
66
FASADGRUPPEN GROUP AB ÅRSREDOVISNING 2021
FINANSIELL INFORMATION
Utlandsverksamheter
I koncernredovisningen räknas alla tillgångar, skulder och transaktioner i
koncernbolag som har en annan funktionell valuta än SEK (koncernens funk-
tionella valuta) om till SEK vid konsolideringen. Koncernbolagens funktio-
nella valuta har varit oförändrad under rapportperioden.
Vid konsolideringen har tillgångar och skulder räknats om till balans-
dagens kurs. Justeringar av goodwill och verkligt värde som uppstår vid
förvärv av en utlandsverksamhet har redovisats som tillgångar och skulder i
utlandsverksamheten och omräknats till SEK till balansdagens kurs. Intäkter
och kostnader har omräknats till SEK enligt en genomsnittlig kurs under rap-
portperioden. Valutakursdifferenser redovisas direkt mot övrigt totalresul-
tat och redovisas i valutaomräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av
en utlandsverksamhet omklassificeras de hänförliga ackumulerade omräk-
ningsdifferenserna som är redovisade i eget kapital till resultatet och redovi-
sas som del av vinsten eller förlusten vid avyttringen.
Segmentrapportering
Koncernen segmentsinformation presenteras utifrån koncernledningens
perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporte-
ringen till koncernens högsta verkställande beslutsfattare. Koncernen har
identifierat moderbolagets VD, koncernchefen, som dess högste verkstäl-
lande beslutsfattare.
I den interna rapportering som används av verkställande direktören för
att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning presen-
teras den finansiella informationen för koncernen som en helhet. Då inget
dotterbolag når upp till det kvantitativa gränsvärdet om 10% av koncernens
totala omsättning redovisas dessa som ett rörelsesegment i koncernens rap-
portering. I och med att kunderna och tjänsterna är likartade, dvs arbeten på
byggnaders yttre skal och där slutkund är fastighetsägare i någon form, slås
dotterbolagens redovisning samman och redovisas som ett segment. Kon-
cernen består därför av ett enda rörelsesegment.
Intäkter
Koncernens intäkter avser huvudsakligen intäkter från utförandet av entre-
prenaduppdrag avseende arbete på fastigheters yttre skal. Till detta sker
även mindre andel försäljning av varor relaterade till entreprenaduppdra-
gen samt ett mindre antal tjänster.
Vid bedömningen av om en intäkt ska redovisas följer koncernen
IFRS 15:s femstegsmodell:
1. Identifiera avtalet med kund
2. Identifiera prestationsåtaganden
3. Fastställande av transaktionspriset
4. Fördela transaktionspriset på prestationsåtagandena
5. Redovisa intäkten vid tidpunkten för uppfyllelsen av prestationsåtagandet
I steg 1 ska avtalet med kunden identifieras. Koncernens avtal är alltid
skriftliga och överenskomna med kund. Om två eller flera avtal har ingåtts
samtidigt eller i nära anslutning till varandra, så ska dessa under vissa förut-
sättningar slås samman. I koncernen är det sällan förekommande att flera
avtal tecknas i nära tid med en och samma kund och kombination av avtal är
därför sällan aktuellt. En avtalsändring innebär en förändring i omfattning
eller pris (eller både och) i ett avtal som har godkänts av bägge parter.
Avtalsändringar, så kallade ÄTOR (ändrings- och tilläggsarbeten), är
vanligt förekommande i koncernen och branschen.
Tilläggsarbete (ÄTOR) i form av mer arbete eller annat arbete än beräk-
nat, tex plåt eller dylikt, kan tillkomma under projektets löptid. Prissättning
för detta sker separat och regleras vanligen enligt ABT06 (eller liknande i
Danmark och Norge), enligt marknadsmässiga priser. Tilläggen sker skrift-
ligt. Ändringar och tillägg, ÄTOR, i entreprenaduppläggen är alltid en del av
entreprenaden, de är inte distinkta och utgör då inte ett separat nytt kon-
trakt. Därmed ska de redovisas som en del av det befintliga kontraktet, med
en kumulativ catch up-metod. Fasadgruppen redovisar dem på detta sätt.
När de uppkommer blir de en del av totalentreprenaden, läggs in i
projektkalkylen vilken då blir uppdaterad och såväl grunden för nedlagda
utgifter som intäkten (marginalen) påverkas med en ”catch up-effekt”.
I steg 2 ska separata prestationsåtaganden identifieras dvs. av de löften
att överföra varor och tjänster till kunden ska en bedömning göras om huru-
vida dessa löften utgör separata eller sammanslagna prestationsåtaganden.
Ett prestationsåtaganden är ett löfte att till kunden överföra en vara eller
tjänst som är distinkt eller en serie distinkta varor/tjänster. Varan eller tjäns-
ten är distinkt om kunden kan dra nytta av varan eller tjänsten separat eller
tillsammans med andra lättillgängliga resurser samt om koncernens löfte
om att överföra varan/tjänsten kan särskiljas från andra löften i avtalet.
Vanligen utgör entreprenadkontrakten ett prestationsåtaganden då
delarna i uppdraget inte går att särskilja från varandra utan de utgör ett
sammantaget åtagande.
I samtliga entreprenadavtal ingår en garanti på utfört arbete. Dessa utgör
inte utökade garantiåtaganden utan de är s.k. lagstadgade garantier, utställ-
da enligt branschpraxis, vanligen om 5 år.
Vidare ingår i vissa avtal en möjlighet för kunden, en option, att lägga till
nya tjänster. Dessa möjliga tillkommande uppdrag är prissatta på marknads-
mässiga grunder och innehåller inte någon rabattmöjlighet för kunden.
De utgör därmed inte ett eget prestationsåtaganden.
I steg 3 ska transaktionspriset fastställas. I detta moment ska hänsyn
tas till fasta priser och till rörliga priser. Koncernen har uppdrag på löpande
räkning men fastprisuppdragen är de dominerande. Koncernen har vanligt-
vis inte några rörliga komponenter med undantag för viten. Vitesklausuler
för förseningar finns vanligen i alla avtal. Koncernen estimerar vitesutfallet
enligt reglerna i IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder om rörliga ersätt-
ningar och redovisar viten som en intäktsreducering. Finansieringskompo-
nenter med en kreditperiod överstigande 12 månader förekommer inte i
koncernen.
I steg 4 ska transaktionspriset fördelas på de prestationsåtaganden som
identifierades i steg 2. Då koncernen vanligen har ett prestationsåtagande,
entreprenaduppdraget som helhet, är detta steg inte aktuellt.
I steg 5 ska intäkten redovisas. En intäkt ska redovisas när kontrollen över
det försålda har övergått från säljaren till köparen. Detta sker vid en tidpunkt
eller över tid. Intäkten redovisas i koncernen när koncernens prestation skapar
eller förbättrar en tillgång som kunden kontrollerar. På detta sätt erhåller kun-
den nyttan av företagets prestation allteftersom arbetet utförs. Detta är vanli-
gen fallet i entreprenaduppdragen, då renoverings- och förbättringsarbeten
utförs på kundens fastighet/egendom. Färdigställandegraden i uppdragen
beräknas baserat på nedlagda utgifter per balansdagen i förhållande till de
totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget och detta utgör grun-
den för upparbetad intäkt. Om ett prestationsåtagande inte uppfylls över tid
så uppfylls det vid en tidpunkt. Detta sker vid den tidpunkt då kunden får
kontroll över den försålda tillgången. Indikationer på kontrollöverföring kan
vara rätt till betalning, legal äganderätt, bolaget har överfört den fysiska till-
gången till köparen, kunden bär de betydande riskerna och fördelarna som är
förknippade med tillgången eller att kunden har godkänt tillgången.
I samband med entreprenaduppdragen ådrar sig koncernen poster i
balansräkningen relaterade till status i förhållandet mellan utfört arbete
och erhållen ersättning från kunden. Utfört, ej fakturerat arbete, redovi-
sas i balansräkningen som upparbetade intäkter och redovisas i posten
Avtalstillgångar och liknande fordringar. Avtalstillgångar är föremål för
nedskrivningsprövning enligt IFRS 9 Finansiella instrument på samma sätt
som kundfordringar. I de fall förskottsbetalningar erhålles från kunder innan
koncernen har utfört sin prestation, redovisas dessa i posten Avtalsskulder
och liknande skulder i balansräkningen.
Rörelsekostnader
Rörelsekostnader redovisas i resultatet när tjänsten utnyttjas eller när hän-
delsen inträffar.
Statliga bidrag
På grund av covid-19 har Sveriges riksdag och regering infört tillfälliga regler
som innebar att alla arbetsgivare fick ersättning för sjuklönekostnader.