Årsredovisning 

Årsredovisningen innehåller förutsägelser som

avspeglar ledningens aktuella syn på vissa framtida

händelser och på potentiellt ﬁnansiellt resultat.

Även om Nordea bedömer att förutsägelserna

grundar sig på rimliga förväntningar kan inga

garantier ges för att förväntningarna visar sig kor-

rekta. Utfallet kan alltså avvika markant från förut-

sägelserna, till följd av en rad faktorer såsom: (i)

den makroekonomiska utvecklingen, (ii) föränd-

ringar i konkurrensförutsättningarna, (iii) föränd-

ringar i regelverk och andra statliga åtgärder, och

(iv) förändringar i räntenivån och valutakurser.

Denna rapport ska inte tolkas som att Nordea åta-

git sig att revidera dessa förutsägelser utöver vad

som krävs av gällande lag eller börsbestämmelser,

om och när omständigheter uppstår som medför

förändringar jämfört med tidpunkten när förutsä-

gelserna gjordes.

 Det här är Nordea

 Vd-ord

 Nordea som samhällsaktör

 Våra prioriteringar och ﬁnansiella mål

 Nordea som investeringsalternativ

 Våra medarbetare

 Aärsområden

 Koncernfunktioner

Förvaltningsberättelse

 Finansiell översikt 

 Övrig information

 Utsikter, risker och osäkerheter

 Världsekonomin och ﬁnansmarknaden

 Nordeaaktien och kreditbetyg

 Kapitalhantering

 Femårsöversikt

 Nyckeltal



Aärsområdesresultat

 Nya regelverk

 Bolagsstyrningsrapport 

 Icke-ﬁnansiell rapport

 Riktlinjer för intressekonflikter

 Ersättningar

 Förslag till vinstdisposition

 Händelser efter räkenskapsperiodens slut



Ordlista

Finansiella rapporter

 Finansiella rapporter, Nordeakoncernen

 Noter till ﬁnansiella rapporter, Nordeakoncernen

 Finansiella rapporter, moderföretaget

 Noter till ﬁnansiella rapporter, moderföretaget

 Undertecknande

 Revisionsberättelse

Organisation

 Styrelse

 Koncernledning

 Huvudsaklig koncernstruktur

 Nordeas organisation

 Ordinarie bolagsstämma och ﬁnansiell kalender

Innehåll

DET HÄR ÄR NORDEA

ÅRSREDOVISNING 2020 4 NORDEA

Vårt syfte

Vår vision

Nordea är en nordisk fullservicebank med ett tydligt syfte. Vi hjälper våra

kunder att förverkliga sina drömmar och vardagliga önskningar – och det

har vi gjort i snart 200 år.

Vi vill göra verklig skillnad för våra kunder och de samhällen där vi har

verksamhet. Det är vi stolta över, för när våra kunder lyckas, så lyckas även vi.

Vi är den största banken i Norden och vi har en stark marknadsställning

i alla våra fyra aärsområden: Personal Banking, Business Banking, Large

Corporates & Institutions och Asset & Wealth Management.

Vi vet att vi har ett ansvar för att hjälpa våra kunder och samhället att ställa

om till en hållbar framtid. Vi ska stödja våra kunder i deras omställning, och

hjälpa dem att göra hållbara val. Vi ska också vara en aktiv ägare och driva

på förändring genom våra beslut avseende utlåning och investeringar.

Tillsammans visar vi vägen och förverkligar drömmar och vardagliga

önskningar. För ett gemensamt bästa.

Vår vision är att bli en stark och personlig ﬁnansiell partner.

Vilka vi är

DET HÄR ÄR NORDEA

ÅRSREDOVISNING 2020 5 NORDEA

Vår framgång är beroende av skickliga expertteam som brinner för våra

kunder och att skapa positiva kundupplevelser. Vi ger våra medarbetare

lika möjligheter att utvecklas och bli bäst på vad de gör.

Vi har ett antal grundläggande värderingar, som genomsyrar vår kultur

och vägleder våra handlingar:

Vårt löfte till kunderna

Allt vi gör utgår ifrån våra kunder. Vi vill att våra kunder ska uppleva att vi är

enkla att ha att göra med, relevanta och kompetenta, var som helst och

när som helst, där de personliga och digitala relationerna gör Nordea till

den trygga, tillförlitliga partnern.

Våra medarbetare och värderingar

Collaboration

För det gemensamma bästa

Courage

Modet att göra det rätta

Passion

För att hjälpa våra kunder

Ownership

Allt börjar med mig

ÅRSREDOVISNING 2020 6 NORDEA

VD-ORD

ÅRSREDOVISNING 2020 7 NORDEA

År 2020 var ett extraordinärt år, för

enskilda, företag och samhällen.

Covid-19-pandemin tvingade oss att

anpassa oss efter nya och annorlunda

sätt att leva, arbeta och konsumera.

Men pandemin var inte bara en hälso-

kris. Den medförde också allvarliga kon-

sekvenser för samhälle och ekonomi,

och det kommer att ta tid innan världen

har återhämtat sig helt.

Den här extraordinära situationen har

verkligen tydliggjort vårt syfte som

bank. Under det gångna året har vi gjort

vårt allra bästa för att stötta våra kun-

der, skydda våra medarbetare och

säkerställa kontinuitet i verksamheten.

I början av pandemin agerade vi

snabbt och erbjöd amorteringsfria perio

der på lån. Och trots att vi tillfälligt tving-

ades stänga ned kontor på vissa av våra

hemmamarknader har vi, tack vare vår

avancerade digitala kapacitet, kunnat

fortsätta hjälpa och upprätthålla kontak

ten med våra kunder. Flertalet av våra

kundmöten under 2020 hölls online.

Vi gjorde stora framsteg under 2020,

vilket gläder mig mycket. Vi förbättrade

vårt resultat och levererade på vår

aärsplan och våra viktiga prioriteringar.

Och vi fortsatte att göra framsteg mot

våra mål för 2022. Våra aärsvolymer

steg och vi ökade våra marknadsandelar

i hela Norden.

Vi förbättrade kundnöjdheten och

minskade kundklagomålen med drygt

20 procent. Samtidigt minskade vi kost

naderna och ökade vår operativa eekti-

vitet. Vårt arbete med att skapa en stark

kostnadskultur har börjat bra och vi är

fast beslutna att fortsätta på den inslag

na vägen.

Vårt rörelseresultat för helåret 2020

var 2,96 md euro och vi förbättrade vårt

K/I-tal till 54,8 procent – vårt mål är att

nå 50 procent till 2022.

Kreditkvaliteten var fortsatt stark

under pandemin. De realiserade kredit-

förlusterna har varit mycket låga, men vi

har valt ett väl avvägt hållningssätt när

det gäller avsättningar för kreditförlus-

ter, eftersom de samlade ekonomiska

konsekvenserna av pandemin fortfaran-

de är osäkra. Därför har vi bibehållit vår

kapitalbuert på 650 mn euro för 2021.

Vi gick in i covid-19-krisen med en

robust kapitalposition, som vi har stärkt

ytterligare. Vår kapitalposition är bland

de bästa i Europa, med en kärnprimär-

kapitalrelation på 17,1 procent. Tack vare

vår ﬁnansiella styrka kan vi både stötta

våra kunder och de samhällen vi har

verksamhet i – och ge utdelning till våra

aktieägare.

Utdelningar är viktiga för våra aktieä-

gare och gynnar både dem och samhäl-

let i stort. Vi förstår resonemanget

bakom de exceptionella åtgärderna gäl-

lande kapitaldistribution som Europeis-

ka centralbanken (ECB) förespråkar för

banksektorn. Vi har följt ECB:s rekom-

mendationer även om de kan vara min-

dre relevanta för oss, i och med att vi är

en mycket välkapitaliserad bank.

Vår kapital- och utdelningspolicy är

oförändrad. Vi ser betalning av utdel-

ning endast som en fråga om tidpunkt.

Vår styrelse har föreslagit en utdelning

på 0,39 euro per aktie för 2020, enligt

vår utdelningspolicy. Inklusive den för-

senade utdelningen för 2019 på

0,40euro per aktie, skulle detta innebä-

ra en sammanlagd utbetalning på 0,79

euro per aktie under 2021.

En av höjdpunkterna under 2020 var

vår uppdaterade plan för att fullt ut inte

grera hållbarhet i vår aärsstrategi.

Vissa mål har uppdaterats och vi har

lagt till det långsiktiga målet att vi ska

bli en bank med nettonollutsläpp senast

år 2050.

Vi är övertygade om att en ökad

efterfrågan på produkter och tjänster

kopplade till hållbarhet är bra för vår

aärsverksamhet och för samhället. Vi

vill göra skillnad för ett gemensamt

bästa – och för kommande generationer.

Vi ska uppnå våra mål genom att

arbeta tillsammans med våra kunder

mot en hållbar framtid.

För att lyckas

med vår hållbarhetsplan krävs att alla

delar i banken tar en aktiv roll.

Vi anser att både våra medarbetare

och vår kultur är centrala när det gäller

att skapa värde på ett hållbart sätt. Vi är

också övertygade om att mångfald och

inkludering bidrar till mer samarbete och

ökat engagemang, så att vi kan fatta

bättre beslut och förbättra resultaten.

Jag skulle inte kunna vara stoltare

över våra medarbetares insatser. För det

första har de gjort sitt yttersta för att

hjälpa våra kunder. De har också infört

nya arbetssätt – och de har engagerat

sig i de samhällen där vi har verksamhet

genom att hjälpa äldre med att använda

digitala banktjänster, utbilda unga i

ekonomi och stötta uppstartsföretag.

Jag vill passa på att tacka våra enga-

gerade och mycket kompetenta medar-

betare, som också är nyckeln till våra

fortsatta framgångar.

I dessa tider måste vi därför vara en

ännu tryggare och mer tillförlitlig part-

ner för våra kunder. Även i de mest tur-

bulenta tider är vi en stark, kundcentre-

rad och välkapitaliserad bank.

Jag tror att 2020 har lärt oss att ing-

enting är säkert – utom att vi inte kan

förutse framtiden. De kommande måna-

derna kommer vi sannolikt att få se en

återhämtning men även en del bakslag.

De goda nyheterna är att det ﬁnns teck-

en på att vi går ljusare tider till mötes.

Vi är på god väg och är fast beslutna

att följa vår plan för att nå våra ﬁnan-

siella mål. Vi behåller fokus på våra tre

viktiga prioriteringar: att skapa positiva

kundupplevelser, genomföra initiativ för

ökade intäkter och optimera vår opera-

tiva eektivitet. Därigenom ska vi skapa

hållbart värde för våra kunder, aktieäga-

re och de samhällen där vi verkar när vi

nu går vidare med siktet inställt mot

2022 – och framtiden.

Bästa aktieägare,

”Även i de mest turbulenta tider

är vi en stark, kundcentrerad

och välkapitaliserad bank.”

Vänliga hälsningar,

Frank Vang-Jensen

Vd och koncernchef

VD-ORD

Att vara en stark och personlig ﬁnansiell partner innebär för oss att våra kunder ska

känna att vi bryr oss och ﬁnns där för dem – både i goda och svåra tider – och hjälper

dem att förverkliga drömmar och vardagliga önskningar. För ett gemensamt bästa.

NORDEA SOM SAMHÄLLSAKTÖR

ÅRSREDOVISNING 2020 8 NORDEA

Nordea som samhällsaktör

Kunder, investerare, lagstiftare och politiker räknar i allt större

utsträckning med att bankerna ska ta ansvar för och bidra till

att lösa världens växande samhälls- och miljöproblem.

För att leva upp till vårt ansvar och bli

en ännu mer hållbar bank än vi är idag,

har vi utarbetat en långsiktig plan för

att fullt ut integrera hållbarhet i vår

aärsstrategi. Vi fokuserar på att mins-

ka den negativa inverkan och öka den

positiva inverkan av vår externa och

interna verksamhet, och fastställa mål

som är kopplade till hållbarhet och

i linje med samhällets förväntningar.

Planen, som är resultatet av ett intensivt

arbete under 2020, vilar på fyra pelare:

ﬁnansiell styrka, klimatåtgärder, socialt

ansvarstagande samt bolagsstyrning

och kultur.

Finansiell styrka

Vi är en ﬁnansiellt stark bank: vår verk-

samhet är väl diversiﬁerad, vår kredit-

kvalitet är stark och vi har en solid upp-

låning och robust kapitalposition. Vår

ﬁnansiella styrka gör det möjligt för oss

att fullfölja vårt ansvar att stötta våra

kunder och samhället i stort, även i

svåra tider. Det är just i svåra tider som

vi spelar en extra viktig roll. Under

covid-19-pandemin var vi snabba med

att erbjuda amorteringsfria perioder till

våra nordiska privat- och företags-

kunder som behövde hjälp att klara

sina tillfälliga likviditetsproblem.

För att bibehålla vår ﬁnansiella styrka

är det avgörande att vi hanterar risker

relaterade till miljö, socialt ansvar och

bolagsstyrning (ESG). Under 2020 var

väsentlighetsbedömningen av ESG-re-

laterade risker i samband med våra

exponeringar inriktad på klimatföränd-

ringsfaktorernas fysiska och övergångs-

relaterade konsekvenser på vår kredit-

portfölj för företag. Bedömningen var

att ESG-relaterade risker är väsentliga

för vår kreditrisk proﬁl. Vi ska därför

hantera ESG-relaterade risker

i enlighet med interna regler för alla

väsentliga risktyper.

Klimatåtgärder

Vårt åtagande när det gäller klimatet

beskrivs i vårt ställningstagande om

klimat förändringen. Vi har dessutom

flera riktlinjer för speciﬁka branscher

och placeringsriktlinjer som tar hänsyn

till klimatförändringen och anger vilka

NORDEA SOM SAMHÄLLSAKTÖR

ÅRSREDOVISNING 2020 9 NORDEA

förväntningar vi har på kunder och före-

tag som vi investerar i när det gäller

deras åtagande att följa Parisavtalet.

Även om vår största positiva på ver-

kan på klimatet sker genom investe-

ringar och ﬁnansiering arbetar vi också

med att minska klimatpåverkan från vår

interna verksamhet. Genom flera åtgär-

der ska vi minska våra koldioxidutsläpp

från bland annat aärsresor, energi-

förbrukning, post och distribution. Men

trots det aktiva arbetet för att minska

vårt koldioxidavtryck, är vissa utsläpp

svåra att minska. Därför köper vi

utsläppsrätter för att säkerställa att vi

är koldioxidneutrala.

Socialt ansvarstagande

För oss handlar socialt ansvarstagande

om omtanke – om individer, företag och

samhället i stort. Det handlar om att ta

hänsyn till hållbarhetsfrågor som

mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och

jämlikhet i hela vår värdekedja – att

stärka och stötta våra kunder, investera

ansvarsfullt, ha en hållbar leverantörs-

kedja och vara en inkluderande arbets-

givare. Det handlar också om att vi

engagerar oss i de samhällen där vi

v erkar: vi hjälper unga i hela Norden att

utveckla sina ekonomikunskaper, utbil-

dar äldre i att använda digitala bank-

tjänster och stöttar uppstartsföretag

genom ﬁnansiering och kunskaper.

Bolagsstyrning och kultur

Genom att dra nytta av styrkan i vår

värderingsstyrda kultur och en sund

verksamhetsmodell kan vi bidra till

övergången till en grönare och mer

hållbar ekonomi och samtidigt begrän-

sa våra hållbarhetsrelaterade risker.

Därför förbättrar vi nu även struktu-

ren i vår bolagsstyrning och riskhante-

ring, i linje med den långsiktiga planen

för att fullt ut integrera hållbarhet i vår

aärsstrategi och uppfylla lagkrav och

våra intressenters förväntningar. Våra

bolagsstyrningsinstanser kommer fort-

sättningsvis att främja den förestående

integreringen av hållbarhet i vår aärs-

strategi och i sin tillsyn, för att under-

stryka vikten av en hållbar aärsmodell.

1) För mer information om hur Nordea arbetar med håll-

barhet, se Icke-ﬁnansiell rapport i Förvaltningsberät-

telse (sidorna 57-61) och Nordeas hållbarhetsredovis-

ning 2020, på nordea.com.

VÅRA PRIORITERINGAR OCH FINANSIELLA MÅL

ÅRSREDOVISNING 2020 10 NORDEA

Våra prioriteringar och ﬁnansiella mål

Vi står fast vid att fullfölja våra tre viktigaste prioriteringar för att hjälpa våra kunder och samhället i stort. Våra prioriteringar

vägleder oss i styrningen av banken och hjälper oss att få lojala och nöjda kunder, förbättra de ﬁnansiella resultaten och bli

verkligt konkurrenskraftiga.

Vi skapar en stark och konsekvent prestationskultur. Fokus ligger på att genomföra vår aärsplan och aärsområdena har det

fulla ansvaret för sina respektive verksamheter. Vi strävar efter att göra lite bättre ifrån oss, varje dag. Det hjälper oss att bli en

stark och personlig ﬁnansiell partner för våra kunder, aktieägare och samhället i stort.

Vi fortsätter att ta steg på vägen mot att uppnå våra ﬁnansiella mål för 2022. K/I-talet förbättrades i linje med målet på

50 procent för 2022, och minskade till 55 procent under 2020 från 57 procent i ol. Avkastningen på eget kapital under 2020

var 7,1 procent och visade på goda underliggande framsteg mot målet på över 10 procent. Vår ﬁnansiella styrka innebär att vi

både kan stötta våra kunder och ge utdelning till våra aktieägare.

Skapa positiva

kundupplevelser

Optimera vår operativa

eektivitet

Genomföra initiativ

för ökade intäkter

Genomförande och ansvar

En stark och personlig ﬁnansiell partner

50 %

K/I-tal till 2022

>10 %

Avkastning på eget kapital till 2022

Våra prioriteringar

Våra ﬁnansiella mål

Vår kapital- och utdelningspolicy

1) För 2020 föreslår Nordea en utdelning på 0,39 euro per aktie.

Andel av årets resultat som betalas ut till

aktieägarna



. Överskottskapital avses återföras

till aktieägarna genom återköp av aktier.

Utdelningspolicy

60–70 %

Kapitalpolicy

Antal punkter som kapitalbuerten

ska överstiga regelkravet för

kärnprimärkapitalrelationen.

150–200 punkter

NORDEA AS AN INVESTMENTVÅRA PRIORITERINGAR OCH FINANSIELLA MÅL

ÅRSREDOVISNING 2020 11 NORDEA

ÅRSREDOVISNING 2020 12 NORDEA

NORDEA SOM INVESTERINGSALTERNATIV

Nordea som investeringsalternativ

304

318

354

325

+9 %

+4 %

Kv4 20Kv4 19 Kv4 20Kv4 19

Kv4 2019 Kv4 2020

100

105

110

Kostnader

Intäkter

100

105

110

115

120

125

130

135

100

105

110

115

120

125

130

135

SverigeNorge

Finland

EuroområdetDanmark

07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 07 20

–10 24 58 92 126

160

Kina

USA

Storbritannien

Euroområdet

Spanien

Italien

Tyskland

Frankrike

Sverige

Norge

Finland

Danmark

Statsskuld netto, % av BNP Oentlig bruttoskuld, % av BNP

Vår kapitalposition är den starkaste

i Norden och bland de bästa i Europa

Vi är rankade som en digital föregångare

Betydande överskottskapital ger attraktiv

utdelning, ﬁnansiellt handlingsutrymme

och möjligheter till ökad avkastning.

6,9 %

5,8 %

5,3 %

Genomsnitt,

europeiska banker

Genomsnitt,

nordiska banker

Nordea

Vi verkar i Norden – i länder med gynnsam struktur, låg risk och utbredd digitalisering

Vårt åtagande: att kontinuerligt öka intäkterna snabbare än kostnaderna

Utlåning till allmänheten

(md euro)

Förvaltat kapital

(md euro)

Intäkter och kostnader (indexerade)

BNP-utveckling (–)

Nordeas kärnprimärkapitalbuert

jämfört med konkurrenterna

Statsskuld, % av BNP, E

Stadig BNP-tillväxt och stabila statsﬁnanser i alla de nordiska länderna.

Stark aärsutveckling som bidrar till

ökade intäkter …

… i kombination med god kostnadskontroll

ger en hållbar verksamhet.

Positionering av de 58 största europeiska bankerna när det gäller tjänsteutbud i förhållande till eektivitet

i det digitala erbjudandet. (Källa: D-Rating 2020)

Eektiv

11 banker varav 1 i Norden

Stort utbud

och eektiv

Nordea

och 17 andra

banker

Eftersläntrare

11 banker varav 1 i Norden

Stort utbud

11 banker

Genomsnittlig

7 banker

Vår digitala kapacitet har nyligen prisats, dels för vårt

breda utbud av funktioner och dels för våra eektiva

digitala kundupplevelser och kontaktvägar.

ÅRSREDOVISNING 2020 13 NORDEA

NORDEA SOM INVESTERINGSALTERNATIV

Vi är ledande inom hållbara banktjänster

Lägre kreditförluster än genomsnittet under konjunkturcykeln

Vi har ett helhjärtat engagemang för att öka hållbarheten i den ﬁnansiella sektorn.

Låga kreditförluster under konjunkturcykeln innebär hållbar tillväxt med låg risk.

Historiskt god kreditkvalitet med en diversiﬁerad portfölj som vi har minskat risken i, under de senaste tio åren.

Genomsnitt, europeiska banker (2008–2020)

15 14 15

7 8

100

2020201920182017201620152014201320122011201020092008

Kreditförlustrelation (punkter)

~9,2 miljoner

Privatkunder

~540 000

Små och medelstora företag

~2 350

Stora företag och institutionella kunder

15,5 md euro

(+256 %)

2020

Ökade

transaktionsvolymer

för hållbarhets-

relaterade lån

36,3 md euro

(+265 %)

2020

Förvaltat kapital

i fonder med

hållbarhetsproﬁl

Vi är en tillförlitlig och långsiktig ﬁnansiell partner med räckvidd

Vi är en nordisk bank med stark marknadsställning.

Kreditportfölj per

land i december 

Fördelning av förvaltat

kapital ( md euro

i december )

Danmark

Norge

Retail

Institutionella

kunder

25 %

21 %

22 %

31 %

34 %

16 %28 %

21 %

Private banking

Life & Pensions

Finland

Sverige

1) Företagsinformation, Deutche Bank Research.



1,2 md euro

(+110 %)

2020

Ökning av gröna

företagslån

207 mn euro

(+143 %)

2020

Ökning av

gröna bolån

ÅRSREDOVISNING 2020 14 NORDEA

VÅRA MEDARBETARE

ÅRSREDOVISNING 2020 15 NORDEA

VÅRA MEDARBETARE

Våra värderingar är ett tydligt uttryck

för den kultur vi vill bygga, där våra

medarbetare kan brinna för att hjälpa

kunderna, samarbeta över hela organi-

sationen, uppleva ett verkligt ägarskap

i sitt arbete och ha modet att säga sin

mening och utmana varandra.

Vi fortsätter att ge våra medarbetare

rätt befogenheter genom att skapa en

enklare och plattare organisation. Det

gör det enklare för oss att kommunicera

på ett bra sätt och fatta snabba beslut,

och det hjälper oss att ta ansvar och bli

mer flexibla, särskilt med tanke på att

vår arbetsmiljö blir alltmer virtuell.

En lärande organisation

Tillfällen till lärande och personlig

utveckling är några av de viktigaste fak

torer vi har för att locka nya medarbeta-

re till Nordea och motivera beﬁntliga att

stanna kvar. För att ytterligare stärka

och utveckla våra medarbetare arbetar

vi med att erbjuda ett modernare utbild

ningsutbud via förbättrade digitala

kanaler. De senaste kursutvärderingarna

visar att virtuella kurser har mer nöjda

deltagare än kurser i fysiska klassrum.

Vårt förnyade fokus på intern rekry-

tering innebär att kompetensutveckling

blir allt viktigare i vår strävan att behålla

fler medarbetare och främja en snabb-

are karriärutveckling. Under 2020

genomfördes nära 14 000 genomgång-

ar med individuella talanger, och analy-

sen från detta arbete kommer att ligga

till grund för vår strategi för talanghan-

tering 2021.

Nya arbetssätt i framtiden

Covid-19-pandemin blev ett snabbspår

för Nordea att testa nya rutiner för flexi

belt arbete. Vi kommer att följa upp och

utvärdera hur de flexibla arbetssätten

påverkar välmående, prestation, före

tagskultur och produktivitet på lång sikt.

Ledarskap på distans blir allt viktiga-

re för att främja medarbetarnas presta-

tion och engagemang. I ett tidigt skede

tog vi fram instruktioner och e-kurser

för ledare om hur de kunde hantera den

utdragna period av distansarbete som

blev nödvändig på grund av covid-19.

Öppen och frekvent kommunikation

bidrog också till att öka medarbetarnas

engagemang, enligt vår medarbetar-

undersökning ”People Pulse”, som

genomförs en gång per kvartal. I under-

sökningen höll 91 procent av de svaran-

de med, helt eller delvis, om att de fått

den vägledning och det stöd de behöv-

de från sin ledare.

När vi under ärde kvartalet 2020

inledde vår utvärdering av de flexibla

arbetssätten tog vi hänsyn till alla dessa

aspekter.

Intäktsutveckling, digitalisering och

automatisering kommer sannolikt även i

fortsättningen att innebära att vi behö-

ver anpassa vår organisation och vårt

sätt att arbeta om vi ska nå våra ﬁnan-

siella mål. I situationer där detta skulle

kunna leda till vissa jobbförändringar

kommer vi att ha en nyckelroll i att

säkerställa att vi bemöter våra medar-

betare på rätt sätt, samtidigt som vi föl-

jer gällande lagar och avtal. Vi gör vårt

yttersta för att behandla våra medarbe-

tare med respekt och hänsyn, i samver-

kan med de fackliga organisationerna.

Mångfald och inkludering

gör oss bättre

Vår förmåga att växa hållbart är bero-

ende av de medarbetare vi anställer,

den arbetsmiljö vi erbjuder och i vilken

omfattning vi lyckas skapa ett klimat

som främjar en mångfald av tankar och

idéer. Vi strävar efter att locka och

behålla medarbetare, oavsett kön, ålder,

etnisk eller nationell bakgrund, kulturell

tillhörighet, sexuell läggning, fysisk

funktionsförmåga eller andra aspekter.

Vi ska säkerställa lika möjligheter för

alla våra medarbetare, lika lön för lika

arbete och en inkluderande arbetsplats

– och vi tar avstånd från alla former av

diskriminering och trakasserier.

Vi arbetar aktivt med att öka medve-

tenheten och främja en ökad mångfald i

vår successionsplanering.

Under 2020 bibehöll vi en jämn köns-

fördelning i vår totala personalstyrka. Vi

har emellertid ännu inte uppnått en lika

jämn könsfördelning i högsta ledningen.

Under 2020 startade vi ytterligare en

medarbetarledd grupp, som kommer

att fokusera på hänsyn till olika ålder-

sperspektiv, eftersom åldersmässig

mångfald är en viktig faktor för att för-

bättra organisationens resultat och öka

produktiviteten.

Vårt syfte tydliggör kopplingen mellan allt vi gör i vardagen

för att hjälpa våra kunder att förverkliga drömmar och nå

sina mål och vårt åtagande att arbeta för ett gemensamt

bästa och vara en hållbar kraft i de samhällen där vi verkar.

Våra medarbetare

28 051

Antal anställda

(omräknat till heltidstjänster)

Antal nationaliteter

i den totala

personalstyrkan

49 %

51 %

Christina Gadeberg

Chief People Ocer

Våra värderingar

Collaboration • Ownership

Passion • Courage

<30 30–50 >50

Åldersfördelning

19 %

53 %

28 %

AFFÄRSOMRÅDEN

ÅRSREDOVISNING 2020 16 NORDEA

Aärsområden

Våra fyra aärsområden ska vart och ett stödja vår relationsstrategi för respektive

kundsegment. De förenas av en gemensam verksamhetsmodell och samma

kompletta värdekedja, vilket säkerställer optimala leveranser, frigör tid för

kundkontakter och gör att vi snabbare får ut nya produkter och tjänster. Varje

aärsområde har fullt ansvar för sina respektive intäkter, kostnader, risker,

kundupplevelse, placeringsbeslut och kapitalhantering.

• Betjänar privatkunder

i Norden

• Erbjuder ett komplett

utbud av ﬁnansiella

tjänster via fysiska och

digitala kanaler

• Stark digital kapacitet

och brett utbud av digi-

tala produkter och

tjänster

• Marknadsledande.

• Betjänar små

och medelstora

företagskunder

i Norden

• Erbjuder ﬁnansiella

lösningar, digitala

tjänster samt relevant,

kompetent rådgivning

• Stark digital kapacitet

och brett utbud av

digitala produkter och

tjänster

• Marknadsledande.

• Betjänar stora företag

och institutionella

kunder

• Erbjuder ﬁnansierings-

lösningar, betalnings-

tjänster, investment

banking och kapital-

marknadstjänster

• Högsta kundnöjdheten

inom segmentet stora

företag.

• Betjänar förmögna

kunder och insti tut-

ionella investerare

i Norden

• Erbjuder ett komplett

utbud av produk-

ter och tjänster inom

kapital förvaltning

samt liv- och pensions-

försäkringar till alla

aärsområden

• Marknadsledande.

Personal Banking

Business Banking

Large Corporates

& Institutions

Asset & Wealth

Management

Rörelseintäkter

Personal Banking Business Banking Large Corporates & Institutions  Asset & Wealth Management Koncernfunktioner Group Business Support

Rörelseresultat Antal anställda (heltidstjänster) Ekonomiskt kapital

Aärsområdenas och koncernfunktionernas bidrag, 2020

39 %

27 %

21 %

12 %

1 %

38 %

27 %

21 %

14 %

25 %

16 %

5 %

10 %

11 %

33 %

31 %

27 %

7 %

AFFÄRSOMRÅDEN

ÅRSREDOVISNING 2020 17 NORDEA

ÅRSREDOVISNING 2020 18 NORDEA

BUSINESS AREAS | PERSONAL BANKING

I Personal Banking strävar vi efter att skapa positiva kund-

upplevelser för våra privatkunder. Vi erbjuder ett komplett

utbud av ﬁnansiella tjänster och produkter genom både fysiska

och digitala kanaler – enkla och bekväma vardagstjänster såväl

som en sund rådgivning

Personal Banking

Sara Mella

Chef för Personal Banking

BUSINESS AREAS | PERSONAL BANKINGAFFÄRSOMRÅDEN | PERSONAL BANKING

Bolåneområdet utvecklades starkt

under året och vi ökade vår marknads

andel på alla våra fyra nordiska hemma-

marknader jämfört med föregående år.

Vi förbättrade även kundupplevelsen

genom flera digitala tjänster. Bland

annat lade vi till digitala lånelöften i

Danmark och Norge. I Danmark minska

de handläggningstiden i låneprocessen

direkt med över 50 procent när kunder

na använde våra digitala lösningar. Kun-

derna upplever den nya lösningen som

intuitiv, tillförlitlig och lätt att använda.

Vi förbättrade vår sparanderådgiv

ning och gjorde det enklare för våra

kunder att komma igång med sitt spa

rande, både genom personliga rådgiv-

ningsmöten och i mobilbanken. Förbätt-

ringarna har tagits väl emot av kunder-

na och lett till en betydande ökning i

antalet rådgivningssessioner som hante

rades av vår sparrobot Nora (en ökning

med 120 procent jämfört med 2019).

Inom konsumtionskrediter fortsatte

satsningen på att utöka våra digitala

lösningar. En viktig milstolpe på det här

området var att förenkla ansöknings-

processen för våra kunder genom en

ökad automatisering. I samband med

turbulensen under covid-19-pandemin,

såg vi noggrant och löpande över våra

kreditrutiner för att kunna stötta våra

kunder på bästa möjliga sätt och samti-

digt fortsätta att vara en ansvarstagan-

de långivare.

Den nya mobilbanken är nu tillgäng-

lig för kunderna i alla våra länder och vi

fortsatte utbyggnaden av våra gemen

samma digitala plattformar genom lan-

seringen av den nya internetbanken i

Finland och Sverige. I Danmark, Norge

och Sverige introducerade vi även en

tjänst i mobilbanken, som innebär att

våra kunder kan få en samlad överblick

över sina konton – även konton i andra

banker. Tjänsten, som lanserades i sam

arbete med ﬁntechföretaget Tink, införs

i Finland under första kvartalet 2021. Vi

uppdaterade även vår chattrobot Nova

som nu kan hjälpa kunder i Danmark,

Finland och Sverige med vissa uppgifter.

Kundnöjdheten ökade i alla våra län-

der jämfört med 2019.

Aärsutveckling

ÅRSREDOVISNING 2020 19

AFFÄRSOMRÅDEN | PERSONAL BANKING

Mål för 

K/I-tal

~50 %

Försäljning av fonder

med hållbarhetsproﬁl

+~300 %

under 

I Personal Banking har vi som mål att

skapa positiva kundupplevelser och

erbjuda alla de banktjänster som våra

kunder behöver. Vi fokuserar framför

allt på rådgivning inom sparande och

bolån. Vi drar nytta av skalfördelar i vår

nordiska verksamhet samtidigt som vi

anpassar oss till våra lokala marknader

för att skapa eektivitetsvinster och

fortsätta utveckla våra digitala

lösningar.

Vår strategi är inriktad på att bygga

starka och personliga relationer med

våra kunder, och att visa att vi är en

trygg och tillförlitlig partner som verkli-

gen månar om deras ekonomi. Vi ska

vara personliga och visa omtanke i varje

möte med våra kunder – oavsett om de

är digitala eller fysiska – och öka anta-

let kundkontakter genom eektiv

användning av digitala kanaler.

Vi fokuserar också på att skapa posi-

tiva kundupplevelser i alla våra kanaler,

och att kunderna ska få samma först-

klassiga rådgivning, oavsett var de

möter oss, och kunna utföra allt fler

Intäkterna minskade med 2 procent i

lokala valutor, jämfört med i ol, till följd

av lägre intäkter från betalningar och

kort, vilket berodde på eekterna av

covid-19 och ett stort antal omläggning-

ar av bolån i Danmark under 2019. Vi

lyckades dock delvis motverka de nega-

tiva eekterna genom en rekordhög

ökning av bolånevolymerna, som steg

med 6 procent för helåret.

Räntenettot ökade med 1 procent i

lokala valutor, i alla länder, till följd av

de ökade bolånevolymerna och förbätt-

rade inlåningsmarginaler i Sverige.

Detta motverkades till viss del av lägre

inlåningsmarginaler i Finland och

Norge, på grund av ränteförändringar.

Pandemin hade dessutom en negativ

eekt på konsumtionsutlåningen.

Avgifts- och provisionsnettot minska-

de med 6 procent i lokala valutor, till

följd av minskade intäkter från betal-

ningar och kort under 2020 i alla länder,

liksom det stora antalet omläggningar

av bolån i Danmark 2019. Den underlig-

gande aärsutvecklingen för utlånings-

avgifter var stark under året och intäk-

terna från sparande var i nivå med före-

gående år trots turbulensen till följd av

pandemin.

Nettoresultat av poster till verkligt

värde minskade med 29 procent i lokala

valutor jämfört med föregående år, i och

med de höga positiva omvärderingar

som redovisades i Danmark.

Kostnaderna minskade med 8 pro-

cent i lokala valutor jämfört med före-

gående år till följd av generellt minskad

aktivitetsnivå på grund av pandemin.

Kreditförluster och liknande nettore-

sultat ökade betydligt jämfört med före-

gående år på grund av de ytterligare

avsättningar enligt ledningens bedöm-

ningar, som gjordes under andra kvarta-

let. Till följd av detta minskade rörelse-

resultatet med 10 procent jämfört med

föregående år.

För att stötta våra privatkunder

erbjöd vi covid-19-relaterade amorte-

ringsfria perioder på lån till cirka 90 000

kunder, motsvarande ett totalt lånebe-

lopp om 13 md euro.

Strategiska fokusområden och värdedrivande faktorer

Resultat

banktjänster digitalt. Vi vill att kunderna

ska ha samma positiva upplevelse av

Nordea – i alla våra kanaler.

Hållbara produkter

Antalet kunder som vill spara hållbart

fortsätter att öka. Allt fler kunder drar

dessutom nytta av våra gröna låneer-

bjudanden, bland annat gröna bolån,

gröna billån och lån för att öka energi-

eektiviteten i sin bostad. Försäljningen

av fonder med hållbarhetsproﬁl ökade

med 300 procent och gröna bolån

ökade med cirka 140 procent jämfört

med föregående år.

Vi fortsätter att utöka vårt erbjudan-

de av hållbara produkter. Vi bildar dess-

utom nya partnerskap för att hjälpa

våra kunder att leva mer hållbart. Det

senaste exemplet är vårt partnerskap

med en dansk värmepumptillverkare för

att hjälpa våra danska kunder att göra

mer hållbara val och öka värdet på sin

bostad genom att byta ut sin fossilbase-

rade värmepanna mot en energieektiv

värmepump.

Prioriteringar för 

Optimera vår operativa

eektivitet

• Dra nytta av digitala möjligheter

för att öka vår kostnads-

eektivitet

• Skapa en kostnadsmedveten

kultur i hela aärsområdet.

Genomföra initiativ

för ökade intäkter

• Fortsätta att öka bolånevolymer-

na genom snabbare handlägg-

ning och ökad tillgänglighet

• Lyfta intäkterna från sparande

genom riktade kundsamtal och

ett eektivt utnyttjande av digi-

tala kanaler

• Skapa tillväxt inom konsum-

tionskreditområdet genom sats-

ningar på lån och kreditkort,

främst i digitala kanaler.

Skapa positiva kundupplevelser

• Stärka våra kundrelationer

genom att visa omtanke och

måna om kundens ekonomi.

• Dra nytta av de bästa digitala

lösningarna och våra medarbe-

tare för att skapa positiva kund-

upplevelser

• Engagera våra medarbetare och

ge dem rätt befogenheter.

Framgångar under 

• Vi optimerade vår operativa

eektivitet genom att sänka

K/I-talet med 3 procentenheter

till 55 procent

• Vi ökade intäkterna genom en

årlig ökning av bolånevolymerna

med 6 procent – den högsta

tillväxten sedan 2011

• Vi skapade positiva kundupp-

levelser och det har lett till att

kundnöjdheten ökade i alla våra

länder.

Intäkter:   mn euro

Kostnader: –  mn euro

Rörelseresultat:   mn euro

K/I-tal:  %

ÅRSREDOVISNING 2020 20 NORDEA

AFFÄRSOMRÅDEN | BUSINESS BANKING

Under 2020 fortsatte utlåningen och

inlåningen att öka, med en uppgång på

8 procent respektive 20 procent jämfört

med förra året. Aärsaktiviteten i Norge

och Sverige var hög till följd av ökade

kundkontakter med nya och beﬁntliga

kunder.

Fler kunder började använda våra

digitala lösningar och vi fortsatte med

lanseringen av vår förbättrade internet-

bank för företag, Nordea Business. Över

240 000 kunder i Finland och Sverige

kan nu använda den förbättrade tjäns-

ten, som vi planerar att lansera även i

Danmark och Norge. Nu erbjuder vi

även en mobilversion av vår förbättrade

internetbank till kunder i Danmark och

Finland samt till majoriteten av våra

svenska kunder.

I april anordnade Nordea Startup &

Growth ett hackaton tillsammans med

Breakit, Sveriges ledande sajt för tek-

niknyheter. Över 40 uppstartsföretag

tävlade om att hitta den bästa lösning-

en för att hjälpa äldre att använda digi-

tala lösningar och därigenom bryta iso-

leringen i samband med covid-19.

Vi fortsatte också att utveckla vår

Digital Dashboard-lösning som hjälper

företagskunder med likviditetsplane-

ringen och ger en snabböversikt över

transaktioner och kommande betal-

ningar. Plattformen har för närvarande

20 000 användare i Norden.

Under andra kvartalet började vi

publicera statistik som gynnar samhäl-

let i stort genom lanseringen av

Nordeas coronabarometer, som är en

veckorapport med analyser av hur

covid-19-pandemin påverkar ekonomin

och olika sektorer, baserat på statistik

över kortköp. Det här är första gången

som vi använt produktstatistik för att

analysera konjunkturutvecklingen och

erbjuda den till marknaden i hela Nor-

den. Nyheten mottogs väl av media och

marknaden och omnämndes i nationel-

la nyhetsmedier, i 134 artiklar som

nådde ut till över fyra miljoner

människor.

Kundnöjdheten förbättrades på alla

våra fyra hemmamarknader jämfört

med 2019. Att förbättra kundupplevel-

sen och kundnöjdheten i Business Ban-

king är fortsatt ett av våra viktigaste

fokusområden.

Vi slutförde förvärvet av SG Finans i

oktober och döpte om företaget till

Nordea Finance Equipment (NFE). Inte-

greringen av NFE fortskrider enligt

plan. Förvärvet ligger i linje med

Nordeakoncernens strategi att fokusera

på kärnverksamheten på den nordiska

marknaden. Det kommer särskilt att öka

vår konkurrenskraft inom maskin- och

fakturaﬁnansiering.

I Business Banking erbjuder vi produkter, tjänster och

rådgivning till våra små och medelstora företagskunder.

Business Banking består även av Transaction Banking, som

tillhandahåller betalnings- och transaktionstjänster, och Nordea

Finance som erbjuder företagshypotek och fakturaﬁnansiering.

Business Banking

Nina Arkilahti

Chef för Business Banking

Aärsutveckling

ÅRSREDOVISNING 2020 21 NORDEA

AFFÄRSOMRÅDEN | BUSINESS BANKING

Business Bankings målsättning är att

vara den ledande banken för företag

och entreprenörer i Norden och sam-

tidigt uppnå ett K/I-tal på omkring

45 procent till 2022.

Vår strategi fokuserar på att bevara

och vidareutveckla aärsrelationen med

våra kunder, utveckla digitala lösningar

och självbetjäningsalternativ för våra

företagskunder och öka vår operativa

eektivitet genom att förenkla och för-

bättra våra viktigaste processer.

Vi strävar efter att skapa positiva

kundupplevelser i kontakten med våra

kunder. I synnerhet vill vi att våra kun-

der ska känna sig värdefulla och upp-

skattade av våra rådgivare, som kan

deras bransch och även kan förmedla

kontakt med ett stort antal specialister

på olika områden i banken. Vi arbetar

därför på att frigöra mer tid som våra

rådgivare kan lägga på kundkontakter,

genom att förenkla och förbättra Känn

din kund-processen (KDK) och kredit-

processen.

Genom att frigöra mer tid kan vi

också förbättra det ﬁnansiella resulta-

tet, i och med att medarbetarna kan

vara mer proaktiva och arbeta mer mål-

inriktat med kundförvärv och korsför-

säljning.

En annan viktig prioritering är att

fortsätta utveckla våra digitala lösning-

ar och självbetjäningsfunktioner, och att

göra det enklare för våra kunder att

utföra sina dagliga bankärenden. Däri-

genom kan vi förbättra kundupplevel-

sen, stärka vårt digitala erbjudande och

sänka kostnaderna för att betjäna våra

kunder.

Hållbara produkter

I Business Banking hjälper vi kunder

som vill ha hållbara alternativ genom

att erbjuda och öka medvetenheten om

hållbar ﬁnansiering och hållbara place-

ringar, till exempel grön billeasing,

gröna företagslån och hållbara place-

ringsprodukter. Under 2021 ska vi ytter-

ligare stärka vårt fokus på vägledning i

frågor som rör miljö, samhällsansvar

och bolagsstyrning (ESG), samt utöka

vår ESG-kapacitet för att uppfylla kun-

dernas förväntningar.

Intäkterna ökade med 4 procent i lokala

valutor jämfört med förra året till följd

av god aärsutveckling och en kraftigt

ökad utlåning.

Räntenettot ökade med 6 procent i

lokala valutor, främst till följd av högre

utlåning och inlåning. Utlåningen ökade

med 8 procent i lokala valutor till följd

av en stark tillväxt i Norge och Sverige

och konsolideringen av NFE.

Avgifts- och provisionsnettot var

oförändrat i lokala valutor jämfört med

2019. Högre intäkter från utlåning och

en hög aktivitet på aktiemarknaden

motverkades av lägre intäkter från

betalningar och kort samt färre omlägg-

ningar av hypotekslån. Intäkterna från

företagskort påverkades negativt av

den minskade ekonomiska aktiviteten

till följd av covid-19-pandemin.

Nettoresultat av poster till verkligt

värde minskade med 2 procent jämfört

med 2019, till följd av låg aktivitet för

marknadsprodukter under den första

vågen av coronapandemin. Lägre intäk-

ter från ränteprodukter tyngde också,

men motverkades delvis av ökade intäk-

ter från valutainstrument.

Kostnaderna minskade med 2 pro-

cent i lokala valutor jämfört med förra

året, vilket speglar vår fortsatta sats-

ning på kostnadseektivitet i värdeked-

jan samt lägre kostnader för resor och

representation på grund av pandemin.

Kreditkvaliteten var fortsatt god tack

vare vår väldiversiﬁerade portfölj och

begränsad exponering mot sårbara sek-

torer. Kreditförluster och liknande net-

toresultat uppgick till 316 mn euro

(34 punkter), och avsåg främst reserve-

ringarna avseende covid-19, till följd av

ledningens bedömning. Rörelseresulta-

tet uppgick till 894 mn euro, en minsk-

ning med 4 procent jämfört med 2019.

Avkastningen på ekonomiskt kapital

(ROCAR) minskade från 11 procent till

10 procent för helåret, till följd av

avsättningar för kreditförluster som del-

vis uppvägdes av högre intäkter, lägre

kostnader och lägre ekonomiskt kapital.

För att stötta våra företagskunder

erbjöd vi amorteringsfria perioder på

lån till följd av covid-19, som uppgick till

6 md euro. Cirka 9 000 kunder bevilja-

des tillfällig amorteringsfrihet. Efterfrå-

gan på tillfällig amorteringsfrihet mins-

kade under året och vi har nu återgått

till vår normala kreditprocess för kunder

som behöver en amorteringsfri period

eller andra villkorslättnader. Hittills har

de allra flesta kunder börjat amortera

som vanligt efter att deras amorterings-

fria period löpt ut.

Strategiska fokusområden och värdedrivande faktorer

Resultat

Gröna lån

+80 %

under 

Prioriteringar för 

Optimera vår operativa

eektivitet

• Förbättra Känn din kund-

processen

• Förenkla kreditprocessen.

Genomföra initiativ

för ökade intäkter

• Öka lönsamheten genom arbeta

mer målinriktat med kundförvärv

• Frigöra tid för ökad korsförsälj-

ning och aärsurval.

Skapa positiva kundupplevelser

• Fortsätta att ge kompetent råd-

givning, både digitalt och i per-

sonliga möten

• Öka användningen av självbetjä-

ningsalternativ för enklare var-

dagsärenden

• Fortsätta att lansera nya digitala

lösningar och kontaktytor.

Mål för 

K/I-tal

~45 %

Framgångar under 

• Vi optimerade vår operativa

eektivitet genom att sänka

K/I-talet med 3 procentenheter

till 47 procent

• Vi genomförde initiativ för ökade

intäkter genom integreringen av

Nordea Finance Equipment

(NFE)

• Vi skapade positiva kundupp-

levelser genom att lansera vår

mobilbank, Nordea Business,

i Danmark, Finland och Sverige.

Intäkter:   mn euro

Kostnader: –  mn euro

K/I-tal:  %

Rörelseresultat:  mn euro

ROCAR:  %

ÅRSREDOVISNING 2020 22 NORDEA

AFFÄRSOMRÅDEN | LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS

I Large Corporates & Institutions (LC&I) tillhandahåller vi

ﬁnansiella lösningar till våra stora nordiska företagskunder och

institutionella kunder. LC&I betjänar också ett brett spektrum av

Nordeakunder via enheterna Markets, Investment Banking och

International Division.

Large Corporates & Institutions

Martin Persson

Chef för Large Corporates

& Institutions

Under 2020 förbättrades avkastningen

på ekonomiskt kapital (ROCAR) avse-

värt, från 4 procent till 7 procent, till

följd av ökade intäkter, lägre kostnader

och reducerat kapital.

Den höga efterfrågan på utlåning

under toppen av covid-19-pandemin

återgick gradvis till normala nivåer

under andra halvåret 2020. Utlåningen,

exklusive repor, minskade med 8 pro-

cent medan utlåningsmarginalerna

ökade något jämfört med samma peri-

od 2019, i linje med vår strategi för att

öka lönsamheten.

Kundaktiviteten var allmänt hög

under hela året och inom obligations

området märktes detta särskilt för obli-

gationer med högre kreditbetyg och hög

risk. På den nordiska aktiekapitalmark

naden och inom fusioner och förvärv var

det ett händelserikt år med rekordhöga

intäkter för Investment Banking, som

dessutom ﬁck ta emot Euromoneys

utmärkelse ”Best Investment Bank” i

Finland. Betydelsefulla aärstransaktio

ner under Nordeas ledning var bland

många andra Finnairs nyemission, Hus

Compagniets börsintroduktion och fusi-

onen mellan Cargotec och Konecranes.

Kundnöjdheten var fortsatt hög

under ompositioneringen av vår verk-

samhet. I Prosperas mätning av kund-

nöjdhet 2020 rankade kunderna oss

som nummer 1 i kategorierna Corporate

Banking i Danmark (tredje året i rad),

Debt Capital Markets Investment Grade

Issuers i Norden, Finland och Sverige,

samt Debt Capital Markets High Yield

Issuers i Sverige.

Vi stärkte vårt fokus på miljö, sam-

hällsansvar och bolagsstyrning (ESG)

och är fortsatt marknadsledande inom

hållbara rådgivningstjänster.

Under 2020 var vi den ledande

arrangören av hållbara obligationer för

nordiska företag med en marknadsan-

del på 19 procent. Finansiering kopplad

till hållbarhet ökade dessutom markant

jämfört med 2019.

I Nordea Markets ökade kundaktivi-

teten och under pandemin rådde en

mer gynnsam prisbild. Vi bibehöll dess-

utom en gedigen riskhantering under

hela året. Genom att dra nytta av vår

storlek och vårt diversiﬁerade utbud

genererade vi ökade aggregerade intäk-

ter från riskhanteringsprodukter jämfört

med 2019, främst inom handeln med

valutor, risksäkring och derivat, samt

ﬁnansiella instrument.

Aärsutveckling

AFFÄRSOMRÅDEN | LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS

ÅRSREDOVISNING 2020 23 NORDEA

I LC&I är vårt mål att bli den ledande

banken för stora företag och ﬁnansiella

institutioner i Norden och avsevärt för-

bättra vår lönsamhet samtidigt som vi

bidrar positivt i de samhällen där vi har

verksamhet.

Vår strategiska inriktning är att bli ett

mer fokuserat och lönsamt aärsområ-

de med minskad volatilitet för intäkter

och kapital med en avkastning på eko-

nomiskt kapital (ROCAR) på över

10 procent till 2022. Strategin bygger på

fyra grundstenar: att reducera lågavkas-

tande tillgångar, eektivisera Markets

aärsmodell, investera i miljö, samhälls-

ansvar och bolagsstyrning (ESG) samt

LC&Ix (vår digitala inkubator) och opti-

mera den internationella verksamheten.

För att ytterligare reducera våra låg-

avkastande tillgångar förﬁnar vi löpan-

de våra kundstrategier genom att foku-

sera på mindre kapitalkrävande kring-

försäljning och prioritera kraven på

avkastning. Inom Markets riktar vi fokus

mot den lönsamma kärnverksamheten

och fortsätter samtidigt att reducera

kostnader och kapital genom priorite-

ringar när det gäller kunder, produkter

och geograﬁsk närvaro.

En ökad dialog med våra kunder

kring ESG och att uppfylla lagkrav inom

detta område är viktiga faktorer för att

fortsatt stärka vår ställning som ledan-

de leverantör av hållbar rådgivning och

ﬁnansiering. LC&Ix fortsätter att utveck-

la och utöka AutoFX IQ, en ny digital

valutatjänst riktad till små och medel-

stora företag.

Vi optimerar vår internationella verk-

samhet genom att operera där våra vik-

tigaste nordiska kunder har störst

behov av våra tjänster. Vi har avvecklat

verksamheten i Frankfurt och fortsätter

att dra ned i både Singapore och den

nordiska verksamheten i Ryssland, med

minimal störning av beﬁntliga tjänster.

Vidare kommer vår ambitiösa plan

för att främja mångfald och inkludering

samt att utveckla medarbetarnas kom-

petens och nya sätt att arbeta vara

avgörande för vår fortsatta ompositio-

nering av verksamheten.

Hållbara produkter

Vi har ett starkt fokus på hållbarhet och

vi är marknadsledande inom hållbara

obligationer för nordiska företag under

2020. Vi kommer att fortsätta att vidare-

utveckla vårt hållbara erbjudande till

våra kunder, med fokus på ESG-analy-

ser och gröna lån.

Intäkterna uppgick till 1 790 mn euro,

en ökning med 13 procent jämfört med

2019, främst till följd av hög aärs-

aktivitet.

Räntenettot var 877 mn euro, en

ökning med 3 procent från föregående

år. Utlåningen exklusive repor minskade

med 8 procent, i linje med vår strategi.

Avgifts- och provisionsnettot ökade

med 3 procent till 446 mn euro.

Nettoresultatet av poster till verkligt

värde uppgick till 467 mn euro, en

ökning med 58 procent från föregående

år, främst till följd av en löpande och

gedigen riskhantering under hela

covid-19-pandemin.

Kostnaderna uppgick till 841 mn

euro, en minskning med 10 procent jäm-

fört med 2019, till följd av en strikt kost-

nadskontroll: under 2020 minskade per-

sonalkostnaderna med 16 procent och

kostnaderna för resor och marknadsfö-

ring minskade avsevärt.

Rörelseresultatet uppgick till 681 mn

euro, en ökning med 64 procent jämfört

med föregående år, till följd av högre

intäkter och lägre kostnader.

Det ekonomiska kapitalet fortsatte

att reduceras och uppgick till 6 305 mn

euro, en minskning med 15 procent jäm-

fört med föregående år. Reduktionen

berodde på ökad eektivitet i utlåning-

en, en gradvis reducering av outnyttjade

åtaganden, minskat handelslager och

en fortsatt normalisering av ﬁnans-

marknaden. Förändrade regler gällande

hanteringen av programvarutillgångar

bidrog också till minskningen.

Avkastningen på ekonomiskt kapital

(ROCAR) ökade från 4 procent 2019 till

7 procent under 2020, till följd av ökade

intäkter, lägre kostnader och reducerat

kapital, trots betydande inverkan av

covid-19-relaterade avsättningar för

kreditförluster som bokfördes under

första och andra kvartalet.

Strategiska fokusområden och värdedrivande faktorer

Resultat

Gröna obligationer

(volym)

+61 %

under 

Prioriteringar för 

Optimera vår operativa

eektivitet

• Reducera lågavkastande

tillgångar

• Eektivisera Markets aärs-

modell

• Optimera den internationella

verksamheten.

Genomföra initiativ

för ökade intäkter

• Investera i rådgivning om

ESG-produkter och stärka vår

ställning som ledande leverantör

av hållbar rådgivning och

ﬁnans iering

• Utveckla nya digitala valuta-

tjänster för små och medelstora

företag i Norden.

Skapa positiva kundupplevelser

• Försvara vår ledande position

i kundsegmentet stora företag

på den nordiska marknaden

• Förbättra kundnöjdheten

• Fortsätta att fokusera på våra

medarbetares välbeﬁnnande

och engagemang samt talang -

hantering.

Mål för 

ROCAR

>10 %

Framgångar under 

• Vi optimerade vår operativa

eektivitet genom att reducera

kostnaderna och det ekonomiska

kapitalet med 90 mn euro

respektive 1 113 mn euro

• Vi genomförde initiativ för ökade

intäkter och bibehöll vår mark-

nadsledande position inom håll-

bara obligationer för nordiska

företag och syndikerade lån

• Vi skapade positiva kundupple-

velser vilket bekräftades av att vi

är en ledande bank i Prosperas

mätning av kundnöjdhet inom

segmentet stora företag.

Intäkter:   mn euro

Kostnader: – mn euro

K/I-tal:  %

Rörelseresultat:  mn euro

ROCAR:  %

ÅRSREDOVISNING 2020 24 NORDEA

ASSET & WEALTH MANAGEMENTAFFÄRSOMRÅDEN | ASSET & WEALTH MANAGEMENT

Asset & Wealth Management

Snorre Storset

Chef för Asset & Wealth

Management

I Asset & Wealth Management erbjuder vi ett brett utbud av

prisbelönta sparprodukter genom interna distributionsnät och

med hjälp av våra samarbetspartners, samt tillhandahåller

ﬁnansiell rådgivning till förmögna kunder och institutionella

investerare.

Under 2020 var inflödet större än

någonsin och det förvaltade kapitalet

nådde över 350 md euro. Vid årets slut

uppgick det förvaltade kapitalet till

353,8 md euro, en årlig ökning med

29,1 md euro.

Kundernas investeringsvilja återvän-

de under året, som var starkt präglat av

covid-19-pandemin. Även om världens

börser gick ned efter virusutbrottet i

första kvartalet, innebar den snabba

återhämtning som sedan följde att res-

ten av 2020 kännetecknades av starka

resultat och mycket starka flöden av

nyinvesteringar.

Proaktivitet i kundrelationen stod

högt på dagordningen i Private Ban-

king. Det osäkra läget kring covid-19

och de skakiga marknaderna krävde

ännu starkare relationer mellan våra

kunder och deras rådgivare. Kundnöjd-

heten i Private Banking var fortsatt hög

på samtliga marknader, och i november

tog vi hem Global Finances utmärkelse

”Best Private Bank” i Danmark, Finland,

Norge och Sverige.

Institutionella kunder och tredjeparts-

distributionen av Nordeas fonder bidrog

till fler förvaltningsuppdrag för Asset

Management. Framför allt ökade efter

frågan på ansvarsfulla placeringslösning-

ar med hållbarhetsproﬁl stadigt under

2020. Vår ledande ställning inom

ansvarsfulla investeringar bekräftades

när Asset Management tog hem Environ

mental Finances utmärkelse ”ESG enga-

gement initiative of the year 2020”.

Life & Pensions redovisade fortsatt

stigande aärsvolymer under 2020,

med särskilt fokus på att växa inom

tjänstepensionsområdet. Som en del av

vår tillväxtstrategi förvärvade Life &

Pensions Norge Frende Livforsikring AS

pensionsportföljer. I aären ingick ett

långsiktigt distributionsavtal som inne-

bär att Nordeas pensionsprodukter

kommer att erbjudas till kunderna i de

norska sparbanker som äger Frende.

Aärsutveckling

ÅRSREDOVISNING 2020 25 NORDEA

AFFÄRSOMRÅDEN | ASSET & WEALTH MANAGEMENT

Vår målsättning är att Asset & Wealth

Management ska bli den ledande förmö

genhetsförvaltaren i alla nordiska länder

och en ledande europeisk kapitalförval

tare med global räckvidd och kapacitet.

Vi har en tydlig tillväxtstrategi och en

plan för att förbättra produktiviteten,

som innebär att vi ska dra nytta av vårt

starka produktutbud och distributions-

nät för att skapa tillväxt och positiva

nettoflöden.

Vi fokuserar på en välavvägd resurs-

hantering och prioritering genom att

väga nya investeringar mot eektivitets-

vinster och utnyttja våra resurser där de

skapar mest värde.

Hållbara produkter

Under 2020 uttryckte 55 procent av våra

kunder i Private Banking att de önskade

en portfölj med fokus på våra hållbara

produkter, vilket är en ökning med

11procent jämfört med 2019. För att till-

Intäkterna uppgick till 982 mn euro, vil-

ket är i nivå med 2019. Räntenettot upp-

gick till 67 mn euro, en ökning med

26 procent jämfört med i ol. Ökningen

berodde främst på att utlåningen i Pri-

vate Banking ökade med 14 procent.

Avgifts- och provisionsnettot uppgick

till 810 mn euro, en ökning med 3 procent

jämfört med i ol, vilket speglade

ökningen i förvaltat kapital. Nettoresultat

av poster till verkligt värde uppgick till

95 mn euro, en minskning med 4 procent

jämfört med föregående år, till följd av

försäljningen av Velliv och lägre avkast

ning på kapitalbasen i Life & Pensions.

Kostnaderna minskade med 9 pro-

cent jämfört med föregående år, främst

till följd av strukturförändringar i Asset

& Wealth Management och färre resor.

Kreditförluster och liknande nettore-

sultat uppgick till 3 mn euro, jämfört

med –8 mn euro 2019.

Rörelseresultatet uppgick till 472 mn

euro, en ökning med 10 procent jämfört

med 2019. K/I-talet var 52 procent, vil-

ket är 5 procentenheter lägre än i ol.

Wealth Management

Intäkterna uppgick till 570 mn euro, en

ökning med 1 procent jämfört med före-

gående år. Kostnaderna minskade med

1 procent jämfört med i ol och rörelse-

resultatet uppgick till 253 mn euro, en

minskning med 6 mn euro jämfört med

2019.

Förvaltat kapital i Private Banking

uppgick till 100,8 md euro, en ökning

med 10 procent jämfört med slutet av

2019. Kundbasen ökade med 8 procent

till 99 406, jämfört med 91 873 i slutet

av förra året. Ökningen berodde på för-

bättrad säljkapacitet och ett fokus på

kundförvärv, särskilt på tillväxtmarkna-

derna i Norge och Sverige.

Förvaltat kapital i Life & Pensions

uppgick till 53,2 md euro, en ökning

med 9 procent jämfört med slutet av

förra året. Life & Pensions resultat mot-

svarade en avkastning på eget kapital

på 20 procent, vilket i stort är oförändrat

jämfört med 2019.

Life & Pensions bruttopremier uppgick

till 5,7 md euro, vilket är i nivå med 2019.

Marknadsräntebaserade produkter och

riskprodukter stod för 99 procent av brut

topremieintäkterna, vilket var samma

nivå som i ol. De marknadsräntebasera

de produkternas andel av förvaltat kapi-

tal var stabil och uppgick till 81 procent.

Asset Management

Asset Managements intäkter uppgick till

405 mn euro, en minskning med 1 jämfört

med 2019. Kostnaderna ökade med 2 pro

cent jämfört med föregående år, främst

till följd av en ökning av antalet anställda.

Rörelseresultatet uppgick till 238 mn

euro, en minskning med 2 procent från

föregående år. K/I-talet var 41 procent,

vilket är 1 procentenhet högre än i ol.

Det förvaltade kapitalet i Asset

Management uppgick till 253,8 md

euro, en ökning med 8 procent eller

18,7 md euro jämfört med slutet av 2019.

Aktiviteten i våra interna kanaler ökade

och genererade nettoflöden på 3,3 md

euro, medan den institutionella verk-

samheten och tredjepartsdistributionen

av fonder bidrog med 5,9 md euro.

Placeringarna utvecklades fortsatt

starkt och 75 procent av fonderna redo

visade en överavkastning på treårs basis.

Strategiska fokusområden och värdedrivande faktorer

Framgångar under 

• Vi optimerade vår operativa

eektivitet genom att sänka

K/I-talet med 5 procentenheter

till 52 procent

• Vi genomförde initiativ för ökade

intäkter genom att snabbt återta

förvaltat kapital efter störningar-

na som orsakades av covid-19

• Vi skapade positiva kundupple-

velser, vilket ledde till det högsta

nettoinflödet under ett kvartal

på fyra år.

Intäkter:  mn euro

Kostnader: – mn euro

Förvaltat kapital:  md euro

Nettoflöden: , md euro

K/I-tal:  %

Rörelseresultat:  mn euro

ROCAR:  %

Förvaltat kapital inom

placeringsprodukter

med hållbarhetsproﬁl

73,7 md

euro

under 

Prioriteringar för 

Optimera vår operativa

eektivitet

• Dra nytta av de interna kanalerna

och stärka vårt produktutbud

• Öka vår digitala närvaro och

förenkla kundupplevelsen i alla

kanaler.

Genomföra initiativ

för ökade intäkter

• Öka och fördjupa räckvidden

i distributionsnätet genom

utökad närvaro och utveckling

av nya marknader

• Upprätthålla den starka fond-

utvecklingen genom lämpligt

tillgångsurval.

Skapa positiva kundupplevelser

• Bli en ledande och transparent

ESG-leverantör

• Utöka Life & Pensions produkt-

utbud inom riskprodukter.

Mål för 

K/I-tal

<50 %

Resultat

godose detta utökar vi fortlöpande vårt

utbud av hållbara produkter, tillhanda-

håller publikationer om hållbara place-

ringar och erbjuder webbinarier om

hållbara ﬁnanser.

I Asset Management utökade vi vårt

omfattande utbud av placeringsproduk-

ter med hållbarhetsproﬁl, som svarade

för omkring 29 procent av det förvalta-

de kapitalet. Vi ser ett kontinuerligt och

betydande inflöde till vår aktiestrategi

inom klimat och miljö, och tillsammans

med 29 andra ledande kapitalförvaltare

tog vi initiativ till en global insats för att

bidra till noll i nettoutsläpp av växthus-

gaser till 2050 eller tidigare.

Hållbarhet är fortsatt en viktig priori-

tering i Life & Pensions. Vi har åtagit oss

att ställa om Life & Pensions investe-

ringsportföljer till noll i nettoutsläpp

senast 2050. Vi håller på att ta fram del-

mål för 2025 som ska oentliggöras

under första kvartalet 2021.

ÅRSREDOVISNING 2020 26 NORDEA

KONCERNFUNKTIONER

Koncernfunktioner

Group Business Support (GBS), roll och ansvar

GBS tillhandahåller tjänster, data och teknikinfrastruktur som aärsområdena behöver så att Nordea kan

vara en stark och personlig ﬁnansiell partner. Funktionen fungerar även som ett viktigt operativt stöd för de

tre största processerna: utlånings- och kreditprocessen samt bekämpning av penningtvätt. GBS ansvarar för

att optimera eektiviteten i Nordeas verksamhet, så att aärsområdena kan fokusera på det som de gör

bäst: att ta hand om våra kunder och driva initiativ för ökade intäkter.

Erik Ekman

Chef för Group

Business Support

Group Finance (GF), roll och ansvar

GF har ansvar för den ﬁnansiella resultatstyrningen, och för att tillhandahålla ﬁnansiell rapportering och

planering för hela koncernen, inklusive ﬁnansiell kontroll och aärsstyrning, inköpstjänster och analyser som

hjälper oss att uppfylla både aärsbehov och regelkrav. GF hanterar även Nordeas kapital, likviditet,

ﬁnansiering och marknadsrisk, för att säkerställa regelefterlevnaden och hjälper samtidigt aärsområdena

att ta hand om kunderna på bästa sätt. GF säkerställer en korrekt bild av Nordeas ﬁnansiella och operativa

utveckling genom att förse investerare med transparent och relevant information.

Ian Smith

Chief Financial Ocer

Group Risk & Compliance (GRC), roll och ansvar

GRC utgör Nordeas oberoende andra försvarslinje. Funktionen övervakar införandet av koncernens styrande

principer för ﬁnansiell och icke-ﬁnansiell riskhantering, samt övervakar och kontrollerar styrdokumenten för

riskhantering, däribland styrdokumenten för regelefterlevnadsrisk. Det innebär att GRC ska säkerställa att

alla risker som Nordea är eller kan vara exponerad för identiﬁeras, bedöms, övervakas, hanteras och

rapporteras.

Matthew Elderﬁeld

Chief Risk Ocer

Group Legal (GL), roll och ansvar

GL tillhandahåller eektiv och högkvalitativ juridisk rådgivning inom Nordeakoncernen – bland annat

inom områden som banktjänster, aärsverksamhet, avtal, fusioner och förvärv, tvister och många andra

juridiska områden av betydelse för Nordea. GL ansvarar även för bolagsstyrning och hantering av

förändringar i regelverk, inklusive rapportering till och kontakter med myndigheter. GL är en strategisk

rådgivare och aärspartner med hög professionalism och integritet, som bistår Nordea inom alla

områden där banken har verksamhet.

Group Brand, Communication & Marketing (GBCM), roll och ansvar

GBCM har som huvudsaklig ambition att stärka Nordeakoncernens varumärke, skydda dess anseende,

samt skapa ett ökat engagemang och få människor att känna passionerat för Nordea. GBCM skyddar

och utvecklar Nordeas varumärke och ansvarar för marknadsföring i hela koncernen samt all

massmarknadskommunikation och betalda medier. GBCM anger inriktningen för Nordeas kommunika

tion genom att erbjuda både interna och externa intressenter rådgivning och innehåll som stöder

koncernens viktigaste prioriteringar.

Jussi Koskinen

Chief Legal Ocer

Ulrika Romantschuk

Chef för Brand, Communication

& Marketing

Chief of Sta Oce (CoSO), roll och ansvar

CoSO hjälper organisationen att leverera enligt koncernens gemensamma prioriteringar genom att betjäna

hela Nordea med rådgivning och tjänster inom områden av gemensamt intresse. CoSO ska främja hållbart

värdeskapande i koncernen genom att samordna och leda initiativ som rör hållbara banktjänster, säkerställa

en god intern styrning, ge stöd i strategifrågor och hantera fusioner och förvärv.

Johan Ekwall

Chief of Sta

Group Internal Audit (GIA), roll och ansvar

GIA utgör Nordeas oberoende tredje försvarslinje, som rapporterar direkt till Nordeas styrelse med

uppdrag att hjälpa styrelsen och koncernledningen att skydda Nordeakoncernens tillgångar, anseende

och hållbarhet. GIA bidrar till att uppnå Nordeas mål genom att systematiskt och disciplinerat utvärdera

och förbättra eektiviteten i styrning, riskhantering och kontrollprocesser. Koncernrevisionschefen

(CAE), rapporterar funktionellt till styrelsen och revisionskommittén, och administrativt till bolagets vd

och koncernchef.

James Graham

Chief Audit Executive

Group People (GP), roll och ansvar

GP hanterar hela medarbetarprocessen genom specialiserade tjänster, såsom att rekrytera nya

medarbetare, introducera nyanställda, prestationsutvärdering, hantera ersättningar, främja personalens

yrkesmässiga utveckling, samt hantera när en anställning avslutas. Tillsammans med aärsområdena

och övriga koncernfunktioner driver GP koncerngemensamma strategiska frågor som rör planering av

personalstyrkan, organisationsstruktur och utveckling av medarbetarna.

Christina Gadeberg

Chief People Ocer

Nordea Årsredovisning 2020

Förvaltningsberättelse

 Finansiell översikt 

 Övrig information

 Utsikter, risker och osäkerheter

 Världsekonomin och ﬁnansmarknaden

 Nordeaaktien och kreditbetyg

 Kapitalhantering

 Femårsöversikt

 Nyckeltal

 Aärsområdesresultat

 Nya regelverk

 Bolagsstyrningsrapport 

 Icke-ﬁnansiell rapport

 Riktlinjer för intressekonflikter

 Ersättningar

 Förslag till vinstdisposition

 Händelser efter räkenskapsperiodens slut

 Ordlista

Förvaltningsberättelse 28

Årsredovisning 2020 Nordea

Nyckeltal

• Rörelseintäkter 8 466 mn euro (0 %, 1 % i lokala valutor)

• Rörelsekostnader 4 643 mn euro (–5 %, –4 % i lokala

valutor)

• Rörelseresultat 2 963 mn euro (–12 %, –11 % i lokala

valutor)

• Kreditförlustrelation, upplupet anskaningsvärde, 35 punk-

ter (förra året: 22 punkter)

• Avkastning på eget kapital 7,1 % (förra året: 8,2 %)

• Kärnprimärkapitalrelation 17,1 % (förra året: 16,3 %)

• Förvaltat kapital upp 9 % till 353,8 md euro

• Föreslaget utdelningsbemyndigande 0,72 euro per aktie,

vilket innefattar det resterande beloppet på 0,33euro i

bemyndigandet från bolagsstämman 2020 (utdelningsbe-

myndigande förra året 0,40 euro per aktie och utbetalning

av 0,07euro per aktie tidigast 1 mars 2021).

Resultatet 2020 i korthet

Rörelseintäkterna ökade under 2020 med 1 procent i lokala

valutor (oförändrat i euro) jämfört med 2019, exklusive jämfö-

relsestörande poster. Kostnaderna uppgick till 4 643 mn euro,

en minskning med 4 procent i lokala valutor (ned 5 procent i

euro), exklusive jämförelsestörande poster, och i linje med vår

prognos. Kreditförlusterna ökade jämfört med föregående år

till 35 punkter av utlåningen (22 punkter 2019). Rörelseresul-

tatet minskade med 11 procent i lokala valutor (ned 12 pro-

cent i euro), exklusive jämförelsestörande poster.

Intäkter

Räntenettot ökade under 2020 med 7 procent i lokala valutor

jämfört med 2019, till följd av en stark utveckling inom bolån

under hela året. Avgifts- och provisionsnettot minskade med

1procent i lokala valutor (2 procent i euro), till följd av lägre

aktivitet inom framför allt betalningar och kort i samband

med covid-19. Avgifts- och provisionsnettot från sparande

återhämtade sig under andra halvåret när marknaderna sta-

biliserades och vårt förvaltade kapital ökade till rekordnivåer.

Handelsintäkterna var högre än under olåret, men samman-

taget minskade nettoresultat av poster till verkligt värde med

14 procent i lokala valutor.

Kostnader

Rörelsekostnaderna minskade med 4 procent i lokala valutor

(ned 5 procent i euro) jämfört med 2019, exklusive jämförelse-

störande poster, vilket var i linje med vår prognos. Personal-

kostnaderna minskade med 1 procent i lokala valutor (2 pro-

cent i euro), exklusive jämförelsestörande poster. Övriga kost-

nader minskade med 11 procent i lokala valutor (12 procent i

euro), exklusive jämförelsestörande poster. Avskrivningarna

ökade med 4 procent i lokala valutor (2 procent i euro), exklu-

sive jämförelsestörande poster.

Kreditförluster och liknande nettoresultat

Kreditförlusterna för 2020 uppgick till 908 mn euro (536 mn

euro). Det motsvarar en kreditförlustrelation på 35 punkter för

upplupet anskaningsvärde. Inklusive vinster från liknande

nettoresultat på 48 mn euro uppgick kreditförlusterna till

860mn euro, vilket motsvarar 26 punkter (16 punkter).

443mn euro avser ökade reserveringar enligt ledningens

bedömning, huvudsakligen för att ta höjd för osäkerheten

kring framtida kreditförluster till följd av covid-19. De individu

ella reserveringarna avsåg huvudsakligen Olje-, gas- och o-

shore-verksamhet samt Sjöfart, främst till följd av förändrad

säkerhetsvärdering. Det ﬁnns också stora kreditförluster inom

konsumtionslån. Dessa omfattas i stor utsträckning av reserve

ringarna enligt ledningens bedömning som gjorts under året.

Kreditförluster och liknande nettoresultat är för 2020 i nivå

med det 5-åriga genomsnittet, före covid-19-krisen.

Finansiell översikt 

Skatter

Den eektiva skattesatsen 2020 var 23,6 procent, jämfört med

27 procent i ol.

Årets resultat och avkastning på eget kapital

Resultatet minskade med 9 procent i lokala valutor (9 procent

i euro) till 2 265 mn euro.

Avkastning på eget kapital uppgick till 7,1 procent (förra

året 8,2 procent), exklusive jämförelsestörande poster.

Finansiell struktur

Tillgångarna i balansräkningen minskade under året med

2,7md euro till 552,2 md euro. Skulderna minskade med

4,9md euro till 518,4 md euro. Alla balansräkningsposter i

utländska valutor räknas om till euro till de kurser som gällde

vid årsskiftet, när de konsolideras i Nordeakoncernen. Se not

K1 för ytterligare information om redovisningsprinciper och

avsnitt 30 om vilka valutakurser som använts.

Euron stärktes under 2020 mot den norska kronan och för-

svagades mot den svenska kronan. Förändringar i valutakur-

ser ledde till en minskning av koncernens tillgångar och skul-

der med 4 md euro respektive 4 md euro.

Utlåning

Utlåningen minskade med 4,8 md euro eller 1 procent.

Värdepapper

Placeringar i räntebärande värdepapper och aktier minskade

med 4,0 md euro eller 5 procent.

In- och upplåning

In- och upplåningen ökade med 6,3 md euro eller 3 procent.

Emitterade värdepapper uppgick vid årsskiftet till totalt

174,3md euro.

Livförsäkringsrörelsen

Skulder till försäkringstagare minskade med 1,1 md euro eller

6 procent.

Derivatinstrument

Balansräkningsposten Derivatinstrument speglar nuvärdet av

derivatkontrakt fördelat på positiva och negativa verkliga vär-

den. Positiva marknadsvärden på derivat ökade från 39 md

euro till 45 md euro, och negativa marknadsvärden ökade

från 42 md euro till 47 md euro. För ytterligare information, se

not K1 och K19.

Kapitalposition

Kärnprimärkapitalrelationen var 17,1 procent vid utgången av

2020, upp från 16,3 procent i ol, och det nominella kärnpri-

märkapitalet var 26,6 md euro (24,4 md euro i ol). Den totala

kapitalrelationen var 20,5 procent och kapitalbasen uppgick

till 31,7 md euro vid utgången av 2020.

Kapitalpositionen presenteras under Kapitalhantering på

sidorna 38–41 och i Nordeas kapital- och riskhanteringsrap-

port på nordea.com.

Kreditportfölj

Utlåningen till allmänheten, exklusive omvända repor, ökade

med 4 procent i lokala valutor (4 procent i euro) och uppgick

till 317,6 md euro. Företagskundernas andel av utlåningen var

43 procent. Portföljen har en god spridning mellan de nord-

iska länderna. Den övergripande kreditkvaliteten är fortsatt

stabil, med hög kreditvärdighet bland kunderna. Koncernens

osäkra fordringar, brutto och värderade till upplupet anska-

ningsvärde, uppgick vid årets slut till 3 979 mn euro. 45 pro-

cent av de osäkra fordringarna, brutto, utgörs av lån där kun-

Förvaltningsberättelse 29

Nordea Årsredovisning 2020

derna fortfarande betalar (reglerade) och 55procent är lån

där kunderna ej betalar (oreglerade).

Nordeas upplåning

Nordea Bank Abp fortsatte under 2020 att dra nytta av sin väl

avvägda hantering av likviditetsrisk, med en fortsatt diversiﬁerad

och stark ﬁnansieringsbas och en diversiﬁerad likviditetsbuert.

Nordea hade en stark likviditetsposition under hela den peri-

od som präglades av covid-19-relaterad marknadsstress. Under

året emitterade Nordea Bank Abp cirka 15,0 md euro i långfris

tig skuld. Nordea Bank Abp uppfyllde under hela 2020 kravet

gällande likviditetstäckningsgrad (LCR) i alla valutor tillsam

mans. Nordea Bank Abp tog del av olika centralbanksfaciliteter

på nationell nivå, bland annat ECB:s riktade långfristiga reﬁ

nansieringstransaktioner (TLTRO), för att ännu bättre kunna

stötta kunderna och tillgodose deras behov. För ytterligare

information, se not M2.

Under året emitterade koncernen cirka 23,4 md euro i lång-

fristiga skuldinstrument, exklusive danska säkerställda obli-

gationer och efterställda lån. Likviditetshanteringen presente-

ras på sidorna 135–136. En löptidsanalys ﬁnns i not K44. För

ytterligare information, se även not K2.

Säkringsredovisning

Nordea tillämpar säkringsredovisning för att uppnå en symme-

trisk behandling av förändringar i verkligt värde för de säkrade

riskerna i de säkrade posterna och för säkringsinstrumenten,

samt för att säkra sig mot risken för variationer i kassaflöden

och nettoinvesteringar i utlandsverksamheten. Ytterligare

information om säkrade risker ﬁnns i noterna K1 och K19.

Styrelsens bemyndiganden

Den ordinarie bolagsstämman den 28 maj 2020 beslutade, i

enlighet med styrelsens förslag, att bemyndiga styrelsen att

fatta beslut om utdelning av högst 0,40 euro per aktie för räken

skapsåret 2019, med utbetalning vid ett eller flera tillfällen.

Vidare bemyndigade den ordinarie bolagsstämman 2020

styrelsen att, för tiden fram till utgången av nästa ordinarie

bolagsstämma, fatta beslut om emission av särskilda rättig-

heter som berättigar till att mot betalning erhålla nya aktier

eller egna aktier som innehas av bolaget (konvertibler). Det

högsta antalet aktier som kan komma att emitteras enligt

detta bemyndigande är 404 995 191 aktier. Emission av sär-

skilda rättigheter med stöd av bemyndigandet får ske med

eller utan företrädesrätt för beﬁntliga aktieägare och ska ske

på marknadsmässiga villkor.

Den ordinarie bolagsstämman 2020 bemyndigade styrel-

sen att besluta om återköp av högst 225 000 000 aktier.

Aktierna kan förvärvas vid ett eller flera tillfällen, antingen

genom ett erbjudande till samtliga aktieägare på lika villkor

eller på annat sätt och i annan proportion än till aktieägarnas

aktieinnehav (riktade förvärv). Vid återköp av egna aktier får

endast fritt eget kapital användas. Egna aktier får endast

återköpas till ett pris som inte överskrider marknadspriset på

den berörda börsen vid tidpunkten för återköpet eller till ett

pris som fastställs på marknaden. Bemyndigandet är giltigt

till och med det tidigare av (i) utgången av nästa ordinarie

bolagsstämma, eller (ii) 18 månader från den ordinarie

bolagsstämmans beslut.

Den ordinarie bolagsstämman 2020 bemyndigade styrel-

sen att besluta om emission av nya aktier eller överlåtelse av

egna aktier motsvarande högst 30 000 000 aktier totalt.

Aktierna kan emitteras eller överlåtas med avvikelse från

aktieägarnas företrädesrätt (riktade emissioner). Bemyndi-

gandet är giltigt till och med det tidigare av (i) utgången av

nästa ordinarie bolagsstämma, eller (ii) 18 månader från den

ordinarie bolagsstämmans beslut.

Finansiell översikt 2020

Beslut om aktieemissioner

Den ordinarie bolagsstämman 2020 beslutade att Nordea,

före utgången av den ordinarie bolagsstämman 2021, får

överlåta egna aktier inom ramen för sin verksamhet inom vär-

depappersrörelsen med avvikelse från aktieägarnas företrä-

desrätt genom en riktad aktieemission. Främjandet av bola-

gets verksamhet i värdepappersrörelsen, som också förutsät-

ter möjlighet till handel i egna aktier, utgör ett tungt vägande

ekonomiskt skäl till riktade förvärv. Antalet egna aktier som

överlåts får inte överstiga 175 000 000 aktier, vilket motsvarar

cirka 4,32 procent av bolagets aktier.

För mer information om aktiebaserade incitamentspro-

gram, se not K8 Personalkostnader på sidorna 148–149.

Innehav av egna aktier

Den 31 december 2020 uppgick Nordea Bank Abp:s innehav

av egna aktier till 11 862 171 aktier (0,3 procent av det totala

antalet aktier), en ökning med 1 052 361 aktier jämfört med

31december 2019. Totalt uppgick köpeskillingen för inneha-

vet av egna aktier den 31december 2020 till 33 mn euro.

Nordea innehar egna aktier dels i ersättningssyfte, dels i

handelssyfte inom ramen för sin värdepappersrörelse. Se

även ”Beslut om aktieemissioner” ovan.

I maj och september 2020 överläts totalt 1 040 750 respek-

tive 13 572 egna aktier, som innehades av Nordea, utan veder-

lag till deltagare i Nordeas program för rörlig ersättning.

Se även Rapport över förändringar i eget kapital på

sidorna74–77.

Personal

Personalkostnader, betydande avtal med nyckelpersoner i

ledande befattningar och fördelning efter antal anställda, län-

der och kön presenteras i not K8. Ytterligare information ﬁnns

i avsnittet Våra medarbetare på sidan 15.

Vinstandelar och aktiebaserade incitamentsprogram

De tre kriterier som avgör storleken på utbetalningen från

vinstandelsprogrammet 2020 är: avkastning på eget kapital

(ROE), K/I-tal och ett mål för kundnöjdheten. Om prestations-

kriterierna uppfylls blir kostnaden för programmet cirka

63mn euro (68 mn euro 2019). Avsättningen för Nordeas

vinstandelsprogram uppgick till 32,4 mn euro (13 mn euro

2019).

Vinstandelsprogrammet och de aktierelaterade incita-

mentsprogrammen såväl som övriga ersättningsprinciper

presenteras i avsnittet Ersättningar på sidorna 63–66 och i

not K8.

Pensionsförpliktelser

Det sammantagna åtagandet i Nordeas förmånsbestämda

pensionsplaner ökade under 2020 från 3 790 mn euro till

3 871 mn euro. Ökningen berodde i huvudsak på omvärde-

ringar från förändringar i ﬁnansiella antaganden, framför allt

till följd av lägre diskonteringsräntor. Ökningen i Sverige mot-

verkades delvis av lägre inflations- och löneökningsantagan-

den.

Utbetalda pensioner minskade pensionsförpliktelserna,

men minskningen uppvägdes av intjänade pensionsrätter och

diskonteringseekter. Förvaltningstillgångarnas verkliga

värde uppgick till 3 650 mn euro (3 524 mn euro). Trots ett

besvärligt marknadsläge, framför allt på aktiesidan, ﬁck rän-

tepapper och räntesäkringsinstrument en stark utveckling

som gjorde att den samlade avkastningen blev positiv. Pen-

sionsskulden, netto, uppgick till 221 mn euro (266 mn euro).

För ytterligare information, se not K34.

Förvaltningsberättelse 30

Årsredovisning 2020 Nordea

Övrig information

Koncernstruktur, dotterföretag och utländska ﬁlialer

Nordeakoncernens huvudsakliga koncernstruktur, inklusive

de större dotterföretagen, beskrivs på sidan 288.

Moderföretaget har utländska ﬁlialer i Danmark, Estland,

Kina, Norge, Polen, Singapore, Storbritannien, Sverige och

USA. Under 2020 stängdes Nordeas ﬁlial i Tyskland (Frank-

furt) och arbetet med att stänga ﬁlialen i Singapore har

inletts och förväntas vara klart under andra kvartalet 2021.

Förändringar i koncernstrukturen

Nordeas verksamhet i Ryssland

Nordeakoncernens strategi är att fokusera på verksamheten i

Norden. Nordea har därför beslutat att lägga ner sin verksam-

het i Ryssland och en process har inletts för att verkställa

beslutet.

Nordea Direct-fusionen

Den 12 juni 2019 undertecknade styrelserna i Nordea Direct

Bank ASA (tidigare Gjensidige Bank ASA) och Nordea Bank

Abp en fusionsplan och beslutade att inleda den gränsöver

skridande fusionen mellan de två bolagen. Fusionen godkän-

des formellt av styrelserna i oktober 2019 enligt meddelande

från norska bolagsregistret. Fusionen beräknas bli slutförd

mellan den 1 maj 2021 och den 1 juli 2021, med 1 juni 2021 som

måldatum, och förutsätter godkännande från berörda myndig

heter.

Förvärvet av pensionsportföljer från

Frende Forsikring i Norge

Den 6 juli 2020 tillkännagav Nordea det förestående förvärvet

av tjänste- och privatpensionsportföljer från det norska bola-

get Frende Livsforsikring AS. Förvärvet slutfördes under är-

de kvartalet 2020. Verksamheten slogs sedan samman med

Nordeas norska pensionsbolag Livforsikringsselskapet

Nordea Liv Norge AS (”Nordea Liv”). Pensionsportföljerna har

fondförsäkringstillgångar på omkring 4,2 md norska kronor

och omfattar runt 5 600 företagskunder med cirka 32 000

individuella försäkringstagare.

Som en del av aären har Nordea Liv också tecknat ett

långsiktigt distributionsavtal för pensionsprodukter med de

norska sparbankerna som äger Frende Livforsikring AS.

Förvärvet av SG Finans

Förvärvet av SG Finans, numera Nordea Finance Equipment

("NFE"), slutfördes den 1 oktober 2020. Förvärvet höjer

Nordeakoncernens årliga intäkter med cirka 140 mn euro.

Aären innebär även en viss ökning av Nordeakoncernens

vinst per aktie och avkastning på eget kapital.

Se även not K48 Förvärv på sidan 196.

Försäljningen av Automatia

Den 26 februari 2020 tecknade Nordea, tillsammans med de

övriga ägarna, avtal med Loomis om att sälja sina andelar i

Automatia, det ledande företaget för kontanthantering och

uttagsautomater i Finland. Nordea ägde en tredjedel (cirka

33procent) av aktierna i Automatia. Den överenskomna köpe-

skillingen uppgick till 42 mn euro på skuldfri basis. Försälj-

ningen av Automatia slutfördes den 2 december 2020.

Försäljningen av Nordeas innehav i VP Securities

Den 23 april 2020 tecknade Nordea, tillsammans med de

andra majoritetsägarna, avtal med Euronext om att gemen-

samt sälja cirka 70 procent av aktierna i den danska värde-

papperscentralen VP Securities. Nordea ägde 11,8 procent av

aktierna. Den överenskomna köpeskillingen för Nordeas

11,8procent uppgick till cirka 18 mn euro. Aären medförde

en ökning av nettoresultat av poster till verkligt värde på cirka

9mn euro som redovisades under andra kvartalet. Aären

slutfördes den 3 augusti 2020.

Investeringar i IT

Under 2020 fortsatte Nordea att utveckla sina digitala erbju-

danden till privat- och företagskunder. Open Banking-porta-

len vidareutvecklades så att tredje part får åtkomst till våra

kunders betalningskonton på ett tryggt och säkert sätt.

Nordea fortsatte också utvecklingen av sina lösningar för

kundkännedom och förbättrade cybersäkerheten, med fokus

även på bekämpning av penningtvätt. Dessutom har stödet

för förfrågningar från myndigheterna och förbättringar av

datahanteringen prioriterats. Fokus har varit och blir även

framöver att förbättra kundnöjdheten, investera i digitala lös-

ningar och eektivisera processerna.

Se även not K21 Immateriella tillgångar på sidan 163.

Bekämpning av ekobrott

Nordea fortsatte under året att förbättra sin förmåga att

bekämpa ekobrott. Betydande förbättringar inom regelefter-

levnad uppnåddes på följande områden: i) styrning, ii) IT-stöd

i processerna för kundkännedom, iii) snabbare behandling av

kundkännedomshandlingar, iv) transaktionsövervakning, v)

uppdatering av Nordeas riktlinjer efter förändringar i regel-

verken, och vi) förstärkning av Nordeas sanktionsprogram.

Nordea följde under året noga de varningar som utfärda-

des av internationella rådgivningsorgan och nordiska myn-

digheter i fråga om pandemins eventuella inverkan på den

ekonomiska brottsligheten (bedrägeri, cyberbrott, missbruk

av statliga medel, med mera).

Vidare genomförde Nordea proaktiva och reaktiva analyser

i samband med riskbedömningsprocessen, där även mönster

och rödflaggning granskades i tillägg till de beﬁntliga kon-

trollerna (t.ex. falska/bedrägliga anspråk på statligt stöd och

misstänkta transaktionsmönster under nedstängningen).

Dessutom utökade Nordea sitt samarbete med ﬁnanspolisen i

de enskilda länderna till följd av ett större antal brådskande

förfrågningar därifrån.

Se även not K2 Risk- och likviditetshantering på sidor-

na103–136 och avsnittet Icke-ﬁnansiell rapport på

sidorna57–61.

Covid-19-pandemins inverkan

2020 präglades av covid-19-pandemin. Nordeas globala kris-

hanteringsteam följde situationen i vart och ett av de nordiska

länderna under hela året.

Information om hur covid-19-pandemin har påverkat

Nordeas verksamhet och ﬁnansiella resultat, och om vilka

åtgärder som har vidtagits i förhållande till detta, lämnas i

olika avsnitt i den här årsredovisningen. Nordea har också

identiﬁerat betydande risker som uppkommit till följd av

covid-19-pandemin, med tanke på osäkerheten om hur de

marknader där koncernen har verksamhet kommer att påver-

kas ekonomiskt. Se även "Risker och osäkerheter" nedan.

Ordinarie bolagsstämma

Den ordinarie bolagsstämman 2021 hålls i Helsingfors

onsdagen den 24 mars 2021.

För ytterligare information, se sidan 290.

Förvaltningsberättelse 31

Nordea Årsredovisning 2020

Utsikter, risker och osäkerheter

Utsikter

Viktiga prioriteringar för att nå de

ﬁnansiella målen för 2022

Nordeas aärsplan fokuserar på tre viktiga prioriteringar för

att nå de ﬁnansiella målen för 2022 1) att optimera vår opera-

tiva eektivitet, 2) att genomföra initiativ för ökade intäkter

och 3) att skapa positiva kundupplevelser.

Finansiella mål för 2022

Nordeas ﬁnansiella mål för 2022 är

• en avkastning på eget kapital som överstiger 10 procent

• ett K/I-tal på 50 procent.

Kostnader

Kostnaderna för 2021 väntas understiga 4,6 md euro.

Kapitalpolicy

En kapitalbuert på 150–200 punkter över regelkravet för

kärnprimärkapitalrelationen, som gäller från 1 januari 2021.

Utdelningspolicy

Nordeas utdelningspolicy stipulerar en utdelningskvot på

60-70 procent, vilken gäller för resultat som genereras från

ch med 1 januari 2021. Nordea kommer löpande att utvärdera

möjligheten att använda aktieåterköp för att dela ut över-

skottskapital.

Uppföljning av kapitalmarknadsdagen 2019

Nordea fortsatte under 2020 att leverera enligt den plan som

presenterades på kapitalmarknadsdagen i oktober 2019. K/I-

talet förbättrades till 55 procent under 2020, ner från 57 pro-

cent 2019, och Nordea ligger i fas för att nå målet som är

50procent under 2022. Avkastningen på eget kapital uppgick

till 7,1procent 2020, en minskning från 8,2 procent 2019.

Avkastningen påverkades av avsättningar för kreditförluster

som gjordes under första halvåret 2020 och ett betydligt

högre eget kapital. Framstegen i förhållande till målet för

2022 – en avkastning på eget kapital som överstiger 10 pro-

cent – går enligt plan.

Risker och osäkerheter

Inom ramen för den normala aärsverksamheten ställs

Nordea inför olika typer av risker och osäkerheter. Att upp-

rätthålla riskmedvetenheten i organisationen är en del i

Nordeas aärsstrategier. Nordea har tydliga styrdokument för

sin risk- och likviditetshantering med bland annat policyer

och instruktioner för olika typer av risk, kapitaltäckning och

kapitalstruktur.

För ytterligare information, se not K2 Risk- och likviditets-

hantering på sidorna 103–136, not K33 Avsättningar på

sidan169 och not K38 Eventualförpliktelser på sidan 175.

Kreditrisk

Kreditrisk deﬁnieras som risken för förlust om en låntagare

inte kan fullgöra sina betalningsskyldigheter för ett lån i

enlighet med avtalade villkor. För att minska förlustrisken

används olika metoder för riskhantering. Kreditrisk uppkom-

mer huvudsakligen genom olika typer av utlåning, men också

genom garantier och remburser, och innefattar motpartskre-

ditrisk, transfereringsrisk och avvecklingsrisk.

En beskrivning av kreditrisk ﬁnns på sidorna 106–107.

Motpartskreditrisk

Motpartskreditrisken består i att Nordeas motpart i ett valu-

ta-, ränte-, råvaru-, aktie- eller kreditderivatkontrakt fallerar

före förfallodagen och att Nordea vid den tidpunkten har en

fordran på motparten.

En beskrivning av motpartskreditrisk ﬁnns på sidan 126.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för förluster hänförliga till Nordeas

innehav i antingen handelslagret eller övrig verksamhet till

följd av förändringar i marknadskurser och parametrar som

påverkar marknadsvärdet eller räntenettot. Marknadsrisken

ﬁnns oavsett vilken redovisningsmetod som används för inne-

haven.

En beskrivning av marknadsrisk ﬁnns på sidorna 129–132.

Operativ risk

Operativ risk deﬁnieras i Nordea som risken för förlust till

följd av brister eller fel hänförliga till interna processer, eller

till människor, system eller externa händelser, och innefattar

legal risk.

En beskrivning av operativ risk ﬁnns på sidorna 132–133.

Risk i den ﬁnansiella rapporteringen

Risk i den ﬁnansiella rapporteringen deﬁnieras som risken för

felaktigheter eller brister i den ﬁnansiella rapporteringen, lag-

stadgade rapporteringen och lämnade upplysningar. Risken

kan hänföras till felaktig tolkning och tillämpning av redovis-

ningsstandarder, användningen av bedömningar i rapporte-

ringen samt till otillräckliga processer för styrning och kon-

troll gällande värdering och ﬁnansiell rapportering.

En beskrivning av risk i den ﬁnansiella rapporteringen

ﬁnns på sidan 133.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att Nordea inte kan fullgöra sina kas-

saflödesåtaganden vid förfall, eller inte kan fullgöra dem utan

avsevärt högre ﬁnansieringskostnad. Nordea är exponerad

för likviditetsrisk inom utlåning, placeringar, upplåning, åta-

ganden utanför balansräkningen och annan verksamhet som

ger underskott i kassaflödet. Underskott i kassaflödet kan

uppstå vid dagens slut eller under dagen.

En beskrivning av likviditetsrisk ﬁnns på sidorna 135–136.

Regelefterlevnadsrisk

Nordea deﬁnierar regelefterlevnadsrisk som risken att inte

lyckas efterleva gällande lagar och motsvarande interna

bestämmelser.

Nordea omfattas av olika lagar och regler, bland annat från

Norden, EU och USA. De tillsynsmyndigheter och statliga

myndigheter som övervakar att dessa lagar och regler efter-

levs ställer regelbundet frågor kring och genomför utredning-

ar av Nordeas regelefterlevnad. Till de områden som omfat-

tas av sådana utredningar hör bland annat placeringsrådgiv-

ning, bekämpning av penningtvätt, handel och sanktions-

bevakning, skatt, konkurrens samt styrning och kontroll.

Resultatet av dessa frågor och utredningar har ännu inte

meddelats och tidpunkten är oklar. Det kan därmed inte ute-

slutas att dessa frågor och utredningar leder till kritik mot

banken, förlorat anseende, böter, sanktioner, tvister och/eller

stämningar.

I juni 2015 genomförde danska ﬁnansinspektionen en

utredning av hur Nordea Bank Danmark A/S följt reglerna för

bekämpning av penningtvätt. Slutrapporten resulterade i kri-

tik och i enlighet med dansk administrativ praxis överlämna-

des ärendet till polisen för ytterligare utredning och eventu-

ella sanktioner. Som tidigare meddelats räknar Nordea med

böter i Danmark för tidigare svaga processer och rutiner för

bekämpning av penningtvätt, och en avsättning på 95mn

euro har gjorts för pågående penningtvättsärenden.

Det ﬁnns en risk att kostnaden för att hantera dessa ären-

den kan bli högre (eller lägre) än den aktuella avsättningen

och detta kan också påverka Nordeas ﬁnansiella resultat.

Några av dessa utredningar kan också leda till stämningar.

Givet denna osäkerhet håller Nordea fast vid den aktuella

Förvaltningsberättelse 32

Årsredovisning 2020 Nordea

nivån för avsättningar för pågående penningtvättsrelaterade

ärenden samtidigt som Nordea fortsätter sin dialog med

danska myndigheter kring tidigare svagheter i arbetet mot

penningtvätt.

Nordea har gjort betydande investeringar för att åtgärda

de brister som framkommit vid utredningarna. Bland annat

startades under 2015 ett särskilt program för att bekämpa

ﬁnansiell brottslighet (Financial Crime Change Programme)

och Nordea har stärkt den del av organisationen som arbetar

med bekämpning av penningtvätt och sanktionshantering.

Nordea har också inrättat en kommitté för hållbarhet och

aärsetik, Sustainability and Ethics Committee, och sjösatt ett

särskilt program för att införliva starkare etiska normer i sin

företagskultur. Nordea investerar också i förbättrade standar-

der, processer och resurser vad gäller regelefterlevnad i både

första och andra försvarslinjen.

Danska skattemyndigheten har stämt Nordea och kräver

ersättning på cirka 900 miljoner danska kronor för den assistans

som Nordea gav en utländsk bank i samband med att denna

bank krävde återbetalning av utdelningsskatt för en av sina kun

ders räkning. Nordeas bedömning är att Nordea inte kan hållas

ansvarig för återbetalningen och Nordea bestrider kravet.

En beskrivning av regelefterlevnadsrisk ﬁnns på

sidorna133–134.

Krav i civilrättsliga processer

Inom ramen för den normala aärsverksamheten är Nordea

föremål för ett antal krav i civilrättsliga stämningar och tvister,

varav de flesta rör relativt begränsade belopp.

Ingen av de pågående tvisterna bedöms för närvarande

komma att medföra någon väsentlig negativ eekt på Nordea

eller dess ﬁnansiella ställning.

Se även not K1 Redovisningsprinciper, not K2 Risk- och

likviditetshantering, not K33 Avsättningar och not K38

Eventualförpliktelser.

ESG-risker

För information om risker som rör miljö, socialt ansvar och

bolagsstyrning ("ESG"), se avsnittet Icke-ﬁnansiell rapport på

sidorna 57–61 och not K2 Risk- och likviditetshantering på

sidorna 103–136.

Covid-19

Covid-19-pandemin har medfört betydande risker med tanke

på osäkerheten om hur de marknader där Nordea har verk-

samhet kommer att påverkas ekonomiskt. Beroende på hur

framtiden utvecklas kan covid-19-pandemin påverka intäk-

terna negativt till följd av lägre räntenetto, marknadsvolatili-

tet och minskad aärsaktivitet som i sin tur påverkar aärsvo-

lymer och kundaktivitet.

Beroende på hur länge situationen varar och hur

om fattande den blir, är det möjligt att Nordea inte klarar

att nå sina ﬁnansiella mål i mycket negativa scenarier.

Utsikter, risker och osäkerheter

Förvaltningsberättelse 33

Nordea Årsredovisning 2020

Ekonomiska utsikter

Covid-19-pandemin innebar att världsekonomin drabbades

av en kraftig nedgång 2020. Den ekonomiska aktiviteten

beräknas ha sjunkit med 3,5 procent jämfört med föregående

år till följd av de nedstängningar som genomfördes i många

länder för att förhindra smittspridning. Men tack vare snabba,

samordnade och mycket omfattande ekonomiska stödåtgär-

der kunde en stor del av produktionsbortfallet hämtas in när

samhällena öppnade upp igen under sommaren. Mot slutet

av året tog emellertid den andra smittvågen fart, och framför

allt Europa drabbades av nya omfattande restriktioner. Återi-

gen med allvarliga konsekvenser för den ekonomiska aktivi-

teten. Framför allt har tjänstesektorn drabbats hårt, medan

tillverkningssektorn har återhämtat sig under krisen.

De nordiska länderna har klarat sig relativt bra genom

pandemin. Samtliga länder drabbades av omfattande ned-

gångar i den ekonomiska aktiviteten under andra kvartalet,

men under sommaren och hösten ökade den kraftigt igen.

När den andra smittvågen kom infördes emellertid nya res-

triktioner, vilket begränsade aktiviteten mot årets slut.

Återhämtningen i världsekonomin väntas fortsätta under

2021, för att mot årets slut globalt komma upp i de BNP-nivå-

er som rådde före covid-19.

Länderna i Norden har hört till de ekonomier i världen som

klarat sig bäst under pandemin. Under 2021 förväntas BNP-

tillväxt i alla dessa länder, efter en relativt svag avslutning på

2020 till följd av nya restriktioner.

Danmark

Danmarks BNP sjönk med 3,7 procent under 2020 – det störs-

ta bakslaget sedan ﬁnanskrisen 2009. Det största BNP-tappet

skedde under andra kvartalet 2020 när hårda restriktioner

infördes för att förhindra spridningen av coronaviruset. Under

andra halvåret ökade emellertid aktiviteten igen, till följd av

kraftigt ökad privatkonsumtion. Mot slutet av året infördes

nya restriktioner, vilket försvagade den ekonomiska åter-

hämtningen. Läget på arbetsmarknaden har förbättrats

sedan arbetslösheten toppade i maj 2020. Trots krisen har

bostadsmarknaden varit stark, med stigande priser och

betydligt fler bostadsförsäljningar än under tidigare år. I mars

2020 gjorde Danmarks Nationalbank en oberoende räntehöj-

ning för att försvara sin fasta växelkurs. Sedan dess har dans-

ka kronan stärkts mot euron och centralbanken har inte inter-

venerat på valutamarknaden. Inga förändringar i styrräntan

väntas förrän tidigast 2023.

Finland

Finsk ekonomi stod emot covid-19-krisen 2020 bättre än för-

väntat. För helåret 2020 sjönk Finlands BNP med 3,2 procent.

Den ekonomiska återhämtningen försvagades mot årets slut

till följd av den andra smittvågen, och i tjänstesektorn är situ-

ationen fortfarande allvarlig. Exportsektorn har klarat sig

relativt bra under covid-19-pandemin och varuexporten

ökade markant mot årets slut när världshandeln började ta

fart. Arbetslösheten var 8,2 procent i december och årssnittet

för 2020 var 7,8 procent. Covid-19-pandemins inverkan på

den ﬁnska bostadsmarknaden blev kortlivad och vi såg en

snabb återhämtning under andra halvåret. Bostadspriserna

var 2,3procent högre i december jämfört med året före. Inga

förändringar i ECB:s styrräntor väntas förrän tidigast 2023.

Norge

Norges fastlands-BNP sjönk under 2020 med 2,5 procent, vil-

ket gör Norge till ett av de länder som klarat sig igenom

covid-19-krisen bäst. Återhämtningen märktes också tydligt

på arbetslösheten, som sjönk från över 10 procent under

andra kvartalet till 3,9 procent vid utgången av 2020. Norge

hade under 2020 bland de lägsta smittotalen och minst strik-

ta restriktionerna jämfört med andra industriländer. Bostads-

priserna utvecklades starkt under hela året och steg med

8,7procent på årsbasis i december 2020. Bostadspriserna

gynnades i hög grad av Norges Banks räntesänkningar från

1,5 procent till noll. Centralbanken har flaggat för en första

räntehöjning under första kvartalet 2022. Mot bakgrund av de

senaste vaccinationsutsikterna räknar vi emellertid med en

tidigare normalisering än Norges Bank och tror på en första

räntehöjning under ärde kvartalet 2021. Den norska kronan

försvagades avsevärt under den största marknadspaniken i

mars. Sedan dess har norska kronan stärkts i takt med de sti-

gande oljepriserna.

Sverige

Svensk ekonomi utvecklades relativt bra under 2020, där BNP

sjönk med 2,8 procent. Efter ett tut andra kvartal tog åter-

hämtningen fart i samband med en kraftigt ökad privatkon-

sumtion. Även varuexporten ökade kraftigt i linje med åter-

hämtningen i världshandeln och i vissa sektorer närmade sig

orderingången rekordnivåer. Tillväxten dämpades mot slutet

av 2020 till följd av den andra vågen av covid-19-pandemin,

och delar av tjänstesektorn beﬁnner sig fortfarande i ett

mycket besvärligt läge. Arbetslösheten var i genomsnitt

8,3procent under 2020, men var högre vid årets slut på strax

under 9 procent. Bostadspriserna steg med 12procent under

2020. Riksbanken lämnade reporäntan oförändrad på 0pro-

cent i december 2020, liksom i februari 2021, och signalerade

att den skulle hållas oförändrad under de närmaste tre åren.

Stödköpsprogrammet fortsätter till slutet av 2021. Den han-

delsviktade svenska kronan stärktes med 7procent under

2020.

Världsekonomin och ﬁnansmarknaden

Förvaltningsberättelse 34

Årsredovisning 2020 Nordea

Nordeas börsvärde uppgick vid utgången av 2020 till 27,0 md

euro (29,3 md euro vid utgången av 2019). Mätt efter börs-

värde var Nordea det elfte största företaget i Norden och

bland de tio största europeiska ﬁnanskoncernerna.

Nordea Bank Abp:s stamaktier är noterade på Nasdaq

Nordic, börserna i Helsingfors (i euro), Stockholm (i svenska

kronor) och Köpenhamn (i danska kronor), och dess Ameri-

can Depository Receipts (ADR) handlas i USA i US-dollar.

Aktiekursens utveckling

Nordeas aktiekurs sjönk under 2020 med cirka 8 procent på

Nasdaq Helsingforsbörsen, från 7,24 euro till 6,67 euro. Stäng-

ningskursen för Nordeas aktie varierade under 2020 mellan

4,55 euro och 8,15 euro. Nasdaq OMXH-indexet steg under

2020 med cirka 10 procent, medan STOXX Europe 600 Banks-

indexet sjönk med cirka 24 procent. Sedan den 6 mars 2000,

då Merita-Nordbanken och Unidanmark gick samman, har

Nordeaaktien stigit med 65 procent och vida överträat

STOXX Europe 600 Banks-indexet och Nasdaq OMXH-index-

et, vars utveckling under samma period har varit –68 procent

respektive –41 procent.

Nordeaaktiens utveckling kan följas på nordea.com. Där

går det också att jämföra aktiens utveckling med den för kon-

kurrenterna och med olika index, samt hitta kurshistorik.

Totalavkastning 2020

Totalavkastning (TSR) mäts som aktiens kursutveckling inklu-

sive återinvesterad utdelning. Totalavkastningen under 2020

uppgick till –7,8 procent (9,7 procent 2019).

Nordeas styrelse beslutade under 2020 att följa ECB:s

rekommendationer till banker om att, mot bakgrund av covid-

19-pandemin, inte lämna utdelning eller återköpa aktier. Följ-

aktligen utbetalades inga utdelningar till aktieägarna under

2020.

Omsättning – den mest likvida bankaktien i Norden

Nordeaaktien var den mest likvida bankaktien i Norden under

2020, med en genomsnittlig daglig handelsvolym på cirka

135mn euro, vilket motsvarar cirka 21 miljoner aktier. Den

samlade omsättningen på samtliga börser uppgick 2020 till

34 md euro, vilket motsvarar 5 miljarder aktier.

34 procent av handeln med Nordeaaktier sker på andra

börser, till exempel Cboe Europe Equities, Turquoise och

Aquis. Av det totala antalet Nordeaaktier som handlades på

Nasdaq 2020 var cirka 49 procent i SEK-denominerade aktier,

46 procent i EUR-denominerade aktier och 3 procent i DKK-

denominerade aktier.

Aktier och röster

Nordeas bolagsordning innehåller inte några bestämmelser

om aktieslag eller rösträtter. Det innebär att Nordea bara har

ett aktieslag och att samtliga aktier i bolaget är stamaktier.

Varje aktie motsvarar en röst vid bolagsstämmor i Nordea och

ger samma rätt till eventuell utdelning. Den 31 december

2020 var det totala antalet aktier i Nordea 4 049 951 919. Se

även Rapport över förändringar i eget kapital på sidor-

na74–77.

Det ﬁnns inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på

grund av bestämmelser i bolagsordningen och Nordea kän-

ner inte till några avtal mellan aktieägare i detta avseende.

Eftersom Nordea är ett kreditinstitut får emellertid ett direkt

eller indirekt förvärv av aktier i Nordea, som resulterar i att

förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvaliﬁcerat

innehav (vilket motsvarar 10 procent eller mer av aktiekapita-

let eller rösträtterna, eller ett innehav som på annat sätt inne-

bär att förvärvaren har möjlighet att utöva betydande infly-

tande över Nordeas ledning) eller en ökning av kvaliﬁcerat

innehav, endast ske efter godkännande av ﬁnska Finansin-

spektionen enligt den ﬁnska kreditinstitutlagen. Enligt den

gemensamma banktillsynen är Europeiska centralbanken den

myndighet som slutligt godkänner (i samarbete med ﬁnska

Finansinspektionen) förvärv av ett kvaliﬁcerat innehav i

Nordea, eftersom Nordea står under direkt tillsyn av Europe-

iska centralbanken.

Den 31 december 2020 var Sampo Abp den största enskil-

da aktieägaren med ett innehav på 15,9 procent och den enda

aktieägaren med ett innehav på över 10 procent. En tabell

över de största registrerade aktieägarna i Nordea vid utgång-

en av 2020 ﬁnns på sidan 36.

Den 31 december 2020 hade de anställda ett indirekt aktie-

innehav om 0,6 procent i Nordea genom Nordeas vinstan-

delsstiftelse och ett mindre, indirekt aktieinnehav i Nordea

genom pensionsstiftelserna. Rösträtten för aktierna kan i

inget av dessa fall utövas direkt av de anställda.

För mer information om aktiebaserade incitamentspro-

gram, se not K8 Personalkostnader på sidorna 148–149.

Nordeaaktiens utveckling jämfört med

europeiska banker, 2000–2020, %

Nordea STOXX Europe 600 Banks index

300

250

200

150

100

2008

2010 2012 201420062004

2002

2000

2018 2020

2016

Nordeaaktiens omsättning på börsen,

2000–2020

, md euro

Nasdaq Övriga börser

2008

2010 2012 201420062004

2002

2000

2018 2020

2016

KÄLLA: Thomson Reuters Datastream KÄLLA: Nasdaq, Fidessa, SIX Financial Information

1) Nasdaq-börser från 2001.

Övriga börser från 2010.

Nordeaaktien och kreditbetyg

Nordeas mål för avkastningen på eget kapital är att för helåret 2022 nå över 10 procent.

Förvaltningsberättelse 35

Nordea Årsredovisning 2020

Primärkapitallån och särskilda rättigheter

som berättigar till aktier

Det primärkapitallån (AT1-lån) som Nordea Bank Abp emit-

terade 2019 konverteras automatiskt till sammanlagt högst

194 099 378 nyemitterade Nordeaaktier om kärnprimärkapi-

talrelationen (antingen enskilt för Nordea Bank Abp eller

konsoliderat för Nordeakoncernen) sjunker till under

5,125procent. Lånet ska konverteras till aktier till en kurs som

inte överstiger ett visst nominellt belopp, som kan komma att

justeras. När lånet konverteras till aktier har Nordeas beﬁnt-

liga aktieägare företrädesrätt till samtliga nyemitterade

Nordeaaktier.

Det ﬁnns inga utestående konvertibla obligationer emitte-

rade av Nordea som ger innehavarna optionsrätt att köpa

aktier i Nordea.

Aktiekapital

Aktiekapitalet uppgår till 4 049 951 919 euro, vilket motsvarar

det totala antalet aktier i bolaget.

Utdelning för 2019 och 2020

Den 15 december 2020 presenterade ECB en uppdaterad

utdelningsrekommendation för banker. ECB förväntar sig

generellt att utdelningar och återköp av aktier ska vara under

15 procent av det ackumulerade resultatet för 2019–2020 och

inte överstiga 20 punkter av kärnprimärkapitalrelationen fram

till utgången av september 2021. Nordeas styrelse beslutade

den 16 december 2020 att följa ECB:s uppdaterade rekom-

mendation.

Enligt rekommendationen och efter en dialog med ECB

beslutade styrelsen den 18 februari om en utdelning på

0,07euro per aktie i enlighet med det bemyndigande som

erhölls på den ordinarie bolagsstämman 2020 och baserat på

den fastställda balansräkningen för räkenskapsåret som

avslutades 31 december 2019. Avstämningsdag för utdelning-

en var 22 februari och utbetalningsdag är 1 mars 2021, eller så

snart som möjligt efter den dagen.

Vidare har styrelsen föreslagit att den ordinarie bolags-

stämman, som hålls den 24 mars 2021, bemyndigar styrelsen

att besluta om en utdelning på högst 0,72 euro per aktie.

Utdelningen skulle betalas ut i enlighet med balansräkningen

som fastställs för räkenskapsåret som avslutades den

31december 2020, vid ett eller flera tillfällen. Bemyndigandet

skulle vara giltigt fram till början av nästa ordinarie

bolagsstämma.

Det föreslagna beloppet om högst 0,72 euro per aktie är i

linje med Nordeas utdelningspolicy och innefattar det reste-

rande beloppet i bemyndigandet från bolagsstämman 2020

(0,33 euro per aktie) samt 70 procent av resultatet för räken-

skapsåret 2020 (0,39 euro per aktie). Styrelsen kommer inte

att fatta beslut om utdelning enligt det föreslagna bemyndi-

gandet före 1 oktober 2021, om inte ECB uppdaterar eller drar

tillbaka sin aktuella rekommendation. Den totala utdelningen

för 2020 skulle då bli 2 907 mn euro. Direktavkastningen,

beräknad på aktiekursen den 31 december 2020, blir då

10,7procent.

Nordea kommer att publicera eventuella framtida styrelse-

beslut om utdelning separat och samtidigt bekräfta avstäm-

ningsdag och utbetalningsdag för utdelningen.

Aktieägare

Med cirka 575 000 aktieägare registrerade vid utgången av

2020 är Nordeaaktien en av de mest spridda aktierna i Nor-

den. I Finland är antalet aktieägare cirka 305 000, i Sverige

cirka 145 000 och i Danmark cirka 125 000, vilket är i stort sett

oförändrat jämfört med föregående år.

Den största kategorin aktieägare är ﬁnska institutioner

(inklusive Sampo Abp) som vid årsskiftet ägde 23 procent av

aktierna i Nordea. Svenska institutionella ägares innehav upp-

gick till 19 procent, medan utomnordiska aktieägares innehav

uppgick till 34 procent. Största enskilda aktieägare är Sampo

Abp med ett innehav på 15,9 procent.

Nordeaaktien och kreditbetyg

Aktieägare, 31 dec 2020

Finska institutioner, 23 %

Finska allmänheten, 9 %

Svenska institutioner, 19 %

Svenska allmänheten, 5 %

Danska institutioner, 5 %

Danska allmänheten, 4 %

Storbritannien och övriga, 21 %

USA, 12 %

Norge, 2 %

Aktieägare, 31 dec 2020

Nordiska bolag och institutioner, 38 %

Nordiska fonder, 8 %

Utomnordiska bolag, 34 %

Allmänheten, 20 %

Förvaltningsberättelse 36

Årsredovisning 2020 Nordea

Aktiedata för 5 år

2020 2019 2018 2017 2016

Aktiekurs, euro 6,67 7,24 7,27 10,09 10,60

Högst/lägst, euro 8,19 / 4,39 8,22 / 5,37 10,54 / 7,25 11,75 / 9,74 10,93 / 6,94

Börsvärde, md euro 27,0 29,3 29,8 40,9 42,8

Utdelning, euro 0,72 0,40 0,69 0,68 0,65

Direktavkastning

, % 10,7 5,5 9,5 6,7 6,2

STOXX Europe 600 Banks-indexet, % –24,5 8,2 –28,0 7,5 –6,8

P/E (verkligt) 12,1 19,1 9,6 13,5 11,4

P/B 0,80 0,93 0,90 1,23 1,32

Eget kapital per aktie, euro 8,35 7,80 8,15 8,21 8,03

Resultat per aktie

, euro 0,55 0,38 0,76 0,75 0,93

Totalt antal aktier 4 049 951 919 4 049 951 919 4 049 951 919 4 049 951 919 4 039 029 217

1) Föreslaget utdelningsbemyndigande. 2020 innefattar det resterande beloppet i bemyndigandet från bolagsstämman 2020 (0,33 euro per aktie).

2) Direktavkastning för 2016–2019 beräknad utifrån betalningsdagens öppningskurs och för 2020 beräknad utifrån kursen den 31 december 2020.

3) Resultat per aktie, efter utspädning, total verksamhet.

4) Nordea Bank Abp ersatte Nordea Bank AB (publ) som moderföretag för Nordeakoncernen den 1 oktober 2018.

5) Föreslaget utdelningsbemyndigande. Utdelning på 0,07euro per aktie ska utbetalas 1mars 2021 (tidigast) baserat på balansräkningen för räkenskapsåret som avslutades

31december 2019.

Nordeaaktien och kreditbetyg

Fördelning av aktier, 31 dec 2020

Fördelning av aktier Antal aktieägare Aktieägare, % Antal aktier Aktier, %

1–1 000 438 294 76 115 966 933 3

1 001–10 000 125 692 22 337 458 498 8

10 001–100 000 10 110 2 238 497 695 6

100 001–1 000 000 740 0 214 832 227 5

1 000 001– 234 0 3 143 196 566 78

Summa 575 070 4 049 951 919

Nordeaaktiens vikt i STOXX Europe 600

Banks-indexet, 2000–2020, %

Nordeaaktien, årlig omsättning på olika börser 2020

Nasdaq OMX (STO), 46 %

Nasdaq OMX (HEL), 16 %

Nasdaq OMX (CPH), 3 %

Cboe BXE Europé, 11 %

Cboe CXE Equities, 12 %

Cboe BXTR Trade Reporting, 3 %

Turquoise, 2 %

Aquis Exchange, 4 %

Övriga, 2 %

De största registrerade aktieägarna i Nordea, 31 dec 2020

Aktieägare

Antal

aktier,

miljoner

Andel innehav

i Nordea

31 dec, %

Sampo Abp 642,9 15,9

BlackRock 202,2 5,0

Cevian Capital 178,4 4,4

Nordea-fonden 158,2 3,9

Alecta 115,7 2,9

Vanguard Fonder 103,6 2,6

Swedbank Robur Fonder 62,7 1,6

Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget

Varma 60,2 1,5

Nordea Fonder 49,7 1,2

Norska oljefonden 43,9 1,1

Första AP-fonden 38,9 1,0

Ilmarinen 38,5 1,0

SHB Fonder 37,8 0,9

Fidelity Investments 33,4 0,8

T. Rowe Price 29,1 0,7

Henderson Fonder 29,0 0,7

Nordea Vinstandelsstiftelse 25,3 0,6

Japans statliga pensionsfond 25,0 0,6

Finlands statliga pensionsfond 24,5 0,6

SEB Fonder 24,1 0,6

Övriga 2 126,6 52,4

Totalt antal potentiella utestående aktier

4 049,9 100,0

1) Denna information har sammanställts av Monitor Finance AB från olika källor såsom

Euroclear, Morningstar, Finansinspektionen, Nasdaq och Millistream och återger

eventuellt inte aktieägarens faktiska innehav på den aktuella dagen.

KÄLLA: STOXX

4.0

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

2006

200820042002

2012 2014 2016 2018 2020

2010

Förvaltningsberättelse 37

Nordea Årsredovisning 2020

Kreditbetyg

Nordeas kreditbetyg hör till de allra starkaste bland världens

banker. Under 2020 bekräftades Nordeas kreditbetyg på oför-

ändrade nivåer, med stabila utsikter från Moody’s och med

negativa utsikter för det långfristiga kreditbetyget från Stan-

dard & Poor’s (S&P) och Fitch.

De långfristiga kreditbetygen för Nordea Bank Abp:s icke

säkerställda prioriterade upplåning ligger alla på AA-nivå:

S&P AA– (negativa utsikter), Moody’s Aa3 (stabila utsikter)

och Fitch AA (negativa utsikter). De kortfristiga kreditbetygen

ligger på högsta nivå: A–1+ från S&P, P–1 från Moody’s och

F1+ från Fitch.

De negativa utsikterna från S&P och Fitch speglar Nordeas

lägre lönsamhet den senaste tiden och relaterar till Nordeas

förmåga att nå sina ﬁnansiella mål och förbättra lönsamheten.

Kreditbetygen för de bolag som utfärdar säkerställda obli-

gationer är oförändrade, och samtliga sådana obligationer

från Nordea Hypotek AB (publ) (Sverige), Nordea Kredit

Realkreditaktieselskab (Danmark), Nordea Hypoteksbank

Abp (Finland), Nordea Eiendomskreditt AS (Norge) och

Nordea Direct Boligkreditt AS (Norge) har kreditbetyget

AAA/Aaa.

Kreditvärderingsinstitutens analyser är i huvudsak inrik-

tade på kreditrisker och andra risker, lönsamhet, kapitalise-

ring, styrkan i aärsmodellen samt på upplåningsproﬁlen och

likviditetssituationen. För alla dessa områden har synen på

Nordea varit stabil under året, med undantag för lönsamhe-

ten enligt ovan.

De seniora icke-prioriterade obligationer (senior non-pre-

ferred bonds) som Nordea emitterat har fått följande kredit-

betyg: A (från Standard & Poor's), Baa1 (från Moody’s) och

AA– (från Fitch).

Kreditbetyg, 31 dec 2020

Moody’s Investors Service Standard & Poor’s Fitch DBRS

Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig

Nordea Bank Abp P–1 Aa3 A–1 + AA–

F1+ AA– R–1 (mid) AA (low)

Seniora prioriterade obligationer Aa3 AA– AA

Seniora icke-prioriterade obligationer

(SNP) Baa1 A AA–

Kreditbetyg för AT1-lån i september 2014 BBB

BBB+

Kreditbetyg för AT1-lån i mars 2015 BBB

BBB+

Kreditbetyg för AT1-lån i november 2017 BBB

BBB+

Kreditbetyg för AT1-lån i mars 2019 BBB

BBB+

Nordea Hypotek AB (publ) Aaa

Nordea Kredit Realkreditaktieselskab AAA

Nordea Eiendomskreditt AS Aaa

Nordea Mortgage Bank Plc Aaa

Nordea Direct Bank ASA A–1 A+

Nordea Direct Boligkreditt AS AAA

1) Kreditbetyg för säkerställda obligationer.

2) Negativa utsikter.

3) Positiva utsikter.

Nordeaaktien och kreditbetyg

Förvaltningsberättelse 38

Årsredovisning 2020 Nordea

Nordea strävar efter en eektiv kapitalanvändning och är där-

för aktiv i förvaltningen av olika tillgångar, skulder och risker i

balansräkningen. Målet är att öka avkastningen till aktieägar

na och samtidigt upprätthålla en väl avvägd kapitalstruktur.

Styrelsen är ytterst ansvarig för att fastställa Nordeas kapital

täckningsmål, kapitalpolicy och övergripande styrdokument

för kapitalhantering. Förmågan att nå målen och uppfylla

minimikraven för kapitaltäckning granskas regelbundet inom

Asset & Liability Committee (ALCO) och riskkommittén.

Kapital- och utdelningspolicy

Nordeas kapitalpolicy anger att koncernen under normala

aärsförhållanden ska ha miniminivåer för kärnprimärkapital-

relationen, primärkapitalrelationen och den totala kapitalrela-

tionen som överstiger de kapitalkrav som stipuleras av behö-

riga myndigheter. Nordea ska därutöver hålla en kapitalbuf-

fert. Vår avsikt är att ha en kärnprimärkapitalbuert på

150–200 punkter över kapitalkravet (restriktionsnivån för det

högsta utdelningsbara beloppet, MDA). Vi strävar efter att ha

en stark kapitalposition i linje med vår kapitalpolicy.

Vår ambition är att dela ut 60–70 procent av årets resultat

till aktieägarna. Överskottskapital över kapitalmålen ska

användas till organisk tillväxt och strategiska förvärv samt

eventuella återköp av egna aktier.

Minimikrav för kapitaltäckning

Vilken metod som används för att beräkna riskexponeringsbe-

loppet (REA) beror på godkännanden från tillsynsmyndighe-

ten. Vid utgången av 2020 beräknades 87 procent av Nordeas

riskexponeringsbelopp för kreditrisk med metoden för intern

riskklassiﬁcering (IRK). Nordea har tillstånd att använda

Value-at-Risk-modeller (VaR) för att beräkna kapitalkravet för

huvuddelen av marknadsrisken i handelslagret. Schablonme

toden används för operativ risk. Baserat på det samlade risk-

exponeringsbeloppet måste Nordea uppfylla det gällande

minimikravet och det kombinerade buertkravet. Därutöver

kräver behöriga myndigheter att Nordea ska hålla kapital för

andra typer av risker som identiﬁerats och rapporterats i sam

band med den årliga översyns- och utvärderingsprocessen

(ÖUP). I november 2020 meddelade ECB att det samlade

pelare 2-kravet på 1,75 procent skulle ligga fast. Dessutom kan,

i enlighet ECB:s besked i mars 2020, pelare 2-kravet delvis full

göras med kapitalinstrument som inte uppfyller kriterierna för

kärnprimärkapital, det vill säga med övrigt primärkapital eller

supplementärt kapital. Pelare 2-kravet på 1,75 procent gäller

också för Nordea Bank Abp på företagsnivå.

Internt kapitalkrav (ICR)

Nordea använder det interna kapitalkravet för den interna

risk- och kapitalutvärderingen. I enlighet med artikel 73 i

CRDIV anger det interna kapitalkravet det kapital som till

belopp, slag och fördelning anses vara tillräckligt för att täcka

den typ av och nivån på de risker som koncernen eller något

av dess dotterföretag är eller kan bli exponerade för inom

överskådlig tid, inklusive perioder av stress.

Det interna kapitalkravet är ett av de huvudsakliga

ingångsvärdena för den interna kapitalutvärderingen (IKU),

tillsammans med tillsynsmyndighetens syn på kapitalkravet

ur ett regulatoriskt perspektiv.

Nordea deﬁnierar internt kapitalkrav som det interna kapi-

tal som, även under perioder av stress, ska täcka alla väsent-

liga risker från ett internt ekonomiskt perspektiv, under beak-

tande av det regulatoriska, normativa, konjunkturcykeljuste-

rade perspektivet.

Detta säkerställer att Nordeas interna kapitalkrav ligger i

linje med, men inte begränsas av, det regulatoriska perspekti-

vet och ser också till att data och processer valideras och

styrs på lämpligt sätt.

Ekonomiskt kapital (EC)

EC är ett sätt att allokera kostnaden för att hålla kapital i

samband med risktagande och är en viktig del i Nordeas

Value Creation Framework (VCF). VCF fungerar som stöd i

samband med operativa beslut i Nordea och bidrar till att för-

bättra resultatstyrningen och säkerställa att Nordea skapar

värde för aktieägarna.

EC har anpassats till koncernens mål för kärnprimärkapi-

talrelationen, som fastställts genom framtida förväntade nivå-

er i kapitalpolicyn, för att säkerställa en hållbar, långsiktig

kapitalisering för Nordeakoncernen. EC-modellen omfattar

även följande:

• eget kapital i Nordea Life & Pensions

• vissa kapitalavdrag, för vilka fördelningsnycklar har

fastställts.

EC (inklusive Nordea Life & Pensions) uppgick vid utgången

av 2020 till 23,5 md euro (25,7 md euro 2019). Minskningen i

EC under 2020 berodde huvudsakligen på en uppdatering av

EC-modellen för att ta hänsyn till de nya kapitalkraven till

följd av covid-19-utbrottet och för att stödja aärsutveckling-

en.

Kapitalbas

Kapitalbas är summan av primärkapital och supplementärt

kapital. Primärkapitalet utgörs av både kärnprimärkapital och

övrigt primärkapital. Kärnprimärkapital är kapital av högsta kva

litet, med bästa förlustabsorberande förmåga, och utgörs

huvudsakligen av inbetalt kapital och balanserade vinstmedel.

Årets resultat får endast medräknas efter godkännande från till

synsmyndighet och efter avdrag för föreslagen utdelning. Övrigt

primärkapital och supplementärt kapital utgörs främst av eviga

respektive daterade förlagslån. Innehav av andra ﬁnansiella

företags förlagslån räknas av från motsvarande kapitaltyp.

Ytterligare information

Mer information om kapitalhantering och kapitaltäckning ﬁnns i

Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport (Capital and Risk

Management Report). Nordea Bank Abp lämnar, utifrån sin kon

soliderade situation, kvartalsvis upplysningar i form av en kapi-

tal- och riskhanteringsrapport i enlighet med del åtta i förord-

ning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen, eller CRR).

Rapporten ger omfattande upplysningar om risker, riskhantering

och kapitalhantering. Den innehåller upplysningar, eller hänvis

ningar till andra upplysningar, som krävs enligt del åtta i CRR

och enligt EBA:s riktlinjer och standarder för upplysningskrav.

Information om upplysningar som utelämnats, såsom icke-

väsentlig information, företagshemligheter eller konﬁdentiell

information, ﬁnns i del 2, under övriga tabeller, i kapital- och

riskhanteringsrapporten. Tillsammans med kapital- och risk-

hanteringsrapporten lämnas också de upplysningar som

krävs för dotterföretagen Nordea Kredit Realkreditaktiesels-

kab, Nordea Hypotek AB, Nordea Hypoteksbank Abp, Nordea

Eiendomskreditt AS, Nordea Direct Bank Group, Nordea

Finans Norge AS och Nordea Finance Equipment AS.

Nordea och dess dotterföretag har antagit en formell poli-

cy som ska säkerställa att upplysningskraven efterlevs och

har utarbetade riktlinjer för att bedöma om dessa upplysning-

ar är tillfredsställande, även i fråga om kontroll och frekvens.

Kapital- och riskhanteringsrapporten ﬁnns på nordea.com

(endast på engelska). Dotterföretagens upplysningar ingår

som bilagor och publiceras på samma webbplats efter publi-

ceringsdagen för respektive dotterföretags årsredovisning.

Rapportering per land

Ytterligare information om rapporteringen per land i enlighet

med ﬁnska kreditinstitutlagen ﬁnns som en separat bilaga på

nordea.com.

Kapitalhantering

Förvaltningsberättelse 39

Nordea Årsredovisning 2020

Kapitalkrav och riskexponeringsbelopp (REA), Nordeakoncernen

31 dec 2020 31 dec 2019

Mn euro Minimikapitalkrav REA Minimikapitalkrav REA

Kreditrisk 9 638 120 479 9 389 117 367

- varav motpartskreditrisk 449 5 609 496 6 199

IRB 8 379 104 743 8 295 103 694

- stater

– – – –

- företag 5 403 67 540 5 398 67 479

- avancerade 4 613 57 670 4 568 57 103

- grundläggande 790 9 870 830 10 376

- institut 379 4 738 491 6 135

- privatkunder 2 181 27 256 2 100 26 248

- med säkerhet i fast egendom 1 474 18 424 1 386 17 329

- övrigt privatkunder 707 8 832 714 8 919

- poster som utgör värdepapperiserade tillgångar 70 880 70 874

- övrigt 346 4 329 236 2 958

Schablonmetoden 1 259 15 736 1 094 13 673

- stater eller centralbanker 35 437 79 980

- kommuner eller lokala myndigheter 7 83 5 67

- offentlig sektor

– – – –

- multilaterala utvecklingsbanker

– – – –

- internationella organisationer

– – – –

- institut 9 110 13 163

- företag 178 2 228 131 1 629

- privatkunder 300 3 747 296 3 704

- exponeringar med säkerhet i fast egendom 130 1 626 117 1 459

- fallerade 8 96 9 117

- förenade med särskilt hög risk 91 1 145 75 938

- säkerställda obligationer 2 30 3 38

- institut och företag, med kortfristigt kreditbetyg

– – – –

- fondföretag 27 333 25 312

- aktier 412 5 156 281 3 515

- övrigt 60 745 60 751

Risk hänförlig till kreditvärdighetsjusteringar 52 648 64 795

Marknadsrisk 529 6 616 395 4 934

- handelslager, intern modell 294 3 671 330 4 126

- handelslager, schablonmetoden 48 606 65 808

- övrig verksamhet, schablonmetoden 187 2 339

– –

Avvecklingsrisk 21 264 0 4

Operativ risk 1 176 14 701 1 256 15 698

Schablonmetoden 1 176 14 701 1 256 15 698

Ytterligare riskexponeringsbelopp för ﬁnskt riskviktsgolv

enligt artikel 458 CRR 51 630 60 750

Ytterligare riskexponeringsbelopp för svenskt riskviktsgolv

enligt artikel 458 CRR 968 12 101 853 10 667

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR

– – – –

Summa 12 435 155 440 12 017 150 215

Kapitalhantering

Förvaltningsberättelse 40

Årsredovisning 2020 Nordea

Kapitalkrav och riskexponeringsbelopp (REA), Nordea Bank Abp (moderföretaget)

31 dec 2020 31 dec 2019

Mn euro Minimikapitalkrav REA Minimikapitalkrav REA

Kreditrisk 9 224 115 302 9 428 117 849

- varav motpartskreditrisk 454 5 673 502 6 275

IRB 6 326 79 071 6 551 81 884

- stater

– – – –

- företag 4 789 59 856 5 013 62 665

- avancerade 4 384 54 792 4 597 57 460

- grundläggande 405 5 064 416 5 205

- institut 391 4 887 495 6 190

- privatkunder 863 10 782 865 10 811

- med säkerhet i fast egendom 237 2 962 243 3 035

- övrigt privatkunder 626 7 820 622 7 776

- övrigt 283 3 546 178 2 218

Schablonmetoden 2 898 36 231 2 877 35 965

- stater eller centralbanker 31 384 68 846

- kommuner eller lokala myndigheter 5 66 5 62

- offentlig sektor

– – – –

- multilaterala utvecklingsbanker

– – – –

- internationella organisationer

– – – –

- institut 856 10 699 879 10 993

- företag 361 4 509 397 4 963

- privatkunder 11 137 11 135

- exponeringar med säkerhet i fast egendom 0 3 0 5

- fallerade 0 0 0 0

- förenade med särskilt hög risk 91 1 145 75 938

- säkerställda obligationer 110 1 371 37 462

- institut och företag, med kortfristigt kreditbetyg

– – – –

- fondföretag 26 333 25 312

- aktier 1 399 17 486 1 372 17 147

- övrigt 8 98 8 102

Risk hänförlig till kreditvärdighetsjusteringar 51 637 64 790

Marknadsrisk 503 6 287 507 6 340

- handelslager, intern modell 294 3 671 330 4 126

- handelslager, schablonmetoden 54 676 73 913

- övrig verksamhet, schablonmetoden 155 1 940 104 1 301

Avvecklingsrisk 21 265 0 4

Operativ risk 831 10 386 937 11 717

Schablonmetoden 831 10 386 937 11 717

Ytterligare riskexponeringsbelopp för ﬁnskt riskviktsgolv

enligt artikel 458 CRR

– – – –

Ytterligare riskexponeringsbelopp för svenskt riskviktsgolv

enligt artikel 458 CRR 6 74 9 108

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR

– – – –

Summa 10 636 132 950 10 945 136 808

Kapitalhantering

Förvaltningsberättelse 41

Nordea Årsredovisning 2020

Sammanfattning av poster som ingår i kapitalbasen

Mn euro Nordeakoncernen Moderföretaget

Beräkning av kapitalbas

31 dec

2020

31 dec

2019

31 dec

2020

31 dec

2019

Eget kapital i konsoliderad

situation 29 100 28 398 25 657 25 841

Årets resultat 2 288 1 658 – –

Föreslagen/verkställd

utdelning –1 585 –1 616 – –

Kärnprimärkapital före avdrag

enligt CRR 29 802 28 441 25 657 25 841

Uppskjutna skattefordringar –252 –136 –249 –136

Immateriella tillgångar –2 636 –3 451 –916 –1 749

IRK-reserveringar underskott

(–) – – – –

Pensionstillgångar utöver

relaterade förpliktelser –108 –130 –113 –134

Övriga poster, netto –253 –303 –223 –266

Summa avdrag från

kärnprimärkapitalet enligt

CRR –3 249 –4 020 –1 501 –2 285

Kärnprimärkapital (netto efter

avdrag)

26 553 24 421 24 156 23 556

Övrigt primärkapital före

avdrag enligt CRR 2 609 3 117 2 609 3 118

Summa avdrag från övrigt

primärkapital enligt CRR –21 –20 –22 –20

Övrigt primärkapital 2 588 3 097 2 587 3 098

Primärkapital (netto efter

avdrag) 29 141 27 518 26 743 26 654

Supplementärt kapital före

avdrag enligt CRR 2 745 4 559 2 746 4 559

IRK-reserveringar överskott

(+) 628 220 474 275

Avdrag för investeringar i

försäkringsföretag –650 –1 000 –650 –1 000

Övriga poster, netto –63 –61 –63 –62

Summa avdrag från supple-

mentärt kapital enligt CRR –85 –841 –239 –787

Supplementärt kapital 2 660 3 718 2 507 3 772

Kapitalbas (netto efter

avdrag) 31 801 31 236 29 250 30 426

1) Baserat på villkorat godkännande av Finansinspektionen.

2) Övriga poster, netto, givet att årets resultat är inkluderat.

Kapitaltäckning, nyckeltal, Nordeakoncernen

Procent 31 dec 2020 31 dec 2019

Kärnprimärkapitalrelation,

inklusive årets resultat 17,1 16,3

Primärkapitalrelation,

inklusive årets resultat 18,7 18,3

Total kapitalrelation,

inklusive årets resultat 20,5 20,8

Kärnprimärkapitalrelation,

exklusive årets resultat 17,0 16,2

Primärkapitalrelation,

exklusive årets resultat 18,7 18,3

Total kapitalrelation,

exklusive årets resultat 20,4 20,7

Kapitalbas och nyckeltal (ﬁnansiella konglomeratet)

31 dec 2020 31 dec 2019

Finansiella konglomeratet, kapitalbas, mn euro 33 537 33 687

Finansiella konglomeratet, kapitalbaskrav,

mn euro 23 930 29 163

Finansiella konglomeratet, kapitaltäckning

(kapitalbas, överskott/underskott), mn euro 9 606 4 524

Finansiella konglomeratet, kapitaltäcknings-

grad, % 140,1 % 115,5 %

1) Det ﬁnansiella konglomeratet utgörs av bank- och försäkringsrörelse.

2) Jämförelsetalen för 2019 har omräknats sedan publiceringen av årsredovisningen

för 2019.

Kapitaltäckning, nyckeltal, moderföretaget

Procent 31 dec 2020 31 dec 2019

Kärnprimärkapitalrelation,

inklusive årets resultat 18,4 17,1

Primärkapitalrelation,

inklusive årets resultat 20,4 19,3

Total kapitalrelation,

inklusive årets resultat 22,3 22,1

Kärnprimärkapitalrelation,

exklusive årets resultat 18,2 17,2

Primärkapitalrelation,

exklusive årets resultat 20,1 19,5

Total kapitalrelation,

exklusive årets resultat 22,0 22,2

Life & Pensions – Solvens II-position

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Solvenskrav 1 968 1 673

Faktiskt solvenskapital 3 020 2 682

Solvensbuert 1 052 1 010

Solvens som andel av krav 153% 160 %

1) Solvenspositionen per 31 december 2019 inkluderar utdelningen för 2019. I enlighet

med en allmän rekommendation från Finansinspektionen till alla försäkringsbolag

under dess tillsyn innefattade inte NLP:s solvensposition per 31 december 2020

någon förväntad utdelning till Nordea Bank Abp.

Life & Pensions – Solvens II-känslighet

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Solvens som andel av krav 153 % 160 %

Börsnedgång 20 procent 153 % 165 %

Räntor ner 50 punkter 157 % 160 %

Räntor upp 50 punkter 152 % 168 %

1) Solvens II-känsligheten per 31 december 2019 inkluderar utdelningen för 2019.

I enlighet med en allmän rekommendation från Finansinspektionen till alla

försäkringsbolag under dess tillsyn innefattade inte NLP:s solvensposition per

31 december 2020 någon förväntad utdelning till Nordea Bank Abp.

Kapitalhantering

Förvaltningsberättelse 42

Årsredovisning 2020 Nordea

Femårsöversikt

Resultaträkning

Mn euro 2020 2019 2018 2017 2016

Räntenetto 4 515 4 318 4 491 4 888 4 855

Avgifts- och provisionsnetto 2 959 3 011 2 993 3 369 3 238

Nettoresultat av poster till verkligt värde 900 1 012 1 088 1 328 1 715

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat enligt

kapitalandelsmetoden –1 50 124 23 112

Övriga rörelseintäkter 93 232 476 83 135

Summa rörelseintäkter 8 466 8 623 9 172 9 691 10 055

Allmänna administrationskostnader:

- Personalkostnader –2 752 –3 017 –2 998 –3 212 –2 926

- Övriga kostnader –1 286 –1 639 –1 566 –1 844 –1 774

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar –605 –1 330 –482 –268 –228

Summa rörelsekostnader –4 643 –5 986 –5 046 –5 324 –4 928

Resultat före kreditförluster 3 823 2 637 4 126 4 367 5 127

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall

och obligatoriskt värderas till verkligt värde 48 12 – – –

Kreditförluster, netto –908 –536 –173 –369 –502

Rörelseresultat 2 963 2 113 3 953 3 998 4 625

Skatt –698 –571 –872 –950 –859

Årets resultat 2 265 1 542 3 081 3 048 3 766

Balansräkning

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019 31 dec 2018 31 dec 2017 31 dec 2016

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 32 955 35 509 41 578 43 081 32 099

Utlåning till centralbanker och kreditinstitut 6 246 17 726 18 962 13 388 20 261

Utlåning till allmänheten 329 765 323 091 308 304 310 158 317 689

Räntebärande värdepapper och pantsatta ﬁnansiella instrument 66 304 72 081 83 790 81 783 92 809

Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal 36 484 30 799 24 583 25 879 23 102

Derivatinstrument 44 770 39 111 37 025 46 111 69 959

Övriga tillgångar 35 636 36 531 37 166 39 026 50 843

Tillgångar som innehas för försäljning – – – 22 186 8 897

Tillgångar 552 160 554 848 551 408 581 612 615 659

Skulder till kreditinstitut 23 939 32 304 42 419 39 983 38 136

In- och upplåning från allmänheten 183 431 168 725 164 958 172 434 174 028

Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal 37 534 31 859 25 653 26 333 23 580

Skulder till försäkringstagare 18 178 19 246 18 230 19 412 41 210

Emitterade värdepapper 174 309 193 726 190 422 179 114 191 750

Derivatinstrument 47 033 42 047 39 547 42 713 68 636

Efterställda skulder 6 941 9 819 9 155 8 987 10 459

Övriga skulder 27 055 25 594 28 123 33 289 30 562

Skulder som innehas för försäljning – – – 26 031 4 888

Eget kapital 33 740 31 528 32 901 33 316 32 410

Skulder och eget kapital 552 160 554 848 551 408 581 612 615 659

1) Nordea Bank Abp ersatte Nordea Bank AB (publ) som moderföretag för Nordeakoncernen den 1 oktober 2018.

Förvaltningsberättelse 43

Nordea Årsredovisning 2020

Nyckeltal



Nyckeltal, koncernen

2020 2019 2018 2017 2016

Resultat per aktie före utspädning, euro 0,55 0,38 0,76 0,75 0,93

Resultat per aktie efter utspädning, euro 0,55 0,38 0,76 0,75 0,93

Aktiekurs

, euro 6,67 7,24 7,30 10,09 10,60

Föreslagen/verkställd utdelning per aktie, euro 0,39 0,40 0,69 0,68 0,65

Eget kapital per aktie

, euro 8,35 7,80 8,15 8,21 8,03

Potentiellt antal utestående aktier

, miljoner 4 050 4 050 4 050 4 050 4 050

Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner 4 039 4 035 4 037 4 039 4 037

Avkastning på eget kapital, % 7,1 5,0 9,7 9,5 12,3

Kapital under förvaltning

, md euro 353,8 324,7 280,1 330,4 322,7

K/I-tal

, % 55 57 57 54 50

Kreditförluster på årsbasis, punkter

35 22 7 12 15

Kärnprimärkapitalrelation, exklusive Basel I golv

2,6,7

, % 17,1 16,3 15,5 19,5 18,4

Primärkapitalrelation, exklusive Basel I golv

2,5,7

, % 18,7 18,3 17,3 22,3 20,7

Total kapitalrelation, exklusive Basel I golv

2,5,7

, % 20,5 20,8 19,9 25,2 24,7

Primärkapital

2,5,7

, mn euro 29,1 27,5 27,0 28,0 27,6

Riskexponeringsbelopp, exklusive Basel I golv

, md euro 155 150 156 126 133

Antal anställda (omräknat till heltidstjänster)

28 051 29 000 28 990 30 399 31 596

Ekonomiskt kapital

, md euro 23,5 25,7 26,6 26,7 26,3

Avkastning på ekonomiskt kapital

, % 9,2 9,2 10,0 11,1 13,4

1) För mer detaljerad information avseende nyckeltal som deﬁnerats som Alternativa nyckeltal, se https://www.nordea.com/en/investor-relations/reports-and-presentations/ group-

interim-reports/. Alla nyckeltal speglar Nordeas kvarvarande verksamhet.

2) Vid årets slut.

3) Exklusive jämförelsestörande poster.

4) 2016 och 2017 inkluderar nyckeltalet även Lån till allmänheten som rapporterats under Innehav till försäljning.

5) Inklusive resultatet för perioden.

6) Inklusive resultatet för perioden justerat för förutsebar utdelning.

7) Kapitaltäckningstalen för 2016 till 2018 har inte omräknats till följd av förändrad redovisning och presentation av resolutionsavgifter (se not K1 för mer information).

8) Nordea Bank Abp ersatte Nordea Bank AB (publ) som moderföretag för Nordeakoncernen den 1 oktober 2018.

Nyckeltal, moderföretaget

2020 2019 2018

Avkastning på eget kapital, % 6,8 5,0 15,6

Avkastning på tillgångar, % 0,5 0,4 1,1

K/I-tal, % 57 72 45

Kreditförluster, punkter 57 38 4

Kärnprimärkapitalrelation

2,3

, % 18,5 17,1 16,0

Primärkapitalrelation

2,3

, % 20,4 19,3 17,9

Total kapitalrelation

2,3

, % 22,3 22,1 20,6

Kärnprimärkapital

2,3

, mn euro 24 156 23 556 24 059

Primärkapital

2,3

, mn euro 26 743 26 654 26 908

Riskexponeringsbelopp

, mn euro 132 943 136 808 150 266

1) Nordea Bank Abp's räkenskapsperiod startade den 21 september 2017, dock utan aärsverksamhet fram till 1 oktober 2018. Sirorna I resultaträkningen för år 2018 har ändrats till

årsbasis vid uträkning av avkastning på eget kapital, avkastning på tillgångar samt kreditförluster.

2) Inklusive resultatet för perioden.

3) Vid årets slut.

Förvaltningsberättelse 44

Årsredovisning 2020 Nordea

Aärsområdesresultat

Totalt Nordeakoncernen och aärsområden

Personal Banking Business Banking

Large

Corporates &

Institutions

Asset &

Wealth

Management

Koncern-

funktioner

Nordea-

koncernen

Föränd-

ring

Mn euro 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 %

Räntenetto 2 091 2 105 1 418 1 364 877 852 67 53

62 –56

4 515 4 318 5

Avgifts- och provisionsnetto 1 113 1 208 587 594 446 433 810 783

–17 –7

2 959 3 011

–2

Nettoresultat av poster till verkligt

värde

89 130 257 261 467 296 95 99

–8

226 900 1 012

–11

Resultatandelar i intresseföretag 0 0 0 0 0 0

–5 33 4 17 –1 50 –

Övriga rörelseintäkter 6 2 26 21 0 1

15 14 46 194

93 232

–60

Summa rörelseintäkter 3 319 3 445 2 288 2 240 1 790 1 582 982 982 87 374 8 466 8 623

–2

Summa rörelsekostnader

–1 815 –1 989 –1 078 –1 115 –841 –931 –507 –560 –402 –1 391 –4 643 –5 986 –22

Nettoresultat av utlåning i portföljer

som hålls till förfall och obligatoriskt

värderas till verkligt värde

25 42 12

–55

9 15 1 10 1 0 48 12

–

Kreditförluster

–296 –130 –328 –141 –277 –251 –4 –2 –3 –12 –908 –536

Rörelseresultat 1 233 1 368 894 929 681 415 472 430

–317 –1 029

2 963 2 113 40

K/I-tal, %

55 58 47 50 47 59 52 57

– –

55 69

–

Avkastning på ekonomiskt kapital, %

12 12 10 11 7 4 23 19

– –

–

Volymer, md euro

Summa utlåning 162,3 155,2 91,6 85,2 62,3 72,7 9,6 8,4 4,0 1,6 329,8 323,1 2

Summa inlåning 82,9 76,5 50,1 41,7 42,7 39,6 10,4 10,0

–

2,7 0,9 183,4 168,7 9

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

Nordeakoncernens organisation är uppbyggd kring fyra

huvudsakliga aärsområden: Personal Banking, Business

Banking, Large Corporates & Institutions och Asset & Wealth

Management. Utöver aärsområdena innefattar organisatio-

nen även Koncernfunktioner, som utgörs av: Group Busi-

nessSupport, Group Finance, Group Risk & Compliance, Chief

of Sta Oce, Group Legal, Group People, Group Brand,

Communication & Marketing och Group Internal Audit.

45Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Nya regelverk

Kapitalkravsdirektivet (CRD IV) och kapitalkravsförordningen

(CRR) trädde ikraft den 1 januari 2014 och följdes av krishan-

teringsdirektivet (BRRD) den 15 maj 2014. CRR började tilläm-

pas i samtliga EU-länder från 1 januari 2014, medan CRD IV

och BRRD införlivades i respektive lands lagstiftning från

2014. Den 31 december 2019 infördes slutligen CRR och CRD

IV även i Norge.

I juni 2019 antogs det så kallade bankpaketet som innehål-

ler ändringar av vissa bestämmelser i BRRD, CRD och CRR.

Ändringarna omfattar bland annat reviderade minimikrav för

kapitalbas och kvaliﬁcerade skulder (MREL), reviderade krav

för hantering av marknadsrisk (fundamental review of the

trading book, FRTB), införande av en bindande stabil nettoﬁ-

nansieringskvot (NSFR), införande av ett bindande bruttosoli-

ditetskrav på 3 procent av primärkapitalet och ändringar i

pelare 2 -reglerna och ramverket för makrotillsyn. De revide-

rade CRD (CRD V) och BRRD (BRRD II) ska tillämpas från

28december 2020, medan de flesta ändringarna i CRR (CRR

II) börjar gälla från 28 juni 2021. Konsultationen om bankpa-

ketet avslutades den 6januari 2021 i Norge och det har ännu

inte genomförts.

Den 26 juni infördes ändringar som syftar till att säkerställa

att bankerna kan fortsätta att låna ut pengar för att stötta

ekonomin och bidra till att mildra covid-19-pandemins bety-

dande inverkan på ekonomin. Denna så kallade ”quick ﬁx”

innebar att några riktade ändringar infogades i CRR med

avsikt att maximera bankernas förmåga att låna ut pengar

och absorbera kreditförluster hänförliga till covid-19. Till

dessa ändringar hör den utökade justeringsfaktorn för små

och medelstora företag och den förändrade behandlingen av

programvarutillgångar som nu införs tidigare än planerat.

Den 6 april beslutade ﬁnska Finansinspektionens direktion

att ta bort systemriskbuerten (SRB) och justera bankspeciﬁka

krav så att buertkraven för alla ﬁnska banker minskas med

1procentenhet. För Nordea innebar detta att SRB på 3 procent

slopades och istället började buerten för övriga systemviktiga

institut (O-SII) på 2 procent att tillämpas, vilket minskade det

samlade buertkravet för systemrisk från 3 procent till 2 pro

cent. I beslutet anges också att detta främjar en smidig över-

gång till kommande förändringar i kapitalreglerna (CRD V)

som stipulerar att SRB och O SII-buerten ska vara additiva.

Den 12 mars meddelade ECB att bankerna tillåts att tillfäl-

ligt underskrida de kapitalkrav som anges i pelare 2-vägled-

ningen och kapitalkonserveringsbuerten. ECB angav också

att de skulle tillåta bankerna att till viss del använda kapital-

instrument, dvs. primärkapitaltillskott eller supplementärka-

pital, för att uppfylla kraven enligt pelare 2, en åtgärd som var

tänkt att börja tillämpas i samband med införandet av CRD V.

ECB har under året utfärdat tre rekommendationer om

utdelning under covid-19-pandemin. Den senaste rekommen-

dationen från 15 december anger att banker bör avstå från

eller begränsa utdelningen fram till utgången av september

2021. Enligt rekommendationen ska utdelningar vara under

15 procent av det ackumulerade resultatet för 2019 och 2020,

och inte överstiga 20 punkter av kärnprimärkapitalrelationen.

I mars 2020 sänktes den kontracykliska kapitalbuerten i

Sverige, Danmark och Norge till följd av covid-19. Buertkra-

vet sänktes till 0 procent i Sverige och Danmark, och till 1 pro-

cent i Norge. I Finland är buertkravet oförändrat på

0procent.

För att motverka konsekvenserna av införandet av CRR och

CRD IV i Norge har det norska ﬁnansdepartementet infört för-

ändringar i bankernas kapitalkrav. SRB ändrades från 3 pro-

cent för alla norska banker till 4,5 procent för alla norska

exponeringar. Ändringarna trädde i kraft den 31december

2020 och gäller inhemska exponeringar för alla norska ban-

ker som för närvarande använder den avancerade metoden

för intern riskklassiﬁcering (IRK). För alla andra banker börjar

ändringarna i SRB att gälla den 31 december 2022. Vidare har

nya riskviktsgolv införts för bostads- och aärsfastigheter på

20 procent respektive 35procent, i enlighet med artikel 458 i

CRR, och dessa gäller från 31 december 2020. Den 2 februari

2021 bad norska ﬁnansdepartementet Europeiska systemrisk-

nämnden (ESRB) att utfärda en rekommendation till de

andra EES-länderna att vidta motsvarande åtgärder. Nordea

motsätter sig ändringen i SRB och har lämnat sina synpunkter

till berörda beslutsinstanser. Om ﬁnska Finansinspektionen

vidtar motsvarande åtgärder skulle de även gälla Nordeakon-

cernen, och kärnprimärkapitalkravet för koncernen skulle då

öka med cirka 95 punkter.

Den 22 december 2020 publicerades Kommissionens dele-

gerade förordning om avdrag av programvarutillgångar från

kärnprimärkapitalposter i EU:s ociella tidning. Den delege-

rade förordningen, som började gälla den 23 december,

beskriver hur man deﬁnierar och beräknar försiktigt värde-

rade programvarutillgångar som inte påverkas negativt av

resolution, insolvens eller likvidation. Enligt förordningen ska

den positiva skillnaden mellan den ackumulerade avskriv-

ningen för tillsynsändamål respektive redovisningsändamål

dras av i sin helhet från kärnprimärkapitalet, medan den

kvarvarande delen av programvarans redovisade värde ska

ha en riskvikt på 100 procent. Avskrivningsperioden för till-

synsändamål är högst tre år och börjar den dag då program-

varutillgången ﬁnns tillgänglig för användning och börjar

skrivas av för redovisningsändamål.

Svenska Finansinspektionen har infört ett tillfälligt risk-

viktsgolv på 25 procent för bolåneexponeringar. Golvet bör-

jade gälla 31 december 2018, och i december 2020 beslutades

om en förlängning så att detta gäller även under 2021. Finska

Finansinspektionen har vidtagit motsvarande åtgärder

genom ömsesidig erkännande och därför gäller golvet även

för Nordeakoncernen. Finska Finansinspektionen tillämpade

ett liknande riskviktsgolv på 15 procent för bolåneexpone-

ringar mellan 1 januari 2018 och 31 december 2020 som nu

har upphört att gälla.

EU:s nya direktiv och förordning om säkerställda obligatio-

ner är nu klara. Direktivet började gälla den 8 januari 2020,

perioden för införlivande i nationell lag sträcker sig fram till

8juli 2021 och nationella bestämmelser ska börja tillämpas

senast 8 juli 2022. Förordningen ska tillämpas från 8 juli 2022,

samtidigt som de nationella bestämmelserna enligt direktivet.

Slutförandet av Basel III-reglerna (Basel IV)

Basel III är ett globalt regelverk för kapitaltäckning, stresstes-

ter och likviditetsrisk i banksektorn. I december 2017 publice-

rades de slutliga Basel III-reglerna, som ibland kallas Basel

IV-paketet. Basel IV paketet skulle införas 2022, men har nu

skjutits fram till 2023 till följd av covid-19. Paketet innehåller

revideringar av kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk, risk

avseende kreditvärdighetsjusteringar (CVA- risk), bruttosolidi-

tet, samt ett nytt kapitalgolv.

I fråga om kreditrisk innehåller paketet revideringar av

både IRK-metoden, där användningen begränsas för vissa

exponeringar, och schablonmetoden. Även för marknadsrisk

har revideringar gjorts för både den interna metoden och

schablonmetoden. För operativ risk ersätts de tre beﬁntliga

metoderna av en schablonmetod som ska användas av alla

banker. När det gäller CVA-risk tas den interna modellen bort

och schablonmetoden revideras. Paketet innebär också att ett

bruttosoliditetskrav på 3 procent primärkapital införs, med

ytterligare krav för globala systemviktiga banker (G SIB) att

hålla motsvarande hälften av buertkravet för G SIB.

Kapitalgolvet fastställs till 72,5 procent av schablonmeto-

derna på aggregerad nivå, vilket innebär att kapitalkravet

46Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

enligt golvet blir 72,5 procent av det samlade riskexpone-

ringsbeloppet (REA) enligt pelare 1, beräknat med schablon-

metoderna för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk. Gol-

vet fasas in med start på 50 procent från 2023 och nivån

72,5procent börjar gälla från 1 januari 2028.

Innan Basel IV-paketet börjar gälla för Nordea måste det

införas i EU:s regelverk, vilket innebär förhandlingar mellan

EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet som kan

resultera i förändringar av innehållet och eventuellt även av

tidplanen. Kommissionen väntas publicera sitt förslag i mitten

av 2021 och därefter startar förhandlingar i rådet och

Europaparlamentet.

Nya regelverk

47Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Struktur för bolagsstyrning

Aktieägare på bolagsstämma (1)

Group Internal Audit (10)

GEM

Aktieägarnas

nomineringsråd (2)

Internt ramverk

Bolagsordning, styrelsens och styrelsekommittéernas

arbetsordningar, koncerndirektiv, koncerninstruktioner,

interna regler, Nordeas etiska riktlinjer och värderingar

Externt ramverk

Lagar, förordningar, praxis, börsregler,

kod för bolagsstyrning

Group Risk and Compliance (9)

Vd och koncernchef (8)

Revisorer (11)

Ersättnings-

kommittén (6)

Drifts- och hållbarhets-

kommittén (7)

Riskkommittén (5)Revisionskommittén (4)

Vald/utsedd av

Rapporterar till/informerar

Styrelse (3)

Bolagsstyrningsrapport 

God bolagsstyrning handlar om att ha enkla och systematiska

beslutsprocesser med tydliga ansvarsområden, utan intres-

sekonflikter och med tillfredsställande intern kontroll, risk-

hantering, öppenhet och ansvar.

Bolagsstyrningen i Nordea Bank Abp (”bolaget” eller

”Nordea”) följer allmänt vedertagna principer och relevanta

normgivande ramverk. Nordea omfattas av och tillämpar

Finsk kod för bolagsstyrning 2020 (”koden”), godkänd av Vär-

depappersmarknadsföreningen den 19 september 2019, och

följer alla rekommendationer i koden, med undantag för val-

förfarandet när styrelsens arbetstagarrepresentanter utses

(Rekommendation 5), enligt beskrivningen nedan.

Denna bolagsstyrningsrapport beskriver Nordeas sätt att

ta sig an huvuddelarna i bolagsstyrningen och har tagits fram

i enlighet med kraven i den ﬁnska kreditinstitutslagen, ﬁnska

bokföringslagen, ﬁnska värdepappersmarknadslagen, ﬁnska

Finansministeriets förordning om regelbunden informations-

skyldighet för värdepappersemittenter, samt koden.

Nordeas bolagsstyrningsrapport ﬁnns publicerad på nord-

ea.com och koden ﬁnns tillgänglig på cgﬁnland.ﬁ/sv/.

Bolagsstyrning i Nordea

Nordea är ett ﬁnskt publikt aktiebolag och moderföretaget i

Nordeakoncernen (som utgörs av bolaget och dess dotterfö-

retag). Bolagets aktier är noterade på Nasdaqbörserna i Hel-

singfors, Köpenhamn och Stockholm, och Nordeas American

Depository Receipts (ADR) handlas i USA, i US-dollar. Som en

del i sin upplåningsverksamhet emitterar bolaget dessutom

långfristiga skuldinstrument på kapitalmarknaden, och dessa

är normalt noterade på olika börser. Bolagsstyrningen i

Nordea är proportionerlig och omfattande med hänsyn till

verksamhetens art, omfattning och mångfald för att säker-

ställa en eektiv förvaltning i enlighet med ansvarsfulla upp-

förandeprinciper. Vidare förutsätter åtagandet gällande

Nordeas syfte, värderingar och vision att sunda rutiner för

bolagsstyrning införlivas i den löpande aärsverksamheten.

Styrelsen och verkställande direktören tillika koncernche-

fen ansvarar för bolagets förvaltning. Huvudvikten ligger på

att styrelsen beaktar och utför sin roll i Nordeas bolagsstyr-

ningsstruktur och samspelar med övriga styrande organ för

att säkerställa god bolagsstyrning, inklusive system för intern

kontroll och riskhantering med avseende på den ﬁnansiella

rapporteringen. Bolagsstyrningen och de styrande organens

uppdrag i Nordea fastställs i tillämpliga interna och externa

ramverk. Till det externa ramverket som reglerar bolagsstyr-

ningen hör EU-lagstiftning, såsom direktiv 2013/36/EU (”CRD

IV”), förordning (EU) nr 575/2013 (”CRR”), direktiv 2014/65/

EU (”MiFID II”) och förordning (EU) nr 600/2014 (”MiFIR”),

liksom regler och riktlinjer utfärdade av berörda tillsynsmyn-

digheter, såsom EBA:s riktlinjer om intern styrning (”GL11”)

och ESMA:s och EBA:s gemensamma riktlinjer för lämplig-

hetsbedömning av ledamöter i ledningsorgan och ledande

befattningshavare (”GL 12”), liksom nationell lagstiftning,

bland annat ﬁnska aktiebolagslagen, kreditinstitutslagen,

bokföringslagen och relevanta bestämmelser och riktlinjer

från ﬁnska Finansinspektionen. Nordea följer också regler och

riktlinjer utfärdade av andra relevanta tillsynsmyndigheter,

liksom EU:s lagstiftning för ﬁnanssektorn, de regler som gäl-

ler för respektive berörd börs, samt reglerna och principerna i

koden.

Styrelsen har antagit en instruktion för vd och koncernchef,

som anger dennes ansvarsområden, liksom ytterligare arbets-

ordningar, policyer och instruktioner för Nordeakoncernens

verksamhet. Dessutom utgör Nordeas etiska riktlinjer ett

etiskt styrdokument för hur alla medlemmar i styrande organ

och alla medarbetare ska agera. Dessa dokument, tillsam-

mans med bolagsordningen, arbetsordningen (se nedan) och

kommittéarbetsordningarna (se nedan), utgör det interna

ramverket som reglerar bolagsstyrning i Nordea. Det interna

ramverket har utformats så att aärsverksamheten kan bedri-

vas på ett ansvarsfullt sätt genom att fastställa befogenheter

och ansvarsområden för företagsorgan och medarbetare.

För information om hållbarhetsstyrning i Nordea, se avsnit-

tet ”Icke-ﬁnansiell rapport” på sidorna 57–61.

48Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Bolagsstyrningsrapport 2020

Fördelning av befogenheter och ansvar

Styrning och kontroll av bolaget fördelas mellan aktieägarna

(på bolagsstämmor), styrelsen och verkställande direktören

tillika koncernchefen (”vd och koncernchef”) i enlighet med

reglerna i det externa ramverket, bolagsordningen och det

interna ramverket som fastställts av styrelsen.

Bolagsstämma (1)

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ, och

här deltar aktieägarna i tillsynen och kontrollen av bolaget

genom sin rösträtt och yttranderätt. Gällande regelverk och

bolagets bolagsordning fastställer vilka ärenden som ska tas

upp på en bolagsstämma. På bolagsstämman fattas beslut i

frågor som rör exempelvis årsredovisningen, utdelning, val av

styrelseledamöter och revisor samt ersättning till styrelsele-

damöter och revisor. I enlighet med tillämpliga lagar och för-

ordningar kommer ersättningspolicyn för styrande organ och,

från 2021, ersättningsrapporten för styrande organ att pre-

senteras och godkännas genom en rådgivande omröstning

på bolagsstämman. Ersättningspolicyn för styrande organ

och ersättningsrapporten ﬁnns publicerade på nordea.com.

Bolagsstämmor hålls i Helsingfors. Till följd av coronapan-

demin och i syfte att säkerställa bolagets aktieägares, medar-

betares och andra intressenters hälsa och säkerhet beslutade

styrelsen om extraordinära mötesrutiner för den ordinarie

bolagsstämman 2020, med stöd av den tillfälliga lagstiftning

som den ﬁnska riksdagen första gången godkände 24april

2020 (”den tillfälliga lagstiftningen”). Den ordinarie bolags-

stämman hölls 28 maj 2020 på bolagets huvudkontor utan

fysisk närvaro, och aktieägarna kunde därmed delta på stäm-

man och utöva sina rättigheter genom att rösta på förhand

eller genom ombud, samt genom att på förhand lägga fram

motförslag och ställa frågor. Aktieägarna kunde också följa

den ordinarie bolagsstämman 2020 i realtid via internet. Till

följd av covid-19-pandemin var vare sig styrelseledamöter,

föreslagen ny styrelseledamot, vd och koncernchef, bolagets

revisor eller bolagets högsta ledning fysiskt närvarande vid

den ordinarie bolagsstämman 2020. Information om beslut av

den ordinarie bolagsstämman 2020 liksom stämmoprotokoll

ﬁnns på nordea.com.

Till följd av covid-19-pandemin kommer även den ordinarie

bolagsstämman 2021 att hållas i enlighet med extraordinära

mötesrutiner, med stöd av den tillfälliga lagstiftningen. Stäm-

man hålls på bolagets huvudkontor onsdagen den 24 mars

2021.

Rösträtt

Nordeas bolagsordning innehåller inte några bestämmelser

om aktieslag eller rösträtter, vilket innebär att samtliga emit-

terade aktier är stamaktier och ger samma rösträtt. Varje

aktie motsvarar en röst på bolagsstämman. Vid stämman får

varje aktieägare rösta för det fulla antalet aktier som han eller

hon innehar eller företräder. Nordea får enligt tillämplig lag

inte rösta för innehav av egna aktier på bolagsstämmor. Ytter-

ligare information om Nordeaaktien ﬁnns i avsnittet

”Nordeaaktien och kreditbetyg” på sidorna 34–37 och ”Finan-

siell översikt 2020” på sidorna 28–29.

Bolagsordning

Bolagsordningen återﬁnns på nordea.com. Ändringar av

bolagsordningen beslutas av bolagsstämma i enlighet med

ﬁnsk lag och ändringarna måste granskas av ﬁnska

Finansinspektionen.

Aktieägarnas nomineringsråd (2)

Enligt ﬁnska kreditinstitutslagen ska ett betydande kreditin-

stitut ha en nomineringskommitté som utgörs av styrelsele-

damöter eller ett aktieägarnas nomineringsråd som utgörs av

ledamöter utsedda av aktieägarna. Den ordinarie bolags-

stämman som hölls 28 mars 2019 beslutade att inrätta ett

permanent aktieägarnas nomineringsråd (”nomineringsrå-

det”) och godkände även nomineringsrådets arbetsordning.

En reviderad arbetsordning för nomineringsrådet godkändes

av den ordinarie bolagsstämman 2020, enligt vilken nomine-

ringsrådet har till uppgift att ta fram, årligen och i övrigt vid

behov, förslag till bolagsstämman på val av och ersättning till

Nordeas styrelseordförande och styrelseledamöter, samt att

presentera förslagen vid bolagsstämman. Nomineringsrådet

ska också delta i utvärderingen av och successionsplanering-

en för styrelsen och i sitt arbete ta hänsyn till Nordeas mång-

faldspolicy liksom utföra andra uppgifter som framgår av

arbetsordningen.

Nomineringsrådet består av styrelsens ordförande (Tor-

björn Magnusson) samt fyra ledamöter utsedda av de fyra

röstmässigt största aktieägarna per den 31 augusti 2020, som

önskar delta i aktieägarnas nomineringsråd. Innehavare av

förvaltarregistrerade aktier tas i beaktande vid fastställandet

av de fyra röstmässigt största aktieägarna.

Nomineringsrådets sammansättning oentliggjordes den

18 september 2020. Sampo Abp hade utsett Ricard Wenner-

klint, Nordea fonden hade utsett Lars Ingemann Nielsen, Alec-

ta hade utsett Ann Grevelius och Cevian Capital AB hade

utsett Niko Pakalén som ledamöter i nomineringsrådet.

Ricard Wennerklint hade utsetts till nomineringsrådets ordfö-

rande. Den 31 augusti 2020, brytdatumet för att fastställa

vilka fyra röstmässigt största aktieägare som hade rätt att

delta i nomineringsrådet, representerade nomineringsrådets

ledamöter 31,1 procent av alla aktier i bolaget.

Inför den ordinarie bolagsstämman 2021 har nominerings-

rådet, som konstituerades hösten 2020, hållit sex möten. Varje

ledamot deltog i nomineringsrådets samtliga möten och

beslut, förutom Torbjörn Magnusson som inte deltog i bered-

ning eller beslut gällande styrelsearvoden eller andra frågor

där han var förhindrad att delta till följd av sin roll som

styrelseordförande.

Ricard Wennerklint, nomineringsrådets ordförande

Handelshögskolan i Stockholm (företagsekonomi och ﬁnans-

iering, samt utbildning för företagsledare, avancerat

managementprogram)

Född 1969

Chief of Strategy, Sampo Abp

Lars Ingemann Nielsen

Magisterexamen (ﬁnansiell matematik och nationalekonomi)

Född 1961

Vice vd och ﬁnansdirektör, Nordea fonden

Ann Grevelius

Kandidatexamen (ﬁnansiering och management)

Född 1966

Styrelseledamot, Alecta

Niko Pakalén

Magisterexamen (nationalekonomi)

Född 1986

Partner, Cevian Capital AB

Torbjörn Magnusson

Magisterexamen och teknologie licentiatexamen

Född 1963

Styrelseordförande i Nordea Bank Abp

49Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

För ytterligare information, se "Styrelse" på sidorna 284–285.

Nomineringsrådets förslag presenteras i kallelsen till ordi-

narie bolagsstämma 2021 och på nordea.com.

Nordeas styrelse (3)

Bolagets styrelse ansvarar för organisationen och administra-

tionen av Nordeas verksamhet samt för den övergripande

förvaltningen av Nordeakoncernens angelägenheter i enlig-

het med det externa och interna ramverket.

Styrelsens sammansättning

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av minst sex och

högst femton ledamöter. Mandatperioden för styrelseledamö-

ter är ett år och löper fram till och med nästkommande ordi-

narie bolagsstämma. Nordea har ingen fastställd pensionsål-

der för styrelseledamöter och inte heller någon tidsgräns för

hur länge en styrelseledamot kan sitta i styrelsen. Enligt

koden ska det faktum att en ledamot suttit i styrelsen i mer än

tio år utan avbrott vägas in i helhetsbedömningen av ledamo-

tens oberoende. Även gällande europeiska regelverk för

banksektorn beaktas i samband med bedömningen.

Bolaget strävar efter att främja mångfald bland styrelsens

ledamöter, med målsättningen att styrelsen som helhet ska

besitta för styrelsearbetet erforderlig kunskap om och erfa-

renhet av de samhälls , aärs och kulturförhållanden som

råder i de regioner och på de marknadsområden där Nordea-

koncernens huvudsakliga verksamhet bedrivs.

Styrelsen har antagit en mångfaldspolicy som anger princi-

perna för mångfald i styrelsen. Enligt mångfaldspolicyn ska

alla nomineringar av styrelseledamöter grundas på förtjänst

varvid det främsta syftet är att vidmakthålla och förbättra

styrelsens eektivitet totalt sett. För att uppfylla detta efter-

strävas en bred uppsättning egenskaper och kompetenser

och det är uttalat att mångfald, avseende bl.a. ålder, kön, geo-

graﬁsk härkomst, utbildning och yrkesmässig bakgrund, är en

viktig omständighet att beakta. Det är Nordeas mål att ha en

rättvis, jämlik och balanserad representation av olika kön och

andra diversiﬁerande faktorer i styrelsen som ett kollektiv.

Styrelsen ska ha en sammansättning som tar hänsyn till bola-

gets verksamhet och utvecklingsfas. Vidare ska styrelseleda-

möterna som utses av bolagsstämman som grupp uppvisa

mångfald och bredd i fråga åsikter, kvaliﬁkationer och

erfarenhet.

Under nomineringsrådets arbete inför ordinarie bolags-

stämma 2021 informerade bolagets styrelseordförande nomi-

neringsrådet om de krav på kompetens och färdigheter som

ställs på styrelsen i sin helhet liksom på de enskilda styrelse-

ledamöterna. Nomineringsrådet beaktade en bred uppsätt-

ning egenskaper och kunskaper för att säkerställa tillräcklig

expertis och oberoende, samt eftersträvade också att styrel-

sen skulle ha en jämn könsfördelning i enlighet med bolagets

lämplighetspolicy och mångfaldspolicy.

Bedömningen är att styrelsen som helhet besitter erforder-

lig kunskap om och erfarenhet av de samhälls , aärs och kul-

turförhållanden som råder i de regioner och på de marknader

där bolagets och Nordeakoncernens huvudsakliga verksam-

het bedrivs, och att den uppvisar tillräcklig mångfald och

bredd i fråga egenskaper och kompetens samt att könsfördel-

ningen är välbalanserad.

Styrelsen består av 13 ordinarie ledamöter och en supple-

ant. Av dessa ledamöter valdes tio (sex män och fyra kvinnor)

av den ordinarie bolagsstämman den 28 maj 2020, och tre

ordinarie ledamöter och en suppleant (tre män och en kvin-

na) utsågs av arbetstagarna i Nordeakoncernen. De styrelse-

ledamöter som valdes av den ordinarie bolagsstämman 2020

är Torbjörn Magnusson (ordförande), Kari Jordan (vice ordfö-

rande), Pernille Erenbjerg, Nigel Hinshelwood, Petra van

Hoeken, Robin Lawther, John Maltby, Sarah Russell, Birger

Steen och Jonas Synnergren. Dessutom var Maria Varsellona

styrelseledamot till och med den ordinarie bolagsstämman

2020.

Utöver de ledamöter som föreslagits av aktieägarnas nomi-

neringsråd och valts av bolagsstämman har, som ovan

nämnts, tre ordinarie ledamöter och en suppleant utsetts av

arbetstagarna i Nordeakoncernen som arbetstagarrepresen-

tanter i styrelsen. Mandatperioden för arbetstagarrepresen-

tanter är ett år. Arbetstagarrepresentanter fram till och med

utgången av ordinarie bolagsstämma 2021 är Kari Ahola, Dor-

rit Groth Brandt, Gerhard Olsson och Hans Christian Riise

(suppleant). Valförfarandet när styrelsens arbetstagarrepre-

sentanter utses avviker från Rekommendation 5 ”Val av sty-

relse” i koden. Skälet till denna avvikelse är att i Nordea grun-

das arbetstagarnas styrelserepresentation på ett avtal mellan

Nordea och arbetstagarnas särskilda förhandlingsdelegation

som ingicks, i enlighet med den ﬁnska lagen om arbetstagar-

inflytande i europabolag och europeiska kooperativa fören-

ingar samt den ﬁnska lagen om personalrepresentation i före-

tagens förvaltning, i samband med den gränsöverskridande

fusionen som verkställde flytten till Finland 2018.

Nordeas vd och koncernchef är inte ledamot i styrelsen.

Styrelsens sammansättning framgår av tabellen på sidan 52

och ytterligare information om styrelseledamöterna valda av

den ordinarie bolagsstämman och om arbetstagarrepresen-

tanterna ﬁnns i avsnitten ”Styrelse” och ”Arbetstagarrepre-

sentanter” på sidorna 284–285.

Styrelsens oberoende

Nordea följer tillämpliga krav avseende styrelsens oberoende

enligt gällande europeiska regelverk och ﬁnska lagar och

bestämmelser liksom krav enligt koden. Styrelsen anser att

samtliga ledamöter valda av aktieägarna vid den ordinarie

bolagsstämman 2020 är oberoende i förhållande till bolaget

enligt koden, inklusive Sarah Russell som har varit styrelsele-

damot i bolaget och dess rättsliga föregångare under tio år

i följd. Utifrån en helhetsbedömning anses hennes oberoende

inte äventyras som en följd av hennes mångåriga styrelsear-

bete, och inga andra faktorer eller omständigheter har identi-

ﬁerats som skulle kunna minska hennes oberoende. Ingen

styrelseledamot vald av aktieägarna vid den ordinarie bolags-

stämman 2020 är anställd av eller arbetar i en operativ funk-

tion i bolaget.

De ordinarie styrelseledamöter och den styrelsesuppleant

som har utsetts av arbetstagarna är anställda i Nordeakon-

cernen och är enligt koden därmed inte oberoende i förhål-

lande till bolaget.

Samtliga styrelseledamöter, förutom Torbjörn Magnusson,

är enligt koden också oberoende i förhållande till bolagets

betydande aktieägare. Torbjörn Magnusson var under 2020

verkställande direktör för Sampo Abp och verkställande

direktör och koncernchef för Sampokoncernen. Eftersom

Sampo Abp äger mer än 10 procent av alla aktier i bolaget,

anses Torbjörn Magnusson inte vara oberoende i förhållande

till bolagets betydande aktieägare.

Enligt koden ska majoriteten av styrelseledamöterna vara

oberoende i förhållande till bolaget, och minst två styrelsele-

damöter som är oberoende i förhållande till bolaget ska

också vara oberoende i förhållande till de betydande aktieä-

garna i bolaget. Det innebär att antalet styrelseledamöter

som är oberoende i förhållande till bolaget och oberoende

i förhållande till bolagets betydande aktieägare, överstiger

minimikraven i koden.

Även respektive styrelseledamots oberoende visas i tabel-

len på sidan 52.

Bolagsstyrningsrapport 2020

50Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Bolagsstyrningsrapport 2020

Styrelsens arbete

Styrelsen väljer vice ordförande och utser kommittéledamö-

terna. Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning för sty-

relsen, som också anger lednings och riskrapportering till sty-

relsen (arbetsordningen), och separata arbetsordningar för

arbetet som utförs i vart och en av styrelsekommittéerna

(kommittéarbetsordningarna). Arbetsordningen omfattar

bland annat regler avseende styrelsens och ordförandens res

pektive ansvarsområden, dokumentation av möten, besluts-

förhet samt hur ofta styrelsen ska ha möten. Den innehåller

också regler för intressekonflikter, sekretess och styrelsesekre

teraren (för närvarande Jussi Koskinen, Chief Legal Ocer).

Styrelsen ansvarar för organisationen och administrationen

av bolagets angelägenheter samt för den övergripande för-

valtningen av Nordeakoncernens angelägenheter i enlighet

med det externa och interna ramverket liksom arbetsordning-

en. Styrelsen ska säkerställa att Nordea har en ändamålsenlig

och transparent koncernstruktur och organisation, med en

tydlig åtskillnad av funktioner och ansvarsområden som bor-

gar för en sund och eektiv styrning, förhindrar att komplexa

strukturer skapas och gör så att tillsynsmyndigheten kan

utföra eektiv tillsyn.

Styrelsen följer regelbundet upp Nordeas strategi, aärsut-

veckling och bolagets ﬁnansiella ställning liksom utveckling-

en på ﬁnansmarknaden. Vidare uppdaterar styrelsen regel-

bundet sina policyer och interna regler för styrning och kon-

troll. Styrelsen granskar också risktoleransen samt följer

regelbundet upp utvecklingen av relevanta risker, kapital och

likviditet. Betydande organisationsförändringar, utnämning

för vissa befattningar i högsta ledningen liksom fusioner och

förvärv samt övriga beslut av väsentlig betydelse är andra

ärenden som hanterats av styrelsen. Under 2020 hanterade

styrelsen i stor utsträckning olika aspekter hänförliga till

covid-19-pandemin. Därutöver hanterade styrelsen även frå-

gor avseende digitalisering, internkontroll och regelefterlev-

nad, ekonomisk brottslighet samt olika åtgärds och

implementeringsprogram.

Styrelsen ska vidare tillse att bolagets organisation är

utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bola-

gets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett

betryggande sätt. Styrelsen är ytterst ansvarig för att säker-

ställa att det ﬁnns ändamålsenliga och eektiva system för

intern kontroll och att dessa underhålls. Varje år förser Group

Internal Audit (”GIA”) styrelsen med en övergripande bedöm-

ning av eektiviteten i Nordeas bolagsstyrning och styrdoku-

menten för risk och kontroll, tillsammans med en analys av

teman och trender som framkommit under arbetet med

internrevisionen och deras inverkan på organisationens risk-

proﬁl. Mer information om intern kontroll i Nordea ﬁnns på

sidorna 52–55 från rubriken ”Ramverk för intern kontroll”.

Styrelsen träar regelbundet bolagets externa revisor och

bedömer också behovet av sådana möten där varken vd och

koncernchef eller annan medlem i koncernledningen är när-

varande. Därutöver närvarar huvudansvarig revisor regelbun-

det vid revisionskommitténs möten.

Under 2020 höll bolagets styrelse 16 möten, varav sex per

capsulam. För ytterligare information, se tabellen på sidan52.

Ordförande

Styrelseordföranden väljs av aktieägarna på bolagsstämman.

Styrelsen sammanträder enligt ett årligt schema samt vid

behov. Ordföranden ska tillse att styrelsearbetet utförs på ett

eektivt sätt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordfö-

randen ska organisera och leda styrelsearbetet, ha regelbun-

den kontakt med vd och koncernchef, tillse att styrelsen

erhåller tillfredsställande informations- och beslutsunderlag

och svara för att styrelsen årligen genomför en utvärdering av

det egna arbetet samt att aktieägarnas nomineringsråd infor-

meras om resultatet av utvärderingen.

Utvärdering av styrelsen

Styrelsen genomför årligen en utvärdering av det egna arbe-

tet och uppnådda resultat, med syftet att löpande förbättra

styrelsearbetet. Utvärderingen bygger på en metod som inne-

fattar frågeformulär för utvärdering av styrelsen som helhet,

ordföranden och de enskilda styrelseledamöterna. Resultatet

diskuteras också av styrelsen och presenteras för nomine-

ringsrådet av styrelseordföranden.

I enlighet med gällande europeiska regelverk görs en

lämplighetsbedömning av de enskilda styrelseledamöterna

och styrelsen i sin helhet varje år samt i samband med urvals-

processen för nya styrelseledamöter.

Styrelsens kommittéer

I enlighet med det externa ramverket och i syfte att öka eek-

tiviteten i styrelsearbetet har styrelsen inrättat särskilda kom-

mittéer som ska bistå styrelsen genom att bereda frågor som

hör till styrelsens befogenhet och besluta i frågor som dele-

gerats av styrelsen. Styrelsekommittéernas arbetsuppgifter

och arbetsordning fastställs i kommittéarbetsordningarna.

Generellt saknar styrelsekommittéerna egen beslutanderätt

och varje kommitté rapporterar regelbundet om sitt arbete

till styrelsen. Nordea följer gällande lag och koden i fråga om

styrelsens kommittéer.

Revisionskommittén (4)

Revisionskommittén biträder styrelsen i dess tillsynsarbete

genom att bland annat övervaka Nordeakoncernens process

och system för ﬁnansiell rapportering samt lämna rekom-

mendationer eller förslag för att säkerställa rapporteringens

tillförlitlighet (inklusive den interna kontrollens och riskhante-

ringssystemets eektivitet), övervaka GIA:s eektivitet, hålla

sig informerad om revisionen av årsredovisningen och kon-

cernredovisningen, granska och övervaka den externa revi-

sorns opartiskhet och självständighet, inklusive dennes erbju-

dande om tjänster utöver revisionen, förbereda en rekom-

mendation för val av bolagets revisor, samt genom att

fullgöra revisionskommitténs skyldigheter enligt gällande

lagkrav. Revisionskommittén biträder också styrelsen genom

att följa upp och bedöma i vilken utsträckning transaktioner

med närstående parter uppfyller kraven gällande sedvanlig

aärsverksamhet och genomförs till normala marknadsvill-

kor. Ytterligare information ﬁnns i avsnittet ”Principer för

transaktioner med närstående parter”.

Ledamöter i revisionskommittén är Sarah Russell (ordfö-

rande), Petra van Hoeken, Pernille Erenbjerg och Jonas Syn-

nergren. Revisionschefen (Chief Audit Executive, ”CAE”), kon-

cernﬁnanschefen (Chief Financial Ocer, ”CFO”) och vice

riskchefen (Deputy Chief Risk Ocer) samt bolagets externa

revisor är i regel närvarande vid revisionskommitténs möten,

med rätt att delta i diskussioner men inte i beslut.

Styrelsen utser varje år revisionskommitténs ledamöter och

ordförande. Revisionskommittén ska bestå av minst tre leda-

möter som också är styrelseledamöter. Revisionskommitténs

ordförande kan inte vara styrelsens eller någon av de övriga

styrelsekommittéernas ordförande. Ingen av ledamöterna i

revisionskommittén får vara anställd i Nordeakoncernen eller

delta i den löpande förvaltningen av bolaget eller ett bolag i

Nordeakoncernen. Majoriteten av kommitténs ledamöter ska

vara oberoende i förhållande till bolaget. Minst en av de leda-

möter i revisionskommittén som är oberoende i förhållande

till bolaget ska även vara oberoende i förhållande till bolagets

51Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Bolagsstyrningsrapport 2020

betydande aktieägare samt ha tillräcklig redovisnings eller

revisionskompetens. Kommittéledamöterna måste ha sådan

kunskap och erfarenhet som krävs för att fullgöra revisions-

kommitténs ansvarsuppgifter. För ytterligare information, se

tabellen på sidan 52.

Riskkommittén (5)

Riskkommittén biträder styrelsen i dess tillsyn över hante-

ringen och kontrollen av risker och risksystem liksom kontrol-

ler och processer avseende Nordeakoncernens verksamhet,

bland annat gällande kredit , marknads , likviditets , aärs och

livförsäkringsrisk, operativ risk, uppförandekodex och regelef-

terlevnad, liksom tillhörande styrdokument och processer.

Det är också riskkommitténs ansvar att granska, och om så

behövs ge rekommendationer om, styrningen av Nordeakon-

cernens riskhantering och regelefterlevnad samt granska

utvecklingen av koncernens ramverk för internkontroll, bland

annat styrdokumenten för riskhantering, med hänsyn till för-

ändringar i koncernens riskproﬁl och i regelverken. Därtill

granskar kommittén och ger rekommendationer om koncer-

nens risktolerans och marknads och likviditetsrisk. Kommittén

granskar vidare koncernföretagens beslut om krediter eller

kreditlimiter över vissa belopp liksom strategiska kredit poli-

cyfrågor och utvecklingen av kreditportföljen.

Ledamöter i riskkommittén är Nigel Hinshelwood (ordfö-

rande), Petra van Hoeken, John Maltby och Birger Steen.

Chief Risk Ocer ("CRO"), Chief Compliance Ocer ("CCO"),

CAE samt bolagets vd och koncernchef deltar regelbundet i

dessa möten, med rätt att delta i diskussioner men inte i

beslut. Ytterligare information om kreditbeslutsstrukturen för

den huvudsakliga verksamheten och om riskhantering i

Nordea ﬁnns i not K2 ”Risk- och likviditetshantering”, på

sidorna 103–136.

Styrelsen utser varje år riskkommitténs ledamöter och ord-

förande. Riskkommittén ska bestå av minst tre ledamöter som

också är styrelseledamöter. Riskkommitténs ordförande kan

inte vara styrelsens eller någon av de övriga styrelsekommit-

téernas ordförande. Riskkommittén ska bestå av styrelseleda-

möter som inte är anställda i Nordeakoncernen. Majoriteten

av kommitténs ledamöter, inklusive ordföranden, ska vara

oberoende. Riskkommitténs ledamöter ska, individuellt och

kollektivt, ha lämpliga sakkunskaper och färdigheter i risk-

hantering och riskkontroll. För ytterligare information, se

tabellen på sidan 52.

Ersättningskommittén (6)

Ersättningskommittén ansvarar för att bereda och presentera

förslag om ersättningsfrågor för styrelsen. När förslagen

bereds ska de långsiktiga intressena hos aktieägare, investe-

rare och andra intressenter i Nordea vägas in.

Minst en gång per år följer ersättningskommittén upp hur

Nordeas ersättningspolicy tillämpas och fungerar i praktiken,

bland annat i vilken mån rörliga ersättningar justeras. Detta

sker genom en oberoende översyn som görs av GIA. Vidare

gör kommittén, tillsammans med berörda kontrollfunktioner,

årligen en utvärdering av Nordeas ersättningsdirektiv och

ersättningssystem. Vidare biträder ersättningskommittén sty-

relsen i arbetet med färdigställa ersättningspolicyn för sty-

rande organ och ersättningsrapporten för styrande organ.

Kommittén har också i uppdrag att årligen övervaka, utvär-

dera och till styrelsen rapportera om programmen för rörlig

ersättning till koncernledningen och cheferna för kontroll-

funktioner. På begäran av styrelsen förbereder kommittén

även principfrågor för behandling av styrelsen.

Ledamöter i ersättningskommittén är Torbjörn Magnusson

(ordförande), Kari Jordan, Robin Lawther och Gerhard Olsson

(arbetstagarrepresentant). Chief People Ocer och vd och

koncernchefen är i regel närvarande vid möten med rätt att

delta i diskussioner, men inte i beslut. Varken Chief People

Ocer eller vd och koncernchef deltar vid överläggningar

rörande sina egna anställningsvillkor.

Styrelsen utser varje år ersättningskommitténs ledamöter

och ordförande. Ersättningskommittén ska ha minst tre

ledamöter.

Ordföranden och majoriteten av ledamöterna i ersättnings-

kommittén ska också vara styrelseledamöter som är obero-

ende i förhållande till bolaget och som inte är anställda i

Nordeakoncernen. Bolagets vd och koncernchef eller de övri-

ga medlemmarna i koncernledningen får inte vara ledamöter

i ersättningskommittén. Om det i styrelsen ingår arbetstagar-

representanter ska emellertid minst en av dessa utses till

ledamot i ersättningskommittén, i enlighet med den ﬁnska

kreditinstitutslagen. Ersättningskommitténs ledamöter ska

kollektivt ha tillräckligt med kunskaper om och erfarenhet av

frågor som rör riskhantering och ersättningar. För ytterligare

information, se tabellen på sidan 52.

Ytterligare information om ersättningar i Nordea ﬁnns i

avsnittet ”Ersättningar” på sidorna 63–66 och i not K8 på

sidorna 142–150.

Drifts - och hållbarhetskommittén (7)

Oberoende av de övriga styrelsekommittéernas uppgifter,

bistår drifts - och hållbarhetskommittén styrelsen i dess till-

synsansvar avseende hållbarhet, digital omvandling, teknik,

datahantering, drift/system och motståndskraft i verksamhe-

ten (även på cyberområdet), jämte tillhörande styrdokument

och processer. Till kommitténs ansvarsområden hör också att

bistå styrelsen med råd angående koncernens övergripande

strategi för de nämnda områdena, samt att biträda styrelsen i

övervakningen av ledningens implementering av denna stra-

tegi. De relevanta ledningskommittéerna (Sustainability and

Ethics Committee, Digital Committee och Data and Techno-

logy Committee) rapporterar regelbundet till drifts- och

hållbarhetskommittén.

Ledamöter i drifts- och hållbarhetskommittén är Birger

Steen (ordförande), Pernille Erenbjerg, Nigel Hinshelwood,

John Maltby och Jonas Synnergren. Om möjligt närvarar che-

fen för Group Operational Risk när kommittén behandlar ope-

rativa risker på data och IT- området. Även CAE kan närvara

vid möten i den utsträckning det är möjligt och bedöms vara

lämpligt. Samtliga har rätt att delta i diskussioner men inte i

beslut. Dessutom deltar andra ledningspersoner i möten när

det bedöms vara relevant.

Styrelsen utser varje år drifts- och hållbarhetskommitténs

ledamöter och ordförande. Kommittén ska bestå av minst tre

ledamöter som också är styrelseledamöter. Drifts - och håll-

barhetskommittén ska bestå av styrelseledamöter som inte

har någon verkställande funktion i Nordeakoncernen. Drifts-

och hållbarhetskommitténs ledamöter ska gemensamt besit-

ta tillräckliga kunskaper om, färdigheter i och erfarenhet av

frågor som rör kommitténs arbete. För ytterligare information,

se tabellen på sidan 52.

Möten, närvaro och oberoende

Tabellen på sidan 52 visar antalet sammanträden som hölls

av styrelsen och dess kommittéer liksom de enskilda ledamö-

ternas närvaro. Den visar också de enskilda styrelseledamö-

ternas oberoende.

Vd och koncernchef, vice vd och koncernledning (8)

Nordeas vd och koncernchef har att sköta den löpande för-

valtningen av bolagets och Nordeakoncernens angelägenhe-

ter i enlighet med det externa och interna ramverket. Det

interna ramverket reglerar ansvarsfördelningen och samspe-

52Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

let mellan vd tillika koncernchefen och styrelsen. Bolagets vd

och koncernchef har ett nära samarbete med styrelsens ord-

förande avseende planering av styrelsemöten.

Bolagets vd och koncernchef ansvarar inför styrelsen för

ledningen av Nordeakoncernens verksamhet och dess orga-

nisation. Han ansvarar också för att utveckla och underhålla

eektiva system för rapportering och intern kontroll inom

koncernen. I linje med tillämpliga regelverk har bolaget en

vice verkställande direktör. Ytterligare information om kon-

trollmiljön för riskexponering ﬁnns i not K2 ”Risk och likvidite-

thantering”, på sidorna 103–136.

Bolagets vd och koncernchef arbetar i koncernledningen

tillsammans med vissa ledande befattningshavare inom kon-

cernen. Som medlemmar i koncernledningen rapporterar

dessa ledande befattningshavare till vd och koncernchef.

Koncernledningen bistår vd och koncernchefen i förvaltning-

en av bolaget, och medlemmarna i koncernledningen, förut-

om vd och koncernchef, ansvarar för den resultatorienterade

förvaltningen, verksamheten, riskhanteringen och resursför-

delningen inom sina respektive aärsområden eller koncern-

funktioner samt för utvecklingen av aärsområdet eller kon-

cernfunktionen utifrån vad som är bäst för Nordea – allt i

enlighet med gällande lagar och bestämmelser.

Koncernledningen träas regelbundet och närhelst det

behövs på begäran av bolagets vd och koncernchef. Dessa

möten leds av vd tillika koncernchefen, som fattar beslut efter

samråd med övriga medlemmar i koncernledningen. Det förs

mötesprotokoll som justeras av vd tillika koncernchefen.

Styrelseledamöternas närvaro och oberoende

Tabellen nedan visar antalet sammanträden som hölls av styrelsen och dess kommittéer liksom de enskilda ledamöternas när-

varo. Den visar också de enskilda styrelseledamöternas oberoende i förhållande till bolaget och de största aktieägarna.

Styrelsen

Revisions-

kommittén

Risk-

kommittén

Ersättnings-

kommittén

Drifts- och

hållbarhets-

kommittén

Oberoende i

förhållande till

bolaget

Oberoende i

förhållande till

betydande

aktieägare

Antal möten

(varav per capsulam) 16(6) 10(0) 12(0) 12(4) 8(0)

Valda av ordinarie bolagsstämma

Torbjörn Magnusson (ordförande) 16 4 – 12 – Ja Nej

Kari Jordan (vice ordförande) 15 – – 11 – Ja Ja

Nigel Hinshelwood 16 – 12 – 8 Ja Ja

Maria Varsellona

(styrelseledamot fram till 28 maj 2020) 9 – 3 – – Ja Ja

Birger Steen 16 – 11 – 8 Ja Ja

Sarah Russell 16 10 – – – Ja Ja

Robin Lawther 16 – – 12 – Ja Ja

Pernille Erenbjerg 16 10 – – 8 Ja Ja

Petra van Hoeken 16 10 12 – – Ja Ja

John Maltby 16 – 12 – 8 Ja Ja

Jonas Synnergren

(styrelseledamot sedan 28 maj 2020) 7 6 – – 5 Ja Ja

Utsedda av arbetstagarna

Kari Ahola 14 – – – – Nej Ja

Dorrit Groth Brandt 16 – – – – Nej Ja

Gerhard Olsson 16 – – 12 – Nej Ja

Hans Christian Riise (suppleant) 16 – – – – Nej

1) Enligt koden är en betydande aktieägare en aktieägare som innehar minst 10 procent av bolagets samtliga aktier eller det röstetal som aktierna medför, eller som har rätt eller skyl-

dighet att förvärva ett motsvarande antal redan emitterade aktier. För ytterligare information, se ”Styrelsens oberoende” på sidan 49.

Vid utgången av 2020 ingick följande personer i koncern-

ledningen: Frank Vang-Jensen (vd och koncernchef), Sara

Mella (chef för Personal Banking), Nina Arkilahti (chef för

Business Banking), Martin A Persson (chef för Large Corpora-

tes & Institutions), Snorre Storset (chef för Asset & Wealth

Management), Erik Ekman (chef för Group Business Sup-

port), Matthew Elderﬁeld (Chief Risk Ocer), Christina Gade-

berg (Chief People Ocer), Jussi Koskinen (Chief Legal O-

cer och tillförordnad vice vd), Ulrika Romantschuk (chef för

Brand, Communication and Marketing) och Ian Smith (Group

Chief Financial Ocer).

Mer information om vd och koncernchef samt de övriga

medlemmarna i koncernledningen ﬁnns i avsnittet ”Koncern-

ledning” på sidorna 286–287, och mer information om aärs-

områden och koncernfunktioner ﬁnns på sidorna 16–26.

Ramverk för intern kontroll

Styrelsen ansvarar för att fastställa och övervaka ett tillräck-

ligt och eektivt ramverk för intern kontroll. Ramverket för

intern kontroll omfattar kontrollfunktionerna och styrdoku-

menten för riskhantering, och tillämpas på hela koncernen.

Ramverket för intern kontroll är utformat för att säkerställa

eektivitet i verksamheten, tillfredsställande identiﬁering,

bedömning och begränsning av risker, väl avvägd aärsverk-

samhet, sunda administrations och redovisningsrutiner, till-

förlitlighet i ﬁnansiell och icke ﬁnansiell rapportering (både

internt och externt) samt tillse att regelefterlevnadsrisken

Bolagsstyrningsrapport 2020

53Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

hanteras på ett eektivt sätt. Den interna kontrollprocessen

utförs av styrelsen och koncernchefen tillsammans med hög-

sta ledningen, kontrollfunktionerna och annan personal inom

Nordea.

Syftet är att skapa förutsättningar för hela organisationen

att bidra till den interna kontrollens eektivitet och höga kva-

litet genom bland annat tydliga deﬁnitioner, fördelning av rol-

ler och ansvarsområden samt gemensamma verktyg och ruti-

ner. Roller och ansvarsområden avseende intern kontroll och

riskhantering är uppdelade i tre försvarslinjer. Enligt koncern-

direktivet om intern styrning (Group Board Directive on Inter-

nal Governance) avser den första försvarslinjen alla enheter

och medarbetare som hör till varken den andra eller tredje

försvarslinjen.

I första försvarslinjen är det aärsorganisationen och kon-

cernfunktionerna som är riskägare och således ansvarar för

att verksamheten sköts inom ramen för fastställd riskexpone-

ring och risktolerans och i enlighet med ramverket för intern

kontroll.

Den andra försvarslinjen utgörs av Group Risk & Compli-

ance (”GRC”), som ansvarar för att underhålla och övervaka

införandet av styrdokumenten för riskhantering som en

grundläggande del i ramverket för intern kontroll. För att

säkerställa eektiv riskhantering har GRC tillgång till alla

aärsgrenar och andra interna enheter som kan generera

risk, liksom till relevanta dotterföretag och ﬁlialer samt verk-

samhet som utförs på uppdragsavtal.

GIA, som är den tredje försvarslinjen, genomför revisioner

och förser styrelsen med en övergripande bedömning av

eektiviteten i processerna för bolagsstyrning och styrdoku-

menten för risk och kontroll, tillsammans med en analys av

teman och trender som framkommit under arbetet med

internrevisionen och deras inverkan på organisationens

riskproﬁl.

Group Risk & Compliance (9)

GRC utgörs av de oberoende risk- och regelefterlevnadsfunk-

tionerna och har organiserats för att övervaka risker och

genomföra kontroller i enlighet med Nordeas ramverk för

intern kontroll. Som andra försvarslinje ansvarar kontrollfunk-

tionerna för att underhålla styrdokumenten för riskhantering,

som en del i ramverket för intern kontroll, samt för att över-

vaka införandet av dessa. Riskfunktionen övervakar införan-

det av ﬁnansiella och icke-ﬁnansiella riskpolicyer, övervakar

och kontrollerar styrdokumenten för riskhantering enligt ett

riskbaserat förhållningssätt och ska bland annat säkerställa

att alla risker som Nordea är eller skulle kunna bli exponerad

för identiﬁeras, bedöms, övervakas, hanteras och rapporteras.

Chief Risk Ocer (”CRO”), som också är medlem i koncern-

ledningen, har det övergripande ansvaret för GRC och rap-

porterar till vd och koncernchef. CRO utses, suspenderas eller

entledigas genom beslut av styrelsen, efter samråd med vd

och koncernchef. CRO rapporterar regelbundet till styrelsens

riskkommitté och styrelsen om Nordeakoncernens

riskexponering.

Group Compliance ansvarar för att ta fram styrdokument

för hantering av regelefterlevnadsrisk som säkerställer efter-

levnad av gällande lagar, förordningar, standarder och myn-

dighetskrav liksom motsvarande interna regler, samt för att

tillhandahålla kurser, rådgivning och uppföljning, och säker-

ställa att ledningen kommunicerar och följer gällande regler

på ett tillfredsställande sätt. Group Compliance ansvarar för

att kartlägga regelefterlevnadsrisker, samt bevaka och kon-

trollera att riskerna hanteras av berörda funktioner. Det arbe-

te som Group Compliance har att utföra ska beslutas och

genomföras utifrån ett riskbaserat förhållningssätt. Regelef-

terlevnadsfunktionen leds av CCO (chefen för Group Compli-

ance). CCO har en funktionell rapporteringslinje till CRO.

CCO utses, suspenderas eller entledigas genom beslut av

styrelsen, efter samråd med vd och koncernchef.

GRC:s ansvarsområden och befogenheter beskrivs närma-

re i koncerndirektiven ”Group Board Directive for the second

line of defence risk function” och ”Group Board Directive on

Group Compliance”.

Group Internal Audit (10)

GIA är en oberoende funktion för inteernrevision som arbetar

på uppdrag av styrelsen. Revisionskommittén ansvarar för

anvisningar för och utvärdering av GIA inom Nordeakoncer-

nen. Koncernrevisionschefen har det övergripande ansvaret

för GIA. Koncernrevisionschefen rapporterar funktionellt till

styrelsen och revisionskommittén, och administrativt till bola-

gets vd och koncernchef. Styrelsen godkänner utnämning och

uppsägning av koncernrevisionschefen samt beslutar, på förs-

lag från ersättningskommittén, om lön och andra anställ-

ningsvillkor för koncernrevisionschefen.

Syftet med GIA är att bistå styrelsen och koncernledningen

när det gäller att skydda organisationens tillgångar, anseende

och hållbarhet. GIA gör detta genom att bedöma om samtliga

väsentliga risker är identiﬁerade och tillfredsställande rappor-

terade av ledning och riskfunktioner till styrelsen, styrelse-

kommittéerna och koncernledningen; genom att bedöma om

samtliga väsentliga risker är tillräckligt kontrollerade; och

genom att utmana koncernledningen att förbättra eektivite-

ten i bolagsstyrningen, riskhanteringen och internkontrollen.

GIA bedriver ingen rådgivning annat än på revisionskommit-

téns begäran.

All verksamhet och alla enheter inom koncernen faller

inom GIA:s behörighetsområde. GIA avgör genom riskbase-

rade beslut vad inom behörighetsområdet som bör omfattas

av den revisionsplan som godkänns av styrelsen.

GIA ska självständigt fastställa internrevisionens omfatt-

ning, hur arbetet ska genomföras och hur resultatet ska pre-

senteras. Det innebär exempelvis att GIA, genom koncernrevi-

sionschefen, utan godkännande kan informera tillsynsmyn-

digheterna om vilka frågor som helst. Koncernrevisionschefen

har obegränsad tillgång till bolagets vd och koncernchef och

till ordföranden i revisionskommittén, samt ska träa ordfö-

randen i revisionskommittén informellt och formellt under

året, även i koncernledningens frånvaro. GIA har behörighet

att genomföra alla typer av undersökningar och erhålla all

information som behövs för utförandet av sina uppgifter. GIA

har därmed rätt till åtkomst till organisationens samtliga

arkiv, system, lokaler och medarbetare närhelst de så begär.

GIA har rätt att delta i och observera styrelsens kommittéer,

koncernledningen och andra kommittéer, samt för Nordea-

koncernen även andra viktiga beslutsinstanser när det är rele-

vant och nödvändigt.

Externrevision (11)

Enligt bolagsordningen ska bolagets revisor vara en revi-

sionsﬁrma med en huvudansvarig revisor som är auktoriserad

revisor ("CGR"). Revisorns mandatperiod löper fram till och

med nästkommande ordinarie bolagsstämma. Bolagets nuva-

rande revisor är PricewaterhouseCoopers Oy. Jukka Pauno-

nen, CGR, var huvudansvarig revisor från den ordinarie

bolagsstämman 2020.

Ytterligare information om arvoden för revisionstjänster

och andra tjänster än revisionstjänster ﬁnns i not K9 på

sidan150.

Bolagsstyrningsrapport 2020

54Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Rapport om intern kontroll och riskhantering

avseende den ﬁnansiella rapporteringen

Systemen för intern kontroll och riskhantering avseende

ﬁnansiell rapportering är utformade för att uppnå rimlig

säkerhet gällande tillförlitligheten i den externa ﬁnansiella

rapporteringen och säkerställa att de ﬁnansiella rapporterna

är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed,

tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på note-

rade bolag. De interna kontroll och riskhanteringsaktiviteter-

na ingår i Nordeas planerings och resursallokeringsprocesser.

Den interna kontrollen och riskhanteringen avseende

Nordeas ﬁnansiella rapportering kan beskrivas enligt nedan.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön utgörs av Nordeas interna kontroller och

omfattar huvudsakligen den kultur och de värderingar som

etableras av styrelsen och koncernledningen, samt den orga-

nisatoriska strukturen med tydliga roller och ansvar.

Nordeas organisationsstruktur syftar till att stödja den

övergripande strategin, för att därigenom säkerställa hög

aärsaktivitet och uppfylla gällande krav på kapital och

likviditet.

Huvudprincipen för styrningen av Nordea är iakttagandet

av de tre försvarslinjerna, som utgör grunden för en tydlig för-

delning av roller och ansvarsområden i organisationen. För

ytterligare information om de tre försvarslinjerna, se ”Ram-

verk för intern kontroll”.

Tydliga roller och ansvarsområden är avgörande i styrning-

en av den interna kontrollen för ﬁnansiell rapportering

(”ICFR”). Den första försvarslinjen, det vill säga riskägare i

aärsområdena och koncernfunktionerna, ansvarar för den

dagliga riskhanteringen och för efterlevnad av gällande reg-

ler. En central funktion stödjer CFO i arbetet med att deﬁniera

standarder som tillämpas för relevanta kontroller i hela kon-

cernen. Dessa kontroller införs och upprätthålls i betydelse-

fulla processer och följs upp kvartalsvis genom utvärdering i

den egna verksamheten. GRC, i andra försvarslinjen, ansvarar

för följa upp införandet av ICFR.

Riskbedömning

Riskbedömning i fråga om tillförlitlig ﬁnansiell rapportering

innefattar identiﬁering och bedömning av riskerna för väsent-

liga felaktigheter eller brister. Risk i den ﬁnansiella rapporte-

ringen deﬁnieras som risken för felaktigheter eller brister i

den ﬁnansiella rapporteringen, lagstadgade rapporteringen

och lämnade upplysningar.

Riskhantering är en integrerad del av aärsverksamheten

och huvudansvaret för att utföra riskbedömningar avseende

den ﬁnansiella rapporteringen ligger hos aärsområdena.

När riskbedömningar utförs nära aärsverksamheten blir det

lättare att identiﬁera de mest relevanta riskerna. I kvalitets-

syfte föreskriver kontrollfunktioner när och hur dessa bedöm-

ningar ska utföras olika i styrdokument. Exempel på riskbe-

dömningar är den återkommande utvärderingen av risker och

kontroll i den egna verksamheten (Risk and Control Self-

Assessment) och den händelsestyrda processen för riskhan-

tering och godkännande vid förändringar (Change Risk

Management and Approval).

Kontrollaktiviteter

ICFR är inriktad på områden där det kan ﬁnnas risk för

väsentliga ﬁnansiella felaktigheter, det vill säga där en

bedömning gjord av en förnuftig person som förlitat sig på

rapporten sannolikt skulle ha ändrats eller påverkats om felet

hade inkluderats eller korrigerats.

Aärsområdena och koncernfunktionerna ansvarar i första

hand för hanteringen av risker som är knutna till den egna enhe

Bolagsstyrningsrapport 2020

tens verksamhet och ﬁnansiella rapporteringsprocesser. Före-

tagsövergripande kontroller innefattar anvisningar och styrande

organ som anger standarderna för intern kontroll, till exempel

koncernens redovisningshandbok och principer för ﬁnansiell

kontroll respektive Group Valuation Committee. I koncernens

redovisningshandbok ﬁnns information om de redovisningsprin

ciper som ska användas i koncernen och den innehåller detalje-

rade rapporteringsinstruktioner och upplysningar om de verktyg

som behövs för att ta fram de ﬁnansiella rapporterna.

Kontrollstrukturen i ICFR baseras på en analys av riskerna i

processen varpå speciﬁka kontroller kopplas till dessa risker

på transaktionsnivå. Efter beslut om vilka kontroller på trans-

aktionsnivå som ska göras, fastställs vilka system och/eller

applikationer som Nordea är beroende av för den ﬁnansiella

rapporteringen, inklusive de generella IT-kontrollerna.

Kvalitetssäkringen i ledningsrapporteringsprocessen, där

det ﬁnansiella resultatet analyseras i detalj, utgör en viktig

kontrollmekanism i samband med rapporteringen.

Information och kommunikation

Group Finance ("GF") säkerställer att koncernens redovis-

ningshandbok och principer för ﬁnansiell kontroll är uppdate-

rade och att ändringar delges de ansvariga enheterna. Dessa

anvisningar kompletteras med detaljerade instruktioner och

standardrutiner inom respektive enhet.

Ledningen på olika nivåer i organisationen får information

om resultatet och bedömningen av de identiﬁerade grundläg-

gande kontrollerna och uppgifter om utfallet av utvärdering-

en av kontroller i den egna verksamheten.

Nordea använder sig av relevanta experter utanför organi-

sationen för att hålla sig uppdaterad om förändrade förvänt-

ningar på rapporteringen och säkerställa att de ﬁnansiella

rapporteringsmålen uppnås. Nordea deltar aktivt i relevanta

nationella och internationella forum, som exempelvis inrättats

av ﬁnansinspektioner, centralbanker eller sammanslutningar

för ﬁnansinstitut.

Uppföljning

Nordea har infört en process för regelbunden utvärdering av

kontroller i den egna verksamheten, i syfte att säkerställa

lämplig uppföljning av kvaliteten i den ﬁnansiella rapporte-

ringen. Group CFO rapporterar varje kvartal speciﬁkt om

utfallet från denna utvärdering, och annat som rör hantering-

en av risker i den ﬁnansiella rapporteringen, till styrelsens

revisionskommitté.

En oberoende riskkontrollfunktion i andra försvarslinjen

ansvarar för att identiﬁera, kontrollera och rapportera risker i

den ﬁnansiella rapporteringen. I tillägg till detta förser GIA

styrelsen med en övergripande bedömning av eektiviteten i

processerna för styrning, riskhantering och kontroll i hela

organisationen, inklusive den ﬁnansiella rapporteringen.

Styrelsen, revisionskommittén, riskkommittén, drifts - och

hållbarhetskommittén, GRC samt GIA har viktiga uppdrag vad

gäller styrningen och uppföljningen av den interna kontrollen

av ﬁnansiell rapportering i Nordeakoncernen. För ytterligare

information, se Styrelsens arbete (3), Revisionskommittén (4),

Riskkommittén (5), Drifts- och hållbarhetskommittén (7),

Group Risk & Compliance (9) och Group Internal Audit (10)

ovan.

Insiderförvaltning

Insiderförvaltningen är organiserad i enlighet med EU:s och

enskilda länders lagar och bestämmelser. Styrelsen har god-

känt koncernomfattande regler och riktlinjer med tydliga

instruktioner som ska underlätta för medarbetarna att följa

gällande regler och säkerställa att insiderinformation identi-

ﬁeras och hanteras på rätt sätt.

55Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Personer i insynsställning identiﬁeras från fall till fall när

insiderinformation upptäcks, och de registreras därefter i ett

särskilt insiderregister och meddelas om sin insiderstatus.

Alla som identiﬁerats som personer i insynsställning förbjuds

då att handla med de ﬁnansiella instrument som insiderinfor-

mationen avser, till dess att informationen har oentliggjorts

eller av andra skäl inte längre är att betrakta som insiderinfor-

mation, och insiderregistret avslutas. Nordea för inte något

permanent insiderregister enligt EU:s marknadsmissbruksför-

ordning, nr 596/2014 (”MAR”).

Bolaget har också identiﬁerat styrelseledamöterna och

koncernledningen liksom CAE som personer i ledande ställ-

ning (enligt deﬁnitionen i MAR) som, jämte närstående till

dessa personer, ska anmäla alla transaktioner i ﬁnansiella

instrument emitterade av Nordea, gjorda för deras räkning i,

till bolaget och berörd tillsynsmyndighet. Bolaget publicerar

sådana anmälda transaktioner för marknaden i form av

börsmeddelanden.

Utöver denna anmälningsplikt är personer i ledande ställ-

ning också förhindrade att handla med ﬁnansiella instrument

emitterade av Nordea under en 30-dagarsperiod före (och

inklusive) dagen för publicering av Nordeakoncernens delårs-

rapporter, halvårsrapport eller bokslutskommuniké, liksom

närhelst sådana personer besitter insiderinformation om

Nordea.

Även för medarbetare som tillhandahåller placeringstjäns-

ter eller rådgivning till kunder tillämpar bolaget koncernom-

fattande interna handelsbegränsningar och skyldigheter avse-

ende transaktionsrapportering som baseras på handelsregler

fastställda av exempelvis Finans Finland, Svenska Fondhand

lareföreningen och Fondbolagens förening (Sverige). I egen-

skap av bolag med tillstånd att erbjuda placeringstjänster och

fondförvaltning, upprätthåller dessutom bolaget och dess dot

terföretag Nordea Funds Ab var för sig ett insiderregister över

medarbetare som klassiﬁceras som ”oentliga personer i

insynsställning” enligt den ﬁnska lagen om investeringstjäns

ter och den ﬁnska lagen om placeringsfonder. Sådana perso-

ners innehav i värdepapper noterade i Finland är oentlig

information och redovisas till det oentliga insiderregistret

som förs av Euroclear Finland Oy. Registret över innehavare av

andelar i fonder som förvaltas av Nordea Funds Ab ﬁnns

också tillgängligt hos Nordea Funds Ab.

Kontrollaktiviteter

Kontroller på

transaktionsnivå

Registrera Stänga Konsolidera Rapportera

Företagsövergripande

kontroller

Policy

Generella IT-kontroller

Företagsövergripande kontroller: Högsta

nivån av interna kontroller. Viktiga för att ange

”tonen från ledningen” och kraven i Nordeas

kontrollmiljö.

Kontroller på transaktionsnivå: Rutiner för att

säkerställa eektivitet i kontrollerna på pro-

cessnivå, antingen automatiska, halvmanuella

eller manuella, till exempel avstämningar,

dualitetsprincipen, uppföljning av felrapporter

och analyser.

Generella IT-kontroller: Kontroller och rutiner

med målet att säkerställa att den ﬁnansiella

informationen är fullständig och korrekt, till

exempel genom logisk säkerhet, förändrings-

hantering och batchrutiner. Dessa kontroller

bidrar också till att relevanta applikationskon-

troller fungerar eektivt.

Exempel på kontrollaktiviteter i Nordea:

Bolagsstyrningsrapport 2020

56Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Nordeas insiderförvaltning ansvarar bland annat för att

utbilda och informera medarbetare som kommer i kontakt

med insiderinformation, så att de är medvetna om de

begränsningar och skyldigheter som åligger personer i

insynsställning, upprätta och underhålla insiderregister samt

kontrollera att insiderreglerna följs. Reglerna syftar till att

begränsa risken för insiderhandel och andra former av mark-

nadsmissbruk, och det är Group Compliance som har det

övergripande ansvaret för att upprätthålla en hög kunskaps-

nivå om och efterlevnad av dessa regler.

Principer för transaktioner med närstående parter

Gällande lagar och förordningar anger kraven för kontroll,

bedömning och beslut i fråga om transaktioner med närstå-

ende parter liksom för upplysningar om genomförda transak-

tioner med närstående parter.

Generellt görs bolagets transaktioner med närstående parter

som en del av den sedvanliga aärsverksamheten och genom

förs utifrån samma kriterier och villkor som för jämförbara

transaktioner med andra parter i liknande ställning. Dessutom

har beslutsprocesserna strukturerats för att undvika intresse

konflikter och följa lagstadgade krav för beslutsfattande.

Bolaget har deﬁnierat närstående parter i enlighet med

gällande lagar och förordningar, och för ett uppdaterat regis-

ter över sina närstående parter. Berörda interna intressenter,

såsom kundansvariga enheter och andra relevanta aärsen-

heter och koncernfunktioner, informeras om listan över när-

stående parter och de restriktioner som denna medför, så att

de kan kontrollera transaktioner med sådana parter.

Nordea ska också följa tillämpliga bestämmelser om bola-

gets så kallade inre krets. Här ﬁnns processer på plats för att

identiﬁera de personer som tillhör Nordeas inre krets och

säkerställa att lån och jämförbar ﬁnansiering till sådana per-

soner beviljas, och investeringar i ett företag som ägs av

någon i den inre kretsen görs, i enlighet med gällande lagar

och bestämmelser.

Enligt bolagets riktlinjer för intressekonflikter får inte

Nordeas medarbetare, ledning eller styrelseledamöter han-

tera ärenden för Nordeas räkning om de eller en familjemed-

lem eller ett närstående företag till dem kan ha intressen som

står i konflikt med Nordeas intressen eller Nordeas kunders

intressen. Nordeas aärsområden och koncernfunktioner ska

identiﬁera, förebygga och hantera faktiska och potentiella

intressekonflikter.

Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa lämp-

liga processer för att identiﬁera, rapportera och kontrollera

transaktioner med närstående parter liksom lämpligt besluts-

fattande i detta avseende. Revisionskommittén ska bistå sty-

relsen i fråga om att följa upp och bedöma i vilken utsträck-

ning transaktioner med närstående parter uppfyller kraven

gällande sedvanlig aärsverksamhet och genomförs på nor-

mala marknadsvillkor.

För transaktioner med närstående parter som inte hör till

bolagets sedvanliga aärsverksamhet, eller som genomförs

med avvikelser från gängse aärsvillkor, krävs ett styrelsebe-

slut för att de ska kunna genomföras, såvida inte gällande

lagar och förordningar anger annat. I fråga om sådana trans-

aktioner med närstående parter ska styrelsen säkerställa att:

(i) de berörda transaktionerna vederbörligen har identiﬁerats,

rapporterats och kontrollerats (ii) riktlinjerna för intressekon-

flikter noga har beaktats i samband beredning och beslut,

och (iii) beredningen av transaktioner med närstående parter

innehåller tillräckliga rapporter, redogörelser och/eller

bedömningar. Dessutom publicerar Nordea upplysningar om

transaktioner med närstående parter i enlighet med gällande

lagar och förordningar.

Ytterligare information om transaktioner med närstående

parter ﬁnns i not K1 på sidan 101 och i not K45 på sidan 193.

Bolagsstyrningsrapport 2020

57Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Icke-ﬁnansiell rapport

Det här är Nordeas icke-ﬁnansiella rapport för räkenskapsåret .

Rapporten omfattar moderföretaget Nordea Bank Abp och dess dotterföretag.

Under 2020 fanns Nordea i 22 länder, däribland våra fyra

nordiska hemmamarknader Danmark, Finland, Norge och

Sverige. Via våra fyra aärsområden – Personal Banking,

Business Banking, Large Corporates & Institutions och Asset

& Wealth Management – erbjuder vi ett brett sortiment av

produkter och tjänster.

Som ﬁnansinstitut är vår aärsmodell att skapa värde för

våra kunder, investerare, medarbetare, aktieägare och sam-

hället i stort. Om en hållbar aärsmodell ska bli framgångsrik

kan värdet inte enbart mätas i pengar, utan den måste också

innefatta miljöhänsyn, socialt ansvar, frågor som rör medar-

betarna, respekt för mänskliga rättigheter och

korruptionsbekämpning.

Vi anser att vi kan uppnå detta genom hållbara banktjäns-

ter. Som en ledande bank, med ett brett spektrum av kunder

och värderingar djupt rotade i Norden, inser vi att vi spelar en

viktig roll i övergången till en motståndskraftig ekonomi. Det

innebär till exempel att begränsa risker som rör miljö, socialt

ansvar och bolagsstyrning ("ESG") genom att införliva håll-

barhet i hela banken, i våra produkter och processer (ﬁnan-

siering, sparande/placeringar och rådgivning) och i vår inter-

na verksamhet. Här ingår också att inspirera och skapa förut-

sättningar för våra kunder att göra hållbara val.

Viktiga hållbarhetsfrågor och mål

Som en av de banker som står bakom och har undertecknat

principerna för ansvarsfulla banker har Nordea åtagit sig att

sträva mot målen i Parisavtalet och FN:s mål för en hållbar

utveckling.

Vi har tagit fram en långsiktig plan för att fullt ut integrera

hållbarhet i vår aärsstrategi, med fokus på de hållbarhets-

områden där Nordea kan göra stor skillnad genom att anting-

en minska vår negativa inverkan eller öka vår positiva inver-

kan. Viktiga områden identiﬁerades genom en kombinerad

väsentlighets- och konsekvensanalys under 2020. Analysen

omfattade hela Nordea, vilket innebär alla aärsområden,

alla produkter och tjänster samt den interna verksamheten.

De viktiga frågor som identiﬁerats grupperades i fyra strate-

giska pelare: ﬁnansiell styrka, klimatåtgärder, socialt ansvars-

tagande samt bolagsstyrning och kultur. Dessa har kopplats

till mål för 2023, och klimatpelaren även till långsiktiga mål.

Målen godkändes av koncernchefen i koncernledningen i

november 2020 och av styrelsen i december 2020.

De kortsiktiga målen som vi fastställde för 2020 var en fort-

sättning på målen för 2019, inriktade på en anpassning till

Parisavtalet men med ett ännu tydligare fokus på ökad detalj-

nivå och mätbarhet. De flesta av målen för 2019 och 2020 har

nu uppnåtts. De som inte uppnåtts har infogats i de nya

målen.

Finansiell styrka

För att bibehålla vår ﬁnansiella styrka är det avgörande att vi

hanterar ESG-relaterade risker. Till följd av de ökade förvänt-

ningarna på ESG-området från tillsynsmyndigheter och i

regelverk bildades en arbetsgrupp på koncernnivå i juni 2020,

med målet att bedöma hur vi ska leva upp till ECB:s vägled-

ning om klimat- och miljörelaterade risker samt identiﬁera

och adressera eventuella utvecklingsbehov. Resultatet av

detta arbete presenterades för riskkommittén ("RC"), kommit-

tén för aärsetik och värderingar ("BEVC"), koncernledningen

och styrelsens riskkommitté ("BRIC"). Här ingick en översiktlig

femårig åtgärdsplan för att komma tillrätta med identiﬁerade

brister genom en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan

de tre försvarslinjerna samt ett förslag om en stabil styrning

av ESG-relaterade risker.

Strategisk hantering av ESG-relaterade risker

Vi deﬁnierar ESG-risk som risken för negativ ekonomisk inver-

kan på kort till lång sikt, hänförlig till den direkta eller indi-

rekta inverkan som aspekter som rör miljö (inklusive klimat),

socialt ansvar och bolagsstyrning kan ha på Nordea. Dessa

aspekter avser antingen Nordeas interna verksamhet (såsom

processer, människor, system och de funktioner som stödjer

Nordeas interna verksamhet genom exempelvis uppdragsav-

tal) eller Nordeas ﬁnansiella exponeringar såsom aspekter

som rör handelspositioner, verksamheten hos Nordeas kunder

(inklusive låntagare och handelsmotparter) och hos de bolag

som Nordea har investerat i.

Nordea betraktar därmed ESG-faktorer som en källa till

beﬁntliga riskkategorier och kommer att införliva dessa ytter-

ligare i den beﬁntliga riskhanteringen genom ett avpassat och

riskbaserat tillvägagångssätt. Den senaste tidens arbete har

fokuserat på att införliva klimatrelaterade risker i styrdoku-

menten för kreditrisk, medan styrdokumenten för övriga

ﬁnansiella risker ska börja uppdateras på samma sätt under

2021.

Hantera ESG-relaterad risk i förhållande till våra kunder

I förhållande till våra kunder är Nordeas etiska riktlinjer det

centrala styrdokumentet för vår ﬁnansieringsverksamhet till-

sammans med principerna för ESG vid ﬁnansiering, placering

och rådgivning som återﬁnns i vår hållbarhetspolicy.

ESG-utvärderingen av stora låntagare på företagssidan är

idag införlivad i kreditprocessen genom styrdokumenten för

kreditrisk. Det görs olika typer av ESG-utvärderingar beroen-

de på transaktionstyp och storlek samt vilket segment kunden

hör till internt. I samband med kreditprocessens behovsanalys

för Large Corporates & Institutions ansvarar den kundansva-

riga enheten för kunddialogen och för en första kreditrisk-

granskning av kunden. De måste följa de styrande parame-

trarna och kraven för ESG i våra branschspeciﬁka riktlinjer för

kreditbedömning. Risker som identiﬁerats i samband med

ESG-utvärderingen införlivas i kreditriskbedömningen. Ett

kredit-PM tas fram, som innehåller en slutsats om nivån på

den ESG-relaterade risken för kunden i fråga. Godkännandet

sker enligt fastställd process för kreditgivning. För kunder

med hög ESG-relaterad risk eskaleras beslutet till ledningens

kreditkommitté (Executive Credit Committee).

Under 2021 kommer styrdokumenten för kreditrisk att upp-

dateras för att spegla lagkrav och tillsynsmyndigheternas för-

väntningar om att klimat- och miljöfaktorer ska införlivas i

processerna för mottagande, utvärdering och övervakning av

kunder.

För privatkunder som söker bolån är energieektivitets-

märkning allt oftare en av de faktorer som beaktas vid

kreditgivningen.

Kartläggning och väsentlighetsbedömning

av ESG-relaterade risker

Under 2020 var väsentlighetsbedömningen av ESG-relaterade

risker i samband med våra exponeringar inriktad på klimat-

förändringsfaktorernas fysiska och övergångsrelaterade kon-

58Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

sekvenser på vår kreditportfölj för företag. Bedömningen var

att klimatrelaterade risker är väsentliga för vår kreditriskpro-

ﬁl. Vi ska därför hantera ESG-relaterade risker i enlighet med

interna regler för alla väsentliga risktyper. Vid utgången av

2023 ska vi har riskbedömningar på plats för de sektorer och

kunder som är mest sårbara för klimatrisker.

Bedömningen av de fysiska konsekvenserna av klimatför-

ändringen var kvalitativ. För övergångseekterna användes

stresstester genom att införa enhetliga höjningar av skatten

på utsläpp av växthusgaser under en treårsperiod. Skatten

lades som en ökad kostnad för företagskunder med lån uti-

från snittstatistik per sektor från Eurostat över utsläpps-

intensiteten från bränsleförbränning.

Pilottest för norska hypotekslån

Under 2020 pilottestade vi kartläggning av fysiska risker i vår

norska hypoteksportfölj. Kartläggningen visade antalet fast-

igheter och det samlade värdet av exponerade säkerheter på

de platser som var mest sårbara för översvämning och jord-

skred. Av den bedömda hypoteksportföljen fanns de största

koncentrationerna av exponerade säkerheter i zoner med låg

risk för jordskred (26,4 procent), i översvämningszoner med

ett återkomstintervall på 1 000 år (17,8 procent), i översväm-

ningszoner med ett återkomstintervall på 200 år (11,4 pro-

cent) och i zoner med hög risk för jordskred (4,1 procent).

Skador från dessa risker omfattas idag av försäkringsskydd i

Norge. Med tanke på att fastighetsvärderingarna kan påver-

kas av marknadssynen på förhöjd fysisk risk, överväger vi att

vidta förebyggande riskbegränsande åtgärder som ett nästa

steg. Till följd av den betydande hypoteksexponeringen på

koncernnivå inrättades en arbetsgrupp som ska bistå

Nordeas fyra hypoteksbanker i arbetet med att samla in och

dra nytta av jämförbara data för bedömning av de fysiska och

övergångsrelaterade konsekvenserna av klimatförändringen

för säkerhetsvärderingen.

Kartläggning av fysiska risker

Under 2020 deltog vi i andra fasen av det pilotprojekt för

banksektorn med avseende på TCFD (Task Force on Climate-

related Financial Disclosures) som FN:s miljöprogram för

ﬁnanssektorn genomför. Genom vårt deltagande kunde vi

använda en särskild metod för att klassiﬁcera de sektorer som

är mest känsliga för fysiska risker på våra fyra hemmamark-

nader. SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti-

tut) har gjort en vetenskaplig granskning ur ett klimatologiskt

perspektiv av metodens geograﬁska tillämplighet. Till de sek-

torer som är sårbara för fysiska risker hör enligt vår klassiﬁce-

ring bland annat boskapsuppfödning, pappers- och skogs-

produkter, olje-, gas- och oshoreverksamhet, ﬁske och vat-

tenbruk, råvaror, detaljhandel, gruvdrift och kringverksamhet,

elproduktion, logi och fritidsaktiviteter samt landtransporter.

Analysen tar också hänsyn till bolåneexponeringarnas sårbar-

het för fysiska risker utifrån geograﬁsk plats. Metoden kan

komma att möjliggöra mer detaljerade bedömningar och

införande av förebyggande riskbegränsande åtgärder.

Klassiﬁcering av övergångsrisk

Under 2020 utvecklades en anpassad metod för att klassiﬁ-

cera ekonomisk verksamhet utifrån dess inverkan på klimatet.

Metoden tar hänsyn både till aärsmodeller som är mot-

ståndskraftiga och de som är sårbara för marknadsmässiga

och politiska förändringar på den nordiska marknaden. Till de

sektorer som sannolikt påverkas av övergången till en koldi-

oxidsnål ekonomi hör, enligt vår klassiﬁcering, bland annat

olje-, gas- och oshoreverksamhet, djurhållning, sjötransport,

marktransport, el, vatten och gas, avfallshantering, råvaror,

gruvdrift och kringverksamhet, kapitalvaror, kraftproduktion

och byggindustri. Efter ytterligare utveckling och testning

kommer klassiﬁceringen att införlivas i styrdokumenten och

processerna för kreditrisk under 2021.

Integrera klimatrisk i placeringsbesluten

Under 2020 förﬁnade Nordea Life & Pensions ("NLP") sina

modeller och möjligheter att bedöma och integrera klimatrisk

i sina processer för placeringsbeslut och riskhantering. För

börsnoterade aktie- och obligationsinnehav använder NLP en

särskild metod – MSCI Climate Value at Risk ("CVaR")

– för

att bedöma både övergångsrisker (policyrisker) och fysiska

risker enligt olika klimatscenerier. Vid utgången av 2020 hade

NLP:s samlade börsnoterade aktieexponering, mätt i förhål-

lande till en global uppvärmning på 1,5 grader, en politisk

CVaR på -12 procent och en fysisk CVaR på -7,9 procent. För

företagsobligationerna var CVaR -3,5 procent för politisk risk

och -0,7 procent för fysisk risk. I fastighetsportföljen använder

NLP modellen Carbon Risk Real Estate Monitor ("CRREM")

för att bedöma risken för strandade tillgångar vid övergången

till en koldioxidsnål ekonomi. NLP är medlem i CRREM:s

European Investor Committee och har deltagit i arbetet med

att ta fram modellen. Baserat på data från utgången av 2019

gjorde NLP under 2020 en inledande bedömning av den

svenska och den ﬁnska fastighetsportföljen med hjälp av

CRREM-modellen och portföljernas relaterade omställnings-

banor för ett 1,5-graders scenario. Bedömningen mynnade ut

i ett samlat koldioxidrelaterat VaR på +0,4 procent respektive

-0,6 procent, där majoriteten av byggnaderna i båda portföl-

jerna är i linje med ett scenario på 1,5 graders global upp-

värmning fram till 2030.

Klimatåtgärder

Vår klimatagenda innebär att vi ska agera i linje med vår plan

att uppfylla våra mål och ge våra kunder möjlighet att välja

hållbara lösningar. Här är målen för vår aärsverksamhet att

nå noll i nettoutsläpp senast vid utgången av 2050 och att

minska koldioxidutsläppen från våra utlånings- och investe-

ringsportföljer med 40-50 procent till utgången av 2030 jäm-

fört med 2019. I syfte att stödja fastställandet av våra mål och

kunna leverera på de långsiktiga målen gick vi med i bransch-

samarbetet PCAF (Partnership for Carbon Accounting Finan-

cials) i december 2020 och har mätt de utsläpp vi har ﬁnan-

sierat genom företagsutlåning och våra innehav i noterade

aktier, företagsobligationer och fastighetsinvesteringar.

Policyer och riktlinjer

Våra åtaganden på klimatområdet beskrivs i vårt ställningsta-

gande om klimatförändringen (Position Statement on Climate

Change). Där framgår bland annat vår syn på termiskt kol,

kolbrytning och utvinning av oljesand. Dessutom har vi flera

branschriktlinjer som tar upp klimatfrågan. Under 2020 upp-

daterade vi våra branschriktlinjer för fossila bränslen för att

tillgodose höjda krav på vårt klimatarbete. Riktlinjerna fast-

ställer vilka förväntningar vi har på kunder och investerings-

objekt i fossilindustrin när det gäller deras åtagande att upp-

fylla målen i Parisavtalet och investera i och arbeta för den

nödvändiga energiomställningen. Bland annat anger riktlin-

jerna nu uttryckligen att vi inte tillhandahåller projektﬁnan-

siering som avser utvinning av okonventionell olja och gas.

Under året publicerade Nordea Asset Management en

policy för fossila bränslen för sina fonder med hållbarhetspro-

ﬁl, med krav på att alla fossilföretag ska visa att de har en

strategi för att ställa om till fossilfri energi i linje med eller

under 2-gradersmålet för den globala uppvärmningen. De

företag som uppfyller kraven förs upp på listan över fossil-

Icke-ﬁnansiell rapport

59Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

företag med anpassning till Parisavtalet och får därmed ingå i

någon av Nordeas fonder med hållbarhetsproﬁl. Företag som

inte ﬁnns med på listan utesluts från sådana fonder.

Internt koldioxidavtryck

Även om Nordeas största påverkan på klimatet sker genom

ﬁnansiering och investeringar arbetar vi också med att mins-

ka klimatpåverkan från vår interna verksamhet. Vårt mål för

2030 är att minska koldioxidutsläppen från vår interna verk-

samhet med mer än 50 procent jämfört med 2019, och en

minskning med 30 procent ska ha uppnåtts vid utgången av

2023. Redan 2019 minskade vi vårt koldioxidavtryck, trots att

mätningarna utökades under året till att även innefatta post-

tjänster, papper och vatten. För 2020 uppgick våra samlade

utsläpp till 15898ton CO

(koldioxidekvivalenter), vilket var

en minskning med 62procent jämfört med 2019, trots att

avfall inkluderades i beräkningarna under 2020. Minskningen

av koldioxidutsläpp berodde huvudsakligen på Nordeas rese-

policy i samband med covid-19-pandemin.

Socialt ansvarstagande

Socialt ansvarstagande handlar om att ta hänsyn till hållbar-

hetsfrågor såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anställ-

ning, jämlikhet mellan könen och utbildning i hela

värdekedjan.

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter ﬁnns med i våra etiska riktlinjer, vår

hållbarhetspolicy, våra riktlinjer för ansvarsfulla investeringar,

vår uppförandekod för leverantörer och våra sektorspeciﬁka

riktlinjer utifrån relevans för olika branscher. För att säkerstäl-

la tillräcklig medvetenhet om mänskliga rättigheter enligt

våra etiska principer ska alla medarbetare i Nordea varje år

genomgå en utbildning om våra etiska riktlinjer som en del i

deras ”licence to work”. I Nordea tar vi hänsyn till mänskliga

rättigheter i alla delar av organisationen och i våra bak-

grundskontroller. Vi har fastställt att investeringar, ﬁnansie-

ring, transaktioner och inköp är de mest kritiska områdena

när det gäller mänskliga rättigheter.

De ESG-bedömningar som ingår i beslutsprocesserna för

investeringar och ﬁnansiering innefattar mänskliga rättighe-

ter och arbetsvillkor, och det gäller även den normbaserade

screeningen av alla Nordeas fonder. I december 2020 hade vi

10företag på vår lista över företag som uteslutits till följd av

brott mot normer gällande mänskliga rättigheter, inklusive

brott mot normer gällande ursprungsbefolkningars rättighe-

ter. Ur ett ﬁnansieringsperspektiv kan identiﬁerade brott mot

mänskliga rättigheter påverka kreditbedömningen för en

kund.

Mänskliga rättigheter är en av de aspekter som beaktas vid

övervakningen av kundtransaktioner för hitta mönster som

kan tyda på risk för ekonomisk brottslighet. Enskilda transak-

tionsmönster och övervakningsscenarier såsom transaktioner

med vissa högriskländer eller indikationer på slussning av

pengar kan avse många typer av ekobrott eller förbrott, inklu-

sive modernt slaveri eller människohandel.

I fråga om våra inköp gjorde vi under 2020 en preliminär

bedömning av riskbilden för mänskliga rättigheter i Nordeas

leverantörskedja utifrån land, bransch och faktiska inköp.

Analysen visade att 92 procent av våra inköp görs i länder och

branscher med låg risk för brott mot mänskliga rättigheter.

Under 2021 och framåt ska vi fördjupa oss i högriskområden

såsom modernt slaveri och konfliktmineraler genom dialoger

och samarbeten med intressenter. Vi har fastställt ett mål om

att vi 2023 ska ha gjort en konsekvensbedömning av mänsk-

liga rättigheter i vår leverantörskedja, där högriskområden

har identiﬁerats och lämpliga åtgärder har vidtagits för att

begränsa och hantera dessa risker.

Inkluderande arbetsmiljö

Vår ambition är att säkerställa att jämlikhet, som är en grund-

läggande mänsklig rättighet, genomsyrar vårt företag och vår

verksamhet. Det innebär att vi ska säkerställa lika möjligheter

för alla våra medarbetare och erbjuda en trygg och inklude-

rande arbetsplats där alla medarbetare respekteras och kan

trivas och bidra till Nordeas utveckling.

Vi strävar efter en jämn könsfördelning i alla delar av orga-

nisationen – i hela arbetsstyrkan liksom på varje chefsnivå.

Under 2020 lyckades vi behålla en jämn könsfördelning i hela

arbetsstyrkan med 49procent kvinnor (49procent) och

51procent män (51procent). I koncernledningen har könsför-

delningen förbättrats till 36 procent (22 procent) kvinnor och

64 procent (78 procent) män under 2020. Fyra av de senaste

fem utnämningarna i koncernledningen har varit kvinnor. För

att ytterligare främja en jämn könsfördelning på samtliga

högre chefsnivåer arbetar vi aktivt med att stärka balansen i

successionsplaneringen och i samband med rekrytering.

Vi har en bred deﬁnition av mångfald och strävar efter att

locka och behålla medarbetare av olika kön, könsidentitet,

ålder, etnisk och nationell bakgrund, kulturell tillhörighet, sex-

uell läggning, fysisk funktionsförmåga och andra aspekter.

Vår kommitté för mångfald och inkludering (Diversity and

Inclusion Committee) inrättades för att diskutera, följa upp

och påverka den övergripande strategiska riktningen och vik-

tiga insatser på mångfalds- och inkluderingsområdet i hela

Nordea och säkerställa förankring hos högsta ledningen. I

våra ledarskapsprogram ingår också ökad medvetenhet om

fördomar i syfte att motverka eventuella fördomar i perso-

nalärenden och kurser som främjar vårt arbete med mångfald

och inkludering ytterligare.

Nordea ska göra sitt bästa för att säkerställa att alla med-

arbetare har en ersättning som grundats på rättvisa och för-

domsfria beslut. Vi analyserar varje år eventuella avvikelser

från principen om lika lön, och vi fortsätter att hjälpa våra

ledare genom kommunikation och utbildning för att minska

risken för diskriminering i fråga om lön eller andra

anställningsvillkor.

Nordea tar avstånd från alla former av diskriminering. Vi

har nolltolerans mot alla former av trakasserier, mobbning

och bestraning. Under 2020 angav 1 procent (2 procent) av

de som svarade på vår personalenkät, People Pulse, att de

utsatts för trakasserier eller annan kränkande behandling.

Det är glädjande att antalet incidenter har minskat sedan

2019, och vi är medvetna om att vårt fortlöpande arbete med

proaktiva åtgärder för att säkerställa trygga och inkluderande

arbetsplatser gör skillnad och måste fortsätta. Under 2020

rapporterades 10 (28) fall av trakasserier via vår rutin för vis-

selblåsning, Raise Your Concern.

Nordea som arbetsplats

Genom vår personalenkät, People Pulse, kan vi mäta engage-

manget och välbeﬁnnandet bland medarbetarna och fånga

upp tecken på trendbrott som kräver snabba åtgärder. Svars-

frekvensen för People Pulse ökade till 81 procent 2020, att

jämföra med 78 procent 2019, och trenden var positiv för

samtliga frågor. Vi uppmuntrar våra medarbetare att vara

fysiskt aktiva och sköta om sin hälsa, och våra ledare att

måna om våra medarbetares välbeﬁnnande. Detta är extra

viktigt nu under pandemin och i samband med att vi arbetar

hemifrån och håller social distans, eftersom vi vet att den här

Icke-ﬁnansiell rapport

2) Nordea redovisar sina utsläpp av växthusgaser enligt scope 1–3 i GHG -protokollet.

Scope 1 -utsläppen kommer från leasade bilar och dieselgeneratorer. Scope 2- utsläppen

kommer från köpt el, uppvärmning och kyla. Scope 3- utsläppen kommer från produk

tion av energibärare, aärsresor, posttjänster, papper, vatten och avfall.

60Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

situationen kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande.

Sjukfrånvaron, som följs upp kvartalsvis, var 3,02 procent och

visar på en viss nedgång från 3,49 procent 2019. 91 procent

(91procent) av våra medarbetare känner sig alltid eller ofta i

god form för att utföra sitt arbete, där 80procent (79procent)

känner att de har god balans mellan arbete och andra delar

av sina liv.

Nordea följer fortlöpande upp covid-19-utvecklingen och

granskar riktlinjerna från nationella, europeiska och globala

hälsomyndigheter. Eftersom situationen och åtgärderna skil-

jer sig åt mellan länderna inrättades nationella grupper, utö-

ver samordningsteamet på koncernnivå. För att minska ris-

kerna och skydda både våra medarbetare och kunder vidtog

vi i Nordea flera åtgärder, bland annat restriktioner för aärs-

resor, allmän rekommendation om distansarbete, planering

av skiftgång på kontoren, distansanvisningar på kontoren

samt tätare städning och desinﬁcering i alla Nordeas lokaler.

Vi har också gjort extra satsningar på kommunikation för att

säkerställa att våra medarbetare alltid har tillgång till aktuell

information och ledare har erbjudits kurser i ledarskap på dis-

tans, välbeﬁnnande och kommunikation.

Covid-19-krisen blev ett snabbspår för Nordea att testa nya

rutiner för flexibelt arbete, där många av våra kollegor hittade

nya sätt att samarbeta och kommunicera både internt och

med kunder. Det ﬁnns visserligen flera positiva indikationer,

men Nordea behöver följa upp och bedöma de långsiktiga

eekterna av flexibelt arbete på välbeﬁnnande, prestation,

kultur, innovation och produktivitet. Som fullservicebank

omfattas vi av särskilda villkor som innebär att vissa roller

och uppgifter inte kan utföras utanför bankens lokaler. Detta

gäller framför allt medarbetare med kundkontakt och medar-

betare som utför ﬁnansiella transaktioner och/eller arbetar

med känsliga uppgifter. Vi tar hänsyn till alla dessa aspekter i

de initiativ kring flexibelt arbete som inleddes i slutet av 2020,

i syfte att göra Nordea till en hållbar arbetsgivare i framtiden.

Som vi meddelade 2019 kommer inkomstutveckling, digita-

lisering och automatisering sannolikt innebära ett behov av

att anpassa och förändra vår organisation och vårt sätt att

arbeta. I situationer där detta skulle kunna leda till vissa jobb-

förändringar kommer vi att ha en nyckelroll i att säkerställa

att vi bemöter våra medarbetare på rätt sätt under dessa för-

ändringar, samtidigt som vi respekterar de arbetsrättsliga

aspekterna. Tillsammans med fackföreningarna och genom

konstruktiva diskussioner gör vi allt för att behandla våra

medarbetare med respekt och hänsyn, och vår ambition är att

hjälpa de som berörs att skaa rätt kompetens för nya kar-

riärmöjligheter i eller utanför Nordea.

Samhällsengagemang

Samhällsengagemang handlar i Nordea om att skapa positiva

förändringar genom våra medarbetare. I över 20 program och

partnersamarbeten riktar vi in oss på att sprida kunskaper om

ekonomi och stimulera företagande, för att på så sätt utnyttja

vår kärnkompetens för en positiv påverkan i samhället. Mel-

lan 2017 och 2019 ökade volontärarbetet i Nordea med nästan

250 procent till en deltagandegrad (andel medarbetare som

deltar) på 18 procent. För 2020 var ambitionen att bibehålla

det höga engagemanget, Men när samhällena började

stänga ner i mars minskade möjligheterna till volontärarbete

drastiskt. Trots detta genomförde närmare 1 500 Nordeamed-

arbetare 6 000 volontärtimmar under 2020, vilket motsvarar

drygt 25 procent av nivån 2019.

Bolagsstyrning och kultur

God bolagsstyrning ska säkerställa, för aktieägarnas räkning,

att företag drivs på ett hållbart, ansvarsfullt och så eektivt

sätt som möjligt. Lagstiftarnas och allmänhetens förtroende

för att företag agerar hållbart och ansvarsfullt är avgörande

för företagens frihet att realisera sina strategier och skapa

värde.

Hållbarhetsstyrning

I linje med den metod som föreslogs av arbetsgruppen för kli-

mat- och miljörelaterade risker – att inrätta en stabil styrning

av ESG-relaterade risker – beslutade vi att göra om vår

modell för hållbarhetsstyrning i syfte att ytterligare förtydliga

kopplingen mellan hållbarhet och risk.

Styrelsens drifts- och hållbarhetskommitté bistår styrelsen

i dess kontrollansvar avseende hållbarhet, vilket innefattar

strategi, verksamhetsmodell, rapportering och styrdokument.

Styrelsen biträds också av BRIC i fråga om kontrollansvaret

för hanteringen av risker, tillhörande styrdokument, kontroller

och processer (inklusive ESG-faktorer som en källa till beﬁnt-

liga risker).

På ledningsnivå ingick under 2020 den koncernövergripan-

de BEVC i vår styrningsstruktur, som en underkommitté till

koncernledningen. BEVC bestod av representanter från

aärsområdena och koncernfunktioner, bland annat Group

Risk and Compliance, och fungerade som en hög berednings-

instans för koncernchefen och styrelsen. BEVC följde upp och

granskade relevanta koncernpolicyer med koppling till håll-

barhet. Kommittén ansvarade också för rekommendationer

till koncernchefen om att ingå eller avsluta åtaganden på

hållbarhetsområdet liksom att godkänna externa ställnings-

taganden och branschriktlinjer. BEVC deltog också i bered-

ningen av hållbarhetsstrategin, hållbarhetsmålen och hållbar-

hetsrapporten för koncernchefen och styrelsen. Även RC

bidrog till vårt hållbarhetsarbete ur ett riskperspektiv. RC:s

roll i fråga om hållbarhet blir densamma under 2021, men

BEVC kommer att ersättas av hållbarhets- och etikkommittén

("SEC") i januari 2021. SEC får ett starkare mandat att främja

fortsatt integrering av hållbarhet i vår aärsstrategi och bidra

till att införliva ESG-faktorer i riskhanteringen i första

försvarslinjen.

Aärsetik

Nordeas etiska riktlinjer beskriver, tillsammans med hållbar-

hetspolicyn, högt ställda etiska principer för hur vi ska bedri-

va vår verksamhet, hur vi ska behandla våra kunder och hur

våra medarbetare förväntas agera. De ligger till grund för vår

kultur och slår fast hur vi ska agera inom områden som exem-

pelvis miljöhänsyn, arbetsvillkor, behandling av kunder,

mänskliga rättigheter, rätten till integritet, rättvis konkurrens

samt bekämpning av mutor och korruption. Våra etiska rikt-

linjer granskas en gång om året och uppdaterades senast i

juni 2020. Uppföljningen av hur riktlinjerna efterlevs sker

genom regelbunden rapportering till Chief Compliance O-

cer, Chief Risk Ocer, koncernchefen och styrelsen. Alla våra

medarbetare ska varje år genomgå en obligatorisk utbildning

om våra etiska riktlinjer som en del av deras ”licence to work”.

På så sätt säkerställs den medvetenhet och kunskap som

behövs om de etiska principerna. Under 2020 ﬁck 93,9pro-

cent (98,5 procent) av alla medarbetare (förutom tjänstledi-

ga/föräldralediga) sin ”licence to work”. Utbildningen 2020

innefattade även säkerhet och ekobrott, utöver de mer all-

männa delarna om våra etiska riktlinjer med bland annat

bekämpning av mutor och korruption.

Förhindra ekonomisk brottslighet

Nordea är fullt medveten om det hot som människohandel,

terrorism, korruption, narkotikasmuggling, skatteflykt och

andra brott utgör för samhället. Att spåra och stoppa pen-

ningflöden från dessa verksamheter är ett eektivt sätt att

störa brottslingarna.

Icke-ﬁnansiell rapport

61Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

På Nordea gör vi allt vi kan för att säkerställa att våra

resurser samt våra produkter och tjänster inte utnyttjas för att

främja ekonomisk brottslighet. Vi gör också allt för att följa de

lagar och bestämmelser som rör bekämpning av penning-

tvätt, terrorﬁnansiering, mutor och korruption liksom sanktio-

ner i de länder där vi har verksamhet. Dessutom har vi bibe-

hållit och utökat våra fortlöpande kontakter med tillsynsmyn-

digheterna under hela året, och visat att vi gjort framsteg i

arbetet med att stärka vårt försvar.

Vi har under de senaste åren avsevärt skärpt vårt fokus på

att säkerställa att vi har rätt medarbetare och eektiva verk-

tyg i kampen mot ekonomisk brottslighet, och vi har tydliga

riktlinjer och rutiner för riskhantering som hjälper oss att

skydda våra kunder och samhället från ekonomisk brottslig-

het. Genom våra investeringar på över 850 mn euro sedan

2015 har vi stärkt grunden för vår riskhantering och regelef-

terlevnad, vilket ger ett viktigt stöd i vårt arbete med att

bekämpa ekonomisk brottslighet. Idag har vi mer än 1 600

medarbetare som arbetar med att bekämpa penningtvätt och

andra typer av ekonomisk brottslighet. Vidare har riskhante-

ringskulturen förstärkts i hela organisationen under de senas-

te åren med hjälp av obligatorisk utbildning för alla medarbe-

tare och konsulter.

Varje år hanterar Nordea cirka 2,5 miljarder transaktioner,

som övervakas genom våra system och processer. För att

kunna hantera sådana volymer har vi förstärkt vår övervak-

ningskapacitet genom att investera i teknik, mer avancerade

bedömningsmetoder och fler medarbetare. I samband med

övervakningen undersöker vi eventuella avvikelser, och när vi

upptäcker misstänkta transaktioner rapporterar vi dessa till

myndigheterna för vidare utredning. Vi förstärker också fort-

löpande våra sanktionskontroller av både kunderna och deras

transaktioner genom att varje år utöka antalet sanktionslistor

som omfattas och förbättra våra automatiska kontroller. Vida-

re utvecklar vi hela tiden våra verktyg och processer för kund-

kännedom (KDK) för att säkerställa att vi förstår våra kunders

beteende och blir eektivare på att inhämta den kunskapen,

samtidigt som vi förbättrar kundupplevelsen. Genom alltmer

avancerad utrednings- och analyskapacitet kunde vi också

under 2020 genomföra utredningar av fall som rör komplexa

former av internationell penningtvätt, människohandel och

terrorﬁnansiering samt misstänkta transaktioner med kopp-

ling till covid-19.

Mer information om hur Nordea arbetar med att bekämpa

penningtvätt ﬁnns i vår hållbarhetsredovisning för 2020

(endast på engelska) på nordea.com.

Cybersäkerhet

Precis som andra banker inför Nordea nya tekniker och

undersöker nya sätt att göra aärer och hålla kontakt med

kunderna. Detta gör bankens utsatta yta större. Samtidigt blir

de ligor som utgör ett cyberhot allt bättre organiserade, mer

resursstarka och mer erfarna. Obalansen förstärks genom att

banker måste skydda samtliga tillgångar på ett lämpligt sätt,

medan de som sysslar med cyberhot endast behöver hitta en

enda sårbarhet. Detta utgör en större risk än någonsin tidi-

gare för banksektorn. Nordea fokuserar inte bara på att ha

tillräckliga grundkontroller för informationssäkerhet, utan för-

stärker också cyberkapaciteten med spårning och försvarsin-

satser på informationssäkerhetsområdet. Vi förstärker vårt

cyberförsvar med nya verktyg och funktioner, och vi fortsätter

att fokusera på att våra grundkontroller ska fungera eektivt.

Innovativa säkerhetsrutiner utvecklas för att ta hänsyn till nya

aärsbehov, såsom robusta mobilbanksappar och proaktiv

support till kunder för att upptäcka och förhindra bedrägerier.

Covid-19-pandemin har inneburit att många medarbetare

har arbetat på distans för att kunna fortsätta hjälpa kunderna.

I den här situationen har Nordea fortlöpande bedömt riskerna

och infört riskbegränsande åtgärder genom bland annat tek-

niska och organisatoriska kontroller liksom ökat fokus på

säkerhetsmedvetenhet och kurser på området för alla anställ-

da. Det förekom många covid-19-relaterade cyberattacker i

branschen under året, men Nordea har upprätthållit sin höga

skyddsnivå i fråga om kunduppgifter och erbjudna tjänster.

Visselblåsning

Funktionen för visselblåsning, RYC, säkerställer att Nordeas

alla intressenter, såsom kunder, partners, berörda samhälls-

grupper liksom våra egna medarbetare, har rätt att säga ifrån

och alltid kan känna sig trygga i att göra det om de misstän-

ker exempelvis brott mot de mänskliga rättigheterna eller

oegentligheter såsom bedrägeri eller ett i övrigt bedrägligt,

oärligt, olagligt eller oaktsamt agerande i vår verksamhet

eller i våra produkter och tjänster. Det kan till exempel röra

sig om något som strider mot lagar och regler eller mot

Nordeas interna riktlinjer, instruktioner eller anvisningar.

Vi erbjuder möjligheten att rapportera öppet genom att

ange namn och kontaktuppgifter, eftersom alla rapporterade

misstankar ändå hanteras strikt konﬁdentiellt. Det går emel-

lertid också att använda vår elektroniska rapporteringskanal,

WhistleB, som hanteras av en extern part. Systemet är helt

skilt från Nordeas övriga IT-system och spårar inte IP-adres-

ser eller andra uppgifter som kan identiﬁera den som skickar

ett meddelande. Rapporteringen kan göras på danska, engel-

ska, ﬁnska, norska och svenska.

De fall som rapporteras via RYC är en del av uppföljningen

av hur väl våra etiska riktlinjer efterlevs och rapporteras till

Chief People Ocer, samtidigt som de ingår i de regelbundna

ledningsrapporterna och rapporterna till styrelsen enligt ovan.

Mer information om hur Nordea arbetar med hållbarhet ﬁnns

i vår hållbarhetsredovisning för 2020 (endast på engelska) på

nordea.com.

Icke-ﬁnansiell rapport

62Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Riktlinjer för intressekonflikter

Som global aktör inom ﬁnansiella tjänster ställs Nordea Bank

Abp och dess dotterföretag (”Nordea”) regelbundet inför

situationer som kan medföra potentiella eller faktiska intres-

sekonflikter. Hantering av intressekonflikter tillämpas på både

individuell och institutionell nivå i Nordeas organisation.

Nordea har åtagit sig att främja marknadens integritet och att

behandla sina kunder på ett rättvist sätt. Alla medarbetare

förväntas agera på ett rättvist, ärligt och professionellt sätt

och i enlighet med kundernas bästa intresse. För att kunna

uppfylla dessa åtaganden och säkerställa lämplig styrning i

Nordea är det grundläggande att det ﬁnns eektiva kontrol-

ler på plats avseende intressekonflikter. Syftet med styrelsens

koncerndirektiv om intressekonflikter (”direktivet”) är att

beskriva Nordeas tillvägagångsätt för att hantera intresse-

konflikter samt möjliggöra utarbetandet och upprätthållandet

av en eektiv kontrollmiljö.

Direktivet gäller alla medarbetare och personer som arbe-

tar på uppdrag av Nordea, högsta ledningen, styrelseledamö-

ter och Nordeas vd och koncernchef. Direktivet omfattar även

samtliga ﬁlialer och dotterföretag.

Både faktiska och potentiella intressekonflikter ska identi-

ﬁeras, och beslut om eektiva åtgärder ska fattas för att före-

bygga eller hantera risker avseende Nordea och Nordeas

kunder. Intressekonflikter som uppstår till följd av medarbeta-

rens privata intressen eller tidigare eller nuvarande privata

eller arbetsrelaterade relationer deﬁnieras som personliga

intressekonflikter. Intressekonflikter som inte uppstår från pri-

vata intressen, utan i samband med Nordeas organisation,

koncernstruktur, styrning, olika verksamheter, roller, produk-

ter, tjänster eller andra omständigheter deﬁnieras som institu-

tionella intressekonflikter. För att säkerställa rättvis behand-

ling av kunder bedöms alltid potentiell kundpåverkan i sam-

band med att en intressekonflikt har identiﬁerats.

Alla potentiella och faktiska intressekonflikter ska identiﬁe-

ras och bedömas. Lämpliga förebyggande eller riskbegrän-

sande åtgärder ska vidtas genom eektiva organisatoriska

och administrativa insatser. Identiﬁerade intressekonflikter

dokumenteras i ett särskilt register.

Varje medarbetare ska rapportera alla identiﬁerade per-

sonliga intressekonflikter eller förändrade förhållanden till sin

ledare. Alla intressekonflikter eller förändrade förhållanden

gällande institutionella intressekonflikter ska rapporteras till

den chef som ansvarar för det område som kan beröras av

intressekonflikten. Högsta ledningen mottar regelbundet,

minst årligen, rapportering av institutionella

intressekonflikter.

Nordeas styrelse godkänner direktivet och ska kontrollera

att det implementeras. För att säkerställa objektiva och opar-

tiska beslut omfattas även styrelseledamöterna av kraven i

direktivet. Koncernchefen och koncernledningen ansvarar för

att direktivet implementeras i Nordea, samtidigt som de

också omfattas av kraven i direktivet.

63Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Ersättningar

Nordea har en tydlig ersättningspolicy samt instruktioner och processer som

bidrar till en sund ersättningsstruktur i hela koncernen.

Syftet med Nordeas ersättningspolicy

Nordeas ersättningspolicy (ett internt koncerndirektiv om

ersättningar – Group Board Directive on Remuneration) ska:

• ge Nordea goda möjligheter att rekrytera, utveckla och

behålla motiverade, kompetenta och målinriktade medar-

betare och därmed stödja koncernens strategi

• säkerställa att medarbetarna erbjuds en konkurrenskraftig

och marknadsmässig totalersättning

• gynna hållbara resultat och aktieägarnas långsiktiga

intressen genom att ha mål som är direkt kopplade till

Nordeas resultat och genom att delar av den rörliga

ersättningen ges i form av aktier eller andra instrument

• säkerställa att ersättningarna i Nordea överensstämmer

med en eektiv riskhantering, Nordeas syfte och värderin-

gar samt gällande regelverk.

Nordea ser ersättningar utifrån ett helhetsperspektiv som

tar hänsyn till vikten av välbalanserade men dierentierade

ersättningar utifrån verksamhetens behov och den lokala

marknaden, och som överensstämmer med och stödjer en

sund och eektiv riskhantering. Ersättningar ska inte upp-

muntra överdrivet risktagande eller motverka Nordeas lång-

siktiga intressen.

Kopplingen mellan prestation, risk och rörliga ersättningar

i Nordeas ersättningskomponenter utvärderas varje år för att

säkerställa att de är relevanta, att alla risker beaktas på lämp-

ligt sätt och att Nordea följer gällande internationella och

nationella regler på området. Utvärderingen innefattar även

icke ﬁnansiella risker, såsom operativa risker, regelefterlev-

nadsrisker, anseenderisker och speciﬁka ersättningsrelate-

rade risker. De flesta ersättningsrelaterade risker avser rörlig

ersättning och skulle, om de inte beaktas på rätt sätt, kunna

resultera i överdrivet risktagande. Riskerna beaktas via den

regelbundna översynen av ersättningsstrukturer och individu-

ella ersättningskomponenter, deltagare i program för rörlig

ersättning och storleken på potentiella ersättningsbelopp,

samt genom att redovisa relevant information.

Beslutsprocess för ersättningspolicyn

Nordeas ersättningspolicy anger principerna för ersättningar

i Nordeakoncernen, bland annat om policyns tillämpning,

styrningen och riskhanteringen i fråga om ersättningar samt

deﬁnitionen av vilka medarbetare som har väsentlig inverkan

på Nordeas riskproﬁl (”materiella risktagare”).

Styrelsen beslutar om Nordeas ersättningspolicy, med

beaktande av möjliga risker, och säkerställer att policyn till-

lämpas och följs upp enligt förslag från styrelsens ersätt-

ningskommitté (Board Remuneration Committee, ”BRC”).

Utöver den interna ersättningspolicyn godkändes en

ersättningspolicy för styrande organ av Nordeas aktieägare

genom en rådgivande omröstning vid den ordinarie bolags-

stämman 2020. Ersättningspolicyn för styrande organ tilläm-

pas för styrelsen, koncernchefen och den tillförordnade vice

verkställande direktören och gäller fram till ordinarie bolags-

stämma 2024.

BRC ansvarar för att bereda och presentera förslag i ersätt-

ningsfrågor för styrelsen, med beaktande av den godkända

ersättningspolicyn för styrande organ, inklusive förslag avse-

ende Nordeas ersättningspolicy och kompletterande instruk-

tioner. Beredningen innefattar en bedömning av ersättnings-

policyn och ersättningssystemet. Lämpliga kontrollfunktioner

deltar i den här processen och lämnar synpunkter inom sina

respektive expertområden för att säkerställa att ersättnings-

policyn är aktuell och följer regelverken. Vidare gör BRC, i

samarbete med styrelsens riskkommitté, utvärderingar för att

säkerställa att Nordeas ersättningssystem på lämpligt sätt tar

hänsyn till alla risktyper, att likviditets och kapitalnivåerna är

förenliga med, och att ersättningssystemen främjar, en sund

och eektiv riskhantering.

Ytterligare information om BRC:s sammansättning och

ansvarsområde ﬁnns i avsnittet ”Bolagsstyrningsrapport”, på

sidan 51.

Överensstämmelse med aärsstrategi

Nordea har processer för att samordna fastställandet av mål

på aärsenhets /individnivå i Nordea med den övergripande

strategin och i förväg fastställda riskjusterade kriterier.

Finansiella och icke ﬁnansiella mål baseras på förväntning-

ar och prognoser för verksamheten, och målskalan godkänns

av styrelsen för att säkerställa att de står i överensstämmelse

med aktieägarnas och verksamhetens prioriteringar. Följaktli-

gen var de huvudsakliga prestationsmålen för rörlig ersätt-

ning i Nordeakoncernen under 2020 ﬁnansiella mål liksom

mål avseende kundnöjdhet och medarbetarengagemang.

Vid bedömning av medarbetarnas prestation i förhållande

till i förväg fastställda, väldeﬁnierade mål tillämpar Nordea en

anpassad struktur med tydliga förväntningar. Individuell pre-

station bedöms inte bara utifrån ”vad” som presterats, utan

också ”hur” det har uppnåtts. En viktig aspekt är prestation i

förhållande till speciﬁka risk och regelefterlevnadsmål liksom

allmänt agerande inom regelefterlevnad och riskhantering,

som måste beaktas på lämpligt sätt när den rörliga ersätt-

ningen fastställs.

För att garantera rättvisa och objektiva ersättningsbeslut

och för att bidra till sund styrning, omfattas ersättningsbeslut

för enskilda individer av separata processer och sker i enlighet

med farfarsprincipen (godkännande av chefens chef).

Stöd för en sund riskhantering

Nordea gör en fortlöpande bedömning av ersättningsrisker

inom ramen för Compliance, Conduct and Product Committee

(CCPC) och de forum för icke-ﬁnansiell risk som ﬁnns i res-

pektive aärsområde och koncernfunktionerna liksom i utvär-

deringen av risker och kontroll i den egna verksamheten (Risk

and Control Self-Assessment). Nordea begränsar också före-

kommande risker genom sin internkontroll som baseras på

beﬁntlig kontrollkultur. Denna kultur innefattar värderingar,

ledningskultur, målorientering, uppföljningsmetodik, en tydlig

och genomlyst organisationsstruktur, tre försvarslinjer, farfar-

sprincipen, kvalitativ och eektiv internkommunikation samt

en oberoende utvärdering.

Följande principer är ytterligare exempel på sådant som

bidrar till en sund riskhantering:

• Användning av en ﬁnansieringsmekanism för koncernens

rörliga ersättningar som tar hänsyn till tillsynskrav och

lämpliga riskjusteringar i samband med fastställandet av

en pool för koncernens rörliga ersättningar för respektive

intjänandeår.

• Styrelsen ska godkänna det samlade utfallet för rörliga

ersättningar före tilldelningen, vilket gör det möjligt att jus-

tera utfallet om styrelsen ﬁnner det lämpligt, t.ex. med

hänsyn till risklimiter.

64Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Ersättningar

• Det ﬁnns en lämplig balans mellan fast och rörlig

ersättning.

• Relevanta kontrollfunktioner bidrar vid fastställandet av en

pool för koncernens rörliga ersättningar, prestationsmål

och utfallet från dessa, för att säkerställa att inverkan på

medarbetarnas beteende och riskerna med genomförda

aärer beaktas fullt ut.

• Eekten på det långsiktiga resultatet beaktas vid faststäl-

landet av mål för rörlig ersättning.

• Ingen medarbetare i Nordea kan erhålla rörlig ersättning

som överstiger 200 procent av den fasta årliga ersättnin-

gen. Den högsta tillåtna kvoten mellan fast och rörlig

ersättning för materiella risktagare var 200 procent 2020, i

enlighet med den ordinarie bolagsstämmans beslut 2019. I

praktiken är det emellertid bara ett fåtal medarbetare för

vilka kvoten mellan fast och rörlig ersättning överstiger

100procent av den fasta årliga ersättningen, eftersom

utfallet från Nordeas program för rörliga ersättningar har

fastställda tak.

• Riskerna i Nordeas riskförklaring (Risk Appetite Statement)

är kopplade till villkor för förverkande, vilket innebär att

överträdelser av risklimiterna påverkar tilldelningen av rör-

lig ersättning.

• Betalningar som avser förtida uppsägning ska stå i relation

till prestationerna över tid och ska inte premiera misslycka-

nden eller försummelser.

• Ersättningen till medarbetare i kontrollfunktioner är

oberoende av resultatet i de aärsenheter som de kon-

trollerar, och utgörs huvudsakligen av fast ersättning.

Principer för uppskjuten rörlig ersättning

och ersättning i form av instrument

Nordea säkerställer att en betydande del av den rörliga

ersättningen, som minimum för materiella risktagare och

vissa andra medarbetarkategorier, skjuts upp och sedan

omfattas av kvarhållanderestriktioner under en lämplig peri-

od i linje med gällande regelverk. Detta innebär att

40–60procent av den rörliga ersättningen skjuts upp i tre till

fem år, med intjänande och efterföljande utbetalning jämnt

fördelad under perioden. Den första utbetalningen av upp-

skjuten rörlig ersättning kan tidigast göras ett år in i perioden.

Avvikelser kan förekomma, i enlighet med nationell

lagstiftning.

För materiella risktagare och vissa andra medarbetarkate-

gorier ges 50 procent av den rörliga ersättningen (både upp-

skjutna och ej uppskjutna belopp) i form av instrument (i

huvudsak Nordeaaktier, eller med koppling till Nordeas aktie-

kurs) som omfattas av en kvarhållandeperiod om 12 månader.

Rörlig ersättning till ett begränsat antal medarbetare omfat-

tas av en kvarhållandeperiod om 6 månader. Ingen utdelning

ska betalas för aktier eller andra instrument under

uppskjutandeperioden.

Riskjusteringar och bestämmelser om

malus- och återkravsförfaranden

De allmänna bestämmelserna om malus och återkravsförfa-

randen i Nordea ﬁnns i Nordeas ersättningspolicy. En särskild

instans, Consequence Management Committee (”CMC”), som

utgörs av cheferna för kontrollfunktionerna, chefen för Group

Legal och chefen för Group People, utövar styrning och kon-

troll av riskjusteringar för berörda medarbetare i första för-

svarslinjen. Förhands och efterhandsjusteringar föreslås av

CMC i syfte att justera eller återkräva individuella eller kollek-

tiva rörliga ersättningar utifrån den risk och regelefterlev-

nadsrelaterade prestationen.

Betalning av rörliga ersättningar enligt Nordeas huvudsak-

liga program för rörlig ersättning grundas på en bedömning

av Nordeakoncernens, den berörda juridiska enhetens, den

relevanta aärsenhetens och den enskilda medarbetarens

resultat. Avdrag, delvis eller ner till noll, kan göras om en med

arbetare som omfattas av rörlig ersättning exempelvis har

brutit mot interna eller externa bestämmelser, deltagit i eller

ansvarat för en åtgärd som medfört omfattande förluster för

Nordea, eller i händelse av en kraftig minskning i det ﬁnan

siella resultatet för Nordea eller den berörda aärsenheten.

Det är inte tillåtet för medarbetare att vidta personliga

risksäkringar för att undergräva eller eliminera eekten av att

uppskjuten rörlig ersättning delvis eller helt tas bort.

Revision av Nordeas ersättningspolicy

BRC följer upp hur ersättningspolicyn och kompletterande

instruktioner tillämpas i Nordea via en oberoende översyn

som görs av Group Internal Audit. Den här revisionen genom-

förs minst en gång om året.

Ersättning till styrelsen

På förslag från aktieägarnas nomineringsråd, och i enlighet

med ersättningspolicyn för styrande organ, beslutar den ordi-

narie bolagsstämman varje år om ersättningen till styrelsen.

Under 2020 utgick arvodet till styrelseledamöterna i form av

kontant ersättning. Styrelseledamöter deltar inte i några inci-

tamentsprogram eller andra program för rörlig ersättning.

Arvode för styrelsearbete betalas inte till styrelseledamöter

som är anställda i Nordeakoncernen. Ytterligare information

ﬁnns i not K8 på sidan 142.

Ersättning till koncernchefen och

medlemmar i koncernledningen

Styrelsen beslutar, på förslag från BRC, om ersättning till kon-

cernchefen och medlemmarna i koncernledningen, med

beaktande av den godkända ersättningspolicyn för styrande

organ. Också ersättning till Group Chief Audit Executive och

Chief Compliance Ocer ska godkännas av styrelsen, även

om de inte är medlemmar i koncernledningen. Detta omfattar

fast och rörlig ersättning samt pension och övriga

anställningsvillkor.

Nordea har konkurrenskraftiga och marknadsmässiga

ersättningar och övriga anställningsvillkor för att kunna

rekrytera, motivera och behålla koncernchefen och medlem-

marna i koncernledningen och genom deras ledarskap,

expertis och strategiska beslutsfattande kunna genomföra

Nordeas strategi och nå fastställda mål. Ett nyckelbegrepp är

prestationslön.

Ersättningen till koncernchefen och medlemmarna i kon-

cernledningen 2020 beslutades av styrelsen, med beaktande

av ersättningspolicyn för styrande organ och i enlighet med

Nordeas interna policyer och rutiner, vilka baseras på gällan-

de föreskrifter om ersättningssystem och andra relevanta

bestämmelser och riktlinjer.

Marknadsmässighet ska vara den övergripande principen

för lön och annan ersättning till Nordeas koncernchef och

medlemmarna i koncernledningen. Ersättningen till koncern-

chefen och medlemmarna i koncernledningen ska vara fören-

lig med och främja en sund och eektiv riskhantering och inte

uppmuntra till ett överdrivet risktagande eller motverka

Nordeas långsiktiga intressen.

Årlig ersättning består av fast lön, förmåner, rörlig ersätt-

ning (kort- och långsiktig), pension och försäkring.

Rörlig ersättning till medlemmar i koncernledningen

Rörlig ersättning till medlemmar i koncernledningen erbjöds i

form av deltagande i ett kortsiktigt incitamentsprogram, Exe-

cutive Incentive Programme (”EIP 2020”), och till medlemmar

i koncernledningen som inte ansvarar för oberoende kontroll-

funktioner i form av ett långsiktigt incitamentsprogram, Long

Term Incentive Programme 2020-2022 (“LTIP 2020-2022”).

65Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Ersättningar

Executive Incentive Programme (EIP 2020) för koncernled-

ningen har en ettårig intjänandeperiod och innefattar i förväg

fastställda mål på koncernnivå, aärsområdes /koncernfunk-

tionsnivå och individnivå. Eekten på det långsiktiga resulta-

tet beaktades när målen fastställdes.

Utfallet från EIP 2020 har baserats på styrelsens bedöm-

ning av prestationen i förhållande till de i förväg fastställda

målen. Utfallet från EIP 2020 betalas över en femårsperiod i

form av kontant ersättning och Nordeaaktier, och är föremål

för villkor för förverkande (justering av uppskjuten ersätt-

ning). Ingen utdelning betalas under uppskjutandeperioden.

Nordeaaktier omfattas av en kvarhållandeperiod om 12

månader. Det högsta utfallet från EIP 2020 för medlemmar i

koncernledningen som deltar i LTIP 2020-2022 minskades

från 100 procent till 75 procent av den fasta årslönen, som ett

led i omställningen av ersättningsstrukturen för

koncernledningen.

Koncernchefen och medlemmarna i koncernledningen har

erbjudits att delta i program liknande EIP 2020 sedan 2013.

Prestationsmålen på koncernnivå innefattade ﬁnansiella

mål i form av avkastning på eget kapital, intäkter och K/I-tal

samt icke-ﬁnansiella mål för medarbetarengagemang och

kundnöjdhet. Målen på aärsområdes-/koncernfunktionsnivå

innefattade speciﬁka ﬁnansiella mål för respektive aärsom-

råde/koncernfunktion. På individnivå bedömdes prestationen

i förhållande till de individuellt överenskomna målen, inklu-

sive riskhantering och regelefterlevnad. Viktningen av kon-

cernmål, aärsområdes /koncernfunktionsmål och individmål

fastställs individuellt för koncernchefen, utifrån hans övergri-

pande ansvar för Nordeakoncernen, liksom för medlemmar

som leder ett aärsområde eller en koncernfunktion. Ambitio-

nen för 2020 var att leverera enligt Nordeas strategiska priori-

teringar. Eventuell tilldelning fastställdes utifrån faktiskt

resultat i förhållande till överenskomna mål, efter lämpliga

riskjusteringar.

Långsiktigt incitamentsprogram 2020-2022

Under 2020 beslutade styrelsen att införa LTIP 2020-2022 för

Nordeas koncernledning.

Huvudsyftet med LTIP 2020-2022 är att få koncernledning-

ens intressen att sammanfalla ytterligare med aktieägarnas.

LTIP 2020-2022 har en treårig intjänandeperiod från 1 januari

2020 till 31 december 2022, med uppskjutande- och kvarhål-

landeperioder enligt gällande regelverk.

Det högsta antalet aktier som kan tilldelas enligt LTIP

2020-2022 allokerades till deltagarna 2020 som villkorade

aktier. Under 2023, allt utifrån Nordeas resultat i förhållande

till i förväg fastställda resultatkriterier, kommer dessa aktier

helt eller delvis att tilldelas deltagarna.

Den första andelen aktier för eventuell tilldelning överlåts

2023. Återstående aktier omfattas av en uppskjutandeperiod

och överlåts årligen i fem lika stora andelar under perioden

2024-2028. Varje aktieöverlåtelse omfattas av en kvarhållan-

deperiod om 12 månader.

Ej intjänade aktier kommer inte att överlåtas om anställ-

ningen avslutas före överlåtelsedagen, dock med förbehåll för

nationell lagstiftning och avgångsvillkor. Aktietilldelningar

kan minskas delvis eller helt till följd av risk- och regelefter-

levnadsjusteringar. Den initiala allokeringen av villkorade

aktier 2020 motsvarar i genomsnitt cirka 75 procent av delta-

garnas fasta årslön.

Prestationskriterierna för LTIP 2020-2022 har fastställts så

att det krävs exceptionella prestationer ur ett aktieägarper-

spektiv för att uppnå det högsta utfallet. Prestationsbedöm-

ningen under intjänandeperioden baseras till lika delar på föl-

jande kriterier:

• Relativ totalavkastning (rTSR), i förhållande till utvalda

nordiska och europeiska jämförbara banker

• Absolut totalavkastning (TSR)

• Ackumulerad vinst per aktie i absoluta tal (EPS i absoluta

tal).

Villkor för riskjustering ingår också i prestationsbedömningen.

Vidare måste varje medlem i koncernledningen behålla en

betydande andel av de tilldelade aktierna till dess att det

samlade värdet på hens aktieinnehav i Nordea motsvarar 100

procent av hens fasta bruttoårslön. Dessa aktier måste behål-

las till dess att personen lämnar sin befattning i

koncernledningen.

Förmåner ges för att bidra till koncernchefens och koncern-

ledningens allmänna välbeﬁnnande. Nivån på dessa förmå-

ner ska motsvara vad som kan anses rimligt i förhållande till

praxis på marknaden. Fast lön under uppsägningstiden och

avgångsvederlag ska sammantaget inte överstiga 24 fasta

månadslöner.

Pensioner och försäkringar erbjuds för att säkerställa en

godtagbar levnadsstandard efter pensionering liksom försäk-

ringsskydd under anställningstiden. Koncernchefen och med-

lemmarna i koncernledningen erbjuds pensionsvillkor som är

marknadsmässiga i förhållande till situationen i det land där

de stadigvarande är bosatta. Pensioner och försäkringar

erbjuds enligt nationella lagar, bestämmelser och marknads-

praxis. Pensioner erbjuds normalt i form av avgiftsbestämda

pensionsplaner, men även pensionstillägg kan förekomma.

Diskretionära pensionsförmåner används inte.

Nordeas ersättningsstruktur

Ersättningar i Nordea utgörs av fast och rörlig ersättning.

Fast ersättning

Fast grundlön är ersättning för den roll och befattning som

innehas och påverkas av ansvar och komplexitet i befattning-

en, prestation samt lokala marknadsvillkor.

Lönetillägg är en i förväg bestämd fast ersättning kopplad

till medarbetarens roll och befattning. Den fasta grundlönen

utgör dock grunden för all fast ersättning. Lönetillägg är inte

kopplade till prestation och uppmuntrar inte till risktagande.

Pensioner och försäkringar syftar till att ge medarbetarna

en godtagbar levnadsstandard efter pensionering liksom för-

säkringsskydd under anställningstiden. Pensioner och försäk-

ringar erbjuds enligt nationella lagar, bestämmelser och

marknadspraxis i form av antingen kollektivavtalade eller

företagsspeciﬁka planer, eller enligt en kombination av dessa

två. Nordea strävar efter att ha avgiftsbestämda

pensionsplaner.

Förmåner i Nordea ges som en del av den samlade ersätt-

ningen och avtalas antingen enskilt eller utifrån nationella

lagar, marknadspraxis, kollektivavtal och företagspraxis.

Nordeas program för rörlig ersättning till andra

än koncernchef och koncernledning

Från 2020 tillämpas en mekanism för ﬁnansiering av rörliga

ersättningar inom ramen för Nordeas program för rörlig

ersättning, med undantag för vinstandelsprogrammet (Proﬁt

Sharing Plan) och LTIP 2020-2022. Mekanismen för ﬁnansie-

ring av koncernens rörliga ersättningar utgörs av en pool av

rörlig ersättning som skapar en stark koppling mellan Nordeas

totala resultat och ackumuleringen av rörlig ersättning. Kon-

cernens pool av rörlig ersättning fastställer den samlade rör-

liga ersättningen för respektive intjänandeår utifrån ett mål/

förväntad pool, justerad för koncernens resultat, som därefter

fördelas på aärsområden/koncernfunktioner utifrån deras

resultat (scorecards). Den slutliga allokeringen görs utifrån

individuell prestation enligt de individuella målen i de enskilda

66Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Ersättningar

programmen för rörlig ersättning. Genom mekanismen för

ﬁnansiering av rörlig ersättning säkerställer Nordea att ban-

ken lever upp till kraven gällande rörlig ersättning och riskjus-

teringar i exempelvis CRD IV och EBA:s riktlinjer för en sund

ersättningspolicy, inklusive bedömning av tillsynskrav och risk.

2020 hade Nordea följande övriga program för rörlig

ersättning till medarbetare:

Executive Incentive Programme (EIP) erbjöds för att rekry-

tera, motivera och behålla utvalda ledare och nyckelpersoner

utanför koncernledningen, och syftar till att belöna starka

prestationer. Bedömningen av individuella prestationer grun-

das på i förväg fastställda ﬁnansiella och icke ﬁnansiella mål.

Tilldelningen från EIP ska inte överstiga den fasta årslönen.

Vidare görs tilldelningen från EIP 2020 normalt, och alltid för

materiella risktagare, till viss del i form av kontant ersättning

och till viss del i form instrument, med efterföljande kvarhål-

landeperiod. Delar av tilldelningen för deltagarna i EIP omfat-

tas av en uppskjutandeperiod om tre till fem år, med jämn

fördelning av utbetalningarna och tillämpning av villkor för

förverkande (justering av uppskjuten ersättning) under

perioden.

Rörlig lönedel (Variable Salary Part, VSP) erbjöds utvalda

ledare och specialister för att belöna en stark prestation.

Bedömningen av individuella prestationer grundas på i för-

väg fastställda ﬁnansiella och icke ﬁnansiella mål. VSP ska för

2020 normalt inte överstiga ett högsta utfall på 25 procent av

den fasta årslönen, med undantag för ett fåtal utvalda ledare

och specialister inom speciﬁka områden i Nordea. VSP ska

inte överstiga den fasta årslönen. VSP betalas kontant. För

materiella risktagare görs tilldelningen från VSP till viss del i

instrument, med efterföljande kvarhållandeperiod. Delar av

VSP för materiella risktagare omfattas av en uppskjutandepe-

riod om tre år, med jämn fördelning av utbetalningarna och

tillämpning av villkor för förverkande (justering av uppskjuten

ersättning) under perioden.

Bonusprogram erbjöds enbart utvalda grupper av medarbe-

tare inom speciﬁka aärsområden eller enheter efter godkän-

nande av styrelsen, till exempel inom Large Corporates &

Institutions, Nordea Asset Management, Nordea Funds och

Group Treasury. Syftet är att säkerställa en stark prestation

och upprätthålla kostnadsflexibilitet för Nordea. Individuell

tilldelning fastställs utifrån detaljerade prestationsbedöm-

ningar som omfattar en rad ﬁnansiella och icke ﬁnansiella

mål. Tilldelning från bonusprogram för 2020 betalas kontant.

För materiella risktagare görs tilldelningen till viss del i instru-

ment, med efterföljande kvarhållandeperiod. Delar av tilldel-

ningen för materiella risktagare omfattas av en uppskjutan-

deperiod om tre till fem år, med jämn fördelning av utbetal-

ningarna och tillämpning av villkor för förverkande (justering

av uppskjuten ersättning) under perioden.

Belöningsprogram (Recognition scheme) användes för att

premiera extraordinära prestationer. Individuella prestationer

utvärderas utifrån i förväg fastställda mål. Materiella riskta-

gare och medarbetare som omfattas av övriga, formella årliga

program för rörlig ersättning, förutom vinstandelsprogram-

met, är inte berättigade tilldelning från belöningsprogram.

Vinstandelsprogrammet (Proﬁt sharing plan) omfattar alla

medarbetare i Nordeakoncernen, förutom medarbetare som

omfattas av Nordeas övriga, formella årliga program för rörlig

ersättning. För de medarbetare som omfattas erbjuds vinst-

andelsprogrammet oavsett befattning och lönenivå, och syf-

tar till att kollektivt belöna medarbetare utifrån prestation

i förhållande till i förväg fastställda ﬁnansiella mål liksom mål

för kundnöjdheten. Vinstandelsprogrammet har ett tak, och

utfallet är inte kopplat till utvecklingen för Nordeas aktiekurs.

Garanterad rörlig ersättning (rekryteringsbonus) kan

erbjudas i undantagsfall, och ska då vara begränsad till det

första anställningsåret i samband med nyanställning. Rekry-

teringsbonus kan endast ges om Nordea och det anställande

företaget har en sund och stark kapitalbas.

Kompensation för avtal från tidigare anställning (utköp)

kan endast erbjudas i undantagsfall och bara i samband med

nyanställning. Den ska då vara begränsad till det första

anställningsåret och förutsätter att Nordea och det anstäl-

lande företaget har en sund och stark kapitalbas.

Kvarhållandebonus kan endast erbjudas i undantagsfall när

Nordea har ett genuint intresse av att behålla medarbetare

under en i förväg fastställd tidsperiod eller tills en viss hän-

delse inträar, och endast om Nordea och det anställande

företaget har en sund och stark kapitalbas.

Övriga kvalitativa och kvantitativa upplysningar

Den faktiska kostnaden för rörliga ersättningar till

ledande befattningshavare (exklusive sociala avgifter):

För EIP 2020 för koncernledningen uppgick den till 3,2mn

euro och utbetalning görs under en femårsperiod. Den beräk-

nade maximala kostnaden för EIP för koncernledningen

under 2021 uppgår till 5,7 mn euro, och den beräknade kost-

naden förutsatt 50- procentig uppfyllelse av prestationskriteri-

erna uppgår till 2,8 mn euro.

Kostnad för rörliga ersättningar till andra än

koncernledningen (exklusive sociala avgifter):

Den faktiska kostnaden för EIP, VSP och bonus 2020 uppgick

till 181,8mn euro, exklusive tilldelning till koncernledningen.

Delar av detta betalas direkt i form av kontant ersättning och

det resterande fördelas under en period om tre till fem år

enligt beskrivningen ovan. Under 2020 avsattes totalt 32,4mn

euro till Nordeas vinstandelsprogram. Varje medarbetare kan

erhålla som mest 3 200 euro. Om alla prestationsmål hade

uppfyllts skulle kostnaden för vinstandelsprogrammet för

berättigade deltagare maximalt ha uppgått till cirka 63,0 mn

euro 2020.

Övriga upplysningar

Ytterligare information om ersättningar ﬁnns i not K8, Perso-

nalkostnader, på sidorna 142–150.

Se även Nordeas ersättningsrapport för styrande organ för

2020. Ersättningsrapporten publiceras i enlighet med kraven i

ﬁnska Finansministeriets förordning 608/2019 och Finsk kod

för bolagsstyrning 2020, godkänd av Värdepappersmark-

nadsföreningen. Rapporten presenteras för en rådgivande

omröstning på den ordinarie bolagsstämman den 24 mars

2021. Ersättningsrapporten återﬁnns tillsammans med

annan obligatorisk information på Nordeas webbplats på

www.nordea.com/sv/om-nordea/bolagsstyrning/ersattning.

Nordea kommer att lämna kvalitativa och kvantitativa upp-

lysningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets för-

ordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 (kapitalkravs-

förordningen), upplysningskraven i Baselreglerna samt Euro-

peiska bankmyndighetens riktlinjer för en sund

ersättningspolicy.

Ytterligare information publiceras på nordea.com en vecka

före den ordinarie bolagsstämman den 24 mars 2021.

67Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Investerat fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Övriga fria fonder

Årets resultat

Innehavare av övrigt primärkapital

Utdelning till aktieägare

Investerat fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Övriga fria fonder

Innehavare av övrigt primärkapital

Förslag till vinstdisposition

Händelser efter räkenskapsperiodens slut

Nordea Bank Abp:s utdelningsbara vinstmedel, inklusive

årets resultat − efter avdrag för utdelningen som ska utbeta-

las den 1 mars 2021 (tidigast) baserat på balansräkningen för

räkenskapsåret som avslutades 31 december 2019 och kapita-

liserade utvecklingskostnader − uppgick till

19 694 163 764,90euro och annat fritt eget kapital uppgick

till 4 573 347 620,91 euro den 31 december 2020.

Styrelsen har föreslagit att den ordinarie bolagsstämman,

som hålls den 24 mars 2021, bemyndigar styrelsen att besluta

om en utdelning på högst 0,72 euro per aktie. Utdelningen

skulle betalas ut baserat på balansräkningen som fastställs

för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2020,

vid ett eller flera tillfällen. Bemyndigandet skulle vara giltigt

fram till början av nästa ordinarie bolagsstämma.

Antalet aktier i Nordea Bank Abp uppgår till 4 049 951 919.

Den samlade utdelningen, beräknad utifrån det högsta

beloppet om 0,72 euro per aktie, exklusive utdelning för inne-

hav av egna aktier, skulle då bli 2 907 097 050,96 euro och

betalas från balanserade vinstmedel. Efter den högsta utbe-

talningen av utdelning skulle 16 787 066 713,94 euro överfö-

ras i ny räkning som utdelningsbara balanserade vinstmedel.

Den totala utdelningen och beloppet som överförs i ny räk-

ning som utdelningsbara balanserade vinstmedel efter utbe-

tald utdelning, justeras utifrån antalet egna aktier som inne-

has av Nordea Bank Abp på avstämningsdagen för

utdelningen.

Det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelning-

en är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens

art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och

koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och

ställning i övrigt.

För information om förändringar i Nordea Bank Abp:s

ﬁnansiella ställning efter räkenskapsperiodens slut, se "Hän-

delser efter räkenskapsperiodens slut" nedan. Inga övriga

betydande händelser eller väsentliga förändringar har skett

i Nordea Bank Abp:s ﬁnansiella ställning efter räkenskapspe-

riodens slut och den föreslagna utdelningen äventyrar inte

bolagets solvens.

Enligt moderföretagets balansräkning uppgick fritt eget

kapital till:

Euro

Investerat fritt eget kapital 1063448369,58

Balanserade vinstmedel

17 730 488 830,27

Övriga fria fonder 2762284827,88

Årets resultat 1963674934,63

Innehavare av övrigt primärkapital 747614423,45

Summa 24 267 511 385,81

1) Utdelning på 282 634 435,51 euro (beräknad utifrån ett innehav av egna aktier om

12 317 126) som ska betalas baserat på balansräkningen för räkenskapsåret som

avslutades den 31 december 2019 och kapitaliserade utvecklingskostnader på

1 607 876 577,10 euro har dragits av.

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt

(beräknat utifrån den högsta utdelningen på 0,72 euro per aktie):

Euro

Utdelning till aktieägare 2 907 097 050,96

Investerat fritt eget kapital 1063448369,58

Balanserade vinstmedel 16 787 066 713,94

Övriga fria fonder 2762284827,88

Innehavare av övrigt primärkapital 747614423,45

Summa 24 267 511 385,81

2) Kapitaliserade utvecklingskostnader på 1 607 876 577,10 euro har dragits av från

Balanserade vinstmedel.

Den 15 december 2020 publicerade Europeiska centralban-

ken (”ECB”) en uppdaterad rekommendation om bankernas

utdelningar. Generellt förväntar sig ECB att utdelningar och

återköp av aktier ska vara under 15 procent av det ackumule-

rade resultatet för 2019-2020 och inte överstiga 20 punkter av

kärnprimärkapitalrelationen fram till utgången av september

2021. Nordea Bank Abp:s styrelse beslutade den 16 december

2020 att följa ECB:s uppdaterade rekommendation. Enligt

rekommendationen och efter en dialog med ECB beslutade

styrelsen den 18 februari 2021 att betala ut en utdelning på

0,07 euro per aktie till aktieägarna i enlighet med det bemyn-

digande som erhölls på den ordinarie bolagsstämman 2020.

Utdelningen på 0,07 euro per aktie utbetalas till aktieägare

som på avstämningsdagen för utdelningen den 22 februari

2021 var antecknade i Nordeas aktieägarförteckning som förs

av Euroclear Finland Oy i Finland, Euroclear Sweden AB i Sve-

rige eller VP Securities A/S i Danmark. Utdelningen utbetalas

den 1 mars 2021, eller så fort som möjligt efter den dagen.

68Förvaltningsberättelse

Nordea Årsredovisning 2020

Ordlista

Andel osäkra fordringar (kategori 3), brutto

Osäkra fordringar (kategori 3) före reserver dividerade med

totala fordringar, värderade till upplupet anskaningsvärde,

före reserver.

Andel osäkra fordringar (kategori 3), netto

Osäkra fordringar (kategori 3) efter reserver dividerade med

totala fordringar, värderade till upplupet anskaningsvärde,

före reserver.

Avkastning på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital under

året. Övrigt primärkapital, som redovisas under eget kapital,

har vid beräkningen klassiﬁcerats som en ﬁnansiell skuld.

Årets resultat är exklusive minoritetsintressen och räntekost-

nader för övrigt primärkapital (upplupen skönsmässig ränta).

I genomsnittligt eget kapital ingår årets resultat och ej utbe-

tald utdelning. Minoritetsintressen och övrigt primärkapital

ingår ej.

Avkastning på ekonomiskt kapital

Avkastning på ekonomiskt kapital (ROCAR) utgörs av årets

resultat exklusive engångsposter som en andel av ekonomiskt

kapital. Aärsområdena beräknar avkastning på ekonomiskt

kapital som rörelseresultat efter schablonskatt som en andel

av ekonomiskt kapital.

Avkastning på tillgångar

Årets resultat i procent av de totala tillgångarna vid årets slut.

Eget kapital per aktie

Eget kapital efter utspädning och exklusive minoritetsintres-

sen dividerat med antalet aktier efter utspädning.

Ekonomiskt kapital

Ekonomiskt kapital är en intern uppskattning av det kapital

som Nordea behöver. Det mäter det kapital som krävs för att

med viss sannolikhet täcka oväntade förluster i verksamhe-

ten. Ekonomiskt kapital beräknas med avancerade interna

modeller för att ge ett konsekvent mått avseende kredit- och

marknadsrisk, operativ risk, aärsrisk och livförsäkringsrisk

inom Nordeas olika aärsområden.

När alla risker i koncernen aggregeras uppstår diversiﬁe-

ringseekter, till följd av skillnader i verksamheternas risk

samt att det är osannolikt att oväntade förluster uppstår

samtidigt.

K/I-tal

Rörelsekostnader dividerat med rörelseintäkter.

Kapitalbas

Kapitalbasen är summan av primärkapital och supplementär-

kapital (förlagslån), efter avdrag för det redovisade värdet av

aktier i helägda försäkringsbolag och eventuellt underskott i

kreditriskjusteringar.

Kreditförlustrelation netto, upplupet anskaningsvärde

Kreditförluster, netto (på årsbasis) dividerade med utgående

balans för utlåning till allmänheten, värderad till upplupet

anskaningsvärde.

Oreglerade lånefordringar som inte är osäkra

Förfallna lånefordringar som inte är osäkra med hänsyn till

framtida kassaflöden (ingår i Lånefordringar som inte är

osäkra).

P/B

Nordeas aktiekurs dividerat med eget kapital per aktie.

Primärkapital

Primärkapitalet består av kärnprimärkapitalet och övrigt pri-

märkapital. I kärnprimärkapitalet ingår konsoliderat eget

kapital exklusive investeringar i försäkringsbolag, föreslagen

utdelning, uppskjutna skattefordringar, immateriella tillgång-

ar i bankverksamheten, hela avdraget avseende förväntat

”underskott” (den negativa skillnaden mellan förväntade kre-

ditförluster och gjorda reserveringar) och övriga avdrag

såsom kassaflödessäkringar.

Primärkapitalrelation

Primärkapital i procent av riskexponeringsbeloppet. Kärnpri-

märkapitalrelationen deﬁnieras som kärnprimärkapital i pro-

cent av riskexponeringsbeloppet.

Reserver i relation till lån i kategorierna 1 och 2

Reserver för säkra fordringar (kategorierna 1 och 2) divide-

rade med säkra fordringar som värderas till upplupet anska-

ningsvärde (kategorierna 1 och 2), före reserver.

Reserver i relation till oreglerade lån (kategori 3)

Reserver för osäkra fordringar (kategori 3) dividerade med

osäkra fordringar som värderas till upplupet anskanings-

värde (kategori 3), före reserver.

Reserver i relation till osäkra

lånefordringar (reserveringskvot)

Totala reserver dividerade med osäkra lånefordringar före

reserver.

Resultat per aktie efter utspädning

Årets resultat dividerat med vägt genomsnittligt antal utestå-

ende stamaktier efter utspädning, exklusive

minoritetsintressen.

Resultat per aktie före utspädning

Årets resultat dividerat med vägt genomsnittligt antal utestå-

ende stamaktier, exklusive minoritetsintressen.

Riskexponeringsbelopp

Balansomslutningen och poster utanför balansräkningen som

värderas utifrån kreditrisken, marknadsrisken och den opera-

tiva risken i koncernföretagen enligt gällande kapitaltäck-

ningsregler, exklusive tillgångar i försäkringsbolag, redovisat

värde på aktier som avräknats från kapitalbasen och immate-

riella tillgångar.

Total kapitalrelation

Kapitalbas i procent av riskexponeringsbeloppet.

Total reserveringsgrad (kategorierna 1, 2 och 3)

Totala reserver dividerade med totala fordringar, värderade

till upplupet anskaningsvärde, före reserver.

Nordea Årsredovisning 2020

Finansiella rapporter,

Nordeakoncernen

Finansiella rapporter – Koncernen 70

Nordea Årsredovisning 2020

Finansiella rapporter

Resultaträkning.......................................................

Rapport över totalresultat

.........................................

Balansräkning

.........................................................

Rapport över förändringar i eget kapital

.....................

Kassaflödesanalys

.................................................. 

Noter till ﬁnansiella rapporter

Redovisningsprinciper

K Redovisningsprinciper.....................................

Risk- och likviditetshantering

K Risk- och likviditetshantering ..........................

Noter till resultaträkningen

K Segmentrapportering ....................................

K Räntenetto

...................................................

K Avgifts- och provisionsnetto

...........................

K Summa nettoresultat av poster

till verkligt värde

...........................................

K Övriga rörelseintäkter

....................................

K Personalkostnader

........................................

K Övriga kostnader

...........................................

K Av- och nedskrivningar av materiella

och immateriella tillgångar

.............................

K Kreditförluster, netto

......................................

K Skatter

.........................................................

K Resultat per aktie

..........................................

Noter till balansräkningen och poster inom linjen

K Utlåning och osäkra lånefordringar..................

K Räntebärande värdepapper

............................

K Pantsatta ﬁnansiella instrument

......................

K Aktier och andelar

.........................................

K Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer

och fondförsäkringsavtal

...............................

K Derivatinstrument och säkringsredovisning

......

K Aktier och andelar i intresseföretag

och joint ventures

.......................................... 

K Immateriella tillgångar

...................................

K Materiella tillgångar

......................................

K Leasing

........................................................

K Förvaltningsfastigheter

..................................

K Övriga tillgångar

...........................................

K Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

..

K Skulder till kreditinstitut

.................................

K In- och upplåning från allmänheten

.................

K Skulder till försäkringstagare

..........................

K Emitterade värdepapper

................................

K Övriga skulder

..............................................

K Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

..

K Avsättningar

.................................................

K Pensionsförpliktelser

.....................................

K Efterställda skulder

....................................... 

K För egna skulder ställda säkerheter

................. 

K Övriga ställda säkerheter

................................ 

K Eventualförpliktelser

..................................... 

K Åtaganden

................................................... 

Övriga noter

K Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument.............

K Tillgångar och skulder till verkligt värde

...........

K Finansiella instrument som kvittats

i balansräkningen eller omfattas av

nettningsavtal

..............................................

K Överförda tillgångar och erhållna säkerheter

....

K Löptidsanalys för tillgångar och skulder

............ 

K Transaktioner med närstående

........................

K Andelar i strukturerade företag

......................

K Koncernstruktur

...........................................

K Förvärv

........................................................

Innehåll

Finansiella rapporter – Koncernen 71

Nordea Årsredovisning 2020

Mn euro Not 2020 2019

Rörelseintäkter

Ränteintäkter från användande av eektivräntemetoden 5 536 6 399

Övriga ränteintäkter 1 071 1 350

Negativ avkastning på ﬁnansiella tillgångar –280 –309

Räntekostnader –2 013 –3 334

Negativ avkastning på ﬁnansiella skulder 201 212

Räntenetto K4 4 515 4 318

Avgifts- och provisionsintäkter 3 856 3 931

Avgifts- och provisionskostnader –897 –920

Avgifts- och provisionsnetto K5 2 959 3 011

Nettoresultat av poster till verkligt värde K6 900 1 012

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden K20 –1 50

Övriga rörelseintäkter K7 93 232

Summa rörelseintäkter 8 466 8 623

Rörelsekostnader

Allmänna administrationskostnader:

Personalkostnader K8 –2 752 –3 017

Övriga kostnader K9 –1 286 –1 639

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar K10 –605 –1 330

Summa rörelsekostnader –4 643 –5 986

Resultat före kreditförluster 3 823 2 637

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde K6 48 12

Kreditförluster, netto K11 –908 –536

Rörelseresultat 2 963 2 113

Skatt K12 –698 –571

Årets resultat 2 265 1 542

Hänförligt till:

Aktieägare i Nordea Bank Abp 2 238 1 519

Innehavare av övrigt primärkapital 27 26

Minoritetsintressen – –3

Summa 2 265 1 542

Resultat per aktie före utspädning, euro K13 0,55 0,38

Resultat per aktie efter utspädning, euro K13 0,55 0,38

Resultaträkning

Finansiella rapporter – Koncernen 72

Nordea Årsredovisning 2020

Rapport över totalresultat

Mn euro Not 2020 2019

Årets resultat 2 265 1 542

Poster som kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen

Valutakursdierenser –196 18

Skatt på valutakursdierenser – 1

Säkringar av nettotillgångar i utländska verksamheter: K19

Värdeförändringar 117 –62

Skatt på värdeförändringar – 16

Verkligt värde via övrigt totalresultat: K40

Värdeförändringar 48 21

Skatt på värdeförändringar –8 –4

Omklassiﬁcerat till resultaträkningen 7 –37

Skatt på omklassiﬁcerat till resultaträkningen –1 6

Kassaflödessäkringar: K19

Värdeförändringar –712 152

Skatt på värdeförändringar 135 –31

Omklassiﬁcerat till resultaträkningen 733 –170

Skatt på omklassiﬁcerat till resultaträkningen –140 35

Poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen

Förändringar i egen kreditrisk hänförlig till skulder som klassicerats i verkligt värde-optionen: K40

Värdeförändringar –9 –15

Skatt på värdeförändringar 3 2

Förmånsbestämda pensionsplaner: K34

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 22 –152

Skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner –4 34

Övrigt totalresultat från intresseföretag K20 –1 1

Skatt på övrigt totalresultat från intresseföretag K20 0 0

Övrigt totalresultat, netto efter skatt –6 –185

Totalresultat 2 259 1 357

Hänförligt till:

Aktieägare i Nordea Bank Abp 2 232 1 334

Innehavare av hybridkapitalinstrument 27 26

Minoritetsintressen – –3

Summa 2 259 1 357

1) Resultat från omvärderingar relaterade till säkrade risker i verkligt värde säkringar redovisas direkt i resultaträkningen.

Finansiella rapporter – Koncernen 73

Nordea Årsredovisning 2020

Balansräkning

Mn euro Not 31 dec 2020 31 dec 2019

Tillgångar K40

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 32 955 35 509

Utlåning till centralbanker

K14

3 123 9 207

Utlåning till kreditinstitut

K14

3 123 8 519

Utlåning till allmänheten

K14

329 765 323 091

Räntebärande värdepapper

K15

62 509 64 930

Pantsatta ﬁnansiella instrument

K16

3 795 7 151

Aktier och andelar

K17

12 649 14 184

Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal

K18

36 484 30 799

Derivatinstrument

K19

44 770 39 111

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer 359 217

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

K20

555 572

Immateriella tillgångar

K21

3 771 3 695

Materiella tillgångar

K22

1 931 2 002

Förvaltningsfastigheter

K24

1 535 1 585

Uppskjutna skattefordringar

K12

406 487

Aktuella skattefordringar 300 362

Pensionstillgångar

K34

144 173

Övriga tillgångar

K25

13 349 12 543

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

K26

637 711

Summa tillgångar 552 160 554 848

Skulder K40

Skulder till kreditinstitut K27 23 939 32 304

In- och upplåning från allmänheten K28 183 431 168 725

Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal K18 37 534 31 859

Skulder till försäkringstagare K29 18 178 19 246

Emitterade värdepapper K30 174 309 193 726

Derivatinstrument K19 47 033 42 047

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer 2 608 2 018

Aktuella skatteskulder 305 742

Övriga skulder K31 21 341 19 868

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K32 1 404 1 476

Uppskjutna skatteskulder K12 436 481

Avsättningar K33 596 570

Pensionsförpliktelser K34 365 439

Efterställda skulder

K35 6 941 9 819

Summa skulder 518 420 523 320

Eget kapital

Innehavare av övrigt primärkapital 748 748

Minoritetsintressen 9 40

Aktiekapital 4 050 4 050

Investerat eget kapital 1 063 1 080

Övriga reserver –2 067 –2 062

Balanserade vinstmedel 29 937 27 672

Summa eget kapital 33 740 31 528

Summa skulder och eget kapital 552 160 554 848

Finansiella rapporter – Koncernen 74

Nordea Årsredovisning 2020

Rapport över förändringar i eget kapital

2020

Hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp

Övriga reserver:

Mn euro

Not

Aktie -

kapital

Investerat

fritt eget

kapital

Omräkning

utländsk

verksamhet

Kassaflödes-

säkringar

Verkigt värde

via övrigt

total resultat

Förmåns-

bestämda

pensions-

planer

Förändringar

i egen kreditrisk

hänförlig

till skulder

klassiﬁcerade

som verkligt

värde-optionen

Balanserade

vinstmedel Summa

Innehavare

av övrigt

primärkapital

Minoritets-

intressen

Summa

eget

kapital

Balans per 1 jan 2020 4 050 1 080 –1 941 –26 45 –135 –5 27 672 30 740 748 40 31 528

Årets resultat

– – – – – – – 2 238 2 238 27 – 2 265

Poster som kan omklassiﬁceras

till resultaträkningen

Valutakursdierenser – – –196 – – – – – –196 – – –196

Säkringar av nettotillgångar

i utländska verksamheter:

K19

Värdeförändringar – – 117 – – – – – 117 – – 117

Verkligt värde via övrigt

totalresultat: K40

Värdeförändringar – – – – 48 – – – 48 – – 48

Skatt på värdeförändringar – – – – –8 – – – –8 – – –8

Omklassiﬁcerat till

resultaträkningen – – – – 7 – – – 7 – – 7

Skatt på omklassiﬁcerat

till resultaträkningen – – – – –1 – – – –1 – – –1

Kassaflödessäkringar: K19

Värdeförändringar – – – –712 – – – – –712 – – –712

Skatt på värdeförändringar – – 135 – – – – 135 – – 135

Omklassiﬁcerat till

resultaträkningen – – – 733 – – – – 733 – – 733

Skatt på omklassificerat

till resultaträkningen – – – –140 – – – – –140 – – –140

Finansiella rapporter – Koncernen 75

Nordea Årsredovisning 2020

2020

Hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp

Övriga reserver:

Mn euro

Not

Aktie -

kapital

Investerat

fritt eget

kapital

Omräkning

utländsk

verksamhet

Kassaflödes-

säkringar

Verkigt

värde via

övrigt total-

resultat

Förmåns-

bestämda

pensions-

planer

Förändringar

i egen kreditrisk

hänförlig

till skulder

klassiﬁcerade

som verkligt

värde-optionen

Balanserade

vinstmedel Summa

Innehavare

av övrigt

primärkapital

Minoritets-

intressen

Summa

eget

kapital

Poster som inte kan

omklassiﬁceras till

resultaträkningen

Förändringar i egen kreditrisk

hänförlig till skulder klassiﬁcerade

som verkligt värde-optionen: K40

Värdeförändringar – – – – – – –9 – –9 – – –9

Skatt på värdeförändringar – – – – – – 3 – 3 – – 3

Förmånsbestämda pensionsplaner: K34

Omvärdering av förmånsbestämda

pensionsplaner – – – – – 22 – – 22 – – 22

Skatt hänförlig till omvärdering av

förmånsbestämda pensionsplaner – – – – – –4 – – –4 – – –4

Övrigt totalresultat från företag som

redovisas enligt

kapitalandelsmetoden K20 – – – – – – – –1 –1 – – –1

Skatt på övrigt totalresultat från

företag som redovisas enligt

kapitalandelsmetoden K20 – – – – – – – 0 0 – – 0

Övrigt totalresultat,

netto efter skatt – – –79 16 46 18 –6 –1 –6 – – –6

Totalresultat – – –79 16 46 18 –6 2 237 2 232 27 – 2 259

Betald ränta övrigt primärkapital – – – – – – – – – –27 – –27

Aktierelaterade ersättningar K8 – – – – – – – 6 6 – – 6

Köp av egna aktier – –17 – – – – – – –17 – – –17

Övriga förändringar – – – – – – – 22 22 – – 22

Förändring i minoritetsintressen – – – – – – – – – – –31 –31

Balans per 31 dec 2020 4 050 1 063 –2 020 –10 91 –117 –11 29 937 32 983 748 9 33 740

1) Totalt antal registrerade aktier var 4 050 miljoner. Antalet egna aktier var 11,9 miljoner vilket utgör 0,3 % av det totala antalet aktier i Nordea. Varje aktie representerar en rösträtt.

2) Överföringen beror på att den säkrade posten påverkar resultaträkningen.

3) Hänför sig till valutarisk. Av balansen per 31 december 2020 avser 639 mn euro säkringsförhållanden där säkringsredovisning tillämpas och

– mn euro avser säkringsförhållanden

där säkringsredovisning inte längre tillämpas.

4) För mer detaljerad information, se not K19.

5) Hänför sig till förändring av egna aktier för ersättningsändamål och tradingportföljen. Totala antalet egna aktier för ersättningsändamål var 8,2 miljoner.

Rapport över förändringar i eget kapital, forts.

Finansiella rapporter – Koncernen 76

Nordea Årsredovisning 2020

Rapport över förändringar över eget kapital, forts.

2019

Hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp

Övriga reserver:

Mn euro

Not

Aktie -

kapital

Investerat

fritt eget

kapital

Omräkning

utländsk

verksamhet

Kassaflödes-

säkringar

Verkigt

värde via

övrigt total-

resultat

Förmåns-

bestämda

pensions-

planer

Förändringar

i egen kreditrisk

hänförlig

till skulder

klassiﬁcerade

som verkligt

värde-optionen

Balanserade

vinstmedel Summa

Innehavare

av övrigt

primärkapital

Minoritets-

intressen

Summa

eget

kapital

Balans per 1 jan 2019 4 050 1 080 –1 914 –12 59 –17 8 28 891 32 145 750 6 32 901

Årets resultat

– – – – – – – 1 519 1 519 26 –3 1 542

Poster som kan omklassiﬁceras

till resultaträkningen

Valutakursdierenser – – 18 – – – – – 18 – – 18

Skatt på valutakursdierenser – – 1 – – – – – 1 – – 1

Säkringar av nettotillgångar

i utländska verksamheter:

G19

Värdeförändringar – – –62 – – – – – –62 – – –62

Skatt på värdeförändringar – – 16 – – – – – 16 – – 16

Verkligt värde via övrigt

totalresultat: G40

Värdeförändringar – – – – 21 – – – 21 – – 21

Skatt på värdeförändringar – – – – –4 – – – –4 – – –4

Omklassiﬁcerat till

resultaträkningen – – – – –37 – – – –37 – – –37

Skatt på omklassiﬁcerat

till resultaträkningen – – – – 6 – – – 6 – – 6

Kassaflödessäkringar: G19

Värdeförändringar – – – 152 – – – – 152 – – 152

Skatt på värdeförändringar – – – –31 – – – – –31 – – –31

Omklassiﬁcerat till

resultaträkningen – – – –170 – – – – –170 – – –170

Skatt på omklassificerat

till resultaträkningen – – – 35 – – – – 35 – – 35

Finansiella rapporter – Koncernen 77

Nordea Årsredovisning 2020

Rapport över förändringar över eget kapital, forts.

2019

Hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp

Övriga reserver:

Mn euro

Not

Aktie -

kapital

Investerat

fritt eget

kapital

Omräkning

utländsk

verksamhet

Kassaflödes-

säkringar

Verkigt

värde via

övrigt

total resultat

Förmåns-

bestämda

pensions-

planer

Förändringar

i egen kreditrisk

hänförlig

till skulder

klassiﬁcerade

som verkligt

värde-optionen

Balanserade

vinstmedel Summa

Innehavare

av övrigt

primärkapital

Minoritets-

intressen

Summa

eget

kapital

Poster som inte kan

omklassiﬁceras till

resultaträkningen

Förändringar i egen kreditrisk

hänförlig till skulder klassiﬁcerade

som verkligt värde-optionen: G40

Värdeförändringar – – – – – – –15 – –15 – – –15

Skatt på värdeförändringar – – – – – – 2 – 2 – – 2

Förmånsbestämda pensionsplaner: G34

Omvärdering av förmånsbestämda

pensionsplaner – – – – – –152 – – –152 – – –152

Skatt hänförlig till omvärdering av

förmånsbestämda pensionsplaner – – – – – 34 – – 34 – – 34

Övrigt totalresultat från företag som

redovisas enligt

kapitalandelsmetoden G20 – – – – – – – 1 1 – – 1

Skatt på övrigt totalresultat från

företag som redoivsas enligt

kapitalandelsmetoden G20 – – – – – – – 0 0 – – 0

Övrigt totalresultat, netto efter

skatt – – –27 –14 –14 –118 –13 1 –185 – – –185

Totalresultat – – –27 –14 –14 –118 –13 1 520 1 334 26 –3 1 357

Betald ränta övrigt primärkapital – – – – – – – – – –26 – –26

Förändring i innehavare av övrigt

primärkapital – – – – – – – – – –2 – –2

Aktierelaterade ersättningar G8 – – – – – – – 20 20 – – 20

Utdelning för 2018 – – – – – – – –2 788 –2 788 – – –2 788

Köp av egna aktier – – – – – – – 29 29 – – 29

Förändring i minoritetsintressen – – – – – – – – – – 37 37

Balans per 31 dec 2019 4 050 1 080 –1 941 –26 45 –135 –5 27 672 30 740 748 40 31 528

1) Totalt antal registrerade aktier var 4 050 miljoner. Antalet egna aktier var 10,8 miljoner vilket utgör 0,3 % av det totala antalet aktier i Nordea. Varje aktie representerar en rösträtt.

2) Överföringen beror på att den säkrade posten påverkar resultaträkningen.

3) Hänför sig till valutarisk. Av balansen per 31 december 2019 avser 522 mn euro säkringsförhållanden där säkringsredovisning tillämpas och

– mn euro avser säkringsförhållanden

där säkringsredovisning inte längre tillämpas.

4) För mer detaljerad information, se not K19.

5) Hänför sig till förändring av egna aktier för ersättningsändamål och tradingportföljen. Totala antalet egna aktier för ersättningsändamål var 9,2 miljoner.

Finansiella rapporter – Koncernen 78

Nordea Årsredovisning 2020

Kassaflödesanalys

Mn euro Not 2020 2019

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 2 963 2 113

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2 074 5 005

Betalda inkomstskatter K12 –987 –816

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring

av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 4 050 6 302

Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar

Förändring av utlåning till centralbanker K14 3 605 413

Förändring av utlåning till kreditinstitut K14 5 393 1 951

Förändring av utlåning till allmänheten K14 –3 595 –11 079

Förändring av räntebärande värdepapper K15 2 942 10 485

Förändring av pantsatta ﬁnansiella instrument K16 3 400 402

Förändring av aktier och andelar K17 1 594 –1 379

Förändring av derivatinstrument, netto K19 –643 1 281

Förändring av förvaltningsfastigheter K24 3 –36

Förändring av övriga tillgångar K25 –6 469 –3 921

Erhållen utdelning från intresseföretag K20 7 19

Förändring av den löpande verksamhetens skulder

Förändring av skulder till kreditinstitut K27 –11 364 –10 339

Förändring av in- och upplåning från allmänheten K28 13 801 2 050

Förändring av skulder till försäkringstagare K29 3 807 5 229

Förändring av emitterade värdepapper K30 –19 231 869

Förändring av övriga skulder K31 1 357 –4 639

Kassaflöde från den löpande verksamheten –1 343 –2 392

Investeringsverksamheten

Förvärv av rörelser K48 –552 –447

Avyttring av rörelser – –25

Förvärv av intresseföretag och joint ventures K20 –8 –26

Avyttring av intresseföretag K20 18 879

Förvärv av materiella tillgångar K22 –69 –70

Avyttring av materiella tillgångar K22 19 15

Förvärv av immateriella tillgångar K21 –418 –517

Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 010 –191

Finansieringsverksamheten

Emission av efterställda skulder K35 – 1 401

Amortering av efterställda skulder K35 –2 459 –890

Betald ränta på övrigt primärkapital –27 –26

Försäljning/återköp av egna aktier, inklusive förändringar i tradingportföljen –17 29

Utbetald utdelning – –2 788

Kapitalandelen av leasingutbetalningar –143 –140

Kassaflöde från ﬁnansieringsverksamheten –2 646 –2 414

Årets kassaflöde –4 999 –4 997

Likvida medel vid årets början 41 164 46 009

Omräkningsdierens 38 152

Likvida medel vid årets slut 36 203 41 164

Förändring –4 999 –4 997

Finansiella rapporter – Koncernen 79

Nordea Årsredovisning 2020

Kommentarer till kassaflödesanalysen

Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar av likvida

medel under året för den totala verksamheten. Nordeas kas-

saflödesanalys har upprättats enligt den indirekta metoden,

vilket innebär att rörelseresultatet har justerats för transak-

tioner som inte medfört in- eller utbetalningar, som t ex

avskrivningar och kreditförluster. Redovisning av kassaflöden

indelas i kategorierna löpande verksamhet, investerings-

verksamhet och ﬁnansieringsverksamhet.

Den löpande verksamheten

Den löpande verksamheten utgörs av den huvudsakliga

intäktsbringande verksamheten och kassaflödet härrör

huvudsakligen från rörelseresultatet, justerat för poster som

inte ingår i kassaflödet samt för betalda inkomstskatter. Just-

ering för icke kassaflödespåverkande poster innefattar:

Mn euro 2020 2019

Avskrivningar 553 558

Nedskrivningar 52 772

Kreditförluster 958 583

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till

förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde –48 –12

Orealiserade värdeförändringar –513 224

Realisationsvinster/-förluster, netto –24 –69

Förändring av upplupna kostnader/intäkter och

avsättningar 276 –26

Omräkningsdierenser –308 198

Förändring av återbäringsmedel, Life & Pensions –11 203

Förändring av tekniska reserver, Life & Pensions 792 1 794

Förändringar av verkligt värde av den säkrade

posten, tillgångar/skulder (netto) 429 705

Övrigt –82 75

Summa 2 074 5 005

Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och

skulder innefattar tillgångar och skulder som ingår i den nor-

mala aärsverksamheten, som t ex utlåning, inlåning och

emitterade värdepapper. Förändringar i derivatinstrument

redovisas netto.

I kassaflödet från löpande verksamhet ingår erhållen ränta

och betald ränta med följande belopp:

Mn euro 2020 2019

Erhållen ränta 6 367 7 395

Betald ränta –2 033 –3 166

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten omfattar förvärv och avyttring av

anläggningstillgångar, ﬁnansiella såväl som materiella och

immateriella.

Finansieringsverksamheten

Finansieringsverksamheten utgörs av den verksamhet som

medför förändringar i eget kapital och efterställda skulder,

som t ex nyemission av aktier, utdelningar och emission/

amortering av efterställda skulder och kapitalandelen av

leasingutbetalningar.

Likvida medel

Följande poster ingår i likvida medel:

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Kassa och tillgodohavanden hos

centralbanker 32 955 35 509

Utlåning till centralbanker, betalbar

vid anfordran 2 426 4 826

Utlåning till kreditinstitut, betalbar

vid anfordran 822 829

Summa 36 203 41 164

Kassatillgångar omfattar lagliga betalningsmedel inklusive

utländska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos central-

banker utgörs av tillgodohavanden på konton hos central-

banker och postgiron i myndighetsform, där följande

förutsättningar är uppfyllda:

• centralbanken eller postgirot är hemmahörande i det land

där institutet är etablerat

• tillgodohavandet kan disponeras fritt när som helst.

Utlåning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran, utgörs av

likvida tillgångar som inte representeras av obligationer och

andra räntebärande värdepapper. Utlåning till centralbanker,

betalbara vid anfodran inkluderar instrument som Nordea

omedelbart har rätt att sälja tillbaka.

Avstämning av skulder hänförliga till

ﬁnansieringsverksamheten

Den ingående balansen på efterställda skulder var 9 819 mn

euro (9 155 mn euro). Kassaströmmarna relaterade till obliga-

tioner uppgick till –2 459 mn euro (511 mn euro) och de icke

kassaflödespåverkande eekterna av valutakursdierenser

och övrigt uppgick till –419 mn euro (153 mn euro) varmed

den utgående balansen var 6 941 mn euro (9 819 mn euro).

Den ingående balansen på leasingskulder var 1 225 mn

euro (vid övergången 1 januari 2019 1 165 mn euro). Kassas-

trömmarna relaterade till skulderna uppgick till –143 mn euro

(–140 mn euro) och övriga förändringar från nya, avslutade

och modiﬁerade kontrakt samt valutakursdierenser uppgick

till 151 mn euro (200 mn euro).

Kassaflödesanalys, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 80

Årsredovisning 2020 Nordea

Innehåll för not K1

. Företagsinformation och grunder för

presentationen

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. Förändrade redovisningsprinciper och

förändrad presentation

....................................

. Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpats

.......

. Kritiska bedömningar och osäkerhet

i uppskattningar

.............................................

. Principer för konsolidering

...............................

. Redovisning av rörelseintäkter och

nedskrivningar

...............................................

. Intäktsredovisning livförsäkring

........................

. Redovisning och bortbokning av ﬁnansiella

instrument i balansräkningen

...........................

. Omräkning av tillgångar och skulder

i utländsk valuta

.............................................

. Säkringsredovisning

........................................

. Fastställande av verkligt värde

på ﬁnansiella instrument

...................................

. Kassa och tillgodohavande hos centralbanker

..... 

. Finansiella instrument

..................................... 

. Utlåning till allmänheten/kreditinstitut

..............

. Leasing

.........................................................

. Immateriella tillgångar

.................................... 

. Materiella tillgångar

........................................ 

. Förvaltningsfastigheter

...................................

. Skulder till försäkringstagare

............................

. Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer

och fondförsäkringsavtal

.................................

. Skatter

..........................................................

. Avsättningar

..................................................

. Resultat per aktie

............................................

. Ersättningar till anställda

................................

. Eget kapital

...................................................

. Finansiella garantiavtal och kreditlöften

........... 

. Aktierelaterade ersättningar

........................... 

. Transaktioner med närstående

........................ 

. Presentation av avyttringsgrupper som

innehas för försäljning

....................................

. Valutakurser

.................................................

1. Företagsinformation och grunder för presentationen

Nordea Bank Abp (FO-nummer 2858394-9), tillsammans med

sina konsoliderade dotterföretag (Nordea koncernen), är en

ledande fullservicebank i Norden. Moder företaget Nordea

Bank Abp är ett publikt aktiebolag registrerat enligt ﬁnsk rätt

och med huvudkontor i Helsingfors, Finland på följande

adress: Hamnbanegatan 5, FI-00020 Nordea, Helsingfors, Fin-

land. Nordea Bank Abp:s stamaktier är noterade på Nasdaq

Nordic, börserna i Helsingfors (i euro), Stockholm

(i svenska kronor) och Köpenhamn (i danska kronor), och

Nordeas American Depository Receipts (ADR) handlas i USA,

i amerikanska dollar.

Nordeakoncernen har ett komplett utbud av ﬁnansiella

produkter och tjänster till privat- och företagskunder, däri-

bland andra ﬁnansinstitut. Nordeakoncernens breda utbud av

produkter och tjänster till privatkunder innefattar bolån och

konsumtionslån, kredit- och betalkort, sparande samt liv- och

pensionsförsäkringar. Nordeakoncernen har också ett brett

utbud av produkter och tjänster till företagskunder som inne-

fattar företagslån, likviditetshantering, betalningar och kon-

ton, riskhantering, rådgivning, kapitalanskaning och likvidi-

tetsförstärkning via skuldinstrument och aktieemissioner,

corporate ﬁnance, kapitalförvaltning för institutionella kunder

samt liv- och pensionsförsäkringar för företag. Nordea-

koncernen säljer också skadeförsäkringar.

Nordeas koncernredovisning har upprättats i enlighet med

International Financial Reporting Standards (IFRS) som god-

känts av EU-kommissionen. Vidare har vissa kompletterande

regler i enlighet med ﬁnska bokföringslagen, ﬁnska kredit-

institutslagen, ﬁnska Finansinspektionens föreskrifter och

allmänna råd samt beslut av det ﬁnska Finansministeriets

förordning om bokslut och koncernredovisning i kreditinstitut

och värdepappersföretag också tillämpats.

De tilläggsupplysningar som krävs enligt ovan nämnda

standarder, rekommendationer och lagstiftning har inklude-

rats i noterna, i kapitlet ”Kapitalhantering” samt i andra delar

av de ”Finansiella rapporterna”.

Den 24 februari 2021 godkände styrelsen årsredovisningen,

som slutligt ska fastställas av den ordinarie bolagsstämman

den 24 mars 2021.

Redovisningsprinciperna, beräkningsgrunderna och presenta-

tionen är oförändrade jämfört med årsredovisningen 2019,

med undantag för de förändringar som beskrivs nedan

i avsnittet ”Förändrade redovisningsprinciper och förändrad

presentation”.

Alla belopp redovisas i miljoner euro, om inget annat

anges.

2. Förändrade redovisningsprinciper och förändrad

presentation

De nya redovisningskrav som infördes under 2020 och deras

inverkan på Nordeas redovisning beskrivs nedan.

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall

och obligatoriskt värderas till verkligt värde

Presentationen av verkligt värde-justeringar av marginal-

komponenten för lånefordringar i portföljer där avsikten är att

behålla instrumenten till förfall, och som obligatoriskt värde-

ras till verkligt värde, har ändrats. Marginalkomponenten är

den ränta som betalas av kunden utöver den ränta som debi-

teras för att kompensera Nordea för den relaterade ﬁnansie-

ringskostnaden. Från och med 2020 redovisas dessa juste-

ringar separat i resultaträkningen på den nya raden ”Netto-

resultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och

obligatoriskt värderas till verkligt värde”. Den tidigare princi-

pen var att redovisa sådana justeringar till verkligt värde på

raden ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”, tillsammans

med justeringar till verkligt värde av portföljer av instrument

där avsikten är att sälja och att både behålla och att sälja

instrumenten. Lånefordringar i portföljer som hålls till förfall

och som värderas till verkligt värde, eftersom de inte uppfyller

SPPI-kriteriet (som anger att kassaflödet enbart ska utgöras

av betalning av kapitalbelopp och ränta), liknar mer låneford-

ringar värderade till upplupet anskaningsvärde än instru-

ment där avsikten är att säja instrumenten eller att både

behålla och att sälja instrumenten. Därför bör redovisningen

av dessa så långt som möjligt överensstämma med redovis-

ningen av lånefordringar värderade till upplupet anska-

ningsvärde. Justering till verkligt värde av marginalkompo-

nenten, som främst avser förändringar i kreditrisken, redovi-

sas därför separat i anslutning till posten ”Kreditförluster,

netto” i resultaträkningen, där liknande justeringar av låne-

fordringar värderade till upplupet anskaningsvärde redo-

visas. Jämförelsesirorna har räknats om och deras inverkan

på resultaträkningen framgår i tabellen nedan.

K1. Redovisningsprinciper

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 81

Nordea Årsredovisning 2020

K1. Redovisningsprinciper, forts.

2020

Mn euro

Tidigare

princip Förändr. Ny princip

Nettoresultat av poster till verkligt

värde 948 –48 900

Summa rörelseintäkter 8 514 –48 8 466

Nettoresultat av utlåning i

portföljer som hålls till förfall och

obligatoriskt värderas till verkligt

värde – 48 48

Rörelseresultat 2 963 – 2 963

Årets resultat 2 265 – 2 265

Inverkan på resultat per aktie före/

efter utspädning, euro –

2019

Mn euro

Tidigare

princip Förändr. Ny princip

Nettoresultat av poster till verkligt

värde 1 024 –12 1 012

Summa rörelseintäkter 8 635 –12 8 623

Nettoresultat av utlåning i

portföljer som hålls till förfall och

obligatoriskt värderas till verkligt

värde – 12 12

Rörelseresultat 2 113 – 2 113

Årets resultat 1 542 – 1 542

Inverkan på resultat per aktie före/

efter utspädning, euro –

Omklassiﬁcering av upplupen ränta på utlåning

Upplupen ränta på utlåning har tidigare redovisats på raden

”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i balansräk-

ningen. Från och med 2020 redovisas upplupna intäkter från

utlåning tillsammans med utlåningen på balansraderna

”Utlåning till kreditinstitut” och ”Utlåning till allmänheten”.

Jämförelsesirorna har räknats om och deras inverkan på

balansräkningen framgår i tabellen nedan.

31 dec 2020

Mn euro

Tidigare

princip Förändr. Ny princip

Utlåning till kreditinstitut 3 123 – 3 123

Utlåning till allmänheten 329 507 258 329 765

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 895 –258 637

31 dec 2019

Mn euro

Tidigare

princip Förändr. Ny princip

Utlåning till kreditinstitut 8 516 3 8 519

Utlåning till allmänheten 322 740 351 323 091

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 1 065 –354 711

Förändrad redovisning av handel med egna aktier

Förvärv av egna aktier redovisas från 1 januari 2020 som en

minskning av ”Investerat fritt eget kapital” och avyttring av

egna aktier som en ökning av ”Investerat fritt eget kapital”.

Nordeas tidigare redovisningsprincip var att redovisa förvärv

och avyttringar under ”Balanserade vinstmedel”. Jämförelse-

sirorna har inte omräknats.

Förändrad redovisning av rapporterbara rörelsesegment

I syfte att spegla den nuvarande rapporterings- och beslutspro-

cessen har Nordea ändrat presentationen av rapporterbara

rörelsesegment och deﬁnitionen av högsta verkställande

beslutsfattare. För ytterligare information, se avsnittet ”Föränd

ringar i segmentsindelningen” i not K3 ”Segmentsrapportering”.

Andra ändrade krav

Följande nya och omarbetade standarder och tolkningar

infördes av Nordea den 1 januari 2020, men har inte haft

någon betydande inverkan på Nordeas redovisning.

• Ändringar av hänvisningar till konceptuellt ramverk i IFRS-

standarder

• Ändringar av IFRS 3 Deﬁnition av verksamhet/rörelse

• Ändringar av IAS 1 och IAS 8 Deﬁnition av väsentlig

• Årliga förbättringar av IFRS 16 Leasing – covid-19-relate-

rade hyresrabatter

Förändringar i ﬁnska bokföringslagen, ﬁnska kreditinstitutsla-

gen, ﬁnska Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

samt beslut av det ﬁnska Finansministeriets förordning om

bokslut och koncernredovisning i kreditinstitut och värdepap-

persföretag har inte haft någon betydande inverkan på

Nordeas redovisning.

3. Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpats

Förändringar i IFRS 10 och IAS 28 ”Försäljning

eller överföring av tillgångar mellan en ägare

och dess intresseföretag eller joint venture”

IASB har ändrat kraven i IFRS 10 och IAS 28 avseende försälj-

ning och överföring av tillgångar mellan en ägare och dess

intresseföretag eller joint venture, till följd av inkonsekvent

hantering av vinster och förluster från sådana transaktioner

enligt dessa standarder. IASB har därefter föreslagit att skjuta

upp ikraftträdandetidpunkten på obestämd tid och tillåta en

tidigare tillämpning. Ändringarna har ännu inte godkänts av

EU-kommissionen. För närvarande avser Nordea inte att till

lämpa ändringarna i förtid. De nya kraven väntas inte få någon

inverkan på Nordeas redovisning, kapitaltäckning eller stora

exponeringar för den första tillämpningsperioden, eftersom de

är i linje med Nordeas nuvarande redovisningsprinciper.

IFRS 17 ”Försäkringsavtal”

IASB har publicerat den nya standarden IFRS 17 ”Försäkringsav-

tal”. Den nya standarden ändrar kraven för redovisning, värde-

ring och presentation av samt upplysning om försäkringsavtal.

Icke enhetliga värderingsprinciper som bygger på livsförsäk-

ringsdotterföretagens lokala redovisningsprinciper ersätts av

enhetliga värderingsprinciper som bygger på tre värderingsmo

deller: byggstensmodellen (building block-approach), den rör-

liga avgiftsmodellen (variable fee approach) och premiealloke-

ringsmodellen (premium allocation approach). Valet av modell

beror på villkoren i avtalen (långfristiga, vinstutdelande eller

kortfristiga). I de tre värderingsmodellerna deﬁnieras kontrakts

enliga kassaflöden, riskjusterad marginal och diskontering på

samma sätt. Dessa deﬁnitioner bygger på liknande principer

som värderingsprinciperna för försäkringstekniska avsättningar

i Solvens II-direktivet. Ännu inte intjänade framtida premier

redovisas som en avsättning i balansräkningen och intäktsförs

när försäkringstjänsten utförs. Olönsamma avtal redovisas i

resultaträkningen när avtalet undertecknas och godkänns.

IFRS 17 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1

januari 2023 eller senare, och tidigare tillämpning är tillåten.

Standarden har ännu inte godkänts av EU-kommissionen. För

närvarande avser Nordea inte att tillämpa standarden i förtid.

Nordeas nuvarande bedömning är att den nya standarden

inte förväntas få någon betydande inverkan på Nordeas kapi-

taltäckning eller stora exponeringar för den första tillämp-

ningsperioden. Det är ännu inte möjligt att säga hur den kom-

mer att inverka på Nordeas redovisning.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 82

Årsredovisning 2020 Nordea

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Referensräntereformen – fas 2

IASB har publicerat ändringar av IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS

4 och IFRS 16 i ”Reform för nya referensräntor – fas 2”. Fas 2 i

reformen av referensräntorna, eller IBOR-räntorna (inter-bank

oered rates), har tre huvudområden: säkringsredovisning,

modiﬁeringar och upplysningar.

Ändringarna förtydligar att säkringsredovisningen inte

behöver upphöra bara för att de säkrade posterna och säk-

ringsinstrumenten modiﬁeras till följd av IBOR-reformen. Säk-

ringsförhållanden (och tillhörande dokument) måste ändras

för att spegla de modiﬁeringar som gjorts för den säkrade

posten, säkringsinstrumentet och den säkrade risken. Eventu-

ella värdejusteringar som dessa ändringar medför redovisas

som säkringsineektivitet.

Vidare förtydligas att modiﬁeringar som krävs som en

direkt följd av IBOR-reformen och som görs på ett ekonomiskt

likvärdigt sätt inte ska redovisas som modiﬁeringar för instru-

ment som värderas till upplupet anskaningsvärde. För

sådana modiﬁeringar justeras den eektiva räntan i linje med

de modiﬁerade kassaflödena.

Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den

1 januari 2021 eller senare, och tidigare tillämpning är tillåten.

Ändringarna väntas resultera i att säkringsförhållandena

i Nordea kan kvarstå som tidigare och att inga väsentliga

modiﬁeringsvinster eller modiﬁeringsförluster redovisas. Änd-

ringarna förväntas därför inte få någon betydande inverkan

på Nordeas redovisning, kapitaltäckning eller stora expone-

ringar jämfört med nuvarande situation.

Övriga förändringar i IFRS

IASB har publicerat följande nya eller omarbetade

standarder som inte bedöms få någon betydande inverkan

på Nordeas redovisning, kapitaltäckning eller stora

exponeringar för den första tillämpningsperioden:

• Ändringar av IAS 1 Utformning av ﬁnansiella rapporter

• Ändringar av IFRS 3 Rörelseförvärv

• Ändringar av IAS 16 Materiella anläggningstillgångar

• Ändringar av IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser

och eventualtillgångar

• Årliga förbättringar 2018–2020

• Ändringar av IFRS 4 Försäkringsavtal – Förlängning av

det temporära undantaget från att tillämpa IFRS 9

4. Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar

För att upprätta årsredovisning i enlighet med god redovis-

ningssed måste ledningen i vissa fall använda sig av bedöm-

ningar och uppskattningar. Det faktiska utfallet kan senare i

viss mån avvika från de uppskattningar och antaganden som

gjorts. I det här avsnittet beskrivs:

• källorna till osäkerhet i uppskattningar vid rapportperio-

dens slut, som innebär en betydande risk för en väsentlig

justering av de redovisade värdena för tillgångar och skul-

der under nästkommande räkenskapsår, och

• bedömningarna som vid tillämpningen av redovisnings-

principer (utöver de som gäller uppskattningar) har störst

inverkan på de redovisade beloppen.

Kritiska bedömningar och uppskattningar är främst

hänförliga till:

• värdering till verkligt värde av vissa ﬁnansiella instrument

• klassiﬁcering av ﬁnansiella tillgångar

• bortbokning av ﬁnansiella tillgångar

• prövning av nedskrivningsbehovet för:

– goodwill och andra immateriella tillgångar och

– utlåning till allmänheten/kreditinstitut

• avskrivningstid för kapitaliserad programvara

• eektivitetstest av kassaflödessäkringar

• aktuariella beräkningar av pensionsförpliktelser och

förvaltningstillgångar för anställda

• aktuariella beräkningar av försäkringsavtal

• värdering av förvaltningsfastigheter

• bedömning av förväntade leasingperioder och

klassiﬁcering av leasingavtal

• klassiﬁcering av primärkapitaltillskott

• bedömning av bestämmande inflytande i samband med

konsolidering

• värdering av uppskjutna skattefordringar

• krav i civilrättsliga processer samt eventuella bötesföreläg-

ganden

• kritiska bedömningar som förstärkts av covid-19.

Värdering till verkligt värde av vissa ﬁnansiella instrument

Nordeas redovisningsprincip för att fastställa verkligt värde

på ﬁnansiella instrument beskrivs i avsnitt 11 ”Fastställande

av verkligt värde på ﬁnansiella instrument” och i not K41 ”Till-

gångar och skulder till verkligt värde”. Kritiska bedömningar

med betydande inverkan på redovisade belopp för ﬁnansiella

instrument görs i samband med fastställande av verkligt

värde för OTC-derivat och andra ﬁnansiella instrument som

saknar noterade kurser eller nyligen observerade marknads-

kurser, såsom onoterade aktier. Dessa bedömningar omfattar

följande:

• Val av värderingsmetoder.

• Bedömning av när noterade kurser inte motsvarar verkligt

värde (bland annat bedömning av om marknaden är aktiv).

• Val av metod för justeringar till verkligt värde för att beakta

relevanta riskfaktorer såsom kreditrisk, modellrisk och lik-

viditetsrisk.

• Bedömning av vilka marknadsparametrar som kan obser-

veras.

De kritiska bedömningarna som krävs vid fastställandet av

verkligt värde på ﬁnansiella instrument som saknar noterade

kurser eller nyligen observerade marknadskurser medför

också en hög grad av osäkerhet i uppskattningarna.

I alla dessa fall baseras besluten på en professionell

bedömning i enlighet med Nordeas redovisnings- och värde-

ringsprinciper. Det verkliga värdet på ﬁnansiella tillgångar

och skulder värderade med hjälp av en värderingsmetod, nivå

2 och 3 i värderingshierarkin, uppgick till 167 700 mn euro

(185 198 mn euro) respektive 112 755 mn euro (151 751 mn

euro) vid årets slut. Värderingsjusteringar (CVA, DVA, FFVA,

NFVA, köp/sälj justeringar, modellriskjusteringar och juste-

ringar för variationer i oberoende priskontroller) som görs för

att fastställa verkligt värde på ﬁnansiella instrument (inklu-

sive de som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat)

uppgår till 224 mn euro (193 mn euro).

Upplysningar om känslighetsanalysen för verkliga värden

på ﬁnansiella instrument med betydande icke-observerbara

indata ﬁnns i not K41 ”Tillgångar och skulder till verkligt

värde”.

Osäkerhet i uppskattningar uppstår även vid första redo-

visningstillfället för ﬁnansiella instrument som utgör en del

av större strukturella transaktioner. Även om den efterföl-

jande värderingen inte är till verkligt värde redovisas dessa

instrument vid anskaningstillfället till verkligt värde och då

det normalt inte ﬁnns något separat transaktionspris eller

någon aktiv marknad för dylika individuella instrument måste

det verkliga värdet estimeras.

Klassiﬁcering av ﬁnansiella tillgångar

Nordea klassiﬁcerar ﬁnansiella tillgångar utifrån den aärs-

modell som används för tillgångarna. När aärsmodellen för

obligationerna i likviditetsbuerten ska fastställas använder

sig Nordea av kritiska bedömningar. Obligationerna i likvidi-

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 83

Nordea Årsredovisning 2020

K1. Redovisningsprinciper, forts.

tetsbuerten delas in i två portföljer. Nordea har för den för-

sta portföljen fastställt att aärsmodellen är att behålla obli-

gationerna och inkassera avtalsenliga kassaflöden samt att

sälja ﬁnansiella tillgångar. För den andra portföljen har

Nordea fastställt att aärsmodellen är att förvalta obligatio-

nerna med målet att realisera kassaflöden genom att sälja

tillgångar. Obligationerna i den första portföljen värderas till

verkligt värde via övrigt totalresultat och obligationerna i den

andra portföljen värderas till verkligt värde via resultaträk-

ningen. Värdet på räntebärande värdepapper och pantsatta

ﬁnansiella instrument i likviditetsbuerten som värderas till

verkligt värde via övrigt totalresultat (den första portföljen)

uppgår till 33 726 mn euro (29 779 mn euro) och värdet på

räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde

via resultaträkningen (den andra portföljen) uppgår till

25 069 mn euro (34 725 mn euro).

Bortbokning av ﬁnansiella tillgångar

Lån och andra ﬁnansiella tillgångar där kassaflödena har

justerats, eller som ingår i en rekonstruktion, bokas bort från

balansräkningen, och ett nytt lån redovisas om villkoren för

det nya lånet väsentligen skiljer sig från de tidigare villkoren.

Nordea använder sig av bedömningar för att avgöra om vill-

koren för det nya lånet väsentligen skiljer sig från de tidigare

villkoren. Villkoren bedöms väsentligen skilja sig från de tidi-

gare om nuvärdet av kassaflödet från det nya lånet, diskonte-

rat med den ursprungliga räntan, avviker med mer än 10 pro-

cent från nuvärdet av det återstående förväntade kassaflödet

från det gamla lånet eller om det justerade kassaflödet

endast utgörs av betalning av kapitalbelopp och ränta (SPPI),

medan detta inte var fallet för det ursprungliga kassaflödet

och vice versa. Det redovisade värdet för lån, räntebärande

värdepapper och pantsatta ﬁnansiella instrument på till-

gångssidan i balansräkningen uppgår till 402 315 mn euro

(412 898 mn euro).

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

och andra immateriella tillgångar

Nordeas redovisningsprincip för goodwill beskrivs i avsnitt 16

”Immateriella tillgångar”, och i not K21 ”Immateriella till-

gångar” listas de kassagenererande enheter (KGE:er) till vilka

goodwill har allokerats. Även internt utvecklade programva-

ror, som ännu inte har börjat skrivas av, ingår i prövningen av

nedskrivningsbehovet och allokeras till KGE:er. Nordeas sam-

lade goodwill uppgick till 1 938 mn euro (1 969 mn euro) vid

årets slut. Värdet på programvaror som ännu inte börjat skri-

vas av uppgick till 505 mn euro (768 mn euro) vid årets slut.

Uppskattningen av framtida kassaflöden och beräkningen

av diskonteringsräntan för dessa kassaflöden är förenade

med osäkerhet i uppskattningarna. Uppskattningen av fram-

tida kassaflöden påverkas mycket av kassaflödesprognoserna

för de närmaste åren (normalt 3–5 år) och av den uppskat-

tade tillväxttakten för sektorn efter 3–5 år. Tillväxttakten

baseras på historiska data som uppdateras för att spegla den

aktuella situationen, vilket ger upphov till osäkerhet i

uppskattningarna.

Diskonteringsräntan för förväntat kassaflöde baseras på

den långfristiga riskfria räntan plus en riskpremie. Riskpre-

mien baseras på extern information om riskpremier generellt

i relevanta länder.

För information om känsligheten för förändringar i olika

parametrar, se not K21 ”Immateriella tillgångar”.

Prövning av nedskrivningsbehov för utlåning

till allmänheten/kreditinstitut

Nordeas redovisningsprincip för prövning av nedskrivnings-

behov för lånefordringar beskrivs i avsnitt 14 ”Utlåning till all-

mänheten/kreditinstitut”.

Ledningen måste göra kritiska bedömningar och uppskatt-

ningar vid beräkningen av reserveringar för osäkra låneford-

ringar. Nordeas samlade utlåning, före reserveringar för

osäkra lånefordringar, uppgick till 338 459 mn euro (343 000

mn euro) vid årets slut. För ytterligare information, se not K14

”Utlåning och osäkra lånefordringar”.

För att beräkna reserver för individuellt betydande osäkra

fordringar görs bedömningar för att uppskatta beloppet och

tidpunkten för de förväntade kassaflödena från kunderna

enligt olika scenarier, inklusive värdering av eventuella säker-

heter som erhållits. Bedömningar görs också för att komma

fram till sannolikheten för att de olika scenarierna inträar.

Bedömningar görs för att värdera när en exponering har

resulterat i en betydande ökning av kreditrisken. När så är fal-

let ska reserveringen spegla förväntade kreditförluster under

den återstående löptiden, till skillnad från exponeringar vars

kreditrisk inte har ökat markant där reserveringen avser för-

väntade kreditförluster under de kommande 12 månaderna.

Bedömningar görs också vid valet av modeller som använder

andra parametrar vid beräkning av förväntade kreditförluster,

till exempel den förväntade löptiden som används i kategori

2, samt vid bedömningen av huruvida parametrarna som

använder historiska data är relevanta för uppskattning av

framtida förluster.

De statistiska modeller som används för att beräkna reser-

veringarna baseras på makroekonomiska scenarier, vilket krä-

ver att ledningen gör bedömningar när de tar fram sådana

scenarier och anger sannolikheten för att de olika scenarierna

inträar. Bedömningar görs också för att komma fram till i vil-

ken utsträckning parametrarna för de olika scenarierna, som

baserats på historiska data, är relevanta för uppskattning av

framtida förluster.

Avskrivningstid för kapitaliserad programvara

Internt utvecklade programvaror kapitaliseras och skrivs av

under programvarans nyttjandeperiod. Eftersom IT-miljön

förändras snabbt gör ledningen bedömningar för att upp-

skatta programvarans nyttjandeperiod, vilket påverkar det

årliga avskrivningsbeloppet.

Eektivitetstest av kassaflödessäkringar

Nordeas redovisningsprinciper för kassaflödessäkringar

beskrivs i avsnitt 10 ”Säkringsredovisning”.

En viktig bedömning i samband med redovisning av

kassaflödessäkringar är valet av metod för att testa

eektiviteten.

De säkringsinstrument som används när Nordea tillämpar

kassaflödessäkring är huvudsakligen valutaränteswappar,

vilka alltid redovisas till verkligt värde. Valutakomponenten

hanteras som en kassaflödessäkring av valutarisk och ränte-

komponenten som en verklig värdesäkring av ränterisk. Vid

mätningen av eektiviteten i dessa kassaflödessäkringar

används den hypotetiska derivatmetoden, vilket innebär att

förändringen i en perfekt hypotetisk swap anses motsvara

nuvärdet av den ackumulerade förändringen i förväntade

framtida kassaflöden för den säkrade transaktionen (valuta-

komponenten). Fastställandet av egenskaper för den perfekta

hypotetiska swappen kräver kritiska bedömningar.

Aktuariella beräkningar av pensionsförpliktelser

och förvaltningstillgångar för anställda

Nordeas redovisningsprincip för ersättningar efter avslutad

anställning beskrivs i avsnitt 24 ”Ersättningar till anställda”.

Förpliktelser för förmånsbestämda pensioner framräknas

för de större pensionsplanerna av externa aktuarier med hjälp

av demograﬁska antaganden baserade på aktuella befolk-

ningsdata. Beräkningarna baseras på ett antal aktuariella och

ﬁnansiella parametrar.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 84

Årsredovisning 2020 Nordea

Uppskattningen av diskonteringsräntan är förenad med

osäkerhet om huruvida marknaden för företagsobligationer är

tillräckligt djup, av hög kvalitet och i samband med extrapole

ringen av räntekurvor för relevanta löptider. I Sverige, Norge

och Danmark baseras diskonteringsräntan på hypoteksobliga

tioner och i Finland på företagsobligationer. Andra parametrar,

såsom antaganden om löneökningar och inflation, baseras på

den förväntade långsiktiga utvecklingen för dessa parametrar

och är också förenade med osäkerhet i uppskattningarna. De

viktigaste parametrarna som användes vid årsskiftet redovisas

i not K34 ”Pensionsförpliktelser” tillsammans med en beskriv

ning av känsligheten för förändringar i antagandena. Förplik-

telser för förmånsbestämda pensioner uppgick vid årets slut

till 3 871 mn euro (3 790 mn euro).

Aktuariella beräkningar av försäkringsavtal

Nordeas redovisningsprincip för försäkringsavtal beskrivs i

avsnitt 19 ”Skulder till försäkringstagare”.

Vid värderingen av försäkringsskulder används både

ﬁnansiella och aktuariella uppskattningar och antaganden.

Ett viktigt ﬁnansiellt antagande är den ränta som används för

att diskontera framtida kassaflöden. Viktiga aktuariella anta-

ganden är de om dödlighet och invaliditet, som påverkar stor-

leken på och tidpunkten för de framtida kassaflödena. De

ﬁnansiella och aktuariella antagandena är till stor del före-

skrivna i ländernas lagstiftning och kan inte påverkas av

Nordea. Även antaganden om framtida förvaltnings- och

skattekostnader påverkar beräkningen av skulder till

försäkringstagare.

Försäkringsskulderna uppgick vid årets slut till 15 792 mn

euro (15 928 mn euro). Det redovisade värdets känslighet för

olika antaganden anges i not K29 ”Skulder till

försäkringstagare”.

Värdering av förvaltningsfastigheter

Nordeas redovisningsprinciper för förvaltningsfastigheter

beskrivs i avsnitt 18 ”Förvaltningsfastigheter”.

Förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde. Efter-

som det normalt inte ﬁnns några aktiva marknader för för-

valtningsfastigheter estimeras verkligt värde med hjälp av

modeller baserade på diskonterade kassaflöden. Dessa

modeller bygger på antaganden om framtida hyror, belägg-

ning, drifts- och underhållskostnader, avkastningskrav och

räntenivåer.

Det redovisade värdet på förvaltningsfastigheter uppgick

vid årets slut till 1 535 mn euro (1 585 mn euro). Se not K24

”Förvaltningsfastigheter” för ytterligare information om

belopp och parametrar som används i dessa modeller.

Bedömning av förväntade leasingperioder

och klassiﬁcering av leasingavtal

Nordeas redovisningsprinciper för leasingavtal beskrivs i

avsnitt 15 ”Leasing”.

En leasetagare måste göra kritiska bedömningar i fråga

om förväntad leasingperiod genom att ta hänsyn till alla fakta

och omständigheter som innebär ett ekonomiskt incitament

att utnyttja rätten att förlänga eller avsluta avtalet. Den för-

väntade leasingperioden för avtal utan slutdatum bedöms

på samma sätt. Bedömningen av avtal som gäller bankkontor

grundas på begränsningsregler för genomsnittlig förväntad

löptid för olika typer av fastighetsavtal. En mer detaljerad

analys görs för mer omfattande avtal, såsom för huvudkonto-

ren. Huvudkontoren uppskattas vara mera bestående till sin

natur än bankkontoren, vars aärsomgivning förändras i en

snabbare takt. Den förväntade löptiden för huvudkontor är

oftast närmare 25 år. Begränsningsregeln för bankkontor

begränsar för tillfället löptiden för kontrakt utan slutdatum

och kontrakt med förlängningsoptioner till 5 år. Det är möjligt

att avvika från begränsningsregeln om omständigheterna

indikerar att Nordea kommer att stanna kvar en längre/kor-

tare tidsperiod.

En leasegivare måste göra kritiska bedömningar vid

klassiﬁceringen av leasingavtal. Ett leasingavtal klassiﬁceras

som ﬁnansiell leasing om avtalet innebär att i stort sett alla

risker och rättigheter förknippade med ägandet överförs. Ett

leasingavtal klassiﬁceras som operationellt om avtalet inte

innebär att i stort sett alla risker och rättigheter förknippade

med ägandet överförs.

Det redovisade värdet på nyttjanderätter uppgick vid årets

slut till 1 459 mn euro (1 506 mn euro).

Ytterligare information om leasingavtal ﬁnns i not K23

”Leasing”.

Klassiﬁcering av primärkapitaltillskott

Nordea har emitterat eviga efterställda instrument där ränte-

betalningarna till innehavarna beslutats diskretionärt av

Nordea och inte ackumuleras. Vissa av dessa instrument inne-

fattar också ett krav på Nordea att betala ränta om instru-

menten inte längre tillåts ingå i primärkapitalet. Om instru-

mentet innefattar ett krav på räntebetalning, beroende på

om en framtida osäker händelse bortom både emittentens

och innehavarens kontroll inträar eller inte inträar, ska

instrumentet klassiﬁceras som en ﬁnansiell skuld. Vilka efter-

ställda skulder som får räknas in i primärkapitalet bestäms av

tillsynsmyndigheterna och är därmed bortom Nordeas och

innehavarnas kontroll. Nordea klassiﬁcerar instrumenten som

ﬁnansiella skulder. Instrument som inte omfattas av sådana

klausuler klassiﬁceras som eget kapital eftersom det inte

ﬁnns något krav att Nordea ska betala ränta eller kapitalbe-

lopp till innehavarna.

Bedömning av bestämmande inflytande

i samband med konsolidering

En avgörande faktor vid bedömningen av om Nordea utövar

ett bestämmande inflytande över ett annat företag är huru-

vida Nordea är exponerat för volatilitet i avkastningen från

investeringen. För strukturerade företag där rösträtten inte är

den avgörande faktorn vid bestämning av bestämmande

inflytande, måste kritiska bedömningar göras för att fastställa

när Nordea är exponerat för betydande volatilitet i avkast-

ningen. Nordeas kritiska bedömning är att Nordea normalt är

exponerat för volatilitet i avkastningen när Nordea erhåller

mer än 30 procent av den avkastning som det strukturerade

företaget genererar. Detta gäller endast strukturerade företag

där Nordea också är kapitalförvaltare och därmed har infly-

tande över den avkastning som genereras av det strukture-

rade företaget.

En annan bedömning avseende bestämmande inflytande

är om Nordea är en agent eller huvudman. För fondförsäk-

ringar och andra kontrakt där försäkringstagaren/insättaren

bestämmer både belopp och vilka tillgångar som Nordea ska

investera i anses Nordea vara agent och därmed inte ha

bestämmande inflytande.

En bedömning måste även göras för att avgöra om ett

betydande innehav av rösträtterna i ett bolag, som dock är

mindre än ett majoritetsinnehav, ger Nordea faktisk kontroll

(så kallad de facto-kontroll), och likaså i vilken utsträckning

potentiella rösträtter ska tas i beaktande vid bedömningen.

Den nuvarande bedömningen är att Nordea inte har faktisk

kontroll över några enheter där rösträtterna understiger 50

procent.

Värdering av uppskjutna skattefordringar

Nordeas redovisningsprincip för redovisning av uppskjutna

skattefordringar beskrivs i avsnitt 21 ”Skatter” och i not K12

”Skatter”.

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 85

Nordea Årsredovisning 2020

Värderingen av uppskjutna skattefordringar påverkas av

ledningens bedömning av Nordeas framtida resultat och till-

räckligheten av framtida beskattningsbara vinster och fram-

tida återföringar av beﬁntliga beskattningsbara temporära

skillnader. Dessa bedömningar uppdateras och ses över vid

varje bokslutstillfälle, och justeras om så behövs för att

avspegla den nuvarande situationen.

Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar

uppgick vid årets slut till 406 mn euro (487 mn euro).

Krav i civilrättsliga processer samt

eventuella bötesförelägganden

Inom ramen för den normala aärsverksamheten är Nordea

föremål för ett antal krav i civilrättsliga stämningar och tvister,

varav de flesta rör relativt begränsade belopp, samt eventu-

ella bötesförelägganden till följd av exempelvis tidigare svaga

processer och rutiner för bekämpning av penningtvätt. Ingen

av de pågående tvisterna bedöms för närvarande komma att

medföra någon väsentlig negativ eekt på Nordea eller dess

ﬁnansiella ställning. Som tidigare meddelats räknar Nordea

med böter i Danmark för tidigare svaga processer och rutiner

för bekämpning av penningtvätt, och en avsättning har gjorts

för pågående penningtvättsärenden. Nordea kan inte utesluta

risken för böter som skulle kunna påverka bankens ﬁnansiella

resultat. Vissa av dessa utredningar skulle också kunna leda

till stämningar. Se även not K2 ”Risk- och likviditetshante-

ring”, not K33 ”Avsättningar” och not K38 ”Eventualför-

pliktelser”.

Kritiska bedömningar som förstärkts av covid-19

Nordea har använt sig av betydande kritiska bedömningar vid

upprättandet av årsredovisningen för 2020 till följd av den

stora osäkerheten ifråga om potentiella långsiktiga eekter

av covid-19 på Nordeas redovisning. Särskilt viktiga områden

var värdering till verkligt värde av vissa ﬁnansiella instrument,

prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och utlåning till

allmänheten/kreditinstitut, samt bedömning av förväntade

leasingperioder.

Kritiska bedömningar används för att fastställa verkligt

värde på ﬁnansiella instrument som saknar kursnoteringar

eller nyligen observerade marknadskurser. I samtliga fall

baseras besluten på en professionell bedömning i enlighet

med Nordeas redovisnings- och värderingsprinciper. Ytterli-

gare information om ﬁnansiella instrument som redovisas till

verkligt värde i balansräkningen ﬁnns i not K41.

För goodwill identiﬁerades inget nedskrivningsbehov

under året men det ﬁnns betydande osäkerhet i uppskatt-

ningarna av hur Nordeas redovisning påverkas på lång sikt.

Nya bedömningar av nedskrivningsbehovet kommer att

göras fortlöpande. Nordea har uppdaterat kassaflödesprog-

noserna utifrån sin bästa uppskattning av konsekvenserna av

covid-19. Kassaflödesprognoser görs för perioden fram till

utgången av 2023, och för efterföljande perioder används

antagandet om långsiktig tillväxt. Diskonteringsräntan som

användes vid beräkningen i ärde kvartalet var i genomsnitt

5,8 procent (efter skatt) och genomsnittet för den långsiktiga

tillväxttakten var 1,4 procent. Både en ökning av diskonte-

ringsräntan med 1 procentenhet och en minskning av den

framtida tillväxttakten med 1 procentenhet bedöms vara rim-

liga tänkbara ändringar i viktiga antaganden. En sådan för-

ändring skulle inte medföra någon nedskrivning. Ytterligare

information om prövning av nedskrivningsbehovet för good-

will ﬁnns i not K21 ”Immateriella tillgångar”.

Kritiska bedömningar har använts i samband med bedöm-

ningen av när lån har genomgått en betydande ökning av kre-

ditrisken (kategoriindelning) liksom i de makroscenarier som

används för att beräkna ökningen i förväntade kreditförluster.

Mer information om prövning av nedskrivningsbehovet för

utlåning till allmänheten/kreditinstitut ﬁnns i avsnitt 14

“Utlå-

ning till allmänheten/kreditinstitut"

och i not K2 ”Risk- och lik-

viditetshantering”. Information om känsligheten för rating-

och scoringförändringar ﬁnns i avsnittet ”Känsligheter” i not

K2 ”Risk- och likviditets hantering”.

Inga förändringar i förväntade leasingperioder för förhyrda

lokaler eller nedskrivningsbehov av nyttjanderätt för till-

gångar identiﬁerades 2020, men covid-19-pandemins inver-

kan på framtida strategier för lokaler kommer att bevakas

noga framöver. Ytterligare information om leasing ﬁnns i not

K23 ”Leasing”.

5. Principer för konsolidering

Konsoliderade företag

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Nordea Bank

Abp samt de företag som moderföretaget har ett bestäm-

mande inflytande över. Bestämmande inflytande föreligger

när Nordea är exponerat för volatilitet i avkastningen från

sina investeringar i ett annat företag och kan påverka avkast-

ningen genom sitt inflytande över det andra företaget.

Bestämmande inflytande uppnås i regel om moderföretaget,

direkt eller indirekt genom koncernföretag, innehar mer än 50

procent av aktiernas röstvärde. För företag där aktiernas röst-

rätt inte är det som avgör om bestämmande inflytande före-

ligger, se avsnittet ”Strukturerade företag” nedan.

Samtliga koncernföretag konsolideras i enlighet med för-

värvsmetoden. Enligt förvärvsmetoden betraktas köpet som

en transaktion där moderföretaget indirekt förvärvar kon-

cernföretagets tillgångar och övertar dess skulder och even-

tualförpliktelser. Koncernens anskaningsvärde beräknas

med hjälp av en förvärvsanalys. Vid analysen fastställs

anskaningsvärdet till summan på överlåtelsedagen av verk-

ligt värde på överlåtna tillgångar, uppkomna eller övertagna

skulder samt av förvärvaren emitterade eget kapitalinstru-

ment, i utbyte mot de förvärvade identiﬁerbara nettotillgång-

arna. Kostnader som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet

kostnadsförs.

På förvärvsdagen redovisar Nordea de förvärvade

identiﬁerbara tillgångarna och övertagna skulderna till verk-

ligt värde per förvärvsdagen.

För varje rörelseförvärv värderar Nordea minoritetsintres-

sena i den förvärvade rörelsen antingen till verkligt värde

eller till innehavets proportionella andel av den förvärvade

rörelsens nettotillgångar.

Om summan av den ersättning som betalas vid ett rörelse-

förvärv och det belopp som redovisas som minoritetsintresse

överstiger det verkliga nettovärdet på identiﬁerbara till-

gångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas skillnaden

som goodwill. Om skillnaden är negativ redovisas den direkt i

resultaträkningen.

Eget kapital och resultat hänförliga till minoritetsintressen

redovisas på separata rader i balans- och resultaträkningen

samt i rapport över totalresultat.

Koncerninterna transaktioner samt fordringar och skulder

mellan koncernföretagen elimineras.

Koncernföretagen ingår i koncernredovisningen från den

dag det bestämmande inflytandet över företaget övergår till

Nordea. Konsolideringen upphör när bestämmande infly-

tande inte längre existerar.

I samband med konsolideringen anpassas koncernföreta-

gens redovisning för att uppnå överensstämmelse med de

IFRS-principer som Nordea tillämpar.

I not K47 ”Koncernstruktur” listas alla större koncernföre-

tag i Nordeakoncernen.

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

Kapitalandelsmetoden tillämpas för intresseföretag, där röst-

rättsandelen uppgår till mellan 20 och 50 procent och/eller

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 86

Årsredovisning 2020 Nordea

där Nordea har betydande inflytande. Betydande inflytande

är rätten att delta i beslut som rör företagets ﬁnansiella och

operativa strategier, men ger inte ett bestämmande infly-

tande eller gemensamt bestämmande inflytande över dessa.

Kapitalandelsmetoden tillämpas även för joint ventures där

Nordea har gemensamt bestämmande inflytande. Med

gemensamt bestämmande inflytande avses att två eller flera

parter i avtal reglerat att gemensamt utöva det bestämmande

inflytande över en ekonomisk verksamhet.

Investeringar inom ramen för Nordeas investeringsverk-

samhet, som klassiﬁceras som en riskkapitalorganisation

inom Nordea, värderas till verkligt värde i enlighet med reg-

lerna i IAS 28 och IFRS 9. Ytterligare information om kapita-

landelsmetoden ﬁnns i avsnitt 6 ”Redovisning av rörelsein-

täkter och nedskrivningar”.

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat enligt

kapitalandelsmetoden redovisas i resultaträkningen efter

skatt. Skattekostnad hänförlig till dessa resultatandelar ingår

följaktligen inte i Nordeas redovisade skattekostnad.

Nordea genomför i regel inga transaktioner med intresse-

företag och joint ventures som omfattar försäljning eller över-

föring av tillgångar. Övriga transaktioner mellan Nordea och

dess intresseföretag och joint ventures elimineras inte.

I not K20 ”Aktier och andelar i intresseföretag och joint

ventures” listas alla större intresseföretag och joint ventures

i Nordeakoncernen.

Strukturerade företag

Ett strukturerat företag är ett företag som bildats för att

uppnå ett begränsat och väldeﬁnierat syfte, där rösträtten

inte är den avgörande faktorn för att avgöra om bestäm-

mande inflytande föreligger. Ofta ﬁnns juridiska arrange-

mang som innebär strikta begränsningar för ledningens

beslutanderätt i fråga om den löpande verksamheten i ett

strukturerat företag. Samma konsolideringskrav gäller för

dessa företag, men eftersom aktiernas rösträtt inte är det

som avgör om bestämmande inflytande föreligger, används

andra faktorer för att avgöra detta.

Inflytande kan föreligga till följd av avtal eller andra typer

av inflytande över ett strukturerat företag. Nordea har i regel

inflytande över företag som Nordea gett stöd till eller har bil-

dat. Nordea har bildat ett antal strukturerade företag som

erbjuder kunder att investera i tillgångar som förvärvats av

dessa strukturerade företag. Några strukturerade företag har

investerat i omsättningsbara ﬁnansiella instrument som aktier

och obligationer (värdepappersfonder). Strukturerade företag

kan också investera i strukturerade kreditprodukter eller för-

värva tillgångar från Nordeas kunder. I dagsläget ﬁnns emel-

lertid bara ett sådant strukturerat företag. Nordea är normalt

kapitalförvaltare och fattar efter eget gottﬁnnande beslut om

investeringar och andra administrativa frågor. Därmed före-

ligger ett inflytande över dessa företag.

Vanligtvis erhåller Nordea service- och provisionsavgifter i

samband med bildandet av dessa strukturerade företag eller

för sin roll som kapitalförvaltare, förvaringsinstitut eller annan

funktion. Sådana intäkter är i regel inte tillräckligt stora för att

exponera Nordea för volatilitet i avkastningen och föranleder

därför inte konsolidering. Nordea har i vissa strukturerade

företag svarat för en stor del av ﬁnansieringen i form av fond-

andelar, lån eller kreditlöften. I dessa fall är Nordea exponerat

för volatilitet i avkastningen, och eftersom inflytandet över

företagen påverkar avkastningen ska dessa strukturerade

företag konsolideras. Nordea bedömer normalt att en andel

uppgående till mer än 30 procent av avkastningen i ett struk-

turerat företag ger upphov till volatilitet i avkastningen och

därmed bestämmande inflytande. Volatilitet i avkastningen

beräknas som summan av de avgifter som erhålls och omvär-

dering av de tillgångar som innehas. För fondförsäkringar och

andra kontrakt där försäkringstagaren/insättaren bestämmer

både belopp och vilka tillgångar som Nordea ska investera i

anses Nordea vara agent och därmed inte ha bestämmande

inflytande.

Ytterligare information om konsoliderade och icke konsoli-

derade strukturerade företag ﬁnns i not K46 ”Andelar i struk-

turerade företag”.

Valutaomräkning av utländska företag/ﬁlialer

Koncernredovisningen upprättas i euro. Vid omräkningen av

de utländska företagens och ﬁlialernas ﬁnansiella rapporter

till euro från deras respektive funktionella valuta, omräknas

tillgångar och skulder till balansdagens kurs, medan poster

i resultaträkningen och i rapporten över totalresultat

omräknas till årets genomsnittskurs. Genomsnittskurserna

beräknas utifrån dagliga växelkurser dividerat med

antalet bankdagar under perioden. Omräkningsdierenser

redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven

för omräkning av utländsk verksamhet under eget kapital.

Goodwill och justeringar till verkligt värde från förvärv av

koncernföretag hanteras som poster i samma funktionella

valuta som den kassagenererande enheten till vilken de hör,

och omräknas också till balansdagens kurs.

Eventuellt kvarstående eget kapital i utländska ﬁlialer

omräknas till balansdagens kurs, och omräkningsdierenser

redovisas under övrigt totalresultat.

Information om de viktigaste valutakurserna ﬁnns i avsnitt

30 ”Valutakurser”.

6. Redovisning av rörelseintäkter och nedskrivningar

Räntenetto

Ränteintäkter och räntekostnader beräknas och redovisas

med tillämpning av eektivräntemetoden eller, om så anses

lämpligt, med tillämpning av en metod som resulterar i en

ränteintäkt eller räntekostnad som utgör en rimlig uppskatt-

ning av vad en beräkning grundad på eektivräntemetoden

skulle ge. Eektivräntan innefattar avgifter som anses vara en

integrerad del av eektivräntan för ett ﬁnansiellt instrument

(vanligen avgifter erhållna som kompensation för risk). Eek-

tivräntan motsvarar den ränta som används för att diskontera

förväntade framtida kassaflöden till redovisat värde på den

ﬁnansiella tillgången eller skulden.

Ränteintäkter och räntekostnader från ﬁnansiella instru-

ment klassiﬁceras, med nedanstående undantag, som

”Räntenetto”.

Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till balanspos-

ter redovisade till verkligt värde inom Markets och Nordea

Life & Pensions klassiﬁceras i resultaträkningen som ”Netto-

resultat av poster till verkligt värde”. Även räntan hänförlig till

nettoﬁnansieringen av verksamheten inom Markets samt till-

gångar som värderas till upplupet anskaningsvärde inom

Nordea Life & Pensions redovisas under denna post för att

säkerställa att intäkter och kostnader i dessa verksamheter

redovisas på ett konsekvent sätt.

Räntekomponenten i valutaswappar, och räntan som beta-

lats och erhållits i ränteswappar samt förändringar i upplupen

ränta, klassiﬁceras som ”Nettoresultat av poster till verkligt

värde”, med undantag för derivat som innehas i säkringssyfte,

samt ekonomiska säkringar av Nordeas upplåning, där

sådana komponenter klassiﬁceras som ”Räntenetto”.

Avkastning på ﬁnansiella tillgångar redovisas på tre rader i

resultaträkningen, Ränteintäkter från användande av eektiv-

räntemetoden, Övriga ränteintäkter och Negativ avkastning

på ﬁnansiella tillgångar. På raden Ränteintäkter från använ-

dande av eektivräntemetoden presenterar Nordea räntein-

täkter från ﬁnansiella tillgångar värderade till upplupet

anskaningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresul-

tat. Denna rad innehåller även eekten av säkringsredovis-

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 87

Nordea Årsredovisning 2020

ning relaterad till dessa tillgångar. Alla andra ränteintäkter

presenteras i resultaträkningen på raden ”Övriga ränteintäk-

ter”, förutom negativ avkastning på ﬁnansiella tillgångar som

redovisas på en separat rad. Negativ avkastning på ﬁnansiella

skulder redovisas också separat i resultaträkningen.

Avgifts- och provisionsnetto

Nordea har provisionsintäkter från olika typer av tjänster som

tillhandahålls kunder. Hur provisionsintäkterna redovisas

beror på i vilket syfte avgiften tas ut.

Huvuddelen av intäkterna som klassiﬁcerats som ”Provi-

sionsintäkter” avser intäkter från avtal med kunder enligt

IFRS 15. Avgiftsintäkter redovisas antingen när eller i takt

med att åtaganden fullgörs.

Provision från kapitalförvaltning redovisas normalt över tid

i takt med att tjänster utförs, och brukar baseras på förvaltat

kapital. Dessa avgifter redovisas fortlöpande eftersom belop-

pet, och rätten till avgiften, står i relation till det värde som

kunden erhåller. Avgifterna redovisas varje månad när mark-

nadsvärdet för det förvaltade kapitalet har fastställts. Rörliga

avgifter som baseras på relativ utveckling i förhållande till ett

jämförelseindex är sällsynta inom kapitalförvaltning och

dessa fastställs och redovisas vanligtvis varje balansdag. Rör-

liga avgifter som inte har fastställts på balansdagen kan nor-

malt inte redovisas eftersom utfallet är osäkert och beror på

marknadsutvecklingen.

Provisionsintäkter inom Life & Pensions innefattar avgifts-

intäkter (avgiftsuttag) från försäkringsavtal och ﬁnansiella

avtal med försäkringstagare. Finansiella avtal är avtal som

inte medför tillräcklig försäkringsrisk för att klassiﬁceras som

försäkringsavtal. Avgiftsuttaget är den del av premieintäkten

som anses utgöra ersättning för avtalsadministrationen.

Avgiftsintäkten redovisas över tid i takt med att tjänsterna

utförs. Dessa avtal innefattar normalt inte några

förskottsavgifter.

Avgifter i kategorierna Inlåningsprodukter, Courtage, vär-

depappersemissioner och företagsﬁnansiering, Depå- och

emissionstjänster samt Betalningsprovisioner redovisas både

över tid och vid en viss tidpunkt, beroende på när åtagandena

fullgörs. Courtage, värdepappersemissioner och företagsﬁ-

nansiering är främst hänförliga till transaktioner i samband

med rådgivning eller utförande av kundorder gällande värde-

papper, där tjänsterna redovisas vid den tidpunkt då tjäns-

terna relaterade till transaktionen har slutförts. Betalnings-

provisioner innefattar avgifter för cash management och

betalningslösningar, vilka redovisas över tid samt transak-

tionsbaserade avgifter för tjänster som inrikes- och utlands-

betalningar, vilka redovisas vid en viss tidpunkt. Kortavgifter

delas in i kategorierna förmedlingsavgifter, som redovisas när

kunden använder tjänsten, och avgifter för kortinnehavare,

som redovisas över tid eller vid en viss tidpunkt om avgiften

är transaktionsbaserad.

Utlåningsavgifter som inte ingår i den eektiva räntan för

ett ﬁnansiellt instrument redovisas vid en viss tidpunkt. Avgif-

ter från syndikerade lån liksom andra transaktionsbaserade

avgifter redovisas när åtagandet har fullgjorts, det vill säga

när syndikeringen eller transaktionen har genomförts. Avgif-

ter som erhålls i samband med bilaterala transaktioner redo-

visas normalt som en del av det ﬁnansiella instrumentets

eektiva ränta.

Intäkter för utställda ﬁnansiella garantier samt kostnader

för köpta ﬁnansiella garantier, fördelas över instrumentets

löptid och klassiﬁceras som ”Avgifts- och provisionsintäkter”

respektive ”Avgifts- och provisionskostnader”. Övriga avgifts-

intäkter är normalt transaktionsbaserade.

För transaktionsbaserade tjänster som utförs vid en viss

tidpunkt erhålls betalning omedelbart i samband med att

tjänsterna utförs. För tjänster som utförs över tid gäller nor-

malt en kortare period. Exempel på sådana tjänster är betal-

ningstjänster som löper per månad eller kapitalförvaltnings-

tjänster som löper per månad eller per kvartal. För tjänster

som utförs över tid uppstår rätten till ersättning i slutet av

varje period när åtagandena är fullgjorda och det är mycket

sannolikt att ingen väsentlig återföring av ersättningen kom-

mer att ske. För vissa tjänster med fast månadsavgift förelig-

ger emellertid rätt att erhålla betalning i förskott. Kundford-

ringar redovisas som Övriga tillgångar medan ännu ej debite-

rade avgifter för uppfyllda prestationsåtaganden och

avtalstillgångar redovisas som Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter. Kortfristiga förskott som erhållits, men där

prestationsåtagandena ännu inte har uppfyllts, redovisas som

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Provisionskostnader är normalt transaktionsbaserade och

redovisas i den period då tjänsterna erhålls.

Initiala kostnader för att få till stånd avtal redovisas som en

tillgång och skrivs av om kostnaderna väntas kunna

återvinnas.

Nettoresultat av poster till verkligt värde

Realiserade och orealiserade vinster och förluster på

ﬁnansiella instrument och förvaltningsfastigheter värderade

till verkligt värde via resultaträkningen redovisas under pos-

ten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

Realiserade och orealiserade vinster och förluster härstam-

mar från:

• Aktier och andelar samt andra aktierelaterade instrument

• Räntebärande värdepapper och andra ränterelaterade

instrument

• Övriga ﬁnansiella instrument, inklusive kreditderivat och

råvaruinstrument/råvaruderivat

• Valutakursförändringar

• Förvaltningsfastigheter, inklusive realiserade och orealise-

rade intäkter, exempelvis omvärderingsvinster/-förluster.

Posten innehåller också realiserade resultat från avytt-

ringar liksom den löpande avkastningen från innehavet av

förvaltningsfastigheter.

Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till balansposter

redovisade till verkligt värde inom Markets och Nordea Life &

Pensions klassiﬁceras i resultaträkningen som ”Nettoresultat

av poster till verkligt värde”. Även räntan hänförlig till

nettoﬁnansieringen av verksamheten inom Markets samt till-

gångar som värderas till upplupet anskaningsvärde inom

Nordea Life & Pensions redovisas under denna post för att

säkerställa att intäkter och kostnader i dessa verksamheter

redovisas på ett konsekvent sätt.

Även den ineektiva delen av kassaflödessäkringar och

säkringar av nettoinvesteringar liksom omklassiﬁcerade vin-

ster och förluster på ﬁnansiella instrument som klassiﬁcerats

i kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via övrigt totalresultat redovisas under ”Nettoresultat av pos-

ter till verkligt värde”.

Den här posten innefattar också realiserade vinster och

förluster på ﬁnansiella instrument som värderats till upplupet

anskaningsvärde, till exempel erhållen ränteskillnadsersätt-

ning och realiserade vinster/förluster på återköp av egna

skulder.

I ”Nettoresultat av poster till verkligt värde” ingår även för-

ändringar av verkligt värde för räntesäkrade tillgångar och

skulder värderade till upplupet anskaningsvärde i

säkringsportföljer.

”Nettoresultat av poster till verkligt värde” innefattar också

förluster från motpartsrisk i instrument som klassiﬁcerats i

kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen. Undantagna är lånefordringar i portföl-

jer där avsikten är att behålla instrumenten till förfall och som

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 88

Årsredovisning 2020 Nordea

obligatoriskt värderas till verkligt värde (uppfyller inte SPPI-

kriteriet), som redovisas på raden ”Nettoresultat av utlåning i

portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas till

verkligt värde” (se nedan). Nedskrivningar av instrument i

andra kategorier redovisas i posten ”Kreditförluster, netto”

(se även avsnittet ”Kreditförluster” nedan).

Erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen som

”Nettoresultat av poster till verkligt värde” och klassiﬁceras

i noten som ”Aktier och andelar samt andra aktierelaterade

instrument”. Intäkter redovisas i den period då rätten att

erhålla utdelning fastställs.

Intäktsredovisningen och beteckningarna till de poster

som avser livförsäkringsverksamheten beskrivs i avsnitt 7

”Intäktsredovisning livförsäkring” nedan.

Andelar i intresseföretags och joint ventures

resultat enligt kapitalandelsmetoden

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat enligt

kapitalandelsmetoden deﬁnieras som värdeförändringen,

efter anskaningsdagen, av Nordeas andel av intresseföreta-

gets och joint venture-företagets nettotillgångar. Nordeas

andel av poster redovisade i intresseföretagens och joint ven-

ture-företagens övriga totalresultat redovisas i övrigt totalre-

sultat i Nordea. Som framgår av avsnitt 5 ”Principer för kon-

solidering” redovisas andelar i intresseföretags och joint ven-

tures resultat enligt kapitalandelsmetoden i resultaträkningen

efter skatt. Skattekostnaden hänförlig till dessa resultatande-

lar ingår följaktligen inte i Nordeas redovisade skattekostnad.

I samband med förvärv allokeras verkliga värden till intres-

seföretagens och joint venture-företagens identiﬁerbara till-

gångar, skulder och eventualförpliktelser. En eventuell skill-

nad mellan Nordeas andel av de verkliga värdena på de för-

värvade identiﬁerbara nettotillgångarna och köpeskillingen

är goodwill eller negativ goodwill. Goodwill inkluderas i

intresseföretagens och joint venture-företagens redovisade

värden. I efterföljande perioder ökar/minskar det redovisade

värdet med Nordeas andel av förändringar i intresseföreta-

gens och joint venture-företagens nettotillgångar efter för-

värvet och minskar med erhållna utdelningar och nedskriv-

ningar. Nedskrivningar kan återföras i efterföljande perioder.

Värdeförändringen i Nordeas andel av nettotillgångarna

baseras vanligen på månadsvis rapportering från intressefö-

retagen och joint venture-företagen. För vissa intresseföretag

och joint ventures som inte är enskilt betydande baseras för-

ändringar i Nordeas andel av nettotillgångarna på intressefö-

retagens externa rapportering och påverkar Nordeas

ﬁnansiella rapporter i den period då informationen blir till-

gänglig. Rapporteringen från intresseföretagen och joint ven-

ture-företagen anpassas, där det är tillämpligt, till Nordeas

redovisningsprinciper.

Vidare klassiﬁceras nedskrivning av investeringar i intres-

seföretag och joint ventures som ”Andelar i intresseföretags

och joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden” i

resultaträkningen. Principerna för nedskrivning av ﬁnansiella

tillgångar som klassiﬁcerats i kategorin Upplupet anska-

ningsvärde beskrivs i avsnitt 13 ”Finansiella instrument” och

14 ”Utlåning till allmänheten/kreditinstitut”.

Om det ﬁnns indikationer på nedskrivningsbehov (förlust-

händelser) genomförs nedskrivningsprövningar för att

bedöma om det ﬁnns objektiva belägg för nedskrivning. Det

redovisade värdet på investeringen i intresseföretag och joint

ventures jämförs med återvinningsvärdet (det högre av nytt-

jandevärdet och verkligt värde minus försäljningskostnader)

och det redovisade värdet skrivs om erforderligt ner till

återvinningsvärdet.

Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet ökar. Det

redovisade värdet ökas då till återvinningsvärdet, men kan

inte överstiga vad det redovisade värdet varit om en nedskriv-

ning inte redovisats i första läget.

Övriga rörelseintäkter och övriga kostnader

Nettoresultat från avyttring av aktier i koncernföretag, intres-

seföretag och joint ventures, nettoresultat från avyttring av

materiella tillgångar liksom övriga rörelseintäkter som inte

kan hänföras till någon annan intäktspost redovisas normalt

när det är sannolikt att de förmåner som är kopplade till

transaktionen tillfaller Nordea, och om de betydande riskerna

och förmånerna har överförts till köparen (vanligtvis när

transaktionerna har slutförts).

Resolutionsavgifter presenteras som övriga kostnader i

resultaträkningen.

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall

och obligatoriskt värderas till verkligt värde

Posten ”Nettoresultat av utlåning i portföljer som

hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt

värde” inkluderar justeringar till verkligt värde av

marginalkomponenten för lånefordringar i portföljer där

avsikten är att behålla instrumenten till förfall och som

obligatoriskt värderas till verkligt värde (uppfyller inte

SPPI-kriteriet). Lånefordringarna klassiﬁceras i kategorin

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via

resultaträkningen och redovisas under posten ”Utlåning

till allmänheten” i balansräkningen. Dessa justeringar till

verkligt värde avser främst förändringar i kreditrisk.

Förluster från motpartsrisk i instrument som klassiﬁcerats

i kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen redovisas som ”Nettoresultat av poster

till verkligt värde”.

Nedskrivningar av instrument i andra kategorier än Finan-

siella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträk-

ningen redovisas under posten ”Kreditförluster, netto” (se

även avsnittet ”Kreditförluster” nedan).

Kreditförluster

Nedskrivningar avseende ﬁnansiella tillgångar som

klassiﬁcerats i kategorierna Upplupet anskaningsvärde och

Verkligt värde via övrigt totalresultat (se avsnitt 13 ”Finan-

siella instrument”) på balansraderna ”Utlåning till central-

banker”, ”Utlåning till kreditinstitut”, ”Utlåning till allmänhe-

ten” och ”Räntebärande värdepapper” redovisas som ”Kredit-

förluster, netto”, tillsammans med förluster från ﬁnansiella

garantier. Förlusterna redovisas med avdrag för eventuella

säkerheter eller andra kreditförstärkningar. Nordeas redovis-

ningsprinciper för beräkningen av nedskrivning av lån ﬁnns

i avsnitt 14 ”Utlåning till allmänheten/kreditinstitut”.

Motpartsförluster hänförliga till ﬁnansiella tillgångar som

klassiﬁcerats i kategorin Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen, inklusive kreditderivat

men exklusive lånefordringar som redovisas till verkligt värde

enligt beskrivningen ovan eller, om de är hänförliga till låne-

fordringar i portföljer där avsikten är att behålla instrumenten

till förfall och som obligatoriskt värderas till verkligt värde

(uppfyller inte SPPI-kriteriet) under ”Nettoresultat av utlå-

ning i portföljer som hålls till förfall och obligatoriskt värderas

till verkligt värde”.

7. Intäktsredovisning livförsäkring

Erhållna premier och återbetalningar till försäkringstagare

hänförliga till sparandedelen i livförsäkringsavtal redovisas

som en ökning eller minskning av skulden till försäkringsta-

garna. Mer information ﬁnns i avsnitt 19 ”Skulder till försäk-

ringstagare”.

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 89

Nordea Årsredovisning 2020

Intäkterna från livförsäkringsverksamheten utgörs huvud-

sakligen av:

• Kostnadsresultat

• Resultat från försäkringsrisk

• Vinstdelning på risk- och avkastningsresultat

• Avkastning på ytterligare kapital i livförsäkrings-

verksamheten

Resultatet från dessa komponenter, med undantag för kost-

nadsresultat och vinstdelning på risk- och avkastningsresultat

för fondförsäkringsavtal och ﬁnansiella avtal, ingår i ”Netto-

resultat av poster till verkligt värde”.

Kostnadsresultatet utgörs av ett avgiftsuttag från försäk-

ringstagarna och ingår i posten ”Avgifts- och provisionsintäk-

ter”, tillsammans med vinstdelningen på risk- och avkast-

ningsresultat för fondförsäkringsavtal och ﬁnansiella avtal.

Motsvarande kostnader ingår i posterna ”Avgifts- och provi-

sionskostnader” och ”Rörelsekostnader”. Försäkringstagarens

andel av ett positivt eller negativt kostnadsresultat (vinstdel-

ning) ingår i posten ”Förändring av försäkringstekniska

avsättningar, livförsäkring” i not K6 ”Summa nettoresultat av

poster till verkligt värde”.

Resultatet av försäkringsrisker utgörs av intäkter från

enskilda riskprodukter och från försäkringsdelen i enskilda

livförsäkringsavtal samt sjuk- och olycksfallsförsäkringar.

Riskpremierna fördelas över försäkringsperioden och avsätt-

ningarna minskar i takt med att försäkringsrisken avtar. En

stor del av riskresultatet från traditionella livförsäkringsavtal

omfattas av vinstdelning, vilket innebär att försäkringsta-

garna erhåller en del av nettointäkterna eller nettounderskot-

tet. Riskintäkterna och riskkostnaderna bruttoredovisas i pos-

terna ”Intäkter försäkringsrisk, livförsäkring” och ”Kostnader

försäkringsrisk, livförsäkring” i not K6 ”Summa nettoresultat

av poster till verkligt värde”. Försäkringstagarnas andel av

resultatet redovisas i posten ”Förändring av försäkringstek-

niska avsättningar, livförsäkring” i samma not.

Vinster och förluster från placeringar inom livförsäkrings-

verksamheten fördelas på respektive poster i not K6 ”Summa

nettoresultat av poster till verkligt värde”, precis som för

andra placeringar i Nordea. Posterna omfattar avkastning på

tillgångar som ska täcka skulderna till försäkringstagarna och

avkastning på ytterligare kapital som allokerats till livförsäk-

ringsverksamheten (eget kapital i livförsäkringskoncernen).

Posten ”Förändring av försäkringstekniska avsättningar,

livförsäkring” i not K6 ”Summa nettoresultat av poster till

verkligt värde” innefattar:

• Avkastning på tillgångar som hålls för att täcka skulder till

försäkringstagarna (inklusive skulder från traditionella liv-

försäkringsavtal, fondförsäkringsavtal och ﬁnansiella

avtal), som överförs individuellt till försäkringstagarnas

konton i enlighet med avtalen.

• Ytterligare återbäring (diskretionär del) till försäkringsta-

garna avseende traditionella livförsäkringsavtal eller andra

överföringar till försäkringstagarna för att täcka tillfälliga

underskott mellan placeringsresultat och eventuell avtalad

minimiförmån.

• Vinstdelning på risk- och avkastningsresultat för traditio-

nella livförsäkringsprodukter i enlighet med lokala fördel-

ningsregler i respektive livförsäkringsenhet och gällande

avtal med försäkringstagarna. Redovisningen av vinstdel-

ningen i resultaträkningen förutsätter framför allt ett posi-

tivt resultat för traditionella livförsäkringsavtal. Vinstdel-

ning som inte kan redovisas under innevarande period till

följd av svaga placeringsresultat kan i vissa länder, helt

eller delvis, senareläggas till år med högre avkastning.

• Försäkringstagarnas andel av kostnads- och riskresultatet för

traditionella livförsäkringsavtal eller fondförsäkringsavtal.

Posten ”Förändring av återbäringsmedel, livförsäkring” i not

K6 ”Summa nettoresultat av poster till verkligt värde” avser

endast traditionella livförsäkringsavtal. Posten omfattar för-

säkringstagarnas andel av avkastning som ännu inte har för-

delats till individuella försäkringstagare. Även återbäringsme-

del ingår (diskretionär del), liksom belopp som behövs för att

täcka tillfälliga underskott mellan placeringsresultat och

eventuell minimiförmån till försäkringstagarna.

8. Redovisning och bortbokning av ﬁnansiella

instrument i balansräkningen

Aärsdagsredovisning tillämpas vid redovisning och bortbok-

ning av derivatinstrument, börsnoterade värdepapper och

avistatransaktioner i utländsk valuta (och en tillgång eller

skuld redovisas i balansräkningen under ”Övriga tillgångar”

eller ”Övriga skulder” mellan aärsdagen och likviddagen).

Övriga ﬁnansiella instrument redovisas i balansräkningen på

likviddagen.

Finansiella tillgångar, andra än de för vilka aärsdagsredo-

visning tillämpas, bokas bort från balansräkningen när den

avtalsenliga rätten till kassaflödet från de ﬁnansiella tillgång-

arna upphör att gälla eller överförs till annan part. Rätten till

kassaflödet upphör att gälla eller överförs vanligen när mot-

parten har uppfyllt sin del av avtalet genom att t.ex. betala

tillbaka ett lån till Nordea, dvs. på likviddagen.

Lån och andra ﬁnansiella tillgångar där kassaflödena har

justerats, eller som ingår i en rekonstruktion, bokas bort från

balansräkningen, och ett nytt lån redovisas om villkoren för

det nya lånet väsentligen skiljer sig från de tidigare villkoren.

Normalt brukar detta ske om nuvärdet av kassaflödet från

det nya lånet, diskonterat med den ursprungliga räntan, skil-

jer sig mer än 10 procent från nuvärdet av det återstående

förväntade kassaflödet från det gamla lånet. Samma princi-

per gäller för ﬁnansiella skulder. Villkoren anses även skilja

sig väsentligt för ﬁnansiella tillgångar där det justerade kas-

saflödet endast utgörs av betalning av kapitalbelopp och

ränta (SPPI), medan detta inte var fallet för det ursprungliga

kassaflödet och vice versa.

I vissa fall genomförs transaktioner där Nordea överför

tillgångar som redovisas i balansräkningen, men samtidigt

behåller antingen hela eller delar av riskerna och rättighe-

terna förknippade med de överförda tillgångarna. Om alla

eller i stort sett alla risker och rättigheter behålls, bokas inte

de överförda tillgångarna bort från balansräkningen. Om

Nordeas motpart kan sälja eller pantsätta de överförda till-

gångarna på nytt, omklassiﬁceras tillgångarna i balansräk-

ningen till ”Pantsatta ﬁnansiella instrument”. Överföring av

tillgångar med bibehållande av alla eller i stort sett alla risker

och rättigheter omfattar bl.a. avtal om värdepapperslån och

återköpsavtal.

Finansiella skulder bokas bort från balansräkningen när de

upphör. Normalt sker detta när Nordea fullgör sin del av avta-

let, till exempel när Nordea återbetalar inlåning till motpar-

ten, dvs. på likviddagen. Finansiella skulder där aärsdagsre-

dovisning tillämpas bokas normalt bort och en skuld redovi-

sas under ”Övriga skulder” i balansräkningen på aärsdagen.

För ytterligare information, se avsnitt 13 ”Finansiella instru-

ment” (”Avtal om inlåning och utlåning av värdepapper” samt

”Återköpsavtal och omvända återköpsavtal”) och not K43

”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”.

9. Omräkning av tillgångar och skulder i utländsk valuta

En enhets (koncernföretag eller ﬁlial) funktionella valuta fast-

ställs utifrån den ekonomiska miljö i vilken enheten primärt

bedriver sin verksamhet. Utländsk valuta deﬁnieras som

annan valuta än enhetens funktionella valuta. Transaktioner

i utländsk valuta redovisas till transaktionsdagens kurs.

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 90

Årsredovisning 2020 Nordea

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas

till balansdagens kurs.

Valutakursdierenser som uppkommer vid reglering av

transaktioner till kurser som avviker från dem på transak-

tionsdagen, liksom orealiserade omräkningsdierenser på ej

reglerade monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta,

redovisas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av

poster till verkligt värde”.

10. Säkringsredovisning

Utifrån koncernens riskhanteringspolicy har Nordea

identiﬁerat ett antal riskkategorier och motsvarande säkrings-

strategier med hjälp av derivatinstrument, enligt beskriv-

ningen i not K2 ”Risk- och likviditetshantering” (marknads-

riskavsnittet) och not K19 ”Derivatinstrument och säkringsre-

dovisning”.

När ett säkringsförhållande uppfyller de angivna kriteri-

erna för säkringsredovisning i IAS 39, använder Nordea en av

följande tre typer av säkringsredovisning:

• Säkring av verkligt värde

• Kassaflödessäkring

• Säkring av nettoinvesteringar

Nordea har, efter policybeslut i enlighet med IFRS 9, valt att

fortsätta tillämpa säkringsredovisning enligt EU:s ”carve out”-

version av IAS 39.

”Carve out”-versionen möjliggör att en grupp av derivat

(eller andelar därav) kan kombineras och användas som säk-

ringsinstrument. Den eliminerar också några av begränsning-

arna med säkring av verkligt värde avseende säkring av inlå-

ning och strategier för undersäkringar.

När säkringen ingås dokumenterar Nordea formellt hur

säkringsförhållandet uppfyller kriterierna för säkringsredovis-

ning, inklusive det ekonomiska förhållandet mellan den säk-

rade posten och säkringsinstrumentet, bland annat risktyp,

riskhanteringsmål och strategi för risksäkringen, samt vilken

metod som kommer att användas för att fortlöpande bedöma

säkringsförhållandets eektivitet.

För att få tillämpa säkringsredovisning krävs att säkringen

har en hög eektivitet. En säkring anses ha detta om det vid

ingången och under säkringens hela löptid kan förväntas att

förändringar i verkligt värde på den säkrade posten, med

avseende på den säkrade risken, väsentligen neutraliseras av

förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet. Utfallet

ska ligga inom intervallet 80–125 procent.

Transaktioner som genomförs i enlighet med Nordeas säk-

ringsmål, men som inte uppfyller kriterierna för säkringsredo-

visning, är ekonomiska säkringsförhållanden.

Säkring av verkligt värde

Säkring av verkligt värde tillämpas när derivat används för att

risksäkra förändringar i verkligt värde på en redovisad till-

gång eller skuld hänförlig till en speciﬁk risk i enlighet med

Nordeas riskhanteringspolicy, enligt beskrivningen i not K2

”Risk- och likviditetshantering” (marknadsriskavsnittet) och

not K19 ”Derivatinstrument och säkringsredovisning”. Risken

för förändringar i verkligt värde på tillgångar och skulder i

Nordeas redovisning härrör huvudsakligen från låneford-

ringar, värdepapper och inlåning med fast ränta, vilket ger

upphov till ränterisk. Förändringar i verkligt värde på derivat

liksom förändringar i verkligt värde på den säkrade posten,

hänförliga till de risker som säkras, redovisas separat i resul-

taträkningen under posten ”Nettoresultat av poster till verk-

ligt värde”. Om säkringen är eektiv tar förändringen i verk-

ligt värde på den säkrade posten och säkringsinstrumentet

ut varandra.

Förändringarna i verkligt värde på den säkrade posten,

hänförliga till riskerna säkrade med derivatinstrumentet,

avspeglas i en justering av den säkrade postens redovisade

värde som också redovisas i resultaträkningen. Förändringen

i verkligt värde på de räntesäkrade posterna i en säkrings-

portfölj redovisas, i det fall de redovisas till upplupet anska-

ningsvärde, i balansräkningen separerat från portföljen under

posten ”Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade pos-

ter i säkringsportföljer”.

I Nordea tillämpas säkring av verkligt värde huvudsakligen

på portföljbasis. Eventuell ineektiv del av säkringen redovi-

sas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av poster

till verkligt värde”.

Säkrade poster

En säkrad post i en säkring av verkligt värde kan vara en

redovisad enskild tillgång eller skuld, ett oredovisat fast åta-

gande eller en del därav. Den säkrade posten kan också vara

en grupp av tillgångar, skulder eller fasta åtaganden med lik-

artade riskegenskaper. Säkrade poster utgörs i Nordea av

både enskilda tillgångar eller skulder och portföljer av till-

gångar och/eller skulder.

Säkringsinstrument

De säkringsinstrument som används i Nordea är huvudsak-

ligen ränteswappar och valutaränteswappar, vilka alltid redo-

visas till verkligt värde.

Säkringens eektivitet

Vid bedömning i efterhand av säkringens eektivitet värderar

Nordea säkringsinstrumentet till verkligt värde och jämför

förändringen av detta värde med förändringen av verkligt

värde på den säkrade posten. Mätning av eektiviteten görs

på kumulativ basis.

Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för säkrings-

redovisning avslutas säkringsredovisningen. För säkringar av

verkligt värde värderas säkringsinstrumentet till verkligt

värde via resultaträkningen och förändringen i verkligt värde

på den säkrade posten, fram till den tidpunkt då säkringsför-

hållandet avslutas, resultatförs linjärt över den säkrade pos-

tens återstående löptid.

Ineektiva säkringar kan bero på

• skillnader i tidpunkten för kassaflöden från den säkrade

posten och säkringsinstrumentet

• användning av olika räntekurvor för diskontering av den

säkrade posten och säkringsinstrumentet

• eekten av förändringar i Nordeas eller en motparts kredi-

trisk på säkringsinstrumentets eller den säkrade postens

verkliga värde

• skillnader i förväntad och faktisk förtidsinlösen av låne-

portföljen.

Kassaflödessäkring

I enlighet med Nordeas riskhanteringspolicy, enligt beskriv-

ningen i not K2 ”Risk- och likviditetshantering” (marknads-

riskavsnittet) och not K19 ”Derivatinstrument och säkringsre-

dovisning”, tillämpar Nordea kassaflödessäkring för säkring

av risk hänförlig till variationer i framtida räntebetalningar på

instrument med rörlig ränta och för säkring av valutarisk. Den

del av vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet som

bedöms vara en eektiv säkring redovisas i övrigt totalresul-

tat och ackumuleras i reserven för kassaflödessäkringar

under eget kapital. Den ineektiva delen av vinsten eller för-

lusten på säkringsinstrumentet omklassiﬁceras till resultat-

räkningen under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt

värde”.

Vinster eller förluster på säkringsinstrument som redovi-

sats i reserven för kassaflödessäkringar under eget kapital via

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 91

Nordea Årsredovisning 2020

övrigt totalresultat omklassiﬁceras och redovisas i resultat-

räkningen i samma period som den säkrade posten påverkar

resultaträkningen, normalt i den period när ränteintäkten eller

räntekostnaden redovisas.

Säkrade poster

En säkrad post i en kassaflödessäkring kan vara högst sanno-

lika kassaflöden från redovisade, eller framtida, tillgångar

eller skulder som löper med rörlig ränta. Nordea tillämpar

kassaflödessäkring vid säkring av valutarisk i framtida betal-

ningar av ränta och kapitalbelopp i utländsk valuta och vid

säkring av ränterisk i utlåning med rörlig ränta.

Säkringsinstrument

De säkringsinstrument som används i Nordea är huvudsakli-

gen valutaränteswappar, vilka alltid redovisas till verkligt

värde, där valutakomponenten hanteras som en kassaflö-

dessäkring av valutarisk och räntekomponenten som en säk-

ring av verkligt värde av ränterisk. Vid säkring av ränterisk i

utlåning med rörlig ränta använder Nordea räntederivat som

säkringsinstrument, vilka alltid redovisas till verkligt värde.

Säkringens eektivitet

Vid mätning i efterhand av kassaflödessäkringarnas eektivi-

tet används den hypotetiska derivatmetoden, vilket innebär

att förändringen i en perfekt hypotetisk swap anses motsvara

nuvärdet av den ackumulerade förändringen i förväntade

framtida kassaflöden från den säkrade transaktionen (valuta-

komponenten).

Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för säkrings-

redovisning avslutas säkringsredovisningen. För kassaflö-

dessäkringar redovisas förändringar i det orealiserade värdet

på säkringsinstrumentet i resultaträkningen från och med det

senaste tillfället då säkringen bedömdes vara eektiv. Den

ackumulerade vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet,

som sedan den period då säkringen bedömdes vara eektiv

har redovisats i reserven för kassaflödessäkringar under eget

kapital via övrigt totalresultat, omklassiﬁceras från eget kapi-

tal till ”Nettoresultat av poster till verkligt värde” i resultaträk-

ningen om den förväntade transaktionen inte längre väntas

inträa.

Om den förväntade transaktionen inte längre är högst san-

nolik, men ändå förväntas inträa, så kvarstår den ackumule-

rade vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet, som

sedan den period då säkringen bedömdes vara eektiv har

redovisats under övrigt totalresultat, i övrigt totalresultat till

dess att transaktionen inträar eller inte längre förväntas

inträa.

De möjliga källorna till ineektivitet i kassaflödessäkringar

är normalt desamma som i säkringar av verkligt värde (se

ovan). För kassaflödessäkringar är emellertid risken för för-

tidsinlösen mindre relevant. Här orsakas säkringsineektivite-

ten istället av förändringar i tidpunkten för och beloppen från

prognostiserade framtida kassaflöden.

Säkring av nettoinvesteringar

I enlighet med Nordeas riskhanteringspolicy, enligt beskriv-

ningen i not K2 ”Risk- och likviditetshantering” (marknads-

riskavsnittet) och not K19 ”Derivatinstrument och säkringsre-

dovisning”, säkrar Nordea sin valutaomräkningsrisk. Valuta-

omräkningsrisk deﬁnieras som risken för förlust hänförlig till

investeringar i utländska verksamheter med en annan funk-

tionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta (euro). De

säkringsinstrument som används i Nordea är valutaterminer

där endast avistakomponenten identiﬁeras i säkringsförhål-

landet.

Omräkningsdierenser på ﬁnansiella instrument som

används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinveste-

ring i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är

eektiv, under övrigt totalresultat. Detta för att neutralisera

de omräkningsdierenser som påverkar övrigt totalresultat

när koncernföretagen konsolideras. Ineektivitet i säkringen

kan uppstå om säkringsinstrumenten i nominella termer

täcker mer än riskexponeringen i de utländska verksamhe-

terna. Eventuell ineektiv del av säkringen redovisas i resul-

taträkningen under posten ”Nettoresultat av poster till verk-

ligt värde”.

Se även avsnitt 9 ”Omräkning av tillgångar och skulder i

utländsk valuta”.

11. Fastställande av verkligt värde

på ﬁnansiella instrument

Verkligt värde deﬁnieras som det pris som vid värderingstid-

punkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller

betalas vid överlåtelse av en skuld i en ordnad transaktion

mellan marknadsaktörer under aktuella marknadsförhållan-

den på tillgångens eller skuldens huvudmarknad, eller, om en

huvudmarknad saknas, på tillgångens eller skuldens mest

fördelaktiga marknad.

Det bästa beviset på verkligt värde är förekomsten av

publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad och när

sådana förekommer används de vid värderingen av

ﬁnansiella tillgångar och ﬁnansiella skulder. En aktiv marknad

för en tillgång eller skuld är en marknad där transaktioner för

tillgången eller skulden inträar tillräckligt ofta och med till-

räcklig volym för att ge löpande prisinformation. Den abso-

luta nivån av likviditet och volym som krävs för att markna-

den ska anses vara aktiv varierar med klasserna av instru-

ment. För vissa klasser föreligger låg prisvolatilitet, även för

instrument inom klasser där handelsfrekvensen är hög. För

instrument i sådana klasser är likviditetskraven lägre och där-

med är åldersgränsen för priserna som används för att fast-

ställa verkligt värde högre.

Handelsfrekvensen och volymen övervakas regelbundet

för att bedöma om marknaderna är aktiva eller inte. Nordea

använder främst publicerade prisnoteringar för att fastställa

verkligt värde på instrument som redovisas under följande

balansposter:

• Räntebärande värdepapper

• Aktier och andelar (noterade)

• Derivatinstrument (noterade)

• Emitterade värdepapper (emitterade bostadsobligationer

i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab)

Om noterade priser för ett ﬁnansiellt instrument inte repre-

senterar faktiska och regelbundet förekommande marknads-

transaktioner, eller om noterade priser inte ﬁnns tillgängliga,

fastställs det verkliga värdet med hjälp av lämplig värderings-

metod. Värderingsmetodens lämplighet, inklusive en bedöm-

ning av om noterade priser eller teoretiska priser ska använ-

das, övervakas regelbundet.

Värderingsmetoderna kan variera från enkel analys av dis-

konterade kassaflöden till komplexa optionsvärderingsmo-

deller. Värderingsmodellerna har utformats så att observer-

bara marknadspriser och kurser används som indata i före-

kommande fall, men även ej observerbara modellparametrar

kan användas. Värderingsteknikens lämplighet bedöms

genom att mäta dess förmåga att träa marknadspriser.

Detta görs genom att jämföra beräknade priser med relevant

jämförelsedata, t.ex. börskurser, motpartens värderingar eller

konsensuspriser.

Nordea använder främst värderingsmetoder för att fast-

ställa verkligt värde på instrument som redovisas under föl-

jande balansposter:

• Utlåning till allmänheten (hypotekslån i Nordea Kredit

Realkreditaktieselskab)

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 92

Årsredovisning 2020 Nordea

• Räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv

marknad saknas)

• Aktier och andelar (när prisnoteringar på en aktiv marknad

saknas)

• Derivatinstrument (OTC-derivat)

För ﬁnansiella instrument där verkligt värde uppskattas med

hjälp av en värderingsmetod undersöks om de variabler som

använts i värderingsmodellen till övervägande del baserats

på data från observerbara marknader. Med data från obser-

verbara marknader avser Nordea data som kan inhämtas från

allmänt tillgängliga externa källor och som bedöms utgöra

realistiska marknadspriser. Vid användning av ej observer-

bara data, som har en betydande inverkan på värderingen,

kan instrumentet vid första redovisningstillfället inte redovi-

sas till det verkliga värde som beräknats via värderingsmeto-

den, och eventuella initiala vinster periodiseras därför i resul-

taträkningen över instrumentets löptid. De initiala vinsterna

redovisas därefter direkt i resultaträkningen i det fall ej obser-

verbara data blir observerbara.

I not K41 ”Tillgångar och skulder till verkligt värde”

återﬁnns en uppdelning av det verkliga värdet för ﬁnansiella

instrument som tagits fram med hjälp av:

• instrumentets publicerade prisnoteringar på en aktiv mark-

nad (nivå 1)

• värderingsmetod baserad på observerbara marknadsdata

(nivå 2)

• värderingsmetod baserad på icke observerbara marknads-

data (nivå 3).

Värderingsmodellerna som Nordea använder överensstäm-

mer med accepterade ekonomiska metoder för prissättning

av ﬁnansiella instrument och tar hänsyn till alla faktorer som

marknadsaktörer skulle beakta vid prissättning.

Varje ny värderingsmodell godkänns av modellriskkommit-

tén (Model Risk Committee) och alla modeller granskas

regelbundet.

Mer information ﬁnns i not K41 ”Tillgångar och skulder till

verkligt värde”.

12. Kassa och tillgodohavande hos centralbanker

Kassatillgångar omfattar lagliga betalningsmedel inklusive

utländska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos centralban-

ker utgörs av tillgodohavanden på konton hos centralbanker

och postgiron i myndighetsform, där följande förutsättningar

är uppfyllda:

• centralbanken eller postgirot är hemmahörande i det land

där institutet är etablerat

• tillgodohavandet kan disponeras fritt när som helst.

13. Finansiella instrument

Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument

Varje ﬁnansiellt instrument har klassiﬁcerats i någon av

följande kategorier:

Finansiella tillgångar:

• Upplupet anskaningsvärde

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via

resultaträkningen:

– Obligatoriskt värderade till verkligt värde via

resultaträkningen

– Från början värderade till verkligt värde via

resultaträkningen (verkligt värde-optionen)

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via övrigt totalresultat

Finansiella skulder:

• Upplupet anskaningsvärde

• Finansiella skulder värderade till verkligt värde

via resultaträkningen:

– Obligatoriskt värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

– Från början värderade till verkligt värde

via resultaträkningen (verkligt värde-optionen)

Klassiﬁceringen av en ﬁnansiell tillgång bestäms utifrån

aärsmodellen för den portfölj som instrumentet ingår i och

huruvida kassaflödena endast utgör betalning av kapitalbe-

lopp och ränta (SPPI).

Finansiella tillgångar med kassaflöden som inte uteslu-

tande utgörs av betalning av kapitalbelopp och ränta värde-

ras till verkligt värde via resultaträkningen. Alla övriga till-

gångar klassiﬁceras utifrån aärsmodellen. Portföljinstru-

ment som omfattas av en aärsmodell där avsikten är att

behålla instrumenten och ta emot avtalade kassaflöden vär-

deras till upplupet anskaningsvärde. Instrument som omfat-

tas av en aärsmodell där avsikten är både att behålla instru-

menten för att samla in avtalade kassaflöden och att sälja

instrumenten värderas till verkligt värde via övrigt totalresul-

tat. Finansiella tillgångar som omfattas av annan aärsmodell

värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

För att kunna bedöma aärsmodellen har Nordea delat in

sina ﬁnansiella tillgångar i portföljer och underportföljer uti-

från hur olika grupper av ﬁnansiella tillgångar förvaltas till-

sammans för att uppnå ett visst aärsmål. I samband med

fastställandet av rätt nivå för portföljen har hänsyn tagits till

aktuell aärsområdesstruktur. Vid bedömningen av aärs-

modell för respektive portfölj har Nordea analyserat syftet

med de ﬁnansiella tillgångarna och exempelvis tidigare för-

säljningstrender och ersättning till ledningen.

Alla ﬁnansiella tillgångar och skulder redovisas till verkligt

värde vid första redovisningstillfället. Klassiﬁceringen av

ﬁnansiella instrument i olika kategorier utgör grunden för hur

varje ﬁnansiellt instrument efterföljande värderas i balansräk-

ningen och hur förändringar i dess värde redovisas. I tabellen

”Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument” i not K40, presente-

ras i vilka olika kategorier de ﬁnansiella instrumenten i

Nordeas balansräkning har klassiﬁcerats enligt IFRS 9.

Upplupet anskaningsvärde

Finansiella tillgångar och skulder värderade till upplupet

anskaningsvärde redovisas initialt i balansräkningen till

verkligt värde, inklusive transaktionskostnader. Efter första

redovisningstillfället värderas instrument i denna kategori

till upplupet anskaningsvärde. Vid värdering till upplupet

anskaningsvärde resultatförs skillnaden mellan anska-

ningsvärdet och inlösenvärdet över den återstående löptiden

med hjälp av eektivräntemetoden. Upplupet anskanings-

värde deﬁnieras som det belopp till vilket den ﬁnansiella till-

gången eller skulden värderas vid första redovisningstillfället,

minus avbetalningar av kapitalbelopp, plus eller minus acku-

mulerade avskrivningar med tillämpning av eektivränteme-

toden på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet

och beloppet på förfallodagen och, för ﬁnansiella tillgångar,

justerat för eventuell förlustreserv. För ytterligare information

om eektivräntemetoden, se avsnitt 6 ”Räntenetto”. Informa-

tion om nedskrivningar enligt IFRS 9 ﬁnns i avsnitt 14 nedan.

Ränta på tillgångar och skulder i kategorin värderade till

upplupet anskaningsvärde redovisas i resultaträkningen

i posten ”Ränteintäkter” respektive ”Räntekostnader”.

Den här kategorin omfattar huvudsakligen all utlåning och

inlåning, med undantag av omvända repor/repor och avtal

om värdepapperslån inom Markets och hypotekslån i Nordea

Kredit Realkreditaktieselskab. Kategorin omfattar också

ränte bärande värdepapper som huvudsakligen härrör från en

portfölj av räntebärande värdepapper inom Life & Pensions i

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 93

Nordea Årsredovisning 2020

Norge, efterställda skulder och emitterade värdepapper, med

undantag för obligationer emitterade av Nordea Kredit Real-

kreditaktieselskab och emitterade strukturerade obligationer

i Markets.

Finansiella tillgångar och skulder värderade

till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

via resultaträkningen värderas till verkligt värde exklusive

transaktionskostnader. Alla värdeförändringar i dessa poster

redovisas direkt i resultaträkningen under ”Nettoresultat av

poster till verkligt värde”. Emellertid redovisas justeringar till

verkligt värde av marginalkomponenten för lånefordringar i

portföljer där avsikten är att behålla instrumenten till förfall

och som obligatoriskt värderas till verkligt värde (uppfyller

inte SPPI-kriteriet) från och med 2020 separat i resultaträk-

ningen på raden ”Nettoresultat av utlåning i portföljer som

hålls till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde”.

Den här kategorin har två underkategorier: Obligatoriskt

värderade till verkligt värde via resultaträkningen och Från

början värderade till verkligt värde via resultaträkningen

(verkligt värde-optionen).

Underkategorin Obligatoriskt värderade till verkligt värde

via resultaträkningen innehåller huvudsakligen alla tillgångar

inom Markets, tradingrelaterade skulder inom Markets, ränte-

bärande värdepapper i del av likviditetsreserven, derivatin-

strument, aktier, hypotekslån i det danska dotterföretaget

Nordea Kredit Realkreditaktieselskab samt ﬁnansiella till-

gångar under ”Tillgångar i placeringsportföljer och fondför-

säkringsavtal”. Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäk-

ringsavtal är avtal med kunder och försäkringstagare där all

risk tas av försäkringstagarna. Inlåningsmedlen investeras i

olika typer av ﬁnansiella tillgångar till förmån för kunderna

och försäkringstagarna.

Huvuddelen av de ﬁnansiella tillgångar och skulder som

klassiﬁcerats som tillhörande kategorin Från början värde-

rade till verkligt värde via resultaträkningen utgörs av emit-

terade obligationer i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab

samt tillgångar och skulder inom Nordea Life & Pensions.

Skulder i Nordea Kredit Realkreditaktieselskab klassiﬁceras

som tillhörande kategorin Från början värderade till verkligt

värde via resultaträkningen för att eliminera eller avsevärt

minska bristande överensstämmelse i redovisningen. När

Nordea beviljar bolån till kunder i enlighet med dansk lag-

stiftning om bostadsﬁnansiering emitterar Nordea samtidigt

obligationer med matchande villkor, så kallad ”matchad

ﬁnansiering”. Kunderna kan återbetala sina lån genom att

antingen återbetala skuldbeloppet eller köpa de emitterade

obligationerna och återlämna dessa till Nordea som reglering

av fordran. Obligationerna är en viktig komponent på den

danska penningmarknaden och Nordea köper och säljer följ-

aktligen egna obligationer på marknaden. Lånen värderas till

verkligt värde via resultaträkningen, till följd av att de inte

uppfyller SPPI-kriteriet, och om obligationerna värderades till

upplupet anskaningsvärde skulle detta ge upphov till bris-

tande överensstämmelse i redovisningen. För att undvika

detta värderar Nordea obligationerna till verkligt värde, med

alla förändringar i verkligt värde, inklusive förändringar i kre-

ditrisk, redovisade i resultaträkningen.

Alla underliggande tillgångar i ﬁnansiella avtal inom

Nordea Life & Pensions klassiﬁceras i kategorin Från början

värderade till verkligt värde via resultaträkningen för att eli-

minera eller avsevärt minska den bristande överensstämmel-

sen i redovisningen med de skulder till försäkringstagare som

värderas till verkligt värde. Finansiella avtal (fondförsäk-

ringar) som i balansräkningen redovisas som ”Skulder till för-

säkringstagare” hanteras på basis av verkligt värde och

klassiﬁceras följaktligen som tillhörande kategorin Från bör-

jan värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Föränd-

ringar i den egna kreditrisken redovisas i resultaträkningen,

eftersom en redovisning av sådana förändringar i övrigt total-

resultat skulle ge upphov till bristande överensstämmelse i

redovisningen. Försäkringsavtalens underliggande tillgångar

(deﬁnieras i avsnitt 19 ”Skulder till försäkringstagare”), med

undantag för en portfölj av räntebärande värdepapper i

Norge, klassiﬁceras i kategorin Från början värderade till

verkligt värde via resultaträkningen, för att minska den bris-

tande överensstämmelsen i redovisningen med de skulder till

försäkringstagare som normalt värderas till aktuellt värde.

Även tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkrings-

avtal som inte obligatoriskt värderas till verkligt värde via

resultaträkningen klassiﬁceras i kategorin Från början värde-

rade till verkligt värde via resultaträkningen för att undvika

bristande överensstämmelse i redovisningen med motsva-

rande inlåning. Inlåningen i placeringsportföljer och fondför-

säkringsavtal hanteras på basis av verkligt värde, och

klassiﬁceras också följaktligen i kategorin Från början värde-

rade till verkligt värde via resultaträkningen. Värdet på denna

inlåning är direkt kopplad till avtalens underliggande till-

gångar, och förändringar i den egna kreditrisken har därmed

ingen eekt i dessa avtal.

Nordea tillämpar också verkligt värde-optionen på emit-

terade strukturerade obligationer inom Markets eftersom

dessa instrument innehåller inbäddade derivat som inte är

nära förknippade med värdavtalet. Förändringen i verkligt

värde på dessa emitterade strukturerade obligationer redovi-

sas i resultaträkningen, med undantag för förändringar i kre-

ditrisken som redovisas i övrigt totalresultat.

Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till balanspos-

ter redovisade till verkligt värde via resultaträkningen inom

Markets och Nordea Life & Pensions klassiﬁceras som ”Net-

toresultat av poster till verkligt värde”.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt

totalresultat värderas till verkligt värde med tillägg för trans-

aktionskostnader. Den här kategorin omfattar huvudsakligen

de räntebärande värdepapperen i del av likviditetsreserven.

Förändringar i verkligt värde, bortsett från räntor, valutakurs-

eekter och nedskrivningar, redovisas mot verkligt värdere-

serven under eget kapital via övrigt totalresultat. Ränta redo-

visas i resultaträkningen i posten ”Ränteintäkter”, valutakurs-

eekter i posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”

och nedskrivningar i posten ”Kreditförluster, netto”. I sam-

band med avyttring av ett instrument omklassiﬁceras de ack-

umulerade förändringarna i verkligt värde, som tidigare har

redovisats i verkligt värde-reserven under övrigt totalresultat,

från eget kapital till resultaträkningen under posten ”Nettore-

sultat av poster till verkligt värde”. Information om nedskriv-

ningar enligt IFRS 9 ﬁnns i avsnitt 14 nedan.

Sammansatta ﬁnansiella instrument

Sammansatta ﬁnansiella instrument är avtal som omfattar ett

värdavtal och ett inbäddat derivat. Sådana kombinationer

uppstår huvudsakligen i samband med emissioner av struktu-

rerade skuldinstrument, såsom emitterade indexobligationer

och lånefordringar med inbäddade räntekorridorer och ränte-

tak.

Indexobligationer som har emitterats av Group Treasury

anses utgöra en del av ﬁnansieringsverksamheten. Värdavta-

let, nollkupongobligationen, värderas till upplupet anska-

ningsvärde. Inbäddade derivat i sådana instrument särskiljs

från värdavtalet och redovisas separat som derivat till verkligt

värde om de ekonomiska egenskaperna och riskerna inte är

nära förknippade med värdavtalets ekonomiska egenskaper

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 94

Årsredovisning 2020 Nordea

och risker samt om det inbäddade derivatet uppfyller

deﬁnitionen på ett derivat. Förändringar i verkligt värde på

inbäddade derivat redovisas i resultaträkningen under posten

”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

För strukturerade obligationer som har emitterats av Mar-

kets tillämpar Nordea verkligt värde-optionen, och hela det

sammansatta instrumentet, värdavtalet och det inbäddade

derivatet, värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen

under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde” och

i balansräkningen under ”Emitterade värdepapper”.

Avtal om inlåning och utlåning av värdepapper

Transaktioner avseende in- och utlåning av värdepapper

innebär i allmänhet ställande av säkerhet. Om inte riskerna

och rättigheterna förknippade med ägandet överförs, beaktas

inte överföringen av värdepapper i balansräkningen. Om mot-

parten har rätt att sälja vidare eller pantsätta värdepappren

på nytt, omklassiﬁceras dessa till posten ”Pantsatta

ﬁnansiella instrument” i balansräkningen.

Utlånade värdepapper redovisas också under posten ”För

egna skulder ställda säkerheter”.

Säkerheter i form av likvida medel (inlåning av värdepap-

per) som har lämnats till motparter redovisas i balansräk-

ningen som ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning till kredit-

institut” eller som ”Utlåning till allmänheten”. Säkerheter i

form av likvida medel (utlåning av värdepapper) som har

erhållits från motparter redovisas i balansräkningen som

”Skulder till kreditinstitut” eller som ”In- och upplåning från

allmänheten”.

Återköpsavtal och omvända återköpsavtal

Värdepapper som har lämnats enligt återköpsavtal och vär-

depapper som mottagits enligt omvända återköpsavtal bokas

inte bort från respektive redovisas inte i balansräkningen. Om

motparten har rätt att sälja vidare eller pantsätta värdepapp-

ren på nytt, omklassiﬁceras dessa till posten ”Pantsatta

ﬁnansiella instrument” i balansräkningen.

Värdepapper som har lämnats enligt återköpsavtal redovi-

sas också under posten ”För egna skulder ställda säkerheter”.

Likvida medel som har erhållits enligt återköpsavtal redo-

visas i balansräkningen som ”Skulder till kreditinstitut” eller

som ”In- och upplåning från allmänheten”. Likvida medel som

har lämnats enligt omvända återköpsavtal redovisas i balans-

räkningen som ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning till

kreditinstitut” eller som ”Utlåning till allmänheten”.

Försäljning av värdepapper som inte ägs av Nordea deﬁ-

nieras som blankning och redovisas som en tradingrelaterad

skuld (Sålda ej innehavda värdepapper) under ”Övriga skul-

der” i balansräkningen. Blankningen täcks i allmänhet genom

en transaktion avseende värdepappersﬁnansiering (SFT),

oftast ett omvänt återköpsavtal eller andra typer av avtal om

inlåning av värdepapper.

Derivatinstrument

Samtliga derivat redovisas i balansräkningen och värderas till

verkligt värde. Derivat med positiva verkliga värden, inklusive

upplupen ränta, redovisas på tillgångssidan under posten

”Derivatinstrument”. Derivat med negativa verkliga värden,

inklusive upplupen ränta, redovisas på skuldsidan under pos-

ten ”Derivatinstrument”.

Realiserade och orealiserade vinster och förluster på deri-

vat redovisas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat

av poster till verkligt värde”.

Kvittning av ﬁnansiella tillgångar och skulder

Nordea kvittar ﬁnansiella tillgångar och skulder i balansräk-

ningen om laglig rätt till kvittning föreligger, i den löpande

verksamheten och i händelse av fallissemang, konkurs och

insolvens hos Nordea eller dess motparter, och om avsikten är

att nettoreglera posterna eller avyttra tillgången samtidigt

som skulden regleras.

Börsnoterade derivat bokas bort från balansräkningen på

daglig basis när likvid betalas eller erhålls och instrumentet

justeras till rådande marknadsvillkor. Derivattillgångar, deri-

vatskulder, kontantsäkerhetsfordringar och kontantsäkerhets-

skulder gentemot centrala motparter för clearing kvittas i

balansräkningen om transaktionsvalutan respektive den cen-

trala motparten för clearing är densamma. Derivattillgångar,

derivatskulder, kontantsäkerhetsfordringar och kontantsäker-

hetsskulder avseende bilaterala OTC-derivat kvittas däremot

inte i balansräkningen.

Ut- och inlåning i repor och omvända repor som görs med

en central motpart kvittas i balansräkningen om tillgångarna

och skulderna avser samma centrala motpart, regleras i

samma valuta och har samma löptid. Ut- och inlåning i repor

och omvända repor som görs i enlighet med Global Master

Repurchase Agreement (GMRA) kvittas i balansräkningen om

tillgångarna och skulderna avser samma motpart, regleras i

samma valuta, har samma löptid och regleras via samma

institut.

Emitterade skuld- och eget kapital-instrument

Ett ﬁnansiellt instrument emitterat av Nordea klassiﬁceras

antingen som en ﬁnansiell skuld eller som eget kapital. Emit-

terade ﬁnansiella instrument klassiﬁceras som en ﬁnansiell

skuld om avtalsförhållandena innebär att Nordea har en

beﬁntlig förpliktelse att antingen erlägga kontanter eller

annan ﬁnansiell tillgång, eller ett variabelt antal eget kapital-

instrument, till innehavaren av instrumentet. Om så inte är

fallet är instrumentet vanligtvis ett eget kapital-instrument

och klassiﬁceras som eget kapital, med avdrag för transak-

tionskostnader. För ﬁnansiella instrument som innehåller

både en skuld- och en eget kapital-del, redovisas dessa delar

separat.

14. Utlåning till allmänheten/kreditinstitut

Tillämpningsområde

Nedskrivning till följd av kreditrisk ska tillämpas för

ﬁnansiella instrument som klassiﬁcerats i kategorin Upplupet

anskaningsvärde eller Verkligt värde via övrigt totalresultat.

Här ingår tillgångar som redovisats i balansräkningen som

”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning till kreditinstitut”,

”Utlåning till allmänheten” samt ”Räntebärande värdepap-

per”. Dessa balansposter innefattar också tillgångar som

klassiﬁcerats i kategorin Verkligt värde via resultaträkningen,

vilka inte omfattas av någon prövning av nedskrivningsbeho-

vet. Se avsnitt 13 ovan och not K40 ”Klassiﬁcering av

ﬁnansiella instrument”.

Åtaganden utanför balansräkningen, eventualförpliktelser

och kreditåtaganden ska också prövas för

nedskrivningsbehov.

Redovisning och presentation

Tillgångar värderade till upplupet anskaningsvärde redovi-

sas brutto, med en separat reservering för förväntade kredit-

förluster om förlusten inte betraktas som deﬁnitiv. Reserverna

presenteras netto i balansräkningen, men presenteras separat

i noterna. Förändringar av reserveringar redovisas i resultat-

räkningen och klassiﬁceras som ”Kreditförluster, netto”.

Om nedskrivningen anses vara deﬁnitiv redovisas den som

en konstaterad kreditförlust, och det redovisade värdet på

lånet jämte tillhörande reservering för kreditförluster tas bort

från balansräkningen. En nedskrivning anses vara deﬁnitiv

när konkursansökan inges mot låntagaren och konkursförval-

taren har presenterat den ekonomiska utgången av konkurs-

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 95

Nordea Årsredovisning 2020

förfarandet, eller när Nordea efterskänker sina fordringar

genom rekonstruktion på antingen rättslig eller frivillig grund

eller när Nordea av andra skäl bedömer återvinning av for-

dran som osannolik.

Avsättningar för poster utanför balansräkningen

klassiﬁceras som ”Avsättningar” i balansräkningen, med för-

ändringar i avsättningar klassiﬁcerade som ”Kreditförluster,

netto”.

Tillgångar klassiﬁcerade som Verkligt värde via övrigt

totalresultat redovisas till verkligt värde i balansräkningen.

Nedskrivningar beräknade i enlighet med IFRS 9 redovisas

i resultaträkningen och klassiﬁceras som ”Kreditförluster,

netto”. Eventuella justeringar till verkligt värde redovisas

i ”Övrigt totalresultat”.

Prövning av nedskrivningsbehov

Nordea klassiﬁcerar alla lånefordringar i olika kategorier på

individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillgångar utan bety-

dande ökning av kreditrisken sedan första redovisningstillfäl-

let, kategori 2 inkluderar tillgångar med betydande ökning av

kreditrisken och kategori 3 inkluderar osäkra fordringar.

Nordea följer upp om det ﬁnns indikationer på kreditförsäm-

ring (kategori 3) genom att identiﬁera händelser med negativ

inverkan på beräknade framtida kassaflöden (förlusthän-

delse). Nordea tillämpar samma deﬁnition på fallissemang

som i kapitaltäckningsförordningen. Mer information om

identiﬁering av förlusthändelser ﬁnns i not K2 ” Risk- och lik-

viditetshantering”. Lånefordringar som inte har individuellt

beräknade reserver ingår i prövningen av nedskrivnings-

behovet baserat på statistiska modeller.

För lånefordringar med betydande värde där ett individu-

ellt nedskrivningsbehov har identiﬁerats beräknas nedskriv-

ningsbeloppet på individuell nivå. Det redovisade värdet på

lånefordringen jämförs med den nuvärdesberäknade sum-

man av förväntade framtida kassaflöden. Om det redovisade

värdet är högre redovisas skillnaden som en nedskrivnings-

förlust. De förväntade kassaflödena diskonteras med den

ursprungliga eektiva räntan och innefattar verkligt värde för

säkerheter och andra kreditförstärkningar. Nuvärdesberäk-

ningen baseras på tre olika framåtblickande scenarier som är

sannolikhetsviktade.

För lånefordringar som inte är betydande där ett individu-

ellt nedskrivningsbehov har identiﬁerats beräknas nedskriv-

ningsbeloppet utifrån den modell som beskrivs nedan, men

med hänsyn till att lånefordringarna redan är fallerade.

Prövning av nedskrivningsbehov för lån

värderade enligt statistiska modeller

För lånefordringar där inget nedskrivningsbehov

identiﬁerades i den individuella prövningen används en

statistisk modell för beräkning av nedskrivningbehov. Reser-

veringarna beräknas som lånefordringen vid fallissemang

gånger sannolikheten för fallissemang gånger förlusten i hän-

delse av fallissemang. För tillgångar i kategori 1 baseras

beräkningen endast på de kommande 12 månaderna, medan

den för tillgångar i kategori 2 och 3 baseras på tillgångens

förväntade löptid.

Reserveringar för lånefordringar där det inte skett någon

betydande ökning av kreditrisken sedan första redovisnings-

tillfället baseras på förväntade kreditförluster under kom-

mande 12 månader (kategori 1). Reserveringar för låneford-

ringar där det har skett en betydande ökning av kreditrisken

sedan första redovisningstillfället, men där ingen nedskriv-

ning har gjorts, baseras på förväntade kreditförluster under

hela den återstående löptiden (kategori 2). Detta gäller även

för osäkra fordringar som inte är betydande i kategori 3.

Nordea använder två olika modeller för att fastställa om

det har skett en betydande ökning av kreditrisken eller inte.

K1. Redovisningsprinciper, forts.

För tillgångar som innehades vid övergången den 1 januari

2018 används förändringen i interna rating- och scoringupp-

gifter för att fastställa om det skett en betydande ökning av

kreditrisken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter

används för att bedöma risken hos kunderna, och en försäm-

rad rating/scoring för en kund tyder på att kreditrisken har

ökat. Nordea har dragit slutsatsen att det inte är möjligt att

beräkna sannolikheten för fallissemang vid kreditgivningen

för den återstående löptiden utan bedömningar i efterhand

av tillgångar som redan redovisas i balansräkningen vid över-

gången. Förändringar i PD för den återstående löptiden

används som utlösande faktor för tillgångar redovisade efter

övergången.

För tillgångar som bedöms utifrån PD för den återstående

löptiden använder Nordea en blandning av absoluta och rela-

tiva förändringar i PD som kriterium för överföringen.

• Retail-kunder med ett ursprungligt tolvmånaders PD under

1%:

Exponeringar med en relativ ökning i livstids PD över

100% och en absolut ökning av tolvmånaders PD över

45 punkter överförs till kategori 2.

• Retail-kunder med ett ursprungligt tolvmånaders PD över

eller lika med 1%:

Exponeringar med en relativ ökning i livstids PD över

100% eller en absolut ökning av tolvmånaders PD över

300 punkter överförs till kategori 2.

• Företags- och institutionella kunder med ett ursprungligt

tolvmånaders PD under 0,5%:

Exponeringar med en relativ ökning i livstids PD över

150% och en absolut ökning av tolvmånaders PD över

20 punkter överförs till kategori 2.

• Företags- och institutionella kunder med ett ursprungligt

tolvmånaders PD över eller lika med 0,5%:

Exponeringar med en relativ ökning i livstids PD över

150% eller en absolut ökning av tolvmånaders PD över

400 punkter överförs till kategori 2.

För tillgångar där rating- och scoringmodeller används kali-

breras rating-/scoringförändringen för att matcha den bety-

dande ökningen av kreditrisken utifrån PD för den återstå-

ende löptiden. Dessutom överförs kunder som omfattas av

förmildrande kreditvillkor och kunder som är mer än 30 dagar

sena med sina betalningar till kategori 2, såvida inte ett ned-

skrivningsbehov redan har identiﬁerats (kategori 3). Expone-

ringar som omfattas av förmildrande kreditvillkor kvarstår i

kategori 2 under en prövotid på 24 månader, från och med

den tidpunkt då åtgärderna infördes. När exponeringarna

efter prövotidens slut återförs till kategori 1 hanteras de på

samma sätt som andra exponeringar i kategori 1 i fråga om

bedömningen av om det föreligger en väsentlig ökning av

kreditrisken. Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar

sena med sina betalningar klassiﬁceras normalt i kategori 3,

men denna klassiﬁceringen ändras om det ﬁnns bevis för att

kunden inte har fallerat. Sådana lånefordringar klassiﬁceras

i kategori 2.

Nordea använder sig inte av undantaget ”låg kreditrisk”

i bankverksamheten, men däremot för en mindre portfölj av

räntebärande värdepapper i försäkringsrörelsen.

Vid beräkningen av reserveringar, inklusive kategoriindel-

ningen, används sannolikhetsviktad, framåtblickande infor-

mation. Nordea använder tre makroekonomiska scenarier för

att ta hänsyn till de icke-linjära aspekterna av förväntade kre-

ditförluster. De olika scenarierna används för att justera de

aktuella parametrarna för beräkning av förväntade kreditför-

luster, och ett sannolikhetsviktat genomsnitt av de förväntade

förlusterna enligt respektive scenario redovisas som reserve-

ringar. Modellen använder sig av data som samlats in före

balansdagen, vilket innebär att Nordea måste identiﬁera hän-

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 96

Årsredovisning 2020 Nordea

delser som påverkar reserveringarna efter datainsamlingen.

Ledningen utvärderar dessa händelser och justerar reserve-

ringarna, om detta bedöms nödvändigt.

Avskrivningar

Avskrivningar innebär att lån eller kundfordringar avförs från

balansräkningen samtidigt som motsvarande kreditförlustre-

servering realiseras. När fordringar bedöms vara omöjliga att

driva in ska de snarast möjligt skrivas av, oavsett om det rätts-

liga anspråket kvarstår eller inte. En avskrivning kan göras

innan eventuella rättsliga åtgärder mot låntagaren, för att

återvinna skulden, har slutförts. Även om en fordran som inte

kan drivas in skrivs av eller avförs från balansräkningen har

kunden en rättslig skyldighet att betala den utestående skul-

den. Vid bedömningen av huruvida osäkra lånefordringar kan

återvinnas och om avskrivningar krävs, är det framför allt

lånefordringar med följande egenskaper som står i fokus (lis-

tan är inte uttömmande):

• Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar sena med

betalningen. Om en lånefordring, eller del av den, efter den

här bedömningen anses vara omöjlig att driva in, skrivs

den av.

• Lånefordringar som omfattas av insolvensförfarande och

har låg säkerhetstäckning.

• Lånefordringar där juridiska kostnader förväntas förbruka

behållningen från konkursförfarandet, med låga återvin-

ningsvärden som följd.

• Delavskrivning kan vara befogad när det ﬁnns rimliga eko-

nomiska belägg för att låntagaren inte kan återbetala hela

beloppet, det vill säga en avsevärd del av skulden kan inte

på rimliga grunder sägas vara återvinningsbar genom för-

mildrande kreditvillkor eller realisering av säkerheter.

• Rekonstruktionsfall

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntan som används för värdering av osäkra

lånefordringar motsvarar den ursprungliga eektiva räntan

för lån hänförliga till en enskild kund eller, i förekommande

fall, till en grupp av lånefordringar. Om så anses lämpligt kan

diskonteringsräntan beräknas med en metod som resulterar

i en nedskrivning som utgör en rimlig uppskattning av vad en

beräkning grundad på eektivräntemetoden skulle ge.

Omstrukturerade lånefordringar och modiﬁeringar

Med en omstrukturerad lånefordran avses i detta samman-

hang en lånefordran där Nordea har beviljat låntagaren efter-

gifter till följd av dennes ﬁnansiella svårigheter och där dessa

eftergifter har gett upphov till en kreditförlust för Nordea.

Efter en omstrukturering betraktas lånefordran vanligen inte

längre som osäker om åtagandena fullföljs i enlighet med de

nya villkoren. I det fall en återvinning sker redovisas betal-

ningen som en återvinning av kreditförluster.

Modiﬁering av de avtalsmässiga kassaflödena för lån till

kunder med ekonomiska svårigheter (förmildrande kreditvill-

kor) minskar det redovisade lånebeloppet, brutto. Normalt är

denna minskning mindre än den beﬁntliga reserveringen,

och ingen förlust redovisas i resultaträkningen till följd av

modiﬁering. Om de är betydande, minskas bruttobeloppen

(lån och reservering).

Tillgångar övertagna för skyddande av fordran

I en ﬁnansiell omstrukturering kan långivaren komma att

avstå från lånefordringar till förmån för låntagaren och i

utbyte mot denna eftergift ta över tillgångar som lämnats

som säkerhet för lånen, aktier som emitterats av låntagaren

eller andra tillgångar. En tillgång övertagen för skyddande

av fordran redovisas i balansräkningen tillsammans med lik-

nande tillgångar som redan innehas av Nordea. En övertagen

K1. Redovisningsprinciper, forts.

fastighet som inte innehas för eget utnyttjande redovisas till

exempel tillsammans med andra förvaltningsfastigheter.

Alla tillgångar som övertagits för skyddande av fordran

redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde och

eventuell skillnad mellan lånets redovisade värde och det

verkliga värdet för den övertagna tillgången redovisas under

posten ”Kreditförluster, netto”. Det verkliga värdet på redovis-

ningsdagen blir tillgångens anskaningsvärde eller upplupna

anskaningsvärde, beroende på vad som är tillämpligt. Under

efterföljande perioder värderas tillgångar som övertagits för

skyddande av fordran i enlighet med gällande värderings-

principer för tillgångsslaget. Förvaltningsfastigheter värderas

då till verkligt värde. Övertagna ﬁnansiella tillgångar

klassiﬁceras generellt i kategorin ”Verkligt värde via resultat-

räkningen” och värderas till verkligt värde. Förändringar i

verkligt värde redovisas i resultaträkningen under posten

”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

Eventuella värdeförändringar, efter den övertagna tillgång-

ens första redovisningstillfälle, redovisas i resultaträkningen i

enlighet med koncernens principer för presentation av till-

gångsslaget. Posten ”Kreditförluster, netto” i resultaträk-

ningen påverkas följaktligen inte av nya värderingar av den

övertagna tillgången efter första redovisningstillfället.

15. Leasing

Nordea som leasegivare

Finansiell leasing

Nordeas leasingverksamhet omfattar huvudsakligen

ﬁnansiell leasing. Ett ﬁnansiellt leasingavtal redovisas som

fordran på leasetagaren under balansposten ”Utlåning till all-

mänheten” till ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen

enligt leasingavtalet. Leasingavgiften, exklusive kostnad för

service, redovisas som återbetalning av fordran och som rän-

teintäkt. Intäkten fördelas så att en jämn förräntning erhålls

på under varje period redovisad nettoinvestering.

Operationell leasing

Tillgångar som omfattas av operationell leasing fördelas i

balansräkningen på slag av tillgång, vanligen materiella till-

gångar. Leasingintäkter intäktsredovisas linjärt under leasing-

avtalets löptid och klassiﬁceras som ”Räntenetto”. Avskriv-

ning på leasingobjekt beräknas enligt de principer för avskriv-

ningar som Nordea använder för liknande tillgångar och

redovisas i resultaträkningen som ”Av- och nedskrivningar av

materiella och immateriella tillgångar”.

Nordea som leasetagare

När ett avtal ingås gör Nordea en bedömning av om det är

eller innehåller ett leasingavtal. Ett leasingavtal är ett avtal

som överlåter rätten att under en viss tid bestämma över

användningen av en tillgång i utbyte mot ersättning.

Rätten att använda en tillgång i ett leasingavtal redovisas

vid inledningsdatumet som en nyttjanderätt och skyldigheten

att betala leasingavgifterna redovisas som en leasingskuld.

Nyttjanderätten värderas som nuvärdet av leasingavgifterna,

plus initiala direkta kostnader och kostnader för skyldigheten

att underhålla tillgången minus eventuella förmåner som

mottagits i samband med leasingavtalet. Icke-leasingkompo-

nenter särskiljs. Som diskonteringsränta för att beräkna lea-

singskulden för varje avtal används den marginella lånerän-

tan vid avtalets inledningsdatum. För betydande leasingavtal

gällande lokaler/fastigheter kan avtalets implicita ränta

användas, om den är tillgänglig.

Nyttjanderätter redovisas på samma sätt som liknande

egna tillgångar och leasingskulder redovisas som ”Övriga

skulder” i balansräkningen. Principerna för avskrivning är

desamma som för liknande egna tillgångar, men avskriv-

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 97

Nordea Årsredovisning 2020

ningstiden kan normalt inte vara längre än leasingperioden.

Prövning av nedskrivningsbehov på nyttjanderätter görs

enligt samma principer som för liknande egna tillgångar.

Räntekostnader för leasingskulder redovisas som ”Räntekost-

nader” i resultaträkningen.

Tillgångarna klassiﬁceras som Fastigheter och Övriga till-

gångar. Övriga tillgångar utgörs främst av fordon och IT-

utrustning. Nordea tillämpar den praktiska lösningen för kort-

fristiga leasingavtal (med en leasingperiod på 12 månader

eller kortare), både för Fastigheter och Övriga tillgångar. Den

praktiska lösningen för tillgångar med lågt värde tillämpas

för Övriga tillgångar. Kortfristiga avtal och avtal med lågt

värde redovisas inte i balansräkningen, utan leasingavgif-

terna kostnadsförs i resultaträkningen under ”Övriga kostna-

der”, linjärt fördelade över leasingperioden, såvida inte något

annat systematiskt sätt bättre återspeglar Nordeas ekono-

miska nytta över tiden.

Leasingavtalen avser huvudsakligen kontorslokaler, men

också tjänstebilar, IT-utrustning och andra tillgångar som nor-

malt behövs i verksamheten. Fastigheterna/lokalerna kan i

huvudsak delas in i bankkontor och huvudkontor. Fastighets-

kontrakten förvaltas aktivt med fokus på ett eektivt utnytt-

jande av utrymmen och på förändringar i aärsomgivningen.

Leasingavgifterna utgörs normalt av fasta avgifter, och i fråga

om framför allt lokaler/fastigheter även rörliga avgifter som

är kopplade till ett index. Normalt används inte restvärdesga-

rantier eller köpoptioner.

Leasingperioden är den förväntade leasingperioden. Med

förväntad leasingperiod avses den icke uppsägningsbara lea-

singperioden enligt avtalet och eventuella möjligheter till för-

längning som Nordea med rimlig säkerhet avser att utnyttja.

Leasingperioden för avtal utan slutdatum fastställs genom att

ta hänsyn alla fakta och omständigheter.

Den förväntade leasingperioden för de flesta lokaler/fast-

igheter är 1–10 år, medan den förväntade leasingperioden för

huvudkontoren i de nordiska länderna är 15–25 år. Dessa

avtal innefattar normalt möjlighet till förlängning.

Avtal som innehåller leasingavtal

Avtal kan omfatta rätten att använda en tillgång i utbyte mot

en eller flera betalningar, även om avtalet inte har leasingav-

talets juridiska form. I förekommande fall separeras dessa till-

gångar från avtalet och redovisas som leasade tillgångar.

16. Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar är identiﬁerbara, icke-monetära till-

gångar som saknar fysisk beskaenhet. Tillgångarna står

under Nordeas kontroll, vilket innebär att Nordea har möjlig

het och rätt att erhålla de framtida ekonomiska fördelarna

hänförliga till den underliggande tillgången. Nordeas immate

riella tillgångar utgörs främst av goodwill, IT-utvecklingspro-

jekt/programvaror och kundrelaterade immateriella tillgångar.

Goodwill

Goodwill utgör skillnaden mellan anskaningsvärdet och det

verkliga värdet på Nordeas andel av identiﬁerbara nettotill-

gångar i förvärvade koncernföretag/intresseföretag/joint ven-

tures vid förvärvstidpunkten. Goodwill som uppkommit vid

förvärv av koncernföretag redovisas som ”Immateriella till-

gångar”. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intressefö-

retag och joint ventures redovisas inte som en separat till-

gång utan som ”Aktier och andelar i intresseföretag och joint

ventures”. Goodwill prövas årligen för eventuellt nedskriv-

ningsbehov, eller oftare om händelser eller ändrade förutsätt-

ningar tyder på att nedskrivningsbehov ﬁnns. Goodwill redo-

visas till anskaningsvärde minskat med ackumulerade ned-

skrivningar. Nedskrivning av goodwill kan inte återföras i

senare perioder. Goodwill hänförlig till intresseföretag och

joint ventures prövas inte separat för nedskrivningsbehov

utan inkluderas i det redovisade värdet på intresseföretaget

och joint venture-företaget. Principerna för nedskrivnings-

prövning av intresseföretag och joint ventures beskrivs i

avsnitt 6 ”Redovisning av rörelseintäkter och nedskrivningar”.

IT-utvecklingsprojekt/programvaror

Kostnader hänförliga till underhåll av programvaror kost-

nadsförs löpande. Utgifter direkt hänförbara till större inves-

teringar i utveckling av programvara redovisas som immate-

riella tillgångar om de förväntas generera framtida ekono-

miska fördelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader för

programutveckling och indirekta kostnader för att färdigställa

tillgången för avsedd användning. Programkostnader omfat-

tar också förvärvade programlicenser som inte är hänförliga

till funktionen hos en materiell tillgång.

Avskrivningen beräknas linjärt över programvarans nytt-

jandeperiod, som vanligen är 3 till 5 år, och i vissa fall för stra-

tegisk infrastruktur upp till maximalt 10 år.

Kundrelaterade immateriella tillgångar

I samband med rörelseförvärv allokeras normalt sett en del

av köpeskillingen till kundrelaterade immateriella tillgångar,

under förutsättning att tillgången är identiﬁerbar och under

Nordeas kontroll. En immateriell tillgång är identiﬁerbar om

den uppstår till följd av avtalsmässiga eller lagliga rättigheter,

eller om den kan separeras från företaget och säljas, överfö-

ras, licensieras, uthyras eller bytas. Tillgången skrivs av över

nyttjandeperioden, som vanligen är mer än 10 år.

Nedskrivning

Goodwill och IT-utvecklingsprojekt som ännu inte tagits i

bruk skrivs inte av, men prövas årligen med avseende på

eventuellt nedskrivningsbehov. Prövningen görs oftare om

något tyder på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Ned-

skrivningskostnaden beräknas som skillnaden mellan redovi-

sat värde och återvinningsvärde.

Alla immateriella tillgångar med begränsad nyttjandepe-

riod, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har tagits i bruk,

prövas per varje balansdag med avseende på indikationer på

nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer ﬁnns görs en

analys för att bedöma huruvida de immateriella tillgångarnas

redovisade värde är fullt återvinningsbart.

Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde efter

avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet för till-

gången eller den kassagenererande enheten. Kassagenere-

rande enhet deﬁnieras som den minsta identiﬁerbara grupp

av tillgångar som ger upphov till kassaflöden som i allt

väsentligt är oberoende av andra tillgångar. För goodwill och

IT-utvecklingsprojekt som ännu inte tagits i bruk, motsvaras

de kassagenererande enheterna av rörelsesegmenten. Nytt-

jandevärdet är nuvärdet av de kassaflöden som tillgången

eller den kassagenererande enheten förväntas ge upphov till.

Kassaflödet bedöms utifrån tillgångens eller den kassagene-

rerande enhetens nuvarande skick och diskonteras med en

diskonteringsränta motsvarande den långfristiga riskfria rän-

tan plus en riskpremie. Om återvinningsvärdet är lägre än

redovisat värde görs en nedskrivning. Se även not K21

”Immateriella tillgångar” för mer information om

nedskrivningsprövningar.

17. Materiella tillgångar

Materiella tillgångar omfattar fastigheter för egen använd-

ning, förbättringsutgifter på annans fastighet, IT-utrustning,

möbler och annan utrustning. Materiella tillgångar redovisas

till anskaningsvärde minskat med ackumulerade av- och

nedskrivningar. Anskaningsvärdet för en materiell tillgång

utgörs av dess inköpspris samt eventuella kostnader direkt

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 98

Årsredovisning 2020 Nordea

hänförliga till att sätta tillgången i brukbart skick för avsedd

användning. Om olika delar av samma materiella tillgång har

olika nyttjandeperioder redovisas de som separata poster.

Materiella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade

nyttjandeperioden. Den beräknade nyttjandeperioden för

olika materiella tillgångar uppdateras årligen. Nedan följer de

nuvarande avskrivningstiderna:

Byggnader 30–75 år

Inventarier 3–5 år

Förbättrings-

utgifter på

annans fastighet

För förändringar inom byggnader det

kortare av 10 år och återstående hyres-

period. För nybyggnation det kortare av

redovisningsprinciperna för ägda bygg-

nader och återstående hyresperiod. För

fast inredning i leasade fastigheter gäl-

ler det kortare av 10–20 år och återstå-

ende hyresperiod.

Varje balansdag prövar Nordea om det ﬁnns indikationer på

nedskrivningsbehov för en materiell tillgång. Om sådana indi-

kationer ﬁnns görs en bedömning av tillgångens återvin-

ningsvärde och eventuell nedskrivning görs.

Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet ökar. Det

redovisade värdet ökas då till återvinningsvärdet, men kan

inte överstiga vad det redovisade värdet varit om en nedskriv-

ning inte redovisats i första läget.

18. Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är huvudsakligen fastigheter som

innehas i syfte att generera hyresinkomster och/eller värde-

stegring. Huvuddelen av Nordeas förvaltningsfastigheter är

hänförliga till Nordea Life & Pensions. Nordea använder verk-

ligt värdemodellen för värdering av förvaltningsfastigheter.

Bästa beviset på verkligt värde är normalt noterade priser på

en aktiv marknad för liknande fastigheter med samma läge

och i samma skick. Då noterade priser på en aktiv marknad

oftast saknas, används även modeller baserade på diskonte-

rade kassaflödesprognoser som bygger på tillförlitliga upp-

skattningar av framtida kassaflöden.

Driftsnetto, reavinster och reaförluster liksom justeringar

till verkligt värde redovisas direkt i resultaträkningen som

”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

19. Skulder till försäkringstagare

Skulder till försäkringstagare omfattar åtaganden enligt för-

säkringsavtal och ﬁnansiella avtal med försäkringstagare i

alla bolag inom Nordea Life & Pensions, inklusive bolag i

Sverige, Norge, Finland och Danmark.

Ett försäkringsavtal deﬁnieras som ”ett avtal enligt vilket

en part (försäkringsgivaren) accepterar en betydande försäk-

ringsrisk från en annan part (försäkringstagaren) genom att

gå med på att kompensera försäkringstagaren om en angiven

oviss framtida händelse (den försäkrade händelsen) har en

negativ inverkan på försäkringstagaren”.

Finansiella avtal är avtal med försäkringstagare som har

försäkringsavtalets juridiska form, men för vilka försäkrings-

risken bedöms vara obetydlig.

Försäkringsrisken beräknas vanligen som risksumman i

procent av den reserv som täcker avtalet vid avtalsperiodens

början.

Avtalen kan delas in i följande klasser:

• Försäkringsavtal:

– Traditionella livförsäkringsavtal med eller utan

diskretionär del

– Fondförsäkringsavtal med betydande försäkringsrisk

– Sjuk- och olycksfallsförsäkringar.

• Finansiella avtal:

– Finansiella avtal med diskretionär del

– Finansiella avtal utan diskretionär del.

Försäkringsavtal

Värderingsprinciperna enligt nationell redovisningsstandard

har bibehållits, vilket följaktligen resulterar i icke enhetliga

redovisningsprinciper vid konsolidering.

Värderingen av försäkringstekniska avsättningar för tradi-

tionell livförsäkring i Danmark och Finland fastställs genom

beräkning av nuvärdet av de framtida förmåner som försäk-

ringstagarna har rätt till. Beräkningen baseras på antaganden

om marknadsmässiga diskonteringsräntor liksom om kostna-

der och livförsäkringsrisk. Diskonteringsräntan är baserad på

skuldernas aktuella löptid. I Danmark omfattar avsättningen

dessutom återbäringsmedel på betalda försäkringar och

framtida premier.

I Norge beräknas avsättningarna för traditionell livförsäk-

ring i huvudsak enligt en prospektiv metod. Den diskonte-

ringsränta som används motsvarar den ursprungliga räntan

justerad med hänsyn till antaganden om kostnader och risk.

Redovisningsprinciperna för varje företag grundar sig på

den lokala verksamhetens struktur och är kopplade till sol-

vensreglerna och nationella bestämmelser avseende vinstdel-

ning och andra krav avseende fond för kollektivt utfördelad

bonus (ofördelade avsättningar som skyddar

försäkringstagarna).

Fondförsäkringsavtal omfattar försäkringstekniska avsätt-

ningar hänförliga till fondförsäkringar som har tecknats

antingen med eller utan utdelningsgaranti. Fondförsäkrings-

avtal som klassiﬁceras som försäkringsavtal innehåller

samma försäkringsrelaterade riskelement som traditionella

försäkringsavtal. Dessa avtal redovisas och värderas huvud-

sakligen till verkligt värde baserat på:

• det verkliga värdet på tillgångar hänförliga till fondförsäk-

ringsavtalen, och

• det beräknade nuvärdet för försäkringsrisken, som fram-

räknas på samma sätt som för traditionella försäkringsav-

tal med beaktande av eekten på varje riskelement som

ingår i kassaflödet.

Avsättningar avseende sjuk- och olycksfallsförsäkringar

omfattar premiereserver och utestående ersättningskrav.

Denna post redovisas och värderas på upplupen basis, enligt

samma princip som för skadeförsäkringsavtal.

Finansiella avtal

Avtal som klassiﬁceras som ﬁnansiella avtal är avtal med för-

säkringstagare som inte medför tillräcklig försäkringsrisk för

att klassiﬁceras som försäkringsavtal och som innehåller en

garanti eller en diskretionär del.

Finansiella avtal med diskretionär del redovisas, i enlighet

med IFRS 4, som försäkringsavtal med tillämpning av natio-

nella redovisningsprinciper. Nordea Life & Pensions har

endast ett fåtal sådana avtal.

Finansiella avtal utan diskretionär del redovisas och värde-

ras till verkligt värde i enlighet med IFRS 9 ”Finansiella instru-

ment: Redovisning och värdering”, och motsvaras av verkligt

värde på tillgångarna hänförliga till dessa avtal. Dessa till-

gångar klassiﬁceras som tillhörande kategorin Från början

värderade till verkligt värde via resultaträkningen för att eli-

minera eller avsevärt minska bristande överensstämmelse i

redovisningen.

Avtal med diskretionär del (DPF)

Enligt vissa traditionella livförsäkringsavtal och ﬁnansiella

avtal har försäkringstagaren rätt till betydande förmåner utö-

ver de garanterade. Det är Nordea som avgör om dessa ytter-

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 99

Nordea Årsredovisning 2020

ligare förmåner ska utbetalas som bonus på riskresultat, kost-

nadsresultat eller ränta. Dessa avtal med diskretionär del

(Fond för kollektivt utfördelad bonus) klassiﬁceras som skul-

der i balansräkningen.

Fond för kollektivt utfördelad bonus omfattar belopp som

allokerats till men inte gottskrivits försäkringstagaren. I Fin-

land omfattar fonden försäkringstagarens andel av samtliga

orealiserade vinster på placeringstillgångar och återbärings-

medel på betalda försäkringar och framtida premier (skillna-

den mellan retroaktiva och marknadsmässiga prospektiva

värderingsprinciper för försäkringsavtal). I Norge omfattar

den försäkringstagarens andel av både samtliga orealiserade

vinster på placeringstillgångar och ytterligare reserver. I Sve-

rige och Danmark är huvudprincipen för värdering verkligt

värde (försäkringsavtal). Försäkringstagarens andel av både

realiserade och orealiserade vinster upptas därför i balans-

räkningen som antingen ”Förändring av försäkringstekniska

avsättningar, livförsäkring” och/eller ”Förändring av återbä-

ringsmedel, livförsäkring”, beroende på om placeringsresulta-

tet allokeras eller inte. Båda dessa ingår i balansposten ”Skul-

der till försäkringstagare”.

Prövning av försäkringsskuld

Vid varje rapporteringsdatum görs en prövning för att säker-

ställa att försäkringsavsättningarna är tillräckliga. Vid pröv-

ningen säkerställs att skuldernas redovisade värde är högre

än den bästa uppskattningen av framtida kassaflöde diskon-

terat med aktuell ränta. Vid behov görs ytterligare avsätt-

ningar som redovisas i resultaträkningen.

20. Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer

och fondförsäkringsavtal

Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal är

avtal med kunder och försäkringstagare där all risk tas av

kunderna och försäkringstagarna. Inlåningsmedlen investeras

i olika typer av ﬁnansiella tillgångar till förmån för kunderna

och försäkringstagarna.

Fondförsäkringsavtal inkluderar ﬁnansiella avtal utan

garantier och som inte medför tillräcklig försäkringsrisk för

att klassiﬁceras som försäkringsavtal.

Tillgångar och inlåning i dessa avtal redovisas och värde-

ras till verkligt värde i enlighet med avsnitt 13 ”Finansiella

instrument” ovan.

21. Skatter

Posten ”Skatt” i resultaträkningen omfattar aktuell och upp-

skjuten inkomstskatt. Inkomstskatten redovisas i resultaträk-

ningen, såvida den inte avser poster som förs mot övrigt total-

resultat eller direkt mot eget kapital. I dessa fall förs även

skatten mot övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Aktuell skatt är den förväntade skattekostnaden på årets

beskattningsbara inkomst, beräknad enligt beslutade eller i

praktiken beslutade skattesatser per balansdagen, jämte jus-

tering av aktuell skatt från tidigare år.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas, i

enlighet med balansräkningsmetoden, för temporära skillna-

der mellan redovisade respektive skattemässiga värden på

tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas

för outnyttjade skattemässiga förluster och skatteavdrag.

Uppskjuten skatt redovisas inte för temporära skillnader som

uppstår vid första redovisningen av tillgångar eller skulder i

en transaktion som inte är ett företagsförvärv och varken

påverkar redovisat eller beskattningsbart resultat. Uppskju-

ten skatt redovisas inte heller för skillnader hänförliga till

aktier och andelar i koncernföretag, intresseföretag och joint

ventures, i den mån det är sannolikt att en reglering eller rea-

lisering inte kommer att ske inom överskådlig tid. Inte heller

K1. Redovisningsprinciper, forts.

redovisas uppskjuten skatt för skattepliktiga temporära skill-

nader som härrör från den första redovisningen av goodwill.

Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som vän-

tas gälla för de temporära skillnaderna när de återförs, med

utgångspunkt från antagna eller i praktiken antagna lagar

per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar och skatte-

skulder diskonteras inte. Uppskjutna skattefordringar redovi-

sas endast i den utsträckning det är sannolikt att framtida

beskattningsbar vinst kommer att ﬁnnas tillgänglig, mot vil-

ken temporära skillnader, underskottsavdrag och outnyttjade

skatteavdrag kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar

granskas varje balansdag, och minskas i den mån det inte

längre är sannolikt att avdragsrätten kan utnyttjas.

Nordeas skattepositioner granskas regelbundet för att

identiﬁera fall där berörda skattemyndigheter sannolikt inte

godkänner behandlingen i skattedeklarationen. Osäkra skat-

tepositioner beaktas var för sig eller som grupp, beroende på

vilken metod som bäst förutser utfallet av osäkerheten. Vid

en bedömning att skattemyndigheten sannolikt inte godtar

en osäker skattemässig behandling, tar Nordea hänsyn till

eekten av osäkerheten när beskattningsbar vinst (skatte-

mässig förlust), skatteunderlag, outnyttjade skattemässiga

förluster, outnyttjade skattekrediter eller skattesatser fast-

ställs. Detta görs genom att använda antingen det mest san-

nolika beloppet eller det förväntade värdet, beroende på vil-

ken metod som bäst förutser utfallet av osäkerheten. Osäker

skattemässig behandling kan påverka både aktuell skatt och

uppskjuten skatt.

Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder kvittas

när en legal rätt till kvittning föreligger, och Nordea avser att

antingen nettoreglera dessa skatteposter eller återvinna skat-

tefordran samtidigt som skatteskulden regleras. Uppskjutna

skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas gene-

rellt i den mån det är legalt tillåtet att kvitta aktuella skatte-

fordringar och aktuella skatteskulder.

22. Avsättningar

Avsättningar (som redovisas som en skuld) görs när Nordea

har en aktuell förpliktelse (rättslig eller informell) till följd av

en inträad händelse om det är troligt (det vill säga mer san-

nolikt än inte) att ett utflöde av resurser som utgör ekono-

miska fördelar kommer att krävas för att reglera förpliktelsen

och att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Det

belopp som redovisas som en avsättning är den bästa upp-

skattningen av kostnaden för att reglera den aktuella förplik-

telsen vid rapportperiodens slut.

Avsättningar som avser ersättningar till anställda beskrivs

närmare i avsnitt 24 och avsättningar för ﬁnansiella garanti-

avtal och kreditlöften beskrivs i avsnitt 26.

Eventualförpliktelser redovisas inte som skulder i balans-

räkningen utan presenteras i not K38,”Eventualförpliktelser”,

såvida inte sannolikheten för ett utflöde är ytterst liten. En

eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse vars förekomst

endast kommer att bekräftas av att en eller flera framtida

händelser som inte helt ligger inom Nordeas kontroll, eller en

beﬁntlig förpliktelse som inte redovisas eftersom det inte är

sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att

reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan

beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

23. Resultat per aktie

Resultat per aktie före utspädning beräknas som årets resultat

hänförligt till aktieägare i Nordea Bank Abp dividerat med vägt

genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.

Resultat per aktie efter utspädning fastställs genom att

justera det vägda genomsnittliga antalet utestående stamak-

tier för eekten av alla potentiella utspädningsbara stam-

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 100

Årsredovisning 2020 Nordea

aktier, vilka utgörs av rätten till prestationsaktier enligt de

långsiktiga incitamentsprogrammen samt kontrakt på

Nordeaaktier som kan regleras i Nordeaaktier, dvs. derivat

såsom optioner och warranter och motsvarande. Sådana kon-

trakt påverkar resultatet per aktie efter utspädning endast i

de fall där den genomsnittliga kursen på stamaktier under

perioden är högre än lösenkursen för optionerna eller war-

ranterna (det vill säga om de har ett realvärde).

Potentiella stamaktier anses endast medföra en utspäd-

ningseekt på balansdagen om samtliga resultatvillkor har

uppfyllts och om en konvertering till stamaktier skulle minska

vinsten per aktie. Vidare anses rättigheterna endast medföra

en utspädningseekt om lösenpriset, med tillägg för framtida

tjänster, är lägre än periodens genomsnittliga aktiekurs.

24. Ersättningar till anställda

All form av ersättning till anställda som kompensation för

utförda tjänster utgör ersättning till anställda. Kortfristiga

ersättningar till anställda ska regleras inom tolv månader

efter utgången av den rapportperiod då tjänsterna utförts.

Ersättningar efter avslutad anställning är ersättningar som

kommer att betalas ut efter anställningens upphörande.

Ersättningar efter avslutad anställning i Nordea omfattar

endast pensioner. Avgångsvederlag blir normalt aktuellt

när en anställning avslutas före pensionsdagen eller om en

anställd accepterar ett erbjudande om frivillig avgång.

Kortfristiga ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningar till anställda består främst av fast

och rörlig lön. Både fast och rörlig lön kostnadsförs i den

period då de anställda utfört tjänster till Nordea. Nordea har

även ställt ut aktierelaterade incitamentsprogram, vilka

beskrivs vidare i avsnitt 27 ”Aktierelaterade ersättningar”.

För ytterligare information, se not K8 ”Personalkostnader”.

Ersättningar efter avslutad anställning

Pensionsplaner

Företagen inom Nordea har olika pensionsplaner, både för-

månsbestämda och avgiftsbestämda, i enlighet med nationell

praxis och de villkor som gäller i de länder där Nordea verkar.

Förmånsbestämda pensionsplaner används huvudsakligen i

Sverige, Norge och Finland. De större förmånsbestämda pen-

sionsplanerna är fonderade planer som täcks av tillgångar i

pensionskassor/pensionsstiftelser. Om verkligt värde på för-

valtningstillgångar hänförliga till en speciﬁk pensionsplan är

lägre än nuvärdet, brutto, av den förmånsbestämda förpliktel-

sen fastställd enligt Projected Unit Credit Method, redovisas

nettobeloppet som en skuld (”Pensionsförpliktelser”). I det

omvända fallet redovisas nettobeloppet som en tillgång

(”Pensionstillgångar”). Icke-fonderade pensionsplaner redo-

visas som ”Pensionsförpliktelser”.

De flesta pensioner i Danmark, men även i andra länder,

baseras på avgiftsbestämda pensionsplaner som inte medför

något pensionsåtagande för Nordea. Samtliga förmånsbe-

stämda pensionsplaner är stängda för nya deltagare. Nordea

bidrar också till oentliga pensionssystem.

Pensionskostnader

Förpliktelser enligt avgiftsbestämda pensionsplaner redovi-

sas som en kostnad i den takt de intjänas genom att de

anställda utför tjänster åt företaget och avgifterna för dessa

tjänster förfaller till betalning. Nordeas nettoförpliktelse för

förmånsbestämda pensionsplaner beräknas separat för varje

plan genom en uppskattning av det ersättningsbelopp som

de anställda har intjänat under innevarande period och tidi-

gare perioder i utbyte mot sina tjänster. Ersättningsbeloppet

diskonteras för att fastställa dess nuvärde. Aktuariella beräk-

ningar, bland annat Projected Unit Credit Method, används

för att fastställa nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser

och kostnader hänförliga till dessa. Beräkningarna baseras

på ett antal aktuariella och ﬁnansiella antaganden (se not

K34 ”Pensionsförpliktelser”).

Vid beräkningen av förpliktelsens nuvärde och eventuella

förvaltningstillgångars verkliga värde kan omvärderingseek-

ter uppstå, till följd av ändrade aktuariella antaganden och

erfarenhetsmässiga avvikelser (verkligt utfall jämfört med

antaganden). Dessa omvärderingseekter redovisas direkt

mot eget kapital via övrigt totalresultat.

När beräkningen resulterar i ett överskott begränsas det

redovisade värdet på tillgången till nuvärdet av framtida åter-

betalningar från eller minskade inbetalningar till planen.

Särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter beräknas

och redovisas baserat på redovisat nettoöverskott eller net-

tounderskott per plan och ingår i balansräkningen som

”Pensionsförpliktelser” eller ”Pensionstillgångar”.

Diskonteringsränta i förmånsbestämda planer

Diskonteringsräntan baseras på företagsobligationer med

höga kreditbetyg, där en tillräckligt djup marknad existerar

för sådana obligationer. Säkerställda hypoteksobligationer

anses i detta sammanhang vara företagsobligationer. I länder

där en dylik marknad inte existerar baseras diskonteringsrän-

tan på statsobligationer. I Sverige, Norge och Danmark base-

ras diskonteringsräntan på hypoteksobligationer och i Finland

på företagsobligationer. I Sverige, Norge och Danmark här-

leds spreaden på säkerställda hypoteksobligationer över

swappkurvan från de mest likvida obligationerna med längre

löptid och extrapoleras till samma duration som pensions-

skulden med hjälp av relevanta swappkurvor. I Finland extra-

poleras spreaden i företagsobligationer över statsobligationer

till samma duration som pensionsskulden med hjälp av stats-

obligationskurvan.

Avgångsvederlag

Som ovan nämnts blir avgångsvederlag normalt aktuellt när

en anställning avslutas före pensionsdagen eller om en

anställd accepterar ett erbjudande om frivillig avgång.

Avgångsvederlag utgår inte om medarbetaren ska fortsätta

utföra sina tjänster och betalningen kan anses utgöra normal

ersättning för dessa tjänster.

Avgångsvederlag kostnadsförs när Nordea har en skyldig-

het att göra betalningen. En skyldighet uppstår när det ﬁnns

en formell plan som beslutats på lämplig organisatorisk nivå

och när det inte ﬁnns en realistisk möjlighet för Nordea att

dra sig ur, vilket normalt anses uppfyllt när planen har kom-

municerats till berörda medarbetare eller deras

representanter.

Avgångsvederlag kan innefatta både kortfristiga ersätt-

ningar, till exempel ett antal månadslöner, och ersättningar

efter avslutad anställning, normalt i form av förtidspensione-

ring. I not K8 ”Personalkostnader” klassiﬁceras kortfristiga

ersättningar som ”Löner och arvoden” och ersättningar efter

avslutad anställning som ”Pensionskostnader”.

25. Eget kapital

Minoritetsintressen

Minoritetsintressen omfattar den del av koncernföretags net-

totillgångar som inte ägs direkt eller indirekt av Nordea Bank

Abp.

För varje rörelseförvärv värderar Nordea minoritetsintres-

sena i den förvärvade rörelsen antingen till verkligt värde

eller till innehavets proportionella andel av den förvärvade

rörelsens nettotillgångar.

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 101

Nordea Årsredovisning 2020

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Innehavare av övrigt primärkapital

Nordea har emitterat eviga efterställda instrument där ränte-

betalningarna till innehavarna beslutats diskretionärt av

Nordea och inte ackumuleras. Vissa av dessa instrument inne-

fattar också ett krav på Nordea att betala ränta om instru-

menten inte längre tillåts ingå i primärkapitalet. Om instru-

mentet innefattar ett krav på räntebetalning, beroende på om

en framtida osäker händelse bortom både emittentens och

innehavarens kontroll inträar eller inte inträar, ska instru-

mentet klassiﬁceras som en ﬁnansiell skuld. Vilka efterställda

skulder som får räknas in i primärkapitalet bestäms av till-

synsmyndigheterna och är därmed bortom Nordeas och inne-

havarnas kontroll. Nordea klassiﬁcerar instrumenten som

ﬁnansiella skulder. Instrument som inte omfattas av sådana

klausuler klassiﬁceras som eget kapital eftersom det inte

ﬁnns något krav att Nordea ska betala ränta eller kapital-

belopp till innehavarna.

Nordea behandlar betalningar på ﬁnansiella instrument

klassiﬁcerade som eget kapital (det vill säga primärkapital-

tillskott) som vinstutdelning, och därför redovisas sådana

betalningar som utdelningar.

Investerat fritt eget kapital

Investerat fritt eget kapital utgörs av skillnaden mellan teck-

ningskursen och kvotvärdet på Nordeas aktier vid Nordeas

nyemission 2009. Avdrag görs för transaktionskostnaderna i

samband med nyemissionen. Även förvärv och avyttring av

egna aktier redovisas inom ”Investerat fritt eget kapital”, för

mer information se avsnitt 25 ”Egna aktier”.

Övriga reserver

Övriga reserver utgörs av intäkter och kostnader, netto efter

skatteeekter, som redovisas under eget kapital via övrigt

totalresultat. Dessa reserver omfattar reserver för kassa-

flödessäkringar, ﬁnansiella tillgångar som klassiﬁcerats i

kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via övrigt totalresultat och ackumulerade omvärderingar av

förmånsbestämda pensionsplaner, samt en reserv för omräk-

ningsdierenser.

Balanserade vinstmedel

Med undantag för ej utdelade vinstmedel från tidigare år,

omfattar balanserade vinstmedel eget kapital-delen av obe

skattade reserver. Obeskattade reserver enligt nationella

bestämmelser, redovisas som eget kapital efter beaktande av

uppskjuten skatt enligt gällande skattesatser i respektive land.

Även Nordeas andel av ej utdelade vinstmedel från intres-

seföretag och joint ventures intjänade efter förvärvsdagen,

ingår i balanserade vinstmedel.

Egna aktier

Egna aktier redovisas inte som tillgångar. Förvärv av egna

aktier redovisas som en minskning av ”Investerat fritt eget

kapital” och avyttring av egna aktier som en ökning av ”Inves-

terat fritt eget kapital”. Även egna aktier i tradingportföljer

klassiﬁceras som egna aktier.

Kontrakt på Nordeaaktier som kan kontantavräknas, det vill

säga derivat såsom optioner, warranter och motsvarande, redo

visas antingen som ﬁnansiella tillgångar eller ﬁnansiella skulder.

26. Finansiella garantiavtal och kreditlöften

Erhållna premier i emitterade ﬁnansiella garantiavtal och kre-

ditlöften redovisas vid första redovisningstillfället som förut-

betalda intäkter i balansräkningen. Därefter värderas garan-

tierna och de oåterkalleliga kreditlöftena och redovisas i

balansräkningen som en avsättning, till det högre av erhållen

avgift minus avskrivning och ett belopp beräknat i enlighet

med IFRS 9. Förändringar i avsättningar redovisas i resultat-

räkningen under posten ”Kreditförluster, netto”.

Som framgår av avsnitt 6 ”Redovisning av rörelseintäkter

och nedskrivningar” fördelas erhållna premier för ﬁnansiella

garantiavtal över garantiperioden och redovisas i resultaträk-

ningen som ”Avgifts- och provisionsintäkter”. Erhållna pre-

mier för kreditlöften fördelas normalt över åtagandeperioden.

Garanti- och löftesbeloppen redovisas utanför balansräk-

ningen netto efter avdrag för eventuella avsättningar. Finan-

siella garantier redovisas under posten ”Eventualförpliktel-

ser” och oåterkalleliga kreditlöften under posten

”Åtaganden”.

27. Aktierelaterade ersättningar

Program som regleras med eget kapitalinstrument

Nordea har årligen ställt ut program där anställda som deltar

i programmen tilldelas aktierelaterade rättigheter som regle-

ras med eget kapital-instrument, dvs. rättigheter att veder-

lagsfritt erhålla aktier eller att förvärva aktier i Nordea till en

väsentligt lägre kurs än den vid tilldelningstidpunkten.

Det verkliga värdet för dessa rättigheter vid tilldelningstid-

punkten kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden. Det

verkliga värdet per rättighet beräknas vid tilldelningstillfället

och omvärderas inte därefter. Intjänandeperioden är den

period som de anställda måste förbli i tjänst hos Nordea för

att kunna utnyttja sina rättigheter.

För rättigheter där resultatvillkoren inte är marknadsbase-

rade kostnadsförs ett belopp motsvarande det verkliga vär-

det per rättighet vid tilldelningstillfället multiplicerat med den

bästa uppskattningen av antalet rättigheter som slutligen

kommer att intjänas, vilket omvärderas per varje balansdag.

För rättigheter där resultatvillkoren är marknadsbaserade

beräknas det samlade verkliga värdet som det verkliga värdet

per rättighet, multiplicerat med det maximala antalet rättig-

heter vid tilldelningstidpunkten. Marknadsbaserade villkor

tas hänsyn till när det verkliga värdet för aktierna som tillde-

las ska beräknas. Om alla andra intjäningsvillkor (t ex service-

villkor) är uppfyllda, redovisar Nordea en kostnad för tillde-

lade aktier med marknadsvillkor oavsett om dessa marknads-

villkor är uppfyllda.

Sociala avgifter periodiseras också över intjänandeperio-

den. Avsättningen för sociala avgifter omvärderas vid varje

balansdag för att säkerställa att den baseras på rättigheter-

nas verkliga värde på balansdagen.

För ytterligare information, se not K8 ”Personalkostnader”.

Kontantreglerade program

Enligt tillsynsmyndigheternas bestämmelser och allmänna

riktlinjer i Norden måste Nordea skjuta upp betalningar av

rörliga ersättningar, och detta gäller Nordeas incitamentpro-

gram för utvalda chefer och nyckelpersoner (Executive Incen-

tive Programme, EIP). De uppskjutna beloppen är i viss

utsträckning beroende av Nordeas totalavkastning (Summa

Shareholders’ Return, TSR) och dessa ”program” klassiﬁceras

som aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter.

Programmen är fullt intjänade när betalningarna av de rörliga

ersättningarna för första gången redovisas som uppskjutna,

och det verkliga värdet på förpliktelsen omvärderas kontinu-

erligt baserat på Nordeas totalavkastning. Omvärderingarna

redovisas, tillsammans med tillhörande sociala avgifter, i

resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av poster till

verkligt värde”.

För ytterligare information, se not K8 ”Personalkostnader”.

28. Transaktioner med närstående

Nordea deﬁnierar närstående parter som

• aktieägare med betydande inflytande

• intresseföretag och joint ventures

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 102

Årsredovisning 2020 Nordea

• nyckelpersoner i ledande positioner

• övriga närstående parter.

Alla transaktioner med närstående görs enligt samma krite-

rier och villkor som vid jämförbara transaktioner med externa

parter i liknande ställning, förutom utlåning till anställda

såväl som vissa övriga åtaganden till nyckelpersoner i

ledande positioner, se not K8 ”Personalkostnader” och not

K38 ”Eventualförpliktelser”.

Aktieägare med betydande inflytande

Aktieägare med betydande inflytande är aktieägare som har

rätt att delta i beslut som rör Nordeas ﬁnansiella och opera-

tiva strategier, men som inte har ett bestämmande inflytande

över dessa.

Intresseföretag och joint ventures

En deﬁnition av termen intresseföretag och joint venture ﬁnns

i avsnitt 5 ”Principer för konsolidering”.

Ytterligare information om intresseföretag och joint ventu-

res som ingår i Nordeakoncernen ﬁnns i not K20 ”Aktier och

andelar i intresseföretag och joint ventures”.

Nyckelpersoner i ledande positioner

Nyckelpersoner i ledande positioner omfattar

• styrelsen

• koncernchefen (vd)

• koncernledningen

För information om ersättningar och pensioner till, samt

övriga transaktioner med, dessa befattningshavare, se not K8

”Personalkostnader”.

Övriga närstående parter

Övriga närstående parter utgörs av aktieägare med bety-

dande inflytande (inklusive dess dotterföretag) och nära

anhöriga till nyckelpersoner i ledande positioner i Nordea, lik-

som bolag som kontrolleras eller gemensamt kontrolleras av

nyckelpersoner i ledande positioner eller av nära anhöriga till

dessa nyckelpersoner.

Information om transaktioner mellan Nordea och övriga

närstående parter återﬁnns i not K45 ”Transaktioner med

närstående”.

29. Presentation av avyttringsgrupper

som innehas för försäljning

I förekommande fall redovisas tillgångar och skulder i avytt-

ringsgrupper på separata rader i balansräkningen, ”Till-

gångar som innehas för försäljning” respektive ”Skulder som

innehas för försäljning”, från klassiﬁceringsdagen. Finansiella

instrument värderas även fortsättningsvis enligt reglerna i

IFRS 9, medan icke-ﬁnansiella tillgångar redovisas till det

lägre av redovisat värde och verkligt värde. Jämförelsesiror

räknas inte om.

30. Valutakurser

Jan–dec 2020 Jan–dec 2019

EUR 1 = svenska kronor

Resultaträkning (genomsnitt) 10,4889 10,5848

Balansräkning (vid periodens slut) 10,0220 10,4563

EUR 1 = danska kronor

Resultaträkning (genomsnitt) 7,4543 7,4661

Balansräkning (vid periodens slut) 7,4405 7,4717

EUR 1 = norska kronor

Resultaträkning (genomsnitt) 10,7291 9,8499

Balansräkning (vid periodens slut) 10,4703 9,8463

EUR 1 = ryska rubel

Resultaträkning (genomsnitt) 82,6596 72,4524

Balansräkning (vid periodens slut) 90,8041 69,7096

K1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 103

Nordea Årsredovisning 2020

K2. Risk- och likviditetshantering

Att upprätthålla riskmedvetenheten i organisationen är en del

i Nordeas aärsstrategier. Nordea har tydliga styrdokument

för sin risk- och likviditetshantering med bland annat policyer

och instruktioner för olika typer av risk, kapitaltäckning och

kapitalstruktur.

Covid-19 har varit en betydande riskfaktor under 2020 som

resulterat i ökad volatilitet på marknaden och minskad likvidi-

tet inom upplåning när de globala nedstängningarna inled-

des. Inför eventuella eekter på den bredare ekonomin gjorde

bankerna dessutom kraftigt ökade avsättningar för kreditför-

luster, och Nordea var inget undantag. Svängningarna på

marknaden och förväntningar om försämrad kreditkvalitet till

följd av covid-19 innebar för Nordeas del ett högre riskexpo-

neringsbelopp.

För att minska eekterna av covid-19 på ekonomin vidtog

centralbanker och tillsynsmyndigheter kraftfulla åtgärder,

bland annat sänkta kapitalkrav genom den så kallade ”quick

ﬁx” som infogades i kapitaltäckningsförordningen. Central-

bankerna sänkte räntorna, ökade sina stödköp av obligationer

och erbjöd långsiktig ﬁnansiering till låga räntor.

För att skydda sin balansräkning ökade Nordea sina avsätt-

ningar för kreditförluster under första halvåret och utnyttjade

centralbankernas erbjudande om långsiktig ﬁnansiering.

Dessutom följde koncernstyrelsen ECB:s rekommendation om

att inte lämna någon utdelning under 2020. Nordeas starka

balansräkning innebär att banken kan fortsätta att aktivt

stödja sina kunder under dessa utmanande tider.

För att fortlöpande bevaka eventuella negativa utfall

genomförde Nordea under 2020 ett antal interna stresstester,

med fokus på covid-19-situationen. Stresstesterna visade att

Nordea har en stark kapital- och likviditetssituation och kan

stå emot väl även i de mest allvarliga scenarierna.

Ramverk för intern kontroll

Ramverket för intern kontroll omfattar hela koncernen och

fastställer koncernstyrelsens och högsta ledningens ansvar i

fråga om intern kontroll, alla koncernfunktioner och aärsom

råden, inklusive verksamhet genom uppdragsavtal och distri-

butionskanaler. Enligt ramverket är det respektive aärsom-

råde, koncernfunktion och enhet som ansvarar för att hantera

riskerna i den egna verksamheten och ha kontroller som säker

ställer att Nordea lever upp till interna och externa krav. Som

en del av ramverket för intern kontroll har Nordea inrättat kon

trollfunktioner på koncernnivå, som i lämplig och tillräcklig

utsträckning har de befogenheter, den betydelse och den till

gång till koncernstyrelsen som krävs för att utföra sitt uppdrag.

I ramverket ingår även styrdokumenten för riskhantering.

Ramverket för intern kontroll säkerställer yttre och inre

eektivitet i verksamheten, fullgod identiﬁering, mätning och

begränsning av risker, en aktsam aärsverksamhet, sunda

administrations- och redovisningsrutiner, tillförlitlighet i

ﬁnansiell och icke-ﬁnansiell information (både intern och

extern) samt efterlevnad av gällande lagar, förordningar,

myndighetskrav och koncernens interna regler.

Internkontrollen utförs av de styrande organen, riskhante-

ringsfunktionerna, ledningen och annan personal i Nordea.

Internkontrollen har fem huvudkomponenter: kontrollmiljö,

riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommuni-

kation samt uppföljning. Den har utformats så att det i hela

organisationen ska ﬁnnas förutsättningar att bidra till den

interna kontrollens eektivitet och höga kvalitet genom bland

annat tydliga deﬁnitioner, fördelning av roller och ansvarsom-

råden samt gemensamma verktyg och rutiner.

Styrande organ för risk-, likviditets- och kapitalhantering

Koncernstyrelsen, styrelsens riskkommitté (BRIC), Nordea

Bank Abp:s verkställande direktör och Nordeas koncernchef i

koncernledningen, Asset and Liability Committee (ALCO) och

riskkommittén (RC) är viktiga beslutsfattande organ för

Nordeas risk-, likviditets- och kapitalhantering. Därutöver är

CEO Credit Committee, Executive Credit Committee och kre-

ditkommittéer i aärsområdena viktiga instanser för kredit-

beslut.

Koncernstyrelsen och styrelsens riskkommitté

Koncernstyrelsen har följande övergripande ansvar för risk-

hanteringen.

• Den beslutar om koncernens riskstrategi och risktolerans,

inklusive riskförklaringar, med årliga uppföljningar och

ytterligare uppdateringar när så behövs.

• Den övervakar och följer upp införandet av riskstrategin,

risktoleransen och riskhanteringen, inklusive överträdelser

av risktoleransen.

Koncernstyrelsen beslutar om koncerndirektivet Group Board

Directive on Capital, där även utdelningspolicyn ingår. Direkti-

vet säkerställer att koncernen fortlöpande och framåtblick-

ande har tillräckliga kapitalnivåer, som är förenliga med

Nordeas aärsmodell, risktolerans liksom lagkrav och för-

väntningar.

Styrelsens riskkommitté (BRIC) biträder koncernstyrelsen i

dess tillsyn över hanteringen och kontrollen av risker och risk-

system liksom kontroller och processer avseende Nordeakon-

cernens verksamhet, bland annat gällande kredit-, mark-

nads-, likviditets-, aärs- och livförsäkringsrisk och operativ

risk samt uppförande- och regelefterlevnadsrisk, med tillhö-

rande styrdokument och processer.

Verkställande direktör och koncernchef

Koncernchefen ansvarar inför koncernstyrelsen för den över-

gripande förvaltningen av koncernens verksamhet och risker.

Bland annat ska koncernchefen säkerställa att den riskstra-

tegi och riskhantering som beslutats av koncernstyrelsen

genomförs, att nödvändiga praktiska åtgärder vidtas och att

riskerna följs upp och begränsas. Koncernchefen arbetar till-

sammans med ledande befattningshavare i koncernled-

ningen. Dessa stödjer koncernchefen i dennes beslut.

Särskilda koncernkommittéer har inrättats för att främja

samordningen inom koncernen, och på så sätt säkerställa

åtagande och ägarskap för koncernens prioriteringar, beslut

och genomförande. Kommittéernas sammansättning och

ansvarsområden har fastställts i koncerndirektiv eller koncer-

ninstruktioner för respektive kommitté.

Asset and Liability Committee

Asset and Liability Committee (ALCO) är underställd koncern-

chefen i koncernledningen och leds av Chief Financial Ocer

(CFO). ALCO beslutar om förändringar i den ﬁnansiella verk-

samheten och riskproﬁlen i balansräkningen, inklusive för-

valtningen av tillgångar och skulder, hanteringen av balans-

räkningen och likviditetshanteringen. ALCO beslutar också

om vissa emissioner och kapitaltillskott för alla helägda kon-

cernföretag. ALCO har bildat underordnade kommittéer för

sitt arbete och beslutsfattande inom speciﬁka riskområden.

Riskkommittén

Riskkommittén (RC) är underställd koncernchefen i koncern-

ledningen och leds av Chief Risk Ocer (CRO). Den har inrät-

tats för att sköta den övergripande riskhanteringen liksom

förbereda och ge vägledning om förslag till koncernchefen i

koncernledningen och/eller berörd styrelse i viktiga frågor

som rör Nordeas styrdokument för riskhantering. Utifrån den

risktolerans som fastställts av koncernstyrelsen, beslutar RC

om fördelning av risklimiterna mellan de risktagande enhe-

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 104

Årsredovisning 2020 Nordea

terna och om åtgärder för hanteringen av samtliga risker. För-

sta försvarslinjen ska säkerställa att limiter fördelas vidare

och införs i verksamheten. RC har bildat underordnade kom-

mittéer för sitt arbete och beslutsfattande inom speciﬁka risk-

områden.

Instanser för kreditbeslut

De styrande organen för kreditrisk och styrdokumenten för

kreditriskhantering är koncernstyrelsen och BRIC. Koncern-

styrelsen och de lokala styrelserna delegerar kreditbeslut i

enlighet med de befogenheter som beskrivs i koncerndirekti-

vet Group Board Directive for Risk:

• CEO Credit Committee leds av koncernchefen, och här

ingår medlemmarna i Executive Credit Committee.

• Executive Credit Committee leds av chefen för Group

Credit Management, och kommitténs medlemmar utses

av BRIC.

• Executive Credit Committee inrättar kreditkommittéer för

respektive aärsområde utifrån behoven i organisationen

och kundsegmenteringen.

BRIC granskar beslut som fattats i CEO Credit Committee och

Executive Credit Committee, liksom andra strategiska kredit-

policyärenden och kreditportföljens utveckling. BRIC bekräf-

tar branschstrategier som godkänts av RC.

Alla kreditlimiter i Nordeakoncernen grundas på kreditbe-

slut eller bemyndiganden från instanser med det yttersta

beslutsansvaret för respektive limit. Kreditbeslut innefattar

bland annat prissättning, riskhantering och villkor gällande

limiten eller förväntat utnyttjande. Kreditbeslut syftar också till

att delegera beslutsfattandet inom den godkända limiten till

lägre instanser, såvida inte beslutet uttryckligen säger annat.

Styrning i dotterföretagen

På dotterföretagsnivå är det den lokala styrelsen som god-

känner risktoleranslimiter och kapitalåtgärder. Förslagen tas

fram gemensamt av dotterföretagets ledning och berörda

koncernfunktioner.

Dotterföretagets styrelse ansvarar för tillsyn över hante-

ringen och kontrollen av risker, styrdokumenten för riskhante-

ring liksom processerna i dotterföretagets verksamhet. Det

ﬁnns också riskhanteringsfunktioner som ansvarar för styrdo-

kument och processer för riskhantering i dotterföretaget.

Dotterföretagets vd deltar i besluten på dotterföretagsnivå

och ansvarar för den dagliga verksamheten.

Styrning av riskhantering och regelefterlevnad

Group Risk & Compliance (GRC) utgör Nordeas oberoende

andra försvarslinje. GRC övervakar införandet av bankens poli

cyer för ﬁnansiell och icke-ﬁnansiell risk, och övervakar och

kontrollerar utifrån ett riskbaserat arbetssätt styrdokumenten

för riskhantering, inklusive hanteringen av regelefterlevnads

risk. Vidare följer funktionen upp att risker som Nordea är eller

skulle kunna bli exponerad för kartläggs, bedöms, följs upp,

hanteras och rapporteras. GRC är indelat i divisioner, med

enskilt ansvar för olika risktyper. Styrdokumenten för riskhan

tering säkerställer konsekventa processer för att kartlägga,

bedöma och mäta risker, liksom för att reagera på och

begränsa, kontrollera och övervaka samt rapportera risker så

att välgrundade beslut om risktagande kan fattas.

De omfattar alla risker som Nordea är eller skulle kunna

vara exponerad för, inklusive risker utanför balansräkningen

och risker i ett stressat scenario. Detaljerade rapporter om

samtliga risker lämnas regelbundet till riskkommittén, kon-

cernledningen, BRIC och koncernstyrelsen. Vidare lämnas

rapporter om Nordeas regelefterlevnad till koncernledningen

och koncernstyrelsen. Koncernstyrelsen och verkställande

direktören i de enskilda Nordeabolagen får regelbundna risk-

rapporter som rör lokala förhållanden.

Processen för kartläggning och väsentlighetsbedömning

av risker inleds med att identiﬁera risker som Nordea är eller

skulle kunna vara exponerad för. Riskerna bedöms för att

fastställa relevans, klassiﬁceras sedan och registreras i den

gemensamma risktaxonomin.

Alla risker i Nordea gemensamma risktaxonomi måste, i

risk- och kapitalhanteringssyfte, klassiﬁceras som väsentliga

eller icke-väsentliga. Väsentliga risker är risker som bedöms

ha en väsentlig inverkan på Nordeas aktuella och framtida

ﬁnansiella ställning, på dess kunder och övriga intressenter.

Dessa risker kan normalt, men inte alltid, hänföras till en

högre nivå i risk-taxonomin, som inrymmer ett antal underlig-

gande risker där förlusterna har en gemensam nämnare.

Risktolerans

Styrdokumenten för risktolerans bidrar till eektiv riskhante-

ring och en sund riskkultur genom att möjliggöra välgrun-

dade beslut om risktagande. Syftet är att säkerställa att ris-

kerna i verksamheten håller sig inom bankens risktolerans

och att framväxande risker identiﬁeras och begränsas i tid.

Kapacitet för risktagande är den maximala risken som

Nordea bedöms kunna ta, med hänsyn till sitt kapital (kapital-

bas), sin riskhanterings- och kontrollkapacitet och gällande

regleringsbegränsningar. Risktolerans är den sammantagna

nivån för alla typer av risk som Nordea är villig att acceptera,

inom sin kapacitet för risktagande och i linje med sin aärs-

modell, för att nå sina strategiska mål. Riskförklaringarna är

koncernstyrelsens formulering av godkänd risktolerans och

utgörs av kvalitativa förklaringar och kvantitativa limiter och

trösklar per huvudsaklig risktyp som anses lämpliga för att

kunna bedriva verksamheten med en konservativ riskproﬁl.

Kreditrelaterad koncentrationsrisk mäts på exempelvis sek-

tor- och regionnivå för att fastställa storlek och betydelse. För

kredit-, marknads- och likviditetsrisk används olika mått från

stresstester för att säkerställa en framåtblickande riskhante-

ring. Måtten för operativ risk omfattar både kvarstående risk-

nivåer och krav på riskbegränsande åtgärder liksom limiter

för incidenter och förluster.

Processer för risktolerans

Styrdokumenten för risktolerans innehåller alla processer och

kontroller för att fastställa, följa upp och kommunicera

Nordeas risktolerans:

• Fastställande av kapacitet för risktagande utifrån kapital-

position: Minst en gång per år anpassas koncernens över-

gripande kapacitet för risktagande till ﬁnans- och kapital-

planeringen, baserat Nordeas riskstrategi. Kapaciteten för

risktagande fastställs utifrån Nordeas kapitalposition, och

innefattar förmågan att absorbera chocker.

• Fördelning av risktolerans per risktyp: Risktoleransen inne-

fattar risktoleranslimiter för de huvudsakliga risktyperna

som Nordea är eller skulle kunna vara exponerad för enligt

risktaxonomin. Även trösklar fastställs för dessa huvudsak-

liga risktyper. De ska fungera som tidiga indikatorer för vik-

tiga beslutsfattare om att riskproﬁlen för en viss risktyp

närmar sig sin risktoleranslimit.

• Fastställande av risklimiter: Mätbara risklimiter upprättas

och fastställs på lämpliga nivåer för att eektivt hantera

risktagandet. Risktoleranslimiterna fastställs av koncern-

styrelsen. Dessa utgör underlag för risklimiterna som upp-

rättas och godkänns av lägre beslutsinstanser i Nordea,

bland annat riskkommittén och dess underordnade kom-

mittéer. Dotterföretagens risklimiter ska fastställas av

behörig beslutsinstans i enlighet med nationella lagkrav

och i överensstämmelse med koncernens risklimiter.

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 105

Nordea Årsredovisning 2020

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

• Kontroll och övervakning av risk i förhållande till risklimi-

ter: Riskerna kontrolleras och följs regelbundet upp mot

risklimiterna för att säkerställa att de håller sig inom risk-

toleransen.

• Process för hantering av överträdelser av risktoleranslimi-

ter: GRC ser till att eventuella överträdelser av risktolerans-

limiter eskaleras till riskkommittén och BRIC. GRC rappor-

terar varje månad om eventuella överträdelser av risktole-

rans till koncernstyrelsen och andra berörda styrande

organ, inklusive en uppföljning av de åtgärder som ska vid-

tas, till dess att risken återigen är inom toleransen. Rappor-

ten innehåller en statusindikator som anger aktuell risknivå

i förhållande till risktoleranslimiten för alla risktyper som

omfattas av riskförklaringarna.

Införliva risktoleransen i aärsprocesserna

Hela processen för risktolerans har kopplats till andra strate-

giska processer, bland annat den interna kapitalutvärde-

ringen (IKU), den interna likviditetsutvärderingen (ILU) och

återhämtnings- och resolutionsplaneringen.

Risktoleransen har dessutom införlivats i aärsprocesserna

och kommunicerats i organisationen i syfte att uppnå

Nordeas mål om att upprätthålla en sund riskkultur. Detta ska

säkerställa en stark koppling mellan den fastställda risktole-

ransen och aärsplanerna och budgetarna, kapital- och likvi-

ditetspositionerna, den systemiska riskproﬁlen/bedömning-

arna av möjligheterna till återhämtning och resolution samt

incitamentsstruktur och ersättningar.

Stärkt ESG-styrning

I Nordea har koncernstyrelsen en ledarroll i klimatstrategi-

arbetet och biträds av styrelsens drifts- och hållbarhetskom-

mitté (BOSC) i sin tillsyn på hållbarhetsområdet, med tillhö-

rande styrdokument och processer. Koncernstyrelsen biträds

också av BRIC i sin tillsyn över riskhanteringen, med tillhö-

rande styrdokument, kontroller och processer, inklusive

ESG-faktorer (miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning) som

källa till beﬁntliga risker. Kvalitativa statusuppdateringar

om införlivandet av ESG-faktorer i riskhanteringen ingår i

den regelbundna styrelserapporteringen om risktolerans.

Organisatoriskt har ESG införlivats i beﬁntliga processer för

beslutsfattande, riskhantering och kontroll samt eskalering,

inklusive kommittéstrukturer.

Som svar på de ökade förväntningarna på ESG-området

från tillsyns- och regleringsmyndigheter bildades i juni en

arbetsgrupp på koncernnivå, vars ordförande är chefen för

Group Credit Risk Control. Gruppen rapporterar till riskkom-

mittén och Chief Risk Ocer. Arbetsgruppens mål var att

bedöma Nordeas förmåga att leva upp till ECB:s vägledning

om klimat- och miljörelaterade risker samt adressera eventu-

ella utvecklingsbehov.

Upplysningskrav enligt kapitaltäckningsförordningen

– Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport 2020

Ytterligare upplysningar om risk- och kapitalhantering ﬁnns

i Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport för 2020 (Capital

and Risk Management Report 2020), i enlighet med kapital-

täckningsförordningen (CRR), som i sin tur bygger på Basel

III-reglerna, utfärdade av Baselkommittén för banktillsyn.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 106

Årsredovisning 2020 Nordea

Kreditriskhantering

Krediter i Nordea beviljas enligt de gemensamma principer

som fastställts för koncernen. Nordea strävar efter att ha en

väldiversiﬁerad kreditportfölj som anpassats till strukturen på

koncernens hemmamarknader. Huvudprinciperna för hante-

ringen av Nordeas kreditrisk är:

• riskbaserat förhållningssätt, det vill säga riskhanterings-

funktionerna ska vara anpassade efter verksamhetens art,

omfattning och komplexitet, och därmed säkerställa att de

åtgärder som vidtas står i proportion till riskerna

• oberoende, det vill säga riskkontrollfunktionen ska vara obe-

roende i förhållande till den verksamhet man kontrollerar

• de tre försvarslinjerna, enligt beskrivningen i koncerndirek-

tivet om intern styrning (Group Board Directive on Internal

Governance).

Group Credit Management utgör den första försvarslinjen och

ansvarar för kreditprocessen liksom för de branschspeciﬁka rikt

linjerna för kreditgivning. Group Credit Risk Control utgör den

andra försvarslinjen och ansvarar för styrdokumenten för kredi

trisk, som utgörs av instruktioner och riktlinjer för koncernen.

Group Credit Risk Control ansvarar också för att kontrollera och

övervaka kvaliteten i kreditportföljen och kreditprocessen.

Grunden för hantering av kreditrisk i Nordea är allokering

av limiter till kunder och grupper av kunder som läggs sam-

man och fördelas på enheter som ansvarar för den löpande

uppföljningen. Utöver rutinerna för fördelning av limiter för

kunder och kundgrupper innefattar styrdokumenten för

Nordeas kreditriskhantering även anvisningar om risktolerans

för kreditrisk, som ger ett mångsidigt och riskbaserat portfölj-

perspektiv tack vare relevanta mått för tillgångskvalitet och

koncentrationsrisk. Varje division/enhet har huvudansvaret

för hantering av kredit risk i sina respektive verksamheter,

inom tillämpliga ramar och limiter, med bland annat identiﬁe-

ring, kontroll och rapportering av risker.

Beslutsfattande kreditinstanser på olika nivåer i organisatio-

nen fastställer interna kreditrisklimiter inom ramen för de befo-

genheter som styrelsen tilldelat. Dessa kreditrisklimiter mot-

svarar Nordeas maximala risktolerans gentemot kunden i

fråga. Individuella kreditbeslut inom godkända kreditrisklimi

ter fattas av den kundansvariga enheten. Kundens riskkategori

och samlade kreditexponering avgör på vilken nivå kreditbe

slutet tas. Ansvaret för en kreditrisk ligger hos den kundansva-

riga enheten. Kunderna riskklassas med hjälp av en rating eller

scoring i enlighet med Nordeas riktlinjer på området. Risk

klassningen syftar till att fastställa sannolikheten för fallisse-

mang, vilket innebär att kunderna rankas utifrån risken för fal-

lissemang. Rating och scoring ingår i kreditriskhanteringen och

kreditbeslutsprocessen. Oberoende representanter från kredit

organisationens första försvarslinje godkänner ratingen.

Deﬁnition och identiﬁering av kreditrisk

Kreditrisk deﬁnieras som risken för förlust om en låntagare

inte kan fullgöra sina betalningsskyldigheter för ett lån i

enlighet med avtalade villkor. För att minska förlustrisken

används olika metoder för riskhantering. Kreditrisk uppkom-

mer huvudsakligen genom olika typer av utlåning, men också

genom garantier och remburser, och innefattar motpartskre-

ditrisk, transfereringsrisk och avvecklingsrisk.

Nordeas kreditportfölj är också uppdelad efter segment,

bransch och region. Branschspeciﬁka kreditpolicyer ﬁnns för

de branscher som utgör en betydande andel av portföljen och

som antingen är väldigt konjunkturkänsliga/volatila eller krä-

ver speciﬁka branschkunskaper.

Kreditbesluten fattas efter en bedömning av kreditrisken

utifrån principer som fastställts på ett konsekvent sätt för

hela koncernen. Dessa principer betonar behovet att anpassa

bedömningens detaljnivå och omfattning efter risken. Samma

kreditriskbedömning används som underlag för den interna

riskklassiﬁceringen. Kreditbesluten i Nordea speglar koncer-

nens syn på både kundrelationen och kreditrisken.

ESG-utvärderingen av större låntagare är för närvarande

införlivad i kreditprocessen genom Nordeakoncernens styrdo

kument för kreditrisk.

Det görs olika typer av ESG-utvärderingar av låntagare

beroende på vilken transaktion det rör sig om och vilket seg-

ment kunden hör till internt.

Risker som identiﬁerats i samband med ESG-utvärderingen

införlivas i kreditriskbedömningen. Ett kredit-PM tas fram,

som innehåller en slutsats om nivån på den ESG-relaterade

risken för kunden i fråga. Godkännandet sker enligt fastställd

process för kreditgivning. För kunder med hög ESG-relaterad

risk eskaleras beslutet till Executive Credit Committee (ECC).

Den samlade kreditriskbedömningen ska spegla risken

gällande både låntagarens återbetalningskapacitet och

möjlig heterna till återvinning. Slutsatsen ska vara tillräckligt

framåtblickande i förhållande till kundens riskproﬁl och

lånets löptid.

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Kreditkommittéstruktur

Styrelsen/Styrelsens riskkommitté

Chief Executive Ocer (CEO) Credit Committee / Executive Credit Committee

Tre separata beslutsfattare (kunder med rating)

Kreditkommitté

för skuld-

ﬁnansierade

utköp och fusioner

och förvärv

Kreditkommitté

för int. banker,

länder och

ﬁnansinstitut

Kreditkommitté

för företag

Business

Banking

Kreditkommitté

för fastighet s -

bolag, industri

och byggindustri

Kreditkommitté

för sjöfarts-

och oshore-

verksamhet

Kreditkommitté

för företag,

stora företag

och institut

Kreditkommitté

för Ryssland

Kreditkommitté

för retailkunder

Norden

Två separata beslutsfattare (kunder med scoring) – två seniora beslutsfattare

från Group Credit Management

Två separata beslutsfattare

Individuella befogenheter

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Nivå 4

Nivå 5

Nivå 6

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 107

Nordea Årsredovisning 2020

Förutom kreditriskbedömningen i samband med ny eller

förändrad exponering gentemot en kund görs också en årsfö-

redragning alternativt kontinuerlig kreditgranskning. Denna

granskning är en viktig del av den löpande kreditbedöm-

ningen.

Om en svaghet upptäcks i en kundexponering klassiﬁceras

kunden som ”högriskkund” och hålls under särskild uppsikt

med tätare granskning. Utöver den fortlöpande kontrollen

fastställs en åtgärdsplan som anger hur den eventuella kre-

ditförlusten ska minimeras. Om så krävs inrättas ett särskilt

team som ska stödja den kundansvariga enheten.

Begränsning av kreditrisken

Begränsning av kreditrisken görs inom ramen för kredit-

beslutsprocessen. I varje kreditbeslut och kreditgranskning

beaktas värdet av säkerheter och eventuella kovenanter samt

andra riskbegränsande åtgärder. Ställande av säkerhet är

grundläggande för riskbegränsningen i banken, och säkerhet

begärs alltid, när så är rimligt och möjligt, i syfte att minimera

risken för kreditförlust.

Inom företagsutlåningen utgörs säkerheterna främst av

fastigheter, företagsinteckningar och leasingobjekt. Säker-

hetstäckningen ska generellt vara högre för ﬁnansiellt sva-

gare kunder än för de som är ﬁnansiellt starkare.

Oberoende av säkerhetstäckningen så är återbetalningska-

paciteten utgångspunkten i kreditbedömningen och fördel-

ningen av kreditlimiter. För stora krediter används huvudsak-

ligen syndikering av lån som metod för att hantera koncentra-

tionsrisk, medan kreditderivat endast används i begränsad

omfattning. Kovenanter i kreditavtal används som komple-

ment till säkerheter. De flesta exponeringar av betydande

storlek och komplexitet omfattar lämpliga kovenanter. Kove-

nanter ger tidiga varningssignaler så att Nordea kan upp-

täcka, och vidta åtgärder, om kreditkvaliteten eller låntaga-

rens ekonomi generellt skulle försämras. Brott mot kovenan-

terna innebär att Nordea kan säga upp lånet/krediten och

begära återbetalning av det utestående beloppet.

Säkerhetsvärdet ska alltid baseras på marknadsvärdet.

Marknadsvärdet deﬁnieras som det beräknade värdet till vil-

ket en villig säljare skulle överlåta tillgången eller skulden till

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Maximal exponering för kreditrisk

31 dec 2020 31 dec 2019

Mn euro Not

Upplupet anska-

ningsvärde och

Verkligt värde via

övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar

värderade till verk-

ligt värde via resul-

taträkningen

Upplupet anska-

ningsvärde och

Verkligt värde via

övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar

värderade till verk-

ligt värde via resul-

taträkningen

Lån till centralbanker och kreditinstitut K14 4 410 1 840 11 627 6 110

Lån till allmänheten K14 259 433 72 776 247 395 77 514

Räntebärande värdepapper K15, K16 37 022 29 285 33 269 38 813

Derivat K19 – 44 770 – 39 111

Garantier/åtaganden, nominellt värde K38, K39 106 911 203 91 776 200

Summa 407 775 148 875 384 067 161 748

Reserver för kreditrisk

Mn euro Not 31 dec 2020 31 dec 2019

Lån till centralbanker och kreditinstitut K14 4 14

Lån till allmänheten K14 2 444 2 169

Räntebärande värdepapper värderade

till verkligt värde över övrigt totalresul-

tat eller upplupet anskaningsvärde K15 3 1

Garantier/åtaganden K33 236 144

Summa 2 687 2 328

en i förhållande till säljaren oberoende köpare på värderings-

dagen efter lämplig marknadsföring där båda parterna har

agerat med insikt, försiktighet och utan tvång. Från detta

marknadsvärde görs ett avdrag för att beräkna säkerhetsvär-

det. Avdraget är en procentsats med vilken tillgångens mark-

nadsvärde minskas för att ha en marginal i händelse av för-

lust. Marginalen speglar de justeringar som måste göras vid

bedömningen av kontantersättningen i samband med

tvångsförsäljning av säkerheten. För varje säkerhetskategori

ﬁnns ett minsta avdrag från marknadsvärdet. Utöver detta

avdrag görs även avdrag från marknadsvärdet för eventuella

prioriterade fordringar när det högsta säkerhetsvärdet ska

beräknas.

Samma beräkningsprinciper ska användas för alla krediter.

För högriskkunder kan värderingen vid övertagandet vara ett

annat än det högsta säkerhetsvärdet och ska baseras på en

realistisk bedömning av tillgången i fråga vid den aktuella

tidpunkten. Risköverföring till annan kreditvärdig part via

garantier och försäkringar ska ske med juridiskt bindande

handlingar.

Fördelning av säkerheter

Fördelningen av säkerheter förblev i stort sett oförändrad

under 2020, med huvuddelen av säkerheterna i bostadsfastig-

heter och kommersiella fastigheter. Andelarna för ﬁnansiella

säkerheter, kundfordringar och övriga fysiska säkerheter

minskade något under 2020, medan andelen för fastigheter

ökade med 1 procent.

Fördelning av säkerheter

31 dec 2020 31 dec 2019

Finansiella säkerheter 0,7 % 0,8 %

Fordringar 0,7 % 0,7 %

Bostadsfastigheter 74,0 % 73,2 %

Aärsfastigheter 18,7 % 18,7 %

Övriga fysiska säkerheter 5,9 % 6,6 %

Summa 100,0 % 100,0 %

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 108

Årsredovisning 2020 Nordea

Tillgångar övertagna för skyddande av fordran

Tabellen nedan visar övertagna tillgångar per tillgångsslag.

Mark och byggnader utgjorde 25 procent av de övertagna till-

gångarna i slutet av december 2020, vilket även aktier gjorde.

50 procent av övertagna tillgångar utgörs av andra typer av

tillgångar. Under 2020 minskades de övertagna tillgångarna

med 11 procent.

Tillgångar övertagna för skyddande av fordran

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Omsättningstillgångar, redovisat värde:

Mark och byggnader 2 8

Aktier och övriga andelar 2 0

Övriga tillgångar 4 1

Summa 8 9

1) I enlighet med Nordeas riktlinjer för egendom övertagen för skyddande av fordran,

som följer bankrörelselagen i de länder där Nordea verkar. Tillgångar som används

som säkerhet för lånet övertas normalt när kunden inte längre kan fullgöra sina skyl

digheter gentemot Nordea. Övertagna tillgångar avyttras senast när full återvinning

har uppnåtts.

Belåningsgrad

Belåningsgraden anses vara ett bra mått för att bedöma

säkerhetens kvalitet. Den beräknas genom att dividera kredit-

exponeringen med säkerhetens marknadsvärde. Tabellen

visar hypoteksexponeringar som omfattas av IRK-modeller,

fördelade på olika intervall av belåningsgrad.

Belåningsgrad

31 dec 2020 31 dec 2019

Bolåneexponering mot privatkunder

(retailportföljen) Md euro % Md euro %

<50 % 121,5 81 113,6 81

50–70 % 21,4 14 20,3 14

70–80 % 4,6 3 4,5 3

80–90 % 1,2 1 1,2 1

>90 % 0,8 1 0,9 1

Summa 149,5 100 140,5 100

Individuell och modellbaserad prövning

av nedskrivningsbehov

Nedskrivningskraven anges i IFRS 9 och baseras på en

modell för förväntade kreditförluster.

Vid prövning av nedskrivningsbehovet (individuellt och

modellbaserat) används tre framåtblickande och viktade sce-

narier. Tillgångar vars nedskrivningsbehov ska prövas delas

in i tre kategorier, beroende på graden av kreditförsämring.

Kategori 1 omfattar tillgångar där det inte har skett en

väsentlig ökning av kreditrisken, kategori 2 omfattar till-

gångar där det skett en väsentlig ökning av kreditrisken och

kategori 3 omfattar fallerade tillgångar. Alla tillgångar kate-

goriseras individuellt. För betydande tillgångar i kategori 3

bedöms nedskriv-ningsbehovet individuellt. För tillgångar i

kategori 1 och kategori 2, och för tillgångar av obetydligt

värde i kategori 3, görs modellbaserade bedömningar.

Nordea granskar kontinuerligt kreditportföljens kvalitet i

syfte att identiﬁera och begränsa nedskrivningsbehovet.

Svaga och osäkra fordringar övervakas noga och granskas

minst en gång per kvartal med avseende på aktuell ﬁnansiell

ställning, framtidsutsikter, framtida återbetalningsförmåga

samt eventuellt behov av reserveringar.

Nordea redovisar endast vissa speciﬁka kreditriskjuste-

ringar. Speciﬁka kreditriskjusteringar omfattar individuella och

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

modellbaserade reserveringar. Speciﬁka kreditriskjusteringar

redovisas som kreditförluster i resultaträkningen. I balansräk

ningen redovisas de som avsättningar och reserveringar.

Individuella reserveringar

Individuella reserveringar görs om det enligt kredithändelser

är troligt att kundens framtida kassaflöde påverkas negativt i

sådan utsträckning att full återbetalning (med säkerheter

inräknade) inte längre är sannolik.

Fordringar med individuella reserveringar räknas som fal-

lerade och hör till kategori 3. Reserveringens storlek motsva-

rar den förväntade förlusten, det vill säga skillnaden mellan

det redovisade värdet av den utestående fordran och det dis-

konterade värdet av förväntade framtida kassaflöden, inklu-

sive värdet av pantsatt egendom.

Modellbaserade reserveringar

Modellbaserade reserveringar görs kvartalsvis och bedöms

för varje bolag/ﬁlial. En viktig faktor som påverkar reserve-

ringar är tröskelvärdet för överföring av tillgångar från kate-

gori 1 till kategori 2. För tillgångar som redovisats från 1 janu-

ari 2018 används förändringar i sannolikheten för fallisse-

mang (PD) för den återstående löptiden som den utlösande

faktorn. Dessutom överförs också kunder som omfattas av

förmildrande kreditvillkor och kunder som är mer än 30 dagar

sena med sina betalningar till kategori 2. I kategori 1 motsva-

rar reserveringarna förväntade kreditförluster under kom-

mande 12 månader. I kategori 2 och 3 motsvarar reservering-

arna den förväntade kreditförlusten under hela den återstå-

ende löptiden. Resultatet kompletteras med en expertanalys

för att säkerställa tillräcklig reservering. Fallerade kunder

utan individuella reserveringar omfattas av modellbaserade

reserveringar.

Fallissemang

Kunder som har förfallna fordringar som inte betalats inom

90 dagar eller som är föremål för konkurs, eller av andra skäl

sannolikt inte kan betala, betraktas som fallerade och som

nödlidande lån. Fordringarna kan avse antingen lån där kun-

derna fortfarande betalar (reglerade) eller lån där kunderna

ej betalar (oreglerade).

Om en kund återhämtar sig från fallissemang anses kun-

den vara återställd. Det här inträar om kunden lyckas skapa

balans i sina ﬁnanser. För att anses vara återställd ska åter-

hämtningen omfatta kundens samtliga skulder. Det ska också

ﬁnnas en tillfredsställande återbetalningsplan och en bedöm-

ning som säger att återhämtningen har inletts.

Förmildrande kreditvillkor

Förmildrande kreditvillkor innebär lättnader eller omstruktu-

rering av kreditvillkoren till följd av att låntagaren har eller är

på väg att få ekonomiska svårigheter. Avsikten med förmild-

rande kreditvillkor under en begränsad tidsperiod är att

säkerställa full återbetalning av det utestående lånebeloppet.

Exempel på lättnader i villkoren är förändringar i amorte-

ringsproﬁl, återbetalningsplan, kundmarginal eller lättnader

gällande ﬁnansiella kovenanter. Förmildrande kreditvillkor

tillämpas på individuell basis, godkända enligt gällande befo-

genheter, med efterföljande prövning av nedskrivningsbe-

hovet. Lån med förmildrande kreditvillkor kan vara antingen

reglerade eller oreglerade. Avsättningar för individuella

kreditförluster görs vid behov.

Den 13 mars 2020 meddelade Nordea att man skulle

erbjuda amorteringsfria perioder till följd av covid-19 i alla de

nordiska länderna. Erbjudandet riktade sig till privatkunder

med bostadslån eller billån och till små och medelstora före-

tag med tillfälliga likviditetsproblem till följd av covid-19-situ-

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 109

Nordea Årsredovisning 2020

ationen. Nordea registrerade inte amorteringsfria perioder till

följd av covid-19 som förmildrande kreditvillkor, och förde

därmed inte automatiskt över dessa lån till kategori 2, efter-

som amorteringsuppehållen var tillfälliga och ränta fortfa-

rande beräknades. Den 1 oktober 2020 avslutade Nordea alla

tillfälliga ändringar i styrdokumenten för kreditrisk och åter-

gick till de normala kreditprocesserna, inklusive rutinerna för

registrering av förmildrande kreditvillkor, samtidigt som kun-

derna även fortsättningsvis stöttas genom krisen.

Det redovisade värdet på lån där Nordea hade beviljat

amorteringsfria perioder till följd av covid-19 uppgick vid slu-

tet av 2020 till 18,6 md euro, varav 91,2 procent hörde till kate-

gori 1, 7,7 procent till kategori 2 och 1,1 procent till kategori 3.

Lån med förmildrande åtgärder

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Lån med förmildrande åtgärder 2 983 2 992

- varav fallerade 1 711 1 984

Reserver för individuellt värderade osäkra

lånefordringar och lån med förmildrande

åtgärder 465 679

- varav fallerade 434 664

Nyckeltal 31 dec 2020 31 dec 2019

Andel lån med förmildrande åtgärder 0,9 % 0,9 %

Täckningsgrad för lån med förmildrande

åtgärder 16 % 23 %

- varav fallerade 25 % 33 %

1) Lån med förmildrande åtgärder/Lån före reserveringar.

2) Individuella reserver för lån med förmildrande åtgärder/Lån med förmildrande åtgär

der.

Känsligheter

En viktig faktor vid beräkningen av förväntade kreditförluster

i enlighet med IFRS 9 är att bedöma vad som utgör en bety-

dande ökning av kreditrisken. För att förstå känsligheten för

dessa tröskelvärden har Nordea med hjälp av modeller beräk-

nat avsättningar utifrån två olika scenarier:

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Känsligheter

31 dec 2020 31 dec 2019

Mn euro Redovisade reserver

Reserver med ett

stegs nedgradering Redovisade reserver

Reserver med ett

stegs nedgradering

Personal Banking 492 646 412 566

Business Banking 1 307 1 447 1 038 1 184

Large Corporates & Institutions 874 950 868 945

Övrigt 14 29 10 20

Summa 2 688 3 072 2 328 2 715

Tröskel Scenario 1 Scenario 2

Privatkundsportföljer

Relativt tröskelvärde 100 % 50 % 150 %

Absolut tröskelvärde,

12 månader 45 punkter 35 punkter 55 punkter

Absolut tröskelvärde,

återstående löptid 300 punkter 250 punkter 350 punkter

Steg 1–6 1 mindre 1 mer

Övriga kundportföljer

Relativt tröskelvärde 150 % 100 % 200 %

Absolut tröskelvärde,

12 månader 20 punkter 15 punkter 25 punkter

Absolut tröskelvärde,

återstående löptid 400 punkter 350 punkter 450 punkter

Steg 1–6 1 mindre 1 mer

1) För exponeringar som redovisades första gången före övergången till IFRS 9 (1 jan

2018) fastställs kategorin utifrån förändringar i ratingklasserna. Tröskelvärdet i scena

rio 1 sätts till ett steg mindre än den modell som faktiskt används och i scenario 2 sätts

tröskelvärdet till ett steg mer än i modellen.

Avsättningarna skulle ha ökat med 34 mn euro (38 mn euro) i

scenario 1 och minskat med 36 mn euro (44 mn euro) i scena-

rio 2. Mer information om ratingskalan och genomsnittligt PD

(sannolikheten för fallissemang) ﬁnns i tabellen ”Rating/sco-

ringinformation för lån värderade till upplupet anskanings-

värde” på sid 125.

Avsättningarna är känsliga för ratingförändringar även om

tröskelvärdena inte nås. Tabellen nedan visar hur avsättning

arna påverkas om kreditkvaliteten för all utlåning i banken för-

sämras med ett steg. Här beaktas både eekten av den högre

risken för alla exponeringar och eekten av överföringen från

kategori 1 till kategori 2 av de fordringar som nått tröskelvär

det. Detta inkluderar även eekten av att fordringar med rating

ett steg över fallerade klassiﬁceras som fallerade, vilket beräk

nas till 139 mn euro (141 mn euro). Denna sira baseras på en

beräkning med den statistiska modellen snarare än individu

ella estimat som annars skulle vara fallet för betydande falle-

rade lån.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 110

Årsredovisning 2020 Nordea

Framåtblickande information

Framåtblickande information används vid både bedömningen

av betydande ökningar i kreditrisken och beräkningen av för-

väntade kreditförluster. Nordea använder sig av tre makro-

ekonomiska scenerier: ett grundscenario, ett positivt scenario

och ett negativt scenario. För ärde kvartalet 2020 har de

slutligt förväntade kreditförlusterna beräknats genom att

vikta scenarierna enligt 50 procent grundscenario, 45 procent

negativt och 5 procent positivt (vid utgången av 2019 grund-

scenario 60 procent, negativt 20 procent och positivt 20 pro-

cent). Det negativa scenariot ﬁck en större vikt från tredje

kvartalet och bibehölls under ärde kvartalet 2020 för att ta

större hänsyn till risker hänförliga till de avslutade stödåtgär-

derna gentemot kunderna och pandemins utveckling. Grund-

scenariot behölls som det mest sannolika scenariot.

De makroekonomiska scenarierna tas fram av Group Risk

and Compliance (GRC) i Nordea, och baseras på Oxford Eco-

nomics-modellen. Deras prognos är en kombination av

modellberäkningar och expertbedömningar, och den gran-

skas och kvalitetkontrolleras noga. Modellen har tagits fram

för att ge en bra beskrivning av de historiska sambanden

mellan olika ekonomiska variabler och fånga de viktigaste

kopplingarna mellan dessa variabler. Prognosperioden i

modellen är tio år och för perioder bortom denna period

används ett långsiktigt medelvärde i beräkningarna av för-

väntade kreditförluster.

De makroekonomiska scenarierna speglar Nordeas syn på

hur covid-19-viruset och nedstängningarna kan komma att

påverka de ekonomiska utsikterna. De speglar också de mak-

roekonomiska eekterna av stödåtgärder från regeringar och

centralbanker. Vid framtagandet av scenarierna har Nordea

tagit hänsyn till prognoser från nordiska regeringar och cen-

tralbanker, Nordeas analysavdelning och ECB:s makroekono-

miska prognoser för euroområdet.

Efter en av de största produktionsnedgångarna sedan

andra världskriget skedde en kraftig återhämtning i de nord-

iska länderna under tredje kvartalet 2020. Trots en relativt

stark ekonomisk återhämtning under andra halvåret 2020 för-

väntas tillväxten under 2021 bli svag, eftersom utsikterna fort-

farande påverkas negativt av den kraftigt förhöjda osäkerhe-

ten. Covid-19-pandemins förnyade styrka under hösten 2020,

med nya och omfattande nedstängningar på de flesta håll i

Europa, utgör ett allvarligt hot mot de exportberoende län-

derna i Norden. Den stora osäkerheten påverkar också företa-

gens investeringar negativt. Å andra sidan har vi den efter-

längtade distributionen av vacciner och de nordiska regering-

arnas villighet att utöka sina särskilda stödåtgärder för de

sektorer som drabbats av nedstängningarna. Detta pekar på

ett grundscenario med en fortsatt men blygsam återhämt-

ning, vilket tyder på att den ekonomiska produktionen i Nor-

den inte återgår till nivåerna från före pandemin förrän tidi-

gast 2022. Den markanta produktionsnedgången kommer

även framöver att tynga arbetsmarknaden och resultera i

fortsatt stigande arbetslöshet under 2021. Den stigande

arbetslösheten och dess inverkan på konsumenternas förtro-

ende för ekonomin väntas också tynga bostadsmarknaden,

trots de kraftiga prisuppgångarna under 2020 och det låga

ränteläget.

Justeringarna i förhållande till de modellberäknade reser-

veringarna uppgår till 697 mn euro, varav 650 mn euro avser

reserveringar enligt ledningens bedömning och 47 mn euro

avser sena rättelser. Reserveringarna enligt ledningens

bedömning utgörs av två delar: cykliska och strukturella

reserveringar. De cykliska reserveringarna enligt ledningens

bedömning innefattar individuella kreditförluster och beräk-

nade kreditförluster som ännu inte fångas upp av modellerna

för gruppvisa reserveringar, och de uppgick till 450 mn euro

vid årets slut. Den cykliska reserven har stöd i ytterligare

portföljmodellering och har föranletts av den stora osäkerhe-

ten i den makroekonomiska utvecklingen samt av behovet att

ta hänsyn till framtida ratingförsämringar som kan ha under-

skattats av IFRS 9-modellen till följd av de uppdaterade mak-

roekonomiska scenarierna.

En viktig informationskälla i beräkningen av den cykliska

reserven är den interna stresstestmodellen, som justerats för

att ta hänsyn till eekterna av statliga stödprogram. För retail

portföljen är de viktigaste statliga åtgärderna de olika stöd-

programmen för arbetsmarknaden, som väsentligen minskar

antalet förväntade fallissemang och kreditförluster bland pri

vatkunderna. Omfattningen av dessa program innebar att

Nordea drog ner den modellberäknade utvecklingen för nya

fallissemang som ursprungligen genererades av de interna

stresstestmodellerna, vilket resulterade i lägre förutspådda

kreditförluster. Dessa modeller bygger på historiska observa

tioner och samband. De klarar därför inte av att ta hänsyn till

eekten av de pågående statliga stödprogrammen.

De strukturella reserveringarna enligt ledningens bedöm-

ning täcker identiﬁerade svagheter i IFRS 9-modellen som

senare ska åtgärdas genom modelluppdateringar (strukturell

reserv). Dessa uppgick till 200 mn euro.

I fråga om de förväntade ratingförändringarna i före-

tagsportföljen, tog Nordea hänsyn till den positiva eekten av

de olika statliga garanti- och stödprogrammen, som framför

allt syftade till att dämpa den likviditetschock som nedstäng-

ning och karantän orsakade. Samtidigt gjordes antaganden

om ratingförsämringar för branscher som påverkas av covid-

19. Dessa grundades på en analys (nedifrån och upp) av stora

motparter i särskilt känsliga branscher, såsom Detaljhandel,

Logi och fritid, och Flygresor, och använde sig av de viktigaste

slutsatserna i scenarioprognoserna.

Scenariosimuleringarna i stresstestmodellen bekräftade

aärsområdenas kreditförlustprognoser och bidrog till att

Nordea kunde säkerställa konservativa kreditförlustprogno-

ser. Den cykliska reserven speglar ledningens förväntningar

om framtida kreditförluster.

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 111

Nordea Årsredovisning 2020

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Scenarier och avsättningar 2020

Danmark 2021 2022 2023

Förväntade

kredit-

förluster,

oviktat,

mn euro

Sannolik-

hetsvikt

Modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Justering

modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Indi-

viduella

avsätt-

ningar,

mn euro

Summa

avsätt-

ningar,

mn euro

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 4,7 2,4 1,9 244 5 %

Arbetslöshet, % 4,3 3,9 3,5

Förändring i

privatkonsumtion, % 6,3 2,5 2,0

Förändring i

bostadspriser, % –0,6 0,3 2,4

Grundscenario BNP-tillväxt, % 3,0 2,5 2,5 251 50 % 262 195 395 852

Arbetslöshet, % 5,6 4,8 4,2

Förändring i

privatkonsumtion, % 5,0 1,7 1,8

Förändring i

bostadspriser, % –2,6 0,6 2,7

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % –0,5 3,6 4,0 277 45 %

Arbetslöshet, % 7,5 6,8 6,0

Förändring i

privatkonsumtion, % 3,1 2,0 3,0

Förändring i

bostadspriser, % –5,6 –4,6 2,6

Finland

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 3,5 2,4 1,8 191 5 %

Arbetslöshet, % 7,2 6,7 6,3

Förändring i

privatkonsumtion, % 4,3 2,8 2,7

Förändring i

bostadspriser, % –0,9 1,3 2,3

Grundscenario BNP-tillväxt, % 2,5 2,0 2,2 201 50 % 217 159 262 638

Arbetslöshet, % 8,0 7,7 7,2

Förändring i

privatkonsumtion, % 3,8 1,9 2,5

Förändring i

bostadspriser, % –2,5 1,4 2,5

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % –2,3 3,4 3,3 237 45 %

Arbetslöshet, % 10,0 9,2 8,5

Förändring i

privatkonsumtion, % –0,2 3,1 2,8

Förändring i

bostadspriser, % –5,2 –5,5 2,5

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 112

Årsredovisning 2020 Nordea

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Norge 2021 2022 2023

Förväntade

kredit-

förluster,

oviktat,

mn euro

Sannolik-

hetsvikt

Modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Justering

modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Indi-

viduella

avsätt-

ningar,

mn euro

Summa

avsätt-

ningar,

mn euro

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 2,9 3,2 2,8 65 5 %

Arbetslöshet, % 5,1 4,2 3,9

Förändring i

privatkonsumtion, % 4,3 2,6 2,8

Förändring i

bostadspriser, % –1,0 –0,3 2,5

Grundscenario BNP-tillväxt, % 1,9 3,3 2,9 67 50 % 72 213 347 632

Arbetslöshet, % 6,1 5,1 4,3

Förändring i

privatkonsumtion, % 3,6 2,5 2,3

Förändring i

bostadspriser, % –3,2 0,0 3,0

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % –0,7 3,1 3,7 78 45 %

Arbetslöshet, % 7,1 6,7 5,8

Förändring i

privatkonsumtion, % 2,2 2,4 2,8

Förändring i

bostadspriser, %

–10,5 –9,3 3,2

Sverige

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 4,1 2,1 2,3 100 5 %

Arbetslöshet, % 8,3 7,7 6,8

Förändring i

privatkonsumtion, % 2,4 2,2 2,3

Förändring i

bostadspriser, % –2,8 –0,3 2,7

Grundscenario BNP-tillväxt, % 1,8 5,0 3,0 109 50 % 114 129 71 314

Arbetslöshet, % 10,0 8,1 7,3

Förändring i

privatkonsumtion, % 0,1 5,2 2,7

Förändring i

bostadspriser, % –3,5 –0,1 1,6

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % –2,3 3,8 3,7 121 45 %

Arbetslöshet, % 11,5 11,1 10,2

Förändring i

privatkonsumtion, % –3,2 2,9 2,3

Förändring i

bostadspriser, % –13,5 –11,1 3,8

Utanför

Norden 9 1 241 251

Summa 674 697 1,316 2,687

1) Inkluderar 650 mn euro avseende reserveringar enligt ledningens bedömning och 47 mn euro avseende sena rättelser.

Scenarier och avsättningar 2020, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 113

Nordea Årsredovisning 2020

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Scenarier och avsättningar 2019

Danmark 2021 2022 2023

Förväntade

kredit-

förluster,

oviktat,

mn euro

Sannolik-

hetsvikt

Modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Justering

modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Indi-

viduella

avsätt-

ningar,

mn euro

Summa

avsätt-

ningar,

mn euro

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 2,1 2,1 2,1 237 20 %

Arbetslöshet, % 3,5 3,2 3,0

Förändring i

privatkonsumtion, % 1,7 1,5 1,8

Förändring i

bostadspriser, % 2,3 3,8 3,4

Grundscenario BNP-tillväxt, % 1,4 1,7 2,0 239 60 % 240 123 454 817

Arbetslöshet, % 3,8 3,8 3,7

Förändring i

privatkonsumtion, % 1,4 1,6 1,9

Förändring i

bostadspriser, % 2,0 2,6 3,0

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % 0,9 0,9 1,4 245 20 %

Arbetslöshet, % 3,9 4,1 4,2

Förändring i

privatkonsumtion, % 1,1 1,3 1,4

Förändring i

bostadspriser, % 1,8 2,1 1,8

Finland

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 1,5 1,7 1,3 182 20 %

Arbetslöshet, % 6,4 6,3 6,4

Förändring i

privatkonsumtion, % 1,9 1,2 1,0

Förändring i

bostadspriser, % 1,1 1,3 1,5

Grundscenario BNP-tillväxt, % 1,1 1,1 0,9 185 60 % 185 26 262 473

Arbetslöshet, % 6,6 6,7 6,8

Förändring i

privatkonsumtion, % 1,4 1,0 1,0

Förändring i

bostadspriser, % 0,9 1,1 1,1

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % 0,8 0,5 0,4 187 20 %

Arbetslöshet, % 6,6 6,7 7,0

Förändring i

privatkonsumtion, % 1,1 0,9 1,1

Förändring i

bostadspriser, % 1,0 0,8 0,3

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 114

Årsredovisning 2020 Nordea

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Norge 2021 2022 2023

Förväntade

kredit-

förluster,

oviktat,

mn euro

Sannolik-

hetsvikt

Modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Justering

modell-

baserade

avsättningar,

mn euro

Indi-

viduella

avsätt-

ningar,

mn euro

Summa

avsätt-

ningar,

mn euro

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 2,2 2,3 2,0 94 20 %

Arbetslöshet, % 3,3 3,0 2,7

Förändring i

privatkonsumtion, % 2,6 1,8 1,8

Förändring i

bostadspriser, % 3,6 4,3 4,0

Grundscenario BNP-tillväxt, % 2,0 1,8 1,7 97 60 % 98 86 322 506

Arbetslöshet, % 3,4 3,4 3,3

Förändring i

privatkonsumtion, % 2,3 2,0 1,8

Förändring i

bostadspriser, % 3,5 3,8 3,8

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % 1,3 1,0 1,3 104 20 %

Arbetslöshet, % 3,7 4,1 4,7

Förändring i

privatkonsumtion, % 1,5 1,6 2,0

Förändring i

bostadspriser, %

2,3 0,0 1,7

Sverige

Gynnsamt

scenario

BNP-tillväxt, % 1,7 2,7 2,6 96 20 %

Arbetslöshet, % 6,7 6,3 5,7

Förändring i

privatkonsumtion, % 1,8 2,6 2,1

Förändring i

bostadspriser, % 1,1 2,6 3,3

Grundscenario BNP-tillväxt, % 1,4 1,9 2,3 97 60 % 97 12 171 280

Arbetslöshet, % 6,9 6,7 6,3

Förändring i

privatkonsumtion, % 1,4 2,0 2,2

Förändring i

bostadspriser, % 1,1 2,4 2,9

Negativt

scenario

BNP-tillväxt, % 1,1 1,3 1,7 98 20 %

Arbetslöshet, % 6,9 7,0 7,1

Förändring i

privatkonsumtion, % 1,0 1,6 2,9

Förändring i

bostadspriser, % 1,0 1,8 2,9

Utanför

Norden 15 2 235 252

Summa 635 249 1,444 2,328

Scenarier och avsättningar 2019, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 115

Nordea Årsredovisning 2020

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde, geograﬁsk fördelning

Brutto Avsättningar

31 dec 2020, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto

Danmark 21 275 1 615 712 72 209 438 22 883

Finland 58 160 6 082 1 317 32 112 449 64 966

Norge 60 279 3 011 838 104 85 338 63 601

Sverige 88 971 2 345 366 46 71 148 91 417

Ryssland 245 244 1 1 1 0 488

USA 1 668 109 3 4 3 1 1 772

Övrigt 11 074 376 742 22 8 300 11 862

Summa 241 672 13 782 3 979 281 489 1 674 256 989

Brutto Avsättningar

31 dec 2019, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto

Danmark 22 243 1 427 804 51 175 488 23 759

Finland 56 852 4 710 1 309 20 66 344 62 441

Norge 57 530 2 769 1 142 36 45 527 60 834

Sverige 79 460 1 426 429 16 35 187 81 077

Ryssland 1 005 1 44 1 0 40 1 009

USA 1 835 14 4 2 1 0 1 850

Övrigt 13 190 323 878 25 20 91 14 256

Summa 232 115 10 670 4 610 150 342 1 677 245 226

1) Utifrån kundens hemvist.

2) Inte omräknat för upplupen ränta.

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 116

Årsredovisning 2020 Nordea

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde och verkligt värde

31 dec 2020, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Ryssland

Utanför

Norden Summa

Finansinstitut 2 608 2 063 1 912 8 434 0 724 15 741

Jordbruk 5 642 312 1 583 224 0 6 7 768

Grödor, odling och jakt 3 385 191 93 134 0 6 3 809

Djurhållning 2 214 114 107 89 0 0 2 524

Fiske och vattenbruk 43 7 1 383 1 0 0 1 434

Naturresurser 258 1 153 894 642 85 230 3 262

Pappers- och skogsprodukter 231 897 158 542 0 77 1 905

Gruvdrift och kringverksamhet 15 155 136 51 0 0 357

Olje-, gas- och oshore-verksamhet 12 100 600 50 85 153 1 000

Konsument dagligvaror 1 762 766 468 624 0 59 3 679

Livsmedel och drycker 305 319 254 310 0 19 1 206

Hushålls- och hygienprodukter 183 65 104 19 0 1 371

Hälsovård 1 274 382 111 295 0 39 2 101

Konsument sällanköp och tjänster 2 241 2 198 1 132 3 077 0 123 8 771

Konsumentkapitalvaror 155 271 87 620 0 115 1 249

Media och underhållning 557 501 125 614 0 1 1 798

Detaljhandel 797 958 395 1 098 0 7 3 254

Flygresor 61 50 62 91 0 0 264

Logi och fritid 556 356 100 449 0 0 1 462

Telekomtjänster 115 62 362 206 0 0 744

Industri 8 219 7 336 9 519 7 750 693 364 33 881

Råvaror 230 416 196 329 468 9 1 648

Kapitalvaror 612 1 633 168 794 0 104 3 311

Producenttjänster 3 672 1 301 3 910 3 067 0 143 12 093

Byggindustri 1 280 1 525 3 677 1 191 0 37 7 710

Partihandel 1 585 1 236 552 1 454 165 19 5 010

Marktransport 323 895 756 514 61 51 2 601

IT-tjänster 516 330 260 402 0 1 1 508

Sjöfart 298 196 4 806 56 0 1 054 6 411

Varvsindustri 0 50 82 0 0 0 133

Sjötransport 160 57 4 613 45 0 1 054 5 929

Sjöfartstjänster 138 89 111 11 0 0 349

Samhällsnyttiga tjänster 1 627 2 414 1 324 2 793 0 2 8 160

El, vatten och gas 1 124 1 134 657 556 0 1 3 471

Kraftproduktion 125 1 176 496 104 0 1 1 903

Allmännyttiga företag 378 103 171 2 133 0 0 2 785

Fastighetsbolag 10 618 8 012 10 140 17 469 0 377 46 617

Kommersiella fastigheter 6 876 4 583 8 524 7 692 0 377 28 053

Bostadsfastigheter 3 742 3 429 1 616 9 777 0 0 18 564

Övriga branscher 1 457 247 128 407 0 0 2 240

Summa företagskunder 34 731 24 697 31 906 41 476 778 2 941 136 528

Bolån 35 498 31 590 34 015 49 873 0 0 150 975

Lån mot säkerhet 7 711 5 467 2 495 2 264 0 0 17 936

Lån utan säkerhet 992 2 944 419 2 290 0 0 6 645

Privatkunder 44 201 40 000 36 929 54 426 0 0 175 556

Oentlig sektor 1 100 639 20 3 766 0 0 5 526

Omvända repor 0 12 154 0 0 0 0 12 154

Utlåning till allmänheten per land 80 032 77 491 68 855 99 669 778 2 941 329 765

varav värderad till verkligt värde 56 330 12 154 18

4 274 0 0 72 776

1) Lån avseende Ryssland (687 mn euro) och Baltikum (482 mn euro) som bokförts i Sverige har flyttats till Ryssland och utanför Norden.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 117

Nordea Årsredovisning 2020

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde och verkligt värde

31 dec 2019, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Ryssland

Utanför

Norden Summa

Finansinstitut 2 992 2 055 1 996 7 510 231 644 15 428

Jordbruk 5 809 290 1 250 170 0 7 7 527

Grödor, odling och jakt 3 410 171 21 90 0 7 3 698

Djurhållning 2 358 111 9 79 0 0 2 558

Fiske och vattenbruk 41 8 1 220 1 0 0 1 271

Naturresurser 731 941 995 708 378 389 4 142

Pappers- och skogsprodukter 267 729 91 577 0 69 1 734

Gruvdrift och kringverksamhet 12 138 56 60 202 0 468

Olje-, gas- och oshore-verksamhet 451 74 848 71 176 320 1 940

Konsument dagligvaror 1 714 741 521 662 0 84 3 723

Livsmedel och drycker 270 271 314 296 0 30 1 181

Hushålls- och hygienprodukter 186 63 102 24 0 2 377

Hälsovård 1 259 408 104 342 0 53 2 165

Konsument sällanköp och tjänster 2 367 2 173 1 135 3 183 2 177 9 038

Konsumentkapitalvaror 203 309 95 731 0 159 1 497

Media och underhållning 471 354 97 509 0 0 1 431

Detaljhandel 929 971 490 1 066 0 18 3 473

Flygresor 63 57 33 91 0 0 244

Logi och fritid 592 348 73 306 2 0 1 322

Telekomtjänster 109 134 347 481 0 0 1 072

Industri 8 293 6 791 7 777 7 744 750 627 31 982

Råvaror 266 459 236 378 533 5 1 877

Kapitalvaror 617 1 583 151 648 128 135 3 262

Producenttjänster 3 462 1 137 3 184 3 342 0 274 11 400

Byggindustri 1 312 1 173 3 051 976 0 60 6 572

Partihandel 1 753 1 130 474 1 533 7 52 4 950

Marktransport 392 846 541 427 82 93 2 381

IT-tjänster 490 462 141 439 0 7 1 539

Sjöfart 396 246 4 864 106 0 2 113 7 726

Varvsindustri 0 16 65 0 0 0 81

Sjötransport 249 149 4 696 95 0 2 113 7 301

Sjöfartstjänster 148 82 103 10 0 0 343

Samhällsnyttiga tjänster 1 224 1 868 1 036 3 561 84 56 7 829

El, vatten och gas 642 638 588 666 0 2 2 536

Kraftproduktion 139 1 124 397 187 84 54 1 984

Allmännyttiga företag 443 107 51 2 708 0 0 3 309

Fastighetsbolag 10 528 8 073 9 053 15 509 3 707 43 873

Kommersiella fastigheter 6 893 4 211 7 524 7 018 3 707 26 356

Bostadsfastigheter 3 634 3 862 1 529 8 491 0 0 17 517

Övriga branscher 1 165 0 451 94 0 0 1 709

Summa företagskunder 35 219 23 179 29 079 39 248 1 447 4 804 132 976

Bolån 33 395 29 939 33 499 44 956 0 0 141 789

Lån mot säkerhet 7 838 5 385 2 582 2 419 0 0 18 225

Lån utan säkerhet 1 087 3 168 578 2 317 0 0 7 151

Privatkunder 42 321 38 492 36 659 49 692 0 0 167 164

Oentlig sektor 1 131 1 331 28 1 572 0 0 4 062

Omvända repor 0 18 889 0 0 0 0 18 889

Utlåning till allmänheten per land 78 671 81 891 65 766 90 512 1 447 4 804 323 091

varav värderad till verkligt värde 54 315 18 889 6

4 303 0 0 77 514

1) Lån avseende Ryssland (946 mn euro) och Baltikum (960 mn euro) som bokförts i Sverige har flyttats till Ryssland och utanför Norden.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 118

Årsredovisning 2020 Nordea

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde, per bransch

Brutto Avsättningar

Kreditför-

luster, netto31 dec 2020, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto

Finansinstitut 12 622 509 158 18 16 150 13 105 –25

Jordbruk 3 054 265 185 11 17 95 3 381 –13

Grödor, odling och jakt 1 027 112 49 4 7 23 1 154 –3

Djurhållning 631 123 131 3 9 70 803 –4

Fiske och vattenbruk 1 396 30 5 4 0 2 1 424 –5

Naturresurser 2 673 188 564 5 4 282 3 134 –126

Pappers- och skogsprodukter 1 612 132 36 3 4 21 1 752 –15

Gruvdrift och kringverksamhet 330 22 4 0 0 2 353 –1

Olje-, gas- och oshore-verksamhet 730 34 524 1 0 258 1 028 –111

Konsument dagligvaror 2 821 219 27 5 20 15 3 027 –25

Livsmedel och drycker 1 083 85 7 2 5 4 1 164 –5

Hushålls- och hygienprodukter 165 59 11 1 2 5 227 –5

Hälsovård 1 572 75 10 2 13 5 1 636 –15

Konsument sällanköp och tjänster 6 336 902 236 15 42 144 7 273 –77

Konsumentkapitalvaror 973 197 61 1 9 41 1 180 –26

Media och underhållning 1 409 79 34 2 4 25 1 492 –13

Detaljhandel 2 386 367 93 5 23 46 2 771 –21

Flygresor 167 33 14 0 1 9 204 –2

Logi och fritid 751 216 32 2 5 22 969 –20

Telekomtjänster 651 9 1 4 0 0 657 6

Industri 27 619 3 020 666 65 127 254 30 858 –160

Råvaror 1 190 384 63 3 7 29 1 599 9

Kapitalvaror 2 795 403 97 5 13 51 3 226 –17

Producenttjänster 10 031 605 189 26 30 0 10 768 –28

Byggindustri 6 138 628 139 16 26 92 6 772 –56

Partihandel 4 234 556 85 9 35 43 4 788 –41

Marktransport 2 125 338 81 4 11 31 2 498 –19

IT-tjänster 1 106 106 12 3 6 9 1 207 –7

Sjöfart 5 620 362 555 16 9 226 6 286 –87

Varvsindustri 129 4 7 0 0 7 133 2

Sjötransport 5 254 357 546 15 9 218 5 915 –88

Sjöfartstjänster 237 1 1 0 0 1 238 0

Samhällsnyttiga tjänster 5 444 127 32 4 6 16 5 577 –9

El, vatten och gas 2 833 60 28 2 1 13 2 906 –2

Kraftproduktion 1 833 33 1 1 3 0 1 863 –3

Allmännyttiga företag 778 34 3 1 2 3 808 –4

Fastighetsbolag 36 515 1 570 253 32 33 111 38 161 –81

Övriga branscher 549 90 7 10 1 1 634 55

Summa företagskunder 103 253 7 249 2 684 180 274 1 295 111 436 –547

Bolån 111 086 3 927 561 16 24 57 115 477 –77

Lån mot säkerhet 16 425 1 401 396 55 70 192 17 905 –107

Lån utan säkerhet 5 545 1 077 301 30 120 128 6 645 –178

Privatkunder 133 056 6 404 1 258 101 214 377 140 027 –362

Oentlig sektor 5 363

129 37 0 0 2 5 526 0

Utlåning till allmänheten 241 672 13 782 3 979 281 489 1 674 256 989 –908

Utlåning till kreditinstitut och

centralbanker 4 351 58 0 3 1 0 4 405 0

Summa 246 023 13 840 3 979 284 490 1 674 261 394 –908

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 119

Nordea Årsredovisning 2020

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde, per bransch

Brutto Avsättningar

Kreditför-

luster, netto31 dec 2019, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto

Finansinstitut 12 668 302 127 9 20 58 13 010 –31

Jordbruk 2 562 178 285 4 20 138 2 863 –40

Grödor, odling och jakt 862 85 54 2 10 30 960 –16

Djurhållning 499 69 193 2 10 108 642 –23

Fiske och vattenbruk 1 201 24 37 0 1 0 1 261 0

Naturresurser 3 349 124 791 2 3 317 3 942 –126

Pappers- och skogsprodukter 1 428 96 35 1 3 16 1 539 –3

Gruvdrift och kringverksamhet 447 11 10 0 0 3 464 6

Olje-, gas- och oshore-verksamhet 1 474 17 747 1 0 298 1 939 –129

Konsument dagligvaror 2 916 144 33 2 5 13 3 073 3

Livsmedel och drycker 1 068 60 25 1 2 9 1 142 7

Hushålls- och hygienprodukter 206 29 4 0 1 2 235 –1

Hälsovård 1 642 55 4 1 2 2 1 696 –3

Konsument sällanköp och tjänster 6 878 526 189 7 29 104 7 453 –37

Konsumentkapitalvaror 1 276 135 47 1 6 22 1 429 –13

Media och underhållning 1 074 46 37 1 2 19 1 136 –8

Detaljhandel 2 677 221 88 4 17 49 2 917 –6

Flygresor 179 2 3 0 0 2 181 0

Logi och fritid 742 66 13 1 2 5 813 –3

Telekomtjänster 930 56 1 1 1 7 978 –6

Industri 26 967 1 815 787 24 70 370 29 105 –67

Råvaror 1 704 78 117 4 5 71 1 819 7

Kapitalvaror 2 896 251 110 1 9 73 3 173 -6

Producenttjänster 9 646 355 273 8 15 86 10 164 –35

Byggindustri 5 294 399 119 5 12 74 5 721 –13

Partihandel 4 261 429 94 4 20 36 4 725 –4

Marktransport 2 028 210 57 1 4 22 2 268 –8

IT-tjänster 1 139 93 17 1 5 7 1 236 –8

Sjöfart 7 000 175 706 24 22 230 7 605 –62

Varvsindustri 75 5 19 0 0 19 81 3

Sjötransport 6 702 167 686 24 22 211 7 299 –65

Sjöfartstjänster 222 2 0 0 0 0 225 0

Samhällsnyttiga tjänster 4 701 60 34 2 1 16 4 775 –7

El, vatten och gas 1 909 26 30 0 0 13 1 950 –4

Kraftproduktion 1 923 15 1 1 0 1 1 936 1

Allmännyttiga företag 869 20 4 1 1 2 889 –4

Fastighetsbolag 34 457 932 224 15 14 81 35 504 –7

Övriga branscher 642 23 7 7 7 0 659 –8

Summa företagskunder 102 140 4 280 3 183 95 191 1 327 107 991 –377

Bolån 103 768 4 047 630 10 13 29 108 393 29

Lån mot säkerhet 16 569 1 221 444 26 48 186 17 973 –48

Lån utan säkerhet 5 952 1 095 354 19 89 134 7 159 –138

Privatkunder 126 289 6 363 1 427 55 149 350 133 525 –157

Oentlig sektor 4 038

27 0 0 2 0 4 062 -1

Utlåning till allmänheten 232 467 10 670 4 610 150 342 1 677 245 577 –536

Utlåning till kreditinstitut och

centralbanker 11 551 79 0 3 1 10 11 616 0

Summa 244 108 10 749 4 610 153 343 1 687 257 193 –536

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 120

Årsredovisning 2020 Nordea

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Osäkra lånefordringar (kategori 3), per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde)

31 dec 2020, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Ryssland

Utanför

Norden Summa

Finansinstitut 116 32 1 12 0 0 161

Jordbruk 421 21 5 2 0 0 448

Grödor, odling och jakt 114 4 1 0 0 0 119

Djurhållning 307 14 3 2 0 0 325

Fiske och vattenbruk 0 3 1 0 0 0 5

Naturresurser 20 21 256 0 0 271 569

Pappers- och skogsprodukter 20 18 2 0 0 0 41

Gruvdrift och kringverksamhet 0 3 1 0 0 0 4

Olje-, gas- och oshore-verksamhet 0 0 253 0 0 271 524

Konsument dagligvaror 11 10 12 2 0 0 35

Livsmedel och drycker 1 4 2 1 0 0 7

Hushålls- och hygienprodukter 5 2 7 0 0 0 14

Hälsovård 6 4 3 1 0 0 14

Konsument sällanköp och tjänster 66 103 23 57 0 0 250

Konsumentkapitalvaror 33 5 0 23 0 0 62

Media och underhållning 3 22 2 9 0 0 36

Detaljhandel 23 47 11 21 0 0 101

Flygresor 0 11 1 2 0 0 14

Logi och fritid 6 18 9 2 0 0 35

Telekomtjänster 0 0 0 1 0 0 1

Industri 231 252 125 118 0 0 726

Råvaror 10 59 1 1 0 0 70

Kapitalvaror 35 51 1 13 0 0 100

Producenttjänster 68 28 34 81 0 0 211

Byggindustri 55 62 28 12 0 0 156

Partihandel 42 25 14 8 0 0 89

Marktransport 12 22 47 2 0 0 83

IT-tjänster 10 5 0 1 0 0 16

Sjöfart 36 9 371 0 0 153 569

Varvsindustri 0 7 0 0 0 0 7

Sjötransport 36 1 357 0 0 152 546

Sjöfartstjänster 0 1 14 0 0 0 15

Samhällsnyttiga tjänster 3 2 27 2 0 0 35

El, vatten och gas 0 1 27 0 0 0 28

Kraftproduktion 0 0 0 1 0 0 1

Allmännyttiga företag 3 1 0 2 0 0 6

Fastighetsbolag 217 149 58 3 0 0 426

Övriga branscher 1 0 5 0 0 0 7

Summa företagskunder 1 121 600 883 196 0 424 3 225

Bolån 479 393 116 52 0 0 1 041

Lån mot säkerhet 174 155 61 6 0 0 396

Lån utan säkerhet 48 182 15 55 0 0 301

Privatkunder 701 731 192 114 0 0 1 737

Oentlig sektor 37 0 0 0 0 0 37

Summa osäkra fordringar 1 859 1 331 1 075 310 0 424 4 999

varav värderad till verkligt värde 1 007 0 14 0 0 0 1 020

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 121

Nordea Årsredovisning 2020

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Osäkra lånefordringar (kategori 3), per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde)

31 dec 2019, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Ryssland

Utanför

Norden Summa

Finansinstitut 92 16 14 14 0 0 136

Jordbruk 524 15 38 1 0 0 578

Grödor, odling och jakt 131 2 0 0 0 0 133

Djurhållning 393 13 1 1 0 0 407

Fiske och vattenbruk 0 0 37 0 0 0 37

Naturresurser 23 21 313 80 0 360 797

Pappers- och skogsprodukter 23 17 1 0 0 0 41

Gruvdrift och kringverksamhet 0 4 5 0 0 0 10

Olje-, gas- och oshore-verksamhet 0 0 307 79 0 360 747

Konsument dagligvaror 5 20 5 4 0 0 35

Livsmedel och drycker 0 16 4 4 0 0 25

Hushålls- och hygienprodukter 3 2 0 0 0 0 5

Hälsovård 3 2 0 0 0 0 5

Konsument sällanköp och tjänster 85 67 9 33 0 0 194

Konsumentkapitalvaror 37 6 0 4 0 0 47

Media och underhållning 1 27 1 8 0 0 37

Detaljhandel 44 25 6 19 0 0 94

Flygresor 0 0 0 2 0 0 3

Logi och fritid 3 8 2 0 0 0 13

Telekomtjänster 0 0 0 1 0 0 1

Industri 141 282 143 155 0 82 803

Råvaror 9 67 6 42 0 0 123

Kapitalvaror 22 74 1 15 0 0 112

Producenttjänster 31 23 62 79 0 80 275

Byggindustri 24 66 23 10 0 0 123

Partihandel 45 28 18 5 0 0 95

Marktransport 3 19 33 1 0 0 57

IT-tjänster 6 6 0 3 0 3 17

Sjöfart 49 6 406 0 0 245 706

Varvsindustri 0 6 13 0 0 0 19

Sjötransport 49 0 392 0 0 244 686

Sjöfartstjänster 0 0 0 0 0 0 0

Samhällsnyttiga tjänster 2 2 28 2 0 0 35

El, vatten och gas 0 1 28 0 0 0 30

Kraftproduktion 0 0 0 0 0 0 1

Allmännyttiga företag 1 1 0 2 0 0 4

Fastighetsbolag 146 103 58 2 0 0 310

Övriga branscher 3 0 4 0 0 0 7

Summa företagskunder 1 071 532 1 019 291 0 688 3 601

Bolån 304 440 134 56 0 0 934

Lån mot säkerhet 188 182 67 7 0 0 444

Lån utan säkerhet 49 178 71 56 0 0 354

Privatkunder 541 799 272 119 0 0 1 731

Oentlig sektor 0 0 0 0 0 0 0

Summa osäkra fordringar 1 612 1 331 1 291 410 0 688 5 332

varav värderad till verkligt värde 713 0 9 0 0 0 722

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 122

Årsredovisning 2020 Nordea

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde

31 dec 2020, mn euro

Kredit-

förluster,

netto

Kreditför-

lustrela-

tion, pkt

Osäkra

låneford-

ringar

kategori 3

Andel

osäkra

fordringar,

pkt

Summa

avsätt-

ningar

Avsätt-

ningar

kategori 1

Avsätt-

ningar

kategori 

Avsätt-

ningar

kategori 

Täck-

nings-

grad, %

Utlåning till

värderad till

upplupet an-

skaningsvärde

Finansinstitut 24 19 158 119 185 18 16 150 95 13 105

Jordbruk 13 38 185 528 122 11 17 95 51 3 381

Grödor, odling och jakt 3 26 49 413 34 4 7 23 46 1 154

Djurhållning 4 53 131 1 485 82 3 9 70 54 803

Fiske och vattenbruk 5 38 5 32 7 4 0 2 41 1 424

Naturresurser 126 404 564 1 647 291 5 4 282 50 3 134

Pappers- och

skogsprodukter 15 86 36 201 28 3 4 21 60 1 752

Gruvdrift och

kringverksamhet 1 20 4 110 3 0 0 2 62 353

Olje-, gas- och oshore-

verksamhet 111 1 076 524 4 071 260 1 0 258 49 1 028

Konsument dagligvaror 25 82 27 89 40 5 20 15 55 3 027

Livsmedel och drycker 5 43 7 59 11 2 5 4 64 1 164

Hushålls- och

hygienprodukter 5 203 11 464 8 1 2 5 49 227

Hälsovård 15 93 10 58 21 2 13 5 56 1 636

Konsument sällanköp och

tjänster 77 105 236 315 201 15 42 144 61 7 273

Konsumentkapitalvaror 26 217 61 497 51 1 9 41 67 1 180

Media och underhållning 13 90 34 226 31 2 4 25 73 1 492

Detaljhandel 21 77 93 326 75 5 23 46 50 2 771

Flygresor 2 81 14 668 10 0 1 9 60 204

Logi och fritid 20 208 32 317 29 2 5 22 70 969

Telekomtjänster –6 –85 1 20 5 4 0 0 34 657

Industri 160 52 666 213 446 65 127 254 38 30 858

Råvaror –9 –57 63 385 38 3 7 29 45 1 599

Kapitalvaror 17 52 97 293 69 5 13 51 53 3 226

Producenttjänster 28 26 189 175 56 26 30 0 0 10 768

Byggindustri 56 83 139 201 133 16 26 92 66 6 772

Partihandel 41 86 85 174 86 9 35 43 50 4 788

Marktransport 19 77 81 319 46 4 11 31 38 2 498

IT-tjänster 7 59 12 102 18 3 6 9 73 1 207

Sjöfart 87 138 555 849 251 16 9 226 41 6 286

Varvsindustri –2 –121 7 532 7 0 0 7 93 133

Sjötransport 88 149 546 887 242 15 9 218 40 5 915

Sjöfartstjänster 0 8 1

56 1 0 0 1 46 238

Samhällsnyttiga tjänster 9 16 32 58 26 4 6 16 50 5 577

El, vatten och gas 2 8 28 97 15 2 1 13 45 2 906

Kraftproduktion 3 15 1 4 4 1 3 0 40 1 863

Allmännyttiga företag 4 46 3 39 7 1 2 3 101 808

Fastighetsbolag 81 21 253 66 177 32 33 111 44 38 161

Övriga branscher –55 –872 7 103 12 10 1 1 21 634

Summa företagskunder 546 49 2 684 237 1 750 180 274 1 295 48 111 436

Bolån 77 7 561 49 97 16 24 57 10 115 477

Lån mot säkerhet 107 60 396 218 317 55 70 192 48 17 905

Lån utan säkerhet 178 268 301 434 278 30 120 128 43 6 645

Privatkunder 362 26 1 258 89 692 101 214 377 30 140 027

Oentlig sektor 0 0 37 67 2 0 0 2 6 5 526

Utlåning till allmänheten 908 35 3 979 153 2 444 281 489 1 674 42 256 989

1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 123

Nordea Årsredovisning 2020

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde

31 dec 2019, mn euro

Kredit-

förluster,

netto

Kreditför-

lustrela-

tion, pkt

Osäkra

låneford-

ringar

kategori 3

Andel

osäkra

fordringar,

pkt

Summa

avsätt-

ningar

Avsätt-

ningar

kategori 1

Avsätt-

ningar

kategori 

Avsätt-

ningar

kategori 3

Täck-

nings-

grad, %

Utlåning till

värderad till

upplupet an-

skaningsvärde

Finansinstitut 31 24 127 97 87 9 20 58 46 13 010

Jordbruk 40 138 285 941 161 4 20 138 48 2 863

Grödor, odling och jakt 16 171 54 544 41 2 10 30 54 960

Djurhållning 23 359 193 2 536 119 2 10 108 56 642

Fiske och vattenbruk 0 1 37 295 1 0 1 0 1 1 261

Naturresurser 126 319 791 1 856 323 2 3 317 40 3 942

Pappers- och

skogsprodukter 3 21 35 223 20 1 3 16 47 1 539

Gruvdrift och

kringverksamhet –6 –131 10 203 4 0 0 3 34 464

Olje-, gas- och oshore-

verksamhet 129 664 747 3 338 299 1 0 298 40 1 939

Konsument dagligvaror –3 –10 33 107 20 2 5 13 40 3 073

Livsmedel och drycker –7 –63 25 215 11 1 2 9 36 1 142

Hushålls- och

hygienprodukter 1 47 4 175 4 0 1 2 59 235

Hälsovård 3 17 4 24 5 1 2 2 48 1 696

Konsument sällanköp och

tjänster 37 49 189 249 140 7 29 104 55 7 453

Konsumentkapitalvaror 13 92 47 320 29 1 6 22 48 1 429

Media och underhållning 8 72 37 322 22 1 2 19 51 1 136

Detaljhandel 6 21 88 295 69 4 17 49 55 2 917

Flygresor 0 17 3 161 2 0 0 2 67 181

Logi och fritid 3 33 13 156 8 1 2 5 41 813

Telekomtjänster 6 66 1 11 9 1 1 7 687 978

Industri 67 23 787 266 463 24 70 370 47 29 105

Råvaror –7 –38 117 615 80 4 5 71 61 1 819

Kapitalvaror 6 18 110 337 84 1 9 73 67 3 173

Producenttjänster 35 34 273 266 109 8 15 86 32 10 164

Byggindustri 13 23 119 205 91 5 12 74 62 5 721

Partihandel 4 9 94 197 59 4 20 36 38 4 725

Marktransport 8 35 57 249 27 1 4 22 38 2 268

IT-tjänster 8 65 17 133 13 1 5 7 43 1 236

Sjöfart 62 81 706 896 276 24 22 230 33 7 605

Varvsindustri –3 –328 19 1 934 19 0 0 19 97 81

Sjötransport 65 89 686 908 257 24 22 211 31 7 299

Sjöfartstjänster 0 –15 0

17 0 0 0 0 15 225

Samhällsnyttiga tjänster 7 14 34 71 19 2 1 16 47 4 775

El, vatten och gas 4 20 30 151 14 0 0 13 45 1 950

Kraftproduktion –1 –5 1 4 2 1 0 1 69 1 936

Allmännyttiga företag 4 42 4 43 4 1 1 2 60 889

Fastighetsbolag 7 2 224 63 110 15 14 81 36 35 504

Övriga branscher 8 131 7 115 14 7 7 0 0 659

Summa företagskunder 381 35 3 183 290 1 612 95 191 1 327 42 107 991

Bolån –29 –3 630 58 52 10 13 29 5 108 393

Lån mot säkerhet 48 27 444 243 260 26 48 186 42 17 973

Lån utan säkerhet 138 192 354 478 242 19 89 134 38 7 159

Privatkunder 157 12 1 427 106 554 55 149 350 25 133 525

Oentlig sektor 1 3 0 0 2 0 2 0 38 4 062

Utlåning till allmänheten 540 22 4 610 186 2 169 150 342 1 677 36 245 577

1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 124

Årsredovisning 2020 Nordea

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Kreditportfölj

Den samlade kreditriskexponeringen, inklusive poster i och utanför

balansräkningen och exponeringar hänförliga till värdepapper och

livförsäkringsrörelsen, uppgick vid årsskiftet till 557 md euro (546

md euro förra året). Den samlade kreditexponeringen enligt

deﬁnitionen i kapitaltäckningsförordningen uppgick vid årets slut,

efter den så kallade kreditkonverteringsfaktorn, till 481 md euro

(467 md euro). Kreditrisk mäts, övervakas och delas upp på olika

sätt. Utlåning i balansräkningen består av utlåning till upplupet

anskaningsvärde och verkligt värde och utgör huvuddelen av kre

ditportföljen. Utlåning till upplupet anskaningsvärde bildar under-

lag för osäkra lånefordringar, reserveringar och kreditförluster.

Kredit risken i utlåningen mäts och redovisas som kapitalbeloppet

av fordringar i balansräkningen, dvs utlåning till kreditinstitut och

till allmänheten, och som ansvarsförbindelser och åtaganden gent

emot kunder och motparter, netto efter reserveringar. Kreditriskex-

poneringen omfattar också risken hänförlig till derivatkontrakt och

värdepappersﬁnansiering. Nordeas utlåning till allmänheten ökade

under 2020 med 2,2 procent, till 330 md euro (323 md euro). Utlå

ningen till företag ökade med omkring 2,9 procent, medan utlå-

ningen till privatpersoner ökade med 5,0 procent. Den övergripande

kreditkvaliteten är stabil, med hög kreditvärdighet bland kunderna.

Till följd av Covid-19 krisen genomförs noggranna uppföljningar,

men kreditkvaliteten förblev stabil under 2020, understödd av

starka ekonomier i Norden och statligt stöd. Av utlåningen till all

mänheten avsåg 45,1 procent (46,9 procent) företag, 53,2 procent

(51,8 procent) privatpersoner och 1,7 procent (1,3 procent) den

oentliga sektorn. Utlåningen till centralbanker och kreditinstitut,

huvudsakligen i form av tillgodohavanden i andra banker, minskade

och uppgick vid utgången av 2020 till 6 md euro (18 md euro).

Osäkra fordringar och nyckeltal

2020 2019

Osäkra fordringar, brutto, upplupet

anskaningsvärde, mn euro 3 979 4 610

- varav reglerade 1 788 2 312

- varav oreglerade 2 191 2 298

Andel osäkra lånefordringar (kategori 3), brutto,

punkter 151 178

Andel osäkra lånefordringar (kategori 3), netto,

punkter 87 113

Kollektiva reserveringar i relation till utlåning

i kategori 1 och 2, punkter 30 20

Total reserveringsgrad (kategori 1, 2 och 3),

punkter 93 84

Reserver i relation till osäkra lånefordringar

(kategori 3), % 42 37

Kreditförluster och nyckeltal

2020 2019

Kreditförluster, mn euro 908 536

Kreditförlustrelation netto, upplupet

anskaningsvärde, koncernen, punkter 35 22

- varav kategori 3 21 18

- varav kategori 1 och 2 14 4

Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån

till verkligt värde, koncernen, punkter 26 16

Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån

till verkligt värde, Personal Banking, punkter 17 6

Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån

till verkligt värde, Business Banking, punkter 34 23

Kreditförlustrelation netto, inklusive hypotekslån till

verkligt värde, Large Corporates & Institutions, punkter 43 32

1) Kreditförluster och nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till förfall och obl-

ligatoriskt värderas till verkligt värde dividerat med total utlåning värderad till upp-

lupet anskaningsvärde och verkligt värde, punkter.

Utlåning till företagskunder

Utlåningen till företagskunder uppgick vid utgången av 2020

till 149 md euro (152 md euro). Den bransch som ökade mest

under året var Fastigheter, medan Sjöfart minskade mest. De

tre största branscherna (Fastigheter, Finansinstitut och Indu-

stri) svarar tillsammans för cirka 70 procent av den samlade

utlåningen till företag. Fastigheter är fortsatt den största

branschen i Nordeas kreditportfölj, med 46,6 md euro (43,9

md euro). Fastighetskreditportföljen domineras av relativt

stora och ﬁnansiellt starka företag, med 93 procent (92 pro-

cent) av exponeringen i ratingklass 4– och högre. Utlåningen

till företag inom Sjöfart minskade under året till 6,4 md euro

(7,7 md euro). Som framgår av tabellen nedan är utlåningen

till företagskunder väl diversiﬁerad sett till lånens storlek.

Cirka 64 procent (65 procent) av företagsutlåningen avser lån

på upp till 50 mn euro per kund.

Utlåning till företagskunder, efter lånets storlek

31 dec 2020 31 dec 2019

Storlek i mn euro

Utlåning

Md euro %

Utlåning

Md euro %

0–10 57,2 38 62,6 41

11–50 38,9 26 36,1 24

51–100 22,0 15 20,7 14

101–250 22,7 15 19,8 13

251–500 3,8 3 4,1 3

501– 4,1 3 8,2 5

Summa 148,7 100 151,5 100

Utlåning till privatkunder

Utlåningen till privatkunder ökade under 2020 med 5,0 procent,

ill 176 md euro (167 md euro). Ökningen var störst i Sverige,

men med uppgångar i samtliga länder. Hypotekslånen ökade

till 151 md euro (142 md euro) och konsumtionslånen var oför-

ändrade på 25 md euro (25 md euro). Hypotekslånens andel

av utlåningen till privatkunder ökade till 86 procent (85 pro-

cent).

Geograﬁsk fördelning

Portföljen har en god geograﬁsk fördelning, och inget land

svarar för mer än 30 procent av utlåningen, baserat på var kun

dansvarig enhet är beläget. Övriga EU-länder utgör den största

delen av utlåningen utanför Norden. Kunder i Norden står för

93 procent (93 procent) av Nordeas utlåning till allmänheten.

Kundklassiﬁcering

Ett sätt att bedöma kreditkvaliteten är att analysera fördel-

ningen mellan ratingklasserna för företagskunder och institut

med rating, och mellan riskklasserna för privatkunder och

små företagskunder med scoring, dvs. hushållsportföljen. Den

genomsnittliga kreditkvaliteten ökade något under 2020 i

både företagsportföljen och privatportföljen. 20 procent (19

procent) av företagskunderna ﬁck högre rating, medan 23

procent (33 procent) ﬁck lägre. I fråga om exponering omfat-

tades 17 procent (16 procent) av företagsportföljen av högre

rating och 18 procent (20 procent) av lägre. 88 procent (87

procent) av utlåningen till företag låg i ratingklass 4– eller

högre, med en genomsnittlig rating på 4+.

Institut och privatkunder återﬁnns huvudsakligen i de säk-

rare riskklasserna. 93 procent (92 procent) av privatkundsex-

poneringen återﬁnns i riskklass C– eller högre, där sannolik-

heten för fallissemang är 1 procent eller lägre. De samman-

tagna förändringarna i kreditkvaliteten medförde en ökning

av riskexponeringsbeloppet (REA) med cirka 0,98 procent

under 2020.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 125

Nordea Årsredovisning 2020

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Rating/scoring information för lån värderade till upplupet anskaningsvärde

Mn euro

Rating/scoring klass

Genomsnittligt PD

(%)

Redovisat värde före reserver, 31 dec 2020

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

7 0,00 8 141 7 – 8 148 0

6 / A 0,04 92 525 256 5 92 786 14

5 / B 0,22 55 942 643 2 56 587 43

4 / C 0,79 57 057 2 447 6 59 510 140

3 / D 4,43 13 061 4 467 28 17 556 170

2 / E 15,57 1 767 2 517 14 4 298 141

1 / F 30,27 690 1 590 52 2 332 118

Standardmetoden/Utan rating 0,00 16 544 1 657 463 18 664 327

0 (fallerade) 100,00 296 256 3 409 3 961 1 495

Summa 246 023 13 840 3 979 263 842 2 448

Mn euro

Rating/scoring klass

Genomsnittligt PD

(%)

Redovisat värde före reserver, 31 dec 2019

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

7 0,00 8 922 23 – 8 945 2

6 / A 0,04 92 278 227 7 92 512 8

5 / B 0,20 56 651 883 46 57 580 29

4 / C 0,63 57 349 2 191 20 59 560 82

3 / D 5,23 13 593 3 198 58 16 849 124

2 / E 14,22 3 159 2 086 27 5 272 121

1 / F 30,56 1 152 1 439 73 2 664 97

Standardmetoden/Utan rating 0,01 9 333 1 484 184 11 001 51

0 (fallerade) 100,00 278 167 4 195 4 640 1 669

Summa 242 715 11 698 4 610 259 023 2 183

Kategori-indelningen och beräknade reserver för varje exponering baseras på situationen i slutet av oktober 2020 (oktober 2019), medan exponeringsbelopp och rating klasser base-

ras på situationen i slutet av december 2020 (december 2019). Vissa exponeringar som är fallerade enligt rating klasserna i slutet av december var inte fallerade i oktober, vilket

reflekteras i kategori-indelningen.

2) Genomsnittligt PD exklusive Nordea Finance Equipment AS.

Den främsta anledningen till ökningen från 2019 är förvärvet av Nordea Finance Equipment AS.

Rating/scoring information för garantier/åtaganden

Mn euro

Rating/scoring klass

Nominella belopp 31 dec 2020

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

7 5 796 – – 5 796 0

6 / A 28 048 60 – 28 108 8

5 / B 32 567 119 1 32 687 19

4 / C 27 617 1 502 1 29 120 53

3 / D 4 744 2 332 2 7 078 41

2 / E 70 857 8 935 43

1 / F 25 336 0 361 28

Standardmetoden/Utan rating 1 948 437 2 2 387 24

0 (fallerade) – – 642 642 20

Summa 100 815 5 643 656 107 114 236

Mn euro

Rating/scoring klass

Nominella belopp 31 dec 2019

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

7 4 542 – – 4 542 2

6 / A 21 905 11 – 21 916 4

5 / B 28 970 23 1 28 994 10

4 / C 24 357 1 625 3 25 985 20

3 / D 4 479 1 723 6 6 208 33

2 / E 384 496 5 885 16

1 / F 45 250 2 297 10

Standardmetoden/Utan rating 2 001 464 4 2 469 5

0 (fallerade) – – 679 679 44

Summa 86 683 4 592 700 91 975 144

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 126

Årsredovisning 2020 Nordea

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Osäkra lånefordringar (kategori 3)

Koncernens osäkra lånefordringar till upplupet anskanings-

värde, brutto, minskade något till 3 979 mn euro (4 610 mn

euro), vilket motsvarar 151 punkter av den samlade utlå-

ningen. 45 procent av de osäkra fordringarna, brutto, utgörs

av lån där kunderna fortfarande betalar (reglerade) och 55

procent är lån där kunderna ej betalar (oreglerade). Osäkra

fordringar netto, efter reserveringar för fordringar i kategori 3,

uppgick till 2 305 mn euro, vilket motsvarar 87 punkter av den

samlade utlåningen. Reserverna för fordringar i kategori 3

uppgick till 1 674 mn euro. Reserverna för fordringar i kategori

1 och 2 uppgick till 775 mn euro. Den samlade reserverings-

kvoten var 42 procent, och för fordringar i kategori 1 och 2 var

reserveringsgraden 30 punkter. Minskningen av osäkra ford-

ringar avsåg huvudsakligen Olje-, gas- och oshore-verksam-

het och Sjöfart. Detta beror i huvudsak på omstruktueringar

och avskrivningar. De portföljer som svarade för störst andel

av de osäkra fordringarna var privatkunder med 32 procent

samt sektorerna Industri 17 procent, Naturresurser 14 procent

och Sjöfart 14 procent.

Förfallna lånefordringar

Förfallna lånefordringar (6 dagar eller mer) bland före-

tagskunder uppgick till 909 mn euro, och förfallna låneford-

ringar bland privatkunder uppgick till 1 543 mn euro vid årets

slut. Tabellen visar förfallna lånefordringar (6 dagar eller mer),

uppdelade på företags- och privatkunder. En förfallen låne

fordran uppstår när borgenären inte erhåller återbetalning på

ett lån på förfallodagen. Förfallna lånefordringar på företags

sidan uppgick vid årsskiftet till 909 mn euro, ner från 978 mn

euro i ol, medan förfallna lånefordringar på privatsidan mins

kade till 1 543 mn euro, att jämföra med 2 229 mn euro i ol.

31 dec 2020 31 dec 2019

Mn euro

Företags-

kunder

Privat-

kunder

Företags-

kunder

Privat-

kunder

6–30 days 344 576 405 1 054

31–60 days 115 204 127 273

61–90 days 34 78 84 144

>90 days 416 685 362 758

Tota l 909 1 543 978 2 229

Förfallna lån (inkl. osäkra

lån) dividerat med

utlåning till allmänheten

efter reserver, % 0,67 0,88 0,63 1,33

Ratingfördelning, IRK företagskunder

2019 2020

6+ 6 6– 5+ 5 5– 4+ 4 4– 3+ 3 3– 2+ 2 2– 1+ 1 1–

Fördelning mellan riskklasser, IRK privatkunder

2019 2020

6 6– 5+ 5 5– 4+ 4 4– 3+ 3 3– 2+ 2 2– 1+ 1 1–

Kreditförluster

Kreditförlusterna för 2020 uppgick till 908 mn euro (536 mn

euro). Det motsvarar en kreditförlustrelation på 35 punkter för

lån till upplupet anskaningsvärde, och på 26 punkter (16

punkter) inklusive lån som redovisas till verkligt värde. 443

mn euro avser ökade reserveringar enligt ledningens bedöm-

ning, huvudsakligen för att ta höjd för osäkerheten kring

framtida kreditförluster till följd av covid-19. De individuella

reserveringarna avsåg huvudsakligen Olje-, gas- och oshore-

verksamhet samt Sjöfart, främst till följd av förändrad säker-

hetsvärdering. Det ﬁnns också stora kreditförluster inom kon-

sumtionslån, men dessa beror i stor utsträckning på reserve-

ringarna enligt ledningens bedömning som gjorts under året.

I Personal Banking steg kreditförlusterna till 296 mn euro

(130 mn euro). I Business Banking steg kreditförlusterna till

328 mn euro (141 mn euro) och i Large Corporates & Institu-

tions steg de till 277 mn euro (251 mn euro). Av kreditförlus-

terna avsåg 547 mn euro (157 mn euro) företagskunder och

362 mn euro (377 mn euro) privatkunder.

Motpartskreditrisk

Motpartskreditrisken består i att Nordeas motpart i ett

valuta-, ränte-, råvaru-, aktie- eller kreditderivatkontrakt fal-

lerar före förfallodagen och att Nordea vid den tidpunkten

har en fordran på motparten. Motpartskreditrisk kan också

ﬁnnas i återköpsavtal och andra transaktioner avseende

värdepappersﬁnansiering. Den aktuella nettoexponeringen

(efter nettningsavtal och säkerheter) uppgår till 7,3 md euro,

varav 28 procent hänför sig till ﬁnansinstitut. Information om

ﬁnansiella instrument som omfattas av ramavtal för nettning

ﬁnns i not K42 ”Finansiella instrument som kvittats i balans-

räkningen eller omfattas av nettningsavtal”.

1) Fallerade fordringar ingår inte i ratingfördelningen. 1) Fallerade fordringar ingår inte i fördelningen mellan riskklasser.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 127

Nordea Årsredovisning 2020

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Redovisat värde för lån värderade till upplupet anskaningsvärde, före reserver

Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa

Mn euro

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per 1 jan

2020 11 552 79 0 11 631 232 466 10 670 4 610 247 745 244 018 10 749 4 610 259 376

Nya eller förvärvade

lånefordringar 1 042 1 – 1 043 63 435 1 742 924 66 101 64 477 1 743 924 67 144

Överföringar mellan kategori

1 och 2, netto 4 –4 – – –3 220 3 220 – – –3 216 3 216 – –

Överföringar mellan kategori

2 och 3, netto – – – – – –84 84 – – –84 84 –

Överföringar mellan kategori

1 och 3, netto 5 – –5 – –229 – 229 – –224 – 224 –

Återbetalda eller borttagna

lånefordringar –5 805 –20 – –5 825 –52 778 –1 901 –1 056 –55 735 –58 583 –1 921 –1 056 –61 560

Bortskrivna lånefordringar – – – – – – –566 –566 – – –566 –566

Övriga förändringar –2 592 1 5 –2 586 2 058 183 –224 2 017 –534 184 –219 –569

Valutakursdierenser 145 1 – 146 –60 –47 –22 –129 85 –46 –22 17

Utgående balans per 31 dec

2020 4 351 58 0 4 409 241 672 13 782 3 979 259 433 246 023 13 840 3 979 263 842

Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa

Mn euro

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per 1 jan

2019 15 258 30 0 15 288 217 160 14 691 4 646 236 497 232 418 14 721 4 646 251 785

Nya eller förvärvade

lånefordringar 2 088 0 – 2 088 59 495 1 000 422 60 917 61 583 1 000 422 63 005

Överföringar mellan kategori

1 och 2, netto –7 7 – 0 982 –982 – 0 975 –975 0 0

Överföringar mellan kategori

2 och 3, netto – – – 0 – –213 213 0 0 –213 213 0

Överföringar mellan kategori

1 och 3, netto – – – 0 –357 – 357 0 –357 0 357 0

Återbetalda eller borttagna

lånefordringar –3 272 –16 – –3 288 –52 422 –2 774 –613 –55 809 –55 694 –2 790 –613 –59 097

Bortskrivna lånefordringar – – – 0 – – –437 –437 0 0 –437 –437

Övriga förändringar –2 489 58 – –2 431 8 150 –1 042 –4 7 104 5 661 –984 –4 4 673

Valutakursdierenser –29 0 – –29 –893 –9 25 –877 –922 –9 25 –906

Utgående balans per 31 dec

2019 11 549 79 0 11 628 232 115 10 671 4 609 247 395 243 664 10 750 4 609 259 023

1) Ingående balans för 2020 har omräknats avseende upplupna räntor, vilket förklaras i not K1. Jämförelsesiror för 2019 ovan har inte omräknats.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 128

Årsredovisning 2020 Nordea

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa

Mn euro

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per 1 jan 2019 –5 –8 –3 –16 –141 –287 –1 596 –2 024 –146 –295 –1 599 –2 040

Nya eller förvärvade

lånefordringar –1 0 – –1 –31 –9 –1 –41 –32 –9 –1 –42

Överföringar från kategori 1 till

kategori 2 0 0 – 0 6 –73 – –67 6 –73 0 –67

Överföringar från kategori 1 till

kategori 3 – – – 0 1 – –57 –56 1 0 –57 –56

Överföringar från kategori 2 till

kategori 1 0 0 – 0 –15 57 – 42 –15 57 0 42

Överföringar från kategori 2 till

kategori 3 – – – 0 – 13 –159 –146 0 13 –159 –146

Överföringar från kategori 3 till

kategori 1 – – – 0 –10 – 14 4 –10 0 14 4

Överföringar från kategori 3 till

kategori 2 – – – 0 – –19 24 5 0 –19 24 5

Förändringar i kreditrisk utan

överföringar mellan kategorier 1 0 –5 –4 23 –12 –214 –203 24 –10 –221 –207

Återbetalda eller sålda

lånefordringar 1 6 – 7 23 32 52 107 24 37 53 114

Bortskrivna lånefordringar med

minskning av reserver – – – 0 – – 312 312 0 0 312 312

Förändringar till följd av

uppdateringar i metodologi för

beräkning, netto – – – 0 0 –40 –13 –53 0 –40 –13 –53

Övriga förändringar – – – 0 –5 –5 –28 –38 –5 –5 –28 –38

Valutakursdierenser 0 0 –2 –2 0 1 –10 –9 0 0 –11 –11

Utgående balans per 31 dec

2019 –4 –2 –10 –16 –149 –342 –1 676 –2 167 –153 –344 –1 686 –2 183

Tabellerna visar förändringar i exponering/avsättningar under året för varje kategori. Om en exponering överförs från kategori

1 till kategori 2, görs en återföring för kategori 1 och en ökning för kategori 2.

Förändring av reserver för lån värderade till upplupet anskaningsvärde

Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa

Mn euro

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per 1 jan 2020 –4 –2 –10 –16 –149 –342 –1 676 –2 167 –153 –344 –1 686 –2 183

Nya eller förvärvade

lånefordringar – – – – –86 –32 –48 –166 –86 –32 –48 –166

Överföringar från kategori 1 till

kategori 2 – – – – 6 –136 – –130 6 –136 – –130

Överföringar från kategori 1 till

kategori 3 – – – – 1 – –78 –77 1 – –78 –77

Överföringar från kategori 2 till

kategori 1 – – – – –4 54 – 50 –4 54 0 50

Överföringar från kategori 2 till

kategori 3 – – – – – 17 –64 –47 – 17 –64 –47

Överföringar från kategori 3 till

kategori 1 – – – – –1 – 9 8 –1 – 9 8

Överföringar från kategori 3 till

kategori 2 – – – – – –12 67 55 – –12 67 55

Förändringar i kreditrisk utan

överföringar mellan kategorier – – 8 8 –63 –65 –324 –452 –63 –65 –316 –444

Återbetalda eller sålda

lånefordringar 1 1 2 4 14 27 57 98 15 28 59 102

Bortskrivna lånefordringar med

minskning av reserver – – – – – – 369 369 – – 369 369

Valutakursdierenser – – – – 1 – 14 15 1 – 14 15

Utgående balans per 31 dec

2020 –3 –1 0 –4 –281 –489 –1 674 –2 444 –284 –490 –1 674 –2 448

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 129

Nordea Årsredovisning 2020

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Förändring i avsättningar för garantier/åtaganden

Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per 1 jan 2020 33 70 41 144

Nya eller förvärvade exponeringar 17 8 1 26

Överföringar från kategori 1 till kategori 2 –1 44 – 43

Överföringar från kategori 1 till kategori 3 0 – 1 1

Överföringar från kategori 2 till kategori 1 1 –20 – –19

Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – –1 8 7

Överföringar från kategori 3 till kategori 1 0 – –2 –2

Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – 1 –7 –6

Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier 27 39 –7 59

Återbetalda eller sålda lånefordringar –5 –4 0 –9

Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – – –9 –9

Valutakursdierenser 0 1 0 1

Utgående balans per 31 dec 2020 72 138 26 236

Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per 1 jan 2019 18 41 62 121

Nya eller förvärvade exponeringar 5 2 0 7

Överföringar från kategori 1 till kategori 2 0 21 – 21

Överföringar från kategori 1 till kategori 3 0 – 2 2

Överföringar från kategori 2 till kategori 1 2 –9 – –7

Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – 0 3 3

Överföringar från kategori 3 till kategori 1 0 – –1 –1

Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – 0 –4 –4

Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier 12 18 –21 9

Återbetalda eller sålda lånefordringar –4 –3 0 –7

Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – – – 0

Valutakursdierenser 0 0 0 0

Utgående balans per 31 dec 2019 33 70 41 144

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för förluster hänförliga till Nordeas

innehav i antingen handelslagret eller övrig verksamhet till

följd av förändringar i marknadskurser och parametrar som

påverkar marknadsvärdet eller räntenettot. Marknadsrisken

ﬁnns oavsett vilken redovisningsmetod som används för

innehaven.

Koncernens toleransnivå för marknadsrisk fastställs i sty-

relsens riskförklaringar. Riskförklaringarna omfattar handels-

lagret och övrig verksamhet.

Den andra försvarslinjen säkerställer att riskkommittén på

ett korrekt sätt omvandlar risktoleransen till speciﬁka risklimi-

ter för aärsområdena och Group Treasury & ALM (TALM).

I enlighet med de övergripande styrdokumenten för risk-

tolerans används holistiska och särskilt anpassade stresstes-

ter för att mäta toleransen för marknadsrisk och kalibrera

limiter för att följa upp och kontrollera alla väsentliga mark-

nadsriskfaktorer som banken påverkas av.

Handelsrelaterad marknadsrisk

Handelsrelaterad marknadsrisk härrör huvudsakligen från

kunddriven handel och avser säkringar gjorda i Nordea

Markets som ingår i Large Corporates & Institutions.

Nordea Markets aärsmodell medför marknadsrisker i

samband med att enheten erbjuder företag och institutionella

kunder en rad olika ränte-, aktie-, valuta- och råvaruprodukter

samt strukturerade produkter. Dessa marknadsrisker innefat-

tar ränterisk, kreditspreadrisk, aktierisk, valutarisk, råvarurisk

och inflationsrisk.

Vidare är Nordea en av de största bolånegivarna och mark-

nadsgaranterna för företags- och statsobligationer i Norden.

För att kunna erbjuda likviditet på andrahandsmarknaden är

ett eget handelslager ett måste. Nordeas aärsmodell medför

därför en koncentration inom nordiska bostads- och företags-

obligationer och inom lokala valutor.

Övrig marknadsrisk

Övrig marknadsrisk uppstår i Nordeas kärnverksamhet,

genom risksäkring av densamma samt genom krav i lagar

och andra externa bestämmelser (t ex likviditetsbuert).

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 130

Årsredovisning 2020 Nordea

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

TALM ansvarar för riskhanteringen av all övrig marknads-

risk i koncernens balansräkning. För att säkerställa en tydlig

an-svarsfördelning inom TALM har riskhanteringen delats in

i flera delar – var och en med ett tydligt riskmandat och

speciﬁka limiter och kontroller.

Nordeas övriga marknadsrisker omfattar ränterisk, kredits-

preadrisk, valutarisk (både strukturell och icke-strukturell)

och aktierisk.

Ränterisken i övrig verksamhet är den beﬁntliga eller fram-

tida risken i Nordeas kapital och resultat som är hänförlig till

ogynnsamma ränteförändringar. Aärsområdena överför sina

riskexponeringar i övrig verksamhet till TALM via ett internt

system för internprissättning. Marknadsriskerna hanteras

centralt och innefattar gaprisk, spreadrisk, basrisk, kreditspre-

adrisk, beteenderisk och icke-linjär risk. Dessa risker fördelas

per valuta.

Likvida tillgångar hanteras i enlighet med styrdokumenten

för likviditetsbuert och säkerheter. Huvuddelen av ränteför-

ändringsrisken hänförlig till obligationsinnehav säkras med

löptidsmatchade IRS-avtal (betalarswappar) och i mindre

utsträckning med OIS-avtal (betalarswappar). Räntesäkrings-

avtal (FRA:er) och börsnoterade terminsavtal används också

för att säkra kreditspread- och räntefastställelserisk.

Nordea använder sig också av säkring av extrema riskhän-

delser (så kallad tail hedging), med en portfölj av risksäk-

ringar bestående av börsnoterade aktieterminer/-optioner,

större kreditindex, ränteswappar och ränteoptioner.

Mätning av marknadsrisk

Nordea använder flera kvantitativa mätmetoder för handels-

relaterad marknadsrisk: value-at-risk (VaR), stresstester,

känslig-hetsanalyser, parametriska metoder och Monte Carlo-

simulering.

VaR baseras på historiska scenarier och är det huvudsak-

liga måttet för marknadsrisk, kompletterat med stresstester.

Nordea beräknar VaR med hjälp av historisk simulering. Den

aktuella portföljen omvärderas utifrån historiska dagliga för-

ändringar i marknadspriser, räntor och andra marknadsrisk-

faktorer som observerats under de senaste 500 handelsda-

garna och som översätts till förändringar i aktuella marknads-

riskfaktorer. Nordea använder absoluta, relativa och blandade

översättningsmetoder för olika riskkategorier. Omvärderingen

av den aktuella portföljen görs för varje innehav med hjälp av

antingen linjär approximering eller fullständig omvärdering,

beroende på innehavets art.

Parametriska metoder används för att mäta risken för

aktiehändelser, inklusive fallissemang gällande aktierelate-

rade innehav (en särskild typ av aktierisk).

Monte Carlo-simulering används i modellen för kapitalkrav

för ytterligare risk (incremental risk measure) och modellen

för samlat riskkapitalkrav (comprehensive risk measure) för

att mäta risken för fallissemang och försämrad kreditkvalitet.

Modellerna för value-at-risk, value-at-risk med stresscena-

rio, aktiehändelserisk, kapitalkrav för ytterligare risk och sam-

lat riskkapitalkrav har alla godkänts av bankens tidigare till-

synsmyndighet, svenska Finansinspektionen, för användning

vid beräkning av kapitalbaskrav för marknadsrisk med hjälp

av interna modeller. Samma modeller, med samma kalibre-

ring och inställningar som för kapitalkravet enligt regelverket,

används för den interna riskhanteringen.

Schablonmetoden används för att beräkna marknadsrisker

som inte omfattas av de interna modellerna. Hit hör exempel-

vis risker avseende råvarurelaterade produkter, speciﬁk risk

för bostads- och statsobligationer, företagscertiﬁkat, hybridin-

strument och kreditspreadoptioner, liksom för aktierisk avse-

ende aktieindex och primär- och supplementärkapitaltillskott.

Nordea Bank Abp är det enda företaget i koncernen som

använder den här modellen. Sedan flytten till Finland i okto-

ber 2018 har Nordea ett tillfälligt tillstånd från ECB att fort-

sätta använda sina beﬁntliga interna modeller som godkänts

av den svenska Finansinspektionen. ECB:s tillfälliga tillstånd

förutsätter att Nordea lämnar in modellansökningar till ECB

för ett permanent godkännande, vilket banken gjorde i

december 2020.

Ränterisken i övrig verksamhet mäts, kontrolleras och han-

teras med hjälp av tre viktiga mått:

• ekonomiskt värde

• verkligt värde

• strukturell räntenettorisk.

De tre olika riskmåtten används för att bedöma olika aspekter

av hur ränterisken yttrar sig. Måtten beskrivs närmare nedan.

Stresstester gällande ekonomiskt värde av eget kapital tar

hänsyn till förändringen i ekonomiskt värde på tillgångar,

skulder och räntebärande derivatinstrument i övrig verksam-

het till följd av ränteförändringar, oberoende av redovisnings-

mässig klassiﬁcering och utan avseende på kreditspreadar

och aärsmarginaler. Modellberäkningen görs utifrån en

balansräkning under avveckling och omfattar beteendemo-

dellering för all inlåning utan avtalad löptid och förtidsinbe-

talningar. Förändringar i ekonomiskt värde av eget kapital i

övrig verksamhet mäts med hjälp av de sex standardscenarier

som fastställts av Baselkommittén för banktillsyn plus ett

antal interna parallellchocker. Limiten för exponeringar enligt

ekonomiskt värde ställs mot det sämsta utfallet från de sex

Basel-scenarierna. Basel-scenarierna för ekonomiskt värde

beräknas dagligen som ledningsinformation, och fullständiga

beräkningar och uppföljningar mot risktoleranslimiterna görs

månadsvis. Stresstester avseende verkligt värde tar hänsyn

till den potentiella omvärderingsrisken avseende positioner

som redovisas till verkligt värde. Verkligt värde-känsligheten i

övrig verksamhet kontrolleras mot fem allvarliga men rimliga

marknadsstresscenarier. Scenarierna kalibreras för att spegla

allvarliga händelser som ska pröva speciﬁka exponeringar

som ﬁnns eller kan ﬁnnas enligt godkänt mandat. Risken

mäts dagligen, och en risktoleranslimit fastställs för det värsta

utfallet bland de fem scenarierna. Scenarierna för verkligt

värde används för portföljerna i både övrig verksamhet och

handelslagret, och styrelsens risktoleranslimit omfattar den

kombinerade eekten. Stressmåttet för verkligt värde kon-

trolleras dagligen.

Det resultatrelaterade riskmåttet, som mäter förändringen

i räntenettot i förhållande till ett grundscenario, ger en struk-

turell räntenettorisk (SIIR) på ett års sikt. Modellen har ett

antagande om en konstant balansräkning, implicita temins-

räntor och beteendemodellering för all inlåning utan avtalad

löptid och förtidsinbetalningar. Precis som för ekonomiskt

värde mäts SIIR, som ledningsinformation, med hjälp av sex

standardscenarier som fastställts av Baselkommittén för

banktillsyn plus ett antal interna parallellchocker. Risktole-

ranslimiten för SIIR fastställs i förhållande till en parallell-

chock på +/– 50 punkter. Resultatmåttet SIIR kontrolleras

varje månad.

Beräkningen av ränterisken i övrig verksamhet är beroende

av viktiga antaganden i modellerna. De mest väsentliga anta-

gandena avser beteendemodelleringen för både tillgångar

och skulder. De olika beteenden som Nordeas lånekunder kan

uppvisa i fråga om förtidsinlösen av lån bedöms med hjälp av

modeller för förtidsinlösen. På skuldsidan har Nordea möjlig-

het att ändra inlåningsräntan, och kunderna har möjlighet att

när som helst ta ut inlåning utan avtalad löptid. Båda dessa

möjligheter bedöms med hjälp av modeller för inlåning utan

avtalad löptid. Beräkningarna görs utifrån historiska genom-

snitt för de viktigaste tillgångs- och skuldklasserna. Tillgångar

och skulder grupperas utifrån viktiga egenskaper såsom pro-

dukttyp, region och kundsegment. Antagandena grundas på

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 131

Nordea Årsredovisning 2020

historiska värden. Modellernas tillförlitlighet säkerställs

genom regelbundna tester i efterhand och modellkontroller

av både modeller för förtidsinlösen och modeller för inlåning

utan avtalad löptid.

Kapitalallokeringarna för ränterisken i övrig verksamhet

enligt pelare 2 har två komponenter: verkligt värde-risk och

resultatrelaterad risk. Verkligt värde-risken avser eekten på

bankens egna kapital till följd av negativa förändringar i

marknadsvärdet på positioner redovisade till verkligt värde

via antingen resultaträkningen eller övrigt totalresultat. Den

resultat relaterade risken avser eekten av ränteförändringar

på den framtida lönsamheten, och hur detta påverkar nivån

på de interna kapitalbuertarna.

Nordea är exponerat för strukturell valutarisk, vilket

deﬁnieras som bristande överensstämmelse i valutasamman-

sättningen mellan kärnprimärkapitalet och riskexponerings-

beloppen. Kärnprimärkapitalet har huvudsakligen euro som

valuta. De enda större beloppen i andra valutor än euro avser

hypoteksdotterföretagen och Nordea Bank Russia. Valuta-

kursförändringar kan därför påverka Nordeas

kärnprimärkapital relation negativt.

Marknadsriskanalys

Marknadsrisken i Nordeas handelslager redovisas i tabellen

nedan.

Marknadsrisken (VaR) uppgick till ett genomsnittligt

utnytt-jande på 31,6 mn euro under 2020 (14,8 mn euro 2019),

och drevs främst av ränterelaterat VaR. VaR med stresscen-

ario uppgick till ett genomsnittligt utnyttjande på 46,7 mn

euro, vilket är i nivå med 2019 (46,6 mn euro), främst hänför-

ligt till ränterelaterat VaR och i viss mån kreditspreadrelaterat

VaR. Högst VaR och VaR med stresscenario noterades under

första kvartalet 2020. VaR och VaR med stresscenario påver-

kas främst av marknadsrisken i norra Europa och Norden.

Kapitalkravet vid ytterligare risk (IRC) var vid utgången av

2020 lägre än vid utgången av 2019, främst till följd av mins-

kade fallissemangsvolymer. Lägst var exponeringen under

andra kvartalet 2020, medan IRC var högst under första kvar-

talet 2020. Genomsnittligt IRC ökade med 4,4 mn euro jäm-

fört med föregående år, framför allt till följd av ökad påverkan

från förändringar i kreditkvaliteten.

Det samlade riskkapitalkravet (CRC) var vid utgången av

2020 något högre än vid utgången av 2019. Lägst var expone

ringen under första kvartalet 2020, medan CRC var högst

under andra kvartalet 2020 när covid-19-krisen bröt ut.

Genomsnittligt CRC för 2020 ökade med 19,9 mn euro jämfört

med 2019, till följd av den kraftiga uppgången när covid-

19-krisen tog fart.

VaR för övrig verksamhet ökade väsentligt under året, till

följd av volatilitet hänförlig till covid-19. Volatiliteten i under-

liggande marknadsförändringar påverkar omedelbart de

mått som används för att räkna på VaR. Totalt sett ligger

emellertid marknadsrisken i övrig verksamhet kvar inom tole-

ransen och inga genomgripande förändringar har gjorts i

portföljen under året som väsentligen ökat risken.

Exponeringen i form av långfristiga illikvida innehav upp-

gick till 1 268 mn euro vid utgången av 2020 (1 171 mn euro),

varav:

• riskkapitalfonder 435 mn euro (347 mn euro),

• hedgefonder 1 mn euro (1 mn euro),

• kreditfonder 300 mn euro (256 mn euro),

• ”seed-money” 192 mn euro (260 mn euro),

• onoterade aktier 236 mn euro (262 mn euro),

• strukturerade lån 42 mn euro (0 mn euro), och

• ventures 62 mn euro (44 mn euro).

Alla typer av innehav, förutom strukturerade lån, har fördelats

mellan ett antal olika fonder.

Strukturell räntenettorisk (SIIR)/ekonomiskt värde (EV)

Vid årets slut återfanns den största förlusten enligt de sex

Basel-scenarierna för SIIR i Steepening Basel-scenariot, där

det potentiella ränteintäktsbortfallet under ett år till följd av

ränteförändringar uppgick till 655 mn euro (att jämföra med

det sämsta intäktsbortfallet vid utgången av 2019 som var

1 030 mn euro, även då enligt Steepening Basel-scenariot).

Nordeas balansräkning är uppbyggd så att räntenettot skulle

minska om de korta räntorna sjönk, samtidigt som de långa

räntorna steg.

EV-risken för samtliga scenarier är för närvarande noll,

tack vare den positiva eekten av räntegolv för tillgångar och

skulder till följd av de låga/negativa räntorna.

Andra marknadsrisker – pensionsrisk

Pensionsrisk (inklusive marknads- och livsfallsrisk) uppstår i

samband med förmånsbestämda pensioner för Nordeas tidi-

gare och nuvarande medarbetare. Pensionsplanernas för-

måga att klara de planerade pensionsutbetalningarna upp-

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Marknadsrisk i handelslagret

Mn euro 31 dec 2020 2020 högst 2020 lägst 2020 snitt

Samlad VaR 17 70 12 32

Ränterisk 18 60 12 29

Aktierisk 4 31 1 5

Kreditspreadrisk 12 54 4 13

Valutarisk 3 11 1 3

Inflationsrisk 3 4 2 3

Diversiﬁeringseekt 58 67 25 41

Samlad VaR, stresscenario 40 95 26 47

Kapitalkrav vid ytterligare risk (IRC) 18 40 12 21

Samlat riskkapitalkrav (CRC) 18 150 15 39

1) Aktiehändelserisken uppgick till 0,8 mn euro vid utgången av 2020.

Marketsrisk i övrig verksamhet

Mn euro 31 dec 2020 2020 högst 2020 lägst 2020 snitt

Samlad VaR 88 113 32 73

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 132

Årsredovisning 2020 Nordea

rätthålls genom placeringar och löpande inbetalning till

planerna.

Som pensionsrisker räknas stigande värde på skulderna

eller sjunkande värde på tillgångarna. Dessa risker rapporte-

ras och följs upp regelbundet och innefattar även olika del-

komponenter av marknadsrisken, till exempel ränte-, infla-

tions-, kreditspread-, fastighets- och aktierisk. I syfte att

begränsa Nordeas risker ﬁnns limiter för potentiella förluster

under allvarliga men rimliga stresshändelser och limiter för

kapitalutnyttjande. Dessutom görs regelbundna granskningar

av planernas strategiska tillgångsfördelning för att säkerställa

att placeringsinriktningen speglar Nordeas risktolerans. För

ytterligare information, se not K34.

Operativ risk

Operativ risk deﬁnieras i Nordea som risken för förlust till

följd av brister eller fel hänförliga till interna processer, eller

till människor, system eller externa händelser, och innefattar

legal risk.

Operativa risker ﬁnns i all verksamhet i Nordea. Chefer i

hela Nordea ansvarar för de operativa riskerna inom ramen

för sina befogenheter, och för att hantera dessa risker inom

de risklimiter och den risktolerans som anges i styrdokumen-

ten för hantering av operativ risk.

Group Operational Risk (GOR) inom Group Risk & Control

(GRC) utgör den andra försvarslinjen för kontroll av operativ

risk och ansvarar för att ta fram och underhålla de övergri-

pande styrdokumenten för hantering av operativ risk samt för

att övervaka och kontrollera den första försvarslinjens hante-

ring av operativ risk. GOR övervakar och kontrollerar att de

operativa riskerna identiﬁeras, bedöms och begränsas på

lämpligt sätt, jämför risknivån mot risktoleransen och bedö-

mer lämpligheten och eektiviteten i styrdokumenten för

hantering av operativ risk liksom deras införande.

Fokusområdena för GOR:s kontrollarbete beslutas i en årlig

planering som omfattar aärsområden, viktiga riskområden

och operativa riskprocesser. GOR ansvarar för att regelbundet

ta fram rapporter om alla väsentliga risker, inklusive utnyttjad

del av risktoleranslimiterna och incidenter, och skicka dessa

till Chief Risk Ocer (CRO), som sedan rapporterar till kon-

cernchefen i koncernledningen, koncernstyrelsen och berörda

kommittéer.

Även om covid-19-pandemin har inneburit en förhöjd ope-

rativ risk för Nordea, så har detta inte resulterat i ökade för-

luster till följd av operativa risker under 2020. Händelser

såsom bedrägerier, omfattande bearbetningsfel och datain-

trång är alla mer sannolika mot bakgrund av det aktuella

läget. Grundorsaken till dessa kan emellertid vara hänförlig

till en mängd olika faktorer, bland annat medarbetare som

arbetar hemifrån. Som en förebyggande åtgärd höjdes riskto-

leransen för förluster till följd av operativ risk tillfälligt i

december 2020 för att säkerställa nödvändig flexibilitet i

Nordeas verksamhet med tanke på den osäkerhet som covid-

19-situationen medför.

Risktoleransen för förluster ligger inom toleransen som

fastställdes i december 2020, sett till förlustsiror rullande för

fyra kvartal.

Riskförklaringen för operativ risk fastställer följande:

• kvarvarande risk som överskrider risktoleransen samt

• krav på riskbegränsande åtgärder, och totalt förlustbelopp

från incidenter samt hantering av incidenter.

Hantering av operativ risk

Hanteringen av operativ risk innefattar allt som syftar till att

identiﬁera, bedöma och mäta, reagera på och begränsa,

kontrollera och följa upp samt rapportera risker. För riskhan-

teringen ﬁnns ett antal stödprocesser, bland annat för utvär-

dering av risker och kontroller i den egna verksamheten,

riskhantering och godkännande vid förändringar, incident-

hantering, scenarioanalys, kontinuitets- och krishantering,

hantering av informationssäkerhet, hantering av teknik- och

datarisker, hantering av tredjepartsrisker, spridning av försäk-

ringsrisker samt särskilt viktiga operativa processer.

Vissa av dessa processer beskrivs nedan och mer informa-

tion om processer för hantering och kontroll av operativa ris-

ker ﬁnns i avsnittet Operational and Compliance Risk i

Nordeas kapital- och riskhanteringsrapport för 2020 (Capital

and Risk Management Report 2020) som publiceras i enlighet

med kapitaltäckningsförordningen (CRR).

Utvärdering av risker och kontroller

i den egna verksamheten

Processen för utvärdering av risker och kontroller i den egna

verksamheten (RCSA) ger en bild av de operativa riskerna

och regelefterlevnadsriskerna i hela Nordea. Processen ökar

riskmedvetenheten och gör det möjligt att eektivt bedöma,

kontrollera och begränsa risker. För risker som identiﬁeras i

RCSA-processen utvärderas nivån på riskerna och de kontrol-

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Marknadsrisk i handelslagret

Mn euro 31 dec 2019 2019 högst 2019 lägst 2019 snitt

Samlad VaR 21 23 10 15

Ränterisk 18 21 8 14

Aktierisk 6 10 1 3

Kreditspreadrisk 4 11 3 5

Valutarisk 2 6 1 3

Inflationsrisk 2 3 1 2

Diversiﬁeringseekt 34 58 34 46

Samlad VaR, stresscenario 67 86 28 47

Kapitalkrav vid ytterligare risk (IRC) 21 41 7 16

Samlat riskkapitalkrav (CRC) 17 29 9 20

1) Aktiehändelserisken uppgick till 0,2 mn euro vid utgången av 2019.

Marketsrisk i övrig verksamhet

Mn euro 31 dec 2019 2019 högst 2019 lägst 2019 snitt

Samlad VaR 34 58 27 42

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 133

Nordea Årsredovisning 2020

ler som ﬁnns för att minska risken. Om åtgärder krävs för att

minska risken ska dessa fastställas och vidtas.

Riskhantering och godkännande vid förändringar

Syftet med Nordeas ramverk för riskhantering och godkän-

nande vid förändringar (CRMA) är att säkerställa full känne-

dom om både ﬁnansiella och icke-ﬁnansiella risker i samband

med en förändring, och att riskerna har hanterats på lämpligt

sätt i enlighet med Nordeas riskstrategi, risktolerans och mot-

svarande risklimiter innan en förändring godkänns eller

genomförs.

Förändringar som omfattas av CRMA är bland annat nya

– eller omfattande förändringar i – produkter, tjänster, mark-

nader, processer och IT-system samt extraordinära transaktio-

ner och avveckling av äldre system.

Incidenthantering

Syftet med incidenthanteringen är att säkerställa lämplig

hantering och rapportering av upptäckta incidenter för att

minimera konsekvenserna för Nordea och dess kunder. Inci-

denthanteringen ska förhindra att de inträar igen och

minska sannolikheten för och eekten av framtida incidenter.

Dessutom ska incidenthanteringen säkerställa att rapporte-

ringen till fastställda externa organ och parter, inklusive

berörda tillsynsmyndigheter, sker inom utsatt tid.

Kontinuitets- och krishantering

Nordeas kontinuitets- och krishantering ska säkerställa att en

tillräckligt hög beredskap utvecklas och upprätthålls för att

kunna stå emot, reagera på och hantera extraordinära hän-

delser och kriser. Kontinuitetsplanen fastställer rutinerna för

hur Nordea ska agera, återhämta sig och återuppta verksam-

heten efter en extraordinär händelse. Krishanteringen anger

styrningsstrukturen för att genomföra planer och förbättra

beslutsfattandet under en kris.

Hantering av tredjepartsrisker

Hanteringen av tredjepartsrisker (TPRM) ska säkerställa att

risker hänförliga till tredje part och deras verksamhet, bland

annat externa och koncerninterna uppdragsavtal, identiﬁeras,

bedöms och begränsas på lämpligt sätt innan avtal med

dessa ingås, under avtalstiden och när avtalet ska avslutas.

TPRM ska säkerställa att risker hänförliga till tredje part

och deras verksamhet hålls inom gällande risktolerans och

risklimiter.

Risk i den ﬁnansiella rapporteringen

Risk i den ﬁnansiella rapporteringen deﬁnieras som risken

för felaktigheter eller brister i den ﬁnansiella rapporteringen,

lagstadgade rapporteringen och lämnade upplysningar.

Risken kan hänföras till felaktig tolkning och tillämpning av

redovis-ningsstandarder, användningen av bedömningar i

rapporteringen samt till otillräckliga processer för styrning

och kontroll gällande värdering och ﬁnansiell rapportering.

Styrdokumenten för hantering av risker i den ﬁnansiella rap-

porteringen som bygger på det så kallade COSO-ramverket

(Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway

Commission). De ger en struktur och anvisningar för hur

systemet för intern kontroll av den ﬁnansiella rapporteringen

ska utformas, skötas och utvärderas i hela koncernen. Det är

genom styrdokumenten som ledningen ger sin försäkran på

de ﬁnansiella rapporterna. Group Risk and Compliance är

riskkontrollfunktionen för risker i den ﬁnansiella rapporte-

ringen och är ansvariga för den oberoende uppföljningen,

bedömningen och kontrollen av riskerna och koncernens

införande av styrdokumenten och rapporterar till revisions-

kommittén varje kvartal.

Regelefterlevnadsrisk

Nordea deﬁnierar regelefterlevnadsrisk som risken att inte

lyckas efterleva gällande lagar och motsvarande interna

bestämmelser.

Chefer i hela Nordea ansvarar för regelefterlevnadsris-

kerna inom ramen för sina befogenheter, och för att hantera

dessa risker inom de risklimiter och den risktolerans som

anges i styrdokumenten för hantering av regelefterlevnads-

risk.

Group Compliance inom Group Risk and Compliance (GRC)

är Nordeas oberoende regelefterlevnadsfunktion i den andra

försvarslinjen och ansvarar för att ta fram och underhålla

styrdokumenten för hantering av regelefterlevnadsrisk. Funk-

tionen ska också vägleda verksamheten i deras införande och

tillämpning av styrdokumenten.

Aktiviteterna på regelefterlevnadsområdet presenteras för

Nordea Bank Abp:s verkställande direktör tillika Nordeas

koncernchef och för koncernstyrelsen i form av en årlig över-

siktsplan för regelefterlevnad. Den årliga översiktsplanen för

regelefterlevnad innehåller aktiviteterna på området i

Nordea, inklusive Group Compliances övergripande strategi

för viktiga riskområden. Planen utgörs av detaljerade planer

för aärsområden, koncernfunktioner, konsoliderade dotter-

företag och ﬁlialer, och för respektive riskområde. Group

Compliance ansvarar också för den löpande rapporteringen

av sina planer till koncernstyrelsen, koncernchefen i koncern-

ledningen, ﬁlialledningen och berörda kommittéer, minst en

gång per kvartal.

Under 2020 har covid-19 haft en stor inverkan på samhället

i stort, inklusive Nordea och våra kunder. För att kunna upp-

rätthålla servicenivån gentemot våra kunder och samtidigt

följa statliga restriktioner gällande covid-19 har Nordeas

medarbetare i högre utsträckning arbetat på distans, vilket

har påverkat aktuella verksamhetsmodeller och därmed

medfört möjliga nya risker. Nordea har aktivt följt upp dessa

risker och infört riskbegränsande rutiner för att säkerställa att

kunder och marknader påverkas så lite som möjligt. Covid-19

har också medfört ökad volatilitet på ﬁnansmarknaden och

Nordea har noga övervakat verksamheten för att säkerställa

en rättvis behandling av våra kunder och integriteten på

marknaden. Detta har i hög grad möjliggjorts genom ett ökat

fokus på utbildning av medarbetare och förstärkning av

Nordeas kapacitet för övervakning av marknadsmissbruk.

Nordeas hantering av covid-19-situationen innebar också

att banken kunde upprätthålla sina processer för att motverka

ekobrott. Smittspridningen följdes noga från ett tidigt skede

vilket möjliggjorde en proaktiv hållning i takt med händelseut-

vecklingen. Därmed kunde Nordea upprätthålla arbetet inom

de fyra huvudsakliga kapacitetsområdena för bekämpning av

ekobrott: Sanktionsscreening, transaktionsövervakning, kund

kännedom (KDK) och bedrägeribekämpning.

Nordea fortsatte också att förstärka regelefterlevnadsfunk-

tionen och inledde formellt ett förbättringsprogram under

2020 för att ytterligare stärka riskhanteringen på regelefter-

levnadsområdet.

Under 2020 fortsatte Nordea sitt arbete med att säkerställa

att bankens kultur och agerande är i linje med värderingarna

och att värdet för kunderna ligger på en rimlig nivå under

kundrelationens alla faser. Nordea har också vidareutvecklat

sina styrdokument för uppförandrisk (Conduct Risk Frame-

work) genom förbättrad rapportering, riskidentiﬁering och

ökad medvetenhet. Nordea har inrättat en kommitté som ska

följa upp den väl avvägda hanteringen av regelefterlevnads-

och uppföranderisker. Hanteringen av intressekonflikter i

samband med produkter och tjänster är fortsatt ett viktigt

fokusområde.

Nordeas etiska riktlinjer och företagsvärderingar förstär-

ker bankens kultur och slår fast hur medarbetarna ska agera.

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 134

Årsredovisning 2020 Nordea

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Alla Nordeas medarbetare ska varje år genomföra obligato-

risk utbildning om våra etiska riktlinjer. På så sätt säkerställs

den medvetenhet och kunskap som behövs om de etiska

principerna.

Nordea gör allt för att bedriva sin verksamhet med högsta

etiska standard och enligt gällande lagar och bestämmelser.

Nordeas interna kontroller och rutiner har utformats för att

upptäcka och förhindra tjänstefel och bedrägligt agerande.

Nordeas funktion för visselblåsning, Raising Your Concern

(RYC), säkerställer att Nordeas alla intressenter, såsom kun-

der, partners, berörda samhällsgrupper liksom våra egna

medarbetare, har rätt att säga ifrån och alltid kan känna sig

trygga i att göra det om de misstänker exempelvis brott mot

de mänskliga rättigheterna eller oegentligheter såsom bedrä-

geri eller ett i övrigt bedrägligt, oärligt, olagligt eller oaktsamt

agerande i vår verksamhet eller i våra produkter och tjänster.

Nordea omfattas av olika lagar och regler, bland annat från

Norden, EU och USA. De tillsynsmyndigheter och statliga myn

digheter som övervakar att dessa lagar och regler efterlevs

ställer regelbundet frågor kring och genomför utredningar av

Nordeas regelefterlevnad. Till de områden som omfattas av

sådana utredningar hör bland annat placeringsrådgivning,

bekämpning av penningtvätt, handel och sanktionsbevakning,

skatt, konkurrens samt styrning och kontroll. Resultatet av

dessa frågor och utredningar har ännu inte meddelats och tid

punkten är oklar. Det kan därmed inte uteslutas att dessa frå-

gor och utredningar leder till kritik mot banken, förlorat anse-

ende, böter, sanktioner, tvister och/eller stämningar.

I juni 2015 genomförde danska ﬁnansinspektionen en ut -

redning av hur Nordea Bank Danmark A/S följt reglerna för

bekämpning av penningtvätt. Slutrapporten resulterade i kri-

tik och i enlighet med dansk administrativ praxis överlämna-

des ärendet till polisen för ytterligare utredning och eventu-

ella sanktioner. Som tidigare meddelats räknar Nordea med

böter i Danmark för tidigare svaga processer och rutiner för

bekämpning av penningtvätt, och en avsättning har gjorts för

pågående penningtvättsärenden.

Det ﬁnns en risk att eventuella myndighetsböter kan bli

högre (eller lägre) än den aktuella avsättningen, och detta

kan också påverka Nordeas ﬁnansiella resultat. Några av

dessa utredningar kan också leda till stämningar. Givet denna

osäkerhet håller Nordea fast vid den aktuella nivån för avsätt-

ningar för pågående penningtvättsrelaterade ärenden samti-

digt som Nordea fortsätter sin dialog med danska myndighe-

ter kring tidigare svagheter i arbetet mot penningtvätt.

Nordea har gjort betydande investeringar för att åtgärda de

brister som framkommit vid utredningarna. Bland annat star-

tades under 2015 ett särskilt program för att bekämpa ekono-

misk brottslighet (Financial Crime Change Programme), och

Nordea har stärkt den del av organisationen som arbetar med

bekämpning av penningtvätt och sanktionshantering. Nordea

har också inrättat en kommitté för hållbarhet och aärsetik,

Sustainability and Ethics Committe, och sjösatt ett särskilt

program för att införliva starkare etiska normer i sin företags-

kultur. Nordea investerar också i förbättrade standarder, pro-

cesser och resurser vad gäller regelefterlevnad i både första

och andra försvarslinjen.

Danska skattemyndigheten har stämt Nordea och kräver

ersättning på cirka 900 miljoner danska kronor för den assis

tans som Nordea gav en utländsk bank i samband med att

denna bank krävde återbetalning av utdelningsskatt för en

av sina kunders räkning. Nordeas bedömning är att Nordea

inte kan hållas ansvarig för återbetalningen och Nordea

bestrider kravet.

Bekämpning av ekobrott

Nordea fortsatte under året förbättra sin förmåga att bekämpa

ekobrott. Betydande förbättringar inom regelefterlevnad upp-

nåddes på följande områden: i) styrning, ii) IT-stöd i proces

serna för kundkännedom, iii) snabbare behandling av kund-

kännedomshandlingar, iv) transaktionsövervakning, v) uppda-

tering av Nordeas riktlinjer efter förändringar i regelverken,

och vi) förstärkning av Nordeas sanktionsprogram.

Nordea följde under året noga de varningar som utfärda-

des av internationella rådgivningsorgan och nordiska myn-

digheter i fråga om pandemins eventuella inverkan på den

ekonomiska brottsligheten (bedrägeri, cyberbrott, missbruk

av statliga medel, med mera). Vidare genomförde Nordea

proaktiva och reaktiva analyser i samband med riskbedöm-

ningsprocessen, där även mönster och rödflaggning granska-

des i tillägg till de beﬁntliga kontrollerna (t.ex. falska/bedräg-

liga anspråk på statligt stöd och misstänkta transaktions-

mönster under nedstängningen). Dessutom utökade Nordea

sitt samarbete med ﬁnanspolisen i de enskilda länderna till

följd av ett större antal brådskande förfrågningar därifrån.

Hantering av regelefterlevnadsrisk

Riskförklaringen för regelefterlevnadsrisk ger vägledning om

hanteringen av regelefterlevnadsrisk och anger på vilka

nivåer den kvarvarande risken skulle överskrida risktoleran-

sen samt fastställer krav på begränsning av risken.

Mer information om viktiga processer för hantering och

kontroll av regelefterlevnadsrisker ﬁnns i avsnittet Operatio-

nal and Compliance Risk i Nordeas kapital- och riskhante-

ringsrapport för 2020 (Capital and Risk Management Report

2020) som publiceras i enlighet med kapitaltäckningsförord-

ningen (CRR).

Livförsäkringsrisk och marknadsrisk inom Life & Pensions

Nordea Life & Pensions (NLP) har ett brett utbud av liv- och

sjukförsäkringsprodukter, från kapitalförsäkringar med en

löptid på några få år till mycket långfristiga pensionssparav-

tal där löptiden kan vara längre än 40 år. Marknadsränteba-

serade produkter (fondförsäkringar) är absolut vanligast i

NLP:s verksamhet. Traditionella produkter (sparandeförsäk-

ringar och livförsäkringar) och sjukförsäkringar utgör endast

en mindre del.

NLP:s huvudsakliga risker är marknadsrisk och liv- och

sjukförsäkringsrisk.

I NLP härrör marknadsrisken huvudsakligen från känslig-

heten för värdeförändringar i tillgångar och skulder till följd

av för-ändringar i nivån på eller svängningarna i marknads-

kurser eller räntor. Bland marknadsriskerna är ränte-, aktie-,

kreditspread- respektive valutarisken de mest relevanta.

Marknadsrisk mäts och kontrolleras genom att beräkna

exponeringen och fastställa lämpliga limiter. Dessutom

genomför NLP regelbundna stresstester och makroekono-

miska scenarieanalyser för att bedöma det framtida kapitali-

seringsbehovet. Resultaten från stresstesterna och scenari-

eanalyserna kontrolleras mot de limiter som angetts i de

interna riktlinjerna.

Marknadsrisken begränsas med hjälp av strategier för risk-

säkring och tillgångsfördelning.

Liv- och sjukförsäkringsrisk är risken för oväntade förluster

till följd av förändringar i nivån, trenden eller svängningarna

för mortalitet, förväntad livslängd, invaliditet samt återköps-/

annullationstal. Riskerna mäts och kontrolleras genom att

beräkna kapitalkraven enligt Solvens II. För att bedöma verk-

samhetens förmåga att stå emot plötsliga förändringar i

annullationstalen genomförs regelbundna känslighetstester

för NLP-koncernen och för bolagen i respektive land. Liv- och

sjukförsäkringsrisken begränsas huvudsakligen med hjälp av

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 135

Nordea Årsredovisning 2020

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

aktuariemetoder, det vill säga genom prissättning, kundur-

valsregler, återförsäkring, stresstester samt tillräckliga riskre-

serveringar.

Hantering av likviditetsrisk

Nordea fortsatte under 2020 att dra nytta av sin väl avvägda

hantering av likviditetsrisk, med en fortsatt diversiﬁerad och

stark ﬁnansieringsbas och en diversiﬁerad likviditetsbuert.

Nordea hade en stark likviditetsposition under hela den

period som präglades av covid-19-relaterad marknadsstress.

Under 2020 emitterade Nordea cirka 23,4 md euro i lång-

fristig skuld, exklusive danska säkerställda obligationer, varav

cirka 8,4 md euro i form av säkerställda obligationer och 15,0

md euro i form av seniora obligationer.

Nordea uppfyllde under hela 2020 kravet gällande likvidi-

tetstäckningsgrad (LCR) i alla valutor tillsammans.

Under 2020 tog Nordea del av olika centralbanksfaciliteter

på nationell nivå, bland annat ECB:s riktade långfristiga reﬁ-

nansieringstransaktioner (TLTRO III) under andra kvartalet,

för att ännu bättre kunna stötta kunderna och tillgodose

deras behov.

Nordea har lånat 7 md euro genom TLTRO III-programmet.

Den negativa räntekostnaden uppgick till 19 mn euro under

2020. Nordea redovisar negativ räntekostnad utifrån den

aktuella tillämpliga räntan som satts av ECB. Aktuell ränta

på lånet är

–0,5 procent och den kan öka i framtiden till –1

procent, med retroaktiv verkan. Räntan beror på den ränta

som sätts av ECB och även på utvecklingen för kreditvolymen

i en jämförelseportfölj. Om vissa gränsvärden uppnås erhåller

Nordea en rabatt på räntebeloppet, och då ändrar Nordea

den eektiva räntan enligt IFRS 9. Under 2020 gjorde inte

Nordea några ändringar av den eektiva räntan eftersom det

inte gick att anta med tillräcklig säkerhet att gränsvärdena

skulle uppnås. Eventuell inverkan från en ändring av den

eektiva räntan redovisas i räntenettot.

Deﬁnition och identiﬁering av likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att Nordea inte kan fullgöra sina kas-

saflödesåtaganden vid förfall, eller inte kan fullgöra dem utan

avsevärt högre ﬁnansieringskostnad. Nordea är exponerad

för likviditetsrisk inom utlåning, placeringar, upplåning, åta-

ganden utanför balansräkningen och annan verksamhet som

ger underskott i kassaflödet. Underskott i kassaflödet kan

uppstå vid dagens slut eller under dagen.

Ledningsprinciper och kontroll

Likviditetsrisk i Nordea hanteras utifrån tre försvarslinjer:

Första försvarslinjen utgörs av Group Treasury & Asset Lia-

bility Management (TALM) och aärsområdena. TALM ansva-

rar för den dagliga hanteringen av koncernens likviditetsposi-

tioner, likviditetsbuertar, extern och intern ﬁnansiering, med

bland annat förflyttning av kontanta medel inom koncernen,

samt internprissättning.

Den andra försvarslinjen, Group Risk & Compliance, ansva-

rar för en oberoende kontroll och prövning av den första för-

svarslinjen.

Den tredje försvarslinjen utgörs av Group Internal Audit

(GIA), som har ett oberoende kontrollansvar för första och

andra försvarslinjen.

Styrelsen deﬁnierar risktoleransen på likviditetsområdet

genom att fastställa gränsvärden för olika likviditetsmått. Det

viktigaste måttet är likviditetshorisonten under stress, som

anger risktoleransen genom att fastställa en överlevnadspe-

riod på minst 90 dagar under Nordeaspeciﬁka och marknads-

omfattande stresscenarier, och med deﬁnierade riskbegrän-

sande åtgärder.

Nordea har styrdokument med limiter och kontrollmått för

att säkerställa att banken håller sig inom olika riskparametrar,

bland annat risktoleransen.

Det ﬁnns också ett system för internprissättning som tar

hänsyn till att likviditet är en knapp och dyrbar resurs. Likvidi-

teten och ﬁnansieringskostnaderna (och -fördelarna)

kvantiﬁeras och allokeras till respektive aärsområde på ett

sätt som främjar korrekt agerande och korrekta strategiska

beslut.

Strategi för hantering av likviditetsrisk

Nordeas strategi för likviditetsriskhantering bygger på risk-

principer som i sin tur resulterar i olika åtgärder, limiter och

rutiner för likviditetsrisk.

Riskprinciperna anger att Nordeas likviditetshantering ska

präglas av en konservativ hållning till likviditetsrisk. Nordea

strävar efter diversiﬁerad ﬁnansiering och försöker bygga upp

och underhålla relationer med investerare för att säkerställa

tillgång till marknaden. Nordeas breda och diversiﬁerade

ﬁnansieringsbas speglar koncernens starka ställning på de

fyra hemmamarknaderna, med en stark och stabil kundbas

inom retail och en mängd olika ﬁnansieringsprogram. Finan-

sieringsprogrammen är både kortfristiga (amerikanska och

europeiska företagscertiﬁkat, och bankcertiﬁkat) och långfris-

tiga (säkerställda obligationer, European Medium Term Notes,

Medium Term Notes) och omfattar flera olika valutor.

Förtroende är grundläggande på upplåningsmarknaden,

och därför publicerar Nordea fortlöpande information om

koncernens likviditetssituation. Vidare genomför Nordea

regelbundna stresstester på likviditetspositionen, till exempel

med hjälp av egenutvecklade covid-19-relaterade stresscena-

rier för att identiﬁera relevanta riskfaktorer. Det ﬁnns också

beredskapsplaner för hantering av likviditetskriser.

Mätning av likviditetsrisk

Nordea har en likviditetsbuert för att säkerställa ﬁnansiering

i situationer där koncernen är i tvingande behov av kontanta

medel och de normala ﬁnansieringskällorna inte räcker till. Lik

viditetsbuerten utgörs av höglikvida värdepapper av god kre-

ditkvalitet som centralbankerna godtar som säkerhet liksom av

tillgodohavanden hos centralbanker. Dessa tillgångar kan

snabbt säljas eller användas som säkerhet vid ﬁnansiering.

Riskhanteringen är inriktad på både kortsiktig och struktu-

rell långsiktig likviditetsrisk. Likviditetsrisken begränsas av

styrelsen med hjälp av mått för intern likviditetstäckning och

likviditetshorisont under stress som anger att likviditetsbuf-

ferten ska vara tillräcklig för att täcka stora ackumulerade

utflöden vid ﬁnansiell stress under de första nittio dagarna

om Nordea utsätts för en marknadsomfattande stress lik-

nande den som många banker genomgick 2007–08; och en

Nordeaspeciﬁk stress motsvarande en sänkning av kreditbe-

tyget med tre steg. Dessa mått bildar underlag för Nordeas

tolerans med avseende på likviditetrisk, och de granskas och

godkänns av styrelsen minst en gång om året.

Dessutom mäts den kortfristiga ﬁnansieringsrisken med

hjälp av likviditetstäckningsgraden (LCR) och ett mått för

ﬁnansieringsbehovet. Finansieringsbehovet motsvarar det

maximalt förväntade dokumenterade behovet av likvida

medel under de närmaste 30 dagarna. Finansieringsbehovet

mäts och begränsas för varje enskild valuta och för alla valu-

tor sammanlagt.

Den strukturella likviditetsrisken i Nordea mäts med hjälp

av många olika mått, varav två väldigt viktiga är den stabila

nettoﬁnansieringskvoten (NSFR) och nettobalansen av stabil

upplåning (NBSF). Dessutom följs kvoten för utlåning/

likviditetsriskproﬁl upp noga, tillsammans med Nordeas upp-

låningsproﬁl och externa kreditbetyg.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 136

Årsredovisning 2020 Nordea

Analys av likviditetsrisk

Nordea fortsätter att ha en tydlig och konservativ likvidi-

tetsriskproﬁl, med en stark upplåningsbas. Vid utgången av

2020 uppgick utnyttjad volym i certiﬁkatsprogrammen till

33,7 md euro (44,3 md euro), med en genomsnittlig återstå-

ende löptid på 0,4 år (0,3 år). Volymen i de långfristiga pro-

grammen uppgick till 147,6 md euro (159,3 md euro), med en

genomsnittlig återstående löptid på 6,8 år (6,3 år). Nordeas

ﬁnansieringskällor framgår av tabellen nedan.

Likviditetsriskpositionen förblev låg under hela 2020. Likvi-

ditetshorisonten under stress var till 530 dagar i slutet av

2020 (504 dagar i slutet av 2019), med ett årsgenomsnitt på

671 dagar (642 dagar). Koncernens nedre gräns är 90 dagar.

Årsgenomsnittet för ﬁnansieringsbehovet uppgick till +35,8

md euro (+29,7 md euro under 2019), att jämföra med gränsen

på –15 md euro. Nordeas likviditetsbuert uppgick under 2020

till mellan 88,3 och 129,8 md euro (88,1 och 108,2 md euro),

med ett genomsnitt på 103,7 md euro (97,2 md euro).

Den kombinerade likviditetstäckningsgraden (LCR), som

mäter likviditetsrisken enligt Europeiska bankmyndighetens

delegerade akt, uppgick till 158 procent för koncernen vid

utgången av 2020 (166 procent), och årsgenomsnittet upp-

gick till 166 procent (188 procent). Vid utgången av 2020 upp-

gick LCR i euro till 278 procent (236 procent) och i dollar till

119 procent (146 procent). Årsgenomsnittet uppgick till 209

procent (201 procent) respektive 199 procent (187 procent).

Vid utgången av 2020 uppgick NSFR till 110,3 procent (108,6

procent).

Finansieringskällor, 31 december 2020

Typ av skuld Räntebas

Snitt

löptid (år) Mn euro

Skulder till kreditinstitut

– kortare än 3 månader Euribor, etc. 0,1 12 519

– längre än 3 månader Euribor, etc. 1,8 11 420

In– och upplåning från

allmänheten

– Avistainlåning Administrativ 0,0 174 843

– Övrig inlåning Euribor, etc. 0,4 8 589

Emitterade värdepapper

– Bankcertiﬁcat Euribor, etc. 0,4 23 426

– Företagscertiﬁkat Euribor, etc. 0,3 10 228

– Säkerställda

hypoteksobligationer

Fast ränta,

marknads baserad 8,0 113 032

– Övriga obligationslån Fast ränta,

marknadsbaserad 2,7 27 623

Derivatinstrument 47 033

Övriga icke räntebärande

skulder 64 587

Efterställda skulder

– Förlagslån som ingår

i supplementärt kapital

Fast ränta,

marknadsbaserad 4,5 5 048

– Eviga förlagslån som

ingår i kärn- och

primärkapital

Fast ränta,

marknadsbaserad 1 893

Eget kapital 33 740

Summa 533 981

Skulder till

försäkringstagare 18 178

Summa, inklusive

livförsäkringsrörelsen 552 159

Stabil nettoﬁnansieringskvot (NSFR)

Md euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Tillgänglig stabil ﬁnansiering 305,8 290,5

Behov av stabil ﬁnansiering 277,2 267,6

Stabil nettoﬁnansiering 28,6 22,9

Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) 110,3 % 108,6 %

1) I enlighet med CRR II.

K2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 137

Nordea Årsredovisning 2020

Rörelsesegment

Värdering av rörelsesegmentens prestation

Värderingsprinciper och allokeringar mellan rörelsesegmenten

följer, i enlighet med IFRS 8, den information som rapporteras

till den högsta verkställande beslutsfattaren. I Nordea deﬁnie-

ras högsta verkställande beslutsfattare som koncernchefen,

som bistås av de övriga medlemmarna i koncern ledningen.

Den huvudsakliga skillnaden mellan segmentrapporte-

ringen i not K3 och ”Aärsområden”, som redovisas på annat

håll i denna rapport, är att informationen i not K3 redovisar

rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren

med hjälp av budgetvalutakurser, medan rapporteringen

under ”Aärsområden” upprättas med hjälp av faktiska

valuta kurser. Jämförelsesirorna omräknas varje år till

budget valutakurserna för den aktuella perioden, i överens-

stämmelse med den interna rapporteringen till den högsta

verkställande beslutsfattaren.

Identiﬁering av rörelsesegment

Nordeas huvudsakliga aärsområden – Personal Banking,

Business Banking, Large Corporates & Institutions och Asset

& Wealth Management – har identiﬁerats som rörelseseg-

ment och rapporteras separat eftersom de är rörelseseg-

ment som överskrider de kvantitativa gränsvärdena i IFRS

8. Andra rörelsesegment som inte når upp till gränsvärdena

ingår i Övriga rörelsesegment. Koncernfunktioner (och elimi-

neringar), liksom resultat som inte i sin helhet allokeras till

något av rörelsesegmenten, visas separat som avstämnings-

poster.

Förändringar i identiﬁering av rörelsesegment 2020

Fram till 2019 deﬁnierades högsta verkställande beslutsfattare

som koncernledningen. För 2020 har detta ändrats till koncern-

chefen, i syfte att bättre spegla den aktuella beslutsprocessen

i Nordea. Koncernchefen bistås av koncernledningen.

Rörelsesegmenten, liksom de rapporterbara rörelseseg-

menten, har också förändrats från 2020 för att bättre spegla

den aktuella rapporteringen till den högsta verkställande

beslutsfattaren och beslutsprocessen i Nordea. Förändringen

har föranletts av detaljnivån på den information som gran

skats av den högsta verkställande beslutsfattaren, vilket

resulterade i färre rörelsesegment än 2019. De huvudsakliga

aärsområdena deﬁnieras från 2020 som rapporterbara

rörelsesegment och indelningen i olika delområden som

redovisades tidigare år har därmed tagits bort. Dessutom

ingår Group Finance i Övriga rörelsesegment eftersom enhe

ten inte når upp till gränsvärdet för separat redovisning. Jäm-

förelsesirorna har omräknats på motsvarande sätt, i linje

med rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfat

taren, med bland annat mindre organisationsförändringar,

omräkning till aktuella budgetvalutakurser och uppdatering

enligt aktuella allokeringsprinciper.

Rapporterbara rörelsesegment

Personal Banking tar hand om Nordeas privatkunder.

Personal Banking erbjuder kunderna ett heltäckande utbud

av ﬁnansiella tjänster som tillgodoser deras vardagliga ﬁnan-

siella behov. Kunderna betjänas via internetbanken, mobil-

banken, telefon, onlinemöten och på Nordeas bankkontor.

Aärsområdet innefattar rådgivning, kundservice, olika kund-

kanaler samt produktenheter, och har en gemensam strategi,

verksamhetsmodell och styrning på samtliga marknader.

Business Banking betjänar, ger råd till och samarbetar

med företagskunder för att tillgodose alla deras aärsbehov

genom ett heltäckande utbud av tjänster, med bland annat

betalningar, likviditetshantering, kort, hantering av rörelseka-

K3. Segmentrapportering

Resultaträkning 2020

Mn euro

Personal

banking

Business

Banking

Large

Corporates &

Institutions

Asset &

Wealth

Management

Övriga

rörelse-

segment

Summa

rörelse-

segment Avstämning

Summa

koncernen

Räntenetto 2 111 1 434 895 68 118 4 626 –111 4 515

Avgifts- och provisionsnetto 1 137 590 455 812 –6 2 988 –29 2 959

Nettoresultat av poster till verkligt värde 91 258 467 97 –17 896 4 900

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat

enligt kapitalandelsmetoden 0 4 0 –5 7 6 –7 –1

Övriga rörelseintäkter 7 24 0 15 12 58 35 93

Summa rörelseintäkter 3 346 2 310 1 817 987 114 8 574 –108 8 466

- varav interna transaktioner –430 –182 –288 –26 926 0 – –

Personalkostnader –579 –408 –325 –420 –162 –1 894 –858 –2 752

Övriga kostnader –1 184 –656 –507 –74 128 –2 293 1 007 –1 286

Av- och nedskrivningar av

materiella och immateriella tillgångar –65 –23 –19 –16 –2 –125 –480 –605

Summa rörelsekostnader –1 828 –1 087 –851 –510 –36 –4 312 –331 –4 643

Resultat före kreditförluster 1 518 1 223 966 477 78 4 262 –439 3 823

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till

förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde 25 12 10 1 0 48 0 48

Kreditförluster, netto –299 –332 –288 –4 –2 –925 17 –908

Rörelseresultat 1 244 903 688 474 76 3 385 –422 2 963

Skatt –298 –217 –165 –114 –18 –812 114 –698

Årets resultat 946 686 523 360 58 2 573 –308 2 265

Balansräkning 31 dec 2020, md euro

Utlåning till allmänheten 160 90 46 9 1 306 24 330

In- och upplåning från allmänheten 81 50 40 10 1 182 1 183

1) IFRS 8 kräver information om intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment. Nordea har deﬁnierat segmentinterna intäkter som interna ränteintäkter och räntekostnader

relaterade till rörelsesegmentens ﬁnansiering genom internbanken inom Group Finance.

2) Högsta verkställande beslutsfattaren granskar ”Utlåning till allmänheten” och ”In- och upplåning från allmänheten” som mätpunkter för de rapporterbara rörelsesegmentens totala

tillgångar och skulder och som konsekvens därav är dessa poster redovisade separat.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 138

Årsredovisning 2020 Nordea

Avstämning mellan summa rörelsesegment och ﬁnansiella rapporter

Summa rörelseintäkter,

mn euro Rörelseresultat, mn euro

Utlåning till allmänheten,

md euro

In- och upplåning från all-

mänheten, md euro

2020 2019 2020 2019 31 dec 2020 31 dec 2019 31 dec 2020 31 dec 2019

Summa rörelsesegment 8 574 8 567 3 385 2 398 306 296 182 163

Koncernfunktioner 1 2 –290 –217 – – – –

Oallokerade poster –23 25 –100 –85 21 24 –1 5

Elimineringar –3 –8 0 0 – – – –

Skillnader i redovisningsprinciper –83 37 –32 17 3 3 2 1

Summa 8 466 8 623 2 963 2 113 330 323 183 169

1) Består av Group Business Support, Group Internal Audit, Chief of Sta oce, Group People, Group Legal, Group Risk & Compliance och Group Brand, Communication & Marketing.

2) Eekt från skillnad i användning av budgetvalutakurser i segmentrapporteringen.

K3. Segmentrapportering, forts.

Resultaträkning 2019

Mn euro

Personal

banking

Business

Banking

Large

Corporates &

Institutions

Asset &

Wealth

Management

Övriga

rörelse-

segment

Summa

rörelse-

segment Avstämning

Summa

koncernen

Räntenetto

2 093 1 355 847 53 –2 4 346 –28 4 318

Avgifts- och provisionsnetto

1 206 591 430 781 –1 3 007 4 3 011

Nettoresultat av poster till verkligt värde

129 260 298 98 194 979 33 1 012

Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat

enligt kapitalandelsmetoden

0 2 0 33 19 54 –4 50

Övriga rörelseintäkter

2 20 2 13 144 181 51 232

Summa rörelseintäkter

3 430 2 228 1 577 978 354 8 567 56 8 623

- varav interna transaktioner

–545 –200 –426 –20 1 191 0 – –

Personalkostnader

–620 –401 –344 –409 –315 –2 089 –928 –3 017

Övriga kostnader

–1 299 –690 –571 –138 –28 –2 726 1 087 –1 639

Av- och nedskrivningar av

materiella och immateriella tillgångar

–63 –19 –15 –11 –743 –851 –479 –1 330

Summa rörelsekostnader

–1 982 –1 110 –930 –558 –1 086 –5 666 –320 –5 986

Resultat före kreditförluster

1 448 1 118 647 420 –732 2 901 –264 2 637

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls till

förfall och obligatoriskt värderas till verkligt värde

42 –54 14 10 0 12 0 12

Kreditförluster, netto

–129 –141 –246 –1 2 –515 –21 –536

Rörelseresultat

1 361 923 415 429 –730 2 398 –285 2 113

Skatt

–327 –221 –100 –103 179 –572 1 –571

Årets resultat

1 034 702 315 326 –551 1 826 –284 1 542

Balansräkning 31 dec 2019, md euro

Utlåning till allmänheten 153 84 50 8 1 296 27 323

In- och upplåning från allmänheten 75 42 35 10 1 163 6 169

1) IFRS 8 kräver information om intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment. Nordea har deﬁnierat segmentinterna intäkter som interna ränteintäkter och räntekostnader

relaterade till rörelsesegmentens ﬁnansiering genom internbanken inom Group Finance.

2) Högsta verkställande beslutsfattaren granskar ”Utlåning till allmänheten” och ”In- och upplåning från allmänheten” som mätpunkter för de rapporterbara rörelsesegmentens totala

tillgångar och skulder och som konsekvens därav är dessa poster redovisade separat.

3) Jämförelsesiror har blivit omräknade enligt förändringarna I rapporterbara segment och användandet av årets budgetkurser.

pital samt ﬁnansieringslösningar. Business Banking erbjuder

även tjänster såsom betalningar, kort och ﬁnansiering till

privatkunder.

Large Corporates & Institutions tillhandahåller ﬁnansiella

lösningar till stora nordiska och internationella företag och

institutionella kunder. Erbjudandet innefattar ett brett urval

tjänster inom ﬁnansiering, likviditetshantering och betal-

ningar, samt investment banking, kapitalmarknadsprodukter

och värdepapperstjänster.

Asset & Wealth Management tillhandahåller högklassiga

lösningar inom placeringar, sparande och riskhantering till

förmögna privatpersoner och institutionella investerare samt

lösningar för sparande till samtliga kundsegment i Nordea.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 139

Nordea Årsredovisning 2020

Rörelseintäkter fördelade på produktgrupper

Mn euro 2020 2019

Banking produkter 5 505 5 630

Kapitalmarknadsprodukter 1 041 927

Sparprodukter & Kapitalförvaltning 1 469 1 455

Liv & Pension 407 418

Övriga 44 193

Summa 8 466 8 623

Banking produkter består av tre olika produkttyper. Konto-

produkter inkluderar kontobaserade produkter såsom lån,

inlåning, kort och nätbankstjänster. Transaktionsprodukter

består av kontanthantering, handel och projektﬁnansiering.

Finansieringsprodukter inkluderar tillgångsbaserad ﬁnansie-

ring genom leasing, hyrköp och factoring och erbjuder även

försäljning till ﬁnansiella partners såsom försäljare, återför-

säljare och butiker. Kapitalmarknadsprodukter innefattar

ﬁnansiella instrument, eller uppsättning av ﬁnansiella instru-

ment, som är tillgängliga på den ﬁnansiella marknaden,

såsom valutor, råvaror, aktier, obligationer etc. Sparprodukter

& Kapitalförvaltning inkluderar investeringsfonder, diskretionär

förvaltning, portföljrådgivning, aktiehandel och pensioner.

Investeringsfonder är en kombinerad produkt där fondbolaget

investerar i aktier, fonder, derivat eller andra standardiserade

produkter på uppdrag av fondens ägare. Diskretionär förvalt-

ning är en tjänst som tillhandahåller, på uppdrag av kunden,

förvaltning av en investeringsportfölj. Portföljrådgivning är en

tjänst som erbjuds för att stödja kunders investeringsbeslut.

Liv & Pension består av produkter och tjänster inom försäk-

ring och pension.

Geograﬁsk information

Summa rörelseintäkter,

mn euro

Tillgångar,

md euro

2020 2019 31 dec 2020 31 dec 2019

Sverige 2 348 2 232 150 139

Finland 1 644 1 726 116 127

Norge 1 564 1 684 101 97

Danmark 2 323 2 435 180 177

Övriga 587 546 5 15

Summa 8 466 8 623 552 555

Nordeas huvudsakliga geograﬁska marknad utgörs av de

nordiska länderna. Intäkter och tillgångar (kortfristiga och

långfristiga tillgångar) fördelas på geograﬁska områden

baserat på lokaliseringen av kundverksamheterna. Goodwill

fördelas på länder utifrån var aärsverksamheten i de förvär-

vade enheterna bedrivs.

K3. Segmentrapportering, forts.

K4. Räntenetto

Räntenetto

Mn euro 2020 2019

Ränteintäkter från användande av

effektivräntemetoden 5 536 6 399

Övriga ränteintäkter 1 071 1 350

Negativ avkastning på ﬁnansiella tillgångar –280 –309

Räntekostnader –2 013 –3 334

Negativ avkastning på ﬁnansiella skulder 201 212

Räntenetto 4 515 4 318

1) Varav variabla leasingintäkter 101 mn euro (78 mn euro). Variabla leasingintäkter

består av rörliga räntor exklusive den fasta marginalen. Om den variabla leasingin

täkten minskar motverkas detta av lägre upplåningskostnader. Ränteintäkterna på

nettoinvesteringen i ﬁnansiella leasingavtal uppgick till 181 mn euro (155 mn euro).

Ränteintäkter från användande av eektivräntemetoden

Mn euro 2020 2019

Utlåning till kreditinstitut 359 589

Utlåning till allmänheten 4 837 5 345

Räntebärande värdepapper 205 254

Avgifter och ränta på risksäkring av tillgångar 135 211

Ränteintäkter från användande av

effektivräntemetoden 5 536 6 399

Övriga ränteintäkter

Mn euro 2020 2019

Utlåning till verkligt värde till allmänheten 969 1 177

Räntebärande värdepapper till verkligt värde 101 181

Avgifter och övriga ränteintäkter på tillgångar

till verkligt värde 1 –8

Övriga ränteintäkter 1 071 1 350

Räntekostnader

Mn euro 2020 2019

Skulder till kreditinstitut –153 –328

In- och upplåning från allmänheten –200 –523

Emitterade värdepapper –1 842 –2 729

Efterställda skulder –336 –417

Övriga räntekostnader 518 663

Räntekostnader –2 013 –3 334

1) Räntenettot från derivatinstrument, som värderas till verkligt värde och är kopplade

till Nordea's upplåning. Det kan ha både positiv och negativ påverkan på övriga

räntekostnader, för mer information se not K1 ”Redovisningsprinciper”.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 140

Årsredovisning 2020 Nordea

Räntenetto från kategorier av ﬁnansiella instrument

Mn euro 2020 2019

Finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde via övrigt totalresultat 167 214

Finansiella tillgångar värderade till upplupet

anskaningsvärde 5 172 5 929

Finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde via resultaträkningen (relaterade till

säkringsinstrument) –56 –7

Finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde via resultaträkningen 1 044 1 304

Finansiella skulder värderade till upplupet

anskaningsvärde –1 824 –3 129

Finansiella skulder värderade till verkligt värde

via resultaträkningen 12 7

Räntenetto 4 515 4 318

Ränta på osäkra lånefordringar utgjorde en obetydlig andel

av ränteintäkter.

K5. Avgifts- och provisionsnetto

Mn euro 2020 2019

Provisioner från kapitalförvaltning 1 469 1 455

- varav intäkter 1 772 1 748

- varav kostnader –303 –293

Provisioner från livförsäkring och pensioner 263 251

- varav intäkter 273 259

- varav kostnader –10 –8

Inlåningsprodukter 27 23

- varav intäkter 27 23

Courtage, värdepappersemissioner och

företagsﬁnansiering

204 157

- varav intäkter 375 368

- varav kostnader –171 –211

Depå- och emissionstjänster 34 41

- varav intäkter 84 74

- varav kostnader –50 –33

Betalningar 280 307

- varav intäkter 393 413

Mn euro 2020 2019

- varav kostnader –113 –106

Kort 168 220

- varav intäkter 279 350

- varav kostnader –111 –130

Utlåningsprodukter 424 429

- varav intäkter 449 458

- varav kostnader –25 –29

Garantier 89 111

- varav intäkter 122 131

- varav kostnader –33 –20

Övrigt 1 17

- varav intäkter 82 107

- varav kostnader –81 –90

Summa 2 959 3 011

Avgifts- och provisionsintäkter från ﬁnansiella tillgångar och

skulder som inte värderas till verkligt värde via resultaträk-

ningen och som inte ingår i beräkningen av eektiv ränta

uppgår till 412 mn euro (390 mn euro).

Avgifts- och provisionsintäkter från förvaltningsverksam-

het som resulterar i innehav eller placering i tillgångar för

kunders räkning och som inte ingår i beräkningen av eektiv

ränta uppgår till 2 420 mn euro (2 375 mn euro). Motsvarande

belopp för avgifts- och provisionskostnader är –10 mn euro

(–8 mn euro).

Provisionsintäkterna på de olika raderna i not K5 ”Avgifts-

och provisionsnetto” intäktsförs enligt de principer som redo-

görs för i avsnitt 6 i not K1 ”Redovisningsprinciper”.

För information om avtalstillgångar och avtalsskulder se

avsnitt 6 i not K1 ”Redovisningsprinciper”, posten upplupna

intäkter i not K26 ”Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter” samt posten förutbetalda intäkter i not K32 ”Upp-

lupna kostnader och förutbetalda intäkter”.

K4. Räntenetto, forts.

K5. Avgifts- och provisionsnetto, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 141

Nordea Årsredovisning 2020

Nedbrytning per aärsområde

2020, mn euro

Personal

Banking

Business

Banking

Large

Corporates &

Institutions

Asset & Wealth

Management Group Finance

Övrigt &

elimineringar

Nordea

Group

Provisioner från kapitalförvaltning 566 95 7 801 0 0 1 469

Provisioner från livförsäkring och pensioner 189 81 4 –11 0 0 263

Inlåningsprodukter 9 17 1 0 0 0 27

Courtage, värdepappersemissioner och

företagsﬁnansiering 21 44 115 39 –2 –13 204

Depå- och emissionstjänster 4 4 24 4 –5 3 34

Betalningar 62 153 67 0 0 –2 280

Kort 141 21 6 0 0 0 168

Utlåningsprodukter 117 136 162 3 6 0 424

Garantier och dokumentbetalningar 8 27 54 0 0 0 89

Övrigt 16 9 6 –26 –4 0 1

Summa 1 133 587 446 810 –5 –12 2 959

2019, mn euro

Personal

Banking

Business

Banking

Large

Corporates &

Institutions

Asset & Wealth

Management Group Finance

Övrigt &

elimineringar

Nordea

Group

Provisioner från kapitalförvaltning 553 97 4 801 0 0 1 455

Provisioner från livförsäkring och pensioner 200 78 5 –32 0 0 251

Inlåningsprodukter 9 13 1 0 0 0 23

Courtage, värdepappersemissioner och

företagsﬁnansiering 23 29 72 33 0 0 157

Depå- och emissionstjänster 6 5 34 0 –6 2 41

Betalningar 83 161 67 1 2 –7 307

Kort 173 28 12 0 0 7 220

Utlåningsprodukter 132 137 154 3 3 0 429

Garantier och dokumentbetalningar 9 35 66 1 0 0 111

Övrigt 20 11 18 –24 1 –9 17

Summa 1 208 594 433 783 0 –7 3 011

K6. Summa nettoresultat av poster till verkligt värde

Mn euro 2020 2019

Nettoresultat av poster till verkligt värde 900 1 012

Nettoresultat av utlåning i portföljer som hålls

till förfall och obligatoriskt värderas till verkligt

värde 48 12

Summa 948 1 024

Mn euro 2020 2019

Aktierelaterade instrument 177 734

Ränterelaterade instrument och

valutakursförändringar 715 110

Övriga ﬁnansiella instrument (inklusive

krediter och råvaror) –24 103

Life & Pensions

 80 77

Summa 948 1 024

1) Interna transaktioner har ej eliminerats mot andra rader i noten. Raden Life &

Pensions ger således den verkliga eekten från livförsäkringsverksamheten.

2) Premieintäkter uppgår till 227 mn euro (394 mn euro).

Speciﬁkation över Life & Pensions

Mn euro 2020 2019

Aktierelaterade instrument 397 1 571

Ränterelaterade instrument och

valutakursförändringar 271 283

Förvaltningsfastigheter 94 123

Förändring av försäkringstekniska avsättningar –792 –1 794

Förändring av återbäringsmedel 60 –139

Intäkter försäkringsrisk 64 66

Kostnader försäkringsrisk –14 –33

Summa 80 77

K5. Avgifts- och provisionsnetto, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 142

Årsredovisning 2020 Nordea

Nettoresultat från kategorier av ﬁnansiella instrument

Mn euro 2020 2019

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via

övrigt totalresultat

226 90

Finansiella tillgångar redan från början värderade

till verkligt värde via resultaträkningen 102 199

Finansiella skulder redan från början värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

–1 698 –5 167

Finansiella tillgångar och skulder obligatoriskt

värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2 930 7 651

Finansiella tillgångar värderade till upplupet

anskaffningsvärde 456 206

Finansiella skulder värderade till upplupet

anskaffningsvärde –854 –732

Valutakursförändringar, exklusive valutasäkringar 302 94

Icke finansiella tillgångar och skulder –516 –1 317

Summa 948 1 024

1) Varav periodiserade dag 1-resultat uppgår till 177 mn euro (41 mn euro).

2) Posten innefattar vinster och förluster till följd av bortbokning av ﬁnansiella till

gångar värderade till upplupet anskaningsvärde. Dessa uppgick till 11mn euro

(65mn euro), varav 11 mn euro (65mn euro) var vinster och 0mn euro (0mn euro)

var förluster. Bortbokningen gjordes eftersom tillgångarna hade förutbetalts av kun

den eller sålts. Posten innefattar även förändringar i verkligt värde på räntesäkrade

tillgångar värderade till upplupet anskaningsvärde i säkringsportföljer på motsva

rande 343mn euro (26mn euro) och ränta på instrument som värderats till upplu-

pet anskaningsvärde i livförsäkringsrörelsen på motsvarande 103mn euro (114mn

euro).

3) Posten innefattar huvudsakligen förändringar i verkligt värde på räntesäkrade skul

der värderade till upplupet anskaningsvärde i säkringsportföljer på motsvarande

839mn euro (708mn euro).

4) Posten innefattar huvudsakligen förändringar i försäkringstekniska avsättningar

i livförsäkringsrörelsen på motsvarande 724mn euro (1345mn euro).

K7. Övriga rörelseintäkter

Mn euro 2020 2019

Avyttring av aktier och andelar 10 138

Intäkter från fastigheter 2 3

Avyttring av materiella och immateriella

tillgångar 12 9

Övrigt 69 82

Summa 93 232

1) 2020 vinst på 10 mn euro från försäljningen av Automatia, 2019 vinst på 138 mn

euro från försäljningen av LR Realkredit.

K8. Personalkostnader

Mn euro 2020 2019

Löner och arvoden (specifikation nedan) –2 148 –2 370

Pensionskostnader (speciﬁkation nedan) –275 –269

Sociala avgifter –400 –452

Övriga personalkostnader 71 74

Summa –2 752 –3 017

Löner och arvoden:

Till ledande befattningshavare

- Fast ersättning och förmåner –21 –19

- Prestationsbaserad ersättning –8 –7

Summa –29 –26

Till övriga anställda –2 119 –2 344

Summa –2 148 –2 370

1) Avsättning för vinstandel 2020 uppgår till 27 mn euro (10 mn euro) varav 37 mn euro

(22 mn euro) är en ny avsättning och 10 mn euro (12 mn euro) är en justering relate

rad till tidigare år.

2) Inkluderat kapitalisering av IT projekt med 140 mn euro (166 mn euro).

3) Ledande befattningshavare inkluderar styrelse (inklusive suppleanter), koncernchef,

vice koncernchef, vice verkställande direktörer och koncernledning i moderföreta

get, samt styrelsen (inklusive suppleanter), verkställande direktörer samt vice verk-

ställande direktörer i rörelsedrivande dotterbolag. Tidigare styrelseledamöter (inklu-

sive suppleanter), koncernchefer, vice koncernchefer, verkställande direktörer samt

vice verkställande direktörer, i moderbolaget och i rörelsedrivande dotterbolag, är

också inkluderade. Ledande befattningshavare uppgår till 154 (152) individer.

Pensionskostnader

Mn euro 2020 2019

Förmånsbestämda pensionsplaner (not K34) –51 –37

Avgiftsbestämda pensionsplaner –224 –232

Summa –275 –269

1) Pensionskostnader avseende samtliga ledande befattningshavare, deﬁnierade i

fotnot 3 ovan, uppgår till 2 mn euro (4 mn euro) och pensionsförpliktelser till 11 mn

euro (8 mn euro).

2) Exklusive sociala avgifter. Belopp inklusive sociala avgifter uppgår till 61 mn euro

(46 mn euro).

K6. Summa nettoresultat av poster

till verkligt värde, forts.

Ersättningar till styrelse, koncernchef och koncernledning

Styrelsearvode

Årsstämman 2020 fastställde styrelsens årsarvode enligt

följande: ordföranden 300 000 euro, vice ordföranden

145 000 euro och övriga ledamöter 95 000 euro.

Därutöver utgår årsarvode för arbete i styrelsens drifts och

hållbarhetskommitté, revisionskommitté och riskkommitté

motsvarande 60 000 euro för kommittéernas ordförande och

30 000 euro för övriga ledamöter. Årsarvodet för arbete i

styrelsens ersättningskommitté uppgår till 42 000 euro för

kommitténs ordförande och 26 000 euro för övriga ledamöter.

Separat arvode betalas inte till styrelseledamöter som är

anställda i Nordeakoncernen.

Nordea betalar eller ersätter styrelseledamöterna för alla

kostnader eller utgifter som avser eller uppstår i samband

med styrelseuppdraget, såsom resor, logistik och boende i

samband med styrelsearbete. Eventuella förmåner har med-

räknats till det skattepliktiga värdet.

Per den 31 december 2020 förelåg inga åtaganden om

avgångsvederlag, pension eller annan ersättning till styrelse-

ledamöterna.

Ingen styrelseledamot har rörlig ersättning, och arbets-

tagarrepresentanter omfattas inte av tabellen nedan.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 143

Nordea Årsredovisning 2020

Ersättning till koncernchefen och koncernledningen

Fast lön

Pensionskostnad

Förmåns- och avgiftsbe-

stämda planer Förmåner Summa fast ersättning

Euro 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Koncernchef:

Frank Vang-Jensen 1 252 912 408 314 375 788 122 494 211 989 7 844 1 840 689 538 652

Casper von Koskull – 958 339 – 74 620 – 50 509 – 1 083 468

Tillförordnad vice vd:

Jussi Koskinen 462 771 131 729 – – 23 172 4 414 485 943 136 143

Group COO och ställföreträdande koncernchef:

Torsten Hagen Jørgensen – 877 633 – 238 857 – 43 921 – 1 160 411

Koncernledning:

9 (9) personer exklusive koncernchef och

tillförordnad vice vd: 6 236 460 5 232 982 1 027 375 905 302 89 443 86 786 7 353 278 6 225 070

Summa 7 952 143 7 608 997 1 403 163 1 341 273 324 604 193 474 9 679 910 9 143 744

Tidigare koncernchef:

Casper von Koskull 1 398 528 417 852 108 646 35 026 29 974 18 649 1 537 148 471 527

Tidigare Group COO och ställföreträdande

koncernchef:

Torsten Hagen Jørgensen 497 697 302 702 182 914 96 893 1 425 833 682 036 400 428

Summa 9 848 368 8 329 551 1 694 723 1 473 192 356 003 212 956 11 899 094 10 015 699

1) Sirorna avser de belopp som betalats 2020, men kostnaden har täckts av avsättningar för avgångsvederlag som redovisades 2019.

K8. Personalkostnader, forts.

Ersättning till styrelsen

Euro 2020 2019

Ordförande:

Torbjörn Magnusson 345 500 267 000

Björn Wahlroos – 80 088

Vice ordförande:

Kari Jordan 171 000 128 250

Lars G Nordström – 42 725

Övriga styrelseledamöter:

Pernille Erenbjerg 155 000 146 638

Nigel Hinshelwood 185 000 181 300

Petra von Hoeken 155 000 116 250

Robin Lawther 125 000 134 750

Torbjörn Magnusson – 30 388

John Maltby 155 000 116 250

Sarah Russell 155 000 151 400

Silvija Seres – 30 388

Birger Steen 185 000 173 900

Jonas Synnergren 116 250 –

Maria Varsellona 31 250 124 138

Summa 1 779 000 1 723 465

1) Avgick som styrelseledamot vid den ordinarie bolagsstämman 2019.

2) Avgick som styrelseledamot vid den ordinarie bolagsstämman 2020.

3) Ny styrelseledamot sedan ordinarie bolagsstämma 2019.

4) Ny styrelseledamot sedan ordinarie bolagsstämma 2020.

5) Vald till styrelseordförande från årsstämman 2019.

Ersättning till koncernchefen och koncernledningen

Styrelsens ersättningskommitté förbereder ändringar i ersätt-

ningsnivåerna och utfallet av Executive Incentive Programme

(EIP), tilldelning av villkorade aktier från långsiktiga incita-

mentsprogram (LTIP) liksom andra ändringar i ersättnings-

avtalen för koncernchefen, tillförordnad vice vd och övriga

medlemmar i koncernledningen, för beslut av styrelsen.

Presentationen av ersättningar i Ersättningsrapporten för

styrande organ skiljer sig från presentationen och redovis-

ningsprinciperna enligt IFRS som tillämpas för årsredovis-

ningen, framför allt när det gäller LTIP.

Fast ersättning

Fast lön betalas i lokala valutor och omräknas till euro till

årets genomsnittskurs. Den fasta lönen innefattar semester-

ersättning och biltillägg, i förekommande fall.

Förmånerna utgörs huvudsakligen av bil , skatterådgivnings

och bostadsförmån. Förmåner har medräknats till det skatte-

pliktiga värdet efter eventuellt löneavdrag.

Pensionskostnader utgörs av under året betalda pensions-

premier i avgiftsbestämda pensionsplaner och under året

intjänade pensionsrätter i förmånsbestämda pensionsplaner

(kostnader avseende tjänstgöring innevarande år och kostna-

der avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar, deﬁ-

nierade i IAS 19).

Av de totala pensionskostnaderna avser 1 647 421 euro

(1 436 414 euro) avgiftsbestämda pensionsplaner. Betalningar

till lagstadgade pensionssystem (framför allt TyEL i

Finland) redovisas som del av sociala avgifter och har inte

medräknats i tabellen nedan.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 144

Årsredovisning 2020 Nordea

Rörlig ersättning

Excecutive Incentive

Programme

LTIP villkorad

tilldelnining Summa rörlig ersättning

Summa ersättning

Fast och rörlig

Euro 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Koncernchef:

Frank Vang-Jensen 610 313 158 416 45 882 – 656 195 158 416 2 496 884 697 068

Casper von Koskull – 229 145 – – – 229 145 – 1 312 613

Tillförordnad vice vd:

Jussi Koskinen 236 249 59 905 15 294 – 251 543 59 905 737 486 196 048

Group COO och ställföreträdande koncernchef:

Torsten Hagen Jørgensen – 214 972 – – – 214 972 – 1 375 383

Koncernledning:

9 (9) personer exklusive koncernchef och

tillförordnad vice vd: 2 318 494 1 454 983 137 646 – 2 456 140 1 454 983 9 809 418 7 680 053

Summa 3 165 056 2 117 421 198 822 – 3 363 878 2 117 421 13 043 788 11 261 165

Tidigare koncernchef:

Casper von Koskull – 109 470 – – – 109 470 1 537 148 580 997

Tidigare Group COO och ställföreträdande

koncernchef:

Torsten Hagen Jørgensen – – – – – – 682 036 400 428

Summa 3 165 056 2 226 891 198 822 – 3 363 878 2 226 891

15 262 972

12 242 590

1) Deﬁnerad som kostnaden beräknar enligt IFRS 2.

K8. Personalkostnader, forts.

Rörlig ersättning

EIP 2020 för koncernledningen grundas på speciﬁka mål och

har ett tak på högst 75 procent av den fasta grundlönen. 40

procent av utfallet från EIP 2020 betalas ut under 2021. Åter-

stående 60 procent betalas ut i lika delar under en femårs-

period, med 12 procent överlåtelse per år. 50 procent av utfal-

let från EIP 2020 betalas på respektive överlåtelsetidpunkt i

form av Nordeaaktier (exklusive utdelning), som omfattas av

en kvarhållandeperiod om 12 månader efter överlåtelsetid-

punkten. Utfallet från EIP 2020 har kostnadsförts i sin helhet

under 2020.

Under 2020 beslutade styrelsen att införa ett långsiktigt

incitamentsprogram (LTIP 2020–2022) för Nordeas koncern-

ledning i enlighet med ersättningspolicyn för styrande organ

som fastställdes genom en rådgivande omröstning på

Nordeas ordinarie bolagsstämma 2020.

LTIP 2020–2022 har en treårig intjänandeperiod från 1

januari 2020 till 31 december 2022, och omfattas av uppskju-

tande- och kvarhållandeperioder. Den första andelen aktier

för eventuell tilldelning överlåts 2023, utifrån resultatkriteri-

erna. Återstående aktier omfattas av en uppskjutandeperiod

och överlåts årligen i fem lika stora andelar under perioden

2024–2028. Varje aktieöverlåtelse omfattas av en kvarhållande-

period om 12 månader.

Se avsnittet nedan för ytterligare information om LTIP

2020–2022.

LTIP 2012 hade i maj 2015 kostnadsförts i sin helhet. Samt-

liga aktier enligt LTIP 2012 är fullt intjänade och därmed inte

villkorade. Det fanns inga utestående aktier för dagens med-

lemmar av koncernledningen per den 31 december 2020.

Ersättning till koncernchef och tillförordnad vice vd

Koncernchefen

Frank Vang Jensen utsågs till koncernchef den 5 september 2019.

Koncernchefens ersättning under 2020 utgörs av fem kom-

ponenter: Fast lön, Executive Incentive Programme (EIP),

LTIP 2020–2022, pensionspremier och förmåner.

Koncernchefens fasta årslön var fortsatt 1 250 000 euro

från den 1 januari 2020. Den fasta lönen innefattar semester-

ersättning.

Koncernchefen omfattas av en avgiftsbestämd pensions-

plan. Pensionspremierna uppgick till 30 procent av den fasta

grundlönen.

Förmånerna utgjordes huvudsakligen av bilförmån samt

bostads-, säkerhets- och reserelaterade förmåner liksom skatte-

mässiga kostnader för bosättning i Finland och skatteråd-

givning, till ett värde av 211 989 euro.

EIP 2020 baserades på särskilda mål och kunde som högst

uppgå till 75 procent av den fasta grundlönen. För 2020 blev

utfallet från EIP 610 313 euro.

Den villkorade tilldelningen för 2020 enligt LTIP 2020–2022

uppgick till 45 882 euro.

Den intjänade ersättningen för 2020 uppgick för de fem

komponenterna till 2 496 884 euro.

Koncernchefen måste behålla en stor andel av de tilldelade

aktierna till dess att det samlade värdet motsvarar 100 pro-

cent av hans fasta bruttoårslön. Dessa aktier måste behållas

till dess att koncernchefen lämnar sin befattning.

Tillförordnad vice vd

Jussi Koskinen utsågs till tillförordnad vice vd den 10 septem-

ber 2019.

Tillförordnad vice vd:s ersättning utgörs av fem kompo-

nenter: Fast lön, Executive Incentive Programme (EIP), LTIP

2020–2022, ﬁnsk lagstadgad pensionsplan (redovisas som

sociala avgifter) och förmåner.

Tillförordnad vice vd:s fasta årslön var fortsatt 450 000

euro, inklusive semesterersättning, från den 1 januari 2020.

Förmånerna för 2020 uppgick till 23 172 euro och utgjordes

huvudsakligen av bilförmån.

EIP 2020 för koncernledningen baserades på särskilda mål

och kunde som högst uppgå till 75 procent av den fasta

grundlönen. För 2020 blev utfallet från EIP 236 249 euro.

Den villkorade tilldelningen för 2020 enligt LTIP 2020–2022

uppgick till 15 294 euro.

Tillförordnad vice vd omfattas av det lagstadgade ﬁnska

pensionssystemet. Enligt de lagstadgade pensionsreglerna

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 145

Nordea Årsredovisning 2020

K8. Personalkostnader, forts.

ska den del av utfallet från EIP 2020 för koncernledningen

som betalas eller hålls inne under 2021 medräknas i pensions-

grundande lön.

Den intjänade ersättningen för 2020, som tillförordnad vice

vd, uppgick för de fyra komponenterna (exklusive pensions-

förmån) till 737 486 euro.

Tillförordnad vice vd måste behålla en stor andel av de till-

delade aktierna till dess att det samlade värdet motsvarar 100

procent av hans fasta bruttoårslön. Dessa aktier måste behål-

las till dess att tillförordnad vice vd lämnar sin befattning.

Ersättning till koncernledningen

Ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen med-

räknas för den tid som de innehaft sin befattning och omfat-

tats av EIP 2020. En medlem i koncernledningen lämnade

Nordea den 30 april 2020. Tre nya medlemmar i koncernled-

ningen utsågs den 1 augusti 2020, 15 oktober 2020 respektive

1 november 2020. Garanterad rörlig ersättning (rekryterings-

bonus/utköp) har godkänts till ett värde av 1 500 000 euro.

Ersättningen till medlemmar i koncernledningen utgörs av

fem komponenter: Fast lön, EIP 2020 för koncernledningen,

LTIP 2020–2022, pensionspremier och förmåner.

EIP 2020 för koncernledningen baserades på speciﬁka mål

och kan uppgå till högst 75 procent av den fasta grundlönen

för de medlemmar i koncernledningen som erbjuds LTIP

2020–2022 och 100 procent för övriga. För 2020 blev utfallet

från EIP 2 318 494 euro.

Den villkorade tilldelningen för 2020 enligt LTIP 2020–2022

uppgick till 137 646 euro. Chief Risk Ocer deltar inte i LTIP.

Varje medlem i koncernledningen måste behålla en stor

andel av de tilldelade aktierna till dess att det samlade värdet

motsvarar 100 procent av deras fasta bruttoårslön. Dessa

aktier måste behållas till dess att personen lämnar sin befatt-

ning i koncernledningen.

Pensionsplanerna för de övriga nio medlemmarna i kon-

cernledningen ser olika ut beroende på de nationella förhål-

landena. Pensionsplanerna är avgiftsbestämda eller en kom-

bination av avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensions-

planer.

Per den 31 december 2020 hade tre medlemmar pensions-

planer i enlighet med svenska kollektivavtal, BTP1 (avgifts-

bestämd pension) och BTP2 (förmånsbestämd pension),

med kompletterande avgiftsbestämda pensionsplaner utöver

kollektivavtalet. Pensionspremierna uppgick sammantaget till

30 procent av den fasta grundlönen.

En medlem hade en avgiftsbestämd pensionsplan i enlig-

het med dansk praxis. Pensionspremierna uppgick samman-

taget till 30 procent av den fasta grundlönen.

Tre medlemmar täcktes av det lagstadgade ﬁnska pen-

sionssystemet (redovisat som sociala avgifter) och hade i till-

lägg en avgiftsbestämd pensionsplan motsvarande 8,5 % av

den fasta grundlönen.

Två medlemmar saknar pensionsavtal med Nordea.

Ersättning till tidigare koncernchef och

tidigare ställföreträdande koncernchef

Tidigare koncernchefen

Casper von Koskull utsågs till koncernchef den 1 november

2015 och avgick den 5 september 2019. Den tidigare koncern-

chefens ersättning för 2020 utgjordes av tre komponenter:

Fast lön, pensionspremier och förmåner (huvudsakligen av

bil , skatterådgivnings och bostadsförmån).

Den tidigare koncernchefen täcktes av det lagstadgade

ﬁnska pensionssystemet och hade i tillägg en avgiftsbestämd

pensionsplan motsvarande 8,5 % av den fasta grundlönen.

Den intjänade ersättningen för 2020, som tidigare koncern-

chef, uppgick för de tre komponenterna till 1 537 148 euro

(täcks av avsättning gjord 2019).

Tidigare Group COO och ställföreträdande koncernchefen

Torsten Hagen Jørgensen utsågs till Group COO och ställföre-

trädande koncernchef den 1 november 2015 och avgick den 10

september 2019. Ersättningen till tidigare Group COO och ställ-

företrädande koncernchef utgjordes av fast lön, pensionspre-

mier och förmåner. Under uppsägningstiden hade tidigare

Group COO och ställföreträdande koncernchefen en avgiftsbe-

stämd pensionsplan och bilförmån.

Den intjänade ersättningen för 2020, som tidigare Group

COO och ställföreträdande koncernchef, uppgick för de tre

komponenterna till 682 036 euro (täcks av avsättning gjord

2019).

Uppskjuten rörlig ersättning i form av Nordeaaktier

En del av utfallet från EIP 2019 för koncernledningen har

skjutits upp, med framtida betalning i form av Nordeaaktier.

Antalet tilldelade och uppskjutna aktier per den 31 december

2020 framgår av tabellen nedan:

Nordeaaktier

2020

Koncernchef

Frank Vang-Jensen 19 425

Tillf. vice vd:

Jussi Koskinen 11 704

Koncernledning:

9 personer exkl. koncernchef och tillförordnad vice vd: 56 607

Summa 87 736

Tidigare koncernchef:

Casper von Koskull 20 483

Tidigare Group COO och ställföreträdande koncernchef:

Torsten Hagen Jørgensen 12 997

Summa 121 216

Pensionsförpliktelser

Pensionsplanerna är fonderade, vilket innebär att pensions-

förpliktelserna täcks av förvaltningstillgångar vars verkliga

värde i huvudsak motsvarar värdet av förpliktelserna.

Pensionsförpliktelser (värdet av skulderna för förmånsbe-

stämda pensionsplaner) beräknas i enlighet med IAS 19.

Dessa förpliktelser påverkas av förändringar i aktuariella anta

ganden, och skillnaderna mellan åren kan vara betydande.

IAS 19 innehåller ett antagande om framtida löneökningar,

vilket innebär att redovisade pensionsförpliktelser motsvarar

intjänade pensionsrätter beräknade med hjälp av förväntade

lönenivåer vid pensionering.

Pensionsförpliktelserna har värderats enligt IAS 19 per den

31 december 2020.

Euro 2020 2019

Koncernledningen:

Värdet av pensionsförpliktelser gentemot tre

svenska medlemmar i koncernledningen 1 137 129 1 004 303

Tidigare styrelseordföranden, koncernchefer

och ställföreträdande koncernchefer

Vesa Vainio

4 932 945 5 118 594

Lars G Nordström

311 588 313 010

Casper von Koskull

427 026 399 536

Summa 6 808 688 6 835 443

1) Pensionsförpliktelserna härrör främst från förmånsbestämda pensionsrätter intjä-

nade i, och ﬁnansierade av, de banker som bildat Nordea. Minskningen jämfört med

2019 beror huvudsakligen på utbetalningar under året.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 146

Årsredovisning 2020 Nordea

Uppsägningstid och avgångsvederlag

I enlighet med anställningsavtalet har koncernchefen en upp-

sägningstid på 12 månader och Nordea en uppsägningstid på

12 månader. Koncernchefen har ett avgångsvederlag på 12

månadslöner, vilket minskas av lön från eventuell annan

anställning under dessa 12 månader.

Tillförordnade vice vd och nio medlemmar i koncernled-

ningen har en uppsägningstid på 6 månader och Nordea en

uppsägningstid på 12 månader. Ett avgångsvederlag på 12

månader lämnas, vilket minskas av lön från eventuell annan

anställning under dessa 12 månader.

Inga åtaganden om avgångsvederlag gjordes gentemot

medlemmarna i koncernledningen under 2020. Åtaganden

om avgångsvederlag gentemot medlemmar i koncernled-

ningen som gjordes och redovisades under 2019 uppgick till

2 427 212 euro.

Total ersättning som betalats 2020 under uppsägningsti-

den uppgick till 3 599 889 euro, varav 1 537 148 euro avsåg

den tidigare koncernchefen. Betalningarna under uppsäg-

ningstiden har medräknats i relevanta fall i upplysningarna

för 2020, men täcks av avsättningar som gjordes 2019 och

redovisas därmed inte som en kostnad för 2020.

Skadeersättning

Nordea Bank Abp har åtagit sig att ersätta medlemmarna i

koncernledningen för utgifter i samband med juridisk rådgiv-

ning för att försvara sig emot eller bestrida vissa stämningar

eller utredningar från tredje part, dock med undantag för

brott eller handlingar som begåtts uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet. Ersättningen för respektive medlem i koncern-

ledningen kan som högst uppgå till 37,5 mn euro, såvida inte

styrelsen från fall till fall beslutar annat. Ersättningen ges

endast för sådant som annat försäkringsskydd inte täcker.

Utlåning och inlåning till nyckelpersoner

i ledande positioner

Utlåning till nyckelpersoner i ledande positioner, beskrivet i

not K1 avsnitt 28 uppgår till 3 mn euro (2 mn euro) och ränte-

intäkter på dessa lån uppgår till 0 mn euro (0 mn euro). Inlå-

ning från nyckelpersoner i ledande positioner uppgår till 14

mn euro (18 mn euro) och ränteintäkter på denna inlåning

uppgår till 0 mn euro (0 mn euro). Kreditlöften till nyckelper-

soner i ledande positioner uppgår till 0 mn euro (0 mn euro).

Nyckelpersoner i ledande positioner som är anställda av

Nordea erhåller samma kreditvillkor som övriga anställda. I

Finland motsvarar personalräntan Nordeas inlåningskostnad

med en marginal på 30 punkter. I Danmark är personalräntan

för lån rörlig och uppgick den 31 december 2020 till 2,25 pro-

cent. I Norge är personalräntan för lån rörlig och uppgick den

31 december 2020 till 1,15 procent. I Sverige är personalräntan

på lån med fast eller rörlig ränta 215 punkter lägre än motsva-

rande ränta för externa kunder (med en nedre gräns på 50

punkter). Per idag ﬁnns en begränsning på 57 svenska pris-

basbelopp, både för lån med fast ränta och för lån med rörlig

ränta. Lån överstigande de fastslagna begränsningarna ges

till samma villkor som för förmånskunder. Lån till familjemed-

lemmar till nyckelpersoner i ledande positioner och till nyck-

elpersoner i ledande positioner som ej är anställda av Nordea

ges till normala marknadsvillkor.

Aktierelaterad ersättning

Nordea har flera program för rörlig ersättning till utvalda

Nordeamedarbetare (deltagare). Villkoren i programmen skil-

jer sig åt beroende på målgrupp. Upplysningar om de aktiere-

laterade programmen ﬁnns nedan. Samtliga ersättningspro-

gram beskrivs också i avsnittet ”Ersättningar” på sidan 63 i

förvaltningsberättelsen och ytterligare upplysningar ﬁnns

nedan.

Under 2020 införde Nordea ett långsiktigt incitamentspro-

gram (LTIP) för medlemmar i koncernledningen. Programmet

regleras med eget kapital-instrument. För ytterligare informa-

tion om det här programmet, se ”Långfristigt incitamentspro-

gram 2020–2022” nedan.

Fram till 2018 använde sig Nordea av uppskjuten rörlig

ersättning indexerad till Nordeaaktiens totalavkastning (TSR),

exklusive utdelning. Utfallet från programmet betalades ute-

slutande i kontanter och den del som indexerades till Nordeas

TSR redovisades som ett kontantreglerat aktierelaterat pro-

gram. Från 2019 ändrades detta så att 50 procent av pro-

grammet betalas kontant och 50 procent regleras med

Nordeaaktier, vilket innebär att den del som betalas i

Nordeaaktier är ett aktierelaterat program som regleras

med eget kapital-instrument.

K8. Personalkostnader, forts.

Aktierelaterad ersättning

Intjänandeår

Eget kapital- eller kontant-

reglerade

Överlåtelse-

period Kostnad 2020 Kostnad 2019

Skuld

31 dec 2020

Skuld

31 dec 2019

Utstående

rättigheter

2020

- LTIP Eget kapitalreglerat 2023–2028 0 – – – Ja

- EIP Eget kapitalreglerat 2021–2026 14 – – – Ja

- Rörlig lönedel/bonus Eget kapitalreglerat 2021–2026 – – – – Ja

- Utköp, etc. Eget kapitalreglerat 2021–2022 – – – – Ja

2019

- EIP Eget kapitalreglerat 2021–2025 –13 20 – – Ja

- Rörlig lönedel/bonus Eget kapitalreglerat 2021–2025 5 – – – Ja

- Utköp, etc. Eget kapitalreglerat 2021–2025 0 – – – Ja

Tidigare år Kontantreglerat 2021–2025 –4 –11 32 74 Nej

Summa 2 9 32 74

1) Rättigheter tilldelas efter den treåriga resultatmätningsperiodens slut (2020–2022), under den efterföljande överlåtelseperioden (2023–2028).

2) Rättigheter tilldelas under 2021 utifrån resultatet för 2020.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 147

Nordea Årsredovisning 2020

Programmen för rörlig ersättning 2019 kostnadsfördes

under 2019, där 20 mn euro avsåg kontant ersättning och 20

mn euro avsåg den aktierelaterade delen. Kostnaderna har

under 2020 justerats ned till 14 mn euro för kontantdelen och

7 mn euro för den aktierelaterade delen. Under 2020 har del-

tagarna i dessa program erhållit 1 331 083 aktier i Nordea,

vilket motsvarar 7 mn euro baserat på aktiekursen på tilldel-

ningsdagen. Ytterligare 1 219 284 aktier tilldelades deltagarna

men som uppskjuten ersättning. Dessa uppskjutna aktier

hade ett verkligt värde på 6 mn euro baserat på aktiekursen

på tilldelningsdagen.

Tabellen nedan visar samtliga program med aktierelate-

rade kostnader som redovisats under 2020, liksom jämförel-

setal för 2019. Sirorna för 2020 grundas på förväntat utfall

2020 och samtliga siror är exklusive sociala avgifter. Kostna-

den för 2020 grundas på ett antagande om antal aktier som

kommer att tilldelas och omfattas av uppskjutanderegler med

överlåtelse under de efterföljande åren.

Långsiktigt incitamentsprogram 2020–2022

Nordeas styrelse beslutade den 11 juni 2020 att lansera ett nytt

LTIP för koncernledningen. Programmet erbjuder villkorade

aktietilldelningar, det vill säga ett löfte om att överlåta aktier

om vissa kriterier uppfylls. Programmet har en treårig resultat-

mätningsperiod, från 1 januari 2020 till 31 december 2022.

Det högsta antalet aktier som kan tilldelas deltagarna

beslutades när programmet lanserades, och det slutliga anta-

let aktier som faktiskt tilldelas varje deltagare kommer att

beräknas under andra kvartalet 2023 baserat på utfallet från

de tre resultatkriterierna per den 31 december 2022, där res-

pektive kriterium har en vikt på 1/3

• Absolut totalavkastning (aTSR),

• Relativ totalavkastning (rTSR),

• Ackumulerad vinst per aktie före (EPS).

LTIP 2020–2022

Tjänstgöringsvillkor Anställd i Nordeakoncernen under

intjänandeperioden på 3–8 år.

Resultatvillkor aTSR

Nordeaaktiens absoluta kursuppgång (med

återinvesterad utdelning).

Högsta tilldelning för aTSR över 12,00 euro.

Ingen tilldelning för aTSR under 6,85 euro.

Resultatvillkor rTSR

Nordeaaktiens kursuppgång (med återinvesterad

utdelning) i förhållande till en grupp av 9 andra

banker. Högsta tilldelning för rTSR om Nordea är

nummer ett i jämförelsegruppen. Ingen tilldelning

för rTSR om Nordea är nummer sex eller lägre i

jämförelsegruppen.

Resultatvillkor EPS

TResultat per aktie totalt för perioden 2021–2022.

Högsta tilldelning för EPS över 1,80 euro. Ingen

tilldelning för EPS under 1,20 euro.

Tak Total tilldelning får inte överstiga 200 procent

av deltagarnas lön.

40 procent av de tilldelade aktierna överlåts till deltagarna

under andra kvartalet 2023. Återstående 60 procent överlåts

till deltagarna, i lika delar per år, under perioden andra kvar-

talet 2024 till andra kvartalet 2028, förutsatt att deltagarna

ännu är anställda i Nordea. Samtliga överlåtna aktier omfat-

tas av en kvarhållandeperiod på 12 månader, under vilken

deltagarna varken har åtkomst till eller kan sälja aktierna.

Aktier som ännu inte intjänats kommer inte att överlåtas om

anställningen avslutas före överlåtelsedagen, med förbehåll

för nationell lagstiftning och avgångsvillkor, såvida inte krite-

rierna för en så kallad ”good leaver” uppfylls.

Om Nordeas ﬁnansiella ställning skulle försämras eller om

deltagaren bryter mot interna riktlinjer kan tilldelningarna

sänkas eller upphävas. Det ﬁnns också möjlighet till återkrav

av uppskjuten aktieersättning under liknande omständighe-

ter. Dessa villkor påverkar inte bedömningen gällande tilldel-

ningsdagen 11 juni 2020, eftersom sannolikheten är liten och

samtliga deltagare var medvetna om villkoren från början.

Allmänna villkor

LTIP 2020–2022

Stamaktier per rättighet 1,0

Tilldelningsdag 11 juni 2020

intjänandeperiod 3–8 år

Avtalets löptid

8 år

Åtkomst till första delen Kv2 2024

Verkligt värde på tilldelningsdag

Intjänandedag

Kv2 2023 Kv2 2024 Kv2 2025 Kv2 2026 Kv2 2027 Kv2 2028

Högsta

antalet aktier 260 000 78 000 78 000 78 000 78 000 78 000

Intjänande-

period, år 3 4 5 6 7 8

aTSR 1,40 1,31 1,23 1,16 1,09 1,02

rTSR

1,83 1,71 1,61 1,51 1,41 1,33

EPS 4,74 4,46 4,19 3,94 3,70 3,48

Rättigheternas verkliga värde beräknas med hjälp av Monte

Carlo-simulering (rTSR och aTSR) och Black & Scholes-formel

(EPS) utifrån följande parametrar:

Viktad genomsnittlig aktiekurs på

tilldelningsdagen, euro 6,41

Lösenkurs, euro –

Förväntad volatilitet 29,1 %

Intjänandeperiod Se ovan

Förväntad utdelning 6,2 %

Riskfri ränta 0 %

Den förväntade volatiliteten grundas på Nordeaaktiens histo-

riska, dagliga kursvolatilitet under en treårsperiod, som upp-

gick till 33,9 procent. Denna sira har justerats för engångs-

händelser (covid-19) som inte förväntas inträa igen. Det

betyder att Nordea har exkluderat perioden med störst kurs-

volatilitet från beräkningen av förväntad volatilitet på tilldel-

ningsdagen (det vill säga perioden 9 mars 2020 till 25 mars

2020). Detta resulterar i en historisk kursvolatilitet för aktien

på 29,1 procent.

Villkorade rättigheter LTIP 2020–2022 aTSR rTSR EPS

Tilldelade 216 667 216 667 216 667

Förverkade – – –

Utestående vid årets slut 216 667 216 667 216 667

Varav inlösenbara – – –

K8. Personalkostnader, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 148

Årsredovisning 2020 Nordea

K8. Personalkostnader, forts.

Långsiktiga incitamentsprogram

som löpt ut – 2011 och 2012

LTIP 2012 hade i maj 2015 kostnadsförts i sin helhet. Samtliga

aktier enligt LTIP 2012 är fullt intjänade och därmed inte

2020 2019

Matchningsaktie Prestationsaktie I Prestationsaktie II Matchningsaktie Prestationsaktie I Prestationsaktie II

Rättigheter LTIP 2012

Utestående vid årets början 38 115 114 345 38 115 69 305 207 915 69 305

Tilldelade – – – 6 925 20 775 6 925

Erhållna –35 742 –107 225 –35 742 –38 115 –114 345 –38 115

Utestående vid årets slut 2 373 7 120 2 373 38 115 114 345 38 115

Rättigheter LTIP 2011

Utestående vid årets början – – – 40 794 68 160 18 357

Tilldelade – – – 4 072 6 803 1 832

Erhållna – – – –44 866 –74 963 –20 189

Utestående vid årets slut – – – – – –

1) Tilldelade rättigheter är kompensation för utdelning på den underliggande Nordeaaktien under året.

2) Tilldelningen av rättigheter sköts upp till följd av uppskjutande och kvarhållanderestriktioner enligt de nordiska ﬁnansinspektionerna regleringar.

De uppskjutna rättigheterna har inte någon lösenkurs.

Aktierelaterade program för rörlig ersättning

– andra än LTIP

Detta avsnitt beskriver de program för rörlig ersättning som

omfattade uppskjuten ersättning med indexering till

Nordeaaktiens totalavkastning (kontantreglerat program

fram till 2018) och ersättning i form av aktier (eget kapital-

reglerat program från 2019). Programmen klassiﬁceras som:

Executive Incentive Programme (EIP), rörlig lönedel (Variable

Salary Part, VSP) och bonusprogram.

Programmen är årliga planer med ett tjänstgöringsvillkor

för respektive år, och de kostnadsförs alla i sin helhet under

det år de intjänas (ettårig intjänandeperiod). De individuella

tilldelningen gjordes i början av det efterföljande året.

Under 2020 erbjöds cirka 300 utvalda ledare och nyckel-

personer i Nordeakoncernen att delta i EIP, inklusive medlem-

marna i koncernledningen. Nordea införde EIP 2013. EIP syf-

tar till att stärka Nordeas möjligheter att rekrytera, motivera

och behålla utvalda ledare och nyckelpersoner utanför kon-

cernledningen, och ska belöna goda prestationer. Syftet är

också att ytterligare stimulera dessa personer vilkas insatser

har en direkt påverkan på Nordeas resultat, lönsamhet och

långsiktiga värdetillväxt. EIP 2020 ska belöna uppfyllelsen av

i förväg överenskomna mål på koncernnivå, aärsenhetsnivå

och individuell nivå. Hur resultatet påverkas på lång sikt ska

beaktas när målen beslutas. Tilldelningen från EIP ska inte

överstiga den fasta lönen och ersättningen omfattas av en

uppskjutandeperiod för samtliga deltagare, och för risktagare

med väsentlig inverkan tillämpas regler för nedjustering av

uppskjuten ersättning och förfoganderestriktioner i enlighet

med gällande föreskrifter.

Rörlig lönedel erbjöds under 2020 utvalda ledare och spe-

cialister för att belöna en stark prestation. Bedömningen av

individuella prestationer grundas på i förväg fastställda ﬁnan-

siella och icke ﬁnansiella mål. För 2020 ska rörlig lönedel nor-

malt inte överstiga ett högsta utfall på 25 procent av den

villkorade. 60 procent av de intjänade aktierna omfattades av

uppskjutanderegler, med möjlighet till nedjustering av upp-

skjuten ersättning i enlighet med gällande föreskrifter, och

tilldelades under en femårsperiod, med start i maj 2015.

fasta årslönen, med undantag för ett fåtal utvalda ledare och

specialister inom speciﬁka områden i Nordea. Rörlig lönedel

ska inte överstiga den fasta årslönen och den betalas kontant.

För risktagare med väsentlig inverkan görs tilldelningen från

rörlig lönedel till viss del i aktier, med efterföljande kvarhål-

landeperiod. Delar av den rörliga lönedelen för risktagare

med väsentlig inverkan omfattas av en uppskjutandeperiod

om minst tre år, med jämn fördelning av utbetalningarna och

tillämpning av villkor för förverkande (justering av uppskjuten

ersättning) under perioden.

Bonusprogram erbjöds under 2020 enbart utvalda grup-

per av medarbetare inom speciﬁka aärsområden eller

enheter efter godkännande av styrelsen, till exempel inom

Large Corporates & Institutions, Nordea Asset Management,

Nordea Funds och Group Treasury. Syftet är att säkerställa

en stark prestation och upprätthålla kostnadsflexibilitet för

Nordea. Individuell tilldelning fastställs utifrån detaljerade

prestationsbedömningar som omfattar en rad ﬁnansiella och

icke ﬁnansiella mål. Tilldelning från bonusprogram för 2020

betalas kontant. För risktagare med väsentlig inverkan görs

tilldelningen till viss del i aktier, med efterföljande kvar-

hållandeperiod. Delar av tilldelningen för risktagare med

väsentlig inverkan omfattas av en uppskjutandeperiod om

tre till fem år, med jämn fördelning av utbetalningarna och

tillämpning av villkor för förverkande (justering av upp-

skjuten ersättning) under perioden.

Tabellerna nedan visar uppskjuten ersättning från EIP

(inklusive EIP för koncernledningen), rörlig lönedel och

bonusprogram som ännu inte hade betalats till deltagarna

den 31 december 2020. Här ingår även uppskjuten ersättning

från LTV (erbjöds 2018 och 2019) och uppskjuten ersättning

från kompensation för avtal i tidigare anställningar (utköp).

Sådana avtal kan i undantagsfall erbjudas i samband med

rekrytering och är begränsad till det första anställningsåret.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 149

Nordea Årsredovisning 2020

K8. Personalkostnader, forts.

Tabellen nedan visar utestående skulder för aktierelaterade

program som regleras med kontanter och förekom 2014

–

2018

Uppskjuten aktierelaterad ersättning

2014

–2018 (kontantreglerade)

Mn euro 2020 2019

Vid årets början 74 89

Uppskjuten/intjänad under året 1 40

TSR-indexering under året –4 –11

Utbetalningar under året –37 –44

Omräkningsdierenser –2 –

Vid årets slut 32 74

Reglering av beloppen vid årets slut förväntas ske följande år:

2020 2019

2020 – 38

2021 17 19

2022 9 10

2023 3 3

2024 3 3

2025 0 1

Summa 32 74

Från och med 2019 ändrades de uppskjutna ersättningarna,

så att 50 procent av programmen betalas kontant och 50 pro-

cent i Nordeaaktier, vilket gör dem till aktierelaterade pro-

gram som regleras med eget kapital-instrument. Tilldel-

ningen av aktier enligt programmen för 2020 beslutas under

våren 2021, och ingår därmed inte för 2020 i tabellerna nedan.

Den har dock kostnadsförts i sin helhet i resultaträkningen för

2020. För den del som regleras kontant har en avsättning

gjorts för 2020 på 15 mn euro, exklusive sociala avgifter. Där-

utöver redovisade, för det aktierelaterade programmet som

regleras med eget kapital-instrument, en kostnad på 14 mn

euro i resultaträkningen och som en ökning av eget kapital.

Uppskjuten aktierelaterad ersättning

2019 (eget kapital-reglerad)

Antal aktier 2020

Utestående vid årets början –

Tilldelade 2 550 367

Förverkade –

Erhållna –1 331 083

Utestående vid årets slut 1 219 284

- Varav inlösenbara –

1) Tilldelade rättigheter avser antalet aktier från programmen med rörlig ersättning för

2019 som tilldelades 2020. Tilldelningen av rättigheter har skjutits upp till följd av

uppskjutande och kvarhållanderestriktioner enligt de nordiska ﬁnansinspektionerna

regleringar. De uppskjutna rättigheterna har inte någon lösenkurs.

2) Tilldelade rättigheter omfattas av en kvarhållandeperiod om ett år efter överlåtelsen

till deltagarna. Inkluderar aktier som har erhållits av deltagarna men hållits inne för

att täcka inkomstskatt eller sociala avgifter.

Överlåtelse av utestående rättigheter förväntas ske

följande år:

2020

2021 336 228

2022 330 921

2023 401 399

2024 39 931

2025 110 805

Summa 1 219 284

Ytterligare information om ersättningar

Förvaltningsberättelsen innehåller ett separat avsnitt om

ersättningar, på sidan 63. Ytterligare information om ledande

befattningshavare, risktagare med väsentlig inverkan och

samtliga Nordeamedarbetare publiceras i en separat rapport

på nordea.com senast en vecka före den ordinarie bolags-

stämman den 24 mars 2021.

Fördelning efter kön, ledande befattningshavare

I moderföretagets styrelse, styrelsemedlemmar utsedda av

bolagsstämman, var 60 procent (50 procent) män och 40 pro-

cent (50 procent) kvinnor. I styrelserna för Nordeakoncernens

bolag var 68 procent (68 procent) män och 32 procent (32

procent) kvinnor. Motsvarande siror för Övriga ledande

befattningshavare var 71 procent (74 procent) män och 29

procent (26 procent) kvinnor. Interna styrelser utgörs främst

av ledningen inom Nordea, arbetstagarrepresentanter är

exkluderade.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 150

Årsredovisning 2020 Nordea

K9. Övriga kostnader

Mn euro 2020 2019

Informationsteknologi –490 –530

Marknadsföring och representation –46 –59

Porto-, transport-, telefon- och

kontorskostnader –57 –66

Hyres-, lokal- och fastighetskostnader –128 –150

Resolutionsavgifter –202 –211

Övrigt –363 –623

Summa –1 286 –1 639

Revisionsarvoden

Mn euro 2020 2019

PricewaterhouseCoopers

Revisionsuppdrag –8 –9

Revisionsverksamhet utöver

revisionsuppdraget –1 –1

Övriga uppdrag –1 –1

Summa –10 –11

1) Av vilka Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 0,1 mn euro (0,1 mn euro)

och Övriga uppdrag 0,6 mn euro (0,4 mn euro) för PricewaterhouseCoopers Oy.

K10. Av- och nedskrivningar

av materiella och

immateriella tillgångar

Mn euro 2020 2019

Avskrivningar

Materiella tillgångar –255 –275

Immateriella tillgångar –298 –283

Summa –553 –558

Nedskrivningar

Materiella tillgångar –7 –27

Immateriella tillgångar –45 –745

Summa –52 –772

Summa –605 –1 330

K8. Personalkostnader, forts.

Medelantal anställda

Summa Män Kvinnor

Omräknat till heltidstjänster 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Danmark 7 337 7 904 4 263 4 560 3 074 3 344

Sverige 6 265 6 712 3 060 3 294 3 205 3 418

Finland 5 968 6 368 2 342 2 448 3 626 3 920

Norge 2 830 2 952 1 528 1 599 1 302 1 353

Polen 4 412 4 006 2 495 2 274 1 917 1 732

Ryssland 228 335 87 123 141 212

Estland 576 432 195 142 381 290

Luxemburg 191 254 108 141 83 113

USA 114 116 51 56 63 60

Singapore 54 64 22 28 32 36

Storbritannien 48 54 29 31 19 23

Tyskland 42 45 24 27 18 18

Kina 28 29 12 12 16 17

Schweiz 4 5 4 4 – 1

Italien 9 10 7 7 2 3

Spanien 6 6 3 3 3 3

Brasilien 0 0 0 0 – –

Frankrike 3 3 3 3 – –

Chile 3 3 2 2 1 1

Belgien 2 2 2 2 0 –

Portugal 2 0 1 – 1 –

Österrike 1 0 1 – – –

Summa genomsnitt 28 123 29 300 14 239 14 756 13 884 14 544

Totalt antal anställda

(omräknat till heltidstjänster), vid årets slut 28 051 29 000

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 151

Nordea Årsredovisning 2020

K11. Kreditförluster, netto

2020, mn euro

Utlåning till

centralbanker och

kreditinstitut

Utlåning til

allmänheten

Räntebärande

värdepapper

Poster utanför

balansräkningen Summa

Kreditförluster, kategori 1 1 –119 –2 –35 –155

Kreditförluster, kategori 2 –1 –136 0 –63 –200

Kreditförluster, icke fallerade 0 –255 –2 –98 –355

Kategori 3, fallerade

Kreditförluster, individuellt värderade, kollektivt beräknade 2 –123 – –6 –127

Konstaterade kreditförluster – –564 – –9 –573

Minskning av avsättningar som tagits i anspråk för att täcka

konstaterade kreditförluster – 368 – 9 377

Återföringar av tidigare konstaterade kreditförluster – 50 – – 50

Ny/ökad avsättning – –590 – –11 –601

Återföring av avsättningar – 304 – 17 321

Kreditförluster, fallerade 2 –555 0 0 –553

Kreditförluster, netto 2 –810 –2 –98 –908

2019, mn euro

Utlåning till

centralbanker och

kreditinstitut

Utlåning til

allmänheten

Räntebärande

värdepapper

Poster utanför

balansräkningen Summa

Kreditförluster, kategori 1 2 –6 1 –15 –18

Kreditförluster, kategori 2 6 –46 0 –29 –69

Kreditförluster, icke fallerade 8 –52 1 –44 –87

Kategori 3, fallerade

Kreditförluster, individuellt värderade, kollektivt beräknade 1 –48 – –1 –48

Konstaterade kreditförluster – –443 – –9 –452

Minskning av avsättningar som tagits i anspråk för att täcka

konstaterade kreditförluster – 312 – 9 321

Återföringar av tidigare konstaterade kreditförluster 1 46 – – 47

Garantiersättning – – – 3 3

Ny/ökad avsättning – –555 – –16 –571

Återföring av avsättningar – 223 – 28 251

Kreditförluster, fallerade 2 –465 0 14 –449

Kreditförluster, netto 10 –517 1 –30 –536

1) Inkluderar individuellt identiﬁerade tillgångar där avsättningarna har beräknats med en statistisk modell.

2) Se not K14 ”Utlåning och osäkra lånefordringar”.

3) Inkluderade i not K2 ”Risk- och likviditetshantering”.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 152

Årsredovisning 2020 Nordea

K12. Skatter

Skattekostnad

Mn euro 2020 2019

Aktuell skatt –652 –1 051

Uppskjuten skatt –46 480

Summa –698 –571

För aktuell och uppskjuten skatt redovisad under Övrigt total-

resultat, se Rapport över totalresultat.

Skatten på koncernens rörelseresultat skiljer sig på föl-

jande sätt från det teoretiska belopp som kan beräknas med

hjälp av skattesatsen i Finland:

Mn euro 2020 2019

Resultat före skatt 2 963 2 113

Skatt beräknad med en skattesats om 20,0

procent –593 –423

Eekt av andra skattesatser i övriga länder –73 –61

Resultat från intresseföretag –2 –18

Ej skattepliktiga intäkter 38 53

Ej skattemässigt avdragsgilla kostnader –37 –70

Justeringar avseende tidigare år 47 –26

Utnyttjande och etablering av oredovisade

skattefordringar –76 –8

Ändrad skattesats 3 –2

Ej avräkningsbara utländska skatter –5 –16

Skattekostnad –698 –571

Genomsnittlig eektiv skattesats 24 % 27 %

Förändringar i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Mn euro 1 jan 2020

Redovisat

i resultat-

räkningen

Redovisat

i övrigt

totalresultat

Redovisat i

eget kapital

Förvärv och

försäljningar

Omräknings-

dierenser

Övriga

förändringar 31 dec 2020

Uppskjutna skattefordringar

Skattemässiga underskott 118 25 – – – 0 –20 123

Utlåning till allmänheten 74 2 – – – 0 – 76

Derivatinstrument 126 14 – – – –7 –4 129

Pensionstillgångar 126 –24 –4 – – –1 –3 94

Skulder/avsättningar 160 –31 – 22 – –1 4 154

Avräkningsbar utländsk skatt 225 24 – – – 0 – 249

Övrigt 11 24 – – – –1 –11 23

Kvittning av uppskjutna

skattefordringar och skulder –353 –55 –3 –22 – 1 –10 –442

Summa 487 –21 –7 0 – –9 –44 406

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 153

Nordea Årsredovisning 2020

Mn euro 1 jan 2020

Redovisat

i resultat-

räkningen

Redovisat

i övrigt

totalresultat

Redovisat i

eget kapital

Förvärv och

försäljningar

Omräknings-

dierenser

Övriga

förändringar 31 dec 2020

Uppskjutna skatteskulder

Utlåning till allmänheten 387 20 – – 2 0 –10 399

Aktier – –10 – – – – 64 54

Derivatinstrument 28 –18 5 – – –1 –3 11

Immateriella tillgångar 94 9 – – 3 1 –30 77

Förvaltningsfastigheter 4 6 – – – – 1 11

Pensionsskulder 46 –5 – – – 0 – 41

Skulder/avsättningar 56 –1 – – – 0 –55 0

Avräkningsbar utländsk skatt 193 88 – – – – –14 267

Övrigt 26 –9 – – – 0 1 18

Kvittning av uppskjutna

skattefordringar och skulder –353 –55 –3 –22 – 0 –9 –442

Summa 481 25 2 –22 5 0 –55 436

Mn euro 1 jan 2019

Redovisat

i resultat–

räkningen

Redovisat

i övrigt

totalresultat

Redovisat i

eget kapital

Förvärv och

försäljningar

Omräknings–

dierenser

Övriga

förändringar 31 dec 2019

Uppskjutna skatteskulder

Utlåning till allmänheten 363 18 – – 6 –3 3 387

Derivatinstrument 355 –305 – – – 2 –24 28

Immateriella tillgångar 63 32 – – – –1 – 94

Förvaltningsfastigheter 34 – – – – – –30 4

Pensionsskulder 30 16 – – – – – 46

Skulder/avsättningar 32 –3 – – – –2 29 56

Avräkningsbar utländsk skatt 0 193 – – – – – 193

Övrigt 24 1 – – – 1 – 26

Kvittning av uppskjutna

skattefordringar och skulder –195 –153 –3 – – –1 –1 –353

Summa 706 –201 –3 – 6 –4 –23 481

Mn euro 1 jan 2019

Redovisat

i resultat–

räkningen

Redovisat

i övrigt

totalresultat

Redovisat i

eget kapital

Förvärv och

försäljningar

Omräknings–

dierenser

Övriga

förändringar 31 dec 2019

Uppskjutna skattefordringar

Skattemässiga underskott 105 15 – – – 1 –3 118

Utlåning till allmänheten 36 38 – – – 0 – 74

Derivatinstrument 2 119 4 – – 0 1 126

Pensionstillgångar 39 50 34 – – 0 3 126

Skulder/avsättningar 66 85 – – – 0 9 160

Avräkningsbar utländsk skatt 101 124 – – – – – 225

Övrigt 10 1 – – 1 1 –2 11

Kvittning av uppskjutna

skattefordringar och skulder –195 –153 –3 – – –1 –1 –353

Summa 164 279 35 – 1 1 7 487

K12. Skatter, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 154

Årsredovisning 2020 Nordea

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Avdragsgilla temporära skillnader

Outnyttjade skattemässiga underskott utan

förfallotidpunkt 3 54

Outnyttjade skattemässiga underskott 3 54

Outnyttjade skattemässiga avdrag med

förfall inom 12 månader 6 –

Outnyttjade skattemässiga avdrag med

förfall efter 12 månader 369 –

Outnyttjade skattemässiga avdrag 375 334

Summa 378 388

Vid utgången av 2020 hade Nordeakoncernen 406 mn euro

(487 mn euro) i uppskjutna skattefordringar i balansräk-

ningen. Redovisningen av uppskjutna skattefordringar grun-

das på en bedömning av sannolikheten och beloppet för

framtida beskattningsbara vinster och på framtida återfö-

ringar av beﬁntliga beskattningsbara temporära skillnader,

där osäkerhet i uppskattningar föreligger. De källor till osä-

kerheter i uppskattningar som bedöms medföra betydande

risk för väsentliga justeringar av det redovisade beloppet för

uppskjutna skattefordringar beskrivs nedan.

Posten innefattar en bruttotillgång på 104 mn euro (104

mn euro), hänförlig till danska skattemässiga förluster i

Nordea Bank Abp. Detta underskott kan utan tidsbegräns-

ning överföras till senare taxeringsår. Ledningen räknar med

att de skattemässiga förlusterna kommer att utnyttjas inom

de närmaste 3–4 åren, grundat på de beräknade beskatt-

ningsbara vinsterna tillgängliga enligt de för skatteändamål

tillämpade riktlinjerna för kapitalisering, och tidigare om

bolaget i beskattningen avstår från att redovisa kostnader

utöver de redovisningsmässiga kostnaderna. Vidare har

Nordea Bank Abp:s huvudkontor i Finland redovisat 249 mn

euro (225 mn euro) i uppskjutna skattefordringar för outnytt-

jade utländska skattekrediter som ledningen räknar med att

utnyttja innan de förfaller om fem år. Detta grundas på beräk-

nade framtida beskattningsbara vinster från utländsk verk-

samhet, återföring av temporära skillnader och omedelbar

beskattning i Finland på vissa typer av intäkter jämfört med

ﬁlialernas länder.

Dessutom har koncernen ej redovisade uppskjutna skatte-

fordringar på 3 mn euro (54 mn euro) avseende underskotts-

avdrag i olika företag samt 375 mn euro (334 mn euro) avse-

ende outnyttjade utländska skattekrediter i Nordea Bank

Abp, Nordea Investment Management AB och Nordea Funds

Ltd. Ej redovisade uppskjutna skattefordringar avseende

skattemässiga förluster kan återvinnas om extraordinära

beskattningsbara inkomster skulle uppstå i de berörda företa-

gen. Ej redovisade uppskjutna skattefordringar avseende

utländska skattekrediter kan återvinnas i händelse av ovän-

tade skillnader i beskattningstidpunkter eller skatteunderla-

gen mellan huvudkontor och ﬁlialer.

K12. Skatter, forts.

K13. Resultat per aktie

2020 2019

Resultat:

Resultat hänförligt till aktieägare i Nordea

Bank Abp, mn euro 2 238 1 519

Antal aktier (miljoner):

Antal utestående aktier vid årets början 4 050 4 050

Genomsnittligt antal egna aktier –12 –15

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier

före utspädning 4 038 4 035

Justering för vägt genomsnittligt antal

ytterligare utestående stamaktier efter

utspädning 1 0

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier

efter utspädning 4 039 4 035

Resultat per aktie före utspädning, euro 0,55 0,38

Resultat per aktie efter utspädning, euro 0,55 0,38

1) Avser för 2020 incitamentsprogrammet Executive Incentive Programme (EIP) och

för 2019 de långsiktiga incitamentsprogrammen (LTIP). För ytterligare information

om dessa program, se not K8 ”Personalkostnader”.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 155

Nordea Årsredovisning 2020

K14. Utlåning och osäkra lånefordringar

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Utlåning värderad till verkligt värde 74 616 83 674

Utlåning värderad till upplupet anskaningsvärde som inte är osäkra (kategori 1 och 2) 259 864 254 716

Osäkra lånefordringar (kategori 3) 3 979 4 610

- varav reglerade 1 788 2 312

- varav oreglerade 2 191 2 298

Utlåning före reserver 338 459 343 000

- varav centralbanker och kreditinstitut 6 250 17 740

Reserver för individuellt värderade lånefordringar (kategori 3) –1 674 –1 686

- varav reglerade –760 –783

- varav oreglerade –914 –903

Reserver för gruppvisa värderade lånefordringar (kategori 1 och 2) –774 –497

Reserver –2 448 –2 183

- varav centralbanker och kreditinstitut –4 –14

Utlåning, redovisat värde 336 011 340 817

Nordea har lånat ut 158 md euro (148 md euro) i hypotekslån. Inga mellankrediter eller oentliga krediter har getts ut.

K15. Räntebärande värdepapper

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Stater, kommuner och andra myndigheter 16 810 15 528

Hypoteksinstitut 19 108 25 447

Övriga kreditinstitut 22 207 13 372

Företag 2 261 8 282

Övriga 2 123 2 301

Summa 62 509 64 930

Reserver för kreditrisker uppgår till 3 mn euro (1 mn euro).

K16. Pantsatta ﬁnansiella

instrument

Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförs icke-

kontanta tillgångar som säkerhet. Om den mottagande par-

ten har rätt att sälja eller i sin tur pantsätta tillgången omklas-

siﬁceras den i balansräkningen till posten Pantsatta ﬁnan-

siella instrument.

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Räntebärande värdepapper 3 795 7 151

Summa 3 795 7 151

För information om överförda tillgångar och omvända åter-

köpsavtal, se not K43 ”Överförda tillgångar och erhållna

säkerheter”.

K17. Aktier och andelar

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Aktier 2 533 3 285

Fondandelar, aktierelaterade 7 179 7 557

Fondandelar, ränterelaterade 2 937 3 342

Summa 12 649 14 184

K18. Tillgångar och inlåning

i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Tillgångar

Räntebärande värdepapper 1 487 1 363

Aktier och andelar 34 516 29 049

Fastigheter 361 307

Övriga tillgångar 120 80

Summa 36 484 30 799

Skulder

Placeringsportföljer 4 421 4 377

Fondförsäkringsavtal 33 113 27 482

Summa 37 534 31 859

I balansräkningen för livförsäkringsverksamheten och för

Nordea Danmark, ﬁlial till Nordea Bank AB ingår tillgångar

och skulder för vilka kunderna bär risken. Eftersom tillgång-

arna och skulderna juridiskt sett tillhör företagen, upptas till-

gångarna och skulderna i koncernens balansräkning.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 156

Årsredovisning 2020 Nordea

K19. Derivatinstrument och säkringsredovisning

Nordea använder derivatinstrument i handels- och riskhan-

teringssyfte. Nordea kan ta positioner med förväntning om

att göra en vinst på gynnsamma förändringar i aktie- eller

valutakurser, räntor eller index. Handelsportföljen hanteras

som handelsrisk i riskhanteringssyfte. Derivatinstrument som

innehas i riskhanteringssyfte innefattar dels säkringar som

uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, dels så kallade

ekonomiska säkringar, som inte uppfyller kriterierna för säk

ringsredovisning. Tabellen nedan visar derivatinstrumentens

verkliga värde och nominella belopp. De nominella beloppen

anger utestående transaktionsvolym vid årets slut och ger inte

någon indikation om vare sig marknadsrisk eller kreditrisk.

Redovisat värde Summa

nominellt

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Derivat som inte används för

säkringsredovisning 41 323 45 012 6 526 630

Säkring av verkligt värde 2 416 667 188 799

Kassaflödessäkringar 903 1 005 25 591

Säkring av nettoinvesteringar 128 349 6 463

Summa derivatinstrument 44 770 47 033 6 747 483

Redovisat värde Summa

nominellt

belopp31 dec 2019, mn euro Positivt Negativt

Derivat som inte används för

säkringsredovisning 36 784 40 298 6 534 534

Säkring av verkligt värde 1 269 1 422 180 547

Kassaflödessäkringar 1 019 120 22 253

Säkring av nettoinvesteringar 39 207 7 358

Summa derivatinstrument 39 111 42 047 6 744 692

1) Vissa valutaränteswappar används som både säkring av verkligt värde och kassa-

flödessäkringar. De nominella värdena för dessa instrument har fördelats på raderna

säkring av verkligt värde och kassaflödessäkringar i tabellen ovan baserat på de

relativa verkliga värdena på dessa säkringsinstrument. Det totala nominella värdet

på valutaränteswappar uppgår per 31 december 2020 till 29 057 mn euro (24 296 mn

euro).

Derivat som inte används för säkringsredovisning

Redovisat värde Summa

nominellt

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Räntederivat

Ränteswappar 21 844 22 450 3 509 766

FRA 18 26 1 506 776

Terminer 13 16 132 448

Optioner 6 319 6 624 439 317

Summa 28 194 29 116 5 588 307

Aktiederivat

Aktieswappar 227 201 9 989

Terminer 11 46 1 000

Optioner 142 519 6 890

Summa 380 766 17 879

Valutaderivat

Valuta- och ränteswappar 7 275 8 258 366 130

Valutaterminer 4 581 5 708 380 818

Optioner 197 115 16 668

Summa 12 053 14 081 763 616

Övriga derivat

Kreditderivat (CDS) 693 1 036 153 917

Råvaruderivat 0 0 2 833

Övriga derivat 3 13 78

Summa 696 1 049 156 828

Summa derivat som inte används

för säkringsredovisning 41 323 45 012 6 526 630

Redovisat värde Summa

nominellt

belopp31 dec 2019, mn euro Positivt Negativt

Räntederivat

Ränteswappar 20 077 19 354 3 521 834

FRA 7 28 1 353 157

Terminer 13 13 126 999

Optioner 5 308 5 984 378 691

Summa 25 405 25 379 5 380 681

Aktiederivat

Aktieswappar 68 93 6 399

Terminer 1 35 1 018

Optioner 221 459 10 325

Summa 290 587 17 742

Valutaderivat

Valuta- och ränteswappar 5 735 7 890 417 689

Valutaterminer 4 242 5 290 555 046

Optioner 96 106 16 938

Summa 10 073 13 286 989 673

Övriga derivat

Kreditderivat (CDS) 1 011 1 026 140 992

Råvaruderivat 0 0 5 284

Övriga derivat 5 20 162

Summa 1 016 1 046 146 438

Summa derivat som inte används

för säkringsredovisning 36 784 40 298 6 534 534

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 157

Nordea Årsredovisning 2020

Riskhantering

Nordea hanterar marknadsrisk i enlighet med de styrdokumen

och den strategi för riskhantering som beskrivs i marknads-

riskavsnittet i not K2 ”Risk- och likviditetshantering”.

Nordea klassiﬁcerar sin exponering för marknadsrisk som

antingen handelsportfölj (handelslagret) eller icke-handels-

portfölj (övrig verksamhet), och dessa hanteras separat.

Handelslagret utgörs av alla ﬁnansiella instrument som

Nordea innehar i handelssyfte eller i syfte att risksäkra instru-

ment som innehas i handelssyfte. Instrument som innehas ”i

handelssyfte” är de som innehas kortfristigt för senare försälj-

ning eller där avsikten är att dra fördel av faktiska eller för-

väntade kortsiktiga skillnader i köp- och säljkurser, eller av

andra kurs- eller ränteförändringar.

Övrig verksamhet innefattar alla innehav utanför handels-

lagret. Alla säkringar som uppfyller kriterierna för säkringsre-

dovisning utförs inom övrig verksamhet. Säkringsinstrumen-

ten och de säkrade riskerna beskrivs närmare nedan, per risk

och typ av säkringsredovisning.

Ränterisk

Nordeas huvudsakliga aärsmodell går ut på att använda

bankens inlåning till att erbjuda sina kunder lån och andra

ﬁnansieringsprodukter och skuldinstrument. Ränterisk är den

inverkan som ränteförändringar kan få på Nordeas margina-

ler, resultat och eget kapital. Ränterisk uppstår genom bris-

tande överensstämmelse i räntor på räntebärande skulder

respektive tillgångar, såsom inlåning, emitterade skuldinstru-

ment, värdepapper och lån.

Som en del i Nordeas riskhanteringsstrategi har styrelsen

fastställt limiter gällande räntekänslighet och ränteskillnader

inom övrig verksamhet. Dessa limiter överensstämmer med

Nordeas risktolerans, och Nordea anpassar sina mål med säk-

ringsredovisningen för att hålla exponeringarna inom dessa

limiter. Nordea har som policy att övervaka positioner på dag-

lig basis. För ytterligare information om mätning av risker, se

marknadsriskavsnittet i not K2 ”Risk-och likviditetshantering”.

För säkringsförhållanden gällande ränterisk är den säkrade

posten referensräntan. Säkringskvoten uppnås genom att

matcha derivatinstrumentens nominella belopp mot kapital-

beloppet i den säkrade posten.

Ränterisk uppstår genom bristande överensstämmelse i

räntor på räntebärande skulder respektive tillgångar, såsom

inlåning, emitterade skuldinstrument, rätnebärande värde-

papper och lån. I risksäkringssyfte använder koncernen säk-

ringsinstrument i form av räntederivat för att byta ränteflöden

till antingen fasta eller rörliga räntor för att därigenom han-

tera risken och begränsa inverkan på Nordeas marginaler,

resultat och eget kapital.

Koncernen har identiﬁerat följande riskkomponenter i

säkrade poster:

• referensränterisk som en del av ränterisken, till exempel

Libor och Stibor. Användning av referensränterisken kan

innebära att andra risker, såsom kreditrisk och likvi-

ditetsrisk, undantas från säkringsförhållandet; och

• delar av kassaflöden från säkrade poster.

Referensräntan fastställs som förändringen i nuvärdet av det

framtida kassaflödet, beräknad med hjälp av referensräntans

diskonteringskurvor. Referensräntan kan identiﬁeras separat

och värderas på ett tillförlitligt sätt, och den utgör normalt

den största delen av förändringen i verkligt värde eller

kassaflöde.

Säkring av verkligt värde

För att minska eller eliminera förändringar i verkligt värde på

ﬁnansiella tillgångar och skulder till följd av ränteförändringar

tillämpar Nordea säkring av verkligt värde genom att byta

fast ränta (fastränterisk) på redovisade ﬁnansiella tillgångar

och skulder till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar.

Det ﬁnns ett ekonomiskt förhållande mellan den säkrade

posten och säkringsinstrumentet eftersom villkoren i räntes-

wappen är desamma som villkoren för tillgångarna eller skul-

derna med fast ränta (det vill säga nominellt belopp, löptid,

betalningsdagar och räntejusteringsdagar). Den säkrade pos-

tens nominella belopp är den stabila volymen och dess löptid

baseras på förväntade räntejusteringsdagar, snarare än

avtalsvillkor.

Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verkligt

värde från fortlöpande säkringsförhållanden, oavsett om det

under året har skett någon förändring av säkringens klassiﬁ-

cering eller inte.

Säkrade poster

Ränterisk

Mn euro 2020 2019

Säkring av verkligt värde

Redovisat värde för säkrade tillgångar 74 364 63 864

- varav ackumulerade justeringar av säkring av

verkligt värde 359 217

Redovisat värde för säkrade skulder 90 055 107 001

- varav ackumulerade justeringar av säkring av

verkligt värde 2 608 2 018

1) Presenteras i balansräkningen under posterna Utlåning till centralbanker, Utlåning

till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten, Räntebärande värdepapper och Föränd

ringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer.

2) Presenteras i balansräkningen under posterna Skulder till kreditinstitut, In- och upp

låning från allmänheten, Emitterade värdepapper och Förändringar av verkligt

värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer.

3) Varav allt är hänförligt till pågående säkringsportföljer avseende ränterisk.

Tabellen nedan innehåller upplysningar om vilka säkrings-

instrument som ingår i balansposten Derivatinstrument:

Säkringsinstrument

Redovisat värde

Summa

nominellt

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Säkring av verkligt värde

Ränterisk 2 416 667 188 799

Redovisat värde Summa

nominellt

belopp31 dec 2019, mn euro Positivt Negativt

Säkring av verkligt värde

Ränterisk 1 269 1 422 180 547

K19. Derivatinstrument och säkringsredovisning, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 158

Årsredovisning 2020 Nordea

K19. Derivatinstrument och säkringsredovisning, forts.

Tabellen nedan visar förändringarna i verkligt värde för säk-

rade poster och förändringarna i verkligt värde för säkringsin-

strumenten som används för redovisning av säkringsineekti-

vitet. Dessa förändringar redovisas i resultaträkningen under

posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

Säkringens ineektivitet

Ränterisk

Mn euro 2020 2019

Säkring av verkligt värde

Förändringar i verkligt värde för

säkringsinstrument 296 707

Förändringar i verkligt värde för säkrade poster

som används för redovisning av

säkringsineffektivitet –323 –688

Säkringsineffektivitet redovisad i

resultaträkningen

 –27 19

1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

2) Vid upplysning av säkringens eektivitet, har värdejusteringar (CVA, DVA och FFVA)

inte beaktats.

Källor till ineektivitet innefattar följande:

i) Bristande överensstämmelse mellan justeringsintervallen

för swappen respektive referensräntan

ii) Verkligt värde på swappens rörliga ränteflöde på andra

dagar än räntejusteringsdagen

Kassaflödessäkringar

Nordeas kassaflödessäkring av ränterisk avser risken för

variation i framtida räntebetalningar (betalda och erhållna)

till följd av förändringar i referensräntan för prognostiserade

transaktioner och för redovisade ﬁnansiella tillgångar och

skulder. Den här variationen i kassaflödena risksäkras med

hjälp av ränteswappar, där räntebetalningarna justeras, i

enlighet med Nordeas policyer och riskhanteringsstrategi

som beskrivs i not K1, avsnitt 10, och i marknadsriskavsnittet

i not K2 ”Risk- och likviditetshantering”.

Det ﬁnns ett ekonomiskt förhållande mellan den säkrade

posten och säkringsinstrumentet eftersom villkoren i räntes-

wapparna är desamma som villkoren för de framtida ränte-

betalningarna (det vill säga nominellt belopp och förväntad

betalningsdag). Förändringar i värderingen av swappar som

är en del av eektiva säkringsförhållanden redovisas i reser-

ver för kassaflödessäkringar.

Tabellen nedan innehåller upplysningar om säkringsinstru-

menten liksom om utfallet från de kassaflödessäkringar som

avser ränterisk, inklusive säkringsinstrumentens nominella

och redovisade belopp samt de förändringar i verkligt värde

som används för beräkning av säkringseektivitet, med upp-

gift om eektiv och ineektiv del.

Säkringsinstrument

Redovisat värde

Summa

nominellt

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Kassaflödessäkringar

Ränterisk 38 14 2 134

Redovisat värde

Summa

nominellt

belopp31 dec 2019, mn euro Positivt Negativt

Kassaflödessäkringar

Ränterisk 304 0 10 767

Tabellen nedan visar justeringarna av verkligt värde från fort-

löpande säkringsförhållanden, oavsett om det under året har

skett någon förändring av säkringens klassiﬁcering eller inte.

Säkringens ineektivitet

Ränterisk

Mn euro 2020 2019

Kassaflödessäkringar

Förändringar i verkligt värde för

säkringsinstrument 8 14

Förändringar i verkligt värde för säkrade poster

som används för redovisning av

säkringsineffektivitet –8 –14

Säkringsineffektivitet redovisad i

resultaträkningen

 – –

Vinster/förluster från säkringar som redovisats

under övrigt totalresultat 8 14

1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

2) Vid upplysning av säkringens ineektivitet, har värderingsjusteringar (CVA, DVA och

FFVA) inte beaktats.

Reserv för kassaflödessäkring

Ränterisk

Mn euro 2020 2019

Balans 1 jan 11 5

Kassaflödessäkringar:

Värdeförändringar 8 14

Skatt på värdeförändringar –2 –3

Omklassiﬁcerat till resultaträkningen –6 –6

Skatt på omklassiﬁcerat till resultaträkningen 1 1

Övrigt totalresultat, netto efter skatt 1 6

Totalresultat 1 6

Balans 31 dec 12 11

varav fortlöpande säkringar för vilka

säkringsredovisning tillämpas 12 11

varav säkringsförhållanden för vilka

säkringsredovisning inte längre tillämpas – –

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 159

Nordea Årsredovisning 2020

K19. Derivatinstrument och säkringsredovisning, forts.

Löptidsproﬁlen för Nordeas säkringsinstrument som används för att säkra ränterisk

(både säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring) följer nedan:

Löptidsproﬁl för nominella belopp i säkringsinstrument

31 dec 2020, mn euro

Betalbara vid

anfordran

Högst 3

månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa

Instrument för säkring av ränterisk – 10 698 19 668 113 978 46 589 190 933

Summa – 10 698 19 668 113 978 46 589 190 933

31 dec 2019, mn euro

Betalbara vid

anfordran

Högst 3

månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa

Instrument för säkring av ränterisk – 7 408 60 400 73 983 38 425 180 216

Summa – 7 408 60 400 73 983 38 425 180 216

Genomsittlig ränta för instrument som säkrar ränterisk

Den gensomsnittliga räntan för det fasta benet av instrumet

som säkrar ränterisk är per 31 december 2020 0,84 % (0,78 %).

Valutarisk

Valutarisk är risken att värdet på ett ﬁnansiellt instrument

varierar till följd av valutakursförändringar. Valutarisken från

handel begränsas med hjälp av en VaR-limit, medan valuta-

risken från strukturella exponeringar, enligt beskrivningen

nedan, begränsas med hjälp av en förlustlimit för valutakurs-

rörelsernas eekt på kärnprimärkapitalrelationen i ett allvar-

ligt men ändå möjligt stresscenario (se marknadsriskavsnittet

i not K2 ”Risk- och likviditetshantering”).

Nordeas utlåning och upplåning kan vara uttryckt i lånta-

garens eller investerarens valuta. Upplåning, placeringar och

utlåning görs inte alltid i samma valuta, vilket medför en valu-

tarisk för Nordea. Skillnader i exponering mot enskilda valu-

tor som ﬁnns mellan olika transaktioner matchas huvudsakli-

gen genom att ingå valutaränteswappar. Valutakomponenten

hanteras som en kassaflödessäkring av valutarisk och ränte-

komponenten som en verkligt värde-säkring av ränterisk.

Dessutom är Nordea exponerat för strukturell valutarisk

genom sina utländska verksamheter som har en annan funk-

tionell valuta än Nordeas rapporteringsvaluta euro (det vill

säga omräkningsrisk). Avistakursrörelser får Nordeas redovi-

sade nettoinvesteringar i utländska verksamheter att föränd-

ras och kärnprimärkapitalrelationen att variera på grund av

bristande valutaöverensstämmelse mellan eget kapital och

riskexponeringsbelopp (REA). Nordea tillämpar säkringsre-

dovisning vid säkring av sina investeringar i fullt konsolide-

rade utländska verksamheter som har en annan funktionell

valuta än euro.

För säkringsförhållanden gällande valutarisk är den säk-

rade posten valutakomponenten. Säkringskvoten är 11 och

uppnås genom att matcha derivatinstrumentens nominella

belopp mot kapitalbeloppet i den särkade posten.

Valutakomponenten fastställs som förändringen i nuvärdet

av det framtida kassaflödet, beräknad med hjälp av valuta-

kurvor. Valutakomponenten kan identiﬁeras separat och vär-

deras på ett tillförlitligt sätt, och den utgör normalt den

största delen av förändringen i verkligt värde eller kassaflöde.

Säkring av kassaflöden och nettoinvesteringar

Tabellerna nedan innehåller upplysningar om säkringsinstru-

menten liksom om utfallet från de säkringar av kassaflöden

och nettoinvesteringar som avser valutarisk, inklusive säk-

ringsinstrumentens nominella och redovisade belopp samt

de förändringar i verkligt värde som används för beräkning av

säkringsineektivitet, med uppgift om eektiv och ineektiv

del.

Säkringsinstrument

Redovisat värde Summa

nominellt

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Kassaflödessäkringar

Valutarisk 865 991 23 457

Säkring av nettoinvesteringar

Valutarisk 128 349 6 463

Summa derivat som används för

säkringsredovisning 993 1 340 29 920

Redovisat värde Summa

nominellt

belopp31 dec 2019, mn euro Positivt Negativt

Kassaflödessäkringar

Valutarisk 715 120 11 486

Säkring av nettoinvesteringar

Valutarisk 39 207 7 358

Summa derivat som används för

säkringsredovisning 754 327 18 844

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 160

Årsredovisning 2020 Nordea

Löptidsproﬁl för nominella belopp i säkringsinstrument

31 dec 2020, mn euro

Betalbara vid

anfordran

Högst 3

månader

3–12

månader 1–5 år Över 5 år Totalt

Instrument för säkring av valutarisk – 4 138 14 182 8 690 2 910 29 920

Summa – 4 138 14 182 8 690 2 910 29 920

31 dec 2019, mn euro

Betalbara vid

anfordran

Högst 3

månader

3–12

månader 1–5 år Över 5 år Totalt

Instrument för säkring av valutarisk – 255 5 318 13 482 10 887 29 942

Summa – 255 5 318 13 482 10 887 29 942

K19. Derivatinstrument och säkringsredovisning, forts.

Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verkligt

värde från fortlöpande säkringsförhållanden, oavsett om det

under året har skett någon förändring av säkringens klassiﬁ-

cering eller inte.

Säkringens ineektivitet

Valutarisk

Mn euro 2020 2019

Kassaflödessäkringar

Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument –720 138

Förändringar i verkligt värde för säkrade poster som

används för redovisning av säkringsineffektivitet 720 –138

Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen

 – –

Vinster/förluster från säkringar som redovisats under

övrigt totalresultat –720 138

Säkring av nettoinvesteringar

Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument 117 –62

Förändringar i verkligt värde för säkrade poster som

används för redovisning av säkringsineektivitet –117 62

Säkringsineffektivitet redovisad i resultaträkningen

 – –

Vinster/förluster från säkringar som redovisats under

övrigt totalresultat 117 –62

1) Redovisat under posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde”.

2) När upplysning lämnas om säkringsineektivitet har inte värderingsjuste

ringarna CVA, DVA and FFVA beaktats.

Reserv för kassaflödessäkring

Valutarisk

Mn euro 2020 2019

Ingående balans 1 jan –37 –17

Kassaflödessäkringar:

Värdeförändringar –720 138

Skatt på värdeförändringar 137 –28

Omklassiﬁcerat till resultaträkningen 739 –164

Skatt på omklassiﬁcerat till resultaträkningen –141 34

Övrigt totalresultat, netto efter skatt 15 –20

Totalresultat 15 –20

Utgående balans 31 dec –22 –37

varav fortlöpande säkringar för vilka

säkringsredovisning tillämpas –22 –37

varav säkringsförhållanden för vilka

säkringsredovisning inte längre tillämpas – –

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 161

Nordea Årsredovisning 2020

K20. Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Anskaningsvärde vid årets början 593 1 603

Inköp 8 362

Försäljningar –8 –1 414

Resultatandelar –1 69

Andel i övrigt totalresultat –1 0

Erhållen utdelning –7 –19

Omräkningsdierenser –8 –8

Anskaningsvärde vid årets slut 576 593

Ackumulerade nedskrivningar vid årets

början –21 –2

Nedskrivningar – –19

Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –21 –21

Redovisat värde 555 572

Nordeas andel av intresseföretagens aggregerade balans-

och resultaträkningar uppgår till:

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Summa tillgångar 3 379 4 259

Årets resultat 12 45

Övrigt totalresultat –1 1

Totalresultat 11 46

Nordea äger ett större intresseföretag, Luminor Holding AS.

Bolaget är ett resultat av sammanslagningen mellan Nordeas

och DnBs verksamhet i Baltikum. 2018 klassiﬁcerades investe

ringen som ett joint venture då Nordea ägde 50,0 % av rös-

terna. Under 2019 sålde Nordea aktier och nuvarande ägaran-

del är 19,9 % av aktierna i Luminor.

Som meddelades i samband med oentliggörandet av aä

ren den 13 september 2018, har Nordea och Blackstone dess-

utom tecknat avtal om framtida försäljning av Nordeas reste-

rande ägarandel på 20 procent. Den framtida försäljningen är

förenad med vissa villkor men förväntas slutföras under de två

närmaste räkenskapsåren.

Luminor inkluderas i Nordeas koncernredovisning via kapi

talandelsmetoden. Luminor tillämpar IFRS i sin koncernredo-

visning och balans- och resultaträkningarna nedan baseras på

IFRS. De redovisade beloppen avser hela Luminor Group, inte

enbart Nordeas andel. Siror för helåret 2020 var inte tillgäng

liga när denna rapport publiceras.

Genomsnittliga kurser för instrumet som säkrar valutarisk

De genomsnittliga framtida valutaväxlingskurserna för instru-

ment som säkrar valutarisk per 31 december framgår av

tabellerna nedan.

31 dec 2020 NOK SEK USD RUB

EUR 10,57 10,30 1,14 90,11

31 dec 2019 NOK SEK USD RUB

EUR 10,08 10,68 1,10 71,53

IBOR-reformen

IBOR-reformen är en global reform av interbankräntorna

(IBOR), med stora konsekvenser för ﬁnanssektorn. Den kom-

mer att påverka en mängd olika ﬁnansiella tjänster och där-

med även individer, företag och institut. Reformen kommer

att påverka produkter, marknadslikviditet, riskhantering,

data- och IT-infrastruktur samt ﬁnansiella rapporter. Inter-

bankräntor används i många olika ﬁnansiella instrument,

bland annat lån, hypotekslån, obligationer, handelsprodukter

och derivatkontrakt.

Enligt nuvarande förväntningar kommer vissa interbank-

räntor att ersättas, medan andra kan ﬁnnas kvar men enligt

nya metoder. Det är i dagsläget osäkert när och hur över-

gången ska göras för de olika interbankräntorna, och huru-

vida vissa beﬁntliga interbankräntor ska ﬁnnas kvar eller inte.

EONIA (för EUR) liksom GBP, JPY, CHF och EUR LIBOR kom-

mer förmodligen inte längre att ﬁnnas efter 2021, USD LIBOR

kommer kommer förmodligen inte längre att ﬁnnas efter mit-

ten av 2023, medan EURIBOR och de nordiska interbankrän-

torna förväntas vara tillgängliga även efter 2021, i ett nytt

format.

K19. Derivatinstrument och säkringsredovisning, forts.

Nordea har startat IBOR Transition Programme, som

sponsras av CFO och Group Treasurer. Syftet med program-

met är att förbereda och samordna koncernens arbete med

att hantera de operativa eekterna och ﬁnansiella riskerna i

samband med övergången från beﬁntliga interbankräntor

(IBOR) till alternativa nästan riskfria referensräntor. IBOR

Transition Oce ansvarar för att samordna arbetet i hela

koncernen inför övergången och rapporterar till en styrgrupp

med representanter från högsta ledningen i aärsområden

och koncernfunktioner, i syfte att säkerställa en gemensam

strategi i Nordea liksom styrning och kontroll av högsta led-

ningen. Aärsområdena och koncernfunktionerna ansvarar

för, och är de som driver, genomförandet av de förändringar

som krävs för en lyckad övergång till alternativa nästan risk-

fria referensräntor.

Som framgår av not 1 tillämpar Nordea ändringarna i IFRS

7 och IAS 39 från Fas 1 och i tabellen nedan redovisas nomi-

nella belopp för de säkringsinstrument som omfattas av lätt-

nadsreglerna. Nordea har valt att inte förtidstillämpa ändring-

arna i Fas 2.

Säkringsderivat med rörligt ben

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

CIBOR 13 808 9 122

STIBOR 67 020 17 810

NIBOR 20 702 12 767

EURIBOR 85 049 56 964

LIBOR 24 555 24 694

Övriga – 22

Summa 211 134 121 379

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 162

Årsredovisning 2020 Nordea

Balansräkning Luminor koncernen

Mn euro 30 sep 2020 30 sep 2019

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 3 989 2 400

Utlåning till centralbanker och kreditinstitut 98 175

Utlåning till allmänheten 9 627 10 760

Räntebärande värdepapper 292 222

Derivat 50 74

Övriga tillgångar 139 160

Summa tillgångar 14 195 13 791

Skulder och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 120 1 331

In- och upplåning från allmänheten 11 070 9 923

Emitterade värdepapper 1 163 658

Derivat 49 58

Övriga skulder 146 186

Eget kapital 1 647 1 635

Summa skulder och eget kapital 14 195 13 791

K20. Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures, forts.

Resultaträkning Luminor koncernen

9 månader 9 månader

Mn euro 2020 2019

Ränteintäkter 206 228

Räntekostnader –36 –31

Avgifts- och provisionsnetto 53 59

Nettoresultat av poster till verkligt värde 21 19

Övriga intäkter 7 12

Summa rörelseintäkter 251 287

Personalkostnader –72 –87

Övriga administrationskostnader –123 –123

Av- och nedskrivningar av materiella och

immateriella tillgångar –9 –10

Kreditförluster, netto –32 –12

Rörelseresultat 15 55

Skatt 0 –5

Årets resultat 15 50

Övrigt totalresultat 0 2

Totalresultat 15 52

Intresseföretag

31 dec 2020

Organisations-

nummer Säte

Redovisat värde

2020, mn euro

Redovisat värde

2019, mn euro Röstandel % Ägarandel %

Eksportﬁnans ASA 816521432 Oslo 142 153 23 23

Eiendomsverdi AS 881971682 Oslo 15 15 25 25

Suomen Luotto-osuuskunta 0201646-0 Helsingfors 2 2 27 27

E-nettet Holding A/S 28308019 Köpenhamn 3 3 18 18

Mandrague Capital Partners AB 556854-2780 Stockholm 0 14 – 40

Trill Impact AB 559196-0827 Stockholm 9 – 6 40

Automatia Pankkiautomaatit Oy 0974651-1 Helsingfors – 8 – –

NF Fleet Oy 2006935-5 Esbo 9 9 20 20

NF Fleet AB 556692-3271 Stockholm 6 6 20 20

NF Fleet A/S 29185263 Köpenhamn 6 4 20 20

NF Fleet AS 988906808 Oslo 3 3 20 20

Bankomat AB 556817-9716 Stockholm 8 8 20 20

Luminor Holding AS 14723133 Estland 333 327 20 20

P27Nordic Payments Platform AB 559198-9610 Stockholm – 11 – –

Mondido Payments AB 556960-7129 Stockholm 4 4 14 14

Financial Transaction Service B.V. 68914016 Amsterdam 5 – 19 15

Invidem AB (former Nordic KYC Utility AB) 559210-0779 Stockholm – 2 – –

Subaio ApS 37766585 Ålborg 1 1 25 25

Övriga 2 2

Summa 548 572

Nordeas andel av joint ventures företagens aggregerade

balans- och resultaträkningar uppgår till:

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Summa tillgångar 12 –

Årets resultat 1 –

Totalresultat 1 –

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 163

Nordea Årsredovisning 2020

K20. Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures, forts.

Joint ventures

31 dec 2020

Organisations-

nummer Säte

Redovisat

värde 2020,

mn euro

Redovisat

värde 2019,

mn euro Röstandel % Ägarandel %

Genomsnittligt

antal anställda

Siirto Brand Oy 3102648-1 Helsingfors 1 – 50 50 –

Invidem AB (former Nordic KYC Utility AB) 559210-0779 Stockholm 2 – 17 17 18

P27Nordic Payments Platform AB 559198-9610 Stockholm 7 – 17 17 28

Summa 7 –

Summa intresseföretag och joint ventures 555 572

1) Under året omklassiﬁcerat till joint ventures.

För information om aktier och andelar i dotterföretag och företag där Nordea har obegränsat ansvar, se not M20 ”Aktier och

andelar i koncernföretag”.

Förändringar av programvara, mn euro

31 dec 2020 31 dec 2019

Anskaningsvärde vid årets början 2 782 2 788

Inköp 351 437

Försäljningar/utrangeringar –574 –441

Överföringar/omklassiﬁceringar – 14

Omräkningsdierenser 21 –16

Anskaningsvärde vid årets slut 2 580 2 782

Ackumulerade avskrivningar vid årets början –606 –548

Avskrivningar enligt plan –246 –246

Ackumulerade avskrivningar på tillgångar

som sålts/utrangerats 160 197

Överföringar/omklassiﬁceringar – –10

Omräkningsdierenser –6 1

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut –698 –606

Ackumulerade nedskrivningar vid årets början –585 –73

Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar

som sålts/utrangerats 414 244

Nedskrivningar –45 –742

Omräkningsdierenser 2 –14

Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –214 –585

Summa 1 668 1 591

K21. Immateriella tillgångar

Kassagenererande enheter, mn euro

Goodwill

31 dec 2020

Programvara

31 dec 2020

Summa

31 dec 2020

Goodwill

31 dec 2019

Programvara

31 dec 2019

Summa

31 dec 2019

Personal Banking 1 040 588 1 628 1 055 780 1 835

Business Banking 732 536 1 268 741 440 1 181

Large Corporates & Insitutions 166 352 518 173 247 420

Asset & Wealth Management – 192 192 – 124 124

Summa 1 938 1 668 3 606 1 969 1 591 3 560

Övriga immateriella tillgångar – – 165 – – 135

Summa immateriella tillgångar 1 938 1 668 3 771 1 969 1 591 3 695

1) Exklusive goodwill i intresseföretag.

Förändringar av goodwill, mn euro

31 dec 2020 31 dec 2019

Anskaningsvärde vid årets början 2 110 1 958

Inköp 15 150

Omräkningsdierenser –46 2

Anskaningsvärde vid årets slut 2 079 2 110

Ackumulerade nedskrivningar vid årets början –141 –142

Omräkningsdierenser 0 1

Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –141 –141

Summa 1 938 1 969

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 164

Årsredovisning 2020 Nordea

K21. Immateriella tillgångar, forts.

Prövning av nedskrivningsbehov för

goodwill och programvara

En kassagenererande enhet, deﬁnierat som rörelsesegment,

utgör grunden för prövningen av nedskrivningsbehov.

Nedskrivningsprövningen genomförs för varje kassagene-

rerande enhet genom att jämföra det redovisade värdet på

nettotillgångarna, inklusive goodwill, med återvinningsvär-

det. Återvinningsvärdet är nyttjandevärdet och beräknas på

basis av diskonterade kassaflöden. Då investeringarna är av

en sådan långsiktig karaktär har eviga kassaflödena använts

vid beräkningen.

Kassaföden för de närmaste tre åren baseras på ﬁnansiella

prognoser. Prognoserna baseras på Nordeas makro-ekono-

miska outlook som inkluderar information om BNP-tillväxt,

inflation och referensräntor för relevanta länder. Baserat på

dessa prognoser för makro-variabler uppskattar aärsområ-

dena hur marginaler, volymer, försäljning och kostnader kom-

mer utvecklas under de kommande åren. Kreditförluster

beräknas utfrån det långsiktiga genomsnittet för olika aärs-

områden. Detta resulterar i en resultaträkning för varje år. Det

estimerade kassaflödet för respektive år är det prognostice-

rade nettoresultatet i dessa resultaträkningar, reducerat med

det kapital som krävs för verksamheten ska kunna växa i

enlighet med tillväxtantagandena. Prognoserna tar även hän-

syn till de större projekt som Nordea initierat, t ex transforma-

tionsprogrammet. Centrala kostnader har allokerats till aärs-

områdena för att säkerställa att kassaflödena i de kassagene-

rerande enheterna även innehåller alla indirekta kostnader.

Skattekostnader har beräknats baserat på schablonskattesat-

ser. Kassaflöden för perioden efter prognosperioden baseras

på uppskattningar av sektorbaserade tillväxttal. Tillväxttakten

är baserad på historiska data, vilka uppdaterats för att spegla

den aktuella situationen.

Framräknade kassaflöden diskonteras med en ränta base-

rad på den lånfristiga riskfria räntan plus en riskpremie. Föl-

jande tillväxttakter och diskonteringsräntor har använts:

Diskonteringsränta Tillväxttakt

% 2020 2019 2020 2019

Sverige 5,6 6,4 1,5 1,8

Danmark 5,2 6,2 1,3 1,3

Finland 5,9 6,9 1,3 1,3

Norge 6,5 7,9 1,5 1,8

1) Efter skatt.

De prövningar av nedskrivningsbehovet som gjordes 2020

påvisade inte något behov av en nedskrivning av goodwill.

Se även not K1 ”redovisningsprinciper” avsnitt 4 för mer infor-

mation. Både en ökning av diskonteringsräntan med 1 pro-

centenhet och en minskning av den framtida tillväxttakten

med 1 procentenheter är rimliga tänkbara ändringar i viktiga

antaganden. En sådan ändring skulle inte leda till någon

nedskrivningar.

Nordea redovisade under året en nedskrivning av icke-cen-

trala IT-system, efter beslut om att avveckla eller ersätta viss

funktionalitet. Nedskrivningen uppgick till 45 mn euro och

redovisades i Group Business Support, som ingår in Koncern-

funktioner i avstämningen mellan summa rörelsesegment och

ﬁnansiella rapporter i segmentrapporteringen i not K3. Redo-

visat värde efter nedskrivningen av kapitaliserade IT-system

presenteras per kassagenererande enhet i tabellen ovan, uti-

från mottagande enhet.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 165

Nordea Årsredovisning 2020

31 dec 2020 31 dec 2019

Mn euro Ägda tillgångar

Nyttjanderätt till

tillgångar Summa Ägda tillgångar

Nyttjanderätt till

tillgångar Summa

Inventarier 424 15 439 447 19 466

Mark och byggnader 48 1 444 1 492 49 1 487 1 536

Summa 472 1 459 1 931 496 1 506 2 002

Inventarier

Anskaffningsvärde vid årets början 1 358 26 1 384 1 340 – 1 340

Justeringar på ingående balans – – – 2 8 10

Inköp 69 9 78 67 19 86

Försäljningar/utrangeringar –60 –2 –62 –32 –1 –33

Omföringar/omklassificeringar – – – –19 – –19

Omräkningsdifferenser –6 0 –6 0 0 0

Anskaffningsvärde vid årets slut 1 361 33 1 394 1 358 26 1 384

Ackumulerade avskrivningar vid årets början –895 –7 –902 –829 – –829

Justeringar på ingående balans – – – –2 – –2

Ackumulerade avskrivningar på tillgångar som

sålts/utrangerats 44 2 46 18 0 18

Omföringar/omklassificeringar – – – 18 – 18

Avskrivningar enligt plan –84 –11 –95 –99 –7 –106

Omräkningsdifferenser 5 –2 3 –1 0 –1

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut –930 –18 –948 –895 –7 –902

Ackumulerade nedskrivningar vid årets början –16 – –16 –5 – –5

Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar som

sålts/utrangerats 8 – 8 – – –

Nedskrivningar 0 – 0 –11 – –11

Omräkningsdifferenser 1 – 1 0 – 0

Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –7 – –7 –16 – –16

Redovisat värde 424 15 439 447 19 466

Mark och byggnader

Anskaffningsvärde vid årets början 55 1 667 1 722 44 – 44

Justeringar på ingående balans – – – – 1 515 1 515

Inköp – 165 165 3 167 170

Försäljningar/utrangeringar –3 –59 –62 0 –16 –16

Omklassificeringar – – – 8 – 8

Omräkningsdifferenser –1 1 0 0 1 1

Anskaffningsvärde vid årets slut 51 1 774 1 825 55 1 667 1 722

Ackumulerade avskrivningar vid årets början –5 –164 –169 –3 – –3

Justeringar på ingående balans – – – – –2 –2

Ackumulerade avskrivningar på tillgångar som

sålts/utrangerats 2 18 20 0 6 6

Avskrivningar enligt plan 0 –160 –160 –2 –167 –169

Omräkningsdifferenser 0 –1 –1 0 –1 –1

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut –3 –307 –310 –5 –164 –169

Ackumulerade nedskrivningar vid årets början –1 –16 –17 –1 – –1

Nedskrivningar – –7 –7 – –16 –16

Omräkningsdifferenser 1 0 1 0 0 0

Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut 0 –23 –23 –1 –16 –17

Redovisat värde 48 1 444 1 492 49 1 487 1 536

K22. Materiella tillgångar

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 166

Årsredovisning 2020 Nordea

K23. Leasing

Nordea som leasegivare

Finansiell leasing

Nordea äger tillgångar som leasas ut till kunder genom ﬁnan-

siella leasingavtal. Finansiella leasingavtal redovisas som en

fordran på leasetagaren och ingår i ”Utlåning till allmänhe-

ten” (se not K14) med ett belopp som motsvarar nettoinveste-

ringen enligt leasingavtalet. Leasingobjekten utgörs främst av

fordon, maskiner och annan utrustning.

Avstämning mellan bruttoinvestering och nuvärdet av for-

dran avseende framtida minimileaseavgifter:

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Bruttoinvestering 10 155 6 803

Avgår ej intjänade ﬁnansiella intäkter –982 –797

Nettoinvestering i ﬁnansiella leasingavtal 9 173 6 006

Avgår ej garanterade restvärden som tillfaller

leasegivaren –6 –3

Nuvärde av fordran avseende framtida

minimileaseavgifter 9 167 6 003

Reserv för osäkra fordringar avseende

minimileaseavgifter –23 –11

1) Varav 3 197 mn euro är relaterat till förvärvet av Nordea Finance Equipment AS.

I ﬁnansiella leasingkontrakt bärs restvärdesrisken av leveran-

tören eller leasetagaren i enlighet med kontraktsvillkoren.

Per 31 december 2020 var bruttoinvesteringen och nettoin-

vesteringen fördelad efter återstående löptid, följande:

31 dec 2020

Mn euro

Brutto-

investering

Netto-

investering

2021 2 848 2 559

2022 2 506 2 237

2023 2 245 2 025

2024 1 469 1 342

2025 565 524

Senare år 522 486

Summa 10 155 9 173

Operationell leasing

Tillgångar som omfattas av operationell leasing utgörs främst

av maskiner och inventarier. Dessa tillgångar redovisas i

balansräkningen som materiella tillgångar.

För icke uppsägningsbara operationella leasingavtal var

fördelningen av framtida minimileaseavgifter följande:

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

2020 – 1

2021 1 0

2022 0 0

2023 – –

2024 – –

2025 – –

Senare år – –

Summa 1 1

Nordea som leasetagare

Mn euro 2020 2019

Kostnader avseende kortfristiga leasingavtal –12 –12

Kostnader avseende leasing av tillgångar av lågt

värde 0 –1

Kostnader avseende variabla leasingavgifter –32 –31

Räntekostnad –11 –12

Intäkter från vidareuthyrning 2 3

Det totala kassautfödet för leasingavtal –199 –196

Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden, leasingskulder

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Högst 1 år 150 145

1–2 år 132 128

2–5 år 253 271

5–10 år 282 258

10–15 år 263 270

15–20 år 208 229

20–25 år 40 27

Mer än 25 år – –

Summa 1 328 1 328

Övriga leasingupplysningar

Se not K22 ”Materiella tillgångar” för mera information on

nyttjanderätter

Se not K44 ”Löptidsanalys för tillgångar och skulder”

för mera information om löptidsanalys.

Leasingskulden omfattar inte de uppskattade framtida

kassa flödena för väsentliga framtida leasingåtaganden

omfattande cirka 100 mn euro.

Nordea verkar i hyrda utrymmen. Dessa utrymmen kan

delas in i huvudkontor, bankﬁlialer och övriga kontrakt.

Huvudkontorskontrakten i den olika nordiska länderna har

vanligtvis en fast hyresperiod på 10–25 år. Vanligtvis har

dessa kontrakt antingen förlängningsoptioner eller så fort-

sätter de automatiskt om man inte säger upp dem separat

vid slutet av hyresperioden.

Bankﬁlialkontrakt har vanligen antingen en fast hyres-

period på 1–10 år eller så gäller de tills vidare med en rätt att

säga upp kontraktet. Uppsägningstiden är vanligen 6–24

månader. Huvudprincipen är att fastighetskontrakten inte

innehåller köpoptioner. Bilkontrakten har vanligtvis en fast

hyresperiod på mindre än 5 år.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 167

Nordea Årsredovisning 2020

K24. Förvaltningsfastigheter

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Redovisat värde vid årets början 1 585 1 607

Inköp 129 102

Försäljningar –188 –157

Justeringar till verkligt värde 42 42

Överföringar/omklassiﬁceringar – –10

Omräkningsdierenser –33 1

Redovisat värde vid årets slut 1 535 1 585

Belopp redovisade i resultaträkningen

Mn euro 2020 2019

Justeringar till verkligt värde 55 74

Hyresintäkter 58 69

Direkta rörelsekostnader som genererat

hyresintäkter –17 –18

Direkta rörelsekostnader som inte genererat

hyresintäkter –1 –1

Summa 95 124

1) Ingår i Nettoresultat av poster till verkligt värde.

2) Innefattar även justeringar till verkligt värde av förvaltningsfastigheter som redovisas

som tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal i balansräkningen.

Metoden som används vid beräkning av verkligt värde är

avkastningsmetoden, baserad på interna modeller. Som ett

komplement till dessa värden, har värderingar även erhållits

från oberoende värderingsmän på delar av förvaltningsfastig-

heterna.

Ca 75 % av förvaltningsfastigheterna har värderats med

hjälp av interna modeller baserade på avkastningsmetoden.

De resterande 25 % av förvaltningsfastigheterna har värde-

rats med hjälp av externa oberoende värderingsmän.

För ytterligare information om förvaltningsfastigheter, se

not K41 ”Tillgångar och skulder till verkligt värde”.

K25. Övriga tillgångar

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Fondlikvidfordringar 948 1 366

Ställda marginalsäkerheter 10 591 9 978

Övriga 1 810 1 199

Summa 13 349 12 543

K26. Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Upplupna intäkter 345 372

Förutbetalda kostnader 292 339

Summa 637 711

K27. Skulder till kreditinstitut

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Centralbanker 15 657 11 409

Banker 7 103 17 570

Övriga kreditinstitut 1 179 3 325

Summa 23 939 32 304

K28. In- och upplåning

från allmänheten

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Inlåning 182 064 166 426

Återköpsavtal 1 367 2 299

Summa 183 431 168 725

1) Inlåning avseende individuellt pensionssparande (IPS) ingår också.

K29. Skulder till försäkringstagare

Skulder till försäkringstagare är förpliktade och relateras till

försäkringsavtal. Dessa avtal har delats upp på avtal med för-

säkringsrisk och avtal utan försäkringsrisk. Den sistnämnda är

ett rent ﬁnansiellt avtal.

Försäkringsavtal omfattar avsättningar avseende livförsäk-

ringsverksamheten liksom andra försäkringsrelaterade poster.

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Försäkringstekniska avsättningar, traditionell

livförsäkring 6 167 6 304

- varav garanterade avsättningar 6 079 6 222

- varav icke garanterade avsättningar 88 82

Fond för kollektivt utfördelad bonus 2 001 2 113

Försäkringstekniska avsättningar,

fondförsäkring 7 070 6 978

- varav garanterade avsättningar 0 0

- varav icke garanterade avsättningar 7 070 6 978

Avsättningar för ersättningskrav 468 461

Avsättningar för sjuk- och olycksfallsförsäkring 86 72

Summa försäkringsavtal 15 792 15 928

Finansiella avtal 2 386 3 318

- varav garanterade avsättningar 2 386 3 318

- varav icke garanterade avsättningar – –

Summa 18 178 19 246

Livförsäkringsavtal värderas och redovisas i enlighet med

IFRS 4, vilket innebär att värderings- och redovisningsprinci-

perna under tidigare regelverk har fortsatt gälla resulterande

i icke enhetliga redovisningsprinciper på konsoliderad nivå.

Varje dotterföretag, verksamt på nordisk och europeisk mark-

nad, värderar och redovisar sina försäkringsavtal enligt lokala

redovisningsprinciper.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 168

Årsredovisning 2020 Nordea

31 dec 2020, mn euro

Försäkrings-

tekniska

avsättningar,

traditionell

livförsäkring

Fond för

kollektivt

utfördelad

bonus

Försäkrings-

tekniska

avsättningar,

fond-

försäkring

Avsättningar

för

ersättnings-

krav

Avsättningar för

sjuk- och

olycksfalls-

försäkring

Finansiella

avtal Summa

Avsättningar/utfördelad bonus vid årets början 6 304 2 113 6 978 461 72 3 318 19 246

Bruttopremieinkomst 62 – 294 – – 134 490

Överföringar 40 – –43 – – –1 017 –1 020

Tillägg för ränta/kapitalavkastning 185 – 362 – – 141 688

Försäkringsersättningar –266 – –472 8 – –235 –965

Intäktsförd ersättning, inklusive tillägg för bonus –23 – –38 – – –26 –87

Förändring för avsättning/kollektivt utfördelad

bonus –2 –135 138 – 16 – 17

Övrigt 149 – –123 – – 32 58

Omräkningsdierenser –282 23 –26 –1 –2 39 –249

Avsättningar/utfördelad bonus vid årets slut 6 167 2 001 7 070 468 86 2 386 18 178

Avsättningar hänförliga till bonussystem/avtal

med diskretionär del: 98 % 100 %

31 dec 2019, mn euro

Försäkrings-

tekniska

avsättningar,

traditionell

livförsäkring

Fond för

kollektivt

utfördelad

bonus

Försäkrings-

tekniska

avsättningar,

fond-

försäkring

Avsättningar

för

ersättnings-

krav

Avsättningar för

sjuk- och

olycksfalls-

försäkring

Finansiella

avtal Summa

Avsättningar/ utfördelad bonus vid årets början 6 187 1 937 6 375 433 69 3 229 18 230

Bruttopremieinkomst 87 – 441 – – 156 684

Överföringar 40 – –43 – – –56 –59

Tillägg för ränta/kapitalavkastning 273 – 1 740 – – 540 2 553

Försäkringsersättningar –280 – –806 28 – –234 –1 292

Intäktsförd ersättning, inklusive tillägg för bonus –25 – –41 – – –28 –94

Förändring för avsättning/kollektivt utfördelad

bonus –298 200 98 – 3 – 3

Övrigt 272 – –790 – – –249 –767

Omräkningsdierenser 48 –24 4 – – –40 –12

Avsättningar/utfördelad bonus vid årets slut 6 304 2 113 6 978 461 72 3 318 19 246

Avsättningar hänförliga till bonussystem/

avtal med diskretionär del: 98 % 69 %

Försäkringsrisker

Försäkringsrisker beskrivs i not K2 ”Risk- och likviditetshantering”.

Ytterligare kvantitativ information redovisas nedan.

Livförsäkringsrisk och marknadsrisk i livförsäkringsrörelsen

31 dec 2020 31 dec 2019

Känslighetsanalys, mn euro

Effekt på

försäkrings-

tagare

Effekt på

Nordeas eget

kapital

Effekt på

försäkrings-

tagare

Effekt på

Nordeas eget

kapital

Mortalitet – ökad livslängd med 1 år 23,4 –18,3 23,0 –17,7

Mortalitet – minskad livslängd med 1 år –0,3 0,3 –0,1 0,1

Invaliditet – ökning 10 procent 8,7 –6,8 8,3 –6,5

Invaliditet – minskning 10 procent –6,2 4,9 –5,7 4,4

Ränteuppgång 50 punkter –297,4 6,3 –286,0 6,7

Räntenedgång 50 punkter 299,0 –6,3 287,3 –6,7

Nedgång samtliga aktiekurser 12 procent –853,2 –0,1 –828,7 –0,1

Nedgång fastighetsvärden 8 procent –117,4 –0,3 –114,8 –0,5

Motparter – förlust 8 procent –0,1 0,0 –0,5 0,0

1) + (plus) indikerar att skulder till försäkringstagare ökar.

2) – (minus) indikerar att eget kapital minskar.

K29. Skulder till försäkringstagare, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 169

Nordea Årsredovisning 2020

K29. Skulder till försäkringstagare, forts.

Riskproﬁler på försäkring

Produkt Risktyper Väsentlig eekt

Traditionell Mortalitet Ja

Invaliditet Ja

Avkastningsgarantier Ja

Fondförsäkring Mortalitet Ja

Invaliditet Ja

Avkastningsgarantier Nej

Sjuk- och olycksfallsförsäkringar Mortalitet Nej

Invaliditet Ja

Avkastningsgarantier Nej

Finansiella avtal Mortalitet Nej

Invaliditet Nej

Avkastningsgarantier

K30. Emitterade värdepapper

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Bankcertiﬁkat 23 426 22 094

Företagscertiﬁkat 10 227 22 192

Säkerställda obligationer 113 043 115 361

Senior icke-prioriterad skuld 2 651 2 732

Senior icke-säkerställda obligationer 24 922 31 307

Övriga 40 40

Summa 174 309 193 726

K31. Övriga skulder

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Fondlikvidskulder 1 083 921

Sålda ej innehavda värdepapper 8 103 9 111

Leverantörsskulder 149 151

Erhållna marginalsäkerheter 6 133 4 675

Leasing skulder 1 233 1 225

Övriga 4 640 3 785

Summa 21 341 19 868

K32. Upplupna kostnader

och förutbetalda intäkter

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Upplupna kostnader 1 184 1 262

Förutbetalda intäkter 220 214

Summa 1 404 1 476

K33. Avsättningar

Mn euro 31 dec 2020 31 dev 2019

Omstruktureringskostnader 245 304

Garantier/åtaganden 236 144

Övriga 115 122

- varav AML relaterade avsättningar 95 95

Summa 596 570

Avsättningar för omstruktureringskostnader har utnyttjats

med 138 mn euro under 2020. Nya avsättningar har tillförts

reserven med 83 mn euro under året. Reserven avser perso-

nal relaterade kostnader (200 mn euro) och lokal relaterade

kostnader (45 mn euro). De personalrelaterade kostnaderna

är hänförliga till bankens nya aärsplan och inkluderar nya

ﬁnansiella mål. Dessa aktiviteter initierades till stor del 2019,

men har fortsatt också under 2020. Av den totala reserven på

245 mn euro, förväntas 150 mn euro utnyttjas under 2021. Per-

sonal relaterade kostnader förväntas verkställas under 2021,

men betalningar kommer att utgå även under 2022. Som för

alla reserver ﬁnns en osäkerhet kring timing och belopp.

Denna osäkerhet förväntas minska allt eftersom planen

exekveras.

Nedskrivningar av individuellt värderade garantier och

andra åtaganden uppgår till 236 mn euro (144 mn euro).

Mer information om dessa reserver återﬁnns i not K2 ”Risk-

och likviditetshantering”.

AML-relaterade avsättningar (95 mn euro) är oförändrad

från föregående år.

Omstruktureringskostnader Övriga

Mn euro 2020 2019 2020 2019

Vid årets början 304 193 122 7

Nya avsättningar 83 246 21 124

Utnyttjat –138 –117 –3 –5

Återfört –3 0 –25 –4

Omklassiﬁceringar 0 –16 0 0

Omräkningsdierenser –1 –2 0 0

Vid årets slut 245 304 115 122

Skulder till försäkringstagare uppdelat på garantinivåer (försäkringsteknisk ränta)

31 dec 2020, mn euro Inga 0 % 0–2 % 2–3 %

3–4 %

över 4 %

Summa

skulder

Försäkringstekniska avsättningar 7 160 396 2 954 2 170 1 973 970 15 623

31 dec 2019, mn euro Inga 0 % 0–2 % 2–3 %

3–4 %

över 4 %

Summa

skulder

Försäkringstekniska avsättningar 7 060 1 426 2 827 2 228 2 170 889 16 600

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 170

Årsredovisning 2020 Nordea

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Pensionstillgångar 144 173

Pensionsförpliktelser 365 439

Nettoskuld(–)/tillgång(+) –221 –266

Nordea har både avgiftsbestämda och förmånsbestämda

pensionsplaner. IAS 19 säkerställer att pensionsförpliktel-

serna, minskat med värdet av de förvaltningstillgångar som

täcker dessa förpliktelser, redovisas i koncernens balansräk-

ning. De större pensionsplanerna i respektive land är fonde-

rade planer som täcks av tillgångar i pensionskassor/

pensionsstiftelser.

Pensionsplanerna är uppbyggda i enlighet med nationella

lagar och bestämmelser, nationell praxis och, i tillämpliga fall,

kollektivavtal. Nordeas största förmånsbestämda pensions-

planer i Sverige, Norge och Finland grundas alla på slutlön

och tjänsteår och ger pensionsförmåner utöver lagstadgade

system. Samtliga förmånsbestämda planer är ﬁnansierade av

arbetsgivaren och stängda för nya deltagare. Dessa erbjuds

istället avgiftsbestämda pensionsplaner.

De förmånsbestämda planerna i Sverige erbjuds huvud-

sakligen i enlighet med kollektivavtal och följer bestämmels-

erna i Tryggandelagen. Förvaltningstillgångarna förvaltas

i en fristående pensionsstiftelse.

De förmånsbestämda planerna i Norge erbjuds i enlighet

med Nordeas tjänstepensionsplan för Norge och följer Fore-

takspensjonsloven (norsk tjänstepensionslag). Även i Norge

förvaltas förvaltningstillgångarna i en fristående

pensionskassa.

I Finland erbjuder Nordea extra pensionsförmåner utöver

det lagstadgade systemet i enlighet med Nordeas tjänstepen-

sionsplan för Finland, och den följer bestämmelserna i lagen

om pension för arbetstagare. Förvaltningstillgångarna förval-

tas normalt i en fristående pensionsstiftelse.

Lägsta fonderingskrav varierar för olika planer, men när

kraven baseras på kollektivavtal eller interna riktlinjer gäller

normalt att pensionsförpliktelserna, beräknade enligt natio-

nella krav, ska vara helt täckta av ett fördeﬁnierat överskott

eller alternativt, säkerställda av ett kreditförsäkringskontrakt

(bara Sverige). Vissa pensionsplaner omfattas inte av fonde-

ringskrav och är vanligtvis ofonderade. Varje kvartal görs

beräkningar för att övervaka den troliga nivån på framtida

tillskott.

Förmånsbestämda planer kan påverka Nordea via föränd-

ringar i nuvärdet av nettoförpliktelserna och/eller föränd-

ringar i marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna. Föränd-

ringar i förpliktelserna drivs huvudsakligen av förändrade

antaganden gällande diskonteringsränta (räntor och kredits-

preadar), inflation, löneökningar, personalomsättning och

livslängd, samt relevanta erfarenhetsbaserade justeringar där

faktiskt utfall avviker från antaganden.

Tillgångarna investeras i diversiﬁerade portföljer enligt

nedan, med innehav i obligationer som begränsar ränterisken

i förpliktelserna och en rimlig andel realtillgångar (inflations-

skyddade) för att minska den långsiktiga inflationsrisken

i skulderna.

Pensionsberäkningar och antaganden enligt IAS 19

Beräkningar för större planer utförs av externa aktuarier och

baseras på olika aktuariella antaganden.

Antaganden

Sve Nor Fin Dan Eng

2020

Diskonterings-

ränta 1,06 % 1,80 % 0,15 % 0,31 % 1,29 %

Löneökning 2,50 % 1,75 % 1,75 % 2,25 % –

Inflation 1,50 % 1,50 % 1,25 % – 2,50 %

Dödlighet DUS14 FNH-

K2013

Gompertz FSA S2PMA-

L/S2PFA

2019

Diskonterings-

ränta 1,39 % 2,20 % 0,60 % 0,76 % 1,82 %

Löneökning 2,75 % 2,75 % 1,75 % 2,25 %

–

Inflation 1,75 % 1,75 % 1,25 % –

2,50 %

Dödlighet DUS14 FNH-

K2013

Gompertz FSA S2PMA-

L/S2PFA

1) Antagandena som anges för 2020 har en inverkan på skuldberäkningen vid slutet av

2020, medan antagandena som anges för 2019 används för beräkning av pensions

kostnaden 2020.

2) Mer information om diskonteringsränta ﬁnns i not K1 ”Redovisningsprinciper”,

avsnitt 24. Känsligheten för förändringar i diskonteringsräntan anges nedan.

3) Alla pensioner i Danmark är löneindexerade. Inflationen har därav ingen inverkan på

pensionsförpliktelsen.

4) Med CMI_2019 projektioner i 2020 och med CMI_2018 projektioner i 2019.

Känsligheter – inverkan på pensionsförpliktelse

% Sve Nor Fin Dan Eng

Diskonteringsränta

- ökning 50 pkt –11,2 % –8,1 % –6,4 % –4,9 % –8,7 %

Diskonteringsränta

- minskning 50 pkt 11,8 % 9,2 % 7,1 % 5,3 % 10,0 %

Löneökning

- ökning 50 pkt 3,0 % 0,4 % 0,4 % 4,7 % –

Löneökning

- minskning 50 pkt –2,6 % –0,3 % –0,3 % –4,4 % –

Inflation

- ökning 50 pkt 10,8 % 8,4 % 5,2 % – 1,4 %

Inflation

- minskning 50 pkt –9,6 % –8,0 % –4,8 % – –1,2 %

Dödlighet

- ökning 1 år 6,4 % 3,8 % 4,9 % 6,4 % 5,0 %

Dödlighet

- minskning 1 år –6,0 % –5,0 % –4,8 % –6,2 % –4,8 %

Känslighetsanalysen utförs genom att ett aktuariellt antagande

ändras medan de andra antagandena hålls oförändrade.

Detta är en förenklad princip då de aktuariella antagandena

vanligtvis är korrelerade. Dock möjliggör den att man kan iso-

lera en eekt från en annan. Metoden som använts för att

beräkna eekten på pensionsförpliktelsen är densamma som

den som använts för beräkning av den redovisade pensions-

förpliktelsen. Känslighetsanalysen inkluderar eekten av skulder

för framtida löneskatt och socialförsäkringsavgifter i Sverige

respektive Norge.

Då alla pensioner i Danmark är löneindexerade har inflatio-

nen ingen inverkan på pensionsförpliktelserna i Danmark.

K34. Pensionsförpliktelser

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 171

Nordea Årsredovisning 2020

Netto pensionsskuld/tillgång

Mn euro Sve 2020 Nor 2020 Fin 2020 Dan 2020 Eng 2020 Summa 2020 Summa 2019

Pensionsförpliktelser 2 058 796 806 103 108 3 871 3 790

Förvaltningstillgångar 1 867 679 847 127 130 3 650 3 524

Nettoskuld(–)/tillgång (+) –191 –117 41 24 22 –221 –266

- varav pensionstillgångar 2 45 48 27 22 144 173

- varav pensionsskulder 193 162 7 3 – 365 439

Förändringar i förpliktelserna

2020, mn euro Sve Nor Fin Dan Eng Summa

Ingående balans 1 993 796 791 102 108 3 790

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 30 4 3 – – 37

Räntekostnader 27 16 4 1 2 50

Utbetalda pensioner –68 –28 –44 –6 –6 –152

Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar 3 – 7 – – 10

Omvärdering från förändringar i demograﬁska antaganden – – – 0 0 0

Omvärdering från förändringar i ﬁnansiella antaganden 31 45 48 5 10 139

Omvärdering från erfarenhetsbaserade justeringar –26 –5 –3 1 – –33

Förvärv – 9 – – – 9

Omräkningsdierenser 87 –47 – 0 –6 34

Förändring av avsättning för särskild löneskatt och

socialförsäkringsavgifter –19 6 – – – –13

Utgående balans 2 058 796 806 103 108 3 871

- varav hänförlig till aktiva deltagare 26 % 10 % 12 % – – 19 %

2019, mn euro Sve Nor Fin Dan Eng Summa

Ingående balans 1 840 744 722 96 92 3 494

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 28 4 3 – – 35

Räntekostnader 38 21 10 2 3 74

Utbetalda pensioner –68 –37 –39 –6 –4 –154

Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar 4 –7 2 – – –1

Omvärdering från förändringar i demograﬁska antaganden – – 0 –1 –1 –2

Omvärdering från förändringar i ﬁnansiella antaganden 210 71 95 9 14 399

Omvärdering från erfarenhetsbaserade justeringar –33 –13 –2 2 – –46

Omräkningsdierenser –35 9 – 0 4 –22

Förändring av avsättning för särskild löneskatt och

socialförsäkringsavgifter 9 4 – – – 13

Utgående balans 1 993 796 791 102 108 3 790

- varav hänförlig till aktiva deltagare 26 % 11 % 13 % – – 19 %

1) Avser förändring i avsättning för särskild löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge.

K34. Pensionsförpliktelser, forts.

Förpliktelsernas genomsnittliga löptid är 19 (20) år i Sverige, 15 (15) år i Norge, 13 (14) år i Finland, 11 (11) år i Danmark och

19 (20) år i England, baserat på diskonterade kassaflöden. Det faktum att alla förmånsbestämda pensionsplaner är stängda

till nya deltagare ger en lägre duration.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 172

Årsredovisning 2020 Nordea

Förändringar i förvaltningstillgångarnas verkliga värde

2020, mn euro Sve Nor Fin Dan Eng Summa

Ingående balans 1 710 710 845 126 133 3 524

Ränteintäkter (beräknade med diskonteringsräntan) 24 14 5 1 2 46

Utbetalda pensioner – –20 –45 –6 –5 –76

Tillskott av arbetsgivare 1 2 0 2 – 5

Omvärdering (faktisk avkastning minus ränteintäkter) 53 15 42 4 8 122

Omräkningsdierenser 79 –42 – 0 –8 29

Utgående balans 1 867 679 847 127 130 3 650

2019, mn euro Sve Nor Fin Dan Eng Summa

Ingående balans 1 604 681 824 122 111 3 342

Ränteintäkter (beräknade med diskonteringsräntan) 34 19 13 2 3 71

Utbetalda pensioner 0 –19 –39 –6 –4 –68

Tillskott av arbetsgivare – 4 –31 2 – –25

Omvärdering (faktisk avkastning minus ränteintäkter) 105 18 78 6 17 224

Omräkningsdierenser –33 7 – 0 6 –20

Utgående balans 1 710 710 845 126 133 3 524

Tillgångsfördelning

Under 2020 var avkastningen på tillgångarna sammantaget

4,8 procent (8,8procent). Trots utmanande avkastningsför-

hållanden, framför allt på aktiesidan, innebar en stark utveck-

ling för obligationstillgångar och räntesäkringsinstrument att

den samlade avkastningen blev positiv. Vid årets slut utgjorde

aktie innehaven 19 procent (19 procent) av tillgångarna

i Nordeas pensionskassor/pensionsstiftelser.

Koncernen räknar med att betala 2 mn euro till sina för-

månsbestämda pensionsplaner under 2021.

Tillgångsfördelning i fonderade planer

% Sve 2020 Nor 2020 Fin 2020 Dan 2020 Eng 2020 Summa 2020 Summa 2019

Obligationer 78 % 62 % 62 % 64 % 88 % 71 % 74 %

- statsobligationer 38 % 38 % 31 % 37 % 88 % 38 % 41 %

- säkerställda obligationer 24 % 18 % 9 % 27 % – 18 % 18 %

- företagsobligationer 16 % 6 % 22 % – – 15 % 15 %

- utgivna av Nordeabolag 2 % 5 % – – – 2 % 2 %

- med publicerade prisnoteringar på en aktiv

marknad 78 % 62 % 62 % 64 % 88 % 71 % 74 %

Aktier 19 % 21 % 19 % 10 % 12 % 19 % 19 %

- inhemska 4 % 4 % 4 % 10 % 4 % 5 % 5 %

- europeiska 4 % 6 % 5 % – 1 % 4 % 4 %

- amerikanska 4 % 6 % 5 % – 5 % 5 % 5 %

- tillväxtmarknader 3 % 5 % 5 % – 2 % 3 % 4 %

- riskkapital 4 % – – – – 2 % 0 %

- Nordeaaktier – – – – – 0 % 0 %

- med publicerade prisnoteringar på en aktiv

marknad 15 % 21 % 19 % 10 % 12 % 17 % 19 %

Fastigheter – 15 % 15 % – – 6 % 6 %

- nyttjade av Nordea – – 5 % – – 1 % 1 %

Ränteswappar

2 % 0 % – – – 1 % 0 %

Försäkringskontrakt – – 2 % 7 % – 1 % 0 %

Likvida medel 1 % 2 % 2 % 19 % 0 % 2 % 1 %

1) Fastigheternas geograﬁska läge är kopplat till pensionsplanerna i respektive land.

K34. Pensionsförpliktelser, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 173

Nordea Årsredovisning 2020

K34. Pensionsförpliktelser, forts.

Redovisat i resultaträkningen

2020, mn euro Sve Nor Fin Dan Eng Summa

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 30 4 3 – – 37

Räntenetto 3 2 –1 0 0 4

Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar 3 – 7 – – 10

Särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter 9 1 – – – 10

Kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner

(kostnader+, intäkter–) 45 7 9 0 0 61

2019, mn euro Sve Nor Fin Dan Eng Summa

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 28 4 3 – – 35

Räntenetto 4 2 –3 0 0 3

Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar 4 –7 2 – – –1

Särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter 9 0 – – – 9

Kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner

(kostnader+, intäkter–) 45 –1 2 0 0 46

1) Kostnader hänförliga till särskild löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge.

Redovisat i övrigt totalresultat

2020, mn euro Sve Nor Fin Dan Eng Summa

Omvärdering från förändringar i demograﬁska antaganden – – – 0 0 0

Omvärdering från förändringar i ﬁnansiella antaganden 31 45 48 5 10 139

Omvärdering från erfarenhetsbaserade justeringar –26 –5 –3 1 – –33

Omvärdering av förvaltningstillgångar (faktisk avkastning minus

ränteintäkter) –53 –15 –42 –4 –8 –122

Särskild löneskatt/socialförsäkringsavgifter –11 5 – – – –6

Kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner

(kostnader+, intäkter–) –59 30 3 2 2 –22

2019, mn euro Sve Nor Fin Dan Eng Summa

Omvärdering från förändringar i demograﬁska antaganden – – 0 –1 –1 –2

Omvärdering från förändringar i ﬁnansiella antaganden 210 71 95 9 14 399

Omvärdering från erfarenhetsbaserade justeringar –33 –13 –2 2 – –46

Omvärdering av förvaltningstillgångar

(faktisk avkastning minus ränteintäkter) –105 –18 –78 –6 –17 –224

Särskild löneskatt/socialförsäkringsavgifter 17 8 – – – 25

Kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner

(kostnader+, intäkter–) 89 48 15 4 –4 152

1) Kostnader hänförliga till särskild löneskatt i Sverige och socialförsäkringsavgifter i Norge.

Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner

Årets pensionskostnad, netto, hänförlig till förmånsbestämda

pensionsplaner, uppgick i koncernens resultaträkning (inklu-

derad i personalkostnader) till 61 mn euro (46mn euro).

Totala pensionskostnader utgörs av kostnader för förmånsbe-

stämda pensioner liksom kostnader hänförliga till avgifts-

bestämda pensioner (se speciﬁkation i not K8

”Personalkostnader”).

Jämfört med pensionskostnaden 2019, exkluderat kostnad avseende tjänstgöring tidigare år inklusive relaterad särskild löne-

skatt och socialförsäkringsavgift, har kostnaden för förmånsbestämda pensionsplaner varit i huvudsak oförändrad under 2020.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 174

Årsredovisning 2020 Nordea

Planer som omfattar flera arbetsgivare

2010 beslutade norska parlamentet att revidera AFP (Avtale-

festet Pensjon) i Norge från 2011. Förändringen gav upphov

till en ny förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera

arbetsgivare. Då Nordeas andel av skulderna och pensions-

kostnaderna i planen inte är tillgängliga från Fellesordningen

(administratören) kan inte planen beräknas som en förmåns-

bestämd plan. Det innebär att AFP-planen måste redovisas

som en avgiftsbestämd plan i enlighet med IAS 19. Informa-

tion om över- eller undervärden i planen ﬁnns inte tillgänglig.

AFP-planen ger berörda medarbetare ett livslångt tillägg

till den normala pensionen från 62 års ålder. Enligt den pla-

nen har medarbetarna också rätt att fortsätta arbeta samti-

digt som de erhåller AFP, utan att detta påverkar deras pen-

sionsrätter. Planen bygger på ett trepartssamarbete mellan

arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och

norska staten. Staten täcker en tredjedel av pensionskostna-

derna i AFP-planen, medan medlemsföretagen gemensamt

täcker de återstående två tredjedelarna. Den premie som

medlemsföretagen betalar till planen fastställs så att den

täcker aktuella pensionskostnader, samt bidrar till att bygga

upp en pensionsfond. Syftet med pensionsfonden är att

säkerställa förmågan att täcka förväntade framtida

pensionsförpliktelser.

Premien för 2020 var 2,5procent av de anställdas löner

mellan 1 och 7,1 gånger det genomsnittliga basbeloppet

enligt den norska lagen om folketrygd. Premien baseras på

genomsnittliga löner och basbelopp från föregående år.

Anställda över 61 år omfattas inte. För 2020 uppgick betalda

premier till 3 mn euro och betalningarna till planen omfattade

2 373 medarbetare. Premien för 2021 kommer att uppgå till

2,5 procent av de anställdas löner mellan 1 och 7,1 gånger det

genomsnittliga basbeloppet enligt den norska lagen om fol-

ketrygd. Premierna för 2021 förväntas uppgå till 3 mn euro.

De anställda som uppfyller kraven för AFP är garanterade

AFP-betalningar, oavsett arbetsgivarens betalningsförmåga.

Detta innebär att de deltagande arbetsgivarna har gemen-

samt ansvar för två tredjedelar av pensionerna till de arbets-

tagare som vid var tidpunkt uppfyller kraven för AFP. Eventu-

ellt underskott eller överskott vid avvecklingen av planen

eller företags utträde ur planen har inte någon inverkan på

Nordea.

Nyckelpersoner i ledande positioner

Koncernens samlade pensionsförpliktelser gällande nyckel-

personer i ledande positioner uppgick vid årets slut till 7 mn

euro (7mn euro). Dessa åtaganden täcks till stor del av för-

valtningstillgångar. Kostnaderna för förmånsbestämda pen-

sioner (kostnader avseende tjänstgöring innevarande år, kost-

nader avseende tjänstgöring tidigare år samt regleringar,

deﬁnierade i IAS 19) gällande nyckelpersoner i ledande posi-

tioner uppgick 2020 till 0mn euro (0 mn euro). Utförlig infor-

mation om nyckelpersoner i ledande positioner återﬁnns i not

K8 ”Personalkostnader”.

K34. Pensionsförpliktelser, forts.

K35. Efterställda skulder

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Kärnprimärkapital 1 893 2 409

Supplementärt kapital 5 048 7 410

Summa 6 941 9 819

För mer information se not M34 ”Efterställda skulder”.

K36. För egna skulder

ställda säkerheter

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

För egna skulder ställda säkerheter

Värdepapper m m 5 759 24 458

Utlåning till allmänheten 156 029 146 615

Övriga ställda säkerheter 14 576 12 922

Summa 176 364 183 995

Ovanstående säkerheter avser följande skulder

Skulder till kreditinstitut 13 351 12 178

In- och upplåning från allmänheten 3 050 5 569

Derivat 10 804 4 676

Emitterade värdepapper 117 322 113 283

Övriga skulder 2 497 2 464

Summa 147 024 138 170

Tillgångar som redovisats i balansräkningen och pantsatts

som säkerhet för Nordeas egna skulder redovisas som ”För

egna skulder ställda säkerheter”. Tillgångar som redovisats

i balansräkningen och pantsatts som säkerhet för annat än

egna skulder redovisas i not K37 ”Övriga ställda säkerheter”.

Inlånade värdepapper som därefter används som säkerhet

redovisas i not K43 ”Överförda tillgångar och erhållna

säkerheter”.

För egna skulder ställda säkerheter omfattar värdepapper

som har pantsatts i samband med återköpsavtal och värde-

papperslån. Transaktionerna genomförs enligt standardavtal

som används av parterna på den ﬁnansiella marknaden. Mot-

parter i dessa transaktioner är kreditinstitut och allmänheten.

Transaktionerna är huvudsakligen kortfristiga med en löptid

på mindre än tre månader.

Värdepapper i försäkringsverksamheten har ställts som

säkerhet för motsvarande skulder till försäkringstagare.

Utlåning till allmänheten har ställts som säkerhet för emit-

terade säkerställda obligationer och bostadsobligationer i

enlighet med lokala lagar och regler. I händelse av bolagets

obestånd har innehavarna av obligationerna förmånsrätt i de

tillgångar som är registrerade som säkerhetsmassa.

Resterande del av övriga ställda säkerheter avser bank-

certiﬁkat som pantsatts av Nordea i enlighet med

myndighetskrav.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 175

Nordea Årsredovisning 2020

K37. Övriga ställda säkerheter

Tillgångar som redovisats i balansräkningen och pantsatts

som säkerhet för annat än Nordeas skulder redovisas som

”Övriga ställda säkerheter”. Tillgångar som redovisats i

balansräkningen och pantsatts som säkerhet för egna skulder

redovisas i not K36 ”För egna skulder ställda säkerheter”.

Inlånade värdepapper som därefter används som säkerhet

redovisas i not K43 ”Överförda tillgångar och erhållna

säkerheter”.

Övriga ställda säkerheter avser huvudsakligen värdepap-

per, däribland räntebärande värdepapper som pantsatts för

betalningsreglering gentemot centralbanker och clearingin-

stitut. Värdet på dessa uppgick till 267mn euro (20mn euro).

Från 2020 redovisas endast säkerheter som avser intradags-

likviditeten (ställda säkerheter för likviditet över natten

omfattas inte). Jämförelsesirorna har räknats om. Ställda

säkerheter för annat än bolagets egna skulder, till exempel

för tredje mans räkning eller för bolagets egna eventualför-

pliktelser, redovisas också under denna post.

K38. Eventualförpliktelser

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Garantier

- Kreditgarantier 3 521 2 791

- Övriga garantier 14 802 13 855

Remburser 1 011 1 146

Övriga eventualförpliktelser 13 0

Summa 19 347 17 792

Inom ramen för den normala aärsverksamheten utfärdar

Nordea olika former av garantier till förmån för Nordeas kun-

der. Kreditgarantier ges till kunder för att garantera åtagan-

den i andra kredit- och pensionsinstitut. Övriga garantier

utgörs främst av kommersiella garantier såsom anbudsgaran-

tier, garantier avseende förskottsbetalningar, garantier under

ansvarstiden och exportrelaterade garantier. Eventualförplik-

telser omfattar också outnyttjade oåterkalleliga importrem-

burser och bekräftade exportremburser. Dessa transaktioner

ingår i Nordeas tjänster och är till stöd för bankens kunder.

Garantier och remburser är poster utanför balansräkningen,

såvida det inte föreligger behov av reservering för att täcka

en sannolik kreditförlust som uppstår på grund av att bedöm-

ningen är att gottgörelse ej kommer att erhållas. I tabellen

ovan inkluderas alla garantier, även sådana där sannolikheten

för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

Nordea Bank Abp har gentemot vissa personer åtagit sig

att under vissa förutsättningar svara för eventuell betalnings-

skyldighet som har uppkommit mot dem i deras egenskap av

verkställande direktörer eller styrelseledamöter i dotterbolag

till Nordea Bank Abp.

Nordea Bank Abp har åtagit sig att ersätta medlemmarna i

koncernledningen för utgifter i samband med juridisk rådgiv-

ning för att försvara sig emot eller bestrida vissa stämningar

eller utredningar från tredje part, dock med undantag för

brott eller handlingar som begåtts uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet. Ersättningen för respektive medlem i koncern-

ledningen kan som högst uppgå till 37,5 mn euro, såvida inte

styrelsen från fall till fall beslutar annat. Ersättningen ges

endast för sådant som annat försäkringsskydd inte täcker.

En begränsad andel av de anställda har rätt till avgångsve-

derlag om de avskedas före deras normala pensionsålder. För

ytterligare upplysningar, se not K8 ”Personalkostnader”.

Krav i civilrättsliga processer samt

eventuella bötesförelägganden

Inom ramen för den normala aärsverksamheten är Nordea

föremål för ett antal krav i civilrättsliga stämningar och tvister,

varav de flesta rör relativt begränsade belopp, samt eventu-

ella bötesförelägganden till följd av exempelvis tidigare svaga

processer och rutiner för bekämpning av penningtvätt. Ingen

av de pågående tvisterna bedöms för närvarande komma att

medföra någon väsentlig negativ eekt på Nordea eller dess

ﬁnansiella ställning. Som tidigare meddelats räknar Nordea

med böter i Danmark för tidigare svaga processer och rutiner

för bekämpning av penningtvätt, och en avsättning har gjorts

för pågående penningtvättsärenden. Nordea kan inte utesluta

risken för böter som skulle kunna påverka bankens ﬁnansiella

resultat. Vissa av dessa utredningar skulle också kunna leda

till stämningar. Se även not K2 ”Risk- och likviditetshantering”

och not K33 ”Avsättningar”.

K39. Åtaganden

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Outnyttjad räkningskredit 32 859 28 871

Kreditlöften 55 932 46 459

Åtagande om framtida betalningar 325 222

Övriga åtaganden 1 444 1 511

Summa 90 560 77 063

Omvända återköpsavtal redovisas i balansräkningen på lik-

viddagen. Nordea har per 31 december 2020 tecknat

omvända återköpsavtal som ännu inte har likvidavräknats

och som därmed inte redovisas i balansräkningen. På likvid-

dagen kommer dessa omvända återköpsavtal till största

delen ersätta existerande omvända återköpsavtal som ännu

inte bokats bort från balansräkningen per 31 december 2020.

Nettoeekten i balansräkningen är begränsad. Dessa instru-

ment har inte redovisats som åtaganden.

För ytterligare information, se not K1 ”Redovisningsprinci-

per”, avsnitt 26 om kreditåtaganden, not K19 ”Derivatinstru-

ment och säkringsredovisning” om derivatinstrument, not

K43 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter” om

omvända repor.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 176

Årsredovisning 2020 Nordea

K40. Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument

Tillgångar

Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Vekligt värde

via övrigt total-

resultat

(FVOCI)

Icke ﬁnansiella

tillgångar och

intressebolag/

joint ventures31 dec 2020, mn euro

Upplupet

anskanings-

värde (AC) Obligatoriska

Från början

värderade till

verkligt värde via

resultaträkningen

(verkligt värde-

optionen) Summa

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

32 955 – – – – 32 955

Utlåning till centralbanker 2 965 158 – – – 3 123

Utlåning till kreditinstitut 1 441 1 682 – – – 3 123

Utlåning till allmänheten 256 989 72 776 – – – 329 765

Räntebärande värdepapper 3 293 21 960 4 216 33 040 – 62 509

Pantsatta ﬁnansiella instrument – 3 109 – 686 – 3 795

Aktier och andelar – 12 649 – – – 12 649

Tillgångar i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal – 35 908 215 – 361 36 484

Derivatinstrument – 44 770 – – – 44 770

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster

i säkringsportföljer 359 – – – – 359

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures – – – – 555 555

Immateriella tillgångar – – – – 3 771 3 771

Materiella tillgångar – – – – 1 931 1 931

Förvaltningsfastigheter – – – – 1 535 1 535

Uppskjutna skattefordringar – – – – 406 406

Aktuella skattefordringar – – – – 300 300

Överskott förmånsbestämda pensioner – – – – 144 144

Övriga tillgångar 1 425 11 220 – – 704 13 349

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

292 – – – 345 637

Summa 299 719 204 232 4 431 33 726 10 052 552 160

Skulder

Finansiella skulder värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Icke

ﬁnansiella

skulder31 dec 2020, mn euro

Upplupet

anskanings-

värde (AC) Obligatoriska

Från början

värderade till

verkligt värde via

resultaträkningen

(verkligt värde-

optionen) Summa

Skulder till kreditinstitut 21 070 2 869 – – 23 939

In- och upplåning från allmänheten 180 590 2 841 – – 183 431

Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal – – 37 534 – 37 534

Skulder till försäkringstagare – – 2 386 15 792 18 178

Emitterade värdepapper 118 102 – 56 207 – 174 309

Derivatinstrument – 47 033 – – 47 033

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade

poster i säkringsportföljer 2 608 – – – 2 608

Aktuella skatteskulder – – – 305 305

Övriga skulder 4 748 14 755 – 1 838 21 341

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 222 – – 1 182 1 404

Uppskjutna skatteskulder – – – 436 436

Avsättningar – – – 596 596

Pensionsförpliktelser – – – 365 365

Efterställda skulder 6 941 – – – 6 941

Summa 334 281 67 498 96 127 20 514 518 420

1) Varav leasingskulder klassiﬁcerade i kategorin Upplupet anskaningsvärde 1233 mn euro.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 177

Nordea Årsredovisning 2020

K40. Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument, forts.

Tillgångar

Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Vekligt värde

via övrigt total-

resultat (FVOCI)

Icke ﬁnansiella

tillgångar och

intressebolag/

joint ventures31 dec 2019, mn euro

Upplupet

anskanings-

värde (AC) Obligatoriska

Från början

värderade till

verkligt värde via

resultaträkningen

(verkligt värde-

optionen) Summa

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

35 509 – – – – 35 509

Utlåning till centralbanker 5 889 3 318 – – – 9 207

Utlåning till kreditinstitut 5 727 2 792 – – – 8 519

Utlåning till allmänheten 245 527 77 564 – – – 323 091

Räntebärande värdepapper 3 489 28 460 4 088 28 893 – 64 930

Pantsatta ﬁnansiella instrument – 6 265 – 886 – 7 151

Aktier och andelar – 14 184 – – – 14 184

Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal – 30 324 169 – 306 30 799

Derivatinstrument – 39 111 – – – 39 111

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i

säkringsportföljer 217 – – – – 217

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures – – – – 572 572

Immateriella tillgångar – – – – 3 695 3 695

Materiella tillgångar – – – – 2 002 2 002

Förvaltningsfastigheter – – – – 1 585 1 585

Uppskjutna skattefordringar – – – – 487 487

Aktuella skattefordringar – – – – 362 362

Överskott förmånsbestämda pensioner – – – – 173 173

Övriga tillgångar 1 079 10 778 – – 686 12 543

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

339 – – – 372 711

Summa 297 776 212 796 4 257 29 779 10 240 554 848

Skulder

Finansiella skulder värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Icke ﬁnansiella

skulder31 dec 2019, mn euro

Upplupet

anskanings-

värde (AC) Obligatoriska

Från början

värderade till

verkligt värde via

resultaträkningen

(verkligt värde-

optionen) Summa

Skulder till kreditinstitut 23 330 8 974 – – 32 304

In- och upplåning från allmänheten 164 027 4 698 – – 168 725

Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal – – 31 859 – 31 859

Skulder till försäkringstagare – – 3 318 15 928 19 246

Emitterade värdepapper 135 223 – 58 503 – 193 726

Derivatinstrument – 42 047 – – 42 047

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade

poster i säkringsportföljer 2 018 – – – 2 018

Aktuella skatteskulder – – – 742 742

Övriga skulder 4 634 14 153 – 1 081 19 868

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 215 – – 1 261 1 476

Uppskjutna skatteskulder – – – 481 481

Avsättningar – – – 570 570

Pensionsförpliktelser – – – 439 439

Efterställda skulder 9 819 – – – 9 819

Summa 339 266 69 872 93 680 20 502 523 320

1) Varav leasingskulder klassiﬁcerade i kategorin Upplupet anskaningsvärde 1225 mn euro.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 178

Årsredovisning 2020 Nordea

Utlåning redan från början värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Mn euro 2020 2019

Redovisat värde vid årets slut 4 431 4 257

Maximal exponering för kreditrisk vid årets slut 4 431 4 257

Tillgångar som från början klassiﬁcerats i kategorin Från bör-

jan värderade till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt

värde-optionen) består av alla underliggande tillgångar i

ﬁnansiella avtal inom Nordea Life & Pension, 4 216 mn euro

(4 088 mn euro). Även tillgångar i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal i Life, 215 mn euro (169 mn euro), är

klassiﬁcerade i denna kategori. För mer information se not K1

avsnitt 13. Nordea upplyser inte om eekten av förändring i

kreditrisk på dessa tillgångars verkliga värden och förändring

i verkligt värde av relaterade kreditderivat, eftersom sådana

värdeförändringar omedelbart kommer att resultera i väsent-

ligen samma förändring i redovisat värde på motsvarande

skulder till försäkringstagare, dvs förändring i egen kreditrisk

på dessa tillgångar i Life kommer inte att få någon väsentlig

påverkan på resultaträkningen eller eget kapital. Av denna

anledning upplyser inte Nordea heller om nominellt belopp

på kreditderivat som används för att begränsa den maximala

exponeringen för kreditrisk vid årets slut.

Finansiella skulder som från början värderats till verkligt

värde via resultaträkningen utgörs av emitterade hypoteks-

obligationer i det danska dotterföretaget Nordea Kredit Real-

kreditaktieselskab, 54 411 mn euro (55 766 mn euro), emitte-

rade strukturerade obligationer i Markets verksamhet, 1 796

mn euro (2 737 mn euro), inlåning kopplad till avkastning på

separata tillgångar, 4 421 mn euro (4 377 mn euro) och ﬁnan-

siella avtal och placeringsportföljer i livförsäkringsrörelsen,

35 499 mn euro (30 800 mn euro). För emitterade strukture-

rade obligationer i Markets redovisas förändring i verkligt

värde till följd av förändring i den egna kreditrisken i övrigt

totalresultat (OCI) och Nordea beräknar förändringen i den

egna kreditrisken utifrån förändringen i riskpremien på

Nordeas upplåning genom att anta att likviditetspremien för

emissionen är konstant över tid. Förändring i riskpremien

uppskattas genom att jämföra värdet på aärerna med hjälp

av den ursprungliga riskpremien för upplåning vid emissions-

tidpunkten och den verkliga riskpremien för upplåning vid

rapporteringstidpunkten. Denna modell bedöms ge den bästa

uppskattningen av den egna kreditriskens inverkan. Värdet av

ﬁnansiella avtal i livförsäkringsverksamheten och inlåning

med tillgångslänkad avkastning är direkt beroende av till-

gångarna i dessa avtal, och påverkas därför inte av föränd-

ringar i den egna kreditrisken.

Förändring i verkligt värde till följd av förändringar i egen

kreditrisk på hypoteksobligationer emitterade av Nordea

Kredit Realkreditaktieselskab, beräknas genom att fastställa

den beloppsmässiga förändringen i verkligt värde som inte är

hänförligt till marknadsvillkor. Den metod som används för

att fastställa den beloppsmässiga förändringen i marknads-

villkor är baserad på relevanta jämförelseräntor, vilket är den

genomsnittliga avkastningen på danska och tyska (euro)

statsobligationer. Denna modell bedöms generera den bästa

uppskattningen av påverkan på egen kreditrisk. Förändringen

i egen kreditrisk på emitterade hypoteksobligationer i Nordea

Kredit Realkreditaktieselskab redovisas inte i övrigt totalre-

sultat (OCI) eftersom det skulle skapa en redovisningsmässig

missmatch med den motsvarande förändringen i verkligt

värde på hypotekslånen som redovisas i resultaträkningen. Av

den anledningen redovisas hela förändringen i verkligt värde

på emitterade hypoteksobligationer i Nordea Kredit Real-

kreditaktieselskab i resultaträkningen. För de emitterade

hypoteksobligationerna kommer en förändring i skuldernas

kreditrisk och pris ha en motsvarande eekt på lånens värden

eftersom en förändring i priset på obligationerna kommer

att tas ut av en motsatt förändring av värdet på förtidsinlösen-

optionen i lånen.

K40. Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument, forts.

Finansiella skulder redan från början värderade till verkligt värde (verkligt värde-optionen)

2020 2019

Mn euro

Skulder där

förändring i

kreditrisk

presenteras i

Övrigt

totalresultat

(OCI)

Skulder där

förändring i

kreditrisk

presenteras i

resultaträkningen Summa

Skulder där

förändring i

kreditrisk

presenteras i

Övrigt

totalresultat

(OCI)

Skulder där

förändring i

kreditrisk

presenteras i

resultaträkningen Summa

Redovisat värde 1 796 94 331 96 127 2 737 90 943 93 680

Belopp att betala vid förfall 1 829 97 269 99 098 2 737 93 317 96 054

Förändring i verkligt värde till följd av förändring i

kreditrisk, under året –9 35 26 –15 94 79

Förändring i verkligt värde till följd av förändring i

kreditrisk, ackumulerat –14 –421 –435 –5 –456 –461

1) Skulder till försäkringstagare har ingen fast löptid och inget fastsatt belopp att betala vid förfall. Belopp att betala vid förfall har för dessa skulder bedömts uppgå till det redovi-

sade värdet.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 179

Nordea Årsredovisning 2020

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde

Tillgångar och skulder redovisade till verkligt värde i balansräkningen

Fördelning i hierarkin för verkligt värde

31 dec 2020, mn euro

Instrument med

publicerade

prisnoteringar

på en aktiv

marknad (nivå 1)

Varav

Life &

Pensions

Värderingsmetod

baserad på

observerbara

marknadsdata

(nivå 2)

Varav

Life &

Pensions

Värderingsmetod

baserad på icke

observerbara

marknadsdata

(nivå 3)

Varav

Life &

Pensions Summa

Tillgångar till verkligt värde i balansräkningen

Utlåning till centralbanker – – 158 – – – 158

Utlåning till kreditinstitut – – 1 682 – – – 1 682

Utlåning till allmänheten – – 72 776 – – – 72 776

Räntebärande värdepapper 28 676 1 161 33 404 3 073 931 67 63 011

Aktier och andelar 10 280 9 302 400 280 1 969 835 12 649

Tillgångar i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal 35 679 31 609 352 352 453 453 36 484

Derivatinstrument 54 – 42 945 28 1 771 – 44 770

Förvaltningsfastigheter – – – – 1 535 1 534 1 535

Övriga tillgångar – – 11 189 – 31 30 11 220

Summa 74 689 42 072 162 906 3 733 6 690 2 919 244 285

Skulder till verkligt värde i balansräkningen

Skulder till kreditinstitut – – 2 869 – – – 2 869

In- och upplåning från allmänheten – – 2 841 – – – 2 841

Inlåning i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal – – 37 534 33 113 – – 37 534

Skulder till försäkringstagare – – 2 386 2 386 – – 2 386

Emitterade värdepapper 45 548 – 8 878 – 1 781 – 56 207

Derivatinstrument 84 – 45 340 2 1 609 – 47 033

Övriga skulder 5 238 – 9 485 – 32 – 14 755

Summa 50 870 – 109 333 35 501 3 422 – 163 625

1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod.

2) Varav 3 795mn euro avser balansposten Pantsatta ﬁnansiella instrument.

Verkligt värde på ﬁnansiella tillgångar och skulder, forts.Verkligt värde på ﬁnansiella tillgångar och skulder

31 dec 2020 31 dec 2019

Mn euro

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Finansiella tillgångar

Kassa och

tillgodohavanden hos

centralbanker 32 955 32 955 35 509 35 509

Utlåning 336 370 344 038 341 034 343 764

Räntebärande

värdepapper 62 509 62 764 64 930 65 047

Pantsatta ﬁnansiella

instrument 3 795 3 795 7 151 7 151

Aktier och andelar 12 649 12 649 14 184 14 184

Tillgångar i

placeringsportföljer

och

fondförsäkringsavtal 36 123 36 123 30 493 30 493

Derivatinstrument 44 770 44 770 39 111 39 111

Övriga tillgångar 12 645 12 645 11 857 11 857

Förutbetalda

kostnader och

upplupna intäkter 292 292 339 339

Summa 542 108 550 031 544 608 547 455

31 dec 2020 31 dec 2019

Mn euro

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Finansiella skulder

Inlåning och

skuldinstrument 391 228 392 214 406 592 407 337

Inlåning i

placeringsportföljer

och fondför-

säkringsavtal 37 534 37 534 31 859 31 859

Skulder till

försäkringstagare 2 386 2 386 3 318 3 318

Derivatinstrument 47 033 47 033 42 047 42 047

Övriga skulder 18 270 18 270 17 562 17 562

Upplupna kostnader

och förutbetalda

intäkter 222 222 215 215

Summa 496 673 497 659 501 593 502 338

För information om värdering av poster redovisade till verk-

ligt värde i balansräkningen, se not K1 och avsnittet ”Faststäl-

lande av verkligt värde för poster som redovisats till verkligt

värde i balansräkningen” nedan. För information om värde-

ring av poster som inte redovisats till verkligt värde

i balansräkningen, se avsnittet ”Finansiella tillgångar och

skulder som inte redovisas till verkligt värde i balans-

räkningen” nedan.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 180

Årsredovisning 2020 Nordea

Fastställande av verkligt värde för poster som redovisats

till verkligt värde i balansräkningen

För tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde

sker en uppdelning på de tre nivåerna i IFRS hierarki för verk-

ligt värde. Hierarkin ger högst prioritet till noterade priser

(ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och

skulder (nivå 1) och lägsta prioritet till ej observerbar indata

(nivå 3). Klassiﬁceringen av dessa instrument baseras på den

lägsta nivå indata som är väsentlig för verkligt värde värde-

ringen i sin helhet.

I nivå 1 i hierarkin för verkligt värde återﬁnns tillgångar och

skulder som värderats med hjälp av ojusterade noterade pri-

ser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder.

En aktiv marknad för en tillgång eller skuld är en marknad

där transaktioner för tillgången eller skulden inträar tillräck-

ligt ofta och med tillräcklig volym för att ge löpande prisinfor-

mation. Denna kategori omfattar noterade derivat, noterade

aktier, statsobligationer i utvecklade länder och de mest lik-

vida bostadsobligationerna och företagsobligationerna som

har direkta prisnoteringar för handel.

I nivå 2 i hierarkin för verkligt värde återﬁnns tillgångar och

skulder som inte har noterade marknadspriser direkt tillgäng-

liga från aktiva marknader. Verkligt värde baseras på note-

rade priser för liknande tillgångar eller skulder på aktiva

marknader, eller noterade priser på identiska eller liknande

tillgångar eller skulder på marknader som inte är aktiva. Verk-

ligt värde kan också beräknas med hjälp av värderingsmeto-

der eller värderingsmodeller som baseras på marknadspriser

eller indata på balansdagen, om eventuella ej observerbara

indata har haft en obetydlig inverkan på de verkliga värdena.

Bland dessa instrument återﬁnns huvuddelen av Nordeas

OTC-derivat, köpta/sålda värdepapper enligt återförsälj-

nings-/ återköpsavtal, lånade/utlånade värdepapper och

andra instrument där inputdata i värderingsmetoden eller

värderingsmodellen baseras på uppgifter från en aktiv

marknad.

I nivå 3 i hierarkin för verkligt värde återﬁnns de tillgångar

och skulder för vilka verkliga värde inte kan erhållas direkt

från noterade marknadspriser eller indirekt via värderings-

metoder eller värderingsmodeller som bygger på observer-

bara marknadspriser eller indata. Hit hör vanligen investe-

ringar i onoterade värdepapper, private equity-fonder, hedge-

fonder, fastigheter, mer komplexa OTC-derivat där ej

observerbara marknadsdata har en betydande inverkan på

de verkliga värdena, vissa komplexa eller strukturerade ﬁnan-

siella instrument och illikvida räntebärande värdepapper.

Komplicerade värderingsmodeller kännetecknas ofta av att

de bygger på modellspeciﬁka och ej observerbara indata.

Alla värderingsmodeller, både komplexa och enkla, använ-

der sig av marknadspriser och indata, bland annat räntor,

volatilitet och korrelation. Vissa marknadspriser och indata är

observerbara, medan andra inte är det. För de flesta vanliga

valutor är räntorna observerbara, och de implicita volatilitets-

och korrelationstalen för dessa valutor och räntor är obser-

verbara genom optionspriser upp till en viss löptid. Implicita

volatilitets- och korrelationstal är också observerbara för de

mest likvida aktieinstrumenten. För mindre likvida aktieinstru-

ment är optionsmarknaden tämligen illikvid, och därför är de

implicita volatilitets- och korrelationstalen inte observerbara.

För räntebärande värdepapper görs uppdelningen i de tre

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

Tillgångar och skulder till verkligt värde i balansräkningen

Fördelning i hierarkin för verkligt värde

31 dec 2019, mn euro

Instrument med

publicerade

prisnoteringar på en

aktiv marknad

(nivå 1)

Varav

Life &

Pensions

Värderingsmetod

baserad på

observerbara

marknadsdata

(nivå 2)

Varav

Life &

Pensions

Värderingsmetod

baserad på ej

observerbara

marknadsdata

(nivå 3)

Varav

Life &

Pensions Summa

Tillgångar till verkligt värde i balansräkningen

Utlåning till centralbanker – – 3 318 – – – 3 318

Utlåning till kreditinstitut – – 2 792 – – – 2 792

Utlåning till allmänheten – – 77 564 – – – 77 564

Räntebärande värdepapper 19 694 1 487 48 726 2 660 172 13 68 592

Aktier och andelar 11 825 10 184 325 322 2 034 860 14 184

Tillgångar i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal 30 078 26 129 359 359 362 362 30 799

Derivatinstrument 37 – 37 717 12 1 357 – 39 111

Förvaltningsfastigheter – – – – 1 585 1 578 1 585

Övriga tillgångar – – 10 743 – 35 34 10 778

Summa 61 634 37 800 181 544 3 353 5 545 2 847 248 723

Skulder till verkligt värde i balansräkningen

Skulder till kreditinstitut – – 8 974 – – – 8 974

In- och upplåning från allmänheten – – 4 698 – – – 4 698

Inlåning i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal – – 31 859 27 482 – – 31 859

Skulder till försäkringstagare – – 3 318 3 318 – – 3 318

Emitterade värdepapper 8 155 – 48 116 – 2 232 – 58 503

Derivatinstrument 59 – 40 805 13 1 183 – 42 047

Övriga skulder 3 587 – 10 564 – 2 – 14 153

Summa 11 801 – 148 334 30 813 3 417 – 163 552

1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod.

2) Varav 7 151mn euro avser balansposten Pantsatta ﬁnansiella instrument.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 181

Nordea Årsredovisning 2020

nivåerna med bakgrund av den interna värderingsmetoden.

Värderingen av dessa instrument kan antingen vara baserade

på direkta noteringar på en aktiv marknad (nivå 1) eller

värderade med hjälp av en metod där priset baseras på

observerbara marknadsdata (nivå 2). Om påverkan från ej

observerbara parametrar på värderingen av obligationen är

väsentlig klassiﬁceras obligationen i nivå 3 i hierarkin för

verkligt värde.

För OTC-derivat används värderingsmodeller för att fast-

ställa verkligt värde. Modellerna har vanligtvis utvecklats

internt och baseras på antaganden om beteenden hos de

underliggande tillgångarna och statistiska scenarioanalyser.

De flesta OTC-derivat hänförs till nivå 2 i hierarkin för verkligt

värde, vilket betyder att alla väsentliga indata och modell-

parametrar kan observeras på aktiva marknader.

Värderingen av private equity-fonder och onoterade aktier

är till sin karaktär mer osäker än värdering av mer aktivt

handlade aktieinstrument. Nordea lägger vikt vid ett konse-

kvent tillvägagångssätt både när det gäller olika tillgångar

och över tiden. Metoderna som tillämpas följer anvisningarna

i ”International Private Equity and Venture Capital Valuation

Guidelines”, som utfärdats av IPEV Board. Dessa anvisningar

används som bästa praxis i private equity-branschen. För

USA-baserade fonder används liknande metoder.

Nordea har också lån och emitterade skuldebrev i dotterfö-

retaget Nordea Kredit Realkreditaktieselskab, värderade till

verkligt värde. När Nordea beviljar bolån till låntagare i enlig-

het med dansk lagstiftning om bostadsﬁnansiering emitterar

Nordea samtidigt skuldebrev med matchande villkor, så kall-

lad ”matchad ﬁnansiering”. Verkligt värde för emitterade

skuldebrev baseras på noterade priser. Eftersom låntagarna

har rätt att köpa skuldebrev som emitterats av Nordea på

marknaden och återlämna dessa som betalning för sina lån,

är det verkliga värdet på lånen samma som det verkliga vär-

det på de emitterade skuldebreven (till följd av att omvärde-

ringen av återbetalningsoptionen ﬁnns inbäddad i lånet),

justerat för förändringar i kreditrisken hos låntagaren och

det verkliga värdet av kreditmarginalen för varje lån.

Verkligt värde på ﬁnansiella tillgångar och skulder beräk-

nas vanligen som det teoretiska nuvärdet av de enskilda

instrumenten. Denna beräkning kompletteras med justeringar

på portföljnivå.

Vid värderingen av derivat till verkligt värde gör Nordea

justeringar i form av så kallade credit value adjustments

(CVA) och debt value adjustments (DVA). CVA och DVA speg-

lar hur motpartens kreditrisk respektive Nordeas egen kredit-

värdighet påverkar derivatets verkliga värde. Beräkningarna

baseras på uppskattningar av exponering vid fallissemang,

sannolikhet för fallissemang och återvinningsgrad, för varje

enskild motpart. För CVA och DVA baseras exponering vid

fallissemang vanligen på förväntad exponering och fastställs

genom simulering av underliggande riskfaktorer. För motpar-

ter som inte har ett omsättningsbart CDS-kontrakt, fastställs

sannolikhet för fallissemang med hjälp av en tvärsnittsregres-

sionsmodell som beräknar en ungefärligt CDS-spread utifrån

motpartens ratingregion och bransch.

Eekten av upplåningskostnader och upplåningskostnads-

minskningar på värderingen av derivatinstrument utan säker-

het eller med obalanserad säkerhet redovisas som en verkligt

värdejustering för ﬁnansieringskostnad (funding fair value

adjustment, FFVA). Därutöver inkluderar Nordea justeringar

för prisskillnaden mellan köp- och säljpris samt justeringar

för modellrisk i verkligt värde. Från och med andra kvartalet

2020 inkluderas även justeringar för variationer i verkligt

värde.

Värderingen till verkligt värde av förvaltningsfastigheter

tar hänsyn till en marknadsaktörs förmåga att generera eko-

nomiska fördelar genom att använda förvaltningsfastighe-

terna på maximala och bästa sätt, det vill säga tar hänsyn till

den användning av förvaltningsfastigheterna som är fysiskt

möjligt, lagligen tillåten och ﬁnansiellt genomförbart. I dags-

läget används förvaltningsfastigheterna i Nordea på det max-

imala och bästa sätt. Vid värderingen av förvaltningsfastighe-

terna tas också hänsyn till fastighetens syfte och art genom

att tillämpa den lämpligaste värderingsmetoden. Den vanli-

gaste värderingsmetoden är en diskonterad kassaflödes-

modell som använder aktuella kassaflöden, marknadsräntor

och aktuell avkastning.

Överföringar mellan nivå 1 och nivå 2

Nordea har under året överfört räntebärande värdepapper

(inklusive pantsatta ﬁnansiella instrument) till ett värde av

1 113 mn euro (4 272 mn euro) från nivå 1 till nivå 2 och 11 448

mn euro (701 mn euro) från nivå 2 till nivå 1 i verkligt värde-

hierarkin. Vidare har Nordea överfört emitterade värdepapper

till ett värde av 735 mn euro (4 455 mn euro) från nivå 1 till

nivå 2 och 32 916 mn euro (0 mn euro) från nivå 2 till nivå 1,

samt övriga skulder till ett värde av 10 mn euro (1 426 mn

euro) från nivå 1 till nivå 2 och 1 040 mn euro (1 mn euro) från

nivå 2 till nivå 1. Den främsta orsaken till överföringarna

under året är en uppdatering av reglerna för kategorisering

av ﬁnansiella instrument i nivå 1, 2 och 3. Detta hade en

väsentlig påverkan på kategoriseringen av ”Räntebärande

värdepapper” och ”Emitterade värdepapper” där volymen

och frekvensen i handeln för individuella ISIN nu beaktas.

Överföringar mellan nivåerna anses ha skett vid årets slut.

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 182

Årsredovisning 2020 Nordea

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

Vinster och förluster

som redovisats i

resultaträkningen

under året

Redo-

visat i

övrigt

total-

resultat

Över-

föringar

till nivå 3

Över-

föringar

från

nivå 3

Om-

klassiﬁ-

cering

2019, mn euro

1 jan

2019

Rea-

liserade

Orea-

liserade

Köp/

emissioner

Försälj-

ningar

Avräk-

ningar/

likvider

Om-

räknings-

die-

renser

31 dec

2019

Räntebärande

värdepapper 329 –1 8 – 14 –180 2 – – – – 172

- varav Life & Pensions 4 – 9 – – –1 1 – – – – 13

Aktier och andelar 1 697 123 51 – 358 –419 –19 169 –31 91 14 2 034

- varav Life & Pensions 916 42 –25 – 35 –221 –19 166 –31 – –3 860

Tillgångar i

placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal 189 2 45 – 145 –22 2 1 – – – 362

- varav Life & Pensions 189 2 45 – 145 –22 2 1 – – – 362

Derivatinstrument (netto) 15 –121 200 – –33 – 121 – –8 – – 174

Övriga tillgångar 74 – –5 – – – –33 – – – –1 35

- varav Life & Pensions 40 – – – – – –6 – – – – 34

Förvaltningsfastigheter 1 607 2 39 – 103 –157 – – – –10 1 1 585

- varav Life & Pensions 1 588 2 38 – 101 –145 – – – –7 1 1 578

Emitterade värdepapper 2 627 54 –232 –8 422 – –634 3 – – – 2 232

Övriga skulder 14 – – – 1 –13 – – – – – 2

1) Till följd av att Nordea Bank S.A inte längre konsolideras har Aktier och andelar i level 3 ökat med 91 mn euro och Förvaltningsfastigheter i level 3 minskat med 3 mn euro.

Dessutom har förvaltningsfastigheter i level 3 till ett värde av 7 mn euro omklassiﬁcerats från Förvaltningsfastigheter till Materiella tillgångar.

Förändringar i nivå 3

Vinster och förluster

som redovisats i

resultaträkningen

under året

Redo-

visat i

övrigt

total-

resultat

Över-

föringar

till nivå 3

Över-

föringar

från

nivå 3

Om-

klassiﬁ-

cering

2020, mn euro

1 jan

2020

Rea-

liserade

Orea-

liserade

Köp/

emissioner

Försälj-

ningar

Avräk-

ningar/

likvider

Om-

räknings-

die-

renser

31 dec

2020

Räntebärande

värdepapper 172 3 –2 – 641 –34 –3 421 –267 – – 931

- varav Life & Pensions 13 – –2 – – –4 – 60 – – – 67

Aktier och andelar 2 034 93 –6 – 312 –283 –15 8 –92 –32 –50 1 969

- varav Life & Pensions 860 25 –48 – 103 –93 –15 4 – – –1 835

Tillgångar i

placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal 362 – 44 – 52 –8 –1 3 – – 1 453

- varav Life & Pensions 362 – 44 – 52 –8 –1 3 – – 1 453

Derivatinstrument (netto) 174 434 –49 – – – –434 47 –10 – – 162

Övriga tillgångar 35 – – – – – –4 – – – – 31

- varav Life & Pensions 34 – – – – – –4 – – – – 30

Förvaltningsfastigheter 1 585 49 –46 – 167 –188 – – – – –32 1 535

- varav Life & Pensions 1 578 49 –46 – 166 –182 – – – – –31 1 534

Emitterade värdepapper 2 232 652 –980 –4 189 – –651 347 –4 – – 1 781

Övriga skulder 2 – –1 – 30 – – 1 – – – 32

1) Omklassiﬁcering avseende konvertering av Visa C-aktier till Visa A-aktier.

Orealiserade vinster och förluster avser de tillgångar och

skulder som innehas vid årets slut. Den främsta orsaken till

överföringarna till och från nivå 3 under året är en uppdate-

ring av reglerna för kategorisering av ﬁnansiella instrument

i nivå 1, 2 och 3. Detta påverkade i huvudsak kategoriseringen

av ”Derivatinstrument”, ”Räntebärande värdepapper”, ”Aktier

och andelar” och ”Emitterade värdepapper” där volymen och

frekvensen i handeln för individuella instrument (ISIN) nu

beaktas. Överföringar från en nivå till en annan anses ha skett

i slutet av året. Vinster och förluster redovisade i resultat-

räkningen under året ingår i posten ”Nettoresultat av poster

till verkligt värde” (se not K6). Tillgångar och skulder avse-

ende derivatinstrument presenteras netto.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 183

Nordea Årsredovisning 2020

Orealiserade vinster och förluster avser de tillgångar och

skulder som innehas vid årets slut. Orsaken till överföringen

från nivå 3 var att observerbara marknadsdata blev tillgäng-

liga. Orsaken till överföringen till nivå 3 var att observerbara

marknadsdata inte längre fanns tillgängliga. Överföringar

från en nivå till en annan anses ha skett i slutet av året. Vins-

ter och förluster redovisade i resultaträkningen under året

ingår i posten ”Nettoresultat av poster till verkligt värde” (se

not K6). Tillgångar och skulder avseende derivatinstrument

redovisas netto.

Processen för värdering till verkligt värde

Finansiella instrument

Värderingsprocessen i Nordea utgörs av flera steg. Första

steget är att ta fram medelpriset vid dagens slut. Det är

aärsområdena som ansvarar för att fastställa korrekta priser

för värderingsprocessen. Dessa priser är antingen internt fast-

ställda av en tradingenhet eller inhämtade från externa källor.

Värderingspriserna och värderingsmetoderna kontrolleras

och testas därefter av en kontrollenhet i första försvarslinjen

som är oberoende från de risktagande enheterna i front

oce. Allra viktigast i kontrollprocessen är den oberoende

kontrollen av priser. Här kontrolleras riktigheten i värdering-

arna med hjälp av data från oberoende källor. Slutligen analy-

seras resultatet av värderingskontrollen och värderingarna,

och eventuella noteringar eskaleras. Dessutom inkluderas

justeringar för variationer i oberoende priskontroller i verkligt

värde. Kontrollen av riktigheten i priser och andra parametrar

utförs som minimum på månadsbasis och för många produk-

ter dagligen. Information från tredje man, såsom prisnote-

ringar och annan prisinformation från mäklare, används som

jämförelseuppgifter vid kontrollen. Jämförelseuppgifternas

kvalitet bedöms regelbundet.

Justeringar till verkligt värde på portföljnivå och upp-

skjutna dag 1-resultat från nivå 3-transaktioner beräknas och

rapporteras månadsvis. Den faktiska bedömningen av instru-

ment i hierarkin för verkligt värde utförs kontinuerligt.

Specialiserade team inom enheten Balance Sheet Risk

Control (BSRC) är ansvariga för att se över och oberoende

bedömma de värderingar som utförs av aärsområdena.

Dessa team är ansvariga för översyn av värderingar inom den

andra försvarslinjen, med oberoende rapporteringsansvar till

CRO och BAC.

Förvaltningsfastigheter

Huvuddelen av förvaltningsfastigheterna i Nordea innehas av

Nordea Liv och Pension (NLP). Förvaltningsfastigheterna i

NLP värderas en gång i kvartalet av fastighetsavdelningarna i

respektive bolag inom NLP, och arbetet utförs helt eller delvis

av externa värderare. De avdelningar som använder sig av

sina egna metoder jämför fastigheternas värdeförändringar

med värderingar gjorda för liknande fastigheter av externa

värderare. Värderingen presenteras för, och godkänns av, led-

ningen i respektive bolag. Finansdirektören i vart och ett av

bolagen inom NLP godkänner de tillämpade metoderna och

ansvarar för de värden som används. Principerna som tilläm-

pas i samtliga bolag överensstämmer med de nationella till-

synsmyndigheternas bestämmelser, som i sin tur överens-

stämmer med internationella värderingsprinciper och IFRS.

Dessutom ﬁnns en Investment Operation Committee (IOC),

som är ett gemensamt forum för frågor som rör värdering och

redovisning av i NLP:s investeringsverksamhet. Bolagen inom

NLP rapporterar regelbundet till IOC, och IOC rapporterar

kvartalsvis till Nordeakoncernens Group Valuation

Committee.

Förvaltningsfastigheterna i NLP fungerar som skuldtäck-

ning gentemot försäkringstagarna i liv- och fondförsäkrings-

avtal samt i ﬁnansiella avtal, vilket innebär att eekten på

Nordeas resultaträkning och eget kapital beror på återbä-

ringsmedlen och återbäringsavtalen i det bolag som äger

fastigheten.

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 184

Årsredovisning 2020 Nordea

Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3

31 dec 2020, mn euro

Verkligt

värde

Varav Life &

Pensions Värderingmetoder

Ej observerbara

indata

Intervall för

verkligt värde

Räntebärande värdepapper

Offentliga institutioner 39 – Diskonterade kassaflöden Kreditspread –4/4

Bolåneinstitut och andra kreditinstitut 687 63 Diskonterade kassaflöden Kreditspread –64/64

Företag 201 – Diskonterade kassaflöden Kreditspread –20/20

Övrigt 4 4 Diskonterade kassaflöden Kreditspread –0/0

Summa 931 67 –88/88

Aktier och andelar

Private equity-fonder 948 470 Andelsvärde –104/104

Hedgefonder 81 79 Andelsvärde –7/7

Kreditfonder 464 163 Andelsvärde/analytikerkonsensus –40/40

Övriga fonder 199 115 Andelsvärde/fondkurser –17/17

Övrigt 369 100 – –31/31

Summa 2 061 927 –199/199

Derivatinstrument

Räntederivat 274 – Optionsmodell Korrelationer –10/10

Volatilitet

Aktiederivat –37 – Optionsmodell Korrelationer –10/7

Volatilitet

Utdelning

Valutaderivat 88 – Optionsmodell Korrelationer –0/0

Volatilitet

Kreditderivat –165 – Kreditderivatmodell Korrelationer –32/38

Återvinningsgrad

Volatilitet

Övrigt 2 – Optionsmodell Korrelationer –0/0

Volatilitet

Summa 162 – –52/55

Emitterade värdepapper

Emitterade strukturerade obligationer 1 781 – Kreditderivatmodell Korrelationer –7/7

Återvinningsgrad

Volatilitet

Summa 1 781 – –7/7

Övrigt, netto

Övriga tillgångar och Övriga skulder –1 30 – – –1/1

Summa –1 30 –1/1

1) Innehav i ﬁnansiella instrument utgör en stor del av livförsäkringsrörelsen, i syfte att

fullgöra åtaganden i försäkringsavtal och ﬁnansiella avtal. Vinster och förluster hän

förliga till dessa instrument allokeras nästan uteslutande till försäkringstagarna och

påverkar därmed inte Nordeas eget kapital.

2) Varav 155mn euro prissätts utifrån en kreditspread (skillnaden mellan diskonterings

räntan och LIBOR) på 1,45 procent, och en rimlig förändring av denna kreditspread

skulle inte påverka det verkliga värdet med tanke på återköpsmöjligheten.

3) Verkligt värde baseras på kurser och andelsvärden som erhållits av externa leverantö

rer/förvaltare. Dessa kurser fastställs utifrån värdeutvecklingen i de underliggande

tillgångarna. Den allra vanligaste värderingsmetoden för private equity-fonder hos

leverantörer/förvaltare överensstämmer med anvisningarna i International Private

Equity and Venture Capital Valuation (IPEV), som utfärdats av Invest Europe (tidigare

kallad EVCA). Ungefär 50 procent av innehavet i private equity-fonder justeras/värde

ras internt utifrån IPEV-anvisningarna. De redovisade värdena för dessa ligger i inter-

vallet 3till 100 procent jämfört med de värden som erhållits från leverantörer/förval-

tare.

4) Varav 92 mn euro relateras till tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkrings-

avtal.

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 185

Nordea Årsredovisning 2020

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

Tabellerna ovan visar, för varje tillgångs- och skuldklass som

hänförts till nivå 3, det verkliga värdet, värderingsmetoderna

som använts för beräkning av verkligt värde, väsentliga ej

observerbara data som använts i värderingsmodellerna samt,

för ﬁnansiella tillgångar och skulder, det verkliga värdets

känslighet för förändringar i viktiga antaganden.

Kolumnen ”intervall för verklig värde” i tabellen ovan visar

känsligheten i verkligt värde för nivå 3-instrument vid föränd-

ringar i viktiga antaganden. När exponeringen för en ej obser-

verbar parameter kvittas mellan olika instrument redovisas

endast nettoeekten i tabellen. Redovisat intervall är sanno-

likt större än den faktiska osäkerheten i verkligt värde för

dessa instrument, eftersom det i praktiken är osannolikt att

alla ej observerbara parametrar samtidigt skulle vara i utkan-

ten av sina intervall för rimligt möjliga alternativ. Redovis-

ningen är varken förutsägande eller indikativ för framtida för-

ändringar i verkligt värde.

För att beräkna känsligheten (intervallet) i verkligt värde

för derivat tillämpas en rad olika modeller för att fastställa ett

osäkerhetsintervall kring det redovisade verkliga värdet. De

olika modellerna är inriktade på olika aspekter av prissätt-

ningen av derivat. Två gemensamma komponenter i model-

lerna för derivatvärdering är volatiliteten i underliggande

riskfaktorer och korrelationen mellan de relevanta riskfakto-

rerna. Hänsyn tas till båda dessa genom att olika antaganden

om indata och/eller valet av modell tillämpas. Förutom dessa

Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3

31 dec 2019, mn euro

Verkligt

värde

Varav Life &

Pensions Värderingmetoder

Ej observerbara

indata

Intervall för

verkligt värde

Räntebärande värdepapper

Bolåneinstitut och andra kreditinstitut 164 9 Diskonterade kassaflöden Kreditspread –16/16

Företag 8 4 Diskonterade kassaflöden Kreditspread –0/0

Summa 172 13 –16/16

Aktier och andelar

Private equity-fonder 833 489 Andelsvärde –93/93

Hedgefonder 87 83 Andelsvärde –8/8

Kreditfonder 421 167 Andelsvärde/analytikerkonsensus –35/35

Övriga fonder 289 115 Andelsvärde/fondkurser –26/26

Övrigt 460 62 – –32/32

Summa 2 090 916 –194/194

Derivatives

Räntederivat 265 – Optionsmodell Korrelationer –31/35

Volatilitet

Aktiederivat –10 – Optionsmodell Korrelationer –6/3

Volatilitet

Utdelning

Valutaderivat –16 – Optionsmodell Korrelationer –0/0

Volatilitet

Kreditderivat –69 – Kreditderivatmodell Korrelationer –24/26

Återvinningsgrad

Volatilitet

Övrigt 4 – Optionsmodell Korrelationer –0/0

Volatilitet

Summa 174 – –61/64

Emitterade värdepapper

Emitterade strukturerade obligationer 2 232 – Kreditderivatmodell Korrelationer –11/11

Återvinningsgrad

Volatilitet

Summa 2 232 – –11/11

Övrigt, netto

Övriga tillgångar och Övriga skulder 33 34 –4/4

Summa 33 34 –4/4

1) Innehav i ﬁnansiella instrument utgör en stor del av livförsäkringsrörelsen, i syfte att

fullgöra åtaganden i försäkringsavtal och ﬁnansiella avtal. Vinster och förluster hän

förliga till dessa instrument allokeras nästan uteslutande till försäkringstagarna och

påverkar därmed inte Nordeas eget kapital.

2) Varav 155mn euro prissätts utifrån en kreditspread (skillnaden mellan diskonterings

räntan och LIBOR) på 1,45 procent, och en rimlig förändring av denna kreditspread

skulle inte påverka det verkliga värdet med tanke på återköpsmöjligheten.

3) Verkligt värde baseras på kurser och andelsvärden som erhållits av externa leverantö

rer/förvaltare. Dessa kurser fastställs utifrån värdeutvecklingen i de underliggande

tillgångarna. Den allra vanligaste värderingsmetoden för private equity-fonder hos

leverantörer/förvaltare överensstämmer med anvisningarna i International Private Equi

ty and Venture Capital Valuation (IPEV), som utfärdats av Invest Europe (tidigare kallad

EVCA). Ungefär 40 procent av innehavet i private equity-fonder justeras/värderas

internt utifrån IPEV-anvisningarna. De redovisade värdena för dessa ligger i intervallet

3till 100 procent jämfört med de värden som erhållits från leverantörer/förvaltare.

4) Varav 56 mn euro relateras till tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 186

Årsredovisning 2020 Nordea

Förvaltningsfastigheter

31 dec 2020,

mn euro

Verkligt

värde

Varav Life &

Pensions Värderingmetoder Ej observerbara indata

Intervall för ej

observerbara data

Vägt genomsnitt för ej

observerbara data

Norge 657 657 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra

- Kontor 105

–362 EUR/m

224 EUR/m

- Övriga 106–287 EUR/m 220 EUR/m

Avkastingskrav

- Kontor 3,9 %

–5,60 % 4,5 %

- Övriga 4,1 %

–9,5 % 4,4 %

Finland 946 946 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra

- Kommersiella 138

–228 EUR/m

183 EUR/m

- Kontor 123–468 EUR/m

296 EUR/m

- Lägenheter 189–300 EUR/m

245 EUR/m

- Övriga 225–282 EUR/m

254 EUR/m

Avkastingskrav

- Kommersiella 5,75 %

–7,25 % 6,5 %

- Kontor 3,25 %

–8,25 % 5,8 %

- Lägenheter 3,25 %

–4,75 % 4,0 %

- Övriga 4,5 %

–6 % 5,3 %

Sverige 291 291 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra

- Kommersiella 68

–217 EUR/m

125 EUR/m

- Kontor 251–251 EUR/m

251 EUR/m

- Lägenheter 176–188 EUR/m

181 EUR/m

- Övriga 69–69 EUR/m

69 EUR/m

Avkastingskrav

- Kommersiella 4,75 %

–7,10 % 5,5 %

- Kontor 4,65 %

–4,65 % 4,7 %

- Lägenheter 3,67 %

–3,80 % 3,8 %

- Övriga 6,53 %

–6,53 % 6,5 %

Övriga 2 1 Diskonterade kassaflöden – – –

Summa 1 896 1 895

1) Fördelning baserad på de värderingsmetoder som används i olika länder.

2) Verkligt värde beräknas av externa värderare.

3) Varav 361 mn euro relateras till tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal i Life.

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

gemensamma faktorer omfattar analysen även ett antal

faktorer som är speciﬁka för tillgångsklassen, bland annat

förväntad aktieutdelning, återvinningsantaganden för kredit-

derivat och inflationsförväntningar. Det verkliga värdet på

derivat redovisas som nettot av tillgångar och skulder.

För att beräkna känsligheten (intervallet) i verkligt värde

för aktier och andelar och räntebärande värdepapper ökades

och minskades det verkliga värdet med 2–10 procentenheter,

beroende på osäkerheten i värderingen och underliggande

antaganden. Större intervall tillämpas på instument med

större osäkerhet i värderingen jämfört med aktivt handlade

instument och underliggande osäkerheter i individuella

antaganden.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 187

Nordea Årsredovisning 2020

Förvaltningsfastigheter

31 dec 2019,

mn euro

Verkligt

värde

Varav Life &

Pensions Värderingmetoder Ej observerbara indata

Intervall för ej

observerbara data

Vägt genomsnitt för ej

observerbara data

Norge 713 713 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra

- Kontor 110

–401 EUR/m

280 EUR/m

- Övriga 128 EUR/m 128 EUR/m

Avkastingskrav

- Kontor 4,0 %

–5,65 % 4,6 %

- Övriga 6,5 %

–9,5 % 7,1 %

Finland 933 933 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra

- Kommersiella 144

–230 EUR/m

187 EUR/m

- Kontor 189–306 EUR/m

296 EUR/m

- Lägenheter 189–306 EUR/m

248 EUR/m

- Övriga 231–291 EUR/m

261 EUR/m

Avkastingskrav

- Kommersiella 5,75 %

–7,25 % 6,5 %

- Kontor 4,5 %

–8,25 % 5,8 %

- Lägenheter 3,25 %

–4,75 % 4,0 %

- Övriga 4,5 %

–6 % 5,3 %

Sverige 238 238 Diskonterade kassaflöden Marknadshyra

- Kommersiella 73

–208 EUR/m

124 EUR/m

- Kontor 226–231 EUR/m

229 EUR/m

- Lägenheter 166–178 EUR/m

172 EUR/m

- Övriga 65–66 EUR/m

65 EUR/m

Avkastingskrav

- Kommersiella 5,10 %–6,75 % 5,8 %

- Kontor 4,5 %

–4,65 % 4,6 %

- Lägenheter 3,73 %

–4,30 % 3,9 %

- Övriga 6,75 %

–6,75 % 6,8 %

Övriga 7 – Diskonterade kassaflöden – – –

Summa 1 891 1 884

1) Fördelning baserad på de värderingsmetoder som används i olika länder.

2) Verkligt värde beräknas av externa värderare.

3) Varav 306 mn euro relateras till tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal i Life.

De väsentliga ej observerbara indata som används när för-

valtningsfastigheterna värderas till verkligt värde är mark-

nadshyra och avkastningskrav. Betydande höjningar (sänk-

ningar) av marknadshyran eller avkastningskravet skulle,

isolerat, resultera i en betydligt lägre (högre) verkligt värde.

Förändringar i uppskjutna dag 1-resultat

Transaktionspriset för ﬁnansiella instrument överensstämmer

i vissa fall inte med verkligt värde vid första redovisningstill-

fället (enligt använd värderingsmodell). Skälet är huvudsak-

ligen att transaktionspriset inte har kunnat fastställas på en

aktiv marknad. Om väsentliga ej observerbara data används

i värderingsmetoden (nivå 3) redovisas det ﬁnansiella instru-

mentet till transaktionspriset, och den eventuella skillnaden

mellan transaktionspriset och det verkliga värdet vid första

redovisningstillfället, enligt använd värderingsmodell (dag

1-resultat), skjuts upp. För ytterligare information, se not K1

”Redovisningsprinciper”. Tabellen nedan visar den totala skill-

naden som kvarstår att periodisera i resultaträkningen vid

periodens början och slut, samt en avstämning av hur detta

skillnadsbelopp har förändrats under året (förändring i upp-

skjutna dag 1-resultat).

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 188

Årsredovisning 2020 Nordea

Uppskjutna dag 1-resultat – derivat, netto

Mn euro 2020 2019

Belopp vid årets början 125 81

Uppskjutna resultat från nya transaktioner 125 85

Redovisat i resultaträkningen under året

–177 –41

Belopp vid årets slut 73 125

1) Varav

–

10 mn euro (

–

mn euro) relateras till överföring av derivatinstrument från nivå

3 till nivå 2.

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

Verkligt värde på ”Kassa och tillgodohavanden hos central-

banker” antas, till följd av dess kortfristiga natur, vara samma

som det redovisade värdet och hänförs därför till nivå 3 i

hierarkin för verkligt värde.

Utlåning

Det verkliga värdet på ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning

till kreditinstitut” och ”Utlåning till allmänheten” har beräk-

nats genom att diskontera de förväntade framtida kassaflö-

dena med en antagen kundränta som skulle ha används på

marknaden om lånen hade emitterats vid värderingstidpunk-

ten. Den antagna kundräntan beräknas som referensräntan

plus den genomsnittliga marginalen på nyutlåning i Personal

Banking, Business Banking respektive Large Corporates &

Institutions.

Värderingen till verkligt värde har hänförts till nivå 3 i

hierarkin för verkligt värde.

Räntebärande värdepapper

Det verkliga värdet uppgår till 3 548 mn euro (3 606 mn euro),

varav 136 mn euro (237 mn euro) har hänförts till nivå 1, 3 332

mn euro (3 369 mn euro) till nivå 2 samt 80 mn euro (

– mn

euro) till nivå 3 i hierarkin för verkligt värde. Värderingsprinci-

perna är desamma som för liknande instrument som redovi-

sas till verkligt värde i balansräkningen.

Övriga tillgångar samt förutbetalda

kostnader och upplupna intäkter

Balansposterna ”Övriga tillgångar” och ”Förutbetalda kostna-

der och upplupna intäkter” utgörs av kortfristiga fordringar.

Det verkliga värdet anses därför vara detsamma som det

redovisade värdet och har hänförts till nivå 3 i hierarkin för

verkligt värde.

Inlåning och skuldinstrument

Det verkliga värdet på ”Skulder till kreditinstitut”, ”In- och

upplåning från allmänheten”, ”Emitterade värdepapper” och

”Efterställda skulder” har beräknats som det redovisade vär-

det justerat för förändringar i verkligt värde gällande ränte-

risk och egen kreditrisk. Det verkliga värdet har hänförts till

nivå 3 i hierarkin för verkligt värde. Förändringarna i verkligt

värde hänförliga till ränterisk baseras på förändringar i

berörda räntor jämfört med motsvarande nominell ränta i

portföljerna. Förändringarna i verkligt värde hänförliga till

kreditrisk beräknas som skillnaden mellan kreditspreaden i

de nominella räntorna och aktuell kreditspread på markna-

den. Beräkningen utförs på aggregerad nivå för all långfristig

upplåning som redovisas under balansposterna ”Emitterade

värdepapper” och ”Efterställda skulder”. Eftersom den avta-

lade löptiden är kort för ”Skulder till kreditinstitut” och ”In-

och upplåning från allmänheten” antas förändringarna i

Nordeas egen kreditrisk hänförliga till dessa poster vara

obetydliga. Detsamma gäller kortfristig upplåning som

redovisas under balansposterna ”Emitterade värdepapper”

och ”Efterställda skulder”.

Övriga skulder samt upplupna kostnader

och förutbetalda intäkter

Balansposterna ”Övriga skulder” och ”Upplupna kostnader

och förutbetalda intäkter” utgörs av kortfristiga skulder,

huvudsakligen fondlikvidskulder. Det verkliga värdet anses

därför vara detsamma som det redovisade värdet och har

hänförts till nivå 3 i hierarkin för verkligt värde.

Finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen

31 dec 2020 31 dec 2019

Mn euro

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Nivå i hierarkin

för verkligt värde

Tillgångar som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 32 955 32 955 35 509 35 509 3

Utlåning 261 754 269 422 257 360 260 090 3

Räntebärande värdepapper 3 293 3 548 3 489 3 606 1,2,3

Övriga tillgångar 1 425 1 425 1 079 1 079 3

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 292 292 339 339 3

Summa 299 719 307 642 297 776 300 623

Skulder som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen

Inlåning och skuldinstrument 329 311 330 297 334 417 335 162 3

Övriga skulder 3 515 3 515 3 409 3 409 3

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 222 222 215 215 3

Summa 333 048 334 034 338 041 338 786

K41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 189

Nordea Årsredovisning 2020

K42. Finansiella instrument som kvittats i balansräkningen

eller omfattas av nettningsavtal

Finansiella instrument som kvittats i

balansräkningen eller omfattas av nettningsavtal

31 dec 2020, mn euro

Redovisade

ﬁnansiella

tillgångar,

brutto

Redovisade

ﬁnansiella

skulder, brutto,

som kvittats i

balansräkningen

Netto-

redovisat värde

i balans-

räkningen

Finansiella

instrument

Erhållna

ﬁnansiella

säkerheter

Erhållna

kontant-

säkerheter Nettobelopp

Tillgångar

Derivatinstrument 130 816 –86 082 44 734 –30 587 – –10 603 3 544

Omvända återköpsavtal 25 529 –11 532 13 997 – –13 997 – 0

Avtal om inlåning av värdepapper 4 292 – 4 292 – –1 672 – 2 620

Marginalsäkerheter 685 –685 0 – – – 0

Summa 161 322 –98 299 63 023 –30 587 –15 669 –10 603 6 164

Finansiella instrument som kvittats i

balansräkningen eller omfattas av nettningsavtal

31 dec 2020, mn euro

Redovisade

ﬁnansiella

skulder,

brutto

Redovisade

ﬁnansiella

tillgångar, brutto,

som kvittats i

balansräkningen

Netto-

redovisat värde

i balans-

räkningen

Finansiella

instrument

Lämnade

ﬁnansiella

säkerheter

Lämnade

kontant-

säkerheter Nettobelopp

Skulder

Derivatinstrument 130 447 –83 792 46 655 –30 587 – –6 134 9 934

Återköpsavtal 15 698 –11 532 4 166 – –4 166 – 0

Avtal om utlåning av värdepapper 1 548 – 1 548 – –1 548 – 0

Marginalsäkerheter 2 975 –2 975 0 – – – 0

Summa 150 668 –98 299 52 369 –30 587 –5 714 –6 134 9 934

1) Alla belopp har värderats till verkligt värde utom omvända återköpsavtal uppgående till 1 021 mn euro och återköpsavtal uppgående till 1 020 mn euro som har värderats till upplu-

pet anskaningsvärde.

2) Omvända återköpsavtal och avtal om inlåning av värdepapper har i balansräkningen klassiﬁcerats som ”Utlåning till centralbanker”, ”Utlåning till kreditinstitut” eller ”Utlåning till

allmänheten”. Återköpsavtal och avtal om utlåning av värdepapper har i balansräkningen klassiﬁcerats som ”Skulder till kreditinstitut” eller ”In- och upplåning från allmänheten”.

Finansiella instrument som kvittats i

balansräkningen eller omfattas av nettningsavtal

31 dec 2019, mn euro

Redovisade

ﬁnansiella

tillgångar,

brutto

Redovisade

ﬁnansiella

skulder, brutto,

som kvittats i

balansräkningen

Netto-

redovisat värde

i balans-

räkningen

Finansiella

instrument

Erhållna

ﬁnansiella

säkerheter

Erhållna

kontant-

säkerheter Nettobelopp

Tillgångar

Derivatinstrument 126 040 –87 038 39 002 –27 317 – –9 987 1 698

Omvända återköpsavtal 38 143 –9 965 28 178 – –28 178 – 0

Avtal om inlåning av värdepapper 4 324 – 4 324 – –3 223 – 1 101

Marginalsäkerheter 382 –382 0 – – – 0

Summa 168 889 –97 385 71 504 –27 317 –31 401 –9 987 2 799

Finansiella instrument som kvittats i

balansräkningen eller omfattas av nettningsavtal

31 dec 2019, mn euro

Redovisade

ﬁnansiella

skulder

brutto

Redovisade

ﬁnansiella

tillgångar brutto

som kvittats i

balansräkningen

Netto-

redovisat värde

i balans-

räkningen

Finansiella

instrument

Lämnade

ﬁnansiella

säkerheter

Lämnade

kontant-

säkerheter Nettobelopp

Skulder

Derivatinstrument 125 813 –84 423 41 390 –27 317 – –4 676 9 397

Återköpsavtal 24 351 –9 965 14 386 – –14 356 – 30

Avtal om utlåning av värdepapper 2 500 – 2 500 – –2 500 – 0

Marginalsäkerheter 2 996 –2 997 0 – – – 0

Summa 155 660 –97 385 58 276 –27 317 –16 856 –4 676 9 427

1) Alla belopp har värderats till verkligt värde utom omvända återköpsavtal uppgående till 3 169 mn euro och återköpsavtal uppgående till 3 211 mn euro som har värderats till

upplupet anskaningsvärde.

allmänheten”. Återköpsavtal och avtal om utlåning av värdepapper har i balansräkningen klassiﬁcerats som ”Skulder till kreditinstitut” eller ”In- och upplåning från allmänheten”.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 190

Årsredovisning 2020 Nordea

K42. Finansiella instrument som kvittats

i balansräkningen eller omfattas av

nettningsavtal, forts.

Rättsligt bindande ramavtal om

nettning eller liknande avtal

Finansiella instrument bruttoredovisas i balansräkningen

men det innebär inte att dessa instrument inte omfattas av

ramavtal för nettning eller liknande avtal. Normalt omfattas

ﬁnansiella instrument (derivat, repor och värdepapperslån)

av ramavtal för nettning, och Nordea skulle därmed tillåtas

använda nettning i händelse av fallissemang och i beräkningen

av motpartsrisk.

En närmare beskrivning av motpartsrisk, se avsnitt

Motpartsrisk in not K2 ”Risk- och likviditetshantering”.

K43. Överförda tillgångar och

erhållna säkerheter

Överförda tillgångar som fortsatt redovisas

i balansräkningen samt hänförliga skulder

Tillgångar anses vara överförda från Nordea om Nordea

antingen överför den kontraktsenliga rättigheten att erhålla

kassaflöden från tillgången eller behålla den rättigheten men

har en kontraktsenlig skyldighet att betala kassaflödena till

ett eller flera företag.

Alla tillgångar som överförts redovisas fortsatt i balansräk-

ningen om Nordeas exponering för förändringar i verkligt

värde för tillgången kvarstår. Så är fallet vid återköpsavtal

och värdepapperslån.

Återköpsavtal är en form av inlåning mot säkerhet där

Nordea säljer värdepapper med ett avtal om att till ett fast

pris återköpa dessa vid ett senare datum. Likvida medel som

erhållits redovisas som inlåning (skuld). Värdepapper som

har lämnats enligt återköpsavtal bokas inte bort från

balansräkningen.

Utlåning av värdepapper är transaktioner där Nordea lånar

ut innehavda värdepapper till en motpart och erhåller en

avgift.

Eftersom både återköpsavtal och värdepapperslån innebär

att värdepappren återlämnas till Nordea, kvarstår alla risker

och rättigheter förknippade med de överförda instrumenten

hos Nordea, även om de inte är tillgängliga för Nordea under

den period då de är överförda. Motparten i transaktionen

innehar värdepappren som säkerhet, men har inte någon rätt

till andra tillgångar i Nordea.

De värdepapper som fortsatt redovisas i balansräkningen

samt hänförliga skulder värderas till verkligt värde

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Återköpsavtal

Räntebärande värdepapper 3 795 7 151

Summa 3 795 7 151

Skulder hänförliga till tillgångarna

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Återköpsavtal 3 815 7 150

Summa 3 815 7 150

Netto –20 1

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas på nytt

Nordea erhåller säkerheter enligt omvända återköpsavtal och

avtal om värdepapperslån, vilka kan säljas eller pantsättas på

nytt i enlighet med avtalsvillkoren. Transaktionerna genom-

förs enligt standardavtal som används av parterna på den

ﬁnansiella marknaden. Vanligtvis så kräver avtalen ytterligare

säkerheter om värdet på värdepapper sjunker under en förut-

bestämd nivå. Enligt standardavtalen för de flesta återköps-

avtal så har mottagaren av säkerheten ovillkorlig rätt att sälja

eller återpantsätta säkerheten förutsatt att likvärdiga värde-

papper överförs vid likvidtillfället. Det verkliga värdet på

erhållna säkerheter enligt omvända återköpsavtal och avtal

om värdepapperslån upplyses om nedan. Nordea erhåller

också säkerheter enligt andra avtal, vilka kan säljas eller

pantsättas på nytt i enlighet med avtalsvillkoren. Dessa utgör

i huvudsak säkerheter som erhålls enligt CSA-avtal i samband

med derivattransaktioner.

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Omvända återköpsavtal

Erhållna säkerheter som kan säljas eller

pantsättas på nytt 24 458 36 218

- varav sålda eller pantsatta på nytt 11 709 15 791

Avtal om värdepapperslån

Erhållna säkerheter som kan säljas eller

pantsättas på nytt 3 177 5 680

- varav sålda eller pantsatta på nytt 712 2 612

Övriga avtal

Erhållna säkerheter som kan säljas eller

pantsättas på nytt 625 1 018

- varav sålda eller pantsatta på nytt 349 424

Summa 28 260 42 916

K43. Överförda tillgångar och

erhållna säkerheter, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 191

Nordea Årsredovisning 2020

K44. Löptidsanalys för tillgångar och skulder

Förväntad löptid

31 dec 2020

Förväntas återvinnas eller regleras:

31 dec 2019

Förväntas återvinnas eller regleras:

Mn euro Not

Inom 12

månader

Efter 12

månader Summa

Inom 12

månader

Efter 12

månader Summa

Kassa och tillgodohavanden hos

centralbanker 32 955 – 32 955 35 509 – 35 509

Utlåning till centralbanker K14 3 123 – 3 123 9 207 – 9 207

Utlåning till kreditinstitut K14 2 599 524 3 123 7 632 887 8 519

Utlåning till allmänheten K14 74 660 255 105 329 765 72 345 250 746 323 091

Räntebärande värdepapper K15 12 501 50 008 62 509 20 021 44 909 64 930

Pantsatta ﬁnansiella instrument K16 113 3 682 3 795 – 7 151 7 151

Aktier och andelar K17 4 901 7 748 12 649 6 474 7 710 14 184

Tillgångar i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal K18 27 492 8 992 36 484 22 371 8 428 30 799

Derivatinstrument K19 8 296 36 474 44 770 7 097 32 014 39 111

Förändringar av verkligt värde för

räntesäkrade poster i säkringsportföljer 131 228 359 44 173 217

Aktier och andelar i intresseföretag och

joint ventures K20 – 555 555 – 572 572

Immateriella tillgångar K21 5 3 766 3 771 4 3 691 3 695

Materiella tillgångar K22 172 1 759 1 931 169 1 833 2 002

Förvaltningsfastigheter K24 658 877 1 535 715 870 1 585

Uppskjutna skattefordringar K12 16 390 406 23 464 487

Aktuella skattefordringar 300 – 300 362 – 362

Pensionstillgångar K34 – 144 144 – 173 173

Övriga tillgångar K25 13 281 68 13 349 11 944 599 12 543

Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter K26 576 61 637 451 260 711

Summa tillgångar 181 779 370 381 552 160 194 368 360 480 554 848

Skulder till kreditinstitut K27 16 310 7 629 23 939 32 117 187 32 304

In- och upplåning från allmänheten K28 178 382 5 049 183 431 159 446 9 279 168 725

Inlåning i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal K18 6 400 31 134 37 534 6 188 25 671 31 859

Skulder till försäkringstagare K29 2 146 16 032 18 178 1 056 18 190 19 246

Emitterade värdepapper K30 58 807 115 502 174 309 65 196 128 530 193 726

Derivatinstrument K19 10 327 36 706 47 033 8 955 33 092 42 047

Förändringar av verkligt värde för

räntesäkrade poster i säkringsportföljer 1 903 705 2 608 1 521 497 2 018

Aktuella skatteskulder 300 5 305 742 – 742

Övriga skulder K31 19 761 1 580 21 341 18 589 1 279 19 868

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter K32 1 394 10 1 404 1 471 5 1 476

Uppskjutna skatteskulder K12 4 432 436 95 386 481

Avsättningar K33 203 393 596 228 342 570

Pensionsskulder K34 – 365 365 – 439 439

Efterställda skulder K35 3 298 3 643 6 941 2 512 7 307 9 819

Summa skulder 299 235 219 185 518 420 298 116 225 204 523 320

1) Varav leasingskulder 138 1 095 1 233 138 1 087 1 225

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 192

Årsredovisning 2020 Nordea

Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden

31 dec 2020, mn euro

Högst 1

månad 1–3 månader 3–12 månader 1–2 år 2–5 år 5–10 år Mer än 10 år Summa

Kassa och tillgodohavanden hos

centralbanker och utlåning till

centralbanker 36 078 – – – – – – 36 078

Utlåning till allmänheten 46 552 13 361 32 777 31 462 67 954 55 301 141 430 388 837

Utlåning till kreditinstitut 2 272 470 236 98 53 4 – 3 133

Räntebärande värdepapper 3 302 1 270 7 550 13 871 25 163 7 190 9 505 67 851

Övriga ﬁnansiella tillgångar förutom derivat – – – – – – 61 718 61 718

Summa ﬁnansiella tillgångar

förutom derivat 88 204 15 101 40 563 45 431 93 170 62 495 212 653 557 617

In- och upplåning från allmänheten 180 419 645 2 311 55 25 4 1 183 460

Skulder till kreditinstitut 8 298 4 217 3 710 117 7 404 72 – 23 818

Emitterade värdepapper 8 990 12 097 36 132 32 039 54 088 11 571 27 483 182 400

- varav bankcertiﬁkat (CD) och

kommersiella papper (CP) 4 809 8 761 18 837 1 297 – – – 33 704

- varav säkerställda obligationer 3 274 1 261 13 918 23 706 43 228 7 204 27 324 119 915

- varav övriga obligationer 907 2 075 3 377 7 036 10 860 4 367 159 28 781

Efterställda skulder – 897 2 659 1 020 1 499 1 687 282 8 044

Övriga ﬁnansiella skulder förutom derivat 94 787 9 110 132 253 282 511 96 084

Summa ﬁnansiella skulder förutom derivat 292 494 17 865 44 922 33 363 63 269 13 616 28 277 493 806

Derivatinstrument, kassainflöde 214 682 242 307 148 591 84 940 167 630 94 302 43 867 996 319

Derivatinstrument, kassautflöde 215 304 243 152 148 887 84 263 167 111 93 259 43 008 994 984

Derivatinstrument, netto kassaflöde –622 –845 –296 677 519 1 043 859 1 335

Kreditåtaganden 88 791 – – – – – – 88 791

Utställda garantier 18 323 – – – – – – 18 323

31 Dec 2019, EURm

Högst 1

månad 1–3 månader 3–12 månader 1–2 år 2–5 år 5–10 år Mer än 10 år Summa

Kassa och tillgodohavanden hos

centralbanker och utlåning till

centralbanker 42 001 2 716 0 0 0 – – 44 717

Utlåning till allmänheten 61 696 15 139 33 184 30 699 63 730 55 641 133 187 393 276

Utlåning till kreditinstitut 8 080 2 963 1 402 397 494 73 – 13 409

Räntebärande värdepapper 1 097 1 353 16 297 13 806 33 057 7 998 1 939 75 547

Övriga ﬁnansiella tillgångar förutom derivat – – – – – – 57 445 57 445

Summa ﬁnansiella tillgångar

förutom derivat 112 874 22 171 50 883 44 902 97 281 63 712 192 571 584 394

In- och upplåning från allmänheten 164 609 1 695 3 959 1 134 1 224 1 501 968 175 090

Skulder till kreditinstitut 28 281 7 788 1 047 16 24 – – 37 156

Emitterade värdepapper 22 343 11 958 40 453 27 117 66 091 17 370 18 013 203 345

- varav bankcertiﬁkat (CD) och

kommersiella papper (CP) 11 050 11 365 20 147 1 751 215 – – 44 528

- varav säkerställda obligationer 9 664 333 12 850 19 362 54 022 11 755 17 852 125 838

- varav övriga obligationer 1 629 260 7 456 6 004 11 854 5 615 161 32 979

Efterställda skulder 0 1 497 1 332 3 655 2 263 2 230 281 11 258

Övriga ﬁnansiella skulder förutom derivat 83 211 9 107 128 271 258 526 84 510

Summa ﬁnansiella skulder förutom derivat 298 444 22 947 46 898 32 050 69 873 21 359 19 788 511 359

Derivatinstrument, kassainflöde 346 370 222 804 151 980 94 069 143 136 70 177 17 389 1 045 925

Derivatinstrument, kassautflöde 346 961 221 249 153 460 93 574 143 733 70 362 16 654 1 045 993

Derivatinstrument, netto kassaflöde –591 1 555 –1 480 495 –597 –185 735 –68

Kreditåtaganden 75 330 – – – – – – 75 330

Utställda garantier 16 646 – – – – – – 16 646

Tabellen är baserad på avtalsenliga löptider. För derivat har

förväntade in- och utflöden av kontanter redovisats för både

derivattillgångar och derivatskulder eftersom derivat hante-

ras netto. För kontraktuella leasingskulder, se not K23 ”Lea-

sing”. För ytterligare information om återstående löptider, se

även not K2 ”Risk- och likviditetshantering”.

K44. Löptidsanalys för tillgångar och skulder, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 193

Nordea Årsredovisning 2020

Informationen nedan presenteras ur Nordeas perspektiv, d v s

den visar hur Nordeas siror har påverkats av transaktioner

med närstående parter.

Intresseföretag

Övriga närstående

parter

Mn euro

31 dec

2020

31 dec

2019

31 dec

2020

31 dec

2019

Tillgångar

Utlåning 92 143 2 –

Räntebärande värdepapper – – 5 92

Derivatinstrument 1 3 109 51

Övriga tillgångar 3 66 6 41

Summa tillgångar 96 212 122 184

Skulder

In- och upplåning 14 8 571 524

Derivatinstrument 12 8 16 10

Övriga skulder – – 0 2

Summa skulder 26 16 587 536

Poster utanför balansräkningen 0 21 5 5

Intresseföretag

Övriga närstående

parter

Mn euro 2020 2019 2020 2019

Räntenetto 1 1 0 2

Avgifts– och provisionsnetto 3 3 0 –

Nettoresultat av poster till

verkligt värde –3 5 13 –12

Övriga rörelseintäkter – 1 – –

Summa rörelsekostnader 0 0 0 –

Resultat före kreditförluster 1 10 13 –10

1) Aktieägare med betydande inflytande (inklusive dess dotterföretag) och nära

anhöriga till nyckelpersoner i ledande positioner i Nordea, liksom bolag som kon

trolleras eller gemensamt kontrolleras av nyckelpersoner i ledande positioner eller

av nära anhöriga till dessa nyckelpersoner räknas som närstående parter till Nord

ea. Till denna grupp av närstående parter hör Sampo Abp, som har ett betydande

inflytande över Nordea, och Sampo Abp:s dotterföretag. Nordeas skulder till

Sampo Abp och dess dotterföretag utgörs främst av inlåning och långsiktiga place

ringar i obligationer emitterade av Nordea. Transaktionerna med Sampo Abp och

dess dotterföretag innefattar också flera pågående derivatkontrakt. Övriga närstå

ende parter omfattar även Nordeas pensionsstiftelser.

Med undantag för ersättningar, vissa lån och andra åtagan-

den som avser nyckelpersoner i ledande ställning, görs alla

transaktioner med närstående parter enligt samma kriterier

och villkor som vid jämförbara transaktioner med externa

parter i liknande ställning.

Ersättningar, utlåning och inlåning till

nyckelpersoner i ledande positioner

Information om ersättningar, utlåning och lånelöften till samt

inlåning från nyckelpersoner i ledande positioner återﬁnns i

not K8 ”Personalkostnader”. Vissa övriga åtaganden gente-

mot nyckelpersoner i ledande positioner ﬁnns angivna i not

K38 ”Eventualförpliktelser”.

K46. Andelar i strukturerade företag

Strukturerade företag är företag utformade så att rösträtt

eller liknande rättigheter inte är den avgörande faktorn som

bestämmer vem som kontrollerar företaget. Företagets verk-

samhet är normalt begränsad, med ett snävt och väldeﬁnierat

ändamål. Om Nordea kontrollerar ett sådant företag konsoli-

deras det.

Konsoliderade strukturerade företag

Viking ABCP Conduit (Viking) har bildats med syftet att han-

tera fordringar och skulder i samband med värdepapperise-

ring gentemot nordiska kunder. Viking handlar med ford-

ringar från godkända säljare och ﬁnansierar köpen genom

att antingen utfärda företagscertiﬁkat via det etablerade pro-

grammet för värdepapperiserade företagscertiﬁkat eller

belasta tillgängliga likviditetsfaciliteter. Nordea tillhandahål-

ler likviditetsfaciliteter om maximalt 857 mn euro (952 mn

euro) varav 755 mn euro (871 mn euro) var utnyttjat vid års-

skiftet. Tillgångarna i Viking uppgick vid årsskiftet till 821 mn

euro (904mn euro). Viking konsolideras eftersom det är nära

sammankopplat med Nordeas verksamhet. Dessutom är

Nordea exponerat för kreditrisk via likviditetsfaciliteten. Det

ﬁnns inga betydande restriktioner för återbetalning av lån

från Viking, förutom att betalningarna är beroende av i vilken

takt Viking realiserar sina tillgångar.

AR Finance investerar i värdepapper säkerställda av kund-

fordringar. Nordea tillhandahåller likviditetsfaciliteter om

maximalt 125 mn euro (125 mn euro), varav 81 mn euro (83

mn euro) var utnyttjat per årsskiftet. Företaget har tillgångar

om 81 mn euro (84 mn euro) per årsskiftet.

Icke konsoliderade strukturerade företag

För strukturerade företag där Nordea har andelar men saknar

bestämmande inflytande lämnas upplysningar. För att anses

ha intressen i ett sådant företag måste Nordea vara expone-

rat för volatilitet i avkastningen från innehavet i det strukture-

rade företaget. Värdepappersfonder är för närvarande de

enda icke konsoliderade strukturerade företag som Nordea

har intressen i. Volatiliteten i avkastningen bedöms utifrån

både erhållna avgifter och omvärdering av innehaven i

fonderna.

Det ﬁnns flera sammanhang där Nordea investerar i

värdepappersfonder:

a) för försäkringstagares räkning i Nordea Life & Pensions

b) för sparares räkning, där avkastningen är baserad på

placeringen

c) risksäkringar avseende exponeringar i strukturerade

produkter till kunder

d) illikvida investeringar i private equity- och kreditfonder.

Nordeas exponering för volatilitet i avkastningen redovisas

brutto, men nettoexponeringen är betydligt mindre. Värde-

förändringar i fondandelar förvärvade för fondförsäkringsta-

gares och sparares räkning återspeglas i värdet på tillhörande

skulder, och högsta nettoexponering för förluster är noll.

Värdeförändringar i fondandelar som innehas för livförsäk-

ringstagares räkning (traditionella livförsäkringsavtal) över-

förs till stor del till försäkringstagarna, men eftersom Nordea

har lämnat garantier för vissa av dessa produkter är Nordea

exponerat för värdeförändringarna.

K45. Transaktioner med närstående

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 194

Årsredovisning 2020 Nordea

Fondandelar förvärvade för att risksäkra exponeringar

i strukturerade produkter ska minska exponeringarna, och

i den mån säkringarna är eektiva, är Nordea inte exponerat

för värdeförändringar.

Investeringar i illikvida private equity- och kreditfonder är

en naturlig del i hanteringen av risker i Nordeas balansräk-

ning. Den maximala förlusten i dessa fonder beräknas uppgå

till 735mn euro (600 mn euro), vilket motsvarar värdet av

investeringarna i fonderna.

Nordeas intressen i icke konsoliderade strukturerade före-

tag och eventuella tillhörande skulder framgår av tabellen

nedan. Det redovisade värdet motsvarar den maximala expo-

nerigen mot kreditförluster, före eventuella säkringar. Intäkter

från dessa investeringar redovisas som ”Nettoresultat från

poster till verkligt värde”.

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Tillgångar, redovisat värde:

Andelar 10 085 10 899

Tillgångar i placeringsportföljer och

fondförsäkringsavtal 33 232 26 653

Summa tillgångar 43 317 37 552

Skulder, redovisat värde:

In- och upplåning från allmänheten 33 232 26 653

Skulder till försäkringstagare 9 294 10 171

Summa skulder 42 526 36 824

Poster utanför balansräkningen, nominellt

belopp:

Kreditåtaganden 0 0

Nordea har andelar i cirka 2 500 olika fonder som klassiﬁce-

ras som icke konsoliderade strukturerade företag, varav

omkring 400förvaltas av Nordea. Dessa har olika investe-

ringsmandat och riskproﬁler, allt från statsobligationsfonder

med låg risk till aktiefonder med hävstång där risken är hög.

Tillgångarna i fonder förvaltade av Nordea uppgår till

194mdr euro (177 mdr euro). Alla fondinnehav ﬁnansieras

genom insättningar från fondandelsägarna. Information om

tillgångarna i fonder som inte förvaltas av Nordea anses inte

vara relevant för förståelsen av de aktuella riskerna och redo-

visas därför inte.

Nordea har sponsrat två icke-konsoliderade strukturerade

företag, Archean and Thulite, utan att för närvarande ha

någon andel i dem. Nordea har etablerat företagen men har

inget inflytande över dem, och betraktas därför som sponsor.

Under 2020 genomförde Nordea en transaktion med Thulite,

där Thulite utfärdade en garanti till förmån för Nordea.

Nordea köpte även kreditskydd i form av ett CDS-kontrakt

från Thulite under 2019. Nordea har inte redovisat några

intäkter från Thulite under 2020 eller 2019. Den garanti som

Archean har utfärdat till förmån för Nordea har avslutats

under 2020. Nordea har inte erhållit någon ersättning från

Archean under 2020 (18 mn euro 2019).

K46. Andelar i strukturerade företag, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 195

Nordea Årsredovisning 2020

Speciﬁkationen nedan omfattar moderbolaget inklusive

ﬁlialer, större direktägda dotterbolag samt större dotterbolag

till dessa direktägda dotterbolag.

Bolag Säte Ägarandel % Röstandel %

Nordea Bank Abp Helsingfors E/T E/T

Filial i Danmark

Köpenhamn E/T E/T

Filial i Estland

Tallinn E/T E/T

Filial i London

London E/T E/T

Filial i New York

New York E/T E/T

Filial i Norge

Oslo E/T E/T

Filial i Polen

Łódź E/T E/T

Filial i Shanghai

Shanghai E/T E/T

Filial i Singapore

Singapore E/T E/T

Filial i Sverige

Stockholm E/T E/T

Nordea Kredit RealKreditaktieselskab Köpenhamn 100,0 100,0

Nordea Hypotek AB (publ) Stockholm 100,0 100,0

Nordea Eiendomskreditt AS Oslo 100,0 100,0

Nordea Mortgage Bank Plc Helsingfors 100,0 100,0

Nordea Finance Finland Ltd Helsingfors 100,0 100,0

Nordea Finans Danmark A/S Høje Taastrup 100,0 100,0

Nordea Finans Sverige AB (publ) Stockholm 100,0 100,0

Nordea Finans Norge AS Oslo 100,0 100,0

Nordea Direct Bank ASA Oslo 100,0 100,0

Nordea Direct Boligkreditt AS

Oslo 100,0 100,0

Nordea Finance Equipment AS Oslo 100,0 100,0

LLC Promyshlennaya Kompaniya Vestkon Moskva 100,0 100,0

JSC Nordea Bank Moskva 100,0 100,0

Nordea Funds Ltd Helsingfors 100,0 100,0

Nordea Asset Management Holding AB Stockholm 100,0 100,0

Nordea Investment Funds S.A. Luxemburg 100,0 100,0

Nordea Investment Management AB Stockholm 100,0 100,0

Nordea Life Holding AB Stockholm 100,0 100,0

Nordea Life Assurance Finland Ltd Helsingfors 100,0 100,0

Livforsikringsselskapet Nordea Liv Norge AS Bergen 100,0 100,0

Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) Stockholm 100,0 100,0

1) I december 2020 beslutade Nordea att lägga ner verksamheten i Ryssland. Den legala processen för att stänga ner dotterbolagen har påbörjats.

K47. Koncernstruktur

Det ﬁnns olika typer av begränsningar för hur Nordea kan få

åtkomst till och överföra tillgångar inom koncernen:

• Utdelningar används för att överföra överskottskapital

i NBAbp:s dotterföretag till moderföretaget. Utdelnings-

beloppet fastställs för varje företag utifrån utdelningsbara

medel, kapitaltäckningsregler och nyckeltal, kapital- och

aärsplanering, skattemässiga överväganden för aktuellt

land samt koncerninterna riktlinjer. Tillsynsmässiga restrik-

tioner kring utdelning, både allmänna och nationella, lik-

som beräknade förändringar i företagens kapitalkrav och

riskexponeringsbelopp ingår i analysen inför utdelnings-

beslut.

• Enligt kapitaltäckningsförordningen (CRR) ska kreditinsti-

tut hålla likvida tillgångar, vars sammanlagda värde täcker

likviditetsutflöden minus likviditetsinflöden under stres-

sade förhållanden. Detta för att säkerställa att institutet

upprätthåller tillräckliga likviditetsreserver. Det ﬁnns också

nationella likviditetskrav som begränsar överföringen av

kapital mellan företag.

• Koncernen har pantsatt tillgångar som säkerhet för åta-

ganden enligt återköpsavtal, transaktioner avseende

värde pappersﬁnansiering, hypotekslån samt för beräk-

ningen av marginalsäkerhet för OTC-derivat (skulder).

Ytterligare information ﬁnns i noterna K36 och K37.

• För banker i resolution, vilket inte är aktuellt i Nordea på

balansdagen, ﬁnns möjliga begränsningar eftersom till-

synsmyndigheterna skulle ha långtgående resolutionsverk-

tyg till sitt förfogande om detta skulle behövas.

• Lagstadgade, avtalsbetingade och tillsynsmässiga krav

liksom vetorätter i samband med minoritetsintressen kan

begränsa koncernens förmåga att få åtkomst till och över-

föra tillgångar till eller från andra företag inom koncernen

och reglera koncernens skulder. Eftersom koncernen inte

hade några väsentliga minoritetsintressen på balansdagen,

var det inte några vetorätter hänförliga till dessa som med-

förde betydande begränsningar.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Koncernen 196

Årsredovisning 2020 Nordea

K48. Förvärv

Förvärv av SG Finans AS

Den 1 oktober 2020 slutfördes förvärvet av 100 procent av

aktierna i SG Finans AS (numera Nordea Finance Equipment

AS). Nordea Finance Equipment AS har sitt säte i Norge och

erbjuder ﬁnansiering av utrustning samt factoringlösningar.

Bolaget har 350 anställda och bedriver verksamhet i Norge,

Danmark och Sverige. Förvärvet av Nordea Finance Equip-

ment AS stämmer väl överens med Nordeas prioritering att

fokusera på sin kärnverksamhet i Norden. Aären stödjer

Nordeas nya fas – att genomföra initiativ för ökade intäkter,

optimera vår operativa eektivitet och skapa positiva

kundupplevelser.

En preliminär köpeskilling på 604 mn euro betalades till

Société Générale, och enligt aktuella beräkningar ska en

ytterligare köpeskilling på 5 mn norska kronor (0 mn euro)

betalas under första kvartalet 2021. Därutöver ﬁnns en villko-

rad ersättning om högst 200 mn norska kronor (19 mn euro,

omräknat till avistakursen den 31 december 2020) som ska

betalas om Nordea får tillstånd att använda IRK-modeller i

Nordea Finance Equipment AS före 1 oktober 2021. Den preli-

minära allokeringen av köpeskillingen redovisas nedan.

Mn euro 1 okt 2020

Utlåning till allmänheten 3 676

Interimsposter och övriga tillgångar 89

Inlåning från allmänheten –2 988

Interimsposter och övriga skulder –178

Förvärvade nettotillgångar 599

Förvärvspris, kontantreglerad 604

Förvärvspris, att betalas 2021 0

Villkorad köpeskilling 19

Förvärvskostnad 623

Övervärde 24

Fördelning av övervärde:

Kundrelationer 8

Teknik 6

Uppskjuten skatteskuld –5

Goodwill 15

1) Inklusive justering till verkligt värde på utlåning värderade till upplupet

anskaningsvärde.

2) Goodwill förväntas inte vara skattemässigt avdragsgill.

Det verkliga värdet på utlåningen i tabellen ovan inkluderar

reserver för de kontraktuella kassaflödena som inte förväntas

betalas. Reserverna uppgick till 49 mn euro.

Nordea har identiﬁerat två immateriella tillgångar i sam-

band med förvärvet. Den ena avser kunderna och det förvär-

vade distributionsnätet, och den andra avser förvärvad teknik.

Den kundrelaterade immateriella tillgången utgörs av förvän-

tat resultat från förlängning och förnyelse av de avtal som

förvärvats och som rör Nordea Finance Equipment beﬁntliga

relationer med kunder och distributörer. Den kundrelaterade

immateriella tillgången skrivs av under tolv år, vilket speglar

den takt i vilken kunderna kan förväntas lämna banken. Den

teknikrelaterade immateriella tillgången utgörs av värdet på

den beﬁntliga IT-plattformen. Nordea planerar att fortsätta

använda den även i framtiden och flytta över beﬁntliga avtal

till den nya plattformen. Utvecklingskostnaderna för denna

har i hög grad kostnadsförts i bolaget och det ﬁnns nu ett

övervärde, eftersom ersättningskostnaden är högre än det

redovisade värdet. Den teknikrelaterade immateriella till-

gången skrivs av under fem år. Goodwill avser huvudsakligen

värdet på den sammanlagda personalstyrkan, som inte kan

redovisas som en separat immateriell tillgång enligt IFRS3.

Denna goodwill förväntas ha en obegränsad nyttjandeperiod

och skrivs därför inte av.

”Summa rörelseintäkter” för de tre månader bolaget

konsolideras uppgick till 37 mn euro. ”Rörelseresultatet” för

samma period uppgick till –15 mn euro inklusive omstruktu-

reringskostnader. Motsvarande pro forma sior om bolaget

konsoliderats sedan den 1 januari 2020 var 140 mn euro

respektive 27 mn euro.

197

Nordea Årsredovisning 2020

Finansiella rapporter,

moderföretaget

Finansiella rapporter – Moderföretaget 198

Nordea Årsredovisning 2020

Finansiella rapporter

Resultaträkning.....................................................

Balansräkning

...................................................... 

Kassaflödesanalys

.................................................

Noter till ﬁnansiella rapporter

Redovisningsprinciper

M Redovisningsprinciper....................................

Risk- och likviditetshantering

M Risk- och likviditetshantering ..........................

Noter till resultaträkningen

M Segmentrapportering ....................................

M Räntenetto

...................................................

M Avgifts- och provisionsnetto

...........................

M Nettoresultat av poster till verkligt

värde, nettoresultat från säkringsinstrument

och valutakursförändringar

............................

M Intäkter från egetkapitalinstrument

.................

M Övriga rörelseintäkter

....................................

M Personalkostnader

........................................

M Övriga administrationskostnader

.................... 

M Övriga rörelsekostnader

................................ 

M Av- och nedskrivningar av materiella

och immateriella tillgångar

............................ 

M Kreditförluster, netto

.....................................

M Skatter

.........................................................

Noter till balansräkningen

M Utlåning till kreditinstitut................................

M Utlåning och osäkra lånefordringar

.................

M Räntebärande värdepapper

........................... 

M Aktier och andelar

........................................ 

M Aktier och andelar i intresseföretag

och joint ventures

......................................... 

M Aktier och andelar i koncernföretag

.................

M Derivatinstrument och säkringsredovisning

.......

M Immateriella tillgångar

...................................

M Materiella tillgångar

......................................

M Leasing

........................................................

M Övriga tillgångar

...........................................

M Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

.

M Skulder till kreditinstitut och centralbanker

.......

M In- och upplåning från allmänheten

.................

M Emitterade värdepapper

................................

M Övriga skulder

..............................................

M Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

. 

M Avsättningar

.................................................

M Pensionsförpliktelser

.....................................

M Efterställda skulder

.......................................

M Eget kapital

................................................. 

M För egna skulder ställda säkerheter

.................

M Övriga ställda säkerheter

................................

M Eventualförpliktelser

.....................................

Övriga noter

M Åtaganden ...................................................

M Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument

.............

M Tillgångar och skulder till verkligt värde

...........

M Tillgångar och skulder i EUR

och utlänska valuta

........................................

M Överförda tillgångar och erhållna säkerheter

....

M Löptidsanalys för tillgångar och skulder

............

M Transaktioner med närstående

........................

M Kundtillgångar som förvaltas

..........................

Innehåll

Finansiella rapporter – Moderföretaget 199

Nordea Årsredovisning 2020

Mn euro Not 2020 2019

Rörelseintäkter

Ränteintäkter 3 906 4 930

Räntekostnader –1 390 –2 555

Räntenetto M4 2 516 2 375

Avgifts- och provisionsintäkter 2 223 2 354

Avgifts- och provisionskostnader –525 –545

Avgifts- och provisionsnetto M5 1 698 1 809

Nettoresultat från värdepappershandel och valutahandel M6 785 844

Nettoresultat av poster till verkligt värde som redovisats via fonden för verkligt värde M6 13 77

Nettoresultat av säkringsredovisining M6 –8 –31

Nettoresultat från förvaltningsfastigheter M23 0 –1

Intäkter från egetkapitalinstrument M7 1 681 1 746

Övriga rörelseintäkter M8 483 581

Summa rörelseintäkter 7 168 7 400

Rörelsekostnader

Personalkostnader M9 –2 285 –2 544

Övriga administrationskostnader M10 –799 –956

Övriga rörelsekostnader M11 –593 –729

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar M12 –417 –1 128

Summa rörelsekostnader –4 094 –5 357

Resultat före kreditförluster 3 074 2 043

Kreditförluster, netto M13 –678 –464

Nedskrivning av övriga ﬁnansiella tillgångar M13 –107 –16

Rörelseresultat 2 289 1 563

Skatt M14 –325 –125

Periodens resultat 1 964 1 438

Resultaträkning

Finansiella rapporter – Moderföretaget 200

Nordea Årsredovisning 2020

Balansräkning

Mn euro Not 31 dec 2020 31 dec 2019

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 32 380 33 483

Värdepapper belåningsbara i centralbanker M17 67 748 61 218

Utlåning till kreditinstitut M15 64 364 80 961

Utlåning till allmänheten M16 135 873 144 077

Räntebärande värdepapper M17 9 085 4 695

Aktier och andelar M18 4 864 5 490

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures M19 90 87

Aktier och andelar i koncernföretag M20 14 686 14 190

Derivatinstrument M21 45 155 39 371

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer 85 71

Immateriella tillgångar M22 1 785 1 749

Materiella tillgångar

- Fastigheter och inventarier M23 289 296

- Förvaltningsfastigheter M23 1 2

Uppskjutna skattefordringar M14 398 453

Aktuella skattefordringar 193 322

Pensionstillgångar M33 142 172

Övriga tillgångar M25 14 048 13 140

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M26 1 012 1 202

Summa tillgångar 392 198 400 979

Skulder

Skulder till kreditinstitut och centralbankenr M27 32 278 44 790

In- och upplåning från allmänheten M28 190 649 175 286

Emitterade värdepapper M29 60 745 77 770

Derivatinstrument M21 48 552 43 311

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade

poster i säkringsportföljer 1 408 1 140

Aktuella skatteskulder 181 596

Övriga skulder M30 19 537 18 094

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M31 1 048 1 144

Uppskjutna skatteskulder M14 0 14

Avsättningar M32 638 645

Pensionsförpliktelser M33 296 375

Efterställda skulder M34 6 888 9 789

Summa skulder 362 220 372 954

Eget kapital

Aktiekapital 4 050 4 050

Innehavare av övrigt primärkapital 748 748

Investerat fritt eget kapital 1 063 1 080

Övriga reserver –258 –321

Balanserade vinstmedel 22 411 21 030

Periodens resultat 1 964 1 438

Summa eget kapital M35 29 978 28 025

Summa skulder och eget kapital 392 198 400 979

Åtaganden utanför balansräkningen

Åtaganden gemtemot tredje part för kunders räkning M38

- Garantier och säkerheter 48 007 48 534

- Övriga 1 024 1 120

Oåterkalleliga åtaganden gemtemot kund M39

- Åtaganden om återköp av värdepapper – –

- Övriga 90 398 75 549

Finansiella rapporter – Moderföretaget 201

Nordea Årsredovisning 2020

Kassaflödesanalys

Mn euro 2020 2019

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 2 289 1 563

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 890 2 240

Betalda inkomstskatter –549 –362

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring

av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 2 630 3 441

Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar

Förändring av skuldebrev belåningsbara i centralbanker 681 –1 074

Förändring av utlåning till centralbanker 3 568 388

Förändring av utlåning till kreditinstitut 9 847 –15 292

Förändring av utlåning till allmänheten 6 957 9 699

Förändring av räntebärande värdepapper –17 594 12 184

Förändring av pantsatta ﬁnansiella instrument 7 009 –3 717

Förändring av aktier och andelar 685 –326

Förändring av derivatinstrument, netto –703 1 386

Förändring av förvaltningsfastigheter 1 3

Förändring av övriga tillgångar –956 2 501

Förändring av den löpande verksamhetens skulder

Förändring av skulder till kreditinstitut och centralbanker –12 310 –6 589

Förändring av in- och upplåning från allmänheten 14 216 4 859

Förändring av emitterade värdepapper –15 871 –4 854

Förändring av övriga skulder 1 369 –2 951

Kassaflöde från den löpande verksamheten –471 –342

Investeringsverksamheten

Investeringar av rörelser –706 –1 190

Avyttring av rörelser – 0

Investeringar i intresseföretag och joint ventures –8 –26

Avyttring av intresseföretag 18 142

Förvärv av materiella tillgångar –31 –48

Avyttring av materiella tillgångar 6 12

Förvärv av immateriella tillgångar –403 –498

Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 124 –1 608

Finansieringsverksamheten

Emission/amortering av efterställda skulder –2 901 632

Försäljning/återköp av egna aktier, inklusive förändringar i tradingportföljen –16 29

Betald ränta på övrigt primärkapital –26 –26

Övriga förändringar i eget kapital 61 –125

Utbetald utdelning – –2 788

Kassaflöde från ﬁnansieringsverksamheten –2 882 –2 278

Årets kassaflöde –4 477 –4 228

Likvida medel vid årets början –39 645 –43 750

Omräkningsdierens –50 –123

Likvida medel vid årets slut 35 218 39 645

Förändring –4 477 –4 228

Finansiella rapporter – Moderföretaget 202

Nordea Årsredovisning 2020

Kommentarer till kassaflödesanalysen

Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar av likvida

medel under året för den totala verksamheten. Nordea Bank

Abp:s kassaflödesanalys har upprättats enligt den indirekta

metoden, vilket innebär att rörelseresultatet har justerats för

transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar, som

t ex avskrivningar och kreditförluster. Redovisning av kassa-

flöden indelas i kategorierna löpande verksamhet, investe-

ringsverksamhet och ﬁnansieringsverksamhet.

Den löpande verksamheten

Den löpande verksamheten utgörs av den huvudsakliga

intäktsbringande verksamheten och kassaflödet härrör

huvudsakligen från rörelseresultatet, justerat för poster

som inte ingår i kassaflödet samt för betalda inkomstskatter.

Justering för icke kassaflödespåverkande poster innefattar:

Mn euro 2020 2019

Av- och nedskrivningar 373 403

Kreditförluster 856 1 221

Orealiserade värdeförändringar –588 178

Realisationsvinster / -förluster, netto –11 –190

Förändring av upplupna kostnader

/ intäkter och avsättningar –9 –23

Omräkningsdierenser 71 –57

Övrigt 198 708

Summa 890 2 240

Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och

skulder innefattar tillgångar och skulder som ingår i den

normala aärsverksamheten, som t ex utlåning, inlåning och

emitterade värdepapper. Förändringar i derivatinstrument

redovisas netto.

I kassaflödet från löpande verksamhet ingår erhållen ränta

och betald ränta med följande belopp:

Mn euro 2020 2019

Erhållen ränta 4 009 4 853

Betald ränta –1 449 –2 613

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten omfattar förvärv och avyttring av

anläggningstillgångar, ﬁnansiella såväl som materiella och

immateriella.

Finansieringsverksamheten

Finansieringsverksamheten utgörs av den verksamhet som

medför förändringar i eget kapital och efterställda skulder,

som t ex nyemission av aktier, utdelningar och emission/

amortering av efterställda skulder.

Likvida medel

Följande poster ingår i likvida medel:

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Kassa och tillgodohavanden

hos centralbanker 32 380 33 483

Utlåning till centralbanker betalbar

vid anfordran 2 426 4 826

Utlåning till kreditinstitut, betalbar

vid anfordran 412 1 336

Summa 35 218 39 645

Kassatillgångar omfattar lagliga betalningsmedel inklusive

utländska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos centralban

ker utgörs av tillgodohavanden på konton hos centralbanker

och postgiron i myndighetsform, där följande förutsättningar

är uppfyllda:

• centralbanken eller postgirot är hemmahörande i det land

där institutet är etablerat

• tillgodohavandet kan disponeras fritt när som helst.

Utlåning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran, utgörs av

likvida tillgångar som inte representeras av obligationer och

andra räntebärande värdepapper. Utlåning till centralbanker,

betalbara vid anfodran inkluderar instrument som Nordea

Bank Abp omedelbart har rätt att sälja tillbaka.

Kassaflödesanalys, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 203

Nordea Årsredovisning 2020

Nordea Bank Abp (organisationsnummer 2858394-9) är

moderföretaget i Nordea gruppen. Nordea Bank Abp är ett

aktiebolag registrerat enligt ﬁnsk rätt och med huvudkontor i

Helsingfors på följande adress: Hamnbanegatan 5, FI-00020

Nordea, Helsingfors, Finland. Nordea Bank ABp:s stamaktier

är noterade på Nasdaq Nordic, börserna i Helsingfors (i euro),

Stockholm (i svenska kronor) och i Köpenhamn (i danska kro-

nor) och Nordeas American Depository Receipts (ADR) hand-

has i USA, i amerikanska dollar.

Den 24 februari 2021 godkände styrelsen årsredovisningen,

som slutligt ska fastställas av den ordinarie bolagsstämman

den 24 mars 2021.

. Grunder för redovisningen

De ﬁnansiella rapporterna för Nordea Bank Abp upprättas i

enlighet med ﬁnska bokföringslagen, ﬁnska kreditinstitutsla-

gen, ﬁnska Finansministeriets förordning om bokslut och kon-

cernredovisning i kreditinstitut och investeringsföretag samt

ﬁnska Finansinspektionens föreskrifter.

Alla belopp redovisas i miljoner euro, om inget annat

anges.

. Redovisningsprinciper och presentation

Nedan beskrivs de nya redovisningskraven och deras

inverkan på redovisningen.

Förändrad redovisning av handel med egna aktier

Förvärv av egna aktier redovisas från 1 januari 2020 som en

minskning av ”Investerat fritt eget kapital” och avyttring av

egna aktier som en ökning av ”Investerat fritt eget kapital”.

Den tidigare redovisningsprincipen var att redovisa förvärv

och avyttringar under ”Balanserade vinstmedel”. Jämförelse-

sirorna har inte omräknats.

. Redovisning av rörelseintäkter

Räntenetto

Ränteintäkter och räntekostnader beräknas och redovisas

med tillämpning av eektivräntemetoden eller, om så anses

lämpligt, med tillämpning av en metod som resulterar i en

ränteintäkt eller räntekostnad som utgör en rimlig uppskatt-

ning av vad en beräkning grundad på eektivräntemetoden

skulle ge. Eektivräntan innefattar avgifter som anses vara en

integrerad del av eektivräntan för ett ﬁnansiellt instrument

(vanligen avgifter erhållna som kompensation för risk). Eek-

tivräntan motsvarar den ränta som används för att diskontera

förväntade framtida kassaflöden till redovisat värde på den

ﬁnansiella tillgången eller skulden.

Negativ ränta på skulder redovisas under posten ”Räntein-

täkter” och negativ ränta på tillgångar under posten ”Ränte-

kostnader”. Under ”Ränteintäkter” redovisar Nordea Bank

Abp ränteintäkter från ﬁnansiella tillgångar värderade till

upplupet anskaningsvärde eller till verkligt värde via verk-

ligt värde-reserven. Denna rad innehåller även eekten av

säkringsredovisning relaterad till dessa tillgångar.

Ränteintäkter och räntekostnader från ﬁnansiella instru-

ment klassiﬁceras, med nedanstående undantag, som

”Räntenetto”.

Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till balanspos-

ter redovisade till verkligt värde inom Markets klassiﬁceras i

resultaträkningen som ”Nettoresultat av värdepappers- och

valutahandel”. Även räntan hänförlig till nettoﬁnansieringen

av verksamheten inom Markets redovisas under denna post.

Räntekomponenten i valutaswappar, och räntan som beta-

lats och erhållits i ränteswappar samt förändringar i upplupen

ränta, klassiﬁceras som ”Nettoresultat av värdepappers- och

valutahandel”, med undantag för derivat som innehas i säk-

ringssyfte, samt ekonomiska säkringar av Nordea Bank Abp

upplåning, där sådana komponenter klassiﬁceras som

”Räntenetto”.

Avgifts- och provisionsnetto

Nordea Bank Abp har provisionsintäkter från olika typer av

tjänster som tillhandahålls kunder och koncernföretag. Provi-

sionsintäkter inom Asset Management och Life & Pensions

kommer huvudsakligen från tjänster som tillhandahålls andra

koncernföretag.

Hur provisionsintäkterna redovisas beror på i vilket syfte

avgiften tas ut. Avgifter intäktsredovisas antingen i takt med

att tjänsterna tillhandahålls eller i samband med att en bety-

dande åtgärd verkställs. Erhållna avgifter från tjänster redovi-

sas som intäkter i den period då tjänsterna tillhandahölls.

Avgifter i kategorierna Inlåningsprodukter, Courtage, vär-

depappersemissioner och företagsﬁnansiering, Depå- och

emissionstjänster samt betalningsprovisioner redovisas både

över tid och vid en viss tidpunkt, beroende på när åtagandena

fullgörs. Courtage, värdepappersemissioner och företagsﬁ-

nansiering är främst hänförliga till transaktioner i samband

med rådgivning eller utförande av kundorder gällande värde-

papper, där tjänsterna redovisas vid den tidpunkt då tjäns-

terna relaterade till transaktionen har slutförts. Betalnings-

provisioner innefattar avgifter för cash management och

betalningslösningar, vilka redovisas över tid samt transak-

tionsbaserade avgifter för tjänster som inrikes- och utlands-

M1. Redovisningsprinciper

Innehåll för not M

. Grunder för redovisningen ..................... 

. Redovisningsprinciper och presentation........ 

. Redovisning av rörelseintäkter..................

. Nedskrivning .................................. 

. Redovisning och bortbokning av

ﬁnansiella instrument i balansräkningen ....... 

. Omräkning av tillgångar och skulder i

utländsk valuta ................................ 

. Säkringsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. Fastställande av verkligt värde på ﬁnansiella

instrument......................................

. Kassa och tillgodohavande hos centralbanker...

. Skuldebrev belåningsbara i centralbanker.......

. Finansiella instrument ..........................

. Utlåning till allmänheten/kreditinstitut.........

. Leasing.........................................

. Aktier och andelar i koncernföretag,

intresseföretag och joint ventures...............

. Immateriella tillgångar..........................

. Materiella tillgångar ............................

. Förvaltningsfastigheter.........................

. Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer

och fondförsäkringsavtal .......................

. Skatter .........................................

. Ersättningar till anställda .......................

. Eget kapital.....................................

. Avsättningar....................................

. Finansiella garantiavtal och kreditlöften ........

. Aktierelaterade ersättningar ....................

. Transaktioner med närstående..................

. Valutakurser....................................

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 204

Nordea Årsredovisning 2020

betalningar, vilka redovisas vid en viss tidpunkt. Kortavgifter

delas in i kategorierna förmedlingsavgifter, som redovisas vid

en viss tidpunkt när kunden använder tjänsterna, och avgifter

för kortinnehavare, som redovisas över tid eller vid en viss tid-

punkt om avgiften är transaktionsbaserad.

Utlåningsavgifter som inte ingår i den eektiva räntan för

ett ﬁnansiellt instrument redovisas vid en viss tidpunkt. Avgif-

ter från syndikerade lån liksom andra transaktionsbaserade

avgifter redovisas när åtagandet har fullgjorts, det vill säga

när syndikeringen eller transaktionen har genomförts. Avgif-

ter som erhålls i samband med bilaterala transaktioner redo-

visas normalt som en del av det ﬁnansiella instrumentets

eektiva ränta.

Intäkter för utställda ﬁnansiella garantier samt kostnader

för köpta ﬁnansiella garantier, fördelas över instrumentets

löptid och klassiﬁceras som ”Avgifts- och provisionsintäkter”

respektive ”Avgifts- och provisionskostnader”. Övriga avgifts-

intäkter är normalt transaktionsbaserade.

För transaktionsbaserade tjänster som utförs vid en viss

tidpunkt erhålls betalning omedelbart i samband med att

tjänsterna utförs. För tjänster som utförs över tid gäller nor-

malt en kortare period. Exempel på sådana tjänster är betal-

ningstjänster som löper per månad eller kapitalförvaltnings-

tjänster som löper per månad eller per kvartal. För tjänster

som utförs över tid uppstår rätten till ersättning i slutet av

varje period när åtagandena är fullgjorda och det är mycket

sannolikt att ingen väsentlig återföring av ersättningen kom-

mer att ske. För vissa tjänster med fast månadsavgift förelig-

ger emellertid rätt att erhålla betalning i förskott. Kundford-

ringar redovisas som Övriga tillgångar medan ännu ej debite-

rade avgifter för uppfyllda prestationsåtaganden och

avtalstillgångar redovisas som Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter. Kortfristiga förskott som erhållits, men där

prestationsåtagandena ännu inte har uppfyllts, redovisas som

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Provisions-

kostnader är normalt transaktionsbaserade och redovisas i

den period då tjänsterna erhålls.

Initiala kostnader för att få till stånd avtal redovisas som en

tillgång och skrivs av om kostnaderna väntas kunna

återvinnas.

Nettoresultat av värdepappers- och valutahandel

Realiserade och orealiserade vinster och förluster på ﬁnan-

siella instrument värderade till verkligt värde via resultaträk-

ningen redovisas under posten ”Nettoresultat av värdepap-

pers- och valutahandel”. Realiserade och orealiserade vinster

och förluster härstammar från:

• Aktier och andelar samt andra aktierelaterade instrument

• Räntebärande värdepapper och andra ränterelaterade

instrument

• Övriga ﬁnansiella instrument, inklusive kreditderivat och

råvaruinstrument/råvaruderivat

• Valutakursförändringar.

Nettoresultat av värdepappershandel

Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till balansposter

redovisade till verkligt värde inom Markets klassiﬁceras i

resultaträkningen som ”Nettoresultat av värdepappershan-

del”. Även räntan hänförlig till nettoﬁnansieringen av verk-

samheten inom Markets redovisas under denna post.

Den här posten innefattar också realiserade vinster och

förluster på ﬁnansiella instrument som värderats till upplupet

anskaningsvärde, till exempel erhållen ränteskillnadsersätt-

ning och realiserade vinster/förluster på återköp av egna

skulder.

”Nettoresultat av värdepappershandel” innefattar också

förluster från motpartsrisk i instrument som klassiﬁcerats i

kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen. Nedskrivningar avseende instrument i

andra kategorier redovisas i posten ”Kreditförluster, netto”

eller i ”Nedskrivning av övriga ﬁnansiella tillgångar” (se även

avsnitten ”Kreditförluster, netto” och ”Nedskrivning av övriga

ﬁnansiella tillgångar” nedan).

Erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen som

”Nettoresultat av värdepappershandel” och klassiﬁceras i

noten som ”Aktier och andelar samt andra aktierelaterade

instrument”. Intäkter redovisas i den period då rätten att

erhålla utdelning fastställs.

Nettoresultat av valutahandel

Nettovinster och nettoförluster från valutahandel liksom de

positiva och negativa valutakursdierenser som uppkommer

vid omräkning av tillgångar, skulder och kapitalbelopp i valu-

taswappar till euro redovisas som ”Nettoresultat av valuta-

handel”. Även periodens andel av vinster och förluster vid vär-

dering av valutaterminer, valutafutures och valutaoptioner

ingår i den här posten. Valutakursdierenser som härrör från

icke-monetära tillgångar som innehas för försäljning redovi-

sas i verkligt värde-reserven under eget kapital.

Nettoresultat av värdepapper värderade till

verkligt värde via verkligt värde-reserven

Den ineektiva delen av säkringar av kassaflöden och netto-

investeringar liksom omklassiﬁcerade vinster och förluster på

ﬁnansiella instrument som klassiﬁcerats i kategorin Finansiel-

la tillgångar värderade till verkligt värde via verkligt värdere-

serven redovisas under ”Nettoresultat av värdepapper värde-

rade till verkligt värde via verkligt värde-reserven”.

Nettoresultat av säkringsredovisning

Intäkter från säkringsredovisning beskrivs separat i avsnitt 7

”Säkringsredovisning”.

Nettoresultat av förvaltningsfastigheter

Intäkter och kostnader från förvaltningsfastigheter, såsom

hyresintäkter/-kostnader och realisationsvinster/-förluster,

oavsett om fastigheten har värderats till verkligt värde eller

till anskaningsvärdet med avdrag för av- och nedskrivningar,

redovisas under ”Nettoresultat av förvaltningsfastigheter”.

Den här posten innefattar även resultatpåverkande poster

enligt värderingsmetod (planenliga avskrivningar, nedskriv-

ningar, återförda nedskrivningar eller förändringar i verkligt

värde).

Inkomster från aktieinvesteringar

Erhållna utdelningar från annat än aktiehandel liksom kon-

cernbidrag redovisas i resultaträkningen under ”Intäkter från

aktieinvesteringar”. Intäkter redovisas i den period då rätten

att erhålla utdelning fastställs.

Övriga rörelseintäkter och övriga kostnader

Nettoresultat från avyttring av aktier i koncernföretag, intres-

seföretag och joint ventures, nettoresultat från avyttring av

materiella tillgångar liksom övriga rörelseintäkter som inte

kan hänföras till någon annan intäktspost redovisas normalt

när det är sannolikt att de förmåner som är kopplade till

transaktionen tillfaller Nordea Bank Abp, och om de betydan-

de riskerna och förmånerna har överförts till köparen (van-

ligtvis när transaktionerna har slutförts).

Resolutionsavgifter redovisas som ”Övriga kostnader” i

resultaträkningen.

. Nedskrivning

Kreditförluster

Nedskrivningar avseende ﬁnansiella tillgångar som klassiﬁce-

rats i kategorin Upplupet anskaningsvärde (se avsnitt 11

M1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 205

Nordea Årsredovisning 2020

”Finansiella instrument”) under balansposterna ”Utlåning till

kreditinstitut” och ”Utlåning till allmänheten” redovisas som

”Kreditförluster, netto” i resultaträkningen, tillsammans med

förluster från ﬁnansiella garantier. Förlusterna redovisas med

avdrag för eventuella säkerheter eller andra kreditförstärk-

ningar. Nordea Bank Abp:s redovisningsprinciper för beräk-

ningen av nedskrivning av lån ﬁnns i avsnitt 12 ”Utlåning till

allmänheten/kreditinstitut”.

Motpartsförluster hänförliga till ﬁnansiella tillgångar som

klassiﬁcerats i kategorin Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen, inklusive kreditderivat

men exklusive lån som redovisas till verkligt värde enligt

beskrivningen ovan, redovisas under ”Nettoresultat av

värdepappershandel”.

Nedskrivning av andra ﬁnansiella tillgångar

Nedskrivning av innehav i räntebärande värdepapper som

klassiﬁcerats i kategorin Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via övrigt totalresultat (se avsnitt 11 ”Finansiel-

la instrument”) samt nedskrivning av innehav i koncernföre-

tag, intresseföretag och joint ventures redovisas i resultaträk-

ningen under posten ”Nedskrivning av andra ﬁnansiella till-

gångar”. Principerna för nedskrivning av ﬁnansiella tillgångar

som klassiﬁcerats i kategorin Upplupet anskaningsvärde

beskrivs i avsnitt 11 ”Finansiella instrument” och 12 ”Utlåning

till allmänheten/kreditinstitut”.

Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet ökar. Det

redovisade värdet ökas då till återvinningsvärdet, men kan

inte överstiga vad det redovisade värdet varit om en nedskriv-

ning inte redovisats i första läget.

. Redovisning och bortbokning av ﬁnansiella

instrument i balansräkningen

Aärsdagsredovisning tillämpas vid redovisning och bortbok-

ning av derivatinstrument, börsnoterade värdepapper och

avistatransaktioner i utländsk valuta (och en tillgång eller

skuld redovisas i balansräkningen under ”Övriga tillgångar”

eller ”Övriga skulder” mellan aärsdagen och likviddagen).

Övriga ﬁnansiella instrument redovisas i balansräkningen på

likviddagen.

Finansiella tillgångar, andra än de för vilka aärsdagsredo-

visning tillämpas, bokas bort från balansräkningen när den

avtalsenliga rätten till kassaflödet från de ﬁnansiella tillgång-

arna upphör att gälla eller överförs till annan part. Rätten till

kassaflödet upphör att gälla eller överförs vanligen när mot-

parten har uppfyllt sin del av avtalet genom att t.ex. betala

tillbaka ett lån till Nordea Bank Abp, dvs. på likviddagen.

Lån och andra ﬁnansiella tillgångar där kassaflödena har

justerats, eller som ingår i en rekonstruktion, bokas bort från

balansräkningen, och ett nytt lån redovisas om villkoren för

det nya lånet väsentligen skiljer sig från de tidigare villkoren.

Normalt brukar detta ske om nuvärdet av kassaflödet från

det nya lånet, diskonterat med den ursprungliga räntan, skil-

jer sig mer än 10 procent från nuvärdet av det återstående

förväntade kassaflödet från det gamla lånet. Samma princi-

per gäller för ﬁnansiella skulder. Villkoren anses även skilja

sig väsentligt för ﬁnansiella tillgångar där det justerade kas-

saflödet endast utgörs av betalning av kapitalbelopp och

ränta, medan detta inte var fallet för det ursprungliga kassa-

flödet och vice versa.

I vissa fall genomförs transaktioner där Nordea Bank Abp

överför tillgångar som redovisas i balansräkningen, men sam-

tidigt behåller antingen hela eller delar av riskerna och rättig-

heterna förknippade med de överförda tillgångarna. Om alla

eller i stort sett alla risker och rättigheter behålls, bokas inte

de överförda tillgångarna bort från balansräkningen.

Finansiella skulder bokas bort från balansräkningen när de

upphör. Normalt sker detta när Nordea Bank Abp fullgör sin

del av avtalet, till exempel när Nordea Bank Abp återbetalar

inlåningen till motparten, dvs. på likviddagen. Finansiella

skulder där aärsdagsredovisning tillämpas bokas normalt

bort och en skuld redovisas under ”Övriga skulder” i balans-

räkningen på aärsdagen.

För ytterligare information, se avsnitt 11 ”Finansiella instru-

ment” (”Avtal om inlåning och utlåning av värdepapper” samt

”Återköpsavtal och omvända återköpsavtal”) och not M43

”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”.

. Omräkning av tillgångar och skulder i utländsk valuta

Nordea Bank Abp:s redovisning presenteras i euro. Med

utländsk valuta avses annan valuta än euro. Transaktioner i

utländsk valuta redovisas till transaktionsdagens kurs. Mone-

tära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till

balansdagens kurs.

Valutakursdierenser som uppkommer vid reglering av

transaktioner till kurser som avviker från dem på transak-

tionsdagen, liksom orealiserade omräkningsdierenser på ej

reglerade monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta,

redovisas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av

värdepappers- och valutahandel”.

Valutaomräkning av utländska företag/ﬁlialer

De utländska ﬁlialernas tillgångar och skulder har omräknats

till balansdagens kurs, medan poster i resultaträkningen

omräknats till årets genomsnittskurs. Genomsnittskurserna

beräknas utifrån dagliga växelkurser dividerat med antalet

bankdagar under perioden. Omräkningsdierenser redovisas

i verkligt värde-reserven under eget kapital.

Eventuellt kvarstående eget kapital i utländska ﬁlialer

omräknas till balansdagens kurs, och omräkningsdierenser

redovisas under eget kapital.

Information om de viktigaste valutakurserna ﬁnns i avsnitt

26 ”Valutakurser”.

. Säkringsredovisning

Utifrån koncernens riskhanteringspolicy har Nordea

identiﬁerat ett antal riskkategorier och motsvarande säkrings-

strategier med hjälp av derivatinstrument, enligt beskrivning-

en i not M2 ”Risk- och likviditetshantering” (marknadsriskav-

snittet) och not M21 ”Derivatinstrument och säkringsredovis-

ning”.

När ett säkringsförhållande uppfyller de angivna kriteri-

erna för säkringsredovisning i IAS 39, använder Nordea Bank

Abp två typer av säkringsredovisning:

• Säkring av verkligt värde

• Kassaflödessäkring.

Nordea Bank Abp har, efter policybeslut i enlighet med IFRS

9, valt att fortsätta tillämpa säkringsredovisning enligt EU:s

”carve out”-version av IAS 39.

”Carve out”-versionen möjliggör att en grupp av derivat

(eller andelar därav) kan kombineras och användas som säk-

ringsinstrument. Den eliminerar också några av begränsning-

arna med säkring av verkligt värde avseende säkring av inlå-

ning och strategier för undersäkringar.

När säkringen ingås dokumenterar Nordea Bank Abp for-

mellt hur säkringsförhållandet uppfyller kriterierna för säk-

ringsredovisning, inklusive det ekonomiska förhållandet mel-

lan den säkrade posten och säkringsinstrumentet, bland

annat risktyp, riskhanteringsmål och strategi för risksäkring-

en, samt vilken metod som kommer att användas för att fort-

löpande bedöma säkringsförhållandets eektivitet.

För att få tillämpa säkringsredovisning krävs att säkringen

har en hög eektivitet. En säkring anses ha detta om det vid

ingången och under säkringens hela löptid kan förväntas att

förändringar i verkligt värde på den säkrade posten, med

M1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 206

Nordea Årsredovisning 2020

avseende på den säkrade risken, väsentligen neutraliseras av

förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet. Utfallet

ska ligga inom intervallet 80–125 procent.

Transaktioner som genomförs i enlighet med Nordea Bank

Abp:s säkringsmål, men som inte uppfyller kriterierna för säk-

ringsredovisning, är ekonomiska säkringsförhållanden.

Säkring av verkligt värde

Säkring av verkligt värde tillämpas när derivat används för att

risksäkra förändringar i verkligt värde på en redovisad tillgång

eller skuld hänförlig till en speciﬁk risk i enlighet med Nordeas

riskhanteringspolicy, enligt beskrivningen i not M2 ”Risk- och

likviditetshantering” (marknadsriskavsnittet) och not M21

”Derivatinstrument och säkringsredovisning”. Risken för för

ändringar i verkligt värde på tillgångar och skulder i Nordea

Bank Abp’s redovisning härrör huvudsakligen från låneford

ringar, värdepapper och inlåning med fast ränta, vilket ger

upphov till ränterisk. Förändringar i verkligt värde på derivat

liksom förändringar i verkligt värde på den säkrade posten,

hänförliga till de risker som säkras, redovisas separat i resultat

räkningen under posten ”Nettoresultat av säkringsredovis-

ning”. Om säkringen är eektiv tar förändringen i verkligt värde

på den säkrade posten och säkringsinstrumentet ut varandra.

Förändringarna i verkligt värde på den säkrade posten,

hänförliga till riskerna säkrade med derivatinstrumentet,

avspeglas i en justering av den säkrade postens redovisade

värde som också redovisas i resultaträkningen. Förändringen i

verkligt värde på de räntesäkrade posterna i en säkringsport-

följ redovisas, i det fall de redovisas till upplupet anska-

ningsvärde, i balansräkningen separerat från portföljen under

posten ”Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade pos-

ter i säkringsportföljer” och i resultaträkningen under posten

”Nettoresultat av säkringsredovisning”.

I Nordea Bank Abp tillämpas säkring av verkligt värde

huvudsakligen på portföljbasis. Eventuell ineektiv del av

säkringen redovisas i resultaträkningen under posten ”Net-

toresultat av säkringsredovisning”.

Säkrade poster

En säkrad post i en säkring av verkligt värde kan vara en

redovisad enskild tillgång eller skuld, ett oredovisat fast åta-

gande eller en del därav. Den säkrade posten kan också vara

en grupp av tillgångar, skulder eller fasta åtaganden med lik-

artade riskegenskaper. Säkrade poster utgörs i Nordea Bank

Abp av både enskilda tillgångar eller skulder och portföljer av

tillgångar och/eller skulder.

Säkringsinstrument

De säkringsinstrument som används i Nordea Bank Abp är

huvudsakligen ränteswappar och valutaränteswappar, vilka

alltid redovisas till verkligt värde.

Säkringens eektivitet

Vid bedömning i efterhand av säkringens eektivitet värderar

Nordea Bank Abp säkringsinstrumentet till verkligt värde och

jämför förändringen av detta värde med förändringen av

verkligt värde på den säkrade posten. Mätning av eektivite-

ten görs på kumulativ basis.

Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för säkrings-

redovisning avslutas säkringsredovisningen. För säkringar av

verkligt värde värderas säkringsinstrumentet till verkligt

värde via resultaträkningen och förändringen i verkligt värde

på den säkrade posten, fram till den tidpunkt då säkringsför-

hållandet avslutas, resultatförs linjärt över den säkrade pos-

tens återstående löptid.

Ineektiva säkringar kan bero på

• skillnader i tidpunkten för kassaflöden från den säkrade

posten och säkringsinstrumentet

• användning av olika räntekurvor för diskontering av den

säkrade posten och säkringsinstrumentet

• eekten av förändringar i Nordea Bank Abp:s eller en mot-

parts kreditrisk på säkringsinstrumentets eller den säkrade

postens verkliga värde

• skillnader i förväntad och faktisk förtidsinlösen av

låneportföljen.

Kassaflödessäkring

I enlighet med Nordea riskhanteringspolicy, enligt beskriv-

ningen i not M2 ”Risk- och likviditetshantering” (marknads-

riskavsnittet) och not M21 ”Derivatinstrument och säkringsre-

dovisning”, tillämpar Nordea Bank Abp kassaflödessäkring

för säkring av risk hänförlig till variationer i framtida räntebe-

talningar på instrument med rörlig ränta och för säkring av

valutarisk. Den del av vinsten eller förlusten på säkringsin-

strumentet som bedöms vara en eektiv säkring redovisas i

reserven för kassaflödessäkringar under eget kapital. Den

ineektiva delen av vinsten eller förlusten på säkringsinstru-

mentet omklassiﬁceras till resultaträkningen under posten

”Nettoresultat av säkringsredovisning”.

Vinster eller förluster på säkringsinstrument som redovi-

sats i reserven för kassaflödessäkringar under eget kapital

om klassiﬁceras och redovisas i resultaträkningen i samma

period som den säkrade posten påverkar resultaträkningen,

normalt i den period när ränteintäkten eller räntekostnaden

redovisa

Säkrade poster

En säkrad post i en kassaflödessäkring kan vara högst sanno-

lika kassaflöden från redovisade, eller framtida, tillgångar

eller skulder som löper med rörlig ränta. Nordea Bank Abp

tillämpar kassaflödessäkring vid säkring av valutarisk i fram-

tida betalningar av ränta och kapitalbelopp i utländsk valuta

och vid säkring av ränterisk i utlåning med rörlig ränta.

Säkringsinstrument

De säkringsinstrument som används i Nordea Bank Abp är

huvudsakligen valutaränteswappar, vilka alltid redovisas till

verkligt värde, där valutakomponenten hanteras som en kas-

saflödessäkring av valutarisk och räntekomponenten som en

säkring av verkligt värde av ränterisk. Vid säkring av ränterisk

i utlåning med rörlig ränta använder Nordea Bank Abp ränte-

derivat som säkringsinstrument, vilka alltid redovisas till verk-

ligt värde.

Säkringens eektivitet

Vid mätning i efterhand av kassaflödessäkringarnas eektivi-

tet används den hypotetiska derivatmetoden, vilket innebär

att förändringen i en perfekt hypotetisk swap anses motsvara

nuvärdet av den ackumulerade förändringen i förväntade

framtida kassaflöden från den säkrade transaktionen (valuta-

komponenten).

Om säkringsförhållandet inte uppfyller kraven för säkrings-

redovisning avslutas säkringsredovisningen. För kassaflö-

dessäkringar redovisas förändringar i det orealiserade värdet

på säkringsinstrumentet i resultaträkningen från och med det

senaste tillfället då säkringen bedömdes vara eektiv. Den

ackumulerade vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet,

som sedan den period då säkringen bedömdes vara eektiv

har redovisats i reserven för kassaflödessäkringar under eget

kapital omklassiﬁceras från eget kapital till ”Nettoresultat av

säkringsredovisning” i resultaträkningen om den förväntade

transaktionen inte längre väntas inträa.

Om den förväntade transaktionen inte längre är högst san-

nolik, men ändå förväntas inträa, så kvarstår den ackumule-

rade vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet, som

sedan den period då säkringen bedömdes vara eektiv har

M1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 207

Nordea Årsredovisning 2020

redovisats i reserven för kassaflödessäkringar under eget

kapital, i reserven för kassaflödessäkringar till dess transak-

tionen inträar eller inte längre förväntas inträa.

De möjliga källorna till ineektivitet i kassaflödessäkringar

är normalt desamma som i säkringar av verkligt värde (se

ovan). För kassaflödessäkringar är emellertid risken för för-

tidsinlösen mindre relevant. Här orsakas säkringsineektivite-

ten istället av förändringar i tidpunkten för och beloppen från

prognostiserade framtida kassaflöden.

. Fastställande av verkligt värde

på ﬁnansiella instrument

Verkligt värde deﬁnieras som det pris som vid värderingstid-

punkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller

betalas vid överlåtelse av en skuld i en ordnad transaktion

mellan marknadsaktörer under aktuella marknadsförhållan-

den på tillgångens eller skuldens huvudmarkn ad, eller, om

en huvudmarknad saknas, på tillgångens eller skuldens mest

fördelaktiga marknad.

Det bästa beviset på verkligt värde är förekomsten av publi-

cerade prisnoteringar på en aktiv marknad och när sådana

förekommer används de vid värderingen av ﬁnansiella till

gångar och ﬁnansiella skulder. En aktiv marknad för en tillgång

eller skuld är en marknad där transaktioner för tillgången eller

skulden inträar tillräckligt ofta och med tillräcklig volym för

att ge löpande prisinformation. Den absoluta nivån av likviditet

och volym som krävs för att marknaden ska anses vara aktiv

varierar med klasserna av instrument. För vissa klasser förelig

ger låg prisvolatilitet, även för instrument inom klasser där

handelsfrekvensen är hög. För instrument i sådana klasser är

likviditetskraven lägre och därmed är åldersgränsen för pri

serna som används för att fastställa verkligt värde högre.

Handelsfrekvensen och volymen övervakas regelbundet

för att bedöma om marknaderna är aktiva eller inte. Nordea

Bank Abp använder främst publicerade prisnoteringar för att

fastställa verkligt värde på instrument som redovisas under

följande balansposter:

• Skuldebrev belåningsbara i centralbanker

• Räntebärande värdepapper

• Aktier och andelar (noterade).

• Derivatinstrument (noterade).

Om noterade priser för ett ﬁnansiellt instrument inte repre-

senterar faktiska och regelbundet förekommande marknads-

transaktioner, eller om noterade priser inte ﬁnns tillgängliga,

fastställs det verkliga värdet med hjälp av lämplig värderings-

metod. Värderingsmetodens lämplighet, inklusive en bedöm-

ning av om noterade priser eller teoretiska priser ska använ-

das, övervakas regelbundet.

Värderingsmetoderna kan variera från enkel analys av dis-

konterade kassaflöden till komplexa optionsvärderingsmo-

deller. Värderingsmodellerna har utformats så att observer-

bara marknadspriser och kurser används som indata i före-

kommande fall, men även ej observerbara modellparametrar

kan användas. Värderingsteknikens lämplighet bedöms

genom att mäta dess förmåga att träa marknadspriser.

Detta görs genom att jämföra beräknade priser med relevant

jämförelsedata, t.ex. börskurser, motpartens värderingar eller

konsensuspriser.

Nordea Bank Abp använder främst värderingsmetoder för

att fastställa verkligt värde på instrument som redovisas

under följande balansposter:

• Skuldebrev belåningsbara i centralbanker (när prisnote-

ringar på en aktiv marknad saknas)

• Räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv

marknad saknas).

• Aktier och andelar (när prisnoteringar på en aktiv marknad

saknas).

• Derivatinstrument (OTC-derivat).

M1. Redovisningsprinciper, forts.

För ﬁnansiella instrument där verkligt värde uppskattas med

hjälp av en värderingsmetod undersöks om de variabler som

använts i värderingsmodellen till övervägande del baserats

på data från observerbara marknader. Med data från obser-

verbara marknader avser Nordea Bank Abp data som kan

inhämtas från allmänt tillgängliga externa källor och som

bedöms utgöra realistiska marknadspriser. Vid användning av

ej observerbara data, som har en betydande inverkan på vär-

deringen, kan instrumentet vid första redovisningstillfället

inte redovisas till det verkliga värde som beräknats via värde-

ringsmetoden, och eventuella initiala vinster periodiseras där-

för i resultaträkningen över instrumentets löptid. De initiala

vinsterna redovisas därefter direkt i resultaträkningen i det

fall ej observerbara data blir observerbara.

I not M41 ”Tillgångar och skulder till verkligt värde”

återﬁnns en uppdelning av det verkliga värdet för ﬁnansiella

instrument som tagits fram med hjälp av:

• instrumentets publicerade prisnoteringar på en aktiv mark-

nad (nivå 1)

• värderingsmetod baserad på observerbara marknadsdata

(nivå 2)

• värderingsmetod baserad på icke observerbara marknads-

data (nivå 3).

Värderingsmodellerna som Nordea Bank Abp använder över-

ensstämmer med accepterade ekonomiska metoder för pris-

sättning av ﬁnansiella instrument och tar hänsyn till alla fak-

torer som marknadsaktörer skulle beakta vid prissättning.

Varje ny värderingsmodell godkänns av modellriskkommit-

tén (Model Risk Committee) och alla modeller granskas

regelbundet.

Mer information ﬁnns i not M41 ”Tillgångar och skulder till

verkligt värde”.

. Kassa och tillgodohavande hos centralbanker

Kassatillgångar omfattar lagliga betalningsmedel inklusive

utländska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos centralban-

ker utgörs av tillgodohavanden på konton hos centralbanker

och postgiron i myndighetsform, där följande förutsättningar

är uppfyllda:

• centralbanken eller postgirot är hemmahörande i det land

där institutet är etablerat

• tillgodohavandet kan disponeras fritt när som helst.

. Skuldebrev belåningsbara i centralbanker

Emitterade värdepapper som centralbanker godtar som

säkerhet redovisas som ”Skuldebrev belåningsbara i central-

banker”. Det är värdepapprets egenskaper som avgör om den

tillhör den här kategorin, inte det emitterande företagets sta-

tus.

Skuldebrev belåningsbara i centralbanker kan klassiﬁceras

som Finansiella tillgångar värderade till upplupet anska-

ningsvärde, Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen eller Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via övrigt totalresultat.

. Finansiella instrument

Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument

Varje ﬁnansiellt instrument har klassiﬁcerats i någon av föl-

jande kategorier:

Finansiella tillgångar:

• Upplupet anskaningsvärde

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via

resultaträkningen:

- Obligatoriskt värderade till verkligt värde via

resultaträkningen

- Från början värderade till verkligt värde via resultat-

räkningen (verkligt värde-optionen)

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 208

Nordea Årsredovisning 2020

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt

totalresultat (redovisas via verkligt värde-reserven under

eget kapital).

Finansiella skulder:

• Upplupet anskaningsvärde

• Finansiella skulder värderade till verkligt värde via

resultaträkningen:

- Obligatoriskt värderade till verkligt värde via

resultaträkningen

- Från början värderade till verkligt värde via

resultaträkningen (verkligt värde-optionen)

Klassiﬁceringen av en ﬁnansiell tillgång bestäms utifrån

aärsmodellen för den portfölj som instrumentet ingår i och

huruvida kassaflödena endast utgör betalning av kapitalbe-

lopp och ränta.

Finansiella tillgångar med kassaflöden som inte uteslutan-

de utgörs av betalning av kapitalbelopp och ränta värderas

till verkligt värde via resultaträkningen. Alla övriga tillgångar

klassiﬁceras utifrån aärsmodellen. Portföljinstrument som

omfattas av en aärsmodell där avsikten är att behålla instru-

menten och ta emot avtalade kassaflöden värderas till upplu-

pet anskaningsvärde. Instrument som omfattas av en aärs-

modell där avsikten är både att behålla instrumenten för att

samla in avtalade kassaflöden och att sälja instrumenten vär-

deras till verkligt värde via verkligt värde-reserven under eget

kapital. Finansiella tillgångar som omfattas av annan aärs-

modell värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

För att kunna bedöma aärsmodellen har Nordea Bank

Abp delat in sina ﬁnansiella tillgångar i portföljer och under-

portföljer utifrån hur olika grupper av ﬁnansiella tillgångar

förvaltas tillsammans för att uppnå ett visst aärsmål. I sam-

band med fastställandet av rätt nivå för portföljen har hänsyn

tagits till aktuell aärsområdesstruktur. Vid bedömningen av

aärsmodell för respektive portfölj har Nordea Bank Abp

analyserat syftet med de ﬁnansiella tillgångarna och exem-

pelvis tidigare försäljningstrender och ersättning till

ledningen.

Alla ﬁnansiella tillgångar och skulder redovisas till verkligt

värde vid första redovisningstillfället. Klassiﬁceringen av

ﬁnansiella instrument i olika kategorier utgör grunden för hur

varje ﬁnansiellt instrument efterföljande värderas i balansräk-

ningen och hur förändringar i dess värde redovisas. I tabellen

”Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument” i not M40, presente-

ras i vilka olika kategorier de ﬁnansiella instrumenten i

Nordea Bank Abp:s balansräkning har klassiﬁcerats enligt

IFRS 9.

Upplupet anskaningsvärde

Finansiella tillgångar och skulder värderade till upplupet

anskaningsvärde redovisas initialt i balansräkningen till

verkligt värde, inklusive transaktionskostnader. Efter första

redovisningstillfället värderas instrument i denna kategori till

upplupet anskaningsvärde. Vid värdering till upplupet

anskaningsvärde resultatförs skillnaden mellan anska-

ningsvärdet och inlösenvärdet över den återstående löptiden

med hjälp av eektivräntemetoden. Upplupet anskanings-

värde deﬁnieras som det belopp till vilket den ﬁnansiella till-

gången eller skulden värderas vid första redovisningstillfället,

minus avbetalningar av kapitalbelopp, plus eller minus acku-

mulerade avskrivningar med tillämpning av eektivränteme-

toden på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet

och beloppet på förfallodagen och, för ﬁnansiella tillgångar,

justerat för eventuell förlustreserv. För ytterligare information

om eektivräntemetoden, se avsnitt 3 ”Redovisning av rörel-

seintäkter”, underrubriken ”Räntenetto”. Information om ned-

skrivningar enligt IFRS 9 ﬁnns i avsnitt 12 nedan.

Ränta på tillgångar och skulder i kategorin värderade till

upplupet anskaningsvärde redovisas i resultaträkningen i

posterna ”Ränteintäkter” respektive ”Räntekostnader”.

Den här kategorin omfattar huvudsakligen all utlåning och

inlåning, med undantag av omvända repor/repor och avtal

om värdepapperslån inom Markets. Kategorin omfattar också

efterställda skulder och emitterade värdepapper, med undan-

tag för emitterade strukturerade obligationer inom Markets.

Finansiella tillgångar och skulder värderade

till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

via resultaträkningen värderas till verkligt värde exklusive

transaktionskostnader. Alla värdeförändringar i dessa poster

redovisas direkt i resultaträkningen under ”Nettoresultat av

värdepappers- och valutahandel”.

Den här kategorin har två underkategorier: Obligatoriskt

värderade till verkligt värde via resultaträkningen och Från

början värderade till verkligt värde via resultaträkningen

(verkligt värde-optionen)

Underkategorin Obligatoriskt värderade till verkligt värde

via resultaträkningen innehåller huvudsakligen alla tillgångar

inom Markets, tradingrelaterade skulder inom Markets, ränte-

bärande värdepapper i del av likviditetsreserven, derivatin-

strument, aktier samt ﬁnansiella tillgångar under ”Tillgångar i

placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal”. Inlåning i pla-

ceringsportföljer och fondförsäkringsavtal är avtal med kun-

der och försäkringstagare där all risk tas av försäkringstagar-

na. Inlåningsmedlen investeras i olika typer av ﬁnansiella till-

gångar till förmån för kunderna och försäkringstagarna.

Tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkringar redovi-

sas på respektive rad i balansräkningen.

Även tillgångar i placeringsportföljer och fondförsäkrings-

avtal som inte obligatoriskt värderas till verkligt värde via

resultaträkningen klassiﬁceras i kategorin Från början värde-

rade till verkligt värde via resultaträkningen för att undvika

bristande överensstämmelse i redovisningen med motsva-

rande inlåning. Inlåningen i placeringsportföljer och fondför-

säkringsavtal hanteras på basis av verkligt värde, och

klassiﬁceras också följaktligen i kategorin Från början värde-

rade till verkligt värde via resultaträkningen. Värdet på denna

inlåning är direkt kopplad till avtalens underliggande till-

gångar, och förändringar får därmed ingen inverkan på den

egna kreditrisken i dessa avtal.

Nordea Bank Abp tillämpar också verkligt värde-optionen

på emitterade strukturerade obligationer inom Markets efter-

som dessa instrument innehåller inbäddade derivat som inte

är nära förknippade med värdavtalet. Förändringen i verkligt

värde på dessa emitterade strukturerade obligationer redovi-

sas i resultaträkningen, med undantag för förändringar i kre-

ditrisken som redovisas via verkligt värde-reserven under

eget kapital.

Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till balanspos-

ter redovisade till verkligt värde via resultaträkningen inom

Markets klassiﬁceras som ”Nettoresultat av värdepappers-

och valutahandel”.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt

totalresultat värderas till verkligt värde med tillägg för trans-

aktionskostnader. Den här kategorin omfattar huvudsakligen

räntebärande värdepapper i del av likviditetsreserven. För-

ändringar i verkligt värde, bortsett från räntor, valutakursef-

fekter och nedskrivningar, redovisas mot verkligt värde-reser-

ven under eget kapital. Ränta redovisas i resultaträkningen i

posten ”Ränteintäkter”, valutakurseekter i posten ”Nettore-

sultat av värdepappers- och valutahandel” och nedskrivning-

ar i posten ”Nedskrivning av övriga ﬁnansiella tillgångar”. I

M1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 209

Nordea Årsredovisning 2020

samband med avyttring av ett instrument omklassiﬁceras de

ackumulerade förändringarna i verkligt värde, som tidigare

har redovisats i verkligt värde-reserven, från eget kapital till

resultaträkningen under posten ”Nettoresultat av värdepap-

per värderade till verkligt värde via verkligt värde-reserven”.

Information om nedskrivningar enligt IFRS 9 ﬁnns i avsnitt 12

nedan.

Sammansatta ﬁnansiella instrument

Sammansatta ﬁnansiella instrument är avtal som omfattar ett

värdavtal och ett inbäddat derivat. Sådana kombinationer

uppstår huvudsakligen i samband med emissioner av struktu-

rerade skuldinstrument, såsom emitterade indexobligationer

och lånefordringar med inbäddade räntekorridorer och ränte-

tak.

Indexobligationer som har emitterats av Group Treasury

anses utgöra en del av ﬁnansieringsverksamheten. Värdavta-

let, nollkupongobligationen, värderas till upplupet anska-

ningsvärde. Inbäddade derivat i sådana instrument särskiljs

från värdavtalet och redovisas separat som derivat till verkligt

värde om de ekonomiska egenskaperna och riskerna inte är

nära förknippade med värdavtalets ekonomiska egenskaper

och risker samt om det inbäddade derivatet uppfyller

deﬁnitionen på ett derivat. Förändringar i verkligt värde på

inbäddade derivat redovisas i resultaträkningen under posten

”Nettoresultat av värdepappers- och valutahandel”.

För strukturerade obligationer som har emitterats av Mar-

kets tillämpar Nordea Bank Abp verkligt värde-optionen, och

hela det sammansatta instrumentet, värdavtalet och det

inbäddade derivatet, värderas till verkligt värde via resultat-

räkningen. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultat-

räkningen under posten ”Nettoresultat av värdepappers- och

valutahandel” och i balansräkningen under ”Emitterade

värdepapper”.

Avtal om inlåning och utlåning av värdepapper

Transaktioner avseende in- och utlåning av värdepapper

innebär i allmänhet ställande av säkerhet. Om inte riskerna

och rättigheterna förknippade med ägandet överförs, beaktas

inte överföringen av värdepapper i balansräkningen. Utlåna-

de värdepapper redovisas i not M43 ”Överförda tillgångar

och erhållna säkerheter” och värdepapper som pantsatts i

samband med värdepapperslån redovisas i not M36 ”För

egna skulder ställda säkerheter”.

Säkerheter i form av likvida medel (inlåning av värdepap-

per) som har lämnats till motparter redovisas i balansräk-

ningen som ”Utlåning till kreditinstitut” eller som ”Utlåning

till allmänheten”. Säkerheter i form av likvida medel (utlåning

av värdepapper) som har erhållits från motparter redovisas i

balansräkningen som ”Skulder till kreditinstitut och central-

banker” eller som ”In- och upplåning från allmänheten”.

Återköpsavtal och omvända återköpsavtal

Värdepapper som har lämnats enligt återköpsavtal och vär-

depapper som mottagits enligt omvända återköpsavtal bokas

inte bort från respektive redovisas inte i balansräkningen.

Värdepapper som har lämnats enligt återköpsavtal redovi-

sas i not M43 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”.

Likvida medel som har erhållits enligt återköpsavtal redovisas

i balansräkningen som ”Skulder till kreditinstitut och central-

banker” eller som ”In- och upplåning från allmänheten”. Skul-

der som redovisats enligt återköpsavtal redovisas i not M43

”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”.

Likvida medel som har lämnats enligt omvända återköps-

avtal redovisas i balansräkningen som ”Utlåning till kreditin-

stitut” eller som ”Utlåning till allmänheten”.

Försäljning av värdepapper som inte ägs av Nordea Bank

Abp deﬁnieras som blankning och redovisas som en trading-

relaterad skuld (Sålda ej innehavda värdepapper) under

”Övriga skulder” i balansräkningen. Blankningen täcks i all-

mänhet genom en transaktion avseende värdepappersﬁnan-

siering (SFT), oftast ett omvänt återköpsavtal eller andra

typer av avtal om inlåning av värdepapper.

Derivatinstrument

Samtliga derivat redovisas i balansräkningen och värderas till

verkligt värde. Derivat med positiva verkliga värden, inklusive

upplupen ränta, redovisas på tillgångssidan under posten

”Derivatinstrument”. Derivat med negativa verkliga värden,

inklusive upplupen ränta, redovisas på skuldsidan under pos-

ten ”Derivatinstrument”.

Realiserade och orealiserade vinster och förluster på deri-

vat redovisas i resultaträkningen under posten ”Nettoresultat

av värdepappers- och valutahandel”.

Kvittning av ﬁnansiella tillgångar och skulder

Nordea Bank Abp kvittar ﬁnansiella tillgångar och skulder i

balansräkningen om laglig rätt till kvittning föreligger, i den

löpande verksamheten och i händelse av fallissemang, kon-

kurs och insolvens hos Nordea Bank Abp eller dess motparter,

och om avsikten är att nettoreglera posterna eller avyttra till-

gången samtidigt som skulden regleras.

Börsnoterade derivat bokas bort från balansräkningen på

daglig basis när likvid betalas eller erhålls och instrumenten

justeras till rådande marknadsvillkor. Derivattillgångar, deri-

vatskulder, kontantsäkerhetsfordringar och kontantsäkerhets-

skulder gentemot centrala motparter för clearing kvittas i

balansräkningen om transaktionsvalutan respektive den cen-

trala motparten för clearing är densamma. Derivattillgångar,

derivatskulder, kontantsäkerhetsfordringar och kontantsäker-

hetsskulder avseende bilaterala OTC-derivat kvittas däremot

inte i balansräkningen.

Ut- och inlåning i repor och omvända repor som görs med

en central motpart kvittas i balansräkningen om tillgångarna

och skulderna avser samma centrala motpart, regleras i

samma valuta och har samma löptid. Ut- och inlåning i repor

och omvända repor som görs i enlighet med Global Master

Repurchase Agreement (GMRA) kvittas i balansräkningen om

tillgångarna och skulderna avser samma motpart, regleras i

samma valuta, har samma löptid och regleras via samma

institut.

Emitterade skuld- och eget kapital-instrument

Ett ﬁnansiellt instrument emitterat av Nordea Bank Abp

klassiﬁceras antingen som en ﬁnansiell skuld eller som eget

kapital. Emitterade ﬁnansiella instrument klassiﬁceras som en

ﬁnansiell skuld om avtalsförhållandena innebär att Nordea

Bank Abp har en beﬁntlig förpliktelse att antingen erlägga

kontanter eller annan ﬁnansiell tillgång, eller ett variabelt

antal eget kapital-instrument, till innehavaren av instrumen-

tet. Om så inte är fallet är instrumentet vanligtvis ett eget

kapital-instrument och klassiﬁceras som eget kapital, med

avdrag för transaktionskostnader. För ﬁnansiella instrument

som innehåller både en skuld- och en eget kapital-del, redo-

visas dessa delar separat.

. Utlåning till allmänheten/kreditinstitut

Tillämpningsområde

Nedskrivning till följd av kreditrisk ska tillämpas för

ﬁnansiella instrument som klassiﬁcerats i kategorin Upplupet

anskaningsvärde eller Verkligt värde via övrigt totalresultat.

Här ingår tillgångar som redovisats i balansräkningen som

”Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker”, ”Skuldebrev

belåningsbara i centralbanker”, ”Utlåning till kreditinstitut”,

M1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 210

Nordea Årsredovisning 2020

”Utlåning till allmänheten” samt ”Räntebärande värdepap-

per”. Dessa balansposter innefattar också tillgångar som

klassiﬁcerats i kategorin Verkligt värde via resultaträkningen,

vilka inte omfattas av någon prövning av nedskrivningsbeho-

vet. För ytterligare information, se avsnitt 11 ovan och not

M40 ”Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument”.

Åtaganden utanför balansräkningen, eventualförpliktelser

och kreditåtaganden ska också prövas för

nedskrivningsbehov.

Redovisning och presentation

Tillgångar värderade till upplupet anskaningsvärde redovi-

sas brutto, med en separat reservering för förväntade kredit-

förluster om förlusten inte betraktas som deﬁnitiv. Reserverna

presenteras netto i balansräkningen, men presenteras separat

i not M16 ”Utlåning och osäkra lånefordringar”. Förändringar

av reserveringar redovisas i resultaträkningen och presente-

ras som ”Kreditförluster, netto”.

Om nedskrivningen anses vara deﬁnitiv redovisas den som

en konstaterad kreditförlust, och det redovisade värdet på

lånet jämte tillhörande reservering för kreditförluster tas bort

från balansräkningen. En nedskrivning anses vara deﬁnitiv

när konkursansökan inges mot låntagaren och konkursförval-

taren har presenterat den ekonomiska utgången av konkurs-

förfarandet, eller när Nordea Bank Abp efterskänker sina

fordringar genom rekonstruktion på antingen rättslig eller fri-

villig grund eller när Nordea Bank Abp av andra skäl bedö-

mer återvinning av fordran som osannolik.

Avsättningar för poster utanför balansräkningen

klassiﬁceras som ”Avsättningar” i balansräkningen, med för-

ändringar i avsättningar klassiﬁcerade som ”Kreditförluster,

netto”. För ytterligare information, se not M32 ”Avsättningar”.

Tillgångar klassiﬁcerade som Verkligt värde via övrigt

totalresultat redovisas till verkligt värde i balansräkningen.

Nedskrivningar beräknade i enlighet med IFRS 9 redovisas i

resultaträkningen och klassiﬁceras som ”Nedskrivning av

övriga ﬁnansiella tillgångar”. Eventuella justeringar till verk-

ligt värde redovisas under eget kapital.

Prövning av nedskrivningsbehov

Nordea Bank Abp klassiﬁcerar alla lånefordringar i olika kate-

gorier på individuell basis. Kategori 1 inkluderar tillgångar

utan betydande ökning av kreditrisken sedan första redovis-

ningstillfället, kategori 2 inkluderar tillgångar med betydande

ökning av kreditrisken och kategori 3 inkluderar osäkra ford-

ringar. Nordea Bank Abp följer upp om det ﬁnns indikationer

på kreditförsämring (kategori 3) genom att identiﬁera hän-

delser med negativ inverkan på beräknade framtida kassaflö-

den (förlusthändelse). Nordea Bank Abp tillämpar samma

deﬁnition på fallissemang som i kapitaltäckningsförordning-

en. Mer information om identiﬁering av förlusthändelser ﬁnns

i not M2 ” Risk- och likviditetshantering”. Lånefordringar som

inte har individuellt beräknade reserver ingår i prövningen av

nedskrivningsbehovet baserat på statistiska modeller.

För lånefordringar med betydande värde där ett individu-

ellt nedskrivningsbehov har identiﬁerats beräknas nedskriv-

ningsbeloppet på individuell nivå. Det redovisade värdet på

lånefordringen jämförs med den nuvärdesberäknade sum-

man av förväntade framtida kassaflöden. Om det redovisade

värdet är högre redovisas skillnaden som en nedskrivnings-

förlust. De förväntade kassaflödena diskonteras med den

ursprungliga eektiva räntan och innefattar verkligt värde för

säkerheter och andra kreditförstärkningar. Nuvärdesberäk-

ningen baseras på tre olika framåtblickande scenarier som är

sannolikhetsviktade.

För lånefordringar som inte är betydande där ett individu-

ellt nedskrivningsbehov har identiﬁerats beräknas nedskriv-

ningsbeloppet utifrån den kollektiva modell som beskrivs

nedan, men med hänsyn till att lånefordringarna redan är

fallerade.

Prövning av nedskrivningsbehov för lån

värderade enligt statistiska modeller

För lånefordringar där inget nedskrivningsbehov identiﬁerades

i den individuella prövningen används en kollektiv modell för

beräkning av nedskrivningbehov. Reserveringarna beräknas

som lånefordringen vid fallissemang gånger sannolikheten för

fallissemang gånger förlusten i händelse av fallissemang. För

tillgångar i kategori 1 baseras beräkningen endast på de kom

mande 12 månaderna, medan den för tillgångar i kategori 2

och 3 baseras på tillgångens förväntade löptid.

Reserveringar för lånefordringar där det inte skett någon

betydande ökning av kreditrisken sedan första redovisnings-

tillfället baseras på förväntade kreditförluster under kom-

mande 12 månader (kategori 1). Reserveringar för låneford-

ringar där det har skett en betydande ökning av kreditrisken

sedan första redovisningstillfället, men där ingen nedskriv-

ning har gjorts, baseras på förväntade kreditförluster under

hela den återstående löptiden (kategori 2). Detta gäller även

för osäkra fordringar som inte är betydande i kategori 3.

Nordea Bank Abp använder två olika modeller för att fast-

ställa om det har skett en betydande ökning av kreditrisken

eller inte. Förändringen i interna rating- och scoringuppgifter

används för att fastställa om det skett en betydande ökning

av kreditrisken eller inte. Interna rating-/scoringuppgifter

används för att bedöma risken hos kunderna, och en försäm-

rad rating/scoring för en kund tyder på att kreditrisken har

ökat. Nordea Bank Abp har dragit slutsatsen att det inte är

möjligt att beräkna sannolikheten för fallissemang (PD) vid

kreditgivningen för den återstående löptiden utan bedöm-

ningar i efterhand av tillgångar som redan redovisas i balans-

räkningen vid övergången. Förändringar i PD för den återstå-

ende löptiden används som utlösande faktor för tillgångar

redovisade efter övergången.

För tillgångar som bedöms utifrån PD för den återstående

löptiden använder Nordea Bank Abp en blandning av abso-

luta och relativa förändringar i PD som kriterium för

överföringen.

• Retail-kunder med ett ursprungligt tolvmånaders PD under

1 procent:

Exponeringar med en relativ ökning av PD för den återstå-

ende löptiden med över 100 procent och en absolut ökning

av tolvmånaders PD över 45 punkter överförs till kategori 2.

• Retail-kunder med ett ursprungligt tolvmånaders PD över

eller lika med 1 procent:

Exponeringar med en relativ ökning av PD för den återstå-

ende löptiden med över 100 procent eller en absolut

ökning av tolvmånaders PD över 300 punkter överförs till

kategori 2.

• Företags- och institutionella kunder med ett ursprungligt

tolvmånaders PD under 0,5 procent:

Exponeringar med en relativ ökning av PD för den återstå-

ende löptiden med över 150 procent och en absolut ökning

av tolvmånaders PD över 20 punkter överförs till kategori 2.

• Företags- och institutionella kunder med ett ursprungligt

tolvmånaders PD över eller lika med 0,5 procent:

Exponeringar med en relativ ökning av PD för den återstå-

ende löptiden med över 150 procent eller en absolut

ökning av tolvmånaders PD över 400 punkter överförs till

kategori 2.

För tillgångar där rating- och scoringmodeller används kali-

breras rating-/scoringförändringen för att matcha den bety-

dande ökningen av kreditrisken utifrån PD för den återstå-

ende löptiden. Dessutom överförs kunder som omfattas av

förmildrande kreditvillkor och kunder som är mer än 30 dagar

M1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 211

Nordea Årsredovisning 2020

sena med sina betalningar till kategori 2, såvida inte ett ned-

skrivningsbehov redan har identiﬁerats (kategori 3). Expone-

ringar som omfattas av förmildrande kreditvillkor kvarstår i

kategori 2 under en prövotid på 24 månader, från och med

den tidpunkt då åtgärderna infördes. När exponeringarna

efter prövotidens slut återförs till kategori 1 hanteras de på

samma sätt som andra exponeringar i kategori 1 i fråga om

bedömningen av om det föreligger en väsentlig ökning av

kreditrisken. Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar

sena med sina betalningar klassiﬁceras normalt i kategori 3,

men denna klassiﬁcering ändras om det ﬁnns bevis för att

kunden inte har fallerat. Sådana lånefordringar klassiﬁceras i

kategori 2.

Nordea Bank Abp använder sig inte av undantaget ”låg

kreditrisk” i bankverksamheten.

Vid beräkningen av reserveringar, inklusive kategoriindel-

ningen, används sannolikhetsviktad, framåtblickande infor-

mation. Nordea Bank Abp använder tre makroekonomiska

scenarier för att ta hänsyn till de icke-linjära aspekterna av

förväntade kreditförluster. De olika scenarierna används för

att justera de aktuella parametrarna för beräkning av förvän-

tade kreditförluster, och ett sannolikhetsviktat genomsnitt av

de förväntade förlusterna enligt respektive scenario redovisas

som reserveringar. Modellen använder sig av data som sam-

lats in före balansdagen, vilket innebär att Nordea Bank Abp

måste identiﬁera händelser som påverkar reserveringarna

efter datainsamlingen. Ledningen utvärderar dessa händelser

och justerar reserveringarna, om detta bedöms nödvändigt.

Avskrivningar

Avskrivningar innebär att lån eller kundfordringar avförs från

balansräkningen samtidigt som motsvarande kreditförlustre-

servering realiseras. När fordringar bedöms vara omöjliga att

driva in ska de snarast möjligt skrivas av, oavsett om det rätts-

liga anspråket kvarstår eller inte. En avskrivning kan göras

innan eventuella rättsliga åtgärder mot låntagaren, för att

återvinna skulden, har slutförts. Även om en fordran som inte

kan drivas in skrivs av eller avförs från balansräkningen har

kunden en rättslig skyldighet att betala den utestående skul-

den. Vid bedömningen av huruvida osäkra lånefordringar kan

återvinnas och om avskrivningar krävs, är det framför allt

lånefordringar med följande egenskaper som står i fokus (lis-

tan är inte uttömmande):

• Lånefordringar där kunderna är mer än 90 dagar sena med

betalningen. Om en lånefordring, eller del av den, efter den

här bedömningen anses vara omöjlig att driva in, skrivs

den av.

• Lånefordringar som omfattas av insolvensförfarande och

har låg säkerhetstäckning.

• Lånefordringar där juridiska kostnader förväntas förbruka

behållningen från konkursförfarandet, med låga återvin-

ningsvärden som följd.

• Delavskrivning kan vara befogad när det ﬁnns rimliga eko-

nomiska belägg för att låntagaren inte kan återbetala hela

beloppet, det vill säga en avsevärd del av skulden kan inte

på rimliga grunder sägas vara återvinningsbar genom för-

mildrande kreditvillkor eller realisering av säkerheter.

• Rekonstruktionsfall

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntan som används för värdering av osäkra

lånefordringar motsvarar den ursprungliga eektiva räntan

för lån hänförliga till en enskild kund eller, i förekommande

fall, till en grupp av lånefordringar. Om så anses lämpligt kan

diskonteringsräntan beräknas med en metod som resulterar i

en nedskrivning som utgör en rimlig uppskattning av vad en

beräkning grundad på eektivräntemetoden skulle ge.

Omstrukturerade lånefordringar och modiﬁeringar

Med en omstrukturerad lånefordran avses i detta samman-

hang en lånefordran där Nordea Bank Abp har beviljat lånta-

garen eftergifter till följd av dennes ﬁnansiella svårigheter

och där dessa eftergifter har gett upphov till en kreditförlust

för Nordea Bank Abp. Efter en omstrukturering betraktas

lånefordran vanligen inte längre som osäker om åtagandena

fullföljs i enlighet med de nya villkoren. I det fall en återvin-

ning sker redovisas betalningen som en återvinning av kredit-

förluster.

Modiﬁering av de avtalsmässiga kassaflödena för lån till

kunder med ekonomiska svårigheter (förmildrande kreditvill-

kor) minskar det redovisade lånebeloppet, brutto. Normalt är

denna minskning mindre än den beﬁntliga reserveringen, och

ingen förlust redovisas i resultaträkningen till följd av

modiﬁering. Om de är betydande, minskas bruttobeloppen

(lån och reservering).

Tillgångar övertagna för skyddande av fordran

I en ﬁnansiell omstrukturering kan långivaren komma att avstå

från lånefordringar till förmån för låntagaren och i utbyte mot

denna eftergift ta över tillgångar som lämnats som säkerhet

för lånen, aktier som emitterats av låntagaren eller andra till-

gångar. En tillgång övertagen för skyddande av fordran redovi-

sas i balansräkningen tillsammans med liknande tillgångar

som redan innehas av Nordea Bank Abp. En övertagen fastig-

het som inte innehas för eget utnyttjande redovisas till exem-

pel tillsammans med andra förvaltningsfastigheter.

Alla tillgångar som övertagits för skyddande av fordran

redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde och

eventuell skillnad mellan lånets redovisade värde och det

verkliga värdet för den övertagna tillgången redovisas under

posten ”Kreditförluster, netto”. Det verkliga värdet på redovis-

ningsdagen blir tillgångens anskaningsvärde eller upplupna

anskaningsvärde, beroende på vad som är tillämpligt. Under

efterföljande perioder värderas tillgångar som övertagits för

skyddande av fordran i enlighet med gällande värderings-

principer för tillgångsslaget. Förvaltningsfastigheter värderas

då till verkligt värde. Övertagna ﬁnansiella tillgångar

klassiﬁceras generellt i kategorin Verkligt värde via resultat-

räkningen och värderas till verkligt värde. Förändringar i verk-

ligt värde redovisas i resultaträkningen under posten ”Netto-

resultat av värdepappers- och valutahandel”.

Eventuella värdeförändringar, efter den övertagna tillgång-

ens första redovisningstillfälle, redovisas i resultaträkningen i

enlighet med principerna för presentation av tillgångsslaget.

Posten ”Kreditförluster, netto” i resultaträkningen påverkas

följaktligen inte av nya värderingar av den övertagna tillgång-

en efter första redovisningstillfället.

. Leasing

Leasing

Leasing redovisas inte i Nordea Bank Abp:s balansräkning.

Leasingavgifter redovisas som kostnader i resultaträkningen

linjärt fördelade över leasingperioden, såvida inte något

annat systematiskt sätt bättre återspeglar Nordea Bank Abp:s

ekonomiska nytta över tiden. Leasingperioderna är normalt

på mellan 3 och 25 år. Leasing är främst hänförlig till för verk-

samheten normala avtal avseende kontorslokaler. Framtida

minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara leasingavtal

redovisas i not M24 ”Leasing”.

. Aktier och andelar i koncernföretag,

intresseföretag och joint ventures

Moderföretagets innehav och andelar i koncernföretag,

intresseföretag och joint ventures redovisas till anskanings-

värde. Alla innehav i koncernföretag, intresseföretag och joint

M1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 212

Nordea Årsredovisning 2020

ventures prövas per varje balansdag med avseende på indi-

kationer om nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer

ﬁnns görs en analys för att bedöma huruvida de respektive

innehavens redovisade värde är fullt återvinningsbart. Åter-

vinningsvärdet är det högre av verkligt värde, efter avdrag för

försäljningskostnader, och nyttjandevärdet. Eventuell ned-

skrivningskostnad beräknas som skillnaden mellan redovisat

värde och återvinningsvärde och klassiﬁceras i resultaträk-

ningen som ”Nedskrivning av övriga ﬁnansiella tillgångar”.

Moderföretaget tillämpar säkring av verkligt värde för

valutarisken relaterad till innehav i dotterföretag. Innehav i

dotterföretag omvärderas per varje balansdag med avseende

på den säkrade risken, med en motsvarande bokning under

posten ”Nettoresultat av värdepappers- och valutahandel”.

Förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumenten redo-

visas också i resultaträkningen under ”Nettoresultat av värde-

pappers- och valutahandel”.

. Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar är identiﬁerbara, icke-monetära till-

gångar som saknar fysisk beskaenhet. Tillgångarna står

under Nordea Bank Abp:s kontroll, vilket innebär att Nordea

Bank Abp har möjlighet och rätt att erhålla de framtida eko-

nomiska fördelarna hänförliga till den underliggande till-

gången. Nordea Bank Abp:s immateriella tillgångar utgörs

främst av goodwill, IT-utvecklingsprojekt och programvaror.

Goodwill och immateriella tillgångar redovisas till anska-

ningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella ned-

skrivningar. Dessa tillgångar skrivs av linjärt under nyttjande-

perioden, vilken normalt är 5–10 år för goodwill och 3–5 år

för IT-utvecklingsprojekt och programvaror, och i vissa fall för

strategisk infrastruktur upp till maximalt 10 år. Nyttjandepe-

rioden för tillgångar omprövas årligen. Av- och nedskrivning-

ar av immateriella tillgångar redovisas i resultaträkningen

under ”Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella

tillgångar”.

Goodwill redovisas normalt när Nordea Bank Abp förvär-

var en tillgång eller verksamhet, eller i samband med fusion

av ett dotterföretag.

IT-utvecklingsprojekt och programvaror

Kostnader hänförliga till underhåll av programvaror kost-

nadsförs löpande. Utgifter direkt hänförbara till större inves-

teringar i utveckling av programvara redovisas som immate-

riella tillgångar om de förväntas generera framtida ekono-

miska fördelar. Dessa utgifter omfattar personalkostnader för

programutveckling och indirekta kostnader för att färdigställa

tillgången för avsedd användning. Programkostnader omfat-

tar också förvärvade programlicenser som inte är hänförliga

till funktionen hos en materiell tillgång.

IT-utvecklingsprojekt som ännu inte tagits i bruk skrivs inte

av, men prövas årligen med avseende på eventuellt nedskriv-

ningsbehov. Prövningen görs oftare om något tyder på att ett

nedskrivningsbehov föreligger. Nedskrivningskostnaden

beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och

återvinningsvärde.

Alla immateriella tillgångar med begränsad nyttjandepe-

riod, inklusive IT-utvecklingsprojekt som har tagits i bruk, prö-

vas per varje balansdag med avseende på indikationer på

nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer ﬁnns görs en

analys för att bedöma huruvida de immateriella tillgångarnas

redovisade värde är fullt återvinningsbart.

. Materiella tillgångar

Materiella tillgångar omfattar fastigheter för egen använd-

ning, förbättringsutgifter på annans fastighet, IT-utrustning,

möbler och annan utrustning. Materiella tillgångar redovisas

till anskaningsvärde minskat med ackumulerade av- och

nedskrivningar. Anskaningsvärdet för en materiell tillgång

utgörs av dess inköpspris samt eventuella kostnader direkt

hänförliga till att sätta tillgången i brukbart skick för avsedd

användning. Om olika delar av samma materiella tillgång har

olika nyttjandeperioder redovisas de som separata poster.

Materiella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade

nyttjandeperioden. Den beräknade nyttjandeperioden för

olika materiella tillgångar omprövas årligen. För närvarande

används följande nyttjandeperioder:

Byggnader 30–75 år

Inventarier 3–5 år

Förbättrings-

utgifter på

annans fastighet

För förändringar inom byggnader det

kortare av 10 år och återstående hyres-

period. För nybyggnation det kortare av

redovisningsprinciperna för ägda bygg-

nader och återstående hyresperiod. För

fast inredning i leasade fastigheter gäl-

ler det kortare av 10–20 år och återstå-

ende hyresperiod.

Varje balansdag prövar Nordea Bank Abp om det ﬁnns indi-

kationer på nedskrivningsbehov för en materiell tillgång. Om

sådana indikationer ﬁnns görs en bedömning av tillgångens

återvinningsvärde och eventuell nedskrivning görs.

Nedskrivningar återförs om återvinningsvärdet ökar. Det

redovisade värdet ökas då till återvinningsvärdet, men kan

inte överstiga vad det redovisade värdet varit om en nedskriv-

ning inte redovisats i första läget.

. Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är huvudsakligen fastigheter som

innehas i syfte att generera hyresinkomster och/eller värde-

stegring. Nordea Bank Abp använder verkligt värde-modellen

för värdering av förvaltningsfastigheter. Bästa beviset på

verkligt värde är normalt noterade priser på en aktiv marknad

för liknande fastigheter med samma läge och i samma skick.

Då noterade priser på en aktiv marknad oftast saknas,

används även modeller baserade på diskonterade kassaflö-

desprognoser som bygger på tillförlitliga uppskattningar av

framtida kassaflöden.

Driftsnetto, reavinster och reaförluster liksom justeringar

till verkligt värde redovisas direkt i resultaträkningen som

”Nettoresultat av förvaltningsfastigheter”.

. Tillgångar och inlåning i placeringsportföljer

och fondförsäkringsavtal

Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal är

avtal med kunder och försäkringstagare där all risk tas av

kunderna och försäkringstagarna. Inlåningsmedlen investeras

i olika typer av ﬁnansiella tillgångar till förmån för kunderna

och försäkringstagarna. Fondförsäkringsavtal inkluderar

ﬁnansiella avtal utan garantier och som inte medför tillräcklig

försäkringsrisk för att klassiﬁceras som försäkringsavtal.

Eftersom tillgångarna och skulderna juridiskt sett tillhör

Nordea Bank Abp redovisas dessa i balansräkningen.

Inlåning i placeringsportföljer och fondförsäkringsavtal

redovisas under respektive balanspost. Tillgångar och inlå-

ning i dessa avtal redovisas och värderas till verkligt värde i

enlighet med avsnitt 11 ”Finansiella instrument” ovan.

. Skatter

Posten ”Skatt” i resultaträkningen omfattar aktuell och upp-

skjuten inkomstskatt. Inkomstskatten redovisas i resultaträk-

ningen, såvida den inte avser poster som förs direkt mot eget

M1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 213

Nordea Årsredovisning 2020

kapital. I dessa fall förs även skatten mot tillämplig post

under eget kapital.

Aktuell skatt är den förväntade skattekostnaden på årets

beskattningsbara inkomst, beräknad enligt beslutade eller i

praktiken beslutade skattesatser per balansdagen, jämte jus-

tering av aktuell skatt från tidigare år.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas, i

enlighet med balansräkningsmetoden, för temporära skillna-

der mellan redovisade respektive skattemässiga värden på

tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas

för outnyttjade skattemässiga förluster och skatteavdrag.

Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som vän-

tas gälla för de temporära skillnaderna när de återförs, med

utgångspunkt från antagna eller i praktiken antagna lagar

per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar och skatte-

skulder diskonteras inte. Uppskjutna skattefordringar redovi-

sas endast i den utsträckning det är sannolikt att framtida

beskattningsbar vinst kommer att ﬁnnas tillgänglig, mot vil-

ken temporära skillnader, underskottsavdrag och outnyttjade

skatteavdrag kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar

granskas varje balansdag, och minskas i den mån det inte

längre är sannolikt att avdragsrätten kan utnyttjas.

Nordea Bank Abp:s skattepositioner granskas regelbundet

för att identiﬁera fall där berörda skattemyndigheter sanno-

likt inte godkänner behandlingen i skattedeklarationen. Osäk-

ra skattepositioner beaktas var för sig eller som grupp, bero-

ende på vilken metod som bäst förutser utfallet av osäkerhe-

ten. Vid en bedömning att skattemyndigheten sannolikt inte

godtar en osäker skattemässig behandling, tar Nordea Bank

Abp hänsyn till eekten av osäkerheten när beskattningsbar

vinst (skattemässig förlust), skatteunderlag, outnyttjade skat-

temässiga förluster, outnyttjade skattekrediter eller skattesat-

ser fastställs. Detta görs genom att använda antingen det

mest sannolika beloppet eller det förväntade värdet, bero-

ende på vilken metod som bäst förutser utfallet av osäkerhe-

ten. Osäker skattemässig behandling kan påverka både aktu-

ell skatt och uppskjuten skatt.

Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder kvittas

när en legal rätt till kvittning föreligger, och Nordea Bank Abp

avser att antingen nettoreglera dessa skatteposter eller åter-

vinna skattefordran samtidigt som skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

kvittas generellt i den mån det är legalt tillåtet att kvitta aktu-

ella skattefordringar och aktuella skatteskulder.

. Ersättningar till anställda

All form av ersättning från Nordea Bank Abp till anställda som

kompensation för utförda tjänster utgör ersättning till anställ-

da. Kortfristiga ersättningar till anställda ska regleras inom tolv

månader efter utgången av den rapportperiod då tjänsterna

utförts. Ersättningar efter avslutad anställning är ersättningar

som kommer att betalas ut efter anställningens upphörande.

Ersättningar efter avslutad anställning i Nordea Bank Abp

omfattar endast pensioner. Avgångsvederlag blir normalt aktu-

ellt när en anställning avslutas före pensionsdagen eller om en

anställd accepterar ett erbjudande om frivillig avgång.

Kortfristiga ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningar till anställda består främst av fast

och rörlig lön. Både fast och rörlig lön kostnadsförs i den peri-

od då de anställda utfört tjänster till Nordea Bank Abp.

Nordea Bank Abp har även ställt ut aktierelaterade incita-

mentsprogram, vilka beskrivs vidare i avsnitt 24 ”Aktierelate-

rade ersättningar”.

För ytterligare information om kortfristiga ersättningar, se

not M9 ”Personalkostnader”.

Ersättningar efter avslutad anställning

Pensionsplaner

Nordea Bank Abp har olika pensionsplaner, både förmånsbe-

stämda och avgiftsbestämda, i enlighet med nationell praxis

och de villkor som gäller i de länder där Nordea Bank Abp ver-

kar. Förmånsbestämda pensionsplaner används huvudsakligen

i Sverige, Norge och Finland. De större förmånsbestämda pen-

sionsplanerna är fonderade planer som täcks av tillgångar i

pensionskassor/pensionsstiftelser. Om verkligt värde på för-

valtningstillgångar hänförliga till en speciﬁk pensionsplan är

lägre än nuvärdet, brutto, av den förmånsbestämda förpliktel-

sen fastställd enligt Projected Unit Credit Method, redovisas

nettobeloppet som en skuld (”Pensionsförpliktelser”). I det

omvända fallet redovisas nettobeloppet som en tillgång (”Pen-

sionstillgångar”). Icke-fonderade pensionsplaner redovisas

som ”Pensionsförpliktelser”. Samtliga förmånsbestämda pen-

sionsplaner är stängda för nya deltagare.

De flesta pensioner i Danmark, men även i andra länder,

baseras på avgiftsbestämda pensionsplaner som inte medför

något pensionsåtagande för Nordea Bank Abp.

Pensionskostnader

Förpliktelser enligt avgiftsbestämda pensionsplaner redovi-

sas som en kostnad i den takt de intjänas genom att de

anställda utför tjänster åt företaget och avgifterna för dessa

tjänster förfaller till betalning. Nordeas Bank Abp nettoför-

pliktelse för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas

separat för varje plan genom en uppskattning av det ersätt-

ningsbelopp som de anställda har intjänat under innevarande

period och tidigare perioder i utbyte mot sina tjänster. Ersätt-

ningsbeloppet diskonteras för att fastställa dess nuvärde.

Aktuariella beräkningar, bland annat Projected Unit Credit

Method, används för att fastställa nuvärdet av förmånsbe-

stämda förpliktelser och kostnader hänförliga till dessa.

Beräkningarna baseras på ett antal aktuariella och ﬁnansiella

antaganden (se not M33 ”Pensionsförpliktelser”).

Vid beräkningen av förpliktelsens nuvärde och eventuella

förvaltningstillgångars verkliga värde kan omvärderingseek-

ter uppstå, till följd av ändrade aktuariella antaganden och

erfarenhetsmässiga avvikelser (verkligt utfall jämfört med

antaganden). Dessa omvärderingseekter redovisas direkt

mot eget kapital via verkligt värde-reserven.

När beräkningen resulterar i ett överskott begränsas det

redovisade värdet på tillgången till nuvärdet av framtida åter-

betalningar från eller minskade inbetalningar till planen.

Särskild löneskatt och socialförsäkringsavgifter beräknas

och redovisas baserat på redovisat nettoöverskott eller net-

tounderskott per plan och ingår i balansräkningen som ”Pen-

sionsförpliktelser” eller ”Pensionstillgångar”.

Diskonteringsränta i förmånsbestämda planer

Diskonteringsräntan baseras på företagsobligationer med

höga kreditbetyg, där en tillräckligt djup marknad existerar

för sådana obligationer. Säkerställda hypoteksobligationer

anses i detta sammanhang vara företagsobligationer. I länder

där en dylik marknad inte existerar baseras diskonteringsrän-

tan på statsobligationer. I Sverige, Norge och Danmark base-

ras diskonteringsräntan på hypoteksobligationer och i Finland

på företagsobligationer. I Sverige, Norge och Danmark här-

leds spreaden på säkerställda hypoteksobligationer över

swappkurvan från de mest likvida obligationerna med längre

löptid och extrapoleras till samma duration som pensions-

skulden med hjälp av relevanta swappkurvor. I Finland extra-

poleras spreaden i företagsobligationer över statsobligationer

till samma duration som pensionsskulden med hjälp av stats-

obligationskurvan.

M1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 214

Nordea Årsredovisning 2020

Avgångsvederlag

Som ovan nämnts blir avgångsvederlag normalt aktuellt när

en anställning avslutas före pensionsdagen eller om en

anställd accepterar ett erbjudande om frivillig avgång.

Avgångsvederlag utgår inte om medarbetaren ska fortsätta

utföra sina tjänster och betalningen kan anses utgöra normal

ersättning för dessa tjänster.

Avgångsvederlag kostnadsförs när Nordea Bank Abp har

en skyldighet att göra betalningen. En skyldighet uppstår när

det ﬁnns en formell plan som beslutats på lämplig organisa-

torisk nivå och när det inte ﬁnns en realistisk möjlighet för

Nordea Bank Abp att dra sig ur, vilket normalt anses uppfyllt

när planen har kommunicerats till berörda medarbetare eller

deras representanter.

Avgångsvederlag kan innefatta både kortfristiga ersätt-

ningar, till exempel ett antal månadslöner, och ersättningar

efter avslutad anställning, normalt i form av förtidspensione-

ring. I not M9 ”Personalkostnader” presenteras kortfristiga

ersättningar som ”Löner och arvoden” och ersättningar efter

avslutad anställning som ”Pensionskostnader”.

. Eget kapital

Innehavare av övrigt primärkapital

Nordea Bank Abp har emitterat eviga efterställda instrument

där räntebetalningarna till innehavarna beslutats diskretio-

närt av Nordea Bank Abp och inte ackumuleras. Vissa av

dessa instrument innefattar också ett krav på Nordea Bank

Abp att betala ränta om instrumenten inte längre tillåts ingå i

primärkapitalet. Om instrumentet innefattar ett krav på ränte-

betalning, beroende på om en framtida osäker händelse bort-

om både emittentens och innehavarens kontroll inträar eller

inte inträar, ska instrumentet klassiﬁceras som en ﬁnansiell

skuld. Vilka efterställda skulder som får räknas in i primärka-

pitalet bestäms av tillsynsmyndigheterna och är därmed

bortom Nordea Bank Abp:s och innehavarnas kontroll.

Nordea Bank Abp klassiﬁcerar instrumenten som ﬁnansiella

skulder. Instrument som inte omfattas av sådana klausuler

klassiﬁceras som eget kapital eftersom det inte ﬁnns något

krav att Nordea Bank Abp ska betala ränta eller kapitalbe-

lopp till innehavarna.

Nordea Bank Abp behandlar betalningar på ﬁnansiella

instrument klassiﬁcerade som eget kapital (det vill säga pri-

märkapitaltillskott) som vinstutdelning, och därför redovisas

sådana betalningar som utdelningar.

Investerat fritt eget kapital

Investerat fritt eget kapital utgörs av teckningskursen för

aktierna i Nordea Bank Abp:s aktie- eller nyemission som inte

har redovisats under Aktiekapital. Avdrag görs för transak-

tionskostnader, netto efter skatt, i samband med emissionen.

Även förvärv och avyttring av egna aktier redovisas inom

”Investerat fritt eget kapital” , för mer information se avsnitt

21 ”Egna aktier”.

Övriga reserver

Övriga reserver utgörs av omvärderingsreserven och verkligt

värde-reserven.

Verkligt värde-reserven omfattar reserveringar för kassa-

flödessäkringar, värdering till verkligt värde av ﬁnansiella till-

gångar som klassiﬁcerats i kategorin Finansiella tillgångar

värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, ackumule-

rade omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner,

samt en reservering för omräkningsdierenser.

Balanserade vinstmedel

Balanserade vinstmedel utgörs av ej utdelade vinstmedel från

tidigare år.

Utdelning

Utdelningar till aktieägarna i Nordea Bank Abp:s aktieägare

redovisas efter bolagsstämmans godkännande som en skuld.

Egna aktier

Egna aktier redovisas inte som tillgångar. Förvärv av egna

aktier redovisas som en minskning av ”Investerat fritt eget

kapital” och avyttring av egna aktier som en ökning av ”Inves-

terat fritt eget kapital. Även egna aktier i tradingportföljer

klassiﬁceras som egna aktier.

Kontrakt på Nordeaaktier som kan kontantavräknas, det vill

säga derivat såsom optioner, warranter och motsvarande,

redovisas antingen som ﬁnansiella tillgångar eller ﬁnansiella

skulder.

. Avsättningar

Avsättningar (som redovisas som en skuld) görs när Nordea

Bank Abp har en aktuell förpliktelse (rättslig eller informell)

till följd av en inträad händelse om det är troligt (det vill

säga mer sannolikt än inte) att ett utflöde av resurser som

utgör ekonomiska fördelar kommer att krävas för att reglera

förpliktelsen och att en tillförlitlig uppskattning av beloppet

kan göras.

Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa

uppskattningen av kostnaden för att reglera den aktuella för-

pliktelsen vid rapportperiodens slut.

Avsättningar som avser ersättningar till anställda beskrivs

närmare i avsnitt 20 och avsättningar för ﬁnansiella garanti-

avtal och kreditlöften beskrivs i avsnitt 23.

Eventualförpliktelser redovisas inte som skulder i balans-

räkningen utan presenteras i not M38, ”Eventualförpliktelser”,

såvida inte sannolikheten för ett utflöde är ytterst liten. En

eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse vars förekomst

endast kommer att bekräftas av att en eller flera framtida

händelser som inte helt ligger inom Nordea Bank Abp:s kon-

troll inträar, eller en beﬁntlig förpliktelse som inte redovisas

eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kom-

mer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens

storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

. Finansiella garantiavtal och kreditlöften

Erhållna premier i emitterade ﬁnansiella garantiavtal och kre-

ditlöften redovisas vid första redovisningstillfället som förut-

betalda intäkter i balansräkningen. Därefter värderas garan-

tierna och de oåterkalleliga kreditlöftena och redovisas i

balansräkningen som en avsättning, till det högre av erhållen

avgift minus avskrivning och ett belopp beräknat i enlighet

med IFRS 9. Förändringar i avsättningar redovisas i resultat-

räkningen under posten ”Kreditförluster, netto”.

Som framgår av avsnitt 3 ”Redovisning av rörelseintäkter”

fördelas erhållna premier för ﬁnansiella garantiavtal över

garantiperioden och redovisas i resultaträkningen som

”Avgifts- och provisionsintäkter”. Erhållna premier för kredit-

löften fördelas normalt över åtagandeperioden. Garanti- och

löftesbeloppen redovisas utanför balansräkningen netto efter

avdrag för eventuella avsättningar. Finansiella garantier redo-

visas under posten ”Eventualförpliktelser” och oåterkalleliga

kreditlöften under posten ”Åtaganden”.

. Aktierelaterade ersättningar

Program som regleras med eget kapital-instrument

Nordea Bank Abp har årligen ställt ut program där anställda

som deltar i programmen tilldelas aktierelaterade rättigheter

som regleras med eget kapital-instrument, dvs. rättigheter att

vederlagsfritt erhålla aktier eller att förvärva aktier i Nordea

Bank Abp till en väsentligt lägre kurs än den vid tilldelnings-

tidpunkten.

M1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 215

Nordea Årsredovisning 2020

Det verkliga värdet för dessa rättigheter vid tilldelningstid-

punkten kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden. Det

verkliga värdet per rättighet beräknas vid tilldelningstillfället

och omvärderas inte därefter. Intjänandeperioden är den peri-

od som de anställda måste förbli i tjänst hos Nordea Bank

Abp för att kunna utnyttja sina rättigheter.

För rättigheter där resultatvillkoren inte är marknadsbase-

rade kostnadsförs ett belopp motsvarande det verkliga vär-

det per rättighet vid tilldelningstillfället, multiplicerat med

den bästa uppskattningen av antalet rättigheter som slutligen

kommer att intjänas, vilket omvärderas per varje balansdag.

För rättigheter där resultatvillkoren är marknadsbaserade

beräknas det samlade verkliga värdet som det verkliga värdet

per rättighet, multiplicerat med det maximala antalet rättig-

heter vid tilldelningstidpunkten. Marknadsbaserade villkor

tas hänsyn till när det verkliga värdet för aktierna som tillde-

las ska beräknas. Om alla intjäningsvillkor (t.ex. servicevillkor)

är uppfyllda, redovisar Nordea Bank Abp en kostnad för till-

delade aktier med marknadsvillkor oavsett om dessa mark-

nadsvillkor är uppfyllda.

Sociala avgifter periodiseras också över intjänandeperio-

den. Avsättningen för sociala avgifter omvärderas vid varje

balansdag för att säkerställa att den baseras på rättigheter-

nas verkliga värde på balansdagen.

För ytterligare information, se not M9 ”Personalkostnader”.

Kontantreglerade program

Enligt tillsynsmyndigheternas bestämmelser och allmänna

riktlinjer i Norden Bank Abp måste Nordea Bank Abp skjuta

upp betalningar av rörliga ersättningar, och detta gäller

Nordeas Bank Abp:s incitamentprogram för utvalda chefer

och nyckelpersoner (Executive Incentive Programme, EIP). De

uppskjutna beloppen är i viss utsträckning beroende av

Nordeas totalavkastning (Total Shareholders’ Return, TSR)

och dessa ”program” klassiﬁceras som aktierelaterade ersätt-

ningar som regleras med kontanter. Programmen är fullt

intjänade när betalningarna av de rörliga ersättningarna för

första gången redovisas som uppskjutna, och det verkliga

värdet på förpliktelsen omvärderas under perioden baserat

på Nordeas totalavkastning (TSR). Omvärderingarna redovi-

sas, tillsammans med tillhörande sociala avgifter, i resultat-

räkningen under posten ”Nettoresultat av värdepappers- och

valutahandel”.

För ytterligare information, se not M9 ”Personalkostnader”.

. Transaktioner med närstående

Nordea Bank Abp deﬁnierar närstående parter enligt följande:

• koncernbolag

• intresseföretag och joint ventures

• nyckelpersoner i ledande positioner

• övriga närstående parter inklusive aktieägare

med betydande inflytande.

Alla transaktioner med närstående gjörs enligt samma krite-

rier och villkor som vid jämförbara transaktioned med externa

parter i liknade ställning, förutom utlåning till anställda såväl

som vissa övriga åtaganden till nyckelpersoner i ledande

positioner, se not M9 ”Personalkostnader” och not M38

”Eventualförpliktelser”.

Information om transaktioner mellan Nordea Bank Abp

och dess dotterbolag, intresseföretag och joint ventures lik-

som med övriga närstående parter ﬁnns i not M45 ”Transak-

tioner med närstående”.

Koncernföretag

Med koncernföretag avses dotterföretagen till moderföreta-

get Nordea Bank Abp. Ytterligare information om företag som

ägs av Nordea Bank Abp ﬁnns i not M20 ”Aktier och andelar i

koncernföretag”.

Transaktioner mellan Nordea Bank Abp och dess dotterfö-

retag görs enligt armslängdsprincipen, i enlighet med OECD:s

krav gällande internprissättning.

Intresseföretag och joint ventures

Med intresseföretag och joint ventures avses moderföretaget

Nordea Bank Abp:s intresseföretag och joint ventures.

Ytterligare information om intresseföretag och joint ventu-

res ﬁnns i not M19 ”Aktier och andelar i intresseföretag och

joint ventures”.

Nyckelpersoner i ledande positioner

Nyckelpersoner i ledande positioner i Nordea Bank Abp

omfattar

• styrelsen

• koncernchefen (vd)

• koncernledningen

För information om ersättningar och pensioner till samt övri-

ga transaktioner med dessa befattningshavare, se not M9

”Personalkostnader”.

Övriga närstående parter

Övriga närstående parter utgörs av nära anhöriga till nyckel-

personer i ledande positioner. Övriga närstående parter

utgörs också av företag som står under bestämmande infly-

tande (inklusive dess dotterföretag) av nyckelpersoner i

ledande positioner i Nordea Bank Abp, liksom företag som

står under bestämmande inflytande eller gementsamt kon-

trolleras av nära anhöriga till dessa nyckelpersoner. Övriga

närstående parter omfattar även Nordeas pensionsstiftelser.

. Valutakurser

2020 2019

EUR 1 = svenska kronor

Resultaträkning (genomsnitt) 10,4889 10,5848

Balansräkning (vid periodens slut) 10,0220 10,4563

EUR 1 = danska kronor

Resultaträkning (genomsnitt) 7,4543 7,4661

Balansräkning (vid periodens slut) 7,4405 7,4717

EUR 1 = norska kronor

Resultaträkning (genomsnitt) 10,7291 9,8499

Balansräkning (vid periodens slut) 10,4703 9,8463

M1. Redovisningsprinciper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 216

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering

Eekten av Covid-19 på Nordea Bank Abps risk- och likviditets-

hantering ﬁnns beskrivet i början av Not K2 ”Risk- och likvidi-

tetshantering”.

Ramverk för intern kontroll

För information om ramverket för intern kontroll se not K2,

avsnitt ”Ramverket för intern kontroll”.

Styrande organ för risk-, likviditets- och kapitalhantering

För information om styrande organ för risk-, likviditets- och

kapitalhantering se not K2, avsnitt ”Styrande organ för risk-,

likviditets- och kapitalhantering”.

Styrning av riskhantering och regelefterlevnad

För information om styrning av riskhantering och regelefter-

levnad se not K2, avsnitt ”Styrning av riskhantering och regel-

efterlevnad”.

Upplysningskrav enligt kapitaltäckningsförordningen

– Nordea Bank Abp:s kapital- och

riskhanteringsrapport 2020

Ytterligare upplysningar om risk- och kapitalhantering ﬁnns i

Nordea Bank Abp:s kapital- och riskhanteringsrapport för

2020 (Capital and Risk Management Report 2020), i enlighet

med kapitaltäckningsförordningen (CRR), som i sin tur byg-

ger på Basel III-reglerna, utfärdade av Baselkommittén för

banktillsyn. Rapporten ﬁnns tillgänglig på www.nordea.com.

Kreditriskhantering

För information om kreditriskhantering, deﬁnition och identi-

ﬁering av kreditrisk samt begränsning av kreditrisken se not

K2, avsnitt ”Kreditriskhantering”, ”Deﬁnition och identiﬁering

av kreditrisk” samt avsnitt ”Begränsning av kreditrisken”.

Fördelning av säkerheter

Fördelningen av säkerheter förblev i stort sett oförändrad

under 2020, med huvuddelen av säkerheterna i bostadsfastig-

heter och kommersiella fastigheter. Andelarna för övriga

fysiska säkerheter minskade något under 2020, medan ande-

len för fastigheter ökade med 2 procent.

Fördelning av säkerheter

31 dec 2020 31 dec 2019

Finansiella säkerheter 2,5 % 2,5 %

Fordringar 0,8 % 0,8 %

Bostadsfastigheter 32,9 % 34,5 %

Aärsfastigheter 45,9 % 42,5 %

Övriga fysiska säkerheter 17,9 % 19,7 %

Summa 100,0 % 100,0 %

1) Jämförelsetalen för 2019 har omräknats sedan publiceringen av årsredovisningen

för 2019.

Tillgångar övertagna för skyddande av fordran

Tabellen nedan visar övertagna tillgångar per tillgångsslag.

Aktier och övriga andelar utgjorde 100 procent av de över-

tagna tillgångarna i slutet av december 2020. Övertagna till-

gångar ligger sedan flera år på en låg nivå.

Tillgångar övertagna för skyddande av fordran

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Omsättningstillgångar, redovisat värde:

Mark och byggnader 0 2

Aktier och övriga andelar 2 0

Summa 2 2

1) I enlighet med Nordea Bank Abp:s riktlinjer för egendom övertagen för skyddande av

fordran, som följer bankrörelselagen i de länder där Nordea Bank Abp verkar. Till

gångar som används som säkerhet för lånet övertas normalt när kunden inte längre

kan fullgöra sina skyldigheter gentemot Nordea Bank Abp. Övertagna tillgångar

avyttras senast när full återvinning har uppnåtts.

Belåningsgrad

Belåningsgraden anses vara ett bra mått för att bedöma

säkerhetens kvalitet. Den beräknas genom att dividera kredit-

exponeringen med säkerhetens marknadsvärde. Tabellen på

nästa sida visar hypoteksexponeringar som omfattas av IRK-

modeller, fördelade på olika intervall av belåningsgrad.

Maximal exponering för kreditrisk

31 dec 2020 31 dec 2019

Mn euro Not

Upplupet anska-

ningsvärde och

Verkligt värde via

övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar

värderade till verk-

ligt värde via resul-

taträkningen

Upplupet anska-

ningsvärde och

Verkligt värde via

övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar

värderade till verk-

ligt värde via resul-

taträkningen

Lån till centralbanker och kreditinstitut M15, M16, M40 62 523 1 841 74 851 6 110

Lån till allmänheten M16, M40 119 122 16 751 120 687 23 390

Räntebärande värdepapper M17, M40 48 880 27 953 28 950 36 962

Derivat M21, M40 0 45 155 – 39 371

Garantier/åtaganden, nominellt värde M38, M39 138 405 – 124 083 –

Summa 368 930 91 700 348 571 105 833

Reserver för kreditrisk

Mn euro Not 31 dec 2020 31 dec 2019

Lån till centralbanker och kreditinstitut M16 4 14

Lån till allmänheten M16 2 032 1 907

Räntebärande värdepapper värderade till verkligt värde över övrigt totalresultat eller upplupet anskaningsvärde M17 3 1

Garantier/åtaganden M16, M32 283 208

Summa 2 322 2 130

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 217

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Belåningsgrad

31 dec 2020 31 dec 2019

Bolåneexponering mot privatkunder

(retailportföljen) Md euro % Md euro %

<50 % 12,4 84,3 13,0 84,0

51–70 % 1,6 10,7 1,7 10,8

71–80 % 0,4 2,5 0,4 2,6

81–90 % 0,2 1,2 0,2 1,3

>90 % 0,2 1,3 0,2 1,3

Summa 14,8 100,0 15,5 100,0

Individuell och modellbaserad prövning

av nedskrivningsbehov

För information om individuell och modellbaserad prövning av

nedskrivningsbehov, individuella och modellbaserade reserve

ringar samt fallissemang, se not K2, avsnitt ”Individuell och

modellbaserad prövning av nedskrivningsbehov”.

Förmildrande kreditvillkor

Förmildrande kreditvillkor innebär lättnader eller omstruktu-

rering av kreditvillkoren till följd av att låntagaren har eller är

på väg att få ekonomiska svårigheter. Avsikten med förmild-

rande kreditvillkor under en begränsad tidsperiod är att

säkerställa full återbetalning av det utestående lånebeloppet.

Exempel på lättnader i villkoren är förändringar i amorte-

ringsproﬁl, återbetalningsplan, kundmarginal eller lättnader

gällande ﬁnansiella kovenanter. Förmildrande kreditvillkor

tillämpas på individuell basis, godkända enligt gällande befo-

genheter, med efterföljande prövning av nedskrivningsbeho-

vet. Lån med förmildrande kreditvillkor kan vara antingen

reglerade eller oreglerade. Avsättningar för individuella kre-

ditförluster görs vid behov. Den 13 mars meddelade Nordea

Bank Abp att man skulle erbjuda amorteringsfria perioder till

följd av covid-19 i alla de nordiska länderna. Erbjudandet rik-

tade sig till privatkunder med bostadslån eller billån och till

små och medelstora företag med tillfälliga likviditetsproblem

till följd av covid-19-situationen. Nordea Bank Abp registre-

rade inte amorteringsfria perioder till följd av covid-19 som

förmildrande kreditvillkor, och förde därmed inte automatiskt

över dessa lån till kategori2, eftersom amorteringsuppehållen

var tillfälliga och ränta fortfarande beräknades. Den 1 oktober

2020 avslutade Nordea Bank Abp alla tillfälliga ändringar i

styrdokumenten för kreditrisk och återgick till de normala

kreditprocesserna, inklusive rutinerna för registrering av för-

mildrande kreditvillkor, samtidigt som kunderna även i fort-

sättningsvis stöttas genom krisen. Det redovisade värdet på

lån där Nordea Bank Abp har beviljat amorteringsfria perio-

der till följd av covid-19 uppgick i slutet av år 2020 till 4.6 md

euro varav 86,8 % hörde till kategori 1, 11,5 % till kategori 2

och 1,7 % till kategori 3.

Lån med förmildrande åtgärder

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Lån med förmildrande åtgärder 2 200 2 678

- varav fallerade 1 464 1 907

Reserver för individuellt värderade osäkra

lånefordringar och lån med förmildrande

åtgärder 451 675

- varav fallerade 423 660

Nyckeltal 31 dec 2020 31 dec 2019

Andel lån med förmildrande åtgärder 1 % 1 %

Täckningsgrad för lån med förmildrande

åtgärder 20 % 25 %

- varav fallerade 29 % 35 %

1) Lån med förmildrande åtgärder/Lån före reserveringar.

Individuella reserver för lån med förmildrande åtgärder/Lån med förmildrande åtgärder.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde, geograﬁsk fördelning

Brutto Avsättningar

31 dec 2020, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto

Danmark 21 107 1 404 662 56 203 414 22 500

Finland 27 081 2 419 812 22 68 339 29 883

Norge 25 397 1 388 549 47 58 257 26 972

Sverige 24 464 1 347 288 26 65 139 25 869

Ryssland 221 163 1 1 0 0 384

USA 1 648 107 2 4 3 1 1 749

Övrigt 10 986 366 741 22 7 299 11 765

Summa 110 904 7 194 3 055 178 404 1 449 119 122

1) Utifrån kundens hemvist.

Brutto Avsättningar

31 dec 2019, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto

Danmark 22 750 1 354 771 48 174 472 24 181

Finland 27 091 1 771 823 13 35 260 29 377

Norge 26 078 924 861 19 33 449 27 362

Sverige 22 385 680 355 9 33 183 23 195

Ryssland 490 0 44 0 0 40 494

USA 1 818 13 3 2 1 0 1 831

Övrigt 13 193 313 877 25 20 91 14 247

Summa 113 805 5 055 3 734 116 296 1 495 120 687

1) Utifrån kundens hemvist.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 218

Nordea Årsredovisning 2020

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde och verkligt värde

31 dec 2020, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Ryssland

Utanför

Norden Summa

Finansinstitut 4 347 3 364 1 906 8 236 – 724 18 577

Jordbruk

821 282 1 274 98 – 6 2 481

Grödor, odling och jakt

450 173 15 39 – 6 683

Djurhållning

343 104 6 58 – – 511

Fiske och vattenbruk

28 5 1 253 1 – 0 1 287

Naturresurser

64 806 668 468 85 230 2 321

Pappers- och skogsprodukter

55 580 61 416 – 77 1 189

Gruvdrift och kringverksamhet

4 130 17 3 – – 154

Olje-, gas- och oshore-verksamhet

5 96 590 49 85 153 978

Konsument dagligvaror

1 049 634 315 487 – 59 2 544

Livsmedel och drycker

222 248 170 289 – 19 948

Hushålls- och hygienprodukter

36 52 87 11 – 1 187

Hälsovård

791 334 58 187 – 39 1 409

Konsument sällanköp och tjänster

680 1 857 784 2 484 – 123 5 928

Konsumentkapitalvaror

80 204 76 577 – 115 1 052

Media och underhållning

232 442 91 475 – 1 1 241

Detaljhandel

285 834 169 850 – 7 2 145

Flygresor

1 9 23 70 – – 103

Logi och fritid

57 314 68 330 – – 769

Telekomtjänster

25 54 357 182 – – 618

Industri

4 412 4 827 6 735 5 536 602 365 22 477

Råvaror

125 278 128 274 389 9 1 203

Kapitalvaror

452 1 165 122 621 – 104 2 464

Producenttjänster

2 203 994 3 232 2 503 – 143 9 075

Byggindustri

222 1 112 2 613 490 – 37 4 474

Partihandel

1 112 800 285 1 227 164 19 3 607

Marktransport

102 192 151 109 49 52 655

IT-tjänster

196 286 204 312 – 1 999

Sjöfart

60 174 4 760 55 – 1 054 6 103

Varvsindustri

0 46 78 0 – 0 124

Sjötransport

33 46 4 594 44 – 1 054 5 771

Sjöfartstjänster

27 82 88 11 – 0 208

Samhällsnyttiga tjänster

712 2 266 1 115 2 342 0 2 6 437

El, vatten och gas

517 1 035 527 164 – 1 2 244

Kraftproduktion

82 1 157 496 84 – 1 1 820

Allmännyttiga företag

113 74 92 2 094 0 0 2 373

Fastighetsbolag

2 284 6 222 10 064 6 940 – 378 25 888

Kommersiella fastigheter

1 268 4 593 8 402 6 400 – 378 21 041

Bostadsfastigheter

1 016 1 629 1 662 540 – – 4 847

Övriga branscher

166 414 0 203 – 0 783

Summa företagskunder 14 595 20 846 27 621 26 849 687 2 941 93 539

Bolån – 5 803 4 054 0 – – 9 857

Lån mot säkerhet 6 921 4 214 314 957 – 0 12 406

Lån utan säkerhet 852 394 131 2 156 – – 3 533

Privatkunder 7 773 10 411 4 499 3 113 – 0 25 796

Oentlig sektor 1 101 415 20 2 848 – – 4 384

Omvända repor – 12 154 – – – – 12 154

Utlåning till allmänheten per land 23 469 43 826 32 140 32 810 687 2 941 135 873

varav värderad till verkligt värde – 12 441 18

4 292 – – 16 751

1) Lån avseende Ryssland (687 mn euro) och Baltikum (482 mn euro) som bokförts i Sverige har flyttats till Ryssland och utanför Norden.

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 219

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde och verkligt värde

31 dec 2019, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Ryssland

Utanför

Norden Summa

Finansinstitut 4 929 3 788 1 993 7 323 220 644 18 897

Jordbruk

1 015 262 1 189 85 – 7 2 558

Grödor, odling och jakt

575 154 18 28 – 7 782

Djurhållning

408 102 8 56 – – 574

Fiske och vattenbruk

32 6 1 163 1 – – 1 202

Naturresurser

514 582 933 566 362 389 3 346

Pappers- och skogsprodukter

62 404 77 487 – 69 1 099

Gruvdrift och kringverksamhet

3 108 12 9 186 – 318

Olje-, gas- och oshore-verksamhet

449 70 844 70 176 320 1 929

Konsument dagligvaror

1 021 602 460 568 – 84 2 735

Livsmedel och drycker

198 195 272 279 – 30 974

Hushålls- och hygienprodukter

42 51 95 17 – 2 207

Hälsovård

781 356 93 272 – 52 1 554

Konsument sällanköp och tjänster

748 1 810 889 2 746 – 177 6 370

Konsumentkapitalvaror

130 239 88 695 – 159 1 311

Media och underhållning

170 294 88 413 – – 965

Detaljhandel

354 832 276 872 – 18 2 352

Flygresor

0 7 29 77 – – 113

Logi och fritid

79 311 64 217 – 0 671

Telekomtjänster

15 127 344 472 – – 958

Industri

4 778 4 373 6 540 5 998 365 627 22 681

Råvaror

168 314 214 324 302 5 1 327

Kapitalvaror

457 1 090 126 520 – 135 2 328

Producenttjänster

1 979 840 2 767 2 871 – 274 8 731

Byggindustri

427 784 2 708 517 – 60 4 496

Partihandel

1 437 761 321 1 227 0 53 3 799

Marktransport

127 168 278 156 63 93 885

IT-tjänster

183 416 126 383 – 7 1 115

Sjöfart

88 218 4 841 104 – 2 113 7 364

Varvsindustri

0 6 62 0 – 0 68

Sjötransport

58 136 4 692 94 – 2 113 7 093

Sjöfartstjänster

30 76 87 10 – 0 203

Samhällsnyttiga tjänster

245 1 737 940 3 047 0 56 6 025

El, vatten och gas

36 563 518 199 – 2 1 318

Kraftproduktion

90 1 101 396 174 – 54 1 815

Allmännyttiga företag

119 73 26 2 674 0 0 2 892

Fastighetsbolag

2 242 6 092 9 017 6 299 – 707 24 357

Kommersiella fastigheter

1 162 3 677 7 488 5 356 – 707 18 390

Bostadsfastigheter

1 080 2 415 1 529 943 – – 5 967

Övriga branscher

181 20 0 94 – 0 295

Summa företagskunder 15 761 19 484 26 802 26 830 947 4 804 94 628

Bolån – 6 271 4 528 0 – – 10 799

Lån mot säkerhet 7 098 4 266 274 1 131 – 0 12 769

Lån utan säkerhet 941 435 208 2 161 – 0 3 745

Privatkunder 8 039 10 972 5 010 3 292 – 0 27 313

Oentlig sektor 1 131 1 090 28 832 – – 3 081

Omvända repor – 19 055 – – – – 19 055

Utlåning till allmänheten per land 24 931 50 601 31 840 30 954 947 4 804 144 077

varav värderad till verkligt värde – 19 055 6

4 329 – – 23 390

1) Lån avseende Ryssland (947 mn euro) och Baltikum (960 mn euro) som bokförts i Sverige har flyttats till Ryssland och utanför Norden.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 220

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde, per bransch

Brutto Avsättningar

Kreditför-

luster, netto31 dec 2020, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto

Finansinstitut 16 138 501 158 18 16 143 16 620 –24

Jordbruk

2 238 184 172 6 15 91 2 482 –1

Grödor, odling och jakt

603 67 42 2 7 20 683 1

Djurhållning

371 94 126 2 8 69 512 1

Fiske och vattenbruk

1 264 23 4 2 0 2 1 287 –3

Naturresurser

1 996 84 552 4 2 275 2 351 –118

Pappers- och skogsprodukter

1 136 45 28 3 2 16 1 188 –6

Gruvdrift och kringverksamhet

146 8 2 0 0 2 154 0

Olje-, gas- och oshore-verksamhet

714 31 522 1 0 257 1 009 –112

Konsument dagligvaror

2 402 158 13 3 20 6 2 544 –21

Livsmedel och drycker

903 49 3 1 5 2 947 –4

Hushålls- och hygienprodukter

135 52 4 0 2 2 187 –2

Hälsovård

1 364 57 6 2 13 2 1 410 –15

Konsument sällanköp och tjänster

5 193 712 190 12 37 118 5 928 –71

Konsumentkapitalvaror

882 161 59 1 8 41 1 052 –25

Media och underhållning

1 189 51 24 2 3 19 1 240 –13

Detaljhandel

1 816 312 82 3 22 40 2 145 –20

Flygresor

102 1 2 0 0 2 103 –1

Logi och fritid

589 181 22 2 4 16 770 –18

Telekomtjänster

615 6 1 4 0 0 618 6

Industri

20 494 1 667 511 45 101 225 22 301 –124

Råvaror

972 222 43 2 4 27 1 204 12

Kapitalvaror

2 222 217 88 3 10 50 2 464 –14

Producenttjänster

8 419 400 150 22 26 0 8 921 –22

Byggindustri

4 161 300 98 9 20 79 4 451 –46

Partihandel

3 243 364 78 6 31 41 3 607 –37

Marktransport

555 82 43 1 5 19 655 –10

IT-tjänster

922 82 11 2 5 9 999 –7

Sjöfart

5 442 345 553 16 8 225 6 091 –87

Varvsindustri

123 2 7 0 0 7 125 2

Sjötransport

5 111 343 546 16 8 218 5 758 –89

Sjöfartstjänster

208 0 0 0 0 0 208 0

Samhällsnyttiga tjänster

4 654 63 4 3 6 3 4 709 –8

El, vatten och gas

2 233 12 1 1 1 0 2 244 –2

Kraftproduktion

1 794 29 1 1 3 0 1 820 –3

Allmännyttiga företag

627 22 2 1 2 3 645 –3

Fastighetsbolag

24 395 1 287 243 31 31 109 25 754 –81

Övriga branscher

189 4 1 1 0 1 192 64

Summa företagskunder 83 141 5 005 2 397 139 236 1 196 88 972 –471

Bolån 9 167 516 218 2 6 35 9 858 –33

Lån mot säkerhet 11 254 1 075 302 23 65 168 12 375 –68

Lån utan säkerhet 3 120 472 101 15 97 48 3 533 –106

Privatkunder 23 541 2 063 621 40 168 251 25 766 –207

Oentlig sektor 4 223 126 37 – – 2 4 384 0

Utlåning till allmänheten 110 905 7 194 3 055 179 404 1 449 119 122 –678

Utlåning till kreditinstitut och

centralbanker 62 469 58 – 3 1 – 62 523 –

Summa 173 375 7 252 3 055 182 405 1 449 181 646 –678

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 221

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde, per bransch

Brutto Avsättningar

Kreditför-

luster, netto31 dec 2019, mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Netto

Finansinstitut 16 776 279 126 9 20 57 17 095 –30

Jordbruk

2 293 144 280 3 18 137 2 559 –40

Grödor, odling och jakt

702 66 54 2 9 29 782 –17

Djurhållning

441 62 189 1 9 108 574 –23

Fiske och vattenbruk

1 150 16 37 0 0 0 1 203 0

Naturresurser

2 808 72 786 2 2 315 3 347 –132

Pappers- och skogsprodukter

1 034 52 31 1 2 14 1 100 –3

Gruvdrift och kringverksamhet

309 4 8 0 0 3 318 6

Olje-, gas- och oshore-verksamhet

1 465 16 747 1 0 298 1 929 –135

Konsument dagligvaror

2 630 93 29 2 4 11 2 735 4

Livsmedel och drycker

926 34 22 1 2 7 972 8

Hushålls- och hygienprodukter

183 23 4 0 1 2 207 –1

Hälsovård

1 521 36 3 1 1 2 1 556 –3

Konsument sällanköp och tjänster

5 894 428 175 5 27 97 6 368 –33

Konsumentkapitalvaror

1 184 110 45 1 6 22 1 310 –14

Media och underhållning

924 27 31 1 2 15 964 –8

Detaljhandel

2 143 189 84 2 16 46 2 352 –3

Flygresor

113 0 3 0 0 2 114 0

Logi och fritid

618 48 11 0 2 5 670 –2

Telekomtjänster

912 54 1 1 1 7 958 –6

Industri

21 301 1 060 680 19 62 349 22 611 –62

Råvaror

1 263 49 92 3 5 69 1 327 7

Kapitalvaror

2 170 138 101 1 8 72 2 328 –7

Producenttjänster

8 312 224 251 7 14 83 8 683 –35

Byggindustri

4 229 230 96 4 10 67 4 474 –10

Partihandel

3 470 300 85 3 19 34 3 799 –4

Marktransport

827 38 39 0 1 17 886 –5

IT-tjänster

1 030 81 16 1 5 7 1 114 –8

Sjöfart

6 776 160 703 24 22 229 7 364 –62

Varvsindustri

68 1 19 0 0 19 69 3

Sjötransport

6 505 158 684 24 22 210 7 091 –65

Sjöfartstjänster

203 1 0 0 0 0 204 0

Samhällsnyttiga tjänster

3 882 30 5 2 1 3 3 911 –3

El, vatten och gas

1 311 5 1 0 0 0 1 317 0

Kraftproduktion

1 803 14 1 1 0 1 1 816 1

Allmännyttiga företag

768 11 3 1 1 2 778 –4

Fastighetsbolag

23 434 729 215 14 14 80 24 270 –4

Övriga branscher

285 3 2 6 7 0 277 –9

Summa företagskunder 86 079 2 998 3 001 86 177 1 278 90 537 –371

Bolån 9 934 608 278 1 3 17 10 799 7

Lån mot säkerhet 11 440 966 347 17 45 166 12 525 –36

Lån utan säkerhet 3 273 478 108 12 68 34 3 745 –66

Privatkunder 24 647 2 052 733 30 116 217 27 069 –95

Oentlig sektor 3 079

4 0 0 2 0 3 081 –1

Utlåning till allmänheten 113 805 5 054 3 734 116 295 1 495 120 687 –467

Utlåning till kreditinstitut och

centralbanker 74 818 47 – 3 1 10 74 851 3

Summa 188 623 5 101 3 734 119 296 1 505 195 538 –464

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 222

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Osäkra lånefordringar (kategori 3), per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde)

31 dec 2020, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Ryssland

Utanför

Norden Summa

Finansinstitut 113 32 1 12 – – 158

Jordbruk

148 19 2 2 – – 171

Grödor, odling och jakt

39 3 – – – – 42

Djurhållning

109 13 1 2 – – 125

Fiske och vattenbruk

0 3 1 – – – 4

Naturresurser

14 15 252 0 – 271 552

Pappers- och skogsprodukter

14 13 1 0 – – 28

Gruvdrift och kringverksamhet

0 2 – – – – 2

Olje-, gas- och oshore-verksamhet

– 0 251 0 – 271 522

Konsument dagligvaror

3 7 1 2 – – 13

Livsmedel och drycker

0 2 0 1 – – 3

Hushålls- och hygienprodukter

2 1 1 0 – – 4

Hälsovård

1 4 – 1 – – 6

Konsument sällanköp och tjänster

51 83 4 52 – – 190

Konsumentkapitalvaror

33 4 0 22 – – 59

Media och underhållning

1 17 0 6 – – 24

Detaljhandel

14 46 2 20 – – 82

Flygresor

– 0 – 2 – – 2

Logi och fritid

3 16 2 1 – – 22

Telekomtjänster

0 0 – 1 – – 1

Industri

154 192 62 103 – – 511

Råvaror

1 41 – 1 – – 43

Kapitalvaror

31 47 1 9 – – 88

Producenttjänster

43 22 7 78 – – 150

Byggindustri

35 48 9 6 – – 98

Partihandel

37 22 12 7 – – 78

Marktransport

1 8 33 1 – – 43

IT-tjänster

6 4 – 1 – – 11

Sjöfart

36 8 370 0 – 152 566

Varvsindustri

– 7 – – – 0 7

Sjötransport

36 1 370 – – 152 559

Sjöfartstjänster

– – 0 – – – 0

Samhällsnyttiga tjänster

1 2 0 2 – – 5

El, vatten och gas

0 1 0 0 – – 1

Kraftproduktion

0 0 – 1 – – 1

Allmännyttiga företag

1 1 – 1 – – 3

Fastighetsbolag

43 143 56 2 – – 244

Övriga branscher

1 0 – – – – 1

Summa företagskunder 564 501 748 175 – 423 2 411

Bolån – 184 34 – – – 218

Lån mot säkerhet 166 130 2 3 – – 301

Lån utan säkerhet 36 9 3 54 – – 102

Privatkunder 202 323 39 57 – – 621

Oentlig sektor 37 0 – – – – 37

Summa osäkra fordringar 803 824 787 232 – 423 3 069

varav värderad till verkligt värde – – 14 – – – 14

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 223

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Osäkra lånefordringar (kategori 3), per land och bransch (inklusive lån till verkligt värde)

31 dec 2019, mn euro Danmark Finland Norge Sverige Ryssland

Utanför

Norden Summa

Finansinstitut 91 16 14 14 – – 135

Jordbruk

229 14 37 0 – – 280

Grödor, odling och jakt

52 2 0 – – – 54

Djurhållning

177 12 0 0 – – 189

Fiske och vattenbruk

0 0 37 – – – 37

Naturresurser

17 16 314 79 – 360 786

Pappers- och skogsprodukter

17 13 1 0 – – 31

Gruvdrift och kringverksamhet

0 3 5 – – – 8

Olje-, gas- och oshore-verksamhet

– – 308 79 – 360 747

Konsument dagligvaror

4 17 4 4 – – 29

Livsmedel och drycker

0 14 4 4 – – 22

Hushålls- och hygienprodukter

2 2 0 0 – – 4

Hälsovård

2 1 0 0 – – 3

Konsument sällanköp och tjänster

79 57 7 32 – – 175

Konsumentkapitalvaror

37 5 0 3 – – 45

Media och underhållning

1 21 1 8 – – 31

Detaljhandel

38 24 4 18 – – 84

Flygresor

0 0 – 2 – – 2

Logi och fritid

3 7 2 0 – – 12

Telekomtjänster

– 0 0 1 – – 1

Industri

114 222 116 103 42 83 680

Råvaror

2 43 5 0 42 0 92

Kapitalvaror

17 70 1 13 – – 101

Producenttjänster

24 17 52 78 – 80 251

Byggindustri

20 55 16 5 – – 96

Partihandel

43 25 13 4 – – 85

Marktransport

3 7 29 0 – – 39

IT-tjänster

5 5 0 3 – 3 16

Sjöfart

47 6 405 0 – 245 703

Varvsindustri

– 6 13 – – 0 19

Sjötransport

47 0 392 0 – 245 684

Sjöfartstjänster

0 – – – – – 0

Samhällsnyttiga tjänster

2 1 0 2 – – 5

El, vatten och gas

0 0 0 0 – – 0

Kraftproduktion

1 – – 0 – – 1

Allmännyttiga företag

1 1 0 2 – – 4

Fastighetsbolag

60 95 58 2 – – 215

Övriga branscher

2 – – – – – 2

Summa företagskunder 645 444 955 236 42 688 3 010

Bolån – 232 47 – – – 279

Lån mot säkerhet 182 158 2 4 – – 346

Lån utan säkerhet 39 9 6 54 – – 108

Privatkunder 221 399 55 58 – – 733

Oentlig sektor 0 – – – – – 0

Summa osäkra fordringar 866 843 1 010 294 42 688 3 743

varav värderad till verkligt värde – – 9 – – – 9

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 224

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde

31 dec 2020, mn euro

Netto

kredit-

förlus-

ter

Kreditför-

lustrela-

tion, pkt

Osäkra

lånefor-

dringar

kategori 3

Andel

osäkra

fordringar,

pkt

Summa

avsätt-

ningar

Avsätt-

ningar

kategori 1

Avsätt-

ningar

kategori 

Avsätt-

ningar

kategori 

Reserv-

erings-

kvot, %

Utlåning till

värderad till

upplupet an-

skaningsvärde

Finansinstitut 24 15 158 94 177 18 16 143 91 16 620

Jordbruk

1 5 171 661 113 6 15 92 53 2 482

Grödor, odling och jakt

–1 –19 42 594 30 2 7 21 49 683

Djurhållning

–1 –18 125 2 126 79 2 8 69 55 512

Fiske och vattenbruk

3 26 4 28 4 2 0 2 50 1 287

Naturresurser

118 499 552 2 099 280 3 3 274 50 2 351

Pappers- och

skogsprodukter

6 53 28 234 21 2 3 16 57 1 188

Gruvdrift och

kringverksamhet

0 28 2 115 2 0 0 2 109 154

Olje-, gas- och oshore-

verksamhet

112 1 097 522 4 122 257 1 0 256 49 1 009

Konsument dagligvaror

21 84 13 50 29 3 20 6 54 2 544

Livsmedel och drycker

4 42 3 35 8 1 5 2 64 947

Hushålls- och

hygienprodukter

2 132 4 201 4 0 2 2 60 187

Hälsovård

15 106 6 39 17 2 13 2 43 1 410

Konsument sällanköp och

tjänster

71 120 190 311 167 12 37 118 62 5 928

Konsumentkapitalvaror

25 235 59 534 50 1 8 41 69 1 052

Media och underhållning

13 107 24 191 24 2 3 19 78 1 240

Detaljhandel

20 95 82 371 65 3 22 40 49 2 145

Flygresor

1 87 2 201 2 0 0 2 102 103

Logi och fritid

18 231 22 273 22 2 4 16 74 770

Telekomtjänster

–6 –92 1 15 4 4 0 0 44 618

Industri

124 55 511 226 371 45 101 225 44 22 301

Råvaror

–12 –97 43 344 33 2 4 27 64 1 204

Kapitalvaror

14 58 88 349 63 3 10 50 56 2 464

Producenttjänster

22 24 150 167 48 22 26 0 0 8 921

Byggindustri

46 104 98 215 108 9 20 79 80 4 451

Partihandel

37 102 78 212 78 6 31 41 52 3 607

Marktransport

10 151 43 633 25 1 5 19 45 655

IT-tjänster

7 66 11 113 16 2 5 9 78 999

Sjöfart

87 143 553 872 249 16 8 225 41 6 091

Varvsindustri

–2 –131 7 547 7 0 0 7 96 125

Sjötransport

89 154 546 909 242 16 8 218 40 5 758

Sjöfartstjänster

0 0 0 0

0 0 0 0 22 208

Samhällsnyttiga tjänster

8 17 4 9 11 3 5 3 85 4 709

El, vatten och gas

2 8 1 5 2 1 1 0 34 2 244

Kraftproduktion

3 15 1 4 3 1 2 0 40 1 820

Allmännyttiga företag

3 53 2 34 6 1 2 3 127 645

Fastighetsbolag

81 31 244 94 171 31 31 109 45 25 754

Övriga branscher

–64 –3 248 1 41 2 1 0 1 107 192

Summa företagskunder 471 53 2 397 265 1 570 138 236 1 196 50 88 972

Bolån 33 34 218 220 43 2 6 35 16 9 858

Lån mot säkerhet 68 55 301 239 256 23 65 168 56 12 375

Lån utan säkerhet 106 301 102 276 161 15 98 48 47 3 533

Privatkunder 207 80 621 237 460 40 169 251 40 25 766

Oentlig sektor 0 0 37 85 2 0 0 2 6 4 384

Utlåning till allmänheten 678 57 3 055 252 2 032 178 405 1 449 47 119 122

Utlåning till centralbanker

och kreditinstitut – – – – – – – – – –

1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 225

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Utlåning till allmänheten, värderad till upplupet anskaningsvärde

31 dec 2019, mn euro

Netto

kredit-

förlus-

ter

Kreditför-

lustrela-

tion, pkt

Osäkra

lånefor-

dringar

kategori 3

Andel

osäkra

fordringar,

pkt

Summa

avsätt-

ningar

Avsätt-

ningar

kategori 1

Avsätt-

ningar

kategori 

Avsätt-

ningar

kategori 3

Reserv-

erings-

kvot, %

Utlåning till

värderad till

upplupet an-

skaningsvärde

Finansinstitut 30 18 126 73 86 9 20 57 45 17 095

Jordbruk

40 157 280 1 031 159 3 19 137 49 2 559

Grödor, odling och jakt

17 221 54 657 40 2 9 29 54 782

Djurhållning

23 400 189 2 732 118 1 9 108 57 574

Fiske och vattenbruk

0 1 37 309 1 0 1 0 1 1 203

Naturresurser

132 393 786 2 145 319 2 2 315 40 3 347

Pappers- och

skogsprodukter

3 25 31 278 17 1 2 14 45 1 100

Gruvdrift och

kringverksamhet

–6 –187 8 264 3 0 0 3 38 318

Olje-, gas- och oshore-

verksamhet

135 698 747 3 352 299 1 0 298 40 1 929

Konsument dagligvaror

–4 –15 29 107 17 1 5 11 40 2 735

Livsmedel och drycker

–8 –83 22 224 10 1 2 7 37 972

Hushålls- och

hygienprodukter

1 49 4 186 3 0 1 2 45 207

Hälsovård

3 19 3 22 4 0 2 2 53 1 556

Konsument sällanköp och

tjänster

33 52 175 268 127 5 26 96 55 6 368

Konsumentkapitalvaror

14 105 45 337 29 1 6 22 49 1 310

Media och underhållning

8 79 31 317 17 1 1 15 47 964

Detaljhandel

3 12 84 346 63 2 16 45 54 2 352

Flygresor

0 27 3 253 2 0 0 2 67 114

Logi och fritid

2 34 11 161 7 0 2 5 42 670

Telekomtjänster

6 67 1 7 9 1 1 7 1 068 958

Industri

62 27 680 295 430 20 61 349 51 22 611

Råvaror

–7 –51 92 656 77 3 5 69 75 1 327

Kapitalvaror

7 28 101 421 81 1 8 72 71 2 328

Producenttjänster

35 40 251 286 104 7 14 83 33 8 683

Byggindustri

10 22 96 211 81 4 10 67 70 4 474

Partihandel

4 12 85 220 55 3 18 34 41 3 799

Marktransport

5 53 39 432 19 1 1 17 44 886

IT-tjänster

8 71 16 139 13 1 5 7 45 1 114

Sjöfart

62 83 703 920 275 23 22 230 33 7 364

Varvsindustri

–3 –387 19 2 165 19 0 0 19 99 69

Sjötransport

65 91 684 931 256 23 22 211 31 7 091

Sjöfartstjänster

0 –20 0 2

0 0 0 0 5 204

Samhällsnyttiga tjänster

3 7 5 12 6 2 1 3 58 3 911

El, vatten och gas

0 0 1 7 0 0 0 0 6 1 317

Kraftproduktion

–1 –4 1 4 2 1 0 1 69 1 816

Allmännyttiga företag

4 47 3 41 4 1 1 2 69 778

Fastighetsbolag

4 2 215 88 108 14 14 80 37 24 270

Övriga branscher

9 324 2 64 13 6 7 0 3 277

Summa företagskunder 371 41 3 001 326 1 540 85 177 1 278 43 90 537

Bolån –7 –7 278 257 21 1 3 17 6 10 799

Lån mot säkerhet 36 28 347 272 228 17 45 166 48 12 525

Lån utan säkerhet 66 178 108 279 114 12 68 34 31 3 745

Privatkunder 95 35 733 267 363 30 116 217 30 27 069

Oentlig sektor 1 4 0 0 3 1 2 0 38 3 081

Utlåning till allmänheten 467 39 3 734 305 1 906 116 295 1 495 40 120 687

Utlåning till centralbanker

och kreditinstitut –3 – – – – – – – – –

1) Inklusive reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 226

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Kreditportfölj

Den samlade kreditriskexponeringen, inklusive poster i och

utanför balansräkningen och exponeringar hänförliga till vär

depapper, uppgick vid årsskiftet till 461 md euro (454 md euro

förra året). Kreditrisk mäts, övervakas och delas upp på olika

sätt. Utlåning i balans-räkningen består av utlåning till upplu

pet anskaningsvärde och verkligt värde och utgör huvudde-

len av kreditportföljen. Utlåning till upplupet anskaningsvär-

de bildar underlag för osäkra lånefordringar, reserveringar och

kreditförluster.

Kreditrisken i utlåningen mäts och redovisas som kapital

beloppet av fordringar i balansräkningen, dvs utlåning till kre-

ditinstitut och till allmänheten, och som ansvarsförbindelser

och åtaganden gentemot kunder och motparter, netto efter

reserveringar. Kreditriskexponeringen omfattar också risken

hänförlig till derivatkontrakt och värdepappersﬁnansiering.

Nordea

Bank Abp:

s utlåning till allmänheten sjönk under

2020 med 5,7 procent, till 136 md euro (144 md euro). Den

övergripande kreditkvaliteten är stabil, med hög kreditvärdig

het bland kunderna. Till följd av Covid-19 krisen genomförs

nogranna uppföljningar, men kreditkvaliteten förblev stabil

under 2020, understödd av starka ekonomier i Norden och

statligt stöd. Av utlåningen till allmänheten avsåg 68,8 pro

cent (65,7 procent) företag, 8,9 procent (13,2 procent) omvän-

da repor, 19,0 procent (19,0 procent) privatpersoner och 3,2

procent (2,1 procent) den oentliga sektorn. Utlåningen till

centralbanker och kreditinstitut minskade och uppgick vid

utgången av 2020 till 64 md euro (81 md euro).

Osäkra fordringar och nyckeltal

2020 2019

Osäkra fordringar, brutto, uppluppet

anskaningsvärde, mn euro

3 055 3 734

- varav reglerade 1 561 2 108

- varav oreglerade 1 494 1 626

Andel osäkra lånefordringar (kategori 3), brutto,

punkter 166 189

Andel osäkra lånefordringar (kategori 3), netto,

punkter 87 113

Kollektiva reserveringar i relation till utlåning i

kategori 1 och 2, punkter 33 21

Total reserveringsgrad (kategori 1, 2 och 3),

punkter 111 97

Reserver i relation till osäkra lånefordringar

(kategori 3), % 47 40

För deﬁnitioner se 'Ordista' i Förvaltningsberättelsen

Kreditförluster och nyckeltal

2020 2019

Kreditförluster, mn euro 678 464

Kreditförlustrelation netto, upplupet

anskaningsvärde, punkter 57 38

- varav kategori 3 35 30

- varav kategori 1 och 2 22 8

Kreditförlustrelation netto, inklusive

hypotekslån till verkligt värde, punkter 57 38

Kreditförlustrelation netto, inklusive

hypotekslån till verkligt värde, Personal

Banking, punkter 32 37

Kreditförlustrelation netto, inklusive

hypotekslån till verkligt värde, Business

Banking, punkter 57 23

Kreditförlustrelation netto, inklusive

hypotekslån till verkligt värde, Large

Corporates & Institutions, punkter 63 57

Utlåning till företagskunder

Utlåningen till företagskunder uppgick vid utgången av 2020

till 94 md euro (95 md euro). Den bransch som ökade mest

under året var Fastigheter, medan Sjöfart minskade mest. De

två största branscherna (Fastigheter och Industri) svarar till-

sammans för cirka 36 procent av den samlade utlåningen.

Fastigheter är fortsatt den största branschen i Nordea Bank

Abp:s kreditportfölj, med 26 md euro (24 md euro).

Som framgår av tabellen nedan är utlåningen till före-

tagskunder väl diversiﬁerad sett till lånens storlek. Cirka

55 procent (56 procent) av företagsutlåningen avser lån på

upp till 50 mn euro per kund.

Utlåning till företagskunder, efter lånets storlek

31 dec 2020 31 dec 2019

Storlek i mn euro

Utlåning

mn euro %

Utlåning

mn euro %

0–10 27 735 26.2 29 832 26.2

11–50 30 814 29.2 33 762 29.7

51–100 19 096 18.1 20 399 17.9

101–250 20 719 19.6 20 709 18.2

251–500 3 515 3.3 3 829 3.4

501– 3 814 3.6 5 152 4.5

Summa 105 693 100.0 113 683 100.0

Utlåning till privatkunder

Utlåningen till privatkunder Utlåning till företagskunder, efter

lånets storlek Utlåning till privatkunder Utlåningen till pri-

vatkunder minskade under 2020 till 26 md euro (27 md euro).

Hypotekslånen minskade till 10 md euro (11 md euro) och

konsumtionslånen minskade till 16 md euro (17 md euro).

Hypotekslånens andel av utlåningen till privatkunder sjönk till

38 procent (40 procent).

Geograﬁsk fördelning

Portföljen har en god geograﬁsk fördelning, och inget land

svarar för mer än 33 procent av utlåningen, baserat på var

kundansvarig enhet är beläget. Övriga EU-länder utgör den

största delen av utlåningen utanför Norden. Kunder i Norden

står för 88 procent (86 procent) av Nordea Bank Abp:s utlå-

ning till allmänheten.

Kundklassiﬁcering

Ett sätt att bedöma kreditkvaliteten är att analysera fördel-

ningen mellan ratingklasserna för företagskunder och institut

med rating, och mellan riskklasserna för privatkunder och små

företagskunder med scoring, dvs. hushållsportföljen. Majorite

ten av utlåningen till företag låg i ratingklass 4+ och 4. Majori-

teten av privatkundsexponeringen återﬁnns i riskklass A+.

Lånekategorier

Kreditportföljen utgörs av två kategorier: lån värderade till

upplupet anskafningsvärde motsvarande 119 md euro och lån

värderade till verkligt värde motsvarande 17 md euro. För

ytterligare information om lån värderade till verkligt värde, se

not M40. Lån värderade till upplupet anskafningsvärde bildar

underlag för osäkra lånefordringar, reserveringar och

kreditförluster.

Osäkra lånefordringar (kategori 3)

De osäkra fordringarna, brutto i Nordea Bank Abp (upplupet

anskaningsvärde och verkligt värde), minskade till 3 055 mn

euro (3 734 mn euro), vilket motsvarar 166 punkter av den

samlade utlåningen. 51 procent av de osäkra fordringarna,

brutto, utgörs av lån där kunderna fortfarande betalar (regle-

rade) och 49 procent är lån där kunderna ej betalar (oregle-

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 227

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Rating/scoring information för lån värderade till upplupet anskaningsvärde

Mn euro

Rating/scoring klass

Genomsnittligt PD

(%)

Redovisat värde före reserver, 31 dec 2020

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

7 0,00 6 825 0 – 6 825 0

6 / A 0,05 16 045 98 1 16 144 10

5 / B 0,19 32 240 179 1 32 420 38

4 / C 0,74 43 203 1 134 3 44 340 131

3 / D 5,31 8 139 2 924 24 11 087 156

2 / E 17,78 542 1 593 9 2 144 128

1 / F 37,31 270 801 25 1 096 100

Standardmetoden/Utan rating 0,00 3 448 377 197 4 022 80

0 (fallerade) 100 122 146 2 795 3 063 1 393

Intern – 62 541 – – 62 541 –

Summa

173 374 7 252 3 055 183 681 2 036

Mn euro

Rating/scoring klass

Genomsnittligt PD

(%)

Redovisat värde före reserver, 31 dec 2019

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

7 0,00 7 820 3 – 7 823 2

6 / A 0,05 19 735 94 4 19 833 7

5 / B 0,18 35 175 300 42 35 517 26

4 / C 0,50 44 514 1 031 16 45 562 75

3 / D 6,20 9 220 1 782 49 11 051 110

2 / E 15,81 1 466 1 122 21 2 609 109

1 / F 37,84 572 677 35 1 284 81

Standardmetoden/Utan rating 0,02 1 466 21 0 1 487 13

0 (fallerade) 100 176 71 3 567 3 814 1 498

Intern – 68 479 – – 68 479 –

Summa 188 624 5 101 3 734 197 459 1 921

Kategori-indelningen och beräknade reserver för varje exponering baseras på situationen i slutet av oktober 2020 (oktober 2019), medan exponeringsbelopp och rating klasser base-

ras på situationen i slutet av december 2020 (december 2019). Vissa exponeringar som är fallerade enligt rating klasserna i slutet av december var inte fallerade i oktober, vilket

reflekteras i kategori-indelningen.

rade). Osäkra fordringar netto, efter reserveringar för ford-

ringar i kategori 3, uppgick till 1 606 mn euro, vilket motsvarar

87 punkter av den samlade utlåningen. Reserverna för ford-

ringar i kategori 3 uppgick till 1 449 mn euro. Reserverna för

fordringar i kategori 1 och 2 uppgick till 587 mn euro. Den

samlade reserveringskvoten var 47 procent, och för fordringar

i kategori 1 och 2 var reserveringsgraden 33 punkter. Minsk-

ningen av osäkra fordringar avsåg huvudsakligen Naturresur-

ser, Sjöfart och Industri. De portföljer som svarade för störst

andel av de osäkra fordringarna var också Naturresurser, Sjö-

fart och Industri.

Förfallna lånefordringar

Förfallna lånefordringar (6 dagar eller mer) bland före-

tagskunder uppgick till 395 mn euro, en minskning från 554

mn euro för ett år sedan, och förfallna lånefordringar bland

privatkunder uppgick till 468 mn euro, en minskning från 687

mn euro för ett år sedan. Tabellen nedan visar förfallna låne

fordringar (6 dagar eller mer), uppdelade på företags- och pri-

vatkunder. En förfallen lånefordran uppstår när borgenären

inte erhåller återbetalning på ett lån på förfallodagen.

31 dec 2020 31 dec 2019

Mn euro

Företags-

kunder

Privat-

kunder

Företags-

kunder

Privat-

kunder

6–30 dagar 97 142 173 266

31–60 dagar 65 55 115 91

61–90 dagar 24 22 25 28

>90 dagar 209 249 241 302

Summa 395 468 554 687

Förfallna lån (inkl. osäkra

lån) dividerat med

utlåning till allmänheten

efter reserver, % 0,4 1,8 0,4 2,5

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 228

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Rating fördelning, IRK företagskunder

2019 2020

6+ 6 6– 5+ 5 5– 4+ 4 4– 3+ 3 3– 2+ 2 2– 1+ 1 1–

Fördelning mellan riskklasser, IRK privatkunder

2019 2020

6+ 6 6– 5+ 5 5– 4+ 4 4– 3+ 3 3– 2+ 2 2– 1+ 1 1–

Rating/scoring information för garantier/åtaganden

Mn euro

Rating/scoring klass

Nominella belopp 31 dec 2020

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

7 5 393 – – 5 393 0

6 / A 17 927 59 0 17 986 8

5 / B 30 164 95 1 30 260 18

4 / C 25 565 1 335 1 26 901 51

3 / D 4 062 1 888 2 5 952 60

2 / E 53 692 4 749 42

1 / F 23 251 1 275 24

Standardmetoden/Utan rating 736 185 0 921 16

0 (fallerade) – – 548 548 64

Intern 49 419 – – 49 419 –

Summa

133 342 4 505 557 138 404 283

Mn euro

Rating/scoring klass

Nominella belopp 31 dec 2019

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Avsättningar

7 4 344 – – 4 344 2

6 / A 13 803 5 0 13 808 4

5 / B 27 104 7 1 27 112 12

4 / C 22 823 1 536 2 24 361 23

3 / D 3 720 1 517 6 5 243 39

2 / E 339 368 5 712 18

1 / F 41 185 2 228 12

Standardmetoden/Utan rating 262 296 2 560 1

0 (fallerade) – – 576 576 97

Intern 47 139 – – 47 139 –

Summa

119 575 3 914 594 124 083 208

1) Fallerade fordringar ingår inte i ratingfördelningen. 1) Fallerade fordringar ingår inte i fördelningen mellan riskklasser.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 229

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Redovisat värde för lån värderade till upplupet anskaningsvärde, före reserver

Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa

Mn euro

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per

1 jan 2020 74 818 47 – 74 865 113 806 5 055 3 733 122 594 188 624 5 102 3 733 197 459

Nya eller förvärvade

lånefordringar 12 631 1 – 12 632 26 364 799 800 27 963 38 995 800 800 40 595

Överföringar mellan kategori

1 och 2, netto 3 –3 – 0 –2 329 2 329 0 0 –2 326 2 326 0 0

Överföringar mellan kategori

2 och 3, netto – – – 0 – –10 10 0 0 –10 10 0

Överföringar mellan kategori

1 och 3, netto 5 – –5 0 –148 – 148 0 –143 0 143 0

Återbetalda eller borttagna

lånefordringar –15 905 –20 – –15 925 –29 505 –1 010 –900 –31 415 –45 410 –1 030 –900 –47 340

Bortskrivna lånefordringar – – – 0 – – –447 –447 0 0 –447 –447

Övriga förändringar –8 871 33 5 –8 833 3 340 39 –280 3 099 –5 531 72 –275 –5 734

Valutakursdierenser –211 0 0 –211 –624 –8 –9 –641 –835 –8 –9 –852

Utgående balans

per 31 dec 2020 62 470 58 0 62 528 110 904 7 194 3 055 121 153 173 374 7 252 3 055 183 681

1) Övriga förändringar är i huvudsak relaterade till kreditlöften från tidigare år.

Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa

Mn euro

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per

1 jan 2019 61 143 31 – 61 174 122 646 8 826 3 889 135 361 183 789 8 857 3 889 196 535

Nya eller förvärvade

lånefordringar 17 980 0 – 17 980 24 068 424 301 24 793 42 048 424 301 42 773

Överföringar mellan kategori

1 och 2, netto 3 –2 – 1 513 –513 – 0 516 –515 0 1

Överföringar mellan kategori

2 och 3, netto – – – 0 – –102 102 0 0 –102 102 0

Överföringar mellan kategori

1 och 3, netto 2 – – 2 –247 – 248 1 –245 0 248 3

Återbetalda eller borttagna

lånefordringar –7 362 –16 – –7 378 –43 279 –2 824 –515 –46 618 –50 641 –2 840 –515 –53 996

Bortskrivna lånefordringar – – – 0 – – –373 –373 0 0 –373 –373

Övriga förändringar 3 052 34 – 3 086 10 105 –756 81 9 430 13 157 –722 81 12 516

Valutakursdierenser – – – 0 – – 0 0 0 0 0 0

Utgående balans

per 31 dec 2019 74 818 47 – 74 865 113 806 5 055 3 733 122 594 188 624 5 102 3 733 197 459

1) Övriga förändringar är i huvudsak relaterade till kreditlöften från tidigare år.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 230

Nordea Årsredovisning 2020

Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa

Mn euro

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per 1 jan 2019 –5 –7 –3 –15 –117 –232 –1 466 –1 815 –122 –239 –1 469 –1 830

Nya eller förvärvade

lånefordringar –1 0 – –1 –12 –4 – –16 –13 –4 0 –17

Överföringar från kategori 1 till

kategori 2 0 0 – 0 5 –73 – –68 5 –73 0 –68

Överföringar från kategori 1 till

kategori 3 – – – 0 1 – –72 –71 1 0 –72 –71

Överföringar från kategori 2 till

kategori 1 0 0 – 0 –4 43 – 39 –4 43 0 39

Överföringar från kategori 2 till

kategori 3 – – – 0 – 11 –173 –162 0 11 –173 –162

Överföringar från kategori 3 till

kategori 1 – – – 0 –1 – 12 11 –1 0 12 11

Överföringar från kategori 3 till

kategori 2 – – – 0 – –4 23 19 0 –4 23 19

Förändringar i kreditrisk utan

överföringar mellan kategorier 1 0 –5 –4 –3 –6 –114 –123 –2 –6 –119 –127

Återbetalda eller sålda

lånefordringar 1 7 0 8 19 26 32 77 20 33 32 85

Bortskrivna lånefordringar med

minskning av reserver – – – 0 – – 289 289 0 0 289 289

Förändringar till följd av

uppdateringar I metodologi för

beräkning, netto – – – – –4 –57 –17 –78 –4 –57 –17 –78

Övriga förändringar – – – 0 – – – 0 0 0 0 0

Valutakursdierenser 0 0 –2 –2 0 0 –9 –9 0 0 –11 –11

Utgående balans per 31 dec 2019 –4 0 –10 –14 –116 –296 –1 495 –1 907 –120 –296 –1 505 –1 921

Tabellerna visar förändringar i exponering/avsättningar under året för varje kategori. Om en exponering överförs från kategori

1 till kategori 2, görs en återföring för kategori 1 och en ökning för kategori 2.

Förändring av reserver för lån värderade till upplupet anskaningsvärde

Centralbanker och kreditinstitut Allmänheten Summa

Mn euro

Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per 1 jan 2020 –4 0 –10 –14 –116 –296 –1 495 –1 907 –120 –296 –1 505 –1 921

Nya eller förvärvade

lånefordringar –1 0 0 –1 –43 –30 –13 –86 –44 –30 –13 –87

Överföringar från kategori 1 till

kategori 2 0 0 – 0 6 –146 – –140 6 –146 0 –140

Överföringar från kategori 1 till

kategori 3 0 – 0 0 1 – –88 –87 1 0 –88 –87

Överföringar från kategori 2 till

kategori 1 0 0 – 0 –5 49 – 44 –5 49 0 44

Överföringar från kategori 2 till

kategori 3 – 0 0 0 – 16 –81 –65 0 16 –81 –65

Överföringar från kategori 3 till

kategori 1 – – 0 0 –1 – 8 7 –1 0 8 7

Överföringar från kategori 3 till

kategori 2 – –1 0 –1 – –12 66 54 0 –13 66 53

Förändringar i kreditrisk utan

överföringar mellan kategorier 1 0 8 9 –31 –9 –239 –279 –30 –9 –231 –270

Återbetalda eller sålda

lånefordringar 1 0 2 3 12 24 28 64 13 24 30 67

Bortskrivna lånefordringar med

minskning av reserver – – – 0 – – 355 355 0 0 355 355

Förändringar till följd av

uppdateringar I metodologi för

beräkning, netto – – – – – – – 0 0 0 0 0

Övriga förändringar – – – 0 – – – 0 0 0 0 0

Valutakursdierenser 0 0 0 0 –1 –1 10 8 –1 –1 10 8

Utgående balans per 31 dec 2020

–3 –1 0 –4 –178 –405 –1 449 –2 032 –181 –406 –1 449 –2 036

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 231

Nordea Årsredovisning 2020

Förändring i avsättningar för garantier/åtaganden

Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per 1 jan 2020 28 82 98 208

Nya eller förvärvade exponeringar 16 8 1 25

Överföringar från kategori 1 till kategori 2 –1 46 – 45

Överföringar från kategori 1 till kategori 3 0 – 1 1

Överföringar från kategori 2 till kategori 1 1 –19 – –18

Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – –1 8 7

Överföringar från kategori 3 till kategori 1 0 – –2 –2

Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – 1 –7 –6

Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier 22 39 –21 40

Återbetalda eller sålda lånefordringar –5 –4 0 –9

Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – – –9 –9

Valutakursdierenser 0 1 0 1

Utgående balans per 31 dec 2020 61 153 69 283

Mn euro Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Summa

Ingående balans per 1 jan 2019 19 51 131 201

Nya eller förvärvade exponeringar 5 2 0 7

Överföringar från kategori 1 till kategori 2 –1 23 – 22

Överföringar från kategori 1 till kategori 3 0 – 2 2

Överföringar från kategori 2 till kategori 1 1 –9 – –8

Överföringar från kategori 2 till kategori 3 – 0 3 3

Överföringar från kategori 3 till kategori 1 0 – –1 –1

Överföringar från kategori 3 till kategori 2 – 0 –4 –4

Förändringar i kreditrisk utan överföringar mellan kategorier 7 18 –24 1

Återbetalda eller sålda lånefordringar –3 –3 0 –6

Bortskrivna lånefordringar med minskning av reserver – – –9 –9

Valutakursdierenser 0 0 0 0

Utgående balans per 31 dec 2019 28 82 98 208

Kreditförluster

Kreditförlusterna för 2020 ökade till 678 mn euro (från 464

mn euro 2019). Det motsvarar en kreditförlustrelation på 57

punkter. De högre reserveringarna är i huvudsak relaterade

till ledningens bedömning, huvudsakligen för att ta höjd för

osäkerheten kring framtida kreditförluster till följd av covid-

19. De individuella reserveringarna avsåg huvudsakligen

Olje, -gas och oshore-verksamhet samt Sjöfart, främst till

följd av förändrad säkerhetsvärdering.

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 232

Nordea Årsredovisning 2020

Motpartskreditrisk

Motpartskreditrisken består i att Nordea Bank Abp:s motpart

i ett valuta-, ränte-, råvaru-, aktie- eller kreditderivatkontrakt

fallerar före förfallodagen och att Nordea Bank Abp vid den

tidpunkten har en fordran på motparten. Motpartskreditrisk

kan också ﬁnnas i återköpsavtal och andra transaktioner

avseende värdepappersﬁnansiering. Den aktuella nettoexpo-

neringen (efter nettningsavtal och säkerheter) uppgår till 7,3

md euro, varav 28 procent hänför sig till ﬁnansinstitut.

Marknadsrisk

För information om

marknadsrisk

, se not K2, avsnitt ”

Mark-

nadsrisk

”.

Marknadsriskanalys

Marknadsrisken i Nordea Bank Abp:s handelslager redovisas

i tabellen nedan.

Marknadsrisken (VaR) uppgick till ett genomsnittligt utnytt-

jande på 31,6 mn euro under 2020 (14,8 mn euro 2019), och

drevs främst av ränterelaterat VaR. VaR med stresscenario

uppgick till ett genomsnittligt utnyttjande på 46,7 mn euro, vil-

ket är i nivå med 2019 (46,6 mn euro), främst hänförligt till rän-

terelaterat VaR och i viss mån kreditspreadrelaterat VaR. Högst

VaR och VaR med stresscenario noterades under första kvarta-

let 2020. VaR och VaR med stresscenario påverkas främst av

marknadsrisken i norra Europa och Norden.

Kapitalkravet vid ytterligare risk (IRC) var vid utgången av

2020 lägre än vid utgången av 2019, främst till följd av mins-

kade fallissemangsvolymer. Lägst var exponeringen under

andra kvartalet 2020, medan IRC var högst under första kvar-

talet 2020. Genomsnittligt IRC ökade med 4,4 mn euro jämfört

med föregående år, framför allt till följd av ökad påverkan från

förändringar i kreditkvaliteten.

Det samlade riskkapitalkravet (CRC) var vid utgången av

2020 något högre än vid utgången av 2019. Lägst var expone

ringen under första kvartalet 2020, medan CRC var högst under

andra kvartalet 2020 när covid-19-krisen bröt ut. Genomsnittligt

CRC för 2020 ökade med 19,9 mn euro jämfört med 2019, till

följd av den kraftiga uppgången när covid-19-krisen tog fart.

Strukturell räntenettorisk (SIIR)/ekonomiskt värde (EV)

Vid årets slut återfanns den största förlusten enligt de sex

Basel-scenarierna för SIIR i Steepening Basel-scenariot, där det

potentiella ränteintäktsbortfallet under ett år till följd av ränte

förändringar uppgick till 655 mn euro (att jämföra med det

sämsta intäktsbortfallet vid utgången av 2019 som var 1 030 mn

euro, även då enligt Steepening Basel-scenariot). Nordea Bank

Abp:s balansräkning är uppbyggd så att räntenettot skulle

minska om de korta räntorna sjönk, samtidigt som de långa

räntorna steg.

EV-risken för samtliga scenarier är för närvarande noll, tack

vare den positiva eekten av räntegolv för tillgångar och skul-

der till följd av de låga/negativa räntorna.

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Marknadsrisk i handelslagret

Mn euro 31 dec 2020 2020 högst 2020 lägst 2020 snitt

Samlad VaR 17 70 12 32

Ränterisk 18 60 12 29

Aktierisk 4 31 1 5

Kreditspreadrisk 12 54 4 13

Valutarisk 3 11 1 3

Inflationsrisk 3 4 2 3

Diversiﬁeringseekt 58 67 25 41

Samlad VaR, stresscenario 40 95 26 47

Kapitalkrav vid ytterligare risk (IRC) 18 40 12 21

Samlat riskkapitalkrav (CRC) 18 150 15 39

1) Aktiehändelserisken uppgick till 0,8 mn euro vid utgången av 2020.

Marknadsrisk i handelslagret

Mn euro 31 dec 2019 2019 högst 2019 lägst 2019 snitt

Samlad VaR 21 23 10 15

Ränterisk 18 21 8 14

Aktierisk 6 10 1 3

Kreditspreadrisk 4 11 3 5

Valutarisk 2 6 1 3

Inflationsrisk 2 3 1 2

Diversiﬁeringseekt 34 58 34 46

Samlad VaR, stresscenario 67 86 28 47

Kapitalkrav vid ytterligare risk (IRC) 21 41 7 16

Samlat riskkapitalkrav (CRC) 17 29 9 20

1) Aktiehändelserisken uppgick till 0,2 mn euro vid utgången av 2019.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 233

Nordea Årsredovisning 2020

M2. Risk- och likviditetshantering, forts.

Andra marknadsrisker – pensionsrisk

För information om a

ndra marknadsrisker – pensionsrisk

se not K2, avsnitt ”

Andra marknadsrisker – pensionsrisk

”.

Operativ risk

För information om operativ risk, se not K2, avsnitt

”Operativ risk”.

Risk i den ﬁnansiella rapporteringen

För information om risk i den ﬁnansiella rapporteringen,

se not K2, avsnitt ”Risk i den ﬁnansiella rapporteringen”.

Regelefterlevnadsrisk

För information om regelefterlevnadsrisk, se not K2,

avsnitt ”Regelefterlevnadsrisk”.

Bekämpning av ekobrott

För information om bekämpning av ekobrott, se not K2,

avsnitt ”Bekämpning av ekobrott”.

Hantering av regelefterlevnadsrisk

För information om hantering av regelefterlevnadsrisk, se not

K2, avsnitt ”Hantering av regelefterlevnadsrisk”.

Hantering av likviditetsrisk

Nordea Bank Abp fortsatte under 2020 att dra nytta av sin väl

avvägda hantering av likviditetsrisk, med en fortsatt diversi-

ﬁerad och stark ﬁnansieringsbas och en diversiﬁerad likvidi-

tetsbuert. Nordea Bank Abp hade en stark likviditetsposition

under hela den period som präglades av covid-19-relaterad

marknadsstress. Under 2020 emitterade Nordea Bank Abp

cirka 15,0 md euro i långfristig skuld.

Nordea

Bank Abp

uppfyllde under hela 2020 kravet gällande

likviditetstäckningsgrad (LCR) i alla valutor tillsammans. Nordea

Bank Abp

tog del av olika centralbanksfaciliteter på nationell

nivå, bland annat ECB:s riktade långfristiga reﬁnansieringstrans

aktioner (TLTRO), för att ännu bättre kunna stötta kunderna och

tillgodose deras behov

Deﬁnition och identiﬁering av likviditetsrisk

För information om d

eﬁnition och identiﬁering av likviditets-

risk

, se not K2, avsnitt ”

Deﬁnition och identiﬁering av likvidi-

tetsrisk”

Ledningsprinciper och kontroll

För information om ledningsprinciper och kontroll, se not K2,

avsnitt ”

Ledningsprinciper och kontroll”

Strategi för hantering av likviditetsrisk

För information om strategi för likviditetsriskhantering, se not

K2, avsnitt ”

Strategi för hantering av likviditetsrisk”

Mätning av likviditetsrisk

För information om mätning av likviditetsrisk, se not K2,

avsnitt ”

Mätning av likviditetsrisk”

Analys av likviditetsrisk

Nordea Bank Abp fortsätter att ha en tydlig och konservativ

likviditetsriskproﬁl, med en stark upplåningsbas. Vid utgång-

en av 2020 uppgick utnyttjad volym i certiﬁkatsprogrammen

till 33,7 md euro (44,3 md euro), med en genomsnittlig åter-

stående löptid på 0,4 år (0,3 år). Volymen i de långfristiga

programmen uppgick till 34,0 md euro (43,3 md euro), med

en genomsnittlig återstående löptid på 2,8 år (2,7 år). Nordea

Bank Abp:s ﬁnansieringskällor framgår av tabellen nedan.

Likviditetsriskpositionen förblev låg under hela 2020. Likvi-

ditetshorisonten under stress var >3 år i slutet av 2020 (>3 år i

slutet av 2019), med ett årsgenomsnitt på 856 dagar (858

dagar).

Årsgenomsnittet för ﬁnansieringsbehovet uppgick till +35,4

md euro (+28,8 md euro under 2019). Nordea

Bank Abp:

s lik-

viditetsbuert uppgick under 2020 till mellan 79,6 och 119,9

md euro (76,7 och 99,4 md euro), med ett genomsnitt på 94,6

md euro (86,6 md euro).

Den kombinerade likviditetstäckningsgraden (LCR), som

mäter likviditetsrisken enligt Europeiska bankmyndighetens

delegerade akt, uppgick till 139 procent för koncernen vid

utgången av 2020 (157 procent), och årsgenomsnittet uppgick

till 153 procent (182 procent). Vid utgången av 2020 uppgick

LCR i euro till 234 procent (216 procent) och i dollar till 119 pro

cent (146 procent). Årsgenomsnittet uppgick till 195 procent

(187 procent) respektive 200 procent (188 procent). Vid utgång

en av 2020 uppgick NSFR till 95,3 procent.

Finansieringskällor

31 dec 2020

Typ av skuld Räntebas

Snitt

löptid (år) Mn euro

Skulder till kreditinstitut 32 278

- kortare än 3 månader Euribor, etc. 0,1 21 157

- längre än 3 månader Euribor, etc. 1,7 11 121

In– och upplåning från

allmänheten 190 649

- Avistainlåning Administrativ 0,0 174 835

- Övrig inlåning Euribor, etc. 0,1 15 814

Emitterade värdepapper 60 745

- Bankcertiﬁcat Euribor, etc. 0,4 23 426

- Företagscertiﬁkat Euribor, etc. 0,3 10 228

- Säkerställda

hypoteksobligationer

Fast ränta,

marknads baserad 0,0 0

- Övriga obligationslån Fast ränta,

marknadsbaserad 2,7 27 091

Derivatinstrument 48 552

Övriga icke räntebärande

skulder 23 108

Efterställda skulder 6 888

- Förlagslån som ingår

i supplementärt kapital

Fast ränta,

marknadsbaserad 4,5 4 995

Eget kapital 1 893

Summa 29 978

Stabil nettoﬁnansieringskvot (NSFR)

Md euro 31 dec 2020

Tillgänglig stabil ﬁnansiering 202

Behov av stabil ﬁnansiering 212

Stabil nettoﬁnansiering –10

Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) 95,3 %

1) I enlighet med CRR II.

234Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

Resultaträkning

2020, mn euro

Personal

Banking

Business

Banking

Large

Corporates &

Institutions

Övriga

rörelse-

segment

Summa

rörelse-

segment Avstämning Summa

Räntenetto 628 822 855 115 2 420 96 2 516

Avgifts- och provisionsnetto 1 182 533 443 4 2 162 –464 1 698

Nettoresultat av poster till verkligt värde 88 255 464 4 811 –26 785

Övriga rörelseintäkter 198 53 1 16 268 1 901 2 169

Summa rörelseintäkter 2 096 1 663 1 763 139 5 661 1 507 7 168

Personalkostnader –543 –313 –299 –162 –1 317 –968 –2 285

Övriga kostnader –1 116 –597 –498 120 –2 091 699 –1 392

Av- och nedskrivningar av materiella

och immateriella tillgångar –63 –16 –15 –2 –96 –321 –417

Summa rörelsekostnader –1 722 –926 –812 –44 –3 504 –590 –4 094

Resultat före kreditförluster 374 737 951 95 2 157 917 3 074

Kreditförluster, netto –171 –143 –267 –1 –582 – 96 –678

Nedskrivning av övriga ﬁnanciella tillgångar – – – – 0 –107 –107

Rörelseresultat 203 594 684 94 1 575 714 2 289

Skatt – – – – 0 –325 –325

Årets resultat 203 594 684 94 1 575 389 1 964

Balansräkning 31 dec 2020, md euro

Utlåning till allmänheten 22 46 58 7 133 3 136

In- och upplåning från allmänheten 83 48 40 2 173 18 191

M3. Segmentrapportering

Rörelsesegment

Värdering av rörelsesegmentens prestation

Nordea Bank Abp granskar aärsverksamheten baserat på

rörelsesegment på samma sätt som i koncernen. Värderings-

principer och allokeringar mellan rörelsesegmenten följer den

information som rapporteras till Group Leadership Team.

Identiﬁering av rörelsesegment

Nordeas huvudsakliga aärsområden – Personal Banking,

Business Banking, Large Corporates & Institutions – har iden-

tiﬁerats som rörelsesegment. Andra rörelsesegment som inte

når upp till gränsvärdena ingår i Övriga rörelsesegment. Kon-

cernfunktioner (och elimineringar), liksom resultat som inte

i sin helhet allokeras till något av rörelsesegmenten, visas

separat som avstämningsposter.

Personal Banking tar hand om Nordeas privatkunder.

Personal Banking erbjuder kunderna ett heltäckande utbud

av ﬁnansiella tjänster som tillgodoser deras vardagliga

ﬁnansiella behov. Kunderna betjänas via internetbanken,

mobilbanken, telefon, onlinemöten och på Nordeas bank-

kontor. Aärsområdet innefattar rådgivning, kundservice,

olika kundkanaler samt produktenheter, och har en gemen-

sam strategi, verksamhetsmodell och styrning på samtliga

marknader.

Business Banking betjänar, ger råd till och samarbetar

med företagskunder för att tillgodose alla deras aärsbehov

genom ett heltäckande utbud av tjänster, med bland annat

betalningar, likviditetshantering, kort, hantering av rörelse-

kapital samt ﬁnansieringslösningar. Business Banking erbju-

der även tjänster såsom betalningar, kort och ﬁnansiering till

privatkunder.

Large Corporates & Institutions tillhandahåller ﬁnansiella

lösningar till stora nordiska och internationella företag och

institutionella kunder. Erbjudandet innefattar ett brett urval

tjänster inom ﬁnansiering, likviditetshantering och betalnin-

gar, samt investment banking, kapitalmarknadsprodukter

och värdepapperstjänster.

235Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

Rörelseintäkter fördelade på produktgrupper

Summa rörelseintäkter, mn euro

Mn euro 2020 2019

Banking produkter 6 186 6 672

Kapitalmarknadsprodukter 982 728

Summa 7 168 7 400

Geograﬁsk information

Summa rörelseintäkter, mn euro Tillgångar, md euro

2020 2019 31 dec 2020 31 dec 2019

Sverige 2 111 2 013 119 107

Finland 1 846 1 895 42 51

Norge 1 107 1 243 77 69

Danmark 1 711 1 877 134 137

Övriga 393 372 20 37

Summa 7 168 7 400 392 401

2019, mn euro

Personal

Banking

Commercial &

Business

Banking

Wholesale

Banking

Övriga

rörelse-

segment

Summa

rörelse-

segment Avstämning Summa

Räntenetto 788 731 742 –121 2 140 235 2 375

Avgifts- och provisionsnetto 1 220 560 439 –1 2 218 –409 1 809

Nettoresultat av poster till verkligt värde 172 203 296 161 832 12 844

Övriga rörelseintäkter 156 56 1 1 830 2 043 329 2 372

Summa rörelseintäkter 2 336 1 550 1 478 1 869 7 233 167 7 400

Personalkostnader –588 –336 –332 –125 –1 381 –1 163 –2 544

Övriga kostnader –1 224 –614 –479 56 –2 261 576 –1 685

Av- och nedskrivningar av

materiella och immateriella tillgångar –68 11 –11 –59 –127 –1 001 –1 128

Summa rörelsekostnader –1 880 –939 –822 –128 –3 769 –1 588 –5 357

Resultat före kreditförluster 456 611 656 1 741 3 464 –1 421 2 043

Kreditförluster, netto –139 –60 –258 1 –456 –8 –464

Nedskrivning av övriga ﬁnanciella

tillgångar – – – –8 –8 –8 –16

Rörelseresultat 317 551 398 1 734 3 000 –1 437 1 563

Skatt – – – – 0 –125 –125

Årets resultat 317 551 398 1 734 3 000 –1 562 1 438

Balansräkning 31 dec 2019, md euro

Utlåning till allmänheten 24 46 68 6 144 0 144

In- och upplåning från allmänheten 76 40 36 8 160 15 175

Avstämning mellan summa rörelsesegment och ﬁnansiella rapporter

Summa

rörelseintäkter,

mn euro

Rörelseresultat,

mn euro

Utlåning till

allmänheten,

md euro

In- och upplåning

från allmänheten,

md euro

2020 2020 31 dec 2020 31 dec 2020

Summa rörelsesegment 5 661 1 575 133 173

Elimineringar 1 507 714 3 18

Summa 7 168 2 289 136 191

Summa

rörelseintäkter,

mn euro

Rörelseresultat,

mn euro

Utlåning till

allmänheten,

md euro

In- och upplåning

från allmänheten,

md euro

2019 2019 31 dec 2019 31 dec 2019

Summa rörelsesegment 7 233 3 000 144 160

Elimineringar 167 –1 437 0 15

Summa 7 400 1 563 144 175

Banking produkter består av två olika produkttyper. Konto-

produkter inkluderar kontobaserade produkter såsom lån,

inlåning, kort och nätbankstjänster. Transaktionsprodukter

består av kontanthantering, handel och projektﬁnansiering.

Kapitalmarknadsprodukter innefattar ﬁnansiella instrument,

eller uppsättning av ﬁnansiella instrument, som är tillgäng-

liga på den ﬁnansiella marknaden, såsom valutor, råvaror,

aktier, obligationer etc.

Nordeas huvudsakliga geograﬁska marknad utgörs av de

nordiska länderna.

236Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

M4. Räntenetto

Ränteintäkter

Mn euro 2020 2019

Ränteintäkter från användande

av eektivräntemetoden 3 817 4 756

Övriga ränteintäkter 89 174

Summa ränteintäkter 3 906 4 930

Mn euro 2020 2019

Kassa och tillgodohavanden hos

centralbanker 38 64

Värdepapper belånigsbara i centralbanker 192 358

Utlåning till kreditinstitut 672 978

Utlåning till allmänheten 2 630 3 190

Räntebärande värdepapper 162 91

Derivatinstrument –55 –11

Övriga ränteintäkter 267 260

Summa ränteintäkter 3 906 4 930

- varav negativ ränta på ﬁnansiella

skulder 206 261

Räntekostnader

Mn euro 2020 2019

Skulder till kreditinstitut och centralbanker

–407 –570

In- och upplåning från allmänheten –116 –433

Emitterade värdepapper –797 –1 463

Derivatinstrument 296 351

Efterställda skulder –336 –416

Övriga räntekostnader

–30 –24

Summa räntekostnader

–1 390 –2 555

- varav negativ ränta på ﬁnansiella

tillgångar

–341 –340

Räntenetto 2 516 2 375

1) Räntenettot från derivatinstrument, som värderas till verkligt värde och är kopplade

till Nordea:s upplåning. Det kan ha både positiv och negativ påverkan på övriga

räntekostnader, för mer information se not M1 ”Rredovisningsprinciper”.

Ränta på osäkra lånefordringar utgjorde en obetydlig andel

av ränteintäkter.

M5. Avgifts- och provisionsnetto

Mn euro 2020 2019

Provisioner från kapitalförvaltning 419 429

- varav intäkter 426 435

- varav kostnader –7 –6

Proivsioner från Livförsäkring &

Pension 18 24

- varav intäkter 18 24

Inlåningsprodukter 27 23

- varav intäkter 27 23

Courtage, värdepappersemissioner och

företagsﬁnansiering 204 158

- varav intäkter 374 368

- varav kostnader –170 –210

Depå- och emissionstjänster 36 49

- varav intäkter 83 79

- varav kostnader –47 –30

Betalningar 288 315

- varav intäkter 397 416

- varav kostnader –109 –101

Kort 138 183

- varav intäkter 245 309

- varav kostnader –107 –126

Utlåningsprodukter 333 330

- varav intäkter 337 336

- varav kostnader –4 –6

Garantier och dokumentbetalningar 207 256

- varav intäkter 234 268

- varav kostnader –27 –12

Övrigt 28 42

- varav intäkter 81 95

- varav kostnader –53 –53

Summa 1 698 1 809

Avgifts- och provisionsintäkter från ﬁnansiella tillgångar och

skulder som inte värderas till verkligt värde via resultaträk-

ningen och som inte ingår i beräkningen av eektiv ränta

uppgår till 364 mn euro (359 mn euro).

Avgifts- och provisionsintäkter från förvaltningsverksam-

het som resulterar i innehav eller placering i tillgångar för

kunders räkning och som inte ingår i beräkningen av eektiv

ränta uppgår till 818 mn euro (827 mn euro). Motsvarande

belopp för avgifts- och provisionskostnader är –224 mn euro

(–247 mn euro).

237Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

M7. Intäkter från

egetkapitalinstrument

EURm 2020 2019

Utdelningar från koncernföretag 1 165 1 251

Utdelningar från intresseföretag och

gemensamt styrda företag 3 0

Koncernbidrag 509 495

Utdelning från aktier värderade till

verkligt värde via resultaträkningen,

ej för handel 4 –

Summa 1 681 1 746

M8. Övriga rörelseintäkter

Mn euro 2020 2019

Vinster från försäljning av koncernföretag

och intresseföretag 13 198

Intäkter från fastigheter 19 22

Övriga operationella tjänster 57 62

Övrigt 394 299

Summa 483 581

M6. Nettoresultat av poster till verkligt värde, nettoresultat från

säkringsinstrument och valutakursförändringar

Denna not innefattar speciﬁcation till resultaträkningsposterna ”Nettoresultat från värdepappershandel och valutahandel”,

”Nettoresultat av poster till verkligt värde som redovisas via fonden för verkligt värde” och ”Nettoresultat av säkrings -

redovisning”.

Mn euro 2020 2019

Nettoresultat av poster till verkligt värde, säkrings redovisning och valutahandel

Aktierelaterade instrument 166 730

Varav orealiserade –38 110

Varav realiserade 204 620

Varav via fonden för verkligt värde –2 1

Ränterelaterade instrument 468 –90

Varav orealiserade 987 –460

Varav realiserade –519 370

Varav via fonden för verkligt värde 13 77

Valutakursförändringar 184 147

Varav orealiserade 2 155 –1 218

Varav realiserade –1 971 1 365

Övriga finansiella instrument (inklusive krediter och råvaror) –25 102

Varav orealiserade –319 133

Varav realiserade 294 –31

Summa 793 889

- varav finansiella instrument för handel 316 615

Varav orealiserade 281 –63

Varav realiserade 35 678

1) Varav 38 mn euro (148 mn euro) är utdelning från trading aktier. Utdelning från aktier värderade till verkilgt värde via Fonden för verkligt värde är 0 mn euro.

Mn euro 2020 2019

Nettoresultat från säkringsinstrument

Finansiella instrument under säkringsredovisning –8 2

Varav orealiserade –8 16

Varav realiserade 0 –14

Varav via fonden för verkligt värde 0 –14

Varav nettoresultat från säkringsinstrument 125 582

Varav orealiserade 125 596

Varav realiserade 0 –14

Varav via fonden för verkligt värde 0 –14

Varav nettoresultat från säkrade poster –133 –580

Varav orealiserade –133 –580

Varav realiserade 0 0

238Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

M9. Personalkostnader

Mn euro 2020 2019

Löner och arvoden (specifikation nedan) –1 808 –2 061

Pensionskostnader (speciﬁkation nedan) –240 –236

Sociala avgifter –351 –405

Övriga personalkostnader 114 158

Summa –2 285 –2 544

Löner och arvoden:

Till ledande befattningshavare

- Fast ersättning och förmåner –12 –10

- Prestationsbaserad ersättning –3 –2

Summa –15 –12

Till övriga anställda –1 793 –2 049

Summa –1 808 –2 061

1) Avsättning för vinstandel 2020 uppgår till 25 mn euro (8 mn euro).

2) Inkluderat kapitalisering av IT projekt med 139 mn euro (166 mn euro).

3) Ledande befattningshavare inkluderar styrelse (inklusive suppleanter), koncernchef,

vice koncernchef, vice verkställande direktörer och koncernledning i moderföreta

get, samt styrelsen (inklusive suppleanter). Tidigare styrelseledamöter (inklusive

suppleanter), koncernchefer, vice koncernchefer, verkställande direktörer samt vice

verkställande direktörer, i moderbolaget och i rörelsedrivande dotterbolag, är också

inkluderade. Ledande befattningshavare uppgår till 22 individer.

Pensionskostnader

Mn euro 2020 2019

Förmånsbestämda pensionsplaner (not M33) –63 –30

Avgiftsbestämda pensionsplaner –177 –206

Summa –240 –236

1) Pensionskostnader avseende samtliga ledande befattningshavare, deﬁnierade i

fotnot 3 ovan, uppgår till 2 mn euro (2 mn euro) och pensionsförpliktelser till 17 mn

euro (17 mn euro).

Ersättningar till styrelse, koncernchef och koncernledning

Styrelsearvode

Årsstämman 2020 fastställde styrelsens årsarvode enligt

följande: ordföranden 300 000 euro, vice ordföranden

145 000 euro och övriga ledamöter 95 000 euro.

Därutöver utgår årsarvode för arbete i styrelsens drifts och

hållbarhetskommitté, revisionskommitté och riskkommitté

motsvarande 60 000 euro för kommittéernas ordförande och

30 000 euro för övriga ledamöter. Årsarvodet för arbete i sty-

relsens ersättningskommitté uppgår till 42 000 euro för kom-

mitténs ordförande och 26 000 euro för övriga ledamöter.

Separat arvode betalas inte till styrelseledamöter som är

anställda i Nordea Bank Abp.

Nordea Bank Abp betalar eller ersätter styrelseledamöterna

för alla kostnader eller utgifter som hänför sig till eller uppstår

med anledning av styrelseuppdraget. Detta inefattar till exem-

pel resor, logistik och boende i samband med strelsearbete.

Eventuella förmåner har medräknats till skattepliktigt värde.

Per den 31 december 2020 förelåg inga åtaganden om

avgångsvederlag, pension eller annan ersättning till

styrelseledamöterna.

Ingen styrelseledamot har rörlig ersättning, och arbetstagar-

representanter omfattas inte av tabellen uppe till höger.

Ersättning till styrelsen

Euro 2020 2019

Ordförande:

Torbjörn Magnusson 345 500 267 000

Björn Wahlroos – 80 088

Vice ordförande:

Kari Jordan 171 000 128 250

Lars G Nordström – 42 725

Övriga styrelseledamöter:

Pernille Erenbjerg 155 000 146 638

Nigel Hinshelwood 185 000 181 300

Petra von Hoeken 155 000 116 250

Robin Lawther 125 000 134 750

Torbjörn Magnusson – 30 388

John Maltby 155 000 116 250

Sarah Russell 155 000 151 400

Silvija Seres – 30 388

Birger Steen 185 000 173 900

Jonas Synnergren 116 250 –

Maria Varsellona 31 250 124 138

Summa 1 779 000 1 723 465

1) Avgick som styrelseledamot vid den ordinarie bolagsstämman 2019.

2) Avgick som styrelseledamot vid den ordinarie bolagsstämman 2020.

3) Ny styrelseledamot sedan ordinarie bolagsstämma 2019.

4) Ny styrelseledamot sedan ordinarie bolagsstämma 2020.

5) Vald till styrelseordförande från årsstämman 2019.

Ersättning till koncernchefen och koncernledningen

Styrelsens ersättningskommitté förbereder ändringar i ersätt-

ningsnivåerna och utfallet av Executive Incentive Programme

(EIP), tilldelning av villkorade aktier från långsiktiga incita-

mentsprogram (LTIP) liksom andra ändringar i ersättnings-

avtalen för koncernchefen, tillförordnad vice vd och övriga

medlemmar i koncernledningen, för beslut av styrelsen.

Presentationen av ersättningar i Ersättningsrapporten för

styrande organ skiljer sig från presentationen och redovis-

ningsprinciperna enligt IFRS som tillämpas för årsredovis-

ningen, framför allt när det gäller LTIP.

Fast ersättning

Fast lön betalas i lokala valutor och omräknas till euro till

årets genomsnittskurs. Den fasta lönen innefattar semester-

ersättning och biltillägg, i förekommande fall.

Förmånerna utgörs huvudsakligen av bil , skatterådgivnings

och bostadsförmån. Förmåner har medräknats till det skatte-

pliktiga värdet efter eventuellt löneavdrag.

Pensionskostnader utgörs av under året betalda pensions-

premier i avgiftsbestämda pensionsplaner och under året

intjänade pensionsrätter i förmånsbestämda pensionsplaner.

Av de totala pensionskostnaderna avser 1 647 421 euro

(1 436 414 euro) avgiftsbestämda pensionsplaner. Betalning-

ar till lagstadgade pensionssystem (framför allt TyEL i Fin-

land) redovisas som del av sociala avgifter och har inte med-

räknats i tabellen nedan.

239Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

M9. Personalkostnader, forts.

Ersättning till koncernchefen och koncernledningen

Fast lön

Pensionskostnad

Förmåns- och avgiftsbe-

stämda planer Förmåner Summa fast ersättning

Euro 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Koncernchef:

Frank Vang-Jensen 1 252 912 408 314 375 788 122 494 211 989 7 844 1 840 689 538 652

Casper von Koskull – 958 339 – 74 620 – 50 509 – 1 083 468

Tillförordnad vice vd:

Jussi Koskinen 462 771 131 729 – – 23 172 4 414 485 943 136 143

Group COO och ställföreträdande koncernchef:

Torsten Hagen Jørgensen – 877 633 – 238 857 – 43 921 – 1 160 411

Koncernledning:

9 (9) personer exklusive koncernchef och

tillförordnad vice vd: 6 236 460 5 232 982 1 027 375 905 302 89 443 86 786 7 353 278 6 225 070

Summa 7 952 143 7 608 997 1 403 163 1 341 273 324 604 193 474 9 679 910 9 143 744

Tidigare koncernchef:

Casper von Koskull 1 398 528 417 852 108 646 35 026 29 974 18 649 1 537 148 471 527

Tidigare Group COO och ställföreträdande

koncernchef:

Torsten Hagen Jørgensen 497 697 302 702 182 914 96 893 1 425 833 682 036 400 428

Summa 9 848 368 8 329 551 1 694 723 1 473 192 356 003 212 956 11 899 094 10 015 699

1) Sirorna avser de belopp som betalats 2020, men kostnaden har täckts av avsättningar för avgångsvederlag som redovisades 2019.

Rörlig ersättning

EIP 2020 för koncernledningen grundas på speciﬁka mål och

har ett tak på högst 75 procent av den fasta grundlönen. 40

procent av utfallet från EIP 2020 betalas ut under 2021. Åter-

stående 60 procent betalas ut i lika delar under en femårs-

period, med 12 procent överlåtelse per år. 50 procent av utfal-

let från EIP 2020 betalas på respektive överlåtelsetidpunkt i

form av Nordeaaktier (exklusive utdelning), som omfattas av

en kvarhållandeperiod om 12 månader efter överlåtelsetid-

punkten. Utfallet från EIP 2020 har kostnadsförts i sin helhet

under 2020.

Under 2020 beslutade styrelsen att införa ett långsiktigt

incitamentsprogram (LTIP 2020–2022) för Nordeas koncern-

ledning i enlighet med ersättningspolicyn för styrande organ

som fastställdes genom en rådgivande omröstning på

Nordeas ordinarie bolagsstämma 2020.

LTIP 2020–2022 har en treårig intjänandeperiod från 1

januari 2020 till 31 december 2022, och omfattas av uppskju-

tande- och kvarhållandeperioder. Den första andelen aktier

för eventuell tilldelning överlåts 2023, utifrån resultatkriteri-

erna. Återstående aktier omfattas av en uppskjutandeperiod

och överlåts årligen i fem lika stora andelar under perioden

2024–2028. Varje aktieöverlåtelse omfattas av en kvarhållan-

deperiod om 12 månader.

Se avsnittet nedan för ytterligare information om LTIP

2020–2022.

LTIP 2012 hade i maj 2015 kostnadsförts i sin helhet. Samt-

liga aktier enligt LTIP 2012 är fullt intjänade och därmed inte

villkorade. Det fanns inga utestående aktier för dagens med-

lemmar av koncernledningen per den 31 december 2020.

Ersättning till koncernchef och tillförordnad vice vd

Koncernchefen

Frank Vang Jensen utsågs till koncernchef den 5 september 2019.

Koncernchefens ersättning under 2020 utgörs av fem kom-

ponenter: Fast lön, Executive Incentive Programme (EIP),

LTIP 2020–2022, pensionspremier och förmåner.

Koncernchefens fasta årslön var fortsatt 1 250 000 euro

från den 1 januari 2020. Den fasta lönen innefattar

semesterersättning.

Koncernchefen omfattas av en avgiftsbestämd pensions-

plan. Pensionspremierna uppgick till 30 procent av den fasta

grundlönen.

Förmånerna utgjordes huvudsakligen av bilförmån samt

bostads-, säkerhets- och reserelaterade förmåner liksom skat-

temässiga kostnader för bosättning i Finland och skatteråd-

givning, till ett värde av 211 989 euro.

EIP 2020 baserades på särskilda mål och kunde som högst

uppgå till 75 procent av den fasta grundlönen. För 2020 blev

utfallet från EIP 610 313 euro.

Den villkorade tilldelningen för 2020 enligt LTIP 2020–2022

uppgick till 45 882 euro.

Den intjänade ersättningen för 2020 uppgick för de fem

komponenterna till 2 496 884 euro.

Koncernchefen måste behålla en stor andel av de tilldelade

aktierna till dess att det samlade värdet motsvarar 100 pro-

240Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

M9. Personalkostnader, forts.

Rörlig ersättning

Excecutive Incentive

Programme

LTIP villkorad

tilldelnining Summa rörlig ersättning

Summa ersättning

Fast och rörlig

Euro 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Koncernchef:

Frank Vang-Jensen 610 313 158 416 45 882 – 656 195 158 416 2 496 884 697 068

Casper von Koskull – 229 145 – – – 229 145 – 1 312 613

Tillförordnad vice vd:

Jussi Koskinen 236 249 59 905 15 294 – 251 543 59 905 737 486 196 048

Group COO och ställföreträdande koncernchef:

Torsten Hagen Jørgensen – 214 972 – – – 214 972 – 1 375 383

Koncernledning:

9 (9) personer exklusive koncernchef och

tillförordnad vice vd: 2 318 494 1 454 983 137 646 – 2 456 140 1 454 983 9 809 418 7 680 053

Summa 3 165 056 2 117 421 198 822 – 3 363 878 2 117 421 13 043 788 11 261 165

Tidigare koncernchef:

Casper von Koskull – 109 470 – – – 109 470 1 537 148 580 997

Tidigare Group COO och ställföreträdande

koncernchef:

Torsten Hagen Jørgensen – – – – – – 682 036 400 428

Summa 3 165 056 2 226 891 198 822 – 3 363 878 2 226 891

15 262 972

12 242 590

cent av hans fasta bruttoårslön. Dessa aktier måste behållas

till dess att koncernchefen lämnar sin befattning.

Tillförordnad vice vd

Jussi Koskinen utsågs till tillförordnad vice vice vd den

10 september 2019.

Tillförordnad vice vd:s ersättning utgörs av fem kompo-

nenter: Fast lön, Executive Incentive Programme (EIP), LTIP

2020–2022, ﬁnsk lagstadgad pensionsplan (redovisas som

sociala avgifter) och förmåner.

Tillförordnad vice vd:s fasta årslön var fortsatt 450 000

euro, inklusive semesterersättning, från den 1 januari 2020.

Förmånerna för 2020 uppgick till 23 172 euro och utgjordes

huvudsakligen av bilförmån.

EIP 2020 för koncernledningen baserades på särskilda mål

och kunde som högst uppgå till 75 procent av den fasta

grundlönen. För 2020 blev utfallet från EIP 236 249 euro.

Den villkorade tilldelningen för 2020 enligt LTIP 2020–2022

uppgick till 15 294 euro.

Tillförordnad vice vd omfattas av det lagstadgade ﬁnska

pensionssystemet. Enligt de lagstadgade pensionsreglerna

ska den del av utfallet från EIP 2020 för koncernledningen

som betalas eller hålls inne under 2021 medräknas i pensions-

grundande lön.

Den intjänade ersättningen för 2020, som tillförordnad vice

vd, uppgick för de fyra komponenterna (exklusive pensions-

förmån) till 737 486 euro.

Tillförordnad vice vd måste behålla en stor andel av de till-

delade aktierna till dess att det samlade värdet motsvarar 100

procent av hans fasta bruttoårslön. Dessa aktier måste behål-

las till dess att tillförordnad vice vd lämnar sin befattning.

Ersättning till koncernledningen

Ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen med-

räknas för den tid som de innehaft sin befattning och omfat-

tats av EIP 2020. En medlem i koncernledningen lämnade

Nordea den 30 april 2020. Tre nya medlemmar i koncernled-

ningen utsågs den 1 augusti 2020, 15 oktober 2020 respektive

1 november 2020. Garanterad rörlig ersättning (rekryterings-

bonus/utköp) har godkänts till ett värde av 1 500 000 euro.

Ersättningen till medlemmar i koncernledningen utgörs av

fem komponenter: Fast lön, EIP 2020 för koncernledningen,

LTIP 2020–2022, pensionspremier och förmåner.

EIP 2020 för koncernledningen baserades på speciﬁka mål

och kan uppgå till högst 75 procent av den fasta grundlönen

för de medlemmar i koncernledningen som erbjuds LTIP

2020–2022 och 100 procent för övriga. För 2020 blev utfallet

från EIP 2 318 494 euro.

Den villkorade tilldelningen för 2020 enligt LTIP 2020–2022

uppgick till 137 646 euro. Chief Risk Ocer deltar inte i LTIP.

Varje medlem i koncernledningen måste behålla en stor

andel av de tilldelade aktierna till dess att det samlade värdet

motsvarar 100 procent av deras fasta bruttoårslön. Dessa

aktier måste behållas till dess att personen lämnar sin befatt-

ning i koncernledningen.

Pensionsplanerna för de övriga nio medlemmarna i kon-

cernledningen ser olika ut beroende på de nationella förhål-

landena. Pensionsplanerna är avgiftsbestämda eller en kom-

bination av avgiftsbestämda och förmånsbestämda

pensionsplaner.

Per den 31 december 2020 hade tre medlemmar pensions-

planer i enlighet med svenska kollektivavtal, BTP1 (avgifts-

bestämd pension) och BTP2 (förmånsbestämd pension), med

241Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

kompletterande avgiftsbestämda pensionsplaner utöver

kollektivavtalet. Pensionspremierna uppgick sammantaget till

30 procent av den fasta grundlönen.

En medlem hade en avgiftsbestämd pensionsplan i enlig-

het med dansk praxis. Pensionspremierna uppgick samman-

taget till 30 procent av den fasta grundlönen.

Tre medlemmar täcktes av det lagstadgade ﬁnska pen-

sionssystemet (redovisat som sociala avgifter) och hade i till-

lägg en avgiftsbestämd pensionsplan motsvarande 8,5 % av

den fasta grundlönen.

Två medlemmar saknar pensionsavtal med Nordea Bank

Abp.

Ersättning till tidigare koncernchef och

tidigare ställföreträdande koncernchef

Tidigare koncernchefen

Casper von Koskull utsågs till koncernchef den 1 november

2015 och avgick den 5 september 2019. Den tidigare koncern-

chefens ersättning för 2020 utgjordes av tre komponenter:

Fast lön, pensionspremier och förmåner (huvudsakligen av

bil , skatterådgivnings och bostadsförmån).

Den tidigare koncernchefen täcktes av det lagstadgade ﬁn-

ska pensionssystemet och hade i tillägg en avgiftsbestämd

pensionsplan motsvarande 8,5 % av den fasta grundlönen.

Den intjänade ersättningen för 2020, som tidigare koncern-

chef, uppgick för de tre komponenterna till 1 537 148 euro

(täcks av avsättning gjord 2019).

Tidigare Group COO och ställföreträdande koncernchefen

Torsten Hagen Jørgensen utsågs till Group COO och ställföre-

trädande koncernchef den 1 november 2015 och avgick den 10

september 2019. Ersättningen till tidigare Group COO och ställ-

företrädande koncernchef utgjordes av fast lön, pensionspre-

mier och förmåner. Under uppsägningstiden hade tidigare

Group COO och ställföreträdande koncernchefen en avgiftsbe-

stämd pensionsplan och bilförmån.

Den intjänade ersättningen för 2020, som tidigare Group

COO och ställföreträdande koncernchef, uppgick för de tre

komponenterna till 682 036 euro (täcks av avsättning gjord

2019).

Uppskjuten rörlig ersättning i form av Nordeaaktier

En del av utfallet från EIP 2019 för koncernledningen har

skjutits upp, med framtida betalning i form av Nordeaaktier.

Antalet tilldelade och uppskjutna aktier per den 31 december

2020 framgår av tabellen nedan:

Nordeaaktier

2020

Koncernchef

Frank Vang-Jensen 19 425

Tillf. vice vd:

Jussi Koskinen 11 704

Koncernledning:

9 personer exkl. koncernchef och tillförordnad vice vd: 56 607

Summa 87 736

Tidigare koncernchef:

Casper von Koskull 20 483

Tidigare Group COO och ställföreträdande koncernchef:

Torsten Hagen Jørgensen 12 997

Summa 121 216

Pensionsförpliktelser

Pensionsplanerna är fonderade, vilket innebär att pensions-

förpliktelserna täcks av förvaltningstillgångar vars verkliga

värde i huvudsak motsvarar värdet av förpliktelserna.

Pensionsförpliktelserna (värdet av skulderna för förmåns-

bestämda pensionsplaner) påverkas av förändringar i aktua-

riella antaganden, och skillnaderna mellan åren kan vara

betydande.

Redovisade pensionsförpliktelser motsvarar intjänade pen-

sionsrätter beräknade med hjälp av förväntade lönenivåer vid

pensionering.

Pensionsförpliktelserna har värderats per den 31 december

2020.

Euro 2020 2019

Koncernledningen:

Värdet av pensionsförpliktelser gentemot tre

svenska medlemmar i koncernledningen 1 137 129 1 004 303

Tidigare styrelseordföranden, koncernchefer

och ställföreträdande koncernchefer

Vesa Vainio

4 932 945 5 118 594

Lars G Nordström

311 588 313 010

Casper von Koskull

427 026 399 536

Summa 6 808 688 6 835 443

1) Pensionsförpliktelserna härrör främst från förmånsbestämda pensionsrätter intjä-

nade i, och ﬁnansierade av, de banker som bildat Nordea. Minskningen jämfört med

2019 beror huvudsakligen på utbetalningar under året.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

I enlighet med anställningsavtalet har koncernchefen en upp-

sägningstid på 12 månader och Nordea Bank Abp en uppsäg-

ningstid på 12 månader. Koncernchefen har ett avgångsve-

derlag på 12 månadslöner, vilket minskas av lön från eventu-

ell annan anställning under dessa 12 månader.

Tillförordnade vice vd och nio medlemmar i koncernled-

ningen har en uppsägningstid på 6 månader och Nordea

Bank Abp en uppsägningstid på 12 månader. Ett avgångsve-

derlag på 12 månader lämnas, vilket minskas av lön från

eventuell annan anställning under dessa 12 månader.

Inga åtaganden om avgångsvederlag gjordes gentemot

medlemmarna i koncernledningen under 2020. Åtaganden

om avgångsvederlag gentemot medlemmar i koncernled-

ningen som gjordes och redovisades under 2019 uppgick till

2 427 212 euro.

Total ersättning som betalats 2020 under uppsägningsti-

den uppgick till 3 599 899 euro, varav 1 540 425 euro avsåg

den tidigare koncernchefen. Betalningarna under uppsäg-

ningstiden har medräknats i relevanta fall i upplysningarna

för 2020, men täcks av avsättningar som gjordes 2019 och

redovisas därmed inte som en kostnad för 2020.

Skadeersättning

Nordea Bank Abp har åtagit sig att ersätta medlemmarna i

koncernledningen för utgifter i samband med juridisk rådgiv-

ning för att försvara sig emot eller bestrida vissa stämningar

eller utredningar från tredje part, dock med undantag för

brott eller handlingar som begåtts uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet. Ersättningen för respektive medlem i koncern-

ledningen kan som högst uppgå till totalt 37,5 mn euro, såvida

inte styrelsen från fall till fall beslutar annat. Ersättning ges

endast för sådant som annat försäkringsskydd inte täcker.

M9. Personalkostnader, forts.

242Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

Utlåning och inlåning till nyckelpersoner i ledande

positioner

Utlåning till nyckelpersoner i ledande positioner, beskrivet i

not M1 avsnitt 25 uppgår till 0 mn euro (2 mn euro) och ränte-

intäkter på dessa lån uppgår till 0 mn euro (0 mn euro). Inlå-

ning från nyckelpersoner i ledande positioner uppgår till 14

mn euro (18 mn euro) och ränteintäkter på denna inlåning

uppgår till 0 mn euro (0 mn euro). Kreditlöften till nyckelper-

soner i ledande positioner uppgår till 0 mn euro (0 mn euro).

Nyckelpersoner i ledande positioner som är anställda av

Nordea Bank Abp erhåller samma kreditvillkor som övriga

anställda. I Finland motsvarar personalräntan Nordeas inlå-

ningskostnad med en marginal på 30 punkter. I Danmark är

personalräntan för lån rörlig och uppgick den 31 december

2020 till 2,25 procent. I Norge är personalräntan för lån rörlig

och uppgick den 31 december 2020 till 1,15 procent. I Sverige

är personalräntan på lån med fast eller rörlig ränta 215 punk-

ter lägre än motsvarande ränta för externa kunder (med en

nedre gräns på 50 punkter). Per idag ﬁnns en begränsning på

57 svenska prisbasbelopp, både för lån med fast ränta och för

lån med rörlig ränta. Lån överstigande de fastslagna begräns-

ningarna ges till samma villkor som för förmånskunder. Lån

till familjemedlemmar till nyckelpersoner i ledande positioner

och till nyckelpersoner i ledande positioner som ej är anställ-

da av Nordea Bank Abp ges till normala marknadsvillkor.

Aktierelaterad ersättning

Nordea Bank Abp har flera program för rörlig ersättning till

utvalda medarbetare i Nordea Bank Abp(deltagare). Villkoren

i programmen skiljer sig åt beroende på målgrupp. Upplys-

ningar om de aktierelaterade programmen ﬁnns nedan.

Samtliga ersättningsprogram beskrivs också i avsnittet

”Ersättningar” på sidan 63 i förvaltningsberättelsen och ytter-

ligare upplysningar ﬁnns nedan.

Under 2020 införde Nordea Bank Abp ett långsiktigt incita-

mentsprogram (LTIP) för medlemmar i koncernledningen.

Programmet regleras med eget kapital-instrument. För ytter-

ligare information om det här programmet, se ”Långfristigt

incitamentsprogram 2020–2022” nedan.

Fram till 2018 använde sig Nordea Bank Abp av uppskjuten

rörlig ersättning indexerad till Nordeaaktiens totalavkastning

(TSR), exklusive utdelning. Utfallet från programmet betala-

des uteslutande i kontanter och den del som indexerades till

Nordeas TSR redovisades som ett kontantreglerat aktierelate-

rat program. Från 2019 ändrades detta så att 50 procent av

programmet betalas kontant och 50 procent regleras med

Nordeaaktier, vilket innebär att den del som betalas i

Nordeaaktier är ett aktierelaterat program som regleras med

eget kapital-instrument.

Programmen för rörlig ersättning 2019 kostnadsfördes

under 2019, där 20 mn euro avsåg kontant ersättning och 20

mn euro avsåg den aktierelaterade delen. Kostnaderna har

under 2020 justerats ned till 14 mn euro för kontantdelen och

7 mn euro för den aktierelaterade delen. Under 2020 har del-

tagarna i dessa program erhållit 1 331 083 aktier i Nordea, vil-

ket motsvarar 7 mn euro baserat på aktiekursen på tilldel-

ningsdagen. Ytterligare 1 219 284 aktier tilldelades deltagarna

men som uppskjuten ersättning. Dessa uppskjutna aktier

hade ett verkligt värde på 6 mn euro baserat på aktiekursen

på tilldelningsdagen.

Tabellen nedan visar samtliga program med aktierelate-

rade kostnader som redovisats under 2020, liksom jämförel-

setal för 2019. Sirorna för 2020 grundas på förväntat utfall

2020 och samtliga siror är exklusive sociala avgifter. Kostna-

den för 2020 grundas på ett antagande om antal aktier som

kommer att tilldelas och omfattas av uppskjutanderegler med

överlåtelse under de efterföljande åren.

Långsiktigt incitamentsprogram 2020–2022

För information om långsiktigt incitamentsprogram

2020–2022, se not K8, avsnitt 'Långsiktigt incitaments-

program 2020–2022'.

Långsiktiga incitamentsprogram som löpt ut – 2011 och 2012

LTIP 2012 hade i maj 2015 kostnadsförts i sin helhet. Samtliga

aktier enligt LTIP 2012 är fullt intjänade och därmed inte vill-

korade. 60 procent av de intjänade aktierna omfattades av

uppskjutanderegler, med möjlighet till nedjustering av upp-

skjuten ersättning i enlighet med gällande föreskrifter, och

tilldelades under en femårsperiod, med start i maj 2015. Den

slutliga överlåtelsen av aktier gjordes i maj 2020, och vid

utgången av 2020 fanns inga utestående aktier eller redovi-

sade skulder.

M9. Personalkostnader, forts.

Aktierelaterad ersättning

Intjänandeår

Eget kapital- eller

kontantreglerade

Överlåtelse-

period Kostnad 2020 Kostnad 2019

Skuld

31 dec 2020

Skuld

31 dec 2019

Utstående

rättigheter

2020

- LTIP Eget kapitalreglerat 2023–2028 0 – – – Ja

- EIP Eget kapitalreglerat 2021–2026 14 – – – Ja

- Rörlig lönedel/bonus Eget kapitalreglerat 2021–2026 – – – – Ja

- Utköp, etc. Eget kapitalreglerat 2021–2022 – – – – Ja

2019

- EIP Eget kapitalreglerat 2021–2025 –13 20 – – Ja

- Rörlig lönedel/bonus Eget kapitalreglerat 2021–2025 5 – – – Ja

- Utköp, etc. Eget kapitalreglerat 2021–2025 0 – – – Ja

Tidigare år Kontantreglerat 2021–2025 –4 –11 32 74 Nej

Summa 2 9 32 74

1) Rättigheter tilldelas efter den treåriga resultatmätningsperiodens slut (2020–2022), under den efterföljande överlåtelseperioden (2023–2028).

2) Rättigheter tilldelas under 2021 utifrån resultatet för 2020.

243Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

Aktierelaterade program för rörlig ersättning

– andra än LTIP

För information om de program för rörlig ersättning som

omfattade uppskjuten ersättning med indexering till

Nordeaaktiens totalavkastning (kontantreglerat program

fram till 2018) och ersättning i form av aktier (eget kapital-

reglerat program från 2019), se not K8, avsnitt ”Aktierelate-

rade program för rörlig ersättning – andra än LTIP”. Program-

men klassiﬁceras som: Executive Incentive Programme (EIP),

rörlig lönedel (Variable Salary Part, VSP) och bonusprogram.

Tabellen nedan omfattar endast uppskjuten ersättning som

indexerats med Nordeas TSR. EIP inkluderas från och med

2014, då uppskjuten. Ytterligare information om samtliga upp

skjutna belopp fnns i den separata rapport om ersättningar

som publiceras på Nordeas hemsida (www.nordea.com).

Uppskjuten aktierelaterad ersättning

Mn euro 2020 2019

Vid årets början 65 77

Uppskjuten/intjänad under året – 37

TSR-indexering under året –3 –10

Utbetalningar under året –34 –39

Omräkningsdierenser – 0

Vid årets slut 28 65

Ytterligare information om ersättningar

Förvaltningsberättelsen innehåller ett separat avsnitt om

ersättningar, på sidan 63. Ytterligare information om ledande

befattningshavare, risktagare med väsentlig inverkan och

samtliga medarbetare på Nordea Bank Abp, publiceras i en

separat rapport på nordea.com senast en vecka för den ordi-

narie bolagsstämman den 24 mars 2021.

Garantier och andra åtaganden utanför balansräkningen

Nordea Bank Abp har inte ställt några säkerheter för eller

utfärdat några eventualförpliktelser till nyckelpersoner

i ledande ställning eller till revisorer.

Styrelsen, koncernshefen och koncernledningen

innehav av Nordea aktier

I slutet av år 2020 hade styrelsen ett innehav av Nordea aktier

till ett antal av 173,968 (173 984) samt koncernchefen och

koncernledningen till ett antal av 168 857 (110 380). Totalt

uppgick antalet aktierna till 342 825 (284 364), 0,008 procent

(0,007 procent) av totala antalet aktier. Nyckelpersoner

i ledande positioner har inget innehav i aktieoptioner eller

konvertibla skuldebrev emitterade av Nordea.

Medelantal anställda

Summa Män Kvinnor

Omräknat till

heltidstjänster

2020 2019 2020 2019 2020 2019

Finland

5 366 5 743 2 089 2 187 3 277 3 556

Sverige

5 634 6 112 2 763 3 006 2 871 3 106

Danmark

6 608 7 198 3 811 4 127 2 797 3 071

Norge

2 206 2 390 1 190 1 286 1 016 1 104

Polen

4 412 4 006 2 494 2 274 1 918 1 732

Övriga länder

841 715 319 277 522 438

Summa

genomsnitt

25 067 26 164 12 666 13 157 12 401 13 007

Antal anställda

31 dec 2020 31 dec 2019

Föränd-

ringar

Fast heltidanställda

23 282 23 164 118

Fast deltidanställda

1 179 1 342 –163

Visstidsanställda

372 1 455 –1 083

Totalt antal anställda (omräknat

till heltidstjänster), vid årets slut

24 833 25 961 –201

Fördelning efter kön, ledande befattningshavare

I moderföretagets styrelse, styrelsemedlemmar utsedda av

bolagsstämman, var 60 procent män och 40 procent kvinnor.

Motsvarande siror för Övriga ledande befattningshavare var

64 procent män och 36 procent kvinnor. Arbetstagarrepresen-

tanter är exkluderade.

Långsiktiga incitamentsprogram som löpt ut – 2011 och 2012

2020 2019

Matchningsaktie Prestationsaktie I Prestationsaktie II Matchningsaktie Prestationsaktie I Prestationsaktie II

Rättigheter LTIP 2012

Utestående vid årets början 27 281 81 843 27 281 49 608 148 824 49 608

Tilldelade – – – 4 954 14 862 4 954

Erhållna –24 908 –74 345 –24 908 –27 281 –81 843 –27 281

Utestående vid årets slut 2 373 7 120 2 373 27 281 81 843 27 281

Rättigheter LTIP 2011

Utestående vid årets början – – – 31 563 52 736 14 203

Tilldelade – – – 3 150 5 2634 1418

Erhållna – – – –34 713 –58 000 –15 621

Utestående vid årets slut – – – – – –

1) Tilldelade rättigheter är kompensation för utdelning på den underliggande Nordeaaktien under året.

2) Tilldelningen av rättigheter sköts upp till följd av uppskjutande och kvarhållanderestriktioner enligt de nordiska ﬁnansinspektionerna regleringar.

De uppskjutna rättigheterna har inte någon lösenkurs.

M9. Personalkostnader, forts.

244Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

M10. Övriga administrations-

kostnader

Mn euro 2020 2019

Övriga personal kostnader –64 –85

Resekostnader –12 –59

Informationsteknologi –468 –502

Marknadsföring och representation –33 –45

Porto-, transport-, telefon- och

kontorskostnader –46 –54

Övrigt –176 –211

Summa –799 –956

1) Inkluderar arvoden och ersättning till revisorer enligt nedanstående fördelning.

Revisionsarvoden

Mn euro 2020 2019

PricewaterhouseCoopers

Revisionsuppdrag –6 –6

Revisionsverksamhet utöver

revisionsuppdraget 0 0

Övriga uppdrag –1 –1

Summa –7 –7

1) Vilka avser övriga uppdrag 0,5 mn euro (0,5 mn euro) för

PricewaterhouseCoopers Ab.

M11. Övriga rörelsekostnader

Mn euro 2020 2019

Hyres-, lokal- och fastighetskostnader –293 –327

Avgifter till myndigheter –264 –261

Övrigt –36 –141

Summa –593 –729

1) Inkluderar resolutionsavgifter, tillsynsavgifter, bidrag till den gemensamma resolu-

tionsnämnden och avgifter till Finansbranschens Centralförbund.

M12. Av- och nedskrivningar

av materiella och

immateriella tillgångar

Av- och nedskrivningar

Mn euro 2020 2019

Fastigheter och Inventarier (Not M23)

Inventarier –28 –61

Fastigheter –1 –1

Summa –29 –62

Immateriella tillgångar (Not M22)

Goodwill –60 –67

Programvara –238 –238

Övriga immateriella tillgångar –45 –31

Summa –343 –336

Nedskrivningar

Mn euro 2020 2019

Fastigheter och inventarier (Not M23)

Inventarier 0 –10

Fastigheter – 0

Summa 0 –10

Nedskrivningar

Mn euro 2020 2019

Immateriella tillgångar (Not M22)

Programvara –45 –720

Övriga immateriella tillgångar – 0

Summa –45 –720

Summa av- och nedskrivningar –417 –1 128

245Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

M13. Kreditförluster, netto

2020, mn euro

Utlåning till kre-

ditinstitut

Utlåning till all-

mänheten

Poster utanför

balansräkningen

Summa

Kreditförluster, netto kategori 1 1 –54 –32 –85

Kreditförluster, netto kategori 2 –1 –103 –69 –173

Kreditförluster, icke fallerade, netto 0 –157 –101 –258

Kategori 3, fallerade

Kreditförluster, netto, individuellt värderade, modellbaserade 2 –105 4 –99

Konstaterade kreditförluster – –447 –9 –456

Minskning av avsättningar som tagits i anspråk för att täcka konstaterade

kreditförluster – 355 9 364

Garantiersättning – 0 – 0

Återföringar av tidigare konstaterade kreditförluster 0 26 – 26

Ny/ökad avsättning – –543 –30 –573

Återföring av avsättningar – 273 45 318

Kreditförluster, fallerade, netto 2 –441 19 –420

Kreditförluster, netto 2 –598 –82 –678

2019, mn euro

Utlåning till kre-

ditinstitut

Utlåning till all-

mänheten

Poster utanför

balansräkningen

Summa

Kreditförluster, netto kategori 1 2 0 –8 –6

Kreditförluster, netto kategori 2 5 –64 –31 –90

Kreditförluster, icke fallerade, netto 7 –64 –39 –96

Kategori 3, fallerade

Kreditförluster, netto, individuellt värderade, modellbaserade 1 –11 2 –8

Konstaterade kreditförluster – –372 –9 –381

Minskning av avsättningar som tagits i anspråk för att täcka konstaterade

kreditförluster – 289 9 298

Garantiersättning 1 15 – 16

Återföringar av tidigare konstaterade kreditförluster – 3 – 3

Ny/ökad avsättning – –513 –42 –555

Återföring av avsättningar – 197 62 259

Kreditförluster, fallerade, netto 2 –392 22 –368

Kreditförluster, netto 9 –456 –17 –464

1) Inkluderar individuellt identiﬁerade tillgångar där avsättningarna har beräknats med en statistisk modell.

2) Avsättningarna inkluderade in not M16 ”Utlåning och osäkra lånefordringar”.

3) Avsättningarna inkluderade i not M2 ”Risk- och likviditetshantering”.

Nedskrivning av övriga ﬁnansiella tillgångar

2020 2019

Mn euro

Kreditförluster

netto från lån

klassiﬁcerade

till verkligt värde

via fonden för

verkligt värde

Nedskrivning av

aktier och andelar

I koncern- och

intressebolag Summa

Kreditförluster

netto från lån

klassiﬁcerade

till verkligt värde

via fonden för

verkligt värde

Nedskrivning av

aktier och andelar

I koncern- och

intressebolag Summa

Kreditförluster netto, individuellt värderade

–1 – –1 0

–

Avskrivningar

– –106 –106

– –16 –16

Summa –1 –106 –107 0 –16 –16

246Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

M14. Skatter

Skattekostnad

Mn euro 2020 2019

Aktuell skatt –300 –614

Uppskjuten skatt –25 489

Summa –325 –125

Skatten på rörelseresultat skiljer sig på följande sätt från det

teoretiska belopp som kan beräknas med hjälp av skatte-

satsen i Finland:

Mn euro 2020 2019

Resultat före skatt 2 289 1 563

Skatt beräknad med en skattesats om 20,0

procent –458 –313

Eekt av andra skattesatser i övriga länder –35 –22

Ej skattepliktiga intäkter 259 301

Ej skattemässigt avdragsgilla kostnader –61 –65

Skatter relaterade till tidigare perioder 41 –10

Utnyttjande och etablering av oredovisade

skattefordringar –67 –9

Övrigt –4 –7

Skattekostnad –325 –125

Genomsnittlig eektiv skattesats 14 % 8 %

Uppskjuten skatt

Uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skatteskulder

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019 31 dec 2020 31 dec 2019

Skattemässiga

underskott 119 105 – –

Utlåning till

allmänheten 60 57 23 12

Derivatinstrument 129 125 0 14

Materiella tillgångar – 9 1 8

Immateriella

tillgångar – – 80 69

Pensionstillgångar/

förpliktelser 87 119 35 40

Skulder/

avsättningar 115 146 0 –

Avräkningsbar

utländsk skatt 249 225 267 193

Övrigt 49 2 4 13

Kvittning av

uppskjutna

skattefordringar och

skulder –410 –335 –410 –335

Summa 398 453 0 14

1) Uppskjutna skattefordringar bokade via fonden för verkligt värde uppgår till 64 mn

euro (75 mn euro). Uppskjutna skatteskulder bokade via fonden för verkligt värde

uppgår till 27mn euro (EUR 36 mn euro).

M15. Utlåning till kreditinstitut

Redovisat värde Betalbara vid anfordran Övriga

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019 31 dec 2020 31 dec 2019 31 dec 2020 31 dec 2019

Centralbanker 3 121 9 159 2 426 4 826 695 4 333

Kreditinstitut 61 243 71 802 412 1 336 60 831 70 466

Summa 64 364 80 961 2 838 6 162 61 526 74 799

247Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

M16. Utlåning och osäkra lånefordringar

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Utlåning värderad till verkligt värde 18 592 29 500

Utlåning värderad till upplupet

anskaningsvärde som inte är osäkra

(kategori 1 och 2) 180 626 193 725

Osäkra lånefordringar (kategori 3) 3 055 3 734

- varav reglerade 1 561 2 108

- varav oreglerade 1 494 1 626

Utlåning före reserver 202 273 226 959

- varav centralbanker 3 121 9 159

- varav kreditinstitut 61 247 71 816

Reserver för osäkra lånefordringar

(kategori 3) –1 449 –1 505

- varav reglerade –680 –766

- varav oreglerade –769 –739

Reserver för utlåning som inte är osäker

(kategori 1 och 2) –587 –416

Reserver –2 036 –1 921

- varav centralbanker 0 0

- varav kreditinstitut –4 –14

- varav till allmänheten –2 032 –1 907

Utlåning , redovisat värde 200 237 225 038

Avsättningar gällande åtaganden utanför

balansräkningen –283 –208

1) Avsättningar gällande åtaganden utanför balansräkningen avser utlåning till all-

mänheten. För mera information se Not M32 ”Avsättningar”, ”Garantier/åtaganden”.

Utlåning till allmänheten

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Betalbara vid anfordran 6 575 7 531

Övriga 129 298 136 546

Summa 135 873 144 077

- varav efterställda skulder 913 1 266

31 dec 2020, mn euro

Lån före

reserver Reserver

Lån till

redovisat

värde

Icke-ﬁnansiella företag 18 222 –334 17 888

Finansiella företag

(inkl. försäkringsföretag) 1 255 –2 1 253

Oentlig sektor 369 0 369

Hushåll 10 198 –82 10 116

Hushållens ideella

organisationer

303 –3 300

Utlandet 107 561 –1 614 105 947

Summa 137 908 –2 035 135 873

31 dec 2019, mn euro

Lån före

reserver Reserver

Lån till

redovisat

värde

Icke-ﬁnansiella företag 16 483 –259 16 224

Finansiella företag

(inkl. försäkringsföretag) 1 247 –1 1 246

Oentlig sektor 1 038 –1 1 037

Hushåll 10 684 –39 10 645

Hushållens ideella

organisationer

299 –2 297

Utlandet 116 233 –1 605 114 628

Summa 145 984 –1 907 144 077

248Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

M19. Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

Intresseföretag

Redovisat värde

Organisationsnummer Säte

2020, mn

euro 2019, mn euro Aktieinnehav, %

Eksportfinans ASA 816521432 Oslo 42 42 23

Eiendomsverdi AS 881971682 Oslo 11 12 25

Suomen Luotto-osuuskunta 0201646-0 Helsingfors 3 3 27

Automatia Pankkiautomaatit Oy

1,2

0974651-1 Helsingfors – 5 –

Bankomat AB 556817-9716 Stockholm 6 6 20

Mondido Payments AB 556960-7129 Stockholm 4 4 14

27 Nordic Payments Platform AB

559198-9610 Stockholm – 11 –

Nordic KYC Utility AB (renamed to Invidem

AB)

559210-0779 Stockholm – 2 –

Financial Transaction Services B.V.

1,3

68914016 Amsterdam 5 – 15

Subaio ApS 37766585 Aalborg 2 2 25

Övriga 1 0 –

Summa 74 87

Joint ventures

Redovisat värde

Organisationsnummer Säte 2020, mn euro 2019, mn euro Aktieinnehav, %

Siirto

Brand

3102648-1 Helsingfors 1 – 50

Invidem AB (former Nordic KYC Utility AB)

1,4

559210-0779 Stockholm 4 – 17

P27Nordic Payments Platform AB

559198-9610 Stockholm 11 – 17

Summa 16 –

1) Klassiﬁcerad som CRR institut.

2) Sålt eller likvierat under år 2020.

3) Anskaat under år 2020.

4) Omklassiﬁcerat till Joint ventures under året.

Alla aktier i intresseföretag och joint ventures är onoterade aktier.

M17. Räntebärande värdepapper

Denna not innefattar både speciﬁcering av balansräknings-

posterna ”Räntebärande värdepapper” och ”Skuldebrev

belåningsbara i centralbanker”.

Redovisat värde

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Statliga och övriga ofentliga samfund 16 538 20 208

- varav för handel 1 541 2 812

Banker och övriga ﬁnansiella institutions 54 919 41 429

- varav för handel 8 228 11 232

Övrigt 5 376 4 276

- varav för handel 842 1 350

Summa 76 833 65 913

- varav statsskuldsförbindelser belåningsbara

i centralbanker 11 712 17 305

- varav övriga skuldebrev belåningsbara

i centralbanker 56 036 43 913

-varav noterade 32 100 20 151

-varav onoterade 44 733 45 762

-varav efterställda fordringar 79 207

M18. Aktier och andelar

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Aktier värderade till verkligt värde via

resultaträkningen 4 864 5 490

- varav noterade 3 647 4 318

- varav onoterade 1 217 1 172

Redovisat värde 4 864 5 490

- varav för handel 1 755 2 394

- varav under värdepapperslån 142 166

- varav i kreditinstitut 142 181

Inlånade aktier upp till ett belopp på 957 mn euro (1 522 mn

euro) redovisas ej i balansräkningen och ingår därmed inte

i sirorna.

249Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

M20. Aktier och andelar i koncernföretag

Speciﬁkation

Denna speciﬁkation omfattar alla direktägda koncernföretag.

Organisationsnummer Säte Antal aktier

Redovisat

värde 31

dec 2020,

mn euro

Redovisat

värde 31

dec 2019,

mn euro Ägarandel % Röstandel %

Nordea Kredit RealKreditaktieselskab

15134275 Köpenhamn 17 172 500 2 950 2 950 100,0 100,0

Nordea Hypotek AB (publ)

556091-5448 Stockholm 100 000 2 401 2 293 100,0 100,0

Nordea Eiendomskreditt AS

971227222 Oslo 15 336 269 1 704 1 809 100,0 100,0

Fionia Asset Company A/S 31934745 Köpenhamn 148 742 586 1 185 1 185 100,0 100,0

Nordea Finans Finland Ab

0112305-3 Helsingfors 1 000 000 1 067 1 067 100,0 100,0

Nordea Baltic AB 559220-4688 Stockholm 1 000 1 001 1 001 100,0 100,0

Nordea Hypoteksbank Abp

2743219-6 Helsingfors 257 700 000 731 731 100,0 100,0

Nordea Life Holding AB 556742-3305 Stockholm 1 000 720 720 100,0 100,0

Nordea Direct ASA (former Gjensidige

Bank ASA)

990323429 Oslo 876 000 377 406 100,0 100,0

Nordea Finance Equipment AS

987664398 Oslo 9 360 750 635 – 100,0 100,0

LLC Promyshlennaya Kompaniya

Vestkon 1027700034185 Moskva 4 601 942 680 225 317 100,0 100,0

Nordea Finans Norge AS 924507500 Oslo 63 000 647 686 100,0 100,0

Nordea Funds Ab 1737785-9 Helsingfors 3 350 385 385 100,0 100,0

Nordea Asset Management Holding AB 559104-3301 Stockholm 500 260 243 100,0 100.0

Nordea Finans Danmark A/S 89805910

Høje Taastrup

20 006 188 188 100,0 100,0

Nordea Finans Sverige AB (publ)

556021-1475 Stockholm 1 000 000 116 114 100,0 100,0

Nordea Essendropsgate

Eiendomsforvaltning AS 986610472 Oslo 7 500 34 38 100,0 100,0

Nordea Markets Holding Company INC 36-468-1723 New York 1 000 22 22 100,0 100,0

Nordic Baltic Holding (NBH) AB 556592-7950 Stockholm 1 000 21 20 100,0 100,0

Privatmegleren AS 986386661 Oslo 12 000 000 10 10 100,0 100,0

Tomteutvikling Norge AS 999222862 Oslo 300 2 2 100,0 100,0

Danbolig A/S 13186502 Köpenhamn 1 1 0 100,0 100,0

Structured Finance Servicer A/S 24606910 Köpenhamn 2 1 1 100,0 100,0

Nordea Hästen Fastighetsförvaltning AB 556653-6800 Stockholm 1 000 0 0 100,0 100,0

Nordea Putten Fastighetsförvaltning AB 556653-5257 Stockholm 1 000 0 0 100,0 100,0

Nordea do Brasil Representações Ltda

51.696.268/0001-40 São Paulo 116 215 – 0 – –

First Card AS 963215371 Oslo 200 0 0 100,0 100,0

Bohemian Wrappsody AB 556847-8399 Stockholm 14 658 539 3 2 54,8 54,8

Nordea Vallila Fastighets Förvaltning Ab 1880368-8 Helsingfors 1 000 0 0 100,0 100,0

Total 14 686 14 190

1) Kreditinstitut.

2) Bolaget såldes eller likviderades under år 2020.

3) Bolaget anskaades under år 2020. För ytterligare information om anskaningen av Nordea Finance Equipment AS (tidigare SG Finance AS) se koncernens not G48.

250Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

M21. Derivatinstrument och säkringsredovisning

Nordea använder derivatinstrument i handels- och risk-

hanteringssyfte. Nordea kan ta positioner med förväntning om

att göra en vinst på gynnsamma förändringar i aktie- eller

valutakurser, räntor eller index. Handelsportföljen hanteras

som handelsrisk i riskhanteringssyfte. Derivatinstrument som

innehas i riskhanteringssyfte innefattar dels säkringar som

uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, dels så kallade

ekonomiska säkringar, som inte uppfyller kriterierna för säk

ringsredovisning. Tabellen nedan visar derivatinstrumentens

verkliga värde och nominella belopp. De nominella beloppen

anger utestående transaktionsvolym vid årets slut och ger inte

någon indikation om vare sig marknadsrisk eller kredit risk.

Redovisat värde Summa

nom.

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Derivat som inte används för

säkringsredovisning 43 282 47 292 6 740 543

Säkring av verkligt värde

1 065 268 87 785

Kassaflödessäkringar

808 992 24 222

Summa derivatinstrument 45 155 48 552 6 852 550

Redovisat värde Summa

nom.

belopp31 dec 2019, mn euro Positivt Negativt

Derivat som inte används för

säkringsredovisning 37 213 42 956 6 723 544

Säkring av verkligt värde

1 139 235 88 880

Kassaflödessäkringar

1 019 120 22 253

Summa derivatinstrument 39 371 43 311 6 834 677

1) En del valutaränteswappar (CIRS) och ränteswappar (IRS) är uppledelade på säk-

ring av verkligt värde samt kassaflödessäkringar och det nominella värdet är då

inkluderat i båda raderna. Det totala nominella värdet på valutaränteswappar upp

går per 31 december 2020 till 25 385 mn euro (22 656 mn euro).

Derivat som inte används för säkringsredovisning

Redovisat värde Summa

nom.

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Räntederivat

Ränteswappar 23 138 24 057 3 680 797

FRAs 18 26 1 506 776

Terminer 23 23 133 420

Optioner 6 643 6 790 470 350

Övriga – – –

Summa 29 822 30 896 5 791 343

- varav interna transaktioner 422 1 402 122 609

Aktiederivat

Aktieswappar 227 201 9 989

Terminer 11 13 707

Optioner 142 518 6 890

Summa 380 732 17 586

- varav interna transaktioner – – –

Valutaderivat

Valuta- och ränteswappar 7 607 8 744 376 348

Valutaterminer 4 581 5 756 381 770

Optioner 197 115 16 668

Summa 12 385 14 615 774 786

- varav interna transaktioner 14 170 2 425

Övriga derivat

Kreditderivat (CDS) 693 1 037 153 917

Råvaruderivat 0 0 2 833

Övriga derivat 2 12 78

Summa 695 1 049 156 828

- varav interna transaktioner – – –

Summa derivat som inte används

för säkringsredovisning 43 282 47 292 6 740 543

- varav interna transaktioner 436 1 527 125 034

Redovisat värde Summa

nom.

belopp31 dec 2019, mn euro Positivt Negativt

Räntederivat

Ränteswappar 20 270 21 409 3 673 059

FRAs 7 17 1 352 921

Terminer 21 21 128 115

Optioner 5 484 6 069 405 963

Övriga – – –

Summa 25 782 27 516 5 560 058

- varav interna transaktioner 258 1 088 107 383

Aktiederivat

Aktieswappar 68 93 6 399

Terminer 1 2 725

Optioner 221 459 10 325

Summa 290 554 17 449

- varav interna transaktioner 0 – –

Valutaderivat

Valuta- och ränteswappar 5 757 8,216 420 943

Valutaterminer 4 272 5,518 561 716

Optioner 96 106 16 939

Summa 10 125 13 840 999 598

- varav interna transaktioner 15 186 2 778

Övriga derivat

Kreditderivat (CDS) 1 011 1 026 140 992

Råvaruderivat 0 0 5 284

Övriga derivat 5 20 163

Summa 1 016 1 046 146 439

- varav interna transaktioner – – –

Summa derivat som inte används

för säkringsredovisning 37 213 42 956 6 723 544

- varav interna transaktioner 273 1 274 110 161

251Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

Säkringsredovisning

Säkringsredovisningens styrdokument och strategi som

används vid säkring av verkligt värde eller av kassa-

flödessäkring då man säkrar ränte- eller valutarisk

i Nordea beskrivs mera ingående i kapitlet ”Riskhantering”,

”Ränterisk” och ”Valutarisk” i koncernnoten K19.

Ränterisk

Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verkligt

värde från fortlöpande säkringsförhållanden, oavsett om

det under året har skett någon förändring av säkringens

klass iﬁcering eller inte.

Säkrade poster

Ränterisk

Mn euro 2020 2019

Säkring av verkligt värde

Redovisat värde för säkrade tillgångar 35 299 31 248

- varav ackumulerade justeringar av

säkring av verkligt värde

85 70

Redovisat värde för säkrade skulder 45 060 61 624

- varav ackumulerade justeringar av

säkring av verkligt värde 1 408 1 140

1) Presenteras i balansräkningen under posterna Tillgodohavanden hos centralbanker,

Skuldebrev belåningsbara i centralbanker, Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till

allmänheten, Räntebärande värdepapper och Förändringar av verkligt värde för

räntesäkrade poster i säkringsportföljer.

2) Presenteras I balansräkningen under poster Skulder till kreditinstitut och central

banker, In- och upplåning från allmänheten, Emitterade värdepapper och Föränd-

ring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen

3) Varav allt är hänförligt till pågående säkringsportföljer avseende ränterisk.

Tabellen nedan innehåller upplysningar om vilka säkrings-

instrument som ingår i balansposten Derivatinstrument:

Säkringsinstrument

Redovisat värde

Summa

nom.

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Säkring av verkligt värde

Ränterisk 1 065 268 87 785

- varav interna transaktioner – – –

Redovisat värde Summa

nom.

belopp31 dec 2019, mn euro Positivt Negativt

Säkring av verkligt värde

Ränterisk 1 139 235 88 880

- varav interna transaktioner 7 48 3 544

Tabellen nedan visar förändringarna i verkligt värde för säk-

rade poster och förändringarna i verkligt värde för säkrings-

instrumenten som används för redovisning av säkringsineek-

tivitet. Dessa förändringar redovisas i resultaträkningen under

posten ”Nettoresultat av säkringsr edovisning”.

Säkringens ineektivitet

Ränterisk

Mn euro 2020 2019

Säkring av verkligt värde

Förändringar i verkligt värde för

säkringsinstrument 124 595

Förändringar i verkligt värde för säkrade

poster som används för redovisning av

säkringsineffektivitet –133 –580

Säkringsineffektivitet redovisad

i resultaträkningen –9 15

1) Redovisat under posten Nettoresultat av säkringsredovisning.

Tabellen nedan innehåller upplysningar om säkringsinstru-

menten liksom om utfallet från de kassaflödessäkringar som

avser ränterisk, inklusive säkringsinstrumentens nominella

och redovisade belopp samt de förändringar i verkligt värde

som används för beräkning av säkringsineektivitet, med

uppgift om eektiv och ineektiv del:

Säkringsinstrument

Redovisat värde Summa

nom.

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Kassaflödessäkringar

Ränterisk 10 0 1 310

Redovisat värde Summa

nom.

belopp31 dec 2019, mn euro Positivt Negativt

Kassaflödessäkringar

Ränterisk 304 0 10 767

Tabellen nedan visar justeringar av verkligt värde från fort-

löpande säkringsförhållanden, oavsett om det under året har

skett någon förändring av säkringens klassiﬁcering eller inte.

Säkringens ineektivitet

Ränterisk

Mn euro 2020 2019

Kassaflödessäkringar

Förändringar i verkligt värde för

säkringsinstrument 2 –

Förändringar i verkligt värde för säkrade

poster som används för redovisning av

säkringsineffektivitet –2 –

Säkringsineffektivitet redovisad

i resultaträkningen,  – –

Vinster/förluster från säkringar som

redovisats via fonden för verkligt värde 2 –

1) Redovisat under posten Nettoresultat av säkringsredovisning.

2) Vid upplysning av säkringens ineektivitet, har värderingsjusteringar (CVA, DVA och

FVA) inte beaktats.

M21. Derivatinstrument och säkringsredovisning, forts.

252Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

Reserv för kassaflödessäkring

Ränterisk

Mn euro 2020 2019

Balans 1 jan 0 1

Värdeförändringar 2 –

Skatt på värdeförändringar –1 –

Omklassiﬁcerat till resultaträkningen –2 –1

Skatt på omklassiﬁcerat till resultaträkningen 0 0

Fonden för verkligt värde 0 –1

Totalt via reserv för kassaflödessäkringar 0 –1

Balans 31 dec 0 0

- varav fortlöpande säkringar för vilka säkringsredovisning tillämpas 0 0

- varav säkringsförhållanden för vilka säkringsredovisning inte längre tillämpas – –

Löptidsproﬁlen för Nordea Bank Abp:s säkringsinstrument som används för att säkra ränterisk (både säkring av verkligt värde

och kassaflödessäkring) följer nedan:

Löptidsproﬁl för nominella belopp i säkringsinstrument

31 dec 2020, mn euro

Betalbara

vid anfordran

Högst 3

månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa

Instrument för säkring av ränterisk – 8 331 10 282 48 385 22 097 89 095

Summa – 8 331 10 282 48 385 22 097 89 095

31 dec 2019, mn euro

Betalbara

vid anfordran

Högst 3

månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa

Instrument för säkring av ränterisk – 3 976 13 199 47 620 25 396 90 191

Summa – 3 976 13 199 47 620 25 396 90 191

Genomsittlig ränta för instrument som säkrar ränterisk

Den gensomsnittliga räntan för det fasta benet av instrumet som säkrar ränterisk är per 31 december 2020 1,06 % (0,92 %).

M21. Derivatinstrument och säkringsredovisning, forts.

253Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

Säkringens ineektivitet

Ränterisk

Mn euro 2020 2019

Kassaflödessäkringar

Förändringar i verkligt värde för

säkringsinstrument –780 –26

Förändringar i verkligt värde för säkrade

poster som används för redovisning av

säkringsineektivitet 780 26

Säkringsineffektivitet redovisad

i resultaträkningen

1,2

–

Vinster/förluster från säkringar som

redovisats via fonden för verkligt värde –780 –26

1) Redovisat under posten Nettoresultat av säkringsredovisning.

2) När upplysning lämnas om säkringsineektivitet har inte värderingsjusteringarna CVA,

DVA and FVA beaktats.

Reserv för kassaflödessäkring

Ränterisk

Mn euro 2020 2019

Kassaflödessäkringar

Balans 1 jan –36 –9

Värdeförändringar –780 –26

Skatt på värdeförändringar 150 6

Omklassificerat till resultaträkningen 789 –9

Skatt på omklassiﬁcerat till resultaträkningen –152 2

Fonden för verkligt värde 7 –27

Totalt via reserv för kassaflödessäkringar 7 –27

Balans 31 dec –29 –36

- varav fortlöpande säkringar för vilka

säkringsredovisning tillämpas –29 –36

- varav säkringsförhållanden för vilka

säkringsredovisning inte längre tillämpas – –

M21. Derivatinstrument och säkringsredovisning, forts.

Löptidsproﬁl för nominella belopp i säkringsinstrument

31 dec 2020, mn euro

Betalbara vid

anfordran

Högst 3

månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa

Instrument för säkring av valutarisk – 4 025 7 706 8 364 2 817 22 912

Summa – 4 025 7 706 8 364 2 817 22 912

31 dec 2019, mn euro

Betalbara vid

anfordran

Högst 3

månader 3–12 månader 1–5 år Över 5 år Summa

Instrument för säkring av valutarisk – 108 4 478 13 115 3 243 20 944

Summa – 108 4 478 13 115 3 243 20 944

Genomsnittliga kurser för instrumet som säkrar valutarisk

De genomsnittliga framtida valutaväxlingskurserna för instrument som säkrar valutarisk per 31 december 2020 framgår av

tabellen nedan.

31 dec 2020 NOK SEK USD RUB

EUR 10,58 10,25 1,14 90,11

31 dec 2019 NOK SEK USD RUB

EUR 10,08 10,68 1,10 71,53

Valutarisk

Tabellerna nedan innehåller upplysningar om säkringsinstru-

menten liksom om utfallet från de säkringar av kassaflöden

som avser valutarisk, inklusive säkringsinstrumentens nomi-

nella och redovisade belopp samt de förändringar i verkligt

värde som används för beräkning av säkringsineektivitet,

med uppgift om eektiv och ineektiv del.

Säkringsinstrument

Redovisat värde Summa

nom.

belopp31 dec 2020, mn euro Positivt Negativt

Kassaflödessäkringar

Valutarisk 798 992 22 912

Summa derivat som används för

säkringsredovisning 798 992 22 912

Redovisat värde Summa

nom.

belopp31 dec 2019, mn euro Positivt Negativt

Kassaflödessäkringar

Valutarisk 715 120 11,486

Summa derivat som används för

säkringsredovisning 715 120 11,486

Tabellen nedan visar ackumulerade justeringar av verkligt

värde från fortlöpande säkringsförhållanden, oavsett om det

under året har skett någon förändring av säkringens klassiﬁ-

cering eller inte.

254Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget

Nordea Årsredovisning 2020

M22. Immateriella tillgångar

Mn euro Goodwill Programvaror

Övriga

immateriella

tillgångar Summa

Anskaningsvärde 1 jan 2020 316 2 608 307 3 231

Årets inköp 0 337 67 404

Årets försäljningar/utrangeringar –2 –575 0 –577

Årets överföringar/omklassiﬁceringar – – 0 0

Omräkningsdierenser 5 30 4 39

Anskaningsvärde 31 dec 2020 319 2 400 378 3 097

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1 jan 2020 –191 –1 073 –218 –1 482

Ackumulerade avskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats 0 162 0 162

Årets avskrivningar enligt plan –60 –239 –44 –343

Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats – 414 0 414

Nedskrivningar – –45 – –45

Årets överföringar/omklassiﬁceringar – –1 – –1

Omräkningsdierenser –5 –8 –4 –17

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31 dec 2020 –256 –790 –266 –1 312

Redovisat värde 31 dec 2020 63 1 610 112 1 785

Mn euro Goodwill Programvaror

Övriga

immateriella

tillgångar Summa

Anskaningsvärde 1 jan 2019 318 2 652 228 3 198

Årets inköp – 422 81 503

Årets försäljningar/utrangeringar – –440 –1 –441

Årets överföringar/omklassiﬁceringar – –8 – –8

Omräkningsdierenser –2 –18 –1 –21

Anskaningsvärde 31 dec 2019 316 2 608 307 3 231

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1 jan 2019 –124 –553 –190 –867

Ackumulerade avskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats – 198 1 199

Årets avskrivningar enligt plan –67 –238 –31 –336

Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats – 242 – 242

Nedskrivningar – –720 – –720

Årets överföringar/omklassiﬁceringar – 1 – 1

Omräkningsdierenser – –3 2 –1

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31 dec 2019 –191 –1 073 –218 –1 482

Redovisat värde 31 dec 2019 125 1 535 89 1 749

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 255

Nordea Årsredovisning 2020

M23. Materiella tillgångar

Properties and equipment

Mn euro Inventarier Fastigheter Total

Anskaningsvärde 1 jan 2020 977 6 983

Årets inköp 31 0 31

Årets försäljningar/utrangeringar –57 –3 –60

Årets överföringar/omklassiﬁceringar 0 0 0

Omräkningsdierenser 0 – 0

Anskaningsvärde 31 dec 2020 951 3 954

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1 jan 2020 –684 –3 –687

Ackumulerade avskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats 42 1 44

Årets avskrivningar enligt plan –29 0 –29

Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats 8 0 8

Nedskrivningar

Genom fusioner

Årets överföringar/omklassiﬁceringar 0 0 0

Omräkningsdierenser 0 – 0

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31 dec 2020 –663 –2 –665

Redovisat värde 31 dec 2020 288 1 289

- varav fastigheter i eget bruk 1 1

Mn euro Inventarier Fastigheter Total

Anskaningsvärde 1 jan 2019 978 3 981

Årets inköp 45 3 48

Årets försäljningar/utrangeringar –31 0 –31

Årets överföringar/omklassiﬁceringar –12 – –12

Omräkningsdierenser –3 0 –3

Anskaningsvärde 31 dec 2019 977 6 983

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1 jan 2019 –642 –1 –643

Ackumulerade avskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats 17 0 17

Årets avskrivningar enligt plan –61 0 –61

Ackumulerade nedskrivningar på tillgångar som sålts/utrangerats – – 0

Nedskrivningar –10 – –10

Genom fusioner – –1 –1

Årets överföringar/omklassiﬁceringar 10 0 10

Omräkningsdierenser 2 –1 1

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31 dec 2019 –684 –3 –687

Redovisat värde 31 dec 2019 293 3 296

- varav fastigheter i eget bruk 3 3

Förvaltningsfastigheter

Redovisat värde av Förvaltningsfastigheter vid årets slut var

1 mn euro (2 mn euro). Årets försäljningar var 1 mn euro (-).

Belopp redovisade i resultaträkningen är oväsentliga.

Metoden som används vid beräkning av verkligt värde är

avkastningsmetoden, baserad på interna modeller. Som ett

komplement till dessa värden, har värderingar även erhållits

från oberoende värderingsmän på delar av förvaltnings -

fastigheterna.

Ca 75 % av förvaltningsfastigheterna har värderats med

hjälp av interna modeller baserade på avkastningsmetoden.

De resterande 25 % av förvaltningsfastigheterna har värde-

rats med hjälp av externa oberoende värderingsmän.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 256

Nordea Årsredovisning 2020

M24. Leasing

Nordea Bank Abp som leasetagare

Framtida minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara ope-

rationella leasingavtal uppgår till och fördelas enligt följande:

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Inom

1 år 179 184

2 år 150 147

3 år 126 121

4 år 87 100

5 år 74 62

Senare år 897 770

Summa 1 513 1 384

Framtida minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara avtal

avseende objekt som vidareuthyrs uppgår till 9 mn euro

(10mn).

Nordea verkar i hyrda utrymmen. Dessa utrymmen kan

delas in i huvudkontor, bankﬁlialer och övriga kontrakt.

Huvudkontorskontrakten i de olika nordiska länderna har

vanligtvis en fast hyresperiod på 10–25 år. Vanligtvis har

dessa kontrakt antingen förlängningsoptioner eller så fortsätter

de automatiskt om man inte säger upp dem separat vid slutet

av hyresperioden.

Bankﬁlialkontrakt har vanligen antingen en fast hyrespe-

riod på 1–10 år eller så gäller de tills vidare med en rätt att

säga upp kontraktet. Uppsägningstiden är vanligen 6–24

månader. Huvudprincipen är att fastighetskontrakten inte

innehåller köpoptioner. Bilkontrakten har vanligtvis en fast

hyresperiod på mindre än 5 år.

M29. Emitterade värdepapper

Bökföringsvärde Nominellt värde

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019 31 dec 2020 31 dec 2019

Bankcertiﬁkat 23 426 22 094 23 411 21 970

Företagscertiﬁkat 10 228 22 192 10 224 22 217

Obligationer 27 051 33 445 26 890 33 044

Övriga 40 39 40 39

Summa 60 745 77 770 60 565 77 270

- varav nedskrivningsbara skulder enligt Lag om resolution av

kreditinstitut och värdepappersförtag 2 651 2 732 2 641 2 726

M28. In- och upplåning från allmänheten

Redovisat värde Betalbara vid anfordran Övriga

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019 31 dec 2020 31 dec 2019 31 dec 2020 31 dec 2019

Inlåning 189 282 172 988 174 835 149 071 14 447 23 917

Övriga skulder 1 367 2 298 – – 1 367 2 298

Summa 190 649 175 286 174 835 149 071 15 814 26 215

1) Inlåning avseende individuellt pensionssparande (IPS) ingår också.

M25. Övriga tillgångar

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Betalningsförmedling 889 364

Fondlikvidfordringar 948 1 282

Ställda marginalsäkerheter relaterade till

derivatinstrument 10 639 10 014

Övriga 1 572 1 480

Summa 14 048 13 140

M26. Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Upplupna ränteintäkter 194 302

Övriga upplupna intäkter 253 260

Förutbetalda kostnader 565 640

Summa 1 012 1 202

M27. Skulder till kreditinstitut

och centralbanker

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Centralbanker 15 610 11 409

Kreditinstitut 16 668 33 381

- varav betalbara på anfordran 5 896 7 572

- varav övriga 10 772 25 810

Summa 32 278 44 790

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 257

Nordea Årsredovisning 2020

M30. Övriga skulder

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Fondlikvidskulder 1 078 817

Sålda ej innehavda värdepapper 8 103 9 111

Betalningsförmedlingsskulder 2 726 2 362

Leverantörsskulder 17 71

Erhållna marginalsäkerheter relaterade till

derivatinstrument 6 134 4 676

Övriga 1 479 1 057

Summa 19 537 18 094

M31. Upplupna kostnader

och förutbetalda intäkter

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Upplupna kostnadsräntor 8 8

Övriga upplupna kostnader 867 988

Förutbetalda intäkter 173 148

Summa 1 048 1 144

M32. Avsättningar

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Omstruktureringskostnader 251 317

Garantier/åtaganden 283 208

Övriga 104 120

varav AML relaterade avsättningar 95 95

Summa 638 645

1) För mer information avseende garantier/åtagande se not 2.

Omstrukturerings-

kostnader Övrigt

31 dec 2019, mn euro 2020 2019 2020 2019

Vid årets början 317 150 120 2

Nya avsättningar 74 262 10 119

Utnyttjat –136 –100 –1 –1

Återfört –3 0 –25 0

Omklassiﬁceringar 0 7 0 0

Omräkningsdierenser –1 –2 0 0

Vid årets slut 251 317 104 120

Nya avsättningar för omstruktureringskostnader redovisades

till 74 mn euro (262 mn euro). Den nya reserven 251 mn euro

avser främst personal relaterade kostnader. Reserven är hän-

förlig till bankens nya aärsplan och inkluderar nya ﬁnansiel-

la mål. Ungefär 167 mn euro av 355 mn euro avsättningar för-

väntas bli utnyttjad under 2021, men som för alla reserver

ﬁnns en osäkerhet kring timing och belopp. Denna osäkerhet

förväntas minska allt eftersom planen exekveras.

Nedskrivningar av individuellt värderade garantier och

andra åtaganden uppgår till 283 mn euro (208 mn euro). Mer

information om dessa reserver återﬁnns i not M2 ”Risk- och

likviditetshantering”.

Utöver AML relaterade avsättningar, avser övriga avsätt-

ningar till största delen skyldigheter för lokaler.

Obligationer är överlåtbara skuldebrev som normalt ges ut

inom ramen för ett emissionsprogram. Löptiden för en obliga-

tion kan vara allt från ungefär en månad upp till flera år. Obli-

gationen visar att emittenten (låntagaren) har en skuld till

investeraren (långivaren). Investeraren har normalt rätt till en

kontantbetalning från emittenten på förfallodagen. Under

obligationens löptid görs vanligen kupongbetalningar vid

fastställda tidpunkter, men en obligation kan också emitteras

som en ”nollkupongare” eller med andra villkor som avtalas

mellan emittenten och investeraren. Obligationer brukar

noteras för handel på en börs. Det ﬁnns prioriterade obliga-

tioner och efterställda obligationer. Om en emittent skulle

fallera, ska emittenten betala innehavare av prioriterade obli-

gationer och fullgöra alla sina skyldigheter till övriga ford-

ringsägare innan eventuella betalningar avseende efterställ-

da obligationer kan göras. En obligation kan vara säkerställd

eller icke säkerställd.

Bankcertiﬁkat (CD) är överlåtbara skuldebrev som visar att

emittenten har en skuld till investeraren och att investeraren

har rätt till en kontantbetalning från emittenten på förfallo-

dagen. Bankcertiﬁkat ges inte ut inom ramen för något emis-

sionsprogram och börsnoteras inte. Löptiden för ett bank-

certiﬁkat kan vara allt från en vecka upp till tre år eller längre.

Bankcertiﬁkat kan ges ut med eller utan kupongbetalningar.

Bankcertiﬁkat är icke säkerställda.

Företagscertiﬁkat (CP) är överlåtbara skuldebrev som ges

ut inom ramen för ett emissionsprogram. Löptiden för ett

företagscertiﬁkat kan vara från någon dag upp till ungefär ett

år. Företagscertiﬁkatet visar att emittenten har en skuld till

investeraren och att investeraren har rätt till en kontantbetal-

ning från emittenten på förfallodagen. Vanligen ges företags-

certiﬁkat ut som ”nollkupongare”, det vill säga utan kupong-

betalningar under certiﬁkatets löptid. Företagscertiﬁkat bru-

kar inte börsnoteras. Företagscertiﬁkat är oftast icke

säkerställda.

M29. Emitterade värdepapper, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 258

Nordea Årsredovisning 2020

M33. Pensionsförpliktelser

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Pensionstillgångar 142 172

Pensionsförpliktelser 296 375

Nettoskuld(–)/tillgång(+) –154 –203

Nordea Bank Abp har både avgiftsbestämda och förmånsbe-

stämda pensionsplaner. De större pensionsplanerna i respek-

tive land är fonderade planer som täcks av tillgångar i pen-

sionskassor/pensionsstiftelser.

Pensionsplanerna är uppbyggda i enlighet med nationella

lagar och bestämmelser, nationell praxis och, i tillämpliga fall,

kollektivavtal. Nordeas största förmånsbestämda pensions-

planer i Sverige, Norge och Finland grundas alla på slutlön

och tjänsteår och ger pensionsförmåner utöver lagstadgade

system. Samtliga förmånsbestämda planer är ﬁnansierade av

arbetsgivaren och stängda för nya deltagare. Dessa erbjuds

istället avgiftsbestämda pensionsplaner.

De förmånsbestämda planerna i Sverige erbjuds huvud-

sakligen i enlighet med kollektivavtal och följer bestämmel-

serna i Tryggandelagen. Förvaltningstillgångarna förvaltas i

en fristående pensionsstiftelse. De förmånsbestämda planer-

na i Norge erbjuds i enlighet med Nordeas tjänstepensions-

plan för Norge och följer Foretakspensjonsloven (norsk

tjänstepensionslag).

Även i Norge förvaltas förvaltningstillgångarna i en fristå-

ende pensionskassa. I Finland erbjuder Nordea extra pen-

sionsförmåner utöver det lagstadgade systemet i enlighet

med Nordeas tjänstepensionsplan för Finland, och den följer

bestämmelserna i lagen om pension för arbetstagare. För-

valtningstillgångarna förvaltas normalt i en fristående

pensionsstiftelse.

Lägsta fonderingskrav varierar för olika planer, men när

kraven baseras på kollektivavtal eller interna riktlinjer gäller

normalt att pensionsförpliktelserna, beräknade enligt natio-

nella krav, ska vara helt täckta av förvaltningstillgångar eller

av nationellt reglerade fonderingskrav/kapitalkrav. Vissa pen-

sionsplaner omfattas inte av fonderingskrav och är vanligtvis

ofonderade. Varje kvartal görs beräkningar för att säkerställa

rätt nivå på framtida tillskott.

Förmånsbestämda planer kan påverka Nordea Bank Abp

via förändringar i nuvärdet av nettoförpliktelserna och/eller

förändringar i marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna.

Förändringar i förpliktelserna drivs huvudsakligen av föränd-

rade antaganden gällande diskonteringsränta (räntor och

kreditspreadar), löneökningar, personalomsättning och livs-

längd, samt relevanta erfarenhetsbaserade justeringar där

faktiskt utfall avviker från antaganden.

Tillgångarna investeras i diversiﬁerade portföljer, med

innehav i obligationer som begränsar ränterisken i förpliktel-

serna och en rimlig andel realtillgångar (inflationsskyddade)

för att minska den långsiktiga inflationsrisken i skulderna.

Planer som omfattar flera arbetsgivare

2010 beslutade norska parlamentet att revidera AFP (Avtale-

festet Pensjon) i Norge från 2011. Förändringen gav upphov

till en ny förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera

arbetsgivare. Då Nordeas andel av skulderna och pensions-

kostnaderna i planen inte är tillgängliga från Fellesordningen

(administratören) kan inte planen beräknas som en förmåns-

bestämd plan. Det innebär att AFP-planen måste redovisas

som en avgiftsbestämd plan i enlighet med IAS 19. Informa-

tion om över- eller undervärden i planen ﬁnns inte tillgänglig.

AFP-planen ger berörda medarbetare ett livslångt tillägg

till den normala pensionen från 62 års ålder. Enligt planen

har medarbetarna också rätt att fortsätta arbeta samtidigt

som de erhåller AFP, utan att detta påverkar deras pensions-

rätter. Planen bygger på ett trepartssamarbete mellan

arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och den

norska staten. Staten täcker en tredjedel av pensionskostna-

derna i AFP-planen, medan medlemsföretagen gemensamt

täcker de återstående två tredjedelarna. Den premie som

medlemsföretagen betalar till planen fastställs så att den

täcker aktuella pensionskostnader och samtidigt bidrar till

att bygga upp en pensionsfond. Syftet med pensionsfonden

är att säkerställa förmågan att täcka förväntade framtida

pensionsförpliktelser.

De anställda som uppfyller kraven för AFP är garanterade

AFP-betalningar, oavsett arbetsgivarens betalningsförmåga.

Detta innebär att de deltagande arbetsgivarna har gemen-

samt ansvar för två tredjedelar av pensionerna till de arbets-

tagare som vid var tidpunkt uppfyller kraven för AFP. Eventu-

ellt underskott eller överskott vid avvecklingen av planen

eller företags utträde ur planen har inte någon inverkan på

Nordea.

Nyckelpersoner i ledande positioner

Nordea Bank Abp:s samlade pensionsförpliktelser gällande

nyckelpersoner i ledande positioner uppgick vid årets slut till

7 mn euro (7 mn euro). Dessa åtaganden täcks till stor del av

förvaltningstillgångar. Utförlig information om nyckelpersoner

i ledande positioner återﬁnns i not M9 ”Personalkostnader”.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 259

Nordea Årsredovisning 2020

M34. Efterställda skulder

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Sekundärkapitallån 4 995 7 380

Primärkapitallån 1 893 2 409

Summa 6 888 9 789

Förlagslån är efterställda i förhållande till övriga skulder.

Daterade förlagslån berättigar innehavaren till betalning före

innehavare av odaterade förlagslån och hybridkapitallån.

Inom respektive grupp gäller lånen med lika rätt.

31 dec 2020, mn euro

Klassiﬁcering

i kapitaltäckning

Nomi-

nella

belopp

Redo-

visat

värde

Av vilket

använts

for

kapital-

täckning

Ränte

(kupong) Ränte % Valuta

Ursprunglig

förfallodag

Den första valfritt

inlösedatum

Supplementärkapitallån

1 000 1 002 999

Fast

Fast 1.00 %, till första inlösendagen,

därefter fast 5-års mid swap +1.25 % EUR 7 Sep 2026 7 Sep 2021

Supplementärkapitallån

750 772 36

Fast 4,00 % EUR 29 Mar 2021 –

Supplementärkapitallån

300 300 299

Fast

Fast 1,00 %, till första inlösendagen,

därefter fast 5-årig mid swap +1.,30 % EUR 27 Jun 2029 27 Jun 2024

Supplementärkapitallån

20 000 160 158

Fast till

rörlig

Fast USD 3,75 %, till första inlösendagen,

därefter rörlig 6-månaders japansk

inlåningsränta +1,20 % JPY 4 Mar 2040 4 Mar 2035

Supplementärkapitallån

15 000 119 113

Fast 1,16 % JPY 6 Okt 2025 –

Supplementärkapitallån

10 000 80 79

Fast till

rörlig

Fast USD 3,84 %, till första inlösendagen,

därefter rörlig 6-månaders japansk

inlåningsränta +1,20 % JPY 12 Okt 2040 12 Okt 2035

Supplementärkapitallån 10 000 79 79

Fast till

rörlig

Fast USD 4,51 % till inlösendagen, därefter

rörlig ränta motsvarande 6-månaders

japansk inlåningsränta +1,10 % JPY 26 Feb 2034 26 Feb 2029

Supplementärkapitallån 500 48 48 Rörlig Rörlig 3-månaders NIBOR +1,40 % NOK 26 Sep 2028 26 Sep 2023

Supplementärkapitallån 1 750 175 175 Rörlig Rörlig 3-månaders STIBOR +1,40 % SEK 26 Sep 2028 26 Sep 2023

Supplementärkapitallån 1 250 1 025 74 Fast 4,88 % USD 13 Maj 2021 –

Supplementärkapitallån 1 000 823 280 Fast 4,25 % USD 21 Sep 2022 –

Supplementärkapitallån 500 412 406 Fast

Fast 4,625 %, till första inlösendagen,

därefter fast 5-årig mid swap +1,69 % USD 13 Sep 2033 13 Sep 2028

Primärkapitallån 1 250 1 027 1 012 Fast

Fast 6,625 %, till första inlösendagen,

därefter fast 5-årig US Treasury +4,11 % USD

Ingen förfallo-

dag 26 Mar 2026

Primärkapitallån 550 453 448 Fast

Fast 5,25 %, till första inlösendagen,

därefter fast 5-årig mid swap +3,244 % USD

Ingen förfallo-

dag 13 Sep 2021

Primärkapitallån 500 413 406 Fast

Fast 6,125 %, till första

inlösendagen,därefter fast 5-årig mid

swap +3,388 % USD

Ingen förfallo-

dag 23 Sep 2024

Redovisat värde vid årets slut avseende förändringar i

verkligt värde för den säkrade delen i efterställda skulder

inkluderas i ”Förändring i verkligt värde för räntesäkrade pos-

ter i säkringsportföljen” under ”Skulder” och uppgår till 342

mn euro (274 mn euro).

Nyckelvillkoren för efterställda skulder speciﬁceras nedan.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 260

Nordea Årsredovisning 2020

M35. Eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Mn euro

Aktie-

kapital

Upp-

skrvinings-

fond

Fond för

verkligt

värde

Investerat

fritt eget

kapital

Övriga fria

reserver

Balanserade

vinstmedel

Innehavare

av övrigt

primär-

kapital

Summa

eget kapital

Balans per 1 jan 2020 4 050 –179 –142 1 080 2 762 19 706 748 28 025

Årets resultat – – – – – 1 964 – 1 964

Valutakursdierenser – 5 –46 – – 7 – –34

Nettotillgångar i utländska verksamheter:

Värdeförändringar, netto efter skatt – – 13 – – – – 13

Värdering av ﬁnansiella tillgångar

till verkligt värde:

Värdeförändringa, netto efter skatt – – 40 – – – – 40

Omklassiﬁcerat till resultaträkningen,

netto efter skatt – – 6 – – – – 6

Kassaflödessäkringar:

Värdeförändringar, netto efter skatt – – –628 – – – – –628

Omklassiﬁcerat till resultaträkningen,

netto efter skatt – – 635 – – – – 635

Förändringar i egen kreditrisk hänförlig till skul-

der klassiﬁcerade som verkligt värde-optionen:

Värdeförändringar, netto efter skatt – – –6 – – –1 – –7

Förmånsbestämda pensionsplaner:

Omvärdering av förmånsbestämda

pensionsplaner, netto efter skatt – – –1 – – – – –1

Aktierelaterade ersättningar – – – – 6 – 6

Betald ränta på övrigt primärkapital – – – – – –26 – –26

Utdelning för 2019 – – – – – – – –

Försäljning/Köp av egna aktier – – – –17 – – – –17

Övriga förändringar – 45 – – – –43 – 2

Balans per 31 dec 2020 4 050 –129 –129 1 063 2 762 21 613 748 29 978

1) Aktiekapitalet uppgår till 4 049 951 919 euro vilket motsvarar det totala antalet aktier i bolaget. Nordea aktien har inget nominellt värde. Alla aktier är stamaktier och medför röst-

rätt vilket motsvarar en röst per aktie på bolagsstämman. Nordea får inte rösta för innehav av egna aktier vid bolagsstämmor.

Primärkapitallånet som emitterades 2019 konverteras automatiskt till aktier ifall Nordeas kärnprimärkapitalrelation på solo nivå eller på koncernnivå sjunker under en speciﬁk för-

utbestämd nivå. Nordea har inte emmitterat några konvertibla företagslån med optioner som skulle medföra innehavarna rätt till aktier i Nordea. Den ordinarie bolagsstämman

2020 beslutade att Nordea före slutet av den ordinarie bolagsstämman 2021, kan överlåta egna aktier inom ramen för värdepappersrörelsen med avvikelse från aktieägarnas före

trädesrätt genom en riktad aktieemission. Antalet egna aktier som överlåts får inte överstiga 175 000 000 aktier, vilket motsvarar ungefär 4.32 % av Nordeas aktier. För information

om aktiebaserade incitamentsprogramm se not M9 ”Personal kostnader” och för information gällande styrelsens bemyndiganden se Finansiell översikt 2020, ”Styrelsens bemyndi

ganden” i Förvaltningsberättelsen.

Nordea hade cirka 575 000 registrerade aktieägare I slutet av år 2020. För tilläggsinformation se ”Nordeaaktien och kreditbetyg” I Förvaltningsberättelsen.

2) Hänför sig till förändring av egna aktier för ersättningsändamål, tradingportföljen och Nordeaaktier i de danska kundernas investeringsportföljer. Antalet egna aktier

var 11.9 miljoner och anskaningsvärdet var EUR 32.8m. Totala antalet egna aktier för ersättningsändamål var 8,2 miljoner. Mera information om egna aktier här under.

3) För mer detaljerad information, se not M21.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 261

Nordea Årsredovisning 2020

M35. Eget kapital, forts.

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Mn euro

Aktie-

kapital

Upp-

skrvinings-

fond

Fond för

verkligt

värde

Investerat

fritt eget

kapital

Övriga fria

reserver

Balanserade

vinstmedel

Innehavare

av övrigt

primär-

kapital

Summa

eget kapital

Balans per 1 jan 2019 4 050 –154 4 1 080 2 762 20 990 750 29 482

Årets resultat – – – – – 1 438 – 1 438

Valutakursdierenser – –1 1 – – 13 – 13

Nettotillgångar i utländska verksamheter:

Värdeförändringar, netto efter skatt – – 7 – – – – 7

Värdering av ﬁnansiella tillgångar

till verkligt värde:

Värdeförändringar, netto efter skatt – – 15 – – – – 15

Omklassiﬁcerat till resultaträkningen ,

netto efter skatt – – –28 – – – – –28

Kassaflödessäkringar:

Värdeförändringar, netto efter skatt – – –20 – – – – –20

Omklassiﬁcerat till resultaträkningen,

netto efter skatt – – –7 – – – – –7

Förändringar i egen kreditrisk hänförlig till skul-

der klassiﬁcerade som verkligt värde-optionen:

Värdeförändringar, netto efter skatt – – –13 – – 8 – –5

Förmånsbestämda pensionsplaner:

Omvärdering av förmånsbestämda

pensionsplaner, netto efter skatt – – –101 – – – – –101

Aktierelaterade ersättningar – – – – – 19 19

Betald ränta på övrigt primärkapital – – – – – –26 –26

Utdelning för 2018 – – – – – –2 788 – –2 788

Försäljning/Köp av egna aktier – – – – – 29 – 29

Övriga förändringar – –24 – – 23 –2 –3

Balans per 31 dec 2019 4 050 –179 –142 1 080 2 762 19 706 748 28 025

1) Aktiekapitalet uppgår till 4 049 951 919 euro vilket motsvarar det totala antalet aktier i bolaget. Nordea aktien har inget nominellt värde. Alla aktier är stamaktier och medför röst-

rätt vilket motsvarar en röst per aktie på bolagsstämman. Nordea får inte rösta för innehav av egna aktier vid bolagsstämmor.

Primärkapitallånet som emitterades 2019 konverteras automatiskt till aktier ifall Nordeas kärnprimärkapitalrelation på solo nivå eller på koncernnivå sjunker under en speciﬁk för-

utbestämd nivå. Nordea har inte emmitterat några konvertibla företagslån med optioner som skulle medföra innehavarna rätt till aktier i Nordea. Den ordinarie bolagsstämman

2019 beslutade att Nordea före slutet av den ordinarie bolagsstämman 2020, kan överlåta egna aktier inom ramen för värdepappersrörelsen med avvikelse från aktieägarnas före

trädesrätt genom en riktad aktieemission. Antalet egna aktier som överlåts får inte överstiga 175 000 000 aktier, vilket motsvarar ungefär 4.32 % av Nordeas aktier. För information

om aktiebaserade incitamentsprogramm se not M9 ”Personal kostnader” och för information gällande styrelsens bemyndiganden se Finansiell översikt 2019 ,”Styrelsens bemyndi

ganden” i Förvaltningsberättelsen.

Nordea hade cirka 580 000 registrerade aktieägare I slutet av år 2019. För tilläggsinformation se ”Nordeaaktien och kreditbetyg” I Förvaltningsberättelsen.

2) Hänför sig till förändring av egna aktier relaterade till det Långsiktiga incitamentsprogrammet, tradingportföljen och Nordeaaktier i de danska kundernas investeringsportföljer.

Antalet egna aktier var 10.8 miljoner och anskaningsvärdet var EUR 20,7m. Totala antalet egna aktier relaterade till LTIP var 9,2 miljoner. Mera information om egna aktier här

under.

3) För mer detaljerad information, se not M21.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 262

Nordea Årsredovisning 2020

M35. Eget kapital, forts.

Nordea aktier

Nordea Bank Abp har handlat mer egna aktier som en del av normala handelsaktiviteter som speciﬁceras i tabellen under.

Köp Försäljning

2020 Antal Medelpris, eur Summa, teur Antal Medelpris, eur Summa, teur

Januari 4 891 751 7,47 –36 564 –4 463 853 7,34 32 783

Februari 3 002 508 7,88 –23 671 –3 469 350 7,95 27 587

Mars 24 444 922 5,93 –144 991 –22 138 975 5,80 128 472

April 9 204 341 5,51 –50 713 –11 289 482 5,27 59 546

Maj 8 542 460 6,16 –52 659 –7 082 289 5,99 42 426

Juni 6 908 486 6,79 –46 911 –6 875 187 6,68 45 960

Juli 4 654 673 6,70 –31 209 –4 442 325 6,71 29 798

Augusti 4 932 582 6,89 –33 963 –4 235 394 6,87 29 107

September 6 035 940 6,69 –40 371 –6 868 017 6,64 45 614

Oktober 7 678 003 7,08 –54 393 –8 063 751 7,00 56 424

November 10 192 236 7,27 –74 061 –9 646 370 7,29 70 320

December 5 904 917 6,94 –40 989 –5 717 366 6,99 39 978

96 392 819 –630 496 –94 292 359 608 016

1) Exkusive Nordea aktier relaterade till värdepapperslån.

Köp Försäljning

2019 Antal Medelpris, eur Summa, teur Antal Medelpris, eur Summa, teur

Januari 3 487 706 7,60 26 501 –7 832 384 7,84 –61 403

Februari 39 285 904 7,96 312 907 –35 224 570 7,96 –280 388

Mars 12 772 686 7,76 99 105 –7 896 024 7,82 –61 754

April 3 098 196 7,24 22 424 –5 644 932 7,28 –41 109

Maj 6 787 443 6,79 46 088 –4 462 158 6,78 –30 244

Juni 6 898 312 6,47 44 649 –9 530 638 6,50 –61 987

Juli 10 603 125 6,39 67 705 –13 094 740 6,35 –83 213

Augusti 10 642 434 5,64 59 973 –10 639 438 5,74 –61 071

September 14 409 721 6,42 92 518 –16 055 708 6,30 –101 101

Oktober 9 782 867 6,63 64 882 –11 234 381 6,57 –73 860

November 10 592 249 6,62 70 087 –10 708 543 6,59 –70 554

December 5 824 278 6,76 39 362 –5 875 508 6,81 –39 990

134 184 921 946 201 –138 199 024 –966 674

1) Exkusive Nordea aktier relaterade till värdepapperslån.

Transaktionerna har en obetydlig eekt på aktieinnehavet och rösträtten i Nordea Bank Abp. Vid 2020 års slut hade Nordea

Bank Abp ett innehav av 11,9 (10,8) miljoner egna aktier (inklusive egna aktier för ersättningsändamål). Nordea aktien har

inget nominellt värde.

M36. För egna skulder

ställda säkerheter

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

För egna skulder ställda säkerheter

Värdepapper m m 24 207 26 114

Utlåning till allmänheten 0 0

Övriga ställda säkerheter 11 131 9 987

Summa 35 338 36 101

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Ovanstående säkerheter avser följande

skulder

Skulder till kreditinstitut 19 834 13 839

In- och upplåning från allmänheten 3 050 5 569

Derivat 10 854 4 676

Övriga skulder 231 277

Summa 33 969 24 361

1) Avser endast värdepapper som är redovisade i balansräkningen. Inlånade värde-

papper och värdepapper förvärvade med återköpsklausuler redovisas ej i balans-

räkningen och ingår därmed inte i sirorna. Upplysningar om sådana transaktioner

ﬁnns i not M43 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter”.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 263

Nordea Årsredovisning 2020

M38. Eventualförpliktelser

Mn euro 31 dec 2020

varav för koncern-

företagens räkning 31 dec 2019

varav för koncern-

företagens räkning

Garantier

- Kreditgarantier 31 722 28 209 33 758 31 009

- Övriga garantier 16 285 1 516 14 776 967

Remburser 1 011 0 1 119 2

Övriga eventualförpliktelser 13 – 1 –

Summa 49 031 29 725 49 654 31 978

- varav för intressebolags räkning – –

M36. För egna skulder ställda säkerheter, forts.

För egna skulder ställda säkerheter omfattar värdepapper

som har pantsatts i samband med återköpsavtal och värde-

papperslån. Transaktionerna genomförs enligt standardavtal

som används av parterna på den ﬁnansiella marknaden. Mot-

parter i dessa transaktioner är kreditinstitut och allmänheten.

Transaktionerna är huvudsakligen kortfristiga med en löptid

på mindre än tre månader.

Resterande del av övriga ställda säkerheter avser ett

bankcertiﬁkat som pantsatts av Nordea i enlighet med

myndighetskrav.

Nordea Bank Abp har inte givit några panter eller inteck-

ningar för Nordeas kunders räkning.

M37. Övriga ställda säkerheter

Tillgångar som redovisats i balansräkningen och pantsatts

som säkerhet för annat än Nordeas Bank Abp:s skulder redo-

visas som ”Övriga ställda säkerheter”. Tillgångar som redovi-

sats i balansräkningen och pantsatts som säkerhet för egna

skulder redovisas i not M36 ”För egna skulder ställda säker-

heter”. Inlånade värdepapper som därefter används som

säkerhet redovisas i not M43 ”Överförda tillgångar och erhåll-

na säkerheter”.

Övriga ställda säkerheter avser huvudsakligen värdepap-

per, däribland räntebärande värdepapper som pantsatts för

betalningsreglering gentemot centralbanker och clearing-

institut. Värdet på dessa uppgick till 267 mn euro (20 mn

euro). Från 2020 redovisas endast säkerheter som avser över

natten (ställda säkerheter för likviditet intradagslikviditeten

omfattas inte). Jämförelsesirorna har räknats om. Ställda

säkerheter för annat än bolagets egna skulder, till exempel

för tredje mans räkning eller för bolagets egna eventualför-

pliktelser, redovisas också under denna post.

Ställda säkerheter för dotterbolags räkning uppgick till

0 mn euro (0 mn euro) samt för intressebolags räkning 0 mn

euro (0 mn euro). Nordea Bank Abp har inte ställt några

säkerheter för till nyckelpersoner i ledande ställning eller till

revisorer.

Inom ramen för den normala aärsverksamheten utfärdar

olika former av garantier till förmån för Nordea Bank Abp:s

kunder. Kreditgarantier ges till kunder för att garantera åta-

ganden i andra kredit- och pensionsinstitut. Övriga garantier

utgörs främst av kommersiella garantier såsom anbudsgaran-

tier, garantier avseende förskottsbetalningar, garantier under

ansvarstiden och exportrelaterade garantier. Eventualförplik-

telser omfattar också outnyttjade oåterkalleliga importrem-

burser och bekräftade exportremburser. Dessa transaktioner

ingår i Nordea Bank Abp:s tjänster och är till stöd för bankens

kunder. Garantier och remburser är poster utanför balansräk-

ningen, såvida det inte föreligger behov av reservering för att

täcka en sannolik kreditförlust som uppstår på grund av att

bedömningen är att gottgörelse ej kommer att erhållas. I

tabellen ovan inkluderas alla garantier, även sådana där san-

nolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

Nordea Bank Abp har gentemot vissa personer åtagit sig

att under vissa förutsättningar svara för eventuell betalnings-

skyldighet som har uppkommit mot dem i deras egenskap av

verkställande direktörer eller styrelseledamöter i dotterbolag

till Nordea Bank Abp.

Nordea Bank Abp har avtalat om att medlemmarna i kon-

cernledningen ska hållas skadelösa för utgifter i samband

med juridisk rådgivning för att försvara sig emot eller bestrida

vissa stämningar eller utredningar från tredje part, dock med

undantag för brott eller handlingar som begåtts uppsåtligen

eller av grov oaktsamhet. Ersättningen för respektive medlem

i koncernledningen kan som högst uppgå till 37,5 mn euro,

såvida inte styrelsen från fall till fall beslutar annat. Ersätt-

ningen ges endast för sådant som annat försäkringsskydd

inte täcker.

En begränsad andel av de anställda har rätt till avgångsve-

derlag om de avskedas före deras normala pensionsålder. För

ytterligare upplysningar, se not M9 ”Personalkostnader”.

Nordea Bank Abp har inte utfärdat eventualförpliktelser till

revisorer.

Tvister

Inom ramen för den normala aärsverksamheten är Nordea

Bank Abp föremål för ett antal krav i civilrättsliga stämningar

och tvister, varav de flesta rör relativt begränsade belopp.

Ingen av de pågående tvisterna bedöms för närvarande

komma att medföra någon väsentlig negativ eekt på Nordea

Bank Abp eller dess ﬁnansiella ställning. Som tidigare med-

delats räknar Nordea Bank Abp med böter i Danmark för tidi-

gare svaga processer och rutiner för bekämpning av penning-

tvätt, och en avsättning har gjorts för pågående penning-

tvättsärenden. Nordea Bank Abp kan inte utesluta risken för

böter som skulle kunna vara betydande. Se även not K2 ”Risk

och likviditetshantering” och not K33 ”Avsättningar”.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 264

Årsredovisning 2020 Nordea

M39. Åtaganden

Mn euro 31 dec 2020

varav till förmån till

koncernföretag 31 dec 2019

varav till förmån till

koncernföretag

Kreditlöften 51 626 9 841 40 692 5 495

Outnyttjad räkningskredit 38 772 9 826 34 857 9 364

Summa 90 398 19 667 75 549 14 859

- varav till förmån till intresseföretag – 21

M40. Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument

Tillgångar

Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

31 dec 2020 mn euro

Upplupet

anskanings-

värde (AC) Obligatoriska

Från början

värderade till

verkkligt värde via

resultaträkningen

(verkligt

värdeoptionen)

Vekligt värde

via övrigt

totalresultat

(FVOCI)

Icke ﬁnansiella

tillgångar

Summa

Kassa och tillgodohavanden hos

centralbanker 32 380 – – – – 32 380

Utlåning till kreditinstitut 62 523 1 841 0 – – 64 364

Utlåning till allmänheten 119 122 16 751 – – – 135 873

Räntebärande värdepapper 16 118 27 953 0 32 762 – 76 833

Aktier och andelar – 4 864 0 – 0 4 864

Aktier och andelar i intresseföretag och

joint ventures – 0 0 0 90 90

Aktier och andelar i koncernföretag 0 0 0 0 14 686 14 686

Derivatinstrument – 45 155 0 0 – 45 155

Förändringar av verkligt värde för

räntesäkrade poster i säkringsportföljer 85 0 0 0 0 85

Immateriella tillgångar 0 0 0 0 1 785 1 785

Fastigheter och inventarier – – – – 289 289

Förvaltningsfastigheter – – – – 1 1

Uppskjutna skattefordringar – – – – 398 398

Aktuella skattefordringar – – – – 193 193

Pensionstillgångar – – – – 142 142

Övriga tillgångar 1 312 11 248 – – 1 488 14 048

Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter 759 0 0 0 253 1 012

Summa 232 299 107 813 0 32 762 19 324 392 198

1) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker” vars belopp uppgår till 67 748mn euro.

Omvända återköpsavtal redovisas i balansräkningen på

likviddagen. Nordea har per 31 december 2020 tecknat

omvända återköpsavtal som ännu inte har likvidavräknats och

som därmed inte redovisas i balansräkningen. På likviddagen

kommer dessa omvända återköpsavtal till största delen ersät-

ta existerande omvända återköpsavtal som ännu inte bokats

bort från balansräkningen per 31 december 2020.

Nettoeekten i balansräkningen är begränsad. Dessa instru-

ment har inte redovisats som åtaganden.

För ytterligare information, se not M1 ”Redovisnings-

principer” avsnitt 23 om kreditåtaganden not M21 ”Derivat-

instrument och säkringsredovisning” om derivatinstrument

not M43 ”Överförda tillgångar och erhållna säkerheter” om

omvända repor.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 265

Nordea Årsredovisning 2020

M40. Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument forts.

Skulder

Finansiella skulder värderade till verkligt

värde via resultaträkningen

31 dec 2020 mn euro

Upplupet

anskanings-

värde (AC) Obligatoriska

Från början värderade

till verkligt värde

via resultaträkningen

(verkligt värde-

optionen)

Icke ﬁnansiella

skulder Summa

Skulder till kreditinstitut och centralbanker 29 409 2 869 0 – 32 278

In- och upplåning från allmänheten 183 387 2 841 4 421 0 190 649

Emitterade värdepapper 58 902 0 1 843 0 60 745

Derivatinstrument – 48 552 0 – 48 552

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade

poster i säkringsportföljer 1 408 – – 0 1 408

Aktuella skatteskulder – – – 181 181

Övriga skulder 3 336 14 756 0 1 445 19 537

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 182 – – 867 1 048

Uppskjutna skatteskulder – – – 0 0

Avsättningar – – – 638 638

Pensionsförpliktelser – – – 296 296

Efterställda skulder 6 888 – – 0 6 888

Summa 283 511 69 017 6 264 3 427 362 220

Tillgångar

Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

31 dec 2019 mn euro

Upplupet

anskanings-

värde (AC) Obligatoriska

Från början

värderade till

verkligt värde via

resultaträkningen

(verkligt

värdeoptionen)

Vekligt värde

via övrigt

totalresultat

(FVOCI)

Icke ﬁnansiella

tillgångar

Summa

Kassa och tillgodohavanden hos

centralbanker 33 483 – – – – 33 483

Utlåning till kreditinstitut 74 851 6 110 0 – – 80 961

Utlåning till allmänheten 120 687 23 390 – – – 144 077

Räntebärande värdepapper 238 36 962 0 28 713 – 65 913

Aktier och andelar – 5 490 0 – 0 5 490

Aktier och andelar i intresseföretag och

joint ventures – – – – 87 87

Aktier och andelar i koncernföretag – – – – 14 190 14 190

Derivatinstrument – 39 371 0 0 – 39 371

Förändringar av verkligt värde för

räntesäkrade poster i säkringsportföljer 71 – – – – 71

Immateriella tillgångar – – – – 1 749 1 749

Fastigheter och inventarier – – – – 296 296

Förvaltningsfastigheter – – – – 2 2

Uppskjutna skattefordringar – – – – 453 453

Aktuella skattefordringar – – – – 322 322

Pensionstillgångar – – – – 172 172

Övriga tillgångar 936 10 795 – – 1 410 13 140

Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter 942 0 0 0 260 1 202

Summa 231 208 122 118 0 28 713 18 941 400 979

1) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker” vars belopp uppgick till 61 218 mn euro.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 266

Årsredovisning 2020 Nordea

Skulder

Finansiella skulder värderade till verkligt

värde via resultaträkningen

31 dec 2019 mn euro

Upplupet

anskanings-

värde (AC) Obligatoriska

Från början värderade

till verkligt värde

via resultaträkningen

(verkligt värdeoptionen)

Icke

ﬁnansiella

skulder Summa

Skulder till kreditinstitut och centralbanker 35 817 8 974 0 – 44 790

In- och upplåning från allmänheten 166 210 4 698 4 378 0 175 286

Emitterade värdepapper 74 989 0 2 781 0 77 770

Derivatinstrument – 43 311 0 – 43 311

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade

poster i säkringsportföljer 1 140 – – 0 1 140

Aktuella skatteskulder – – – 596 596

Övriga skulder 3 263 14 154 0 677 18 094

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 156 – – 988 1 144

Uppskjutna skatteskulder – – – 14 14

Avsättningar – – – 645 645

Pensionsförpliktelser – – – 375 375

Efterställda skulder 9 789 – – 0 9 789

Summa 291 364 71 137 7 158 3 294 372 954

M40. Klassiﬁcering av ﬁnansiella instrument, forts.

Finansiella skulder redan från början värderade till

verkligt värde (verkligt värde-optionen)

2020 mn euro

Skulder där

förändring i

kreditrisk

presenteras

i fonden

verkligt

värde

Skulder där

förändring i

kreditrisk

presenteras i

resultaträkningen Summa

Redovisat värde 1 843 4 421 6 264

Belopp att betala vid förfall 1 878 4 421 6 298

Förändring i verkligt värde till

följd av förändring i

kreditrisk, under året –6 0 –6

Förändring i verkligt värde till

följd av förändring i

kreditrisk, ackumulerat 9 0 9

Finansiella skulder som från början värderats till verkligt

värde via resultaträkningen utgörs per 31 december 2020 av

emitterade strukturerade obligationer i Markets verksam-

het 1 843 mn euro (2 781 mn euro) och inlåning kopplad till

avkastning på separata tillgångar 4 421 mn euro (4 378 mn

euro). För emitterade strukturerade obligationer i Markets

redovisas förändring i verkligt värde till följd av förändring

i den egna kreditrisken via reserven för verkligt värde och

Nordea Bank Abp beräknar förändringen i den egna kreditris-

ken utifrån förändringen i riskpremien på Nordeas upplåning

2019 mn euro

Skulder där

förändring i

kreditrisk

presenteras

i fonden

verkligt

värde

Skulder där

förändring i

kreditrisk

presenteras i

resultaträkningen Summa

Redovisat värde 2 781 4 378 7 158

Belopp att betala vid förfall 2 781 4 378 7 158

Förändring i verkligt värde till

följd av förändring i

kreditrisk, under året –15 – –15

Förändring i verkligt värde till

följd av förändring i

kreditrisk, ackumulerat –5 – –5

genom att anta att likviditetspremien för emissionen är kon-

stant över tid. Förändring i riskpremien uppskattas genom att

jämföra värdet på aärerna med hjälp av den ursprungliga

riskpremien för upplåning vid emissionstidpunkten och den

verkliga riskpremien för upplåning vid rapporteringstidpunk-

ten. Denna modell bedöms ge den bästa uppskattningen av

den egna kreditriskens inverkan.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 267

Nordea Årsredovisning 2020

M41. Tillgångar och skulder till verkligt värde

Verkligt värde på ﬁnansiella tillgångar och skulder

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Finansiella tillgångar Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde

Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 32 380 32 380 33 483 33 483

Utlåning till kreditinstitut 64 364 64 402 80 961 80 961

Utlåning till allmänheten 135 958 138 757 144 148 144 415

Räntebärande värdepapper  76 834 76 853 65 913 65 845

Aktier och andelar 4 864 4 864 5 490 5 490

Derivatinstrument 45 155 45 155 39 371 39 371

Övriga tillgångar 14 048 14 048 12 673 12 673

Summa 373 603 376 460 382 038 382 237

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Finansiella skulder Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde

Skulder till kreditinstitut och centralbanker 32 278 32 278 44 790 44 790

In- och upplåning från allmänheten 192 057 192 057 176 426 176 426

Emitterade värdepapper 60 745 61 032 77 770 78 058

Derivatinstrument 48 552 48 552 43 311 43 311

Övriga skulder 18 274 18 274 17 573 17 573

Efterställda skulder 6 888 6 888 9 789 9 789

Summa 358 794 359 081 369 659 369 947

1) Inkluderar balansräkningsposterna ”Utlåning till allmänheten” och ”Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföjlen”.

2) Inkluderar balansräkningsposten ”Skuldebrev belåningsbara i centralbanker” vars belopp uppgår till 67 748 mn euro (61 218mn euro).

3) Inkluderar balansräkningsposten ”In- och upplåning fron allmänheten” och ”Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföjlen”.

4) Inkluderar balansräkningsposten ”Värdepapper belåningsbara i centralbanker” vars belopp uppgår till 67 748 mn euro (61 218mn euro).

Tillgångar och skulder till verkligt värde i balansräkningen

Fördelning i hierarkin för verkligt värde

31 dec 2020 mn euro

Instrument med

publicerade

prisnoteringar på en

aktiv marknad (nivå 1)

Värderingsmetod

baserad på

observerbara

marknadsdata (nivå 2)

Värderingsmetod

baserad på icke

observerbara

marknadsdata (nivå 3) Summa

Tillgångar till verkligt värde i balansräkningen

Utlåning till kreditinstitut – 1 841 – 1 841

Utlåning till allmänheten – 16 751 – 16 751

Räntebärande värdepapper

3,4

32 100 27 737 879 60 716

Aktier och andelar 3 647 89 1 128 4 864

Derivatinstrument 54 43 318 1 784 45 155

Övriga tillgångar 10 11 238 0 11 248

Summa 35 811 100 974 3 791 140 576

Skulder till verkligt värde i balansräkningen

Skulder till kreditinstitut och centralbanker – 2 869 0 2 869

In- och upplåning från allmänheten – 2 841 – 2 841

Emitterade värdepapper – 338 1 505 1 843

Derivatinstrument 84 46 697 1 770 48 552

Övriga skulder 5 238 9 486 32 14 756

Summa 5 322 62 231 3 307 70 861

1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod.

2) Inkluderar balansräkningsposterna ”Utlåning till allmänheten” och ”Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföjlen”.

3) Varav 10 612 mn euro (17 570mn euro) avser Pantsatta ﬁnansiella instrument.

4) Inkluderar balansräkningsposten ”Värdepapper belåningsbara i centralbanker” vars belopp uppgår till 67 748 mn euro (61 218mn euro).

Verkligt värde på ﬁnansiella tillgångar och skulder

För information om värdering av poster redovisade till verkligt

värde i balansräkningen, se not M1 och avsnittet ”Faststäl

lande av verkligt värde för poster som redovisats till verkligt

värde i balansräkningen” nedan. För information om värdering

av poster som inte redovisats till verkligt värde i balansräk

ningen se avsnittet ”Finansiella tillgångar och skulder som

inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen” nedan.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 268

Årsredovisning 2020 Nordea

M41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

Fastställande av verkligt värde för poster som

redovisats till verkligt värde i balansräkningen

För information om fastställande av verkligt värde för poster

som redovisats till verkligt värde i balansräkningen, se not K41.

Dock är inte avsnittet gällande lån och emitterade skuldebrev

i dotterföretaget Nordea Kredit Realkreditaktieselskabet rele-

vant i Nordea Bank Abp

Överföringar mellan nivå 1 och nivå 2

Nordea Bank Abp har under året också överfört räntebärande

värdepapper (inklusive pantsatta ﬁnansiella instrument) till

ett värde av 784 mn euro (4 197 mn euro) från nivå 1 till nivå 2

och 14 161 mn euro (701 mn euro) från nivå 2 till nivå 1 i verkligt

värde hierarkin. Nordea har också överfört derivatskulder till

ett värde av 4 005 mn euro från nivå 2 till nivå 1. Därutöver

har Nordea även överfört 10 426 (1 426 mn euro) från övriga

skulder från nivå 1 till nivå 2 och 1 040 mn euro från nivå 2

till nivå 1. Huvudsakliga orsaken till överföringarna under

året var en regeluppdatering för kategorisering av ﬁnansiella

instrument till nivå 1,2 och 3. Denna uppdatering hade en

betydande inverkan på kategoriseringen av ”Räntebärande

värdepapper och Emitterade värdepapper” handelsvolym

och frekvens med individuella instrument (ISIN) nu tas i

beaktande. Överföringen mellan nivåerna anses ha skett i

slutet av rapporteringsperioden.

Fördelning i hierarkin för verkligt värde, forts.

31 dec 2019 mn euro

Instrument med

publicerade

prisnoteringar på en

aktiv marknad (nivå 1)

Värderings-metod

baserad på

observerbara

marknadsdata (nivå 2)

Värderings-metod

baserad på icke

observerbara

marknadsdata (nivå 3) Summa

Tillgångar till verkligt värde i balansräkningen

Utlåning till kreditinstitut – 6 110 – 6 110

Utlåning till allmänheten – 23 390 – 23 390

Räntebärande värdepapper

3, 4

20 152 45 340 184 65 675

Aktier och andelar 4 318 3 1 169 5 490

Derivatinstrument 37 37 970 1 363 39 371

Övriga tillgångar 5 10 791 0 10 796

Summa 24 512 123 603 2 716 150 831

Skulder till verkligt värde i balansräkningen

Skulder till kreditinstitut och centralbanker 0 8 974 – 8 974

In- och upplåning från allmänheten – 9 076 – 9 076

Emitterade värdepapper – 512 2 269 2 781

Derivatinstrument 59 42 026 1 226 43 311

Övriga skulder 3 587 10 566 2 14 154

Summa 3 646 71 153 3 496 78 295

1) Samtliga poster värderas till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod.

2) Inkluderar balansräkningsposterna ”Utlåning till allmänheten” och ”Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföjlen”.

3) Varav 10 612 mn euro (17 570mn euro) avser Pantsatta ﬁnansiella instrument.

4) Inkluderar balansräkningsposten ”Värdepapper belåningsbara i centralbanker” vars belopp uppgår till 67 748 mn euro (61 218mn euro).

Förändringar i nivå 3

1 jan 2020, mn euro

Balans per

1 jan 2020

Vinst/förlust som redovisats

till verkligtvärde

i resultaträkningen

under året

Köp/emis-

sioner

Försälj-

ningar

Avräk-

ningar/

likvider

Emissio-

ner

Överföringar

till nivå 3

Överföringar

från nivå 3

Omräknings-

dietenser

Balans

per 31 dec

2020Realiserade Orealiserade

Räntebärande värdepapper 184 3 –1 643 –30 –3 – 384 –302 0 879

Aktier och andelar 1 169 67 43 208 –189 0 – –29 –92 –49 1 128

Derivatinstrument (netto) 138 434 –132 0 0 –434 – 18 –10 0 14

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 – 0 0 0 0

Emitterade värdepapper 2 269 651 –993 0 0 –651 204 26 –1 0 1 506

Övriga skulder 2 0 –1 30 0 0 – 1 0 0 32

Orealiserade vinster och förluster avser de tillgångar och

skulder som innehas vid årets slut. Huvudsakliga orsaken till

överföringar in och ut från nivå 3 under året var en regelupp-

datering för kategorisering av ﬁnansiella instrument till nivå

1,2 och 3. Detta hade främst inverkan på kategorisering av

”Derivatinstrument”, ”Räntebärande värdepapper”, ”Aktier”

och ”Emitterade värdepapper” där handelns volym och

frekvens med individuella instrument (ISIN) nu tas i beak-

tande. Överföringar mellan nivåerna anses ha skett i slutet

av rapporteringsperioden. Vinster och förluster redovisade

i resultaträkningen under perioden ingår i ”Nettoresultat av

poster till verkligt värde” (se not M6). Tillgångar och skulder

avseende derivatinstrument redovisas netto.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 269

Nordea Årsredovisning 2020

M41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3

31 dec 2020, mn euro Verkligt värde Värderingmetoder Ej observerbara indata

Intervall för

verkligt värde

Räntebärande värdepapper

Offentliga institutioner 39 Diskonterade kassaflöden –4/4

Hypoteksbanker och andra kreditinstitut 639 Diskonterade kassaflöden Kreditspread –64/64

Företag 200 Diskonterade kassaflöden Kreditspread –20/20

Summa 879

Aktier och andelar

Onoterade aktier 192 Andelsvärde –19/19

Private equity-fonder 479 Andelsvärde –48/48

Hedgefonder 2 Andelsvärde –0/0

Kreditfonder 300 Andelsvärde –30/30

Övriga fonder 84 Andelsvärde –17/17

Övrigt 155 Andelsvärde –9/9

Summa 1 212

Derivatinstrument

Räntederivat 93 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet –11/11

Aktiederivat –3 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet, dividend –14/11

Valutaderivat 88 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet –0/0

Kreditderivat –165 Kreditderivatmodell Korrelationer, återvinningsgrad, volatititet –32/38

Övrigt 2 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet –0/0

Summa 14

Skulder till kreditinstitut och centalbanker

Skulder till kreditinstitut och centralbanker 0 – –0/0

Total 0

Övriga tilgångar

Inlåning kreditinstitut 0 – –0/0

Total 0

Emitterade värdepapper

Emitterade strukturerade obligationer 1 505 Kreditderivatmodell Korrelationer, återvinningsgrad, volatilitet –8/8

Summa 1 505

Övriga skulder 32 – –3/3

Summa 32

1) Varav 155mn euro prissätts utifrån en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsräntan och LIBOR) på 1,45 procent, och en rimlig förändring av denna kreditspread skulle inte

påverka det verkliga värdet med tanke på återköpsmöjligheten.

2) Verkligt värde baseras på kurser och andelsvärden som erhållits av externa leverantörer/förvaltare. Dessa kurser fastställs utifrån värdeutvecklingen i de underliggande tillgång

arna. Den allra vanligaste värderingsmetoden för private equity-fonder hos leverantörer/förvaltare överensstämmer med anvisningarna i International Private Equity and Venture

Capital Valuation (IPEV). De redovisade värdena för dessa ligger i intervallet 3 % till 100 % procnet jämfört med de värden som erhållits från leverantörer/förvaltare.

Förändringar i nivå 3, forts.

31 dec 2019, mn euro

Balans

per 1 jan

2019

Vinst/förlust som

redovisats till

verkligtvärde

i resultaträkningen

under året

Köp/

emissio-

ner

Försälj-

ningar

Avräk-

ningar/

likvi-

der

Emis-

sioner

Överföringar

till nivå 3

Överföringar

från nivå 3

Omräknings-

dietenser

Balans per

31 dec 2019

Realise-

rade

Orealise-

rade

Räntebärande värdepapper 324 –1 0 30 –179 1 – 8 – 0 184

Aktier och andelar 775 80 78 322 –199 0 – 94 – 18 1 169

Derivatinstrument (netto) –8 –121 153 0 0 121 – 0 –7 0 138

Övriga tillgångar 28 – 0 – – –28 – – – 0 0

Emitterade värdepapper 2 627 46 –232 – – –634 461 – – – 2 269

Övriga skulder 15 – 0 0 –14 – – – – 0

Processen för värdering till verkligt värde

För information om processen för verkligt värde se not K41,

avsnitt ”Processen för värdering till verkligt värde”.

Dock är inte kapitel 2 ”Förvaltningsfastigheter” relevant

för Nordea Bank Abp eftersom största delen av förvaltnings-

fastigheterna i Nordea koncernen innehavs av dotterbolag.

Innehavet av förvaltningsfastigheter i Nordea Bank Abp är

obetydligt.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 270

Årsredovisning 2020 Nordea

M41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

31 dec 2019, mn euro Verkligt värde Värderingmetoder Ej observerbara indata

Intervall för

verkligt värde

Räntebärande värdepapper

Offentliga institutioner 0

Hypoteksbanker och andra kreditinstitut 180 Diskonterade kassaflöden Kreditspread –18/18

Företag 4 Diskonterade kassaflöden Kreditspread –0/0

Summa 184

Aktier och andelar

Onoterade aktier 391 Andelsvärde –24/24

Private equity-fonder 344 Andelsvärde –34/34

Hedgefonder 5 Andelsvärde –0/0

Kreditfonder 254 Andelsvärde –25/25

Övriga fonder 174 Andelsvärde –17/17

Övrigt 1 – –0/0

Summa 1 169

Derivatinstrument

Räntederivat 196 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet –31/35

Aktiederivat 23 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet, dividend –9/6

Valutaderivat –16 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet –0/0

Kreditderivat

–69

Kreditderivatmodell Korrelationer, återvinningsgrad,

volatilitet

–24/26

Övrigt 4 Optionsmodell Korrelationer, volatilitet –0/0

Summa 138

Övriga tillgångar

Kreditinstitut 0 – Kreditspread –0/0

Summa 0

Emitterade värdepapper

Emitterade strukturerade obligationer 2 269 Kreditderivatmodell Korrelationer, återvinningsgrad,

volatilitet

–11/11

Summa 2 269

Övriga skulder 2 – –0/0

Summa 2

1) Varav 155mn euro prissätts utifrån en kreditspread (skillnaden mellan diskonteringsräntan och LIBOR) på 1,45 procent, och en rimlig förändring av denna kreditspread skulle inte

påverka det verkliga värdet med tanke på återköpsmöjligheten.

2) Verkligt värde baseras på kurser och andelsvärden som erhållits av externa leverantörer/förvaltare. Dessa kurser fastställs utifrån värdeutvecklingen i de underliggande tillgång

arna. Den allra vanligaste värderingsmetoden för private equity-fonder hos leverantörer/förvaltare överensstämmer med anvisningarna i International Private Equity and Venture

Capital Valuation (IPEV), som utfärdats av Invest Europe (tidigare kallad EVCA).Ungefär 40 procent av innehavet i private equity-fonder justeras/värderas internt utifrån IPEV-

anvisningarna. De redovisade värdena för dessa ligger i intervallet 5till 100 procent jämfört med de värden som erhållits från leverantörer/förvaltare.

Tabellerna ovan visar, för varje tillgångs- och skuldklass som

hänförts till nivå 3, det verkliga värdet, värderingsmetoderna

som använts för beräkning av verkligt värde, väsentliga ej

observerbara data som använts i värderingsmodellerna samt,

för ﬁnansiella tillgångar och skulder, det verkliga värdets

känslighet för förändringar i viktiga antaganden.

Kolumnen ”intervall för verklig värde” i tabellen ovan visar

känsligheten i verkligt värde för nivå 3-instrument vid föränd-

ringar i viktiga antaganden. När exponeringen för en ej obser-

verbar parameter kvittas mellan olika instrument redovisas

endast nettoeekten i tabellen. Redovisat intervall är sanno-

likt större än den faktiska osäkerheten i verkligt värde för

dessa instrument, eftersom det i praktiken är osannolikt att

alla ej observerbara parametrar samtidigt skulle vara i utkan-

ten av sina intervall för rimligt möjliga alternativ. Redovis-

ningen är varken förutsägande eller indikativ för framtida för-

ändringar i verkligt värde.

För att beräkna känsligheten (intervallet) i verkligt värde

för derivat tillämpas en rad olika modeller för att fastställa ett

osäkerhetsintervall kring det redovisade verkliga värdet. De

olika modellerna är inriktade på olika aspekter av prissätt-

ningen av derivat. Två gemensamma komponenter i model-

lerna för derivatvärdering är volatiliteten i underliggande

riskfaktorer och korrelationen mellan de relevanta riskfakto-

rerna. Hänsyn tas till båda dessa genom att olika antaganden

om indata och/eller valet av modell tillämpas. Förutom dessa

gemensamma faktorer omfattar analysen även ett antal fak-

torer som är speciﬁka för tillgångsklassen, bland annat för-

väntad aktieutdelning, återvinningsantaganden för kreditderi-

vat och inflationsförväntningar. Det verkliga värdet på derivat

redovisas som nettot av tillgångar och skulder.

För att beräkna känsligheten (intervallet) i verkligt värde

för aktier och andelar och räntebärande värdepapper ökades

och minskades det verkliga värdet med 2–10 procentenheter,

beroende på osäkerheten i värderingen och underliggande

antaganden. Större intervall tillämpas på instument med stör-

re osäkerhet i värderingen jämfört med aktivt handlade instu-

ment och underliggande osäkerheter i individuella

antaganden.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 271

Nordea Årsredovisning 2020

M41. Tillgångar och skulder till verkligt värde, forts.

Förändringar i uppskjutna dag 1-resultat

För information om förändringar i uppskjutna dag 1-resultat,

se not K41, avsnitt ”Förändringar i uppskjutna dag 1-resultat”

och M1 ”Redovisningsprinciper”.

Tabellen nedan visar den totala skillnaden som kvarstår att

periodisera i resultaträkningen vid periodens början och slut,

samt en avstämning av hur detta skillnadsbelopp har föränd-

rats under året (förändring i uppskjutna dag 1-resultat)

Uppskjutna dag 1-resultat – derivat, netto

Mn euro 2020 2019

Belopp vid årets början 125 81

Uppskjutna resultat från nya transaktioner 125 85

Redovisat i resultaträkningen under året –167 –41

Belopp vid årets slut 83 125

Finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Tillgångar som inte redovisas till verkligt värde i

balansräkningen

Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde

Nivå i

hierarkin för

verkligt värde

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 32 380 32 380 33 483 33 483 3

Utlåning till kreditinstitut 62 523 62 561 78 851 74 850 3

Utlåning till allmänheten 119 206 122 006 120 758 121 025 3

Räntebärande värdepapper 16 118 16 138 238 170 1,2,3

Övriga tillgångar 1 312 1 312 936 936 3

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 759 759 942 942 3

Summa 232 299 235 155 231 208 231 406

Skulder som inte redovisas till verkligt värde i

balansräkningen

Skulder till kreditinstitut 29 409 29 409 35 817 35 817 3

In- och upplåning från allmänheten 184 795 184 795 167 350 167 350 3

Emitterade värdepapper 58 902 59 189 74 989 75 277 3

Övriga skulder 3 336 3 336 3 263 3 263 3

Efterställda skulder 6 888 6 888 9 789 9 789 3

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 182 182 156 156 3

Summa 283 511 283 799 291 364 291 652

1) Inkluderar balansräkningsposterna ”Utlåning till allmänheten” och ”Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföjlen”.

2) Inkluderar balansräkningsposten ”In- och upplåning fron allmänheten” och ”Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföjlen”.

Finansiella tillgångar och skulder som inte

redovisas till verkligt värde i balansräkningen

För information om ﬁnansiella tillgångar och skulder som

inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen, se avsnitt

”Finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till

verkligt värde I balansräkningen” Not K41.

Dock är verkligt värde på räntebärande värdepapper i

Nordea Bank Abp 16 118 mn euro (238 mn euro) varav 136 mn

euro (238 mn euro) är klassiﬁcerat i nivå1 och 15 041 mn euro

(0 mn euro) i nivå 2 samt 988 mn euro (0 mn euro) i nivå 3.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 272

Årsredovisning 2020 Nordea

M42. Tillgångar och skulder i EUR och utländska valuta

31 dec 2020, mn euro EUR

Utländska

valutor Total

Varav motpart

inom samma

koncern

Varav

ägarintresse-

företag

Utlåning till kreditinstitut 41 638 55 106 96 744 58 546 0

Utlåning till allmänheten 44 274 91 600 135 873 4 017 34

Räntebärande värdepapper 15 287 61 547 76 834 20 058 0

Derivatinstrument 26 936 18 219 45 155 436 1

Övriga tillgångar 28 829 8 763 37 592 1 983 3

Summa tillgångar 156 964 235 234 392 198 85 041 38

Skulder till kreditinstitut och centralbanker 12 116 20 162 32 278 9 148 1

In- och utlåning från allmänheten 62 401 128 248 190 649 4 135 13

Emitterade värdepapper 23 868 36 877 60 745 150 0

Derivatinstrument 27 872 20 680 48 552 1 572 11

Övriga skulder 18 188 11 808 29 996 170 0

Summa skulder 144 445 217 775 362 220 15 175 26

31 dec 2019, mn euro EUR

Utländska

valutor Total

Varav motpart

inom samma

koncern

Varav

ägarintresse-

företag

Utlåning till kreditinstitut 44 013 70 431 114 444 63 966 0

Utlåning till allmänheten 46 744 97 333 144 077 4 513 95

Räntebärande värdepapper 7 737 58 176 65 913 3 535 0

Derivatinstrument 21 609 17 762 39 371 280 3

Övriga tillgångar 27 596 9 578 37 174 1 971 64

Summa tillgångar 147 699 253 280 400 979 74 266 162

Skulder till kreditinstitut och centralbanker 14 731 30 059 44 790 12 550 0

In- och utlåning från allmänheten 57 032 118 254 175 286 4 454 8

Emitterade värdepapper 25 666 52 104 77 770 215 0

Derivatinstrument 23 611 19 700 43 311 1 322 8

Övriga skulder 17 667 14 130 31 797 110 0

Summa skulder 138 707 234 247 372 954 18 651 16

1) Inkluderande skuldebrev belåningsbara i centralbanker 67 748 mn euro (61 218 mn euro).

M43. Överförda tillgångar och erhållna säkerheter

Överförda tillgångar som fortsatt redovisas

i balansräkningen samt hänförliga skulder

Tillgångar anses vara överförda från Nordea om Nordea

antingen överför den kontraktsenliga rättigheten att erhålla

kassaflöden från tillgången eller behålla den rättigheten men

har en kontraktsenlig skyldighet att betala kassaflödena till

ett eller flera företag.

Alla tillgångar som överförts redovisas fortsatt i balansräk-

ningen om Nordeas exponering för förändringar i verkligt

värde för tillgången kvarstår. Så är fallet vid återköpsavtal

och värdepapperslån.

Återköpsavtal är en form av inlåning mot säkerhet där

Nordea säljer värdepapper med ett avtal om att till ett fast

pris återköpa dessa vid ett senare datum. Likvida medel som

erhållits redovisas som inlåning (skuld). Värdepapper som

har lämnats enligt återköpsavtal bokas inte bort från

balansräkningen.

Utlåning av värdepapper är transaktioner där Nordea lånar

ut innehavda värdepapper till en motpart och erhåller en

avgift.

Eftersom både återköpsavtal och värdepapperslån innebär

att värdepappren återlämnas till Nordea, kvarstår alla risker

och rättigheter förknippade med de överförda instrumenten

hos Nordea, även om de inte är tillgängliga för Nordea under

den period då de är överförda. Motparten i transaktionen

innehar värdepappren som säkerhet, men har inte någon rätt

till andra tillgångar i Nordea.

De värdepapper som fortsatt redovisas i balansräkningen

samt hänförliga skulder värderas till verkligt värde.

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Återköpsavtal

Skuldebrev belåningsbara i centralbanker 246 1 704

Räntebärande värdepapper 10 296 15 866

Summa 10 542 17 570

1) Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförs icke-kontanta tillgångar som

säkerhet. Om den mottagande parten har rätt att sälja eller i sin tur pantsätta till

gången omklassiﬁceras den i balansräkningen till posten Pantsatta ﬁnansiella

instrument.

Skulder hänförliga till tillgångarna

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Återköpsavtal

Skulder till kreditinstitut och centralbanker 265 1 704

In- och upplåning från allmänheten 10 296 12 492

Summa 10 561 14 196

Netto –19 3 374

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 273

Nordea Årsredovisning 2020

M44. Löptidsanalys för tillgångar och skulder

31 dec 2020, mn euro Inom 3 månader 3–12 månader 1–5 år 5–10 år Över 10 år Summa

Skuldebrev belåningsbara i centralbanker 1 377 10 914 47 938 5 575 1 945 67 748

Utlåning till kreditinstitut 43 404 13 695 39 316 329 0 96 744

Utlåning till allmänheten 45 386 15 467 53 591 8 226 13 203 135 873

Räntebärande värdepapper 2 749 239 3 215 2 133 749 9 085

Derivatinstrument 5 076 3 198 6 782 9 564 20 535 45 155

Övriga tillgångar 20 089 72 2 493 1 14 938 37 593

Summa tillgångar 118 081 43 585 153 334 25 828 51 370 392 198

Skulder till kreditinstitut och centralbanker 20 454 4 295 7 525 4 0 32 278

In- och upplåning från allmänheten 184 293 1 296 4 834 226 0 190 649

Emitterade värdepapper 16 321 21 875 18 159 4 239 151 60 745

Efterställda skulder 773 2 482 1 875 1 521 237 6 888

Derivatinstrument 6 842 3 649 11 016 8 269 18 776 48 552

Övriga skulder 21 936 189 653 114 216 23 108

Summa skulder 250 619 33 786 44 062 14 373 19 380 362 220

Erhållna säkerheter som kan säljas

eller pantsättas på nytt

Nordea erhåller säkerheter enligt omvända återköpsavtal

och avtal om värdepapperslån, vilka kan säljas eller pantsät-

tas på nytt i enlighet med avtalsvillkoren. Transaktionerna

genomförs enligt standardavtal som används av parterna på

den ﬁnansiella marknaden. Vanligtvis så kräver avtalen ytter-

ligare säkerheter om värdet på värdepapper sjunker under

en förutbestämd nivå. Enligt standardavtalen för de flesta

återköpsavtal så har mottagaren av säkerheten ovillkorlig rätt

att sälja eller återpantsätta säkerheten förutsatt att likvärdiga

värdepapper överförs vid likvidtillfället. Det verkliga värdet

på erhållna säkerheter enligt omvända återköpsavtal och

avtal om värdepapperslån upplyses nedan. Nordea erhål-

ler också säkerheter enligt andra avtal, vilka kan säljas eller

pantsättas på nytt i enlighet med avtalsvillkoren. Dessa utgör

i huvudsak säkerheter som erhålls enligt CSA-avtal i samband

med derivattransaktioner.

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Omvända återköpsavtal

Erhållna säkerheter som kan säljas eller

pantsättas på nytt 24 458 36 218

- varav sålda eller pantsatta på nytt 11 708 15 791

Avtal om värdepapperslån

Erhållna säkerheter som kan säljas eller

pantsättas på nytt 3 319 5 680

- varav sålda eller pantsatta på nytt 793 2 612

Övriga avtal

Erhållna säkerheter som kan säljas eller

pantsättas på nytt 626 1 018

- varav sålda eller pantsatta på nytt 349 424

Summa 28 403 42 916

Mn euro 31 dec 2020 31 dec2019

Tillgångar relaterade till omvända

återköpsavtal

Utlåning till kreditinstitut 2 514 10 038

Utlåning till allmänheten 12 441 19 055

Summa 14 955 29 093

M43. Överförda tillgångar och erhållna säkerheter, forts.

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 274

Årsredovisning 2020 Nordea

M44. Maturity analysis for assets and liabilities, forts.

M45. Transaktioner med närstående

Informationen nedan presenteras ur Nordea Bank Abp:s perspektiv, d.v.s. den visar hur Nordea Bank Abp:s siror har påverkats

av transaktioner med närstående parter. Mer information om deﬁnitioner, se not M1 ”Redovisningsprinciper”, avsnitt 25.

31 dec 2020 31 dec 2019

Mn euro Koncernföretag

Intresseföretag

och joint

ventures

Övriga

närstående

parter

Koncernföretag

Intresseföretag

och joint

ventures

Övriga

närstående

parter

Tillgångar

Skuldebrev belåningsbara i centralbanker 19 094 – – 3 463 – 41

Utlåning till kreditinstitut 58 546 – – 63 966 – –

Utlåning till allmänheten 4 017 34 0 4 513 95 4

Räntebärande värdepapper 964 – 5 72 – 50

Aktier och andelar – – – – – 4

Derivatinstrument 436 1 109 280 3 51

Övriga tillgångar 1 471 3 6 1 354 64 3

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 513 – 0 617 – 0

Summa tillgångar 85 041 38 120 74 265 162 153

31 dec 2020 31 dec 2019

Mn euro Koncernföretag

Intresseföretag

och joint

ventures

Övriga

närstående

parter

Koncernföretag

Intresseföretag

och joint

ventures

Övriga

närstående

parter

Skulder

Skulder till kreditinstitut och centralbanken 9 148 1 533 12 550 0 495

In- och upplåning från allmänheten 4 135 13 37 4 454 8 29

Emitterade värdepapper 150 – – 215 – –

Derivatinstrument 1 572 11 16 1 322 8 10

Övriga skulder 132 – 0 71 – 1

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 38 – – 39 – –

Avsättningar 0 3 – 0 0 –

Summa skulder 15 175 28 586 18 651 16 535

Poster utanför balansräkningen 190 711 147 1 783 267 922 336 1 284

31 dec 2019, mn euro

Inom 3

månader 3–12 månader 1–5 år 5–10 år Över 10 år Summa

Skuldebrev belåningsbara i centralbanker 2 726 9 857 40 086 6 462 2 087 61 218

Utlåning till kreditinstitut 55 318 11 978 46 405 743 0 114 444

Utlåning till allmänheten 46 820 14 243 53 987 11 850 17 177 144 077

Räntebärande värdepapper 466 497 2 425 447 860 4 695

Derivatinstrument 4 460 2 652 6 519 7 847 17 893 39 371

Övriga tillgångar 19 237 39 3 062 31 14 805 37 174

Summa tillgångar 129 027 39 266 152 484 27 380 52 822 400 979

Skulder till kreditinstitut och centralbanker 43 572 521 137 560 0 44 790

In- och upplåning från allmänheten 163 491 2 505 4 828 1 085 3 377 175 286

Emitterade värdepapper 23 921 27 789 20 399 5 510 151 77 770

Efterställda skulder 1 377 1 135 5 251 1 780 246 9 789

Derivatinstrument 6 000 3 017 10 654 7 611 16 029 43 311

Övriga skulder 20 935 233 440 25 375 22 008

Summa skulder 259 296 35 200 41 709 16 571 20 178 372 954

Noter till ﬁnansiella rapporter – Moderföretaget 275

Nordea Årsredovisning 2020

M46. Kundtillgångar som förvaltas

Mn euro 31 dec 2020 31 dec 2019

Kapitalförvaltning 103 969 96 345

Förvaltade tillgångar 770 071 711 134

Total 874 040 807 479

Kundernas långfristiga sparande (PS sparande) var 5 mn euro

(4 mn euro) den 31 december 2020.

Totalsumman av PS investeringar är 72 mn euro (60 mn euro).

2020 2019

Mn euro Koncernföretag

Intresseföretag

och joint ventures

Övriga

närstående

parter

Koncernföretag

Intresseföretag

och joint ventures

Övriga

närstående

parter

Resultaträkning

Ränteintäkter 321 1 2 395 2 2

Räntekostnader –323 0 –2 –433 –1 0

Avgifts- och provisionsnetto 473 0 0 523 2 0

Nettoresultat av poster till verkligt

värde –169 –3 13 –58 8 –12

Övriga rörelseintäkter 427 – 0 351 6 0

Summa rörelsekostnader –70 – – –71 0 –

Resultat innan kreditförluster 659 –2 13 707 17 –10

1) Inkluderande nominella värden på derivat.

2) Övriga närstående parter omfattas av aktieägare med betydande inflytande över Nordea Bank Abp, nära anhöriga till nyckelpersoner i ledande positioner i Nordea Bank Abp, samt

bolag som kontrolleras av nyckelpersoner i ledande positioner i Nordea Bank Abp eller av nära anhöriga till dessa nyckelpersoner. Sampo Oyj inklusive dotterbolag till Sampo Oyj

tillhör denna grupp av närstående parter med ett betydande inflytande på Nordea Bank Abp. Skulder till Sampo Oyj inklusive dess dotterbolag består huvudsakligen av inlåning

och långfristiga investerings obligationer emitterade av Nordea. Transaktionerna med Sampo Oyj och dess övriga närstående parter inkludera ett antal pågående derivatkontrakt.

Övriga närstående parter omfattar även Nordeas pensionsstiftelser. För ytterligare information se not M1 kapitel 25 ”Transaktioner med närstående”

M45. Transaktioner med närstående, forts.

Med undantag för ersättningar, vissa lån och andra åtagan-

den som avser nyckelpersoner i ledande ställning, görs alla

transaktioner med närstående parter enligt samma kriterier

och villkor som vid jämförbara transaktioner med externa

parter i liknande ställning.

Nyckelpersoner i ledande positioner

Information om ersättningar, utlåning och lånelöften till samt

inlåning från nyckelpersoner i ledande positioner återﬁnns i

not M9 ”Personalkostnader”. Vissa övriga åtaganden gent-

emot nyckelpersoner i ledande positioner ﬁnns angivna i not

M38 ”Eventualförpliktelser”.

276

Nordea Årsredovisning 2020

277

Undertecknande

Styrelsens förslag till vinstdisposition

Nordea Bank Abp:s utdelningsbara vinstmedel, inklusive årets

resultat − efter avdrag för utdelningen som ska utbetalas den

1 mars 2021 (tidigast), baserat på balansräkningen för räken-

skapsåret som avslutades 31 december 2019 och kapitaliserade

utvecklingskostnader − uppgick till 19 694 163 764,90* euro och

annat fritt eget kapital uppgick till 4 573 347 620,91 euro den

31 december 2020. Styrelsen föreslår att den ordinarie bolags-

stämman, som hålls den 24 mars 2021, bemyndigar styrelsen att

besluta om en utdelning på högst 0,72 euro per aktie. Utdel

ningen skulle betalas ut baserat på balansräkningen som fast-

ställs för räkenskapsåret som avslutades den 31 december

2020, vid ett eller flera tillfällen. Bemyndigandet skulle vara

giltigt fram till början av nästa ordinarie bolagsstämma.

Den samlade utdelningen, beräknad utifrån det högsta belop-

pet om 0,72 euro per aktie, exklusive utdelning för innehav av

egna aktier, skulle då bli 2 907 097 050,96 euro** och betalas

från balanserade vinstmedel. Efter den högsta utbetalningen

av utdelning skulle 16 787 066 713,94 euro överföras i ny räk-

ning som utdelningsbara balanserade vinstmedel.

Enligt styrelsens uppfattning skulle den föreslagna utdelning-

en inte äventyra Nordea Bank Abp:s solvens. Ytterligare

information ﬁnns i avsnittet Förslag till vinstdisposition

i förvaltningsberättelsen.

Revisionsanteckning

Över utförd revision har idag avgetts berättelse.

Helsingfors, 26 februari 2021

PricewaterhouseCoopers Oy

Revisionssammanslutning

Jukka Paunonen

CGR

Undertecknande av bokslut och förvaltningsberättelse för 

Helsingfors,  februari 

Torbjörn Magnusson

Ordförande

Frank Vang-Jensen

Verkställande direktör och koncernchef

Kari Jordan

Vice ordförande

Kari Ahola

Styrelseledamot

Dorrit Groth Brandt

Styrelseledamot

Pernille Erenbjerg

Styrelseledamot

Nigel Hinshelwood

Styrelseledamot

Petra van Hoeken

Styrelseledamot

Robin Lawther

Styrelseledamot

John Maltby

Styrelseledamot

Gerhard Olsson

Styrelseledamot

Sarah Russell

Styrelseledamot

Birger Steen

Styrelseledamot

Jonas Synnergren

Styrelseledamot

1) Arbetstagarrepresentant

*) Beräknad utifrån ett innehav av egna aktier om 12 317 126.

**) Den totala utdelningen och beloppet som överförs i ny räkning som utdelningsbara

balanserade vinstmedel efter utbetald utdelning justeras utifrån antalet egna aktier

som innehas av Nordea Bank Abp på avstämningsdagen för utdelningen.

Nordea Årsredovisning 2020

278Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

Till Nordea Bank Abp:s bolagsstämma

Revision av bokslutet

Uttalande

Enligt vår uppfattning

• ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och av resultatet av dess verksamhet och

kassaflöden för året i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits av EU

• ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlig-

het med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven.

Våra uttalanden i denna rapport är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som överlämnats till moder-

bolagets revisionsutskott.

Revisionens omfattning

Vi har utfört en revision av bokslutet för Nordea Bank Abp (fo-nummer 2858394-9) för räkenskapsperioden som slutar

31.12.2020. Bokslutet omfattar:

• koncernens balansräkning, resultaträkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringarna i eget kapital,

kassaflödesanalys och noter till bokslutet inklusive en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper

• moderbolagets balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys och noter till bokslutet.

Grund för uttalandet

Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare

i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Oberoende

Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av

oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa.

Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moderbolaget och koncernbolagen är enligt vår bästa kunskap och

övertygelse i enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och vi har inte tillhandahållit förbjudna tjänster som

avses i revisionsförordningen 537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än revisionstjänster som vi tillhandahållit framgår ur not

K9 Övriga administrationskostnader/Revisionsarvoden till koncernbokslutet.

Vår revisionsansats

Översikt

• För koncernbokslutet tillämpad väsentlighet: € 200 miljoner, som är 0,65 % av eget kapital.

• Revisionen av koncernbokslutet omfattar samtliga väsentliga koncernbolag och dessutom ett antal

mindre koncernbolag i de nordiska länderna. Revisionen täcker merparten av intäkterna, tillgång-

arna och skulderna.

• Nedskrivning av lån till kunder.

• Värdering av ﬁnansiella instrument som innehas till verkligt värde.

• Aktuariella antaganden relaterade till aärsområdet Life.

• IT-system som stödjer processer för ﬁnansiell rapportering.

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentligt fel i bokslutet som helhet.

Vi beaktade speciellt de områden där ledningen gjort subjektiva bedömningar. Sådana är till exempel betydande redovis-

ningsmässiga uppskattningar som baserar sig på antaganden och prognoser om framtida händelser.

Nordea Årsredovisning 2020

279Revisionsberättelse

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning baserades på vår bedömning av väsentlighet. Revisionens mål är att uppnå en rimlig

grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlighe-

ter eller på fel. Fel anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska

beslut som användarna fattar på basis av bokslutet.

Baserat på vårt professionella omdöme fastställde vi vissa kvantitativa gränsvärden för att bestämma den väsentlighetsnivå

som tillämpats för koncernbokslutet som helhet. Med hjälp av dessa gränsvärden och kvalitativa överväganden fastställde

vi revisionens inriktning och omfattning samt karaktär, tidpunkt och omfattning av våra granskningsåtgärder. Vidare använ-

des väsentlighetsnivån för att bedöma eekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på bokslutet som helhet.

Koncernens väsentlighet

€ 200 miljoner

Hur vi fastställt väsentligheten

0,65 % av eget kapital

Motivering av valet av väsentlighet

Vi valde eget kapital som referenspunkt eftersom detta enligt vår uppfatt-

ning är det nyckeltal som användarna för det mesta använder vid bedöm-

ning av koncernens kapitalresurser. Eget kapital är ett allmänt accepterat

nyckeltal. Vi valde 0,65 %, som ligger inom ramen för gränsvärdena för

accepterad kvantitativ väsentlighet i revisionsstandarderna.

Revisionens inriktning och omfattning

Vi beaktade koncernens struktur, bransch och redovisningsprocesser samt interna kontroller då vi utformade revisionens

omfattning.

Vi fastställde vilken typ av arbete som krävdes i koncernbolagen av oss, i egenskap av det centrala koncernrevisonsteamet,

eller av revisorer för koncernbolagen från andra företag inom PwC i enlighet med våra anvisningar. I de fall då arbetet

utfördes av revisorer för koncernbolagen gav vi dem speciﬁka anvisningar som inkluderade vår riskanalys, väsentlighet och

metoderna för testning av de centraliserade systemen. Revision utfördes i de koncernbolag som ansågs vara väsentliga

antingen på grund av sin väsentlighet som separat bolag eller till följd av bolagets speciﬁka natur. Revisionen täcker majori-

teten av koncernens intäkter, tillgångar och skulder.

Genom att vidta de nämnda åtgärderna hos koncernbolagen och vidta ytterligare åtgärder på koncernnivå har vi inhämtat

tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den ﬁnansiella informationen för koncernen som helhet för att göra

ett uttalande avseende koncernbokslutet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest

betydelse fulla för räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt

ställningstagande till bokslutet som helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa områden.

Liksom vid alla revisioner beaktade vi också risken för att ledningen åsidosätter den interna kontrollen, och har bland annat

övervägt om det ﬁnns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av

oegentligheter.

Nordea Årsredovisning 2020

280Revisionsberättelse

Särskilt betydelsefullt område för koncernbokslutet Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla

området

Nedskrivning av lån till kunder

Se not K1 till koncernbokslutet – Redovisnings-principer

(Kritiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar), not

K11 – Kreditförluster, netto och not K14 – Utlåning och osäkra

lånefordringar.

Bedömningen av nedskrivning inkluderar kritiska bedöm-

ningar och uppskattningar. För individuellt bedömda lån

ingår uppskattningar i bedömningen av huruvida en kredit-

händelse har inträat och vid bedömningen av storleken på

nedskrivningen av lån till kunder.

Förväntade kreditförluster är beräknade som en funktion av

sannolikheten för fallissemang, exponeringen vid fallisse-

mang, förlusten vid fallissemang samt tidpunkten för fallis-

semang.

Nordea delar in lån i tre kategorier beroende på graden av

kreditrisk eller förändring i kreditrisk för varje enskilt lån. För

lån utan väsentlig ökning av kreditrisken, kategori 1, beräk-

nas kreditförluster för förväntade fallissemang inom 12

månader. För lån med väsentlig ökning av kreditrisken, kate-

gori 2, eller lån i fallissemang, kategori 3, beräknas kreditför-

luster för inträade och förväntade fallissemang under lånets

uppskattade löptid.

COVID-19 pandemin har påverkat ledningens bedömning av

förväntade kreditförluster. För att kunna beakta osäkerheter

inom nuvarande och framtida omgivning och för att reflek-

tera alla relevanta riskfaktorer som inte inkluderats i Nordeas

modellberäknade resultat, har ledningen utvecklat justering-

ar till modellen. Därtill redovisar Nordea justeringar till de

modellberäknade förväntade kreditförlusterna för att ta hän-

syn till begränsningar i nedskrivningsmodellen.

Detta utgör också ett särskilt betydelsefullt område för revi-

sionen av moderbolagets årsredovisning.

Vår revision utfördes genom en kombination av testning

av intern kontroll avseende den ﬁnansiella rapporteringen

och substansgranskning.

Vi har skapat en förståelse för processen för låneutgiv-

ning, kreditriskhanteringen och nedskrivning av utlåning

till kunder.

Vi har haft ett särskilt fokus på uppdateringar av ned-

skrivningsmodellen och utvecklingen av kreditrisk för

stora kunder.

Baserat på risk för individuellt bedömda lån har vi stick-

provsvis testat dokumentation i kreditakter och bedöm-

ningen av kreditrisk.

För nedskrivningsmodeller har vi involverat våra modell-

experter för att utvärdera metodiken, utmana underlig-

gande antaganden och för att oberoende kontrollberäkna

ett urval av av lån.

Vi har utvärderat lämpligheten i de antaganden samt kva-

liteten av underliggande data som använts för ledningens

bedömning av justeringar till de modellberäknade förvän-

tade kreditförlusterna och granskat att dessa har god-

känts enligt bolagets instruktioner.

Vi har granskat upplysningarna hänförliga till nedskriv-

ning av lån.

Nordea Årsredovisning 2020

281Revisionsberättelse

Värdering av ﬁnansiella instrument

som innehas till verkligt värde

Se not K1 till koncernbokslutet – Redovisningsprinciper (Kri-

tiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar), not K19

– Derivatinstrument och säkringsredovisning, not K40 – Klas-

siﬁcering av ﬁnansiella instrument och not K41 – Tillgångar

och skulder till verkligt värde..

Med ökad volatilitet och makroekonomisk osäkerhet runt

den kontinuerliga inverkan av den globala COVID-19 pande-

min på ekonomisk aktivitet, fortsätter värdering av ﬁnansiella

instrument att vara ett område med inneboende risk. I värde-

ringen av ﬁnansiella instrument i Nivå 2 och Nivå 3 används

observerbara respektive ej observerbara indata för återkom-

mande beräkningar av verkligt värde. Betydande portföljer

av ﬁnansiella instrument värderas baserat på modeller och

vissa antaganden som inte är observerbara för tredje part.

Viktiga områden för värdering av ﬁnansiella instrument som

innehas till verkligt värde är:

• riktlinjer och policys för modeller och värdering,

• interna kontroller av hierarkin för verkligt värde, justering-

ar av verkligt värde, pristester samt kontroll och styrning

av modeller, och

• upplysningar om ﬁnansiella instrument.

Detta utgör också ett särskilt betydelsefullt område för

revisionen av moderbolagets årsredovisning.

Vi bedömde utformningen och testade eektiviteten för

kontrollerna avseende:

• identiﬁering, beräkning och övervakning av värdering-

en av ﬁnansiella instrument,

• justeringar av verkligt värde och oberoende prisveriﬁe-

ring,

• kontroll och styrning av modeller.

Vi granskade koncernens processer för oberoende prisve-

riﬁering, validering och godkännande av modeller. Där-

utöver testades kontroller av dataflöden och datainput för

värdering samt koncernens styrnings- och rapporterings-

processer.

För de värderingar som är beroende av ej observerbara

indata eller som kräver en högre grad av bedömningar,

utgick vi från de antaganden, metoder och modeller som

koncernen använde. Vi gjorde dessutom en oberoende vär-

dering av ett urval positioner.

När det gäller justeringar av verkligt värde, särskilt credit

value adjustment, debt value adjustment och funding fair

value adjustment (CVA, DVA och FFVA) bedömde vi den

metod som använts, underliggande modeller samt koncer-

nens antaganden och jämförde detta med vår kännedom

om nuvarande praxis i branschen. Vi testade kontroller över

datainput till de underliggande modellerna och testade ett

urval av underliggande transaktioner.

Vi har granskat upplysningarna som hänför sig till värde-

ring av ﬁnansiella instrument till verkligt värde.

Aktuariella antaganden relaterade

till aärsområdet Life

Se not K1 till koncernbokslutet – Redovisningsprinciper (Kri-

tiska bedömningar och osäkerhet i uppskattningar) och not

K29 – Skulder till försäkringstagare.

Värderingen av försäkringstekniska avsättningar innefattar

bedömningar om osäkra framtida händelser. Värderingen

baseras på modeller där väsentliga bedömningar tillämpas

för att fastställa ekonomiska antaganden, aktuariella anta-

ganden liksom antaganden om kundbeteenden. Förändring-

ar i dessa antaganden kan väsentligt påverka värderingen av

försäkringstekniska avsättningar.

Vi bedömde utformningen och testade eektiviteten för

kontrollerna avseende processer för att beräkna försäk-

ringstekniska avsättningar inom aärsområdet Life.

Vår granskning omfattade också bedömningar av tilläm-

pade metoder, modeller och antagande som används i

beräkningarna av avsättningarna. Vi har stickprovsvis

utfört kontrollberäkningar av åtagandet med hjälp av

PwC:s aktuarier.

IT-system som stödjer processer

för ﬁnansiell rapportering

Ett väsentligt antal transaktioner hanteras inom koncernens

ﬁnansiella rapportering vilken är starkt beroende av IT-sys-

tem med stöd för automatisk redovisning och avstämning.

För att säkerställa fullständiga och korrekta räkenskaper

krävs att kontroller över behörigheter till program, program-

utveckling och programförändringar är ändamålsenligt

utformade och fungerar eektivt.

Detta utgör också ett särskilt betydelsefullt område för revi-

sionen av moderbolagets årsredovisning.

Vi bedömde utformningen och testade eektiviteten för

de IT-system som är väsentliga för den ﬁnansiella rappor-

teringen. Vår granskning har omfattat åtkomst till pro-

gram och data samt programutveckling och programför-

ändringar.

För åtkomst till program och information omfattade vår

granskning test av upplägg, borttag och övervakning av

åtkomsträttigheter samt lämplig fördelning av arbetsupp-

gifter. Andra områden som testades omfattade övervak-

ning av IT-system och kontroll över ändringar i IT-system.

Nordea Årsredovisning 2020

282Revisionsberättelse

Risker för väsentliga felaktigheter som avses i EU förordningens 537/2014 artikel 10.2c har inte identiﬁerats i koncernbokslu-

tet eller moderbolagets bokslut.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutet

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rättvi-

sande bild enligt internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits av EU och för att bokslutet ger en rättvi-

sande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstad-

gade kraven. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig

för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller

på fel.

Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av moderbolagets och kon-

cernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan

att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte

om man avser att likvidera moderbolaget eller koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alter-

nativ än att göra något av dessa.

Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktighe-

ter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid

kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan ﬁnns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller

fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som

användare fattar med grund i bokslutet.

Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställ-

ning under hela revisionen. Dessutom:

• Identiﬁerar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller

på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är till-

räckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felak-

tighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan

innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern

kontroll.

• Skaar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma

granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om eektiviteten

i den interna kontrollen.

• Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redo-

visningen och tillhörande upplysningar.

• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid

upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det ﬁnns

någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om

bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det ﬁnns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi

i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller,

om sådana upplysningar är otillräckliga, modiﬁera vårt uttalande. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som

inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag

inte längre kan fortsätta verksamheten.

• Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om

bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

• Inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den ﬁnansiella informationen för enheterna eller

aärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning, över-

vakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för vårt uttalande.

Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning

och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande

brister i den interna kontrollen som vi identiﬁerat under revisionen.

Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav

avseende oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende

samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Nordea Årsredovisning 2020

283Revisionsberättelse

Av de frågor som kommuniceras med dem som har ansvar för bolagets styrning fastställer vi vilka frågor som varit de mest

betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi

beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan

eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de

negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.

Övriga rapporteringsskyldigheter

Uppgifter om revisionsuppdraget

I enlighet med avtalet om bolagsbildningen för Nordea Bank Abp har varit utsedda revisorer från och med den 21 septem-

ber 2017. Vårt revisionsuppdrag gäller en hel period med oavbrutet åtagande under tre räkenskapsår.

Övrig information

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Den övriga informationen omfattar verksam-

hetsberättelsen och informationen i årsredovisningen, men inkluderar inte bokslutet eller vår revisionsberättelse avseende

dessa.

Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information.

Vår skyldighet är att läsa den övriga informationen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med detta göra

en bedömning av om det ﬁnns väsentliga motstridigheter mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfatt-

ning vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. För verksamhetsberät-

telsens del är det ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt gällande bestäm-

melser om upprättande av verksamhetsberättelse.

Enligt vår uppfattning

• är uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet enhetliga

• har verksamhetsberättelsen upprättats i enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse

Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet

i den övriga informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta.

Övriga uttalanden

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Styrelsens förslag till distribution av vin-

sten följer bestämmelserna i aktiebolagslagen. Vi tillstyrker att styrelsemedlemmarna och moderbolagets verkställande

direktör beviljas ansvarsfrihet för den av oss granskade räkenskapsperioden.

Helsingfors 26 februari 2021

PricewaterhouseCoopers Oy

Revisionssammanslutning

Jukka Paunonen

CGR

Nordea Årsredovisning 2020

284

Styrelse

Torbjörn Magnusson, ordförande

Magisterexamen och teknologie licentiatexamen

Styrelseledamot sedan 



och ordförande

sedan 

Född 

Nationalitet: Svensk

Andra uppdrag: Verkställande direktör och koncernchef

för Sampokoncernen sedan  januari 

Styrelseordförande i If Skadeförsäkring

Holding AB (publ)

Styrelseledamot i Hastings Group Holdings plc

Tidigare befattningar:

– Vd och koncernchef, If Skadeförsäkring Holding AB (publ)

– Chef för Commercial Business Division,

If Skadeförsäkring Holding AB (publ)

– Chef för Commercial Products, If Skadeförsäkring Holding AB (publ)

– Chef för P&C Support, Försäkringsaktiebolaget Skandia

– Chefcontroller, Försäkringsaktiebolaget Skandia

– Chefaktuarie skadeförsäkring, Mercantile & General Insurance

– Vice aktuarie skadeförsäkring, Mercantile & General Insurance

– Aktuarie skadeförsäkring, Skandia International

– Konsult, Arthur Andersen & Company

Aktieinnehav i Nordea:  .



Kari Jordan, vice ordförande

Magisterexamen i nationalekonomi

Styrelseledamot och vice ordförande sedan 



Född 

Nationalitet: Finländare

Andra uppdrag: Styrelseordförande i Outokumpu Oyj

Styrelseledamot i Nokian Tyres Plc

Styrelseledamot i ett flertal ideella organisationer, bl.a.

Finnish Business and Policy Forum EVA/ETLA

Tidigare befattningar:

– Vd och koncernchef, Metsäkoncernen, tidigare Metsäliittokoncernen

– Verkställande direktör och koncernchef, Metsäliitto Cooperative

– Flertal chefsbefattningar, Nordeakoncernen

och dess juridiska föregångare

– Medlem i högsta ledningen, OKOBANK

– Vice President, Citicorp Investment Bank Limited

– Flertal befattningar, Citibank Plc

Aktieinnehav i Nordea: 100 000.



Pernille Erenbjerg

Magisterexamen i ekonomi

Styrelseledamot sedan 2017

Född 1967

Nationalitet: Danska

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Nordic Entertainment

Group AB (publ)

Styrelseledamot i Nordic Connectivity AB (privat)

(Global Connect)

Vice styrelseordförande, i Millicom International

Cellular SA (publ)

Vice styrelseordförande i Genmab A/S (publ)

Tidigare befattningar:

2015–2018 Vd och koncernchef, TDC A/S

2011–2015 Group Chief Financial Ocer, TDC A/S

2003–2010 Flertal chefsbefattningar, TDC A/S

2002–2003 Partner, Deloitte Touche Tohmatsu

1987–2002 Revisor, Arthur Andersen

Aktieinnehav i Nordea: .

Petra van Hoeken

Magisterexamen i civilrätt

Styrelseledamot sedan 



Född 

Nationalitet: Nederländska

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Oranje Fonds

Styrelseledamot i Nederlandse Waterschapsbank NV

Tidigare befattningar:

– Medlem i Executive Committee och Chief risk ocer, Intertrust Group

– Styrelseledamot, De Lage Landen, DLL

– Styrelseledamot, Utrecht-America Holdings, Inc

– Medlem i Managing Board och Chief Risk Ocer,

Coöperatieve Rabobank U.A.

– Medlem i Managing Board och Chief Risk Ocer, NIBC Bank NV

– Chief Risk Ocer EMEA, The Royal Bank of Scotland Plc

– Flertal chefsbefattningar och andra befattningar,

ABN AMRO Bank NV, Amsterdam, Madrid, Singapore, Frankfurt och

New York

Aktieinnehav i Nordea: 



Nigel Hinshelwood

HCIMA-examen i organisationsstyrning

Styrelseledamot sedan 2018

Född 1966

Nationalitet: Britt

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Lloyd’s Bank plc

Styrelseledamot i Bank of Scotland plc

Ledamot i Finance and Risk Committee,

i Business in the Community

Ledamot i Technology and Transformation Committee,

Lloyd's of London

Tidigare befattningar:

2018– Ledamot i Franchise Board, Lloyd's of London

2016–2017 Chef Storbritannien och vice verkställande direktör, HSBC Bank plc

2015–2016 Group General Manager & Global Head of Operations,

HSBC Group Holdings

2011–2015 Group General Manager & Chief Operating Ocer för

Europa, Mellanöstern och Afrika, HSBC Group Holdings

2010–2011 Global Head, HSBC Insurance Holdings

2008–2010 Global Chief Operating Ocer, HSBC Group Holdings

2005–2007 Group Head of Programme Management and Business

Transformation, HSBC Group

2003–2005 Vice President & General Manager, Head of Global Banking and

Insurance Services, Asien och Stillahavsområdet, Unisys Corporation

2000–2003 Verkställande direktör, Sydostasien, och styrelseledamot Asien och

Stillahavsområdet, Capgemini

1997–2000 Partner, Ernst & Young

1996–1997 Försäljningschef Australien, Sequent Computer Systems

1990–1996 Chief Operating Ocer Asien och Stillahavsområdet, samt

Head of Sales and Marketing, Policy Management Systems

Corporation

Aktieinnehav i Nordea: .



Robin Lawther CBE

Kandidatexamen (Honours) i nationalekonomi,

magisterexamen i redovisning och ﬁnansiering

Styrelseledamot sedan 2014

Född 1961

Nationalitet: Amerikanska och brittiska

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Ashurst LLP och

M&G Plc

Styrelseledamot i UK Government Investments

Tidigare befattningar:

– Styrelseledamot i Oras Invest Ltd

– Chef för Nordic Investment Bank, Storbritannien, J.P. Morgan

– Chef för Mergers & Acquisitions Execution,

European Financial Institutions, Storbritannien, J.P. Morgan

– Chef för Commercial Banking Group, Storbritannien, J.P. Morgan

– Verkställande direktör för Financial Institutions Investment Banking,

Storbritannien, J.P. Morgan

– Vice President för Mergers & Acquisitions, Storbritannien, J.P. Morgan

– International Capital Markets, USA, J.P. Morgan

Aktieinnehav i Nordea:  .



Nordea Årsredovisning 2020

285

1) Anger när personen blev styrelseledamot i Nordeakoncernens moderföretag, oavsett

om det var i Nordea Bank Abp, Nordea Bank AB (publ) eller annat företag.

2) Aktieinnehav per den 31 december 2020, innefattar även familjemedlemmars och

närstående bolags eventuella innehav.

Kari Ahola

Datanom (Institute of Information

Technology)

Styrelseledamot sedan 2006

(suppleant fram till 25 mars 2020)

Född 1960

Ordförande för fackföreningen Unio

Ordförande för Nordea Union Nousu

Aktieinnehav i Nordea: 0.

Dorrit Groth Brandt

Finance Diploma Programme,

Finansrådet, och diverse andra

omfattande bankrelaterade

utbildningar under tiden i Nordea

Styrelseledamot sedan 2018

Född 1967

Ordförande för Finansforbundet

i Nordea

Aktieinnehav i Nordea: 605.

Gerhard Olsson

MBA och kandidatexamen

i nationalekonomi

Styrelseledamot sedan 2016

Född 1978

Yrkesverksam i Nordea

Aktieinnehav i Nordea: 0.

Hans Christian Riise

MBA

Styrelseledamot sedan 2013

Född 1961

Ledare för arbetstagar-

representanterna

Aktieinnehav i Nordea: 0.

Arbetstagarrepresentanter

Styrelse

John Maltby

Kandidatexamen i ingenjörsvetenskap (Honours)

Styrelseledamot sedan 2019

Född 1962

Nationalitet: Britt

Andra uppdrag: Styrelseordförande i Allica

Styrelseledamot i Simplyhealth Group

Styrelseledamot i National Citizens Service (NCS) Trust

Styrelseledamot i West Brom Building Society

Tidigare befattningar:

2018– Styrelseordförande i Pepper Money (utsedd)

2015–2019 Styrelseledamot, Bank of Ireland UK

2012–2019 Styrelseordförande, Good Energy Group Plc

2015–2018 Styrelseledamot, Tandem Bank

2015–2017 Styrelseordförande, BlueStep Bank AS

2014–2014 Verkställande direktör, Williams & Glyn

2012–2013 Senior rådgivare, Corsair Capital

2007–2012 Group Director, Commercial, Lloyds Banking Group

2000–2007 Verkställande direktör, Kensington Group Plc

1998–2000 Executive Director, First National Group, Abbey National Plc

1994–1998 Verkställande direktör, Lombard Tricity, Natwest Group Plc

1992–1994 Deputy Director, Barclays Bank Plc

1989–1992 Managementkonsult, Price Waterhouse Consultancy

1983–1989 Manager, Andersen Consulting

Aktieinnehav i Nordea: .



Sarah Russell

Magisterexamen i tillämpad ekonomi och ﬁnans

Styrelseledamot sedan 2010

Född 1962

Nationalitet: Australiska

Andra uppdrag: Ledamot i Supervisory Board i

The Currency Exchange Fund NV

Ledamot i Supervisory Board, Ostrum Asset

Management, Paris, Frankrike

Tidigare befattningar:

– Ledamot i Supervisory Board, Nederlandse Investeringsinstelling NV

– Vice ordförande i Supervisory Board och ledamot i Appointment and

Compensation Committee, La Banque Postale Asset Management SA

– Verkställande direktör, Aegon Asset Management Holdings BV

– Senior Executive Vice President och verkställande direktör,

ABN AMRO Asset Management Holdings NV

– Verkställande direktör och CFO för Wholesale Clients Business Unit,

ABN AMRO

– Global chef för Financial Markets Research och Financial Markets

Infrastructure Support, samt medlem i Financial Markets Executive

Committee, ABN AMRO

– Business Manager till Senior Executive Vice President för Global

Financial Markets, ABN AMRO

– Director, chef för Corporate Sales, Australien och Nya Zealand,

ABN AMRO

– Director, chef för Commodities i Sydney, ABN AMRO

– Associate Director och Director, Treasury Sales i Sydney, ABN AMRO

– Flertal befattningar inom Financial Markets,

Toronto Dominion Australia Ltd

Aktieinnehav i Nordea: .



Birger Steen

MBA och magisterexamen i

industriteknik och datavetenskap

Styrelseledamot sedan 2015

Född 1966

Nationalitet: Norrman

Andra uppdrag: Principal, Summa Equity AB

Styrelseordförande i Nordic Semiconductor ASA och

Pagero AB

Styrelseledamot i Schibsted ASA

Medlem i kommissionen Norge mot 2025

Styrelseledamot i National Nordic Museum i Seattle, USA

Tidigare befattningar:

2010–2016 Verkställande direktör, Parallels, Inc.

2009–2010 Vice President, Worldwide SMB & Distribution,

Microsoft Corporation

2004–2009 General Manager, Microsoft Ryssland

2002–2004 General Manager, Microsoft Norge

2000–2002 Verkställande direktör, Scandinavia Online AS

1996–1999 Vice President, Business Development, Schibsted ASA

1993–1996 Konsult, McKinsey & Company

1992–1993 Oljehandlare och verkställande direktör, Norwegian Oil Trading AS

Aktieinnehav i Nordea:  .



Jonas Synnergren

Magisterexamen i nationalekonomi och företagsekonomi

Styrelseledamot sedan 2020

Född 1977

Nationalitet: Svensk

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Veoneer Inc

Ledamot i nomineringskommittén, LM Ericsson AB

Senior partner i Cevian Capital AB

Chef för Cevian Capital AB:s verksamhet i Sverige.

Tidigare befattningar:

2012–2019 Styrelseledamot och ledamot i revisions- och riskkommittén,

Tieto Corporation

2015–2016 Ledamot i nomineringsrådet, Metso Corporation

2014–2015 Ordförande i nomineringsrådet, Metso Corporation

2010–2011 Ledamot i nomineringsrådet, Tieto Corporation

2006–2006 Tillförordnad verkställande direktör samt chef för investerarrelationer

och aärsutveckling, Svalan Konsortier AB

2000–2006 Flera olika uppdrag, senast Project Leader,

The Boston Consulting Group AB

Aktieinnehav i Nordea: .



Nordea Årsredovisning 2020

286

Frank Vang-Jensen

Verkställande direktör och koncernchef

Född 1967

Medlem i koncernledningen sedan 2018

Utbildning: Executive Programme, Harvard Busi

ness School, USA. Management Programme,

INSEAD, Frankrike/Singapore. Organization &

Leadership, Handelshögskolan i Köpenhamn,

Danmark. Finance & Credit, Handelshögskolan i

Köpenhamn, Danmark.

Aktieinnehav i Nordea: 96 303.

Tidigare befattningar:

2018–2019 Chef för Personal Banking, Nordea Bank Abp

2017–2018 Chef för Personal Banking Danmark,

landschef och ﬁlialchef i Danmark, Nordea Bank Abp

2015–2016 Verkställande direktör och koncernchef,

Svenska Handelsbanken AB

2014–2015 Chef för Handelsbanken Sverige,

Svenska Handelsbanken AB

2007–2014 Verkställande direktör för Handelsbanken Danmark,

Svenska Handelsbanken AB

2005–2007 Verkställande direktör, Stadshypotek AB

2001–2005 Regionchef, Handelsbanken Danmark

2001–2005 Kontorschef, Handelsbanken Köpenhamn City

Koncernledning

Nina Arkilahti

Chef för Business Banking

Född 1967

Medlem i koncernledningen sedan 2020

Utbildning:

Magisterexamen i samhällsveten-

skap, Åbo universitet, Finland. Kandidatexamen

i nationalekonomi och företagsekonomi,

Handelshögskolan, Aalto-universitetet, Finland.

Advanced Management Program, INSEAD,

Frankrike.

Aktieinnehav i Norde

a: 2 238.

Sara Mella

Chef för Personal Banking

Född 1967

Medlem i koncernledningen sedan 2019

Utbildning: Magisterexamen i nationalekonomi,

Tammerfors universitet, Finland.

Strategic Leader, Nordea Leadership Pipeline,

London Business School, Storbritannien. Inter

Alpha Programme, INSEAD Fontainebleau,

Frankrike. Orchestrating Winning Performance,

IMD Lausanne, Schweiz.

Riksomfattande försvarskurs, Finland.

Aktieinnehav i Nordea: 20 891.

Martin A Persson

Chef för Large Corporates & Institutions

Född 1975

Medlem i koncernledningen sedan 2016

Utbildning: Kandidatexamen i företagsekonomi

med inriktning redovisning och ﬁnansiering,

Stockholms universitet. Kandidatexamen i före

tagsekonomi, med inriktning redovisning och

ﬁnansiering, Blekinge Tekniska Högskola. Kandi-

datexamen i företagsekonomi, med inriktning

nationalekonomi, Lunds universitet.

Aktieinnehav i Nordea: 12 713.

Snorre Storset

Chef för Asset & Wealth Management

Född 1972

Medlem i koncernledningen sedan 2015

Utbildning: Magisterexamen i nationalekonomi

och företagsekonomi, Norska handelshögskolan

i Bergen, Norge.

Aktieinnehav i Nordea: 15 356.

Nordea Årsredovisning 2020

287

Ian Smith

Chief Financial Ocer

Född 1966

Medlem i koncernledningen sedan 2020

Utbildning: Masterexamen i nationalekonomi,

Aberdeen University, Storbritannien

Auktoriserad revisor i Storbritannien (1992)

Aktieinnehav i Nordea: 0.

Jussi Koskinen

Chief Legal Ocer

Född 1973

Medlem i koncernledningen sedan 2018

Utbildning: Magisterexamen i juridik (LLM), Åbo

universitet, School of Law, Finland. Executive

Education, Global Business Consortium, London

Business School, Storbritannien. Gästforskare,

Louis D Brandeis School of Law, University of

Louisville, USA. Specialisering i marin juridik,

Nordisk Institutt for Sjørett, Oslo universitet,

Norge.

Aktieinnehav i Nordea: 4 356.

Koncernledning

1) Aktieinnehav per den 31 december 2020. Innefattar även familjemedlemmars och närstående bolags eventuella innehav.

Erik Ekman

Chef för Group Business Support

Född 1969

Medlem i koncernledningen sedan 2015

Utbildning: Doktorsexamen i nationalekonomi,

Uppsala universitet, Sverige.

Aktieinnehav i Nordea: 8 137.

Matthew Elderﬁeld

Chief Risk Ocer

Född 1966

Medlem i koncernledningen sedan 2016

Utbildning: Corporate Finance Programme,

London Business School, Storbritannien.

Magister examen i internationella relationer,

Trinity Hall, Cambridge University, Storbritannien.

B.S. in Foreign Service, School of Foreign Service,

Georgetown University, USA.

Aktieinnehav i Nordea: 5 333.

Christina Gadeberg

Chief People Ocer

Född 1970

Medlem i koncernledningen sedan 2019

Utbildning: Diplomutbildning med inriktning

ﬁnans, Finanssektorens Uddannelsescenter, samt

HD-utbildning i administration, organisation och

ledarskap, Copenhagen Business School,

Danmark.

Aktieinnehav i Nordea: 3 530.

Ulrika Romantschuk

Chef för Brand, Communication & Marketing

Född 1966

Medlem i koncernledningen sedan 2020

Utbildning

: Kandidatexamen i samhällsveten-

skap från Helsingfors universitet, Finland

Aktieinnehav i Nordea

: 0.

Nordea Årsredovisning 2020

288

Huvudsaklig koncernstruktur

Filial – Nordea Bank Abp har även ﬁlialer i Estland, Polen, London, New York,

Shanghai och Singapore (ﬁlialen i Frankfurt stängdes i december 2020).

Bolag

Holdingbolag

Per den  januari 

Nordea Bank Abp

Finland

LLC

Promyshlennaya

kompaniya

Vestkon

Ryssland

JSC

Nordea Bank

Ryssland

Nordea Kredit

Realkredit-

aktieselskab

Danmark

Nordea

Hypoteksbank

Abp

Finland

Nordea Finans

Finland Ab

Finland

Nordea

Eiendoms-

kreditt AS

Norge

Nordea Finans

Norge AS

Norge

Nordea

Hypotek AB

(publ)

Sverige

Nordea Finans

Sverige AB

(publ)

Sverige

Nordea Finans

Danmark A/S

Danmark

Nordea

Investment

Funds S.A.

Luxemburg

Nordea Asset

Management

Holding AB

Sverige

Nordea

Investment

Management

Sverige

Nordea

Livförsäkring

Finland Ab

Finland

Nordea Life

Holding AB

Sverige

Livsforsikrings-

selkapet

Nordea Liv

Norge AS

Norge

Nordea

Livförsäkring

Sverige AB

(publ)

Sverige

Nordea

Bank S.A.

(under likvidation

sedan 14 nov 2019)

Luxemburg

Nordea Direct

Boligkreditt AS

(f.d.Gjensidige Bank

Boligkreditt AS)

Norge

Nordea

Funds Ab

Finland

Nordea Direct

Bank ASA

(f.d. Gjensidige

Bank ASA)

Norge

Nordea Bank

Abp, ﬁlial

i Sverige

Sverige

Nordea

Danmark, ﬁlial

af Nordea Bank

Abp, Finland

Danmark

Nordea

Bank

Abp, ﬁlial

i Norge

Norge

Huvudsaklig koncernstruktur

1) Nordea Bank Abp och Nordea Direct Bank ASA (f.d. Gjensidige Bank ASA)

undertecknade en fusionsplan den 12 juni 2019. Fusionen mellan Nordea Direct

Bank ASA (f.d. Gjensidige Bank ASA) och Nordea Bank Abp väntas bli

genomförd under första halvåret 2021. Genomförandet av fusionen förutsätter

godkännande från berörda myndigheter.

Nordea Finans

Equipment AS

Norge

Filial i

Danmark

Filial i

Sverige

Nordea Årsredovisning 2020

289

Nordeas organisation

Per den  januari 

Personal

Banking

Business

Banking

Large

Corporates &

Institutions

Asset &

Wealth

Management

Group

Business

Support

Group

Legal

Chief of

Sta Oce

Group Risk

& Compliance

Group Branding,

Communication

& Marketing

Group

Finance

Group

Internal

Audit

Vd och

koncernchef

Nordeas organisation

Group

People

Nordea Årsredovisning 2020

290

Ordinarie bolagsstämma  mars 

Finansiell kalender

Nordeas ordinarie bolagsstämma 2021 hålls onsdagen den

24 mars 2021 klockan 14.00 lokal tid, på Nordeas huvudkontor

på Hamnbanegatan 5, Helsingfors, Finland.

På grund av coronapandemin och för att säkerställa

Nordeas aktieägares, medarbetares och andra intressenters

välbeﬁnnande och säkerhet har Nordeas styrelse beslutat om

extraordinära mötesrutiner med stöd av den tillfälliga lagstift-

ning (677/2020) som trädde i kraft den 3 oktober 2020.

Deltagande och förhandsröstning

För att begränsa spridningen av covid-19, och i syfte att

säkerställa Nordeas aktieägares, medarbetares och andra

intressenters välbeﬁnnande och säkerhet, kan aktieägare och

deras ombud endast delta på stämman och utöva sina rättig-

heter genom att rösta på förhand samt samt genom att på

förhand lägga fram motförslag och ställa frågor. Det är inte

möjligt att närvara personligen på stämman.

Aktieägare som önskar utöva sina rättigheter på den ordi-

narie bolagsstämman ska vara införd i bolagets aktieägarför-

teckning som förs av Euroclear Finland Oy i Finland, Euro-

clear Sweden AB i Sverige eller VP Securities A/S i Danmark

senast den 12 mars 2021.

Ytterligare information, tider och detaljerade instruktioner

för deltagare med aktier registrerade hos Euroclear Finland

Oy i Finland, Euroclear Sweden AB i Sverige eller VP Securi-

ties A/S i Danmark, liksom innehavare av förvaltarregistre-

rade aktier, ﬁnns på webbplatsen www.nordea.com/sv/ordi-

narie-bolagsstaemma och i kallelsen till den ordinarie

bolagsstämman.

Sändning på internet

Nordea arrangerar en separat sändning på internet efter den

ordinarie bolagsstämman onsdagen den 24 mars 2021 klock-

an 16.00 lokal tid, där aktieägarna kan följa presentationerna

av styrelseordförande samt vd och koncernchef. Där presen-

teras även de beslut som togs på ordinarie bolagsstämman.

Aktieägare har också möjlighet att ställa frågor till ledande

befattningshavare om teman i anslutning till ordinarie

bolagsstämman. Sändningen på internet utgör inte en del av

den ordinarie bolagsstämman. Därmed ska frågor som avses i

5 kap. 25 § i ﬁnska aktiebolagslagen ställas den ordinarie

bolagsstämman på förhand i enlighet med beskrivningen i

kallelsen. Mer information om sändningen och anvisningar

om deltagande ﬁnns tillgängliga på Nordeas webbplats,

nordea.com/sv/ordinarie-bolagsstaemma.

Finansiell kalender 2021

Första dag för handel

exklusive utdelning

19 februari

Avstämningsdag för

utdelning, 0,07

euro

22 februari

Tidigaste utbetalning

av utdelning, 0,07

euro 1 mars

Ordinarie bolagsstämma 24 mars

Delårsraport, första kvartalet 29 april

Delårsrapport, andra kvartalet 21 juli

Delårsrapport, tredje kvartalet 21 oktober

Kontaktpersoner

Ian Smith, Group CFO

Investor Relations

Matti Ahokas, chef för investerarrelationer

Carolina Brikho

Maria Caneman

Anna Gabrán

Juho-Pekka Jääskeläinen

Michel Karimunda

Andreas Larsson

Axel Malgerud

Ilkka Ottoila

105 71 Stockholm, Sverige

Tel.: +46 10 157 1000

Webbplats

Alla rapporter, pressmeddelanden och börsmeddelanden

ﬁnns tillgängliga på internet, på adress nordea.com. Finan-

siella rapporter från Nordeakoncernen kan beställas på nätet

och från Investor Relations.

Nordeas rapport om kapitaltäckning och riskhantering, i

enlighet med upplysningskraven i Pelare III och EU:s kapital-

täckningsförordning, ﬁnns på nordea.com.

Årsredovisning 2020

Nordea Bank Abp är Nordeakoncernens moderföretag och

har sitt säte i Helsingfors, Finland. Denna årsredovisning

omfattar Nordea Bank Abp och avser verksamheten i Nordea-

koncernen, vars koncernstruktur presenteras på sidan 288.

I årsredovisningen presenteras Nordeakoncernens resul-

taträkningar och andra ﬁnansiella data uttryckta i euro.

Originalversionen av årsredovisningen är på svenska. Det

ﬁnns även en engelsk version. Vid bristande överensstämmel-

se mellan versionerna gäller den svenska versionen. Engelsk

och svensk version av årsredovisningen ﬁnns tillgänglig på

Aleksis Kivis gata 7, 00500 Helsingfors, samt på Nordeas

webbplats, nordea.com.

Ordinarie bolagsstämma och ﬁnansiell kalender

Nordea Årsredovisning 2020

291

Layout och produktion: Chimney Group

Foto: Nordea | Tryck: Hylte Tryck AB, 2021

Denna årsredovisning omfattar Nordea Bank Abp och

avser verksamheten i Nordeakoncernen, vars koncernstruktur

presenteras på sidan . Originalversionen av

årsredovisningen är på svenska. Det ﬁnns även en

engelsk version som kan erhållas på begäran.

I årsredovisningen presenteras Nordeakoncernens

resultaträkningar och andra ﬁnansiella data uttryckta

i euro.

Nordea Bank Abp

PO-nummer 2858394-9

Hamnbanegatan 5

00020 Helsingfors

Tel +358 200 70000