifrån kreditportföljens utlåning, Treasury samt
kundernas placeringar. Metoden för uträkning och uppskattning
av växthusgasutsläppen beskrivs i upplysningskrav E1-6.
Mycket information om växthusgasberäkningarna avseende
scope 3 nedströms i kategori 15 Investeringar består av andra
företags växthusgasberäkningar som finns i deras respektive
publika rapporter. Eftersom dessa i sin tur är beroende av företa-
gens egna uppskattningar och tillgång till information, skapar det
en följdeffekt att Ålandsbankens sammanställda information
avseende dessa företag i sin tur även den är baserad på uppskat-
tade data. Denna information är av sin natur också föränderlig.
Allteftersom mer data blir tillgänglig och kvaliteten på befintliga
data ökar, ändras både aktuella och historiska data kontinuerligt
över tid.
Ändringar av hur hållbarhetsinformation
utarbetas eller presenteras
2024 är det första året då hållbarhetsrapporten upprättas i
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 47
enlighet med ESRS, vilket medför stora förändringar i innehåll,
utseende och omfattning jämfört med tidigare års
hållbarhetsrapporter.
För att ge en rättvisande bild av utvecklingen räknas
jämförelse siffror för historiska perioder om med senast tillgäng-
liga data. För justeringar av finansiella siffror följer vi de finansiella
rapporterna. För justeringar av ESG-data gör vi en bedömning om
justering ska göras. Jämförelsetal samt tidigare publicerad håll-
barhetsinformation är ej bestyrkta av hållbarhetsrevisor.
De uppgifter som har räknats om för 2024 års årsredovisning
jämfört med 2023 års årsredovisning finns företrädesvis inom
växthusgasutsläppsredovisningen, vilket då beskrivs i upp-
lysningskrav E1-6.
I takt med att tillgången till data från andra företag utökas,
räknas jämförelsesiffror för historiska perioder om med senast till-
gängliga data. Avseende växthusgasberäkningarna för scope 3
nedströms i kategori 15 Investeringar har de historiska jämförelse-
talen uppdaterats enligt ny information då övriga företag har
publicerat uppdaterade växthusgasberäkningar i sina respektive
publicerade rapporter. Även jämförelsetalen för basåret 2021
räknas då om för att skapa möjlighet till kontinuerlig uppföljning.
De uppdaterade historiska jämförelsetalen beskrivs i upplysnings-
krav E1-6 i anknytning till respektive tabell.
Nytillkommen data avseende Ålandsbankens egen elförbruk-
ning har gjort att även historiska siffror avseende elförbrukning
har räknats om. Det här får även följdeffekter på växthusgas-
utsläppssiffrorna i scope 2. De uppdaterade historiska jämförelse-
talen redovisas i upplysningskrav E1-5 och E1-6, i anknytning till
respektive tabell.
Upplysningskrav GOV-1 – Förvaltnings-,
lednings- och tillsynsorganens roll
Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan motsvarar styrelse och
verkställande direktör i Ålandsbanken. Styrelsemedlemmarna
utses av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. Styrelsens
mandattid upphör vid utgången av den följande ordinarie
bolagsstämman efter valet. Styrelsen ska enligt bolagsordningen
bestå av minst fem och högst åtta ordinarie styrelsemedlemmar.
Styrelsen har under 2024 bestått av sju ordinarie styrelse-
medlemmar från och med bolagsstämman 26 mars 2024,
då Malin Lombardi tillkom. Under den tidigare delen av år 2024
utgjordes styrelsen av totalt sex ordinarie medlemmar.
Verkställande direktören får inte vara medlem i styrelsen.
Antal verkställande ledamöter i styrelsen är 0, och antal
icke-verkställande ledamöter är 7. Ålandsbankens verkställande
direktör sitter ej i styrelsen.
I Ålandsbankens styrelse finns ingen representation av
anställda eller andra arbetstagare inom Ålandsbanken.
Den verkställande direktören är anställd inom Ålandsbanken.
Erfarenhet som är relevant för företagets sektorer,
produkter och geografiska platser, för styrelse samt
verkställande direktör
Styrelsemedlemmarna har följande erfarenhet
Nils Lampi, ordförande, Diplomekonom
Bakgrund: Wiklöf Holding, koncernchef (1992–); Wiklöf Holding Ab,
verkställande direktör (1990–1991); AW Line Ab, vice verkställande
direktör (1988–1989); Föreningsbanken i Finland, chef för Ålands
företagsavdelning (1986–1987); Helsingfors Aktiebank, bank-
direktör (1980–1985)
Övriga uppdrag: Aktia Bank Abp, Aktia Abp, Styrelsemedlem
(2010–2013); Åland Post Ab, styrelseordförande (2011–2020);
Nordea, Delegationsmedlem (2005–2009); Best- Hall Oy,
Styrelseordförande (1997–); Ab ME Group Oy Ltd, Styrelse-
ordförande (1990–); Ab Mathias Eriksson / Ab Mariehamns Parti,
Styrelseordförande (1990–2019, styrelsemedlem (2019–);
Skärgårdshavets Helikoptertjänst Ab, Styrelseordförande (1990–
2019); Hotell Arkipelag Ab, Styrelseordförande (1989–2015);
Ålandsdelegationen, ordinarie medlem (1983–); Scandinavian Air
Ambulance Ab, styrelseledamot (2008–2010)
Christoffer Taxell, vice ordförande, Juris kandidat
Bakgrund: Partek Oyj Abp, koncernchef (1990–2002); Svenska
Folkpartiet, ordförande (1985–1990); Undervisningsminister
(1987–1990); Justitieminister (1979–1987); Riksdagsman
(1975–1991)
Övriga uppdrag: Partek Oyj Abp, styrelsemedlem (1984–2002);
Åbolands Skärgårdsstiftelse sr, styrelsemedlem (2017–); Rettig
Group Ab, styrelsemedlem (2012–2017); Luvata Oy, styrelsemed-
lem (2005–2014); Föreningen Konstsamfundet, styrelseordförande
(2004–2017), styrelsemedlem (1996–2003); Svenska litteratur-
sällskapet, medlem av finansrådet (1982–2016); Stiftelsen för Åbo
Akademi, Ordförande för stiftelsens delegation (2013–2018),
Styrelsens ordförande (2003–2012), Styrelsemedlem (1988–2012);
Sampo Abp, Styrelsemedlem (1998–2013); Finnair Abp,
Styrelsemedlem (2003–2011); Stockmann Oyj Abp,
Styrelseordförande (2007–2014), Styrelsemedlem (1985–2014)
Anders Å Karlsson, Merkonom
Bakgrund: Chips Abp, ekonomidirektör och vice vd (1987–2009);
Plasto Ab, ekonomichef (1983–1987)
Övriga uppdrag: Alandia Försäkring Abp, styrelsemedlem (2021–);
Ålands Skogsindustrier Ab, styrelsemedlem (2015–); Ålands
Skogsägare Andelslag, styrelsemedlem (2010–2017); Ålands
Ömsesidiga Försäkringsbolag, styrelsemedlem (2011–2017); Ålands
Penningautomatförening (PAF), styrelsemedlem (2010–2018); Ålands
Bygg Ab, styrelsemedlem (2010–2021); Ålands Bygg Fastighets Ab,
styrelsemedlem (2010–2021); Fastighets Ab Norragatan 17, styrelse-
medlem (2010–); Ålands Centralandelslag, styrelsemedlem (2010–
2016); Ålands Skogsägarförbund Andelslag styrelsemedlem (2010–
2017); Ab Skogen, styrelsemedlem (2010–2016); Chips Abp,
styrelsemedlem (2005–2009); Ålands Tidnings-Tryckeri Ab, styrelse-
medlem (1990–2003); GRM-revisor i olika företag (1987–2003)
Mirel Leino-Haltia, Ekonomie doktor, CFA
Bakgrund: Arbetslivsprofessor, Aalto University (2019–); Partner
PwC Finland (2009–2018); PwC Finland (2000–2009)
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 48
Övriga uppdrag: Sitowise Plc, Styrelsemedlem (2021–), Ordförande
för revisionskommitté (2022–); Teleste Plc., Styrelsemedlem och
ordförande för revisionskommitté (2020–); LokalTapiola
Livförsäkring, Styrelsemedlem (2019–); Euroclear Finland Ltd.,
ordförande för riskkommitté (2023–), ordförande för revisions-
kommitté (2018–2023); Nixu Certification Ltd., Styrelsemedlem
(2022–2023); Indufor Ltd., Styrelseord förande (2019–); Finlands
Revisorer rf, Styrelsemedlem (2021–), Boardman Oy,
Styrelsemedlem (2022–2023), Styrelseordförande (2023–)
Ulrika Valassi, Civilekonom
Bakgrund: Au Management AB, grundare (2013–); DBT Capital AB,
kreditchef (2017–2022); Transcendent Group AB, tjänsteområdes-
ansvarig (2015–2017); Landshypotek Bank, kreditchef (2011–2013);
SEB, Stockholm & New York – kreditfunktion, riskkontroll (1994–
2011); Öhrlings Revisionsbyrå, revisorsassistent (1993–1994)
Övriga uppdrag: Fastighetsbolaget Emilshus AB, styrelseledamot
och ledamot i revisionsutskott (2024–); Pamica Group AB, styrel-
seledamot (2023–); Insatt AB, styrelseledamot (2023–); Wellstreet,
Advisory board member (2023–); Niam Credits, Advisory board
member (2023–); Swedencare AB, styrelseledamot och ledamot i
revisionsutskott (2022–); Sparbanken Sjuhärad, styrelseledamot
och ledamot i revisionsutskott (2022–); DBT Capital AB, styrelse-
ledamot (2022-2023); Hemfosa Fastigheter AB, styrelseledamot
(2014–2019); Hypoteket Bolån Sverige AB, styrelseledamot (2017–
2019); Intrum Justitia AB, styrelseledamot (2016–2017); Qliro AB,
styrelseledamot (2015–2016); Dreams Securities AB, styrelse-
ledamot (2019–2021)
Anders Wiklöf, Ekonomie doktor h. c., Kommerseråd
Bakgrund: Egen företagare.
Övriga uppdrag: Ordförande i Förvaltningsrådet (2001–2003);
Medlem i Förvaltningsrådet (1983–2003); Ålands Ömsesidiga
Försäkringsbolag; Förvaltningsrådet (1991–2011); Wiklöf Holding
Ab; Styrelseordförande (1987–); Stiftelsen Ålandsfonden för
Östersjöns framtid, Delegationsmedlem (1989–)
Malin Lombardi, Juris kandidat
Bakgrund: BoardClic, medgrundare och Governance Director
(2018–); Lagercrantz Associates, Partner och styrelserådgivare
(2015–2022); Roschier Attorneys Ltd, Senior Associate, Advokat
(2006–2015)Övriga uppdrag: Quoted Companies Alliance, Medlem
av Corporate Governance Expert Group (2023)
Verkställande direktören har följande erfarenhet
som är relevant för företagets sektorer, produkter och
geografiska platser
Peter Wiklöf, Juris kandidat, Verkställande direktör,
koncernchef
Bakgrund: Crosskey Banking Solutions Ab Ltd, Verkställande
direktör (2004–2008); Ålandsbanken Abp, Chef för affärsutveck-
lingen (2000–2004), Kontorssektorn ord. sektorass. (1996–1999),
Kontorssektorn assistent (1995–1996), Kundrådgivningen avd.chef
(1995–1995), Kundrådgivningen t.f avd.chef (1994–1994),
Kundrådgivningen t.f. jurist (1992–1994); Ålands Polisdistrikt,
Kommissarie för Brottmålsavdelningen (1991–1992)
Övriga uppdrag: Försäkringsaktiebolaget Alandia,
Styrelsemedlem (2017–); Viking Line Abp, Styrelsemedlem (2017–);
Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag, Medlem i förvaltningsrådet
(2009–2021); Crosskey Banking Solutions Ab Ltd,
Styrelseordförande (2008–); Ålandsbanken Fondbolag Ab,
Styrelseordförande (2008–2015); Ålands Näringsliv (Chamber of
commerce), Styrelseordförande (2011–); The Groupement
Europèen de Banques (GEB), Styrelsemedlem (2008–)
Styrelsens könsfördelning
För verksamhetsåret har styrelsens ledamöter kollektivt uppnått
den variation i utbildning, erfarenhet och förmågor som krävs för
uppdraget, och båda kön representeras i styrelsen så att fördel-
ningen mellan könen per 31 december 2024 är 43 procent kvinnor
och 57 procent män. Till och med bolagsstämman den 26 mars
2024 var fördelningen 33 procent kvinnor och 67 procent män.
Det genomsnittliga förhållandet mellan kvinnor och män för 2024
var således 38 procent kvinnor och 62 procent män.
Procentandelen oberoende styrelseledamöter
Enligt bedömningen av styrelseledamöternas oberoende i förvalt-
ningsberättelsen är 100 procent av styrelseledamöterna obero-
ende av Ålandsbanken och 57 procent av styrelse ledamöterna
oberoende av betydande aktieägare.
Roller och ansvarsområden för styrelse och verkställande
direktör avseende hållbarhet
Med definitionen av att förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
motsvarar styrelse och verkställande direktör i Ålandsbanken,
förekommer där en delvis tillsyn av inverkningar, risker och möjlig-
heter. Styrelsen utövar tillsyn över inverkningar, risker och möjlig-
heter genom att de blir informerade om hållbarhetsarbetet.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för styrningen av hållbarhets-
arbetet och fastslår koncernens hållbarhetsstrategi och klimat-
strategi. Uppföljning av hållbarhetsstrategin sker genom faststäl-
lande av den årsvisa samt kvartalsvisa hållbarhets- rapporteringen.
Styrelsen har 2024 informerats om samt godkänt de identifierade
väsentliga inverkansområdena, riskerna och möjligheterna.
Styrelsens revisionskommitté övervakar utvecklingen av arbetet
med hållbarhetsrapporteringen avseende inverkningar, risker och
möjligheter och utövar i den aspekten tillsyn över hur arbetet fort-
skrider. Det övergripande hållbarhetsarbetet administreras i led-
ningsgruppens hållbarhetskommitté.
Det ansvar som styrelse och verkställande direktör har för håll-
barhetsrelaterad inverkan, risker och möjligheter är i dagsläget
inte inskrivet i några relevanta direktiv eller policydokument inom
Ålandsbanken men ingår överlag i det befintliga strategiska och
operativa ansvaret.
Ledningens roll i övervakning, hantering och tillsyn av
inverkningar, risker och möjligheter
Styrelsen har det yttersta ansvaret för styrningen av hållbarhets-
arbetet och är aktivt engagerad i hållbarhetsfrågor. Styrelsen slår
fast koncernens hållbarhetsstrategi och klimatstrategi.
Ålandsbankens verkställande direktör ansvarar tillsammans med
koncernledningen för att förverkliga de beslut som styrelsen har
fattat om den strategiska inriktningen. Tillsyn över detta utövas av
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 49
styrelsen genom att de blir informerade om hållbarhetsarbetet
vid den halvårsvisa genomgången.
Verkställande direktören för Ålandsbanken tillsammans med
resterande ledningsgrupp, hållbarhetschefen samt verkställande
direktören för Ålandsbanken Fondbolag utgör Ålandsbankens
hållbarhetskommitté. Ålandsbankens hållbarhetskommitté driver
det övergripande hållbarhetsarbetet och fungerar som ett forum
för diskussioner och beslut. Utifrån den årliga väsentlighetsanaly-
sen och hållbarhetsstrategin skapas en hållbarhetsplan för varje
hållbarhetsområde. Hållbarhetskommittén driver det övergri-
pande hållbarhetsarbetet och skapar förutsättningar och struktur
för utveckling, implementering och uppföljning inom ramen för
hållbarhet. Hållbarhetskommittén har deltagit i en workshop för
beslutande av väsentlig inverkan, risker och möjligheter för
Ålandsbanken och är de som beslutar om en slutgiltig lista base-
rat på material som framställs av relevanta anställda.
ESG-kommittén sköter omvärldsbevakningen, initierar och dri-
ver utvecklingen inom hållbara placeringar samt säkerställer att
Ålandsbankens investeringsverksamhet följer bankens strategi
och riktlinjer för hållbara investeringar.
Kreditchefen ansvarar för att bankens kreditgivning följer de
uppsatta hållbarhetsmålen och regelverken. Avdelningen Risk
Control ansvarar för Ålandsbankens klimatrisker.
Regelverksgruppen sammanställer all omvärldsbevakning och
upprätthåller också en förteckning över de regelverk som ska
implementeras.
Vid behov sker rapportering av information från hållbarhets-
kommittén till styrelsen avseende för tillfället relevanta frågor.
Styrelsen informeras två gånger per år om bankens hållbarhetsar-
bete och åtaganden kring både legala och frivilliga arrangemang.
Några särskilda kontroller och förfaranden tillämpas ej på han-
teringen av inverkningar, risker och möjligheter.
Ledningsgruppen har beslutat om Ålandsbankens klimatmål.
De mål som sätts avseende väsentliga inverkningar, risker och
möjligheter tas fram av respektive ansvarsområde och presente-
ras för hållbarhetskommittén, som tar beslut om att fastställa
målen. Övervakning av framstegen mot målen sker genom en
kvartalsvis uppdatering av sektormålen då respektive ansvarsom-
råde vid behov även föredrar sitt ämne för hållbarhetskommittén.
Styrelsens kompetens inom hållbarhet
Avseende kompetens och expertis inom hållbarhet, finns ingen
ledamot i styrelsen med en sådan djup inriktad expertkunskap.
Styrelse eller verkställande direktör säkerställer att lämplig kom-
petens och expertis finns tillgänglig genom att tillse att det finns
anställda personer med relevant kompetens inom Ålandsbanken
som arbetar med hållbarhetsrelaterade frågor. Revisions-
kommittén har informerats löpande under året om utvecklingen
för hållbarhetsrapporteringen i enlighet med ESRS. Styrelsen har
inte deltagit i någon extern utbildning avseende hållbarhet,
men har löpande fått information av vd, samt involverats genom
godkännandet av den dubbla väsentlighetsanalysen. Inom
Ålandsbanken finns ett antal personer som är anställda att arbeta
med hållbarhetsrelaterade frågor, både överlag samt inom speci-
fika verksamhetsområden. Vid behov konsulteras även externa
ämnesexperter. En utbildning avseende det väsentliga påverkans-
området cirkulär ekonomi genomfördes under 2024
för hållbarhetskommittén. Utbildningen hölls i oktober 2024 i
samarbete med Västsvenska Handelskammaren och konsult-
företaget 2050, och utgick från grundinformation inom ämnet
cirkulär ekonomi.
Styrelsens och vd:s ansvar avseende
ansvarsfullt företagande
Ålandsbankens styrelse, vd och ledning ska tillsammans etablera
och främja en sund företags- och riskkultur. Styrelsen ansvarar för
att fastställa etiska normer, principer och förhållningssätt som
ska gälla vid all verksamhet, för att säkerställa ett ansvarsfullt
företagande så att ett högt förtroende upprätthålls för
Ålandsbanken och dess anställda. Styrelsen fastställer dessa prin-
ciper främst i Ålandsbankens policy för etiskt uppförande, som
tillämpas av styrelsen och alla anställda. Vidare fastställer
styrelsen Ålandsbankens policy för intern styrning och kontroll,
med övergripande principer för organisation och ansvar, som syf-
tar till att tillse en god företags- och risk-kultur, samt att oönskade
händelser förebyggs, upptäcks och åtgärdas.
Styrelsen fastställer även Ålandsbankens principer för mot-
verkandet av finansiell och ekonomisk kriminalitet i Policy-
dokumenten för förebyggande av och åtgärder mot marknads-
missbruk samt motverkandet och förhindrande av penningtvätt
och finansiering av terrorism.
Ålandsbanken tillämpar policydokumenten med komplette-
rande interna riktlinjer och regelverk, av vilka de mest relevanta
är Uppförandekoden (Code of Conduct), riktlinjen för identifiering
och bekämpning av mutor och korruption, samt riktlinjen
för visselblåsning.
Ålandsbanken upprätthåller intern kontroll för regelefter-
levnaden, vilken är fastställd i policy för intern styrning och kon-
troll. Enligt denna upprätthålls den interna kontrollen genom en
organisation med tre försvarslinjer, där den första omfattar den
operativa verksamheten, den andra inkluderar Risk Control,
Compliance och avdelningen för Operativa risker & säkerhet, och
den tredje omfattar avdelningen Internrevision. Det utförs kon-
troller inom samtliga försvarslinjer, såsom löpande kontroller av
bisysslor och handelsregler för privata transaktioner, komplette-
rade med riskbaserade kontroller. Styrelsen ansvarar också
ytterst för utbildningar inom området för etiskt uppförande och
penningtvätt, vilka genomförs av avdelningar inom första och
andra försvarslinjerna.
Styrelse och vd:s sakkunskaper avseende
ansvarsfullt företagande
Ålandsbankens samtliga styrelsemedlemmar och ledande befatt-
ningshavare genomgår en lämplighetsprövning vid nytillsättningar,
vid väsentliga händelser som gör det motiverat att verifiera den
fortsatta lämpligheten, samt minst vart tredje år (omprövning).
Lämplighetsprövningen är fastställd av styrelsen i Ålandsbankens
lämplighetspolicy, enligt vilken lämplighetsprövningen ska
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 50
omfatta en översyn av bland annat personens kunskaper, färdig-
heter, erfarenheter, anseende, ärlighet och integritet. Ett grund-
läggande kriterium är att personen ska ha tillräckliga kunskaper,
färdigheter och erfarenheter inom Ålandsbankens verksam-
hetsområde för att kunna utöva en sund och ansvarsfull
företagsledning.
För att uppfylla lämplighetskraven ska styrelsemedlemmar
och ledande befattningshavare ha kvalifikationer, erfarenhet och
kunskap inom följande områden: finansmarknaden; affärsstrategi
och affärsmodeller; bolagsstyrningssystemet; riskhanterings- och
regelefterlevnadsprocesser; finska/svenska och europeiska regel-
verk och lagstadgade krav som påverkar finansmarknaden, samt
redovisning och revision. Därutöver omfattar Ålandsbankens
interna regelverk rörande ansvarsfullt företagande och etiska
principer även styrelsens medlemmar till tillämpliga delar.
Upplysningskrav GOV-2 – Information som lämnas till
och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets
förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
Styrelsen informeras om bankens hållbarhetsarbete och åtag-
anden kring både legala och frivilliga arrangemang två gånger per
år då hållbarhetschefen föredrar arbetet enligt årsklockan.
Styrelsen har även informerats om de identifierade väsentliga
inverkansområdena, riskerna och möjligheterna som framkommit
i den dubbla väsentlighetsanalysen samt fastställt den dubbla
väsentlighetsanalysens resultat. Revisionskommittén har infor-
merats löpande under året om utvecklingen för hållbarhetsrap-
porteringen i enlighet med ESRS. Verkställande direktören har
möjlighet att lyfta relevant information från ledningsgruppens
hållbarhetskommitté till styrelsen vid behov.
Hållbarhetskommittén, vilken utgörs av Ålandsbankens vd,
samtliga medlemmar från Ålandsbankens ledningsgrupp, hållbar-
hetschefen samt vd:n för Ålandsbanken Fondbolag har möte varje
månad eller vid behov, och då diskuteras aktuella hållbarhets-
ärenden. Hållbarhetskommittéen blir informerad av relevanta
anställda vid behov. Hållbarhetskommittén fastställer den dubbla
väsentlighetsanalysen när den är klar, och där tas då inverkningar,
risker och möjligheter upp.
En due diligence-analys är en del i projektmodellen. Tillbörlig
aktsamhet avseende hållbarhet ska beaktas i den samlade risk-
analysen som görs vid uppstart av projekt. Prioriterade projekt
föredras i koncernledningen där vd är med och de har tillgång till
information om den genomförda samlade riskanalysen. Styrelsen
informeras avseende projekt av kritisk karaktär.
Information till styrelse och verkställande direktör om resulta-
ten av ändamålsenligheten hos policyer, åtgärder, mått och mål
görs vid behov. De får information genom att relevanta anställda
presenterar material.
Styrelse och verkställande direktör utövar tillsyn över företa-
gets strategi genom affärsplanen med tillhörande uppföljnings-
möten som sker under året. Därigenom tar de hänsyn till identifie-
rade väsentliga inverkningar, risker och möjligheter genom att
dessa tas upp i affärsplanen på ett övergripande plan i väntan på
mer konkretiserade åtgärder på sikt.
De väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som
styrelse och vd eller deras relevanta kommittéer har
behandlat under 2024
Eftersom hållbarhetskommittén, som utgörs av ledningsgruppen
samt vd för Ålandsbankens Fondbolag, har godkänt de identi-
fierade väsentliga inverkningarna, riskerna och möjligheterna, har
de på så sätt behandlat alla dessa under året. Utöver det har de
även specifikt diskuterat klimatstrategin och målsättningarna
samt resonerat kring cirkulär ekonomi och omställningsplanen
som relaterar till klimatförändringar. Styrelsen har behandlat håll-
barhetsarbetets fortskridande samt tagit beslut om de väsentliga
inverkningar, risker och möjligheter som identifierats i den dubbla
väsentlighetsanalysen. Revisionskommittén har under 2024
behandlat det fortskridande arbetet med framtagandet av
hållbarhetsrapporten.
Inom Ålandsbanken fokuserar styrelsen tillsammans med led-
ningsgruppen på de övergripande strategiska målen medan led-
ningsgruppen ensam ansvarar för det operativa utförandet och
de mer detaljerade målen. Ålandsbankens hållbarhets kommitté,
som utgörs av Ålandsbankens vd, Ålandsbankens
ledningsgrupp, hållbarhetschefen samt vd:n för Ålandsbanken
Fondbolag, driver det övergripande hållbarhetsarbetet. Styrelsen
informeras om hållbarhetsfrågor två gånger per år samt vid behov
däremellan genom kontakt med den verkställande direktören.
Upplysningskrav GOV-3 – Integration av
hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem
De ersättningar som ges till styrelse samt verkställande direktör
för Ålandsbanken har ingen koppling till hållbarhetsrelaterade
resultat eller mål, vare sig avseende de rörliga eller fasta ersätt-
ningarna. Styrelsen har ett fast arvode och ingen rörlig ersättning.
Koncernledningen exklusive verkställande direktör har i sina
målparametrar en koppling till index avseende de interna mäte-
talen engagemangsindex, ledarskapsindex, eNPS samt tempera-
tur, där personalens åsikter om sin arbetsgivare reflekteras.
Koncernledningen har även i sina målparametrar mätetal för
kundnöjdhet. Indexen är viktade och ingår i helhetsbedömningen
utan att utgöra en specifik procent. Incitamentssystemen god-
känns av styrelsen.
Klimatrelaterade överväganden beaktas inte i ersättningen till
medlemmar i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen, och
deras prestation har inte bedömts mot målen för minskning av
växthusgasutsläpp. 0 procent av ersättningen till medlemmar i
förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen är kopplad till klimat-
relaterade överväganden. En orsak till det här är avsaknad av
kvalitets säkrade data och kvalitetssäkrade mätmetoder.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 51
Upplysningskrav GOV-4 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet
En kartläggning av var processen för tillbörlig aktsamhet tillhandahålls i hållbarhetsförklaringen
Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsförklaringen
a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i
styrning, strategi och affärsmodell
ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
ESRS 2 GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
b) Att samarbeta med berörda
intressenter i alla huvudstegen i
tillbörlig aktsamhet
ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter
ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
ESRS 2 MDR-P Minimikrav på upplysningar – Policyer MDR-P – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras, vilka finns i följande kapitel:
E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna,
E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening,
E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem,
E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi,
S1-1 Policyer för den egna arbetskraften,
S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan,
S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare,
G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur samt
Företagsspecifikt kapitel om Östersjöprojektet - Policyer och
Företagsspecifikt kapitel om lokal samhällspåverkan på Åland - Policyer
Tematiska ESRS: Att återspegla de olika faserna i och syftena med intressenters medverkan under hela processen med tillbörlig aktsamhet:
ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter, underrubrikerna avseende kunder och medarbetare
c) Att identifiera och bedöma
negativa inverkningar
ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 52
d) Att vidta åtgärder för att behandla
dessa negativa inverkningar
ESRS 2 MDR-A Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder MDR-A – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor, vilka finns i följande kapitel:
E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer
E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening
E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem
S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad
gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna,
vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga
möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Tematiska ESRS: att återspegla urvalet av åtgärder, inklusive omställningsplaner genom vilka inverkningar, vilka finns i ovanstående listade kapitel för MDR-A.
e) Att följa upp hur ändamålsenliga
dessa insatser är och kommunicera
det
ESRS 2 MDR-M Minimikrav på upplysningar – Mått MDR-M – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor, vilka finns i följande kapitel:
E2–4 Miljöförorening av luft, vatten och mark
E4-5 Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem
ESRS 2 MDR-T Minimikrav på upplysningar – Mål MDR-T – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål, vilka finns i följande kapitel:
E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
E2-3 Mål relaterade till miljöförorening
E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem
S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
Tematiska ESRS: när det gäller mått och mål, vilka finns i ovanstående listade kapitel för MDR-M och MDR-T, samt:
E1-5 Energianvändning och energimix
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
S1-6 Uppgifter om företagets anställda
S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog
S1-9 Mångfaldsindikatorer
S1-11 Socialt skydd
S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling
S1-14 Mått för arbetsmiljö
S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)
G1-4 Fall av korruption eller mutor
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 53
Upplysningskrav GOV-5 – Riskhantering och intern
kontroll över hållbarhetsrapportering
Hållbarhetsrapporten upprättas som en inkluderad del av förvalt-
ningsberättelsen i koncernens årsredovisning. Under räkenskaps-
året 2024 har Ålandsbanken påbörjat arbetet med att bygga upp
en process avseende hållbarhetsrapportering inom ramen för
CSRD. Ålandsbankens hållbarhetsredovisningsprocess kan delas
upp i tre huvuddelar som tillsammans utgör en rapporterings-
process, bestående av den dubbla väsentlighetsanalys som pre-
senteras i ESRS 2 IRO-1, en gap-analys där Ålandsbanken identi-
fierar aktuella utmaningar avseende redovisningsdata enligt ESRS
samt sammanställning av den formella hållbarhetsförklaringen
där det ingår datasamling samt tredjepartsgranskning av hållbar-
hetsförklarningen. Eftersom upprättandet av en ny process för
hållbarhetsrapportering inklusive bakomliggande analyser samt
sammanställning av hållbarhetsrapporten är ett omfattande
arbete, har Ålandsbanken under 2024 byggt upp en initial process
som förväntas utvecklas under kommande år.
En gap-analys avseende ESRS rapporteringskrav är genom-
förd, där mellanskillnaden mellan rapporteringskrav för hållbar-
hetsrapporten och befintliga processer inom Ålandsbankens
verksamhet har kommenterats och rangordnats efter magnitud.
Riskerna avseende hållbarhetsrapporteringen har belysts genom
att gap-analysen har presenterats för Ålandsbankens lednings-
grupp samt revisionskommitté.
De huvudsakliga riskerna som har identifierats avseende pro-
cessen för hållbarhetsrapportering för sammanställningen av
hållbarhetsrapporten med tillhörande analyser och material
består av den generella bristen på tillgång till kvalitativa data för
rapportering, framförallt avseende aktörer nedströms i värde-
kedjan, liksom brist på systemstöd då detta ännu inte är utveck-
lat, avsaknad av branschspecifika standarder för rapporteringen
samt kunskapsutmaningar hos personalresurser givet nya om fat-
tande regelverk. Ett större antal differenser mellan de i den
dubbla väsentlighetsanalysen identifierade väsentliga inverkning-
arna, riskerna och möjligheterna samt dess tillhörande
rapporteringspunkter är också identifierade. Då processen för
framtagandet av den dubbla väsentlighetsanalysen även den är
ny, finns där också en viss osäkerhet i bedömningarna och det är
ett område att arbeta vidare med utvecklingen av under kom-
mande år. Eftersom dessa risker är relativt nyligen identifierade i
samband med utvecklandet av processen för hållbarhetsrappor-
tering, är strategin för att begränsa de identifierade riskerna ännu
inte upprättad. Den kontrollfunktion som finns på plats är en
redovisning av hållbarhetsrapportens utvecklingsprocess för
revisionskommittén.
Hållbarhetsrapporten sammanställs på Group Finance men
själva grundarbetet avseende det bakomliggande arbetet sker
integrerat ute i den övriga verksamheten. De identifierade gapen
mellan befintlig aktivitet och rapporteringskrav bör således
behandlas av respektive verksamhetsområde i Ålandsbanken.
Datainsamling till hållbarhetsrapporten sker genom intervjuer
med verksamheten och aktiviteter i kombination med insamling
av bakomliggande intern dokumentation. Då mycket information
avseende inverkan avser aktiviteter nedströms i värdekedjan
genom utlåning och placeringar, samlas där även in data via
respektive företags offentligt publicerade hållbarhetsinformation,
i den mån den är tillgänglig.
Under implementationsfasen av upprättandet av den första
hållbarhetsrapporten enligt CSRD och ESRS, har en löpande
rapportering av implementeringsprocessen samt tidsplanen
gjorts till revisionskommittén som är en av styrelsens
ordinarie kommittéer.
Upplysningskrav SBM-1 – Strategi, affärsmodell
och värdekedja
Ålandsbanken erbjuder ett brett utbud av banktjänster och
kapital förvaltningstjänster. Under vårt eget varumärke riktar vi
oss mot privatpersoner och företag i utvalda geografiska om -
råden på Åland, i Finland och i Sverige. Vi erbjuder även Banking
as a Service (BaaS), där vår målgrupp är företag som vill erbjuda
sina kunder banktjänster under eget varumärke.
Ålandsbankens betydande produktområden
Dagligbankstjänster inklusive inlåning
Ålandsbanken erbjuder dagligbankstjänster i form av bankkonton,
kort, betalningar, digitala tjänster, försäkringar, liksom sparande.
Kunderna erbjuds två koncept: Private Banking eller Premium
Banking. Sparande erbjuds genom både aktiesparkonto och för-
var samt sparkonto. Ålandsbankens sparkonto, Östersjökontot,
donerar via Östersjöprojektet årligen motsvarande upp till 0,2
procent av insättningarna till naturskydds- och miljöprojekt kring
Östersjön. För bankkunderna finns både bankkort och kreditkort,
som även kallas Östersjökort. Östersjökortet är världens första
kort tillverkat av miljövänligt material som är kopplat till ett index
för miljöpåverkan kallat Åland Index. Med Åland Index hjälper vi
våra kunder att uppskatta koldioxidavtrycket på sina kortköp.
Finansieringstjänster
Ålandsbanken erbjuder kreditgivning i form av utlåning till privat-
personer och företag. Utlåning till privatpersoner består till stor
del av bolån men utlåning sker även till andra syften, såsom exem-
pelvis värdepapperslån, och på Åland och i Finland även studie-
lån. Utlåning till företag utgörs av rörelsefinansiering på Åland
medan fokus i Finland och i Sverige är på investeringskrediter.
Ålandsbanken har även en likviditetsförvaltning genom Treasury,
inklusive emitterande av obligationer, varav även gröna
obligationer.
Placeringstjänster
Ålandsbanken tillhandahåller diskretionär kapitalförvaltning,
icke-oberoende placeringsrådgivning, utförande och vidare-
befordran av order i finansiella instrument, samt sidotjänster som
avses i lagen om investeringstjänster till exempel förvaring av
finansiella instrument. Vi har ett brett utbud av produkter och
tjänster där de miljömässiga, sociala och bolagsstyrnings-
relaterade aspekterna (ESG) är helt integrerade i våra
investeringsprocesser.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 54
Ålandsbanken mäter och rapporterar andel SBTi-status
(Science Based Targets Initiative (SBTi)) för alla Ålandsbankens
fonder, och har en minimiandel hållbara investeringar för modell-
portföljer och Ålandsbankens fonder. Ålandsbanken har två arti-
kel 9-produkter, Vindkraftsfonden och Green Bond.
IT-tjänster
IT-tjänster omfattar Crosskey Banking Solutions Ab Ltd:s verk-
samhet, där Crosskey på egen hand, eller tillsammans med
Ålandsbanken erbjuder finansiella IT-tjänster. Vi erbjuder IT as a
Service (ITaaS), där vår målgrupp är finansiella företag som behö-
ver IT-tjänster för att kunna hantera sina kunder.
Under verksamhetsåret 2024 har inte några förändringar skett
avseende betydande produktområden.
Ålandsbankens verksamhetsområde
Under vårt eget varumärke riktar vi oss mot privatpersoner och
företag i utvalda geografiska områden på Åland, i Finland och i
Sverige. På Åland är Ålandsbanken alla ålänningars bank. Vi har
både en position och en vilja att vara med och utveckla fram-
tidens Åland. På det finländska fastlandet och i Sverige har
Ålandsbanken en nischstrategi med inriktning på entreprenörer,
välbärgade familjer samt privatkunder med en lite större ekonomi.
Ålandsbankens primära segment är Private Banking, Premium
Banking samt IT.
Under verksamhetsåret 2024 har inte några förändringar skett
avseende betydande marknader eller kundgrupper.
Ålandsbankens anställda
Ålandsbanken hade per 31 december 2024, 1 131 anställda för-
delat på tre regioner. På Åland fanns 582 anställda, i Finland 319
anställda och i Sverige 230 anställda.
Ålandsbankens exponering mot särskilda branscher
Sektorn för fossila bränslen
Ålandsbanken är inte aktiv inom sektorn för fossila bränslen
utifrån sin egen operativa verksamhet.
Ålandsbanken har en exponering genom kreditportföljen,
i form av utlåning till företag verksamma inom fossila bränslen.
En vidare utredning förutsätts för att kunna specificera potentiella
direktrelaterade intäkter, vilket inte har kunnat genomföras under
2024. Ålandsbanken har genom sin Treasury-verksamhet inga
innehav som är verksamma inom fossila bränslen.
Ålandsbanken har via sina kunders placeringar en exponering
till företag verksamma inom fossila bränslen. Detta beskrivs när-
mare i SFDR-rapporten för 2023, Redogörelse för investerings-
besluts huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhets-
faktorer (PAI-redogörelse), där PAI-indikator 4 tabell 1 i bilaga I
redogör för måttet. Exponeringen framkommer även i
EU-taxonomins tabeller avseende fossilgasrelaterade verksam-
heter. Ålandsbanken investerar inte i verksamheter som utvinner
förbränningskol. Eftersom dessa placeringar inte avser
Ålandsbankens egna medel, utan avser kundernas placeringar,
har Ålandsbanken inte kunnat identifiera några egna intäkter som
specifikt kan härröras från denna exponering.
Kemikalieproduktion
Ålandsbankens är inte aktiv inom kemikalieproduktion utifrån sin
egen operativa verksamhet.
Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljen finns en
exponering genom företag verksamma inom kemikalie-
produktion. En vidare utredning förutsätts för att kunna specifi-
cera potentiella direktrelaterade intäkter, vilket inte har kunnat
genomföras under 2024.
Ålandsbanken har genom sin Treasury-verksamhet inga inne-
hav som är verksamma inom kemikalieproduktion.
Ålandsbanken har en exponering mot kemikalieproduktion
genom sina kunders placeringar. Eftersom dessa inte avser
Ålandsbankens egna placeringar, utan kundernas placeringar,
har Ålandsbanken inte kunnat identifiera några egna intäkter som
specifikt kan härröras från denna exponering.
Kontroversiella vapen
Ålandsbanken är inte aktiv inom kontroversiella vapen utifrån sin
egen operativa verksamhet.
Ålandsbanken har ingen exponering mot kontroversiella vapen
utifrån kreditportföljens utlåning eller Treasury-verksamheten.
Ålandsbanken har ingen direkt exponering mot företag verk-
samma inom kontroversiella vapen utifrån sina kunders place-
ringar. Ålandsbanken har dock via sina kunders placeringar en
smärre exponering till företag som i sin tur har en exponering mot
kontroversiella vapen. I SFDR-rapporten för 2023: Redogörelse för
investeringsbesluts huvudsakliga negativa konsekvenser för håll-
barhetsfaktorer (PAI-redogörelse) finns PAI-indikator 14 tabell 1 i
bilaga I som redogör för måttet. Eftersom dessa inte avser
Ålandsbankens egna placeringar, utan kundernas placeringar,
har Ålandsbanken inte kunnat identifiera några egna intäkter som
specifikt kan härröras från denna exponering.
Odling och produktion av tobak
Ålandsbanken är inte aktiv inom odling och produktion av tobak
utifrån sin egen operativa verksamhet. Ålandsbanken har ingen
exponering mot odling och produktion av tobak utifrån kredit-
portföljen, Treasury-verksamheten eller kundernas placeringar.
Hållbarhetsrelaterade mål sett till betydande produkter
och tjänster, kundkategorier, geografiska områden och
förbindelser med intressenter
Ålandsbanken har satt upp ett antal hållbarhetsrelaterade mål,
varav några är specifikt kopplade till betydande grupper av pro-
dukter, tjänster, kundkategorier, geografiska områden eller för-
bindelser med intressenter. Ålandsbanken har ett övergripande
klimatmål och ett antal sektormål som presenteras i sina respek-
tive kapitel. Det övergripande klimatmålet om att minska CO
2
e-
utsläppen som beskrivs närmare i kapitel E1-4, avser
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 55
verksamheten i stort utan att vara specificerat på enskilda pro-
dukter eller tjänster. Sektormål finns avseende:
Finansieringstjänster
Följande mål är uppsatta avseende kreditportföljens
produkter eller kundkategorier:
Ålandsbanken vill ha en gemensam dokumenterad klimat-
ambition med sina kunder. För finansiering av företag och närings-
verksamhet innebär detta att 100 procent av kunderna som klassi-
ficeras som utsläppsintensiva ska kvittera en klimatambition med
Ålandsbanken där de åtar sig att upprätta en hållbarhetsplan med
aktiviteter som stödjer bankens målsättning att reducera sitt
koldioxid utsläpp med minst 50 procent till 2030. Totalt ska minst
90 procent av företagsstocken (utlåningsvolym) ha kvitterat en
klimat ambition med Ålandsbanken. Närmare detaljer om målet
och utfallet finns att läsa i kapitel E1-4.
Målsättningen att minska den finansierade utsläppsintensi-
teten för bolån (gCO
2
e/m
2
) med 26 procent till 2030 jämfört med
basår 2021. Närmare detaljer om målet och utfallet finns att läsa i
kapitel E1-4.
Ålandsbanken åtar sig att fortsätta att enbart erbjuda finansiering
av elproduktion avseende förnybar energi, fram till och med 2030.
Närmare detaljer om målet och utfallet finns att läsa i kapitel E1-4.
Placeringstjänster
Kapitalförvaltningens placeringar av kundernas medel ska följa en
kurs i linje med Parisavtalets mål, med basår 2021. Närmare detal-
jer om målet och utfallet finns att läsa i kapitel E1-4.
Förbindelser med intressenter
Avseende den egna operativa verksamheten finns en ambition
om att få leverantörer att förbinda sig till klimatmål med samma
ambitionsnivå som Ålandsbanken.
Avseende förbindelser med intressenter mäts kundnöjdhet
(Nöjd-kund-index, NKI) samt kundernas benägenhet att rekom-
mendera Ålandsbanken (Net Promoter Score, NPS).
Ålandsbankens målsättning är att vara Nordens bästa aktör, med
de nöjdaste kunderna inom Private Banking- och Premium
Banking-segmenten.
En bedömning av betydande produkter och tjänster i
förhållande till dess hållbarhetsrelaterade mål
Ålandsbankens verksamhet har främst en indirekt effekt på många
områden. Ett av Ålandsbankens tydligaste påverkansområden
inom hållbarhet är genom den indirekta klimatpåverkan nedströms
i värdekedjan genom utlåning och kundernas placeringar.
På samma gång som de är viktiga för måluppfyllandet, är det ett
område med stora utmaningar sett till tillgång på data. Avseende
våra egna lånekunder som till majoriteten utgörs av privatpersoner
och entreprenörers företag, finns inte någon tillgång till publicerad
information om koldioxidutsläpp eller övrigt hållbarhetsarbete,
vilket skapar en stor utmaning för måluppföljningen.
Finansieringstjänster
Ålandsbanken har tre mål uppsatta avseende kreditportföljens
produkter eller kundkategorier, vilka presenterades i den före-
gående punkten.
Ålandsbanken vill ha en gemensam dokumenterad klimat-
ambition med sina kunder, där 100 procent av kunderna som
klassi ficeras som utsläppsintensiva ska kvittera en klimat-
ambition med Ålandsbanken där de åtar sig att upprätta en
hållbarhetsplan med aktiviteter som stödjer bankens målsättning
att reducera sitt koldioxidutsläpp med minst 50 procent till 2030.
Ett dokument för klimatambition är framtaget under 2024.
Arbete med implementering beräknas påbörjas kommande
räkenskapsår.
Avseende bolån, är målsättningen att minska den finansierade
utsläppsintensiteten (gCO
2
e/m
2
) med 26 procent till 2030 jämfört
med basår 2021.
En omställningsplan med fokus på bolån har tagits fram under
2024, viket beskrivs i kapitel E1-1, och implementationen beräknas
påbörjas kommande räkenskapsår, vilket gör att effekten av
planen beräknas synas längre framåt i tiden. Närmare detaljer om
målet och utfallet för den finansiella utsläppsintensiteten finns att
läsa i kapitel E1-4.
Ålandsbanken erbjuder fortsättningsvis enbart finansiering av
elproduktion avseende förnybar energi, fram till och med 2030.
Närmare detaljer om målet och utfallet finns att läsa i kapitel E1-4.
Grön skuldfinansiering utifrån Treasury
Ålandsbankens Treasury-avdelning bidrar ytterligare till att främja
en långsiktig hållbarhetsutveckling genom att emittera gröna
obligationer i enlighet med bankens gröna ramverk.
Det gröna ramverket har genomgått en uppdatering under
2024, så att kvalificeringskriterierna numera väsentligt bidrar till
EU-taxonomins miljömål. Taxonomiförenlighet kan inte fastställas
i detta skede, då data kring kriterier för att inte orsaka betydande
skada på de övriga miljömålen samt efterlevnad av sociala
minimi skyddsåtgärder är begränsad. I det uppdaterade gröna
ram verket har man tillagt en ny grön tillgångskategori, Hållbara
transporter, utöver de redan existerande gröna tillgångs-
kategorierna Förnybar energi och Gröna byggnader. Ramverket har
likt tidigare upprättats i enlighet med ICMAs standarder för
gröna obligationer.
Det uppdaterade gröna ramverket har genomgått en obero-
ende extern granskning av Moody’s Investors Service, som har
bedömt att ramverket är förenligt med ICMAs standarder för
gröna obligationer och att ramverket bidrar väsentligt till hållbar-
het. Ramverket har erhållit betyget ”Väldigt bra”. Tills vidare har
Ålandsbanken ett utestående grönt T2-instrument (supplemen-
tärkapital) på 150 miljoner kronor för vilket Treasury upprätthåller
ett grönt tillgångsregister.
Kapitalförvaltningens placeringar av kundernas medel ska
följa en kurs i linje med Parisavtalets mål, med basår 2021
På Ålandsbanken investerar vi i välskötta bolag som är väl positio-
nerade för att möta framtidens utmaningar. Vi har ett brett utbud
av produkter och placeringstjänster där de miljömässiga, sociala
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 56
och bolagsstyrningsrelaterade aspekterna (ESG) är helt integre-
rade i våra investeringsprocesser.
Ålandsbanken mäter och rapporterar andel SBTi-status
(Science Based Targets Initiative (SBTi)) för alla Ålandsbankens
fonder, och har en minimiandel hållbara investeringar för alla
modellportföljer och Ålandsbankens fonder. Målet avseende
SBTi-status samt utfallet presenteras närmare i kapitel E1-4.
Ålandsbanken har två artikel 9-produkter, Vindkraftsfonden och
Green Bond. Utöver mätningen av andelen fondinnehav som har
skrivit under SBTi, mäts även procentandel fonder utvärderade
enligt Principles for Responsible Investment (PRI). Ålandsbanken
Fondbolag screenar även fondtillgångar mot ESG och kontrollerar
mängden bolag som bryter mot internationella överenskommelser.
Andelen hållbara investeringar enligt artikel 9,
8 och 6
Procentandelen investeringar, av totalen, % 2024 2023
Hållbara investeringar, artikel 9 8 9
Investeringar, artikel 8 86 83
Investeringar, artikel 6 6 8
Våra kunders placeringar står för den största andelen av
Ålandsbankens utsläpp, där utsläpp i scope 3 kategori 15 ökar
vartefter företagens egen rapportering ökar i omfattning. Vi bedö-
mer att jämförbarheten mellan olika år för dessa utsläpp fortfa-
rande är svårbedömd, då kvaliteten generellt är låg för scope
3-data. En stor variation finns också i omfattningen av rapporte-
rade utsläppsdata mellan olika företag, vilket gör att uppgifterna
om exponeringarna inte är tillräckligt exakta för att användas för
jämförelser. Till viss del ser vi att rapporteringen från de bolag
som vi investerar i har utvecklats och att en större andel av bola-
gen rapporterar scope 3. Denna utveckling är positiv, även om den
ökade mängden data medför att våra utsläppssiffror stiger.
Förbindelser med intressenter
Avseende den egna operativa verksamheten finns en ambition
om att få leverantörer att förbinda sig till klimatmål med samma
ambitionsnivå som Ålandsbanken. I uppförandekoden för leve-
rantörer och samarbetspartners uppmuntrar Ålandsbanken sina
leverantörer att arbeta aktivt för att minimera verksamhetens
negativa miljöpåverkan i linje med de av Ålandsbanken
stödda initiativen.
Avseende förbindelser med intressenter mäts kundnöjdhet
(Nöjd-kund-index, NKI) samt kundernas benägenhet att rekom-
mendera Ålandsbanken (Net Promoter Score, NPS) där
Ålandsbankens målsättning är att vara Nordens bästa aktör, med
de nöjdaste kunderna inom Private Banking- och Premium
Banking-segmenten. Ålandsbanken genomför varje år kund-
nöjdhetsmätningar i segmenten Private Banking och Premium
Banking och 2024 utsågs Ålandsbanken för fjärde året i rad till
Finlands bästa Private Banking-aktör.
Dagligbankstjänster inklusive inlåning
De tjänster som Ålandsbanken erbjuder sina kunder och som är
relaterade till hållbarhetsfrågor är:
Östersjökontot: Ålandsbankens sparkonto, Östersjökonto donerar
via Östersjöprojektet årligen motsvarande upp till 0,2 procent av
insättningarna till naturskydds- och miljöprojekt kring Östersjön.
Östersjökortet: Östersjökortet är världens första kort tillverkat av
miljövänligt material som är kopplat till ett index för miljöpåver-
kan, Åland Index. Med Åland Index hjälper vi våra kunder att upp-
skatta koldioxidavtrycket på deras kortköp.
Hållbarhetsfrågor i företagets strategi samt de främsta
förestående utmaningarna
Hållbarhetsstrategin har ett fokus på klimatfrågor i form av en
sänkning av växthusgasutsläpp medan affärsstrategin fokuserar
på en stark tillväxt drivet av nya kund- och affärsvolymer. Det här
är en utmaning för hela branschen, om inte hela världen, och inte
enbart för Ålandsbanken. För att nå våra hållbarhetsmål behöver
vi utöka andelen hållbara alternativ inom produkt-, tjänste- och
investeringssortiment samtidigt som vi behåller konkurrenskraften.
Liksom nämnt ovan, är tillgången till information och data
till grund för målsättning en stor utmaning inom alla områden,
inte minst både avseende utlåning och placeringar.
Informationstillgången är mycket begränsad avseende kredit-
portföljen, vars utlåning till privatpersoner och företagskunder
som till största andelen består av små- eller medelstora bolag
eller ännu mindre bolag med begränsad rapporteringsskyldighet
avseende hållbarhetsrelaterade data. Även avseende stora före-
tag är framtagandet av publicerad hållbarhetsinformation ännu
under utveckling vilket gör att kvalitativa data är en stor bristvara.
Ålandsbanken har påbörjat arbetet med att integrera hållbar-
hetsstyrningen i affärsstyrningen genom att bland annat under
2024 påbörja en implementering av att införa hållbarhets-KPI:erna
LEVA och ZOE på löpande hållbarhetsmöten med affärs-
områdena. Dessa motsvarar koldioxidjusterad ROE och EVA, och
befinner sig under utveckling för att skapa en uppföljning över hur
affärerna påverkar progressen mot klimatmålen. Ålandsbanken
har även påbörjat arbetet med införande av systemstöd för att
inkorporera hållbarhetsaspekten i bokföringssystemet.
Ålandsbankens affärsmodell
Ålandsbanken är en bankkoncern med ett tillhörande IT-bolag.
Ålandsbankens verksamhet är en bankverksamhet i grunden med
visionen att förmedla den stora bankens tjänsteutbud med den
mindre bankens känsla och förnuft. Vi värdesätter det personliga
mötet med kunden och ser det som en av våra främsta konkur-
rensfördelar. På Åland är Ålandsbanken alla ålänningars bank och
har både en position och en vilja att vara med och utveckla fram-
tidens Åland. På det finländska fastlandet och i Sverige har
Ålandsbanken en nischstrategi med inriktning på entreprenörer,
välbärgade familjer samt privatkunder med en lite större ekonomi.
Ålandsbanken erbjuder två koncept: Private Banking och Premium
Banking. Ålandsbankens fokusområden för bankverksamheten är
ansvarsfulla placeringar och en ansvarsfull kreditgivning.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 57
Till koncernen hör dotterbolagen Ålandsbanken Fondbolag Ab
och IT-bolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd. Ålandsbanken
samarbetar med flera fintech-bolag och vi levererar också tjänster
till flera bolag i finansbranschen. Ålandsbanken är dessutom del-
ägare i en rad bolag som vi samarbetar med.
Ålandsbanken Fondbolag Ab förvaltar Ålandsbankens place-
ringsfonder med ett fondutbud som är anpassat för Ålandsbankens
kunders placeringsbehov. Förutom att bedriva fondverksamhet
med vanliga placeringsfonder (UCITS) är fond bolaget också auk-
toriserat som förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF).
Crosskeys affärsstrategi grundar sig i fyra fokusområden: att
växa steg för steg, bygga starka personliga relationer, att erbjuda
stabila och säkra system och tjänster samt att förespråka en håll-
bar utveckling. Crosskey utvecklar, levererar och förvaltar system-
och tjänstelösningar för aktörer som bedriver verksamhet inom
den finska och svenska finans- och kapitalmarknaden. Crosskeys
verksamhetsområde finns inom bank, betalnings och kort-
lösningar och kapitalmarknadsverksamhet.
Ålandsbankens värdekedja
Som en bank med kompletterande fondbolag och IT-bolag, snarare
än ett tillverkande företag ser Ålandsbankens värdekedja ut som
följer nedan. Ålandsbanken må vara en bank med all dess potenti-
ella inverkan på omvärlden och utsatta för alla risker och möjlighe-
ter som världen erbjuder, men är ändå en förhållandevis liten aktör.
Uppströms i värdekedjan
Det som vi ser som kommer in i verksamheten är små inköp av
material men desto mer inköp av tjänster. Här ses även de regel-
verk och risker som vi bär med oss igenom resten av verksam-
heten. Tillgång till information från leverantörer är ofta liten, och
information om klimatpåverkan utifrån de inköp som görs beräk-
nas genom spendmetoden.
Egna verksamheten
Verksamheten för koncernen utgår från Ålandsbankens bank-
verksamhet, Crosskeys IT-tjänster samt Fondbolagets kapitalför-
valtningstjänster. Den helheten utgör kärnan i den egna operativa
verksamheten. Inom verksamheten ser vi hela vårt tjänsteutbud
med inlåning, utlåning, kort, transaktioner, Treasury, försäkring,
juridiska tjänster, marknadsföring och ett brett utbud av kapital-
förvaltningstjänster. Genom Crosskey säljs det IT-tjänster till före-
tag. Ålandsbanken har även ett ansvar som en stor arbetsgivare,
vilket reflekteras i den vidare väsentlighetsanalysen. Förväntade
fördelar från kundernas sida, liksom även för investerare och andra
intressenter, bedöms vara att Ålandsbanken ska erbjuda sina kun-
der finansiella produkter som gynnar dem ekonomiskt men som
samtidigt inte motverkar en hållbar utveckling.
Nedströms i värdekedjan
Verksamheten kompletteras nedströms av bland annat vårt förhål-
lande till våra kunder som använder våra tjänster, där vi ger både
företag och privatpersoner tillgång till finansiella tjänster, juridiska
tjänster och genom Crosskey erbjuds IT-tjänster specifikt för företag.
Det är nedströms i värdekedjan som vi ser den främsta indi-
rekta inverkan, genom utlåning, Treasury samt kundernas place-
ringar. Information om de företag som vi investerar i, fås gällande
de större företagen från deras offentligt publicerade information.
Det här gäller specifikt avseende kundernas placeringar samt
Treasurys investeringar.
Information om de mindre företagen är mer svåråtkomlig.
Eftersom majoriteten av Ålandsbankens kunder och även flertalet
intresseföretag är SMEs eller ofta ännu mindre, saknas det offent-
ligt publicerad information och det finns inte heller i någon direkt
omfattning någon tillgänglig information lokalt hos företagen
eftersom det här med insamling av hållbarhetsdata är nytt och
ännu under utveckling. Tillgång till data är ett av de större grund-
läggande problemen och det är någonting som vi är medvetna om
och arbetar med på längre sikt.
Vi har också diverse partnersamarbeten som vi är engagerade i
genom bland annat Borgo, Doconomy, Dreams, Alandia Holding,
Plusius, Mäklarhuset Åland och intresseandelar i vindkraftsbolag.
Utöver detta har vi även ett samhällsengagemang genom att
vara en stor arbetsgivare på en liten ort och genom att stötta
kultur, idrott och studier framförallt på Åland. Östersjöprojektet
bidrar dessutom till samhällsengagemanget genom att finansiera
goda idéer och att öka medvetenheten om Östersjöns tillstånd.
Upplysningskrav SBM-2 – Intressenters intressen
och synpunkter
I takt med att kraven på transparens och extern kommunikation
ökar kring företagens hållbarhetsarbete har också Ålandsbankens
intressenter fått en mer betydande roll i vårt hållbarhetsarbete.
En tät dialog med våra intressenter, både interna och externa, är
en viktig del av vårt utvecklingsarbete för att bättre förstå vår
påverkan ur flera perspektiv. För att förstå vilka behov och driv-
krafter som är viktiga för intressenterna för vi löpande kvalitativa
och kvantitativa intressentdialoger i olika kanaler. Några exempel
är kund- och varumärkesundersökningar samt branschforum där
aktuella frågor och trender behandlas. Dialogen initieras både av
Ålandsbanken och av intressenterna.
Ålandsbankens intressenter är:
• Kunder
• Aktieägare
• Skuldinvesterare
• Medarbetare
• Myndigheter (regelverk)
• Ratinginstitut
• Återförsäljare
• Leverantörer
• Samarbetsorganisationer
• Intresseorganisationer
• Media
• Miljön, inklusive närmiljön i Östersjön
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 58
Dialogen sker dock främst med nyckelintressenterna,
det vill säga bankens kunder, ägare samt medarbetare, vars
samman fattade synpunkter har tagits i beaktande i väsentlighets-
bedömningsprocessen. I många fall är de ämnen som kommer upp
kända sedan tidigare, och implementerade i den generella affärs-
strategin sedan länge, såsom intresset för miljö och samhälls-
påverkan på det åländska samhället. Styrelsen ges relevant
information vid behov.
Kunder
All sund bankverksamhet bygger på förtroende och Ålandsbanken
vill ha långsiktiga relationer med sina kunder. Ålandsbanken har
en affärsmodell som är inriktad på personlig rådgivning. Som en
del i det är Ålandsbanken mån om den personliga kontakten med
sina kunder, och ser det som viktigt att kunderna ska ha möjlighet
att få personlig service. Av den anledningen har Ålandsbanken
fortsättningsvis flertalet lokala kontor där kunder är välkomna att
besöka oss. Kunddialogen sker således huvudsakligen via möten
med kunderna på Ålandsbankens kontor, men även via digitala
kanaler, på kundevent och genom information på hemsidan.
Ålandsbanken genomför även årliga kundundersökningar för att
samla in information om kundernas åsikter i diverse frågor, varav
hållbarhet är en av många. Kundnöjdhetsindex (NKI) mäts och
specificeras i upplysningskrav S4-5 som ett kundrelaterat mål.
Ägare
Dialogen med ägarna i stort sker på bolagsstämman men
Ålandsbanken har även genomfört en specifik intressentdialog
med ett urval av storägare för att diskutera hållbarhet. Våra stor-
ägare ser att Ålandsbanken har ett självklart ansvar för den gröna
omställningen, en central roll för att förhindra ekonomisk brotts-
lighet och penningtvätt samt även en viktig roll i det åländska
samhället. Ägarna poängterar också vikten av att banken ska se
till kundens behov och kundens bästa.
Medarbetare
Personalen är Ålandsbankens mest värdefulla tillgång och vikti-
gaste konkurrensfördel. Dialogen med medarbetarna är konti-
nuerligt pågående, både i vardagen och genom löpande medar-
betarundersökningar. Genom att löpande mäta och följa upp
medarbetarnas motivation och arbetsförhållanden kan
Ålandsbanken säkerställa en sund och effektiv organisation.
Resultatet av medarbetarengagemanget för 2024 beskrivs
närmare i upplysningskrav S1–5 på sidan 138. Arbetstagar-
representanter deltar även i en löpande dialog med arbetsgivaren
för att de anställdas perspektiv ska beaktas i enlighet med sam-
arbetslagen (1333/2021). Koppling till strategi och affärsmodeller
ses genom det sociala hållbarhetsområdet i hållbarhetsstrategin.
Arbetstagare i värdekedjan
Ålandsbanken har identifierat en potentiell väsentlig indirekt
inverkan på arbetstagare i värdekedjan genom sina placeringar
nedströms i värdekedjan. Ålandsbanken säkerställer en hållbar
miniminivå genom sina val av placeringar och vidtar grund-
läggande kontroller innan en placering görs. Det strategiska foku-
set som finns på placeringar inom Norden bedöms skapa grund-
förutsättningar för hållbara anställningsvillkor ute i värdekedjan
på grund av de lagstadgade arbetstagarrättigheter som finns i de
aktuella länderna.
Samhällsengagemang
Ålandsbanken har ett stort engagemang i det åländska samhället
och bidrar framför allt genom att stödja kultur, idrott och studier.
Intresset för det lokala engagemanget har även lett till arbetet
med Östersjöfonden, där Ålandsbanken tillsammans med sina
kunder donerar pengar till olika miljörelaterade projekt.
Upplysningskrav SBM-3 – Väsentliga inverkningar,
risker och möjligheter och deras förhållande till
strategi och affärsmodell
Ålandsbankens väsentliga inverkningar,
risker och möjligheter
E1 Klimatförändringar
Klimatförändringarna är ett viktigt inverkansområde för
Ålandsbanken och identifierat som väsentligt sedan flera år till-
baka. Genom den egna verksamheten har vi en viss påverkan men
den stora påverkan ser vi nedströms i värdekedjan (scope 3 kate-
gori 15 investeringar) genom vår utlåning till företag och privat-
personer, Treasuryportföljen samt kundernas placeringar. Här ser
vi en konkret indirekt påverkan inom anpassningen till klimat-
förändringarna, begränsningen av dem samt energiförbrukningen.
Det är även inom området klimat som vi i vår riskbedömning
har identifierat flertalet risker. Den mest väsentliga riskdrivaren på
kort, medellång och lång sikt bedöms vara klimatrisker.
Klimatriskerna påverkar Ålandsbanken inom alla de områden där
det finns befintliga riskhanteringsprocesser. Ålandsbankens stra-
tegi är därför att integrera klimatrisker som en naturlig del inom
de riskområden som Ålandsbanken redan idag arbetar med.
Identifierade väsentliga klimatrelaterade risker består på lång sikt
av fysisk risk i form av översvämningsrisk samt omställningsrisk i
form av reglering av energiprestanda på fastigheter. I denna
omställningsrisk ser vi även en möjlighet att vara en del av
omställningen genom omställningskrediter. Genom klimat-
förändringarnas påverkan ses risken för översvämning i de sam-
hällen där våra kunder är bosatta. Eftersom många av våra kunder
har bolån hos oss, tar vi då i beaktande att tillgångar som ställts
som säkerheter skulle kunna skadas eller minska i värde.
Genom klimatförändringarnas effekter på finansmarknaden
identifieras på lång sikt även omställningsriskerna att aktiekurser
kan sjunka för företag drabbade av antingen klimathändelser eller
klimatpolitiska åtgärder samt en likviditetsrisk om investerare väljer
att i första hand investera i gröna obligationer, och marknaden för
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 59
icke-gröna obligationer då skulle bli mindre likvid på grund av
färre köpare.
Läs mer i kapitel E1 Klimatförändringar.
E2 Miljöföroreningar
Ålandsbanken ser ingen inverkan på miljöföroreningar utifrån sin
egen verksamhet, men däremot finns det en indirekt inverkan ned-
ströms i värdekedjan, genom de företag vars verksamhet finansie-
ras genom vår företagsutlåning och som våra kunder placerar i.
Utifrån placeringsportföljen ses en konkret påverkan på
utsläpp till vatten. Även om datatillgängligheten är liten, görs
bedömningen att området är att sannolikt betrakta som väsent-
ligt. Området följs upp och beaktas i samband med bedömningen
av de huvudsakliga negativa hållbarhetskonsekvenserna som en
del i investeringsprocessen.
Vi ser även en väsentlig påverkan på miljöföroreningar genom
ämnen som inger betänkligheter utifrån flertalet sektorer vi lånar
ut pengar till, helt enkelt för att det är så vanligt förekommande
inom de flesta former av tillverkning och flertalet andra branscher
att risken finns i de flesta företag. Området är nyligen identifierat
och några åtgärder är ännu inte vidtagna.
Läs mer i kapitel E2 Miljöföroreningar.
Östersjöprojektet
Genom sin placering mitt i Östersjön är Åland nära förknippat med
vatten och genom Östersjöprojektet donerar Ålandsbanken tillsam-
mans med sina kunder pengar till diverse projekt. Östersjöprojektet
och de finansiella produkterna som är nära förknippade med det,
såsom Östersjökontot och Östersjökortet, är på kort sikt både en
finansiell möjlighet och en möjlighet att potentiellt påverka kunder
och investerare till att investera i en renare Östersjö.
Läs mer i det företagsspecifika kapitlet Östersjöprojektet.
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
Biologisk mångfald och ekosystem är ett område där
Ålandsbanken med sin huvudsakligen kontorsbaserade
verksamhet enbart ser en indirekt väsentlig inverkan nedströms i
värdekedjan utifrån företagsutlåningen och kundernas placeringar.
Den inverkan som syns är direkta påverkansfaktorer som leder till
förlust av biologisk mångfald och på lång sikt konsekvenser för
ekosystemens tillstånd, genom den verksamhet som bedrivs i de
företag vars verksamhet finansieras genom vår företagsutlåning
och våra kunders placeringar. Biologisk mångfald är således inte
någonting som Ålandsbanken med sin egen kontorsverksamhet
har en direkt påverkan på, utan det handlar istället om hur de
företag som finansierar sin verksamhet med hjälp av pengar från
Ålandsbanken påverkar miljön och människor i dess närhet via sin
affärsverksamhet, såsom var de är verksamma och vad de gör.
Eftersom denna inverkan är indirekt nedströms i värdekedjan
blir dess effekt på strategin och affärsmodellen främst genom
investeringsbeslut och kriterier avseende företagsutlåningen.
Avseende placeringarna beaktas de huvudsakliga negativa håll-
barhetskonsekvenserna som en del av investeringsprocessen.
Via placeringssidan kontrolleras detta dessutom genom PAI-
indikator 7 där vi kontrollerar andel av investeringar i investerings-
objekt med platser/projekt belägna i eller i närheten av områden
med känslig biologisk mångfald där investeringsobjektens verk-
samhet påverkar dessa områden negativt. Eftersom det i dags-
läget är en låg datatillgänglighet avseende den här informationen,
används granskningsmetoden att stödja försiktighetsprincipen
vad gäller miljörisker i granskningen av FN:s Global Compact prin-
cip nr 7. Datatillgänglighetens utveckling övervakas och befintlig
data används när vi bedömer investeringsrelaterade möjligheter
och risker.
Eftersom inverkan inte ses utifrån den egna verksamheten,
utan ses nedströms i värdekedjan hos andra företag, varifrån kon-
kret hållbarhetsdata avseende biologisk mångfald är begränsad,
har Ålandsbanken inte upptäckt några väsentliga negativa inverk-
ningar när det gäller markförstöring, ökenspridning eller hård-
görning av mark. Ålandsbanken bedriver inte självt någon operativ
verksamhet som påverkar hotade arter.
Läs mer i kapitel E4 Biologisk mångfald och ekosystem.
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi är identifierat som ett väsentligt påverkansom-
råde för Ålandsbanken sedan 2023 då det sågs som prioriterat
baserat på utlåning till bolån och fastighetsbyggande. 2024 har vi
fortsättningsvis identifierat området som indirekt men väsentligt,
med ett fokus på kreditportföljen, med tillägg av en inverkan via
Treasuryportföljens investeringar på resursflöden både inåt och
utåt, samt avseende kundernas placeringar en inverkan genom
avfall i företag kunderna placerar i.Cirkulär ekonomi är således
inte någonting som Ålandsbanken med sin egen kontorsverksam-
het har en direkt väsentlig påverkan på, utan det handlar istället
om hur de företag som finansierar sin verksamhet med hjälp av
pengar från Ålandsbanken påverkar miljön via sin affärsverksam-
het, vilket ses i nuläget.
Eftersom inverkan ses nedströms i värdekedjan blir dess effekt
på strategin och affärsmodellen främst genom investeringsbeslut
och kriterier avseende utlåningen. Avseende placeringarna beak-
tas de huvudsakliga negativa hållbarhetskonsekvenserna som en
del av investeringsprocessen. Via placeringssidan kontrolleras
mängden farligt avfall som genereras av investeringsobjekt
genom PAI-indikator 9. Eftersom det i dagsläget är en låg data-
tillgänglighet avseende den här informationen, används gransk-
ningsmetoden att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljö-
risker i granskningen av FN:s Global Compact princip nr 7.
Datatillgänglighetens utveckling övervakas och befintlig data
används när vi bedömer investeringsrelaterade möjligheter och
risker. Området cirkulär ekonomi är nyligen identifierat och hur
inverkan via kreditportföljen ska hanteras är någonting som
Ålandsbanken arbetar på att utveckla. I första hand ska kunskaps-
nivån höjas, för att sedan kunna ta fram en baslinje och sätta rele-
vanta mål.
Läs mer i kapitel E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi.
S1 Den egna arbetskraften
Som en stor arbetsgivare, framförallt på Åland, har Ålandsbanken
en självklar inverkan på den egna arbetskraften, både avseende
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 60
den egna personalen och de konsulter som hyrs in. Av den anled-
ningen inkluderas hela personalen, både i form av de anställda
och konsulterna i kapitel S1 Den egna arbetskraften. Inverkan
varierar från alltifrån arbetsvillkor avseende trygg anställning,
arbetstid, föreningsfrihet, kollektivavtal för de anställda, hälsa
och säkerhet med fokus på stress, till rätten till likabehandling
med jämställdhet och lika lön samt kompetensutveckling.
De risker och möjligheter som är identifierade avseende den
egna personalen är till stor del länkade till inverkansområdena.
Eftersom personalen är Ålandsbankens främsta resurs och kon-
kurrensfördel, medför det även att samtliga personalfrågor helt
naturligt innebär potentiella kostnader för verksamheten i det fall
att någonting skulle brista. Av den anledningen identifieras risken
för stress på kort sikt som väsentlig för företaget i stort, liksom vi
ser både en risk och en möjlighet med kompetensutveckling för
personalen på kort- eller medellång sikt. Ålandsbanken har även
börjat se på den möjlighet som finns att AI i framtiden kan ta över
vissa arbetsuppgifter, och ser det som väsentligt att hantera det i
förhållande till personalen.
Med tanke på att Ålandsbanken är verksamt i Norden med den
egna arbetskraften på Åland, i Finland och i Sverige, är det här
området till stor del reglerat i lagar som säkerställer en viss
minimi nivå, vilket leder till att fokuset ligger på det positiva och
förebyggande arbetet som görs utifrån en medvetenhet om
perso nalens arbetsmiljö. Eftersom majoriteten av arbetstagarna
arbetar på kontor är den inverkan, de risker och möjligheter som
syns klassiskt förknippade med kontorsarbete, och anses vara
relevanta för samtliga.
Samtliga dessa områden är identifierade sedan en lång tid
tillbaka, och ingår i det befintliga arbetet inom Ålandsbankens
hållbarhetsstrategi, där socialt ansvar är ett av de fyra fokus-
områdena. Ålandsbanken vill vara en attraktiv arbetsgivare och
förbli konkurrenskraftiga på marknaden. Ålandsbanken värnar
således om en god fysisk och psykisk arbetsmiljö, med ett högt
engagemang bland alla medarbetare där alla anställda har
samma möjlig heter till en framgångsrik karriär inom koncernen.
I och med det sedan tidigare uppsatta fokusområdet socialt
ansvar beträffande personalen finns en koppling till
hållbarhetsstrategin.
Läs mer i kapitel S1 Den egna arbetskraften.
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Ålandsbanken har inte självt någon förstahandspåverkan på
arbetstagare i värdekedjan, utan ser en indirekt påverkan på
arbetstagare i värdekedjan nedströms i värdekedjan genom de
företag som kunderna investerar i samt genom Treasuryportföljen.
Inverkan på arbetstagare nedströms i värdekedjan handlar såle-
des om de personer som arbetar hos företag som Ålandsbanken
och Ålandsbankens kunder investerar i, alltså arbetstagare som
arbetar för senare led i Ålandsbankens värdekedja. Den väsentliga
inverkan avser ej arbetstagare som arbetar på Ålandsbankens
anläggningar men som inte tillhör den egna arbetskraften,
ej arbetstagare som arbetar för tidigare led i Ålandsbankens
värde kedja, ej arbetstagare som arbetar i gemensamma företag
där Ålandsbanken ingår och ej heller specifikt identifierade
arbets tagargrupper som drabbas särskilt hårt av negativa inverk-
ningar antingen på grund av grupptillhörighet eller något
särskilt sammanhang.
Vad som ursprungligen började som en identifiering av en
positiv påverkan genom att skapa en grundläggande förutsätt-
ning för en trygg anställning genom att finansiera företags verk-
samhet, har utvecklats till en förståelse för att Ålandsbankens
inverkan främst handlar om att mitigera den potentiellt negativa
inverkan som kan finnas avseende de grundläggande arbetsrela-
terade rättigheterna för arbetstagarna ute i värdekedjan, såsom
att förhindra barnarbete, tvångsarbete, och säkerställa att arbets-
tagarna har grundläggande skydd och rättigheter på plats.
Att undvika en negativ påverkan på arbetstagare i värdekedjan
är en viktig del i hållbarhetsstrategin för Ålandsbanken, och upp-
rätthålls genom de investeringsval som görs. Ålandsbanken säker-
ställer en hållbar miniminivå genom sina val av placeringar och
vidtar grundläggande kontroller innan en placering görs.
Avseende placeringarna beaktas de huvudsakliga negativa håll-
barhetskonsekvenserna som en del av investeringsprocessen där
man syftar till att säkerställa att portföljbolagen efterlever normer
och riktlinjer. Ålandsbanken beaktar investeringsobjektens påver-
kan på mänskliga rättigheter, FN:s Globala överenskommelse och
OECD Guidelines genom huvudsakliga negativa konsekvenser på
hållbarhetsindikatorer nummer 9 (Ingen policy för mänskliga
rättig heter), indikator 10 (Brott mot FN:s globala överenskommelse
och OECD riktlinjer för multinationella företag) och indikator num-
mer 11 i tabell 1 (Inga processer och efterlevnadsmekanismer för
att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse och
OECD:s riktlinje för multinationella företag). Det strategiska foku-
set som finns på placeringar inom Norden bedöms skapa grund-
förutsättningar för hållbara anställningsvillkor ute i värdekedjan
på grund av de lagstadgade arbetstagarrättigheter som finns i de
aktuella länderna. Ålandsbanken har i dagsläget inte identifierat
några specifika områden där det finns en betydande risk för barn-
arbete eller tvångsarbete bland arbetstagare i värdekedjan.
Ålandsbanken har inte identifierat enskilda huvudtyper av arbets-
tagare i värdekedjan som skulle löpa större risk att komma till
skada och kan således inte heller uppge konsekvenser för speci-
fika grupper snarare än för alla arbetstagare i värdekedjan.
Läs mer i kapitel S2 Arbetstagare i värdekedjan.
Företagsspecifik lokalt samhällsengagemang
Ålandsbanken är en viktig aktör på Åland och känner ett stort
lokalt samhällsansvar. Som en av de största arbetsgivarna och
en nyckelspelare i näringslivet har Ålandsbanken en generell
inverkans väsentlighet genom sin blotta närvaro på Åland.
Genom valet av leverantörer finns till exempel möjlighet att stötta
mindre lokala företag. Det lokala samhällsengagemanget inklude-
rar också donationer till diverse ändamål, med stöd till kultur,
sport och studier samt Östersjöprojektet.
Läs mer i det företagsspecifika kapitlet Lokalt samhälls-
engagemang på Åland.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 61
S4 Konsumenter och slutanvändare
Ålandsbanken och Fondbolaget säljer finansiella tjänster till
privat personer. Crosskey som IT-bolag säljer IT-tjänster till finan-
siella företag som i sin tur har kunder. Av den anledningen är inver-
kan på konsumenter och slutanvändare en väsentlig inverkan för
Ålandsbanken i stort. Eftersom en tillgång till banktjänster är vik-
tig för att en person ska kunna delta i samhället, är tillgång till
varor och tjänster i form av tillgång till banktjänster som bank-
konto, kort, lån och placeringstjänster, ett område där
Ålandsbanken ser en inverkansväsentlighet för samtliga sina kun-
der. Samtidigt är även tillgången till kvalitetsinformation viktig för
kunder på lång sikt avseende exempelvis placerings- och låne-
tjänster, för att kunna säkerställa att en kund får rätt rådgivning
för sin egen finansiella ställning, specifikt då Ålandsbanken har en
affärsmodell som är inriktad på personlig rådgivning. Dessa
inverkans områden är viktiga för alla privatpersoner som är kun-
der men vissa kundgrupper är i behov av tydligare information.
Utöver detta ser vi även vikten av personlig integritet då vi för-
utom att vi arbetar med IT-lösningar av diverse slag lyder under
både GDPR och banksekretessen och det är viktigt att vi kan
säkerställa tryggheten för alla våra kunders personliga
bankinformation.
Vid utlåning till privatkunder kan man inte bortse från risken
med överskuldsättning på lång sikt, men Ålandsbanken mitigerar
detta genom att även se till möjligheten med den ansvarsfulla
hållbara kreditgivningen som är ett av Ålandsbankens
fokusområden.
Tyvärr förekommer bedrägerier mot kunder och det är en klar
risk att både kunderna och banken drabbas av dessa då detta
beklagligtvis är vanligt förekommande i bankbranschen, framför-
allt gällandes de äldre kunderna. En sådan incident kan få en eko-
nomisk påverkan både för kunden och för Ålandsbanken. Vi ser
dock en möjlighet i att arbeta förebyggande mot bedrägerierna
för att skydda både vår verksamhet och våra kunder.
IT-säkerheten gentemot våra kunder är också ett viktigt
område och risken att IT-leveransen inte skulle fungera som
den bör är ett område som det är kritiskt att vara vaksam inom.
Ett förebyggande arbete är av stor vikt och någonting som
Crosskey arbetar med – se kapitel G1 Ansvarsfullt företagande.
Läs mer i kapitel S4 Konsumenter och slutanvändare.
G1 Ansvarsfullt företagande
Som en koncern bestående av en bank, ett fondbolag och ett
IT-bolag är ett ansvarsfullt företagande själva grunden som verk-
samheten bör vila på för att bedriva en trygg och framgångsrik
affärsverksamhet som säkerställer en god leverans till kunderna.
En väsentlig inverkan ses genom företagskulturen, skydd för
vissel blåsare och ett förebyggande arbete mot korruption och
mutor samt penningtvätt och ekonomisk brottslighet. Samtliga
dessa områden är viktiga för oss, och ett medvetet arbete med
detta är någonting som ingår i Ålandsbankens generella strategi
sedan många år tillbaka.
Läs mer i kapitel G1 Ansvarsfullt företagande.
Effekter av väsentliga inverkningar, risker och
möjligheter på affärsmodell och strategi
Identifierade väsentliga inverkningar, risker och möjligheter avse-
ende hållbarhet togs 2024 upp i affärsplanen på ett övergripande
plan i väntan på mer konkretiserade åtgärder på sikt.
Klimatförändringarna har en påverkan på världen i stort och så
även på Ålandsbankens verksamhet. För att försöka motverka
dess effekter har Ålandsbanken skapat en hållbarhetsstrategi, en
klimatstrategi samt satt upp mål för minskning av utsläpp av växt-
husgaser. Samtidigt som vi vill minska utsläppen av växthusgaser
från verksamheten behöver Ålandsbanken även tillväxt för att
kunna vara fortsatt verksamma i längden. Då den största påver-
kan sker indirekt ute hos andra företag är vår förmåga att påverka
dem direkt begränsad och mestadels bestående av incitament.
En möjlighet är att sluta finansiera flertalet branscher, men
Ålandsbanken vill istället vara en del av omställningen genom att
finansiera företags omställning. Istället för att sluta låna ut pengar
eller investera i andra företag, vill vi bli bättre på att kontrollera vad
pengarna går till, då investeringar i hållbara projekt kan leda till för-
bättringar på sikt. Genom att arbeta mer med att följa upp använd-
ningssyfte kan pengar styras mot mer konkreta aktiviteter. Här finns
datakvalitetsutmaningar, i och med att det i nuläget är svårt att
mäta eller följa upp konkreta aktiviteter ute hos andra företag, vilket
gör möjligheten till kontroll av klimatrelaterad inverkan begränsad.
Den inverkan som ses genom utlåningen och kundernas place-
ringar och således sker indirekt nedströms i värdekedjan får effekt
på strategin och affärsmodellen främst genom investeringsbeslut
och kriterier avseende företagsutlåningen. De huvudsakliga nega-
tiva hållbarhetskonsekvenserna beaktas som en del i investe-
ringsprocessen. Läs mer om dessa kortfattat under respektive
inverkansområde ovan samt i deras tillhörande kapitel.
Östersjöprojektet och de finansiella produkterna som är nära
förknippade med det, såsom Östersjökontot och Östersjökortet,
är en etablerad del av Ålandsbankens befintliga affärsmodell.
Samtliga inverkansområden avseende den egna arbetskraften
är identifierade sedan en lång tid tillbaka, och ingår i det befintliga
arbetet inom Ålandsbankens hållbarhetsstrategi, där socialt
ansvar är ett av de fyra fokusområdena. Ålandsbanken vill vara en
attraktiv arbetsgivare och förbli konkurrenskraftiga på markna-
den. Ålandsbanken värnar således om en god fysisk och psykisk
arbetsmiljö, med ett högt engagemang bland alla medarbetare
där alla anställda har samma möjligheter till en framgångsrik
karriär inom koncernen.
Eftersom det ingår i Ålandsbankens affärsmodell att skapa en
långsiktig relation till sina kunder, finns det sedan många år till-
baka ett arbete inom inverkansområdena avseende konsumenter
och slutkunder som beskrivs i kapitel S4.
Ett ansvarsfullt företagande ingår i Ålandsbankens generella
strategi sedan många år tillbaka. Utöver detta, fokuserar
Crosskeys hållbarhetsstrategi på att säkerställa att verksamheten
sköts på ett hållbart sätt med ett fokus på operativ stabilitet
och cybersäkerhet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 62
Nuvarande finansiella effekter av de identifierade
väsentliga riskerna och möjligheterna
Några nuvarande väsentliga finansiella effekter av de identifierade
väsentliga riskerna och möjligheterna är i dagsläget inte identifie-
rade. Någon betydande risk för en väsentlig justering av de redo-
visade värdena för tillgångar och skulder inom nästa års rapporte-
ringsperiod är inte heller identifierad i dagsläget. Ålandsbanken
kommer under 2025 fortsätta arbetet med att integrera väsentliga
finansiella risker från den dubbla väsentlighetsanalysen med pro-
cesserna för affärsplanen och den interna kapital- och likviditets-
utvärderingen. Avseende kundbedrägerierna går det inte att ute-
sluta att Ålandsbanken kan drabbas av kännbara kostnader även
nästa år.
Resiliensen i företagets strategi och affärsmodell beträf-
fande väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
Ålandsbanken har inte genomfört någon resiliensanalys beträf-
fande dess kapacitet att behandla sina väsentliga inverkningar
och risker och dra fördel av sina väsentliga möjligheter.
Ålandsbanken har inte genomfört någon resiliensanalys avseende
klimatförändringar. Ålandsbanken genomför dock minst vartan-
nat år, och oftare vid behov, en särskild kapitalutvärdering av
ESG-risker, vars resultat ligger till grund för vilka ESG-risker som
ska inkluderas i den interna kapitalutvärderingen och interna
likviditets utvärderingen. Den mest väsentliga riskdrivaren på kort,
medellång och lång sikt bedöms vara klimatrisker, vilket medfört
stort fokus på klimat- och miljörelaterade riskdrivare i årets
kapital utvärdering. För detaljer om tidshorisonter, se upplysnings-
krav BP-2 samt IRO-1. Klimatriskerna påverkar Ålandsbanken
inom alla de områden där det finns befintliga riskhanterings-
processer. Ålandsbankens strategi är därför att integrera klimat-
risker som en naturlig del inom de riskområden som Ålandsbanken
redan idag arbetar med. Bankens kreditgivning ska ske på håll-
bara grunder och en bedömning kring klimatrelaterade fysiska
risker och omställningsrisker beaktas som del av kreditrisken och i
uppföljningen av riskaptiten.
Eftersom biologisk mångfald är ett komplext område där vi
ännu inte kan se Ålandsbankens inverkan i detalj, just i och med att
vi ser att den enbart finns nedströms i värdekedjan genom andra
företags varierande verksamheter, har någon djupare resiliens-
analys avseende beroenden av biologisk mångfald, omställnings-
risker, fysiska risker eller systemrisker ännu inte kunnat genomföras.
På grund av den låga datatillgängligheten är utredningsmöjlig-
heterna begränsade i nuläget, men utvecklingen av publicerad
information av andra företag följs för att på sikt kunna skapa bättre
kännedom och därigenom ta mer konkreta strategiska beslut.
De inverkningar, risker och möjligheter som Ålandsbanken i
detta skede relativt nyligen har identifierat, kommer att behöva
ligga till grund för kommande strategisk planering. Avseende den
inverkan som ses på klimatförändringarna, liksom även flertalet
andra områden, står Ålandsbanken inför samma utmaning som
flera andra finansiella företag, nämligen den att den inverkan som
syns, huvudsakligen syns nedströms i värdekedjan, alltså hos
andra företag och den verksamhet som de bedriver.
Ålandsbankens egen möjlighet att i första hand konkret påverka
och göra en skillnad är således begränsad på kort sikt, samtidigt
som ett stort ansvar finns i rollen som finansiär till den så kallade
gröna omställningen. Resiliensen i strategin och affärsmodellen är
här även nära förknippad med det faktum att en viss mängd till-
växt krävs för att bedriva verksamhet på lång sikt. Rent konkret
ligger fokus för närvarande på att skapa kunskap och samla in
information om vad som sker nedströms i värdekedjan för att på
sikt kunna ta välgrundade affärsmässiga beslut.
Ändringar av de väsentliga inverkningarna, riskerna
och möjligheterna jämfört med den föregående
rapporteringsperioden
De väsentliga inverkningarna, riskerna och möjligheterna identi-
fierades för första gången i den första dubbla väsentlighetsanaly-
sen som Ålandsbanken genomförde under 2023. Under 2024 har
en genomlysning gjorts av analysen, vilken resulterade i flertalet
smärre ändringar. Eftersom det här är första året som dessa
presenteras på detta sätt enligt ESRS, kan allt sägas vara nytt
samtidigt som det inte har skett några väsentliga ändringar
sedan 2023.
Upplysningskrav IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången
för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar,
risker och möjligheter
För att identifiera de inverkningar, risker och möjligheter som är
väsentliga för Ålandsbanken att fokusera på inom hållbarhet, har
en dubbel väsentlighetsanalys genomförts. Under 2023 gjordes
den dubbla väsentlighetanalysen för första gången, och under
2024 har en genomlysning gjorts för att verifiera innehållet. Utifrån
koncernens värdekedja identifierade vi inom vilka om råden vi har
störst påverkan på samhället, människor, miljö och klimat. Vidare
identifierade vi vilka risker och möjligheter vi ser att vi står inför
inom dessa områden och hur dessa kan påverka vår verksamhet.
Medan den klassiska väsentlighetsanalysen visar hur ett företags
verksamhet påverkar omvärlden, innebär den dubbla väsentlig-
hetsanalysen att man också ser hur omvärlden påverkar före-
tagets verksamhet ur ett finansiellt perspektiv.
Den dubbla väsentlighetsanalysen har tagit avstamp i diskus-
sioner med experter inom Ålandsbankens olika verksamhets-
områden för att skapa en så omfattande och rättvisande bild av
verksamheten som möjligt. Diskussionerna har utgått ifrån de
olika områden som täcks av European Sustainability Reporting
Standards (ESRS) och sträcker sig över det miljömässiga och
sociala området samt ansvarsfullt företagande.
Den dubbla väsentlighetsanalysen utgår från Ålandsbankens
verksamhet samt de närmaste stegen av värdekedjan.
Verksamheten för koncernen utgår från Ålandsbankens bank-
verksamhet, Crosskeys IT-tjänster samt Ålandsbanken
Fondbolags kapitalförvaltningstjänster. Den helheten utgör
kärnan i den egna operativa verksamheten och kompletteras
nedströms av bland annat vårt förhållande till våra kunder som
använder våra tjänster, de investerar vi och våra kunder gör,
de partnersamarbeten som vi är engagerade i och vårt samhälls-
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 63
engagemang. Ålandsbanken har även ett ansvar som
en stor arbetsgivare, vilket reflekteras i den vidare
väsentlighetsanalysen.
Input genom en påverkansanalys utifrån utlåning
och placeringar
Att greppa omfattningen av påverkan utifrån en koncern med ett
brett verksamhetsområde är en omfattande process. Som en bank-
koncern med ett tillhörande IT-bolag, och en kontorsbaserad egen
verksamhet, kan Ålandsbanken se en påverkan som till stor del sker
ute i värdekedjan, via en indirekt påverkan genom de andra verk-
samheter som finansieras på olika sätt, snarare än från den egna
direkta verksamheten. För att skapa en bild av den potentiella
inverkan som kan förekomma ute i värdekedjan på grund av finan-
siering av andra företag, har Ålandsbanken använt sig av UNEP FI:s
verktyg för påverkansanalys. UNEP FI är FN:s principer för ansvars-
full bankverksamhet. Som medlem av FN:s hållbarhetsramverk för
banker, Principles for Responsible Banking (PRB), har Ålandsbanken
förbundit sig att följa ramverkets sex principer för ansvarsfull
bankverksamhet. UNEP FI tillhandahåller också verktyg för
påverkans analys, och som ett stöd i analysarbetet använder
Ålandsbanken UNEP FI:s analysverktyg för att göra en omfattande
påverkansanalys. Det finns ett verktyg för utlåning till privat-
personer (Consumer Banking module) och ett avseende utlåning till
företag (Institutional Banking module). Ålandsbanken har utnyttjat
bägge dessa under de senaste åren. Det finns även verktyg för att
analysera påverkan utifrån kundernas placeringar (Investment
Portfolio Impact Analysis Tool), och dessa har Ålandsbanken använt
en första gång under 2023, varpå resultatet har beaktats.
Avseende utlåning till privatpersoner har utlåning till konsumen-
ter såväl som sparande analyserats för Åland, Finland och Sverige,
utifrån låneform, baserat på dåvarande saldo. Då kategorierna i
verktyget inte helt överensstämmer med Ålandsbankens finansie-
ringstjänster, är inte all utlåning nödvändigtvis inkluderad.
Avseende företagsutlåningen har även den analyserats för Åland,
Sverige och Finland, baserat på utlåning till de 20 största sektorerna
inom respektive geografiskt område. UNEP FI:s påverkans analys
visar ett resultat i form av potentiell positiv eller negativ påverkan
utifrån FN:s globala mål, varpå Ålandsbanken utifrån materialet har
kunnat dra slutsatser och välja att fokusera på prioriterade områden.
Verktyget användes under 2023 på Ålandsbankens kredit-
portfölj avseende utlåning till både privatpersoner och företag,
samt Treasuryportföljen och våra kunders placeringar via
Fondbolagets produktsortiment. Även om informationen avse-
ende Treasuryportföljen och placeringarna ska ses som indikativ,
visar den på potentiella områden att ta hänsyn till, vilket gör den
värd att beakta. Av UNEP FI-analysen kan vi på en övergripande
nivå utläsa att vår mest väsentliga positiva inverkan ligger inom
området för social hållbarhet. En slutsats är att Ålandsbanken är
en stor möjliggörare av finansiell inkludering som skapar möjlig-
het för ett välmående samhälle både för privatpersoner och för
näringslivet. Den mest betydande negativa inverkan har vi inom
klimat- och miljöområdet, vilket beror på att vi lånar ut till och
investerar i sektorer som till sin karaktär har en negativ inverkan
på området. Eftersom UNEP FI:s påverkansanalys i sig utgår från
ett annat perspektiv än ESRS inverkansområden som har legat i
fokus för den dubbla väsentlighetsanalysen, har UNEP FI:s över-
sättningslista till ESRS, en så kallad UNEP FI ESRS Conversion
Tool, under 2024 applicerats på resultatet från påverkansanalysen
från 2023. De områden som har identifierats som väsentliga redan
i den här påverkansanalysen, har tagits med som väsentliga också
i den dubbla väsentlighetsanalysen och där kompletterats med
information om övriga relevanta områden.
Det är den här analysen som ligger till grund för att fastställa
och bedöma väsentliga inverkningar nedströms i värdekedjan uti-
från utlåning och kundernas placeringar inom områdena miljö-
föroreningar, biologisk mångfald och ekosystem, resurs-
användning och cirkulär ekonomi. Läs mer under respektive
stycke nedan: Bedömning av väsentlig inverkan på miljöföro-
reningar, Bedömning av väsentlig inverkan på biologisk mångfald
och ekosystem samt Bedömning av väsentlig inverkan på resurs-
användning och cirkulär ekonomi.
Värdering av inverkan i den dubbla väsentlighetsanalysen
Ålandsbankens verksamhet har matchats mot ESRS lista på håll-
barhetsområden, vilket har utgjort grunden för den fortsatta
analysen. Utifrån verksamheten har sedan relevanta inverkans-
områden identifierats och värderats beroende på om inverkan är
positiv eller negativ, faktisk eller potentiell och inom vilket tids-
spann som inverkan kan inträffa. Sedan har en bedömning gjorts
enligt allvarlighetsgrad, omfattning, om påverkan är oåterkallelig
eller möjlig att åtgärda samt sannolikheten att händelsen inträf-
far. En uppskattning av sannolikhet har enbart gjorts då inverkan
är potentiell. Ålandsbanken graderar dessa faktorer enligt skalan
1–6. Negativ inverkan har sammanfattats utifrån ett genomsnitt
av bedömningen av allvarlighetsgrad, omfattning, grad av oåter-
kallelighet, samt sannolikhet i de fall inverkan inte redan bedöms
vara faktiskt inträffad. Positiv inverkan har sammanfattats utifrån
ett genomsnitt av allvarlighetsgrad, omfattning, samt sannolikhet
i de fall inverkan inte redan bedöms vara faktiskt inträffad.
Om inverkan har bedömts vara väsentlig för Ålandsbankens
intressenter har den tagits upp som väsentlig. Tröskelvärdet för
vad som bedöms vara en väsentlig inverkan har dragits vid värden
som är 3,5 och högre. Utifrån de här faktorerna har hållbarhets-
kommittén beslutat vilka inverkansområden som kan anses vara
väsentliga. En workshop har genomförts där hållbarhets-
kommittén haft möjlighet att gå igenom samtliga inverkans-
områden med bedömningar, varpå beslut har tagits.
Värdering av risker och möjligheter i den
dubbla väsentlighetsanalysen
Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som potentiellt kan
ha en inverkan på Ålandsbankens verksamhet har också identifie-
rats. Information om potentiella risker har samlats in internt uti-
från en kombination av ordinarie riskbedömning samt genom
självskattning i relevanta delar av verksamheten för att fånga upp
ett så brett spektrum av ESG-risker som möjligt. Riskerna avse-
ende social hållbarhet och bolagsstyrning har listats och bedömts
utifrån den här metoden. Många inverkansområden är kopplade
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 64
till risker som har tagits med i bedömningen. Ålandsbanken har
internt listat de potentiella risker och möjligheter som vi identifie-
rar utifrån vår värdekedja avseende de relevanta ESRS-områdena
samt eventuellt övriga hållbarhetsrelaterade områden. Dessa har
sedan värderas utifrån om de är sannolika att inträffa på kort,
medellång eller lång sikt, och vilken finansiell effekt de är troliga
att få. I sammanställningen av den dubbla väsentlighetsanalysen
har Ålandsbanken inte avvikit från de tidshorisonter på medellång
eller lång sikt som definieras i ESRS 1 avsnitt 6.4. Ålandsbanken
graderar sannolikheten samt den finansiella effekten enligt skalan
1–6, och en sammanfattning görs med ett genomsnitt. För risker
och möjligheter bedöms tröskelvärdet för väsentlighet vara 4,5.
Ålandsbanken integrerar ESG-relaterade aspekter i bankens över-
gripande affärsmodell och strategi och de ESG-relaterade ris-
kerna är integrerat i de finansiella riskerna.
Avseende klimatrelaterade risker har Risk Control gjort en
utvärdering vars resultat har tagits med till den dubbla väsentlig-
hetsanalysen. För en närmare beskrivning av denna, se stycket
Kapitalutvärdering av klimatrelaterade hållbarhetsrisker här
nedan. Riskerna och möjligheterna har värderats enligt vilken
sanno likhet de kan inträffa och vilken finansiell påverkan det då
skulle kunna ha på verksamheten. Med hjälp av den här värde-
ringen har de mest väsentliga riskerna och möjligheterna sållats
fram. De klimatrelaterade riskbedömningarna som har förts
vidare in i den dubbla väsentlighetsanalysen har genomförts uti-
från andra tidshorisonter än de som definieras i ESRS 1 avsnitt 6.4.
För dessa motsvarar kort sikt mindre än tre år, medellång sikt tre
till fem år, och lång sikt fem till trettio år. Orsaken till det är den
specifika riskanalysen är gjord enligt en sedan tidigare uppsatt
metod som funnits på plats innan implementeringen av ESRS.
Läs mer om resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen i
kapitel SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och
deras förhållande till strategi och affärsmodell där de väsentliga
inverkansområdena, riskerna och möjligheterna presenteras.
Kapitalutvärdering av klimatrelaterade hållbarhetsrisker
Ålandsbanken genomför minst vartannat år, och oftare vid behov,
en särskild kapitalutvärdering av ESG-risker, vilken ligger till grund
för styrning av Ålandsbankens hantering av ESG-risker. Syftet med
den särskilda kapitalutvärderingen är att identifiera de potentiella
riskdrivarna som beror på klimatförändringar eller samhällets
omställning till en hållbar ekonomi, så kallade fysiska risker och
omställningsrisker. En specifik klimatrelaterad scenarioanalys är
inte genomförd.
Risk Control ansvarar för att den särskilda kapitalutvärde-
ringen genomförs, men flera olika funktioner inom CRO- och CFO-
staberna ingår i arbetsgrupperna. Kapitalutvärderingen genom-
förs genom en riskanalys i följande tre steg:
1. Kartläggning av relevanta klimat- och miljörelaterade risk-
drivare för bankens verksamhet och geografiska närområden
utgående från externa källor.
2. Väsentlighetsbedömning av identifierade riskdrivare avseende
bankens etablerade finansiella och icke-finansiella riskområden.
3. Riskanalys som bedömer inverkan av identifierade väsentliga
risker på respektive finansiell och icke-finansiell risk.
Varje identifierad risk bedöms utifrån sannolikheten att den
inträffar (tid för när en händelse kan förväntas inträffa) samt
konsekvensen vid realisering av risken utgående från den ifråga-
varande klimatriskdrivaren, transmissionskanalen, tids-
horisonten, bankens riskexponering samt befintlig riskhantering.
Resultatet av den genomförda särskilda kapitalutvärderingen
ligger till grund för vilka ESG-risker som ska inkluderas i den
interna kapitalutvärderingen och interna likviditetsutvärderingen.
Resultatet tas även med till den dubbla väsentlighetsanalysen.
Den mest väsentliga riskdrivaren på kort, medellång och lång
sikt bedöms vara klimatrisker, vilket medfört stort fokus på klimat-
och miljörelaterade riskdrivare i årets kapitalutvärdering.
Klimatriskerna påverkar Ålandsbanken inom alla de områden där
det finns befintliga riskhanteringsprocesser. Ålandsbankens stra-
tegi är därför att integrera klimatrisker som en naturlig del inom
de riskområden som Ålandsbanken redan idag arbetar med.
ESG-risker integrerat i kreditrisk
I dagsläget bedömer Ålandsbanken att det är de integrerade
ESG-riskerna inom kreditrisk, som har störst påverkan på
Ålandsbankens verksamhet. Inom kreditriskområdet är de pri-
mära transmissionskanalerna hushåll samt små- och medelstora
företag då dessa utgör kundgrupperna i bankens utlåningsportfölj.
Bankens kreditgivning ska ske på hållbara grunder och en
bedömning kring klimatrelaterade fysiska risker och omställnings-
risker beaktas som del av kreditrisken och i uppföljningen av risk-
aptiten. Identifierade väsentliga klimatrelaterade risker består av
fysisk risk i form av översvämningsrisk samt omställningsrisk i
form av reglering av energiprestanda på fastigheter där inlåsta
växthusgasutsläpp finns samt risker i företagsutlåning till klima-
tintensiva sektorer. Vid kreditgivning ska de klimatreglerade ris-
kerna beaktas som del av riskklassificeringsprocessen och pro-
cessen för bedömning av säkerheter. Dessa aspekter inkluderas
vid fastställande av krediters risknivå som låg, skälig eller hög risk
samt ingår i bedömning av de fastställda riskaptiterna som finns
för kreditrisk.
Fysiska risker i form av översvämningsrisk drivs främst av det
geografiska läget för de objekt som ställts som säkerhet för kredi-
ter. En kartläggning av geografiskt läge genomförs därav i sam-
band med kreditgivning i syfte att bedöma och hantera översväm-
ningsrisken kopplad till säkerheten. Översvämningsrisken kan
påverka värdet på säkerheten och bedöms därför löpande under
kreditens löptid.
ESG-risker integrerat i övriga risktyper
Kapitalutvärderingen har även beaktat de transmissionskanaler
som påverkar de övriga riskerna, vilket inkluderar motpartskredit-
risk, marknadsrisk, likviditetsrisk, IT-risk, personalrisk och externa
riskfaktorer, regelefterlevnadsrisk samt risk för penningtvätt och
finansiering av terrorism.
Av dessa risker är det primärt likviditetsrisk som har förhöjd
identifierad klimatrisk. Dessa omfattar primärt risker relaterade
till bankens finansieringsmöjligheter. Riskdrivarna för
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 65
klimat relaterade likviditetsrisker är extrema väderhändelser,
sjukdoms utbrott, skogsbränder, översvämningar, energisäkerhet
samt förlust av biodiversitet, vilka alla bedöms som viktiga. Dock
bedöms inte risknivån för likviditetsriskerna vara lika hög som för
kreditrisk på kort, medellång eller lång sikt. Styrning och riskhan-
tering för ESG-risker har därför fokuserat på klimatrisker inom kre-
ditrisk under året.
Inga identifierade integrerade ESG-risker för de övriga risk-
typerna bedöms som väsentliga. Ifall omständigheter förändras
och de integrerade ESG-riskerna ökar i väsentlighet kommer en
uppdaterad kapitalutvärdering för ESG-risker att genomföras
omgående i syfte att säkerställa en aktuell riskbild för
Ålandsbanken vid var tidpunkt.
Bedömning av väsentlig inverkan på klimatförändringar
Ålandsbanken har sedan 2021 mätt sitt koldioxidavtryck och ser
en generell väsentlig påverkan utifrån sin verksamhet. En mindre
andel av koldioxidavtrycket syns utifrån den egna operativa verk-
samheten med tjänstebilar i scope 1, energiförbrukning i scope 2
samt indirekta utsläpp via leverantörer genom inköp uppströms i
scope 3. Den väsentliga påverkan syns framförallt nedströms i
scope 3 kategori 15 avseende indirekta utsläpp via utlåning,
Treasury och kundernas placeringar. De växthusgasutsläpp som
presenteras i stycke E1-6 ligger till grund för beslutet att klimatför-
ändringar är ett väsentligt inverkansområde för Ålandsbanken.
De klimatrelaterade riskerna beskrivs ovan. Eftersom
Ålandsbankens verksamhet huvudsakligen är kontorsbaserad
består granskningen av verksamheten för att identifiera faktiska
källor till växthusgasutsläpp huvudsakligen av en inventering av
ekonomiska belopp som sedan har använts för att tillsammans
med utsläppskoefficienter beräkna växthusgasutsläpp. Någon
övrig screening har ej kunnat göras av verksamheten då inverkan
ses ute i värdekedjan, delvis uppströms men främst nedströms.
Potentiella framtida källor till växthusgasutsläpp bedöms vara av
en likartad karaktär som de som syns idag.
Bedömning av väsentlig inverkan på miljöföroreningar
Påverkansanalysen i UNEP FI:s verktyg med kompletterande ESRS-
konverterare visar på en indirekt påverkan inom miljöförorening
nedströms i värdekedjan genom användning av ämnen som inger
betänkligheter i verksamheten hos de företagslånekunder som
Ålandsbanken har. Användningen av dylika ämnen förutsätts gene-
rellt förekomma i flertalet sektorer vi lånar ut pengar till. Eftersom
området lyfts fram som väsentligt i den här analysen har den förts
vidare till den dubbla väsentlighetsanalysen för ett vidare resone-
mang utgående från de medföljande bedömningskriterierna.
I värderingen har Ålandsbanken fastslagit att det via företagsut-
låningen syns en inverkan genom ämnen som inger betänkligheter.
Eftersom inverkan är identifierad nedströms i värdekedjan har
Ålandsbanken inte granskat sina verksamhetsställen och sin
affärsverksamhet för att identifiera faktiska och potentiella miljö-
föroreningsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter i sin
egen verksamhet. För att bedöma inverkansväsentlighet ned-
ströms i värdekedjan avseende kundernas placeringar, har ett
resonemang gjorts utifrån kunskapen om de befintliga placering-
arna och de indikationer som kan ses genom PAI-indikatorerna.
Baserat på PAI-indikatorerna ser vi en konkret påverkan på
utsläpp till vatten från våra kunders placeringar där produktion
längre bort i värdekedjan leder till olika former av utsläpp till
vatten. Även om datatillgängligheten är liten, görs bedömningen
att området är att sannolikt betraktas som väsentligt. I och
med att inverkan är identifierad nedströms i värdekedjan har
Ålandsbanken inte genomfört samråd med berörda samhällen.
Bedömning av väsentlig inverkan på biologisk mångfald
och ekosystem
Eftersom Ålandsbankens egen operativa verksamhet är kontors-
baserad med lokaler i företrädesvis urbana miljöer har bedöm-
ningen gjorts att det därigenom inte har någon väsentlig inverkan
på biologisk mångfald, utan att det området som det är relevant
att analysera är nedströms i värdekedjan utifrån Ålandsbankens
utlåning samt kundernas placeringar.
Påverkansanalysen i UNEP FI:s verktyg med kompletterande
ESRS-konverterare visar på en indirekt påverkan inom biologisk
mångfald och ekosystem nedströms i värdekedjan genom verk-
samheten hos de företagslånekunder som Ålandsbanken har.
Eftersom området lyfts fram som väsentligt i den här analysen har
den förts vidare till den dubbla väsentlighetsanalysen för ett
vidare resonemang utgående från de medföljande bedömnings-
kriterierna. I värderingen har Ålandsbanken fastslagit att det via
företagsutlåningen syns en inverkan.
För att bedöma inverkansväsentlighet nedströms i värde-
kedjan avseende placeringarna, har ett resonemang gjorts utifrån
kunskapen om de befintliga placeringarna och de indikationer
som kan ses genom PAI-indikatorerna. Baserat på PAI-indika-
torerna ser vi en konkret påverkan på biologisk mångfald från våra
kunders placeringar där produktion längre bort i värdekedjan
leder till olika former av utsläpp till vatten. Även om datatillgäng-
ligheten är liten, görs bedömningen att området är att sanno likt
betraktas som väsentligt.
Biologisk mångfald är ett komplext område där vi ännu inte
med säkerhet kan se vår påverkan i detalj, även om vi ser att den
finns nedströms i värdekedjan, genom diverse olika verksamheter.
Av den anledningen har inte någon djupare analys för beroenden
av eller omställningsrisker, fysiska risker eller systemrisker kunnat
genomföras. Den information som finns att tillgå, är publik infor-
mation utgiven av företag som Ålandsbanken investerar i.
När datatillgängligheten potentiellt utökas i framtiden, finns
potential för en mer konkret analys. Utifrån Ålandsbankens egen
operativa verksamhet har det inte konstaterats nödvändigt att
vidta några specifika åtgärder för att begränsa förlusten av den
biologiska mångfalden, utan de åtgärder som blir relevanta avser
framtida beslut avseende riktlinjer för kreditgivning och placering.
Eftersom inverkan är identifierad nedströms i värdekedjan
har Ålandsbanken inte konsulterat berörda samhällen vad gäller
hållbarhetsbedömningen av gemensamma biologiska resurser
och ekosystem.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 66
Eftersom Ålandsbankens egen operativa verksamhet är
kontors baserad med lokaler i företrädesvis urbana miljöer, har
Ålandsbanken inte anläggningar i eller nära områden med känslig
biologisk mångfald. Eftersom inverkan är identifierad nedströms i
värdekedjan har det inte heller konstaterats vara nödvändigt att
genomföra åtgärder för att begränsa förlusten av den biologiska
mångfalden.
Bedömning av väsentlig inverkan på resursanvändning
och cirkulär ekonomi
Eftersom Ålandsbankens egen operativa verksamhet är kontors-
baserad har bedömningen gjorts att det därigenom inte har
någon väsentlig inverkan på resursanvändning och cirkulär eko-
nomi, utan att det området som det är relevant att analysera är
nedströms i värdekedjan utifrån Ålandsbankens utlåning samt
kundernas placeringar.
Påverkansanalysen i UNEP FI:s verktyg med kompletterande
ESRS-konverterare visar på en indirekt påverkan inom resurs-
användning och cirkulär ekonomi nedströms i värdekedjan
genom Ålandsbankens utlåning. Eftersom området har lyfts fram
som väsentligt i den här analysen, och dessutom sedan tidigare år
pekats ut som ett fokusområde, har det förts vidare till den dubbla
väsentlighetsanalysen där värderingen har fastslagits enligt de
medföljande bedömningskriterierna. Den stora andelen bolån till
privatpersoner samt utlåning till företag inom byggsektorn, har
vägt tungt i värderingen av inverkansväsentligheten avseende
resursinflöden, resursutflöden samt avfall.
Genom den initiala analysen av Treasuryportföljen som har
gjorts med UNEP FI:s analysverktyg, har även där noteras en
inverkan på resurseffektivitet nedströms i värdekedjan via
Ålandsbankens innehav.
Eftersom den väsentliga inverkan är identifierad nedströms i
värdekedjan har det inte varit relevant för Ålandsbanken att gran-
ska sina verksamhetsställen och sin affärsverksamhet för att iden-
tifiera faktiska och potentiella inverkningar, risker och möjligheter
i sin egen verksamhet. Eftersom inverkan är identifierad
nedströms i värdekedjan har Ålandsbanken inte genomfört sam-
råd med berörda samhällen.
För att bedöma inverkansväsentlighet nedströms i värde-
kedjan avseende kundernas placeringar, har ett resonemang
gjorts utifrån kunskapen om de befintliga placeringarna och de
indikationer som kan ses genom PAI-indikatorerna. Baserat på
PAI-indikatorerna ser vi en konkret påverkan på resursanvändning
från placeringar, där produktion längre bort i värdekedjan leder till
olika former av farligt avfall. Även om datatillgängligheten är
liten, görs bedömningen att området är att sannolikt betraktas
som väsentligt.
Bedömning av väsentlig inverkan, risker och
möjligheter avseende ansvarsfullt företagande
Som en bankkoncern med tillhörande IT-bolag, har Ålandsbanken
utfört bedömningen av väsentlig inverkan, risker och möjligheter
avseende ansvarsfullt företagande genom ett resonemang utifrån
de grundläggande lagstadgade kraven som finns för branschen
samt de förväntningar som kunder och övriga intressenter har på
Ålandsbanken. Med avstamp i de områden som finns i ESRS avse-
ende företagskultur, skydd för visselblåsare och ett förebyggande
arbete avseende mutor och korruption, har vi sedan kompletterat
dem med branschspecifika relevanta områden såsom penning-
tvätt, ekonomisk brottslighet och IT-säkerhet. Dessa är så grund-
murade områden inom banksektorn att de bedöms väsentliga
rakt av.
Upplysningskrav IRO-2 – Upplysningskrav i
ESRS-standarder som omfattas av företagets
hållbarhetsförklaring
Förteckning över de upplysningskrav som Ålandsbanken
följer vid utarbetande av hållbarhetsförklaringen
Ålandsbanken har fastställt vilken väsentlig information som ska
lämnas i förhållande till de inverkningar, risker och möjligheter
som har bedömts vara väsentliga genom en relevansanalys.
Relevansanalysen har gjorts i EFRAG:s datapunktslista där
upplysningskraven med dess tillhörande datapunkter har gåtts
igenom punkt för punkt och ett resonemang har förts avseende
punkternas relevans i förhållande till den väsentliga inverkan,
risk eller möjlighet som har identifierats.
Se tabellen om upplysningskrav på nästa sida.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 67
Kapitel Upplysningskrav
Sid-
nummer
Allmänna upplysningar
ESRS 2 Allmänna upplysningar 47
Upplysningskrav BP-1 Allmän grund för utarbetandet av
hållbarhetsförklaringarna 47
Upplysningskrav BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda
omständigheter 47
Upplysningskrav GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens
roll 48
Upplysningskrav GOV-2 Information som lämnas till och
hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings-
och tillsynsorgan 51
Upplysningskrav GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i
incitamentssystem 51
Upplysningskrav GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 52
Upplysningskrav GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över
hållbarhetsrapportering 54
Upplysningskrav SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 54
Upplysningskrav SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 58
Upplysningskrav SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och
möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 59
Upplysningskrav IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa
och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 63
Upplysningskrav IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som
omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 67
Miljö- och klimat
EU-taxonomirapportering 75
E1 Klimatförändringar 102
Upplysningskrav E1-1 – Omställningsplan för begränsning av
klimatförändringarna 102
Upplysningskrav E1-2 – Policyer för begränsning av och anpassning till
klimatförändringarna 104
Upplysningskrav E1-3 – Åtgärder och resurser med avseende på
klimatförändringspolicyer 106
Kapitel Upplysningskrav
Sid-
nummer
Upplysningskrav E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till
klimatförändringarna 108
Upplysningskrav E1-5 Energianvändning och energimix 112
Upplysningskrav E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och
totala växthusgasutsläpp 113
Upplysningskrav E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för
växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter 122
E2 Miljöföroreningar 123
Upplysningskrav E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening 123
Upplysningskrav E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till
miljöförorening 123
Upplysningskrav E2-3 Mål relaterade till miljöförorening 124
Upplysningskrav E2-4 Miljöförorening av luft, vatten och mark 124
E4 Biologisk mångfald och ekosystem 125
Upplysningskrav E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 125
Upplysningskrav E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald
och ekosystem 125
Upplysningskrav E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem 126
Upplysningskrav E4-5 Mått på inverkningar relaterade till förändringar
i biologisk mångfald och ekosystem 126
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 127
Upplysningskrav E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär
ekonomi 127
Upplysningskrav E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och
cirkulär ekonomi 127
Upplysningskrav E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 128
Upplysningskrav E5-5 Resursutflöden 129
Östersjöprojektet – företagsspecifikt kapitel 130
Social hållbarhet
S1 Den egna arbetskraften 133
Upplysningskrav S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 133
Upplysningskrav S1-2 Rutiner för kontakter med den egna
arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar 135
Upplysningskrav som ingår i Ålandsbankens hållbarhetsförklaring
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 68
Kapitel Upplysningskrav
Sid-
nummer
Upplysningskrav S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa
inverkningar och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan
uppmärksamma problem 136
Upplysningskrav S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på
den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga
riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna
arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 136
Upplysningskrav S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar
ska hanteras, positiva inverkningar stärkas, och väsentliga risker och
möjligheter hanteras 138
Upplysningskrav S1-6 Uppgifter om företagets anställda 140
Upplysningskrav S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 142
Upplysningskrav S1-9 Mångfaldsindikatorer 143
Upplysningskrav S1-11 Socialt skydd 145
Upplysningskrav S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 145
Upplysningskrav S1-14 Mått för arbetsmiljö 146
Upplysningskrav S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och
total ersättning) 146
S2 Arbetstagare i värdekedjan 147
Upplysningskrav S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 147
Upplysningskrav S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på
arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga
riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller
arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 147
Upplysningskrav S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar
ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och
möjligheter hanteras 148
S4 Konsumenter och slutanvändare 149
Upplysningskrav S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 149
Upplysningskrav S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och
slutanvändare angående inverkningar 150
Upplysningskrav S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa
inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och
slutanvändare kan uppmärksamma problem 151
Kapitel Upplysningskrav
Sid-
nummer
Upplysningskrav S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar
för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera
de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna,
vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders
ändamålsenlighet 151
Upplysningskrav S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar
ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och
möjligheter hanteras 153
Samhällsengagemang lokalt på Åland – företagsspecifikt kapitel 155
Bolagsstyrning
G1 Ansvarsfullt företagande 157
Upplysningskrav G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och
företagskultur 157
Upplysningskrav G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av,
korruption och mutor 161
Upplysningskrav G1-4 Fall av korruption eller mutor 161
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 69
Förteckning över datapunkter i hållbarhetsrapporten som härrör från annan EU-lagstiftning
Här nedan presenteras en förteckning över alla datapunkter i hållbarhetsrapporten som härrör från annan
EU-lagstiftning, med uppgift om var de finns i hållbarhetsrapporten, alternativt med information om att data-
punkten inte är väsentlig för Ålandsbanken.
Upplysningskrav och
relaterad datapunkt (ESRS)
Referens i förordningen
om hållbarhetsupplysningar
1
Referens i tredje
pelaren
2
Referens i
referensvärdesförordningen
3
Referens i
EU:s klimatlag
4
Sid-
nummer
/icke-
väsentlig
ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna
punkt 21 d
Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade
förordning (EU) 2020/1816, bilaga II 49
ESRS 2 GOV-1 Procentandel oberoende
styrelseledamöter punkt 21 e
Bilaga II till delegerad förordning (EU)
2020/1816 49
ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig
aktsamhet) punkt 30
Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I
52–53
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till
fossila bränslen punkt 40 d i
Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU)
nr 575/2013 Kommissionens
genomförandeförordning (EU)
2022/2453, tabell 1: Kvalitativ
information om miljörisker och tabell 2:
Kvalitativ information om sociala risker
Bilaga II till delegerad förordning (EU)
2020/1816
55
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till
kemikalieproduktion punkt 40 d ii
Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU)
2020/1816 55
ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med
anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii
Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning
(EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad
förordning (EU) 2020/1816 55
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till
odling och produktion av tobak punkt 40 d iv
Artikel 12.1 i delegerad förordning
(EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad
förordning (EU) 2020/1816 55
ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå
klimatneutralitet senast 2050 punkt 14
Förordning
(EU) 2021/1119,
artikel 2.1 102
ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från
EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet
punkt 16 g
artikel 449a förordning (EU)
nr 575/2013, kommissionens
genomförandeförordning (EU) 2022/2453,
mall 1: Verksamhet utanför handelslagret
– klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk: Exponeringarnas
kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och
återstående löptid
Delegerad förordning (EU)
2020/1818, artiklarna 12.1 d-g och artikel
12.2
104
Tabell över datapunkter i hållbarhetsrapporten som härrör från annan EU-lagstiftning
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 70
Upplysningskrav och
relaterad datapunkt (ESRS)
Referens i förordningen
om hållbarhetsupplysningar
1
Referens i tredje
pelaren
2
Referens i
referensvärdesförordningen
3
Referens i
EU:s klimatlag
4
Sid-
nummer
/icke-
väsentlig
ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av
växthusgaser punkt 34
Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I artikel 449a förordning (EU)
nr 575/2013, kommissionens
genomförandeförordning (EU) 2022/2453,
mall 3: Verksamhet utanför handelslagret
– klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk: anpassningsmått
Delegerad förordning (EU)
2020/1818, artikel 6
108
ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor
uppdelad efter källor (endast sektorer med hög
klimatpåverkan) punkt 38
Indikator nr 5 tabell 1 och indikator
nr 5 tabell 2 i bilaga I Icke-
väsentlig
ESRS E1-5 Energi- förbrukning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I 112
ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med
verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan
punkterna 40–43
Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I
Icke-
väsentlig
ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope
1, 2, 3 punkt 44
Indikator nr 1 och indikator nr 2
tabell 1 i bilaga I
artikel 449a, förordning (EU)
nr 575/2013, Kommissionens
genomförandeförordning (EU) 2022/2453,
mall 1: Verksamhet utanför handelslagret
– klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk: Exponeringarnas
kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och
återstående löptid
Delegerad förordning (EU) 2020/1818,
artiklarna 5.1, 6 och 8.1
113
ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för
växthusgasutsläpp punkterna 53–55
Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU)
nr 575/2013 Kommissionens
genomförandeförordning (EU) 2022/2453,
mall 3: Verksamhet utanför handelslagret
– klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk: anpassningsmått
Delegerad förordning (EU) 2020/1818,
artikel 8.1
122
ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och
koldioxidkrediter punkt 56
Förordning (EU)
2021/1119, artikel
2.1. 122
ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot
klimatrelaterade fysiska risker punkt 66
Bilaga II till delegerad förordning (EU)
2020/1818, bilaga II till delegerad
förordning (EU) 2020/1816 N/A 2024
ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut
och kronisk fysisk risk, punkt 66 a
ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för
väsentlig fysisk risk, punkt 66 c.
Artikel 449a i förordning (EU)
nr 575/2013 Kommissionens
genomförandeförordning (EU)
2022/2453, punkterna 46 och 47:
Mall 5: Utanför handelslagret –
Klimatförändringsrelaterad fysisk risk:
Exponeringar utsatta för fysisk risk N/A 2024
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 71
Upplysningskrav och
relaterad datapunkt (ESRS)
Referens i förordningen
om hållbarhetsupplysningar
1
Referens i tredje
pelaren
2
Referens i
referensvärdesförordningen
3
Referens i
EU:s klimatlag
4
Sid-
nummer
/icke-
väsentlig
ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina
fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser
punkt 67 c.
Artikel 449a i förordning (EU)
nr 575/2013, kommissionens
genomförandeförordning (EU) 2022/2453,
punkt 34, Mall 2 – Klimatomställningsrisk
utanför handelslagret: Lån mot
säkerhet i fast egendom – Säkerhetens
energieffektivitet
N/A 2024
ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot
klimatrelaterade möjligheter punkt 69
Bilaga II till delegerad förordning (EU)
2020/1818
N/A 2024
ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas
i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register
över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft,
vatten och mark, punkt 28
Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga
1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga
1 Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga
1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1
Icke-
väsentlig
ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Icke-
väsentlig
ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Icke-
väsentlig
ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Icke-
väsentlig
ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten
punkt 28 c
Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Icke-
väsentlig
ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m3 per
nettointäkter av egen verksamhet punkt 29
Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Icke-
väsentlig
ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I 60
ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I 60
ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I 60
ESRS E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer
punkt 24 b
Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I
125
ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i
haven punkt 24 c
Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I
125
ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt
24 d
Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I
125
ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Icke-
väsentlig
ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Icke-
väsentlig
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete
punkt 14 f
Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Icke-
väsentlig
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 72
Upplysningskrav och
relaterad datapunkt (ESRS)
Referens i förordningen
om hållbarhetsupplysningar
1
Referens i tredje
pelaren
2
Referens i
referensvärdesförordningen
3
Referens i
EU:s klimatlag
4
Sid-
nummer
/icke-
väsentlig
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete
punkt 14 g
Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I Icke-
väsentlig
ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter
punkt 20
Indikator nr 9 tabell 3 och indikator
nr 11 tabell 1 i bilaga I
133
ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor
som behandlas i Internationella arbetsorganisationens
(ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21
Bilaga II till delegerad förordning (EU)
2020/1816
133
ESRS S1-1 processer och åtgärder för att förhindra
människohandel punkt 22
Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I 133
ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av
arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera
sådana punkt 23
Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I 135
ESRS S1-3 mekanismer för klagomålshantering i
samband med personalfrågor punkt 32 c
Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I 136
ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel
arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c
Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU)
2020/1816
146
ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador,
olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e
Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I N/A 2024
ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt
97 a
Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU)
2020/1816
146
ESRS S1-16 Överdrivet hög vd-lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I 146
ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I Icke-
väsentlig
ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande
principer för företag och mänskliga rättigheter och
OECD:s riktlinjer punkt 104 a
Indikator nr 10 tabell 1 och indikator
nr 14 tabell 3 i bilaga I
Bilaga II till delegerad förordning (EU)
2020/1816, artikel 12.1 i delegerad
förordning (EU) 2020/1818
Icke-
väsentlig
ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller
tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b
Indikator nr 12 och indikator nr 13
tabell 3 i bilaga I
61
ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter
punkt 17
Indikator nr 9 tabell 3 och indikator
nr 11 tabell 1 i bilaga I
147
ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan
punkt 18
Indikator nr 11 och indikator nr 4
tabell 3 i bilaga I
147
ESRS S2-1 respekterar inte FN:s vägledande principer
för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s
riktlinjer punkt 19
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU)
2020/1816, artikel 12.1 i delegerad
förordning (EU) 2020/1818
147
ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor
som behandlas i Internationella arbetsorganisationens
(ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19
Bilaga II till delegerad förordning (EU)
2020/1816
147
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 73
Upplysningskrav och
relaterad datapunkt (ESRS)
Referens i förordningen
om hållbarhetsupplysningar
1
Referens i tredje
pelaren
2
Referens i
referensvärdesförordningen
3
Referens i
EU:s klimatlag
4
Sid-
nummer
/icke-
väsentlig
ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall
kopplade till företagets värdekedja i tidigare och
senare led punkt 36
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I 148
ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och
indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I
Icke-
väsentlig
ESRS S3-1 underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande
principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s
principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU)
2020/1816, artikel 12.1 i delegerad
förordning (EU) 2020/1818
Icke-
väsentlig
ESRS S3-4 Människorättsfrågor och
människorättsincidenter punkt 36
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Icke-
väsentlig
ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare
punkt 16
Indikator nr 9 tabell 3 och indikator
nr 11 tabell 1 i bilaga I
149–150
ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande
principer för företag och mänskliga rättigheter och
OECD:s riktlinjer punkt 17
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU)
2020/1816, artikel 12.1 i delegerad
förordning (EU) 2020/1818
149
ESRS S4-4 Människorättsfrågor och
människorättsincidenter punkt 35
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I 152
ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I 159
ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I 159–160
ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och
mutor punkt 24 a
Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816,
bilaga II
162
ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption
och mutor punkt 24 b
Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I 161–162
1
Förordningen om hållbarhetsupplysningar. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn
(förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar) (EUT L 317 9.12.2019, s. 1).
2
Referens i tredje pelaren. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012
(kapitalkravsförordningen, CRR) (Text av betydelse för EES) (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
3
Referens i referensvärdesförordningen. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller
för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).
4
Referens i EU:s klimatlag. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009
och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 74
Miljö och klimat
EU-taxonomirapportering
EU:s taxonomiförordning ((EU) 2020/852) är ett verktyg för att klas-
sificera vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt håll-
bara och på så sätt möjliggöra för investerare att identifiera, jäm-
föra och styra kapital mot hållbara investeringar.
Fokus i förordningen har hittills legat på att i första hand klassi-
ficera de ekonomiska verksamheter som genom omställning har
störst möjlighet att påverka klimatförändringen. Det innebär att
många ekonomiska verksamheter ännu inte ingår i klassifice-
ringen. I framtiden kommer taxonomin att utökas till att också
omfatta sociala mål och fler ekonomiska verksamheter, men
innan taxonomin har utökats representerar inte taxonomi-
rapporteringen alla branscher och verksamheter.
Taxonomiförordningen består i dagsläget av sex miljömål:
1. Begränsning av klimatförändringar
2. Anpassning till klimatförändringar
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. Omställning till cirkulär ekonomi
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
EU-taxonomin: Principer och implementering
I följande rapport redogörs för andelen gröna tillgångar (taxo-
nomiförenliga tillgångar) av Ålandsbankens tillgångar enligt
EU-taxonomins kriterier. Enligt de utökade rapporteringskraven
som började gälla för verksamhetsåret 2023, tillämpas de
standard iserade mallarna enligt den delegerade förordningen
(EU) 2021/2178 för rapporteringen. Andelen gröna tillgångar
presenteras genom nyckeltalet GAR (Green Asset Ratio) som här-
leds ur dessa standardiserade tabellmallar.
EU-taxonomin är ett regelverk som syftar till att kategorisera
hur gröna ett företags tillgångar är, och att genom granskningskri-
terier för olika verksamheter möjliggöra för investerare att kunna
jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Rapporteringen är
uppbyggd enligt de strukturella principerna taxonomiomfattning
och taxonomiförenlighet. Att en exponering anses omfattas av
taxonomin innebär att det finns kriterier för att bedöma om den är
miljömässigt hållbar. I ett första steg bedöms vilka tillgångar som
omfattas av EU-taxonomin och dess sex miljömål, varpå dessa
analyseras för att se i vilken utsträckning dessa är förenliga
med miljömålen.
För att tillgångarna ska vara taxonomiförenliga krävs att:
1. Deras bakomliggande verksamhet bidrar väsentligt till ett eller
flera miljömål enligt taxonomins granskningskriterier.
2. De inte bedöms orsaka betydande skada (do no significant
harm – DNSH).
3. Samt att verksamheten överensstämmer med minimum-
skydds åtgärder för att säkerställa en god styrning och skydd
för mänskliga rättigheter.
För 2024 rapporteras omfattning avseende samtliga sex
miljö mål men endast förenlighet med de två första miljömålen,
Begränsning av klimatförändringar och Anpassning till
klimatförändringar.
Tillgångar som omfattas respektive inte omfattas
av EU-taxonomin
Generellt sett beräknas andelen gröna tillgångar (GAR) ut som en
kvot av en täljare och en nämnare, som i detalj specificeras i de i
denna not förekommande tabellerna.
De tillgångar som omfattas av EU-taxonomin och ingår i tälja-
ren för Ålandsbankens del är utlåning, skuldförbindelser och egna
kapitalinstrument avseende stora företag av allmänt intresse
(även kallade NFRD-bolag) samt utlåning till privatpersoner, varav
främst bolån. De av Ålandsbankens tillgångar som omfattas av
EU-taxonomin utgörs huvudsakligen av utlåning till privat-
personer, företrädesvis bolån, utlåning till ett fåtal större företag
samt investeringar gjorda inom Treasury-verksamheten. Till detta
tillkommer våra kunders förvaltade kapital och finansiella garan-
tier som återfinns utanför balansräkningen, och därför räknas ut
som en separat post.
Att en tillgång inte omfattas eller tas upp i täljaren innebär inte
att den inte har möjlighet att vara hållbar, utan enbart att den av
olika anledningar hamnar utanför de uppsatta kriterierna för
klassi ficering, och därför inte kan bedömas enligt taxonomiregel-
verket. Eftersom Ålandsbankens företagsutlåning till största delen
befinner sig inom segmentet små- och medelstora företag eller
ännu mindre så kallade mikroföretag, vilka inte omfattas av
taxonomi ns bedömningskriterier och ej heller tas upp i täljaren,
kommer de inte att kunna vara en del av andelen gröna tillgångar,
vilket har en påverkan på Ålandsbankens potentiella GAR.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 75
De tillgångar som omfattas av nämnaren utgörs av samtliga
ovanstående poster som förekommer i täljaren plus exponeringar
mot mindre företag som inte klassificeras som NFRD-bolag,
motparter utanför EU som inte har en skyldighet att taxonomi-
rapportera samt derivat, kontanter och övriga tillgångar.
Det enda som exkluderas från både täljaren och nämnaren,
och således inte ingår i beräkningen av GAR, är exponeringar mot
stater, överstatliga emittenter samt centralbanker.
Hushåll
Utlåning till hushåll i form av bolån till privatpersoner utgör en
betydande andel av Ålandsbankens tillgångar som omfattas av
EU-taxonomin. Avseende utlåning till privatpersoner, är det bolån
samt lån för renoveringar och bilfinansiering som är relevant för
EU-taxonomin. Den del av Ålandsbankens utlåningsverksamhet
till hushåll som omfattas av EU-taxonomin beskrivs inom katego-
rin 7. Bygg- och fastighetsverksamhet och de därunder liggande
ekonomiska aktiviteterna 7.7 Förvärv och ägande av byggnader
samt 7.1 Uppförande av nya byggnader för utlåning till bostäder
och 7.2 Renovering av befintliga byggnader för renoveringslån
samt inom 6.3 Persontransport på väg i städer och förorter avse-
ende bilfinansiering. Dessa kategorier framgår av en delegerad
EU-förordning ((EU) 2021/2139) som innehåller gransknings-
kriterier för taxonomins miljömål 1 och 2.
Gällande värderingen av taxonomiförenligheten av
Ålandsbankens bolånestock har i ett första steg en utvärdering
påbörjats av energieffektiviteten för de fastigheter som ligger som
säkerhet för bolånen. För att en fastighet ska leva upp till kravet
på att väsentligt bidra till mål 1 Begränsa klimatförändringar,
krävs ett energicertifikat A. Utöver detta ska det även göras en
bedömning av huruvida verksamheten inte orsakar någon bety-
dande skada på övriga miljömål, närmare bestämt mål 2
Anpassning till klimatförändringar. I detta fall utgörs dylika krite-
rier av en anpassning av fastigheten till att stå emot de former av
händelser som kan förknippas med klimatförändringar inom det
aktuella geografiska området. De fastigheter som ligger till grund
för säkerheten bakom bolånen i Ålandsbankens bolånestock
befinner sig alla inom Norden, där dylika händelser kan förväntas
inträffa i olika grad beroende på närområdet. Avseende bolåne-
stocken finns det fastigheter med energicertifikat A, men en
utredning avseende anpassningen till lokala klimatförändringar
är ännu i sin linda då det inbegriper omfattande informations-
insamling från enskilda privatpersoner. Av den här anledningen
gör Ålandsbanken bedömningen att även om hela bolånestocken
omfattas av EU-taxonomin, och exponeringar motsvarande 13,6
miljoner euro omfattas av energicertifikat i klass A, får noll sägas
vara förenligt med EU-taxonomins krav för gröna tillgångar.
Avseende utlåning till renovering samt billån bedöms även de
inte vara förenliga med EU-taxonomins krav för gröna tillgångar
trots att de omfattas av EU-taxonomin. Även på detta område
finns en utvecklingspotential inom informationsinsamlingen.
Företagsutlåning
För Ålandsbanken vars fokus inom utlåningen utgörs av privat-
personer samt små och medelstora företag eller ännu mindre så
kallade mikroföretag, är andelen företagsutlåning som omfattas
av EU-taxonomin begränsad. Företagsutlåningen som omfattas
av EU-taxonomin är de lån som är utställda till stora företag av
allmänt intresse, så kallade NFRD-bolag. Eftersom antalet före-
tagskunder av NFRD-typ är begränsade hos Ålandsbanken, är det
en väldigt liten mängd som tas upp och analyseras. Den stora
mängden företagskunder är mindre bolag som inte omfattas av
EU-taxonomin och vars eventuella utveckling på hållbarhets-
området i dagsläget inte fångas upp inom EU-taxonomins
standard iserade format.
Exponeringar mot andra företag – begränsning i
tillgång på information
För ett finansiellt företag, såsom Ålandsbanken, utgörs större
delen av taxonomirapporteringen av att utläsa information från
andra företags taxonomirapportering. Orsaken till detta är att en
stor andel av de finansiella tillgångarna avser exponeringar mot
andra företag. Detsamma gäller även våra kunders förvaltade
kapital och de finansiella garantierna som befinner sig utanför
balansräkningen. I hög utsträckning baseras således
Ålandsbankens taxonomirapportering på respektive företags
publicerade taxonomirapportering, vilket under implementa-
tionsfasen av den utökade taxonomirapporteringen resulterar i en
brist på tillgänglig information.
Den data som Ålandsbanken rapporterar för både icke-finan-
siella bolag och finansiella företag avser 2023 eftersom det är den
senast tillgängliga taxonomirapporteringen. Finansiella företag
taxonomirapporterade enligt de utökade kraven för första gången
avseende verksamhetsår 2023 och tillgången på data var då
begränsad för de flesta finansiella företag. Den databrist som syn-
tes vid sammanställningen av Ålandsbankens årsredovisning för
2023 återspeglas även för 2024, då det kommer att ta tid för infor-
mationsflödet att komma ikapp i alla led. Även om företag har
taxo nomirapporterat för verksamhetsår 2023, saknas i enstaka
fall information på den detaljerade nivå som de utvecklade taxo-
nomitabellerna kräver. I de fall där datapunkter saknats i respek-
tive företags taxonomirapportering, rapporteras noll.
Rapporteringen avgränsar sig till förstahandsdata och
innehåller således inga estimat eller härledningar. Då avsaknad
av förstahandsdata inneburit att exponeringens omfattning av
taxonomin inte kunnat vare sig definieras eller kvantifieras,
rapporteras noll.
Utveckling över tid
Eftersom 2023 var det första rapporteringsåret med dessa tabel-
ler, är 2024 det första året då historiska data för att kunna jämföra
utvecklingen över tid kan visas upp. Dock utgjorde databristen för
2023 att de befintliga jämförelsetalen i många fall är noll. Vi kom-
mer under kommande år följa upp verksamhetens utveckling
avseende förenlighet med taxonomikraven.
Avseende taxonomiomfattningen av mål 3–6, utläses resulta-
tet av respektive företags taxonomirapportering. Då rapporte-
ringskrav enbart avser taxonomiomfattning, ej
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 76
taxonomiförenlighet, redovisas 0 i tabellen då information ej är
tillgänglig. Förväntningen är att vartefter företag uppdaterar sin
taxonomirapportering, bör det finnas mer information till kom-
mande rapporteringsår.
Produktutformning och kontakt med kunder
Kredit
Ålandsbanken utvärderar möjligheterna att utveckla finansie-
ringsprodukter som beaktar hållbarhetsaspekter för att utveckla
insamlandet av data som är nödvändig för att bedöma verksam-
heters förenlighet med taxonomin. Utvecklandet av bolåne-
produkter som beaktar energicertifikat för fastigheten som är
säkerheten bakom lånet är en del i den initiala omställningsplan
avseende klimatförändringar som Ålandsbanken presenterar i
upplysningskrav E1-1.
Kapitalförvaltning
Ålandsbanken har en strategi att erbjuda ansvarsfulla investe-
ringsprodukter och därmed att beakta hållbarhetsfaktorer, såsom
exempelvis taxonomiförenlighet, i investeringsbesluten i kapital-
förvaltningen. För år 2024 har Ålandsbanken Fondbolag Ab fast-
ställt ett bindande åtagande att våra egna fonder ska innehålla en
minimiandel taxonomiförenlighet om 1,5 procent eller högre.
I Vindkraftsfonden är minimiandelen taxonomiförenlighet 70 pro-
cent och i Green Bond ESG 6 procent. Ålandsbanken har även
under 2024 fastställt minimiandel taxonomiförenlighet för de
modellportföljer som har enbart direkta aktieinnehav om 0,5–1,5
procent. Ålandsbanken kommer att utvärdera minimiandel taxo-
nomiförenlighet för produkterna årligen, och vi förväntar oss att
andelen taxonomiförenlighet kommer att öka vartefter taxonomi-
data blir mer fullständigt och taxonomin utökas med fler sektorer
och aktiviteter. Vi ser också fram emot en utökning av taxonomin
för sociala mål.
Investeringsrådgivning
Ålandsbanken inhämtar kundernas hållbarhetspreferenser vid
investeringsrådgivning och portföljförvaltning och kunder har i
samband med detta möjlighet att uttrycka eventuella preferenser
om taxonomiförenlighet.
Vikten av finansieringen av ekonomiska
verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
Kredit
Ålandsbankens kunder är huvudsakligen inte NFRD-bolag, utan
befinner sig inom produktsortimentet mindre företag. Oavsett
den information som kan samlas in avseende dessa, är de inte
verksamheter som inkluderas i täljaren vid uträkningen av GAR.
Den del av verksamheten som omfattas av taxonomin är hus-
hållslån, där det kan vara relevant med information om energi-
klassning av fastigheter som utgör säkerhet bakom bolån samt
exempelvis att ge finansiering av renovering i syfte att uppgradera
en fastighets energieffektivitet. Banken har som målsättning att
arbeta med en insamling av energiklassificering hos nya kunder
över tid.
Kapitalförvaltning
Taxonomirapportering kommer vara ett av flera verktyg som vi
använder för hållbarhetsanalys inom kapitalförvaltningen.
Exempelvis genom EU:s nya Green Bond Standard kommer
taxonomiförenlighet i aktiviteter att få ökad betydelse vid
investerings beslut och beräkning av andel hållbara investeringar.
Utmaningar för att sätta strategier finns dock fortsatt kopplat till
låg datamängd och taxonomins begränsade omfattning av aktivi-
teter samt det faktum att private equity och bolag på marknader
utanför EU inte omfattas.
Investeringsrådgivning
Ålandsbanken utvärderar löpande behovet av att öka andelen
taxonomiförenlighet i placeringsprodukterna för att möta de
hållbarhetspreferenser som kunderna lämnar i samband med
investeringsrådgivning och portföljförvaltning.
Treasury
Treasurys innehav omfattar dels tillgångskategorier som faller
utanför taxonomirapporteringen, däribland statsinnehav och
överstatliga emittenter, centralbanksexponeringar samt innehav i
icke-NFRD-bolag och innehav belägna utanför EU, men dels även
innehav i skuldinstrument emitterade av företag och finansiella
institut som träffas av EU taxonomiförordningen. I år ser vi utökad
taxonomirapportering för de finansiella instituten, som för första
gången för räkenskapsåret 2023 även rapporterar på
taxonomiförenlighet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 77
Innehållsförteckning tabeller, EU-taxonomin
Taxonomirapportering, tabeller
0. Sammanställning av de centrala resultatindikatorerna
(KPI) avseende andelen gröna tillgångar (GAR) ............. 79
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar
(GAR) avseende omsättningsbaserade uppgifter ........ 80
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar
(GAR) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter ....... 82
2. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation
avseende omsättningsbaserade uppgifter....................84
2. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation
avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter ................. 84
3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar
i stocken avseende omsättningsbaserade uppgifter .. 85
3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar
i stocken avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 87
4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar
i flödet avseende omsättningsbaserade uppgifter...... 89
4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar
i flödet avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter .... 90
5. Central resultatindikator för exponeringar utanför
balansräkningen i stocken avseende omsättnings-
baserade uppgifter ..............................................................91
5. Central resultatindikator för exponeringar utanför
balansräkningen i stocken avseende kapitalutgifts-
baserade uppgifter ..............................................................91
5. Central resultatindikator för exponeringar utanför
balansräkningen i flödet avseende omsättnings-
baserade uppgifter ............................................................. 92
5. Central resultatindikator för exponeringar utanför
balansräkningen i flödet avseende kapitalutgifts-
baserade uppgifter ............................................................ 92
Taxonomirapportering avseende kärnenergi
och fossilgasrelaterade verksamheter
1. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter ..... 93
2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter
(nämnare) avseende omsättningsbaserade
uppgifter................................................................................. 94
2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter
(nämnare) avseende kapitalutgiftsbaserade
uppgifter................................................................................. 95
3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter
(täljare) avseende omsättningsbaserade uppgifter .... 96
3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter
(täljare) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter ... 97
4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av,
men inte är förenliga med, taxonomin, avseende
omsättningsbaserade uppgifter ...................................... 98
4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av,
men inte är förenliga med, taxonomin, avseende
kapitalutgiftsbaserade uppgifter ..................................... 99
5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av
taxonomin, avseende omsättningsbaserade
uppgifter ..............................................................................100
5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av
taxonomin, avseende kapitalutgiftsbaserade
uppgifter............................................................................... 101
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 78
Taxonomirapportering, tabeller
0. Sammanställning av de centrala resultatindikatorerna (KPI) avseende andelen gröna tillgångar (GAR)
Alla miljömässigt
hållbara tillgångar, MEUR KPI, %
1
KPI, %
2
% omfattning
(i förhållande till alla
tillgångar)
3
% av tillgångar
som undantas
från täljaren vid
beräkning av andelen
gröna tillgångar
% av de tillgångar
som undantas
från nämnaren vid
beräkning av andelen
gröna tillgångar
Huvudsaklig central resultatindikator
Andelen gröna tillgångar
i stocken, GAR 13,7 0,3 0,3 93 29 7
Alla miljömässigt
hållbara verksamheter KPI, %
4
KPI, %
5
% täckning
(över totala
tillgångar)
7
% av tillgångar
som undantas
från täljaren vid
beräkning av andelen
gröna tillgångar
8
% av de tillgångar
som undantas
från nämnaren vid
beräkning av andelen
gröna tillgångar
9
Andra centrala
resultatindikatorer
Andelen gröna tillgångar,
GAR (flödet)
6
5,2 0,1 0,1 19 7 0,7
Handelslager
10
N/A N/A N/A
Finansiella garantier
11
0,0 0,0 0,0
Förvaltade tillgångar
12
163,6 2,2 3,6
Avgifts- och provisionsintäkter
13
N/A för 2024 N/A N/A
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
GAR beräknas på grundval av motpartens omsättningsindikator. GAR stock beräknas som summan av taxonomiförenliga exponeringar dividerat med summan av totala täckta tillgångar.
2
GAR beräknas på grundval av motpartens kapitalutgiftsindikator. GAR stock beräknas som summan av taxonomiförenliga exponeringar dividerat med summan av totala täckta tillgångar.
3
% av de tillgångar som täcks av beräkningen av den centrala resultatindikatorn dividerat med alla tillgångar.
4
GAR beräknas på grundval av motpartens omsättningsindikator.
5
GAR beräknas på grundval av motpartens kapitalutgiftsindikator.
6
Antagande om att KPI GAR (flödet) beräknas som summan av taxonomiförenliga exponeringar inom flödet för 2024, för omsättning respektive kapitalutgifter, dividerat med summan av totala täckta tillgångar.
7
Antagande om att % täckning för KPI GAR (flödet) beräknas som summan av totala relevanta täckta tillgångar avseende lån, skuldinvesteringar, aktieinnehav samt derivat för flödet 2024, dividerat med totala tillgångar.
8
Antagande att % av tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen för flödet beräknas som summan av exkluderade tillgångar av flödet 2024 dividerat med totala tillgångar. På grund av bristande kvalitet och täckning i tillgänglig data rapporteras noll
för bakomliggande datapunkter avseende årets taxonomidefinierade flöde gällande kontanter och kontantrelaterade tillgångar samt vissa kategorier av övriga tillgångar. Det här påverkar summan av de flödesrelaterade tillgångar som exkluderas från täljaren i
beräkningen av flödesrelaterad GAR, vilket leder till en lägre procentsats för den exkluderade andelen än annars hade varit fallet. Det har ingen påverkan på flödesrelaterad GAR eftersom de totala tillgångarna används som nämnare.
9
Antagande att % av tillgångar som exkluderas från nämnaren i GAR-beräkningen för flödet beräknas som summan av exkluderade tillgångar i flödet dividerat med totala tillgångar. På grund av bristande kvalitet och täckning i tillgänglig data rapporteras noll för
bakomliggande datapunkter avseende årets taxonomidefinierade flöde gällande exponeringar mot centralbanker. Det här påverkar summan av de flödesrelaterade tillgångar som exkluderas från nämnaren i beräkningen av flödesrelaterad GAR, vilket leder till en
lägre procentsats för den exkluderade andelen än annars hade varit fallet. Det har ingen påverkan på flödesrelaterad GAR eftersom denna tillgångskategori är helt exkluderad från beräkningen.
10
KPI GAR Handelslager är ej tillämpbart för Ålandsbankens verksamhet.
11
Antagande att KPI GAR Finansiella garantier beräknas som summan av taxonomiförenliga exponeringar, för omsättning respektive kapitalutgifter, dividerat med totalsumman för finansiella garantier.
12
Antagande att KPI GAR Förvaltade tillgångar beräknas som summan av taxonomiförenliga exponeringar inom direkta innehav, dividerat med Totalt förvaltat kapital (AuM) avseende fonder och modellportföljer, exklusive statspapper.
13
De centrala resultatindikatorerna för avgifts- och provisionsintäkter ska tillämpas först från och med 2026. Ingen rapportering görs således avseende 2024.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 79
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
I de fall taxonomiomfattningen avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. Där efterfrågad
data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering skrivs 0. Omfattning av taxonomin rapporteras endast för de exponeringar där företaget rapporterat
på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i
taxonomiomfattning. Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive
företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. I de fall där företaget endast har en uppsättning tabeller och inte redogör för om uppgifter
rörande omfattning och förenlighet berör andel av omsättning eller kapitalutgifter, har uppgifter i Ålandsbankens rapportering lagts in både under gröna tillgångar
avseende omsättningsbaserade uppgifter och gröna tillgångar avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter.
2
I de fall taxonomiförenligheten avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. Där efterfrågad
data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering skrivs 0. Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat
taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiförenlighet. Beloppet som anges
för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för
omsättningsbaserade uppgifter. Vid inhämtning av procentsatser från företagens rapportering har siffror hämtats för respektive miljömål utan att beakta
totalkolumnen. I de fall där det tydligt framgår att samma pengar redovisats på flera miljömål har pengarna i Ålandsbankens rapportering allokerats under det mest
relevanta miljömålet som bedömts utifrån beskrivningen av den ekonomiska aktiviteten.
3
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
4
Exponeringar till norska banker rapporteras som exponeringar till kreditinstitut på rad 5 i de fall där banker enligt norsk lagstiftning har en rapporteringsskyldighet
under taxonomiförordningen. Övriga norska innehav redovisas på rad 42.
5
Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 13,6 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat
A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet i
ruta c25.
6
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker klassas som exponeringar mot kreditinstitut. För att härleda om dessa befinner sig inom EU eller inte inom EU,
har deras geografiska placering bestämts utifrån emittentens huvudkontor.
7
Kategorin nationella regeringar inbegriper exponeringar mot såväl stater som kommuner. Överstatliga emittenter definieras som exponeringar mot
internationella organisationer, dock ej exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som klassas som exponeringar mot kreditinstitut.
8
Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat,derivat
och onoterade värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer
avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i
bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU.
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) avseende omsättningsbaserade uppgifter 2024
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF
Miljoner euro
2024
Totalt
redovisat
[brutto]
värde
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2,3
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2,3
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2,3
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2,3
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2,3
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
omstäl-
lningsre-
laterade
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
omstäl-
lningsre-
laterade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapitalinstrument som inte innehas för
handel och som får användas i beräkningen av
andelen gröna tillgångar 3 131,6 2 447,2 13,7 6,1 1,0 0,5 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 453,5 13,7 6,1 1,0 0,5
2 Finansiella företag 461,7 194,1 13,5 6,1 1,0 0,3 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 199,3 13,5 6,1 1,0 0,3
3 Kreditinstitut 460,7 194,1 13,5 6,1 1,0 0,3 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 199,3 13,5 6,1 1,0 0,3
4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP)
4
460,7 194,1 13,5 6,1 1,0 0,3 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 199,3 13,5 6,1 1,0 0,3
6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7 Övriga finansiella företag 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
10
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
12 varav förvaltningsbolag 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
14
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
18
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
20 Icke-finansiella företag 3,6 2,0 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,0 0,2 0,0 0,0 0,2
21 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
22
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 3,6 2,0 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,0 0,2 0,0 0,0 0,2
23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
24 Hushåll 2 666,3 2 251,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 251,2 0,0 0,0 0,0 0,0
25
varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter
5
2 156,9 2 156,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 156,9 0,0 0,0 0,0 0,0
26 varav lån för byggnadsrenovering 85,2 85,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 85,2 0,0 0,0 0,0 0,0
27 varav lån till motorfordon 9,0 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0
28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
30
Annan finansiering av lokala
myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
32
Tillgångar som inte får ingå i täljaren för
beräkning av andelen gröna tillgångar
(täcks i nämnaren) 1 425,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 253,8
34
SMF och icke-finansiella företag (som
inte är SMF) som inte omfattas av
skyldigheterna att lämna uppgifter enligt
direktivet om icke-finansiell rapportering 1 119,1
35 Lån och förskott 939,5
36
varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter 198,6
37 varav lån för byggnadsrenovering 1,3
38 Räntebärande värdepapper
6
135,5
39 Egetkapitalinstrument 44,1
40
Motparter från länder utanför EU som inte
omfattas av skyldigheterna att
offenliggöra information enligt direktivet
om icke finansiell rapportering 134,7
41 Lån och förskott 0,0
42 Räntebärande värdepapper
4,6
134,7
43 Egetkapitalinstrument 0,0
44 Derivat 21,6
45 Interbanklån på anfordran 0,0
46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 37,7
47
Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill,
råvaror etc.) 112,7
48 Andel gröna tillgångar totalt 4 557,3 2 447,2 13,7 6,1 1,0 0,5 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 453,5 13,7 6,1 1,0 0,5
49
Tillgångar som inte täcks av beräkningen av
andelen gröna tillgångar 367,5
50
Nationella regeringar och överstatliga
emttenter
7
85,0
51 Exponeringar mot centralbanker 282,6
52 Handelslager 0,0
53 Totala tillgångar 4 924,8 2 447,2 13,7 6,1 1,0 0,5 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 453,5 13,7 6,1 1,0 0,5
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag
som omfattas av skyldigheterna att lämna
uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell
rapportering
54 Finansiella garantier 12,1 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0
55 Förvaltade tillgångar
8
2 332,6 617,3 160,8 0,0 39,3 73,4 112,0 1,2 0,0 1,2 0,3 0,0 0,0 0,0 91,1 1,5 0,0 0,5 11,3 0,1 0,0 0,1 1,0 0,0 0,0 0,0 833,1 163,6 0,0 39,3 75,2
56 varav skuldförbindelser
8
793,3 295,9 114,3 0,0 33,6 47,5 41,1 1,0 0,0 1,0 0,2 0,0 0,0 0,0 38,3 0,1 0,0 0,1 3,7 0,1 0,0 0,1 0,3 0,0 0,0 0,0 379,4 115,5 0,0 33,6 48,7
57 varav egetkapitalinstrument
8
1 539,4 321,3 46,5 0,0 5,7 25,9 70,9 0,2 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 52,9 1,4 0,0 0,4 7,6 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 453,7 48,1 0,0 5,7 26,5
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
Jämförelsesiffror för föregående rapporteringsår. Under 2024 har omfattningen av de redovisade förvaltade tillgångarna utökats, vilket har lett till omräknade
historiska jämförelsetal för 2023. Se fotnot 10.
2
I de fall taxonomiomfattningen avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Där efterfrågad
data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering för 2022 skrivs 0. Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar där företaget
rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0
i taxonomiomfattning. Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive
företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter.
3
I de fall taxonomiförenligheten avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Där efterfrågad data
ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering för 2022 skrivs 0. Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat
taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomi-förenlighet. Beloppet som anges
för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för
omsättningsbaserade uppgifter.
4
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
5
Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad taxonomiomfattning
relaterar till miljömål 1 (CCM).
6
I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras
taxonomiomfattning avser miljömål 1 (CCM).
7
Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 11,5 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat
A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet i
ruta AI 25.
8
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker klassas som exponeringar mot kreditinstitut. För att härleda om dessa befinner sig inom EU eller inte inom EU,
har deras geografiska placering bestämts utifrån emittentens huvudkontor.
9
Kategorin nationella regeringar inbegriper exponeringar mot såväl stater som kommuner. Överstatliga emittenter definieras som exponeringar mot
internationella organisationer, dock ej exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som klassas som exponeringar mot kreditinstitut.
10
Under 2024 har omfattningen av de redovisade förvaltade tillgångarna utökats, vilket har lett till omräknade historiska jämförelsetal för 2023 avseende rad 55, 56
och 57. Då ny information har inhämtats, har data från årsrapporter för 2023 snarare än 2022 använts, vilket även lett till utökad taxonomiförenlighet med fler mål
än i tidigare rapporterade siffror. Totalt redovisat bruttovärde på rad 55 är ändrat från 1556,8 MEUR till 1932 MEUR, med omfattning för CCM ändrat från 479,6 MEUR
till 534,5 MEUR, samt förenlighet med CCM från 118,4 MEUR till 158,1 MEUR. Omfattning av CCA har ändrats från 1,9 MEUR till 73,2 MEUR. Omfattning avseende
WTR, CE, PPC och BIO har tillkommit, med en tillhörande nytillkommen förenlighet för CE och PPC. Motsvarande ändringar har skett på rad 56 och 57. Redovisade
förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat, derivat och onoterade
värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende
taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen
kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU.
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) avseende omsättningsbaserade uppgifter 2023
AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU AV AW AX AY AZ BA BB BC BD BE BF BG BH BI BJ BK
Miljoner euro
2023
1
Totalt
redovisat
[brutto]
värde
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3,4
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3,4
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3,4
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3,4
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3,4
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
omstäl-
lningsre-
laterade
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
omstäl-
lningsre-
laterade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapitalinstrument som inte innehas för
handel och som får användas i beräkningen av
andelen gröna tillgångar 3 379,7 2 487,0 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 487,0 0,2 0,0 0,0 0,2
2 Finansiella företag 406,8 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0
3 Kreditinstitut
5
405,8 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0
4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 405,8 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0
6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7 Övriga finansiella företag 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
10
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
12 varav förvaltningsbolag 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
14
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
18
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
20 Icke-finansiella företag
6
36,7 33,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33,4 0,2 0,0 0,0 0,2
21 Lån och förskott 31,5 30,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30,9 0,0 0,0 0,0 0,0
22
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 5,2 2,6 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6 0,2 0,0 0,0 0,2
23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
24 Hushåll 2 936,2 2 447,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 447,9 0,0 0,0 0,0 0,0
25
varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter
7
2 350,7 2 350,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 350,7 0,0 0,0 0,0 0,0
26 varav lån för byggnadsrenovering 89,1 89,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 89,1 0,0 0,0 0,0 0,0
27 varav lån till motorfordon 8,1 8,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,1 0,0 0,0 0,0 0,0
28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
30
Annan finansiering av lokala
myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
32
Tillgångar som inte får ingå i täljaren för
beräkning av andelen gröna tillgångar
(täcks i nämnaren) 1 489,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
33 Finansiella och icke-finansiella företag
34
SMF och icke-finansiella företag (som
inte är SMF) som inte omfattas av
skyldigheterna att lämna uppgifter enligt
direktivet om icke-finansiell rapportering
35 Lån och förskott
36
varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter
37 varav lån för byggnadsrenovering
38 Räntebärande värdepapper
8
39 Egetkapitalinstrument
40
Motparter från länder utanför EU som inte
omfattas av skyldigheterna att
offenliggöra information enligt direktivet
om icke finansiell rapportering
41 Lån och förskott
42 Räntebärande värdepapper
8
43 Egetkapitalinstrument
44 Derivat
45 Interbanklån på anfordran
46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar
47
Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill,
råvaror etc.)
48 Andel gröna tillgångar totalt 4 868,9 2 487,0 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 487,0 0,2 0,0 0,0 0,2
49
Tillgångar som inte täcks av beräkningen av
andelen gröna tillgångar
50
Nationella regeringar och överstatliga
emttenter
9
51 Exponeringar mot centralbanker
52 Handelslager
53 Totala tillgångar 5 341,5 2 487,0 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 487,0 0,2 0,0 0,0 0,2
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag
som omfattas av skyldigheterna att lämna
uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell
rapportering
54 Finansiella garantier 14,1 2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,9 0,0 0,0 0,0 0,0
55 Förvaltade tillgångar
10
1932,0 534,5 158,1 0,0 44,2 70,9 73,2 0,7 0,0 0,7 0,3 0,0 0,0 0,0 75,0 0,4 0,0 0,4 10,4 0,1 0,0 0,1 5,9 0,0 0,0 0,0 699,3 159,4 0,0 44,2 72,2
56 varav skuldförbindelser
10
722,1 270,5 105,5 0,0 35,0 44,2 43,0 0,7 0,0 0,7 0,2 0,0 0,0 0,0 35,7 0,0 0,0 0,0 3,4 0,1 0,0 0,1 5,7 0,0 0,0 0,0 358,6 106,3 0,0 35,0 45,0
57 varav egetkapitalinstrument
10
1210,0 264,0 52,5 0,0 9,2 26,7 30,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 39,3 0,4 0,0 0,4 7,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 340,7 53,0 0,0 9,2 27,1
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
I de fall taxonomiomfattningen avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. Där efterfrågad
data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering skrivs 0. Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar där företaget rapporterat
på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i
taxonomiomfattning. Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive
företags rapport, med procentsats för kapitalbaserade uppgifter. I de fall där företaget endast har en uppsättning tabeller och inte redogör för om uppgifter
rörande omfattning och förenlighet berör andel av omsättning eller kapitalutgifter, har uppgifter i Ålandsbankens rapportering lagts in både under gröna tillgångar
avseende omsättningsbaserade uppgifter och gröna tillgångar avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter.
2
I de fall taxonomiförenligheten avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. Där efterfrågad
data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering skrivs 0. Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat
taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiförenlighet. Beloppet som anges
för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för
kapitalbaserade uppgifter. Vid inhämtning av procentsatser från företagens rapportering har siffror hämtats för respektive miljömål utan att beakta totalkolumnen.
I de fall där det tydligt framgår att samma pengar redovisats på flera miljömål har pengarna i Ålandsbankens rapportering allokerats under det mest relevanta
miljömålet som bedömts utifrån beskrivningen av den ekonomiska aktiviteten.
3
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
4
Exponeringar till norska banker rapporteras som exponeringar till kreditinstitut på rad 5 i de fall där banker enligt norsk lagstiftning har en rapporteringsskyldighet
under taxonomiförordningen. Övriga norska innehav redovisas på rad 42.
5
Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 13,6 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat
A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet i
ruta c25.
6
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker klassas som exponeringar mot kreditinstitut. För att härleda om dessa befinner sig inom EU eller inte inom EU,
har deras geografiska placering bestämts utifrån emittentens huvudkontor.
7
Kategorin nationella regeringar inbegriper exponeringar mot såväl stater som kommuner. Överstatliga emittenter definieras som exponeringar mot
internationella organisationer, dock ej exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som klassas som exponeringar mot kreditinstitut.
8
Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat,derivat
och onoterade värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer
avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i
bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU.
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 2024
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF
Miljoner euro
2024
Totalt
redovisat
[brutto]
värde
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
1
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2,3
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2,3
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2,3
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2,3
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
2,3
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
omstäl-
lningsre-
laterade
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
omstäl-
lningsre-
laterade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapitalinstrument som inte innehas för
handel och som får användas i beräkningen av
andelen gröna tillgångar 3 131,6 2 440,3 14,1 5,9 0,6 0,3 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 446,6 14,1 5,9 0,6 0,3
2 Finansiella företag 461,7 187,2 14,0 5,9 0,6 0,2 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 192,6 14,0 5,9 0,6 0,2
3 Kreditinstitut 460,7 187,2 14,0 5,9 0,6 0,2 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 192,6 14,0 5,9 0,6 0,2
4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP)
4
460,7 187,2 14,0 5,9 0,6 0,2 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 192,6 14,0 5,9 0,6 0,2
6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7 Övriga finansiella företag 1,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0
8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
10
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
12 varav förvaltningsbolag 1,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0
13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
14
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 1,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0
15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
18
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
20 Icke-finansiella företag 3,6 1,9 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,9 0,1 0,0 0,0 0,1
21 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
22
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 3,6 1,9 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,9 0,1 0,0 0,0 0,1
23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
24 Hushåll 2 666,3 2 251,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 251,2 0,0 0,0 0,0 0,0
25
varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter
5
2 156,9 2 156,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 156,9 0,0 0,0 0,0 0,0
26 varav lån för byggnadsrenovering 85,2 85,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 85,2 0,0 0,0 0,0 0,0
27 varav lån till motorfordon 9,0 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0
28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
30
Annan finansiering av lokala
myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
32
Tillgångar som inte får ingå i täljaren för
beräkning av andelen gröna tillgångar
(täcks i nämnaren) 1 425,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 253,8
34
SMF och icke-finansiella företag (som
inte är SMF) som inte omfattas av
skyldigheterna att lämna uppgifter enligt
direktivet om icke-finansiell rapportering 1 119,1
35 Lån och förskott 939,5
36
varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter 198,6
37 varav lån för byggnadsrenovering 1,3
38 Räntebärande värdepapper
6
135,5
39 Egetkapitalinstrument 44,1
40
Motparter från länder utanför EU som inte
omfattas av skyldigheterna att
offenliggöra information enligt direktivet
om icke finansiell rapportering 134,7
41 Lån och förskott 0,0
42 Räntebärande värdepapper
4,6
134,7
43 Egetkapitalinstrument 0,0
44 Derivat 21,6
45 Interbanklån på anfordran 0,0
46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 37,7
47
Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill,
råvaror etc.) 112,7
48 Andel gröna tillgångar totalt 4 557,3 2 440,3 14,1 5,9 0,6 0,3 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 446,6 14,1 5,9 0,6 0,3
49
Tillgångar som inte täcks av beräkningen av
andelen gröna tillgångar 367,5
50
Nationella regeringar och överstatliga
emttenter
7
85,0
51 Exponeringar mot centralbanker 282,6
52 Handelslager 0,0
53 Totala tillgångar 4 924,8 2 440,3 14,1 5,9 0,6 0,3 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 446,6 14,1 5,9 0,6 0,3
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som
omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt
direktivet om icke-finansiell rapportering
54 Finansiella garantier 12,1 9,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,4 0,0 0,0 0,0 0,0
55 Förvaltade tillgångar
8
2 332,6 845,6 257,7 0,0 43,8 93,4 201,1 1,3 0,0 0,4 0,6 0,0 0,0 0,0 46,6 1,0 0,0 0,2 7,0 0,1 0,0 0,1 1,0 0,0 0,0 0,0 1 101,9 260,1 0,0 43,8 94,1
56 varav skuldförbindelser
8
793,3 365,4 146,6 0,0 32,3 61,4 76,5 0,9 0,0 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 28,6 0,0 0,0 0,0 1,4 0,1 0,0 0,1 0,5 0,0 0,0 0,0 472,7 147,6 0,0 32,3 61,7
57 varav egetkapitalinstrument
8
1 539,4 480,2 111,2 0,0 11,5 32,1 124,6 0,4 0,0 0,2 0,4 0,0 0,0 0,0 18,1 1,0 0,0 0,2 5,6 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 629,3 112,5 0,0 11,5 32,4
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
Jämförelsesiffror för föregående rapporteringsår. Under 2024 har omfattningen av de redovisade förvaltade tillgångarna utökats, vilket har lett till omräknade
historiska jämförelsetal för 2023. Se fotnot 10.
2
I de fall taxonomiomfattningen avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Där efterfrågad
data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering för 2022 skrivs 0. Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar där företaget
rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0
i taxonomiomfattning. Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive
företags rapport, med procentsats för kapitalbaserade uppgifter.
3
I de fall taxonomiförenligheten avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Där efterfrågad data
ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering för 2022 skrivs 0. Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat
taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiförenlighet. Beloppet som anges
för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för
kapitalbaserade uppgifter.
4
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
5
Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad taxonomiomfattning
relaterar till miljömål 1 (CCM).
6
I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras
taxonomiomfattning avser miljömål 1 (CCM).
7
Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 11,5 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat
A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet i
ruta AI 25.
8
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker klassas som exponeringar mot kreditinstitut. För att härleda om dessa befinner sig inom EU eller inte inom EU,
har deras geografiska placering bestäms utifrån emittentens huvudkontor.
9
Kategorin nationella regeringar inbegriper exponeringar mot såväl stater som kommuner. Överstatliga emittenter definieras som exponeringar mot
internationella organisationer, dock ej exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som klassas som exponeringar mot kreditinstitut.
10
Under 2024 har omfattningen av de redovisade förvaltade tillgångarna utökats, vilket har lett till omräknade historiska jämförelsetal för 2023 avseende rad 55, 56
och 57. Då ny information har inhämtats, har data från årsrapporter för 2023 snarare än 2022 använts, vilket även lett till utökad taxonomiförenlighet med fler mål
än i tidigare rapporterade siffror. Totalt redovisat bruttovärde på rad 55 är ändrat från 1556,8 MEUR till 1932 MEUR, med omfattning för CCM ändrat från 585,2 MEUR
till 678,1 MEUR, samt förenlighet med CCM från 178 MEUR till 236,1 MEUR. Omfattning av CCA har ändrats från 0,6 MEUR till 149,9 MEUR, samt förenlighet med CCA
från 0,2 MEUR till 1,2 MEUR. Omfattning avseende WTR, CE, PPC och BIO har tillkommit, med en tillhörande nytillkommen förenlighet för CE och PPC. Motsvarande
ändringar har skett på rad 56 och 57. Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder,
ETF:er, företagscertifikat, derivat och onoterade värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom
bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-
bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU.
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 2023
AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU AV AW AX AY AZ BA BB BC BD BE BF BG BH BI BJ BK
Miljoner euro
2023
1
Totalt
redovisat
[brutto]
värde
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav taxonomirelevanta sektorer
(som omfattas av taxonomin)
2
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3,4
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3,4
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3,4
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3,4
Varav miljömässigt hållbara
(förenliga med taxonomikraven)
3,4
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
omstäl-
lningsre-
laterade
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
använd-
ning av
intäkter
Varav
omstäl-
lningsre-
laterade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapitalinstrument som inte innehas för
handel och som får användas i beräkningen av
andelen gröna tillgångar 3 379,7 2 486,6 0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 486,6 0,2 0,0 0,0 0,1
2 Finansiella företag 406,8 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0
3 Kreditinstitut
5
405,8 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0
4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 405,8 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0
6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7 Övriga finansiella företag 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
10
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
12 varav förvaltningsbolag 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
14
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
18
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
20 Icke-finansiella företag
6
36,7 33,7 0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33,7 0,2 0,0 0,0 0,1
21 Lån och förskott 31,5 31,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31,5 0,0 0,0 0,0 0,0
22
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 5,2 2,2 0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,2 0,2 0,0 0,0 0,1
23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
24 Hushåll 2 936,2 2 447,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 447,9 0,0 0,0 0,0 0,0
25
varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter
7
2 350,7 2 350,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 350,7 0,0 0,0 0,0 0,0
26 varav lån för byggnadsrenovering 89,1 89,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 89,1 0,0 0,0 0,0 0,0
27 varav lån till motorfordon 8,1 8,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,1 0,0 0,0 0,0 0,0
28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
30
Annan finansiering av lokala
myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
32
Tillgångar som inte får ingå i täljaren för
beräkning av andelen gröna tillgångar
(täcks i nämnaren) 1 489,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
33 Finansiella och icke-finansiella företag
34
SMF och icke-finansiella företag (som
inte är SMF) som inte omfattas av
skyldigheterna att lämna uppgifter enligt
direktivet om icke-finansiell rapportering
35 Lån och förskott
36
varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter
37 varav lån för byggnadsrenovering
38 Räntebärande värdepapper
8
39 Egetkapitalinstrument
40
Motparter från länder utanför EU som inte
omfattas av skyldigheterna att
offenliggöra information enligt direktivet
om icke finansiell rapportering
41 Lån och förskott
42 Räntebärande värdepapper
8
43 Egetkapitalinstrument
44 Derivat
45 Interbanklån på anfordran
46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar
47
Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill,
råvaror etc.)
48 Andel gröna tillgångar totalt 4 868,9 2 486,6 0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 486,6 0,2 0,0 0,0 0,1
49
Tillgångar som inte täcks av beräkningen av
andelen gröna tillgångar
50
Nationella regeringar och överstatliga
emttenter
9
51 Exponeringar mot centralbanker
52 Handelslager
53 Totala tillgångar 5 341,5 2 486,6 0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 486,6 0,2 0,0 0,0 0,1
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som
omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt
direktivet om icke-finansiell rapportering
54 Finansiella garantier 14,1 13,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,0 0,0 0,0 0,0 0,0
55 Förvaltade tillgångar
10
1932,0 678,1 236,1 0,0 37,8 94,8 149,9 1,2 0,0 0,2 0,4 0,0 0,0 0,0 40,9 0,2 0,0 0,2 6,8 0,1 0,0 0,1 5,7 0,0 0,0 0,0 881,8 237,6 0,0 37,8 95,3
56 varav skuldförbindelser
10
722,1 322,8 134,5 0,0 27,7 60,2 71,5 0,9 0,0 0,15 0,2 0,0 0,0 0,0 27,5 0,0 0,0 0,0 1,2 0,1 0,0 0,1 5,4 0,0 0,0 0,0 428,6 135,5 0,0 27,7 60,5
57 varav egetkapitalinstrument
10
1210,0 355,3 101,6 0,0 10,1 34,6 78,3 0,3 0,0 0,03 0,1 0,0 0,0 0,0 13,5 0,2 0,0 0,2 5,6 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 453,1 102,1 0,0 10,1 34,8
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
2. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation avseende omsättningsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z AA AB
Uppdelning i sektorer enligt NACE-kod
1
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCM)
3
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCM)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCA)
3
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCA)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(WTR)
3,4
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(WTR)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CE)
3,4
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CE)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(PPC)
3,4
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(PPC)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(BIO)
3,4
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(BIO)
miljömässigt
hållbara
(BIO)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCM + CCA
+ WTR +
CE + PPC +
BIO)
3,4
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCM + CCA
+ WTR +
CE + PPC +
BIO)
1
C28.2.2 Tillverkning av lyft- och
godshanteringsanordningar 0,6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 0,1
2 H50.2.0 Havs- och kustsjöfart, godstrafik 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0
3
L68.2.0 Uthyrning och förvaltning av egna eller
arrenderade fastigheter 0,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 0,1
4 N82.9.9 Övriga företagstjänster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 0,0
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
NACE-kod vald utefter emittentens/kredittagarens huvudsakliga verksamhet.
2
Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade
uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023.
3
Beloppet som anges för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade
uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023.
4
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
2. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z AA AB
Uppdelning i sektorer enligt NACE-kod
1
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas
av direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra icke-
finansiella företag
(som inte omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
Icke-finansiella företag
(som omfattas av
direktivet om icke-
finansiell rapportering)
SMF och andra
icke-finansiella
företag (som inte
omfattas av direktivet
om icke-finansiell
rapportering)
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Redovisat [brutto]
värde
2
Redovisat [brutto]
värde
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCM)
3
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCM)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCA)
3
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCA)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(WTR)
3,4
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(WTR)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CE)
3,4
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CE)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(PPC)
3,4
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(PPC)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(BIO)
3,4
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(BIO)
miljömässigt
hållbara
(BIO)
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCM + CCA
+ WTR +
CE + PPC +
BIO)
3,4
Miljoner
euro
Varav
miljö-
mässigt
hållbara
(CCM + CCA
+ WTR +
CE + PPC +
BIO)
1
C28.2.2 Tillverkning av lyft- och
godshanteringsanordningar 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,1
2 H50.2.0 Havs- och kustsjöfart, godstrafik 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0
3
L68.2.0 Uthyrning och förvaltning av egna eller
arrenderade fastigheter 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9 0,0
4 N82.9.9 Övriga företagstjänster 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0
-
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
NACE-kod vald utefter emittentens/kredittagarens huvudsakliga verksamhet.
2
Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade
uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023.
3
Beloppet som anges för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade
uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023.
4
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken avseende omsättningsbaserade uppgifter 2024
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF
% (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)
1
2024
1
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av
alla täckta
tillgångar
Andel av täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och
egetkapitalinstrument som inte innhehas för
handel och som får användas i beräkningen av
andelen gröna tillgångar 53,7 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 53,8 0,3 0,1 0,0 0,0 68,7
2 Finansiella företag 4,3 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,4 0,3 0,1 0,0 0,0 10,1
3 Kreditinstitut 4,3 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,4 0,3 0,1 0,0 0,0 10,1
4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 4,3 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,4 0,3 0,1 0,0 0,0 10,1
6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7 Övriga finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
10
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
12 varav förvaltningsbolag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
14
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
18
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
20 Icke-finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1
21 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
22
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1
23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
24 Hushåll 49,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 49,4 0,0 0,0 0,0 0,0 58,5
25
varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter
3
47,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 47,3 0,0 0,0 0,0 0,0 47,3
26 varav lån för byggnadsrenovering 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9
27 varav lån till motorfordon 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0
28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
30
Annan finansiering av lokala
myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
32 Andel gröna tillgångar totalt 53,7 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 53,8 0,3 0,1 0,0 0,0 100
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
Antagande om att % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 avseende omsättningsbaserade
uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med de totala täckta tillgångarna (a48 i tabell 1). Bakomliggande
belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från
innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter.
Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023.
2
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
3
Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 13,6 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat A,
och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken avseende omsättningsbaserade uppgifter 2023
AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU AV AW AX AY AZ BA BB BC BD BE BF BG BH BI BJ BK
% (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)
2
2023
1
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
3
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas av taxonomin)
3
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas av taxonomin)
3
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
3
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
3
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
3
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
3
Andel av
alla täckta
tillgångar
Andel av täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4,5
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4,5
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4,5
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4,5
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4,5
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och
egetkapitalinstrument som inte innhehas för
handel och som får användas i beräkningen av
andelen gröna tillgångar 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 69,4
2 Finansiella företag 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,4
3 Kreditinstitut
6
0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,3
4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,3
6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7 Övriga finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
8
varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
10
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
12 varav förvaltningsbolag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
14
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
18
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
20 Icke-finansiella företag
7
0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8
21 Lån och förskott 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6
22
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1
23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
24 Hushåll 50,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50,3 0,0 0,0 0,0 0,0 60,3
25
varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter
8
48,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,3 0,0 0,0 0,0 0,0 48,3
26 varav lån för byggnadsrenovering 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8
27 varav lån till motorfordon 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0
28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
30
Annan finansiering av lokala
myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
32 Andel gröna tillgångar totalt 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 100,0
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
Jämförelsesiffror för föregående rapporteringsår.
2
Antagande om att % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 avseende omsättningsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat
med de totala täckta tillgångarna (a48 i tabell 1).
3
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent
i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Omfattning av taxonomin rapporteras endast för de exponeringar där
företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiomfattning i tabell 1, och får följaktligen även värdet 0
i tabell 3.
4
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent
i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där
emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiförenlighet i tabell 1, och får följaktligen även värdet 0 i tabell 3.
5
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
6
Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad taxonomiomfattning relaterar till miljömål 1 (CCM).
7
I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras taxonomiomfattning avser miljömål 1 (CCM).
8
Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 11,5 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH
och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 2024
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF
% (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)
1
2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
Andel av
alla täckta
tillgångar
Andel av täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och
egetkapitalinstrument som inte innhehas för
handel och som får användas i beräkningen av
andelen gröna tillgångar 53,5 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 53,7 0,3 0,1 0,0 0,0 68,7
2 Finansiella företag 4,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,2 0,3 0,1 0,0 0,0 10,1
3 Kreditinstitut 4,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,2 0,3 0,1 0,0 0,0 10,1
4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 4,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,2 0,3 0,1 0,0 0,0 10,1
6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7 Övriga finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
10
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
12 varav förvaltningsbolag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
14
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
18
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
20 Icke-finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1
21
Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
22
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1
23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
24 Hushåll 49,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 49,4 0,0 0,0 0,0 0,0 58,5
25
varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter
3
47,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 47,3 0,0 0,0 0,0 0,0 47,3
26 varav lån för byggnadsrenovering 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9
27 varav lån till motorfordon 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0
28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
30
Annan finansiering av lokala
myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
32 Andel gröna tillgångar totalt 53,5 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 53,7 0,3 0,1 0,0 0,0 100
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
Antagande om att % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat
med de totala täckta tillgångarna (a48 i tabell 1). Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller
exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023.
2
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
3
Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 13,6 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM).
DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 2023
AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU AV AW AX AY AZ BA BB BC BD BE BF BG BH BI BJ BK
% (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)
2
2023
1
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
3
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas av taxonomin)
3
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas av taxonomin)
3
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
3
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
3
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
3
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta sektorer
(omfattas taxonomin)
3
Andel av
alla täckta
tillgångar
Andel av täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4,5
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4,5
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4,5
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4,5
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
4,5
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper och
egetkapitalinstrument som inte innhehas för
handel och som får användas i beräkningen av
andelen gröna tillgångar 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 69,4
2 Finansiella företag 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,4
3 Kreditinstitut
6
0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,3
4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,3
6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7 Övriga finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
8
varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
10
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
12 varav förvaltningsbolag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
14
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
18
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
20 Icke-finansiella företag
7
0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8
21 Lån och förskott 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6
22
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1
23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
24 Hushåll 50,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50,3 0,0 0,0 0,0 0,0 60,3
25
varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter
8
48,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,3 0,0 0,0 0,0 0,0 48,3
26 varav lån för byggnadsrenovering 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8
27 varav lån till motorfordon 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0
28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
30
Annan finansiering av lokala
myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
32 Andel gröna tillgångar totalt 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 100
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
Jämförelsesiffror för föregående rapporteringsår.
2
Antagande om att % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat
med de totala täckta tillgångarna (a48 i tabell 1).
3
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i
respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar där
företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiomfattning i tabell 1, och får följaktligen även värdet
0 i tabell 3.
4
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent
i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där
emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiförenlighet i tabell 1, , och får följaktligen även värdet 0 i tabell 3.
5
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
6
Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad taxonomiomfattning relaterar till miljömål 1 (CCM).
7
I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras taxonomiomfattning avser miljömål 1 (CCM).
8
Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 11,5 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH
och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet avseende omsättningsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF
% (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas
av taxonomin)
1
2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av
alla nya
täckta
tillgångar
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapitalinstrument som inte innehas för
handel och som får användas i beräkningen av
gröna tillgångar 9,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,8 0,1 0,0 0,0 0,0 13,3
2 Finansiella företag 1,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 0,1 0,0 0,0 0,0 4,3
3 Kreditinstitut 1,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 0,1 0,0 0,0 0,0 4,3
4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 1,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 0,1 0,0 0,0 0,0 4,3
6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7 Övriga finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
10
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
12 varav förvaltningsbolag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
14
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
18
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
20 Icke-finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
21 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
22
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
24 Hushåll 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,0
25
varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter 7,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7,7 0,0 0,0 0,0 0,0 7,7
26 varav lån för byggnadsrenovering 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2
27 varav lån till motorfordon 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1
28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
30
Annan finansiering av lokala
myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
32 Andel gröna tillgångar totalt 9,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,8 0,1 0,0 0,0 0,0 21,0
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
Flödet definieras som nytillkommet under rapporteringsåret 2024 som har ett bokfört värde per 31.12.2024. Antagande om att % (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i
tabell 1 inom flödet för 2024 för omsättningsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av totala täckta tillgångar. Antagande om att nämnaren inte är begränsad till flödet
utan har sin grund i de totala täckta tillgångarna. Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen
från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023.
2
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF
% (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas
av taxonomin)
1
2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av
alla nya
täckta
tillgångar
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i
både täljare och nämnare
1
Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapitalinstrument som inte innehas för
handel och som får användas i beräkningen av
gröna tillgångar 9,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,7 0,1 0,0 0,0 0,0 13,3
2 Finansiella företag 1,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,1 0,0 0,0 0,0 4,3
3 Kreditinstitut 1,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,1 0,0 0,0 0,0 4,3
4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 1,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,1 0,0 0,0 0,0 4,3
6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7 Övriga finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
10
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
12 varav förvaltningsbolag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
14
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
18
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
20 Icke-finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
21 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
22
Räntebärande värdepapper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
24 Hushåll 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,0
25
varav lån med säkerhet i
bostadsfastigheter 7,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7,7 0,0 0,0 0,0 0,0 7,7
26 varav lån för byggnadsrenovering 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2
27 varav lån till motorfordon 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1
28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
30
Annan finansiering av lokala
myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av
kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
32 Andel gröna tillgångar totalt 9,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,7 0,1 0,0 0,0 0,0 21
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
Flödet definieras som nytillkommet under rapporteringsåret 2024 som har ett bokfört värde per 31.12.2024. Antagande om att % (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i
tabell 1 inom flödet för 2024 för kapitalutgiftsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av totala täckta tillgångar. Antagande om att nämnaren inte är begränsad till flödet
utan har sin grund i de totala täckta tillgångarna.
2
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med
rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i stocken avseende omsättningsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE
% (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkninngen
som omfattas av taxonomin)
1
2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
1
Finansiella garantier (indikator för finansiella
garantier) 14,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14,6 0,0 0,0 0,0 0,0
2
Tillgångar under förvaltning (indikator för
tillgångar under förvaltning)
3
8,5 2,2 0,0 0,5 1,0 1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,3 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11,4 2,2 0,0 0,5 1,0
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
Antagande om att % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 avseende omsättningsbaserade uppgifter,
avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av finansiella garantier respektive totalt förvaltat kapital (AuM). Bakomliggande belopp som ligger till grund för
procentberäkningens täljare utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Beloppen beräknade som exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för
omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023.
2
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
3
Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat, derivat och onoterade värdepapper omfattas ej.
Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för
investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU.
5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i stocken avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE
% (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkninngen
som omfattas av taxonomin)
1
2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
1
Finansiella garantier (indikator för finansiella
garantier) 52,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 52,6 0,0 0,0 0,0 0,0
2
Tillgångar under förvaltning (indikator för
tillgångar under förvaltning)
3
11,6 3,5 0,0 0,6 1,3 2,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15,1 3,6 0,0 0,6 1,3
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
Antagande om att % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter,
avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av finansiella garantier respektive totalt förvaltat kapital (AuM). Bakomliggande belopp som ligger till grund för
procentberäkningens täljare utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Beloppen beräknade som exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för
kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023.
2
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
3
Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat, derivat och onoterade värdepapper omfattas ej.
Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för
investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i flödet avseende omsättningsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE
% (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkninngen
som omfattas av taxonomin)
1
2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
1
Finansiella garantier (indikator för finansiella
garantier) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
2
Tillgångar under förvaltning (indikator för
tillgångar under förvaltning)
3
3,1 0,8 0,0 0,2 0,4 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,4 0,9 0,0 0,2 0,4
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
Flödet definieras som nytillkommet under rapporteringsåret 2024 som har ett bokfört värde per 31.12.2024. Antagande om att % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin)
beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 inom flödet för 2024 avseende omsättningsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av finansiella garantier
respektive totalt förvaltat kapital (AuM). Antagande om att nämnaren inte är begränsad till flödet utan har sin grund i de totala täckta tillgångarna. Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs
i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Beloppen beräknade som exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter.
Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023.
2
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
3
Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat, derivat och onoterade värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar
enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är
NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU.
5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i flödet avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE
% (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkninngen
som omfattas av taxonomin)
1
2024
Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av
taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som
finansierar taxonomirelevanta
sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Andel av alla täckta tillgångar som finansierar
taxonomirelevanta sektorer (förenliga med
taxonomikraven)
2
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
möjlig-
görande
Varav
användning
av intäkter
Varav
omstäl-
lningsrela-
terade
Varav
möjlig-
görande
1
Finansiella garantier (indikator för finansiella
garantier) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
2
Tillgångar under förvaltning (indikator för
tillgångar under förvaltning)
3
4,6 1,3 0,0 0,2 0,5 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,9 1,3 0,0 0,2 0,5
De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i.
1
Flödet definieras som nytillkommet under rapporteringsåret 2024 som har ett bokfört värde per 31.12.2024. Antagande om att % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin)
beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 inom flödet för 2024 avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av finansiella garantier
respektive totalt förvaltat kapital (AuM). Antagande om att nämnaren inte är begränsad till flödet utan har sin grund i de totala täckta tillgångarna. Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs
i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Beloppen beräknade som exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter.
Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023.
2
Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0.
3
Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat, derivat och onoterade värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar
enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är
NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Taxonomirapportering avseende kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Följande tabeller presenterar taxonomirapportering avseende kärnenergi- och fossilgasrelaterade
verksamheter enligt artikel 8 i (EU) 2021/2178, bilaga XII. Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag
med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags
egen rapportering.
1. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Kärnenergirelaterade verksamheter JA/NEJ
1
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa
elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.
NEJ
2
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för
produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion,
samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.
JA
3
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar
el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi,
samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.
JA
Fossilgasrelaterade verksamheter JA/NEJ
4
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar
el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
JA
5
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad
produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
6
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar
som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 93
2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) avseende omsättningsbaserade uppgifter
1
Ekonomiska verksamheter
Belopp och andel
Begränsning av och anpassning
till klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % Belopp, MEUR %
1
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
2
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 13,4 56,8 13,4 56,8 0,0 0,0
3
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 10,0 40,7 10,0 40,7 0,0 0,0
4
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
6
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7
Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6,
i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1,2 2,5 1,2 2,5 0,0 0,0
8 Totalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 24,6 100 24,6 100 0,0 0,0
1
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 94
2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
1
Ekonomiska verksamheter
Belopp och andel
Begränsning av och anpassning
till klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % Belopp, MEUR %
1
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
2
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 19,1 74,6 19,1 74,6 0,0 0,0
3
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3,7 14,5 3,7 14,5 0,0 0,0
4
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
6
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7
Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i
nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2,8 10,9 2,8 10,9 0,0 0,0
8 Totalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 25,6 100 25,6 100 0,0 0,0
1
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 95
3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) avseende omsättningsbaserade uppgifter
1
Ekonomiska verksamheter
Belopp och andel
Begränsning av och anpassning
till klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % Belopp, MEUR %
1
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
2
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 13,5 48,9 13,5 48,9 0,0 0,0
3
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 11,2 40,6 11,2 40,6 0,0 0,0
4
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
6
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II
till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7
Belopp och andel för andra taxonomi-förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i
täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2,9 10,5 2,9 10,5 0,0 0,0
8
Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn 27,7 100 100 27,7 100 0,0 0,0
1
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 96
3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
1
Ekonomiska verksamheter
Belopp och andel
Begränsning av och anpassning
till klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % Belopp, MEUR %
1
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till
delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
2
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till
delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 19,1 69,2 19,1 69,2 0,0 0,0
3
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till
delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3,9 14,1 3,9 14,1 0,0 0,0
4
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till
delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
5
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till
delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
6
Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till
delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7
Belopp och andel för andra taxonomi-förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren
för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 4,6 16,7 4,6 16,7 0,0 0,0
8
Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn 27,6 100 100 27,6 100 0,0 0,0
1
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 97
4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin, avseende omsättningsbaserade uppgifter
1
Ekonomiska verksamheter
Andel
Begränsning av och anpassning
till klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % Belopp, MEUR %
1
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig
med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning
2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
2
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig
med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning
2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
3
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig
med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning
2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
4
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig
med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning
2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,1 16,9 0,1 16,9 0,0 0,0
5
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig
med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning
2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
6
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig
med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning
2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7
Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte
är förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den
tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,3 83,1 0,3 83,1 0,0 0,0
8
Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är
förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,3 100 0,3 100 0,0 0,0
1
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 98
4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin, avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
1
Ekonomiska verksamheter
Andel
Begränsning av och anpassning
till klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % Belopp, MEUR %
1
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig
med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning
2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
2
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig
med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning
2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
3
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig
med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning
2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
4
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig
med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning
2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 4,2 0,0 4,2 0,0 0,0
5
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig
med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning
2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
6
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig
med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning
2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
7
Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är
förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga
centrala resultatindikatorn 0,5 95,8 0,5 95,8 0,0 0,0
8
Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är
förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,5 100 0,5 100 0,0 0,0
1
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 99
5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, avseende omsättningsbaserade uppgifter
1
Ekonomiska verksamheter Belopp, MEUR %
1
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 1 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad
förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0
2
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 2 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad
förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0
3
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 3 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad
förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 1,0
4
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 4 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad
förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0
5
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 5 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad
förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0
6
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 6 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad
förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0
7
Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn 2,9 99,0
8 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3,0 100
1
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 100
5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter
1
Ekonomiska verksamheter Belopp, MEUR %
1
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 1 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till
delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0
2
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 2 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till
delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,2 7,1
3
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 3 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till
delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,6
4
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 4 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till
delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0
5
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 5 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till
delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0
6
Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 6 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till
delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0
7
Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala
resultatindikatorn 3,0 92,3
8 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3,2 100
1
Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 101
E1 Klimatförändringar
Upplysningskrav E1-1 – Omställningsplan för
begränsning av klimatförändringarna
Ålandsbanken har upprättat klimatmål för minskning av växthus-
gasutsläpp i linje med Parisavtalets mål om att begränsa den glo-
bala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius och de beslut som
Finland och Sverige har fattat. Ålandsbankens tre klimatmål är:
• Ålandsbanken ska minska sina CO
2
e-utsläpp med 50 procent
senast 2030, jämfört med nivån 2021.
• Ålandsbanken ska vara en klimatneutral organisation
senast 2035.
• Ålandsbanken ska nå nettonollutsläpp 2050.
Mer information om Ålandsbankens klimatmål finns i E1-4.
Ålandsbanken har tagit fram en initial klimatomställningsplan
som utgår ifrån sektormålet för bolån inom kreditportföljen och
dess indirekta påverkan nedströms i värdekedjan:
För bolån är målsättningen att minska den finansierade
utsläppsintensiteten (gCO
2
e/m
2
) med 26 procent till 2030, jämfört
med basår 2021. Målet avseende den finansierade utsläppsintens-
iteten är inte förenligt med att begränsa den globala uppvärm-
ningen till 1,5°C. Mer information om målet finns i upplysningskrav
E1-4. Den initiala klimatomställningsplanen är upprättad i enlig-
het med Ålandsbankens åtagande i Net-Zero Banking Alliance
(NZBA).
Eftersom den största påverkan på klimatförändringarna i form
av koldioxidutsläpp sker ute i värdekedjan snarare än inom
Ålandsbankens egen kontorsverksamhet, handlar åtgärderna för
begränsning av klimatförändringar i mångt och mycket om att
hantera förhållandet till kunder och andra företag, och i det
arbeta med olika slags krav och avgränsningar inom respektive
aktuellt område. Ett exempel är att Ålandsbanken kan ställa krav
på att de bolag som vi investerar i eller finansierar har ett för-
ankrat klimatmål. Fokus för omställningen inom
Väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Inverkan / Risk / Möjlighet
Positiv
inverkan
Negativ
inverkan Risk Möjlighet Identifierad plats i värdekedjan Policy
Anpassning till klimatförändringar X
Nedströms i värdekedjan genom
kreditportföljens utlåning och Treasury Hållbarhetsstrategi, klimatstrategi
Anpassning till klimatförändringar X
Nedströms i värdekedjan genom
kundernas placeringar
Hållbarhetsstrategi, Klimatstrategi,
Hållbarhetsriskpolicy
Begränsning av klimatförändringar X
Nedströms i värdekedjan genom
kreditportföljens utlåning och Treasury Hållbarhetsstrategi, klimatstrategi
Begränsning av klimatförändringar X Den egna operativa verksamheten
Hållbarhetsstrategi, Klimatstrategi, Riktlinje för
tjänsteresor
Begränsning av klimatförändringar X
Nedströms i värdekedjan genom
kundernas placeringar
Hållbarhetsstrategi, Klimatstrategi,
Hållbarhetsriskpolicy
Energi X
Den egna operativa verksamheten samt
nedströms i värdekedjan genom
kreditportföljen, Treasury, kundernas
placeringar Hållbarhetsstrategi, Klimatstrategi
Översvämning skadar säkerheter för tillgångar X
Nedströms i värdekedjan genom
kreditportföljens utlåning
Policy för finansiella risker, Riskaptitramverket,
Riktlinje för hantering och kontroll av kreditrisker,
riktlinje för intern kapitalutvärdering och intern
likviditetsutvärdering
Omställning, Skärpta krav på energieffektivitet för
privatkundernas bostäder X X
Nedströms i värdekedjan genom
kreditportföljens utlåning
Policy för finansiella risker, Riskaptitramverket,
Riktlinje för hantering och kontroll av kreditrisker,
Riktlinje för intern kapitalutvärdering och intern
likviditetsutvärdering
Aktiekurser kan påverkas av klimathändelser eller
klimatpolitiska åtgärder X Den egna operativa verksamheten
Policy för finansiella risker, Riskaptitramverket,
riktlinje för hantering och kontroll av kreditrisker,
Riktlinje för intern kapitalutvärdering och intern
likviditetsutvärdering
Likviditetsrisk X Den egna operativa verksamheten
Policy för finansiella risker, Riskaptitramverket,
Riktlinje för hantering och kontroll av kreditrisker,
Riktlinje för intern kapitalutvärdering och intern
likviditetsutvärdering
Även om vi ser en viss påverkan utifrån Ålandsbankens egen verksamhet, sker den främsta inverkan nedströms i värdekedjan,
utifrån Ålandsbankens utlåning och kundernas placeringar.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 102
placeringsverksamheten är en integrering av ESG-perspektiven i
investeringsbeslut kombinerat med aktiva val samt utveckling av
utbudet av hållbara investeringsprodukter. Dylika åtgärder pre-
senteras i upplysningskrav E1-3.
Utifrån det uppsatta målet avseende bolån, är den drivkraft för
utfasning av fossila bränslen som identifierats energieffektivi-
sering av fastigheterna som är säkerheten bakom lånet. Beroende
på ålder och skick på byggnader ser utmaningarna generellt sett
olika ut. Äldre bostadsbyggnader har ofta en sämre energiklass,
en så kallad lägre energieffektivitet. Där spelar lämpliga renove-
ringsåtgärder en viktig roll i syfte att öka energieffektiviteten och
således minska klimatbelastningen. För nya bostäder är energi-
effektiviteten oftast bättre. Däremot sker den största klimat-
belastningen från byggnader ofta vid uppförandefasen, då nytt
material behöver produceras, fraktas och sedan användas. Det är
därför viktigt att inte bara se till energieffektiviteten, utan även
omfattningen av användning av nytt material när det gäller
bostadsbyggnader. För att möta denna utmaning på bästa sätt,
har Ålandsbanken även identifierat cirkulär ekonomi som ett
väsentligt påverkansområde.
De åtgärder som har genomförts löpande under 2024 beskrivs i
upplysningskrav E1-3, har sitt fokus på att förbättra datakvaliteten
för beräkningen av koldioxidutsläpp genom en insamling av
energi certifikat för fastigheterna.
En del i omställningsplanen är att Ålandsbanken avser att
framöver inkludera gröna bolån i kreditgivningen. Förutom att
diversifiera bolåneportföljen ur ett riskperspektiv bidrar detta
även till att främja hållbara investeringar och samtidigt förbättra
bankens ESG-profil. Vår målbild är att gröna bolån ska erbjudas till
låntagare som investerar i energieffektiva fastigheter eller nybygg-
nationer, eller som genomför energieffektiviserande renoveringar
som minskar fastighetens klimatpåverkan och driftkostnader.
Kriterierna för gröna bolån ska baseras på internationella
standarder.
Liksom det beskrivs i upplysningskrav E1-3 avseende åtgärder
för begränsning av klimatförändringar, har Ålandsbanken till dags
dato inte tillsatt några konkretiserade drifts- eller kapitalutgifter
specifikt för att kunna arbeta med särskilda nyckelåtgärder för
genomförande av omställningsplanen.
Inlåsta växthusgasutsläpp avseende bolån och därmed fastig-
heters energiförbrukning syftar på de framtida utsläpp som är
bundna till den befintliga byggnadens energianvändning och
byggnadens livslängd, om inga större förbättringar görs. En speci-
fik analys avseende potentiellt inlåsta växthusgaser har ej gjorts
men då bolånens livslängd ofta är lång blir följaktligen även
omställningstiden därefter. Eftersom gröna bolån riktar sig till
fastigheter som uppfyller specifika miljökriterier, såsom energi-
klass A eller B enligt nationella energicertifieringssystem, är den
potentiella målgruppen begränsad då andelen fastigheter med
energiklass A fortfarande är begränsad på den åländska och fin-
ska marknaden, där banken ger ut merparten av sina bolån. Vid en
potentiell utvidgning av omställningsplanen på sikt till att även
inkludera finansiering av gröna renoveringar av bostäder, som då
renoveras eller förbättras och på så sätt uppnår energiklass A eller
B, utvidgas omfattningen av kunder som kan omfattas av låne-
formen. Eftersom det är brist på data i form av energicertifikat för
fastigheter, då många fastigheter fortfarande saknar energi-
certifikat är en förbättrad datatillgång även en faktor för möjlig-
heten att mäta progressen.
EU-taxonomin – mål och planer för att anpassa
verksamheten till kriterierna
Liksom beskrivs i avsnittet om EU-taxonomin på sida 75, utgörs
större delen av taxonomirapporteringen för ett finansiellt företag
såsom Ålandsbanken, av att utläsa information från andra före-
tags taxonomirapportering. Orsaken till detta är att en stor andel
av de finansiella tillgångarna avser exponeringar mot andra före-
tag. Detsamma gäller även våra kunders förvaltade kapital och de
finansiella garantierna som befinner sig utanför balansräkningen.
I hög utsträckning baseras således Ålandsbankens taxonomi-
rapportering på respektive företags publicerade taxonomirappor-
tering och i begränsad utsträckning utifrån den egna operativa
verksamheten. Inom kreditportföljen är företagsutlåningen
huvudsakligen inriktad på icke-CSRD-företag som inte omfattas
av EU-taxonomiförordningen.
Avseende utlåning till privatpersoner, är det främst utlåning
i form av bolån till privatpersoner som är relevant för
EU-taxonomin. Dessa utgör en betydande andel av
Ålandsbankens tillgångar som omfattas av EU-taxonomin, där
energicertifikat för fastigheterna som ligger till säkerhet för bo lå-
nen är i fokus. Gällande värderingen av taxonomiförenligheten av
Ålandsbankens bolånestock har i ett första steg en utvärdering
påbörjats av energieffektiviteten för fastigheterna som ligger som
säkerhet för bolånen. Avseende kreditportföljen utvärderar
Ålandsbanken möjligheterna att utveckla finansieringsprodukter
som beaktar hållbarhetsaspekter för att utveckla insamlandet av
data som är nödvändig för att bedöma verksamheters förenlighet
med taxonomin. Utvecklandet av bolåneprodukter som beaktar
energicertifikat för fastigheten som är säkerheten bakom lånet är
en del i Ålandsbankens initiala omställningsplan.
Avseende kapitalförvaltning har Ålandsbanken en strategi att
erbjuda ansvarsfulla placeringsprodukter och därmed att beakta
hållbarhetsfaktorer, såsom exempelvis taxonomiförenlighet,
i investeringsbesluten i kapitalförvaltningen. För år 2024 har
Ålandsbanken Fondbolag Ab fastställt ett bindande åtagande att
våra egna fonder ska innehålla en minimiandel taxonomiförenlig-
het om 1,5 procent eller högre. I Vindkraftsfonden är minimiande-
len taxonomiförenlighet 70 procent och i Green Bond ESG 6 pro-
cent. Ålandsbanken har även under 2024 fastställt minimiandel
taxonomiförenlighet för de modellportföljer som har enbart
direkta aktieinnehav om 0,5–1,5 procent. Ålandsbanken kommer
att utvärdera minimiandel taxonomiförenlighet för produkterna
årligen, och vi förväntar oss att andelen taxonomiförenlighet kom-
mer att öka vartefter taxonomidata blir mer fullständigt. Läs mer i
kapitlet om EU-taxonomin.
Inga betydande kapitalutgifter har investerats i kol-, olje- och
gasrelaterade ekonomiska verksamheter under 2024.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 103
Ålandsbanken är inte uteslutet från EU-referensvärdena för
anpassning till Parisavtalet.
Omställningsplanen är anpassad till företagets övergripande
affärsstrategi genom att Ålandsbanken har en identifierad åtgärd
att kunna erbjuda sina kunder gröna produkter som syftar till att
stödja miljövänliga bostadsinvesteringar. Dessa produkter ska
främja hållbara val genom att ge bolånekunder tillgång till finansi-
ering som gynnar fastigheter med energibesparande och klimat-
anpassade lösningar.
Den initiala klimatomställningsplanen är ännu inte godkänd av
styrelsen. Den initiala klimatomställningsplanen är dock godkänd
av hållbarhetskommittén.
Det främsta framsteget Ålandsbanken har gjort med att
genomföra omställningsplanen avseende bolån har varit att upp-
rätta den, vilket har skett under 2024. Eftersom den initiala
omställningsplanen nyligen är framtagen har den ännu inte hunnit
omsättas i praktiken.
Ålandsbanken har i dagsläget inte en omställningsplan som tar
oss hela vägen fram till målet om klimatneutralitet 2035 eller
netto noll 2050. Arbetet har pågått under hösten 2024 med att ta
fram en initial omställningsplan som enbart inkluderar bolån i
kredit portföljen. Eftersom den initiala omställningsplanen färdig-
ställdes i december 2024 är tidsplan för en eventuell utökning av
omställningsplanen inte fastslagen. Arbetet med att utöka
omställningsplanen till en mer omfattande klimatomställnings-
plan kommer dock att fortsätta under år 2025.
Upplysningskrav E1-2 – Policyer för begränsning av
och anpassning till klimatförändringarna
Hållbarhetsstrategin
Ålandsbankens Hållbarhetsstrategi behandlar begränsning av
klimat förändringarna genom att sätta upp klimatmål. Syftet med
hållbarhetsstrategin är att beskriva Ålandsbankens roll och ambi-
tion i omställningen till ett hållbart samhälle, genom att fastställa
klimatmål. Utifrån detta, har Ålandsbanken gjort globala
åtaganden avseende principer och initiativ, som tillsammans med
gällande regelverk och en kartläggning av verksamheten skapar
ramarna för hållbarhetsarbetet. Strategin har fyra fokusområden:
Ansvarsfulla investeringar, Ansvarsfull kreditgivning och likvidi-
tetsförvaltning, Miljöansvar samt Socialt ansvar. De fyra fokus-
områdena utgör grunden för vårt långsiktiga arbete att trygga en
hållbar finansiell tillväxt. Hållbarhetsstrategin behandlar inte spe-
cifikt energieffektivitet. Övervakningsprocessen kan ingå i hållbar-
hetskommitténs övergripande hållbarhetsarbete.
Hållbarhetsstrategin omfattar i sin helhet Ålandsbanken och
Ålandsbanken Fondbolaget. Crosskey Banking Solutions omfattas
till den del som utgör socialt ansvar och miljöansvar. Dokumentet
omfattar vad Ålandsbanken ska göra utifrån den egna operativa
verksamheten och hur man förhåller sig till värdekedjan ned-
ströms, men omfattar inte i sig värdekedjan.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för styrningen av hållbar-
hetsarbetet och fastslår koncernens hållbarhetsstrategi och
klimat strategi, medan Ålandsbankens ledningsgrupp driver det
övergripande hållbarhetsarbetet.
I hållbarhetsstrategin fastställs följande antagna principer
och initiativ:
• FN:s principer för ansvarsfulla placeringar (UNPRI): UNPRI främ-
jar hållbara investeringar genom att införliva miljö, socialt
ansvar och bolagsstyrning (ESG) i bedömningen av företagen
som vi och våra kunder investerar i.
• FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet (UNEP FI): Som
medlem av FN:s hållbarhetsramverk för banker, Principles for
Responsible Banking (PRB), har Ålandsbanken förbundit sig att
följa ramverkets sex principer för ansvarsfull bankverksamhet:
1. Anpassning
2. Påverkan och målsättningar
3. Kunder
4. Intressenter
5. Styrning och kultur
6. Transparens och ansvar
• Net-Zero Banking Alliance (NZBA): Ålandsbanken var en av de
första medlemmarna i sammanslutningen NZBA, vars mål sedan
2021 är att påskynda omställningen av den globala ekonomin till
nettonollutsläpp. Varje medlem förbinder sig att sträva mot
netto nollutsläpp av växthusgaser senast 2050.
• Science Based Targets initiative (SBTi) vilket är ett vetenskapligt
ramverk för hur olika verksamheter kan minska sina utsläpp för
att vara i linje med Parisavtalet. Det här innebär att
Ålandsbanken förbinder sig att ta fram vetenskapligt baserade
mål för att reducera verksamhetens koldioxidutsläpp i enlighet
med Parisavtalet där ett uttalat mål är att begränsa klimat-
förändringarna till 1,5°C år 2030.
• Climate Action+ vilket är ett initiativ för att stötta och säkerställa
att företagen med de globalt sett största växthusgasutsläppen
vidtar nödvändiga åtgärder mot klimatförändringen.
Våra intressenter och deras input är viktiga för oss. Att få och
behålla intressenternas förtroende är en grundsten i vår verksam-
het. Hållbarhetsstrategin är publicerad på Ålandsbankens web-
sida, och således tillgänglig för alla intressentgrupper att ta del av.
Vidare är hållbarhetsstrategin även internt tillgänglig för samtliga
anställda via intranätet.
Klimatstrategin
Hållbarhetsstrategin kompletteras av Klimatstrategin som
innehåller de åtaganden som respektive fokusområde har gjort
för att begränsa klimatförändringarna, där inverkan framförallt
syns nedströms i värdekedjan. Klimatstrategin vilar på tre delar
som utgör basen för fokusområdens åtaganden: Data och beräk-
ningsmodeller, tillämpning av en kriteriestruktur samt målsätt-
ning och uppföljning.
De åtaganden som görs i detta dokument är:
Ansvarsfulla investeringar: Indirekt inverkan syns genom kunder-
nas placeringar nedströms i värdekedjan. Ålandsbanken ställer
krav på nya bolag att ha satt eller vara i processen att ansöka om
ett Science Based Target (SBTi), om de befinner sig i sektorer där
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 104
SBTi är tillgängligt. Befintliga bolag som saknar SBTi uppmanas
genom dialog att arbeta för att sätta ett mål inom tre år.
Ålandsbanken exkluderar även företag som är inblandade i pro-
duktion av kontroversiella vapen, pornografi, spelverksamhet,
tobak och förbränningskol (thermal coal), och är selektiva med
innehav i bolag med produktion av alkoholhaltiga drycker.
Ansvarsfull kreditgivning: Indirekt inverkan syns nedströms i
värdekedjan genom kreditportföljens utlåning. Ålandsbanken
finansierar inte verksamheter som producerar icke-förnybar
energi. Finansiering av företag inom koldioxidintensiva branscher
begränsas till maximalt 15 procent av utlåningen.
Treasury: Indirekt inverkan syns nedströms i värdekedjan
genom förvaltning och placeringar. Ålandsbanken utvärderar nya
limiter, placeringar och nuvarande innehav utifrån kriterier som
indikerar om emittenten vidtagit åtgärder för att minska sina
utsläpp, och emittenten bör uppfylla ett av kriterierna för att
Treasury ska placera i namnet eller öppna en ny limit. Dessa krite-
rier ska vara byggda på vetenskapliga målsättningar (till exempel
Science Based Targets) alternativt säkerställa att emittenten åta-
git sig att följa globala riktlinjer för att minska utsläpp. Utöver
dessa kriterier kan även emittenten utvärderas utifrån dess CO
2
e-
intensitet. För redan existerande innehav behöver ett av dessa
kriterier uppfyllas inom tre år.
Egen operativ verksamhet: Koncernens större leverantörer del-
ges information om Code of Conduct, enligt vilken leverantörerna
förväntas arbeta för att minimera verksamhetens negativa miljö-
påverkan. Klimatstrategin behandlar inte specifikt energieffektivitet.
Klimatmålen för respektive område följs upp i hållbarhets-
kommittén kvartalsvis. Strategin omfattar i sin helhet
Ålandsbanken och Ålandsbanken Fondbolaget, det vill säga
ansvarsfull investering, ansvarsfull kreditgivning och Treasury-
verksamheten, och hur de förhåller sig till värdekedjan nedströms.
Crosskey Banking Solutions omfattas till den del som utgör kon-
cernens egna operativa utsläpp.
Det strategiska ansvaret för genomförandet ligger hos led-
ningsgruppen och hållbarhetskommittén medan det operativa
ansvaret för genomförandet ligger på respektive avdelning.
Eftersom klimatstrategin är ett komplement till hållbarhets-
strategin är intressenternas intressen och input viktiga för
Ålandsbanken även i fastställandet av klimatstrategin. Att få
och behålla intressenternas förtroende är en grundsten i
Ålandsbankens verksamhet. Klimatstrategin är internt publik
och tillgänglig för anställda på intranätet.
Riktlinje för tjänsteresor
Avseende begränsning av klimatförändringar är den policy som
finns för den operativa verksamheten inom området tjänsteresor,
där det finns en riktlinje för tjänsteresor som reglerar dess påver-
kan. Riktlinjen som är internt tillgänglig för hela personalen och
gäller för hela Ålandsbanken, beskriver vilka faktorer som ska
beaktas för att minska utsläpp av växthusgaser vid tjänsteresor.
Ansvaret för genomförandet ses som ett ansvar för var och en som
reser, och närmaste chef ska kontrollera att riktlinjen efterföljs.
Policy för integrering av hållbarhetsrisker inom
investeringsbeslut och inom investerings- och
försäkringsrådgivning
Det finns en koncerngemensam policy för integrering av hållbar-
hetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och för-
säkringsrådgivning (Hållbarhetsriskpolicyn). Policyn inkluderar
både de för kapitel E1 Klimatförändringar aktuella inverkans-
områdena begränsning av och anpassning till klimatförändringar,
liksom även identifierade väsentliga inverkansområden inom
kapitlen E2 Miljöföroreningar, E4 Biologisk mångfald och eko-
system, E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi samt S2
Arbetstagare i värdekedjan. Policyn syftar till att reglera integre-
ringen av hållbarhetsrisker i investeringsbeslutsprocesserna samt
i investerings- och försäkringsrådgivningen inom Ålandsbanken.
Policyn syftar även till att reglera principer för ansvarsfulla inves-
teringar och placeringar inom Ålandsbanken.
Ålandsbanken väljer att investera i kvalitetsbolag som är gran-
skade ur ett hållbarhetsperspektiv enligt den process för ansvars-
fulla investeringar som beskrivs i denna policy. Initialt exkluderas
sådana verksamheter som inte anses hållbara och/eller har kraf-
tigt negativa hållbarhetskonsekvenser. Förutom exkluderingar
integrerar Ålandsbanken hållbarhetsfaktorer i investeringsbeslut
avseende de finansiella instrument som väljs in i förvaltade
modellportföljer och fonder. För direkta placeringar identifierar vi
vilka hållbarhetsrisker som är betydande och bedömer sedan
sanno likheten för att en hållbarhetsrisk inträffar som en del av vår
investeringsprocess. Inom området hållbarhetsrisker har vi identi-
fierat fysiska risker orsakade av extrema väderförhållanden,
såsom översvämningar och/eller extremvärme. Utöver det tar vi
hänsyn till övergångsrisker, det vill säga den ökade sannolikheten
för risker som kan inträffa i verksamheter på grund av föränd-
ringar i lagstiftning eller teknologi vid en omställning till en
koldioxid snål ekonomi.
Ålandsbanken tar även hänsyn till sociala risker, risker som är
kopplade till kränkningar av mänskliga rättigheter, arbetstagar-
rättigheter samt risker kopplade till bristande efterlevnad av god
styrelsesed vilket inkluderar korruption, missbruk eller bristande
processer inom verksamheten. Ålandsbanken beaktar i regel i all
sin kapitalförvaltning de huvudsakliga negativa konsekvenserna
(Principal Adverse Impacts, PAI) av sina investeringsbeslut för håll-
barhetsfaktorer som en del av sin investeringsprocess. För håll-
bara investeringar innebär detta att säkerställa att placeringarna
inte skadar något miljömässigt eller socialt mål.
Ålandsbanken investerar inte i bolag vars verksamhet omfattar
(mer än 5 procents andel av bolagets omsättning) utvinning av
förbränningskol, produktion av kontroversiella vapen, pornografi,
penningspelsverksamhet (”gambling”) samt produktion av tobak
(inklusive cannabis). Ytterligare exkluderingar tillämpas för speci-
fika produkter. Ålandsbanken är selektiv i valet av placeringar
inom bolag med produktion av alkoholhaltiga drycker.
Ålandsbanken investerar endast i bolag som följer UN Global
Compact, UN Guiding Principles on Business & Human Rights, ILO
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 105
Core Labour Standards och OECD Guidelines for Multinational
Enterprises. För att säkerställa att vi når våra klimatmål granskar
Ålandsbanken vilka bolag som skrivit under Science-Based
Targets-initiativet (SBTi). Vad gäller investeringsverksamheten har
Ålandsbanken Fondbolag undertecknat och stöder bland annat
följande internationella överenskommelser och initiativ:
• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
• ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag (princip 6)
• FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI)
• FN:s Global Compact
Den högsta nivån inom företagets organisation som är
ansvarig för att genomföra policyn är vd i respektive bolag.
Ålandsbanken Fondbolags vd ansvarar för fonderna och
Ålandsbankens vd ansvarar för diskretionära mandat och
investerings rådgivning. Policyn är tillgänglig i sin helhet för all-
mänheten genom att vara publicerad på Ålandsbankens hemsida
eftersom den riktar sig till kunder som har ett intresse av att följa
hur Ålandsbankens kapitalförvaltning beaktar hållbarhetsrisker.
Hållbarhetsriskpolicyn säkerställer att brott mot internatio-
nella normer och riktlinjer inte kommer att finns i våra placerings-
portföljer. Vårt mål är att säkerställa att den negativa påverkan vi
kan identifiera genom screening elimineras i placeringsproduk-
terna. Mål följs upp internt kvartalsvis och rapporteras till
Ålandsbankens ESG-kommitté. Målet följs upp per produkt i SFDR
-efterhandsrapportering där en hållbarhetsindikator anger andel
bolag i produkten som under rapporteringsåret haft förbrytelser.
De styrdokument som finns inom ESG-riskområdet är:
Policy för finansiella risker
Policyn för finansiella risker fastställer Ålandsbankens principer
för hantering av finansiella risker inom hela bankverksamheten.
Policyn inkluderar samtliga finansiella risker inklusive ESG-risker
som inte utgör ett separat riskområde, utan utgör en riskdrivare
inom de olika finansiella riskområdena där befintliga risker kan
förstärkas eller riskområdet utvidgas i omfattning till följd av nya
riskdrivare. Ålandsbanken kan påverkas av ESG-risker både direkt
och indirekt genom sina transmissionskanaler, såsom kunder och
samarbetspartners samt genom Ålandsbankens interna verksam-
het. ESG-risker identifieras och bedöms per riskområde i risk-
identifieringen och integreras i Ålandsbankens interna kapital-
och likviditetsutvärderingsprocess.
Styrelsen fastställer policy för finansiella risker och det mer
operativa arbetet detaljeras i de riktlinjer som fastställs av vd.
Risk och riskkontroll följer sedan upp efterlevnaden av policy och
riktlinjer genom olika typer av kontroller och uppföljning.
Riskaptitramverk
Riskaptitramverket beskriver de nivåer av risk som Ålandsbanken
är villig att acceptera för att uppnå sina strategiska mål.
Ramverket omfattar de väsentliga finansiella och icke-finansiella
risker som Ålandsbanken har identifierat. Ramverket fastställs av
Ålandsbankens styrelse och används för att styra och kontrollera
riskhanteringen inom banken. ESG-risker ingår som riskdrivare
inom de finansiella och icke-finansiella riskerna, vilket innebär att
ESG-risker kan förstärka eller utvidga befintliga riskområden.
Riktlinje för hantering och kontroll av kreditrisker
Riktlinje för hantering och kontroll av kreditrisk beskriver närmare
principer för hantering och övervakning av kreditrisker i
Ålandsbanken. Riktlinjen beskriver hanteringen av ESG-risker, som
är identifierade som en väsentlig riskdrivare för Bankens kredit-
exponeringar. Riktlinjen fastställs av vd.
Riktlinje för intern kapitalutvärdering och
intern likviditetsutvärdering
Riktlinje för intern kapitalutvärdering och intern likviditetsutvär-
dering beskriver närmare principer för genomförande av ICAAP-
och ILAAP-processer. Riktlinjen behandlar bland annat hur ESG-
risker ska bedömas inom ramarna för dessa processer. Riktlinjen
fastställs av vd.
Ålandsbanken har inte någon policy som specifikt behandlar
energieffektivitet.
Upplysningskrav E1-3 – Åtgärder och resurser med
avseende på klimatförändringspolicyer
De åtgärder som vidtagits med hänseende till klimatförändringar,
är ett framtagande av en hållbarhetsstrategi och en klimatstrategi
som i sin tur beskriver hur ansvaret fördelas ut på de olika områ-
dena som själva skapar en struktur för sina åtgärder. De främsta
åtgärderna som har vidtagits har än så länge varit ett arbete med
insamling av data och en utveckling av utsläppsberäkningarna för
att skapa förutsättningar för vidare arbete. Flertalet åtgärder
beskrivs i klimatstrategin och de aktuella åtgärderna listas nedan,
uppdelat på de fyra huvudområdena.
Ålandsbankens egen operativa verksamhet
För att begränsa klimatförändringarna genom energiförbrukning
köper Ålandsbanken sedan 2023, 100 procent el från förnyelse-
bara källor till hela koncernen. Utfallet av det här har varit att
Ålandsbankens utsläpp i scope 2 avseende elförbrukning enligt
marknadsbaserad metod sjönk till 0 CO
2
e. Åtgärden pågår tills-
vidare. Betydande finansiella resurser för att genomföra åtgärden
är inte anslagna eftersom den ingår i den löpande verksamheten
sedan några år tillbaka.
En nyckelåtgärd som har pågått under 2023 och 2024 är
Ålandsbankens arbete med att upprätta vetenskapligt baserade
mål för koncernen (Science Based Targets) för att arbeta med de
åtaganden om begränsning av klimatpåverkan som gjorts i håll-
barhetsstrategin och klimatstrategin. Handlingsplanen inkluderar
i första hand att formulera målen som inkluderar både den egna
verksamheten och den indirekta inverkan som syns nedströms i
värdekedjan genom utlåning, kundernas placeringar samt
Treasury. Under 2024 har arbetet med att formulera vetenskapligt
baserade utsläppsmål i enlighet med Science Based Target initia-
tive (SBTi) fortsatt, med fokus på arbete med ansökan om att få
målen validerade, vilket skedde i december 2024 (se mål i E1-4).
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 106
Ålandsbanken har inte anslagit betydande finansiella resurser för
att genomföra åtgärdsplanen.
Kreditportföljen
Arbete pågår inom kreditområdet med att utveckla lämpliga
åtgärder för att hantera den indirekta inverkan vi ser på klimat-
förändringarna nedströms i värdekedjan utifrån den utlåning vi
gör till företag och privatpersoner. Eftersom majoriteten av
Ålandsbankens kunder är privatpersoner och mycket små företag,
är den huvudsakliga påverkansmöjligheten i dagsläget att upp-
muntra dem till en omställning i framtiden. Exakt hur det ska
genomföras är dock en utmaning. Ålandsbanken vill vara en del av
finansieringen av den gröna omställningen och kan inte sluta låna
ut pengar till mindre företagare som eventuellt kan vara i behov av
en finansiering för att kunna ställa om sin verksamhet. Under 2024
har Ålandsbanken arbetat med att ta fram en klimatambition för
att uppmuntra företagskunderna till att minska sina utsläpp.
I övrigt har företagsutlåningen till klimatstrategin även tagit
fram vissa kriterier avseende vilka branscher man finansierar, och
har då gjort ställningstagandet att Ålandsbanken inte finansierar
verksamheter som producerar icke-förnybar energi samt att
finansieringen till koldioxidintensiva branscher begränsas till
maxi malt 15 procent av utlåningen.
Avseende utlåningen till privatpersoner utgör bolån en stor
andel av den identifierade klimatpåverkan, baserat på den energi-
åtgång som krävs för att värma upp bostäderna. Det här ser vi
även genom EU-taxonomins kriterier, där energiåtgången för upp-
värmning av fastigheter är det främsta bedömningskriteriet för att
arbeta mot målet att begränsa klimatförändringarna. Av den här
anledningen arbetar Ålandsbanken med att samla in energi-
certifikat för kundernas bolån. Insamlingen görs framförallt för
nya bolån men det har även gjorts en kontroll över om sådana
finns tillgängliga för äldre bolån, även om detta är relativt ovan-
ligt. Denna information behövs både till de beräkningar av växt-
husgasutsläpp som görs, men även som en första kontroll för att
bedöma förenligheten med EU-taxonomins miljömål.
Arbete pågår för att öka täckningsgraden för att bättre kunna
bedöma de omställningsrisker som finns vid kreditgivning där
fastigheter är säkerheter. Eftersom vi på sikt ser potentiella regle-
ringar av energi effektiviseringar avseende fastigheter, är det även
en nödvändig information för att bedöma situationen för bolåne-
portföljen i sin helhet. Läs mer om detta i kapitlet om
EU-taxonomin på sidan 75.
En annan nyckelåtgärd under 2024 har varit arbetet med att ta
fram en initial omställningsplan med fokus på inverkan nedströms
i värdekedjan genom kreditportföljens bolån. En del i
Ålandsbankens initiala omställningsplan är avsikten att framöver
inkludera gröna bolån i kreditgivningen. Förutom att diversifiera
bolåneportföljen ur ett riskperspektiv bidrar detta även till att
främja hållbara investeringar och samtidigt förbättra bankens
ESG-profil. Målbilden är att gröna bolån ska erbjudas till låntagare
som investerar i energieffektiva fastigheter eller nybyggnationer
eller som genomför energieffektiviserande renoveringar som
minskar fastighetens klimatpåverkan och driftkostnader. Ett led i
detta är att även arbeta med att rådgöra och informera kunderna
samt utbilda kundansvarig personal.
Grunden för dessa åtgärder är att bidra till Ålandsbankens
huvudsakliga klimatmål och de förväntas vara löpande under de
kommande åren. Betydande finansiella resurser är inte avsatta
specifikt för dessa åtgärder.
Placeringar
En handlingsplan för att ta hållbarhet i beaktande vid placeringar
ingår i Hållbarhetsriskpolicyn. Hållbarhetsrisker och möjligheter
är en del av vår investeringsstrategi, och här ingår klimatrisker och
omställningsrisker. För varje innehav görs en bedömning av vilka
hållbarhetsrisker som finns. Hållbarhetsrisker och möjligheter
dokumenteras och uppdateras årligen för alla innehav genom
tredjepartsleverantör (MSCI dataleverantör). Andel SBTi och
koldioxid intensitet redovisas på produktnivå till kund.
Företag som är inblandade i verksamhet relaterat till förbrän-
ningskol exkluderas från placeringarna. Två av UCITS-fonderna
exkluderar samtliga fossila bränslen. Ålandsbanken Fondbolag
har även en kravställning på bolag att ha ett satt mål i enlighet
med Science Based Targets, alternativt vara i processen att
ansöka om det.
För att säkerställa att vi når våra klimatmål granskar
Ålandsbanken vilka bolag som skrivit under Science-Based
Targets-initiativet (SBTi). SBTi är ett vetenskapligt ramverk för hur
olika verksamheter kan minska sina utsläpp för att vara i linje med
Parisavtalet. Vi uppmuntrar bolag som inte skrivit under SBTi att
gå med i initiativet. Detta görs när vi träffar bolagen personligen
samt vid bolagsstämmor och andra forum.
För att följa upp minskning av koldioxidutsläppen gällande pla-
ceringar görs utsläppsberäkningar för samtliga aktier, obligationer
och fastighetsinvesteringar som ingår i Ålandsbankens fonder samt
modellportföljer och där Ålandsbanken har tillgång till data. Vi sam-
lar in klimatstrategier på kort-, medel- och lång sikt för att estimera
utsläppsbanor och bedöma vilka åtgärder vi behöver vidta för att
nå våra utsläppsminskningsmål. Utsläppsintensiva sektorer lägger
vi extra fokus på och vi följer utvecklingen inom dessa sektorer då
deras påverkan på våra utsläpp kan vara signifikanta.
Treasuryportföljen
Treasury har implementerat klimatkriterier i sina placeringsbeslut.
Det innebär att nya limiter och placeringar utvärderas med hjälp
av klimatkriterier som indikerar om emittenten vidtagit åtgärder
eller ämnar vidta åtgärder för att minska sina utsläpp. Kriterierna
bygger på antingen vetenskapliga målsättningar som till exempel
SBTi eller alternativt åtagande av initiativ som till exempel netto-
nollmål eller andra minskningsmål av växthusgaser. Utöver dessa
kriterier beaktas även emittenternas koldioxidintensitet i besluts-
processen. För stats- och kommuninnehav är ovan nämnda krite-
rier inte tillämpliga, utan där behöver staten ha undertecknat
Parisavtalet för att anses som lämpligt placeringsobjekt.
Emittenten bör uppfylla ett av kriterierna för att Treasury ska pla-
cera i namnet/öppna ny limit. För redan existerande innehav
behöver ett av kriterierna uppfyllas inom 3 år.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 107
Treasury gör även en övergripande riskanalys över innehaven i
Treasuryportföljen genom att kvartalsvis kontrollera de enskilda
innehavens ESG betyg för att kunna identifiera eventuella ESG ris-
ker. För framtagning av betyget görs en riskanalys som baserar sig
på bolagets exponering och hantering av väsentliga ESG-frågor.
Det slutliga betyget består av det aggregerade ohanterade ESG-
riskerna hos bolaget och ger en indikation på hur väl bolaget
anpassar sig till och hanterar klimatförändringar.
Minskning av utsläpp innebär även avyttring av utsläpps-
intensiva innehav. Eftersom omfattningen av rapporterade
utsläppsdata fortfarande varierar drastiskt mellan emittenter har
Treasury än så länge inte tagit beslut om att exkludera emittenter
med högre utsläpp, eftersom detta kan bero på att emittenten i
fråga har en mer heltäckande rapportering än andra motsvarande
bolag. Rapporteringen förväntas harmoniseras mellan emittenter
efter att CSRD träder i kraft år 2025. Undantagsfall är utsläpps-
intensiva sektorer, där man redan tagit beslut om att avyttra sek-
torerna helt och hållet inom angivna gränser för maximal förlust
eller vänta att dessa förfaller fram till år 2028.
Treasury har identifierat likviditets- och finansieringsrisker i
samband med klimatförändringar. Likviditetsrisker kan uppstå
om marknaden för icke-gröna obligationer blir mindre likvid vilket
kan ha en inverkan på likvideringsvärdet och likvideringsmöjlig-
heter av likviditetsreserven. Treasury utför stresstestning av likvi-
ditetsreserven regelbundet, minst två gånger om året, där man
testar hur bra värderingen av tillgångar i likviditetsreserven mot-
svarar likvideringsvärdet av dessa tillgångar och hur länge det tar
att likvidera eller repa tillgångarna i likviditetsreserven.
Likviditetsrisker som medförs av klimatförändringar ska också
kunna fångas upp genom denna regelbundna stresstestning.
Klimatförändringar ger även upphov till finansieringsrisker, där
investerarnas preferenser för gröna obligationer kan göra det
svårare att låna upp pengar med icke-gröna obligationer eller alter-
nativt behöva göra det till en hög kostnad. Ålandsbanken har tills
vidare ett utestående grönt kapitalinstrument på 150 miljoner
svenska kronor. För att kunna emittera gröna instrument i större
volym och antal krävs framför allt ett större grönt tillgångsregister,
men även systemutveckling. Risken är identifierad som potentiell på
längre sikt och hanteras genom att beaktas vid framtida utveckling
inom Ålandsbanken men konkreta åtgärder är ännu inte fastställda.
Under räkenskapsåret 2024 har Ålandsbanken inte tillsatt bety-
dande drift- eller kapitalutgifter specifikt för att kunna arbeta med
särskilda nyckelåtgärder för att motverka klimatförändringar.
Åtgärderna som Ålandsbanken har vidtagit under räkenskapsåret
2024 ingår i den dagliga verksamheten och därför har någon plan
avseende betydande drifts- eller kapitalutgifter för att genomföra
specifika åtgärder ej specificerats.
Eftersom Ålandsbanken som finansiellt företag redovisar
EU-taxonomin enligt de för finansiella företag uppsatta tabel-
lerna, huvudsakligen fokuserat på bolån samt uppgifter från
andra företag som Ålandsbanken har placeringar i, blir eventuella
drifts-eller kapitalutgifter avseende ovanstående åtgärder ej rele-
vanta för Ålandsbankens taxonomirapportering, och någon synk-
ning däremellan är i nuläget inte tillämpbart.
Upplysningskrav E1-4 – Mål för begränsning av och
anpassning till klimatförändringarna
Ålandsbankens klimatmål är:
• Ålandsbanken ska minska CO
2
e-utsläpp med 50 procent fram till
år 2030 jämfört med år 2021.
• Ålandsbanken ska vara klimatneutrala senast år 2035 i linje med
Finlands klimatpolitiska beslut.
• Ålandsbanken ska nå Nettonoll-utsläpp år 2050
Målet är upplagt för att bemöta den väsentliga inverkan som
Ålandsbanken ser genom inverkansområdena begränsning av
klima tförändringar inom sin egen operativa verksamhet och indi-
rekt nedströms i värdekedjan. Dessa gäller för hela Ålandsbanken
avseende scope 1, 2 och 3 inklusive scope 3 kategori 15 avseende
investeringar. Eftersom klimatmålet är ett större övergripande
mål, är det inte fördelat på respektive scope, utan ser dem som en
helhet. Basåret för klimatmålet är 2021 och ingenting under efter-
följande år har påvisat att själva året inte skulle vara normativt.
På grund av ändrade metoder och en utökad tillgång till data från
andra aktörer nedströms i värdekedjan, har baslinjevärdet dock
uppdaterats vid flera tillfällen under åren för att vara jämförbart
med innevarande år och ge en rättvisande bild av utvecklingen.
Baslinjevärdet för 2021 är 2 317 762 ton CO
2
e. De omräkningar som
har gjorts av baslinjevärdet presenteras tillsammans med redo-
görelsen av Ålandsbankens koldioxidutsläpp i upplysningskrav
E1-6. Målet är inte framtaget enligt en specifik metod. Målet är satt
för att vara i linje med Parisavtalet mål om att begränsa den glo-
bala uppvärmningen till 1,5°C, samt för att vara i linje med både
Finlands och Sveriges klimatpolitiska beslut, vilket gör det veten-
skapligt baserat. Nettonollmålet är även satt som en del i med-
lemskapet i Net Zero Banking Alliance (NZBA), där varje medlem
förbinder sig att sträva mot nettonollutsläpp av växthusgaser
senast 2050. Målet är inte externt säkerställt eller härlett av någon
specifik sektorutveckling. Ålandsbankens intressenter har inte
aktivt deltagit i att fastställa målen.
Majoriteten av Ålandsbankens växthusgasutsläpp sker indirekt
nedströms i värdekedjan och inte inom den egna kontorsverksam-
heten som står för en liten andel av de totala utsläppen.
Avseende effekten nedströms i värdekedjan beror växthus-
gasutsläppen på den verksamhet som sker hos andra företag,
och är inte någonting som Ålandsbanken har en direkt möjlighet att
kontrollera, annat är genom de val som görs genom inköp, utlåning
och placering. Utfasningen av fossila bränslen är här någonting som
då behöver ske hos andra företag. De drivkrafter som finns för utfas-
ning av fossila bränslen är det arbete som sker med val av riktlinjer
för utlåning i kreditportföljen och för placeringarna. För Ålandsbankens
verksamhet är det således inte relevant att anta ny teknik för att
uppnå företagets minskningsmål för växthusgasutsläpp.
Klimatmål
ton CO
2
e 2024 2021 %
Växthusgasutsläpp 2 807 752 2 317 762 21
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 108
Målet övervakas och granskas genom en beräkning och rap-
portering av Ålandsbankens växthusgasutsläpp, vilket presente-
ras i upplysningskrav E1-6. Växthusgasutsläppen för 2024 har ökat
med 21 procent sedan basåret 2021. Ökningen beror till en liten
del på den egna operativa verksamheten, där vi ser en ökning av
växthusgasutsläppen drivet av inköpta varor och tjänster, där en
stor del av de ökade inköpen härrör från renoveringen och till-
byggnaden av huvudkontoret i Mariehamn. Ökningen i stort drivs
dock av kundernas placeringar, som finns i scope 3 nedströms i
kategori 15. Där är en starkt bidragande faktor det faktum att
mängden innehav har ökat, vilket får följdeffekten att växthusgas-
utsläppen också ökar. Datatillgängligheten ökar också, vartefter
andra företag utökar sin rapportering. Vi bedömer att jämförbar-
heten mellan olika år för dessa växthusgasutsläpp fortfarande är
svårbedömd, då kvaliteten generellt är låg för scope 3-data.
En stor variation finns också i omfattningen av rapporterade
utsläppsdata mellan olika företag, vilket gör att uppgifterna om
exponeringarna inte är tillräckligt exakta för att användas för jäm-
förelser. Till viss del ser vi att rapporteringen från de bolag som vi
investerar i har utvecklats och att en större andel av bolagen rap-
porterar scope 3. Denna utveckling är positiv, även om den ökade
mängden data medför att våra utsläppssiffror stiger.
Gällande målsättningen om att nå klimatneutralitet år 2035,
utgår målet från det finska klimatpolitiska ramverket, och tillika
den finska klimatlagstiftningen. Det finns för närvarande inga fast-
ställda data på i detalj vilken nivå av utsläpp för Ålandsbanken
som är den rekommenderade nivån för att nå klimatneutralitet.
Ålandsbankens klimatstrategi fokuserar för närvarande främst på
målet för år 2030, men i takt med att strategin utvecklas kommer
det att i mer detaljerad grad även beröra målet år 2035.
Detsamma gäller även för nettonollmålet för år 2050.
Den egna operativa verksamheten
Ålandsbanken ska minska absoluta scope 1- och scope 2-utsläpp av
CO
2
e med 51 procent till och med 2030 jämfört med basåret 2021.
Målet är upplagt för att bemöta den väsentliga inverkan som
Ålandsbanken ser inom sin egen operativa verksamhet genom
inverkansområdena begränsning av och anpassning till klimatför-
ändringar samt det relaterade området energi. Målet befinner sig
inom scope 1 och 2, och är inte fördelat på respektive scope, utan
ser dem som en helhet. Målet omfattar även biogena utsläpp.
Basåret för målet är 2021 och ingenting under efterföljande år har
påvisat att själva året inte skulle vara normativt. På grund av en
ökad tillgång till data avseende elförbrukning, har scope 2 dock
uppdaterats vid flera tillfällen under åren för att vara jämförbart
med innevarande år. Baslinjevärdet för 2021 är 511 ton CO
2
e.
De omräkningar som har gjorts av scope 2 presenteras tillsam-
mans med redogörelsen av Ålandsbankens koldioxidutsläpp i
upplysningskrav E1-6. Målet är framtaget enligt metoden Absolute
Contraction Approach (ACA) som syftar till att minska de absoluta
växthusgasutsläppen. Målet är uppsatt för att vara vetenskapligt
baserat och förenligt med begränsningen av den globala upp-
värmningen till 1,5°C, och är externt säkerställt genom en valide-
ring av SBTi. Ålandsbankens intressenter har inte aktivt deltagit i
att fastställa målen.
Målet övervakas och granskas genom en beräkning och rap-
portering av Ålandsbankens växthusgasutsläpp, vilket presente-
ras i upplysningskrav E1-6. Växthusgasutsläppen för scope 1 och 2
har per 2024 minskat med 35 procent jämfört med 2021.
För att begränsa klimatförändringarna genom energiförbruk-
ning köper Ålandsbanken sedan 2023 100 procent el från för-
nyelse bara källor till hela koncernen. Utfallet av det här har varit
att Ålandsbankens utsläpp i scope 2 avseende elförbrukning
enligt marknadsbaserad metod sjönk till 0 CO
2
e.
Kreditportföljen
Klimatmål avseende bolån
För bolån är målsättningen att minska den finansierade utsläpps-
intensiteten (gCO
2
e/m
2
) med 26 procent till 2030 jämfört med
basår 2021.
Målet är upplagt för att bemöta den väsentliga inverkan som
kreditportföljen ser indirekt nedströms i värdekedjan genom
kundernas bolån genom inverkansområdena begränsning av och
anpassning till klimatförändringar samt det relaterade området
energi. Målet befinner sig inom scope 3, kategori 15, och avser
bolånekundernas fastigheter nedströms i värdekedjan. Målet är
en del i den omställningsplan som presenteras i upplysningskrav
E1-1. Målet att minska energiförbrukningen i de fastigheter som
används som säkerheter bakom bolånen är också en del i att han-
tera den omställningsrisk som ses genom kundernas fastigheter.
Basåret för mätningen är 2021. Målet har framtagits utifrån
energiförbrukningen i dåvarande befintlig bolånestock samt en
vision om uppgradering av energiklassnivå. Målet är inte härlett av
någon specifik sektors utvecklingsbana. Målet är inte vetenskap-
ligt baserat, inte förenligt med begränsningen av den globala
uppvärmningen till 1,5°C och är inte heller externt säkerställt.
Ålandsbankens intressenter har inte aktivt deltagit i att
fastställa målen.
Beräkningarna för bolån utgår från de bolånekrediter där
åtminstone ett bostadsobjekt har ställts som säkerhet. I de fall
flera bostadssäkerheter finns kopplade till en kredit estimeras
den primära bostaden utgående från säkerhetsfördelningen i
kapitaltäckningen, detta objekt väljs ut för beräkningarna.
Mål för scope 1 och 2
ton CO
2
e 2024 2021 %
Växthusgasutsläpp samt biogena
utsläpp, scope 1 och 2 330 511 –35
Utsläppsintensitet, bolån
gCO
2
e/m
2
2024 2021 %
Finansierad utsläppsintentitet 6,0 5,9 1
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 109
De krediter där ingen eller enbart andra typer av säkerheter har
ställts exkluderas från beräkningarna. De beräknade utsläppen
baseras på ett estimat av bostadens energiförbrukning vilken räk-
nas som kvadratmeterstorlek på bostaden gånger estimerad
energiförbrukning utgående från bostadens energicertifikat till
den utsträckning data är tillgänglig. Där information om kvadrat-
meterstorlek eller energicertifikat saknas används medelkvadrat-
meter för den del av portföljen där data är känd respektive ett med-
elvärde för energiförbrukning för samtliga energiklassificeringar.
Där information om kvadratmeterstorlek eller energicertifikat
saknas används en medelarea för den del av portföljen där data
finns tillgänglig, respektive ett genomsnitt för energiförbrukning
för samtliga energiklassificeringar.
Under 2022–2024 överfördes en betydande del av de svenska
bostadslånen till hypoteksbolaget Borgo, som specialiserar sig på
bostadskrediter. För banken innebar detta att den totala kredit-
volymen minskade eftersom många långfristiga bostadslån för-
svann från vår hushållsportfölj. Samtidigt förändrades bankens
strukturella sammansättning av bostadslånen, där nyckeltal
kopplade till hållbarhet och effektivitet försämrades, vilket kan
förklaras av att de svenska bostäderna har ett lägre estimerat
utsläpp än de finska. Minskningen av kreditvolymen resulterade
paradoxalt nog i en ökad intensitet på grund av denna migrering.
Mål avseende klimatambition
Ålandsbanken vill ha en gemensam dokumenterad klimat-
ambition med sina kunder. För finansiering av företag och närings-
verksamhet innebär detta att 100 procent av kunderna som klassi-
ficeras som utsläppsintensiva
1
ska kvittera en klimatambition
med Ålandsbanken där de åtar sig att upprätta en hållbarhetsplan
med aktiviteter som stödjer bankens målsättning att reducera sitt
koldioxidutsläpp med minst 50 procent till 2030. Totalt ska minst
90 procent av företagsstocken (utlåningsvolym) ha kvitterat en
klimatambition med Ålandsbanken.
Ett dokument för klimatambition är framtaget under 2024.
Arbete med implementering beräknas påbörjas kommande
räkenskapsår.
Målet är upplagt för att bemöta den väsentliga inverkan som
kreditportföljen ser indirekt nedströms i värdekedjan genom före-
tagsutlåningen genom inverkansområdena begränsning av och
anpassning till klimatförändringar samt det relaterade området
energi. Målet befinner sig inom scope 3, kategori 15, och avser
kredit portföljens lånekunder nedströms i värdekedjan. Basåret är
2021. Målet är inte härlett av någon specifik sektors utvecklings-
bana. Målet är inte av en sådan karaktär att det kan bedömas en
förenlighet med begränsningen av den globala uppvärmningen till
1,5°C, men metoden som målet är framtaget med är ett resone-
mang kring relevanta möjligheter att skapa incitament för kun-
derna. Målet är inte vetenskapligt baserat och är inte heller externt
säkerställt. Ålandsbankens intressenter har inte aktivt deltagit i
att fastställa målen.
Klimatmål avseende företagsutlåning
Ålandsbanken åtar sig att 37 procent av företagslåneportföljen,
baserat på lånevärde, sätter SBTi-validerade mål till 2028 jämfört
med basåret 2021.
Målet är upplagt för att hantera den väsentliga inverkan som
kreditportföljen ser indirekt nedströms i värdekedjan genom utlå-
ning till företag, genom inverkansområdena begränsning av och
anpassning till klimatförändringar samt det relaterade området
energi. Målet befinner sig inom scope 3, kategori 15, avser CSRD-
företag nedströms i värdekedjan och innefattar företagslåneport-
följens CSRD-företagskunder, baserat på lånevärde.
Baslinjevärdet per basåret 2021 var att 0 procent av företagslåne-
portföljen vid den tidpunkten hade skrivit under SBTi. Målet har
framtagits med hjälp av PCA-metoden (Portfolio Coverage
Approach). Portföljtäckning innebär att man vid angiven tidpunkt
kollar hur stor andel (mätt i lånevärde i företagslåneportföljen) av
bolagen som satt SBTi-validerade mål gentemot totala marknads-
värdet av portföljen. Utlåningen som målsättningen berör är i
olika sektorer och målet är därmed inte härlett av någon specifik
sektors utvecklingsbana. Målet är uppsatt för att vara vetenskap-
ligt baserat och förenligt med begränsningen av den globala upp-
värmningen till 1,5°C, och är externt säkerställt genom validering
av SBTi. Ålandsbankens intressenter har inte aktivt deltagit i att
fastställa målen. Utfallet för 2024 var att noll procent av företags-
låneportföljen har skrivit under SBTi. Orsaken till det är delvis att
omfattningen av målet enbart är företagslånekunder som är
CSRD-företag, och att Ålandsbanken under 2024 hade ett mycket
begränsat antal dylika aktiva kunder i låneportföljen.
Utlåning till elproduktion
Ålandsbanken åtar sig att fortsätta att enbart erbjuda finansiering
av elproduktion avseende förnybar energi, fram till och med 2030.
Utfallet av målet är att Ålandsbanken under 2024 inte har
någon finansiering av elproduktion av någon annan sort än förny-
bar energi.
Målet är upplagt för att hantera den väsentliga inverkan som
kreditportföljen ser indirekt nedströms i värdekedjan genom utlå-
ning till företag, genom inverkansområdena begränsning av och
anpassning till klimatförändringar samt det relaterade området
energi. Målet befinner sig inom scope 3, kategori 15, avser företag
nedströms i värdekedjan och innefattar företagslåneportföljen.
Basåret för målet är 2021 och baslinjevärdet var 0 enligt Science
Based Targets initiatives definition. Metoden som har använts för
att fastställa målet är Sector Decarbonization Approach (SDA).
Sector Decarbonization Approach (SDA) är en metod inom
Science Based Targets-initiativet (SBTi) som hjälper banken att
sätta klimatmål i linje med sektorspecifika utsläppsminsknings-
banor och Parisavtalets mål. Ålandsbanken har börjat med att
identifiera sektorn (elproduktion) och analyserat finansierade
baslinjeutsläpp samt relevanta nyckelindikatorer. Målet är uppsatt
1
Utsläppsintensiva sektorer inkluderar: byggverksamhet, transport och magasinering, jordbruk, skogsbruk och fiske, fastighetsverksamhet, handel
(reparation av motorfordon och motorcyklar), tillverkning, försörjning av el, gas, värme och kyla och vattenförsörjning (avloppsrensning, avfallshantering).
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 110
för att vara vetenskapligt baserat och förenligt med begräns-
ningen av den globala uppvärmningen till 1,5°C, och är externt
säkerställt genom validering av SBTi. Ålandsbankens intressenter
har inte aktivt deltagit i att fastställa målen.
Placeringar
Ålandsbanken åtar sig att 58 procent av emittenterna för för-
valtade aktier och företagsobligationer i fonderna och de diskre-
tionära mandaten sätter SBTi-validerade mål till 2028 och 100
procent till 2040. Målet omfattar 90 procent av de börsnoterade
aktierna och 53 procent av företagsobligationerna i fonderna och
de diskretionära mandaten.
Målet är upplagt för att hantera den väsentliga inverkan som
ses indirekt nedströms i värdekedjan genom kundernas place-
ringar, genom inverkansområdena begränsning av och anpass-
ning till klimatförändringar samt det relaterade området energi.
Målet befinner sig inom scope 3, kategori 15, avser företag ned-
ströms i värdekedjan och innefattar UCITS-fonder och de diskre-
tionära mandat som följer våra teoretiska modellportföljer.
Basåret för mätningen är 2021. Målet har framtagits med hjälp
av PCA-metoden (Portfolio Coverage Approach). Portföljtäckning
innebär att man vid angiven tidpunkt kollar hur stor andel (mätt i
marknadsvärde av innehavet) av bolagen som satt SBTi-
validerade mål gentemot totala marknadsvärdet av portföljen.
Innehaven som målsättningen berör är i olika sektorer och målet
är därmed inte härlett av någon specifik sektors utvecklingsbana.
Målet är uppsatt för att vara vetenskapligt baserat och förenligt
med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5°C, och
är externt säkerställt genom validering av SBTi. Målet till 2040 är
inte direkt beroende av utvecklingen av framtida försäljnings-
volymer eller växlingar i kundernas önskemål och efterfrågan.
Dessa faktorer kan däremot påverka förutsättningarna för att
uppnå målet, men målet står sig oavsett. Ålandsbankens intres-
senter har inte aktivt deltagit i att fastställa målen.
Ålandsbankens förvaltade aktier och företagsobligationer i
fonder och diskretionära mandat ligger väl i linje för att nå målet
på 58 procent år 2028.
Ålandsbanken Fondbolag mäter och beaktar investerings-
objektens koldioxidutsläpp genom en indikator för huvudsakliga
negativa konsekvenser på hållbarhetsfaktor nummer 4
(Investeringar i företag utan initiativ för minskning av koldioxid-
utsläpp) i tabell 2. Datapunkten inkluderades i Redogörelsen för
investeringsbesluts huvudsakliga negativa konsekvenser för
hållbarhetsfaktorer för rapporteringsår 2023, och när antalet
referens perioder ökar kan utveckling analyseras. På investerings-
produktnivå rapporterades till kunderna i SFDR-efterhands-
rapporterna för 2023 en hållbarhetsindikator för andel portfölj-
bolag som är i process att underteckna eller har validerade mål
enligt SBTi.
Treasuryportföljen
Ålandsbanken åtar sig att 38 procent av företagsobligationsport-
följen sätter SBTi-validerade mål till 2028.
Målet är upplagt för att hantera den väsentliga inverkan som
syns indirekt nedströms i värdekedjan genom Treasuryportföljens
placeringar, genom inverkansområdena begränsning av och
anpassning till klimatförändringar samt det relaterade området
energi. Målet befinner sig inom scope 3, kategori 15 och avser före-
tag nedströms i värdekedjan. Målet har begränsats till tillgångs-
kategorier som är obligatoriska enligt SBTi, vilket innebär att endast
corporate bonds ingår, det vill säga icke-säkerställda obligationer
samt företagsobligationer. Stater och kommuner, offentliga sam-
fund, säkerställda obligationer och cash ingår således ej då de till-
gångsklasserna är valfria eller ej tillämpbara enligt SBTi.
Basåret för mätningen är 2021. Målet har utformats så att
minskningen av utsläpp av växthusgaser är i linje med den nivå
som vetenskapen anger är nödvändig för att begränsa den glo-
bala uppvärmningen till väl under 2°C, med sikte på 1.5°C, jämfört
med global temperatur under förindustriell tid. Målet är externt
säkerställt genom en validering av SBTi. Målet har tagits fram med
PCA-metoden (Portfolio Coverage Approach). Portföljtäckning
innebär att man vid angiven tidpunkt kontrollerar hur stor andel
(mätt i marknadsvärde av innehavet) av bolagen som satt SBTi-
validerade mål gentemot totala marknadsvärdet av portföljen.
Innehaven som målsättningen berör är i olika sektorer och målet
är därmed inte härlett av någon specifik sektors utvecklingsbana.
Även om portföljtäckningsmålet inte indikerar minskningen av
växthusgasutsläpp i absoluta termer bland innehav, säkerställer
det att innehav sätter tillräckliga minskningsmål för att vara i linje
med den nivå som vetenskapen anger är nödvändig för att
begränsa den globala uppvärmningen. För att Ålandsbanken ska
kunna minska Treasuryportföljens indirekta utsläpp är minskning
av växthusgasutsläppen hos innehaven avgörande och därför
behöver vi se en ökning i andelen innehav som sätter utsläppsmål,
och speciellt vetenskapligt baserade mål. För de innehav som inte
träffas av SBTi-målet tillämpas klimatkriterier, däribland även SBTi-
validerade målsättningar för att säkerställa att innehav har vidtagit
minskningsåtgärder. I sådant fall att innehavens minskningsåtgär-
der inte är tillräckliga behöver omallokering ske till andra innehav.
Intressenter har inte deltagit i att fastställa målet.
SBTi-mål, placeringar
2024 2021
Procentandel förvaltade aktier och
företagsobligationer som har skrivit
under SBTi 56 23
SBTi-mål, Treasury
2024 2021
Procentandel av företagsobligations-
portföljen som har skrivit under SBTi 19 1
Introduktion Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhet i Ålandsbanken Aktiefakta Bokslut Bolagsstyrning
Årsredovisning 2024 111
Omställningsrisk
Det finns i dagsläget inget mål avseende omställningsrisken i hanteringen av likviditetsrisker och
finansieringsrisker till följd av klimatförändringar, där marknaden för icke-gröna obligationer skulle
bli mindre likvid eller att investerarnas preferenser för gröna instrument skulle leda till svårigheter
att emittera icke-gröna instrument eller behöva göra det till en högre kostnad. Riskerna som
sådana är identifierade och beaktas i framtida arbete men det är inte aktuellt att sätta mål på
området. I stället för målsättning görs uppföljning i form av stresstestning samt uppföljning av
andelen gröna obligationer i Treasuryportföljen. Ålandsbanken brukar inte uttala sig om kom-
mande emissioner och vill av den anledningen inte sätta ett publikt mål angående gröna
emissioner.
Fysiska risker
Ålandsbanken har inte satt specifika mål kopplade till de fysiska klimatrelaterade risker som har
identifierats. Ålandsbanken har ännu inte satt specifika mål kopplade till den översvämningsrisk
som finns inneboende i en kredit, där fast egendom är säkerhet. Dock behöver den identifierade
översvämningsrisken beaktas som del av riskbedömningen och den totala riskbedömningen får
inte vara högre än tillåten riskaptit. Ålandsbanken arbetar för närvarande med datainsamling kring
översvämningsrisker och utvärderar externa dataleverantörer. I takt med att tillgången på data och
kvalitet på data blir högre kommer Ålandsbanken att fastställa mål och delmål även för fysiska
risker i syfte att säkerställa att Ålandsbankens klimatmål kan uppfyllas.
Energianvändning och energimix
2024 2023
MWh
Procent-
andel MWh
Procent-
andel
Total användning av fossil energi 0 0 0 0
Total energianvändning från kärnenergi 0 0 0 0
Bränsleförbrukning för förnybara energikällor,
inbegripet biomassa 0 0 0 0
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet,
värme, ånga och kylning från förnybara källor 1 876 99 1 738 99
Förbrukning av egenproducerad förnybar
icke-bränsleenergi
1
12 1 11 1
Total energianvändning från förnybara källor 1 888 100 1 750 100
Total energianvändning 1 888 1 750
1
Ålandsbankens produktion av förnybarenergi består av solpaneler för eget bruk.
Produktion av förnybar och icke-förnybar energi
MWh 2024 2023
Förnybar energi
2
12 11
Icke-förnybar energi 0 0
2
Ålandsbanken är ingen energiproducent och producerar inte icke-förnybar energi. Ålandsbankens produktion av förnybar
energi består av solpaneler för eget bruk.
Upplysningskrav E1-5 – Energianvändning och energimix
Elförbrukningen baseras på faktisk förbrukning för de kontor där Ålandsbanken står för elavtalet
och därmed har kännedom om förbrukningen. En estimering görs enbart i de fall då uppgift för
enstaka perioder saknas. Måtten avseende Ålandsbankens totala energianvändning har inte valide-
rats av något annat externt organ än försäkringsgivaren.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 112
Utsläpp av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter, GHG-utsläpp
GHG-utsläpp i ton CO
2
e Retroaktivt År för delmål och mål
1
2021 2023 2024
% 2024
vs 2023 2030 2035 2050
% 2024
vs 2021
Scope 1-växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 5 5 6 12 29
Procentandel scope 1-växthusgasutsläpp från reglerade
utsläppshandelssystem (%)
2
0 0 0
Scope 2-växthusgasutsläpp
3
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 213 175 179 2 –16
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 166 54 49 –10 –71
Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3
4
Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 2 317 591 2 629 965 2 807 698 7 21
1 Inköpta varor och tjänster 1 617 3 482 9 321
2 Kapitalvaror 70 66 36 –46 –49
3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter
(ingår inte i scope 1 eller scope 2) 12 11 10 –10 –19
4 Transport och distribution i tidigare led 221 294 300 2 36
5 Avfall genererat i verksamheter 2 3 4 41 96
6 Tjänsteresor 148 675 722 7
7 Anställdas pendling
8 Tillgångar som leasas i tidigare led 118 187 119 –36 1
9 Transport i senare led
10 Bearbetning av sålda produkter
11 Användning av sålda produkter
12 Slutbehandling av sålda produkter
13 Tillgångar som leasas i senare led
14 Franchiseavtal
15 Investeringar 2 315 404 2 625 247 2 797 186 7 21
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) 2 317 809 2 630 145 2 807 883 7 21
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) 2 317 762 2 630 024 2 807 752 7 1 158 881 21
1
Ålandsbanken har upprättat ett övergripande klimatmål avseende utsläppsminskning som beskrivs i upplysningskrav E1-4. Ålandsbanken ska minska CO
2
e-utsläpp med 50 procent fram till år 2030 jämfört med år 2021. Ålandsbanken ska vara klimatneutrala senast år 2035 i linje med Finlands
klimatpolitiska beslut. Ålandsbanken ska nå nettonoll-utsläpp år 2050. Eftersom klimatmålet är ett större övergripande mål, är det inte fördelat på respektive scope, utan ser dem som en helhet. Av den anledningen specificeras ej målet per scope i tabellen. Gällande målsättningen om att
nå klimatneutralitet år 2035, utgår målet ifrån det finska klimatpolitiska ramverket, och tillika den finska klimatlagstiftningen. Det finns för närvarande inga fastställda data på i detalj vilken nivå av utsläpp för Ålandsbanken som är den rekommenderade nivån för att nå klimatneutralitet.
Ålandsbankens klimatstrategi fokuserar för närvarande främst på målet för år 2030, men i takt med att strategin utvecklas till att i mer detaljerad grad även beröra målet år 2035, kommer Ålandsbanken även att kunna leverera mer detaljerade data. Detsamma gäller även för netto nollmålet för år
2050.
2
Utsläppshandelssystem är inte tillämpbart för Ålandsbanken eftersom det är ett kreditinstitut och således inte verksamt inom sektorerna industrier, förbränningsanläggningar, flyg eller sjöfart.
3
Historiska jämförelsetal är omräknade då ny information om elförbrukningen har tillkommit under räkenskapsåret. För att ha jämförbara siffror mellan åren är jämförelsesiffrorna omräkande. Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 för 2021 är omräknade från 133 ton CO
2
e till
166 ton CO
2
e och platsbaseradeväxthusgas utsläpp inom scope 2 är omräknade från 153 ton CO
2
e till 213 för 2021. Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 är omräknade från 199 ton CO
2
e till 175 ton CO
2
e för 2023.
4
Uträkningsmetoden har uppdaterats, med förbättrade metoder och förbättrat uppfångande av data, varpå jämförelsesiffror har räknats om. För att ha jämförbara siffror mellan åren räknas basåret 2021 års utsläpp om retroaktivt enligt uppdaterad metod, vilket gör att beräknade utsläpp för 2021
i scope 3 nedströms är omräknade från ursprungliga 2 281 834 ton CO
2
e till 2 315 404 ton CO
2
e. 2023 års utsläpp i scope 3 nedströms har räknats om från 2 174 204 ton CO
2
e till 2 625 247 ton Co
2
e. Omräkningen påverkar även till totalsumma av växthusgaser som är omräknad från 2 284 159 ton CO
2
e
till 2 317 762 ton CO
2
e för 2021 och från 2 178 981 ton Co
2
e till 2 630 024 ton Co
2
e för 2023.
Upplysningskrav E1-6 – Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 113
Ålandsbanken beräknar växthusgasutsläpp för den konsoliderade
koncernen. Ålandsbanken inkluderar inte indirekta växthusgas-
utsläpp för intresseföretag, gemensamma företag, icke-konsoli-
derade dotterföretag eller gemensamma arrangemang. Orsaken
till det är att bedömningen gjorts att Ålandsbanken inte har någon
operativ kontroll över något av sina intresseföretag samt att
majoriteten av dessa företag är väldigt små och ännu ej är rappor-
teringsskyldiga, vilket gör tillgången på information knapphändig.
Deras växthusgasutsläpp bör vara förhållandevis litet i jämförelse
med koncernens befintliga utsläppssiffror och det är därför inte
relevant att göra en estimering.
Växthusgasutsläpp per FTE
1
ton CO
2
e 2024 2023
% 2024
vs 2023 2021
% 2024
vs 2021
Totala CO
2
e-utsläpp per FTE 2 837 2 867 –1 2 857 –1
1
Historiska jämföresetal omräknade på grund av omräkning av bakomliggande växthusgasutsläpp. Totala CO
2
e-utsläpp per FTE omräknat från 2 815 ton CO
2
e/FTE till 2 857 ton
CO
2
e för 2021 och från 2 378 ton CO
2
e/FTE till 2 867 ton CO
2
e för 2023.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 114
Scope 3, nedströms, växthusgaser
Kreditportföljen
ton CO
2
e 2024 2023
% 2024
vs 2023 2021
% 2024
vs 2021
Scope 1 och 2 196 937 258 301 –24 310 261 –37
Scope 3
1
0 0 0 0 0
Summa, kreditportföljen 196 937 258 301 –24 310 261 –37
Summan fördelad på branscher
Privatpersoner
Bostad 11 052 14 478 –24 16 183 –32
Placeringskrediter 31 562 34 420 –8 65 405 –52
Övrigt 12 771 13 682 –7 14 388 –11
Summa privatpersoner 55 385 62 580 –11 95 976 –42
Företag
Annan serviceverksamhet 867 915 –5 1 505 –42
Byggverksamhet 31 094 75 281 –59 69 429 –55
Fastighetsverksamhet 14 809 13 736 8 14 219 4
Finans- och försäkringsverksamhet 6 793 7 417 –8 7 416 –8
Försörjning av el, gas, värme och kyla 1 279 2 473 –48 3 769 –66
Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 8 093 7 389 10 8 379 –3
Hotell- och restaurangverksamhet 16 553 15 822 5 17 207 –4
Informations- och kommunikationsverksamhet 198 234 –15 303 –34
Jordbruk, skogsbruk och fiske 16 682 23 180 –28 22 367 –25
Kultur, nöje och fritid 1 180 1 420 –17 1 591 –26
Näringsverksamhet privatperson 9 793 11 002 –11 12 746 –23
Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 2 158 1 819 19 1 687 28
Tillverkning 9 840 7 090 39 6 499 51
Transport och magasinering 14 338 18 616 –23 38 780 –63
Utbildning 15 18 –18 18 –14
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 3 955 4 291 –8 3 226 23
Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 989 1 483 –33 1 339 –26
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 1 902 2 253 –16 2 387 –20
Vård och omsorg; sociala tjänster 1 013 1 282 –21 1 419 –29
Summa företag 141 552 195 721 –28 214 285 –34
Summa, kreditportföljens exponeringar 196 937 258 301 –24 310 261 –37
1
Data för scope 3 ej tillgängligt, därav rapporteras 0.
Kreditportföljen, intensitetsmått
ton CO
2
e /MEUR
Intensitet
2024
Intensitet
2023
Differens,
intensitet
2024 vs 2023
Intensitet
2021
Differens,
intensitet
2024 vs 2021
Scope 1 och 2 55 67 –12 66 –11
Scope 3
2
0 0 0 0 0
Summa, kreditportföljens intensitet 55 67 –12 66 –11
2
Data för scope 3 ej tillgängligt, därav rapporteras 0.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 115
Placeringar
ton CO
2
e 2024 2023
% 2024
vs 2023 2021
% 2024
vs 2021
Scope 1 125 744 103 430 22 184 363 –32
Scope 2 36 253 30 530 19 42 319 –14
Scope 3 2 424 532 2 202 224 10 1 749 579 39
Summa, placeringar
1
2 586 529 2 336 184 11 1 976 261 31
Summan fördelad på branscher:
Företagsexponeringar
Annan serviceverksamhet 23 833 12 455
Byggverksamhet 23 800 14 853 60 30 678 –22
Fastighetsverksamhet 8 322 10 399 –20 4 547 83
Finans– och försäkringsverksamhet 74 749 21 851 4 090
Försörjning av el, gas, värme och kyla 159 919 271 310 –41 231 091 –31
Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 146 789 91 728 60 76 525 92
Hotell– och Restaurangverksamhet 3 627 623 6 563 –45
Informations– och kommunikationsverksamhet 10 748 11 930 –10 6 320 70
Jordbruk, skogsbruk & fiske 818 653 25 16
Kultur, nöje & fritid 48 562 –92 33 45
Offentlig förvaltning och försvar,obligatorisk socialförsäkring 0 0 0 73
Tillverkning 1 945 504 1 762 115 10 1 398 581 39
Transport och magasinering 62 815 61 618 2 16 632
Utbildning 1 12 –95 3 –81
Utvinning av mineral 34 823 27 781 25 72 375 –52
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 0 31 386 –100
Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 15 793 13 526 17 334
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 1 283 191 1 985 –35
Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0 0 0
Vård och omsorg; sociala tjänster 2 233 1 380 62 312
Övriga tillgångar 71 424 14 254 125 720 –43
Summa placeringar 2 586 529 2 336 184 11 1 976 261 31
1
I utsläppsberäkningarna för placeringar ingår aktier, obligationer, fonder, fysiska fastigheter och vindkraftverk. Från utsläppsberäkningarna exkluderas kassa, derivatkontrakt, företagscertifikat samt tomter. Utsläppen i de investerade emittenterna är ägarandelsviktade per innehav 31.12.2024.
Utsläppen beräknas som ägd andel av portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp rapporterade per 31.12.2023. Utsläppsdata som hämtats från Bloomberg uppvisar marginella differenser då utsläppen tas fram som en summa per respektive scope (1, 2, 3) enskilt jämfört med då utsläppen tas
fram som en summa av alla scope direkt. Differensen uppgick per 31.12.2024 till 86,21 ton CO
2
e och denna differens justerades genom att dra ner de enskilda scope 3-utsläppen med värdet som motsvarar differensen för att de totala rapporterade utsläppen per sektor ska vara konsekvena relativt
de totala utsläppen per scope. Under 2024 har utsläppsberäkningarna för Ålandsbanken Bostadsfonds del förfinats och för Ålandsbanken Vindkraftfond har utsläppsberäkningar inkluderats. På grund av dessa ändringar har jämförelsesiffror räknats om. De historiska jämförelsesiffrorna baseras på
summan av ägd andel av portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp rapporterade per 31.12.2023 där det är tillgängligt, annars utifrån estimat. Ifall tredjeparts estimerade värden inte uppfyller Ålandsbankens uppsatta krav, kan rapporterad data från tidigare år användas. Utsläppen för 2023 är
omräknade i flera omgångar. Ursprungliga 1 903 523 ton CO
2
e för 2023 är omräknade till 2 336 184 ton CO
2
e. Utsläppen för 2021 (basåret) är omräknade från 1 953 815 CO
2
e till 1 976 261 CO
2
e.
Placeringar, intensitetsmått
2
ton CO
2
e/MEUR
Intensitet
2024
Intensitet
2023
Differens,
intensitet
2024 vs 2023
Intensitet
2021
Differens,
intensitet
2024 vs 2021
Scope 1 22 22 1 44 –21
Scope 2 7 7 0 10 –3
Scope 3 433 465 –32 414 19
Summa, placeringar, intensitet 461 493 –32 467 –6
2
På grund av ändrat omfång och tillgång på data har jämförelseperioderna räknats om. Intensitet ton CO
2
e/MEUR för placeringar är omräknat från 497 ton CO
2
e/MEUR till 493 ton CO
2
e/MEUR för 2023. I dessa siffror för 2023, är scope 1 omräknat från 30 ton CO
2
e/ MEUR till 22 ton CO
2
e/MEUR och
scope 3 från 460 ton CO
2
e/MEUR till 465 ton CO
2
e/MEUR. Intensitet ton CO
2
e/MEUR för placeringar är omräknat från 538 ton CO
2
e/MEUR till 467 ton CO
2
e/MEUR för 2021. I dessa siffror för 2021, är scope 1 omräknat från 50 ton CO
2
e/ MEUR till 44 ton CO
2
e/MEUR och scope 3 från 478 ton CO
2
e/MEUR till
414 ton CO
2
e/MEUR.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 116
Treasuryportföljen
1
ton CO
2
e 2024 2023
% 2024
vs 2023 2021
% 2024
vs 2021
Scope 1 2 028 7 948 –74 4 243 –52
Scope 2 547 416 31 523 5
Scope 3 11 145 22 398 –50 24 116 –54
Summa, Treasuryportföljen 13 720 30 762 –55 28 882 –52
Summan fördelad på branscher:
Byggverksamhet 0 18 –100 20 –100
Fastighetsverksamhet 589 893 –34 644 –8
Finans– och försäkringsverksamhet 5 027 3 256 54 4 513 11
Försörjning av el, gas, värme och kyla 0 4 729 –100 6 136 –100
Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 4 139 16 431 –75 6 691 –38
Tillverkning 2 127 4 909 –57 8 057 –74
Transport och magasinering 282 234 20 403 –30
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 233 265 –12 2 419 –90
Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 1 322 26 1
Summa, Treasuryportföljen 13 720 30 762 –55 28 882 –52
1
I utsläppsberäkningarna för Treasuryportföljen ingår kassapositioner i centralbanker samt obligationer. Utsläppen i de investerade emittenterna är ägarandelsviktade per de innehav som Ålandsbanken ägde 31.12.2024. Uppdateringar har under 2024 gjorts av
historiska jämförelsetal på grund av ny metod samt uppdatering av primärdata. Treasury har uppdaterat beräkningsmetoden för Treasuryportföljens utsläpp till att vara förenlig med PCAF. Utsläppsberäkningarna har även räknats om för jämförelseperioderna enligt
de uppdateringar som emittenterna gjort retroaktivt i sina utsläppsberäkningar. Uppdateringar hänför sig till korrigering av tidigare rapporterade siffror eller utökade beräkningsförfaranden. Utsläppen för 2023 är sedan årsredovisningen 2023 omräknade från 12 381
ton Co
2
e till 13 794 ton CO
2
e, och sedan till 30 762 ton CO
2
e. Utsläppen för 2021 (basåret) är omräknade från 17 758 ton CO
2
e till 28 882 ton CO
2
e.
Treasuryportföljen, intensitetsmått
2
ton CO
2
e/MEUR
Intensitet
2024
Intensitet
2023
Differens,
intensitet
2024 vs 2023
Intensitet
2021
Differens,
intensitet
2024 vs 2021
Scope 1 2 7 –5 3 –1
Scope 2 1 0 0 0 0
Scope 3 10 19 –9 15 –5
Summa, Treasuryportföljen, intensitet 13 26 –14 18 –5
2
Uppdateringar har under 2024 gjorts av historiska jämförelsetal på grund av ny metod samt uppdatering av primärdata. Treasury har uppdaterat beräkningsmetoden för Treasuryportföljens utsläpp till att vara förenlig med PCAF. Utsläppsberäkningarna har även
räknats om för jämförelseperioderna enligt de uppdateringar som emittenterna gjort retroaktivt i sina utsläppsberäkningar. Uppdateringar hänför sig till korrigering av tidigare rapporterade siffror eller utökade beräkningsförfaranden. Intensitet ton CO
2
e/MEUR för
Treasury-verksamheten är omräknat från 11 ton CO
2
e/MEUR till 18 ton CO
2
e/MEUR för 2021 (basåret). I dessa siffror för 2021, är scope 1 omräknat från 1 ton CO
2
e/ MEUR till 3 ton CO
2
e/MEUR och scope 3 från 10 ton CO
2
e/MEUR till 15 ton CO
2
e/MEUR. Intensitet ton
CO
2
e/MEUR för Treasury-verksamheten är omräknat från 11 ton CO
2
e/MEUR till 26 ton CO
2
e/MEUR för 2023. I dessa siffror för 2023, är scope 1 omräknat från 1 ton CO
2
e/ MEUR till 7 ton CO
2
e/MEUR och scope 3 från 9 ton CO
2
e/MEUR till 19 ton CO
2
e/MEUR.
Scope 3 nedströms, växthusgaser
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 117
Rapporteringsprinciper för mätetal
Betydande ändringar under 2024
Under 2024 har det inte skett några betydande ändringar av
defini tionen av vad som utgör det rapporterande företaget och
dess värdekedja i tidigare eller senare led avseende den egna
operativa verksamheten, placeringar, kreditportföljen eller
Treasuryverksamheten.
Beräkningsmetoder, betydande antaganden och
utsläppsfaktorer
Ålandsbankens klimatberäkning av utsläpp i form av koldioxi-
dekvivalenter (CO
2
e) sammanställs i enlighet med Greenhouse
Gas Protocol (GHG) och omfattar scope 1, 2 och 3. Scope 1 inklu-
derar drivmedel för tjänste- och firmabilar. Scope 2 inkluderar
energianvändning i Ålandsbankens egna lokaler. Scope 3 upp-
ströms omfattar indirekta leverantörsrelaterade utsläpp orsakade
av inköp av varor och tjänster. Utsläppen för den egna operativa
verksamheten beräknas med spendmetoden med hjälp av
utsläppsfaktorer samt Åland Index och tar sin grund i kostnads-
förda aktiviteter i resultaträkningen. Undantag från spendmeto-
den finns i beräkningen av scope 2, där köpt el avräknas till noll
CO
2
e-utsläpp för miljöcertifierad el enligt marknadsbaserad
metod samt fjärrvärme där CO
2
e-utsläppen beräknas på faktisk
fjärrvärmebrukning. Elförbrukningen baseras på faktisk förbruk-
ning för de kontor där Ålandsbanken står för elavtalet och därmed
har kännedom om förbrukningen. En estimering görs enbart i de
fall då uppgift för den senaste månaden saknas. För fjärrvärme
räknas växthusgasutsläppen ut baserat på faktisk fjärrvärme-
förbrukning för Ålandsbankens kontor i egenägda fastigheter,
information från energileverantören samt utsläppskoefficienter
från Värmemarknadskommittén, VMK. Dessa kompletteras även
med relaterade utsläpp i scope 3 i kategorin Bränsle- och energi-
relaterade aktiviteter, som även den räknas ut baserat på faktisk
fjärrvärmeförbrukning.
Informationen om utsläppen från den egna operativa verk-
samheten kompletteras med information om indirekta utsläpp i
scope 3 kategori 15 nedströms avseende investeringar, vilket
innebär utsläpp från kreditportföljen, Treasury-verksamheten
samt våra kunders placeringar i våra förvaltningslösningar. För att
förbättra möjligheterna till jämförelse mellan de olika områdena
specificerar vi scope 3 kategori 15 i egna tabeller, där dessa även
visas uppdelade i sina respektive scope 1, 2 och 3 sett från deras
perspektiv. Det som presenteras är en aktuell lägesbild baserad
på värdet av innehav och krediter vid årets slut. Tillgänglig data
för samtliga påverkansområden för kreditportföljen (scope 3
nedströms från kreditportföljens perspektiv) saknas dock
fortfarande.
Som en del av utsläppsberäkningarna beräknas biogena
utsläpp för scope 1 och 2. Biogena utsläpp i scope 1 beräknas
med en schablon utgående från fordonstyp samt medel bioandel
i drivmedlet (distributionsskyldighet) i Finland, där data hämtas
från den finska energimyndigheten. Biogena utsläpp i scope 2
beräknas utifrån en schablon baserat på växthusgasutsläpps-
beräkningen för fjärrvärmeförbrukningen, där biogena utsläpp
baseras på andel biomassa enligt energileverantören.
Ålandsbanken har inte sett det som väsentligt att identifiera
indirekta biogena utsläpp i scope 3.
Beräkningen av Ålandsbankens växthusgasutsläpp har inte
validerats av något annat externt organ än försäkringsgivaren.
Eftersläpning i tillgång till data från underliggande bolags
publikt rapporterade utsläppssiffror
För beräkning av växthusgasutsläpp i scope 3 nedströms i kate-
gori 15, samlas det i den utsträckning det är möjligt in information
om utsläppsdata från relevanta företags offentligt publicerade
information. För kreditportföljen finns ingen sådan information
tillgänglig, då företagsutlåningen huvudsakligen sker till företag
som ännu inte publicerat publik utsläppsdata. Avseende Treasury-
portföljen samt kundernas placeringar inhämtas dock publik
utsläppsdata till Ålandsbankens växthusgasberäkningar från
offentligt publicerad information. Den informationen redogör i
regel för föregående räkenskapsår då bolag tenderar publicera
utsläppsdata endast årligen. De underliggande bolagen i portföl-
jerna har inte hunnit publicera sina utsläpp för det innevarande
året i någon större omfattning vilket innebär att det finns en
eftersläpning i rapporterade siffror. Eftersom beräkning av
Ålandsbankens växthusgasutsläpp sker i anknytning till publice-
ring av Ålandsbankens årsredovisning för 2024, innebär det att
utsläppsdata för placeringarna samt Treasury till stor del baseras
på de underliggande bolagens utsläpp avseende 2023.
Våra egna samt våra kunders placeringar står för den största
andelen av Ålandsbankens utsläpp, där utsläpp i scope 3 ökar
vartefter företagens egen rapportering ökar i omfattning. Vi bedö-
mer att jämförbarheten mellan olika år för dessa utsläpp fort-
farande är svårbedömd, då kvaliteten generellt är låg för scope
3-data. En stor variation finns också i omfattningen av rapporte-
rade utsläppsdata mellan olika företag, vilket gör att uppgifterna
om exponeringarna inte är tillräckligt exakta för att användas för
jämförelser. Till viss del ser vi att rapporteringen från de bolag
som vi investerar i har utvecklats och att en större andel av bola-
gen rapporterar scope 3. Denna utveckling är positiv, även om den
ökade mängden data medför att våra utsläppssiffror stiger. I takt
med att tillgången till data hela tiden förbättras, utvecklas också
metoderna för att beräkna utsläppen. För att ge en rättvisande
bild av utvecklingen räknas jämförelsesiffror för historiska perio-
der om med senaste tillgängliga data och metod.
För Treasury har utsläppsberäkningarna räknats om för
jämförelse perioderna enligt de uppdateringar som emittenterna
gjort retroaktivt i sina utsläppsberäkningar. Uppdateringar hänför
sig till korrigering av tidigare rapporterade siffror eller utökade
beräkningsförfaranden. Genomförda omräkningar beskrivs i fot-
noter till respektive tabell.
Andelen och typen av avtalsinstrument för köp och
försäljning av el
Ålandsbanken köper 100 procent energi från förnyelsebara källor,
0 procent energi från fossila bränslen och 0 procent energi
från kärnkraft.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 118
Tillgång till primärdata avseende scope 3
Ålandsbankens andel av primärdata i scope 3 uppströms är
0 procent då tillgången på data från leverantörerna är begränsad.
I scope 3 kategori 15 består genomsnittligen 64 procent av datan
avseende växthusgasutsläppen för kreditportföljen, Treasury-
verksamheten och placeringar av primärdata från företag ned-
ströms i värdekedjan. För Treasury och placeringarna finns det en
större tillgång till offentligt publicerad data än det finns för kredit-
portföljen. För Treasurys del är andelen primärdata 95 procent
och för placeringarnas del utgör andelen primärdata 98 procent.
Ur kreditportföljens perspektiv finns det inte tillgång till data
eftersom majoriteten av våra företagskunder är för små för att
ha någon offentligt publicerad information.
Biogena utsläpp
1
ton CO
2
e 2024 2023
% 2024
vs 2023 2021
Biogena utsläpp scope 1 0,6 0,6 12 0,7
Biogena utsläpp scope 2 274 306 –10 339
Biogena utsläpp scope 3
1
Som en del av utsläppsberäkningar för scope 1 och 2 beräknas biogena utsläpp.
Biogena utsläpp i scope 1 härrör från egna tjänstebilars driftskostnader och scope
2 härrör från inköpt fjärrvärme, begränsat till Ålandsbankens kontor i egenägda
fastigheter. Ålandsbanken har inte sett det som väsentligt att identifiera indirekta
biogena utsläpp i scope 3.
Förteckning över kategorier för betydande växthusgasutsläpp inom scope 3
Ingår Utelämnas Motivering till utelämning
1 Inköpta varor och tjänster X
2 Kapitalvaror X
3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter
(ingår inte i scope1 eller scope 2) X
4 Transport och distribution i tidigare led X
5 Avfall genererat i verksamheter X
6 Tjänsteresor X
7 Anställdas pendling X
Ålandsbanken håller på utvärdera alternativ för
insamling av data och har ännu inte någon lämplig
praxis på plats för tillförlitlig mätning.
8 Tillgångar som leasas i tidigare led X
9 Transport i senare led X
Eftersom försäljning av fysiska produkter inte
ingår i Ålandsbankens verksamhet blir den
här kategorin ej relevant för Ålandsbankens
verksamhet.
10 Bearbetning av sålda produkter X
Eftersom försäljning av fysiska produkter inte
ingår i Ålandsbankens verksamhet blir den
här kategorin ej relevant för Ålandsbankens
verksamhet.
11 Användning av sålda produkter X
Eftersom försäljning av fysiska produkter inte
ingår i Ålandsbankens verksamhet blir den
här kategorin ej relevant för Ålandsbankens
verksamhet.
12 Slutbehandling av sålda produkter X
Eftersom försäljning av fysiska produkter inte
ingår i Ålandsbankens verksamhet blir den
här kategorin ej relevant för Ålandsbankens
verksamhet.
13 Tillgångar som leasas i senare led X
Ålandsbanken är inte leasegivare och därför blir
den här kategorin ej relevant.
14 Franchiseavtal X
Ålandsbanken har ingen franchiseverksamhet,
och kategorin blir därför ej relevant för
Ålandsbankens verksamhet.
15 Investeringar X
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 119
Beräkningsmetoder och rapporteringsgränser för scope 3
Scope 3 för den egna operativa verksamheten, uppströms
Ålandsbanken har valt att fokusera på ett antal betydande katego-
rier i scope 3 nedströms enligt bedömningen i tabellen
Förteckning över kategorier för betydande växthusgasutsläpp inom
scope 3. Spendmetoden används för att beräkna utsläppen i de
relevanta kategorierna i scope 3 uppströms eftersom tillgången
till indata från leverantörer är ytterst begränsad. Beräkning av
CO
2
e-utsläpp avseende renoveringen av huvudkontoret i
Mariehamn baseras på en schablonuppskattning baserad på upp-
skattad mängd materialinköp.
För scope 3 kategori 15 används olika beräkningsmetoder för
att uppskatta växthusgasutsläppen för de olika områdena inom
kreditportföljen, Treasury samt placeringarna. Jämförbarhet för
utsläpp i scope 3 mellan olika år är fortfarande svårbedömd då
kvaliteten generellt är låg för scope 3-data och redovisning av
detta område inte inkluderar alla utsläpp. En stor variation finns i
omfattningen av rapporterade utsläppsdata mellan olika företag,
vilket gör att uppgifterna om exponeringarna inte är tillräckligt
exakta för att användas för jämförelse med andra banker.
Beräkningsmetod för växthusgasutsläpp
från kreditportföljen
Ålandsbankens ambition är att beräkna utsläppen från kredit-
givningen i enlighet med GHG-protokollet, vilket tillämpas i den
omfattning datakvaliteten för kreditstocken tillåter. Modellen
innehåller egna estimat och arbete med att förbättra och höja
datakvaliteten på beräkningarna är ständigt pågående. Vid för-
ändring i beräkningsmetoden omräknas tidigare perioders CO
2
e-
utsläpp retroaktivt enligt uppdaterad metod i den utsträckning
data är tillgänglig för den tidigare perioden. Där uppdaterade data
blivit tillgängliga först under senare rapporteringsperioder
används dessa även för tidigare år vid omräkningen. Tillgänglig
data för samtliga påverkansområden för kreditportföljen saknas,
varpå växthusgasutsläpp beräknas för kreditportföljens scope 1
och 2 nedströms ur dess eget perspektiv, men ej scope 3 ned-
ströms från kreditportföljens perspektiv. Intensitetsmåtten är
uträknade som ton koldioxekvivalenter dividerat med kredit-
portföljens volym som använts för beräkningen, i miljoner euro.
Bolåneportföljen
Beräkningarna för bolån utgår från de bolånekrediter där åtmins-
tone ett bostadsobjekt har ställts som säkerhet. I de fall flera
bostadssäkerheter finns kopplade till en kredit estimeras den pri-
mära bostaden. De krediter där ingen eller enbart andra typer av
säkerheter har ställts exkluderas från beräkningarna. För år 2024
har bolån till ett värde av 20 miljoner euro exkluderats från beräk-
ningarna. De beräknade utsläppen baseras på ett estimat av
bostadens energiförbrukning utgående från kvadratmeterstorlek
och energicertifikat, till den utsträckning data är tillgänglig.
Där data saknas tillämpas ett medelvärde. Ålandsbanken upp-
skattar att 20 procent av bolånestockens utsläppsberäkningar
motsvarar ett PCAF-datakvalitetsbetyg på nivå 3 medan övriga
80 procent motsvarar nivå 4. För att beräkna utsläppen för den
estimerade energiförbrukningen i bostäderna appliceras en
genomsnittlig utsläppsfaktor på energiförbrukningen.
Utsläppsfaktorn beräknas skilt för Finland respektive Sverige
samt för småhus och flerbostadshus. Den genomsnittliga
utsläppsfaktorn är en vägd medelfaktor för utsläppsfaktorer för
olika uppvärmningsmetoder viktade med respektive uppvärm-
ningsperiods andel av uppvärmningsmetoder för respektive
bostadstyp och land. Statistik på uppvärmningsmetoder för små-
hus och flervåningshus kommer från Statistikcentralen i Finland
samt Energimyndigheten i Sverige. De utsläppsfaktorer som
används hämtas från Association of Issuing Bodies, Motiva Oy och
Energiföretagen Sverige. För att beräkna Ålandsbankens finansie-
rade utsläpp appliceras LTV på de totala estimerade utsläppen.
Till följd av förbättringar i beräkningsmetoden används kreditens
faktiska LTV i första hand och där LTV saknas används volymvägt
medel-LTV för bolånestocken som estimat.
Företagskrediter
CO
2
e-utsläpp för företagskrediter baseras på branschvisa estimat
utgående från kreditvolym då tillgången till verklig utsläppsdata
för Ålandsbankens företagskunder i regel inte är tillgänglig.
Estimaten baseras på branschvisa offentligt publicerade genom-
snittliga emissionsfaktorer från Åland Index och Statistiska
Centralbyrån i Sverige samt den utestående kreditvolymen.
Med kreditvolym avses lånebelopp i balansräkningen per 31.12
för respektive år. På grund av att övergripande branschvisa emis-
sionsfaktorer tillämpas på samtliga kunder samt en viss osäkerhet
i informationen på branschtillhörighet för kunder bör de estime-
rade utsläppen från företagsportföljen ses som indikativa.
Placeringskrediter och privatkonsumtion
Utsläppen från placeringskrediter och övrig privatkonsumtion
bygger på estimat utgående från kreditvolym samt emissions-
faktorer. För placeringskrediter används genomsnittliga
emissionsfaktorer från Ålandsbankens fonder, och för privat-
konsumtion används emissionsfaktorn Åland Index.
Beräkningsmetod för utsläpp från placeringarna
I utsläppsberäkningarna för placeringar ingår aktier, obligationer,
fonder, fysiska fastigheter samt vindkraftverk. För placeringarnas
del har tillgångarna kassa, derivatkontrakt, företagscertifikat,
bostadsobjekt som saknar energicertifiering samt tomter exklu-
derats vid utsläppsberäkningar. Utsläppen i de investerade emit-
tenterna är ägarandelsviktade per innehav 31.12.2024. Utsläppen
för 2024 beräknas som ägd andel av respektive portföljbolags
rapporterade koldioxidutsläpp per 31.12.2023. I första hand har
rapporterade utsläppsdata använts och i andra hand estimerade
utsläppsdata. Intensitetsmåtten är uträknade som ton koldioxid-
ekvivalenter dividerat med placeringarnas volym som använts för
beräkningen, i miljoner euro.
Aktier och obligationer
I första hand används respektive företags rapporterade utsläpps-
data genom data från Bloomberg. I andra hand används estime-
rad data. Enheten är ton CO
2
e, och formeln för att beräkna expo-
neringen av företagens totala utsläpp är följande: Scope (1, 2 eller
3) per EVIC x marknadsvärdet på vår position. För estimat används
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 120
Bloomberg-estimat som är i linje med PCAF. Bloombergs estimat-
modell för scope 1, 2 och 3-utsläpp är estimat skapade med hjälp
av en maskininlärningsmetod.
Gällande våra aktie- och ränteplaceringar strävar vi efter att
använda bolagsrapporterade utsläppsdata i så stor utsträckning
som möjligt. Den data som bolagen officiellt rapporterat kan dock
i sin tur vara baserad på estimerade utsläppsberäkningar.
Bostadsfonden
Beräkningsmetoden för att beräkna utsläpp i bostadsfonden
baserar sig på insamlade energicertifikat. För att beräkna fondens
koldioxidutsläpp multipliceras varje energicertifikats E-tal och
kvadratmeter med en koefficient som är baserad på koldioxid-
utsläpp från el och fjärrvärme. Bostädernas energiförbrukning per
energiklass är ett snitt som baserar sig på energicertifikatens
E-tal. För att beräkna utsläppen för den estimerade energiför-
brukningen i bostäderna appliceras en genomsnittlig utsläpps-
faktor på energiförbrukningen. För Ålandsbanken Bostadsfond
har utsläppen endast beräknats inom ramen för scope 2. Under
2024 har utsläppsberäkningarna för Ålandsbanken Bostadsfonds
del förfinats, vilket har lett till omräknade historiska jämförelsetal,
vilket beskrivs i anknytning till tabellen.
Vindkraftsfonden
Beräkningsmetoden för att beräkna utsläpp för vindkraftsfonden
baseras på estimerade utsläpp som uppstår vid konstruktion av
vindkraftsparker, när vindkraftsparkerna är operationella samt
när de avvecklas. Detta baserat på vindkraftparkernas estimerade
totala utsläpp, under hela dess estimerade livslängd, vilka förde-
las ut baserat på tilldelningskvoter för de specifika faserna under
hela levnadsloppet. För Ålandsbanken Vindkraftfond har utsläpp
endast beräknats inom ramen för scope 3. Ålandsbanken
Vindkraftsfond Specialplaceringsfonds estimerade växthusgas-
utsläpp har inkluderats från och med 31.12.2024. Detta medförde
att även historiska jämförelsetal för basåret uppdaterades.
Beräkningsmetod för växthusgasutsläpp från
Treasuryportföljen
I utsläppsberäkningarna för Treasuryportföljen ingår kassa-
positioner i centralbanker och obligationer. Utsläppen i de inves-
terade emittenterna är ägarandelsviktade per de innehav som
Ålandsbanken innehade i sin Treasuryportfölj vid rapporterings-
tidpunkten. Utsläppsdata inhämtas från emittenternas års- och
hållbarhetsredovisning och omfattar scope 1, 2 och 3. I sådana fall
där data inte finns tillgängligt från emittenten har estimat använts.
Majoriteten av inhämtade utsläppsdata är uttryckt i ton kol dioxid-
ekvivalenter men i enstaka fall finns endast information om koldi-
oxidutsläpp att tillgå. Detta gäller för statsinnehav samt estimat
där man utgår ifrån ekonomiska aktivitetsbaserade utsläppsfak-
torer. För de emittenter där utsläppssiffror endast finns att tillgå
på koncernnivå har man justerat koncernens utsläppssiffror till
den emitterande entitetens andel enligt jämförelseprincipen.
Intensitetsmåtten är uträknade som ton koldioxekvivalenter
dividerat med innehavens volym som använts för beräkningen,
i miljoner euro.
Om en emittent reviderar sina utsläppssiffror för tidigare år,
görs motsvarande revidering i Treasurys utsläppsberäknings-
underlag för att utsläppssiffror ska vara jämförbara mellan
olika rapporteringstidpunkter.
För Treasurys företag finns det en större tillgång till offentligt
publicerad data, och här är enbart den del där information saknas
estimerad. Treasury har under 2024 uppdaterat beräkningsmeto-
derna för Treasuryportföljens utsläpp för att vara förenliga med
PCAF. De största förändringarna har skett i beräkningsmetoderna
för stater och kommuner samt framtagning av estimat
Beräknings förfarandet ser något olika ut beroende på tillgångs-
kategori. För företagsobligationer, säkerställda obligationer, obli-
gationer utgivna av finansiella institut och offentliga samfund
beräknas Ålandsbankens finansierade utsläpp genom att dividera
det utestående beloppet för innehavet med antingen EVIC om det
gäller ett publikt bolag eller med totalt eget kapital + skuld om det
gäller ett privat bolag. Då får man en tilldelningsfaktor som
multi pliceras med bolagets utsläpp för att räkna fram
Ålandsbankens andel av emittentens utsläpp.
För statsinnehav beräknas Ålandsbankens finansierade
utsläpp genom att dividera det utestående beloppet för inne-
havet med BNP justerat för köpkraftspariteter. Då får man en till-
delningsfaktor som multipliceras med statens utsläpp för att
räkna fram Ålandsbankens andel av emittentens utsläpp.
PCAF redogör inte för någon beräkningsmetod för kommuner,
så här har man anpassat beräkningsmetoden för statsinnehav att
tillämpas på kommuner. Detta anpassade beräkningsförfarande
används av Kuntarahoitus. För kommuner beräknas
Ålandsbankens finansierade utsläpp genom att dividera det ute-
stående beloppet med estimat av BNP justerat för köpkrafts-
pariteter på kommunal nivå. Denna tilldelningsfaktor multiplice-
ras därefter med kommunens utsläpp för att räkna fram
Ålandsbankens andel av kommunens utsläpp.
I de fall där utsläppsdata inte går att inhämta från publika
offentliga källor har Treasury framtagit estimat enligt PCAFs före-
slagna metod, där uppskattning sker på basen av ekonomiska
aktivitetsdata. Det innebär att man inhämtar en utsläppsfaktor för
sektorn per intäktsenhet och multiplicerar denna med emitten-
tens intäkter för vilken man gör uppskattningen. Ålandsbankens
andel av emittentens utsläpp beräknas genom att dividera det
utestående beloppet med emittentens totala eget kapital
plus skuld. Treasury arbetar kontinuerligt med att säkerställa
datakvaliteten och att utöka andelen verkliga utsläppsdata istäl-
let för att använda estimat. Det sker i takt med att standardi-
serade beräkningsmodeller utvecklas och emittenterna utvidgar
sin hållbarhetsrapportering.
Treasurys utsläppsrapportering baserar sig i huvudsak på
utsläppsdata inhämtat från emittenternas års- och hållbarhets-
redovisning, som ägarandelsviktas per de innehav som fanns i
Treasuryportföljen vid rapporteringstidpunkten. Det insamlade
utsläppsdata från års- och hållbarhetsredovisningar anses såle-
des vara tillförlitlig. Det finns dock en viss osäkerhetsfaktor i det
av bolagen rapporterade utsläppsdata, eftersom vi kan se stora
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 121
skillnader i utsläpp mellan bolag av samma storlek och med verk-
samhet i samma bransch. Detta kunde innebära att de bolag som
i dagsläget rapporterar väldigt låga utsläpp inte rapporterar på
alla sina utsläpp.
För flera av de emittenter som Treasury placerat i, finns
utsläppsdata endast tillgängligt på koncernnivå och därför har
man behövt justera utsläppssiffror till den emitterande entitetens
andel enligt jämförelseprincipen. Det innebär att koncernsiffror
har multiplicerats med den emitterande entitetens andel av kon-
cernens balansräkning. Denna justering kan innebära en inkorrekt
bild av den emitterande entitetens andel av de totala utsläppen.
I de fall där utsläppsdata inte går att inhämta från publika
offentliga källor har Treasury framtagit estimat enligt PCAFs före-
slagna metod, där uppskattning sker på basen av ekonomiska
aktivitetsdata. Det innebär att man inhämtar en utsläppsfaktor för
sektorn per intäktsenhet och multiplicerar denna med emitten-
tens intäkter för vilken man gör uppskattningen. Ålandsbankens
andel av emittentens utsläpp beräknas genom att dividera det
utestående beloppet med emittentens totala eget kapital plus
skuld. Utsläppsfaktorer för sektorer per intäktsenhet har i huvud-
sak inhämtats från IMF Climate Data Dashboard från 2018. I dessa
estimat finns en osäkerhetsfaktor eftersom utsläppsfaktorerna är
sex år gamla och de bygger på ett sorts sektormedeltal och behö-
ver nödvändigtvis inte alls motsvara de verkliga utsläppen för den
emittent som estimatet framtas för. I ett fall har en egen utsläpps-
faktor skapats utifrån utsläppsdata från bolag verksamma inom
samma sektor eftersom det var uppenbart att det estimat som
framtogs med hjälp av utsläppsfaktorn från IMF underskattade
utsläppen väsentligt.
Växthusgasintensitet baserad på nettointäkter
Upplysningskrav E1-7 – Växthusgasupptag och
begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras
genom koldioxidkrediter
Ålandsbanken ägnar sig inte åt växthusgasupptag i någon form.
Begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom
koldioxidkrediter tolkas i Ålandsbankens verksamhet som klimat-
kompensation, eller klimatfinansiering som Ålandsbanken
benämner det sedan byte av metod 2023. Ålandsbanken har de
senaste åren klimatfinansierat för den del av CO
2
e-utsläppen som
motsvarar den egna operativa verksamheten. Ålandsbanken kom-
mer att klimatfinansiera även för 2024 eftersom det är en viktig del
av strategin och metoden mot målsättningarna, men det är ännu
inte klart i vilket format denna klimatkompensation kommer att
ske. Ett beslut är dock taget att gå ifrån ton-mot-ton-metoden då
den metoden inte längre är helt pålitlig, och fokus är framöver
istället att få mesta klimatnytta av de pengar som investeras.
Beslut avseende 2024 förväntas tas under 2025.
Växthusgasintensitet per nettointäkt
ton CO
2
e/MEUR 2024 2023
Totala utsläpp
av växthusgaser
(platsbaserade)
per nettointäkt 12 978 13 003
Totala utsläpp
av växthusgaser
(marknadsbaserade)
per nettointäkt 12 978 13 002
Nettointäkter
1
MEUR 2024 2023
Nettointäkter som
används för att beräkna
växthusgasintensitet 216 202
Nettointäkter (övriga) 0 0
Nettointäkter totalt
(i finansiella rapporter) 216 202
1
Nettointäkter som används för att beräkna växthusgasintensitet kan kopplas till
koncernens resultaträkning och posten Intäkter sammanlagt.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 122
E2 Miljöföroreningar
Upplysningskrav E2-1 – Policyer relaterade
till miljöförorening
Placeringar
Ålandsbanken har ingen specifik policy för hantering av miljöföro-
reningar av vatten för kapitalförvaltningen. För placeringar gäller
policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut
och inom placerings- och försäkringsrådgivning (Hållbarhets-
riskpolicyn) som beskrivs i upplysningskrav E1-2 (se sidan: 105).
Hållbarhetsriskpolicyn syftar till att reglera Ålandsbankens
arbetsmetoder generellt för samtliga tillgångsslag för ansvarsfulla
placeringar och integrering av hållbarhetsrisker i investerings-
beslutsprocesser samt i placerings- och försäkringsrådgivningen
inom Ålandsbanken.
Hållbarhetsriskpolicyn inkluderar att identifiera hållbarhets-
risker, beakta indikatorer för huvudsakliga negativa konsekvenser
för hållbarhetsfaktorer och att säkerställa att portföljbolagen
efterlever normer och riktlinjer i FN:s Global Compact, FN:s
Guiding Principles on Business and Human Rights, ILO Core
Labour standards och OECD Guidelines for Multinational
Enterprises. Negativ påverkan för miljöförorening minskas genom
beaktande av hållbarhetsrisker och indikator nummer 8 för
huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer,
samt genom att efterlevnad enligt de internationella principerna
granskas och följs upp. Ålandsbankens inverkan avseende
föroreningar av vatten är identifierat nedströms i värdekedjan och
hantering av potentiella incidenter i portföljbolagen beskrivs
under åtgärder i E2-2.
Kreditportföljen
Under 2024 identifierade Ålandsbanken en väsentlig indirekt
negativ påverkan inom miljöföroreningar med inriktning på
ämnen som inger betänkligheter, nedströms i värdekedjan
genom kreditgivningen till företagskunder. Inom de flesta former
av tillverkning används det olika typer av komponenter, ämnen
och material som potentiellt kan innehålla ämnen som
inger betänkligheter.
Ålandsbanken har ingen specifik policy avseende miljö-
föroreningar genom ämnen som inger betänkligheter. Eftersom
inverkansområdet identifierades under 2024, har Ålandsbanken
ännu inte tagit fram någon specifik policy för utlåning till företag
med verksamheter där ämnen som inger betänkligheter används.
För att kunna utveckla inverkansområdet vidare, är nästa steg att
utveckla kunskap om hur inverkansområdet kan relateras till
Ålandsbankens utlåning. Eftersom inverkan identifierades under
räkenskapsåret 2024 nedströms i värdekedjan har Ålandsbanken
inte jobbat med frågorna avseende ersättning och minimering
av användning av ämnen som inger betänkligheter hos
företagskunder.
Upplysningskrav E2-2 – Åtgärder och resurser
relaterade till miljöförorening
Placeringar
Ålandsbankens investeringsstrategi är att investera i kvalitets-
bolag som är väl positionerade för att möta framtidens utma-
ningar inom hållbarhetsrelaterade inverkansområden. I samband
med den finansiella analysen av investeringsobjekt (aktier, obliga-
tioner eller fonder) analyseras de hållbarhetsrelaterade möjlig-
heterna samt riskerna som objektet kan stå inför. Ålandsbankens
metod för att granska att portföljbolagen upprätthåller en sådan
basnivå för undvikande av miljöföroreningar att allvarlig skadlig
påverkan undviks, är att identifiera förbrytelser mot OECD:s rikt-
linjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. Det här
är den löpande granskning som gjorts under det gångna räken-
skapsåret. Ålandsbanken Fondbolag screenar kvartalsvis via
tredje partsleverantören MSCI innehavens (modellportföljer,
UCITS-fonder och externa fonder som vi rekommenderar) efter-
levnad av principerna. I screeningen ingår bland annat utsläpp av
giftiga utsläpp i vatten, luft och mark och oljeutsläpp.
I det fall något av de befintliga bolagsinnehaven blir rödlistat
för brott mot dessa normer och riktlinjer, och inte visar föränd-
ringsvilja, kommer innehavet att avyttras senast inom en period
av 2 år efter att händelsen konstaterades. Dessa utgör grunden för
påverkansdialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga
brott mot dessa principer och riktlinje. Vår process vid upptäckta
förbrytelser är att förbrytelserna rapporteras till koncernens ESG-
kommitté som behandlar frågan och tar ställning till ifall det som
bolaget gör för att tillrättalägga saken är tillräcklig, om en påver-
kansdialog ska inledas eller om innehavet ska avvecklas.
Under räkenskapsåret 2024 har Ålandsbanken inte vidtagit
några nyckelåtgärder eller tillsatt betydande drifts- eller kapital-
utgifter specifikt för att arbeta med att motverka att
Väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Inverkan / Risk / Möjlighet
Positiv
inverkan
Negativ
inverkan Risk Möjlighet Identifierad plats i värdekedjan Policy
Miljöföroreningar av vatten X
Nedströms i värdekedjan via
kundernas placeringar Hållbarhetsriskpolicy
Ämnen som inger betänkligheter X
Nedströms i värdekedjan genom
kreditportföljens företagsutlåning
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 123
miljöföroreningar uppstår hos våra portföljbolag. Ålandsbankens
personal arbetar med placeringar som en del i den dagliga affärs-
verksamheten. Eftersom åtgärderna avser ett förebyggande
arbete som ingår i den dagliga verksamheten, har betydande
driftsutgifter eller kapitalutgifter för att genomföra en specifik
åtgärdsplan avseende nyckelåtgärder ej specificerats.
Ålandsbanken Fondbolag tar avstamp i arbetet med att ta
fram underlag till indikatorerna för huvudsakliga negativa konse-
kvenser för hållbarhetsfaktorer för att i framtiden kunna föra ett
riktat påverkansarbete. Vi planerar att rikta vårt miljörelaterade
påverkansarbete mot de bolag som har en väsentlig negativ
påverkan enligt indikator 7, 8 och 9 för att minska negativ påver-
kan. Indikator 8 mäter utsläpp till vatten och har således en direkt
koppling till vårt väsentliga påverkansområde, men indikatorn har
under året haft låg datatillgänglighet. Förväntan är att datatill-
gängligheten ökar inkommande år, men en generell tidsram för
vidare påverkansarbete är svår att definiera då detta är ett arbete
som sker löpande med olika bolag som har olika förutsättningar.
Kreditportföljen
Under räkenskapsåret 2024 har Ålandsbanken inte vidtagit några
nyckelåtgärder eller tillsatt betydande drifts- eller kapitalutgifter
för att kunna genomföra en åtgärdsplan avseende inverkans-
området ämnen som inger betänkligheter ur kreditgivnings-
perspektiv. Eftersom inverkansområdet nedströms i värdekedjan
identifierades under 2024 är nästa steg att skapa förståelse och
sakkunskap om området och dess koppling till Ålandsbankens
kreditgivning för att kunna vidta lämpliga åtgärder i framtiden.
Företagskunderna i Ålandsbankens kreditportfölj består till
största delen av icke-CSRD-företag med begränsade lagkrav att
rapportera hållbarhetsrelaterade data. Av den här anledningen är
tillgången på information om företagen begränsad. För att kunna
utveckla området, sätta mål och vidta åtgärder behövs det mera
kunskap om området.
Upplysningskrav E2-3 – Mål relaterade till
miljöföroreningar
Placeringar
Ålandsbanken har inget specifikt mål satt avseende miljö-
föroreningar. Ålandsbankens relaterade mål är att säkerställa att
brott mot internationella normer och riktlinjer inte kommer att
finnas i våra placeringsprodukter. Vårt mål är alltså att säkerställa
att den negativa påverkan vi kan identifiera genom vår screening
elimineras i våra placeringsprodukter inom detta område.
Detta mål följs upp internt kvartalsvis i rapportering till koncer-
nens ESG-kommitté. Målet följs även upp per produkt i SFDR-
efterhands rapporteringen där en hållbarhetsindikator anger
andel bolag i produkten som under rapporteringsåret haft för-
brytelser. Ålandsbanken har inte satt ett specifikt mål avseende
föroreningar av vatten. En orsak är att datakvaliteten och
-täckningen för indikator 8 (utsläpp till vatten) i redogörelse för
investeringsbesluts huvudsakliga negativa konsekvenser för håll-
barhetsfaktorer ännu är för låg för det ska vara möjligt att sätta
specifika mål. Det finns ytterligare frivilliga indikatorer för huvud-
sakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer för miljö-
föroreningar i luft, vatten och mark som Ålandsbanken Fondbolag
kan överväga att beakta när datatäckningen ökar.
Kreditportföljen
Ålandsbanken har ännu inte satt upp några specifika mål avse-
ende företagsutlåningens inverkan på miljöföroreningar med
ämnen som inger betänkligheter. Inverkansområdet identifiera-
des under 2024 och nästa steg är att skapa förståelse om områ-
det. Företagskunderna i Ålandsbankens kreditportfölj består till
största delen av företag som inte omfattas av CSRD-kraven på
rapportering och därmed har begränsad rapportering av hållbar-
hetsrelaterade data (icke-CSRD-företag). Av den här anledningen
är tillgången på information om företagen begränsad. För att
kunna utveckla området, sätta mål och vidta åtgärder behövs det
mera kunskap och förståelse om området, vilket kommer att ta tid.
Upplysningskrav E2–4 – Miljöförorening av luft,
vatten och mark
Placeringar
Ålandsbanken Fondbolag mäter och beaktar investerings-
objektens utsläpp till vatten via den obligatoriska indikatorn för
huvudsakliga negativa konsekvenser på hållbarhetsfaktorer num-
mer 8. Det finns ytterligare frivilliga indikatorer för huvudsakliga
negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer för miljöföro-
reningar i luft, vatten och mark som Ålandsbanken Fondbolag kan
börja tillämpa när datakvaliteten och täckningen ökar.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 124
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
Upplysningskrav E4-2 – Policyer för biologisk mångfald
och ekosystem
Placeringar
Ålandsbanken har ännu ingen specifik policy för biologisk mång-
fald och ekosystem för kapitalförvaltningen. För placeringar gäller
policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut
och inom placerings- och försäkringsrådgivning (Hållbarhets-
riskpolicyn) som beskrivs i upplysningskrav E1-2 (se sidan: 105).
Hållbarhetsriskpolicyn syftar till att generellt för samtliga till-
gångsslag reglera Ålandsbankens arbetsmetoder för ansvarsfulla
placeringar och integrering av hållbarhetsrisker i investerings-
beslutsprocesser samt i placerings- och försäkringsrådgivningen
inom Ålandsbanken.
Hållbarhetsriskpolicyn inkluderar att identifiera hållbarhets-
risker, beakta indikatorer för huvudsakliga negativa konsekvenser
för hållbarhetsfaktorer och att säkerställa att portföljbolagen
efterlever normer och riktlinjer i FN:s Global Compact, FN:s
Guiding Principles on Business and Human Rights, ILO Core
Labour standards och OECD Guidelines for Multinational
Enterprises. Negativ påverkan för biologisk mångfald och eko-
system i placeringsprodukterna minskas genom att
hållbarhetsrisker och indikator nummer 7 (Verksamhet som nega-
tivt påverkar områden med känslig biologisk mångfald) för huvud-
sakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktas
samt att efterlevnad enligt de internationella principerna gran-
skas och följs upp. Det finns dock inte ännu en specifik policy för
biologisk mångfald. Ålandsbanken har som prioriterad aktivitet
för placeringar att ta fram en strategi för biologisk mångfald under
verksamhetsåret 2025.
Kreditportföljen
Biologisk mångfald är ett utvecklingsområde där Ålandsbanken
har en resa att göra i att införskaffa kunskap och säkerställa
datakvalitet inom området. Ålandsbanken har identifierat inver-
kan nedströms i värdekedjan genom utlåningen till företags-
kunder och eftersom utvecklingsarbetet är i ett väldigt tidigt
skede saknas det en policy avseende hur biologisk mångfald och
ekosystem ska hanteras i utlåningsprocessen.
Eftersom inverkan inte ses i den egna operativa verksamheten
utan ses nedströms i värdekedjan genom företagsutlåning samt
kundernas placeringar, har Ålandsbanken ingen specifik policy för
att motverka avskogning, hållbarhet i haven eller hållbar
mark- och jordbruksmetoder eller för skydd av biologisk mångfald
och ekosystem som omfattar operativa anläggningar som ägs,
leasas eller förvaltas i eller nära ett område med känslig
biologisk mångfald.
Upplysningskrav E4-3 – Åtgärder och resurser för
biologisk mångfald och ekosystem
Placeringar
Ålandsbankens investeringsstrategi är att investera i kvalitets-
bolag som är väl positionerade för att möta framtidens utma-
ningar inom hållbarhetsrelaterade inverkansområden. I samband
med den finansiella analysen av investeringsobjekt (såsom aktier,
obligationer eller fonder) analyseras de hållbarhetsrelaterade
möjligheterna samt riskerna som objektet kan stå inför.
Ålandsbankens metod för löpande granskning under det gångna
räkenskapsåret är att granska att portföljbolagen upprätthåller en
sådan basnivå för skydd av biologisk mångfald att allvarlig skadlig
påverkan undviks, genom att identifiera förbrytelser mot OECD:s
riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact.
Fondbolaget screenar kvartalsvis via tredjepartsleverantören
MSCI innehavens (modellportföljer, UCITS-fonder och externa
fonder som vi rekommenderar) efterlevnad av principerna. I scre-
eningen ingår bland annat påverkan på biologisk mångfald och
utrotningshotade arter samt havsbaserad biologisk mångfald.
I det fall något av de befintliga innehaven blir rödlistat för brott
mot dessa normer och riktlinjer, och inte visar förändringsvilja,
kommer innehavet att avyttras senast inom en period av 2 år efter
att händelsen konstaterades. Dessa utgör grunden för påverkans-
dialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot
dessa principer och riktlinjer. Vår process vid upptäckta förbrytel-
ser är att förbrytelserna rapporteras till koncernens ESG-
kommitté som behandlar frågan och tar ställning till ifall det som
Väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Inverkan / Risk / Möjlighet
Positiv
inverkan
Negativ
inverkan Risk Möjlighet Identifierad plats i värdekedjan Policy
Direkta påverkansfaktorer som leder till
förlust av biologisk mångfald X
Nedströms i värdekedjan genom
kreditportföljens företagsutlåning
Direkta påverkansfaktorer som leder till
förlust av biologisk mångfald X
Nedströms i värdekedjan genom
kundernas placeringar Hållbarhetsriskpolicy
Konsekvenser för ekosystems omfattning
och tillstånd X
Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens
företagsutlåning
Konsekvenser för ekosystems omfattning
och tillstånd X
Nedströms i värdekedjan genom
kundernas placeringar Hållbarhetsriskpolicy
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 125
bolaget gör för att tillrättalägga saken är tillräcklig, om en
påverkans dialog ska inledas eller om innehavet ska avvecklas.
Ålandsbankens personal jobbar med placeringar som en del i
den dagliga affärsverksamheten. Eftersom åtgärderna avser ett
förebyggande arbete som ingår i den dagliga verksamheten, har
Ålandsbanken inte tillsatt betydande drifts- eller kapitalutgifter
för att genomföra en specifik åtgärdsplan för att arbeta med att
motverka negativ påverkan på biologisk mångfald och ekosystem
orsakad av våra portföljbolag.
Ålandsbanken Fondbolag tar avstamp i arbetet med att ta
fram underlag till indikatorerna för huvudsakliga negativa konse-
kvenser för hållbarhetsfaktorer för att i framtiden kunna föra ett
riktat påverkansarbete. Vi planerar att rikta vårt miljörelaterade
påverkansarbete mot de bolag som har en väsentlig negativ
påverkan enligt indikator 7, 8 och 9 för att minska negativ påver-
kan. Indikator 7 mäter verksamheter som negativt påverkar om rå-
den med känslig biologisk mångfald och har därmed en direkt
koppling till vårt väsentliga påverkansområde, men indikatorn har
under året haft låg datatillgänglighet. Förväntan är att datatill-
gängligheten ökar inkommande år, men en generell tidsram för
vidare påverkansarbete är svår att definiera då detta är ett arbete
som sker löpande med olika bolag som har olika förutsättningar.
Nyckelåtgärder som planeras i framtiden är att under 2025
utveckla en analys för att identifiera negativ inverkan inom bio-
logisk mångfald nedströms i värdekedjan genom placeringarna,
samt att skapa en policy avseende biologisk mångfald.
Kreditportföljen
Eftersom inverkan på biologisk mångfald och ekosystem genom
företagsutlåningen har identifierats relativt nyligen, har
Ålandsbanken inte vidtagit nyckelåtgärder eller tillsatt betydande
drifts- eller kapitalutgifter för att kunna genomföra åtgärder av se-
ende konsekvenser för ekosystemets omfattning och tillstånd
eller direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk
mångfald.
Ålandsbanken har identifierat en anknytning till biologisk
mångfald genom fokusområdet cirkulär ekonomi, där
Ålandsbankens har en arbetsplan där det pågår ett projekt för
att utöka kunskapen och på sikt kunna vidta relevanta åtgärder.
Arbetsplanen inom Cirkulär ekonomi har fokus på kredit-
givningen. Läs mer i kapitel E5 Resursanvändning och cirkulär
ekonomi på sidan 127.
Upplysningskrav E4-4 – Mål för biologisk mångfald
och ekosystem
Placeringarna
Ålandsbanken har inget specifikt mål för biologisk mångfald inom
kapitalförvaltningen. Ålandsbankens relaterade mål är att säker-
ställa att brott mot internationella normer och riktlinjer inte kom-
mer att finnas i våra placeringsprodukter. Vårt mål är alltså att
säkerställa att den negativa påverkan vi kan identifiera genom vår
screening elimineras i våra placeringsprodukter inom detta
område. Detta mål följs upp internt kvartalsvis i rapportering till
koncernens ESG-kommitté. Målet följs även upp per produkt i
SFDR-efterhandsrapporteringen där en hållbarhetsindikator
anger andel bolag i produkten som under rapporteringsåret
haft förbrytelser.
Ålandsbanken Fondbolag har inte satt ett specifikt mål avse-
ende negativ påverkan på biologisk mångfald. En orsak är att
datakvaliteten och -täckningen för den obligatoriska indikator 7
(verksamhet som negativt påverkar områden med känslig bio-
logisk mångfald) i redogörelse för investeringsbesluts huvudsak-
liga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer ännu är för låg
för det ska vara möjligt att sätta specifika mål. Det finns ytterligare
frivilliga indikatorer för huvudsakliga negativa konsekvenser för
hållbarhetsfaktorer med koppling till biologisk mångfald som
Ålandsbanken Fondbolag kan överväga att beakta när data-
täckningen ökar.
Ålandsbanken Fondbolag har inte satt ett specifikt kvantitativt
mål, men ett kvalitativt mål är att hela tiden minska den
negativa påverkan.
Kreditportföljen
Ålandsbanken har inte fastställt några specifika mätbara mål
avseende biologisk mångfald inom kreditgivningens företags-
utlåning. Eftersom arbetet inom biologisk mångfald är i ett väldigt
tidigt skede finns det inte mål eller mätetal på området.
Ålandsbanken anser att det är viktigt att utveckla kunskap och
efter det arbeta med konkreta mål för att kunna följa upp påver-
kan inom området i framtiden.
Upplysningskrav E4-5 – Mått på inverkningar
relaterade till förändringar i biologisk mångfald
och ekosystem
Placeringar
Ålandsbanken Fondbolag mäter och beaktar placeringsobjektens
påverkan på biologisk mångfald via den obligatoriska indikatorn
för huvudsakliga negativa konsekvenser på hållbarhetsfaktorer
nummer 7 (verksamhet som negativt påverkar områden med
känslig biologisk mångfald). Det finns ytterligare frivilliga indika-
torer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhets-
faktorer relaterade till biologisk mångfald i SFDR annex I tabell 2–3
som Ålandsbanken Fondbolag kan börja tillämpa när data-
kvaliteten och täckningen ökar.
Kreditportföljen
Ålandsbanken har identifierat inverkan nedströms i värdekedjan
genom kreditgivningen och dess företagsutlåning. För kredit-
portföljen finns det inga mått i nuläget.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 126
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Upplysningskrav E5–1 – Policyer för resursanvändning
och cirkulär ekonomi
Kreditportföljen
Ålandsbanken har identifierat en indirekt inverkan nedströms i
värdekedjan genom utlåningen till privat- och företagskunder.
Under 2023 identifierade Ålandsbanken cirkulär ekonomi med
inriktning på resurseffektivitet som ett andra målområde. Arbetet
kring cirkulär ekonomi har således satts i gång, med fokus inled-
ningsvis på kreditgivning. Eftersom cirkulär ekonomi är ett nytt
målområde för Ålandsbanken befinner vi oss i en utvecklingsfas
och för att utveckla inverkansområdet vidare behövs det kunskap
och kännedom om cirkulär ekonomi och hur det relaterar till
Ålandsbankens verksamhet. Eftersom utvecklingen inom områ-
det är i ett tidigt skede finns det ingen policy avseende cirkulär
ekonomi gällande kreditportföljens utlåning i nuläget, men det
finns en strukturerad arbetsplan för hur Ålandsbanken ska arbeta
med att ta fram mål för cirkulär ekonomi.
Treasuryportföljen
Treasury har ingen policy avseende resursanvändning eller cirku-
lär ekonomi. I Treasurys fall är resursanvändning och cirkulär eko-
nomi främst påtagligt i portföljen av företagsobligationer, där det
förekommer sektorer med stor resursanvändning, främst i form av
energianvändning och material. Här har Treasury identifierat en
väsentlig negativ inverkan inom resurseffektivitet. Dock har
Ålandsbanken tagit beslut om att avyttra denna portfölj i sin hel-
het inom angivna gränser för maximal förlust eller vänta att dessa
förfaller. Nya placeringar kommer således inte göras i dessa sek-
torer längre, och då behöver Treasury utvärdera hur och i vilken
omfattning resursanvändning och cirkulär ekonomi ska beaktas i
verksamheten och placeringsstrategin.
Placeringar
Ålandsbanken har ingen policy för avfall för kapitalförvaltningen.
För placeringar gäller policy för integrering av hållbarhetsrisker
inom investeringsbeslut och inom investerings- och försäkrings-
rådgivning (Hållbarhetsriskpolicyn) som beskrivs i upplysnings-
krav E1-2 (se sidan: 105). Hållbarhetsriskpolicyn syftar till att
reglera Ålandsbankens arbetsmetoder generellt för samtliga till-
gångsslag för ansvarsfulla placeringar och integrering av hållbar-
hetsrisker i investeringsbeslutsprocesser samt i placerings- och
försäkringsrådgivningen inom Ålandsbanken.
Policyn inkluderar att identifiera hållbarhetsrisker, beakta indi-
katorer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhets-
faktorer och att säkerställa att portföljbolagen efterlever normer
och riktlinjer i FN:s Global Compact, FN:s Guiding Principles on
Business and Human Rights, ILO Core Labour standards och OECD
Guidelines for Multinational Enterprises. Negativ påverkan av
avfall genom placeringsprodukterna minskas genom att hållbar-
hetsrisker och indikator nummer 9 för huvudsakliga negativa
konse kvenser för hållbarhetsfaktorer beaktas samt att efter-
levnad enligt de internationella principerna granskas och följs upp.
Det finns dock inte ännu en specifik policy för avfall.
Ålandsbankens inverkan ses nedströms i värdekedjan och håll-
barhetsriskpolicyn beaktar därför aktiviteter i förhållande till före-
tag nedströms i värdekedjan. Det här gör att hållbar anskaffning,
användning av förnybara resurser eller övergång från användning
av förnybara resurser inte blir relevant att ta upp explicit i policyn
eftersom policyn beaktar Ålandsbankens förhållande till andra
portföljbolag, inte den egna verksamheten.
Upplysningskrav E5-2 – Åtgärder och resurser för
resursanvändning och cirkulär ekonomi
Kreditportföljen
Under 2024 togs det fram en arbetsplan för cirkulär ekonomi avse-
ende kreditgivning, som sedan antogs av Hållbarhetskommittén.
Arbetsplanen är utformad efter både vad som rekommenderas
och krävs genom engagemanget och åtagandet att följa Principles
of Responsible Banking (PRB) -principerna. Enligt arbetsplanen
för cirkulär ekonomi är Ålandsbankens ambition att fastställa
Väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Inverkan / Risk / Möjlighet
Positiv
inverkan
Negativ
inverkan Risk Möjlighet Identifierad plats i värdekedjan Policy
Resursutflöden relaterade till produkter
och tjänster X
Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens
utlåning samt Treasuryportföljen
Resursinflöden, inklusive resursanvändning X
Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens
utlåning samt Treasuryportföljen
Avfall X
Nedströms i värdekedjan genom
kreditportföljens företagsutlåning
Avfall X
Nedströms i värdekedjan genom
kundernas placeringar Hållbarhetsriskpolicy
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 127
relevanta mätbara mål inom cirkulär ekonomi specifikt avseende
kreditgivningen i framtiden.
För att fastställa mätbara mål inom cirkulär ekonomi för
kredit givningen krävs det att vi först ökar kunskapsnivån och
utvecklar en god intern sakkunskap och kännedom om vad cirku-
lär ekonomi betyder och hur det specifikt kan kopplas till
Ålandsbankens kreditgivning. Det här ingår i det första steget i
arbetsplanen, och en konkret nyckelåtgärd under räkenskapsåret
2024 var att ordna en utbildning i cirkulär ekonomi för ledning och
andra centrala nyckelroller, främst inom kreditgivningen. Nästa
steg är att ta fram en baslinje för cirkulär ekonomi. Vidare är steg
tre att identifiera risker och möjligheter, för att sedan formulera
mål för Ålandsbanken som är direkt kopplade till cirkulär ekonomi.
Ålandsbanken arbetar med utvecklingen inom cirkulär eko-
nomi enligt den tidigare beskrivna arbetsplanen för cirkulär eko-
nomi. Ålandsbanken har inte tillsatt betydande drifts- eller
kapital utgifter för att genomföra åtgärdsplanen.
Treasuryportföljen
Treasury har inte vidtagit några åtgärder eller tillsatt betydande
drifts- eller kapitalutgifter för åtgärder inom resursanvändning
och cirkulär ekonomi. I Treasurys fall är resursanvändning och
cirkulär ekonomi främst påtagligt i portföljen av företagsobliga-
tioner, däribland det förekommer sektorer med stor resurs-
användning, främst i form av energianvändning och material.
Här har Treasury identifierat en väsentlig negativ påverkan inom
resurseffektivitet. Dock har Ålandsbanken tagit beslut om att
avyttra denna portfölj i sin helhet inom angivna gränser för maxi-
mal förlust eller vänta att dessa förfaller. Nya placeringar kommer
således inte göras i dessa sektorer längre, och då behöver
Ålandsbanken utvärdera hur och i vilken omfattning resurs-
användning och cirkulär ekonomi ska beaktas i dess verksamhet
och placeringsstrategi.
Placeringar
Ålandsbankens investeringsstrategi är att investera i
kvalitetsbolag som är väl positionerade för att möta framtidens
utmaningar inom hållbarhetsrelaterade inverkansområden.
I samband med den finansiella analysen av investeringsobjekt
(så som aktier, obligationer eller fonder) analyseras de hållbarhets-
relaterade möjligheterna samt riskerna som objektet kan stå inför.
Ålandsbankens metod för att granska att portföljbolagen upprätt-
håller en sådan basnivå för hantering av avfall att allvarlig skadlig
påverkan undviks, är att identifiera förbrytelser mot OECD:s rikt-
linjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. Det här
är den löpande granskning som har genomförts under 2024.
Fondbolaget screenar kvartalsvis via tredjepartsleverantören
MSCI innehavens (modellportföljer, UCITS-fonder och externa
fonder som vi rekommenderar) efterlevnad av principerna.
I det fall något av de befintliga innehaven blir rödlistat för brott
mot dessa normer och riktlinjer, och inte visar förändringsvilja,
kommer innehavet att avyttras senast inom en period av två år
efter att händelsen konstaterades. Dessa utgör grunden för påver-
kansdialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott
mot dessa principer och riktlinjer. Vår process vid upptäckta för-
brytelser är att förbrytelserna rapporteras till koncernens ESG-
kommitté som behandlar frågan och tar ställning till ifall det som
bolaget gör för att tillrättalägga saken är tillräcklig, om en påver-
kansdialog ska inledas eller om innehavet ska avvecklas.
Ålandsbankens personal jobbar med placeringar som en del i
den dagliga affärsverksamheten. Eftersom åtgärderna avser ett
förebyggande arbete som ingår i den dagliga verksamheten, har
Ålandsbanken Fondbolag under 2024 inte vidtagit några nyckel-
åtgärder eller tillsatt betydande drifts- eller kapitalutgifter
specifikt för att arbeta med en åtgärdsplan avseende nyckel-
åtgärder för att motverka negativ påverkan av avfall orsakad av
våra portföljbolag.
Ålandsbanken Fondbolag tar avstamp i arbetet med att ta
fram underlag till indikatorerna för huvudsakliga negativa konse-
kvenser för hållbarhetsfaktorer för att i framtiden kunna föra ett
riktat påverkansarbete. Vi planerar att rikta vårt miljörelaterade
påverkansarbete mot de bolag som har en väsentlig negativ
påverkan enligt indikator 7, 8 och 9 för att minska negativ påver-
kan. Indikator 9 mäter farligt avfall och radioaktivt avfall och har
därmed en direkt koppling till vårt väsentliga påverkansområde,
men indikatorn har under året haft låg datatillgänglighet.
Förväntan är att datatillgängligheten ökar inkommande år, men
en generell tidsram för vidare påverkansarbete är svår att defi-
niera då detta är ett arbete som sker löpande med olika bolag
som har olika förutsättningar.
Upplysningskrav E5–3 – Mål för resursanvändning och
cirkulär ekonomi
Kreditportföljen
Ålandsbanken har inget specifikt mål avseende cirkulär ekonomi
inom kreditgivningen. Cirkulär ekonomi är ett relativt komplicerat
sakområde, och den allmänna kännedomen om sakområdet
påverkas också av hur man arbetar i samhället i stort med frågan;
både genom lagstiftning och med andra incitament och fokus.
Eftersom Ålandsbankens kunder huvudsakligen är icke-CSRD-
företag med begränsad hållbarhetsrapportering finns det utma-
ningar i att få tag på relevant data. Arbetsplanen för cirkulär eko-
nomi, som beskrivs i upplysningskrav E5-2, syftar till att genom en
planerad arbetsprocess fastställa mål för cirkulär ekonomi.
Treasuryportföljen
Treasury har inte satt upp något specifikt mätbart mål för resurs-
användning eller cirkulär ekonomi och eftersom mål, policyer och
åtgärder saknas sker det i dagsläget ingen speciell uppföljning av
dem. Treasury har nyligen identifierat resurseffektivitet som ett
väsentligt negativt påverkansområde, men eftersom man tagit
beslut om att avyttra eller invänta förfall av dessa innehav, samt
avstå helt från att placera i dessa sektorer framöver, så behöver
Treasury bedöma hur och i vilken omfattning resursanvändning
och cirkulär ekonomi ska beaktas i sin verksamhet och placerings-
strategi. På grund av orsak som definierats ovan är varken ambi-
tionsnivå eller kvalitativa eller kvantitativa indikatorer
definierade.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 128
Placeringar
Ålandsbanken har inget specifikt mål avseende avfall för kapital-
förvaltningen. Ålandsbankens relaterade mål är att säkerställa att
brott mot internationella normer och riktlinjer inte kommer att
finnas i våra placeringsprodukter. Vårt mål är alltså att säkerställa
att den negativa påverkan vi kan identifiera genom vår screening
elimineras i våra placeringsprodukter inom detta område.
Detta mål följs upp internt kvartalsvis i rapportering till koncer-
nens ESG-kommitté. Målet följs även upp per produkt i SFDR-
efterhandsrapporteringen där en hållbarhetsindikator anger
andel bolag i produkten som under rapporteringsåret
haft förbrytelser.
Ålandsbanken Fondbolag har inte satt ett specifikt mål avse-
ende avfall. En orsak är att datakvaliteten och -täckningen för den
obligatoriska indikator 9 (farligt avfall och radioaktivt avfall) i
redogörelse för investeringsbesluts huvudsakliga negativa konse-
kvenser för hållbarhetsfaktorer ännu är för låg för att det ska vara
möjligt att sätta specifika mål. Det finns ytterligare frivilliga indika-
torer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhets-
faktorer med koppling till avfall som Fondbolaget kan överväga
att beakta när datatäckningen ökar.
Upplysningskrav E5-5 – Resursutflöden
Placeringar
Ålandsbanken mäter och beaktar investeringsobjektens påverkan
genom avfall via den obligatoriska indikatorn för huvudsakliga
negativa konsekvenser på hållbarhetsfaktorer nummer 9 (farligt
avfall och radioaktivt avfall). Det finns ytterligare frivilliga indika-
torer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhets-
faktorer relaterade till avfall i SFDR annex I tabell 2–3 som
Ålandsbanken Fondbolag kan börja tillämpa när datakvaliteten
och täckningen ökar.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 129
Östersjöprojektet, företagsspecifikt kapitel
Introduktion
Ålandsbanken har identifierat en möjlighet genom arbetet med
Östersjöprojektet, och de donationer som görs som en del av
samhällspåverkan med hjälp av kundernas insättningar på
Östersjökonton. Östersjöprojektet är Ålandsbankens initiativ för
att genom bidrag till olika aktörer uppmuntra människor att
utveckla idéer för att förbättra läget i Östersjön. Östersjöprojektet
startades 2014 och har sedan dess bidragit ekonomiskt för att
kunna förbättra Östersjöns välbefinnande. Östersjöprojektet
finansierar både vetenskaplig forskning och praktisk verksamhet
som upprätthåller den biologiska mångfalden.
Ålandsbankens koppling till Östersjön är en naturlig grund för
det hållbarhetsarbete som är en del av Ålandsbankens värde-
grund. Syftet med Östersjöprojektet är att arbeta för ett friskare
hav genom att finansiera utvecklingsidéer och öka medveten-
heten om Östersjöns tillstånd. Ålandsbanken strävar efter att öka
miljömedvetenheten via Östersjöprojektet, Östersjökontot och
Östersjökortet. Genom Östersjökontot ser vi också att de bidrag
som ges till Östersjön har en positiv miljöpåverkan. Med denna
utgångspunkt samt den goodwill som det medför är
Östersjöprojektet en av möjligheterna för Ålandsbanken, och en
viktig del i affärsstrategin.
Med Östersjöprojektet bidrar Ålandsbanken till FN:s globala
målsättningar 6 Rent vatten och sanitet för alla, 14 Hav och marina
resurser och 15 Ekosystem och biologisk mångfald. Genom
Östersjökontot och Östersjöprojektet bidrar Ålandsbanken och
dess kunder till att minska föroreningarna i Östersjön genom att
understöda företag och föreningar och erbjuda dem möjlighet att
få medel för att förverkliga sina idéer för ett friskare hav.
Policy för Östersjöprojektet
Östersjöprojektet är Ålandsbankens initiativ för att genom bidrag
till olika aktörer uppmuntra människor att utveckla idéer som kan
förbättra läget i Östersjön. Östersjöprojektets utdelningar styrs
inte av någon specifik policy men Ålandsbanken har ett inofficiellt
ramverk som styr godkännande för mottagande av ansökningar
och hantering av donationer. Bedömningen av de olika ansök-
ningarna görs av en professionell jury som genom diskussioner tar
beslut utifrån de individuella ansökningarna. Juryn tar beslut om
vem som beviljas finansiering och till vilket belopp. Bidraget beta-
las ut efter att projekten är slutförda och en slutrapport har
lämnats in.
Finansiering av olika projekt som bidrar till att förbättra läget i
Östersjön delas ut i fem olika kategorier och kan sökas av privat-
personer, företag, stiftelser samt forskningsprojekt som siktar
på konkreta resultat. Kategorierna presenteras nedan.
Östersjöprojektet finansierar både vetenskaplig forskning och
praktisk verksamhet vars utvecklingsprojekt är kopplat till
Östersjön. Den sökande behöver således inte vara en etablerad
aktör inom branschen. Projekten som får sin ansökan om finansie-
ring godkänd har två år på sig att förverkliga projekten efter bevil-
jad ansökan. Aktören ska då lämna in en slutrapport varpå de får
sitt bidrag utbetalat efter genomfört projektarbete.
Projekt konkreta kilogram
Projekt med en tydlig mätbar påverkan. Projekten måste inne-
hålla ett innovativt element, till exempel en produkt, metod,
lösning, affärsidé eller teknologi som är lovande eller fungerar
och är ny.
Projekt som involverar
Projekt med målet att förändra attityder eller beteenden, miljö-
utbildning, information, kommunikation eller liknande.
Projekt för lokalt vattenskydd
Projekt med ett tydligt lokalt fokus och som innehåller konkreta
element för vattenskydd (s.k. gräsrotsprojekt). Vi ser det som
meriterande om projektet involverar olika aktörer i området,
såsom näringslivet, skolor, föreningar, lokala myndigheter osv.,
och skapar nya samarbeten.
Juryns uppdrag riktat till barn och ungdomar
Syftet är att hitta en innovativ, ”utanför-boxen” lösning som får
människor att gå från ord till handling.
Digitala innovationer
Kategorin digitala innovationer främjar en hållbar livsstil, en håll-
bar industri och en hållbar livsmedelsmarknad som leder till en
hälsosammare miljö i Östersjön och dess kringliggande områden.
Med digital innovation menas att en innovation eller ett projekts
digitalisering medför ett mervärde som på annat sätt inte skulle
gå att uppnå.
Åtgärder och resurser avseende Östersjöprojektet
Östersjöprojektet delar årligen ut donationer till projekt som
främjar Östersjöns tillstånd. Dessa donationer är de nyckel-
åtgärder som vidtas inom Östersjöprojektet. De utvecklings-
projekt som Ålandsbankens finansierar inom Östersjöprojektet
är naturskydds- och miljöprojekt kopplade till förbättring av
Östersjöns tillstånd. Donationerna finansieras med hjälp av kun-
dernas depositioner på Östersjökonton, där en andel av räntan
går till Östersjöprojektet. Beloppet motsvarar upp till 0,2 procent
av insättningen på Östersjökontona.
Under 2024 var ansökan öppen mellan 1 januari och 29 febru-
ari och de företag eller privatpersoner som beviljades framtida
finansiering och presenterades i juni, listas nedan i tabellen under
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 130
Framåtblickande beviljade finansieringar. Under 2024 var bio-
diversitet och vattenkvalitet starkt delaktiga i årets finansierade
projekt. Projekten som får sin ansökan om finansiering godkänd
har två år på sig att förverkliga projekten efter beviljad ansökan.
Aktören ska då lämna in en slutrapport varpå de får sitt bidrag
utbetalat efter genomfört projektarbete. Eftersom bidragen
betalas ut efter avslutade projekt och inlämnade slutrapporter,
genomfördes ett antal utbetalningar under 2024 som listas nedan
i tabellen under rubriken Resultat – Projekt som kommit i mål
under 2024. Det finns även ett antal långsiktiga samarbetspartners
som erhåller stöd varje år, och dessa listas i stycket Långsiktiga
samarbetspartners här nedan. Fortsatt understöd av långsiktiga
partnerskap ger större genomslagskraft och långsiktighet till
arbetet med Östersjön.
Sammanfattning av Östersjöprojektet 2024
Projekten Belopp (EUR)
Framåtblickande beviljade finansieringar 2024 som ännu ej är utbetalade
10 aktörer beviljade framåtblickande finansiering som utbetalas efter avslutade projekt 304 000
Långvariga samarbetsparters där utbetalning skett 2024
BSAG – Projektet "Ett Levande Östersjön" fokuserar på att skydda Östersjöns biologiska mångfald genom att skapa marina skyddsområden. Östersjöprojektet har
varit med sedan starten 2019. Projektet fokuserar på att identifiera och bevara känsliga undervattensmiljöer, ofta i grunda kustvatten som ägs av privatpersoner,
för att bevara Östersjöns marinbiologiska mångfald. Ett viktigt pilotprojekt inom detta ramverk är skyddandet av ett 4800 hektar stort havsområde kring Gullkrona i
Skärgårdshavet, som är hem för flera nyckelarter som blåstång och blåmussla.
Under 2024 har projektet kommit i mål med att skydda ett område i Ingo skärgård vid Stora Fagerö, som ägs av Ingå församling. Området omfattar 262 hektar och är
särskilt viktigt för skyddet av ålgräsängar (Zostera marina), en nyckelart för Östersjöns ekosystem. Skyddsåtgärder inkluderar begränsningar av verksamheter som
muddring och utvinning av havssand för att bevara den känsliga havsbotten och motverka övergödning. 85 000
John Nurminens Stiftelse – Ålandsbanken understöder John Nurminen stiftelsens verksamhet som huvudsamarbetspartner. Under 2024 har de fokuserat på följande
områden:
• Förbättrat skyddet av vattenkvalitet i skogsbruket genom reningslösningar för vatten på skogsdräneringsområden
• Minskat fosforbelastningen från jordbruket genom spridning av gips på åkrar samt återvinning av gödselnäringsämnen
• Bekämpat förlusten av biologisk mångfald i Östersjön genom plantering av sjögräs
• Avlägsnat näringsämnen som redan finns i havet genom skörd och vidareförädling av vass
• Sökt lösningar för utsläpp från gödseltransporter genom lastning och lossning av gödseltransporter
• Förhindrat att skadliga ämnen når havet genom rening av kemikaliefartygens tanktvättvatten 80 000
Race For The Baltic (R4TB) – Minska näringsläckage i gödselproduktionen. Minska näringsläckage från jordbruksmark med hjälp av gips. Koordinera ett projekt inom
vasskörd och näringscirkulation. 50 000
Håll Skärgården Ren rf – Fadderskolprogrammet Pidä Saaristo Siistinä ry miljöpedagogiska modell inom Snygg Beach-programmet, där skolor och andra
fritidsgrupper kan engagera sig i att ta hand om sin närmiljö. Syftet med projektet är att rengöra stränder med hjälp av frivilliga samtidigt som data samlas in om
strändernas skick och nedskräpning. Utöver att organisera städevenemang strävar projektet efter att informera allmänheten om skräp, hur det sprids och dess
påverkan på miljön, samt om resultaten av städinsatserna. 30 000
Världsnaturfonden (WWF) – WWF påverkar havspolitiken i EU och Finland samt motverkar övergödning och kräver skydd av undervattensnaturen. De har
systematiskt jobbat för att upprätthålla och utbilda frivilliga oljebekämpningsteam som assisterar myndigheterna vid oljeolyckor. WWF verkar aktivt som expert för
att minska plastanvändningen och motverka nedskräpning i Östersjön. Fokus är även på att uppmuntra till hållbara matval och främja hållbart fiske. 25 000
Totalt, långvariga samarbetsparters där utbetalning skett 2024 270 000
Resultat 2024 – Projekten som har kommit i mål under 2024 och där en utbetalning har skett under 2024
Hailia – Projektet fokuserar på att utnyttja underutnyttjade fiskarter, som Östersjösill, inom livsmedelsproduktionen. Projektets mål är att ersätta importfisk med
inhemska alternativ och samtidigt minska näringsbelastningen i Östersjön. Syftet med projektet är att producera innovativa och hälsosamma fiskprodukter som
möter konsumenternas behov. I inledningsfasen möjliggör projektets avlägsnande av minst 5 miljoner kg alger från Östersjön årligen, och effekten ökar i takt med att
verksamheten växer. 60 000
P2X Solutions – Projektet utforskade skapandet av koldioxidsnåla hamnvärdekedjor i Östersjöregionen. Storskalig introduktion av e-bränslen i hamnområden kräver
en omfattande bedömning av hamnens infrastruktur. Vätgas och e-bränslen skulle också kunna användas för att driva energiintensiva hamnfordon. 60 000
Projekt Björkskär – Energibolaget OX2, Nemo Seafarms och Under Ytans gemensamma projekt. undersöker olika undervattensodlingsförhållanden och ytor, framför
allt för alger. Forskningen som sker på Björkskär bidrar till förståelsen för hur infrastrukturen i vindkraftsparker till havs skulle kunna användas för att öka den
biologiska mångfalden i Östersjön, och minska näringsbelastningen med hjälp av s.k. havsbruk. 70 000
Östersjöfilm som inspirerar unga människor att starta en maritim hobby. Filmprojektet Mitt Hav kommer att vara tillgänglig för skolbarn på streamingtjänsten
Koulukino. 32 000
Totalt utbetalat belopp avseende projekt som kommit i mål under 2024 222 000
Ovanstående listade utbetalningar samt periodiseringar under 2024 är de utgifter som Ålandsbanken huvudsakligen har avseende Östersjöprojektet. De är inte av en sådan karaktär att de kan definieras som
betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 131
Målet med Östersjöprojektet
Ålandsbankens syfte med Östersjöprojektet är att öka kännedom
och att skapa ett incitament för åtgärder genom att understöda
projekt som bidrar till Östersjöns välmående. Ålandsbanken har
inte något annat specifikt mätbart tidsbundet mål avseende
Östersjöprojektet.
Eftersom Östersjöprojektet till sin natur består av donationer
till andra aktörer, anser vi inte att det är lämpligt att för
Ålandsbankens del sätta upp mätbara mål avseende projektet,
utan bedömningarna görs från fall till fall utifrån de enskilda
ansökningarna. Målet är i sig att förverkliga andras ambitioner.
Dessa mål avseende Östersjöprojektet är uppsatta som en del av
Ålandsbankens frivilliga initiativ att driva Östersjöprojektet.
Syftet med ansökningarna för finansiering av utvecklings-
projekt avseende Östersjöprojektet bör hålla sig inom ramarna för
de fem olika ansökningskategorierna som är länkade till ett för-
bättringsarbete för Östersjön. Liksom beskrivet tidigare, har pro-
jekten som får sin ansökan om finansiering godkänd två år på sig
att förverkliga projekten efter beviljad ansökan. Aktören ska då
lämna in en slutrapport varpå de får sitt bidrag utbetalat efter
genomfört projektarbete. Uppföljningen består av denna inläm-
ning av slut rapport med påföljande utbetalning av de beviljade
medlen.
Det är även detta som används som mått för att bedöma resulta-
tet och ändamålsenligheten med projektet. Mätningen valideras
inte av något externt organ. Utbetalningarna som är genomförda
under 2024 listas i tabellen ovan.
Målet att öka kännedom kring Östersjöprojektet följs upp som
en del av Ålandsbankens kundundersökning. Uppföljning av
känne domen om Östersjöprojektet bland Ålandsbankens kunder
visar att premiumkunderna har en god kännedom om
Östersjöprojektet.
Kännedom om Östersjöprojektet bland
Premiumkunder
1
% 2024 2023
Affärsområde Finland
(AOF) 94 95
Affärsområde Åland
(AOÅ) 89 90
Affärsområde Sverige
(AOS) 87 78
1
Procentandelen motsvarar andelen av de som har svarat på kundundersökningen.
För 2024 var svarsfrekvensen 18 procent i Finland, 14 procent på Åland och 13
procent i Sverige. Svarsfrekvensen för 2023 saknas. Mätningen valideras inte av
något externt organ.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 132
Social Hållbarhet
S1 Den egna arbetskraften
Upplysningskrav S1-1 – Policyer för den
egna arbetskraften
Ålandsbanken är verksam på Åland, i Finland och i Sverige, och
följer lokal lagstiftning. Eftersom Sverige och Finland har införlivat
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna liksom
även annat skydd för arbetstagare, följs dessa genom
lagefterlevnad. Ålandsbanken har även upprättat flertalet policyer
avseende den egna arbetskraften och utreder till vilken grad de är
förenliga med FN:s vägledande principer för företag och mänsk-
liga rättigheter. Ämnena människohandel, tvångsarbete och barn-
arbete tas inte uttryckligen upp i några policyer för den egna
arbetskraften men anses undvikas genom efterlevandet av lag.
Policy för etiskt uppförande
Ålandsbankens policy för etiskt uppförande syftar till att fastställa
etiska normer och förhållningssätt som ska gälla vid all av
Ålandsbanken bedriven verksamhet och som ska verka för att ett
högt förtroende upprätthålls för Ålandsbanken. Genom att fast-
ställa grundläggande riktlinjer för etiskt uppförande vill
Ålandsbanken säkerställa att Ålandsbankens agerande håller en
hög etisk nivå som följer externa lagar och regler samt god sed på
den finansiella marknaden. Policyn beskrivs närmare i upplys-
ningskrav G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företags-
kultur. Då policyn är upprättad i linje med lagkrav i Finland och
Sverige, som har införlivat FN:s allmänna förklaring om de mänsk-
liga rättigheterna, bedöms den vara förenlig med internationellt
erkända normer avseende mänskliga rättigheter.
Code of Conduct
I koncernens Code of Conduct beskriver vi hur vi omfattar mänsk-
liga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för före-
tag och mänskliga rättigheter för att trygga lika värde och frihet
för alla. Läs mer om Ålandsbankens Code of Conduct i kapitel G1
Ansvarsfullt företagande.
Policy för jämställdhet och mångfald
Ålandsbanken har en koncerngemensam policy avseende jäm-
ställdhet och mångfald som täcker alla anställda, inklusive del-
tids- och visstidsanställda samt inhyrd arbetskraft vars uppgifter
är snarlika de anställdas. Syftet med policyn är att reglera hur
Väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Inverkan / Risk / Möjlighet
Positiv
inverkan
Negativ
inverkan Risk Möjlighet
Identifierad plats i
värdekedjan Policy
Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete X
Den egna operativa
verksamheten
Policy för jämställdhet och mångfald,
Policy för etiskt uppförande,
Code of Conduct, Ersättningspolicy
Utbildning och kompetensutveckling X X X
Den egna operativa
verksamheten
Riktlinje för kunskap och kompetens,
Riktlinje gällande lärande och kompetens
Kollektivförhandlingar, inbegripet andelen
arbetstagare som omfattas av kollektiv avtal X
Den egna operativa
verksamheten Reglerat i kollektivavtal
Föreningsfrihet, förekomsten av föreningsråd
och arbetstagarens rätt till information, samråd
och deltagande X
Den egna operativa
verksamheten Reglerat i lag
Hälsa och säkerhet med inriktning mot stress X X X
Den egna operativa
verksamheten Riktlinjen för arbetsmiljö
Arbetstid X X
Den egna operativa
verksamheten Reglerat i lag
Trygg anställning X
Den egna operativa
verksamheten Reglerat i lag
AI kan ta över vissa arbetsuppgifter X
Den egna operativa
verksamheten AI-direktiv
Ålandsbanken inkluderar hela personalen, således både sina anställda och medarbetare i form av konsulter, i kapitel S1 Den egna arbetskraften. I de fall olika villkor förekommer, specificeras det i texten.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 133
jämställdhet och mångfald ska bedrivas inom Ålandsbanken för
att skapa en inkluderande arbetskultur där olikheter ses som en
tillgång och säkerställa att banken är en attraktiv arbetsgivare.
Målet med policyn är att ta bort alla hinder som bidrar till att med-
arbetare inte har möjlighet att utnyttja sin fulla potential och att
alla anställda ska ha lika möjligheter till en framgångsrik karriär
inom Ålandsbanken oberoende av kön, ålder, etniskt ursprung,
språk, sexuell läggning, religion eller trosuppfattning, åsikt, poli-
tisk åskådning, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden,
hälsotillstånd eller funktionsvariation. Ålandsbanken gör dock
inte några särskilda åtaganden i sina policyer avseende grupper
som är särskilt sårbara i den egna arbetskraften.
Policyn betonar respekt och värdighet för alla medarbetare,
likabehandling vid rekrytering, och lika lön för lika arbete.
Policyn grundar sig i lagkrav om samarbete i Sverige och Finland
och inkluderar en riktlinje för att hantera diskriminering och
trakasserier.
Vd tillsammans med affärsområdesdirektörer och stabschefer
ansvarar för hur verksamheten ska planeras, ledas och följas upp
samt säkerställa att lagkraven, i varje geografiskt område, efter-
följs och att målen uppfylls. I Finland och i Sverige har varje
arbetsgivare en allmän skyldighet att främja jämställdheten på ett
målinriktat och planmässigt sätt. Arbetsgivaren ska ha en hand-
lingsplan och strategier för de åtgärder som behövs för att främja
likabehandling. Främjandeåtgärderna och deras genomslagskraft
ska behandlas i samråd med personalen eller dess företrädare.
Anställda uppmuntras att rapportera eventuella oegentligheter,
som sedan utreds och åtgärdas enligt fastställda rutiner.
Uppföljning sker även genom medarbetarsamtal och medarbetar-
dialog för att i ett tidigt skede fånga upp eventuella risker eller
möjligheter. Diskriminering förebyggs även genom verktyg för
arbetsmiljöanmälan, arbetsvärdering, lönekartläggning och löne-
revision. Policyn finns internt på intranätet för att alla anställda
ska ha tillgång till den, vilket är viktigt eftersom alla anställda
gemensamt har ett ansvar att efterleva policyn.
Ersättningspolicy
Ålandsbanken har en koncerngemensam ersättningspolicy som
tillämpas på ersättningar till samtliga anställda inklusive styrelse-
medlemmar i Ålandsbanken. Policyn tillämpas inte på provisions-
ersättningar som saknar koppling till sådana framtida riskå-
taganden som kan komma att påverka Ålandsbankens resultat
eller balansräkning. Syftet med ersättningspolicyn är att fastställa
de principer som ska gälla för ersättning till anställda i
Ålandsbanken. Ersättningspolicyn utgör ett minimikrav för samt-
liga i koncernbolaget. Styrelsen ska ompröva och fastställa denna
policy årligen.
Riktlinje för kunskap och kompetens
Ålandsbanken exklusive Crosskey säkerställer att den egna
arbetskraften har rätt kunskap och kompetens för att korrekt
kunna fullgöra sina arbetsuppgifter och uppdrag i enlighet med
rådande externa regelverk, vilket tydliggörs i riktlinjen för kunskap
och kompetens som är tillämpbar för alla anställda, inklusive del-
tids- och visstidsanställda samt inhyrd arbetskraft vars arbets-
uppgifter är snarlika de anställdas. Målet med riktlinjen är att hela
den egna arbetskraften ska ha rätt förutsättningar för att möta
kraven i sin befattning.
Affärsområdescheferna och stabscheferna har det övergri-
pande ansvaret för att de anställda har tillräcklig kunskap och
kompetens för att fullgöra sina skyldigheter. Ålandsbankens
svenska filial har en anslutning till Swedsec Licensering Ab och
åtar sig därmed att följa det av Swedsec uppsatta regelverk vars
syfte är att säkerställa höga kunskaper, regelefterlevnad och god
etik hos anställda på finansmarknaden. Avseende bankverksam-
heten på Åland och i Finland, ställs krav på att anställda som arbe-
tar med uppgifter i anslutning till investeringstjänster ska ha en
relevant APV-examen, vilket tillhandahålls via Finans Finland rf.
Ålandsbanken har publicerat riktlinjen internt på intranätet.
Riktlinje gällande lärande och kompetens
Ålandsbanken har en koncerngemensam riktlinje avseende
lärande och kompetens som tydliggör hur Ålandsbanken arbetar
med och säkerställer möjlighet för den egna arbetskraftens
lärande och utveckling i syfte att skapa goda förutsättningar för
verksamhetens utveckling. Syftet med riktlinjen är att hela den
egna arbetskraften ska ha rätt förutsättningar för att möta kraven
i sin befattning samt att alla anställda ska ha möjlighet till utveck-
ling och lärande i arbetet. Riktlinjen gällande kunskap och kompe-
tens är tillämpbar för alla anställda, inklusive deltids- och visstids-
anställda samt inhyrd arbetskraft vars arbetsuppgifter är snarlika
de anställdas. Ledning och affärsområdeschefer ansvarar för stra-
tegier avseende lärande och kompetens. Arbetsgivaren har i och
med riktlinjen strategier för att främja anställdas utveckling och
lärande. De främjande åtgärderna och deras genomslagskraft ska
behandlas i samråd med personalen eller dess företrädare.
Ålandsbanken har publicerat riktlinjen internt på intranätet för att
den ska vara tillgänglig för de anställda.
AI-direktiv
Inom Crosskey finns ett AI-direktiv som syftar till att fastställa rikt-
linjer för etisk och ansvarsfull användning av AI. Direktivet beskri-
ver principer för att säkerställa att AI används på ett sätt som
överensstämmer med våra värderingar och beskriver möjligheter
att förbättra bolagets produkter, tjänster och drift på ett ansvar-
fullt och etiskt sätt. Inom Ålandsbanken saknas i dagsläget en
policy inom området. Direktivet omfattar alla anställda, inklusive
del- och visstidsanställda samt inhyrd arbetskraft vars uppgifter
är snarlika de anställda på Crosskey. Möjligheterna med AI
påverkar kunder, samarbetspartners och samhället i stort.
Affärsområdes chefer och vd ansvarar för verksamheten och ska
planera, leda och följa upp för att säkerställa att direktiv efterföljs
och våra mål uppfylls. Anställda ansvarar för att de använder AI på
ett ansvarsfullt sätt. Arbetsgivaren har i och med direktivet strate-
gier för att främja användandet av AI. De främjande åtgärderna
och deras genomslagskraft ska behandlas i samråd med persona-
len eller dess företrädare. Crosskey har publicerat direktivet
internt på intranätet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 134
Arbetsvillkor reglerade i lag samt kollektivavtal
Ett antal områden som är väsentliga avseende den egna arbets-
kraften regleras inom Ålandsbankens geografiska verksamhets-
område i lag, och det finns av den anledningen inte några
specifika policyer, utan snarare hänvisningar till lagar och
annan reglerad dokumentation, såsom kollektivavtal och
samarbetsavtal.
Inom Ålandsbanken regleras anställningstrygghet och arbets-
tid, liksom föreningsfrihet i enlighet med Finlands och Sveriges
lag. Ålandsbanken tillämpar kollektivavtal för samtliga anställda,
inklusive del- och visstidsanställda, för att trygga sunda arbetsför-
hållanden vad gäller samtliga arbetsvillkor, inklusive arbetstid och
rätt ersättning för arbetad tid. Konsulter omfattas dock inte av
kollektivavtalen. Kollektivavtalsförhandlingar sker mellan respek-
tive arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer för
Ålandsbanken. Förhandlingar som enligt kollektivavtal kan för-
handlas lokalt sker mellan arbetsgivaren och utsedda arbetsta-
garrepresentanter. Detta säkerställer att anställdas intressen
bevakas och tillgodoses vid förhandling. Kollektivavtal omfattar
samtliga förhandlingar som reglerar anställningsvillkor för
anställda i koncernen på samtliga geografiska områden. Till detta
hör samarbetsavtal vilket säkerställer att anställdas intressen
bevakas och tillgodoses vid förändrings- och utvecklingsarbete.
Samarbetet mellan arbetsgivare och anställda sker genom av
anställda utsedda arbetstagarrepresentanter på samtliga geo-
grafiska områden. HR-organisationen ansvarar för att kollektiv-
avtal och samarbete följs och genomförs på korrekt sätt, medan
vd är ytterst ansvarig. Vid förhandling av lokala avtal i enlighet
med kollektivavtalet beaktas arbetstagar- och arbetsgivar-
intressen genom de utsedda företrädarna. Information om
kollektiv avtal och hur organisationen arbetar kring dessa frågor
finns tillgängliga för anställda på intranätet. Kollektivavtal är
tillgängliga externt.
Riktlinje för arbetsmiljö
Inom Ålandsbanken finns en riktlinje för arbetsmiljö som syftar till
att reglera och tydliggöra hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i
Ålandsbanken. Arbetsmiljö omfattar alla faktorer och förhållan-
den på en arbetsplats som påverkar de anställdas hälsa och
säkerhet. Riktlinjen inkluderar därmed förebyggande av arbets-
platsolyckor. Det övergripande målet med arbetsmiljöarbetet är
att på ett systematiskt sätt främja friskfaktorer och förebygga
risker på arbetet. Arbetet omfattar såväl den fysiska som den
sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Riktlinjen omfattar alla
anställda, inklusive del- och visstidsanställda, dock ej konsulter.
Den kompletteras även av en riktlinje för distansarbete som regle-
rar hur anställda, ej konsulter, har möjlighet att ha en större egen
påverkan på sin arbetsmiljö och syftet är att främja en bättre
balans mellan arbete och fritid. Alla anställda förväntas aktivt
bidra positivt till arbetsklimatet, följa uppsatta rutiner och vara
uppmärksamma på brister i arbetsmiljön eller kollegor som inte
verkar må bra och chefen ansvarar för att ha kännedom om ruti-
ner och processer samt att vara proaktiva. HR ansvar för att rikt-
linjen följs och genomförs på korrekt sätt. Arbetsgivaren har inom
riktlinjen strategier för att främja anställdas hälsa och arbetsmiljö.
De tas fram i samråd med de anställda eller dess företrädare.
Ålandsbanken har publicerat riktlinjen internt på intranätet för att
vara tillgänglig för personalen.
Upplysningskrav S1-2: Rutiner för kontakter med den
egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter
angående inverkningar
Det lagstadgade samarbetet säkerställer att anställdas perspektiv
beaktas i olika samarbetsorgan, såsom samarbetsdelegation,
lönekommitté och arbetsmiljökommitté. Anställda utser repre-
sentanter som deltar i dessa organ. Anställda utser företrädare
som representerar dem vilket är den primära kontakten mellan
arbetsgivare och anställda. Konsulter företräds dock inte av de
anställdas utsedda företrädare.
Kontakten med representanter sker så tidigt som möjligt vid
frågor som rör arbetsmiljö, anställning och organisering. HR
ansvarar för kontakten med arbetstagarrepresentanterna, medan
ledningsgruppen ansvarar för att beslut verkställs med hänsyn till
olika perspektiv.
Samarbetet följer samarbetslagen och omfattar även policyer
och handlingsplaner för mångfald, jämställdhet, trakasserier och
mobbning samt koncernens Code of Conduct som omfattar
mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för
företag och mänskliga rättigheter. Globala ramavtal med arbets-
tagarrepresentanter avseende den egna arbetskraften är inte
relevant för Ålandsbanken då verksamheten är begränsad till
Åland, Finland och Sverige. Arbetsgivaren för en löpande dialog
med arbetstagarrepresentanterna kring sammansättningen i
olika samarbetsorgan och hur processerna ska säkerställa att
arbetstagarnas perspektiv beaktas. I enlighet med samarbets-
lagen fastställs även hur samarbetet ska ske och vilka frågor som
ska omfattas. Utöver det genomför arbetsgivaren löpande indivi-
duella medarbetarsamtal samt medarbetarundersökningar där
medarbetare kan ge sin syn på olika områden och situationer.
Genom denna dialog förväntar sig Ålandsbanken att fånga upp
synpunkter och få en bild av de anställdas perspektiv, inklusive de
personer som skulle kunna löpa risk för att drabbas av inverk-
ningar. HR ansvarar för att driva särskilda frågor vidare och led-
ningsgruppen ansvarar för beslut som verkställs och att dessa
beaktar olika perspektiv.
Utbildning och kompetensutveckling
I årliga prestations- och utvecklingssamtal mellan anställda och
närmaste chef upptas och dokumenteras den anställdes mål och
utveckling avseende kompetensutveckling. Individuella samtal
mellan den anställda och närmaste chef i syfte att bland annat
säkerställa tillräcklig kompetens och utveckling sker minst månat-
ligen. Arbetsgivaren informerar om processer för lärande och
utveckling för nyanställda medarbetare och löpande under
anställningen genom bland annat information på intranätet.
Utöver det genomför arbetsgivaren löpande medarbetarunder-
sökningar där medarbetare kan ge sin syn på sin egen kompetens-
utveckling och anonymt föra dialog med arbetsgivaren.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 135
Kontakten med representanter genom samarbetsdelegationen
avseende frågor rörande utbildning och kompetensutveckling
sker minst årligen. HR ansvarar för kontakten med arbetstagar-
representanterna, medan ledningsgruppen ansvarar för att beslut
verkställs med hänsyn till olika perspektiv. Chefer ansvarar för att
prestations- och utvecklingssamtal samt individuella samtal hålls
och bedömer behovet av individuell utveckling. Hanteringen av
processer kring kompetensutveckling omfattas av upprättade
policyer och riktlinjer som säkerställer lika möjligheter till kompe-
tensutveckling och karriärutveckling för alla anställda. Genom
årlig statistik följer arbetsgivaren genomförda kompetenshöjande
insatser med beaktande av kön med avsikt att minimera risk för
ojämställdhet inom området.
Kollektivförhandlingar
Ålandsbanken tillämpar kollektivavtal och kollektivavtalsförhand-
lingar sker mellan respektive arbetsgivarorganisationer och
arbetstagarorganisationer. Förhandlingar som enligt kollektiv-
avtal kan förhandlas lokalt sker mellan arbetsgivaren och utsedda
arbetstagarrepresentanter. Detta säkerställer att anställdas
intressen bevakas och tillgodoses vid förhandling. Kollektivavtal
omfattar samtliga förhandlingar som reglerar anställningsvillkor
för anställda i koncernen på samtliga geografiska områden.
Anställda utser företrädare som representerar dem vilket är den
primära kontakten mellan arbetsgivare och anställda. Konsulter
företräds inte av de anställdas utsedda företrädare.
Upplysningskrav S1-3 – Rutiner för att gottgöra för
negativa inverkningar och kanaler genom vilka de
egna arbetstagarna kan uppmärksamma problem
Ålandsbanken har inga specifikt uppsatta rutiner avseende gott-
görelse men arbetar i enlighet med lag. Ålandsbanken har imple-
menterat flera system och verktyg för att säkerställa ett tryggt
och inkluderande arbetsklimat. Detta inkluderar lagstadgade
samarbetsorgan som arbetarskydd, lönekommitté och arbets-
miljökommitté, vilka utgör kanaler för uppmärksammande av
eventuella problem. I Ålandsbanken finns även en riktlinje för
arbetsmiljö som beskrivs närmare i kapitel S1-1. Det övergripande
målet med arbetsmiljöarbetet är att på ett systematiskt sätt
främja friskfaktorer och förebygga risker på arbetet. Arbetet
omfattar såväl den fysiska som den sociala och organisatoriska
arbetsmiljön. Företagshälsovården, som upprätthålls av en tredje
part, fungerar som en oberoende kanal för anställda att rappor-
tera situationer som kräver åtgärder. Vi har löpande medarbetar-
samtal med anställda, vilket ej omfattar konsulter, som tar frågor
vidare till rätt forum för vidare hantering i syfte att undvika att
liknande problem uppstår och därmed utveckla våra rutiner.
Vår medarbetarundersökning, som omfattar anställda men ej
konsulter, fångar löpande upp frågor som fångar upp frågor kring
arbetssituation exempelvis stress, mobbing och trakasserier samt
frågor kring fysisk arbetsmiljö, som dels diskuteras på medarbe-
tarnivå och sedan redovisas och följs upp i olika samarbets- och
beslutande organ i syfte att undvika att liknande problem uppstår
och därmed utveckla våra rutiner. Samarbetsorgan och personal-
representanter fungerar som kanaler för de anställda för att
belysa behov. Vi utför ingen systematisk utvärdering av våra
kanaler för samarbete för gottgörelser, men utifrån uppkomna
situationer arbetar vi med ständiga förbättringar för utveckling av
våra rutiner.
Ålandsbanken har ett incidentrapporteringssystem för sina
anställda och koncernen ett visselblåsningssystem tillgängligt för
hela arbetskraften, som hanteras av extern part för att säkerställa
opartiskhet. Skydd för arbetstagarrepresentanter och vissel-
blåsare regleras i företagets riktlinjer, samarbetslag och kollektiv-
avtal. Visselblåsningssystemet redogörs för i G1-1 där
Ålandsbankens riktlinje för visselblåsning beskrivs. HR ansvarar
för att säkerställa att de anställda är informerade om dessa kana-
ler och följer upp de frågor som uppkommer genom medarbetar-
undersökningar och andra system. Informationen om dessa pro-
cesser finns tillgänglig på intranätet, och HR arbetar nära med
företagshälsovården och personalrepresentanter för att fånga
upp och hantera eventuella problem.
Upplysningskrav S1-4 – Åtgärder avseende väsentliga
inverkningar på den egna arbetskraften och strategier
för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de
väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbets-
kraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Ålandsbanken har under 2024 vidtagit nedanstående åtgärder för
att hantera de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som
har identifierats avseende den egna arbetskraften. Avseende det
här området är åtgärderna ofta av en fortlöpande och förebyg-
gande karaktär, för att upprätthålla en grundnivå och säkerställa
att negativa incidenter undviks.
Löpande aktiviteter under året avseende
reglerade områden
Ålandsbanken regleras i flertalet av de väsentliga inverkans-
områdena av lagar och kollektivavtal, och dessa har underhållits
löpande under 2024. Kollektivavtal och lagstiftning som reglerar
kollektivförhandlingar, föreningsfrihet, arbetstid och arbetstrygg-
het har funnits på plats under 2024 liksom även tidigare år.
Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete
Under år 2024 har Ålandsbanken implementerat ett nytt arbets-
värderingssystem för att säkerställa rättvisa och jämlika löner och
Crosskey är i uppstarten att implementera samma system.
Arbetet med arbetsvärdering främjar att säkerställa de anställdas
likabehandling inom ramen för krav för roller. Det nyligen imple-
menterade arbetsvärderingssystemet omfattar anställda i
Ålandsbanken men hanterar ej konsulter.
Koncernen arbetar systematiskt med att genomföra lönekart-
läggningar, upprätta handlingsplaner och genomföra lönerevi-
sioner för att trygga att Ålandsbanken är en jämställd och attrak-
tiv arbetsgivare. Lönekartläggning och lönerevision är ett
lagstadgat systematiskt verktyg för eventuella åtgärder och
omfattar koncernens samtliga anställda. Den systematiska löne-
kartläggningen regleras även i kollektivavtalet. Resultatet av den
systematiska hanteringen av lönekartläggning och lönerevision
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 136
ger oss en bild av eventuella oskäliga skillnader kopplat till lön och
jämställdhet. Med det som bas upprättas handlingsplaner för att
kunna rätta till eventuella skillnader. Kontrollen av utfall av löne-
kartläggning och lönerevision behandlas löpande, i enlighet med
lag och kollektivavtal i de olika samarbetsorganen samt i respek-
tive ledningsgrupper. Ålandsbankens Internrevision granskar
årligen att rörlig ersättning beaktar jämställdhet mellan kön.
Lönekommittén fungerar som ett forum för att hantera objektivi-
tet gällande lönekartläggning och lönerevision. Hit kan anställda
vända sig med ärenden som upplevs som osaklig lön. Löne-
kommittén utreder i dessa fall ärenden och vidtar åtgärd vid
behov. Enligt kollektivavtal genomförs lönekartläggningar och
lönerevisioner för samtliga anställda i koncernen. Företaget han-
terar eventuell utjämning av oskälig löneskillnad om det skulle
förekomma, men specifika resurser är inte avsatta för ändamålet.
Under 2024 har ett nytt testverktyg tagits i bruk vid rekrytering
inom Ålandsbanken, där syftet är att säkerställa objektivitet kopp-
lat till framtagen kravprofil. Testverktyg för rekrytering omfattar
anställda i koncernen samt potentiella anställda.
Utbildning och kompetensutveckling
Under 2024 har Ålandsbanken utvecklat den systematiska kompe-
tensförsörjningen genom att implementera en lärandeplattform
för att säkerställa ständigt lärande och utveckling samt en effektiv
hantering av densamma. Systemet är tillgängligt för både koncer-
nens anställda och konsulter. Införandet av en ny lärandeplatt-
form har utförts stegvis under året med slutlig lansering för den
egna arbetskraften i december. Arbetet med lärandeplattformen
främjar generellt att säkerställa de anställdas möjlighet till lika för-
utsättningar för intern kompetensutveckling. Ålandsbanken arbe-
tar systematiskt med processer, till exempel prestations- och
utvecklingssamtal och centrala utbildningsinsatser, för att säker-
ställa tillräcklig kompetens i befattning och upplevelse av utveck-
ling. Koncernen har under året arbetat löpande med onboarding-
processen för att säkerställa att nya medarbetare blir
introducerade på ett inkluderande sätt och får goda
förutsättningar i sin start på företaget. Arbetet med att utveckla
koncernens nya lärandeplattform med ändamålsenligt innehåll
och funktionalitet kommer fortsättningsvis att vara ett prioriterat
område under kommande år.
Den anställdes upplevelse av sin egen möjlighet till lärande och
utveckling i arbetet undersöks regelbundet i koncernens medarbe-
tarundersökning. För att säkra korrekt och relevant kompetens
samt för att hålla de anställda engagerade och motiverade, hålls
även prestations- och utvecklingssamtal under året för de anställda
i koncernen. Löpande under året hålls utbildningstillfällen med
särskilt fokus på nyanställda, utöver den årliga planen för utbild-
ningsinsatser. Information och kunskap för chefer och medarbetare
sker systematiskt via utbildningstillfällen och via intranätet.
Kompetensutveckling inom koncernen följs upp minst årligen
som nyckeltal. Deltagande i interna obligatoriska utbildningar
med syfte att bibehålla en stark kompetens inom arbetsområdet,
regelverk och säkerhet följs upp årligen och avvikelser noteras.
Årligt framtagen statistik på kompetensutvecklingsområdet följs
upp och rapporteras till respektive ledningsgrupper. Kontroller av
genomförd kompetensutveckling kopplat till regelefterlevnad
sker regelbundet. Löpande kontroller av tillräcklig kunskap och
kompetens i enlighet med rollens kunskapskrav utförs av HR och
eventuell handlingsplan för åtgärd följs upp med chef.
Informationen utifrån denna data analyseras av koncernen och
åtgärder kan vidtas vid behov i syfte att säkerställa väl fungerade
processer för utbildning och kompetensutveckling.
Hälsa och säkerhet samt stress
Under 2024 har Ålandsbanken tagit i bruk en riktlinje för arbets-
miljö i syfte att stödja det systematiska arbetet med att främja
friskfaktorer och förebygga risker på arbetet. För att uppnå detta
syfte och koncernens målsättningar inom området arbetar
koncernen systematiskt med processer, t.ex. regelbundna hälso-
undersökningar och arbetsplatsbesök i enlighet med verksam-
hetsplan för företagshälsovård, regelbundna möten i arbets miljö -
kommitté, aktivt arbete med ledarskap i koncernen och mätning
av upplevd arbetsmiljö och stress i medarbetarundersökningen.
Insatser genom företagshälsovården och medarbetarundersök-
ningen är tillgängliga för alla anställda, men ej för konsulter.
Konsulter företräds inte heller i arbetsmiljökommittén.
Under året har Ålandsbanken arbetat med ledarskap och
utveckling av ledarstöd i frågor som berör bland annat hälso-
aspekter med åtgärder såsom en utvecklad process för tidigt
stödjande vid korttidsfrånvaro. Under året har Ålandsbanken även
initierat workshops på teamnivå kopplat till resultaten i
medarbetar undersökningen såsom upplevelsen av den egna
arbetssituationen och stress. Det löpande arbetet med medar-
betarundersökningar och arbetsplatsbesök möjliggör för koncer-
nen att kontinuerligt vidta åtgärder utefter visat resultat.
Ålandsbanken kommer under kommande år att, utöver de årligt
löpande processerna på området, bland annat att fortsätta
utvecklingen av det proaktiva arbetet med arbetshälsa.
I tillämpliga fall vid eventuell negativ konsekvens för den
anställda tillhandahåller koncernen stöd i form av bland annat
kontakt med företagshälsovård, tillgodoser olycksfallsförsäkring,
och lön vid sjukfrånvaro och anpassningar vid återkomst till
arbete enligt lag och kollektivavtal.
Koncernen följer löpande utvecklingen av nyckeltal i medarbe-
tarundersökningen gällande bland annat frågeområdena engage-
mang och ledarskap, samt sjukstatistik som följs upp och rappor-
teras löpande. Koncernens ambition med att följa data kring
friskfaktorer och hälsa i den löpande medarbetarundersökningen,
genom arbetsmiljöarbetet och i den strukturerade dialogen
mellan anställda och ledare är att kunna kontinuerligt fånga upp
behov av utveckling samt utveckla åtgärder för att minska sjuk-
frånvaro, olycksfall och upplevelse av ohälsa.
Årligt framtagen statistik på området följs upp och rapporteras
till respektive ledningsgrupper. Medarbetardialog och eventuella
handlingsplaner följs upp av HR och chef. Vid analys av data från
statistik och medarbetarundersökningar identifieras nödvändiga
åtgärder, i syfte att säkerställa väl fungerande processer.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 137
Arbetet med området arbetsmiljö, hälsa och säkerhet regleras
i stor utsträckning av lag och kollektivavtal som säkerställer att
processer upprätthålls. Inom koncernen är de anställas hälsa
identifierat som ett prioriterat område och kan bli en väsentlig
ekonomisk risk som koncernen är uppmärksam på. Koncernen
arbetar kontinuerligt med att utvärdera vårt utbud inom området
och säkerställa ett resurseffektivt arbetssätt som säkerställer
resultat i linje med koncernens målsättningar. Under året har en
extern part utvärderat koncernens erbjudande kopplat till
företagshälsovård.
Trygg anställning
För att fånga upp medarbetarnas motivation och arbetsförhål-
lande genomför Ålandsbanken en löpande medarbetarundersök-
ning. Medarbetarundersökningen som omfattar anställda i kon-
cernen, men ej timanställda och konsulter, sker löpande under
året med frågor på veckobasis vilket ger insyn i realtid. Resultatet
av medarbetarundersökningarna följs löpande upp för att se vilka
eventuella åtgärder som behöver tas.
Under året har vi även genomfört ett ledarskapsprogram för
att stärka ledare i sin roll att leda motiverade medarbetare.
Ålandsbanken har sedan 2019 jobbat fokuserat med kulturarbete i
syfte att trygga en god arbetsmiljö där anställda kan bidra och
utvecklas. Ledarskapsprogrammet omfattar samtliga ledare
anställda i Ålandsbanken. Ledarskapsprogrammet revideras årli-
gen och består av olika aktiviteter som sker löpande under året till
exempel genom gemensamma utbildningstillfällen, utveckling i
vardagen etc. Kulturarbetet är en given del av ledarskapet och
genomförs gemensamt av ledare och anställda i Ålandsbanken.
Medarbetarundersökning, ledarskapsprogram och kulturarbete
utvecklas och pågår löpande över tid. Ledarskapsprogram och
kulturarbete utvärderas årligen i syfte att utveckla och åtgärda
eventuella områden som behöver stärkas.
Inga väsentliga konsekvenser har under året uppstått varvid
nyckelåtgärder för skada inte vidtagits.
Ålandsbanken har under året fokuserat på området transpa-
rens medan Crosskey har fokuserat på arbetssituation som fokus-
område som en direkt åtgärd baserat på utvecklingsbehov från
medarbetarundersökningen. Kontrollen av utfall sker genom den
löpande medarbetarundersökningen och rapporteras löpande till
koncernens ledningsgrupp. Genom den löpande medarbetar-
undersökningen, arbetsmiljöarbetet och strukturerad dialog mel-
lan anställda och ledare kan vi fånga upp behov av utveckling.
AI
Området AI är ett nyligen identifierat påverkansområde för
Ålandsbanken och på grund av det saknas åtaganden i nuläget.
Under de kommande åren är ambitionen att utveckla kunskap
och kännedom internt om AI och förstå vilka positiva möjligheter
AI kan bidra med och hur det relaterar till Ålandsbankens arbete
med social hållbarhet.
Upplysningskrav S1-5 – Mål för hur väsentliga negativa
konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser
stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
Mål avseende medarbetarnas arbetsförhållanden
För att följa upp medarbetarnas motivation och arbetsförhållan-
den följer Ålandsbanken upp följande nyckeltal:
• Ledarskapsindex ska vara i nivå med branschindex. Utfallet för
2024 är 7,8 jämfört med vårt mål på 8,1 för att motsvara finans-
branschens index.
• Medarbetarengagemanget ska vara i nivå med branschindex.
Utfallet för 2024 är 7,5 jämfört med målet på 7,7 som motsvarar
finansbranschens index.
• Medarbetarnas vilja att rekommendera Ålandsbanken som
arbetsgivare (eNPS) ska vara i nivå med branschindex. Utfallet
för 2024 är 18 jämfört med målet 26 som motsvarar finans-
branschens index.
Förutsättningarna för målsättningen är rörliga och det är där-
med inte ändamålsenligt att tidsbestämma dem. Av den anled-
ningen är varken baslinjevärde, basår eller måldatum uppsatta.
Kontrollen av utfall sker genom den löpande medarbetarunder-
sökningen vars resultat rapporteras löpande till Ålandsbankens
ledningsgrupp. Genom den löpande medarbetarundersökningen,
genom arbetsmiljöarbetet och strukturerad dialog mellan
anställda och ledare kan vi fånga upp behov av utveckling.
Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete
För att främja jämställdhet eftersträvar Ålandsbanken långsiktigt
en jämlik könsfördelning på minst 40/60 procent mellan de
anställda, med minst 40 procent kvinnor på alla nivåer i organisa-
tionen. 2024 var 45 procent av Ålandsbankens anställda kvinnor
och 55 procent män. Könsfördelningen mäts årligen för att över-
vaka målet.
Ålandsbanken har inte ett koncerngemensamt mål avseende
lika lön, utan uppföljning sker inom respektive bolag. Området
lika lön för lika arbete är reglerat av lag och kollektivavtal vilket lig-
ger till grund för ambitionsnivån. En systematisk lönekartläggning
tryggar att vi kan fånga upp eventuella osakliga löneskillnader och
genom handlingsplaner vidta åtgärder för att närma oss ambi-
tionsnivån om jämställdhet. Genom att använda en gemensam
metod för arbetsvärdering, skapas utökade förutsättningar för
relevant jämförelse.
Samtliga dessa målsättningar omfattar koncernens anställda,
ej konsulter.
Området lika lön för lika arbete är reglerat av lag och kollektiv-
avtal vilket ligger till grund för ambitionsnivån. Målsättningarna är
inte tidsbestämda då förutsättningarna är rörliga och det är inte
ändamålsenligt att tidsbestämma dem. Av den anledningen är
varken baslinjevärde, basår eller måldatum uppsatta.
Målsättningen är dock viktig för att eftersträva den långsiktiga
ambitionen. Målsättningen är gjord långt bakåt i tiden och har sin
grund i regleringar i lag och kollektivavtal, snarare än i en direkt
dialog med arbetstagarna. Systematisk lönekartläggning (enligt
kollektivavtal) tryggar att vi kan fånga upp eventuella osakliga
löneskillnader och genom handlingsplaner vidta åtgärder för att
närma oss målsättning om jämställdhet. Kontrollen av utfall av
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 138
lönekartläggning och lönerevision behandlas löpande, i enlighet
med lag och kollektivavtal i de olika samarbetsorganen samt i res-
pektive ledningsgrupp. I samband med det sker diskussioner om
införande av olika åtgärder baserat på resultatet. Samtidigt ser
man över om målsättningar behöver justeras.
Utbildning och kompetensutveckling
Målet avseende utbildning och kompetensutveckling på
Ålandsbanken är ett deltagande på 100 procent i de interna
utbildningar som tilldelas personal, löpande under året.
Målsättningar och ambitioner inom området avser anställda i
koncernen. Målsättningen mäts årligen då förutsättningarna är
rörliga, och basåret är följaktligen innevarande år samtidigt som
baslinjevärde saknas. Det bedöms inte vara ändamålsenligt att
tidsbestämma målet ytterligare utan huvudsaken är att efter-
sträva den långsiktiga ambitionen. För att minska eventuella
negativa konsekvenser, stärka de positiva konsekvenserna samt
hantera risker och möjligheter inom utbildning och kompetens-
utveckling har koncernen målsättningar och ambitioner för bland
annat deltagande i obligatoriska utbildningar och medarbetar-
samtal, upplevelse av möjlighet till egen utveckling och god intro-
duktion till arbetet, samt jämställda möjligheter till karriärutveck-
ling. De anställda har inte varit involverade i att fastställa målet
men rapportering inom nämnda mål och ambitioner delges årli-
gen anställdas företrädare i samarbetsdelegationen samt i res-
pektive ledningsgrupp. I samband med det sker diskussioner om
införande av olika åtgärder baserat på resultatet. Samtidigt ser
man över om målsättningar behöver justeras. HR ansvarar för att
följa upp målsättningen och därmed ge förslag på eventuell juste-
ring av målformulering.
Resultatet för 2024 var ett deltagande på i medeltal 96 procent
i de interna utbildningar som tilldelades personalen under året,
kopplat till regelverk och myndighetskrav. Det är inte i linje med
målsättningen om 100 procents genomförande. Resultatet beror
delvis på omständigheter som inte tas i beaktande såsom lång-
tidsfrånvaro från arbetet som hindrar den anställda att genomföra
en utbildning. För sådana omständigheter arbetar Ålandsbanken
med förbättring av processen för uppföljning. Deltagande i obliga-
toriska utbildningar följs upp löpande och för ej genomförda obli-
gatoriska utbildningar av andra skäl än ovan nämnda fortsätter
arbetet med uppföljning och stöd till organisationen med ambi-
tion att på sikt uppnå en högre genomförandegrad.
Utöver det ovanstående målet finns följande övriga ambitioner
avseende utbildning och kompetensutveckling:
• Säkerställa att alla medarbetare har de kompetenser och färdig-
heter som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter effektivt och
ändamålsenligt och enligt rådande regelverk
• Främja en lärandekultur som stimulerar innovation, samarbete
och kontinuerligt lärande
• Stödja individens personliga och yrkesmässiga utveckling
• Stödja organisationen i att kunna möta förändrade förhållanden
i omvärlden.
Ålandsbankens ambition med arbetet med lärande och
kompetens utveckling är att säkerställa att alla anställda har de
kunskaper och färdigheter som krävs för att utföra sina arbets-
uppgifter effektivt och enligt rådande regelverk, främja en
lärande kultur som stimulerar innovation, samarbete och kontinu-
erligt lärande, stödja individens personliga och yrkesmässiga
utveckling, samt att anpassa koncernens strategi för kompetens
för att möta mål och förändrade förhållanden i omvärlden.
Genom löpande mätningar i koncernens verktyg för medarbetar-
undersökning kontrolleras huruvida ändamålet att kunna stödja
de anställdas personliga och yrkesmässiga utveckling samt upp-
levelsen av en lärandekultur uppfylls. Kontroller på tillräcklig
kunskap och kompetens utförs regelbundet och åtgärder vidtas
därefter. Genom årliga övergripande utbildningsplaner säkerstäl-
ler koncernen ändamålsenligheten i de åtgärder som vidtas för att
sedan kunna anpassa koncernens kompetensutvecklingsstrategi.
Ålandsbankens ambitioner inom området följs upp genom
löpande medarbetarundersökningar, en strukturerad process för
medarbetarsamtal samt löpande uppföljningar och kontroller
över genomförda utbildningar.
Inverkansområden reglerade enligt kollektivavtal
och/eller lag
Ålandsbankens samtliga anställda omfattas av kollektivavtal,
varpå det inte i nuläget är ändamålsenligt att fastställa målsätt-
ningar inom områdena kollektivavtal och föreningsfrihet.
Detsamma gäller för områdena arbetstid och trygg anställning
som regleras i enlighet med Finlands och Sveriges lag. Det lag-
stadgade samarbetet liksom kollektivavtalet säkerställer att
anställdas perspektiv beaktas i olika samarbetsorgan och att
lagar och regleringar efterlevs.
AI
Området AI är ett nyligen identifierat inverkansområde för
Ålandsbanken och på grund av det är mål ännu ej satta.
Ambitionen är att under de kommande åren utveckla en god kän-
nedom internt om AI och vilka positiva möjligheter till förändrade
arbetssätt som AI kan bidra till och hur det relaterar till
Ålandsbankens arbete med social hållbarhet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 139
Antal anställda, könsfördelning
1
2024 2023
Könstillhörighet
Antal anställda
(antal personer)
Antal anställda
(antal personer)
Män 618 563
Kvinnor 513 475
Annat N/A N/A
Ej angivet 0 0
Totalt 1 131 1 038
1
Könstillhörighet för personalen redovisas enligt män, kvinnor samt ej angivet. Kategorin ”Annat” är ej tillämpbar enligt
befintlig statistik då det i de jurisdiktioner där Ålandsbanken är verksamt inte är möjligt att registrera sig med ett tredje kön.
Antal anställda, fördelat per land
2024 2023
Land
Antal anställda
(antal personer)
Antal anställda
(antal personer)
Finland (inklusive Åland) 901 835
Sverige 230 203
Totalt 1 131 1 038
Upplysningskrav S1-6 – Uppgifter om företagets anställda
Antal anställda, fördelat per region
2024 2023
Antal anställda
(antal personer)
Antal anställda
(antal personer)
Åland 582 566
Finland 319 269
Sverige 230 203
Totalt 1 131 1 038
Avtalstyp enligt könsfördelning
2024 2023
Kvinna Man Övriga
1
Uppgift saknas Totalt Kvinna Man Övriga
1
Uppgift saknas Totalt
Antal anställda 513 618 N/A 0 1 131 475 563 N/A 0 1 038
Antal tillsvidareanställda 468 558 N/A 0 1 026 436 511 N/A 0 947
Antal tillfälligt anställda 15 18 N/A 0 33 19 14 N/A 0 33
Antal behovsanställda 30 42 N/A 0 72 20 38 N/A 0 58
Antal heltidsanställda 472 569 N/A 0 1 041 440 521 N/A 0 961
Antal deltidsanställda 41 49 N/A 0 90 35 42 N/A 0 77
1
Kön enligt vad som anges av de anställda själva. Könstillhörighet för personalen redovisas enligt män, kvinnor samt uppgift saknas. Kategorin ”Övriga” är ej tillämpbar enligt befintlig statistik då det i de jurisdiktioner där företaget är verksamt inte är möjligt att
registrera sig med ett tredje kön.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 140
Antal anställda som lämnat företaget samt personalomsättning
2024 2023
Antalet anställda som lämnade företaget under rapporteringsperioden 93 85
Personalomsättningen under rapporteringsperioden, % 9 9
Under året har 93 personer avslutat sin ordinarie anställning i
koncernen. Bland dessa avslut fanns 16 pensionsavgångar.
I förhållande till antalet tjänster uttryckt som sysselsättningsgrad
(medeltal FTE=995) motsvarade detta en personalomsättning på
9 procent 2024 (9 procent 2023). Beräkningen av personalomsätt-
ningen utgår från det sammanlagda antalet anställda som har
avslutat sin anställning frivilligt och antalet som har sagts upp,
gått i pension eller avlidit (täljaren), dividerat med antalet tjänster
uttryckt som sysselsättningsgrad (medeltal FTE) (nämnare).
Personer som har gått i pension men gått över i visstidsanställ-
ning per timme hanteras som att de har avslutat sin ordinarie
anställning i koncernen och inkluderas således i täljaren.
De redovisade siffrorna ovan avser antal personer per 31
december.
Informationen om antalet anställda redovisas även i not K11 i
noterna till koncernens finansiella rapporter.
Avtalstyp per region
2024 2023
Åland Finland Sverige Totalt Åland Finland Sverige Totalt
Antal anställda 582 319 230 1 131 566 269 203 1 038
Antal tillsvidareanställda 538 276 212 1 026 517 239 191 947
Antal tillfälligt anställda 18 10 5 33 27 4 2 33
Antal behovsanställda 26 33 13 72 22 26 10 58
Antal heltidsanställda 547 280 214 1,041 532 238 191 961
Antal deltidsanställda 35 39 16 90 34 31 12 77
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 141
Information om avtal avseende kollektivavtalstäckning
Andelen anställda som täcks av kollektivavtal är framtaget ur interna system. I kollektivavtalen
anges ett fåtal roller som inte omfattas, men annars omfattas alla övriga anställda. Företagets
ledning och personalchef omfattas inte av kollektivavtalen, i enlighet med kollektivavtalens
tillämpningsområde. Procentandelen är uträknad utifrån dessa uppgifter.
Information om avtal avseende den sociala dialogen
I Finland representeras anställda av arbetarskyddsfullmäktige enligt lag. Således bedöms
täckningsgraden vara 100 procent av de anställda. I Sverige utser fackförbunden skyddsombud
som representerar förbundets medlemmar. Vi som arbetsgivare får inte dokumentera om anställds
eventuella fackliga tillhörighet och därmed kan vi inte ange procentuell täckningsgrad av före-
trädare för Sverige.
Bestämmelserna om europeiskt företagsråd i lag om samarbete inom finska företagsgrupper
och grupper av gemenskapsföretag (335/2007) tillämpas inte på Ålandsbanken och företaget har
därför inget avtal med arbetstagarna om representation i ett europeiskt företagsråd. Ålandsbanken
är inte ett Europabolag (SE-bolag) eller Europakooperativ (SCE-förening) och företaget har därför
inget avtal med arbetstagarna om representation i ett företagsråd.
Uträkningarna avseende kollektivavtalstäckning och social dialog har inte validerats av något
annat externt organ än försäkringsgivaren.
Andel anställda som omfattas av kollektivavtal
%
Andel anställda som omfattas av kollektivavtal 98
Kollektivavtalstäckning och social dialog
Kollektivavtalstäckning Social dialog
Anställda i EES
Anställda –
utanför EES
Företrädare på
arbetsplatsen
(endast EES)
(för länder med
>50 anställda som
representerar >10 %
av det totala antalet
anställda)
(uppskattning för
regioner med
>50 anställda som
representerar >10 %
av det totala antalet
anställda)
(för länder med
>50 anställda som
representerar >10 %
av det totala antalet
anställda)
Täckningsgrad, %
0–19 N/A
20–39 N/A
40–59 N/A
60–79 N/A
80–100 Sverige och Finland N/A Finland
Upplysningskrav S1-8 – Kollektivavtalstäckning och social dialog
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 142
Könsfördelning, högsta företagsledningsnivå
2024 2023
Antal % Antal %
Ledande befattningshavare
Kvinnor 7 39 7 39
Män 11 61 11 61
Totalt 18 18
Upplysningskrav S1-9 – Mångfaldsindikatorer
Könsfördelning i Ålandsbanken samt styrelse
2024 2023
Antal % Antal %
Ledare med personalansvar (exklusive
ledande befattningshavare)
Kvinnor 60 45 58 46
Män 74 55 69 54
Totalt 134 127
Personal exklusive ledare med
personalansvar och ledande
befattningshavare
Kvinnor 446 46 410 46
Män 533 54 483 54
Totalt 979 893
Total personalstyrka exklusive styrelse
Kvinnor 513 45 475 46
Män 618 55 563 54
Totalt 1 131 1 038
Styrelse
Kvinnor 4 31 3 23
Män 9 69 10 77
Totalt 13 13
Högsta företagsledningsnivå definieras inom Ålandsbanken som ledande befattningshavare,
vilket avser koncernledning samt verkställande direktör och vice verkställande direktör i dotter-
bolag. Angiven siffra avser sammansättning av ledande befattningshavare per årets sista dag för
respektive år.
Styrelsen avser samtliga styrelsemedlemmar i respektive bolag i koncernen. Angiven siffra avser
sammansättning av styrelse per årets sista dag för respektive år. Koncernen eftersträvar en jämlik
könsfördelning (minst 40/60). Bland ledare med personalansvar är fördelningen 45/55. Totala för-
delningen i koncernen låg vid årsskiftet på 45/55. På styrelsenivå är fördelningen 31 procent kvin-
nor och 69 procent män.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 143
Åldersfördelning, hela personalstyrkan
2024 2023
Antal % Antal %
<30 197 17 194 19
30–50 623 55 567 55
>50 311 27 277 27
Totalt 1 131 100 1 038 100
Åldersfördelning i Ålandsbanken samt styrelse
2024 2023
Antal % Antal %
Ledare med personalansvar (exklusive
ledande befattningshavare)
<30 6 4 6 5
30–50 86 64 84 66
>50 42 31 37 29
Totalt 134 127
Ledande befattningshavare
<30 0 0 0 0
30–50 8 44 8 44
>50 10 56 10 56
Totalt 18 18
Personal exklusive ledare med
personalansvar och ledande
befattningshavare
<30 191 20 188 21
30–50 529 54 475 53
>50 259 26 230 26
Totalt 979 893
Styrelse
<30 0 0 0 0
30–50 2 15 2 15
>50 11 85 11 85
Totalt 13 13
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 144
Upplysningskrav S1-11 – Socialt skydd
Socialt skydd mot inkomstbortfall för anställda i respektive region
Finland
inklusive Åland Sverige
Sjukdom Ja Ja
Arbetslöshet, där skyddet gäller från och med den tidpunkt
så den egna medarbetaren börjar arbeta för företaget Ja Ja
Arbetsskador och förvärvat funktionshinder Ja Ja
Föräldraledighet Ja Ja
Pension Ja Ja
I både Finland och Sverige omfattas anställda av socialt skydd mot inkomstbortfall genom lagar, kollektivavtal och
försäkringar.
Upplysningskrav S1-13 – Mått för utbildning och kompetensutveckling
Procentandelen anställda som deltog i regelbundna prestations-
och karriärutvecklingsöversyner
% Andel anställda
Andel anställda 57
varav kvinnor 29
varav män 29
Statistik över prestations- och karriärutvecklingsöversyner tas fram ur interna system och konsolideras på koncernnivå.
Prestations- och kärriärutvecklingsöversynsprocessen fortgår över årsskiftet (november 2024–februari 2025) varför samtal
både kan hållas innevarande år eller nästkommande år. Statistiken är utdragen för dokumenterade samtal år 2024. Resultatet
av antalet prestations- och karriärutvecklingsöversynssamtal för 2024 har bland annat påverkats av följande faktorer:
• För timanställda hålls inga översyner men räknas in i antalet anställda.
• För medarbetare som är långtidsfrånvarande hålls generellt inga översyner men räknas in i antalet anställda.
• För medarbetare på Crosskey hålls ej formella översyner med de som varit kortare anställda än 6 månader.
Utbildningstimmar per anställd
2024 2023
Utbildnings-
timmar
totalt
1
Antal
anställda
I snitt per
person
Utbildnings-
timmar
totalt
1
Antal
anställda
I snitt per
person
Ledare med
personalansvar
och ledande
befattningshavare
varav kvinnor 705 67 11 416 65 6
varav män 1 252 85 15 877 80 11
Totalt 1 957 152 13 1 293 145 9
Medarbetare
exklusive ledare
med personalansvar
och ledande
befattningshavare
varav kvinnor 4 964 446 11 3 926 410 10
varav män 8 931 533 17 4 797 483 10
Totalt 13 896 979 14 8 723 893 10
Anställda
varav kvinnor 5 669 513 11 4 342 475 9
varav män 10 183 618 16 5 674 563 10
Totalsumma 15 852 1 131 14 10 016 1 038 10
1
Inklusive introduktionsutbildning för nyanställda.
Utbildningstimmarna utgörs av inrapporterade timmar i våra interna lärandeplattformar samt manuella inrapporteringar av
interna och externa utbildningsinsatser. Statistik tas fram ur interna system och konsolideras på koncernnivå.
I genomsnitt hade en anställd på Ålandsbanken 14 utbildningstimmar under 2024. 47 procent av samtliga utbildningstimmar
har utförts inom området myndighetskrav och säkerhetsfokus.
Uträkningarna avseende utbildnings- och kompetensutveckling har inte validerats av något annat
externt organ än försäkringsgivaren.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 145
Upplysningskrav S1-14 – Mått för arbetsmiljö
Procentandelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets
arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer
100 procent av Ålandsbankens 1131 anställda omfattades 2024 av företagets arbetsmiljösystem.
Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och
arbetsrelaterad ohälsa
Under 2024 har 0 dödsfall bland Ålandsbankens anställda orsakats av arbetsrelaterade
skador eller arbetsrelaterad ohälsa.
Antalet arbetsrelaterade olyckor samt olycksfallsfrekvensen
Under 2024 har 19 arbetsrelaterade olyckor som måste registreras inträffat på Ålandsbanken.
Olycksfallsfrekvensen för 2024 är 10 procent, sett som antalet fall per miljon arbetade timmar.
Arbetsrelaterade olyckor inkluderar både olyckor i arbete samt under resa till och från arbets-
platsen, eftersom båda ingår i arbetsgivarens ansvar enligt lag i de jurisdiktioner där
Ålandsbanken är verksam.
Upplysningskrav S1-16 – Ersättningsindikatorer
(löneskillnader och total ersättning)
Löneklyftan mellan könen
% Löneskillnad
Skillnaden mellan de genomsnittliga lönenivåerna bland kvinnliga och manliga
anställda, uttryckt i procent av de manliga arbetstagarnas genomsnittliga
lönenivå (totalt för hela koncernen) 13
Resultatet för koncernens procentuella löneklyfta mellan könen speglar både Finansbranschen och IT-branschen.
Löneklyftan mellan könen är beräknad som bruttomedellön per timme för manliga anställda minus bruttomedellön
per timme för kvinnliga anställda, dividerat med bruttomedellönen för manliga anställda
Löneklyftan mellan könen, fördelat på dotterbolagen
% Löneskillnad
Ålandsbanken Finland 17
Ålandsbanken Sverige filial 30
Fondbolaget, Finland –3
Fondbolaget, Sverige –
Crosskey Finland 4
Crosskey Sverige 0
Löneklyftan mellan könen presenteras skilt per bolag och landsregion. Skillnaden mellan de genomsnittliga lönenivåerna
bland kvinnliga och manliga anställda, uttryckt i procent av de manliga arbetstagarnas genomsnittliga lönenivå enligt samma
formel som i beräkningen för koncernen ovan, fast här per enskilt dotterbolag. För Fondbolaget Finland är löneklyftan negativ
eftersom kvinnornas medeltimlön är högre än männens. För Fondbolaget Sverige är antal kvinnor för lågt för att kunna
presentera resultat.
Den årliga totala ersättningsgraden
% Ersättningsgrad
Den årliga totala ersättningsgraden för den högst betalda personen i förhållande
till medianvärdet för den totala ersättningen för alla anställda (exklusive den
högst betalda personen) 1 281
Den årliga totala ersättningsgraden är uträknad som den totala årslönen för företagets högst betalda anställda person,
dividerat med den totala medianårslönen för anställda (utom den högst betalda anställda). I summeringen av årslönerna
ingår den sammanlagda direkta ersättningen till anställda, exklusive skattefria förmåner såsom friskvård samt lunchförmån
i Finland. Medianlönen är uträknad på koncernnivå som samtliga anställdas årslöner för 2024 och medianlönen av
totalsumman. I medianvärdet ingår, förutom heltidsanställda för hela året, även timanställda, deltidsanställda och
säsongsanställda. Dessutom omfattas anställda som har börjat eller slutat under året samt de som varit frånvarande under
en del av året. Valutavolalitet kan även påverka eftersom en del av koncernens löner betalas i svenska kronor till skillnad från
euro.
Uträkningarna avseende löneklyftan mellan könen och den årliga totala ersättningsgraden har inte validerats av något annat
externt organ än försäkringsgivaren.
Jämförbar data ej tillgänglig för tidigare år.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 146
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Upplysningskrav S2-1 – Policyer för arbetstagare
i värdekedjan
Placeringar
Ålandsbanken har ingen specifik policy för arbetstagare i värde-
kedjan avseende placeringar. För placeringar gäller policy för inte-
grering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom
investerings- och försäkringsrådgivning (Hållbarhetsriskpolicyn)
som beskrivs i upplysningskrav E1-2 (se sidan: 105). Policyn syftar
till att generellt för samtliga tillgångsslag reglera våra arbetsmeto-
der för ansvarsfulla placeringar och integreringen av hållbarhets-
risker i investeringsbeslutsprocesserna samt i placerings- och för-
säkringsrådgivningen inom Ålandsbanken.
Policyn inkluderar att identifiera hållbarhetsrisker, beakta indi-
katorer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhets-
faktorer och att säkerställa att portföljbolagen efterlever normer
och riktlinjer i FN:s Global Compact, FN:s Guiding Principles on
Business and Human Rights, ILO Core Labour standards och OECD
Guidelines for Multinational Enterprises. De internationella princi-
perna anger den miniminivå av beteenden som vi anser att samt-
liga portföljer ska ha. I det fall något av de befintliga bolagsinne-
haven blir rödlistat för brott mot dessa normer och riktlinjer, och
inte visar förändringsvilja, kommer innehavet att avyttras senast
inom en period av två år efter att händelsen konstaterades.
Dessa utgör grunden för påverkansdialoger samt eventuella
exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinje.
Vår process vid upptäckta förbrytelser är att förbrytelserna rap-
porteras till koncernens ESG-kommitté som behandlar frågan och
tar ställning till ifall det som bolaget gör för att tillrättalägga saken
är tillräcklig, om en påverkansdialog ska inledas eller om inne-
havet ska avvecklas. Information om hur vi säkerställer efter-
levnaden av hållbarhetsriskpolicy relaterat till barn- och tvångs-
arbete, mänskliga rättigheter, diskriminering och allmänna
arbetsförhållanden finns i upplysningskrav S2-4.
Ålandsbanken beaktar investeringsobjektens påverkan på
mänskliga rättigheter, FN:s Globala överenskommelse och OECD
Guidelines genom huvudsakliga negativa konsekvenser på håll-
barhetsindikatorer nummer 9 (Ingen policy för mänskliga rättig-
heter), indikator 10 (Brott mot FN:s globala överenskommelse och
OECD riktlinjer för multinationella företag) och indikator nummer
11 i tabell 1 (Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att
övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse och
OECD:s riktlinje för multinationella företag) i SFDR -rapporten.
Ålandsbanken har ingen direkt kontakt med arbetare ute i vär-
dekedjan i frågor som berör trygg anställning men vi granskar våra
innehav för att kunna beakta huvudsakliga negativa konsekvenser
och att portföljbolagen efterlever globala normer och riktlinjer.
Av policyn framgår att vi ska ta hänsyn till sociala risker, risker
som är kopplade till kränkningar av mänskliga rättigheter,
arbetstagarrättigheter samt risker kopplade till bristande efter-
levnad av god styrningssed vilket inkluderar korruption, missbruk
eller bristande processer inom verksamheten.
Treasuryportföljen
Treasury har ingen policy avseende inverkansområdet arbetare i
värdekedjan. Treasury har relativt nyligen identifierat trygg
anställning som ett väsentligt inverkansområde. I Treasurys fall är
inverkan på arbetstagare i värdekedjan främst påtagligt i portföl-
jen av företagsobligationer och icke-säkerställda obligationer.
För dessa innehav har Treasury identifierat både en positiv och
negativ påverkan. Ålandsbanken har tagit beslut om att avveckla
företagsobligationsportföljen i sin helhet inom angivna gränser
för maximal förlust eller vänta tills dessa förfaller. Ålandsbanken
placerar heller inte aktivt i icke-säkerställda obligationer. Om pla-
ceringar ändå görs i icke-säkerställda obligationer, behöver
Ålandsbanken bedöma hur och i vilken omfattning medarbetare
i värdekedjan ska beaktas i dess verksamhet och placerings-
strategi. Majoriteten av innehaven är belägna i sådana europeiska
länder där man har strikta arbetslagar på plats utöver de minimi-
krav på arbetsskydd som ställs av EU.
Upplysningskrav S2-4 Åtgärder avseende väsentliga
inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strate-
gier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja
de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i
värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Placeringar
Ålandsbanken Fondbolags metod för att granska och säkerställa
att portföljbolagen håller en miniminivå av åtaganden för att upp-
rätthålla mänskliga rättigheter och grundläggande arbetsskydd,
är att beakta de obligatoriska indikatorerna för huvudsakliga
Väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Inverkan / Risk / Möjlighet
Positiv
inverkan
Negativ
inverkan Risk Möjlighet Identifierad plats i värdekedjan Policy
Trygg anställning X
Nedströms i värdekedjan genom
kundernas placeringar Hållbarhetsriskpolicy
Trygg anställning X
Nedströms i värdekedjan genom
Treasuryportföljen.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 147
negativa konsekvenser nummer 10 (Brott mot FN:s globala över-
enskommelse och OECD riktlinjer för multinationella företag),
11 (Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka
efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse för multinatio-
nella företag) samt den frivilliga indikator nummer 9 (Ingen policy
för mänskliga rättigheter) i SFDR bilaga 1 tabell 3. Vi screenar
kvartals vis via tredjepartsleverantören MSCI våra innehavs
(modellportföljer, UCITS-fonder och externa fonder som vi rekom-
menderar) efterlevnad av FN:s Global Compact, FN:s Guiding
Principles on Business and Human Rights, ILO Core Labour
standards och OECD Guidelines for Multinational Enterprises.
I screeningen ingår bland annat allmänna arbetsförhållanden,
diskriminering, människohandel, tvångsarbete och barnarbete.
De internationella principerna anger den miniminivå av bete-
enden som vi anser att samtliga av portföljerna ska ha. I det fall
något av de befintliga bolagsinnehaven blir rödlistat för brott mot
dessa normer och riktlinjer, och inte visar förändringsvilja, kom-
mer innehavet att avyttras senast inom en period av två år efter
att händelsen konstaterades. Dessa utgör grunden för påverkans-
dialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot
dessa principer och riktlinje.
Vår process vid upptäckta förbrytelser är att förbrytelserna
rapporteras till koncernens ESG-kommitté som behandlar frågan
och tar ställning till ifall det som bolaget gör för att tillrättalägga
saken är tillräcklig, om en påverkansdialog ska inledas eller om
innehavet ska avvecklas.
Under räkenskapsåret 2024 har Ålandsbanken Fondbolag inte
vidtagit några nyckelåtgärder eller tillsatt betydande drifts- eller
kapitalutgifter för att säkerställa att placeringarna bidrar till trygg
anställning. Eftersom Ålandsbanken inte har något specifikt tids-
bundet mål relaterat till arbetstagare i värdekedjan kan
Ålandsbanken inte bedöma nyckelåtgärdernas effektivitet (se
S2-5, sid 148).
Eftersom vi inte har data tillgängligt för att mäta positiv påver-
kan inom trygg anställning så bedömer vi att det är svårt att sätta
en strategi för det här området även framöver. Däremot, vårt
hållbarhetsarbete har haft fokus på att undvika skadlig påverkan
genom att identifiera hållbarhetsrisker och förbrytelser mot de
internationella principerna, och inom det här området kan vi
utveckla metoderna.
Ålandsbanken Fondbolag har identifierat en allvarlig
människorättsrelaterad incident under 2024. Den relaterade posi-
tionen avyttrades i februari 2024. Dataleverantören (MSCI) har
däremot i efterhand ändrat klassificeringen från “röd flagga” till
“under bevakning”.
Treasuryportföljen
Treasury har inte vidtagit några nyckelåtgärder eller tillsatt bety-
dande drifts- eller kapitalutgifter avseende arbetare i värdekedjan
eftersom man relativt nyligen identifierat detta som ett relevant
inverkansområde. Ålandsbanken har tagit beslut om att avveckla
företagsobligationsportföljen i sin helhet inom angivna gränser
för maximal förlust eller vänta tills dessa förfaller.
Ålandsbanken placerar heller inte aktivt i icke-säkerställda
obligationer. Om placeringar ändå görs i icke-säkerställda obliga-
tioner, behöver Ålandsbanken bedöma hur och i vilken omfattning
arbetare i värdekedjan ska beaktas i dess verksamhet och
placerings strategi. Majoriteten av innehaven är belägna i europe-
iska länder där man har strikta arbetslagar på plats utöver de
minimi krav på arbetsskydd som ställs av EU.
Upplysningskrav S2-5, Mål för hur väsentliga negativa
inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar
stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
Placeringar
Ålandsbanken har inget specifikt tidsbundet mål satt för arbets-
tagare i värdekedjan. Snarare än ett mål, arbetar vi med restriktio-
ner. Ålandsbanken arbetar för att säkerställa att brott mot inter-
nationella normer och riktlinjer inte kommer att finnas i våra
placeringsprodukter. Ålandsbanken syftar även till att säkerställa
att den negativa påverkan vi kan identifiera genom vår screening
elimineras i våra placeringsprodukter inom detta område.
Detta mätetal följs upp internt kvartalsvis i rapportering till
koncernens ESG-kommitté. Det följs även upp per produkt i
SFDR-efterhands rapporteringen där en hållbarhetsindikator
anger andel bolag i produkten som under rapporteringsåret
haft förbrytelser.
Ålandsbanken Fondbolag har inte satt något specifikt tids-
bundet mål för påverkan inom området arbetstagare i värde-
kedjan. En bakgrund till det är att vi inte har data tillgängligt för att
mäta positiv påverkan inom området. En stor del av våra investe-
ringsobjekt är belägna inom de nordiska länderna som har en hög
skyddsnivå för arbetstagare i arbetsrättslig lagstiftning, vilket
innebär att vi bedömer att frågor om arbetsvillkor, lika möjligheter
för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter uppfylls genom
att våra portföljbolag efterlever nationell lagstiftning.
Ålandsbanken Fondbolags investeringsstrategi är analysdriven,
med fokus på långsiktig hållbar avkastning, och genom det
krävs att våra bolag har goda förvaltningsprinciper och hög
regelverksefterlevnad.
Treasuryportföljen
Ålandsbanken har inte satt några mål avseende arbetstagare i
värde kedjan avseende Treasuryportföljen. Ålandsbanken har tagit
beslut om att avveckla företagsobligationsportföljen i sin helhet
inom angivna gränser för maximal förlust eller vänta tills dessa
förfaller. Ålandsbanken placerar heller inte aktivt i icke-säker-
ställda obligationer. Om placeringar ändå görs i icke-säkerställda
obligationer, behöver Ålandsbanken bedöma hur och i vilken
omfattning arbetare i värdekedjan ska beaktas i dess verksamhet
och placeringsstrategi. Majoriteten av innehaven är belägna i
sådana europeiska länder där man har strikta arbetslagar på plats
utöver de minimikrav på arbetsskydd som ställs av EU.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 148
S4 Konsumenter och slutanvändare
Upplysningskrav S4-1 – Policyer för konsumenter
och slutanvändare
Ålandsbanken ser ett av sina viktigaste positiva inverkans-
områden inom området tillgång till varor och tjänster genom att
erbjuda sina kunder ett brett utbud av finansiella tjänster som ger
dem möjlighet att hantera sin ekonomiska vardag och delta i sam-
hället. Det finns myndighetskrav, där alla privatpersoner som är
lagligen bosatta inom det europeiska ekonomiska samarbets-
området, har rätt till grundläggande banktjänster såsom kort,
konto och digitala tjänster, men utöver det erbjuder Ålandsbanken
en bred palett av övriga finansiella tjänster till sina kunder.
Ålandsbanken är dock en nischbank som är selektiv i sitt
kundurval vid utlåning för att säkerställa kundens återbetalnings-
förmåga. Ålandsbanken vill skapa en långsiktig kundrelation som
är hållbar på sikt och det finns ingen specifik policy som reglerar
tillgång till finansiella tjänster, utan det görs individuella bedöm-
ningar av kundernas behov och förutsättningar som en del i den
personliga rådgivningen. Ett viktigt led i det här är att säkerställa
att kunderna får korrekt och kvalitativ information om de finan-
siella tjänsterna, vare sig det rör sig om ett bolån eller en place-
ringstjänst. Förutom att följa de regleringar som finns i lag, och att
det är viktigt att vi ägnar oss åt ansvarsfull kreditgivning och
ansvarsfulla placeringar, vill vi även säkerställa att kunderna får
den rådgivning som de behöver för att uppfylla sina behov.
Ålandsbanken har flertalet policyer som omfattar de ämnen
som är relevanta avseende inverkningar, risker och möjligheter för
konsumenter och slutanvändare. Eftersom Sverige och Finland
har införlivat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe-
terna, respekterar Ålandsbanken internationellt erkända normer
genom att efterleva regelverkskrav i Finland och Sverige.
Ålandsbanken utreder till vilken grad policyerna är förenliga med
FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Ålandsbanken har under 2024 inte någon kännedom om något
rapporterat fall av bristande efterlevnad av FN:s vägledande prin-
ciper för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s förklaring om
grundläggande principer och rättigheter i arbetet eller OECD:s
riktlinjer för multinationella företag som involverar Ålandsbankens
konsumenter och/eller slutanvändare nedströms i värdekedjan.
Policy för etiskt uppförande
Ålandsbankens grundläggande värderingar inkluderar att efter-
sträva långsiktiga relationer med våra kunder och att behandla
kunderna rättvist och korrekt, vilket inkluderas i policyn för etiskt
uppförande som beskrivs i kapitel G1-1. Policyn är förenlig med
internationellt erkända normer avseende mänskliga rättigheter.
Code of Conduct
Ålandsbanken månar om sin kundrelation och respekterar kun-
dernas rättigheter. I Code of Conduct beskrivs hur Ålandsbanken
omfattar mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande
principer för företag och mänskliga rättigheter för att trygga lika
värde och frihet för alla. Ålandsbankens Code of Conduct beskrivs
i kapitel G1-1 och finns även publicerad på Ålandsbankens hem-
sida för att vara tillgänglig för våra kunder.
Väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Inverkan / Risk / Möjlighet
Positiv
inverkan
Negativ
inverkan Risk Möjlighet
Identifierad plats i
värdekedjan Policy
Tillgång till kvalitetsinformation X
Nedströms i värdekedjan
gentemot kunderna
utifrån den egna
operativa verksamheten
Policy för etiskt uppförande, Code of Conduct,
Riktlinje för framtagning av marknadsföring,
Policy för investeringstjänster och -produkter samt
försäkringsdistribution, Hållbarhetsriskpolicy
Tillgång till varor och tjänster X
Nedströms i värdekedjan
gentemot kunderna
utifrån den egna
operativa verksamheten
Policy för etiskt uppförande, Code of Conduct,
Policy för reklamations- och klagomålshantering,
Policy för investeringstjänster och -produkter samt
försäkringsdistribution, Hållbarhetsriskpolicy
Personlig integritet X
Nedströms i värdekedjan
gentemot kunderna
utifrån den egna
operativa verksamheten
Extern integritetspolicy, Policy för behandling
av personuppgifter
Hållbar kreditgivning respektive överskuldsättning X X
Nedströms i värdekedjan
gentemot kunderna
utifrån den egna
operativa verksamheten Policy för kreditgivning
Bedrägerier mot kunder samt förebyggande
arbete X X
Nedströms i värdekedjan
gentemot kunderna
utifrån den egna
operativa verksamheten Policy för operativa risker
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 149
Policy för operativa risker
Ålandsbankens har en policy för operativa risker som styr informa-
tionssäkerhet, kontinuitet och beredskap samt säkerhet på
Ålandsbanken. Policy för operativa risker beskrivs i kapitel G1-1.
Personlig integritet
Ålandsbanken hanterar personuppgifter för att kunna tillhanda-
hålla sina tjänster. Ålandsbanken behandlar även information om
sina kunders bankaffärer som ska skyddas enligt banksekretessen.
Att säkerställa den här behandlingen är viktigt i den dagliga verk-
samheten liksom i det förebyggande arbetet mot penningtvätt,
finansiering av terrorism och för att förebygga ekonomisk brottslig-
het, men även för att beakta kundernas personliga integritet.
Extern integritetspolicy
Ålandsbanken har en integritetspolicy specifikt inriktad till sina
kunder publicerad på hemsidan där Ålandsbanken beskriver sin
hantering av personuppgifter och hur kundernas uppgifter ska
skyddas i enlighet med GDPR.
Policy för behandling av personuppgifter
Ålandsbanken har en policy för behandling av personuppgifter
som presenteras i kapitel G1-1.
Riktlinje för framtagning av marknadsföring
Ålandsbanken har en riktlinje för framtagning av marknadsföring.
Syftet med riktlinjen är att reglera processen för framtagning av
marknadsföring inom Ålandsbanken och säkerställa att all mark-
nadsföring utformas i enlighet med god marknadsföringssed.
Budskapet gentemot mottagaren ska vara korrekt, klart och tyd-
ligt samt vara välmotiverat och inte ge felaktiga associationer.
Marknadsföringens slutprodukt ska godkännas av respektive
marknads- och kommunikationschef för att säkerställa god mark-
nadsföringssed. Det marknadsmaterial som finns om de finan-
siella produkterna och tjänsterna bör tas fram i enlighet med rikt-
linjen för marknadsföring.
Policy för reklamations- och klagomålshantering
Ålandsbanken har en policy för reklamations- och klagomåls-
hantering som beskrivs i kapitel G1-1.
Riktlinje för visselblåsning
Ålandsbanken har ett visselblåsningssystem via vilket både kun-
der och anställda liksom övriga externa parter kan uppmärk-
samma oegentligheter. Ålandsbankens visselblåsningssystem
med tillhörande riktlinje för skydd för visselblåsare presenteras i
upplysninsgkrav G1-1 (se sidan 159).
Investeringstjänster
Det föreligger specialregler för information och marknadsföring
avseende av investeringstjänster och placeringsprodukter.
Investerarskyddet är till stor del reglerat i lag för att säkerställa
kundernas rättigheter, bland annat genom Markets in Financial
Instruments Directive (MiFID) vars syfte är att stärka investerarnas
skydd och konkurrensen på den europeiska värdepappersmark-
naden samt Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR)
som är till för att skapa transparens för kunden vad gäller hållbar-
het i placeringsprodukterna. Ålandsbanken har även ett förvalt-
ningsansvar gentemot kunden och ska garantera deras bästa
intressen. På Ålandsbankens hemsida finns den information om
placeringsprodukterna som erfordras enligt lag. Kunderna har där
tillgång till dokumenten Information om Ålandsbanken och dess
värdepapperstjänster samt Information om kundklassificering.
Det marknadsmaterial som finns om placeringsprodukterna bör
tas fram i enlighet med riktlinjen för marknadsföring.
Policy för investeringstjänster och -produkter
samt försäkringsdistribution
Ålandsbanken har en policy för investeringstjänster och -produkter
vars huvudsakliga syfte är att reglera tillhandahållande av investe-
rings- och placeringstjänster och -produkter. Verkställande direk-
tören ansvarar för att policy efterlevs.
Hållbarhetsriskpolicy
Ålandsbanken har en koncerngemensam policy för integrering av
hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings-
och försäkringsrådgivning, vilken beskrivs i kapitel E1-2.
Ålandsbankens metod för att granska och säkerställa att port-
följbolagen håller en miniminivå av åtagande och eventuella
exkluderingar är presenterade i kapitel E1. För att granska och
säkerställa att portföljbolagen håller en miniminivå av åtaganden
för att upprätthålla mänskliga rättigheter och grundläggande
arbetsskydd är att beakta indikatorerna för huvudsakliga negativa
konsekvenser nummer 10 (Brott mot FN:s globala överenskom-
melse och OECD riktlinjer för multinationella företag), 11 (Inga
processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efter-
levnaden av FN:s globala överenskommelse för multinationella
företag) och 9 (ingen policy för mänskliga rättigheter) .
Policy för kreditgivning
Ett av Ålandsbankens fokusområden inom hållbarhetsstrategin
är Ansvarfull kreditgivning. Kreditgivningen ska bedrivas i enlighet
med policyn för kreditgivning och efterföljande riktlinjer.
Ålandsbankens kreditstrategi omfattar Ålandsbankens hållbar-
hetsstrategi och ansvarsfull kreditgivning, där hänsyn tas till sam-
hällets utveckling och tillväxtbehov avseende sunt företagande.
Bedömningen av kundens möjlighet att återbetala krediten är i
fokus och särskild vikt läggs på att värna konsumentskydds-
aspekter. Ålandsbankens kreditgivning ska bedrivas i enlighet
med god kreditgivningssed. Policyn kompletteras av riktlinjer
som hanterar de mer konkreta konsekvenserna och åtgärderna.
Verkställande direktören ansvarar för att policyn efterlevs.
Upplysningskrav S4-2 – Rutiner för kontakter
med konsumenter och slutanvändare angående
inverkningar
All sund bankverksamhet bygger på förtroende och det krävs tid
och engagemang för att bygga upp förtroendet hos nya kunder
samt att behålla det hos de existerande kunderna. Ålandsbanken
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 150
strävar efter långsiktiga kundrelationer och att kunderna alltid ska
känna att de får god service oavsett kommunikationskanal.
Ålandsbanken är mån om den personliga kontakten med sina
kunder och ser det som viktigt att kunderna ska ha möjlighet att få
personlig service, under hela tiden som de är kunder i banken.
Dialogen med kunderna sker framför allt via fysiska möten på våra
kontor men också i våra digitala kanaler, vid olika kundevene-
mang och genom vår hemsida. Ålandsbanken har ett välbesökt
Internetkontor där många dagliga banktjänster utförs men har
även i stor utsträckning lokala bankkontor som kunderna är väl-
komna att besöka. Ålandsbankens Kundservice är dedikerad till
att arbeta med inkommande kontakter med kunderna, via de
olika kommunikationskanalerna. Oavsett kanal ska våra kunder
alltid känna att de får god service. Våra relationer ska vara lika
starka i varje kanal men vi tar också fasta på de särskilda styrkor
som olika kanaler har. För rådgivning passar personliga möten
bäst, medan Internetkontoret på webben och bankapplikationen i
mobiltelefonen ger kunden en tydlig överblick och möjlighet att
smidigt sköta sin vardagsekonomi.
Ålandsbanken säkerställer att kunderna erhåller korrekt doku-
mentation i samband med tecknande av avtal genom att ge kun-
den kopior på både avtal och villkor samt relevant övrig
dokumentation.
Det finns omfattande lagkrav på information till kunderna
avseende investeringar, och Ålandsbanken säkerställer att kun-
derna kan ta del av informationen på hemsidan, både i de lag-
stadgade dokumenten och i de mer marknadsföringsmässiga pro-
duktbeskrivningarna. Vid ingång av avtal ges kunden avtal och
villkor samt relevant övrig dokumentation.
Ändamålsenligheten med kontakten med kunderna följs upp
genom de kundundersökningar som genomförs där bland annat
kundnöjdheten mäts. Läs mer om det i upplysningskrav S4-5.
Upplysningskrav S4-3 – Rutiner för att gottgöra
för negativa inverkningar och kanaler genom
vilka konsumenter och slutanvändare kan
uppmärksamma problem
Ålandsbanken har etablerat och implementerat rutiner för att
hantera och vid behov gottgöra negativa konsekvenser som kan
uppstå till följd av verksamhetens påverkan på konsumenter och
slutanvändare. Ärenden hanteras inledningsvis på verksamhets-
nivå genom kontakt med ansvarig handläggare eller det aktuella
bankkontoret. För situationer som inte kan lösas i detta skede
finns en formaliserad eskaleringsprocess, som inkluderar
möjligheten att framföra skriftliga klagomål till bankens
klagomålsansvariga.
Klagomål behandlas enligt fastställda rutiner med målsätt-
ningen att ge ett svar inom två veckor. Vid fortsatt missnöje
erbjuder Ålandsbanken externa kanaler för att få hjälp.
Konsumenter kan till exempel vända sig till Försäkrings- och
finansrådgivningen (Fine) eller Konsumenttvistenämnden för
rådgivning eller en rekommendation till lösning. Som sista instans
kan ärendet prövas i domstol.
Information om hanteringen av synpunkter och reklamationer
samt kundernas grundläggande rättigheter finns tillgänglig på
Ålandsbankens hemsida. Ålandsbanken har en policy för reklama-
tions- och klagomålshantering som beskrivs i kapitel G1-1.
Ålandsbanken har ett visselblåsningssystem via vilket både
kunder och anställda liksom övriga externa parter kan uppmärk-
samma oegentligheter. Ålandsbankens visselblåsningssystem
med tillhörande riktlinje för skydd för visselblåsare presenteras i
kapitel G1-1 (se sid. 159).
Ålandsbanken har utsett dataskyddsombud. Registrerade,
vilket inbegriper konsumenter och slutanvändare, får kontakta
dataskyddsombudet avseende alla frågor som rör behandlingen
av dennes personuppgifter och utövandet av dennes rättigheter
enligt GDPR. Ålandsbankens integritetspolicy finns tillgänglig
på hemsidan.
Upplysningskrav S4-4 – Åtgärder avseende
väsentliga inverkningar på konsumenter och
slutanvändare och strategier för att hantera de
väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga
möjligheterna, vad gäller konsumenter och slut-
användare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Tillgång till kvalitetsinformation samt produkter
och tjänster
Ålandsbankens strategi inkluderar en långsiktigt hållbar kund-
relation, och säkerställer att kunderna får korrekt och kvalitativ
information om de finansiella tjänsterna. Förutom att följa de
regleringar som finns i lag, vill Ålandsbanken även säkerställa att
kunderna får den rådgivning som de behöver för att uppfylla sina
behov. De åtgärder som vidtas under året för att säkerställa att
kunderna får korrekt och kvalitativ information samt tillgång till
lämpliga finansiella tjänster är av det förebyggande slaget och
handlar om att i den dagliga verksamheten ge konkret och tydlig
information till kunderna.
Det ingår i verksamheten att erbjuda kunderna olika bank-
tjänster och finansiella tjänster. Information om de finansiella
tjänsterna finns tillgänglig på hemsidan och kunderna erhåller
skriftlig information då avtal tecknas, i enlighet med rådande
regelverk.
Ålandsbanken ägnar sig åt en ansvarsfull kreditgivning i enlig-
het med policyn för kreditgivning som beskrevs i upplysningskrav
S4-1. Området är i stor utsträckning reglerat i lag avseende riskbe-
dömningar och kontroll samt en branschpraxis inom bankväsendet.
På Ålandsbankens hemsida finns den information om
investerings produkterna som erfordras enligt lag. Kunderna har
där tillgång till dokumenten ”Information om Ålandsbanken och
dess värdepapperstjänster” samt ”Information om kundklassifice-
ring”. I enlighet med MiFID-regelverket klassificeras investerings -
kunderna enligt kategorierna icke-professionell, professionell
eller godtagbar motpart för att anpassa investerarskyddet och
bankens skyldigheter gentemot kund enligt den enskilda kundens
förutsättningar. Då Ålandsbanken tillhandahåller
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 151
investeringsrådgivning ges kunden dokumentation om vilka råd
som har getts och på vilket sätt det är lämpligt för kunden, samt
detaljerad information om de kostnader som hänförs till de rele-
vanta investeringstjänsterna. Utöver detta informeras kunderna
om hur hållbarhetsrisker integreras i investeringsbesluten i enlig-
het med SFDR och ombeds ge information om sina hållbarhets-
preferenser. Under 2024 har Ålandsbanken inte vidtagit några
övriga specifika nyckelåtgärder kopplade till någon specifik
åtgärdsplan. Åtgärderna som Ålandsbanken har vidtagit är av en
löpande karaktär och desamma som tidigare räkenskapsår.
Ålandsbankens marknadsföring av finansiella tjänster ska ske
enligt riktlinjen som beskrivs i S4-1, följa god sed och inte ge fel-
aktiga associationer. Ålandsbanken har inte vidtagit några andra
ytterligare åtgärder vars främsta syfte skulle vara att bidra till
bättre sociala effekter för konsumenter och slutanvändare.
Ålandsbanken har etablerat och implementerat rutiner för att
hantera och vid behov gottgöra negativa konsekvenser som kan
uppstå till följd av verksamhetens påverkan på konsumenter och
slutanvändare. Detta beskrivs i upplysningskrav S4-3, och görs i
enlighet med policy för reklamations- och klagomålshantering
som beskrivs i upplysningskrav G1-1.
Kundernas nöjdhet samt deras benägenhet att rekommendera
Ålandsbanken mäts, och ses som en måttstock för hur väl
Ålandsbanken lever upp till kundernas förväntningar överlag och
på hur väl Ålandsbanken hanterar de inverkansområden som
identifierats. Denna mäts i de kundundersökningar som görs.
För att säkerställa att Ålandsbankens affärspraxis inte orsakar
eller bidrar till negativa inverkningar på kunderna ska
Ålandsbankens marknadsföring ske enligt riktlinjen som beskrivs i
S4-1, följa god sed och inte ge felaktiga associationer.
I förberedelserna inför hållbarhetsupplysningen har
Ålandsbanken inte identifierat några anmälningar avseende
allvarliga människorättsfrågor och incidenter med koppling till
konsumenter eller slutanvändare.
Ålandsbankens personal arbetar med att säkerställa tillgång
till finansiella produkter och tjänster samt att kunderna får korrekt
information som en del i den dagliga affärsverksamheten, och
Ålandsbankens Kundservice är dedikerad till att arbeta med
inkommande kontakter med kunderna. Eftersom åtgärderna
avser ett förebyggande arbete som ingår i den dagliga verksam-
heten, har betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter för att
genomföra en specifik åtgärdsplan ej specificerats.
Personlig integritet
Ålandsbanken skyddar främst kundernas personliga integritet
genom förebyggande åtgärder som till stor del avseende person-
uppgifter regleras i lag. Som ett förebyggande arbete har
anställda på Ålandsbanken och Fondbolaget under 2024 fått ta
del av en obligatorisk utbildning avseende dataskydd. Den digi-
tala utbildningen hade fokus på grundläggande principer för
behandling av personuppgifter, den registrerades rättigheter och
dataskyddarbetet. Syftet med utbildningen är att tillhandahålla
en översikt gällande hur personuppgifter behandlas inom
Ålandsbanken för att uppfylla kraven i GDPR och andra
dataskyddsbestämmelser.
Vid genomförande av nya projekt där personuppgiftsbehand-
ling kan förekomma, finns rutiner på plats för att förhindra negativ
inverkan. Då en ny personuppgiftsbehandling sannolikt leder till
en hög risk för de registrerade genomför Ålandsbanken en
konsekvens analys avseende dataskydd, för att bedöma konse-
kvenserna för de registrerade, proportionaliteten i behandlingen
samt säkerställa rutiner för skydds- och säkerhetsåtgärder.
Ålandsbanken reglerar behandlingen av personuppgifter i
enlighet med policyn för behandling av personuppgifter som
beskrivs i G1-1. I händelse av en personuppgiftsincident bör en
anmälan upprättas. Dataskyddsombudet är mottagaren för
anmälan av personuppgiftsincident. Dataskyddsombudet har en
nyckelroll i förberedelserna för incidenthantering genom att ge
råd till ansvariga på Banken och genom att övervaka efter-
levnaden av Dataskyddsförordningen (GDPR). Klagomål från
kunder behandlas enligt fastställda rutiner, vilka beskrivs i
upplysningskrav S4-3.
Eftersom åtgärderna avser ett förebyggande arbete som
ingår i den dagliga verksamheten, har betydande driftsutgifter
eller kapitalutgifter för att genomföra en specifik åtgärdsplan ej
specificerats.
Ansvarsfull kreditgivning
Utifrån att man bedriver utlåning till privatpersoner ser
Ålandsbanken generellt en risk i att enskilda individer potentiellt
skulle kunna drabbas av överskuldsättning, samt att det då skulle
vara negativt både för Ålandsbanken som kreditgivare samt för
kunden på ett personligt plan. Samtidigt som medvetenheten
finns om denna potentiella risk, ser Ålandsbanken däri en möjlig-
het att ägna sig åt hållbar kreditgivning för att stärka både kun-
dens och Ålandsbankens resiliens.
En dylik hållbar kreditgivning är en fråga om ett kontinuerligt
förebyggande och underhållande arbete snarare än specifika rik-
tade åtgärder. De nyckelåtgärder som vidtagits under rapporte-
ringsåret är desamma som tidigare år och som planeras under
kommande år, och hänför sig till hur en ansvarsfull kreditgivning
gentemot kunderna är ansvarsfull bankverksamhet i enlighet med
praxis. Under räkenskapsåret 2024 har Ålandsbanken inte vidtagit
några specifika nyckelåtgärder avseende hållbar kreditgivning
eller överskuldsättning kopplat till policyn för kreditgivning eller
till någon specifik åtgärdsplan.
En långsiktigt hållbar kundrelation ingår i Ålandsbankens stra-
tegi, och däri ingår att ägna sig åt en ansvarsfull kreditgivning samt
undvika att kunderna drabbas av överskuldsättning. Området är i
stor utsträckning reglerat i lag avseende riskbedömningar och kon-
troll samt en branschpraxis inom bankväsendet. Ålandsbankens
marknadsföring av krediter ska ske enligt riktlinjen som beskrivs i
S4-1, följa god sed och inte ge felaktiga associationer.
Att undvika överskuldsättning och ägna sig åt ansvarsfull
kredit givning är två sidor av samma mynt. För att säkerställa en
ansvarsfull kreditgivning ska Ålandsbankens kreditgivning ske
enligt god kreditgivningssed. Innan en kredit beviljas till en privat-
person görs en bedömning av kundens återbetalningsförmåga.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 152
Den helhetsbild av kundens ekonomiska förutsättningar som
ställs upp är en preventiv åtgärd för att förhindra att kunden blir
överbelånad. En kreditprövning görs i alla affärsområden för att
säkerställa att kunden har återbetalningsförmåga och kredit-
värdighet. För att göra detta används de kreditprövningsfunktio-
ner som finns tillgängliga i våra affärsområden. I Sverige görs en
kreditupplysning och i Finland används det positiva kreditupplys-
ningsregistret. I viss likhet med den svenska kreditprövningen, är
syftet med det positiva kreditupplysningsregistret att bekämpa
överskuldsättningen i hushållen, förbättra kreditgivarens förmåga
att bedöma kreditsökandenas kreditvärdighet, hjälpa privat-
personer att hantera sin ekonomi och underlätta uppföljningen
och övervakningen av kreditmarknaden. För att bedöma kundens
återbetalningsförmåga görs vid varje kreditprövning som en före-
byggande åtgärd en individuell budget och ett stresstest av kun-
dens förmåga att hantera en högre räntenivå än den aktuella för
lånet. I Sverige görs en så kallad Kvar-Att-Leva-På-kalkyl (KALP)
och i Finland görs en motsvarande budgetkontroll.
Ålandsbanken kontrollerar användningssyftet på alla lån och
har begränsningar för vad lån beviljas för. Kreditrisken reduceras
även genom fastställda säkerheter bakom lånen, genom exempel-
vis fastigheter bakom bolån.
Eftersom Ålandsbanken är en relationsbank som försöker hitta
lösningar, arbetar Ålandsbanken då en kund hamnar i finansiella
svårigheter, i första hand för att hjälpa kunden att vidta åtgärder
så att de finansiella svårigheterna upphör, och sekundärt för en
avveckling av exponeringen. Ett potentiellt anstånd vid betal-
ningssvårigheter regleras enligt riktlinjen för kreditgivning.
Kreditgivningen följs upp internt genom regulatoriskt styrda
riskprocesser som hanteras inom för det ändamålet uppsatta
avdelningar inom banken. Ålandsbankens personal arbetar med
kredit- och riskbedömning som en del i den dagliga affärsverk-
samheten. Eftersom åtgärderna avser ett förebyggande arbete
som ingår i den dagliga verksamheten, har betydande drift s-
utgifter eller kapitalutgifter för att genomföra en specifik
åtgärdsplan ej specificerats.
Ålandsbanken har etablerat och implementerat rutiner för att
hantera och vid behov gottgöra negativa konsekvenser som kan
uppstå till följd av verksamhetens påverkan på konsumenter och
slutanvändare. Rutinerna är snarlika för samtliga ärenden, se
beskriven process i kapitel S4-3.
Bedrägerier mot kunder samt förebyggande arbete
mot bedrägerier
På senare år har det tyvärr förekommit en risk för att kunderna
kan utsättas för bedrägeriförsök. Det här är utöver att vara en risk
för Ålandsbanken och samhället i stort även negativt för de
enskilda kunderna, och det finns ett pågående arbete med att för-
söka förhindra och stoppa bedrägeriförsök. Bedrägerier används
ofta för att finansiera annan kriminell verksamhet, och som bank
arbetar vi med att bekämpa penningtvätt och finansiering av ter-
rorism genom sedan tidigare uppsatta processer för att kontroll-
era, detektera och förhindra.
Eftersom bedrägerier påverkar kundens tillit till Ålandsbanken,
är det nödvändigt med ett förebyggande arbete. Det kan även fin-
nas en möjlighet genom att undvika kostsamma utgifter.
Åtgärdsplanen avseende kundbedrägerier i Ålandsbanken har sitt
största fokus på att minska den negativa påverkan i form av att
begränsa skadan och om möjligt hindra den helt. Under 2024 har
Ålandsbankens förebyggande arbete avseende bedrägerier haft
fokus på tekniska lösningar i form av kontinuerlig utveckling av
detektionslösningar. Ålandsbanken försöker fortlöpande göra
kunder mer medvetna om bedrägeriscenarier genom kommuni-
kation i olika kanaler och utbildar personal avseende bedrägeri-
frågor. Kommunikation avseende förebyggande arbete mot
bedrägerier är en viktig del i det förbyggande arbetet för att mot-
verka bedrägerier. Våra kunder informeras på bred front om hur
de bäst skyddar sig föra att undvika bedrägerier. Ålandsbanken
har information på hemsidan och vid inloggning i Internet-
kontoret, och har även ordnat informationstillfällen samt deltagit i
utskick till allmänheten i samarbete med polisen. Dessa nyckel-
åtgärder är riktade gentemot kunderna. Samtliga dessa
åtgärdspunkter har genomförts under 2024 och Ålandsbanken
avser att fortsätta arbetet framöver. För att arbeta med området
finns dedikerad personal. Eftersom åtgärderna avser ett förebyg-
gande arbete som ingår i den dagliga verksamheten, har bety-
dande driftsutgifter eller kapitalutgifter för att genomföra en
specifik åtgärdsplan ej specificerats.
Ålandsbanken har etablerat och implementerat rutiner för att
hantera och vid behov gottgöra negativa konsekvenser som kan
uppstå till följd av verksamhetens påverkan på konsumenter och
slutanvändare. Rutinerna är snarlika för samtliga ärenden, se
beskriven process i upplysningskrav S4-3.
Upplysningskrav S4-5 – Mål för hur väsentliga negativa
konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser
stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
Nöjd-kund-index, NKI: Målet är 1 och utfallet för 2024 är 1.
Ålandsbankens nöjd-kund-index (NKI) redovisar faktisk place-
ring i Kantar Prosperas undersökning. Kundundersökningen
omfattar flera frågor som summerar hur nöjda kunderna är med
Ålandsbankens sammansatta tjänsteerbjudande. Resultatet visar
den sammanlagda placeringen i undersökningen, där en låg siffra
motsvarar en högre kundnöjdhet. Indexet representerar den fin-
ska verksamheten. Officiella resultat saknas för den svenska
verksamheten.
Net Promoter Score, NPS: Målet är att NPS ska vara högre än 50.
Utfallet för 2024 är 53.
För att kunna beräkna det totala resultatet viktas utfallet för
varje geografiskt affärssegment mot den totala affärsvolymen
(aktivt förvaltat kapital samt utlåning och inlåning från
allmänheten).
Kundernas nöjdhet samt deras benägenhet att rekommendera
Ålandsbanken mäts, och ses som en måttstock för hur väl
Ålandsbanken lever upp till kundernas förväntningar överlag och
på hur väl Ålandsbanken hanterar de inverkansområden som
identifierats. Ålandsbankens målsättning är att vara Nordens
bästa aktör, med de nöjdaste kunderna inom Private Banking- och
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 153
Premium Banking-segmenten. Förutsättningarna för målsätt-
ningen är rörliga och det är därmed inte ändamålsenligt att tids-
bestämma dem. Målet är satt med kunderna i åtanke och
Ålandsbanken genomför varje år kundnöjdhetsmätningar i seg-
menten Private Banking och Premium Banking. Våra verktyg i det
arbetet är ett nöjd-kund-index (NKI) och Net Promoter Score (NPS)
som mäter kundlojaliteten. 2024 utsågs Ålandsbanken för fjärde
året i rad till Finlands bästa Private Banking-aktör. Samtidigt var
kundernas intresse för att rekommendera Ålandsbanken fortsatt
högt. Ålandsbanken tar del av undersökningens resultat.
Personlig integritet
I nuläget saknar Ålandsbanken ett mätbart mål avseende person-
lig integritet. Ålandsbanken strävar däremot kontinuerligt efter att
förhindra negativa konsekvenser för individer. Ur Ålandsbankens
policy för behandling av personuppgifter följer att all behandling
av personuppgifter inom Ålandsbanken bör vara laglig och rättvis
samt genomföras på ett för människor gynnsamt sätt.
Ålandsbanken ska aktivt sörja för en god behandling av, samt en
hög skyddsnivå för personuppgiftsbehandlingar. På så sätt mins-
kas aktivt risken för integritetskränkning av individer samtidigt
som förtroendet för Ålandsbanken stärks.
Överskuldsättning samt hållbar kreditgivning
Ålandsbankens mål är att säkerställa en god kreditriskhantering
och kreditstruktur. Kreditgivningen ska bedrivas i enlighet med
god kreditgivningssed. På grund av informationens känsliga
karaktär publicerar vi inte ett specifikt mätbart mål relaterat till
överskuldsättning för privatpersoner publikt, men området
analyseras och följs upp internt i enlighet med uppsatta
riskhanteringsprocesser.
Förebyggande arbete mot bedrägerier
Ålandsbanken arbetar kontinuerligt för att kunna minska antalet
bedrägerier. På grund av informationens känsliga karaktär publi-
cerar vi inte ett specifikt mål relaterat till bedrägerier men olika
typer av statistik analyseras och följs upp internt. Ålandsbanken
har en nollvision avseende bedrägerier och förebyggande arbete
är inriktat på att säkerställa att detta mål uppnås.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 154
Samhällsengagemanget lokalt på Åland, företagsspecifikt kapitel
Introduktion
Den väsentliga inverkan som är identifierad för Ålandsbanken är
en företagsspecifik samhällspåverkan som går utanför ramarna
för S3 Berörda samhällen, utan istället syftar på en lokal samhälls-
påverkan på Åland baserat på hur stor Ålandsbanken är lokalt
jämfört med övriga aktörer. Det finns en generell påverkansmöjlig-
het genom företagets verksamhet och existens i sig. Det finns en
möjlighet till påverkan genom vilka leverantörer som man väljer
att köpa av, och en möjlighet finns att stötta mindre lokala före-
tag. Ålandsbanken är också en stor lokal arbetsgivare, men det
beskrivs närmare i kapitel S1 Den egna arbetskraften. Den lokala
samhällspåverkan på Åland är ett viktigt område för våra intres-
senter, och har lyfts fram som viktigt för våra kunder, ägare samt
medarbetare. Samtidigt som området är förhållandevis litet i jäm-
förelse med övriga påverkansområden, är det ändå väsentligt på
grund av att det är ett område som ses som en viktig del i
Ålandsbankens hållbarhetsarbete.
Allt sedan Ålandsbanken grundades 1919 har engagemanget
för den åländska samhällsutvecklingen varit viktig för oss.
Ålandsbanken har ett tydligt uppdrag i det åländska samhället där
det bland annat ingår att främja utvecklande verksamheter för
barn och ungdomar. Samtidigt vill vi stödja aktörer som skapar
hållbar sysselsättning för ungdomar och aktörer som ökar den
åländska attraktionskraften. Tanken är att sponsringen ska präg-
las av öppenhet och att sökanden ska känna förtroende för att
den sköts på bästa sätt.
Ålandsbanken utövar även en lokal samhällspåverkan genom
sitt engagemang i Östersjöprojektet, som beskrivs närmare i
kapitlet Östersjöprojektet.
Policyer för samhällsengagemanget
Instruktion för sponsring
En stor del av den lokala samhällspåverkan sker i form av spons-
ring, och Affärsområde Åland har en instruktion som beskriver
ramarna för Ålandsbankens sponsring vilket sker nedströms i
värde kedjan. Texten är framtagen även för de intressenter som
söker sponsring och finns publicerad på Ålandsbankens websida.
Fokus är att sponsra takorganisationer med olika fritidsaktiviteter
som bedriver en lokalt förankrad verksamhet på Åland, och
Ålandsbanken ser gärna att föreningen även bedriver en aktiv
barn- och ungdomsverksamhet. Ambitionen är också att stödja
samhälls- och kulturevenemang då kulturen bidrar till friskare
invånare, ger högre livskvalitet och finns till för alla. De evenemang
som sponsras ska långsiktigt bidra till att förstärka Ålands attrak-
tionskraft och ge en positiv bild av Åland. Ett antal områden som
exkluderas från möjlighet till sponsring beskrivs också, däribland
diskriminerande aktiviteter i strid med Ålandsbankens värde-
grund, politiska eller religiösa aktiviteter eller aktiviteter med för
hög risk för deltagares eller besökares säkerhet. Ansvaret för
området har direktören för Affärsområde Åland.
Riktlinje för Inköp
Eftersom en del i det lokala samhällsengagemanget på Åland
utgörs av användandet av lokala företag, ingår det i riktlinjen för
inköp som syftar till att tydliggöra processen för inköp inom
Ålandsbanken vilket sker uppströms i värdekedjan. Riktlinjen fast-
ställs av verkställande direktören. Grundregeln i all upphandling
är konkurrens på lika villkor. Upphandlingen ska genomföras på
ett ändamålsenligt sätt utifrån ett ekonomiskt och ett hållbar-
hetsperspektiv. Avsteg från grundregeln kan göras om syftet är att
värna den åländska ekonomin och eller om leveranser från andra
områden har en större miljöpåverkan på grund av Ålands geogra-
fiska position.
Åtgärder för samhällsengagemanget
Ålandsbanken har ett stort engagemang i det åländska samhället
och bidrar bland annat genom att stöda kultur, idrott och studier.
Genom det är vi med och skapar en meningsfull fritid för framför
allt barn och ungdomar. Åtgärderna sker nedströms i värdekedjan,
och syftar alla till att bidra till det lokala samhället och förenings-
livet, framförallt för barn och ungdomar. Ålandsbankens sponsring
kan delas in i områdena sportsponsring, kultursponsring, övriga
bidrag, stipendium samt digital skolning. Sportsponsring sker
främst till barn- och ungdomsverksamhet. Kultursponsringen har
under året gett bidrag till lokala kulturföreningar. Övriga bidrag
har getts till diverse föreningsverksamheter. Stipendium delas ut
till skolelever. Digital skolning inbegriper en undervisning i eko-
nomi för niondeklassare samt även utbildning för äldre i hur de
kan undvika att bli utsatta för bedrägerier. Ålandsbanken arbetar
även med Östersjöprojektet vilket det går att läsa mer om i
kapitlet Östersjöprojektet.
Ålandsbanken är en betydande arbetsgivare framför allt på
hemmamarknaden Åland. Ålandsbanken bidrar till sysselsätt-
ningen genom att stå för över 500 arbetsplatser på Åland, vilket gör
oss till den näst största privata arbetsgivaren på Åland.
Ålandsbanken är en aktiv aktör på Åland och har under räkenskaps-
året 2024 erbjudit praktikplatser åt elever som visat ett stort
intresse för Ålandsbanken som arbetsgivare. Ålandsbanken ordnar
även regelbundet informationstillfällen med aktuella ämnen som är
öppna för allmänheten. Vårt samhällsengagemang har breddats
under året genom att vi aktivt är med och utreder möjligheterna för
nya energilösningar både till havs och på land på Åland.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 155
En löpande åtgärd är även inköpskommitténs beslut avseende
val av leverantörer. Ett exempel på val av lokala leverantörer är den
renovering av Ålandsbankens huvudkontor som färdigställdes
under räkenskapsåret 2024, där inköpskommittén tidigare har tagit
beslut att kontraktera lokala åländska huvudentreprenörer.
Ålandsbankens åtgärder kopplade till det åländska samhället är
viktiga för ett levande samhälle och åtgärderna som beskrivs i
kapitlet är kopplade till Ålandsbanken vision om att folk ska vilja
flytta till, stanna kvar och återanvända till Åland. Genom bankens
personal deltar vi aktivt för ett flertal för Åland viktiga
samhällsfunktioner.
Eftersom de åtgärder som beskrivs är löpande åtgärder snarare
än specifika nyckelåtgärder har Ålandsbanken inte under räken-
skapsåret 2024 anslagit betydande drifts- eller kapitalutgifter
särskilt avseende samhällsengagemanget på Åland.
Mål och uppföljning avseende samhällsengagemanget
Ålandsbanken har inte något specifikt mätbart tidsbundet mål som
mäter samhällspåverkan på Åland, utan det kan snarare uttryckas
som en vision om att allt vi gör ska leda till nytta för det åländska
samhället. Ålandsbankens vision är bidra till ett levande samhälle
så att folk stannar kvar i, vill flytta till och återanvända till Åland.
Ålandsbanken saknar standardiserade mätetal i form av nyckel-
tal men redovisar internt informellt hur medlen har fördelats under
året. Under 2024 delades 235 000 euro ut i sponsormedel. Av dessa
har bidrag bland annat gått till 16 idrottsföreningar med ungdoms-
verksamhet. Vi kan även se att föreningarna på Åland anger att det
finns 3 860 aktiva ungdomar inom deras verksamheter.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
156 Årsredovisning 2024
Bolagsstyrning
G1 Ansvarsfullt företagande
Upplysningskrav G1-1 – Policyer för ansvarsfullt
företagande och företagskultur
Konsoliderad hållbarhetsinformation omfattar moderbolaget
Ålandsbanken Abp och dotterbolag kontrollerade av
Ålandsbanken Abp. Ålandsbanken består huvudsakligen av
Ålandsbanken, Crosskey och Ålandsbanken Fondbolag.
Företagskulturen i koncernen beskrivs konsoliderat men bitvis
separat när en åtskillnad i verksamhet eller styrning gör det rele-
vant. Ålandsbanken Fondbolag är ett separat aktiebolag med
egna tillstånd och en egen styrelse som fattar beslut avseende de
koncernpolicyer som antas. Crosskey har också en egen styrelse
som fattar beslut avseende de koncernpolicyer som antas.
Ålandsbankens företagskultur
Ålandsbankens tre värdeord är ambitiöst, personligt och ansvars-
fullt. De anställda bör utföra sina uppgifter med vederbörlig skick-
lighet, omsorg och aktsamhet. En anställds arbete ska präglas av
professionalism och hög etisk standard, och koncernen ska
genom information och utbildning aktivt förespråka ett högt
etiskt uppförande för alla anställda. Varje anställd ska tänka på att
hens uppförande, såväl i arbetet som privat, kan påverka allmän-
hetens syn på Ålandsbanken. Anställda inom Ålandsbanken ska
uppträda på ett sådant sätt att förtroendet upprätthålls för
Ålandsbanken och den finansiella marknaden. Ålandsbankens
värderingar och etiska uppföranderegler är ett uttryck för ett
gemensamt förhållningssätt och ska genomsyra verksamheten
och vara grunden i det dagliga arbetet. Verksamheten ska bedri-
vas hållbart på ett långsiktigt sätt, såväl finansiellt som socialt
och miljömässigt.
Ålandsbanken har en kulturskola för chefer där de informeras
om Ålandsbankens värderingar och ledarskap, vilket kompletteras
med en kulturguide. För att kunna utvärdera och främja företags-
kultur har Ålandsbankens ett ledarskapsprogram fokuserat på att
stärka ledarskapet genom utbildningar, workshoppar och andra
löpande chefsinformationforum. Det gånga årets ledarskapspro-
gram har fokuserat på samspelet mellan företagskulturen och
Ålandsbankens värdegrund kopplat till beteende. På våra årliga
ledarforum har bland annat frågor om företagskultur och värde-
ringar stått på agendan och det är teman vi kommer att arbeta
vidare med under de kommande åren. För att följa upp företags-
kulturen och personalens trivsel genomförs löpande medarbetar-
undersökningar. Ålandsbanken mäter och analyserar medarbetar-
nas välmående och engagemang över tid. I årliga prestations- och
utvecklingssamtal mellan anställda och närmaste chef uppfattas
och diskuteras den anställdes mål och kompetensutveckling.
För mer information om hur Ålandsbanken främjar sin
Väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Inverkan / Risk / Möjlighet
Positiv
inverkan
Negativ
inverkan Risk Möjlighet
Identifierad plats i
värdekedjan Policy
Företagskultur X X
Den egna operativa
verksamheten
Policy för etiskt uppförande, Code of Conduct,
Policy för intern styrning och kontroll, Policy
för förebyggande av och åtgärder mot
marknadsmissbruk, Policy för behandling av
personuppgifter, Policy för reklamation och
klagomålshantering Crosskeys hållbarhetsstrategi
och företagskultur
Mutor och korruption, inklusive tillbud samt
relaterade ämnen såsom anti-penningtvätt,
finansiering av terrorism och ekonomisk
brottslighet X
Den egna operativa
verksamheten
Policy för motverkande och förhindrande av
penningtvätt och finansiering av terrorism, Riktlinje
för identifiering och bekämpning av mutor och
korruption Riktlinje för visselblåsning
Skydd för visselblåsare X
Den egna operativa
verksamheten Riktlinje för visselblåsning
Cybersäkerhet X
Den egna operativa
verksamheten
Policy för operativa risker samt riktlinjer
för informationssäkerhet
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 157
företagskultur avseende personalen se upplysningskrav S1-1 och
S1-2 (se sidorna 133 och 135).
Ålandsbankens interna kontroll som genomförs i tre för-
svarslinjer syftar till att identifiera avvikelser och handlingar som
bryter mot externa eller interna regelverk. Kontrollen inkluderar
systemkontroller och manuella kontroller. Det finns inga övriga
fastställda planer för hur handlingar som bryter mot lagen, företa-
gets uppförandekod eller liknande interna regler ska upptäckas.
Om en anställd lägger märke till en avvikelse ska denna enligt
nämnda policyer rapportera om avvikelse till närmaste chef eller
via Ålandsbankens system för avvikelserapportering, eller göra en
visselblåsningsanmälan. Även externa parter kan göra en
visselblåsningsanmälan.
Utbildning inom affärsetiska områden sker årligen, men med
olika teman mellan olika år. Utbildning inom affärsetik regleras
inte i en separat policy utan det finns enbart en generell riktlinje
för utbildning och kompetens. I etikpolicyn står det att compli-
ance ska utbilda om etikpolicyn.
En riskanalys är gjord för att bedöma var inom verksamheten
risken är störst för mutor och korruption. Analysen bedömer ris-
ken för mutor och korruption i olika situationer, och en högre risk
har identifierats t.ex. vid outsourcing, inköp, hos motparts-
ansvariga, vid rekrytering (rekryterande chef), i kontakter gente-
mot offentlig sektor, samt i arbetsuppgifter som rör sponsring/
välgörenhet.
Crosskeys hållbarhetsstrategi och företagskultur
Crosskey Banking Solutions omfattas av Ålandsbankens hållbar-
hetsstrategi till den del som utgör socialt ansvar och miljöansvar
men har på grund av att de är verksamma inom IT-branschen,
snarare än Ålandsbankens bankverksamhet, en egen hållbarhets-
strategi avseende hanteringen av ansvarsfullt företagande. Syftet
med policyn är att säkerställa att verksamheten sköts på ett håll-
bart sätt där Crosskeys fokusområden är operativ stabilitet och
cybersäkerhet. Som systemleverantör till finansiella institutioner är
det Crosskeys grundläggande ansvar att erbjuda stabila och säkra
system och tjänster samt att säkerställa en hållbar hantering av livs-
cykeln för den tekniska utrustningen. Att leverera stabila tjänster är
kritiskt för att behålla kundernas tilltro, och därför är cybersäkerhet
och datasäkerhet klart i fokus. Den högsta nivån som är ansvarig för
genomförande av policyn är verkställande direktören.
Crosskeys fyra värdeord är kunnig, positiv, hjälpsam och nog-
grann. Crosskey värdesätter högt kunnande och djup specialist-
kompetens inom finansbranschen kombinerat med IT-kunnande
där fokus är att leverera säkra och stabila lösningar som stöder
långsiktiga och hållbara kundrelationer. Den lösningsfokuserade
och positiva arbetsmiljö, som prioriterar resultat och välmående,
stärker medarbetarnas engagemang och deras förmåga att leve-
rera med hög kvalitet. Med en platt organisation uppmuntras
samarbete och kollegialt stöd, vilket skapar en inkluderande och
hållbar företagskultur där alla kan göra sig hörda. Integritet är
nyckeln till allt Crosskey gör och för att kunna erbjuda de säkra
och pålitliga tjänster som branschen efterfrågar är det viktigt med
information och utbildning av personalen för att kunna leverera
korrekt nere på detaljnivå. Crosskeys värderingar och koncernens
etiska uppföranderegler är ett uttryck för ett gemensamt förhåll-
ningssätt och ska genomsyra verksamheten och vara en grund i
det dagliga arbetet.
Policyn för etiskt uppförande
Policyn för etiskt uppförande syftar till att fastställa etiska normer
och förhållningssätt som ska gälla vid all av Ålandsbanken bedri-
ven verksamhet och som ska verka för att ett högt förtroende
upprätthålls för Ålandsbanken. Genom att fastställa grundläg-
gande riktlinjer för etiskt uppförande vill Ålandsbanken säker-
ställa att Ålandsbankens agerande håller en hög etisk nivå som
följer externa lagar och regler samt god sed på den finansiella
marknaden. Policyn hanterar de väsentliga inverkansområdena
företagskultur, mutor och korruption samt visselblåsning. I de
grundläggande värderingarna ingår även kundbemötandet där
Ålandsbanken eftersträvar långsiktiga relationer med kunderna
och då ska behandla dem rättvist och korrekt. Policyn för etiskt
uppförande ska tillämpas av alla anställda i Ålandsbanken och i
tillämpliga delar av styrelsemedlemmar. Styrelsen fastställer
Policy för etiskt uppförande men ansvar för att den dagliga verk-
samheten bedrivs i enlighet med regelverken åligger respektive
avdelnings-/enhetschef och vd i dotterbolag.
Code of Conduct
Ålandsbanken har en uppförandekod, även kallad Code of
Conduct, som finns publicerad på hemsidan. Uppförandekoden
utgår från gällande externa och interna regelverk, föreskrifter, rikt-
linjer och internationella standarder för ansvarsfull verksamhet,
såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig-
heter (FN Global Compact) och finsk kod för bolagsstyrning. Syftet
med uppförandekoden är att tydliggöra Ålandsbankens sätt att
arbeta samt hur vi styr våra affärer och relationer för att hjälpa oss
att agera ansvarsfullt. Varje medarbetare förväntas känna till upp-
förandekoden och agera i enlighet med den. Uppförandekoden
omfattar alla anställda inom Ålandsbanken, från medarbetare till
ledningsgrupp och styrelse. Uppförandekoden gäller vårt age-
rande som arbetsgivare och medarbetare, samt våra relationer till
våra kunder, ägare, investerare, leverantörer och samarbetspart-
ner. Uppförandekoden omfattar interna regler och principer om
ansvar, regelefterlevnad och förpliktelser, bland annat avseende
de väsentliga inverkansområdena korruption och mutor samt
vissel blåsning, men även avseende kundrelaterade områden
såsom dataskydd, sekretess och kundklagomål.
Uppförandekoden inkluderar även Ålandsbankens värdeord som
starkt förknippas med företagskulturen. Våra värderingar och
etiska riktlinjer är ett uttryck för ett gemensamt förhållningssätt.
Grunden för Ålandsbankens uppförande som en ansvarsfull aktör
utgörs av våra värderingar, gällande regelverk samt vårt engage-
mang till flera globala initiativ så som:
• FN:s principer för ansvarsfulla placeringar (UNPRI)
• FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet (UNEP FI)
• Net Zero Banking Alliance
• Climate Action 100+
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 158
Ålandsbankens vd äger ansvaret för att, vid behov, ta fram
instruktioner inom specifika områden och sektorer samt att
säkerställa tillräcklig struktur inom organisationen för att
Ålandsbankens uppförandekod ska kunna omfattas i praktiken.
Policy för intern styrning och kontroll
Policyn för intern styrning och kontroll beskriver övergripande
principer för organisation, ansvar och rapporteringsstruktur som
ska främja en sund företags- och risk-kultur, samt syftar till att
oönskade händelser förebyggs, upptäcks och åtgärdas. Genom
Policyn ska styrelsen tillse att anställda har den kompetens som
krävs, är lämpade för sina uppgifter, har engagemang och förstår
internkontrollens betydelse. Ålandsbanken ska upprätthålla ett
ramverk för riskhantering som omfattar alla väsentliga risker,
inbegripet operativa risker, IT- och anseenderisker, legala risker,
uppföranderisker, efterlevnadsrisker i fråga om penningtvätt,
finansiering av terrorism och övrig ekonomisk brottslighet, samt
risker som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Policyn
reglerar hur riskerna i Ålandsbankens verksamhet ska kontrolleras
samt tydliggöra ansvarsfördelning och roller i arbetet med att
dessa hanteras och att tillämpliga regelverk efterlevs.
Ålandsbanken ska ha tydliga och lättillgängliga interna policyer,
riktlinjer och arbetsinstruktioner till stöd för verksamheten och
där rapporteringsvägar ska framgå. Koncernen ska säkerställa att
anställda tillhandahålls utbildning och information gällande det
interna regelverket. Anställda är skyldiga att känna till, förstå och
följa policyer och förfaranden som har med deras uppgifter och
ansvarsområden att göra. Det interna regelverket är en viktig del
av ramverket för intern styrning och kontroll. Ålandsbanken ska
vidare organiseras utifrån principen om tre försvarslinjer vilket är
utgångspunkten för hur ansvar kopplat till intern styrning och
kontroll ska fördelas i verksamheten och att ändamålsenliga och
oberoende kontrollfunktioner inrättas som granskar, säkerställer
och rapporterar huruvida den interna styrningen och kontrollen
är välfungerande och effektiv, samt att lagar och föreskrifter följs.
Policyn omfattar hela koncernen, fastställs av styrelsen och det är
den verkställande direktören som ansvarar för genomförandet.
Policy för förebyggande av och åtgärder
mot marknadsmissbruk
Policydokumentet fastställer hur Ålandsbanken främjar det all-
männa förtroendet för marknaden och förebygger marknadsmiss-
bruk genom att reglera hur insiderregister för värdepappers-
företag och fondbolag inom Ålandsbanken ska administreras,
hur Ålandsbankens anställda, vissa uppdragstagare, placerings-
personal, personer i ledande ställning och insynspersoner samt
deras närstående kan handla i finansiella instrument, hur
Ålandsbanken bevarar information om privata transaktioner
utförda av nämnda personer samt hur Ålandsbanken genom
övervakning av handelsorder och transaktioner upptäcker och
rapporterar misstänkt marknadsmissbruk. Policyn omfattar hela
koncernen, fastställs av styrelsen och det är den verkställande
direktören som ansvarar för genomförandet.
Policy för motverkande och förhindrande av
penningtvätt och finansiering av terrorism
Policyn fastställer strategi och övergripande verksamhetsprinci-
per för att motverka och förhindra att Ålandsbanken utnyttjas för
penningtvätt och finansiering av terrorism, samt för att säkerställa
efterlevnad av nationella och internationella sanktionsbeslut.
Ålandsbankens strategi och målsättning för riskhanteringen är att
identifiera och bedöma risker, och därefter riskbaserat vidta
åtgärder som syftar till att motverka, förhindra och minska risken
för att utnyttjas för finansiell brottslighet, penningtvätt eller finan-
siering av terrorism. Med stöd av bland annat ett internt regelverk
och flera modellmetoder kan vi motverka, förhindra och minska
risken för att Ålandsbanken utnyttjas för penningtvätt och finan-
siering av terrorism. För att kunna bedöma och hantera risken
för penningtvätt och finansiering av terrorism identifierar
Ålandsbanken sina kunder, motparter och företrädare för att
kunna säkerställa att kundkännedom uppnås och att relevanta
riskfaktorer identifieras (KYC). Ålandsbanken följer internationella
och nationella sanktionsbeslut. Vi förhindrar att finansiella medel
förmedlas till eller görs tillgängliga för personer eller organisatio-
ner som står på en sanktionslista. Policyn omfattar hela koncer-
nen, fastställs av styrelsen och det är den verkställande direktö-
ren som ansvarar för genomförandet.
Riktlinjen för identifiering och bekämpning av mutor
och korruption
Ålandsbankens riktlinje för bekämpning av mutor och korruption
fastställer arbetet för att identifiera, motverka och bekämpa
mutor och korruption, och reglerar mer i praktiken vilka förhåll-
ningsregler som gäller för de anställda inom Ålandsbanken.
Ålandsbanken respekterar FN:s konvention mot korruption och
mutor genom att efterleva regelverkskrav i Finland och Sverige.
Anställda och uppdragstagare får ej ge eller motta gåvor eller för-
måner som överstiger vissa fastställda gränsvärden.
Kännetecknande för godtagbara gåvor och förmåner är att de
överlämnas och mottas öppet och utan anknytande förpliktelser
eller förväntningar, och i riktlinjen fastställs gränsvärden för värde
på godtagbara respektive otillåtna gåvor och förmåner. Vidare
rådges de anställda i bedömningen av olika situationer samt ges
information om hur rapportering av eventuella misstankar om
överträdelser kan rapporteras. Ansvarig för implementering av
riktlinjen är Compliance-avdelningen. Anmälan av eventuella
oegentligheter sker i enlighet med riktlinje för visselblåsning.
Riktlinje för visselblåsning
Ålandsbanken arbetar proaktivt med att upptäcka och förebygga
allvarliga överträdelser av interna och externa regelverk eller all-
varliga missförhållanden i verksamheten för att främja goda
bolagsstyrningsprinciper och upprätthålla en hög affärsetisk
standard. Det förebyggande arbetet ses som en grundläggande
förtroendefråga för Ålandsbanken. Som en del av det proaktiva
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 159
arbetet, och i enlighet med lagkrav, upprätthåller Ålandsbanken
en rapporteringskanal för att uppmärksamma oegentligheter, så
kallad visselblåsning. Det här beskrivs i Ålandsbankens riktlinje för
visselblåsning. Syftet med visselblåsningsriktlinjen är att beskriva
rutinen för anmälningar av oegentligheter genom koncernens
vissel blåsningskanal. Anställda och andra verksamma inom
Ålandsbanken kan rapportera eventuella misstankar om regel-
överträdelser eller allvarliga missförhållanden i koncernbolagets
verksamhet. För att anställda ska känna förtroende till vissel-
blåsningssystemet säkerställer processen integritet och ansvars-
frihet samt ger skydd mot repressalier. Riktlinjen för visselblåsning
ska fastställas samt uppdateras regelbundet av verkställande
direktören men ansvar för implementation av riktlinjen är intern-
revision. Anmälningarna om oegentligheter som inkommer via det
externa systemet hanteras av en intern utredningsgrupp. Gruppen
är sammansatt för att vara oberoende och objektiv. Internrevision
kan om behov föreligger och med iakttagande av sekretess till sin
hjälp anlita andra personer vars expertis och information anses
nödvändig för utredning av ett ärende.
Policy för reklamation och klagomålshantering
Policyn för reklamation och klagomålshantering reglerar hur
reklamationer och klagomål från kunder, presumtiva kunder eller
före detta kunder ska bedrivas i enlighet med gällande lagstift-
ning. Förutom att Ålandsbanken har en skyldighet att registrera
och rapportera missnöjesuttryck från kunderna, anser vi att en
god och rättvis hantering bidrar till att upprätthålla kundernas
förtroende för Ålandsbanken. Denna policy tillämpas i
Ålandsbanken exklusive Crosskey och Ålandsbanken Fondbolag.
Vad gäller reklamationer ansvarar av vd utsedda enheter för att
processerna och rutinerna för reklamationshanteringen efterföljs.
Ålandsbanken Fondbolag har fastställt en egen policy för
reklamations- och klagomålshantering. Syftet med policyn är att
reglera hur klagomål och reklamationer från kunder, presumtiva
kunder eller före detta kunder ska bedrivas i Ålandsbanken
Fondbolag. En god och rättvis hantering av reklamationer och
klagomål från kunder bidrar till att främja och upprätthålla kun-
dernas förtroende för Ålandsbanken Fondbolag. Därför ska
Ålandsbanken Fondbolag ha effektiva förfaranden för att korrekt
och så snabbt som möjligt kunna behandla klagomål om fond-
verksamheten. Ålandsbanken Fondbolags styrelse fastställer poli-
cyn regelbundet och dess vd ansvarar för att policyn genomförs
och efterlevs.
Cybersäkerhet
Ålandsbankens förmåga att skydda sig mot cyberhot baserar sig
på ett ramverk kring informationssäkerhet som består av att
identi fiera, skydda, upptäcka, reagera och återställa. Utöver våra
egna regelverk följer vi Finansinspektionens regler.
Policy för operativa risker
Ålandsbankens Policy för operativa risker fastställer principer för
hantering av operativa risker i Ålandsbanken och Ålandsbanken
Fondbolag. Policyn inkluderar bland annat informationssäkerhet,
kontinuitet och beredskap samt säkerhet och hantering av risker
utifrån externa faktorer såsom exempelvis bedrägerier.
Verkställande direktören ansvarar för att fastställa närmare rikt-
linjer och ansvarsfördelning samt att tillse att verksamheten har
tillräckliga befogenheter och resurser för att hantera de operativa
riskerna. Policyn kompletteras av riktlinjer som fastställer
förfaranden.
Riktlinje för informationssäkerhet
Ålandsbankens riktlinje för informationssäkerhet fastställer
förfaranden för att säkerställa informationssäkerhet inom
Ålandsbanken. Ansvaret för informationssäkerheten ligger på
verkställande direktören för respektive företag inom koncernen.
Crosskey har en separat riktlinje vars syfte är att skapa riktning
och stöd för att informationssäkerheten ska kunna efterlevas i
enlighet med både affärsmässiga och lagreglerade krav. Riktlinjen
omfattar alla anställda på Crosskey samt externa parter.
Personuppgifter
Ålandsbanken hanterar personuppgifter för att kunna tillhanda-
hålla sina tjänster. Ålandsbanken behandlar även information om
sina kunders bankaffärer som ska skyddas enligt banksekretes-
sen. Kundkännedomen samt förmågan att säkerställa den här
behandlingen är viktig i den dagliga verksamheten liksom i det
förebyggande arbetet mot penningtvätt, finansiering av terrorism
och för att förebygga ekonomisk brottslighet, men även för att
beakta kundernas personliga integritet.
Policy för behandling av personuppgifter
Policy för behandling av personuppgifter syftar till att reglera
behandlingen av personuppgifter inom Ålandsbanken samt säker-
ställa att den allmänna dataskyddsförordningen GDPR efterlevs i
verksamheten. All behandling av personuppgifter bör vara laglig
och rättvis och genomföras så att den gynnar människor.
Det bakom liggande syftet att skydda personer vid behandling av
deras personuppgifter konkretiseras i de s.k. grundläggande prin-
ciperna som anges i den allmänna dataskyddsförordningen
(GDPR). Genom att aktivt sörja för en god behandling av och en
hög skyddsnivå för personuppgiftsbehandling minskas risken för
integritetskränkning av individer. Därigenom stärks även förtroen-
det för Ålandsbanken. Principerna ska iakttas vid all behandling av
personuppgifter och det är upp till Ålandsbanken att även kunna
påvisa att principerna följs i verksamheten. Dataskyddsombudet
övervakar efterlevnaden och rapporterar till ledningen. DPO
genomför interna kontroller samt håller regelbundna utbildningar
för att säkerställa att behandling av personuppgifter följer GDPR
och interna regelverk. Verkställande direktör för respektive bolag i
Ålandsbanken ansvarar för att policyn efterlevs.
Ålandsbanken har även en integritetspolicy specifikt inriktad
till sina kunder publicerad på hemsidan där Ålandsbanken beskri-
ver sin hantering av personuppgifter och hur kundernas uppgifter
ska skyddas i enlighet med GDPR.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 160
Upplysningskrav G1-3 – Förebyggande arbete mot,
och upptäckt av, korruption och mutor
Vårt arbete med att identifiera, bekämpa och motverka mutor
och korruption inom Ålandsbanken är fastställt i ett internt regel-
verk om bland annat representation, sponsring och gåvor.
Ålandsbanken följer även branschgemensamma rekommendatio-
ner. Mutor och korruption är kriminella handlingar, men vårt före-
byggande arbete mot mutor och korruption är i flera fall också en
förtroendefråga. Som aktör i bank- och finansbranschen förvaltar
vi ett särskilt förtroende från allmänheten. Ålandsbankens system
för att förebygga och upptäcka korruption och mutor grundar sig i
bankens tre försvarslinjer kompletterat med utbildning samt ett
visselblåsningssystem.
I den första försvarslinjen återfinns alla i verksamheten som
ansvarar för att utföra det dagliga operativa arbetet, medan den
andra försvarslinjen ansvarar för att stödja första försvarslinjen i
risk-och regelefterlevnadsarbetet, övervaka och utmana utfallet
av verksamhetens arbete samt att löpande följa upp och utvär-
dera regelefterlevnad och riskexponering. I den tredje försvars-
linjen återfinns Intern Revision som på ett objektivt sätt förser sty-
relse och ledning med oberoende bedömningar av verksamheten,
operativa verksamhets- och ledningsprocesser, koncernens risk-
hantering, styrning och kontroll.
Det främsta förebyggande verktyget är utbildning. En obligato-
risk digital utbildning i mutor och korruption hölls för alla
anställda inom samtliga funktioner i Ålandsbanken och
Ålandsbanken Fondbolag år 2023. Crosskey omfattades inte av
denna utbildning och för tillfället finns det inte någon motsva-
rande kurs hos dem. Ledningsgruppen genomgick även en utbild-
ning i mutor och korruption 2023. Eftersom all bankpersonal
omfattades av utbildningen i mutor och korruption täcks alla in
oavsett risknivå inom verksamheten. Den digitala utbildningen
var på 30 minuter och omfattade ämnena mutor och korruption i
Ålandsbankens omvärld, gränsdragning, förebyggande arbete,
konsekvenser samt visselblåsning.
För att upptäcka potentiella incidenter görs kontroller enligt
uppsatta interna regler för kontroll, men det finns ingen specifik
gåvokontroll. Det finns ett internt system för avvikelserapporte-
ring samt en visselblåsningskanal via vilken incidenter som upp-
täcks av någon person kan anmälas.
För att hantera uppdagade incidenter finns en process för
mottagning av anmälningar av internrevision samt en oberoende
utredningsgrupp inom internrevision med kompletterande rele-
vanta personer.
Rutiner för eskalering av ärenden finns dokumenterade i poli-
cyn för internrevision och riktlinjer för interna utredningar.
Utredningsresultat där det framkommer väsentliga incidenter ska
utan dröjsmål rapporteras till behörig beslutsfattare av chef för
intern revision eller chefsjurist.
Ålandsbanken publicerar interna policyer på intranätet där
anställda har tillgång till dem. Vid ändringar meddelas personalen
om att uppdateringar finns tillgängliga genom en notis på intra-
nätet. Det finns även länkar till policyerna i de digitala utbildningar
som genomförs.
Förebyggande arbete gällandes brottsbekämpning
och informationssäkerhet
Vi förebygger och vidtar åtgärder för att aktivt motverka att
Ålandsbanken utnyttjas för penningtvätt, finansiering av terro-
rism, bedrägeri eller korruption. Det här arbetet är viktigt för att
vi ska kunna ta vårt sociala ansvar och bidra till ett långsiktigt håll-
bart samhälle. Att skydda information om våra kunder och banken
är viktiga åtgärder för att motverka alla former av finansiell
kriminalitet.
Ålandsbankens förmåga att skydda sig mot cyberhot baserar
sig på ett ramverk kring informationssäkerhet som består av att
identifiera, skydda, upptäcka, reagera och återställa. Vi arbetar
aktivt för att bekämpa cyberhot och öka medvetenheten hos
medarbetarna. Ålandsbankens Information Security Officer
erbjuder medarbetare och systemägare stöd och råd i
säkerhetsfrågor. Utöver våra egna regelverk följer vi Finans-
inspektionens regler. En IT-revision av Ålandsbankens system
genomförs varje år. Ålandsbanken följer också ett internt regelverk
för hur vi behandlar personuppgifter med god säkerhetsnivå.
Vi har processer på plats för att förhindra tillträde och obehörig
användning av både personuppgifter och de verktyg som används
för behandlingen. Under 2024 har fokus varit på digital operativ
resiliens. Ålandsbanken utbildar kontinuerligt de anställda inom
informationssäkerhet.
Crosskey arbetar med cybersäkerhet på många plan, allt från att
utbilda personalen, säkerställa att våra arbetssätt stöder utveck-
lingen på ett sådant sätt att cybersäkerhet inkluderas samt att
implementera olika tekniska lösningar Alla dessa utvecklas kontinu-
erligt och förbättras eftersom cybersäkerhet inte är en statisk
position utan någon som kräver en kontinuerlig förbättring.
Generellt kan sägas att Ålandsbanken eftersträvar en säkerhets-
nivå i framkant i vår bransch för att säkerställa fungerande verksam-
het. Cyberattacker kan leda till allvarliga konsekvenser för
Ålandsbanken. Ålandsbanken vill minimera risken för stora ekono-
miska förluster, skadat anseende samt ha ett gott kundskydd.
Upplysningskrav G1-4 – Fall av korruption och mutor
På grund av avsaknaden av officiellt rapporterade incidenter
avseende företagets arbetstagare, är uppgifterna avseende åtgär-
der, mått och mål fokuserade på förebyggande och förhindrande.
Avseende korruption och mutor är den främsta åtgärden ett före-
byggande arbete med utbildning av personalen. Compliance har
en utbildningsplan över vilka utbildningar som de ska ge, och där
ingår etikområdet, inklusive mutor och korruption. Frekvensen för
utbildningen av korruption och mutor är regelbunden, och
samtliga anställda på Ålandsbanken och Ålandsbanken
Fondbolag omfattas.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 161
Antal fall, korruption och mutor
Antalet fällande domar för brott mot lagar mot korruption och mutor 0
Bötesbeloppen för brott mot lagar mot korruption och mutor, EUR 0
Utbildning i förebyggande av mutor och korruption 2023
Antal personer som tilldelats utbildning 640
Antal personer som genomfört utbildning 622
Antal som genomfört utbildning, % 55
Typ av utbildning och utbildningens varaktighet
Datorbaserad utbildning, antal timmar 0,5
Frekvens för utbildningen Regelbunden
Ämnen i utbildningen
Hur mutor och korruption definieras X
Identifiering av mutor och korruption i verksamheten X
Interna regelverk X
Förebyggandearbetet X
Hur överträdelser ska anmälas X
Sluttest X
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 162
Aktiefakta
Aktiefakta .......................................................................................164
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Aktiefakta
Aktiekapitalet
Bankens aktiekapital är 42 029 289,89 euro.
Aktierna fördelas på 6 476 138 A- och 8 890 781
B-aktier. Varje A-aktie representerar vid bolags-
stämman tjugo (20) röster och varje B-aktie en
(1) röst. I bolagsordningen finns ett stadgande
som medför att ingen representant vid bolags-
stämman får rösta för mer än en fyrtiondedel av
det vid stämman företrädda röstetalet.
Bolagsstämman beslöt i mars 2024 att
bemyndiga styrelsen att fatta beslut om emis-
sion av aktier, optionsrätter och andra särskilda
rättigheter som berättigar till aktier som avses i
aktiebolagslagens 10 kap 1 §. Bemyndigandet
avser aktier i serie B och det sammanlagda anta-
let aktier som med stöd av bemyndigandet kan
emitteras ska inte överstiga 3 000 000 B-aktier.
Bemyndigandet avser en eller flera emissioner
mot vederlag eller vederlagsfria emissioner
och kan även avse avyttring av egna aktier.
Bemyndigandet ersätter bolagstämmans alla
tidigare icke-utnyttjade bemyndiganden
av aktier och optionsrätter och andra särskilda
rättigheter som berättigar till aktier. Bemyndig-
andet är i kraft till och med den 26 mars 2029.
Hittills har 22 912 aktier (per den 31 december
2024) emitterats med stöd av bemyndigandet
och följaktligen kan ännu 2 977 088 B-aktier
emitteras eller avyttras på basen av det.
Aktier som en del av program för
rörlig ersättning
Nyemitterade eller förvärvade egna B-aktier utbe-
talas som en del av Ålandsbankens incitaments-
program. Våren 2024 utbetalades 14 411 nyemitte-
rade B-aktier. I mars 2025 kommer cirka 7 000
B-aktier att utbetalas. Ytterligare cirka 31 000
B-aktier kommer att utbetalas som uppskjuten
del av incitamentsprogram under åren 2026–
2029, förutsatt att kriterierna för utbetalning upp-
fylls. Antalet aktier är beroende av aktiekursen
vid utdelningstillfället.
Aktiesparprogram
Ålandsbankens styrelse har beslutat om två
aktiesparprogram för samtliga anställda
inom koncernen, 2022/2023-års respektive
2023/2024-års aktiesparprogram. Aktiespar-
programmen gav de anställda möjlighet att spara
en del av månadslönen för att investera i
Ålandsbankens B-aktier. Deltagande i aktiespar-
programmet skedde på frivillig basis. De anställda
kunde spara maximalt fem procent av sin
månads lön för att vid de halvårsvisa riktade emis-
sionerna teckna B-aktier. De anställda erbjöds att
teckna B-aktien till en kurs som understiger
medel kursen för kalendermånaden innan respek-
tive emission med 10 procent Programmen var
ettåriga. Tre år efter respektive emission utdelar
Ålandsbanken en matchningsaktie för varje aktie
som förvärvats i de riktade emissionerna till de
som deltagit i emissionerna och som fortsätt-
ningsvis är anställda inom koncernen samt har de
emitterade aktierna i sin ägo.
Ålandsbanken emitterade under år 2024
44 721 B-aktier för fullföljande av bankens åtag-
anden inom ramen för 2023/2024-års aktiespar-
program. Antalet matchningsaktier som ska
emitteras år 2026 och 2027 uppskattas till
86 000 B-aktier.
Handeln med bankens aktier
Under 2024 omsattes bankens A-aktier på
Helsingfors Börs för 4,5 miljoner euro till medel-
kursen 34,52 euro. Den högsta noteringen var
39,60 euro, den lägsta 30,60 euro. B-aktierna
omsattes för 16,9 miljoner euro till medelkursen
34,17 euro. Den högsta noteringen var 38,20 euro
och den lägsta 30,90 euro.
Antalet registrerade aktieägare i ägarförteck-
ningen den 31 december 2024 var 14 968 som
ägde 14 058 435 stycken aktier. Dessutom fanns
totalt 1 308 484 förvaltarregistrerade aktier.
Antalet direktregistrerade aktieägare har under
året ökat med 6 procent.
Börsvärde
miljoner euro
0
100
200
300
400
500
600
20242023202220212020
Resultat per aktie
euro
0
0,75
1,50
2,25
3,00
3,75
20242023202220212020
Dividend per aktie
euro
1
Styrelsens förslag inför bolagsstämman.
0
0,50
1,00
1,50
2,00
2,50
3,00
20242023202220212020
1
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 164
Aktiekapitalets utveckling
Aktiekapital, euro Antal A-aktier Antal B-aktier
2024 42 029 289,89 6 476 138 8 890 781
2023 42 029 289,89 6 476 138 8 831 649
2022 42 029 289,89 6 476 138 8 777 709
2021 42 029 289,89 6 476 138 9 126 165
2020 42 029 289,89 6 476 138 9 109 916
De tio största aktieägarna
Antal A-aktier Antal B-aktier Totalt Ägarandel, % Röstandel, %
1 Wiklöf Anders med bolag 1 993 534 1 332 961 3 326 495 21,65 29,77
2 Nordea Bank Abp (förvaltarregistrerat) 1 062 924 490 925 552 6,02 0,68
3 Alandia Försäkring Abp 754 908 52 632 807 540 5,26 10,95
4 Fennogens Investments S.A. 616 764 165 467 782 231 5,09 9,03
5 Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas 123 668 265 754 389 422 2,53 1,98
6 Chilla Capital 277 500 0 277 500 1,81 4,01
7 Lundqvist Ben 273 795 0 273 795 1,78 3,96
8 Oy Etra Invest Ab 0 225 000 225 000 1,46 0,16
9 Svenska Litteratursällskapet i Finland rf 208 750 0 208 750 1,36 3,02
10 Nordea Henkivakuutus Suomi Oy 0 176 100 176 100 1,15 0,13
Förteckningen omfattar även aktieägares koncernbolag och ägarkontrollerade bolag.
Aktieägare enligt innehavets storlek
Antal aktier Antal aktieägare Antal aktier totalt
Antal aktier i
medeltal Antal röster, %
1–100 8 081 313 110 39 1,6
101–1 000 5 628 1 897 008 337 7,8
1 001–10 000 1 154 2 833 518 2 455 12,0
10 001– 105 10 323 283 98 317 78,6
varav förvaltarregistrerade 1 308 484 1,3
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 165
Aktiestockens fördelning
Antal aktier Ägarandel, %
Privatpersoner 6 130 705 39,9
Företag 4 197 066 27,3
Finansiella institut och försäkringsbolag 1 780 977 11,6
Icke vinstsyftande samfund 615 836 4,0
Offentliga samfund 19 031 0,1
Utlandet 1 314 820 8,6
Förvaltarregistrerade aktier 1 308 484 8,5
Summa 15 366 919 100,0
Antal omsatta Ålandsbankenaktier på Helsingfors börs
Antal tusen aktier
Omsättning i %
av aktierna
Betald kurs:
högst/lägst, euro Medelkurs, euro
2024 A 129 2,0 39,60–30,60 34,52
2024 B 495 5,6 38,20–30,90 34,17
2023 A 166 2,6 41,70–30,30 34,17
2023 B 416 4,7 41,60–30,40 34,44
2022 A 283 4,4 40,40–27,30 33,21
2022 B 1 154 13,1 39,60–27,90 33,19
2021 A 321 5,0 33,20–22,40 28,42
2021 B 1 094 12,0 32,20–20,80 26,25
2020 A 198 3,1 21,80–14,90 18,71
2020 B 1 141 12,5 21,20–13,55 18,22
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 166
Uppgifter om Ålandsbankenaktien 2024 2023 2022 2021 2020
Antal aktier, tusen st.
1
15 367 15 308 15 254 15 602 15 586
Antal aktier efter utspädning, tusen st. 15 492 15 415 15 321 15 636 15 634
Antal aktier i genomsnitt, tusen st. 15 341 15 292 15 526 15 559 15 579
Resultat per aktie, euro
2
3,41 3,18 2,37 2,55 2,02
Resultat per aktie efter utspädning, euro 3,39 3,17 2,37 2,55 2,02
Ordinarie dividend per aktie, euro 2,40
3
2,40 1,60 1,55 1,00
Tilläggsdividend per aktie, euro 0,35
3
0,25 0,45 0,45
Ordinarie dividend i % av resultatet
4
70,5 75,5 66,4 60,7 49,5
Tilläggsdividend i % av resultatet
4
10,3 7,9 18,7 17,6
Eget kapital per aktie, euro
5
19,95 19,98 18,85 19,39 18,76
Eget kapital per aktie efter utspädning, euro 19,87 19,97 18,92 19,41 18,76
Aktiernas börskurs på bokslutsdagen
A-aktien 35,00 31,20 37,60 32,60 21,60
B-aktien 33,10 31,00 36,20 31,50 20,90
P/E-tal
6
A-aktien 10,3 9,8 15,9 12,8 10,7
B-aktien 9,7 9,7 15,3 12,3 10,3
Effektiv dividendavkastning, %
7
A-aktien 7,9 8,5 5,5 6,1 4,6
B-aktien 8,3 8,5 5,7 6,3 4,8
Börsvärde, miljoner euro 520,9 475,8 561,3 498,6 330,3
1
Antal registrerade aktier
med avdrag för egna aktier
på bokslutsdagen
4 Dividend per aktie
× 100
6
Aktiernas börskurs på
bokslutsdagen
Resultat per aktie Resultat/aktie
2
Aktieägarnas andel av
periodens resultat 5
Aktieägarnas andel
av eget kapital 7
Dividend
× 100
Antal aktier i genomsnitt Antal aktier på bokslutsdagen Aktiernas börskurs på bokslutsdagen
3 Styrelsens förslag till bolagsstämman
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 167
Bokslut
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens resultaträkning ....................................................... 169
Koncernens totalresultat ............................................................ 169
Koncernens balansräkning ......................................................... 170
Koncernens rapport över förändring i eget kapital .............. 171
Koncernens kassaflödesanalys ................................................. 172
Noter till koncernens finansiella rapporter ............................. 173
Moderbolagets finansiella rapporter
Moderbolagets resultaträkning ................................................. 242
Moderbolagets balansräkning ................................................... 243
Moderbolagets rapport över förändring i eget kapital ........244
Moderbolagets kassaflödesanalys ........................................... 245
Noter till moderbolagets finansiella rapporter ...................... 246
Styrelsens och verkställande direktörens yttrande
samt förslag till vinstdisposition ............................................... 271
Revisionsberättelse ......................................................................272
Hållbarhetsgranskningsberättelse ........................................... 275
Femårsöversikt .............................................................................. 277
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Koncernens resultaträkning
Koncernen | 2024 | 2023 | |
tusen euro | Not nr | ||
Ränteintäkter | |||
Räntekostnader | − | – | |
Räntenetto | K7 | ||
Provisionsintäkter | |||
Provisionskostnader | − | – | |
Provisionsnetto | K8 | ||
IT-intäkter | |||
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde | K9 | − | – |
Andel av intresseföretags resultat | – | ||
Övriga intäkter | K10 | ||
Intäkter sammanlagt | |||
Personalkostnader | K11 | − | – |
Övriga kostnader | K12 | − | – |
Lagstadgade avgifter | K13 | − | – |
| Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella | |||
och materiella tillgångar | K26, K27 | − | – |
Kostnader sammanlagt | − | – | |
Resultat före nedskrivningar | |||
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto | K14 | − | – |
Rörelseresultat | |||
Inkomstskatt | K15 | − | – |
Räkenskapsperiodens resultat | |||
| Hänförligt till: | |||
Innehav utan bestämmande inflytande | − | ||
Aktieägarna i Ålandsbanken Abp | |||
Resultat per aktie, euro | K16 | ||
Resultat per aktie efter utspädning, euro | K16 |
Koncernens totalresultat
Koncernen | 2024 | 2023 | |
tusen euro | Not nr | ||
Räkenskapsperiodens resultat | |||
| Kassaflödessäkringar | |||
Förändringar i värdering till verkligt värde | |||
| Tillgångar värderade via övrigt totalresultat | |||
Förändringar i värdering till verkligt värde | |||
Överfört till resultaträkningen | − | − | |
| Omräkningsdifferenser | |||
Vinster/förluster uppkomna under perioden | − | ||
| Skatt på poster som har eller kan komma att | |||
omklassificeras till resultaträkningen | K15 | − | − |
| Poster som har eller kan komma att omklassificeras | |||
till resultaträkningen | − | ||
Värdeförändringar i egetkapitalinstrument | − | − | |
Omräkningsdifferenser | − | ||
| Omvärderingar av förmånsbestämda | |||
pensionsplaner | K44 | − | |
| Skatt på poster som inte kan komma att | |||
omklassificeras till resultaträkningen | K15 | ||
| Poster som inte kan komma att omklassificeras till | |||
resultaträkningen | − | − | |
Övrigt totalresultat | − | ||
Räkenskapsperiodens totalresultat | |||
| Hänförligt till: | |||
Innehav utan bestämmande inflytande | − | ||
Aktieägarna i Ålandsbanken Abp |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 169
Koncernens balansräkning
Koncernen | 2024 | 2023 | |
tusen euro | Not nr | ||
| Tillgångar | |||
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | |||
Skuldebrev | K20 | ||
Utlåning till kreditinstitut | K21 | ||
Utlåning till allmänheten | K22 | ||
Aktier och andelar | K23 | ||
Aktier i intresseföretag | K24 | ||
Derivatinstrument | K25 | ||
Immateriella tillgångar | K26 | ||
Materiella tillgångar | K27 | ||
Förvaltningsfastigheter | K27 | ||
Aktuella skattefordringar | |||
Uppskjutna skattefordringar | K28 | ||
Övriga tillgångar | K29 | ||
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | K30 | ||
Tillgångar totalt | |||
| Skulder | |||
Skulder till kreditinstitut | K31 | ||
Inlåning från allmänheten | K32 | ||
Emitterade skuldebrev | K33 | ||
Derivatinstrument | K25 | ||
Aktuella skatteskulder | |||
Uppskjutna skatteskulder | K28 | ||
Övriga skulder | K34 | ||
Avsättningar | K35 | ||
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | K36 | ||
Efterställda skulder | K37 | ||
Skulder totalt |
Koncernen | 2024 | 2023 | |
| tusen euro | Not nr | ||
| Eget kapital och innehav utan bestämmande | |||
inflytande | K38 | ||
Aktiekapital | |||
Överkursfond | |||
Reservfond | |||
Säkringsreserv | |||
Fond för verkligt värde | − | – | |
Omräkningsdifferenser | − | – | |
Fond för fritt eget kapital | |||
Balanserade vinstmedel | |||
Aktieägarnas andel av eget kapital | |||
| Andel av eget kapital för innehav utan bestämmande | |||
inflytande | |||
Innehavare av övrigt primärkapital | |||
Eget kapital totalt | |||
Skulder och Eget kapital totalt |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 170
Koncernens rapport över förändring i eget kapital
| Koncernen | ||||||||||||
| Andel av eget | ||||||||||||
| kapital för | ||||||||||||
| Aktieägarnas | innehav utan | Innehavare | ||||||||||
| Fond för verkligt | Omräknings- | Fond för fritt | Balanserat | andel av eget | bestämmande | av övrigt | ||||||
tusen euro | Aktiekapital | Överkursfond | Reservfond | Säkringsreserv | värde | differens | eget kapital | resultat | kapital | inflytande | primärkapital | Totalt |
Eget kapital 31.12.2022 | – | – | ||||||||||
Periodens resultat | ||||||||||||
Övrigt totalresultat | – | – | ||||||||||
| Transaktioner med ägare | ||||||||||||
Primärkapitalinstrument, utdelning | – | – | – | |||||||||
Dividendutdelning | – | – | – | |||||||||
Incitamentsprogram | ||||||||||||
Aktiesparprogram | ||||||||||||
Eget kapital 31.12.2023 | – | – | ||||||||||
Periodens resultat | − | |||||||||||
Övrigt totalresultat | − | − | − | − | ||||||||
| Transaktioner med ägare | ||||||||||||
Primärkapitalinstrument, utdelning | − | − | − | |||||||||
Dividendutdelning | − | − | − | |||||||||
Incitamentprogram | ||||||||||||
Aktiesparprogram | ||||||||||||
Eget kapital 31.12.2024 | − | − |
För vidare uppgifter om förändring i eget kapital, se not nr K38.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 171
Koncernens kassaflödesanalys
Koncernen | 2024 | 2023 |
| tusen euro | ||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | ||
Rörelseresultat | ||
| Justering för ej kassaflödespåverkande poster | ||
| Av- och nedskrivningar av immateriella och | ||
materiella tillgångar | ||
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto | ||
Orealiserade värdeförändringar | ||
| Periodiserade över-/underkurser på skuldebrev och | ||
emitterade skuldebrev | ||
Förmånsbestämda pensionsplaner | ||
Betalda inkomstskatter | − | – |
| Ökning (−) eller minskning (+) av fordringar från löpande | ||
| verksamhet | ||
Skuldebrev | ||
Utlåning till kreditinstitut | ||
Utlåning till allmänheten | ||
Övriga tillgångar | – | |
| Ökning (+) eller minskning (−) av skulder från löpande | ||
| verksamhet | ||
Skulder till kreditinstitut | − | – |
Inlåning från allmänheten | − | – |
Emitterade skuldebrev | − | – |
Övriga skulder | − | |
Kassaflöde från löpande verksamhet | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | ||
Investering i aktier och andelar | − | – |
Investering i materiella tillgångar | − | – |
Försäljning av materiella tillgångar | ||
Investering i immateriella tillgångar | − | – |
Kassaflöde från investeringsverksamhet | − | – |
Koncernen | 2024 | 2023 |
| tusen euro | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | ||
Aktieemission | ||
Amortering av leasingskuld | − | – |
Ökning av riskdebenturer | ||
Minskning av riskdebenturer | – | |
Betald dividend | − | – |
Utbetald ränta på primärkapitalinstrument | − | – |
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt | − | – |
Kursdifferens i likvida medel | − | |
Förändring i likvida medel | − | |
Likvida medel vid årets början | ||
Kassaflöde från löpande verksamhet | ||
Kassaflöde från investeringsverksamhet | − | – |
Kassaflöde från finansieringsverksamhet | − | – |
Kursdifferens i likvida medel | − | |
Likvida medel vid årets slut | ||
| Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande | ||
| poster: | ||
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | ||
Vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut | ||
Summa likvida medel |
Med likvida medel avses kassa, checkräkningen på Finlands Bank, vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut, övrig
utlåning till kreditinstitut och skuldebrev med ursprunglig återstående löptid mindre än tre månader, samt fordringar på
offentliga samfund som inte är kreditgivning. Investeringsverksamheten avser betalningar i anslutning till materiella och
immateriella tillgångar samt innehavet av aktier och andelar förutom aktier avsedda för handel. Finansieringsverksamheten
avser poster bland eget och främmande kapital som finansierar den löpande verksamheten. Analysen har gjorts enligt den
indirekta metoden.
Ytterligare information avseende koncernens kassaflödesanalys, se not K39.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 172
Innehållsförteckning noter koncernen
Noter till koncernens finansiella rapporter
K1. Företagsinformation ..........................................................174
K2. Redovisningsprinciper .......................................................174
K3. Koncernens riskhantering ................................................184
K4. Segmentrapport ................................................................208
K5. Produktområden................................................................ 210
K6. Geografisk fördelning ........................................................ 210
K7. Räntenetto ...........................................................................211
K8. Provisionsnetto .................................................................. 211
K9. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ...... 212
K10. Övriga intäkter .................................................................... 212
K11. Personalkostnader ............................................................213
K12. Övriga kostnader ................................................................ 216
K13. Lagstadgade avgifter ........................................................ 216
K14. Förväntade kreditförluster .............................................. 217
K15. Skatt ...................................................................................... 219
K16. Resultat per aktie ............................................................... 219
Noter till koncernens balansräkning
K17. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder .....220
K18. Värdering av finansiella tillgångar och skulder till
verkligt värde.......................................................................222
K19. Tillgångar och skulder per valuta ................................... 224
K20. Innehav av skuldebrev ......................................................225
K21. Utlåning till kreditinstitut ................................................. 226
K22. Utlåning till allmänheten ..................................................226
K23. Aktier och andelar ..............................................................228
K24. Aktier i intresseföretag ......................................................228
K25. Derivatinstrument .............................................................229
K26. Immateriella tillgångar ......................................................230
K27. Materiella tillgångar ........................................................... 231
K28. Uppskjutna skattefordringar och -skulder ................... 232
K29. Övriga tillgångar ................................................................. 233
K30. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ......... 233
K31. Skulder till kreditinstitut ...................................................233
K32. Inlåning från allmänheten ................................................ 233
K34. Övriga skulder ..................................................................... 233
K35. Avsättningar ........................................................................234
K36. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter .........234
K37. Efterställda skulder ............................................................234
K38. Specifikation över förändringar i eget kapital ............. 235
Övriga noter
K39. Kassaflödesanalys, specifikationer ...............................236
K40. Koncernstruktur .................................................................237
K41. Aktivt förvaltat kapital ...................................................... 238
K42. Ställda säkerheter .............................................................. 238
K43. Åtaganden utanför balansräkningen.............................238
K44. Pensionsansvar ..................................................................239
K45. Leasingansvar ..................................................................... 241
K46. Upplysningar om närstående.......................................... 241
K47. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder ............. 241
K48. Väsentliga händelser efter räkenskaps-
periodens slut ..................................................................... 241
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 173
Noter till koncernens finansiella rapporter
(tusen euro)
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 174
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 175
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 176
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 177
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 178
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 179
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 180
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 181
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 182
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 183
K3. Koncernens riskhantering
1. Risker i bankens verksamhet
1.1 Riskprofil och riskaptit
Exponering mot risk är en naturlig del av en banks verksamhet.
Bankens målsättning är att all risk ska härstamma från den nor-
mala affärsverksamheten. Med det följer att riskerna i huvudsak
utgörs av affärsrisk, kreditrisk, likviditetsrisk, marknadsrisk samt
operativ risk. Riskerna ska vara anpassade efter bankens riskka-
pacitet, det vill säga att förluster relaterade till dessa risker ska
kunna täckas med bankens kapitalbas och resultat.
Det åligger bankens styrelse och ledning att utifrån bankens
övergripande affärsstrategi fastställa riskaptit för alla väsentliga
risker. Riskaptit avser den nivå av risk som kan accepteras i syfte
att uppnå bankens strategiska målsättningar. Bankens skala för
riskaptit är låg, medel och hög.
1.1.1 Lönsamhets- och kapitalrisk
Lönsamhets- eller affärsrisk avser risken för att bankens intjänings-
förmåga försämras eller att kostnaderna ökar mer än planerat på
grund av exempelvis lägre kundmarginaler eller misslyckade stra-
tegiska beslut. Kapitalrisk avser risken att inte hålla tillräckligt
kapital för att uppfylla regulatoriska kapitalkrav till följd av lägre
resultat än förväntat i den finansiella planeringen eller omedel-
bara förluster till följd av incidenter.
Lönsamhets- och kapitalrisk uppstår naturligt i all affärsverk-
samhet och kan inte undvikas. En god lönsamhets- och resultatnivå
kan anses agera dämpande vid eventuell realisation av dessa risker.
Bankens aptit för lönsamhetsrisk är medel. Banken ska foku-
sera sin verksamhet till marknader och produkter som man verkar
inom sedan tidigare och har god kännedom om. Nya marknader
och produkter kan ingås i begränsad omfattning för att, om så
önskas, successivt utökas.
Bankens riskaptit för kapitalrisk är låg. Banken ska hålla till-
räckligt med eget kapital för att täcka de risker som verksamheten
kan komma att utsättas för och de förluster som kan uppstå ifall
dessa materialiseras.
1.1.2 Kreditrisk
Kreditrisk uppstår inom ramarna för utlåningsverksamheten och
är en risk som banken väljer att ta. Kreditrisk innebär risken för
förluster till följd av att en kund inte förmår fullgöra sitt åtagande
gentemot banken och att för exponeringen ställd säkerhet inte
täcker Bankens fordran.
Generellt är bankens riskaptit för kreditrisk låg med en ambi-
tion att bankens kreditförlustnivå över tid ska vara bland de lägsta
bland nordiska banker.
Bankens strategiska inriktning, där målet är att vara alla ålän-
ningars bank och att aktivt bidra till det åländska samhället, gör att
banken accepterar en högre riskprofil inom affärsområdet Åland.
Koncentrationsrisk i utlåningsverksamheten
Kreditrelaterade koncentrationsrisker inom utlåningsverksam-
heten uppstår genom grupper av exponeringar vars fallisse-
mangsrisk uppvisar en betydande grad av samvariation. De för
banken relevanta koncentrationsriskerna är koncentration mot
enskilda motparter (namnkoncentration), koncentration mot
enskilda branscher (branschkoncentration) samt koncentration
inom enskilda länder (geografisk koncentration).
Bankens riskaptit inom branschkoncentrationsrisk är medel.
Bolån utgör den primära drivaren av koncentrationsrisk vilket kan
åter speglas både i utlåning till privatpersoner och till företag inom
fastighetsbranschen.
Bankens position och begränsade storlek gör att den geogra-
fiska koncentrationsrisken är förhöjd som ett naturligt resultat av
valet att fokusera på den finska och svenska marknaden.
Motpartskreditrisk
Motpartskreditrisk uppstår inom ramarna för bankens likviditets-
förvaltning. Bankens riskaptit för motpartskreditrisk är låg. Affärer
ska endast göras med välkända motparter och/eller med kredit-
betyg av investment grade i Norden och i ekonomiskt stabila län-
der. En del av likviditetsportföljen kan placeras i instrument med
högre risk men i begränsad volym och risknivå.
1.1.3 Likviditets- och finansieringsrisk
Likviditetsrisk avser risken för att inte ha tillgång till likvida medel
och därför inte kunna uppfylla sina betalningsförpliktelser.
Bankens riskaptit för likviditetsrisk är låg. För att säkerställa till-
gång till likviditet även under perioder utan externa upplånings-
möjligheter ska banken ha en likviditetsreserv som överträffar
lagstiftningens krav med god marginal samt en väl diversifierad
instrument- och förfallostruktur på sin upplåning.
Finansieringsrisk avser risken att inte kunna låna upp pengar
alternativt endast kunna låna upp pengar till en hög kostnad.
Bankens riskaptit för finansieringsrisk är låg. Banken ska efter-
sträva att inte vara beroende av andra finansieringskällor för sin
utlåning än kunddepositioner och säkerställda obligationer.
Icke-säkerställd kapitalmarknadsfinansiering kan användas då
marknadspriset gör det ändamålsenligt.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 184
Tabell 1.1.1.1
Riskprofil per riskkategori
Risktyp Riskprofil Riskhantering
Lönsamhets-
och kapitalrisk
Bankens verksamhet är inarbetad och stabil. Nya marknader och produkter introduceras i
begränsad omfattning för att över tid utökas. Kostnader till följd av ändrade regelverk och
teknikskiften kan påverka Ålandsbankens lönsamhet relativt sett mer än andra då banken är
en liten aktör.
Bankens aptit för kapitalrisk är låg med målsättning att hålla tillräckliga buffertar för att täcka
eventuella realiserade risker.
Styrelsen och koncernledningen och därtill hörande kommittéer arbetar kontinuerligt med
att identifiera samt hitta lämpliga åtgärder för att hantera lönsamhets- och kapitalrisken.
Bland annat har banken ingått flera partnersamarbeten för att diversifiera intäktskällorna
samt uppnå kostnadsfördelning.
Kreditrisk Kreditrisk, inklusive integrerade ESG-risker, uppstår inom ramarna för utlåningsverksamheten.
Kreditrisk innebär risken för förluster till följd av att en kund inte förmår fullgöra sitt åtagande
gentemot banken och att för exponeringen ställd säkerhet inte täcker bankens fordran.
Inom ramarna för utlåningsverksamheten görs utlåning åt både privatpersoner och företag.
Företagsutlåning innebär generellt högre risk än utlåning till privatpersoner. Bankens
kreditgivning ska ske på hållbara grunder och en bedömning kring klimatrelaterade fysiska
risker och omställningsrisker beaktas som en del av kreditrisken och i uppföljningen av
riskaptiten. Bankens strategiska inriktning, där målet är att vara ålänningarnas bank och att
aktivt bidra till det åländska samhället, det vill säga att ta sitt sociala ansvar, gör att banken
accepterar en något högre riskprofil inom affärsområdet Åland.
Generellt är bankens riskaptit för kreditrisk låg.
Styrelsen fastställer ramverket för kreditgivning och kreditriskhanteringen. Kreditens storlek
och risknivå avgör kreditbeslutsnivån, där styrelsen utgör den högsta nivån. Kreditrisken i
den dagliga verksamheten hanteras utgående från god kännedom om kunden samt analys
av kundens återbetalningsförmåga och de säkerheter som kunden ställer. För exponeringar
i företagsportföljen görs en årlig föredragning för analys av kunden. Kreditrisken i banken
hanteras även genom av styrelsen fastställda limiter - till exempel begränsas maximal
exponering mot vissa branscher och motparter. Motpartskreditrisk (primärt finansiella institut)
hanteras genom en utvärderingsprocess som primärt fokuserar på institutets rating samt andra
relevanta nyckeltal, samt risklimiter.
Likviditets- och
finansieringsrisk
Likviditetsrisk är en dynamisk risk som kan skifta snabbt. Som liten aktör kan dessa snabba
skiften få stor påverkan på Ålandsbankens tillgång till likviditet.
Banken eftersträvar att inte vara beroende av andra finansieringskällor för sin utlåning
än kunddepositioner och säkerställda obligationer, men kan använda icke-säkerställd
kapitalmarknadsfinansiering då marknadspriset gör det ändamålsenligt.
Styrelsen fastställer ramverket för likviditets- och finansieringsriskhantering. Den dagliga
likviditetshanteringen sker inom Treasury-funktionen. Likviditets- och finansieringsrisken
hanteras främst genom en väldiversifierad finansieringsstruktur och en likviditetsreserv med
högkvalitativa tillgångar. Risktagandet regleras även genom av styrelsen fastställda limiter.
Marknadsrisk Ränterisk i bankboken är strukturell till sin karaktär och betraktas som en betydande men
hanterbar risk. Valutarisken är främst av strukturell karaktär och förekommer framförallt i
svenska kronor genom bankens svenska filial.
Styrelsen fastställer ramverket för hantering av marknadsrisk. Den dagliga hanteringen
av marknadsrisker sker inom Treasury-funktionen. Ränterisker hanteras med limiter för
räntenettorisken samt värdeförändringsrisken och genom användning av derivat. Valutarisker
hanteras främst genom matchning samt genom limiter.
Icke-finansiell
risk
Ålandsbankens riskprofil för icke-finansiella risker syftar till att identifiera och hantera dessa
på en nivå som motsvarar verksamhetens art, riskaptit och kapacitet med målet att minimera
sannolikheten för betydande förluster eller skador på anseendet. Ålandsbankens riskaptit
för regelefterlevnad,informationssäkert samt affärskritiska processer och -system är låg.
Ingen icke-finansiell risk ska utgöra ett hot mot den tillståndspliktiga verksamheten eller hota
konsumentskyddet för Ålandsbankens kunder.
Ålandsbanken ska eftersträva en hög riskmedvetenhet och sund riskkultur. Första försvars-
linjen har huvudansvaret för riskhantering, medan andra försvarslinjen, bestående av
Operativa risker & Säkerhet samt Compliance, stödjer genom regelverk och utbildningar.
Kontinuitetsplaner säkerställer affärsverksamhetens funktion vid störningar, och NPAP-
processen används vid produktutveckling för att undvika omedvetet risktagande.
Ålandsbankens försäkringar skyddar mot realiserade risker och dataskydd samt
informationssäkerhet anpassas efter aktuella hotbilder. Ledning och styrelse informeras
regelbundet för att säkerställa en välgrundad beslutsprocess och upprätthålla kundernas
förtroende.
ESG-risk ESG-risk identifieras som en väsentlig risk, men utgör inte ett eget riskområde utan ska
integreras som en del av all riskhantering.
Arbetet med att utveckla ESG-riskhanteringen pågår kontinuerligt, och riskhanteringen ska
integreras inom berörda riskområden. Banken har även satt klimatmål och har en av styrelsen
fastställd klimatstrategi.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 185
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 186
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 187
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 188
Kapitalbas | 2024 | 2023 |
| tusen euro | ||
Eget kapital enligt balansräkningen | 306 518 | 305 864 |
Förutsebar utdelning | –42 259 | –40 566 |
Kärnprimärkapital före avdrag | 264 259 | 265 298 |
Immateriella tillgångar | –15 602 | –14 020 |
Innehav utan bestämmande inflytande | –14 | –16 |
Kassaflödessäkringar | –807 | 0 |
Övriga poster netto | –48 | –89 |
Ytterligare värdejusteringar | –575 | –577 |
| Förväntade förluster enligt IRB utöver bokförda | ||
(underskott) | –9 519 | –7 817 |
Kärnprimärkapital | 237 694 | 242 779 |
Primärkapitaltillskott | 29 424 | 29 424 |
Primärkapital | 267 118 | 272 203 |
Supplementärkapitalinstrument | 30 514 | 31 543 |
Supplementärkapital | 30 514 | 31 543 |
Kapitalbas totalt | 297 632 | 303 746 |
Kapitaltäckning | 2024 | 2023 |
| tusen euro | ||
Kärnprimärkapital | 237 694 | 242 779 |
Primärkapitaltillskott | 29 424 | 29 424 |
Supplementärkapital | 30 514 | 31 543 |
Kapitalbas totalt | 297 632 | 303 746 |
Kapitalkrav för kreditrisker enligt IRB-metoden | 37 657 | 37 963 |
Ytterligare kapitalkrav IRB-metod | 13 648 | 13 844 |
Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetod | 56 377 | 65 136 |
Kapitalkrav för marknadsrisker | 0 | 3 651 |
Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk | 51 | 70 |
Kapitalkrav för operativa risker | 23 703 | 21 258 |
Kapitalkrav totalt | 131 437 | 141 921 |
Riskexponeringsbelopp | 1 642 956 | 1 773 827 |
| Kapitalrelationer, % | ||
Kärnprimärkapitalrelation | 14,5 | 13,7 |
Primärkapitalrelation | 16,3 | 15,3 |
Total kapitalrelation | 18,1 | 17,1 |
| Krav avseende kapitalbuffertar, % | ||
Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buffertkrav | 9,3 | 8,5 |
varav krav på kärnprimärkapital enligt Pelare 1 | 4,5 | 4,5 |
varav krav på kärnprimärkapital enligt Pelare 2 | 0,6 | 0,6 |
varav krav på kapitalkonserveringsbuffert | 2,5 | 2,5 |
varav krav på kontracyklisk kapitalbuffert | 0,8 | 0,9 |
varav krav på systemriskbuffert | 1,0 | 0,0 |
Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert | 14,5 | 13,7 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 189
| Fördelning enligt exponeringsklass | |||||
| Exponering vid | Riskexponerings- | ||||
tusen euro | Bruttoexponering | fallisemang | Riskvikt, % | belopp | Kapitalkrav |
| Kreditrisk enligt internmetoden | |||||
| Utan egna estimat av LGD | |||||
Företag – Övriga större företag | 198 463 | 171 998 | 57 | 97 862 | 7 829 |
Företag – Små och medelstora företag | 285 047 | 258 095 | 51 | 131 149 | 10 492 |
Företag – Specialutlåning | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Egna estimat av LGD | |||||
| Hushåll – Säkrade genom fastigheter | |||||
(ej små och medelstora företag) | 1 817 272 | 1 805 239 | 10 | 174 548 | 13 964 |
| Hushåll – Säkrade genom fastigheter | |||||
(små och medelstora företag) | 122 810 | 119 215 | 23 | 26 878 | 2 150 |
Hushåll – övriga små och medelstora företag | 32 648 | 32 024 | 19 | 6 162 | 493 |
Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag | 330 636 | 268 872 | 13 | 34 119 | 2 730 |
Summa exponeringar enligt internmetoden | 2 786 877 | 2 655 443 | 18 | 470 718 | 37 657 |
| Kreditrisk enligt schablonmetoden | |||||
Nationella regeringar och centralbanker | 310 135 | 387 264 | 0 | 0 | 0 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan | 60 410 | 100 877 | 0 | 0 | 0 |
Offentliga organ | 28 217 | 28 204 | 0 | 0 | 0 |
Multilaterala utvecklingsbanker | 81 605 | 87 713 | 1 | 1 000 | 80 |
Internationella organisationer | 4 007 | 4 007 | 0 | 0 | 0 |
Institutsexponeringar | 183 302 | 148 165 | 26 | 37 822 | 3 026 |
Företagsexponeringar | 580 862 | 230 714 | 90 | 207 193 | 16 575 |
Hushållsexponeringar | 247 501 | 77 192 | 73 | 56 219 | 4 497 |
| Exponeringar säkrade genom panträtt | |||||
i fast egendom | 518 147 | 517 958 | 32 | 165 890 | 13 271 |
Fallerande exponeringar | 6 318 | 5 337 | 122 | 6 532 | 523 |
Säkerställda obligationer | 546 542 | 546 491 | 10 | 56 727 | 4 538 |
Företag för kollektiva investeringar (fonder) | 1 230 | 1 230 | 139 | 1 712 | 137 |
Aktieexponeringar | 42 304 | 42 304 | 174 | 73 509 | 5 881 |
Övriga poster | 107 928 | 107 928 | 91 | 98 109 | 7 849 |
Summa exponeringar enligt schablonmetoden | 2 718 507 | 2 285 384 | 31 | 704 712 | 56 377 |
Totalt riskexponeringsbelopp | 5 505 384 | 4 940 827 | 24 | 1 175 430 | 94 034 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 190
Bruttosoliditetsgrad | 2024 | 2023 |
| tusen euro | ||
Primärkapital | 267 118 | 272 203 |
Totalt exponeringsmått | 5 050 120 | 5 431 797 |
varav poster i balansräkningen | 4 969 714 | 5 310 008 |
varav poster utanför balansräkningen | 80 406 | 121 790 |
Bruttosoliditetsgrad, % | 5,3 | 5,0 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 191
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 192
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 193
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 194
| Kreditriskexponering i utlåning till allmänheten | ||||||
Bruttoexponering | 2024 | 2023 | ||||
| varav | varav | varav | varav | |||
| tusen euro | motparter i Finland | motparter i Sverige | motparter i Finland | motparter i Sverige | ||
| Privatpersoner | ||||||
Bostäder | 1 909 705 | 1 379 798 | 329 007 | 2 104 499 | 1 387 223 | 533 526 |
Värdepapper och övriga placeringar | 316 197 | 256 318 | 32 822 | 340 860 | 274 231 | 36 926 |
Näringsverksamhet | 61 511 | 52 319 | 667 | 77 148 | 68 736 | 726 |
Övrig privathushållning | 331 054 | 140 893 | 146 758 | 352 611 | 134 200 | 168 312 |
Summa privatpersoner | 2 618 467 | 1 829 329 | 509 254 | 2 875 118 | 1 864 390 | 739 490 |
| Företag | ||||||
Sjöfart | 16 470 | 2 961 | 13 493 | 20 190 | 4 731 | 15 074 |
Handel | 37 999 | 34 593 | 1 811 | 36 224 | 33 185 | 986 |
Bostadsverksamhet | 227 066 | 41 089 | 182 771 | 215 477 | 45 482 | 168 313 |
Övrig fastighetsverksamhet | 225 250 | 110 428 | 90 401 | 204 604 | 104 238 | 72 252 |
Finans- och försäkringsverksamhet | 210 818 | 183 795 | 15 880 | 228 137 | 177 066 | 38 281 |
Hotell- och restaurangverksamhet | 28 980 | 20 326 | 1 817 | 30 696 | 26 414 | 1 913 |
Jordbruk, skogsbruk och fiske | 10 899 | 10 444 | 0 | 15 199 | 14 253 | 0 |
Byggnadsverksamhet | 23 185 | 18 072 | 3 919 | 55 981 | 22 688 | 32 267 |
Övrig industriverksamhet | 46 157 | 40 915 | 2 488 | 38 280 | 33 909 | 2 141 |
Övrig serviceverksamhet | 108 272 | 68 046 | 36 097 | 129 844 | 75 211 | 49 852 |
Summa företag | 935 096 | 530 670 | 348 677 | 974 631 | 537 178 | 381 080 |
Offentlig sektor och ideella organisationer | 34 586 | 29 538 | 0 | 29 478 | 27 503 | 0 |
Utlåning till allmänheten | 3 588 149 | 2 389 537 | 857 931 | 3 879 228 | 2 429 071 | 1 120 571 |
| Åtaganden utanför balansräkningen | ||||||
Outnyttjade kreditmöjligheter | 499 544 | 216 869 | 252 110 | 801 295 | 185 084 | 572 559 |
Övriga förbindelser | 22 582 | 17 378 | 5 203 | 36 983 | 20 631 | 16 052 |
Summa åtaganden utanför balansräkningen | 522 125 | 234 248 | 257 313 | 838 277 | 205 715 | 588 611 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 195
Kreditkvalitet | 2024 | 2023 | |||
tusen euro | Stadie 1 | Stadie 2 | Stadie 3 | Summa | Summa |
| Utlåning till allmänheten | |||||
Fordringar utan förfallna belopp | 3 177 657 | 234 067 | 29 588 | 3 441 313 | 3 740 246 |
Fordringar med förfallna belopp 1–30 dagar | 40 902 | 20 560 | 1 672 | 63 134 | 62 253 |
Fordringar med förfallna belopp 31–60 dagar | 40 | 6 359 | 1 003 | 7 402 | 5 830 |
Fordringar med förfallna belopp 61–90 dagar | 9 | 1 511 | 1 611 | 3 131 | 2 865 |
Fordringar med förfallna belopp > 90 dagar | 46 676 | 1 924 | 24 568 | 73 169 | 68 033 |
Balansvärde, brutto | 3 265 284 | 264 422 | 58 443 | 3 588 149 | 3 879 227 |
Reservering för förväntad förlust | –545 | –1 372 | –10 587 | –12 504 | –20 174 |
Balansvärde, netto | 3 264 739 | 263 050 | 47 856 | 3 575 645 | 3 859 053 |
| Outnyttjade kreditmöjligheter och garantier | |||||
Outnyttjade kreditmöjligheter | 497 667 | 2 217 | 183 | 500 067 | 797 582 |
Garantier | 17 327 | 231 | 244 | 17 802 | 21 372 |
Övriga förbindelser | 4 780 | 0 | 0 | 4 780 | 15 611 |
Nominellt värde, brutto | 519 773 | 2 448 | 427 | 522 649 | 834 565 |
Avsättning för förväntad förlust | –37 | –1 | –237 | –276 | –141 |
Balansvärde, netto (förväntad förlust) | –37 | –1 | –237 | –276 | –141 |
Krediter med anståndsåtgärder | 2024 | 2023 |
| tusen euro | ||
| Utlåning till allmänheten | ||
Fordringar utan förfallna belopp och fordringar med förfallna belopp <= 30 dagar | 38 955 | 41 436 |
Fordringar med förfallna belopp > 30 dagar | 0 | 0 |
Fallerade fordringar | 22 361 | 19 738 |
Balansvärde, brutto | 61 316 | 61 174 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 196
Kreditriskreducering för utlåning till allmänheten | 2024 | 2023 | |||
tusen euro | Stadie 1 | Stadie 2 | Stadie 3 | Summa | Summa |
Fastigheter | 4 172 982 | 253 878 | 47 530 | 4 474 390 | 4 685 365 |
Stats- och kommunborgen | 122 547 | 15 679 | 3 462 | 141 689 | 143 023 |
Garantier | 5 575 | 1 451 | 583 | 7 609 | 40 253 |
Finansiella säkerheter | 717 700 | 23 015 | 5 | 740 720 | 847 440 |
Summa | 5 018 805 | 294 024 | 51 580 | 5 364 408 | 5 716 080 |
Innehav av skuldbrev | 2024 | 2023 | |||
tusen euro | Stadie 1 | Stadie 2 | Stadie 3 | Summa | Summa |
| Skuldebrev redovisade till upplupet anskaffningsvärde | |||||
Balansvärde, brutto | 293 121 | 0 | 0 | 293 121 | 327 849 |
Reservering för förväntad förlust | –25 | –100 | 0 | –125 | –75 |
Balansvärde, netto | 293 095 | 0 | 0 | 292 995 | 327 774 |
| Skuldebrev värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | |||||
Balansvärde, brutto | 511 446 | 0 | 0 | 511 446 | 475 723 |
varav reservering för förväntade förluster | –60 | 0 | 0 | –60 | –82 |
Balansvärde, netto | 511 446 | 0 | 0 | 511 446 | 475 723 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 197
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 198
| Räntebindningstider för tillgångar och skulder | |||||||
| 31 december 2024 | |||||||
tusen euro | Upp till 3 mån | 3–6 mån | 6–12 mån | 1–5 år | Över 5 år | Övrigt | Total |
| Tillgångar | |||||||
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | 289 877 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 289 877 |
Skuldebrev | 99 588 | 115 298 | 254 531 | 309 184 | 33 526 | –7 685 | 804 441 |
Utlåning till kreditinstitut | 28 255 | 0 | 0 | 0 | 0 | 2 071 | 30 326 |
Utlåning till allmänheten | 2 167 173 | 473 746 | 738 589 | 181 227 | 31 108 | –16 201 | 3 575 643 |
Summa räntebärande tillgångar | 2 584 893 | 589 044 | 993 120 | 490 411 | 64 634 | –21 821 | 4 700 280 |
| Skulder | |||||||
Skulder till kreditinstitut | 76 509 | 1 745 | 0 | 0 | 0 | 44 | 78 298 |
Inlåning från allmänheten | 3 257 619 | 129 831 | 131 745 | 2 225 | 0 | –28 | 3 521 392 |
Emitterade skuldebrev | 142 358 | 93 361 | 22 000 | 550 000 | 0 | 4 162 | 811 881 |
Efterställda skulder | 30 544 | 0 | 0 | 0 | 0 | –30 | 30 514 |
Summa räntebärande skulder | 3 507 029 | 224 937 | 153 745 | 552 225 | 0 | 4 149 | 4 442 085 |
Derivatinstrument | –1 254 446 | 81 350 | 469 831 | 731 805 | –28 100 | 0 | 440 |
Skillnad mellan tillgångar och skulder | –2 176 582 | 445 456 | 1 309 207 | 669 990 | 36 534 | –25 970 | 258 636 |
| Parallellförskjutning av räntekurvan | ||
| 31 december 2024 | ||
| Räntepunkter | Räntepunkter | |
| tusen euro | +200 | –200 |
NII | 746 | –8 370 |
EUR | –928 | –4 054 |
SEK | 1 673 | –4 315 |
EVE | –9 401 | –5 219 |
EUR | –13 485 | 3 410 |
SEK | 4 084 | –8 629 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 199
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 200
Likviditetsreserv | 2024 | 2023 |
| tusen euro | ||
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | 289 877 | 351 011 |
Skuldebrev emitterade av stater och offentliga samfund | 178 873 | 251 456 |
Säkerställda obligationer (rating lägst AA–) | 535 649 | 449 268 |
Utlåning till kreditinstitut | 22 068 | 21 451 |
Skuldebrev emitterade av finansiella företag | 50 946 | |
Summa | 1 077 413 | 1 073 185 |
varav LCR-kvalificerade | 930 809 | 1 012 181 |
Likviditetstäckningsgrad (LCR) | 2024 | 2023 |
| tusen euro | ||
Likvida tillgångar nivå 1 | 859 934 | 933 530 |
Likvida tillgångar nivå 2 | 70 875 | 78 651 |
Likvida tillgångar totalt | 930 809 | 1 012 181 |
Inlåning från allmänheten | 150 406 | 147 410 |
Kapitalmarknadsfinansiering | 389 787 | 488 625 |
Övriga kassaflöden | 267 926 | 117 650 |
Kassautflöden | 808 119 | 753 684 |
Inflöden från fullt presterande exponeringar | 45 165 | 67 376 |
Övriga kassainflöden | 213 706 | 37 614 |
Kassainflöden | 258 870 | 104 990 |
Nettokassautflöde | 549 249 | 648 694 |
Likviditetstäckningsgrad, % | 169 | 156 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 201
| Återstående löptid | |||||||||
| Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden, 31 december 2024 | |||||||||
| Betalbar på | |||||||||
| tusen euro | anfordran | <3 mån | 3–6 mån | 6–12 mån | 1–5 år | 5–10 år | >10 år Ej löptidsfördelad | Total | |
| Tillgångar | |||||||||
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | 289 877 | 289 877 | |||||||
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev | 50 524 | 177 224 | 182 657 | 356 813 | 31 673 | 798 891 | |||
Utlåning till kreditinstitut | 30 326 | 30 326 | |||||||
Utlåning till allmänheten | 47 498 | 277 594 | 121 064 | 180 299 | 1 263 054 | 602 861 | 1 083 276 | 3 575 645 | |
Övriga skuldebrev | 5 550 | 5 550 | |||||||
Aktier och andelar | 44 124 | 44 124 | |||||||
Derivatinstrument | 978 | 1 456 | 3 365 | 12 528 | 2 670 | 466 | 21 462 | ||
Immateriella tillgångar | 21 227 | 21 227 | |||||||
Materiella tillgångar | 45 337 | 45 337 | |||||||
Förvaltningsfastigheter | 287 | 287 | |||||||
Övriga tillgångar | 92 103 | 92 103 | |||||||
Summa | 367 701 | 329 095 | 299 744 | 366 320 | 1 637 945 | 637 205 | 1 083 742 | 203 078 | 4 924 829 |
| Skulder | |||||||||
Skulder till kreditinstitut | 39 900 | 36 652 | 1 745 | 78 298 | |||||
Inlåning från allmänheten | 2 978 886 | 278 705 | 129 831 | 131 745 | 2 225 | 3 521 392 | |||
Emitterade skuldebrev | 146 520 | 93 361 | 22 000 | 550 000 | 811 881 | ||||
Derivatinstrument | 532 | 1 410 | 134 | 1 403 | 335 | 445 | 4 258 | ||
Övriga skulder | 142 526 | 142 526 | |||||||
Efterställda skulder | 30 514 | 30 514 | |||||||
Eget kapital | 335 960 | 335 960 | |||||||
Summa | 3 018 787 | 462 409 | 226 347 | 153 878 | 553 628 | 335 | 30 959 | 478 486 | 4 924 829 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 202
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) | 2024 | 2023 |
| tusen euro | ||
| Stabilt finansieringsbehov (RSF) | ||
Likvida tillgångar (HQLA) | 78 288 | 110 017 |
Övriga likvida tillgångar | 0 | 1 288 |
Övriga värdepapper | 43 885 | 7 669 |
Presterande lån och andra fordringar | 2 651 161 | 2 652 022 |
Derivat | 19 848 | 38 650 |
Övriga tillgångar | 249 079 | 240 333 |
Poster utanför balansräkningen | 21 326 | 22 342 |
Summa stabilt finansieringsbehov | 3 063 586 | 3 072 321 |
| Tillgänglig stabil finansiering (ASF) | ||
Kapitalbasposter | 324 197 | 325 671 |
Inlåning från allmänheten | 2 166 619 | 2 199 869 |
varav stabil inlåning | 1 361 135 | 1 360 236 |
varav mindre stabil inlåning | 805 484 | 839 632 |
Inlåning från övriga motparter | 574 322 | 561 351 |
Kapitalmarknadsfinansiering | 550 000 | 250 000 |
Övriga skulder | 0 | 0 |
Summa tillgänglig stabil finansiering | 3 615 138 | 3 336 890 |
Stabil nettofinansieringskvot, % | 118 | 109 |
| Intecknade tillgångar | |||
| Intecknade | Icke intecknade | Tillgångar | |
| tusen euro | tillgångar | tillgångar | totalt |
Skuldebrev | 31 316 | 773 125 | 804 441 |
Utlåning till allmänheten | 1 000 220 | 2 575 425 | 3 575 645 |
Övriga tillgångar | 6 553 | 379 236 | 385 789 |
Tillgångar som inte är tillgängliga för inteckning | 158 954 | 158 954 | |
Summa | 1 038 089 | 3 886 740 | 4 924 829 |
Andel av tillgångar totalt, % | 21 | 79 | 100 |
7. ESG-risker
ESG-risker omfattar risker som drivs av faktorer inom miljö, socialt
ansvar och styrning (ESG–Environmental, Social, Governance).
ESG-risk utgör en riskdrivare inom de olika finansiella riskområ-
dena där befintliga risker kan förstärkas eller riskområdet utvid-
gas i omfattning till följd av nya riskdrivare.
ESG-risk avser risker relaterade till miljö, socialt ansvar och
bolagsstyrning, där klimatrisker bedöms vara den mest väsentliga
riskdrivaren på kort, medellång och lång sikt. ESG-risk behandlas
inte som en separat risktyp utan som en riskdrivare som ska vara
integrerad naturligt i all riskhantering. ESG-risker ställer därför
krav på att utveckla det redan existerande riskhanteringsram-
verket för att möta de framväxande riskdrivare som klimatför-
ändringarna för med sig. Klimatrelaterade risker kan primärt delas
in i två kategorier, fysiska risker samt risker relaterade till samhäl-
lets omställning.
Fysiska risker avser direkta effekter av klimathändelser. Fysiska
risker kan vara akuta i form av enskilda extremväderhändelser
som exempelvis översvämningar, stormar eller skogsbränder, som
kan orsaka skador på fastigheter och infrastruktur eller störa pro-
duktion och leveranskedjor. Låntagare som drabbats av en
extrem väderhändelse kan lida ekonomisk förlust på grund av
skadad egendom eller utebliven inkomst. Fysiska risker kan också
vara kroniska, vilket innebär mer långsiktiga förändringar såsom
förändrade nederbördsmönster, höjda medeltemperaturer eller
stigande havsnivåer.
Omställningsrisk avser risker som uppstår till följd av åtgärder
som vidtas för att åstadkomma en övergång till en hållbar eko-
nomi. Dessa kan ta sig uttryck på flera områden men de huvud-
sakliga riskdrivarna är främst regulatoriska, teknologiska eller
marknadsmässiga. Generellt sett kan aktörer vars verksamhet är
klimatskadlig antas ha en högre exponering mot omställningsrisk.
Aktörer som snabbt kan ställa om till en hållbar produktion kan få
ekonomisk fördel av detta medan andra aktörer straffas för att de
inte lyckats ställa om lika snabbt.
Klimatförändringar kan även generera ansvarsrisk, då någon
som har drabbats av förluster till följd av klimatförändringar
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 203
försöker återvinna dessa förluster från andra som de tror
kan ha varit ansvariga, exempelvis genom stämningar
eller försäkringskrav.
Prognosen för när klimatrelaterade risker kan realiseras är
olika för olika aktörer. Risker relaterade till omställningar kan
komma att realiseras relativt snabbt särskilt om världen ska lyckas
nå de uppsatta klimatmålen, medan risken för klimatförändringar
blir mer betydande om omställningen till en hållbar ekonomi inte
har varit tillräckligt stram.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 204
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 205
Den andra försvarslinjen gör regelbundet egna riskkartlägg-
ningar, bland annat bedömningar av informationssäkerhetsrisker
och regelefterlevnadsrisker samt kartläggningar av bankens
operativa risker.
8.3 Icke-finansiella risker
I Bankens riskaptit ramverk beskrivs risktaxonomin för finansiella
och icke-finansiella risker. Icke finansiella riskerna delas upp i IKT-
risk, processrisk, personalrisk, risker utifrån externa faktorer,
regelefterlevnadsrisker och risk för penningtvätt och finansiering
av terrorism.
8.3.1 IKT-risk
Med IKT-risk (informations- och kommunikationsteknikrisk) avses
risker kopplande till både bankens samt tredjeparts systemens
funktionsduglighet, prestanda, tillgänglighet, motståndskraft
(inklusive cyber), testning, release, datalagring, sårbarheter och
teknologirelaterad planering.
Med informationssäkerhetsrisk avses risker kopplade till infor-
mationens konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Banken
har implementerat DORA-regelverket som trädde i kraft den 17
januari 2025 och har därmed tagit fram processer och rutiner för
att stärka den digitala motståndskraften.
8.3.2 Personalrisk
Med personalrisk avses tillämpning av arbetsavtalsreglering, in -
effektiva anställningsförhållanden och otillräcklig säkerhet på
arbetsplatsen. Banken är en liten aktör med brett serviceutbud,
vilket innebär att nyckelpersonsberoende lätt uppstår. I och med
att det finns många manuella processer ökar konsekvenserna av
nyckelpersonsberoende. Strukturerade rekryteringsprocesser
och successionplanering säkerställer kontinuitet och minimerar
operativa störningar.
8.3.3 Processrisk
Med processrisk avses risker kopplade till fel i processdesign,
processimplementering, processtyrning och bristande projekt-
ledning. Processrisk inkluderar modellrisk, och med detta avses
designfel, implementeringsfel samt fel i användning av modell.
Genom att säkerställa väl utförd implementering, styrning
och dokumentation av nya och förändrade processer
minskas processrisken.
8.3.4 Risker utifrån externa faktorer
I kategorin risker utifrån externa faktorer inkluderas risker som
banken exponeras för utifrån. Risker utifrån externa faktorer
inkluderar bland annat bedrägerier, naturkatastrofer och geo-
politisk instabilitet. Banken utför insatser inom kontinuitet,
informationssäkerhet, övervakning och samarbete med pålitliga
partners. Genom integration av dessa insatser kan banken
hantera externa risker såsom bedrägerier, teknologiska hot och
geo politiska förändringar.
Risken för bedrägerier och misstänkta transaktioner härrör
från den externa hotbild från finansiell brottslighet som finans-
branschen är exponerad för. Att brott sker via internet blir allt van-
ligare och det drabbar ofta bankens kunder i första led. Dock har
bankerna har en bred ersättningsskyldighet vid bedrägerier vilket
kan innebära stora kostnader trots att bedrägeriet inte är riktat
mot banken. Bedrägerier kan utföras genom exempelvis investe-
rings- eller romanssvindlerier, phishing eller telefonbedrägerier.
8.3.5 Risker utifrån tredje parter
Tredjepartsrisker är risker som ett företag kan exponeras för som
ett resultat av ett avtal med en annan part. Ansvaret för tjänster
och risker som är kopplade till den egna verksamheten kan aldrig
läggas ut på en annan part. För att begränsa tredjepartsriskerna
är det viktigt att en noggrann godkännandeprocess tillämpas i
samband med att nya avtal upprättas. Nya och befintliga leveran-
törer prövas och följs upp på ett adekvat sätt samt förbinder sig
att omfatta bankens säkerhetskrav. Banken har inrättat en
särskild kommitté för hantering av utkontrakteringsfrågor.
8.3.6 Regelefterlevnadsrisker
Banken omfattas av ett stort antal regelverk som ställer krav på
bankens verksamhet. Bristande regelefterlevnad medför risk för
att banken inte lever upp till externa lagar och förordningar.
Bristande hantering av regelefterlevnadsrisker kan leda till ökade
operativa och legala risker, anseenderisker samt risk för ingri-
pande från tillsynsmyndigheter.
Compliance genomför och dokumenterar minst årligen en
analys av regelefterlevnadsrisker som ska bestå av identifiering
och värdering av risker samt förslag på åtgärder för att begränsa
och hantera risker som bedöms som höga eller oacceptabla.
Interna riskkartläggningar ska alltid omfatta
regelefterlevnadsrisker.
9. Kommande förändringar i kapitaltäckningsreglerna
Den kommande regelverksförändring som bedöms ha en störst
påverkan på bankens kapital- och riskhantering är uppdatering-
arna i kapitalkravsförordningen som träder i kraft under 2025 med
en gradvis infasning för vissa av ändringarna under fem år.
Förändringarna omfattar bland annat en förändrad schablon-
metoden för kreditrisk som är mer riskkänslig, exempelvis när
det gäller exponeringar mot hushåll och fastighetsutlåning.
De schabloniserade riskvikterna för exponeringar säkrade med
bostadsfastighet kommer att ändras från en enhetlig nivå på 35
procent till en differentierad riskvikt beroende av exponerings-
kvot (exposure to value, ETV). Med generellt sett låga ETV-värden
bedöms bankens riskvikter för de lån med bostad som säkerhet
vilka hanteras enligt schablonmetod sjunka väsentligt.
Ett golv införs för riskvägda tillgångar som begränsar banker-
nas möjlighet att genom interna modeller sänka sitt kapitalkrav.
Golvregeln innebär att riskvägda tillgångar beräknade utifrån
interna modeller begränsas till minst motsvarande 72,5 procent
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 206
av riskvägda tillgångar beräknade utifrån schablonmetoderna.
Koncernens totala riskexponeringsbelopp bedöms inte påverkas
av golvregeln.
En ny schablonmetod införs för operativa risker. Koncernens
kapitalkrav för operativ risk förväntas öka i någon mån i och
med detta.
När de nya Basel-reglerna träder i kraft införs ytterligare upp-
dateringar till interna modeller. Exempelvis införs golv för PD- och
LGD-nivåer samt kreditmotvärdesfaktorer. Banken berörs till skill-
nad mot större institut inte av avskaffandet av A-IRB för stora- och
medelstora företag samt institutsexponeringsklassen. I och med
det nya regelverket kommer scaling-faktorn på 1,06 att tas bort,
vilket i praktiken innebär att kapitalkravet minskar med uppskatt-
ningsvis motsvarande faktor.
Den tidigare schablonmetoden för beräkning av kapitalkrav för
kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA) kommer att ersättas av en ny
metod. I och med detta kommer bankens kapitalkrav för CVA att
öka kraftigt i relativa termer men från mycket låga nivåer.
Förändringarna inkluderar också regler om hantering och
övervakning av ESG-risker i linje med EU:s strategi för hållbar
utveckling. Förslaget innebär att bankerna blir skyldiga att syste-
matiskt identifiera, offentliggöra och hantera ESG-risker inom
ramen för sin riskhantering. Det omfattar regelbundna klimat-
stresstester, som ska utföras av både tillsynsmyndigheter och
banker. De föreslagna åtgärderna ska inte bara göra banksektorn
mer motståndskraftig utan även se till att den tar hänsyn till håll-
barhetsfrågor. Det förväntas även att nya regelverk angående
ESG-risker kommer att införas som kan ha en inverkan på
bankers kapitalkrav.
10. Ytterligare information
I Ålandsbankens Pelare 3-rapport redogör banken för de upplys-
ningskrav som fastslås i del åtta i kapitaltäckningsförordningen
(EU) No 575/2013 samt efterföljande ändringsförordningar.
I rapporten finns ytterligare information om koncernens finan-
siella risker. Rapporten finns tillgänglig via bankens webbsida.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 207
K4. Segmentrapport | 2024 | |||||
| Koncern- | ||||||
| Private | Premium | funktioner & | ||||
| Banking | Banking | IT | övrigt | Elimineringar | Totalt | |
Räntenetto | 42 684 | 57 206 | −170 | 4 463 | −34 | 104 150 |
Provisionsnetto | 53 369 | 16 675 | −72 | 5 740 | 674 | 76 386 |
IT intäkter | 53 357 | 1 225 | −19 506 | 35 076 | ||
| Nettoresultat finansiella poster till | ||||||
verkligt värde | 172 | 139 | −56 | −843 | 2 | −585 |
Övriga intäkter | 26 | 13 | 1 272 | 1 597 | −1 582 | 1 326 |
Summa intäkter | 96 251 | 74 033 | 54 332 | 12 182 | −20 446 | 216 353 |
Personalkostnader | −21 739 | −7 559 | −30 085 | −28 488 | −87 872 | |
Övriga kostnader | −13 032 | −4 887 | −19 583 | −26 746 | 17 111 | −47 137 |
Lagstadgade avgifter | −5 | −5 | ||||
Avskrivningar | −361 | −147 | −4 004 | −10 513 | 2 719 | −12 306 |
Intern kostnadsfördelning | −26 585 | −26 714 | 53 299 | 0 | ||
Summa kostnader | −61 716 | −39 307 | −53 677 | −12 449 | 19 830 | −147 319 |
Resultat före nedskrivningar | 34 535 | 34 726 | 655 | −267 | −617 | 69 033 |
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto | −1 256 | −2 635 | −119 | −4 010 | ||
Rörelseresultat | 33 279 | 32 091 | 655 | −386 | −617 | 65 023 |
Inkomstskatt | −6 840 | −6 579 | 37 | 614 | −12 767 | |
Innehav utan bestämmande inflytande | 2 | 2 | ||||
| Periodens resultat hänförligt till | ||||||
aktieägarna i Ålandsbanken Abp | 26 439 | 25 512 | 694 | 228 | −617 | 52 257 |
| 2024 | ||||||
| Koncern- | ||||||
| Private | Premium | funktioner & | ||||
| Banking | Banking | IT | övrigt | Elimineringar | Totalt | |
| Provisionsnetto | ||||||
Inlåning | 199 | 937 | 177 | 0 | 1 313 | |
Utlåning | 521 | 1 704 | 19 | 0 | 2 243 | |
Betalningsförmedling | 1 673 | 7 040 | 3 466 | −7 | 12 171 | |
Fondprovisioner | 63 164 | 5 545 | 257 | −5 654 | 63 313 | |
Förvaltningsprovisioner | 17 568 | 1 447 | −3 | −188 | 18 825 | |
Värdepappersförmedling | 11 424 | 922 | 1 065 | 0 | 13 411 | |
Övriga provisioner | 192 | 2 493 | 3 429 | −31 | 6 084 | |
Summa provisionsintäkter | 94 742 | 20 087 | 0 | 8 412 | −5 880 | 117 361 |
Provisionskostnader | −41 373 | −3 412 | −72 | −2 672 | 6 554 | −40 974 |
Summa provisionsnetto | 53 369 | 16 675 | −72 | 5 740 | 674 | 76 386 |
| Affärsvolymer, ultimo | ||||||
Utlåning till allmänheten | 1 625 243 | 1 956 287 | −2 501 | −3 383 | 3 575 645 | |
Inlåning från allmänheten | 1 540 208 | 1 937 358 | 55 921 | −12 094 | 3 521 392 | |
Aktivt förvaltat kapital | 9 755 009 | 848 974 | 12 111 | 10 616 094 | ||
Förvaltade bolån | 3 080 348 | 3 080 348 | ||||
Riskexponeringsbelopp | 675 322 | 541 624 | 75 000 | 351 010 | 1 642 956 | |
Eget kapital | 108 091 | 92 517 | 31 209 | 104 142 | 335 959 | |
| Nyckeltal | ||||||
Avkastning på eget kapital, % (ROE) | 26,9 | 31,3 | 2,5 | 0,3 | 17,9 | |
K/I-tal | 0,64 | 0,53 | 0,99 | 1,02 | 0,68 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 208
| 2023 | ||||||
| Koncern- | ||||||
| Private | Premium | funktioner & | ||||
| Banking | Banking | IT | övrigt | Elimineringar | Totalt | |
| Provisionsnetto | ||||||
Inlåning | 213 | 969 | 216 | 0 | 1 398 | |
Utlåning | 691 | 1 938 | 16 | −3 | 2 642 | |
Betalningsförmedling | 1 665 | 6 967 | 3 025 | 0 | 11 657 | |
Fondprovisioner | 60 834 | 5 595 | 939 | −6 363 | 61 005 | |
Förvaltningsprovisioner | 15 935 | 1 589 | 11 | −216 | 17 319 | |
Värdepappersförmedling | 9 148 | 751 | 943 | 0 | 10 842 | |
Övriga provisioner | 213 | 2 491 | 2 798 | −31 | 5 470 | |
Summa provisionsintäkter | 88 699 | 20 300 | 0 | 7 947 | −6 613 | 110 334 |
Provisionskostnader | −34 519 | −3 281 | −68 | −2 701 | 7 193 | −33 376 |
Summa provisionsnetto | 54 181 | 17 019 | −68 | 5 246 | 580 | 76 958 |
| Affärsvolymer | ||||||
Utlåning till allmänheten | 1 749 942 | 1 984 315 | 126 890 | −2 093 | 3 859 054 | |
Inlåning från allmänheten | 1 556 701 | 1 995 346 | 53 768 | −11 059 | 3 594 757 | |
Aktivt förvaltat kapital | 9 037 867 | 727 323 | 11 203 | 9 776 392 | ||
Förvaltade bolån | 2 715 628 | 2 715 628 | ||||
Riskexponeringsbelopp | 728 343 | 542 210 | 75 000 | 428 274 | 1 773 827 | |
Eget kapital | 113 187 | 89 419 | 30 266 | 102 454 | 335 325 | |
| Nyckeltal | ||||||
Avkastning på eget kapital, % (ROE) | 30,0 | 26,9 | 3,4 | −5,2 | 17,2 | |
K/I-tal | 0,61 | 0,56 | 0,98 | 1,45 | 0,68 |
Ålandsbanken rapporterar segmentrapporten i enlighet med IFRS 8, vilket innebär att segmentrapporten speglar den information som
ledningen i koncernen erhåller. Private Banking innefattar Private Banking-verksamheten på Åland, i Finland, i Sverige samt kapitalförvaltning
(Ålandsbanken Fondbolag Ab och dess helägda dotterbolag).
Premium Banking innefattar verksamheten inom samtliga kundsegment exklusive Private Banking på Åland, i Finland, i Sverige samt
kapitalförvaltning. IT innefattar dotterbolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd och S-Crosskey Ab. Koncernfunktioner och övrigt innefattar
alla centrala funktioner inom koncernen inklusive Treasury samt partnersamarbeten.
K4. Segmentrapport | 2023 | |||||
| Koncern- | ||||||
| Private | Premium | funktioner & | ||||
| Banking | Banking | IT | övrigt | Elimineringar | Totalt | |
Räntenetto | 45 161 | 48 743 | –65 | 5 841 | –26 | 99 653 |
Provisionsnetto | 54 181 | 17 019 | –68 | 5 246 | 580 | 76 958 |
IT intäkter | 46 971 | 1 077 | –19 414 | 28 635 | ||
| Nettoresultat finansiella poster till | ||||||
verkligt värde | 51 | –49 | –80 | –2 848 | –24 | –2 950 |
Övriga intäkter | 130 | 34 | 1 210 | 104 | –1 501 | –23 |
Summa intäkter | 99 522 | 65 747 | 47 968 | 9 421 | –20 384 | 202 273 |
Personalkostnader | –20 245 | –6 954 | –26 284 | –27 825 | –81 308 | |
Övriga kostnader | –12 865 | –4 257 | –16 933 | –24 701 | 17 119 | –41 636 |
Lagstadgade avgifter | –1 397 | –1 632 | –217 | –3 245 | ||
Avskrivningar | –295 | –167 | –3 764 | –10 695 | 2 743 | –12 177 |
Intern kostnadsfördelning | –25 835 | –23 970 | 49 805 | 0 | ||
Summa kostnader | –60 637 | –36 979 | –46 981 | –13 632 | 19 862 | –138 367 |
Resultat före nedskrivningar | 38 887 | 28 768 | 986 | –4 212 | –524 | 63 906 |
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto | 115 | –2 174 | –102 | –2 161 | ||
Rörelseresultat | 39 002 | 26 594 | 986 | –4 314 | –524 | 61 745 |
Inkomstskatt | –7 991 | –5 448 | –88 | 458 | –13 070 | |
Innehav utan bestämmande inflytande | –2 | 0 | −2 | |||
| Periodens resultat hänförligt till | ||||||
aktieägarna i Ålandsbanken Abp | 31 011 | 21 146 | 896 | –3 856 | –523 | 48 672 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 209
K5. Produktområden | 2024 | |||||
| Dagligbanks- | ||||||
| tjänster inkl. | Finansierings- | Placerings- | ||||
| inlåning | tjänster | tjänster | IT-tjänster | Övrigt | Totalt | |
Räntenetto | 65 229 | 36 364 | −318 | 2 875 | 104 150 | |
Provisionsnetto | 10 907 | 5 439 | 60 073 | −72 | 39 | 76 386 |
IT intäkter | 35 076 | 0 | 35 076 | |||
| Nettoresultat finansiella poster till | ||||||
verkligt värde | −660 | −56 | 131 | −585 | ||
Övriga intäkter | 0 | 1 326 | 1 326 | |||
Summa intäkter | 76 136 | 41 143 | 60 073 | 34 630 | 4 371 | 216 353 |
| 2023 | ||||||
| Dagligbanks- | ||||||
| tjänster inkl. | Finansierings- | Placerings- | ||||
| inlåning | tjänster | tjänster | IT-tjänster | Övrigt | Totalt | |
Räntenetto | 60 401 | 35 262 | –247 | 4 236 | 99 653 | |
Provisionsnetto | 10 733 | 5 347 | 60 926 | –68 | 20 | 76 958 |
IT intäkter | 28 635 | 0 | 28 635 | |||
| Nettoresultat finansiella poster till | ||||||
verkligt värde | –1 535 | –80 | –1 335 | –2 950 | ||
Övriga intäkter | 0 | –23 | –23 | |||
Summa intäkter | 71 134 | 39 075 | 60 926 | 28 240 | 2 898 | 202 273 |
Dagligbankstjänster omfattar räntenetto från samtliga inlåningskonton, det vill säga även sparkonton, tidsbundna depositioner och
likvidkonton kopplade till värdepappersdepåer, provisionsnetto från inlåning, kassa- och betaltjänster, kort, Premium-konceptet, bankfack
med mera, samt intäkter från valutaväxlingar.
Finansieringstjänster omfattar räntenetto från samtliga utlåningsprodukter, det vill säga även depåkrediter, samt utlåningsprovisioner och
garantiprovisioner.
Placeringstjänster omfattar intäkter från diskretionär förvaltning, rådgivande förvaltning, fondförvaltning, värdepappersförmedling. Intäkter
från inlåningskonton och krediter som kan vara en del av kundens förmögenhetsförvaltning redovisas under dagligbankstjänster respektive
finansieringstjänster.
IT-tjänster omfattar Crosskey Banking Solutions Ab Ltd:s verksamhet.
K6. Geografisk fördelning | 2024 | 2023 | ||||
Finland | Sverige | Totalt | Finland | Sverige | Totalt | |
Räntenetto | 69 151 | 34 999 | 104 150 | 58 162 | 41 490 | 99 653 |
Provisionsnetto | 57 680 | 18 707 | 76 386 | 59 251 | 17 707 | 76 958 |
IT intäkter | 25 586 | 9 490 | 35 076 | 19 849 | 8 786 | 28 635 |
| Nettoresultat finansiella poster till | ||||||
verkligt värde | −308 | −277 | −585 | –1 551 | –1 399 | –2 950 |
Övriga intäkter | 1 215 | 111 | 1 326 | –189 | 166 | –23 |
Summa intäkter | 153 324 | 63 028 | 216 353 | 135 522 | 66 751 | 202 273 |
Personalkostnader | −67 081 | −20 791 | −87 872 | –62 050 | –19 259 | –81 308 |
Övriga kostnader | −26 743 | −20 398 | −47 142 | –23 065 | –21 816 | –44 881 |
Avskrivningar | −11 583 | −722 | −12 306 | –11 517 | –660 | –12 177 |
Summa kostnader | −105 408 | −41 912 | −147 319 | –96 632 | –41 735 | –138 367 |
Resultat före nedskrivningar | 47 916 | 21 117 | 69 033 | 38 890 | 25 016 | 63 906 |
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto | −2 935 | −1 075 | −4 010 | –2 631 | 469 | –2 161 |
Rörelseresultat | 44 981 | 20 042 | 65 023 | 36 259 | 25 485 | 61 745 |
Inkomstskatt | −8 832 | −3 935 | −12 767 | –7 676 | –5 395 | –13 070 |
Innehav utan bestämmande inflytande | 2 | 2 | –2 | –2 | ||
| Periodens resultat hänförligt till | ||||||
aktieägarna i Ålandsbanken Abp | 36 151 | 16 106 | 52 257 | 28 582 | 20 091 | 48 672 |
| Affärsvolymer, ultimo | ||||||
Utlåning till allmänheten | 2 729 763 | 845 882 | 3 575 645 | 2 745 611 | 1 113 443 | 3 859 054 |
Inlåning från allmänheten | 2 610 442 | 910 950 | 3 521 392 | 2 562 227 | 1 032 529 | 3 594 757 |
Aktivt förvaltat kapital | 5 822 947 | 4 793 146 | 10 616 094 | 5 467 339 | 4 309 054 | 9 776 392 |
Förvaltade bolån | 1 258 948 | 384 009 | 1 642 956 | 1 264 854 | 508 973 | 1 773 827 |
Allokerat eget kapital | 282 752 | 53 209 | 335 960 | 266 289 | 69 036 | 335 325 |
| Nyckeltal | ||||||
Avkastning på eget kapital, % (ROE) | 15,5 | 27,2 | 17,9 | 14,3 | 24,3 | 17,2 |
K/I-tal | 0,69 | 0,66 | 0,68 | 0,71 | 0,63 | 0,68 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 210
K7. Räntenetto | 2024 | 2023 | ||||
| Medel- | Genomsnittlig | Medel- | Genomsnittlig | |||
saldo | Ränta | ränta, % | saldo | Ränta | ränta, % | |
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker | 352 934 | 11 346 | 3,21 | 314 137 | 11 068 | 3,52 |
Utlåning till allmänheten | 3 643 581 | 172 142 | 4,72 | 4 146 376 | 168 444 | 4,06 |
Skuldebrev | 786 792 | 18 991 | 2,41 | 912 959 | 12 897 | 1,41 |
Räntebärande tillgångar | 4 783 306 | 202 479 | 4,23 | 5 373 473 | 192 409 | 3,58 |
Derivatinstrument | 18 700 | 536 | 26 724 | 1 079 | ||
Övriga tillgångar | 225 517 | 1 067 | 241 100 | 1 586 | ||
Summa tillgångar | 5 027 523 | 204 083 | 5 641 297 | 195 074 | ||
varav räntor enligt effektiv räntemetod | 203 542 | 194 393 | ||||
Skulder till kreditinstitut | 193 610 | 6 869 | 3,55 | 483 480 | 16 223 | 3,36 |
Inlåning från allmänheten | 3 446 329 | 53 898 | 1,56 | 3 740 905 | 41 472 | 1,11 |
Emitterade skuldebrev | 848 079 | 35 107 | 4,14 | 901 141 | 32 172 | 3,57 |
Efterställda skulder | 30 613 | 2 093 | 6,84 | 34 629 | 2 187 | 6,32 |
Räntebärande skulder | 4 518 630 | 97 966 | 2,17 | 5 160 155 | 92 054 | 1,78 |
Derivatinstrument | 8 833 | 1 160 | 18 352 | 3 133 | ||
Övriga skulder | 178 195 | 807 | 150 431 | 235 | ||
Summa skulder | 4 705 658 | 99 933 | 5 328 938 | 95 422 | ||
Summa eget kapital | 321 865 | 312 358 | ||||
Summa skulder och eget kapital | 5 027 523 | 5 641 297 | ||||
varav räntor enligt effektiv räntemetod | −99 597 | 95 049 | ||||
Räntenetto | 104 150 | 99 653 | ||||
Räntemarginal | 2,06 | 1,80 | ||||
Placeringsmarginal | 2,07 | 1,77 |
K8. Provisionsnetto | 2024 | 2023 |
Inlåning | 1 313 | 1 398 |
Utlåning | 2 243 | 2 642 |
Betalningsförmedling | 12 171 | 11 657 |
Fondprovisioner | 63 313 | 61 005 |
Förvaltningsprovisioner | 18 825 | 17 319 |
Värdepappersförmedling | 13 411 | 10 842 |
Övriga provisioner | 6 084 | 5 470 |
Summa provisionsintäkter | 117 361 | 110 334 |
Betalningsprovisionskostnader | −4 446 | –4 202 |
Fondprovisionskostnader | −32 043 | –25 337 |
Förvaltningsprovisionskostnader | −1 386 | –994 |
Värdepappersprovisionskostnader | −2 133 | –1 998 |
Övriga provisionskostnader | −966 | –844 |
Summa provisionskostnader | −40 974 | –33 376 |
Provisionsnetto | 76 386 | 76 958 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 211
| K9. Nettoresultat finansiella | ||||||
poster till verkligt värde | 2024 | 2023 | ||||
Realiserat | Orealiserat | Totalt | Realiserat | Orealiserat | Totalt | |
| Värderingskategori verkligt värde via | ||||||
| resultaträkningen | ||||||
Derivatinstrument | 17 | 17 | –19 | –19 | ||
Övriga finansiella poster | −184 | −1 135 | −1 320 | –2 992 | –2 992 | |
| Summa värderingskategori verkligt | ||||||
värde via resultaträkningen | −184 | −1 118 | −1 302 | 0 | –3 011 | –3 011 |
| Värderingskategori verkligt värde via | ||||||
| övrigt totalresultat | ||||||
Realiserade värdeförändringar | 1 123 | 1 123 | 151 | 151 | ||
Förväntade kreditförluster | 24 | 24 | 15 | 15 | ||
| Summa värderingskategori verkligt | ||||||
värde via övrigt totalresultat | 1 123 | 24 | 1 147 | 151 | 15 | 166 |
| Säkringsredovisning | ||||||
varav säkringsinstrument | 905 | 785 | 1 690 | 2 793 | 9 093 | 11 886 |
varav säkrad post | −1 090 | −1 090 | –9 901 | –9 901 | ||
Säkringsredovisning | 905 | −305 | 600 | 2 793 | –807 | 1 985 |
| Värderingskategori upplupet | ||||||
| anskaffningsvärde | ||||||
Lån | −653 | −21 | −674 | –1 484 | –38 | –1 521 |
Skuldebrev | −42 | −42 | 123 | 123 | ||
| Summa värderingskategori | ||||||
upplupet anskaffningsvärde | −695 | −21 | −716 | –1 360 | –38 | –1 398 |
Valutaomvärdering | 0 | −313 | −313 | 0 | –692 | –692 |
Summa | 1 148 | −1 733 | −585 | 1 583 | –4 533 | –2 950 |
K10. Övriga intäkter | 2024 | 2023 |
| Intäkter från investeringar i form av | ||
eget kapital | 12 | 69 |
Nettoresultat från förvaltningsfastigheter | 1 | 7 |
Hyresintäkter från fastigheter | 114 | 81 |
Övriga intäkter | 454 | 362 |
Summa | 581 | 520 |
| Specifikation över nettoresultat från | ||
| förvaltningsfastigheter | ||
Hyresintäkter | 37 | 23 |
Övriga kostnader | −37 | −15 |
Summa | 1 | 7 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 212
K11. Personalkostnader | 2024 | 2023 |
Löner och arvoden | 68 862 | 62 700 |
Ersättningar i form av aktier i Ålandsbanken Abp | 437 | 864 |
Pensionskostnader | 11 721 | 11 058 |
Övriga lönebikostnader | 6 853 | 6 687 |
Summa | 87 872 | 81 308 |
varav rörliga personalkostnader | 3 379 | 4 133 |
varav kostnader för personalomställning | 137 | 309 |
Rörliga personalkostnader och kostnader för personalomställning redovisas inklusive sociala avgifter.
| Löner och arvoden | ||
Styrelse | 415 | 371 |
Ledande befattningshavare | 3 688 | 4 095 |
Övriga | 65 196 | 59 098 |
Summa | 69 299 | 63 563 |
Styrelsen avser samtliga styrelsemedlemmar i respektive bolag i koncernen. Ledande befattningshavare avser koncernledning samt
verkställande direktör och vice verkställande direktör i dotterbolag.
| Löner och arvoden till ledande | ||
| befattningshavare | ||
Löner och arvoden | 3 251 | 3 284 |
Aktierelaterade ersättningar | 437 | 811 |
Summa | 3 688 | 4 095 |
| Pensionskostnader | ||
Verkställande direktör | 109 | 126 |
Ledande befattningshavare | 574 | 587 |
Övriga | 11 038 | 10 345 |
Summa | 11 721 | 11 058 |
| Pensionskostnader | ||
Förmånsbestämd plan | 560 | 789 |
Avgiftsbestämd plan | 11 161 | 10 269 |
Summa | 11 721 | 11 058 |
| Könsfördelning, % | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | ||
Styrelse | 57 | 43 | 67 | 33 | ||
Ledande befattningshavare | 62 | 38 | 67 | 33 | ||
| Verk- | Ledande | Verk- | Ledande | |||
| ställande | befattnings- | ställande | befattnings- | |||
| direktör | havare | Övriga | direktör | havare | Övriga | |
| Totala ersättningar | ||||||
Intjänade fasta ersättningar | 431 | 2 337 | 63 695 | 402 | 2 048 | 57 402 |
Avsättningar till pensioner | 109 | 574 | 11 038 | 126 | 587 | 10 345 |
Intjänade rörliga ersättningar | 191 | 728 | 1 916 | 313 | 1 332 | 2 067 |
Summa | 731 | 3 640 | 76 648 | 840 | 3 968 | 69 813 |
varav uppskjutna rörliga ersättningar | 76 | 273 | 178 | 188 | 786 | 293 |
varav tilldelade rörliga ersättningar | 114 | 455 | 1 738 | 125 | 547 | 1 774 |
Antal personer som enbart fått fast ersättning | 0 | 4 | 1 125 | 0 | 2 | 1 005 |
| Antal personer som fått både fast och rörlig | ||||||
ersättning | 1 | 9 | 129 | 1 | 10 | 114 |
Summa | 1 | 13 | 1 254 | 1 | 12 | 1 119 |
Ingående uppskjutna rörliga ersättningar | 396 | 1 521 | 564 | 255 | 855 | 746 |
Årets uppskjutna rörliga ersättningar | 76 | 273 | 178 | 188 | 786 | 293 |
Utbetalt under året | −61 | −194 | −93 | −46 | –115 | –95 |
Justerat under året | 0 | −8 | 46 | 0 | –5 | –380 |
Utgående uppskjutna rörliga ersättningar | 412 | 1 592 | 696 | 396 | 1 521 | 564 |
Ytterligare information om nyckelpersoner i ledande positioner och risktagare (pelare 3, kapitalkravsförordningen, artikel 450) publiceras
samtidigt som årsredovisningen i en separat rapport på Ålandsbankens hemsida.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 213
Aktiesparprogram | 2024 | 2023 |
| Program 2023 | ||
| Redovisad kostnad avseende ersättningar i form | ||
av aktier i Ålandsbanken Abp | 278 | 278 |
| Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende | ||
aktierelaterad del | 13 | 7 |
| Program 2024 | ||
| Redovisad kostnad avseende ersättningar i form | ||
av aktier i Ålandsbanken Abp | 239 | 80 |
| Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende | ||
aktierelaterad del | 7 | 5 |
Total redovisad kostnad | 537 | 370 |
Villkor och ersättningar
Generellt
Bankens ersättningssystem ska vara förenligt med koncernens
företagsstrategi, mål och värderingar samt vara förenligt med och
främja god och effektiv riskhantering. Ersättningssystemet ska
vara så konstruerat att det inte motverkar koncernens långsiktiga
intressen. En analys utförs av hur ersättningssystemet påverkar
de finansiella risker som banken utsätts för och hanteringen av
dessa risker. Det ska finnas en lämplig balans mellan fasta och rör-
liga ersättningar. Koncernens sammanlagda ersättningar för en
enskild förtjänstperiod ska inte bygga upp och belöna risker som
kan äventyra koncernens långsiktiga intressen.
Banken har ett resultatbaserat ersättningssystem i vilket den
verkställande direktören och ledande befattningshavare ingår.
Dessutom finns separata resultatbaserade ersättningssystem för
personal inom affärsområdena. Den resultatbaserade ersätt-
ningen kan för enskild individ maximalt uppgå till ett belopp mot-
svarande 12 månadslöner per verksamhetsår.
Styrelsen
Styrelsemedlemmarnas arvoden fastställs av bolagsstämman.
För tiden från bolagsstämman 2024 till utgången av 2025 års
bolagsstämma utgår dels ett årsarvode, dels ett mötesarvode för
varje bevistat styrelse- och kommittémöte. Till styrelsens ordfö-
rande utgår ett årsarvode om 37 000 euro och till styrelsens vice
ordförande utgår ett arvode om 31 500 euro. Övriga styrelsemed-
lemmar erhåller vardera ett årsarvode om 29 000 euro. Dessutom
erläggs ett mötesarvode för varje bevistat styrelsemöte.
Mötesarvodet uppgår för ordföranden till 1 000 euro och för övriga
medlemmar till 750 euro per bevistat möte. Till medlem i styrel-
sens kommittéer erläggs 750 euro per bevistat möte. Till respek-
tive kommittés ordförande erläggs ett mötesarvode om 1 000
euro per bevistat möte. Bankens styrelsemedlemmar omfattas
inte av aktiebaserade ersättningssystem.
Verkställande direktör
Verkställande direktören har en månadslön om 33 585 euro. Därtill
har verkställande direktören fri bilförmån och rätt till i banken all-
mänt tillämpade personalförmåner. Under 2024 utbetalades till
verkställande direktören en ersättning om totalt 628 254 euro
inklusive naturaförmåner och rörliga ersättningar. Av den rörliga
ersättningen som har utbetalats 2024 har 92 854 euro utbetalats
i kontanter och 92 854 euro i aktier i banken i enlighet med
externa regelverk.
Verkställande direktörens pensionsålder uppgår till lägst 65 år
och högst 70 år. Verkställande direktören beviljas pension i enlig-
het med ArPL-reglerna. Verkställande direktören är inte berättigad
till tilläggspension utöver den allmänna lagstadgade pensionen.
Uppsägningstid från verkställande direktörens sida är nio (9)
månader. Under uppsägningstiden utgår ordinarie månadslön.
Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören
enligt sitt uppdragsavtal rätt till ett avgångsvederlag om sam-
manlagt nio (9) månadslöner. Inga andra ersättningar utgår vid
sådan avgång.
Ledande befattningshavare
Ersättning till ledande befattningshavare utgår som fast individu-
ell månadslön och som förmån allmänt tillämpade personalför-
måner i banken. Ledande befattningshavare i koncernen omfattas
inte av något tilläggspensionsarrangemang. För ledningsgrupps-
medlemmar bosatta i Sverige har det, på grund av avvikande pen-
sionssystem i Sverige, tecknats premiebaserade tilläggspensions-
försäkringar med pensionsålder 70 år.
Uppgifter om resultatbaserad (rörlig) ersättning och aktie-
baserade ersättningssystem
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 214
Utbetalning av rörlig ersättning till icke risktagare
Utbetalning av rörlig ersättning avseende en förtjänstperiod om
ett kalenderår erläggs genast i dess helhet, om ersättningen inte
överstiger 50 000 euro.
Överstiger den rörliga ersättningen 50 000 euro och upp till
och med 100 000 euro (det vill säga 50 000 » 100 000 euro) ska
minst 40 procent av den Rörliga ersättningen skjutas upp med
minst fyra år, så kallad uppskovstid.
Uppskjuten rörlig ersättning kan utbetalas antingen vid
utgången av uppskovstiden eller vid flera tillfällen under
uppskovs tiden. Den första uppskjutna andelen kan utbetalas
tidigast 12 månader efter uppskovsperiodens början. Vid en
uppskovs period om till exempel fyra år kan den rörliga ersätt-
ningen utbetalas med en fjärdedel vid utgången av år n+1, n+2,
n+3 respektive n+4 där n utgör tidpunkten för utbetalning av den
del av den beviljade rörliga ersättningen som betalas ut direkt.
Om den rörliga ersättningen överstiger 100 000 euro tillämpas
reglerna för Risktagare på hela ersättningen.
Utbetalning av rörlig ersättning till Risktagare
1
Utbetalning av rörlig ersättning avseende en tjänsteperiod om ett
kalenderår erläggs genast i dess helhet, om ersättningen inte
överstiger 50 000 euro.
Överstiger den rörliga ersättningen 50 000 euro ska minst 40
procent av den rörliga ersättningen skjutas upp med minst fyra år,
så kallad uppskovstid. Om den rörliga ersättningen utgör en sär-
skilt stor andel av det totala beloppet av den fasta och den rörliga
ersättningen, ska minst 60 procent av den rörliga ersättningen
skjutas upp på motsvarande sätt. Nivån för när en rörlig ersätt-
ning anses utgöra en särskilt stor andel är när den överstiger sex
månadslöner.
Uppskjuten rörlig ersättning kan utbetalas antingen vid
utgången av uppskovstiden eller vid flera tillfällen under
uppskovstiden. Den första uppskjutna andelen kan utbetalas tidi-
gast 12 månader efter uppskovsperiodens början. Vid en upps-
kovsperiod om till exempel fyra år kan den rörliga ersättningen
utbetalas med en fjärdedel vid utgången av år n+1, n+2, n+3 res-
pektive n+4 där n utgör tidpunkten för utbetalning av den el av
den beviljade rörliga ersättningen som betalas ut direkt.
Då Ålandsbanken Abp är ett börsnoterat bolag erläggs minst
50 procent av den resultatbaserade ersättningen i aktier i banken.
Med anledning av att Ålandsbanken Fondbolag Ab är ett fond-
bolag, måste minst 50 procent av den rörliga ersättningen till risk-
tagare anställda i Ålandsbanken Fondbolag Ab utbetalas i fond-
andelar. Tilldelade aktier/fonder måste innehas under minst 12
månader, så kallad väntetid, innan ersättningstagaren kan dispo-
nera över dessa. Utbetalningen kan ytterligare uppskjutas med
beaktande av en helhetsbedömning baserad på koncernens kon-
junkturcykel, affärsverksamhetens natur och risker samt indivi-
dens arbetsuppgifter och ansvar. Banken har rätt att avstå från att
utbetala uppskjuten resultatbaserad ersättning om koncernens
finansiella ställning försämrats väsentligt.
För information om antalet aktier kopplade till de rörliga
ersättningsprogrammen, se avsnittet Aktiefakta.
Aktiesparprogram 2023–2024
Under 2023 beslutade Ålandsbankens styrelse att lansera ett
aktiesparprogram för samtliga tillsvidareanställda inom koncer-
nen. Den ettåriga sparperioden inleddes i september 2023 där 62
procent av antalet tillsvidareanställda medarbetare i koncernen
valde att delta. I mars respektive oktober 2024 tecknades spa-
raktier (B-aktier) genom nyemission. Från sparaktiernas emis-
sionstidpunkt börjar en treårig kvalifikationsperiod. Vid kvalifika-
tionsperiodens utgång utdelas matchningsaktier till de deltagare
som fortsättningsvis är anställda i koncernen samt har kvar sina
tecknade sparaktier i öronmärkt förvar. Programmet upphör när
de sista matchningsaktierna har utdelats 2027. Målsättningen
med programmet är att ytterligare förstärka personalens motiva-
tion, delaktighet och långsiktiga koppling till koncernen genom
att på förmånliga villkor erbjuda anställda möjligheten att för-
värva aktier i banken.
1
Med risktagare avses i bankens ersättningspolicy personal som anses ha en väsentlig inverkan på bankens riskprofil. Antalet risktagare den 31.12.2024 uppgick till 51 stycken,
motsvarande siffra per den 31.12.2023 var 44 stycken. Banken har fastställda kvalitativa och kvantitativa kriterier i syfte att identifiera de anställda som har en väsentlig
inverkan på bankens riskprofil.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 215
K12. Övriga kostnader | 2024 | 2023 |
IT-kostnader (exklusive marknadsdata) | 20 513 | 18 052 |
Hyror | 661 | 877 |
Övriga lokal- och fastighetskostnader | 1 704 | 1 951 |
Marknadsföringskostnader | 3 649 | 3 189 |
Informationstjänster | 3 827 | 3 377 |
Personalrelaterade kostnader | 3 505 | 2 990 |
Telefoni, porto | 2 227 | 2 364 |
Resekostnader | 1 141 | 996 |
Köpta tjänster | 4 833 | 3 996 |
Övriga kostnader | 9 247 | 8 528 |
Tillverkning för eget bruk | −4 169 | −4 683 |
Summa | 47 137 | 41 636 |
| Utbetalda arvoden till revisorer | ||
Utbetalda revisionsarvoden | 508 | 443 |
Arvoden enligt revisionslagen 1 § 1 mom. 2 punkt | 260 | 14 |
| Utbetalda konsultarvoden | ||
Skatteärenden | 1 | 35 |
Övrigt | 209 | 130 |
Summa | 978 | 622 |
K13. Lagstadgade avgifter | 2024 | 2023 |
Garantiavgift 1 | 5 | 5 |
Stabilitetsavgift | 3 240 | |
Totalt | 5 | 3 245 |
1
I garantiavgift ingår insättningsgarantiavgift och avgift till Ersättningsfonden för investerare.
| Avgifter till Verket för finansiell stabilitet | ||
Insättningsgarantiavgift | 2 031 | 2 310 |
Erlagt av Gamla insättargarantifonden | −2 031 | −2 310 |
Stabilitetsavgift | 3 240 | |
Förvaltningsavgift | 44 | 41 |
Summa | 44 | 3 281 |
Med 2024-års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka tre år framöver till godo.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 216
K14. Förväntade kreditförluster | 2024 | |||||
| Nya och ökade | Utnyttjat för | Återvinning av | ||||
| individuella | Återfört från tidigare | konstaterade | Konstaterade | konstaterade | ||
| nedskrivningar | gjorda investeringar | förluster | förluster | förluster | Totalt | |
| Förväntade förluster från finansiella tillgångar som | ||||||
| redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt från | ||||||
| åtaganden utanför balansräkningen | ||||||
Utlåning till allmänheten | 11 548 | −12 990 | −6 067 | 11 568 | −233 | 3 826 |
Åtaganden utanför balansräkningen | 387 | −253 | 134 | |||
Skuldebrev | 193 | −142 | 51 | |||
Summa förväntade kreditförluster | 12 128 | −13 385 | −6 067 | 11 568 | −233 | 4 010 |
| Förväntade förluster från finansiella tillgångar som | ||||||
| redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat | ||||||
Skuldebrev | 334 | −358 | −24 | |||
Summa förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat | 334 | −358 | 0 | 0 | 0 | −24 |
| 2023 | ||||||
| Nya och ökade | Utnyttjat för | Återvinning av | ||||
| individuella | Återfört från tidigare | konstaterade | Konstaterade | konstaterade | ||
| nedskrivningar | gjorda investeringar | förluster | förluster | förluster | Totalt | |
| Förväntade förluster från finansiella tillgångar som | ||||||
| redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt från | ||||||
| åtaganden utanför balansräkningen | ||||||
Utlåning till allmänheten | 11 970 | –9 956 | –1 837 | 2 168 | –245 | 2 101 |
Åtaganden utanför balansräkningen | 240 | –141 | 99 | |||
Skuldebrev | 90 | –130 | –39 | |||
Summa förväntade kreditförluster | 12 301 | –10 227 | –1 837 | 2 168 | –245 | 2 161 |
| Förväntade förluster från finansiella tillgångar som | ||||||
| redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat | ||||||
Skuldebrev | 108 | –123 | –15 | |||
Summa förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat | 108 | –123 | 0 | 0 | 0 | –15 |
Förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 217
2024 | 2023 | |||||||
| Reserv för | Reserv för | |||||||
| Avsättning för | förväntade förluster | Avsättning för | förväntade förluster | |||||
| förväntade förluster | för skuldebrev | förväntade förluster | för skuldebrev | |||||
| för åtaganden | som redovisas till | för åtaganden | som redovisas till | |||||
| Reserv för förväntade | utanför balans- | upplupet anskaff- | Reserv för förväntade | utanför balans- | upplupet anskaff- | |||
| förluster för utlåning | räkningen | ningsvärde | Totalt | förluster för utlåning | räkningen | ningsvärde | Totalt | |
| Förändring av reserv för nedskrivningar | ||||||||
Reserv vid årets ingång | 20 174 | 142 | 75 | 20 391 | 20 036 | 42 | 114 | 20 192 |
Nya och ökade individuella nedskrivningar | 11 548 | 387 | 193 | 12 128 | 11 470 | 240 | 90 | 11 801 |
| Förändringar till följd av förändringar i skattningsmetod | ||||||||
(netto) | 0 | 500 | 500 | |||||
Återfört från tidigare gjorda reserveringar | −12 990 | −253 | −142 | −13 385 | –9 956 | –141 | –130 | –10 227 |
Utnyttjat för konstaterade förluster | −6 067 | −6 067 | –1 837 | –1 837 | ||||
Valutakursdifferenser och övriga justeringar | −160 | −161 | –40 | 0 | –40 | |||
Reserv vid årets utgång | 12 504 | 276 | 125 | 12 906 | 20 174 | 142 | 75 | 20 391 |
För information om fordringar med anståndsåtgärder se not K3. Med fordringar med anståndsåtgärder avses lånefordringar för vilka banken har beviljat låntagaren eftergifter med anledning av dennes uppenbart försämrade ekonomiska situation i syfte att undvika problem i
låntagarens återbetalningsförmåga och därmed maximera återbetalningen av den utestående fordran. Eftergifterna kan omfatta justerade lånevillkor, såsom amorteringsuppskov, reducerad räntemarginal eller förlängd återbetalningstid, eller refinansiering, vilket kan innebära
att en kredit i nära anslutning till sin ursprungliga förfallodag har återbetalats i sin helhet och i samband med detta ersatts av en ny kredit.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 218
K15. Skatt | 2024 | 2023 |
| Resultaträkningen | ||
Skatt avseende tidigare år | −272 | 197 |
Aktuell skatt | 15 792 | 10 496 |
Förändring av uppskjuten skatt | −2 753 | 2 378 |
Summa | 12 767 | 13 070 |
Nominell skattesats i Finland, % | 20,0 | 20,0 |
| Ej skattepliktiga intäkter/avdragsgilla | ||
kostnader, % | −0,2 | 0,3 |
Svensk skattesats, % | 0,2 | 0,3 |
Skatt avseende tidigare år, % | −0,4 | 0,3 |
Övrigt, % | 0,0 | 0,3 |
Effektiv skattesats, % | 19,6 | 21,2 |
| Övrigt totalresultat | ||
Aktuell skatt | −402 | –387 |
Förändring av uppskjuten skatt | −2 038 | –146 |
Summa | −2 440 | –533 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder är beräknade enligt skattesatsen 20,0 procent.
Skattesatsen i Sverige är 20,6 procent.
K16. Resultat per aktie | 2024 | 2023 |
Periodens resultat hänförligt till aktieägarna | 52 257 | 48 672 |
Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 15 341 102 | 15 292 261 |
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 15 428 638 | 15 342 017 |
Resultat per aktie, euro | 3,41 | 3,18 |
Resultat per aktie efter utspädning, euro | 3,39 | 3,17 |
Vid beräkning av resultatet per aktie beräknas antalet aktier i genomsnitt som ett vägt medeltal av under perioden utestående
aktier.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 219
Noter till koncernens balansräkning
(tusen euro)
K17. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder | 2024 | ||||||||
| Värdering till upplupet | |||||||||
Värderat till verkligt värde via resultaträkningen | Värdering via övrigt totalresultat | anskaffningsvärde | |||||||
| Innehav för | Säkrings- | Säkrings- | Säkrings- | Summa | |||||
| handel | redovisning | Övrigt | redovisning 1 | Övrigt | redovisning 1 | Övrigt | redovisat värde | Verkligt värde | |
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | 289 877 | 289 877 | 289 878 | ||||||
Skuldebrev | 5 593 | 505 852 | 292 995 | 804 441 | 797 593 | ||||
Utlåning till kreditinstitut | 30 326 | 30 326 | 30 326 | ||||||
Utlåning till allmänheten | 168 087 | 3 407 558 | 3 575 645 | 3 617 375 | |||||
Aktier och andelar | 36 646 | 36 646 | 36 646 | ||||||
Aktier i intresseföretag | 7 477 | 7 477 | 7 477 | ||||||
Derivatinstrument | 2 775 | 18 687 | 21 462 | 21 462 | |||||
Upplupna ränteintäkter | 18 631 | 18 631 | 18 631 | ||||||
Fondlikvidfordringar | 9 282 | 9 282 | 9 282 | ||||||
Övriga tillgångar | 3 771 | 1 025 | 4 796 | 4 796 | |||||
Summa finansiella tillgångar | 2 775 | 18 687 | 3 771 | 5 593 | 542 499 | 168 087 | 4 057 173 | 4 798 585 | 4 833 468 |
Icke-finansiella tillgångar | 126 244 | ||||||||
Summa tillgångar | 4 924 829 | ||||||||
Skulder till kreditinstitut | 78 298 | 78 298 | 78 318 | ||||||
Inlåning från allmänheten | 3 521 392 | 3 521 392 | 3 509 160 | ||||||
Emitterade skuldebrev | 556 152 | 255 728 | 811 881 | 812 336 | |||||
Derivatinstrument | 2 289 | 1 969 | 4 258 | 4 258 | |||||
Efterställda skulder | 30 514 | 30 514 | 31 284 | ||||||
Upplupna räntekostnader | 16 517 | 16 517 | 16 517 | ||||||
Fondlikvidskulder | 8 639 | 8 639 | 8 639 | ||||||
Övrigt | 17 962 | 17 962 | 17 962 | ||||||
Summa finansiella skulder | 2 289 | 1 969 | 556 152 | 3 929 050 | 4 489 461 | 4 478 474 | |||
Icke-finansiella skulder | 99 408 | ||||||||
Summa skulder | 4 588 869 | ||||||||
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 220
| 2023 | |||||||||
| Värdering till upplupet | |||||||||
Värderat till verkligt värde via resultaträkningen | Värdering via övrigt totalresultat | anskaffningsvärde | |||||||
| Innehav för | Säkrings- | Säkrings- | Säkrings- | Summa | |||||
| handel | redovisning | Övrigt | redovisning 1 | Övrigt | redovisning 1 | Övrigt | redovisat värde | Verkligt värde | |
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | 351 011 | 351 011 | 351 011 | ||||||
Skuldebrev | 22 546 | 475 723 | 327 774 | 826 043 | 812 724 | ||||
Utlåning till kreditinstitut | 31 479 | 31 479 | 31 479 | ||||||
Utlåning till allmänheten | 184 397 | 3 674 657 | 3 859 054 | 3 865 929 | |||||
Aktier och andelar | 40 147 | 40 147 | 40 147 | ||||||
Aktier i intresseföretag | 6 761 | 6 761 | 6 761 | ||||||
Derivatinstrument | 8 743 | 18 515 | 27 258 | 27 258 | |||||
Upplupna ränteintäkter | 22 969 | 22 969 | 22 969 | ||||||
Fondlikvidfordringar | 61 839 | 61 839 | 61 839 | ||||||
Övriga tillgångar | 4 519 | 4 352 | 8 871 | 8 871 | |||||
Summa finansiella tillgångar | 8 743 | 18 515 | 4 519 | 22 546 | 515 870 | 184 397 | 4 480 841 | 5 235 431 | 5 228 987 |
Icke-finansiella tillgångar | 106 076 | ||||||||
Summa tillgångar | 5 341 507 | ||||||||
Skulder till kreditinstitut | 400 508 | 400 508 | 400 701 | ||||||
Inlåning från allmänheten | 3 594 757 | 3 594 757 | 3 580 459 | ||||||
Emitterade skuldebrev | 551 905 | 265 370 | 817 275 | 817 562 | |||||
Derivatinstrument | 8 614 | 6 800 | 15 414 | 15 414 | |||||
Efterställda skulder | 31 501 | 31 501 | 31 619 | ||||||
Upplupna räntekostnader | 14 868 | 14 868 | 14 868 | ||||||
Fondlikvidskulder | 16 891 | 16 891 | 16 891 | ||||||
Övrigt | 17 798 | 17 798 | 17 798 | ||||||
Summa finansiella skulder | 8 614 | 6 800 | 551 905 | 4 341 693 | 4 909 012 | 4 895 312 | |||
Icke-finansiella skulder | 97 170 | ||||||||
Summa skulder | 5 006 182 | ||||||||
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 221
| 2023 | |||||
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Totalt | ||
Skuldebrev | 498 269 | 498 269 | |||
Utlåning till allmänheten | 184 397 | 184 397 | |||
Aktier och andelar | 1 292 | 38 855 | 40 147 | ||
Derivatinstrument | 27 258 | 27 258 | |||
Övriga tillgångar | 8 871 | 8 871 | |||
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde | 499 561 | 211 655 | 47 726 | 758 942 | |
Emitterade skuldebrev | 551 905 | 551 905 | |||
Derivatinstrument | 15 414 | 15 414 | |||
Summa finansiella skulder till verkligt värde | 0 | 567 319 | 0 | 567 319 | |
| Redovisat | |||||
värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Totalt | |
| Finansiella tillgångar och skulder redovisade till | |||||
| upplupet anskaffningsvärde | |||||
| Tillgångar | |||||
| Kassa och tillgodohavanden hos | |||||
centralbanker | 351 011 | 351 011 | 351 011 | ||
Skuldebrev | 327 774 | 314 455 | 314 455 | ||
Utlåning till kreditinstitut | 31 479 | 31 479 | 31 479 | ||
Aktier i ägarintresseföretag | 6 761 | 6 761 | 6 761 | ||
Utlåning till allmänheten | 3 674 657 | 3 681 532 | 3 681 532 | ||
| Summa finansiella tillgångar till upplupet | |||||
anskaffningsvärde | 4 391 682 | 314 455 | 4 064 022 | 6 761 | 4 385 238 |
| Skulder | |||||
Skulder till kreditinstitut | 400 508 | 400 701 | 400 701 | ||
Inlåning från allmänheten | 3 594 757 | 3 580 459 | 3 580 459 | ||
Emitterade skuldebrev | 265 370 | 265 658 | 265 658 | ||
Efterställda skulder | 31 501 | 31 619 | 31 619 | ||
| Summa finansiella skulder till upplupet | |||||
anskaffningsvärde | 4 292 137 | 0 | 4 278 437 | 0 | 4 278 437 |
| K18. Värdering av finansiella tillgångar | |||||
och skulder till verkligt värde | 2024 | ||||
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Totalt | ||
Skuldebrev | 501 596 | 9 850 | 511 446 | ||
Utlåning till allmänheten | 168 087 | 168 087 | |||
Aktier och andelar | 1 240 | 35 406 | 36 646 | ||
Derivatinstrument | 21 462 | 21 462 | |||
Övriga tillgångar | 4 796 | 4 796 | |||
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde | 502 836 | 199 399 | 40 203 | 742 437 | |
Emitterade skuldebrev | 556 450 | 556 450 | |||
Derivatinstrument | 4 258 | 4 258 | |||
Summa finansiella skulder till verkligt värde | 0 | 560 708 | 0 | 560 708 | |
| Redovisat | |||||
värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Totalt | |
| Finansiella tillgångar och skulder redovisade till | |||||
| upplupet anskaffningsvärde | |||||
| Tillgångar | |||||
| Kassa och tillgodohavanden hos | |||||
centralbanker | 289 877 | 289 878 | 289 878 | ||
Skuldebrev | 292 995 | 286 148 | 286 148 | ||
Utlåning till kreditinstitut | 30 326 | 30 326 | 30 326 | ||
Aktier i ägarintresseföretag | 7 477 | 7 477 | 7 477 | ||
Utlåning till allmänheten | 3 407 558 | 3 449 288 | 3 449 288 | ||
| Summa finansiella tillgångar till upplupet | |||||
anskaffningsvärde | 4 028 234 | 286 148 | 3 769 492 | 7 477 | 4 063 117 |
| Skulder | |||||
Skulder till kreditinstitut | 78 298 | 78 318 | 78 318 | ||
Inlåning från allmänheten | 3 521 392 | 3 509 160 | 3 509 160 | ||
Emitterade skuldebrev | 255 430 | 255 886 | 255 886 | ||
Efterställda skulder | 30 514 | 31 284 | 31 284 | ||
| Summa finansiella skulder till upplupet | |||||
anskaffningsvärde | 3 885 634 | 0 | 3 874 648 | 0 | 3 874 648 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 222
2024 | 2023 | |
| Aktier och | Aktier och | |
| andelar | andelar | |
| Förändring i innehav i nivå 3 | ||
Redovisat värde vid årets ingång | 38 855 | 47 648 |
Nyanskaffning/omklassificering | 9 284 | 1 816 |
Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat | −12 732 | –10 609 |
Redovisat värde vid årets utgång | 35 406 | 38 855 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 223
K19. Tillgångar och skulder per valuta | 2024 | ||||
EUR | SEK | USD | Övrigt | Totalt | |
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | 190 998 | 98 613 | 48 | 218 | 289 877 |
Skuldebrev | 600 076 | 134 707 | 69 658 | 804 441 | |
Utlåning till kreditinstitut | 12 641 | 6 145 | 2 397 | 9 144 | 30 326 |
Utlåning till allmänheten | 2 717 461 | 845 882 | 12 302 | 3 575 645 | |
Aktier och andelar | 1 880 | 34 758 | 3 | 6 | 36 646 |
Derivatinstrument | 19 186 | 2 163 | 111 | 2 | 21 462 |
Övriga ej valutafördelade poster | 166 432 | 166 432 | |||
Summa tillgångar | 3 708 675 | 1 122 269 | 84 517 | 9 368 | 4 924 829 |
Skulder till kreditinstitut | 18 262 | 58 268 | 502 | 1 267 | 78 298 |
Inlåning från allmänheten | 2 509 332 | 864 794 | 129 105 | 18 160 | 3 521 392 |
Emitterade skuldebrev | 660 090 | 151 791 | 811 881 | ||
Derivatinstrument | 1 917 | 2 341 | 4 258 | ||
Efterställda skulder | 30 514 | 30 514 | |||
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital | 478 486 | 478 486 | |||
Summa skulder och eget kapital | 3 668 087 | 1 107 709 | 129 606 | 19 427 | 4 924 829 |
| Valutafördelade övriga tillgångar och skulder | |||||
samt utombalansposter | 69 209 | 45 151 | 10 746 | ||
Nettoposition i valuta (EUR) | 83 769 | 62 | 686 | 84 517 |
| 2023 | |||||
EUR | SEK | USD | Övrigt | Totalt | |
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | 315 927 | 34 774 | 89 | 221 | 351 011 |
Skuldebrev | 566 627 | 232 624 | 26 793 | 826 043 | |
Utlåning till kreditinstitut | 21 134 | 3 297 | 3 918 | 3 130 | 31 479 |
Utlåning till allmänheten | 2 731 764 | 1 113 443 | 13 847 | 3 859 054 | |
Aktier och andelar | 1 758 | 38 384 | 2 | 3 | 40 147 |
Derivatinstrument | 18 838 | 8 354 | 66 | 27 258 | |
Övriga ej valutafördelade poster | 206 516 | 206 516 | |||
Summa tillgångar | 3 862 563 | 1 430 876 | 44 714 | 3 354 | 5 341 507 |
Skulder till kreditinstitut | 273 587 | 126 326 | 257 | 338 | 400 508 |
Inlåning från allmänheten | 2 482 585 | 974 047 | 123 571 | 14 554 | 3 594 757 |
Emitterade skuldebrev | 735 159 | 82 116 | 817 275 | ||
Derivatinstrument | 6 780 | 8 634 | 15 414 | ||
Efterställda skulder | 31 501 | 31 501 | |||
Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital | 482 052 | 482 052 | |||
Summa skulder och eget kapital | 3 980 163 | 1 222 624 | 123 828 | 14 892 | 5 341 507 |
| Valutafördelade övriga tillgångar och skulder | |||||
samt utombalansposter | –62 615 | 79 140 | 11 929 | ||
Nettoposition i valuta (EUR) | 145 637 | 25 | 391 | 146 054 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 224
K20. Innehav av skuldebrev | 2024 | 2023 | ||||
Nominellt belopp | Redovisat belopp | Förlustreserv | Nominellt belopp | Redovisat belopp | Förlustreserv | |
| Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev | ||||||
| Innehav till verkligt värde via övrigt totalresultat | ||||||
Statsskuldförbindelser | 10 000 | 9 850 | 1 | |||
Statsobligationer | 125 540 | 122 770 | 23 | 201 056 | 196 361 | 52 |
Säkerställda bostadsobligationer | 340 743 | 339 530 | 36 | 266 372 | 263 300 | 28 |
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut | 39 421 | 39 194 | 2 | 39 587 | 38 574 | 4 |
| Innehav till upplupet anskaffningsvärde | ||||||
Statsobligationer | 43 680 | 43 691 | 8 | 48 142 | 48 385 | 11 |
Säkerställda bostadsobligationer | 207 074 | 203 755 | 15 | 225 170 | 221 344 | 26 |
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut | 40 125 | 40 100 | 1 | 47 125 | 47 092 | 4 |
Summa hos centralbank belåningsbara skuldebrev | 806 583 | 798 891 | 85 | 827 451 | 815 056 | 126 |
| Övriga skuldebrev | ||||||
| Innehav till upplupet anskaffningsvärde | ||||||
Företagsobligationer | 5 543 | 5 550 | 101 | 10 943 | 10 987 | 34 |
Summa övriga skuldebrev | 5 543 | 5 550 | 101 | 10 943 | 10 987 | 34 |
Summa skuldebrev | 812 126 | 804 441 | 186 | 838 394 | 826 043 | 159 |
Hela innehavet består av offentligt noterade skuldebrev.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 225
K21. Utlåning till kreditinstitut | 2024 | 2023 | ||||||
| Reservering | Reservering | |||||||
| På anfordran | för förväntad | På anfordran | för förväntad | |||||
betalbar | Övrig | förlust | Totalt | betalbar | Övrig | förlust | Totalt | |
Finländska kreditinstitut | 903 | 903 | 453 | 453 | ||||
Utländska banker och kreditinstitut | 29 423 | 29 423 | 31 025 | 31 025 | ||||
Summa | 30 326 | 0 | 0 | 30 326 | 31 479 | 0 | 0 | 31 479 |
K22. Utlåning till allmänheten | 2024 | 2023 | ||||
| Reservering för | Reservering för | |||||
| Balansvärde, brutto | förväntad förlust | Balansvärde, netto | Balansvärde, brutto | förväntad förlust | Balansvärde, netto | |
Företag | 525 243 | −2 004 | 523 239 | 529 253 | –2 335 | 526 918 |
Offentlig sektor | 10 532 | −77 | 10 455 | 8 703 | –25 | 8 678 |
Hushåll | 1 838 387 | −8 716 | 1 829 671 | 1 883 171 | –7 403 | 1 875 768 |
Hushållens intresseorganisationer | 15 621 | −1 | 15 620 | 17 038 | –3 | 17 034 |
Utlandet | 1 198 366 | −1 706 | 1 196 661 | 1 441 064 | –10 409 | 1 430 655 |
Summa | 3 588 149 | −12 504 | 3 575 645 | 3 879 228 | –20 174 | 3 859 054 |
varav efterställda fordringar | 92 | 6 049 |
Med utlandet avses utlåning till kunder utanför Finland.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 226
2024 | 2023 | |||||||
Stadie 1 | Stadie 2 | Stadie 3 | Summa | Stadie 1 | Stadie 2 | Stadie 3 | Summa | |
Utlåning till allmänheten, brutto | 3 265 284 | 264 422 | 58 443 | 3 588 149 | 3 582 998 | 233 652 | 62 577 | 3 879 228 |
| Reserveringar för förväntade förluster | ||||||||
Ingående balans | 634 | 1 878 | 17 662 | 20 174 | 480 | 1 241 | 18 315 | 20 036 |
Ökningar till följd av utgivning och förvärv | 282 | 4 | 162 | 448 | 314 | 2 | 88 | 403 |
Minskning till följd av bortskrivningar | −149 | −382 | −6 430 | −6 962 | −150 | −507 | −2 977 | −3 634 |
Överföring till stadie 1 | 573 | −572 | −2 | 0 | 790 | –789 | –1 | 0 |
Överföring till stadie 2 | −723 | 1 806 | −1 083 | 0 | –864 | 1 669 | –805 | 0 |
Överföring till stadie 3 | −61 | −473 | 534 | 0 | –52 | –186 | 238 | 0 |
Förändringar till följd av förändrad kreditrisk (netto) | −7 | −880 | −109 | −996 | 115 | –46 | 2 840 | 2 909 |
Förändringar till följd av förändringar i skattningsmetod (netto) | 0 | 0 | 500 | 0 | 500 | |||
Valutakursdifferenser och övriga justeringar | −4 | −10 | −146 | −160 | 1 | –5 | –36 | –40 |
Utgående balans | 545 | 1 372 | 10 587 | 12 504 | 634 | 1 878 | 17 662 | 20 174 |
Utlåning till allmänheten, netto | 3 264 739 | 263 050 | 47 856 | 3 575 645 | 3 582 364 | 231 775 | 44 915 | 3 859 054 |
Kreditförluster IFRS 9 – Nyckeltal, % | 2024 | 2023 | ||||||
Total reserveringsgrad utlåning till allmänheten | 0,35 | 0,52 | ||||||
Reserveringsgrad Stadie 1 utlåning till allmänheten | 0,02 | 0,02 | ||||||
Reserveringsgrad Stadie 2 utlåning till allmänheten | 0,52 | 0,80 | ||||||
Reserveringsgrad Stadie 3 utlåning till allmänheten | 18,11 | 28,22 | ||||||
Andel utlåning till allmänheten i Stadie 3 | 1,63 | 1,61 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 227
K23. Aktier och andelar | 2024 | 2023 |
Noterade | 1 240 | 1 292 |
Onoterade | 35 406 | 38 855 |
Summa aktier och andelar | 36 646 | 40 147 |
Hela innehavet är klassificerat som finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.
K24. Aktier i intresseföretag | 2024 | 2023 | |
Redovisat värde vid årets början | 6 761 | 7 379 | |
Andel av årets resultat | 745 | –543 | |
Förvärv/aktieägartillskott | 6 | 9 | |
Utdelning | −35 | –85 | |
Redovisat värde vid årets slut | 7 477 | 6 761 | |
| Följande intresseföretag har konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden per 31 december 2024: | Hemort | Ägarandel, % | |
Mäklarhuset Åland Ab | Mariehamn | 32 | |
Alandia Holding Ab | Mariehamn | 28 | |
Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy | Helsingfors | 40 | |
Leilisuo Oy | Simo | 50 | |
Riitamaa-Nurmesneva GP Oy | Helsingfors | 50 | |
Uusimo GP Oy | Helsingfors | 50 | |
Noatun Vindpark Norra Ab | Mariehamn | 40 | |
Noatun Vindpark Södra Ab | Mariehamn | 40 | |
| Sammanslagen ekonomisk information om intresseföretagen: | |||
Tillgångar | 41 894 | 38 013 | |
Skulder | 14 735 | 15 693 | |
Omsättning | 1 275 | 1 278 | |
Periodens resultat | 6 405 | –1 988 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 228
K25. Derivatinstrument | 2024 | 2023 | |||||||
| Nomniellt belopp/löptid | |||||||||
| Positiva | Negativa | Positiva | Negativa | ||||||
under 1 år | 1–5 år | över 5 år | Nominellt belopp | marknadsvärden | marknadsvärden | Nominellt belopp | marknadsvärden | marknadsvärden | |
| Derivat för handel | |||||||||
| Ränterelaterade kontrakt | |||||||||
Ränteswappar | 6 060 | 6 060 | 455 | 433 | 6 060 | 415 | 395 | ||
| Valutarelaterade kontrakt | |||||||||
Valutaterminer | 618 350 | 618 350 | 2 320 | 1 856 | 488 196 | 8 328 | 8 219 | ||
Summa | 618 350 | 6 060 | 624 410 | 2 775 | 2 289 | 494 256 | 8 743 | 8 614 | |
| Derivat för marknadsvärdesäkring | |||||||||
| Ränterelaterade kontrakt | |||||||||
Ränteswappar | 28 719 | 648 195 | 28 100 | 705 014 | 15 678 | 1 878 | 712 318 | 18 515 | 6 800 |
Summa | 28 719 | 648 195 | 28 100 | 705 014 | 15 678 | 1 878 | 712 318 | 18 515 | 6 800 |
| Derivat för kassaflödessäkring | |||||||||
| Ränterelaterade kontrakt | |||||||||
Ränte- och valutaswappar | 490 000 | 280 000 | 770 000 | 3 009 | 91 | ||||
Summa | 490 000 | 280 000 | 770 000 | 3 009 | 91 | ||||
Summa derivatinstrument | 1 137 069 | 928 195 | 34 160 | 2 099 424 | 21 462 | 4 258 | 1 206 574 | 27 258 | 15 414 |
| varav clearat OTC | |||||||||
varav clearat | 518 719 | 928 195 | 31 130 | 1 478 044 | 18 687 | 2 414 | 715 348 | 18 515 | 7 208 |
Derivat redovisas med tillhörande upplupna räntor.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 229
K26. Immateriella tillgångar | 2024 | ||||
| Internt | Övriga | ||||
| uvecklad | Övrig | immateriella | |||
| programvara | programvara | Goodwill | tillgångar | Totalt | |
Anskaffningsvärde vid ingången av året | 44 314 | 21 769 | 2 932 | 7 478 | 76 493 |
| Anskaffningsvärde på tillkommande | |||||
immateriella tillgångar | 4 168 | 336 | 4 504 | ||
Årets nedskrivningar | –1 | –1 | |||
Valutaeffekt | –126 | -56 | –182 | ||
Anskaffningsvärde vid utgången av året | 48 355 | 22 049 | 2 932 | 7 478 | 80 814 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar vid | |||||
ingången av året | –27 902 | –20 230 | –30 | –7 399 | -55 562 |
Årets avskrivningar | –3 397 | –697 | –79 | -4 172 | |
Valutaeffekt | 93 | 53 | 147 | ||
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | |||||
vid utgången av året | –31 206 | –20 873 | –30 | –7 478 | –59 588 |
Utgående restvärde | 17 149 | 1 176 | 2 901 | 0 | 21 227 |
| 2023 | |||||
| Internt | Övriga | ||||
| uvecklad | Övrig | immateriella | |||
| programvara | programvara | Goodwill | tillgångar | Totalt | |
Anskaffningsvärde vid ingången av året | 39 704 | 21 394 | 2 932 | 7 478 | 71 508 |
| Anskaffningsvärde på tillkommande | |||||
immateriella tillgångar | 4 691 | 371 | 5 062 | ||
Årets nedskrivningar | –89 | –89 | |||
Valutaeffekt | 9 | 4 | 13 | ||
Anskaffningsvärde vid utgången av året | 44 314 | 21 769 | 2 932 | 7 478 | 76 493 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar vid | |||||
ingången av året | –24 344 | –19 255 | –30 | –7 257 | –50 887 |
Årets avskrivningar | –3 541 | –966 | –142 | –4 648 | |
Valutaeffekt | –17 | –9 | –26 | ||
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | |||||
vid utgången av året | –27 902 | –20 230 | –30 | –7 399 | –55 562 |
Utgående restvärde | 16 412 | 1 539 | 2 901 | 79 | 20 932 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 230
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 231
| K28. Uppskjutna skattefordringar och -skulder | ||
2024 | 2023 | |
| Uppskjutna skattefordringar | ||
Avsättningar | 576 | 349 |
Immateriella tillgångar | 2 745 | 2 624 |
Pensionsskuld | 217 | 373 |
I förskott erhållna intäkter | 136 | 85 |
Övrigt | 787 | 713 |
| Finansiella tillgångar värderade via | ||
| övrigt totalresultat | ||
Skuldebrev | 275 | 614 |
Aktier och andelar | 2 093 | |
Summa uppskjutna skattefordringar | 6 828 | 4 759 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Skattepliktiga temporära | ||
| skillnader | ||
Obeskattade reserver | 29 690 | 31 789 |
Immateriella tillgångar | 1 424 | 1 493 |
Materiella tillgångar | 1 380 | 1 436 |
Kassaflödessäkring | 202 | |
| Finansiella tillgångar värderade via | ||
| övrigt totalresultat | ||
Aktier och andelar | 465 | |
Summa uppskjutna skatteskulder | 32 695 | 35 182 |
Netto uppskjutna skatter | −25 867 | –30 424 |
| 2024 | |||||
| Redovisat | Redovisat i | ||||
| i resultat- | övrigt total- | Valuta- | |||
| 31.12.2023 | räkningen | resultat | effekter | 31.12.2024 | |
| Förändringar av uppskjutna skatter | |||||
| 2024 | |||||
Avsättningar | 349 | 227 | 576 | ||
Immateriella tillgångar | 1 131 | 195 | −5 | 1 321 | |
Pensionsskuld | 373 | 44 | −193 | −8 | 217 |
I förskott erhållna intäkter | 85 | 51 | 136 | ||
Obeskattade reserver | −31 789 | 2 099 | −29 690 | ||
Materiella tillgångar | −1 259 | 50 | −2 | −1 211 | |
| Skuldebrev värderade via övrigt | |||||
totalresultat | 614 | −339 | 275 | ||
| Aktier och andelar värderade via | |||||
övrigt totalresultat | −465 | 2 557 | 2 093 | ||
Kassaflödessäkring | 0 | −202 | −202 | ||
Övrigt | 537 | 87 | −5 | 619 | |
Summa | −30 424 | 2 753 | 1 824 | −20 | −25 867 |
| 2023 | |||||
| Redovisat | Redovisat i | ||||
| i resultat- | övrigt total- | Valuta- | |||
| 31.12.2022 | räkningen | resultat | effekter | 31.12.2023 | |
| Förändringar av uppskjutna skatter | |||||
| 2023 | |||||
Avsättningar | 248 | 101 | 349 | ||
Immateriella tillgångar | 950 | 176 | 5 | 1 131 | |
Pensionsskuld | –84 | 58 | 399 | 0 | 373 |
I förskott erhållna intäkter | 144 | –59 | 85 | ||
Obeskattade reserver | –29 000 | –2 788 | –31 789 | ||
Materiella tillgångar | –1 380 | 120 | 1 | –1 259 | |
| Skuldebrev värderade via övrigt | |||||
totalresultat | 2 554 | –1 940 | 614 | ||
| Aktier och andelar värderade via | |||||
övrigt totalresultat | –2 561 | 2 096 | –465 | ||
Kassaflödessäkring | 390 | –390 | 0 | ||
Övrigt | 523 | 13 | 1 | 537 | |
Summa | –28 218 | –2 378 | 165 | 8 | –30 424 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 232
K29. Övriga tillgångar | 2024 | 2023 |
Betalningsförmedlingsfordringar | 4 940 | 4 896 |
Fondlikvidfordringar | 9 282 | 61 839 |
Kundfordringar | 9 606 | 7 110 |
| Fordran i samband med överlåtelse av | ||
tillgångar | 3 771 | 4 519 |
Övriga | 4 922 | 3 350 |
Summa | 32 522 | 81 713 |
K32. Inlåning från allmänheten | 2024 | 2023 |
Företag | 945 343 | 991 931 |
Offentlig sektor | 174 280 | 83 229 |
Hushåll | 1 339 686 | 1 326 858 |
Hushållens intresseorganisationer | 49 239 | 55 953 |
Utlandet | 1 012 844 | 1 136 786 |
Summa | 3 521 392 | 3 594 757 |
Med utlandet avses inlåning från kunder utanför Finland.
| K30. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | ||
2024 | 2023 | |
Upplupna ränteintäkter | 18 631 | 22 969 |
Provisionsfordringar | 18 713 | 14 805 |
Övriga upplupna intäkter | 9 216 | 9 653 |
Övriga förutbetalda kostnader | 4 801 | 5 566 |
Summa | 51 362 | 52 993 |
| K33. Emitterade skuldebrev | ||||
2024 | 2023 | |||
| Nominellt | Redovisat | Nominellt | Redovisat | |
| belopp | belopp | belopp | belopp | |
Bankcertifikat | 257 718 | 255 728 | 267 913 | 265 370 |
varav till upplupet anskaffningsvärde | 257 718 | 255 728 | 267 913 | 265 370 |
Säkerställda obligationer | 550 000 | 556 152 | 550 000 | 551 905 |
varav verkligt värdesäkring | 550 000 | 556 152 | 550 000 | 551 905 |
Summa | 807 718 | 811 881 | 817 913 | 817 275 |
Med verkligt värdesäkring avses säkringsredovisning av räntekomponenten i skuldebrevet.
K31. Skulder till kreditinstitut | 2024 | 2023 | ||||
| På | På | |||||
| anfordran | anfordran | |||||
betalbara | Övriga | Totalt | betalbara | Övriga | Totalt | |
Centralbanker | 0 | 200 000 | 200 000 | |||
Finländska kreditinstitut | 553 | 553 | 7 717 | 7 717 | ||
Utländska kreditinstitut | 39 347 | 38 398 | 77 745 | 82 669 | 110 123 | 192 792 |
Summa | 39 900 | 38 398 | 78 298 | 90 386 | 310 123 | 400 508 |
K34. Övriga skulder | 2024 | 2023 |
Betalningsförmedlingsskulder | 2 007 | 4 642 |
Fondlikvidskulder | 8 639 | 16 891 |
Leverantörsskulder | 5 075 | 5 064 |
Leasingskulder | 17 962 | 17 798 |
Övriga | 18 759 | 14 854 |
Summa | 52 441 | 59 250 |
| Leasingskulder | ||
Kortfristiga | 4 695 | 4 296 |
Långfristiga | 13 267 | 13 502 |
Summa | 17 962 | 17 798 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 233
K35. Avsättningar | 2024 | 2023 | ||||
| Avsättning för | Avsättning för | |||||
| åtaganden | åtaganden | |||||
| utanför balans- | Övriga av- | utanför balans- | Övriga av- | |||
| räkningen | sättningar | Totalt | räkningen | sättningar | Totalt | |
Avsättningar vid föregående års utgång | 142 | 1 633 | 1 775 | 42 | 1 165 | 1 207 |
Avsatt under året | 387 | 1 092 | 1 478 | 240 | 1 588 | 1 828 |
Belopp som tagits i anspråk | −98 | −98 | –1 173 | –1 173 | ||
Outnyttjade belopp som återförts | −253 | −253 | –141 | –141 | ||
Valutakursförändringar | 0 | −53 | −54 | 54 | 54 | |
Avsättningar vid årets utgång | 275 | 2 573 | 2 849 | 142 | 1 633 | 1 775 |
Med avsättning för åtaganden utanför balans avses förväntade kreditförluster gällande givna garantier och outnyttjade kreditlimiter.
Övriga avsättningar består av avgångsvederlag och operativa förluster.
| K36. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | ||
2024 | 2023 | |
Upplupna räntekostnader | 16 517 | 14 868 |
Upplupna kostnader | 25 151 | 22 841 |
Provisionsskulder | 7 272 | 5 749 |
Pensionsskulder | 2 336 | 3 030 |
Förutbetalda intäkter | 1 041 | 609 |
Summa | 52 318 | 47 097 |
K37. Efterställda skulder | 2024 | 2023 | ||||
| Nominellt | Redovisat | Belopp i | Nominellt | Redovisat | Belopp i | |
| belopp | belopp | kapitalbas | belopp | belopp | kapitalbas | |
Green Floating Rate Tier 2 Note 2021 | 13 090 | 13 077 | 13 090 | 13 518 | 13 499 | 13 518 |
Floating Rate Callable Tier 2 2023 | 17 454 | 17 437 | 17 454 | 18 025 | 18 002 | 18 025 |
Summa | 30 544 | 30 514 | 30 544 31 543 31 501 31 543 |
Ränta
Åter-
betalning
Green Floating Rate Tier 2 Note Stibor 3 mån + 2,15 % 16.12.2041
Floating Rate Callable Tier 2 2023 Stibor 3 mån + 3,65 % | 02.03.2043 |
Lånen kan återköpas i förtid, detta är dock möjligt endast med Finansinspektionens tillstånd. Vid upplösning av banken är lånen efterställda
bankens övriga förbindelser.
De efterställda skulderna har emitterats med nedskrivningsklausul. I händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens
kärnprimärkapitalrelation, CET1, understiger 7 procent skrivs kapitalbeloppet ned med 50 procent.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 234
| K38. Specifikation över förändringar i eget kapital | ||
2024 | 2023 | |
| Förändring av säkringsreserv | ||
Säkringsreserv vid årets ingång | –1 561 | |
Värdeförändringar under året | 807 | 1 561 |
Säkringsreserv vid årets utgång | 807 | 0 |
| Förändring av fond för verkligt värde | ||
Verkligt värdereserv vid årets ingång | −529 | 107 |
Avyttrat eller förfallet under året | 2 054 | 3 958 |
| Orealiserad marknadsvärdeförändring under året för | ||
kvarvarande och nya innehav | −10 927 | –4 594 |
Verkligt värdereserv vid årets utgång | −9 402 | –529 |
| Förändring av omräkningsdifferenser | ||
Omräkningsdifferenser vid årets ingång | −8 979 | –10 025 |
Förändring i omräkningsdifferens hänförlig till filialer | −3 697 | 999 |
| Förändring i omräkningsdifferens hänförlig till | ||
dotterföretag | −5 | |
| Förändring i omräkningsdifferens hänförlig till övrigt | ||
primärkapital | −856 | 63 |
Övrig förändring | 46 | –17 |
Omräkningsdifferenser vid årets utgång | −13 491 | –8 979 |
| Förändring av fond för inbetalt fritt eget kapital | ||
Fond för inbetalt fritt eget kapital vid årets ingång | 30 184 | 28 455 |
Emission aktiesparprogram | 1 416 | 1 459 |
Emission incitamentprogram | 522 | 271 |
Fond för inbetalt fritt eget kapital vid årets utgång | 32 121 | 30 184 |
| Balanserade vinstmedel | ||
Balanserade vinstmedel vid årets ingång | 185 314 | 170 727 |
Aktieägarnas andel av räkenskapsperiodens resultat | 52 257 | 48 672 |
Dividendutdelning | −40 662 | –31 330 |
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | 770 | –1 573 |
Aktiesparprogram | 517 | 358 |
Inköp av egna aktier | –3 | |
Utdelning på övrigt primärkapital inkl. skatteeffekt | −1 606 | –1 537 |
Balanserade vinstmedel vid årets utgång | 196 592 | 185 314 |
Förändringar i antal aktier | 2024 | 2023 | ||
A-aktier | B-aktier | A-aktier | B-aktier | |
Antal aktier vid årets ingång | 6 476 138 | 8 831 649 | 6 476 138 | 8 777 709 |
Makulering av egna aktier | –103 | |||
Emission aktiespargrogram | 44 721 | 47 069 | ||
Emission incitamentsprogram | 14 411 | 6 974 | ||
Antal aktier vid årets utgång | 6 476 138 | 8 890 781 | 6 476 138 | 8 831 649 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 235
K39. Kassaflödesanalys, specifikationer
I löpande verksamheten ingår erhållna räntor om 207 911 tusen euro (184 445), betalda räntor om om 100 979 tusen euro (83 018) och erhållna dividendintäkter om 12 tusen euro (69).
Avstämning av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten:
| Ej kassaflödespåverkande förändringar | |||||
| Kassaflöde från | |||||
| finansierings- | Effekt av ändrad | ||||
| 31.12.2023 | verksamhet | valutakurs | Anskaffning | 31.12.2024 | |
Riskdebenturlån | 31 501 | −987 | 30 514 | ||
Leasingskulder | 17 798 | −5 412 | 172 | 5 404 | 17 962 |
Summa skulder hänförliga till finansieringsverksamheten | 49 299 | −5 412 | −815 | 5 404 | 48 476 |
Övriga noter
(tusen euro)
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 236
K40. Koncernstruktur
Ålandsbanken Abp har två dotterföretag vars verksamhet på olika sätt anknyter till bankverksamhet.
Ålandsbanken Abp innehar majoriteten av rösträtten i samtliga dotterbolag.
Registreringsland | Verksamhetsområde Ägarandel, % | ||
| Dotterbolag | |||
Ålandsbanken Fondbolag Ab | Finland/Mariehamn | Fondförvaltning | 100 |
Ålandsbanken Fonder Ab | Finland/Helsingfors | Fondförvaltning | 100 |
Ålandsbanken Fonder II Ab | Finland/Helsingfors | Fondförvaltning | 100 |
Ålandsbanken Fonder III Ab | Finland/Helsingfors | Fondförvaltning | 100 |
Ålandsbanken Fonder IV Ab | Finland/Mariehamn | Fondförvaltning | 100 |
Ålandsbanken Fonder V Ab | Finland/Helsingfors | Fondförvaltning | 100 |
Ålandsbanken Fonder VI Ab | Finland/Helsingfors | Fondförvaltning | 100 |
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I GP Oy | Finland/Helsingfors | Fondförvaltning | 100 |
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto GP Oy | Finland/Helsingfors | Fondförvaltning | 100 |
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto LP Oy | Finland/Helsingfors | Fondförvaltning | 100 |
Ålandsbanken Havsvind I Matarfond GP Ab | Finland/Mariehamn | Fondförvaltning | 100 |
Ålandsbanken Havsvind I Matarfond LP Ab | Finland/Mariehamn | Fondförvaltning | 100 |
Ålandsbanken Havsvind I GP Ab | Finland/Helsingfors | Fondförvaltning | 100 |
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd | Finland/Mariehamn | IT | 100 |
S-Crosskey Ab | Finland/Mariehamn | IT | 60 |
Ålandsbanken Abp har inte några innehav i strukturerade enheter. Ålandsbanken Fondbolag Ab förvaltar placeringsfonder och AIF-fonder till
ett sammanlagt värde om 5,0 miljarder euro.
Registreringsland | Verksamhetsområde Ägarandel, % | ||
| Aktier i intresseföretag och joint ventures | |||
Mäklarhuset Åland Ab | Finland/Mariehamn | Fastighetsförmedling | 32 |
Alandia Holding Ab | Finland/Mariehamn | Holdingverksamhet | 28 |
| Finansiell | 40 | ||
Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy | Finland/Helsingfors | stödverksamhet | |
Leilisuo GP Oy | Finland/Simo | Vindkraft | 50 |
Riitamaa-Nurmesneva GP Oy | Finland/Helsingfors | Vindkraft | 50 |
Uusimo GP Oy | Finland/Helsingfors | Vindkraft | 50 |
Noatun Vindpark Norra Ab | Finland/Mariehamn | Vindkraft | 40 |
Noatun Vindpark Södra Ab | Finland/Mariehamn | Vindkraft | 40 |
Innehav i fastighetsbolag
Koncernen innehar andelar i en rörelsefastighet (fastighet i eget bruk) och tio förvaltnings fastigheter, varav några
konsolideras enligt nedan.
Registreringsland | Verksamhetsområde Ägarandel, % | ||
| Fastigheter i eget bruk | |||
Fastighets Ab Godby Center | Finland/Finström | Gemensam verksamhet | 11 |
| Förvaltningsfastigheter | |||
Fastighets Ab Nymars | Finland/Sottunga | Gemensam verksamhet | 30 |
Fastighets Ab Västernäs City | Finland/Mariehamn | Gemensam verksamhet | 50 |
Fastighets Ab Horsklint | Finland/Kökar | Kapitalandelsmetod | 20 |
Fastighets Ab Godbycenter, Fastighets Ab Nymars och Fastighets Ab Västernäs City är ömsesidiga bolag och har därmed i enlighet med IFRS
11 redovisats som gemensamma verksamheter.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 237
K41. Aktivt förvaltat kapital | 2024 | 2023 |
Fondandelsförvaltning | 4 962 774 | 4 372 617 |
Diskretionär kapitalförvaltning | 2 936 963 | 2 701 934 |
Rådgivande förvaltning | 2 591 561 | 2 583 828 |
Externa fonder | 124 796 | 118 014 |
Summa | 10 616 094 | 9 776 392 |
| varav egna fonder i diskretionär och rådgivande | ||
kapitalförvaltning | 920 675 | 871 748 |
K43. Åtaganden utanför balansräkningen | 2024 | 2023 |
Garantier | 17 802 | 21 372 |
Outnyttjade checkräkningslimiter | 345 620 | 359 115 |
Outnyttjade kreditkortslimiter | 85 466 | 92 525 |
Outnyttjade kreditmöjligheter | 68 458 | 349 655 |
Övriga förbindelser | 4 780 | 15 611 |
Summa | 522 125 | 838 277 |
| Avsättning för förväntad förlust | 322 | 142 |
K42. Ställda säkerheter | 2024 | 2023 |
| För egna skulder ställda säkerheter | ||
Utlåning till kreditinstitut | 2 001 | 9 500 |
Skuldebrev | 57 282 | |
Utlåning till allmänheten | 1 000 220 | 1 180 175 |
Övrigt | 3 960 | 3 827 |
Summa för egna skulder ställda säkerheter | 1 006 181 | 1 250 784 |
Ställda säkerheter i form av skuldebrev har i huvudsak ställts som säkerhet till centralbank. Utlåningen till allmänheten som ställts som
säkerhet utgörs av den registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obligationer. Med övriga ställda säkerheter
avses huvudsakligen kapitalförsäkringar.
| Övriga ställda säkerheter | ||
Skuldebrev | 31 316 | 48 231 |
Övrigt | 592 | 594 |
Summa övriga ställda säkerheter | 31 909 | 48 824 |
Säkerheterna har i huvudsak ställts till centralbanker och kreditinstitut för betalsystem, värdepappershandel och clearing.
Säkerheter har inte ställts för andras skulder och förbindelser.
Med undantag för lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, där lagstiftning reglerar minimikrav på
översäkerheter, är de säkerheter som överstiger skulden nominella värden fritt disponibla för banken.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 238
2024 | 2023 | |
| Redovisade belopp i resultaträkningen | ||
Kostnader avseende tjänstgöring | 161 | 309 |
Räntekostnader | 58 | –3 |
Administrationskostnader | 150 | 182 |
Kostnader (+) /intäkter (−) i resultaträkningen | 369 | 488 |
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner i övrigt totalresultat | ||
Aktuariell vinst (+)/förlust (−) finansiella antaganden | 534 | –2 148 |
Aktuariell vinst (+)/förlust (−) erfarenhetsbaserad | 106 | –809 |
| Aktuariell vinst (+)/förlust (−) på | ||
förvaltningstillgångar | 323 | 990 |
Övrigt totalresultat | 963 | –1 967 |
Totalt | 594 | –2 455 |
| Redovisade belopp i balansräkningen | ||
Pensionsförpliktelse | 22 714 | 23 791 |
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 21 631 | 21 924 |
Pensionstillgångar (+)/Pensionsskulder (−), netto | −1 083 | –1 867 |
Pensionstillgång (+)/Pensionsskuld (−) i Finland | −753 | –984 |
Pensionstillgång (+)/Pensionsskuld (−) i Sverige | −330 | –883 |
Pensionstillgångar (+)/Pensionsskulder (−), totalt | −1 083 | –1 867 |
| Förändring av pensionstillgångar, netto | ||
Ingående balans | −1 867 | 420 |
Resultat | −369 | –488 |
Övrigt totalresultat | 963 | –1 967 |
Premiebetalningar | 163 | 197 |
Valutaeffekt | 27 | –28 |
Utgående balans | −1 083 | –1 867 |
| Pensionsförpliktelse | ||
Ingående balans | 23 791 | 21 206 |
Kostnader avseende tjänstgöring | 161 | 309 |
Räntekostnader | 756 | 296 |
Utbetalda ersättningar | −1 231 | –1 017 |
Valutaeffekt | −122 | 40 |
Aktuariella vinster (–)/förluster (+) | −640 | 2 957 |
Utgående balans | 22 714 | 23 791 |
| Förvaltningstillgångar | ||
Ingående balans | 21 924 | 21 626 |
Ränteintäkt | 697 | 299 |
Premiebetalningar | 163 | 197 |
Utbetalda ersättningar | −1 231 | –1 017 |
Aktuariella vinster (+)/förluster (–) | 323 | 990 |
Valutaeffekt | −95 | 12 |
Administrationskostnader | −150 | –182 |
Utgående balans | 21 631 | 21 924 |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 239
Utfall 2024 | Prognos 2025 | |||
| Framtida kassaflöden | ||||
Betalda förmåner | 163 | 116 | ||
2024 | 2023 | |||
Finland, % | Sverige, % | Finland, % Sverige, % | ||
| Antaganden | ||||
Diskonteringsränta | 3,25 | 3,35 | 3,20 | 3,15 |
Ökning av lönekostnader | 2,00 | 2,10 | 2,25 | 2,20 |
Indexökning av pensioner | 2,20 | 2,10 | 2,25 | 2,20 |
| Ändring i | Ökning i | Minskning i | |
| antagande, | antagande | antagande | |
| % | |||
Känslighetsanalys pensionsförpliktelsens nuvärde, netto ökar (+)/minskar (–) | |||
Diskonteringsränta | 0,5 | −1 331 | 1 471 |
Förväntad löneökning | 0,5 | 252 | −239 |
Förväntad pensionsökning | 0,5 | 875 | −831 |
| Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. |
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 240
K45. Leasingansvar | 2024 | 2023 | ||||
| De finansiella leasingskulderna ska betalas enligt | Minimi- | Minimi- | ||||
| följande: | hyror | Räntor | Nuvärde | hyror | Räntor | Nuvärde |
Under 1 år | 5 324 | 629 | 4 695 | 4 881 | 585 | 4 296 |
1–5 år | 13 594 | 1 116 | 12 478 | 13 210 | 1 056 | 12 155 |
Över 5 år | 804 | 15 | 789 | 1 385 | 38 | 1 347 |
Summa | 19 722 | 1 760 | 17 962 | 19 477 | 1 679 | 17 798 |
Ersättning till ledande befattningshavare | 2024 | 2023 |
Löner och andra kortfristiga ersättningar 1 | 2 600 | 2 193 |
Aktierelaterade ersättningar | 394 | 233 |
Summa | 2 994 | 2 426 |
K46. Upplysningar om närstående | 2024 | 2023 | ||||
| Styrelse | När- | Styrelse | När- | |||
| och | stående | Intresse- | och | stående | Intresse- | |
| ledning | företag | företag | ledning | företag | företag | |
| Tillgångar | ||||||
Utlåning till allmänheten | 13 020 | 12 904 | 15 325 | 13 531 | ||
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 59 | 61 | ||||
Summa | 13 020 | 12 962 | 15 325 | 13 592 | ||
| Skulder | ||||||
Inlåning från allmänheten | 7 781 | 18 414 | 169 | 6 514 | 106 180 | 268 |
Summa | 7 781 | 18 414 | 169 | 6 514 | 106 180 | 268 |
| Intäkter och kostnader | ||||||
Ränteintäkter | 189 | 834 | 171 | 893 | ||
Räntekostnader | −7 | −1 834 | −16 | –2 538 | ||
Provisionsintäkter | 6 | 213 | 2 | 5 | 131 | 1 |
Övriga intäkter | 59 | 10 | ||||
Summa | 188 | −729 | 2 | 160 | –1 504 | 1 |
Ålandsbankens koncern består av moderbolaget Ålandsbanken Abp, de dotterbolag som konsolideras i koncernen, intresseföretagen,
ledningen och övriga närstående företag.
Till styrelse och ledning räknas Ålandsbankens Abp:s verkställande direktör, styrelsemedlemmar och ledningsgrupp samt deras nära
familjemedlemmar. Till närstående räknas bolag eller person som har ett betydande inflytande. Till de närstående räknas också bolag,
i vilka någon som hör till ledningen eller en nära familjemedlem till en sådan person har ett bestämmande inflytande. Närstående företag
omfattar även Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse r.s.
Krediter till personalen beviljas enligt marknadsmässiga villkor. Med marknadsmässiga villkor avses att kredit, borgen, säkerhet eller
finansiering sker till samma villkor och enligt samma bedömning som tillämpas för Ålandsbankens kunder i allmänhet. Personalränta
tillämpas på krediter till personal i den finländska verksamheten. Personalräntan fastställs av ledningsgruppen och uppgick per den
31.12.2024 till 2,50 procent (3,50).
Samtliga transaktioner med närstående har skett till marknadsmässiga villkor, förutom krediter till ledningen som beviljas till personalränta.
För upplysning om utbetalda löner till styrelse och ledning se not nr M34.
För upplysning om koncernstruktur se not M40.
| K47. Kvittning av finansiella tillgångar | 2024 | 2023 | ||
| och skulder | ||||
Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder | |
| Finansiella tillgångar och skulder som är föremål | ||||
| för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal | ||||
Bruttobelopp | 21 462 | 28 024 | 27 258 | 47 985 |
| Kvittade belopp | ||||
Summa | 21 462 | 28 024 | 27 258 | 47 985 |
| Relaterade belopp som inte kvittas | ||||
Finansiella instrument, nettningsavtal | −3 189 | −3 189 | –7 683 | –7 683 |
Finansiella instrument, säkerheter | −23 258 | –32 043 | ||
Kontanter, säkerheter | −690 | –7 232 | –528 | |
Summa av belopp som inte har kvittats | −3 189 | −27 137 | –14 915 | –40 253 |
Nettobelopp | 18 273 | 887 | 12 343 | 7 731 |
Tabellerna redovisar finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlighet med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt
bindande ramavtal avseende nettning eller liknande avtal som inte har kvalificerats för kvittning. De finansiella instrumenten avser derivat,
återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepappersinlåning och värde papperslån. Säkerheter avser finansiella instrument eller
kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rättsligt bindande avtal om nettning eller liknande avtal, vilka tillåter
nettning av förpliktelser emot motparter vid fallisemang. Säkerheternas värde är begränsade till det relaterade belopp som redovisats
i balansräkningen, därför är säkerheters övervärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräkningen presenteras som en
reducering av det redovisade värdet för finansiella tillgångar eller skulder för att redovisa tillgångens och skuldens nettoexponering.
K48. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens slut
Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 241
Moderbolagets resultaträkning
Moderbolaget 2024 2023
tusen euro Not nr
Ränteintäkter 204 286 195 184
Räntekostnader −101 234 –96 660
Räntenetto M2 103 051 98 524
Provisionsintäkter 51 529 48 132
Provisionskostnader −9 639 –8 789
Provisionsnetto M3 41 889 39 342
Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde M4 −589 –2 880
Intäkter från egetkapitalinstrument M5 9 947 10 904
Övriga intäkter M6 15 724 15 098
Intäkter sammanlagt 170 022 160 988
Personalkostnader M7 −51 428 –49 138
Övriga kostnader M8 −49 854 –47 322
Lagstadgade avgifter M9 −5 –3 276
Avskrivningar och nedskrivningar av
immateriella och materiella tillgångar
M19,
M20 −4 229 –4 698
Kostnader sammanlagt −105 515 –104 435
Resultat före kreditförluster 64 507 56 553
Slutliga och förväntade kreditförluster M10 −4 012 –2 177
Rörelseresultat 60 495 54 376
Bokslutsdispositioner 10 230 –14 000
Inkomstskatt M11 −12 537 –6 493
Räkenskapsperiodens resultat 58 188 33 884
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 242
Moderbolagets balansräkning
Moderbolaget 2024 2023
tusen euro Not nr
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 289 877 351 011
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev M14 798 891 815 056
Utlåning till kreditinstitut M15 30 085 31 395
Utlåning till allmänheten M16 3 579 007 3 861 127
Skuldebrev M14 5 550 10 987
Aktier och andelar M17 36 636 40 142
Aktier och andelar i intresseföretag M17 3 054 3 054
Aktier och andelar i företag inom samma
koncern M17 3 346 3 346
Derivatinstrument M18 21 462 27 258
Immateriella tillgångar M19 13 837 13 566
Materiella tillgångar M20 22 805 14 892
Övriga tillgångar M21 24 798 75 507
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M22 48 003 48 441
Uppskjutna skattefordringar M23 3 350 1 284
Tillgångar totalt 4 880 701 5 297 067
Skulder
Skulder till kreditinstitut M24 78 254 400 459
Inlåning från allmänheten M25 3 533 602 3 605 841
Emitterade skuldebrev M26 811 881 817 275
Derivatinstrument M18 4 258 15 414
Övriga skulder M27 32 842 37 968
Avsättningar M28 2 765 1 768
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M29 39 146 35 814
Efterställda skulder M30 56 671 58 496
Uppskjutna skatteskulder M23 202 465
Skulder totalt 4 559 621 4 973 500
Moderbolaget 2024 2023
tusen euro Not nr
Bokslutsdispositioner
Allmän kreditförlustreserv
1
147 488 158 488
Avskrivningsdifferens 770
Bokslutsdispositioner totalt 148 258 158 488
Eget kapital
Aktiekapital 42 029 42 029
Överkursfond 32 736 32 736
Reservfond 25 129 25 129
Säkringsreserv 807
Fond för verkligt värde −9 402 –529
Omräkningsreserv −10 975 –7 321
Fond för fritt eget kapital 32 318 30 380
Balanserade vinstmedel 60 181 42 654
Eget kapital totalt 172 822 165 079
Skulder och Eget kapital totalt 4 880 701 5 297 067
Åtaganden utanför balansräkningen M38
Åtaganden för kunders räkning till förmån för
tredje part
Garantier 19 040 22 610
Oåterkalleliga åtaganden till förmån för kund 502 861 810 407
1
Kreditförlustreservering enligt lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 46 §.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 243
Moderbolagets rapport över förändring i eget kapital
Moderbolaget
tusen euro Aktiekapital Överkursfond Reservfond Säkringsreserv
Fond för
verkligt värde
Omräknings-
differens
Fond för
fritt eget kapital
Balanserat
resultat Totalt
Eget kapital 31.12.2022 42 029 32 736 25 129 –1 561 107 –8 310 28 651 40 103 158 884
Periodens resultat 33 884 33 884
Förändring i verkligt värde 1 561 –636 925
Omräkningsdifferens 989 989
Dividendutdelning –31 330 –31 330
Incitamentsprogram 271 271
Aktiesparprogram 1 459 1 459
Eget kapital 31.12.2023 42 029 32 736 25 129 0 –529 –7 321 30 380 42 654 165 079
Periodens resultat 58 188 58 188
Förändring i verkligt värde 807 −8 873 −8 066
Omräkningsdifferens −3 654 −3 654
Dividendutdelning −40 662 −40 662
Incitamentsprogram 522 522
Aktiesparprogram 1 416 1 416
Eget kapital 31.12.2024 42 029 32 736 25 129 807 −9 402 −10 975 32 318 60 181 172 822
För vidare uppgifter, se not M41 samt avsnittet Aktiefakta.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 244
Moderbolagets kassaflödesanalys
Moderbolaget 2024 2023
tusen euro
Kassaflöde från löpande verksamhet
Rörelseresultat 60 495 54 376
Justering för ej kassaflödespåverkande poster
Av- och nedskrivningar av immateriella och
materiella tillgångar 4 229 4 698
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto 4 245 2 422
Orealiserade värdeförändringar 1 737 4 310
Periodiserade över-/underkurser på skuldebrev
och emitterade skuldebrev 2 499 7 773
Dividend från intresse- och dotterföretag −12 935 –12 835
Betalda inkomstskatter −9 792 –4 276
Ökning (−) eller minskning (+) av fordringar från
löpande verksamhet
Skuldebrev 31 316 185 759
Utlåning till kreditinstitut 5 105 13 387
Utlåning till allmänheten 246 550 453 346
Övriga tillgångar 49 373 –64 614
Ökning (+) eller minskning (−) av skulder från löpande
verksamhet
Skulder till kreditinstitut −317 356 –33 920
Inlåning från allmänheten −40 946 –597 855
Emitterade skuldebrev −20 903 –4 093
Övriga skulder −16 586 29 204
Kassaflöde från löpande verksamhet −12 970 37 683
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Investering i aktier och andelar −3 071 –1 811
Erhållen dividend från intresse- och dotterföretag 12 935 12 835
Investering i materiella tillgångar −9 091 –2 349
Försäljning av materiella tillgångar 70 104
Investering i immateriella tillgångar −3 142 –2 915
Kassaflöde från investeringsverksamhet −2 298 5 864
Moderbolaget 2024 2023
tusen euro
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Aktieemission 1 937 1 730
Ökning av riskdebenturer 17 974
Minskning av riskdebenturer –17 714
Betald dividend −40 662 –31 330
Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt −38 724 –29 340
Kursdifferens i likvida medel −1 390 101
Förändring i likvida medel −55 382 14 308
Likvida medel vid årets början 340 813 329 040
Kassaflöde från löpande verksamhet −12 970 37 683
Kassaflöde från investeringsverksamhet −2 298 5 864
Kassaflöde från finansieringsverksamhet −38 724 –29 340
Kursdifferens i likvida medel −1 390 101
Likvida medel vid årets slut 285 431 343 348
Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande
poster:
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 259 926 321 981
Vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut 25 505 21 367
Summa likvida medel 285 431 343 432
Med likvida medel avses kassa, checkräkningen på Finlands Bank, vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut, övrig
utlåning till kreditinstitut och skuldebrev med ursprunglig återstående löptid mindre än tre månader, samt fordringar på
offentliga samfund som inte är kreditgivning. Investeringsverksamheten avser betalningar i anslutning till materiella och
immateriella tillgångar samt innehavet av aktier och andelar förutom aktier avsedda för handel. Finansieringsverksamheten
avser poster bland eget och främmande kapital som finansierar den löpande verksamheten. Analysen har gjorts enligt den
indirekta metoden.
I löpande verksamheten ingår erhållna räntor om 210 097(184 533), betalda räntor om 102 519 (84 229) och erhållna
dividendintäkter om 12 (69).
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 245
Innehållsförteckning noter moderbolaget
Noter till moderbolagets finansiella rapporter
M1. Moderbolagets redovisningsprinciper .......................... 247
Noter till resultaträkningen
M2. Räntenetto ........................................................................... 247
M3. Provisionsnetto ..................................................................248
M4. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ...... 248
M5. Intäkter från egetkapitalinstrument .............................. 249
M6. Övriga intäkter .................................................................... 249
M7. Personalkostnader ............................................................ 249
M8. Övriga kostnader ................................................................ 249
M9. Lagstadgade avgifter ........................................................ 249
M10. Slutliga och förväntade kreditförluster ........................250
M11. Inkomstskatt ....................................................................... 251
Noter till balansräkningen
M12. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden,
bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden .......252
M13. Tillgångar och skulder per valuta ...................................254
M13. Tillgångar och skulder per valuta ...................................254
M14. Innehav av skuldebrev ......................................................255
M15. Utlåning till kreditinstitut ................................................. 255
M16. Utlåning till allmänheten ..................................................256
M17. Aktier och andelar ..............................................................256
M18. Derivatinstrument .............................................................257
M19. Immateriella tillgångar ......................................................258
M20. Materiella tillgångar ...........................................................259
M21. Övriga tillgångar ................................................................. 260
M22. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ......... 260
M23. Uppskjutna skattefordringar och -skulder ................... 261
M24. Skulder till kreditinstitut ...................................................262
M25. Inlåning från allmänheten ............................................... 262
M26. Emitterade skuldebrev ..................................................... 262
M27. Övriga skulder ..................................................................... 262
M28. Avsättningar ........................................................................ 263
M29. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter .........263
M30. Efterställda skulder ............................................................263
M31. Maturitetsfördelning för tillgångar och skulder ..........264
M32. Fordringar på koncernbolag ............................................266
Noter angående personal och ledning
M34. Utbetalda löner till styrelse och ledning....................... 266
M33. Skulder till koncernbolag ................................................. 266
M35. Ledningens privata innehav av aktier i
Ålandsbanken Abp ............................................................266
M36. Finansiella transaktioner med närstående ..................266
Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser
M37. Ställda säkerheter .............................................................. 267
M38. Åtaganden utanför balansräkningen.............................267
M39. Hyresåtaganden .................................................................268
Övriga noter
M40. Dotter- och intresseföretag ............................................. 269
M41. Utdelningsbara medel ...................................................... 270
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 246
Noter till moderbolagets
finansiella rapporter
Noter till resultaträkningen
(tusen euro)
M1. Moderbolagets redovisningsprinciper
Ålandsbanken Abp:s bokslut uppgörs enligt kreditinstitutslagen,
Finansministeriets förordning om bokslut och koncernbokslut i
kredit institut och värdepappersföretag samt Finansinspektionens
före skrifter. Bokslutet för Ålandsbanken Abp upprättas i enlighet
med finländsk redovisningsstandard (FAS). Moderbolagets redo-
visning presenteras i tusen euro, där annat inte anges.
Goodwill
Goodwill avskrivs planenligt under 10 år.
Bokslutsdispositioner
Inom bokslutsdispositioner redovisas de frivilliga reserveringar
som Ålandsbanken har gjort baserat på Lag om beskattning av
inkomst av näringsverksamhet 46 § samt enligt Bokföringslag 5
kap 12 §. Här redovisas den ackumulerade skillnaden mellan
avskrivningar gjorda i beskattningen och avskrivningar gjorda
enligt plan.
I övrigt hänvisas till koncernens redovisningsprinciper.
M2. Räntenetto 2024 2023
Utlåning till kreditinstitut 11 348 11 077
Utlåning till allmänheten 172 351 168 540
Skuldebrev 18 991 12 897
Derivatinstrument 536 1 079
Övriga ränteintäkter 1 059 1 592
Summa ränteintäkter 204 286 195 184
varav ränteintäkter enligt effektiv räntemetod 203 745 194 503
Skulder till kreditinstitut 6 877 16 234
Inlåning från allmänheten 53 902 41 490
Skuldebrev 35 107 31 629
Efterställda skulder 4 101 4 122
Derivatinstrument 1 160 3 133
Övriga räntekostnader 87 53
Summa räntekostnader 101 234 96 660
varav ränteintäkter enligt effektiv räntemetod 101 046 96 469
Räntenetto 103 051 98 524
Ränteintäkter erhållna från koncernföretag är 209 tusen euro (94).
Räntekostnader utbetalda till koncernföretag är 4 tusen euro (7).
Räntor från derivatinstrument redovisas tillsammans med den post som de säkrar inom ramen för säkringsredovisning (säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring).
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 247
M3. Provisionsnetto 2024 2023
Inlåning 1 313 1 398
Utlåning 2 243 2 645
Betalningsförmedling 12 179 11 657
Fondprovisioner 311 951
Förvaltningsprovisioner 18 825 17 467
Värdepappersförmedling 13 411 10 842
Övriga provisioner 3 246 3 172
Summa provisionsintäkter 51 529 48 132
Betalningsprovisionskostnader –5 097 –4 757
Förvaltningsprovisionskostnader –1 386 –994
Värdepappersprovisionskostnader –2 133 –2 146
Övriga provisionskostnader –1 023 –893
Summa provisionskostnader –9 639 –8 789
Provisionsnetto 41 889 39 342
M4. Nettoresultat finansiella poster till
verkligt värde 2024 2023
Realiserat Orealiserat Totalt Realiserat Orealiserat Totalt
Värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen
Derivatinstrument 17 17 –19 –19
Övriga finansiella poster –184 –1 135 –1 320 –2 992 –2 992
Summa värderingskategori verkligt värde
via resultaträkningen –184 –1 118 –1 302 0 –3 011 –3 011
Verkligt värde via övrigt totalresultat
Realiserade värdeförändringar 1 123 1 123 151 151
Förväntade kreditförluster 24 24 15 15
Summa värderingskategori verkligt värde
via övrigt totalresultat 1 123 24 1 147 151 15 166
Säkringsredovisning
varav säkringsinstrument 905 785 1 690 2 793 9 093 11 886
varav säkrad post –1 090 –1 090 –9 901 –9 901
Säkringsredovisning 905 –305 600 2 793 –807 1 985
Värderingskategori upplupet
anskaffningsvärde
Lån –653 –21 –674 –1 484 –38 –1 521
Skuldebrev –42 –42 123 123
Summa värderingskategori upplupet
anskaffningsvärde –695 –21 –716 –1 360 –38 –1 398
Valutaomvärdering –317 –317 0 –622 –622
Summa 1 148 –1 737 –589 1 583 –4 463 –2 880
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 248
M6. Övriga intäkter 2024 2023
Hyresintäkter från fastigheter 114 81
Koncerninterna tjänster 10 617 10 661
Övriga intäkter 4 992 4 356
Summa 15 724 15 098
Nettoresultat från förvaltningsfastigheter
Hyresintäkter 37 23
Övriga kostnader –37 –15
Summa 1 7
M7. Personalkostnader 2024 2023
Löner och arvoden 39 728 37 161
Ersättningar i form av aktier i
Ålandsbanken Abp 437 864
Pensionskostnader 6 813 6 685
Övriga lönebikostnader 4 450 4 429
Summa 51 428 49 138
Antal anställda
Fast heltidsanställda 574 535
Fast deltidsanställda 12 9
Visstidsanställda 78 71
Summa 664 615
M8. Övriga kostnader 2024 2023
IT-kostnader (exklusive marknadsdata) 19 683 19 193
Hyror 4 176 3 880
Övriga lokal- och fastighetskostnader 1 379 1 648
Marknadsföringskostnader 3 391 2 987
Marknadsdata 2 417 2 165
Personalrelaterade kostnader 2 240 1 895
Telefoni, porto 1 874 1 991
Resekostnader 566 506
Köpta tjänster 4 229 3 576
Övriga kostnader 9 900 9 482
Summa 49 854 47 322
Utbetalda arvoden till revisorer
Utbetalda revisionsarvoden 355 296
Enligt revisionslagen 1 § 1 mom. 2 punkt 221 14
Utbetalda konsultarvoden
Skatteärenden 1 35
Övrigt 182 78
Summa 759 423
Beloppen är inklusive moms.
Utbetalda arvoden till KPMG Oy Ab för övriga tjänster än revision uppgår till 143 tusen euro (78).
M9. Lagstadgade avgifter 2024 2023
Garantiavgift
1
5 5
Stabilitetsavgift 3 272
Totalt 5 3 276
1
I garantiavgift ingår insättningsgarantiavgift och avgift till Ersättningsfonden för investerare.
Avgifter till Verket för finansiell stabilitet
Insättningsgarantiavgift 2 031 2 310
Erlagt av Gamla insättargarantifonden –2 031 –2 310
Stabilitetsavgift 3 272
Förvaltningsavgift 44 41
Summa 44 3 312
Med 2024-års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka tre år framöver till godo.
M5. Intäkter från egetkapitalinstrument 2024 2023
Innehav som redovisas till verkligt värde via
övrigt totalresultat 12 69
Intresseföretag 35 85
Företag inom samma koncern 9 900 10 750
Summa 9 947 10 904
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 249
M10. Slutliga och förväntade kreditförluster 2024
Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återfört från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som redovisas till upplupet
anskaffningsvärde samt från åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten 11 575 –13 015 –6 067 11 568 –233 3 828
Åtaganden utanför balansräkningen 409 –275 134
Skuldebrev 193 –142 51
Summa förväntade kreditförluster 12 176 –13 432 –6 067 11 568 –233 4 012
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde
via övrigt totalresultat
Skuldebrev 334 –358 –24
Summa 334 –358 0 0 0 –24
2023
Nya och ökade
individuella
nedskrivningar
Återfört från
tidigare gjorda
reserveringar
Utnyttjat för
konstaterade
förluster
Konstaterade
förluster
Återvinning av
konstaterade
förluster Totalt
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som redovisas till upplupet
anskaffningsvärde samt från åtaganden utanför balansräkningen
Utlåning till allmänheten 12 021 –9 991 –1 837 2 168 –245 2 116
Åtaganden utanför balansräkningen 267 –166 101
Skuldebrev 90 –130 –39
Summa förväntade kreditförluster 12 379 –10 287 –1 837 2 168 –245 2 177
Förväntade förluster från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde
via övrigt totalresultat
Skuldebrev 108 –123 –15
Summa 108 –123 0 0 0 –15
Förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 250
2024 2023
Reserv för
förväntade
förluster för
utlåning
Avsättning för
förväntade
förluster för
åtaganden utanför
balansräkningen
Reserv för
förväntade förluster
för skuldebrev
som redovisas till
upplupet
anskaffningsvärde Totalt
Reserv för
förväntade
förluster för
utlåning
Avsättning för
förväntade
förluster för
åtaganden utanför
balansräkningen
Reserv för
förväntade förluster
för skuldebrev
som redovisas till
upplupet
anskaffningsvärde Totalt
Förändring av reserv för nedskrivningar
Reserv vid årets ingång 20 193 143 75 20 411 20 040 43 114 20 196
Nya och ökade individuella nedskrivningar 11 575 409 193 12 176 11 521 267 90 11 879
Förändringar till följd av förändringar i
skattningsmetod (netto) 0 500 500
Återfört från tidigare gjorda reserveringar –13 015 –275 –142 –13 432 –9 991 –166 –130 –10 287
Utnyttjat för konstaterade förluster –6 067 –6 067 –1 837 –1 837
Valutakursdifferenser –160 0 –161 –40 0 –40
Reserv vid årets utgång 12 525 276 125 12 927 20 193 143 75 20 411
M11. Inkomstskatt 2024 2023
Resultaträkningen
Skatt avseende tidigare år 8 205
Aktuell skatt 12 847 6 553
Förändring av uppskjuten skatt –318 –266
Summa 12 537 6 493
Nominell skattesats i Finland, % 20,0 20,0
Ej skattepliktiga intäkter/avdragsgilla kostnader, % –2,5 –4,8
Svensk skattesats, % 0,2 0,4
Skatt avseende tidigare år, % 0,0 0,5
Övrigt, % 0,0 –0,1
Effektiv skattesats, % 17,7 16,1
Uppskjutna skattefordringar och -skulder är beräknade enligt skattesatsen 20,0 procent.
Skattesatsen i Sverige är 20,6 procent.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 251
Noter till balansräkningen
(tusen euro)
M12. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden, bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden
2024 2023
Summa
bokfört värde Verkligt värde
Summa
bokfört värde Verkligt värde
Kassa och tillgodohavanden hos centralbank 289 877 289 877 351 011 351 011
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 798 891 792 463 815 056 802 529
Utlåning till kreditinstitut 30 085 30 085 31 395 31 395
Utlåning till allmänheten 3 579 007 3 620 737 3 861 127 3 868 002
Skuldebrev 5 550 5 131 10 987 10 195
Aktier och andelar 36 636 36 636 40 142 40 142
Aktier i intresseföretag 3 054 3 054 3 054 3 054
Aktier i dotterbolag 3 346 3 346 3 346 3 346
Derivatinstrument 21 462 21 462 27 258 27 258
Summa finansiella tillgångar 4 767 907 4 802 790 5 143 376 5 136 932
Skulder till kreditinstitut 78 254 78 274 400 459 400 651
Inlåning från allmänheten 3 533 602 3 521 371 3 605 841 3 591 544
Emitterade skuldebrev 811 881 812 336 817 275 817 562
Derivatinstrument 4 258 4 258 15 414 15 414
Efterställda skulder 56 671 57 992 58 496 58 656
Summa finansiella skulder 4 484 666 4 474 231 4 897 485 4 883 827
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 252
M12. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden, bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden
2024 2023
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Finansiella instrument värderade till verkligt
värde i balansräkningen
Tillgångar
Hos centralbanker belåningsbara
skuldebrev 501 596 9 850 511 446 498 269 498 269
Utlåning till allmänheten 168 087 168 087 184 397 184 397
Aktier och andelar 1 240 35 406 36 646 1 292 38 855 40 147
Derivatinstrument 21 462 21 462 27 258 27 258
Summa 502 836 189 549 35 406 737 641 499 561 211 655 38 855 750 071
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Skulder
Emitterade skuldebrev 556 450 556 450 551 905 551 905
Derivatinstrument 4 258 4 258 15 414 15 414
Summa 0 560 708 0 560 708 0 567 319 0 567 319
Nivå 1 Instrument med noterade marknadspriser
Nivå 2 Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata
Nivå 3 Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata
Aktier och andelar Aktier och andelar
Förändring i innehav i nivå 3
Redovisat värde vid årets ingång 38 855 47 648
Nyanskaffning/Omklassificering 9 284 1 816
Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat –12 732 –10 609
Redovisat värde vid årets utgång 35 406 38 855
Ingen överföring har skett mellan nivå 1 och nivå 2.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 253
M13. Tillgångar och skulder per valuta 2024
EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 190 998 98 613 48 218 289 877
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 594 526 134 707 69 658 798 891
Utlåning till kreditinstitut 12 439 6 106 2 397 9 144 30 085
Utlåning till allmänheten 2 720 823 845 882 12 302 3 579 007
Skuldebrev 5 550 5 550
Aktier och andelar 1 870 34 758 3 6 36 636
Derivatinstrument 19 186 2 163 111 2 21 462
Övriga ej valutafördelade poster 119 193 119 193
Summa tillgångar 3 664 586 1 122 230 84 517 9 368 4 880 701
Skulder till kreditinstitut 18 217 58 268 502 1 267 78 254
Inlåning från allmänheten 2 514 493 871 844 129 105 18 160 3 533 602
Emitterade skuldebrev 660 090 151 791 811 881
Derivatinstrument 1 917 2 341 4 258
Efterställda skulder 56 671 56 671
Övriga ej valutafördelade poster,
inkl. eget kapital 396 035 396 035
Summa skulder och eget kapital 3 590 752 1 140 916 129 606 19 427 4 880 701
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter 78 005 45 151 10 744
Nettoposition i valuta (EUR) 59 319 62 686 60 067
Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då bankens redovisning upprättas i
euro, och den svenska filialens redovisning är i svenska kronor.
2023
EUR SEK USD Övrigt Totalt
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 315 927 34 774 89 221 351 011
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 555 640 232 624 26 793 815 056
Utlåning till kreditinstitut 21 129 3 218 3 918 3 130 31 395
Utlåning till allmänheten 2 733 837 1 113 443 13 847 3 861 127
Skuldebrev 10 987 10 987
Aktier och andelar 1 753 38 384 2 3 40 142
Derivatinstrument 18 838 8 354 66 0 27 258
Övriga ej valutafördelade poster 160 091 160 091
Summa tillgångar 3 818 202 1 430 797 44 714 3 354 5 297 067
Skulder till kreditinstitut 273 537 126 326 257 338 400 459
Inlåning från allmänheten 2 487 097 980 619 123 571 14 554 3 605 841
Emitterade skuldebrev 735 159 82 116 817 275
Derivatinstrument 6 780 8 634 15 414
Efterställda skulder 58 496 58 496
Övriga ej valutafördelade poster,
inkl. eget kapital 399 582 399 582
Summa skulder och eget kapital 3 902 156 1 256 191 123 828 14 892 5 297 067
Valutafördelade övriga tillgångar
och skulder samt utombalansposter –55 535 79 140 11 929
Nettoposition i valuta (EUR) 119 072 25 391 119 488
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 254
M14. Innehav av skuldebrev 2024 2023
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Nominellt
belopp
Redovisat
belopp Förlustreserv
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Innehav till verkligt värde via övrigt
totalresultat
Statsskuldsförbindelser 10 000 9 850 1
Statsobligationer 125 540 122 770 23 201 056 196 361 52
Säkerställda bostadsobligationer 340 743 339 530 36 266 372 263 300 28
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut 39 421 39 194 2 39 587 38 574 4
Innehav till upplupet anskaffningsvärde
Statsobligationer 43 680 43 691 8 48 142 48 385 11
Säkerställda bostadsobligationer 207 074 203 755 15 225 170 221 344 26
Skuldebrev emitterade av kreditinstitut 40 125 40 100 1 47 125 47 092 4
Summa hos centralbank belåningsbara
skuldebrev 806 583 798 891 85 827 451 815 056 126
Övriga skuldebrev
Innehav till upplupet anskaffningsvärde
Företagsobligationer 5 543 5 550 101 10 943 10 987 34
Summa övriga skuldebrev 5 543 5 550 101 10 943 10 987 34
Summa skuldebrev 812 126 804 441 186 838 394 826 043 159
Hela innehavet består av offentligt noterade skuldebrev.
M15. Utlåning till kreditinstitut 2024 2023
På anfordran
betalbar Övrig
Reservering för
förväntad förlust Totalt
På anfordran
betalbar Övrig
Reservering för
förväntad förlust Totalt
Finländska kreditinstitut 903 903 453 453
Utländska banker och kreditinstitut 29 181 29 181 30 942 30 942
Summa 30 085 0 0 30 085 31 395 0 0 31 395
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 255
M16. Utlåning till allmänheten 2024 2023
Balans-
värde,
brutto
Reser-
vering för
förväntad
förlust
Balans-
värde,
netto
Balans-
värde,
brutto
Reser-
vering för
förväntad
förlust
Balans-
värde,
netto
Företag 528 625 –2 025 526 600 531 345 –2 354 528 991
Offentlig sektor 10 532 –77 10 455 8 703 –25 8 678
Hushåll 1 838 387 –8 716 1 829 671 1 883 171 –7 403 1 875 768
Hushållens intresseorganisationer 15 621 –1 15 620 17 038 –3 17 034
Utlandet 1 198 366 –1 706 1 196 661 1 441 064 –10 409 1 430 655
Summa 3 591 532 –12 525 3 579 007 3 881 320 –20 193 3 861 127
varav efterställda fordringar 92 6 049
Med utlandet avses utlåning till kunder utanför Finland.
M17. Aktier och andelar 2024 2023
Innehav som redovisas till verkligt värde
via övrigt totalresultat
Noterade 1 240 1 292
Onoterade 35 396 38 850
Summa 36 636 40 142
Aktier och andelar i ägarintresseföretag 3 054 3 054
Aktier och andelar i företag inom samma koncern 3 346 3 346
Summa aktier och andelar 43 036 46 542
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 256
M18. Derivatinstrument 2024 2023
Nominellt belopp/löptid
Under 1 år 1–5 år över 5 år Nomniellt belopp
Positiva
marknadsvärden
Negativa
marknadsvärden Nomniellt belopp
Positiva
marknadsvärden
Negativa
marknadsvärden
Derivat för handel
Ränterelaterade kontrakt
Ränteswappar 6 060 6 060 455 433 6 060 415 395
Valutarelaterade kontrakt
Valutaterminer 618 350 618 350 2 320 1 856 488 196 8 328 8 219
Summa 618 350 6 060 624 410 2 775 2 289 494 256 8 743 8 614
Derivat för
marknadsvärdesäkring
Ränterelaterade kontrakt
Ränteswappar 28 719 648 195 28 100 705 014 15 678 1 878 712 318 18 515 6 800
Summa 28 719 648 195 28 100 705 014 15 678 1 878 712 318 18 515 6 800
Derivat för
kassaflödessäkring
Ränterelaterade kontrakt
Ränte- och
valutaswappar 490 000 280 000 770 000 3 009 91
Summa 490 000 280 000 0 770 000 3 009 91 0 0 0
Summa derivatinstrument 1 137 069 928 195 34 160 2 099 424 21 462 4 258 1 206 574 27 258 15 414
varav clearat OTC
varav clearat 518 719 928 195 31 130 1 478 044 18 687 2 414 715 348 18 515 7 208
Derivat redovisas tillsammans med tillhörande upplupna räntor.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 257
M19. Immateriella tillgångar 2024
Internt utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga immateriella
tillgångar Totalt
Anskaffningsvärde vid ingången av året 1 422 45 410 29 854 7 278 83 964
Anskaffningsvärde på tillkommande
immateriella tillgångar 3 424 3 424
Årets nedskrivningar –3 –3
Valutaeffekt –10 –175 –518 –703
Anskaffningsvärde vid utgången av året 1 412 48 655 29 336 7 278 86 682
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid ingången av året –1 320 –31 991 –29 854 –7 232 –70 398
Årets avskrivningar –101 –2 976 –46 –3 122
Valutaeffekt 9 149 518 676
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid utgången av året –1 412 –34 818 –29 336 –7 278 –72 844
Utgående restvärde 0 13 837 0 0 13 837
2023
Internt utvecklad
programvara
Övrig
programvara Goodwill
Övriga immateriella
tillgångar Totalt
Anskaffningsvärde vid ingången av året 1 421 42 415 29 816 7 278 80 931
Anskaffningsvärde på tillkommande
immateriella tillgångar 0 3 205 0 0 3 205
Årets nedskrivningar 0 –222 0 0 –222
Valutaeffekt 1 11 38 0 50
Anskaffningsvärde vid utgången av året 1 422 45 410 29 854 7 278 83 964
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid ingången av året –1 117 –28 907 –29 816 –7 130 –66 971
Årets avskrivningar –202 –3 068 0 –102 –3 371
Valutaeffekt –2 –16 –38 0 –56
Ackumulerade av- och nedskrivningar
vid utgången av året –1 320 –31 991 –29 854 –7 232 –70 398
Utgående restvärde 102 13 640 0 46 13 566
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 258
M20. Materiella tillgångar 2024 2023
Förvaltningsfastigheter 402 402
Rörelsefastigheter 18 715 11 929
Övriga materiella tillgångar 3 687 2 562
Summa 22 805 14 892
Förvaltnings–
fastigheter
Rörelse–
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Förvaltnings-
fastigheter
Rörelse-
fastigheter
Övriga
materiella
tillgångar
Ingående anskaffningsvärde 571 20 308 14 374 571 18 836 14 990
Nyanskaffning 7 801 1 383 2 169 145
Avyttringar och utrangeringar –88 –5 769 –680 –792
Överföring mellan poster –195 195 –17 17
Valutaeffekt –7 –197 14
Utgående anskaffningsvärde 571 27 819 9 986 571 20 308 14 374
Ingående ackumulerade avskrivningar –169 –13 668 –11 812 –169 –13 647 –12 117
Årets avskrivning –727 –376 –691 –414
Avyttringar och utrangeringar 5 707 671 733
Valutaeffekt 3 183 –1 –14
Utgående ackumulerade avskrivningar –169 –14 393 –6 298 –169 –13 668 –11 812
Ingående uppskrivningar 5 289 5 289
Utgående ackumulerade uppskrivningar 0 5 289 0 0 5 289 0
Redovisat värde 402 18 715 3 687 402 11 929 2 562
varav byggnader 18 235 11 449
varav mark- och vattenområden 380 380
varav aktier i fastighetssammanslutningar 402 100 402 100
Förvaltningsfastigheternas bokförda värde är detsamma som marknadsvärdet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 259
M21. Övriga tillgångar 2024 2023
Betalningsförmedlingsfordringar 4 940 4 896
Fondlikvidfordringar 9 282 61 839
Kundfordringar 1 924 969
Fordran i samband med överlåtelse av tillgångar 3 771 4 519
Övriga 4 881 3 285
Summa 24 798 75 507
M22. Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter 2024 2023
Upplupna ränteintäkter 18 631 22 969
Övriga upplupna intäkter 21 817 13 046
Förutbetalda skatter 1 903
Anteciperad dividend 5 000 8 000
Övriga förutbetalda kostnader 2 554 2 524
Summa 48 003 48 441
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 260
M23. Uppskjutna skattefordringar och -skulder 2024 2023
Uppskjutna skattefordringar
Avsättningar 559 349
Hyllavskrivningar 268 221
I förskott erhållna intäkter 136 85
Övrigt 25 15
Finansiella tillgångar värderade via
övrigt totalresultat
Skuldebrev 270 614
Aktier och andelar 2 093
Summa uppskjutna skattefordringar 3 350 1 284
Uppskjutna skatteskulder
Kassaflödessäkring 202
Finansiella tillgångar värderade via
övrigt totalresultat
Aktier och andelar 465
Summa uppskjutna skatteskulder 202 465
Netto uppskjutna skatter 3 149 819
I ackumulerade bokslutsdispositioner ingår en uppskjuten skatteskuld om 29 498 tusen euro (31 698).
31.12.2023
Redovisat i
resultaträkningen
Redovisat i övrigt
totalresultat 31.12.2024 31.12.2022
Redovisat i
resultaträkningen
Redovisat i övrigt
totalresultat 31.12.2023
Förändringar av uppskjutna skatter
Avsättningar 349 210 559 15 334 349
Hyllavskrivningar 221 47 268 178 43 221
Intäkter erhållna i förskott 85 51 136 144 –59 85
Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat 614 –344 270 2 554 –1 940 614
Aktier och andelar värderade via övrigt
totalresultat –465 2 557 2 093 –2 560 2 096 –465
Kassaflödessäkring 0 –202 –202 390 –390 0
Övrigt 15 10 25 68 –53 15
Summa 819 318 2 012 3 149 787 266 –234 819
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 261
M24. Skulder till kreditinstitut 2024 2023
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
På anfordran
betalbara Övriga Totalt
Centralbanker 0 200 000 200 000
Finländska kreditinstitut 509 509 7 667 7 667
Utländska banker och kreditinstitut 39 347 38 398 77 745 82 669 110 123 192 792
Summa 39 856 38 398 78 254 90 336 310 123 400 459
M25. Inlåning från allmänheten 2024 2023
Företag 957 554 1 003 015
Offentlig sektor 174 280 83 229
Hushåll 1 339 686 1 326 858
Hushållens intresseorganisationer 49 239 55 953
Utlandet 1 012 844 1 136 786
Summa 3 533 602 3 605 841
Med utlandet avses inlåning från kunder utanför Finland.
M26. Emitterade skuldebrev 2024 2023
Nominellt belopp Redovisat belopp Nominellt belopp Redovisat belopp
Bankcertifikat 257 718 255 728 267 913 265 370
varav till upplupet anskaffningsvärde 257 718 255 728 267 913 265 370
Säkerställda obligationer 550 000 556 152 550 000 551 905
varav verkligt värdesäkring 550 000 556 152 550 000 551 905
Summa 807 718 811 881 817 913 817 275
Med verkligt värdesäkring avses säkringsredovisning av räntekomponenten i skuldebrevet.
M27. Övriga skulder 2024 2023
Betalningsförmedlingsskulder 2 007 4 642
Fondlikvidskulder 8 639 16 891
Leverantörsskulder 4 045 2 996
Övriga 18 921 13 439
Summa 33 612 37 968
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 262
M28. Avsättningar 2024 2023
Avsättning för
åtaganden utanför
balansräkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättning för
åtaganden utanför
balansräkningen
Övriga
avsättningar Totalt
Avsättningar vid föregående års utgång 143 1 624 1 767 43 0 43
Avsatt under året 409 1 007 1 416 267 1 580 1 846
Belopp som tagits i anspråk –90 –90 –9 –9
Outnyttjade belopp som återförts –275 –275 –166 –166
Valutakursförändringar 0 –53 –54 54 53
Avsättningar vid årets utgång 276 2 488 2 765 143 1 624 1 768
Med avsättning för åtaganden utanför balans avses förväntade kreditförluster gällande givna garantier och outnyttjade kreditlimiter. Övriga avsättningar består av avgångsvederlag och operativa förluster.
M29. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2024 2023
Upplupna räntekostnader 16 540 14 897
Upplupna kostnader 19 345 17 020
Upplupna skatter 2 214 3 291
Förutbetalda intäkter 1 046 606
Summa 39 146 35 814
M30. Efterställda skulder 2024 2023
Nominellt
belopp
Bokfört
belopp
Belopp i
kapitalbas
Nominellt
belopp
Bokfört
belopp
Belopp i
kapitalbas
Debenturlån 1/2018
Green Floating Rate Tier 2 Note 13 090 13 077 13 090 13 518 13 499 13 518
Floating Rate Callable Tier 2 2023 17 454 17 437 17 454 18 025 18 002 18 025
Primärkapitaltillskott
Floating Rate Perpetual AT1 Note 26 180 26 157 26 180 27 037 26 995 27 037
Summa 56 724 56 671 56 724 58 580 58 496 58 580
Ränta Återbetalning
Green Floating Rate Tier 2 Note Stibor 3 mån +2,15 % 16.12.2041
Floating Rate Callable Tier 2 2023 Stibor 3 mån +3,65 % 02.03.2043
Floating Rate Perpetual AT1 Note Stibor 3 mån +3,75 % Evig
Lånen kan återköpas i förtid, detta är dock möjligt endast med Finansinspektionens tillstånd.
De efterställda skulderna har emitterats med nedskrivningsklausul. Kapitalbeloppet skrivs ner med 50 % i händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller
koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET1, understiger 7 procent för Tier 2 instrumenten, och 7,125 % för AT1 instrumentet.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 263
M31. Maturitetsfördelning för tillgångar och skulder 2024
Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Betalbar på
anfordran <3 mån 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år 5–10 år >10 år Ej löptidsfördelad Totalt
Tillgångar
Kassa och
tillgodohavanden hos
centralbanker 289 877 289 877
Hos centralbanker
belåningsbara skuldebrev 50 524 177 224 182 657 356 813 31 673 798 891
Utlåning till kreditinstitut 30 085 30 085
Utlåning till allmänheten 47 498 277 594 121 064 180 299 1 266 416 602 861 1 083 276 3 579 007
Övriga skuldebrev 5 550 5 550
Aktier och andelar 43 036 43 036
Derivatinstrument 978 1 456 3 365 12 528 2 670 466 21 462
Immateriella tillgångar 13 837 13 837
Materiella tillgångar 22 805 22 805
Övriga tillgångar 76 152 76 152
Summa 367 459 329 095 299 744 366 320 1 641 306 637 205 1 083 742 155 830 4 880 701
Skulder
Skulder till kreditinstitut 39 856 38 398 78 254
Inlåning från allmänheten 2 991 096 278 705 129 831 131 745 2 225 3 533 602
Emitterade skuldebrev 146 520 93 361 22 000 550 000 811 881
Derivatinstrument 532 1 410 134 1 403 335 445 4 258
Övriga skulder 75 724 75 724
Eterställda skulder 56 671 56 671
Eget kapital och
bokslutsdispositioner 320 310 320 310
Summa 3 030 953 464 154 224 602 153 878 553 628 335 57 116 396 035 4 880 701
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 264
2023
Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Betalbar på
anfordran <3 mån 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år 5–10 år >10 år Ej löptidsfördelad Totalt
Tillgångar
Kassa och
tillgodohavanden hos
centralbanker 351 011 351 011
Hos centralbanker
belåningsbara skuldebrev 92 738 109 003 121 973 462 153 29 189 815 056
Utlåning till kreditinstitut 31 395 31 395
Utlåning till allmänheten 46 303 265 119 114 067 200 634 1 307 552 664 439 1 263 013 3 861 127
Övriga skuldebrev 1 814 9 173 10 987
Aktier och andelar 46 542 46 542
Derivatinstrument 5 253 3 562 133 13 832 4 047 432 27 258
Immateriella tillgångar 13 566 13 566
Materiella tillgångar 14 892 14 892
Övriga tillgångar 125 233 125 233
Summa 428 709 363 111 226 633 324 553 1 792 710 697 675 1 263 444 200 233 5 297 067
Skulder
Skulder till kreditinstitut 90 336 310 123 400 459
Inlåning från allmänheten 2 662 854 504 176 128 019 308 993 1 799 3 605 841
Emitterade skuldebrev 457 096 101 179 9 000 250 000 817 275
Derivatinstrument 10 497 3 545 732 231 409 15 414
Övriga skulder 76 015 76 015
Eterställda skulder 58 512 58 496
Eget kapital och
bokslutsdispositioner 323 567 323 567
Summa 2 753 190 1 281 891 232 743 317 993 252 531 231 58 920 399 582 5 297 067
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 265
M32. Fordringar på koncernbolag 2024 2023
Utlåning till allmänheten 3 383 2 093
Övriga tillgångar 5 116 9 769
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 816 5 500
Summa 22 315 17 362
M33. Skulder till koncernbolag 2024 2023
Inlåning från allmänheten 12 184 11 044
Övriga skulder 3 142 2 037
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 988 1 647
Summa 17 314 14 729
Noter angående personal och ledning
(tusen euro)
M34. Utbetalda löner till styrelse och ledning 2024 2023
Lampi, Nils 61 62
Taxell, Christoffer 46 45
Ceder, Åsa
1
11
Lombardi, Malin
2
32
Karlsson, Anders Å 47 48
Valassi, Ulrika 49 51
Wiklöf, Anders 41 41
Leino-Haltia, Mirel 47 48
Medlemmar i styrelse 321 306
Verkställande direktör 628 540
Övriga medlemmar i ledningsgrupp 2 365 1 886
I beloppet ingår värdet av naturaförmåner. För medlemmarna i styrelsen finns inga pensionsförpliktelser. Verkställande
direktörens pensionsförmåner grundar sig på gängse anställningsvillkor.
1
Avgick som styrelsemedlem 29 mars 2023.
2
Ny styrelsemedlem sedan 1 april 2024.
M35. Ledningens privata innehav av aktier i Ålandsbanken Abp
Se avsnitten Styrelse och Verkställande ledning.
M36. Finansiella transaktioner med närstående
Se not K46 i Noter till koncernens finansiella rapporter.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 266
Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser
(tusen euro)
M37. Ställda säkerheter 2024 2023
För egna skulder ställda säkerheter
Utlåning till kreditinstitut 2 001 9 500
Skuldebrev 57 282
Utlåning till allmänheten 1 000 220 1 180 175
Övrigt 3 960 3 827
Summa för egna skulder ställda säkerheter 1 006 181 1 250 784
Ställda säkerheter i form av skuldebrev har i huvudsak ställts som säkerhet till centralbank. Utlåningen till allmänheten som ställts som säkerhet utgörs av den registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av
säkerställda obligationer. Med övriga ställda säkerheter avses huvudsakligen kapitalförsäkringar.
Övriga ställda säkerheter
Skuldebrev 31 316 48 231
Övrigt 592 594
Summa övriga ställda säkerheter 31 909 48 824
Säkerheterna har i huvudsak ställts till centralbanker och kreditinstitut för betalsystem, värdepappershandel och clearing.
Säkerheter har inte ställts för andras skulder och förbindelser.
Med undantag för lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, där lagstiftning reglerar minimikrav på översäkerheter, är de säkerheter som överstiger skulden nominella värden fritt disponibla för banken.
M38. Åtaganden utanför balansräkningen 2024 2023
Garantier 19 040 22 610
Outnyttjade checkräkningslimiter 348 937 368 228
Outnyttjade kreditkortslimiter 85 466 92 525
Outnyttjade kreditmöjligheter 68 458 349 655
Övriga förbindelser 4 780 15 611
Summa 526 681 848 629
Avsättning för förväntad förlust 322 142
Garantier för dotterbolag 1 238 1 238
Outnyttjade checkräkningslimiter för dotterbolag 3 317 9 113
Outnyttjade kreditmöjligheter till dotterbolag 0 0
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 267
M39. Hyresåtaganden 2024 2023
Hyresåtaganden att erlägga
Under 1 år 4 463 4 113
Över 1 och under 5 år 7 128 9 555
Över 5 år 252 245
Summa 11 842 13 912
Hyresåtagandena motsvarar de hyreskostnader som skulle uppstå vid uppsägning av samtliga hyresavtal.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 268
Övriga noter
M40. Dotter- och intresseföretag
Hemort Ägarandel, % Bokfört värde
Dotterbolag
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd Mariehamn 100 2 505
S-Crosskey Ab Mariehamn 60
Ålandsbanken Fondbolag Ab Mariehamn 100 841
Ålandsbanken Fonder Ab Helsingfors 100
Ålandsbanken Fonder II Ab Helsingfors 100
Ålandsbanken Fonder III Ab Mariehamn 100
Ålandsbanken Fonder IV Ab Mariehamn 100
Ålandsbanken Fonder V Ab Helsingfors 100
Ålandsbanken Fonder VI Ab Helsingfors 100
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I GP Oy Helsingfors 100
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto GP Oy Helsingfors 100
Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto LP Oy Helsingfors 100
Ålandsbanken Havsvind I GP Ab Helsingfors 100
Ålandsbanken Havsvind I Matarfond GP Ab Mariehamn 100
Ålandsbanken Havsvind I Matarfond LP Ab Mariehamn 100
Summa 3 346
Inresseföretag och joint ventures
Mäklarhuset Åland Ab Mariehamn 32 20
Alandia Holding Ab Mariehamn 28 3 034
Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy Helsingfors 40
Leilisuo GP Oy Simo 50
Riitamaa-Nurmesneve GP Oy Helsingfors 50
Uusimo GP Oy Helsingfors 50
Noatun Vindpark Norra Ab Mariehamn 40
Noatun Vindpark Södra Ab Mariehamn 40
Summa 3 054
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 269
M40. Dotter- och intresseföretag
Hemort Ägarandel, % Bokfört värde
Bostads- och fastighetssammanslutningar
Fastigheter i eget bruk
FAB Godby Center Finström 11 100
Summa 100
Förvaltningsfastigheter
FAB Horsklint Kökar 20 12
FAB Nymars Sottunga 30 30
FAB Västernäs City Mariehamn 50 300
Summa 342
M41. Utdelningsbara medel 2024 2023
Balanserade vinstmedel 60 181 42 654
Fond för inbetalt fritt eget kapital 32 318 30 380
Aktiverade utvecklingsutgifter –102
Summa 92 498 72 933
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 270
Revisionspåteckning
Över utförd revision har idag avgivits berättelse.
Helsingfors den 25 februari 2025
KPMG Oy Ab
Henry Maarala
Styrelsens och verkställande
direktörens yttrande samt
förslag till vinstdisposition
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att:
• koncernbokslutet, som har upprättats i enlighet med internationella IFRS-redovisningsstan-
darder, så som de antagits av EU och moderbolagets bokslut som uppgjorts i enlighet med i
Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut, ger en rätt visande bild av
tillgångarna, förpliktelserna, den ekonomiska ställningen samt vinsterna och förlusterna både i
fråga om företaget självt och i fråga om den helhet som utgörs av de företag som omfattas av
företagets koncernbokslut
• det i verksamhetsberättelsen ingår en redogörelse som ger en sanningsenlig bild av utvecklingen
och resultatet av affärsverksamheten i företaget å ena sidan och i den helhet av företag som
omfattas av koncernbokslutet å andra sidan samt en beskrivning av de mest relevanta riskerna
och osäkerhetsfaktorerna och företagets ställning i övrigt
• den hållbarhetsrapport som ingår i verksamhetsberättelsen är upprättad med iakttagande av de
rapporteringsstandarder som avses i bokföringslagen 7 kap. och med iakttagande av artikel 8 i
taxonomiförordningen.
Ålandsbanken Abp:s utdelningsbara medel med avdrag för aktiverade uvecklingskostnader,
inklusive fonden för inbetalt fritt eget kapital, är enligt bokslutet 92 498 231,81 euro, varav räken-
skapsperiodens resultat är 58 187 942,59. Inga väsentliga förändringar har i övrigt skett i bolagets
ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång.
Styrelsen föreslår att Ålandsbanken Abp:s utdelningsbara vinstmedel om 92 498 231,81 euro
disponeras enligt följande:
För utelöpande A- och B-aktier utdelas 2,40 euro per aktie i ordinarie dividend och 0,35 euro per
aktie i tilläggsdividend från balanserade vinstmedel,
sammanlagt 42 259 027,25
Som utdelningsbara medel kvarlämnas 50 239 204,56
Nils Lampi
Ordförande
Christoffer Taxell
Vice Ordförande
Mirel Leino-Haltia
Malin Lombardi Anders Å Karlsson Ulrika Valassi
Ander Wiklöf Peter Wiklöf
Verkställande direktör
Mariehamn den 25 februari 2025
Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 271
Till bolagsstämman i Ålandsbanken Abp
Revisionsberättelse
Revision av bokslutet
Uttalande
Vi har utfört en revision av bokslutet för
Ålandsbanken Abp (FO-nummer 0145019-3) för
räkenskapsperioden 1.1–31.12.2024. Bokslutet
omfattar koncernens balansräkning, resultat-
räkning, rapport över totalresultat, rapport över
förändringarna i eget kapital, rapport över
kassa flöden och noter till bokslutet inklusive
väsentlig information om redovisningsprinciper
samt moderbolagets balansräkning, resultat-
räkning, kassaflödesanalys, rapport över för-
ändring i eget kapital och noter till bokslutet.
Enligt vår uppfattning
• ger koncernbokslutet en rättvisande bild av
koncernens ekonomiska ställning och av resul-
tatet av dess verksamhet och kassaflöden för
året i enlighet med internationella IFRS-
redovisningsstandarder, så som de antagits
av EU,
• ger bokslutet en rättvisande bild av moder-
bolagets ekonomiska ställning samt av resulta-
tet av dess verksamhet i enlighet med i Finland
ikraftvarande bestämmelser gällande upprät-
tande av bokslut och det uppfyller de lagstad-
gade kraven.
Vårt uttalande i denna rapport är förenligt
med innehållet i den kompletterande rapport
som överlämnats till revisionskommittén.
Grund för uttalandet
Vi har utfört vår revision i enlighet med god
revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god
revisionssed beskrivs närmare i avsnittet
Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet.
Vi är oberoende i förhållande till moder-
bolaget och koncernföretagen enligt de etiska
kraven i Finland som gäller den av oss utförda
revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkes-
etiska ansvar enligt dessa.
Andra tjänster än revisionstjänster som till-
handahållits moderbolaget och koncernbolagen
är enligt vår bästa kunskap och övertygelse i
enlighet med bestämmelserna för dylika tjäns-
ter i Finland och vi har inte tillhandahållit för-
bjudna tjänster som avses i revisorsförordning-
ens 537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än
revisionstjänster som vi tillhandahållit framgår
ur not K12 till koncernbokslutet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat
är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för
våra uttalanden.
Materialitet
Den tillämpande materialiteten påverkar
omfattningen av revisionen. Materialiteten har
bestämts på basen av professionellt omdöme
och styr valet av revisionsåtgärder, tidpunkten
för och omfattningen av revisionen samt
bedömningen av noterade felaktigheter i förhål-
landet till bokslutet som helhet. Nivån på den av
oss bestämda materialiteten baserar sig på vår
bedömning av storleken av felaktigheter som
ensamma eller tillsammans rimligen kan anses
inverka på ekonomiska beslut som användare
av bokslutet gör. Vi har också tagit i betraktande
felaktigheter och/eller potentiella felaktigheter
vilka på grund av kvalitativa faktorer enligt vår
uppfattning är materiella för användarna
av bokslutet.
För revisionen särskilt betydelsefulla
områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen
är de områden som enligt vår professionella
bedömning var de mest betydelsefulla för
räkenskapsperiodens revision. Dessa områden
behandlades inom ramen för revisionen av, och i
vårt ställningstagande till bokslutet som helhet,
men vi ger inga separata uttalanden om dessa
områden. De viktigaste bedömda riskerna för
väsentliga felaktigheter som avses i EU-
förordningens 537/2014 artikel 10.2 c är inklude-
rade i beskrivningarna av för revisionen särskilt
betydelsefulla områden nedan.
Vid vår revision har vi beaktat risken att led-
ningen förbigår kontroller. Detta har omfattat en
bedömning av om det finns indikationer på led-
ningens medvetna förhållande till dessa, vilket
kan medföra en väsentlig risk för felaktigheter
till följd av oegentligheter.
Särskilt betydelsefulla områden
För revisionen särskilt
betydelsefulla områden
Hur ifrågavarande
områden
beaktats i revisionen
Värdering av utlåning till allmänheten
(redovisningsprinciper, koncernens noter K3,
K14, K22 och moderbolagets noter M10 samt
M16)
• Utlåning till allmänheten uppgår till 3,6 miljar-
der euro. Detta motsvarar ungefär 73 procent
av Ålandsbankens balansomslutning.
• IFRS 9 Finansiella instrumentstandarden till-
lämpas vid beräkning av förväntade kreditför-
luster. Beräkning av förväntade kreditförluster
inbegriper antaganden, uppskattningar samt
företagsledningens bedömningar, som hänför
sig till bland annat sannolikheten och beloppet
för förväntade kreditförluster samt till defini-
tionen av betydande ökning i kreditrisk
• På grund av det materiella balansvärdet,
beräkningsmodellernas komplexitet och de
inkluderade uppskattningarna gjorda av före-
tagsledningen beträffande nedskrivningar,
är värdering av utlåning till allmänheten ett
område av särskild betydelse för revisionen.
• Vi har utvärderat principer och kontroller hän-
förliga till godkännande, redovisning och över-
vakning av krediter samt gjort en bedömning
av principer som legat till grund för riskbedöm-
ning och fastställande av nedskrivningar och
Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 272
kreditförlustreserveringar. Vi har i vår granskning
av kreditstocken även utnyttjat dataanalyser.
• Vi har utvärderat modellerna och de centrala
antagandena för kalkylering av förväntade kre-
ditförluster samt testat kontroller hänförliga
till beräkningsprocessen för förväntade kredit-
förluster. Våra revisionsinsatser har inkluderat
en genomgång av de mest väsentliga enskilda
nedskrivningarna under räkenskapsperioden.
• FRS- och finansieringsspecialister från KPMG
har deltagit i revisionen.
• Utöver detta har vi utvärderat sakligheten av
Ålandsbankens bokslutsnoter gällande lån och
övriga fordringar och förväntade kreditförluster.
Särskilt betydelsefulla områden
För revisionen särskilt
betydelsefulla områden
Hur ifrågavarande
områden
beaktats i revisionen
Provisionsnetto och IT-intäkter redovisnings-
principer, koncernbolagets not K8 och moder-
bolagets not M3)
• De av Ålandsbanken förvaltade tillgångarna
berättigar till provisionsbaserade intäkter
baserat på avtal med kunder och samarbets-
partners. IT-intäkterna baserar sig på kund-
avtal. Provisions- och IT- intäkterna utformar
en betydande post inom koncernens
resultaträkning.
• Beräkningen av fond- och förvaltnings-
provisioner samt IT-intäkter inbegriper manu-
ella arbetsskeden som kan innefatta bedöm-
ningar av företagsledningen hänförligt till
arvodets belopp samt vid fastställande av
intäktsföringsgrad.
• På basen av intäkternas storlek och de relate-
rade bedömningarna är provisionsnetto samt
IT-intäkter ett område av särskild betydelse för
revisionen.
• Vi har utvärderat de metoder som
Ålandsbanken använder sig av för att beräkna
fond- och förvaltningsprovisioner samt
IT-intäkter.
• Vår granskning av redovisning av fond- och
förvaltningsprovisioner samt IT-intäkter har
fokuserat på kontrollerna inom fakturerings-
och kalkyleringsprocesserna. Vi har även
utvärderat utformningen av kontrollerna och
deras effektivitet.
• Våra revisionsinsatser har genom urval inbe-
gripit bland annat testning av arvodesberäk-
ningar samt genomgång av avtal och fond-
stadgar där arvodesbasen definierats. Vi har
även utfört dataanalyser på de debiterade
arvodena.
För moderbolagets bokslut har vi inte identi-
fierat övriga för revisionen särskilt betydelsefulla
områden.
Styrelsens och verkställande
direktörens ansvar för bokslutet
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar
för upprättandet av bokslutet och för att
koncern bokslutet ger en rättvisande bild enligt
internationella IFRS-redovisningsstandarder,
så som de antagits av EU och för att bokslutet
ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland
ikraftvarande bestämmelser gällande upprät-
tande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade
kraven. Styrelsen och verkställande direktören
ansvarar även för den interna kontroll som de
bedömer är nödvändig för att upprätta ett bok-
slut som inte innehåller några väsentliga fel-
aktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig-
heter eller på misstag.
Vid upprättandet av bokslutet ansvarar sty-
relsen och verkställande direktören för bedöm-
ningen av moderbolagets och koncernens för-
måga att fortsätta verksamheten. De upp lyser,
när så är tillämpligt, om förhållanden som kan
påverka förmågan att fortsätta verksamheten
och att använda antagandet om fortsatt drift.
Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte
om man avser att likvidera moderbolaget eller
koncernen, upphöra med verksamheten eller
inte har något annat realistiskt alternativ än att
göra något av detta.
Revisorns ansvar för revisionen
av bokslutet
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet
om huruvida bokslutet som helhet innehåller
några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på misstag, och att
lämna en revisionsberättelse som innehåller
våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad
av säkerhet, men är ingen garanti för att en revi-
sion som utförs enligt god revisionssed alltid
kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet
om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på
grund av oegentligheter eller misstag och anses
vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans
rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska
beslut som användare fattar med grund i
bokslutet.
Som del av en revision enligt god revisions-
sed använder vi professionellt omdöme och har
en professionellt skeptisk inställning under hela
revisionen. Dessutom:
• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsent-
liga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på misstag, ut -
formar och utför granskningsåtgärder bland
annat utifrån dessa risker och inhämtar revi-
sionsbevis som är tillräckliga och ändamåls-
enliga för att utgöra en grund för våra uttalan-
den. Risken för att inte upptäcka en väsentlig
felaktighet till följd av oegentligheter är högre
än för en väsentlig felaktighet som beror på
misstag, eftersom oegentlig heter kan inne-
fatta agerande i maskopi, förfalskning, avsikt-
liga utelämnanden, felaktig information eller
åsidosättande av intern kontroll.
• Skaffar vi oss en förståelse av den del av
moderbolagets eller koncernens interna kon-
troll som har betydelse för vår revision för att
utforma granskningsåtgärder som är lämpliga
med hänsyn till omständigheterna, men inte
för att uttala oss om effektiviteten i den
interna kontrollen.
• Utvärderar vi lämpligheten i de redovisnings-
principer som används och rimligheten i led-
ningens uppskattningar i redovisningen och
tillhörande upplysningar.
• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrel-
sen och verkställande direktören använder
antagandet om fortsatt drift vid upprättandet
av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med
grund i de inhämtade revisionsbevisen, om
huruvida det finns någon väsentlig osäkerhets-
faktor som avser sådana händelser eller förhål-
landen som kan leda till betydande tvivel om
moderbolagets eller koncernens förmåga att
Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 273
fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen
att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor,
måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärk-
samheten på upplysningarna i bokslutet om
den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om
sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera
uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser base-
ras på de revisionsbevis som inhämtas fram till
datumet för revisionsberättelsen. Dock kan
framtida händelser eller förhållanden göra att
ett moderbolag eller en koncern inte längre
kan fortsätta verksamheten.
• Utvärderar vi den övergripande presentatio-
nen, strukturen och innehållet i bokslutet,
däribland upplysningarna, och om bokslutet
återger de underliggande transaktionerna
och händelserna på ett sätt som ger en rätt-
visande bild.
• Planerar och utför vi koncernrevisionen för att
inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revi-
sionsbevis avseende den finansiella informa-
tionen för företag eller affärsenheter inom kon-
cernen som grund för att lämna ett uttalande
avseende koncernbokslutet. Vi ansvarar för
styrning, övervakning och genomgång av
det revisionsarbete som utförts för
koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansva-
riga för vårt revisionsuttalande.
Vi kommunicerar med dem som har ansvar
för bolagets styrning avseende, bland annat,
revisionens planerade omfattning och inriktning
samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla
iakttagelser under revisionen, däribland eventu-
ella betydande brister i den interna kontrollen
som vi identifierat under revisionen.
Vi förser också dem som har ansvar för bola-
gets styrning med en bekräftelse om att vi har
följt relevanta yrkesetiska krav avseende obero-
ende, och kommunicerar alla relationer och
andra förhållanden som rimligen kan påverka
vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande
motåtgärder.
Av de frågor som kommuniceras med dem
som har ansvar för bolagets styrning fastställer
vi vilka frågor som varit de mest betydelsefulla
för räkenskapsperiodens revision och som där-
för utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla
områdena. Vi beskriver dessa områden i revi-
sionsberättelsen såvida inte lagar eller andra
författningar förhindrar upplysning om frågan
eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en
fråga inte ska kommuniceras i revisions-
berättelsen på grund av att de negativa konse-
kvenserna av att göra det rimligen skulle väntas
vara större än allmänintresset av denna
kommunikation.
Övriga rapporteringsskyldigheter
Uppgifter om revisionsuppdraget
Vi har fungerat som av bolagstämman vald revi-
sor från och med våren 2013 oavbrutet i 12 år.
Övrig information
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar
för den övriga informationen. Den övriga infor-
mationen omfattar verksamhetsberättelsen och
informationen i årsberättelsen men inkluderar
inte bokslutet eller vår revisionsberättelse. Vi har
fått tillgång till verksamhetsberättelsen före
datumet för denna revisionsberättelse och för-
väntar oss att få tillgång till årsberättelsen efter
detta datum. Vårt uttalande om bokslutet täcker
inte övrig information.
Vår skyldighet är att läsa den ovan specifice-
rade övriga informationen i samband med
revisionen av bokslutet och i samband med
detta göra en bedömning av om det finns
väsentliga motstridigheter mellan den övriga
informationen och bokslutet eller den uppfatt-
ning vi har inhämtat under revisionen eller om
den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktig-
heter. För verksamhetsberättelsens del är det
ytterligare vår skyldighet att bedöma om verk-
samhetsberättelsen har upprättats enligt de
bestämmelser som ska följas vid upprättande av
verksamhetsberättelser, med undantag för de
uppgifter om hållbarhetsrapporten om vilka det
finns bestämmelser i 7 kap. i bokföringslagen
och i hållbarhetsrapporteringsstandarderna.
Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verk-
samhetsberättelsen och bokslutet enhetliga
och verksamhetsberättelsen har upprättats
enligt de bestämmelser som ska följas vid upp-
rättande av verksamhetsberättelser. Vårt utta-
lande täcker inte de uppgifter om hållbarhets-
rapporten om vilka det finns bestämmelser i
7 kap. i bokföringslagen och i hållbarhets -
rapporteringsstandarderna.
Om vi utgående från vårt arbete på den övriga
informationen som vi fick tillgång till före datumet
för denna revisionsberättelse, drar slutsatsen att
det förekommer en väsentlig felaktighet i den
aktuella övriga informationen, bör vi rapportera
detta. har ingenting att rapportera gällande detta.
Helsingfors den 25 februari 2025
KPMG Oy Ab
Henry Maarala
CGR
KPMG Oy Ab
Tölöviksgatan 3 A
00100 Helsingfors
Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 274
Till bolagsstämman i Ålandsbanken Abp
Hållbarhetsgranskningsberättelse
Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där ut -
talandet lämnas med begränsad säkerhet gäl-
lande den i bokföringslagens 7 kap. avsedda
koncernens hållbarhetsrapport för
Ålandsbanken Abp (FO-nummer 0145019-3)
som ingår i verksamhetsberättelsen för räken-
skapsperioden 1.1–31.12.2024.
Uttalande
Baserat på de åtgärder vi utfört och de bevis vi
inhämtat har vi inte fått kännedom om ett för-
hållande som får oss att tro att det i koncernens
hållbarhetsrapport inte i alla väsentliga avseen-
den har följts
1. de krav som föreskrivs i 7 kap. i bokförings-
lagen och standarderna för hållbarhetsrap-
portering (ESRS);
2. de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europa-
parlamentets och rådets förordning (EU)
2020/852 om inrättande av en ram för att
underlätta hållbara investeringar och om
ändring av förordning (EU) 2019/2088
(EU:s taxonomi).
Punkt 1 ovan omfattar även processen där
Ålandsbanken Abp har identifierat informatio-
nen för rapporteringen i enlighet med standar-
derna för hållbarhetsrapportering (dubbel
väsentlighetsanalys) samt märkningen av
uppgifterna på det sätt som avses i 7 kap. 22 §
i bokföringslagen.
Vårt uttalande täcker inte märkningen av
koncernens hållbarhetsrapport med digital
XBRL-hållbarhetsidentifiering i enlighet med 7
kap. 22 § 1 mom. 2 punkten i bokföringslagen,
eftersom hållbarhetsrapporterande företag inte
har haft möjligheten att följa denna bestäm-
melse på grund av avsaknaden av ESEF-
förordningen eller någon annan EU-lagstiftning.
Grund för uttalandet
Vi har utfört koncernens hållbarhetsgranskning
som ett uppdrag där uttalandet lämnas med
begränsad säkerhet med iakttagande av god
granskningssed i Finland och av den internatio-
nella standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE
3000 (omarbetad) ”Andra bestyrkandeuppdrag
än revisioner och översiktliga granskningar av
historisk finansiell information”.
Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs
närmare i avsnittet Koncernhållbarhetsrevisorns
ansvar.
Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ända-
målsenliga bevis som grund för vårt uttalande.
Övriga upplysningar
Vi vill fästa uppmärksamheten på att den i
bokföringslagens 7 kap. avsedda koncernens
hållbarhetsrapport för Ålandsbanken Abp har
upprättats och granskats för första gången för
räkenskapsperioden 1.1–31.12.2024. Vårt utta-
lande täcker inte de jämförelseuppgifter som
presenterats i koncernens hållbarhetsrapport.
Vi har inte modifierat vårt uttalande i detta
avseende.
Koncernhållbarhetsrevisorns
oberoende och kvalitetsstyrning
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget
och koncernföretagen enligt de etiska kraven i
Finland som gäller uppdraget vi utfört och vi
har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar
enligt dessa.
Koncernhållbarhetsrevisorn tillämpar den
internationella standarden för kvalitetsstyrning
ISQM 1, enligt vilken hållbarhetsrevisionssam-
manslutningen ska utforma, implementera och
upprätthålla ett system för kvalitetsstyrning
inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efter-
levnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes-
utövningen och tillämpliga krav i författningar
och föreskrifter.
Styrelsens och verkställande direktö-
rens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören för
Ålandsbanken Abp ansvarar för
• koncernens hållbarhetsrapport och för upp-
rättandet och framläggandet av koncernens
hållbarhetsrapport i enlighet med vad som
föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen, inklusive
den process som har specificerats i standar-
derna för hållbarhetsrapportering och där
informationen för rapporteringen i enlighet
med standarderna för hållbarhetsrapportering
har identifierats och märkningen av uppgif-
terna på det sätt som avses i 7 kap. 22 § i bok-
föringslagen, samt
• att de krav som föreskrivs i artikel 8 i
Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att
underlätta hållbara investeringar och om änd-
ring av förordning (EU) 2019/2088 har följts i
koncernens hållbarhetsrapport;
• en sådan intern kontroll som styrelsen och
verkställande direktören bedömer är nödvän-
dig för att upprätta en hållbarhetsrapport för
koncernen som inte innehåller några väsent-
liga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på misstag.
Inneboende begränsningar vid
upprättandet av hållbarhetsrapporten
Upprättandet av hållbarhetsrapporten förutsät-
ter att bolaget uppgör en väsentlighetsbedöm-
ning med avsikt att identifiera för hållbarhets-
rapporten relevant information. Detta består till
en väsentlig del av bedömningar och val gjorda
av ledningen. Kännetecknande för hållbarhets-
rapporten är att rapporteringen av denna typs
information är förknippad med estimat och
antaganden samt osäkerhet i mätningar och
utvärderingar. Då uppgifter gällande framtiden
rapporteras bör bolaget dessutom presentera
gjorda antaganden gällande framtida händelser
Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 275
och informera om bolagets eventuella åtgärder
gällande dessa. Det verkliga slutresultatet kan
avvika eftersom förutspådda händelser inte all-
tid förverkligas såsom tänkts.
Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar
Vår skyldighet är att utföra ett bestyrkandeupp-
drag för att uppnå en begränsad säkerhet om att
koncernens hållbarhetsrapport inte innehåller
väsentliga felaktigheter beroende på oegentlig-
heter eller misstag samt att lämna en sådan
granskningsberättelse som innehåller vårt utta-
lande och där uttalandet lämnas med begrän-
sad säkerhet. Felaktigheter kan uppstå på grund
av oegentligheter eller misstag och anses vara
väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimli-
gen kan förväntas påverka de beslut som använ-
dare fattar med grund i koncernens
hållbarhetsrapport.
Att följa den internationella standarden för
bestyrkandeuppdrag ISAE 3000 (omarbetad)
innebär att vi använder professionellt omdöme
och har en professionellt skeptisk inställning
under hela uppdraget. Dessutom:
• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsent-
liga felaktigheter i koncernens hållbar hets-
rapport, vare sig dessa beror på oegentligheter
eller på misstag, och skaffar vi oss en förstå-
else av den del av den interna kontrollen som
har betydelse för vårt uppdrag för att utforma
granskningsåtgärder som är lämpliga med hän-
syn till omständigheterna, men inte för att uttala
oss om effektiviteten i den interna kontrollen för
moderbolagets eller koncernens del.
• Utformar och utför vi granskningsåtgärder
bland annat utifrån dessa risker för att inhämta
bevis som är tillräckliga och ändamålsenliga
för att utgöra en grund för våra uttalanden.
Risken för att inte upptäcka en väsentlig fel-
aktighet till följd av oegentligheter är högre än
för en väsentlig felaktighet som beror på miss-
tag, eftersom oegentligheter kan innefatta
agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga
utelämnanden, felaktig information eller
åsidosättande av intern kontroll.
Beskrivning av de utförda åtgärderna
De åtgärder som utförs i ett uppdrag där utta-
landet lämnas med begränsad säkerhet varierar
i fråga om karaktär och tidpunkt, och är mindre i
omfattning än för ett uppdrag där uttalandet
lämnas med rimlig säkerhet. Karaktären på,
tidpunkten för och omfattningen av de valda
granskningsåtgärderna är en fråga om profes-
sionellt omdöme, inklusive bedömningen av
risken för väsentliga felaktigheter beroende på
oegentligheter eller misstag. Följden är att gra-
den av säkerhet som uppnås i ett uppdrag där
uttalandet lämnas med begränsad säkerhet är
betydligt lägre än den säkerhet som skulle upp-
nås om ett uppdrag där uttalandet lämnas med
rimlig säkerhet hade utförts.
Våra granskningsåtgärder omfattade bland
annat följande:
• Vi har intervjuat ledningen samt personer
ansvariga för upprättandet och sammanställ-
ningen av hållbarhetsrapporten
• Vi har via intervjuer bekantat oss med de
centrala processerna för insamling och sam-
manställning av hållbarhetsinformationen
• Vi har bekantat oss med de interna direktiv och
policyn som är väsentliga för den i hållbarhets-
rapporten presenterade informationen
• Vi har till lämpliga delar bekantat oss med
dokument och den bakgrundsdokumentation
som bolaget uppgjort och utvärderat om de
stöder den information som ingår i
hållbarhetsrapporten.
• Gällande processen för identifiering av dubbel
väsentlighet har vi intervjuat personer ansva-
riga för processen och bekantat oss med
processbeskrivningen samt med övrig doku-
mentation och bakgrundsmaterial
• Vi har intervjuat personer i koncernens ledning
och personer i nyckelposition för rapporte-
ringen av EU taxonomi informationen för att
utreda hur koncernens ekonomiska aktiviteter
som omfattas av och är förenliga med kraven i
EU:s taxonomiförordning har identifierats, vi
har införskaffat bevis som stöder intervjuerna
och avstämt de rapporterade EU taxonomi-
uppgifterna till bakgrundskalkyler och till
lämpliga delar till bokföringen
• Vi har utvärderat hur principerna för rapporte-
ringen enligt ESRS hållbarhetsstandarderna
har implementerats i presentationen av
hållbarhetsinformationen.
Helsingfors den 25 februari 2025
KPMG Oy Ab
Henry Maarala
CGR
KPMG Oy Ab
Tölöviksgatan 3 A
00100 Helsingfors
Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 276
Femårsöversikt
Koncernen 2024 2023 2022 2021 2020
miljoner euro
Resultat
Rörelseresultat 65,0 61,7 46,1 49,2 39,7
Årets resultat hänförligt till aktieägarna 52,3 48,7 36,8 39,9 31,5
Volymer
Utlåning till allmänheten 3 576 3 859 4 303 4 788 4 378
Inlåning från allmänheten 3 521 3 585 4 182 4 070 3 605
Aktivt förvaltat kapital 10 616 9 776 8 637 9 826 7 436
Förvaltade bolån 3 080 2 716 1 304 2
Eget kapital 336 335 317 332 292
Riskexponeringsbelopp 1 643 1 774 1 938 1 976 1 671
Nyckeltal
Avkastning på eget kapital (ROE), % 17,9 17,2 12,8 14,0 11,6
K/I-tal 0,68 0,68 0,72 0,69 0,70
Kreditförlustnivå, % 0,10 0,05 0,14 0,12 0,11
Andel lån i stadie 3, brutto, % 1,63 1,61 1,61 1,23 0,89
Likviditetstäckningsgrad (LCR), % 169 156 138 139 159
Utlåning/Inlåning, % 102 107 103 118 121
Kärnprimärkapitalrelation, % 14,5 13,7 12,1 12,1 14,3
Primärkapitalrelation, % 16,3 15,3 13,6 13,6 14,3
Total kapitalrelation, % 18,1 17,1 15,2 15,4 16,5
Arbetad tid omräknad till heltidstjänster 977 906 854 815 751
Resultat per aktie, euro 3,41 3,18 2,37 2,55 2,02
Eget kapital per aktie, euro 19,95 19,98 18,85 19,39 18,76
Dividend per aktie, euro 2,75
1
2,65 2,05 2,00 1,00
1
Styrelsens förslag till bolagsstämman.
Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 277
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport ............................................................. 279
Styrelsen ......................................................................................... 285
Verkställande ledning .................................................................. 288
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrningsrapporten lämnas som en sär-
skild berättelse i samband med verksamhets-
berättelsen för 2023 och har behandlats av
styrelsens revisionskommitté.
Lagstiftning och rekommendationer
om bolagsstyrning
Finsk kod för bolagsstyrning 2025 (”koden”),
som är tillgänglig på webbplatsen
www.cgfinland.fi, är avsedd att följas av bland
annat bolag noterade på Nasdaq Helsinki Oy
(”Helsingforsbörsen”). Koden tillämpas enligt
”följ eller förklara”-principen, vilket innebär att
av-vikelser ska uppges och motiveras. Ett bolag
anses följa koden även om avvikelser sker från
enskilda rekommendationer under förutsättning
att avvikelsen har uppgivits och motiverats.
Ålandsbanken Abp (”banken”), som är note-
rad på Helsingfors-börsen, är ett publikt aktie-
bolag med hemort i Mariehamn, Finland.
Bolags-styrningen av banken följer bland annat
den finska aktiebolagslagen, kreditinstitut-
slagen, värdepappersmarknadslagen, bankens
bolagsordning och koden. Bolagsstyrnings-
rapporten har upprättats enligt kodens anvis-
ningar för rapportering och i enlighet med
värdepappersmarknadslagen 7 kap 7 § och
avges ännu för 2024 som en separat rapport.
Vid tillämpningen av koden har banken fram
till bolagssämman den 26 mars 2024 avvikit
från rekommendation 15 ”Val av kommitté -
leda möter” genom att det i bankens
ersättningskommitté ingår en adjungerad med-
lem som inte är medlem i bankens styrelse.
Den adjungerade medlemmen var även kommit-
téns ordförande. Avvikelsen gjordes i syfte att
bredda ersättningskommitténs erfarenhets- och
kompetensbas i ersättningsfrågor. Behovet av
extern kompetens bedöms inte kvarstå.
Ålandsbankens bolagsstämma beslutade den 16
april 2015 att avvikande från rekommendation
18 ”Nomineringskommittén” och rekommenda-
tion 19 ”Aktieägarnas nomineringsråd” ska
Nomineringskommittén bestå av styrelsens ord-
förande samt representanter för de tre till röste-
talet största aktieägarna i banken per den första
november respektive år. Om aktieägare avstår
från att delta övergår rätten till följande största
aktieägaren.
Denna bolagsstyrningsrapport, bolags-
ordningen och övriga uppgifter som krävs enligt
koden finns tillgängliga på bolagets webbplats
www.alandsbanken.fi.
Styrelsen
Styrelsens sammansättning
Styrelsemedlemmarna utses av aktieägarna vid
ordinarie bolagsstämma. Styrelsens mandattid
upphör vid utgången av den följande ordinarie
bolagsstämman efter valet. Styrelsen ska enligt
bolagsordningen bestå av minst fem och högst
åtta ordinarie styrelsemedlemmar. Styrelsen har
under 2024 bestått av sex ordinarie styrelse-
medlemmar till och med bolagsstämman den 26
Presentation av styrelsemedlemmarna och deras aktieinnehav i banken
Styrelsens sammansättning 2024
Namn, huvudsyssla och utbildning
Kön och födelseår
Medlem i styrelsen sedan år
Hemort
Styrelsemedlemmarnas
aktieinnehav i banken per
31 december 2024
1
Nils Lampi, ordförande
Koncernchef, Wiklöf Holding Ab
Diplomekonom
Man
Född 1948
Medlem sedan 2013
Mariehamn, Åland
A-aktier: 567
B-aktier: 5 867
Christoffer Taxell, vice ordförande
Juris kandidat
Man
Född 1948
Medlem sedan 2013
Åbo, Finland
A-aktier: 0
B-aktier: 1 833
Anders Å Karlsson
Egenföretagare
Merkonom
Man
Född 1959
Medlem sedan 2012
Lemland, Åland
A-aktier: 3 000
B-aktier: 1 500
Malin Lombardi
2
Governance Director
Juris kandidat
Kvinna
Född 1980
Medlem sedan 2024
Mariehamn, Åland
A-aktier: 0
B-aktier: 0
Mirel Leino-Haltia
Ekonomie doktor, CFA
Kvinna
Född 1971
Medlem sedan 2022
Helsingfors, Finland
A-aktier: 0
B-aktier: 40
Ulrika Valassi
Egenföretagare
Civilekonom
Kvinna
Född 1967
Medlem sedan 2015
Stockholm, Sverige
A-aktier: 0
B-aktier: 0
Anders Wiklöf
Egenföretagare
Ekonomie doktor h. c.
Kommerseråd
Man
Född 1946
Medlem sedan 2006
Mariehamn, Åland
A-aktier: 1 993 534
B-aktier: 1 332 961
1
Direkt ägande eller via bolag i vilka styrelsemedlemmen utövar bestämmande inflytande.
Aktieinnehav i bankens övriga koncernbolag föreligger inte.
2
Tillträtt styrelsen i samband med bolagsstämman 26 mars 2024.
Bolagsstyrningsrapport för Ålandsbanken Abp bokslutsåret 2024
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 279
mars 2024, då Malin Lombardi tillträdde. Under
den resterande delen av år 2024 har styrelsen
utgjorts av totalt sju ordinarie medlemmar.
Verkställande direktören får inte vara medlem
i styrelsen.
Styrelsens bedömning av
medlemmarnas oberoende av
banken och betydande aktieägare
Styrelsens bedömning är att styrelsens ordfö-
rande och samtliga övriga styrelsemedlemmar
är oberoende av banken. Christoffer Taxell,
Mirel Leino-Haltia och Ulrika Valassi är även obe-
roende av betydande aktieägare. Styrelsens ord-
förande Nils Lampi bedöms vara beroende av
betydande aktieägare då han är koncernchef för
Wiklöf Holding Ab, som har ett betydande aktie-
innehav i banken. Anders Wiklöf anses som
beroende av betydande aktieägare på grund av
sitt direkta och indirekta ägande i banken.
Anders Å Karlsson bedöms vara beroende av
betydande aktieägare i banken då han är styrel-
semedlem i Alandia Försäkring Abp som har ett
betydande aktieinnehav i banken.
Styrelsens verksamhet
Styrelsen handhar förvaltningen av bankens
angelägenheter och ansvarar för att verksam-
heten är ändamålsenligt organiserad. Styrelsen
ansvarar även för övergripande policy- och
strategifrågor, samt för att riskkontrollen är till-
räcklig och tillser att ledningssystemen fungerar.
Till styrelsens uppgifter hör även att utse och
vid behov entlediga verkställande direktören,
dennes ställföreträdare och medlemmar av led-
ningsgruppen, samt att besluta om deras löne-
förmåner och övriga anställningsvillkor.
För att styrelsen ska vara beslutför erfordras att
mer än hälften av medlemmarna är närvarande.
För sitt arbete har styrelsen fastställt en
intern arbetsordning som är koncernövergri-
pande. Arbetsordningen, som utvärderas årligen
och revideras vid behov, reglerar i huvudsak
arbetsfördelningen mellan styrelsen, verkstäl-
lande direktören och ledningsgruppen. I arbets-
ordningen regleras även mötesrutiner, mötes-
protokoll och rapporteringsrutiner. Styrelsen,
som sammanträder efter kallelse av styrelsens
ordförande, diskuterar regelbundet det ekono-
miska läget på de finansiella marknaderna.
Med stöd av verkställande direktörens åter-
kommande rapportering om den operativa
verksamheten följer styrelsen upp strategi,
ekonomiskt utfall och övergripande långsiktiga
mål för verksamheten. Därutöver handlägger
styrelsen övriga ärenden som aktualiseras enligt
aktiebolagslagen, bolagsordningen och övriga
regelverk som berör bankens verksamhet och
förvaltning, samt även ärenden som anhängig-
görs av enskilda styrelsemedlemmar och av
ledningsgruppen.
Utvärdering av styrelsens arbete
Styrelsen genomför årligen en intern utvärde-
ring av sin verksamhet och sitt arbete.
Utvärderingen innefattar bland annat ett fråge-
formulär i vilket respektive styrelsemedlem
bedömer styrelsearbetet under året. Styrelsens
ordförande kan även ha enskilda samtal med
respektive styrelsemedlem. Under ledning av
styrelsens ord-förande behandlas utvärderingen
på ett uppföljande styrelsemöte samt beslut fat-
tas om åtgärder som vidtas med anledning
av utvärderingen.
Styrelsesammanträden
Under 2024 hölls 16 (16) styrelsesammanträden.
Styrelsemedlemmarnas genomsnittliga del-
tagande var 100 (100) procent. Respektive
styrelse medlem har under 2024 deltagit i styrel-
sesammanträden enligt följande tabell till höger.
Mångfaldsprinciper
Enligt kreditinstitutslagen och koden ska styrel-
sen fastställa principer för att främja mångfald i
styrelsens sammansättning och ha som mål för
kreditinstitutet att könen är jämnt represente-
rade i styrelsen. Banken eftersträvar att främja
mångfald i styrelsens sammansättning, med
målsättningen att styrelsen som helhet besitter
den kompetens och erfarenhet som övervak-
ningen och utvecklingen av bolaget kräver.
För att uppnå målet krävs att styrelsen som
grupp besitter en bredd i fråga om utbildning,
personliga egenskaper, erfarenheter, kön och
ålder. Fördelningen mellan könen ska vara jämn
och därför ska båda könen vara representerade i
det förslag som läggs fram vid varje nomine-
ringstillfälle till ny styrelsemedlem. För verksam-
hetsåret har styrelsens ledamöter kollektivt
uppnått den variation i utbildning, erfarenhet
och förmågor som krävs för uppdraget, och
båda kön representeras i styrelsen så att fördel-
ningen mellan könen är 43 procent kvinnor och
57 procent män. Till och med bolagsstämman
den 26 mars 2024 var fördelningen 33 procent
kvinnor och 67 procent män.
Deltagande i styrelse ns
sammanträden 2024
Styrelsemedlem
Styrelse-
sammanträden
Totalt antal: 16
Nils Lampi 16/16
Christoffer Taxell 16/16
Malin Lombardi
1
12/12
Anders Å Karlsson 16/16
Mirel Leino-Haltia 16/16
Ulrika Valassi 16/16
Anders Wiklöf 16/16
1
Tillträtt som styrelsemedlem i samband med
bolagsstämman den 26 mars 2024.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 280
Styrelsens kommittéer
Nomineringskommittén
Nomineringskommitténs huvudsakliga uppgift
är att inför ordinarie bolagsstämma förbereda
förslag gällande val av styrelsemedlemmar samt
förslag rörande styrelsearvode till ordföranden,
vice ordföranden och övriga
styrelsemedlemmar.
Reglerna för hur nomineringskommittén
utses har fastställts av bolagsstämman 2015.
Nomineringskommittén består av fyra medlem-
mar; styrelsens ordförande och representanter
för de till röstetalet tre största aktieägarna i
banken per den 1 november respektive år.
Om styrelsens ordförande representerar någon
av ovannämnda aktie-ägare, eller ifall aktieägare
avstår från att delta i nomineringskommittén,
övergår rätten till medlemskap till den följande
största aktieägaren. Den till röstetalet största
aktieägarens representant är nominerings-
kommitténs ordförande.
Nomineringskommittén består av Nils Lampi,
styrelsens ordförande, styrelsemedlemmen
Anders Wiklöf med stöd av direkt och indirekt
personligt aktieinnehav, Stefan Björkman repre-
senterande Alandia Försäkring Abp och Georg
Ehrnrooth representerande Fennogens
Investments S.A. Anders Wiklöf är ordförande för
nomineringskommittén.
Under 2024 har nomineringskommittén sam-
manträtt 2 (2) gånger. Kommittémedlemmarnas
genomsnittliga deltagande var 100 (100) procent.
Revisionskommittén
Styrelsen, som utser medlemmarna i revisions-
kommittén, har fastställt dess uppgifter i en
arbetsordning. Revisionskommittén bistår sty-
relsen bland annat avseende skötseln av dess
övervakningsuppgifter gällande interna kon-
trollsystem och riskhantering, rapportering,
revisionsprocessen, samt iakttagandet av lagar
och bestämmelser. Härutöver förbereder revi-
sionskommittén inför bolagsstämman förslag till
valet av revisorer och deras arvoden.
Revisionskommitténs ordförande rapporterar
regelbundet till styrelsen om kommitténs arbete
och iakttagelser.
Revisionskommittén består av styrelsens
ordförande Nils Lampi och styrelsemedlem-
marna Anders Å Karlsson, Mirel Leino-Haltia och
Ulrika Valassi, revisionskommitténs ordförande.
Under 2024 har revisionskommittén samman-
trätt 9 (10) gånger.
Kommittémedlemmarnas genomsnittliga
deltagande var 100 (100) procent.
Ersättningskommittén
Ersättningskommittén har som uppgift att
bereda väsentliga ersättningsbeslut, utvärdera
bankens ersättningspolicy och principerna för
rörlig ersättning. Ersättningskommittén beslutar
om åtgärder för uppföljning av tillämpningen av
principerna för ersättningssystemet och bedö-
mer dess lämplighet och påverkan på koncer-
nens risker och riskhantering.
Ersättningskommittén består av styrelsens
ordförande Nils Lampi, styrelsemedlemmarna
Christoffer Taxell och som adjungerad
medlem och tillika kommitténs ordförande
Agneta Karlsson.
Ersättningskommittén har under 2024
sammanträtt vid 3 (3) tillfällen.
Kommittémedlemmarnas genomsnittliga
deltagande var 100 (100) procent.
Verkställande direktören
Verkställande direktör för banken är Peter Wiklöf,
juris kandidat (född 1966). Verkställande direktö-
rens aktieinnehav i banken framgår av tabellen
till höger.
Verkställande direktören ansvarar bland
annat för bankens löpande förvaltning och för
att denna handhas i enlighet med lag, bolags-
ordning, övriga regelverk samt styrelsens anvis-
ningar och föreskrifter. Härutöver ansvarar
verkställande direktören för att styrelsens
beslut verkställs.
Verkställande direktören rapporterar regel-
bundet till styrelsen. Verkställande direktören
tillsätts och entledigas av styrelsen. Villkoren för
befattningsförhållandet fastställs i ett skriftligt
avtal som godkänns av styrelsen.
Koncernens ledningsgrupp
– övrig operativ ledning
Styrelsen utnämner medlemmarna i den
koncernövergripande ledningsgruppen.
Ledningsgruppen är rådgivare åt verkställande
direktören och behandlar alla väsentliga bank-
omfattande frågor. Ledningsgruppen består
av cheferna för bankens affärsområden och
stabsfunktioner.
Uppgift om medlemmarnas aktieinnehav i
banken framgår av tabellen till höger.
Under 2024 sammanträdde ledningsgruppen
vid 11 (11) tillfällen.
Deltagande i nominerings-
kommitténs sammanträden 2024
Medlem
Nominerings-
kommitténs
sammanträden
Totalt antal: 2
Anders Wiklöf,
kommitténs
ordförande
2/2
Nils Lampi 2/2
Stefan Björkman 2/2
Georg Ehrnrooth 2/2
Deltagande i revisionskommitténs
sammanträden 2024
Medlem
Revisionskommitténs
sammanträden
Totalt antal: 9
Ulrika Valassi,
kommitténs
ordförande
9/9
Anders Å Karlsson 9/9
Mirel Leino-Haltia 9/9
Nils Lampi 9/9
Deltagande i ersättningskommitténs
sammanträden 2024
Medlem
Ersättningskommitténs
sammanträden
Totalt antal: 3
Agneta Karlsson
1
,
kommitténs
ordförande
1/1
Nils Lampi 3/3
Christoffer Taxell 3/3
Malin Lombardi
2
2/2
1
Fram till bolagsstämman den 26 mars 2024.
2
Tillträtt som styrelsemedlem i samband med bolagsstämman
den 26 mars 2024.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 281
Utvärdering av verkställande
direktörens och operativa
ledningens arbete
Styrelsen utvärderar, under ledning av styrel-
sens ordförande, årligen verkställande direktö-
rens och ledningsgruppens arbete. Vid utvärde-
ringen deltar inte verkställande direktören eller
annan ur ledningsgruppen.
Internkontroll och riskhanterings-
system i samband med den finansiella
rapporteringsprocessen
Allmänt
Internkontrollen och riskhanteringen inom den
ekonomiska rapporteringsprocessen är en
integrerad del av system och dagliga rutiner i
verksamheten. För att uppnå detta tillämpas
klara och lättillgängliga interna instruktioner.
Vid utveckling av nya system, produkter, tjänster
och/eller rutiner beaktas internkontrollen.
Organisationen har ett tydligt definierat ansvar
och befogenheter samt klara och tydliga
rapporteringsvägar.
Ekonomisk rapporteringsprocess
Grundläggande principer för internkontroll inom
den ekonomiska rapporteringsprocessen är en
klar rollfördelning samt instruktioner och förstå-
else för den ekonomiska resultatbildningen.
Koncernens rapportering sammanställs cen-
tralt av Group Finance. Avdelningen ansvarar för
koncernens redovisning och bokslut inklusive
hållbarhetsrapportering, redovisningsprinciper,
policydokument och instruktioner, ekonomiska
verksamhetsstyrning, skatteanalys, myndighets-
rapportering samt publicering av ekonomisk
information. Respektive dotterbolag ansvarar
för att redovisningen uppfyller koncernens krav
och rapporterar månadsvis till bolagens ledning
och Group Finance.
Internrevisionen bistår de externa reviso-
rerna med granskning av den ekonomiska infor-
mationen i enlighet med på förhand uppgjord
revisionsplan. Internrevision är en oberoende
funktion och arbetar på uppdrag av styrelsen.
Externa revisorer granskar koncernens del-
årsrapporter, halvårsrapport, årsredovisning
och bolagsstyrningsrapport och lämnar revi-
sionsrapport till revisionskommittén samt till
koncernens styrelse.
Koncernens ledningsgrupp behandlar
månatligen koncernens interna finansiella
rapportering och kvartalsvis delårsrapporter,
halvårsrapport eller årsredovisning.
Revisionskommittén bistår styrelsen i det
fortlöpande kontrollarbetet genom att granska
de finansiella delårsrapporterna, halvårsrappor-
ten och årsredovisningen, samt behandlar de
externa och interna revisorernas iakttagelser.
Styrelsen behandlar delårsrapporterna,
halvårsrapporten och årsredovisningen och får
månatligen koncernens interna finansiella rap-
portering. Styrelsen granskar även de externa
revisorernas revisionsrapporter, revisionsplaner
och slutsatser rörande delårsrapporter, halvårs-
rapport och årsredovisning. Styrelsens revi-
sionskommitté träffar de externa revisorerna
minst kvartalsvis.
Riskhantering
Koncernen eftersträvar en verksamhet med rim-
liga och avvägda risker. Lönsamheten är direkt
Koncernens ledningsgrupp 2024
Ledningsgruppens sammansättning
och medlemmarnas ansvarsområden
Utbildning
Kön och födelseår
Medlem i ledningsgruppen
sedan år
Aktieinnehav i banken per 31
december 2024 (direkt ägande
eller via bolag vari personen
utövar bestämmande
inflytande). Aktieinnehav i
bankens övriga koncernbolag
föreligger inte.
Peter Wiklöf
Verkställande direktör,
koncernchef
Ordförande i ledningsgruppen
Juris kandidat
Man, född 1966
Medlem sedan 2008
A-aktier: 500
B-aktier: 41 771
Jan-Gunnar Eurell
Chief Financial Officer
Ställföreträdande verkställande
direktör
Civilekonom
Master of Business
Administration
Man, född 1959
Medlem sedan 2011
A-aktier: 0
B-aktier: 39 686
Tove Erikslund
Chief Administrative Officer
Ekonom
Kvinna, född 1967
Medlem sedan 2006
A-aktier: 0
B-aktier: 9 510
Sofie Holmström
Chef, affärsområdet
Partnersamarbeten
Civilingenjör
Fil.kand. ekonomi
Kvinna, född 1985
Medlem sedan 2021
A-aktier: 0
B-aktier: 1 333
Magnus Johansson
Direktör, affärsområdet Sverige
Civilekonom
Man, född 1972
Medlem sedan 2017
A-aktier: 0
B-aktier: 21 687
Mikael Mörn
Direktör, affärsområdet Åland
Studentmerkonom
Man, född 1965
Medlem sedan 2017
A-aktier: 0
B-aktier: 7 887
Juhana Rauthovi
Chief Risk & Compliance Officer
Juris licentiat, M.Sc. (Econ.),
M.Sc. (Tech.)
Master in International
Management
Man, född 1975
Medlem sedan 2012
A-aktier: 0
B-aktier: 16 012
Anne-Maria Salonius
Direktör, affärsområdet Finland
(utom Åland)
Juris kandidat
Vicehäradshövding
Kvinna, född 1964
Medlem sedan 2010
A-aktier: 0
B-aktier: 12 616
Uppgifter om medlemmarna i den operativa ledningen – koncernens lednings grupp –
och deras samt verkställande direktörens aktieinnehav i banken
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 282
beroende av organisationens förmåga att identi-
fiera, hantera och prissätta risker.Riskhante-
ringens syfte är att minska sannolikheten för
oförutsedda förluster och/eller hot mot anse-
ende, samt att bidra till höjd lönsamhet och
ökat aktieägarvärde.
Koncernen är exponerad mot kreditrisk, mot-
partsrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk, operativ
risk och affärsrisk. Den sist nämnda är en följd av
koncernens strategi, konkurrenskraft, förmåga
att anpassa sig till kundernas förväntningar,
ogynnsamma affärsbeslut och av den miljö samt
marknad koncernen verkar i. Affärsrisken hante-
ras i samband med den strategiska planeringen.
Kreditrisken som är koncernens mest betydande
risk omfattar fordringar på privatpersoner, före-
tag, institut och offentlig sektor. Fordringarna
består huvudsakligen av krediter, kreditlimiter
och garantier som beviljats av banken.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för
styrning och kontroll, det vill säga att riskhante-
ringen är tillräcklig, samt för systematik och
regelverk för att övervaka och begränsa bankens
riskexponering. Revisionskommittén bistår sty-
relsen i skötseln av dess övervakningsuppgifter
inom interna kontrollsystem, riskhantering och
rapportering. Verkställande direktören över-
vakar och leder affärsverksamheten i enlighet
med styrelsens anvisningar, ansvarar för den
löpande förvaltningen och för att styrelsens
medlemmar regelbundet ges tillräcklig informa-
tion om koncernens riskpositioner och de regel-
verk som berör verksamheten.
Banken arbetar enligt en ansvarsfördelning
mellan tre olika försvarslinjer där varje del av
affärsverksamheten inom första försvarslinjen
bär ansvaret för sina affärer och att riskerna
hanteras. Staben Risk Office inom andra försvars-
linjen ansvarar för den oberoende riskkontrollen
(finansiella risker) och operativa risker (inklude-
rat regelefterlevnadsrisker). Staben Risk Office
ansvarar också för kreditbeviljningsprocessen.
Detta innebär bland annat att identifiera, mäta,
analysera och rapportera samt följa upp koncer-
nens alla väsentliga risker samt granska de
kredit ärenden som föredras för lednings-
gruppens kreditkommitté. Staben Risk Office
ansvarar också för dataskydd, informations- och
företagssäkerheten samt juridiken i koncernen.
Staben Risk Office övervakar att riskerna och
riskhanteringen lever upp till bankens riskaptit
och risktolerans och att bankens ledning
löpande får rapporter och analyser om den
aktuella ställningen. Risk Office granskas av
avdelningen Internrevision inom tredje för-
svarslinjen, som utvärderar både riskhantering-
ens tillräcklighet och efterlevnad.
Utöver Finansinspektionens föreskrifter och
anvisningar samt nationell lagstiftning är grun-
den för riskhanteringen ett stort antal direktiv
och förordningar på EU-nivå. För mer utförlig
information om koncernens riskhantering, kapi-
talhantering, utvärdering av kapitalbehov och
kapitaltäcknings-information hänvisas till
Kapital- och riskhanteringsrapporten för 2024.
Rapporten finns publicerad på bankens webb-
plats www.alandsbanken.fi.
Kreditorgan
I banken bär alltid affärsenheterna Private
Banking och Premium Banking på Åland, fin-
ländska fastlandet och i Sverige kreditansvaret
via mandat. De medarbetare som inom affärs-
enheterna arbetar med kreditgivning har per-
sonliga limiter för kreditbeviljande för de kunder
som de ansvarar för. På Åland finns även en
enhet för krediter till företag. Kreditansvaret
bärs av respektive enhets ledning tillsammans
med den kundansvariga enligt förenämnda
struktur. Vid behov av beslut avseende större
krediter finns enav affärsverksamheten obero-
ende kreditkommitté för verksamheten i Finland
och en för verksamheten i Sverige. Därtill finns
ledningsgruppens kreditkommitté för kredit-
ärenden som på grund av sin storlek inte kan
beslutas i de landspecifika enheterna. De största
engagemangen beslutas av bankens styrelse.
Banken har under 2023 och 2024 överlåtit
majoriteten av den bolånestock som byggts upp
via partnersamarbeten. Majoriteten av bankens
egna bolånekrediter har överlåtits till Borgo AB.
Regelefterlevnad (compliance)
Koncernens oberoende Complianceavdelning
ansvarar för kontroll och bedömning av regel-
efterlevnad. Compliance ska aktivt verka för
regelefterlevnad med fokus på kundskydd vid
tillhandahållande av tjänster, uppförande på
marknaden, motverkande av penningtvätt och
finansiering av terrorism och efterlevnad av
sanktionsregelverk, samt tillstånds- och tillsyns-
ärenden. Complianceavdelningen rapporterar
regelbundet sina iakttagelser till bankens ledning
och styrelse.
Intern revision
Internrevision är en från verksamheten oberoende
funktion som är direkt underställd styrelsen.
Syftet med internrevisionsfunktionen är att
stärka Ålandsbankenkoncernens förmåga att
skapa, skydda och upprätthålla värde genom att
ge styrelsen och ledningen oberoende, riskbase-
rad och objektiv försäkran, råd, insikt och pro-
aktivitet. Funktionen förser styrelse och ledning
med objektiva och oberoende bedömningar av
operativ verksamhet, operativa verksamhets-
och ledningsprocesser, koncernens riskhante-
ring, styrning och kontroll. Internrevisionen
rapporterar regelbundet till styrelsen, revisions-
kommittén och ledningsgruppen. Styrelsen fast-
ställer årligen en plan för intern revisionen.
Internrevisionen utför sitt arbete i enlighet med
Globala standarder för internrevision, som ut ar-
betats av The Institute of Internal Auditors.
Internrevisionens arbete genomgår minst vart
femte år en kvalitetsutvärdering, som utförs av
oberoende part.
Särskilt beslutsförfarande gällande
närståendetransaktioner
Beslut om krediter till närstående fattas av
bankens styrelse.
Regelverk för närstående transaktioner
Banken har fastställt internt regelverk för identi-
fiering av och beslutsfattande gällande när-
ståendetransaktioner. I det interna regelverket
regleras bland annat identifiering, rapportering
och övervakning av närståendetransaktioner
samt även beslutsordning och hantering av
intressekonflikter.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 283
Insiderförvaltning
I egenskap av värdepappersföretag respektive
fondbolag upprätthåller Ålandsbanken och
Ålandsbanken Fondbolag insiderregister i enlig-
het med lagen om investeringstjänster eller
lagen om placeringsfonder.
I egenskap av börsbolag upprätthåller
banken enbart projektspecifika insiderförteck-
ningar. Dessa projektspecifika insiderförteck-
ningar upprättas omedelbart när information,
som banken i enlighet med gällande regelverk
bedömer att är insiderinformation, uppstår.
Handelsförbud i bankens finansiella instrument
råder för personer införda i projektspecifika
insiderförteckningar så länge som de är införda
i förteckningen.
Banken upprätthåller inte någon permanent
insiderförteckning. Personer i ledande ställning i
banken samt deras närstående har en skyldig-
het att omedelbart anmäla sina transaktioner i
bankens finansiella instrument. Banken publice-
rar börsmeddelanden om dessa transaktioner.
Ålandsbankenkoncernen har i enlighet med
EU:s marknadsmissbruksförordning och Nasdaq
Helsinki Oy:s insideranvisning infört en handels-
begränsning som innebär att bland annat per-
soner i ledande ställning inte får handla med
bankens finansiella instrument under 30 dagar
fram till och med dagen för publicering av
bankens finansiella rapporter.
Handelsbegränsningen omfattar även omyn-
diga, för vilka personer i ledande ställning är
intressebevakare, samt organisationer i vilka
personer i ledande ställning i koncernen direkt
eller indirekt har bestämmande inflytande.
Ålandsbanken tillämpar en tyst period om
två veckor före en delårsrapport, halvårs-
rapport eller bokslutskommuniké publiceras.
För anställda som deltar i tillhandahållandet
av investeringstjänster tillämpar banken dess-
utom koncerngemensamma handelsbegräns-
ningar som baserar sig på tillämplig lag samt
handelsregler uppsatta av branschorganisa-
tioner såsom Finans Finland (FA), Svenska
Fondhandlareföreningen samt Fondbolagens
Förening (Sverige).
Bankens juridiska avdelning kontrollerar
regelbundet uppgifter som anmälts till insider-
register och insiderförteckningar samt uppgif-
ter om personer i ledande ställning och deras
närstående. Bankens Compliancefunktion
kontrollerar regelbundet att anställda följer
gällande handelsbegränsningar.
Revisorer
Banken ska enligt bolagsordningen ha minst en
revisor samt nödvändigt antal suppleanter för
dem. Revisor utses årligen vid ordinarie bolags-
stämma för tiden intill utgången av nästa ordi-
narie bolagsstämma.
Till revisor valdes vid ordinarie bolags-
stämma 2024 KPMG Oy Ab med ansvarig revisor
Henry Maarala.
I revisionsarvode för koncernbolagen har
under 2024 utbetalats sammanlagt 507 591
(443 195) euro inklusive moms. Därtill har 430 041
(143 629) euro inklusive moms utbetalats för
andra tjänster än revisionstjänster utförda av
KPMG Oy Ab.
Ersättningar till styrelsen, verkställande
direktören och andra medlemmar i den
övriga operativa ledningen
Bankens ersättningsförklaring inkluderande
ersättningsrapport för 2024 finns publicerad på
bankens webbplats www.alandsbanken.fi.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 284
Styrelse
Nils Lampi
Ordförande
Koncernchef Wiklöf Holding Ab
Diplomekonom
Född 1948
Styrelseordförande sedan 2013
Styrelsemedlem sedan 2013
Christoffer Taxell
Vice ordförande
Juris kandidat
Född 1948
Vice styrelseordförande sedan 2013
Styrelsemedlem sedan 2013
Anders Å Karlsson
Egenföretagare
Merkonom
Född 1959
Styrelsemedlem sedan 2012
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 285
Mirel Leino-Haltia
Ekonomie doktor, CFA
Född 1971
Styrelsemedlem sedan 2022
Ulrika Valassi
Egenföretagare
Civilekonom
Född 1967
Styrelsemedlem sedan 2015
Ytterligare uppgifter om styrelsens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi
Malin Lombardi
Juris kandidat
Född 1980
Styrelsemedlem sedan 2024
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 286
Ytterligare uppgifter om styrelsens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi
Anders Wiklöf
Egenföretagare
Ekonomie doktor h. c., kommerseråd
Född 1946
Styrelsemedlem sedan 2006
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 287
Verkställande ledning
Peter Wiklöf
Verkställande direktör, koncernchef
Juris kandidat
Född 1966
Ordförande och medlem i ledningsgruppen
sedan 2008
Jan-Gunnar Eurell
Chief Financial Officer,
ställföreträdande verkställande direktör
Master of Business Administration, civilekonom
Född 1959
Medlem i ledningsgruppen sedan 2011
Tove Erikslund
Chief Administrative Officer
Ekonom
Född 1967
Medlem i ledningsgruppen sedan 2006
Ytterligare uppgifter om ledningsgruppens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 288
Magnus Johansson
Direktör, affärsområdet Sverige
Civilekonom
Född 1972
Medlem i ledningsgruppen sedan 2017
Mikael Mörn
Direktör, affärsområdet Åland
Studentmerkonom
Född 1965
Medlem i ledningsgruppen sedan 2017
Ytterligare uppgifter om ledningsgruppens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi
Sofie Holmström
Chef, affärsområdet Partnersamarbeten
Civilingenjör, fil.kand ekonomi
Född 1985
Medlem i ledningsgruppen sedan 2021
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 289
Anne-Maria Salonius
Direktör, affärsområdet Finland
Juris kandidat, vicehäradshövding
Född 1964
Medlem i ledningsgruppen sedan 2010
Ytterligare uppgifter om ledningsgruppens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi
Juhana Rauthovi
Chief Risk & Compliance Officer
Juris licentiat, M.Sc. (Econ.). M.Sc. (Tech.),
Master in International Management
Född 1975
Medlem i ledningsgruppen sedan 2012
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 290
Övrigt
Definitioner ....................................................................................292
Börsmeddelanden 2024 .............................................................. 294
Adressförteckning ........................................................................295
Oberoende revisors rapport gällande
ESEF-bokslutet för Ålandsbanken Abp .................................... 296
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Definitioner
Aktivt förvaltat kapital
Förvaltat kapital i egna fonder samt diskretionär- och rådgivande
värdepappersvolym samt externa fonder med avtalsenlig intjäning.
Alternativa nyckeltal
Alternativa nyckeltal är finansiella mått över historisk eller fram-
tida resultatutveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som
inte definieras i tillämpligt redovisningsregelverk (IFRS) eller
kapitaltäckningsregelverk (CRD/CRR).
Ålandsbanken använder alternativa nyckeltal när det är rele-
vant att följa upp och beskriva bankens finansiella situation,
för att underlätta jämförbarheten mellan perioder och för att ge
ytterligare användbar information till användarna av de finansiella
rapporterna. Dessa mått behöver inte vara jämförbara med
liknande nyckeltal som presenteras av andra företag.
Andel utlåning till allmänheten i stadie 3, brutto
Utlåning till allmänheten i stadie 3, brutto dividerat med utlåning
till allmänheten före reserverade nedskrivningar.
Avkastning på eget kapital (ROE)
Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna dividerat
med aktieägarnas andel av genomsnittliga eget kapital.
Bruttosoliditet
Primärkapitalet i förhållande till balansomslutningen plus vissa
poster utanför balansräkningen omräknade med konverterings-
faktorer definierade i standardmetoden.
Börsvärde/Aktieägarnas andel av eget kapital
Börskurs vid rapportperiodens utgång i relation till aktieägarnas
utgående andel av eget kapital.
CO
2
Kemisk beteckning för koldioxid.
CO
2
e
Koldioxidekvivalenter, samlingsbegrepp för de vanligaste
växthusgasernas miljöpåverkan omräknat till koldioxid.
CSRD
Corporate Sustainability Reporting Directive ((EU) 2022/2464) är
ett EU-direktiv som reglerar hållbarhetsrapporteringen för före-
tag. Hållbarhetsrapporteringen ska framställas enligt rapporte-
ringsstandarden ESRS.
Dubbel väsentlighetsanalys
En dubbel väsentlighetsanalys visar både hur ett företags verk-
samhet påverkar omvärlden och hur omvärlden påverkar företa-
gets verksamhet ur ett finansiellt perspektiv. En dubbel väsentlig-
hetsanalys är en analys som görs inom hållbarhetsrapportering
för att i enlighet med CSRD och ESRS identifiera inverkans-
områden samt finansiella risker och möjligheter. De områden
som bedöms som väsentliga ligger till grund för omfattningen
av hållbarhetsrapporten enligt ESRS.
Eget kapital per aktie
Aktieägarnas andel av eget kapital dividerat med antal aktier
med avdrag av egna aktier per bokslutsdagen.
Employee net promotor score, ENPS
De anställdas benägenhet att rekommendera Ålandsbanken.
Beräknas på skalan 0–10 där andelen negativa svar (0–6) dras
från andelen positiva svar (9–10).
Engagemangsindex
Mått på medarbetarnas motivation och lojalitet på Ålandsbanken.
Beräknas utifrån nio standardkategorier från vårt mätverktyg som
beskriver vad medarbetarna behöver för att förbli engagerade
och motiverade.
ESG
Ett samlingsbegrepp för hållbarhet som härrör från de engelska
orden Environment, Social och Governance. Dessa syftar på
huvudområdena inom hållbarhet: miljö, social hållbarhet samt
ansvarsfullt företagande.
ESRS
European Sustainability Reporting Standard (delegerad förord-
ning (EU) 2023/2772) är rapporteringsstandarden som hållbar-
hetsrapporten enligt CSRD upprättas i enlighet med. ESRS utgår
från två övergripande standarder samt tio tematiska standarder
inom huvudområdena miljö, social hållbarhet samt ansvarsfullt
företagande. Rapportering sker på de upplysningskrav som
beskrivs i de kapitel som blir relevanta utifrån de ämnen som
identifieras som väsentliga inverkansområden, risker eller möjlig-
heter i företagets dubbla väsentlighetsanalys. Upplysningskraven
inkluderar minimirapporteringskrav och specificerar datapunkter
som ska rapporteras.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 292
Förvaltade bolån
Total bolånevolym i Borgo AB (publ) som Ålandsbanken förvaltar
genom olika tjänster.
GAR
GAR står för Green Asset Ratio, och betyder andelen gröna till-
gångar enligt EU-taxonomins kriterier. (EU:s taxonomiförordning
(EU) 2020/852).
GHG-protokollet
Greenhouse Gas Protocol är en standard som företag kan
använda för kvantifiering och rapportering av växthusgasutsläpp.
Växthusgasutsläppen delas in i tre olika scope beroende på vad
de härrör från.
Kapitalbas
Summan av primärkapital och supplementärkapital.
Kapitaltäckningsgrad
Kapitalbasen dividerat med riskexponeringsbelopp.
K/I-tal
Summa kostnader dividerat med summa intäkter.
Kreditförlustnivå
Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto från utlåning till
allmänheten, dividerat med utlåning till allmänheten vid
periodens ingång.
Kärnprimärkapital
Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt och
immateriella tillgångar och vissa ytterligare justeringar enligt EU:s
förordning nr 575/2013 (CRR).
Kärnprimärkapitalrelation
Kärnprimärkapital dividerat med riskexponeringsbelopp.
Likviditetstäckningsgrad (LCR)
Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat
nettolikviditetsutflöde under en period av 30 dagar.
Ledarskapsindex
Mått på medarbetarnas uppfattning om ledarskap inom
Ålandsbanken. Beräknas baserat på frågor om förtroende,
samarbete, kommunikation, återkoppling och stöd.
Net Promoter Score (NPS)
Benägenheten att rekommendera Ålandsbanken. Beräknas på
en skala från 0–10 där andelen negativa svar (0–6) dras från
andelen positiva svar (9–10).
Nöjd kund index (NKI)
Ålandsbanken har skapat ett eget index där högsta nivå är 100
och lägsta nivå är 0 i kundundersökningen. Kundundersökningen
omfattar flera frågor som summerar hur nöjda kunderna är med
Ålandsbankens sammansatta tjänsteerbjudande. För att kunna
beräkna det totala resultatet viktas utfallet för varje geografiskt
affärssegment mot den totala affärsvolymen (aktivt förvaltat
kapital samt utlåning och inlåning från allmänheten).
PCAF
PCAF är en förkortning av GHG Accounting and Reporting
Standard for the Financial Industry from the Partnership for
Carbon Accounting Financial. Det är en standard för beräkning
av växthusgas-utsläpp som företag inom finansbranschen kan
använda och utgår från GHG-protokollet.
Primärkapital
Kärnprimärkapital inklusive särskilt förlustabsorberande
riskdebenturer, så kallat primärkapitaltillskott.
Primärkapitalrelation
Primärkapital dividerat med riskexponeringsbelopp.
Reserveringsgrad för utlåning till allmänheten i stadie 3
Reserverade nedskrivningar i stadie 3 dividerat med utlåning till
allmänheten i stadie 3, brutto.
Resultat per aktie
Aktieägarnas andel av periodens resultat dividerat med antal
aktier i genomsnitt.
Riskexponeringsbelopp
Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen riskvägda
enligt kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk och marknadsrisk.
Operativa risker beräknas och uttrycks som riskexponering.
Stabil nettofinansieringskvot (nsfr)
Tillgänglig stabil finansiering dividerat med nödvändig
stabil finansiering.
Supplementärkapital
Huvudsakligen riskdebenturer som inte uppfyller kraven för att få
medräknas som primärkapitaltillskott.
Total kapitalrelation
Kapitalbas dividerat med riskexponeringsbelopp
Utlåning/Inlåning
Utlåning till allmänheten dividerat med inlåning från allmänheten.
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 293
Ålandsbanken Abp:s årliga sammanställning av börsmeddelanden 2024
Börsmeddelanden 2024
Januari
16.1.2024 Information om ansökan om upptagande av värde-
papper till handel på en reglerad marknad
Februari
2.2.2024 Bokslutskommuniké för perioden januari–
december 2023
21.2.2024 Ålandsbankens årsredovisning för 2023 har
publicerats
21.2.2024 Bolagsstämmokallelse
Mars
13.3.2024 Riktad emission inom ramen för Ålandsbankens
aktiesparprogram för anställda och ersättnings -
system för rörliga ersättningar till ledningsgruppen
och nyckelpersoner
15.3.2024 Moody's ger Ålandsbanken A3 i kreditbetyg för
långfristig inlåning
15.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Holmström)
15.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Eurell)
18.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Johansson)
18.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Rauthovi)
18.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Wiklöf)
18.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Erikslund)
18.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Salonius)
18.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Mörn)
22.3.2024 Ålandsbanken Abp offentliggör ändring av villkoren
för sina säkerställda obligationer med förfall i 2024
26.3.2024 Beslut vid Ålandsbanken Abp:s ordinarie bolags-
stämma 2024
April
25.4.2024 Delårsrapport för perioden januari–mars 2024
26.4.2024 Moody’s ger Ålandsbanken Aaa i kreditbetyg för sitt
program för CBA säkerställda obligationer och för
alla säkerställda obligationer emitterade under
programmet
26.4.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Eurell)
30.4.2024 Ålandsbanken fortsätter med Moody’s som enda
ratinginstitut
Juni
10.6.2024 Överlåtelse av svenska bolån från Ålandsbanken Abp
till Borgo AB genomförd
Juli
19.7.2024 Halvårsrapport för perioden januari–juni 2024
Augusti
20.8.2024 Ålandsbanken Abp sänker prime-räntan
Oktober
15.10.2024 Ålandsbanken Abp sänker prime-räntan
23.10.2024 Riktad emission inom ramen för Ålandsbankens
aktiesparprogram för anställda
24.10.2024 Finansiell kalender och ordinarie bolagsstämma 2025
24.10.2024 Delårsrapport för perioden januari – september 2024
28.10.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Wiklöf)
28.10.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Eurell)
28.10.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Erikslund)
28.10.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Mörn)
28.10.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Rauthovi)
28.10.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning
(Holmström)
November
18.11.2024 Information om ansökan om avnotering av värde-
papper på en reglerad marknad
18.11.2024 Information om godkänd avnoteringsansökan av
Nasdaq Helsinki
December
2.12.2024 Information om ansökan om upptagande av värde-
papper till handel på en reglerad marknad
12.12.2024 Ålandsbanken Abp sänker prime-räntan
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 294
Adressförteckning
Ålandsbanken Abp
Mariehamn
Huvudkontor
Nygatan 2
AX-22100 Mariehamn
Tfn 0204 29 011
city@alandsbanken.ax
Godby, Finström
Von Knorringsvägen 1
AX-22410 Finström
Tfn 0204 291 660
godby@alandsbanken.ax
www.alandsbanken.ax
Helsingfors
Bulevarden 7
FI-00120 Helsingfors
Tfn 0204 293 600
bulevarden@alandsbanken.fi
private banking
Bulevarden 7 A, våning 2
FI-00120 Helsingfors
Tfn 0204 293 600
private.banking@alandsbanken.fi
Tammerfors
Hämeenkatu 8, våning 6
FI-33100 Tammerfors
Tfn 0204 293 200
tammerfors@alandsbanken.fi
Vasa
Hovrättsesplanaden 11
FI-65100 Vasa
Tfn 0204 293 300
vasa@alandsbanken.fi
Åbo
Hansakvarteret
Eriksgatan 17C, våning 2
FI-20100 Åbo
Tfn 0204 293 100
abo@alandsbanken.fi
Pargas
Köpmansgatan 24
FI-21600 Pargas
Tfn 0204 293 150
pargas@alandsbanken.fi
Uleåborg
Kyrkogatan 19 bst 11
FI-90100 Uleåborg
Tfn 0204 29 011
oulu@alandsbanken.fi
www.alandsbanken.fi
Stockholm
Stureplan 19
SE-107 81 Stockholm
Tfn +46 8 791 48 00
bankkontoret@alandsbanken.se
Göteborg
Kungsportsavenyen 1
SE-411 36 Göteborg
Tfn +46 31 333 45 00
goteborg@alandsbanken.se
Malmö
Carlsgatan 3
SE-211 20 Malmö
Tfn +46 40 600 21 00
malmo@alandsbanken.se
www.alandsbanken.se
Ålandsbanken Fondbolag Ab
Mariehamn
PB 3
AX-22101 Mariehamn
Tfn 0204 29 088
fond@alandsbanken.fi
Crosskey Banking Solutions Ab Ltd
Mariehamn
Huvudkontor
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
Tfn 0204 29 022
Helsingfors
Unionsgatan 13
FI-00130 Helsingfors
Tfn 0204 29 022
Åbo
Lemminkäinengatan 32
FI-20520 Åbo
Tfn 0204 29 022
information@crosskey.fi
www.crosskey.fi
Stockholm
Holländargatan 13
SE-111 36 Stockholm
Tfn +46 8 791 49 00
information@crosskey.se
www.crosskey.se
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 295
Oberoende revisors rapport gällande
ESEF-bokslutet för Ålandsbanken Abp
Till Ålandsbanken Abp:s styrelse
Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där uttalandet görs med
rimlig säkerhet gällande det bokslutet 7437006WYM821IJ3MN73-
2024-12-31-sv.zip för Ålandsbanken Abp (FO-nummer 0145019-3)
som har upprättats i enlighet med kommissionens tekniska till-
synsstandard för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2024.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet
av bolagets verksamhetsberättelse och bokslut (ESEF-bokslut) så
att de uppfyller kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard.
I detta ansvar ingår att
• upprätta ESEF-bokslutet i XHTML-format i enlighet med artikel 3
i kommissionens tekniska tillsynsstandard
• märka de primära rapporterna, noterna och identifierings-
uppgifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i ESEF-
bokslutet med iXBRL i enlighet med artikel 4 i kommissionens
tekniska tillsynsstandard och
• säkerställa överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det
reviderade bokslutet.
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den
interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett
ESEF-bokslut i enlighet med kraven i kommissionens tekniska
tillsynsstandard.
Revisorns oberoende och kvalitetsstyrning
Vi är oberoende av bolaget enligt de etiska krav som tillämpas i
Finland och som gäller vårt uppdrag och vi har uppfyllt våra övriga
etiska skyldigheter enligt dessa krav.
Revisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitets-
styrning ISQM 1, enligt vilken revisionsföretaget ska utforma,
implementera och använda ett system för kvalitetsstyrning
inkl usive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkes
etiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav
i för fattningar och föreskrifter.
Revisorns skyldigheter
Vår skyldighet är att i enlighet med 7 kap. 8 § i värdepappersmark-
nadslagen bestyrka ett bokslut upprättat enligt kommissionens
tekniska tillsynsstandard. Vi ger ett uttalande om huruvida det
koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga delar
märkts i enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens tekniska
tillsynsstandard.
Vår skyldighet är att i vårt uttalande anmäla i vilken omfattning
bestyrkandet har utförts. Vi har utfört ett uppdrag där uttalande
görs med rimlig säkerhet i enlighet med den internationella stan-
darden för bestyrkandeuppdrag ISAE 3000.
Granskningen innefattar åtgärder för inhämtande av bevis
gällande
• huruvida de primära rapporterna i det koncernbokslut som
ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga delar märkts med iXBRL
i enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens tekniska till-
synsstandard och
• huruvida de noterna och identifieringsuppgifterna av bolaget i
det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga
delar märkts med iXBRL i enlighet med kraven i artikel 4 i kom-
missionens tekniska tillsynsstandard och
• huruvida det finns överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet
och det reviderade bokslutet.
Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de valda
granskningsåtgärder beror på revisorns bedömning. Detta omfat-
tar övervägandet av risken om huruvida det finns en väsentlig
avvikelse beroende på oegentligheter eller misstag från kraven i
kommissionens tekniska tillsynsstandard.
Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga
granskningsbevis som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Såsom vårt uttalande enligt 7 kap. 8 § i värdepappersmarknads-
lagen anser vi att de primära rapporterna och noterna och identi-
fieringsuppgifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i
ESEF-bokslutet för Ålandsbanken Abp 7437006WYM821IJ3MN73-
2024-12-31-sv.zip för räkenskapsperioden 1.1.-31.12.2024 har till
väsentliga delar märkts i enlighet med kraven i kommissionens
tekniska tillsynsstandard.
Vårt uttalande om revisionen av koncernbokslutet för
Ålandsbanken Abp för räkenskapsperioden 1.1.31.12.2024 har
getts i vår revisionsberättelse daterad den 25.2.2025. Med denna
rapport ger vi inte ett uttalande om revisionen av koncern-
bokslutet och drar inte någon annan slutsats.
Helsingfors den 25 februari 2025
KPMG OY AB
Henry Maarala
CGR
Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande
Årsredovisning 2024 296