Energieffektiva

lösningar för

hälsosamma

inomhusmiljöer

Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2022

Lindab

För ett bättre klimat

Lindab | Inledning

Vi vill bidra till ett bättre inom hus klimat.

Vi vill också bidra till ett bättre globalt

klimat. Därför utvecklar vi energieffektiva

lösningar för hälsosamma inomhusmiljöer.

Lindab | Innehåll

Kort om Lindab 4

Utvecklingen 2022

VD har ordet 10

Strategiska mål 12

Strategi 15

Trender och drivkrafter 18

Produkter 22

Kunder och geograﬁ 32

Produktion, Investeringar, Förvärv 36

Kompetens 46

Aktien 50

Bolagsstyrningsrapport 52

Risker, TCFD 64

EU:s taxonomi 72

Finansiella rapporter 75

Hållbarhetsrapport, GRI-index 144

Årsstämma 163

Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 64-69

och 75–137. Hållbarhetsrapporten på sidorna 144–161

utgör bolagets och koncernens lagstadgade hållbar-

hetsrapport som krävs enligt Årsredovisningslagen. Den

är baserad på GRI Standards 2021. Hållbarhetsrappor-

ten omfattar även Lindabs TCFD-rapport (Task Force on

Climate-related Financial Disclosures) på sidorna 70–71

och EU:s taxonomiförordning på sidorna 72–74.

INNEHÅLL

Lindab – För ett bättre klimat

12 366

Nettoomsättningen ökade med 28 procent

till 12 366 MSEK 2022.

–23

-utsläppen per omsatt miljon krona har

minskat med 23 procent sedan 2019.

10,9

Den justerade rörelsemarginalen

uppgick till 10,9 procent 2022.

Ledande inom ventilation

LINDAB ÄR ETT LEDANDE ventilationsbolag i Europa med lösningar för energieffektiv

ventilation och ett hälsosamt inomhusklimat. Produkterna kännetecknas av hög

kvalitet, montagevänlighet och hållbarhet. I norra och östra Europa har Lindab

även ett omfattande erbjudande av tak, väggar och takavvattning.

1959

I över 60 år har Lindab utvecklat

ledande lösningar med fokus på

kvalitet och hållbarhet.

Lindab är etablerat med egen

verksamhet i 20 länder i Europa.

Lindab | Kort om Lindab

KORT OM LINDAB

4 853

Vid årsskiftet hade Lindab 4 853

medarbetare på cirka 170 orter.

Lindab | Kort om Lindab

Tydlig förvärvsstrategi med förvärv av

kompletterande och välskötta bolag.

Fokus på resultat med en decentraliserad

organisation som arbetar nära kunden.

Investeringsprogram för ökad effektivitet,

automation och säkerhet.

Väletablerade varumärken, hög kvalitet

och omfattande distributionsnätverk.

Växande marknad driven av ökat fokus på

energibesparingar och förbättrat inomhusklimat.

Nettoomsättning, region

Nettoomsättning, affärsområde

80%

80 procent av omsättningen

som omfattas av EU:s taxonomi

klassas som hållbar.

Vår vision:

Att vara det

marknadsledande

ventilationsbolaget i

Europa, specialiserat på

att transportera och

fördela luft.

Norden, 53%

Ventilation Systems, 68%

Västeuropa, 34%

Proﬁle Systems, 32%

Centraleuropa, 12%

Övriga marknader, 1%

Hög försäljningstillväxt

24,3 % 10,9 % 1,6

Valutajusterad tillväxt Justerad rörelsemarginal

Nettoskuld/EBITDA

SAMMANTAGET BLEV 2022 ett starkt år för Lindab då samtliga ﬁnansiella mål uppfylldes.

Målet om 10 procents tillväxt överträffades med god marginal. Rörelsemarginalen

översteg 10 procent och nettoskulden var 1,6 gånger EBITDA. Styrelsen föreslår att

utdelningen höjs med 30 procent till 5,20 SEK per aktie.

Lindab | Utvecklingen 2022

Finansiella nyckeltal

2022 2021 2020 2019 2018

Kvarvarande verksamhet

Nettoomsättning, MSEK 12 366 9 648 9 166 9 872 9 326

Tillväxt, organisk, % 10,8 17,4 –6,0 3,1 8,3

Justerat rörelseresultat

1) 4)

, MSEK 1 347 1 266 916 915 634

Rörelseresultat, MSEK 1 325 1 266 846 915 547

Justerad rörelsemarginal

1) 4)

, % 10,9 13,1 10,0 9,3 6,8

Resultat per aktie före utspädning, SEK 12,73 12,53 – – –

Medelantal anställda, antal 4 801 4 534 5 271 5 202 5 126

Total verksamhet

Resultat per aktie före utspädning, SEK 12,73 7,02 7,80 8,89 5,16

Utdelning per aktie, SEK 5,20

4,00 3,40 1,75 1,75

Avkastning på eget kapital

, % 15,8 9,9 11,6 14,3 9,1

Avkastning på sysselsatt kapital

, % 14,1 11,0 11,5 13,6 9,4

Nettoskuld/EBITDA, exkl engångsposter

, ggr 1,6 1,0 1,4 1,6 1,6

Kassaﬂöde från löpande verksamhet, MSEK 691 704 1 129 1 017 593

1) Exkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader.

2) Samtliga nyckeltal 2018–2020 avser total verksamhet.

3) På grund av ändrade redovisningsregler relaterade till IFRS16 är jämförelsetalen för detta år inte helt jämförbara.

4) Nyckeltalet utgör ett så kallat alternativt nyckeltal som inte är deﬁnierat enligt IFRS. För deﬁnition, se sidan 143.

5) Föreslagen utdelning.

6) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 kEuro samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25 kEuro omfattas.

Ventilation

Systems



Systems

Nyckeltal 2022

Nettoomsättning, MSEK 8 444

Andel av koncernen, % 68

Tillväxt, % 32

Just. rörelsemarginal

, % 10,4

Nyckeltal 2022

Nettoomsättning, MSEK 3 922

Andel av koncernen, % 32

Tillväxt, % 20

Just. rörelsemarginal

, % 13,4

Affärsområden

Nyckeltal hållbarhet 2022 2021

Minskning av CO

e-utsläpp

(scope 1 och 2), jmf 2019, % –23 –9

Andel av Lindabs leverantörer

som utvärderats

, % 51 11

Andel förnybara drivmedel vid

transport, % 12 —

LTIF, antal arbetsplats olyckor

per miljoner arbetade timmar 6,5 7,3

Andel av medarbetarna som

rekommenderar Lindab som

arbetsgivare, % 90 91

UTVECKLINGEN 2022

Q1 Q2 Q3 Q4

Lindab inledde 2022 med ännu

ett starkt kvartal. Försäljnings-

tillväxten var hög tack vare en

kombination av god efterfrågan

och prishöjningar.

Lindab rapporterade sitt försälj-

nings- och resultatmässigt bästa

kvartal någonsin, med en kvar-

talsvis omsättning över 3 miljarder

kronor för första gången.

Förvärv bidrog till en hög tillväxt

och Lindab ﬂyttade fram posi-

tionerna på strategiskt viktiga

marknader som Tyskland,

Frankrike och Nederländerna.

Året avslutades med hög för-

säljningstillväxt och förbättrat

kassaﬂöde. Rörelsemarginalen

påverkades negativt av hög

inﬂation och lägre bruttomarginal.

Tillväxt: 30%

Just. rörelsemarginal: 12,4%

Tillväxt: 27%

Just. rörelsemarginal: 12,7%

Tillväxt: 30%

Just. rörelsemarginal: 11,1%

Tillväxt: 26%

Just. rörelsemarginal: 7,6%

Lindab | Utvecklingen 2022

Viktiga händelser 2022

Utträdet från den ryska

marknaden slutförs.

Augusti

Plafond XD lanseras, en

vattenbaserad baffel med

många designalternativ.

December

Maj

EnergiSystem Tellus erhåller

Lindabs innovationspris för

sin teknik för minskad energi-

åtgång vid uppvärmning av

byggnader.

Förvärvet av tyska ventila-

tionsbolaget Felderer mer

än fördubblar verksamheten

i Tyskland.

April

Januari

Förvärv av Alig Ventilation,

specialister på ventilation i

bostäder.

—

Lindab etablerar sig i

Skellefteå med förvärvet

av Nord Trade.

Förvärvet av ventilations-

bolaget R-Vent gör Lindab

till marknad sledare på den

nederländska marknaden.

Juni

Juli

Förvärv av danska plåt slagar-

grossisten Muncholm.

—

Förvärv av det svenska

ventilationsbolaget

Giroventilation.

September

Förvärv av brittiska DiSYS,

specialiserat på brandsäkerhet.

—

Fire System Pro lanseras, ett automatiskt

styrsystem för brandsäkerhet.

—

Förvärvet av ventilationsbolaget Liftasud

ökar omsättningen i Frankrike med

50procent.

Lindab | Utvecklingen 2022

32% 20%10,4% 13,4%

Total tillväxt Total tillväxtJusterad rörelsemarginal Justerad rörelsemarginal

• Lansering av förbättrade versioner av produkter för att

förhindra spridning av rök och eld i ventilationssystemet.

Lansering av kylbafﬂar med ﬂera designalternativ. Fortsatta

lanseringsaktiviteter för Ultra BT för behovsstyrd ventilation.

• Förvärv av Alig Ventilation (Sverige), Felderer (Tyskland),

R-Vent (Nederländerna), Girovent (Sverige), DiSYS

Technologies (Storbritannien) och Liftasud (Frankrike).

• Investeringar i exempelvis automatisering av produktions-

enheterna i Sverige, Tjeckien, Polen, Storbritannien och

Belgien.

• Förbättrat erbjudande till plåtslagare i Sverige genom

nyrekryteringar och kompetensutveckling, vilket leder till

höjd servicenivå.

• Takavvattningsprodukter erbjöds i ﬂer färger.

• Förvärv av Nord Trade (Sverige) och Muncholm (Danmark).

• Investeringar i exempelvis utbyggnad av produktionsenhet

i Sverige, automatisering av produktionsenheter i Sverige,

Danmark och Ungern och optimering av logistikcentra i

Sverige.

Aktiviteter 2022 Aktiviteter 2022

Nettoomsättning

Andel av

koncernen

Andel av

koncernen

Andel hållbar

omsättning

Andel hållbar

omsättning

Justerat

rörelseresultat

Av omfattad

omsättning enligt

EU-taxonomin

Av omfattad

omsättning enligt

EU-taxonomin

68% 63% 81%



Erbjuder installatörer och andra beställare inom ventilations-

branschen inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme

samt kanalsystem med tillbehör.

Erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för

takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt stålproﬁler

för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner.

Lindabs verksamhet redovisas i två affärsområden – Ventilation Systems och Proﬁle Systems.

Ventilation Systems produkter erbjuds i samtliga länder där Lindab har verksamhet medan

Proﬁle Systems produkter främst säljs i norra och östra Europa.



Ventilation Systems

Nettoomsättning Justerat

rörelseresultat

32% 37% 76%

Lindab | Utvecklingen 2022

Lindab – För ett bättre klimat

Det är välkänt att byggnaders utformning

och deras inomhusklimat kan påverka

vår fysiska hälsa. Forskning på senare tid

visar att inomhusklimatet även påverkar

vårt mentala välbeﬁnnande i hög grad.

Källa: Healthy Homes Barometer 2022

Lindab | VD har ordet

Ett större Lindab med

god lönsamhet

En stabil plattform att växa från

Under mina första år som VD tog vi Lindab genom en större

transformation. Decentralisering förde besluten närmare kun-

den. Underpresterande enheter såldes av eller stöptes om till

lönsamma dotterbolag. Vi skapade ordning och reda i koncer-

nen och fokuserade verksamheten till de produktområden och

geograﬁer där vi är som starkast. Det skapade ett pålitligt företag

som presterade bättre resultat än någonsin, trots utmaningar i

form av pandemi och råvarubrist.

Fokus på lönsam tillväxt

Lindab är nu inne i sin andra fas av förändring, med fokus på

lönsam tillväxt. Med den stabila plattform som skapats kan

vi fokusera på att växa både omsättning och resultat. Våra

ﬁnansiella mål leder till en omsättning på 20 miljarder år 2027, en

fördubbling jämfört med 2021. Målet är att rörelsemarginalen ska

överstiga 10 procent och över tid kan 12-15 procent vara möjligt.

Det är ambitiösa mål, men vi har en tydlig plan för att nå dem.

Successiv geograﬁsk expansion

Vi är och ska vara ett marknadsledande bolag med produkter

av hög kvalitet. Det betyder att vi växer med Europa som bas,

eftersom det är på denna marknad som kraven på energieffek-

tivitet och högkvalitativa produkter är som högst. Vi utökar med

ﬂer länder när vi har tillräcklig kritisk massa för att kunna ta en

ledande position, exempelvis genom förvärv. Under 2022 tog vi

en marknadsledande position i Nederländerna genom förvärvet

av vår samarbetspartner, vilket gav oss en etablerad verksamhet

att växa ifrån. Successivt kommer vi att överväga att söka oss

utanför Europa, i takt med att efterfrågan på högkvalitativ venti-

lation ökar på dessa marknader

För ett bättre klimat

Efterfrågan på energieffektiva lösningar kommer att vara hög

under lång tid framöver. Ventilationssystemen blir allt mer

avancerade och teknikinnehållet i våra produkter ökar i snabb

takt. Behovsstyrd ventilation som med hjälp av sensorer känner

av och styr klimatet i varje enskilt rum är ett exempel på ett

område där Lindab har ett ledande produktutbud som innebär

många fördelar för såväl fastighetsägare som hyresgäster. Med

högre teknikinnehåll i produkterna blir mervärdet för kunden

större, differentieringen mot konkurrenterna ännu tydligare och

lönsamhetspotentialen för produkten högre. Renoveringstakten

av fastigheter behöver öka i Europa och vi ska ﬁnnas där med

smidiga lösningar som gör det enkelt att uppgradera beﬁntliga

ventilationssystem. Vi har även en stark ställning vid nybygg-

nation av energismarta byggnader som vi ska ta till vara och

vidareutveckla.

Lindab har en stark hållbarhetsproﬁl. Vårt övergripande syfte är att

skapa bättre inomhusklimat för människors välbeﬁnnande samti-

digt som energiåtgången i fastigheten minskas. Det ger en affär-

sidé som bygger på hållbarhet. Dessutom kommer ökade krav på

att säkerställa bra arbetsförhållanden i samtliga leverantörsled att

gynna Lindab eftersom vi redan har nästintill all produktion och

alla inköp i Europa, ett mycket medvetet val. Kraven på hållbara

lösningar driver därmed både efterfrågan från kunder och stärker

Lindabs proﬁl som en attraktiv partner och arbetsgivare.

Ola Ringdahl, VD och koncernchef

VENTILATIONSMARKNADEN HAR LYSANDE framtidsutsikter. Människor önskar ett hälsosamt inomhusklimat

och efterfrågan på hållbara byggnader ökar. Höga energipriser och krav på minskade utsläpp leder

till fokus på energibesparing och renovering av fastigheter. Som ledande ventilationsbolag har Lindab

de bästa förutsättningarna att vidareutveckla sin starka position på denna växande marknad. Planen

för hur vi ska nå 20 miljarder i omsättning med god lönsamhet är tydlig och vi är på god väg.







VD HAR ORDET

Lindab | VD har ordet

ﬂuktuationer i råvarupriser. Trots detta växte omsättningen för

helåret med 28 procent, varav organisk tillväxt var 11 procent.

Rörelsemarginalen höll sig på betryggande 10,9 procent. Samt-

liga ﬁnansiella mål uppfylldes under 2022.

Världen har upplevt ﬂera år med en utmanande marknad och

2023 ser inte ut att bryta trenden. Vi planerar för lägre efterfrå-

gan kortsiktigt, men säkerställer samtidigt att vi är redo att dra

nytta av de positiva drivkrafter som ﬁnns på vår marknad. Lindab

har en motiverad organisation och en effektiv försörjningskedja.

Vår balansräkning är stark och vi har renodlat verksamheten.

Investeringsprogrammet bidrar till ökad effektivitet och utsikterna

för att göra ytterligare förvärv är goda. Jag ser med tillförsikt

fram emot nästa fas med fokus på lönsam organisk och för-

värvsdriven tillväxt. De ﬁnansiella målen ligger fast och jag och

resten av Lindab är fast beslutna att uppnå dem. Under 2023 tar

vi ytterligare steg mot ett växande Lindab med god lönsamhet.

Tack till alla som bidragit till att göra 2022 till ett framgångsrikt år

för Lindab.

Grevie, mars 2023

Ola Ringdahl

VD och koncernchef

Förvärv av högkvalitativa bolag

Förvärv kommer att fortsätta spela en viktig roll i Lindabs fram-

tida utveckling. Under 2022 adderade vi åtta bolag till koncernen,

motsvarande 1,9 miljarder kronor i årlig omsättning. De förvär-

vade bolagens utveckling har varit stark, tack vare en varsam

integration i linje med Lindabs decentraliserade modell. Storleken

på bolagen vi förvärvar har successivt ökat, en naturlig utveckling

i takt med att vi ﬂyttar fram positionerna. Vi är öppna för att göra

större förvärv om tillfälle ges, även om ventilationsmarknaden i de

ﬂesta fall består av mindre, lokala aktörer. Lindab kommer även

fortsättningsvis att prioritera förvärv av bolag som kompletterar

oss vad gäller teknik, produkter eller distribution.

Investering i effektivitet och automation

En annan viktig byggsten i vår strategi är investeringar. Sedan

2019 genomför vi det största investeringsprogrammet i Lindabs

historia. Ökad automation leder till högre produktionseffektivitet

och en bättre arbetsmiljö. Moderna produktionslinjer gör det

möjligt för oss att skala upp kapaciteten för att möta en ökande

efterfrågan. Vi väljer investeringsprojekt med kort återbetalnings-

tid och tydliga resultat. Det framgångsrika investeringsprogram-

met är en viktig anledning till att Lindab idag har en omsättning

per medarbetare som är 50 procent högre än den var 2018.

De ﬁnansiella målen ligger fast

Under 2022 upplevde vi ett starkt första halvår. Under andra

halvåret vändes tidigare medvind till motvind i form av höga

energipriser och stigande inﬂation. Marginalen pressades av











Deﬁnition Mål Utfall Kommentar

Årlig tillväxt

Målet är att den årliga tillväxten ska uppgå

till minst 10procent som en kombination av

organisk och förvärvad tillväxt.

10 %

2018 2019 2020 20222021

Försäljningstillväxten under 2022 uppgick till

24,3 procent exklusive valutaförändringar, vilket

överträffar det årliga målet med god marginal.

Den organiska tillväxten var 11 procent och

förvärv bidrog med 13 procent. Valutaeffekter

hade en positiv påverkan om 4 procent.

Rörelsemarginal

Målet är att rörelsemarginalen ska överstiga

10 procent per år, justerat för engångs-

poster och omstruktureringskostnader.

10 %

2018 2019 2020 2021 2022

Den justerade rörelsemarginalen för helåret blev

10,9 procent, vilket betyder att rörelsemarginalen

översteg målet för tredje året i rad.

Nettoskuld/EBITDA

Målet för nettoskulden är att den inte ska

vara högre än tre gånger EBITDA.

3,0

2018 2019 2020 2021 2022

Nettoskulden/EBITDA ökade till 1,6 under 2022

som ett resultat av större förvärv. Fortsatt låg

skuldsättning och stark balansräkning ger Lindab

möjlighet att ﬁnansiera investeringar och förvärv.

Utdelning

Lindab har en stark ﬁnansiell ställning och

avser att varje år dela ut minst 40 procent av

bolagets resultat efter skatt. Hänsyn ska tas

till bolagets ﬁnansiella ställning, förvärvsmöj-

ligheter och långsiktiga ﬁnansiella behov.

40 %

2018 2019 2020 2021 2022

Lindab har en hög intjänandeförmåga och

dessutom en stark ﬁnansiell ställning. Med det

i beaktande föreslår styrelsen en utdelning på

5,20 SEK för verksamhetsåret 2022, en ökning

med 30 procent jämfört med föregående år.

Långsiktiga mål

Finansiella mål

STRATEGISKA MÅL

Lindab | Strategiska mål

10,9

24,3

1,6

5,20

1) För 2021 redovisas utfallet avseende årlig tillväxt och justerad rörelsemarginal exklusive avyttrad verksamhet, medan nettoskuld/EBITDA redovisas inklusive avyttrad verksamhet.

LÅNGSIKTIGA MÅL skapar värden genom satsningar inom prioriterade områden. De ﬁnansiella

målen fokuserar på tillväxt, lönsamhet och skuldsättning. Dessutom har Lindab en tydlig

ambition att dela ut minst 40 procent av nettoresultatet till aktieägarna. Lindabs hållbar-

hetsplan omfattar ﬂera mål, där fem av hållbarhetsmålen fått ökat fokus för att säkerställa

en kontinuerlig utveckling i rätt riktning.

Hållbarhetsmål

Lindab | Strategiska mål

Deﬁnition Mål Utfall Kommentar

Lägre CO

e-utsläpp

Vårt mål för koncernens CO

e-utsläpp är

att minska dessa inom scope

1 och 2 med

50procent fram till 2030 jämfört med 2019,

i relation till omsättningen.

– 50 %

2019 2020 2021 2022

Lindabs CO

e-utsläpp minskade med 23procent

till 1,5 ton per omsatt miljon kronor från 2019 till

2022. Utvecklingen beror främst på ökad moder-

nisering av Lindabs anläggningar. Under 2022

har en mer omfattande analys av hållbarhetsda-

tan gjorts för att anpassas till uppdaterad version

av GRI. Historiska siffror har därmed korrigerats.

Motiverade medarbetare

Det ska kännas bra att arbeta på Lindab.

Vi vill att minst 90 procent av våra medar-

betare ska kunna rekommendera Lindab

som arbetsgivare. Detta mäts i Lindab Pulse

Survey varje år.

90 %

2020 2021 2022

Lindab ska vara en arbetsgivare som både kan

attrahera nya talanger och behålla rätt kompetens.

För 2022 nådde vi 90 procent som skulle rekom-

mendera Lindab som arbetsgivare, vilket innebar

att målnivån uppnåddes för tredje året i rad.

Färre arbetsskador

Vi vill minska de arbetsrelaterade skadorna

enligt LTIF (antal arbetsplatsolyckor per mil-

joner arbetade timmar) till högst 4 år 2026.

Vår långsiktiga nollvision för arbetsskador

ligger samtidigt fast.

4,0

2018 2019 2020 2021 2022

Under 2022 minskade LTIF något till 6,7 jämfört

med 7,3 föregående år. Inga allvarliga olycks-

tillbud förekom. Det nya systemet för tillbuds-

rapportering har medfört att ﬂer incidenter

rapporterats vilket gör det möjligt att förebygga

olyckor innan de inträffar.

Leverantörsutvärdering

Lindabs leverantörer ska hållbarhets-

certiﬁeras på regelbunden basis. Till och

med år 2023 ska vi ha certiﬁerat samtliga

leverantörer

100 %

2021 2022

Under 2021 införde Lindab en certiﬁerings-

process för de leverantörer som används regel-

bundet. Sedan dess har 51 procent certiﬁerats.

Från att inledningsvis ha legat på certiﬁering av

leverantörer i länder med högst risk ligger nu

fokus på certiﬁering av samtliga leverantörer.

Miljövänliga transporter

Våra produkter transporteras över hela

Europa. Vi vill att 100 procent av våra

transporter ska använda förnybart bränsle

till år 2040.

100 %

12%

Inom transporter är Lindab bara i början på en

omställning. Av samtliga Lindabs transporter

skedde sammanlagt 12 procent med tåg, båt

eller med lastbilar med förnybart bränsle.

6,7

–23

1) Scope 1, 2 och 3 är klassiﬁceringar av olika kategorier av CO

e-utsläpp. Förenklat kan scope 1 och 2 beskrivas som utsläpp kopplat till företagets interna verksamhet som exempelvis

produktionsanläggningar och dess elförbrukning. Scope 3 är övriga utsläpp där inköpt stål och användningen av produkterna är de största källorna till utsläpp för Lindab.

2) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 kEuro samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25 kEuro omfattas.

Lindab | Strategi

Lindab – För ett bättre klimat

Byggnader står för 40 procent av energi-

förbrukningen i Europa. Under de senaste

tio åren har förbrukningen minskat med

14 procent, till stor del på grund av sats-

ningar på energieffektiva lösningar.

Källa: Healthy Homes Barometer 2022

Strategi för lönsam tillväxt

Vår strategi

Vår strategi fokuserar på fem områden som sätter ramar och riktning för verksamheten

och som möjliggör för oss att uppnå vår vision och våra mål.

STRATEGI

Lindab | Strategi

Lindab ska vara nära

sina kunder och erbjuda

det som efterfrågas

på varje marknad. Det

innebär att erbjudandet

ser olika ut i olika delar

av Europa, beroende

på vad ventilations-

installatörer och plåt-

slagare efterfrågar. Vi

tror på lokal produktion

för att minska trans-

porterna och ge bästa

service.

Lokal

Vi har hög kompetens

inom avancerade pro-

duktionsmetoder vilket

gör att vi kan tillverka

högkvalitativa produkter

på ett effektivt sätt.

Ökad automation är

också ett sätt att öka

både effektiviteten

och säkerheten. Vi ska

dra nytta av digitala

kanaler till marknaden

och systemstöd i vår

verksamhet. Lindab tror

på ständiga förbätt-

ringar inom alla delar av

verksamheten.

Effektiv

Lindab har välkända

varu märken av hög kva-

litet. Våra kunder vet att

produkterna är lätta att

installera och att de går

att lita på. Dessutom

har vi medarbetare med

rätt kompetens, vilket

gör oss till en kunnig

samarbetspartner som

kunderna kan vända sig

till med sina ventilations-

och byggprojekt.

Kvalitet

Vi levererar det vi

lovar i rätt tid. Kunden

ska känna att Lindab

alltid har den produkt

som behövs på lager.

Förtroendet för Lindab

har byggts upp genom

mångårig entreprenörs-

anda där varje med-

arbetare tar ansvar

och löser problem när

de uppstår. De som är

närmast våra kunder vet

bäst vad som behöver

göras.

Pålitlig

Vi ska vara bäst och

gärna störst på det vi

gör. Lindab fokuserar

på utvalda länder i

Europa där vi kan skapa

starka kundrelationer. Vi

fördjupar oss i de delar

av vårt erbjudande där

vi har hög kompetens

och lång erfarenhet.

Produkterna ska hålla

hög teknisk nivå och

vara kompatibla med

övriga delar av ventila-

tionssystemet.

Marknadsledande

VI VILL SKAPA ett bättre klimat. Det gör vi genom att skapa energieffektiva lösningar för

hälsosamma inomhusmiljöer. Vår vision är att bli ledande inom det område där vi är

som starkast – ventilation i Europa. Vi fokuserar på "air distribution" och "air diffusion",

det vill säga att transportera, reglera och fördela luft.

Vårt syfte – För ett bättre klimat

De ﬂesta av oss spenderar merparten av vår tid inomhus. Luften vi andas är avgörande

för hur vi mår, hur mycket vi orkar och om vi håller oss friska. Genom att utveckla energieffektiva

ventilationslösningar bidrar vi till ett bättre inomhusklimat som främjar människors

hälsa och till ett bättre klimat för vår planet.

Lindabs hållbarhetsplan påverkar hur vi genomför strategin inom samtliga områden. Utifrån det övergripande syftet

”För ett bättre klimat” kan vi göra skillnad på ﬂera plan. Inom område "Skapa hälsosamma byggnader" fokuserar

vi på hur vi kan bidra till ett bättre samhälle. ”Minska kundernas klimatpåverkan” handlar, bland annat, om hur

Lindabs produkter bidrar till högre energieffektivitet. Slutligen har området ”Bedriva en hållbar verksamhet” fokus

på hur vår och våra underleverantörers verksamhet kan bli säkrare, mer socialt hållbar och klimateffektiv.

Skapa hälsosamma byggnader

Fokusområde Mål Sida Vi bidrar framför allt till:

Öka kunskapen

om hälsosam

inomhusluft

Öka den allmänna kunskapen och medvetenheten om bra inomhusluft.

Öka efterfrågan på hälsosamt inomhusklimat vid val av bostad, kontor

eller andra inomhusmiljöer.

Driva lagstiftning

och bransch-

standarder

Påverka och driva regler och standarder i branschorganisationer

och andra samarbetsorgan på alla våra marknader.

Om det inte ﬁnns samarbetsforum i ett land ska vi arbeta för att

skapa ett.

Minska kundernas klimatpåverkan

Fokusområde Mål Sida Vi bidrar framför allt till:

Hållbara och

energi effektiva

lösningar

Minska kundernas miljöpåverkan genom våra produkter.

Publicera miljövarudeklarationer för globala produkter motsvarande

50 procent av försäljningen till år 2025.

Lansera en grön produktlinje

senast 2027.

30–31

Digitala hjälp-

medel och ny

teknik för att

optimera energi-

användningen

Erbjuda uppkopplade produkter för att kunna optimera inomhusklimatet

och minska energiförbrukningen.

Utveckla smarta produkter med syfte att öka livslängden samt erbjuda

bättre kringtjänster.

Utöka och förbättra hållbarhetsinformationen i webbshop och digitala

produktkataloger under 2023.

30–31

Cirkulär ekonomi

med en hög grad

av återanvändning

Designa produkter som kan återanvändas, renoveras eller återvinnas.

Samarbeta inom branschen för att skapa cirkulära ﬂöden med fokus på

att reducera miljöpåverkan.

Deﬁniera mätbart mål för cirkularitet under 2023.

30–31

GOD HÄLSA OCH

VÄ LBEFINNANDE

HÅLLBAR

KONSUMTION OCH

PRODUKTION

HÅLLBAR INDUSTRI,

INNOVATIONER OCH

INFRASTRUKTUR

HÅLLBARA STÄDER

OCH SAMHÄLLEN

HÅLLBAR

KONSUMTION OCH

PRODUKTION

Lindab | Strategi

Hållbarhetsplan med tre tydliga fokusområden

Lindab ansluter sig till Science Based Targets

I januari 2023 undertecknade Lindab Science Based Targets. Det innebär att Lindab kommer

att sätta upp vetenskapligt baserade klimatmål i enlighet med Parisavtalet som sedan kom-

mer att veriﬁeras av tredje part. Science Based Targets är ett samarbete mellan CDP, World

Resources Institute, WWF och FN:s Global Compact.

1) Produkter designade för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln: vilket innebär förnybara energikällor i produktionen, innovativa CO

-reducerade material och 100% återvinningsbart.

Bedriva en hållbar verksamhet

Fokusområde Mål Sida Vi bidrar framför allt till:

Hållbara inköp

Tidigt börja använda fossilfritt stål för att minska våra CO

e-utsläpp.

Få 100 procent av leverantörerna

att skriva under uppförande koden

senast 2022.

Hållbarhetscertiﬁera 100 procent av leverantörerna

senast 2023.

Deﬁniera ett mål för minskning av utsläpp i scope 3 under 2023.

42–44

Hållbar

produktion

Minska CO

e-utsläppen inom scope 1 och 2 med 50 procent till 2030

jämfört med 2019, beräknat i relation till omsättning.

Analysera avfallet till deponi och deﬁniera ett reduceringsmål 2023.

Minska andelen metallskrot med 50 procent till 2030, jämfört med 2019.

42–44

Hållbara

transporter

Använda 100 procent förnybara drivmedel eller elfordon 2040.

Enbart använda tjänstebilar som drivs med förnybara drivmedel eller

el 2030.

Senast 2025 ha 100 procent transportkontrakt med miljömässiga krav.

Samarbeta med kunder och leverantörer för att skapa transport lösningar

med fokus på att minska miljöpåverkan.

42–44

Attraktiv

arbetsgivare

Minska antal arbetsplatsolyckor per miljoner arbetade timmar (LTIF) till

4 eller lägre till år 2026. Långsiktig vision om noll olyckor.

Ha samma procentandel av kvinnor och män i seniora chefspositioner

som i företaget som helhet senast 2030.

Ha en personalomsättning på 5–10 procent.

Vara rekommenderad som arbetsgivare av minst 90 procent av

medarbetarna.

48–49

Samhälls-

engagemang

Stödja samhällsaktiviteter kopplade till Lindabs verksamhet på de orter

där Lindab ﬁnns.

Skapa förutsättningar i arbetslivet för att kunna delta i ideella engagemang.

48–49

ANSTÄNDIGA

ARBETSVILLKOR

OCH EKONOMISK

TILLVÄ XT

HÅLLBAR INDUSTRI,

INNOVATIONER OCH

INFRASTRUKTUR

BEKÄMPA KLIMAT-

FÖRÄNDRINGARNA

Vilka steg har Lindab tagit i sitt hållbarhetsarbete under året?

Hållbarhetsplanen förbättras hela tiden och vi lägger till allt tuffare deadlines och mer

detaljerade mål. Under året har vi fått ordentlig fart på det lokala hållbarhetsarbetet, för det

är på lokal nivå som de projekt som gör verklig skillnad händer. Vi har också haft stort fokus

på att förbättra kvaliteten i den data som samlas in så att vi har rätt underlag för att fatta

beslut om vilka aktiviteter som leder till störst förändring.

Vad är fokus för 2023?

Vi har gjort ett gediget förberedelsearbete för Science Based Targets innan vi ofﬁciellt gick

med i början på 2023. Arbetet med att ta fram de detaljerade planerna som ska veriﬁeras

externt är i full gång. Att redovisa utsläpp i alla led är komplicerat och kräver kunskap och

struktur på många plan i företaget. Samtidigt förbereder vi för den omfattande lagstiftning

inom hållbarhet som träder i kraft 2024. Det är viktigt att effektivisera rapportering så att vi

kan fokusera på aktiviteter som förbättrar hållbarheten, och inte bara på att rapportera dem.

Matilda Isaksson

Hållbarhetsansvarig på Lindab

Lindab | Strategi

1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 kEuro samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25 kEuro omfattas.

Lindab | Trender och drivkrafter

TRENDER OCH DRIVKRAFTER

Starka drivkrafter

MED ÖKAT FOKUS på energieffektiva lösningar som skapar hälsosamt inomhusklimat

ﬁnns det starka, positiva drivkrafter på den marknad där Lindab verkar. EU:s Green

Deal har ökat fokus på hållbar renovering och nybyggnation med målet att 35 miljoner

byggnader i Europa ska renoveras fram till 2030.

”Luftföroreningar

är den största miljörisken

för hälsan. Den primära orsaken

till luftföro reningar är också en

stor bidragande orsak till

klimatförändringarna.”

WHO

(Världshälsoorganisationen)

2/3

Två tredjedelar av Europas byggnader är

inte energieffektiva och i många av dessa

bor låginkomstfamiljer. Energieffektiva

renoveringar kan minska hushållens

energikostnader och samtidigt

förbättra livskvaliteten.

95%

Upp till 95 procent av de beﬁntliga

byggnaderna i EU förväntas vara kvar

2050 och stå för den överväldigande

majoriteten av fastighetsbeståndet.

För att kunna nå klimatmålen

behöver beﬁntligt fastighets-

bestånd göras gröna.

40%

Byggnader står för 40 procent av

energi förbrukningen och 36 procent av

de energirelaterade växthusgasutsläppen

inom EU. Varje år är det bara 1 procent

av byggnaderna som renoveras för

att minska energiförbrukningen.

Källor: EU-kommissionen: ”A European Green Deal” (2019), ”Renovation Wave Strategy” (2020), The European Ventilation Industry Association (EVIA)

Lindab | Trender och drivkrafter

Klimatmålen sätter agendan

Med utgångspunkt i det globala Parisavtalet sätts klimatmål världen över.

EU avser att bli världens första klimatneutrala kontinent år 2050. Delmål och

aktiviteter anpassas till detta, med stort fokus på energieffektivisering.

En renoveringsvåg drar fram

Då fastighetsbeståndet i Europa är ålderdomligt och nybyggnationen låg

ligger fokus på energirenovering för att minska klimatpåverkan. EU vill ha

dubblerad renoveringstakt och många länder lanserar planer för detta.

Energifrågan brinnande aktuell

Energieffektivitet i byggnader bidrar till klimatneutralitet, men också till lägre

kostnader. Europas energikris, delvis till följd av kriget i Ukraina, har ökat

energipriserna vilket gett ytterligare drivkraft till energieffektivisering.

Medvetandet om välmåendet växer

EU-kommissionen har lyft fram människors hälsa och välbeﬁnnande som en

av de viktigaste sidofördelarna med energieffektivitet. Och pandemin har ökat

förståelsen för betydelsen av ett bra inomhusklimat.

Tekniken trappar upp tempot

Uppkopplade och smarta system för bland annat ventilation, kyla och värme

införs i allt snabbare takt även i äldre fastigheter. Investeringen betalar sig

snabbt och underhåll av systemet kan ske på distans.

Källor: European Commission, 2020, “The European Green Deal Investment Plan and Just Transition Mechanism explained”, European Commission,

2021, “Commission Recommendation on Energy Efﬁciency First: from principles to practice”, Healthy Homes Barometer 2022

Lindab | Trender och drivkrafter

Öka den allmänna kunskapen och medvetenheten om bra inomhusluft.

Öka efterfrågan på hälsosamt inomhusklimat vid val av bostad, kontor

eller andra inomhusmiljöer.

Påverka och driva regler och standarder i branschorganisationer

och andra samarbetsorgan på alla våra marknader.

Om det inte ﬁnns ett samarbetsforum i ett land kommer vi att

arbeta för att skapa ett.

Skapa

hälsosamma

byggnader

Nya krav för bättre klimat

De skandinaviska länderna arbetar med

att införa lagar för klimatdeklarationer

av byggnader, för att minska utsläppen

av växthusgaser från konstruktionen

och själva byggnaden. Men det ﬁnns

skillnader i lagstiftningen. Vissa länder tar

hänsyn till hela livscykeln medan andra

bara ser till råvaran och produktionen.

Lindab arbetar aktivt med att påverka

lagstiftningen, då vi ser en stor risk att

målen inte uppfylls om enbart tillverk-

ningen av produkten beaktas och inte

hela livscykeln.

För gemensamma standarder

Lindab arbetar med att ta fram standardise-

rade synsätt, format och metoder för beräk-

ning av ventilationsprodukters miljöprestanda

under deras livscykel. Lindab deltar i Task

Force ‘Environmental Product Declaration’,

en specialgrupp inom Eurovent samt CEN

TC 156 Ventilation for buildings för att säker-

ställa ett harmoniserat tillvägagångssätt,

vilket förenklar för både kunder och tillver-

kare vid val av produkter.

Öka kunskapen om klimatet

Lindab arbetar med att öka kunskapen om bra inomhusklimat. Material till

skolklasser har tagits fram för att på ett lekfullt sätt öka kunskapen om ren luft.

Lindab publicerar även ﬁlmer och sammandrag av vetenskapliga artiklar för att

öka medvetenheten och driva på utvecklingen.

Exempel på aktiviteter under 2022:









































 







74%

En aktiv aktör på allt ﬂer marknader

Lindab har målsättningen att bygga en stark position på varje marknad. I detta ingår

även engagemang i regionala och lokala organisationer som bidrar till att skynda på

utvecklingen av hållbara byggnader. Under 2022 var Lindab engagerade i mer än 50

forum på europeisk nivå och på 14 av de 20 marknader där vi har verksamhet.

Detta vill vi uppnå:

Lindabs hållbarhetsplan: Marknad

Lindab | Trender och drivkrafter

Renovering av en byggnad resulterar i

minskade koldioxid utsläpp och högre

energibesparing, men även till förbättrad

hälsa och välbeﬁnnande för de som

använder byggnaden.

Källa: Healthy Homes Barometer 2022

Lindab – För ett bättre klimat

Lindab | Produkter

Renovering

Renovering av byggnader är ett av de viktigaste områdena att

adressera för att minska energiförbrukningen och är motiverat av

både miljömässiga och ekonomiska skäl. Ventilationssystemet

är väl integrerat i tak och väggar så det krävs en smidig produkt

för att det ska bli så lite åverkan på byggnaden som möjligt.

Lindabs rumskontrollsystem Ultra BT möjliggör installation av ett

behovsstyrt ventilationssystem i en beﬁntlig byggnad. En del av

ventilationskanalen i ett innertak byts ut till en enhet som mäter

och anpassar lufttillförseln baserat på luftkvaliteten i rummet.

Ultra BT styrs med Bluetooth så installatören kan optimera och

förändra systemet genom en app. Genom att gå över till ett

behovsstyrt ventilationssystem i en beﬁntlig byggnad kan energi-

åtgången minskas med upp till 70 procent.

Exempel på energibesparing

vid renovering

En kontorsfastighet på 5 000 kvm som installerar

behovsstyrd ventilation kan spara cirka 24 kWh per

kvm vilket motsvarar 120 000 kWh per år. Det skulle

betyda en minskning med cirka 64 000 kg CO

70%

energibesparing vid

renovering

Vid renovering kan energi besparing om 70 procent uppnås med det

behovsstyrda ventilationssystemet Lindab Ultra BT.



PRODUKTER

LINDABS VENTILATIONSPRODUKTER har som syfte att förbättra luftkvaliteten inomhus samtidigt som de

sänker energiåtgången. I västvärlden spenderar vi upp mot 90 procent av vår tid inomhus, i en miljö där

inomhusluften kan vara så mycket som fem gånger mer förorenad än utomhusluften. För att förbättra

människors hälsa är ökat fokus på luftkvaliteten nödvändig.

Samtidigt går det åt mycket energi för att ventilera en byggnad. Byggnader står för cirka 40 procent

av energiåtgången i EU och den största enskilda posten utgörs av uppvärmning, kyla och ventilation.

Energieffektiv ventilation som leder till förbättrad inomhusluft bör därför vara ett högprioriterat område.

1) Gjorda antaganden för beräkningen i exemplet ﬁnns tillgängliga på https://www.lindabgroup.com/sv/energibesparingar-exempel.

Lindab | Produkter



Driften under en byggnads livslängd står för

cirka 73 procent av energiförbrukningen.

73%

Genom att titta på energiåtgången under hela byggnadens livs-

längd kan nya byggnader designas för att ha så lite miljöpåver-

kan som möjligt. En byggnads energiåtgång och klimatpåverkan

påverkas framför allt av dess design, materialval och energieffek-

tivitet. Om en byggnad i Sverige antas ha en livstid på 50 år går

73 procent av energin åt till drift av byggnaden medan endast

7procent är relaterat till uppförande av byggnaden. Resterande

20 procent är relaterat till fastighetsförvaltning

. Eftersom kyla,

värme och ventilation är de områden som drar mest energi och

även står för den största kostnaden, är utformningen av ventila-

tionssystemet centralt för att minska en byggnads energiåtgång.

Trots den stora påverkan på både miljön och kostnaden upplever

vi att utformningen av ventilationssystem fortfarande inte är en

av de centrala punkterna när en byggnad planeras.

En ytterligare aspekt som påverkar den totala energiåtgången

under byggnadens livslängd är hur enkelt det är att ändra bygg-

nadens användningsområde, exempelvis att göra om kontor till

bostäder, eller att göra om en handelsfastighet till kontor. Med

ett behovsstyrt ventilationssystem i byggnaden kan användningen

förändras utan större förändringar av systemet. Det kommer

anpassa sig till den nya användningen av fastigheten.

Energianvändning under en byggnads livstid

Drift, 73%

Förvaltning, 20%

Nybyggnation, 7%

1) Källa: Boverket, Byggnaders inbyggda energi: en livscykelmodell (KTH) samt Lindabs egna beräkningar.

1 10 20 30 40 50

200

400

600

800

1 000

kWh

år

Lindab | Produkter

Nya byggnader i EU har krav på sig att vara

nära-nollenergihus, vilket betyder att mycket

lite energi ska tillföras för uppvärmning och

kyla. Ett nära-noll energihus måste därför vara

välisolerat och då behövs effektiv ventilation för att

tillföra frisk luft. Vid valet av ventilation kan olika täthetsklasser

väljas. Täthetsklass D är den högsta nivån och Lindab var först

i världen att få sina produkter certiﬁerade av Eurovent i denna

klass. Täthetsklass D är tre gånger så tät som nivå C, vilken i sin

tur är tre gånger så tät som klass B och så vidare. I Norden är

täthetsklass D vanlig vid nybyggnation, speciellt i hållbarhetscer-

tiﬁerade hus. Längre söderut i Europa är den högsta täthets-

klassen inte lika efterfrågad eftersom husen inte har samma

isoleringsgrad. Genom att välja en högre täthetsklass kan

energiåtgången minskas med 8–12 procent. Andra faktorer som

påverkar energi åtgången är hur ventilationen installeras samt

om ventilationen är anpassad efter hur byggnaden används. Ett

behovsstyrt ventilationssystem läser av luftkvaliteten och när-

varon i olika delar av byggnaden med hjälp av sensorer och styr

friskluft dit den behövs. Jämfört med ett ventilationssystem som

har ett konstant ﬂöde kan energi åtgången minskas med 60–80

procent. DCV One är en av Lindabs produkter som gör just

detta. Den monteras i inner taket och distribuerar så mycket luft

som rummet behöver för att uppnå ett hälsosamt inomhusklimat.

Certiﬁeringar av byggnader

Det ﬁnns både globala och nationella hållbarhetscerti-

ﬁeringar av byggnader. LEED och BREEAM är två av de

mest välkända där byggnaden ska uppfylla vissa krav på

energiåtgång, inomhusklimat och materialval. Lindab har

ett stort utbud av ventilationsprodukter som uppfyller de

högt ställda kraven i certiﬁeringen.

Exempel på energi besparing

vid nybyggnation



80%

energibesparing vid

nybyggnation

En kontorsbyggnad på 5 000 kvm ska uppföras. Om

byggherren väljer att installera ett ventilationssystem

med högre täthetsklass samt installerar ett behovsstyrt

ventilationssystem kan energi åtgången minskas med

21,2 kWh per kvm eller cirka 106 000 kWh per år. Det

motsvarar cirka 56 500 kg CO

e-utsläpp.

DCV One har avancerade sensorer som känner

av närvaro och luftkvalitet i rummet och anpassar

ventilationen därefter.

Fördelningen av försäljning mellan nybygg-

nation och renovering varierar beroende på

konjunkturen. Sett över en längre tidsperiod

sker cirka hälften av försäljningen inom

respektive område.

Renovering, 50%

Nybyggnation, 50%

1) Gjorda antaganden för beräkningen i exemplet ﬁnns tillgängliga på https://www.lindabgroup.com/sv/energibesparingar-exempel.

Lindab | Produkter

Vanliga orsaker till läckage

i ventilationssystem:

– att kanalerna inte har tillräckligt

bra passform så att det blir

läckage i skarvarna

– att kanalerna skruvas ihop och

sen monteras isär utan att gamla

skruvhål tätas

– att det uppstår hål i kanalerna av

misstag när hantverkare monterar

andra produkter intill ventilationen

I praktiken är det få ventilationssystem som lever upp till den

täthet som produkterna utlovar. Det beror på att läckage har

uppstått under installationen. Vid läckage behöver ﬂäkten arbeta

mer och behovet av kyla och värme ökar. Ett läckage på 5pro-

cent kräver 3 gånger mer kraft för att öka luftﬂödet och leder till

att energiåtgången ökar med 16 procent. Lindabs ventilations-

detaljer är utformade med en specialdesignad kant och en gum-

mipackning som gör att de delvis kompenserar för fel montering.

Det gör även att monteringen går snabbare men ändå blir

korrekt utförd. Det är svårt att installera ett helt tätt ventilations-

system även för en skicklig installatör. Vid en jäm förelse mellan

olika täthetsklasser är det 10–20 procents lägre energiåtgång i

den högre täthetsklassen när både produktens egenskaper och

installationen tas med i beräkningarna.

Exempel på korrekt installerad

ventilation vid nybyggnation



20%

energibesparing vid

rätt installation

I vårt tidigare exempel med en nyuppförd kontors-

byggnad på 5000kvm skulle ett korrekt installe-

rat ventilationssystem, utan läckage, medföra en

ytterligare minskning av antalet kWh med 3,6 kWh

per kvm eller cirka 18 500 kWh per år. Det motsvarar

cirka 9 600kg i CO

e-utsläpp.

1) Gjorda antaganden för beräkningen i exemplet ﬁnns tillgängliga på https://www.lindabgroup.com/sv/energibesparingar-exempel.

De akustiska lösningarna

inkluderar ett komplett program

av ljuddämpare för ett tyst och

behagligt inomhusklimat.

Bafﬂar fördelar luften i rummet.

Finns i varianter med enbart luft eller

en kombination med kyla/värme.

Kanaler, såväl cirkulära som

rektangulära, transporterar luft

till olika delar av fastigheten.

Med Lindabs IT-lösningar förenk-

las dimensionering, mängdberäk-

ning och planering av kompletta,

energieffektiva ventilations- och

inneklimatsystem.

Don, galler och spjäll med tillbehör

används för att reglera och kon-

trollera klimatet i ett rum.

Lindab | Produkter



Ljuddämpare

Kanalsystem

Programvaror

Bafﬂar

Spjäll och mätdon

Lindab erbjuder ventilationsbranschen allt från enskilda komponenter

till marknadens mest energieffektiva systemlösningar. Det skapar ett

optimalt inneklimat med betydligt lägre energiförbrukning. Försälj-

ningen av ventilationsprodukter utgör 68 procent av omsättningen.

Produkterbjudande

Fördelning av luft

Bafﬂar och ventiler i tak och väggar fördelar och

extraherar luft i enskilda rum.

Centralt styrsystem

Styrning och övervakning av byggnadens totala inomhusmiljö. Lindab

har produkter som kommunicerar med det centrala styrsystemet men

tillhandahåller inte ett centralt styrsystem för hela byggnaden.

Ett rökevakueringssystem

kontrollerar förbränningsgaser

och leder ut dem ur byggnaden.

Med behovsstyrd ventilation säker-

ställs rätt inomhusklimat genom att

låta det faktiska behovet styra, vilket

även ger en optimal energiförbrukning.

Sensorer som mäter bland annat

temperatur, luftkvalitet och närvaro

och som kommunicerar med den

behovsstyrda ventilationen.

Cirkulära och rektangulära brand-

och brandgasspjäll som förhindrar

att brand och gaser sprids genom

ventilationssystemet.

Lindab | Produkter

Rökkanaler/rökevakuering

Behovsstyrd ventilation

Sensorer

Brand- och brandgasspjäll

Transport av luft

Ventilationskanaler, spjäll och ljuddämpare

samverkar för att reglera och transportera luft

till rätt del av byggnaden.

Ventilationsaggregat

Tar in luft utifrån och renar, kyler och värmer den för vidare transport in i

byggnaden. Lindab fokuserar inte på denna del av ventilationssystemet.

Brand- och rökskydd

Brandspjäll som förhindrar att branden kan

spridas. Dedikerade ventilationskanaler för

att transportera bort brandrök.

Lindabs fokus:

Utanför Lindabs fokus:

Lindab | Produkter



Lindabs produkter i stål och tunnplåt omfattar lösningar för tak, väggar

och reglar. Byggprodukterna utgör 32 procent av försäljningen och erbjuds

framför allt i Norden och i delar av östra Europa.

Takavvattningssystem i hög

kvalitet för vattenavrinning som

är hållbart, ﬂexibelt och lätt att

montera.

Ett komplett sortiment av tak-

säkerhetsprodukter för alla yrkes-

grupper som arbetar på tak.

Kvalitetsportar i stål och aluminium

som är lämpliga inom exempelvis

industri, lager eller lantbruk.

Takavvattning

Taksäkerhet

Industriportar

Lindabs sandwichelement är till-

verkade i tunnplåt med en kärna av

stenull. Panelerna har ett brett urval

av ytmönster och kulörer.

Sandwichpaneler

Produkterbjudande

Lindab | Produkter

Varmförzinkade innerväggsreglar

som inte angrips av mögel, håller

formen, har låg vikt och är lätta att

montera.

En estetisk lösning för väggbekläd-

nader av hallar, kontorshus och

offentliga byggnader.

Lindab erbjuder kompletta hallsys-

tem för kommersiella fastigheter.

Högproﬁler används som bärande

konstruktioner på tak med isolering

och tätskikt eller oisolerat ytter tak

vid behov av större spännvidder.

Ett brett utbud av proﬁlerad stålplåt

för tak och/eller vägg i många olika

kulörer.

Innerväggsreglar

Fasadkassetter

Kompletta hallbyggnader

Högproﬁl

Byggplåt

Ett brett utbud av infästningar, allt

från farmarskruv till klamrar och nitar.

Infästningar

3030

Lindab | Produkter

Smart produkt med trådlös styrning

Lindab har ett ﬂertal produkter som mins-

kar kundernas energiåtgång. Vid renovering

kan energiåtgången minskas med upp till 70

procent vid installation av nylanserade Ultra

BT. Detta genom att trådlöst mäta luftﬂöde,

inneklimat och sen reglera luften i ett rum eller

en zon. I ett enskilt projekt blev besparingen

14000 kWh per år, motsvarande 7,5 ton CO

tack vare denna produkt. Besparingspotenti-

alen är stor med tanke på renoveringsbehovet

av det beﬁntliga fastighetsbeståndet.

Hållbara IT-lösningar

Med Lindabs IT-lösningar

förenklas dimensionering,

mängdberäkning och

planering av energieffektiva

ventilationssystem. Under

året har en ny plattform för

webbshoppen lanserats som

ger möjlighet att öka hållbar-

hetsdata och produktinfor-

mation så att kunden kan

göra mer medvetna val.

Exempel på aktiviteter under 2022:

Cirkularitet i fokus

Vi vill öka vår och byggbranschens

kunskap om återbruk av ventilations-

produkter. Lindab för dialog med

andra aktörer i branschen om hur

återbruk ska hanteras. Det behövs

mer kunskap och tester för att förstå

möjligheterna. Ett första pilotprojektet

för återbruk av ventilationssystem är

på gång. Syftet är att analysera och

utvärdera produkternas prestanda

efter ﬂera års användning i en byggnad

samt testa olika metoder för återbruk.

Minska kundernas miljöpåverkan genom våra produkter.

Publicera miljövarudeklarationer för globala produkter motsvarande 50

procent av försäljningen till år 2025.

Lansera en grön produktlinje senast 2027.

Erbjuda uppkopplade produkter för att kunna optimera inomhus klimatet

och minska energiförbrukningen.

Utveckla smarta produkter med syfte att öka livslängden samt erbjuda

bättre kringtjänster.

Designa produkter som kan återanvändas, renoveras eller återvinnas.

Utöka och förbättra hållbarhetsinformationen i webbshop och digitala

produktkataloger under 2023.

Samarbeta inom branschen för att skapa cirkulära ﬂöden med fokus

på att reducera miljöpåverkan.

Deﬁniera mätbart mål för cirkularitet under 2023.

Minska

kundernas

klimatpåverkan

Detta vill vi uppnå:

Lindabs hållbarhetsplan: Produkter

3131

Lindab | Produkter

Ännu ﬂer miljövarudeklarationer på plats

Lindab har publicerat elva miljövarudeklarationer, EPD (Environmental Product Decla-

ration), som visar produktens totala miljöpåverkan under dess livscykel. Det ﬁnns stor

efterfrågan på EPD:er inom Lindabs båda affärsområden, vilket förstärkts ytterligare

av klimatdeklarationslagstiftningen i de skandinaviska länderna. För fem år sedan

publicerade Lindab sin första EPD.

Minska kundernas energi åtgång

Pascal System Management ger överblick och

möjlighet att ställa in inomhusklimatet. Det

behovsstyrda systemet är uppkopplat med

Lindabs produkter runt om i byggnaden. Systemet

kan styras enligt Lindabs fördeﬁnierade parametrar

eller enligt kundens egna inställningar. Ett behovs-

styrt system ger betydande energibesparingar för

kunden. Pascal ger exempelvis 50procent lägre

ﬂäkt energiförbrukning. Pascal har uppdaterats och

återlanserats i slutet av 2022.

Klimatpåverkan från produkter

För såväl Lindab som våra kunder och användare är det viktigt att

redovisa klimatpåverkan på produktnivå. I grunden handlar det om

att genomföra omfattande livscykelanalyser av beﬁntliga produkter.

Dessa ligger sen till grund för utvecklingen av nya och beﬁntliga

produkter för att minska dess klimatpåverkan ytterligare. Lindab har

börjat inkludera livscykelanalyser som del av utvecklingsprocessen

för att ut utvärdera design och material.

Energibesparande samarbeten

Lindab samarbetar med bolag som är framstående på området

för analysjänster för att öka möjligheten att analysera och över-

vaka ventilationssystem. Danska Leapcraft är exempel på ett

lyckat samarbete där gemensamma lösningar har tagits fram.

Data vidarebefordras till en moln baserad plattform där inomhus-

klimatet kan analyseras och optimeras, vilket gör det möjligt att

förbättra inomhusklimatet samtidigt som energiåtgången sänks.

Exempel på aktiviteter under 2022:

40–70%

Smarta produkter i kombination med

smarta analystjänster kan sänka energi-

åtgången med hela 40–70 procent.

Lindab | Kunder och geografi

Antal försäljningsställen Central produktion Lokal produktion FoU-center



KUNDER OCH GEOGRAFI

170

orter i Europa

VI FOKUSERAR VÅRA resurser till de länder och produktområden där vi kan bygga

starka positioner och uppnå lönsam tillväxt. Idag är vi närvarande i 20 länder i

Europa utifrån 170 orter med verksamheter som försäljning, tillverkning, logistik,

produktutveckling och kontor.

Lindab | Kunder och geografi

Andel av koncernens

nettoomsättning

53% 34% 12%

Andel nettoomsättning

per affärsområde

Utmärkande för

regionen

Mogen och välreglerad region

som fortfarande främst domineras

av ett stort antal lokala aktörer.

Mogen region med stora lokala

variationer och olika grad av reg-

lering, samt ett stort antal aktörer.

Region med stor variation i köp-

kraft, regleringar och preferenser

samt med låg konsolideringsgrad.

Försäljningskanaler

Direktförsäljning av ventilations-

och byggprodukter till kunder via

egna butiker och distributions-

centra. En låg andel återförsäljare

används.

Direktförsäljning av ventilations-

produkter till kund via egna

distributionscentra. En hög andel

återförsäljare används.

Direktförsäljning av ventilations-

och byggprodukter till kund via

egna distributionscentra. En låg

andel återförsäljare används.

Marknadsposition

Marknadsledande på air distribu-

tion (transport av luft) och bland

de ledande leverantörerna på air

diffusion (fördelning av luft). Mark-

nadsledande på takavvattning

och bland de ledande leverantö-

rerna av plåttak.

Marknadsledande på air distribu-

tion (transport av luft) och bland

de ledande leverantörerna på air

diffusion (fördelning av luft).

Marknadsledande på air distribu-

tion (transport av luft) och bland

de ledande leverantörerna på air

diffusion (fördelning av luft). Bland

de ledande leverantörerna av

takavvattning och plåttak.

Andra större aktörer

i regionen

Fläkt Group, ETS Nord, Swegon,

Systemair, Plannja, Rukki, Areco,

Arcelor.

Trox, Swegon, Systemair, Aldes,

Fläktwoods, Vento, Wavin,

Polypipe, Kingspan.

Trox, Systemair, Rukki, Alnor,

Kingspan, Arcelor, Pruszynski.

Försäljningsutveckling

2018–2022, MSEK

Norden Västeuropa Centraleuropa

Ventilation Systems

52%

Proﬁle Systems

40%

Proﬁle Systems

48%

Ventilation Systems

96%

Ventilation Systems

60%

2018 2019 2020 2021 2022

4 196

4 225

4 380

6 510

5 296

+23%

2018 2019 2020 2021 2022

2 646

2 753

2 530

4 208

2 842

+48%

2018 2019 2020 2021 2022

1 266

1 387

1 179

1 471

1 351

+9%

1) 1 procent av koncernens omsättning avser Övriga marknader.

Lindab | Kunder och geografi

Höga standardkrav i Norden

Med kallt klimat och välisolerade hus är byggnormer

och krav på effektiv ventilation höga. Lindab säljer både

ventilations- och byggprodukter med eget ﬁlialnätverk.

Skärpta regelsystem i Storbritannien

Regler för ventilation har skärpts de senaste åren.

Lindab har en stor ventilationsförsäljning med egna

distributionscentra, samt säljer takavvattning.

Unika förutsättningar i Tyskland

Stora kunder med ett par återförsäljare/grossister

som styr villkoren. Lindab säljer ventilationsprodukter

för projekt över hela landet.

Snabb marknadsutveckling i Polen

Snabb utveckling det senaste decenniet, men domi-

neras fortfarande av många mindre, lokala aktörer.

Lindab erbjuder både ventilations- och byggprodukter.

Fragmenterat och lägre krav i Frankrike

Fragmenterad marknad med lägre reglering jämfört

med norra Europa. Lindab säljer ventilationsprodukter

via egna distributionscentra.

Regionalt anpassat erbjudande

Skolor

Bra inneklimat och ventilation

har stor betydelse för barns

lärande och välbeﬁnnande.

Arenor

Högt ställda krav på

energi effektivitet och

låg ljudnivå.

Vård

Mycket höga krav på rätt

ventilation, luftfuktighet och

temperatur för en säker vård.

Kontor

Ökad kännedom om hur luftﬂöde,

luftkvalitet och rumstemperatur

påverkar produktiviteten.

Bostäder

Förändrade boendevanor gör

att behovet av bättre luft och

mer bekvämlighet ökar.

Hotell

Viktiga komfortkrav är frisk

luft och att det är tyst och

behagligt i rummet.

Marint

Krav på energieffektivitet och på

särskilt certiﬁerade produkter

som ska stå emot korrosion.

Industri

Behov av ventilationslösning som är

effektiv, dämpar oväsen och bidrar

till en låg energikostnad.

Till kunder som

kräver olika typer

av lösningar

Lindab | Kunder och geografi

Ventilationsinstallatörer

Den kundgrupp vi för tätast dialog med när det gäller ventila-

tion är de som ansvarar för och installerar våra ventilations-

och inneklimatprodukter – ventilations installatörerna.

Oftast är det en ventilationsentreprenör som har totalansvar för

alla delar som rör installationen av ventilationssystemet i byggna-

den. De planerar, dimensionerar och beräknar för att sedan vid

installation använda egna eller inhyrda installatörer. Även om

ventilationsinstallatören kan tillhöra ett större företag driver

de oftast sin verksamhet i mindre skala. Installatören prioriterar

ett bra ﬂöde i arbetsprocessen med högkvalitativa och lättin-

stallerade produkter som ﬁnns tillgängliga på lager när det sker

ändringar med kort varsel i projektet.

Plåtslagaryrket är över tusen år gammalt. Att kunna bearbeta

plåt, med sina estetiska, hållbara och miljömässiga egenska-

per kommer vara viktigt även i framtidens byggande.

Plåtslagarna arbetar ofta enskilt eller i små lokala ﬁrmor. Lindab

ska vara en samarbetspartner i varje enskilt projekt. Dessutom

har närheten stor betydelse, att Lindab ﬁnns där arbetet utförs.

Lindab erbjuder plåtslagarna smarta hjälpmedel och verktyg

som gör jobbet enklare, snabbare och mindre krävande för

kroppen. En av de viktigaste uppgifterna för Lindab är att förse

plåtslagarna med produkter som ligger i framkant ur ett kvalitets-

och hållbarhetsperspektiv.

Plåtslagare



Varje år möter vi tiotusentals kunder, från stora entreprenörer, regionala familjeföretag till den

lokala hantverkaren. Vi förser dem med de produkter och system de behöver när de ska montera

och installera. Vi ger dem även råd och expertis när de behöver stöd. Till de som ansvarar för

entreprenaden ser vi till att vår del av lösningen alltid förenklar processen.

Utöver att montera produkterna handlar en ventilationsinstallatörs

dagliga arbete om logistik och samarbete med andra byggaktörer.

Lödde Plåt i Skåne har framgångsrikt ägnat sig åt plåtslagaryrket i över

femtio år och har ett djupt partnerskap med Lindab.

Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv

Så skapas värde

PRODUKTION, INVESTERINGAR, FÖRVÄRV

KOMBINATIONEN AV CENTRAL effektivitet och lokal ﬂexibilitet resulterar i konkurrenskraftiga

produkter av hög kvalitet som tillhandahålls nära kunderna via egna butiker och distribu-

tionscentra. Investeringar i automation och förvärv av kvalitetsbolag är ytterligare sätt att

skapa värde för kunder, aktieägare och medarbetare.

Vår värdekedja

Proffsbutik

Distributör

Distributionscenter

Plåtslagare

Färdig byggnad

Återvinning

Råmaterial

Installatör

Eget distributionsnät gör att

hög tillgänglighet kan garanteras,

via egna butiker och distributions-

centra där personal med rätt

kompetens kan bistå kunderna.

Effektiv lagerhantering av tusen-

tals produkter gör att kunden kan vara

säker på att Lindab har rätt produkt

redo för leverans.

Återvinning av stål är

effektivt då 100 procent kan

återvinnas utan att stålets

egenskaper går förlorade.

Hög leveransprecision

är en avgörande faktor för att

leverera till byggprojekt där

tidsramar och byggförhållanden

kan ändras med kort varsel.

Byggarbetsplats

98%

Lindabs värdekedja bygger på närhet till kunderna och att

erbjuda det som efterfrågas på varje marknad. Genom att ha ett

eget distributionsnät och effektiv lagerhållning kan kunden lita

på att Lindab kan leverera i tid och med hög precision. I Lindabs

butiker och distributionscentra ﬁnns kunniga medarbetare som

hjälper kunderna med produktval och teknisk support.

Decentraliserat ansvar nära kund kombineras med centrala

inköp av stål för att sänka kostnaden och öka effektiviteten.

Ett fåtal centrala produktionsenheter tillverkar volymproduk-

ter med hög grad av automation. Det ger en kostnadseffektiv

process samtidigt som kvaliteten kan garanteras. Lokal pro-

duktion av skrymmande produkter minskar transporterna och

Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv

”Lindabs kunder uppskattar

framförallt vår kvalitet, höga

kunskapsnivå och att



Joakim Lönnberg, Director of Region North Europe

Centrala inköp av stål

Centrala, regionala och lokala

inköp av andra varor

Central och mer avancerad

produktion av produkter

lämpliga för transport

Lokal produktion

nära kunderna

Tredjepartsprodukter som

säljs lokalt

Centrala inköp av råvaror gör

inköpsprocessen effektiv och ger

Lindab fördelar såsom säkrad

tillgång på råvaror.

Central produktion

ger möjlighet

till hög grad av automation och annan

avancerad produktionsteknik, vilket

leder till kostnadseffektiv tillverkning.

Lokal produktion

av skrym-

mande produkter nära kund ger

ﬂexibilitet, lägre transportkost-

nader och lägre miljöpåverkan.

Lokalt sortiment

i butikerna

säkerställer att kunden erbjuds

de produkter som efterfrågas på

respektive marknad.

ger dessutom högre service då produkten snabbt är på plats.

Sammantaget erbjuder vi kunderna tusentals olika produkter,

varav vissa är special anpassade och levereras direkt till bygg-

arbetsplatsen.

Investeringar har genomförts i både den centrala och lokala

produktionen för att öka graden av automation, minska energi-

åtgången och höja säkerheten för medarbetarna.

Ett ytterligare sätt att skapa värde är via förvärv. Den geograﬁska

närvaron och produktutbudet har stärkts med 17 förvärv sedan

2020. Vid årsskiftet fanns Lindab på 170 orter runt om i Europa,

varav många med såväl produktion, lager som butik.

Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv

30 år till med större presshall

I Lindabs presshall i Grevie i Sverige

klipps och pressas plåt till ventilationska-

naler. Hallen uppfördes redan 1988 och

genom löpande förbättringar har antalet

pressade enheter kunnat mångdubblas.

Men allt har ett tak. Med årlig tillväxt ﬁnns

inte tillräcklig kapacitet för att möta efter-

frågan, med risk för negativ påverkan

på produktivitet och lönsamhet. Därför

investerar Lindab i en större utbyggnad

som ska garantera fortsatt plåtpressning

i ytterligare minst 30 år.

Rektangulär satsning

Tillverkning av rektangulära kanaler är

ofta mindre automatiserad jämfört med

cirkulära kanaler. Investeringar genom-

fördes under året i bland annat Lindabs

belgiska verksamhet samt i Ductmanns

anläggning i England för att öka produk-

tiviteten, kapaciteten och säkerheten.

I Ductmann, som är ett bolag Lindab

förvärvade 2019, kommer investeringen

leda till dubblerad kapacitet och halverad

leveranstid till kund, samtidigt som hög-

sta kvalitet på de rektangulära kanalerna

garanteras.

Automation ger många fördelar

Lindab Steel hanterar centrala inköp

och distribution av stål inom koncernen.

Lindab Steels maskinlinjer för beskär-

ning av stål går för fullt och därmed ökar

risken för haveri, vilket skulle få allvarliga

konsekvenser för samtliga Lindabs enhe-

ter. Investering sker därför i ny utrustning

samt i robotteknik för automatiserat

verktygsbyte. Det kommer att öka kapa-

citeten med över 30 procent, men även

ge lägre kostnader för arbetskraft och

underhåll, samt minska metallskrotet.

100

200

300

400

500

2025202420232022202120202019201820172016

Över 350 miljoner kronor investerade 2022

Investeringsprogrammet har snabb avkastning

och omfattar för närvarande cirka 15 större projekt

runtom på Lindabs anläggningar i Europa. Totalt

sett har 1 457 MSEK investerats sedan 2019, varav

359MSEK under 2022.

Exempel på investeringar under året:

Kraftfulla investeringar

Det största investeringsprogrammet i Lindabs historia fortlöper med goda resultat. Fokus

ligger på automation, ökad kapacitet och effektivitet, samtidigt som vi minskar miljöpåverkan

och ökar säkerheten. Merparten av investeringsprogrammet har i dagsläget genomförts och

investeringarna kommer trappas ner successivt fram till 2025.

Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv

Lindab – För ett bättre klimat

Inomhusluft kan vara fem gånger mer föro-

renad än utomhusluft, vilket ger incitament

att investera i bättre inomhusklimat på

arbetsplatser och i skolor där vi tillbringar en

stor del av vår tid. Det är dessutom lönsamt.

Källa: https://phys.org/news/2017-05-air-quality-productivity.html

Teknologi

Kompletterande Strategiskt

ProdukterDistribution

Förvärv 2020–2021

Förvärv 2022

DiSYS

18 MSEK

Muncholm

250 MSEK

Girovent

55 MSEK

R-Vent

500 MSEK

Liftasud

250 MSEK

Felderer

700 MSEK

Ekovent

130 MSEK

KAMI

100 MSEK

Klimatek

30 MSEK

Tecnovent

20 MSEK

Nord

Trade

20 MSEK

H.A.

Helgesen

15 MSEK

Crenna

120 MSEK

Proﬁlplåt

70 MSEK

Alig

Ventilation

60 MSEK

Thor Duct

15 MSEK

Aer Faber

50 MSEK

Omsättning anges

vid förvärvstillfället.

Förvärv av välskötta bolag

Förvärv är en viktig del av Lindabs strategi. Ventilationsbranschen består av många små aktörer

och vi har som mål att konsolidera branschen. Bolagen som förvärvas är välskötta, framgångs-

rika företag vilka kompletterar Lindab inom valda produktområden eller geograﬁska marknader.

De förvärvade bolagen fortsätter agera självständigt under egna varumärken samtidigt som de

drar nytta av Lindabs försäljningsnätverk och centrala resurser.

Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv

Med förvärvet av svenska Alig

Ventilation AB kompletteras

Lindabs utbud med produkter

och kompetens för ventilation i

mindre bostadsfastigheter. Bolaget

hanterar både renovering och

nybyggnation.

Lindab kompletterar sin verksam-

het i Stockholmsregionen med

förvärvet av Giroventilation AB.

Med förvärvet stärker Lindab både

försäljning och produktion av rek-

tangulära ventilationskanaler.

Norrland är en expansiv region

med satsningar som Northvolt och

H2 Green Steel. Lindab stärker

närvaron i regionen genom förvär-

vet av sin distributör av byggpro-

dukter i Skellefteå, Nord Trade AB.

Med förvärvet av ventilations-

bolaget R-Vent Netherlands BV

etablerar Lindab egen verksamhet

i Nederländerna och blir samtidigt

marknadsledande. R-Vent är den

ledande distributören av ventila-

tionsprodukter i landet.

Lindab kompletterar sin verksam-

het i Storbritannien med förvärvet

av DiSYS Technologies Ltd. Med

förvärvet får Lindab tillgång till

avancerad teknik för brandskydd i

ventilationssystem.

Lindab kompletterar sin verksam-

het i Danmark med förvärvet av

Muncholm A/S, Danmarks ledande

grossist för plåtslagare. Muncholm

erbjuder hållbara tak- och fasad-

lösningar samt maskiner.

Med förvärvet av Felderer AG, en

av Tysklands största distributörer

av ventilationsprodukter, mer än

dubblerar Lindab sin omsättning

i Tyskland och får samtidigt en

starkare ställning i hela landet.

Med förvärvet av SAS Liftasud

utökar Lindab sitt distributionsnät-

verk i Frankrike, stärker tillgången

till expertis inom ljuddämpning

av ventilationssystem och ökar

omsättningen i landet med cirka

50procent.

– en del av Lindab

Vad hände direkt efter att ni blev förvärvade?

Ganska snart lade vi fokus på att utveckla Ekovent med hjälp av synergierna

från Lindab. En viktig del var stöd till investeringar för att göra oss starkare,

vilket även medfört en förbättrad arbetsmiljö.

Vad ser du som centralt i att vara en del av Lindab?

Att allt handlar om samarbete, att lära av varandra, och använda varandras

styrkor. Vi samarbetar på kundsidan, utnyttjar våra olika försäljningskanaler,

optimerar inköpen och har stärkt vår produktutveckling. Dessutom har vi fått

ökad insikt i hur viktigt hållbarhet är för värdeskapandet.

Ventilationsbolaget Ekovent förvärvades av Lindab i oktober 2020.

VD Gabriella Wikander Johansson berättar om vad detta betytt.

Årets förvärv

Under 2022 gjordes åtta förvärv, varav sex inom ventilation och två inom byggprodukter.

Förvärven tillför en sammanlagd årsomsättning om 1 853 MSEK.

Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv

4242

Certiﬁering av leverantörer

Lindab har under året intensiﬁerat arbetet med att granska och certiﬁera sina

leverantörer. För leverantörer i högriskländer granskas alla med en inköpssumma

på minst 25 000 EUR, för låg- och medelriskländer gäller minst 100 000 EUR.

Lindab har också vidtagit nödvändiga åtgärder för att förbereda sig för EU-direk-

tivet Corporate Sustainability Due Diligence (CSDD). Lindabs metod för leveran-

törsutvärdering följer processen för due diligence. De kommande åren kommer

riskklassiﬁceringen att utökas för att ta hänsyn till ﬂer aspekter. För 2022 var målet

att samtliga leverantörer skulle ha skrivit under uppförandekoden. Vid årsskiftet

hade 86 procent undertecknat koden och vi arbetar skyndsamt med att säker-

ställa att samtliga skriver under uppförandekoden under 2023.

Mot fossilfritt stål

Att gå över till fossilfritt stål är den

enskilda åtgärd på Lindab som får

störst effekt på miljön. Vi fortsätter

samarbetet med våra stålleverantö-

rer för att kunna bli en av de första i

Europa att få tillgång till fossilfritt stål.

Under året har vi besökt TATA Steel i

Nederländerna och HYBRIT-anlägg-

ningen i Luleå för att lära oss mer om

olika processer. Lindab är volymga-

rant åt H2 Green Steel och SSAB

(HYBRIT) för att på så sätt främja

övergången till mer miljövänligt stål.

Hållbara inköp | Exempel på aktiviteter under 2022:

Koldioxidtullar

Lindab följer införandet av koldioxidtullar noga

(Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM).

Under 2022 köpte vi endast 5 procent av vårt

stål utanför EU. Införandet av tullar är fördelaktigt

för Lindab då vi redan prioriterar europeiskt stål

med lägre miljöpåverkan. Införandet av tullar

kommer att påskynda omställningen för hela

stålindustrin och därmed linjera med våra mål

kopplade till CO

-reducerat stål.

1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 kEuro samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25 kEuro omfattas.

Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv

Tidigt börja använda fossilfritt stål för att minska våra CO

e-utsläpp.

Få 100 procent av leverantörerna

att skriva under uppförande koden

senast 2022.

Hållbarhetscertiﬁera 100 procent av leverantörerna

senast 2023.

Minska CO

e-utsläppen inom scope 1 och 2 med 50 procent till 2030

jämfört med 2019, beräknat i relation till omsättning.

Deﬁniera ett mål för minskning av utsläpp i scope 3 under 2023.

Analysera avfallet till deponi och deﬁniera ett reduceringsmål 2023.

Minska andelen metallskrot med 50 procent till 2030, jämfört med 2019.

Använda 100 procent förnybara drivmedel eller elfordon i Lindabs

transportfordon till 2040.

Enbart använda tjänstebilar som drivs med förnybar energi eller

el till 2030.

Senast 2025 ha 100 procent transportkontrakt med miljömässiga krav.

Samarbeta med kunder och leverantörer för att skapa transport lösningar

med fokus på att minska miljöpåverkan.

Bedriva en

hållbar

verksamhet

Detta vill vi uppnå:

Lindabs hållbarhetsplan: Inköp, produktion och transport

4343

Användning av spillvärme

Byggnation av en ny presshall i Grevie, Sverige,

har projekterats och första spadtaget kommer att

tas under 2023. Ett innovativt system för återan-

vändning av värmen från maskinerna kommer att

installeras. Systemet kommer att värma upp hela

Lindabs verksamhet i Grevie, vilket är den största

produktionsanläggningen i koncernen. En analys

för att hitta ett system för att återanvända spill-

värme från färglinjen i Tjeckien pågår. Denna typ av

innovativa lösningar är avgörande för att Lindab ska

kunna nå sina utsläppsmål.

Minskat skrot

Ett viktigt sätt för att förbättra

resursutnyttjandet är genom ökad

kunskap. Under året har Lindab

involverat medarbetare för att

utifrån bästa praxis hitta sätt att

minska metall avfallet. En utbild-

ning om hur skrot kan minskas

under hela tillverkningsprocessen

är under framtagande. Med bättre

uppföljning kommer produktions-

fel och misstag att minskas och

metallavfallet reduceras.

Mer solkraft

Lindab ökade användningen av fossilfri energi i produktionen,

bland annat genom installation av solceller. Vid årsskiftet hade

Lindab fyra produktionsanläggningar i två länder som ﬁck en del

av sin energiförsörjning från egen solkraft. Ytterligare anläggningar

kommer att installera solceller under 2023. Flera av investering-

arna ersätter fossila energikällor som olja och kol. Totalt genere-

rade Lindabs solceller 136 MWh per år.

Hållbar produktion | Exempel på aktiviteter under 2022:

Hållbara transporter | Exempel på aktiviteter under 2022:

Smartare packning

Frakt av ventilationskanaler är skrymmande och styrs

dessutom av renhetskrav. Genom att packa kanalerna i

varandra ökar lastkapaciteten per lastbil. Metoden är inte

revolutionerande i sig, men i Norge har den satts i sys-

tem och skräddarsytts för enskilda projekt. Rätt lastat

innebär det en halvering av antalet transporter samtidigt

som plastavfallet minskar. Norge har infört minskad

standardlängd på cirkulära kanaler, vilket gör det möjligt

att frakta stora dimensioner stående och mindre liggan-

des, vilket sammantaget förbättrar fyllnadsgraden.

Transport med biogas till

Tyskland

På Lindab planeras transport-

rutter löpande för att begränsa

antalet körda kilometer och

minska klimatpåverkan. Lastbil

som drivs med gas har satts in

för transport av produkter från

Jels i Danmark till norra Tysk-

land. Med biogas i tanken kan

e-utsläppen för denna rutt

minska med nästan 95 procent.

Från lastbil till tåg

Ett systematiskt arbete pågår inom Lindab för

att ﬂytta transporter från lastbil till tåg, vilket ger

betydligt lägre CO

e-utsläpp. Rutten från Grevie

till Boliden som sker en gång i veckan går nu med

biogaslastbilar och tåg vilket minskat utsläppen

med nästan 95 procent. Från panelfabriken i Luleå

sker projektspeciﬁka leveranser, i snitt två gånger

per vecka, med tåg istället för lastbil vilket minskat

utsläppen med 90 procent.

Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv

Utfall Inköp, produktion och transport – 2022

Lindab har som mål att halvera utsläppen av koldioxid för scope

1och 2 från 2019 till 2030. Till och med 2022 har koldioxid-

utsläppen minskat med 23 procent per omsatt miljon kronor

eller med 16 procent räknat i totalt antal ton. Under 2022 har

Lindab börjat mäta utsläpp även i scope 3 för att kunna sätta

mål för hur de totala utsläppen ska minska. Scope 3 utgjorde

mer än 98 procent av Lindabs totala utsläpp under året.

1) Scope 1, 2 och 3 är klassiﬁceringar av olika kategorier av CO

e-utsläpp. Förenklat kan scope 1 och 2 beskrivas som utsläpp kopplat till företagets interna verksamhet som

exempelvis produktionsanläggningar och dess elförbrukning. Scope 3 avser övriga utsläpp.

Ton CO

e 2022 2021 2020

Scope 1

7 792 8 167 8 208

Scope 2 (market based)

8 402 8 772 8 915

Scope 3

1 108 361 – –

Utanför scopet 643 653 343

Utsläpp av växthusgaser

Andelen certiﬁerade leverantörer har ökat från

11 procent till 51 procent under 2022. Från att

inledningsvis ha fokuserat på certiﬁering av

leverantörer i länder med högst risk ligger nu

fokus på samtliga leverantörer, med målet att

100 procent ska ha certiﬁerats under 2023.

Lindab har 97 procent av sina leverantörer i

länder med låg eller medelhög risk.

20222021

100

Certiﬁerade leverantörer

Transporter med förnybart bränsle

Lindab har nyligen börjat samla in data för hur stor andel

av koncernens transporter som använder förnybart bränsle.

För 2022 uppgick andelen till 12 procent.

Energiförbrukning

Lindabs energiförbrukning per omsatt miljon kronor har

minskat med 11 procent från 2019 till 2022. Den främsta

anledningen är investeringar i modernare produktionsteknik.

Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv

Medelriskländer

Högriskländer

Lågriskländer

Icke förnyelsebart

Förnyelsebart

2020 2021 20222019

Scope 2

Scope 3

Scope 1

2019 2020 2021 2022

0,5

1,0

1,5

2,0

12%

Antal

MWh per

omsatt MSEK

Lindab | Produktion, Investeringar, Förvärv

Lindab – För ett bättre klimat

Tack vare digitalisering och sensorteknik

kan vi idag mäta olika parametrar i inom-

husluften. Det ger möjlighet att optimera

luftkvaliteten och energiåtgången på ett

långt mer avancerat sätt än tidigare.

Engagemang och kompetens

KOMPETENS

Lindab | Kompetens

Lindabs kärnvärden

Kundens framgång Jordnära Ordning och reda

Kundernas framgång bidrar till Lindabs fram-

gång. Detta uppnår vi genom att leda utveck-

lingen av lösningar inom våra huvudområden.

Vi eftersträvar relationer baserade på ett okom-

plicerat, ödmjukt och trovärdigt agerande. En

viktig del är ett effektivt, snabbt beslutsfattande.

Ordning och reda överallt påverkar såväl effek-

tiviteten som företagets helhetsbild och bidrar

till en känsla av stolthet bland medarbetarna.

Berätta om resan som tog dig till denna roll?

Innan jag började på Lindab tog jag examen i företagsekonomi med inriktning organisa-

tion och ledarskap, och innan dess arbetade jag som butikschef inom bygghandeln. Idag

ansvarar jag för fyra av Lindabs butiker. Jag driver butiksförsäljning, har personalansvar,

strukturerar arbetssätt och utvecklar butikskoncept. Det är en tjänst där jag kan dra fördel

av min tidigare roll som butikschef såväl som min ekonomiutbildning.

Vad värderar du mest med att arbeta på Lindab?

Entreprenörskapet. Min roll är ny på Lindab och det har gett mig stora möjligheter att vara

med och forma den från grunden. Just detta, att få möjlighet att vara med och påverka

och bygga upp en organisation är något som motiverar mig mycket.

Vilket råd vill du ge till andra medarbetare på Lindab?

Att våga vara öppen och ärlig med vad man vill. Berätta för din chef om dina framtidsvisio-

ner och karriärambitioner. Berätta hur vill du utvecklas och var du ser dig själv i framtiden.

Gör en plan med din chef och börja arbeta dig framåt, en dag i taget. Det mesta är faktiskt

möjligt om vi jobbar för det.

Malin Blanck

Regionchef Proffsbutik i region Väst sedan juni 2022

VI TROR PÅ DECENTRALISERAT ansvar där varje land snabbt kan anpassa verksamheten.

Förtroendet för Lindab har byggts upp sedan 1959 genom entreprenörsanda där

varje medarbetare får ta ansvar och lösa problem när de uppstår. Det sätter fokus på

genomförande och på att visa resultat.

Vår HR-strategi

Lindab | Kompetens

Lindabs långsiktiga mål är att vara en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och motiverade

medarbetare. Vår HR-strategi är kopplad till Lindabs fem övergripande strategiområden och

sätter ramar och riktning för att vi ska kunna uppnå vår vision och våra mål.

Lokal

Vi strävar efter att skapa lokala och globala samarbeten

för att kunna öka möjligheterna för våra medarbetare att

växa internt inom Lindabkoncernen.

Effektiv

Genom moderna arbetssätt, en kultur för samarbeten

internt och externt samt ett jordnära sätt att tänka,

skapar vi säkrare, roligare och effektivare arbetsplatser.

Kvalitet

Vi ska erbjuda våra medarbetare stöd, utveckling och

en trevlig arbetsmiljö med ordning och reda, som bidrar

till att skapa motivation och stolthet i företaget.

Pålitlig

Lindab ska ta ansvar för att ge sina medarbetare bra

ledare och de rätta förutsättningarna för en säker,

utvecklande och inkluderande arbetsplats.

Marknadsledande

Genom att ha marknadens mest kompetenta och

engagerade medarbetare skapar vi rätt förutsättningar

för att vara en del av våra kunders framgångar.

Lindab | Kompetens

”Akta dina händer”

Under 2022 drev vi kampanjen “Watch

your hands!”, då handskador är den typ av

skada som är vanligast på Lindab. Kam-

panjen var uppdelad i tre faser – i början av

året låg fokus på att berätta om fördelarna

med skyddshandskar, sedan handlade

det om praktisk träning för att i slutet av

året fokusera på själva säkerhetskulturen

kring ämnet. Ett omfattande material togs

fram till alla chefer och det producerades

bordspratare och faktablad, kompletterat

med lokalt material.

Academy snart i varje land

Lindab Academy och dess kurser har fortsatt att implementeras i ﬂer delar av Lindab. Klassrums-

utbildningar sker bland annat i danska Farum och Grevie. Många enheter anordnar också lokala

utbildningar för sina medarbetare, kunder och studenter. Den nyligen uppgraderade e-learning-

plattformen fortsatte att rullas ut under 2022 och omfattar nu 15 länder. Målet är att samtliga

länder och medarbetare ska ha tillgång till plattformens utbildningar 2023. Utöver generella utbild-

ningar inom HR omfattar plattformen 27 ventilations relaterade utbildningar, ett ﬂertal utbildningar i

bygg produkter och en allmän säkerhetsutbildning. Fler utbildningar läggs till löpande.

Exempel på aktiviteter under 2022:

Viktiga samtal

Utvecklingssamtal (personal development

talk) hålls med alla medarbetare. För

tjänstemän genomförs de årligen och för

fabriksarbetare vartannat år. Syftet är att

skapa tillfälle för chef och medarbetare

att kunna ha ett samtal som fokuserar på

medarbetarens situation, utveckling och

mål. Strävan är att hela tiden utveckla

både medarbetaren och verksamheten.

Ökat välmående i fokus

Ett redan tufft ekonomiskt läge har spätts

på med högre energipriser, vilket skapar

oro och stress hos många medarbetare.

Lindab i Storbritannien har därför valt att

utöka det utbud av förmåner som erbjuds

till att även inkludera stöd för psykisk

hälsa. Medarbetare har sedan tidigare

förmånscheckar de kan lösa in mot

olika tjänster. Dessa har nu utökats med

terapitimmar. Det har lett till ett öppnare

samtalsklimat om psykisk ohälsa och en

ökad acceptans för att detta är ett område

som behöver mer fokus.

Minska antal arbetsplatsolyckor per miljoner arbetade timmar (LTIF)

till 4 eller lägre till år 2026. Långsiktig vision om noll olyckor.

Ha samma procentandel kvinnor och män i seniora chefspositioner

som i företaget som helhet senast 2030.

Ha en personalomsättning på 5–10 procent.

Vara rekommenderad som arbetsgivare av minst 90 procent av

med arbetarna.

Stödja samhällsaktiviteter kopplade till Lindabs verksamhet på de

orter där Lindab ﬁnns.

Skapa förutsättningar i arbetslivet för att kunna delta i ideella engagemang.

Bedriva en

hållbar

verksamhet

Detta vill vi uppnå:

Lindabs hållbarhetsplan: Medarbetare

Lindab | Kompetens

Utfall Medarbetare – 2022

Attraktiv arbetsgivare

Personalomsättning

Andel kvinnor

Antal medarbetare

Arbetsplatsolyckor

Medarbetarsamtal

Andel kvinnor i lokala

ledningsgrupper

Fördelning styrelsen

Andel medarbetare per land

För 2022 nådde vi 90 procent som skulle rekommendera

Lindab som arbetsgivare, vilket innebar att vi för tredje

året i rad uppnådde målet om 90 procent.

Målet är att personalomsättningen ska ligga på 5–10

procent. Under 2022 uppgick den till 6,7 procent vilket

är i linje med året innan.

Andelen kvinnor var 22 procent i Lindab

under 2022, vilket är 1 procentenhet högre

än året innan.

Kvinnor utgjorde 26 procent av ledningsgrup-

perna i Lindab med dotterbolag. Det är något

högre än målet att könsfördelningen ska

vara samma som i företaget som helhet.

I Lindabs styrelse är tre av sju stämmovalda

ledamöter kvinnor. Lindab har haft en styrelse

med jämn fördelning av kvinnor och män

sedan 2016.

Under 2022 minskade LTIF

något till 6,7 jämfört med

7,3 föregående år. Inga allvarliga olyckstillbud förekom.

Målet är att nå ett LTIF under 4 till år 2026.

En tät dialog mellan medarbetare och chef är en förut-

sättning för hög trivsel. För 2022 genomfördes samtal

med 86 procent av tjänstemännen. Målet är 100 procent.

I de två länder med ﬂest medarbetare, Sverige

och Tjeckien, har Lindab sina största produk-

tionsanläggningar.

Vid årets slut hade Lindab 4 853 medarbetare

i 20 länder. Antalet medarbetare har ökat med

304 personer under 2022.

22% 26% 3+4

Sverige 30%

Tjeckien 16%

Danmark 11%

Storbritannien 8%

Polen 7%

Övriga 28%

4 853

1) LTIF står för Lost Time Injury Frequency och mäter antalet arbetsplatsolyckor per miljoner arbetade timmar.

% LTIF

% %

AKTIEN

Kursutveckling sedan börsintroduktion

Kursutveckling 1 december 2006–31 december 2022, SEK Lindab

OMXSPI

Lindab | Aktien

Lindabaktiens nedgång med 60,4 procent kan jämföras med

Stockholmsbörsens index OMXSPI som under samma period

sjönk med 25,2 procent och sektorn Industri som sjönk med

19,9 procent. Under året omsattes sammanlagt cirka 54 miljoner

(49) Lindabaktier till ett värde av cirka 9,9 miljarder SEK (10,7).

Lindabaktien handlas på ﬂera börser och handelsplattformar.

Den ofﬁciella handeln via Nasdaq Stockholm stod för huvud-

delen av omsättningen i aktien. Övrig omsättning skedde på

inofﬁciella handelsplattformar som BATS Chi-X Europe

och Turquoise.

Aktien och ägarna

Lindab har endast ett aktieslag av serie A. Varje aktie har en röst

och lika stor andel i bolagets resultat. Vid årsskiftet fanns 14483

(14 013) aktieägare i Lindab. Största aktieägare vid samma

tidpunkt var Didner & Gerge Fonder med 9,6 procent av antalet

utestående aktier. Fjärde AP-fonden var näst största aktieägare

med 9,3 procent av utestående aktier följt av Handelsbanken

Fonder med 4,7 procent. De tio största aktieägarnas andel

av utestående aktier uppgick till 42,0 procent. Det utländska

ägandet uppgick till 34,7 procent. Lindab innehade vid års skiftet

2200 838 egna aktier, som inte ger rätt att rösta eller rätt till

utdelning. Innehavet motsvarar 2,8 procent av antalet aktier.

Under 2022 har 175 000 egna aktier getts ut vid inlösen av

köpoptioner. Inlösen av optioner skedde till en lösenkurs om

120,00 SEK. Lindabs koncernledning, exklusive närstående,

ägde vid årsskiftet 124 565 aktier och 554 500 köpoptioner.

Av samtliga utestående köpoptioner har 210 000 en lösenkurs

på 101,90 SEK, 183 950 en lösenkurs på 222,00 SEK och

238050 en lösenkurs på 219,90 SEK.

Incitamentsprogram

För mer information om ersättningar och personaloptions-

program, bland annat ovanstående köpoptionsprogram,

se not 6 på sidorna 112–114.

Utmanande börsår

LINDABAKTIEN NOTERADES PÅ Nasdaq Stockholm i december 2006. Aktien ingår

i sektorn Industri och är en del av Nasdaqs Large Cap-segment. Under 2022

sjönk aktiekursen med 60,4 procent till 127,40 SEK, vilket gav ett börsvärde på

cirka 10,0 miljarder SEK vid årsskiftet.

Lindab har varit börsnoterat

sedan december 2006. Under

de senaste åren har stora

rörelser skett i aktiekursen.

2022 2021

Aktier

Kapital &

röster, %

Kapital &

röster, %

Didner & Gerge Fonder Aktiebolag 7 382 979 9,6 4,7

Fjärde AP-fonden 7 140 534 9,3 9,3

Handelsbanken Fonder 3 597 903 4,7 7,0

AFA Försäkring 2 896 250 3,8 3,1

Livförsäkringsbolaget Skandia 2 661 490 3,5 3,6

Cliens Fonder 2 363 000 3,1 1,2

Övriga 50 599 826 66,0 71,1

Totalt antal utestående aktier

76 641 982 100,0 100,0

SEK/aktie om inget annat anges 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014

Res. per aktie före utspädning

(kvarvarande verksamhet)

1 )

12,73 12,50 7,25 – – – – – –

Res. per aktie före utspädning

(total verksamhet)

1 )

12,73 7,02 7,80 8,89 5,16 4,54 4,02 3,99 3,71

Res. per aktie efter utspädning

(total verksamhet)

1 )

12,70 7,00 7,80 8,89 5,16 4,54 4,02 3,99 3,71

Utdelning 5,20

2 )

4,00 3,40 1,75 1,75 1,55 1,40 1,25 1,10

Direktavkastning, %

3 )

4,08 1,24 1,99 1,46 2,75 2,27 1,90 1,99 1,68

Utdelning i % av resultatet efter skatt

40,1 57,1 40,3 20,0 34,0 34,1 35,0 31,0 30,0

Börskurs, vid periodens slut 127,40 321,40 170,40 119,60 63,50 68,20 73,05 62,90 65,60

Högsta börskurs 325,00 325,00 172,90 121,00 74,50 98,00 89,60 78,35 83,70

Lägsta börskurs 110,10 168,30 64,30 63,80 56,10 64,75 54,50 55,95 52,35

Eget kapital, efter utspädning 88,08 73,89 67,82 65,89 58,49 54,09 50,41 45,98 43,81

Antal utestående aktier 76 641 982 76 466 982 76 356 982 76 331 982 76331982 76331982 76331982 76331982 76331982

1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut.

ET = Ej tillämplig.

Kursutveckling 2022

• Kursen sjönk med 60,4 procent till 127,40 SEK.

• Högsta betalkurs var 325,00 SEK den 3 januari och lägsta

betalkurs var 110,10 SEK den 25 oktober.

• I genomsnitt omsattes 215 630 aktier (194 731) per dag och

omsättningshastigheten uppgick till 71 procent (62).

• Vid årsskiftet följde 5 (4) analytiker Lindab, varav 3 (3) hade

rekommendationen Köp/Öka, 2 (1) rekommendationen Behåll

och 0 (0) rekommendationen Sälj/Minska.

Sverige, 65 (62)

Fondbolag, 26 (31)

Övriga, 7 (9)

Svenska privatpersoner, 7 (6)

Utlandsboende ägare, 35 (36)

Pension & försäkring, 25 (18)

Lindabs största aktieägare

Data per aktie

Fördelning av ägande, %

Kursutveckling 1 januari–31 december 2022, SEK

1) Totalt antal aktier exkl. Lindabs egna innehav om 2 200 838 aktier (2 375 838).

Aktiekapitalet uppgår till 78 842 820 SEK fördelat på 78 842 820 aktier av serie A.

Varje aktie har en röst. Lindabs eget innehav saknar rösträtt och rätt till utdelning.

Källa: Euroclear

Lindab

OMXSPI

Ticker: LIAB

Börs: Nasdaq Stockholm

Lista: Large Cap

Sektor: Industri

Börsvärde: 10,0 miljarder SEK

Övriga världen, 35 (38)

Det starka nettoresultatet, i kombination med Lindabs

goda ﬁnansiella ställning, möjliggör ett förslag om höjd utdelning

till 5,20SEK (4,00) för räkenskapsåret 2022.

Lindab | Aktien

Lindab | Bolagsstyrningsrapport

Snabb anpassning är en central del i en decentraliserad affärs-

modell. Organisationen har satts på prov ett antal gånger de

senaste åren, men har effektivt kunnat hantera såväl pandemins

effekter som konsekvenserna på energipriser och inﬂation av det

tragiska kriget i Ukraina. Det bottnar i att det ﬁnns ledare ute i

organisationen som har ett starkt fokus på affären, då görs det

som krävs för att hålla uppe lönsamheten. Fortsatt hårt arbete

krävs då vi troligtvis står inför en konjunkturnedgång, vilket kan

medföra behov av tuffare beslut.

För oss i styrelsen har det känts bra att ha denna struktur på

plats, vilket gjort att vi helt kunnat fokusera på att tillsammans

med ledningen sätta den långsiktiga agendan för Lindab.

Under 2022 omfattade denna ett stort antal förvärv, varav ﬂera

betydande. Vi etablerar positioner i nya marknader samt stärker

dem i beﬁntliga, för att bättre kunna utnyttja synergier inom olika

områden och komplettera erbjudandet, vilket i sin tur bidrar till

högre marginaler. Lindabs utökade M&A-team arbetar nära bola-

gen i de olika länderna, och har haft möjlighet att vara betydligt

mer offensiva än många andra på marknaden, tack vare koncer-

nens låga skuldsättning och begränsade investeringsbehov.

Ett område vi också stödjer, och driver, är den starka diskussio-

nen kring ESG-frågor. Det ﬁnns med vid förvärv, när vi investerar

i produktion och logistik och inte minst när vi sätter upp våra mål.

Jag kan glädja mig åt att vi under de senaste åren ﬂyttat fram

såväl våra positioner som ambitioner inom området, och genom

rekrytering av dedikerade specialister runt om i organisationen

ﬁnns dessa frågor med i alla sammanhang och på alla nivåer.

I början av 2023 lyfte vi blicken ytterligare med vårt besked

att ansluta oss till Science Based Targets, genom att ta fram

mål och planer som på riktigt bidrar till att minska den globala

uppvärmningen och begränsa klimatförändringarna. Det kommer

kräva en del arbete men är viktigt, och det stärker dessutom våra

marknadspositioner.

Jag är nu inne på mitt sjunde år som ordförande och jag kan

se tillbaka på en fantastisk utveckling. Från att ha varit under-

investerade och försiktiga har jag och övriga i styrelsen nu

förmånen att få stödja en verksamhet som ligger i framkant

inom sina respektive områden, och där det ﬁnns en tydlig plan

att växa vidare. Ventilationsbolaget Lindab ska bli ledande i

Europa på att förﬂytta och fördela luft, och den resan har bara

börjat. Även i en lågkonjunktur kommer det att ﬁnnas goda

möjlig heter att växa lönsamt, både organiskt och via förvärv.

I grunden handlar det om att ta rätt beslut runt om i organisatio-

nen, oavsett vad det handlar om. Detta utgör kärnan i Lindabs

affärsmodell och kommer bidra till fortsatta framgångar.

Peter Nilsson

Styrelseordförande

Styrelseordföranden har ordet

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

En bra struktur på plats

DET ÄR FRÄMST TRE FAKTORER som präglar dagens Lindab. En decentraliserad och tydlig

prestationskultur, en i det närmaste fullinvesterad verksamhet samt ett starkt fokus

på att ha rätt person på rätt plats. Detta lägger en stabil grund och gör det möjligt att

fortsätta utvecklas framgångsrikt, även i ett mer osäkert konjunkturläge.

Lindab | Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningen i Lindab grundas på bolagsordningen,

aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, styrelsens

arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, Svensk

kod för bolagsstyrning (Koden) samt andra tillämpliga

svenska lagar och regler.

Aktieägarna

Lindab har 76 641 982 (76 466 982) utestående aktier av endast

en serie och med lika rätt till andel i bolagets tillgångar och

resultat. Utöver detta innehar Lindab 2 200 838 (2 375 838)

egna aktier av samma serie, vilket innebär att det totala antalet

aktier uppgår till 78 842 820 (78 842 820). Per den 31 december

2022 fanns 14 483 (14 013) aktieägare i Lindab. De största aktie-

ägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Didner & Gerge

Fonder 9,6 procent (4,7), Fjärde AP-fonden 9,3 procent (9,3),

Handelsbanken Fonder 4,7 procent (7,0) och AFA Försäkring 3,8

procent (3,1). De tio största aktieägarna innehade vid årsskiftet

42,0 procent (42,0) av antalet utestående aktier. Ytterligare infor-

mation om aktieägare och aktiens utveckling under 2022 ﬁnns

på sidorna 50–51.

Bolagsstämman

Aktieägares rätt att besluta om Lindabs angelägenheter utövas

vid årsstämman eller, i förekommande fall, vid extra bolags-

stämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman

äger vanligen rum i april–maj i Båstad kommun. Stämman beslu-

tar i de frågor som anges i aktiebolagslagen och Koden inklusive

frågor om ändring av bolagsordningen och val av styrelse och

revisor.

Årsstämma 2022

Årsstämma för räkenskapsåret 2021 hölls den 12 maj 2022 på

Lindab Experience Center i Grevie. Aktieägare gavs möjlighet att

utöva sin rösträtt per post före stämman. 271 aktieägare var före-

trädda vid årsstämman och dessa representerande 59,5 procent

av kapital och röster. Protokollet från årsstämman ﬁnns sedan den

24 maj 2022 tillgängligt på bolagets hemsida. Vid årsstämman

2022 fattades bland annat beslut avseende:

– omval av styrelseledamöterna Peter Nilsson, Per Bertland,

Sonat Burman-Olsson, Viveka Ekberg, Anette Frumerie, Marcus

Hedblom och Staffan Pehrson

– omval av Peter Nilsson som styrelsens ordförande

– omval av revisionsbolaget Deloitte AB som bolagets revisor

– riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

– köpoptionsprogram för ledande befattningshavare

– utdelning om 4,00 SEK per aktie med utbetalning halvårsvis

om 2,00 SEK per aktie med avstämningsdag fastställd till den

16 maj och en andra utdelning om 2,00 SEK per aktie med

fastställd avstämningsdag den 7 november

– bemyndigande för styrelsen att besluta om överlåtelse av egna

aktier.

Årsstämma 2023

Årsstämma 2023 kommer att hållas den 11 maj 2023. Kallelse till

årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i

Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kal-

lelse har skett ska annonseras i Dagens Industri. Aktieägare som

vill delta i stämman genom poströstning ska dels vara upptagna

i bolagets aktiebok sex vardagar före stämman, det vill säga den

3 maj 2023, dels anmäla sig genom att avge sin poströst på sätt

som anges i kallelsen till årsstämman.

Valberedning

Valberedningen lämnar förslag till årsstämman avseende val av

ordförande vid stämman, styrelse, styrelseordförande, revisor,

arvode till styrelse och revisor samt sammansättning av valbe-

redning inför nästkommande årsstämma.

I enlighet med av årsstämman antagen instruktion för valbered-

ningen ska bolaget ha en valberedning bestående av minst fyra

medlemmar, varav en ska vara styrelsens ordförande. Valbered-

ningens ordförande ska vara den ledamot som utsetts av den

största aktieägaren för det fall valberedningen inte överenskom-

mer annat. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram

till dess att en ny valberedning konstituerats. En valberedning

konstituerades den 7 oktober 2022 bestående av:

– Thomas Ehlin, utsedd av Fjärde AP-fonden (ordförande)

– Henrik Didner, utsedd av Didner & Gerge Fonder

– Anna Sundberg, utsedd av Handelsbanken Fonder

– Peter Nilsson, som ordförande i Lindab International AB (publ).

VD och koncernledning

Styrelse

Bolagsstämman

Aktieägarna

Revisor

Valberedning

Revisionsutskott

Ersättningsutskott

Extern styrning

Intern styrning

Internrevision

Hållbarhet

Efterlevnad

Så här styrs Lindab

Lindab | Bolagsstyrningsrapport

I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen årligen

utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram

förslag till årsstämman 2023 avseende:

– val av ordförande för årsstämman 2023

– val av styrelse och styrelseordförande

– arvode till styrelse, eventuella utskott och revisorer

– sammansättning av valberedning inför årsstämma 2024

Valberedningen genomför en årlig utvärdering av styrelsens

arbete, styrelseledamöterna och styrelsens sammansättning

samt av styrelseordförandens redogörelse. Valberedningen har

konstaterat att styrelsen och styrelsearbetet fungerar väl.

I syfte att verka för jämställdhet och mångfald inom Lindab har

styrelsen antagit en policy om likabehandling som säkerställer

att ingen inom Lindab diskrimineras på grund av kön, religion,

etnicitet eller av andra liknande skäl. Valberedningens policy är

att uppnå mångfald och jämn könsfördelning även i styrelsen

och har som mångfaldspolicy tillämpat regel 4.1 i Svensk kod för

bolagsstyrning (”Koden”) vid framtagande av sitt förslag till val

av styrelseledamöter. Av nu föreslagna styrelseledamöter är tre

kvinnor och fyra män (42,9 respektive 57,1 procent). Valbered-

ningen anser det angeläget att bolaget fortsatt arbetar aktivt för

att främja mångfald i såväl styrelsen som generellt i bolaget.

Valberedningen anser att styrelsens sammansättning, med

beaktande av vad som anges i punkt 4.1 i Koden, har varit

ändamålsenlig med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklings-

skede och förhållanden i övrigt samt präglad av mångsidighet

och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kom-

petens, erfarenhet och bakgrund. Valberedningen har slutligen

gjort bedömningen att styrelsen uppfyller tillämpliga krav på

oberoende som uppställs i Koden.

Valberedningen har under 2022 haft två protokollförda möten.

Under 2023 har valberedningen haft ett protokollfört möte inför

årsstämman 2023.

Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen

kan skicka e-post till valberedningen@lindab.com eller brev till

”Lindabs Valberedning, Att: Ola Ranstam, Lindab

International AB, 269 82 Båstad”.

Styrelse

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst tre och högst

tio ledamöter med högst tio suppleanter. Ledamöterna och supp-

leanterna väljs på årsstämma för tiden intill slutet av den första

årsstämma som hålls därefter. De anställda utser två arbetstagar-

representanter och två suppleanter att ingå i styrelsen.

Styrelsens sammansättning 2022

Vid årsstämman den 12 maj 2022 beslutades att styrelsen ska

bestå av sju ledamöter utan suppleanter. VD är föredragande i

styrelsen. Delar av koncernledningen deltar vid styrelsemötena.

Styrelseledamöternas olika uppdrag framgår på sidorna 58–59.

Ordförandens ansvar

Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i

dialog med VD och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får

den information och dokumentation som är nödvändig för hög

kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i

ägarfrågor.

Styrelsens ansvar

Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning

och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är

ändamålsenliga och att det ﬁnns en tillfredsställande intern

kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier

och mål, interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och

att avge ﬁnansiella rapporter samt att utvärdera den operativa

ledningen och att tillse att efterträdarplanering ﬁnnes. Styrelsens

ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete

genom löpande uppföljning av verksamheten.

Styrelsens arbete

Styrelsens arbete regleras av en årligt fastställd arbetsordning.

I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets

verkställande direktör, ordförandens uppgifter, mötesordning för

styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys.

Antalet styrelsemöten under 2022 uppgick till tolv. Vid varje

ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen

rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med

revisorn utan närvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts

hur samarbetet med företagsledningen för genomförande av

revisionen fungerat och därmed sammanhängande frågor. Delar

av koncernledningen har varit närvarande vid samtliga styrelse-

möten.

Utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete

har skett under verksamhetsåret. Utvärderingen har visat på väl

fungerande VD- och styrelsearbete.

10 feb Bokslutskommuniké, utdelning

Rapport från revisorerna

18 feb Förvärv

25 mars Årsredovisning, kallelse årsstämma

27 april Delårsrapport

12 maj Investeringar

12 maj Konstituerande möte

12 juni Förvärv

21 juni Förvärv, investeringar, internrevision och kontroll

19 juli Delårsrapport, investeringar

29 sept Investeringar, strategi

24 okt Delårsrapport

9 dec Budget

Huvudfrågor vid styrelsemöten 2022

Lindab | Bolagsstyrningsrapport

Styrelsens ersättning

Vid årsstämman den 12 maj 2022 beslutades om följande

arvode till styrelsens ordförande samt stämmovalda ledamöter.

Det totala arvodet för det ordinarie styrelsearbetet är 4 292 500

SEK fördelat med 1 240 000 SEK till styrelsens ordförande,

500 000 SEK till envar av de övriga stämmovalda ledamöterna

samt 26 250 SEK till envar av de ordinarie fackliga ledamöterna.

Dessutom beslutades att det till revisionsutskottets ordförande

ska utgå 200 000 SEK och till envar av utskottets ordinarie leda-

möter ska utgå 100 000 SEK, samt att till ersättningsutskottets

ordförande ska utgå 110 000 SEK och till envar av detta utskotts

ordinarie ledamöter ska utgå 55 000 SEK.

Styrelsens ansvar för den ﬁnansiella rapporteringen

Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna ﬁnansiella rappor-

teringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion

för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer

kvaliteten i den externa ﬁnansiella rapporteringen genom att

ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bok-

slutskommuniké på styrelsemöten och vid genomgångar med

revisorerna.

Revisionsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott med syfte

att fördjupa och effektivisera styrelsens övervakande ansvar

avseende intern kontroll, revision, internrevision, riskhantering,

redovisning och ﬁnansiell rapportering. Revisionsutskottet ska

även bereda frågor om upphandling av revision och andra

tjänster från revisorn samt bereda vissa redovisnings- och revi-

sionsfrågor som ska behandlas av styrelsen. Under 2022 bestod

revisionsutskottet av Viveka Ekberg, ordförande, samt Anette

Frumerie och Marcus Hedblom. Revisionsutskottets arbete styrs

av en arbetsordning som antagits av styrelsen. Utskottet har

under 2022 sammanträtt vid sju tillfällen. Revisorerna har deltagit

vid samtliga tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga och

skriftliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som

erfordrar styrelsens beslut. Arvodet till revisionsutskottet utgick

under 2022 med 200 000 SEK till utskottets ordförande och med

100 000 SEK till envar av utskottets ordinarie ledamöter.

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott som ska

bistå styrelsen med förslag i ersättningsfrågor samt löpande följa

och utvärdera ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer för

verkställande direktören och andra befattningshavare i koncer-

nens högsta ledning. Under 2022 bestod ersättningsutskottet av

Peter Nilsson, ordförande, och Per Bertland. Utskottet har under

2022 sammanträtt vid sex tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande

muntliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor

som erfordrar styrelsens beslut. Arvodet till ersättningsutskottet

utgick under 2022 med 110 000 SEK till utskottets ordförande

och med 55 000 SEK envar till utskottets ordinarie ledamöter.

Revisor

Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsre-

dovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning.

Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina

iakttagelser till revisionsutskottet, till delar av koncernledningen

löpande under året och minst en gång årligen till styrelsen. Revi-

sorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberät-

telsen och beskriva granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.

Vid årsstämman 2022 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till

bolagets revisor. Auktoriserade revisorn Harald Jagner utsågs till

huvudansvarig revisor. Harald Jagner innehar uppdrag för andra

börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig

tid inte avsätts till Lindab. Revisionsbolaget Deloitte AB innehar

inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De

uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget,

ändrar inte heller denna bedömning.

Ersättning till revisorer

Revisionsarvodet till Deloitte uppgick för 2022 till 0,5 MSEK för

moderbolaget och 8,1 MSEK för koncernen. Arvodena till Delo-

itte för övriga uppdrag i koncernen uppgick till 0,6 MSEK.

Namn Invald år Bolag Ägare

Styrelsearvode

inkl. utskott, SEK

Ersättnings-

utskottsmöten

Revisions-

utskottsmöten

Närvaro

styrelsemöten

Peter Nilsson

2016 Oberoende Oberoende 1 266 700 6/6 - 12/12

Per Bertland 2016 Oberoende Oberoende 521 700 6/6 - 12/12

Sonat Burman-Olsson 2011 Oberoende Oberoende 468 300 - - 12/12

Viveka Ekberg 2016 Oberoende Oberoende 651 700 - 7/7 12/12

Anette Frumerie 2017 Oberoende Oberoende 560 000 - 7/7 12/12

Marcus Hedblom 2020 Oberoende Oberoende 560 000 - 7/7 12/12

Staffan Pehrson 2020 Oberoende Oberoende 468 300 - - 12/12

Pontus Andersson

1995 26 300 - - 12/12

Ulf Jönsson

2,4)

2022 17 500 - - 5/7

Anders Lundberg

2,3)

2016 8 800 - - 5/5

Summa 4 549 300

Styrelsen och fördelning av dess arvode

1) Ordförande

2) Arbetstagarrepresentanter som vid frånvaro ersätts av arbetstagarsuppleanter.

3) Avgick ur styrelsen 12 maj. Mandattiden omfattar 5 möten.

4) Invald i styrelsen 12 maj. Mandattiden omfattar 7 möten.

Lindab | Bolagsstyrningsrapport

Extern styrning

De externa regler som rör Lindabs bolagsstyrning omfattar bland

annat Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, regelverket för

emittenter för Nasdaq Stockholm samt Koden.

Intern styrning

Den interna bolagsstyrningen utgörs bland annat av styrelsens

arbetsordning jämte koder, policys antagna av styrelsen samt

andra bolagsstyrningsdokument såsom direktiv antagna av

koncernchefen. Lindabs uppförandekod utgör det viktigaste

övergripande policy dokumentet. Lindab har en bolagsstyr-

ningskommitté vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa god

bolagsstyrning inom koncernen.

Internrevision

Lindab har en internrevisionsfunktion som upprätthålls av extern

part. Funktionens arbete avrapporteras minst en gång per år

av den externa parten till revisionsutskottet samt löpande av

Ekonomi- och Finansdirektören. Revisionsutskottet rapporterar

i sin tur till styrelsen. Internrevisionen syftar till att säkerställa att

koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva

processer samt att den ﬁnansiella rapporteringen är upprättad i

enlighet med tillämpliga lagar och regler.

Hållbarhet

En viktig del av styrningen av koncernen är Lindabs arbete inom

hållbarhet. Genom att bidra till hälsosamma byggnader kan

Lindab indirekt göra skillnad för många. Lindab kan också direkt

påverka kunders klimatpåverkan genom sina produkter och

system. Dessutom ska den egna verksamheten ligga i framkant

ur ett hållbarhetsperspektiv, bland annat med fokus på en bra

arbetsmiljö och ständiga miljöförbättringar.

Efterlevnad

Efterlevnad handlar om att tillse att Lindab följer lagar och andra

tillämpliga regler samt att verksamheten bedrivs med högt

ställda krav på integritet och etik. Inom detta område har Lindab

bland annat antagit policys för att motverka alla former av kor-

ruption och agerande som strider mot konkurrensrätten. Policys

ses över årligen av styrelsen. Respektive bolag är ansvarig för att

implementera policys vilket innefattar att övervaka tillämpningen

av policyn och dess effektivitet, utforma lämpliga interna kontrol-

ler och tillhandahålla tillräcklig träning. Alla styrelsemedlemmar,

ledningsgruppsmedlemmar och medarbetare har tillgång till

samtliga policys genom intranätet. Uppdateringar kommunice-

ras ut som nyheter och via e-mail. Schemalagd utbildning för

medarbetare kopplat till policys genomförs inte för närvarande.

Utbildning kopplat till Lindabs policys kommer bli en del av den

digitala utbildningsplattformen Lindab Academy.Under året har

inte Lindab haft några betydande fall av bristande efterlevnad av

lagar och förordningar.

VD och koncernledning

Ola Ringdahl är VD och koncernchef sedan 18 juni 2018.

I koncernledningen ingick under hela 2022, Ekonomi- och

Finansdirektör Jonas Arkestad, Director of Operations, Division

Ventilation Systems Karel Kleinmond, Director of Business Deve-

lopment and M&A Lars Christensson, Director of Sales Region

West Europe Mette Brøndum, Director of Sales Region North

Europe Joakim Lönnberg, Director of Sales Region Mid Europe

Pascal Gelugne och Director of Sales Region East Europe Sorin

Badea. Director of Division Ventilation Systems Olof Christensson

ingick i koncernledningen fram till 31 augusti 2022 då han på

egen begäran valt att säga upp sin anställning på Lindab. Olof

Christensson innehade sin befattning tills han lämnade Lindab

den 28 februari 2023.

Antikorruptionspolicy

Utgör det regelverk som gäller för Lindabs

verksamhet och medarbetare. Lindab har

nolltolerans avseende korruption.

Arbetsmiljöpolicy

Policyn består av ett tydligt ramverk och rikt-

linjer för en säker arbetsmiljö, med betoning på

förebyggande arbete.

Ersättningspolicy

Policyn anger regler och principer rörande

ersättning till anställda inom Lindabkoncernen.

Principerna för ersättning är byggda på Lin-

dabs vision, värderingar, marknadspraxis och

gällande lagar och regler.

Insiderpolicy

Innehåller regler för att hindra att otillbörlig

handel sker i aktier eller andra ﬁnansiella

instrument i Lindab av personer som innehar

information som inte är känd på marknaden.

IPR-policy

Beskriver strategin och riktlinjerna för Lindabs

hantering och skydd av immateriella rättigheter.

IS/IT och dataskyddspolicy

Innehåller övergripande regler för koncernens

IT-användning och styrning. Målet är att säker-

ställa tillgång till den IT-struktur som krävs för

att verksamheten ska bedrivas effektivt.

Kommunikationspolicy

Säkerställer att omvärlden erhåller en sam-

stämmig och korrekt information om Lindab

och dess verksamhet inkluderande ﬁnansiella

mål, samt att Lindab uppfyller börsens krav på

information till aktiemarknaden.

Konkurrensrättspolicy

Koncernens och medarbetarnas efterlevnad

av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom

antagen konkurrensrättspolicy förebyggs över-

trädelser av konkurrensrättslig lagstiftning.

Kvalitet- och miljöpolicy

Styr arbetet med kvalité och miljöfrågor och

säkerställer att verksamheten bedrivs med hän-

syn till miljön och att produktlösningarna bidrar

till att byggnader blir mer energieffektiva.

Likabehandlingspolicy

Riktlinjer för att säkerställa att anställda inom

Lindab behandlas lika och att ingen diskrimine-

ras på grund av kön, religion, etnicitet eller av

andra liknande skäl.

Treasury policy

Deﬁnierar regelverket för koncernens hantering

av ﬁnansiella risker och transaktioner. Dessa

frågor hanteras centralt av koncernens trea-

suryfunktion i syfte att minimera kostnaderna.

Uppförandekod

För Lindab och samtliga medarbetare är det

angeläget att lagar och förordningar samt

etiska värderingar respekteras och följs.

Policys

Lindab | Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsprinciper

Vid årsstämman 2022 fastställdes riktlinjer för ersättning till

ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning

grundad på den marknad och den miljö som respektive befatt-

ningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrens-

kraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att

stanna i företaget. Ersättningen kan bestå av fast lön, kort- och

långsiktig kontant rörlig ersättning, pension samt övriga förmå-

ner. Fast lön ska vara individuellt fastställd utifrån respektive

befattningshavares särskilda ansvarsområden, erfarenhet, kom-

petens och uppnådda resultat. Den fasta lönen ska utvärderas

minst vartannat år.

Kortsiktig kontant rörlig ersättning ska baseras på prestation i

relation till fastställda individuella mål som syftar till att främja

bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen. Den kortsiktiga

kontanta rörliga ersättningen till verkställande direktören kan

maximalt uppgå till 60 procent av den fasta lönen och för övriga

ledande befattningshavare till maximalt 40 procent av den fasta

lönen.

Långsiktig kontant rörlig ersättning ska vara kopplad till ﬁnan-

siella prestationsmål som speglar värdetillväxten i bolaget under

en treårsperiod. Långsiktig kontant rörlig ersättning till verkstäl-

lande direktören kan maximalt uppgå till 70 procent av den fasta

lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt 40

procent av den fasta lönen. Eventuellt utfall av långsiktig kontant

rörlig ersättning förutsätts investeras i Lindabaktier för att öka

befattningshavarens aktieägande i Lindab och knyta samman

aktieägares och ledande befattningshavares intressen.

Pensionen ska vara premiebestämd. Ledande befattningshavare

som inte omfattas av ITP-plan ska erhålla högst 30 procent av

den årliga fasta lönen i årlig premiebaserad pensionsavsätt-

ning. Övriga förmåner ska inte utgöra en väsentlig del av den

totala ersättningen. Styrelsen äger rätt att i särskilda fall frångå

riktlinjerna. Styrelsen har under 2022 inte utnyttjat detta mandat.

Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i

tabellen till höger. Därutöver har 10,7 MSEK bokförts för sociala

kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.

Ersättning till VD

Ola Ringdahls fasta ersättning 2022 uppgick till 6 597 411 SEK.

Enligt avtal kan Ola Ringdahl vidare erhålla kort och långsiktig

kontant rörlig ersättning. Dessutom har Ola Ringdahl rätt till fri bil

och vissa andra förmåner. Vad Ola Ringdahl erhållit under 2022

framgår av särskild tabell. Anställningen löper med en uppsäg-

ningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader

från Ola Ringdahls sida. Ola Ringdahl är bunden av en konkur-

rensklausul under två år från anställningens upphörande under

vilken tid han har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att

avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå

till Ola Ringdahl.

Ersättning till koncernledningen i övrigt

I koncernledningen har under hela året ingått VD och koncern-

chef Ola Ringdahl, Ekonomi- och Finansdirektör Jonas Arkestad,

Director of Product Area Ventilation Systems Karel Kleinmond,

Director of Business Development and M&A Lars Christensson,

Director of Region West Europe Mette Brøndum, Director of

Region North Europe Joakim Lönnberg, Director of Region Mid

Europe Pascal Gelugne och Director of Region East Europe

Sorin Badea. Director of Division Ventilation Systems Olof Chris-

tensson ingick i koncernledningen fram till 31 augusti 2022 då

han på egen begäran sagt upp sin anställning på Lindab. Olof

Christensson innehade sin befattning tills han lämnade Lindab

den 28 februari 2023.

Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman

antagit. Anställningsavtalen för nuvarande koncernledning

innehåller uppsägningstider om maximalt tolv månader från

bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Under

uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställ-

de, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas

mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden.

Koncernledningen i övrigt är bunden av konkurrensklausuler

under ett år från anställningens upphörande under vilken tid de

äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från

konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den

anställde.

Utvärdering

Styrelsen har följt och utvärderat bolagets program för rörliga

ersättningar till bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjerna för

ersättning till ledande befattningshavare och gällande ersätt-

ningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Tillämpningen

av riktlinjerna samt de rörliga ersättningarna till bolagsledningen

har konstaterats vara ändamålsenliga och i enlighet med de av

årsstämman fastställda riktlinjerna. Styrelsens bedömning är att

ersättningen för ledande befattningshavare ger en bra balans

mellan att motivera medarbetarna och att ge kompensation på

ett konkurrenskraftigt sätt. De ersättningsstrukturer och ersätt-

ningsnivåer som ﬁnns i bolaget är således marknads mässiga

och väl avvägda.

Ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningar och övriga förmåner till koncernledningen 2022

SEK Ola Ringdahl

Ersättning

övrig koncern-

ledning

Totalt

Fast lön inkl. sem. tillägg 6 597 411 15 333 267 21 930 678

Rörlig ersättning 5 922 817 7 753 419 13 676 236

Pensioner 1 944 787 3 458 045 5 402 832

Förmåner 145 473 423 587 569 060

Summa 14 610 488 26 968 318 41 578 806

1) Ersättning till övrig koncernledning avser 9 (10) personer. Ersättningen är exklusive sociala

avgifter och särskild löneskatt.

Styrelse

Styrelsens utskott Revisor

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet består av två

styrelseledamöter: Peter Nilsson

(ordförande) och Per Bertland.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet består av tre styrelse-

ledamöter: Viveka Ekberg (ordförande),

Anette Frumerie och Marcus Hedblom.

Deloitte AB

Huvudansvarig revisor:

Harald Jagner

Född: 1971

Auktoriserad revisor, Deloitte AB,

Göteborg.

Revisor i Lindab sedan 2021.

Lång erfarenhet av börsnoterade

bolag.

Lindab | Bolagsstyrningsrapport

Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson Viveka Ekberg Anette Frumerie Marcus Hedblom Staffan Pehrson

Född: 1962 1957 1958 1962 1968 1970 1968

Invald: 2016 2016 2011 2016 2017 2020 2020

Beroendeställning: Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Creaspac AB,

styrelseordförande i Nilﬁsk A/S.

Styrelseordförande i Inwido och Den-

dera Holding. Styrelseledamot i Beijer

Ref, Fortnox och IV Produkt Partner i

Small Cap Partners SCP.

Styrelseledamot i Postnord AB,

Lantmännen och Raizen S.A.

Styrelseledamot i AutoStore, Apotea,

Dellner, SPP Pension & Försäkring,

m ﬂ.

VD i Rikshem AB. VD och koncernchef för Ovako.

Styrelseledamot i Svensk stålindustris

intresseorganisation Jernkontoret och

Arbetsgivarförbundet Stål & Metall.

VD och koncernchef för Anticimex

Gruppen.

Tidigare uppdrag: Vice styrelseordförande i Cramo

OYJ, Koncernchef för Sanitec och för

Duni AB. Styrelseordförande i Duni

AB, Securitas Direct AB och Sanitec

Holdings Oy. Chefspositioner inom

Swedish Match-koncernen. Styrelse-

ordförande i Adapteo OYJ och i

Unilode Aviation Solution.

VD och koncernchef för Beijer Ref

AB. Chefspositioner i Aritmoskon-

cernen.

Koncernchef/VD för COOP Sverige,

Vice VD och CFO för ICA Gruppen,

Vice President för Electrolux-

koncernen med ansvar för Globala

marknadsstrategier. Styrelseordfö-

rande i Svensk Dagligvaruhandel,

styrelseledamot i Svensk Handel,

NESTE Corporation, ICC Sverige,

Tredje AP fonden, ICA Banken och

iZettle.

VD på PP Pension, Nordenchef på

Morgan Stanley Investment Manage-

ment, Associate Partner på Brummer

& Partners, chef för SEB Institutio-

nell Förvaltning, aktieanalytiker på

Alfred Berg Fondkommission och

Affärsvärlden.

VD i Besqab AB. Business Unit Presi-

dent Residential Development Nordic

på Skanska (publ), Affärsenhetschef

Utland Fastighetsutveckling & Entre-

prenad på JM AB (publ) samt andra

positioner inom JM-koncernen.

CFO för Ovako. Olika ledande

positioner på SAS, bl a Deputy CFO

SAS Group, CEO för dotterbolaget

Spanair samt CFO för SAS Sverige.

VD och koncernchef för NEFAB

Group. Olika positioner inom Erics-

son Group, bl a VP Product Related

Services, VP Solution Area Media,

EVP/General Manager Ericsson Inc,

Seattle. Styrelseledamot i Techno-

logy Service Industry Association

(TSIA) och Swedish Chamber of

Commerce i Ungern.

Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i

Stockholm.

Civil ekonom, Lunds Universitet. Civilekonom, Executive MBA,

Strategic Man. Oxford och Harvard.

Civilekonom, Handelshögskolan i

Stockholm.

Civilingenjör, Kungliga Tekniska

Högskolan.

Civilingenjör Industriell Ekonomi,

Linköpings Universitet.

Civilingenjör, Uppsala Universitet,

Case Western Reserve, USA,

Executive MBA, Handelshögskolan

i Stockholm.

Innehav per 31 dec 2022: 127 000 aktier 31 000 aktier 2 237 aktier 18 900 aktier 3 600 aktier 15 000 aktier 15 000 aktier

Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson Viveka Ekberg Anette Frumerie Marcus Hedblom Staffan Pehrson

Född: 1962 1957 1958 1962 1968 1970 1968

Invald: 2016 2016 2011 2016 2017 2020 2020

Beroendeställning: Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Creaspac AB,

styrelseordförande i Nilﬁsk A/S.

Styrelseordförande i Inwido och Den-

dera Holding. Styrelseledamot i Beijer

Ref, Fortnox och IV Produkt Partner i

Small Cap Partners SCP.

Styrelseledamot i Postnord AB,

Lantmännen och Raizen S.A.

Styrelseledamot i AutoStore, Apotea,

Dellner, SPP Pension & Försäkring,

m ﬂ.

VD i Rikshem AB. VD och koncernchef för Ovako.

Styrelseledamot i Svensk stålindustris

intresseorganisation Jernkontoret och

Arbetsgivarförbundet Stål & Metall.

VD och koncernchef för Anticimex

Gruppen.

Tidigare uppdrag: Vice styrelseordförande i Cramo

OYJ, Koncernchef för Sanitec och för

Duni AB. Styrelseordförande i Duni

AB, Securitas Direct AB och Sanitec

Holdings Oy. Chefspositioner inom

Swedish Match-koncernen. Styrelse-

ordförande i Adapteo OYJ och i

Unilode Aviation Solution.

VD och koncernchef för Beijer Ref

AB. Chefspositioner i Aritmoskon-

cernen.

Koncernchef/VD för COOP Sverige,

Vice VD och CFO för ICA Gruppen,

Vice President för Electrolux-

koncernen med ansvar för Globala

marknadsstrategier. Styrelseordfö-

rande i Svensk Dagligvaruhandel,

styrelseledamot i Svensk Handel,

NESTE Corporation, ICC Sverige,

Tredje AP fonden, ICA Banken och

iZettle.

VD på PP Pension, Nordenchef på

Morgan Stanley Investment Manage-

ment, Associate Partner på Brummer

& Partners, chef för SEB Institutio-

nell Förvaltning, aktieanalytiker på

Alfred Berg Fondkommission och

Affärsvärlden.

VD i Besqab AB. Business Unit Presi-

dent Residential Development Nordic

på Skanska (publ), Affärsenhetschef

Utland Fastighetsutveckling & Entre-

prenad på JM AB (publ) samt andra

positioner inom JM-koncernen.

CFO för Ovako. Olika ledande

positioner på SAS, bl a Deputy CFO

SAS Group, CEO för dotterbolaget

Spanair samt CFO för SAS Sverige.

VD och koncernchef för NEFAB

Group. Olika positioner inom Erics-

son Group, bl a VP Product Related

Services, VP Solution Area Media,

EVP/General Manager Ericsson Inc,

Seattle. Styrelseledamot i Techno-

logy Service Industry Association

(TSIA) och Swedish Chamber of

Commerce i Ungern.

Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i

Stockholm.

Civil ekonom, Lunds Universitet. Civilekonom, Executive MBA,

Strategic Man. Oxford och Harvard.

Civilekonom, Handelshögskolan i

Stockholm.

Civilingenjör, Kungliga Tekniska

Högskolan.

Civilingenjör Industriell Ekonomi,

Linköpings Universitet.

Civilingenjör, Uppsala Universitet,

Case Western Reserve, USA,

Executive MBA, Handelshögskolan

i Stockholm.

Innehav per 31 dec 2022: 127 000 aktier 31 000 aktier 2 237 aktier 18 900 aktier 3 600 aktier 15 000 aktier 15 000 aktier

Ulf Jönsson

Född: 1966

Invald: 2022

Arbetstagarrepresentant IF Metall.

Anställd sedan 2003 på Lindab Steel AB

och arbetar för närvarande heltid som

ordförande i verkstadsklubben IF Metall.

Innehav: 0 aktier

Pontus Andersson

Född: 1966

Invald: 1995

Arbetstagarrepresentant Unionen.

Anställd sedan 1987 och arbetar

för närvarande som utvecklings-

ingenjör.

Innehav: 250 aktier

Lindab | Bolagsstyrningsrapport

Koncernledning

Ola Ringdahl

Född: 1972

VD och koncernchef/CEO

Anställd sedan 2018. Medlem av

koncernledningen sedan 2018.

Innehav

: 100 000 aktier,

300 000 KO

Arbetslivserfarenhet: Koncernchef Nord-Lock Group 2013–2018.

Regional Director på Capio Healthcare 2011–2013. Mellan 2003

och 2011 i ledande positioner inom Crawford som sedan 2011

ingår i Assa Abloy Entrance Systems.

Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i

Stockholm.

Karel Kleinmond

Född: 1969

Director of Product Area

Ventilation Systems

Anställd sedan 2007. Medlem av

koncern ledningen sedan 2019.

Innehav

: 4 000 aktier, 12 000 KO

Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom LEGO 1999–2007,

närmast som Managing Director LEGO Production CZ. Tidigare

erfarenheter inkluderar olika roller inom det tekniska fältet hos

General Electric Transportation Systems och Škoda Pilsen,

Tjeckien.

Huvudsaklig utbildning: Maskiningenjör, University of West

Bohemia, Tjeckien.

Lars Christensson

Född: 1971

Director of Business Development

and M&A

Anställd sedan 2019. Medlem av

koncern ledningen sedan 2019.

Innehav

: 3 000 aktier, 77 000 KO

Arbetslivserfarenhet: Affärsutveckling och M&A inom ett

brett spektrum av branscher, senast med Nord-Lock Group.

Tidigare erfarenhet inkluderar TV4 och Brio.

Huvudsaklig utbildning: Civilingenjör Teknisk fysik, Lunds

Tekniska högskola.

Jonas Arkestad

Född: 1963

Finans- och Ekonomidirektör/CFO

Anställd sedan 2021. Medlem av

koncernledningen sedan 2021.

Har sagt upp sig och slutar

30 april 2023.

Innehav

: 26 500 KO

Arbetslivserfarenhet: CFO för Blentagruppen 2019-2021. Många

års erfarenhet av ledande positioner inom ﬁnans och redovisning i

internationella industriföretag. Har arbetat som CFO på Partner-

Tech och Copenhagen Malmö Port.

Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Örebro universitet.

1) Avser innehav per den 31 december 2022

2) KO = Köpoptioner 2020, 2021, 2022 års program

Medlemmarna kommer från operativa ledningsfunktioner i Sverige, Danmark, Frankrike, Tjeckien och Rumänien.

En bred lednings grupp ger mer affärsnära beslut och bidrar till stärkt kunskapsöverföring mellan olika enheter.

Lindab | Bolagsstyrningsrapport

Mette Brøndum

Född: 1963

Director of Region West Europe

Anställd sedan 1997. Medlem av

koncern ledningen sedan 2019.

Innehav

: 2 300 aktier, 50 000 KO

Arbetslivserfarenhet: Purchase Manager i Builders Merchant Group. Olika

positioner i Lindab sedan 1997 bl.a. Sales- och Marketing Manager,

Product Manager, Business Unit Manager, Business Area Manager och

Country Manager i Danmark.

Huvudsaklig utbildning: Sälj, strategi, affärsutveckling och ledarskap.

Joakim Lönnberg

Född: 1966

Director of Region North Europe

Anställd sedan 1991. Medlem av

koncern ledningen sedan 2019.

Innehav

: 9 565 aktier, 71 000 KO

Arbetslivserfarenhet: Country Manager, Sales Manager och Product

Manager i Lindabkoncernen. Tidigare pilot för Eastern Air Charter och

Chief Flight Instructor vid Marlboro Airport, New York, USA.

Huvudsaklig utbildning: Commercial Pilot, Företagsekonomi vid IHM

och Företagsekonomi vid Lund Universitet.

Pascal Gelugne

Född: 1964

Director of Region Mid Europe

Anställd sedan 2007. Medlem av

koncern ledningen sedan 2019.

Innehav

: 5 700 aktier, 16 000 KO

Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom Lennox/Outokumpu

2002–2006, närmast som SVP och General Manager of European

operations. Tidigare bland annat VP Business Development i Europa

och USA för ABB Fläkt Group 1989–2002.

Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Bethel College, USA.

Sorin Badea

Född: 1974

Director of Region East Europe

Anställd sedan 1998. Medlem av

koncern ledningen sedan 2019.

Innehav

: 2 000 KO

Arbetslivserfarenhet: Olika positioner inom ﬁnans och controlling i

Lindabkoncernen, bland annat Regional Business Controller East

Europe, Financial Manager i Ungern och Country Manager i Lettland.

Huvudsaklig utbildning: Kandidatexamen vid University of Craiova,

fakulteten för ekonomi och företagsekonomi, Rumänien.

1) Avser innehav per den 31 december 2022

2) KO = Köpoptioner 2020, 2021, 2022 års program

Lindab | Bolagsstyrningsrapport

Styrelsens rapport om intern kontroll för

räkenskapsåret 2022

Styrelsen i Lindab ansvarar för den interna kontrollen i koncernen,

ett ansvar som regleras i Aktiebolagslagen och i Svensk kod för

bolagsstyrning. Lindabs ﬁnansiella rapportering följer såväl de

lagar och regler som gäller för bolag noterade på Nasdaq Stock-

holm, som de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs.

Beskrivningen i denna rapport har utformats i enlighet med Årsre-

dovisningslagen och redogörelsen är därmed begränsad till intern

kontroll avseende ﬁnansiell rapportering. Syftet med rapporten

är att ge aktieägare och övriga intressenter en förståelse för hur

den interna kontrollen är organiserad i Lindab vad beträffar den

ﬁnansiella rapporteringen.

Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som

utgångspunkt den struktur som ﬁnns i COSO:s (Committee of

Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk

för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprät-

tats.

Kontrollmiljö och styrinstrument

För att skapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö

har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av

betydelse för den ﬁnansiella rapporteringen. Däribland särskilt

styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande

direktören och dess utskott. Ansvaret för att i det dagliga arbetet

upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar pri-

märt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbun-

det till styrelsen utifrån fastställda rutiner.

Styrelsen har även ett revisionsutskott som beredande forum,

vilket bland annat behandlar frågor relaterade till koncernens

ﬁnansiella rapporter, intern kontroll, internrevision, rapporte-

ringsfrågor och redovisningsprinciper samt konsekvenser av

eventuella förändringar av dessa. Revisionsutskottets protokoll

delges styrelsen regelbundet och utskottets ordförande avrap-

porterar löpande vid styrelsemöten. Revisionsutskottet har även

en löpande kontakt med bolagets externa revisorer och ansvarar

även för att säkerställa revisorernas oberoende, kvaliﬁkationer

samt följa överenskommen arvodering.

Den interna kontrollstrukturen inom Lindab bygger på ett

ledningssystem baserat på koncernens organisation och sätt att

bedriva verksamheten, med tydligt deﬁnierade roller, ansvarsom-

råden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontroll-

strukturen spelar även fastställda, styrande dokument så som

exempelvis manualer, policys och riktlinjer inklusive antagen

Code of Ethics. De styrande dokumenten rörande redovisning

och ﬁnansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av

kontrollmiljön när det gäller den ﬁnansiella rapporteringen.

Under 2022 har Lindab fortsatt arbetet med att utveckla,

förbättra och ytterligare höja mognadsgraden av intern kontroll

inom koncernen. Bolaget arbetar kontinuerligt proaktivt med den

interna kontrollmiljön och genomför även granskningar med syfte

att validera kontrollmiljöns reella funktionalitet. Lindab har under

året även utvecklat ett nytt självutvärderingsverktyg för arbetet

med intern kontroll, ett verktyg som reellt kommer implemente-

ras i verksamheten 2023.

Riskbedömning

I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identiﬁering

och utvärdering av väsentliga risker. Lindabs riskhantering består

av att identiﬁera, mäta och göra aktiva ställningstaganden kring

identiﬁerade risker, med syfte att antingen acceptera, minimera

eller eliminera en potentiell risk utifrån antagen strategi. Lindab

har ett program för riskhantering, Lindab Risk Management

(LRM), som omfattar alla delar av verksamheten, såväl divisioner

som regioner och koncernfunktioner. Syftet är att strukturerat

kunna arbeta med att förebygga olika risker och stödja ständiga

förbättringar. Återkoppling och genomgång av väsentliga risker

sker på årlig basis till styrelsen. Utöver detta sker genomgång av

de väsentliga riskerna med koncernledningen minst två gånger

om året.

Beträffande den ﬁnansiella rapporteringen bedöms främst

risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen, till exem-

pel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder,

intäkter, kostnader, bedömningar av komplexa och/eller ändrade

affärsförhållanden etc. Bedrägeri och förlust genom förskingring

är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och

olika metoder används för att värdera och begränsa risker samt

för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras

i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade

uppföljningsrutiner. All riskhantering syftar till att begränsa vä-

sentliga risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och

informationsgivning.

Kontrollaktiviteter

Utformningen av kontrollaktiviteter syftar till att på ett effek-

tivt sätt hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer

vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och

den ﬁnansiella rapporteringen. Ändamålsenliga, effektiva och

tillförlitliga processer är grundläggande i arbetet att säkerställa

efterlevnad av gällande lagar, förordningar och riktlinjer.

Kontrollstrukturen består av tydliga roller i organisationen som

möjliggör effektiv ansvarsfördelning av speciﬁka kontrollaktivi-

teter, vilka syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risk för fel

i rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan exempelvis vara

tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut så-

som förvärv, större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska

uppföljningar.

En viktig uppgift för Lindabs organisation är att implementera,

vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, även

med inriktning på affärskritiska frågor. Processansvariga på

olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller

avseende den ﬁnansiella rapporteringen. I boksluts- och rappor-

teringsprocesser ﬁnns kontroller vad gäller värdering, redovis-

ningsprinciper och uppskattningar. Alla rapporterande enheter

har en ansvarig controller/ekonomichef, vilken har till ansvar att

säkerställa korrekt ﬁnansiell rapportering. Den kontinuerliga ana-

lys som görs i respektive enhet av ﬁnansiell rapportering tillsam-

mans med den analys som görs på koncernnivå, är viktiga för

att säkerställa att den ﬁnansiella rapporteringen inte innehåller

några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation

spelar en viktig roll i den interna ﬁnansiella kontrollprocessen och

ansvarar för att den ﬁnansiella rapporteringen från varje enhet är

korrekt, fullständig och i tid.

Styrelsens rapport om intern kontroll

Lindab | Bolagsstyrningsrapport

Information och kommunikation

Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar.

Dessa syftar till att främja fullständighet och riktighet i den ﬁnan-

siella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form

av interna riktlinjer, direktiv och policys. Regelbundna uppdate-

ringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper,

ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning

görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom kon-

cernens intranät (LindNet) har organisationen tillgång till samtliga

centrala styrdokument för intern kontroll och styrning.

Lindab har ett visselblåsarsystem, WhistleB, för att öka

tillgängligheten för samtliga anställda att anonymt kunna rap-

portera problem och/eller oegentligheter inom verksamheten.

Anställda blir årligen påminda om visselblåsarsystemet och

dess tillgänglighet och samtliga nyanställda får genomgång och

utbildning av systemet.

Styrelsen erhåller regelbundet ﬁnansiella rapporter. Den ex-

terna informationen och kommunikationen styrs bland annat av

bolagets Kommunikationspolicy som beskriver Lindabs generella

principer för informationsgivning.

Uppföljning

Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs

upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte

behandlas bolagets ﬁnansiella situation. Styrelsens ersättnings-

utskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller

exempelvis ersättningar, ﬁnansiell rapportering och intern kontroll.

Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning

granskar revisionsutskottet och styrelsen den ﬁnansiella rappor-

teringen. Lindab gör månadsvis resultatuppföljning med analys

av avvikelser från budget, prognos och föregående år. De externa

revisorerna avrapporterar sina noteringar till styrelsen från den

översiktliga granskningen av tredje kvartalets bokslut respektive

granskningen av årsbokslutet och av granskningen av styrelsens

och verkställande direktörens förvaltning. Vanligtvis deltar reviso-

rerna vid två styrelsemöten per år.

Lindab har identiﬁerat tre huvudsakliga områden (hållbarhet, in-

tern kontroll och efterlevnad) som centrala inom sin bolagsstyrning

och har en bolagsstyrningskommitté, vars huvudsakliga ansvars-

område är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen.

Internrevision

Lindab har en internrevisionsfunktion integrerad i koncernens

centrala ﬁnansorganisation som upprätthålls av extern part.

Funktionen rapporterar löpande till koncernens Ekonomi- och

ﬁnansdirektör samt direkt till revisionsutskottet minst en gång

per år. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete

fastställs av revisionsutskottet. Internrevisionen syftar till att

säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga

och effektiva processer samt att den ﬁnansiella rapporteringen

är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.

Båstad den 26 mars 2023

Styrelsen i Lindab International AB (publ)

Revisorsyttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ) organisationsnummer 556606-5446

Göteborg 26 mars 2023

Deloitte AB

Harald Jagner

Auktoriserad revisor

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten

för räkenskapsåret 2022 på sidorna 52–63 och för att den är

upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR

16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta

innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en

annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört

med den inriktning och omfattning som en revision enligt Inter-

national Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige

har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för

våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i

enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 Års redo-

visningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är för-

enliga med årsredovisningen och koncernredovisningens övriga

delar, samt är i överensstämmelse med Årsredovisningslagen.

Lindab | Bolagsstyrningsrapport

Verksamhetsrisker

Risk Trend Hantering

Efterfrågan

Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av

faktorer såsom konjunkturutvecklingen, trender

i byggande samt efterfrågan på hälsosamt

inomhusklimat.

Lindabs affärsverksamhet är sencyklisk med cirka 80 procent av försäljningen riktad mot

yrkesbyggnader samt ett produkt- och lösningssortiment där merparten installeras först

under ett senare skede i byggprocessen. Över tiden följer byggmarknaden som regel den

övergripande BNP-utvecklingen, fast med större ﬂuktuation. Marknaden för yrkesbyggna-

der ligger ofta något senare i konjunkturcykeln jämfört med bostäder då projekten generellt

är större och har längre ledtider. Under normala konjunkturcykler ger detta Lindab ett visst

handlingsutrymme att hantera kapacitetsplaneringen. Vid makroekonomiska kriser, likt

ﬁnanskrisen 2008, gäller dock snarare det omvända med snabba och betydligt kraftigare

svängningar i byggaktiviteten jämfört med den allmänna ekonomin.

Under 2022 har byggaktiviteten successivt försvagats, framför allt i Centraleuropa. Lindab

följer konjunkturutvecklingen noga och anpassar verksamheten utifrån uppskattad efter-

frågan.

Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas även av förändringar i kundernas investerings-

planer och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den politiska eller

ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Lindab hade vid utgången

av 2022 egen verksamhet i 20 länder, vilket balanserar de olika landspeciﬁka riskerna i

byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock inte att skydda sig

mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska konjunktursituationen

i Europa påverkar merparten av Lindabs marknader och har därför också en inverkan på

Lindab.

En ytterligare aspekt är förändrad efterfrågan baserad på energieffektivitet och hållbarhet.

Det är tydligt att kunderna alltmer efterfrågar klimatanpassade och cirkulära lösningar,

vilket är grundläggande egenskaper i Lindabs produktutveckling. Det ﬁnns emellertid en

risk för att Lindab inte håller tillräckligt högt tempo eller bedömer efterfrågan på enskilda

tekniker på ett sätt som inte skapar konkurrenskraftiga produkter.

Påverkan av politiska beslut

Lindabs verksamhet påverkas av politiska beslut

och införandet av nya lagar och regler.

Lindab tillverkar högkvalitativa ventilationssystem i de högsta täthetsklasserna. Skärpta

regleringar av byggstandarder har vanligtvis en positiv påverkan på Lindabs konkurrens-

kraft. EU:s Green Deal och Fit for 55 med ökade investeringar i renovering av byggnader

samt höjda krav på god inomhusluft bedöms få en positiv påverkan på Lindabs långsiktiga

försäljning. Lindab har lanserat och utvecklar ﬂera produkter med syfte att uppgradera och

effektivisera beﬁntliga ventilationssystem.

Utsläppshandel och införande av koldixoidtullar gör det dyrare med utsläpp av växthusga-

ser. Då stålindustrin står för en stor del av de globala utsläppen är detta något som påver-

kar Lindab. Stål med lägre utsläppsgrad kommer till en början vara dyrt men med ökade

priser för utsläpp kommer gapet till traditionellt stål minska. Lagkrav likt Carbon Border

Adjustment Mechanism, CBAM, påskyndar omställningen och har en positiv påverkan för

Lindab då bolaget prioriterar stål med lägre utsläpp samt inköp från europeiska tillverkare.

RISKER

Lindab | Risker

Riskhantering

RISKER I MINDRE ELLER större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhan-

tering består av att identiﬁera, mäta och försöka förhindra att dessa risker blir verklighet

och ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är

risk förebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador

och/eller förluster. Om Lindab inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att

mildra verkan av redan inträffade skador.

Koncernens verksamhetsrisker utgörs bland annat av operativa risker, strategiska risker och efterlevnadsrisker.

Därutöver hanterar Lindab även ﬁnansiella risker. För varje enskild risk bedöms sannolikhet och påverkan på Lindabs

verksamhet med påföljande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade

rutiner och processer.

Lindab | Risker

Forts. Verksamhetsrisker

Globala och regionala kriser

Krig, pandemier och andra samhällsgenom-

gripande kriser kan ha negativ påverkan på

efterfrågan av Lindabs produkter, såväl som på

Lindab och underleverantörernas förmåga att

leverera.

Rysslands invasion av Ukraina har skapat ett osäkert läge i världen, med risk för att konﬂik-

ten eskalerar ytterligare. Lindab hade ett lågt beroende av Ryssland, Belarus och Ukraina

vid krigsutbrottet och har under 2022 avslutat all tidigare verksamhet i Ryssland. Konﬂikten

har medfört längre leveranstider samt höjda priser, framför allt på energi och råvaror.

Lindabs verksamhet är inte beroende av gas från Ryssland och produktionen är inte så en-

ergikrävande att höjda energipriser skulle bli ett allvarligt problem. Lindab har redan idag till-

räckligt höga lagernivåer för att kunna kompensera för längre leveranstider och råvarubrist.

Lindabs beroende av leverantörer utanför Europa är låg vilket varit en fördel i pandemin,

men kan vara en risk i andra krisscenarier.

Råvarupriser

Lindab köper in stora kvantiteter stål, framför allt

tunnplåt, och är beroende av utvecklingen på

råvarumarknaden.

Lindab köper in stora kvantiteter stål, huvudsakligen i form av tunnplåt, och är beroende

av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med de viktigaste

leverantörerna av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget

utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs goda relation med stålverken

har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är

anpassade till bolagets system och produkter.

Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpri-

ser. Lindab har valt att koordinera merparten av stålinköpen centralt för att få skalfördelar

samt få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken.

En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser

gentemot kund, när prisökningar uppstår i inköpsledet som inte kan absorberas av

organisationen genom rationaliseringar. En stor volatilitet i inköpspris på stål medför en

viss lönsamhetsrisk då kompensation i kundpris kan ske med viss fördröjning samt att

innevarande lager kan ha ett högre genomsnittligt värde än beﬁntligt stålpris. Detta har varit

fallet under andra halvan av 2022 och förväntas successivt att avta under början av 2023.

Lindab har under året implementerat prisökningar för att kompensera för höga stålpriser,

vilket påverkat omsättningen positivt.

Driftsstörningar

Lindab kan drabbas av driftsstörningar

såsom haveri, strejk eller brand.

Lindab kan av olika skäl drabbas av driftstörningar såsom haveri, strejker och andra orsa-

ker utanför koncernens kontroll. Med sin geograﬁskt spridda närvaro har koncernen goda

möjligheter att ﬂytta verksamheter till andra platser om någon enhet skulle slås ut och på

så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs. Lindab har under de senaste åren haft en

stabil tillgång till råmaterial, i en tid där det under vissa perioder varit brist på stål och andra

insatsvaror. Koncernen har globala försäkringsprogram för att täcka väsentliga egendoms-

skador, verksamhetsavbrott samt driftstörningar.

En typ av driftsstörning som ökat i sannolikhet är brist på energiförsörjning. Det berör fram-

för allt Lindabs centrala produktion i södra Sverige. Den svenska regeringen har varnat för

att elförsörjningen kan slås av under perioder men ingen sådan driftstörning har ännu skett.

Lindab har central produktion även i Tjeckien där risken för elavbrott kortsiktigt bedöms

som lägre.

Konkurrens

Konkurrens sker framför allt på regional

eller lokal nivå.

Lindab möter framför allt ett stort antal små lokala och regionala företag. Det ﬁnns även

ett litet antal relativt stora nationella och multinationella företag som kan räknas som

konkurrenter på delar av erbjudandet. Bland bolagets konkurrenter ﬁnns bland andra

Ruukki Construction, Tata Steel, Arcelor Mittal Construction, Marley, Balex Metal, Budmat,

Pruszynski, Fläkt Woods, Swegon, Systemair, Trox och Llentab. Ingen av konkurrenterna

har ett erbjudande som exakt matchar Lindabs utan är starka inom några överlappande

områden.

För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centra-

la produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras.

Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal

anpassning. Lokal produktion sker även i allt större utsträckning för skrymmande produkter

med syfte att minska transportkostnader och få en ökad hållbarhet i processen. Genom

Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp

från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkter, systemlösningar och tjänster.

Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt, och Lindabs konkurrenskraft

påverkas delvis av förändringar i råvarupriserna. Lindab effektiviserar kontinuerligt pro-

duktion, distribution och organisation för att bibehålla konkurrenskraften. Stål har många

fördelar framför konkurrerande material såsom plast och betong. Kundkampanjer har också

inﬂytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga långsiktiga relationer

med sina kunder samt att ge mervärde genom att med Lindabs produkter och systemlös-

ningar förenkla byggandet.

Forts. Verksamhetsrisker

Kundexponering

Lindab har ett stort antal kunder. Endast ett

fåtal kunder gör inköp spritt över ﬂera länder.

Lindabs försäljning riktar sig till ett stort antal kunder, där ingen är dominerande. Det

betyder att koncernen har begränsad exponering gällande enskilda kundförluster. Det ﬁnns

däremot alltid en risk att kunders ﬁnansiella ställning ändras, vilket kan medföra att deras

betalningsförmåga kan försämras och det i sin tur kan leda till att Lindab inte får betalt för

sålda produkter. För att minimera risken för kundförluster arbetar koncernen i möjligaste

mån med kreditupplysningar på kunder. Vidare har ett antal bolag inom koncernen försäkrat

fordringar mot kundförluster. Den enskilt största kunden som Lindab säljer till motsvarar 1,8

procent (1,9) av koncernens årsomsättning.

Lindab tillämpar en värderingsmetod för beräkning av reservation för kundförluster, vilken

baseras på förväntade kreditförluster. I praktiken innebär detta att koncernen kategoriserar

sina utestående kundfordringar i sex olika nivåer beroende på förfallodagar, allt ifrån ej

förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars förfall. Respektive nivå har

en förväntad kreditförlustgrad mellan 0,5 procent (0,5) till 95,3 procent (95,3). Utifrån dessa

förväntade kreditförlustgrader sker redovisningsmässiga förlustreserveringar. Kreditförlust-

graderna är estimerade utifrån koncernens egen historiska erfarenhet, men reﬂekterar även

en framtida förväntan om förändrade betalningsstrukturer utifrån konjunkturläge och andra

viktiga förutsättningar. Utöver de modellbaserade reservationerna för kreditförluster sker

även individuell värdering av enskilda kundfordringar så snart det ﬁnns indikation på utökad

förlustrisk i enskilt engagemang. På så vis arbetar koncernen löpande aktivt för att på bästa

möjliga sätt reﬂektera känd information i total redovisad befarad kreditförlustreserv. För

ytterligare information om värdering av kundfordringar, se not 2 och not 25.

Baserat på nämnd värderingsmetod uppgick reserven för förväntade kundförluster till

–106 MSEK (–69) vid utgången av räkenskapsåret. Under året har resultatet belastats med

kostnader för förväntade och konstaterade kundförluster motsvarande 0,1 procent (0,1) av

nettoomsättningen, se not 25.

Leverantörer

Lindab är beroende av ett stort antal leveran-

törer. Ett bortfall av viktiga leverantörer kan för-

orsaka kostnader och problem i tillverkningen.

Leverantörer som inte följer Lindabs uppfö-

randekod kan även orsaka problem för Lindab.

Lindab har avtal med ett stort antal leverantörer för att minska beroendet av enskilda leve-

rantörer. För stål, som är huvudråvara i Lindabs produkter, ﬁnns ett ﬂertal leverantörer från

olika delar av världen.

Lindab har etablerat en uppförandekod för leverantörer som bland annat behandlar

arbetsvillkor, affärsetik samt hälsa och säkerhet. Hundra procent av leverantörer ska

certiﬁeras senast år 2023. Leverantörer i högriskländer genomgår revision vartannat år.

Övriga revisioner planeras och genomförs utifrån ett riskperspektiv. Lindab strävar aktivt

efter att göra inköp från europeiska leverantörer och undvika länder med sämre arbetsvillkor

eller icke-demokratiska styren. För ytterligare information om arbetet med leverantörer, se

hållbarhetsrapporten på sid 144.

Investeringar

Lindab genomför ett omfattande

investeringsprogram.

Lindab har sedan 2019 genomfört bolagets största investeringprogram genom tiderna. Ett

beslutsunderlag för en investering har en viss osäkerhet om framtida vinster kommer att

uppnås. Lindabs investeringsprogram har uppvisat goda resultat och då investeringarna

successivt trappas ner från 2020 till 2025, minskar även investeringsriskerna. Framtida krav

på klimatanpassning av verksamheten kan leda till nya investeringar där obeprövad teknik

används, vilket skulle kunna utgöra en risk för att investeringar inte uppnår önskad effekt.

Förvärv

Lindab har genomfört 17 förvärv sedan

år 2020.

Lindab har genomfört åtta förvärv under 2022 och totalt sjutton förvärv sedan 2020. För

varje förvärv ﬁnns det en risk att det förvärvade bolaget inte genomlysts tillräckligt och

att ogynsamma situationer upptäcks först under eller efter integrationen. Inget som haft

väsentlig påverkan på Lindab eller på det förvärvade bolagens verksamheter har hittills

framkommit efter förvärvets genomförande. För varje förvärv som genomförs blir kunskapen

högre och risken bedöms därför minska över tid.

Kompetens

Att attrahera kompetent personal samt

behålla nyckelpersoner har betydelse för

Lindabs fortsatta framgång.

Bristen på arbetskraft blir alltmer påtaglig och arbetet med att vara en attraktiv arbets-

givare blir därmed ännu viktigare. Lindab arbetar med riktade insatser för att attrahera

kritiska kompetenser och stärka arbetsgivarvarumärket. Genom utbildning, coachning och

årliga utvecklingssamtal utvecklas medarbetarnas kompetens. Löner och andra villkor ska

vara marknadsanpassade samt kopplas till bolagets affärsmässiga prioriteringar. Lindab

eftersträvar goda relationer med de fackliga organisationerna. Lindabs investeringspro-

gram automatiserar delar av produktionen vilket till del motverkar brist på arbetskraft inom

tillverkningen.

Klimatförändringar

Klimatförändringar i form av ökad uppvärmning,

stormar, torka och andra klimateffekter påverkar

Lindabs möjligheter att bedriva sin verksamhet.

Fler stormar och översvämningar innebär ökad risk för skador på Lindabs anläggningar

samt störningar av transporter av råvaror och färdiga produkter. Fysiska risker ses över

kontinuerligt mot bakgrund av ökad påverkan och förekomst av extrema väderförhållanden.

Detta görs främst lokalt då anläggningarna har olika geograﬁska förutsättningar. Brist på

el eller högre priser på el kommer att påverka Lindabs förmåga att producera produkter till

konkurrenskraftiga villkor. Klimatförändringar kan även leda till ökat behov av bra och ener-

gieffektiv ventilation samt att mer reparationer av byggnader behövs, vilket i sin tur påverkar

Lindabs försäljning av tak och väggar.

Lindab | Risker

Forts. Verksamhetsrisker

Miljöpåverkan

Lindab har tillverkande verksamhet vilken

påverkar miljön.

Lindabs kvalitets- och miljöpolicy är ett centralt dokument som tillsammans med hållbar-

hetsplanen ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Lindabs verksamhet med

tillverkning av produkter i stål medför begränsad direkt miljöpåverkan, men däremot indirekt

påverkan i form av växthusgasutsläpp från stålindustrin. De två största insatser Lindab gör

för att minska sin miljöpåverkan är att börja använda stål med lägre klimatpåverkan, detta

i takt med att det ﬁnns tillgängligt, samt att optimera transporter och övergå till miljövänli-

gare transportalternativ. Dessutom pågår en omställning av den egna verksamheten, vilken

kommer accelereras i och med att Lindab anslutit sig till Science Based Targets.

I de fall risk för miljöåtagande föreligger görs bedömning om huruvida avsättning erfordras.

Under 2022 gjordes inga avsättningar för befarade tillkommande miljöåtaganden.

De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som

återvinns helt och övrigt avfall som återvinns till upp emot 35 procent. Det som blir över

sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.

För att skydda bolaget och tredje man vid eventuella miljöolyckor har Lindab i ett ﬂertal län-

der miljöförsäkringar. Försäkringarna omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består

av, eller är en följd av miljöskada.

Lindab arbetar tillsammans med sina leverantörer för att minska miljöpåverkan i värde-

kedjan som en del i leverantörsutvärderingen. I leverantörsledet ﬁnns också den största

påverkan på biologisk mångfald. Läs mer om Lindabs miljöarbete på sidan 153-157.

Förtroenderisker

Händelser kan inträffa som skadar förtroen-

det för Lindab. Det kan till exempel vara fråga

om medarbetare eller leverantörer som inte

följer gällande lagar och regler eller Lindabs

värderingar.

Lindab arbetar löpande med information om gällande regelverk och bolagets värderingar.

Lindabs uppförandekod är utarbetad för både medarbetare och leverantörer. Lindab har

rutiner utarbetade för plötsliga händelser så som olyckor eller skador i form av brand, natur-

katastrofer och andra typer av kriser.

Affärsetik

Ett oetiskt agerande eller dålig hantering av

affärsetiska risker kan skada Lindabs varumärke

och rykte på marknaden.

Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men ock-

så av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle

kunna riskera Lindabs goda rykte. Lindab strävar efter att vara en god samhällsmedborgare

där koncernen är verksam.

En uppförandekod är implementerad i koncernen för att säkerställa att samtliga medarbe-

tare på Lindabs marknader följer god affärssed. Den innefattar bland annat övergripande

regler för hur Lindab bedriver sin verksamhet och hur bolagets medarbetare ska uppträda

mot varandra och i affärsmässiga relationer. Koden ses över årligen för att den ska fort-

sätta att vara relevant. Koden innehåller principer om bland annat affärsetik, relationer till

medarbetarna och respekt för mänskliga rättigheter och miljö. Medarbetare uppmanas att

anmäla överträdelser. Ett visselblåsarsystem ﬁnns etablerat och misstänkta överträdelser

undersöks och hanteras.

Hälsa och säkerhet

I Lindabs anläggningar kan olyckor och låg

säkerhet leda till skador eller dödsfall. Hälso-

risker inkluderar även psykisk ohälsa t ex på

grund av trakasserier, höga stress nivåer och

dålig arbetsmiljö.

Den fysiska säkerheten för medarbetarna är ett högprioriterat område och systematiskt ar-

bete för att förebygga olyckor genomförs dagligen, framför allt i Lindabs produktionsanlägg-

ningar där riskerna är som högst. Sedan ett antal år tillbaka har Lindab intensiﬁerat arbetet

kring god arbetsmiljö genom att arbeta med värderingar, beteenden och utbildning. Lindab

har en arbetsmiljöpolicy med tydligt formulerat ansvar för såväl chefer som medarbetare.

Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet som sker i samarbete mellan ledning, medar-

betare, skyddsorganisation och företagshälsovård. Inträffade olyckor, som gett upphov till

förlorad arbetstid i minst en dag, följs upp månadsvis och redovisas som LTIF (Lost Time

Injury Frequency). Under 2022 uppgick LTIF till 6,7 (7,3).

Vid allvarliga olyckor, med risk för bestående men, ska Group Health and Safety Manager

och koncernchefen informeras inom 24 timmar. Korrigerande åtgärder vidtas omedelbart

och förebyggande åtgärder vidtas så snart som möjligt och följs upp. Under 2022 inträffade

0 (3) allvarliga olyckor.

Lindab följer noggrant upp inträffade skador för att säkerställa att berörda personer får

bästa möjliga stöd för att återgå i arbetet. Lindabs investeringsprogram som medför en

moderniserad maskinpark har också en positiv påverkan på en säkrare arbetsmiljö. En

god och säker arbetsmiljö är en strategiskt viktig fråga i koncernen. Hälsa och säkerhet är

även en del av Lindabs leverantörsutvärderingsprogram för att skydda människor i Lindabs

värdekedja.

Forts. Verksamhetsrisker

Legala risker

Lindab kan bli föremål för kommersiella tvister

och andra rättsliga förfaranden.

Lindab följer rättsutvecklingen inom relevanta områden för att säkra efterlevnad av regel-

verk. En central funktion som leds av koncernens chefsjurist har ansvar för att bevaka och

styra den legala riskhanteringen. Koncernbolagen har under året endast varit inblandade

i mindre tvister som är direkt hänförliga till verksamheten. Inom Ventilation Systems och

Proﬁle Systems görs avsättningar för uppkomna tvister som bedöms mynna ut i betalnings-

ansvar. Garantiavsättningen vid utgången av räkenskapsåret uppgick till –6 MSEK (–5). För

ytterligare information, se not 28.

I början av 2022 infördes globala sanktioner mot Ryssland och Belarus. Dessa sanktioner

är komplexa och ändras kontinuerligt. Det medför ökad risk för feltolkningar och felbedöm-

ningar och därmed brott mot sanktionerna med legala och ﬁnansiella effekter som följd. Ef-

tersom avvecklingen av den ryska verksamheten är slutförd har risken minskat under 2022.

Digitalisering

Störningar eller felaktigheter i kritiska system

kan få en direkt påverkan på produktionen

och affärsprocesser. Intrång av obehöriga kan

orsaka ekonomiska förluster och andra skador.

Den digitala utvecklingen går snabbt och skapar nya förutsättningar. Nya digitala lösningar

möjliggör nya tjänster samt förändrar kundernas och investerarnas efterfrågan och beteen-

de.

Med ökad digitalisering ställs krav på uppkopplade produkter och på kringtjänster där data

analyseras. Lindab har nära kontakt med kunder samt med teknikpartners för att säker-

ställa att efterfrågade produkter utvecklas samtidigt som Lindabs kompetens på området

ständigt höjs.

En annan aspekt av digitaliseringen är att mer data och rapportering efterfrågas från

externa parter. Det innefattar exempelvis ﬁnansiella data, hållbarhetsdata och produktdata.

Ny teknik behöver utnyttjas för att efterfrågan på data inte ska leda till ineffektiv och manuell

hantering och reducera tid för värdeskapande aktiviteter.

IT-säkerhet

Störningar eller felaktigheter i kritiska system

kan få en direkt påverkan på produktionen

och affärsprocesser. Intrång av obehöriga kan

orsaka ekonomiska förluster och andra skador.

IT-säkerhetsarbetet omfattar kontinuerlig riskbedömning, införandet av förebyggande

åtgärder och användandet av säkerhetsteknologier. För att möjliggöra hög tillgänglighet,

katastrofberedskap och minimera risken för driftstörning på verksamhetskritiska system har

IS/IT-säkerhetslösningar implementerats och tillämpliga grader av redundans i IT-infrastruk-

turutrustning (kommunikationslinjer, servrar, lagring och serverhallar) etablerats. Regel-

bundna riskanalyser, innefattande identiﬁering, analys samt riskreducerande åtgärder utförs

för verksamhetskritiska IS/IT-system. Med en ökad grad av digitalisering bedöms riskerna

inom detta område successivt stiga.

Skatter

Skattelagstiftningen blir alltmer komplex vilket

medför en risk för felaktig hantering.

Som ansvarsfull skattebetalare arbetar Lindab kontinuerligt med att säkerställa att tillämpli-

ga skattelagar, regler och förordningar följs av bolagen i de jurisdiktioner där koncernen har

verksamhet. Lindabs verksamhet genererar skatteintäkter och Lindabs skatteregleringar

följer koncernens verksamhet. Respektive bolag i koncernen är ansvarigt för att följa na-

tionella och internationella skatteregler samt rapportera till relevanta myndigheter. Från ett

centralt perspektiv monitoreras koncernens skattemässiga struktur för att upprätthålla en

struktur som är långsiktig samt i enlighet med tillämplig skattelagstiftning.

Lindabs verksamhet bedrivs huvudsakligen i många olika länder i Europa, och generellt

upplever koncernen att skattelagstiftning och tillämpningen av denna blivit mer komplex.

Förutsägbarheten har minskat och det är allt mer angeläget att ha uppdaterade och väl-

fungerande system och processer för hantering av skatter och avgifter.

Inom inkomstskatteområdet fokuseras även på internprissättningsfrågor, som avser de

priser som avtalas vid gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag.

Internpriserna påverkar intäkter och kostnader och därmed beskattningsbart resultat i de

länder där verksamheten bedrivs. Det internationellt vedertagna synsättet är att villkoren

ska överensstämma med de som skulle ha avtalats mellan oberoende parter, den så kallade

armlängdsprincipen. OECD har utfärdat riktlinjer för gränsöverskridande interna trans-

aktioner i multinationella koncerner och Lindab arbetar kontinuerligt med att säkerställa

att koncernen följer både dessa riktlinjer och den lokala skattelagstiftningen i respektive

jurisdiktion. Lindab arbetar även med att utveckla och anpassa rutiner för att identiﬁera

risker på skatteområdet och för att kunna hantera dessa på ett ändamålsenligt sätt. Lindab

har också löpande kontakt med skatterådgivare för tolkning av skatteregler och bedömning

av hur olika frågor ska hanteras.

Vid en felaktig hantering kan Lindab drabbas av högre rörelsekostnader och skattekostna-

der jämte räntekostnader och straffavgifter. Koncernen är inte inblandad i några skattetvis-

ter som bedöms kunna medföra materiell negativ inverkan på koncernens resultat och

ställning.

Lindab | Risker

Finansiella risker För ytterligare detaljer kring ﬁnansiella risker, se not 3.

Risk Trend Hantering

Finansiering

Med ﬁnansieringsrisk avses risken för att ﬁnan-

sieringen av koncernens kapitalbehov samt

reﬁnansiering av utestående krediter försvagas

eller fördyras.

Lindabs totala kreditramar uppgår per den 31 december 2022 till 3 079 MSEK (2 016). Av

kreditramarna löper 1 000 MSEK till och med juni 2024 och resterande kreditfaciliteter

om 2 079 MSEK löper till juni 2025. Lindab har två kreditavtal som ingicks 2021, ett med

Nordea/Raiffeisen Bank International och ett med Raiffeisen Bank International. Ett tredje

kreditavtal ingicks med Nordea 2022. Samtliga kreditavtal innehåller en kovenant i form av

nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA, vilken följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller

kovenanten per den 31 december 2022. Enligt koncernens Treasury policy ska alltid en

långfristig ﬁnansiering ﬁnnas på plats 12 månader innan beﬁntlig ﬁnansiering förfaller.

Likviditet

Likviditetsrisk deﬁnieras som risken att koncer-

nen drabbas av ökade kostnader på grund av

brist på likviditet.

Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaﬂöde.

Ovannämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbehovet. Lindabs verksamhet är säsongsbe-

tonad, vilket får effekt på kassaﬂödet. Under perioden januari–juni är kassaﬂödet normalt

negativt för att sedan vara positivt under juli–december. Enligt koncernens Treasury policy

ska koncernen vid varje tillfälle inneha disponibla medel inklusive outnyttjade krediter för att

täcka likviditetsbehovet i den löpande verksamheten.

Ränta

Ränterisk är risk för att förändringar i gällande

ränteläge påverkar koncernen negativt.

Överskottslikviditet används till amortering av beﬁntliga lån. Räntebindningstiden ska enligt

Treasury policyn vara 1–12 månader. Per 31 december 2022 uppgick den till 4 månader

(3). Räntesatsen, beräknad som koncernens räntekostnad i förhållande till genomsnittliga

skulder, uppgick till 3,3 procent (2,5).

Valuta

Valutarisk är risken för negativa effekter på kon-

cernens rapport över totalresultat, kassaﬂöde

och rapport över ﬁnansiell ställning på grund av

växelkursförändringar. Resultatet påverkas när

intäkter och kostnader i utländsk valuta omräk-

nas till svenska kronor. Rapporten över ﬁnansiell

ställning påverkas när tillgångar och skulder i

utländsk valuta omräknas till svenska kronor.

För att minska valutaexponeringen med avseende på transaktionsrisk eftersträvas att

matcha inﬂöde och utﬂöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta

som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag är ansvarigt för att identiﬁera sin egen valuta-

exponering. Vissa speciella order, projekt, investeringar och inköp kan säkras för att skapa

visshet om framtida kassaﬂöden.

För att minska valutarisken i omräkningsexponeringen kan valutasäkring beslutas av CFO,

vilket är i enlighet med koncernens Treasury policy. Säkring kan ske med upp till 90 procent

av underliggande tillgångs värde.

Lindab | Risker

TCFD

Klimatscenarier

LINDAB HAR UNDER 2022 inlett arbetet med att värdera vilka klimatrisker och möjlig heter som

kan påverka bolaget, med målet att under nästa år rapportera enligt TCFD:s (Task Force

on Climate-Related Financial Disclosures) rekommendationer. I ett första steg redovisas

risker och möjligheter för två scenarier samt påverkan på Lindabs ﬁnansiella resultat.

Scenario 1 – Dagens takt

I det första scenariot ökar växthusgaserna i samma takt som idag. Det leder till stigande havsnivåer, ﬂer

dagar med extremväder, ökat antal bränder, hög energiintensitet och stort beroende av fossila bränslen.

Lindab | TCFD

Processen

Lindab gör årligen en riskkartläggning där verksamhetens risker och möj-

ligheter analyseras utifrån sannolikhet och påverkan. Denna kartläggning

har gradvis utökats till att även innefatta klimatpåverkan. Det är enbart de

större riskerna/möjligheterna till följd av ändrat klimat och omställningen

till en mer hållbar värld som har bedömts. Styrelsen är ytterst ansvarig

för riskbedömningen och tar del av bolagets underlag samt veriﬁerar att

bedömningen är rimlig.

Risker och möjligheter Finansiell påverkan

Energibrist

Ökad risk för att el- och kraftförsörjningen

inte räcker till vilket även leder till höjda

energipriser och högre driftskostnader.

Det gör åtgärder för att öka energieffekti-

viteten mer lönsamma vilket kan ge höjd

efterfrågan på energieffektiv ventilation.

Väderpåverkan

Med mer extremväder ökar fokus på inom-

husmiljön, vilket gynnar Lindabs lösningar

för god inomhusluft. Försämrat väder

kommer även utsätta byggnader för mer

slitage och öka behovet av underhåll. Det

är en risk för Lindabs egna fastigheter men

skapar möjligheter för ökad försäljning av

produkter för tak och väggar.

Konkurrens

Höjda energipriser leder till ökade

kostnader för tillverkning av stål, där

framställingen av det fossilfria stålet

använder mer energi än övrigt stål. Det

ökar risken för priskonkurrens från aktö-

rer som inte prioriterar stål med lägre

miljöpåverkan.

Anpassningsbara fastigheter

Ökat krav på inomhusmiljön samt för-

ändrade väderförhållanden ställer krav

på mer anpassningsbara fastigheter.

Det kan leda till ökad efterfrågan på

behovsstyrd ventilation som förändrar

sig med användningen av fastigheten.

– Ökade investeringar i hanteringen av

klimatförändringarnas effekter.

– Kraftigt ökade drifts- och under-

hållskostnader.

– Volatila eller ökade energikostnader vil-

ket påverkar priset på stål, den enskilt

största råvaran för Lindab.

– Höjda försäkringskostnader.

– Ökad försäljning av klimatsmarta

produkter.

Scenario 2 – Parisavtalet uppnås

Strategier och mål för att hantera klimatrisker och -möjligheter

I det andra scenariot uppnås Parisavtalet och utsläppen av växthusgaser halveras till 2030. Ny energi-

effektiv teknik införs i stor skala. Regleringar och skatter införs. Marknadens krav på företag förändras.

Lindab | TCFD

Risker och möjligheter Finansiella effekter

Cirkulär ekonomi

Krav på nollutsläpp i värdekedjan leder

till förändrade affärsmodeller. Cirkulära

modeller för ventilationssystem behöver

utvecklas när ventilationssystem återbrukas

istället för att nya produkter köps in. Med

stål som huvudråvara i ventilationsproduk-

terna är möjligheten till återbruk hög.

Tullar och avgifter

Regleringar, skatter och avgifter för

koldioxidutsläpp kommer att leda till högre

kostnader för stål. Det skapar möjligheter

för Lindab att positionera sig med produk-

ter tillverkade av fossilfritt stål samtidigt

som det ökar kostnaden för inköp av råvara

samt övriga driftskostnader.

Energieffektiva lösningar

Omställningen till energieffektiva lös-

ningar kan öka efterfrågan på renovering

och smarta ventilationslösningar, vilket

gynnar Lindab. Det ökar samtidigt

risken för att göra felsatsningar inom ny

produktutveckling. Om stålbolagen inte

lyckas med omställning till fossilfritt stål

kan nya material behöva utvärderas.

Obeprövad teknik

Risken för olönsamma investeringar ökar

när obeprövad teknik behöver användas

för att klara klimatomställningen.

– Ökade investeringar i klimatomställning.

– Ökade kostnader för klimatanpassning.

– Ökade drifts- och underhållskostnader.

– Ökade kostnader för produktutveckling.

– Ökad försäljning av klimatsmarta och

hållbara produkter.

• Produktutveckling för ökad energieffektivisering och

optimerat inomhusklimat.

• Utveckling av ett cirkulärt och mer hållbart

produkterbjudande.

• Vetenskapligt baserade mål för minskat utsläpp av

växthusgaser i enlighet med Science Based Targets.

• Samarbete med stålleverantörer för att stötta

omställningen till fossilfritt stål.

• Följa och driva regler och standarder för ett mer hållbart

byggande.

• Prioritera inköp från europeiska leverantörer med en

hållbar verksamhet.

• Investeringar i den egna verksamheten för minskad

klimatpåverkan.

• Arbeta för en mer digital byggbransch.

• Samarbeta i värdekedjan med kunder och

leverantörer för att påskynda omställningen.

Lindabs verksamhet berörs av kriterier för tillverkning av energi-

effektiv utrustning till byggnader samt elproduktion med hjälp av

solcellsteknik.

Ventilation

80 procent av omsättningen från ventilationssortimentet omfat-

tas av taxonomin. Enligt Lindabs analys klassas 65 procent av

omsättningen som hållbar. Det betyder att 81 procent av de

produkter som omfattas är hållbara enligt taxonomins krite-

rier. Taxonomien är ett nytt regelverk och kommer att behöva

vidareutvecklas över tid. Idag ﬁnns inte kriterier som täcker alla

ingående delar i ventilationssystem och därmed tas inte produk-

ter med som har stor inverkan på byggnaders energieffektivitet.

Fler produkter med innovativ teknologi som bidrar till stora

energibesparingar bör tas med. Samtidigt måste branschen

arbeta med ta fram ﬂer klassiﬁceringssystem för produkter där

detta idag saknas. Under året startade Lindab ett samarbete

inom branschorganisationen Svensk Ventilation med syfte att

enas om en gemensam tolkning av kriterierna rörande ventila-

tion. Rekommendationer för en utveckling av kriterierna kommer

att delas med expertgruppen för taxonomin. Lindabs klassiﬁ-

cering av omsättningen följer den nya branschgemensamma

tolkningen. Detta har gjort att resultatet ändrats något sedan de

första preliminära siffrorna publicerades förra året.

Detaljerad information

Lindab tillverkar produkter som ingår i energieffektiva ventila-

tionssystem i byggnader och enligt bedömningen ger en stor

del av ventilationssortimentet ett betydande bidrag till att mildra

klimatförändringar och uppfyller dessutom kriterierna för att inte

göra någon betydande skada (DNSH). Lindab uppfyller också de

minimigarantier som anges i de delegerade akterna.

Mål 1 – Begränsning av klimatförändringar

Smarta produkter som används för att övervaka och styra venti-

lationssystem leder till stora energibesparingar och berörs därför

av taxonomins tekniska screeningkriterier. Produkter som kan

EU:S TAXONOMI

EU:s taxonomi

LINDABS PRODUKTER MÖJLIGGÖR en hållbar omställning och bidrar till både energieffektivisering och

hälsosamt inomhusklimat. Av Lindabs totala omsättning omfattas 61 procent av taxonomin och 49

procent klassas som hållbar enligt taxonomins kriterier. Lindab strävar efter att samtliga produkter

som omfattas av taxonomin också ska klassas som hållbara. För närvarande är 80 procent av de

produkter som omfattas av taxonomin klassade som hållbara enligt taxonomins kriterier.

Lindab | EU:s taxonomi

klassiﬁceras avseende prestanda enligt europeiska standarder

eller tredjepartscertiﬁering omfattas också. Kanalsystem, med

syfte att transportera luften i ventilationssystemet, som uppfyller

täthetsklass C eller D anses hållbara. Tillbehör så som upphäng-

ning och stödsystem till produkter är också inkluderade om de

anses vara del av en hållbar produkt. Andra produkter exempel-

vis rumsprodukter som don, vattenburna lösningar och takhuvar

omfattas inte av speciﬁk prestandaklassiﬁcering och omfattas

därför inte av taxonomin.

Lindab hänvisar till Svensk Ventilations branschgemensamma

tolkning för en tydligare deﬁnition per produktslag.

En del av det omfattade sortimentet anses inte uppfylla kriteri-

erna i taxonomin. Exempel är luftkanalsystem i täthetsklass A

eller B, samt andra produkter med för låg energieffektivitets-

klass. Produkter där det saknas information för att fastställa

väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar eller

överensstämmelse med DNSH uppfyller inte heller kraven.

Mål 2 – Anpassning till klimatförändringar

Kriterierna för väsentligt bidrag är inte möjliga att tillämpa på

Lindabs ventilationssortiment. Enligt Lindabs analys ﬁnns det

inga större risker som påverkar produkternas prestanda. Större

delen av produkterna är monterade inomhus och påverkas där-

för inte direkt av extremt väder som vind och regn. För produkter

som monteras utomhus måste rätt material väljas och installatio-

nen måste anpassas till de speciﬁka förhållandena.

Byggprodukter

26 procent av omsättningen från byggproduktssortimentet

omfattas av taxonomin. Enligt Lindabs analys klassas 20 procent

av omsättningen som hållbar. Det betyder att 76 procent av de

produkter som omfattas är hållbara enligt taxonomins kriterier.

Taxonomin täcker enbart byggprodukter som sänker energiför-

brukningen genom att isolera, exempelvis väggar och portar.

Traditionella plåttak eller plåtfasader där isoleringen tillförs vid

Lindab | EU:s taxonomi

montering får därmed inte räknas in. Även andra produktgrupper

som takavvattning eller taksäkerhet berörs inte. Det betyder att en

stor andel av Lindabs byggprodukter inte berörs av taxonomin idag.

Detaljerad information

Enligt Lindabs bedömning utifrån de tekniska screeningkriteri-

erna ger en mindre del av byggsortimentet ett betydande bidrag

till att mildra klimatförändringar och uppfyller kriterierna för att

inte göra någon betydande skada (DNSH). Lindab uppfyller

också de minimigarantier som anges i de delegerade akterna.

Mål 1 – Begränsning av klimatförändringar

Lindab gör bedömningen att följande kategorier bör klassas som

hållbara enligt taxonomin: portar med U-värde lägre eller lika med

1,2 W/m

K, ytterväggssystem med U-värde lägre eller lika med 0,5

W/m

K, taksystem med U-värde lägre eller lika med 0,3W/m2K,

isoleringsprodukter med ett lambdavärde lägre eller lika med 0,06

W/m

K samt elproduktion med hjälp av solcells teknik.

En liten del av sortimentet omfattas av taxonomin men anses

inte vara anpassat till kraven för begränsning av klimatföränd-

ringar på grund av för höga U-värden.

Mål 2 – Anpassning till klimatförändringar

Ansvaret för klimatanpassning av byggnaden delas med huvud-

entreprenören. Lindab ansvarar för att designa och leverera

produkter enligt kundens krav för att säkerställa energieffektivitet

och motståndskraft mot klimatförändringar.

Plåten som Lindab använder följer Eurocode, vilket är Europas

gemensamma dimensioneringsregler för bärverk till byggnader

och anläggningar, så som broar och hus. Lindab väljer leverantö-

rer med högkvalitativa produkter som förlänger livslängden.

Inköp av taxonomirelaterade produkter

och tjänster

Enligt EU:s taxonomi ska även drifts- och kapitalutgifter klassiﬁ-

ceras utifrån fastställda kriterier. Utgifter för inköp inom verksam-

heter som omfattas av taxonomin, men som inte direkt genererar

intäkter, ska redovisas om dessa bidrar till att begränsa klimat-

påverkan eller omfattas av taxonomin per deﬁnition.

Kapitalutgifter

Lindabs redovisning av kapitalutgifter visar de investeringar som

skett i kapitaliserade immateriella tillgångar respektive materiella

anläggningstillgångar. Vidare ingår immateriella tillgångar och

materiella anläggningstillgångar som tillkommit genom rörel-

seförvärv, exklusive goodwill, förvärv och avyttring som under

året primärt genererat indirekta kapitalutgifter för anläggnings-

tillgångar inom kategorin byggprodukter. I beräkningen av

kapitalutgifter i enlighet med taxonomin har det justerats för

indirekta icke ekonomiska aktiviteter. För ytterligare information

om kapitalutgifter, se not 5, 18, 19 och 20. Bedömning av vad

som anses omfattas samt vara taxonomiförenligt följer samma

struktur som analysen för omsättningen.

Driftsutgifter

Driftsutgifter avser, enligt taxonomins deﬁnition, främst koncer-

nens direkta kostnader för forsknings- och utvecklingsaktivitet,

byggnadsrenoveringar, kortfristig leasing samt underhåll och

reparationer. I beräkningen av driftsutgifter i enlighet med taxo-

nomin har det justerats för indirekta icke ekonomiska aktiviteter.

Bedömning av vad som anses omfattas samt vara taxonomiför-

enligt följer samma struktur som analysen för omsättningen.

Omsättning

Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte

orsaka betydande skada (DNSH)

EKONOMISKA VERKSAMHETER (1)

Kod/koder (2)

Absolut

omsättning (3)

Andel av

omsättningen (4)

Begränsning av

klimatförändringar (5)

Anpassning till

klimatförändringar (6)

Vatten och marina

resurser (7)

Cirkulär ekonomi (8)

Föroreningar (9)

Biologisk mångfald

och ekosystem (10)

Begränsning av kli-

matförändringar (11)

Anpassning till kli-

matförändringar (12)

Vatten och marina

resurser (13)

Cirkulär ekonomi (14)

Föroreningar (15)

Biologisk mångfald

och ekosystem (16)

Miniskyddsåtgär-

der (17)

Taxonomi-

förenlig

andel av

omsätt-

ningen

år N (18)

Taxonomi-

förenlig

andel av

omsätt-

ningen

år N-1 (19)

Kategori

(möjlig-

görande

verksam-

het eller)

(20)

Kategori

”(omställ-

ningsverk-

samhet)”

(21)

MSEK

% % % % % % %

Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej

% %

Möjliggörande Omställning

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) aktiviter

Ventilation 3.5 i,l,n,m 5 338 43 43 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 43 N/A

Möjliggörande

Proﬁl

3.5 b,c,d,e

4.1

773 6 6 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 6 N/A

Möjliggörande

De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)

verksamheternas omsättning (A.1)

6 111 49 49 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 49 N/A

Möjliggörande

A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)

Ventilation 3.5 i,l,n,m 1 244 10

Proﬁl

3.5 b,c,d,e

4.1

243 2

Omsättningen hos de verksamheter som

omfattas av taxonomin men som inte är miljö-

mässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)

1 487 12

Totalt (A.1+A.2) 7 598 61 49 N/A

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Omsättningen hos verksamheter som inte

omfattas av taxonomin (B)

4 765 39

Totalt (A+B) 12 363 100

Kapitalutgifter

Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte

orsaka betydande skada (DNSH)

EKONOMISKA VERKSAMHETER (1)

Kod/koder (2)

Absolut

omsättning (3)

Andel av

omsättningen (4)

Begränsning av

klimatförändringar (5)

Anpassning till

klimatförändringar (6)

Vatten och marina

resurser (7)

Cirkulär ekonomi (8)

Föroreningar (9)

Biologisk mångfald

och ekosystem (10)

Begränsning av kli-

matförändringar (11)

Anpassning till kli-

matförändringar (12)

Vatten och marina

resurser (13)

Cirkulär ekonomi (14)

Föroreningar (15)

Biologisk mångfald

och ekosystem (16)

Miniskyddsåtgär-

der (17)

Taxonomi-

förenlig

andel av

omsätt-

ningen

år N (18)

Taxonomi-

förenlig

andel av

omsätt-

ningen

år N-1 (19)

Kategori

(möjlig-

görande

verksam-

het eller)

(20)

Kategori

”(omställ-

ningsverk-

samhet)”

(21)

MSEK

% % % % % % %

Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej

% %

Möjliggörande Omställning

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) aktiviter

Ventilation 3.5 i,l,n,m 144 57 57 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 57 N/A

Möjliggörande

–

Proﬁl

3.5 b,c,d,e

4.1

12 5 5 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 5 N/A

Möjliggörande

–

Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara

(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)

156 62 62 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 62 N/A

Möjliggörande

–

A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)

Ventilation 3.5 i,l,n,m 22 9

Proﬁl

3.5 b,c,d,e

4.1

1 0

Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas

av taxonomin men som inte är miljömässigt

hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)

23 9

Totalt (A.1+A.2) 179 71 62 N/A

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Omsättningen hos verksamheter som inte

omfattas av taxonomin (B)

73 29

Totalt (A+B) 252 100

Driftsutgifter

Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte

orsaka betydande skada (DNSH)

EKONOMISKA VERKSAMHETER (1)

Kod/koder (2)

Absolut

omsättning (3)

Andel av

omsättningen (4)

Begränsning av

klimatförändringar (5)

Anpassning till

klimatförändringar (6)

Vatten och marina

resurser (7)

Cirkulär ekonomi (8)

Föroreningar (9)

Biologisk mångfald

och ekosystem (10)

Begränsning av kli-

matförändringar (11)

Anpassning till kli-

matförändringar (12)

Vatten och marina

resurser (13)

Cirkulär ekonomi (14)

Föroreningar (15)

Biologisk mångfald

och ekosystem (16)

Miniskyddsåtgär-

der (17)

Taxonomi-

förenlig

andel av

omsätt-

ningen

år N (18)

Taxonomi-

förenlig

andel av

omsätt-

ningen

år N-1 (19)

Kategori

(möjlig-

görande

verksam-

het eller)

(20)

Kategori

”(omställ-

ningsverk-

samhet)”

(21)

MSEK

% % % % % % %

Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej

% %

Möjliggörande Omställning

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) aktiviter

Ventilation 3.5 i,l,n,m 106 53 53 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 53 N/A

Möjliggörande

–

Proﬁl

3.5 b,c,d,e

4.1

7 4 4 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 4 N/A

Möjliggörande

–

Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara

(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)

113 57 57 N/A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 57 N/A

Möjliggörande

–

A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)

Ventilation 3.5 i,l,n,m 19 9

Proﬁl

3.5 b,c,d,e

4.1

5 3

Driftsutgifter för verksamheter som omfattas

av taxonomin men som inte är miljömässigt

hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)

24 12

Totalt (A.1+A.2) 137 69 57 N/A

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Omsättningen hos verksamheter som inte

omfattas av taxonomin (B)

62 31

Totalt (A+B) 199 100

Lindab | EU:s taxonomi

Lindab | Finansiella rapporter

INNEHÅLL

Finansiella rapporter

Förvaltningsberättelse 76

Utdelning och vinstdisposition 81

Koncernen 82

Rapport över totalresultat 85

Rapport över kassaﬂöden 87

Rapport över ﬁnansiell ställning 89

Rapport över förändringar i eget kapital 90

Moderbolaget 91

Resultaträkning 91

Balansräkning 91

Kassaﬂödesanalys 91

Förändringar i eget kapital 92

Fem år i sammandrag 93

Noter 95

Revisionsberättelse 138

Avstämningar 141

Finansiella deﬁnitioner 143

Verksamhet

Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter

och systemlösningar för bättre inomhusklimat och förenklat byggan-

de. Produktportföljen innehåller bland annat produkter och hela sys-

tem för ventilation, kyla/värme, byggprodukter såsom takavvattning,

beklädnad av tak och vägg samt hallbyggnader. Samtliga produkter

kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötän-

kande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget

ger ett ökat mervärde för kunden.

Lindabs verksamhet styrs utifrån en matrisorganisation där grunden för

den externa rapporteringsstrukturen hänför sig till de olika kunderbju-

danden som respektive identifierat affärsområde tillhandahåller. Verk-

samheten inom Ventilation Systems erbjuder huvudsakligen ventila-

tionsrelaterade produkter samt inneklimatlösningar. Profile Systems är

inriktad på produkter och system i tunnplåt för bland annat takavvatt-

ning, beklädnad av tak och väggar samt olika stålprofiler. Ur ett matris-

perspektiv styrs även verksamheten utifrån en geografiskt uppdelad

säljorganisation, vilken stöttas av ett antal produkt- och systemområ-

den. Ur ett marknadsperspektiv är koncernens verksamhet framför allt

centrerad till Europa och Lindab har en god marknadsandel i flertalet

geografiska områden där koncernen är representerad.

Förvaltningsberättelse

• Nettoomsättningen för 2022 uppgick till 12 366 MSEK

(9 648), en ökning med 28 procent (17) jämfört med

föregående år.

• Justerat rörelseresultat ökade till 1 347 MSEK (1 266).

Rörelseresultatet var justerat med engångsposter och

omstruktureringskostnader om –22 MSEK (-), relaterat

till Lindabs avyttring av verksamheten i Ryssland.

•

Justerad rörelsemarginal uppgick till 10,9 procent (13,1).

•

Rörelseresultatet ökade till 1 325 MSEK (1 266) och

rörelsemarginalen uppgick till 10,7 procent (13,1).

•

Årets resultat ökade till 974 MSEK (958) och resultat per

aktie efter utspädning uppgick till 12,70 SEK (12,50).

Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB (publ.),

org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad och adress

269 82 Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2022.

Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Aktien

är noterad på Nasdaq Stockholm under kortnamnet LIAB. I januari 2022

ﬂyttades Lindab International AB upp från Nasdaq Stockholm, Mid Cap till

Nasdaq Stockholm, Large Cap.

Kvarvarande och avvecklad verksamhet

I december 2021 avyttrade Lindab affärsområdet, tillika segmentet,

Building Systems. Det strategiska beslutet att avyttra verksamheten

fattades av styrelsen under det tredje kvartalet 2021 och var ett led i

Lindabs fortsatta renodling och fokusering på koncernens kärnverk-

samhet. Avtal om avyttring ingicks med köparen i slutet av september

2021, ett avtal som i huvudsak var villkorat konkurrensgodkännande

i Ryssland. Detta godkännande erhölls under fjärde kvartalet 2021 då

även avyttringen slutfördes.

I anslutning till beslut och avtal om avyttring, samt Building Systems

då befintliga struktur, uppfylldes kriterierna för att verksamheten skul-

le klassificeras som en anläggningstillgång som innehas för försäljning

och därefter avvecklad verksamhet. Detta är också den klassificering

som tillämpas vid upprättandet av denna rapport. Den verksamhet som

ägs av Lindab vid utgången av året benämns kvarvarande verksamhet,

finansiell rapportering hänförlig till det tidigare ägda segmentet Building

Systems klassificeras per definition som avvecklad verksamhet för 2021

och tillsammans utgör dessa båda delar total verksamhet.

Avyttringen av Building Systems medförde engångsposter och om-

struktureringskostnader för 2021 om –455 MSEK, varav –380 MSEK

avsåg nedskrivning av goodwill. Av beloppet belastade –14 MSEK kvar-

varande verksamhet och resterande –441 MSEK 2021 års resultat för

avvecklad verksamhet. Redovisade engångsposter och omstrukture-

ringskostnader var i huvudsak inte kassaflödespåverkande. Kassaflö-

det från avyttringen av Building Systems uppgick vid transaktionstill-

fället till 159 MSEK.

Under 2022 har Lindab inte haft någon avvecklad verksamhet.

• Nettoomsättningen för 2022 uppgick till 12 366 MSEK

(10 619), en ökning med 16 procent (16) jämfört med

föregående år.

• Justerat rörelseresultat ökade till 1 347 MSEK (1 297).

Rörelseresultatet var justerat med engångsposter och

omstruktureringskostnader om –22 MSEK (–456).

•

Justerad rörelsemarginal uppgick till 10,9 procent (12,2).

•

Rörelseresultatet ökade till 1 325 MSEK (841) och rörel-

semarginalen uppgick till 10,7 procent (7,9).

• Styrelsen föreslår en utdelning om 5,20 SEK (4,00) per

aktie. Utdelningen ökar därmed med 30 procent.

Kvarvarande verksamhet Total verksamhet

Finansiella nyckeltal

MSEK om inget annat anges

2022 2021 Förändring %

Kvarvarande verksamhet

Nettoomsättning 12 366 9 648 28

Tillväxt: 28 17

varav organisk, % 11 17

varav förvärv/avyttring, % 13 2

varav valutaeffekt, % 4 –2

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA

1 808 1 660 9

EBITDA-marginal, %

14,6 17,2

Justerat rörelseresultat

1) 2)

1 347 1 266 6

Rörelseresultat 1 325 1 266 5

Justerad rörelsemarginal, %

1) 2)

10,9 13,1

Rörelsemarginal, % 10,7 13,1

Resultat före skatt 1 238 1 223 1

Total verksamhet

Nettoomsättning 12 366 10 619 16

Tillväxt: 16 16

varav organisk, % 10 17

varav förvärv/avyttring, % 3 2

varav valutaeffekt, % 3 –3

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA

1 808 1 645 10

EBITDA-marginal,%

14,6 15,5

Justerat rörelseresultat

1) 2)

1 347 1 297 4

Rörelseresultat 1 325 841 57

Justerad rörelsemarginal, %

1) 2)

10,9 12,2

Rörelsemarginal, % 10,7 7,9

Resultat före skatt 1 238 802 54

Årets resultat 974 537 81

Resultat per aktie före utspädning, SEK 12,73 7,0 2 81

Resultat per aktie efter utspädning, SEK 12,70 7,0 0 81

Utdelning per aktie, SEK 5,20

4,00 30

Kassaﬂöde från den löpande verksamheten 691 704 –2

Eget kapital 6 751 5 650 19

Nettoskuld

3 310 1 696 95

Avkastning på eget kapital, %

1) 2)

15,8 9,9

Avkastning på sysselsatt kapital, %

1) 2)

14,1 11,0

Nettoskuld/EBITDA, exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader

1) 2)

1,6 1,0

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

1) 2)

0,5 0,3

Medelantal anställda 4 801 5 189 –7

varav avvecklad verksamhet - 655

1) Utgör ett så kallat alternativt nyckeltal som inte är definierat enligt IFRS. För definition se sidan 143.

2) Justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader, se tabell sidan 141.

3) Styrelsens förslag till utdelning för 2022.

20222021202020192018

24,3

8,9

-5,2

3,3

19,6

20222021202020192018

1,6

1,4

1,0

1,6

20222021202020192018

6,8

9,3

10,0

10,9

13,1

2,3)

Årlig tillväxt, >10%

Justerad rörelsemarginal, >10% Nettoskuld/EBITDA, <3,0

1) Tillväxt exklusive valutaförändringar.

2) Utfallet inklusive avyttrad verksamhet i årlig tillväxt var 13,0 procent för 2022 samt 18,5 procent för 2021. Justerad rörelsemarginal var 12,2 procent för 2021 inklusive avyttrad verksamhet.

3) Exklusive effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal, uppgick rörelsemarginalen till 10,7 procent för 2022, 12,9 procent för 2021, 9,7 procent för 2020 och 9,0 procent för 2019.

4) Exklusive effekt av implementerad redovisningsstandard, IFRS 16 Leasingavtal, uppgick nettoskuld i förhållande till EBITDA till 1,2 för 2022, 0,6 för 2021, 0,8 för 2020 och 1,0 för 2019.

5) Justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader.

Finansiella mål

Lindab har finansiella mål för tillväxt, lönsamhet och skuldsättning. Under 2022 uppfyllde Lindab samtliga finansiella mål. För 2021 redovisas ut-

fallet avseende årlig tillväxt och justerad rörelsemarginal exklusive avyttrad verksamhet, medan nettoskuld/EBITDA redovisas inklusive avyttrad

verksamhet.

Finansiella mål och måluppfyllelse 2022

Lindabs ambition är att vara värdeskapande för kunder och

miljö. Koncernens målsättning syftar också till att skapa värde

för aktieägare samt övriga intressenter utifrån en affärsmodell

där det finns tydliga finansiella mål. Sedan ett flertal år tillbaka

har Lindab arbetat mot av styrelsen antagna finansiella mål

inom kategorierna tillväxt, lönsamhet och skuldsättningsnivå. Det

underliggande syftet med målen är att långsiktigt skapa värde för

aktieägarna, stärka Lindabs finansiella ställning och möjliggöra

koncernens framtida strategiska satsningar.

Lindabs finansiella mål är:

•

Den årliga tillväxten ska vara minst 10 procent, som en kombination

av organisk och förvärvad tillväxt.

• Rörelsemarginalen (EBIT) ska överstiga 10 procent per år, justerat

för engångsposter och omstruktureringskostnader.

• Nettoskulden ska inte vara högre än tre gånger EBITDA, beräknat

utifrån 12 månaders genomsnittliga värden.

Lindabs utdelningspolicy är att föreslagen utdelning ska motsvara minst

40 procent av bolagets resultat efter skatt, med hänsyn tagen till bo-

lagets finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finan-

sieringsbehov.

Lindabs försäljningstillväxt för kvarvarande verksamhet, exklusive va-

lutaeffekter, uppgick under året till 24,3 procent (19,6). Rörelsemargi-

nalen för 2022, justerat för engångsposter och omstruktureringskost-

nader, uppgick till 10,9 procent (13,1). Vid utgången av 2022 uppgick

nettoskulden i relation till EBITDA till 1,6 (1,0).

Lindabs styrelse föreslår årsstämman att besluta om en utdelning om

5,20 SEK (4,00) per aktie, vilket motsvarar en utdelning om 399 MSEK

(306) och cirka 41 procent (57) av redovisat nettoresultat. Förslaget är

i enlighet med koncernens utdelningspolicy.

Investeringar

Lindabs investeringar i immateriella tillgångar och materiella anlägg-

ningstillgångar uppgick till 359 MSEK (395). Koncernen genomför för

närvarande det störtsta investeringsprogrammet i Lindabs historia.

Fokus ligger på ökad automation, effektivitet och utökad produktions-

kapacitet. Programmet syftar samtidigt till att minska koncernens mil-

jöpåverkan och skapa en säkrare arbetsmiljö för medarbetarna. Inves-

teringsprogrammet hänför sig till ett flertal anläggningar i koncernen.

Företagsförvärv och avyttringar

I januari 2022 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i

det svenska bolaget Alig Ventilation AB. Verksamheten är primärt inrik-

tad på rådgivning och försäljning av ventilationsprodukter till småhustill-

verkare, byggentreprenörer och privatpersoner. Förvärvet syftar bland

annat till att stärka koncernens kompetens inom ventilation för små-

hus. Bolaget omsätter årligen cirka 65 MSEK och har 15 medarbetare.

I januari 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska

bolaget Nord Trade AB. Bolaget är återförsäljare av Lindabs byggpro-

dukter och kommer framöver att bredda sortimentet till att även erbju-

da Lindabs ventilationsprodukter. Lindab förstärker sin närvaro i norra

Sverige genom förvärvet. Bolaget omsätter årligen cirka 20 MSEK och

har två medarbetare. Nord Trade AB är sedan december 2022 fusio-

nerat med Lindab Sverige AB.

I april 2022 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i

den tyska ventilationsdistributören Felderer AG. Bolaget är en av Tysk-

lands största distributörer av ventilationsprodukter såsom kanaler, ljud-

dämpare, bafflar och brandskyddsprodukter. Genom förvärvet stärker

Lindab väsentligt sin närvaro i Tyskland samtidigt som ventilationserbju

dandet breddas ytterligare på en marknad som bedöms ha betydande

potential för koncernen. Bolaget omsätter årligen cirka 700 MSEK och

har 160 medarbetare.

I juni 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det neder-

ländska bolaget R-Vent Netherlands B.V. Bolaget är en ledande dist-

ributör av ventilationsprodukter i Nederländerna och har även en om-

fattande egen produktion av cirkulära samt rektangulära kanalsystem

med tillbehör. Genom förvärvet etablerar Lindab sig i Nederländerna,

en stark och välutvecklad ventilationsmarknad med god utvecklings-

potential för koncernen. Bolaget omsätter årligen cirka 500 MSEK och

har 140 medarbetare.

I juli 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det danska bo-

laget Muncholm A/S. Bolaget är specialist på produkter för plåtslaga-

re och är ledande inom aluminiumfasader samt självbärande tak. Med

förvärvet erhåller Lindab bland annat en viktig direkt försäljningskanal

till plåtslagare och arkitekter i Danmark samt ytterligare kompetens re-

laterad till denna marknad. Bolaget omsätter årligen cirka 250 MSEK

och har 20 medarbetare.

I juli 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska

bolaget Giroventilation AB. Bolaget är en väletablerad tillverkare av rek-

tangulära ventilationskanaler och har en gedigen kunskap inom ventila-

tionskonstruktion. Genom förvärvet stärker Lindab både försäljning och

produktion av rektangulära ventilationskanaler, primärt i Stockholmsregi-

onen. Bolaget omsätter årligen cirka 55 MSEK och har 31 medarbetare.

I juli 2022 ingick Lindab avtal om att avyttra samtliga aktier och röster i

det ryska bolaget Lindab LLC till den lokala ledningen i bolaget. Avytt-

ringen registrerades officiellt i augusti då äganderätten övergick till mot-

parten. Lindabs verksamhet i Ryssland är därmed avslutad. Lindab be-

slutade redan under årets första kvartal att avsluta sin närvaro i Ryssland

och därmed avveckla Lindab LLC. Totala engångsposter och omstruk-

tureringskostnader uppgick till –22 MSEK. Lindab LLC har för 2022,

fram till avyttringstidpunkten, redovisat en omsättning motsvarande

30 MSEK och hade vid försäljningen 30 medarbetare.

I september 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det brit-

tiska bolaget Disys Technologies Ltd. Bolaget är specialiserat på avan

cerade brandsäkerhetssystem och har utvecklat produkter som i real-

tid styr brand- och rökgasspjäll i ventilationssystem. Genom förvärvet

erhåller Lindab ett komplett ventilationserbjudande för brandsäkerhet

med både produkter, övervakning och systemunderhåll. Bolaget om-

sätter årligen cirka 18 MSEK och har 10 medarbetare.

I september 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i de fran-

ska bolagen Liftasud SAS och SRA Liftasud SAS. Bolagen är välkända

distributörer i Frankrike avseende ventilationsprodukter så som venti-

lationskanaler, ljuddämpare, isolering, luftkonditionering och uppvärm-

ningssystem. Genom förvärvet förstärker Lindab sin närvaro på den fran-

ska marknaden, primärt i området kring Paris, samt utökar tillgången till

expertis inom framför allt ljuddämpning av ventilationssystem. Verksam-

heterna omsätter årligen cirka 250 MSEK och har 55 medarbetare. SRA

Liftasud SAS är sedan december 2022 fusionerat med Liftasud SAS.

Under 2021 förvärvades fem bolag; KAMI, Kalix Mekaniska

Industrier AB (Sverige), H.A. Helgesen & Sønner AS (Norge),

Tecnovent SA (Schweiz), Klimatek Ventilationsmateriel A/S (Danmark)

samt Profilplåt i Sverige AB (Sverige). Segmentet Building Systems av-

yttrades under 2021.

För ytterligare uppgifter om företagsförvärv respektive avyttringar se not 5.

Forskning och utveckling

Lindab är drivande i utvecklingen mot mer effektiva och resurssnåla

byggnader. Fokus är bland annat på lösningar som ska öka standard-

iseringen i byggprojekten, bidra till ett lägre användande av resurser

och skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar även utveckling

av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen

för kundernas byggprojekt och installationer.

Forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs både i egen regi och tillsam-

mans med leverantörer och universitet, inom bland annat inneklimat,

hållfasthet samt hälso- och hållbarhetsaspekter. Lindabs Innovations-

center (Innovation Hub) har under året vidareutvecklat sin verksamhet.

Fokus ligger på att tidigt upptäcka nya trender och kommande kund-

behov som sedan snabbt omvandlas till kunderbjudanden baserat på

en tät koppling mellan affärs- och teknikutveckling.

Lindabs forskning och utveckling har under senaste åren ännu tydli-

gare riktat in sin verksamhet mot kommande produkt- och system-

erbjudanden, vilka svarar mot högt ställda krav på framtida hållbarhet.

Lindabs IT-lösningar, som ska stötta och förenkla i design- och bygg-

processen, har lanserats med nya funktioner och förbättringar för våra

kunder och samarbetspartners.

Digitalisering, uppkopplade enheter och erbjudanden med hjälp av mo-

dern sensorteknik bedöms spela en än mer framträdande roll i kom-

mande produktgenerationer. Övervakning och styrning av inomhuskli-

matet förväntas vara en förutsättning för hållbarhet, energieffektivise-

ring och hälsosamma och produktiva inomhusmiljöer.

För 2022 uppgick kostnader för forskning och utveckling i kvarvaran-

de verksamhet till 61 MSEK (53), varav 46 MSEK (41) var relaterade till

Ventilation Systems och 15 MSEK (12) till Profile Systems. Antalet an-

ställda inom avdelningar för produktutveckling för kvarvarande verk-

samhet uppgick till 61 (50), varav 49 (35) inom Ventilation Systems och

12 (15) inom Profile Systems. År 2021 uppgick forsknings- och utveck-

lingskostnaderna för avvecklad verksamhet till 12 MSEK och antalet

anställda till 12.

Personal och personalutveckling

För år 2022 uppgick medelantalet anställda inom Lindabkoncernen till

4 801 (5 189), varav kvarvarande verksamhet uppgick till 4 801 (4 534).

Antalet anställda vid årets slut för kvarvarande verksamhet var 4 853

(4 549). Justerat för förvärv och avyttringar har antalet anställda i kvar-

varande verksamhet minskat med 131 personer jämfört med motsva-

rande tidpunkt föregående år. Medelantalet anställda i Sverige uppgick

till 1 400 (1 283), vilket motsvarade 29 procent (25) av samtliga anställ-

da inom koncernen. För ytterligare uppgifter om medeltalet anställda

och personalkostnader hänvisas till not 6.

Lindab arbetar ständigt för att ha en enhetlig kultur inom organisatio-

nen och verkar för ett professionellt arbetssätt genom koncernövergri-

pande riktlinjer och principer, såsom exempelvis implementerad uppför-

andekod och likabehandlingspolicy. Med syfte att säkerställa en solid

plattform för verksamheten samtidigt som medarbetarnas styrkor till-

varatas på bästa möjliga sätt har Lindab standardiserade processer

och verktyg för medarbetarsamtal, arbetsbeskrivningar, successions-

planeringar och kompetensutveckling.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

De senaste av årsstämman beslutade principerna för ersättning till le-

dande befattningshavare framgår av not 6. För styrelsens förslag till

riktlinjer, som föreslås gälla från och med nästa årsstämma, se not 6.

Vinstandelsstiftelse

För fast anställda i ett antal svenska bolag inom Lindab finns ett avtal

om att avsättning årligen ska ske till en vinstandelsstiftelse. För år 2022

skedde en avsättning med 9 MSEK (7) inklusive särskild löneskatt. Vid

utgången av 2022 hade vinstandelsstiftelsen ett innehav om 463 400

aktier (476 000) i Lindab. Utöver den svenska vinstandelsplanen finns det

även en mindre vinstandelsplan i Lindabs franska bolag. Se vidare not 6.

Hållbarhetsredovisning

Lindab rapporterar sitt hållbarhetsarbete som en del av företagets

årsredovisning och i enlighet med den svenska redovisningslagen med

utgångspunkt i Direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). Håll-

barhetsredovisningen har upprättats i en från förvaltningsberättelsen

avskild rapport för att uppfylla kraven på lagstadgad hållbarhetsrapport

i enlighet med ÅRL (Årsredovisningslagen) 6 kap 11§. Hållbarhetsredo-

visningens innehåll framgår av det GRI-index som presenteras på si-

dorna 149-153 i denna rapport. Revisorns yttrande avseende den lag-

stadgade hållbarhetsrapporten återfinns på sidan 162. På sidan 162

finns ett sidindex med hänvisningar till var information om de olika äm-

nena för hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen (1995:1554)

går att finna i årsredovisningen.

Miljö

Konsekvent miljöarbete

För Lindab är det prioriterat att aktivt arbeta med att minimera den

miljöpåverkan som koncernens verksamhet och produkter ger upphov

till. Koncernens hållbarhetsplan samt kvalitets- och miljöpolicy utgör

grunden för hur Lindab ska driva sitt miljöarbete. Som ett led i detta ar-

bete är Lindabs större produktionsenheter certifierade enligt kvalitets-

ledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 14001.

Produkter

Lindab arbetar aktivt med produktutveckling och ständiga förbättring-

ar. Målsättningen är att successivt skapa nya produkter, som förbätt-

rar kundernas miljöprestanda och är energieffektiva. Lindabs cirkulära

kanalsystem ”Lindab Safe” och ”Lindab Safe Click” är certifierade av

Eurovent för högsta täthetsklassen, D, vilken är att betrakta som en

tydlig kvalitetsstämpel.

Miljötillstånd

Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av

särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till till-

synsmyndigheter i respektive land enligt lokala regler.

I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenhe-

ten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det förekommer maski-

nell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbet-

ningsmaskinerna är större än 20 m

. Övriga svenska verksamheter är

antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de inte omfattas av

krav på tillstånd.

Miljöpåverkan

Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt

begränsad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamhet där det på

en plats identifierats spår av markförorening. Det bedöms troligt att det

finns ett källområde under en tidigare produktionshall i Grevie, men de

påträffade halterna av föroreningar föranleder inte några åtgärder med

beaktande av nuvarande verksamhet på platsen. Lindab arbetar efter

ett framtaget kontrollprogram för att kontinuerligt göra uppföljningar av

noterade halter i marken. Generellt arbetar koncernen med att kontrol-

lera, följa upp och vid behov åtgärda alternativt begränsa identifierade

miljörisker. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför

allt av metallskrot som återvinns helt. Annat avfall sorteras och tas om

hand enligt gällande lagstiftning med fokus att minimera avfall till deponi.

Klimatpåverkan

Lindabs påverkan på klimatet kommer framför allt från värdekedjan,

där inköp av råmaterial står för den största delen. Även transporter och

skrot står för en betydande del. Lindab har därför ett nära samarbete

med leverantörer och kunder för att minska klimatpåverkan.

Lindab arbetar med en omställning av den egna verksamheten där

minskning av skrot, energieffektivisering, byte till förnyelsebara energi-

källor och egenkontrollerade transporter är i fokus.

Science Based Targets

I december 2022 beslutades att Lindab ska ansluta sig till Science Based

Targets för att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Science

Based Targets är ett internationellt ramverk för vetenskapligt basera-

de klimatmål i linje med Parisavtalets målsättning om att begränsa den

globala uppvärmningen till 1,5°C.

Bolagsstyrning

Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 52-63.

Risker och riskhantering

Att vara utsatt för risker är en del av affärsverksamheten. Lindabs risk-

hantering består av att identifiera, mäta och försöka förhindra att vä-

sentliga risker realiseras och koncernen gör ständiga förbättringar för

att minska de potentiella riskerna. För koncernen syftar de riskförebyg-

gande åtgärderna till att förhindra att risker utvecklas till skador och/

eller förluster. Om Lindab inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra

hand att mildra verkan av redan inträffade skador.

Det finns olika karaktärer på risker såsom exempelvis operationella

verksamhetsrisker, strategiska risker, finansiella risker och efterlev-

Till årsstämmans förfogande:

SEK 2022

Balanserade vinstmedel 1 805 543 929

Årets vinst 35 952 933

Balanserade vinstmedel vid årets slut 1 841 496 862

Styrelsen föreslår att vinstmedel disponeras enligt följande:

SEK

Till aktieägarna utdelas 5,20 SEK per aktie 398 538 306

I ny räkning balanseras 1 442 958 556

Totalt 1 841 496 862

nadsrisker. Förmågan att identifiera, utvärdera, hantera och följa upp

risker spelar en central roll i styrningen av Lindab. För varje enskild risk

bedöms sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföl-

jande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom

formellt etablerade rutiner och processer.

Beskrivning av centrala risker och riskhantering härav återfinns på sidorna

64-69 i denna årsredovisning och utgör en del av förvaltningsberättelsen.

Aktiekapitalet

Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2022 till 78 842 820 SEK

(78 842 820) fördelat på 78 842 820 aktier (78 842 820) av endast serie

A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.

Per den 31 december 2022 hade Lindab 2 200 838 egna aktier

(2 375 838), vilket motsvarar 2,8 procent (3,0) av det totala antalet

Lindabaktier. Antalet utestående aktier var 76 641 982 (76 466 982).

Vid årsstämman 2022 beslutades om ett köpoptionsprogram för le-

dande befattningshavare i Lindabkoncernen genom en riktad emis-

sion av högst 275 000 köpoptioner. Med anledning av detta program

har ledande befattningshavare i Lindab tecknat 238 050 köpoptioner

under året enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal.

Varje köpoption ger innehavaren rätt att förvärva en aktie i Lindab till

en lösenkurs om 219,90 SEK. Förvärv av aktier med stöd av option kan

ske efter att Lindab offentliggjort halvårsrapporten för år 2025 och fram

till och med den 31 augusti samma år. Vid årsstämmorna 2019, 2020

respektive 2021 beslutades också om köpoptionsprogram för ledan-

de befattningshavare. Under tredje kvartalet 2022 utnyttjades samtliga

175 000 ägda optioner i 2019 års köpoptionsprogram för att förvärva

aktier enligt programmets villkor. Detta medförde att 175 000 egna ak-

tier i Lindab International AB skiftades ut vid inlösen av optioner. Inlö-

sen av optioner skedde till en lösenkurs om 120,00 SEK per aktie. Från

2020 års köpoptionsprogram finns 210 000 utestående optioner med

en lösenkurs på 101,90 SEK som förfaller sommaren 2023. Från 2021

års köpoptionsprogram finns 183 950 utestående optioner med en

lösenkurs på 222,00 SEK som förfaller sommaren 2024.

Alla aktier har samma rätt till utdelning och överskott vid likvidation

samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Aktier i eget förvar

berättigar dock inte till utdelning. Enligt Lindabs bolagsordning får det

emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga

240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte över-

stiga 240 000 000.

Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseen-

de på aktiernas överlåtbarhet.

Bolaget hade per den 31 december 2022 ett börsvärde på 9 674 MSEK

(24 576) och 14 483 aktieägare (14 013). Lindabs största aktieägare

vid årsskiftet var Didner & Gerge Fonder Aktiebolag 9,6 procent (4,7),

Fjärde AP-fonden 9,3 procent (9,3), Handelsbanken Fonder 4,7 pro-

cent (7,0), AFA Försäkring 3,8 procent (3,1) och Livförsäkringsbolaget

Skandia 3,5 procent (3,6). De fem största ägarna hade tillsammans 30,9

procent (31,9) av aktiekapitalet och rösterna. De tio största innehavar-

na utgjorde vid årsskiftet 42,0 procent (42,0) av aktierna och rösterna.

Lindabs eget innehav av aktier är exkluderat vid beräkningen av samt-

liga i stycket angivna procenttal.

Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan

representera vid bolagsstämman. Lindab känner inte till några avtal mellan

aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna.

Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman.

Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av

bestämmelserna i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning.

Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i före-

kommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor.

Utdelning

Utdelningspolicy

Lindabs utdelningspolicy anger att föreslagen utdelning ska motsvara

minst 40 procent av bolagets resultat, med beaktande av Lindabs finan

siella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansieringsbehov.

Förslag till vinstdisposition för verksamhetsåret 2022

Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 11 maj 2023 beslutar om

en utdelning på 5,20 SEK (4,00) per aktie, vilket är i enlighet med bola-

gets utdelningspolicy och ger en utdelning om totalt 399 MSEK (306).

I bolaget finns totalt 78 842 820 aktier, varav 2 200 838 är återköpta

egna aktier. Summa föreslagen utdelning till aktieägare är beräknad på

antalet utestående aktier, det vill säga 76 641 982 aktier. Faktiskt utbe-

tald total utdelning kan komma att ändras om antalet återköpta aktier

ändras innan avstämningsdag(ar) för utdelning.

Nettoomsättning och resultat

• Nettoomsättningen för 2022 uppgick till 12 366 MSEK

(9 648), en ökning med 28 procent (17) jämfört med

föregående år.

• Justerat rörelseresultat ökade till 1 347 MSEK (1 266).

Rörelseresultatet var justerat med engångsposter och

omstruktureringskostnader om –22 MSEK (-), relaterat

till Lindabs avyttring av verksamheten i Ryssland.

•

Justerad rörelsemarginal uppgick till 10,9 procent (13,1).

•

Årets resultat ökade till 974 MSEK (958) och resultat per

aktie efter utspädning uppgick till 12,70 SEK (12,50).

Nettoomsättning och tillväxt, kvarvarande verksamhet

2022 2021 2020 2019 2018

Nettoomsättning, MSEK 12 366 9 648 8 220 8 512 8 260

Förändring, MSEK 2 718 1 428 –292 252 900

Förändring, % 28 17 –3 3 12

varav organisk, % 11 17 –2 1 7

varav förvärv/avyttring, % 13 2 0 0 1

varav valutaeffekt, % 4 –2 –1 2 4

Kvarvarande verksamhet

• Nettoomsättningen för 2022 uppgick till 12 366 MSEK

(10 619), en ökning med 16 procent (16) jämfört med

föregående år.

• Justerat rörelseresultat ökade till 1 347 MSEK (1 297).

Rörelseresultatet var justerat med engångsposter och

omstruktureringskostnader om –22 MSEK (–456).

•

Justerad rörelsemarginal uppgick till 10,9 procent (12,2).

•

Årets resultat ökade till 974 MSEK (537) och resultat

per aktie efter utspädning uppgick till 12,70 SEK (7,00).

Total verksamhet

Nettoomsättning - kvarvarande verksamhet

Nettoomsättningen för den kvarvarande verksamheten uppgick till

12 366 MSEK (9 648), en ökning med 28 procent (17) jämfört med

år 2021. Den organiska försäljningen ökade med 11 procent (17)

och valutaeffekter hade en positiv påverkan på tillväxten med

4 procent (–2). Strukturförändringar bidrog positivt med 13 procent (2).

Omsättningsökningen för året var främst driven av strukturell tillväxt.

Under 2022 har Lindab genomfört åtta strategiskt viktiga förvärv som

motsvarar cirka 1 900 MSEK i årlig omsättning. Omsättningen har även

påverkats positivt till följd av de prisökningar som Lindab implemente-

rat för att kompensera för högre energi-, transport- och materialpriser.

Nettoomsättningen i utlandet ökade med 32 procent (12) och uppgick

till 8 682 MSEK (6 590), vilket motsvarade 70 procent (68) av kvarva-

rande verksamhets totala försäljning. Den ökade försäljningen i utlan-

det var till stor del driven av förvärv.

Lindab hade vid utgången av 2022 egen verksamhet i 20 länder (20).

Under året hade kvarvarande verksamhet en geografisk fördelning med

53 procent (55) av den totala försäljningen inom Norden, 34 procent

(29) inom Västeuropa, 12 procent (14) inom Centraleuropa samt 1 pro-

cent (2) inom övriga marknader.

Under 2022 rapporterade Lindab positiv organisk tillväxt under samt-

liga kvartal. Det större segmentet Ventilation Systems hade en orga-

nisk tillväxt för helåret på 11 procent (14) och Profile Systems ökade

organiskt sin omsättning med 10 procent (26).

Säsongsvariationer - kvarvarande verksamhet

Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer

och den högsta nettoomsättningen uppnås normalt under andra halv-

året. De största säsongsvariationerna återfinns inom segmentet Profile

Systems. Installation av ventilation utförs huvudsakligen inomhus, varför

segmentet Ventilation Systems är mindre beroende av säsong och väder.

Nettoomsättning per region, kvarvarande verksamhet

MSEK

2022 % 2021 % 2020 % 2019 % 2018 %

Norden 6 510 53 5 296 55 4 380 53 4 225 50 4 196 51

Västeuropa 4 208 34 2 842 29 2 530 31 2 753 32 2 646 32

Centraleuropa 1 471 12 1 351 14 1 179 14 1 387 16 1 266 15

Övriga marknader 177 1 159 2 131 2 147 2 152 2

Totalt 12 366 100 9 648 100 8 220 100 8 512 100 8 260 100

Speciﬁkation av engångsposter och omstruktureringskostnader, kvarvarande verksamhet

2022 2021

Ventilation

Systems

Proﬁle

Systems Övrigt

Totalt

Ventilation

Systems

Proﬁle

Systems Övrigt

Totalt

Justerat rörelseresultat 881 526 –60 1 347 822 505 –61 1 266

Engångsposter och omstruktureringskostnader –22

- - –22

- - - -

Rörelseresultat 859 526 –60 1 325 822 505 –61 1 266

1) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter.

2) Rörelseresultatet har justerats med engångsposter och omstruktureringskostnader om netto –22 MSEK. Beloppet var relaterat till avyttring av verksamheten i Ryssland.

Bruttoresultatet - kvarvarande verksamhet

Bruttoresultatet ökade till 3 458 MSEK (2 948). Bruttomarginalen upp-

gick till 28 procent (31) av nettoomsättningen. År 2021 gynnades

Lindab av kraftiga förändringar i materialpriser, vilket bidrog till en hög

bruttomarginal. Under andra halvåret 2022 var effekten den omvända

och sjunkande råvarupriser satte tillfällig press på bruttomarginalen.

Övriga rörelseintäkter - kvarvarande verksamhet

Övriga rörelseintäkter uppgick till 115 MSEK (73). Denna intäkt var till över-

vägande del relaterad till kursvinster på operationella rörelsefordringar/-

skulder under både 2022 och 2021.

Indirekta kostnader - kvarvarande verksamhet

Försäljnings- och administrationskostnader ökade med 23 procent

(11) och uppgick till 1 997 MSEK (1 626), vilket motsvarade 16 pro-

cent (17) av nettoomsättningen. Forsknings- och utvecklingskostna-

der uppgick till 61 MSEK (53), vilket motsvarade 0,5 procent (0,5) av

nettoomsättningen.

Övriga rörelsekostnader - kvarvarande verksamhet

Övriga rörelsekostnader uppgick till 188 MSEK (76). En stor del av be-

loppet hänförde sig till kursförluster på operationella rörelsefordringar/-

skulder. I posten ingår även engångs- och omstruktureringskostnader

med –22 MSEK (-).

Avskrivningar och nedskrivningar - kvarvarande verksamhet

Årets totala avskrivningar för kvarvarande verksamhet, som ingår i

kostnaderna per funktion (se not 9), uppgick till 481 MSEK (391), varav

40 MSEK (30) relaterade till immateriella tillgångar och 259 MSEK (215)

avsåg nyttjanderättstillgångar relaterade till hyres- och leasingavtal. Ut-

över detta redovisades nedskrivningar om 2 MSEK (3). Årets nedskriv-

ningar är rapporterade som övriga rörelsekostnader i koncernens re-

sultaträkning och är klassificerade som engångsposter och omstruk-

tureringskostnader.

Rörelseresultat - kvarvarande verksamhet

Rörelseresultatet ökade till 1 325 MSEK (1 266) och rörelsemarginalen

var 10,7 procent (13,1). Justerat rörelseresultat ökade till 1 347 MSEK

(1 266). Förbättringen av justerat rörelseresultat berodde huvudsak-

ligen på stark försäljning och positiva effekter av strukturförändringar

inom både Ventilation Systems och Profile Systems. Detta har delvis

motverkats av lägre bruttomarginal och att de underliggande kostna-

derna ökat jämfört med år 2021. Justerad rörelsemarginal uppgick till

10,9 procent (13,1), vilket är över Lindabs finansiella mål om minst 10

procent (10) justerad rörelsemarginal.

Totala engångsposter och omstruktureringskostnader som belastat

rörelseresultatet uppgick till –22 MSEK (-), relaterat till Lindabs avytt-

ring av verksamheten i Ryssland.

Resultat före skatt - kvarvarande verksamhet

Resultat före skatt uppgick till 1 238 MSEK (1 223). I saldot ingick ett

finansnetto motsvarande –87 MSEK (–43).

Skatter - kvarvarande verksamhet

Skattekostnaden för året uppgick till –264 MSEK (–265) och den effek-

tiva skattesatsen var 21 procent (22). Den genomsnittliga skattesatsen

uppgick till 21 procent (20). Aktuell skatt uppgick till –232 MSEK (–269)

och uppskjuten skatt motsvarade –32 MSEK (4).

År 2021 påverkades den effektiva skattesatsen negativt av att Lindab

avyttrade Building Systems, vilket medförde upplösning av intern skat-

teunion i Tyskland. Koncernen omvärderade därmed uppskjutna skat-

tefordringar hänförliga till tidigare aktiverade underskottsavdrag i Tysk

land. Den effektiva skattesatsen var i linje med den genomsnittliga skat-

tesatsen under år 2022. För ytterligare information se not 16.

Avvecklad verksamhet

Föregående års resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt,

hänförde sig till det avyttrade segmentet Building Systems del av

koncernens totala resultat. Resultatet om –421 MSEK inkludera-

de engångsposter och omstruktureringskostnader, vilka uppgick till

–441 MSEK. Dessa kostnader bestod bland annat av nedskrivning good-

will till ett värde om –380 MSEK. För funktionsindelad resultaträkning

föregående år avseende avvecklad verksamhet, se not 5.

Årets resultat och resultat per aktie

Årets resultat för kvarvarande verksamhet ökade till 974 MSEK (958), vilket

motsvarar ett resultat per aktie efter utspädning om 12,70 SEK (12,50).

Årets resultat för total verksamhet ökade till 974 MSEK (537), vilket

motsvarar ett resultat per aktie efter utspädning om 12,70 SEK (7,00).

Totalresultat - total verksamhet

Totalresultatet uppgick till 1 381 MSEK (719). Totalresultatet inkluderar

Övrigt totalresultat, som består av omräkningsdifferenser som uppkom-

mer då utländska verksamheter omräknas till SEK, värdet på säkring av

nettoinvesteringar, aktuariella vinster och förluster avseende förmåns-

bestämda pensionsplaner samt skatt. Omräkningsdifferenser avseende

utländska verksamheter tillsammans med säkring av nettoinvesteringar

uppgick till 343 MSEK (177) och stod därmed för största delen av för-

ändringen mellan åren. Utvecklingen av omräkningsdifferenser drivs i

huvudsak av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag. Beloppen in-

kluderar även reversering mot resultaträkningen av omräkningsdiffe-

renser utländska verksamheter, samt i förekommande fall effekter från

säkring av nettoinvesteringar i samband med avyttring av verksamhet.

Nettoomsättning, rörelseresultat och rörelsemarginal, procent per segment, kvarvarande verksamhet

Nettoomsättning

MSEK

2022 2021 2020 2019 2018

Ventilation Systems 8 444 6 391 5 654 6 018 5 786

Proﬁle Systems 3 922 3 257 2 566 2 494 2 474

Övrigt

- - - - -

Totalt 12 366 9 648 8 220 8 512 8 260

Rörelseresultat

MSEK

2022 2021 2020 2019 2018

Ventilation Systems 881 822 586 609 472

Proﬁle Systems 526 505 318 270 198

Övrigt

–60 –61 –44 –49 –45

Totalt, justerat för engångsposter och omstruktueringskostnader 1 347 1 266 860 830 625

Engångsposter och omstruktureringskostnader –22 - –70 - –62

Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 1 325 1 266 790 830 563

Rörelsemarginal

Procent

2022 2021 2020 2019 2018

Ventilation Systems 10,4 12,9 10,4 10,1 8,2

Proﬁle Systems 13,4 15,5 12,4 10,8 8,0

Övrigt

- - - - -

Totalt, justerat för engångsposter och omstruktueringskostnader 10,9 13,1 10,5 9,8 7,6

Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 10,7 13,1 9,6 9,8 6,9

Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter.

2019 implementerade Lindab IFRS 16 Leasingavtal. Genom tillämpning av lättnadsregler har jämförelsetal från tidigare perioder inte omräknats, varmed det inte finns full jämförbarhet med redovisade tal för 2018.

Utveckling per segment

Koncernens segment består av Ventilation Systems och Profile

Systems. I december 2021 avyttrades segmentet Building Systems och

det ingår därför inte längre i segmentsinformationen.

Segment Ventilation Systems

Ventilation Systems erbjuder installatörer och andra beställare inom

ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlös-

ningar för ventilation, kyla och värme.

Nettoomsättningen uppgick till 8 444 MSEK (6 391), vilket motsvarade

en ökning med 32 procent (13). Organiskt ökade omsättningen med

11 procent (14). Valutaeffekter hade en positiv påverkan med 5 pro-

cent (–3) och strukturförändringar bidrog positivt med 16 procent (2).

Under 2022 ökade försäljningen i alla geografiska regioner. Norden,

som stod för 40 procent (44) av segmentets omsättning, rapporte-

rade en stabil försäljningsutveckling som ökade i samtliga markna-

der. I Västeuropa, som representerade 48 procent (42) av Ventilation

Systems totala omsättning, var den organiska tillväxten positiv. Av seg-

mentets fyra största marknader inom regionen (Storbritannien, Frankrike,

Tyskland samt Irland) rapporterade samtliga positiv organisk tillväxt. I

Centraleuropa, som stod för 10 procent (12) av segmentets omsättning,

ökade försäljningen under helåret, även om variationen mellan enskilda

marknader var stor. Särskilt stark tillväxt rapporterades på marknader

na Polen, Ungern, Tjeckien, Estland och Rumänien.

Justerat rörelseresultat ökade till 881 MSEK (822). Justerad rörelse-

marginal uppgick till 10,4 procent (12,9). Det förbättrade justerade

rörelseresultatet förklaras främst av ökad försäljning och positiva

effekter från strukturella förändringar, vilket delvis motverkats av högre

underliggande kostnader och lägre bruttomarginal.

Segment Profile Systems

Profile Systems erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt

för takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt stålprofiler för

vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner.

Nettoomsättningen uppgick till 3 922 MSEK (3 257), vilket motsvarade

en ökning med 20 procent (27). Organiskt ökade omsättningen med

10 procent (26). Valutaeffekter hade en positiv påverkan med 2 pro-

cent (–1) och strukturförändringar bidrog positivt med 8 procent (2).

Under 2022 ökade försäljningen i samtliga geografiska regioner.

Den största regionen Norden, som står för 80 procent (76) av Profile

Systems totala nettoomsättning, rapporterade stark organisk tillväxt.

Regionens största marknad Sverige, som i sin tur står för cirka hälften

av Profile Systems totala omsättning, rapporterade betydande tillväxt

inom samtliga produktområden. Särskilt stark var försäljningsutveck-

lingen av större industriprojekt och hallar. I Centraleuropa, som står för

15 procent (19) av segmentets omsättning, minskade försäljningstill-

växten i relation till år 2021. Detta till följd av höga jämförelsetal samt

generellt lägre efterfrågan under årets andra halvår där större bygg-

projekt senarelagts till framtiden. De senarelagda projekten var bland

annat en konsekvens av hög kostnadsinflation och osäker omvärlds-

situation till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Verksamheten i Väst-

europa ökade även den, men påverkan var marginell då regionen en-

dast representerar en mindre del av Profile Systems totala försäljning.

Justerat rörelseresultat ökade till 526 MSEK (505). Justerad rörelse-

marginal uppgick till 13,4 procent (15,5). Det förbättrade justerade

rörelseresultatet förklaras främst av ökad försäljning och positiva

effekter från strukturella förändringar, vilket delvis motverkats av högre

underliggande kostnader och lägre bruttomarginal.

MSEK	Not	2022	2021
Kvarvarande verksamhet
Nettoomsättning	7, 8	12 3 6 6	9 648
Kostnad för sålda varor	6, 9, 10, 14, 31	–8 908	–6 700
Bruttoresultat		3 458	2 948
Övriga rörelseintäkter	13, 14	11 5	73
Försäljningskostnader	6, 9, 10, 14, 31	–1 338	–1 114
Administrationskostnader	6, 9, 10, 11, 14, 31	–659	–512
Forsknings- och utvecklingskostnader	6, 9, 10, 12, 14, 31	–61	–53
Övriga rörelsekostnader	9, 10, 13	–18 8	–76
Resultat från andelar i intresseföretag	10, 21	–2	0
Summa rörelsekostnader		–2 133	–1 682
Rörelseresultat		1 325	1 266
Ränteintäkter	15	5	3
Räntekostnader	15	–82	–39
Övriga ﬁnansiella intäkter och kostnader	15	–10	–7
Finansnetto		–87	–43
Resultat före skatt		1 238	1 223
Skatt på årets resultat	16	–264	–265
Årets resultat, från kvarvarande verksamhet		9 74	9 58
Avvecklad verksamhet
Årets resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt	5	-	–421
Årets resultat från avvecklad verksamhet		-	–42 1
Total verksamhet
Årets resultat från total verksamhet		9 74	537
– varav hänförligt till moderbolagets aktieägare		974	537
– varav hänförligt till innehav utan bestämmande inﬂytande		-	0
Resultat per aktie, före utspädning, SEK	17	12 ,7 3	7, 0 2
– varav hänförligt till kvarvarande verksamhet		12,73	12 ,5 3
Resultat per aktie, efter utspädning, SEK	17	12 , 70	7, 0 0
– varav hänförligt till kvarvarande verksamhet		12 ,70	12 ,5 0

Koncernens resultaträkning

Koncernens rapport över totalresultatet

MSEK	Not	2022	2021
Årets resultat från total verksamhet		9 74	537
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer	27	80	5
Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda planer	16	–16	0
Poster som senare kommer återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter		402	14 8
Säkring av nettoinvestering		–74	37
Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering	16	15	–8
Övrigt totalresultat, netto efter skatt		4 07	18 2
Totalresultat		1 381	719
– varav hänförligt till moderbolagets aktieägare		1 381	719
– varav hänförligt till innehav utan bestämmande inﬂytande		-	0

1) År 2022 inkluderar Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter, en negativ effekt om –3 MSEK (–29) avseende återföring av omräkningseffekter i resultaträkningen i samband med avyttring av

verksamhet. År 2021 ingick även en positiv effekt om 69 MSEK i redovisat saldo Säkring av nettoinvestering och en negativ effekt om –15 MSEK i Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering relate

rat till avyttring av verksamhet. Nettoeffekten på koncernens rapport över totalresultat uppgår till –3 MSEK (25).

•

Kassaflöde före förändring av rörelsekapital ökade med

28 MSEK (303) och uppgick till 1 424 MSEK (1 396).

Kassaflöde från den löpande verksamheten var i linje

med föregående år och uppgick till 691 MSEK (704).

•

Kassaflöde relaterat till investeringar i materiella anlägg-

ningstillgångar uppgick till –319 MSEK (–375).

•

Under året genomförde Lindab åtta förvärv. Kassaflöde

hänförligt till förvärv av koncern- och intresseföretag

uppgick till –983 MSEK (–178).

•

Under året avyttrades Lindab LLC i Ryssland, vilket

genererade ett kassaflöde om –12 MSEK. Föregående

år avyttrades segmentet Building Systems, vilket resul-

terade i ett nettomässigt kassaflöde om 159 MSEK vid

transaktionstillfället.

Kassaﬂöde före förändringen av rörelsekapital

Kassaflöde före förändring av rörelsekapital förbättrades något jäm-

fört med år 2021 och uppgick till 1 424 MSEK (1 396). Förbättringen

hänförde sig huvudsakligen till att det underliggande rörelseresultatet

stärktes ytterligare. Den avvecklade verksamheten som fanns år 2021

redovisade då ett rörelseresultat som var negativt till betydande värde,

men vilket i huvudsak inte var kassaflödespåverkande. Årets positiva

kassaflödeseffekt från det förbättrade underliggande rörelseresultatet

motverkades till del av koncernens ökade reglering av skatt och ränta,

en nettoförändring med –140 MSEK jämfört med år 2021.

Förändringen av rörelsekapital uppgick totalt till –733 MSEK (–692)

under året. Vid jämförelse med motsvarande period föregående år var

utvecklingen från rörelsekapital främst driven av fortsatt hög kapital-

bindning i lager, men samtidigt ett i perioden betydande likviditetsut-

flöde i relation till koncernens rörelseskulder. Totalt sett hade förändring

i varulager en kassaflödesmässig effekt om –352 MSEK (–823), rörel-

sefordringar påverkade kassaflödet med –13 MSEK (–492) och de rö-

relserelaterade skulderna med –368 MSEK (623). Kassaflöde från den

löpande verksamheten uppgick till 691 MSEK (704).

Poster som inte påverkar kassaﬂödet

Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs bland annat av av- och

nedskrivningar, orealiserade kursdifferenser och avsättningar. Realise-

rade vinster och förluster i samband med försäljning av anläggnings-

tillgångar elimineras, eftersom kassaflödeseffekten från avyttring av

dessa tillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassa-

flödet från investeringsverksamheten. Året inkluderar engångsposter

och omstruktureringskostnader uppgående till –22 MSEK (–455), vilka

i huvudsak inte har varit kassaflödespåverkande.

Redovisade av- och nedskrivningar uppgick till 483 MSEK (804). I fö-

regående års belopp avsåg 410 MSEK avvecklad verksamhet, varav

380 MSEK relaterade till nedskrivning av goodwill och klassificerades

som engångsposter och omstruktureringskostnader.

Kassaﬂöde från investeringsverksamheten

Koncernens investeringar i immateriella tillgångar och materiella anlägg-

ningstillgångar påverkade kassaflödet med –359 MSEK (–395). Den

fortsatt höga investeringstakten var huvudsakligen ett led i koncernens

pågående investeringsprogram med satsningar på automation, effekti-

visering, kapacitetsökning och säkrare arbetsmiljö.

Investeringsverksamheten påverkades av ett positivt kassaflöde om

14 MSEK (10) till följd av avyttrade immateriella tillgångar och materiel-

la anläggningstillgångar, under året huvudsakligen hänförligt till försälj-

ning av fastigheter i Sverige.

Netto uppgick kassaflöde från investeringsverksamheten till –345 MSEK

(–385), exklusive förvärv och avyttring av dotterbolag.

Företagsförvärv och avyttringar

Under året genomförde Lindab åtta förvärvstransaktioner, genom vilka

koncernen fick bestämmande inflytande i följande bolag; Alig Venti-

lation AB (Sverige), Nord Trade AB (Sverige), Felderer AG (Tyskland),

R-Vent Netherlands B.V. (Nederländerna), Muncholm A/S (Danmark),

Giroventilation AB (Sverige), Disys Technologies Ltd (Storbritannien)

samt Liftasud SAS och SRA Liftasud SAS (Frankrike). Förvärven reg-

lerades i huvudsak likvidmässigt vid respektive tillträde och resulte-

rade för året i ett ackumulerat likvidmässigt utflöde om –976 MSEK.

Utöver nya förvärv påverkades även årets kassaflöde av reglering för

tidigare avtalad villkorad tilläggsköpeskilling i samband med förvär-

ven av Aer Faber AS (Norge) år 2020, Tecnovent SA (Schweiz) res-

pektive Profilplåt i Sverige AB (Sverige) år 2021 och Alig Ventilation AB

(Sverige) år 2022. Totalt kassaflöde relaterat till förvärv uppgick för året

till –983 MSEK. År 2021 var motsvarande likviditetsutflöde –178 MSEK,

vilket då huvudsakligen avsåg förvärven av KAMI, Kalix Mekaniska

Industrier AB (Sverige), H.A. Helgesen & Sønner AS (Norge),

Tecnovent SA (Schweiz), Klimatek Ventilationsmateriel A/S (Danmark) och

Profilplåt i Sverige AB (Sverige).

År 2022 avyttrade Lindab samtliga aktier och röster i det ryska dotter-

bolaget Lindab LLC, en avyttringstransaktion som resulterade i en kon-

cernmässig kassaflödespåverkan om –12 MSEK. År 2021 avyttrades

samtliga aktier och röster i affärsområdet, tillika segmentet, Building

Systems. Försäljningen reglerades likvidmässigt vid avyttringstillfället

och det nettomässiga kassaflödet relaterat till försäljningen av Building

Systems uppgick till 159 MSEK.

För ytterligare information om företagsförvärv och avyttringar, se not 5.

Finansieringsverksamheten

Kassaflöde från finansieringsverksamheten uppgick till 556 MSEK (–319).

I detta saldo ingick likvidmässiga amorteringar med –259 MSEK (–233)

avseende leasingrelaterade skulder. Utdelningen till bolagets aktieäga-

re påverkade kassaflödet med –306 MSEK (–260). Övriga förändring-

ar inom finansieringsverksamheten hänförde sig huvudsakligen till för-

ändrad upplåning och nyttjande av kreditlimiter.



MSEK	Not	2022	2021
Löpande verksamheten
Rörelseresultat, kvarvarande verksamhet		1 325	1 266
Rörelseresultat, avvecklad verksamhet	5	-	−425
Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar	9	483	804
Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörelseresultatet		–5	−3
Avsättningar, ej kassapåverkande poster		18	8
Justering övriga ej kassapåverkande poster		–9	−6
Summa		1 812	1 644
Erhållen ränta		4	8
Erlagd ränta		–84	−52
Betald skatt		–308	−204
Kassaﬂöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		1 424	1 396
Förändring av rörelsekapital
Varulager (ökning – /minskning +)		–352	−823
Rörelsefordringar (ökning – /minskning +)		–13	−492
Rörelseskulder (ökning + /minskning –)		–368	623
Summa förändring av rörelsekapital		–733	−692
Kassaﬂöde från den löpande verksamheten		691	70 4
Investeringsverksamheten
Förvärv av koncernföretag och intresseföretag	5	–983	−17 8
Avyttring av koncernföretag	5	–12	159
Investeringar i immateriella tillgångar	18	–40	−20
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	19	–3 19	−375
Förändring i ﬁnansiella anläggningstillgångar		0	0
Försäljning av immateriella tillgångar	18	-	1
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	19	14	9
Kassaﬂöde från investeringsverksamheten		–1 340	−404
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	29	1 332	2 24
Amortering av lån	29	–237	−63
Amortering av leasingrelaterade skulder	29, 31	–259	−233
Emission/inlösen av köpoptioner/aktier		26	13
Utdelning till aktieägare		–306	−260
Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamheten		556	−3 19
Årets kassaﬂöde		–93	−19
Likvida medel vid årets början		542	5 41
Kursdifferens likvida medel		32	20
Likvida medel vid årets slut	29	481	5 42

1) För information om kassaflöde per kategori 2021 för avvecklad verksamhet (segmentet Building Systems), se not 5.

2) Rörelsekapital, se definition sidan 143.



Anläggningstillgångar och investeringar

Information om förändringar i sammansättningen av anläggnings-

tillgångar återfinns i kommentarer till koncernens rapport över kassa-

flöde på sidan 86. Lindab genomför för närvarande det största inves-

teringsprogrammet i koncernens historia, vilket också återspeglas i

anläggningstillgångar. Programmet syftar till att öka automation och

effektivitet, utöka produktionskapacitet, minska Lindabs miljöpåverkan

och skapa säkrare arbetsmiljö för medarbetare.

Varulager och kundfordringar

Varulagret ökade jämfört med föregående år och uppgick till 2 752

MSEK (2 090), vilket var en ökning med 32 procent jämfört med föregå-

ende år då lagret ökade med 47 procent. Även kundfordringarna ökade

jämfört med föregående år och uppgick till 1 951 MSEK (1 602), vilket

motsvarade en ökning om 22 procent jämfört med föregående år då de

ökade med 25 procent. Ökningen i såväl lagervärde som kundfordring-

ar var bland annat påverkat av höga stålpriser och strategiskt balanse-

rade lagernivåer för att bibehålla hög leveranssäkerhet till kunder. De

högre nivåerna var även påverkade av genomförda förvärv under 2022.

Varulager och kundfordringar i relation till nettoomsättningen uppgick

vid årets slut till 22 procent (22) respektive 16 procent (17).

Likvida medel

Likvida medel uppgick vid utgången av året till 481 MSEK (542). I lik-

vida medel ingick spärrade medel med 0 MSEK (0). Disponibla likvida

medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 737 MSEK (1 948),

baserat på en underliggande kreditram på 3 079 MSEK (2 016) per den

31 december 2022.

Sysselsatt kapital

Koncernens genomsnittliga sysselsatta kapital inklusive goodwill och

koncernmässiga övervärden uppgick till 9 428 MSEK (7 741). Avkastning

på sysselsatt kapital inklusive goodwill uppgick till 14,1 procent (11,0).

Eget kapital

Eget kapital uppgick vid utgången av 2022 till 6 751 MSEK (5 650).

Nettot av omräkningsdifferenser, utländska verksamheter och säkring

av nettoinvesteringar, exklusive skatt, påverkade eget kapital positivt

under året med 328 MSEK (185). Beloppen inkluderar även reversering

mot resultaträkningen, samt i förekommande fall effekter från säkring-

ar av nettoinvesteringar, i samband med avyttring av verksamhet. Det

egna kapitalet ökade med 80 MSEK (5), exklusive skatt, till följd av ak-

tuariella vinster avseende förmånsbestämda pensionsplaner. Utdelning

till aktieägare i Lindab International AB uppgick till –306 MSEK (–260),

i enlighet med beslut på årsstämman. Eget kapital per aktie uppgick till

88,08 SEK (73,89) vid utgången av året och avkastning på eget kapital

uppgick för året till 15,8 procent (9,9).

Nettoskuld

Nettoskulden uppgick per 31 december 2022 till 3 310 MSEK (1 696).

Förändringen av nettoskulden var främst relaterad till utökad belåning

till följd av förvärv, högre leasingskulder och ökad kapitalbindning i lager.

Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusi-

ve räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar

samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick

till 3 820 MSEK (2 270) varav leasingskulder motsvarade 1 212 MSEK

(876) och avsättningar till pensioner uppgick till 217 MSEK (270). Rän-

tebärande tillgångar inklusive kassa/bank uppgick till 510 MSEK (574).

Nettoskulden ingår som en del av koncernens finansiella mål. Målet

är att nettoskulden

i relation till EBITDA, exklusive engångs- och om-

struktureringsposter, inte ska överstiga 3,0. Nettoskulden i relation till

EBITDA uppgick per 31 december 2022 till 1,6 (1,0). Nettoskuldsätt-

ningsgraden, det vill säga nettoskulden i förhållande till eget kapital,

uppgick till 0,5 ggr (0,3).

Räntetäckningsgrad

Räntetäckningsgraden, vilket ger uttryck för koncernens förmåga att

betala räntor, uppgick till 16,2 ggr (20,0).

Soliditet

Koncernens soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala till-

gångar uppgick till 52,1 procent (54,8).

Kreditavtal

De befintliga kreditavtalen om 1 300 MSEK med Nordea och Raiffeisen

Bank International och 70 MEUR med Raiffeisen Bank International för-

längdes under året och löper till andra kvartalet 2025. Under året har

Lindab även ingått ett nytt kreditavtal om 1 000 MSEK med Nordea, vilket

löper till andra kvartalet 2024. Alla avtal innehåller en kovenant vilken

följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyllde villkoren per 31 december 2022.

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

I samband med avyttringen av Building Systems i slutet av december

2021 hade Lindab fortsatt ansvar för vissa operationella garantiåtagan-

den uppgående till 30 MEUR till förmån för Building Systems. Lindab er-

höll vid avyttringstillfället en moderbolagsgaranti från köparen av Build-

ing Systems, vilken motsvarade värdet av de ovan nämnda garantiåta-

gandena. Under första kvartalet 2022 övergick utestående operationel-

la garantiåtaganden i allt väsentligt från Lindab till köparen av Building

Systems. Per 31 december 2022 kvarstod inga operationella garanti-

åtaganden till förmån för Building Systems.

Under 2022 har pantbrev i fastigheter och företagsinteckningar mot-

svarande 20 MSEK erhållits i retur.

Per den 31 december 2022 uppgick ställda säkerheter till 87 MSEK (96)

och eventualförpliktelser uppgick till 24 MSEK (21).

1) Genomsnittlig nettoskuld för året.

• Soliditeten uppgick till 52,1 procent (54,8).

• Nettoskulden uppgick till 3 310 MSEK (1 696).

• Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 0,5 ggr (0,3).

Finansiell ställning

MSEK	Not	2022-12-31 2021-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Goodwill	18	3 967	3 014
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten
och liknande	18	16	14
Patent och liknande rättigheter	18	2	2
Övriga immateriella tillgångar	18	26 4	85
Summa immateriella tillgångar		4 249	3 115
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark	19	934	803
Maskiner och inventarier	19	926	710
Pågående nyanlägggningar och förskott
avseende materiella anläggningstillgångar	19	15 4	16 6
Nyttjanderättstillgångar	20, 31	1 156	869
Summa materiella anläggningstillgångar		3 170	2 548
Finansiella anläggningstillgångar
Finansiell placering	27	25	28
Andra långfristiga värdepappersinnehav	22	5	4
Andelar i intresseföretag	21	16	18
Andra långfristiga fordringar	23	6	4
Summa ﬁnansiella anläggningstillgångar		52	54
Uppskjuten skattefordran	16	36	82
Summa anläggningstillgångar		7 507	5 799
Omsättningstillgångar
Varulager	24	2 752	2 090
Kundfordringar	25	1 951	1 602
Övriga fordringar	25	67	57
Aktuell skattefordran		11	2
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	25	18 4	209
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter, räntebärande	25	4	4
Likvida medel		4 81	542
Summa omsättningstillgångar		5 450	4 506
SUMMA TILLGÅNGAR		12 957	10 305

MSEK	Not	2022-12-31 2021-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets
aktieägare
Aktiekapital	26	79	79
Övrigt tillskjutet kapital		2 272	2 272
Omräkningsreserv		523	18 0
Balanserad vinst inklusive årets resultat		3 877	3 119
Summa eget kapital		6 751	5 650
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut	29	2 349	1 110
Skulder avseende leasing	29, 31	930	643
Avsättningar till pensioner och liknande
förpliktelser	27	2 17	270
Summa räntebärande skulder		3 496	2 023
Icke räntebärande skulder
Uppskjuten skatteskuld	16	15 0	10 7
Övriga avsättningar	28	7	5
Övriga skulder		41	7
Summa icke räntebärande skulder		19 8	119
Summa långfristiga skulder		3 694	2 142
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut	29	12	4
Checkräkningskredit	29	0	0
Skulder avseende leasing	29, 31	28 2	23 3
Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter	30	30	10
Summa räntebärande skulder		324	247
Icke räntebärande skulder
Förskott från kunder		64	63
Leverantörsskulder		9 74	1 062
Aktuell skatteskuld		11 0	15 8
Övriga avsättningar	28	11	18
Övriga skulder		2 12	14 9
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	30	8 17	816
Summa icke räntebärande skulder		2 188	2 266
Summa kortfristiga skulder		2 512	2 513
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		12 957	10 305



	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
		Övrigt		Balanserad		Innehav utan
		tillskjutet	Omräknings-	vinst inkl		bestämman-	Totalt
MSEK	Aktiekapital	kapital	reserv	årets resultat	Summa	de inﬂytande	eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2022	79	2 272	18 0	3 119	5 650	-	5 650
Årets resultat				9 74	9 74	-	9 74
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer				80	80	-	80
Uppskjuten skatt hänförligt till förmånsbestämda planer				–16	–16	-	–16
Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter			402		402	-	402
Säkring av nettoinvestering			–74		–74	-	–74
Skatt hänförligt till säkring av nettoinvestering			15		15	-	15
Summa övrigt totalresultat	-	-	343	64	407	-	407
Summa totalresultat	-	-	343	1 038	1 381	-	1 381
Utdelning till aktieägare				–306	–306	-	–306
Emission/inlösen av köpoptioner				26	26	-	26
Transaktioner med aktieägarna	-	-	-	–280	–280	-	–28 0
Utgående balans per 31 december 2022	79	2 272	52 3	3 877	6 751	-	6 751
Ingående balans per 1 januari 2021	79	2 262	3	2 834	5 178	0	5 178
Årets resultat				5 37	537	0	5 37
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster/förluster, förmånsbaserade planer				5	5	-	5
Uppskjuten skatt hänförligt till förmånsbestämda planer				0	0	-	0
Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter			14 8		14 8	0	14 8
Säkring av nettoinvestering			37		37	-	37
Skatt hänförligt till säkring av nettoinvestering			–8		–8	-	–8
Summa övrigt totalresultat	-	-	177	5	182	0	182
Summa totalresultat	-	-	177	542	719	0	719
Utdelning till aktieägare				–26 0	–260	-	−260
Emission av aktier	0	10			10	-	10
Emission av köpoptioner				3	3	-	3
Transaktioner med aktieägarna	0	10	-	–257	–247	-	–247
Utgående balans per 31 december 2021	79	2 272	18 0	3 119	5 650	-	5 650

Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen

Balansräkning

MSEK

Not 2022-12-31 2021-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 35 3 467 3 467

Finansiella räntebärande anläggnings-

tillgångar 5 5

Uppskjuten skattefordran 1 1

Summa anläggningstillgångar 3 473 3 473

Omsättningstillgångar

Fordran på koncernföretag 55 26

Likvida medel 0 0

Summa omsättningstillgångar 55 26

SUMMA TILLGÅNGAR 3 528 3 499

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital 26 79 79

Reservfond 708 708

Fritt eget kapital

Överkursfond 90 90

Balanserad vinst 1 716 1 982

Årets resultat

36 14

Summa eget kapital 2 629 2 873

Avsättningar

Räntebärande avsättningar 5 5

Summa avsättningar 5 5

Kortfristiga skulder

Icke räntebärande skulder

Skuld till koncernföretag 886 615

Aktuell skatteskuld 6 4

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter 30 2 2

Summa icke räntebärande skulder 894 621

Summa kortfristiga skulder 894 621

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 528 3 499

1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.

Eget kapital

Se not 26, Eget kapital och antal aktier, för information om aktietrans-

aktioner och mandat godkända av årsstämman.

Risker, riskhantering och intern kontroll

Se Förvaltningsberättelse på sidorna 76-81, Risker på sidorna 64-69

samt not 3 på sidorna 103-106.

Kassaﬂödesanalys

MSEK

2022 2021

Löpande verksamheten

Rörelseresultat –3 –3

Avsättningar, ej kassaﬂödespåverkande 0 0

Erlagd ränta –15 –5

Betald skatt –6 –3

Kassaﬂöde från den löpande verksamheten

före förändring av rörelsekapital –24 –11

Förändring av rörelsekapital

Rörelsefordringar 1 –1

Rörelseskulder 271 242

Kassaﬂöde från den löpande verksamheten 248 230

Finansieringsverksamheten

Mottaget koncernbidrag 25 20

Utdelning från koncernföretag 7 -

Utdelning till aktieägare –306 –260

Emission/inlösen av aktier/köpoptioner 26 10

Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamheten –248 –230

Årets kassaﬂöde 0 0

Likvida medel vid årets början 0 0

Likvida medel vid årets slut 0 0

Moderbolaget

Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där

huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB äger övriga i koncernen

ingående dotterbolag direkt och indirekt. Moderbolaget ägde fram till

2022 även aktierna i Lindab LTIP 17-19 AB.

Moderbolagets nettoomsättning uppgick under räkenskapsåret till

6 MSEK (5). Årets resultat uppgick till 36 MSEK (14). Mottagna kon-

cernbidrag från dotterbolag uppgick till 55 MSEK (25).

Resultaträkning

MSEK

Not 2022 2021

Nettoomsättning 6 5

Administrationskostnader 6, 10, 11 –9 –8

Övriga rörelsekostnader 13 0 -

Rörelseresultat –3 –3

Resultat från dotterbolag 15 62 25

Räntekostnader, koncerninterna 15 –15 –5

Resultat före skatt 44 17

Skatt på årets resultat 16 –8 –3

Årets resultat

36 14

1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.

Rapport över förändring i moderbolagets egna kapital

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

MSEK

Aktiekapital Reservfond Överkursfond

Balanserad

vinst

Årets

resultat

Totalt eget

kapital

Ingående balans per 1 januari 2022 79 708 90 1 996 2 873

Årets resultat 36 36

Transaktioner med aktieägare

Utdelning till aktieägare –306 –306

Emission/inlösen av köpoptioner 26 26

Utgående balans per 31 december 2022 79 708 90 1 716 36 2 629

Ingående balans per 1 januari 2021 79 708 90 2 232 3 110

Årets resultat 14 14

Transaktioner med aktieägare

Utdelning till aktieägare –260 –260

Emission av aktier 0 10 10

Utgående balans per 31 december 2021 79 708 90 1 982 14 2 873

1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder.

MSEK om ej annat anges

2022 2021 2020 2019 2018

Nettoomsättning och resultat, kvarvarande verksamhet

Nettoomsättning 12 366 9 648 8 220 8 512 8 260

Tillväxt, % 28 17 –3 3 12

varav organiskt 11 17 –2 1 7

varav förvärv/avyttring 13 2 0 0 1

varav valutaeffekter 4 –2 –1 2 4

Omsättning i utlandet, % 70 68 72 75 74

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 808 1 660 1 185 1 183 710

Av- och nedskrivningar 483 394 395 353 147

Rörelseresultat 1 325 1 266 790 830 563

Engångsposter och omstruktureringskostnader

–22 - –70 - –62

Justerat rörelseresultat 1 347 1 266 860 830 625

Resultat före skatt 1 238 1 223 752 778 533

Nettoomsättning och resultat, total verksamhet

Nettoomsättning 12 366 10 619 9 166 9 872 9 326

Tillväxt, % 16 16 –7 6 13

varav organiskt 10 17 –6 3 8

varav förvärv/avyttring 3 2 1 0 1

varav valutaeffekter 3 –3 –2 3 4

Omsättning i utlandet, % 70 71 74 78 76

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 808 1 645 1 284 1 315 715

Av- och nedskrivningar 483 804 438 400 168

Rörelseresultat 1 325 841 846 915 547

Engångsposter och omstruktureringskostnader

–22 –456 –70 - –87

Justerat rörelseresultat 1 347 1 297 916 915 634

Resultat före skatt 1 238 802 811 881 531

Årets resultat 974 537 596 678 394

Totalresultat 1 381 719 281 746 453

Kassaﬂöde, total verksamhet

Kassaﬂöde från den löpande verksamheten 691 704 1 129 1 017 593

Kassaﬂöde från investeringsverksamheten –1 340 –404 –663 −300 –105

Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamheten 556 –319 –395 −484 –547

Årets kassaﬂöde –93 –19 71 233 –59

Operativt kassaﬂöde 662 979 965 918 716

Sysselsatt kapital och ﬁnansiering, total verksamhet

Balansomslutning 12 957 10 305 9 405 9 438 7 802

Sysselsatt kapital 10 571 7 920 7 419 7 383 5 848

Nettoskuld 3 310 1 696 1 640 1 771 1 052

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 6 751 5 650 5 178 5 027 4 464

Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inﬂytande - - 0 - 0

1) 2019 implementerade Lindab IFRS 16 Leasingavtal. Genom tillämpning av lättnadsregler har jämförelsetal från tidigare perioder inte omräknats, varmed det inte finns full jämförbarhet med redovisade

tal för 2018.

2) Engångsposter och omstruktureringskostnader för:

–

2022, totalt –22 MSEK, relaterat till Lindabs avyttring av verksamheten i Ryssland.

–

2021, totalt –456 MSEK, relaterat till Lindabs avyttring av Building Systems. Kostnaden redovisas i avvecklad verksamhet.

–

2020, totalt –70 MSEK, relaterat till Lindabs avveckling och avyttring av IMP Klima Group. Kostnaden redovisas i kvarvarande verksamhet.

–

2019, inga engångsposter eller omstruktureringskostnader.

–

2018, totalt –87 MSEK, bestående främst av utvärdering av strukturella alternativ, omstruktureringskostnader samt åtgärder i samband med kostnadsbesparingsprogram. Av kostnaden redovisas

–62 MSEK i kvarvarande verksamhet och –25 MSEK i avvecklad verksamhet.

Koncernen: Fem år i sammandrag

Nyckeltal, kvarvarande verksamhet

EBITDA–marginal, % 14,6 17,2 14,4 13,9 8,5

Rörelsemarginal, % 10,7 13,1 9,6 9,8 6,9

Justerad rörelsemarginal, % 10,9 13,1 10,5 9,8 7,6

Vinstmarginal (före skatt), % 10,0 12,7 9,1 9,1 6,5

Nyckeltal, total verksamhet

EBITDA–marginal, % 14,6 15,5 14,0 13,3 7,7

Rörelsemarginal, % 10,7 7,9 9,2 9,3 5,9

Justerad rörelsemarginal, % 10,9 12,2 10,0 9,3 6,8

Vinstmarginal (före skatt), % 10,0 7,6 8,8 8,9 5,7

Avkastning på sysselsatt kapital, % 14,1 11,0 11,5 13,6 9,4

Avkastning på eget kapital, % 15,8 9,9 11,6 14,3 9,1

Soliditet, % 52,1 54,8 55,1 53,3 57,2

Nettoskuld/EBITDA, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 1,6 1,0 1,4 1,6 1,6

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,5 0,3 0,3 0,4 0,2

Räntetäckningsgrad, ggr 16,2 20,0 19,0 18,8 21,4

Personal

Medelantal anställda 4 801 5 189 5 271 5 202 5 126

varav utomlands 3 401 3 906 4 114 4 077 3 983

varav avvecklad verksamhet - 655 707 716 701

Antal anställda vid periodens slut 4 853 4 549 5 078 5 196 5 071

varav avvecklad verksamhet - - 692 727 699

Lönekostnad inklusive sociala avgifter och pensionskostnader 2 619 2 503 2 336 2 466 2 324

Försäljning per medelantal anställd, KSEK 2 576 2 046 1 739 1 898 1 819

tal för 2018.

2) Styrelsens förslag till utdelning för 2022.

För finansiella definitioner, se sidan 143.

MSEK om ej annat anges

2022 2021 2020 2019 2018

Data per aktie, total verksamhet

Genomsnittligt antal utestående aktier, tusental 76 552 76 396 76 340 76 332 76 332

Antal utestående aktier, tusental 76 642 76 467 76 357 76 332 76 332

Resultat per aktie efter utspädning, SEK 12,70 7,0 0 7, 8 0 8,89 5,16

Eget kapital per aktie, SEK 88,08 73,89 67,82 65,86 58,49

Kassaﬂöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK 9,03 9,22 14,79 13,32 7,77

Utdelning per aktie, SEK 5,20

4,00 3,40 1,75 1,75

P/E-tal 10,0 45,9 21,8 13,6 12,3

Börskurs vid årets slut, SEK 127,4 0 321,40 170,40 119,60 63,50

Börsvärde vid årets slut 9 764 24 576 13 011 9 129 4 847

Investeringar, total verksamhet

Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 359 395 425 278 120

Noter

Not Innehåll sid

01 Allmän information 96

02 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper 96

03 Finansiella risker 103

04 Viktiga uppskattningar och bedömningar för

redovisningsändamål

106

05 Företagsförvärv och avyttringar 108

06 Personal och ledande befattningshavare 112

07 Segmentsredovisning 114

08 Intäktsredovisning 115

09 Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion 116

10 Kostnader fördelade på kostnadsslag 117

11 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer 117

12 Forskning och utveckling 117

13 Övriga rörelseintäkter och kostnader 118

14 Statliga stöd 118

15 Finansiella intäkter och kostnader 118

16 Skatt på årets resultat 119

17 Resultat per aktie 121

18 Immateriella tillgångar 122

19 Materiella anläggningstillgångar 124

20 Nyttjanderättstillgångar 125

21 Intresseföretag 126

22 Andra långfristiga värdepappersinnehav 126

23 Andra långfristiga fordringar 126

24 Varulager 126

25 Kortfristiga fordringar 127

26 Eget kapital och antal aktier 128

27 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 128

28 Övriga avsättningar 130

29 Koncernens upplåning och finansiella instrument 131

30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 133

31 Leasing 133

32 Ställda säkerheter och eventualtillgångar/-förpliktelser 134

33 Transaktioner med närstående 135

34 Händelser efter rapportperioden 135

35 Koncern- och intresseföretag 136

Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisa-

tionsnummer 556606-5446 (moderbolaget) och dess dotterbolag (sammantaget

koncernen) samt dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkon-

torets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.

Denna koncernredovisning har, den 26 mars 2023, godkänts av styrelsen och

verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och

rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir

föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 11 maj 2023.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovis-

ning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla

presenterade år, om inte annat anges.

Grund för rapportens upprättande

Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial

Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU och Rekommendation 1,

Kompletterande redovisning för koncerner, från Rådet för finansiell rapportering.

Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skul

der utom vad gäller vissa finansiella instrument som värderas till verkligt värde.

Nya eller ändrade IFRS standarder och nya tolkningar 2022

Inga av de nya eller omarbetade standarder, tolkningar och förbättringar som

givits ut av International Accounting Standards Board (IASB) eller IFRS Interpre-

tations Committee (IFRIC) och antagits av EU under 2022 har haft någon väsent-

lig effekt på koncernen.

Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar vilka ännu inte trätt ikraft

Inga nya eller ändrade standarder samt tolkningar som har givits ut av Interna

tional Accounting Standards Board (IASB) samt IFRS Interpretations Committee

(IFRIC) och som träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2023 har

tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport.

Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar, som ännu inte trätt i kraft per

sista december 2022, bedöms utifrån känd information inte ha väsentlig effekt

på koncernens finansiella redovisning.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Lindab International AB och de

företag över vilka moderbolaget har bestämmande inflytande, dotterbolag. Be-

stämmande inflytande föreligger när moderbolaget har inflytande över investe-

ringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engage-

mang i investeringsobjektet och kan använda sitt inflytande över investeringsob-

jektet till att påverka sin avkastning.

Moderbolaget gör en ny bedömning av om bestämmande inflytande föreligger

i de fall fakta och omständigheter tyder på att en eller flera av de faktorer som

anges ovan har ändrats.

Konsolidering av ett dotterbolag sker från och med den dag moderbolaget får

bestämmande inflytande och fram till den dag det upphör att ha det bestämman-

de inflytandet över dotterbolaget. Detta innebär att intäkter och kostnader för ett

dotterbolag som förvärvats eller avyttrats under innevarande räkenskapsår inklu-

deras i koncernens resultaträkning samt övrigt totalresultat från den dag moder-

bolaget får det bestämmande inflytandet fram till den dag moderbolaget upphör

att ha det bestämmande inflytandet.

Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till

moderbolagets ägare.

Redovisningsprinciperna för dotterbolag har vid behov justerats för att överens

stämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktio-

ner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncern-

interna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen.

Rörelseförvärv

Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Överförd ersättning för rörelse-

förvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som

summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, upp-

komna eller övertagna skulder samt emitterade eget kapitalandelar i utbyte mot

kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i

resultaträkningen när de uppkommer.

I överförd ersättning ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de till-

gångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpe-

skilling. Förändringar i verkligt värde för en villkorad köpeskilling som uppkommer

på grund av ytterligare information som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta

och förhållanden som förelåg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar

under värderingsperioden och justeras retroaktivt med motsvarande justering av

goodwill. Alla andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad köpeskilling

som klassificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig

standard. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas

inte och efterföljande reglering redovisas inom eget kapital.

Vid rörelseförvärv där summan av överförd ersättning, eventuellt innehav utan be

stämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare ak-

tieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara för-

värvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finan-

siell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett för-

värv till lågt pris, negativ goodwill, direkt i resultatet. Redovisning av rörelseför-

värv framgår av not 5.

Avvecklad verksamhet

Avvecklad verksamhet är den del av koncernen, vilken klassificeras som att den

innehas för försäljning eller är avyttrad. Kriterierna för att uppfylla klassificeringen

är att tillgången är tillgänglig för omedelbar avyttring i förevarande skick och att

det är mycket sannolikt att en avyttring kommer ske. Redovisningsmässigt pre

senteras en avvecklad verksamhets nettoresultat efter skatt på egen rad i resul-

taträkningen, särskild från kvarvarande verksamhets finansiella utfall, med mot-

svarande redovisning för jämförelseperioden. I koncernens rapport över finansiell

ställning redovisas verksamhet som innehas för försäljning/avvecklad verksamhet

särskilt på egen rad på tillgångs- respektive skuldsidan, utan justering av jämfö-

relseperioden. I koncernens rapport av kassaflöden finns ej något krav på diffe-

rentiering av kvarvarande verksamhet och avvecklad verksamhets kassaflöde.

Tillgångar som innehas för försäljning värderas till det lägsta av redovisat värde

och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, från den tidpunkt då kri-

terierna enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och av-

vecklade verksamheter uppfylls och fram till dess att tillgången avyttras alterna-

tivt ej längre möter standardens krav. Under den tid som en tillgång är klassifice-

rad som att den innehas för försäljning får dess anläggningstillgångar inte vara

föremål för avskrivning.

I september 2021 beslutade och tecknade Lindab ett avtal om att avyttra samt

liga aktier och röster i affärsområdet, tillika segmentet, Building Systems. Base-

Information om koncernens sammansättning vid räkenskapsårets utgång fram-

går av not 35.

Om ej annat anges avses belopp i MSEK.

Not 01 Allmän information

Not 02 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

rat på beslutet och avtalet samt verksamhetens befintliga struktur bedömdes då

alla förutsättningar vara uppfyllda för att redovisa Building Systems som en verk-

samhet som innehas för försäljning enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som inne-

has för försäljning och avvecklade verksamheter och denna klassificerings- samt

värderingsgrund tillämpades vid utgången av tredje kvartalet samma år. Värde-

ringen till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försälj-

ningskostnader medförde då bland annat en nedskrivning av goodwill motsva-

rande 380 MSEK i perioden.

Avtalet om avyttring av Building Systems var bland annat villkorat av konkurrens-

godkännande i Ryssland. Det godkännandet erhölls av rysk myndighet under fjärde

kvartalet 2021, varmed avyttringen slutfördes i slutet av december samma år. Vid

utgången av fjärde kvartalet 2021 redovisades därmed Building Systems som en

avvecklad verksamhet. Redovisning av avvecklad verksamhet framgår av not 5.

Omräkning av utländska dotterbolag och utländsk valuta

Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är

moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och ba-

lansräkningar för utländska verksamheter, dotterbolag och intresseföretag, tas

in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsva-

luta. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporte-

rande enhetens redovisning.

Samtliga tillgångar och skulder i dotterbolagen räknas om till balansdagskurs och

intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering

uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avytt-

ring av dotterbolag där bestämmande inflytande förloras återförs den ackumule-

rade omräkningsdifferensen och redovisas i det koncernmässiga resultatet som

en del av realisationsresultatet.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt va-

lutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och

skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och

-förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgång-

ar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i rapporten över

totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga rörelsein-

täkter och kostnader, not 13, och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser

av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader, not 15.

Intern prissättning

Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.

Segmentsrapportering

Lindabs verksamhet rapporteras per segment. Rörelsesegmenten rapporteras

på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas

till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernens segment bestod fram

till och med räkenskapsåret 2021 av följande tre segment, Ventilation Systems,

Profile Systems och Building Systems. Under tredje kvartalet 2021 fattades be

slut om att avyttra Building Systems, varmed segmentet från den tidpunkten re-

dovisas som en anläggningstillgång som innehas för försäljning. Avyttringen slut-

fördes under december månad samma år, varmed Building Systems redovisas

som en avvecklad verksamhet vid utgången av 2021. Efter avyttringen av Building

Systems har koncernen två segment, Ventilation Systems och Profile Systems.

Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprinciper

som beskrivs i denna not. Normala kommersiella villkor i branschen tillämpas vid

transaktioner mellan segmenten. Internpriser mellan koncernens segment sätts

utifrån principen om armlängds avstånd, det vill säga mellan parter som är obe

roende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen ge-

nomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras inom det segment i vilket till-

gången finns samt disponeras.

Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i

vilket land överföringen av risker och förmåner sker. Redovisning av segment

framgår av not 7.

Intäktsredovisning

Intäkter redovisas vid den tidpunkt när kontroll över de produkter och tjänster som

levererats övergått till motpart i enlighet med avtal. Redovisade intäkter avspeglar

då förväntad ersättning i samband med fullgörandet av kontraktuella åtaganden

mot kund och motsvarar den ersättning som koncernen bedöms vara berättigad till.

Intäktsströmmar

Intäktsströmmarna som finns representerade inom segmenten Ventilation Sys

tems samt Profile Systems är i huvudsak relaterade till att Lindab erbjuder enskil-

da standardiserade produkter. Ventilation Systems intäkter hänför sig primärt till

försäljning av ventilationsprodukter, anpassade tekniska lösningar eller system

för ventilation, inneklimat och kyla/värme. Profile Systems intäkter och erbjudan-

de inriktar sig huvudsakligen på byggprodukter såsom takavvattning i stål, be-

klädnad av tak/vägg, stålprofiler för vägg-, tak- och bärlagskonstruktioner samt

hallbyggnader. Inom segmentet Building Systems, vilket redovisas som avveckad

verksamhet vid utgången av 2021, erbjöds monteringsfärdiga stålbyggnadssys-

tem, vilka kan bestå av enskilda delar eller kompletta lösningar för hela det yttre

skalet (det vill säga stommar, väggar, tak och tillbehör). Ibland kunde kundan

passningar av system och lösningar även innefatta element av installation och/

eller driftsättning, men dessa intäktselement var mycket begränsade och utgjor

de inte en väsentlig del av koncernens omsättning. Eventuella installationstjäns-

ter såldes endast i samband med försäljning av produkt och marknadsfördes ej

som separata tjänster i koncernens produktportfölj.

Prestationsåtaganden och tidpunkt för intäktsredovisning

Försäljning av produkt (enskild eller integrerad) bedöms vara ett prestationsåta

gande och intäkten redovisas när prestationsåtagandet har uppfyllts samt kun-

den fått kontroll över produkten, det vill säga vid en viss tidpunkt (vanligtvis i sam-

band med fysisk leverans till motpart).

När Lindab tillverkar och säljer kompletta hallar eller byggnadssystem, kan försälj-

ningen vara i form av projektorienterad verksamhet. Intäktsredovisningen sker då

i huvudsak vid respektive delleverans i enlighet med vad som regleras i kontraktet

och då kunden fått kontroll över produkten.

Eventuella installations-/driftsättningstjänster intäktsförs vanligen när åtagandet

slutförts, men tidpunkten kan påverkas av om tjänsten är en separat komponent

eller produktintegrerad del utifrån avtalade villkor.

Om det är sannolikt att totala projektkostnader kommer att överstiga totala intäk-

ter redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad.

Garantier

Vid försäljning av produkter lämnas garantier beroende på produktens karaktär,

beskaffenhet och användningsområde. Lämnade garantivillkor täcker i huvudsak

endast ursprungligt produktfel. Långa garantitider kan förekomma inom enskilda

produktgrupper, men med utgångspunkt i vad garantin täcker samt med krav på

hur produkten ska användas/underhållas ses inte lämnade garantier som adde

rande servicegarantier. Därmed redovisas inte lämnade garantier som separata

prestationsåtaganden enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, utan redovi

sas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Transaktionspris

Inom verksamheten förekommer volymrabatt, baserad på försäljning till motpart

under fördefinierad period, samt kassarabatter. Intäkter från denna form av för

säljning redovisas till avtalat pris netto efter avdrag för eventuella rabatter. Rabat-

ter beräknas utifrån förväntat värdemetoden.

Övriga intäkter

Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den

ordinarie verksamheten, såsom exempelvis nettovinst på sålda anläggningstill-

gångar och kursvinster av rörelsekaraktär.

Finansiella intäkter

Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Er

hållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.

Personalkostnader

Incitamentsprogram

Principer om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes se-

nast vid årsstämman 2021, principer som ska framläggas för fastställelse vid års-

stämman minst vart fjärde år. Enligt antagna riktlinjer ska ersättningsprogrammet

för dessa personer bland annat omfatta en långsiktig kontant rörlig ersättningsdel.

Denna ersättningsdel ska vara baserad på mätbara kriterier, vilka återspeglar för-

definierade finansiella och kvalitativa mål för Lindab. Baserat på tidigare beslut av

årsstämman har ett långsiktigt incitamentsprogram implementerats år 2022, ett

program som har en treårig mätperiod. Incitamentsprogrammet har i allt väsent

Not 2, forts.

ligt samma utformning som motsvarande program, vilka antogs vid årsstämmor-

na 2020 respektive 2021. Samtliga incitamentsprogram redovisas enligt IAS 19

Ersättning till anställda och under intjänandeperioden redovisas de som en kost

nad och en kortfristig skuld.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och utdelningar

samt vinster på finansiella instrument som värderas via resultatet. I posten ingår

även vinst på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den

ineffektiva delen av säkringen och vinst när säkringen inte längre uppfyller villko

ren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultat-

räkningen i finansnettot.

Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, räntekomponent hänförlig

till förmånsbaserade pensionsplaner, effekter av upplösningar av nuvärdesberäk-

nade avsättningar samt förluster på finansiella instrument som värderas till verk-

ligt värde via resultatet. I posten ingår även förlust på säkringsinstrument av net-

toinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen och förlust

när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktio-

nen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Under finansiella

kostnader redovisas även räntekostnader för hyres- och leasingavtal i enlighet

med IFRS 16 Leasingavtal.

Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas enligt

effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla utdelning

fastställts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto .

Låneutgifter

Låneutgifter kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig

till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdig-

ställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23 Låneutgifter ska de

i så fall aktiveras.

Inkomstskatter

Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är

den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomstår-

et. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på

temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar

och skulder som ska betalas i framtiden. Värderingen av uppskjutna skatter görs

med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med

användande av skattesatser för de enskilda bolagen som är beslutade eller avi

serade på balansdagen.

Skatteeffekten redovisas på samma sätt som hänförlig transaktion, det vill säga

i resultatet, i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att fram

tida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga mot vilka de tempo-

rära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatte-

skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet. Upp-

skjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är san-

nolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar

inom överskådlig framtid. För skatt på årets resultat och uppskjutna skatteford

ringar respektive skatteskulder, se not 16.

Resultat per aktie

Resultat per aktie påverkas inte av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev,

eftersom sådana saknas i Lindab. Under de fyra senaste räkenskapsåren har

däremot köpoptioner utställts, vilka indirekt påverkar beräkning av resultat per

aktie efter utspädning. Under tredje kvartalet 2022 utnyttjades samtliga 175 000

köpoptioner i det äldsta optionsprogrammet för att förvärva aktier i Lindab enligt

programmets villkor. Vid utgången av 2022 fanns därmed följande tre framåtrik

tade program av förvärvsmöjligheter med stöd av köpoption, förvärvsmöjlighe-

ter som påverkar beräkningen av resultat per aktie efter utspädning: Förvärv av

aktier med stöd av köpoption sommaren 2023 (nyttjanderätt för 210 000 köp-

optioner), sommaren år 2024 (nyttjanderätt för 183 950 köpoptioner) samt som-

maren år 2025 (nyttjanderätt för 238 050 köpoptioner). En köpoption ger rätt att

förvärva en aktie i Lindab.

Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för perio-

dens utestående aktier.

Intresseföretag

Intresseföretag är bolag för vilka moderbolaget har ett betydande men inte ett be-

stämmande inflytande, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent

av röstetalet. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med

IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. Enligt denna metod värderas

andelen i intresseföretaget till anskaffningsvärde vid förvärvstillfället. Det resultat

som uppkommer efter förvärvet i intresseföretaget och som avser koncernens

andel, med justeringar för upplösning av förvärvade över- och undervärden, re-

dovisas som en separat post i resultaträkningen på raden Resultat från andelar i

intresseföretag. Redovisning av intresseföretag framgår i not 21.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter

värderas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv. Se även avsnittet om koncernredovisning

sidan 96. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgång-

ar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det

föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet

minskat med ackumulerade nedskrivningar.

För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov bestäms återvin

ningsvärdet genom att en beräkning genomförs av diskonterade framtida kassa-

flöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt. Därvid ska beräk-

ningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna.

För Lindabkoncernen betraktas de redovisade segmenten som den lägsta nivå

som goodwill följs upp på och som nedskrivningsprövning utförs på.

Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter- eller intresseföretag inkluderar kvar

varande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade

enheten. Redovisning av goodwill framgår i not 18.

Varumärken, patent och liknande rättigheter

Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde mins-

kat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den be-

dömda nyttjandeperioden, 3–20 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser samt viss kodning respektive anpassning av

programvara aktiveras på basis av de utgifter som uppstått då den aktuella pro-

gramvaran/funktionaliteten utvecklas samt driftsätts, under förutsättning att kon-

cernen har kontroll över den immateriella tillgången i fråga. Dessa aktiverade ut-

gifter skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år. Nyttjandeperio-

den omprövas minst årligen.

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten

Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller tek

nisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa

produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om

det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genom-

förbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kost-

nader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade ut-

vecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade

av- och nedskrivningar. Den bedömda nyttjandeperioden är 3-5 år. Nyttjandepe-

rioden omprövas minst årligen .

Materiella anläggningstillgångar

Nedan beskrivna redovisningsprinciper avseende materiella anläggningstillgång-

ar avser tillgångar som ägs av koncernen. För aktiverade nyttjanderättstillgång-

ar avseende materiella anläggningstillgångar, hänförliga till hyres- och leasingav-

tal, se avsnitt för Leasing.

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker, lager och kontor. Dessa

redovisas till anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade avskrivningar och

eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på

anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till upp-

skattad nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen. Inga avskriv-

ningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde

eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast

då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med

tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas

Not 2, forts.

på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgång-

ars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas

som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.

Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och

varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, så

kallad komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och

inventarier. Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, in-

ventarier, fordon och datorer från och med tidpunkten då de tas i bruk.

Följande avskrivningstider har använts

Byggnader 15–50 år

Markanläggningar 20 år

Maskiner och inventarier 5–15 år

Fordon och teknisk utrustning 3–10 år

Nedskrivningar

Prövningar av nedskrivningsbehov för immateriella tillgångar exklusive goodwill

görs så snart det uppstår indikationer på att en tillgång har minskat i värde. Ned

skrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas

dock minst årligen oavsett om indikation föreligger. Nedskrivning redovisas om

det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet översti

ger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av nyttjandevärdet och

det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader. Nyttjandevärdet beräk-

nas som nuvärdet av det beräknade framtida kassaflödet efter skatt. Varje ba-

lansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se

om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte läng-

re föreligger. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring i de anta-

ganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet och om återvin-

ningsvärdet är högre än det redovisade värdet. En nedskrivning återförs endast i

den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det

redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade

gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som good-

will har allokerats till genomförs årligen under fjärde kvartalet, samt när det finns

indikationer om nedskrivningsbehov. Prövningar av behovet av nedskrivning lik

som redovisning av nedskrivning av goodwill sker på samma sätt som för imma-

teriella tillgångar. Nedskrivningar av goodwill återförs dock inte.

Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av ned-

skrivningar avseende materiella tillgångar sker på samma sätt som för immate-

riella tillgångar enligt ovan.

Finansiella instrument

Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell till-

gång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta om-

fattar likvida medel, placeringar, långfristiga värdepapper, räntebärande fordringar,

kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument.

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsda

gen. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell

ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Den finan-

siella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhål-

la kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla

risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra par

ten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagan-

det uppfyllts, upphävts eller löpt ut. Vad gäller kundfordringar specifikt tas dessa

upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när

motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om

faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsvarande in

strumentets verkliga värde vid tidpunkten för anskaffning med tillägg för trans-

aktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de finansiella instrument

som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas till verkligt värde via resul

tatet där transaktionskostnader redovisas direkt i resultaträkningen. Efterföljan-

de värdering av instrumentet är beroende på dess karaktär och klassificering.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Klassificering av finansiella tillgångar beror på Lindabs affärsmodell och styrs

därmed av syftet med innehavet av den finansiella tillgången samt den finansiel-

la tillgångens kontraktsenliga kassaflöden. Finansiella tillgångar klassificeras uti-

från följande kategorier:

• Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via totalresultat

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde

via resultatet.

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde innebär det belopp som tillgången eller skulden ur

sprungligen redovisades till med avdrag för amorteringar och nedskrivningar samt

tillägg för periodisering av den initiala skillnaden mellan anskaffningsvärde och

förväntat belopp att erhålla på förfallodagen.

Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde är instrument

som innehas med syfte att inkassera/reglera avtalsenliga kassaflöden, att de av

talade villkoren anger tidpunkt för förväntat kassaflöde från underliggande instru-

ment och betalningarna endast består av kapitalbelopp samt eventuell räntekom-

ponent. Tillgångarna uppstår som ett led i att likvida medel erläggs till motpart eller

som en följd av att koncernen i sin operativa verksamhet förser kund med avtala-

de varor eller tjänster. Fastställda eller fastställbara betalningsströmmar förelig-

ger för fordringarna, som inte är föremål för handel på en aktiv marknad och där

koncernens syfte är att inkassera underliggande kassaflöde.

I upplysningssyfte beräknas verkligt värde för långfristiga fordringar genom en

diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga ford-

ringar redovisas värdet till nominellt belopp utan diskontering.

Verkligt värde

Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försälj

ning av en tillgång eller betalats vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad trans-

aktion mellan marknadsaktörer. Verkligt värde för Lindabs finansiella instrument

fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt värde för

noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och räntor. Om

marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda in

strument med hjälp av olika värderingstekniker. Effekt av förändring i verkligt värde

på tillgångar som värderas enligt denna metodik redovisas i totalresultatet alter-

nativt resultaträkningen i den period de uppkommer.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via totalresultatet

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via totalresultatet är tillgångar

som innehas med syfte att samla avtalsenliga kassaflöden och sälja underliggan-

de finansiella instrument för att uppnå detta, att de avtalade villkoren anger tid-

punkt för förväntade kassaflöden från instrumenten i fråga och att betalningarna

endast består av kapitalbelopp samt eventuell räntekomponent.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvär-

de eller verkligt värde via totalresultatet värderas till verkligt värde över resultaträk-

ningen. För koncernen är det huvudsakligen derivattillgångar som inte används i

säkringsredovisning och därmed redovisas via resultaträkningen till verkligt värde.

För valutakontrakt, som valutaterminer, beräknas det verkliga värdet genom en

diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den termins-

kurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

I enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument redovisas förlustreserver för finansiel-

la tillgångar värderade till anskaffningsvärde, vilka reducerar respektive tillgångs

enskilda värde. Förlustreserverna värderas vid varje balansdag och då till ett be

lopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna för tillgångarnas återståen-

de löptid. Vad gäller kundfordringar och förekommande leasingfordringar tilläm-

par Lindab en förenklad matrismodell, vilket innebär att förlustreserven utöver in-

dividuell värdering värderas till ett belopp som motsvarar återstående löptid. För

metodik vid värdering av kundfordringar, se vidare not 25.

Värdering av förväntade kreditförluster har till syfte att återspegla ett objektivt och

sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för

tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska

förutsättningar. Lindab baserar beräkningen av förväntade kreditförluster på såväl

kollektiv som individuell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med in-

Not 2, forts.

100

formation om historiska förluster för likartade tillgångar och motparter samt med

en framåtriktad justering. Antagandena för kreditförluster utvärderas och juste

ras kontinuerligt för att på bästa möjliga sätt återspegla den aktuella situationen

och Lindabs förväntan om framtida händelser. Lindab definierar fordringar som

kreditförsämrade vid förfall överstigande 90 dagar eller när andra kreditförsäm

rande faktorer identifierats. Kreditförluster betraktas som fallerade när det före-

tag som Lindab har fordran på har försatts i konkurs. Den finansiella tillgången

från rapport över finansiell ställning bokas då bort.

Placering av likvida tillgångar får endast göras i banker med hög kreditvärdighet

enligt Lindabs Treasurypolicy. Historiskt sett har aldrig några kundförluster avse-

ende likvida medel uppstått och bedöms heller ej göra det framöver .

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen omfattar i

huvudsak derivatskulder som inte används i säkringsredovisning. Resultat från

förändring i verkligt värde på finansiella instrument i denna kategori redovisas i

resultaträkningen i den period de uppstår.

Andra finansiella skulder

Till denna kategori hör lån, leasingskulder, övriga finansiella skulder och leveran

törsskulder. Andra finansiella skulder värderas efter det första redovisningstillfäl-

let till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden .

Likvida medel

I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga place-

ringar med hög likviditet vilka snabbt kan omvandlas till ett känt belopp och som

är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I rapport över finansiell ställ-

ning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder .

Derivat

Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valutaexpo-

neringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av valutaswapar samt

valutaterminer. Valutarisken i koncernen hanteras genom att valutakontrakt ingås

med extern part för de största bruttoflödena i respektive period.

Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning på affärsdagen

och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar.

Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering

beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fal

let, karaktären hos den post som säkrats.

Säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter

Säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas enligt princi

perna för säkringsredovisning i IFRS 9 Finansiella instrument. Vid tillämpningen av

dessa regler sker dokumentation av det identifierade säkringsförhållandet mellan

säkringsinstrumenten och de säkrade posterna samtidigt som det finns ett sä-

kerställande av överensstämmelse med Lindabs riskhanteringspolicy och de mål

som finns avseende riskhantering. Vidare ska redovisad säkring i nettoinvestering

vara effektiv i sin karaktär och effektiviteten ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt.

Lindab använder lån och valutaswapar som säkringsinstrument. Effektivitet i säk-

ring identifieras och utvärderas enligt koncernens riktlinjer när ett enskilt säkrings-

förhållande ingås. Kraven på effektivitet dokumenteras och säkringsförhållandet

analyseras samt redovisas därefter löpande. Den vinst eller förlust på säkringsin-

strumentet som bedöms som effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den

ineffektiva delen av vinsten eller förlusten redovisas omedelbart i resultaträkning-

en i finansnettot. Resultat som redovisats under övrigt totalresultat omförs till re-

sultaträkningen när den utländska verksamheten avyttras.

Varulager

Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade internvin-

ster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen på-

verkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av

anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och

inköpta färdigvaror. Det samma gäller produkter i arbete, vars anskaffningsvär-

de beräknas utifrån värdet på upparbetade tillverkningskostnader i förädlings-

processen. I anskaffningsvärdet inkluderas en rimlig andel indirekta tillverknings-

kostnader baserat på normalt kapacitetsutnyttjande. Egentillverkade varor har

värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. In-

kurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mel-

lan koncernföretagen sker till marknadspriser.

Eget kapital

Aktiekapital

Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner

redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

Utdelning

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finan

siella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderbolagets aktieägare.

Återköp och inlösen av aktier

Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade

vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se not 26.

Köp- och teckningsoptioner

Vid årsstämman 2022 beslutades om ett köpoptionsprogram för ledande be-

fattningshavare i Lindabkoncernen genom en riktad emission av högst 275 000

köpoptioner. Med anledning av detta program har 238 050 köpoptioner förvärvats

av ledande befattningshavare i Lindab enligt marknadsmässig värdering utifrån

fastställda avtal. Programmet är således baserat på en marknadsmässig trans

aktion med närstående och ingen del i programmet är att se som aktiebaserad

ersättning. Varje köpoption ger innehavaren en rätt att vid viss tidpunkt i fram-

tiden (juli/augusti 2025) förvärva en aktie i Lindab till avtalad lösenkurs (219,90

SEK). Det under året implementerade köpoptionsprogrammet har i allt väsentligt

samma utformning som de köpoptionsprogram som beslutades vid årsstämman

2019, 2020 respektive 2021. Under året har samtliga 175 000 ägda optioner i

2019 års köpoptionsprogram utnyttjats för att förvärva aktier enligt programmets

villkor. Detta medförde att 175 000 egna aktier i Lindab International AB skiftades

ut vid inlösen av optioner. Inlösen av optioner skedde till en lösenkurs om 120,00

SEK/aktie. Från 2020 års köpoptionsprogram finns 210 000 utestående optioner

med en lösenkurs på 101,90 SEK som kan utnyttjas sommaren 2023. Från 2021

års köpoptionsprogram finns 183 950 utestående optioner med en lösenkurs på

222,00 SEK som kan utnyttjas sommaren 2024. Värdering av utställda köpoptio-

ner sker enligt Black & Scholes optionsvärderingsmodell och eventuell justering

av värdet redovisas mot eget kapital.

Avsättningar

För avsättningar tillämpas IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och

eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal där IAS 19 Ersätt-

ningar till anställda tillämpas.

En avsättning redovisas endast när:

•

Det finns ett aktuellt legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad

händelse, det är sannolikt att en kostnad kommer att uppstå för att reglera

åtagandet och en tillförlitlig uppskattning kan göras av åtagandets belopp.

•

Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av

den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.

Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser

Pensionerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag, där be-

talningarna fastställs utifrån periodiska aktuarieberäkningar. Koncernen har både

förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.

En avgiftsbestämd pensionsplan är en plan där företag betalar fastställda avgif

ter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att be-

tala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga till-

gångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring

fram till balansdagen. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns

bland annat i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.

Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Utmär-

kande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensions-

förmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på faktorer som

ålder, tjänstgöringstid och lön. De mest omfattande förmånsbestämda pensions-

planerna finns i Sverige.

Den skuld som redovisas i balansräkningen för förmånsbestämda planer är nuvär-

det av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt

värde på förvaltningstillgångarna. De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna

beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade pro

jected unit credit method. Nuvärdet av förpliktelsen fastställs genom diskonte-

ring av uppskattade framtida kassaflöden med användning av diskonteringsränta

som är utfärdad i samma valuta som ersättningarna kommer att utbetalas i med

Not 2, forts.

101

löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen. Diskonteringsränta

för respektive land fastställs på grundval av marknadsräntan på förstklassiga fö

retagsobligationer. I länder där det inte finns en fungerande marknad för sådana

obligationer används räntan för statsobligationer. Beräkningarna baseras på aktu-

ariella antaganden, utvärderade varje kvartal och beräknas som minimum årligen.

Diskonteringsräntan för den svenska pensionsförpliktelsen har fastställts genom

att använda bostadsobligationers marknadsränta enligt dess avkastningskurva.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och

förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den pe-

riod då de uppstår. Löneskatt hänförlig till aktuariella vinster och förluster beaktas

i beräkningen av aktuariella vinster och förluster.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i

resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade.

Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till exempelvis särskilda fonder eller

stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det

framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över fi

nansiell ställning.

Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäk

ring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden till karaktären är av-

giftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser

och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring till verkligt värde som förvaltningstill-

gångar för avgiftsbaserade förpliktelser. Skulden för kapitalförsäkringen värderas

till den bästa uppskattningen av vad som kommer att utbetalas, vilket motsvaras

av tillgångens verkliga värde. Avsättning för särskild löneskatt görs beräknad på

kapitalförsäkringens redovisade värde.

Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjä-

nas av de anställda.

Leasing

Redovisning av leasing baseras på att samtliga hyres- och leasingavtal redovisas

i leasetagarens rapport över finansiell ställning. I IFRS 16 Leasingavtal finns möj-

lighet att undanta vissa avtal, korta hyres- och leasingavtal samt avtal där under-

liggande tillgång uppgår till mindre värde. Lindab har valt att tillämpa den av IFRS

delgivna lättnadsregeln, vilken innebär att koncernens rapport över finansiell ställ-

ning inte inkluderar hyres- och leasingkontrakt med förväntad kortare nyttjande-

tid än 12 månader samt leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett

mindre värde (5 KEUR enligt Lindabs tillämpning). Leasingavgifterna från dessa

exkluderade avtal redovisas som en rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.

Lindab utvärderar vid ingången av nya kontrakt om de innehåller leasingkompo

nenter som ska aktiveras i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Leasingrelatera-

de avgifter som aktiveras är primärt fasta avgifter respektive variabla index-/pris-

avgifter samt eventuella relevanta restvärdesgarantier, optionspriser eller termi-

neringsavgifter. Avtal som innehåller både en aktiverbar och en icke aktiverbar

avtalskomponent aktiveras till sin helhet om sistnämnda del är av mindre värde.

Aktivering av hyres- och leasingavtal sker initialt till nuvärdet av framtida leasing

avgifter, diskonterade utifrån avtalets implicita ränta eller för koncernen fastställ-

da marginella låneräntor utifrån respektive valuta och tillgångsslag. Tillgångsvär-

det inkluderar även avgifter erlagda vid eller före inledningsdatumet för leasing-

avtalet, förekommande initiala direkta utgifter och eventuella beräknade återstäl-

landekostnader för vilka det finns redovisade avsättningar i enlighet med IAS 37

Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Vid aktiveringen görs

också ställningstagande kring förväntad kontraktstid/nyttjandeperiod av tillgång-

en i fråga inom ramen för befintligt avtal.

De materiella tillgångar/nyttjanderätter som ingår i koncernens finansiella ställning

i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal redovisas i efterföljande perioder till anskaff-

ningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar samt jus-

teringar för gjorda omvärderingar. Avskrivning sker linjärt från avtalets startdatum

och över den nyttjandetid som är kortast av beräknad ekonomisk livslängd och

avtalad leasingtid. Nedskrivningar redovisas i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar.

Vad gäller leasingskulderna som redovisas i rapporten över finansiell ställning in-

kluderas de löpande till upplupet anskaffningsvärde minskat med gjorda leasingbe-

talningar och med beaktande av den beräknade ränteeffekten. Omvärdering av de

leasingrelaterade balansposterna sker löpande utifrån förändringar i ränte-/index-

komponenter, leasingperioder, restvärdesgarantier etc. Den vägda genomsnittliga

marginella låneräntan för koncernen per 31 december 2022 var 3,3 procent (2,5).

Rapport över kassaﬂöden

Lindab tillämpar indirekt metod. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma fö-

retagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida

medel. Följande definitioner har använts: Kassa och bank utgörs av kassamedel

samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra

likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt

kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast

en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av

likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäkts-

genererande verksamheter samt andra verksamheter än investerings- och finan-

sieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av

anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvi-

da medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar

i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller kon-

cernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som

kan finnas i rapporten över finansiell ställning. Säkerheterna kan vara knutna till

tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas

upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i

koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen.

Eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från

inträffade händelser och förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra fram-

tida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld

eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kom

mer att krävas. Se vidare not 32.

Statliga stöd

Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begrän-

sad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriteri-

er. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfyl-

la vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande

organ oavsett geografiskt läge. Statliga stöd redovisas vid den tidpunkt då det be-

döms rimligt säkert att Lindab uppfyller villkoren som är förknippade med stöden

och att stöden kommer att erhållas. Statliga stöd som kompenserar för specifika

kostnader redovisas som en kostnadsreduktion över resultaträkningen och klas-

sificeras därmed till samma kategori som den underliggande kostnaden. Statligt

stöd som är bidrag av mer generell karaktär redovisas under övriga rörelseintäk

ter. I de fall stöd erhålls i samband med förvärv av anläggningstillgångar minskas

anläggningsvärdet på de förvärvade tillgångarna.

Upplysningar om närstående

Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redo-

visas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncern-

interna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisnings-

krav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 33.

Moderbolagets redovisning

Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Års-

redovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rap-

portering (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av

EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för Årsre-

dovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskatt-

ning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS som ska beaktas

och vilka tillägg som ska göras. Det kan tilläggas att moderbolaget inte innehar

några leasingavtal. Skillnaderna mellan moderbolagets och koncernens redovis-

ningsprinciper beskrivs nedan:

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultat- och balansräkning är uppställda enligt Årsredovisningsla-

gens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, vilken

tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter, är främst redo-

visning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital

samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik.

Not 2, forts.

102

Koncernföretag

Andelar i koncernföretag redovisas till anskaffningsvärde i moderbolagets finan

siella rapporter. Förvärvsrelaterade kostnader för koncernföretag, som kostnads-

förs i koncernredovisningen, ingår som en del i anskaffningsvärdet för andelar i

koncernföretag hos moderbolaget.

Koncernbidrag

Koncernbidrag till eller från Lindabs koncernföretag redovisas, i enlighet med

RFR 2, i moderbolagets resultaträkning.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

IFRS 9 Finansiella instrument ska tillämpas även i moderbolaget för nedskrivning

av finansiella tillgångar. De fordringar som finns i moderbolaget på koncernbola-

gen är kortfristiga, varför den förenklade matrismodellen kan tillämpas, se avsnitt

om Nedskrivning av finansiella tillgångar. Inga kortfristiga koncernfordringar för-

anleder förlustreservering.

Not 2, forts.

103

Kommentar

Lindab har två kreditavtal som ingicks 2021, ett

med Nordea/Raiffeisen Bank International och

ett med Raiffeisen Bank International. Ett tredje

kreditavtal ingicks med Nordea 2022. Samt-

liga kreditavtal innehåller en kovenant i form av

nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA, vilken

följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyllde kovenanten

per den 31 december 2022. Enligt koncernens

Treasurypolicy ska alltid en långfristig finansiering

finnas på plats senast 12 månader innan befintlig

finansiering förfaller.

Finansiella risker omfattar finansiering, likviditet, ränterisker, valutarisker och fi-

nansiella kreditrisker. Arbetet med finansiella risker är en integrerad del av Lindabs

verksamhet. Samtliga risker hanteras i enlighet med Lindabs fastställda policies.

Koncernens Treasuryfunktion ansvarar för dessa risker och stödjer också koncer-

nens bolag vid implementeringen av finansiella policies och riktlinjer. Uppföljning

av hur Treasurypolicyn efterlevs görs regelbundet och avrapporteras till styrelsen.

Finansiering

Risk

Med finansieringsrisk avses risken för att finan-

sieringen av koncernens kapitalbehov samt re-

finansiering av utestående krediter försvåras

och/eller fördyras.

Exponering

Lindabs totala kreditramar uppgick per den

31 december 2022 till 3 079 MSEK (2 016).

1 000 MSEK av kreditramarna löper till och med

juni 2024 och resterande kreditfaciliteter om

2 079 MSEK löper till juni 2025.

Likviditet

Risk

Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen

inte kan fullfölja sina förpliktelser och/eller drabbas

av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.

Exponering

Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade kre-

diter inom koncernen uppgick vid årets utgång

till 1 737 MSEK (1 948), baserat i huvudsak på

ovan nämnda kreditramar samt checkkrediter.

För finansiella skulder på balansdagen och dess

förfallostruktur se tabell ”Likviditetsrisk” på sidan

104. Samtliga finansiella skulder per 31 decem-

ber 2022, vilka förfaller inom 12 månader och inte

möts av kontraktsenligt bruttoinflöde från valuta-

swapar, täcktes av disponibla likvida medel och

outnyttjade krediter vid tidpunkten i fråga.

Kommentar

Alla förfall på centralt administrerade lån planeras

i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovan-

nämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbeho-

vet. Lindabs verksamhet är säsongsbetonad,

vilket får effekt på kassaflödet. Under perioden

januari–juni är kassaflödet normalt negativt för att

sedan vara positivt under juli–december. Enligt

koncernens Treasurypolicy ska koncernen vid

varje tillfälle inneha disponibla medel inklusive

outnyttjade krediter för att täcka likviditetsbe-

hovet i den löpande verksamheten.

Ränta

Risk

Ränterisk är risk för att förändringar i gällande

ränteläge påverkar koncernen negativt.

Exponering

Lindab är nettolåntagare. Nettoskulden upp-

gick vid årets utgång till 3 310 MSEK (1 696),

vilket innebär att koncernen drabbas negativt

av stigande räntor. IFRS 16 Leasingavtal påver-

kar nettoskulden per 31 december 2022 med

1 212 MSEK (876).

Kommentar

Överskottslikviditet används till amortering av be-

fintliga lån. Räntebindningstiden ska enligt Trea-

surypolicyn vara 1-12 månader. Per 31 december

2022 uppgick den till 4 månader (3). Räntesat-

sen, beräknad som koncernens räntekostnad i

förhållande till genomsnittliga skulder, uppgick

till 3,3 procent (2,5).

Not 03 Finansiella risker

104

Likviditetsrisk

Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.

Per 31 december 2022 < 3 mån

Mellan

3-12 mån

Mellan

1-2 år

Mellan

2-5 år > 5 år

Upplåning (exklusive skulder avseende leasing) 26 82 1 057 1 460 38

Skulder avseende leasing 85 251 267 464 328

Derivatinstrument 827 - - - -

Leverantörsskulder och andra skulder 974 477 - - -

Per 31 december 2021 < 3 mån

Mellan

3-12 mån

Mellan

1-2 år

Mellan

2-5 år > 5 år

Upplåning (exklusive skulder avseende leasing) 3 10 1 074 9 31

Skulder avseende leasing 63 189 187 285 215

Derivatinstrument 111 404 - - -

Leverantörsskulder och andra skulder 1 062 435 - - -

De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden. Derivatflödet hänför sig till bruttoflödet av valutaterminer. Likviditetsrisken är begränsad

då den täcks av garanterade tillgängliga kreditramar, kontraktsenligt bruttoflöde vid förfall av valuaswapar och av inflöde från finansiella tillgångar.

Not 3, forts.

Valuta

Valutarisk är risken för negativa effekter på koncernens rapport över totalresultat,

kassaflöde och rapport över finansiell ställning på grund av växelkursförändringar:

• Resultatet påverkas när intäkter och kostnader i utländsk valuta omräknas

till svenska kronor.

• Rapporten över finansiell ställning påverkas när tillgångar och skulder i ut

ländsk valuta omräknas till svenska kronor.

Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräkningsrisk.

Transaktionsrisk

Risk

Transaktionsrisk uppstår vid handel i annan va-

luta än det lokala bolagets funktionella valuta. Ett

enskilt bolag kan också ha monetära tillgångar

och skulder i annan valuta än den funktionella

valutan, vilka omräknas till den lokala valutan på

balansdagens kurs. Omräkningen av de mone-

tära tillgångarna och skulderna ger upphov till

valutakurseffekter, vilka redovisas i rapporten

över totalresultatet.

Exponering

70 procent (68) av försäljningen i kvarvarande

verksamhet sker i annan valuta än SEK. Totalt

sker försäljning i 10 (11) olika valutor, varav de

viktigaste vid sidan av SEK är EUR, DKK, NOK

och GBP. Lindabs nettoexponering omräknad till

SEK uppgår till cirka 1 000 MSEK (400) årligen. Av

transaktionsexponeringen upptagen i balansräk-

ningen var 5 MSEK (0) säkrad vid årets utgång.

Kommentar

För att minska valutaexponeringen eftersträ-

vas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor

genom att exempelvis fakturera i samma valuta

som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag är

ansvarigt för att identifiera sin egen valutaexpone-

ring. Vissa speciella order, projekt, investeringar

och inköp kan säkras för att skapa visshet om

framtida kassaflöden.

Treasuryfunktionen är ansvarig för koncernens

övergripande valutaexponering samt fattar

tillsammans med CFO beslut om och genomför

eventuell säkring av dotterbolagens exponering.

Omräkningsrisk

Risk

Vid omräkning av utländska dotterbolags rap-

porter över finansiell ställning i lokal valuta till

svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens.

Resultaträkningen räknas om till årets genom-

snittskurs och rapporten över finansiell ställning

räknas om till kursen den 31 december. Omräk

ningsdifferensen förs till övrigt totalresultat. Om

räkningsexponeringen utgörs av den risk som

omräkningsdifferensen representerar i form av

påverkan på totalt resultat. Sedan 2013 säkras

delar av denna exponering.

Lindab AB har valutarisker i sin ut- och inlåning

till respektive från koncernbolag, som i huvudsak

sker i koncernbolagens lokala valuta.

Exponering

Koncernens nettoinvesteringar i utländsk valuta

uppgick vid utgången av 2022 till 5 794 MSEK

(4 751). De största valutorna utgörs av EUR

2 210 MSEK (1 557), DKK 764 MSEK (714) och

GBP 534 MSEK (462). 740 MSEK (739) är säk

rat via upptagande av lån i utländsk valuta samt

valutaswapar.

Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i ut-

ländsk valuta uppgick vid utgången av 2022 till

1 226 MSEK (715) respektive 176 MSEK (318).

Kommentar

Valutasäkring av koncernens omräkningsexpo-

nering beslutas av CFO, vilket är i enlighet med

koncernens Treasurypolicy. Säkring kan ske med

upp till 90 procent av underliggande tillgångs

värde. Säkring kan ske via valutaswapar eller lån.

Lindab säkrar nettoinvesteringar i EUR och CHF

för vilka säkringsredovisning tillämpas. Säkring

sker med valutaswapar och lån. Ingen ineffekti

vitet förekommer i säkringarna.

Valutarisken i dessa mellanhavanden säkras med

hjälp av terminskontrakt. Värdering av dessa sker

månadsvis och effekten redovisas i finansnettot i

rapporten över totalresultatet.

105

Variation i valuta, försäljning och inköp av råmaterial

Lindabs totala verksamhet hade 70 procent (71) av försäljningen och 76 procent

(75) av totala inköp av råmaterial i annan valuta än SEK, vilket innebär att fluktu-

ationer i SEK påverkar koncernens bruttoresultat. Inköp av råmaterial utgör den

enda väsentliga valutaexponeringen på kostnadssidan. En variation på +/– 1 pro-

cent för SEK påverkar försäljningen med 86 MSEK (75) och inköp av råmaterial

med 47 MSEK (36). De viktigaste valutorna utgörs av EUR, DKK, NOK och GBP.

USD är också en betydelsefull valuta vad beträffar inköp av råmaterial.

Variation i valuta, nettotillgångar

Lindab har nettotillgångar i utländsk valuta uppgående till 5 794 MSEK (4 751).

Den största enskilda nettotillgångarna återfinns i EUR följt av DKK, GBP och

PLN. 740 MSEK (739) av nettotillgångarna är säkrade via lån och valutaswapar.

En variation på +/– 1 procent för SEK påverkar nettotillgångarna med 50 MSEK (40).

Variation i valuta, nettoskuld

Lindabs nettoskuld uppgår till 3 310 MSEK (1 696). 44 procent (75) av netto-

skulden är i andra valutor än SEK. De största exponeringarna i utländsk valu-

ta utgörs av lån i EUR och CHF. En variation på +/– 1 procent för SEK påverkar

nettoskulden med 15 MSEK (13) varav 8 MSEK (9) redovisas i övrigt totalresultat.

Variationer i ränta

Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En rän-

teförändring med 1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 24 MSEK (15).

Följande valutakurser har använts vid omräkning av utländsk a

verksamheter

Genomsnittskurs Balansdagskurs

Land Valuta

Valuta-

kod 2022 2021 2022 2 021

Euroområdet 1 EUR 10,63 10,14 11,13 10 ,23

Danmark 1 DKK 1,43 1,36 1,50 1 ,38

Norge 1 NOK 1,05 1,00 1,06 1 ,03

Polen 1 PLN 2,27 2,22 2,37 2 ,23

Rumänien 1 RON 2,15 2,06 2,25 2 ,07

Ryssland 100 RUB 14,45 11,64 15,53 12 ,16

Schweiz 1 CHF 10,58 9,38 11,29 9 ,85

Storbritannien 1 GBP 12,47 11,80 12,58 12 ,18

Tjeckien 100 CZK 43,28 39,55 46,07 41 ,05

Ungern 100 HUF 2,72 2,83 2,78 2 ,77

USA 1 USD 10,11 8,58 10,44 9 ,04

Känslighetsanalys Resultatpåverkan, MSEK

Förändring

procent 2022-12-31 2021-12-31

Variation i valuta, försäljning +/–1 +/–86 +/–75

Variation i valuta, inköp råmaterial +/–1 +/–47 +/–36

Variation i valuta, nettotillgångar +/–1 +/–50 +/–40

Variation i valuta, nettoskuld +/–1 +/–15 +/–13

Variationer i ränta, % +/–1 +/–24 +/–15

Beräkningarna baseras på 2022 respektive 2021 års volymer för total verksamhet och förutsätter

att allt annat är oförändrat, till exempel att försäljningspriser ej justeras på grund av stålprisför

ändring. Beräkningen är exklusive skatteeffekt.

Valutaterminer

2022-12-31 2021-12-31

Motvärde i MSEK

Belopp

Löptid

månader Belopp

Löptid

månader

Sälj EUR –460 3 –200 3

Sälj CHF –19 3 –42 3

Sälj GBP - - –8 3

Sälj NOK –29 3 –41 4

Sälj CZK –272 3 –220 4

Sälj RUB - - –4 8

Sälj HUF –39 3 - -

Sälj PLN –8 3 - -

Sälj total –827 –515

Köp EUR 21 3 - -

Köp USD - - 77 2

Köp CHF - - 10 2

Köp HRK - - 6 4

Köp CZK 2 3 16 1

Köp HUF 6 3 - -

Köp total 29 109

Netto –799 –407

Not 3, forts.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Valutakursutveckling januari–december 2022

2018 2019 2020 2021 2022

0 0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Valutakursutveckling 2018–2022

Kvittning av tillgångar och skulder under ISDA-avtal

Lindab kvittar ingenting i balansräkningen, då kvittningsrätten är villkorad enligt

ISDA-avtal. Kvittningsrätten uppgår till 21 MSEK (8) enligt nedanstående tabell.

2022-12-31

Tillgångar

valutaderivat

Skulder

valutaderivat Summa

Belopp redovisade i balans-

räkningen 1 20 21

Finansiella avtal –21 –20 –41

Netto –20 0 –20

2021-12-31

Belopp redovisade i balans-

räkningen 1 7 8

Finansiella avtal –8 –7 –15

Netto –7 0 –7

GBP/SEK (V. axel)

EUR/SEK (V. axel)

NOK/SEK (H. axel)

GBP/SEK (V. axel)

EUR/SEK (V. axel)

NOK/SEK (H. axel)

106

IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omständig-

heter inte några detaljerade regler, utan utvecklar istället de övergripande prin-

ciper som ska prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att vä-

sentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab, vilka kan ge

upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda be-

dömningar är centrala för det finansiella utfallet och dessa kombineras med ut-

förliga upplysningar.

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk

erfarenhet samt andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som

anses rimliga under rådande förhållanden.

Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som av-

sevärt kan påverka de belopp som redovisas i Lindabs finansiella rapporter.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger i enlighet med

de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Prövning av nedskrivningsbehov

baseras på en genomgång av återvinningsvärdet. Värdet uppskattas utifrån led-

ningens beräkningar av framtida kassaflöden, vilka huvudsakligen grundas på

interna affärsplaner samt finansiella budgetar och prognoser.

Koncernens nedskrivningsprövning av goodwill sker på segmentsnivå, vilket be-

döms vara lägsta kassagenererande enhet för löpande monitorering av denna

post utifrån högste verkställande beslutfattares perspektiv (se not 2 resp-

ektive 18). Per sista december 2022 uppgick redovisad goodwill till 3 967 MSEK

(3 014). Av detta saldo var 2 896 MSEK (2 113) relaterat till Ventilation Systems

och 1 071 MSEK (901) till Profile Systems.

Vid prövning av nedskrivningsbehov krävs ledningens bedömningar av olika

aspekter, speciellt vad gäller om händelser inträffat som kan påverka goodwil-

lens värde samt att de antaganden som används vid kassaflödesprognoser

och diskontering av dessa kassaflöden är rimliga. Förändringarna i de antagan-

den som är gjorda av ledningen kan resultera i ett annat resultat och en annan

framtida finansiell ställning. För ytterligare information om utförd prövning av ned-

skrivningsbehov av goodwill, se not 18.

Leasingavtal

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar och bedömningar vid tillämpning

av koncernens redovisningsprinciper

I samband med redovisning av hyres- och leasingavtal finns vissa inslag av sub-

jektiva uppskattningar och bedömningar, både vad gäller möjlighet/sannolikhet

att nyttja förlängnings-, terminerings- och köpoptioner, bedömd nyttjandetid för

kontrakt som löpande förlängs om ingen part aktivt säger upp avtalet och fak

tiskt förväntad nyttjandeperiod av tillgången inom ramen för befintliga avtal. Ur

ett väsentlighetsperspektiv är de för koncernen viktigaste avtalen primärt relate-

rade till hyresavtal för fastigheter, där dessa bedömningar kan få en materiell ef-

fekt på den finansiella ställningen. Lindab har en struktur för hur bedömning av

dessa komponenter bör ske och vad gäller fastigheter är denna struktur till stor

del baserad på fastigheternas huvudsakliga karaktär (produktion, lager, filialer

respektive kontor). Riktlinjerna syftar till att på ett rättvisande sätt vägleda och

Not 04 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Kapitalförvaltning

Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens

nettoskuld, totalt 10 061 MSEK (7 346).

Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flex

ibilitet och för att finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital kan överföras

till Lindabs aktieägare.

Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens för-

måga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att

koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god av

kastning och långivare en god trygghet.

Lindab styrs sedan ett antal år tillbaka av finansiella mål. Dessa mål är följande:

• Den årliga tillväxten ska vara minst 10 procent, som en kombination av

organisk och förvärvad tillväxt.

• Rörelsemarginalen (EBIT) ska överstiga 10 procent per år, justerat för

engångsposter och omstruktureringskostnader.

• Nettoskulden ska inte vara högre än tre gånger EBITDA, beräknat utifrån

12 månaders genomsnittliga värden.

Lindabs utdelningspolicy är att föreslagen utdelning ska motsvara minst 40 procent

av bolagets resultat efter skatt, med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning,

förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansieringsbehov. Lindabs styrelse föreslår

till årsstämman en utdelning om 5,20 SEK (4,00) per aktie för år 2022, se not 26.

För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtagan-

den gentemot bankerna som följer av kreditavtalen. Kreditavtalen innehåller en

kovenant i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA. Lindab uppfyller

detta krav per den 31 december 2022.

Lindabs Treasurypolicy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av rikt-

linjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab

Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella risk-

positioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås

kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.

Kreditriskhantering

En kreditrisk för koncernen är finansiella tillgångar i form av kundfordringar. I den

löpande verksamheten hanteras kundkreditrisken av varje enskild affärsenhet och

detta sker utifrån av koncernen etablerad policy, rutin och kontroll. Individuella

kreditlimiter per kund identifieras utifrån satta riktlinjer och ställningstagande av

limit görs utifrån bedömd riskprofil. Det kan även noteras att Lindab i vissa kund-

relaterade transaktioner arbetar med förskottsregleringar från motpart, vilket kan

ha sin grund i såväl kassaflödesoptimering som kreditriskhantering.

Lindab arbetar aktivt med att bevaka och säkerställa regleringen av utestående

kundfordringar. Delar av kundfordringsportföljen omfattas dessutom av kredit-

försäkring. Koncernen är begränsat exponerad mot enskilda kunder, då Lindabs

största kund står för 1,8 procent (1,9) av koncernens nettoomsättning.

För redovisade kundfordringar finns en kreditförlustreserv, vilken utöver individuell

värdering motsvarar förväntade förluster utifrån återstående löptid. Utestående

fordringar kategoriseras per balansdagen utifrån förfallotidpunkt samt antal da

gars dröjsmål. Baserat på detta sker beräkning av förlustreserv utifrån sex olika

värderingsnivåer, nivåer som både reflekterar koncernens förlusthistorik och en

framåtriktad förväntad kreditförlustjustering utifrån rådande marknadsförhållan

den. För metodik vid värdering av kundfordringar och förlustreservens föränd

ring under året, se vidare not 25. Per balansdagen uppgick redovisad kreditför-

lustreserv till –67 MSEK (–69).

Lindab har även en kreditriskexponering i tillgodohavanden hos banker och

finansinstitut. Denna kreditrisk hanteras av koncernens centrala Treasuryfunktion i

enlighet med Lindabs Treasurypolicy. Med beaktande av motparternas finansiella

ställning samt oberoende värderingsinstituts gradering av dessa, så bedöms den

totala kreditriskexponeringen motsvara det redovisade värdet för dessa finans-

iella tillgångar. Generellt kan även nämnas att koncernens Treasurypolicy spe-

cificerar lägsta tillåtna rating, av oberoende värderingsinstitut, för banker som

Lindab nyttjar avseende in- och utlåning.

Övriga finansiella tillgångar anses generellt ha en inneboende låg kreditrisk.

Värdering sker löpande för att bedöma eventuellt inneboende förlustrisk utifrån

objektiva grunder, baserade på historiska erfarenheter och därtill även reflek-

tera bedömda framtida ekonomiska förutsättningar hos motparterna. Individuell

värdering tillämpas. Värderingsprocessen hänförlig till övriga finansiella tillgångar

är decentraliserad med syfte att säkerställa att bästa möjliga kunskaper tillämpas

i bedömningen av eventuell förlustreserv.

Not 3, forts.

107

Not 4, forts.

återspegla förväntade nyttjandetider och därmed också värdet av nyttjanderätts-

tillgångarna samt skuldernas redovisade värde i form av framtida leasingavgifter.

Detta utifrån vid varje bokslut känd information. I bedömningarna ingår också att

i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar pröva tillgångarnas redovisade värde ur ett

nedskrivningsperspektiv.

Ytterligare en komponent som påverkar redovisade värden av hyres- och lea-

singavtal i koncernens finansiella ställning är underliggande diskonteringsfakto-

rer. Lindab tillämpar för beräkning av balansvärden bedömd relevant marginell

låneränta för respektive valuta och tillgångsslag, allt med syfte att på bästa sätt

återspegla hyres- och leasingrelaterade tillgångar samt finansiella åtaganden på

ett rättvisande sätt. Den genomsnittliga vägda marginella låneräntan uppgick

vid ingången av år 2022 till 2,5 procent (2,6) och per den sista december 2022

till 3,3 procent (2,5).

Ytterligare upplysningar avseende leasingavtal lämnas i not 31 .

Uppskjutna skattefordringar

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Uppskjutna skattefordringar och -skulder redovisas för temporära skillnader och

outnyttjade underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar, vilka är hänförliga till

underskottsavdrag, redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skat-

temässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade

underskotten kan utnyttjas. Koncernens underskottsavdrag är främst hänförliga

till länder med lång eller obegränsad nyttjandetid. Lindab redovisar uppskjutna

skattefordringar baserat på ledningens bedömningar av framtida skattepliktiga

resultat i olika skattejurisdiktioner.

Uppskjutna skattefordringar relaterade till underskottsavdrag uppgick vid 2022

års utgång till 11 MSEK (16). Se vidare not 16 .

Redovisning av varulager

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings-

värdet. Värdering och bedömningar avseende varulager regleras genom ett in-

ternt regelverk, vilket är obligatoriskt att följa för samtliga bolag inom koncernen.

Syftet är att säkerställa att varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvär-

det och nettoförsäljningsvärdet vid varje tidpunkt.

Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs antagande om utgående artiklar,

artiklar med övertalighet, skadat gods samt uppskattat försäljningsvärde base-

rat på tillgänglig information. Reserven för inkurans i varulager uppgick per den

31 december 2022 till 106 MSEK (72), se not 24.

Förväntade kundkreditförluster

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Lindab tillämpar i sin värdering för utestående kundfordringar en beräkning om

förväntade kundförluster. Värderingsmetoden baseras på en uppskattning av

förväntade kreditförluster för samtliga utestående fordringar, inklusive ej förfall-

na fordringar. Reservationen för förväntade kundkreditförluster beräknas utifrån

centrala riktlinjer, som baseras på gjorda bedömningar av förväntade kreditför

luster i olika förfallokategorier och utifrån en kombination av historisk erfarenhet

samt framtida förväntade förändringar i enskilda kategorier/marknader. Utöver

beräkningen av kundkreditförlustreserv, utifrån givna reserveringsriktlinjer, sker

även individuell bedömning av enskilda materiella kundexponeringar. Denna be-

dömning görs utifrån omständigheter vilka kan medföra väsentlig påverkan av

värderingen, till exempel förändringar i betydande kunders betalningsförmåga

och finansiella ställning som är kända på balansdagen. För ytterligare information

kring värderingsmetodik, se not 2 respektive not 25. Vid 2022 års slut uppgick

reserven för förväntade kundkreditförluster till 67 MSEK (69). Se vidare not 25.

Övriga avsättningar

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till

det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen.

Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter. Erfaren-

hetsmässigt har Lindab kommit fram till en gemensam beräkningsprincip för av-

sättning till garantier.

Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begrän

sad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter i fastigheter där det kan

förekomma markföroreningar. I de fall risk för miljöåtaganden föreligger görs en

bedömning huruvida avsättning ska göras baserat på känd information, uppfatt-

ningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande förelig-

ger samt tillförligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till.

Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av

den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen. Kon-

cernens redovisning av avsättningar innebär att 18 MSEK (23) redovisas som

övriga avsättningar per den 31 december 2022. Se vidare not 28.

En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga förfaranden. En bedöm-

ning görs då av om det finns behov av att redovisa en skuld och om det finns en

förpliktelse som en följd av en händelse. Vidare görs en bedömning om det är tro-

ligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera för-

pliktelsen och om en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras.

Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga.

Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning av

åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av resurser

är sannolikt eller inte.

Pensioner

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Avsättningar och kostnader för ersättningar efter avslutad anställning, huvudsak-

ligen pensioner, är avhängiga de antaganden som görs när skulden räknas fram.

Särskilda antaganden och aktuariella beräkningar görs för varje land där Lindab har

verksamhet som medför sådana förpliktelser. Antagandena avser diskonterings-

räntor, inflation, löneökningstakt, avgångsintensitet, mortalitet och andra faktorer.

Vid fastställande av diskonteringsräntan beaktar Lindab diskonteringsräntan för

respektive land uttryckt i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas

och som har löptid som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsför-

pliktelsen. Andra viktiga antaganden baseras delvis på rådande marknadsvillkor.

Lindab utvärderar kvartalsvis tillämpade aktuariella antaganden och gör justering-

ar av dessa vid behov. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka

på pensionsförpliktelsernas redovisade värde. För känslighetsanalys, se not 27.

Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick per balansda-

gen till netto 192 MSEK (242) efter avdrag för förvaltningstillgångar.

Makroekonomiska faktorer

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Det finns ständigt olika makroekonomiska faktorer vilka påverkar alternativt kan

påverka koncernens verksamhet framåtriktat. Graden av potentiell inverkan är

beroende på de enskilda faktorernas karaktär i relation till Lindabs verksamhet.

Under de senaste två åren har exempelvis möjliga effekter monitorerats, ana-

lyserats och reflekterats i verksamhetsstyrningen utifrån Rysslands invasion av

Ukraina med påföljande marknadsinstabilitet i ett flertal länder, rådande lokala

restriktioner till följd av covid-19, stigande inflation, höga energipriser, turbulent

stålprisutveckling samt det konjunkturella läget med en till del lägre byggaktivi

tet inom delar av Europa. Lindabs kontinuerliga utvärdering av faktorer som kan

få betydande inverkan på koncernen influerar, förutom verksamhetsstyrningen,

även vissa väsentliga bedömningar som skett ur ett finansiellt värderingsperspek-

tiv. Bedömda framtida kassaflöden vid nedskrivningsprövningar återspeglar för-

väntade framtida utfall, diskonteringsfaktorer reflekterar bedömd underliggande

risk och så vidare. Koncernen följer noggrant för verksamheten relevanta mak-

roekonomiska faktorers utveckling och utvärderar regelbundet olika scenarier för

att med rimlig snabbhet kunna anpassa verksamheten till rådande omständig-

heter och även reflektera detta i finansiella ställningstaganden samt värderingar.

108

Förvärv och avyttring 2022

Alig Ventilation AB

Den 11 januari 2022 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i det

svenska bolaget Alig Ventilation AB. Bolaget inriktar sig på ventilation till mindre

fastigheter och hanterar både nybyggnation samt renovering. Med förvärvet får

Lindab tillgång till ökad kompetens kring ventilation i småhus och andra mindre

fastigheter. Dessutom ger förvärvet inarbetade relationer med Sveriges småhus-

tillverkare och en direkt försäljningskanal till konsument. Alig Ventilation AB har

sitt säte i Mariestad, Sverige. Bolaget omsätter årligen cirka 65 MSEK och har

15 medarbetare.

Förvärvet av Alig Ventilation AB reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid till-

trädet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill,

vilken primärt hänför sig till ökad kompetens avseende ventilationslösningar för

småhus. Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer. Alig

Ventilation AB är en del av segmentet Ventilation Systems.

Nord Trade AB

Den 20 januari 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska

bolaget Nord Trade AB. Bolaget är återförsäljare av bland annat Lindabs bygg

produkter och kommer framöver att bredda sortimentet till att även erbjuda kon-

cernens ventilationsprodukter. Lindab stärker sin närvaro i norra Sverige genom

förvärvet av Nord Trade AB och dess etablering på en geografiskt viktig ort.

Nord Trade AB har sitt säte i Skellefteå, Sverige. Bolaget omsätter årligen cirka

20 MSEK och har två medarbetare.

Förvärvet av Nord Trade AB reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid tillträdet.

Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken

primärt hänför sig till att Lindab stärker sin geografiska närvaro i norra Sverige.

Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer. Nord Trade AB

är en del av segmentet Profile Systems.

Felderer AG

Den 29 april 2022 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i det

tyska ventilationsbolaget Felderer AG. Bolaget är en av Tysklands största distri-

butörer av ventilationsprodukter såsom kanaler, ljuddämpare, bafflar och brand-

skyddsprodukter. De tillverkar även cirkulära ventilationskanaler i egen regi. Genom

att addera Felderer AG till Lindabs verksamhet mer än fördubblar koncernen sin

omsättning i Tyskland. Förvärvet kompletterar dessutom Lindab på många sätt

och förväntas på ett betydande sätt utöka samt bredda koncernens ventilations-

erbjudande på den tyska marknaden, en marknad som bedöms ha stor potential

för koncernen framåtriktat. Felderer AG har sitt säte i Feldkirchen, Tyskland. Bo-

laget omsätter årligen cirka 700 MSEK och har en rörelsemarginal som i dagslä-

get är lägre än Lindabkoncernens rörelsemarginal. Bolaget har 160 medarbetare.

Förvärvet av Felderer AG reglerades likvidmässigt vid tillträdet. Enligt upprättad

slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hän

för sig till att Lindab stärker sin ställning på ett betydande sätt i en för koncernen

viktig marknad, erhåller gedigen ventilationskunskap i kombination med omfat

tande lokal marknadskompetens och får möjlighet till framåtriktade köparspeci-

fika synergier. Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och

varumärket Felderer. Felderer AG är en del av segmentet Ventilation Systems.

R-Vent Netherlands B.V.

Den 16 juni 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det nederländ-

ska bolaget R-Vent Netherlands B.V. Bolaget är en ledande distributör av ventila-

tionsprodukter i Nederländerna och har även en omfattande egen produktion av

högkvalitativa cirkulära respektive rektangulära kanalsystem med tillbehör. Med

förvärvet etablerar Lindab sig i Nederländerna, en stark och välutvecklad ventila-

tionsmarknad med god utvecklingspotential för koncernen. R-Vent Netherlands

B.V. har sitt säte i Bergschenhoek, Nederländerna. Bolaget omsätter årligen cirka

500 MSEK och har en rörelsemarginal som är i linje med segmentet Ventilation

Systems. Bolaget har 140 medarbetare.

Förvärvet av R-Vent Netherlands B.V. reglerades likvidmässigt vid tillträdet. Enligt

upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland

annat hänför sig till att Lindab genom förvärvet tydligt etablerar sin närvaro på den

holländska marknaden samtidigt som koncernen erhåller omfattande lokal exper-

tis avseende så väl marknad som produktion av cirkulära respektive rektangulära

kanalsystem. Goodwillen relaterar även till framåtriktade möjliga köparspecifika

synergier. Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och va-

rumärken. R-Vent Netherlands B.V. är en del av segmentet Ventilation Systems.

Muncholm A/S

Den 6 juli 2022 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i det dans-

ka bolaget Muncholm A/S. Bolaget är specialist på produkter för plåtslagare och

är ledande inom aluminiumfasader samt självbärande tak. Inom grossistverksam-

heten har bolaget även ett omfattande utbud av maskiner och verktyg. Genom

förvärvet stärker Lindab sin position ytterligare på den danska marknaden, sam

tidigt som en viktig direkt försäljningskanal till plåtslagare och arkitekter i Danmark

erhålls, befintligt produktutbud kompletteras med fler högkvalitativa produkter

som passar väl in i Lindabs sortiment och gedigen kompetens fås inom områ-

det. Muncholm A/S har sitt säte i Hadsten, Danmark. Bolaget omsätter årligen

cirka 250 MSEK och har en rörelsemarginal som är i linje med Lindabkoncernens

rörelsemarginal. Bolaget har 20 medarbetare.

Förvärvet av Muncholm A/S reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid tillträdet.

Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken

bland annat hänför sig till att Lindab genom förvärvet erhåller en etablerad direkt

försäljningskanal till plåtslagare och arkitekter på den danska marknaden, kompe-

tens i relation till dessa viktiga kundgrupper och framåtriktade möjliga köparspeci-

fika synergier. Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och

varumärket Muncholm. Muncholm A/S är en del av segmentet Profile Systems.

Giroventilation AB

Den 15 juli 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska bolaget

Giroventilation AB. Bolaget är en väletablerad tillverkare av rektangulära ventila-

tionskanaler och har en gedigen kunskap inom ventilationskonstruktion. Genom

förvärvet stärker Lindab både försäljning och produktion av rektangulära ventila

tionskanaler, primärt i Stockholmsregionen. Giroventilation AB har sitt säte i Stock-

holm, Sverige. Bolaget omsätter årligen cirka 55 MSEK och har en rörelsemarginal

som är högre än Lindabkoncernens rörelsemarginal. Bolaget har 31 medarbetare.

Förvärvet av Giroventilation AB reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid tillträ-

det. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken

bland annat hänför sig till att Lindab genom förvärvet erhåller stärkt marknadspo-

sition inom rektangulär ventilation i Stockholmsområdet, får ytterligare kompetens

inom rektangulär ventilationskonstruktion och förväntas erhålla synergier i rela-

tion till tidigare förvärv i regionen. Identifierad immateriell tillgång avser varumär-

ket Giroventilation. Giroventilation AB är en del av segmentet Ventilation Systems.

Lindab LLC

Den 22 juli 2022 ingick Lindab avtal om att avyttra samtliga aktier och röster i det

ryska bolaget Lindab LLC till den lokala ledningen i bolaget. Avyttringen registre

rades officiellt den 1 augusti och äganderätten övergick till motparten. Lindabs

verksamhet i Ryssland är därmed avslutad. Lindab beslutade redan under årets

första kvartal att avsluta sin närvaro i Ryssland och därmed avveckla Lindab LLC.

Totala engångsposter och omstruktureringskostnader uppgick till –22 MSEK.

Engångsposter och omstruktureringskostnader är i huvudsak inte kassaflödespå-

verkande. Avyttringen resulterade i en negativ kassaflödespåverkan för koncernen

om –12 MSEK. Lindab LLC har för 2022, fram till avyttringstidpunkten, redovisat

en omsättning motsvarande 30 MSEK och verksamheten hade vid försäljningen

30 medarbetare. Lindab LLC var en del av segmentet Ventilation Systems. Efter

avyttringen drivs bolagets verksamhet vidare under annat namn.

Disys Technologies Ltd.

Den 5 september 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det brittiska

bolaget Disys Technologies Ltd. Bolaget är specialiserat på avancerade brand-

säkerhetssystem och har utvecklat produkter som i realtid styr brand- och rök-

gasspjäll i ventilationssystem. Bolaget erbjuder även underhåll av brandsäker-

hetsprodukter i ventilationssystem. Genom förvärvet stärker Lindab ytterligare

produktportföljen inom brandsäkerhetsprodukter och skapar ett komplett ven-

tilationserbjudande för den brittiska marknaden med avseende på brandsäker-

het med både produkter, övervakning och systemunderhåll. Disys Technologies

Ltd. har sitt säte i Llanelli, Storbritannien. Bolaget omsätter årligen cirka 18 MSEK

och har en rörelsemarginal som är högre än Lindabkoncernens rörelsemarginal.

Bolaget har 10 medarbetare.

Not 05 Företagsförvärv och avyttringar

109

Not 5, forts.

Förvärvet av Disys Technologies Ltd. reglerades likvidmässigt vid tillträdet. Enligt

upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland

annat hänför sig till att Lindab skapar ett komplett ventilationserbjudande för brand-

säkerhet i Storbritannien och därmed erhåller en stärkt position på den brittiska

marknaden. Förvärvet förväntas även medföra synergier då koncernens befintliga

produktportfölj väl kan integreras med det förvärvade bolagets teknologier. Iden-

tifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och teknologi. Disys

Technologies Ltd. är en del av segmentet Ventilation Systems.

Liftasud SAS och SRA Liftasud SAS

Den 13 september 2022 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i de franska

bolagen Liftasud SAS och SRA Liftasud SAS. Bolagen är välkända distributörer

i Frankrike avseende ventilationsprodukter såsom ventilationskanaler, ljuddäm

pare, isolering, luftkonditionering och uppvärmningssystem. Inom verksamheten

finns även betydande kompetens inom ljuddämpning, ett produktområde som

växer i betydelse inom erbjudandet för god inomhusmiljö. Genom förvärvet stär-

ker Lindab sin närvaro på den franska marknaden, primärt i området kring Paris,

samt utökar tillgången till expertis inom ljuddämpning av ventilationssystem. Bo-

lagens registrerade säte är i Torcy, Frankrike. Tillsammans omsätter de årligen

cirka 250 MSEK och har en rörelsemarginal som är lägre än Lindabkoncernens

rörelsemarginal. Bolagen har 55 medarbetare.

Förvärven av Liftasud SAS och SRA Liftasud SAS reglerades huvudsakligen lik

vidmässigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade för-

värven i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab genom förvärven

stärker sin ställning betydligt på den franska marknaden. Koncernen erhåller även

gedigen expertis inom ljuddämpning av ventilationssystem och lokal marknads-

expertis, vilket är viktiga faktorer för fortsatt tillväxt. Identifierade immateriella till-

gångar avser främst kundrelationer och varumärket Liftasud. Bolagen är en del

av segmentet Ventilation Systems.

Generell information om förvärv 2022

Samtliga förvärvade bolag har konsoliderats i Lindab från och med förvärvstid

punkten, det vill säga då Lindab fick ett bestämmande inflytande. Tillsammans

har förvärvade bolag under 2022 medfört att Lindabs omsättning, ackumule-

rat från respektive förvärvstidpunkt fram till den 31 december 2022, ökade med

1 303 MSEK. Felderer AG bidrog med 516 MSEK och R-vent bidrog med 256

MSEK. Koncernens rörelseresultat ökade med 95 MSEK till följd av genomförda

förvärv. Om samtliga förvärv hade genomförts per den 1 januari 2022 hade kon

cernens nettoomsättning ökat med cirka 1 900 MSEK. Förvärvsrelaterade kost-

nader för under året genomförda förvärv uppgick till 23 MSEK (4) och dessa ingår

i övriga rörelsekostnader.

Förvärven av Alig Ventilation AB, Nord Trade AB, Muncholm A/S, Giroventilation

AB och Liftasud SAS inkluderade villkorade tilläggsköpeskillingar om ackumulerat

62 MSEK, vilka utbetalas helt eller delvis beroende på om framtida förväntningar

avseende identifierade omsättnings- och resultatnivåer uppfylls under en defi-

nierad tidsperiod (maximalt 36 månader). Möjligt odiskonterat belopp för framti-

da villkorad tilläggsköpeskilling avseende dessa förvärv och tidigare genomförda

förvärv uppgick per balansdagen till mellan 0-72 MSEK. Per den 31 december

2022 förväntades 92 procent av maximalt utfall att inträffa.

Förvärv och avyttring 2021

KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB

Den 7 juli 2021 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska bola

get KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB. Bolagets huvudsakliga verksamhet är

produktion och försäljning av premiumtak i plåt, vilka utvecklats specifikt för det

nordiska klimatet. Förvärvet kompletterar Lindabs befintliga utbud av plåttak.

KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB, har sitt säte i Kalix, Sverige. Bolaget om-

sätter årligen cirka 100 MSEK och har 22 medarbetare.

Förvärvet av KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB, reglerades huvudsakligen likvid-

mässigt vid tillträdet och inga tilläggsköpeskillingar förekommer. Enligt upprättad

slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill. Denna hänför sig primärt

till kompetens avseende plåttak samt väl fungerande distributionsnätverk i norra

Sverige och Norge. Identifierade immateriella tillgångar avser varumärket KAMI.

KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB, är en del av segmentet Profile Systems.

H.A. Helgesen & Sønner AS

Den 22 september 2021 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det norska

ventilationsbolaget H.A. Helgesen & Sønner AS. Bolaget är primärt en tillverka-

re av rektangulära ventilationskanaler och har ett väl utbyggt logistiknät i västra

Norge. Förvärvet syftar till att ytterligare komplettera Lindabs nuvarande verk-

samhet i Norge, både produkt- och distributionsmässigt. H.A. Helgesen & Søn-

ner AS har sitt säte i Sula, Norge. Bolaget omsätter årligen cirka 15 MSEK och

har 9 medarbetare.

Förvärvet av H.A. Helgesen & Sønner AS reglerades huvudsakligen likvidmäs-

sigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en

goodwill. Denna hänför sig bland annat till kompetens om rektangulära ventila

tionsprodukter och lokalt etablerad marknadsnärvaro i västra Norge. Identifiera-

de immateriella tillgångar avser varumärket H.A. Helgesen & Sønner. Bolaget är

en del av segmentet Ventilation Systems.

Tecnovent SA

Den 5 oktober 2021 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det schweizis-

ka bolaget Tecnovent SA. Bolagets huvudsakliga verksamhet är produktion och

försäljning av ventilationsgaller, takhuvar samt rektangulära ventilationskanaler.

Förvärvet kompletterar Lindabs befintliga utbud av ventilationsprodukter på den

lokala marknaden och stärker koncernens position i sydöstra Schweiz. Tecno-

vent SA har sitt säte i Bioggio, Schweiz. Bolaget omsätter årligen cirka 20 MSEK

och har 15 medarbetare.

Förvärvet av Tecnovent SA reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid tillträdet.

Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill. Denna

hänför sig bland annat till lokal expertis kring produktion av rektangulära venti

lationskanaler och en stark marknadsnärvaro i delar av Schweiz där Lindab inte

är representerade i betydande omfattning sedan tidigare. Identifierade immate

riella tillgångar avser varumärket Tecnovent. Tecnovent SA är en del av segmen-

tet Ventilation Systems.

Klimatek Ventilationsmateriel A/S

Den 18 november 2021 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det danska

bolaget Klimatek Ventilationsmateriel A/S. Bolaget tillverkar både standardisera-

de och kundspecifika komponenter till ventilationssystem. Förvärvet syftar till att

komplettera Lindabs omfattande utbud av standardiserade ventilationsproduk

ter, men kommer även bidra till koncernens marina verksamhet. Klimatek Venti-

lationsmateriel A/S har sitt säte i Skive, Danmark. Bolaget omsätter årligen cirka

30 MSEK och har 22 medarbetare.

Förvärvet av Klimatek Ventilationsmateriel A/S reglerades huvudsakligen likvid

mässigt vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet

i en goodwill, vilken primärt hänför sig till expertis kring kundanpassade ventila

tionsprodukter samt produktion härav. Identifierade immateriella tillgångar avser

kundrelationer och varumärket Klimatek. Klimatek Ventilationsmateriel A/S är en

del av segmentet Ventilation Systems.

Profilplåt i Sverige AB

Den 22 november 2021 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det svenska

bolaget Profilplåt i Sverige AB. Bolagets huvudsakliga verksamhet är produktion

och försäljning av plåttak samt väggplåt. Förvärvet kompletterar Lindabs nuva

rande produktion av dessa artiklar, förbättrar transportmöjligheterna till kunder i

norra Sverige och stärker koncernens geografiska närvaro i detta område. Profil-

plåt i Sverige AB har sitt säte i Sundsvall, Sverige. Bolaget omsätter årligen cirka

70 MSEK och har 13 medarbetare.

Förvärvet av Profilplåt i Sverige AB reglerades huvudsakligen likvidmässigt vid till-

trädet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill.

Denna hänför sig bland annat till produktkompetens, lokalt etablerad närvaro i en

expansiv region och förbättrade transportförutsättningar. Identifierade immate-

riella tillgångar avser primärt kundrelationer och varumärket Profilplåt. Profilplåt i

Sverige AB är en del av segmentet Profile Systems.

Building Systems (Astron)

I slutet av december 2021 avyttrade Lindab samtliga aktier och röster i affärs-

området, tillika segmentet, Building Systems till det franska byggbolaget Groupe

Briand. Det strategiska beslutet att avyttra verksamheten fattades av styrelsen

under tredje kvartalet. Försäljningen av segmentet var ett led i Lindabs strategi

med renodling och fokusering på koncernens kärnverksamhet. Building Systems

verksamhet är inriktad på konstruktion, produktion samt försäljning av komplet-

ta stålbyggnadssystem.

Avyttringen av Building Systems reglerades likvidmässigt vid tillträdet. I samband

med beslut och avtal om avyttring, samt verksamhetens då befintliga struktur, be-

110

Överförd ersättning, goodwill och påverkan på likvida medel

Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens/avyttringarnas inverkan på koncernens likvida medel.

Utöver tidigare nämnda redovisad påverkan på koncernens likvida medel vid för

värv/avyttring, har Lindab under år 2022 även reglerat del av villkorad tilläggs-

köpeskilling från under året genomförda samt tidigare gjorda förvärv. Dessa reg-

lerade tilläggsköpeskillingar hänförde sig till förvärven av Aer Faber AS (Norge)

år 2020, Tecnovent SA (Schweiz) respektive Profilplåt i Sverige AB (Sverige) år

2021 och Alig Ventilation AB (Sverige) år 2022. Regleringarna uppgick till 7 MSEK

(12) och utbetalades till de tidigare ägarna. Återstående tilläggsköpeskillingar

hänförliga till förvärv uppskattas per 31 december 2022 till 92 procent (100) av

maximalt utfall. Därmed har resultaträkningen under året påverkats positivt med

6 MSEK (2) relaterat till ändrade bedömningar av utestående tilläggs-

köpeskillingar. Dessa transaktionsrelaterade intäkter redovisas som övriga

rörelseintäkter.

Verkligt värde på förvärvade tillgångar och skulder överensstämmer i huvudsak

med bokfört värde, med undantag för fastigheter och i samband med förvärv

identifierade immateriella tillgångar, och förvärvade tillgångars nettovärde är i allt

väsentligt samma som dess bruttovärde.

Ingen del av redovisad goodwill är avdragsgill vid inkomstbeskattning .

dömdes samtliga kriterier vara uppfyllda för att redovisa segmentet som en verk-

samhet som innehas för försäljning enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som inne-

has för försäljning och avvecklade verksamheter. Detta resulterade bland annat i

ändrad klassificering av verksamheten i den finansiella rapporteringen samt vär

dering till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försälj-

ningskostnader, se vidare not 2. Det medförde bland annat att koncernen i tredje

kvartalet redovisade engångsposter och omstruktureringskostnader hänförliga

till avyttringen av Building Systems om 432 MSEK, varav 380 MSEK avsåg ned-

skrivning av goodwill. Av det då totala beloppet för engångsposter och omstruk-

tureringskostnader redovisades 418 MSEK som kostnader i verksamhet som

innehas för försäljning och 14 MSEK i kvarvarande verksamhet. Sistnämnda be-

lopp var hänförligt till omvärdering av uppskjutna skattefordringar hänförliga till

tidigare underskottsavdrag i Tyskland, en omvärdering som var en konsekvens

av att koncernens skatteunion i Tyskland avslutas som en följd av avyttringen.

Vid utgången av fjärde kvartalet var segmentet avyttrat och Building Systems

klassificerades som en avvecklad verksamhet. Redovisade engångsposter och

omstruktureringskostnader hänförliga till transaktionen uppgick för året till 455

MSEK, varav 441 MSEK redovisades i kostnader för avvecklad verksamhet och

14 MSEK i kvarvarande verksamhet. Tillkommande engångsposter och omstruk-

tureringskostnader under fjärde kvartalet hänförde sig huvudsakligen till fastställt

realisationsresultat, vissa ändrade bedömningar i transaktionsrelaterade kostna-

der och omräknings-/säkringseffekter hänförliga till avyttrad verksamhet. Omsätt-

ningen för Building Systems uppgick år 2021 till 971 MSEK och verksamheten

redovisade ett justerat rörelseresultat om 31 MSEK. Vid avyttringstillfället hade

Building Systems 684 anställda.

Not 5, forts.

Förvärvade

verksamheter

Avyttrade

verksamheter

2022 2021 2022 2021

Felderer AG

R-vent

Nether-

lands B.V

Övriga

förvärv Summa

Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället 263 404 454 1 121 204

316

Villkorad framtida tilläggsköpeskilling - - 62 62 12 - -

Ovillkorad framtida tilläggsköpeskilling - - 4 4 - - -

Direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring

1) 2)

10 6 7 23 4 0 24

Summa förvärv/avyttring 273 410 527 1 210 220 0 340

Avgår direkta kostnader i samband med förvärv/avyttring –10 –6 –7 –23 –4 0 –24

Sammanlagd överförd ersättning/tilläggsköpeskilling 263 404 520 1 187 216 0 316

Verkligt värde för förvärvade/avyttrade nettotillgångar/-skulder 82 137 205 424 106 3 328

Goodwill/realiserat resultat

181 267 315 763 110 –3 –12

Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället

Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället 263 404 454 1 121 204 0 316

Likvida medel i det förvärvade/avyttrade dotterbolaget –62 –17 –66 –145 –37 –12 –157

Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring 201 387 388 976 167 –12 159

1) Direkta kostnader samt realisationsförlust redovisas i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader, medan realisationsvinster redovisas under övriga rörelseintäkter.

2) Av direkta kostnader för genomförda förvärv år 2022 har 20 MSEK belastat övriga rörelsekostnader innevarande år och resterande 3 MSEK belastade år 2021.

111

Resultaträkning, avvecklad verksamhet

2022 2021

Nettoomsättning - 971

Kostnad för sålda varor - –746

Bruttoresultat - 225

Övriga rörelseintäkter - 4

Försäljningskostnader - –86

Administrationskostnader - –85

Forsknings- och utvecklingskostnader - –12

Övriga rörelsekostnader - –471

Summa rörelsekostnader - –650

Rörelseresultat

- –425

Finansnetto - 4

Resultat före skatt - –421

Skatt på årets resultat - 0

Årets resultat

- –421

Resultat per aktie före utspädning - –5,51

Resultat per aktie efter utspädning - –5,50

Kassaﬂöde, avvecklad verksamhet

2022 2021

Kassaﬂöde från den löpande verksamheten - 38

Kassaﬂöde från investeringsverksamheten - –16

Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamheten - –24

Årets kassaﬂöde - –2

Förvärvade/avyttrade tillgångar och övertagna skulder

Förvärvade/avyttrade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv/avyttring framgår i nedanstående tabell. Redovisade identifierade

immateriella tillgångar avsåg för 2022 respektive 2021 primärt kund- och varumärkesrelaterade värden.

Engångsposter och omstruktureringskostnader,

avvecklad verksamhet

2022 2021

Justerat rörelseresultat - 31

Engångsposter och omstruktureringskostnder

- –456

Rörelseresultat - –425

Not 5, forts.

Förvärvade

verksamheter

Avyttrade

verksamheter

2022 2021 2022 2021

Felderer AG

R-vent

Nether-

lands B.V

Övriga

förvärv Summa

Immateriella tillgångar 24 90 51 165 6 0 36

Materiella anläggningstillgångar 5 14 26 45 33 0 126

Nyttjanderättstillgångar 66 176 77 319 21 0 117

Finansiella anläggningstillgångar 0 - 0 0 - - 0

Andra långfristiga fordringar - - 2 2 - - -

Uppskjuten skattefordran - 2 3 5 0 2 13

Varulager 40 51 117 208 35 0 230

Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar 26 76 121 223 43 12 177

Likvida medel 62 17 66 145 37 12 157

Summa förvärvade/avyttrade tillgångar 223 426 463 1 112 175 26 856

Uppskjuten skatteskuld –7 –23 –13 –43 –8 –2 –10

Pensioner - - –2 –2 - - –11

Långfristiga skulder avseende leasing –49 –160 –67 –276 –15 0 –100

Långfristiga skulder –5 - –31 –36 –3 - –19

Kortfristiga skulder avseende leasing –23 –25 –11 –59 –6 0 –24

Kortfristiga skulder –57 –81 –134 –272 –37 –21 –364

Summa övertagna/avyttrade skulder –141 –289 –258 –688 –69 –23 –528

Verkligt värde förvärvade/avyttrade nettotillgångar 82 137 205 424 106 3 328

Goodwill 181 267 315 763 110 - -

Realiserat resultat - - - - - –3 –12

Överförd ersättning vid förvärvs-/avyttringstillfället inklusive

framtida villkorad/ovillkorad tilläggsköpeskilling/köpeskilling 263 404 520 1 187 216 0 316

1) 2021 belastades rörelseresultatet med engångsposter och omstruktureringskostnader om –456 MSEK. Beloppet var en konsekvens av beslutad avyttring och avsåg huvudsakligen nedskrivning av

goodwill i samband med att verksamheten värderats till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader.

2) 2021 belastades årets resultat med engångsposter och omstruktureringskostnader om –441 MSEK .

112

Könsfördelning, ledande befattningshavare

2022-12-31 2021-12-31

Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa

Moderbolaget, Sverige

Styrelsen, stämmovalda 4 3 7 4 3 7

Styrelsen, arbetstagarrepresentanter 2 - 2 2 - 2

Koncernen

VD/ledningsgrupp 7 1 8

8 1 9

1) I koncernledningen har Olof Christensson ingått fram till september 2022.

2) I koncernledningen har Madeleine Hjelmberg och Stefaan Sonjeau ingått fram till september 2021. Jonas Arkestad har ingått från september 2021 .

Personalkostnader

2022 2021

Löner och ersättningar

Styrelse/

verkställande

direktör och

ledningsgrupp

Övriga

anställda

Summa

löner och

ersättningar

Styrelse/

verkställande

direktör och

ledningsgrupp

Övriga

anställda

Summa

löner och

ersättningar

Moderbolaget, Sverige 4,5 - 4,5 3,8 - 3,8

Dotterbolag totalt 80,0 1 952,5 2 032,5 77,8 1 875,0 1 952,9

Koncernen totalt 84,5 1 952,5 2 037,0 81,6 1 875,0 1 956,6

Sociala kostnader

Moderbolaget, Sverige 1,5 - 1,5 1,2 - 1,2

varav pensioner 0,0 - 0,0 0,0 - 0,0

Koncernen totalt 29,8 550,5 580,3 27,3 517,7 545,0

varav pensioner 10,0 139,1 149,1 7,2 117,8 125,0

Summa personalkostnader 115,8 2 503,0 2 618,8 110,1 2 392,7 2 502,8

1) För totala personalkostnader för avvecklad verksamhet se not 10 .

Medelantal anställda

2022 2021

Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa

Moderbolaget, Sverige - - - - - -

Dotterbolag

Sverige 1 123 277 1 400 1 026 257 1 283

Belgien 22 4 26 22 5 27

Danmark 392 117 509 393 105 498

Estland 54 15 69 63 11 74

Finland 76 19 95 72 18 90

Frankrike 136 41 177 122 36 158

Irland 75 6 81 67 6 73

Italien 82 50 132 91 43 134

Lettland 10 1 11 11 1 12

Luxemburg - - - 130 19 149

Nederländerna 59 12 71 - - -

Norge 109 16 125 105 16 121

Polen 221 108 329 252 113 365

Rumänien 85 13 98 85 13 98

Ryssland 13 2 15 245 57 302

Schweiz 95 12 107 86 12 98

Slovakien 33 14 47 33 14 47

Storbritannien 294 71 365 282 69 351

Tjeckien 560 201 761 770 233 1 003

Tyskland 176 43 219 120 26 146

Ungern 120 37 157 118 35 153

USA 6 1 7 6 1 7

Dotterbolag totalt 3 741 1 060 4 801 4 099 1 090 5 189

Varav avvecklad verksamhet - - - 547 108 655

Koncernen totalt 3 741 1 060 4 801 4 099 1 090 5 189

Not 06 Personal och ledande befattningshavare

113

Not 6, forts.

Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 217 MSEK

(270), utgör 18 MSEK (24) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direk-

törer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa upp-

går till 18 MSEK (24).

Total under 2022 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 4 549

KSEK (3 807), enligt nedanstående fördelning.

Vid årsstämman den 12 maj 2022 beslutades att arvode till styrelsens ledamö

ter ska utgå med totalt 4 293 KSEK fördelat på 1 240 KSEK till styrelsens ordfö-

rande, 500 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 26 KSEK var-

dera till arbetstagarrepresentanterna. Arvode till styrelsens ledamöter inom re-

visionsutskottet ska utgå med 200 KSEK till ordförande och 100 KSEK till envar

av revisionsutskottets ordinarie ledamöter. Arvode till styrelsens ledamöter inom

ersättningsutskott ska utgå med 110 KSEK till ordförande och 55 KSEK till er-

sättningsutskottets ordinarie ledamot. Revisions- och ersättningsutskottets sam-

manlagda arvoden ska ej överstiga 565 KSEK. Totalt kan ersättning utgå med

4 858 KSEK till styrelsen och ledamöter i utskott enligt beslut på stämman 2022 .

Styrelsearvoden inklusive arvode i utskott

KSEK

2022 2021

Peter Nilsson 1 266,7 1 039,7

Per Bertland 521,7 444,1

Sonat Burman-Olsson 468,3 400,4

Viveka Ekberg 651,7 535,4

Anette Frumerie 560,0 467,4

Marcus Hedblom 560,0 467,4

Staffan Pehrson 468,3 400,4

Pontus Andersson 26,3 26,3

Ulf Jönsson (invald 2022) 17,5 -

Anders Lundberg (avgått 2022) 8,8 26,3

Summa 4 549,3 3 807,4

Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid

avslutande av styrelseuppdraget.

Ersättning till koncernledning och andra anställningsvillkor

2022 SEK

Ola

Ringdahl

Ersättning övrig

koncernledning

Totalt

Fast lön inkl. sem. ersättning 6 597 411 15 333 267 21 930 678

Rörlig ersättning 5 922 817 7 753 419 13 676 236

Pensioner 1 944 787 3 458 045 5 402 832

Förmåner 145 473 423 587 569 060

Summa 14 610 488 26 968 318 41 578 806

2021 SEK

Ola

Ringdahl

Ersättning övrig

koncernledning

Totalt

Fast lön inkl. sem. ersättning 6 258 939 17 500 527 23 759 466

Rörlig ersättning 7 640 542 10 950 889 18 591 431

Pensioner 1 808 039 2 524 223 4 332 262

Förmåner 128 208 909 978 1 038 186

Summa 15 835 728 31 885 617 47 721 345

1) Ersättningen är exklusive sociala avgifter och särskild löneskatt. Ersättning till övrig koncern-

ledning avser 8 (9) personer.

Fast och rörlig lön

Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön.

Den rörliga ersättningen består av ett kort- respektive långsiktigt kontant ersätt-

ningsprogram som baseras på uppnådda resultat.

Den maximala kortsiktiga rörliga lönen uppgår till 40 procent av den anställdes

fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en

maximal kortsiktig rörlig lön uppgående till 60 procent av den årliga fasta lönen.

Långsiktig kontant rörlig ersättning uppgår maximalt till 40 procent av den an

ställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt

till en maximal långsiktig rörlig ersättning uppgående till 70 procent av den årliga

fasta lönen. Ola Ringdahls fasta ersättning för 2022 uppgick till 6 597 411 SEK.

Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dess

utom har Ola Ringdahl rätt till fri bil och vissa andra förmåner.

2022 års ersättningar till verkställande direktör och övrig koncernledning fram

går i tabellen på denna sida.

Regler vid uppsägning

Vid uppsägning av Ola Ringdahls anställning löper en uppsägningstid om tolv må-

nader från bolagets sida och sex månader från Ola Ringdahls sida. Under upp-

sägningstiden har Ola Ringdahl rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner

med undantag för rörlig ersättning. Ola Ringdahl är bunden av en konkurrens

klausul som är giltig under två år från anställningens upphörande under vilken

han för tiden har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt av avstå från kon-

kurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Ola Ringdahl.

Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är tolv månader, vid upp-

sägning från bolagets sida, och sex månader vid uppsägning från den anställ-

des sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställ-

de, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den

anställde erhåller under uppsägningstiden. Övriga ledande befattningshavare

är bundna av konkurrensklausuler under tolv månader från anställningens upp-

hörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att

avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde.

Pensioner

Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år.

Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för Ola Ringdahl motsvarande

30 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna under

2022 uppgick till 1 945 KSEK (1 808).

Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner. Pensionen ska följa

gällande avtal, vara premiebestämd och grundas på samma principer som den

fasta ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer

uppgick till sammanlagt 3 458 KSEK (2 524).

Bonusprogram

Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger bonusprogram för övriga ledan-

de befattningshavare. Bonusprogram baseras på resultatorienterade mål. Bonus

uppgår till 10-40 procent av årslönen, beroende på befattning .

Vinstandelsplan

Sedan 1980 gör Lindab årligen avsättningar till en vinstandelsstiftelse för fast an-

ställda i vissa svenska bolag, i enlighet med avtal. Avsättningen baseras på re-

sultatet i de svenska koncernbolagen. Sedan 2019 har villkoren för avsättningen

förändrats till viss del för att tydligare reflektera hur hela Lindab uppfyller koncer-

nens finansiella mål med en rörelsemarginal motsvarande 10 procent. Det max-

imala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med konsumentprisindex (KPI).

Årets avsättning till vinstandelsplanen uppgick till 8 562 KSEK (7 268) inklusive

särskild löneskatt. Vinstandelsstiftelsens aktieinnehav utgörs av aktier i Lindab.

Vid utgången av 2022 ägde stiftelsen 463 400 aktier (476 000) i Lindab. Det finns

också en mindre vinstandelsplan i Lindabs franska bolag.

Incitamentsprogram

Principer om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes se-

nast vid årsstämman 2021. Dessa ska framläggas för fastställelse vid årsstäm-

man minst vart fjärde år. Enligt dessa antagna riktlinjer ska ersättningsprogram-

met för ledande befattningshavare bland annat omfatta kontant rörlig ersättning.

Denna ersättning ska vara baserad på mätbara kriterier, vilka återspeglar för-

definierade finansiella och kvalitativa mål för Lindab. Baserat på tidigare beslut

av årsstämman har ett långsiktigt incitamentsprogram implementerats år 2022.

Programmet har en treårig mätperiod och eventuellt utfall av långsiktig kontant

rörlig ersättning ska på marknadsmässiga villkor investeras i aktier eller aktie-

relaterade instrument i Lindab. Total kostnad vid maximalt utfall för den treåriga

mätperioden 2022 till 2024 uppskattas till 14 MSEK. De långsiktiga incitaments

programmen från 2020 respektive 2021 har i allt väsentligt samma utformning

som programmet för 2022 och dessa programs mätperioder är 2020 till 2022

respektive 2021 till 2023.

Optionsprogram

Vid årsstämman 2022 beslutades om ett köpoptionsprogram för ledande

befattningshavare i Lindabkoncernen genom en riktad emission av högst

275 000 köpoptioner. Programmet har i allt väsentligt samma utformning och syfte

som tidigare implementerade köpoptionsprogram. Med anledning av detta pro-

gram har ledande befattningshavare i Lindab tecknat 238 050 köpoptioner enligt

marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal. Varje köpoption ger innehava-

ren rätt att förvärva en aktie i Lindab till lösenkurs om 219,90 SEK. Förvärv av ak -

114

Ventilation

Systems

Proﬁle

Systems Övrigt Totalt Eliminering

Summa

kvarvarande

verksamhet

2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Nettoomsättning, externt 8 444 6 391 3 922 3 257 - - 12 366 9 648 - - 12 366 9 648

Nettoomsättning, internt mellan segment 4 6 42 30 - - 46 36 –46 –36 - -

Nettoomsättning, totalt 8 448 6 397 3 964 3 287 - - 12 412 9 684 –46 –36 12 366 9 648

Justerat rörelseresultat före avskrivningar 1 246 1 118 626 589 –44 –47 1 828 1 660 - - 1 828 1 660

Avskrivningar och nedskrivningar –365 –296 –100 –84 –16 –14 –481 –394 - - –481 –394

Justerat rörelseresultat 881 822 526 505 –60 –61 1 347 1 266 - - 1 347 1 266

Engångsposter och omstruktureringskostnader –22

- - - - - –22

- - - –22

Rörelseresultat 859 822 526 505 –60 –61 1 325 1 266 - - 1 325 1 266

Finansnetto –87 –43

Resultat före skatt 1 238 1 223

Skatt på årets resultat –264 –265

Årets resultat 974 958

Anläggningstillgångar, exkl. ﬁnansiella tillgångar 5 507 4 067 1 733 1 420 179 176 7 419 5 663 - - 7 419 5 663

Varulager 1 669 1 332 1 083 758 - - 2 752 2 090 - - 2 752 2 090

Övriga tillgångar 1 545 1 179 642 675 444 560 2 631 2 414 –429 –547 2 202 1 867

Ej fördelade tillgångar 584 685

Summa tillgångar 12 957 10 305

Eget kapital 6 751 5 650

Övriga skulder 2 724 2 377 950 1 065 94 102 3 768 3 544 –429 –547 3 339 2 997

Ej fördelade skulder 2 867 1 658

Summa eget kapital och skulder 12 957 10 305

Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar 217 238 118 131 24 14 359 383 - - 359 383

1) Inkluderar nedskrivningar om 2 MSEK. Se vidare not 9.

2) Bruttoinvesteringar i avvecklad verksamhet uppgick till 12 MSEK år 2021.

Not 07 Segmentsredovisning

Not 6, forts.

tier med stöd av option kan ske efter att Lindab offentliggjort halvårsrapporten för

år 2025 och fram till och med den 31 augusti samma år. Vid årsstämmorna 2019,

2020 respektive 2021 beslutades också om köpoptionsprogram för ledande be-

fattningshavare. Under tredje kvartalet 2022 utnyttjades samtliga 175 000 ägda

optioner i 2019 års köpoptionsprogram för att förvärva aktier enligt programmets

villkor. Detta medförde att 175 000 egna aktier i Lindab International AB skifta-

des ut vid inlösen av optioner. Inlösen av optioner skedde till en lösenkurs om

120,00 SEK per aktie. Vid utgången av 2022 fanns 210 000 utestående optioner

med en lösenkurs på 101,90 SEK från 2020 års köpoptionsprogram, som förfal-

ler sommaren 2023. Från 2021 års köpoptionsprogram fanns 183 950 utestå-

ende optioner med en lösenkurs på 222,00 SEK som förfaller sommaren 2024.

Vid utnyttjande av köpoption kan Lindab använda aktier i eget förvar för att av

yttra aktie till innehavaren av köpoption.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Principer om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes

senast vid årsstämman 2021, principer som ska framläggas för fastställelse

vid årsstämman minst vart fjärde år. Enligt dessa principer ska följande gälla för

ersättning till ledande befattningshavare:

•

Total ersättning ska vara marknadsmässig och får bestå av följande kom-

ponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmån samt

andra förmåner.

• Ersättningen ska vara konkurrenskraftig.

•

Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att främja

bolagets affärsstrategi samt långsiktiga intressen.

•

Rörlig kontantersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara

kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella, men tydligt koppla an till

bolagets fördefinierade finansiella eller kvalitativa mål. De kan vidare utgöras

av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Prestationsperiod för

kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska kunna mätas under

en period om ett eller flera år.

•

Den totala rörliga kontantersättningen får uppgå till högst 130 procent för

VD och koncernchef samt 100 procent för övriga ledande befattningshavare

under mätperioden för sådana kriterier.

• För samtliga medlemmar i bolagets ledning (som inte omfattas av kollektiv

avtalad pensionsförmån, ITP-plan) ska pensionspremie på fast kontant lön

inte överstiga 30 procent.

•

Styrelsen har rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under

2022 ej utnyttjat detta mandat.

•

Utöver vad som fastställs i riktlinjerna kan årsstämman besluta om exempelvis

aktie- eller aktiekursrelaterade ersättningar.

Vad avser riktlinjer till ledande befattningshavare för tiden från nästa årsstämma

hänvisas till styrelsens kommande förslag inför årsstämman 2023.

115

Land 2022 Procent Land 2021 Procent

Sverige 3 684 30 Sverige 3 058 32

Danmark 1 325 11 Danmark 1 054 11

Tyskland 1 045 8 Storbritannien 775 8

Norge 1 020 8 Norge 724 7

Storbritannien 911 7 Frankrike 523 5

Frankrike 690 6 Tyskland 475 5

Finland 459 4 Finland 384 4

Övriga 3 232 26 Övriga 2 655 28

Summa

kvarvarande

verksamhet 12 366 100

Summa

kvarvarande

verksamhet 9 648 100

Building

Systems,

avvecklad

verksamhet 971 -

Summa total

verksamhet 10 619 -

Land 2022 Procent Land 2021 Procent

Sverige 958 28 Sverige 875 33

Tjeckien 459 13 Tjeckien 422 16

Nederländerna 303 9 Danmark 230 9

Danmark 298 9 Storbritannien 179 7

Frankrike 292 8 Frankrike 169 6

Storbritannien 176 5 Polen 124 5

Tyskland 169 5 Schweiz 114 4

Polen 136 4 Irland 97 3

Övriga 661 19 Övriga 439 17

Summa 3 452 100 Summa 2 649 100

Goodwill 3 967 - Goodwill 3 014 -

Summa 7 419 - Summa 5 663 -

Segmentinformation

Koncernens segment består av Ventilation Systems och Profile Systems. I de-

cember 2021 avyttrade Lindab segmentet Building Systems till extern part, se

not 5. Building Systems klassificerades som avvecklad verksamhet vid utgång

en av 2021 och därmed lämnas här endast segmentinformation för kvarvarande

verksamhet, det vill säga Ventilation Systems och Profile Systems.

Grunden för uppdelning på segment är de olika kunderbjudanden som respek

tive affärsområde tillhandahåller. Kunderbjudandena inom respektive segment

är enligt följande:

• Ventilation Systems erbjuder installatörer och andra beställare inom venti

lationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för

ventilation, kyla och värme.

• Profile Systems erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för

takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt stålprofiler för vägg-, tak-

och bjälklagskonstruktioner.

Både Ventilation Systems och Profile Systems verksamheter styrs utifrån geogra-

fiskt uppdelade säljorganisationer, vilka stöttas av ett antal produkt- och system-

områden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner för respektive af-

färsområde. Övrigt avser ej fördelade poster och omfattar bland annat moderbo-

lagsfunktioner. Lindabs finansiella mål som verksamheten styrs utifrån är tillväxt,

lönsamhet, nivå på skuldsättning och utdelningspolicy, se sidan 78.

Segmenten ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras re

sultat beräknas på denna nivå, medan Treasuryfunktionen ansvarar för finansie-

ringen på koncern- och landnivå. Därmed består ej fördelade tillgångar huvud-

sakligen av pensionstillgångar samt aktuella och uppskjutna skattefordringar. Ej

fördelade skulder består huvudsakligen av nettoupplåning, pensionsavsättning-

ar samt aktuella och uppskjutna skatteskulder.

Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter

från den del av denna verksamhet som säljs internt fördelas i konsolideringen

till segmenten.

Information om intäkter från externa kunder samt justerat rörelseresultat per rö

relsesegment framgår i tabellerna på sidan 84. Internpris mellan koncernens seg-

ment sätts utifrån principen om armlängds avstånd, det vill säga mellan parter

som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att trans-

aktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

Geograﬁsk information

Nettoomsättning från externa kunder (baserad på hemvist)

Nedan redovisas extern nettoomsättning på Lindabs största marknader baserade

på kundens hemvist. Presentation sker utifrån kvarvarande verksamhet. Lindabs

största kund står för 1,8 procent (1,9) av koncernens nettoomsättning, vilket inne-

bär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder.

Lindabs verksamhet är inriktad på att utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja

produkter inom huvudkategorin Bygg. Produktportföljen består av såväl enskilda

artiklar som hela system för ventilation, kyla och värme, samt byggprodukter och

bygglösningar såsom takavvattning i stål, beklädnadsprodukter för tak respektive

väggar, stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner samt hallbyggnader.

Fram till utgången av 2021, då Building Systems avyttrades, ingick också kom-

pletta, monteringsfärdiga stålbyggnadssystem under varumärket Astron. Vid för-

säljning av dessa stålbyggnadssystem var ibland ett element av installation in-

kluderat, men detta har varit en icke väsentlig del av koncernens omsättning och

installationstjänster såldes enbart på förfrågan i samband med materiell produkt.

Baserat på karaktären av de produkter som ingår i Lindabs produktportfölj och

de varor som erbjuds på marknaden, så anses ett avtalsenligt prestationsåta-

gande gentemot kund huvudsakligen leda till en intäktsredovisning vid en viss

tidpunkt. Detta sker vanligen i samband med fysisk leverans till motpart då kun-

den i realiteten får kontroll över produkten. Vid försäljning av större kompletta

stålbyggnadssystem, i vilka delleveranser kunde förekomma, så skedde i allt

väsentligt intäktsredovisningen vid fysisk leveranstidpunkt och i enlighet med vad

som reglerades i kontrakt.

Utifrån rådande verksamhetsinriktning och produktportfölj är Lindabs bedömning

att intäkter i allt väsentligt redovisas vid viss tidpunkt. De redovisade intäkterna

reflekterar då värdet av den ersättning som Lindab netto förväntas vara berätti-

gad till när ett enskilt prestationsåtagande är uppfyllt. Detta innebär att eventu-

ell volymrabatt och/eller förväntat nyttjande av förekommande kassarabatt re-

dovisningsmässigt reducerar det bruttomässiga försäljningspriset vid tidpunk-

ten för intäktsredovisningen. Intäktsreduktion och avsättning för förekommande

volymrelaterade rabatter baseras på såväl erfarenhetsmässiga grunder som för-

väntade utfall utifrån innevarande avtal och indikativa framåtriktade inköpstren-

der hos enskilda kunder. Samma kriterier utgör grunden för bedömning och re-

dovisning av nyttjande av eventuella kassarabatter, men då med återspegling på

förväntade framtida betalningsmönster. Förekomsten av volym- respektive kas-

sarabatter är differentierad mellan såväl olika geografiska marknader som olika

kundkategorier och produkter.

Med hänsyn till att Lindab i allt väsentligt redovisar intäkter vid viss tidpunkt, det

vill säga huvudsakligen i samband med fysisk leverans till motpart, så är upplup-

na intäkter per balansdagen av mindre värde i relation till koncernens totala om-

sättning. Redovisad nettoomsättning är reducerad med volym-/kassarabatter, för

vilka det finns reservationer på balansdagen uppgående till –280 MSEK (–231),

se not 30. Detta utgörs av avtalsskulder, vilka vanligtvis regleras inom ett års tid.

Upplysning lämnas ej om ouppfyllda eller delvis ouppfyllda prestationsåtaganden

då dessa är del av avtal som löper under 12 månader och uppgår till mindre värde.

Not 08 Intäktsredovisning

Not 7, forts.

Anläggningstillgångar per land

Anläggningstillgångar avser immateriella tillgångar och materiella anläggnings

tillgångar samt nyttjanderättstillgångar och är fördelade per enskilt betydelseful-

la länder med avseende på produktionskapacitet.

116

Not 8, forts.

Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet

Total verksamhet

Avskrivningar Not 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 18 3 5 - - 3 5

Patent och liknande rättigheter 18 1 4 - - 1 4

IT och övriga immateriella tillgångar 18 30 17 - 2 30 19

Varumärken 18 6 4 - - 6 4

Byggnader och mark 19 46 37 - 2 46 39

Nyttjanderätter byggnader och mark 20 204 167 - 14 204 181

Maskiner och andra tekniska anläggningar 19 101 82 - 7 101 89

Inventarier, verktyg och installationer 19 35 27 - 1 35 28

Övriga nyttjanderätter av materiella anläggningstillgångar 20 55 48 - 4 55 52

Summa 481 391 - 30 481 421

Nedskrivningar

Goodwill 18 - - - 380 - 380

Byggnader och mark 19 0 0 - - 0 0

Maskiner och andra tekniska anläggningar 19 2 3 - - 2 3

Inventarier, verktyg och installationer 19 0 - - - 0 -

Summa 2 3 - 380 2 383

Summa av- och nedskrivningar per tillgångsslag 483 394 - 410 483 804

Totala avskrivningar fördelade per funktion

Kostnad för sålda varor 222 182 - 22 222 204

Försäljningskostnader 217 170 - 5 217 175

Administrationskostnader 39 35 - 3 39 38

Forsknings- och utvecklingskostnader 3 4 - 0 3 4

Summa 481 391 - 30 481 421

Totala nedskrivningar fördelade per funktion

Kostnad för sålda varor - 3 - - - 3

Övriga rörelsekostnader 2

- - 380

380

Summa 2 3 - 380 2 383

Summa av- och nedskrivningar fördelade per funktion 483 394 - 410 483 804

1) Varav 2 MSEK är rapporterade som engångsposter och omstruktureringskostnader.

2) Varav 380 MSEK är rapporterade som engångsposter och omstruktureringskostnader .

Nettoomsättning per segment och region

2022 Norden Västeuropa

Central-

europa

Övriga

marknader Summa

Ventilation Systems 3 362 4 032 886 164 8 444

Proﬁle Systems 3 148 176 585 13 3 922

Summa 6 510 4 208 1 471 177 12 366

2021

Ventilation Systems 2 818 2 681 752 140 6 391

Proﬁle Systems 2 478 161 599 19 3 257

Summa kvarvarande verksamhet 5 296 2 842 1 351 159 9 648

Building Systems, avvecklad verksamhet 4 422 535 10 971

Summa total verksamhet 5 300 3 264 1 886 169 10 619

Not 09 Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion

Koncernens intäkter redovisas och utvärderas huvudsakligen utifrån segmentens

respektive geografiska marknader. Ventilation Systems intäkter hänför sig huvud-

sakligen till försäljning av ventilationsrelaterade produkter och inneklimatlösning-

ar och Profile Systems omsättning baseras primärt på olika byggprodukter och

byggsystem i tunnplåt samt olika stålprofiler. Building Systems intäkter genere

rades väsentligen från försäljning av stålbyggnadssystem. Segmentet Building

Systems avyttrades i slutet av december 2021.

Koncerninterna transaktioner mellan segmenten är marginella, se not 7.

117

Forsknings- och utvecklingskostnader för kvarvarande verksamhet uppgick till

61 MSEK (53) och var direkt kostnadsförda i koncernens resultaträkning, varav

3 MSEK (5) avsåg avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader.

Not 12 Forskning och utveckling

Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet

Total verksamhet Moderbolag

2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Deloitte

Revisionsuppdrag 8,1 7,0 - 1,1 8,1 8,1 0,5 0,5

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 0,3 0,0 - - 0,3 0,0 - -

Skatterådgivning 0,1 0,1 - - 0,1 0,1 - -

Övriga uppdrag 0,2 0,2 - - 0,2 0,2 - -

Totalt Deloitte 8,7 7,3 - 1,1 8,7 8,4 0,5 0,5

Övriga

Revisionsuppdrag 2,7 1,6 - 0,5 2,7 2,1 - -

Skatterådgivning 0,6 0,6 - - 0,6 0,6 - -

Övriga uppdrag 0,2 0,3 - 0,1 0,2 0,4 - -

Totalt övriga 3,5 2,5 - 0,6 3,5 3,1 - -

Summa 12,2 9,8 - 1,7 12,2 11,5 0,5 0,5

Ersättning till revisorer

Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redo-

visningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen.

Not 11 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer

Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet

ska beviljas styrelsen och verkställande direktören.

Forsknings- och utvecklingskostnader avseende avvecklad verksamhet upp-

gick år 2021 till 12 MSEK.

För balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, se not 18.

I koncernens resultaträkning är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad

sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, forsknings- och ut-

vecklingskostnader, övriga rörelsekostnader samt resultat från andelar i intresse-

företag uppgår för kvarvarande verksamhet totalt till 11 156 MSEK (8 455). Ovan

visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostna-

der för arbetskraft för kvarvarande verksamhet består av anställd personal, 2 619

MSEK (2 240) och inhyrd personal, 68 MSEK (94). Övriga externa kostnader hän-

för sig huvudsakligen till produktions-, försäljnings- och administrationskostnader.

Not 10 Kostnader fördelade på kostnadsslag

Not

Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet

Total verksamhet Moderbolag

2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Kostnad för direkt material 6 217 4 398 - 518 6 217 4 916 - -

Övriga externa kostnader 1 581 1 253 - 118 1 581 1 371 3 3

Kostnader för arbetskraft 2 687 2 334 - 263 2 687 2 597 6 5

Av- och nedskrivningar 9, 18, 19, 20 481 394 - 30

481 424

- -

Övriga rörelsekostnader 13 188

76 - 471

188

547

- -

Resultat från andelar i intresseföretag 21 2 0 - - 2 0 - -

Summa 11 156 8 455 - 1 400 11 156 9 855 9 8

1) Övriga rörelsekostnader inkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader om –22 MSEK.

2) Övriga rörelsekostnader inkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader om –456 MSEK, varav –380 MSEK avser nedskrivning av goodwill .

118

Not 15 Finansiella intäkter och kostnader

Not 14 Statliga stöd

2022 avsåg erhållna statliga stöd och kostnadsreduktioner huvudsakligen

energistöd i Tjeckien. För 2021 var stöden primärt relaterade till covid-19 åt-

gärder och avsåg då främst verksamheterna i Irland, Luxemburg och Sverige.

Statliga stöd som kompenserar för specifika kostnader redovisas som en kost

nadsreduktion över resultaträkningen och klassificeras därmed till samma kate-

gori som den underliggande kostnaden. Statliga stöd som är bidrag av mer ge-

nerell karaktär redovisas under övriga rörelseintäkter .

Not 13 Övriga rörelseintäkter och kostnader

Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet

Total verksamhet Moderbolag

Intäkter 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/-skulder 84 42 - 1 84 43 - -

Realisationsvinst vid avyttring av

anläggningstillgångar

6 4 - - 6 4 - -

Övrigt 25 27 - 3 25 30 - -

Summa 115 73 - 4 115 77 - -

Kostnader

Valutakursdifferenser på rörelseskulder/-fordringar –122 –49 - –1 –122 –50 - -

Realisationsförlust vid avyttring av

anläggningstillgångar

–1 –1 - 0 –1 –1 - -

Övrigt

1) 2)

–65 –26 - –470 –65 –496 0 -

Summa –188 –76 - –471 –188 –547 0 -

1) Övrigt 2022 inkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader om –22 MSEK relaterat till beslutad avveckling och senare avyttring av verksamheten i Ryssland. Posten inkluderar även förvärvs-

relaterade kostnader för under året genomförda förvärv om 23 MSEK, se not 5.

2) Övrigt 2021 inkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader motsvarande –456 MSEK relaterat till avyttringen av Building Systems, varav –380 MSEK avser nedskrivning goodwill. Redovisade

engångsposter och omstruktureringskostnader för år 2021 är klassificerade under avvecklad verksamhet. Posten inkluderar även förvärvsrelaterade kostnader för under året genomförda förvärv om

4 MSEK, se not 5.

Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet

Total verksamhet

Statliga stöd och kostnadsreduktioner 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Statliga stöd som påverkat årets resultat 3 5 - 3 3 8

Statliga kostnadsreduktioner som påverkat årets resultat 0 3 - - 0 3

Statliga investeringsstöd, avräknade mot anläggningstillgångar 0 - - - 0 -

Summa 3 8 - 3 3 11

Not

Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet

Total verksamhet Moderbolag

Resultat från andelar i koncernföretag

2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Erhållet koncernbidrag

- - - - - - 55 25

Erhållen aktieutdelning - - - - - - 7 -

Summa

- - - - - - 62 25

Finansiella intäkter

Avtalsenlig ränta på ﬁnansiella tillgångar

5 3 - 8 5 11 - -

Varav på ﬁnansiella tillgångar värderade till

upplupet anskaffningsvärde

2 3 - 0 2 3 - -

Summa ﬁnansiella intäkter

5 3 - 8 5 11 - -

Finansiella kostnader

Avtalsenlig ränta på ﬁnansiella skulder

–54 –15 - –1 –54 –16 - -

Varav på ﬁnansiella skulder värderade till

upplupet anskaffningsvärde

–37 –2 - 0 –37 –2 - -

Räntor förmånsbestämda pensioner, netto 27

–4 –3 - 0 –4 –3 - -

Räntekostnader avseende leasingskulder 31

–24 –21 - –3 –24 –24 - -

Till dotterbolag

- - - - - - –15 –5

Övriga ﬁnansiella kostnader

–3 –3 - 0 –3 –3 - -

Summa ﬁnansiella kostnader

–85 –42 - –4 –85 –46 –15 –5

Valutaeffekter vinster/förluster, netto

–7 –4 - 0 –7 –4 - -

Summa ﬁnansiella intäkter och kostnader

–87 –43 - 4 –87 –39 47 20

119

Skattekostnaden för koncernens verksamhet uppgick för året till 264 MSEK

(265). Den effektiva skattesatsen för koncernens totala verksamhet uppgick till

21 procent (22) och för den kvarvarande verksamheten var motsvarande skat

tesats 21 procent (22).

Den genomsnittliga skattesatsen för koncernens totala verksamhet var

21 procent (19) och för den kvarvarande verksamheten var motsvarande skattesats

21 procent (20). Den genomsnittliga skattesatsen har beräknats genom en väg-

ning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land.

För 2022 var den effektiva skattesatsen och den genomsnittliga skattesatsen i

linje, medan avvikelsen föregående år uppgick till 3 procentenheter avseende

total verksamhet och 2 procentenheter för kvarvarande verksamhet. År 2021 för-

klarades skillnaden främst av att Lindab avyttrade Building Systems, vilket med-

förde upplösning av koncernens skatteunion i Tyskland. Lindab omvärderade

då uppskjutna skattefordringar hänförliga till tidigare aktiverade underskottsav-

drag i Tyskland, vilket hade en negativ effekt på den effektiva skattesatsen. Den

lägre effektiva skattesatsen för 2022 i relation till föregående år har i huvudsak

samma förklaringsgrund.

Skattesatsen i Sverige uppgår till 20,6 procent (20,6). De främsta orsakerna till

skillnaden i skattesats mellan svensk bolagsskattesats och Lindabkoncernens

skattesats med utgångspunkt från resultat före skatt framgår av följande tabell .

Inkomstskatten i resultaträkningen och rapporten över totalresultat i koncernen består huvudsakligen av följande komponenter .

Not 16 Skatt på årets resultat

Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet

Total verksamhet Moderbolag

2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Resultaträkningen

Aktuell skatt

Aktuell skatt på årets resultat

–237 –269 - 3 –237 –266 –8 –3

Justeringar avseende tidigare år

5 0 - 0 5 0 0 0

Summa aktuell skatt

–232 –269 - 3 –232 –266 –8 –3

Uppskjuten skatt

Uppkomst och återföring av temporära skillnader

–32 4 - –3 –32 1 0 0

Effekter av förändringar i skattesatser i olika länder

0 0 - - 0 0 - -

Summa uppskjuten skatt

–32 4 - –3 –32 1 0 0

Totalt redovisad skattekostnad i resultaträkningen

–264 –265 - 0 –264 –265 –8 –3

Övrigt totalresultat

Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda

pensionsplaner

–16 0 - -

Aktuell skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering

15 –8 - -

Totalt redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat

–1 –8 - -

1) Skatt redovisad i övrigt totalresultat presenteras inte för kvarvarande respektive avvecklad verksamhet, utan återspeglar endast hur dessa poster presenteras i koncernens rapport över totalresultatet.

120

Uppskjutna skattefordringar- och skulder vid utgången av året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan.

Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet

Total verksamhet

2022 Procent 2022 Procent 2022 Procent

Resultat före skatt 1 238 - 1 238

Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget –255 –20,6 - - –255 –20,6

Avstämning mot redovisad skatt

Effekt av andra skattesatser för utländska bolag 0 0,0 - - 0 0,0

Ej redovisade underskott, uppkomna under året –4 –0,3 - - –4 –0,3

Skatt hänförlig till tidigare år 5 0,4 - - 5 0,4

Ej avdragsgilla kostnader –17 –1,4 - - –17 –1,4

Ej skattepliktiga intäkter 6 0,5 - - 6 0,5

Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt 0 0,0 - - 0 0,0

Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag

0 0,0 - - 0 0,0

Omvärdering av övriga uppskjutna skattefordringar 1 0,1 - - 1 0,1

Övrigt 0 0,0 - - 0 0,0

Redovisad skattekostnad –264 –21,3 - - –264 –21,3

Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet

Total verksamhet

2021 Procent 2021 Procent 2021 Procent

Resultat före skatt 1 223 –421 802

Återläggning nedskrivning goodwill - 380 380

Resultat före skatt, exklusive nedskrivning av goodwill 1 223 –41 1 182

Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget –251 –20,6 8 –20,6 –243 –20,6

Avstämning mot redovisad skatt

Effekt av andra skattesatser för utländska bolag 11 0,9 4 9,8 15 1,3

Ej redovisade underskott, uppkomna under året - - –11 –28,0 –11 –0,9

Skatt hänförlig till tidigare år 0 0,0 0 0,0 0 0,0

Ej avdragsgilla kostnader –11 –0,9 –3 –7, 3 –14 –1,2

Ej skattepliktiga intäkter 1 0,1 0 0,0 1 0,1

Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt 0 0,0 - - 0 0,0

Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag

–11 –0,9 3 7, 3 –8 –0,7

Omvärdering av övriga uppskjutna skattefordringar 1 0,1 –1 –2,4 0 0,0

Övrigt –5 –0,4 0 0,0 –5 –0,4

Redovisad skattekostnad –265 –21,7 0 0,0 –265 –22,4

Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag avsåg huvudsakligen Tyskland. 2021 påverkades kvarvarande verksamhet av en negativ omvärderingseffekt relaterad till uppskjutna

skattefordringar hänförliga till tidigare aktiverade underskottsavdrag. Detta till följd av koncernens beslut att avyttra Buildings Systems, vilket medför en upplösning av intern skatteunion i Tyskland. Den

negativa omvärderingsseffekten uppgick till 14 MSE K.

Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto

2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

Immateriella tillgångar 2 2 –61 –19 –59 –17

Materiella anläggningstillgångar 4 3 –71 –60 –67 –57

Finansiella anläggningstillgångar - - - - - -

Lager 12 32 0 0 12 32

Fordringar 2 3 –1 0 1 3

Avsättningar 21 45 0 - 21 45

Skulder 0 0 0 - 0 0

Leasing 11 7 0 0 11 7

Övrigt 2 1 –20 –18 –18 –17

Underskottsavdrag 11 16 - - 11 16

Periodiseringsfonder - - –26 –37 –26 –37

Summa 65 109 –179 –134 –114 –25

Kvittning av fordringar/skulder –29 –27 29 27 - -

Enligt koncernens rapport över ﬁnansiell ställning 36 82 –150 –107 –114 –25

Not 16, forts.

121

Resultat per aktie före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hän-

förligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal

utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas

som egna aktier av moderbolaget.

Antalet utestående aktier ökade under 2022 med 175 000 till följd av att Lindab

International AB sålde 175 000 egna aktier till optionsinnehavarna av 2019 års

köpoptionsprogram. År 2021 ökade antalet utestående aktier med 110 000

till följd av att ett teckningsoptionsprogram från 2018 löpte ut under året och

110 000 aktier emitterades i anslutning härtill. Se not 6 och 26.

Not 17 Resultat per aktie

Resultat per aktie efter utspädning

Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att det resultat som är hän-

förligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal

utestående stamaktier inklusive de stamaktier som förutsätts bli emitterade.

Dessa beräknas utifrån stamaktiernas genomsnittliga aktiekurs under perioden.

Avstämning av uppskjuten skatteskuld/-fordran, netto

Not 2022 2021

Vid årets början –25 –16

Redovisat i resultaträkningen –32 1

Förvärv av dotterbolag 5 –38 –8

Avyttring av dotterbolag 5 0 -

Avvecklad verksamhet 5 - –3

Redovisat i övrigt totalresultat samt i eget kapital:

- justering förmånsbestämda pensionsplaner –16 0

Omräkningsdifferenser –3 1

Vid årets slut –114 –25

Förfallotider för outnyttjade underskottsavdrag

2022-12-31 2021-12-31

Inom 1 år 1

Om 2-4 år 1

Om 5-6 år -

Efter 6 år 253

230

- därav utan förfallotid

253

230

Summa

255 233

Uppskjutna skattefordringar för skattemässiga underskottsavdrag redovisas i

den utsträckning som det är sannolikt att de kommer att kunna tillgodogöras för

att sänka framtida skattepliktiga vinster.

Vid utgången av året hade koncernen totala underskottsavdrag om cirka 289

MSEK (286), varav 34 MSEK (53) utgjorde underlag för den redovisade uppskjut-

na skattefordran om 11 MSEK (16).

Kvarvarande ej aktiverade underskottsavdrag om 255 MSEK (233), skulle kunna

ge en uppskjuten skattefordran på 80 MSEK (68). Dessa har dock inte beak-

tats, då det inte anses möjligt att bedöma om Lindab inom en överskådlig fram-

tid kan utnyttja dessa, alternativt att det inte anses troligt att Lindab kommer att

kunna utnyttja dem.

Not 16, forts.

Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Total verksamhet

Före och efter utspädning 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 974 958 - –421 974 537

Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, st 76 551 565 76 395 732 - 76 395 732 76 551 565 76 395 732

Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) 12,73 12,53 - –5,51 12,73 7,02

Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) 12,70 12,50 - –5,50 12,70 7,00

122

1 januari – 31 december 2022

Ackumulerade anskaffningsvärden Not

Balanserade

utgifter för

utvecklings-

arbeten

Patent och

liknande

rättigheter

IT och övriga

immateriella

tillgångar Varumärken Goodwill Totalt

Vid årets början 60 100 238 81 3 014 3 493

Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 - - 207 11 763 981

Poster avseende avytring av dotterbolag 5 - - 0 - 0 0

Nyanskaffningar 3 0 37 - - 40

Avyttringar och utrangeringar - - –16 - - –16

Omklassiﬁceringar 0 0 –27 - - –27

Årets omräkningsdifferenser 6 3 32 1 190 232

Vid årets slut 69 103 471 93 3 967 4 703

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början –43 –98 –167 –56 - –364

Årets avskrivningar –3 –1 –30 –6 - –40

Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 - - –53 - - –53

Poster avseende avytring av dotterbolag 5 - - 0 - - 0

Avyttringar och utrangeringar - - 16 - - 16

Omklassiﬁceringar 0 - 27 - - 27

Årets omräkningsdifferenser –4 –2 –19 0 - –25

Vid årets slut –50 –101 –226 –62 - –439

Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början –3 0 –9 –2 0 –14

Årets nedskrivningar - - - - - -

Årets omräkningsdifferenser 0 0 –1 0 - –1

Vid årets slut –3 0 –10 –2 0 –15

Planenligt restvärde vid årets början 14 2 62 23 3 014 3 115

Planenligt restvärde vid årets slut 16 2 235 29 3 967 4 249

1 januari – 31 december 2021

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 57 98 331 77 3 239 3 802

Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 1 1 2 3 110 117

Poster avseende avvecklad verksamhet 5 - - –124 - –405 –529

Nyanskaffningar 2 0 18 - - 20

Avyttringar och utrangeringar - - –1 - - –1

Omklassiﬁceringar –1 0 - - - –1

Årets omräkningsdifferenser 1 1 12 1 70 85

Vid årets slut 60 100 238 81 3 014 3 493

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början –38 –93 –254 –52 - –437

Årets avskrivningar –5 –4 –19 –4 - –32

Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 0 –1 - - - –1

Poster avseende avvecklad verksamhet 5 - - 115 - - 115

Avyttringar och utrangeringar - - 1 - - 1

Omklassiﬁceringar 1 0 - - - 1

Årets omräkningsdifferenser –1 0 –10 0 - –11

Vid årets slut –43 –98 –167 –56 - –364

Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början –3 0 –9 –2 0 –14

Årets nedskrivning - - - - –380 –380

Poster avseende avvecklad verksamhet 5 - - - - 378 378

Årets omräkningsdifferenser 0 - 0 - 2 2

Vid årets slut –3 0 –9 –2 0 –14

Planenligt restvärde vid årets början 16 5 68 23 3 239 3 351

Planenligt restvärde vid årets slut 14 2 62 23 3 014 3 115

Not 18 Immateriella tillgångar

123

Goodwill per segment 2022-12-31 2021-12-31

Ventilation Systems 2 896 2 113

Proﬁle Systems 1 071 901

Summa 3 967 3 014

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten är till största delen internt generera-

de aktiverade kostnader för programutveckling och certifikat. IT och övriga im-

materiella tillgångar består främst av programvara och förvärvade kundrelationer.

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill

Koncernen analyserar minst årligen om det föreligger något nedskrivningsbehov

av goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grun-

den för analyserna är finansiella budgetar, prognoser och affärsplaner som god-

känts av styrelsen och/eller koncernledningen. Utifrån dessa görs estimeringar

och beräkningar. Samtliga nedskrivningsprövningar av goodwill baseras på an

tagande om fortsatt drift.

Utvärdering av nedskrivningsbehov avseende goodwill ska baseras på läg-

sta kassagenererande enhet och motsvara den lägsta nivån i koncernen på vil-

ken goodwill övervakas i den interna styrningen. För Lindabkoncernen bedöms

denna nivå utgöras av de respektive integrerade operativa och rapporterande

segmenten, Ventilation Systems respektive Profile Systems. Fram till september

2021 klassificerades även det tidigare segmentet Building Systems som en läg-

sta kassagenererande enhet och värderades i enligt med kriterierna i IAS 36 Ned-

skrivningar. Till följd av det strategiska beslutet och avtal om avyttring av verk-

samheten i september 2021 omklassificerades och värderades hela segmentet,

inklusive goodwill, enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försälj-

ning och avvecklade verksamheter från och med denna tidpunkt och fram till dess

att avyttringen av Building Systems genomfördes i slutet av december samma

år. Detta medförde bland annat att koncernen i tredje kvartalet 2021 redovisade

engångsposter och omstruktureringskostnader hänförliga till avyttringen av seg-

mentet, engångsposter och omstruktureringskostnader som bland annat inklu-

derade nedskrivning av goodwill med –380 MSEK. Se vidare not 5.

Lindab utförde sin senaste analys av eventuellt nedskrivningsbehov avseen-

de goodwill per den 30 november 2022. Återvinningsbart belopp för de två

kassagenererande enheterna baserades på beräkningar av bedömt nyttjande-

värde. Dessa beräkningar utgick från uppskattade framtida kassaflöden efter

skatt baserade på finansiella budgetar och prognoser samt adderande bedöm-

ningar, för respektive segment, för tiden fram till år 2027. Väsentliga antagan-

den som använts i beräkningarna för nyttjandevärde var förväntad försäljnings-

tillväxt, bruttomarginaler, diskonteringsränta samt antaganden om tillväxt efter

prognosperiodens slut.

För att prognostisera bruttomarginalen har väsentliga antaganden om försäljnings-

volym, försäljningspriser och råmaterialpriser gjorts. Dessa baserades på tidigare

historiska utfall samt bedömning av framtida utveckling. När möjlighet funnits har

bedömning av framtida utveckling även beaktat externa informationskällor, ex-

empelvis information från Euroconstruct för framåtriktade försäljningsprognoser.

Diskonteringsräntan estimerades baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt

till 9,5 procent (8,4). Förändringen i diskonteringsränta i jämförelse med år 2021

hade sin huvudsakliga grund i en beräknad högre kostnad för så väl eget kapi

tal som koncernens skuldsättning, primärt relaterat till den riskfria räntekompo-

nentens utveckling. Samtidigt minskade kvoten för verkligt värde på eget kapi-

tal i relation till nettolåneskulden något, vilket till del motverkade den riskfria rän-

tekomponentens inverkan på slutligt beräknad diskonteringsränta. Det bör no-

teras att kvoten för verkligt värde på eget kapital i relation till koncernens net-

tolåneskuld baseras på rullande 12 månader för att balansera ut viss volatilitet i

underliggande värde.

Beräknad diskonteringsränta användes för båda kassagenererande enheter i

samband med nedskrivningsprövningens diskontering av bedömda framtida kas-

saflöden efter skatt. Belopp efter skatt användes i beräkningarna både när det

gäller kassaflöde och diskonteringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för

beräkning av diskonteringsränta innehåller en skattekomponent. Denna diskon-

tering är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserad på framtida

kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver. App-

licerad diskonteringsränta motsvarade en diskonteringsränta före skatt på 12,4

procent (10,3) och baserades på koncernens vägda genomsnittliga skattesats.

Diskonteringsräntan representerar ett bedömt uppskattat avkastningskrav uti

från de risker som är specifika för Lindab, med beaktande av individuella risker

i de underliggande tillgångar som inte har tagits med i beräkningarna för kas-

saflödet. Beräkningen av diskonteringsräntan har baserats på specifika förhål-

landen i koncernen och kommer från dess vägda genomsnittliga kapitalkostnad

(WACC). WACC tar hänsyn till både skulder och eget kapital. Kapitalkostnaden

för eget kapital baseras på en teoretiskt bedömd förväntad avkastning för exter-

na intressenter. Kostnaden för koncernens skulder baseras på de räntebäran-

de skulder Lindab är förpliktigad att infria. Koncernspecifik risk beaktas genom

individuellt beräknad betafaktor. Betafaktorn utvärderas årligen på grundval av

allmänt tillgängliga marknadsdata.

Både Ventilation Systems och Profile Systems bedriver sin verksamhet inom hu-

vudbranschen Bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning,

marknadsföring och distribution av produkter samt systemlösningar. Även om

de geografiska marknaderna viktar något olika, så bedöms riskprofilen som hel-

het vara tämligen enhetlig. Därför har samma antaganden tillämpats avseende

diskonteringsränta för båda segmenten.

Vad gäller förväntat framtida kassaflöde bortom år 2027 har detta extrapolerats

med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt, terminaltillväxt, på 1,0

procent (1,0) för Ventilation Systems respektive Profile Systems. Denna långsik

tiga tillväxt ska reflektera och vara i nivå med den genomsnittliga tillväxten på de

marknader där segmenten är verksamma, allt enligt prognoser från byggbran

schens konjunkturinstitut. I antagandet har viktningar gjorts för tillväxtprognosen

för de underliggande geografiska marknaderna Norden, Västeuropa samt Central-

europa och en tämligen konservativ tillväxtanpassning har tillämpats.

För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen

har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i

modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår

i beräkningen av nyttjandevärdet visar att återvinningsvärdet överstiger redovisat

värde i samtliga tester för såväl Ventilation Systems som Profile Systems. I ana-

lysen har en förändring om 1 procentenhet av bruttomarginalen, diskonterings-

räntan respektive antagande om tillväxt beaktats. Samtliga känslighetsanalyser

visar god marginal till nedskrivningsbehov. Konsekvensen av beräkningarna är

att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid utgången av 2022

utifrån antagandet om fortsatt drift .

Not 18, forts.

124

1 januari – 31 december 2022

Ackumulerade anskaffningsvärden Not

Byggnader

och mark

Maskiner

och andra

tekniska

anläggningar

Inventarier,

verktyg och

installationer

Pågående ny-

anläggningar

byggnader

Pågående ny-

anläggningar

maskiner Totalt

Vid årets början 1 327 2 158 583 16 151 4 235

Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 53 93 74 0 0 220

Poster avseende avyttring av dotterbolag 5 0 0 0 - - 0

Nyanskaffningar 26 176 45 31 41 319

Avyttringar och utrangeringar

–30 –29 –32 - 0 –91

Omklassiﬁceringar 125 12 13 –26 –63 61

Årets omräkningsdifferenser 114 119 23 0 5 261

Vid årets slut 1 615 2 529 706 21 134 5 005

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början –522 –1 561 –456 - - –2 539

Årets avskrivningar –46 –101 –35 - - –182

Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 –32 –83 –60 - - –175

Poster avseende avyttring av dotterbolag 5 0 0 0 - - 0

Avyttringar och utrangeringar 17 28 32 - - 77

Omklassiﬁceringar –43 42 –1 - - –2

Årets omräkningsdifferenser –54 –81 –18 - - –153

Vid årets slut –680 –1 756 –538 - - –2 974

Ackumulerade upp- och nedskrivningar

Vid årets början –2 –14 0 –1 0 –17

Årets nedskrivning 0 –2 0 - - –2

Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 - - - - - -

Poster avseende avyttring av dotterbolag 5 - - - - - -

Återförda nedskrivningar - - - - - -

Avyttringar och utrangeringar 7 2 - - - 9

Omklassiﬁceringar –6 - - - - –6

Årets omräkningsdifferenser 0 –1 0 0 0 –1

Vid årets slut –1 –15 0 –1 0 –17

Planenligt restvärde vid årets början 803 583 127 15 151 1 679

Planenligt restvärde vid årets slut 934 758 168 20 134 2 014

1 januari – 31 december 2021

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 1 219 2 151 580 50 108 4 108

Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 23 51 14 1 0 89

Poster avseende avvecklad verksamhet 5 –107 –212 –19 0 –1 –339

Nyanskaffningar 91 87 37 31 129 375

Avyttringar och utrangeringar –7 –52 –38 - - –97

Omklassiﬁceringar 64 80 0 –67 –89 –12

Årets omräkningsdifferenser 44 53 9 1 4 111

Vid årets slut 1 327 2 158 583 16 151 4 235

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början –499 –1 613 –468 - - –2 580

Årets avskrivningar –39 –89 –28 - - –156

Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 –6 –40 –7 - - –53

Poster avseende avvecklad verksamhet 5 37 163 13 - - 213

Avyttringar och utrangeringar 2 48 36 - - 86

Omklassiﬁceringar 1 6 5 - - 12

Årets omräkningsdifferenser –18 –36 –7 - - –61

Vid årets slut –522 –1 561 –456 - - –2 539

Ackumulerade upp- och nedskrivningar

Vid årets början 0 –14 0 –1 0 –15

Årets nedskrivning 0 –3 - - - –3

Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 –2 –1 - - - –3

Poster avseende avvecklad verksamhet 5 0 0 0 - - 0

Återförda nedskrivningar - 0 - - - 0

Avyttringar och utrangeringar 0 4 - - - 4

Omklassiﬁceringar - 0 - - - 0

Årets omräkningsdifferenser 0 0 0 0 0 0

Vid årets slut –2 –14

0 –1 0 –17

Planenligt restvärde vid årets början 720 524 112 49 108 1 513

Planenligt restvärde vid årets slut 803 583 127 15 151 1 679

Not 19 Materiella anläggningstillgångar

125

1 januari – 31 december 2022

Ackumulerade anskaffningsvärden Not

Nyttjanderätter

byggnader

och mark

Övriga

nyttjanderätter

av materiella

anläggningstillgångar Totalt

Vid årets början 1 151 187 1 338

Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 305 14 319

Poster avseende avyttring av dotterbolag 5 0 0 0

Nya och förändrade nyttjanderättsavtal 176 55 231

Avslutade nyttjanderättsavtal –74 –42 –116

Omklassiﬁceringar –62 0 –62

Årets omräkningsdifferenser 81 12 93

Vid årets slut 1 577 226 1 803

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början –386 –83 –469

Årets avskrivningar –204 –55 –259

Avslutade nyttjanderättsavtal 62 36 98

Poster avseende avyttring av dotterbolag 5 0 0 0

Omklassiﬁceringar 9 0 9

Årets omräkningsdifferenser –21 –5 –26

Vid årets slut –540 –107 –647

Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början - - -

Årets nedskrivningar - - -

Avslutade nyttjanderättsavtal - - -

Omklassiﬁceringar - - -

Årets omräkningsdifferenser - - -

Vid årets slut - - -

Planenligt restvärde vid årets början 765 104 869

Planenligt restvärde vid årets slut 1 037 119 1 156

1 januari – 31 december 2021

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 1 162 168 1 330

Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 17 4 21

Poster avseende avvecklad verksamhet 5 –158 –20 –178

Nya och förändrade nyttjanderättsavtal 196 65 261

Avslutade nyttjanderättsavtal –107 –36 –143

Omklassiﬁceringar 0 0 0

Årets omräkningsdifferenser 41 6 47

Vid årets slut 1 151 187 1 338

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början –313 –64 –377

Årets avskrivningar –181 –52 –233

Avslutade nyttjanderättsavtal 65 27 92

Poster avseende avvecklad verksamhet 5 53 8 61

Omklassiﬁceringar 0 0 0

Årets omräkningsdifferenser –10 –2 –12

Vid årets slut –386 –83 –469

Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början - - -

Årets nedskrivningar - - -

Avslutade nyttjanderättsavtal - - -

Omklassiﬁceringar - - -

Årets omräkningsdifferenser - - -

Vid årets slut - - -

Planenligt restvärde vid årets början 849 104 953

Planenligt restvärde vid årets slut 765 104 869

Not 20 Nyttjanderättstillgångar

126

Koncern

2022-12-31 2021-12-31

Råvaror och förnödenheter 1 381 1 121

Varor under tillverkning 64 56

Färdiga varor och handelsvaror 1 307 913

Summa 2 752 2 090

Direkt materialkostnad för kvarvarande verksamhet uppgick under året till 6 217

MSEK (4 398), inklusive 23 MSEK i ökad (4 i minskad) justering av inkuransreserv.

Inkuransreserven för färdigvarulager har ökat med netto 16 MSEK (3). Reserven

för inkurans i totalt varulager uppgick per balansdagen till 106 MSEK (72), vilket

motsvarar 4 procent (3) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Under året ökade

valutakurseffekter den totala inkuransreserven med 6 MSEK (2) och strukturella

förändringar ökade reserven med 5 MSEK (minskade med 6).

Koncern

2022 2021

Anskaffningsvärde vid årets början 4 4

Avvecklad verksamhet - 0

Årets omräkningsdifferenser 1 0

Vid årets slut 5 4

Koncern

2022 2021

Anskaffningsvärde vid årets början 4 4

Minskning/ökning 2 0

Vid årets slut 6 4

Not 22 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Här redovisas långfristiga innehav av onoterade aktier och andelar. Intresseföre-

tag redovisas separat i not 21. Andra långsiktiga värdepappersinhav om 5 MSEK

(4) utgörs framför allt av mindre innehav ägda av koncernbolag.

Not 23 Andra långfristiga fordringar

Not 24 Varulager

Koncern

2022 2021

Ingående värde intresseföretag 18 18

Förvärv av intresseföretag - -

Årets resultat från andelar i intresseföretag –2 0

Vid årets slut 16 18

Intresseföretag är bolag för vilka moderbolaget har ett betydande men inte ett

bestämmande inflytande, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 pro-

cent av röstetalet. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i enlig-

het med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. Enligt denna metod

värderas andelen i intresseföretaget till anskaffningsvärde vid förvärvstillfället.

Det resultat som uppkommer efter förvärvet i intresseföretaget och som avser

koncernens andel med justeringar för upplösning av förvärvade över- och un-

dervärden redovisas som en separat post i resultaträkningen på raden Resultat

från andelar i intresseföretag.

Under 2022 och 2021 har inga förvärv eller avyttringar av intresseföretag skett.

Lindab har sedan tidigare 36,6 procent av andelarna och rösterna i Leapcraft

ApS (org.nr. 35 47 27 62) med säte i Köpenhamn, Danmark. Dessa andelar utgör

i huvudsak Lindabkoncernens andelar i intresseföretag .

Not 21 Intresseföretag

127

Koncern

Kundfordringar Upplupna intäkter

Övriga fordringar

Förfallet antal dagar 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

Ej förfallet 1 563 1 336 43 22 60 52

< 6 dagar 190 149 - - 0 0

6 – 90 dagar 179 110 - - 0 3

90 – 180 dagar 20 14 - - 2 0

180 – 360 dagar 16 9 - - 0 2

> 360 dagar 50 53 - - 5 0

Summa 2 018 1 671 43 22 67 57

Reservering för förväntade kundkreditförluster –67 –69 - - - -

Summa 1 951 1 602 43 22 67 57

1) Upplupna intäkter avser kursvinst på terminskontrakt uppgående till 2 MSEK (2) och rabatter på inköp 41 MSEK (20).

2) Övriga fordringar avser moms uppgående till 20 MSEK (34) och övriga fordringar 47 MSEK (23). Ökningen av övriga fordringar hänför sig primärt till fordran på factoringbolag i under året förvärvat bolag.

Lindab tillämpar en värderingsmetod för beräkning av kreditförlustreserv för kund-

fordringar, vilken baseras på förväntade kreditförluster. Metoden för att beräkna

förväntade kreditförluster baseras på sex olika nivåer av förfallodagar (se tabell

ovan), allt från ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars för-

fall. Respektive nivå har en förväntad kreditförlustgrad, utifrån vilka redovisnings-

mässiga förlustreserveringar sker så till vida individuell bedömning inte indikerar

annat. Graderingen av kreditförlust per nivå baseras på historiska förlustmönster

inom Lindab under en sexårsperiod justerat med en framåtblickande faktor, vilken

reflekterar en framtida förväntan om förändrade betalningsstrukturer utifrån kon-

junkturläge och andra väsentliga faktorer. Kreditförlustgraderna för de olika kate-

gorierna är per den 31 december 2022 i intervallet 0,5 - 95,3 procent (0,5 - 95,3).

En lägre reservationsnivå än angivna kreditförlustgrader accepteras endast om

koncernen har en reell säkerhet eller motsvarande som matchar fordringsbeloppet.

Den något lägre reservationen avseende förväntade kundkreditförluster jämfört

med år 2021, trots större bruttomässiga kundfordringar, grundar sig huvudsakli

gen på att det år 2021 fanns vissa enskilda individuella bedömningar som med-

förde ett högre reservationsbehov, bedömningar som inte har samma motsva-

righet vid utgången av år 2022. I enlighet med tidigare år skrivs enskilda kund-

fordringar bort vid den tidpunkt då det inte finns någon rimlig förväntan alls om

reglering av motpart.

Under 2022 har resultatet belastats med 10 MSEK (12) avseende reservering

för förväntade kundkreditförluster och för årets konstaterade, kostnadsförda

kundförluster.

Not 25 Kortfristiga fordringar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncern

2022-12-31 2021-12-31

Förutbetalda mjukvarulicenser 19 16

Upplupen kursvinst terminskontrakt 2 2

Förutbetalda försäkringar 12 9

Upplupna rabatter på inköp 41 20

Upplupna intäkter 43 24

Övriga förutbetalda kostnader 71 142

Summa 188 213

Förändring i avsättning för förväntade kundkreditförluster

Koncern

2022 2021

Vid årets början 69 81

Förändring förvärv/avyttring –2 0

Förändring avvecklad verksamhet - –20

Ökning av avsättning 14 18

Konstaterade förluster –13 –8

Återförda avsättningar –7 –5

Omräkningsdifferenser 6 3

Vid årets slut 67 69

Övriga fordringar

Koncern

2022-12-31 2021-12-31

Momsfordran 20 34

Fordran på factoringbolag 16 -

Förskott till leverantörer 6 8

Depositioner 2 2

Reseförskott 0 1

Förskott till anställda 1 1

Övriga fordringar 22 11

Summa 67 57

128

År Åtgärd

Antal aktier

Förändring av

aktiekapital

(SEK)

Totalt

aktiekapital

(SEK)Serie A Serie B

2006

Antal aktier 78 707 820 - - 78 707 820

2020

Utnyttjande av teckningsoptioner 25 000 - 25 000 25 000

2021

Utnyttjande av teckningsoptioner 110 000 - 110 000 110 000

Vid årets slut 78 842 820 - 135 000 78 842 820

Antal aktier i eget förvar –2 200 838 -

Totalt antal utestående aktier vid årets slut 76 641 982 -

1) Den 1 december 2006 noterades Lindab på Nasdaq Stockholm, Mid Cap. Sedan 3 januari 2022 är Lindab noterat på Nasdaq Stockholm, Large Cap.

2) 2017 respektive 2018 inrättades teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare vilka resulterade i att teckningsoptioner utnyttjades och aktier emitterades år 2020 respektive 2021. Efter detta

finns inga fler teckningsoptionsprogram utestående. För ytterligare information om utnyttjande av teckningsoptioner, se not 33 .

Aktiekapitalet om 78 842 820 SEK är fördelat på 78 842 820 aktier.

Aktier i eget förvar

Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier uppgående till

348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy genom att 559 553 aktier i

eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Under 2012 gjordes en försäljning av

1 000 000 egna aktier, uppgående till 52 MSEK. Under år 2022 minskade anta

let aktier i eget förvar med 175 000 aktier till följd av att Lindab International AB

(publ) sålde egna aktier till optionsinnehavare från 2019 års köpoptionsprogram,

se not 33. Efter denna transaktion uppgår antal aktier i eget förvar till 2 200 838.

Not 26 Eget kapital och antal aktier

I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier från och med 2006.

Karaktär och syfte med reserverna inom eget kapital

Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräk-

ning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina

rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter

presenteras i. Omräkningsreserven omfattar även den ackumulerade nettoför-

ändringen av säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Lindab an-

vänder valutaswapar och lån som säkringsinstrument.

Den föreslagna utdelningen för år 2021 på 4,00 SEK per aktie, som beslutades

av årsstämman den 12 maj 2022, har i enlighet med detta beslut utbetalats. Total

utbetald utdelning uppgick till 306 217 928 SEK.

Förslag till vinstdisposition

SEK 2022

Balanserade vinstmedel 1 805 543 929

Årets vinst 35 952 933

Summa balanserade vinstmedel vid årets slut 1 841 496 862

Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande:

SEK

Till aktieägarna utdelas 5,20 SEK per aktie

398 538 306

I ny räkning balanseras

1 442 958 556

Summa

1 841 496 862

Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensio-

ner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, till exempel

vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbe-

stämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda

planer för pensioner eller uppsägning. I följande sammanställning av pensions-

kostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de

väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna.

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas

bland annat genom försäkring i Alecta, i den så kallade ITP2-planen. Enligt ett

uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbe

stämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2022 och 2021

har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportio-

nella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket

har medfört att det inte varit möjligt att redovisa detta som en förmånsbestämd

plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, re

dovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda

ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroen-

de av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid.

Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i

Alecta uppgår till 4 MSEK (6). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna

till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen

uppgår till 0,02 procent (0,00) respektive 0,07 procent (0,06).

Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen

alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alec-

tas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 172 procent (172).

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgång-

ar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstek-

niska beräkningsantaganden.

Kostnaderna för avgiftsbestämda planer uppgår till 135 MSEK (113). Föregående

år avsåg 1 MSEK avvecklad verksamhet, men motsvarande finns inte år 2022.

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är Lindab exponerat mot ett antal

kategorier av risker. Det avser bland annat risker förknippade med den faktiska

utbetalningens storlek. Ökad livslängd hos förmånstagarna, vilket påverkar pen-

sionernas löptid, samt inflation som påverkar löne- och pensionskostnader är

Not 27 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser

I bolaget finns totalt 78 842 820 aktier, varav 2 200 838 är återköpta egna aktier.

Summa föreslagen utdelning till aktieägare är beräknad på antalet utestående ak

tier, det vill säga 76 641 982 aktier. Faktiskt ubetald total utdelning kan komma att

ändras om antalet återköpta aktier ändras innan avstämningsdag(ar) för utdelning.

129

I rapporten över finansiell ställning redovisas, för förmånsbaserade fonderade

planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar.

Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga tillgångar överstigande åta

gandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är

fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som

Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknan

de förpliktelser.

Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 217 MSEK

(270), utgör 18 MSEK (24) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande direk-

Redovisning i rapporten över ﬁnansiell ställning

Speciﬁkation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m. 2022-12-31 2021-12-31

Nuvärde av fonderade förmånsbaserade förpliktelser 33 37

Verkligt värde på förvaltningstillgångar för förmånsbaserade förpliktelser –22 –23

Nettovärde fonderade planer 11 14

Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser 181 228

Nettoskuld i rapporten över ﬁnansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser 192 242

Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser 25 28

Pensionsskuld enligt rapporten över ﬁnansiell ställning 217 270

Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser –25 –28

Finansiell placering enligt rapporten över ﬁnansiell ställning –25 –28

Förändring av förvaltningstillgångar och förmånsbestämda

pensionsförpliktelser under året

Not

2022 2021

Tillgångar Förpliktelser Tillgångar Förpliktelser

Vid årets början –23 265 –35 284

Pensionskostnader redovisade i resultaträkningen

-Kostnader för tjänstgöring under innevarande år

- 29 - 14

-Räntekostnader/-intäkter

15 0 4 0 3

Summa –23 298 –35 301

Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat

-Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter 2 - –1 -

-Vinst/förlust till följd av förändrade demograﬁska antaganden - –1 - –1

-Vinst/förlust till följd av förändrade ﬁnansiella antaganden - –94 0 –6

-Erfarenhetsbaserade vinster/förluster - 13 - 3

Summa 2 –82 –1 –4

Valutakursdifferenser –3 8 –2 3

Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag 5 - 2 - -

Poster avseende avvecklad verksamhet 5 - - 14 –25

Avgifter betalda av arbetsgivaren –4 3 –4 1

Utbetalda pensioner 6 –15 5 –11

Vid årets slut –22 214 –23 265

1) Av redovisade kostnader för tjänstgöring under år 2021 avsåg 2 MSEK avvecklad verksamhet. Så väl räntekostnaderna som ränteintäkterna uppgick till 0 MSEK för den avvecklade verksamheten

under motsvarande period. Ingen avvecklad verksamhet redovisas för år 2022.

risker som påverkar den framtida utbetalningens storlek och därmed även skul-

dens storlek. Diskonteringsräntan som används för att beräkna nuvärdet av pen-

sionsskulden varierar och påverkar därmed skulden. Diskonteringsräntan påver-

kar även räntekostnaden eller intäkten bland de finansiella posterna samt även

Mest väsentliga aktuariella antaganden

2022-12-31 2021-12-31

Sverige Övriga Sverige Övriga

Diskonteringsränta, % 3,7 1,9 -7,6 2,0 0,3-0,9

Framtida löneökningar, % 3,0 2,0-5,5 3,2 1,0-2,0

Framtida ökningar av pensioner, % 2,0 0,0-2,5 2,2 0,0-1,5

Livslängdsantagande DUS21 - DUS14 -

Vägd genomsnittlig löptid för den förmånsbaserade pensionsförpliktelsen uppgår till 17,6 år (20,2).

Övriga innefattar huvudsakligen pensionsplaner i Italien, Frankrike och Schweiz.

Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som

gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstå-

ende löptid på förpliktelsen.

Av totala förmånsbaserade pensionsförpliktelser avsåg 150 MSEK (198) pensions-

åtagande i Sverige och 42 MSEK (44) var relaterade till övriga länder.

törer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa upp-

går till 18 MSEK (24).

Kostnader redovisade i resultaträkningen enligt tabellen nedan inkluderar kost

nader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under ti-

digare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regleringar. Ränte-

nettot redovisas i finansnettot .

Not 27, forts.

kostnaderna för årets intjäning. En annan kategori avser avkastning på inves-

teringar. Pensionsmedel är investerade i olika finansiella instrument där avkast-

ningen är exponerad för marknadsförändringar. Svag avkastning kan reducera

investeringarnas storlek och leda till att pensionsmedlen inte räcker för att täcka

framtida pensionsutbetalningar.

130

Löptidsanalys avseende förväntade betalningar för de förmånsbestämda planerna i framtiden

2022-12-31 2021-12-31

Inom 12 månader 12 8

Mellan 2 och 5 år 34 31

Mellan 5 och 10 år 53 43

Summa 99 82

Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar

i de mest väsentliga antagandena

Inverkan på de förmånsbestämda planerna

2022-12-31 2021-12-31

Ökning i

antagande

Minskning i

antagande

Ökning i

antagande

Minskning i

antagande

Diskonteringsränta +/– 0,5% –17 19 –24 27

Förändringar i framtida löneökningar +/– 0,5% 8 –7 13 –10

Förändringar i framtida ökningar av pensioner +/– 0,5% 12 –11 17 –15

Känslighetsanalysen har baserats på en förändring i ett antagande samtidigt

som övriga antaganden är konstanta. Vid beräkning av känsligheten i de för-

månsbestämda förpliktelserna för väsentliga aktuariella antaganden används

samma metod, den så kallade projected unit credit method (PUC), som vid be-

räkning av pensionsskulden .

Moderbolaget

Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchefer är klassificerat som av-

giftsbaserad plan. Se vidare not 6.

Not 27, forts.

Omstruktureringsreserven utgörs av reserver hänförliga till kostnadsbespa

ringsåtgärder.

Garantiavsättningarna innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i

levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.

Övriga avsättningar avser främst personalrelaterade avsättningar och legala

avsättningar.

Koncern

2022

Omstrukture-

ringsreserv Garantireserv Övrigt Totalt

Vid årets början 9 5 9 23

Ökning under året 4 0 7 11

Utnyttjat under året –10 0 –8 –18

Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag - - 1 1

Valutakursdifferenser 0 1 0 1

Vid årets slut 3 6 9 18

Fördelning i rapporten över ﬁnansiell ställning

Övriga långfristiga avsättningar - 4 3 7

Övriga kortfristiga avsättningar 3 2 6 11

Totalt 3 6 9 18

2021

Vid årets början 22 21 8 51

Ökning under året 7 14 11 32

Utnyttjat under året –7 –16 –7 –30

Poster avseende avvecklad verksamhet –14 –14 –3 –31

Valutakursdifferenser 1 0 0 1

Vid årets slut 9 5 9 23

Fördelning i rapporten över ﬁnansiell ställning

Övriga långfristiga avsättningar - 3 2 5

Övriga kortfristiga avsättningar 9 2 7 18

Totalt 9 5 9 23

Not 28 Övriga avsättningar

Förvaltningstillgångarnas sammansättning

2022-12-31 2021-12-31

MSEK Procent MSEK Procent

Aktier 7 31 8 35

Obligationer 5 23 6 26

Fastigheter 5 23 4 17

Övrigt 5 23 5 22

Summa 22 100 23 100

131

Koncern Moderbolag

Långfristig upplåning 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

Banklån 2 349 1 110 - -

Leasing 930 643 - -

Kortfristig upplåning

Skulder till kreditinstitut 12 4 - -

Checkräkningskredit 0 0 - -

Leasing 282 233 - -

Summa upplåning 3 573 1 990 - -

I summa upplåning ingår säkerställda skulder (banklån mot säkerhet) på 47 MSEK

(44) och avser finansiering av fastigheter i Schweiz. Säkerheten utgörs av pant-

brev i fastigheterna och räntan på dessa lån är fast.

Outnyttjade krediter i koncernen inklusive likvida medel uppgick till 1 737 MSEK

( 1 948 ). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter.

Enligt koncernens finanspolicy får inte räntebindningstiden vara längre än 12Enligt koncernens finanspolicy får inte räntebindningstiden vara längre än 12 må-

nader. Per den 31 december 2022 uppgick den till 4 månader (3). Merparten av

koncernens upplåning har rörlig ränta.

Not 29 Koncernens upplåning och ﬁnansiella instrument

Koncernens upplåning fördelad på olika valutor

Koncern Moderbolag

Belopp i MSEK 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

SEK 1 763 433 - -

EUR 1 359 1 056 - -

GBP 128 139 - -

CHF 124 157 - -

NOK 80 80 - -

DKK 51 28 - -

CZK 46 53 - -

PLN 10 32 - -

RON 9 8 - -

RUB - 2 - -

HUF 3 2 - -

3 573 1 990 - -

Förändring av skulder i ﬁnansieringsverksamheten

Koncern Moderbolag

Långfristiga

ﬁnansiella

skulder

Kortfristiga

ﬁnansiella

skulder

Leasing-

skulder

Check-

räknings-

kredit Derivat

Totala

ﬁnansiella

skulder inkl.

derivat

Långfristiga

ﬁnansiella

skulder

Totala

ﬁnansiella

skulder inkl.

derivat

2021-12-31 1 110 4 876 0 0 1 990 - -

Kassaﬂöde 1 145 7 –259 0 290 1 183 - -

Förvärv/Avyttring 28 1 335 - - 364 - -

Nya och förändrade nyttjanderättsavtal - - 231 - - 231 - -

Avslutade nyttjanderättsavtal - - –17 - - –17 - -

Omräkningsdifferenser 66 0 51 - 82 199 - -

Värdering till verkligt värde - - - - - - - -

Övrigt - - –5 - –372 –377 - -

2022-12-31 2 349 12 1 212 0 0 3 573 - -

2020-12-31 976 5 977 0 0 1 958 - -

Kassaﬂöde 109 –2 –233 0 54 –72 - -

Förvärv/Avyttring 2 1 –103 - - –100 - -

Nya och förändrade nyttjanderättsavtal - - 261 - - 261 - -

Avslutade nyttjanderättsavtal - - –52 - - –52 - -

Omräkningsdifferenser 23 0 31 - 3 57 - -

Värdering till verkligt värde - - - - - - - -

Övrigt - - –5 - –57 –62 - -

2021-12-31 1 110 4 876 0 0 1 990 - -

132

Upplysningar om redovisat och verkligt värde per kategori

Verkligt värde via

resultaträkning

Upplupet

anskaffningsvärde Totalt redovisat värde Verkligt värde

Finansiella tillgångar 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

Andra långfristiga värdepappersinnehav 0 1 - - 0 1 - -

Andra långfristiga fordringar - - 6 4 6 4 - -

Derivattillgångar 2 2 - - 2 2 2 2

Kundfordringar - - 1 951 1 602 1 951 1 602 - -

Övriga fordringar - - 37 16 37 16 - -

Upplupna intäkter - - 41 44 41 44 - -

Likvida medel - - 481 542 481 542 - -

Summa ﬁnansiella tillgångar 2 3 2 516 2 208 2 518 2 211 2 2

Finansiella skulder 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

Checkräkningskrediter

Skulder till kreditinstitut

–2 361

–1 114

–2 361

–1 114

–2 361

–1 114

Derivatskulder

–21

–10

–21

–10

–21

–10

Leverantörsskulder

–974

–1 062

–974

–1 062

Övriga skulder

–47

–5

–47

–5

Upplupna kostnader

–402

–385

–402

–385

Summa ﬁnansiella skulder –21

–10

–3 784

–2 566

–3 805

–2 576

–2 382

–1 124

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Kundfordringar

Kundfordringar uppstår i koncernens operativa verksamhet och är ett resultat

av att Lindab förser kunder med avtalade varor och tjänster. Kontraktuella be-

talningsvillkor finns i dessa underliggande avtal, villkor som reglerar tidpunkt för

kommande betalningsströmmar. Lindab innehar samtliga kundfordringar med

syfte att insamla dessa avtalsenliga och verksamhetsrelaterade kassaflöden uti-

från kontraktuella villkor.

Kundfordringar klassificeras utifrån sin karaktär som omsättningstillgångar och

värderas initialt till transaktionspriset. Med hänsyn till fordringarnas kortfristiga

löptid redovisas dessa även vid efterföljande redovisningstidpunkter till nominellt

belopp utan diskontering. Kundfordringarnas bruttomässigt redovisade värde om

2 018 MSEK (12 018 MSEK (1 671) är dock reducerat med nedskrivningar om –67 MSEK (–69)

för att reflektera förväntat värde att få reglerat av motparterna. För koncernens

redovisningsprinciper avseende nedskrivning och beräkning för reservering av

förväntade kundkreditförluster hänvisas till not 25.

Övriga fordringar och upplupna intäkter

Även övriga fordringar och upplupna intäkter uppkommer normalt som följd av

transaktioner inom koncernens normala verksamhet. Vanligen kan tidpunkt för

kommande kassaflöden relaterade till tillgångarna identifieras och vid reglering

hänför sig de likvidmässiga flödena till kapitalbelopp samt eventuell ränta på ute-

stående kapitalbelopp. Koncernen innehar de finansiella instrumenten inom dessa

kategorier med syfte att inkassera de underliggande kassaflödena hänförliga till

tillgångarna vid förfall och de är inte föremål för handel på en aktiv marknad. Ingen

materiell kreditreservering finns på övriga fordringar och upplupna intäkter, ba-

serat på historisk erfarenhet och framåtriktad förväntan.

Likvida medel

Vid balansdagen uppgår koncernens likvida medel till 481 MSEK (542). Dessa

avser bank och tillgodohavanden. År 2021 fanns även kortfristiga placeringar om

0 MSEK med maximalt 14 dagars löptid. I det redovisade värdet för likvida medel

ingår spärrade medel med 0 MSEK (0). Ingen kreditreservering finns på likvida

medel, baserat på historisk erfarenhet och framåtriktad förväntan i kombination

med de motpartskrav som finns i koncernens Treasurypolicy.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen

Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffnings-

värde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde över

resultaträkningen. För Lindab är det huvudsakligen derivattillgångar som inte

används i säkringsredovisningen som hamnar inom denna kategori. I kategorin

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen ingår även

vissa tillgångar i form av värdepapper. Den bakomliggande faktorn till klassifice-

ringen är att dessa egetkapitalinstrument inte är strategiska och vid första redo-

visningstillfället fattades ej heller beslut om att oåterkalleligt redovisa dessa till

verkligt värde via övrigt totalresultat. Under året har koncernens resultaträkning

påverkats med 0 MSEK (0) avseende vinster/förluster från finansiella tillgångar

och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Beskrivning av verkligt värde

Andra långfristiga värdepappersinnhav

Ingen information om verkligt värde lämnas avseende aktier och andelar. Lindab

bedömer att ett verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt samt att

marknaden för dessa innehav är begränsad.

Räntebärande skulder

Verkligt värde för räntebärande skulder lämnas i upplysningssyfte och beräknas

genom diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskon-

terade till aktuell marknadsränta .

Derivat

Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av mellanskill-

naden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan teck-

nas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.

Övriga ﬁnansiella tillgångar och skulder

För likvida medel, kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter, leveran-

törsskulder, checkräkningskrediter, övriga skulder och upplupna kostnader med

en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet

reflektera verkligt värde.

Verkligt värde-hierarkin

Tabellen på nästa sida visar finansiella instrument värderade till verkligt värde,

utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna de-

finieras enligt följande:

•

Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar

eller skulder (nivå 1).

•

Andra observerbara indata för tillgången eller skulden än noterade priser

inkluderade i nivå 1, antingen direkt (det vill säga som prisnoteringar) eller

indirekt (det vill säga härledda från prisnoteringar) (nivå 2).

• Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara mark

nadsdata (det vill säga icke observerbara indata) (nivå 3) .

Not 29, forts.

133

Grunden i IFRS 16 Leasingavtal är att samtliga hyres- och leasingavtal ska re-

dovisas i leasetagarens rapport över finansiell ställning, med möjlighet för un-

dantag vad gäller korta hyres- och leasingavtal eller avtal där den underliggande

nyttjanderätten uppgår till mindre värde. Lindab har valt att tillämpa lättnadsreg-

ler och utifrån detta är den redovisningsmässiga effekten på koncernens finan-

siella ställning följande :

Koncern Moderbolag

2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

Löne- och semesterskulder 242 240 - -

Intjänade resultatandelar 13 8 - -

Sociala kostnader 123 127 2 2

Bonusskuld till kunder 280 231 - -

Upplupen kursförlust terminskontrakt 21 10 - -

Övriga kostnader 168 210 0 0

Summa 847 826 2 2

2022-12-31 2021-12-31

Tillgångar Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Derivattillgångar - 2 - 2 - 2 - 2

Summa tillgångar - 2 - 2 - 2 - 2

Skulder

Finansiella skulder värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Derivatskulder - –21 - –21 - –10 - –10

Värderade till verkligt värde i upplysningssyfte

Checkräkningskrediter - - - - - - - -

Skulder till kreditinstitut - –2 361 –2 361 - –1 119 - –1 119

Summa skulder - –2 382 - –2 382 - –1 129 - –1 129

Det har inte skett någon överföring mellan nivåerna under året. Bolaget har inte

kvittat några finansiella instrument i balansräkningen.

Not 29, forts.

Vid utgången av 2022 respektive 2021 fanns ingen förpliktelse om att

förvärva egna aktier .

Not 30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Not 31 Leasing

Nyttjanderättstillgångar Not 2022-12-31 2021-12-31

Byggnader och mark 20 1 037 765

Övriga nyttjanderättstillgångar 20 119 104

Summa 1 156 869

Leasingskulder

Långfristiga skulder avseende leasing 29 930 643

Kortfristiga skulder avseende leasing 29 282 233

Summa 1 212 876

Ovanstående redovisade nyttjanderättstillgångar hänför sig till cirka 1 000 hyres-

och leasingkontrakt.

Byggnader och mark

Redovisade nyttjanderätter för hyres- och leasingavtal avseende fastigheter upp-

gick på balansdagen till ett värde om 1 037 MSEK (765). Detta saldo hänför sig

till avtal avseende såväl produktionsfastigheter som lager, filialer och/eller kon

tor. De underliggande avtalen innehåller olika villkor, som bedömts och värderats

på individuell basis i kombination med förväntad nyttjandetid av den underlig-

gande tillgången inom ramen för respektive befintligt avtal. I denna process har

också avtalen/fastigheterna kategoriserats för att säkerställa en bedömnings- och

värderingsprocess som reflekterar strategiska aspekter och vid vilken tidpunkt

ställningstagande ska göras för enskilda förlängningsoptioner eller motsvaran

de. De enskilda kontraktens bedömda avtalstid varierar inom intervallet 1-21 år,

men det är endast ett fåtal kontrakt som har en förfallotid överstigande 10 år. Ett

antal kontrakt innehåller konkreta förlängningsoptioner, men flertalet har också

en avtalskonstruktion där förlängning sker löpande om ingen part agerar aktivt.

Dessa optioner medför bedömningar som beaktats vid redovisning av leasing

skulden. Lindab har beaktat optionsmöjligheter i de hyresavtal där det bedöms

rimligt säkert att optionen kommer att nyttjas.

Övriga nyttjanderättstillgångar

Övriga nyttjanderättstillgångar redovisas till ett ackumulerat värde om 119

MSEK (104). Av detta värde avser 76 MSEK (65) fordon och resterande belopp

hänför sig huvudsakligen till maskiner och inventarier samt IT och annan teknisk

utrustning. Durationen för dessa kontrakt är relativt tidsbegränsad och för fordon

är den kontraktuella avtalstiden vanligen 3-4 år.

134

Not 2022 2021

Övriga leasingrelaterade kostnader –13 –8

Avskrivningar 9, 20 –259 –233

Räntekostnader 15 –24 –24

Summa –296 –265

1) För information om avskrivningar och räntekostnader för avvecklad verksamhet relaterad

till Building systems, se not 9 respektive 15. Övriga leasingrelaterade kostnader hänför sig i

huvudsak till kvarvarande verksamhet.

Not 31, forts.

Koncern Moderbolag

Ställda säkerheter 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

Fastighetsinteckningar 87 87 - -

Företagsinteckningar - 9 - -

Summa 87 96 - -

Koncern Moderbolag

Eventualförpliktelser 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

Borgensåtagande för ingångna kreditavtal - - 2 286 1 066

Övriga borgens- och garantiförbindelser 22 19 - -

Pensionsförpliktelser 2 2 - -

Summa 24 21 2 286 1 066

De befintliga kreditavtalen om 1 300 MSEK med Nordea och Raiffeisen Bank In-

ternational och 70 MEUR med Raiffeisen Bank International förlängdes under året

med option och löper till andra kvartalet 2025. Under året har Lindab även ingått

ett nytt kreditavtal om 1 000 MSEK med Nordea, vilket löper till andra kvartalet

2024. Alla avtal innehåller en kovenant, vilken följs upp kvartalsvis. Lindab upp

fyllde villkoren per 31 december 2022.

I samband med avyttringen av Building Systems, i slutet av december 2021, hade

Lindab fortsatt ansvar för vissa operationella garantiåtaganden uppgående till

30 MEUR till förmån för Building Systems. Lindab erhöll vid avyttringstillfället en

moderbolagsgaranti från köparen av Building Systems, vilken motsvarade vär

det av de ovan nämnda garantiåtagandena. Under första kvartalet 2022 över

gick utestående operationella garantiåtaganden i allt väsentligt från Lindab till kö-

paren av Building Systems. Per 31 december 2022 kvarstod inga operationella

garantiåtaganden till förmån för Building Systems.

I de ingångna leasingavtalen avseende fastigheterna i Båstad och Schweiz har

koncernbolag tecknat borgensåtagande för hyresbetalningarnas fullgörande till

kontraktens utgång.

Som ett led i koncernens normala affärsverksamheter och enligt normal bransch-

praxis har koncernen tecknat garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga

åtaganden gentemot större leverantörer. Ingen indikation fanns vid årsskiftet

att dessa lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.

Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.

Not 32 Ställda säkerheter och eventualtillgångar /-förpliktelser

Resultaträkning och kassaﬂöden

Enligt IFRS 16 Leasingavtal redovisas den huvudsakliga kostnaden för

balanserade nyttjanderättstillgångar som linjära avskrivningar respektive

räntekostnader. Följande tabell visar fördelning av hyres- och leasing-

relaterade kostnader i resultaträkningen för koncernen under år 2022 och

2021:

Övriga leasingrelaterade kostnader hänför sig till korta hyres- och leasingavtal,

leasingavtal där den underliggande nyttjanderätten uppgår till mindre värde samt

variabla leasingavgifter som inte inkluderas i värderingen av redovisad leasing-

skuld. Redovisade variabla leasingavgifter hänför sig primärt till fastighetsskatt.

Redovisade räntekostnader avseende leasingrelaterade skulder för total verk-

samhet uppgår för året till 24 MSEK (24), varav 24 MSEK (21) avsåg kvarvaran-

de verksamhet. I detta saldo ingår inte räntekostnader relaterade till hyres- och

leasingkontrakt med förväntad nyttjandetid understigande 12 månader, ränte-

kostnader för avtal där den underliggande nyttjanderättstillgången har ett mindre

värde eller räntekostnader som bedöms uppgå till mindre värde.

Det totala kassaflödet hänförligt till i balansräkningen redovisade hyres- och lea-

singavtal uppgår till 283 MSEK (257), varav 24 MSEK (24) avser räntekostnader

som redovisas i kassaflödet från den löpande verksamheten. Resterande kas

saflöde ingår som en del i koncernens kassaflöde från finansieringsverksamhe-

ten. För estimerat förväntat kassaflöde hänförligt till redovisade leasingskulder

per balansdagen, se under avsnitt Likviditetsrisk i not 3. Likviditetsrisken hänför-

lig till leasingskulderna bevakas löpande och integrerat med koncernens övriga

finansiella skulder av Lindabs Treasuryfunktion.

Det fanns vid årsskiftet inga ingångna väsentliga hyres- eller leasingavtal, vilka

träder i kraft under år 2023.

135

Nedan speciﬁceras övriga transaktioner med närstående

Koncern

Moderbolaget 2022 2021

Koncernintern nettoomsättning 6 5

Erhållna koncernbidrag från dotterbolag 55 25

Erhållen utdelning från dotterbolag 7 -

Koncerninterna räntekostnader –15 –5

Kortfristiga skulder till dotterbolag 886 615

Kortfristiga fordringar på dotterbolag 55 26

Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resul-

tat och ställning. Information måste därför lämnas om dem som kan betraktas

som närstående till Lindabkoncernen.som närstående till Lindabkoncernen.

Närståendekretsen

Moderbolaget har direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotter-

bolag, se not 35. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dot-

terbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt de som följer av avtal

med företagsledningen, se not 6.

Nuvarande och tidigare styrelseledamöter samt koncernledningen med sina res-

pektive närståendekretsar är/har varit närstående. Styrelsens, VD/koncernchefens

och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträf-

fande pensioner med mera, samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 27.

Sedan 2020 äger Lindab 36,6 procent av andelarna och rösterna i Leapcraft ApS.

Omfattningen av transaktioner med detta intresseföretag anses försumbara, var-

för de inte heller specificeras nedan.

Övriga transaktioner med närstående

Vid årsstämman 2022 beslutades om inrättandet av ett köpoptionsprogram för

ledande befattningshavare. Programmet har samma syfte och huvudsaklig ut

formning som de köpoptionsprogram vilka årsstämman fattade beslut om 2019,

2020 respektive 2021. Med anledning av beslutet på årsstämman 2022 gjordes

en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner, vilket resulterade i att 238 050

köpoptioner förvärvades av ledande befattningshavare inom Lindab. Förvärv av

köpoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal

och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning till närstående. Under

år 2022 utnyttjades även samtliga 175 000 ägda optioner i 2019 års köpop-

tionsprogram för att förvärva aktier enligt programmets villkor. Detta medförde

att 175 000 egna aktier i Lindab International AB såldes vid inlösen av optioner.

Vid årsstämman 2021 beslutades om inrättandet av köpoptionsprogram för

ledande befattningshavare. Med anledning av beslutet på årsstämman 2021

gjordes en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner, vilket resulterade i att

183 950 köpoptioner förvärvades av ledande befattningshavare inom Lindab.

Förvärv av köpoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering utifrån fast-

ställda avtal och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning till närstå-

ende. Under år 2021 inlöstes även samtliga 110 000 ägda optioner i 2018 års

teckningsoptionsprogram för att teckna aktier enligt programmets villkor. Detta

medförde en emittering av 110 000 aktier i Lindab International AB, se vidare not

26. Efter inlösen av 2018 års teckningsoptionsprogram finns inte några ytterli-

gare teckningsoptionsprogram utestående i Lindab International AB, utan en-

dast köpoptionsprogram. För vidare information om Lindabs samtliga uteståen-

de köpoptionsprogram, se not 6. I not 6 återfinns även information om incita-

mentsprogram riktade till deltagare i olika ledande befattningar inom koncernen.

Under tredje kvartalet 2022 avyttrade Lindab sitt ryska dotterbolag Lindab LLC till

bolagets lokala ledning. Avyttringen skedde till ett bedömt marknadsvärde med

hänsyn till rådande förutsättningar i relation till Rysslands krig mot Ukraina samt

de implikationer som situationen fört med sig. Se vidare not 5.

Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningsha-

vare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas i denna not, någon

delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin

karaktär, villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum

under innevarande verksamhetsår eller under de senaste två verksamhetsåren.

Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseen-

de kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon

av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser

till förmån för någon av dem.

Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga de som gäl-

ler vid transaktioner på affärsmässig grund.

Not 33 Transaktioner med närstående

I mars utsågs Lars Ynner till ny Ekonomi- och Finansdirektör på Lindab. Lars kom-

mer att tillträda tjänsten den 11 april 2023.

Under första kvartalet förvärvade Lindab ventilationsbolagen Raab Lüftungs-

technik GmbH (Tyskland) och Irish Ventilation & Filtration Ltd (Irland). Raab Lüft-

ungstechnik GmbH är en producent av kvalitativa rektangulära ventilations-

kanaler i södra Tyskland. Irish Ventilation & Filtration Ltd är en distributör av ven-

tilationsprodukter till underhållsavdelningar på stora internationella företag samt

underhållsentreprenörer. De båda bolagen har tillsammans en årlig omsättning

om cirka 260 MSEK och 114 medarbetare.

Inga övriga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens slut.

Not 34 Händelser efter rapportperioden

136

Andel

i %

Bokfört

värde

Valutakod Organisationsnr Säte

Lindab AB

SEK 556068-2022 Båstad, Sverige 100 3 467*

Lindab Sverige AB

2) 3)

SEK 556247-2273 Båstad, Sverige 100

Crenna Plåt AB

2) 3)

SEK 556457-3854 Enköping, Sverige 100

Borgmästarjorden AB

SEK 556662-1206 Enköping, Sverige 100

Giroventilation AB

2) 3)

SEK 556369-8686 Stockholm, Sverige 100

Ekovent AB

2) 3)

SEK 556173-4640 Vellinge, Sverige 100

Fastighetsaktiebolaget EKO1

SEK 556994-3375 Vellinge, Sverige 100

Fastighetsaktiebolaget EKO2

SEK 556994-3383 Vellinge, Sverige 100

Alig Ventilation AB

2) 3)

SEK 556489-8707 Mariestad, Sverige 100

Ventilationsbutiken i Mariestad AB

SEK 556266-5454 Mariestad, Sverige 100

Lindab Steel AB

3) 4)

SEK 556237-8660 Båstad, Sverige 100

Lindab Ventilation AB

SEK 556026-1587 Båstad, Sverige 100

Leapcraft ApS

DKK 35 47 27 62 Köpenhamn, Danmark 37

Lindab Ryssland AB

SEK 556960-0322 Båstad, Sverige 0

Lindab Proﬁl AB

2) 3)

SEK 556071-4320 Båstad, Sverige 100

KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB

2) 3)

SEK 556193-7086 Kalix, Sverige 100

Proﬁlplåt i Sverige AB

2) 3)

SEK 556818-4385 Sundsvall, Sverige 100

Lindab s.r.o.

CZK 496 13 332 Prag, Tjeckien 15

Lindab Sales s.r.o.

CZK 096 74 063 Prag, Tjeckien 15

Lindab SRL

2) 3)

RON J23/1168/2002 Ilfov, Rumänien 0

U-nite Fasteners Technology AB

2) 3) 4)

SEK 556286-9858 Uddevalla, Sverige 100

Lindab Fastigheter AB

SEK 556629-2271 Båstad, Sverige 100

Luleå LDS Fastighet AB

SEK 559398-1060 Båstad, Sverige 100

Lindab Ryssland AB

SEK 556960-0322 Båstad, Sverige 100

Lindab SIA

EUR 40003602009 Riga, Lettland 100

Lindab d.o.o

HRK 80182671 Zaprešić, Kroatien 100

Lindab AS

2) 3)

EUR 10424824 Harju Maakond, Estland 100

Oy Lindab Ab

2) 3)

EUR 0920791-3 Esbo, Finland 100

Lindab s.r.o.

CZK 496 13 332 Prag, Tjeckien 85

Lindab Sales s.r.o.

CZK 096 74 063 Prag, Tjeckien 85

Spiro International S.A.

2) 3)

CHF CH-217.0.135.550-1 Bösingen, Schweiz 100

Spiro Sweden AB

SEK 559300-5019 Båstad, Sverige 100

Spiral Helix Inc.

2) 3)

USD 36-4381930 Chicago IL, USA 100

Lindab SRL

2) 3)

RON J23/1168/2002 Ilfov, Rumänien 100

Lindab Kft.

2) 3)

HUF 13-09-065422 Biatorbagy, Ungern 100

Lindab AS

2) 3)

NOK 929 805 925 Oslo, Norge 100

Aer Faber AS

2) 3)

NOK 994 273 728 Spydeberg, Norge 100

H.A. Helgesen & Sønner AS

2) 3)

NOK 926 931 237 Eidsnes, Norge 100

Lindab Sp. z o.o.

2) 3)

PLN KRS 0000043661 Wieruchow, Polen 100

Lindab S.r.l

2) 3)

EUR 12002580152 Milano, Italien 100

MP3 S.r.l

2) 3)

EUR 3345850964 Milano, Italien 100

Lindab N.V.

2) 3)

EUR BE 464.910.211 Gent, Belgien 100

Lindab A/S

2) 3)

DKK 33 12 42 28 Haderslev, Danmark 100

Klimatek Ventilationsmateriel A/S

2) 3)

DKK 10 20 80 09 Skive, Danmark 100

Muncholm A/S

2) 3)

DKK 20 10 61 74 Hadsten, Danmark 100

Lindab GmbH

2) 3)

EUR HRB 2276 AH Bargteheide, Tyskland 100

Felderer GmbH

EUR HRB 216017 Feldkirchen, Tyskland 100

Lindab N.V.

2) 3)

EUR BE 464.910.211 Gent, Belgien 0

Lindab AG

2) 3)

CHF CH-170.3.023.237-3 Otelﬁngen, Schweiz 100

Tecnovent SA

2) 3)

CHF CH-514.3.014.243-4 Bioggio, Schweiz 100

Lindab Ltd

2) 3)

GBP 1641399 Northampton, Storbritannien 100

Ductmann Ltd

2) 3)

GBP 2887867 Dudley, Storbritannien 100

Disys Technologies Ltd

2) 8)

GBP 4226796 Llanelli, Storbritannien 100

Lindab France SAS

2) 3)

EUR 312 285 133 Montluel, Frankrike 100

Liftasud SAS

2) 3)

EUR 327 879 300 Torcy, Frankrike 100

Lindab (IRL) Ltd

EUR 44222 Dublin, Irland 100

A.C. Manufacturing Ltd

2) 3)

EUR 311282 Dublin, Irland 100

Smoﬁr Trading Ltd

EUR 668864 Dublin, Irland 100

Lindab a.s.

2) 3)

EUR 36 214 604 Jamník, Slovakien 100

R-Vent Netherlands B.V.

2) 3)

EUR 24107770 Bergschenhoek, Nederländerna 100

* Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857 i Lindab AB.

1) Koncernfunktioner 5) Fastighetsbolag

2) Säljbolag 6) Vilande bolag

3) Produktionsbolag 7) Holdingbolag

4) Inköpsbolag 8) Utvecklingsbolag

Koncernen bedriver verksamhet på ett flertal marknader, vilket innebär att kon-

cernen har dotterbolag i många delar av världen. Moderbolag har bestämman-

de inflytande över ett dotterbolag när det är exponerat för eller har rätt till rör-

lig avkastning från sitt engagemang i dotterbolaget och kan påverka avkast-

ningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande över dotterbolaget. I prin-

cip ägs samtliga dotterbolag direkt, eller indirekt, till 100 procent av moder-

bolaget Lindab International AB.

Not 35 Koncern- och intresseföretag

137

Båstad den 26 mars 2023

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisning-

en respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med internatio-

nella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respekti-

ve god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och

moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättel-

Vår revisionsberättelse har lämnats den 26 mars 2023.

Per Bertland

Styrelseledamot

Peter Nilsson

Ordförande

Anette Frumerie

Styrelseledamot

Sonat Burman-Olsson

Styrelseledamot

Staffan Pehrson

Styrelseledamot

Pontus Andersson

Arbetstagarrepresentant

Viveka Ekberg

Styrelseledamot

Ola Ringdahl

Verkställande direktör

Deloitte AB

Harald Jagner

Auktoriserad revisor

Ulf Jönsson

Arbetstagarrepresentant

Marcus Hedblom

Styrelseledamot

sen ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets

verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och

osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i kon-

cernen står inför.

138

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ)

organisationsnummer 556606-5446

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisning-

en för Lindab International AB (publ) för räkenskapsåret 2022-01-01

- 2022-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår

på sidorna 64-69 och 75-137 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande

bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2022

och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredo-

visningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisan-

de bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2022

och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt Interna-

tional Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU,

och årsredovisningslagen.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och

koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och

balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernre-

dovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport

som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med

Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA)

och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder be-

skrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande

till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har

i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar

att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjäns-

ter som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har

tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess

moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-

målsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt

vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av

årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden.

Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt

ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som

helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Värdering av goodwill

Beskrivning av risk

I koncernens rapport över finansiell ställning finns per den 31 decem-

ber 2022 goodwill redovisad om 3 967 Mkr. Denna har uppkommit i

samband med förvärv. Värdet på den redovisade goodwillen är avhän-

gigt framtida avkastning och lönsamhet i de kassagenererande enhe-

ter goodwillen avser och prövas minst årligen.

Företagsledningen baserar sin nedskrivningsprövning på ett flertal an-

taganden och bedömningar såsom omsättningstillväxt, rörelsemargi-

nalutveckling och kapitalkostnad (WACC) samt andra förhållanden som

är komplexa. Felaktiga bedömningar och antaganden kan ge en bety-

dande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.

För ytterligare information hänvisas till not 2 om koncernens redovis-

ningsprinciper, not 4 om viktiga uppskattningar och bedömningar och

not 18 om immateriella tillgångar.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte be-

gränsad till dessa:

•

Granskning och bedömning av Lindabs rutiner för nedskrivnings-

prövning av goodwill och utvärdering av att gjorda antaganden är

rimliga, att rutinerna är konsekvent tillämpade och att integritet finns

i gjorda beräkningar;

• Verifiering av indata i beräkningar mot budget och affärsplaner för

prognosperioden;

•

Test av säkerhetsmarginalerna för respektive kassagenererande

enhet genom utförande av känslighetsanalyser; och

• Granskning av fullständigheten och riktigheten i relevanta noter till

de finansiella rapporterna.

Vid genomförandet av utvalda granskningsåtgärder har våra värde-

ringsexperter medverkat.

Annan information än årsredovisningen och

koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen

och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-51, 70-74 och

141-164. Den andra informationen består även av ersättningsrappor-

ten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det

är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna

andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen

omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyr-

kande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovis-

ningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan

och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med

årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång be-

aktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt be-

dömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

139

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna informa-

tion, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsent-

lig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rap-

portera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att

årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en

rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncern-

redovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och

verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de

bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncern-

redovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig

dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansva-

rar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets

och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så

är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta

verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagan-

det om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande

direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller

inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens an-

svar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiel-

la rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredo-

visningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några

väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller

misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra ut-

talanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen

garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i

Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan

finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och

anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan för-

väntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund

i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen

och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats:

www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är

en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra

författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktö

rens förvaltning för Lindab International AB (publ) för räkenskapsåret

2022-01-01 - 2022-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffan-

de bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i för-

valtningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställan-

de direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt

denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i

förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i

Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-

målsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf-

fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar

detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med

hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, om-

fattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncer-

nens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i

övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bola-

gets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma

bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation

är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets eko-

nomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen en-

ligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgär-

der som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i över-

ensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på

ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt ut-

talande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en

rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller

verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse

som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredo-

visningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets

vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig

grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en

revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att

upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättnings-

skyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets

vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen

finns på Revisorsinspektionens webbplats:

www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar.

Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Revisorns uttalande om ESEF-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi

även utfört en granskning av att styrelsenoch verkställande direktören har

upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som

140

möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (ESEF-rapporten) enligt 16

kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Lindab

International AB (publ) för räkenskapsåret 2022-01-01 – 2022-12-31.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har ESEF-rapporten upprättats i ett format som i

allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revi-

sorns granskning av ESEF-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekom-

mendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoen-

de i förhållande till Lindab International AB (publ) enligt god revisorssed i

Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga

som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktörensom har ansvaret för att ESEF-

rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528)

om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kon-

troll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för

att upprätta ESEFrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa

beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om ESEF-rapporten i

allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap.

4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av

vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder

för att uppnå rimlig säkerhet att ESEF-rapporten är upprättad i ett for-

mat som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att

en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sve-

rige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan

finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller miss-

tag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen

kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med

grund i ESEF-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Mana-

gement 1, som kräver att företaget utformar, impementerar och hante-

rar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avse-

ende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen

och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om

att ESEF-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig

elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning.

Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att

bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig

dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning

beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för

hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att

utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till

omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektivite-

ten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering

av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande

direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att ESEF-

rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och att avstämning av

ESEF-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisning-

en och koncernredovisingen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida kon-

cernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesana-

lys samt noter i ESEF-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med

vad som följer av ESEF-förordningen.

Deloitte AB, utsågs till Lindab International AB (publ) revisor av bolags-

stämman 2022-05-12 och har varit bolagets revisor sedan 2014-04-29.

Göteborg den 26 mars 2023

Deloitte AB

Harald Jagner

Auktoriserad revisor

141



MSEK om ej annat anges

Avkastning på eget kapital, total verksamhet 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31

Årets resultat 974 547 596 678 394

Genomsnittligt eget kapital 6 180 5 410 5 125 4 758 4312

Avkastning på eget kapital, % 15,8 9,9 11,6 14,3 9,1

Avkastning på sysselsatt kapital, total verksamhet 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31

Balansomslutning

12 957 10 305 9 405 9 438 7802

Uppskjuten skatteskuld 150 107 92 112 91

Övriga avsättningar 7 5 24 23 23

Övriga långfristiga skulder 41 7 8 9 14

Summa långfristiga skulder 198 119 124 144 128

Förskott från kunder 64 63 182 292 230

Leverantörsskulder 974 1 062 712 763 788

Aktuell skatteskuld 110 158 88 43 17

Övriga avsättningar 11 18 27 26 36

Övriga kortfristiga skulder 212 149 163 129 134

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 817 816 690 658 621

Summa kortfristiga skulder 2 188 2 266 1 862 1 911 1826

Sysselsatt kapital 10 571 7 920 7 419 7 383 5848

Resultat före skatt 1 238 802 811 881 531

Finansiella kostnader 85 42 49 55 33

Summa 1 323 844 860 936 564

Genomsnittligt sysselsatt kapital 9 428 7 741 7 522 6 780 5998

Avkastning på sysselsatt kapital, % 14,1 11,0 11,5 13,6 9,4

Bruttoinvesteringar i anläggningar, exklusive förvärv och avyttringar, total

verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 40 20 27 14 16

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 319 375 398 264 104

Bruttoinvesteringar i anläggningar, exklusive förvärv och avyttringar 359 395 425 278 120

Engångsposter och omstruktureringskostnader

, kvarvarande verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018

Rörelseresultat 1 325 1 266 790 830 563

Ventilation Systems –22 - –70 - -

Proﬁle Systems - - - - -

Products & Solutions

- - - - –17

Övrigt

- - - –45

Justerat rörelseresultat 1 347 1 266 860 830 625

Engångsposter och omstruktureringskostnader

, total verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018

Rörelseresultat 1 325 841 846 915 547

Engångsposter och omstruktureringskostnader –22 –456 –70 - –87

Justerat rörelseresultat 1 347 1 297 916 915 634

Justerad rörelsemarginal och rörelsemarginal, kvarvarande verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018

Justerat rörelseresultat 1 347 1 266 860 830 625

Rörelseresultat 1 325 1 266 790 830 563

Nettoomsättning 12 366 9 648 8 220 8 512 8 260

Justerad rörelsemarginal 10,9 13,1 10,5 9,8 7,6

Rörelsemarginal 10,7 13,1 9,6 9,8 6,9

Justerad rörelsemarginal och rörelsemarginal, total verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018

Justerat rörelseresultat 1 347 1 297 916 915 634

Rörelseresultat 1 325 841 846 915 547

Nettoomsättning 12 366 10 619 9 166 9 872 9 326

Justerad rörelsemarginal 10,9 12,2 10,0 9,3 6,8

Rörelsemarginal 10,7 7,9 9,2 9,3 5,9

Bolaget presenterar ett antal finansiella mått i årsredovisningen som inte defi-

nieras enligt IFRS. Dessa alternativa nyckeltal är bland annat avkastning på eget

kapital, avkastning på sysselsatt kapital, justerat rörelseresultat, justerad rörelse-

marginal, nettoskuldsättningsgrad, nettoskuld/EBITDA, räntetäckningsgrad och

EBITDA-marginal. Bolaget anser att dessa mått ger värdefull fördjupad och kom-

pletterande information till investerare och bolagets ledning. De alternativa nyck

eltalen används av företagsledningen för att utvärdera utvecklingen i verksam-

heten och bedöma strategiskt viktiga trender. De ger även ägare, analytiker och

övriga intressenter värdefull kompletterande information om bolagets utveckling.

Presenterade alternativa finansiella nyckeltal ska ses som ett komplement sna-

rare än en ersättning för nyckeltal som definieras enligt IFRS. Lindabs definitio-

ner av dessa nyckeltal kan skilja sig från andra företags definitioner av samma

begrepp. Nedan presenteras specifikation och avstämning av nyckeltal som inte

definieras enligt IFRS och som inte nämns på annan plats i årsredovisningen. Då

belopp i tabeller nedan har avrundats till MSEK, summerar inte alltid beräkning-

en på grund av avrundningar.

142

Nettoskuld, total verksamhet 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31

Långfristiga räntebärande avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 217 270 279 283 234

Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut 2 349 1 110 976 1 001 1085

Långfristiga räntebärande skulder avseende leasing 930 643 745 798 -

Kortfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut 12 4 5 3 5

Kortfristiga räntebärande skulder avseende leasing 282 233 232 241 -

Kortfristig räntebärande checkräkningskredit 0 0 0 25 55

Kortfristiga räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 10 4 5 5

Summa räntebärande avsättningar och skulder 3 820 2 270 2 241 2 356 1384

Räntebärande ﬁnansiell placering 25 28 30 34 38

Räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4 4 30 15 5

Likvida medel 481 542 541 536 289

Summa räntebärande tillgångar 510 574 601 585 332

Nettoskuld 3 310 1 696 1 640 1 771 1 052

Nettoskuldsättningsgrad, total verksamhet 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31

Nettoskuld 3 310 1 696 1 640 1 771 1 052

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inﬂytande 6 751 5 650 5 178 5 027 4 464

Nettoskuldsättningsgrad 0,5 0,3 0,3 0,4 0,2

Nettoskuld / EBITDA, total verksamhet 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31

Genomsnittlig nettoskuld 2 851 1 787 1 824 2 052 1318

Justerat rörelseresultat 1 347 1 297 916 915 634

Avskrivningar och nedskrivningar, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 481 424 398 400 168

EBITDA 1 828 1 721 1 314 1 315 802

Nettoskuld / EBITDA 1,6 1,0 1,4 1,6 1,6

Tillväxt, kvarvarande verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018

Förändring nettoomsättning 2 718 1 428 –292 252 900

varav organiskt 1 045 1 432 –188 44 520

varav förvärv/avyttring 1 303 179 35 19 57

varav valutaeffekt 370 –183 –139 189 323

Tillväxt, total verksamhet 2022 2021 2020 2019 2018

Förändring nettoomsättning

1 747 1 453 –706 546 1084

varav organiskt

1 044 1 513 –550 291 680

varav förvärv/avyttring

333 179 35 19 57

varav valutaeffekt 370 –239 –191 236 347

Räntetäckningsgrad, total verksamhet

2022 2021 2020 2019 2018

Resultat före skatt

1 238 802 811 881 531

Räntekostnader

82 42 45 50 26

Summa

1 320 844 856 931 557

Räntekostnader

82 42 45 50 26

Räntetäckningsgrad

16,2 20,0 19,0 18,8 21,4

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA, kvarvarande verksamhet

2022 2021 2020 2019 2018

Rörelseresultat 1 347 1 266 790 830 563

Avskrivningar och nedskrivningar 483 394 395 353 147

varav engångsposter och omstruktureringskostnader 2 - 40 - -

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 808 1 660 1 185 1 183 710

Nettoomsättning 12 366 9 648 8 220 8 512 8 260

EBITDA-marginal, %

14,6 17,2 14,4 13,9 8,5

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA, total verksamhet

2022 2021 2020 2019 2018

Rörelseresultat

1 325 841 846 915 547

Avskrivningar och nedskrivningar

483 804 438 400 168

varav engångsposter och omstruktureringskostnader

2 380 40 - -

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA

1 808 1 645 1 284 1 315 715

Nettoomsättning

12 366 10 619 9 166 9 872 9326

EBITDA-marginal, %

14,6 15,5 14,0 13,3 7,7

tal för 2018.

2) För specifikation över engångsposter och omstruktureringskostnader, se fotnot 2 på sidan 93.

3) Från och med 1 januari 2019 har det tidigare segmentet Products & Solutions delats upp i två nya affärsområden, tillika segment: Ventilation Systems respektive Profile Systems.

4) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter.

143



Nyckeltal deﬁnierade enligt IFRS

Resultat per aktie, SEK

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till

genomsnittligt antal utestående aktier.

Nyckeltal ej deﬁnierade enligt IFRS

Antal aktier efter utspädning

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut samt

potentiellt tillkommande aktier i enlighet med IAS 33 Resultat per aktie.

Avkastning på eget kapital

Avkastning på eget kapital utgörs av årets resultat hänförligt till moder-

bolagets aktieägare, uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital

hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Avkastning på sysselsatt kapital

Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat före skatt

efter återläggning av finansiella kostnader uttryckt i procent av genom-

snittligt sysselsatt kapital.

Avvecklad verksamhet

Affärsområdet Building Systems.

EBITDA-marginal

EBITDA-marginal har beräknats som resultat före planenliga avskriv-

ningar, före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriel-

la tillgångar och nedskrivningar uttryckt i procent av nettoomsättning.

Eget kapital per aktie, SEK

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till antalet

utestående aktier vid periodens slut.

Engångsposter och omstruktureringskostnader

Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt respek-

tive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på

resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter och omstruk-

tureringskostnader.

Investeringar i immateriella/materiella anläggningar

Investeringar i anläggningstillgångar exklusive förvärv- och avyttring

av bolag.

Justerad rörelsemarginal

Justerat rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.

Justerat rörelseresultat

Rörelseresultat justerat för engångsposter och omstruktureringskost-

nader när belopp är av väsentlig storlek.

Kassaﬂöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK

Kassaflödet från löpande verksamhet i relation till antal utestående aktier.

Kvarvarande verksamhet

Lindabkoncernen exklusive avvecklad verksamhet.

Nettoskuld

Räntebärande avsättningar och skulder minskat med räntebärande till-

gångar och likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuld i relation till eget kapital inklusive innehav utan bestäm-

mande inflytande.

Nettoskuld/EBITDA

Genomsnittlig nettoskuld i förhållande till EBITDA exklusive engångsposter

och omstruktureringskostnader, baserad på rullande tolvmånaders

beräkning.

Omsättning i utlandet

Omsättning rapporterad till respektive land som produkt eller tjänst har

levererats, uttryckt i procent av årets nettoomsättning.

Operativt kassaﬂöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter

och omstruktureringskostnader samt betald skatt men inklusive nettoin-

vesteringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar.

Organisk tillväxt

Försäljningsförändringen justerad för valutaeffekter samt förvärv och

avyttringar jämfört med samma period föregående år.

P/E-tal

Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.

Räntetäckningsgrad

Resultat före skatt plus räntekostnader i relation till räntekostnader.

Rörelsekapital

Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskul-

der och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i fö-

rekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordring-

arna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande

förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår

övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leve-

rantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upp-

lupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.

Rörelseresultat

Resultat före finansiella poster och skatt.

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA

Resultat före planenliga avskrivningar och nedskrivningar.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande, uttryckt i

procent av balansomslutning.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minskat med icke räntebärande avsättningar och skulder.

Total verksamhet

Kvarvarande verksamhet och avvecklad verksamhet.

Vinstmarginal

Resultat före skatt uttryckt i procent av nettoomsättning.

144

Lindab | Hållbarhetsrapport

Hållbarhetsrapport

Väsentlighetsanalys 145

Intressentdialog 146

Externa initiativ 147

Styrning 147

Om hållbarhetsrapporten 148

GRI-index 149

Klimat och miljö 153

Hållbara inköp 158

Attraktiv arbetsgivare 159

Antikorruption och anti-trust 161

Samhällsengagemang 161

Säkra produkter 161

Hantering av kunddata 161

Revisorns yttrande 162

INNEHÅLL

145

Lindab | Hållbarhetsrapport

Väsentlighetsanalys

Lindab har ett långsiktigt perspektiv i sin verksamhet och hållbarhet är

integrerat i företaget och dess affärsmodell. Hållbarhetsplanen presenterar

de mest väsentliga frågorna och är framtagen baserad på intressent-

dialoger, omvärldsanalyser, sammanfattningar av marknadstrender samt

företagets och ledningens strategiska prioriteringar. Lindab tar hän-

syn till helheten för att förstå effekterna från verksamheten men också

påverkan på bolagets resultat. År 2024 kommer Lindab att genomföra

en dubbel väsentlighetsanalys enligt kraven i Corporate Sustainability

Reporting Directive, CSRD.

Metoden för att deﬁniera de mest väsentliga frågor för 2022 följer GRI:s

riktlinjer och innebär att förstå sammanhang, identiﬁera faktiska och

potentiella effekter, bedöma betydelsen av dessa och slutligen prioritera.

Utvärderingen har resulterat i 32 ämnen som Lindab har valt att rikta

ytterligare fokus på. Verkligt materiella frågor förändras inte årligen.

Skapa hälsosamma

byggnader

Minska kundernas

klimatpåverkan

Driva en hållbar

verksamhet

Fokusområde Väsentliga frågor

1. Öka kunskapen om

hälsosam inomhusluft

Hälsosam inomhusluft

Etik

Ekonomisk prestation

Antikorruption

Skatt

Mänskliga rättigheter

Efterlevnad

Transparens

2. Driva lagstiftning och

branschstandarder

Hälsosam inomhusluft

Energieffektivisering

3. Hållbara och energieffektiva

lösningar

Produkternas miljöpåverkan

Energieffektivisering

Innovation

4. Digitala hjälpmedel och ny teknik för

att optimera användningen

Digitalisering

Kunddata

Energieffektivisering

5. Cirkulär ekonomi med en hög

grad av återanvändning

Hållbara material

Cirkulär design

Biodiversitet

6. Hållbara inköp Riskhantering

Utvärdering

7. Hållbar produktion Resursanvändning

Utsläpp

Skrot

Avfall

Biodiversitet

8. Hållbara transporter Förnyelsebara bränslen

Elektriﬁering

9. Attraktiv arbetsgivare Säkerhet och hälsa

Mångfald och jämställdhet

Utbildning och utveckling

Personalomsättning

Icke-diskriminering

Medarbetarengagemang

10. Samhällsengagemang Samhällsengagemang

146

Lindab | Hållbarhetsrapport

Lindab arbetar med en transparent, pågående och långsiktig dialog med

intressenter då det är avgörande för hur vi framgångsrikt och proaktivt

identiﬁerar problem, trender och förväntningar. Vår dialog med intres-

senter sker både strukturerat och ad hoc med hjälp av undersökningar,

Intressentdialog

webbmöten, social media, fysiska möten och spontana diskussioner.

Förväntningar och förfrågningar från bland annat leverantörer, kunder,

medarbetare, investerare och samhället i stort bidrar till att sätta agen-

dan för hållbarhetsarbetet.

Leverantörer

Lindab tar in synpunkter från leverantörer via vårt program för ansvarsfulla inköp.

Vi ingår långsiktiga partnerskap kring viktiga strategiska frågor, och via lokala

inköpskontor sker en tät, daglig dialog. Revisioner på plats ger återkoppling om

leverantörernas kvalitets- och hållbarhetsarbete samt en djupare förståelse för

gemensamma frågor.

Kunder

Lindab får återkoppling från sina kunder via aktiviteter som sälj- och marknads-

organisationen genomför, allt från diskussioner med nyckelkundsansvariga till

dagliga samtal mellan kunder i butiker och kundansvariga lokalt. Lindab anordnar

och deltar på olika nätverksträffar. Vi samlar också in information via kundenkäter

och kundanalyser.

Fastighetsägare

En närmare dialog har inletts med fastighetsägare för att gemensamt utföra

pilotprojekt för ny teknik och innovationer. Lindab önskar utveckla den direkta

dialogen med fastighetsägare framöver för att direkt förstå kraven på våra pro-

dukter och system.

Medarbetare

Lindab för en kontinuerlig dialog med representanter från olika delar av företaget

kring bland annat arbetsmiljö. Arbetstagarrepresentanter ingår även i Lindabs

styrelse. Vi genomför medarbetarundersökningar och årliga medarbetarsamtal för

att kunna driva ständiga förbättringar och utveckla vårt hållbarhetsarbete.

Investerare och

ägare

Vi kommunicerar koncernens strategi och resultat till beﬁntliga och potentiella

investerare, analytiker och media. Dialog sker via olika kanaler såsom presenta-

tioner av kvartalsrapporter, möten med investerare, seminarier, kapitalmarknads-

dag, hemsidan, analysrapporter samt pressmeddelanden.

Samhället

På de orter där Lindab bedriver verksamhet ﬁnns viktiga intressenter för företaget

och deras återkoppling formar vår lokala verksamhet. Samverkan sker genom

olika aktiviteter och initiativ, från affärsrelaterade aktiviteter till volontärinsatser,

välgörenhetsarbete och sponsring. Lindab har också ett nära samarbete med

ﬂera universitet och högskolor.

Framtida

generationer

Även intressenter som inte kan göra sin röst hörd tas i beaktning genom att

studera framtidsanalyser och forskning så att framtida generationer får en bättre

och säkrare plats att leva på.

Icke-statliga

organisationer

Lindab är aktiv i ﬂera branschorganisationer och samarbetsforum bland annat UN

Global Compact. Lokalt och internationellt på EU-nivå är vi aktiva med och driver

frågorna för hållbart byggande. Det ger oss också en tidig insikt om kommande

trender och lagändringar.

147

Lindab | Hållbarhetsrapport

Lindab stöder de tio principerna i FN:s Global Compact, och har del-

tagit sedan 2009. Rapportering sker årligen enligt riktlinjerna. Under

2023 kommer Lindab likt övriga bolag att rapportera enligt det nya mer

heltäckande formatet. På FN:s Global Compacts webbplats visas Lin-

dabs engagemang.

Lindab ställer sig bakom Parisavtalet och Agenda 2030, FN:s 17 glo-

bala mål för en hållbar och rättvis värld. De produkter och lösningar

som utvecklas och säljs, och det sätt Lindab arbetar på, bidrar främst

till tolv av målen.

I januari 2023 undertecknade Lindab Science Based Targets med syfte

att ta nästa steg i hållbarhetsarbetet. Det innebär att Lindab kommer att

sätta vetenskapligt baserade klimatmål i enlighet med Parisavtalet samt

ett långsiktigt netto-noll mål som veriﬁeras och följs upp av tredje part.

Science Based Targets Initiative (SBTi) är ett samarbete mellan CDP,

World Resources Institute, WWF och FN:s Global Compact.

Lindab har som ambition att rapportera enligt TCFD, Task-force on Cli-

mate Related Financial Disclosure. I år har scenarioanalyser genom-

Externa initiativ

förts, men mer detaljerad rapportering behövs för den ﬁnansiella påver-

kan samt att de nytillkomna riskerna och möjligheterna ska bli en del av

det övriga riskarbetet. TCFD bildades av Financial Stability Board, ett

internationellt organ som strävar efter att stärka och skydda de globala

ﬁnansmarknaderna från systemrisker som klimatförändringar. TCFD-re-

kommendationerna ger vägledning till rapportering om ekonomiska kon-

sekvenser kopplade till klimatrelaterade risker och möjligheter.

Lindab deltar aktivt i olika branschorganisationer och forum både på

europeisk och lokal nivå med syfte att påskynda och förbättra hållbart

byggande med krav på hälsosamt inneklimat. Under 2022 var Lindab

engagerade i 56 branschorganisationer och forum på sammanlagt 15

marknader. Lindab är medlem i bland annat följande:

• Eurovent

• Svensk Ventilation samt andra lokala

branschorganisationer för ventilation

• Svenska institutet för standarder – tekniska

kommittéer för ventilation och fästelement

• Tightvent

• Stålbyggnadsinstitutet och andra lokala

branschorganisationer för stål

• Solelforskningscentrum i Sverige (SOLVE)

• Passivhaus Trust i UK

• LFM 30, Göteborgs klimatplattform och andra

lokala initiativ kopplade till hållbart byggande

Lindabs hållbarhetsarbete är integrerat i affärsverksamheten. Hållbar-

hetsarbetet bidrar till ökad konkurrenskraft, minskade risker och kostna-

der samt motiverar medarbetare, attraherar nya talanger och investerare.

Lindabs medarbetare spelar en viktig roll för att uppfylla hållbarhetsmå-

len. Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet är anpassat till den

decentraliserade organisationen och följer samma struktur som övrig

rapportering. För ytterligare beskrivning, se bolagsstyrningsrapporten

på sidan 52. Lindabs VD och koncernchef har det övergripande ansva

ret för Lindabs hållbarhetsarbete. Styrelsen är det beslutande organet

avseende strategier, policys och mål. På koncernnivå leds hållbarhets-

arbetet av en globalt hållbarhetsansvarig i nära samarbete med andra

avdelningar så som HR, logistik, kommunikation och ﬁnans. Lindab

har inrättat ett hållbarhetsnätverk där regionala hållbarhetsspecialis-

ter ingår. Nätverket leds av den globala hållbarhetsansvarige för sam-

ordning av utveckling, ledning, styrning och uppföljning av hållbarhets-

Styrning

arbetet. Ansvaret för implementering av hållbarhetsplanen och målen

är delegerat till dotterbolagen som tar fram anpassade lokala hållbar-

hetsplaner med speciﬁka mål.

Uppföljning sker på bolagsnivå och aggregeras på koncernnivå. Bola-

gen utför en egenkontroll och regionala hållbarhetsspecialister en extra

kvalitetsgranskning. Koncernens utfall av målen följs upp av den glo-

balt hållbarhetsansvarige. Revisionsutskottet för en löpande dialog med

kravställning på rapportering. Arbete pågår för att inkludera hållbarhets-

redovisningen i internkontrollprocessen.

Lindabs Kod för Uppförande tillsammans med andra policys för kvalitet

och miljö, antikorruption, arbetsmiljö och likabehandling utgör grunden

för hållbarhetsarbetet. Risker kopplade till hållbarhetsområdet ingår i

Lindabs totala riskhantering, som presenteras på sidorna 64–71.

148

Lindab | Hållbarhetsrapport

Om hållbarhetsrapporten

Lindab rapporterar sitt hållbarhetsarbete som en del av företagets års-

redovisning och i enlighet med den svenska redovisningslagen med

utgångspunkt i direktivet om icke-ﬁnansiell rapportering (NFRD). Håll-

barhetsredovisningen har upprättats i en från förvaltningsberättelsen

avskild rapport för att uppfylla kraven på lagstadgad hållbarhetsrapport i

enlighet med ÅRL (Årsredovisningslagen) 6 kap 11§. Revisorns yttrande

avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten återﬁnns på sidan 162.

För kalenderår 2024 ska Lindab rapportera enligt Corporate Sustaina-

bility Reporting Directive, CSRD, och European Sustainability Reporting

Standards, ESRS. Redovisningskraven för hållbarhet genomgår nu en

stor förändring. Som en del av förberedelserna har Lindab i år genomfört

scenarioanalys enligt TCFD (Task Force on Climate-Related Financial

Disclosures) samt rapporterat i enlighet med den nya GRI-standarden

(Global Reporting Initiatives). Sedan 2009 har Lindab tillämpat GRI:s

riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation.

Lindabs konsoliderade resultatdata som redovisas för hållbarhetsom-

rådet omfattar moderbolaget Lindab International AB samt alla dotter-

bolag. Dotterbolagen ingår i redovisningen deras första hela verksam-

hetsår som del av koncernen. Tabellen nedan visar vilka bolag som ingår

i rapporteringen för 2022.

Bolag Säte

Lindab AB

Båstad, Sverige

Lindab Sverige AB

2) 3)

Båstad, Sverige

Crenna Plåt AB

2) 3)

Enköping, Sverige

Borgmästarjorden AB

Enköping, Sverige

Ekovent AB

2) 3)

Vellinge, Sverige

Fastighetsbolaget EKO1 AB

Vellinge, Sverige

Fastighetsbolaget EKO2 AB

Vellinge, Sverige

Alig Ventilation AB

2) 3)

Mariestad, Sverige

Ventilationsbutiken i Mariestad AB

Mariestad, Sverige

Lindab Steel AB

3) 4)

Båstad, Sverige

Lindab Ventilation AB

Båstad, Sverige

Lindab Proﬁl AB

Båstad, Sverige

KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB

2) 3)

Kalix, Sverige

Proﬁlplåt i Sverige AB

2) 3)

Sundsvall, Sverige

Lindab s.r.o.

Prag, Tjeckien

Lindab Sales s.r.o.

Prag, Tjeckien

Lindab SRL

2) 3)

Ilfov, Rumänien

U-nite Fasteners Technology AB

2) 3) 4)

Uddevalla, Sverige

Lindab Fastigheter AB

Båstad, Sverige

Lindab SIA

Riga, Lettland

Lindab AS

2) 3)

Harju Maakond, Estland

Oy Lindab Ab

2) 3)

Esbo, Finland

Lindab s.r.o.

Prag, Tjeckien

Lindab Sales s.r.o.

Prag, Tjeckien

Spiro International S.A.

2) 3)

Bösingen, Schweiz

Spiro Sweden AB

Båstad, Sverige

Utsläpps- och energirapporteringen görs i enlighet med Greenhouse

Gas Protocol och Lindab tillämpar operationell kontroll. Denna metod

innebär att utsläpp som tillskrivs den rapporterande organisationen

baseras på dess rådighet över respektive verksamhetsaktivitet. Om

undantag görs, beskrivs och förklaras dessa i enlighet med principen

om fullständighet. Förvärv, avyttringar och nedläggningar hanteras enligt

riktlinjerna vilket innebär att siffror för historisk prestation räknas om.

Förvärvade bolags utsläppsdata adderas till basåret, medan avyttrade

bolag räknas bort från basåret. Eventuella stängda enheter är en fort-

satt del av målen och basåret, enligt internationellt accepterade regler.

Årets hållbarhetsrapport, som avser kalenderåret 2022, är upprättad i

enlighet med GRI Standards 2021. Hänvisningarna i bifogat GRI-index

avser sidor i årsredovisningen och för vissa väsentliga frågor lämnas

förtydligande kommentarer. Rapporten är inte granskad av tredje part.

Bolag Säte

Spiral Helix Inc.

2) 3)

Chicago IL, USA

Lindab SRL

2) 3)

Ilfov, Rumänien

Lindab Kft.

2) 3)

Biatorbagy, Ungern

Lindab AS

2) 3)

Oslo, Norge

Aer Faber AS

2) 3)

Spydeberg, Norge

H.A. Helgesen and Sønner AS

2) 3)

Eidsnes, Norge

Lindab Sp. z o.o.

2) 3)

Wieruchow, Polen

Lindab S.r.l

2) 3)

Milano, Italien

MP3 S.r.l

2) 3)

Milano, Italien

Lindab N.V.

2) 3)

Gent, Belgien

Lindab A/S

2) 3)

Haderslev, Danmark

Klimatek Ventilationsmateriel AS

2) 3)

Skive, Danmark

Lindab GmbH

2) 3)

Bargteheide, Tyskland

Lindab N.V.

2) 3)

Gent, Belgien

Lindab AG

2) 3)

Otelﬁngen, Schweiz

Tecnovent SA

2) 3)

Bioggio, Schweiz

Lindab Ltd

2) 3)

Northampton, Storbritannien

Ductmann Ltd

2) 3)

Dudley, Storbritannien

Lindab France S.A.S.

2) 3)

Montluel, Frankrike

Lindab (IRL) Ltd

Dublin, Irland

A.C. Manufacturing Ltd

2) 3)

Dublin, Irland

Smoﬁr Trading Ltd. (Thor Duct)

Dublin, Irland

Lindab a.s.

2) 3)

Jamník, Slovakien

1) Koncernfunktioner

2) Säljbolag

3) Produktionsbolag

4) Inköpsbolag

5) Fastighetsbolag

6) Vilande bolag

7) Utvecklingsbolag

149

Lindab | Hållbarhetsrapport

GRI innehållsindex

Kontakt: Lindabs globala hållbarhetsansvarige

Deklaration om användning

Lindab har rapporterat i enlighet med GRI Standards för perioden

1 januari 2022 till 31december 2022.

GRI 1 använd GRI 1: Foundation 2021

Relevant GRI sektor speciﬁk standard(s) N/A

GRI standard/annan källa Upplysning Sidhänvisning Avsteg

Avsteg från krav Orsak Förklaring

Allmänna upplysningar

GRI 2: General

Disclosures 2021

2-1 Organisationsproﬁl 32–33, 50-51, 76,

not 35, 136

2-2 Enheter som ingår i

organisationens hållbarhets-

rapportering

148

2-3 Rapporteringsperiod,

frekvens och kontaktpunkt

6, 148

2-4 Förändring av information 148

2-5 Extern försäkran 162

2-6 Aktiviteter, värdekedja och

andra affärsrelationer

4–5, 22–29, 36–37

2-7 Anställda 112 Lindab rapporterar medel-

antalet anställda (FTE) per

land samt förändringen i

antalet anställda justerat

för förvärv och avyttringar.

Övriga punkter saknas.

Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Lindab behöver imple-

mentera metoder för

insamling av data.

2-8 Arbetare som inte är

anställda

— Samtliga punkter. Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Lindab behöver imple-

mentera metoder för

insamling av data.

2-9 Styrningsstruktur och

sammansättning

52–63 Kompetenser som är rele-

vanta för organisationens

inverkan.

Representation av intres-

senter.

Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Lindab ska se över

möjligheterna att redovisa

detta.

2-10 Nominering och val av

högsta ledningsorgan

53–55

2-11 Ordförande för det högsta

styrelseorganet

58–59

2-12 Det högsta styrelseor-

ganets roll i att övervaka

hanteringen av effekter

54–56, 147

2-13 Delegering av ansvar för

att hantera effekter

147

2-14 Högsta styrelseorgans roll i

hållbarhetsrapportering

54–56, 147

2-15 Intressekonﬂikt 53–55, 58–59

2-16 Kommunikation av kritiska

problem

62, 64–71

2-17 Kollektiv kunskap hos det

högsta styrelseorganet

53–55

2-18 Utvärdering av det

högsta styrelseorganets

prestationer

53–55

2-19 Ersättningspolicyer 55, 57

2-20 Process för att fastställa

ersättning

55, 57

2-21 Årlig total ersättningsgrad 112 Information redovisas

för VD i samband med

årstämma. Information

kopplat till övrigas lön

saknas.

Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Lindab ska se över

möjligheterna att redovisa

detta.

2-22 Uttalande om strategi för

hållbar utveckling

55, 147

2-23 Policyåtaganden 56–57, 147, 158–159

2-24 Implementering av policy-

åtaganden

2-25 Processer för att åtgärda

negativa effekter

62–63, 64–67, 158,

159–160

150

Lindab | Hållbarhetsrapport

GRI standard/annan källa Upplysning Sidhänvisning Avsteg

Avsteg från krav Orsak Förklaring

2-26 Mekanismer för att söka

råd och väcka oro

56, 62, 159–160

2-27 Efterlevnad av lagar och

förordningar

2-28 Medlemsföreningar 147

2-29 Förhållningssätt till

intressenters engagemang

145–146

2-30 Kollektivavtal 159

Väsentliga frågor

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-1 Process för att bestämma

väsentliga frågor

145–146

3-2 Lista över väsentliga frågor 145

Mänskliga rättigheter

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-3 Hantering av väsentliga

frågor

16-17, 42–44,

46–49, 57, 64–71,

146, 148, 158–159

GRI 407: Organisations-

frihet och kollektiva

förhandlingar 2016

407-1 Verksamheter och

leverantörer där rätten till

organisationsfrihet och

kollektiva förhandlingar

kan vara hotad

42–44, 158–159

GRI 408: Barn arbete

2016

408-1 Verksamheter och leve-

rantörer där betydande

risk för barnarbete

identiﬁerats

42–44, 158–159

GRI 409: Tvångsarbete

2016

409-1 Verksamheter och leve-

rantörer där betydande

risk för tvångsarbete

eller obligatoriskt arbete

identiﬁerats

42–44, 158–159

GRI 411: Ursprungs-

befolkningars rättighe-

ter 2016

411-1 Kränkningar av

ursprungsbefolkningars

rättigheter

42–44, 158–159

Etik och efterlevnad

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-3 Hantering av väsentliga

frågor

56, 64–71, 146, 148,

158, 161

GRI 205: Antikorruption

2016

205-1 Verksamhet som har

riskbedömts gällande

korruption

161

205-2 Kommunikation och

utbildning i antikorrup-

tionspolicies och rutiner

56, 161 Dokumenterad utbildning. Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Utbildning i Lindabs

policys kommer bli en

del av den digitala utbild-

ningsplattformen Lindab

Academy.

205-3 Bekräftade korruptionsfall

samt vidtagna åtgärder

161

GRI 206: Konkurrens-

hämmande aktiviteter

2016

206-1 Rättsliga åtgärder för

konkurrenshämmande

beteende och monopol

161

Ekonomisk prestation och skatt

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-3 Hantering av väsentliga

frågor

12–13, 53–56,

64–71, 146

GRI 201: Ekonomiskt

resultat 2016

201-1 Skapat och levererat

direkt ekonomiskt värde

12–17, 76

201-2 Finansiell påverkan

samt andra risker och

möjligheter på grund av

klimatförändringar

64–71, 80 De ekonomiska konse-

kvenserna av risker och

möjligheter innan åtgärder

vidtas.

Kostnaderna för åtgärder

som vidtas för att hantera

risken eller möjligheten.

Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Lindab har utökat sin

riskanalys och inkluderat

scenarier enligt TCFD.

Nästa år kommer ytterli-

gare ekonomiska effekter

att redovisas.

GRI 207: Skatt 2019 207-1 Organisationens inställ-

ning till skatt

207-2 Intressentdialog och

hantering av skatte-

angelägenhet

207-4 Land-för-land-rappor-

tering

68 Rapporteringen är inte

ofﬁciell utan delas till berö-

da skattemyndigheter.

Sekretessbegränsningar. Lindab ska utvärdera

möjligheterna att redovisa

uppgifterna som del av

årsredovisningen.

151

Lindab | Hållbarhetsrapport

GRI standard/annan källa Upplysning Sidhänvisning Avsteg

Avsteg från krav Orsak Förklaring

Fokusområde 1: Öka kunskapen om hälsosam inomhusluft

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-3 Hantering av väsentliga

frågor

16–17, 18–20,

64–71, 146

Lindab Öka kunskapen om hälsosam

inomhusluft

16–17, 18–20

Fokusområde 2: Driva lagstiftning och branschstandarder

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-3 Hantering av väsentliga

frågor

16–17, 20, 64–71,

146–148

Lindab Närvaro i branschorganisationer

och forum

20, 147

Fokusområde 3: Hållbara och energieffektiva lösningar

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-3 Hantering av väsentliga

frågor

16–19, 22–27,

30–31, 64–71, 146

GRI 203: Indirekt ekono-

misk påverkan 2016

203-2 Betydande indirekt

ekonomisk påverkan

22–27, 30–31, 36–37

GRI 417: Marknadsfö-

ring och märkning 2016

417-1 Krav på information och

märkning av produkter

och tjänster

161

Lindab Miljödeklarationer för produkter 20, 30–31

Fokusområde 4: Digitala hjälpmedel och ny teknik för att optimera användningen

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-3 Hantering av väsentliga

frågor

56, 64–71, 68, 146,

161

GRI 418: Kundintegritet

2016

418-1 Underbyggda klagomål

gällande överträdelser av

kundsekretess och förlust

av kunddata

161

Lindab Digitalisera hållbarhets-

information

16–17, 30–31

Fokusområde 5: Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-3 Hantering av väsentliga

frågor

16–17, 30–31,

64–71, 146, 156–157

GRI 301: Material 2016 301-3 Återanvändning och

återvinning av produkter

och dess förpacknings-

material

— Mål för cirkularitet. Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Lindab kommer att

deﬁniera mål kopplat till

cirkularitet år 2023.

Fokusområde 6: Hållbara inköp

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-3 Hantering av väsentliga

frågor

13, 16–17, 42–44,

56, 64–71, 146, 148,

158

GRI 204: Upphandlings-

och inköpsrutiner 2016

204-1 Andelen utgifter som

läggs på lokala leve-

rantörer

136, 158

Lindab Andel leverantörer som utvärde-

rats och granskas utifrån miljö

och sociala kriterier

44, 158

GRI 308: Leverantörs-

bedömning miljö 2016

308-2 Negativ miljöpåverkan i

leverantörs kedjan samt

vidtagna åtgärder

44, 158

GRI 414: Social leveran-

törsbedömning 2016

414-2 Negativ påverkan på

arbetsförhållandena i

leverantörskedjan samt

vidtagna åtgärder

44, 158

Fokusområde 7: Hållbar produktion

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-3 Hantering av väsentliga

frågor

13, 16–17, 42–44,

56, 64–71, 146, 148,

154–157

GRI 301: Material 2016 301-1 Materialanvändning i vikt

eller volym

156–157

301-2 Användning av

återvunnet material

156–157 Lindab mäter idag

återvunnen andel i

metaller, men genomför

inte mätning av övriga

materialslag.

Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Metaller utgör det

vanligaste materialet i

produktionen. Lindab ska

se över möjligheten att

mäta återvunnet material

för andra typer av material

framöver.

152

Lindab | Hållbarhetsrapport

GRI standard/annan källa Upplysning Sidhänvisning Avsteg

Avsteg från krav Orsak Förklaring

GRI 302: Energi 2016 302-1 Energianvändning inom

organisationen

44, 154–155

302-2 Energianvändning utanför

organisationen

44, 154–155

302-3 Energiintensitet 44, 154–155

302-4 Minskad energianvänd-

ning

44, 154–155

GRI 304: Biologisk

mångfald 2016 2016

304-1 Verksamhetsställen som

ägs, hyrs eller förvaltas,

i eller i anslutning till,

skyddade områden samt

områden med rik bio-

logisk mångfald utanför

skyddade områden

67, 148, 157

GRI 305: Utsläpp till

luft 2016

305-1 Direkta utsläpp av växt-

husgaser (Scope 1)

44, 154–155

305-2 Indirekta utsläpp av

växthusgaser, energi

(Scope 2)

44, 154–155

305-3 Övriga indirekta utsläpp

av växthusgaser

(Scope 3)

44, 154–155

305-4 Utsläppsintensitet växt-

husgaser

44, 154–155

305-5 Minskning av

växthusgas utsläpp

44, 154–155

GRI 306: Avfallshante-

ring 2020

306-1 Genererat avfall och bety-

dande avfallsrelaterade

effekter

43, 156

306-2 Styrning av betydande

avfalls relaterade effekter

156 Mål för cirkularitet. Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Lindab kommer att

deﬁniera mål kopplat till

cirkularitet år 2023.

306-3 Genererat avfall 148, 156

306-4 Avfall tillåteranvändning

och återvinning

156

306-5 Avfall till förbränning och

deponering

156

Lindab Betydande utsläpp 156

Fokusområde 8: Hållbara transporter

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-3 Hantering av väsentliga

frågor

13, 16–17, 42–44,

56, 64–71, 146, 148,

157

Lindab Truckar 157

Lindab Företagsbilar 157

Lindab Miljökrav för transporter — Samtliga punkter. Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Miljökrav kommer publi-

ceras under 2023. Vissa

av bolagen har lokala

krav idag.

Lindab Egna transporter 157

Lindab Externa transporter 157

Fokusområde 9: Attraktiv arbetsgivare

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-3 Hantering av väsentliga

frågor

13, 16–17, 46–49,

56, 64–71, 146, 148,

159–161

GRI 401: Anställning

2016

401-1 Nyanställning och

personal omsättning

48–49, 148, 159 Lindab redovisar perso-

nalomsättning för kvinnor

och män. Personalom-

sättning per åldersgrupp

saknas.

Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Lindab behöver sätta

upp metoder för att mäta

personalomsättning per

åldersgrupp.

401-3 Föräldraledighet 46–49, 56 Samtliga punkter. Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Föräldraledighet utgör

idag del av tillfällig från-

varo. Lindab behöver

implementer metod för att

särskilja föräldraledighet.

GRI 402: Relation

anställda/ledning 2016

402-1 Minsta varseltid vid verk-

samhetsförändringar

159

GRI 403: Arbetsrelate-

rad hälsa och säkerhet

2018

403-1 Styrningssystem för

arbets relaterad hälsa och

säkerhet

160–161

153

Lindab | Hållbarhetsrapport

GRI standard/annan källa Upplysning Sidhänvisning Avsteg

Avsteg från krav Orsak Förklaring

403-2 Identiﬁering av faror,

riskbedömning och

incidenter

160–161

403-3 Arbetsrelaterad hälsovård 160–161

403-4 Anställdas delaktighet,

samråd och kommunika-

tion kring arbetsmiljö och

säkerhet

160–161 Formella kommittéers

arbete.

Information ej tillgänglig/

ofullständig

Arbetet dokumenteras på

lokal nivå. Lindab behöver

implementera metoder för

insamling av data.

403-5 Utbildning av anställda

kring arbetsrelaterad

hälsa och säkerhet

48, 160–161 Utbildning av anställda

mäts inte på central nivå.

Information ej tillgänglig/

ofullständig

Utbildning dokumenteras

på lokal nivå. Lindab

behöver implementera

metoder för insamling

av data.

403-6 Främjande av anställdas

hälsa

160–161

403-7 Förebyggande och be-

gränsning av arbetsrela-

terad hälsa och säkerhet

160–161

403-9 Arbetsrelaterade skador 49, 160–161 Uppdelat resultat mellan

anställd och inhyrd

personal.

Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Lindab ska se över möj-

ligheterna att redovisa ett

uppdelat resultat.

GRI 404: Utbildning och

kompetensutveckling

2016

404-3 Andel anställda som får

regelbunden utvärde-

ring och uppföljning av

prestation och karriär-

utveckling

46–48, 159

Lindab Kompetensutveckling 46–48, 159

GRI 405: Mångfald och

likabehandling 2016

405-1 Mångfald hos styrelse,

ledning och anställda

49,112, 159

405-2 Kvinnors grundlön och

ersättning i förhållande

till mäns

— Samtliga punkter. Information ej tillgänglig/

ofullständig.

Lindab behöver imple-

mentera metoder för

insamling av data.

GRI 406: Icke-diskrimi-

nering 2016

406-1 Antal fall av diskriminering

samt vidtagna åtgärder

159

Lindab Motiverade medarbetare 49, 159

Fokusområde 10 Samhällsengagemang

GRI 3: Väsentliga frågor

2021

3-3 Hantering av väsentliga

frågor

16–17, 46–49, 56,

64–71, 146, 148

Lindab Samhällsengagemang 161

Klimat och miljö

Lindab prioriterar att arbeta aktivt för att minimera miljöpåverkan från

koncernens verksamhet och produkter. Som ett led i detta arbete är

Lindabs större produktionsenheter certiﬁerade enligt kvalitetslednings-

systemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 14001. 20 företag är

certiﬁerade enligt ISO 9001 kvalitetsledningssystem, vilket motsvarar

65,1 procent av försäljningen. 12 företag är certiﬁerade enligt ISO 14001

miljöledningssystem, vilket motsvarar 53,4 procent av försäljningen.

Lindab redovisar utsläpp och energiförbrukning i enlighet med Green-

house Gas Protocol. Scope 3 står för mer än 98 procent av Lindabs

totala utsläpp, vilket innebär att Lindab har störst påverkan på omvärl-

den via sina affärsrelationer. Inköpta varor är den kategori som står

för störst andel av utsläppen, där stål i sin tur bidrar mest. Läs mer om

Lindabs samarbete med stålleverantörer på sidan 42. Även kategori 3.11

Användning av sålda produkter står för en stor del av utsläppen. Ven-

tilationsbranschen har påbörjat, likt många andra branscher, en digital

resa med ﬂer smarta och uppkopplade produkter för att förbättra energi-

effektiviteten och inneklimatet. Dessa produkter kräver också energi för

att fungera men en väldigt liten mängd i förhållande till besparingen, läs

mer om hur Lindabs produkter bidrar till energieffektivisering på sidan

22–27. Fläktar, aggregat och luftkonditionering som Lindab köper in

och säljer vidare står för störst andel av utsläppen i kategori 3.11. Gre-

enhouse Gas Protocol inkluderar bara utsläppen från produkterna och

det är därmed inte möjligt för Lindab att redovisa besparing av energi

i scope 3. Lindabs utsläppsmål täcker idag scope 1 och 2 med basår

2019. När målen antogs 2021 ansågs 2020 inte vara ett bra jämförel-

seår på grund av pandemin. Basåret kommer justeras och även inklu-

dera scope 3 när Lindab antar veriﬁerade mål enligt SBTi. Tabellen på

nästa sida visar ett första resultat av Lindabs scope 3-utsläpp. Beräk-

ningar kommer att granskas av tredje part samt förbättras under kom-

mande år för att bli mer detaljerade och speciﬁka.

Lindab rapporterar enligt operationell kontroll vilket innebär att en del

utsläpp och energi som inkluderats tidigare i beräkningar nu exklude-

rats. En omberäkning av utsläppen i scope 2 har gjorts baserat på ny

information om ursprungscertiﬁerad el, vilket har lett till högre utsläpp

154

Lindab | Hållbarhetsrapport

för historiska år. Dessutom har vissa indata justerats på grund av fel-

aktigheter i tidigare rapportering. Även nyförvärvade bolags utsläpps-

data och förbrukning av resurser har adderats för tidigare år samt avytt-

rade bolag har räknats bort. Mer information om nyförvärv och avytt-

ringar återﬁnns på sidan 40–41. Emissionsfaktorer som ligger till grund

Utsläpp av växthusgaser och energiförbrukning

(GRI 305-1, 305-2, 305-3, 305-4, 305-5, 302-1, 302-3, 302-4)

Scope 1, 2 och 3. Absoluta utsläpp anges i ton CO

-e och

intensitet i ton CO

-e per omsatt miljon kronor

2022 2021 2020 2019

Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet

Scope 1

Inkluderar energiförbränning, köldmedia, bränsle för

företagsbilar och övriga fordon som ägs eller kontrolleras

Direkta utsläpp* 7 792 0,7 8 167 0,9 8 208 0,9 10 063 1,0

Biogena utsläpp 643 0,1 653 0,1 343 0,04 347 0,04

Scope 2

Inkludrar elektricitet och fjärrvärme

Market-based method 8 402 0,8 8 772 0,9 8 915 1,0 9 283 0,9

Location-based method 5 638 0,5 5 917 0,6 6 532 0,7 6 844 0,7

Scope 1+2 (market-based) 16 195 1,5 16 939 1,8 17 123 1,9 19 346 2,0

Scope 1+2 (location-based) 13 431 1,2 14 084 1,5 14 740 1,6 16 907 1,7

Scope 3

Inkluderar alla andra indirekta utsläpp

1. Inköpta varor och tjänster 666 855 62

2. Kapitalvaror 2 125 0,2

3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 17 401 2

4. Uppströms transport och distribution 3 302 0,3

5. Avfallshantering 1 870 0,2

6. Tjänsteresor 3 652 0,3

7. Pendlingsresor 2 420 0,2

8. Uppströms hyrda tillgångar Inte relevant

9. Nedströms transport och distribution 4 661 0,4

10. Bearbetning av såld produkt 41 159 4

11. Användning av såld produkt 361 418 34

12. Avfallshantering av sålda produkter 3 497 34

13. Uthyrda tillgångar Inte relevant

14. Franchise Inte relevant

15. Investeringar Inte relevant

Scope 3 1 108 361 103

Scope 1+2+3 (market-based) 1 124 556 105

Scope 1+2+3 (location-based) 1 121 792 104

* Utsläpp från egenägda eller fullt kontrollerade lastbilar för 2019 och 2020 antas vara samma som för 2021 på grund av avsaknaden av data. Direkt utsläpp enligt den gamla beräkningsmetoden

som exkluderade övriga fordon som ägs eller kontrolleras är för 2022 0,496 kg CO

e/MSEK jämfört med 0,825 kg CO

e/MSEK.

Scope 1 och 2 förändring, %

2022 2021 2020

Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet

Scope 1

Jämfört med 2019 –23 –29 –19 –15 –18 –11

Jämfört med föregående år –5 –16 -1 –5 –18 –11

Scope 2 (market based)

Jämfört med 2019 –9 –17 –6 –1 –4 4

Jämfört med föregående år –4 –16 –2 –6 –4 4

Scope 1+2 (market based)

Jämfört med 2019 –16 –23 –12 –9 –11 –4

Jämfört med föregående år –4 –16 –1 –5 –11 –4

Forts. Klimat och miljö

för beräkningarna har hämtats från externa och vedertagna källor så

som GaBi, Ecoinvent, Association of Issuing Bodies, Naturvårdsverket,

DEFRA, Energiföretagen och Network for Transport Measures (NTM). I

vissa fall har leverantörsspeciﬁk data använts från certiﬁkat eller miljö-

varudeklarationer (EPD).

Scope 1: direkta utsläpp som sker i den egna verksamheten.

Scope 2: indirekta utsläpp från produktion av köpt el, ånga, värme och kyla som förbrukas av företaget.

Scope 3: alla andra indirekta utsläpp som sker i ett företags värdekedja men som företaget inte

äger eller kontrollerar.

155

Lindab | Hållbarhetsrapport

Forts. Klimat och miljö

2019 20212020 2022

e-utsläpp Energiförbrukning

Direkt och indirekt energi. Absoluta värden anges i MWh och

intensitet i MWh per omsatt miljon kronor. Inkluderar energi-

förbrukning på Lindabs anläggningar. Operationell kontroll

är inte tillämpad.

2022 2021 2020 2019

Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet

Direkt energi

Naturgas 15 322 1,4 17 804 1,9 17 863 2,0 19 164 1,9

Diesel

2 136 0,2 2 939 0,3 2 939 0,3 2 939 0,3

Bensin

10 0,001 498 0,1 498 0,1 498 0,1

Gasol (LPG) 229 0,02 414 0,04 562 0,1 1 790 0,2

Eldningsolja 271 0,03 542 0,1 414 0,05 1 237 0,1

Biogas 2 991 0,3 3 197 0,3 1 724 0,2 1 744 0,2

Biodiesel 20 0,002 20 0,002 0 0 0 0

Förnyelsebart 3 011 0,3 3 217 0,3 1 724 0,2 1 744 0,2

Icke förnyelsebart 17 967 1,7 22 198 2,3 22 278 2,5 25 629 2,6

Summa direkt energi 20 978 1,9 25 415 2,7 24 002 2,6 27 373 2,8

Indirekt energi

Elektricitet förnyelsebar 20 421 1,9 20 226 2,1 18 001 2,0 17 156 1,7

Elektricitet icke förnyelsebar 21 942 2,0 22 349 2,4 23 464 2,6 24 055 2,4

Fjärrvärme förnyelsebar 6 279 0,6 5 041 0,5 4 516 0,5 4 213 0,4

Fjärrvärme icke förnyelsebar 3 746 0,3 2 748 0,3 2 868 0,3 2 836 0,3

Förnyelsebart 26 700 2,5 25 267 2,7 22 517 2,5 21 368 2,2

Icke förnyelsebart 25 688 2,4 25 097 2,7 26 332 2,9 26 891 2,7

Summa indirekt energi 52 387 4,9 50 364 5,3 48 850 5,4 48 259 4,9

Total energikonsumtion (direkt + indirekt) 73 365 6,8 75 780 8,0 72 852 8,0 75 632 7,7

1) Siffrorna för diesel och bensin 2020 och 2019 inkluderar även företagsbilars förbrukning. Då data inte går att särskilja har samma värden antagits som för 2021.

Direkt och indirekt energi förändring, %. Inkluderar energi-

förbrukning

2022 2021 2020

Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet

Direkt energi

Direkt energi: förnyelsebart

Jämfört med 2019 73 58 84 93 –1 8

Jämfört med föregående år –6

–18

87 79 –1 8

Direkt energi: Icke förnyelsebart

Jämfört med 2019 –30 –36 –13 –10 –13 –5

Jämfört med föregående år –19 –29 0 –4 –13 –5

Direkt energi

Jämfört med 2019 –23 –30 –7 –3 –12 –5

Jämfört med föregående år –17 –27 6 2 –12 –5

Indirekt energi

Indirekt energi: Förnyelsebart

Jämfört med 2019 25 15 18 23 5 15

Jämfört med föregående år 6 –7 12 8 5 15

Indirekt energi: Icke förnyelsebart

Jämfört med 2019 –4 –12 –7 –3 –2 7

Jämfört med föregående år 2 –10 –5 –9 –2 7

Indirekt energi

Jämfört med 2019 9 0 9 9 1 10

Jämfört med föregående år 4 –9 3 –1 1 10

Total energikonsumtion (direkt + indirekt)

Jämfört med 2019 –3 –11 0 5 –4 5

Jämfört med föregående år –3 –15 4 0 –4 5

2) De enheter som använder förnyelsebar energi var de som gjorde störst energibesparingar under 2022 därav en minskning jämfört med 2021.

Icke förnyelsebartFörnyelsebart

2019 20212020 2022

Lindabs energiförbrukning mins-

kade med 11 procent per omsatt

miljon kronor från 2019 till 2022.

Lindabs CO

e-utsläpp minskade

23 procent till 1,5 ton per omsatt

miljon kronor från 2019 till 2022.

156

Lindab | Hållbarhetsrapport

Skrot och avfall

(GRI 306-1, 306-2, 306-3, 306-4, 306-5)

Lindab arbetar aktivt med att minska alla typer av avfall med extra

fokus på skrot, farligt avfall och deponi. Avfall måste ses som en värde-

full resurs med hänsyn till naturresurser och biologisk mångfald. I Lin-

dabs verksamheter uppstår mest skrot och avfall vid bearbetning av

stålet i produktionen.

Den största delen av Lindabs produkter genererar inget eller mycket lite

spill under installationsfasen. En del i Lindabs leverantörsutvärdering

berör avfallshantering för att säkerställa att resurser nyttjas på bästa

sätt under hela värdekedjan. Läs mer om Lindabs arbete för en mer cir-

kulär värdekedja på sidorna 36–37.

Lindab mäter och beräknar utsläpp för avfall enligt Greenhouse Gas

Protocol och Waste-speciﬁc method i följande kategorier: återanvänd-

ning, återvinning, förbränning med energiåtervinning, deponi, farligt avfall

och kompostering. Data delas av de leverantörer som hanterar och tar

hand om Lindabs avfall, vilket också garanterar att hanteringen av avfal-

let sker korrekt. Lindab har nära samarbete med avfallsleverantörer för

att minska avfall samt förbättra sortering och hantering.

andra direkta mätvärden eller försäljnings- och inköpsstatistik. Utöver

nedan köper även Lindab komponenter som ingår i produkterna samt

färdiga produkter som distribueras vidare. För utsläpp kopplat till inköpta

varor och tjänster se sidan 154.

Råmaterial. Absoluta värden anges i ton 2022 2021

Metall, ton 158 656 142 197

Isolering, ton 11 355 9 968

Gummi, ton 1 088 1 298

Plast, ton 273

Oljor, ton 7 7

Färg, ton 86 81

Lösningsmedel, ton 14 14

Råmaterial förbrukning i egen verksamhet 171 479 153 565

Förpackningsmaterial. Absoluta värden anges i ton 2022 2021

Kartong, papper 3 048 3 434

Plast 612 746

Trä 10 562 13 223

Metall 312 449

Förbrukning av förpackningsmaterial i

egen verksamhet 14 534 17 852

De kartonger som Lindab använder för att förpacka produkter är antingen

återbrukade eller består av helt återvunnet material.

Lindab arbetar för att öka andelen återvunnen råvara i olika materi-

alslag. Krav per materialslag kommer fastställas i Lindabs kommande

materialguide. Nedan presenteras den genomsnittliga andelen skrot

per metall. Skrot är en bristvara på marknaden och ﬁnns därför endast

i begränsad mängd. Studier visar att stålförbrukning år 2050 kommer

härstamma från 50 procent skrot och 50 procent jungfruligt material.

LIndab samarbetar med sina leverantörer för att öka mängden skrot i

inköpt stål. Från 2023 kommer Lindab erbjuda produkter i koldioxidre-

Avfall. Absoluta värden anges i ton 2022 2021 2020

Återanvändning 1 288 1 439 1 243

Återvinning 1 675 1 687 1 550

Förbränning (energiåtervinning) 1 544 1 597 1 617

Deponi 1 532 1 761 1 689

Farligt avfall 574 545 639

varav återvinning

174

varav elektronik

Kompostering 57 83 38

Avfall från egen verksamhet 5 382 5 673 5 532

Under rapporteringsperioden har inga utsläpp av farliga ämnen som kan

skada människor, land, vatten eller biodiversitet inträffat.

Lindab arbetar på många sätt för att minska avfallet. Lindabs fabriker

arbetar aktivt med substitution där ämnen och material som genere

rar farligt avfall byts ut till bättre alternativ. Under 2022 har bland annat

Lindab i Storbritannien bytt skärvätska till ett alternativ som är biolo-

giskt nedbrytbar. Lindabs fabrik i Luleå som tillverkar sandwichpaneler

testar just nu att skicka tillbaka mineralullsspån till leverantören så att

spillet kan bli ny isolering, en första testleverans är skickad. KAMI och

färgleverantören Beckers Sweden har tillsammans utvecklat ett cirku-

lärt system för restfärg. Den restfärg som uppstår returneras till Beck-

ers labb, där färg och konsistens justeras samt konserveras till nästa

upplaga som KAMI beställer. En upplaga på 5 000 liter färg innehåller

ungefär 1000 liter återanvänd restfärg.

Materialanvändning

(301-1, 302-1, 303-1)

Tabellen redovisar Lindabs mest förekommande råmaterial och förpack-

ningsmaterial som köps in av externa leverantörer och används för att

producera och leverera produkter. Värdena bygger både på antagan-

den och direkta mätvärden. Antaganden bygger på medelvärden från

Metallskrot. Absoluta värden anges i ton och

intensitet i ton per omsatt miljon kronor

2022 2021 2020 2019

Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet

Skrot från egen verksamhet 15 223 1,4 17 054 1,8 17 099 1,9 17 478 1,8

Metallskrot. Förändring skrot, % 2022 2021 2020

Absolut Intensitet Absolut Intensitet Absolut Intensitet

Jämfört med 2019 –13 –20 –2 2 –2 6

Jämfört med föregående år –11 –22 –0,3 –4 – –

157

Lindab | Hållbarhetsrapport

ducerat stål med cirka 70procent lägre klimatpåverkan än traditionellt

tillverkat stål. Materialet består mestadels av återvunnet stål, minst 75

procent, och produceras med 100 procent förnybar energi.

Återvunnet material i stål, andel, % Marknadssnitt Inköpt materialmix

Stålplåt: färgbelagd, galvaniserad,

zinkmagnesium, etc. 20 98

Aluminium 60 2

Rostfritt 75 1

Koppar 97 0,1

Biodiversitet

(GRI 304-1)

Den biologiska mångfalden spelar en avgörande roll för naturens grund-

läggande funktioner, såsom pollinering och rening av luft och vatten.

Lindab strävar efter att begränsa inverkan från produkterna under hela

livscykeln. Den fas i värdekedjan som styr påverkan mest är utvecklings-

och designfasen. Lindabs kommande materialguide kommer fastställa

mer detaljerade och hårdare krav för samtliga material och komponen

ter som Lindab arbetar med.

Lindab har en relativt liten påverkan på biologisk mångfald sett till den

direkta verksamheten. Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter

omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd.

Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheter i respektive land enligt lokala

regler. I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsen

heten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det förekommer maski-

nell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbet-

ningsmaskinerna är större än 20 m

. Däremot ﬁnns det stor påverkan i

värdekedjan, där gruvindustrin är en bidragande faktor. Därför välkom-

nar och stöttar Lindab initiativ som Mining with Nature, en färdplan för

biologisk mångfald framtagen av bland annat LKAB, SweMin och Boli-

den. Företagen inom svensk gruvindustri ska bidra nettopositivt till bio-

logisk mångfald senast 2030 inom alla områden där de är verksamma.

Lindab kartlägger om verksamhet bedrivs i närheten av skyddade områ-

den. Lindab har verksamhet i 20 länder och på 170 orter, varav två är

platser nära skyddat område. Fabriken i Ungern är belägen i närhe

ten av Érd-tétényi-platån. I Uppsala ligger en av verksamheterna nära

Gullmarsfjorden och Bredmossen. Vid båda platserna sker tillverkning

och verksamheterna anses ha låg risk att påverka områdena negativt.

Miljökonsekvens analyser har genomförts och nödvändiga åtgärder

har vidtagits för att minimera risken för påverkan. Lindab bedriver verk-

samhet där det förekommer spår av markföroreningar. Troligen ﬁnns ett

område under den tidigare produktionshallen i Grevie, men de påträf-

fade halterna föranleder inte några åtgärder med nuvarande verksam-

het. Verksamheten arbetar efter ett framtaget kontrollprogram för upp-

följning av föroreningarna.

Transporter

Lindab arbetar med att ställa om både den egna fordonsﬂottan samt

externa uppströms- och nedströmstransporter. Uppströms transporter

avser transporter från leverantör till Lindab samt mellan Lindabs olika verk-

samheter. Nedströms transporter avser transport från Lindab till kund.

Företagsbilar ska gå på el eller förnyelsebart bränsle senast 2030 och

övrig transport i värde kedjan 2040. Skrymmande produkter ﬂyttas från

centrala till regionala enheter för att komma närmare kunden och minska

behovet av transporter.

Transporter är en av Lindabs största utsläppskällor. Det är utmanande att

samla in speciﬁka data för transporter. Under 2021 och 2022 har data-

insamling skett för egna eller fullt kontrollerade lastbilar samt externa

uppströms- och nedströmstransporter. För 2022 har mer data samlats

in från samtliga bolag jämfört med tidigare år, vilket gjort att utfall från

från föregående år inte är jämförbart.

Bränsleförbrukning och utsläpp för 2022 bygger både på antaganden

och direkta mätvärden. Antaganden bygger på medelvärden från andra

direkta mätvärden eller försäljnings- och inköpsstatistik. Där speciﬁka

data saknas antas icke förnyelsebara drivmedel enligt försiktighets-

principen. Under 2022 användes 1 procent förnyelsebart bränsle eller

el i egna eller fullt kontrollerade lastbilar. För externa uppströms- och

nedströmstransporter är andelen km transporterade med tåg, båt eller

lastbilar med förnybart bränsle 12 procent.

En del i Lindabs kommande miljökrav för transportörer kommer både

tydliggöra hur vi tillsammans ska sänka utsläppen och speciﬁcera tydli-

gare vilken typ av data som behöver rapporteras. Många leverantörer är

redan framstående inom detta, medan andra har en bit kvar. En anpas-

sad självskattningsenkät för leverantörsutvärderingen av transportörer

har tagits fram under året för att kunna utveckla samarbetet ytterligare.

Truckar och företagsbilar, andel, % 2022 2021

Truckar som går på el eller förnyelsebara bränslen 90 90

Företagsbilar som går på el, är hybrider eller

använder förnyelsebart bränsle 46 35

100

2021

El, hybrid, förnybart

Diesel, bensin

2022

Drivmedel företagsbilar, andel

Andelen företagsbilar som går på el, är

hybrider eller använder förnyelsebart

bränsle har ökat från 35 till 46 procent.

158

Lindab | Hållbarhetsrapport

För att klassas som certiﬁerad har leverantören fått godkänt på samt-

liga steg i utvärderingen. En del i utvärderingen är att Lindab del-

ger en plan för korrigerande åtgärder, för att bistå leverantörerna

med information om hur de kan förbättra sitt arbete med kvalitet och

hållbarhet. Ingen certiﬁerad leverantör har kvarstående stora risker.

Andel lokalt inköp i förhållande till total inköpsvolym, % 2022

Lokalt inköp 88

Övrigt inköp 12

Totalt 100

Lokalt inköp avser inköp från leverantörer i länder där Lindab

har verksamhet.

Riskfördelning för inköpsvolym, % 2022 2021

Lågriskländer 78 75

Medelriskländer 19 22

Högriskländer 3 3

Totalt 100 100

Lindab arbetar för att minska risken för negativ påverkan. Den största

risken föreligger i leverantörsledet. När incidenter upptäcks informeras

dessa vidare till en rådgivande grupp som är ansvariga för att besluta

om direkta åtgärder samt besluta om avhjälpning. Inga andra inciden-

ter har hittats som lett till att Lindab har behövt vidta åtgärder utöver att

delge en plan för korrigerande åtgärder som sedan har godkänts. Inga

incidenter som kränkt ursprungsbefolkning har inträffat enligt Lindabs

kännedom. Två incidenter har lett till åtgärder utöver plan för korrigerande

åtgärder under 2022. En leverantör i ett högriskland har inte accepte-

rat revision på plats av Lindab eller tredje oberoende part. Det betyder

att Lindab inte kan säkerställa att leverantören uppfyller de ställda kra-

ven i uppförande koden trots höga betyg i första delen av utvärderingen.

Lindab ser nu över hur leverantören kan bytas ut så fort som möjligt. En

annan leverantör är inte villig att signera Lindab Supplier Principles och

kan inte presentera en egen Code of Conduct som uppfyller Lindabs

krav. Det pågar just nu en diskussion med leverantören för att hitta en

lösning, då de fått bra resultat i första delen av utvärderingen.

100

2021 2022

Andel certiﬁerade leverantörer, %

Andelen certiﬁerade leverantörer har

ökat från 11 procent till 51 procent under

2022. Målet är att nå 100 procent 2023.

Certiﬁerade leverantörer som andel av inköpsvolym, % 2022 2021

Lågrisk Medelrisk Högrisk Totalt Lågrisk Medelrisk Högrisk Totalt

Leverantörer som antagit Lindab Supplier Principles eller

med uppförandekod godkänd av Lindab

89 76 84 86 13 22 44 16

Certiﬁerade leverantörer 55 36 26 51 7 21 26 11

76% av total inköpsvolym faller inom scopet för leverantörsutvärdering.

Lågriskländer

Medelriskländer

Högriskländer

Hållbara inköp

(GRI 204-1, 308-2, 403-7, 407-1, 408-1, 409-1, 411-1, 414-2)

Lindabs metod för leverantörsutvärdering följer processen för due dili-

gence och består av tre steg, 1. Signering av Lindabs leverantörskod,

2. Självskattningsformulär och slutligen 3. Revision på plats om leve-

rantören beﬁnner sig i ett högriskland. Utvärderingen anpassas bero-

ende på vilken riskklassiﬁcering leverantören har. Områden som beak-

tas i utvärderingen är kvalitet, miljö, säkerhet och hälsa, affärsetik, anti-

korruption, mänskliga rättigheter såsom tvångsarbete, föreningsfrihet

och barnarbete. För leverantörer i högriskländer granskas alla med

en inköps summa på minst 25 000 EUR, för låg- och medelriskländer

gäller minst 100 000 EUR. Dessutom granskas strategiska leverantörer

även om de skulle ha en lägre inköpssumma.

Lindab använder The Corruption Perceptions Index (CPI) för att fast-

ställa risk. Fler aspekter kommer adderas till i riskklassiﬁceringen fram-

över såsom ﬂer index men även typ av bransch. Detta för att avgöra var

en djupare analys än förstaledsleverantörer behöver göras.

Riskvärdering av de länder där Lindab har leverantörer

159

Lindab | Hållbarhetsrapport

Andel som genomfört medarbetarsamtal, % 2022 2021 2020

Tjänstemän 86 92 51

Arbetare 29 39 50

Personalomsättning

(GRI 401-1, 401-2, 401-3, 402-1)

Personalomsättning 2022 2021 2020

Pension 17 51 64

Uppsägning 98 244 220

Fri vilja 296 170 305

Totalt 411 465 589

Personalomsättning, % 9,3 14,4 12,1

Personalomsättning, fri vilja, % 6,7 6,8 6,2

Omkring 50 procent av medarbetarna täcks av kollektivavtal. Villkor för

medarbetare som inte omfattas av kollektivavtal bestäms enligt lokal

lagstiftning och formuleras i anställningskontraktet.

Information vid betydande organisationsförändringar delges vanligtvis

i god tid till representanter eller direkt till medarbetaren vars anställning

påverkas väsentligt. Lindab följer lokal lagstiftning och/eller kollektivavtal.

Mångfald och jämställdhet

(GRI 405-1, 406-1)

Lindab strävar efter att erbjuda moderna och ﬂexibla arbetsplatser som

är rättvisa, säkra och inkluderande. Lindabs målsättning är att ha samma

procentandel av kvinnor och män i seniora chefspositioner som i före-

taget som helhet senast 2030.

Andel av kön, % 2022 2021 2020

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Koncernen 22 78 21 79 24 76

Chefsansvar 19 81 18 82 19 81

Lokala lednings-

grupper 26 74 22 78 — —

Koncernens

ledningsgrupp 13 87 11 89 20 80

Styrelsen, vald av

bolagsstämman 43 57 43 57 43 57

Styrelsen, arbets-

tagarrepresentanter 0 100 0 100 0 100

Siffror i tabellen ovan utgår från not 6. För fördelning av kvinnor och

män per land, se not 6.

Lindab har nolltolerans mot alla former av trakasserier och diskrimine

ring. I uppförandekoden och likabehandlingspolicyn framgår hur Lin-

dab arbetar med dessa frågor. Respektive bolag är ansvariga för att

arbeta förebyggande mot diskriminering och trakasserier. De är också

ansvariga för att hantera de situationer som uppstår. Inget av de ärenden

som anmäldes via visselblåsarsystemet var kopplat till diskriminering.

Visselblåsarsystem

Lindabs långsiktiga framgång bygger på att göra affärer på ett rättvist

och etiskt sätt. Detta beskrivs i vår etiska kod och Lindabs övriga poli-

cyer. Visselblåsarsystemet, WhistleB, ökar tillgängligheten för samt-

liga medarbetare så att de anonymt kan rapportera problem och/eller

Attraktiv arbetsgivare

Lindab är beroende av att kunna attrahera, utveckla och behålla kom-

petenta medarbetare. Lindab strävar efter att erbjuda en modern och

ﬂexibel arbetsplats som också är rättvis, säker och inkluderande. Läs

mer om Lindabs arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare på sidan 48.

För att mäta hur attraktiv Lindab är som arbetsgivare används regel-

bundna pulsmätningar. Undersökningen ökar möjligheterna att göra

Lindab ännu bättre, som arbetsgivare och som verksamhet. Lindab

Pulse Survey genomfördes två gånger under 2022. Samtliga dotter-

bolag utförde en mätning under hösten och kunde också välja att göra

en extra mätning under våren. Mätningen är frivillig och sker anonymt.

Svarsfrekvensen är något lägre 2022 jämfört med 2021, dock är anta-

let medarbetare som är mycket nöjda högre än tidigare år.

Motiverade medarbetare andel, % 2022 2021 2020

Svarsfrekvens pulsmätning 47 55 41

Motiverade medarbetare 90 91 92

100

2020 2021 2022

Motiverade medarbetare, %

För 2022 nådde vi 90 procent som

skulle rekommendera Lindab som

arbetsgivare, vilket innebar att vi för

tredje året i rad uppnådde målet om

90 procent.

Mänskliga rättigheter

(GRI 407-1, 408-1, 409-1, 411-1)

Lindab har ingen egen verksamhet i högriskländer enligt riskbedömning

som tillämpas för leverantörer, se sidan 158. Lindab har verksamhet i län-

der där kollektivavtal inte är tillåtna, men genom att tillämpa OECD:s riktlin-

jer för multinationella företag och FN:s tio vägledande principer i samtliga

verksamheter arbetar vi för alla anställdas rättigheter. Under kommande

år kommer Lindab utvärdera samtliga egna verksamheter enligt kraven

i Corporate Sustainability Due Diligence, CSDD. Under året rapportera-

des noll brott mot mänskliga rättigheter inom den egna verksamheten.

Kompetensutveckling

(GRI 404-2, 404-3)

Lindab strävar efter att erbjuda varje medarbetare möjlighet att utvecklas

till dennes fulla potential. Tjänstemän erbjuds årliga medarbetarsamtal

för att diskutera prestation och arbetstillfredsställelse, deﬁniera områ-

den för förbättring och personliga mål. För arbetare erbjuds medarbe-

tarsamtal vartannat år. Utbildning och karriärutveckling är en viktig del

i dessa samtal där behovet identiﬁeras utifrån önskemålen hos indivi-

den och bolaget för att möta framtida utmaningar på bästa möjliga sätt.

Alla nyanställda erbjuds introduktionsutbildning och ska ha en personlig

introduktionsplan. Lindab erbjuder sommarjobb på kontor och industri-

anläggningar vilket ger en bra och viktig bas för Lindabs tillgång till kom-

petenta medarbetare, samtidigt som unga erbjuds arbetslivserfarenhet.

160

Lindab | Hållbarhetsrapport

oegentligheter inom verksamheten. Systemet tillåter anonyma med-

delanden och dialoger samt kan nås från alla enheter. Medarbetare

blir årligen påminda om visselblåsarsystemet och dess tillgänglighet

och samtliga nyanställda får genomgång och utbildning av systemet.

Endast de personer som ansvarar för visselblåsarsystemet, vilket är

respektive bolags styrelseordförande och extern jurist, har åtkomst till

meddelanden som inkommit genom visselblåsarkanalen. Deras akti-

viteter loggas och hanteringen är konﬁdentiell. Vid behov kan personer

som tillför expertis inkluderas i utredningen. Dessa personer får tillgång

till relevant data och förbinder sig till sekretess. Riktlinjerna och syste-

met uppfyller gällande direktiv och lokal lagstiftning.

Inrapporterade meddelanden: 12

Meddelanden som uppfyller riktlinjerna för visselblåsning: 2

Meddelanden som ledde till disciplinära åtgärder: 1

Disciplinär åtgärd: ömsesidig uppsägning

Säkerhet och hälsa

(GRI 403-1, 403-2, 403-3, 403-4, 403-5, 403-9)

Lindab har en nollvision för arbetsskador och har en policy för säker-

het och hälsa. Genom att involvera medarbetarna skapas en arbets-

miljö som främjar säkerheten, bidrar till positivt samarbete och arbets-

glädje. Arbetet leds av koncernansvarig för säkerhet och hälsa tillsam-

mans med ansvariga per dotterbolag.

Alla verksamheter har implementerat rapporteringssystem för säkerhet

och hälsa som täcker samtliga anställda. Rapportering av tillbud och

olyckor är grundläggande i Lindabs arbete och ska ses som en del av

den dagliga verksamheten. Två bolag, Lindab Rumänien och AC Manu-

facturing på Ireland, har certiﬁerade ledningssystem. Flera bolag har

idag egna ledningssystem och förbereder sig för certiﬁering. Lindab har

inget krav på att bolag ska certiﬁeras, utan ser goda effekter och resul-

tat av det arbete som genomförs idag.

Samtliga bolag arbetar enligt principen: Plan-Do-Check-Act, och iden-

tiﬁerar faror och bedömer risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

kontinuerligt. Ansvariga i bolagen har utbildats i hur riskbedömningar

genomförs samt hur identiﬁerade risker ska hanteras enligt metoden

Åtgärdstrappan. Identiﬁerade risker ska i första hand elimineras, om inte

det är möjligt följer andra alternativ såsom minska risken, införa kon

troller och användandet av skyddsutrustning. Graden av hur allvarlig

en risk är bestäms med hjälp av utarbetade matriser som tar hänsyn till

sannolikhet och allvarlighetsgrad. Alla medarbetare har rätt att avbryta

sitt arbete om de anser att situationen är för farlig. Dessutom är det en

del av varje medarbetares ansvar att följa instruktioner samt identiﬁera

risker för att minimera arbetsplatsolyckor. Alla maskiner inom bolaget

ska systematiskt riskbedömas under 2023/2024. Under 2022 hade

29 procent av alla maskiner riskbedömts.

Lindab använder ett incident- och olycksrapporteringssystem. Alla med-

arbetare har ansvar att rapportera när något är riskabelt eller när en olycka

har inträffat. Genom att arbeta proaktivt med att hitta osäkra situationer

och hantera dem kan olyckor förhindras. Samtliga bolag har speciﬁka mål

avseende rapportering av incidenter. Rapporterade incidenter hanteras

likt risker enligt metoden Åtgärdstrappan. Riskhanteringssystemet kan

användas för säkerhetsinspektioner och riskbedömningar. Varje chef

ansvarar för att ha uppdaterade riskbedömningar och säkerhetsinspek-

tioner på sin avdelning. Skyddsombud eller andra berörda medarbe-

tare involveras i arbetet. De länder med ﬂest arbetsrelaterade olyckor i

förhållande till antalet arbetade timmar är Nederländerna och Ungern.

Danmark och Tjeckien har ﬂest arbetsrelaterade olyckor sett till antalet.

2022 2021

Arbetsplatsolyckor anställd och inhyrd personal Antal Frekvens Antal Frekvens

Antal rapporterade incidenter 8 702 – 7 218 –

Arbetsrelaterade olyckor som lett till dödsfall 0 0 0 0

Arbetsrelaterade olyckor med högkonsekvens (exklusive dödsfall) 0 0 0 0

Registrerade arbetsplatsolyckor med medicinsk vård NLTA (No Lost Time Accident) + LTA (Lost Time

Accident) 114 13,2 125 14,7

Arbetsrelaterade olyckor med förlorad arbetstid: antal = LTA (Lost Time Accident), frekvens = LTIF (Lost

Time Injury Frequency Rate) 58 6,7 62 7,3

Antal arbetade timmar 8 665 559 – 8 527 623 –

Skärskador är den mest vanligt förekommande olyckan både för anställd

och inhyrd personal. Inga olyckor har inträffat som kopplats till transpor-

ter som Lindab samordnat för medarbetare under året.

Samtliga bolag i koncernen har implementerat incident- och olycksrap-

porteringssystem. Inga olyckor med mer än 6 månaders frånvaro har

rapporterats under 2021 och 2022.

Lindab har ett pågående investeringsprogram där ﬂertalet förbättringar

gjorts i produktionen för att öka säkerheten. Gamla maskiner har bytts

ut och farliga moment och repetitivt arbete har automatiserats. Lindab

arbetar med kontinuerliga informationskampanjer för att öka medve-

tenheten och kunskapen hos medarbetare. Läs mer om exempel på

investeringar på sidan 38. Alla nyanställda får en allmän introduktion

och säkerhetsgenomgång samt kompletterande utbildningar kopplat

till de speciﬁka arbetsuppgifterna. Vid ändringar av processer genom-

förs nya utbildningar med samtliga berörda. Utbildning dokumenteras

Forts. Attraktiv arbetsgivare

2018 2019 20212020 2022

Arbetsrelaterade olyckor, LTIF

Under 2022 minskade LTIF något

till 6,7 jämfört med 7,3 föregåen-

de år. Inga allvarliga olyckstillbud

förekom. Målet är att nå ett LTIF

under 4 till år 2026.

161

Lindab | Hållbarhetsrapport

för att möjliggöra uppföljning. Under 2023 kommer en säkerhetsut-

bildning ingå i Lindab Academy som dotterbolagen kan få tillgång till.

Lindab arbetar med att stärka förutsättningarna för hälsa med tre per-

spektiv: främja, förebygga och efterhjälpa/rehabilitera. Friskvård erbjuds

till medarbetare för att inspirera till att behålla, förändra och/eller för-

bättra sin personliga hälsostatus, visa vikten av balans i livet samt tyd-

liggöra medarbetarens eget ansvar för sin hälsa. Respektive dotter-

bolag är ansvariga för att erbjuda friskvård till sina medarbetare. I Sve-

rige, där Lindab har störst andel medarbetare, är Lindab ansluten till

Falck. De erbjuder tjänster för sjukanmälan och rådgivning av utbildad

sjukvårdspersonal. Dessutom erbjuds tillsvidareanställda friskvårds-

bidrag. Om skada redan har inträffat utarbetas en rehabiliteringsplan

som anpassas efter varje fall.

Antikorruption och

anti-trust

GRI 205-1, 205-2, 205-3

Lindab har nolltolerans mot korruption oavsett form och är starkt enga-

gerade i rättvis konkurrens. Lindab ska inte agera på ett sätt som olämp-

ligt kan påverka våra marknader. Läs mer om hur Lindab arbetar med

policys på sidan 56. Antikorruptions- och antitrustpolicyn har kommun-

icerats ut till samtliga bolag genom en etablerad rutin. Lokala lednings-

grupper ansvarar för att implementera antikorruption- och antitrustpoli-

cyn i sina organisationer. Respektive bolag ansvarar för hur policyn kom-

municeras vidare till medarbetare. Samtliga Lindabs verksamheter och

medarbetare ska följa gällande konkurrenslagstiftning vid kontakt med

kunder och leverantörer i värdekedjan samt med konkurrenter. Om Lin-

dab har över 40 procent andel på en speciﬁk marknad ska även hän-

syn tas till vår marknadsposition. Leverantörer informeras och utbildas

i antikorruption genom Lindabs leverantörsprogram.

Enligt Lindabs riskbedömning är risken kopplat till brott mot konkur-

renslagstiftningen högre än korruption på grund av vår ledande posi-

tion på ﬂera marknader. Lindab använder The Corruption Perceptions

Index (CPI) för att utvärdera risken för korruption i våra olika verksam-

heter. Lindab har idag verksamhet i länder som klassas som låg eller

medelrisk. Nyförvärvade bolag granskas under due diligenceproces-

sen för att säkerställa att det inte förkommer eller har förekommit pro-

blem med korruption eller konkurrens. Lindab genomför årliga interna

revisioner där korruption och konkurrens är två områden som granskas.

Lindab har inte drivit eller deltagit i några pågående eller avslutade rätts-

liga åtgärder angående konkurrensbegränsande beteende och brott

mot antitrust- och monopollagstiftning. Vid varje förvärv görs en due

diligence, företagsbesiktning, av bolaget.

Inga incidenter kopplade till korruption har inträffat under året.

Samhällsengagemang

Lindab prioriterar samhällsengagemang med en tydlig koppling till Lin-

dabs värderingar, strategiska prioriteringar, kompetens, verksamhet

och geograﬁsk närvaro. En hållbar utveckling stöds främst genom ini-

tiativ som riktar sig mot barn och ungdomar. I Sverige är Lindab sedan

ﬂera år med i Grönvit hållbarhet, vilket är ett samarbete med ishockey-

klubben Rögle i Ängelholm, med syfte att skapa aktiviteter inom sys-

selsättning, rörelse och inkludering för barn och vuxna. Dessutom

erbjuds lokala föreningar i Båstad och Ängelholms kommuner att söka

sponsorpengar årligen för att vidareutveckla sin verksamhet. Lindab

i Danmark och Storbritannien erbjuder anställda en betalad ledig dag

för att engagera sig i ideellt välgörenhetsarbete. I Danmark var det åtta

anställda som nyttjade detta under 2022. Under året har Lindab sam-

lat in både pengar och förnödenheter till Ukraina. Den polska verksam-

heten har haft ett nära samarbete med lokala hjälporganisationer för att

få ut förnödenheter till de som behöver det mest. I Rumänien har tak-

produkter skänkts till välgörenhetsprojekt med syfte att bygga bostä-

der till människor som lever i extrem fattigdom eller renovering av sko-

lor. Anställda har hjälpt till att installera produkterna.

Säkra produkter

(GRI 403-7, 417-1)

Lindab tillverkar produkter som är enkla att montera vilket leder till effek-

tivt byggande men också säkrare arbetsplatser. Alla produkter uppfyller

relevant lagstiftning. Lindab tillhandahåller nödvändig dokumentation

för att möjliggöra effektivt och hållbart byggande. I byggvarudeklara-

tionen redovisas innehållet för produkterna samt riktlinjer för demon-

tering och hantering av produkterna i slutet av livscykeln. Lindab rap-

porterar produkter som innehåller särskilt farliga ämnen till SCIP-data-

basen. Övrig dokumentation som ﬁnns tillgänglig är exempelvis data-

blad, drift och underhåll, deklarationer enligt CE-märkningskrav och-

miljövarudeklarationer.

Kommande uppdateringen av EUs direktiv Ecodesign for Sustainable

Product Regulation (ESPR) innehåller förslag om digitalt produktpass.

Detta pass täcker alla stadier av värdekedjan och kommer att uppdate-

ras kontinuerligt och följa produkten under hela dess livscykel. Relevant,

korrekt och transparent information behövs för att uppfylla både lag- och

marknadskrav och för att säkerställa en hållbar hantering av produkter.

Hantering av kunddata

(GRI 418-1)

Lindab hanterar privat kunddata enligt gällande lagstiftning och GDPR. I

policyn för IS/IT- och dataskydd framgår hur detta hanteras. Under året

har inga incidenter kopplat till kunddata inträffat.

162

Lindab | Hållbarhetsrapport

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade

hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ),

org.nr 556606-5446

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten

för år 2022 och för att den är upprättad i enlighet med

Årsredovisningslagen. Företaget har deﬁnierat den lagstadgade

hållbarhetsrapportens omfattning på sidan 162.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12

Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en

annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med

den inriktning och omfattning som en revision enligt International

Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi

anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt

uttalande.

Uttalande

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Göteborg 26 mars 2023

Deloitte AB

Harald Jagner

Auktoriserad revisor

Sidindex Lindabs hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen (1995:1554)

Ämne

Policy (inkl.

granskningsförfaranden)

Resultat av

policyn

Risker och

riskhantering

Resultat-

indikatorer

Miljöfrågor 56, 153–157 44, 153–157 64–71 13, 44, 153–157

Personal 56, 159–161 46–49, 159–161 64–71 13, 44, 153–157

Sociala förhållanden 56, 158–161 158–161 64–71 158–161

Mänskliga rättigheter 56, 147, 158–159 56, 147, 158–159 64–71 147, 158–159

Antikorruption 56, 161 56, 67,161 64–71 161

För beskrivning av Lindabs affärsmodell, se sidorna 36–37 och 76.

163

Lindab | Årsstämma

Årsstämma 2023

Årsstämma 2023 för Lindab International AB (publ) hålls

torsdagen den 11 maj 2023 kl. 15.00 på Experience Center

i Grevie, Båstads kommun.

Anmälan

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara

införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken

onsdagen den 3 maj 2023, dels anmäla sitt deltagande till

Lindab International AB (publ) senast fredagen den 5 maj 2023.

Anmälan kan göras på följande sätt:

– via hemsidan med adress www.lindabgroup.com

– per telefon till Lindab, 0431-850 00, eller

– per post till Lindab International AB (publ), ”Årsstämma”,

269 82 Båstad

Aktieägare som önskar delta i årsstämman genom poströstning

ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktie-

boken senast onsdagen den 3 maj 2023, dels anmäla sig genom

att avge sin poströst på sätt som anges i kallelsen till årsstämman.

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier genom bank

eller annan förvaltare ska, för att få delta på stämman och utöva

sin rösträtt, begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av

Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Sådan registrering ska

vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast onsdagen den

3 maj 2023. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan

förvaltare i god tid före denna dag. Rösträttsregistrering som av

aktieägare har begärts i sådan tid att registreringen har gjorts av

förvaltaren senast fredagen den 5 maj 2023 kommer att beaktas

vid framställningen av aktieboken.

Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda skriftlig

daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär ﬁnns tillgängligt

på bolagets hemsida www.lindabgroup.com. Om fullmakten

utfärdats av juridisk person ska kopia av registrerings beviset för

den juridiska personen bifogas.

Rapporter

Rapporter ﬁnns tillgängliga i digital form och är nedladdningsbara

på vår hemsida www.lindabgroup.com.

Valberedning

Valberedningen föreslår val av styrelseledamöter, val av

revisor, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor

samt utseende av valberedning inför årsstämman 2023.

Inför årsstämman 2023 utgörs valberedningen av

– Thomas Ehlin, Fjärde AP-fonden, valberedningens ordförande

– Henrik Didner, Didner & Gerge Fonder

– Anna Sundberg, Handelsbanken Fonder

– Peter Nilsson, ordförande i Lindab International AB (publ)

Finansiell rapportering för räkenskapsåret 2023

Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 3 maj 2023

Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 21 juli 2023

Delårsrapport januari–september, kvartal 3 26 oktober 2023

Bokslutskommuniké januari–december, kvartal 4 februari 2024

Årsredovisning 2023 mars/april 2024

Produktion: Lindab och Åkerbergs.

ÅRSSTÄMMA

Årsstämma

Lindab International AB (publ)

SE-269 82 Båstad

Tel: +46 (0) 431 850 00

www.lindabgroup.com

De ﬂesta av oss tillbringar större delen av tiden inom-

hus. Inomhusklimatet är avgörande för hur vi mår, hur

mycket vi orkar och om vi håller oss friska.

Vi på Lindab har därför gjort till vår viktigaste uppgift

att bidra till ett inomhusklimat som förbättrar männi-

skors liv. Det gör vi genom att utveckla energieffektiva

ventilationslösningar och hållbara byggprodukter. Vi

vill också bidra till ett bättre globalt klimat genom att

arbeta på ett sätt som är hållbart för både människor

och miljön.

Lindab | För ett bättre klimat