peab-2025-12-31-1-sv

E1 Klimatförändringar:
• Anpassning till klimatförändringar
• Begränsning av klimatförändringar
• Energi
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi:
• Resursinflöden
• Resursutflöden
• Avfall

S1 Den egna arbetskraften:
• Arbetsvillkor
G1 Affärsetik:
• Företagskultur
• Skydd för visselblåsare
• Korruption och mutor
•
S2 Arbetstagare i värdekedjan:
• Arbetsvillkor
• Andra arbetsrelaterade rättigheter

E2 Föroreningar:
• Förorening av luft
• Förorening av vatten
• Förorening av mark
• Levande organismer och livsmedelsresurser
• Mikroplast
E3 Vatten och marina resurser:
• Vattenförbrukning
• Utsläpp av vatten
• Vattenutsläpp i haven
• Utvinning och användning av marina resurser

E4 Biologisk mångfald och ekosystem:
• Konsekvenser för arters tillstånd
• Konsekvenser för och beroende av
ekosystemtjänster
S3 Påverkade samhällen:
• Samhällens civila och politiska rättigheter
• Urfolks rättigheter
S4 Konsumenter och slutanvändare:
• Informationsrelaterade konsekvenser
G1 Affärsetik:
• Djurskydd
• Politiskt engagemang

E2 Föroreningar:
• Ämnen som inger betänkligheter
• Ämnen som inger mycket stora betänkligheter
E3 Vatten och marina resurser:
• Vattenuttag
E4 Biologisk mångfald och ekosystem:
• Direkta påverkansfaktorer
• Ekosystems omfattning och tillstånd
S1 Den egna arbetskraften:
• Likabehandling och lika möjligheter för alla
• Andra arbetsrelaterade rättigheter

S2 Arbetstagare i värdekedjan:
• Likabehandling och lika möjligheter för alla
S3 Påverkade samhällen:
• Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter
S4 Konsumenter och slutanvändare:
• Personlig säkerhet
• Social inkludering
G1 Ansvarsfullt företagande:
• Förvaltning av förbindelser med leverantörer,
inbegripet betalningsrutiner



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	INNEHÅLL 2

Innehåll

Om Peab


Peab i korthet	3
Året i korthet	5
Koncernchefen har ordet	6
Omvärld och marknad	8
Mission och affärsidé	11
Affärsområdesöversikt	12
Affärsmodell	13
Mål och strategi	14
Nöjdaste kunderna	15
Bästa arbetsplatsen	19
Mest lönsamma företaget	23
Ledande inom samhällsansvar	27

Förvaltningsberättelse


Koncernen	32
Affärsområde Bygg	38
Affärsområde Anläggning	41
Affärsområde Industri	44
Affärsområde Projektutveckling	47
Bolagsstyrningsrapport	53
Hållbarhetsrapport	66
Allmänna upplysningar - ESRS2	68
Miljö E1-E5	84
Socialt S1-S4	116
Affärsetik G1	136
Tilläggsinformation	142
Risker och riskhantering	148
Övriga upplysningar	153

Finansiella rapporter och noter


Resultaträkning koncernen	157
Rapport över totalresultatet koncernen	157
Balansräkning koncernen	158
Rapport över förändringar i eget kapital - koncernen	159
Kassaflödesanalys koncernen	161
Noter koncernen	162

Förvaltningsberättelse moderbolaget	200
Resultaträkning moderbolaget	200
Balansräkning moderbolaget	201
Rapport över förändringar i eget kapital – moderbolaget	202
Kassaflödesanalys moderbolaget	203
Noter moderbolaget	204

Övrig information


Styrelsens försäkran	214
Revisionsberättelse	215
Revisors granskningsberättelse över Peab AB:s (publ) hållbarhetsrapport	219
Peabaktien	221
Flerårsöversikt	224
Alternativa nyckeltal	226
Kallelse årsstämma och aktieägarinformation	228

Peab AB är ett publikt bolag. Org.nr. 556061-4330. Säte i Båstad, Sverige. Den officiella Årsredovisningen 2025 är upprättad på svenska i formatet för enhetlig elektronisk rapportering (ESEF). Eftersom EU ännu inte har godkänt de

digitala taxonomierna för ESRS och Artikel 8 har hållbarhetsrapporten inte märkts i formatet som anges 14 § 6 kap årsredovisningslagen. Se peab.se eller peab.com för Peabs finansiella rapporter. Årsredovisningen publiceras i en

svensk och en engelsk pdf-version, som inte är upprättade enligt ESEF och är därmed inte de officiella versionerna.

Alla värden uttrycks i svenska kronor. Kronor förkortas kr, tusentals kronor förkortas Kkr och miljoner kronor Mkr. Sifferuppgifter inom parentes avser 2024 om inget annat uppges.

Data om marknader och konkurrenssituation är Peabs egna bedömningar, om inte specifik källa anges. Dessa bedömningar baserar sig på bästa och senast tillgängliga faktaunderlag, bland annat från tidigare publicerat material.

Fotograf omslagsbild:Tony Hall Fotografer övriga bilder: Peter Steen, Johan Marklund, Samuel Unéus, Semren Månsson, Fredrik Rege, Bert Leandersson, Mats Taugard Bakken, Bård Gudim, Progress Media Lab och Cecilia Hedström.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	PEAB I KORTHET 3

65 år

av samhällsbyggande

Peab arbetar lokalt runtom i hela Norden där kunderna finns och där

människor lever sina liv. Varje dag bidrar våra 13 000 medarbetare genom fyra

samverkande affärsområden till att bygga samhällen i Sverige, Norge, Finland

och Danmark. Tillsammans bygger vi allt från bostäder, skolor, äldreboenden,

sjukhus, häkten, simhallar, muséer och kontor till flygplatser och hamnar. Vi

bygger och underhåller vägar, järnvägar, broar och parker. Dessutom förser vi

oss själva och övriga bygg- och anläggningsbranschen med insatsvaror, fordon

och maskiner samt bodetableringar och mycket mer.

Peab har bidragit till det närproducerade samhällsbygget i 65 år. Nu fortsätter

resan. Långsiktigt och ansvarsfullt tar vi sats för framtiden. Och förbättrar

vardagen där livet levs.

Medarbetare:

13 000

Omsättning:

59 mdkr



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	PEAB I KORTHET 4

Finansiellt sammandrag

Koncernen har olika redovisningsprinciper i segmentsredovisningen jämfört med

redovisning enligt IFRS för egenutvecklade bostadsprojekt och för IFRS 16 (tidigare

operationella leasingavtal). För mer information avseende nya

redovisningsprinciper samt skillnader mellan segmentsredovisning och

redovisning enligt IFRS, se Förvaltningsberättelsen samt not 3 och not 4.


	Segmentsredovisning		Redovisning enligt IFRS
Mkr	2025	2024	2025	2024
Nettoomsättning	58 589	58 697	58 581	61 283
Rörelseresultat	2 626	2 763	2 693	3 163
Rörelsemarginal, %	4,5	4,7	4,6	5,2
Resultat före skatt	1 674	2 425	1 695	2 780
Årets resultat	1 342	2 080	1 363	2 388
Resultat per aktie, kr	4,66	7,25	4,74	8,32
Räntabilitet på eget kapital, %	8,3	13,3	8,5	15,7
Soliditet, %	39,4	37,1	37,0	34,6
Nettoskuld	6 400	9 118	7 969	11 253
Nettoskuldsättningsgrad, ggr ¹⁾	0,4	0,5	0,5	0,7
Kassaflöde före finansiering	4 119	2 601	4 895	6 744
Utdelning per aktie, kr ²⁾	3,30	2,75	3,30	2,75
Orderingång ³⁾	54 927	56 510	—	—
Orderstock ³⁾	48 544	44 906	—	—
Medelantalet anställda	12 377	12 899	12 377	12 899

¹⁾ Nettoskuld i förhållande till eget kapital. ²⁾ För 2025, styrelsens förslag till årsstämman. ³⁾ Enligt

segmentsredovisning.

Nettoomsättning, Mkr*

Peab_Bygg_Hologaland_Harstad_2025_Foto_Ørjan_Marakatt_-174.jpg

Rörelseresultat och rörelsemarginal*

Orderingång och orderstock, Mkr*

*Avser segmentsredovisning



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ÅRET I KORTHET 5

2025 i korthet

Karasjok - hovedinngang Stein Halvorsen Arkitekter AS.jpg

2025-06-23

Peab sluter

förlikningsavtal

avseende Mall of

Scandinavia i Solna

2025-06-27

Peab utvecklar och

bygger vård- och

omsorgsboende i

Stockholm

2025-05-13

Peab flyttar

kulturbyggnader i

Kiruna

2025 -02-19

Peab bygger skola och

hälsocenter i Karasjok

2025-10-13

Ombyggnationen av

järnvägsprojektet Olskroken i

Göteborg klar i förtid

2025-07-03

Peab anlägger helt

emissionsfritt i

Slakthusområdet i

Stockholm

Visionsbild Hitachi Energy Ludvika_mindre.jpg

2025-10-29

Produktionssätt fastställt för

Peabs arbete med Västlänkens

etapp Haga-Rosenlund för

Trafikverket

2025-03

Lambertsson lanserar

ECO-kran i Finland

2025-06-16

Peab bygger fabrik för

transformatorer i Ludvika

till Hitachi Energy

2025-06-27

Peab och SSAB sluter

samverkansavtal för

den första fasen i

produktionen av

SSAB:s fossilfria

stålverk i Luleå.

2025-03-12

Peab emitterar ny

grön obligation

September 2025

Lärlingsprogrammen

Byggåret och

traineeprogram startar

2025-11-25

Peab håller

kapitalmarknadsdag



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	KONCERNCHEFEN HAR ORDET 6

Välpositionerade

för framtiden

Peab fortsatte under 2025 att bygga både lokala samhällen i Norden och den egna verksamheten.

Samtidigt som efterfrågan på nya bostäder var alltjämt begränsad, så var investeringarna och

aktiviteten inom anläggning, beläggning och offentligt husbyggande desto högre. Vi gick in i 2026

med stabilt orderläge och stark finansiell ställning – och visade än en gång att vår breda

affärsmodell skapar uthålliga värden för kunder, aktieägare och samhället.

Det gångna året kännetecknades av fortsatt geopolitisk

osäkerhet, samtidigt som det makroekonomiska läget

stabiliserades. Tack vare våra fyra kompletterande

affärsområden och starka lokala närvaro runtom i Norden

stod vi stabila med både en balanserad mix av kunder och

projektvolymer. Sammantaget var koncernens

nettoomsättning oförändrad för 2025 på 59 Mdkr. Samtidigt

fortsatte vi att i god takt få nya beställningar till olika delar

av verksamheten. Bland nya uppdrag som märktes under

året var en transformatorfabrik i Ludvika och en ny

arbetsplats i Västerås till Hitachi Energy, flertalet häkten, nya

drift och underhållsuppdrag på de svenska vägarna samt

fortsatt byggnation av Västlänkens etapp Haga-Rosenlund

för Trafikverkets räkning. Vi undertecknade även ett

samverkansavtal med SSAB för den första fasen i

produktionen av företagets fossilfria stålverk i Luleå.

Verksamhetens utveckling

Inom affärsområde Bygg hade vi god aktivitet inom offentligt

och kommersiellt byggande, där projekt som skolor,

vårdmiljöer och säkerhetsklassade byggnader samt lokaler

för industriell verksamhet står för en växande andel av

uppdragen. Denna utveckling speglar både samhällsbehov

och Peabs förmåga att tidigt kliva in i projekteringsskeden

och bidra till ändamålsenliga och hållbara lösningar.

Bostadsproduktionen var fortsatt på en låg nivå, även om vi

ser en ökad andel bostadsprojekt i orderstocken.

Affärsområde Anläggning uppvisade god stabilitet och höga

aktivitetsnivåer även under 2025, fortsatt med stöd av stora

offentliga investeringar i nordisk infrastruktur. Därtill genomförs

satsningar inom bland annat VA och kraftförsörjning samt

investeringar relaterat till den pågående klimatomställningen.

Under året slutförde vi flera projekt såväl före tidplan som

under budget, bland annat väg- och järnvägsprojekten

Olskroken i Göteborg och Boden Industrial Park.

Inom affärsområde Industri utvecklades verksamheten positivt,

framför allt genom starkare lönsamhet i enheten Swerock/Asfalt.

Däremot var verksamheten inom Byggsystem fortsatt påverkad

av den låga nivån av nyproduktion av bostäder.

Inom affärsområde Projektutveckling ökade vi både antalet

försäljningar av egenutvecklade bostäder och

produktionsstarter, om än från låga nivåer. Under 2025

stabiliserades marknaden för nyproduktion av bostäder i

takt med att räntorna sänktes. Dock var utbudet på

andrahandsmarknaden fortsatt högt och konsumenterna

avvaktande, vilket har olika påverkan på olika delmarknader

i Norden. Marknaderna i de nordiska storstäderna var och är

generellt bättre än övriga geografier. Vi arbetade vidare med

strategin att – givet våra finansiella mål – öka vår

egenutvecklade bostadsproduktion i egen balansräkning för

att senare konvertera dem till bostadsrätter. Strategin ger

oss flexibilitet och långsiktighet även i en svag marknad, om

än med ökad kapitalbindning och förskjutna resultateffekter.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	KONCERNCHEFEN HAR ORDET 7

På väg mot våra mål

När vi summerar utfallet av våra nio externa mål för 2025 så

kan vi konstatera att flertalet av dem går i rätt riktning.

Rörelsemarginalen för helåret 2025 uppgick till 4,5 procent,

vilket är lägre än målet om en rörelsemarginal överstigande

6,0 procent. Många av våra verksamheter har utvecklats väl

under året, även om den svaga bostadsmarknaden självklart

påverkat oss. Nettoskuldsättningsgraden har förbättrats och

uppgick per 31 december till 0,4 (0,5). Det är i det nedre

spannet av målintervallet 0,3-0,7. Såväl kunderna som

medarbetarna är nöjda med Peab och utfallet av både NKI och

eNPS översteg målnivåerna. Antalet allvarliga arbetsplats-

olyckor var fram till årets sista kvartal på en tydligt lägre nivå

jämfört med helåret 2024, men tyvärr ökade olyckorna under

årets sista kvartal. Inom målområdet ledande inom

samhällsansvar fortsätter jämställdhetsmålet och klimatmålet

för egen produktion att utvecklas i rätt riktning, medan

klimatmålet för insatsvaror och köpta tjänster är svårare att

nå. Med hänsyn till koncernens resultat för 2025, finansiella

ställning och framtida kapitalbehov föreslår styrelsen Peabs

årsstämma att besluta om en utdelning om 3,30 kronor (2,75)

per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Det motsvarar

70 procent (38) av årets resultat enligt segmentsredovisningen,

vilket är högre än vårt finansiella mål om en utdelning på mer

än 50 procent av årets resultat.

Hållbarhet som drivkraft

Hållbarhet är och förblir en central del av Peabs strategi.

Utgångspunkten i vårt hållbarhetsarbete är FN:s Global

Compact, de 17 globala målen för hållbar utveckling, Peabs

uppförandekod samt våra fyra strategiska målområden. I år

redovisar vi fullt ut i enlighet med de nya kraven inom företagens

hållbarhetsrapportering (CSRD). Det har bland annat inneburit

intensivt arbete med att utveckla vår förmåga att mäta och

rapportera utsläpp av växthusgaser, vilket vi har tagit stora kliv

framåt med. Vi är nu heltäckande med att översätta vår

ekonomiska verksamhet till utsläppsdata.

Utvecklingen av våra ECO-erbjudanden pågår ständigt och

under året lanserade vi ECO-70 inom vår prefabverksamhet.

Vi fördjupade olika former av samarbeten med leverantörer

för att driva på omställningen mot minskade utsläpp i våra

egna produktionskedjor och arbetade vidare med våra

cirkulära materialflöden. Vi har fortsatt stort fokus på

säkerhet på våra arbetsplatser – något vi aldrig kompromissar

med – men trots det ökade antalet allvarliga arbetsplatsolyckor

i slutet av året. I skrivande stund pågår analyser och aktiviteter

för att vända den negativa utvecklingen. Genom satsningar på

kompetensförsörjning, lärlingsprogram och initiativ för att

attrahera fler kvinnor till bygg- och anläggningsyrken, stärker

vi förutsättningarna för en långsiktigt hållbar bransch.

En framtid full av möjligheter

Prognoserna för de nordiska byggmarknaderna pekar på en

gradvis återhämtning av bostadsmarknaden under 2026.

Samtidigt väntas anläggningsinvesteringarna ligga kvar på

höga nivåer och efterfrågan på offentligt byggande fortsätter

att vara stabil. Peab har en verksamhet som gynnas såväl av

kundernas klimatomställning som av osäkerheten i

omvärlden som bland annat medför satsningar inom

polisen, kriminalvården samt försvaret med de tillhörande

infrastruktursatsningarna.

Som Nordens samhällsbyggare med grundmurade

värderingar har vi en stark grund att stå på och en unik

förmåga att anpassa oss till växlande förutsättningar. Med

våra 13 000 kompetenta medarbetare tar vi oss an de

växande möjligheterna som finns på våra marknader. Med

Peabs breda affärsmodell, lokala förankring och starka

finansiella ställning står vi väl positionerade för att möta

framtiden. Det är så vi fortsätter att utveckla, anlägga och

bygga vardagen där människor lever sina liv.

Jag vill rikta ett stort tack till våra kunniga och engagerade

medarbetare. Det är deras arbete och viktiga insatser som

varje dag tar Peab och våra samhällen framåt i sin

utveckling. Jag vill också tacka våra kunder och andra

partners för deras förtroende för oss. Det är tillsammans vi

bygger morgondagens hållbara samhällen.

Förslöv i mars 2026

Jesper Göransson

Verkställande direktör och koncernchef Peab

Som Nordens samhällsbyggare med grundmurade

värderingar har vi en stark grund att stå på och en

unik förmåga att anpassa oss till växlande

förutsättningar.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	OMVÄRLD OCH MARKNAD 8

Global avmattning men minskad

handelspolitisk oro

Den globala ekonomin går in i 2026 med måttlig men stabil

tillväxt. IMF bedömer den globala BNP‑ökningen till drygt tre

procent för 2026. Tillväxten varierar dock mellan regioner.

Efter flera år av geopolitisk oro minskade de handelspolitiska

spänningarna något i slutet av 2025 i och med

överenskommelser mellan USA och flera handelspartners.

Det dämpade osäkerheten för stunden. Samtidigt kvarstår

risken att nya handelshinder, tullbeslut eller geopolitiska

konflikter påverkar export, investeringar och

kapitalmarknader. Konflikten i Mellanöstern påverkar

tillgången till olja och naturgas och hela den geopolitiska

osäkerheten driver upp energipriserna.

Europa tog under året steg mot en svag men bred

återhämtning, med fallande inflation och stabiliserade

räntenivåer som stöd. Den ekonomiska utvecklingen på

kontinenten påverkas fortsatt av höga energipriser, stramare

penningpolitik jämfört med lågränteperioden innan år 2022

och lägre industriell aktivitet i flera länder.

För de nordiska ekonomierna innebär det globala läget både

möjligheter och risker. Långa leveranskedjor och

exportberoende gör regionen känslig för globala

avmattningar, samtidigt som fallande räntor och en

återhämtning i världshandeln förbättrar utsikterna för den

byggrelaterade investeringstakten under 2026 och framåt.

Omvärld och marknad

De nordiska byggmarknaderna visar tecken på stabilisering

efter flera utmanande år. En kombination av fallande räntor,

förbättrade konjunkturindikatorer och stora offentliga

satsningar – särskilt inom anläggning, försvar och

samhällsfastigheter – skapar förutsättningar för tillväxt.

Förutsättningarna för bygginvesteringar förbättrades under 2025 i de nordiska länderna i

takt med fallande räntor, dämpad inflation och en gradvis stabilisering av hushållens

ekonomi. Återhämtningen var dock fortsatt ojämnt fördelad mellan olika byggsegment

och geografier. Byggmarknaden, inklusive bostadsproduktionen, förväntas fortsätta att

växa, där både nyproduktion och renoveringar ökar de kommande åren.

Anläggningsmarknaden väntas förbli stark.

Samtidigt väntas bostadsbyggandet öka i samtliga länder,

om än från låga nivåer.

Klimatomställningen omformar branschen

Klimatomställningen fortsätter att vara en av de mest

genomgripande drivkrafterna för bygg- och

fastighetssektorn i Norden. EU:s energidirektiv med krav på

ökad energieffektivisering och målet om

nollutsläppsbyggnader senast 2050 innebär betydande

förändringar i både byggprocesser och

investeringsprioriteringar. Dessutom har energiomställning,

elnätsutbyggnad och datacenterinvesteringar blivit allt

viktigare drivkrafter för byggmarknaden i Norden, särskilt i

Finland och Sverige, där stora industrisatsningar fortsätter

att växa fram.

Samtidigt fortsätter den tekniska utvecklingen att öppna för

mer resurseffektiva lösningar, ökad elektrifiering och bättre

livscykelanalyser. Fokus på renovering – både för bostäder

och lokaler – i stället för rivning ökar när energieffektivitet,

cirkularitet och fossilfria materialflöden samt

hållbarhetskrav väger allt tyngre.

Stora investeringsbehov i Norden

Trots en förbättrad makroekonomisk situation präglades

byggsektorn i Norden 2025 av fortsatt höga byggkostnader

och en stramare finansieringssituation jämfört med åren

innan 2022. Materialkostnaderna har stabiliserats, men

ligger kvar på högre nivåer i samtliga länder. Det innebär att

många projekt fortsatt är känsliga för pris- och

ränteförändringar och att projekt skjutits fram i tiden,

inklusive inom den gröna omställningen. Samtidigt är

investeringsbehoven betydande inom flera områden:

• energi- och elnätsutbyggnad, kopplat till elektrifiering,

industriell omställning och datacenterexpansion

• vatten och avlopp, där infrastrukturens ålder kräver

långsiktiga reinvesteringar

• sjukvård och äldreomsorg, kopplat till demografisk

utveckling

• kriminalvård och rättsvårdande myndigheter

• försvars- och beredskapsinfrastruktur, där investeringarna

ökar kraftigt i hela Norden

• transportinfrastruktur, både vägar och järnväg, där

eftersläpningar och kapacitetsbehov driver fortsatt hög

aktivitetsnivå

Kombinationen av stärkta offentliga investeringsplaner,

strukturella renoveringsbehov och en gradvis förbättrad

konjunktur pekar mot växande aktivitet till följd av de

omfattande behoven, trots kostnadsutmaningar.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	OMVÄRLD OCH MARKNAD 9



Sverige	Norge	Finland
Lägre räntor gav stöd åt svenskt byggande	Uppgång väntas för norsk byggmarknad	Finsk byggmarknad återhämtar sig

Byggmarknaden i Sverige vände uppåt under 2025 efter en period av nedgång. För 2026 väntas en bred tillväxt. Bostadsmarknaden stabiliserades under slutet av 2025. De lägre räntorna, lättnader i bolåneregler samt svagt ökande bostadspriser på andrahandsmarknaden väntas öka efterfrågan för 2026, som dock hålls tillbaka av det stora utbudet på andrahandsmarknaden. Prognosen för nybyggnation av lokaler pekar också uppåt, särskilt drivet av industriprojekt, försvarsinvesteringar och datacenteretableringar. Investeringsnivån i offentliga fastigheter påverkas dock av kommunernas ansträngda ekonomier, men behoven är fortsatt stora inom vård, äldreomsorg och VA-system. Anläggningsmarknaden utvecklades starkt under 2025 och förväntas fortsätta växa de kommande åren. Den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026-2037 med ökade investeringar i järnvägar och vägunderhåll, elnätsutbyggnaden, investeringar i VA-systemet samt försvarssatsningar ger en bred tillväxt på marknaden.	Husbyggnadsinvesteringarna i Norge minskade 2025, men utvecklingen varierade mellan segmenten. Den norska byggmarknaden bedöms ha passerat botten, med en vändning uppåt under 2026 i såväl nybyggnation av bostäder och lokaler som anläggningsinvesteringar. Bostadsbyggandet ligger fortsatt på låga nivåer, men väntas växa under 2026 i takt med att räntorna faller och hushållens köpkraft stärks. Nybyggnation av lokaler drivs främst av stora sjukhusprojekt i Oslo och stark utveckling inom jordbruk och industribyggnader. ROT-marknaden för lokaler bedöms fortsätta att växa. För anläggningsbyggandet väntas en fortsatt ökning, särskilt med investeringar i vägar, energi och försvarsrelaterad infrastruktur. Järnvägsinvesteringar minskar dock till förmån för de stora underhållsbehoven.	I Finland har bygginvesteringarna legat på låga nivåer under flera år, men nu väntas landet lämna den svaga byggkonjunkturen bakom sig, om än långsamt. Tillväxten drivs framför allt av den offentliga sektorn, inte minst inom utbildning, försvar och vård, men även planerade projekt inom industri, energi och datacenteretableringar ger stöd. Bostadsbyggandet förväntas återhämta sig under 2026 från låga nivåer, även om marknaden är avvaktande och dämpas av överutbud och fortsatt trög bostadsförsäljning. Nybyggnation av lokaler utvecklas betydligt bättre och har redan vänt uppåt inom flera segment. Drivkrafterna är framför allt kontors- och industribyggnader, datacenter och inte minst försvars- och infrastrukturprojekt. Investeringarna inom anläggning väntas fortsätta öka försiktigt 2026, framför allt till följd av ökade infrastrukturinvesteringar. Drift och underhåll uppskattas visa nolltillväxt, även om behoven är stora.


Konjunkturläget i Sverige Trots fortsatta geopolitiska spänningar har det makroekonomiska läget stabiliserats och den svenska ekonomin bedöms åter få fart under 2026. Fallande inflation och upprepade räntesänkningar har förbättrat hushållens ekonomi, samtidigt som regeringen prioriterat konsumtionsdrivande åtgärder i budgeten. BNP väntas öka cirka tre procent 2026 och privat konsumtion fungerar som drivkraft i denna återhämtning. Arbetslösheten är fortsatt hög, särskilt bland långtidsarbetslösa, men väntas stabiliseras. Exportindustrin gynnas av en förbättrad global efterfrågan, men den totala investeringsnivån återhämtas långsamt.	Konjunkturläget i Norge Fastlandsekonomin i Norge utvecklades svagt under 2025 till följd av höga räntor och dämpad internationell efterfrågan. Samtidigt finns tydliga tecken på återhämtning. Aktiviteten i norsk ekonomi förväntas öka något och Norges centralbank räknar med en tillväxt på 1,5 procent 2026. Centralbanken sänkte räntan två gånger under hösten 2025, med målet att bidra till lägre inflation utan att dämpa tillväxtutsikterna. Reallönetillväxt och låg arbetslöshet väntas öka köpkraften och gynna utvecklingen på byggmarknaden.	Konjunkturläget i Finland Den finska ekonomin präglades 2025 av fortsatt svag tillväxt, växande arbetslöshet och osäkerhet bland hushållen. BNP beräknas ha ökat marginellt eller stått stilla, men utvecklingen förbättras från och med 2026 när fallande räntor, högre reallöner och starkare exportmarknader ger stöd och stärker konsumenternas köpkraft de kommande åren. Inflationen i Finland väntas fortsätta ligga under två procent framöver. Både offentliga och privata investeringar bedöms öka i takt med att finansieringsvillkoren förbättras. Samtidigt hålls tillväxten tillbaka av den globala osäkerheten och arbetslöshetsnivån i landet.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	OMVÄRLD OCH MARKNAD 10

Stabil dansk

beläggningsmarknad

förväntas för 2026

Den danska beläggningsmarknaden var under 2025 på den

högsta nivån på många år. För 2026 förväntas nivån att

upprätthållas, men en del av aktiviteten flyttar österut mot

Själland. Statens investeringar i underhåll av vägar förväntas

öka med omkring tio procent, jämfört med 2025.

Infrastrukturplanen IP 2035 är i full gång och det väntas

ytterligare statliga anläggningsprojekt under 2026, i stort

sett samtliga på Själland. Kommunerna har under de senaste

åren hållit sina investeringsnivåer oförändrade och för 2026

väntas en marginell ökning på två till tre procent. Den

privata marknaden förväntas utvecklas på samma nivå som

de senaste åren.

Bostadsinvesteringar

Påbörjade byggprojekt, Mkr

Lokalinvesteringar

Påbörjade byggprojekt, Mkr

Anläggningsinvesteringar

Påbörjade byggprojekt, Mkr

Några stora och många mindre aktörer

på marknaden

Även om den nordiska bygg- och anläggnings-

marknaden till stor del består av många mindre

företag som agerar i hård konkurrens och på lokala

marknader, finns det förutom Peab ett antal mycket

stora och rikstäckande aktörer. Flera av dem agerar

också mer eller mindre på hela den nordiska

marknaden.

Källa till text och grafik: Prognoscentret



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MISSION OCH AFFÄRSIDÉ 11

Vi förbättrar

vardagen

där livet levs

Peab bygger det lokala samhället runtom i

Norden. Vi skapar värden för våra kunder och

andra intressenter samt för lokalsamhället

genom att dra nytta av våra strategiska

styrkor och eftersträva hållbar och lönsam

tillväxt. Det är grunden i vårt erbjudande till

kunderna och i vår attraktionskraft hos

medarbetarna.

Verksamheten vilar på fyra affärsområden. Vart och ett står

på egna ben och har sina kunder. Men kärnan i vår

affärsmodell är samverkan mellan affärsområdena på den

lokala marknaden. På så sätt får vi unika möjligheter att med

våra strategiska tillgångar – såsom kunniga och engagerade

medarbetare och egna insatsvaror – ha god kontroll över

värdekedjan och därigenom möta kundernas behov och

omvärldens förväntningar. Detta innefattar vårt hållbara

erbjudande i form av ECO-produkter, återvinning och

återbruk samt lokalt samhällsansvar på de orter där vi finns.

Med våra fyra affärsområden kan vi erbjuda kunderna både

bredd och trygghet, samtidigt som vi ökar vår produktivitet

och kan dra fördel av såväl finansiella och operativa som

hållbarhetsrelaterade fördelar. På det här sättet skapar vi

långsiktiga och hållbara värden. Det är det vi menar med ett

närproducerat samhällsbygge.

Mission:

Vi förbättrar vardagen där livet levs.

Affärsidé:

Peab är den nordiska samhällsbyggaren med

lokal närvaro. Med fokus på egna resurser och

lokala samarbetspartner utvecklar, anlägger

och bygger vi vardagen där livet levs.

Positioner:

Närproducerat samhällsbygge och Nordens

samhällsbyggare.

Kärnvärden:

Jordnära, Utvecklande, Personliga och

Pålitliga (JUPP) är Peabs grundmurade

kärnvärden.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDESÖVERSIKT 12

Peabs samverkande affärsområden

Peabs affärsmodell utgörs av fyra samverkande och specialiserade affärsområden

strukturerade efter respektive marknads förutsättningar samt indelade efter geografi och

produktsegment. För 2025 års utveckling och resultat, se Förvaltningsberättelsen.

AFFÄRSOMRÅDE BYGG

Bygger lokalt nära kunderna

i hela Norden

Med lokal förankring nära kunderna utför affärsområde Bygg uppdrag

åt externa och interna kunder. Byggprojekten omfattar allt från

nyproduktion av bostäder, offentliga och kommersiella lokaler till

renoveringar och om- och tillbyggnadsarbeten samt

byggservicetjänster. Affärsområdets verksamhet bedrivs runtom i

Norden, organiserade i regioner i Sverige, Norge och Finland.

Specialiserade bostadsproducerande enheter finns i Stockholm,

Göteborg och Öresundsregionen.

Peabs position

En av de största aktörerna inom byggverksamhet i Sverige. I Norge och

Finland har Peab betydande verksamheter.


Nettoomsättning		Rörelsemarginal
23,7 Mdkr		2,2 %
Antal medarbetare		Läs mer om affärsområdet
4 402		s. 38-40

AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING

Knyter samman människor

och samhällen

Affärsområde Anläggning bygger och underhåller infrastruktur som

vägar, järnvägar, broar, hamnar samt gång- och cykelbanor. Med

inriktning på den lokala marknaden utför verksamheten mark- och

ledningsarbeten, grundläggning och diverse byggnationer. Drift och

underhåll hanterar statligt och kommunalt väg- och gatunät samt

skötsel av parker och yttre fastighetsskötsel. Affärsområdet är

organiserat i geografiska regioner och specialiserade

produktområden.

Peabs position

Ledande anläggningsaktör i Sverige och bland de större i Norge.

AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI

Erbjudanden med

klimatfokus

Affärsområde Industri tillhandahåller produkter och tjänster för ett

mer hållbart och kostnadseffektivt genomförande av bygg- och

anläggningsprojekt i Norden. Med lokal förankring utförs uppdrag till

både externa och interna kunder. Affärsområdet består av

dotterbolag som Swerock, Peab Asfalt, Lambertsson, Smidmek och

Byggelement med produktvarumärken som ECO-Asfalt, ECO-Betong,

ECO-Ballast och ECO-Prefab.

Peabs position

En av de ledande aktörerna inom samtliga segment i Sverige. Stark

position i Finland samt verksamhet i Norge och Danmark.

AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING

Hållbara bostäder och

fastigheter

Affärsområde Projektutveckling ansvarar för koncernens förvärv,

utveckling och avyttring av bostäder, kommersiella fastigheter,

samhällsfastigheter och hela stadsdelar. Projektutveckling sker i

helägda projekt eller i samarbete med partners via samägda bolag.

Bostadsutveckling utvecklar bostäder för privata bostadsköpare och

investerare, medan Fastighetsutveckling utvecklar kommersiella

fastigheter.

Peabs position

En av Sveriges största bostadsutvecklare med betydande

verksamheter i Norge och Finland. Växande aktör inom kommersiell

fastighetsutveckling i Sverige, Norge och Finland.


Nettoomsättning		Rörelsemarginal
17,6 Mdkr		4,0 %
Antal medarbetare		Läs mer om affärsområdet
3 237		s. 41-43


Nettoomsättning		Rörelsemarginal
20,0 Mdkr		7,4 %
Antal medarbetare		Läs mer om affärsområdet
4 584		s. 44-46


Nettoomsättning		Rörelsemarginal
4,3 Mdkr		5,5 %
Antal medarbetare		Läs mer om affärsområdet
126		s. 47-52



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSMODELL 13

Peabs affärsmodell

Våra målområden

Samverkan mellan affärsområdena i förädlingskedjan och lokal närvaro. Det är de två hörnstenarna i

vår affärsmodell som ger synergier i verksamheten samt förutsättningar att minska vår miljö- och

klimatpåverkan och främja positiv samhällsutveckling. Det är genom en högförädlad affär i samverkan

Nöjdaste kunderna

Vi finns nära kunden och möter kundbehov med hållbara

erbjudanden. Kvalitet genomsyrar både arbetssätt och slutresultat.

Rätt kompetens på rätt plats är en framgångsfaktor.

è Läs mer på sidorna 15-18

som vi når en bred måluppfyllnad.

Bästa arbetsplatsen

Vi är en trygg, säker och inkluderande arbetsplats som grundas i en

stark företagskultur. Ledarskapet är ansvarsfullt och

verksamhetsnära. Medarbetarna har värdeskapande och

utvecklande arbetsuppgifter, som de löser tillsammans.

è Läs mer på sidorna 19-22

Högförädlad affär i samverkan

Antal kunder

22 000

Innefattar ej privatpersoner

Mest lönsamma företaget

Vi tar oss an rätt affärer och har rätt verksamhetsmix.

Medarbetarna arbetar enligt kvalitetssäkrade arbetssätt som i alla

delar är effektiva. Med hjälp av egna resurser och intern samverkan

värnar vi om hög förädlingsgrad. Vi drar fördel av vår storlek och

erfarenhet.

è Läs mer på sidorna 23-26

Egna produkter, kompetenser, insatsvaror och tjänster längs förädlingskedjan

Antal leverantörer

35 000

Bygg

Förvärv

Drift, underhåll och vidareutveckling

Antal projekt 2025

1 700

Avser bygg och

anläggningsentreprenader

samt bostads- och

fastighetsutvecklingsprojekt.

Avser påbörjade, avslutade

och under hela 2025

pågående projekt.

Utveckling och projektering

Avyttring

Produktion och anskaffning

Anläggning och byggnation

Ledande inom samhällsansvar

Som Nordens samhällsbyggare driver vi utvecklingen i branschen

när det gäller miljö- och klimatfrågor, etik samt jämställdhet och

inkludering. Vi har bra samarbete med intressenter i vår omvärld

och vi arbetar varje dag för en hållbar värdekedja. Med omfattande

lokal närvaro är vi också en viktig aktör i lokalsamhället.

è Läs mer på sidorna 27-30

Antal medarbetare

13 000

Våra affärsområden

• Bygg

• Anläggning

• Industri

• Projektutveckling



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MÅL OCH STRATEGI 14

Måluppfyllelse efter 2025

Medarbetarna är förutsättningen för att vi ska

nå våra mål. Det är deras arbete och insatser

som skapar värden till våra kunder, andra

intressenter och samhället. Vi fokuserar på

ett antal koncernövergripande strategiska

områden för att utveckla verksamheten och

nå de mål vi satt upp.

För Peab innebar 2025 fortsatt nära samverkan med kunderna,

fokus på den interna förädlingen genom samarbetet mellan

affärsområdena och geografisk samverkan, arbete med

lönsamhet i alla delar samt miljömässig och social hållbarhet.

Under 2025 såg vi fortsatt stark utveckling inom

anläggningsverksamheten, lokalbyggandet samt stora delar

av affärsområde Industri, medan det låga bostadsbyggandet

påverkade verksamheterna inom projektutveckling och

byggsystem. Marknaden för nyproduktion av bostäder

stabiliserades dock under 2025, om än på låga nivåer, och vi

arbetade vidare med strategin att starta nya bostadsprojekt i

egen balansräkning.

Nio externa mål

Vi redovisar verksamhetens prestation genom uppföljning av nio

externa mål, varav tre är finansiella, och baseras på segments-

redovisning, och sex är icke-finansiella. De icke-finansiella målen

innefattar våra hållbarhetsmål. De externa målen är de vi särskilt

vill lyfta fram och de utgör en delmängd av våra samtliga mål

och handlingsplaner. Vi kategoriserar såväl de externa som de

interna målen under de fyra strategiska målområdena nöjdaste

kunderna, mest lönsamma företaget, bästa arbetsplatsen samt

ledande inom samhällsansvar. Samtliga mål mäts i jämförelse

med bygg- och anläggningsbranschen.

Vi gjorde viktiga förflyttningar under året inom våra fyra

strategiska målområden, och när vi summerar utfallet av de

nio externa målen för 2025 så kan vi konstatera att flertalet

av dem går i rätt riktning. Våra kunder, som finns i hela

Norden, är nöjda med Peab. Vårt mål om NKI>75 (nöjd-kund-

index) ökade till 80 (78) under 2025. Ökningarna gäller

samtliga våra affärsområden.

Våra medarbetare är nöjda och kan rekommendera Peab

som arbetsgivare. Utfallet av eNPS (rekommendera Peab)

ökade och översteg målnivån, vilket var en bra bit över

nordisk benchmark. Antalet allvarliga arbetsplatsolyckor var

fram till årets sista kvartal på en tydligt lägre nivå jämfört

med helåret 2024, men tyvärr ökade olyckorna under årets

sista kvartal.

¹⁾Baseras på segmentsredovisning.

²⁾Beräknat på antal utestående aktier.

Rörelsemarginalen för helåret 2025 uppgick till 4,5 procent,

vilket är lägre än målet om en rörelsemarginal överstigande

6,0 procent. Många av våra verksamheter har utvecklats väl

under året, även om den fortsatt svaga bostadsmarknaden

självklart påverkat. Nettoskuldsättningsgraden har

förbättrats och uppgick per 31 december till 0,4 (0,5). Det är i

det nedre spannet av målintervallet 0,3-0,7. Peabs styrelse

föreslår årsstämman att besluta om en utdelning för 2025

om 3,30 kronor (2,75) per aktie. Det motsvarar 70 procent

(38) av årets resultat enligt segmentsredovisningen, vilket är

högre än vårt finansiella mål om en utdelning på mer än 50

procent av årets resultat.

Inom målområdet ledande inom samhällsansvar fortsätter

jämställdhetsmålet att förbättras och andelen rekryterade

kvinnor ökade. Klimatmålet för egen produktion utvecklas i

rätt riktning, medan klimatmålet för insatsvaror och köpta

tjänster är svårare att nå.

Vi har en bit kvar för att nå samtliga våra mål, men vi är

samtidigt övertygade om att vår affärsmodell och strategi tar

oss hela vägen. När alla våra delmarknader verkar i en

normal marknad har vi goda förutsättningar att nå de nio

målen.

è Läs mer om Peabs mål och utfall på sidorna 17, 22, 26 och 30.


Målområde	Mål	2025	2024	2023
Nöjdaste kunderna	NKI>75	80	78	80
Bästa arbetsplatsen	Fallande olyckstrend, allvarliga olyckor <33	49	33	48
	eNPS >benchmark	31	28	26
Mest lönsamma företaget¹⁾	Rörelsemarginal >6%	4,5 %	4,7 %	3,2 %
	Nettoskuldsättningsgrad 0,3-0,7	0,4	0,5	0,6
	Utdelning >50% av årets resultat ²⁾	70 %	38 %	30 %
Ledande inom samhällsansvar	Koldioxidintensitet för egen produktion -60% 2030 (jmf. basår 2015)	-58	-50	-49
	Koldioxidintensitet för insatsvaror och köpta tjänster -50% 2030 (jmf. basår 2015)	-7	-12	-9
	Jämställd rekrytering >8,0% andel kvinnor (YA)	13,7	10,6	14,2
	Jämställd rekrytering >30,0% andel kvinnor (TJM)	43,8	39,1	18,8

Affärsplaneperioden 2024-2026

Vår pågående affärsplaneperiod sträcker sig mellan åren

2024 och 2026. Huvudområdena handlar om kundfokus,

hållbarhet och hållbara erbjudanden samt effektivitet.

Samverkan mellan våra affärsområden är en förutsättning

för framgång inom samtliga dessa områden.

Vi arbetar också med två koncernövergripande

utvecklingsprogram som stöttar dessa förflyttningar. Det ena

är ”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” som, genom

att bryta ner våra klimatmål i konkreta aktivitetsplaner och

åtgärder, syftar till att säkerställa att vi når målen och säkrar

tillgången till kritiska insatsvaror. Det andra programmet är

”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” som både stöttar

det första programmet och bidrar till vårt strukturerade

arbete och ansvarstagande med Peabs värdekedjor. Inom

ramen för detta program har vi under året tagit stora kliv

framåt i att på ett heltäckande sätt kunna mäta utsläpp av

växthusgaser som vår verksamhet ger upphov till, vilket årets

redovisning också återspeglar.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	NÖJDASTE KUNDERNA 15

NÖJDASTE KUNDERNA

Kvalitet ur alla aspekter

Våra kunder finns i hela Norden. Från den lilla

inlandsorten i norr och kuststaden i väst till

storstaden i söder. Varje kundprojekt syftar

till att förbättra vardagen där människorna

lever sina liv. Samtidigt är varje projekt unikt,

eftersom kundbehoven och kundkraven

skiljer sig åt. Vårt uppdrag är att alltid värna

kvalitet i både projektutförandet och

slutresultatet.

Från bostäder till parkskötsel

Peab är en komplett samhällsbyggare som erbjuder

helhetslösningar, eller dellösningar när kunden så önskar

det. Oavsett projekt är pålitlighet och vår förmåga att möta

kundens kvalitets- och prestandakrav avgörande för

framgång.

Karaktären på våra uppdrag varierar stort. Vi bygger allt från

bostäder i olika upplåtelseformer, offentliga lokaler och

komplexa infrastrukturprojekt till att vi hanterar parkskötsel

och levererar betong och andra insatsvaror till våra kunder.

Det betyder att Peab har en bred kundbas som spänner över

de fyra affärsområdena. Ibland levererar samtliga fyra

affärsområden till en kund, ibland har bara ett affärsområde

kundrelationen. Det totala antalet kunder uppgår till

omkring 22 000.

Affärsområdena Bygg och Anläggning bedriver sina

verksamheter i form av entreprenaduppdrag till privata och

offentliga kunder. Affärsområde Industri har både

entreprenaduppdrag och säljer sina produkter och tjänster

till de nordiska bygg- och anläggningsbolagen. Affärsområde

Projektutveckling säljer bostäder till privatpersoner och

kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter till

offentliga och privata beställare.

Bland entreprenaduppdragen under det gångna året märks

byggnation av sjukhus och äldreboenden, skolor, badhus

och idrottshallar, olika slags infrastrukturprojekt, driftkontrakt

gällande vägunderhåll samt anläggningsarbeten för såväl nya

bostadsområden som reningsverk. Allt tydligare blir också

försvars- och säkerhetsklassade projekt i våra

verksamhetsländer till följd av både säkerhetshot och

kriminalitet, liksom industriprojekt med koppling till den

pågående klimatomställningen. Under året fick vi ett antal

större uppdrag, såsom att utveckla ny transformatorfabrik i

Ludvika och nytt kontor och utvecklingscenter i Västerås till

Hitachi Energy , bygga vård- och omsorgsboenden såväl i

Stockholm som i Helsingborg samt att bygga både

kraftvärmeverk och avloppsreningsverk.

En nöjd kund är en

återkommande kund.

Det förutsätter att vi

alltid utgår från

kundens och det lokala

samhällets behov.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	NÖJDASTE KUNDERNA 16

I Västsverige bygger vi en del av Västlänkens deletapp Haga-

Rosenlund i Göteborg på uppdrag av Trafikverket och ett

antal pågående driftkontrakt för vägunderhåll på de statliga

vägarna förlängdes under året. Bland andra vunna uppdrag

under året kan nämnas att vi i Helsingfors bygger bostäder i

ett antal nya projekt, medan vi i norska Karasjok bygger ett

nytt skol- och hälsocenter.

Det är ofta genom

samverkan vi utvecklar

nya lösningar, skapar

innovation inom bygg-

och anläggnings-

verksamheten samt

främjar miljö- och

klimatarbetet.

Lokal förankring nära kunderna

Att Peab levererar i enlighet med sina åtaganden till

kunderna är avgörande för en långsiktigt hållbar affär. En

nöjd kund är en återkommande kund. Det förutsätter att vi

alltid utgår från kundens och det lokala samhällets behov.

Två fina exempel från det gångna året är väg- och

järnvägsprojekten Olskroken i Göteborg och Boden

Industrial Park som vi slutförde såväl före tidplan som under

budget. Våra kunniga och engagerade medarbetare, liksom

goda möjligheter till lokal försörjning av insatsvaror,

medarbetare och lokala underentreprenörer, är naturligtvis

också centrala för framgång i projekten.

Det är tydligt hur kunderna ställer allt högre krav på de

projekt de beställer. Processen från projektplanering till

produktion ska vara alltmer digitaliserad och projekten har

allt oftare specifika krav på klimat- och miljöprestanda. Det

senare innefattar allt från krav på klimatkalkyler och

certifieringar till gränsvärdeskrav på minskade utsläpp och

materialval och återbruk. Framför allt ser vi ett större fokus

på hur vi arbetar för att säkerställa projekt- och

hållbarhetsmål, och det förutsätter nära samarbete med

kunden från tidiga faser.

Det är därför också positivt att vi i allt större grad ser ökade

inslag av föravtal, så kallade fas 1-avtal, inom

affärsområdena Bygg och Anläggning. Föravtalen innebär att

Peab kontrakteras för att tillsammans med kunden hitta en

produkt med rätt kvalitet samt att hantera risker och

osäkerheter. Syftet är att under föravtalets löptid kunna

teckna ett slutligt entreprenadkontrakt. Vid årsskiftet

2025/2026 uppgick det potentiella värdet av slutliga

entreprenadavtal från dessa föravtal till cirka 17 miljarder

kronor inom de kommande två åren.

Det här arbetssättet hjälper oss att dels sälja Peabs breda

kompetens tidigt och dels skapa förutsättningar för

strukturerade samarbetsformer där byggherre, konsulter,

entreprenörer och andra nyckelaktörer gemensamt kan

säkerställa att projekt blir ändamålsenliga och

framgångsrika. Det är ofta genom samverkan vi utvecklar

nya lösningar, skapar innovation inom bygg- och

anläggningsverksamheten samt främjar miljö- och

klimatarbetet. Inför att vi inleder ett samarbete med kund

gör vi noggranna genomgångar och utredningar kring

samtliga kundkrav och våra möjligheter att möta dem både

med materiella och personella resurser, liksom att vi har

förmågan att nå uppställda hållbarhetskrav. Vi arbetar i

anbudsråd för att ta fram väl genomarbetade och korrekta

erbjudanden och minska riskerna för både Peab och kunden.

God spridning i Norden

Nettoomsättning segmentsredovisning, 2025

Hög andel offentliga kunder

Nettoomsättning segmentsredovisning, 2025



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	NÖJDASTE KUNDERNA 17

Historiskt järnvägs-

projekt klart i förtid

Den 9 oktober 2025 – efter tio års samarbete – invigdes den historiska

ombyggnationen av Olskroken i Göteborg, som är en del av Västlänken.

Det är en av Sveriges mest trafikerade järnvägsknutar där fem banor

möts och mer än 650 tåg passerar dagligen. Trots det begränsade

utrymmet har Peab och Trafikverket färdigställt projektet före utsatt tid,

under budget och utan att störa den dagliga trafiken.

Olskrokenprojektet har inneburit separation av gods- och persontrafiken

genom ombyggnation av järnvägsspåren så att de korsar varandra i olika

nivåer. Det har minskat flaskhalsar, förbättrat den dagliga tågtrafiken

och skapat förutsättningar för ökad kapacitet samt en mer hållbar

stadsutveckling. Totalt har sex järnvägsbroar, en gångbro och cirka tio

kilometer nya järnvägsspår byggts.

Framgången är ett resultat av en stark kultur präglad av samverkan,

innovation och hållbarhet. Early Contractor Involvement har lagt

grunden till ett arbetssätt med gemensam planering och tydliga

förväntningar redan i tidiga skeden samt möjliggjort anpassningar i en

mycket komplex miljö.

– Olskroken planskildhet är ett tydligt exempel på vad som är möjligt när

samverkan fungerar på riktigt. Vi har gemensamt med Trafikverket haft

tydliga mål, en stark drivkraft och flexibel inställning där vi samverkat

hela vägen för att omvandla en av Sveriges största flaskhalsar till ett

framtidssäkrat nav för hela Västsveriges järnvägssystem, säger Mattias

Emanuelsson, regionchef på Peab.

Fakta: Olskroken planskildhet

• 7 broar (6 järnvägsbroar och 1 gångbro)

• 10 000 meter enkelspår,

varav 3 800 meter på bro/ramp/däck

• 38 växlar och 2 spårkryss

• 25 mil pålar

Hållbarhet har varit en röd tråd genom hela bygget. Genom att utmana

traditionella arbetssätt och utveckla nya metoder, optimera design och

konstruktionslösningar har klimatpåverkan kunnat minskas avsevärt.

Projektet har också arbetat aktivt med återanvändning av massor och

material samt använt klimatförbättrad betong i pålplattor, påldäck,

bullerskärmar och broar.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	NÖJDASTE KUNDERNA 18



	Nöjd-kund-index (NKI) NKI står för Nöjd-kund-index och mäter hur nöjda Peabs kunder är.

	MÅL: >75


	UTFALL 2025: 80

Mål:

Nöjdaste kunderna

Vi finns nära kunden och möter kundbehov

med hållbara erbjudanden. Kvalitet

genomsyrar både arbetssätt och

slutresultat. Rätt kompetens på rätt plats är

en framgångsfaktor.

För att följa upp vårt arbete och kundernas uppfattning om

oss gör vi årliga kundundersökningar. För 2025 uppgick

Nöjd-kund-index (NKI) till 80 (78), vilket är en tydlig ökning

jämfört med föregående år och en bit över målet om minst

75. Glädjande är att NKI förbättras i alla våra fyra

affärsområden. I samband med NKI-undersökningen frågar

vi även kunderna hur de uppfattar Peab utifrån ett antal

faktorer. Personalen får det högsta betyget och fortsätter

att öka, samtidigt som pålitlighet och prisvärdhet

upprätthåller sina höga siffror.

NKI står för Nöjd-kund-index och är en sammanvägd

bedömning av tre frågor om 1) förväntningar, 2) total

nöjdhet och 3) ideal. Svaren anges på en tiogradig skala

som räknas om till ett index mellan 0 och 100 och där

värden mellan 65 och 75 motsvarar medelgod

kundnöjdhet. Värden understigande 65 motsvarar ej

tillfredsställande kundnöjdhet och värden över 75

motsvarar mycket god kundnöjdhet. Peab redovisar NKI

årsvis. Antalet kunder som deltog i den senaste mätningen

uppgick till nästan 2 100.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BÄSTA ARBETSPLATSEN 19

BÄSTA ARBETSPLATSEN

Vi bygger samhället

tillsammans

Peab finns i stora och små orter runtom i

Norden. Våra omkring 13 000 medarbetare

gör skillnad genom att bygga det lokala

samhället där de bor och verkar. Varje

medarbetare har ett stort eget ansvar och ska

mötas av såväl goda arbetsförhållanden och

utvecklingsmöjligheter som av säkra och

inkluderande arbetsplatser.

Det är medarbetarna som med sin kompetens och sitt

engagemang bygger Peab. Utgångspunkten är våra

välförankrade kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga

och pålitliga som hjälper oss att tillsammans bygga vår

kultur och det vi brukar kalla för Peabandan.

Peabs breda verksamhet innebär att vi erbjuder en rad olika

yrkesroller. Vid den senaste genomgången uppgick antalet

yrkeskategorier till totalt 228, allt från geotekniker och

asfaltläggare till byggingenjörer, anläggningsarbetare och

chaufförer. Vårt lokala fokus och vår strategi för det

närproducerade samhällsbygget innebär att Peab har en hög

andel egna yrkesarbetare, särskilt jämfört med andra aktörer

i bygg- och anläggningsbranschen. Andelen yrkesarbetare

uppgick till 52 procent och tjänstemannarollerna stod för 48

procent vid utgången av 2025. Fördelningen mellan kvinnor

och män i Peabkoncernen är fortsatt ojämn och en

branschrelaterad utmaning. Vi arbetar aktivt för att öka såväl

kunskapen och intresset för olika yrkesroller i bygg- och

anläggningsbranschen bland kvinnor och därigenom öka

andelen kvinnor i vår organisation.

è Läs mer om vårt jämställdhetsarbete på sidan 27.

I jordnära anda

Peab har en platt och decentraliserad organisation och varje

medarbetare har möjlighet att påverka både sin vardag och

hur vi verkar som företag. Vår storlek och breda verksamhet i

Norden gör att vi kan erbjuda många möjligheter, oavsett om

medarbetaren vill växa i sin befintliga roll, prova nya roller

och uppgifter eller utveckla sina ledaregenskaper eller

specialistkunskaper. Det kan även handla om att utveckla

karriären på andra orter. För att visa på alla möjligheter har

vi en karriärkarta som medarbetarna har tillgång till, bland

annat vid de årliga utvecklingssamtalen.

Med goda arbetsvillkor och förmåner vill vi att medarbetarna

ska må bra. Peab erbjuder marknadsmässiga löner, villkor

och förmåner samt främjar balans mellan arbete och fritid.

Hos oss ska arbetets art, prestation och kompetens styra

kompensationen.

Inkludering en hörnsten

Det är självklart att varje medarbetare ska behandlas med

respekt och det är lika viktigt att Peab som arbetsgivare

lyckas ta vara på medarbetarnas unika förmågor och

perspektiv. Det förutsätter en trygg och inkluderande

arbetsmiljö. Peab har en likabehandlingsplan mot

diskriminering och kränkande särbehandling. Vi arbetar

aktivt med utbildning och stöd till chefer och medarbetare

för att säkerställa att ingen diskrimineras eller särbehandlas

på våra arbetsplatser. Därtill finns ett etiskt råd som



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BÄSTA ARBETSPLATSEN 20

säkerställer att fall av kränkande särbehandling och

diskriminering utreds av opartisk expertis. Inkludering mäts

även i vår medarbetarundersökning. Vi undersöker till

exempel nivån av upplevd inkludering, psykologisk trygghet

samt hur starkt vårt civilkurage är. Resultaten är

uppmuntrande, även om det finns utrymme för förbättring.

Under det gångna året var trygghet, inklusive psykologisk

trygghet, också temat på vår årliga arbetsmiljövecka.

Trygga och uppskattade

ledare är viktiga både för

Peabs möjligheter att nå

uppsatta mål och för att

medarbetarna ska kunna

blomstra i sina

yrkesroller

Ledarskapet grunden för vår framgång

Trygga och uppskattade ledare är viktiga både för Peabs

möjligheter att nå uppsatta mål och för att medarbetarna

ska kunna blomstra i sina yrkesroller. Att utveckla våra

chefer genom olika ledarskapsprogram är därför en ständig

prioritet.

Fokus på morgondagens medarbetare

Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för vår förmåga

att kunna säkra framtida kompetensförsörjning och behålla

kompetenta medarbetare. Med tanke på den stora

underliggande efterfrågan på våra tjänster inom olika delar

av samhället behöver vi kontinuerligt rekrytera medarbetare

med olika kompetenser. Under året har vi arbetat i enlighet

med vår uppdaterade kompetensförsörjningsstrategi samt

genomfört en rad lokala rekryteringsinsatser där de framtida

kompetensbehoven är tydliga. Ett led i detta arbete är att vi

prioriterar samverkan med olika delar av utbildningsväsendet

i våra verksamhetsländer. Samverkan sker genom allt ifrån

praktiksamarbeten och forskningsprojekt till

gästföreläsningar, mentorskap och handledning av

examensarbeten. Sedan 2006 driver vi även fristående

gymnasieskolor genom Peabskolan.

è Läs mer om vårt Peabskolan i avsnittet ledande inom

samhällsansvar på sidan 27.

Lärlingsprogrammet för kvinnor, Byggåret, startade 2025 sin

tredje omgång med 13 nya lärlingar och hösten 2026 börjar

en ny kull med 27 lärlingar. Likaså påbörjade 21 högskole-

och civilingenjörer Peabs traineeprogram 2025–2026 i

Sverige. Vi anställde även 20 traineer i Finland och tolv i

Norge. Traineerna, som är utspridda i hela koncernen, får

lära sig om arbetsledning, delta i en ledarskapsutbildning

och få praktisk erfarenhet från olika arbetsplatser. Därtill

hade vi 2025 omkring 350 bygglärlingar inom koncernen.

Allt börjar med en säker arbetsmiljö

Bygg- och anläggningsbranschen är skadedrabbad. Vi kan

aldrig acceptera att någon skadar sig eller blir sjuk av

arbetet. Därför är en säker arbetsmiljö grunden i vår

verksamhet. Alla som vistas på våra arbetsplatser ska kunna

göra det under trygga och säkra förhållanden, trots riskfyllda

arbetsmoment i verksamheten. Varje medarbetare, inhyrd

personal och alla som vistas på Peabs arbetsplatser har den

uttalade rätten att inte utföra ett arbete om det inte kan

göras säkert.

Förebyggande insatser

De förebyggande insatserna är centrala i vårt

arbetsmiljöarbete. Varje risk vi åtgärdar är en potentiell

olycka mindre. För att förebygga olyckor och tillbud på

arbetsplatserna utvecklar vi kontinuerligt kvalitetssäkrade

och systematiserade arbetsmetoder samt utbildar

medarbetarna och våra samarbetspartners. På

byggarbetsplatserna handlar det om återkommande

skyddsronder med efterföljande åtgärder av identifierade

brister. Vi har även stort fokus på lärande

arbetsmiljörevisioner för att underlätta för arbetsplatserna

att göra rätt. Därtill har vi utvecklat arbetssätt där

medarbetarna gemensamt genomför arbetsberedningar

innan arbetet påbörjas. I arbetsberedningarna ligger fokus

på att identifiera risker och åtgärder för att öka säkerheten

och minska antalet olyckor och tillbud. Säkerhetsarbetet är

lika viktigt på arbetsplatser som påverkas av

förbipasserande trafik.

Medarbetarna och våra samarbetspartners rapporterar

riskobservationer som vi åtgärdar så långt som möjligt och

lär ifrån. Det gör vi även från faktiska tillbud och olyckor.

Om olyckan ändå inträffar, så har Peab har sedan många år

en krisorganisation som består av drygt 100 medarbetare.

Syftet är att den vid händelse av olycka eller kris hjälper till

med ett professionellt omhändertagande för att minska

onödigt lidande och skadeverkningar för drabbade, både

medarbetare och tredje part.

Antal anställda per affärsområde

Per 31 december

Antal anställda per land

Per 31 december 2025

Antal anställda per kön

Per 31 december 2025


Affärsområde	2025	2024
Bygg	4 402	4 681
Anläggning	3 237	3 365
Industri	4 584	4 581
Projektutveckling	126	145
Koncernfunktioner	613	611
Koncernen	12 962	13 383

Antal medarbetare inom parentes



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BÄSTA ARBETSPLATSEN 21

Ny räddnings- och akutsjukvårdsstation

stärker beredskapen i S:t Karins

I finska S:t Karins har Peab byggt en ny, modern räddnings-

och akutsjukvårdsstation som idag är stadens huvudsakliga

brandstation. Den nya stationen har utformats för att möta

både dagens och morgondagens krav på snabb respons,

modern teknik och robust beredskap.

Byggnaden, som omfattar cirka 3 500 kvadratmeter

våningsyta, ersätter den äldre brandstationen i centrum.

Peab har byggt en huvudbyggnad på två våningar,

kompletterad med carport och lagerbyggnad – allt utformat

för att effektivt stödja både akuta insatser och långsiktigt

säkerhetsarbete. Peabs helhetsansvar för projektet

innefattade även att gården asfalterades av Peab Asfalt och

att betongen levererades av Swerock. Den nya anläggningen

rymmer därtill räddningsavdelningens akuta verksamhet,

övervakningsfunktion samt verkstad för fordon och

utrustning, vilket gör stationen än mer självförsörjande och

effektiv i akuta lägen. Dessutom har en kontraktsbrandkår

fått egna faciliteter för att kunna stödja verksamheten.

Byggnationen inleddes i februari 2024 och färdigställdes

enligt plan i augusti 2025.

– Allt har gått som planerat och projektet har tagit sig an

varje utmaning som uppstått längs vägen, till exempel till

följd av de många olika tekniska och elektrotekniska

systemen, med höga krav på noggrann koordinering och

gediget ingenjörsarbete. Framgången i projektet grundar sig

på vårt nära och förtroendefulla samarbete med beställaren,

säger Tuomas Martikkala, platschef på Peab.

Stationen är byggd enligt en hög renhetsklass, modern

teknik och drivs med geotermisk uppvärmning, vilket

minskar driftens klimatpåverkan och stärker projektets

hållbarhetsprofil. Med sin strategiska placering är den nya

räddnings- och akutsjukvårdsstationen i S:t Karins idag en

framtidssäkrad anläggning som stärker tryggheten i hela

regionen.

Fakta: Räddnings- och akutsjukvårdsstation

• Kund: S:t Karins stad

• Byggnadens yta är cirka 3 500 kvadratmeter och tomtarean är cirka 13 400 kvadratmeter

• Renhetsklass P1 och uppvärmning med geotermisk värme

• Färdigställd: Augusti 2025



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BÄSTA ARBETSPLATSEN 22

Mål:

Bästa arbetsplatsen

Vi är en trygg, säker och inkluderande arbetsplats som grundas i en stark företagskultur.

Ledarskapet är ansvarsfullt och verksamhetsnära. Medarbetarna har värdeskapande och

utvecklande arbetsuppgifter, som de löser tillsammans.



	eNPS Står för employee Net Promoter Score och mäter medarbetarengagemang.

	MÅL: Över benchmark (redovisas halvårsvis)


	UTFALL 2025: 31



	Allvarliga arbetsplatsolyckor Målet mäts som nollvision dödsolyckor samt fallande trend allvarliga arbetsplatsolyckor, rullande 12 mån.

	MÅL: <33 (redovisas kvartalsvis)


	UTFALL 2025: 49

Nöjda och engagerade medarbetare

Vårt mål är att kunna erbjuda medarbetarna den bästa

arbetsplatsen i branschen. Vi mäter det genom att värdet för

eNPS (rekommendera Peab) ska ligga över benchmark i

branschen industri och tillverkning.

I höstens mätning uppgick eNPS-värdet till 31 (32 i vårens

mätning), vilket är fortsatt tydligt över nordisk benchmark

som uppgick till 17 (18 i vårens mätning). Den tydligaste

ökningen av eNPS-värdet noterades bland yrkesarbetande

kvinnor. I undersökningen lyfter medarbetarna fram

samarbete med kollegor, gemenskap och kärnvärdena som

några av Peabs främsta styrkor. Den trend som backar avser

arbetsbelastning.

Svarsfrekvensen är fortsatt hög på 88,6 procent, om än inte

lika hög som rekorddeltagandet på 90,9 procent i vårens

mätning. Det visar på stort engagemang för att bidra till

utvecklingen av sitt arbetslag och utveckling av hela

verksamheten.

Ständigt fokus på att minska

arbetsplatsolyckorna

Nollvisionen avseende dödsolyckor samt målet om en

fallande trend för de allvarliga arbetsplatsolyckorna. Olyckor

omfattar både våra egna medarbetare och alla andra som

vistas på våra arbetsplatser.

Antalet allvarliga arbetsplatsolyckor ökade under årets sista

kvartal efter en tid med tydligt färre olyckor. Antalet uppgick

till 49 för helåret 2025. Det kan jämföras med 33 för 2024.

Under det sista kvartalet 2025 inträffade 26 allvarliga

olyckor, främst inom delar av byggverksamheten. 15 av

dessa avsåg egen personal och 11 avsåg underentreprenörer.

I skrivande stund pågick analyser och aktiviteter för att bryta

den negativa utvecklingen.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MEST LÖNSAMMA FÖRETAGET 23

MEST LÖNSAMMA FÖRETAGET

Hållbara resultat

genom samverkan

Med våra engagerade medarbetare säkerställer vi produktivitet, kvalitet och ständiga

förbättringar. Vår lokala närvaro, storlek och verksamhetsmix är vägen mot målet att

bli det mest lönsamma företaget i vår bransch.

Peab har en styrka i sin affärsmodell. Med våra fyra

affärsområden har vi kontroll över en stor del av värdekedjan

och därmed goda möjligheter att öka förädlingsgraden i

verksamheten. Det handlar om att nyttja hävstången i

förädlingskedjan – från markförvärv till produktion och drift

– genom intern samverkan, egna produkter, tekniska

lösningar och hållbara affärskoncept.

Vägar till lönsamhet

För att främja den interna förädlingsgraden krävs geografisk

samverkan, liksom tidiga dialoger med befintliga och

potentiella kunder. Vårt kategoriarbete inom inköp och våra

anbudsråd är exempel på arbetssätt som främjar

förädlingsgraden. Förutsättningarna till lönsamhet

förbättras av vår förmåga att verka och leverera där

tillväxten sker, anpassa verksamhetsmixen utifrån de lokala

förutsättningarna samt att dra nytta av vår storlek och

erfarenhet. Så har vi till exempel också agerat när

bostadsmarknaden varit svag, vi har haft förmågan att dra

fördel av investeringar på andra marknader.

Samtidigt måste vi kontinuerligt arbeta med vår effektivitet, i

alla delar av verksamheten. Det är särskilt viktigt i ett

marknadsläge där fortsatt höga byggkostnader, om än inte

längre stigande, och osäkerhet på marknaden haft påverkan

på efterfrågan. Häri ingår att genomföra särskilda åtgärder

inom de delar av verksamheten som inte når uppsatta

lönsamhetskrav. Vårt arbete med att öka

digitaliseringsgraden är ytterligare en aspekt som driver

effektivitet.

När ni nu blickar framåt kan vi konstatera att

marknadsutsikterna stabiliserats i Norden, trots fortsatta

geopolitiska spänningar. Förutom att bostadsmarknaden

stabiliserats, om än på låga nivåer, märker vi effekter av de

pågående infrastrukturinvesteringarna och det faktum att

regeringarna i de nordiska länderna aviserat om stora

kommande satsningar på både investeringar och underhåll.

Totalt sett är utsikterna på de nordiska bygg- och

anläggningsmarknaderna positiva för 2026. Peab har

dessutom en verksamhet som gynnas av såväl kundernas

klimatomställning och -anpassning som av osäkerheten i

omvärlden och de pågående satsningarna inom polisen,

kriminalvården, de säkerhets- och försvarsrelaterade

projekten samt de tillhörande infrastruktursatsningarna.

Vi befinner oss därför i en gynnsam position med våra

kompetenta medarbetare som har förmågan att ta sig an de

växande möjligheter som finns på våra marknader. Med ett

starkt kassaflöde och lägre nettoskuld har vi ett bra

handlingsutrymme.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MEST LÖNSAMMA FÖRETAGET 24

Tre finansiella mål

Inom det strategiska målområdet mest lönsamma

företaget mäter vi verksamheten utifrån tre finansiella

mål, som baseras på segmentsredovisning och gäller

över normala konjunkturcykler. Dessa är att

rörelsemarginalen ska överstiga sex procent,

nettoskuldsättningsgraden ska ligga inom intervallet

0,3-0,7 och att utdelningen ska uppgå till minst 50

procent av årets resultat.

Målet om rörelsemarginal bygger på den struktur med

fyra affärsområden och den verksamhetsmix som Peab

haft sedan 2020 samt att vi har kostnadseffektiva

stödfunktioner. Målet innebär olika riktmärken för

rörelsemarginalen per affärsområde, med större

marginalkrav på de kapitalintensiva affärsområdena

Industri och Projektutveckling.

Rörelsemarginal

Mål: > 6% enligt segmentsredovisning

* Åren 2017-2018 ej omräknade med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper för

bostadsprojekt i egen regi.

Nettoskuldsättningsgrad

0,3-0,7 enligt segmentsredovisning

*Åren 2017-2018 ej omräknade med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper för

bostadsprojekt i egen regi.

Utdelning

Mål: >50 % av årets resultat enligt segmentsredovisning

*Åren 2017-2018 ej omräknade med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper.

** För 2019 har ingen kontant utdelning lämnats. Värdet av utdelningen av Annehem

Fastigheter uppgick vid utdelningstillfället i december 2020 till 97 procent av årets resultat

2019.

*** Andelen är beräknad på årets resultat exklusive resultateffekt

om 952 Mkr som uppkom vid utdelningen av Annehem Fastigheter.

**** För 2025, styrelsens förslag till årsstämman.

Peab har en styrka i sin affärsmodell.

Med våra fyra affärsområden har vi

kontroll över en stor del av värdekedjan

och därmed goda möjligheter att öka

förädlingsgraden i verksamheten.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MEST LÖNSAMMA FÖRETAGET 25

Ny flygplats möjliggör

utveckling för en hel

region

Fakta: Nya Bodø flygplats

• 4,6 miljoner kubikmeter sten och jord flyttas

• 650 000 kvadratmeter asfalteras

• Tas i drift 2029/2030

• Får en kapacitet på 2,3 miljoner passagerare per år

Efter gedigen planering och projektering arbetar Peab och

beställaren Avinor sedan våren 2024 med att bygga en ny

flygplats i Bodø i norra Norge. När den står färdig 2029/2030

har Peab inte bara byggt 800 meter nytt Norge genom

markutvidgning, utan även skapat en grund för stadens och

hela regionens fortsatta utveckling.

För att Nya Bodø flygplats ska bli en regional knutpunkt är

det en omfattande helhet som ska skapas. I projektet ingår

att bygga en ny landningsbana, taxibanor och

parkeringsplatser för flygplan. Förutom att anlägga ny mark

har arbetet redan innefattat allt från borttagning av

vegetation och rivning av gammal infrastruktur till andra

förberedande arbeten som sprängningar.

– Detta är ett komplext projekt som kräver god samordning

och samarbete mellan alla inblandade aktörer. Det är

omkring 350 företag och 3 000 medarbetare som på något

sätt kommer att arbeta med projektet. Den största

utmaningen är att kunna se helheten och bryta ned den till

hanterbara delar som följer en genomarbetad tidplan. Vi har

ett fantastiskt samarbete med Avinor och arbetar

tillsammans mot målet att bidra till utvecklingen och

sysselsättningen i regionen, säger Olle Eurenius, projektchef i

Peab Anläggning i Norge.

Projektet har en nollvision för skador och allvarliga

incidenter. Likaså genomsyras det av tydliga miljöhänsyn,

som att det pågår arbete för att minimera transporterna och

att Avinor har infört ett program för att hjälpa till att bevara

och förbättra lokala ekosystem för att minimera påverkan på

naturen i samband med utvecklingen av den nya flygplatsen.

Den färdiga flygplatsen kommer också att leda till minskade

driftrelaterade växthusgasutsläpp från flyget i Bodø. Målet är

att miljöcertifiera byggarbetet enligt BREEAM Infrastructure

(Excellent).



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MEST LÖNSAMMA FÖRETAGET 26



	Rörelsemarginal Målet mäts enligt segmentsredovisning.

	MÅL: >6 %


	UTFALL 2025: 4,5 %



	Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till eget kapital. Målet mäts enligt segmentsredovisning.

	MÅL: 0,3-0,7


	UTFALL 2025: 0,4



	Utdelning Målet ska överstiga 50 procent av årets resultat. Målet mäts enligt segmentsredovisning.

	MÅL: >50 %


	UTFALL 2025: 70 %

Mål:

Mest lönsamma företaget

Stark avslutning på året

Koncernens nettoomsättning för 2025 var i nivå med

föregående år och uppgick till omkring 59 Mdkr.

Anläggningsverksamheten, lokalbyggandet samt stora delar

av affärsområde Industri hade en fortsatt stark utveckling,

medan det låga bostadsbyggandet påverkade

verksamheterna inom projektutveckling och byggsystem.

Peab avslutade året med ökning av både omsättning och

rörelsemarginal inom entreprenadverksamheterna, liksom

en stark utveckling av rörelsemarginalen inom Swerock/

Asfalt. Kassaflödet före finansiering var starkt under året och

vid utgången av 2025 var också nettoskulden tydligt lägre

jämfört med motsvarande tidpunkt 2024. Peab går in i det

nya året med ett stabilt orderläge och en stark finansiell

ställning.

Det gångna året visade än en gång att Peab har en stark

grund att stå på och en unik förmåga att anpassa sig till

växlande förutsättningar. Med våra 13 000 kompetenta

medarbetare tar vi oss an de växande möjligheterna som

finns på våra marknader. Med Peabs breda affärsmodell,

lokala förankring och starka finansiella ställning står vi med

andra ord väl positionerade för att möta framtiden.

När det gäller målet att över tid ha en rörelsemarginal över

sex procent så uppgick den för 2025 till 4,5 procent, vilket är

lägre än målet om en rörelsemarginal överstigande 6,0

procent. Många av våra verksamheter har utvecklats väl

under året, även om den fortsatt svaga bostadsmarknaden

självklart påverkat oss. För att vi ska nå målet om en

rörelsemarginal på över sex procent behöver efterfrågan på

bostadsmarknaden förbättras. Samtidigt måste vi fortsätta

att vara effektiva i vår produktion och hålla nere våra

omkostnader.

Nettoskuldsättningsgraden har förbättrats och uppgick per

31 december till 0,4 (0,5). Det är i det nedre spannet av

målintervallet 0,3-0,7. En effektiv kapitalbindning och

optimerat betalsaldo i våra entreprenadverksamheter

möjliggör lägre nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad.

Med hänsyn till koncernens resultat för 2025, finansiella

ställning och framtida kapitalbehov föreslår styrelsen Peabs

årsstämma att besluta om en utdelning om 3,30 kronor

(2,75) per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen under

2026. Det motsvarar 70 procent (38) av årets resultat enligt

segmentsredovisningen, vilket är högre än vårt finansiella

mål om en utdelning på mer än 50 procent av årets resultat.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR 27

LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR

Vi driver samhälls

utvecklingen framåt

Som Nordens samhällsbyggare med

omfattande lokal närvaro har vi ett självklart

ansvar för våra samhällen. Det ansvaret

börjar i vår roll som arbetsgivare och

affärspartner och sträcker sig hela vägen

genom produktionskedjan och ut i det

omgivande lokala samhället.

Jämställda arbetsplatser i fokus

Bygg- och anläggningsbranschen har en stor uppgift i att ta

tillvara hela den kompetensbas som samhället erbjuder.

Andelen kvinnor i branschen och på Peab är fortfarande

alltför låg. Den stora ojämställdheten finns i de

produktionsnära yrkena då färre än tio procent av de som

söker sig till Peab från relevanta praktiska utbildningar är

kvinnor. Som en av Nordens största samhällsbyggare vill vi

gå i bräschen i dessa frågor. Vi vill ta vårt ansvar och bidra till

en förflyttning, men vi måste göra det tillsammans med

övriga samhället och lärosätena. Därför lyfter vi frågan i olika

branschsammanhang, i möten med politiker och i media. Vi

har även startat lärlingsprogrammet Byggåret för unga

kvinnor. De arbetar under ett år som hantverkare på en lokal

arbetsplats och genomgår samtidigt en teoretisk utbildning.

Målet är att öka jämställdheten i Peab generellt och i

produktionen specifikt. För närvarande pågår förberedelser

för den fjärde omgången av programmet.

Etik en grundsten i samhällsbyggandet

Att verka för en hållbar leverantörskedja där affärsetik,

mänskliga rättigheter och miljön värnas och respekteras är

en självklar hörnsten i vår verksamhet. Peabs

uppförandekod är utgångspunkten och vi har även en

specifik leverantörskod som definierar våra förväntningar på

våra samarbetspartners. Som samhällsbyggare har vi ett

ansvar att bedriva en verksamhet med hög etisk standard

och att motverka korruption. Det är särskilt viktigt i en

bransch som präglas av decentraliserad verksamhet och

komplexa värdekedjor. Vi är i alla sammanhang tydliga med

att det råder nolltolerans mot alla former av korruption och

etiska övertramp samt att överträdelser leder till åtgärd.

Att vår verksamhet och våra medarbetare finns i Norden,

liksom huvuddelen av våra samarbetspartners, är positivt för

våra möjligheter att främja etisk affärsverksamhet. Vi arbetar

förebyggande genom långsiktiga och systematiska insatser,

inte minst när det gäller att säkerställa medarbetarnas

kunskap i etik, antikorruption och konkurrensrätt. Vi

uppmanar alla medarbetare och samarbetspartners att

anmäla eventuella lagöverträdelser, överträdelser mot vår

uppförandekod och andra former av övertramp.

Engagemang i lokalsamhället

Våra kunder betonar ofta vikten av samverkan för ett

gemensamt ansvar i lokalsamhället, inte minst för att forma

morgondagens samhällen. För Peab, med sin omfattande

lokala närvaro i Norden, är denna utveckling positiv och

Cirkulära material

morgondagens resurser

När vi bygger och anlägger uppstår avfall. Peab har tydliga

riktlinjer för hur överblivet material från byggprocessen på

våra arbetsplatser ska hanteras, för att möjliggöra

återbruk.

Runtom i verksamheten pågår en rad initiativ för att hitta

nya sätt att återanvända byggprodukter och återvinna

spill. Tidiga dialoger med materialleverantörer och

återbruksaktörer är viktiga för att vi ska kunna använda

fler produkter med högre andel återvunnet material. Vi

driver också olika FoU-projekt för att utveckla de cirkulära

flödena, till exempel inom masshantering för att öka

mängden massor som återanvänds i branschen. Att skapa

cirkulära flöden är inte bara hänsynsfullt för miljön, utan

medför även affärspotential för Peab.

central i vår affärsmodell. Det handlar till exempel om att vi

utformar trygga bostadsområden, främjar lokalt föreningsliv

samt ungas utveckling och utbildning. Att vi skapar

gemenskap och bidrar till planeringen av grönområden,

mötesplatser och tillgänglighet till serviceanläggningar.

Genom kontinuerliga dialoger och samarbeten med

kommuner och andra lokala aktörer, spelar vi en viktig roll i

att forma hållbara, levande och inkluderande samhällen.

När det gäller ungas utveckling är Peabskolan ett viktigt

exempel på vårt engagemang. Vi driver sedan 2006 egna

yrkesinriktade gymnasieskolor i Malmö, Göteborg och Solna.

I nästan alla våra projekt finns olika typer av krav på socialt

ansvarstagande. Genom konceptet Peab Life har vi de

senaste åren skapat samarbeten med partners på olika orter

i Norden för att främja barns och ungas utveckling.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR 28


2030	2030	2040	2045
ska vi ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter	ska vi skydda, bevara och stärka ekosystemet och biologisk mångfald	ska vi ha en 100 procent resurseffektiv verksamhet	ska vi vara klimatneutrala

Med sikte på miljömålen

Bygg- och anläggningsbranschens miljö- och klimatpåverkan

är betydande. Peab påverkar miljön och klimatet genom den

egna verksamheten och genom den påverkan som uppstår

hos våra leverantörer och kunder. Samtidigt påverkas

förutsättningarna för vår verksamhet av miljö- och

klimatförändringarna. Vi arbetar målmedvetet och steg för

steg med att minska vårt miljö- och klimatavtryck, i linje med

de mål vi har satt upp.

Vi har fyra koncernövergripande miljömål som hjälper oss i

genomförandet av konkreta åtgärder för att minska vår

miljö- och klimatpåverkan. Dessa både stöttar och förstärker

varandra. Det mest långsiktiga av de fyra miljömålen är att vi

senast år 2045 ska vara klimatneutrala, vilket är i linje med

det vetenskapsbaserade 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Till

detta mål tillkommer våra klimatmål fram till 2030 avseende

reduktion av koldioxidintensitet, så kallade Scope-mål.

Det andra miljömålet är att ha en helt resurseffektiv

verksamhet 2040. Här arbetar vi till exempel med att

optimera materialanvändningen och minska

avfallsmängderna. Vårt tredje miljömål är att vi senast år

2030 ska ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter. Vi vill

skydda människor och miljön från skadlig exponering, såväl

under produktions- som användarfasen. Under 2025 slog

Peabs koncernledning även fast ett fjärde miljömål, att vi

2030 ska skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk

mångfald.

Utsläppsminskningar i fokus

Enligt Boverket står bygg- och fastighetssektorn för drygt 20

procent av de samlade växthusgasutsläppen i Sverige. Det

betyder att vi måste hålla högt tempo för att

växthusgasutsläppen ska minska i den takt som Parisavtalet

kräver. De största utsläppen av växthusgaser från Peabs

verksamhet uppstår vid tillverkningen av de material vi

använder i produktionen, såsom betong och asfalt.

Två andra betydande källor till växthusgaser i produktionen

är energianvändning och transporter. Det är därför främst

inom dessa områden våra aktiviteter för att minska

utsläppen av växthusgaser finns. Vi har en fördel i att vi kan

förse vår entreprenadverksamhet och de projekt vi själva

utvecklar med insatsvaror och råvaror genom affärsområde

Industri, vilket förbättrar våra möjligheter att styra mot lägre

växthusgasutsläpp.

Vi investerar också i energieffektivisering av våra fabriker och

elektrifiering av maskiner och fordon för att bidra till den

pågående klimatomställningen. Som samhällsbyggare har vi

ett helhetsperspektiv på vårt klimatarbete och verkar för att

bidra i brukarfasen samt till det hållbara samhällsbygget i

stort. Det kan handla om att utforma fastigheter som enklare

går att bygga om, bygga solenergianläggningar,

vindkraftverk eller att bygga så att vi underlättar för

människor att leva mer hållbart.

I arbetet med att minska utsläpp från insatsmaterial är våra

ECO-produkter viktiga och vi utvecklar dem kontinuerligt. Vi

tillverkar i egen regi det slaggbaserade bindemedlet Merit,

som till växande del kan ersätta cement i betong. Cementen

står för 90 procent av betongens klimatpåverkan. När vi

använder Merit vid tillverkning av vår ECO-Betong minskar

växthusgasutsläppen med uppemot 70 procent jämfört med

traditionell betong, samtidigt som uttaget av jungfrulig

kalksten reduceras.



	Utöver Merit och ECO-Betong erbjuder vi flera andra ECO-produkter, till exempel:

			ECO-Prefab: Vi ökar kontinuerligt andelen Merit i väggar och bjälklag.


			ECO-Stomme: Våra betongelement erbjuds med inblandning av Merit och återvunnet stål.


			ECO-Ballast: Tillverkas av 100 procent återvunna råvaror och ersätter därmed jungfruliga material.


			ECO-Asfalt: Vi ersätter fossil eldningsolja vid torkning och uppvärmning av stenmaterialet med biobränsle.


			ECO-Pålar: För grundläggning i geotekniskt krävande förhållanden där en del av cementen i pålarna ersatts med Merit samt andelen stål minskats.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR 29

Banbrytande nod för elektrifiering och hållbart

byggande växer fram i norra Sverige

På Campus Skellefteå längs södra sidan av Skellefteälven tar

just nu ACE Powerhouse form. Här skapar Peab en

sjuvåningsbyggnad i trä med 8 300 kvadratmeter flexibla

ytor, som kombinerar innovativ arkitektur med hållbar

teknik och energieffektiva lösningar. Det är ett projekt som

visar hur framtidens hållbara byggnader kan utformas. ACE

Powerhouse har redan gjort avtryck genom att utses till Årets

Miljöbyggnad 2025 och vara först i landet med att nå nivån

Guld i Miljöbyggnad Nybyggnad 4.0. Dessutom blir

byggnaden en av de första i norra Sverige att certifieras

enligt Noll CO₂.

Träkonstruktionen knyter an till kommunens ambitiösa

träbyggnadsstrategi och kombineras med avancerade

energilösningar och digital teknik. Projektet tänjer gränserna

för cirkulärt byggande genom ett konsekvent fokus på

återbruk. Bland annat får fönster, ett trappräcke i smide och

en kalkstenstrappa från Skellefteå lasarett nytt liv i huset.

Byggnaden blir basen för Arctic Center of Energy (ACE) – ett

globalt kompetenscenter med uppdrag att accelerera

omställningen till ett elektrifierat samhälle. Här ska företag,

forskare, utbildningsaktörer och studenter mötas i en miljö

utformad för samverkan, nytänkande och lärande. Med

laboratorier för energiteknik, digitala tvillingar och

cybersäkerhet blir ACE Powerhouse också en levande

testmiljö för framtidens energisystem.

När ACE Powerhouse står klar 2027 blir det med andra ord

mer än en byggnad – det blir ett regionalt kraftcenter för

hållbar utveckling, innovation och framtidens

kompetensförsörjning inom elektrifiering. Det blir en

katalysator för ny kunskap, spetskompetens och samverkan.

Kort sagt blir det en central del av norra Sveriges gröna

omställning.

– Det här projektet visar vad som är möjligt när hållbarhet,

teknik och modiga ambitioner möts. ACE Powerhouse är inte

bara en byggnad, det är en accelerator för framtidens

energiomställning, och vi är stolta över att få bygga den,

säger Susanne Hallberg, regionchef på Peab.

Fakta: ACE Powerhouse

• Byggs med KL-stomme, ECO-Betong och återbruk samt får batterilager på 250 kWh och solpaneler

• Certifieras enligt Miljöbyggnad Nybyggnad 4.0 och NollCO2

• Verksamheten ska fokusera på tre programområden: Mobilitet, cirkulär industri och uppkopplade städer

• Initiativtagare till ACE: Skellefteå kommun, Luleå tekniska universitet, Skellefteå Kraft och Northvolt

• ACE står färdig hösten 2027



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR 30



	Jämställd rekrytering: Yrkesarbetare Målet är att andelen rekryterade kvinnor inom produktionsnära tjänster bland yrkesarbetare (produktion och förädling) ska överstiga andelen examinerade kvinnor i för oss relevanta utbildningsmarknader.


	MÅL: >8,0 %


	UTFALL 2025: 13,7 %



	Jämställd rekrytering: Tjänstemän Målet är att andelen rekryterade kvinnor inom produktionsnära tjänster bland tjänstemän (produktionsledning och produktionsstöd) ska överstiga andelen examinerade kvinnor i för oss relevanta utbildningsmarknader.


	MÅL 2030: >30,0 %


	UTFALL 2025 43,8 %



	Koldioxidintensitet: Klimatmål för egen produktion Målet avser minskade utsläpp av växthusgaser Scope 1+2 (ton CO2e/Mkr). Basår 2015.


	MÅL 2030: -60 %


	UTFALL 2025: -58 %



	Koldioxidintensitet: Klimatmål för insatsvaror och köpta tjänster Målet avser minskade utsläpp av växthusgaser Scope 3 (ton CO2e/Mkr). Basår 2015.


	MÅL 2030: -50 %


	UTFALL 2025: -7 %

Mål:

Ledande inom samhällsansvar

Som Nordens samhällsbyggare driver vi utvecklingen i branschen när det gäller miljö- och

klimatfrågor, etik samt jämställdhet och inkludering. Vi har bra samarbete med intressenter i

vår omvärld och vi arbetar varje dag för en hållbar värdekedja. Med omfattande lokal närvaro

är vi också en viktig aktör i lokalsamhället.

Jämställd rekrytering över målnivåer

Vårt mål är att andelen kvinnor som rekryteras till Peab inom

våra kärnkompetenser alltid överstiger andelen kvinnor som

tagit examen i för oss relevanta utbildningsmarknader. Vi

fokuserar på kärnkompetenser inom såväl produktion

(yrkesarbetare) som produktionsledning och produktionsstöd

(tjänstemän). Vid utgången av 2025 uppgick andelen kvinnor

vid nyrekrytering till 13,7 procent inom produktion och

förädling gentemot målet om minst 8,0 procent. För

rekrytering inom produktionsledning och produktionsstöd

ökade andelen till 43,8 procent, jämfört med målet om minst

30,0 procent. För 2026 höjer vi målet till 32 procent. Med

anledning av rådande marknadsläge har antalet rekryteringar

varit relativt få under det gångna året. Totalt uppgår andelen

kvinnor i organisationen till 15,6 procent (15,2).

Utmaningar på utsläppssidan

År 2045 ska Peab vara klimatneutralt. Våra delmål fram till

2030 är att minska koldioxidintensiteten i den egna

verksamheten (Scope 1 och 2) med minst 60 procent och att

för insatsvaror och köpta tjänster (Scope 3) minst halvera

koldioxidintensiteten. Basåret för båda delmålen är 2015.

Utfallet för 2025 visar att koldioxidintensiteten i den egna

verksamheten, som avser bränsle och energi (Scope 1 och 2),

hade minskat med 58 procent. Omställningen till grön energi

bidrar positivt, samtidigt som den i Sverige minskade

reduktionsplikten har motverkande effekt. Vi är nu nära att

nå målet om en minskning med 60 procent före 2030.

Koldioxidintensiteten för insatsvaror och köpta tjänster

(Scope 3) omfattar betong, cement, asfalt/bitumen, stål,

avfall, transport- och arbetsmaskintjänster och tjänsteresor.

2025 hade koldioxidintensiteten minskat med sju procent.

Utfallet för året påverkas av jämförelsestörande poster,

huvudsakligen till följd av att emissionsfaktorn för bitumen

har höjts kraftigt samt att vi successivt har byggt upp

förmågan att inkludera fler insatsvaror i måluppföljningen,

såsom bindemedel för grundförstärkning. Peab arbetar i

nära dialog med leverantörer, kunder och andra partners för

att sänka koldioxidavtrycket inom Scope 3.

Vi har även arbetat med att öka omfattning och kvalitet i

våra mätningar av utsläpp av växthusgaser och 2025 års

rapporterade data återspeglar detta.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	LEDANDE INOM SAMHÄLLSANSVAR 31

Arbete med de globala målen i sikte

Peabs koncernledning ser regelbundet över

verksamheten utifrån FN:s 17 globala mål för

hållbar utveckling. Detta gjordes senast 2023.

För perioden 2024-2026 har vi bedömt nio av

målen som särskilt prioriterade, då de

antingen utgörs av områden som innebär en

potentiell risk eller områden där Peab har

störst möjlighet att främja hållbar utveckling.



Mål 5 om jämställdhet är viktigt för Peab eftersom vi, liksom resten av bygg- och anläggnings- branschen, fortfarande har långt kvar till en jämn könsfördelning. Sedan 2021 har vi kvantitativa mål för jämställdhet. 2025 körde vi igång den tredje omgången av lärlingsprogrammet Byggåret för kvinnor för att attrahera fler yrkesarbetande kvinnor till Peab.	Mål 7 om hållbar energi är viktigt för att Peab och branschen ska ställa om till förnybar energi och öka sin energieffektivitet. Vi arbetar med en rad insatser för att öka energieffektiviteten i såväl våra produktionsprocesser som färdiga produkter.	Mål 8 om bland annat arbetsvillkor omfattar flera av Peabs prioriterade hållbarhetsaspekter, såsom säker arbetsmiljö, goda villkor i leverantörskedjan och ungas väg in i arbetslivet. Det är dessutom ett område som präglas av risker. Under året införde vi rutiner i Sverige som innebär att högst två led av underentreprenörer får anlitas i ett projekt och arbetar på våra arbetsplatser.

Mål 9 om en hållbar industri, innovationer och infrastruktur är relevant bland annat på grund av dess koppling till vår industri- och anläggningsverksamhet och våra satsningar på hållbar innovation. Under året fortsatte vi bland annat att utveckla våra ECO-produkter och lanserade ECO-Prefab med 70 procents inblandning av alternativa bindemedel. Vi har även flera pågående forskningssamarbeten med universitet och högskolor.	Mål 11 om att bygga hållbara städer och samhällen som är trygga och tillgängliga för alla summerar på många sätt Peabs kärnverksamhet. Under året fortsatte vi bland annat arbetet med att bygga vägar, hamnar och annan infrastruktur, liksom sjukhus, äldreboenden och skolor, som bidrar till hållbara städer och samhällen.	Mål 12 om hållbar konsumtion och produktion har tydlig koppling till vårt miljömål om resurs- effektivitet. Under 2025 fortsatte vi att genom olika projekt och samarbeten främja återbruk och cirkulära processer och har idag tecknat koncernavtal med återbruksaktörer som täcker in ett 130-tal svenska kommuner.

Mål 13 om att bekämpa klimatförändringarna, är en global ödesfråga och som en stor samhällsbyggare i Norden har Peab ett ansvar att bidra till att bekämpa klimatförändringarna. Under året tog vi flera steg mot klimatneutralitet genom såväl innovation och investeringar som nya samarbeten för minskade utsläpp av växthusgaser. Vi arbetade också vidare med det koncernövergripande utvecklingsinitiativet klimatfärdplan och strategiska insatsvaror.	Mål 14 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt är relevant för Peab framför allt med tanke på vår vattenanvändning inom byggproduktion samt våra hamn- och sjönära uppdrag. Under året har vi arbetat med att utveckla våra processer för uppföljning av vattenuttag på våra produktionsplatser.	Mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald återfinns i vårt miljömål för resurseffektivitet. Vi ska skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk mångfald vid exploatering av mark och naturresurser. Peabs verksamhet innebär ingrepp i naturen med risk för att arter trängs undan. Under 2025 tog vi fram "Färdplan biologisk mångfald Peabkoncernen 2030".



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 32

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Peab AB (publ) org.nr 556061-4330 avger härmed

följande årsredovisning och koncernredovisning samt hållbarhetsrapport för räkenskapsåret

2025.

Koncernen har olika redovisningsprinciper i

segmentsredovisningen jämfört med redovisning enligt IFRS

för egenutvecklade bostadsprojekt och för IFRS 16. För mer

information om redovisningsprinciper samt skillnader

mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS, se

not 3 och 4. För information om alternativa nyckeltal, se

avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner.

Nettoomsättning

Koncernens nettoomsättning enligt IFRS minskade med fyra

procent och uppgick för 2025 till 58 581 Mkr (61 283).

Justerat för förvärvade och avyttrade enheter samt

valutakurseffekter minskade nettoomsättningen med tre

procent. Justering av egenutvecklade bostäder till

färdigställandemetoden påverkade nettoomsättningen med

-8 Mkr (2 586). Under 2025 har det produktionsstartats fler

egenutvecklade bostäder än vad som har färdigställts. Under

föregående år överlämnades och färdigställdes fler bostäder

än vad som produktionsstartades.

Koncernens nettoomsättning enligt segmentsredovisning

var relativt oförändrad under 2025 och uppgick till 58 589

Mkr (58 697). Justerat för förvärvade och avyttrade enheter

samt valutakurseffekter ökade nettoomsättningen med en

procent. Av årets nettoomsättning uppgick andelen till

offentliga kunder till 55 procent (56) medan privata kunder

stod för 45 procent (44).

I affärsområde Bygg minskade nettoomsättningen något

jämfört med föregående år. Av nettoomsättningen under

2025 utgjordes en stor del av olika typer av lokalbyggande till

offentliga beställare.

I affärsområde Anläggning har aktiviteten varit hög under

2025 i både Sverige och Norge och nettoomsättningen ökade

med sex procent. Offentliga satsningar i form av

investeringar i infrastruktur och VA samt den pågående

klimatomställningen påverkade positivt.

I affärsområde Industri minskade nettoomsättningen med

sju procent. Minskningen är i huvudsak relaterad till enheten

Swerock/Asfalt som har haft lägre volymer inom beläggning i

Finland och Norge. Det har även varit en lägre aktivitet inom

enheten Byggsystem till följd av den svaga marknaden för

nyproduktion av bostäder.

I affärsområde Projektutveckling ökade nettoomsättningen

med två procent. Enheten Bostadsutveckling hade en högre

nettoomsättning till följd av fler produktionsstarter av

bostadsrättsprojekt och fler sålda bostäder jämfört med

föregående år, medan enheten Fastighetsutveckling hade en

lägre nettoomsättning.

Nettoomsättning, segmentsredovisning, Mkr

Nettoomsättning per kundtyp, segmentsredovisning 2025, %

Nettoomsättning per geografiskt område, segmentsredovisning

2025, %

Nettoomsättning per affärsområde, segmentsredovisning 2025, %



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 33

Resultat

Rörelseresultat enligt IFRS uppgick för 2025 till 2 693 Mkr

(3 163) och rörelsemarginalen uppgick till 4,6 procent (5,2).

Justering av egenutvecklade bostadsprojekt till

färdigställandemetoden påverkade rörelseresultatet med 24

Mkr (364).

Koncernens rörelseresultat enligt segmentsredovisning

uppgick till 2 626 Mkr (2 763) och rörelsemarginalen uppgick

till 4,5 procent (4,7). I flera av verksamheterna har vi haft en

ökad intjäning under året. Under föregående år genomfördes

två större transaktioner inom affärsområde

Projektutveckling som sammantaget bidrog med 620 Mkr i

koncernen.

I affärsområde Bygg förbättrades rörelsemarginalen under

året till 2,2 procent (1,7) och i affärsområde Anläggning

förbättrades rörelsemarginalen till 4,0 procent (3,0).

Sammantaget uppgick rörelsemarginalen för

entreprenadverksamheterna till 2,9 procent (2,3).

I affärsområde Industri förbättrades rörelsemarginalen till

7,4 procent (6,6). I enheten Swerock/Asfalt förbättrades

rörelsemarginalen till 8,6 procent (6,9) med ökad intjäning i

flera av verksamheterna. För enheten Byggsystem minskade

rörelsemarginalen till 1,2 procent (4,6), vilket förklaras av en

fortsatt svag marknad för nyproduktion av bostäder.

I affärsområde Projektutveckling uppgick rörelseresultatet

till 238 Mkr (728) och rörelsemarginalen till 5,5 procent (17,0).

Realisationsvinster från försäljningar av fastigheter och

andelar i joint venture bolag inom enheten

Fastighetsutveckling bidrog med 117 Mkr (440). Under

föregående år ingick bland annat positiva effekter från

försäljning av andelarna i joint venture bolaget Tornet

Bostadsproduktion med 220 Mkr. Resultatbidrag från joint

venture bolag inom Fastighetsutveckling uppgick under året

till 163 Mkr (441). Under fjärde kvartalet 2024 genomfördes

en uppdelning av tillgångar i joint venture bolaget Fastighets

AB Centur där både Peab och den andre delägaren,

Fastighets AB Balder, förvärvade merparten av

fastighetsbeståndet. Transaktionerna gav en positiv effekt

på rörelseresultatet om 367 Mkr, vilken är redovisad i

Fastighetsutveckling som resultat från joint venture bolag.

Under året har fler sålda bostäder och produktionsstarter av

egenutvecklade bostäder i enheten Bostadsutveckling

påverkat positivt, även om aktiviteten är på en fortsatt låg

nivå. Rörelsemarginalen i Bostadsutveckling uppgick till 0,2

procent (-2,7).

Elimineringar och upplösningar av internvinster i projekt i

egen regi har under året påverkat koncernens rörelseresultat

netto med 50 Mkr (46).

Avskrivningar och nedskrivningar enligt IFRS uppgick till -1

805 Mkr (-1 864).

Avskrivningar och nedskrivningar enligt

segmentsredovisning uppgick under året till -1 461 Mkr

(-1 499).

Finansnettot enligt IFRS uppgick till -998 Mkr (-383), varav

räntenettot uppgick till -479 Mkr (-738). En stor del av

räntekostnaderna avser finansiering av egenutvecklade

bostadsprojekt, vilka aktiveras på fastigheterna och får

därför en positiv påverkan på finansnettot.

Finansnettot enligt segmentsredovisning uppgick till -952

Mkr (-338) varav räntenettot uppgick till -335 Mkr (-402).

Effekt från förlikning avseende Mall of Scandinavia

påverkade finansnettot med -611 Mkr. För mer information

om förlikningen se avsnitt Övriga upplysningar.

Resultat före skatt enligt IFRS uppgick till 1 695 Mkr (2 780).

Årets skatt uppgick till -332 Mkr (-392) och motsvarar en skatt

om 20 procent (14).

Resultat före skatt enligt segmentsredovisning uppgick till

1 674 Mkr (2 425). Årets skatt uppgick till -332 Mkr (-345) och

motsvarar en skatt om 20 procent (14).

Årets resultat enligt IFRS uppgick till 1 363 Mkr (2 388).

Årets resultat enligt segmentsredovisning uppgick till 1 342

Mkr (2 080).

Rörelseresultat och rörelsemarginal, segmentsredovisning

Rörelseresultat per affärsområde, segmentsredovisning 2025



	Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen enligt segmentsredovisning.

	MÅL: >6 %


	UTFALL 2025: 4,5 %



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 34

Finansiell ställning

Balansomslutning enligt IFRS uppgick per den 31 december

2025 till 44 543 Mkr (47 768). Justering av skillnader i

redovisningsprinciper gentemot segmentsredovisningen har

påverkat balansomslutningen med 2 071 Mkr (2 542). Eget

kapital enligt IFRS uppgick till 16 479 Mkr (16 504), vilket gav

en soliditet på 37,0 procent (34,6). Räntebärande nettoskuld

enligt IFRS uppgick till 7 969 Mkr (11 253).

Balansomslutningen enligt segmentsredovisning uppgick

per den 31 december 2025 till 42 472 Mkr (45 226). Eget

kapital uppgick till 16 716 Mkr (16 760), vilket gav en soliditet

på 39,4 procent (37,1). Räntebärande nettoskuld har minskat

och uppgick till 6 400 Mkr (9 118). I början av året erhölls

utdelning från Fastighets AB Centur om 1 100 Mkr, vilken

kvittades mot räntebärande skuld som uppkom i samband

med förvärv av fastigheter från Fastighets AB Centur under

fjärde kvartalet 2024. I räntebärande nettoskuld ingår

projektfinansiering för osåld del av egenutvecklade

bostadsprojekt så länge de är under produktion. Den osålda

delen uppgick vid utgången av året till 2 131 Mkr (2 237).

Räntebärande fordringar uppgick till 523 Mkr (1 643). I

jämförelseperioden ingick bland annat räntebärande fordran

på Unibail-Rodamco-Westfield avseende Mall of Scandinavia

på 1 067 Mkr. Tvisten förlikades under andra kvartalet 2025

och Peab erhöll betalning den 2 juli 2025. För mer

information avseende förlikning Mall of Scandinavia, se

avsnitt Övriga upplysningar.

Den genomsnittliga räntan i låneportföljen uppgick den 31

december 2025 till 4,4 procent (5,1).

Koncernens disponibla likvida medel enligt IFRS, inklusive ej

utnyttjade kreditlöften men exklusive projektfinansiering,

var vid årets slut 10 079 Mkr jämfört med 8 822 Mkr den 31

december 2024.

Som en konsekvens av att Peab konsoliderar svenska

bostadsrättsföreningar enligt IFRS, tas borgensåtaganden

inte upp för bostadsrättsföreningar under produktion. När

bostadsrättsköparna tillträder bostäderna och

bostadsrättsföreningarna inte längre konsolideras i Peabs

räkenskaper, tar Peab upp borgensåtaganden till den del det

finns osålda bostäder. Peab har ett garantiåtagande att

förvärva osålda bostäder sex månader efter färdigställande.

Koncernens eventualförpliktelser, exklusive solidariskt

ansvar i handels- och kommanditbolag, uppgick vid årets

utgång till 1 973 Mkr jämfört med 2 193 Mkr den 31 december

2024. Av eventualförpliktelserna utgör borgensåtaganden för

krediter i bostadsrättsföreningar avseende osåld del efter

dekonsolideringen 455 Mkr jämfört med 508 Mkr den 31

december 2024.

Nettoskuld


Mkr	2025	2024
Banklån	2 968	3 790
Företagscertifikat	97	642
Obligationer	4 098	3 722
Finansiella leasingskulder	758	733
Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt	2 131	2 237
Övriga räntebärande skulder	16	1 115
Räntebärande fordringar	-523	-1 643
Likvida medel	-3 145	-1 478
Nettoskuld, segmentsredovisning	6 400	9 118
Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16	1 335	1 460
Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt	234	675
Nettoskuld, IFRS	7 969	11 253

Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad, segmentsredovisning



	Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till eget kapital. Målet mäts enligt segmentsredovisning.

	MÅL: 0,3-0,7


	UTFALL 2025: 0,4



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 35

Investeringar och avyttringar

Koncernens investeringar i materiella och immateriella

anläggningstillgångar uppgick enligt både IFRS och

segmentsredovisning till 900 Mkr (596) under 2025.

Investeringarna avser i huvudsak maskin-, fordons- och

kraninvesteringar inom affärsområde Industri. Avyttringar

av materiella och immateriella anläggningstillgångar

uppgick under 2025 till 240 Mkr (245).

Projekt- och exploateringsfastigheter

Projekt- och exploateringsfastigheter enligt IFRS uppgick per

den 31 december 2025 till 17 451 Mkr (18 342). Förändringen

under 2025 uppgick netto till -891 Mkr (281).

Projekt- och exploateringsfastigheter enligt

segmentsredovisning uppgick per den 31 december 2025 till

16 283 Mkr (16 828). Förändringen under 2025 uppgick netto

till -545 Mkr (2 432) och minskningen förklaras i huvudsak av

fler sålda hyresrättsprojekt. Förändringen under föregående

år förklaras till största delen av förvärv av byggrätter i Nacka

genom köp av Sicklaön Bygg Invest AB och förvärv av

fastigheter i Varvsstaden, Malmö.

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten enligt IFRS

uppgick under året till 3 924 Mkr (5 499), varav kassaflöde

från förändringar i rörelsekapital uppgick till 392 Mkr (1 836).

Kassaflödet från den löpande verksamheten enligt

segmentsredovisning förbättrades under året och uppgick

till 3 148 Mkr (1 356), varav kassaflödet från förändringar i

rörelsekapital uppgick till -21 Mkr (-1 617). Det förbättrade

kassaflödet från förändringar i rörelsekapital kommer till

största delen från affärsområde Projektutveckling. Under

föregående år belastades kassaflödet i Projektutveckling av

förvärv av byggrätter i bland annat Kvarnholmen, Nacka

samt av förvärv av fastigheter i Varvsstaden i Malmö.

Kassaflödet från investeringsverksamheten enligt IFRS

uppgick till 971 Mkr (1 245).

Kassaflödet från investeringsverksamheten enligt

segmentsredovisning uppgick till 971 Mkr (1 245) där

betalning av räntebärande fordran avseende förlikning Mall

of Scandinavia påverkade positivt med 1 000 Mkr. Samtidigt

har även försäljning av andelar i joint venture bolag inom

affärsområde Projektutveckling påverkat kassaflödet

positivt. Investeringarna har ökat i jämförelse med

föregående år och bestod i huvudsak av maskiner, kranar

och fordon i affärsområde Industri. Under föregående år

påverkades kassaflödet positivt av försäljningen av

andelarna i joint venture bolaget Tornet Bostadsproduktion i

affärsområde Projektutveckling samt av återbetalning av

räntebärande fordringar från joint venture bolag.

Kassaflöde före finansiering enligt IFRS uppgick till 4 895 Mkr

(6 744).

Kassaflöde före finansiering enligt segmentsredovisning

förbättrades till 4 119 Mkr (2 601).

Kassaflöde från finansieringsverksamheten enligt IFRS

uppgick till -3 231 Mkr (-6 518).

Kassaflödet från finansieringsverksamheten enligt

segmentsredovisning uppgick till -2 455 Mkr (-2 375) varav

utdelning har betalats till aktieägarna om -788 Mkr (-431) och

återköp av egna aktier har gjorts till ett värde av -415 Mkr (-).

Återbetalning av lån uppgick till -1 248 Mkr (-1 946).

Bruttoinvesteringar materiella och immateriella anläggningstillgångar,

segmentsredovisning, Mkr

Kassaflöde före finansiering, segmentsredovisning, Mkr



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 36

Orderläge

Orderingången under 2025 var på en hög nivå och uppgick

till 54 927 Mkr (56 510). I koncernens orderingång är det en

stor andel projekt till offentliga beställare.

Affärsområde Bygg hade en ökad orderingång under året

med bra spridning i geografi och mellan produktområden. En

stor del av orderingången avser olika typer av lokalbyggande

till offentliga beställare.

I affärsområde Anläggning var orderingången lägre under

året. I orderingången ingår cirka 4 Mdkr avseende

fortsättning av Västlänkens etapp Haga-Rosenlund i

Göteborg på uppdrag av Trafikverket. Under föregående år

ingick flera stora miljardprojekt, bland annat Nya Bodø

flygplats i Norge om 3,3 MdNOK, Västlänkens deletapp Haga-

Rosenlund i Göteborg om cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i

Skellefteå om cirka 1,1 Mdkr samt drift- och

underhållskontrakt på cirka 1,1 Mdkr.

I affärsområde Industri var orderingången något lägre 2025

jämfört med föregående år men fortfarande på en hög nivå.

Inom Industri hade Swerock/Asfalt en lägre orderingång i

Finland och Norge medan Byggsystem hade en högre

orderingång.

Affärsområde Projektutveckling har produktionsstartat och

konverterat fler bostadsrätter/ägarlägenheter jämfört med

föregående år vilket påverkade orderingången positivt.

Orderstock kvar att producera vid utgången av året har ökat

och uppgick till 48 544 Mkr (44 906). Av total orderstock

förväntas 38 procent (37) att produceras efter 2026 (2025).

Den svenska verksamheten svarade för 86 procent (79) av

orderstocken.

Föravtal

Verksamheterna inom affärsområdena Bygg och Anläggning

deltar ofta i tidiga dialoger med kunder inför planerade

projekt, så kallade fas 1-avtal. Föravtalen innebär att Peab

kontrakteras för att tillsammans med kund hitta en

optimerad produkt med rätt kvalitet samt att hantera risker

och osäkerheter. Från och med 2024 kommunicerar vi det

potentiella värdet av slutliga entreprenadavtal av dessa

föravtal.

Vid ingången av 2025 var det potentiella värdet cirka 13

Mdkr. Under perioden övergick flera projekt från fas 1 till fas

2, vilket innebär att projekten har övergått i

entreprenadavtal och inkluderats i Peabs orderingång. Vi ser

samtidigt att fas 1 fyllts på med nya projekt, men också att

några projekt fallit bort. Under perioden har det fyllts på med

flera nya projekt i båda affärsområdena men framför allt i

affärsområde Bygg. Vid utgången av december 2025 uppgick

värdet av entreprenadavtal från dessa föravtal till cirka 17

Mdkr, med potentiell orderingång inom de kommande två

åren.

Orderingång


Mkr	2025	2024
Bygg	25 298	22 224
Anläggning	20 019	22 453
Industri	13 246	13 763
Projektutveckling	2 865	2 213
Elimineringar	-6 501	-4 143
Koncernen	54 927	56 510

Orderstock


Mkr	2025	2024
Bygg	25 134	23 188
Anläggning	22 201	19 853
Industri	5 390	4 282
Projektutveckling	1 702	1 536
Elimineringar	-5 883	-3 953
Koncernen	48 544	44 906

Projektfördelning orderstock, 31 december 2025, Mkr

Orderingång och orderstock, Mkr

Orderstock fördelad över tiden, Mkr



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 37

Översikt affärsområden och

koncerngemensamma funktioner

Peabkoncernen rapporteras i fyra affärsområden; Bygg,

Anläggning, Industri och Projektutveckling då det är så

Peabs koncernledning och styrelse följer verksamheten.

Affärsområdena motsvaras av rörelsesegment.

Utöver affärsområdena redovisas som Koncerngemensamt

centrala företag, vissa dotterföretag samt övriga innehav.

Centrala företag består framför allt av moderbolaget Peab

AB och Peab Finans AB.

För mer information avseende skillnader mellan

segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS, se not 3

och not 4.

Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde


	Nettoomsättning		Rörelseresultat		Rörelsemarginal
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Bygg	23 683	23 817	512	416	2,2 %	1,7 %
Anläggning	17 607	16 539	704	499	4,0 %	3,0 %
Industri	20 037	21 548	1 485	1 415	7,4 %	6,6 %
– varav Swerock/Asfalt	16 770	17 974	1 440	1 238	8,6 %	6,9 %
– varav Byggsystem	3 672	3 875	45	177	1,2 %	4,6 %
– varav elimineringar	-405	-301
Projektutveckling	4 345	4 270	238	728	5,5 %	17,0 %
– varav Fastighetsutveckling	166	686	228	823	137,3 %	120,0 %
– varav Bostadsutveckling	4 179	3 584	10	-95	0,2 %	-2,7 %
Koncerngemensamt	1 428	1 350	-363	-341
Elimineringar	-8 511	-8 827	50	46
Koncernen, segmentsredovisning	58 589	58 697	2 626	2 763	4,5 %	4,7 %
Justering bostäder till IFRS	-8	2 586	24	364
IFRS 16, tillkommande leasingavtal			43	36
Koncernen, IFRS	58 581	61 283	2 693	3 163	4,6 %	5,2 %

Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning (Bygg och Anläggning)	41 290	40 356	1 216	915	2,9 %	2,3 %



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE BYGG 38

AFFÄRSOMRÅDE BYGG 2025

Bygger lokalt

nära kunderna i

hela Norden

Med lokal förankring nära kunderna utför affärsområde Bygg

entreprenader åt både externa och interna kunder.

Byggprojekten omfattar allt från nyproduktion av bostäder,

offentliga och kommersiella lokaler till renoveringar och om-

och tillbyggnadsarbeten samt byggservicetjänster.

Nyckeltal


	2025	2024
Nettoomsättning, Mkr	23 683	23 817
Rörelseresultat, Mkr	512	416
Rörelsemarginal, %	2,2	1,7
Orderingång, Mkr	25 298	22 224
Orderingång/nettoomsättning, %	107	93
Orderstock, Mkr	25 134	23 188
Operativt kassaflöde, Mkr	1 576	-3
Medeltal antal anställda	4 163	4 477



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE BYGG 39

Affärsområde Byggs verksamhet bedrivs

genom cirka 150 platskontor runtom i

Norden, organiserade i regioner i Sverige,

Norge och Finland. Specialiserade

bostadsproducerande enheter finns i

Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen.

Byggserviceverksamheten är en rikstäckande

organisation i Sverige med fokus på större

städer. Övriga regioner bedriver alla typer av

byggprojekt inom sina geografiska områden.

Verksamheten 2025

Byggverksamheten präglades under 2025 av växande

investeringar inom lokalbyggande, framför allt till offentliga

beställare, samt industrisatsningar till följd av den pågående

klimatomställningen. Samtidigt är marknaden för

nyproduktion av bostäder fortsatt avvaktande. Flertalet så

kallade föravtal (fas-1), där Peab kontrakterats i ett tidigt

skede och medverkat redan under projekteringen, övergick

under året till produktionsfasen (fas-2). Peab signerade flera

nya föravtal under året, bland annat projektering för ett nytt

häkte i Skövde, simhall i Växjö och nya laboratorielokaler på

Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

I många av de projekt som tecknades under året syns en hög

medvetenhet hos kunderna kring hållbart byggande och

återbruk.

Stora behov av samhällsfastigheter

Behoven att bygga om och bygga nya offentliga lokaler är

fortsatt stora i Norden. Under året var det en hög produktion

av olika offentliga projekt, såsom skolor, sjukhus,

idrottsanläggningar och badhus i våra verksamhetsländer. Vi

arbetade också med flera projekt på uppdrag av

rättsvårdande myndigheter och försvaret, som har höga

säkerhets- och skyddskrav.

Både i Sverige och Norge erhöll Peab flertalet skolprojekt

under året. Det handlar både om nybyggnationer samt om-

och tillbyggnader. Gymnasieskolan Kungsfågeln i Luleå och

Lundenskolan i Göteborg ska renoveras och byggas ut.

Skjetten grundskola i Lilleström i Norge byggs ut och blir ett

passivhus med energimärkning grön A. Helt nya skolor

bygger Peab bland annat i Solna, Nynäshamn, Ulricehamn,

Hjärup och Giske i Norge. Skolorna i Solna och Ulricehamn

ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. I centrala Göteborg

fick Peab i uppdrag av Akademiska Hus att färdigställa en ny

byggnad för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Arctic Center of Energy (ACE) Powerhouse byggs på uppdrag

av Skellefteå kommun och ska vara färdigställt 2027.

Fastigheten blir en sju våningar hög träbyggnad och basen

för en plats där forskning, utbildning och innovation möts för

att påskynda elektrifieringen. ACE Powerhouse utsågs till

Årets miljöbyggnad 2025 av Sweden Green Building Council.

Under 2025 byggstartade vi flera vårdboenden och boenden

för äldre. I Varberg togs det första spadtaget för att bygga

moderna och hållbara lokaler för särskilt boende, hemtjänst,

förskola och pedagogisk omsorg. I Stockholm, Vårgårda och

Helsingborg startade vi byggnation av nya vårdboenden.

Entreprenaden i Helsingborg genomförs i enlighet med

regelverk från Rättvist byggande och projektet i Stockholm

certifieras enligt Miljöbyggnad Silver, vilket bland annat

innebär att byggnaden uppförs med klimatförbättrad betong

och taket förses med sedum och solceller.

I norska Karasjok uppför Peab ett nytt skol- och hälsocenter.

Arkitektur och materialval ska återspegla samisk kultur och

tradition och projektet har hållbarhetsfokus bland annat

genom att byggnaderna uppförs med isoleringsförmåga och

energiförbrukning som motsvarar passivhus.

Projekt som stärker beredskapen

Inom försvar, kriminalvård och beredskap bygger Peab bland

annat nya kasernbyggnader åt Fortifikationsverket samt nya

provhallar och kontor åt BAE Systems. För Specialfastigheter

bygger vi ett nytt häkte i Halmstad och nya

sysselsättningslokaler på Skenäsanstalten i Norrköping.

Industriprojekt driver omställningen

Det pågår flera industrisatsningar i Sverige. Peab fick bland

annat uppdragen att bygga kontor och fabriksbyggnader åt

Hitachi Energi i Västerås, Ludvika och Piteå. Den nya

anläggningen i Västerås, som omfattar cirka 40 000

kvadratmeter, blir arbetsplats för alla medarbetare i trakten

och innefattar forsknings- och utvecklingscenter, kontor

samt fabrik för nätautomationsprodukter. I Ludvika bygger vi

en ny fabrik för produktion av större krafttransformatorer

och shuntreaktorer, som skapar förutsättningar för en

hållbar och innovativ tillverkningsteknik.

Under året tecknade Peab ett samverkansavtal med SSAB för

den första fasen i produktionen av SSAB:s fossilfria stålverk i

Luleå, som kallas för mini-mill. I kontraktet ingår ett

ramavtal för framtida avrop i kommande produktionsfas. Det

första spadtaget för den historiska satsningen togs under

hösten 2025.

Bostadsmarknaden på ny nivå

De senaste åren har bostädernas andel av

byggverksamhetens omsättning minskat. Under året verkar

bostadsmarknaden ha etablerat sig på en ny lägre nivå med

färre produktionsstarter än tidigare.

De bostadsprojekt som Peab erhöll under året är fördelade

över alla våra marknader. I Sverige fick Peab bland annat

uppdraget att bygga 109 bostäder i Limhamn som ska

certifieras enligt Miljöbyggnad Silver samt 72 hyresbostäder i

Kalmar i stadsutvecklingsprojektet Linnéstaden. I Uppsala

bidrar vi till stadsutvecklingen genom att bygga 64 nya

bostäder i Luthagen. I Norge byggs 49 nya bostäder med

effektiva energilösningar i Ulsteinvik. I Finland bygger Peab

två nya flerbostadshus i Esbo, där fastigheterna ska uppfylla

kraven för energiklass A bland annat genom att

uppvärmningen sker med bergvärme och

energiproduktionen kompletteras med solpaneler. I

fjällvärlden bygger Peab 100 nya bostäder i Lindvallen enligt

Miljöbyggnad Silver samt ett nytt semesterbostadskomplex i

norska Trysil.

Samordning av verksamheter på Vestlandet i

Norge

Peab och KB Gruppen har beslutat att samordna sina

verksamheter i bolagen K. Nordang och Christie & Opsahl

som båda är verksamma på Vestlandet i Norge. De båda

bolagen beräknas tillsammans omsätta cirka 1,9 MdNOK

2025 och antal anställda i de två bolagen uppgår till 350

medarbetare.

Det nya gemensamma bolaget kommer att ägas av KB

Gruppen till 62,5 procent och av Peab till 37,5 procent. K.

Nordang AS omsatte cirka 800 MNOK 2025. Framöver

kommer Peab att redovisa bolaget som ett intressebolag

inom affärsområde Bygg. Transaktionen är godkänd av

konkurrensmyndigheterna och tillträde har skett under

första kvartalet 2026.

Försäljningen av K. Nordang AS in i intressebolaget sker till

marknadsvärde och beräknas ge en positiv effekt på

rörelseresultatet under första kvartalet 2026 om cirka 100

MNOK.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE BYGG 40

Nettoomsättning

Nettoomsättningen för 2025 minskade något och uppgick till 23 683 Mkr (23 817).

En stor del av nettoomsättningen under 2025 utgjordes av olika typer av

lokalbyggande till offentliga beställare. I nettoomsättningen är det en ökad andel

avseende industriprojekt medan andelen för bostadsbyggande minskade.

Nettoomsättning, Mkr

Resultat

Rörelseresultatet ökade under året och uppgick till 512 Mkr (416) och

rörelsemarginalen förbättrades till 2,2 procent (1,7).

Rörelseresultat och marginal

Orderingång och orderstock

Orderingången ökade under året och uppgick till 25 298 Mkr (22 224). En stor andel

av orderingången utgörs av projekt till offentliga beställare. Inkluderat i

orderingången är bland annat byggnation av Hitachi Energys nya arbetsplats i

Västerås om 1,1 Mdkr. Under 2024 ingick bland annat ett nytt simhallskvarter med

simhall, bostäder, lokaler och parkering i Partille till ett värde om cirka 1,3 Mdkr

samt byggnation av Göteborgs nya stationshus om 870 Mkr. Orderingången

uppgick till 107 procent (93) av nettoomsättningen för helår 2025. Per den 31

december 2025 uppgick orderstocken till 25 134 Mkr (23 188). Andelen

bostadsprojekt uppgick vid årets utgång till 31 procent (29).

Projektfördelning orderstock, 31 december 2025, Mkr

Per geografisk marknad, 2025

Per produktområde, 2025

Per kundtyp, 2025

Orderstock fördelad över tiden, Mkr



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING 41

AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING 2025

Stora offentliga

investeringar i

Norden

Affärsområde Anläggning är en ledande aktör i Sverige och en

av de större aktörerna i Norge. Anläggning utför mark-, gatu-

och ledningsarbeten, bygger och underhåller vägar, järnvägar,

broar och annan infrastruktur, utför byggnation av vatten- och

ledningssystem samt utför grundläggningsarbeten.

Nyckeltal


	2025	2024
Nettoomsättning, Mkr	17 607	16 539
Rörelseresultat, Mkr	704	499
Rörelsemarginal, %	4,0	3,0
Orderingång, Mkr	20 019	22 453
Orderingång/nettoomsättning, %	114	136
Orderstock, Mkr	22 201	19 853
Operativt kassaflöde, Mkr	900	697
Medeltal antal anställda	3 140	3 235



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING 42

Anläggnings verksamhet är organiserad i

geografiska regioner samt en region för

grundläggning och från och med 2026 även

en region för större infrastrukturuppdrag.

Därutöver finns en specialiserad rikstäckande

region i Sverige inom drift och underhåll som

hanterar statligt och kommunalt väg- och

gatunät, skötsel av parker och yttre

fastighetsskötsel samt drift av VA-nät.

Verksamheten 2025

Efterfrågan på anläggningsmarknaden var fortsatt god under

året, både avseende infrastrukturinvesteringar och drift och

underhåll. De offentliga satsningarna bidrog till hög aktivitet,

framför allt till följd av den pågående klimatomställningen

och investeringar i infrastrukturprojekt. I norra Sverige pågår

en rad stora industriprojekt, både drivet av omställningen

och att verksamheterna växer och utvecklas. Här bygger

affärsområde Anläggning tillsammans med affärsområde

Bygg tunga, komplexa och storskaliga industribyggnader för

energi-, gruv-, skogs-, och serviceindustrierna.

Orderingången var hög med flera nya stora projekt, vilka

kommer att pågå under flera år framöver. Många av

projekten har föregåtts av ett så kallat föravtal (fas 1-), vilket

innebär att Peab kontrakterats för att tillsammans med kund

hitta en optimerad produkt med rätt kvalitet och risknivå.

Under året har det fyllts på med nya föravtal.

Våra beställare fortsätter att ställa alltmer specifika miljö-

och klimatkrav i sina projekt, samtidigt som vi kontinuerligt

utvecklar verksamheten för att minska vårt klimatavtryck.

Det innefattar allt från användning av Peabs ECO-produkter,

såsom ECO-Betong, till helelektriska arbetsmaskiner i

anläggningsprojekten.

Investeringsbehov på lokal marknad

Många VA- och reningsanläggningar i Norden behöver både

uppdateras och byggas ut för att möta de växande behoven i

samhället. Under året tecknade Peab flera nya kontrakt

inom VA-området i Sverige. Bland dessa kan nämnas två

projekt för Stockholm Vatten och Avlopp (SVOA) i

Stockholmsområdet. I Henriksdal fick Peab fortsatt

förtroende att bygga om avloppsreningsverket. Det nya

projektet innebär att Peab bygger om inför installationen av

den nya och förbättrade biologiska reningsprocessen. I södra

Stockholm renoverar Peab Högdalens vattenreservoar för att

förlänga livslängden på vattenreservoaren och säkerställa

fortsatt driftsäker vattenförsörjning till stockholmarna.

I södra Stockholm fick vi uppdraget av Stockholm stad att

genomföra en ny anläggningsentreprenad i

Slakthusområdet, som en del av stadens satsning att

utveckla området till en levande och hållbar stadsdel.

Projektet omfattar ny- och ombyggnation av gator,

ledningsarbeten och finplanering med klimatnytta i centrum.

Arbetet genomförs helt fossilfritt med användning av

emissionsfria maskiner. Särskilt fokus läggs på återbruk och

samtliga massor ska återvinnas för att bidra till cirkulära

materialflöden.

Viktiga infrastrukturprojekt

Det finns ett stort behov av förbättrad infrastruktur i Norden,

framför allt med tanke på den pågående

klimatomställningen och de kraftigt ökade satsningarna

inom försvaret. Under året fick Peab flera uppdrag av

Trafikverket, bland annat att bygga dubbelspår i Sundsvall

för att öka kapaciteten på Ostkustbanan och knyta samman

norra Sverige med resten av världen.

Västlänkens etapp Haga-Rosenlund i Göteborg gick in i en ny

fas där Peab ska bygga en ny järnvägstunnel. Efter fördjupad

projektering har Trafikverket i nära samarbete med Peab

fastställt produktionssätt för genomförandefasen. I Göteborg

blev ombyggnationen av Olskroken klar under året, där Peab

separerat gods- och persontrafiken i en av Sveriges mest

trafikerade järnvägsknutar. Trots det begränsade utrymmet

lyckades Peab och Trafikverket färdigställa projektet före

utsatt tid, under budget och utan att störa den dagliga

trafiken.

Ett ytterligare järnvägsprojekt som blev klart före tidsplan

och till en lägre kostnad än budgeterat var den nya väg- och

järnvägssträckan som Peab byggt åt Polar Structure i Boden.

Järnvägen ska knyta samman stambanan med det nya

industriområdet Boden Industrial Park. På platsen finns

goda möjligheter att utvinna grön el och etablera ytkrävande

verksamheter som kan bidra till klimatomställningen.

Bland större vägprojekt ingick uppdraget att fortsätta bygga

om E22:an i Lund för att genom nya körfält öka

trafiksäkerheten och framkomligheten. I uppdraget ställer

Trafikverket tydliga krav på utsläppsminskningar, vilket vi

ska möta bland annat genom att använda våra ECO-

produkter, såsom ECO-Betong och ECO-Asfalt.

I Norge fick Peab under året uppdraget av Trøndelag

fylkeskommune att bygga en ny trafiklösning i Trondheim

centrum. Kommunen ställer krav på minskning av

växthusgasutsläpp både i materialval och under

genomförandet. Bland åtgärderna ingår användning av

utsläppsfria maskiner och elektriska lastbilar samt hög grad

av återanvändning av schaktmassor.

På Bodö flygplats i Nordnorge pågår byggnationen av en ny

landningsbana, taxibanor och parkeringsplatser för flygplan.

Peab arbetar här tillsammans med Avinor och projektet

beräknas vara klart sommaren 2028.

Hamn och sjö

En del av den pågående klimatomställningen innefattar mer

miljöanpassade godstransporter till och från hamnar. I

Södertälje pågår ombyggnaden av Södertälje sluss,

samtidigt som kanalen hålls öppen för båttrafik. I projektet

ingår bland annat att slussbron ska ersättas med en ny

öppningsbar bro, portarna ska bytas ut och slussen ska bli

både längre och bredare.

I Oxelösund och Karlskrona bygger Peab nya kajar. I

Oxelösund är uppdraget att anlägga en ny 122 meter lång kaj

samt muddra hamnbassängen för att öka kapaciteten och

flexibiliteten i hamnens logistiklösningar för större fartyg. I

Karlskrona är projektet del av kunden NKT:s pågående

expansion av sin högspänningskabelfabrik och omfattar

bland annat byggnation av spontkaj och påldäckskaj.

Energirelaterade uppdrag

Peabs dotterbolag ATS Kraftservice AB fick förnyat

förtroende av E.ON och tilldelades ett femårigt ramavtal för

lokalnättjänster. Som del av den pågående

energiomställningen gör E.ON en av sina största satsningar

hittills på att modernisera och förstärka det svenska

lokalnätet för att möta de ökade kraven på kapacitet,

tillförlitlighet och hållbarhet.

Förnyade kontrakt inom drift och underhåll

Kontinuerlig drift och underhåll av vägar och gator är viktigt

för både säkerhet och framkomlighet. Under året fick Peab

förlängt förtroende på flera av sina totalt 19 driftkontrakt

gällande vägunderhåll för Trafikverket, bland annat i

driftområdena Borlänge, Östra Värmland, Öland, Västbo och

Lit. Uppdragen innebär snöröjning och halkbekämpning

under vintern och under barmarksäsongen ingår

vägreparationer, avvattning samt uppsättning av vägmärken

och vägräcken.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE ANLÄGGNING 43

Nettoomsättning

I affärsområde Anläggning har aktiviteten varit hög under 2025 i både Sverige

och Norge. I flera nordiska länder har det aviserats om kommande stora

infrastruktursatsningar inom såväl nyinvesteringar som drift och underhåll.

Därutöver genomförs offentliga satsningar inom bland annat VA och

kraftförsörjning samt investeringar relaterat till den pågående

klimatomställningen. Nettoomsättningen ökade med sex procent under 2025

och uppgick till 17 607 Mkr (16 539). Justerat för avyttrad verksamhet och

valutakurseffekter ökade omsättningen med sju procent.

Nettoomsättning, Mkr

Resultat

Rörelseresultatet ökade till 704 Mkr (499) och rörelsemarginalen förbättrades till

4,0 procent (3,0).

Rörelseresultat och marginal

Orderingång och orderstock

Orderingången var lägre under 2025 och uppgick till 20 019 Mkr (22 453). I

orderingången ingår fortsättning av Västlänkens etapp Haga-Rosenlund i Göteborg

på uppdrag av Trafikverket. Uppdraget uppgår totalt till 5,5 Mdkr varav 4 Mdkr

orderanmäldes under fjärde kvartalet 2025 och 1,5 Mdkr orderanmäldes under

2024. Under 2024 ingick flera stora miljardprojekt i orderingången, bland annat nya

Bodø flygplats om 3,3 MdNOK. Orderingången uppgick till 114 procent (136) av

nettoomsättningen för helår 2025. Per den 31 december 2025 uppgick

orderstocken till 22 201 Mkr (19 853). Av orderstocken utgör Vägar och annan

infrastruktur den största andelen med 47 procent (38).

Projektfördelning orderstock, 31 december 2025, Mkr

Orderstock fördelad över tiden, Mkr

Per produktområde, 2025

Per kundtyp, 2025

Per geografisk marknad, 2025



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI 44

AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI 2025

Fortsatt hög aktivitet

inom beläggning

Affärsområde Industri tillhandahåller produkter och tjänster för ett mer

hållbart och kostnadseffektivt genomförande av bygg- och anläggnings

projekt på den nordiska marknaden. Med lokal förankring utförs uppdrag

till både externa och interna kunder.

Nyckeltal


	2025	2024
Nettoomsättning, Mkr	20 037	21 548
varav Swerock/Asfalt	16 770	17 974
varav Byggsystem	3 672	3 875
varav eliminering	-405	-301
Rörelseresultat, Mkr	1 485	1 415
varav Swerock/Asfalt	1 440	1 238
varav Byggsystem	45	177
Rörelsemarginal, %	7,4	6,6
varav Swerock/Asfalt	8,6	6,9
varav Byggsystem	1,2	4,6
Orderingång, Mkr	13 246	13 763
varav Swerock/Asfalt	11 430	12 469
varav Byggsystem	1 816	1 267
Orderstock, Mkr	5 390	4 282
varav Swerock/Asfalt	3 824	3 286
varav Byggsystem	1 566	996
Sysselsatt kapital vid årets utgång, Mkr	9 198	9 920
varav Swerock/Asfalt	6 443	7 092
varav Byggsystem	2 755	2 828
Operativt kassaflöde, Mkr	1 951	2 324
Medeltal antal anställda	4 382	4 441



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI 45

Affärsområde Industri erbjuder allt från

ballastmaterial, betong, beläggning och

tillfällig el till prefabricerade betongelement

och stommontage. Affärsområdet bistår även

med uthyrning av kranar, bodar och

maskiner, distribution av bindemedel till

betongindustrin, transporter samt

återvinning av överskott från bygg- och

anläggningsbranschen.

Verksamheten bedrivs i de två enheterna Swerock/Asfalt och

Byggsystem. Inom Swerock/Asfalt ingår produktområdena

ballast, beläggning, betong samt transport och maskin. Inom

Byggsystem ingår produktområdena prefab och uthyrning.

Inom affärsområdet finns ett flertal varumärken, däribland

Swerock, Peab Asfalt, Lambertsson, Byggelement och

Smidmek.

Verksamheten 2025

Utvecklingen på den nordiska bygg- och

anläggningsmarknaden påverkar verksamheterna inom

affärsområde Industri. Den starka efterfrågan på

anläggningsmarknaden innebar höga volymer under året

inom beläggning och ballast, medan den fortsatt avvaktande

bostadsmarknaden innebar lägre volymer inom främst

betong, prefab och kranuthyrning.

Peabs ECO-produkter är viktiga i arbetet med att minska

utsläppen av växthusgaser. ECO-Asfalt, ECO-Betong, ECO-

Prefab och ECO-Stomme är exempel på produkter som fått

allt större fäste på den nordiska marknaden. Den pågående

omställningen till fler eldrivna fordon och maskiner är också

en viktig del i Peabs bidrag till det hållbara byggandet.

Fortsatt höga beläggningsvolymer

Peab har en stark position på de nordiska marknaderna

inom beläggning. Volymerna var höga under 2025, om än

inte lika höga som föregående år då den finska staten

beviljade extraanslag för vägunderhåll. I Norge minskade

volymerna till följd av att vi anpassade vissa delar av

verksamheten på grund av låg lönsamhet. I Sverige erhöll vi

ett flertal större uppdrag under året, bland annat treåriga

statliga kontrakt i Uppsala län, Dalarna samt Bohuslän och

Dalsland. I Finland fick vi bland annat ett ettårigt statligt

kontrakt i norra Österbotten och ett fyrårigt kommunalt

kontrakt i Lahtis. I norra Norge påbörjade vi ett treårigt

beläggningsuppdrag på Nya Bodø flygplats. På Själland i

Danmark erhöll vi ett större beläggningsuppdrag, där en

motortrafikled ska byggas om till en fyrfilig motorväg.

Arbetet påbörjas i april 2026 och innefattar beläggning med

105 000 ton ECO-Asfalt på fyra broar, vägmarkeringar och

fräsning av den existerande asfaltsbeläggningen där det ska

byggas nya på- och avfarter.

Allt fler uppdrag sker med ECO-Asfalt som finns i hela

Norden. I vår produktion använder vi också en stor andel

återvunnen asfalt där verksamheten i Danmark hade den

högsta andelen återvunnen asfalt med 34 procent (34) under

2025, med Sverige och Finland tätt bakom.

Ballast viktig resurs för infrastruktur

Aktiviteten inom beläggningsverksamheten och de

pågående infrastruktursatsningarna innebär hög efterfrågan

även på ballast, som är en viktig resurs för dessa

verksamheter. Jämfört med 2024 minskade dock volymerna

något, främst i Finland.

Inom ballast arbetar vi kontinuerligt med att säkerställa

tillgången på råmaterial. Vi har såväl egna strategiskt

placerade täkter runtom i Norden som våtsiktar som

återvinner överskottsmassor från bygg- och

anläggningsprojekt. Våtsiktarna bidrar till Peabs

klimatåtgärder och hållbart byggande genom att förebygga

uppkomsten av avfall och främja cirkulära flöden.

ECO-Betong som standardbetong

Peab är genom Swerock en av Sveriges största

betongleverantörer och vi finns också i Finland. Till följd av

den fortsatt svagare bostadsmarknaden var också

betongvolymerna på en låg nivå under året.

Efterfrågan på ECO-Betong, som funnits på marknaden i sex

år, fortsätter dock att öka. I ECO-Betong, som numera är

standard i Peabs svenska entreprenadverksamheter, ersätter

vi en del av den klimatbelastande cementen med slagg. Det

ger väsentligt lägre växthusgasutsläpp. Peab tillverkar slagg

under varumärket Merit och under 2025 producerades 247

000 ton (202 000). Varje ton Merit minskar

växthusgasutsläppen med 600–800 kg beroende på vilken

typ av cement som byts ut. Sammantaget minskar detta vårt

cementberoende, till gagn för både miljön och

leveranssäkerheten.

ECO 70 ny prefabstandard

Byggsystems klimatförbättrade produkt ECO-Prefab är idag

väl etablerad på marknaden. Peabs investering i fabrikerna i

Ucklum och Hallstahammar har inneburit automatiserad

tillverkning av betongelement och minskat cementbehov.

Under året har vi därför kunnat ta nästa steg i utvecklingen

av klimatförbättrade produkter genom att lansera ECO 70.

Det innebär att vi nu kan ersätta 70 procent av cementen

med alternativa bindemedel i våra prefabprodukter.

Tillverkningen pågår löpande men i en begränsad

omfattning i syfte att säkerställa en fortsatt hög

produktkvalitet och stabila produktionsflöden i fabrikerna.

Ambitionen är att successivt skala upp dessa. I takt med att

klimatkraven i byggbranschen blir allt tuffare, ökar

kundernas efterfrågan på klimatförbättrade produkter.

Uthyrningsverksamhet under omställning

Peabs uthyrningsverksamhet hade under året en

uthyrningsgrad i nivå med 2024. Arbete pågår med att

successivt ställa om maskinparken och öka uthyrningen av

eldrivna maskiner samt att öka andelen digitala tjänster för

högre resurs- och energieffektivitet. Eldrivna maskiner och

byggbodar med låg energiförbrukning är en del i Peabs

erbjudande för en mindre klimatbelastande byggarbetsplats.

Fler eldrivna fordon inom transport och

maskin

En del av vårt klimatansvar är att minska

växthusgasutsläppen från våra olika typer av fordon. Vi

fortsatte att under året investera i fler eldrivna fordon i

produktionen, bland annat i en eldriven kran och en

helelektrisk betongpump, och vi genomförde tester av olika

hybrid- och elmaskiner. Förutom lägre växthusgasutsläpp

förbättras även arbetsmiljön för både chaufför och

omgivning.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRI 46

Nettoomsättning

Nettoomsättningen för 2025 minskade med sju procent och uppgick till 20 037 Mkr

(21 548). Justerat för avyttrad verksamhet och valutakurseffekter minskade

omsättningen med sex procent. Minskningen är i huvudsak relaterad till enheten

Swerock/Asfalts beläggningsverksamhet i Finland som föregående år hade högre

volymer då finska statens extraanslag påverkade positivt. Även i den norska

beläggningsverksamheten har det varit lägre volymer under året då en översyn har

genomförts till följd av låg intjäning under en tid. Därutöver har det varit en lägre

aktivitet inom enheten Byggsystem till följd av den svaga marknaden för

nyproduktion av bostäder, vilket påverkat både prefab och uthyrning.

Nettoomsättning, Mkr

Resultat och kapital

Rörelseresultatet ökade under året och uppgick till 1 485 Mkr (1 415).

Rörelsemarginalen förbättrades till 7,4 procent (6,6). I enheten Swerock/Asfalt

förbättrades rörelsemarginalen till 8,6 procent (6,9) med ökad intjäning i flera av

verksamheterna. För enheten Byggsystem minskade rörelsemarginalen till 1,2

procent (4,6), vilket förklaras av en fortsatt svag marknad för nyproduktion av

bostäder.

Sysselsatt kapital har minskat och uppgick vid årets slut till 9 198 Mkr jämfört

med 9 920 Mkr vid utgången av föregående år. Minskningen förklaras av lägre

investeringstakt och förbättrat rörelsekapital.

Rörelseresultat och marginal

Orderingång och orderstock

Orderingången var något lägre under året och uppgick till 13 246 Mkr (13 763). Den

minskade orderingången är relaterad till enheten Swerock/Asfalt där den finska

och norska beläggningsverksamheten har haft lägre volymer under 2025.

Byggsystem hade en ökad orderingång under året. Orderstocken uppgick per den

31 december 2025 till 5 390 Mkr (4 282).

Orderingång och orderstock, Mkr

Volymer Swerock/Asfalt

Per produktområde, 2025

Per geografisk marknad, 2025

Andelar av nettoomsättningen, 2025


	2025	2024
Betong, tusentals m³ ¹⁾	902	916
Beläggning, tusentals ton ¹⁾	6 159	6 671
Ballast, tusentals ton ¹⁾	25 363	27 830

¹⁾Avser såld mängd



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 47

AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 2025

Stabiliserad

bostadsmarknad

Affärsområde Projektutveckling, som omfattar enheterna

Bostadsutveckling och Fastighetsutveckling, utvecklar

hållbara och levande stadsmiljöer med såväl bostäder som

kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter.

Nyckeltal


	2025	2024
Nettoomsättning, Mkr	4 345	4 270
varav Fastighetsutveckling	166	686
varav Bostadsutveckling	4 179	3 584
Rörelseresultat, Mkr	238	728
varav Fastighetsutveckling	228	823
varav Bostadsutveckling	10	-95
Rörelsemarginal, %	5,5	17,0
varav Fastighetsutveckling	137,3	120,0
varav Bostadsutveckling	0,2	-2,7
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr	18 220	19 767
Orderingång, Mkr	2 865	2 213
Orderstock, Mkr	1 702	1 536
Operativt kassaflöde, Mkr	552	423
Medeltal antal anställda	126	155



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 48

Affärsområdet ansvarar för koncernens

förvärv och avyttring av fastigheter samt

projektutveckling, vilket genererar

entreprenader till övriga affärsområden.

Projektutveckling sker i helägda bolag eller i

samarbete med partners via joint ventures.

Peabs ambition är att ligga i framkant inom hållbar

stadsutveckling. Det innebär bland annat ett fokus på trygga

boendemiljöer, klimat- och miljöanpassade fastigheter,

hållbara kommunikationer, levande områden och mötesplatser

i arbets- och bostadsområden. Våra nyproducerade

egenutvecklade flerbostadshus i Sverige certifieras enligt

miljömärkningen Svanen, i Finland enligt EU:s

taxonomiförordning och i Norge görs insatser för att öka

energieffektiviteten och minska klimatavtrycket. Vidare

bedriver koncernen utvecklingsarbete inom energi,

byggmaterial och byggtekniska lösningar för att kunna erbjuda

produkter och tjänster som minskar miljö- och klimatpåverkan.

Peab är en av de största bostadsutvecklarna i Sverige och har

en stark position på marknaden. Verksamheten har en

rikstäckande geografisk spridning som ger en god lokal och

regional kännedom om de skilda marknadsförutsättningarna i

Sverige. I Finland finns Peab i Helsingfors och ett flertal större

regionstäder och i Norge finns verksamheten i Stor-Oslo,

Tromsø och Ålesund.

Fastighetsutveckling utvecklar kontor, lokaler och ibland hela

stadsdelar i samarbete med kommuner och andra partners.

Verksamheten är huvudsakligen fokuserad till

storstadsområden i Norden.

Nettoomsättning och resultat

Nettoomsättningen inom Projektutveckling uppgick under

2025 till 4 345 Mkr (4 270). Rörelseresultatet uppgick till 238

Mkr (728) och rörelsemarginalen uppgick till 5,5 procent

(17,0).

Sysselsatt kapital i affärsområdet var lägre och uppgick vid

årets slut till 18 220 Mkr (19 767).

Sysselsatt kapital


Mkr	31 dec 2025	31 dec 2024
Driftsfastigheter	31	34
Förvaltningsfastigheter	35	36
Projekt- och exploateringsfastigheter	16 477	17 017
varav bostadsbyggrätter	8 689	9 344
varav kommersiella byggrätter	1 575	1 671
varav pågående bostadsprojekt	3 114	2 740
varav pågående kommersiella projekt	454	115
varav färdigställda och återköpta bostäder	1 348	1 895
varav färdigställda kommersiella fastigheter	1 297	1 252
Andelar i joint ventures	1 613	2 880
Utlåning till joint ventures	492	484
Rörelsekapital och övrigt	-428	-684
Summa	18 220	19 767
varav Fastighetsutveckling	4 585	6 165
varav Bostadsutveckling	13 635	13 602

Nettoomsättning

Per geografisk marknad



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 49

Bostadsutveckling

Peab erbjuder ett brett utbud av boendeformer, bland annat

i form av flerfamiljshus i upplåtelseformerna bostadsrätt,

ägarlägenheter och hyresrätt.

De senaste åren har det varit en svag efterfrågan på

bostadsmarknaden i hela Norden men under 2025 har

marknaden för nyproduktion av bostäder stabiliserats. Lägre

räntor, förslag om lättnader i bolåneregler samt stabiliserade

priser på andrahandsmarknaden hjälper till. Dock är utbudet

på andrahandsmarknaden fortsatt högt vilket, tillsammans

med försiktighet hos konsumenter, gör att marknadsbilden

ser olika ut. Marknaderna i storstäderna och bra mikrolägen

är bättre än övriga delar som fortsatt är svagt. Vi ser en

likartad utveckling i Sverige, Norge och Finland.

Bostadsmarknaden tycks ha etablerat sig på en ny nivå,

vilket innebär att det under de senaste åren

produktionsstartats avsevärt färre bostäder än vad vi har

varit vana vid. Vi anpassar oss och finns där marknaden

finns. Samtidigt ser vi att trenden med att försäljningen ökar

i takt med att projekten närmar sig färdigställande håller i

sig. Vi arbetar sedan årsskiftet därför med strategin att –

givet våra finansiella mål – öka vår egenutvecklade

bostadsproduktion i egen balansräkning för att senare

konvertera dem till bostadsrätter.

Försäljningen av egenutvecklade bostäder till konsumenter

och investerare var på en fortsatt låg nivå i våra länder, även

om vi sålde i jämn takt. Antalet produktionsstarter av

bostäder ökade något under 2025 även om nivån var

betydligt lägre jämfört med för några år sedan.

I Sverige produktionsstartade vi till exempel

bostadsprojektet Gyllins Park 1 i Malmö som omfattar 22

bostäder. Fastigheten blir Svanenmärkt och byggs med

materiallösningar som ger lägre klimatavtryck. Under

byggtiden använder vi gröna maskiner, grön el och

säkerställer 100 procent fossilfria transporter till och inom

bygget.

Flera av produktionsstarterna under året ägde rum i

storstadsregioner där vi har pågående

stadsutvecklingsprojekt. Det visar att det är möjligt att starta

bostadsrättsprojekt i rätt lägen.

I Malmö pågår utvecklingen av Varvsstaden, där Peab sedan

slutet av 2024 äger fastigheter och byggrätter efter förvärv

från det delägda bolaget Fastighets AB Centur. Här kommer

vi att bedriva verksamhet under lång tid framöver och

planerar att bygga cirka 2 500 nya bostäder samt kontor och

lokaler för samhällsservice. Utvecklingen av Varvsstaden

sker i nära samarbete med Malmö stad och projekten har en

tydlig hållbarhets- och klimatprofil. Bland annat återbrukas

material och delar av byggnader bevaras i stor utsträckning

från den gamla varvstiden. Bostadsprojektet Västra Vakten

som omfattar 96 bostäder färdigställdes under 2025.

Fastigheten blir Svanenmärkt och husen har byggts med

ECO-Betong, återbruk, solceller och sedumtak.

På Kvarnholmen i Nacka har Peab utvecklat bostäder sedan

2013. Under 2024 förvärvade vi Folksams aktier i Sicklaön

Bygg Invest AB. I förvärvet ingick drygt 270 detaljplanelagda

byggrätter om 26 000 kvadratmeter bruttoarea samt 50

procent av aktierna i Kvarnholmen Utveckling AB som har en

pågående detaljplaneprocess om drygt 120 000

kvadratmeter bostadsbyggrätter, där hälften har tillförts

Peab. I början av 2025 produktionsstartade vi 105 nya

bostäder i projektet Kvarnholmshöjden. Fastigheten

miljöcertifieras enligt Svanen och byggs med ECO-Betong,

sedumtak och solceller.

Ett annat stadsutvecklingsprojekt pågår i Solna där Peab har

byggt ett flertal bostadsprojekt de senaste åren. Under 2025

startade vi projektet Mittfältaren som omfattar 141 bostäder.

Fastigheten miljöcertifieras enligt Svanen och byggs med

ECO-Betong och solceller. Projektet beräknas vara klart i

december 2027.

Det finns ett stort behov av vårdboende och bostäder för

äldre och Peab är med och utvecklar flera sådana

boendeformer. Under året startade vi bland annat projektet

Villa Primus på Lilla Essingen i Stockholm med 160

boendeenheter för äldre och ett LSS-boende med sex

platser. Tillsammans med Heba utvecklar Peab vård- och

omsorgsboendet i det nybildade bolaget Villa Primus AB.

Heba kommer att förvärva vård- och omsorgsboendet vid

projektets färdigställande 2028. Projektet är ett viktigt bidrag

till Stockholm stads växande behov av moderna och trygga

boenden för äldre. Både äldreboendet och LSS-boendet är

fullt uthyrda på 20-åriga hyresavtal. Villa Primus kommer att

certifieras enligt Miljöbyggnad Silver 4.0 och uppnå

energiklass B eller bättre. Byggnaden kommer att uppföras

med klimatförbättrad betong och taket kommer förses med

sedum och solceller för att ytterligare minska energi- och

klimatavtrycket.

I finska Tammerfors produktionsstartade vi under året

bostadsprojektet Vanamo som omfattar 95 bostäder.

Projektet byggs enligt EU:s taxonomiförordning för

hållbarhet, får energiklass A samt certifieras enligt Breeam-

In-Use. Projektet beräknas vara klart i januari 2027.

Peab tecknade under året avtal om försäljning av ett

hyresrättsprojekt i skånska Vellinge till Folksamgruppen.

Bostadsprojekt Vallmovallen är beläget i centrala Vellinge

där Peab har varit aktiv i utvecklingen sedan 2022. Projektet

omfattar 102 bostadslägenheter i varierande storlek samt en

kommersiell lokal om drygt 6 000 kvadratmeter.

Byggnaderna ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver.

Hyresrätterna beräknas färdigställas och frånträdas vid

årsskiftet 2027/2028.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 50

Nettoomsättning och resultat

Nettoomsättningen ökade med 17 procent och uppgick för

2025 till 4 179 Mkr (3 584). Rörelseresultatet uppgick till 10

Mkr (-95) och rörelsemarginalen till 0,2 procent (-2,7).

Från och med 2025 delas de egenutvecklade

bostadsprojekten upp i tre kategorier: Bostadsrätter/

ägarlägenheter där omsättning och resultat i

segmentsredovisningen successivt tas fram i takt med att

projekten färdigställs. För denna bostadstyp redovisas även

orderingång och orderstock. Hyresrätter, som byggs i egen

balansräkning, där omsättning och resultat tas fram vid en

tidpunkt, vilket sker vid frånträde av fastigheten då Peab sålt

till extern part. Bostäder i egen balansräkning är projekt

som produktionsstartas och byggs i egen balansräkning och

som sedan kan konverteras till bostadsrätter/ägarlägenheter

eller säljas som hyresrätt. Omsättning och resultat tas fram

först då bostadsprojektet omklassificeras antingen till

bostadsrätter/ägarlägenheter och då successivt tas fram i

takt med att projektet färdigställs, eller säljs och frånträds

som hyresrätter.

Totalt produktionsstartades 1 161 (470) egenutvecklade

bostäder under året. Av dessa var 733 (657) bostadsrätter/

ägarlägenheter där 414 (209) var konverterade från bostäder

i egen balansräkning. Två av de nya bostadsprojekten

startades i Stockholm, ett på Kvarnholmen i Nacka och ett i

Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt, antal bostäder

Råsunda i Solna. Detta visar att det är möjligt att starta

bostadsrättsprojekt med förhandsförsäljning i unika lägen.

Som hyresrätter produktionsstartades 292 (–). Som nya

bostadsprojekt i egen balansräkning produktionsstartades

netto 136 (-187) bostäder.

Totalt antal sålda bostäder uppgick under året till

1 248 (1 031) varav 575 (710) var bostadsrätter/

ägarlägenheter, 568 (298) var bostäder i hyresrättsprojekt

och 105 (23) var bostäder i egen balansräkning under

produktion.

Totalt antal bostäder i produktion uppgick vid årets utgång

till 2 006 (1 572), varav 1 225 (1 056) var bostadsrätter/

ägarlägenheter, 209 (80) var bostäder i hyresrättsprojekt och

572 (436) var bostäder i egen balansräkning.

Försäljningsgraden för totalt antal bostäder i produktion

uppgick vid årets utgång till 37 procent vilket var samma

som vid utgången av 2024. Försäljningsgraden för

bostadsrätter/ägarlägenheter uppgick till 44 procent (45).

Totalt antal färdigställda och återköpta bostäder uppgick till

370 (572), varav 364 (266) var bostadsrätter/ägarlägenheter

och 6 (306) var bostäder i hyresrättsprojekt.

Sysselsatt kapital uppgick till 13 635 Mkr (13 602) vid

utgången av perioden.

Egenutvecklad bostadsproduktion

Antal produktionsstartade bostäder


Antal	Jan-dec 2025	Jan-dec 2024
Bostadsrätter/ägarlägenheter	733	657
varav konvertering från bostäder i egen balansräkning	414	209
Hyresrätter	292
Bostäder i egen balansräkning	136	-187
varav konvertering till bostadsrätter/ ägarlägenheter	-414	-209
Totalt antal bostäder	1 161	470

Antal sålda bostäder


Antal	Jan-dec 2025	Jan-dec 2024
Bostadsrätter/ägarlägenheter	575	710
Hyresrätter	568	298
Bostäder i egen balansräkning	105	23
Totalt antal bostäder	1 248	1 031

Antal bostäder i pågående produktion


Antal	31 dec 2025	31 dec 2024
Bostadsrätter/ägarlägenheter	1 225	1 056
varav såld andel, %	44	45
Hyresrätter	209	80
varav såld andel, %	89	100
Bostäder i egen balansräkning	572	436
varav såld andel, %	3	4
Totalt antal bostäder	2 006	1 572
varav såld andel, %	37	37

Antal färdigställda och återköpta bostäder


Antal	31 dec 2025	31 dec 2024
Bostadsrätter/ägarlägenheter	364	266
Hyresrätter	6	306
Totalt antal bostäder	370	572

Bostadsbyggrätter


Antal, cirka	31 dec 2025	31 dec 2024
Byggrätter i egen balansräkning	22 900	24 000
Byggrätter via joint ventures	4 900	3 700
Byggrätter via optioner m.m.	5 200	7 400
Totalt	33 000	35 100



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 51

Fastighetsutveckling

Fastighetsutveckling förädlar och utvecklar områden och

mark för kommersiella fastigheter. Den huvudsakliga

ambitionen är att bedriva utvecklingsprojekt med

utgångspunkt i byggrätter i egen balansräkning. Samarbete

med partners via samägda bolag kan ske vid olika tidpunkter

under ett projekt eller omfatta en långsiktig utveckling av ett

område. Fastighetsutveckling utvecklar också

samhällsfastigheter av olika slag, oavsett om investeraren är

offentlig eller privat.

Hyresmarknaden för kontorsfastigheter i de nordiska

storstadsregionerna har varit fortsatt avvaktande på grund

av osäkerheten på marknaden. Det finns dock en efterfrågan

på kontor i rätt lägen och med möjligheter till hög flexibilitet.

I Göteborg växer till exempel kontorsprojektet Gamlestads

Smedja fram och kommer att bli en del av den nya

stadsdelen Gamlestan. Projektet omfattar 13 000

kvadratmeter och här har uthyrning och inflyttning pågått

under året.

Peab och Fastighets AB Balder samäger sedan ett antal år

Fastighets AB Centur. I november 2024 genomfördes en

uppdelning av tillgångarna i joint venture-bolaget där både

Fastighetsprojekt

Peab och Balder förvärvade merparten av fastighetsbeståndet.

Peab förvärvade fyra förvaltningsfastigheter i Varvsstaden i


Typ av projekt	Ort	Uthyrningsbar yta, m2	Uthyrningsgrad, %	Bokfört värde, Mkr	Beslutad investering, Mkr	Tidpunkt färdigställande	Färdigställande grad, %
Pågående
Handel, kontor och parkering	Malmö	8 300	43	300	592*	Q3-2027	51
Handel	Malmö	8 600	100	99	164	Q4-2026	60
Förskola	Upplands Väsby	1 200	100	30	67	Q4-2026	45
Färdigställda
Kontor	Göteborg	12 900	69	563
Lägenhetshotell	Malmö	4 200	100	135
Kontor	Malmö	2 500	100	138
Kontor	Malmö	3 600	100	127
Kontor	Malmö	4 900	100	255
Totalt
^{* I beloppet ingår 17 000 kvadratmeter parkeringsplatser}

Malmö och exploateringsfastigheter med cirka 280 000

kvadratmeter planerade byggrätter. I förvärvet ingick också

ett pågående utvecklingsprojekt, Hall 259, med 11 000

kvadratmeter uthyrningsbar yta samt 550 p-platser, som

färdigställs 2027. Därtill förvärvade Peab en förvaltningsfastighet

i området Kirseberg-Östervärn i Malmö där detaljplaneprocess

pågår med ambitionen att utveckla cirka 55 000 kvadratmeter

byggrätt för såväl bostäder som kontor på området. Som

beskrivet i avsnittet Bostadsutveckling, kommer Peab att

bedriva verksamhet i Varvsstaden under lång tid framöver.

Under året fick Peab två uppdrag av Skiab, som är ett samägt

bolag mellan Peab och SkiStar för utveckling och ägande av

fastigheter i den skandinaviska fjällvärlden. I Lindvallen,

Sälen, bygger vi 100 bostäder för uthyrning. Bostäderna ska

certifieras för Miljöbyggnad Silver och byggas som ett

tvåvåningshus med träfasad i ett nytt område som utvecklas

i anslutning till handelsområdet i Lindvallen. I Trysil bygger vi

det nya semesterbostadskomplexet Trysil Suites, som

kommer att bestå av 37 semesterlägenheter.

Nettoomsättning och resultat

Nettoomsättningen uppgick under 2025 till 166 Mkr (686) och

rörelseresultatet uppgick till 228 Mkr (823). I årets resultat

ingick realisationsvinster från försäljning av fastigheter och

andelar i joint venture bolag om totalt 117 Mkr (440). I

jämförelseperioden ingick realisationsvinst om 220 Mkr från

försäljning av andelarna i joint venture bolaget Tornet

Bostadsproduktion. Resultatbidrag från joint venture bolag

uppgick under 2025 till 163 Mkr (441). Under fjärde kvartalet

2024 genomfördes en uppdelning av tillgångar i joint venture

bolaget Fastighets AB Centur där både Peab och den andre

delägaren, Fastighets AB Balder, förvärvade merparten av

fastighetsbeståndet. Transaktionerna gav en positiv effekt

på rörelseresultatet i Fastighetsutveckling om 367 Mkr som

redovisades i resultat från joint venture bolag.

Sysselsatt kapital uppgick till 4 585 Mkr (6 165) vid utgången

av året. Det sysselsatta kapitalet utgörs av andelar i joint

venture bolag, utlåning till joint venture bolag samt

pågående och färdigställda fastighetsprojekt. I början av året

erhölls utdelning från Fastighets AB Centur om 1 100 Mkr,

vilken kvittades mot en räntebärande skuld som uppkom i

samband med förvärv av fastigheter från Fastighets AB

Centur under fjärde kvartalet 2024.

Nedanstående tabell visar större fastighetsprojekt per 31

december 2025.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSOMRÅDE PROJEKTUTVECKLING 52

Väsentliga joint ventures

Peabs väsentliga joint venture bolag Fastighets AB ML4,

Point Hyllie Holding AB och Skiab Invest AB utvecklas väl och

via dessa har Peab byggt upp betydande indirekta innehav i

förvaltningsfastigheter och exploateringsfastigheter för såväl

kommersiella- som bostadsändamål. Löpande avkastning

sker i form av andelar i joint ventures resultat redovisade i

rörelseresultatet samt ränteintäkter på utlåning. De

marknadsvärdesförändringar på fastigheter som påverkar de

bokförda värdena i joint venture bolagen inkluderas inte i

Peabs redovisning.

Fastighets AB ML4

Äga och förvalta forskningsanläggningen Max IV.

Anläggningen hyrs ut till Lunds Universitet.

Peabs andel: 50 procent

Partner: Wihlborgs

Geografi: Lund

Bokfört värde fastigheter per 31 december 2025: 1 791 Mkr

(1 840)

Större pågående projekt: Inga större pågående projekt

Nyckeltal 2025 väsentliga joint ventures ¹⁾

Point Hyllie Holding AB

Äga och förvalta kontorsfastigheten The Point samt äga och

förvalta hotellfastigheten Värdshuset 5 (Operatör Quality

Hotel View).

Peabs andel: 50 procent

Partner: Volito

Geografi: Hyllie, Malmö

Bokfört värde fastigheter per 31 december 2025: 1 308 Mkr

(1 344)

Större pågående projekt: Inga större pågående projekt

Skiab Invest AB

Utveckla, äga och förvalta kommersiella fastigheter och

bostäder i den skandinaviska fjällvärlden.

Peabs andel: 50 procent

Partner: SkiStar

Geografi: Skandinaviska fjällvärlden

Bokfört värde fastigheter per 31 december 2025 ¹⁾: 2 341

Mkr (2 157)

Peabs del av oredovisade verkliga värden exkl. skatt ¹⁾: 93

Mkr (59)

Större pågående projekt: 37 ägarlägenheter, Trysil Suites i

Trysil, 100 lägenheter, Wasakölen i Lindvallen, Sälen

¹⁾ Värderade till marknadsvärde i joint venture företaget. De marknadsvärderingar

på fastigheter som påverkar de bokförda värdena i joint venture företaget inkluderas

inte i Peabs redovisning.


Mkr	Fastighets AB ML4	Point Hyllie Holding AB	Skiab Invest AB
Nettoomsättning	169	117	123
Årets resultat	32	9	67
Balansomslutning	2 133	1 347	2 439
– varav bokfört värde fastigheter	1 791	1 308	2 341
Peabs del av oredovisade verkliga värden exklusive skatt			93
¹⁾Avser joint venture företagets bokförda värden för januari – december 2025 samt per 31 december 2025. Då Skiab Invest AB tillämpar marknadsvärdering av fastigheter skiljer sig värdena i tabellen ovan gentemot de redovisade värdena i Peabkoncernen för joint ventureföretagen enligt not 18.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 53

Bolagsstyrningsrapport 2025

Peab AB, ett svenskt publikt aktiebolag med värdepapper

noterade på Nasdaq Stockholm OMX, Large Cap-listan,

presenterar här sin bolagsstyrningsrapport för 2025. Med

huvudkontor i Förslöv i Båstad kommun och verksamhet i

Sverige, Norge, Finland och Danmark är Peab ett ledande

bygg- och anläggningsföretag i Norden.

Bolagsstyrningsrapporten lämnas av styrelsen i Peab AB och

beskriver hur Peab har styrts på ett ansvarsfullt och effektivt

sätt under verksamhetsåret 2025. Denna rapport lämnas i

enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för

bolagsstyrning (Koden). Koden ligger på

www.bolagsstyrning.se, där även den svenska modellen för

bolagsstyrning beskrivs.

För 2025 redovisar Peab inga avvikelser från Koden och inga

överträdelser av tillämpliga börsregler eller brott mot god

sed på aktiemarknaden enligt Nasdaq Stockholms Regelverk

för emittenter eller Aktiemarknadsnämnden.

Vissa av de upplysningar som enligt direktivet om

hållbarhetsredovisning för företag (CSRD) och European

Sustainability Reporting Standards (ESRS) ska lämnas i

hållbarhetsrapporten inkluderas i denna

bolagsstyrningsrapport genom hänvisning.

Bolagsstyrningsrapporten utgör en del av Peabs

förvaltningsberättelse och har granskats av Peabs revisor

enligt RevR 16, vilket framgår av sidan 218.

Principer för bolagsstyrning

Som svenskt publikt aktiebolag med värdepapper noterade

på Nasdaq Stockholm styrs Peab av en rad regler och

förordningar.

Det externa ramverket för bolagsstyrning omfattar bland

annat:

• aktiebolagslagen

• årsredovisningslagen

• regelverk för emittenter på Nasdaq Stockholm

• Koden

Peabs styrning baseras, utöver externa regelverk, på ett

internt styrningsramverk som omfattar bolagsordningen,

beslutad av bolagsstämman. Inom detta ramverk fastställs

koder, policyer, riktlinjer och instruktioner som tydliggör

ansvar och befogenheter inom koncernen och som stödjer

styrelsen, koncernchefen och koncernledningen i deras

lednings- och kontrollarbete. Ramverket återspeglar Peabs

åtagande att bedriva verksamheten hållbart och ansvarsfullt

samt att upprätthålla och stärka förtroendet hos

beslutsfattare, kunder, medarbetare samt nuvarande och

potentiella investerare.

Ramverket omfattar bland annat:

• Arbetsordning för styrelsen i Peab AB som även innehåller

särskilda instruktioner för styrelseutskott och vd

• Uppförandekoden

• Instruktioner för koncernledningsforum

• Policyer, till exempel för ersättning, arbetsmiljö, finans,

information, informationssäkerhet, kvalitet, intern

styrning och kontroll, miljö och närståendetransaktioner

• Regler och riktlinjer, till exempel om dataskydd,

konkurrensrätt, antikorruption, likabehandling, processen

för tillbörlig aktsamhet och visselblåsning

Ovanstående är ett urval av den styrdokumentation som

gäller för Peabkoncernen. Alla styrdokument finns

tillgängliga i Peabs verksamhetsledningssystem och intranät

samt uppdateras med en förutbestämd regelbundenhet.

Styrelseordförandens ord

”För att Peab ska kunna bedriva sin

verksamhet ansvarsfullt och skapa långsiktiga

värden krävs god bolagsstyrning. Under året

har vi fördjupat arbetet med att utveckla våra

styrningsprocesser för att ytterligare stärka

tydlighet, förtroende och effektivitet i hela

koncernen.

Med struktur och transparens som grund

fortsätter vi att förena affärsmässighet och

ansvarstagande på ett sätt som är

proportionerligt och hållbart över tid.”

Anders Runevad

Styrelsens ordförande



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 54

Struktur för

bolagsstyrning

Illustrationen till höger visar Peabs struktur

för bolagsstyrning, från aktieägarna till

affärsområdesledning samt en beskrivning av

styrningshierarkin med Peabs utskott och

koncernledningsforum.

Ägare och styrelse

Val

Revisorer

Valberedning

Information

Förslag

Bolagsstämman

(aktieägare)

Val

STYRELSEUTSKOTT

Ersättningsutskottet

Finansutskottet

Revisionsutskottet

Styrelse

Mål, Policys

VD-instruktion

Rapporter

Internkontroll

VD och koncernledning

Funktionen för bolagsstyrning

och regelefterlevnad

KONCERNLEDNINGSFORUM

Affärsutskottet

Anbudsrådet

Ersättningsrådet

Etiska rådet

Hållbarhetsrådet

Investeringsgruppen

Krisledningen

Varumärkesrådet

Utvecklingsrådet

Funktionen för riskhantering

Funktionen för intern kontroll

Övriga koncernfunktioner

Koncernledning

Anläggning

Bygg

Industri

Projektutveckling



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 55

Aktieägarna i Peab

Aktieägarnas inflytande är utgångspunkten för styrningen av

Peab. Deras ägarandelar och röststyrka påverkar hur Peab

leds och beslut fattas.

Per 31 december 2025 är Ekhaga Utveckling AB den största

aktieägaren med en kapitalandel på 23,0 procent och en

röstandel på 48,7 procent. Därefter följer Mats och Fredrik

Paulsson med familjer, som innehar 5,7 procent i kapital-

andel och 11,3 procent i röstandel.

è Läs mer om aktieägare och innehav på sidan 216 i avsnittet

Peabaktien.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är Peabs högsta beslutande organ där

Peabs aktieägare utövar sin beslutanderätt. På årsstämman

fattar aktieägarna beslut i frågor som vinstutdelning,

styrelsesammansättning och ändring av bolagsordning.

Varje aktieägare har rätt att utöva sin rösträtt, antingen

personligen eller genom ombud, baserat på antalet aktier.

Bolagsstämman hålls senast sex månader efter

räkenskapsårets utgång och den årliga bolagsstämman

benämns som årsstämma.

Årsstämman 2025

Peabs årsstämma hölls den 6 maj 2025 i Grevie, Båstad

kommun. Aktieägare kunde, personligen eller genom

ombud, utöva sin rösträtt fysiskt på årsstämman eller genom

poströstning i enlighet med Peabs bolagsordning. Varje

röstberättigad aktieägare i Peab hade rätt att rösta för det

fulla antalet av sina ägda och företrädda aktier. A-aktier

berättigar till tio röster och B-aktier till en röst. Utöver vad

som följer av lag beträffande aktieägares rätt att delta vid

bolagsstämman anger Peabs bolagsordning att aktieägare

ska göra en föranmälan inom den tid som framgår av

kallelsen. Vid anmälan ska det även uppges om aktieägaren

avser att medföra biträde. Vid årsstämman var totalt 596 331

359 röster representerade, motsvarande 76,7 procent av

samtliga röster i Peab. Av 441 anmälda aktieägare deltog

412, varav 120 personligen och 290 genom ombud. Därutöver

deltog två aktieägare genom poströstning.

Vid 2025 års årsstämma fattades följande beslut:

• Omval av sju styrelseledamöter samt styrelseordförande.

Karl-Axel Granlund avböjde omval och frånträdde sitt

uppdrag i samband med stämman.

• Stämman fastställde styrelse- och utskottsarvoden i enlighet

med valberedningens förslag.

• Resultat- och balansräkningarna för räkenskapsåret 2024

godkändes. Stämman beslutade att utdelningen för

verksamhetsåret 2024 ska betalas ut vid två tillfällen. Vid det

första utbetalningstillfället skulle 1,50 kronor per aktie betalas

ut, med avstämningsdag torsdagen den 8 maj 2025. Vid det

andra utbetalningstillfället skulle 1,25 kronor per aktie betalas

ut, med avstämningsdag tisdagen den 28 oktober 2025.

• Styrelseledamöterna och verkställande direktören beviljades

ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2024.

• Ernst & Young AB valdes till bolagets revisor, med Jonas

Svensson som huvudansvarig revisor.

• En justerad ersättningspolicy antogs. Ändringarna syftar till

att stärka kopplingen mellan ersättning till ledande

befattningshavare och bolagets långsiktiga prestationer samt

hållbarhetsmål.

• Årsstämman godkände ersättningsrapporten för

räkenskapsåret, vilken redogör för hur ersättningspolicyn

tillämpats och vilka ersättningar som utfallit till ledande

befattningshavare.

• Styrelsen bemyndigades att fram till nästa årsstämma besluta

om nyemission av B-aktier samt förvärv och överlåtelse av

egna aktier. Syftet är att kunna justera kapitalstrukturen eller

finansiera framtida förvärv. Det framhölls att förvärv av egna

aktier inte får ske i aktiekursvårdande syfte.

• Prestationsaktieprogram 2025 godkändes, vilket riktar sig till

ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom

koncernen. Programmet syftar till att skapa incitament för

långsiktig värdeökning i bolaget. Stämman beslutade även att

överlåta tidigare återköpta aktier till deltagarna i programmet

som en del av dess belöningsstruktur.

Röstande vid årsstämman

Vid årsstämman godkändes styrelsens samtliga förslag med

erforderlig majoritet. Detta inkluderade även beslut som

krävde kvalificerad majoritet om nio tiondelar (9/10).

Avvikande röster förekom i begränsad omfattning och

uppgick som mest till 0,88 procent av det totala antalet

avgivna röster. Samtliga avvikande röster lämnades genom

poströstning, medan majoriteten av poströsterna stödde

styrelsens förslag.

è För ytterligare information och beslut från årsstämman

hänvisas till det officiella protokollet från Peab AB:s årsstämma 2025

på peab.se.

Valberedningen

Valberedningens arbete styrs av ”Principer för

valberedningens tillsättning och instruktion för

valberedningen i Peab AB (publ)”. Denna beskriver

arbetsmetoder och tillämpliga kriterier för urval av

styrelsekandidater.

Valberedningens huvuduppgift är att ta fram förslag till

styrelseledamöter samt styrelse- och utskottsarvoden.

Valberedningen ska också lämna förslag på revisor och

revisorsarvode samt ordförande vid stämman. Den ska

säkerställa en balanserad sammansättning av styrelsen i

enlighet med valberedningens mångfaldspolicy.

Valberedningen ska också främja öppenhet och goda

styrelseprinciper inom Peab. Valberedningens motiverade

yttrande beträffande förslag till styrelse, inklusive redogörelse

för valberedningens arbete, presenteras på årsstämman som

också fattar beslut om valberedningens förslag.

Valberedningens arbete inför årsstämma 2026

Peab AB:s valberedning består av fyra ledamöter, inklusive

styrelsens ordförande. De övriga tre ledamöterna är

representanter från de tre största aktieägarna, utvalda enligt

deras plats i ägarordningen och intresse av att utse

ledamöter. Ägaruppgifterna baseras på information från

Euroclear Sweden AB:s ägarregister per den sista bankdagen

i juni varje år. Valberedningen i Peab AB har konstituerats i

enlighet med de av årsstämman fastställda principerna för

valberedningens tillsättning. Valberedningens

sammansättning samt instruktioner för hur aktieägare kan

lämna förslag till valberedningen publicerades den 17

oktober 2025 och finns sedan dess tillgängliga på Peabs

webbplats.

Cicero Fonder är ny representerad aktieägare i årets

valberedning. Valberedningen har vid sitt konstituerande

möte utsett Anders Sundström till ordförande. Ulf Liljedahl,

utsedd av AB Axel Granlund, har utträtt ur valberedningen

inför årsstämman 2026. De aktieägare som utsett ledamöter

till valberedningen representerar tillsammans 50,0 procent

av röstetalet för samtliga aktier i Peab AB. Inget arvode utgår

till valberedningens ledamöter. Samtliga ledamöter i

valberedningen bedöms vara oberoende i förhållande till

Peab och Peabs ledande befattningshavare. Därutöver

bedöms två ledamöter vara oberoende i förhållande till den

aktieägare som har det största innehavet av röstandelar i

Peab. Valberedningen uppfyller därmed Kodens krav

avseende oberoende.

Under 2025 har valberedningen sammanträtt vid fyra

protokollförda möten. Alla ledamöter har deltagit och

besluten har fattats enhälligt. Som underlag för sitt arbete

har valberedningen följt upp styrelsens arbete och

analyserat vilka kompetenser och erfarenheter som behövs i

styrelsen mot bakgrund av Peabs verksamhet och strategi.

Valberedningen har tagit del av resultatet från utvärderingen

av styrelsearbetet, inklusive bedömningar av styrelsen och

styrelseordföranden. Vidare har valberedningen inhämtat

styrelseordförandens beskrivning av styrelsens

sammansättning och arbetsformer, inklusive utskottens

arbete. Valberedningen har även genomfört intervjuer med

Peabs verkställande direktör och revisor.

I översikten nedan framgår valberedningens

sammansättning efter dess konstituerande möte inför

årsstämman 2026.


Ledamot	Utsedd av	Rösteandel
Anders Sundström	Ekhaga Utveckling AB	48,7 %
Christer Sterndahlen	Cicero Fonder	0,7 %
Suzanne Sandler	Handelsbanken Fonder	0,6 %
Anders Runevad, styrelseordförande i Peab AB

Processen för styrelsenomineringar

För att föreslå kandidater till styrelsen fastställer

valberedningen specifika kriterier för styrelsemedlemmar,

baserat på kompetens, erfarenhet och bakgrund. Processen

att identifiera styrelsekandidater inkluderar både nuvarande

styrelsemedlemmar och nya kandidater. Kandidaternas



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 56

kvalifikationer och bakgrund granskas genom processer som

intervjuer och referenskontroller. När utvärderingen är klar,

lämnar valberedningen förslag till årets nominerade

styrelseledamöter. Vid årsstämman väljer aktieägarna

styrelseledamöter och styrelseordförande.

Valberedningens mångfaldspolicy

Valberedningen i Peab tillämpar en mångfaldspolicy för sitt

arbete som överensstämmer med regel 4.1 i Svensk kod för

bolagsstyrning. Målsättningen är att säkerställa en styrelse

med en bred och mångsidig sammansättning avseende

kompetens, erfarenhet och bakgrund. Som en del av policyn

har valberedningen fastställt ett kvantitativt mål som

innebär att vardera kön ska vara representerat med minst 40

procent i styrelsen.

Inför nominering av styrelseledamöter till årsstämman gör

valberedningen därför en noggrann granskning av

potentiella styrelseledamöters kvalifikationer för att

säkerställa att de uppfyller de uppsatta kraven på

mångsidighet och bredd. Den nuvarande styrelsen består av

fyra kvinnor och tre män. Valberedningen har därmed

fullföljt sitt uppdrag att föreslå en styrelse som efterlever och

i enlighet med policyn.

”Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet,

utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig

sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd

avseende de stämmovalda ledamöternas kompetens,

erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska

eftersträvas.”

Svensk kod för bolagsstyrning, regel 4.1

Styrelsen ¹⁾

Peabs styrelse har det yttersta ansvaret för Peabs och

koncernens organisation, förvaltning och verksamhet.

Enligt Peabs bolagsordning ska styrelsen bestå av, utöver

lagstadgade arbetstagarledamöter, lägst fem och högst nio

styrelseledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av

årsstämman.

Vid årsstämman 2025 beslutades att styrelsen skulle bestå av

sju ledamöter, jämfört med åtta under föregående år. Karl-

Axel Granlund valde att inte ställa upp för omval och

valberedningen valde att inte nominera någon ny

styrelseledamot. Följande personer omvaldes som

styrelseledamöter:

• Magdalena Gerger

• Liselott Kilaas

• Kerstin Lindell

• Fredrik Paulsson

• Malin Persson

• Anders Runevad

• Lars Sköld

Anders Runevad utsågs av årsstämman till styrelsens

ordförande. Under 2025 hölls 11 styrelsesammanträden. Av

dessa var sju ordinarie styrelsesammanträden (inklusive det

konstituerande styrelsesammanträdet) och fyra extra

styrelsesammanträden av vilka tre hölls per capsulam.

Medlemmar från koncernledningen har varit föredragande

vid styrelsesammanträdena. Huvudansvarig revisor har varit

närvarande vid två ordinarie styrelsesammanträden.

De av aktieägarna valda styrelseledamöterna uppbär arvode

för uppdraget som styrelseledamot och, i förekommande

fall, utskottsledamot i enlighet med beslut fattat på

årsstämman. Styrelseledamöternas arvoden redovisas i not

9 i årsredovisningen.

Följande representanter var vid årsstämman 2025 utsedda

av arbetstagarorganisationerna: Maria Doberck, Patrik

Svensson och Kim Thomsen (ledamöter), Peter Johansson

¹⁾ Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

och Cecilia Krusing (suppleanter).



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 57

Styrelsens arbete under året

Styrelsens arbete följer den av styrelsen antagna

arbetsordningen, Arbetsordning för styrelsen i Peab AB (publ).

Däri fastställs att styrelsens huvuduppgift är att förvalta Peabs

angelägenheter för att säkerställa en långsiktigt god avkastning

för ägarna. Det innefattar att fastställa övergripande mål och

strategier, utvärdera vd, fastställa styrande dokument och

säkerställa effektiva kontrollsystem för verksamheten och dess

risker. I detta arbete ska styrelsen även beakta principer för

hållbar utveckling och bolagets ansvar gentemot samhället,

inklusive frågor om miljö, socialt ansvar och affärsetik. ¹⁾

Dessutom ansvarar styrelsen för att Peabs externa

kommunikation är öppen, korrekt och tillförlitlig. Styrelsen

fastställer årligen Styrelsens arbetsordning och instruktioner

för vd, Peabs uppförandekod, leverantörskod, finanspolicy,

informationspolicy, policy för intern styrning och kontroll samt

policy för närståendetransaktioner. Styrelsen fattar även beslut

om större företagsförvärv och investeringar vars värde

överskrider vissa i förväg fastställda nivåer. Styrelsens

ordförande ska se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och

att styrelsen fullgör sina åligganden.

Väsentliga initiativ som behandlades under året inkluderade:

• Löpande analys av marknads- och konjunktursignaler

• Fördjupade strategidiskussioner om bransch- och

marknadstrender, prioriteringar och kapitalallokering för

att stärka konkurrenskraft och motståndskraft över tid

• Uppföljning av AI-strategi, cyber- och

informationssäkerhet

• Översyn av finansiella risker och hållbarhetsrelaterade

risker, inklusive så kallad dubbel väsentlighetsbedömning

• Vidareutveckling av ramverk för finansiella och

hållbarhetsrelaterade risker, inklusive dubbel

väsentlighetsbedömning och prioritering av

riskreducerande åtgärder

• Klimatfärdplanen, för att nå klimatneutralitet 2045

• Förvärv/avyttringar/etableringar

Styrelseledamöternas erfarenhet i frågor som

är relevant för Peabs produkter och tjänster ²⁾

Peabs styrelseledamöter har en bred kompetensprofil,

inklusive expertis inom områden som riskhantering,

bolagsstyrning, affärsstrategi och hållbarhet.

Styrelseledamöterna får regelbundna uppdateringar om

aktuella frågor från Peabs verksamhet, förutom

ledamöternas egna initiativ.

Styrelsen har under 2025 fått utbildning i bland annat etik,

inklusive antikorruption och konkurrensrätt.

Sammanställning av de av årsstämman valda

styrelseledamöternas självskattade erfarenhet inom

områden som är av särskild betydelse för Peab, inklusive

kompetens inom affärsetik.


Mycket god ò God ò Viss ò

Erfarenhet av:
Byggnads- och/eller industrisektorn	òòòòòòò
Strategiskt arbete	òòòòòòò
Ekonomiska/finansiella frågor	òòòòòòò
VD-/koncernledningsbefattningar	òòòòòòò
Cybersäkerhet	òòòòòòò

Expertis och kompetens inom:
Hållbarhetsfrågor	òòòòòòò
Etiska frågor*	òòòòòòò

*exempelvis antikorruption, visselblåsning, stöld, kränkningsärenden, konkurrensrätt och övriga etiska frågor.

¹⁾ Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2

²⁾ Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1.

³⁾ Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS2, GOV-1.

Andel oberoende styrelseledamöter (stämmovalda)

Könsfördelning i styrelsen (stämmovalda) ³⁾



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 58

Styrelse ¹⁾

Utsedda av årsstämman

Anders Runevad

Styrelseordförande

Född: 1960

Invald: 2020

Nationalitet: Svensk

Utbildning: Civilingenjör, MBA, Lunds Universitet

Aktuella uppdrag:

• Styrelseordförande i Vestas Wind Systems A/S (publ)

• Styrelseledamot Ekhaga Utveckling AB

• Styrelseledamot i Schneider Electric SE (publ)

• Styrelseordförande i The National Golf & Resort AB

• Styrelseledamot i Copenhagen Infra- structure

Partners (CIP)

Urval av arbetslivserfarenhet och annan information

• Styrelseledamot Nilfisk A/S

• Vd Vestas Wind Systems A/S

• Vd Ericsson Group (Region Väst & Central Europa)

Oberoende

Oberoende till Peab och bolagsledningen: Ja

Oberoende till större aktieägare: Nej

Innehav i Peab:

27 300 B-aktier

Kerstin Lindell

Ledamot

Född: 1967

Invald 2014

Nationalitet: Svensk

Utbildning: Civilingenjör kemiteknik, Civilekonom,

Teknologie Licentiat polymerkemi, Hedersdoktor LTH

Aktuella uppdrag:

• Styrelseledamot Inwido AB (publ)

• Styrelseledamot Indutrade AB (publ)

• Styrelseledamot Hexpol AB (publ)

• Styrelseordförande Bona AB

• Styrelseordförande Sydsvenska Industri- och

Handelskammaren

• Styrelseledamot Nord-Lock International AB

• Styrelseledamot IPCO AB

Urval av arbetslivserfarenhet och annan information

• Vd och koncernchef Bona AB

• Forsknings-och utvecklingschef Akzo Nobel Industrial

Wood Coatings

Oberoende

• Oberoende till Peab och bolagsledningen: Ja

• Oberoende till större aktieägare: Ja

Innehav i Peab:

5 000 B-aktier

Fredrik Paulsson

Ledamot

Född: 1972

Invald: 2009

Nationalitet: Svensk

Aktuella uppdrag:

• Styrelseledamot SkiStar AB (publ)

• Styrelseordförande i Bjäre Invest AB

• Styrelseledamot och vd i Kranpunkten i Båstad AB

• Styrelseledamot och vd i Ekhaga Utveckling AB

• Ledamot Mats Paulssons Stiftelse

• Ledamot stiftelsen Stefan Paulssons Cancerfond

• Ledamot Mats Paulssons Stiftelse för forskning,

innovation och samhällsbyggande

Urval av arbetslivserfarenhet och annan information

• Styrelseledamot IKEA foundation

• Styrelseledamot IMAs foundation

• Styrelseledamot Ingka Foundation

• Styrelseledamot Peab Industri AB (publ)

Oberoende

• Oberoende till Peab och ledningen: Nej

• Oberoende till större aktieägare: Nej

Innehav i Peab:

445 956 A-aktier

817 500 B-aktier

samt via ägande i Ekhaga Utveckling AB

24 781 033 A-aktier, 39 962 790 B-aktier

Malin Persson

Ledamot

Född: 1968

Invald 2016

Nationalitet: Svensk

Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi

Aktuella uppdrag:

• Styrelseledamot Getinge AB (publ)

• Styrelseledamot Hexpol AB (publ)

• Styrelseledamot Absolent Air Care Group AB

Urval av arbetslivserfarenhet och annan information

• Vd Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola

• Vd Volvo Technology AB

• Strategi- och affärsutvecklingschef AB Volvo

• Styrelseledamot Ricardo Plc

• Styrelseledamot OX2

Oberoende

• Oberoende till Peab och ledningen: Ja

• Oberoende till större aktieägare: Ja

Innehav i Peab:

5 000 B-aktier

Lars Sköld

Ledamot

Född: 1950

Invald 2007

Nationalitet: Svensk

Utbildning: Jurist kandidat

Aktuella uppdrag:

• Styrelseordförande i Dufweholms Herrgård AB

• Urval av arbetslivserfarenhet och annan

information

• Vd och koncernchef STC Interfinans

• Vd Sveaskog

• Vd Klövern Fastigheter

• Oberoende

• Oberoende till Peab och ledningen: Ja

• Oberoende till större aktieägare: Ja

Innehav i Peab:

25 000 B-aktier

¹⁾ Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS2, GOV-1.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 59

Liselott Kilaas

Ledamot

Född 1959

Invald 2018

Nationalitet: Norsk

Utbildning: Magisterexamen i matematik och

statistik, MBA IMD Business School

Aktuella uppdrag:

• Styrelseordförande Implantica AB (publ)

• Styrelseledamot Orkla ASA (publ)

• Vd och koncernchef Evidia GmbH

• Styrelseledamot Varroc Engineering Ltd.

(publ)

• Styrelseledamot Avonova AB

Urval av arbetslivserfarenhet och annan

information:

• Styrelseledamot Norsk Hydro

• Vd och koncernchef Aleris Group

• Styrelseledamot Recover Nordic, EQT-

bolag

• Styrelseledamot Norska Folketrygdfondet

Oberoende

• Oberoende till Peab och ledningen: Ja

• Oberoende till större aktieägare: Ja

Innehav I Peab:

Inget

Magdalena Gerger

Ledamot

Född 1964

Invald 2021

Nationalitet: Svensk

Utbildning: Civilekonom och MBA

Handelshögskolan Stockholm

Aktuella uppdrag:

• Styrelseledamot Curry Ltd (publ)

• Styrelseledamot Investor AB (publ)

• Styrelseordförande Nefab AB

• Styrelseordförande Colart Ltd

Urval av arbetslivserfarenhet och annan

information

• Styrelseledamot Humana

• Styrelseledamot Husqvarna AB

• Styrelseledamot Ahlsell AB

• Styrelseledamot IKEA (Ingka Holding)

• Styrelseledamot Svenska Spel

• Vd Systembolaget AB

• Vice vd Arla Foods, Fresh Dairy, Marketing

and Innovation, divisionschef Nestle UK

• Sustainability Council advisory Board på

VW Group

Oberoende

• Oberoende till Peab och ledningen: Ja

• Oberoende till större aktieägare: Ja

Innehav i Peab:

3 000 B-aktier

Utsedda av arbetstagarna

Patrik Svensson

Ledamot

Född: 1969

Utsedd 2007

Nationalitet: Svensk

Lagbas i Peab Sverige AB

Innehav i Peab: Inget

Cecilia Krusing

Suppleant

Född: 1971

Utsedd 2019

Nationalitet: Svensk

Projektchef Peab Sverige AB

Innehav i Peab: Inget

Kim Thomsen

Ledamot

Född: 1965

Utsedd 2008

Nationalitet: Dansk

Byggnadssnickare Peab Byggservice AB

Innehav i Peab:

Inget

Peter Johansson

Suppleant

Född: 1965

Utsedd 2022

Nationalitet: Svensk

Beläggningsarbetare Peab Asfalt AB

Innehav i Peab: Inget

Maria Doberck

Ledamot

Född: 1972

Utsedd 2021

Nationalitet: Svensk

Verksamhetsarkitekt på Peab AB

Innehav i Peab:

10 230 B-aktier

De redovisade innehaven gäller per 2025-12-31. Innehaven inkluderar makes/makas, omyndiga barns och privata bolags innehav.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 60

Koncernledning ¹⁾

Jesper Göransson

VD och koncernchef (CEO)

Född: 1971

Olika poster inom Peab sedan 1996

Ekonomie magister

Styrelseledamot i Annehem Fastigheter AB

Innehav: 438 800 B-aktier samt 1 044 100 B-

aktier via kapitalförsäkring ²⁾

Innehav i Annehem Fastigheter AB 833 038 B-

aktier och i SkiStar AB 10 000 B-aktier

Niclas Winkvist

Ekonomi- och Finansdirektör (CFO)

Född: 1966

Anställd sedan 1995

Civilekonom

Innehav: 125 000 B-aktier samt 445 000 B-

aktier via kapitalförsäkring ²⁾

Stefan Danielsson

Affärsområdeschef Bygg

Född: 1969

Anställd sedan 2015

Högskoleingenjör

Innehav: 152 300 B-aktier via kapitalförsäkring ²⁾

Roger Linnér

Produktionschef (COO)

Född: 1970

Anställd sedan 1996

Civilingenjör

Innehav: 6 825 B-aktier samt 361 300 B-aktier

via kapitalförsäkring ²⁾

Charlotta Brändström

Affärsområdeschef Anläggning samt ansvarig

del av affärsområde Industri (Swerock och

Asfalt)

Född: 1966

Anställd sedan 2017

Civilingenjör

Innehav: 32 050 B-aktier via kapitalförsäkring ²⁾

Johan Dagertun

Strategichef (CSO)

Född: 1985

Anställd sedan 2016

Civilekonom

Innehav: 6 000 B-aktier samt 38 000 B-aktier

via kapitalförsäkring ²⁾

Revisor

Ernst & Young AB

Jonas Svensson

Huvudansvarig revisor

De redovisade innehaven gäller per 2025-12-31. Innehaven inkluderar

makes/makas, omyndiga barns och privata bolags innehav.

Göran Linder

Affärsområdeschef Projektutveckling

Född: 1968

Anställd sedan 2011

Civilekonom

Innehav: 157 200 B-aktier via kapitalförsäkring ²⁾

Camila Buzaglo

Kommunikationsdirektör (CCO)

Född: 1971

Anställd sedan 2018

Fil.kand i statsvetenskap

Innehav: 50 400 B-aktier via kapitalförsäkring ²⁾

¹⁾Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1.

²⁾ Enligt anställningsavtal för ledande befattningshavare, kan hela eller delar av utfall avseende rörlig lön

placeras i en kapitalförsäkring som huvudsakligen investerar i Peabaktier. Information om ersättning till

ledande befattningshavare, se not 9.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 61

Uppförandekod och policyer som beslutas av

styrelsen

Styrelsen reviderar och fastställer årligen uppförandekoden

och ett antal centrala policyer, vilka tillsammans utgör en

viktig del av Peabs bolagsstyrningsstruktur och bidrar till att

främja en hållbar och etisk verksamhet. Processen för att

uppdatera styrande dokument sker enligt en fastställd och

strukturerad rutin, vilket säkerställer att de kontinuerligt

revideras utifrån identifierade risker samt gällande

lagstiftning.

Nedan beskrivs de mest centrala koderna och policyerna

samt hur de främjar Peabs affärskultur.

Uppförandekoden

Peabs uppförandekod är en konkretisering av Peabs

kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga.

Uppförandekoden betonar vikten av god affärsetik,

nolltolerans mot korruption, transparens och långsiktiga

relationer, samtidigt som den bidrar till hållbar

samhällsutveckling och socialt ansvarstagande.

Uppförandekoden är en vägledning för medarbetarna att

fatta korrekta beslut och den är sammanlänkad med andra

styrande dokument som miljöpolicy, riktlinjer om

visselblåsning, antikorruption, sanktioner,

informationssäkerhet, konkurrensrätt samt om processen

för tillbörlig aktsamhet. Genom att medarbetare följer koden

och dess referenser till andra policyer och riktlinjer, främjar

Peab ett etiskt och lagligt agerande. Ansvaret för att tillse att

koden följs är delegerad till koncernledningen, med vd som

ytterst ansvarig för det operativa arbetet. Chefer på varje

nivå ansvarar därefter för att kraven i uppförandekoden

tillämpas och efterlevs inom sina avdelningar eller

funktioner. Samtliga medarbetare i Peab får utbildning i

uppförandekoden vartannat år. Riskutsatta medarbetare får

skräddarsydd utbildning i specifika delar av

uppförandekoden årligen.

Frågor kring regelefterlevnad, särskilt inom områden som

mänskliga rättigheter, antikorruption och värdekedjan är

återkommande i det operativa arbetet för medlemmarna i

koncernledningen.

Policy för intern styrning och kontroll

Policyn för intern styrning och kontroll syftar till att

säkerställa ändamålsenlig organisation och förvaltning av

verksamheten, tillförlitlig rapportering samt efterlevnad av

lagar och regler. Målsättningen är att policyn ska hjälpa Peab

att effektivt bedriva verksamheten, nå måluppfyllelse samt

upprätthålla förtroende för verksamheten, där oönskade

händelser i första hand förebyggs och i andra hand upptäcks

och hanteras. Processen för intern styrning och kontroll i

Peab består av målstyrning, riskhantering och

kontrollaktiviteter. Beslutsforum och specifika råd hanterar

bland annat anbud, investeringar, hållbarhet och etik.

Informationspolicy

Informationspolicyn säkerställer att Peab kommunicerar

korrekt, enhetligt och transparent. Den omfattar all

kommunikation och tydliggör ansvar. Policyn syftar till att ge

alla intressenter en rättvisande bild av bolaget och att all

information hanteras ansvarsfullt, inklusive

insiderinformation och reglerad kommunikation.

Policy för närståendetransaktioner

Policyn reglerar hur Peab hanterar transaktioner med

närstående för att säkerställa att de identifieras, bedöms och

genomförs på marknadsmässiga villkor. Syftet är att

säkerställa korrekt, transparent och laglig hantering av

närståendetransaktioner, inklusive att väsentliga

transaktioner prövas och godkänns i enlighet med gällande

regelverk.

Finanspolicy

Finanspolicyn omfattar regelverk och riktlinjer för den

finansiella verksamheten. Koncernens finansiella

risktagande ska regleras av till verksamheten anpassade

riskmandat fastställda av styrelsen. Syftet med finanspolicyn

är att fastställa riktlinjer och ansvarsfördelning för finansiella

transaktioner för att uppnå och upprätthålla en god

riskkontroll.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 62

Styrelsesammanträden, närvaro 2025


Årsstämmovalda ledamöter	Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Närvaro styrelsesammanträde*	Revisionsutskott	Närvaro revisionsutskott	Ersättningsutskott	Närvaro ersättningsutskott	Finansutskott	Närvaro finansutskott
Anders Runevad	Ja	Nej	11/11			O	3/3	O	16/16
Magdalena Gerger	Ja	Ja	10/11	L	4/4
Karl-Axel Granlund*	Ja	Ja	3/4			L	1/3	L	4/16
Kerstin Lindell	Ja	Ja	10/11	L	3/4
Fredrik Paulsson	Nej	Nej	11/11			L	3/3	L	16/16
Malin Persson	Ja	Ja	11/11
Lars Sköld	Ja	Ja	11/11	O	4/4			L*	12/16
Liselott Kilaas	Ja	Ja	11/11	L*	4/4	L	2/3

Arbetstagarrepresentanter
Maria Doberck, ordinarie			11/11
Patrik Svensson, ordinarie			10/11
Kim Thomsen, ordinarie			11/11
Peter Johansson, suppleant			8/11
Cecilia Krusing, suppleant			8/11

O – ordförande L – ledamot

*I samband med styrelsens konstituerande sammanträde den 6 maj 2025, efter årsstämman, utsågs Lars Sköld till ledamot i finansutskottet och Liselott Kilaas till ledamot i revisionsutskottet. Karl-Axel Granlund avträdde sina utskottsuppdrag .

Successionsplanering

Peab har en strategisk och långsiktig successionsplanering,

med styrelsen i en nyckelroll för att säkerställa kontinuitet

och effektiv succession för vd och koncernledning. Denna

planering är en integrerad del av Peabs HR-strategi. Årliga

uppdateringar av planen görs för att upprätthålla dess

relevans. Förslag på uppdaterad plan presenteras för

ersättningsutskottet och styrelsen för beslut. Denna process

syftar till att behålla kompetens inom Peab och förbereda

verksamheten på oförutsedda händelser samt stärka Peabs

organisatoriska motståndskraft.

Styrelsens uppföljning av intern styrning och kontroll ¹⁾

Styrelsen följer fortlöpande upp och utvärderar effektiviteten

i Peabs struktur för intern styrning och kontroll genom den

information som koncernledningen och styrelsens utskott

lämnar till styrelsen. Vid varje ordinarie styrelsemöte

behandlas Peabs ekonomiska situation och finansiella

ställning samt avstämning mot finansiella och icke-

finansiella mål. Inför styrelsemötena får styrelseledamöterna

rapporter avseende Peabs utveckling. Motsvarande

uppföljning görs av koncernledningen och

affärsområdesledningarna. En utvärdering avseende

styrning och kontroll av den finansiella rapporteringen görs

vid det första ordinarie styrelsesammanträdet som äger rum

efter räkenskapsårets utgång.

Styrelsen har för verksamhetsåret 2025 utvärderat behovet

av en funktion för internrevision och kommit fram till att den

etablerade kontrollstrukturen i Peab ger erforderlig styrning

och kontroll av koncernen. Det är därför för närvarande inte

motiverat med en funktion för internrevision i bolaget.

Oberoende ledamöter

Fredrik Paulsson är inte att anses som oberoende i

förhållande till bolagets större aktieägare och inte heller i

förhållande till bolaget och bolagsledningen. Anders

Runevad bedöms vara oberoende i förhållande till Peab och

bolagsledningen. Vid tidpunkten för valberedningens förslag

till årsstämman bedömdes han även vara oberoende i

förhållande till bolagets större aktieägare. Från och med juni

2025 har Anders Runevad tagit sig an uppdrag i Ekhaga

Utveckling, vilket innebär att han inte längre är oberoende i

förhållande till bolagets större aktieägare. De övriga fem

ledamöterna valda av stämman är oberoende i förhållande

till Peab, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

Styrelsens sammansättning uppfyller därmed Svensk kod för

bolagsstyrningskrav på oberoende.

Styrelseutvärdering

Peabs styrelse genomför varje år en strukturerad utvärdering

av sitt arbete för att utveckla arbetsformer och effektivitet.

Utgångspunkten för utvärderingen är en av

styrelseordföranden utformad detaljerad enkät, vilken

besvaras av samtliga styrelseledamöter och suppleanter.

Valberedningens ordförande har, beträffande utvärdering av

styrelseordförande, godkänt enkätens innehåll. Huvuddelen

av frågorna i enkäten är återkommande för att ge möjlighet

¹⁾Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-5

²⁾ Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1.

att jämföra utfallen mellan åren, men viss uppdatering av

frågorna sker vid behov. I de tre senast genomförda

utvärderingarna har det lagts ett fördjupat fokus på

hållbarhetsfrågor. Som komplement till enkäten

genomfördes också individuella muntliga genomgångar med

varje styrelsemedlem/suppleant för att få möjlighet till

fördjupning och utveckling.

Resultaten visade att styrelsen har mycket god insikt i och

stor förståelse för Peabs strategiska mål, kärnvärden och

styrande dokument. Styrelsemedlemmarnas breda

erfarenheter och kunskaper inom hållbarhetsområdet

betonades som värdefulla för Peab. ²⁾

Resultat och insikter av styrelseutvärderingen har redovisats

och diskuterats vid styrelsemöte och presenterats för

valberedningen.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 63

Styrelseutskotten ¹⁾

Styrelsen har etablerat särskilda styrelseutskott för att öka

effektiviteten och stärka fokus på specifika områden inom

styrelsearbetet samt säkerställa god bolagsstyrning.

Utskottens ledamöter utses vid det konstituerande

styrelsemötet för ett år i taget. För att säkerställa ordning

och struktur i utskottens arbete, styrs varje utskott av

fastställda utskottsinstruktioner. I utskottens

arbetsuppgifter ingår också ansvar för tillsyn av

hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter inom

deras respektive ansvarsområde. Ärenden som behandlas

vid utskottens möten dokumenteras och avrapporteras vid

nästkommande ordinarie styrelsemöte.

Styrelsen har följande utskott:

Revisionsutskottet ²⁾

Revisionsutskottet är sammansatt av medlemmar som

utnämns efter årsstämman på det konstituerande

styrelsesammanträdet. Utskottet från 2025 bestod av

följande ledamöter:

• Lars Sköld, ordförande

• Magdalena Gerger

• Kerstin Lindell

• Liselott Kilaas

Revisionsutskottets ansvar och arbete

Revisionsutskottets huvudsakliga ansvar är att övervaka

Peabs finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering

samt lämna rekommendationer och förslag för att

säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Utskottet ansvarar

även för att övervaka effektiviteten i Peabs interna kontroll

och styrning samt riskhantering. ³⁾

Som en del av styrelsens ansvar kopplat till lagar och regler

på hållbarhetsområdet ingår det i revisionsutskottets

uppdrag att säkerställa en helhetssyn på verksamheten som

omfattar påverkan, risker och möjligheter kopplade till

hållbarhetsrelaterade frågor. ⁴⁾

Revisionsutskottet ska hålla sig informerat om revisionen av

års- och koncernredovisningen, om granskningen av

hållbarhetsrapporten samt resultatet av Revisorsnämndens

kvalitetskontroll. Utskottet är ansvarigt för att informera

styrelsen om revisionens resultat och dess bidrag till den

finansiella rapporteringens och hållbarhetsrapporteringens

tillförlitlighet samt att redogöra för utskottets egen funktion i

denna process.

En ytterligare uppgift är att granska och övervaka revisorns

opartiskhet och självständighet. Det innefattar att vara

särskilt uppmärksam på om revisorn erbjuder andra tjänster

än revision och granskning till bolaget, vilket kan påverka

objektiviteten.

Slutligen ansvarar revisionsutskottet för att biträda i

upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om val

av revisor och för att leda urvalsförfarandet vid valet av

revisor. Detta säkerställer att revisorsvalet sker på ett

genomtänkt och ansvarsfullt sätt.

Vid revisionsutskottets sammanträden deltar representanter

för koncernledningen som föredragande i relevanta frågor.

Revisionsutskottet har haft fyra sammanträden under 2025.

Huvudansvarig revisor deltog i relevanta delar under tre

sammanträden. Revisionsutskottets möten protokollförs och

delges styrelsen, och rapportering sker löpande till styrelsen.

Utöver de arbetsuppgifter som beskrivs ovan, har

revisionsutskottet under året bland annat adresserat:⁵⁾

• Hållbarhetsrådets arbete

• Den dubbla väsentlighetsbedömningen

• Införande av nytt system- och rapporteringsstöd för

hållbarhetsdata

• Klimatkalkylen

• NIS2-direktivet och dess påverkan på Peab

Finansutskottet ⁶⁾

Finansutskottet är sammansatt av medlemmar som

utnämns efter årsstämman på det konstituerande

styrelsesammanträdet. Utskottet från 2025 bestod av

följande ledamöter:

• Anders Runevad, ordförande

• Karl-Axel Granlund (avträdde 6:e maj 2025)

• Fredrik Paulsson

• Lars Sköld (ersatte Karl-Axel Granlund)

Finansutskottets ansvar och arbete

Finansutskottet bereder och fattar beslut i ekonomiska

frågor. Arbetet samt utskottets bestämmanderätt regleras av

de årliga fastställda instruktioner och arbetsordning för

styrelse, samt av styrelsens fastställda finanspolicy.

Finansutskottet ansvarar för att övervaka bolagets

finansiella strategier. Detta innefattar säkerställandet av att

investeringar och finansiella beslut är i linje med bolagets

långsiktiga hållbarhetsmål. Under finansutskottets möten

närvarar representanter från koncernledningen som

informerar och föredrar ärenden.

Finansutskottet har haft 16 sammanträden under 2025.

Finansutskottet rapporterar löpande till styrelsen.

Under 2025 behandlades bland annat frågor rörande större

anbud, investeringar och avyttringar, strategiska låneavtal,

tvister samt den ekonomiska utvecklingen i koncernen.

Ersättningsutskottet ⁷⁾

Ersättningsutskottet är sammansatt av medlemmar som

utnämns efter årsstämman på det konstituerande

styrelsesammanträdet. Utskottet från 2025 bestod av

följande ledamöter:

• Anders Runevad, ordförande

• Karl-Axel Granlund (avträdde 6:e maj 2025)

• Fredrik Paulsson

• Liselott Kilaas (ersatte Karl-Axel Granlund)

Ersättningsutskottets ansvar och arbete

Ersättningsutskottet förbereder styrelsens beslut gällande

¹⁾Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

²⁾ Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

³⁾ Införlivad Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

⁴⁾Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

⁵⁾Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2^.

⁶⁾Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

⁷⁾Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

⁸⁾ Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-3.

⁹⁾Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-3.

¹⁰⁾Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

ersättningsprinciper, ersättningar och andra

anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Vidare

bereder, övervakar och utvärderar utskottet kommande,

pågående och under året avslutade program för rörliga

ersättningar för dessa befattningshavare. Utskottet granskar

även tillämpningen av den av bolagsstämman årligen

fastställda ersättningspolicyn, samt de aktuella

ersättningsstrukturerna och -nivåerna i koncernen.

Dessutom lämnar utskottet förslag till styrelsen angående

vd:s lön och andra villkor i linje med gällande

ersättningspolicyn. För övriga ledande befattningshavare

beslutar utskottet om lön och villkor, efter

rekommendationer från vd. Vid utskottssammanträden

deltar koncernledningens representanter som föredragande.

Ersättningsutskottet hade fyra sammanträden under 2025.

Ersättningsutskottet rapporterar löpande till styrelsen.

Ersättning till bolagsledningen ⁸⁾

Årsstämman 2025 beslutade om ersättningspolicy för

koncernledningen. Ersättningspolicyn finns tillgänglig på

www.peab.se. Information om lön och andra ersättningar till

vd och övriga personer i koncernledningen återfinns i not 9 i

års- och hållbarhetsredovisningen samt på webbplatsen.

Incitamentsprogram ⁹⁾

Peab har för närvarande två pågående

prestationsaktieprogram. Vid årsstämman 2025 godkändes

förslaget om Prestationsaktieprogram 2025, vilket är ett

treårigt incitamentsprogram som ska ge incitament för

ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom

koncernen att erhålla aktier i Peab om vissa mål som främjar

långsiktig värdeökning i företaget uppnås. Sedan tidigare

finns prestationsaktieprogram 2024. Samtliga rörliga

ersättnings (STI)- och prestationsaktieprogram (LTI)

innehåller tydliga hållbarhetsmål kopplat till viktning och

utfall.

è För mer information om ersättningar se sida 71 och not 9 på

sidorna 170-173.

Verkställande direktör ¹⁰⁾

Styrelsen ansvarar för att utse vd och fastställa instruktioner

för dennes arbetsuppgifter.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 64

Vd har huvudansvaret för Peabs löpande förvaltning och

därmed för att arbetet med intern styrning och kontroll

organiseras på lämpligt sätt. Detta innefattar hantering av

företagsinvesteringar, personal-, finans- och ekonomifrågor

och att upprätthålla kontinuerlig kontakt med Peabs

intressenter och den finansiella marknaden. Vd ska tillse att

hållbarhetsmål och prestationer är en central del i

utvärderingen av koncernledningens arbete.

En del av vd:s uppdrag är att vara föredragande och

förslagsställare i styrelsen, vilket innebär att presentera och

föreslå ärenden för styrelsens beslut. Vd har tillsatt en

koncernledningsgrupp som bistår i den dagliga hanteringen

och strategiska beslutsprocessen inom Peab.

Koncernledning ¹⁾

Koncernledningen bestod under 2025 av vd och koncernchef,

CFO, COO, CCO, CSO och cheferna för affärsområdena Bygg,

Anläggning och Projektutveckling, totalt åtta personer.

Verksamheten i affärsområde Industri drivs av respektive vd

för de i affärsområdet ingående större bolagen. Varje sådan

vd rapporterar till utsedd medlem i koncernledningen.

Koncernledningen fastställer övergripande mål och

strategier för verksamheten i koncernens affärsplan.

Koncernledningen sammanträder en gång per månad med

inriktning på operativ styrning av verksamheten, uppföljning

av mål i affärsplanen, riskhantering och strategiska frågor.

Peabs styrelse har även ålagt koncernledningen det

övergripande ansvaret för styrning och uppföljning av

integreringen av hållbarhetsarbetet i verksamheten. Vid

sammanträden adjungeras vid behov ansvariga för

koncernfunktionerna och andra medarbetare.

Koncernledningen ansvarar för att på ett relevant och tydligt

sätt för organisationen kommunicera Peabs mål och risknivå

samt hur den interna styrningen och kontrollen ska fungera.

è För mer information om verkställande direktören och

medlemmar i koncernledningen, se sidorna 58-60

Styrdokument som beslutas av

koncernledningen

Koncernledningen fastställer årligen flertalet styrdokument,

såsom miljöpolicy, riktlinjer om antikorruption och riktlinjer

om konkurrensrätt med flera.

Övriga interna regelverk, som riktlinjer, regler och

instruktioner ansvarar affärsområden och/eller

koncernfunktioner för.

För att säkerställa enhetlig tillämpning av processer och

rutiner inom hela koncernen använder Peab ett

verksamhetsledningssystem. Detta system beskriver och

dokumenterar koncernens processer och fungerar som en

plattform för att säkerställa att arbetssätt och styrande

dokument följs.

è För mer information, se sidan 69 (ESRS 2, GOV 1-2) och figur 66 på

sidan 139 (G1-1)

Verksamhetsstyrning

Enligt den affärsplan som gällde under 2025 arbetar Peab

med tre finansiella mål och sex icke-finansiella mål. De icke-

finansiella målen innefattar Peabs hållbarhetsmål.

Koncernens affärsplan bryts ner och bearbetas av de olika

affärsområdena och bolagen som fastställer sina respektive

affärsplaner.

Koncernledningens möten under året

Under 2025 höll koncernledningen tretton möten med fokus

på verksamhetsuppdateringar, omvärldsanalys samt

strategiska vägval för fortsatt tillväxt. Arbetet omfattade

även redundans och säkrad tillgång till strategiska

insatsvaror samt löpande uppföljning av koncernens

strategiska mål, inklusive insatser för att nå målet om

klimatneutralitet 2045. Vidare genomfördes fördjupade

analyser och prioritering av riskreducerande åtgärder

avseende finansiella och operativa risker, inklusive arbetet

med den dubbla väsentlighetsbedömning. Därutöver följdes

koncernens AI-strategi samt arbete med cyber-och

informationssäkerhet upp inom ramen för den övergripande

styrningen. Under året prioriterades även initiativ för att

minska risken för korruption.

Koncernfunktioner

Koncernfunktionerna stödjer både koncernledningen och

affärsområdena, såväl strategiskt som i den löpande

verksamheten. Funktionerna leds av olika medlemmar i

koncernledningen. För koncernfunktionerna finns

ledningsgrupper som ansvarar för att förvalta, driva och

utveckla dessa.

Peabs koncernledningsforum ²⁾

Anbudsrådet: Är ett beslutande organ avsett för att utifrån

projektstorlek och komplexitet säkerställa att anbuden

bygger på väl genomarbetade kalkyler med optimerade

möjligheter och reducerade risker. Rådet leds av COO.

Ersättningsrådet: Hanterar och beslutar om

ersättningsfrågor och förbereder material till styrelsens

ersättningsutskott. Rådet säkerställer att

ersättningsstrukturerna är rättvisa, marknadsmässiga och i

linje med Peabs övergripande strategi och policyer. Rådet

leds av CFO.

Etiska rådet: Hanterar frågor kring affärsetik, korruption och

ekonomiska oegentligheter samt säkerställer opartisk

utredning i ärenden som rör trakasserier och diskriminering.

Etiska rådet hanterar allvarliga överträdelser av Peabs

uppförandekod, policyer och vissa riktlinjer samt ser till att

ärenden utreds opartiskt, i syfte att bidra till en sund

företagskultur. Visselblåsarrådet är en delfunktion inom

Etiska rådet som ansvarar för visselblåsarverktyget samt

hantering av inkommande visselblåsningar/klagomål mellan

etiska rådets månatliga sammanträden. Rådet leds av

chefsjuristen för bolagsstyrning och regelefterlevnad.

Hållbarhetsrådet: Övervakar, samordnar och utvecklar

hållbarhetsarbetet i Peab samt säkerställer att

verksamheten följer interna och externa regleringar,

standarder och lagar. Rådet fungerar som en central

funktion för att integrera hållbarhetsfrågor i Peabs

övergripande strategi och verksamhet och rådet rapporterar

löpande till koncernledning, revisionsutskott och styrelse.

Rådet leds av CSO.

Investeringsgruppen: Är koncernledningens beslutsforum

för investeringar och avyttringar avseende maskiner,

¹⁾Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

²⁾ Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

inventarier och projektutveckling. Investeringsgruppen

ansvarar för styrning av koncernens kapitalanvändning med

målsättningen att uppnå förväntad avkastning på investerat

kapital. Gruppen leds av CFO.

Affärsutskott: Är inget enskilt forum utan utgörs av

koncernledningen. I affärsutskottet bereds och beslutas om

förvärv eller avyttring av företag eller verksamheter.

Utskottet leds av vd.

Utvecklingsrådet: Ansvarar för styrning och beslut om

genomförande av utvecklingsprojekt, både inom ramen för

affärsplanen och den digitala strategin. Utvecklingsrådet

ansvarar för att utvecklingsprojekten är kostnadseffektiva

och att de efterlever fastställda ramar. Rådet leds av CSO.

Varumärkesrådet: Ansvarar för Peabs varumärken. I

varumärkesrådet ingår sponsringsrådet som säkerställer att

Peabs sponsringsriktlinjer efterlevs och att

sponsringssamarbeten utvecklas, genomförs och utvärderas.

Rådet säkerställer att aktiviteterna är i linje med Peabs

värderingar och riktlinjer samt ger ett mervärde till både

Peab och samhället. Inga politiska bidrag ges. Rådet leds av

CCO.

Krisledning (PKL): Är koncernens forum för ledning och

samordning vid allvarliga händelser som inte kan hanteras

inom ordinarie rutiner eller resurser. PKL aktiveras vid behov

och har då det övergripande ansvaret för att leda insatsen.

PKL består av utvalda medlemmar ur koncernledningen och

stöds av en krisledningsstab med specialistfunktioner.

Beredskapen vidmakthålls genom systematiskt arbete med

riskanalyser, utbildning och övning, kontinuitetsplanering,

säkerhet samt kommunikationsplanering. Forumet leds av

koncernens säkerhetschef.

Dessa forum utgör en del av Peabs sammanhängande

kontrollmiljö och deras uppdrag är definierade i särskilda

styrdokument. Styrelsen övervakar och bedömer

regelbundet effektiviteten i Peabs interna styrnings- och

kontrollstrukturer. Utvärderingen baseras på den

information som tillhandahålls av koncernledningen, dess

olika forum, samt styrelsens egna utskott. Genom denna

process säkerställs en effektiv styrning i hela koncernen.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 65

Affärsområdesledning

Koncernens operativa verksamhet bedrivs i de fyra

affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och

Projektutveckling. I affärsområdena Bygg, Anläggning och

Projektutveckling finns en ledningsgrupp som leds av

respektive affärsområdeschef och som i övrigt består av

operativa chefer och chefer för stödfunktioner i

affärsområdet. Verksamheten i affärsområde Industri är mer

diversifierad än de övriga affärsområdena och drivs av

respektive vd för de i affärsområdet ingående större bolagen.

Varje sådan vd rapporterar till utsedd medlem i

koncernledningen. Affärsområdescheferna och respektive

ansvarig vd inom affärsområde Industri ansvarar för att driva

verksamheterna genom att delegera ansvar och

befogenheter. De ansvarar för att respektive affärsenhet

inom koncernen har en god intern kontroll och arbetar i

enlighet med Peabs fastställda policyer samt övriga

fastställda styrdokument, processer och verktyg.

Funktionen för bolagsstyrning och

regelefterlevnad ¹⁾

Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad är

organisatoriskt placerad under VD och rapporterar löpande

till såväl VD som styrelsen. Dess huvuduppgift är att

säkerställa Peabs efterlevnad av gällande lagar och regler.

Det görs genom att till exempel tillhandahålla och

genomföra utbildningar om relevanta regelverk. Funktionen

tar även fram och vidareutvecklar styrande dokument och

arbetar i tvärfunktionella grupper, som Etiska rådet och

Hållbarhetsrådet, för att effektivisera och kontrollera

efterlevnaden.

Funktionen för riskhantering och intern

kontroll ²⁾

Funktionen för riskhantering och intern kontroll ansvarar för

att genomföra och följa upp riskanalyser på affärsområdes-

och funktionsnivå och konsolidera identifierade risker på

koncernnivå. Riskprocessen utgår från de riskregister som

varje affärsområde och funktion arbetar i med tillhörande

ägandeskap, responsplan och handlingsplan. Funktionen

sammanställer de konsoliderade riskerna i en årlig

riskrapport samt genomför olika internkontrollaktiviteter för

att säkerställa efterlevnad.

Intern styrning och kontroll i verksamheten ³⁾

Peabs styrelse ansvarar för att det finns effektiva rutiner och

system för koncernens styrning och kontroll avseende den

finansiella och icke-finansiella rapporteringen.

Koncernledningen ansvarar för att implementera och

övervaka de interna styrningsmekanismerna.

Utgångspunkterna för denna process är fastställda av

styrelsen i policy för intern styrning och kontroll och bygger

på komponenterna enligt COSO:s (Committee of Sponsoring

Organizations of the Treadway Commission) ramverk för

intern kontroll. Processen struktureras enligt principen om

tre ansvarslinjer, med ansvarsfördelning från operativ

verksamhet till extern revision.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön bygger på Peabs kärnvärden och omfattar

organisationsstruktur, interna regelverk och styrande

dokument, tilldelning och begränsning av ansvar,

kompetensförsörjning samt uppföljning av intern styrning

och kontroll.

Styrelsen har det yttersta ansvaret för den övergripande

styrningen av Peab och för kontrollen av de risker som

förknippas med verksamheten. Ledningen ansvarar för att

utveckla och implementera Peabs struktur för intern styrning

och kontroll i verksamheten inkluderande

organisationsstruktur, ansvarstilldelning och mandat,

kompetensförsörjning och uppföljning.

Riskanalys

Riskanalyser genomförs utifrån uppsatta mål i de olika

verksamheterna i Peab. Riskanalys på verksamhets- och

projektnivå genomförs enligt process som beskrivs i Peabs

verksamhetsledningssystem. En övergripande riskanalys

som inkluderar riskhantering av varje identifierad väsentlig

risk genomförs årligen i respektive affärsområde och därefter

i koncernledningen varefter den avrapporteras till styrelsen.

En utförlig beskrivning av risker och riskhantering i Peab

finns i avsnittet Risker och riskhantering på sidorna 149-153.

Kontrollaktiviteter

I Peabs verksamhet är kontrollaktiviteter en integrerad del

av det dagliga arbetet, med syfte att uppnå mål och hantera

risker effektivt. Dessa aktiviteter baseras på individuellt

ansvar där varje medarbetare är ansvarig för att följa de

arbetssätt, processer och styrande dokument som är

fastställda och återfinns i Peabs

verksamhetsledningssystem.

Särskilda kontrollmekanismer som ”fyraögonsprincipen” för,

till exempel, finansiella transaktioner och IT-system med

behörighetskontroller och attestfunktioner är centrala för att

upprätthålla denna kontroll.

Vidare har koncernledningen etablerat

koncernledningsforum för att fokusera på specifika områden

inom koncernen. Dessa forum, som består av representanter

från olika koncernfunktioner, följer definierade rutiner och

styrdokument för att säkerställa effektivitet och efterlevnad

inom sina ansvarsområden. De övervakar även

konsekvenser, risker och möjligheter och rapporterar sina

iakttagelser till koncernledningen. Arbetet inom råden

avrapporteras löpande till styrelsen.

Externa revisorer

Enligt Peabs bolagsordning ska en eller två revisorer väljas

av årsstämman. Vid årsstämman 2025 omvaldes Ernst &

Young AB till bolagets revisor med auktoriserade revisorn

Jonas Svensson som huvudansvarig revisor för tiden intill

slutet av årsstämman 2026.

Utöver revision har Ernst & Young AB endast tillhandahållit

Peab tjänster i form av redovisningskonsultationer samt

expertis inom hållbarhetsredovisning.

Övriga obligatoriska upplysningar enligt 6 kap

6 § årsredovisningslagen

• Direkta och indirekta aktieinnehav i bolaget som

representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga

aktier i bolaget redovisas i Övriga upplysningar, avsnitt

Peabaktien.

• Det finns inga begränsningar i bolagsordningen avseende

hur många röster varje aktieägare kan avge vid en

bolagsstämma, vilket även framgår i Övriga upplysningar,

avsnitt Peabaktien.

¹⁾Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

²⁾ Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

³⁾ Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, G1, GOV-1, GOV-2.

• I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av

styrelseledamöter ska ske vid årsstämma i bolaget.

Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om

entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av

bolagsordningen.

• Bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen att besluta

att bolaget ska ge ut nya aktier redovisas i Övriga

upplysningar, avsnitt Peabaktien.

• Bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen att besluta

att bolaget ska förvärva egna aktier redovisas i Övriga

upplysningar, avsnitt Peabaktien.

Hållbarhets-

rapport



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	HÅLLBARHETSRAPPORT 67

Innehållsförteckning

Allmän information


ESRS 2 Allmänna upplysningar	Sida
Allmänna upplysningar om Peabs hållbarhetsstyrning, strategi, påverkan, risker och möjligheter	68
Grund för utarbetande	68
Bolagsstyrning	69
Strategi	73
Hantering av påverkan, risker och möjligheter	82

Miljöinformation


E1 Klimatförändringar	Sida
Strategi	86
Hantering av påverkan, risker och möjligheter	86
Begränsning av och anpassning till klimatförändringar	87
Mått och mål	88
E2 Föroreningar
Hantering av påverkan, risker och möjligheter	95
Mått och mål	97
Ämnen som inger (stora) betänkligheter	97
E3 Vatten och marina resurser
Hantering av påverkan, risker och möjligheter	99
Mått och mål	99
E4 Biologisk mångfald
Strategi	101
Hantering av påverkan, risker och möjligheter	101
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Hantering av påverkan, risker och möjligheter	105
Mått och mål	107
Resursinflöden	107
Resursutflöden	108
Avfall	109
EU-taxonomiförordningen
Upplysningar enligt EU-taxonomiförordningen	110

Social information


S1 Den egna arbetskraften	Sida
Strategi	118
Hantering av påverkan, risker och möjligheter	118
Arbetsvillkor	119
Likabehandling och lika möjligheter för alla	120
Andra arbetsrelaterade rättigheter	121
Mått och mål	121
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Strategi	126
Hantering av påverkan, risker och möjligheter	127
Arbetsvillkor	128
Likabehandling och lika möjligheter för alla	129
Andra arbetsrelaterade rättigheter	129
Mått och mål	129
S3 Påverkade samhällen
Strategi	131
Hantering av påverkan, risker och möjligheter	131
Mått och mål	132
S4 Konsumenter och slutanvändare
Strategi	134
Hantering av påverkan, risker och möjligheter	134
Mått och mål	135

Bolagsstyrningsinformation


G1 Affärsetik	Sida
Företagskultur	138
Skydd för visselblåsare	139
Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner	140
Mått och mål	141

Tilläggsinformation


	Sida
Förteckning över datapunkter, inklusive infasade upplysningskrav	142
Förteckning över alla datapunkter som härrör från annan EU- lagstiftning	144



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 68

ESRS2

Allmänna upplysningar


	BP-1

Allmän grund för utarbetandet av

hållbarhetsrapporten

Peab har utarbetat den föreliggande hållbarhetsrapporten på

konsoliderad basis i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL),

standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), som sedan den 1 juli

2024 är implementerad i svensk lagstiftning, samt enligt EU:s

taxonomiförordning. Det innebär att denna hållbarhetsrapport utgår från

och innehåller information om väsentlig påverkan, risker och möjligheter

förknippade med Peabs verksamhet. Dessa har identifierats i vår egen

verksamhet samt genom direkta och indirekta affärsrelationer i våra

värdekedjor uppströms och nedströms efter genomförd dubbel

väsentlighetsbedömning.

Hållbarhetsrapporten publiceras årligen, följer det finansiella

räkenskapsåret och omfattar perioden 1 januari till 31 december 2025

samt ingår som del i Peabs förvaltningsberättelse och är översiktligt

granskad av revisor.

För vissa beräkningar har senast tillgänglig information använts, vilket

innebär att uppgifterna i dessa fall kan avse en annan period än

räkenskapsåret. De beräkningsperioder som tillämpas redovisas i

anslutning till respektive beräkning och tillhörande metodbeskrivning.

Hållbarhetsrapporten omfattar Peabkoncernens verksamhet i Sverige,

Norge, Finland och Danmark och samtliga de bolag där Peab har

operationell kontroll. Likaså ingår intresseföretag, joint venture-bolag

och gemensamma verksamheter (joint operations) i den konsoliderade

hållbarhetsrapporten i samma omfattning som för de finansiella

räkenskaperna. Vi har inte undantagit något dotterföretag från

hållbarhetsrapporteringen. Peab har inte heller utelämnat information

som gäller immateriella rättigheter, know-how eller resultat av

innovation. Vi har inte utnyttjat undantaget för företag baserade i en EU-

medlemsstat för att undanta information avseende förestående

utveckling eller frågor under förhandling.

I enlighet med hållbarhetsämnena som definieras i de tio olika ESRS

standarderna har vi analyserat och bedömt påverkan, risker och

möjligheter i värdekedjorna uppströms och nedströms. Vi har alltså

eftersträvat att identifiera och inkludera de olika hållbarhetsämnenas

förekomst i de delar av värdekedjorna uppströms eller nedströms där vi

bedömer dem som väsentliga. Totalt har vi definierat åtta olika

värdekedjor i Peabs verksamhet, som vi bedömer som centrala för

verksamheten.

Vi har tagit oss an denna omfattande redovisningsstandard med en tanke

om att den syftar till balanserad, transparent och konsekvent

redovisning av hållbarhetsinformation och kan fungera som en

katalysator för de faktiska insatserna samt integrationen av

hållbarhetsarbetet som del av Peabs kärnverksamhet. I detta arbete har

vi därför identifierat ett antal utvecklingsområden, och för vissa områden

konkreta planer.

De hållbarhetsfrågor som Peab har slagit fast som väsentliga presenteras

i figur 12 på sidan 76. Dessa frågor ligger i linje med vår strategi och

affärsmodell samt med våra intressenters prioriteringar.


Figur 1: Väsentlighet i värdekedjan
	Väsentligt underämne	Uppströms	Egen verksamhet	Nedströms
E1 Klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	X	X	X
	Begränsning av klimatförändringar	X	X	X
	Energi	X	X	X
E2 Föroreningar	Ämnen som inger betänkligheter	X	X	X
E2 Föroreningar	Ämnen som inger mycket stora betänkligheter	X	X	X
E3 Vatten och marina resurser	Vattenuttag	X	X	X
E4 Biologisk mångfald och ekosystem	Direkta påverkansfaktorer	X	X	X
E4 Biologisk mångfald och ekosystem	Ekosystems omfattning och tillstånd		X	X
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Resursinflöden	X	X
	Resursutflöden		X	X
	Avfall		X
S1 Den egna arbetskraften	Arbetsvillkor		X
	Likabehandling och lika möjligheter för alla		X
	Andra arbetsrelaterade rättigheter		X
S2 Arbetstagare i värdekedjan	Arbetsvillkor	X
	Likabehandling och lika möjligheter för alla	X
	Andra arbetsrelaterade rättigheter	X
S3 Påverkade samhällen	Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter		X	X
S4 Konsumenter och slutanvändare	Personlig säkerhet		X	X
S4 Konsumenter och slutanvändare	Social inkludering		X	X
G1 Affärsetik	Företagskultur	X	X
	Skydd för visselblåsare	X	X	X
	Korruption och mutor	X	X	X
	Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner		X
För närmare information om vårt tillvägagångssätt avseende den dubbla väsentlighetsbedömningen, läs mer på sidorna 82-83.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 69


	BP-2

Upplysningar med avseende på särskilda

omständigheter

Från och med räkenskapsåret 2025 utarbetas hållbarhetsinformationen

fullt ut i enlighet med kraven i CSRD och de europeiska

hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS). Detta innebär att

redovisningen i än större utsträckning än tidigare följer den

strukturerade standarden med datapunkter och jämförelsetal, jämfört

med Peabs redovisning för år 2024 som var inspirerad av CSRD-

ramverket. Därtill har vi för föreliggande redovisningsperiod samlat in

och sammanställt data med hjälp av ett nytt systemstöd för att öka

systematiken i arbetet och informationsgivningen.

För datapunkter av kvantitativ karaktär presenteras jämförelsesiffror

endast i de fall där siffror rapporterats för tidigare redovisningsperioder

och där vi inte har gjort några metodförändringar. Nya datapunkter som

inte redovisades i hållbarhetsrapporten 2024 eller i tidigare rapporter

redovisas därför utan jämförelsetal. Utöver detta har presentationen

anpassats för att säkerställa ökad transparens, spårbarhet och

jämförbarhet i linje med ESRS.

Med utgångspunkt i den dubbla väsentlighetsbedömningen säkerställer

vi att redovisningen fokuserar på de frågor som fångar verksamhetens

väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Vi reviderade våra väsentliga

hållbarhetsaspekter i samband med att vi under hösten 2023 samt under

2024 genomförde denna analys då vi också antog en ny affärsplan för

perioden 2024-2026. Samtliga hållbarhetsämnen enligt ESRS är

väsentliga för Peab, även om alla underämnen eller delunderämnen inte

är det inom varje tematiskt hållbarhetsämne. Peab redovisar sedan 2021

enligt fyra målområden som innefattar totalt nio externa mål. Sex av

dessa mål är hållbarhetsrelaterade och är del av Peabs väsentliga

hållbarhetsaspekter.

Vi har bedömt tidsintervallet konsekvent i rapporteringen i enlighet med

tidsangivelserna i ESRS 1 för kort-, medellång- och lång sikt:

• Kort sikt: Upp till 1 år

• Medellång sikt: 1 till 5 år

• Lång sikt: Mer än 5 år.

Vi tillämpar de föreslagna definitionerna för tidsintervall för att främja

jämförbarhet och konsekvens i vår hållbarhetsrapportering och i

förhållande till andra rapporterande organisationer samt för att

underlätta för olika intressenters tolkning av våra bedömningar och vår

efterlevnad av CSRD-regelverket.

Infasning

Som figur 1 på sidan 68 åskådliggör har vi bedömt ett antal

underkategorier i de tematiska standarderna E4, S1, S2, S3 och S4 som

väsentliga för Peab, men har valt att tillämpa EU:s Quick Fix för E4, S3

och S4. Det innebär att vi för dessa standarder endast besvarar

minimiupplysningskraven (MDR) och SBM-3 i enlighet med Appendix C i

ESRS1 17 (a-e).

För att ta del av denna information, läs vidare på:

• E4: Sidorna 100-102

• S3: 130-132

• S4: 133-135

Sammantaget tillämpar Peab infasningsreglerna för följande

upplysningskrav:

• ESRS 2, SBM-1 (40 b) Strategi, affärsmodell och värdekedja.

(uppdelning av totala intäkter efter betydande ESRS-sektor)

• ESRS 2, SBM-1 (40 c) Strategi, affärsmodell och värdekedja.

(förteckning över ytterligare betydande ESRS-sektorer)

• ESRS 2, SBM-3 (48 e) Väsentliga påverkan, risker och möjligheter och

deras förhållande till strategi och affärsmodell (förväntade finansiella

effekter)

• E1-9: Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker

och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter

• E2-6: Förväntade finansiella effekter genom föroreningsrelaterade

påverkan, risker och möjligheter

• E3-5: Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och

möjligheter som har att göra med vattenresurser eller marina resurser

• E4: Samtliga upplysningskrav, förutom MDR och SBM-3

• E5-6: Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och

möjligheter som har att göra med resursanvändning

• S1-7: Uppgifter om företagets egna arbetskraft som inte är anställda

• S1-11: Socialt skydd

• S1-12: Andel anställda med funktionsnedsättning

• S1-15: Balans mellan arbete och privatliv

• S3: Samtliga upplysningskrav, förutom MDR och SBM-3

• S4: Samtliga upplysningskrav, förutom MDR och SBM-3

è För en fullständig förteckning av de upplysningskrav Peab

rapporterar se figur 69 på sidorna 142-143.

Metoder och antaganden

Vi har gjort vissa antaganden, bedömningar och uppskattningar i

rapporteringen av ett antal upplysningskrav. För ett antal datapunkter

som omfattar värdekedjan uppströms och nedströms, och specifikt

avseende data för Peabs Scope 3-utläpp samt avfall, har data helt eller

delvis baserats på indirekta källor, såsom branschschabloner,

emissionsfaktorer och uppskattningar utifrån finansiella data. Detta

beror på begränsad tillgång till primärdata från värdekedjorna samt

beroendet av externa aktörer, vilket ger osäkerhet i redovisade data.

Redovisade utfallsdata ska därför bedömas med försiktighet. Vi arbetar

kontinuerligt med att förbättra processer och datakvalitet för

rapportering. Vi har tillämpat beräkningsmetoderna och

redovisningsprinciperna konsekvent under räkenskapsåret och för

jämförelsetal, där sådana finns. Beräkningsmetoder inklusive

beräkningsfaktorer och redovisningsprinciper beskrivs i anslutning till

redovisade uppgifter. I de fall avgränsningar och/eller

redovisningsprinciper har förändrats i någon av de specifika

upplysningarna för något av de rapporterade åren, anges detta i direkt

anslutning till redovisad information. Se till exempel närmare

information om hur vi beräknat utsläppsdata på sidorna 90-93. På dessa

sidor beskriver vi även hur vi arbetar för att successivt öka

tillförlitligheten i den data som ligger till grund för rapportering av

värdekedjornas utsläpp.

Inga rättelser har gjorts av de uppgifter som redovisats för tidigare

perioder.

Upplysningarna som lämnas i enlighet med ESRS är strukturerade enligt

de krav som framgår av CSRD (Directive (EU) 2022/2464) och de

delegerade akterna för ESRS. Hänvisning görs till respektive

upplysningskrav i redovisningen (t.ex. ESRS 2 BP-2, ESRS E1-6, ESRS E5-4

etc.). Peab har även beaktat och tillämpat andra etablerade ramverk och

regelverk i hållbarhetsrapporten. Dessa används i den mån de

kompletterar eller förtydligar ESRS-kraven och avser:

• GHG-protokollet, som utgör den metodologiska grunden för

beräkning och rapportering av koncernens växthusgasutsläpp.

Beräkning av växthusgasutsläpp följer GHG-protokollets Corporate

Standard (2004, reviderad version) med definitionerna av Scope 1, 2

och 3 samt tillhörande “Guidance for Scope 3 Accounting and

Reporting” (2011).

• Nationella regelverk och riktlinjer, såsom vägledningar från Svensk

kod för bolagsstyrning (kapitel 3, punkt 10) för styrningsrelaterad

information samt Naturvårdsverkets vägledningar för miljörelaterad

information.

• Nationella och branschspecifika initiativ, inklusive vägledningar och

rekommendationer.

Ta del av metodbeskrivningar i respektive tematiskt ESRS-avsnitt för

närmare information om mätetal som har koppling till ovanstående

ramverk och regelverk.


	GOV-1-2

Styrning och hållbarhet

Styrelsens ansvar

Peab har etablerat och fastställt strukturer för styrning och rapportering av

hållbarhetsfrågor inom bolagets ledning och tillsynsorgan. Styrelsen har

det övergripande ansvaret för att säkerställa att bolagets verksamhet

bedrivs i enlighet med principer för hållbar utveckling och att

hållbarhetsfrågor beaktas i strategiska beslut samt för övervakningen av att

arbetet är förankrat i påverkan, risker och möjligheter. Detta ansvar är

formaliserat i ett antal styrdokument fastslagna av styrelsen (Arbetsordning

för styrelse och i Policy intern styrning och kontroll), som även omfattar

styrelseutskottens arbete och ansvar kopplat till hållbarhet. Styrelsens

utskott, framför allt revisionsutskottet, är viktiga i detta arbete.

I Peab AB:s styrelsearbete säkerställs att relevanta färdigheter och

kompetenser för att övervaka hållbarhetsfrågor finns eller utvecklas,

särskilt genom det arbete som utförs inom styrelsens olika utskott.

Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av beslutsprocesserna och tas

upp både som egna punkter och som en del av andra punkter på

styrelsens dagordning.

Peabs styrelse utmärks av kompetenser inom riskhantering,

bolagsstyrning, affärsstrategi och hållbarhetsfrågor – områden som är

avgörande för bolagets strategi som ledande samhällsbyggare i Norden.

Styrelsen består av ledamöter med erfarenhet från bygg- och

anläggningsbranschen, industriell utveckling samt samhällsplanering,

vilket innebär kunskap och förståelse för såväl hållbarhetsrisker som -

möjligheter i värdekedjan i bygg- och anläggningsbranschen.

è Läs mer om styrelsemedlemmarnas erfarenheter i

bolagsstyrningsrapporten på sidorna 57-59.

Hållbarhetsrelaterad expertis tillhandahålls och stärks genom de

specifika ansvarsområdena som tilldelats styrelsens utskott.

Revisionsutskottet har en central roll i att övervaka och säkerställa

tillförlitligheten i bolagets hållbarhetsrapportering. Utskottet granskar

effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering. Dessutom

håller utskottet sig informerat om granskningen av hållbarhetsrapporten

och dess påverkan på rapporteringens tillförlitlighet. Revisionsutskottet

rapporterar regelbundet till styrelsen i dessa frågor, vilket säkerställer att

hållbarhetskompetens kontinuerligt beaktas i styrningen av Peab.

Finansutskottet bidrar till bolagets hållbarhetsarbete genom att

övervaka finansiella strategier med hänsyn till hållbarhet. Utskottet

säkerställer att investeringar och finansiella beslut är i linje med bolagets

långsiktiga hållbarhetsmål.

Ersättningsutskottet, som ansvarar för att bereda beslut om ersättningar

till ledande befattningshavare, följer och utvärderar hur Peabs

hållbarhetsmål integreras i belöningssystemen. Det inkluderar att

säkerställa att incitament till ledande befattningshavare är utformade för

att främja hållbar utveckling, vilket kräver kunskap om hur

hållbarhetsfrågor påverkar bolagets långsiktiga mål.

Styrelsens samlade kompetens täcker Peabs väsentliga

hållbarhetsområden. Genom utskotten med sina specifika

ansvarsområden relaterade till hållbarhet säkerställer styrelsen att



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 70

hållbarhetsfrågorna är integrerade i bolagets övergripande strategi och

verksamhetsbeslut samt minimerar risker.

Peab har även en väl etablerad struktur för arbetstagarrepresentation,

särskilt genom fackliga organisationer och skyddskommittéer. Dessa är

involverade i frågor som rör arbetsmiljö, säkerhet, jämställdhet och

kompetensutveckling. Arbetstagarrepresentanter deltar i

bolagsstyrningen, bland annat genom representation i styrelsen, vilket är

i linje med svensk bolagsrätt.

Peabs bolagsstyrningsrapport ger en översikt över styrelsens och

verkställande ledningens (inklusive vd) sammansättning och mångfald, och

belyser deras roller, ansvarsområden och kompetens i hållbarhetsfrågor.

För 2025, bland de stämmovalda ledamöterna utgjorde kvinnor 57 procent

och män 43 procent, och inklusive arbetstagarrepresentanter och

suppleanter var fördelningen 50 procent kvinnor och 50 procent män.

è För mer information, se bolagsstyrningsrapporten på sidorna

53-65.

Styrning i verksamheten

Peabs vd och koncernchef ansvarar, med stöd av koncernledningen, för

hållbarhetsarbetet och -styrningen i verksamheten och ska tillse att

styrelsen hålls informerad om utvecklingen av bolagets

hållbarhetsarbete. Hållbarhetsmål och prestationer är en central del i

utvärderingen och följs upp minst årligen i samband med styrelse- och

utskottsmöten.

Peabs koncernledning ansvarar för att:

• Övervaka och säkerställa arbete avseende hållbarhetsrelaterad

påverkan, risker och möjligheter i hela organisationen.

• Säkerställa att hållbarhetsarbetet är integrerat i strategi,

affärsplanering, riskhantering och investeringsbeslut.

• Övervaka framsteg inom prioriterade hållbarhetsmål, såsom

minskade växthusgasutsläpp, förbättrad arbetsmiljö och ökad

jämställdhet.

• Implementera interna kontrollsystem och rapporteringsrutiner för

hållbarhetsdata.

Genom denna struktur eftersträvar vi att säkerställa att hållbarhetsfrågor

är integrerade i Peabs affärsmodell och beslutsfattande. Till stöd finns

ett antal hållbarhetsrelaterade policyer med tillhörande regler och

riktlinjer, som alla utgår från Peabs uppförandekod, och som ytterligare

definierar våra åtgärder inom respektive område Figur 2 sammanfattar

de viktigaste policyerna.

è För mer information om policyer och riktlinjer, se

bolagsstyrningsrapporten på sidan 61. Dessa finns även på Peabs

webbplats.


Figur 2: Policyer för hållbarhetsfrågor
Policy	Innehåll	Anpassningar till standarder	Beslutas av	ESRS


Uppförandekod	Peabs uppförandekod utgör koncernens grundläggande styrdokument för ansvarsfullt agerande och beskriver de principer som ska vägleda alla medarbetare och samarbetspartners. Koden är koncernövergripande och gäller i hela Peabs värdekedja. Uppförandekoden är en vägledning för medarbetarna att fatta korrekta beslut och den är sammanlänkad med Peabs samtliga andra styrande dokument (policyer och riktlinjer) som miljöpolicy, riktlinjer om visselblåsning, antikorruption, sanktioner, informationssäkerhet, konkurrensrätt samt om processen för tillbörlig aktsamhet. Den baseras på internationella ramverk såsom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. Koden innehåller inga undantag eller begränsningar.	•FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna •ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet •OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande •FN:s Global Compact •FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter •Barnrättsprinciperna för företag	Styrelsen	E1-E5, S1- S4, G1


Policy för intern styrning och kontroll	Policyn för intern styrning och kontroll syftar till att säkerställa ändamålsenlig organisation och förvaltning av verksamheten, tillförlitlig rapportering samt efterlevnad av lagar och regler. Tillämplig på hela verksamheten. Innehåller inga undantag eller begränsningar.		Styrelsen	E1-E5, S1- S4, G1


Leverantörskod	Leverantörskod bygger på Peabs uppförandekod och beskriver de krav Peab ställer på sina leverantörer, underentreprenörer och samarbetspartners i hela värdekedjan. Den baseras på internationella ramverk såsom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. Leverantörskoden undertecknas av strategiska partners i samband med att avtal ingås. Policyn gäller för alla leverantörer, deras underleverantörer och värdekedjan och innehåller inga undantag.	•FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna •ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet •OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande •FN:s Global Compact •FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter •Barnrättsprinciperna för företag	Styrelsen	E1-E5, S1- S4, G1


Riktlinjer om processen för tillbörlig aktsamhet (Due Diligence)	Riktlinjen beskriver hur Peab integrerar tillbörlig aktsamhet ("due diligence") i verksamheten för att identifiera, förebygga, mildra och åtgärda negativa konsekvenser på människor och miljö. Syftet är att stärka ansvarsfullt företagande, följa relevanta lagar och internationella riktlinjer (bl.a. FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer) samt skapa en kultur av ansvarstagande inom Peab och bland affärspartners. Riktlinjen innehåller inga undantag.	•OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande •FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter •OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande	Koncernledning	E1-E5, S1- S4, G1


Miljöpolicy	Peabs miljöpolicy innebär att verksamheten ska minimera sin miljöpåverkan genom systematiskt miljöarbete, följa relevanta lagar och krav samt arbeta för kontinuerliga förbättringar inom områden som resursanvändning, utsläpp och hållbart byggande. Policyn fungerar som ett starkt styrmedel för hur Peab integrerar miljöhänsyn i hela verksamheten. Policyn omfattar hela Peabkoncernen och dess leverantörer. Innehåller inga undantag.	•ISO 14001	Koncernledning	E1-E5


Arbetsmiljöpolicy	Peabs arbetsmiljöpolicy innebär att alla som vistas på Peabs arbetsplatser ska ha en säker, hälsosam och trygg arbetsmiljö. Peab bedriver systematiskt arbetsmiljöarbete, förebygger risker genom skyddsronder, utbildning och säkra arbetsmetoder, samt säkerställer att både medarbetare och underentreprenörer följer samma krav för att minimera olyckor och ohälsa. Policy tillämpas fullt utan undantag.	•ISO 45001	Koncernledning	S1


Kvalitetspolicy	Peab tar ett långsiktigt och förebyggande ansvar för att deras produkter och tjänster håller hög kvalitet och bidrar till goda kundrelationer och framtida affärer. Kvalitet är integrerat i den dagliga verksamheten genom systematiskt arbetssätt, höga kvalitetsmål och kontinuerlig kompetensutveckling. Policyn bygger på Peabs kärnvärden och uppförandekod och gäller hela koncernen och dess leverantörer. Policyn gäller hela Peabkoncernen och dess leverantörer, utan några avvikelser eller undantagsfall.	•ISO 9001	Koncernledning	E1-E5, S1- S4, G1


Riktlinjer om antikorruption	Definierar mutor/smörjmedel, förtydligar Peabs nolltolerans, styr rapportering och utredning av misstänkt korruption. Riktlinjerna innehåller inga undantag och gäller fullt ut för alla medarbetare, alla nivåer och all verksamhet, och anger en absolut nolltolerans mot korruption.	• OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande • FN:s Global Compact	Koncernledning	G1



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 71

Peab har ett antal koncernledningsforum, som är centrala för

koncernens styrning. De ansvarar bland annat för att inom sina

respektive områden övervaka och hantera påverkan, risker och

möjligheter avseende hållbarhetsrelaterade aspekter. Hållbarhetsrådet,

som utgörs av COO (Chief Operating Officer), chef för regelefterlevnad,

chef för icke-finansiell rapportering, chef för investerarrelationer, chef för

risk och säkerhet, miljöchef samt hållbarhetscontroller och leds av CSO

(Chief Strategy Officer), arbetar som en tvärfunktionell enhet för att

övervaka, samordna och utveckla hållbarhetsarbetet i Peab samt

säkerställa att verksamheten följer interna och externa regleringar,

standarder och lagar. Medlemmarna arbetar gemensamt för att integrera

tillbörlig aktsamhet i Peabs styrning, strategi och affärsmodell. Till rådet

hör också ett antal adjungerade sakfrågeexperter inom

hållbarhetsområdet, såsom HR, arbetsmiljö och inköp. Rådet utvärderar

kontinuerligt behovet av kompetens, intern eller extern, inom hållbarhet

samt föreslår koncernledningen om eventuella behov och resurser.

Hållbarhetsrådet har genom CSO till uppgift att rapportera om sitt arbete

till revisionsutskottet och koncernledningen. Rapportering sker

regelbundet enligt fastställd instruktion, men minst en gång per år.

Rapporteringen är utformad för att säkerställa strategisk övervakning

och samordning av Peabs hållbarhetsmål, särskilt i förhållande till

identifierade klimatrisker, mänskliga rättigheter och transparens i

leverantörskedjan.

Peabs Etiska råd rapporterar till styrelsen gällande överträdelser av

uppförandekoden och affärsetik, samt vid behov visselblåsarärenden.

Därtill har varje affärsområde till uppgift att säkerställa att rätt

hållbarhetskompetens finns i verksamheterna och att de arbetar i

enlighet med framlagda strategier och beslut. På miljöområdet finns

även de fyra råden klimatrådet, kemikalierådet, rådet för biologisk

mångfald och rådet för cirkularitet som samlar ett koncernövergripande

perspektiv på respektive sakfråga och arbetar för kontinuerliga framsteg.

Samtliga kompetenser arbetar i enlighet med koncernens affärsplan i

vilken hållbarhetsarbetet är en integrerad del. En central del i

affärsplanen är de två koncernövergripande utvecklingsprogrammen

”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” samt ”Kvalitetssäkrad och

spårbar värdekedja”, som tar avstamp i ovanstående.

è För en övergripande illustration av rapporteringsvägar samt

information om styrning och kontroll och hur tillsyn utövas, läs mer i

bolagsstyrningsrapporten på sidan 54.

Peab har säkerställt att dess administrativa, ledande och övervakande

organ besitter, eller har tillgång till, relevant kompetens och expertis för

att kunna identifiera, bedöma och hantera de väsentliga konsekvenser,

risker och möjligheter som är kopplade till hållbarhetsfrågor. Denna

kompetens omfattar områden som miljömässig påverkan, sociala frågor,

affärsetik, riskhantering samt styrning och efterlevnad. Kompetensen är

antingen direkt representerad inom styrelsen eller tillgänglig genom

interna funktioner, externa rådgivare eller utbildningsinsatser. Peab

genomför regelbundna utvärderingar av kompetensbehov i relation till

de hållbarhetsfrågor som identifierats som väsentliga genom dubbel

väsentlighetsbedömning, och uppdaterar sin kompetensprofil därefter.

Peabs ledning, förvaltning och tillsynsorgan tar hänsyn till

hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter i sin strategiska

styrning och tillsyn genom flera integrerade processer och strukturer. Vi

arbetar utifrån fyra strategiska målområden som är direkt kopplade till

hållbarhetsaspekter och som styr koncernens strategiska beslut:

• Nöjdaste kunderna

• Bästa arbetsplatsen

• Mest lönsamma företaget

• Ledande inom samhällsansvar

Hållbarhetsaspekter utgör en central del av Peabs affärsplaneprocess.

Beslut om större transaktioner, investeringar och projekt vägs mot våra

hållbarhetsmål. Investeringar i produktionskapacitet för mer

klimatanpassade material, såsom ECO-Betong, visar hur

hållbarhetsmöjligheter vägs in i strategi och investeringar.

Peabs koncernövergripande riskhanteringsprocess inkluderar

hållbarhetsrelaterade risker i linje med den dubbla

väsentlighetsbedömningen.

è Läs mer i avsnittet risker och riskhantering på sidan 149.

När det kommer till tillsyn och uppföljning har styrelsen och

kontrollfunktioner ett tydligt ansvar att följa upp hållbarhetsmål och

risker, och koncernledningen arbetar verksamhetsnära med att

säkerställa att Peabs strategi efterföljs. Hållbarhetsrapporten granskas

slutligen översiktligt av revisorer.

Figur 2 på sidan 70 åskådliggör väsentlig påverkan, risker och möjligheter

som förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen eller deras relevanta

kommittéer behandlar.


	GOV-3

Integration av hållbarhetsrelaterade

resultat i incitamentssystem

Peabs ersättningspolicy ska bidra till företagets strategier, långsiktiga

värdeskapande och hållbarhet samt att Peab har rätt kompetens på

ledande positioner, som funktionschefer och nyckelkompetenser. Det

säkerställs genom de grundläggande principerna att:

• erbjuda marknadsmässig ersättning så att Peab kan attrahera och

behålla kompetenta ledande befattningshavare. Ersättningsnivåerna

jämförs regelbundet med andra företag som är verksamma på samma

marknader.

• erbjuda kort- och långsiktiga incitamentsprogram med fokus på

ovanstående.

• årligen utvärdera individuella prestationer och måluppfyllelse i för-

hållande till Peabs finansiella och icke-finansiella resultat.

Peab har integrerat hållbarhetsrelaterade mål i bedömningen av

prestation för medlemmar i sina styrande organ. Bedömningen sker

inom ramen för både kortsiktiga och långsiktiga incitamentsprogram, i

enlighet med bolagets ersättningspolicy som antogs av årsstämman

2025.

I Peabs nuvarande kortsiktiga incitamentsprogram (STI, short term

incentive) kopplas incitamenten till företagets strategi i form av

lönsamhet, miljö och arbetsmiljö. Lönsamhetsmålen uppgår till totalt 66

procent av det maximala utfallet för rörlig ersättning, medan miljömålet

och arbetsmiljömålet uppgår tillsammans som mest till 34 procent av det

totala utfallet. Miljömålet beräknas som ett viktat utfall från

affärsområdenas prestationer avseende minskning av utsläpp av

växthusgaser (Scope 1 och 2), och i det ingår att främja miljöförbättrade

produkter och återbruk. Arbetsmiljömålet är en fallande trend avseende

allvarliga arbetsplatsolyckor. Dessa mål understryker vårt engagemang

för att vara ledande inom samhällsansvar i branschen.

De långsiktiga incitamentsprogrammen (LTI, long term incentive) mäter

de två förutbestämda prestationsmåtten lönsamhet (resultat per aktie

enligt segmentsredovisning) och utsläppsminskningar (Scope 1 och

Scope 2) under perioderna 2024-2026 och 2025-2027. Minskning av

utsläppen av växthusgaser viktas med tio procent av det totala

prestationsmålet. På rekommendation av styrelsen och efter beslut av

årsstämman är avsikten att årligen starta nya treåriga program.

De långsiktiga incitamentsprogrammen omfattar cirka 600 personer

inom Peabkoncernen. Syftet med programmen är att främja Peabs

strategiska mål och långsiktiga värdeskapande. Vid varje

programperiods början tilldelas deltagarna ett antal aktierätter baserat

på fast lön och deltagarkategori. Efter intjänandeperioden får deltagarna

Peabaktier utan kostnad, förutsatt att de fortfarande är anställda och att

uppsatta prestationsmål har uppnåtts. Om miniminivån för intervallet för

prestationsmålet resultat per aktie inte uppnås berättigar aktierätterna

inte till någon tilldelning av prestationsaktier, medan varje aktierätt

berättigar till en prestationsaktie om maximinivån i intervallet uppnås.

Mellan miniminivån och maximinivån sker tilldelning linjärt baserat på

mellanliggande värden. För prestationsmålet minskade utsläpp av

växthusgaser krävs att en på förhand fastställd reducering uppnåtts.

Prestationsmålen i de långsiktiga prestationsaktieprogrammen (LTI)

ser ut enligt följande:


Figur 3: Prestationsmål	Formel för beräkning av utfall	Viktning
Resultat per aktie enligt segmentsredovisning, 2024-2026	Miniminivå: 13,50 kr, maximinivå 20 kr, linjär tilldelning däremellan	90 %
Koldioxidutsläpp (CO2e), 2024-2026	Mindre än 155 000 ton koldioxidekvivalenter, beräknat på direkta (Scope 1) och indirekta utsläpp (Scope 2) utifrån beräkningsprinciper enligt GHG-protokollet	10 %
Resultat per aktie enligt segmentsredovisning, 2025-2027	Miniminivå: 15,00 kr, maximinivå 22 kr, linjär tilldelning däremellan	90 %
Koldioxidutsläpp (CO2e), 2025-2027	Mindre än 137 000 ton koldioxidekvivalenter, beräknat på direkta (Scope 1) och indirekta utsläpp (Scope 2) utifrån beräkningsprinciper enligt GHG-protokollet	10 %

Peabs ersättningsutskott bereder styrelsens beslut om

ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för

ledande befattningshavare. Det följer och utvärderar pågående, och

under året avslutade, program för rörliga ersättningar för ledande

befattningshavare. Ersättningsutskottet utvärderar även tillämpningen

av den ersättningspolicy som årligen fastställs av årsstämman samt

gällande ersättningsstrukturer och -nivåer i Peabkoncernen. Eventuella

avvikelser från ersättningspolicyn får endast ske om det är nödvändigt

för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, hållbarhet eller

finansiella bärkraft, och ska då motiveras i efterföljande

ersättningsrapport.

è Läs mer om ersättningsutskottets ansvar på sidan 63 i

bolagsstyrningsrapporten samt om ersättningar på Peab på sidorna

155-158 i not 9 .



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 72


	GOV-4

Förklaring om tillbörlig aktsamhet

För att verka för en hållbar verksamhet och minska negativ påverkan på

människor, miljö och samhälle är arbetet med tillbörlig aktsamhet (due

diligence) avgörande. Genom att integrera tillbörlig aktsamhet i vår

styrning, strategi och affärsmodell samt att utgå från vår

intressentanalys (läs mer i avsnittet SBM-2 Intressenters intressen och

synpunkter på sidan 77), vill vi såväl leva upp till interna och externa krav

och förväntningar som skapa värden för våra intressenter och bidra till

ansvarstagande i värdekedjan.

Samtidigt är arbetet med tillbörlig aktsamhet komplext och kräver

ständig utveckling. Under året har vi identifierat områden där vi behöver

bli ännu bättre, särskilt när det gäller att stärka riskhanteringen i våra

leverantörskedjor och att fördjupa samarbetet med affärspartners.

Under året fick vi till exempel värdefull feedback genom revisioner från

beställare som belyste områden där vårt arbete kan stärkas ytterligare.

Den här typen av insikter ger oss vägledning för att kontinuerligt förfina

och förtydliga våra processer och arbetssätt. Därtill arbetar vi med att

vidareutveckla våra nyckeltal för att kunna mäta och följa upp arbetet än

mer effektivt. Hållbarhetsrådet är ansvarigt för att utveckla arbetet med

tillbörlig aktsamhet och kontinuerligt förbättra dess integrering i Peabs

styrning och affärsmodell.

Processen avseende tillbörlig aktsamhet grundar sig på FN:s vägledande

principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för

multinationella företag.

Strukturerad process

Vi har en systematisk process för tillbörlig aktsamhet som i korthet

omfattar följande steg:

Införliva ansvar i policyer och ledningssystem: Våra styrande dokument

utgör grunden för arbetet med tillbörlig aktsamhet. Uppförandekoden

(tillbörlig aktsamhet beskrivs i punkt 8) och leverantörskoden (tillbörlig

aktsamhet beskrivs i punkt 6) beslutas av styrelsen och riktlinjer om

processen för tillbörlig aktsamhet beslutas av vd. Dessa riktlinjer

integreras i tillämpliga arbetssätt i hela koncernen samt i värdekedjan

genom utbildning, kommunikation och efterlevnadskontroller.

Identifiera och utvärdera negativa konsekvenser och risker: Med stöd av

löpande riskbedömningar, miljöaspektutvärderingar enligt ISO 14001

och genom den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierar vi faktisk

och potentiell negativ påverkan inom hållbarhetsområdena. Dessa

prioriterar vi utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet, och vi fokuserar

på de mest väsentliga områdena.

Förebygg, mildra och hantera konsekvenser: Vi implementerar åtgärder

för att förebygga och minimera risker samt mildra vår påverkan. När vi

identifierar väsentlig påverkan, till exempel i vår leverantörskedja, ska vi

utveckla handlingsplaner i nära samarbete med affärspartners och andra

intressenter.

Följa upp och förbättra: Regelbunden uppföljning är en hörnsten i vår

process. Interna och externa revisioner hjälper oss att säkerställa att våra

åtgärder är effektiva och att vi lär oss av erfarenheter för att utveckla

våra arbetssätt. Vi utvecklar metoder, mål och mått för att förbättra

uppföljningen.

Rapportera och vara transparenta: Vi rapporterar öppet om vårt arbete

med tillbörlig aktsamhet, med fokus på de största riskområdena och

vidtagna åtgärder. Transparens är en viktig del av vårt ansvar gentemot

våra intressenter.

Gottgörelse vid behov: Om vi identifierar negativa konsekvenser arbetar vi

aktivt för att tillhandahålla eller samverka kring gottgörelse. Det kan till

exempel inkludera återställande av miljöskador, ekonomisk

kompensation eller andra avhjälpande åtgärder.

Konkreta exempel på inom vilka områden vi tillämpar tillbörlig

aktsamhet återges i figur 4 nedan:


Figur 4: Grundläggande delar i tillbörlig aktsamhet	Syfte	Upplysningskrav	Sida
Tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi, och affärsmodell	Säkerställa fungerande intern kontroll, riskhantering och rapporteringsvägar internt och genom hela värdekedjan.	ESRS 2 GOV-1 ESRS 2 GOV-2 ESRS 2 GOV-3 ESRS 2 SBM-3 Bolagsstyrning	69 70 71 78-81, 86, 101, 118, 126, 131, 134 61, 62, 65
Samarbete med påverkade intressenter	Identifiera, involvera och föra en informerad och ansvarsfull dialog med de intressenter som påverkas av verksamhetens beslut, risker och påverkan.	ESRS 2 SBM-2 ESRS 2 IRO-1 ESRS 2 MDR-P	77 82, 86, 95, 99, 105, 138 85, 95, 99, 101, 104, 117, 126, 131, 134, 137
Identifiera och bedöma negativ påverkan för miljön och människor	Säkerställa en strukturerad, dokumenterad och riskbaserad process för att minimera risker och mildra påverkan.	ESRS IRO-1 ESRS 2 SBM-3	82, 86, 95, 99, 105, 138 78-81, 86, 101, 118, 126, 131, 134
Åtgärder för att behandla negativ påverkan för miljö och människor	Säkerställa att riktiga, effektiva och proportionerliga åtgärder för att minimera konsekvenser vid behov.	Miljö Social Bolagsstyrning	87 (E1), 101 (E4), 105 (E5-2) 119 (S1-4), 131 (S3), 134 (S4) 138 (G1), 140 (G1-3)
Uppföljning av åtgärdernas ändamålsenlighet	Säkerställa systematik, dokumentation och att vidtagna åtgärder fungerar och justeras vid behov.	Miljö Social Bolagsstyrning	88 (E1-4), 101 (E4), 107 (E5-3) 121 (S1-5), 129 (S2-5), 131 (S3), 134 (S4) 69-70 (GOV 1-2), 140 (G1-3), 141 (G1-4)


	GOV-5

Riskhantering och intern kontroll över

hållbarhetsrapportering

Peab har en process för riskhantering som utgår från riktlinjen för

riskhantering. Väsentliga risker från den dubbla

väsentlighetsbedömningen har successivt integrerats i den övergripande

riskhanteringsprocessen för att säkerställa ett systematiskt riskarbete

och en samlad riskhantering inom organisationen.

è Läs mer i avsnittet risker och riskhantering på sidorna 149-153.

Peab arbetar med att utveckla det interna kontrollprogrammet avseende

hållbarhetsrapportering, vilket kommer innefatta såväl kontroller för att

säkerställa efterlevnad av regulatoriska krav som kontroller för att

säkerställa att inrapporterade data är rimliga.

Omfattningen, huvudfunktionerna och komponenterna i Peabs

processer och system för riskhantering och intern kontroll i relation till

hållbarhetsrapportering är:

Omfattning: Vår riskhanterings- och internkontrollprocess omfattar alla

affärsområden och koncernfunktioner som är involverade i

hållbarhetsrapporteringen. Processen bedrivs både på koncernnivå och i

våra fyra affärsområden.

Huvudfunktioner: Vi använder en metod för riskhantering och intern

kontroll som inkluderar riskidentifiering, bedömning, hantering och

övervakning.

Komponenter: Våra grundläggande komponenter i

riskhanteringsprocessen är våra riskregister, matris för värdering, system

för hantering och dokumentation av responsplaner.

Riskbedömningsmetod

Vår riskbedömningsmetod innefattar en riskidentifiering-, värderings-

och prioriteringsmetodik. Vi strävar efter att använda oss av både

kvantitativa och kvalitativa analyser för att identifiera och prioritera

risker. Risker relaterade till metod för datainsamling av

hållbarhetsrelaterade data har högt fokus.

Integrering i interna funktioner samt rapportering

Vi integrerar resultaten av vår riskbedömning och intern kontroll i

relevanta interna funktioner och processer genom att:

• Intern kontroll över hållbarhetsdata strävar efter att på sikt följa

samma processer som för finansiell rapportering.

• Regelbundet utvärdera effektiviteten i intern kontroll för att

identifiera förbättringsåtgärder enligt etablerade rutiner.

• Regelbunden rapportering till koncernledning, revisionsutskott och

styrelse.

Organisatorisk struktur och styrning av hållbarhetsrapportering

Peab har etablerat funktionen icke-finansiell rapportering för att möta

kraven på hållbarhetsrapportering. Funktionen är ansvarig för att

koordinera rapportering, utbilda och informera internt kring standarder

och rapporteringskrav samt säkerställa etablering av robusta

dokumenterade processer för hållbarhetsrapportering.

I syfte att säkerställa att hållbarhetsarbetet inom Peab drivs på ett

koordinerat sätt och efterlever regulatoriska krav finns även det tidigare

beskrivna hållbarhetsrådet sedan 2023. Rådet har ett tvärfunktionellt

arbetssätt och arbetar med samtliga frågor (miljö, socialt

ansvarstagande och affärsetik samt riskhantering och regelefterlevnad,

inklusive i värdekedjan) för att övervaka och hantera påverkan, risker och

möjligheter. I arbetet ingår att integrera tillbörlig aktsamhet i Peabs

styrning, strategi och affärsmodell samt att årligen rapportera om sitt

arbete och viktiga hållbarhetsrelaterade frågor både till

koncernledningen och revisionsutskottet.

è Läs mer om Peabs hållbarhetsråd i bolagsstyrningsrapporten på

sidan 64.

Kontrollmekanismer för att minimera risker i hållbarhetsrapporteringen

Peab har etablerat en strukturerad och systematiserad intern

kontrollmiljö för att minimera risker i hållbarhetsrapporteringen och



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 73

säkerställa att den information som rapporteras är korrekt, tillförlitlig

och förenlig med gällande regelverk.

Arbetet bedrivs genom tydliga roller och ansvar, standardiserade

arbetsformer samt flera integrerade kontrollmekanismer i

rapporteringsprocessens samtliga steg. En CSRD-arbetsgrupp, med

representanter från relevanta koncernfunktioner och verksamheter,

samverkar löpande under rapporteringscykeln för att säkerställa enhetlig

tolkning och konsekvent tillämpning av rapporteringskrav.

Kvalitetssäkring sker genom flera nivåer av interna kontroller, där

rapporterade uppgifter utvärderas, jämförs och valideras enligt fyra-

ögonprincipen. Detta omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa

upplysningskrav och inkluderar rimlighetsbedömningar, granskningar av

metod och datakällor samt avstämningar mot finansiell information där

så är relevant. Interna experter från både centrala funktioner och

verksamheten bidrar med ämneskompetens och oberoende granskning.

För att möjliggöra en effektiv och spårbar rapporteringsprocess används en

rapporteringsplattform. Plattformen stödjer insamling, konsolidering och

dokumentation av hållbarhetsdata samt tillhandahåller funktionalitet för

versionshantering, roll- och ansvarsfördelning, interna granskningsflöden

och dokumenterad validering. Detta skapar transparens och säkerställer

spårbarhet från datakälla till rapporterad upplysning.

Utöver de operativa kontrollerna genomförs fördjupade interna

granskningar inför årsrapporteringen inom ramen för koncernens arbete

med icke-finansiell rapportering. Dessa omfattar bland annat

stickprovskontroller, granskning av underlag och dokumentation samt

bedömning av efterlevnad av tillämpliga standarder och regelverk,

såsom ESRS, EU-taxonomin och GHG-protokollet.

Erfarenheter från interna och externa granskningar används för att

vidareutveckla rapporteringsprocesser, systemstöd och styrande

dokument, i syfte att kontinuerligt stärka kvalitet, kontroll och

tillförlitlighet i rapporteringen.

Sammantaget skapar dessa kontrollmekanismer en robust struktur för

att hantera risker i hållbarhetsrapporteringen och säkerställa att

rapporterad information uppfyller såväl interna kvalitetskrav som

externa regulatoriska förväntningar.

Identifiering och hantering av risker

I samband med den dubbla väsentlighetsbedömningen analyserades

rapporteringsförmåga och risker per ESRS-standard. Riskbedömningen

tog utgångspunkt i sannolikhet och konsekvens utifrån spårbarhet,

verifierbarhet, kompletthet och i den utsträckning det var representativt.

Kopplat till våra mest väsentliga hållbarhetsområden bedöms Scope 3,

resursinflöden och -utflöden samt avfall vara förknippade med högst risk

eftersom de innefattar uppskattningar, manuell insamling och osäkerhet

i relation till datakälla. Även arbetstagare i värdekedjan är förknippat

med risk till följd av begränsningar i insyn hos leverantörer och

underleverantörer. Utvecklingsresurser har prioriterats till dessa

områden för att säkerställa tekniska lösningar med hög grad av

digitalisering och spårbarhet. Vidare har vi investerat i utbildning och

information externt gentemot leverantörerna.

Lägst risk bedöms inom Scope 1 och 2, egna anställda samt regler och

efterlevnad där fokus har varit att säkerställa komplett dokumentation

generellt och specifikt beskrivning av intern kontroll.

Peab verkar i olika branschforum där vi arbetar för förflyttning mot

standardiserade och enhetliga dataformat inom olika produktkategorier. Det

hjälper oss att över tid ytterligare öka tillförlitligheten i hållbarhets-

rapporteringen, framför allt inom Scope 3 och resursinflöden och -utflöden.

è Läs mer om intern kontroll i bolagsstyrningsrapporten på sidan

65.


	SBM-1

Strategi, affärsmodell och värdekedja

Samverkan mellan affärsområdena i förädlingskedjan och lokal närvaro

är de två hörnstenarna i vår affärsmodell. De ger synergier i

verksamheten och hjälper oss att minska vår miljö- och klimatpåverkan,

främja socialt ansvar och positiv samhällsutveckling samt att bedriva en

etisk verksamhet.

Peabs verksamhet syftar till att förbättra vardagen där människor lever

sina liv och att bidra till att bygga hållbara samhällen. Att bygga allt från

bostäder, skolor, äldreboenden och sjukhus till att anlägga broar, vägar

och annan infrastruktur är kärnan i vårt hållbarhetsarbete och

ansvarsfulla företagande. Detta gör vi för kunderna i hela Norden, från

den lilla inlandsorten i norr och kuststaden i väst till storstaden i söder.

Affärsmodellen

Med närmare 60 miljarder kronor i omsättning och cirka 13 000

medarbetare (information om medarbetarna, inklusive geografisk

fördelning finns på sidorna 121-122 i avsnitt S1 Den egna arbetskraften)

och var bedrivs verksamheten genom de fyra affärsområdena Bygg,

Anläggning, Industri och Projektutveckling. Vart och ett står på egna ben

och har sina kunder. Ibland levererar samtliga fyra affärsområden till en

kund, ibland har ett enda affärsområde kundrelationen. Den påverkan,

risker och möjligheter som Peabs verksamhet ger upphov till

förekommer alltså i dessa affärsområdens verksamheter.

è Läs mer om Peabs fyra affärsområden på sidorna 53-65.

Styrkan i affärsmodellen ökar när affärsområdena samverkar med

varandra i förädlingskedjan, från markförvärv till produktion och drift.

Det ger oss god tillgång till lokala resurser och insatsvaror som egen

personal, betong, asfalt samt lokala underentreprenörer, vilket ökar vår

kontroll över värdekedjan och våra möjligheter att möta kundernas

behov och omvärldens förväntningar. Framför allt ökar våra möjligheter

att styra verksamheten i en mer hållbar riktning och minska negativ

påverkan på människa och miljö. Detta innefattar naturligtvis vårt

hållbarhetserbjudande i form av till exempel ECO-produkter, återvinning

och återbruk samt lokalt samhällsansvar på de orter där vi finns. På det

här sättet minskar vi inte bara verksamhetens negativa påverkan, utan

skapar långsiktiga och hållbara värden.


Figur 5: Förteckning över betydande ESRS-sektorer:
Bygg	Bygg och ingenjörstjänster	CCE
Tillverkning	Material, kemikalier, elektronik, fordon m.m.	MMB–MMV
Fastigheter	Fastigheter och relaterade tjänster	RRE

Peabs högförädlade affär i samverkan hjälper oss att nå en bred

måluppfyllnad. Här listar vi fördelarna med Peabs affärsmodell:

• Ökad förädlingsgrad

• Intäktsdiversifiering och riskspridning

• Investeringsmöjligheter och finansieringsstyrka

• Närproducerat genom lokala resurser (insatsvaror och personal)

• Innovations- och produktutvecklingsförmåga

• Erfarenhetsåterföring

• Skaleffekter och stordriftsfördelar

• Arbetstillfällen och lokal utveckling

Styrningsförmåga mot hållbarhet:

• God arbetsmiljö och säkerhet

• Ökad jämställdhet och mångfald

• Minskad miljö- och klimatpåverkan

• Etisk affärsverksamhet

Peabs värdeskapande sker genom sex huvudsakliga faser i

förädlingskedjan, genom de fyra affärsområdena: 1) förvärv, 2)

utveckling och projektering, 3) anskaffning och produktion, 4) anläggning

och byggnation, 5) avyttring samt 6) drift, underhåll och vidareutveckling

(se illustration på sidan 10). Affärsområdena och de verksamheter som

bedrivs inom ramen för dessa har olika logik och är strukturerade efter

respektive marknads och delmarknads förutsättningar samt indelade

efter produktsegment och geografi.

Inom affärsområdena Bygg och Anläggning kommer intäkterna från

entreprenaduppdrag till både privata och offentliga kunder.

Affärsområde Industri har både entreprenaduppdrag och säljer sina

produkter och tjänster till de nordiska bygg- och anläggningsbolagen.

Affärsområde Projektutveckling säljer bostäder till privatpersoner och

kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter till privata och

offentliga beställare.

Hållbarhet i affärsmodell och strategi

Hållbarhet är som beskrivs ovan integrerad i vår strategi och

affärsmodell och uttrycks i det vi kallar “Närproducerat samhällsbygge”.

Att verksamheten bedrivs lokalt nära kunden är förutsättningen för bland

annat för minskade transporter, användning av lokala resurser som

insatsvaror, material och arbetskraft samt effektivt nyttjande av dessa

resurser. Det är grunden för vårt hållbara erbjudande samt kontroll och

ansvar i vår verksamhet och i förädlingskedjan.

Hållbarhetsmål

Vi styr verksamheten utifrån koncernövergripande mål, flera med tydlig

koppling till hållbarhet. Våra strategiska målområden Bästa arbetsplatsen

och Ledande inom samhällsansvar inrymmer Peabs arbetsmiljömål och

miljö- och klimatmål, liksom målet att främja jämställdhet i branschen.

Våra koncernövergripande mål bryter vi ned i delmål i våra affärsområden

beroende på verksamhet se figur 6 på sidan 74. Vårt övergripande mål om

klimatneutralitet speglas i verksamhetsmål som att öka andelen ECO-

Betong i våra entreprenader eller att öka andelen alternativa bindemedel

i betong- och prefabproduktionen. Resurseffektivitet omsätts till mål som

att öka andelen återvunnen asfalt i våra beläggningsentreprenader eller

att minska mängden avfall och svinn i byggentreprenader.

Vår förmåga att öka måluppfyllelsen förbättras i takt med att vi inleder

dialoger med kunderna i allt tidigare skeden. Våra offentliga kunder – och

allt oftare även de privata – ställer i allt högre utsträckning specifika krav

på hållbarhetsprestanda i projekten till nytta för både Peabs och

kundernas egna hållbarhetsmål. Med tanke på att vår verksamhet är störst

i Sverige går denna utveckling att tydligast se i Peabs svenska verksamhet.

Strategiska initiativ och fokusområden

Vi bedriver flertalet strategiska initiativ med koppling till hållbarhet.

Programmet “Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” syftar till att uppnå

klimatneutralitet samt trygga försörjningen av kritiska insatsvaror som stål,

cement, bitumen och bränsle. Programmet bedrivs tvärfunktionellt i

Peabkoncernen med utsedda arbetsgrupper per utsläppskälla/insatsvara.

Programmet “Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” syftar till att skapa

digital spårbarhet av hållbarhetsrelaterad information i vår samlade

värdekedja. Med ökad spårbarhet kan Peab dels påvisa effekten av våra

hållbara kund- och affärserbjudanden, dels stärka förmågan att styra mot

egna hållbarhetsrelaterade mål.

Genom bättre förmåga att styra förädlingskedjan kan vi i större utsträckning

ta ansvar för hållbarheten i hela leveransen, från ingående material och

byggtekniska lösningar till arbetskraft, arbetsmiljö, säkerhet och arbetsvillkor

för alla som finns på våra arbetsplatser.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 74


Figur 6: Hållbarhetsämne	Koncernmål	Exempel på delmål i våra affärsområden

E1 – Klimatförändringar	•Klimatneutralitet senast 2045 •Koldioxidintensitet för egen produktion -60 % 2030 (jmf. basår 2015) •Koldioxidintensitet för köpta varor och tjänster -50 % 2030 (jmf. basår 2015)	•Öka försäljningen av ECO-produkter •Minska energiintensiteten i våra projekt •Öka andelen alternativa bindemedel i vår betongproduktion
E2 – Föroreningar	•Senast 2030 ska vi ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter	•Öka andelen unika kemiska produkter som uppfyller Peabkriterierna
E3 – Vatten och marina resurser	•Peab har inga koncernmål på området
E4 – Biologisk mångfald och ekosystem	•Senast 2030 ska vi fullt ut skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk mångfald
E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi	•100 % resurseffektiv verksamhet senast 2040	•Minska avfallsintensitet •Öka källsorteringsgrad •Öka andelen återvunnen asfalt •Öka försäljningen av ECO-Ballast
S1 – Egen arbetskraft	•Nollvision och fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor •Rekrytering av kvinnor i produktionsnära roller > utbildningsmarknaden	•Främja säkerhetskultur genom riskobservationer, skyddsronder och säkerhetspromenader •100 % riskanalys i samtliga arbetsberedningar
S2 – Arbetstagare i värdekedjan	•Nollvision och fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor (avser underentreprenörer) •Säkra köp: Minst 75 % av våra inköp görs från leverantörer med skriftliga avtal	•Främja säkerhetskultur genom riskobservationer, skyddsronder och säkerhetspromenader •Öka andelen inköp från leverantörer med skriftliga avtal
S3 – Påverkade samhällen	•Peab har inga koncernmål på området	•Lokal sponsring alla projekt inom Bostadsutveckling
S4 – Konsumenter och slutanvändare	•Nöjd-Kund-Index >75	•Minskade reklamationskostnader •Färre garantiärenden
G1 – Affärsetik	•100 % av medarbetarna har genomfört uppförandekodsutbildning inom en tvåårsperiod
Figuren ovan visar hur vi styr verksamheten utifrån uppställda mål med koppling till hållbarhet. Peab har mål såväl på koncernövergripande nivå som mål nedbrutna på affärsområdesnivå

Hållbarhet i kunderbjudanden

Verksamheten i de fyra affärsområdena har både positiv och negativ

påverkan. Förutom att vi till exempel bygger vägar för effektivare och

säkrare transporter handlar många av Peabs projekt om att bidra till den

pågående klimatomställningen genom att begränsa utsläpp och anpassa

samhällen till klimatförändringar. Det kan handla om att till exempel

utveckla hamnar, förbereda markområden och bygga fabrikslokaler för

att möjliggöra den gröna omställningen eller att möjliggöra för vind- och

solkraftsproduktion och att dimensionera vatten- och avloppsnät till

ökade regnmängder.

Utveckling av hållbara kund- och marknadserbjudanden är en hörnsten i

vår strategi och affärsmodell. Inom affärsområde Projektutveckling, till

exempel, miljömärker vi idag våra egna bostadsprojekt huvudsakligen

genom Svanencertifiering. Inom affärsområde Bygg efterfrågar kunder i

allt fler projekt ett hållbart byggande, energieffektiva fastigheter och

miljöcertifierade projekt.

Inom affärsområde Anläggning gör vi betydande satsningar inom vatten-

och avloppsanläggningar och Peab arbetar med flera industriprojekt som

är viktiga för klimatomställningen. Vi har idag även projekt vi genomför

endast med helelektriska arbetsmaskiner. Inom affärsområde Industri

erbjuder vi marknaden ett brett sortiment av produkter under våra ECO-

varumärken som bidrar till lägre utsläpp av växthusgaser, jämfört med

traditionella alternativ. För 2025 uppgick andelen ECO-produkter totalt

till omkring 35 procent av omsättningen för affärsområde Industri,

inkluderat försäljning till andra affärsområden i Peab. Vi ökar

kontinuerligt användningen av produkter med lägre växthusgasutsläpp.

Under året ökade vi till exempel inblandningen av Merit i ECO-Prefab från

50 till 70 procent för vissa produkter - och minskade därmed ytterligare

andelen cement. I övrigt är Peabs ECO-erbjudande detsamma som

föregående år. Peab är inte verksamt inom sektorn för fossila bränslen,

har inga förbjudna produkter eller tjänster på våra marknader och har

inte heller verksamhet som kan komma att ge upphov till väsentlig

påverkan.

Vi ger våra medarbetare trygga anställningar och meningsfulla yrken

med utvecklingsmöjligheter. Det handlar om allt från att verka för säkra

arbetsplatser utan olyckor och att aktivt främja jämställdhet och

mångfald i den traditionellt mansdominerade bygg- och

anläggningsbranschen till att begränsa riskerna för etiska överträdelser i

de komplexa värdekedjorna som kännetecknar

samhällsbyggnadssektorn. Vi och våra leverantörer har därför ett ansvar

att agera etiskt och med hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter.

Utmaningar inom hållbarhet

De huvudsakliga utmaningarna vi arbetar med kopplat till hållbarhet kan

sammanfattas enligt följande:

• Variation i kundbehov och kundkrav

• Tekniska och produktionsmässiga utmaningar

• Spårbarhetsrelaterade utmaningar

• Bred och komplex leverantörsbas

Variation i kundbehov och kundkrav

Ett entreprenadprojekt är sällan likt ett annat. Bredden av kunder och

variationen i kundbehov och -krav innebär att projekt i hög grad

kundanpassas och att omfattningen i hållbarhetskraven därmed också

varierar. Ett bostadshus, ett kontor eller en bro har en livslängd på

decennier, vilket ofta innebär unika anpassningar och särprägel på

slutprodukten.

Tekniska och produktionsmässiga utmaningar

En viktig insats mot ökad hållbarhet är teknisk och produktionsrelaterad

utveckling. Målet om klimatneutralitet, till exempel, förutsätter lösningar

eller alternativ för 1) cement/betong, 2) stål, 3) drivmedel, 4) bitumen/

asfalt, 5) el/energi samt 6) transporter. Idag finns befintlig teknik för att

delvis minska växthusgasutsläppen, men inte helt. Ny teknik ger ofta nya

produktionsmässiga utmaningar, såsom att härdningstiden för betong

ökar ju större inblandningen är av alternativa bindemedel. Ökad

hållbarhet kräver kontinuerligt utvecklade produktionsmetoder, vilket i

sin tur kräver resurser och investeringar.

Spårbarhetsrelaterade utmaningar

Den digitala spårbarheten av hållbarhetsrelaterad information är en

branschgemensam utmaning. En totalentreprenad i byggverksamheten,

till exempel, är en sammansatt tjänst där mängden ingående insatsvaror

och produkter är omfattande. Därtill består totalentreprenaden

vanligtvis av underentreprenader där leverantörer i olika grad

tillhandahåller arbetskraft och material.

Bred och komplex leverantörsbas

Mängden och variationen av leverantörer och underentreprenörer som vi

samverkar med är omfattande och uppgår till omkring 35 000.

Schakttjänster, till exempel, är ett område där marknaden består av en

stor mängd fåmansföretag som verkar lokalt. En annan försvårande

aspekt handlar om typen av inköp, särskilt avseende köpta och

sammansatta tjänster. Installationer är ett exempel där vi upphandlar

både installationsarbetet och material från installatören, som i sin tur

kan ha olika materialleverantörer. Att öka kontrollen och spårbarheten

avseende leverantörsbasen är en omfattande uppgift, men utvecklas

kontinuerligt. Delsvar går att finna i mer avgränsad kategori- och

leverantörsstyrning och ökad branschsamverkan, inte minst för att

arbeta standardiserat.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 75



	Figur 7: Peabs ECO-produkter

		Upp till 70 procent lägre utsläpp • Byter ut minst 30 procent av cementen • Armering av återvunnet stål • Grön el i tillverkningen • Tåg vid långa transporter


		Utsläppsminskning samtliga ingående delar • Bostäder -30 procent • Kommersiella fastigheter – 25 procent


		Upp till 60 procent lägre utsläpp • Alternativa bindemedel, t.ex. ersätter Merit cement • Verifierad miljövarudeklaration (EPD)


		100 procent återvunna råvaror • Tillverkad av återvunna råvaror • Ersätter eller kompletterar jungfruliga material • CE-märkt, miljö- och hälsodeklarerad (tredjepartsgranskad)


		65 procent lägre utsläpp • Förnyelsebart ersätter fossilt bränsle • Returasfalt beroende på ändamål • Verifierad miljövarudeklaration (EPD)


		• Upp till 34 procent lägre utsläpp • Minskad andel stål • Armering av återvunnen stål • Alternativa bindemedel, t.ex. ersätter Merit cement Verifierad miljövarudeklaration (EPD)

Verksamheten och affärsplanen 2024-2026

Huvudområdena i Peabkoncernens affärsplan för 2024 till 2026 handlar

om kundfokus, hållbarhet och hållbara erbjudanden samt effektivitet.

Samverkan i våra geografier är en förutsättning för framgång inom

samtliga områden. Vi har slagit fast två koncernövergripande

utvecklingsprogram som stöttar dessa förflyttningar:

1) ”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” som, genom att bryta ner

våra klimatmål i aktivitetsplaner med åtgärder, syftar till att vi ska nå

våra klimatmål och säkra tillgången till kritiska insatsvaror och

2) ”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” som ska stötta det

förstnämnda programmet och bidra till vårt arbete och ansvarstagande

med Peabs värdekedjor. Läs mer om dessa program i faktarutorna här

intill.

Värdekedjor

Med tanke på Peabs breda verksamhet med fyra affärsområden är

antalet värdekedjor många. Byggverksamheten har en typ av värdekedja,

medan anläggningsverksamheten har en annan. Affärsområde

Projektutveckling har sin värdekedja och inom affärsområde Industri

finns flera värdekedjor genom uthyrningsverksamheten,

prefabverksamheten samt beläggnings- och

materialförsäljningsverksamheterna. Ofta finns dessutom variationer

inom respektive värdekedja, inte minst med tanke på att

produktionskedjan i bygg- och anläggningsbranschen är komplex med

många aktörer. I samband med arbetet med Peabs dubbla

väsentlighetsbedömning analyserade verksamheten de åtta

huvudsakliga värdekedjorna bygg, anläggning, prefabricerade

byggelement, uthyrning, beläggning, betong, råvaruförsörjning och

projektutveckling.

è Läs mer om Peabs intressenter samt se illustrationen (figur 10)

på sidorna 76-77.

Uppströms

Peab hanterar varje år omkring 35 000 leverantörer. Cirka 3 000

leverantörer står för 80 procent av koncernens totala inköpsvolym. Vi är

med andra ord en stor inköpare i Norden och har därmed också goda

möjligheter att främja säkra och hållbara inköp samt

leverantörssamarbeten.

Vi delar in Peabs totala inköpsvolym i inköpskategorier. Idag har vi

omkring 260 olika kategorier, varav stommar och fasader, installationer,

anläggningstransporter och entreprenadmaskintjänster är de största.

För oss är kontinuerlig tillgång till ett antal strategiska insatsvaror –

cement, bitumen, el, bränslen, stål och vissa träprodukter – en

förutsättning för samhällsbyggandet. Vi arbetar därför strukturerat med

dessa insatsvaror för att både säkra tillgången och bidra till deras

omställning. På så sätt stärker vi Peabs motståndskraft, minimerar

sårbarheten samt påskyndar omställningen till framtida förnybara

produkter, lösningar och byggmetoder.

Det är också vid tillverkningen av dessa material som de största

utsläppen av växthusgaser uppstår. För att minska de materialrelaterade

utsläppen har vi stort fokus på att minska utsläpp genom val av material,

optimerad materialanvändning samt återvinning och återbruk. Allt detta

kräver samarbete i värdekedjorna med våra leverantörer.

Därtill arbetar vi med att utveckla lösningar som innebär att material

som idag har stor klimatpåverkan kan substitueras med hänsyn till

teknologi, prestanda, kvalitet och marknad samt att förutsättningarna

för återbruk och återvinning förbättras. Det som idag inte anses vara en

strategisk insatsvara, kan vara det imorgon.

Detta betyder bland annat att Peab:

• har tvärfunktionella arbetsgrupper som arbetar för att säkerställa

tillgången till strategiska insatsvaror.

• säkerställer styrning, med beaktande av intressentkrav, i syfte att

planera för och nå framdrift.

• verkar för god kontroll på försörjningskedjorna och -riskerna.

• har god samverkan med leverantörer.

• tar höjd för teknikutveckling, innovation och kravställning.

Nedströms

Peab har en bred kundbas som spänner över våra fyra affärsområden

och det totala antalet kunder uppgår till omkring 18 000.

Bygg- och anläggningsbranschen är historiskt sett kunddriven där

majoriteten av entreprenadprojekten anpassas efter kunders behov. Vi

tar dock allt oftare en aktiv roll i tidiga skeden i projekterings- och

designfasen av planerade projekt. Det ger oss ökade möjligheter att

påverka projekten i en mer hållbar riktning.



	Figur 8: Strategiskt initiativ: Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror Summering av syfte och mål • Klimatneutralitet • Trygga försörjning av strategiska insatsvaror Angreppssätt • Arbetsgrupper tvärs affärsområden och funktioner inom Peabkoncernen • Åtgärdsplan per utsläppskälla/insatsvara Strategier • Kompetensutveckling – för medarbetare och kund • Produktutveckling – förbättra klimatprestanda i egna produkter och tekniska lösningar • Affärsutveckling – aktivt erbjuda kunderna klimatförbättrade alternativ • Produktionsutveckling – produktval, energieffektivisering och förnybar energi i egen produktion • Leverantörsutveckling – dialog, kravställning och uppföljning



	Figur 9: Strategiskt initiativ: Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja Summering av syfte och mål • Skapa digital spårbarhet i vår samlade värdekedja för hållbarhetsrelaterad information för att: Påvisa värdet av Peabs hållbara kund- och affärserbjudanden • Stärka Peabs förmåga att styra mot egna hållbarhetsrelaterade mål • Efterleva befintliga och kommande rapporteringskrav Angreppssätt • Arbetsgrupper över affärsområden och funktioner inom Peabkoncernen Strategier • Hållbarhet beaktas i tidigt skede • Etablering av klimatredovisning som nytt område • Kravställning på klimatdata från leverantörsledet



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 76

Transporter, drivmedel och energi

Förvärvar

Figur 10: Peabs värdekedja

Illustrationen visar översiktligt Peabs samlade

värdekedja samt var vår väsentliga

hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och

möjligheter förekommer. Se figur 13a och 13b på

sidorna 80 till 82 för komplett redovisning av

påverkan, risker och möjligheter.

Närproducerat

samhällsbygge

Transporter, drivmedel och energi

Sammansatta tjänster

Utvecklar och projekterar

Påverkan, risker och möjligheter

Driftar, underhåller och vidareutvecklar


Uppströms

1	Markanvändning

2	Ianspråktagande av jungfruliga resurser

3	Utsläpp av växthusgaser

4	Användning av (förnybar) energi

8	Användning av skadliga ämnen

9	Påverkan på ekosystem

Egen verksamhet

1	Markanvändning

2	Ianspråktagande av jungfruliga resurser

3	Utsläpp av växthusgaser

4	Användning av (förnybar) energi

5	Avfallsgenerering

6	Återvinning och återbruk

7	Klimat: Omställnings- och fysiska risker

8	Användning av skadliga ämnen

9	Påverkan på ekosystem

10	Ansvarsfullt företagande

11	Säkra och hälsosamma arbetsplatser

12	Skapande av lokala arbetstillfällen

Nedströms

1	Markanvändning

3	Utsläpp av växthusgaser

13	Påverkan på lokalsamhälle

14	Utformning av trygga och tillgängliga samhällen

Underleverantörer

Anskaffar och producerar

Infrastruktur

Bostäder

Avyttrar

Arbetskraft

Förädling till insatsvaror, halvfabrikat och produkter

Fastigheter

Arbetskraft

Råvaruutvinning

Anlägger och bygger

Utomhusmiljöer

Kraftproduktion



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 77


	SBM-2

Intressenters intressen och synpunkter

Vi har ständigt pågående dialoger med representanter från våra olika

intressentgrupper, både de som påverkas eller kan påverkas av vår

verksamhet och de som för olika syften använder vår

hållbarhetsrapportering. Till den första kategorin hör kunder,

leverantörer och medarbetare samt närboende och andra aktörer i

lokalsamhället. Till den andra hör till exempel befintliga och potentiella

ägare och investerare, långivare och försäkringsföretag samt andra

användare som affärspartner, arbetsmarknadens parter, icke-statliga

organisationer, statliga förvaltningar och akademin.

Det sker kontinuerliga dialoger med representanter för våra olika

intressentgrupper, på många olika håll i organisationen. Dialogerna sker i

såväl vardagliga möten med kunder, leverantörer, medarbetare och

andra intressenter som i mer strukturerade former som

leverantörsrevisioner, möten med politiker och andra beslutsfattare,

ägar- och investerardialoger och seminarier på högskolor och andra

lärosäten. Ett representativt antal intressentdialoger fångar vi upp,

dokumenterar och analyserar. Dialogernas sammanvägda resultat utgör

en delmängd både i vår affärsplaneprocess och i den dubbla

väsentlighetsbedömningen vi genomfört och de hållbarhetsämnen vi

identifierat som väsentliga.

Vi omformar successivt intressenternas krav och önskemål till hur vi

bedriver våra projekt och utformar våra erbjudanden, inte minst när det

gäller den pågående klimatomställningen. Det handlar till exempel om

utvecklingen av de olika ECO-produkterna eller de två

koncernövergripande utvecklingsprogrammen. Vi ser tydligt hur det

faktum att vi driver utvecklingen av vår verksamhet i denna riktning gör

Peab mer valbart hos kunder, medarbetare, investerare och övriga

intressenter. I denna kontinuerliga utveckling av vårt hållbara

erbjudande kan också ingå att vi arbetar alltmer - eller går in - i segment

som följer av intressenters intressen och synpunkter. Det kan till exempel

handla om uppdrag inom klimatanpassning, fler och mer komplexa

uppdrag inom vatten och avloppsinfrastrukturen eller projekt kopplade

till kraftproduktion.

Genom att intressentdialogerna ingår som del i Peabs affärsplaneprocess

fångas de upp i vår strategi och affärsmodell. Två konkreta uttryck av

detta är de två affärsplaneprogrammen för åren 2024-2026. Eventuella

ytterligare steg kan komma att genomföras inom ramen för vår nästa

affärsplaneperiod 2027-2029, som innefattar analyser av våra

intressentdialoger.

Intressentdialogerna syftar huvudsakligen till att ge oss en fördjupad

förståelse kring olika krav och förväntningar – idag och imorgon – som

intressenterna har på vår verksamhet. I dialogerna eftersträvar vi även

att visa både på våra framsteg i verksamheten och goda exempel och

initiativ, men också peka på utmaningar. På så sätt vill vi skapa och

upprätthålla konstruktiva och transparenta samtal samt främja

samarbete som leder till faktisk hållbar utveckling.

Intressentdialogerna ingår som del i Peabs affärsplaneprocess, inklusive

genomförda väsentlighetsbedömningar, och har inom ramen för dessa

arbeten rapporterats till styrelsen samt gåtts igenom i koncernledningen.

Inom ramen för koncernledningens arbete förekommer kontinuerligt

diskussioner som har bäring på vad Peabs kunder och andra intressenter

uttrycker för krav och önskemål.

Figur 11 nedan redovisar Peabs viktigaste intressenter, hur

dialogformerna med dem ser ut, vilka förväntningar dessa ställer på oss

och vilka värden Peab skapar för sina intressenter genom sin

verksamhet.


Figur 11: Intressent	Förväntningar på Peab	Dialogformer	Främsta motparter hos PEAB	Skapade värden
Befintliga och potentiella medarbetare	Ansvarsfullt etiskt företagande, god arbetsmiljö och hög säkerhet, kompetensutveckling, gott ledarskap, likabehandling, jämställdhet och mångfald, goda arbets- och anställningsvillkor, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, samhällsengagemang bland annat i form av lokal utveckling, ansvar längs hela värdekedjan.	Daglig dialog, medarbetarundersökning, arbetsmiljömätning, arbetsmiljödialog, arbetsplatsmöten, facklig samverkan, internutbildningar, incidentuppföljning, chefsmöten, mål- och utvecklingssamtal, extern undersökning kring arbetsgivarvarumärke, samverkan med elever, studenter och utbildningsväsendet.	•HR-funktioner •Rekryterande chefer	•Löner och ersättningar •Meningsfulla arbeten som samhällsbyggare, hos en arbetsgivare som tar hållbarhetsansvar •Möjlighet till utveckling, utmaning och gemenskap Initiativ för hälsa, säkerhet och välmående
Kunder	Ansvarsfullt etiskt företagande, professionellt affärsmannaskap, kompetens, resurskapacitet, kvalitet, tillgänglighet, erfarenhets- och kompetensåterföring, goda arbets -och anställningsvillkor, certifieringar, löpande riskkartläggning och -hantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, samhällsengagemang bland annat i form av lokal utveckling, ansvar längs hela värdekedjan.	Personliga möten, dagliga kontakter, nätverk, samarbetsprojekt, dialogmöten, kundträffar, mässor, kundenkäter, frågeformulär från kunder, upphandlingar och revisioner.	•Lokala försäljningsorganisationer •Olika specialistkompetenser (t.ex. teknik, miljö)	•Lösningar och leveranser som förbättrar förutsättningarna för kundernas verksamheter, ökar produktiviteten och sänker deras kostnader samt hjälper dem att uppnå sina hållbarhetsmål •Underlättar kundernas möjligheter att ta ansvar och driva hållbar utveckling B2C (bostadskunder) •Underlättar människors vardag Underlättar människors möjligheter att ta ansvar och
Leverantörer och arbetstagare i värdekedjan	Ansvarsfullt etiskt företagande, professionellt affärsmannaskap, löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan (gärna i samverkan med leverantören), ansvar längs hela värdekedjan.	Upphandlingar, leverantörsutvärdering, personliga möten, dagliga kontakter, leverantörsträffar, leverantörsrevisioner, hållbarhetsdialoger och samarbetsprojekt.	•Centrala och lokala inköpsorganisationer •Platschefer och projektansvariga	•Långsiktiga relationer och affärsmöjligheter för omkring 41 500 leverantörer •Arbetstillfällen •Ger möjligheter att ta ansvar och driva hållbar utveckling
Aktieägare/Investerare	Ansvarsfullt etiskt företagande, långsiktig ekonomisk värdeutveckling som skapar årlig avkastning, löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, ansvar längs hela värdekedjan och samhällsengagemang bland annat i form av lokal utveckling.	Årsstämma, analytikerkontakter, enkäter från investerare och ägare, investerarträffar och -samtal, nationella och internationella utvärderingar och rankingar.	•Vd, CFO, IR-chef	•Investering som verkar för hållbar utveckling •Avkastning på eget kapital •Totalavkastning (kurs och föreslagen utdelning)
Aktörer i lokalsamhället	Bidrag till lokal samhällsutveckling, kostnadseffektivt byggande och bostäder i olika prisklasser, löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö -och klimatpåverkan, engagemang i lokal miljövård, lokalt samhällsengagemang bland annat i form av integrationsarbete och bidrag till ungas arbetslivserfarenhet, sponsring av lokal ungdomsverksamhet, ansvar längs hela värdekedjan.	Studiebesök, samverkansprojekt, informationsträffar, nätverk, kontakter med länsstyrelser/kommuner, samråd, miljöredovisningar, visionsarbeten, mentorskap, sponsringsprojekt, medborgar- och boendedialoger.	•Lokala projektorganisationer •Ansvariga för Peabs sociala ansvar	•Lokala arbetstillfällen •Skatter och sociala avgifter •Bidrag till långsiktiga hållbarhetsmål, inklusive klimatmål •Lokala inköp och lokal försörjning •Bidrag till ungas utbildning och utveckling •Bidrag till jämställdhet, mångfald och likabehandling •Lokal sponsring av civilsamhället



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 78


	SBM-3

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

och deras förhållande till strategi och

affärsmodell

Väsentligt

I figurerna 13a och 13b på sidorna 79 till 81 redovisar vi Peabs påverkan,

risker och möjligheter, i vilken utsträckning påverkan förekommer på

människa och miljö, var i värdekedjan påverkan, risker och möjligheter

uppstår, om den är faktisk eller potentiell samt tidshorisonten på

påverkan. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter går även att se

översiktligt i illustrationen på sidan 76 figur 10. I respektive tematiskt

ESRS-avsnitt beskrivs sedan närmare Peabs hållbarhetsrelaterade

påverkan (positiv och negativ), risker och möjligheter, inklusive var i

värdekedjan påverkan finns.

Finansiell väsentlighet

Den efterföljande figurerna 13a och 13b på sidorna 79-81 sammanfattar

Peabs väsentliga hållbarhetsområden. Vi har aggregerat utfallet på

koncernnivå per ESRS-ämne. Den dubbla väsentlighetsbedömningen

innebär att diagrammet inkluderar samtliga tio ESRS-ämnen som

väsentliga för Peab, om än inte samtliga underämnen eller

delunderämnen. Jämfört med föregående rapporteringsperiod,

förekommer inga förändringar avseende väsentlig påverkan, risker och

möjligheter.

Peab bedömer klimat- och hållbarhetsriskerna som låga på kort och

medellång sikt och de bedöms ha en begränsad påverkan på Peabs

finansiella ställning.

Ej väsentligt

è Läs mer i not 2 på sidan 163.

Vi har förmåga att både mitigera risker och dra fördel av möjligheter. Vi

arbetar med risker, till exempel till följd av klimatförändringar eller

ansvar i leverantörskedjorna, huvudsakligen genom våra

affärsplaneprogram och vår process för riskhantering. Vi nyttjar

möjligheter i verksamheten, till exempel genom uppdrag inom

klimatanpassning eller att vi som en stor aktör i byggbranschen ställer

krav på våra leverantörer.

På övergripande nivå och i det korta perspektivet ligger Peabs strategi

och affärsmodell fast. Vi bedömer att Peabs hållbarhetsrelaterade

påverkan på människa och miljö inklusive risker och möjligheter

adresseras väl i de målsättningar och strategiska utvecklingsprogram

som är beslutade och pågående.

Peabs affärsplanearbete löper i treårscykler där innevarande affärsplan

gäller till och med 2026. Under 2026 pågår analys- och planeringsarbete

inför den nya affärsplanen 2027-2029 där input från den dubbla

väsentlighetsbedömningen, intressenter och målutfall är vägledande

inför eventuella förändringar av vårt strategiska hållbarhetsarbete.

Figur 12: Redovisning ESRS-ämnen utifrån Peabs dubbla väsentlighetsbedömning

Väsentligt

Ej väsentligt

Påverkansväsentlighet

Diagrammet nedan visar dels att samtliga ESRS-ämnen är väsentliga för Peab, dels i vilken grad de olika ESRS:erna är väsentliga utifrån påverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet. De färgade fälten är väsentliga. Enligt Peabs dubbla väsentlighetsbedömning är

samtliga underämnen inte väsentliga.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 79

Påverkan, risker och möjligheter som Peab har bedömt som väsentliga genom den dubbla väsentlighetsbedömningen som beskrivs på föregående sida och som hanteras av Peabs koncernledning.


Figur 13a: Påverkansväsentlighet	Beskrivning av påverkan	Påverkan på människor eller miljö	Kategori	Tidshorisont
E1 Klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar: Extremväder, temperaturökningar och andra oförutsedda konsekvenser till följd av klimatförändringar	Klimatförändringar med ökade extremväderhändelser kan innebära risker för driftstörningar i Peabs produktion, transportkedjor och leverantörsled. De kan påverka resursförsörjningen och skapar behov av klimatanpassningsåtgärder.	Negativ Faktisk	Uppströms Egen verksamhet Nedströms	Kort, medellång och lång sikt

E1 Klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar: Utsläpp (Scope 1, 2 och 3)	Användning av fossildrivna fordon, maskiner och icke‑fossilfri energi ger utsläpp av växthusgaser. Genom omställning till eldrivna fordon, maskiner och förnybara energilösningar kan utsläppen minska. Cementtillverkning samt material och tjänster producerade med fossil energi bidrar ytterligare till klimatpåverkan, och beroendet av ändliga råvaror innebär samtidigt en sårbarhet i värdekedjan.	Negativ Faktisk	Uppströms Egen verksamhet Nedströms	Kort, medellång och lång sikt

E1 Klimatförändringar Energi: Energianvändning i fastigheter	Direkta och indirekta utsläpp från uppvärmning och elförbrukning. Förnybar energi samt åtgärder för energieffektiviseringar minskar klimatpåverkan.	Negativ Faktisk	Uppströms Egen verksamhet Nedströms	Kort, medellång och lång sikt

E2 Föroreningar Ämnen som inger (mycket stora) betänkligheter: Användning av kemiska produkter och skadliga ämnen	Användning av kemiska produkter och skadliga ämnen under produktion kan ha negativ påverkan på hälsa, miljö och materiell egendom. Användningen försvårar även återvinning och återbruk och kan påverka slutkund om skadliga ämnen byggs in i slutprodukten.	Negativ Potentiell	Uppströms Egen verksamhet Nedströms	Medellång sikt

E3 Vatten och marina resurser Vattenuttag: Vattenuttag vid framställning av insatsvaror och råmaterial samt i produktion	Vattenuttag kan bidra till vattenbrist, påverka grundvattennivåer, våtmarker och magasin. Dessa effekter kan orsaka konstruktionsproblem, såsom sättningar i konstruktioner och byggnader och påverka lokala ekosystem. Vattenanvändning i fastigheter kan ha påverkan på dagvatten.	Negativ Potentiell	Uppströms Egen verksamhet Nedströms	Medellång och lång sikt

E4 Biologisk mångfald Direkta påverkansfaktorer: Exploatering av jungfrulig mark, skog eller marina miljöer vid tillverkning, byggnation och drift: – Råvaru- och kraftproduktion – Byggnation av fastigheter, vägar, hamnar etc. – Täktverksamhet	Påverkan på ekosystem vid byggnation och markarbete.	Negativ Faktisk	Uppströms Egen verksamhet Nedströms	Kort, medellång och lång sikt

E4 Biologisk mångfald Ekosystems omfattning och tillstånd, hårdgörning av mark: Asfaltering av ytor eller konstruktioner av betong	Exploatering av naturresurser och hårdgörning av mark kan förändra landskap, påverka mark‑ och vattenmiljöer, störa vattenflöden och öka risken för erosion och översvämningar, vilket försämrar livsmiljöer för flora och fauna.	Negativ Faktisk	Egen verksamhet Nedströms	Kort, medellång och lång sikt

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursinflöden: Användning av jungfruliga och ändliga naturresurser för produktion	Kalksten, järnmalm och råolja är exempel på ändliga råvaror som används i produktionen av cement, stål och bitumen, och vars utvinning påverkar miljön, utsläpp av växthusgaser samt utarmar icke-förnybara resurser, vilket kan innebära försörjningsrisker.	Negativ Faktisk	Uppströms Egen verksamhet Nedströms	Lång sikt

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursutflöden: Förnybara resurser, cirkulära flöden och materialval	Användning av återvinningsbara material och demonterbara konstruktioner möjliggör cirkulära flöden, där materialet kan användas igen efter end-of-life för produkten. Omsorgsfulla materialval med lång livslängd minskar resursförbrukning och klimatpåverkan.	Positiv Potentiell	Egen verksamhet	Medellång och lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursutflöden: Fastigheters påverkan över livscykeln	Om konstruktioner och installationer inte utformas energieffektivt ökar energiförbrukningen under drift, vilket ökar klimatpåverkan och driftskostnaderna för slutkunden. Användning av material med kort livslängd ökar behovet av underhåll och renoveringar, vilket genererar avfall och ytterligare resursförbrukning samt försvårar cirkulära flöden.	Negativ Faktisk	Nedströms	Medellång och lång sikt

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Avfall: Spill, rivnings- och schaktmassor	Avfall uppstår vid produktion genom till exempel spill från byggmaterial, rivnings- och schaktmassor. Dessutom kan en design som försvårar demontering och återvinning leda till att material går till deponi eller förbränning, vilket ökar miljöpåverkan och minskar möjligheten till cirkularitet.	Negativ Faktisk	Egen verksamhet	Kort, medellång och lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Avfall: Återbruk och återvinning av material och schaktmassor	Återvinningsbara material, återbruk och demonterbara konstruktioner möjliggör cirkulära flöden och minskar resursförbrukning och klimatpåverkan. Omsorgsfulla materialval och lång livslängd minskar också behovet av jungfruliga och kritiska råvaror.	Positiv Potentiell	Egen verksamhet	Medellång och lång sikt



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 80



S1 Den egna arbetskraften Arbetsvillkor: Trygga anställningar och rimliga löner	Rimliga ersättningar för anställda, såsom löner, förmåner, flexibla arbetsupplägg, utöver regulatoriska krav kan stödja en god levnadsstandard för anställda och deras familjer samt främja medarbetarnöjdhet och arbetsmiljön. Det kan stärka Peabs arbetsgivarvarumärke, bredda rekryterings- och kompetensbasen samt minska personalomsättningen.	Negativ Faktisk	Egen verksamhet	Kort, medellång och lång sikt

S1 Den egna arbetskraften Arbetsvillkor: Hälsa och säkerhet	Arbetsplatsolyckor, skador och långsiktiga hälsorisker kan ge projektförseningar och minska verksamhetens effektivitet samt hindra attraktion till yrket.	Negativ Faktisk	Egen verksamhet	Kort, medellång och lång sikt

S1 Den egna arbetskraften Likabehandling och lika möjligheter för alla: Jämställdhet och mångfald	Brister i mångfalds- och inkluderingsarbetet och oförmåga att ta vara på människors fulla potential kan påverka välbefinnandet för medarbetaren, skada Peabs anseende och leda till effektivitetsförluster samt förlorade affärsmöjligheter. Brist på jämställdhet kan vara negativ för arbetsplatskulturen, öka personalomsättningen och göra det svårare att attrahera kompetens.	Negativ Potentiell	Egen verksamhet	Kort, medellång och lång sikt

S1 Den egna arbetskraften Andra arbetsrelaterade rättigheter: Anställning och arbete på frivillig grund	Brister i andra arbetsrelaterade rättigheter kan påverka välbefinnandet för medarbetaren. Vi tillämpar nolltolerans mot alla former av brott mot mänskliga rättigheter som barnarbete, människohandel, tvångsarbete eller arbete som sker under någon form av hot eller bestraffning.	Negativ Potentiell	Egen verksamhet	Kort, medellång och lång sikt

S2 Arbetstagare i värdekedjan Arbetsvillkor: Trygga anställningar och rimliga löner	Det finns risker att arbetstagare i värdekedjan utsätts för lönediskriminering eller brister i arbetsvillkor, såsom orimliga arbetstider och osäkra, kortvariga kontrakt utan trygghet. Brister i trygga anställningar, orimliga löner och att individer kan fara illa.	Negativ Faktisk	Uppströms	Kort, medellång och lång sikt

S2 Arbetstagare i värdekedjan Arbetsvillkor: Hälsa och säkerhet	Arbetsplatsolyckor, bristande skyddsutrustning och osäkra arbetsförhållanden kan påverka hälsa och säkerhet.	Negativ Faktisk	Uppströms	Kort, medellång och lång sikt

S2 Arbetstagare i värdekedjan Likabehandling och lika möjligheter för alla: Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen	Det finns risker att arbetstagare i värdekedjan råkar ut för brister i inkluderingsarbete, diskriminering eller trakasserier och att rutiner för hantering av diskriminering och trakasserier brister på arbetsplatsen.	Negativ Potentiell	Uppströms	Kort, medellång och lång sikt

S2 Arbetstagare i värdekedjan Andra arbetsrelaterade rättigheter: Barnarbete och tvångsarbete	Arbetare i värdekedjan kan utsättas för kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom barnarbete, tvångsarbete eller kränkningar av den personliga integriteten.	Negativ Potentiell	Uppströms	Kort, medellång och lång sikt

S3 Påverkade samhällen Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: Miljö-, social och samhällspåverkan i byggskeden	Projekt och byggskeden kan påverka lokalsamhällen genom buller, ökad trafik, försämrad boendemiljö eller miljörisker som föroreningar. De kan också påverka trygghet, kulturmiljöer och skapa intressekonflikter eller negativ opinion, särskilt vid bristfällig dialog.	Negativ Potentiell	Egen verksamhet Nedströms	Kort, medellång och lång sikt
S3 Påverkade samhällen Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: Lokal ekonomisk och social utveckling	Genom att stärka relationerna med lokalsamhället och bidra till bostäder, infrastruktur och trygga miljöer främjar vår verksamhet lokal utveckling och ett livskraftigt samhällsliv. Detta skapar lokala arbetstillfällen, stärker ekonomin och minskar risker för konflikter, förseningar och ökade kostnader.	Positiv Faktisk	Egen verksamhet Nedströms	Kort, medellång och lång sikt

S4 Konsumenter och slutanvändare Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare: Hälsa och säkerhet i den byggda miljön	Brister i slutprodukter, såsom i tekniska installationer, materialval, fukt- och inomhusmiljöfrågor eller i säkerhetsstandarder, kan påverka konsumenter och/eller slutanvändares hälsa och säkerhet negativt.	Negativ Potentiell	Egen verksamhet Nedströms	Kort, medellång och lång sikt

S4 Konsumenter och slutanvändare Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare: Tillgång till varor och tjänster och användbarhet	Byggnation med hänsyn till gestaltning, trygghet och mobilitet påverkar människors vardagsliv och välbefinnande. Individers säkerhet samt skydd av barn påverkas av aspekter som ljussättning, öppna ytor och trafiksäkerhet.	Positiv Potentiell	Egen verksamhet Nedströms	Kort, medellång och lång sikt

G1 Affärsetik Företagskultur	En sund företagskultur med starka etiska värden stärker medarbetarnas och externa intressenters förtroende för Peab. Det skapar en kultur präglad av ansvar och engagemang och hjälper oss att nå mål och strategier och att skapa långsiktiga värden. En sund företagskultur med välförankrad uppförandekod och kärnvärden vägleder medarbetarna i det dagliga arbetet.	Positiv Faktisk	Uppströms Egen verksamhet	Kort, medellång och lång sikt
G1 Affärsetik Skydd för visselblåsare	Ett välfungerande och effektivt visselblåsarsystem främjar öppenhet och transparens genom att göra det enkelt och tryggt att rapportera anonymt misstänkta oegentligheter. Skydd för visselblåsare är avgörande för att säkerställa att rapportering sker utan risk för repressalier. Det bidrar till en ansvarsfull företagskultur och stärker förtroendet för Peab. Bristande kunskap om användning av visselblåsarsystemet, om anonymitet inte kan garanteras för visselblåsaren eller oro för repressalier kan ha negativ påverkan på såväl individer som organisation.	Negativ Potentiell	Uppströms Egen verksamhet Nedströms	Kort, medellång och lång sikt



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 81


G1 Affärsetik Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner	Goda relationer med leverantörer skapar stabila och pålitliga leverantörskedjor, medan brister i att upprätthålla transparens och välfungerande samarbetsrutiner riskerar att orsaka skada på människa och miljö.	Negativ Potentiell	Egen verksamhet	Kort, medellång och lång sikt

G1 Affärsetik Korruption och mutor	Korruptionsincidenter kan snedvrida rättvis konkurrens.	Negativ Potentiell	Uppströms Egen verksamhet Nedströms	Kort, medellång och lång sikt

I slutet av 2025 hade Peab inte gjort en resiliensanalys av sin affärsmodell i förhållande till sin väsentliga påverkan, risk och möjligheter (SBM-3 48f)


Figur 13b: Finansiell väsentlighet	Beskrivning av risker eller möjligheter*	Risk eller möjlighet	Var i värdekedjan förekommer den	Rimlig tidshorisont
E1 Klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar: Extremväder, temperaturökningar och andra oförutsedda konsekvenser till följd av klimatförändringar	Klimatförändringar innebär risker kopplade till extremväder, kostnader för klimatanpassning och ökade krav från kund och lagstiftning.	Risk Potentiell	Uppströms Egen verksamhet Nedströms	Lång sikt

E1 Klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar: Extremväder, temperaturökningar och andra oförutsedda konsekvenser till följd av klimatförändringar	Klimatanpassat byggande, modernisering av VA‑infrastruktur och andra tjänster kopplade till klimatanpassning skapar nya marknadssegment och stärker Peabs långsiktiga konkurrenskraft.	Möjlighet Potentiell	Egen verksamhet Nedströms	Lång sikt

E1 Klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar: Utsläpp (Scope 3)	Egen tillverkning av material baserat på alternativa bindemedel och förnybar energi innebär en affärsmöjlighet.	Möjlighet Potentiell	Egen verksamhet Nedströms	Lång sikt

E2 Föroreningar Ämnen som inger (mycket stora) betänkligheter: Användning av kemiska produkter och skadliga ämnen	Vid användning av kemiska produkter finns risker för miljöbrott med juridiska och/eller ekonomiska påföljder samt skada på anseende.	Risk Potentiell	Egen verksamhet Nedströms	Lång sikt

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursinflöden: Användning av jungfruliga och ändliga naturresurser för produktion	Begränsad tillgång till vissa resurser kan leda till försörjningsrisker och prisökningar, särskilt när få leverantörer dominerar marknaden. Avfall som inte kan återbrukas eller återvinnas medför dessutom ökade kostnader.	Risk Potentiell	Egen verksamhet	Lång sikt

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursutflöden: Förnybara resurser, cirkulära flöden och materialval	Cirkulära erbjudanden och ökat återbruk/återvinning av material och schaktmassor skapar affärsmöjligheter. Detta minskar behovet av jungfruliga och kritiska råvaror och stärker Peabs cirkularitet.	Möjlighet Potentiell	Egen verksamhet	Lång sikt

S1 Den egna arbetskraften Hälsa och säkerhet	Arbetsplatsolyckor, skador och långsiktiga hälsorisker kan orsaka förseningar, lägre effektivitet och skada Peabs attraktivitet och anseende, vilket kan leda till ekonomiska konsekvenser. Brister i arbetsrelaterade rättigheter kan dessutom ge effektivitetsförluster, förlorade affärsmöjligheter samt juridiska eller ekonomiska påföljder.	Risk Potentiell	Egen verksamhet	Lång sikt

S2 Arbetstagare i värdekedjan Arbetsvillkor: Trygga anställningar och rimliga löner	Brister i trygga anställningar och rimliga villkor hos arbetstagare i värdekedjan kan leda till projektförseningar, avtalsviten och andra juridiska eller ekonomiska påföljder samt skada Peabs anseende. Kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom barnarbete eller tvångsarbete, kan dessutom medföra juridiska och ekonomiska konsekvenser.	Risk Potentiell	Uppströms Egen verksamhet	Lång sikt
S4 Konsumenter och slutanvändare Hälsa och säkerhet i den byggda miljön	Brister i slutprodukter, såsom i tekniska installationer, materialval, fukt- och inomhusmiljöfrågor eller i säkerhetsstandarder, finns risker för ekonomiska konsekvenser för boende, brukare och Peab, liksom risk för skadat anseende för Peab.	Risk Potentiell	Nedströms	Lång sikt
S4 Konsumenter och slutanvändare Säkerhet och trygghet i bostads- och stadsutvecklingsprojekt samt utomhusmiljöer	Byggnation med hänsyn till gestaltning, trygghet och mobilitet påverkar människors vardagsliv och välbefinnande. Individers säkerhet samt skydd av barn påverkas av aspekter som ljussättning, öppna ytor och trafiksäkerhet. God hänsyn till ovanstående förebygger risker och främjar kundnöjdhet samt kan gynna anseende och ge affärsmöjligheter.	Möjlighet Potentiell	Nedströms	Lång sikt

G1 Affärsetik Korruption och mutor	Korruptionsincidenter kan leda till rättsliga åtgärder, böter och skada på anseende.	Risk Potentiell	Uppströms Egen verksamhet Nedströms	Lång sikt

* Aktuella finansiella effekter återfinns i årsredovisningen not 2. Under 2025 bedöms identifierade hållbarhetsrisker inte påverka Peabs finansiella ställning i väsentlig grad.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 82


	IRO-1

Beskrivning av arbetsgången för att

fastställa och bedöma väsentlig påverkan,

risker och möjligheter

Så har vi fastställt väsentlig påverkan, risker och möjligheter

I våra förberedelser för CSRD-lagstiftningen genomförde vi under 2023

och 2024 den första dubbla väsentlighetsbedömningen för att identifiera

påverkan, risker och möjligheter samt att kunna slå fast Peabs väsentliga

hållbarhetsämnen. I enlighet med riktlinjerna i ESRS 1 har vi tillämpat en

strukturerad metod för att identifiera faktisk och potentiell påverkan

(negativ och positiv), risker och möjligheter i vår egen verksamhet samt i

våra värdekedjor, både uppströms och nedströms. Vi har följt OECD:s

riktlinjer för due diligence och har identifierat och gått igenom

verksamhetsområden med förhöjd risk för negativ påverkan. I

bedömningarna har det ingått riskkartläggningar, till exempel av projekt,

leverantörskedjor och geografiska områden.

Den dubbla väsentlighetsbedömningen har i korthet innefattat följande

steg:

Kartläggning av påverkan, risker och möjligheter: Vi har analyserat våra

aktiviteter, produkter och tjänster i hela värdekedjan – totalt åtta stycken

– för att identifiera faktiska och potentiella negativa och positiva effekter

på miljö, människor och samhälle. Detta inkluderar både direkta och

indirekta effekter.

Intressentdialoger: Vi har genomfört dialoger med nyckelintressenter,

inklusive kunder, leverantörer, medarbetare och investerare, för att

förstå deras förväntningar och prioriteringar.

Bedömning av påverkan och finansiell risk per identifierad fråga utifrån:

• Påverkansdimensionen: omfattning, allvar och sannolikhet för

påverkan på miljö och människor.

• Finansiell dimension: potentiell påverkan på Peabs affärsmodell,

kassaflöde och långsiktiga värde.

Tröskelvärden och prioritering: Vi har tillämpat tröskelvärden för att

avgöra vilka frågor som är väsentliga. Frågor som uppfyller kriterier för

antingen påverkan eller finansiell väsentlighet har inkluderats i

rapporteringen.

Som tidigare beskrivet innebär Peabs breda verksamhet att vi har olika

affärsmodeller som genererar intäkter och skapar värde, alla med sina

olika relationer och beroenden. Med denna utgångspunkt har vi

analyserat och kartlagt följande åtta huvudsakliga värdekedjor för att slå

fast våra väsentliga hållbarhetsämnen:

• bygg

• anläggning

• prefabricerade byggelement

• uthyrning

• beläggning

• betong

• råvaruförsörjning

• projektutveckling

Därtill har vi gjort särskilda analyser av värdekedjorna uppströms för de

insatsvaror vi identifierat som strategiska för verksamheten: betong,

cement, bitumen/asfalt, stål, trävaror, el och bränslen. På samma sätt

har vi analyserat vitvaror. För värdekedjan bygg gjorde vi initialt även

separata analyser för Sverige, Finland och Norge, och för värdekedjan

anläggning gjorde vi separata analyser för Sverige och Norge.

I analyserna har medarbetare från funktionerna miljö, arbetsmiljö, HR

och controllers deltagit, såväl centralt som på affärsområdes- och

dotterbolagsnivå. Därtill har kategoriansvariga inom

inköpsorganisationen kartlagt väsentligheten i våra strategiska

inköpsvaror. Från koncernledningen har CSO och COO deltagit i

väsentlighetsbedömningarna, samtidigt som arbetet kontinuerligt har

stämts av med Peabs koncernledning och styrelse. Arbetet har letts av

Peabs funktion för icke-finansiell rapportering och med stöd av extern

rådgivare.

Våra experter från respektive verksamhet har bedömt väsentligheten per

värdekedja utifrån de tio ESRS inom områdena miljö (E1-E5), socialt

ansvar (S1-S4) och affärsetik (G1). Utifrån utfallet av analyserna har vi

sedan konsoliderat bedömningarna till koncernnivå per ESRS. För

bedömningarna har vi tagit del av vägledning från EFRAG, gjort egna

tolkningar utifrån vår verksamhet samt byggt upp en metodik för

tröskelvärden genom poängsättning och bedömning av värdekedjorna

för att kunna slå fast väsentlighet. Vi har värderat dialoger med interna

och externa intressenter utifrån de intressentsammanställningar vi gjort

för att förstå faktisk och potentiell påverkan.

En del av processen för att bedöma väsentlighet inkluderar samråd som

sker på olika nivåer inom Peab. Varje affärsområde har rutiner och

riktlinjer för aktiviteter som påverkar de samhällen vi verkar i, såsom

lokala samråd i samband med projektutveckling eller etablering av täkt. I

enlighet med lagar och förordningar samt demokratiskt fastslagna

processer deltar vi till exempel i processer för att utveckla

översiktsplaner tillsammans med kommuner och andra byggherrar och

bidrar på så sätt till att fastställa grunderna för framtida planprogram.

När det gäller tillståndspliktiga verksamheter, såsom täkter eller

miljöfarlig verksamhet som potentiellt skulle kunna ha påverkan på

samhällen, innefattas medborgardialoger i den reglerade processen.

è Läs mer om Peabs intressenter på sidan 77.

Påverkansväsentligheten har vi bedömt för varje hållbarhetsämne

genom att värdera allvarlighetsgraden och sannolikheten för påverkan,

risker och möjligheter (beskrivs även på sidan X). Allvarlighetsgraden

avgörs av skala, omfattning och återställbarhet samt om det finns risker

avseende mänskliga rättigheter. På samma sätt har vi bedömt potentiell

påverkan genom en poängskala mellan ett och fem. Allvarlighetsgraden

utgörs av en skala mellan ett till tre för respektive faktor, där 1 = låg, 2 =

medel och 3 = hög. För finansiell väsentlighet har vi använt oss av den

femgradiga skalan vi använder i vårt interna riskarbete. För den

potentiella omfattningen har vi utgått från respektive affärsområdes

årliga omsättning. Tidsintervallet för både påverkansväsentlighet och

finansiell väsentlighet har vi bedömt i enlighet med tidsangivelserna i

ESRS 1 för kort-, medellång- och lång sikt.

Vi har tagit hänsyn till risker kopplade till mänskliga rättigheter genom

vår process för tillbörlig aktsamhet som täcker både den egna

verksamheten och värdekedjan, baserad på ESRS‑kraven för dubbel

väsentlighetsbedömning där allvarlighetsgrad väger tyngst.

Riskkartläggningen har utgått från de internationella riktlinjernaFN:s

vägledande principer och OECD:s riktlinjer och integrerats i vår samlade

process för att bedöma påverkan, risker och möjligheter. Vi har

analyserat identifierade risker i förhållande till Peabs affärsmodell,

geografiska närvaro och typ av entreprenader, med särskilt fokus på

risker kopplade till arbetsvillkor, säkerhet i leverantörsledet, påverkan på

lokalsamhällen samt risker för diskriminering eller annan negativ

påverkan på utsatta grupper.

Som framgår av diagrammet på sidan78 har vi bedömt samtliga tio ESRS

standarderna som väsentliga, om än inte samtliga underämnen eller

delunderämnen.

Vi utvecklar kontinuerligt vårt arbete med den dubbla

väsentlighetsbedömningen och dess följder samt förbättrar metodiken,

liksom vår förmåga att redovisa de upplysningskrav som följer av den

dubbla väsentlighetsbedömningen. Det gör vi i takt med att vi utvecklar

verksamheten för att möta de ”gap” vi identifierat.

Utfallet av väsentlighetsbedömningen med påverkan, risker och

möjligheter följer vi upp genom handlingsplaner, årliga uppdateringar av

väsentlighetsbedömningen samt regelbunden rapportering till

koncernledning och styrelse. Detta arbetssätt syftar samtidigt till att

bekräfta affärsbeslut och strategiska mål, utveckla våra

hållbarhetsstrategier och nyckeltal samt att säkerställa

hållbarhetsarbetets integrering i verksamheten.



	Inom ramen för de åtta identifierade värdekedjorna har vi analyserat risker för negativ påverkan på människor och miljö med särskilt fokus på: Verksamhetsområden: Till exempel identifiering av anläggningsprojekt med markarbeten, sanering och vattenhantering som innebär risker för förorenad mark, buller, vibrationer och påverkan på biologisk mångfald, om byggproduktion nära känsliga miljöer som medför risker för utsläpp och störningar eller materialproduktion (betong, asfalt, ballast) som medför klimatpåverkan och arbetsmiljörisker. Affärsförbindelser: Vi har analyserat leverantörsled, särskilt vid inköp av insatsmaterial och underentreprenörer, utifrån arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljöprestanda. Geografier: Vi har undersökt vår egen verksamhet i Norden och om påverkan är lokal, regional eller global, till exempel avseende projekt i norra Sverige och Norge där industrisatsningar och infrastrukturutbyggnad sker i känsliga naturmiljöer och stadsnära byggnationer med påverkan på boendemiljöer, buller och säkerhet. Vi har undersökt påverkan utanför Norden, i huvudsak genom internationella inköp av material och utrustning. Därtill har vi bedömt förhöjda risker kopplat till arbetsmiljö i produktionen, särskilt vid tunga lyft, höga höjder och maskinanvändning.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR – ESRS 2 83

Peabs påverkan

Peab påverkar genom sin verksamhet inom affärsområdena Bygg,

Anläggning, Industri och Projektutveckling, vilket framgår i figur 13a och

13b i avsnitt SBM-3 på sidorna 79-81. Påverkan avser:

• Miljöpåverkan från byggproduktion, markarbeten och

materialtillverkning (t.ex. utsläpp, påverkan på biologisk mångfald).

• Social påverkan såsom arbetsmiljö, säkerhet och jämlikhet för egna

medarbetare.

• Etisk påverkan i samband med projekt i till exempel i känsliga miljöer

eller med särskilda samhällsintressen.

Peab påverkar även genom affärsförbindelser i värdekedjorna, särskilt i

leverantörsledet och vid samverkan med underentreprenörer och andra

affärspartners. Påverkan avser:

• Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter hos leverantörer.

• Miljöprestanda hos underleverantörer av insatsmaterial och

transporter.

• Etiska risker vid samverkan i projektutveckling.

Peab har en uppförandekod för leverantörer och affärspartners,

genomför leverantörsgranskningar och arbetar med successiv förbättring

av due diligence-processen. Påverkan, risker och möjligheter från

affärsförbindelser integreras i väsentlighetsbedömningen och

rapporteras till koncernledning.

Vid sidan av den dubbla väsentlighetsbedömningen identifieras

påverkan genom interna riskbedömningar, miljökonsekvensanalyser och

arbetsmiljörapporter, och hanteras genom styrsystem, utbildning och

uppföljningar. Peab strävar efter att ta ett helhetsansvar för sin påverkan

i hela värdekedjan.

Förutom figur 13a och 13b i SBM-3 beskriver vi närmare i respektive

tematiskt ESRS-avsnitt vilken hållbarhetsrelaterad påverkan (positiv och

negativ) samt vilka risker och möjligheter respektive hållbarhetsämne

har eller kan ha, som vi i vår analys har bedömt som väsentlig för Peab. Vi

anger även om påverkan och riskerna finns i vår egen verksamhet och/

eller i aktiviteter uppströms eller nedströms i värdekedjan.

è Läs mer i figur 13a och 13b på sidorna79-81.

Hållbarhetsrisker och -möjligheter och finansiell påverkan

För hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som kan ha finansiell

påverkan på kort, medellång och lång sikt har Peab en process för att

identifiera, bedöma, prioritera och övervaka dessa, som är integrerad i

koncernens övergripande affärsstrategi och riskhantering. Dessa risker

och möjligheter identifierar vi genom:

• Omvärldsanalyser av förändringar i klimatpolitik, regleringar,

marknadskrav och teknologisk utveckling (ansvar Hållbarhetsrådet).

• Interna halvårsvisa riskbedömningar inom affärsområdena Bygg,

Anläggning, Industri och Projektutveckling samt stödfunktioner

(ansvar riskfunktionen).

• EU-taxonomibedömningar för att identifiera ekonomiska aktiviteter

med miljömässig betydelse (ansvar funktionerna icke-finansiell

rapportering och miljö).

• Intressentdialoger med kunder, leverantörer, investerare,

myndigheter och samhällsaktörer (sammanställs av icke-finansiell

rapportering).

Vi har vid identifiering av risker och möjligheter konsekvent utgått från

den väsentliga påverkan som framkommit i den dubbla

väsentlighetsbedömningen för att på så sätt säkerställa att analys och

prioriteringar baseras på de mest betydande effekterna på människor

och miljö.

Avsikten är att än mer strukturerat genomföra scenarioanalyser för att

förstå långsiktiga effekter och resiliens, inklusive finansiell påverkan.

Identifierade risker är kopplade till klimatförändringar (extremväder,

förseningar) och ryktesrisker vid bristande socialt ansvar i

leverantörsledet. Se närmare i figur 13a och 13b i SBM-3.

Dessa processer syftar till att: 1) säkerställa att Peabs affärsmodell är

robust inför framtida hållbarhetskrav 2) styrka investeringsbeslut och

affärsutveckling samt 3) hjälpa oss att utforma hållbarhetsmål och

externa rapporter.

Centrala beroenden för vår verksamhet innebär framför allt tillgång till

naturresurser (t.ex. ballast, cement), stabila leverantörsled, tillgång till

kvalificerad arbetskraft och fungerande samhällsinfrastruktur. I vår

dubbla väsentlighetsbedömning analyserar vi hur dessa konsekvenser

och beroenden kan leda till finansiella eller strategiska risker och

möjligheter.

Integration i riskhanteringsprocessen

Peabs koncernövergripande riskhanteringsmodell omfattar alla typer av

risker, inklusive hållbarhetsrelaterade risker. Det betyder att Peab har

successivt implementerat sina hållbarhetsrelaterade risker i sin

riskhanteringsprocess, där dessa bedöms och prioriteras på samma sätt

som andra strategiska, operativa och finansiella risker. Syftet är att

säkerställa att hållbarhetsrisker får rätt uppmärksamhet i

beslutsfattande och styrning.

Riskerna dokumenteras i ett gemensamt riskregister med hjälp av ett

systemstöd, vilket möjliggör jämförelse och prioritering mellan olika

riskkategorier.

Peab har en strukturerad beslutsprocess och ett internt kontrollsystem

för att säkerställa att hållbarhetsrelaterade risker identifieras, bedöms,

hanteras och rapporteras på ett korrekt och transparent sätt. Dessa

processer är integrerade i den övergripande styrnings- och

ledningsstrukturen, inklusive affärsplaneprocessen på koncern- och

affärsområdesnivå. Hållbarhetsrisker som bedöms ha hög sannolikhet

och/eller stor påverkan prioriteras i koncernens riskrapportering till

ledning och styrelse, vilket också innebär att de beaktas i strategiska

beslut, investeringsbedömningar och affärsplanering. Likaså diskuteras

och prioriteras identifierade möjligheter i affärsplaneprocessen samt

integreras sedan i investeringsbeslut, produktutveckling och

marknadsstrategier.

Peabs interna kontrollsystem för hållbarhetsrelaterade frågor omfattar:

• Policyer och riktlinjer, inklusive uppförandekod, miljöpolicy,

arbetsmiljöpolicy och inköpspolicy.

• Systematiskt förbättringsarbete enligt ISO 14001 och ISO 45001, med

regelbundna revisioner och uppföljningar.

• Riskhanteringsprocesser där hållbarhetsrisker integreras i den

koncerngemensamma risksammanställningen.

• Interna kontroller och granskningar, inklusive kontroll av efterlevnad

av hållbarhetskrav i projekt och leverantörsled.

• Rapportering och uppföljning sker löpande till koncernledning och

styrelse, med särskilt fokus på väsentliga hållbarhetsfrågor och risker.

Därtill använder vi i allt större utsträckning digitala verktyg för

datainsamling, analys och rapportering av hållbarhetsdata, följer upp

mål och nyckeltal samt genomför utbildningar för att säkerställa

kunskap i organisationen om hållbarhetskrav och interna rutiner.

è Läs mer om risker och riskhantering på sidorna 149-150 samt i

GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över

hållbarhetsrapportering på sidan 72 i ESRS2.


	IRO-2

Upplysningskrav i ESRS-standarder som

omfattas av företagets hållbarhetsrapport

Peab har identifierat väsentlig information utifrån utfallet i den dubbla

väsentlighetsbedömningen vi gjort i enlighet med ESRS 1 kapitel 3.2 och

som beskrivs ovan. Resultatet av denna process är ämnen med väsentlig

påverkan, risker och möjligheter som vi redovisar i denna rapport. Där

det är möjligt har vi tillämpat infasningsmöjligheter. Ämnen som

bedömts som icke-väsentliga har vi dokumenterat med en kort förklaring

och har för avsikt att årligen följa upp.

Efter att vi genomfört vår dubbla väsentlighetsbedömning gjorde vi en

genomgång av de ämnen vi identifierat ha väsentlig påverkan, risker och

möjligheter och filtrerade fram de upplysningskrav som sak redovisas i

denna rapport. Vi utgick från ESRS bilaga A samt EFRAG:s lista över

upplysningskrav (Implementation Guide IG3).

è Se figur 69 Tilläggsinformation på sidorna 142-143 som listar

samtliga upplysningskrav med tillhörande hänvisningar som Peab

redovisar.

è Se figur 70 Tilläggsinformation på sidorna 144-147 som listar

annan EU-lagstiftning.



	Miljö	E1
	ESRS
	Klimatförändringar
	Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ☑ Anpassning till klimatförändringar ☑ Begränsning av klimatförändringar ☑ Energi



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 85

Figur 14

Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori

Policyer (MDR-P)

Åtgärder (MDR-A)

Mål (MDR-T)

Mått (MDR-T)

ESRS E1 Klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar

Extremväder, temperaturökningar och andra

oförutsedda konsekvenser till följd av

klimatförändringar

Klimatförändringar med ökade extremväderhändelser kan innebära risker för driftstörningar i Peabs

produktion, transportkedjor och leverantörsled. De kan påverka resursförsörjningen och skapar behov av

klimatanpassningsåtgärder.

Negativ

Faktisk

Miljöpolicy

Riktlinje Omställningsinvestering

Riktlinje Peab Green Finance Framework

Arbete med

klimatanpassade material

och infastruktur

Diversiering av värdekedjan

Tidiga dialoger med

beställare

Extremväder, temperaturökningar och andra

oförutsedda konsekvenser till följd av

klimatförändringar

Klimatförändringar innebär risker kopplade till extremväder, kostnader för klimatanpassning och ökade krav

från kund och lagstiftning.

Risk

Potentiell

Riktlinje Omställningsinvestering

Riktlinje Peab Green Finance Framework

Arbete med

klimatanpassade material

och infastruktur

Diversifiering av värdekedjan

Tidiga dialoger med

beställare

Extremväder, temperaturökningar och andra

oförutsedda konsekvenser till följd av

klimatförändringar

Klimatanpassat byggande, modernisering av VA‑infrastruktur och andra tjänster kopplade till

klimatanpassning skapar nya marknadssegment och stärker Peabs långsiktiga konkurrenskraft.

Möjlighet

Potentiell

Riktlinje Omställningsinvestering

Riktlinje Peab Green Finance Framework

Arbete med

klimatanpassade material

och infastruktur

Diversiering av värdekedjan

Tidiga dialoger med

beställare

Begränsning av klimatförändringar

Utsläpp (Scope 1, 2 och 3)

Användning av fossildrivna fordon, maskiner och icke‑fossilfri energi ger utsläpp av växthusgaser. Genom

omställning till eldrivna fordon, maskiner och förnybara energilösningar kan utsläppen minska.

Cementtillverkning samt material och tjänster producerade med fossil energi bidrar ytterligare till

klimatpåverkan, och beroendet av ändliga råvaror innebär samtidigt en sårbarhet i värdekedjan.

Negativ

Faktisk

Miljöpolicy

Policy Strategiska insatsvaror

Riktlinje Omställningsinvestering

Elektrifiering och förnybara

bränslen inom fordons- och

maskinpark

Energieffektivisering

Klimatneutralitet 2045

Delmål 2030: -60 % (Jfr. basår 2015)

E1-6 Scope 1 & 2

GHG-utsläpp

Utsläpp (Scope 3)

Egen tillverkning av material baserat på alternativa bindemedel och förnybar energi ger en affärsmöjlighet.

Möjlighet

Potentiell

Policy Strategiska insatsvaror

Riktlinje Omställningsinvestering

Tillverkning i egen regi

Val, design och optimering

av material (inkl. ECO-

produkter)

Logistik- och

transporttjänster

Leverantörssamarbeten

Materialinköp

Klimatneutralitet 2045

Delmål 2030: -50 % (Jfr. basår 2015)

E1-6 Scope 3 GHG-

utsläpp

Energi

Energianvändning i fastigheter

Direkta och indirekta utsläpp från uppvärmning och elförbrukning. Förnyelsebar energi samt åtgärder för

energieffektiviseringen minskar klimatpåverkan.

Negativ

Faktisk

Miljöpolicy

Riktlinje Omställningsinvestering

Energieffektivisering

Materialval

Delmål 2026: Energiintensitet -30 % (kWh/Mkr)

(Jfr. basår 2015)

E1-5

Energiintensitet

ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 86

Peab och klimatförändringar

Klimatförändringar påverkar bygg- och anläggningsbranschen, samtidigt

som branschen bidrar till utsläpp av växthusgaser. Att minska

klimatpåverkan och anpassa verksamheten till ett förändrat klimat är

avgörande för Peabs samhällsansvar och långsiktiga värdeskapande.

Innovation, investeringar och samverkan med kunder, leverantörer och

andra aktörer i värdekedjan hjälper oss att minska klimatpåverkan och

stärka vår konkurrenskraft. Genom att integrera klimatfrågan i strategi,

styrning och operativ verksamhet stärker vi vår motståndskraft mot

klimatrelaterade risker och skapar förutsättningar för fortsatta

affärsmöjligheter.


	SBM-3

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

och deras förhållande till strategi och

affärsmodell

Peabs verksamhet påverkar klimatet genom hela värdekedjan. De största

utsläppen av växthusgaser har koppling till insatsvaror och material vi

köper in och använder i vår produktion, såsom cement och stål (Scope 3)

då upphettning av kalk samt tillverkning av stål ger upphov till

betydande utsläpp av växthusgaser. Även våra egna

produktionsprocesser (Scope 1 och 2) är källor till växthusgaser, till

exempel genom energianvändning och transporter. Det är därför främst

inom dessa områden våra utsläppsminskande åtgärder finns. Nedströms

skapas utsläpp av växthusgaser genom användning och drift av det vi

levererat och byggt.

Peabs verksamheter påverkas av fysiska risker och omställningsrisker.

Fysiska klimatrisker omfattar extremväder såsom kraftiga regn,

översvämningar, stormar, värmeböljor samt långsiktigt förändrade

klimatförhållanden som stigande havsnivåer. Extremväder riskerar att

påverka resursförsörjningen i leverantörsledet. Det kan även leda till

driftstörningar och förseningar längs leverantörs- och transportledet

samt i den egna produktionen, vilket kan leda till ökade kostnader.

Omställningsrisker och -möjligheter för oss är till exempel ökade

kostnader för utsläpp av växthusgaser till följd av skärpta lagkrav,

förändringar i kundernas kravställningar, teknisk utveckling och ökad

efterfrågan på insatsvaror och förändrade produktionsmetoder, som

möjliggör byggnation med lägre klimatavtryck. De klimatrelaterade

riskerna ingår i koncernens riskhanteringsprocess som uppdateras

årligen.Figur 14 på sidan 85 visar identifierad påverkan, risker och

möjligheter samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt

mål och mått, som beskrivs i detta kapitel.

Vi strävar efter att arbeta strukturerat mot målet om klimatneutralitet

och har en fördel i att vi kan förse vår entreprenadverksamhet och de

projekt vi själva utvecklar med insatsvaror och råvaror genom

affärsområde Industri, vilket förbättrar våra möjligheter att styra mot

lägre utsläpp av växthusgaser.

Samtidigt påverkas förutsättningarna för vår verksamhet av

klimatförändringarna och arbetet med klimatanpassning blir allt

viktigare.

Vi arbetar med resiliens i vår affärsmodell och strategier genom våra

scenario- och riskanalyser. Baserat på identifierade risker vidtar vi

åtgärder för att upprätthålla en robusthet i verksamheten. Ett exempel

på åtgärd som ska verka för resiliens är vår policy för strategiska

insatsvaror som bland annat ska säkerställa tillgång till kritiska

insatsvaror framåt. Det återstår för Peab att göra en sammanhållen

resiliensanalys med koncernövergripande resultat samt tidshorisonter. Vi

arbetar därför vidare med att såväl utveckla arbetet med

resiliensanalyser som att utvärdera behovet av ytterligare åtgärder inom

detta område.

För att möta risker och möjligheter som följer med klimatförändringarna

har Peab integrerat klimataspekter i både strategi och operativ styrning.

Det har vi gjort i huvudsak genom att:

• Vi har identifierat klimatförändringar som en strategisk affärsrisk och -

möjlighet och har därför slagit fast koncernövergripande

klimatrelaterade mål.

• Klimatfrågor är integrerade i affärsplanen för samtliga affärsområden,

med särskilt fokus på utsläppsreducerande åtgärder kopplade till

material, transport, energi och bygglösningar.

• Ett av våra två affärsplaneprogram är “Klimatfärdplan och strategiska

insatsvaror” som på ett strukturerat sätt syftar till att reducera

utsläppen av växthusgaser och ställa om Peabs verksamhet.

• Vi beaktar klimatrelaterade risker och möjligheter i

investeringsbeslut, projektplanering samt anbud och leverantörsval.

• Vi utvecklar steg för steg vårt erbjudande mot lägre klimatavtryck,

bland annat genom ökad användning av klimatförbättrade material

och elektrifiering av maskin- och fordonsparken.

• Vi följer upp faktiskt klimatpåverkan från allt fler projekt.

• Vi samarbetar med kunder för att utveckla klimatförbättrade

byggprojekt.

• Vi kompetensutvecklar inom klimatområdet.

• Vi för miljödialoger med våra leverantörer för att driva på

utvecklingen av produkter med lägre klimatavtryck.

Peab har förmåga att anpassa strategi och affärsmodell till

klimatförändringar genom att integrera klimatrisker och -möjligheter i

projektering, kalkyl och genomförande av projekt. Det innebär att vi styr

mot mer resurseffektiva och klimatneutrala lösningar, ökar

användningen av klimatförbättrade material och anpassar

projektmetoder för att hantera väderrelaterade störningar. Peabs

affärsmodell möjliggör även omställningen genom nära samverkan med

beställare och leverantörer i projekt samt styrning av klimatmål i projekt

och inköp.

Samtliga tre underämnen” anpassning till klimatförändringar,

begränsning av klimatförändringar och energi” är väsentliga för Peab.

è Information om integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i

incitamentssystem samt deras omfattning går att läsa om i ESRS 2-

avsnittet på sidan 71.


	IRO-1

Beskrivning av arbetsgången för att

fastställa och bedöma väsentlig

klimatrelaterade påverkan, risker och

möjligheter

För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till

klimatförändringar i vår egen verksamhet och våra värdekedjor, har vi

genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning. I den har vi bedömt den

faktiska och potentiella positiva eller negativa påverkan, risker och

möjligheter från Peabs verksamhet på sin omgivning och omgivningens

påverkan på vår verksamhet. Den dubbla väsentlighetsbedömningen har

omfattat såväl fysiska risker som omställningsrisker samt en bedömning

av hur tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras för och är

känsliga för dessa risker. Bedömningen har gjorts på kort (<1 år),

medellång (1-5 år) och lång sikt (>5år), enligt standardintervallen i ESRS.

Vi har arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av

medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla

väsentlighetsbedömningen per värdekedja och därefter konsoliderat

bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella

grupperna har i huvudsak bestått av miljö- och klimatspecialister från de

fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare.

Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit

i arbetet och funktionen icke-finansiell rapportering har samordnat

processen.

è Läs mer om processen för att fastställa och bedöma väsentlig

påverkan, risker och möjligheter avseende klimatförändringar på

sidorna 82-83.

Klimatscenarioanalys

Resultatet från en tidigare analys, som Peab utfört med stöd av TCFD:s

rekommendationer, har utgjort underlag för den dubbla

väsentlighetsbedömningen avseende klimat. Denna kvalitativa

scenariobaserade riskanalys bygger på information från myndigheter

(klimatanpassning.se), som har gjort konsekvensbedömningar av

klimatförändringar och deras påverkan på samhället. Analysen fokuserar

på potentiella konsekvenser för Peabs verksamheter ur ett värsta-fall-

scenario, oavsett tidsperspektiv, både vad gäller effekterna vid

omfattande klimatförändringar (enligt RCP 8.5) och effekterna av de

omfattande åtgärder som krävs för att minimera klimatförändringarna i

linje med Parisavtalet (enligt RCP 2.6). Genom att utgå från dessa tydligt

olika vedertagna scenarier identifierar vi de mest allvarliga

konsekvenserna som kan uppstå. De risker och möjligheter vi identifierat

har klassificerats enligt TCFD-modellen, med fysiska risker och

omställningsrisker. Hela koncernens verksamhet omfattas på en

övergripande nivå och alla affärsområden har varit involverade i

analysen.

Dessa scenarioinsikter, tillsammans med Peabs klimatmål och sektorns

klimatfärdplan, är viktiga underlag för verksamhetens mål och strategier

kopplat till klimatförändringar.

Peab har även tagit fram en vägledning och påbörjat arbetet med att

genomföra klimatrisk- och sårbarhetsanalyser för sina fasta

anläggningar, i linje med EU-taxonomins DNSH-krav för

klimatanpassning. För denna analys av fysiska risker används två olika

klimatscenarier; RCP 4.5 (“medel”) och RCP 8.5 (“värsta fall”).



			Klimatförändringar har koppling till FN:s 7:e och 13:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbar energi för alla och Bekämpa klimatförändringarna.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 87


	E1-1

Omställningsplan för begränsning av

klimatförändringar

För att nå Peabs långsiktiga mål om att vara klimatneutral 2045 i linje

med det vetenskapsbaserade 1,5-gradersmålet i Parisavtalet, det vill

säga minska beroendet av fossila bränslen och begränsa

klimatförändringarna, har vi arbetat fram en långsiktig

koncerngemensam strategisk plan som sträcker sig till 2045, vår

Klimatfärdplan. Den har vi konkretiserat i en handlingsplan med

aktiviteter inom ramen för affärsplaneprogrammet Klimatfärdplan och

strategiska insatsvaror, som är ett av Peabs två utvecklingsprogram

under affärsplaneperioden 2024-2026. Peab har inte en fullständig

omställningsplan enligt ESRS 1 paragraf 17, men Klimatfärdplanen och

handlingsplanen utgör tillsammans basen för vårt arbete med

omställningen. Vi arbetar vidare för att säkerställa en komplett

omställningsplan. Såväl klimatfärdplanen som handlingsplanen är

beslutade i koncernledningen. Uppföljningen sker regelbundet i

programmets styrgrupp samt i koncernledningen.

Drivkrafterna för att ställa om och fasa ut fossila bränslen ligger i

Peabkoncernens strategiska mål att vara ledande inom samhällsansvar,

säkerställa en hög och proaktiv regelefterlevnad samt i vår förmåga att

möta en marknad med allt hårdare klimatkrav från kunderna. Vi ser

också att våra klimatrelaterade åtgärder och investeringar, liksom vårt

fokus på ett erbjudande som minskar utsläppen av växthusgaser, stärker

vår konkurrenskraft och möjligheten att öka marknadsandelar.

Centrala drivkrafter för omställningen inkluderar:

• Ökade regulatoriska krav och klimatpolitiska åtaganden på nationell

nivå (till exempel Boverket och klimatdeklarationer) och EU-nivå (till

exempel EPBD, EU-taxonomin).

• Teknologisk utveckling (till exempel inom elektrifierade byggmaskiner

och material med lägre klimatpåverkan vid produktion och

användning).

• Marknadens efterfrågan på byggnader med förbättrade

energiprestanda och minskade utsläpp vid produktionen och över

livscykeln.

En del i arbetet med klimatfärdplanen handlar om att förändra vårt

erbjudande samt att utveckla produkter och integrerade lösningar som

bidrar till att minska Peabs klimatpåverkan. Planen innefattar

investeringar, till exempel i energieffektivisering av våra fabriker och

elektrifiering av maskiner och fordon på våra byggarbetsplatser och

produktionsanläggningar samt reducering av klimatpåverkan från

transporter. Materialval, optimerad materialanvändning och

lågemitterande designprinciper, återvinning och återbruk, inklusive

cirkulär masshantering, är andra områden som innefattar både åtgärder

och investeringar. Vi samarbetar även med leverantörer kring

gemensamma lösningar och påverkar beställarna att ställa krav på

förnybara bränslen, energisnål utrustning samt att använda produkter

och material med lägre klimatavtryck. Därtill söker vi aktivt bidrag för att

kunna göra omställningar i snabbare takt. Framför allt handlar det om

att driva projekt inom forskning och utveckling, ofta i samverkan med

andra aktörer, med inriktning på klimatreducerande teknik och

arbetsmetoder. Det som förväntas bidra mest till att reducera

växthusgasutsläppen under affärsplaneperioden 2024-2026 är

alternativa bindemedel till betong (ca. 40 procent), förnybara bränslen

(ca. 25 procent), materialeffektiv design (ca. 10 procent), återvunnet stål

(ca. 10 procent), energieffektivisering (ca. 5 procent), minskade

transporter (ca. 5 procent) och elektrifiering (ca. 5 procent).

Cirka tio procent av reduktionen i handlingsplanen för

affärsplaneperioden 2024-2026 bedöms vara beroende av investeringar,

samtidigt som många av de övriga åtgärderna innebär ökade

driftskostnader. Det senare har dock inte kvantifierats.

De största inlåsta utsläppen i Peabs verksamhet, som kan försvåra vårt

arbete med att ställa om och nå målet att minska växthusgasutsläppen,

bedöms finnas i material och installationer, fossildrivna arbetsmaskiner

och fordon (ägda och hyrda) samt i byggnader med hög

energianvändning från fossila källor. Material som betong, asfalt, ballast

och stål bidrar till stora utsläpp av växthusgaser och gör det därmed

utmanande för oss att minska växthusgasutsläppen. Samtidigt är

materialen viktiga för att vi ska kunna bedriva våra verksamheter. Vi

arbetar aktivt med att utveckla dessa material och införa nya ingående

delar och produktionsmetoder som bidrar till lägre klimatpåverkan. Det

är också viktigt för oss att integrera livscykelanalyser av

växthusgasutsläpp i våra projekt för att stödja strategiska beslut och

minska de långsiktiga utsläppen.

Baserat på tillgänglig information har Peab inte uteslutits från några EU-

referensvärden eller benchmark som är i linje med Parisavtalet, eftersom

Peabs verksamhet inte omfattas av något av uteslutningskriterierna.


	E1-2

Policyer för begränsning av och anpassning

till klimatförändringar

Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast klimat

och energi som väsentliga miljöområden för koncernen. Miljöpolicyn

gäller hela Peabkoncernen och våra leverantörer. Det är våra chefer som

ansvarar för att implementera miljöpolicyn i sina respektive

verksamheter och funktioner. Miljöpolicyn finns tillgänglig på Peabs

webbplatser, i koncernens ledningssystem och intranät samt

kommuniceras till relevanta intressenter.

Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt

perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den

egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga

representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder,

leverantörer och andra intressenter.

Miljöpolicyn kompletteras av riktlinjer som närmare beskriver Peabs

åtgärder inom klimat och energi. Peab har riktlinjer för

omställningsinvesteringar, som stöttar koncernens arbete med att

minska klimatpåverkan.

Peab har även en koncernövergripande policy för strategiska insatsvaror,

som är antagen av koncernledningen och som COO ansvarar för att

implementera i verksamheten. Policyn anger att vi ska säkerställa

kontinuerlig tillgång till strategiska insatsvaror för vår verksamhet och

att material som idag har klimatpåverkan i så stor utsträckning som

möjligt ska substitueras.

è Läs mer om policyer på sidan 70, figur 2.

Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett

ledningssystem som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I

ledningssystemet finns rutiner som kompletterar koncernens policy och

riktlinjer och beskriver hur vi arbetar med att begränsa

klimatförändringar, anpassa oss till dem samt energifrågor.


	E1-3

Åtgärder och resurser med avseende på

klimatförändringspolicy

Vi arbetar med en rad åtgärder för att minska vår klimatpåverkan samt

göra klimatanpassningar, inte minst genom utveckling av

klimatförbättrade produkter. Våra förutsättningar att minska

klimatpåverkan i vår egen verksamhet samt uppströms och nedströms i

värdekedjan avgörs till stor del av rätt beslut i tidiga projektskeden. Ofta

kräver det samverkan genom tidiga dialoger med kunder och andra

samarbetspartners och tydligt definierade projektmål. Med andra ord

sker vår klimatomställning huvudsakligen successivt genom de projekt -

ofta entreprenadprojekt - vi har i uppdrag att genomföra. Vi arbetar

därför aktivt tillsammans med leverantörer och beställare för att hitta

lösningar som minskar utsläppen av växthusgaser. I projekteringsfaser

ingår idag allt oftare klimatanpassningsåtgärder som en integrerad del,

där vi tillsammans med beställare till exempel kan behöva förstärka

konstruktioner för att tåla extremväder eller bygga med hänsyn till

havsnivåhöjningar. Därtill är utvecklingsarbetet som bedrivs inom

koncernen avseende produkt, logistik och metoder viktigt för Peabs

förmåga att minska klimatpåverkan.

Vi fokuserar på våra erbjudanden kring klimatförbättrade produkter med

både utveckling av alternativa bindemedel i betong och asfalt samt ökad

användning av dessa produkter i våra projekt, transporter, övergång till

förnybar energi och elektrifiering, energieffektivisering av vår produktion

och byggarbetsplatser med lägre klimatbelastning. Tidplanen för arbetet

med dessa åtgärder bygger på våra utsläppsmål 2030 samt målet om

klimatneutralitet 2045. Våra åtgärder inom områdena materialrelaterade

utsläpp, energianvändning och transporter kan sammanfattas enligt

följande:

Materialrelaterade utsläpp

Eftersom materialrelaterade utsläpp är den största källan till

växthusgaser i vår verksamhet fokuserar vi på att minska utsläpp genom

val av material, designa och optimera materialanvändningen samt

återvinna och återbruka. I det här arbetet är våra ECO-produkter

avgörande och vi vidareutvecklar dem kontinuerligt. För att ytterligare

minska sårbarheten i verksamheten har vi under de gångna åren

intensifierat arbetet med att bredda leverantörsbasen avseende våra

strategiska insatsvaror, både utifrån risken att klimatförändringar kan

påverka vår resursförsörjning och för att vi ska minska beroendet av

fossilbaserade produkter.

Betong

Cement fungerar som bindemedel i betong och står för 90 procent av

betongens klimatpåverkan. Därför använder och utvecklar vi alternativa

bindemedel som genererar lägre utsläpp. Vi tillverkar det slaggbaserade

bindemedlet Merit, som till allt större del kan ersätta cementen i betong.

Tillverkningen av ett ton Merit genererar ett klimatavtryck som

motsvarar knappt en tiondel av det som uppstår vid tillverkningen av ett

ton cement. Det innebär ett väsentligt lägre klimatavtryck från den

klimatförbättrade betongen. Med hjälp av Merit kan vi idag erbjuda

marknaden ECO-Betong, ECO-Prefab, ECO-Stomme och ECO-Pålar och

kan minska växthusgasutsläppen från betong med uppemot 70 procent

jämfört med traditionell betong, samtidigt som uttaget av jungfrulig

kalksten reduceras.

Sedan 2024 använder vår svenska betong- och entreprenadverksamhet

ECO-Betong (steg 1) som sin standardbetong, vilket innebär att varje

enskilt projekt minskar utsläppen av koldioxid med minst tio procent i

betongbyggnadsdelar, jämfört med betong som endast innehåller

cement som bindemedel.

Vår ECO-Prefab produceras med klimatförbättrad betong, armering av

återvunnet stål och i produktionsanläggningarna använder vi grön el. I

ECO-Stomme och ECO-Pålar använder vi också klimatförbättrad betong

och återvunnet stål.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 88

Stål

Tillverkning av stål i masugnar innebär också utsläpp av växthusgaser.

Genom Peabs partnerskap med stålproducenten SSAB kring fossilfritt

stål, planerar vi att så snart bolagets produktion är i gång börja använda

stål som tillverkats fossilfritt i våra bygg- och anläggningsprojekt. Peab

och SSAB har i begränsad skala även börjat samarbeta kring leveranser

av SSAB Zero, vilket är stål baserat på återvunnet stål som är fossilfritt

tillverkat och transporterat. Vidare har vi samarbetat i ett

forskningsprojekt som färdigställdes 2025, med finansiering från Svenska

Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), där vi utrett möjliga

utsläppsbesparingar inom bygg- och anläggningsbranschen med hjälp av

den vätgasbaserade HYBRIT-tekniken.

Energirelaterade utsläpp

ECO-Asfalt är ett exempel på hur vi i produktionen använder förnybara

energislag för att minska klimatpåverkan. Vår tillverkning av ECO-Asfalt

bygger på att biobränslen istället för fossila bränslen används vid

torkning och uppvärmning av stenmaterialet, som är det mest

energikrävande momentet i tillverkningsprocessen. Det halverar

klimatpåverkan, utan att slutproduktens egenskaper påverkas. Idag har

dotterbolaget Peab Asfalt cirka 90 asfaltverk i Norden. Av dessa erbjuder

20 asfaltverk i Sverige ECO-Asfalt, sex i Danmark och sju i Finland. Utöver

de energirelaterade aspekterna kopplat till asfalten arbetar vi även med

att öka andelen återvunnen asfalt samt att genomföra provläggningar av

asfalt med biomaterial, för att delvis ersätta det oljebaserade

bindemedlet bitumen.

Energikraven i bygg- och anläggningsbranschen blir högre och större

fokus riktas även på energianvändningen i själva byggprocessen.

Dotterbolaget Lambertsson erbjuder byggbodar med goda energivärden.

Bolaget tillhandahåller sina kunder även plattformen Lambertsson

Control, som är ett system för övervakning, mätning och styrning av

driftsmiljön på byggarbetsplatserna och ger möjligheter att mäta och

styra energi- och vattenförbrukning på ett projekt. Energiförbrukningen

kan minskas med 30-40 procent då mätningar skapar underlag till att

hitta energibesparingar.

Vi erbjuder också lösningar som medför lägre energiförbrukning och

klimatbelastning på byggarbetsplatsen, genom att fokusera på de fyra

områden på byggarbetsplatsen som har störst miljöpåverkan under

byggskedet: energi, cirkularitet och vattenhantering, logistik och

arbetsmaskiner.

Transportrelaterade utsläpp

Arbetet med att byta ut fossila bränslen mot förnybar energi för vår

fordons- och maskinpark pågår fortlöpande. Vi byter ut allt från

grävmaskiner, dumprar och hjullastare till tjänstebilar och lätta lastbilar

mot el- och hybriddrift, som nu uppgår till 38 procent av fordonsflottan.

Av de förmånsbilar vi beställde under 2025 var 98 procent hybrid- eller

elbilar.

När det gäller transporter eftersträvar vi framför allt att använda rätt

transportslag på rätt plats, optimera logistiken samt att hantera massor

effektivt. Lambertsson, till exempel, har ett bygglogistikerbjudande som

omfattar logistikpersonal, digitalt leveransplaneringsverktyg,

samlastning och mellanlagring av byggmaterial. Planerade och

samlastade transportflöden ger både effektivitets- och klimatvinster.

Resurser

Vi resurssätter de identifierade åtgärderna på både koncern- och

affärsområdesnivå. Samtliga åtgärder förutsätter olika former av

bemanning, investeringar samt merkostnader avseende olika typer av

driftskostnader, främst avseende bränsle och energi. Därutöver kan det

uppkomma ökade kostnader genom andra materialval för insatsvaror i

våra entreprenader. Koncernens totala rörelsekostnader framgår av not

11, Rörelsens kostnader på sidan 173. Driftskostnader klassificerade

enligt EU-taxonomin utgör endast en mindre del av dessa. Under 2025

genomförde vi investeringar om cirka 280 miljoner kronor i

klimatförbättrande åtgärder. Detta avsåg huvudsakligen elektrifierade

maskiner och fordon. Av dessa investeringar är cirka 40 procent förenliga

med EU-taxonomin.

Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma

miljöfrågorna, inklusive klimatfrågan, i samverkan med affärsområdenas

miljöchefer och klimatspecialister. I koncernen finns det så kallade

klimatrådet som har till syfte att säkerställa helhetsperspektiv och

effektiv hantering av lands- och/eller koncerngemensamma

frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja

ansvariga chefer att fatta beslut om klimatfrågor för att omsätta planer

till aktiviteter och åstadkomma framdrift i klimatarbetet i de olika

verksamheterna. Därtill har Peab en avdelning för forskning och

innovation för att stötta arbetet med de klimatrelaterade åtgärderna.

Vårt fokus framåt är att arbeta vidare med att genomföra de aktiviteter –

och kontinuerligt utvärdera resursbehovet – som är beslutade i

handlingsplanen för klimatfärdplanen för att vi ska nå våra kort- och

långsiktiga klimatmål.


	E1-4

Mål för begränsning av och anpassning till

klimatförändringar

Peab har sedan 2021 koncernövergripande klimatmål och mäter

framstegen i sitt klimatarbete inom ramen för det strategiska målområdet

”ledande inom samhällsansvar”. Av Peabs fyra koncernövergripande

miljömål är det mest långsiktiga att vi senast år 2045 ska vara

klimatneutrala, vilket är i linje med det vetenskapsbaserade 1,5-

gradersmålet i Parisavtalet. Samtliga våra miljömål hänger dock ihop och

har kopplingar till olika typer av klimatrelaterad påverkan, risker och

möjligheter. De klimat- och energirelaterade målen följs upp årligen och

inkluderar mätetal från verksamheten uppströms och nedströms. Utöver

denna uppföljning genomför vi mer grundliga analyser av klimatmål och -

mått inom ramen för koncernens affärsplaneprocess. Målen är satta med

hänsyn till kundkrav, branschstandarder samt nationella

överenskommelser och processen för målformulering har skett med intern

kompetens.

Våra klimatmål fram till 2030 är att minska koldioxidintensiteten i den egna

verksamheten – Scope 1 och 2 som mäter bränsle- och energianvändning –

med minst 60 procent (jfr. basår 2015) och för insatsvaror och köpta

tjänster – Scope 3 – minst halvera koldioxidintensiteten (jfr. basår 2015).

Peab har inte fastställt några absoluta tal för utsläpp av växthusgaser i

målen fram till år 2030 för Scope 1 och 2. Målen mäter utsläpp av

växthusgaser (CO2e) i förhållande till verksamhetens nettoomsättning

enligt segmentsredovisning.

Peab har sedan 2021 också ett mål för energiintensitet, mätt som total

energianvändning (alla energislag) i förhållande till verksamhetens

nettoomsättning (kWh/Mkr). 2021–2023 var målet att minska

energiintensiteten med 15 procent fram till 2023, jämfört med basåret

2015. För affärsplaneperioden 2024–2026 skärpte vi målet till en minskning

med 30 procent fram till 2026 (jfr. basår 2015).

Målvärdena omfattar samma verksamhet som basåret 2015, som följer

byggindustrins färdplan. För Scope 1 och 2, där utsläppsvärden samlas in

genom leverantörsdata, finns god jämförbarhet mellan åren. För Scope 3

är jämförbarheten mellan åren begränsad, eftersom utsläppsdata

genereras utifrån utgiftsposter där både konteringsstandarder och

kontoplaner har ändrats, jämfört med basåret 2015. Med denna

förståelse redovisar vi ändå målvärden mot basåret 2015, då detta utgör

del av Peabs affärsplane- och måluppföljning. Läs mer i E1-6 på sidorna

90-91.

Nettoomsättning enligt segmentsredovisningen för verksamheter med hög

klimatpåverkan har identifierats och redovisas i enlighet med koncernens

finansiella rapportering. se intäkter not 3. Inga avvikelser förekommer och

det har inte gjorts några justeringar i förhållande till de finansiella

rapporterna.

Målen är fastslagna av koncernledningen och omfattar mätetal,

mätmetoder och strategiska förbättringsområden. De bryts ner i delmål

och konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas

specifika förutsättningar. Vid behov justeras mål, åtgärder och

prioriteringar.


Figur 15: Nyckeltal	Delmål	Utfall 2025
Koldioxidintensitet Scope 1+2 (ton CO2e/ Mkr)	2026: 50 % reduktion (basår 2015) 2030: 60 % reduktion (basår 2015)	-58 %
Koldioxidintensitet Scope 3 (ton CO2 e/Mkr)	2026: 20 % reduktion (basår 2015) 2030: 50 % reduktion (basår 2015)	-7 %
Energiintensitet (kWh/ Mkr)	2026: 30% reduktion (basår 2015)	-30 %

Utfallet för 2025 avseende koldioxidintensitet i den egna verksamheten

(Scope 1+2), påverkas positivt av omställningen till grön energi, samtidigt

som den i Sverige minskade reduktionsplikten har en motverkande

effekt. Vi är nu nära att nå målet om en minskning med 60 procent före

2030.

För Scope 1 är minskningen mellan åren 2015 och 2025 161 538 ton CO₂e.

För Scope 2 (market-based) är minskningen mellan åren 2015 och 2025

15 263 ton CO₂e. Även om koldioxidintensitetsmålen är gemensamma för

Scope 1 och 2 redovisar vi utfallet separat enligt ESRS-standard.

Koldioxidintensiteten för insatsvaror och köpta tjänster (Scope 3)

omfattar betong, cement, asfalt/bitumen, stål, avfall, transport- och

arbetsmaskintjänster och tjänsteresor. Utfallet för 2025 inom Scope 3

påverkas av jämförelsestörande poster, huvudsakligen till följd av att

emissionsfaktorn för bitumen har höjts kraftigt samt att vi nu inkluderar

fler insatsvaror i måluppföljningen, såsom bindemedel för

grundförstärkning inom cement. Vi har även ändrat metod för beräkning

av avfall, vilket inneburit sänkta emissionsfaktorer. För 2025 uppgick

tCO2e för Scope 3 till 958 000 (910 000), se närmare i figur 16 på sidan 89.

Figuren presenterar skillnaden i utsläpp av växthusgaser per kategori

jämfört med 2024.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 89


Figur 16: Strategiska insatsvaror, transporter och tjänsteresor	Scope 3-utsläpp (tCO2e)
Utfall 2024	910 000
Bitumen	+124 000
Cement	+120 000
Betong	-3 000
Stål	-2 000
Entreprenadmaskiner	-32 000
Transporter	-113 000
Avfall	-47 000
Tjänsteresor	700
Utfall 2025	958 000

Se även vidare i figur 21 på sidan 91 för fullständig redovisning av Peabs

utsläpp av växthusgaser inom Scope 3, där den redovisade datan ovan

utgör en delmängd framför allt i kategori 3.1 Inköpta varor och tjänster,

som från och med 2025 är komplett. Därtill återspeglas siffrorna ovan i

mindre utsträckning i kategorierna 3, 4, och 6.

Vi arbetar vidare i nära dialog med leverantörer, kunder och andra

partners för att sänka koldioxidavtrycket inom Scope 3 insatsvaror och

köpta tjänster.

Det lägre utfallet för energiintensiteten 2025 förklaras till stor del av lägre

total energiförbrukning, där minskad bränsleförbrukning inom Scope 1

stod för en betydande del av minskningen.

För redovisning av Peabs kompletta utsläppsdata inom Scope 1, 2 och 3,

se figur 21 på sidan 91 och metodbeskrivningar på sidorna 92-93.

Beräkningsmetoder

Energiintensitet

Energiintensitet beräknas som den totala mängden energi som förbrukas

i relation till nettoomsättning enligt segmentsredovisning. Beräkningen

inkluderar både bränsleförbrukning (Scope 1) och inköpt energi (Scope

2), konverterat till en gemensam energienhet (kWh).

Energiintensitet = Total energianvändning (kWh)

Nettoomsättning i Mkr

Bränsleförbrukning från fakturor konverteras till energienheter med

hjälp av standardiserade omräkningsfaktorer. Energidata samlas in från

fakturor, interna system och leverantörer, och valideras i samband med

rapporteringsperioden.

Koldioxidintensitet

Koldioxidintensitet beräknas som mängden växthusgasutsläpp (i ton

koldioxidekvivalenter) i relation till nettoomsättning enligt

segmentsredovisningen. Utsläpp från både Scope 1 (direkta utsläpp från

bränsleförbrukning) och Scope 2 (indirekta utsläpp från inköpt energi)

inkluderas i beräkningen.

Koldioxidintensitet Scope 1+2 = Totala utsläpp (tCO2e)

Nettoomsättning i Mkr

Utsläppen beräknas enligt GHG-protokollets riktlinjer, med tillämpning

av både marknadsbaserad och platsbaserad metod för Scope 2,

beroende på tillgång till data. Emissionsfaktorer för marknadsbaserade

utsläpp hämtas från fakturor, leverantörer eller residualmix enligt

prioriteringsordning. För platsbaserade utsläpp används

produktionsbaserad metod.

Beräkningen av koldioxidintensiteten för Scope 3 omfattar utsläpp från

utvalda Scope 3-kategorier (strategiska insatsvaror, transporter samt

tjänsteresor). Dessa har bedömts som mest relevanta för koncernen.

Koldioxidintensitet Scope 3 =

Utsläpp från strategiska insatsvaror + transporter - tjänsteresor (tCO2e)

Nettoomsättning i Mkr

Figur 17: Koldioxidintensitet, egen produktion (Scope 1 + 2)

Figur 18: Koldioxidintensitet, Strategiska insatsvaror, transporter och

tjänsteresor (Scope 3)

Figur 19: Energiintensitet



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 90


	E1-5

Energianvändning och energimix

Med verksamhet inom industri, transport, bygg- och anläggningssektorn har Peab en betydande energiförbrukning.

Peab redovisar energianvändningen uppdelad på förnybara och icke-förnybara energikällor samt mellan egna bränslen och inköpt energi.

Redovisningen visar hur stor del av den totala energiförbrukningen som kommer från respektive energislag. Inom de icke-förnybara energislagen utgör

petroleumprodukter den största posten, och även naturgas står för en betydande del av den totala energiförbrukningen. Bland de förnybara

energikällorna är både bioolja och inköpt el från förnybara källor stora volymer i Peabs energimix. Figur 20 nedan visar fördelningen mellan energislagen

för rapporteringsåret. Andelen förnybar energi i el, fjärrvärme och fjärrkyla baseras på både platsbaserade och marknadsbaserade metoder.


Figur 20: Energiförbrukning från förnybara och icke-förnybara källor, MWh
Energi (MWh)	2025
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter	0
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter	516 375
Bränsleförbrukning från naturgas	90 226
Bränsleförbrukning från andra icke-förnybara källor	67
Förbrukning från kärnkraft	0
Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla från icke-förnybara källor	63 171
Total icke-förnybar energiförbrukning	669 839
Andel icke-förnybara källor av den totala energiförbrukningen (%)	69 %

Bränsleförbrukning från förnybara källor (inklusive biomassa, biogas, avfall från icke-fossila bränslen, förnybar vätgas etc.)	158 602
Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla från förnybara källor	141 659
Total förbrukning av förnybar energi	300 261
Andel förnybara källor av den totala energiförbrukningen (%)	31 %

Total energiförbrukning (MWh)	970 100

Energiintensitet
Total energiintensitet per nettoomsättning (MWh/Mkr)	17
Nettoomsättning, segmentsredovisning, Mkr	58 589

Peab är ett bygg- och anläggningsföretag, och hela dess verksamhet tillhör sektorer med hög klimatpåverkan enligt ESRS E1‑5. Sektorer med hög klimatpåverkan listas under NACE‑koderna A

till H och L (så som definierat i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288)


	E1-6

Bruttoväxthusgasutsläpp i Scope 1, 2, 3 och

totala växthusgasutsläpp

För att säkerställa en komplett redovisning av bruttoväxthusgasutsläpp

har vi arbetat med att inkludera data från samtliga våra väsentliga

utsläppskategorier. Det har vi gjort inom ramen för koncernens

affärsplaneprogram kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja där vi skapat

en systematisk och digitaliserad hantering av Peabkoncernens

utsläppsdata. Arbetet har omfattat systemstöd och processer för

insamling och analys av data kopplat till köpta produkter och tjänster.

Syftet har varit att öka tillgängligheten, transparensen och kvaliteten för

att kunna möta ökande rapporteringskrav från såväl myndigheter som

kunder och finansmarknadsaktörer. Peabs metod för att beräkna

utsläppen i Scope 1, 2 och 3 bygger från och med 2025 på att vi nyttjar

styrkan i vår ekonomiska information och struktur som finns i vår

koncern för att uppnå en heltäckande rapportering av utsläppsdata. Det

innebär att vi från och med 2025 översätter vår ekonomiska verksamhet

och tillskriver varje utgiftspost inom Peabkoncernen ett CO2e-värde.

Samtidigt ska siffrorna tolkas med försiktighet till följd av att

omräkningen till utsläpp av växthusgaser gjorts med relativt ospecifika

emissionsfaktorer (Exiobase), vilket innebär att vi bedömer att Peabs

utsläppsdata är konservativt hållen. Förutom vårt fortsatta

utsläppsminskande arbete, räknar vi med att Peabs utsläpp av

växthusgaser kommer att sjunka även i takt med att vi framöver

utvecklar vår förmåga att kunna använda mer rättvisande

emissionsfaktorer i våra utsläppsberäkningar.

Vi tillämpar Peabs metod för utsläppsberäkningar på alla våra

verksamheter och bolag, inklusive våra delägda bolag inom koncernen

där Peab har operationell kontroll*och där bolagets ekonomi hanteras i

Peabs ekonomisystem. För de dotterbolag där ekonomiska transaktioner

saknas samlar vi in utsläppsdata manuellt när de finns tillgängliga.

Vissa områden kräver samtidigt avgränsningar, exempelvis på grund av

databegränsningar, olika metoder för datainsamling eller strukturella

särdrag i verksamheten.

Där sådana begränsningar har förekommit beskriver vi det under

respektive Scope och kategori. Övriga utsläpp uppströms inkluderas inte

i beräkningen, då dessa har bedömts som icke-väsentliga i förhållande

till koncernens totala klimatpåverkan. Utsläpp nedströms inom Scope 3

beräknas i enlighet med den metodik som koncernen har utvecklat i

samarbete med extern expertis. När utsläppsdata saknas för ett bolag

tillämpas en schablonbaserad metod.

è Läs mer om våra metodbeskrivningar på sidorna 92-93.

Peab arbetar aktivt med sina leverantörer för att öka andelen insamlade

primärdata för Scope 3 genom branschgemensamma standardiserade

informationsdelningsmetoder så som BEAst digitala följesedlar/Peppol

Advanced Dispatch Advice. Även för Scope 1 och 2 utvecklas metoderna

för datainsamling och beräkning av utsläpp genererade från Peabs

energi- och bränsleförbrukning med strävan att successivt öka andelen

aktivitetsdata.

Peabs elanvändning baseras på en kombination av gröna elavtal och

kompletterande inköp av ursprungsgarantier. Tillsammans innebär detta

att 79,3 procent av den el vi använder inom koncernen kommer från

förnybara energikällor.

Peab särredovisar inte biogena utsläpp för Scope 1, 2 och 3 på grund av

bristande datatillgång. Biogena utsläpp kommer att inkluderas när

kvalitetssäkrat underlag finns att tillgå.

Metoden består av flera olika typer av aktivitetsdata och

utsläppsberäkningsmetoder, som mynnar ut i den totala

klimatpåverkan. Utsläppsberäkningsmetoderna kan kombineras och är

kompatibla med varandra. Utfallsdata för Scope 1, 2 och 3 är inte

verifierad av extern part.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 91

Figur 21 följer ESRS upplysningskrav, men då Peab för närvarande inte

sätter mål för absoluta utsläpp av växthusgaser för Scope 3 i enlighet

med övergångsbestämmelsen i ESRS 1 paragraf 133 (a) är uppgifter om

basår, milstolpar och målår inte tillämpliga.

Peab har inte fastställt några absoluta tal för utsläpp av växthusgaser i

målen fram till år 2030 för Scope 1 och 2.

Under 2025 uppgick de totala växthusgasutsläppen till 2 033 897 ton

CO₂e. Jämfört med basåret 2015 har Peab minskat utsläppen av

växthusgaser i den egna verksamheten, Scope 1 och 2, med 52,8 procent.

Av Peabs totala utsläpp stod Scope 1 för 7,4 procent. Utsläpp inom Scope

2 stod för 0,4 procent av de totala växthusgasutsläppen.

Scope 3 utgör den största andelen av Peabs totala växthusgasutsläpp

med 92,2 procent. Av Scope 3-utsläpp utgör kategori ett 79,2 procent.

è Läs mer om våra metodbeskrivningar på sidorna 92-93.


Figur 21: Utsläpp av växthusgaser (tCO2e)					År för delmål och mål
	Basår	2024	2025	% 2025/2024	2030	2045	Årligt mål i % / basår
Scope 1 utsläpp av växthusgaser
Brutto, Scope 1 utsläpp av växthusgaser	311 493	176 000	149 955	-15 %
Procentandel av Scope 1 -utsläpp av växthusgaser från reglerade system för handel med utsläppsrätter %			0

Scope 2 utsläpp av växthusgaser
Brutto platsbaserade Scope 2-utsläpp av växthusgaser		4 500	3 254	-28 %
Brutto marknadsbaserade Scope 2-utsläpp av växthusgaser	23 390	14 500	8 127	-44 %

Betydande Scope 3-utsläpp av växthusgaser
Totalt brutto indirekt (Scope 3) utsläpp av växthusgaser			1 875 815
Inköpta varor och tjänster (kategori 1)			1 486 012
Kapitalvaror (kategori 2)			20 152
Bränsle- och energirelaterad verksamhet (kategori 3)
Transport och distribution uppströms (kategori 4)			177 872
Avfall som genereras av verksamheten (kategori 5)			16 791
Affärsresor (kategori 6)			2 143
Medarbetarnas pendling (kategori 7)			24 579
Tillgångar som leasas uppströms (kategori 8)			18 077
Transport och distribution nedströms (kategori 9)
Bearbetning av sålda produkter (kategori 10)
Användning av sålda produkter (kategori 11)			82 340
Slutbehandling av sålda produkter (kategori 12)			38 180
Tillgångar som leasas nedströms (kategori 13)
Franchise (kategori 14)
Finansiella investeringar (kategori 15)			9 670

Totalt utsläpp av växthusgaser
Totalt utsläpp av växthusgaser (platsbaserat)			2 029 025
Totalt utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserat)			2 033 897

För definition, se avsnittet Alternativa nyckeltal och definitioner på sidorna 226-227.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 92


Figur 22: Utsläppsintensiteten baseras på totala växthusgasutsläpp i förhållande till nettoomsättning*	2025
Utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettoomsättning (tC02e/Mkr)	35
Utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettoomsättning (tC02e/Mkr)	35
*Nettoomsättning enligt segmentsredovisning not 3	58 589

Figur 21 sammanställer Peabs utsläpp av växthusgaser i värdekedjan.

Figur 22 innehåller uppgifter om utsläppsintensitet i relation till

nettoomsättning enligt segmentsredovisning, se not 3, vilket möjliggör

jämförelser över tid.


	E1-7

Växthusgasupptag och begränsningsprojekt

för växthusgaser som finansieras genom

koldioxidkrediter

Peab finansierar inte växthusgasupptag och begränsningsprojekt genom

att köpa koldioxidkrediter.


	E1-8

Intern koldioxidprissättning

Peab tillämpar inte intern koldioxidprissättning.

Metodbeskrivningar

Scope 1

Då faktisk förbrukning inte kan mätas med tillräcklig precision, fokuserar

Peab på inköpsdata. Antagandet är att allt bränsle som köps in också

förbrukas. Vid beräkning av utsläpp använder Peab utsläppsfaktorer som

omfattar Well-to-Wheel. Det medför att utsläpp från Well-to-Tank redan

är inkluderat i beräkningarna och därför exkluderas från separat

rapportering i Scope 3, kategori 3.3. Scope 1 underlaget utgörs dels av

aktivitetsdata, dels av uppskattningar. För gas utgör andelen

aktivitetsdata 96 procent och uppskattad data uppgår till fyra procent.

För bränsle utgör aktivitetsdata för 98 procent och uppskattad data

uppgår till två procent.

Bränsle- och gasinköpen multipliceras med emissionsfaktorer som kan

vara fakturaspecifika emissionsfaktorer (värden som anges på fakturan

från leverantören), leverantörsspecifika emissionsfaktorer

(genomsnittliga emissionsfaktorer från bränsleleverantören) eller

standardiserade emissionsfaktorer. Standardiserade emissionsfaktorer

är hämtade från Boverkets klimatdatabas (Sv), Statistikcentralen (Fi),

Miljødirektoratet (No), Erhvervstyrelsen (Dk). Utsläppsfaktorer för Scope

1 inkluderar diesel (inkl. färgad), motorbensin (petroleum), HVO 100, RME

100, bioolja, etanol, pellets, eldningsolja, naturgas samt biogas.

Beräkningsperioden är tolv månader från 1 december 2024 – 30

november 2025. Joint ventures med operationell kontroll inkluderas till

100 procent men redovisas för närvarande endast inom Scope 3, då

verksamheterna är begränsade och direkta utsläpp bedöms som icke-

väsentliga. Verksamheterna i Danmark, som inte omfattas av Peabs

standard ekonomisystemen, hanteras genom en kompletterande

manuell process.

Scope 2

Scope 2 omfattar indirekta växthusgasutsläpp som uppstår vid

produktion av inköpt el, värme, ånga och kyla som används i den egna

verksamheten. Peab har ingen ånga i sin verksamhet. Utsläppen

redovisas baserat på faktisk energianvändning och tillämpliga

utsläppsfaktorer enligt lokalbaserad och, där tillämpligt,

marknadsbaserad metod. Peab har koncernövergripande avtal med

större energileverantörer i respektive verksamhetsland. Genom dessa

avtal säkerställs att huvuddelen av den inköpta elen kommer från

upphandlade leverantörer, där energin är certifierad som förnybar enligt

gällande standarder och leverantörsspecifikationer. För fjärrvärme och

fjärrkyla är förutsättningarna annorlunda, då dessa energislag

tillhandahålls av lokala leverantörer.

Utfallet för Scope 2 fås genom att multiplicera energianvändning genom

aktivitetsdata och uppskattningar med emissionsfaktorer. Andelen

aktivitetsdata uppgår till 87 % och uppskattade data uppgår till 13 %. Vid

beräkning av utsläpp från inköpt energi tillämpar Peab både

marknadsbaserad och platsbaserad metod. Marknadsbaserad metod

nyttjar fakturaspecifika emissionsfaktorer (värden som anges på fakturan

från leverantören), leverantörsspecifika emissionsfaktorer (genomsnittliga

emissionsfaktorer från bränsleleverantören) samt residualmix för landet

(Peabs egna schablonvärden, baserade på respektive lands residualmix).

Residualmixen representerar den del av elproduktionen som återstår efter

att ursprungsgarantier har sålts, och speglar därmed den genomsnittliga

utsläppsintensiteten för el utan garanterat ursprung. Dessa värden hämtas

från Association of Issuing Bodies (AIB) och uppdateras regelbundet för att

spegla aktuella förhållanden. För den platsbaserade metoden används

respektive lands produktionsmix som emissionsfaktor. Produktionsmixen

speglar den genomsnittliga utsläppsintensiteten för all elproduktion i

landet, oavsett om ursprungsgarantier har utfärdats eller inte. Även dessa

värden hämtas från Association of Issuing Bodies (AIB). För fjärrvärme och

fjärrkyla används Energiföretagen (Sv), Fjernkontrollen (No), Motiva (Fi),

Erhvervstyrelsen (Dk) som källa för emissionsfaktorer.

Beräkningsperioden är tolv månader från 1 december 2024 – 30 november

2025 för de beskrivna metoderna. Joint venture-bolag med operationell

kontroll inkluderas till 100 procent men redovisas tills vidare endast inom

Scope 3, då verksamheterna är begränsade och direkta utsläpp bedöms

som icke-väsentliga. Verksamheterna i Danmark, som inte omfattas av

Peabs standard ekonomisystem, hanteras genom en kompletterande

manuell process. Elbilsladdning är exkluderat då data saknas i befintliga

lösningar. Förmåga att särredovisa förbrukning från kärnkraft samt

solenergi som andel av energiförbrukning saknas.

Scope 3

Kategori 1 - Inköpta varor och tjänster

Utsläppsberäkningarna för inköpta varor och tjänster tar utgångspunkt i

bokförda ekonomiska transaktioner där respektive transaktion tilldelas

ett utsläppsvärde utifrån en analys och kategorisering kopplad till

Exiobase emissionsfaktorbibliotek, det vill säga respektive utgift

multipliceras med en Exiobase emissionsfaktor. För inköp av för Peab

strategiskt viktiga insatsvaror och som också har hög klimatpåverkan har

inköpskostnad använts som proxy för aktivitetsdata och omvandlas till

enhetsvärde via estimatfaktorer, varefter emissionsfaktorer tillämpas.

Emissionsfaktorer för denna typ av beräkning har hämtats från

Trafikverkets Klimatverktyg, Svensk Betong, Energimyndigheten,

Drivkraft Sverige, Boverkets klimatdatabas samt LCA.no. Beräkningarna

för kategori 1 baseras uteslutande på utgiftsposter.

Beräkningsperioden är tolv månader från 1 januari 2025 – 31 december

2025 och alla data hämtas från koncernens centrala datalager. För

verksamheterna i Danmark, som inte är en del av koncernens centrala

datalager, har en mer manuell metod för kategori 1 använts. Inköpta

mängder råvaror till asfalt multipliceras med relevanta

emissionsfaktorer. Vissa mindre produktgrupper exkluderas.

Kategori 2 – Kapitalvaror

Kategori 2 omfattar utsläpp från produktionen av inköpta kapitalvaror

(råmaterial till tillverkning) och är väsentlig för samtliga affärsområden.

Datainsamlingen har anpassats till Peabs fyra affärsområden och omfattar

78 datapunkter fördelade på 11 kategorier, vilka har kopplats till relevanta

emissionsfaktorer. Beräkningsperioden är 1 januari–31 december.

Beräkningarna baseras på faktiska inköpsvärden och genomförs enligt

en utgiftsbaserad metod utan användning av direkt aktivitetsdata (0 %

aktivitetsdata, 100 procent uppskattade data för 2025). Utgiftsbaserade

emissionsfaktorer hämtas från Upphandlingsmyndigheten och Exiobase.

Datainsamlingen för rapporteringsåret i den danska verksamheten är

ännu inte heltäckande.

Kategori 3 – Bränsle-och energirelaterade aktiviteter

Kategori 3 redovisas inte separat, eftersom relevanta utsläpp uppströms

kopplade till bränsle- och energirelaterade aktiviteter redan ingår i

redovisningen av Scope 1 och Scope 2.

Kategori 4 – Transport och distribution uppströms

För kategori 4 tillämpas samma datainsamling, utsläppsfaktorer,

indirekta källor och beräkningsmetoder som för Scope 3, kategori 1. För

verksamheten i Danmark tillämpas en verksamhetsspecifik metodik.

Beräkningarna baseras på tillgängliga transportuppgifter, kompletterade

med schabloniserade antaganden i de fall detaljerad leverantörsdata

inte har kunnat erhållas, och utsläppsberäkningarna genomförs med

utsläppsfaktorer från EPD-generatorn (LCA.no). Inom kategori 4 finns

inga avgränsningar.

Kategori 5 – Avfall

Rapporteringen omfattar hela verksamheten och inkluderar både farligt

och icke-farligt avfall enligt Peabs interna klassificering. Avfallsdata

samlas in från leverantörer enligt en strukturerad process.

Beräkningsperioden är 1 december–30 november. Resultatet baseras på

en kombination av aktivitetsdata och uppskattningar. För 2025 uppgår

andelen aktivitetsdata till 93 procent och uppskattade data till sju

procent.

Emissionsfaktorer för 2025 är viktade per avfallstyp. Nuvarande

systemstöd medger en emissionsfaktor per avfallstyp, inte per

behandlingsmetod. För att säkerställa korrekt matchning har avfallstyper

och behandlingsmetoder mappats mot databaser från DEFRA och EPA,

vilket möjliggör framtida mer detaljerad faktorindelning. Under 2025 har

emissionsfaktorerna uppdaterats i enlighet med GHG-protokollet, vilket

innebär att resultaten inte är fullt jämförbara med tidigare år. Inga

avgränsningar har gjorts.

Kategori 6 – Affärsresor

För kategori 6 har vi använt oss av utgifts- och kontobaserad

utsläppsberäkningsmetod, det vill säga alla kostnader som går att

hänföra till kategori 6 och affärsresor multipliceras med relevant

emissionsfaktor från Exiobase.

Kategori 7 – Anställdas pendling

Pendling avser utsläpp från anställdas pendling mellan bostad och

arbetsplats i alla affärsområden och länder där koncernen är verksam.

Pendlingssträcka och val av färdmedel baseras på officiell svensk

resvanestatistik från rapporten ”Resvanor i Sverige 2024”. Uppskattad

pendlingssträcka kopplat till respektive färdmedel multipliceras med

utsläppsfaktorer från NTM och Trafikverket. Till detta har medelantal

anställda för 2024 tillförts. Kategorin beräknas uteslutande på

antaganden utan användning av direkta aktivitetsdata. Andelen

aktivitetsdata för 2025 uppgår därmed till 0 procent, uppskattade data

uppgår till 100 procent.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 93

Kategori 8 – Leasade tillgångar

För kategori 8 tillämpas samma datainsamling, utsläppsfaktorer,

indirekta källor och beräkningsmetoder som för Scope 3, kategori 1, med

undantag för att metoden för strategiska insatsvaror inte tillämpas.

Kategori 9 – Transport som bekostas av kund (nedströms transporter)

Kategori 9 rapporteras inte separat, då utsläpp från transporter till kund

ingår i koncernens egna verksamhetskostnader och därmed redan

omfattas av rapporteringen inom Scope 1, Scope 2 och uppströms Scope

3. Transport till kund betraktas som en integrerad del av den levererade

produkten, vilket innebär att en separat redovisning i kategori 9 skulle

medföra risk för dubbelräkning.

Kategori 10 – Förädling av sålda produkter

Kategori 10 rapporteras inte separat, då koncernen inte säljer produkter

som genomgår vidareförädling hos kund. Den bearbetning som sker

ingår i koncernens egen verksamhet och omfattas därmed redan av

rapporteringen inom Scope 1, Scope 2 och uppströms Scope 3.

Kategori 11 – Användning av sålda produkter

Kategori 11 omfattar direkta utsläpp som uppstår när kunder använder

Peabs sålda produkter. Detta är relaterat till energiförbrukningen under

driftsfasen för byggnader som levererats under perioden. För Peab avser

detta enbart fastigheter som säljs av affärsområde Projektutveckling

samt uppförs av affärsområde Bygg till externa beställare.

Datainsamlingen baseras på antal uppförda och sålda kvadratmeter

(Atemp) per fastighetstyp under beräkningsperioden 1 oktober–30

september, inklusive skola, vård, handel, idrottsanläggning, badhus,

hotell, restaurang, elevhem, flerbostadshus, småhus, övrig lokal och

övrig byggnad. Beräkningarna baseras på schabloniserade faktorer och

uppskattningar med flera antaganden. För 2025 uppgår andelen

aktivitetsdata till 0 procent och uppskattade data till 100 procent.

Metoden bedöms ge en rimlig bild av utsläppens storlek. Schablonvärden

för fjärrvärme- och elanvändning baseras på underlag från Boverket.

Genomsnittliga utsläppsfaktorer för fjärrvärme och fastighetsel beräknas

över fastigheternas livslängd, med antagandet att energirelaterade

utsläpp successivt minskar till nettonoll senast 2045. Indirekt användning

av infrastruktur, exempelvis utsläpp från fordon som använder

väginfrastruktur, exkluderas med hänvisning till att dessa indirekta

utsläpp är frivilliga att inkludera enligt GHG-protokollet.

Kategori 12 – Behandling av sålda produkter vid livscykelns slut

Datainsamlingen är verksamhetsspecifik och baseras på sålda produkter

för rapporteringsperioden per affärsområde. Resultatet beräknas på

insamlade data multiplicerat med utsläppsfaktorer för sluthantering.

Andelen aktivitetsdata för 2025 uppgår till 0 procent, uppskattad data

uppgår till 100 procent. Beräkningsperioden är 1 oktober – 30 september.

GHG conversion factor från DEFRA samt Exiobase för sluthantering av

byggmaterial är emissionsfaktorer som använts. För särskilt utvalda

produkter som bedöms vara väsentliga, såsom betong, ballast, asfalt,

stål, plast och trä har specifika schabloner använts som konfigureras som

parametrar i beräkningsmodellen.

Kategori 13 – Leasade tillgångar nedströms

Kategori 13 har bedömts som icke-väsentlig för koncernen eftersom den

externa uthyrningen av maskiner förekommer i begränsad omfattning

och påverkar inte koncernens samlade utsläppsprofil i någon väsentlig

grad.

Kategori 14 – Franchiseverksamheter

Kategori 14 är inte relevant då koncernen inte bedriver verksamhet

genom franchiseupplägg.

Kategori 15 – Investeringar

Redovisningen ska omfatta samtliga investeringar i joint venture-bolag

utan operationell kontroll, fonder, noterade bolag, närstående bolag

samt andra onoterade bolag där varken operationell eller finansiell

kontroll föreligger. Syftet är att fånga investeringar som inte omfattas av

koncernens övriga beräkningsmetoder.

Peab saknar innehav i noterade bolag och för närstående bolag finns

ingen data då närstående bolag endast utgörs av bolag där

nyckelpersoner inom Peab har styrelseuppdrag i dessa bolag. Data

samlas in för respektive investering, inklusive fondinnehav.

Beräkningsperioden är 1 oktober 2024 – 30 september 2025.

Beräkningarna baseras på schabloniserade, branschbaserade

emissionsfaktorer och utgår helt från uppskattade data (0 procent

aktivitetsdata och 100 procent uppskattade data för 2025).

Emissionsfaktorer baseras på branschdata från Exiobase.

Senast tillgängliga finansiella data samlas in från respektive innehav och

nettoomsättningen från dessa summeras per bransch. Branschspecifika

utsläppsfaktorer för Scope 1, 2 och 3 hämtas från Exiobase och

multipliceras med nettoomsättningen för att beräkna utsläpp. Metoden

bygger på antagandet att företag inom samma bransch har likartade

utsläppsnivåer, vilket innebär en förenkling då faktiska utsläpp varierar

beroende på verksamhetens utformning och effektivitet.

Joint venture-bolag där Peab har operationell kontroll ingår inte i

kategori 15, utan deras utsläpp redovisas inom Peabs Scope 1, 2 och 3 på

samma sätt som för helägda bolag.

Koncernen har ett mindre fondinnehav i en EQT-fond, som inte ingår i

underlaget. Innehavet är av begränsad finansiell betydelse, har

successivt minskat i värde och medför inget inflytande över fondens

investeringar eller förvaltning.



	Miljö	E2
	ESRS
	Föroreningar
	Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ☐ Förorening av luft ☐ Förorening av vatten ☐ Förorening av mark ☐ Levande organismer och livsmedelsresurser ☑ Ämnen som inger betänkligheter ☑ Ämnen som inger mycket stora betänkligheter ☐ Mikroplast



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 95

Figur 23

Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori

Policyer (MDR-P)

Åtgärder (MDR-A)

Mål (MDR-T)

Mått (MDR-T)

ESRS E2 Föroreningar

Ämnen som inger (mycket stora) betänkligheter

Användning av kemiska produkter och

skadliga ämnen

Användning av kemiska produkter och skadliga ämnen under produktion kan ha negativ påverkan på hälsa, miljö och

materiell egendom. Användningen försvårar även återvinning och återbruk och kan påverka slutkund om skadliga

ämnen byggs in i slutprodukten.

Negativ

Potentiell

Miljöpolicy

Riktlinjer Peabkriterier och

substitutionstrappa

Leverantörskod

Arbete med substitution i våra

processer

Förebyggande åtgärder

Händelsehantering

Åtgärder i värdekedjan

2030 ska vi ha fasat ut miljö- och

hälsofarliga produkter

Delmål 2026: Andelen unika kemiska

produkter som uppfyller

Peabkriterierna ska uppgå till minst 70

procent

Användning av kemiska produkter och

skadliga ämnen

Vid användning av kemiska produkter finns risker för miljöbrott med juridiska och/eller ekonomiska påföljder samt

skada på anseende.

Risk

Potentiell

Miljöpolicy

Riktlinjer Peabkriterier och

substitutionstrappa

Leverantörskod

Arbete med substitution i våra

processer Förebyggande

åtgärder Händelsehantering

Åtgärder i värdekedjan

ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

Peab och föroreningar

Aktiviteterna i Peabs verksamhet och värdekedjor medför föroreningar i

olika faser i livscykeln. Föroreningar kan skada människors hälsa, miljön

eller materiell egendom. Peab har ett ansvar att skydda människor och

miljön från skadlig exponering från föroreningar, såväl i produktions-

som användarfasen. Därför ska vi sträva efter att det som är skadligt eller

farligt aldrig kommer in i verksamheten.

Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora

betänkligheter avser skadliga ämnen som till exempel kan förekomma i

kemikalier eller material. Det kan vara förbjudna ämnen som utgör risk

för hälsa och/eller miljö. Det kan handla om ämnen som försämrar

möjligheterna till återvinning och cirkulära resursflöden vid renovering

eller rivning. Användande av skadliga och förbjudna ämnen kan medföra

miljöbrott och ge juridiska och ekonomiska påföljder, som i sin tur kan

skada Peabs anseende. Exempel på användning av ämnen i olika faser i

livscykeln är: kemikalier i produktionsprocesser, såsom

beläggningsmaterial för att skydda ytor, kemiska produkter som

rengöringsmedel, lim eller målarfärg i byggproduktion, PVC och andra

plaster vid återvinning av byggnadsmaterial eller emissioner från färg i

byggnader. Riskerna för exponering av farliga ämnen berör såväl

anställda hos tillverkare som medarbetare hos Peab och ibland även

slutkund, om produkten som innehåller ämnen med betänkligheter

byggs in i slutprodukten. Samtidigt ges möjligheter till positiv påverkan

vid hantering och behandling av skadliga ämnen vid renovering och

marksanering i samband med byggnation.

Figur 23 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de

förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs

i detta kapitel.

I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning

avseende föroreningar fastställer vi ämnen som inger betänkligheter och

ämnen som inger mycket stora betänkligheter som väsentliga för Peab.


	IRO-1

Beskrivning av arbetsgången för att

fastställa och bedöma väsentlig påverkan,

risker och möjligheter i samband med

föroreningar

För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till

föroreningar i vår egen verksamhet och våra värdekedjor, har vi

genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning. I den har vi bedömt den

faktiska och potentiella positiva eller negativa påverkan – inklusive

möjligheter och risker – från Peabs verksamhet på sin omgivning och

omgivningens påverkan på vår verksamhet. Den dubbla

väsentlighetsbedömningen har inkluderat alla underkategorier avseende

föroreningar samt bedömningar av hur tillgångar och affärsverksamheter

kan exponeras. Bedömningen har gjorts på kort (<1 år), medellång (1-5

år) och långsikt (>5år), enligt standardintervallen i ESRS. Vi har arbetat i

tvärfunktionella grupper med representation av medarbetare från hela

koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsbedömningen per

värdekedja och därefter konsoliderat bedömningarna till en

koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella grupperna har i huvudsak

bestått av miljöspecialister från de fyra affärsområdena, finansiella

controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från

koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet och funktionen icke-

finansiell rapportering har samordnat processen.

Peab har dialoger med påverkade samhällen (kommuner, närboende och

andra relevanta intressenter) i projekt där det finns

föroreningsrelaterade risker, exempelvis vid markarbeten, hantering av

massor eller verksamhet nära känsliga miljöer. Dialogen sker genom

informationsmöten, samråd enligt miljöbalken och löpande

kommunikation under projektens genomförande. Synpunkterna

används för att utforma skyddsåtgärder, anpassa arbetsmetoder och

säkerställa att lokala miljö- och hälsorisker hanteras på ett ansvarsfullt

sätt.


	E2-1

Policyer relaterade till föroreningar

Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast

föroreningar och farliga ämnen som väsentliga miljöområden för

koncernen. Miljöpolicyn gäller hela Peabkoncernen och våra

leverantörer. Det är våra chefer som ansvarar för att implementera

miljöpolicyn i sina respektive verksamheter och funktioner. Miljöpolicyn

finns tillgänglig på Peabs webbplatser, i koncernens ledningssystem och

intranät samt kommuniceras till relevanta intressenter.

Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt

perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den

egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga

representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder,

leverantörer och andra intressenter.

Miljöpolicyn kompletteras av riktlinjer som närmare beskriver Peabs

åtgärder inom föroreningar och farliga ämnen. Peab har riktlinjen

Peabkriterier och substitutionstrappa i Peabs

verksamhetsledningssystem som beskriver de utfasningskriterier vi tagit

fram och som inkluderar ämnen som inger betänkligheter och ämnen

som inger mycket stora betänkligheter. Den vägleder verksamheten i

valet av produkter och substitutionen av skadliga produkter.

I våra ledningssystem finns även rutiner och instruktioner för att

förebygga incidenter och nödsituationer, som grundar sig på lagar, krav

och erfarenheter. De fyra affärsområdena ansvarar för implementering

och efterlevnad av ledningssystem och policyer i det dagliga arbetet.

Därtill finns verksamhetsspecifika rutiner och checklistor för att hantera

specifika risker inom olika verksamheter kopplat till ämnen som inger

betänkligheter.

Peab ställer genom leverantörskoden och i avtal krav på att

materialleverantörer ska arbeta med utfasning av miljö- och hälsofarliga

produkter. Peabkriterier och substitutionstrappa ingår som bilaga i

avtalsmallarna som används inom affärsområdena Bygg och Anläggning

i Sverige.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 96


	E2-2

Åtgärder och resurser relaterade till

föroreningar

Peabs kriterier och plan för utfasning av miljö- och hälsofarliga kemiska

produkter omfattar hela koncernens användning av kemiska produkter.

Vi vet dock att det i dagsläget inte finns ersättningsprodukter för alla

tillämpningar och att en del dispenser från denna utfasningsplan därför

behövs.

För produktval har vi en instruktion som beskriver tillvägagångssätt. För

det arbetet använder vi miljöbedömningssystem, som bland annat ger

information om hur farlig en produkt är, vad som ska göras vid

exempelvis ett utsläpp samt som säkerställer att vi arbetar med rätt

substitution. Vi har även implementerat digitala

kemikaliehanteringssystem i alla våra länder och verksamheter för att

underlätta styrning och uppföljning av kemikalieanvändningen, liksom

ett digitalt verktyg som visualiserar hur vi ligger till med utfasningen av

farliga produkter. De miljö- och hälsoskadliga produkter som inte kan

ersättas av mindre skadliga alternativ hanterar vi genom ett

dispensförfarande. Dispenserna ses över regelbundet för att säkerställa

uppdaterad bevakning. Därtill har vi påbörjat arbetet med att i våra

inköpssystem begränsa kemiska produkter som innehåller farliga ämnen

enligt Peabs utfasningskriterier.

Förebyggande arbete

Vi arbetar systematiskt med riskbedömningar och dokumenterade

rutiner, instruktioner och mallar för att undvika olyckor och skador på

människor och miljö. Genom verksamhetsspecifika rutiner och

checklistor hanterar affärsområdena specifika risker inom sina

verksamheter kopplat till skadliga och farliga ämnen.

För ämnen som inger betänkligheter finns förebyggande åtgärder

beskrivna för förvaring, märkning och hantering av kemiska produkter,

till exempel genom att beakta behållarens material, uppsamlingskärl/

invallning, förvaringens placering och utformning samt tillgänglig

saneringsutrustning. I enlighet med gällande lag och enligt Peabs rutiner

riskbedömer vi kemiska produkter innan de hanteras för att på så sätt

förebygga skadlig påverkan på människors hälsa eller miljön.

Vid planering av ett byggprojekts etablering, till exempel, gör vi en så

kallad APD-plan (arbetsplatsdispositionsplan). Det är en ritning över

arbetsområdet som bland annat visualiserar platser för bodar och

materialdepåer, vägar för transporter, skyltar och skyddsåtgärder. I

planen ingår även identifiering av lämpliga förvaringsplatser för kemiska

produkter, material och varor samt avfallshantering. Vid varje

nyetablering använder vi checklistor där nödlägesberedskap, såsom

saneringsutrustning, ingår som en kontrollpunkt. Kontroll av att

arbetssättet med förebyggande åtgärder efterlevs görs genom skydds-

och miljöronder.

Projektutvecklingsverksamheten miljöcertifierar merparten av sina

fastigheter, där dessa certifieringar kravställer ingående

byggnadsmaterial.

Besiktning, service och förebyggande underhåll av maskiner och

produktionsutrustning är också en viktig del i arbetet med att förhindra

oönskade händelser.

Händelsehantering

Peab har ett händelsehanteringssystem, som från och med 2026 används

i hela organisationen. I det dokumenterar och hanterar vi avvikelser som

även omfattar ämnen som inger betänkligheter. Rutinen syftar till att

säkerställa att miljöhändelser (tillbud och olyckor) och risker

rapporteras, utreds, åtgärdas och följs upp. Genom erfarenhetsåterföring

från inträffade händelser kan vi förebygga olyckor.

Ett antal händelser avseende ämnen som inger betänkligheter

registrerades i systemet under 2025. Det handlade exempelvis om

exponering av farliga ämnen vid rivning på grund av bristfällig

materialinventering, läckage eller spill av diesel eller kemiska produkter

som hanterats utan att rätt skyddsutrustning använts. Direkta åtgärder

vid spill och läckage är att spillet samlas upp och området saneras.

Därefter görs orsaksutredningar för att identifiera eventuella

förebyggande åtgärder som behöver vidtas. I ett fall då en kemisk

produkt användes utan korrekt skyddsutrustning fick berörd

arbetstagare genomgå medicinsk kontroll och produkten togs bort från

arbetsplatsen.

I övrigt registreras det i händelsehanteringssystemet även fall, såsom

läckage av hydraulolja från maskiner, som vanligtvis inte innehåller

ämnen som inger betänkligheter.

För att begränsa och kontrollera konsekvenser av samtliga incidenter

och nödsituationer finns rutiner för krishantering, vilket inkluderar

checklista olycka/tillbud där hantering av miljöskadliga utsläpp finns

upptaget (till exempel kemiska produkter). Incidenter dokumenteras

enligt rutinen för händelsehantering i Peabs händelsehanteringssystem

för vidare utredning och erfarenhetsåterföring.

Åtgärder uppströms och nedströms

Peab arbetar systematiskt med att ställa och följa upp miljökrav i hela

värdekedjan för att minimera miljö- och hälsoskadliga produkter.

Uppströms handlar åtgärderna om att vi utvecklar våra metoder och

system för att styra inköpen mot bättre produktval, till exempel genom

att integrera information om miljöbedömning och miljömärkning i våra

inköpsprocesser. Vi arbetar för att säkerställa att leverantörer minskar

föroreningar genom leverantörskod, avtal, handlingsplaner och

revisioner. Det kan till exempel innebära krav på kemikalie- och

avfallshantering. Efterlevnaden följer vi upp genom leverantörsrevisioner

samt i vissa fall även genom uppföljning av miljöhandlingsplanen under

avtalsperioden.

För prioriterade kategorier innefattar våra upphandlingar av nya

ramavtal miljödialoger och -handlingsplaner. Kravställningen handlar

bland annat om att leverantören aktivt ska arbeta med utfasning av

miljö- och hälsofarliga produkter samt att i så stor utsträckning som

möjligt leverera produkter som lever upp till kraven i de så kallade

Peabkriterierna och begränsa kemiska produkter som innehåller farliga

ämnen.

Nedström handlar våra åtgärder för att minska föroreningar om att ge

kunder information så att de kan bedöma risker och hantera eventuella

utsläpp. Miljöintyg och säkerhetsdatablad är viktiga inslag i detta arbete.

Krav på den färdiga produkten finns i produktstandarder och

produktionen granskas av tredje part enligt systemet Factory Production

Control (FPC). Vi eftersträvar även att leverera produkter som minskar

risker för föroreningar, framför allt genom skonsammare produktval,

utfasning av förorenande produkter samt genom att säkerställa att

produkterna och verksamheten uppfyller relevanta miljökrav och

standarder.

När det till exempel handlar om ingående material som cement och

ballast måste de uppfylla krav gällande halter av ämnen i delmaterialen

som används vid betongtillverkningen. Detta kontrolleras av

leverantören av insatsvaror. Vi samlar upp tvättvatten och slamrester

från betongbilar och analyserar det innan vi återanvänder det.

Tillsynsmyndigheten kan kräva provtagning och analys av vatten från

avrinningsytor på verksamhetsområdet. Vi arbetar vidare utifrån

slutsatserna i den genomförda dubbla väsentlighetsbedömningen med

avseende på föroreningar. Det handlar såväl om att fortsätta utveckla

processer och arbetssätt som vår förmåga att rapportera i enlighet med

lagstiftningen.

è Läs mer om vårt tillvägagångssätt avseende gottgörelse inom

föroreningsrelaterade händelser på sidan 72.

Resurser

Vi resurssätter de identifierade åtgärderna på både koncern- och

affärsområdesnivå. Samtliga åtgärder förutsätter olika former av

bemanning, investeringar samt merkostnader avseende drift.

Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma

miljöfrågorna, inklusive frågan om miljö- och hälsoskadliga produkter, i

samverkan med affärsområdenas miljöchefer och -specialister. I

koncernen finns det så kallade kemikalierådet som har till syfte att

säkerställa helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller

koncerngemensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har

uppgiften att stödja ansvariga chefer att fatta beslut om produktfrågor

för att åstadkomma framdrift i utfasningsarbetet i de olika

verksamheterna. Vad gäller investeringar och kostnader saknas för

närvarande fullständighet i information avseende resursbehov.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 97


	E2-3

Mål relaterade till föroreningar

En del av Peabs affärsplaneprocess är att sätta mål och utvärdera dem. I

denna process gör vi omvärldsanalyser och branschjämförelser för att

fånga in krav och förväntningar från intressenter såsom myndigheter,

beställare, konkurrenter och investerare. I arbetsprocessen involverar vi

såväl medarbetare från verksamheterna som relevanta funktioner såsom

miljöchefer och miljöspecialister samt funktionen för icke-finansiell

rapportering.

Ett av Peabs fyra miljömål är att koncernen senast år 2030 ska ha fasat ut

miljö- och hälsofarliga produkter, vilket omfattar huvuddelen av de

kriterier som gäller för ämnen som inger betänkligheter och ämnen som

inger mycket stora betänkligheter. Peab har slagit fast målet, även om

lagstiftningen inte kräver det. Det ska nås successivt i enlighet med den

uppsatta substitutionstrappan. Målet bryts ner i delmål och strategiska

förbättringsområden samt konkretiseras i de olika verksamheterna

utifrån affärsområdenas specifika förutsättningar. Både miljöpolicyn och

riktlinjen Peabkriterier och substitutionstrappa syftar till att vi ska nå det

uppsatta målet. Målets utformning gör att utgångspunkt i ett basår inte

är relevant.

För att nå målet att senast år 2030 ha fasat ut miljö- och hälsofarliga

produkter har vi slagit fast ett delmål fram till 2026:

• Andel unika kemiska produkter som uppfyller Peabkriterierna ska

uppgå till >70 procent.

Peabs mål om utfasning är beslutat av koncernledningen, baseras på EU-

lagstiftning och är i linje med Basta, som är ett marknadsledande

miljöbedömningssystem för produkter i Sverige. Målet omfattar alla

affärsområden, bolag och länder inom Peabkoncernen, men för

närvarande inte underentreprenörers produkter. Det följs upp

regelbundet och mäts som antal kemiska produkter som uppfyller

Peabkriterierna i relation till totalt antal registrerade produkter i

kemikaliehanteringssystemet.


Figur 24 Grupp	Metodbeskrivning för identifiering mot Peabkriterierna
1	Produktnivå faroangivelser (H- och EUH-fraser) Kemiska produkter vilket har klassificerats i avsnitt 2 i säkerhetsdatabladet med nedan angivna H- och EUH-fraser klarar inte Peabkriterierna samt i byggvarudeklarationens avsnitt om kemiskt innehåll: - CMR (H350, H351, H340, H341, H360, H361) - Spädbarnsskador (H362) - Toxicitet vid enstaka exponering (H304, H370, H371) - Allergiframkallande (H334, H317) - Akut toxicitet (H300, H301, H310, H311, H330, H331 - Miljöfarligt (H400, H410, H411, H413 - Toxicitet vid upprepad exponering (H372, H373 - Farligt för ozonskiktet (H420) - Hormonstörande ämnen kategori 1 (EUH380 och EUH430) - PBT och vPvB (EUH440 och EUH441) - Hormonstörande ämnen kategori 2 (EUH381 och EUH431) - PMT och vPvM (EUH450 och EUH451)
2	PBT och vPvB ämnen Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot kemikalieinspektionens databas PRIO, för identifiering som PBT-eller vPvB-ämnen
3	Hormonstörande ämnen (EDC) Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot ämneslista från BASTA, "Substance list - Ämneslista".
4	Bly, Kvicksilver, Kadmium Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot Kemikalieinspektionens databas PRIO, för identifiering som särskilt farliga metaller.
5	Flyktiga organiska ämnen (VOC) Ämnen som har en begynnelsekokpunkt <250°C vid ett standardtryck på 101,3 kPa och är klassificerade enligt angivna H-fraser: - Dödligt, Giftigt eller Skadligt vid inandning (H330, H331, H332) - Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad (H336) - Kan orsaka organskador (H371) - Kan orsaka organskador genom lång eller upprepad exponering (H373)
6	Kandidatämnen (SVHC-ämnen) Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot ECHA´s kandidatlista över särskilt farliga ämnen (SVHC).
7	Fluorerade växthusgaser Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot ämneslista från BASTA, "Substance list-Ämneslista".
8	Farlig för ozonskiktet Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot ämneslista från BASTA, "Substance list-Ämneslista".
9	PFAS Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot Kemikalieinspektionens databas PRIO, för identifiering som PFAS.

Utfallet för 2025 är 65 procent (64). Arbetet med att fasa ut miljö- och

hälsofarliga produkter är med andra ord på god väg att nå målet om

minst 70 procent godkända kemiska produkter till senast 2026. Enligt

Peabs sätt att mäta krävs att en kemisk produkt är borttagen från

samtliga verksamheter inom koncernen för att räknas som utfasad, vilket

betyder att det är ett gediget arbete som ligger bakom årets resultat.

Olika delar av verksamheten har kommit olika långt i arbetet med

utfasningen och arbetet med att fasa ut är ett kontinuerligt lärande och

förbättringsarbete som involverar flera funktioner. För det fortsatta

arbetet är det viktigt att fånga upp de delar av verksamheten som inte

kommit lika långt i sitt utfasningsarbete samt att ytterligare förstärka

samarbetet mellan funktioner som miljö och inköp.


	E2-5

Ämnen som inger betänkligheter och ämnen

som inger mycket stora betänkligheter

De ämnen som inger betänkligheter, inklusive de som inger mycket stora

betänkligheter, regleras bland annat genom de europeiska REACH- och

CLP-regleringarna som syftar till att skydda människors hälsa och miljön.

REACH kräver registrering, utvärdering, godkännande och begränsning

av kemikalier, medan CLP standardiserar klassificering, märkning och

förpackning av kemikalier.

Peabs riktlinje Peabkriterier och substitutionstrappa omfattar samtliga

kriterier som ingår i ämnen som inger betänkligheter och ämnen som

inger mycket stora betänkligheter, förutom H412. Därtill omfattar

riktlinjen ytterligare kriteriepunkter, som inte är en del av ämnen som

inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

Figur 24 beskriver de olika grupperna och Peabs metod för hantering.

Då Peab i dagsläget inte har några tekniska möjligheter att mäta faktiska

mängder av ämnen som inger betänkligheter och mycket stora

betänkligheter rapporterar vi inte på dessa.



	Miljö	E3
	ESRS
	Vatten och marina resurser
	Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ☐ Vattenförbrukning ☑ Vattenuttag ☐ Utsläpp av vatten ☐ Vattenutsläpp i haven ☐ Utvinning och användning av marina resurser



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 99

Figur 25

Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori

Policyer (MDR-P)

Åtgärder (MDR-A)

Mål (MDR-T)

Mått (MDR-T)

ESRS E3 Vatten och marina resurser

Vattenuttag

Vattenuttag vid framställning av insatsvaror

och råmaterial samt i produktion

Vattenuttag kan bidra till vattenbrist, påverka grundvattennivåer, våtmarker och magasin.

Dessa effekter kan orsaka konstruktionsproblem, såsom sättningar i konstruktioner och byggnader och påverka

lokala ekosystem. Vattenanvändning i fastigheter kan ha påverkan på dagvatten.

Negativ

Potentiell

Miljöpolicy

Riskanalyser inför nya projekt

Löpande hantering och

dokumentation i projekt

ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

Peab och vatten och marina resurser

Peabs verksamhet och värdekedjor tar vatten i anspråk. Uttag av

grundvatten kan till exempel leda till att brunnar och vattendrag som

försörjs med grundvatten sinar, att våtmarker och magasin torkar ut och

att det blir sättningar i byggnader när jordlagerförhållanden förändras.

I verksamheten förekommer påverkan på vattenuttag huvudsakligen i

materialproduktion, produktion, kylning, användning av processvatten

samt påverkan på vatten- och avloppssystem. Till exempel är våra

betongrelaterade verksamheter beroende av vatten, vår råvaruförsörjning

påverkar grundvattnet och produktionen i vår entreprenadverksamhet

använder vatten till olika syften, såsom dammbekämpning och avspolning.

Uppströms påverkas vattenuttaget av exempelvis brytning av järnmalm,

framställning av cement, odling av trä, industrier för massa, kemikalier,

stål- och metallverk samt vatten för energiproduktion i termiska

kraftverk. Nedströms påverkar privatpersoners användning av vatten i

fastigheter, val av VA-system och behov av reningsverk,

vattenreservoarer eller liknande infrastruktur.

Figur 25 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de

förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs

i detta kapitel. I enlighet med resultaten från Peabs dubbla

väsentlighetsbedömning avseende vatten är underämnet vattenuttag

väsentligt för Peab, det vill säga vatten som tas från olika källor för

användning i verksamheten.


	IRO-1

Beskrivning av arbetsgången för att

fastställa och bedöma väsentlig påverkan,

risker och möjligheter relaterade till

vattenresurser och marina resurser

För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till

vatten och marina resurser i vår egen verksamhet och våra värdekedjor,

har vi genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning. I den har vi bedömt

den faktiska och potentiella positiva eller negativa påverkan – inklusive

möjligheter och risker – från Peabs verksamhet på sin omgivning och

omgivningens påverkan på vår verksamhet. Den dubbla väsentlighets-

bedömningen har inkluderat alla underkategorier avseende vatten och

marina resurser samt bedömningar av hur tillgångar och

affärsverksamheter kan exponeras. Bedömningen har gjorts på kort (<1

år), medellång (1-5 år) och långsikt (>5 år), enligt standardintervallen i

ESRS. Vi har arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av

medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla

väsentlighetsbedömningen per värdekedja och därefter konsoliderat

bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella

grupperna har i huvudsak bestått av miljöspecialister från de fyra

affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har

ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet

och funktionen icke-finansiell rapportering har samordnat processen.



		Vatten och marina resurser har koppling till FN:s 14:e globala mål för hållbar utveckling: Hav och marina resurser.


	E3-1

Policyer relaterade till vattenresurser och

marina resurser

Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast vatten

som väsentligt miljöområde för koncernen. Miljöpolicyn gäller hela

Peabkoncernen och våra leverantörer. Det är våra chefer som ansvarar

för att implementera miljöpolicyn i sina respektive verksamheter och

funktioner. Miljöpolicyn finns tillgänglig på Peabs webbplatser, i

koncernens ledningssystem och intranät samt kommuniceras till

relevanta intressenter.

Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt

perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den

egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga

representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder,

leverantörer och andra intressenter.

Miljöpolicyn kompletteras av styrande dokument i Peabs

verksamhetsledningssystem, som närmare beskriver hur vi arbetar med

vatten. Det handlar om att identifiera och hantera tillståndsrelaterade

vattenfrågor, till exempel genom miljöprövning, projektanpassade

kontrollplaner och särskilda rutiner för vattenhantering. Verksamheter

som innebär uttag av vatten eller utsläpp till recipient är reglerad enligt

lag och kräver ofta tillstånd och godkännande från relevanta

myndigheter samt att åtgärder vidtas för att minimera påverkan på

miljön. Om det finns lokala krav på vattenanvändning fångas dessa upp

och hanteras inom ramen för projektets styrande dokument. Syftet är att

säkerställa att vattenfrågor beaktas i varje enskilt projekt.


	E3-2

Åtgärder och resurser relaterade till

vattenresurser och marina resurser

Vatten hanteras inom ramen för de tillstånds- och myndighetsprocesser

och miljökrav som är relevanta för respektive verksamhet. Åtgärder och

resurser för att hantera vattenrisk bestäms och baseras på de lagkrav och

riskanalyser som är aktuella för respektive verksamhet och projekt.

När vi till exempel etablerar en betongfabrik eller en täkt utreder vi alltid

vattenfrågan. I Sverige och Finland är detta tillståndspliktiga verksamheter. I

tillståndsprocessen är vattenfrågan prioriterad. Verksamheten utreder hur

vattenförbrukning och utsläpp påverkas och redovisar för myndigheten. Om

verksamheten får tillstånd, har vattenfrågan utretts och eventuella krav

inkluderas i verksamhetstillståndet och det kontrollprogram som upprättas.

Dessa krav följs sedan upp internt och genom myndighetens tillsyn.

Dokumentationen ställer krav på verksamheten, både vad gäller produktion

och uppföljning. Dessa åtgärder är också i linje med vårt

verksamhetsledningssystem.

Risker och krav identifierar vi i början av varje projekt och planerar för

hur riskerna ska hanteras utifrån givna förutsättningar. Hantering sker

löpande genom projektet och inkluderas i till exempel checklistor och

kontrollprogram. Inom vår prefabverksamhet, till exempel, kan

myndigheter ibland ha krav på recirkulerat vatten, det vill säga att vatten

som används för att tvätta betongblandaren i möjligaste mån ska vara

recirkulerat vatten. Recirkulerat vatten kan också, efter godkänd

provtagning, användas i produktionen. Det gäller särskilt om det skulle

förekomma vattenstress i eller nära vår verksamhet. För täkterna ska vi då

mäta och rapportera volymen grundvatten som pumpas ut från området.

I Finland finns det vattenstressområden, som kan påverka enskilda

byggprojekt.

Åtgärder avseende vattenanvändning i fastigheter handlar till stor del om

att vi installerar vattensnåla armaturer i vårt standardsortiment för

egenproducerade fastigheter. Det är viktigt att vi redan i

projekteringsfasen av ett projekt verkar för att minska mängden vatten

som förbrukas av beställare och slutkunder.

I samband med den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierade vi

inte bara affärsområdenas och dotterbolagens potentiella och faktiska

påverkan, risker och möjligheter på vatten och marina resurser, utan även

behov av att ytterligare analysera vattenfrågan mer ingående i delar av

verksamheten för att utveckla arbetssätt och åtgärder.


	E3-3

Mål för vattenresurser och marina resurser

Vi har inte definierat mål eller mått för vattenuttag, men vatten ingår i

koncernens övergripande mål om att ha 100 procent resurseffektiv

verksamhet 2040. Vi har för avsikt att utvärdera behovet av ett specifikt

mål avseende vattenuttag i vårt fortsatta arbete.



	Miljö	E4
	ESRS
	Biologisk mångfald och ekosystem
	Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ☐ Direkta påverkansfaktorer ☐ Klimatförändring ☑ Förändrad markanvändning och förändrad sötvattens- och havsvattenanvändning ☑ Direkt exploatering ☐ Invasiva främmande arter ☐ Förorening ☐ Övriga

☐ Konsekvenser för arters tillstånd

☐ Arters populationsstorlek, negativt

☐ Arters populationsstorlek, positivt

☐ Arters risk för globalt utdöende

☐ Ekosystems omfattning och tillstånd

☐ Markförstöring

☐ Ökenspridning

☑ Hårdgörning av mark

☐ Konsekvenser för och beroende av ekosystemtjänster



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 101

Figur 26

Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori

Policyer (MDR-P)

Åtgärder (MDR-A)

Mål (MDR-T)

Mått (MDR-T)

ESRS E4 Biologisk mångfald

Direkta påverkansfaktorer

Exploatering av jungfrulig mark, skog eller

marina miljöer vid tillverkning, byggnation

och drift:

- Råvaru- och kraftproduktion

- Byggnation av fastigheter, vägar, hamnar etc.

- Täktverksamhet

Påverkan på ekosystem vid byggnation och markarbete.

Negativ

Faktisk

Miljöpolicy

2025 tog vi fram "Färdplan biologisk

mångfald Peabkoncernen 2030"

Planering och riskbedömning

Återställande av nyttjad mark och

andra kompensationsåtgärder

Forskning och utveckling

Kompetensutveckling

Ekosystems omfattning och tillstånd

Asfaltering av ytor eller konstruktioner av

betong

Exploatering av naturresurser och hårdgörning av mark kan förändra landskap, påverka mark‑ och

vattenmiljöer, störa vattenflöden och öka risken för erosion och översvämningar, vilket försämrar livsmiljöer

för flora och fauna.

Negativ

Faktisk

Miljöpolicy

2025 tog vi fram "Färdplan biologisk

mångfald Peabkoncernen 2030"

Planering och riskbedömning

Återställande av nyttjad mark och

andra kompensationsåtgärder

Forskning och utveckling

Kompetensutveckling

ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

Peab och biologisk mångfald och ekosystem



	Peab tillämpar infasningsreglerna i enlighet med Europeiska kommissionens infasningsregler för våg 1-företag enligt Omnibus och ”Quick Fix” och redovisar minimikraven (Minimum Disclosure Requirements) i enlighet med ESRS 2 §17 för E4 Biologisk mångfald och ekosystem genom att sammanfatta information om ämnets väsentlighet, strategiska koppling, policyer, åtgärder och mål.

Peabs verksamhet och aktiviteterna i våra värdekedjor påverkar den

biologiska mångfalden och ekosystem. Till exempel innebär byggnation

och anläggning ianspråktagande och exploatering av mark samt ingrepp

i naturen med risk för förlust av naturvärden som att arter eller

livsmiljöer trängs undan. Hårdgörning av mark och den infrastruktur vi

anlägger, såsom vägar och järnvägar, innebär ingrepp i naturmiljön. Det

kan förändra vattenflöden, minska markens förmåga att absorbera

vatten och påverka grundvattennivåer samt öka avrinning och risken för

erosion. Det kan i sin tur leda till översvämningar och försämrade

livsmiljöer för flora och fauna, liksom bidra negativt till

klimatförändringarna. Peab har ett ansvar för den biologiska mångfalden

och ekosystem såväl under produktions- som driftsfasen.

Figur 26 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de

förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs

i detta kapitel.

I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning

avseende biologisk mångfald och ekosystem är direkta

påverkansfaktorer och ekosystems omfattning och tillstånd väsentliga

med följande underämnen:

• Direkta påverkansfaktorer: Förändrad markanvändning och

förändrad sötvattens- och havsvattensanvändning

• Direkta påverkansfaktorer: Direkt exploatering

• Ekosystems omfattning och tillstånd: Hårdgörning av mark


	SBM-3

Väsentliga påverkan, risker och möjligheter

och deras förhållande till strategi och

affärsmodell

Att arbeta med biologisk mångfald är viktigt för vår affärsverksamhet. Vi

behöver möta de ökade förväntningarna och kraven från kunder och

omvärld, som drivs av ökad kunskap och mer omfattande regelverk.

Genom att identifiera risker och möjligheter kan vi vidta åtgärder för att

till exempel både säkra tillgången på strategiska insatsvaror och erbjuda

hållbara lösningar som tar hänsyn till biologisk mångfald.



		Biologisk mångfald och ekosystem har koppling till FN:s 15:e globala mål för hållbar utveckling: Ekosystem och biologisk mångfald.

Hantering av påverkan, risker och

möjligheter


	MDR-P

Antagna policyer för hur väsentliga

hållbarhetsfrågor ska hanteras

Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast

biologisk mångfald som väsentligt miljöområde för koncernen.

Miljöpolicyn gäller hela Peabkoncernen och våra leverantörer. Det är

våra chefer som ansvarar för att implementera miljöpolicyn i sina

respektive verksamheter och funktioner. Miljöpolicyn finns tillgänglig på

Peabs webbplatser, i koncernens ledningssystem och intranät samt

kommuniceras till relevanta intressenter.

Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt

perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den

egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga

representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder,

leverantörer och andra intressenter.

Miljöpolicyn kompletteras av styrande dokument i Peabs

verksamhetsledningssystem, som närmare beskriver hur vi arbetar med

biologisk mångfald. Affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och

Projektutveckling har interna dokument med rekommendationer om hur

biologisk mångfald kan skyddas och stärkas i projekt.

2025 antog Peabs koncernledning en färdplan för biologisk mångfald. I

den framgår de beslutade principerna och åtgärderna som ska bidra till

att uppnå Peabs koncerngemensamma mål för biologisk mångfald, att vi

senast år 2030 fullt ut ska skydda, bevara och stärka ekosystem och

biologisk mångfald. Även målet slogs fast av koncernledningen under

året. Färdplanen omfattar all verksamhet inom Peabkoncernen och

sträcker sig fram till 2030.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 102


	MDR-A

Åtgärder och resurser med avseende på

väsentliga hållbarhetsfrågor

Med utgångspunkt i färdplanen för biologisk mångfald arbetar vi på olika

sätt med att skydda och främja biologisk mångfald, inklusive bevarande

av hotade arter, restaurering av skadade ekosystem och hållbar

förvaltning av naturresurser. Vi riskbedömer och planerar, återställer

nyttjad mark och gör andra kompensationsåtgärder som minskar

negativa effekter och skapar förutsättningar för nya ekosystem. Konkret

handlar det om allt från råvaruhantering, certifieringar, rutiner för att

undvika, återställande och mildring av negativa konsekvenser på den

biologiska mångfalden och ekosystemen till att hantera sociala

konsekvenser relaterade till biologisk mångfald.

Innan projekt eller aktiviteter påbörjas i verksamheten, riskbedömer

Peab möjlig påverkan på biologisk mångfald och ekosystem samt gör

utredningar och vidtar de försiktighetsåtgärder som krävs för att

förebygga skadlig påverkan på naturvärden. Ofta sker detta i samband

med tillståndsprövningar. En princip vi tillämpar är hänsynshierarkin, till

exempel när vi planerar för nya täkter, vilket bidrar till Peabs resiliens i

relation till biologisk mångfald. Innan vi öppnar en täkt gör vi

naturvärdes- och artbedömningar för att kunna avgöra om en plats är

lämplig och vi identifierar eventuella skyddsåtgärder. Vi upprättar allt

oftare biologiska mångfaldsplaner och har hittills upprättat 15

mångfaldsplaner i Sverige. Samtidigt är det viktigt att slå fast att ibland

kan täkterna erbjuda unika livsmiljöer för hotade arter och kan därmed

innehålla högre naturvärden än omgivningen.

När det gäller markförstöring eller hårdgörning av mark hanterar vi

vanligen eventuella negativa konsekvenser inom respektive projekt

redan i samband med projektering och projektutveckling. Oavsiktliga

negativa konsekvenser under produktion hanterar vi i den dagliga

verksamheten, såsom att dagvattenflöden påverkas. Vi arbetar med

lösningar som inkluderar hållbar dagvattenhantering,

kompensationsåtgärder och återställning av mark där det är möjligt,

samtidigt som vi strävar efter att integrera biologisk mångfald i våra

projekt.

Vi vidtar kontinuerligt åtgärder som skyddar livsmiljöer och arter – och

ibland även ökar bestånden i de miljöer där vi är verksamma. I vissa

projekt bidrar vi till att bevara biologisk mångfald genom att utveckla

grön och blå infrastruktur, såsom faunapassager och viltövergångar. Vi

genomför även uppdrag till kunder som bidrar till att bevara biologisk

mångfald i sjöar och hav.

Inom Peab Projektutveckling miljöcertifierar vi alla egenutvecklade

projekt. Miljöcertifieringarna beaktar biologisk mångfald i varierande

grad:

• Bostäder i Sverige: Svanenmärkning (eller BREEAM, Miljöbyggnad

eller NollCO2 om bostäderna ingår i ett kommersiellt avtal). Sedan

2025 kartlägger vi biologisk mångfald, före och efter byggnation, i

samtliga egenutvecklade projekt.

• Bostäder i Norge och Finland: BREEAM.

• Kommersiella projekt: BREEAM, LEED eller Miljöbyggnad.

För att utveckla kunskap och driva frågorna om biologisk mångfald och

ekosystem initierar och deltar Peab i ett antal forsknings- och

utvecklingsprojekt. Vi är även aktiva i olika initiativ tillsammans med

andra i vår bransch. Till exempel har vi deltagit i arbetsgrupper i ett

branschgemensamt projekt som tagit fram ett praktiskt verktyg för att

värdera effekterna av insatser kopplat till biologisk mångfald. Vi är

medlemmar i Business@Biodiversity Sweden, som är ett nätverk med

fokus på biologisk mångfald och affärsnytta, i Aggregates Europes

(UEPG) arbetsgrupp för biologisk mångfald, i Sveriges

Bergmaterialindustris arbetsgrupp för biologisk mångfald och

framtagande av färdplan för biologisk mångfald.

Vi har även arbetat vidare med att stärka vår kompetens genom att

utbilda interna målgrupper om biologisk mångfald och ekosystem.

Åtgärder som affärsområdena arbetat med under 2025:

• utvärderat metoder för att arbeta med biologisk mångfald i projekt.

• stärkt dialogen och samarbetet med kunder för att möjliggöra

åtgärder kring biologisk mångfald i projekt.

• stärkt dialog och samarbetet med leverantörer för att utveckla

kravställning avseende biologisk mångfald kopplat till köpta

produkter och tjänster.

Vi arbetar aktivt tillsammans med leverantörer och tillverkare för att

värna den biologiska mångfalden och ekosystem.

Resurser

Vi resurssätter de identifierade åtgärderna på både koncern- och

affärsområdesnivå. Samtliga åtgärder förutsätter olika former av

bemanning, investeringar samt merkostnader avseende drift.

Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma

miljöfrågorna, inklusive frågan om biologisk mångfald, i samverkan med

affärsområdenas miljöchefer och -specialister. I koncernen finns det så

kallade rådet för biologisk mångfald som har till syfte att eftersträva

helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller

koncerngemensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har

uppgiften att stödja ansvariga chefer att fatta beslut om frågor kring

biologisk mångfald för att omsätta planer till aktiviteter och

åstadkomma framdrift i arbetet i de olika verksamheterna. Vad gäller

investeringar och kostnader saknas för närvarande fullständighet i

information avseende resursbehov.


	MDR-T

Uppföljning av policyernas och åtgärdernas

ändamålsenlighet genom mål

Att sätta mål och utvärdera dem är en del av Peabs affärsplaneprocess. I

denna process gör vi omvärldsanalyser och branschjämförelser för att

fånga in krav och förväntningar från intressenter såsom myndigheter,

beställare, konkurrenter och investerare. I arbetsprocessen involverar vi

såväl medarbetare från verksamheterna som relevanta funktioner såsom

miljöchefer och miljöspecialister samt funktionen för icke-finansiell

rapportering.

Sedan 2025 har Peab det koncerngemensamma målet för biologisk

mångfald: “2030 ska vi skydda, bevara och stärka ekosystem och

biologisk mångfald”. Målet är inspirerat av och relaterat till Kunming-

Montrealavtalet för biologisk mångfald och dess långsiktiga mål och

åtgärdsmål samt EU:s strategi för biologisk mångfald till 2030 och med

hänsyn till fågeldirektivet och habitatdirektivet. Dessa ligger även till

grund för utformningen av Peabs färdplan för biologisk mångfald.

Vi har definierat ett antal tidsatta mått kopplat till åtgärder i färdplanen

för biologisk mångfald:

• nya biologiska mångfaldsplaner ska tas fram för minst sex täkter.

• biologisk mångfald, före och efter byggnation, ska kartläggas i minst

två egenutvecklade projekt under 2026.

• minst tre FoU-projekt med fokus på biologisk mångfald har initierats

senast 2029.

• minst tre miljöplaner med åtgärder som har betydande effekt på

biologisk mångfald har tagits fram tillsammans med leverantörer till

2029.

Vi arbetar vidare med biologisk mångfald och ekosystem för att utveckla

såväl processer som arbetssätt. En viktig del i detta arbete är att

ytterligare omsätta Peabs färdplan för biologisk mångfald i konkreta mål

och aktiviteter inom koncernen.



	Miljö	E5
	ESRS
	Resursanvändning och cirkulär ekonomi
	Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ☑ Resursinflöden ☑ Resursutflöden ☑ Avfall



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 104

Figur 27

Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori

Policyer (MDR-P)

Åtgärder (MDR-A)

Mål (MDR-T)

Mått (MDR-T)

ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Resursinflöden

Användning av jungfruliga och ändliga

naturresurser för produktion.

Kalksten, järnmalm och råolja är exempel på ändliga råvaror som används i produktionen av cement, stål och

bitumen, och vars utvinning påverkar miljön, utsläpp av växthusgaser samt utarmar icke-förnybara resurser,

vilket kan innebära försörjningsrisker.

Negativ

Faktisk

Miljöpolicy

Policy strategiska insatsvaror

Minimering av

resursanvändningen, t.ex.

genom materialeffektiv design

och alternativa material.

Miljödialoger med leverantörer

Forskning och utveckling

Återvinning och återbruk

E5-4

Användning av jungfruliga och ändliga

naturresurser för produktion.

Begränsad tillgång till vissa resurser kan leda till försörjningsrisker och prisökningar, särskilt när få leverantörer

dominerar marknaden. Avfall som inte kan återbrukas eller återvinnas medför dessutom ökade kostnader.

Risk

Potentiell

Policy strategiska insatsvaror

Resursutflöden

Förnybara resurser, cirkulära flöden och

materialval

Användning av återvinningsbara material och demonterbara konstruktioner möjliggör cirkulära flöden, där

materialet kan användas igen efter end-of-life för produkten. Omsorgsfulla materialval och lång livslängd

minskar resursförbrukning, klimatpåverkan.

Positiv

Potentiell

Miljöpolicy

Medvetna materialval

Bransch- och

leverantörssamarbeten

Forskning och utveckling

E5-5

Förnybara resurser, cirkulära flöden och

materialval

Cirkulära erbjudanden och ökat återbruk/återvinning av material och schaktmassor skapar nya

affärsmöjligheter. Detta minskar behovet av jungfruliga och kritiska råvaror och stärker Peabs cirkularitet.

Möjlighet

Potentiell

Miljöpolicy

Medvetna materialval

Bransch- och

leverantörssamarbeten

Forskning och utveckling

Fastigheters påverkan över livscykeln

Om konstruktioner och installationer inte utformas energieffektivt ökar energiförbrukningen under drift, vilket

ökar klimatpåverkan och driftskostnaderna för slutkunden. Användning av material med kort livslängd ökar

behovet av underhåll och renoveringar, vilket genererar avfall och ytterligare resursförbrukning samt försvårar

cirkulära flöden.

Negativ

Faktisk

Miljöpolicy

Arbete med konstruktioner

Medvetna materialval

E5-5

Avfall

Spill, rivnings- och schaktmassor

Avfall uppstår vid produktion genom till exempel spill från byggmaterial, rivnings- och schaktmassor.

Dessutom kan en design som försvårar demontering och återvinning leda till att material går till deponi eller

förbränning, vilket ökar miljöpåverkan och minskar möjligheten till cirkularitet.

Negativ

Faktisk

Miljöpolicy

Riktlinjer för hantering av material för

återbruk

Åtgärder enligt avfallshierarkin

Leverantörssamarbeten för

utvecklad avfallshantering

Mål: 2040 ska vi ha en 100 % resurseffektiv

verksamhet

Delmål: 2026, exkl. farligt avfall och

schaktmassor

Avfallsintensitet: 5 % reduktion (jmf. basår 2023)

Källsorteringsgrad: 90 %

Faktisk återvinningsgrad: 80 %

E5-5

Återbruk och återvinning av material och

schaktmassor

Återvinningsbara material, återbruk och demonterbara konstruktioner möjliggör cirkulära flöden och minskar

resursförbrukning och klimatpåverkan. Omsorgsfulla materialval och lång livslängd minskar också behovet av

jungfruliga och kritiska råvaror.

Positiv

Potentiell

Miljöpolicy

Riktlinjer för hantering av material för

återbruk

Kundsamarbeten för

återbruksmöjligheter

Samarbeten med

återbruksaktörer

Mål: 2040 ska vi ha en 100 % resurseffektiv

verksamhet

Delmål: 2026, exkl. farligt avfall och

schaktmassor

Avfallsintensitet: 5 % reduktion (jmf. basår 2023)

Källsorteringsgrad: 90 %

Faktisk återvinningsgrad: 80 %

E5-5

Förnybara resurser, cirkulära flöden och

materialval

Cirkulära erbjudanden och ökat återbruk/återvinning av material och schaktmassor skapar nya

affärsmöjligheter. Detta minskar behovet av jungfruliga och kritiska råvaror och stärker Peabs cirkularitet

Möjlighet

Potentiell

Miljöpolicy

Riktlinjer för hantering av material för

återbruk

Medvetna materialval

Bransch- och

leverantörssamarbeten

Forskning och utveckling

ESRS 2 SBM-3 Figur ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 105

Peabs resursanvändning och cirkulär

ekonomi

Peabs verksamhet är materialintensiv. Vi tar jungfruliga och ändliga

naturresurser i anspråk som blir till insatsvaror, andra material och

resurser i våra infrastruktur- och byggprojekt. När resurser inte kan

omhändertas uppstår avfall. Påverkan kopplad till resursanvändning

härrör inte bara från Peabs egen verksamhet när vi tillverkar material,

bygger och anlägger, utan i hela värdekedjan hos leverantörer, kunder,

avfallsentreprenörer och andra tillverkande företag. Vi har ett ansvar för

vår resursanvändning och att främja cirkulär ekonomi i värdekedjan för att

spara naturresurser och bidra till klimatomställningen.

Betong, ballast och asfalt är exempel på användning av insatsvaror i vår

verksamhet. I projekt använder vi olika slags material, allt från

byggmaterial, emballage, lastbärare och material för tillfälliga

konstruktioner till schaktmassor samt återbrukat rivningsmaterial.

Resursanvändningen och graden av cirkularitet påverkas av hur vi och

våra kunder utformar byggnader och anläggningar, till exempel genom

lösningar för underhåll, livslängd, cirkulära material samt konstruktioner

som möjliggör återvinning och återbruk.

När framtagna resurser inte återanvänds uppstår utsläpp av växthusgaser

och andra luftföroreningar vid transport och förbränning av avfall,

samtidigt som mark tas i anspråk för lagring och deponering av avfall. Det

kan utgöra risk för spridning av skadliga ämnen till mark och vatten. Vi

arbetar kontinuerligt med att minimera mängden avfall och maximera

återanvändning och återvinning.

Avfallsflöden och material som avfallet består av för Peab och

byggbranschen:

• I byggverksamheten är det de stora byggmaterialen som skapar de

största avfallsflödena, såsom betong och andra mineraliska

materialslag, trä och metall. Därtill uppkommer avfall från

stomkomplettering, såsom gips och isolering.

• Inom anläggningsverksamheten är de största avfallsmängderna

relaterade till schaktmassor.

• Inom industriverksamheten uppkommer avfall i produktionsfasen av

till exempel betong och asfalt.

Peabs verksamhet och bredd innebär att vi på olika sätt kan arbeta med

att se affärspotentialen i resursanvändning och cirkulär ekonomi, både

avseende kostnader och intäkter, inklusive att minska beroendet av

kritiska råvaror.

Figur 27 på sidan 104 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter

samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått,

som beskrivs i detta kapitel.

I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning

avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi är de tre

underkategorierna resursinflöden, resursutflöden och avfall väsentliga.


	IRO-1

Beskrivning av arbetsgången för att

fastställa och bedöma väsentlig påverkan,

risker och möjligheter avseende

resursanvändning och cirkulär ekonomi

För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till

resursanvändning och cirkulär ekonomi i vår egen verksamhet och våra

värdekedjor, har vi genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning. I den

har vi bedömt den faktiska och potentiella positiva eller negativa

påverkan – inklusive möjligheter och risker – från Peabs verksamhet på

sin omgivning och omgivningens påverkan på vår verksamhet. Den

dubbla väsentlighetsbedömningen har inkluderat alla underkategorier

avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi samt bedömningar av

hur tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras. Bedömningen har

gjorts på kort (<1 år), medellång (1-5 år) och långsikt (>5år), enligt

standardintervallen i ESRS. Vi har arbetat i tvärfunktionella grupper med

representation av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört

den dubbla väsentlighetsbedömningen per värdekedja och därefter

konsoliderat bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De

tvärfunktionella grupperna har i huvudsak bestått av miljöspecialister

från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt

kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens

stödfunktioner deltagit i arbetet och funktionen icke-finansiell

rapportering har samordnat processen.



		Resursanvändning och cirkulär ekonomi har koppling till FN:s 12:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbar konsumtion och produktion.


	E5-1

Policyer för resursanvändning och cirkulär

ekonomi

Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast

resursanvändning och cirkularitet som väsentliga miljöområden för

koncernen. Miljöpolicyn gäller hela Peabkoncernen och våra

leverantörer. Det är våra chefer som ansvarar för att implementera

miljöpolicyn i sina respektive verksamheter och funktioner. Miljöpolicyn

finns tillgänglig på Peabs webbplatser, i koncernens ledningssystem och

intranät samt kommuniceras till relevanta intressenter.

Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt

perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den

egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga

representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder,

leverantörer och andra intressenter.

Miljöpolicyn kompletteras av riktlinjer som närmare beskriver Peabs

åtgärder inom resursanvändning och cirkularitet. Peab har riktlinjen

hantering av material för återbruk som stöttar ökat nyttiggörande av

överblivet material, återbruksmaterial och returemballage, vilket är

viktigt för att både minska uttaget av jungfruliga resurser och förebygga

och minska avfallet i verksamheten. I vår process “miljödialogen” kring

leverantörers miljöarbete efterfrågar vi bland annat återvunnen andel i

material och produkter hos leverantör.

Peab har även en koncernövergripande policy för strategiska insatsvaror,

som är antagen av koncernledningen och som COO ansvarar för att

implementera i verksamheten. Policyn anger att vi ska säkerställa

kontinuerlig tillgång till strategiska insatsvaror för vår verksamhet och

att material som idag har klimatpåverkan i så stor utsträckning som

möjligt ska substitueras. Vidare slår policyn fast att vi ständigt ska

förbättra förutsättningarna för cirkularitet och återbruk samt påskynda

omställningen till förnybara produkter, lösningar och byggmetoder.

Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett

ledningssystem som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I

ledningssystemet finns rutiner som kompletterar koncernens policy och

riktlinjer och beskriver hur vi arbetar med resursanvändning och cirkulär

ekonomi.

Det finns bolagsspecifika rutiner och vägledningar gällande resurs- och

avfallshantering. När vi miljöcertifierar byggnader, till exempel genom

Svanenmärkning, beaktar vi resursanvändning och cirkulär ekonomi.


	E5-2

Åtgärder och resurser relaterade till

resursanvändning och cirkulär ekonomi

De åtgärder Peab vidtar inom resursanvändning och cirkulär ekonomi

(resursinflöde, resursutflöde och avfall) baseras på resultatet från våra

väsentliga områden för påverkan, risker och möjligheter samt går i linje

med våra mål och policyer. Dessa insikter har påverkat strategin genom

att vi eftersträvar resurseffektiv produktion genom försiktighet med

icke-förnybara resurser, effektiv användning av material, ansvarsfull

hantering av restprodukter och arbetssätt som minskar avfall samt ökad

användning av återvunnet material och krav på cirkulära lösningar i

projektens tidiga skeden. Det handlar till exempel om att vi strävar efter

att utforma resurseffektiva konstruktioner, använda medvetna och

alternativa material, minimera och återvinna spill, återbruka

byggnadsmaterial och säkerställa att överblivet material används,

hantera massor effektivt och cirkulärt, källsortera i högre grad för att

främja materialåtervinning i nästa skede samt att upphandla cirkulära

produkter. Vi har därför styrt resurser till utveckling av materialval,

leverantörskrav, nya arbetssätt för återbruk samt digitala verktyg för

spårbarhet.

Vi arbetar aktivt med implementeringen av policyn för strategiska

insatsvaror genom affärsplaneprogrammet Klimatfärdplan och

strategiska insatsvaror. Här bryts målsättningarna ner till aktiviteter som

förflyttar verksamheten i riktning mot uppsatta mål. Handlingsplan och

målutfall följs upp löpande.

è Läs mer om Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror på sidan

75, figur 8.

Vi genomför utbildningsinsatser, deltar i branschgemensamma

utvecklingsgrupper (till exempel inom Byggföretagen och CC Build) och

arbetar med anpassningar i produktion och logistik. Vi bevakar

forsknings- och utvecklingsinitiativ avseende alternativa material.

Vi arbetar löpande med att minska mängden avfall i våra projekt, vilket

kan se olika ut beroende på verksamhetens karaktär och affärsområde.

Inom affärsområde Bygg strävar vi efter att nå högre i avfallshierarkin,

det vill säga att i första hand minimera uppkomsten av avfall och

återbruka och i andra hand styra avfall, som trots allt uppkommer, mot

materialåtervinning. Byggprojekten har projektledare som planerar och

genomför avfallsminimerande åtgärder. I Sverige och Norge använder vi

en så kallad “Avfallsapp” för uppföljning av avfallshanteringen. Under

2025 anordnade vi även workshops för att dela erfarenheter och goda

exempel kring avfallsminimering.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 106

Vi genomför miljödialoger, upprättar handlingsplaner och ställer krav på

våra leverantörer för att öka cirkulariteten i byggprodukter, material

samt förpackningar och lastbärare. Det pågår flera projekt med mål för

återbruk där Peab tillsammans med kunden utforskar nya sätt att

återbruka byggprodukter. Vi har nära samarbeten med ramavtalade

avfallsentreprenörer för att utveckla avfallshanteringen mot mer

cirkulära flöden. För att ytterligare främja återbruk i projekten har vi

tecknat koncernavtal med återbruksaktörer som täcker in ett 130-tal

svenska kommuner.

Inom affärsområde Anläggning är de största avfallsmängderna

relaterade till hantering av schaktmassor. För att kunna återanvända

massor i stället för att de transporteras till deponi arbetar vi med in situ-

sanering där vi sanerar förorenad mark och förorenade muddermassor

där de finns. Det minskar behovet av transport av ersättningsmassor för

utfyllnad. Enligt våra livscykelberäkningar kan in situ-sanering och

stabilisering av förorenade massor ge upp till 80 procent lägre

växthusgasutsläpp. Vi har olika samarbeten kring cirkulär masshantering

och vi produktifierar överskottsmassor med hjälp av dotterbolaget

Swerocks våtsiktar. I anläggningsprojekten arbetar vi med avfallsplaner

tillsammans med utsedda avfallsmottagare.

Exempel på andra åtgärder:

• Anpassningar i verksamheten för att kunna arbeta mer cirkulärt, till

exempel av produktionsutrustning, recept och förvaring av cirkulära

material.

• Optimering av logistik och produktion för att minska spill och öka

resurseffektivitet.

• Forskning och utveckling för att hitta alternativa material, såsom

bindemedel och ballast.

För Peab innebär den cirkulära ekonomin affärspotential. Vi erbjuder till

exempel ECO-Ballast av återvunna råvaror till marknaden. Produkten

erbjuder likvärdiga egenskaper som jungfrulig ballast och är både

kvalitetssäkrad och miljö- och hälsodeklarerad. ECO-Ballast kan

användas för tillverkning av asfalt och betong eller som

konstruktionsmaterial och är ett bidrag till det cirkulära samhällsbygget.

Användning av returasfalt i vår beläggningstillverkning är ett annat

exempel på cirkulärt materialflöde.

Resurser

Vi resurssätter de identifierade åtgärderna på både koncern- och

affärsområdesnivå. Samtliga åtgärder förutsätter olika former av

bemanning, investeringar samt merkostnader avseende drift.

Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma

miljöfrågorna, inklusive frågan om resursanvändning och cirkulär

ekonomi, i samverkan med affärsområdenas miljöchefer och -

specialister. I koncernen finns det så kallade rådet för cirkularitet som

har till syfte att eftersträva helhetsperspektiv och effektiv hantering av

lands- och/eller koncerngemensamma frågeställningar. Koncernens

miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer att fatta beslut

om frågor kring resursanvändning och cirkulär ekonomi för att omsätta

planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i arbetet i de olika

verksamheterna. Vad gäller investeringar och kostnader saknas för

närvarande fullständighet i information avseende resursbehov.

Anläggningsverksamheten har miljöspecialister med huvudinriktning

förorenade massor som arbetar med in situ-behandling av förorenade

massor och cirkulär masshantering. Liknande roller finns inom

affärsområdena Bygg och Industri. Därtill finns utsedda resurser i bygg-

och anläggningsprojekten som till exempel ansvarar för att driva och

följa upp frågan om avfallshantering.

Material och avfallsflöden samt

avfallsförebyggande åtgärder

Flöden uppströms beskriver materialströmmar till Peab, till exempel

materialleveranser från leverantörer och överskottsmaterial från andra

aktörer som tas emot för återvinning, medan flöden nedströms beskriver

materialströmmar ut från Peab, till exempel färdiga produkter till kund,

komponenter till återbruk hos annan aktör och avfall till extern avfalls-

entreprenör. Peabs material- och avfallsflöden kan översiktligt beskrivas

enligt figur 28 nedan.

1. Jungfruliga material

Peab har en betydande verksamhet inom råvaruförsörjning, där vi förser

samhället med nödvändiga konstruktionsmaterial, såsom ballast som till

exempel används för järnvägsbyggnation och betongtillverkning. Vi

arbetar för en ökad användning av cirkulära material, men använder

också grus- och bergmaterial från egna täkter.

2. Insatsvaror

I vår produktion använder vi insatsvaror i form av kemiska produkter,

material och varor från ett stort antal leverantörer. Många av

insatsvarorna ger i olika grad upphov till spill från till exempel material,

förpackningar och lastbärare. För att minska miljöbelastningen från

insatsvaror arbetar vi bland annat för optimerade konstruktioner som

reducerar materialbehovet och effektiva arbetssätt som minimerar spill

och uppkomsten av överskottsmaterial eller skadat material. Vi

eftersträvar också ökad inblandning av återvunna material samt ökad

återvinningsbarhet i såväl produkter som förpackningsmaterial. Vidare

arbetar vi för ökad användning av returemballage, såsom byggpall.

3. Biprodukter

Vi använder biprodukter från andra aktörers verksamhet som råvara i vår

egen produktion. Vi arbetar kontinuerligt med att öka andelen

biprodukter som råvara och bidrar på så sätt till att minska mängden

material som går till avfall. Ett exempel är att vi nyttjar slagg från

ståltillverkning i vår betongproduktion. Vi använder det för framställning

av bindemedlet Merit som delvis kan ersätta cement i betong.

4. Överskottsmaterial

Peab bedriver egen återvinningsverksamhet med fokus på

överskottsmassor från såväl egen verksamhet som externa kunder.

Genom effektiv återvinning av överskottsmassor, bland annat med hjälp

av så kallade våtsiktar, kan mängden överskottsmassor från schakter och

infrastrukturprojekt som läggs på deponi minskas med upp till 80

procent. Vi kan i stället använda materialet som råvara till nya produkter

vilket minskar användningen av jungfruligt material.

5. Material och produkter

Peab tillverkar olika material och produkter till kunderna, allt från

ballast, asfalt och betong till färdiga broar, skolor och sjukhus.

Vi arbetar för att våra produkter ska innehålla en ökad andel återvunna

material. Ett exempel är att vi återanvänder uppriven asfalt, så kallad

returasfalt, som råvara i vår asfalttillverkning. Det minskar behovet av

såväl bitumen som ballastmaterial. Vi arbetar också med att

tillhandahålla produkter och material med lång livslängd och för att

möjliggöra ökat återbruk och återvinning av ingående material och

produkter efter slutanvändning.

Till exempel strävar vi efter att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter

som innehåller ämnen vi inte vill ha in i det cirkulära kretsloppet. Vi

arbetar också för ökad demonterbarhet, som möjliggör ett framtida

återbruk av ingående komponenter.

6. Återtag och returspill

I produktionen uppstår, trots förebyggande åtgärder, materialspill och

ibland blir det material över. Vi strävar efter att i första hand returnera

överblivna, oskadda produkter till leverantören som kan säljas igen eller

att returnera materialspill som kan ingå som råvara i leverantörens

materialtillverkning.

7. Återbruk

Om överblivet material och produkter inte kan returneras till leverantören

eftersträvar vi att de ska komma till användning och inte bli avfall. Det

kan till exempel handla om material och produkter som blivit över,

tillfälligt material som endast behövs under produktionsfasen eller

produkter som har demonterats i samband med renovering eller rivning.

Överblivet material och produkter som vi inte kan återbruka inom den

egna verksamheten vill vi göra tillgängliga för andra aktörer. Vi har därför

skrivit samarbetsavtal med flera externa återbruksaktörer och är

medlemmar i branschgemensamma forum för cirkulärt byggande, såsom

CC Build.

En del material kan vi återbruka själva i vår egen verksamhet. Ett

exempel på systematiskt återbruk är vår verksamhet i Varvsstaden, som

är ett tidigare varvsområde som nu omvandlas till en ny stadsdel med

centralt läge i Malmö. Här har ”Materialbanken” utvecklats, som är en

databas som innehåller information om platsens alla material och visar

miljövinsterna med att arbeta med återbruk och återvinning.

8. Avfall

Det avfall som trots ovanstående förebyggande åtgärder uppstår i vår

verksamhet källsorterar vi så långt som möjligt och lämnar till

professionella avfallsentreprenörer. De kan i sin tur ha möjlighet att

förbereda material för återbruk eller materialåtervinning.

Om inte, går avfallet till förbränning, vanligen med energiutvinning, eller i

sista hand till deponering. Det före- kommer också material och

produkter som inte lämpar sig för återbruk eller återvinning, till exempel

farligt avfall som uppkommer i samband med rivning eller marksanering.

Även detta lämnas till professionella avfallsentreprenörer för behandling

och/eller bortskaffning.

Figur 28



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 107


	E5-3

Mål för resursanvändning och cirkulär

ekonomi

Ett av Peabs fyra miljömål är att vi senast år 2040 ska ha en helt

resurseffektiv verksamhet, vilket är fastslaget av koncernledningen.

Resurseffektivitetsmålet innefattar att vi ska gå mot mer cirkulära

affärsmodeller, optimera användningen av resurser och minimera

uppkomsten av avfall. Det innebär att nya produkter och material ska

hålla längre, innehålla mer återvunnet material och vara designade för

återvinning och återbruk. Det relaterar även till ekosystem och den

biologiska mångfalden vid exploatering av mark och naturresurser samt

klimat då vi genom återvinning och återbruk – och därmed minskat

användande av jungfruliga material – också minskar utsläppen av

växthusgaser. Inga förändringar av mål eller mått har gjorts under 2025.

Målet om resurseffektivitet är i dagsläget inte ytterligare kvantifierat.

Vi har mål, mått och strategiska förbättringsområden för

avfallsintensitet, källsorteringsgrad och faktisk återvinningsgrad samt

ytterligare icke-målsatta nyckeltal, såväl på koncern- som

affärsområdesnivå. Dessa avfallsrelaterade mål är inte vetenskapligt

förankrade. Målen fokuserar på avfallshierarkins tre första steg: 1)

förebyggande (minimering) av avfall, 2) återanvändning och 3)

materialåtervinning.

På koncernnivå följer vi upp målet om resurseffektivitet genom målsatta

nyckeltal med delmål fram till 2026:


Figur 29: Mätetal	Delmål 2026	2025
Avfallsintensitet (ton/ MSEK)	5 % reduktion, jmf. basår 2023	-28 %
Källsorteringsgrad (%)	90	79
Faktisk återvinningsgrad (%)	80	81

De tre nyckeltalen exkluderar farligt avfall och schaktmassor. Se figur 32

på sidan 109 med avfallsdata. Målet avseende avfallsintensitet har basår

2023, medan målen avseende källsorteringsgrad och faktisk

återvinningsgrad saknar basår då de mäter en trend och redovisas som

andelar av 100 procent.

Avfallsmängderna avser avfallsflöden som hanteras via

avfallsentreprenörer som fakturerar Peab. Avfallsintensiteten beräknas

som avfallsmängd i förhållande till koncernens omsättning. Definitionen

av källsorteringsgrad är den totala mängden icke-farligt avfall minus

blandat avfall, brännbart avfall, avfall till deponi samt avfall som

sorterats i fraktionerna.

Återvinningsgrad baseras på de behandlingskoder som avfallet tilldelas

av avfallsentreprenören. Återvinning inkluderar alla typer av återvinning,

även material som återvinns som konstruktionsmaterial eller

fyllnadsmaterial. Återvinning inkluderar även behandlingskoden

”förberett för återvinning/prepared for reuse”.

Peabs produkter ska innehålla ökade andelar återvunnet material och vi

återvinner idag bland annat asfalt, ballast och schaktmassor. I Peabs

nordiska asfaltsproduktion uppgick andelen returasfalt 2025 till 31 (28)

procent (jfr. 14 procent 2015).

Utifrån målet om resurseffektivitet sätter vi även nedbrutna mål per

affärsområde.

I takt med att vi utvecklar arbetet inom resursanvändning och cirkulär

ekonomi har vi för avsikt att utvärdera behovet av att utveckla våra mått

och mål för att än bättre kunna mäta framsteg i våra åtgärder, inte minst

avseende resursinflöden och resursutflöden.


	E5-4

Resursinflöden

Peabs väsentliga resursinflöden definieras i policyn för strategiska

insatsvaror, som belyser vilka insatsvaror som är kritiska för Peabs

samhällsbyggande. Insatsvarorna är bitumen, cement, el, bränsle, stål

samt vissa träprodukter.

Mer än 67 procent av Peabs inköp sker direkt genom bygg- och

anläggningsentreprenaderna. På Peab arbetar vi därför mot att styra

inköpen av strategiska insatsvaror mot valda leverantörer som möter

kraven på ökad cirkularitet och låga värden av utsläpp av växthusgaser.

Samtidigt arbetar vi aktivt med att involveras i tidigt skede i projekten,

tillsammans med beställaren, för att kunna påverka material- och

leverantörsval.

Vi har analyserat koncernens utgiftsdata för att beräkna resursinflöden.

För att få fram mängder resursinflöden har vi använt samma

omräkningsfaktorer för utgiftsdata som vid framräknandet av Scope 3.1-

rapporteringen. Metoden möjliggör beräkning av resursmängder baserat

på bokförda inköp vilket innebär att det finns en osäkerhet i utfallet.

Genom att utgå från inköpta och bokförda kostnader säkerställer vi att

underlaget är komplett, då det kan stämmas av mot redovisade inköp.

För respektive resurstyp har vi, i den mån det varit möjligt, samlat

underlag från de största leverantörerna för att styrka andelen återvunnet

material.

Figur 30 visar de största resursinflödena i Peab och är inte begränsad

enbart till Peabs direkta materialinköp av externa leverantörer.

Sammanställd data i figuren är inte verifierad av extern part.

Andelen återvunnet material är baserat på EPD-data på leverantörsnivå.

Förmåga att fånga andel biologiskt material per materialflöde är inte

uppbyggd och behöver etableras över tid.

Peab arbetar löpande med att förbättra datakvalitet och kompletthet på

leverantörspecifika data och ersätta mängder resursinflöden baserat på

utgiftsdata och omräkningsfaktorer.


Figur 30: Materialförbrukning, med andel återvunnet material.	Enhet	2025	2025 återvunnet material	2025 % återvunnet material
Material-icke förnybara resurser
Betong/Cement
Cement	ton	336 000
Kalkcement	ton	17 000
Fabriksbetong	ton	438 000
Betongstomme	ton	175 000
Bitumen	ton	318 000
Stålprodukter
Handelsstål/konstruktionsstål	ton	12 000	11 400	95 %
Armering	ton	40 000	38 000	95 %
Asfalt	ton	74 000	14 800	20 %

Material - förnybara resurser
Trä
Virke	m³	24 000
Skivor	m³	8 500



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 108


	E5-5

Resursutflöden

Det är en rad olika material och produkter som följer av Peabs

produktionsprocesser. Det som affärsområde Bygg i huvudsak lämnar

efter sig är nyproduktion och renovering av bostäder, kommersiella

lokaler som kontor och industribyggnader samt offentliga byggnader som

skolor, vård- och omsorgsinrättningar och badhus. Ur affärsområde

Anläggnings produktionsprocesser följer till exempel vägar och järnvägar,

broar, hamnar, kajer och vattenverk samt flygplatser. Inom affärsområde

Industri tillverkas betong, asfalt, ballast, prefabricerade betongelement

samtidigt som produktionsutrustning och maskiner hyrs ut till kunder. För

affärsområde Projektutveckling är det huvudsakliga produkterna bostäder

och kommersiella fastigheter som affärsområde Bygg bygger.

Reparerbarheten, det vill säga möjligheten att återställa funktion och

säkerhet, i dessa produkter och material är avgörande för att uppnå målen

inom cirkulär ekonomi och resurseffektivitet. Anläggningskonstruktioner

som broar, kajer och dammar är komplexa och långlivade strukturer. Ofta

är vi styrda av krav från våra beställare, men vi arbetar aktivt med att

påverka dem att främja cirkularitet genom att till exempel föreslå

lösningar gällande design och materialval. Detsamma gäller verksamheten

inom affärsområde Bygg. Att bygga byggnader som kan demonteras,

repareras, byggas om till annan användning förekommer fortfarande inte i

den grad som regeländringar och styrmedel skulle innebära.

Vi säkerställer även alltid att ritningar, materialdata och

underhållsinstruktioner finns tillgängliga för beställaren när vi lämnar över ett

färdigt projekt till beställaren.

Betong och asfalt är till hundra procent reparerbara material.

Betongkonstruktioner går att reparera genom underhållsåtgärder och uttjänt

betong går att återvinna, inte minst som ballast. Ballastprodukter som

bergkross och återvunnen ballast är i sig inte reparerbara, då de utgör

råmaterial snarare än färdiga produkter med funktionella komponenter.

Reparerbarheten handlar därför främst om möjligheten att återställa eller

förlänga funktionaliteten hos de konstruktioner där ballastmaterialet ingår.

Inom all verksamhet har Peab rutiner för underhåll och reparation, vilket

bidrar till ökad livslängd och resurseffektivitet för produkter.

Utgångspunkten för de produkter eller materialkategorier som Peab redovisar

för 2025 avseende resursutflöde grundar sig i vår dubbla väsentlighets-

bedömning samt graden av produktens eller materialets cirkularitet.

Resursutflödet baseras på uppgifter om sålda volymer. För huvuddelen av

resursutflödet finns uppgifter om sålda mängder uttryckta i ton. För fabriks-

betong, som säljs i kubikmeter, har vi använt en omräkningsfaktor till ton.

Vi har inhämtat uppgifter om sålda volymer från respektive verksamhet som

baseras på rapporterade volymer enligt koncernens system under

rapporteringsperioden.


Figur 31: Produkt	Volym	Enhet	Livslängd	Reparerbarhet	Återvinningsbart material i produkten %
Tillverkade produkter/Utvunna produkter
Asfalt	6 157 849	ton	Lågt trafikerad väg: 25 år Hårt trafikerad väg: 5-10 år Trafikverket anger ett medel på 17 år. Källa: Trafikverket	Asfalt är 100 % reparerbar. Asfaltsbeläggningar går att reparera genom underhållsåtgärder. Uttjänt asfalt går att återvinna.	95 % Källa: Anges i asfaltens EPD
Ballast*	25 363 291	ton	Svårt att ange livslängd på ballast. Den mesta av ballasten är dold i tex olika underbyggnader eller inblandad i t ex betong och då är livslängden väldigt lång. Sen används annan ballast till andra funktioner där livslängden är betydligt kortare, t ex halkbekämpning.	Ballastprodukter såsom bergkross och återvunnen ballast är i sig inte reparerbara i traditionell mening, då de är homogena snarare än produkter med funktionella komponenter. Reparerbarhet inom denna produkt handlar därför främst om möjligheten att återställa eller förlänga funktionaliteten hos de konstruktioner där ballastmaterialet ingår.	100 %
Prefabricerade betongelement	176 123	ton	Minst 50 år	Betongelement är reparerbart genom underhållsåtgärder. Val av ytskikt kan påverka livslängd.	69 %
Fabriksbetong	2 172 748	ton	Minst 100 år Källa: Svensk betong	Betong är 100 % reparerbart Betongkonstruktioner går att reparera genom underhållsåtgärder. Uttjänt betong går att återvinna.	100 % för betongmassan

Byggprojekt	37	% av omsättn.	Konstruktionsreglerna ställer krav på teknisk livslängd på 50 år	Livslängden varierar mellan olika material och delar kan därmed behöva bytas under byggnadens livslängd	Hur stor del av materialet som kan återvinnas se de olika materialtyperna enligt ovan

Infrastrukturprojekt	27	% av omsättn.	Konstruktionsreglerna ställer krav på 40 år, 80 år eller 120 år för broar beroende på trafikslag samt samhällskritisk funktion. Grundförutsättning för vägtrafik är 80 år och järnvägstrafik är 120 år När det gäller teknisk livslängd på vägar inverkar främst trafikmängd och klimatzon. Asfaltbeläggningar dimensioneras för 20 år och har planerat underhåll.	Livslängden varierar mellan olika material och delar kan därmed behöva bytas under byggnadsverkens/ vägens livslängd	Hur stor del av materialet som kan återvinnas se de olika materialtyperna enligt ovan. Stål har stor återvinningsgrad.

* Ballast redovisas som en egen produktkategori. Redovisade ballastvolymer har inte justerats för eventuell användning som insatsmaterial i andra rapporterade produkter.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 109

Uppkommet avfall

Avfallsdatan inhämtas från Peabs avfallsentreprenörer och

masshanterare och är data från direkta mätningar som sammanställer

hur avfallet sorterats och behandlats i respektive projekt/

verksamhetsgren och kan därtill aggregeras på olika organisationsnivåer.

När det gäller behandlingskoder kan det förekomma att

avfallsentreprenören arbetar med schabloner/skattningar.

Peabs avfall består främst av schaktmassor, följt av asfalt, mineraliska

material, trä, park‑ och trädgårdsavfall samt metallskrot, vilket också

utgör de avfallsströmmar och materialtyper som är mest relevanta för

verksamheten. Jämfört med 2024 ökar mängden ton avfall med 9,2

procent under 2025. Förändringar i mängden avfall mellan åren beror till

stor del på variationer i antal projekt samt omfattning och utformningen

av projekt som Peab haft under det aktuella rapporteringsåret.

Avfallsdata samlas in från leverantörer enligt Peabs strukturerade

process och omfattar både farligt och icke‑farligt avfall. Rapporteringen

bygger på aktivitetsdata kompletterat med uppskattningar där

aktivitetsdata saknas. Data sammanställs från projekt‑ till koncernnivå

och uppgifterna verifieras inte av extern part.

è Läs mer om våra metodbeskrivningar på sidorna 92-93.


Figur 32: Totalt avfall (ton)	2025
Totalt farligt avfall	93 112
Totalt radioaktivt avfall	0
Totalt icke-farligt avfall	1 272 473
Totalt avfall	1 365 584
Totalt återvunnet avfall	967 179
Totalt ej återvunnet avfall	398 406
Andel ej återvunnet avfall av totalt avfall	29 %

Farligt fast avfall (ton)
Avfall till förbränning	863
Avfall till deponi	66 339
Övrig bortskaffningsverksamhet	3 006
Avfall till bortskaffning	70 208

Återvinning	4 619
Återanvändning	8 772
Övrig återvinningsverksamhet	9 513
Totalt avfall som avleds från bortskaffning	22 904
Totalt farligt avfall	93 112

Icke-farligt fast avfall (ton)
Avfall till förbränning	17 206
Avfall till deponi	308 980
Övrig bortskaffningsverksamhet	2 012
Avfall till bortskaffning	328 198

Återvinning	841 523
Återanvändning	82 745
Övrig återvinningsverksamhet	20 007
Totalt avfall som avleds från bortskaffning	944 275
Totalt icke-farligt avfall	1 272 473



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 110

Redovisning enligt EU:s

taxonomiförordning

I juli 2020 trädde EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852 i kraft. Den är ett klassificeringsverktyg

som ska hjälpa investerare och andra intressenter att bedöma hur hållbar en verksamhet är och

på så vis styra kapitalflöden till miljömässigt bättre alternativ. Taxonomiförordningen syftar

därmed till att EU ska nå sina klimatmål och målsättningarna inom den europeiska gröna given.

Peab har analyserat och klassificerat sina verksamheter enligt taxonomin

för 2025. Taxonomiförordningen omfattar de sex miljömålen begränsning

av klimatförändringar (CCM), anpassning till klimatförändringar (CCA),

hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (WTR),

omställning till en cirkulär ekonomi (CE), förebyggande och begränsning av

miljöföroreningar (PPC) samt skydd och återställande av biologisk

mångfald och ekosystem (BIO). Redovisningen anger dels om Peabs

verksamhet omfattas av de sex miljömålen, dels om de är miljömässigt

hållbara. Basen är det urval av ekonomiska verksamheter som listas i

taxonomin. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som

miljömässigt hållbar ska den väsentligt bidra till ett eller flera av de

fastställda miljömålen, inte orsaka betydande skada för något av de övriga

målen samt uppfylla vissa sociala minimikrav.

Sedan 2023 är även rapportering avseende exponering mot kärnenergi- och

fossilgasrelaterade verksamheter obligatorisk. Peab har ingen verksamhet

som omfattas av dessa områden, vilket redovisas i tabellen nedan.

Peabs förutsättningar och redovisning 2025

Peab har en diversifierad och komplex verksamhet inom

samhällsbyggnad. Vi finns i fyra nordiska länder och har omfattande

geografisk närvaro samt kunder inom både privat och offentlig sektor.

Våra fyra affärsområden Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling

står på egna ben och säkerställer genom samverkan att vi så långt som

möjligt tar vara på lokala resurser i form av egen personal och egna

insatsvaror. Peabs verksamhet omfattar således många olika typer av

aktiviteter inom taxonomiförordningen. Samtidigt kännetecknas Peabs

verksamhet av ytterligare förutsättningar som anger ramarna för hur vår

redovisning enligt taxonomin ska förstås. En är att verksamheten i stor

utsträckning bedrivs i projektform där varje projekt är unikt, vilket gör

det insatskrävande att utvärdera varje projekt. Inom vår bygg- och

anläggningsverksamhet är det i hög grad externa beställare som anger

specifikationen på ett projekt. Det minskar Peabs möjligheter att påverka

utfallet, även om vi arbetar aktivt med att vägleda beställarna genom

tidiga dialoger. Vidare kännetecknas branschen av långa ledtider – från

detaljplaneläggning till färdigt projekt – och därför tar det år innan nya

krav slår igenom i verksamheten och redovisningen.

För att säkerställa koncernens långsiktiga konkurrenskraft och leva upp

till det strategiska målet Ledande inom samhällsansvar har

koncernledningen fastslagit klimatmål och beslutat om en

klimatfärdplan som beskriver vägen till klimatneutralitet 2045. Dessa

åtgärder bidrar också till att vi utvecklar byggnader med lägre

klimatpåverkan. Koncernen har inga betydande CapEx relaterade till

kol-, olje- eller gasrelaterade ekonomiska aktiviteter.

Peab och hela branschen är på en förändringsresa som kräver

uppdaterade arbetssätt och utökad uppföljning. Ett exempel är att flera

certifieringssystem redan har anpassat sig till taxonomin, vilket sätter en

ny standard för branschen. Våra upplysningar för 2025 bygger på vår

nuvarande tolkning av reglerna och kan framöver komma att ändras i

takt med att praxis utvecklas och de allmänna kunskaperna om

taxonomin ökar. Redovisningen för 2025 är upprättad på samma sätt

som för 2024 och med samma taxonomiverksamheter.

Sociala minimiskyddsåtgärder

Enligt taxonomiförordningen ska de ekonomiska verksamheterna, utöver

kriterierna för väsentligt bidrag och att de ”inte orsakar betydande

skada” (DNSH), ta hänsyn till sociala minimiskyddsåtgärder för att kunna

anses vara miljömässigt hållbara. Avsikten är att genom dessa

säkerställa att aktörer inte klassar verksamheter som hållbara, trots att

de till exempel bedriver verksamhet som strider mot regler kring

mänskliga rättigheter (inklusive arbetstagares rättigheter), beskattning,

rättvis konkurrens eller korruption. I enlighet med EU:s i oktober 2022

publicerade rapport ”Platform for sustainable finance” om redovisning

av de sociala minimiskyddsåtgärderna, gör vi bedömningen att Peab

uppfyller de nyss nämnda sociala minimiskyddsåtgärderna. Mänskliga

rättigheter, beskattning, konkurrens- frågor och korruption är också

centrala i Peabs uppförandekod, som i sin tur bygger på de

internationella konventionerna FN:s Global Compacts principer, som

inkluderar försiktighetsprincipen och FN:s mänskliga rättigheter samt

ILO:s kärnkonventioner. Peab eftersträvar att även följa FN:s vägledande

principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), liksom OECD:s

riktlinjer för multinationella företag. Samtidigt arbetar vi kontinuerligt

med att vidareutbilda och informera våra medarbetare om koncernens

rutiner och processer kring de sociala minimiskyddsåtgärderna.

Verksamhet vi bedömer omfattas av taxonomiförordningen

Vi har utvärderat taxonomins verksamheter och bedömer att följande är

väsentliga för Peab:

Tillverkning

• CCM 3.6 Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik

• CCM 3.7 Tillverkning av cement

Inkluderar omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter i Peabs egenut-

vecklade ECO-produkter samt det alternativa bindemedlet Merit inom

affärsområde Industri. I CCM 3.6 finns ECO-produkterna. Exempel på

produkter är ECO-Asfalt som tillverkas med biobränsle i asfaltsverken,

ECO-Betong som tillverkas med alternativa bindemedel som delvis

ersätter cement samt ECO-Prefab där klimatförbättrad betong används

och armeringen består av återvunnet stål. Med stöd av Byggföretagens

tolkning av EU-taxonomins kriterier samt egen utredning med stöd av

extern expertis, bedöms Peabs ECO-produkter uppfylla kriterierna för att

väsentligt bidra till begränsningen av klimatförändringar. Skälet är att

klimatavtrycket är väsentligt lägre för dessa produkter än de

standardprodukter som finns tillgängliga på marknaden. I CCM 3.7

inkluderas extern försäljning av Merit, ett slaggbaserat bindemedel som

används som ersättning för cement i betong. Merit har ett väsentligt

lägre klimatavtryck än traditionell cement och tillverkningen av ett ton

Merit genererar ett klimatavtryck som motsvarar 3-6 procent av det som

uppstår vid tillverkningen av ett ton cement. I ECO-Betong används

Merit, eller motsvarande bindemedel, och produkten uppfyller kraven för

klimatförbättrad betong enligt Svensk Betongs standard. Den har

väsentligt lägre klimatavtryck än standardbetong. Med klimatförbättrad

betong avses betong med minst tio procent reducerade

växthusgasutsläpp, jämfört med referensbetong med samma funktion. I

tillverkningen av ECO-Prefab och ECO-Stomme, används bland annat

klimatförbättrad betong, vilket ger ett väsentligt lägre klimatavtryck än

prefabprodukter tillverkade med standardbetong. Produkterna upp-

fyller kraven för klimatförbättrade prefabprodukter enligt Svensk

Betongs standard. Vid tillverkningen av ECO-Asfalt används

koldioxidneutrala biobränslen, vilket reducerar klimatavtrycket för ECO-

Asfalt väsentligt jämfört med tillverkning vid ett standardasfaltverk.

Enligt Trafikverkets beräkningsmodell ger ECO-Asfalt en reduktion i

klimatpåverkan på mer än 60 procent, jämfört med asfaltbranschens

genomsnitt. Livscykelanalyser har genomförts och tredjepartsverifierade

miljövarudeklarationer (EPD:er) finns tillgängliga för ECO-produkterna.

Kriterierna för att inte orsaka väsentlig skada på något av övriga mål har

utvärderats och Peabs ECO-produkter bedöms uppfylla dem.

• Klimatanpassning: Bedöms uppfyllas genom att vi har genomfört

klimatrisk- och sårbarhetsanalyser för samtliga

tillverkningsanläggningar för ECO-produkter samt identifierat möjliga

riskreducerande åtgärder.

• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser: Bedöms

uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, då vatten-

verksamhet och andra situationer som berör miljökvalitetsnormer för



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 111

vatten alltid kräver en miljökonsekvensbeskrivning och vidtagande av

relevanta skyddsåtgärder.

• Omställning till en cirkulär ekonomi: Bedöms uppfyllas genom att

Peab tillämpar branschens riktlinjer för avfallshantering, som styr mot

källsortering för att möjliggöra materialåtervinning. Peab utvärderar

också löpande möjligheterna till cirkulära materialflöden, avseende

såväl ingående råvaror till produktionen som återvinningsbarhet hos

tillverkade produkter. Exempel på detta är bindemedlet Merit, som är

baserat på slagg som är en biprodukt från stålindustrin, ECO-Ballast

som kan användas i betong och asfalt och som baseras på 100

procent återvunnen råvara samt användningen av returasfalt som

råvara i vår beläggningstillverkning. Miljövarudeklarationer finns

framtagna för ECO-produkterna.

• Förebyggande och bekämpning av föroreningar: Bedöms uppfyllas

genom efterlevnad av gällande lagstiftning, då ämnen som är

förbjudna eller är föremål för stränga restriktioner täcks av befintlig

lagstiftning.

• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem:

Bedöms uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, efter-

som vår tillverkningsverksamhet av ECO-produkter inte får bedrivas

fritt i eller nära områden med känslig biologisk mångfald och

tillståndsprocessen i aktuella fall hanterar miljökonsekvens-

bedömning och villkor kring eventuella skyddsåtgärder.

Energi

• CCM 4.9 Överföring och distribution av el

• CCM 4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla

Inkluderar omsättning och driftsutgifter från anläggningsentreprenader

till externa beställare inom kraft och eldistribution samt fjärrvärme och

fjärrkyla inom affärsområde Anläggning. Peabs verksamhet inom Energi

bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att

definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin.

Transport

• CCM 6.13 Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik

• CCM 6.14 Infrastruktur för järnvägstransport

• CCA 6.15 Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik

• CCA 6.16 Infrastruktur för sjöfart

Inkluderar omsättning och driftsutgifter från anläggningsentreprenader

till externa beställare avseende infrastruktur för järnvägstransporter,

vägtransporter och kollektivtrafik samt hamn- och sjötransporter inom

affärsområde Anläggning. Vidare inkluderas omsättning, driftsutgifter

och kapitalutgifter från beläggningsverksamheten inom affärsområde

Industri. Peabs verksamhet inom Transport bedöms inte uppfylla de

tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt

hållbar enligt taxonomin.

Bygg- och fastighetsverksamhet

• CCM 7.1 Uppförande av nya byggnader

• CCM 7.2 Renovering av befintliga byggnader

• CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader

• CE 3.4 Underhåll av vägar och motorvägar

Inkluderar omsättning från nybyggnation, renovering samt om- och till-

byggnad för externa beställare inom affärsområde Bygg samt försäljning

av egenutvecklade, nybyggda fastigheter inom affärsområde

Projektutveckling. Vidare inkluderas hyresintäkter från ägda fastigheter

samt omsättning vid försäljning av projekt- och exploateringsfastigheter

som redovisas som lagertillgångar inom affärsområde Projektutveckling.

Även entreprenader för drift och underhåll till externa beställare inom

affärsområde Anläggning inkluderas i omsättningen.

Driftsutgifter och kapitalutgifter är relaterade till ägda och leasade

tillgångar i fastigheter inom affärsområde Projektutveckling.

För Peabs verksamhet inom Bygg- och fastighetsverksamhet bedöms

delar av verksamheten inom CCM 7.1 Uppförande av nya byggnader upp-

fylla de tekniska granskningskriterierna samt kriterierna för att inte

orsaka väsentlig skada på något av övriga mål. Peab har definierat

minimikrav för vilka verifikat som ska kunna uppvisas för att styrka att

kriterierna är uppfyllda. Projekt som byggs i linje med EU-taxonomin ska

löpande under projektets gång säkra sådan dokumentation och efter

projektets slutförande kunna tillhandahålla samtliga verifikat.

Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

• WTR 2.1 Vattentillgång

• WTR 2.2 Avloppsvattenrening i städer


Figur 33: Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
	Kärnenergirelaterade verksamheter	JA/NEJ
1.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.	NEJ
2.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.	NEJ
3.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.	NEJ
	Fossilgasrelaterade verksamheter
4.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	NEJ
5.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	NEJ
6.	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/ kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.	NEJ

• WTR 2.3 Hållbar dagvattenhantering i tätorter

Inkluderar omsättning från entreprenader till externa beställare

avseende vattenförsörjning och avloppsvattenhantering inom

affärsområde Anläggning.

Peabs verksamhet inom Vattenförsörjning, avloppsrening,

avfallshantering och sanering bedöms inte uppfylla de tekniska

granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt

taxonomin.

Tjänster

• CE 5.5 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och

resultatorienterade tjänstemodeller

Inkluderar omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter för

uthyrningsverksamheten inom affärsområde Industri. Peabs verksamhet

inom Tjänster bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna

för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin.

Inom både affärsområde Bygg och Projektutveckling omfattas

verksamheterna fullt ut av taxonomin. Verksamhet som vi bedömer faller

utanför taxonomin utgörs inom affärsområde Anläggning av andra

entreprenader och infrastrukturprojekt som inte omfattas i Energi,

Transport, Bygg- och fastighetsverksamhet, Vattenförsörjning eller

Tjänster. Inom affärsområde Industri utgör grus- och bergverksamhet,

övrig prefabverksamhet samt varuförsäljning verksamhet som inte

klassificeras inom taxonomin.

Dubbelräkning har undvikits då endast extern försäljning har inkluderats

i summeringen av de relevanta verksamheterna. Vid användning av egna

ECO-produkter i bygg- och anläggningsentreprenader har denna del

exkluderats i CCM 3.6 och ingår i rapporteringen i entreprenaderna till

externa beställare inom taxonomins övriga verksamheter.

Tillämpade redovisningsprinciper

Omsättning: Inkluderar extern omsättning enligt IFRS 15 Intäkter och

IFRS 16 Leasingavtal (hyresintäkter) inom taxonomiförenliga

verksamheter. För affärsområdena Bygg och Anläggning innebär det

entreprenadintäkter från externa beställare. För affärsområde Industri

avses samtliga externa intäkter från beläggningsentreprenader,

uthyrningsintäkter från maskin- och krantjänster samt försäljning från

ECO-Betong, ECO-Prefab och ECO-Stomme. I affärsområde

Projektutveckling inkluderas externa intäkter från försäljning av olika

typer av bostäder och kommersiella fastigheter samt hyresintäkter från

fastigheter.

Driftsutgifter: Inkluderar driftsutgifter relaterade till

anläggningstillgångar inom verksamheter som omfattas av taxonomin, i

huvudsak inom affärsområde Industri. Dessa består till största delen av

reparationer och underhåll av fabriker, maskiner och inventarier för ECO-

produkter, beläggningsverksamheten samt för uthyrningsverksamheten.

Kapitalutgifter: Inkluderar investeringar i byggnader, maskiner och

inventarier samt förvärv av byggnader och mark klassificerade som

anläggningstillgångar. Kapitalutgifterna är främst relaterade till

affärsområde Industri och tillverkning av ECO-produkter, produktion för

övrig beläggningsverksamhet samt maskiner och kranar för

uthyrningsverksamheten.

Förvärv avseende projekt- och exploateringsfastigheter inom

affärsområde Projektutveckling har inte inkluderats i

taxonomirelaterade kapitalutgifter då dessa redovisas som

omsättningstillgångar i koncernen.

De ovan beskrivna kapital- och driftsutgifterna utgör underlaget för

beräkningen av koncernens drifts- och kapitalutgifter enligt EU:s

taxonomiförordning och den delegerade förordningen (EU) 2021/2178.

Koncernen har inte upprättat en särskild investeringsplan enligt artikel 8

i taxonomiförordningen.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 112

Figur 34: Omsättning

2025

Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)

Ekonomiska verksamheter

Kod/

koder

Omsättning

Andel av omsättningen, år 2025

Begränsning av klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar

Vatten och marina resurser

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald och ekosystem

Begränsning av klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar

Vatten och marina resurser

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald och ekosystem

Minimiskyddsåtgärder

Andel förenlig med

taxonomikraven (A.1)

eller som omfattas av

taxonomikraven (A.2)

omsättning, år 2024

Kategori

(möjliggörande

verksamhet)

Kategori

(omställnings

verksamhet)

MSEK

J; N; N/EL

J/N

A. Verksamheter som omfattas av taxonomin

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter

Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik

CCM

3.6

6 776

11,5

10,2

Tillverkning av cement

CCM

3.7

276

0,5

0,3

Uppförande av nya byggnader

CCM

7.1

849

1,4

1,6

De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas

omsättning (A.1)

7 901

13,4

0,0

12,1

Varav möjliggörande verksamheter

6 776

11,5

0,0

10,2

Varav omställningsverksamheter

276

0,5

0,3

A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte

är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)

EL; N/EL

Överföring och distribution av el

CCM

4.9

462

0,8

N/EL

0,8

Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla

CCM

4.15

162

0,3

N/EL

0,4

Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik

CCA

6.13

341

0,6

N/EL

0,6

Infrastruktur för järnvägstransport

CCA

6.14

1 740

3,0

N/EL

1,6

Uppförande av nya byggnader

CCM

7.1

14 141

24,1

N/EL

25,9

Renovering av befintliga byggnader

CCM

7.2

8 497

14,5

N/EL

14,6

Förvärv och ägande av byggnader

CCM

7.7

2 009

3,4

N/EL

3,0

Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik

CCM

6.15

9 590

16,4

N/EL

18,5



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 113


Infrastruktur för sjöfart	CCM 6.16	1 738	3,0	N/EL	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	2,0
Vattentillgång	WTR 2.1	811	1,4	N/EL	N/EL	EL	N/EL	N/EL	N/EL	1,2
Avloppsvattenrening städer	WTR 2.2	1 159	2,0	N/EL	N/EL	EL	N/EL	N/EL	N/EL	1,7
Hållbar dagvattenhantering i tätorter	WTR 2.3	348	0,6	N/EL	N/EL	EL	N/EL	N/EL	N/EL	0,5
Underhåll av gator och vägar	CE 3.4	2 767	4,7	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL	N/EL	4,6
Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller	CE 5.5	831	1,4	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL	N/EL	1,3
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		44 596	76,2	46,7	19,4	4,0	6,1	0,0	0,0	76,7
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 +A.2)		52 497	89,6	60,1	19,4	4,0	6,1	0,0	0,0	88,8
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin		6 084	10,4
TOTALT		58 581	100,0


Figur 35	Andel av omsättning/total omsättning
	Taxonomiförenlighet per mål	Mål som omfattas av taxonomin
CCM	13,4 %	60,1 %
CCA	— %	19,4 %
WTR	— %	4,0 %
CE	— %	6,1 %
PPC	— %	— %
BIO	— %	— %



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 114

Figur 36: Driftsutgifter

2025

Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)

Ekonomiska verksamheter

Kod/

koder

Absoluta

driftsutgifter

Andel av driftutgifter,

år 2025

Begränsning av

klimatförändringar

Anpassning till

klimatförändringar

Vatten och marina

resurser

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald och

ekosystem

Begränsning av

klimatförändringar

Anpassning till

klimatförändringar

Vatten och marina

resurser

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald och

ekosystem

Minimiskyddsåtgärder

Andel förenlig med

taxonomikraven (A.1)

eller som omfattas av

taxonomikraven (A.2)

driftsutgifter, år 2024

Kategori

(möjliggörande

verksamhet)

Kategori

(omställningsv

erksamhet)

MSEK

J; N; N/

J/N

A. Verksamheter som omfattas av taxonomin

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter

Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik

CCM 3.6

454

42,0

32,9

Tillverkning av cement

CCM 3.7

3,7

2,2

Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)

verksamheterna (A.1)

494

45,7

0,0

35,1

Varav möjliggörande verksamhet

454

42,0

0,0

32,9

Varav omställningsverksamhet

3,7

2,2

A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är

miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)

EL; N/EL

EL; N/ EL

EL; N/EL

EL; N/ EL

Uppförande av nya byggnader

CCM 7.1

0,0

N/EL

0,2

Renovering/ombyggnad av fastigheter

CCM 7.2

0,0

N/EL

0,1

Förvärv och ägande av byggnader

CCM 7.7

0,3

N/EL

0,4

Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik

CCA 6.15

333

30,8

N/EL

27,0

Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och

resultatorienterade tjänstemodeller

CE 5.5

154

14,3

N/EL

19,1

Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som

inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)

490

45,4

0,3

30,8

0,0

14,3

0,0

46,8

A. Driftsutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2)

983

91,1

46,0

30,8

0,0

14,3

0,0

81,9

B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin

Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin

8,9

TOTALT

1 079

100,0


Figur 37	Andel av driftsutgifter/total omsättning
	Taxonomiförenlighet per mål	Mål som omfattas av taxonomin
CCM	45,7 %	46,0 %
CCA	— %	30,8 %
WTR	— %	— %
CE	— %	14,3%
PPC	— %	— %
BIO	— %	— %



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	MILJÖ E1–E5 115

Figur 38: Kapitalutgifter

2025

Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)

Ekonomiska verksamheter

Kod/

koder

Absoluta

kapitalutgifter

Andel av

kapitalutgifter, år 2025

Begränsning av

klimatförändringar

Anpassning till

klimatförändringar

Vatten och marina

resurser

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald och

ekosystem

Begränsning av

klimatförändringar

Anpassning till

klimatförändringar

Vatten och marina

resurser

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald och

ekosystem

Minimiskyddsåtgärder

Andel förenlig med

taxonomikraven (A.1)

eller som omfattas av

taxonomikraven (A.2)

kapitalutgifter, år

2024

Kategori

(möjliggörande

verksamhet)

Kategori

(omställnings

verksamhet)

MSEK

J; N; N/

J/N

A. Verksamheter som omfattas av taxonomin

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter

Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik

CCM 3.6

2,6

15,3

Tillverkning av cement

CCM 3.7

5,0

0,0

Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)

verksamheterna (A.1)

108

7,6

7.6

0,0

15,3

Varav möjliggörande verksamheter

2,6

7.6

0,0

15,3

Varav omställningsverksamheter

5,0

0.0

0,0

A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är

miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)

EL; N/EL

Uppförande av nya byggnader

CCM 7.1

0,5

N/EL

0,5

Förvärv och ägande av byggnader

CCM 7.7

1,4

N/EL

8,4

Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik

CCA 6.15

391

27,8

N/EL

13,1

Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och

resultatorienterade tjänstemodeller

CE 5.5

337

24,0

N/EL

20,7

Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som

inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)

754

53,7

1,9

27,8

0,0

24,0

0,0

42,7

A. Kapitalutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1

+A.2)

862

61,3

9,5

27,8

0,0

24,0

0,0

58,0

B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin

Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin

544

38,7

TOTALT

1 406

100,0


Figur 39	Andel av kapitalutgifter/total omsättning
	Taxonomiförenlighet per mål	Mål som omfattas av taxonomin
CCM	7,6 %	9,5 %
CCA	— %	27,8 %
WTR	— %	— %
CE	— %	24,0 %
PPC	— %	— %
BIO	— %	— %



	Social	S1
	ESRS
	Den egna arbetskraften
	Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ☑ Arbetsvillkor ☑ Likabehandling och lika möjligheter för alla ☑ Andra arbetsrelaterade rättigheter



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 117

Figur 40

Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori

Policy (MDR-P)

Åtgärder (MDR-A)

Mål (MDR-T)*

Mätetal (MDR-T)

ESRS S1 Den egna arbetskraften

Kategori

Policyer

Åtgärder

Mål

Mått

Arbetsvillkor

Trygga anställningar och rimliga löner

Rimliga ersättningar för anställda, såsom löner, förmåner, flexibla arbetsupplägg, utöver regulatoriska krav kan

stödja en god levnadsstandard för anställda och deras familjer samt främja medarbetarnöjdhet och

arbetsmiljön. Det kan stärka Peabs arbetsgivarvarumärke, bredda rekryterings- och kompetensbasen samt

minska personalomsättningen.

Negativ

Faktisk

Uppförandekod

Riktlinjer om Visselblåsning

Kollektivavtalade löner och

ersättningar.

Lönekartläggningar Fackliga dialoger

eNPS (employee Net Promoter Score)

Mål: >benchmark (mäts halvårsvis)

S1-10

Hälsa och säkerhet

Arbetsplatsolyckor, skador och långsiktiga hälsorisker kan ge projektförseningar och minska verksamhetens

effektivitet samt hindra attraktion till yrket.

Negativ

Faktisk

Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöhandboken

Hälsoundersökningar

Främjar aktiviteter för medarbetarnas

fysiska och psykologiska hälsa

Gör förebyggande och systematiska

åtgärder för att främja

säkerhetskulturen

Riskobservationer, skyddsronder och

arbetsberedningar

Arbetsmiljöutredningar och -analyser

Utbildning

Nollvision

Fallande trend för allvarliga olyckor

S1-14

Hälsa och säkerhet

Arbetsplatsolyckor, skador och långsiktiga hälsorisker kan orsaka förseningar, lägre effektivitet och skada

Peabs attraktivitet och anseende, vilket kan leda till ekonomiska konsekvenser. Brister i arbetsrelaterade

rättigheter kan dessutom ge effektivitetsförluster, förlorade affärsmöjligheter samt juridiska eller ekonomiska

påföljder.

Risk

Potentiell

Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöhandboken

Hälsoundersökningar

Främjar aktiviteter för medarbetarnas

fysiska och psykologiska hälsa

Gör förebyggande och systematiska

åtgärder för att främja

säkerhetskulturen

Riskobservationer, skyddsronder och

arbetsberedningar

Arbetsmiljöutredningar och -analyser

Utbildning

Nollvision

Fallande trend för allvarliga olyckor

S1-14

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Jämställdhet och mångfald

Brister i mångfalds- och inkluderingsarbetet och oförmåga att ta vara på människors fulla potential kan

påverka välbefinnandet för medarbetaren, skada Peabs anseende och leda till effektivitetsförluster samt

förlorade affärsmöjligheter. Brist på jämställdhet kan vara negativ för arbetsplatskulturen, öka

personalomsättningen och göra det svårare att attrahera kompetens.

Negativ

Potentiell

Uppförandekod

Arbetsmiljöpolicy

Likabehandlingsplan

Tagit fram och beslutat om

inkluderingsstrategi

Aktivt inkluderingsarbete, t.ex.

lärlingsprogram för kvinnor

Mål:

>6,0 % (yrkesarbetare, YA)

>30,0 % (tjänstemän, TJM)

Andel rekryterade kvinnor inom

produktionsnära tjänster bland

yrkesarbetare (YA, produktion och

förädling) och tjänstemän (TJM,

produktionsledning och

produktionsstöd) > andel examinerade

kvinnor i för oss relevanta

utbildningsmarknader

S1-9

Andra arbetsrelaterade rättigheter

Arbete och anställning på frivillig grund

Brister i andra arbetsrelaterade rättigheter kan påverka välbefinnandet för medarbetaren. Vi tillämpar

nolltolerans mot alla former av brott mot mänskliga rättigheter som barnarbete, människohandel,

tvångsarbete eller arbete som sker under någon form av hot eller bestraffning.

Negativ

Potentiell

Uppförandekod

Riktlinjer om processen för tillbörlig

aktsamhet

Visselblåsarfunktion

Branschsamarbeten

S1-17

*Inget av Peabs mål under S1 är relevant föratt utgå från ett basår.

ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 118

Peab och den egna arbetskraften

Peab finns i både stora och små orter runtom i Norden. Hos oss bidrar

våra omkring 13 000 medarbetare – och de icke-anställda medarbetare vi

anlitar – till att bygga det lokala samhället på de orter där de bor och

verkar. Vi vill erbjuda värdeskapande och utvecklande arbetsuppgifter

och att medarbetarna möts av såväl goda arbetsförhållanden, villkor och

utvecklingsmöjligheter som av trygga, säkra och inkluderande

arbetsplatser med lika möjligheter. Det kräver att verksamheten grundas

i en företagskultur med starka värderingar och ett verksamhetsnära

ledarskap.

Peab har en platt och decentraliserad organisation där medarbetarna

har goda möjligheter att påverka såväl sin vardag som hur vi verkar som

företag. Vår storlek och breda verksamhet i Norden gör att vi kan erbjuda

många möjligheter, oavsett om medarbetarna vill växa i sina befintliga

roller, prova nya roller och uppgifter eller utveckla sina ledaregenskaper

eller specialistkunskaper. Det kan även handla om att utveckla sin karriär

på andra orter. Utveckling kan med andra ord ske på olika sätt, utifrån

det individuella behovet. Vår utgångspunkt är att varje medarbetare i

Peab, oavsett roll, kön eller livssituation, ska kunna kombinera

föräldraskap med sitt arbete och inte hindras av nämnda skäl i sin

karriärutveckling.

För att Peab ska lyckas ta vara på medarbetarnas unika förmågor och

perspektiv måste vi kunna erbjuda anställningar med goda arbetsvillkor,

en trygg och inkluderande arbetsmiljö. Även om vi aldrig accepterar

utanförskap eller andra former av social utsatthet på våra arbetsplatser,

så är vi medvetna om risker avseende diskriminering eller trakasserier.

Kvinnor och minoritetsgrupper löper generellt högre risk för att utsättas.

Figur 40 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de

förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs

i detta kapitel.

Den egna arbetskraften som väsentligen påverkas av Peabs verksamhet

omfattar alla yrkesarbetare och tjänstemän, anställda och icke-anställda

medarbetare. De anställda innefattar såväl tillsvidareanställda som

visstidsanställda. Den icke-anställda kategorin arbetar för Peab under

anställningsliknande former (ofta som konsulter), regelbundet eller på

projekt- eller timbasis, och rapporterar till chef på Peab. Därtill omfattas

den egna arbetskraften av studenter och lärlingar.

I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning

avseende den egna arbetskraften är arbetsvillkor, likabehandling och

lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter

väsentliga hållbarhetsämnen för Peab.


	SBM-3

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

och deras förhållande till strategi och

affärsmodell

Bygg- och anläggningsverksamhet är personalintensiv. Medarbetarna är en

förutsättning för Peabs förmåga att nå uppsatta mål och strategier och

bidra till långsiktigt värdeskapande. Därför är det avgörande att vi är en

ansvarsfull arbetsgivare för våra anställda och icke-anställda medarbetare.

Genom våra olika dialogformer med de anställda, inte minst de årliga

medarbetarundersökningarna, fångar vi även upp tankar och förslag som

kan hjälpa oss framåt i arbetet mot att nå uppsatta mål och strategier.

Vår uppgift är att kunna bidra till medarbetarnas motivation och

kompetensutveckling i takt med att vår marknad och omvärld förändras

samt ha en kultur som uppmuntrar till initiativ och ansvarstagande som

stöttar vår måluppfyllnad. Ett exempel som i vissa avseenden förutsätter

förändrade arbetssätt och ny kunskap om material, produkter och teknik i

verksamheten är Peabs pågående omställning och arbete för att nå

uppsatta klimatmål.

Den faktiska och potentiella påverkan som identifieras för Peabs egen

arbetskraft – bland annat arbetsbelastning och bemanning,

säkerhetsrisker, psykosocial arbetsmiljö och upplevelser kopplade till

kultur och inkludering – har direkt påverkat hur Peab utvecklar strategi

och affärsmodell. Medarbetarnas återkoppling har ökat fokus på

kompetensförsörjning, höjd ambitionsnivå kring arbetsmiljö- och

säkerhetsfrågor samt tydligare krav på ledarskap och arbetsplatskultur.

Detta har inneburit att Peab prioriterat investeringar i

ledarskapsutbildningar, förebyggande säkerhetsrutiner, integrerat

psykosocial arbetsmiljö tydligare i styrningen och infört

koncerngemensamma insatser för en mer inkluderande arbetsmiljö. På

så sätt ingår medarbetarnas erfarenheter och behov i de strategiska

fokusområdena och i hur Peab organiserar verksamheten.

Ett av våra fyra strategiska målområden är ”bästa arbetsplatsen” som

innefattar två av Peabs koncernövergripande mål och har direkt koppling

till den egna arbetskraften: branschens mest attraktiva arbetsgivare

(eNPS) och nollvision dödsolyckor och fallande trend avseende allvarliga

arbetsplatsolyckor. eNPS mäts, följs upp och redovisas externt i

kvartalsrapporterna två gånger per år. Allvarliga olyckor och dödsfall mäts

och följs upp månadsvis, samt redovisas externt i kvartalsrapporterna.

Vi är övertygade om att mångfald bland medarbetare och en inkluderande

företagskultur skapar bättre arbetsplatser och en mer framgångsrik

verksamhet. Det förutsätter likabehandling och lika möjligheter för alla,

inklusive lika lön för lika arbete samt jämlikhet i anställning, utbildning

och kompetensutveckling. Precis som för övriga bygg- och

anläggningsbranschen är andelen kvinnor liten på Peab, inte minst bland

våra yrkesarbetare. Därför arbetar vi aktivt med frågan, bland annat

genom samarbete med utbildningsväsendet. Likaså är det viktigt att vi

verkar för arbetsförhållanden som både tar hänsyn till kvinnors behov och

villkor, till exempel motverkar brist på lämpliga faciliteter för kvinnliga

medarbetare, och incidenter av trakasserier och diskriminering som kan

drabba medarbetare som identifierar sig med en minoritetsgrupp.

En säker arbetsmiljö är grunden i vår verksamhet. Eftersom bygg- och

anläggningsbranschen är skadedrabbad arbetar vi ständigt och med stort

fokus med att förebygga skador och närma oss vår nollvision avseende

arbetsplatsolyckor. Vi kan aldrig acceptera att någon skadar sig på eller

blir sjuk av arbetet. Alla som vistas på våra arbetsplatser ska kunna göra

det under trygga och säkra förhållanden, trots att det finns riskfyllda

arbetsmoment i verksamheten. Alla har även den uttalade rätten att inte

utföra ett arbete om det inte kan göras säkert.

Vi ställer samma krav på våra icke-anställda medarbetare på våra

arbetsplatser. Det förutsätter god dialog och nära samverkan kring

värderings- och arbetsmiljöfrågor samt innefattar återkommande

uppföljningar av leveranser och arbetssätt.

Redovisade siffror är ej validerade av extern part.



		Den egna arbetskraften har koppling till FN:s 8:e globala mål för hållbar utveckling: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Hantering av påverkan, risker och

möjligheter


	S1-1

Policyer för den egna arbetskraften

Våra kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga (JUPP)

hjälper oss att bygga vår kultur och vägleder oss i verksamheten. Till

dessa värden kommer vår uppförandekod som genomsyrar alla delar av

verksamheten. Den reglerar bland annat arbetsförhållanden och

anställningsvillkor och inkluderar vårt förhållningssätt till mänskliga

rättigheter och arbetsrelaterade rättigheter.

Uppförandekoden slår fast bland annat följande:

• Vi accepterar inte människohandel, tvångs- och barnarbete eller

arbete kopplat till någon form av hot eller bestraffning och har

nolltolerans mot diskriminering.

• Alla former av våld, tvång eller utnyttjande av barn är oacceptabla.

Som barn räknas en person under 18 år i enlighet med första artikeln i

FN:s Barnkonvention.

• Om en medarbetare bryter mot de fastlagda principerna i koden kan

det leda till korrigerande åtgärder och i allvarliga fall att anställningen

avslutas.

Uppförandekoden beslutas av Peabs styrelse, som är högst ansvarig för den.

Den gäller samtliga anställda och icke-anställda medarbetare.

è Läs mer om Peabs uppförandekod på sidan 61.

Incidenter och eventuella skador samt brott mot företagets värderingar,

mänskliga rättigheter, regler och koder kräver aktivitet och efterföljs av

utredningar, i enlighet med riktlinjerna avseende processen för tillbörlig

aktsamhet. Dessa beskriver hur vi identifierar och bedömer potentiella

negativa konsekvenser för människor och miljö samt arbetar aktivt med

att förebygga och minimera dessa. Vi ska regelbundet utvärdera hur

effektiva våra åtgärder är, kommunicera öppet om våra insatser och ta

initiativ till avhjälpande åtgärder där det behövs. I riktlinjerna finns också

rutiner för gottgörelse vid eventuella negativa konsekvenser av vår

verksamhet. Åtgärder om gottgörelse görs efter resultat från utredningar.

Kollektivavtalet förtydligar hur disciplinära åtgärder görs. Ansvaret för

att vi följer dessa rutiner ligger ytterst på vd, men delegeras till

linjechefer. Koncernens hållbarhetsråd informerar och stöttar

organisationen samt bevakar att processen efterlevs. Peabs riktlinjer

avseende processen för tillbörlig aktsamhet baseras på FN:s vägledande

principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för

multinationella företag.

è Läs mer om Peabs riktlinjer avseende tillbörlig aktsamhet på

sidan 72.

Andra styrdokument vi arbetar efter är koncerngemensamma policyer

inom arbetsmiljö och ersättningar. Till dessa tillkommer kompletterande

riktlinjer, likabehandlingsplan, ordnings- och skyddsregler samt övrigt

stödmaterial i form av handböcker och kollektivavtal. Vi ser över

samtliga dessa styrdokument årligen. Processen utgår från ett nordiskt

perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den

egna organisationen, till exempel specialister inom HR, arbetsmiljö och

fackliga representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från

kunder, leverantörer och andra intressenter.

è Läs mer om Peabs arbetsmiljöpolicy på sidan 70.

Likabehandlingsplan inkluderar förbud mot ojämlikt bemötande kopplat

till alla identitetsmarkörer och samtliga diskrimineringsgrunder enligt

svensk, norsk, finsk och dansk lagstiftning. Som diskrimineringsgrunder

tar likabehandlingsplanen upp kön, religion och tro, eller livssyn, sexuell

läggning, ålder, funktionsnedsättning, etniskt ursprung, politisk

uppfattning, verksamhet eller nationalitet, könsidentitet eller

könsuttryck, fackföreningsfrihet eller -verksamhet, föräldraledighet,



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 119

graviditet samt arbetsform, även om den specifikt inte omnämner

hudfärg eller social härkomst. Åtgärder vid rapporterade eller

identifierade fall där diskriminering förekommit hanteras enligt rutin vid

fall av diskriminering och kränkande särbehandling.

Vi ser över likabehandlingsplanen och samtliga policyer årligen och

uppdaterar dem vid behov. Vi tar in synpunkter från fackliga

organisationer för att identifiera risker och förbättringsmöjligheter. Vi

försäkrar oss om att alla som vistas på våra arbetsplatser tar del av våra

policyer, inklusive likabehandlingsplanen. Därtill är vi certifierade i

enlighet med ett antal standarder inom olika bolag på Peab, som

inkluderar ISO 9001:2015 och ISO 45001:2018.

Styrningen inom Peab stöds av flera samverkande system för bland

annat HR, hälsa och säkerhet samt koncernens ledningssystem.

è Läs mer om hur Peab beslutar om, implementerar, bevakar samt

gör policyerna tillgängliga i GOV 1-2 på sidorna 69-71 i ESRS2.

Vårt arbete och ansvarstagande för den egna arbetskraften regleras

genom nationell lagstiftning, branschöverenskommelser och

kollektivavtal (inklusive lokala och fackliga överenskommelser), vilka vi

efterlever. Vi har kollektivavtal som förhandlas fram tillsammans med

valda fackliga representanter till samtliga medarbetare, oavsett om

medarbetaren är fackligt ansluten eller inte. Till stöd i vårt arbete har vi

även internationella riktlinjer, normer och initiativ: FN:s Global Compact

tio principer för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och

antikorruption, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna,

FN:s globala mål för hållbar utveckling, Internationella

arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och

rättigheter i arbetslivet samt de åtta kärnkonventionerna, FN:s

konvention om barnets rättigheter artikel 32 samt FN:s konvention mot

korruption. Vidare eftersträvar vi att följa OECD:s riktlinjer för

multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter (UNGP). Våra policyer och riktlinjer är förenliga

med dessa åtaganden.


	S1-2

Rutiner för kontakter med medarbetarna

och deras företrädare angående påverkan

Peab prioriterar sina anställdas engagemang och välbefinnande, med

insikten om att öppna och transparenta kontaktvägar främjar en positiv

arbetsmiljö och säkerställer att de anställdas röster hörs. De olika

formerna för dialog som finns inom koncernen hjälper oss att hantera

faktisk och potentiell påverkan.

Den koncernövergripande medarbetarundersökningen som Peab

använder för att samla feedback och perspektiv från den egna

arbetskraften görs två gånger per år och därtill gör vi den så kallade

arbetsmiljömätningen en gång per år. Resultatet av undersökningarna

bryts ned till olika organisatoriska nivåer och medarbetarna går igenom

det i sina grupper, enheter eller arbetslag. Syftet är att diskutera och

identifiera konkreta förbättringsåtgärder. I

medarbetarundersökningarna undersöker vi även systematiskt

upplevelserna hos kvinnor på hela Peab och specifikt kvinnor i

yrkesarbetande roller. En annan del i medarbetarundersökningen är att

följa upp huruvida medarbetaren har gått igenom resultatet av

föregående mätning med sin chef. Därutöver finns möjlighet att

rapportera och få kontinuerlig uppföljning genom olika möten mellan

medarbetare och närmaste chef. Vid årliga utvecklingssamtal samlar vi,

genom chefer, in feedback och medarbetarnas perspektiv gällande

arbetsmiljö och påverkan från företaget.

Koncernledningen stöttar kvinnor inom Peab genom organisering i egna

medarbetarnätverk som träffas regelbundet och har medskick till

koncernledningen.

I den svenska verksamheten är Hälsoundersökningen (läs mer om den i

S1-4 Arbetsvillkor: Hälsa ) ett verktyg för oss att få information om

medarbetares utsatthet för hot och våld, kränkande särbehandling,

diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier. Insikter från den

mätningen har bidragit till utformningen av vår inkluderingsstrategi, som

har ett utökat fokus på förbättrade förutsättningar för olika

inkluderingsbehov. Vår HR-funktion kan även fånga upp sårbarhet hos

yrkesgrupper och individer genom strukturen för medicinska kontroller.

I Peab har vi även en välfungerande facklig organisation, kontaktvägar

och regelbunden samverkan, från koncernnivå och hela vägen ut till våra

arbetsplatser. Vi följer kollektivavtal, fackliga överenskommelser som

sker årligen, löpande eller kopplade till olika processer och kontakter

som förekommer löpande i samband med olika processer som kan

påverka medarbetares arbetsmiljö eller arbete. Vi ser medarbetarnas

möjligheter till delaktighet och att kunna påverka som en tillgång.

Styrningen inom Peab stöds av flera samverkande system för bland

annat HR, hälsa och säkerhet samt koncernens ledningssystem.

Peab bedömer effektiviteten i dialogen med den egna arbetskraften

genom utvecklingen i medarbetarundersökningar, resultat från

arbetsmiljörapportering och uppföljning av genomförda åtgärder.

Minskade incidenter, förbättrade nyckeltal inom engagemang

(deltagande i Handslaget) och arbetsmiljö samt återkoppling i

skyddsronder och HR‑dialoger används som indikatorer på om dialogen

fungerar och leder till faktiska förbättringar i verksamheten.


	S1-3

Rutiner för att gottgöra för negativ

påverkan och kanaler genom vilka de egna

medarbetarna kan uppmärksamma

problem

De ovan beskrivna rutinerna för kontakt med medarbetarna fungerar

även som kanaler för att rapportera problem, inklusive att samtliga

medarbetare går tillsammans med sina arbetsgrupper igenom resultaten

för sina respektive avdelningars medarbetarundersökningar och skapar

handlingsplaner utifrån dem. Vid frågor som till exempel avser

arbetstagares rättigheter och villkor, missnöje eller incidenter ska

medarbetare i första hand kontakta närmast ansvarig eller överordnad

chef, i andra hand den lokala HR-funktionen. Det är varje chefs,

överordnad chefs och HR:s ansvar att se till att medarbetarnas behov och

krav på arbetsanpassning möts och kompenseras. Utöver detta

uppmuntras medarbetare att även vända sig till andra chefer eller

personer i lokala HR-avdelningar, skyddsombud, fackliga representanter

eller företagshälsovården. I arbetsmiljöhandboken och på Peabs intranät

kommuniceras en rutin för att rapportera problem genom närmaste chef,

chefens chef eller HR.

Därtill är Peabs visselblåsarsystem tillgänglig för de egna anställda,

liksom icke-anställda medarbetare och andra externa intressenter, där

det går att rapportera om överträdelser eller missförhållanden.

Visselblåsarkanalen tillåter anonymitet i samband med rapportering. Alla

inkomna ärenden hanteras efter samma dokumenterade process som

inkluderar undersökning av varje fall och åtgärder, de får en ägare och

processtatus i systemet. Peabs visselblåsarkanal är samtidigt utformad

så att vi kan utveckla verksamheten genom kontinuerligt lärande.

Information om visselblåsarsystemet inkluderas i e-utbildningen "etik för

medarbetare" som är obligatorisk för alla egna medarbetare och ska

genomföras vartannat år.

Beroende på fråga, hanteras och följs inkomna ärenden upp i etiska

rådet eller HR-chefsgruppen. Vi identifierar och analyserar regelbundet

frekvensen, mönstren och orsakerna till rapporterna för att kunna

förebygga framtida problem.

Inom Peab finns rutiner för hantering av ärenden enligt:

• Riktlinjer visselblåsning

• Händelsehantering arbetsmiljö och miljö

• Hantering av diskriminering och kränkande särbehandling

Gottgörelse kan efter utredning hanteras genom att berörd part får

stöttning av företagshälsovården, rättelser, uppdateringar i arbetssätt,

dialog, rehabilitering, återställning eller ekonomisk kompensation.

Rutinen vid gottgörelse följer lag, kollektivavtal och Peabs riktlinjer

avseende processen för tillbörlig aktsamhet. Berörda parter får, när så är

relevant, ta del av utredningen med dess slutsatser och efterföljande

åtgärder. En sammanställning av hanterade ärenden rapporteras årligen

till styrelsen och halvårsvis till koncernledningen.

Uppförandekoden slår fast att Peab inte tolererar någon form av

repressalier på grund av att medarbetare eller andra som vistas på våra

arbetsplatser påtalar misstanke om eller faktiska handlingar som strider

mot uppförandekoden.

Peab bedömer om medarbetarna känner till och har förtroende för

företagets kanaler för att lyfta oro eller behov genom frågor i

medarbetarundersökningen och analys av hur aktivt kanalerna används

och följs upp.


	S1-4

Åtgärder avseende väsentlig påverkan för

den egna arbetskraften och strategier för

att minska de väsentliga riskerna och

utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad

gäller den egna arbetskraften, och dessa

åtgärders ändamålsenlighet

Arbetet kopplat till påverkan, risker och möjligheter inom den egna

arbetskraften bedrivs på koncern- och affärsområdesnivå med relevant

kompetens i organisationen. Våra prioriteringar är desamma i alla fyra

verksamhetsländer, dock med hänsyn till nationella juridiska skillnader.

Ansvaret går via VD till COO och koncernens HR-chef, som har stöd av

specialister. Vi mäter effektiviteten i våra åtgärder genom mål inom

arbetsmiljö och jämställdhet, lönekartläggningar, medarbetar- och

arbetsmiljöundersökningar samt dialoger mellan chef och medarbetare,

men även klagomål och anmälningar genom tillgängliga kanaler.

Medarbetare och chefer har tillgång till och går kontinuerligt utbildningar i

de för Peab väsentliga hållbarhetsämnena avseende den egna arbetskraften.

För att säkerställa allas förståelse gällande företagets engagemang i att

respektera mänskliga rättigheter och vad det innebär genomförs

regelbundna och obligatoriska e-utbildningar för alla medarbetare.

Arbetsmiljö och likabehandling har obligatoriska utbildningar för relevanta

målgrupper. Chefer påminns årligen om att genomgå utbildning kopplat till

lönerevisionen. För att identifiera medarbetare som löper större risk att

komma till skada i verksamheten gör vi riskobservationer gällande hälsa och

säkerhet, inkluderingsarbete samt diskussioner med intressenter som

arbetar med HR, inklusive arbetsmiljö, kompetensförsörjning, mångfald och

inkludering. Även medarbetarundersökningarna Handslaget och

arbetsmiljöundersökningen samt insamlad information och data från

gemensamma workshops är viktiga källor för detta arbete.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 120

När det gäller det pågående arbetet med klimatomställningen utbildar vi

kontinuerligt medarbetare för att höja kompetensen, samtidigt som

kompetensutvecklingen sker löpande när nya material, produkter eller

tekniker blir tillgängliga. När omställningen innebär att arbetsprocesser

ändras genomför vi riktade utbildningsinsatser.

Arbetsvillkor: Trygga anställningar och rimliga löner

När det gäller arbetsvillkor arbetar vi med frågor som inkluderar säker

anställning, arbetstid, adekvata löner och ersättningar, social dialog,

föreningsfrihet, kollektivavtal samt balans mellan arbete och privatliv.

Med goda arbetsvillkor och förmåner vill vi att våra medarbetare ska må

bra. Vi arbetar, till exempel, enligt standardiserade processer för

anställning för att värna skäliga anställningsvillkor som också följer

kollektivavtal i anställningsprocesser och i verksamheten. Det innefattar

bland annat sjukförsäkring, tjänstepension och rätt till föräldraledighet.

Vi erbjuder marknadsmässiga löner och villkor som tillåter balans mellan

arbete och fritid. Hos oss styrs lönen av arbetets art, prestation och

kompetens. I den svenska verksamheten genomför vi i enlighet med

svensk lag och aktuella kollektivavtal årliga lönekartläggningar i syfte att

säkerställa att löner är satta på sakliga grunder. Det kan till exempel

handla om likvärdiga roller eller lönegap mellan könen. Även i Norge,

Danmark och Finland görs löneprocesser enligt nationell lagstiftning och

kollektivavtal. Vi värnar om en stark social dialog för den egna

arbetskraften genom samarbetet med fackliga organisationer och deras

företrädare.

Arbetsvillkor: Hälsa

Att främja medarbetarnas hälsa ger såväl långsiktiga kostnads- och

effektivitetsvinster som förbättrar arbetsmiljön. Vi genomför

kontinuerligt aktiviteter med inriktning på förebyggande insatser och att

tidigt identifiera risker för ohälsa. I Sverige använder vi sedan 2020, i

samarbete med Företagshälsovården, en modell som kallas Hälsokollen.

Den innebär att medarbetare svarar på frågor om sin upplevda hälsa,

livsstil och arbetsmiljö för att få fram en personlig hälsoprofil. Utifrån

resultatet får medarbetaren tillgång till individanpassade insatser, som

till exempel fysiska undersökningar eller att träffa en fysioterapeut eller

psykolog/beteendevetare. Även gruppinsatser kan vara aktuella, baserat

på det samlade resultatet. Det kan handla om utbildning, stresshantering

eller konflikthantering. Peab har avtal med leverantörer av

företagshälsovård i de länder där våra medarbetare arbetar. Genom vår

frivilliga gruppförsäkring erbjuder vi även samtliga anställda möjlighet

att teckna sjukvårds- och olycksfallsförsäkringar.

Samtliga medarbetare omfattas av Peabs förmånsutbud där de kan ta

del av friskvårdsbidrag och andra rabatter. Peab Fritid är en del av

förmånsutbudet och syftar till att våra medarbetare ska göra

hälsofrämjande val. Vi utgår framför allt från individens önskemål och

idén att medarbetaren är aktiv medskapare. Peab Fritid vill också skapa

möjligheter för medarbetarna att tillsammans göra aktiviteter som

förbättrar hälsa, trivsel och sammanhållning i företaget. Formerna för

aktiviteterna kan se olika ut beroende på livsvillkor och intressen.

Samtliga av Peabs omkring 13 000 medarbetare (100 procent) omfattas

av ett hälso- och säkerhetshanteringssystem som stöds av flera verktyg.

Detsamma gäller alla övriga som vistas på Peabs arbetsplatser, till

exempel underentreprenörer, som vi har ett samordningsansvar för.

2024 uppdaterade vi Peabs alkohol- och drogpolicy som omfattar

samtliga medarbetare och alla arbetsställen där Peab utför arbete. I

policyn ingår bland annat att Peab kan komma att genomföra

drogkontroller på arbetsplatsen.

Arbetsvillkor: Säkerhet

En säker arbetsmiljö är grunden för vår verksamhet, särskilt med tanke på

att bygg- och anläggningsbranschen är skadedrabbad. Alla som vistas på

våra arbetsplatser ska kunna göra det under trygga och säkra förhållanden,

trots att det finns riskfyllda arbetsmoment i verksamheten. Därför arbetar vi

ständigt med vår säkerhetskultur och det förebyggande arbetet för att

närma oss vår nollvision avseende arbetsplatsolyckor och en fallande trend

avseende allvarliga arbetsplatsolyckor.

Peabs arbetsmiljöarbete omfattar samtliga som vistas på våra

arbetsplatser. De förebyggande insatserna, där grunden är tillgång till rätt

skyddsutrustning och regelbundna arbetsplatsinspektioner, är centrala i

vårt arbetsmiljöarbete och arbetet med vår säkerhetskultur. Varje risk vi

åtgärdar är en potentiell olycka mindre. Vi bedriver ett systematiskt

arbetsmiljöarbete och flera delar av verksamheten är certifierade enligt ISO

45001. För att förebygga olyckor och tillbud utvecklar vi kvalitetssäkrade

arbetsmetoder. På byggarbetsplatserna handlar det om återkommande

skyddsronder med efterföljande åtgärder av identifierade brister. Chefer

genomför säkerhetspromenader ute i sina respektive verksamheter, där

man för dialog med medarbetarna om vikten att arbeta tryggt och säkert.

Vi har även stort fokus på lärande arbetsmiljörevisioner som ska underlätta

för arbetsplatserna att göra rätt. Därtill har vi utvecklat arbetssätt där

medarbetarna gemensamt genomför arbetsberedningar innan arbetet

påbörjas. Arbetsberedningarna fokuserar särskilt på att identifiera risker

och adekvata åtgärder. Medarbetare rapporterar riskobservationer som vi

så långt som möjligt åtgärdar och lär från. Vi arbetar även med att

informera om positiva observationer i verksamheten, så att vi kan lära av

varandra. Rapporteringsbenägenheten ligger på en hög nivå med cirka 50

000 (46 000) inrapporterade riskobservationer 2025.

Vi genomför varje år både en arbetsmiljövecka och en säkerhetsdag i alla

våra verksamhetsländer för att sätta extrafokus på säkerhetsarbetet.

I enlighet med beskrivningen på sidorna 95-97 i avsnitt E2 Föroreningar

arbetar vi löpande med att minska riskerna för medarbetare att

exponeras för farliga ämnen.

Peab har även ett stort antal arbetsplatser som påverkas av

förbipasserande trafik. Passerande trafik innebär risker som kräver

särskilda åtgärder, samtidigt som förbipasserande påverkas av hur vi

utformar vägarbetsplatserna. Vår funktion produktionsstöd

trafikanordningar har i uppdrag att höja kompetensen inom trafik- och

skyddsanordningar och därmed bidra till säkerheten på

vägarbetsplatserna inom Peab. Funktionen ger till exempel projektstöd i

kalkyl- och genomförandeskedet, gör besök med direkt återkoppling under

pågående produktion på vägarbetsplatserna och analyserar Trafikverkets

kontroller av vägarbetsplatserna. Teamet hjälper även till att sprida

erfarenheter och goda exempel i verksamheten genom de interna,

obligatoriska utbildningarna ”Arbete på väg”, som ofta också kravställs av

våra beställare. På detta sätt säkerställer vi ständigt förbättringsarbete och

upprätthåller hög kompetens inom trafiksäkerhetsområdet.

Peab har en krisorganisation som består av omkring 100 medarbetare. Vid

händelse av olycka eller kris hjälper den till med ett professionellt

omhändertagande för att minska onödigt lidande och skadeverkningar för

drabbade, både anställd personal och tredje part. Varje lokal

krissamordnare genomgår en utbildning i krishantering i samarbete med

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt övar regelbundet

inom ramen för krisorganisationens verksamhet. Krisorganisationen tar

årligen emot ett femtiotal krissamtal.

Peab har en uppgiftsfördelning för att klargöra chefers arbetsmiljöuppgifter

så att inget ska falla mellan stolarna. Till hjälp har cheferna

arbetsmiljöspecialister i olika roller på alla nivåer i verksamheten. Vi lägger

stor vikt vid samverkan och våra skyddsombud har en viktig roll i

arbetsmiljöarbetet. Idag finns det omkring 700 skyddsombud i

verksamheten.

Peabs samarbetspartners arbetsmiljöprestationer är också viktiga för

arbetsmiljöarbetet. De fångas framför allt upp i inköpsprocesserna i form av

krav och riktlinjer samt i arbetsplatsintroduktionerna inför att arbeten

påbörjas.

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Vi arbetar aktivt med att skapa och stärka en inkluderande företagskultur

och motverka diskriminering, våld och trakasserier på arbetsplatsen.

Vi mäter kontinuerligt inkluderingsaspekter i våra

medarbetarundersökningar. Det kan handla om nivån av upplevd

inkludering, hur inkluderande vårt språk är, psykologisk trygghet, hur

starkt vårt civilkurage och hur inkluderande företagskulturen är. Exempel

på frågor i Peabs arbetsmiljöenkät:

• Är din arbetsplats fri från skämt och jargong som kan upplevas

diskriminerande?

• Om någon på arbetsplatsen sa något nedsättande eller kränkande, är

du då trygg med att dina kollegor skulle säga ifrån?

• Är klimatet i din arbetsgrupp tryggt och tillåtande nog att kollegor kan

berätta om problem och svårigheter?

• Har du under de senaste tolv månaderna varit fri från kränkande

särbehandling, mobbning, diskriminering, trakasserier eller sexuella

trakasserier på jobbet?

Peabs likabehandlingsplan inkluderar mål och handlingsplan mot

diskriminering och kränkande särbehandling. Vi genomför regelbundna

gapanalyser för att identifiera risker och förbättringsmöjligheter för att

motverka diskriminering och trakasserier. Likabehandlingsplanen

inkluderar bland annat följande åtaganden och aktiviteter:

• Förtydligande av allas ansvar att värna nolltoleransen, uppmaning att

rapportera samt förbud mot kränkande språkbruk på arbetsplatsen.

• Förtydligande av nolltoleransen genom obligatorisk utbildning i

likabehandling, etik, uppförandekod. Sker vid anställning och med

regelbundenhet.

• Digitala utbildningar i likabehandling för chefer med personalansvar

(med regelbundenhet).

• Genomförande av beslutade åtgärder för att nå affärsområdesspecifika

mål för jämnare könsfördelning i identifierade roller.

• Aktiv rekrytering i underrepresenterade grupper, inklusive

lärlingsprogrammet Byggåret för kvinnor i den svenska verksamheten

och traineeprogram som anställer jämställt.

• Arbete för att mer systematiskt tillgängliggöra lämpliga faciliteter för

kvinnliga medarbetare, såsom bodar till även kvinnor.

• Påverkan och opinionsbildning i syfte att öka vår rekryteringspool.

• Säkerställande av att samtliga chefer och medarbetare har kunskap

om sina rättigheter och skyldigheter i enlighet med gällande

lagstiftning och Peabs regelverk.

• Lönekartläggningar och utbildning för chefer i lönebildning.

Under 2025 antog koncernledningen Peabs första koncernövergripande

inkluderingsstrategi. Beslutet innebär att hela organisationen har ett

gemensamt arbetssätt. Strategin tydliggör fyra hörnstenar som är i linje

med Peabs affärsplan, uppförandekod och kompetensförsörjningsstrategi:

1. Inkluderande kultur och ledarskap

2. Rätt personalstyrka

3. Systematiskt inkluderingsarbete

4. Samhällsansvar

Strategin anger vilka grupper och riskområden som gemensamt bör

prioriteras samt innebär årlig gapanalys efter globala standarder,

gemensamma strategiska prioriteringar och nationellt anpassade

handlingsplaner som följs upp mot koncernens mål. Koncernledningen har

också beslutat om att varje land ska ha ett eget inkluderingsråd som

samordnar arbetet nationellt och ansvarar för att översätta strategin till

aktiviteter, implementera beslut och säkerställa att insatserna får genomslag

i verksamheten. Den nordiska samordningen och det stärkta gemensamma

ansvarstagandet hjälper oss arbeta än mer systematiskt i Peab.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 121

Under det senaste året har vi utbildat 26 procent av medarbetarna i

mångfald, likabehandling och inkludering. Samtliga nyanställda genomgår

en obligatorisk utbildning som uppdateras med viss frekvens. 2024 påbörjade

vi även en övergripande analys för att identifiera risker för diskriminering och

trakasserier i organisationens aktiviteter och processer som fortsatte under

2025. Därtill har vi ett etiskt råd som säkerställer att fall av kränkande

särbehandling och diskriminering utreds av opartisk expertis.

De senaste åren har vi vidareutvecklat vår metodik för kompetensutveckling

och idag är digitalt lärande vårt vardagliga sätt att kompetensutvecklas i

arbetet. Vi har för närvarande ett utbud på 859 (799) utbildningar som

samtliga medarbetare kan anmäla sig till.

Andra arbetsrelaterade rättigheter

Arbete och anställning på frivillig grund är en självklarhet för Peab. Vi är

tydliga i vår uppförandekod med att arbete alltid ska ske på frivillig grund. Vår

egen verksamhet bedrivs uteslutande i Norden och vi använder inte ej

godkända gästarbetare, vilket gör att vi kan minimera riskerna för brister i

arbetsrelaterade rättigheter, inklusive brist på adekvat boende, barnarbete

och tvångsarbete. För icke-anställda medarbetare är riskerna för brister i

arbetsrelaterade rättigheter alltid något högre. Det är svårare för oss att

kontrollera denna arbetstagargrupp, även om vi genomför kontinuerliga

kontroller för att minska arbetsrättsliga risker och motverka till exempel svart

arbetskraft. Det gör vi främst genom tredjepartsgranskningar och vårt system

för säkra köp samt att vi eftersträvar att begränsa andelen medarbetare som

inte är anställda av Peab. Vi uppmanar medarbetare och andra att använda

vår visselblåsarkanal samt arbetar för att skapa medvetenhet kring och

tillgängliggöra den. Dessutom tjänar processen för tillbörlig aktsamhet oss

väl i dessa avseenden.

Vidare samarbetar vi genom gemensamma initiativ med övriga bygg- och

anläggningsbranschen samt med politiken och myndigheter för att stävja

arbetsmarknadskriminalitet och svart arbetskraft.

Initiativ för att främja positiv påverkan för den egna arbetskraften sker många

gånger lokalt för att påverka utifrån specifika möjligheter och behov. Dessa

initieras efter möjligheter till positiv påverkan och sammanfattas i regel

efteråt med resultat som följs upp.


	S1-5

Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska

hanteras, positiv påverkan stärkas och

väsentliga risker och möjligheter hanteras

Figur 41: eNPS


Mål	Utfall 2025
> benchmark (redovisas halvårsvis)	31

Inom det strategiska målområdet bästa arbetsplatsen är ett av

Peabkoncernens mål att kunna erbjuda våra medarbetare den bästa

arbetsplatsen i branschen. Vi mäter det genom eNPS (employee Net

Promoter Score) som mäter medarbetarnas vilja att rekommendera Peab

som arbetsgivare och har skalan -100 till 100. eNPS-värdet ska ligga över

benchmark i branschen (industri och tillverkning) och utgår därmed inte

från ett basår. I vår senaste mätning 2025 uppgick eNPS-värdet för

koncernen till 31 (28), vilket är tydligt över nordisk benchmark på 17.

Den tydligaste ökningen av eNPS-värdet noterades bland yrkesarbetande

kvinnor. I undersökningen lyfter medarbetarna fram samarbete med kollegor,

gemenskap och våra kärnvärden som några av de främsta styrkorna med

Peab. Svarsfrekvensen var hög och uppgick till 88,6, jämfört med 90,2 i vårens

mätning som hade rekordhögt deltagande. Det visar på ett högt engagemang

hos medarbetarna för att bidra till utvecklingen av verksamheten.

eNPS-målet är fastslaget av koncernledningen och omfattas av mätetal,

mätmetoder och strategiska förbättringsområden. Det bryts ner i delmål

och konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas

specifika förutsättningar och utmaningar. eNPS-målet har formulerats

utifrån Peabs verksamhet och med hänsyn till medarbetare, fackliga

relationer samt branschjämförelser. Genom dialoger och

arbetsmiljöfrågor bidrar medarbetarnas uppfattningar och synpunkter

indirekt till Peabs formulering av mål.

Figur 42: eNPS

Figur 43: Jämställd rekrytering


Mål	Utfall 2025
>8,0% (yrkesarbetare)	13,7 %
>30,0% (tjänstemän)	43,8 %

Bygg- och anläggningsbranschen har en viktig uppgift i att ta tillvara hela

den kompetensbas som samhället erbjuder. Som en av Nordens största

samhällsbyggare vill vi bidra till att skapa en förflyttning i hela

branschen. Andelen kvinnor som examineras från för Peab relevanta

praktiska utbildningar i Norden är omkring åtta procent. Vårt mål är att

andelen kvinnor som rekryteras till Peab inom våra kärnkompetenser

alltid ska överstiga andelen kvinnor som tagit examen i för oss relevanta

utbildningsmarknader. För 2025 var målet därför minst 8,0 procent. Vi

fokuserar på kärnkompetenser inom såväl produktion (yrkesarbetare)

som produktionsledning och produktionsstöd (tjänstemän).

Figur 44: Produktionsledning och produktionsstöd (TJM) %

Figur 45: Produktion och förädling (YA) %

Figur 46: Allvarliga olyckor


Mål	Utfall 2025
Nollvision och fallande trend (redovisas kvartalsvis)	49

Det andra målet inom målområdet den bästa arbetsplatsen är

Peabkoncernens nollvision avseende arbetsplatsolyckor och målet om

en fallande trend avseende dessa (inget basår). Målet omfattar alla som

vistas på våra arbetsplatser, det vill säga både egna medarbetare och

underentreprenörer. Antalet allvarliga arbetsplatsolyckor uppgick för

2025 till 49. Det kan jämföras med 33 för 2024. Efter flera kvartal med en

lägre olycksnivå inträffade under årets sista kvartal 2025, 26 allvarliga

arbetsplatsolyckor, främst inom delar av byggverksamheten. 15 av dessa

avsåg egen personal och 11 avsåg underentreprenörer. De allvarliga

arbetsplatsolyckorna efterföljdes av utredningar och analyser i syfte att

bryta den negativa utvecklingen.

Peab definierar en allvarlig olycka som en arbetsplatsolycka (kategori 4)

som resulterar i allvarliga personskador och minst fyra dagars frånvaro

från arbetet. Det kan vara skador som orsakar en fraktur på ett ben i

kroppen, en svår blödning eller en svår skada på nerver, muskler eller

senor, skada på inre organ eller andra eller tredje gradens brännskada.

Målet avseende allvarliga arbetsplatsolyckor har formulerats utifrån

Peabs verksamhet och med hänsyn till medarbetare, fackliga relationer

samt branschjämförelser. Genom dialoger och arbetsmiljöfrågor bidrar

medarbetarnas uppfattningar och synpunkter indirekt till Peabs

formulering av mål.

Figur 47: Allvarliga olyckor



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 122


	S1-6

Uppgifter om företagets anställda

Information om anställda har inhämtats ur HR-systemen i Sverige, Norge,

Finland och Danmark per den 31 december 2025, och har därefter

summerats. Uppgifterna representerar ett punktvärde vid

rapporteringsperiodens slut och har inte beräknats som ett genomsnitt

över året. Vissa tidsbegränsade anställningsformer har exkluderats i

enlighet med rapporteringens avgränsning. Anställningar med ett

uppehåll om högst fem dagar har betraktats som en sammanhängande

anställning. Anställningstyp heltid och deltid räknas som

tillsvidareanställda.


Figur 48: Antal anställda: könsfördelning	2025
Per 31 december 2025
Kvinnor	2 022
Män	10 940
Totalt antal	12 962

Antal medarbetare per land och kön

Diagrammen nedan visar antal medarbetare per den 31 december 2025.

Vid utgången av 2025 hade Peab 12962 (13 383) medarbetare, varav 16

procent (15) är kvinnor. 6 184 (6 290) är tjänstemän och 6 778 (7 093) är

yrkesarbetare. Peabkoncernen hade 2024 eller 2025 inga anställda utan

garanterade timmar i anställningskontraktet.


Figur 49: Antal anställda: per land
Per 31 december 2025
Sverige	9 481
Finland	1 797
Norge	1 320
Danmark	364
Totalt antal	12 962

Vid utgången av 2025 uppgick andelen yrkesarbetare till 52 (53) procent,

medan tjänstemannarollerna stod för 48 (47) procent.

Anställda som lämnat företaget och personalomsättning

Anställda som har lämnat Peab, både frivilligt och ofrivilligt, inklusive

pensioneringar under rapportperioden.


Figur 50: Anställda som lämnat företaget och personalomsättning	2025
Antal personer som lämnat företaget	2 558
Personalomsättning %	19


Figur 51: Antal anställda per land och kön	Kvinnor			Män
	2025	2024	2023	2025	2024	2023
Hela Peab	2 022	2 035	2 089	10 940	11 348	12 018
Sverige	1 606	1 582	1 619	7 875	8 226	8 774
Norge	157	174	189	1 163	1 303	1 465
Finland	224	243	255	1 573	1 504	1 492
Danmark	35	36	26	329	315	287


Figur 52: Anställningsformer för alla anställda	Kvinnor			Män
	2025	2024	2023	2025	2024	2023
Tillsvidareanställda	1 971	1 991	2 039	10 658	11 102	11 762
Sverige	1 587	1 567	1 601	7 754	8 125	8 662
Norge	138	155	172	1 069	1 211	1 364
Finland	213	234	242	1 506	1 459	1 467
Danmark	33	35	24	329	307	269
Projekt-/visstidsanställda	51	44	50	282	246	256
Sverige	19	15	18	121	101	112
Norge	19	19	17	94	92	101
Finland	11	9	13	67	45	25
Danmark	2	1	2	0	8	18


Figur 53: Anställningstyp för tillsvidareanställda	Kvinnor			Män
	2025	2024	2023	2025	2024	2023
Heltidsanställda	1 917	1 927	1 971	10 595	11 042	11 700
Sverige	1 548	1 519	1 555	7 714	8 091	8 625
Norge	134	149	160	1 062	1 200	1 355
Finland	211	233	240	1 493	1 448	1 451
Danmark	24	26	16	326	303	269
Deltidsanställda	54	64	68	63	60	62
Sverige	39	48	46	40	34	37
Norge	4	6	12	7	11	9
Finland	2	1	2	13	11	16
Danmark	9	9	8	3	4	0


Figur 54: Antal anställda: affärsområde	2025	2024	2023
Per 31 december 2025
Affärsområde
Bygg	4 402	4 681	5 207
Anläggning	3 237	3 365	3 422
Industri	4 584	4 581	4 573
Projektutveckling	126	145	211
Koncerngemensamt	613	611	694
Totalt antal	12 962	13 383	14 107


	S1-8

Kollektivavtalstäckning och social dialog

Peab är medlem i flera arbetsgivarorganisationer och tillämpar totalt 24

olika kollektivavtal i våra nordiska verksamhetsländer, fördelat på olika

affärs- och verksamhetsområden. Kollektivavtalen, som förhandlas fram

tillsammans med valda fackliga representanter gäller samtliga

medarbetare (100 procent), oavsett om medarbetaren är fackligt

ansluten eller inte.

När ett företag har verksamhet i mer än ett europeiskt land ska de inrätta

ett företagsråd för att ge arbetstagare rätt till gränsöverskridande

information och samråd. Detta regleras i lagen om europeiska

företagsråd som bygger på ett EU-direktiv.

I Peab har vi ett EWC-råd med deltagare från samtliga aktiva fackliga

förbund inom Peab-koncernen. Möten äger rum två gånger per år. Dialog

mellan Peabs koncernledning och fackliga representanter rör bland

annat frågor om affärsresultat, strategiska beslut och deras potentiella

påverkan på medarbetarna.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 123


	S1-9

Mångfaldsindikatorer

Könsfördelning styrelse, inklusive arbetstagarrepresentanter

Könsfördelning styrelse, årsstämmovalda, se Bolagsstyrningsrapporten

sidorna 53-65.

Figur 55: Mångfald i Peabs styrelse och koncernledning, kön och ålder

Kön

Figur 56: Medarbetare uppdelat på personalkategori, kön och ålder

Tjänstemän per kön

Yrkesarbetare per kön

Tjänstemän per ålder

Yrkesarbetare per ålder


	S1-10

Tillräckliga löner

En förutsättning för att Peabs medarbetare ska trivas, utvecklas och

känna trygghet i sitt arbete är att de erbjuds rimliga och rättvisa löner.

Lönerna utgör en central del av våra arbetsvillkor och är starkt kopplade

till vår ambition att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare. Vår

lönesättning utgår från tydliga principer om rättvisa, transparens och

följsamhet mot branschens etablerade normer.

Peab tillämpar de kollektivavtal som gäller för bygg- och

anläggningsbranschen i respektive land där vi är verksamma. Genom

kollektivavtalen säkerställer vi att lönerna motsvarar de nivåer som

fackförbund och arbetsgivarorganisationer förhandlat fram utifrån

yrkesroller, kvalifikationer och marknadsläge. Det gör att lönerna kan

anses rimliga enligt nationella och branschmässiga standarder.


	S1-13

Mått för utbildning och kompetensutveckling

Figur 57: Utbildningstimmar per medarbetare uppdelat på

personalkategori


	2025
Yrkesarbetare	8,2
Tjänstemän	10,9

Underlaget omfattar anställda inom Peabkoncernen som genomfört och

slutfört utbildningar i vårt utbildningssystem. Konsulter och praktikanter

exkluderas då deras konton saknar uppgifter om kön och

personalkategori. Uppgifterna har sammanställts genom att kombinera

personaldata med aktivitets- och kursinformation från vårt

utbildningssystem. Uppgifter från den danska verksamheten har

inhämtats separat.

Figur 58: Medarbetare uppdelat på personalkategori


	2025	2024	2023
Yrkesarbetare	6 778	7 093	7 507
Tjänstemän	6 184	6 290	6 600


	S1-14

Mått för arbetsmiljö

Förutom Peabs nollvision avseende arbetsplatsolyckor och målet om en

fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor följer vi även

antalet arbetsplatsolyckor med mer än en dags frånvaro, exklusive

skadedagen (LTI1, där LTI står för Lost Time Injury) samt

arbetsplatsolyckor enligt samma definition per en miljon arbetade

timmar (LTIF1) för våra egna medarbetare. Timmar för egen personal

räknas ut enligt LTI. För ej anställd personal redovisas inte LTI.

Efter utgången av 2025 uppgick frekvensen LTIF1 per rullande tolv månader

till 10,0 och antalet frånvaroolyckor LTI1 uppgick till 222,0.

De redovisade dödsfallen för 2024 och 2023 var följder av trafikolyckor.

Utredningen av dödsolyckan i slutet av 2025 pågår.

Allvarliga olyckor är händelser som medfört personskador med allvarliga

påföljder. Till exempel: skador som kräver medicinsk behandling av

legitimerad läkare, medvetslöshet och hot om våld som lett till

chocktillstånd.


Figur 59: Arbetsrelaterade olyckor	2025	2024	2023
Dödsolyckor egen personal	0	0	1
Dödsolyckor underentreprenörer	1	1	0
Allvarliga olyckor egen personal	28	20	30
Allvarliga olyckor underentreprenörer	21	13	18
LTI (lost time injury) rate, egen personal	222	254	246
LTIF1 (lost time injury frequency), egen personal	10,0	11,0	9,9
LTI4 (lost time injury) rate, egen personal	125	136	144
LTIF4 (lost time injury frequency), egen personal	5,6	5,9	5,8

Figur 60: Sjukfrånvaro


Sjukfrånvaro %	2025	2024	2023
Tjänstemän	2,4	2,4	2,6
Yrkesarbetare	5,7	5,7	6,1
Totalt	4,1	4,2	4,5



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 124


	S1-16

Ersättningsmått

Den procentuella skillnaden i ersättning mellan kvinnor och män i

Peabkoncernen är -0,45 procent, vilket innebär att kvinnor anställda i

Peab i genomsnitt har en något högre lön än män anställda i Peab. Peab

har en hög andel män anställda som yrkesarbetare. Andelen anställda

kvinnor är hög inom yrkesgruppen tjänstemän.

Skillnaden i ersättning mellan könen beräknas utifrån medarbetarnas

genomsnittliga bruttotimlön per kön och land samt för hela koncernen.

För Danmark har genomsnittslöner per kön använts och vägts in utifrån

antal kvinnor och män. Projektanställda, medarbetare med

arbetstidsmått noll samt yrkesarbetare i Peab Industri Oy är

exkluderade, eftersom uppgifter om bruttotimlön saknas.

Den årliga ersättningskvoten för 2025 var 35. Kvoten beräknas genom att

dela vd:s ersättning med den genomsnittliga ersättningen i

Peabkoncernen.


	S1-17

Incidenter, anmälningar och allvarlig

påverkan relaterad till mänskliga rättigheter

Under rapporteringsperioden registrerades nio anmälningar i

visselblåsarkanalen, varav samtliga anses hänförliga till kategorin

diskriminering, kränkningar eller trakasserier. Ett av ärendena ledde till

avsked och ett annat resulterade i en åtgärdsplan samt ytterligare

arbetsrättsliga åtgärder. Övriga ärenden har utretts eller är föremål för

fortsatt utredning. I de fall där utredningen inte kunnat styrka de

rapporterade uppgifterna har inga vidare åtgärder vidtagits. Ärendena

hanterades i enlighet med Peabs likabehandlingsplan och handlingsplan

mot diskriminering och kränkande särbehandling.

Inga böter, sanktioner eller skadestånd har utdömts under 2025.



Social	S2
ESRS
Arbetstagare i värdekedjan
Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ☐ Arbetsvillkor ☑ Trygg anställning ☐ Arbetstid ☑ Rimliga löner ☐ Social dialog ☐ Föreningsfrihet, förekomsten av företagsråd och arbetstagares rätt till information, samråd och deltagande ☐ Kollektivförhandlingar, inbegripet andelen arbetstagare som omfattas av kollektivavtal ☐ Balans mellan arbete och privatliv ☑ Hälsa och säkerhet		☐ Likabehandling och lika möjligheter för alla ☐ Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete ☐ Utbildning och kompetensutveckling ☐ Sysselsättning och social delaktighet för personer med funktionsnedsättning ☑ Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen ☐ Mångfald ☐ Andra arbetsrelaterade rättigheter ☑ Barnarbete ☑ Tvångsarbete ☐ Tillräckliga bostäder ☐ Vatten och sanitet ☐ Personlig integritet



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 126

Figur 61

Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori

Policyer (MDR-P)

Åtgärder (MDR-A)

Mål (MDR-T)

Mått (MDR-T)

ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan

Arbetsvillkor

Trygga anställningar och rimliga löner

Det finns risker att arbetstagare i värdekedjan utsätts för lönediskriminering eller brister i arbetsvillkor, såsom

orimliga arbetstider och osäkra, kortvariga kontrakt utan trygghet. Brister i trygga anställningar, orimliga löner

och att individer kan fara illa.

Negativ

Faktisk

Leverantörskod

Riktlinjer avseende processen för tillbörlig

aktsamhet

Inköpsriktlinjer

Riktlinjer för visselblåsning

Leverantörsbedömningar

Begränsning av antalet

underleverantörsled

Leverantörskontroller och -revisioner

Mål: Säkra köp >75 %, verksamhetens

inköp och andelen inköp som görs från

leverantörer med skriftligt avtal

Trygga anställningar och rimliga löner

Brister i trygga anställningar och rimliga villkor hos arbetstagare i värdekedjan kan leda till projektförseningar,

avtalsviten och andra juridiska eller ekonomiska påföljder samt skada Peabs anseende. Kränkningar av

mänskliga rättigheter, såsom barnarbete eller tvångsarbete, kan dessutom medföra juridiska och ekonomiska

konsekvenser.

Risk

Potentiell

Leverantörskod

Riktlinjer avseende processen för tillbörlig

aktsamhet

Inköpsriktlinjer

Riktlinjer för visselblåsning

Leverantörsbedömningar

Begränsning av antalet

underleverantörsled

Leverantörskontroller och -revisioner

Mål: Säkra köp >75 %, verksamhetens

inköp och andelen inköp som görs från

leverantörer med skriftligt avtal

Hälsa och säkerhet

Arbetsplatsolyckor, bristande skyddsutrustning och osäkra arbetsförhållanden kan påverka hälsa och

säkerhet.

Negativ

Faktisk

Leverantörskod

Riktlinjer avseende processen för tillbörlig

aktsamhet

Arbetsmiljöpolicy

Inköpsriktlinjer

Riktlinjer för visselblåsning

Arbetsmiljö- och säkerhetsutbildningar

Skyddsronder på arbetsplatser

Nollvision och fallande trend för

allvarliga arbetsplatsolyckor

(underentreprenörer ingår i

koncernens mål)

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Åtgärder mot våld och trakasserier på

arbetsplatsen

Det finns risker att arbetstagare i värdekedjan råkar ut för brister i inkluderingsarbete, diskriminering eller

trakasserier och att rutiner för hantering av diskriminering och trakasserier brister på arbetsplatsen

Negativ

Potentiell

Leverantörskod

Riktlinjer avseende processen för tillbörlig

aktsamhet

Inköpsriktlinjer

Riktlinjer för visselblåsning

Leverantörsbedömningar

Begränsning av antalet

underleverantörsled

Leverantörskontroller och -revisioner

Andra arbetsrelaterade rättigheter

Barnarbete

Tvångsarbete

Arbetare i värdekedjan kan utsättas för kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom barnarbete, tvångsarbete

eller kränkningar av den personliga integriteten.

Negativ

Potentiell

Leverantörskod

Riktlinjer avseende processen för tillbörlig

aktsamhet

Inköpsriktlinjer

Riktlinjer för visselblåsning

Arbetsmiljö-och säkerhetsutbildningar

Leverantörsbedömningar

Begränsning av antalet

underleverantörsled

Leverantörskontroller och -revisioner

ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

Peab och arbetstagare i värdekedjan

Leveranskedjorna inom bygg- och anläggningsbranschen är komplexa

och består av en mängd aktörer, såväl lokala som globala. En betydande

andel av våra rörelsekostnader utgörs av inköp från leverantörer och

underentreprenörer. Därmed är dessa viktiga för framgången i våra

projekt. Med omkring 35 000 leverantörer har vi en betydande påverkan

på arbetstagare i hela värdekedjan. Peabs fokus på arbetstagare i

värdekedjan bygger på ambitionen att minska risker och bidra positivt till

social och ekonomisk utveckling inom de områden vi påverkar. Vi har ett

ansvar att verka för ansvarsfulla inköp och leverantörssamarbeten,

inklusive ansvarstagande för arbetstagare i värdekedjorna. Vårt

beroende av underentreprenörer och leverantörer innebär att även

Peabs anseende och varumärke kan skadas om våra värderingar och

krav inte respekteras.

Figur 61 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de

förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs

i detta kapitel.

I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning

avseende arbetstagare i värdekedjan är Peabs påverkan väsentlig

avseende hållbarhetsämnena arbetsvillkor, likabehandling och lika

möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter. Följande

underämnen bedöms vara väsentliga för Peab:

• Arbetsvillkor: trygg anställning, rimliga löner och hälsa och säkerhet

• Likabehandling och lika möjligheter för alla: åtgärder mot våld och

trakasserier på arbetsplatsen

• Andra arbetsrelaterade rättigheter: barnarbete och tvångsarbete


	SBM-3

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

och deras förhållande till strategi och

affärsmodell

Peabs affärsmodell är beroende av underentreprenörer och leverantörer.

Vi för därför kontinuerliga dialoger med dessa i olika forum för att både

förstå deras behov och önskemål samt för att kunna utveckla vår egen

verksamhet, inte minst genom olika former av samarbeten. Läs mer i

SBM-2 på sidan 77. För att säkra projektleveranser och långsiktig

konkurrenskraft är det viktigt för Peab att verka för att arbetstagare i

värdekedjan inte utsätts för oacceptabla arbetsvillkor, bristande hälsa

och säkerhet, diskriminering eller risker för tvångsarbete. Respekt för de

mänskliga rättigheterna, inklusive arbetstagares rättigheter, är en

självklarhet i alla delar av vår verksamhet och i hela värdekedjan. För att

hantera påverkan, risker och möjligheter ingår det i vår strategi och

affärsmodell att arbeta strukturerat och riskbaserat med kravställning,

uppföljning och dialog i leverantörsledet.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 127

Arbetstagare i värdekedjan som väsentligt kan påverkas av Peabs

verksamhet omfattar följande grupper:

• Arbetstagare hos underentreprenörer som utför kontrakterat arbete

på Peabs arbetsplatser

• Arbetstagare hos Peabs materialleverantörer

• Arbetstagare längre upp i leveranskedjan som utvinner råvaror och

tillverkar insatsvaror, komponenter och produkter som ingår i Peabs

erbjudande

Icke-anställda medarbetare, såsom medarbetare från

bemanningsföretag och konsulter som arbetar i verksamheten, omfattas

av avsnittet ESRS S1 Den egna arbetskraften.

Särskilt sårbara grupper som Peab har identifierat är utländsk

arbetskraft via underentreprenörer på Peabs arbetsplatser samt

arbetstagare i högriskländer längre upp i leveranskedjan kopplade till

material och produkter i Peabs projekt. Utländsk arbetskraft kan ha

begränsade språkkunskaper och bristande kännedom om lokal

lagstiftning och kollektivavtal, vilket kan öka risken för exploatering. I

vissa länder är skyddet för arbetstagares rättigheter svagare, vilket kan

innebära brister i arbetsvillkor. Globala och komplexa leveranskedjor

innebär dessutom begränsade möjligheter till transparens och

spårbarhet.

Peab har identifierat ett antal produktkategorier och geografiska

områden, som är väsentliga för verksamheten, där det kan finnas förhöjd

risk för tvångsarbete. Exempel på produktkategorier är elektroniska

produkter, solceller, natursten, oljeprodukter, stål och arbetskläder.

Dessa produkter och material tillverkas huvudsakligen i länder i Asien

med högre risk för att mänskliga rättigheter och arbetstagares

rättigheter inte respekteras.

Peab har under de senaste åren justerat både strategi och affärsmodell

på flera konkreta sätt. Synpunkter kring bristande transparens i

entreprenörsledet, varierande arbetsvillkor och behov av tydligare krav

har lett till att Peab prioriterat en mer integrerad och riskbaserad

styrning av leverantörskedjan. Detta inkluderar skärpta

kvalificeringskrav för underentreprenörer, begränsningar i antalet

leverantörsled, utvecklade kontrollrutiner på arbetsplatser samt

analyser kring spårbarhet för kritiska materialkategorier. Särskilt för

utländska underentreprenörer har Peab språkstödjande åtgärder,

introduktionsrutiner samt krav på att underentreprenörer tillhandahåller

dokumenterade arbetsvillkor och försäkringsskydd.

Peab styr även i högre grad mot långsiktiga leverantörsrelationer med

aktörer som kan uppfylla våra krav på transparens och efterlevnad.

Sammantaget har arbetstagarnas intressen således påverkat hur Peab

utformar sina krav och partnerskap.



			Arbetstagare i värdekedjan har koppling till FN:s 8:e globala mål för hållbar utveckling: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt samt mål nummer 12: Hållbar konsumtion och produktion.

Hantering av påverkan, risker och

möjligheter


	S2-1

Policyer för arbetare i värdekedjan

Peab har antagit ett antal styrande dokument som syftar till att

förebygga, motverka och hantera påverkan, risker och möjligheter

kopplade till mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter i

värdekedjan. Dessa policyer utgör grunden för vårt arbete med långsiktig

hållbarhet i hela värdekedjan. Kärnan i styrningen utgörs av Peabs

leverantörskod. Den definierar våra förväntningar på samarbetspartners

och deras samarbetspartners i värdekedjan för att förebygga faktiska och

potentiella negativa effekter för arbetstagare i värdekedjan samt att

möjliggöra företagskulturer som präglas av ansvar, transparens och

respekt. Leverantörskoden omfattar affärsetik och affärsprinciper,

mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, miljö,

informationshantering samt krav på efterlevnad.

Vid framtagande av leverantörskoden har vi vägt intressenternas krav

och förväntningar genom dialoger, framför allt kund- och

leverantörsperspektivet, och särskilt i frågor avseende mänskliga

rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption.

Leverantörskoden gäller Peabs samtliga leverantörer, inklusive

underentreprenörer och tjänsteleverantörer. De är ansvariga för att se till

att deras leverantörer i sin tur känner till och följer kraven i koden.

Leverantörskoden ingår i alla nya avtal vi undertecknar med leverantörer

och finns tillgänglig på Peabs externa webbplatser och intranät. Vi

informerar även om gällande krav via avtalsvillkor, genomför löpande

arbetsplatsutbildningar samt särskilda utbildningsinsatser, både vid

introduktion och i specifika riskfunktioner.

Peabs styrelse har beslutat om leverantörskoden och har det yttersta

ansvaret för implementeringen av den. Det operativa ansvaret ligger hos

vd och övriga koncernledningen, med COO som ansvarig.

Leverantörskoden kompletteras av styrdokument som

arbetsmiljöpolicyn, riktlinjen för processen avseende tillbörlig

aktsamhet, inköpsriktlinjen och riktlinjen för visselblåsning.

Arbetsmiljöpolicyn omfattar samtliga anställda och de som vistas på

Peabs arbetsplatser och syftar till att skapa och upprätthålla säkra och

hälsosamma arbetsplatser. Riktlinjen för visselblåsning styr

rapporteringskanaler, anonym visselblåsning, skydd mot repressalier,

sekretess och ärendehantering. Inköpsriktlinjerna styr hur inköp ska

genomföras, kontrolleras och följas upp i hela koncernen. De säkerställer

att pris, kvalitet, säkerhet, hållbara leverantörsrelationer och att Peab

endast gör affärer med seriösa och pålitliga aktörer.

è Läs mer om Peabs riktlinjer avseende tillbörlig aktsamhet på

sidan 72.

Peabs arbete och styrdokument utgår från nationell lagstiftning,

branschöverenskommelser och kollektivavtal och kompletteras av

internationella normer och riktlinjer. Vi eftersträvar att följa FN:s

deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner, OECD:s

riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact samt FN:s

konvention om barnets rättigheter (artikel 32) och FN:s konvention mot

korruption.


	S2-2

Rutiner för kontakt med arbetstagare i

värdekedjan angående påverkan

Vi är medvetna om den viktiga roll arbetstagare i värdekedjan har för

Peabs verksamhet. Vi vill verka för rutinmässiga kontakter med

underentreprenörer och leverantörer samt att de ska kunna göra sina

röster hörda och att problem hanteras effektivt.

Dialog med underentreprenörer och leverantörer sker initialt i

upphandlingsstadiet, framför allt via kategorichefer och inköpare.

Vanligtvis uppdateras ramavtal vart tredje år och för större avtal sker

avstämningar med leverantörer kvartalsvis. Peabs avtalsmallar för

leverantörer revideras minst två gånger per år. I revideringsgruppen

ingår specialistkompetens från arbetsmiljö, miljö och juridik för att

säkerställa att relevanta lagkrav och kundkrav tillgodoses i dessa mallar.

Vi har även väletablerade samarbeten med fackföreningar och

branschorganisationer i våra nordiska länder för att främja inkludering

av arbetstagares perspektiv och rättigheter i värdekedjan. Facklig

samverkan sker löpande och genom fackligt utsedda inom Peab som vid

behov genomför kontroller av underentreprenörer under pågående

projekt.


	S2-3

Rutiner för att gottgöra för negativ

påverkan och kanaler genom vilka arbetare

i värdekedjan kan uppmärksamma problem

Peab har riktlinjer för tillbörlig aktsamhet, som beskriver hur vi hanterar

negativa konsekvenser av olika slag, vid incidenter och eventuella skador

samt brott mot Peabs värderingar, regler och koder, inklusive vid

kränkning av mänskliga rättigheter. Vi ska hantera negativ påverkan

genom att samverka för gottgörelse. Vi hjälper den eller det som

påverkats att så långt som möjligt återgå till den situation som rådde om

negativ påverkan inte hade uppstått. Vi möjliggör gottgörelse som står i

proportion till den negativa påverkans allvarlighetsgrad. Lämpliga

gottgörelseåtgärder kan vara ursäkter, återställande eller rehabilitering

av till exempel ekosystem eller medarbetare, ekonomisk ersättning och

åtgärder för att förhindra framtida negativa konsekvenser. Arbete sker

kontinuerligt där riktlinjer och processer med mätetal och rapportering

finns på plats.

è Läs mer om Peabs riktlinjer för tillbörlig aktsamhet på

sidorna sidan 72.

Underentreprenörer som arbetar på Peabs arbetsplatser uppmuntras att

vända sig till sin motpart på Peab, skyddsombud, fackliga representanter

eller företagshälsovården för att rapportera problem av olika slag.

Peab har även en visselblåsartjänst för leverantörens medarbetare och

alla externa intressenter som vill använda sig av kanalen för att

rapportera misstänkta regelbrott, överträdelser mot lagstiftning eller

leverantörskod eller andra händelser. Visslaren rapporterar anonymt

eller öppet, på önskat språk, och utan risk för repressalier. Visslingen

hanteras av Peabs råd för visselblåsning och varje ärende utreds enligt

fastslagna rutiner.

Alla som arbetar på Peabs arbetsplatser får information om Peabs

visselblåsartjänst genom de obligatoriska arbetsplatsutbildningarna. I

övrigt finns information om tjänsten på Peabs webbplatser. Vi

uppmuntrar leverantörer och underleverantörer att proaktivt

kommunicera till sina medarbetare och andra arbetstagare i värdekedjan

om möjligheten att använda visselblåsarsystem, liksom att ha egna

klagomålsmekanismer, vid händelser som strider mot leverantörskod

eller lagstiftning. Under året inkom fyra ärenden via visselblåsarkanalen,

som direkt berörde arbetstagare i värdekedjan. Samtliga ärenden

hanterades i enlighet med fastställda rutiner och processer för

visselblåsning. Ärenden som avsåg brott mot eller klagomål kopplade till

leverantörskoden överlämnades, när så var relevant, till

inköpsorganisationen för vidare handläggning. Vidtagna åtgärder har

bland annat omfattat spärr av leverantör samt genomförande av riktade



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 128

åtgärdsprogram. Utöver det faktum att Peab får in ärenden via

visselblåsartjänsten, vilket visar att kanalen fungerar, görs idag ingen

uppföljning av dess effektivitet.

Vid misstankar om oegentligheter kan arbetstagare i värdekedjan även

vissla till myndigheter som Arbetsmiljöverket och Ekobrottsmyndigheten

i Sverige, Skatteetaten och Arbeidstilsynet i Norge,

Arbetarskyddsförvaltningen Työsuojelu och Verohallinto i Finland samt

Arbejdstilsynet och Skattestyrelsen i Danmark.


	S2-4

Åtgärder avseende väsentlig påverkan för

arbetare i värdekedjan och strategier för att

hantera de väsentliga riskerna och utnyttja

de väsentliga möjligheterna, vad gäller

arbetare i värdekedjan, och dessa åtgärders

ändamålsenlighet

Arbetet kopplat till påverkan, risker och möjligheter inom arbetstagare i

värdekedjan bedrivs på koncern- och affärsområdesnivå med relevant

kompetens i organisationen. Ansvaret går via VD till COO och koncernens

HR-chef, som har stöd av specialister. Uppföljning av åtgärdernas

ändamålsenlighet sker genom de olika funktionerna, såsom inköp och

arbetsmiljö, samt inom ramen för styrgruppen för kvalitetssäkrad och

spårbar värdekedja. Vi mäter idag effektiviteten i våra åtgärder inom

arbetsmiljö vad gäller arbetsplatsolyckor, säkra köp inom

inköpsfunktionen samt leverantörsrevisioner. Vi ser samtidigt behov av

att såväl systematisera dessa uppföljningar som att utveckla nya sätt att

mäta framstegen i våra åtgärder samt att tidsätta dem.

För att främja rättigheter och goda arbetsvillkor för arbetstagare i

värdekedjan har Peab infört ett antal åtgärder som tar sig uttryck i urval,

avtal och uppföljning av leverantörer och underentreprenörer genom

revisioner och arbetsplatskontroller. Före samarbete inleds med en

underentreprenör eller leverantör sker en kontroll utifrån våra

ekonomiska kriterier och sanktionslistor. Samtliga leverantörer och

underentreprenörer ska godkänna och underteckna Peabs

leverantörskod, som ställer krav på efterlevnad av mänskliga rättigheter

och arbetsrätt, inklusive arbetsvillkor, lön, föreningsfrihet samt förbud

mot tvångsarbete. Kraven tydliggörs även genom avtalsvillkor kopplade

till arbetsmiljö och miljö.

Under 2025 utvecklade Peab arbetet med att stärka processer för

riskbedömning, uppföljning och leverantörsdialog med målet att tidigt

identifiera och hantera negativ påverkan för arbetstagare i värdekedjan.

Detta omfattar ökad spårbarhet, fördjupade bedömningar i kategorier,

geografiska områden och arbetsuppgifter med högre risk samt stärkt

dialog med leverantörer, underentreprenörer och andra relevanta

intressenter längs värdekedjan.

Koncernens inköpsarbete är viktigt för vår förmåga att hantera påverkan,

risker och möjligheter avseende arbetstagare i värdekedjan. Genom det

kategoribaserade inköpsarbetet kan vi teckna avtal med tydliga krav och

styra inköpen till ramavtalsleverantörer samt förenkla för verksamheten

att avropa från godkända leverantörer med fördefinierade villkor. Vi ser

att ett strukturerat och riskbaserat inköpsarbete genom kategoristyrning

ger oss bättre möjligheter att stärka relationen med leverantörer och

underentreprenörer som delar våra värderingar, minska variation och

osäkerhet i leverantörsledet och öka spårbarheten i värdekedjan.

Arbetssättet stärker även vår kunskap om respektive inköpskategori och

förbättrar möjligheten att identifiera, följa upp och hantera risker och

möjligheter. Kategoriarbetet leds och samordnas av en kategorichef och

varje kategori har en ansvarig kontaktperson. Arbetet bedrivs i

kategoriteam med representanter från stödfunktioner såsom kvalitet och

miljö, finans, HR samt relevanta funktioner inom affärsområdena.

För att öka transparens, spårbarhet och minska risken för oseriösa

aktörer införde Peab under 2025 rutiner i Sverige som innebär att högst

två led av underentreprenörer får anlitas i ett projekt. Motsvarande krav

är i Norge och Finland redan reglerade genom lagstiftning. Som

ytterligare kontrollåtgärd genomför vi arbetsplatskontroller för att

säkerställa att obehöriga inte har tillträde till våra arbetsplatser. Inom

ramen för branschgemensamma krav i UE 2021 ingår i våra kontroller att

säkerställa att underentreprenörer har kollektivavtal och F-skattebevis.

Under 2025 har vi arbetat med att införa utökade leverantörsbedömning.

Inledningsvis omfattar detta ramavtalsleverantörer till vår direkta

verksamhet. Som del av avtalsuppföljningen genomför Peab

leverantörsrevisioner baserade på leverantörskoden. Revisionerna syftar

till att undersöka om grundläggande krav efterlevs och att skapa

förståelse för vad som krävs för att vara leverantör till Peab. Revisionerna

genomförs av interna tvärfunktionella team bestående av kategorichefer

samt ansvariga för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Detta arbete, inte

minst genom ramavtal och leverantörsrevisioner, ger oss möjligheter att

ha bättre relationer med större insyn i leverantörers verksamheter.

Den utökade leverantörsbedömningen, begränsning av antalet

underentreprenörsled och leverantörsrevisioner är exempel på åtgärder

som syftar till att minska risken för negativ påverkan för arbetstagare i

värdekedjan, särskilt kopplat till arbetsvillkor och mänskliga rättigheter.

Under året tog vi även fram en plan för att under 2026 utbilda inköpare i

ansvarsfulla inköp för att höja den interna kompetensen och därigenom

minska väsentliga risker och ta vara på möjligheter. Avsikten är att

utvärdera framstegen inom ovanstående både avseende åtgärdernas

kvantitet och kvalitet, huvudsakligen inom ramen för inköpsfunktionens

arbete.

Arbetsvillkor: Trygga anställningar och rimliga löner

När det gäller arbetsvillkor för arbetstagare hos våra samarbetspartners

och deras samarbetspartners är vi tydliga - inte minst genom

leverantörskoden - med våra förväntningar på de aktörer som

samarbetar med oss och bidrar i våra värdekedjor i allt från löner och

lönediskriminering och bristande arbetsvillkor till orimliga arbetstider

och temporära kortvariga kontrakt utan trygghet.

För underentreprenörer som omfattas av UE 2021 tillämpar vi

kollektivavtal, vilket innebär att dessa arbetstagare får ta del av villkor

som följer svenska branschstandarder avseende lön, arbetstid,

försäkringar och arbetsmiljö. Genom att inkludera

kollektivavtalsliknande villkor i våra avtal säkerställer vi att även

arbetstagare som inte är direkt anställda av oss omfattas av rättvisa och

transparenta anställningsvillkor. Motsvarande tillvägagångssätt har vi i

våra övriga nordiska verksamhetsländer.

Peab är medlem i flera arbetsgivarorganisationer och tillämpar totalt 24

olika kollektivavtal i våra nordiska verksamhetsländer, fördelat på olika

affärs- och verksamhetsområden. Att följa kollektivavtal gäller alla –

oberoende om det är egna medarbetare, medarbetare från

bemanningsbolag eller underentreprenörer – som arbetar för Peab och

är en förutsättning för att nå koncernens mål med säkra och goda

arbetsvillkor.

Arbetsvillkor: Hälsa och säkerhet

Utmaningarna med hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är både direkt

kopplat till den bygg- och anläggningsbransch som Peab verkar i samt

för arbetstagare i leveranskedjan för material och produkter som är

nödvändiga till Peabs projekt. Alla som vistas på Peabs arbetsplatser

ingår i Peabs arbetsmiljöansvar och ska kunna göra det under trygga och

säkra förhållanden, trots att det finns riskfyllda arbetsmoment i

verksamheten. Vi bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och flera

delar av verksamheten är certifierade enligt ISO 45001. För att förebygga

olyckor och tillbud utvecklar vi kontinuerligt kvalitetssäkrade och

systematiserade arbetsmetoder. På byggarbetsplatserna handlar det om

återkommande skyddsronder med efterföljande åtgärder av

identifierade brister. För att stärka säkerheten på våra arbetsplatser

genomgår samtliga underentreprenörer obligatorisk arbetsmiljö- och

säkerhetsutbildning innan de påbörjar arbete för Peab. I Sverige och

Norge genomförs utbildningen digitalt och i Finland genomförs den

fysiskt.

Riskerna för exponering av farliga ämnen berör såväl anställda hos

tillverkare och underentreprenörer som slutkund, om produkten som

innehåller ämnen med betänkligheter byggs in i slutprodukten. I enlighet

med beskrivningen på sidorna 95-97 i avsnitt E2 Föroreningar arbetar vi

löpande med att minska riskerna för att någon ska exponeras för farliga

ämnen.

è Läs mer om Peabs arbetsmiljöarbete, inklusive målen avseende

allvarliga olyckor på sidan 124.

Genom Peabs leverantörskod, som leverantörerna signerar, kräver vi

även att de respekterar relevant lokal lagstiftning på området, samt ILO:s

kärnkonventioner. Peab förväntar sig även att leverantörerna har ett

systematiskt arbetsmiljöarbete som möjliggör kontinuerlig övervakning

och förbättring av arbetsmiljön. Som en stor samhällsbyggare i Norden

har vi möjlighet att ställa den här typen av krav och ha en positiv

påverkan på aktörer i värdekedjan genom att utmana och vägleda i

frågor som hälsa och säkerhet. På så sätt kan vi öka välmåendet på

arbetsplatserna och minska riskerna för arbetsplatsolyckor.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 129

Lika behandling och lika möjligheter för alla

Lika behandling och lika möjligheter för alla inkluderar jämställdhet och

lika lön för lika arbete samt åtgärder mot våld och trakasserier på

arbetsplatsen. En trygg och inkluderande arbetsmiljö är en rättighet för

alla och Peabs arbetsmiljöarbete omfattar därför samtliga som vistas på

våra arbetsplatser. Vi försäkrar oss om att alla som arbetar på våra

arbetsplatser tar del av våra policyer, inklusive leverantörskoden och

Peabs likabehandlingsplan som innefattar riktlinjer avseende anti-

diskriminering och trakasserier.

Andra arbetsrelaterade rättigheter

Peabs leverantörskod slår tydligt fast att vi aldrig accepterar barnarbete,

människohandel, tvångsarbete eller arbete kopplat till någon form av

hot eller bestraffning. Arbete ska alltid ske på frivillig grund. Med tanke

på att vår egen verksamhet uteslutande bedrivs i Norden med en stor

andel nordiska arbetstagare samt att vi inte använder gästarbetare från

ej godkända entreprenörer, minskar riskerna för brister i andra

arbetsrelaterade rättigheter som barnarbete, tvångsarbete och

integritetskränkningar. Samtidigt innebär, som vi beskrivit, vårt

beroende av leverantörer i värdekedjan att det finns risker för brister i

arbetsrelaterade rättigheter och att våra möjligheter att utöva tillsyn

minskar ju längre bort i värdekedjan vi kommer.

Det är möjligt att kränkningar av arbetstagares rättigheter förekommer i

länder där skydd av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter

inte är lika starkt som i Norden, även om Peab under 2025 inte har

identifierat några överträdelser. Att arbeta med uppföljning och

kontinuerliga förbättringar är därför viktigt för att värna rättigheterna för

utsatta grupper av arbetstagare i värdekedjan.

Dessa insatser är inte minst viktiga för att bidra till att omställningen till

förnybara energikällor sker på ett sätt som respekterar och skyddar

mänskliga rättigheter. Vi vet till exempel att leverantörskedjan för

solcellsmoduler innebär risker kopplade till mänskliga rättigheter.

Produktionen av solceller är ofta koncentrerad till geografiska områden

och leverantörsled med dokumenterade utmaningar avseende

arbetsvillkor och risker för bland annat tvångsarbete. Med tanke på det

växande behovet av solcellsteknik inom bygg- och fastighetsbranschen

kan vi anta att dessa risker i värdekedjan kommer att öka. Mot denna

bakgrund intensifierar vi arbetet med att skapa transparens i kategorier

med identifierade höga risker, såsom inköp av solcellsrelaterade

produkter. God inköpsstyrning är grunden för hantering av påverkan,

risker och möjligheter i värdekedjan.


	S2-5

Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska

hanteras, positiv påverkan stärkas och

väsentliga risker och möjligheter hanteras

Genom mätetalet säkra köp följer vi upp verksamhetens inköp och

andelen inköp som görs från leverantörer med skriftliga avtal. Peab har

som mål att minst 75 procent av inköpen ska uppfylla kriterierna för

säkra köp. 2025 uppgick andelen till 86 procent. Mätningen omfattar den

svenska verksamheten, men avsikten är att inkludera Norge, Finland och

Danmark i mätningen. Målet är beslutat av Peabs koncernledning och

inköpsfunktionen ansvarar för uppföljningen. Det har inte formulerats

genom deltagande av externa intressenter.

Under 2025 genomförde vi 69 (72) revisioner bland våra betydande

leverantörer. Vi arbetar med att se över vårt revisionsprogram för att öka

dess effektivitet för oss och våra leverantörer. Bland annat ska vi

vidareutveckla processen utifrån ett riskbaserat perspektiv med syftet att

förbättra urvalet av leverantörer som blir föremål för revision.

Vi genomför sedan 2021 tredjepartskontroller i den svenska

verksamheten för att säkerställa att obehöriga inte har tillträde till och

inte vistas på våra arbetsplatser. Under 2025 besöktes 33 (12)

arbetsplatser och kontrollerna omfattade 1 212 (335) individer.

Förutom säkra köp har Peab inte fastställt kvantitativa mål avseende

arbetstagare i värdekedjan, men överväger att utvärdera mätbara mått

och mål i det fortsatta arbetet samt att än tydligare koppla dessa till

påverkan, risker och möjligheter.


	Social	S3
	ESRS
	Påverkade samhällen
	Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ☐ Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ☑ Tillräckliga bostäder ☐ Tillräckliga livsmedel ☐ Vatten och sanitet ☑ Markrelaterade konsekvenser ☑ Säkerhetsrelaterade konsekvenser ☐ Samhällens civila och politiska rättigheter ☐ Yttrandefrihet ☐ Mötesfrihet ☐ Konsekvenser för människorättsaktivister ☐ Urfolks rättigheter ☐ Fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke ☐ Självbestämmande ☐ Kulturella rättigheter



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 131

Figur 62: IRO

Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori

Policyer (MDR-P)

Åtgärder (MDR-A)

Mål (MDR-T)

Mått (MDR-T)

ESRS S3 Påverkade samhällen

Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Miljö-, social och samhällspåverkan i

byggskeden

Projekt och byggskeden kan påverka lokalsamhällen genom buller, ökad trafik, försämrad boendemiljö eller

miljörisker som föroreningar. De kan också påverka trygghet, kulturmiljöer och skapa intressekonflikter eller

negativ opinion, särskilt vid bristfällig dialog.

Negativ

Potentiell

Uppförandekod

Leverantörskod

Riktlinjer för tillbörlig aktsamhet

Kommunikation och dialogaktiviteter

Samråd med myndigheter och andra

intressenter

Lokal ekonomisk och social utveckling

Genom att stärka relationerna med lokalsamhället och bidra till bostäder, infrastruktur och trygga miljöer

främjar vår verksamhet lokal utveckling och ett livskraftigt samhällsliv. Detta skapar lokala arbetstillfällen,

stärker ekonomin och minskar risker för konflikter, förseningar och ökade kostnader.

Positiv

Faktisk

Uppförandekod

Leverantörskod

Riktlinjer för tillbörlig aktsamhet

Kommunikation och dialogaktiviteter

Samverkansprojekt

Lokala initiativ med unga via skol- och

föreningsprojekt

ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

Peab och påverkade samhällen



	Peab tillämpar infasningsreglerna i enlighet med Europeiska kommissionens infasningsregler för våg 1-företag enligt Omnibus och ”Quick Fix” och redovisar minimikraven (Minimum Disclosure Requirements) i enlighet med ESRS 2 §17 för S3 Påverkade samhällen genom att sammanfatta information om ämnets väsentlighet, strategiska koppling, policyer, åtgärder och mål.

Som lokal samhällsbyggare finns Peab på många orter runtom i Norden.

Vi påverkar de samhällen där vi utvecklar, bygger och anlägger. Som ett

av Nordens största bygg- och anläggningsföretag har Peab en betydande

påverkan på lokala ekonomier, social sammanhållning och boende- och

arbetsmiljöer. Att bidra positivt till samhällets utveckling är kärnan i vår

verksamhet, liksom att visa hänsyn och vara lyhörd för lokala behov och

önskemål. Vi respekterar och främjar samhällens ekonomiska, sociala

och kulturella rättigheter och arbetar för att stärka relationerna med

lokalsamhällena där vi verkar. Att göra nytta lokalt är tydligt definierat

genom koncernens målområde att vara ledande inom samhällsansvar.

Vi bidrar med bostäder, lokaler, infrastruktur och miljöer som främjar

lokalt samhällsliv. Samtidigt är vi medvetna om att bygg- och

anläggningsverksamhet kan föra med sig negativa påverkan. Vår

påverkan uppstår genom direkta insatser – såsom byggproduktion,

etablering av arbetsplatser och inköp från lokala leverantörer. Det kan till

exempel handla om att vi uppfattas inkräkta på andra önskemål eller

avsikter på platsen eller att människor som bor och arbetar i anslutning

till våra projekt påverkas av utsläpp eller damm från byggarbetsplatsen.

Våra projekt kan även försämra framkomligheten för människor.

Vår påverkan uppstår även indirekt genom hur vi utformar projekt, för

dialog med lokalsamhällen och förvaltar relationer med kommuner,

boende och andra intressenter. Eftersom vi vill påverka lokalsamhällen

positivt är vi lyhörda och aktiva i sådana dialoger. Detta är nära integrerat

i Peabs affärsmodell som bygger på ett lokalt samhällsbyggande med

långsiktiga relationer och ansvarstagande i projektens alla faser.

Eftersom Peab även har ansvar för samhällen som påverkas eller kan

påverkas av verksamheten nedströms i värdekedjan ökar antalet

påverkade eller potentiellt påverkade samhällen.

Figur 62 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de

förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs

i detta kapitel.

I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning

avseende påverkade samhällen är samhällens ekonomiska, sociala och

kulturella rättigheter väsentliga. Vi har särskilt identifierat tillräckliga

bostäder, markrelaterade konsekvenser och säkerhetsrelaterade

konsekvenser som väsentliga.


	SBM-3

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

och deras förhållande till strategi och

affärsmodell

Peabs strategi att vara Nordens samhällsbyggare innebär ett långsiktigt

ansvar för att bidra positivt till lokalsamhällen där vi är verksamma.

Detta är integrerat i affärsmodellen genom:

• Lokal förankring och egen personal, vilket säkerställer att projekt

utvecklas och utförs med förståelse för lokala förutsättningar.

• Ett ansvarstagande arbetssätt i produktion, med rutiner som

minimerar störningar och säkerställer en säker, effektiv och hållbar

byggprocess.

• Systematiskt hållbarhetsarbete med fokus på social, miljömässig och

ekonomisk påverkan i projektens livscykel.

• Fokus på dialog och transparens, där vi arbetar nära kommuner,

närboende och andra intressenter för att skapa goda relationer och

långsiktigt värde.

• Integration av social hållbarhet i stadsutveckling, med fokus på

trygghet, tillgänglighet, mobilitet och inkluderande miljöer.

Våra kunder betonar allt oftare vikten av samverkan kring ett gemensamt

ansvar i att forma framtidens samhällen. För Peab är denna utveckling

positiv och handlar till exempel om att och hur vi utformar attraktiva

bostäder och säkra bostadsområden samt främjar lokalt föreningsliv och

ungas utveckling och utbildning. Genom att bidra till fler grönområden,

mötesplatser och tillgänglighet till serviceanläggningar kan vi vara med

och forma hållbara, levande och inkluderande samhällen.

På detta sätt bidrar vår verksamhet till att både minska negativa och

förstärka positiva effekter i de lokalsamhällen där vi finns. Det stärker

Peabs långsiktiga konkurrenskraft och värdeskapande.

Samhällsbyggnadssektorn i de nordiska länderna är strikt reglerad, till

exempel genom den svenska plan- och bygglagen, den norska lov om

planlegging og byggesaksbehandling och den finska markanvändnings-

och bygglagen. Det övergripande syftet med dessa lagar är att skapa

hälsosamma, säkra och trivsamma livsmiljöer som fungerar socialt och

där behoven hos olika befolkningsgrupper beaktas. Genom dem

säkerställer vi att perspektiven hos påverkade samhällen beaktas i våra

beslut, liksom när och hur samråd med påverkade samhällen och deras

representanter ska genomföras.

Att hantera samhällspåverkan och skapa positiva effekter är viktigt för:

• Projektgenomförande med minskade risker för förseningar, ökade

kostnader och konflikter.

• Konkurrenskraft genom uppfyllande av kundkrav.

• Värdeskapande som stärker vårt varumärke och ökar acceptansen i

lokalsamhällen.



		Påverkade samhällen har koppling till FN:s 11:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbara städer och samhällen.

Hantering av påverkan, risker och

möjligheter


	MDR-P

Antagna policyer för hur väsentliga

hållbarhetsfrågor ska hanteras

Grunden i Peabs åtagande är efterlevnad av nordisk lagstiftning och

efterlevnad av andra regler och förordningar som gäller på de marknader

där vi är verksamma. Därtill eftersträvar vi att följa internationella

riktlinjer, normer och initiativ: FN:s Global Compact, FN:s deklaration om

mänskliga rättigheter, FN:s globala mål för hållbar utveckling, OECD:s

riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter (UNGP) och de allmänna principerna i det

internationella regelverket för mänskliga rättigheter. Våra policyer och

riktlinjer är i sin tur förenliga med dessa åtaganden, vilket slås fast i Peabs

uppförandekod.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 132

Peab har policyer och riktlinjer som syftar till att minimera negativ

påverkan och maximera positiva effekter för lokalsamhällen. Vår

uppförandekod och leverantörskod klargör våra åtaganden för

samhällsansvar och mänskliga rättigheter. Genom dessa verkar vi för att vi

och våra leverantörer ska ta ansvar för både risker och möjligheter i de

samhällen som påverkas av våra gemensamma verksamheter. Vi har även

riktlinjer om processen för tillbörlig aktsamhet, som beskriver hur vi

identifierar och bedömer potentiella negativa konsekvenser för människor

och miljö och arbetar aktivt med att förebygga eller minimera dessa, samt

våra rutiner för gottgörelse vid eventuella negativa konsekvenser av vår

verksamhet.

è Läs mer om riktlinjen för processen avseende tillbörlig aktsamhet

på sidan 72.

Inom respektive affärsområde finns rutiner och riktlinjer för våra aktiviteter

som påverkar de samhällen vi verkar i, såsom vid lokala samråd i samband

med projektutveckling eller etablering av täkt. I enlighet med våra

verksamhetsledningssystem vilar ansvaret för detta på respektive

verksamhetschef.

Peabs uppförandekod, policyer och riktlinjer omfattar hela verksamheten,

uppdateras årligen och fastställs av antingen styrelsen eller

koncernledningen. De kommuniceras till relevanta intressenter och går att

hitta på Peabs webbplatser.

è Läs mer om Peabs uppförandekod på sidan 61.


	MDR-A

Åtgärder och resurser med avseende på

väsentliga hållbarhetsfrågor

Vi eftersträvar att minimera negativ påverkan och att lokala

ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter respekteras, inklusive om

projektet berör urfolks rättigheter.

Vid byggprojekt involverar vi påverkade samhällen till exempel genom

samrådsprocesser med lokalbefolkningen. Vi håller dialogmöten med

kommuner, boende och intresseorganisationer inför och under projekt.

Det gör vi både för att minimera negativ påverkan på lokala intressen och

identifiera möjligheter. Att skapa attraktiva och säkra bostäder och

bostadsområden är självklart för oss. I enlighet med lagar och

förordningar samt demokratiskt fastslagna processer deltar vi till

exempel i processer för att utveckla översiktsplaner tillsammans med

kommuner och andra byggherrar och bidrar på så sätt till att fastställa

grunderna för framtida planprogram.

När det gäller tillståndspliktiga verksamheter, såsom täkter eller

miljöfarlig verksamhet som potentiellt skulle kunna få konsekvenser för

samhällen, innefattas medborgardialoger och samråd i den reglerade

processen. Dialoger med relevanta förvaltningar och med samhällets

valda företrädare är därmed en naturlig del av arbetet.

Vi kommunicerar på olika sätt för att nå aktörer i påverkade samhällen.

Vi använder olika dialogformer och genomför kontinuerligt

nätverksträffar, samverkansprojekt, informationsträffar och bjuder in till

studiebesök. Vi har aktiva kontakter med kommunala och regionala

beslutsorgan, och engagerar oss i miljöredovisningar, visionsarbeten,

mentorskap, sponsringsprojekt och medborgardialoger. Här är även det

förebyggande arbetet i samband med genomförande av projekt viktigt.

Information till och dialog med närboende och kringliggande

intressenter pågår före, under och efter det att vi utför arbeten.

Kontinuerlig kommunikation är avgörande för god hantering av den

påverkan, risker och möjligheter som uppstår i påverkade samhällen.

Under det gångna året har vi även genomfört en rad konkreta åtgärder

för att minska påverkan på lokalsamhällen. Det har till exempel handlat

om att införa bullerskydd, minska dammbildning och förbättra

trafiksäkerhetsplaner. Vi följer alltid upp den här typen av åtgärder för att

säkerställa att de har avsedd effekt, till exempel kring bullernivåer. Under

2025 har det inte rapporterats några händelser inom påverkade samhällen.

Vi arbetar även med lokala initiativ, exempelvis engagemang i barn och

ungas utveckling. Det kan handla om deltagande i eller sponsring av

skolaktiviteter och föreningsliv. I många av våra projekt finns dessutom

olika typer av krav på socialt ansvarstagande. Genom vårt koncept Peab

Life har vi de senaste åren skapat samarbeten med partners på olika

orter i Norden för att främja barns och ungas utveckling. Våra Peab Life-

samarbeten riktar sig främst till skolor och idrottsföreningar och vi

försöker oftast rikta insatserna till unga i socioekonomiskt utsatta

områden eller till unga som på andra sätt riskerar utanförskap. Under

2025 genomförde Peab Life 51 (40) aktiviteter och involverade nära 3 200

(3 000) barn, ungdomar och studenter i lokala samarbeten.

Vi har flera välfungerande kanaler för utomstående att komma i kontakt

med Peab, till exempel vår kundtjänst eller våra webbplatser. Ofta sker

dock dialogen genom direktkontakt med något av våra lokalkontor eller

med medarbetare på en arbetsplats. Kontakterna kan handla om

klagomål, önskemål eller frågor av olika slag. Vi har medarbetare som

har till uppgift att hantera den här typen av kontakter. Det är också

vanligt förekommande att boende i närheten av någon av Peabs

verksamheter hör av sig med frågor eller synpunkter. Det kan handla om

buller, transporter som hindrar framkomligheten eller störande lukt från

asfaltshantering. Vi arbetar transparent, systematiskt och förebyggande,

inte minst när det handlar om att åtgärda problem. Här har vi stöd av

fastslagna system och arbetssätt för händelsehantering, vilket också ger

oss möjlighet att följa upp hanterade ärenden.

Därtill erbjuder vi vårt webbaserade visselblåsarsystem som garanterar

anonymitet för anmälaren.

è Läs mer om Peabs visselblåsartjänst på sidan 139.


	MDR-T

Uppföljning av policyernas och åtgärdernas

ändamålsenlighet genom mål

Vi har inte definierat mål eller mätetal inom hållbarhetsämnet påverkade

samhällen, men har för avsikt att utvärdera behovet av dessa i det

fortsatta arbetet, för att kunna utveckla vår förmåga att följa upp

ändamålsenligheten i våra åtgärder. Vi arbetar likaså vidare med att

utveckla såväl processer som arbetssätt avseende påverkade samhällen.



	Social	S4
	ESRS
	Konsumenter och slutanvändare
	Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ☐ Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare ☐ Personlig integritet ☐ Yttrandefrihet ☐ Tillgång till (kvalitets)information ☑ Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare ☑ Hälsa och säkerhet ☑ En persons säkerhet ☑ Skydd av barn ☐ Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare ☑ Icke-diskriminering ☑ Tillgång till varor och tjänster ☐ Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 134

Figur 63

Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori

Policyer (MDR-P)

Åtgärder (MDR-A)

Mål (MDR-T)

Mått (MDR-T)

ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare

Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare

Hälsa och säkerhet i den byggda miljön

Brister i slutprodukter, såsom i tekniska installationer, materialval, fukt- och inomhusmiljöfrågor eller i

säkerhetsstandarder, kan påverka konsumenter och/eller slutanvändares hälsa och säkerhet negativt.

Negativ

Potentiell

Uppförandekod

Riktlinje avseende processen för tillbörlig

aktsamhet

Kvalitetspolicy

Kvalitetsarbete och besiktningar

Kunddialoger och tillgängliga

klagomålsmekanismer

Produktval

NKI (Nöjd Kund-Index)

Mål: >75

Eget mätetal

Hälsa och säkerhet i den byggda miljön

Brister i slutprodukter, såsom i tekniska installationer, materialval, fukt- och inomhusmiljöfrågor eller i

säkerhetsstandarder, finns risker för ekonomiska konsekvenser för boende, brukare och Peab, liksom risk för

skadat anseende för Peab.

Risk

Potentiell

Uppförandekod

Riktlinje avseende processen för tillbörlig

aktsamhet

Kvalitetspolicy

Kvalitetsarbete och besiktningar

Kunddialoger och tillgängliga

klagomålsmekanismer

Produktval

Säkerhet och trygghet i bostads- och

stadsutvecklingsprojekt samt utomhusmiljöer

Byggnation med hänsyn till gestaltning, trygghet och mobilitet påverkar människors vardagsliv och

välbefinnande. Individers säkerhet samt skydd av barn påverkas av aspekter som ljussättning, öppna ytor och

trafiksäkerhet. God hänsyn till ovanstående förebygger risker och främjar kundnöjdhet samt kan gynna

anseende och ge affärsmöjligheter.

Möjlighet

Potentiell

Uppförandekod

Riktlinje avseende processen för tillbörlig

aktsamhet

Kvalitetspolicy

Peab Life, lokala initiativ med unga via

skol- och föreningsprojekt

NKI (Nöjd Kund-Index)

Mål: >75

Eget mätetal

Social inkludering för konsumenter och /eller slutanvändare

Tillgång till varor och tjänster och

användbarhet

Byggnation med hänsyn till gestaltning, trygghet och mobilitet påverkar människors vardagsliv och

välbefinnande. Individers säkerhet samt skydd av barn påverkas av aspekter som ljussättning, öppna ytor och

trafiksäkerhet.

Positiv

Potentiell

Uppförandekod

Riktlinje avseende processen för tillbörlig

aktsamhet

Kvalitetspolicy

Kunddialoger

Produktval

Peab Life, lokala initiativ med unga via

skol- och föreningsprojekt

ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

Peab och konsumenter och slutanvändare



	Peab tillämpar infasningsreglerna i enlighet med Europeiska kommissionens infasningsregler för våg 1-företag enligt Omnibus och ”Quick Fix” och redovisar minimikraven (Minimum Disclosure Requirements) i enlighet med ESRS 2 §17 för S4 Konsumenter och slutanvändare genom att sammanfatta information om ämnets väsentlighet, strategiska koppling, policyer, åtgärder och mål.

Peabs verksamhet påverkar konsumenter och slutanvändare runtom i

Norden främst genom de byggnader, bostadsområden och

samhällsfastigheter och den infrastruktur vi utvecklar, bygger och

underhåller. Som Nordens samhällsbyggare har vi ett långsiktigt ansvar

gentemot de människor som nyttjar våra produkter och tjänster – från

privatpersoner i nya bostäder vi byggt till brukare av skolor, infrastruktur

och vårdmiljöer. Att vi lyckas möta behov och krav samt leverera i

enlighet med våra åtaganden till kunderna, och i slutänden till

konsumenter och slutanvändare, är avgörande för en långsiktigt hållbar

verksamhet. Denna påverkan är därför nära kopplad till Peabs

affärsmodell, som bygger på ett lokalt förankrat och kundnära arbetssätt

där kvalitet, trygghet och livscykelperspektiv är hörnstenar.

Peabs påverkan inom konsumenter och slutanvändare bedöms vara

väsentlig avseende personlig säkerhet för konsumenter med

underämnena hälsa och säkerhet, en persons säkerhet och skydd av barn

och social inkludering med icke-diskriminering och tillgång till varor och

tjänster vara väsentliga underämnen.

Figur 63 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de

förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs

i detta kapitel.


	SBM-3

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

och deras förhållande till strategi och

affärsmodell

Peabs strategi bygger på att vara Nordens ledande samhällsbyggare.

Arbetet med konsumenter och slutanvändare är integrerat i koncernens

övergripande mål för hållbarhet, kvalitet och kundrelationer. När vi i

enlighet med vår affärsmodell levererar bygg- och anläggningsprojekt,

som nyttjas av konsumenter och slutanvändare, har det påverkan på

deras säkerhet, tillgänglighet och livskvalitet. Vårt uppdrag är att

säkerställa att våra projekt uppfyller höga krav på kvalitet, säkerhet och

social inkludering.

Vi identifierar faktiska och potentiella konsekvenser för konsumenter och

slutanvändare, särskilt kopplade till:

• Hälsa och säkerhet i den byggda miljön, inklusive tekniska

installationer, materialval, fukt- och inomhusmiljöfrågor samt

säkerhetsstandarder.

• Tillgänglighet och användbarhet, vilket påverkar människors

möjligheter att ta del av samhällsfunktioner och boendemiljöer

oavsett funktionsvariation.

• Social funktionalitet i bostads- och stadsutvecklingsprojekt, där

gestaltning, trygghet och mobilitet påverkar människors vardagsliv

och välbefinnande.

Den faktiska påverkan uppstår främst i utförandet av byggprojekt och

under senare förvaltningsskeden där brister kan ha påverkan på

människor. Potentiell påverkan är kopplad till projektering, materialval,

leverantörskedjor och övergången till mer digitala lösningar.



		Påverkade samhällen har koppling till FN:s 11:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbara städer och samhällen.

Hantering av påverkan, risker och

möjligheter


	MDR-P

Antagna policyer för hur väsentliga

hållbarhetsfrågor ska hanteras

Peabs arbete och ansvarstagande inom konsumenter och slutanvändare

regleras genom nationell lagstiftning i Norden och

branschöverenskommelser. Till stöd i vårt arbete har vi även

internationella riktlinjer, normer och initiativ: FN:s Global Compact, FN:s

deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s globala mål för hållbar

utveckling, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande

principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), de allmänna

principerna i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter

samt OECD:s konvention mot mutor och dess rekommendationer. Våra

policyer och riktlinjer är i sin tur förenliga med dessa åtaganden, vilket

slås fast i Peabs uppförandekod.

Utgångspunkten för Peabs arbete avseende konsumenter och

slutanvändare är vår uppförandekod som vägleder oss i verksamheten.

è Läs mer om Peabs uppförandekod på sidan 61.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	SOCIALT S1–S4 135

Peabs riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet stöttar oss i

arbetet avseende konsumenter och slutanvändare. Den beskriver hur vi

identifierar och bedömer potentiella negativa konsekvenser för

människor och miljö samt arbetar aktivt med att förebygga eller

minimera dessa.

è Läs mer om Peabs riktlinjer avseende processen för tillbörlig

aktsamhet på sidan 72.

Peab har en kvalitetspolicy som rör konsumenter och slutanvändare

samt processer för att involvera dem i frågor kring påverkan.

Kvalitetspolicyn slår bland annat fast att Peab som samhällsbyggare tar

ansvar för kvaliteten i våra produkter och tjänster. Målet med

kvalitetsarbetet är att våra slutprodukter håller hög kvalitet och ger goda

referenser för framtida affärer. Vi arbetar förebyggande och långsiktigt

med kvalitet som en integrerad del i den dagliga verksamheten.

Peabs uppförandekod, policyer och riktlinjer omfattar hela

verksamheten, uppdateras årligen och fastställs av antingen styrelsen

eller koncernledningen. Vid framtagandet av våra policyer och riktlinjer

ger de kontinuerliga intressentdialogerna, framför allt med kunder och

aktörer i lokalsamhället, värdefull information för utformningen av

dessa. Ansvaret för implementering av koder, policyer och riktlinjer utgår

från koncernledningen och går via linjechefer ut på varje arbetsplats och

projekt där den huvudsakliga dialogen med konsumenter och

slutanvändare förs. Styrdokumenten kommuniceras till relevanta

intressenter och finns på Peabs webbplatser.


	MDR-A

Åtgärder och resurser med avseende på

väsentliga hållbarhetsfrågor

När vi bygger bostäder, skolor, badhus och sjukhus eller anlägger

infrastruktur och innergårdar har vi med oss perspektivet från de som ska

vistas där. Detta perspektiv inkluderar frågor avseende personlig

säkerhet och social inkludering. Inför att vi inleder ett samarbete med

kund gör vi genomgångar och utredningar kring kundkrav, som vanligen

även återspeglar krav från konsumenter och slutanvändare, och våra

möjligheter att möta dem. Vi arbetar till exempel i anbudsråd, som syftar

till att ta fram väl genomarbetade och rättvisande erbjudanden och

minskat risktagande för Peab, kunden och därmed även konsumenten

och slutanvändaren. På samma sätt gör vi när vi projekterar egna

bostäder, lokaler och stadsdelar. Materialval, gestaltning med hänsyn till

individers säkerhet och trivsel samt tillgänglighet är viktiga inslag.

Åtgärderna kopplat till hantering av Peabs påverkan innefattar även

kontinuerliga dialoger med berörda intressentgrupper, såsom lokala

samrådsmöten och kundundersökningar. Det ger oss en grund för

prioriteringar i vår verksamhet och i de olika projekten och uppdragen vi

arbetar med.

Genom hela verksamheten arbetar vi med att:

• Stärka kunddialogen genom strukturerad uppföljning och

förbättringsprocesser.

• Säkerställa att projektering och produktion utgår från högsta möjliga

nivå av säkerhet och funktionalitet.

• Integrera social hållbarhet, tillgänglighet och inkluderande design i

projektutveckling.

Vi har inte summerat omfattningen av de resurser vi avsätter på ett

strukturerat sätt för att hantera påverkan, risker och möjligheter, utan

har för avsikt att utveckla såväl åtgärder som resurser i det kommande

arbetet.

Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare

För att värna hälsa och säkerhet i det vi bygger arbetar vi med

kvalitetsstyrning, certifierade ledningssystem, systematiska kontroller i

projektens alla skeden samt rutiner för incidentrapportering,

garantihantering och kunduppföljning.

Vi har rutiner vid produktval i våra byggprojekt utifrån säkerhets- och

hälsoperspektiv. Här är inte minst skadliga eller farliga ämnen, såsom

kemikalier av olika slag, viktiga att ha kontroll på.

è Läs mer om vårt arbete med skadliga eller farliga ämnen i

avsnittet ESRS E2, Föroreningar på sidorna 95-97.

Vi tredjepartscertifierar flertalet av våra byggprodukter, såsom betong,

betongstommar, ballast och asfalt, enligt Environmental Product

Declaration (EPD), som är en miljövarudeklaration och beskriver

produktens miljöpåverkan ur hela dess livscykel. En EPD består av

produktdatablad, metodval och resultat från bedömningen av

miljöpåverkan.

Vi följer relevanta säkerhetsstandarder, såsom CE-märkning vid

installation av utrustning.

Vid utveckling och byggnation av bostäder Svanenmärker vi våra egna

bostadsprojekt, vilket innebär högt ställda krav på material som används

för att säkerställa en sund boendemiljö som uppfyller uppställda

hälsokrav. Därtill bygger vi tillsammans med våra beställare i enlighet

med andra certifieringar (främst BREEAM, Miljöbyggnad och NollCO2)

med liknande krav.

För att främja säkerhet och trygghet i de projekt och miljöer vi arbetar

med utgår vi i planeringsprocessen alltid från säkra trafiklösningar och

bostadsområden i de gestaltningar vi gör. Det är avgörande för att

minska riskerna för våld, trakasserier och andra former av hotfulla

situationer till att bygga in skydd i form av räcken och staket eller

övervakningssystem.

När vi utformar våra egenutvecklade bostadsprojekt och boendemiljöer

beaktar vi barn- och ungdomsperspektivet. Att bygga bostäderna

barnanpassat och utforma säkra boendemiljöer genom att utrusta

platser med belysning och fysiska skyddskonstruktioner är exempel på

hänsyn. Genom Peab Life gör vi också lokala projekt för och med barn

och unga. Vi gör återkommande skolbesök för att berätta om Peabs

verksamhet och prata med unga om samhällsbyggarbranschen, till

exempel ger elever ibland konkreta förslag på önskemål kring platser och

skolor vi bygger. Genom att unga får delta i lokala byggprojekt vill vi

bygga bort orättvisor och bidra till ökad mångfald, gemenskap och

delaktighet.

Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare

Vi är måna om att bygga boende- och offentliga miljöer som ger alla,

inklusive de med funktionsvariationer, lika tillgång till våra produkter

och tjänster. För att leverera tillgängliga produkter och inte kränka

grundläggande rättigheter eftersträvar vi att följa internationella,

nationella och branschspecifika riktlinjer och standarder. Handboken

Bygg ikapp är ett exempel som vägleder oss i hur vi bygger tillgängligt.

Det förutsätter att vi tillgänglighetsanpassar fysiska platser, exempelvis

genom ramper och hissar.

Vi följer samrådsprocesser och deltar i dialoger med kommuner och

aktörer i lokalsamhället och formar på så sätt hållbara, levande och

inkluderande samhällen.

Kanaler för kommunikation

Vid frågor, synpunkter, önskemål, klagomål eller incidenter kan

konsumenter och slutanvändare vända sig till Peab genom att ringa

växeln eller ta kontakt via Peabs olika webbplatser. Därtill är det möjligt

att ta direkt kontakt med Peabs många lokala kontor och verksamheter.

Affärsområde Projektutveckling har en egen kundtjänst för privata

bostadsköpare som kan höra av sig till Peab med sina frågor.

Vidare finns Peabs visselblåsartjänst för alla externa intressenter. Den

tillåter anonymitet i samband med rapportering och alla inkomna fall

hanteras efter samma dokumenterade process.

è Läs mer om vår visselblåsartjänst på sidan 139.

Samlad information om hur konsumenter och slutanvändare kan nå oss,

oavsett ärende finns på Peabs webbplatser.


	MDR-T

Uppföljning av policyernas och åtgärdernas

ändamålsenlighet genom mål

Ett av koncernens nio externa mål är Nöjd-kund-index (NKI). Det är ett

standardiserat mål och en sammanvägd bedömning av tre frågor till

kunder om 1) förväntningar, 2) total nöjdhet och 3) ideal. Svaren anges

på en tiogradig skala som räknas om till ett index mellan 0 och 100 och

där värden mellan 65 och 75 motsvarar medelgod kundnöjdhet. I vår

mätmetod för Nöjd-Kund-Index (NKI) motsvarar vart och ett av våra fyra

affärsområden en fjärdedel av värdet för koncernens samlade NKI-

resultat. Målet för NKI är att det sammanvägda värdet ska överstiga 75,

vilket innebär att det inte är relevant att mäta målutfallet mot ett basår.

Värden understigande 65 motsvarar ej tillfredsställande kundnöjdhet och

värden över 75 motsvarar mycket god kundnöjdhet. Peab redovisar NKI

årsvis.

För 2025 uppgick NKI till 80. Antalet kunder som deltog i mätningen

hösten 2025 uppgick till nästan 2 100, vilket motsvarade en svarsfrekvens

på 27 procent. Under 2025 har inga ändringar i mätmetoden gjorts.


Figur 64	Nöjd-kund-index (NKI)	Mål
2021	81	>75
2022	80	>75
2023	80	>75
2024	78	>75
2025	80	>75

Utöver NKI-målet följer vi upp de kundrelaterade mätpunkterna garanti-

och reklamationskostnader, som har bäring på konsumenter och

slutanvändare.

Vi arbetar vidare med att utveckla såväl processer som arbetssätt samt

att ta fram eventuella nya mål och mått inom konsumenter och

slutanvändare för att fortsätta stärka kopplingen till väsentlig påverkan,

risker och möjligheter.



	Affärsetik	G1
	ESRS
	Affärsetik
	Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ☑ Företagskultur ☑ Skydd för visselblåsare ☐ Djurskydd ☐ Politiskt engagemang ☑ Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner ☑ Korruption och mutor



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSETIK G1 137

Figur 65

Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter

Kategori

Policyer (MDR-P)

Åtgärder (MDR-A)

Mål (MDR-T)

Mått (MDR-T)

ESRS G1 Affärsetik

Företagskultur

En sund företagskultur med starka etiska värden stärker medarbetarnas och externa intressenters förtroende

för Peab. Det skapar en kultur präglad av ansvar och engagemang och hjälper oss att nå mål och strategier och

att skapa långsiktiga värden. En sund företagskultur med välförankrad uppförandekod och kärnvärden

vägleder medarbetarna i det dagliga arbetet.

Positiv

Faktisk

Uppförandekod

Policy för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för processen för tillbörlig

aktsamhet

Riktlinjer om konkurrensrätt

Program och initiativ som främjar

företagskultur, som lärlingsprogram

och arbete med kärnvärden

Utvärderingar av företagskultur

Utbildning

Uppförandekodsutbildning vartannat

år

G1-1

G1-4

Skydd för visselblåsare

Ett välfungerande och effektivt visselblåsarsystem främjar öppenhet och transparens genom att göra det

enkelt och tryggt att rapportera anonymt misstänkta oegentligheter. Skydd för visselblåsare är avgörande för

att säkerställa att rapportering sker utan risk för repressalier. Det bidrar till en ansvarsfull företagskultur och

stärker förtroendet för Peab. Bristande kunskap om användning av visselblåsarsystemet, om anonymitet inte

kan garanteras för visselblåsaren eller oro för repressalier kan ha negativ påverkan på såväl individer som

organisation.

Negativ

Potentiell

Uppförandekod

Leverantörskod

Riktlinjer för processen för tillbörlig

aktsamhet

Riktlinjer om visselblåsning

Arbete med att tillgängliggöra och öka

kännedom om kanal för visselblåsning

Utredningar av alla inkomna ärenden

Utbildning

G1-1

Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner

Relationer och rutiner med leverantörer

Goda relationer med leverantörer skapar stabila och pålitliga leverantörskedjor, medan brister i att

upprätthålla transparens och välfungerande samarbetsrutiner riskerar att orsaka skada på människa och miljö.

Negativ

Potentiell

Leverantörskod

Riktlinjer för processen för tillbörlig

aktsamhet

Riktlinjer om visselblåsning

Utveckling av leverantörsrelationerna

och samarbetsrutiner

Riskvärderingar och revisioner

Utbildning

G1-6

Korruption och mutor

Korruptionsincidenter kan snedvrida rättvis konkurrens

Negativ

Potentiell

Uppförandekod

Policy för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för processen för tillbörlig

aktsamhet

Riktlinjer om antikorruption och

konkurrensrätt

Riktlinjer om representation och förmåner

Utredningar av alla inkomna ärenden

Utbildning

G1-3

G1-4

Korruption och mutor

Korruptionsincidenter kan leda till rättsliga åtgärder, böter och skada på anseende.

Risk

Potentiell

Uppförandekod

Policy för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för processen för tillbörlig

aktsamhet

Riktlinjer om antikorruption och

konkurrensrätt

Riktlinjer om representation och förmåner

Utredningar av alla inkomna ärenden

Utbildning

G1-3

G1-4

ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSETIK G1 138

Peab och affärsetik

Affärsetik är centralt för Peabs värderingar och styrning. Med omfattande

verksamhet i Norden och rollen som samhällsbyggare har vi ett ansvar

att bedriva en verksamhet med hög etisk standard. Det kan även avgöra

framgången i våra projekt – och vår verksamhet – och har därför direkt

påverkan på Peabs affärsmodell och strategi. Affärsetik utgör en central

komponent i Peabs strategiska mål att vara ledande inom

samhällsansvar och vi verkar för att skapa och upprätthålla en etisk

kultur, minska risker och integrera ansvarsfullt företagande i hela

koncernens styrning och våra värdekedjor.

Våra aktieägare, kunder, medarbetare och övriga intressenter ska kunna lita

på att Peabs verksamhet vilar på ett etiskt förhållningssätt, interna regelverk,

nationella lagar och internationella riktlinjer samt att vi aldrig kompromissar

med dessa. Vi klargör i alla sammanhang att nolltolerans gäller mot samtliga

former av korruption, att etiska överträdelser inte accepteras samt att

eventuella överträdelser hanteras med lämpliga åtgärder.

Bristande regelefterlevnad, överträdelser mot mänskliga rättigheter och

korruption är exempel på risker som kan leda till ekonomisk skada,

juridiska konsekvenser och förlorat anseende hos våra intressenter. Det

kan vara utmanande i en bransch som präglas av decentraliserade

verksamhetsstrukturer och komplexa värdekedjor, eftersom det är

faktorer som har visat sig öka risken för korruption och etiska övertramp.

Figur 65 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de

förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs

i detta kapitel.

Peabs påverkan inom affärsetik är väsentlig avseende företagskultur,

skydd för visselblåsare, förvaltning av förbindelser med leverantörer,

inbegripet betalningsrutiner samt korruption och mutor.


	GOV-1

Förvaltnings-, lednings och tillsynsorganens

roller

Peabs styrelse beaktar, i enlighet med fastställd arbetsordning,

koncernens ansvar för hållbar utveckling samt frågor som rör miljö,

socialt ansvar och affärsetik. Etik- och hållbarhetsarbete finns alltid med

på styrelsens ordinarie möten. Styrelsen fastställer övergripande mål och

strategier, beslutar om styrande dokument samt säkerställer att det

finns effektiva kontrollsystem som hanterar risker relaterade till

affärsetik. Styrelsen har delegerat ansvaret för att integrera och följa upp

affärsetik och hållbarhet till koncernledningen, med vd som ytterst

ansvarig för det operativa arbetet. Styrelsen utvärderar löpande vd:s

arbete inom dessa områden.

Styrelsen och koncernledningen besitter omfattande kompetens inom

affärsetik, vilket är en förutsättning då området är integrerat i bolagets

styrningsstruktur och hållbarhetsstrategi. Koncernledningens

medlemmar har lång erfarenhet av hantering av affärsetiska frågor inom

bygg- och anläggningssektorn, inklusive:

• Antikorruption och rättvisa affärsrelationer.

• Etiskt uppförande i leverantörsledet.

• Social påverkan och arbetsvillkor.

• Efterlevnad av lagar och interna riktlinjer.

Styrelsen har under året följt upp Peabs arbete med affärsetik som en del

av den övergripande hållbarhetsstyrningen och säkerställt att relevanta

kompetenser finns tillgängliga för att hantera dessa frågor i linje med

koncernens värderingar och externa krav.

è Mer information om styrelsens och vd:s ansvar i fråga om

affärsetik, liksom om styrelseledamöternas kompetens, redovisas i

bolagsstyrningsrapporten på sidorna 53-65.

Respektive affärsområdeschef är ansvarig för regelefterlevnad och

affärsetik inom sitt affärsområde och chefer på varje nivå ansvarar för att

kraven i fastställda koder och styrdokument tillämpas och efterlevs inom

sina respektive avdelningar eller funktioner. Peabs inköps- och HR-

organisationer ansvarar för att bevaka mänskliga rättigheter inom ramen

för sina respektive ansvarsområden. Inköp har dessutom ansvar för att

Peabs leverantörskod följs och upprätthålls genom hela

leverantörskedjan, inklusive leverantörsrevisioner.

Koncernfunktionen bolagsstyrning och regelefterlevnad har till uppgift

att säkerställa att Peab följer gällande lagar och regler och leds av

chefsjuristen. Funktionen ansvarar för upprättande och utveckling av

koncerngemensamma styrdokument, processer samt utbildningsinsatser

relaterade till ansvarsfullt företagande och affärsetik. Funktionen

tillhandahåller expertis inom områden som visselblåsning, dataskydd,

anti-korruption, sanktioner, konkurrensrätt och bolagsrätt. Chefen för

bolagsstyrning och regelefterlevnad rapporterar direkt till vd och

informerar årligen styrelsen och koncernledningen om

visselblåsarrapporter, allvarliga överträdelser mot uppförandekoden och

andra ärenden, särskilt kring korruption och ekonomisk brottslighet.

Funktionen för riskhantering och intern kontroll ansvarar för att

genomföra och följa upp riskanalyser på affärsområdes- och

funktionsnivå samt konsolidera identifierade risker på koncernnivå.

Riskprocessen baseras på varje affärsområde och funktions riskregister.

Ägare tilldelas identifierade risker och ansvarar för dokumenterade

aktivitets- och handlingsplaner. Funktionen sammanställer årligen en

riskrapport till styrelsen och koncernledningen samt utför olika

internkontrollaktiviteter för att säkerställa efterlevnad.

Tvärfunktionella koncernledningsforum såsom hållbarhetsrådet och

etiska rådet bistår ledningen i hantering av frågor som rör hållbarhet och

affärsetik.

è Läs mer på sidan 71.


	IRO-1

Beskrivning av arbetsgången för att

fastställa och bedöma väsentlig påverkan,

risker och möjligheter

För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till

affärsetik har vi genomfört den dubbla väsentlighetsbedömningen på en

koncernövergripande nivå. I den har vi bedömt faktisk och potentiell

positiv eller negativ påverkan – inklusive möjligheter och risker – från

Peabs verksamhet på sin omgivning och omgivningens påverkan på vår

verksamhet. Den dubbla väsentlighetsbedömningen har inkluderat alla

underkategorier avseende affärsetik samt bedömningar av hur tillgångar

och affärsverksamheter kan exponeras. Bedömningen har gjorts på kort

(<1 år), medellång (1-5 år) och långsikt (>5år), enligt standardintervallen i

ESRS.

I bedömningen har nyckelmedarbetare från funktioner med kunskap och

särskild insyn i de affärsetiska frågorna och Peabs verksamhet ingått.

Funktionen bolagsstyrning och regelefterlevnad samt ett antal medarbetare

från koncernens övriga stödfunktioner har deltagit i arbetet. Funktionen

icke-finansiell rapportering har samordnat processen. Bedömningen har

byggt på insikter från olika källor, inklusive interna och externa utredningar

och rapporter från visselblåsarsystemet, chefsinformation, interna

visselblåsarkontakter, information som inkommit via utbildningar,

genom korruptionsidentifieringsprogram och utredningar gjorda av

säkerhetsavdelningen. Genom att analysera dessa har vi gått igenom de

affärsetiska riskerna som kan påverka verksamheten, inte minst

avseende hur rapporterade incidenter kan påverka verksamheten

ekonomiskt, juridiskt och i form av förtroendeskador.

è Läs mer om processen för att fastställa och bedöma väsentlig

påverkan, risker och möjligheter avseende affärsetik på sidorna

78-83.

Att Peabs verksamhet och medarbetare finns i Norden, liksom

huvuddelen av våra samarbetspartners, skapar förutsättningar för ett

konsekvent och effektivt arbete med affärsetik. Norden präglas av stabila

institutioner, omfattande reglering och en stark samhällelig

normbildning kring transparens, rättvisa och ansvarsfullt företagande.

Detta innebär att Peabs egna krav på nolltolerans mot korruption och

höga etiska standarder vilar på ett robust samhälleligt ramverk där

lagstiftning, myndighetsstrukturer och branschpraxis stödjer

efterlevnaden av våra interna regelverk.

Peab har genom sin dubbla väsentlighetsbedömning identifierat att

risken för korruption är särskilt relevant inom vissa delar av

verksamheten, där affärsrelationer, ekonomiska transaktioner och

externa kontakter är frekventa och komplexa. Inköp omfattar till

exempel betydande ekonomiska värden och förutsätter ansvarsfulla

relationer med leverantörer genom strukturerade upphandlingar och

kontraktsprocesser, inklusive handel både inom och utanför Norden

samt i geografier med förhöjd risk. Generellt är verksamhet där kontakter

med externa aktörer förekommer genom medarbetare som har

beslutsbefogenheter och ansvar för leverantörsrelationer, projektledning

eller platschefskap på byggarbetsplatser mer riskutsatta.

Peab arbetar riskbaserat med återkommande riskkartläggningar framför

allt per motpart, kategori, geografi, screening mot sanktionslistor och

leverantörsrevisioner. Vi integrerar resultat från dessa kartläggningar i

vår övergripande riskhantering och i våra policyer, kontraktsvillkor,

utbildning och kontroller.


	G1-1

Affärsetiska policyer och företagskultur

Peabs företagskultur är en strategisk tillgång som bidrar till att adressera

hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter, och är en

integrerad del i vår affärsmodell och uppdraget som samhällsbyggare.

Kulturen baseras på våra väl etablerade kärnvärden jordnära,

utvecklande, personliga och pålitliga (JUPP), som vägleder oss i våra

handlingar, arbetssätt och beslut. Kulturen är nära kopplad till våra fyra

strategiska målområden och är förutsättningen för att skapa långsiktiga

värden för våra intressenter.

Peabs företagskultur formas genom ett ansvarstagande och

inkluderande ledarskap, där medarbetarna ges utvecklande

arbetsuppgifter och arbetar enligt kvalitetssäkrade och effektiva

processer. Vi betonar vikten av rätt kompetens på rätt plats och verkar

för samarbete och erfarenhetsutbyte inom koncernen.

Vi främjar vår kultur genom interna program och initiativ, såsom

traineeprogram och lärlingsprogrammet Byggåret för unga kvinnor,

satsningar på arbetsmiljö och säkerhet samt utveckling av ECO-erbjudanden

och fossilfria material. Ett särskilt exempel är vårt arbete med våra

värderingar. Vi pratar om dessa i introduktioner, utvecklingssamtal,

utbildningar och ledarutveckling och det genomsyrar vår organisation i alla

led. På så sätt verkar vi för en trygg, säker och inkluderande arbetsmiljö där

etik, jämställdhet, inkludering och mångfald är hörnstenar.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSETIK G1 139

Vi utvärderar Peabs företagskultur genom regelbundna

medarbetarundersökningar, uppföljning av arbetsmiljöindikatorer och

måluppfyllelse inom hållbarhetsområdet. Exempel på indikatorer är

medarbetarnas upplevelse av inkludering, rapporterade tillbud samt

måluppfyllelse inom jämställdhet och klimat.

Policyer

Peab har antagit ett sammanhållet ramverk av styrdokument – koder,

policyer och riktlinjer – för att hantera påverkan, risker och möjligheter

kopplat till affärsetiska frågor och företagskultur. Uppförandekoden

utgör navet i detta ramverk och kompletteras av leverantörskod, policyer

för till exempel intern styrning och kontroll och arbetsmiljö samt

riktlinjer om processen för tillbörlig aktsamhet. Därtill finns förtydligande

riktlinjer med koppling till affärsetik som anger mer detaljerade

processer och kontrollfunktioner och som samtliga medarbetare ska

följa. Riktlinjerna beslutas av vd. Dessa är:


Figur 66
Riktlinje	Beskrivning
Riktlinjer om antikorruption	Styr Peabs arbete för att upprätthålla nolltolerans mot korruption genom att definiera korruptionsrisker, krav på rapportering, hantering av intressekonflikter och korrekt agerande vid förmåner, sponsring och misstänkta oegentligheter.
Riktlinjer för visselblåsning	Styr rapporteringskanaler, anonym vissling, skydd mot repressalier, sekretess och ärendehantering.
Riktlinjer om konkurrensrätt	Styr hur Peab ska identifiera, hantera och undvika konkurrensrättsliga risker genom att följa förbuden mot konkurrensbegränsande samarbeten och missbruk av dominerande ställning.
Inköpsriktlinjer	Styr hur inköp ska genomföras, kontrolleras och följas upp i hela koncernen. De säkerställer att pris, kvalitet, säkerhet, hållbara leverantörsrelationer och att Peab endast gör affärer med seriösa och pålitliga aktörer.
Riktlinjer om sanktioner	Styr hur företaget ska säkerställa att inga leverantörer, underentreprenörer eller andra affärspartners är föremål för internationella sanktioner.
Riktlinjer om representation och förmåner	Styr och anger gränser för representation, gåvor, förmåner; krav på godkännande och rapportering.
Attestriktlinjer	Styr ekonomisk kontroll, tvåstegsattest, jävshantering, korrekt bokföring, transaktionsspårbarhet.
Riktlinjer för bisysslor	Styr Peabs arbete för att förhindra intressekonflikter genom att reglera externa uppdrag.
Riktlinjer för sponsring	Styr hur Peab ska bedriva sponsring på ett etiskt, hållbart och affärsmässigt sätt genom tydliga krav på samhällsnytta, ungdomsutveckling, motprestationer och efterlevnad av Peabs kärnvärden.

Peabs uppförandekod och leverantörskod fastställer våra åtaganden

avseende samhällsansvar, ansvarstagande och etiskt beteende samt de

krav vi ställer på medarbetare och affärspartner. De omfattar områden

som antikorruption, konkurrensrätt, mänskliga rättigheter och

visselblåsning. Kraven i uppförandekoden införlivas genom

leverantörskoden och tillämpas därigenom även i värdekedjan.

Leverantörskoden anger bland annat Peabs förväntningar på våra

affärspartner i arbetet mot korruption samt krav på att främja en kultur

präglad av transparens och regelefterlevnad. Vår styrning kompletteras

av vårt verksamhetsledningssystem, som tillgängliggör företagets

styrande dokumentation, processer, rutiner och arbetssätt för hela

organisationen. Sammantaget främjar detta en systematisk hantering av

påverkan, risker och möjligheter inom såväl verksamheten som i

värdekedjan. Utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för samtliga

medarbetare och vi genomför särskilda utbildningsinsatser inom

områden som antikorruption och konkurrensrätt för särskilt utvalda

roller. Information om dessa regelverk tillhandahålls på ett lättillgängligt

och strukturerat sätt på Peabs interna och externa webbplatser. Vi ser

årligen över Peabs policyer och riktlinjer. Processen utgår från ett

nordiskt perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input

från den egna organisationen, till exempel specialister inom HR och

juridik och fackliga representanter. Hänsyn tas även till krav och

synpunkter från kunder, leverantörer och andra intressenter.

è Läs mer på sidorna 53-65 i bolagsstyrningsrapporten.

Peabs koder, policyer och riktlinjer är förenliga med nationella och

internationella riktlinjer, normer och initiativ, till dessa hör:

• FN:s Global Compact sedan 2012, inklusive efterlevnad av dess tio

principer

• FN:s Global Compact (UNCC) om bekämpning av korruption

• FN:s konvention mot korruption (UNCAC)

• FN:s deklaration om mänskliga rättigheter

• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter

(UNGP)

• FN:s globala mål för hållbar utveckling

• ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag

• De allmänna principerna i det internationella regelverket för

mänskliga rättigheter

• OECD:s konvention mot mutor och dess rekommendationer.

• Överenskommelse mot mutor och korruption (ÖMK) i Sverige

• Rakennusteollisuus etiska principer i Finland.

Rapportering av överträdelser

Peabs uppförandekod och leverantörskod är utgångspunkter för att

främja etiskt agerande och förebygga regelöverträdelser. Vi har slagit fast

övergripande rutiner för att identifiera, rapportera och utreda incidenter

rörande brott mot interna och externa regelverk. Dessa är integrerade i

Peabs system för intern styrning och kontroll.

Peab uppmanar medarbetare och externa aktörer att rapportera

misstankar om ekonomisk brottslighet och korruption, bristande interna

kontroller, brott mot mänskliga rättigheter, miljöbrott, trakasserier,

diskriminering, överträdelser av hälso- och säkerhetsstandarder och

andra frågor som kan utgöra lagbrott eller på annat sätt skada Peab,

dess medarbetare eller aktieägare.

Rapportering från medarbetare kan ske direkt till medarbetarens chef,

chefens överordnade, eller:

• Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad

• Etiska rådet

• Interna visselblåsarkontakter

• Säkerhetsavdelningen

• Anonymt via den externa digitala tjänsten WhistleB

Vi har flera välfungerande kanaler för utomstående att komma i kontakt

med Peab, till exempel vår kundtjänst eller våra externa webbplatser.

Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad ansvarar för att

säkerställa efterlevnaden av gällande lagar och regler, och funktionen för

risk och intern kontroll genomför och följer upp riskanalyser på

affärsområdes- och funktionsnivå. Koncernens ledningsorgan som

anbudsråd, investeringsgrupp, etiska rådet och hållbarhetsrådet, som

granskar beslut och processer före implementering, är också viktiga

kontrollstationer avseende regelöverträdelser.

För att upptäcka och identifiera avvikelser gör vi månadsavstämningar,

revisioner, kund- och medarbetarundersökningar inom respektive

affärsområde. Inom vissa områden gör vi automatiska och regelbundna

kontroller av bland annat leverantörsregister och betalningsrutiner.

Peabs etiska råd har mandat att hantera frågor kring affärsetik,

korruption och ekonomiska oegentligheter samt trakasserier och

diskriminering. Rådet handlägger allvarliga överträdelser av

uppförandekod, interna riktlinjer och leds av funktionen för

bolagsstyrning och efterlevnad tillsammans med representanter från HR

och säkerhet. Utredningsansvar tilldelas vid behov Peabs

säkerhetsfunktion som besitter utredningsexpertis. Styrelsen och

koncernledningen delges regelbundet rapporter om allvarliga avvikelser.

De beskrivna åtgärderna och kontrollmekanismerna gäller

koncernövergripande och omfattar samtliga Peabbolag, affärsområden,

funktioner, roller och arbetsplatser. Inga undantag förekommer – hela

verksamheten omfattas av samma krav på rapportering, uppföljning och

hantering av överträdelser.

Skydd för visselblåsare

Peab har ett visselblåsarsystem som möjliggör säker, konfidentiell och

anonym rapportering av misstänkta oegentligheter, överträdelser av lag,

interna regler eller etiska riktlinjer. Systemet är en del av Peabs arbete

med tillbörlig aktsamhet och affärsetik där vi tillämpar en strukturerad

process för att säkerställa objektivitet, rättssäkerhet och skydd för den

rapporterande individen. Peab tillämpar tydliga rutiner för att förhindra

repressalier mot visselblåsare, i enlighet med gällande lagstiftning och

interna policyer. Detta inkluderar skydd mot uppsägning, degradering,

hot eller andra negativa konsekvenser för den som i god tro rapporterar

en misstänkt överträdelse. Visselblåsning kan ske anonymt via den

externa digitala tjänsten WhistleB eller direkt till Bolagsstyrning-och

regelefterlevnad, Etiska Rådet eller särskilt utsedda kontakter ute i

verksamheten, vilka rapporterar vidare ärenden direkt till Etiska Rådet



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSETIK G1 140

och visselblåsarrådet för handläggning enligt fastställda rutiner. Peabs

Uppförandekod uppmuntrar till visselblåsning och säkerställer att inga

åtgärder (före eller efter ) vidtas mot någon som har lämnat in en

visselblåsningsrapport.

Etiska rådet ansvarar för att hantera alla inkommande visselblåsningar

eller klagomål i samarbete med visselblåsarrådet, som fördelar ärenden

vidare för utredning. Etiska rådet bedriver sitt arbete enligt en

dokumenterad process samt fastställda policyer och riktlinjer. Dessa

inkluderar rådets uppdrag och syfte, liksom specifika riktlinjer för

hantering av visselblåsning. De som utreder dessa ärenden, inklusive

korruption och mutor, är oberoende från de som är inblandade i fallet.

Utredningarna utförs av säkerhetsavdelningen i enlighet med fastställda

förfaranden, vilka säkerställer att incidenter som rör ansvarsfullt

företagande, inklusive korruption och mutbrott, hanteras snabbt,

oberoende och objektivt. Vid behov vidtas korrigerande åtgärder, och

rapportören informeras om status och utfall i den mån det är möjligt.

Systemet är integrerat i Peabs övergripande styrning av

hållbarhetsrisker, affärsetik samt riktlinjer för processen avseende

tillbörlig aktsamhet.

Visselblåsarrådet, inklusive ansvariga utredare, har veckovisa

avstämningar. Etiska rådet sammanträder månatligen.

Uppförandekoden, med dess utbildning, samt särskilda riktlinjer för

visselblåsning innehåller en detaljerad beskrivning av processen för

visselblåsning.Mer information om Peabs visselblåsarkanaler och de

åtgärder som vidtas för att skydda visselblåsare finns i riktlinjer för

visselblåsning, tillgänglig på Peabs interna och externa webbplatser med

direktlänk till anmälan. Processen kan användas både av Peab:s

medarbetare och av externa intressenter..

Utbildningar

För att säkerställa att våra affärsetiska principer är väl förankrade i

organisationen genomför vi regelbundna utbildningsinsatser, utöver vår

uppförandekodsutbildning, riktade till olika målgrupper:

• Obligatorisk introduktionsutbildning för nyanställda, där affärsetik

och uppförandekod ingår som centrala moment.

• Återkommande utbildningar i antikorruption och konkurrensrätt för

chefer och nyckelpersoner inom riskutsatta funktioner, såsom inköp,

försäljning, projektledning.

• E-lärande och interaktiva moduler som möjliggör bred tillgänglighet

och uppföljning av deltagande.

Utbildningarna är integrerade i Peabs kompetensutvecklingsprogram

och följs upp genom deltagarstatistik, återkoppling och utvärderingar.

Innehållet uppdateras regelbundet för att spegla förändringar i

lagstiftning, interna riktlinjer och identifierade risker.


	G1-2

Hantering av förbindelser med leverantörer

Riskhantering i leverantörskedjan förutsätter goda samarbetsrutiner och

välfungerande inköpsstyrning. Peab arbetar bland annat med

kategoribaserat inköp. Syftet är att samla den totala inköpsvolymen

inom en inköpskategori för att teckna gemensamma avtal till

fördelaktiga prisnivåer och med rätt kravställningar. Därigenom kan vi

styra våra inköpsvolymer till ett antal ramavtalsleverantörer och förenkla

för verksamheten att endast avropa från godkända leverantörer med

fördefinierade villkor. Det underlättar samtidigt för oss att på ett

strukturerat sätt öka kunskapen inom de olika inköpskategorierna. Vi

kan öka förståelsen för risker och möjligheter och därmed verka för att

påverka leverantörer positivt.

Leverantörer och underentreprenörer går igenom en initial bedömning

utifrån en beslutsmatris innan samarbete inleds. Beslutsmatrisen

fokuserar på kriterier som skatter, bolagsstruktur, registrerar

arbetsgivare, sanktionslista med mera.

Leverantörer och underentreprenörer godkänner och undertecknar Peabs

leverantörskod. Koden ställer krav på respekt för mänskliga och

arbetsrelaterade rättigheter, vilket omfattar områdena organisationsfrihet,

tvångs- och barnarbete, icke-diskriminering, ersättning, arbetstid,

arbetsvillkor och arbetsmiljö. Beroende på typ av inköpskategori och

leverantör ställer vi också utökade krav i våra avtal med leverantörer.

Peab har påbörjat riskkartläggning av leverantörer baserat på miljö,

mänskliga rättigheter, kategori och geografi genom inhämtning av

självutvärderingsformulär och svarsanalyser.

Peab tillämpar en avtalad betalningstid om 30 dagar, vilket är i linje med

EU-direktivet om sena betalningar (2011/7/EU). Denna policy gäller

generellt för alla leverantörer, inklusive små och medelstora företag.

è Läs mer på sidan 65 i bolagsstyrningsrapporten om intern

kontroll och sidorna 125-129 om arbetet med våra leverantörer i S2

Arbetstagare i värdekedjan.


	G1-3

Förebyggande arbete mot, och upptäckt av,

korruption och mutor

Arbetet för att motverka korruption och mutor fokuserar på att

upprätthålla nolltolerans mot korruption, agera omedelbart om

korruption misstänks samt stärka medarbetarnas kunskap genom

utbildning och verktyg för att motverka oegentligheter.

Peab har ett omfattande och strukturerat program för att främja

affärsetiska principer och motverka korruption. Det bygger på:

• Tydliga regelverk: Peabs uppförandekod, leverantörskod och riktlinjer

om antikorruption är tydliga med att korruption inte accepteras.

Företaget har nolltolerans mot korruption.

• Tydlighet från koncernledningen: Koncernledningen tar tydligt

ställning mot alla former av korruption. Etiska rådet är direkt

underställt koncernledningen.

• Formella processer: Omfattar interna kontrollsystem för att identifiera

och hantera oegentligheter, till exempel genom godkännanderutiner

för bisysslor, bakgrundskontroller vid rekrytering samt segregering av

ansvar vid finansiella transaktioner (dual kontroll).

• Utbildning: Obligatoriskt återkommande utbildningsprogram för

ledning och medarbetare inom affärsetik (antikorruption och

konkurrensrätt) och uppförandekod och leverantörskod.

Vi arbetar aktivt med förebyggande åtgärder, bland annat genom:

• Styrdokument, processer, rutiner och kontroller.

• Webbaserade utbildningar på vår företagskultur och uppförandekod,

samt andra centrala styr- och regelefterlevnadsdokument. Under

2025 fattade koncernledningen beslut om obligatorisk årlig

antikorruptionsutbildning för särskilt riskutsatta medarbetare.

Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad ansvarar, i

samarbete med etiska rådet, för att årligen identifiera, utvärdera och

bedöma målgruppen av särskilt riskutsatta medarbetare enligt

fastställda kriterier. Under rapporteringsperioden bedömdes cirka

6 procent av samtliga medarbetare som särskilt riskutsatta.

• Leverantörsgranskningar.

• Interna kontroller kopplat till betalningar och representation.

Samtliga rutiner kopplat till vårt upptäckande arbete är dokumenterade i

Peabs verksamhetsledningssystem och Peabs intranät. Medarbetare

informeras på olika sätt om styrdokument och uppmanas kontinuerligt

att rapportera misstankar om regelöverträdelser eller att använda

visselblåsarkanalen genom flera initiativ. De mest centrala kanalerna och

metoderna för att främja medvetenhet och engagemang är:

• Intranätet, en kontinuerligt uppdaterad kanal där medarbetare kan

hitta detaljerad information om Peabs styrdokument, arbetssätt,

koder, policyer och riktlinjer.

• Utbildningen i uppförandekoden som förklarar gällande riktlinjer och

hur visselblåsarkanalen fungerar samt varför den är viktig.

• Målgruppsanpassade utbildningsinsatser i antikorruption som

erbjuds särskilt till medarbetare med hög riskexponering.

Utbildningen betonar vikten av att upptäcka och rapportera

oegentligheter, samt förtydligar organisationens princip om

nolltolerans.

• I kvartalsvisa chefsbrev, där medarbetarna påminns om riktlinjer,

visselblåsarkanalens tillgänglighet och vikten av att rapportera

misstänkta incidenter utan repressalier.

• Vårt verksamhetsledningssystem genom vilket medarbetare får

tillgång till uppdaterad information om Peabs styrdokument och

dokumenterade arbetssätt.

• Digitala anslagstavlor i gemensamma utrymmen som regelbundet

uppdateras med relevant information.

Som tidigare nämnts finns det flera effektiva kanaler för externa aktörer

att kontakta Peab och anmäla misstänkta oegentligheter, inklusive vår

kanal för visselblåsning. Alla anmälningar hanteras enligt etablerade

rutiner.

Vad gäller etiska rådets arbete kopplat till mutor och korruption,

sammanträder den månatligen för att:

• Säkerställa enhetlig och oberoende hantering av rapporterade

incidenter.

• Bereda och besluta i visselblåsarärenden.

• Genomföra riskanalyser och utveckla åtgärdsprogram mot

korruption.

• Besvara frågor från medarbetare.

• Rapportera betydande fall av bristande efterlevnad till

koncernledningen halvårsvis och till styrelsen årligen.

Genom att etiska rådet hanterar de inkommande rapporterna i

samarbete med visselblåsarrådet och fördelar ärenden vidare för

utredning säkerställs att utredningar sker snabbt, oberoende, rättssäkert

och i linje med Peabs nolltolerans mot korruption. Etiska rådet upprättar

årligen en särskild redovisning av anmälda ärenden, vilken även

innefattar annan brottslighet i en vidare bemärkelse. Resultat från

leverantörsgranskningar och efterlevnad av Peabs leverantörskod

rapporteras till koncernens COO som ingår i koncernledningen.

Rapportering sker löpande.

Den obligatoriska utbildningen i Peabs uppförandekod, som samtliga

medarbetare genomgår vartannat år, omfattar riktlinjer för att förebygga

korruption, mutor och oetiskt agerande. Obligatoriska utbildningar för

särskilt riskutsatta medarbetare innefattar fördjupade webbaserade

kurser i antikorruption och konkurrensrätt, inklusive områden såsom

attest- och behörighetsrätter, bisysslor. Utbildningsinnehåll riktat till

särskilt riskutsatta innefattar både teori och scenariobaserat innehåll.

Under 2025 infördes även en årlig obligatorisk webbaserad utbildning i

antikorruption och konkurrensrätt för medarbetare som bedöms vara

särskilt riskutsatta medarbetare, till exempel regionchefer, arbetschefer,

inköpare, entreprenadingenjörer samt projekt- och platschefer enligt

fastställda kriterier. Denna utbildning består av tio moduler. Vid

utgången av 2025 hade vi en genomsnittlig genomförandegrad om 73

procent. Styrelse, ledning och tillsynsorgan genomgår samma

obligatoriska utbildning i Peabs uppförandekod samt samma årliga

antikorruptions- och konkurrensrättsutbildning som de riskutsatta



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	AFFÄRSETIK G1 141

målgrupperna. Se figur 67 för relevanta nyckeltal. Notera att dessa inte

har varit föremål för extern validering.

Därtill erbjuder vi ytterligare utbildningar inom etik, antikorruption och

konkurrensrätt, såsom:

• Etik för medarbetare

• Etik för chefer och ledare

• Introduktion till säkra affärer

• Konkurrensrätt

Samtliga utbildningar är skräddarsydda för Peab och fokuserar bland

annat på:

• Vanliga typer av korruption i byggbranschen, till exempel personliga

förmåner från leverantörer, maktmissbruk, svågerpolitik, och fusk

med reserapporter.

• Etiska dilemman och fallstudier för att stärka medvetenheten och

skapa en kultur av transparens.

• Interna policyer och riktlinjer såsom uppförandekod och

leverantörskod, antikorruptionspolicy, riktlinjer för representation,

gåvor och bisysslor med flera.

Mått och mål


	G1-4

Bekräftade fall av korruption och mutor


Figur 67: Mått	2025	2024
Genomförda utbildningar i uppförandekoden* vartannat år	5 921	4 861
Styrelse- och ledningsmedlemmar utbildade i antikorruption	100 %	100 %
Anställda som genomgått skräddarsydda utbildningar i etikrelaterade ämnen	1 108	1 221
Riskutsatta avdelningar som fått utbildning	100 %	100 %
Genomsnittlig genomförandegrad årlig utbildning, riskutsatta medarbetare	73 %	i.u.**
Inkomna ärenden via visselblåsartjänsten	97	100
Internt verifierade korruptionsärende	7	15
Bekräftade fall av konkurrensbrott	0	0

*Peabs antikorruptionspolicy är integrerad i vår uppförandekod.

**Jämförbar historisk data saknas på grund av ändringar i utbildningssystemet som medför

att tidigare uppgifter inte längre är tillgängliga.

Peab har under den aktuella rapporteringsperioden inte haft några

fällande domar*** avseende överträdelser av lagar eller regler relaterade

till korruption och mutor. Vidare har Peab inte ålagts några

administrativa sanktioner eller bötesbelopp, vilket innebär att det

sammanlagda beloppet i böter för perioden uppgår till noll kronor.

I enlighet med ESRS definition inkluderar korruption bedrägeri och stöld,

givande och tagande av muta, trolöshet mot huvudman samt fall där

brottet riktar sig mot bolag inom Peabkoncernen och gärningen begås av

anställd i Peab. Sedan 2024 inkluderar vi händelser där flera personer

agerar gemensamt och i samråd som en incident. Antalet personer som

anses vara skyldiga avseende respektive incident redovisas separat.

***Med ‘dom’ avses en lagakraftvunnen fällande dom av behörig domstol. Med

‘överträdelse’ eller ‘brott ’ avses en av domstol, myndighet eller intern utredning

konstaterad överträdelse av lag, föreskrift, tillståndsvillkor eller annan bindande regel. Med

‘böter’ avses en av domstol eller behörig myndighet beslutad ekonomisk sanktion, såsom

böter, företagsbot eller förvaltningsrättslig sanktionsavgift. Endast fastställda och rättsligt

giltiga beslut eller överträdelser inkluderas.


	G1-6

Betalningspraxis

Vi vet att försenade betalningar kan ha en påverkan på våra leverantörer

och deras likviditet, särskilt inom mindre leverantörsled. Som ett led i

vårt arbete att säkerställa en hållbar värdekedja arbetar vi med att

förbättra våra rutiner för fakturahantering och attestering samt att stärka

dialogen med leverantörer för att minska tvister och reklamationer.

I enlighet med Peabs standardavtal tillämpas en avtalad betalningstid på

30 dagar gentemot leverantörsledet. Under 2025 uppgick vår

genomsnittliga betalningstid till 29 dagar. Beräkningen baseras på en

metod där faktisk betalningsdata per faktura används. För varje faktura

jämförs betalningsdatum med fakturans förfallodatum, och differensen i

antal dagar beräknas. Dessa dagliga differenser sammanställs för

samtliga fakturor och används därefter för att ta fram den

genomsnittliga betalningstiden. Beräkningar för aktuell

rapporteringsperiod har endast varit föremål för intern validering. Vi

betalar alltid enligt avtal vid korrekt utförd och godkänd tjänst. Peab har

inga pågående rättsliga tvister som rör försenade betalningar.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	TILLÄGGSINFORMATION 142

Tilläggsinformation

Figur 69, s 143-144: Innehållsindex över ESRS upplysningskrav och införlivande genom hänvisning

Figur 70, s 145-148: Datapunkter som härrör från annan EU lagstiftning


Figur 69: Upplysningskrav IRO 2_2		Införlivande genom hänvisning (helt eller delvis)	Sida
ESRS 2 Allmänna upplysningar
BP-1	Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten		68
BP-2	Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter		69
GOV-1	Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll	Bolagsstyrningsrapport s 53-65	69
GOV-2	Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan	Bolagsstyrningsrapport s 53-65	69
GOV-3	Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem	Bolagsstyrningsrapport s 63 samt Finansiella rapporter not 9 sid 171	71
GOV-4	Förklaring om tillbörlig aktsamhet	Bolagsstyrningsrapport s 53-65	72
GOV-5	Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering	Bolagsstyrningsrapport s 64 samt Risker och riskhantering s 149-153	72
SBM-1	Strategi, affärsmodell och värdekedja	Bolagsstyrningsrapport s 53-65	73
SBM-1 40(b,c)	Strategi, affärsmodell och värdekedja		Infasning
SBM-2	Intressenters intressen och synpunkter		77
SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	Finansiella rapporter not 2 s 165	78
SBM-3 48(e)	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell		Infasning
IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter	Risker och riskhantering s 149-150	82
IRO-2	Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport		83
E1 Klimatförändringar
E1-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras		85
E1-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor		85
E1-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål		85
E1-ESRS 2 SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell		86
E1-ESRS 2 IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig klimatrelaterade påverkan, risker och möjligheter		86
E1-1	Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna		87
E1-2	Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna		87
E1-3	Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer		87
E1-4	Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna		88


E1-5	Energianvändning och energimix	90
E1-6	Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp	90
E1-7	Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter	92
E1-8	Intern koldioxidprissättning	92
E1-9	Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter	Infasning
E2 Föroreningar
E2-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	95
E2-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	95
E2-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	95
E2-ESRS 2 IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter i samband med föroreningar	95
E2-1	Policy relaterade till föroreningar	95
E2-2	Åtgärder och resurser relaterade till föroreningar	96
E2-3	Målrelaterade föroreningar	97
E2-5	Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter	97
E2-6	Förväntade finansiella effekter genom föroreningsrelaterade påverkan, risker och möjligheter	Infasning
E3 Vatten och Marina resurser
E3-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	99
E3-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	99
E3-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	99
E3-ESRS 2 IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser	99
E3-1	Policys relaterade till vattenresurser och marina resurser	99
E3-2	Åtgärder och resurser relaterade till vattenresurser och marina resurser	99
E3-3	Mål för vattenresurser och marina resurser	99
E3-5	Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och möjligheter som har att göra med vattenresurser eller marina resurser	Infasning
E4 Biologisk mångfald
E4-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	101
E4-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor	101
E4-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål	101
E4-ESRS 2 SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	101



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	TILLÄGGSINFORMATION 143


E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
E5-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras		104
E5-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor		104
E5-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål		104
E5-ESRS 2 IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheteravseende resursanvändning och cirkulär ekonomi		105
E5-1	Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi		105
E5-2	Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi		105
E5-3	Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi		107
E5-4	Resursinflöden		107
E5-5	Resursutflöden		108
E5-6	Förväntade finansiella effekter av konsekvenser, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning		Infasning
EU Taxonomi
EU Taxonomi	Upplysningar enligt EU Taxonomiförordningen		110
S1 Egna medarbetare
S1-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras		117
S1-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor		117
S1-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål		117
S1-ESRS 2 SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell		118
S1-1	Policyer för den egna arbetskraften	Bolagsstyrningsrapport s 53-65	118
S1-2	Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående påverkan		119
S1-3	Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem		119
S1-4	Åtgärder avseende väsentliga påverkan för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet		119
S1-5	Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras		121
S1-6	Uppgifter om företagets anställda		122
S1-7	Uppgifter om företagets egen arbetskraft som inte är anställda		Infasning
S1-8	Kollektivavtalstäckning och social dialog		122
S1-9	Mångfaldsindikatorer		123
S1-10	Tillräckliga löner		123
S1-11	Socialt skydd		Infasning
S1-12	Personer med funktionsnedsättning		Infasning
S1-13	Mått för utbildning och kompetensutveckling		123
S1-14	Mått för arbetsmiljö		124
S1-15	Mått för balans mellan arbete och fritid		Infasning
S1-16	Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)		124
S1-17	Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter		124


S2 Arbetare i värdekedjan
S2-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras		126
S2-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor		126
S2-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål		126
S2-ESRS 2 SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell		126
S2-1	Policyer för arbetare i värdekedjan		127
S2-2	Rutiner för kontakter med arbetare i värdekedjan angående konsekvenser		127
S2-3	Rutiner för att gottgöra för negativa påverkan och kanaler genom vilka arbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem		127
S2-4	Åtgärder avseende väsentliga påverkan för arbetare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet		128
S2-5	Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras		129
S3 Påverkade samhällen
S3-ESRS 2 SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell		131
S3-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	Bolagsstyrningsrapport s 53-65	131
S3-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor		131
S3-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål		131
S4 Konsumenter och slutanvändare
S4-ESRS 2 SBM-3	Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell		134
S4-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras	Bolagsstyrningsrapport s 53-65	134
S4-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor		134
S4-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål		134
G1 Affärsetik
G1-ESRS 2 MDR-P	Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras		137
G1-ESRS 2 MDR-A	Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor		137
G1-ESRS 2 MDR-T	Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål		137
G1-ESRS 2 GOV-1	Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll		138
G1-ESRS 2 IRO-1	Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter		138
G1-1	Affärsetiska policyer och företagskultur	Bolagsstyrningsrapport s 53-65	138
G1-2	Hantering av förbindelser med leverantörer		140
G1-3	Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor		140
G1-4	Bekräftande fall av korruption och mutor		141
G1-6	Betalningspraxis		141



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	TILLÄGGSINFORMATION 144

ESRS IRO 2_01 - Förteckning över alla datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning med uppgift om var de finns i hållbarhetsrapporten

Figur 70


Upplysningskrav Relaterad datapunkt	Hållbarhetsupplysning	Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar)	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdesförordningen	Referens i EU:s klimatlag	Sida

ESRS 2 GOV-1 Punkt 21 (d)	Styrelsens könsfördelning	Indikator nr 13, tabell 1, bilaga I	Bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816			69

ESRS 2 GOV-1 Punkt 21 (e)	Procentandel oberoende styrelseledamöter		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816			69

ESRS 2 GOV-4 Punkt 30	Förklaring om tillbörlig aktsamhet	Indikator nr 10, tabell 3, bilaga I				72

ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) i	Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen	Indikator nr 4, tabell 1, bilaga I	Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om samhällsansvarsrisker	Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816		Ej materiellt

ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) ii	Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion	Indikator nr 9, tabell 2, bilaga I		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816		Ej materiellt

ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) iii	Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen	Indikator nr 14, tabell 1, bilaga I	Artikel12 .1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816			Ej materiellt

ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) iv	Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak		Artikel12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816			Ej materiellt

ESRS E1-1 Punkt 14	Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050				Artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119	87

ESRS E1-1 Punkt 16 (g)	Företag som är uteslutna från EU- referensvärdena för anpassning till Parisavtalet		Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid	Artikel 12.1 d–g och artikel 12.2 i Delegerad förordning (EU) 2020/1818		87

ESRS E1-4 Punkt 34	Mål för minskning av växthusgasutsläppen	Indikator nr 4, tabell 2, bilaga I	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått	Artikel 6 i Delegerad förordning (EU) 2020/1818		88-89

ESRS E1-5 Punkt 37	Energianvändning och energimix	Indikator nr 5, tabell 1, bilaga I				90

ESRS E1-5 Punkt 40–43	Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan	Indikator nr 6, tabell 1, bilaga I				90

ESRS E1-6 Punkt 44	Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp	Indikator nr 1 och indikator nr 2, tabell 1, bilaga I	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid	Artikel 5.1, 6 och 8.1 i Delegerad förordning (EU) 2020/1818		90-92



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	TILLÄGGSINFORMATION 145


Upplysningskrav Relaterad datapunkt	Hållbarhetsupplysning	Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar)	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdesförordningen	Referens i EU:s klimatlag	Sida
ESRS E1-6 Punkt 53–55	Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp	Indikator nr 3, tabell 1, bilaga I	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått	Artikel 8.1 i Delegerad förordning (EU) 2020/1818		92

ESRS E1-7 Punkt 56	Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter				Artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119	Ej materiellt

ESRS E1-9 Punkt 66 (a)	Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk		Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47, mall 5: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk.			Infasning

ESRS E1-9 Punkt 66 (c)	Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk.					Infasning

ESRS E1-9 Punkt 67 (c)	Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser		Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, mall 2 – Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet			Infasning

ESRS E1-9 Punkt 69	Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818			Infasning

ESRS E2-4 Punkt 28	Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark	Indikator nr 8, tabell 1, bilaga I; indikator nr 2, tabell 2, bilaga I; indikator nr 1, tabell 2, bilaga I; indikator nr 3, tabell 2, bilaga I				Ej materiellt

ESRS E3-1 Punkt 9	Vattenresurser och marina resurser	Indikator nr 7, tabell 2, bilaga I

ESRS E3-1 Punkt 13	Särskild policy	Indikator nr 8, tabell 2, bilaga I				Ej materiellt

ESRS E3-1 Punkt 14	Hållbara oceaner och hav	Indikator nr 12, tabell 2, bilaga I				Ej materiellt

ESRS E3-4 Punkt 28 (c)	Totalt återvunnet och återanvänt vatten	Indikator nr 6.2, tabell 2, bilaga I				Ej materiellt

ESRS E3-4 Punkt 29	Total vattenförbrukning i m3 per nettoinkomst av egen verksamhet	Indikator nr 6.1, tabell 2, bilaga I				Ej materiellt

ESRS 2,- IRO-1-E4 Punkt 16 (a) i		Indikator nr 7, tabell 1, bilaga I				Infasning

ESRS 2,- IRO-1-E4 Punkt 16 (b)		Indikator nr 10, tabell 2, bilaga I				Infasning

ESRS 2,- IRO-1-E4 Punkt 16 (c)		Indikator nr 14, tabell 2, bilaga I				Infasning

ESRS E4-2 Punkt 24 (b)	Hållbara mark-/ jordbruksmetoder/- policyer	Indikator nr 11, tabell 2, bilaga I				Infasning

ESRS E4-2 Punkt 24 (c)	Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven	Indikator nr 12, tabell 2, bilaga I				Infasning



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	TILLÄGGSINFORMATION 146


Upplysningskrav Relaterad datapunkt	Hållbarhetsupplysning	Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar)	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdesförordningen	Referens i EU:s klimatlag	Sida

ESRS E4-2 Punkt 24 (d)	Policyer för att motverka avskogning	Indikator nr 15, tabell 2, bilaga I				Infasning

ESRS E5-5 Punkt 37 (d)	Icke-återvunnet avfall	Indikator nr 13, tabell 2, bilaga I				108-109

ESRS E5-5 Punkt 39	Farligt avfall och radioaktivt avfall	Indikator nr 9, tabell 1, bilaga I				108-109

ESRS 2 SBM-3 – S1 Punkt 14 (f)	Risk att utsättas för tvångsarbete	Indikator nr 13, tabell 3, bilaga I				118

ESRS 2 SBM-3 – S1 Punkt 14 (g)	Risk att utsättas för barnarbete	Indikator nr 12, tabell 3, bilaga I				118

ESRS S1-1 Punkt 20	Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter	Indikator nr 9, tabell 3 och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I				118-119

ESRS S1-1 Punkt 21	Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8			Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816		118-119

ESRS S1-1 Punkt 22	Processer och åtgärder för att förhindra människohandel	Indikator nr 11, tabell 3, bilaga I				118-119

ESRS S1-1 Punkt 23	Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana	Indikator nr 1, tabell 3, bilaga I				118-119

ESRS S1-3 Punkt 32 (c)	Mekanismer för klagomålshantering	Indikator nr 5, tabell 3, bilaga I				119

ESRS S1-14 Punkt 88 (b) och (c)	Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor	Indikator nr 2, tabell 3, bilaga I		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816		124

ESRS S1-14 Punkt 88 (e)	Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom	Indikator nr 3, tabell 3, bilaga I				124

ESRS S1-16 Punkt 97 (a)	Ojusterad löneklyfta mellan könen	Indikator nr 12, tabell 1, bilaga I		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/181		124

ESRS S1-16 Punkt 97 (b)	Överdrivet hög vd-lön	Indikator nr 8, tabell 3, bilaga I				124

ESRS S1-17 Punkt 103 (a)	Fall av diskriminering	Indikator nr 7, tabell 3, bilaga I				124

ESRS S1-17 Punkt 104 (a)	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	Indikator nr 10, tabell I och indikator nr 14, tabell 3, bilaga I		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818		124

ESRS 2 – SBM-3 – S2 Punkt 11 (b)	Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan	Indikator nr 12 och indikator nr 13, tabell 3, bilaga I				126

ESRS S2-1 Punkt 17	Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter	Indikator nr 9, tabell 3 och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I				127

ESRS S2-1 Punkt 18	Policyer för medarbetare i värdekedjan	Indikator nr 11 och indikator nr 4, tabell 3, bilaga I				127

ESRS S2-1 Punkt 19	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818		127



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	TILLÄGGSINFORMATION 147


Upplysningskrav Relaterad datapunkt	Hållbarhetsupplysning	Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar)	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdesförordningen	Referens i EU:s klimatlag	Sida
ESRS S2-1 Punkt 19	Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8			Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816		127

ESRS S2-4 Punkt 36	Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja uppströms och nedström	Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I				128-129

ESRS S3-1 Punkt 16	Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter	Indikator nr 9, tabell 3, bilaga I och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I				Infasning

ESRS S3-1 Punkt 17	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer	Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818		Infasning

ESRS S3-4 Punkt 36	Människorättsfrågor och människorättsincidenter	Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I				Infasning

ESRS S4-1 Punkt 16	Policyer för konsumenter och slutanvändare	Indikator nr 9, tabell 3 och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I				Infasning

ESRS S4-1 Punkt 17	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818		Infasning

ESRS S4-4 Punkt 35	Människorättsfrågor och människorättsincidenter	Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I				Infasning

ESRS G1-1 Punkt 10 (b)	Förenta nationernas konvention mot korruption	Indikator nr 15, tabell 3, bilaga I				138-140

ESRS G1-1 Punkt 10 (d)	Skydd för visselblåsare	Indikator nr 6, tabell 3, bilaga I				138-140

ESRS G1-4 Punkt 24 (a)	Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor	Indikator nr 17, tabell 3, bilaga I		Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816		138-140

ESRS G1-4 Punkt 24 (b)	Standarder för bekämpning av korruption och mutor	Indikator nr 16, tabell 3, bilaga I				138-140



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	RISKER OCH RISKHANTERING 148

Risker och riskhantering

Proaktiv och strukturerad riskhantering på alla nivåer i Peabkoncernen skapar motståndskraft

mot risker, säkerställer en långsiktigt hållbar verksamhet och ökar förmågan att tillvarata

möjligheter.

Process för riskhantering

Riskhantering, tydlig ansvarsfördelning och en riskkultur är

hörnstenar i Peabs kontroll och styrning, både operativt och

strategiskt. Peabs riskhanteringsarbete är såväl

framåtblickande, för att kunna identifiera nya eller

förändrade riskbilder, som bakåtblickande, för att lära av

inträffade händelser. Förmågan att systematiskt identifiera,

värdera och hantera risker är avgörande för att Peab ska

kunna nå sina mål och för att säkerställa en långsiktigt

hållbar verksamhet.

Risker identifieras på olika nivåer i koncernen – från

projektnivå till affärsområdes- och koncernnivå. Arbetet med

en strukturerad riskhantering leds av koncernfunktion risk

och säkerhet. Varje identifierad risk kategoriseras och

bedöms och en riskhanteringsplan fastställs. De allra flesta

risker hanteras på lokal nivå, men de största riskerna

konsolideras på koncernnivå. Dessa risker återfinns i

illustrationen över väsentliga risker nedan och beskrivs

därefter mer i detalj samt i not 33, Finansiella risker och

finanspolicy.

Peab har uppdaterat processen för att identifiera

hållbarhetsrelaterade risker utifrån CSRD-ramverket.

Väsentliga risker från denna analys har integrerats i den

övergripande riskhanteringsprocessen för att säkerställa ett

systematiskt arbete med risker och en samlad riskhantering

inom organisationen. Dessa hållbarhetsrelaterade risker har

unika referensnummer med tydlig koppling till vilken ESRS-

standard de relaterar till. Således finns det riskregister på

såväl affärsområdes- som på koncernnivå och riskägarskap

och handlingsplaner följs regelbundet upp i våra processer. I

riskhanteringsarbetet, som följer ett årshjul, ingår att följa

upp inträffade händelser och genomförandegraden av

handlingsplanerna.

Koncernledningen har det yttersta ansvaret för riskhantering

och rapporterar den samlade riskbilden till styrelsen.

Krisledning och kontinuitetsplanering

En integrerad del i Peabs riskhantering är krisledning och

kontinuitetsplanering. Peab har en krisledningsorganisation

som regelbundet utbildas och övas för att kunna hantera

allvarliga händelser som eskaleras från verksamheten.

Kontinuitetsplaneringen fokuserar på att säkerställa att

kritiska funktioner kan upprätthållas eller snabbt återställas

efter en potentiell störning. Det inkluderar att ha

reservplaner för nyckelpersoner, leverantörskedjor och

tekniska system. Regelbundna uppföljningar genomförs i

kontinuitetsförvaltningen för att säkerställa att

kontinuitetsledarna kan agera snabbt vid behov.

Genom att integrera krisledning och kontinuitetsplanering i

riskhanteringen skapar vi förutsättningar för långsiktig

stabilitet.

Risker i Peab

Peabs verksamhet är utsatt för flera olika typer av risker,

även om Peab i grunden har en god riskspridning genom fyra

affärsområden, verksamheter i fyra länder och med

beställare inom såväl offentlig som privat sektor. En del

risker ligger utanför Peabs kontroll, men kan på olika sätt

påverka förutsättningarna att bedriva verksamhet. Det är till

exempel konjunkturutveckling, ränteutveckling,

kundbeteenden, klimatpåverkan och politiska beslut.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	RISKER OCH RISKHANTERING 149

Andra risker kan Peab på olika sätt minska effekterna av eller

helt eliminera. Det är framför allt olika risker i den operativa

verksamheten som hanteras i linjeorganisationen inom

respektive affärsområde med utgångspunkt i fastställda

rutiner, processer och styrsystem.

Koncernens risker delas in i fyra kategorier: operativa risker,

finansiella risker, strategiska risker samt efterlevnadsrisker.

Operativa risker innefattar risker avseende hur Peab bedriver

den dagliga verksamheten och som kan påverka förmågan

att fungera effektivt. Det finns alltid operativa risker i en

projektbaserad verksamhet som Peab har. Hanteringen av

dessa risker är ständigt pågående med tanke på

verksamhetens stora antal projekt. Peabs projekt genomförs

genom en rad olika kontraktsformer där risknivån varierar

beroende på kontraktsform. Oklarheter kring avtalsvillkor

kan i alla typer av kontrakt leda till gränsdragningsfrågor

med risk för tvister med beställare.

Finansiella risker är främst kopplade till verksamhetens

kapitalbehov, kapitalbindning och tillgång till finansiering.

De hanteras huvudsakligen på koncernnivå.

Strategiska risker innebär risker avseende beslut som kan

påverka Peabs framtida riktning, konkurrenskraft eller

möjligheten att nå uppsatta mål. Europa står inför de största

politiska utmaningarna sedan andra världskriget med krig i

vår närhet och stor osäkerhet kring den amerikanska utrikes-

och handelspolitiken. Konflikten i Mellanöstern påverkar

tillgången till olja och naturgas och hela den geopolitiska

osäkerheten driver upp energipriserna. Denna politiska oro i

vår omvärld dämpar den makroekonomiska tillväxten.

Byggbranschen påverkas av osäkerhet och försiktighet när

det kommer till investeringar och fortsatt höga priser på

material och energi. Peab kan komma att påverkas indirekt

via materialleverantörer som drabbas av geopolitiska

händelser. Vi följer utvecklingen noga för att kontinuerligt

kunna bedöma eventuell påverkan på Peab. Ur ett mer lokalt

perspektiv kan det konstateras att kundkraven förändras i

snabb takt vilket ställer stora krav på Peabs organisation för

att kunna möta och hantera dessa.

Efterlevnadsrisker inbegriper risker som bristande

efterlevnad av lagstiftning, avtal eller interna regler och

riktlinjer. Andra exempel är risken för inblandning i

korruption eller otillbörlig konkurrens. Efterlevnadsrisker

finns inte bara i Peabs egen organisation utan även i våra

leverantörskedjor. Konsekvenser av efterlevnadsrisker kan

inkludera böter, skadat förtroende misslyckade projekt och

uteslutning från upphandlingar.

Peab Industri Oy samarbetar med konkurrens- och

konsumentverket i Finland i pågående utredning

Konkurrens- och konsumentverket i Finland har under maj

2025 inlett en så kallad konkurrensrättslig utredning av flera

företag aktiva på asfaltsbeläggningsmarknaden i Finland,

däribland Peabs dotterbolag Peab Industri Oy. Peab

samarbetar fullt ut med myndigheten. Att myndigheten har

inlett en utredning innebär i sig inte att Peab Industri Oy har

gjort sig skyldigt till konkurrensbegränsande agerande eller

att resultatet av utredningen kan föregripas. Inom

Peabkoncernen råder nolltolerans mot alla former av

oegentligheter.

Framåtblickande risker och deras hantering

Peabs olika risker kan separat eller i kombination ha en

väsentlig negativ effekt på verksamhet, strategi, finansiella

resultat, kassaflöde, aktieägarvärde eller anseende.

Illustrationen nedan visualiserar de mest väsentliga riskerna

för Peab. Risker närmare centrum av illustrationen har högre

sannolikhet att påverka Peab negativt. Riskerna beskrivs mer

i detalj i efterföljande textavsnitt.

Strategiska risker

Avser vår mission, våra mål och vår

strategi

Operativa risker

Avser hot mot vår förmåga att fungera

effektivt och genomföra affärsplan

och nå uppsatta mål.

Miljö & Klimat

Varumärkesrisk

Leverantörer & UE

Kompetens

Informationssäkerhet

Strategiska insatsvaror

Marknad

Arbetsmiljö

Styrning

Teknik

Kapital

Inflation

Etik & compliance

Efterlevnadsrisker

Avser efterlevnad av tillämplig

lagstiftning, externa föreskrifter och

interna regelverk

Finansiella risker

Avser hot mot vår finansiella ställning

och våra tillgångar



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	RISKER OCH RISKHANTERING 150


Strategiska risker	Beskrivning	Hantering

Marknad och omvärld	Kundbeteenden och kundkrav kan ändras i en takt som vi inte lyckas möta tillräckligt snabbt. Det politiska landskapet påverkar på hur vi agerar. Osäkert geopolitiskt läge kan hämma investeringar och minska tillväxten. Vi kan riskera att satsa på fel marknader eller marknadssegment. Det finns en risk att Peab inte kan konkurrera med andra aktörer på lika villkor.	Peab har ett brett marknadserbjudande till såväl privat som offentlig sektor med hela produktionskedjan från tillverkning av byggmaterial till färdiga hus och vägar. Vi strävar alltid efter att erbjuda kunden en helhetslösning genom nära samarbete mellan de olika koncernbolagen. Genom omfördelning av resurser inom koncernen kan vi snabbt ställa om till marknadens behov. Vi arbetar hela tiden med att utveckla medarbetare, byggmetoder och nya klimatsmarta byggmaterial för att kunna möta framtidens marknad. Vi följer marknaden kontinuerligt för att förstå förändringar i politiken, nya regelverk och nya standarder som påverkar vår verksamhet. Vi är dessutom aktiva i samhällsdebatten och vill på olika sätt belysa de hinder som finns för att effektivisera samhällsbyggandet i de länder vi är verksamma.


Varumärkesrisk	Varumärkesrisken är en indirekt risk och uppstår som en effekt av andra risker som kan inträffa. En illa hanterad risk kan resultera i skada för varumärket och förtroendet på marknaden. Med dagens teknik sprids information snabbt, varvid en snabb, korrekt och effektiv kommunikation är viktig.	Peab hanterar varumärkesrisken framför allt genom att aktivt arbeta med kulturen, som grundar sig i de starkt förankrade kärnvärdena. Vår uppförandekod ger medarbetarna konkret vägledning i sin arbetsvardag. Därtill har Peab en kommunikationsorganisation som finns nära verksamheten. På så sätt kan varumärkesrisker identifieras tidigt och hanteras utifrån situationen. Samtidigt säkerställer organisationsmodellen att Peabs övergripande kommunikationsplan följs. Peab har även ett varumärkesråd som hanterar frågor kopplade till koncernens varumärken.

Operativa risker	Beskrivning	Hantering

Arbetsmiljö	Allvarliga händelser på Peabs arbetsplatser kan leda till att medarbetare eller leverantörer eller underleverantörer skadas eller i värsta fall förolyckas. Sådana händelser kan även leda till rättsliga påföljder och skada förtroendet för verksamheten. Ett annat riskområde är brister inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som bland annat innefattar ohälsosam stress och kränkande särbehandling som kan leda till psykisk ohälsa. Branschen har sett en ökning av hot och våld mot medarbetare, bland annat i trafikmiljöer.	Peab har en nollvision avseende arbetsplatsolyckor och deltar som aktiv part i branschens nätverk för noll dödsolyckor. Olyckor förebyggs genom planering och riskbedömning i tidiga skeden. Därutöver sker kontinuerlig uppföljning av inrapporterade riskobservationer samt utredningar avseende tillbud och olyckor. Riskobservationer ligger till grund för organisatoriskt lärande. Peab utbildar medarbetarna i likabehandling och har rutiner för att förebygga diskriminering och förekomst av kränkande särbehandling. För att hantera hot och våld mot medarbetare arbetar vi med kompetensförstärkning, branschsamverkan och uppföljning av anmälda händelser.


Teknik	Den tekniska utvecklingen inom byggsektorn går snabbt med nya material och metoder. Peab är en del av denna utveckling och måste säkerställa att vi använder rätt material, resurser och metoder för att säkerställa såväl kvalitet som att vi når våra mål. Detta är viktiga moment i såväl kalkyl- som i produktionsfasen.	Peab har egna forsknings- och teknikavdelningar som arbetar med produkt- och metodutveckling av framtidens byggprocess. I vår betongverksamhet handlar det exempelvis om att minska andelen cement som bindemedel, öka andelen återvinning i nyproduktion och optimera betongens hållfasthet för att möjliggöra konstruktioner som kräver mindre materialmängder. Peab arbetar också på olika sätt för att säkerställa tillgången på cirkulära byggmaterial. Vi strävar alltid efter att ha fokus på kalkyler, avstämningar och uppföljning för att förstå hur byggprocessen påverkas av ny teknik.


Strategiska insatsvaror	Tillgången på vissa råvaror är avgörande för Peab och antalet leverantörer är i vissa fall begränsat, vilket medför risker i verksamheten. Sanktionskrav eller störningar i leverantörskedjor kan på kort tid förändra etablerade råvaruförsörjningsvägar. Exempel på kritiska råvaror med få leverantörer är cement till vår betongverksamhet och bitumen till vår asfaltsverksamhet.	Peab har en policy för strategiska insatsvaror som syftar till att proaktivt arbeta för att säkra tillgången till dessa material. Peab har arbetat länge med alternativa bindemedel till betongproduktionen samt möjlighet till egen import av cement och bitumen för att hantera risken. Peab har även en strategi med alternativa leverantörsvägar för att säkra tillgången på kritiska råvaror.

Operativa risker	Beskrivning	Hantering
Kompetens	Det är konkurrens om vissa kompetenser på arbetsmarknaden. Risken finns å ena sidan att branschen inte uppfattas som attraktiv, särskilt med tanke på senare års nedgång i bostadsproduktionen, å andra sidan att Peab inte lyckas attrahera kompetens och nyckelkompetens när till exempel stora infrastrukturinvesteringar är att vänta de kommande åren i Norden. Peab måste attrahera och behålla kompetenta medarbetare för att nå sina mål.	Peab arbetar strategiskt såväl med kompetensförsörjning som att utveckla sin attraktionskraft som arbetsgivare. Våra olika befattningar har tydliga karriärkartor och vi uppdaterar kontinuerligt successionsplanerna. Peab arbetar med mångfald och likabehandling och vi har mål för jämställd rekrytering. Som samhällsbyggare arbetar vi ständigt med att skapa nya kompetensförsörjningsvägar tillsammans med skolor och högskolor, intern kompetensutveckling och vår egen gymnasieutbildning Peabskolan.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	RISKER OCH RISKHANTERING 151


Operativa risker	Beskrivning	Hantering
Styrning	De styrningsrelaterade riskerna avser både den koncernövergripande styrningen och projektstyrningen. Eftersom Peabs verksamhet till stor del är projektrelaterad innebär det att många styrningsrisker är kopplade till själva projektgenomförandet. Många av dessa risker är relaterade till fel och brister i kalkylarbetet som exempelvis kan leda till felaktiga anbud eller projektförluster. Allt fler regulatoriska krav från lagstiftare och kunder innebär stort fokus på efterlevnad av interna och externa regelverk. Konsekvenserna av om dessa risker realiseras kan bli böter, viten, skadat förtroende, misslyckade projekt och uteslutning från upphandlingar.	Peab hanterar styrningsrelaterade risker genom att fastställa och regelbundet följa upp beslutade mål och kontrollpunkter samt genom att använda ledningssystem i syfte att stärka koncern- och projektstyrningen. Vi arbetar aktivt med att främja effektiv styrning och kompetensutveckling, särskilt på strategiska nivåer. Vi anpassar dialog och rådgivning gentemot kunder för att möta förändrade projektbehov. Vi gör strukturerade riskbedömningar och har etablerade processer och rutiner såsom våra anbuds- och investeringsråd genom vilka vi säkerställer att riskerna är identifierade och hanterade innan vi lämnar anbud eller godkänner en investering. Dessutom arbetar vi med våra hållbarhetsmål i affärsstrategi och projektplanering, vilket säkerställer att miljömässiga och sociala aspekter vägs in i våra beslut.


Leverantörer och underentreprenörer (UE)	Brister i kontroll av leverantörskedjan utgör en risk. Fel val av leverantör eller UE kan leda till kvalitetsbrister och leveransstörningar. Leverantörer eller UE:n som agerar i strid med lag, avtal eller bryter mot Peabs leverantörskod innebär oacceptabla risker. Det finns också risker kopplade till beroendet av en eller ett fåtal leverantörer. Om leverantörer eller UE går i konkurs kan det påverka Peabs verksamhet negativt.	Peabs leverantörskod ingår i de avtalsmallar som tillämpas vid upphandling av leverantör eller UE. Vi utvecklar hela tiden rutiner för uppföljning av arbetsmiljö, arbetsvillkor, säkra leverantörskedjor och miljö- och klimatkrav. Vi har fokus på att säkerställa att oseriösa leverantörer eller UE inte upphandlas. I Sverige genomför Peab tredjepartskontroller på sina arbetsplatser och reviderar utvalda leverantörer och UE. Vi tecknar ramavtal med större leverantörer och UE för att minimera risker i projekten. För att ytterligare minska sårbarheten arbetar vi aktivt med strategiska försörjningsplaner. Peabs inköpsfunktion har en viktig roll i att minimera risker i leverantörskedjorna genom att säkerställa ansvar, utföra riskbedömningar och kontroller samt revisioner. Vi agerar på olika sätt för att fånga upp tidiga signaler på sviktande betalningsförmåga hos leverantör eller UE för att vara förberedda vid eventuell konkurs.


Informationssäkerhet	Information är en viktig tillgång och tillgången till information är en förutsättning för att Peab ska kunna bedriva sin verksamhet. Omvärldsutvecklingen innebär en förhöjd risk att Peab ska utsättas för direkta cyberangrepp eller indirekta angrepp via digitala leveranskedjor, med konsekvenser för verksamheten. Detta område påverkas också av lagstiftning som ställer krav på dataskydd, personlig integritet och generell informationssäkerhet.	Peab bedriver ett riskbaserat och systematiskt informationssäkerhetsarbete med fokus på förebyggande skydd och säkerhetsåtgärder i takt med vår verksamhetsutveckling. Medarbetarna utbildas regelbundet för att upprätthålla sin medvetenhet om risker som kan få påverkan på våra informationsresurser. Hantering av informationssäkerhetsrisker är dessutom en integrerad del i Peabs kontinuitetsplanering och krisledning.


Miljö och klimat	Klimatförändringar med fysiska klimatrisker såsom extremväder kan medföra allt från direkta konsekvenser med skador på våra entreprenader och anläggningar till mer indirekta konsekvenser i form av material-, råvaru- eller energibrist. Bristande kompetens eller för långsam omställningstakt hos oss eller våra leverantörer eller UE:n kan leda till att våra produkter och tjänster inte möter framtidens krav och förväntningar.	Det riskförebyggande arbetet ryms inom våra fyra prioriterade miljöområden som också är mål: klimatneutralitet, resurseffektivitet, biologisk mångfald och utfasning av miljö- och hälsofarliga produkter. Vi har konkretiserat vår omställning i ett utvecklingsprogram, Klimatfärdplanen. Peab erbjuder marknaden ett brett utbud av produkter som är framtagna för en bygg- och anläggningsproduktion med lägre klimatavtryck. Återkommande extremväder kräver anpassning av produktionsmetoder och andra åtgärder för att begränsa riskerna för skador på till exempel entreprenader och fast egendom.

Efterlevnadsrisker	Beskrivning	Hantering
Etik och regelefterlevnad	Peab ställs inför regelefterlevnadsrisker som innefattar att lagstiftning, avtal, Peabs uppförandekod och policyer inte efterlevs. Vidare innefattas risker avseende inblandning i korruption eller otillbörlig konkurrens samt överträdelser av mänskliga rättigheter, både i egen verksamhet och i våra leverantörskedjor. Konsekvenserna av dessa risker inkluderar böter, juridiska sanktioner, skadat förtroende, misslyckade projekt och uteslutning från upphandlingar.	Regelefterlevnadsrisker hanteras genom ett styrningsramverk som innefattar uppförandekod, leverantörskod, policyer och riktlinjer. Dessa beskriver hur våra medarbetare ska agera. Ramverket inkluderar regelbunden utbildning och fastställda konsekvenser vid regelöverträdelser. Peabs ledningssystem är ett centralt verktyg för att stötta regelefterlevnad i den dagliga verksamheten. Frågor kring etik och regelefterlevnad hanteras av koncernfunktionen bolagsstyrning och regelefterlevnad, vilken även utgör en del av Peabs Etiska råd. Peabs visselblåsarsystem ger möjlighet för både interna och externa parter att rapportera misstankar om oegentligheter.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	RISKER OCH RISKHANTERING 152


Finansiella risker	Beskrivning	Hantering

Kapital	Det finansiella risktagandet är kopplat till verksamhetens kapital- och investeringsbehov, som ser olika ut i Peabs olika verksamheter. Entreprenadverksamheten har vanligtvis positivt rörelsekapital, vilket bidrar till finansiering av övriga verksamheter. Industriverksamheten binder mer kapital i anläggningstillgångar med ett löpande investeringsbehov. Projektutvecklingsverksamheten binder kapital från investeringar i mark och byggrätter.	Peabs finansiella mål är det koncernövergripande styrmedlet för finansiellt risktagande. Entreprenadverksamheternas kapitalbindning styrs på krav på betalsaldo. Större anbud hanteras enligt en fastställd rutin där anbudsråd är beslutande. Industri- och projektutvecklingsverksamheternas kapitalbindning styrs utifrån fastställda ramar. Större investeringar i Peab hanteras enligt en fastställd investeringsrutin där ett koncernövergripande investeringsråd är beslutande.


Inflation	Kraftigt stigande inflation kan få centralbankerna att höja styrräntorna, vilket påverkar investeringsviljan hos kunderna. Det kan också få till följd att konjunkturen dämpas. Hög inflation innebär höga byggkostnader, vilket i sin tur hämmar efterfrågan på byggmarknaden.	Hög inflation liksom höga räntor kan påverka Peabs lönsamhet till följd av ökade kostnader och dämpad efterfrågan. Peabs fyra affärsområden, god spridning mellan olika typer av projekt och produktområden, verksamheter i flera länder samt beställare inom både privata och offentliga sektorn har dock en dämpande effekt. Vår verksamhetsmix gör att vi är mindre känsliga för konjunktursvängningar.


Andra finansiella risker	Koncernen är exponerad för finansiella risker som ränterisker, likviditetsrisker, refinansieringsrisker, råvarurisker, valutarisker samt kreditrisker.	Peabs finanspolicy bildar ett ramverk för riskmandat och limiter. Finansiella risker hanteras av finansavdelningen, vilken är centralt organiserad. För mer information om finansiella risker, se not 33.


Finansiell rapportering	Eftersom Peab tillämpar redovisning över tid i takt med att projekten färdigställs för merparten av projekten kan felaktiga projektprognoser innebära att redovisning och uppföljning blir missvisande. Ett antal balansposter, däribland projekt- och exploateringsfastigheter, värderas baserat på bedömningar och uppskattningar. Värdet kan påverkas av exempelvis marknadsläge, ränteläge och kundernas preferenser, vilket kan leda till nedskrivningsbehov.	En förutsättning för korrekt redovisning över tid är att utfallet kan prognostiseras tillförlitligt. Avgörande för att begränsa risken för felaktig vinstavräkning är en väl utvecklad process och systemstöd för uppföljning. Redovisat värde för projekt- och exploateringsfastigheter har bedömts till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort. Peab testar löpande värdena av projekt- och exploateringsfastigheter utifrån en intern värderingsmodell. Därutöver inhämtas externa marknadsvärderingar årligen för ett antal av objekten.

Känslighetsanalys

Peabs verksamhet är känslig för förändringar i bland annat volym och marginal. I känslighetsanalysen nedan beskrivs hur

resultatet före skatt enligt segmentredovisning påverkas vid förändringar i några för koncernen viktiga variabler.


Mkr	Beräkningsbas	Förändring	Resultateffekt (före skatt)
Segmentsredovisning
Volym (rörelsemarginal konstant)	58 589	+/- 10%	*+/- 264
Rörelsemarginal (volym konstant)	4,5%	+/- 1 procentenhet	*+/-586
Produktionskostnader	41 709	+/- 1%	*+/- 417
Finansiellt
Genomsnittlig effektivränta¹)	4,4%	+/- 1 procentenhet	*+/- 53

¹⁾ Känslighetsanalysen visar effekten av en ränteförändring på koncernens resultat före skatt utifrån ett antagande om en oförändrad nettoskuld. Beräkningen av

nettoskuldsbeloppet 5 282 Mkr har gjorts utifrån nettoskuld enligt IFRS reducerat med skulder för svenska bostadsrättsföreningar och tillkommande leasingskulder enligt IFRS

16. Vidare antas att en ränteförändring omgående skulle påverka den ränta som Peab betalar respektive erhåller på skulder och fordringar som löper med kort räntebindning

(rörlig ränta). I känslighetsanalysen beaktas inte aktivering av ränta. För mer information om nettoskulden, se not 33.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 153

Övriga upplysningar

Forskning och utveckling

Peab bedriver forskning och utveckling (FoU) med syftet att

ge mervärde till samhället, kunderna och andra intressenter.

Det gör vi genom samarbeten med universitet, högskolor,

branschorganisationer och vi medverkar aktivt i olika

branschgemensamma projekt. Vi deltar i strategiska,

innovativa och operativa program för att kunna ta ansvar i

såväl kort som långt perspektiv. Ny kunskap hjälper oss att

förbättra eller ta fram nya produkter, tjänster och

produktionsprocesser. Utvecklingen sker i huvudsak inom

ramen för Peabs löpande verksamhet. Vår satsning på ECO-

produkter är viktig där bland annat ECO-Betong utvecklats

för att ytterligare kunna reducera klimatpåverkan och

minska beroendet av cement.

Under 2025 fortsatte vi att driva flera FoU-projekt om

cirkulära material där vi till exempel tittar på hur jord och

gammal riven betong kan återanvändas i nya material och

projekt. Vi har också drivit FoU inom biologisk mångfald för

bergmaterialindustrin och ekologisk ogräsbekämpning för

vår drift och underhållsverksamhet. Tillsammans med SSAB

har vi drivit ett FoU-projekt för minskad klimatpåverkan med

hjälp av fossilfritt stål. Vi har fortsatt att arbeta med

forskning kring alternativa bindemedel för både betong och

asfalt. Vi har också arbetat vidare med långsiktiga projekt

om koldioxidlagring i byggnadsmaterial.

Under året fortsatte vi att utveckla vårt nätverk inom flera

branschgemensamma program och samarbeten med

universitet och högskolor. Tillsammans med Luleå Tekniska

Universitet samarbetar vi inom hållbart byggande,

digitalisering och resurseffektivitet. På Lunds Tekniska

Högskola är vi aktiva i ”Center för byggrobotik”. Tillsammans

med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Chalmers

i Göteborg driver vi flera projekt inom vägteknik och

geoteknik. Vi ingår även i andra former av lokala

samarbeten, såsom LFM30 (Lokal färdplan för en

klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030)

och flera innovationsprogram för samhällsbyggnadssektorn

som IQ-Samhällsbyggnad, InfraSweden och Smart Built

Environment.

Genom funktionen Produkter och Teknik har vi etablerat en

systematik där produkter och metoder utvecklas genom

stegvis validering innan de implementeras och används i

projekten till våra kunder. Ett tekniskt råd ingår som en del i

den systematiken för att säkerställa att utvärderingen sker

utifrån förutbestämda kriterier.

Tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet

Tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter i vår

nordiska verksamhet bedrivs i underkoncernerna Swerock,

Byggelement, Peab Asfalt, Peab Anläggning samt Peab

Bostad. Lagstiftningen skiljer sig åt något mellan länderna de

nordiska länderna.

De tillståndspliktiga verksamheterna avser åtgärder i

förorenade områden, mellanlagring och återanvändning av

massor, arbeten inom/vid skyddade områden/objekt,

vattenverksamhet och -hantering, utvinning av berg- och

grusmaterial samt tillverkning av polymermodifierad

bitumen (PMB). Dessa verksamheter påverkar miljön i

huvudsak genom uttag av ändliga markresurser, framtida

markanvändning, påverkan på ekosystem, emissioner, lokal

damning och buller.

Anmälningsplikten avser betongtillverkning, tillverkning av

prefabricerade betongelement, fasta och mobila asfaltverk,

bitumendepåer, åtgärder i förorenade områden,

mellanlagring av massor och avfall, återanvändning av

massor (återvinning av bland annat betong, asfalt, tegel,

park- och trädgårdsavfall (tillstånd krävs i vissa fall)),

vattenverksamhet/vattenhantering samt transport av avfall

och farligt avfall.

Förnyelse och komplettering av tillstånd och anmälningar

sker kontinuerligt.

Väsentliga händelser under året

Emission av gröna obligationer

Peab emitterade en grön obligation den 11 mars 2025 till ett

totalt värde om 500 Mkr. Obligationen har en löptid på 3 år,

med en rörlig ränta om 3-månaders Stibor plus 1,50

procentenheter. Medlen från emissionen ska användas till

att finansiera investeringar inom gröna byggnader, ECO-

effektiva och cirkulära produkter och produktionsprocesser,

hållbara transporter samt vattenhantering och åtgärder för

att förebygga och begränsa föroreningar. Emissionen av den

gröna obligationen gjordes inom ramen för Peabs svenska

MTN-program och ramverket för grön finansiering.

Peab Industri Oy samarbetar med konkurrens- och

konsumentverket i pågående utredning

Konkurrens- och konsumentverket i Finland har under maj

2025 inlett en så kallad konkurrensrättslig utredning av flera

företag aktiva på asfaltsbeläggningsmarknaden i Finland,

däribland Peabs dotterbolag Peab Industri Oy. Peab

samarbetar fullt ut med myndigheten. Att myndigheten har

inlett en utredning innebär i sig inte att Peab Industri Oy har

gjort sig skyldigt till konkurrensbegränsande agerande eller

att resultatet av utredningen kan föregripas. Inom

Peabkoncernen råder nolltolerans mot alla former av

oegentligheter.

Förlikningsavtal avseende Mall of Scandinavia

Peab och Unibail-Rodamco-Westfield (URW) har i ett

förlikningsavtal enats om en slutlig reglering av

mellanhavanden avseende entreprenaden Mall of

Scandinavia i Solna. Uppgörelsen innebar att Peabs

tillgängliga likviditet ökade med en miljard kronor i tredje

kvartalet 2025, att finansnettot i andra kvartalet belastades

med 611 miljoner kronor och att nettoskulden var

oförändrad.

Den 30 juni 2023 meddelades skiljedom i målet om

entreprenaden Mall of Scandinavia. Skiljenämnden gav Peab

rätt i sina krav på ersättning för de fördyringar som

omfattande ändringar av projektet under produktionsfasen

innebar och slog fast att Peab hade rätt till kompensation

uppgående till cirka en miljard kronor för

entreprenadkostnader samt dröjsmålsräntor uppgående till

390 miljoner kronor. URW klandrade därefter domen till Svea

hovrätt som den 28 maj 2025 meddelade dom innebärande

att Peabs krav avseende ändrings- och tilläggsarbeten samt

rubbning och störning fastställdes. Skiljedomen avseende

URW:s krav på lokalviten och Peabs krav på

rättegångskostnader upphävdes.

Då betalning inte erhölls i enlighet med domen så inledde

Peab konkursförfarande mot projektbolaget Rodamco

Projekt AB för att kunna utkräva betalning. URW meddelade

den 3 juni 2025 att de avsåg att inleda nytt skiljeförfarande

avseende krav på lokalviten. Peab avsåg att inleda

skiljeförfarande avseende rättegångskostnader.

Den 22 juni 2025 enades parterna om en förlikning

innebärande betalning om en miljard kronor från URW till

Peab, vilken var betald den 2 juli 2025. Förlikningen innebar

vidare att respektive part återkallade samtliga processer, att

entreprenaden anses slutligt reglerad och att parterna inte

har några krav mot varandra, även innefattande

garantiansvar. Förlikningen innebär därmed att det inte

kvarstår några risker för Peab avseende entreprenaden Mall

of Scandinavia.

Utökad ram för MTN-program

Peab har ett MTN-program med en ursprunglig ram om 5

miljarder kronor. Under juni 2025 har programmet utökats

med 2,5 miljarder kronor till 7,5 miljarder kronor. Mer

information om låneprogrammet finns på Peabs webbsida.

Peab bildar gemensamt bolag med KB Gruppen på

Vestlandet i Norge

Peab och KB Gruppen har beslutat att samordna sina

verksamheter i bolagen K. Nordang och Christie & Opsahl

som båda är verksamma på Vestlandet i Norge. Bolagen är

verksamma inom nybyggnation, renovering och

betongarbeten. Samordningen bedöms leda till synergier då



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 154

bolagen kompletterar varandra såväl produktmässigt som

geografiskt. De båda bolagen beräknas tillsammans omsätta

cirka 1,9 miljarder norska kronor 2025. Totalt antal anställda

i de två bolagen uppgår till 350 medarbetare.

Det nya gemensamma bolaget kommer att ägas av KB

Gruppen till 62,5 procent och av Peab till 37,5 procent. Peab

kommer framöver att redovisa bolaget som ett intressebolag

inom affärsområde Bygg. K Nordang AS omsatte cirka 800

miljoner norska kronor 2025. Försäljningen av K. Nordang AS

in i intressebolaget sker till marknadsvärde och beräknas ge

en effekt på rörelseresultatet under första kvartalet 2026

uppgående till cirka 100 miljoner norska kronor.

Transaktionen är godkänd av konkurrensmyndigheterna och

tillträde har skett under första kvartalet 2026.

Valberedning

Valberedningen i Peab AB har konstituerats i enlighet med de

av årsstämman fastställda principerna för valberedningens

tillsättning. Valberedningen baseras på de största

aktieägarna per den sista bankdagen i juni 2025 som önskat

utse ledamot. Ulf Liljedahl, utsedd av AB Axel Granlund, har

utträtt ur valberedningen inför årsstämman 2026. Cicero

Fonder är ny representerad aktieägare i årets valberedning.

Peabs valberedningen har därför inför årsstämman 2026

följande sammansättning:

• Anders Sundström, Ekhaga Utveckling AB

• Suzanne Sandler, Handelsbanken Fonder

• Christer Sterndahlen, utsedd av Cicero Fonder

• Anders Runevad, styrelseordförande i Peab AB

Valberedningen har vid sitt konstituerande möte utsett

Anders Sundström till ordförande. Valberedningen har

påbörjat sitt arbete med förslag avseende, bland annat,

styrelse, revisor och arvoden.

Väsentliga händelser efter årets utgång

Valberednings förslag till styrelseledamöter i Peab AB

Peab AB har den 10 februari 2026 underrättats av bolagets

valberedning om dess förslag till årsstämman 2026 avseende

styrelsens sammansättning. Valberedningen avser att föreslå

Carl Mellander som ny styrelseledamot samt omval av

följande styrelseledamöter: Anders Runevad, Malin Persson,

Magdalena Gerger, Liselott Kilaas, Kerstin Lindell, Fredrik

Paulsson och Lars Sköld.

Valberedningen avser vidare att föreslå omval av Anders

Runevad som styrelsens ordförande.

Carl Mellander har omfattande erfarenhet från ledande

finansiella befattningar i globala börsnoterade bolag, bland

annat som Group CFO för Ericsson. Han har en bred

bakgrund inom finansiell styrning, kapitalmarknadsfrågor,

M&A, risk och regelefterlevnad samt internationell

verksamhetsstyrning. I dag är han verksam som

styrelseledamot och rådgivare i flera bolag.

Valberedningens förslag innebär att styrelsen, för tiden intill

slutet av nästa årsstämma, ska bestå av åtta (8)

styrelseledamöter. Valberedningen fortsätter sitt arbete och

det fullständiga förslaget till årsstämman 2026 meddelas i

samband med kallelsen till årsstämman.

Överskridande av gränsvärde för flaggning med anledning

av återköp av egna aktier

I enlighet med 4 kap. 18 § lagen (1991:980) om handel med

finansiella instrument, har Peab AB den 11 mars 2026

förvärvat 25 000 egna B-aktier, vilket innebar att Peabs

innehav av egna aktier överskred gränsvärdet om fem

procent av samtliga aktier i Peab. Peabs sammanlagda

innehav av egna aktier per den 11 mars 2026 uppgick till 14

822 984 B-aktier, vilket motsvarar 5,01 procent av det totala

antalet aktier.

Peab har avslutat återköp av egna aktier

Peab AB har återköpt totalt 6 237 280 B-aktier om cirka 500

miljoner kronor mellan den 25 juli 2025 och den 12 mars

2026. Återköpen har skett efter styrelsebeslut och med stöd

av bemyndigandet från årsstämman den 6 maj 2025. Efter

förvärven uppgår Peabs innehav av egna aktier till 14 835 264

B-aktier per den 12 mars 2026.

Peabaktien

Peabs aktiekapital uppgick vid utgången av 2025 till 1 583

866 056 kronor, fördelat på totalt 296 049 730 aktier, vilket

ger ett kvotvärde på 5,35 kronor per aktie. Antalet A-aktier

uppgår till 34 319 957 med ett röstvärde på tio röster per

aktie, och antalet B-aktier uppgår till 261 729 773 med ett

röstvärde om en röst per aktie. Samtliga aktier har lika rätt

till andel i bolagets tillgångar, resultat och utdelning. Inga

begränsningar finns i bolagsordningen avseende möjlighet

till överlåtelse av aktier eller förfoga över rösträtt på

stämman.

Per den 31 december 2025 fanns det cirka 58 000 aktieägare i

Peab. Koncernen står under betydande inflytande från Mats

Paulsson och Fredrik Paulsson tillsammans med familjer,

barn och bolag. Merparten av familjerna Paulssons indirekta

innehav är samlat i bolaget Ekhaga Utveckling AB som

kontrolleras av Fredrik Paulsson. Ekhaga Utveckling AB har

23,0 procent av kapitalet och 48,7 procent av rösterna. Mats

och Fredrik Paulsson med familjer har 5,6 procent av

kapitalet och 11,3 procent av rösterna. Därutöver har Mats

Paulssonstiftelserna 2,2 procent av kapitalet och 6,5 procent

av rösterna vid utgången av 2025. Bolaget har ingen

kännedom om avtal mellan aktieägare, som kan medföra

begränsningar i rätten att överlåta aktierna.

Peabs årsstämma beslöt den 6 maj 2025 att ge styrelsen

bemyndigande att fram till nästa årsstämma att besluta om

nyemission av aktier av serie B, med företrädesrätt för

befintliga aktieägare att delta i emissionen eller utan

företrädesrätt för befintliga aktieägare att delta i emissionen

i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet ska kunna

utnyttjas vid ett eller flera tillfällen och får avse sammanlagt

högst 10 procent av det registrerade aktiekapitalet vid

tidpunkten för bemyndigandet. Under året har styrelsen inte

tagit något beslut om nyemission av aktier.

En vinstandelsstiftelse för anställda bildades av Peab 2007.

Enligt stiftelsens placeringspolicy ska stiftelsens

förmögenhet i huvudsak placeras i aktier i Peab. Per den 31

december 2025 hade stiftelsen ett innehav om 14 267 300 B-

aktier i Peab, motsvarande 4,8 procent av antalet aktier.

Innehav och återköp av egna aktier

Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2025

till 8 597 984 B-aktier, motsvarande 2,9 procent av totalt

antal aktier. Styrelsen i Peab AB fattade med stöd av

bemyndigandet från årsstämman den 6 maj 2025 beslut om

att återköpa egna aktier. Återköpen genomfördes löpande

fram till den 12 mars 2026. Syftet med återköpen var att

möjliggöra säkring av kostnader och leverans av bolagets

långsiktiga prestationsaktieprogram samt att kunna

användas vid finansiering av förvärv. Återköpen har skett

med beaktande av bolagets finansiella ställning och

kapitalstruktur. Återköpen har genomförts på Nasdaq

Stockholm i enlighet med Nordic Main Market Rulebook for

Issuers of Shares – NASDAQ Stockholm (Supplement D) och i

enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (MAR). Enligt

styrelsebeslutet fick återköp genomföras under perioden till

ett belopp uppgående till maximalt 500 miljoner kronor och

innehavet av egna aktier fick inte överstiga tio procent av

totalt antal utestående aktier i bolaget. Återköp fick endast

ske till ett pris per aktie inom det på Nasdaq Stockholm vid

var tid gällande kursintervallet, varmed avsågs intervallet

mellan gällande högsta köpkurs och lägsta säljkurs som

publicerades löpande av Nasdaq Stockholm. Betalning för

förvärvade aktier skulle erläggas kontant och under 2025 har

egna B-aktier återköpts till ett sammanlagt belopp om 415

Mkr. Efter återköpet av 5 520 000 B-aktier innehar Peab per

den 31 december 2025 14 117 984 egna B-aktier

motsvarande 4,8 procent av totalt antal aktier. Fram till den

12 mars 2026 har 717 280 B-aktier återköpts för ett belopp

om 85 miljoner kronor.

Prestationsaktieprogram och överlåtelse av

egna aktier

På årsstämman den 6 maj 2025 beslutades att godkänna

styrelsens förslag om Prestationsaktieprogram 2025 samt

överlåtelse av maximalt 2 009 058 B-aktier.

Prestationsaktieprogrammet syftar till att knyta

nyckelpersoners belöningar närmare bolagets långsiktiga

resultat- och värdeutveckling. För mer information, se not 9.

Ersättningspolicy till ledande

befattningshavare

För information om den senaste beslutade

Ersättningspolicyn innehållande riktlinjerna för

bestämmande av lön och andra ersättningar till ledande

befattningshavare, se not 9.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 155

Styrelsen föreslår härmed att årsstämman beslutar anta

följande ändringar i Ersättningspolicyn avseende riktlinjer

för ersättning till ledande befattningshavare:

Rörlig ersättning (STI)

Koncernledningen kan, från tid till annan, erbjudas rörlig

ersättning. Sådan rörlig ersättning får högst uppgå till för vd

70 procent av fast lön och för de övriga i koncernledningen

60 procent av fast lön. Den rörliga ersättningen ska främst

vara baserad på Peabkoncernens lönsamhet samt andra, vid

var tid, väsentliga koncernmål. I nuvarande program är

resultatmåtten kopplade till företagets strategi i form av

lönsamhet, hållbarhet och arbetsmiljö.

Rörlig ersättning fastställs for varje enskilt verksamhetsår

och regleras året efter intjänandet.

Pension

Koncernledningen äger rätt till pensionslösningar enligt

kollektivavtal och avtal med Peab. Samtliga

pensionsåtaganden ska vara avgiftsbestämda. Gällande

pensionsplan kan högst uppgå till 35 procent av fast årslön

och avtalad pensionsålder 65 år. Tidigare pensionsplan om

47 procent av fast årslön och avtalad pensionsålder 62 år

gäller endast för redan ingångna avtal.

Övriga icke monetära förmåner

Koncernledningen är berättigad till extra sjukvårdsförsäkring

och extra sjukförsäkring upp till 30 inkomstbasbelopp, samt

alla de förmåner som gäller Peabkoncernens övriga

anställda. Förmånernas värde uppgår till i genomsnitt 5

procent av fast lön.

Förväntningar avseende den framtida

utvecklingen

Sverige

Trots fortsatta geopolitiska spänningar har det

makroekonomiska läget stabiliserats. Hushållens förtroende

har stärkts och flera konjunkturindikatorer har vänt uppåt.

Ränteläget har förbättrats i takt med de gradvisa

sänkningarna av styrräntan, som väntas ligga kvar under

2026 på nuvarande nivåer.

Bostadsbyggandet väntas fortsätta sin gradvisa

återhämtning under 2026, om än från låga nivåer. Lägre

räntor, förväntade lättnader i bolåneregler samt

stabiliserade priser på andrahandsmarknaden väntas öka

efterfrågan. De höga byggkostnaderna och det höga utbudet

av befintliga bostäder är dock två viktiga faktorer som håller

tillbaka en starkare utveckling av nyproduktionen.

Investeringar i lokalbyggnader väntas öka 2026 efter några år

av nedgång. Framför allt kommer politiskt drivna

investeringar i rättsväsendet och totalförsvaret att stödja

utvecklingen, liksom satsningar på datacenter. Utvecklingen

på renoveringsmarknaden uppskattas bli svagt positiv för

bostäder och något försiktigare för lokaler, med

renoveringsbehov inom skolor och vårdbyggnader samt

växande efterfrågan på energirenoveringar.

De totala anläggningsinvesteringarna förväntas fortsätta

växa under 2026. Den nya nationella planen för

transportinfrastrukturen åren 2026-2037 med ökade

investeringar i järnvägar och vägunderhåll,

elnätsutbyggnaden, investeringar i VA-systemet samt ökade

försvarssatsningar ger en bred tillväxt på

anläggningsmarknaden.

Norge

Aktiviteten i norsk ekonomi förväntas öka något och Norges

centralbank räknar med en tillväxt på 1,5 procent 2026.

Centralbanken sänkte räntan två gånger under hösten 2025,

med målet att bidra till lägre inflation utan att dämpa

tillväxtutsikterna. Reallönetillväxt och låg arbetslöshet

väntas öka köpkraften och gynna utvecklingen på

byggmarknaden. Men trots de senaste två

räntesänkningarna är räntenivån fortfarande hög, vilket

innebär att räntebördan dämpar hushållens efterfrågan på

bostadsmarknaden.

Bostadsbyggandet väntas öka gradvis under 2026, även om

byggkostnaderna och räntenivån bidrar till att

återhämtningen tar längre tid. Renoveringar inom bostäder

väntas visa på fortsatt stabil tillväxt.

Byggstarter av lokaler ligger fortfarande på en låg nivå, men

prognosen för investeringarna 2026 pekar uppåt. De fortsatt

höga byggkostnaderna samt räntenivån påverkar även

lokalbyggandet. Därtill väntas de ökade

försvarssatsningarna bidra till utvecklingen inom

lokalmarknaden, även om effekterna ännu inte är påtagliga.

Det stora befintliga byggnadsbeståndet behöver dock

underhållas och byggas om, vilket gradvis ökar behovet av

renoveringar som väntas växa 2026.

Anläggningsmarknaden väntas bli något starkare 2026,

jämfört med 2025. Den främsta tillväxten för investeringar

antas ske inom kraft- och energianläggningar, järnvägs- och

spårvägsanläggningar samt kommunaltekniska

anläggningar. Prognoserna för drift och underhåll är måttliga

2026, men tillväxten kommer att ta fart igen under 2027.

Finland

Inflationen i Finland väntas fortsätta ligga under två procent

framöver, vilket tillsammans med löneökningar och fallande

räntor förbättrar konsumenternas köpkraft de kommande

åren. Samtidigt hålls tillväxten tillbaka av den globala

osäkerheten och arbetslöshetsnivån i landet.

Bostadsbyggandet förväntas återhämta sig under 2026 från

låga nivåer, även om marknaden är fortsatt avvaktande och

dämpas av överutbud och fortsatt trög bostadsförsäljning.

Trots osäkerheten väntas även byggandet av lokaler öka

framöver och driva nybyggnationen i byggbranschen.

Drivkrafterna är framför allt kontors- och industribyggnader,

datacenter och inte minst försvars- och infrastrukturprojekt.

Renoveringarna har utvecklats svagt de senaste åren och

under 2026 förväntas efterfrågan bli dämpad till följd av

höga renoveringskostnader, även om det finns både behov

och potential för tillväxt.

Investeringarna inom anläggning väntas fortsätta öka

försiktigt 2026, framför allt till följd av ökade

infrastrukturinvesteringar. Drift och underhåll uppskattas

visa nolltillväxt, även om behoven är stora.

Utdelningsförslag

För år 2025 föreslår styrelsen en kontant utdelning med 3,30

kr (2,75) per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen.

Exkluderat de 14 117 984 aktier som innehas av Peab AB den

31 december 2025, som ej berättigar till utdelning, innebär

den föreslagna utdelningen ett totalt utdelningsbelopp om

930 Mkr (788). Beräknat som andel av koncernens redovisade

resultat efter skatt enligt segmentsredovisning uppgår

föreslagen utdelning till 70 procent (38). Utdelningsförslaget

motsvarar en direktavkastning på 3,9 procent baserat på

slutkursen den 31 december 2025. Förslag till

avstämningsdag för den första utbetalningen uppgående till

1,80 kr per aktie föreslås bli den 4 maj 2026. Förslag till

avstämningsdag för den andra utbetalningen uppgående till

1,50 kr per aktie föreslås bli den 30 oktober 2026.



	Utdelning Målet ska överstiga 50 procent av årets resultat. Mäts enligt segmentsredovisning.

	MÅL: >50 %


	UTFALL 2025: 70 %



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER 156

Finansiella rapporter och noter

Koncernen


Resultaträkning koncernen	157
Rapport över totalresultatet koncernen	157
Balansräkning koncernen	158
Rapport över förändringar i eget kapital - koncernen	159
Kassaflödesanalys koncernen	161

Noter


Not 1	Redovisningsprinciper	162
Not 2	Viktiga uppskattningar och bedömningar	163
Not 3	Intäkter	164
Not 4	Rörelsesegment	167
Not 5	Förvärv	169
Not 6	Övriga rörelseintäkter	170
Not 7	Övriga rörelsekostnader	170
Not 8	Statliga stöd	170
Not 9	Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar	170
Not 10	Arvode och kostnadsersättning till revisorer	173
Not 11	Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag	173
Not 12	Finansnetto	174
Not 13	Skatter	174
Not 14	Resultat per aktie	176
Not 15	Immateriella anläggningstillgångar	176
Not 16	Materiella anläggningstillgångar	178
Not 17	Förvaltningsfastigheter	180
Not 18	Andelar i joint ventures	180
Not 19	Gemensam verksamhet	183
Not 20	Räntebärande fordringar	183


Not 21	Övriga fordringar	183
Not 22	Projekt- och exploateringsfastigheter	183
Not 23	Varulager	184
Not 24	Kundfordringar	184
Not 25	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	184
Not 26	Eget kapital	184
Not 27	Räntebärande skulder	185
Not 28	Leasing	186
Not 29	Avsättningar	187
Not 30	Övriga skulder	188
Not 31	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	188
Not 32	Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder	189
Not 33	Finansiella risker och finanspolicy	192
Not 34	Investeringsåtagande	197
Not 35	Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar	197
Not 36	Närstående	198
Not 37	Kassaflödesanalys	199
Not 38	Väsentliga händelser efter balansdagen	199

Moderbolaget


Förvaltningsberättelse moderbolaget	200
Resultaträkning moderbolaget	200
Balansräkning moderbolaget	201
Rapport över förändringar i eget kapital – moderbolaget	202
Kassaflödesanalys moderbolaget	203

Noter


Not A1	Redovisningsprinciper	204
Not A2	Intäkter och närståendetransaktioner	204
Not A3	Anställda, personalkostnader och pensioner	205
Not A4	Arvode och kostnadsersättningar till revisorer	205
Not A5	Finansnetto	206
Not A6	Bokslutsdispositioner	206
Not A7	Skatter	206
Not A8	Immateriella anläggningstillgångar	207
Not A9	Materiella anläggningstillgångar	207
Not A10	Övriga fordringar	207
Not A11	Avsättningar	207
Not A12	Övriga skulder	207
Not A13	Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder	208


Not A14	Leasing	208
Not A15	Eventualförpliktelser	208
Not A16	Disposition av bolagets vinst	208
Not A17	Koncernföretag	209
Not A18	Obeskattade reserver	213
Not A19	Kassaflödesanalys	213



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 157

Resultaträkning – Koncernen


Mkr	Not	2025	2024
Nettoomsättning	3,4	58 581	61 283
Kostnader för produktion	11	-53 053	-55 402
Bruttoresultat		5 528	5 881

Försäljnings- och administrationskostnader	11	-3 237	-3 189
Övriga rörelseintäkter	6	436	482
Övriga rörelsekostnader	7	-34	-11
Rörelseresultat	4,8,9,10,18,28	2 693	3 163

Finansiella intäkter		146	259
Finansiella kostnader		-1 144	-642
Finansnetto	12	-998	-383

Resultat före skatt		1 695	2 780

Skatt	13	-332	-392
Årets resultat		1 363	2 388

Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare		1 357	2 392
Innehav utan bestämmande inflytande		6	-4
Årets resultat		1 363	2 388

Resultat per aktie före och efter utspädning, kr	14	4,74	8,32

Rapport över totalresultat – Koncernen


Mkr	Not	2025	2024
Årets resultat		1 363	2 388

Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter		-224	41
Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar		-19	13
Andelar i joint ventures övrigt totalresultat		-1	-8
Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat	13	4	-3
Årets övrigt totalresultat		-240	43
Årets totalresultat		1 123	2 431

Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare		1 117	2 435
Innehav utan bestämmande inflytande		6	-4
Årets totalresultat		1 123	2 431



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 158

Balansräkning - Koncernen


Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	15	3 509	3 727
Materiella anläggningstillgångar	16,28	7 377	7 653
Förvaltningsfastigheter	17,28	59	59
Andelar i joint ventures	18	1 481	2 796
Långfristiga värdepappersinnehav	32,33	45	45
Räntebärande långfristiga fordringar	20,32,33	503	516
Uppskjutna skattefordringar	13	49	48
Övriga långfristiga fordringar	21	47	48
Summa anläggningstillgångar		13 070	14 892

Projekt- och exploateringsfastigheter	22,28	17 451	18 342
Varulager	23	1 520	1 612
Kundfordringar	24,32,33	6 835	6 981
Räntebärande kortfristiga fordringar	20,32,33	20	1 127
Skattefordringar		16	23
Upparbetade men ej fakturerade intäkter	3,33	1 646	2 015
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	25	357	902
Övriga kortfristiga fordringar	21	483	396
Likvida medel	32,33	3 145	1 478
Summa omsättningstillgångar		31 473	32 876
Summa tillgångar		44 543	47 768


Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
Eget kapital	26
Aktiekapital		1 584	1 584
Övrigt tillskjutet kapital		2 576	2 576
Reserver		-143	94
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		12 438	12 228
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare		16 455	16 482
Innehav utan bestämmande inflytande		24	22
Summa eget kapital		16 479	16 504

Skulder
Räntebärande långfristiga skulder	27,32,33	5 853	6 094
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering	27,32,33	5	53
Övriga långfristiga skulder	30,32	196	164
Uppskjutna skatteskulder	13	394	544
Avsättningar	29	1 464	1 493
Summa långfristiga skulder		7 912	8 348

Räntebärande kortfristiga skulder	27,32,33	3 419	5 368
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering	27,32,33	2 360	2 859
Leverantörsskulder	32,33	4 115	4 096
Skatteskulder		200	215
Fakturerade men ej upparbetade intäkter	3	3 850	4 097
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	31	3 571	3 624
Övriga kortfristiga skulder	30,33	2 162	2 272
Avsättningar	29	475	385
Summa kortfristiga skulder		20 152	22 916
Summa skulder		28 064	31 264
Summa eget kapital och skulder		44 543	47 768



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 159

Rapport över förändringar i eget kapital – Koncernen


	Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Mkr	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräkningsreserv	Säkringsreserv	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2024-01-01	1 584	2 576	42	10	10 241	14 453	17	14 470
Årets totalresultat
Årets resultat	—	—	—	—	2 392	2 392	-4	2 388
Årets övrigt totalresultat	—	—	41	2	—	43	0	43
Årets totalresultat	—	—	41	2	2 392	2 435	-4	2 431

Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager	—	—	—	-1	—	-1	—	-1
Skatt på kassaflödessäkring	—	—	—	0	—	0	—	0
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Utdelning kontant	—	—	—	—	-431	-431	—	-431
Nyemission	—	—	—	—	—	—	9	9
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument	—	—	—	—	26	26	—	26
Summa tillskott från och värdeöverföringar till ägare	—	—	—	—	-405	-405	9	-396
Utgående eget kapital 2024-12-31	1 584	2 576	83	11	12 228	16 482	22	16 504



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 160


	Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Mkr	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräkningsreserv	Säkringsreserv	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2025-01-01	1 584	2 576	83	11	12 228	16 482	22	16 504
Årets totalresultat
Årets resultat	—	—	—	—	1 357	1 357	6	1 363
Årets övrigt totalresultat	—	—	-224	-16	—	-240	0	-240
Årets totalresultat	—	—	-224	-16	1 357	1 117	6	1 123

Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager	—	—	—	4	—	4	—	4
Skatt på kassaflödessäkring	—	—	—	-1	—	-1	—	-1
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Utdelning kontant	—	—	—	—	-788	-788	-4	-792
Återköp av egna aktier	—	—	—	—	-415	-415	—	-415
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument	—	—	—	—	56	56	—	56
Summa tillskott från och värdeöverföringar till ägare	—	—	—	—	-1 147	-1 147	-4	-1 151
Utgående eget kapital 2025-12-31	1 584	2 576	-141	-2	12 438	16 455	24	16 479



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 161

Kassaflödesanalys - Koncernen


Mkr	Not	2025	2024
Den löpande verksamheten	37
Resultat före skatt		1 695	2 780
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		2 321	1 117
Betald skatt		-484	-234
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		3 532	3 663

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter		309	1 184
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager		38	114
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		234	8
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder		-189	530
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital		392	1 836

Kassaflöde från den löpande verksamheten		3 924	5 499

Investeringsverksamheten
Avyttring av dotterföretag/rörelse, nettoeffekt på likvida medel		279	28
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-3	-17
Avyttring av immateriella anläggningstillgångar		2	—
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-897	-579
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		238	245
Förvärv av finansiella tillgångar		-132	-336
Avyttring av finansiella tillgångar		1 484	1 904
Kassaflöde från investeringsverksamheten		971	1 245

Kassaflöde före finansiering		4 895	6 744


Mkr	Not	2025	2024
Finansieringsverksamheten
Återköp av egna aktier		-415	—
Upptagna lån		1 135	3 393
Amortering av lån		-1 926	-5 728
Upptagna obligationslån		1 223	1 500
Amortering obligationslån		-778	-850
Amortering av leasingskuld		-680	-721
Upptagna lån svenska bostadsrättsföreningar		2 361	1 766
Amortering av lån svenska bostadsrättsföreningar		-2 837	-5 558
Förändring av emitterade företagscertifikat		-522	109
Aktieägartillskott innehav utan bestämmande inflytande		—	2
Utbetald utdelning till moderbolagets ägare		-788	-431
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		-4	—
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-3 231	-6 518

Årets kassaflöde		1 664	226
Likvida medel vid årets början		1 478	1 243
Valutakursdifferens i likvida medel		3	9
Likvida medel vid årets slut		3 145	1 478



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 162

Not 1 Redovisningsprinciper

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Peab AB, dotterbolag samt

samarbetsarrangemang. Peab AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med

säte i Båstad. Peab ABs aktier är registrerade på Nasdaq Stockholm. Adressen

till huvudkontoret är Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv, Sverige.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International

Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting

Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för

hållbarhet- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1

Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande

av styrelsen och verkställande direktören och daterats den 30 mars 2026.

Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och

balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april

2026.

Koncernen beskriver de mest väsentliga redovisningsprinciperna i anslutning

till varje not i syfte att ge en ökad förståelse av respektive redovisnings-

område. Koncernen fokuserar på att beskriva de redovisningsval som

koncernen gjort inom ramen för gällande IFRS-standard och undviker att

upprepa paragraftext från standarden, om det inte anses vara särskilt viktigt

för förståelsen av notens innehåll. Se nedan tabell för att se i vilken not

respektive redovisningsprincip återfinns samt tillämplig IFRS-standard som

anses ha en väsentlig påverkan.

Värderingsgrunder

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden,

förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt

värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde

består av derivatinstrument, villkorade köpeskillingar samt av aktier och

andelar som inte utgör dotterbolag eller samarbetsarrangemang.

Klassificering

Anläggningstillgångar består av belopp som förväntas återvinnas eller

betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Långfristiga

skulder består av belopp som förfaller till betalning först efter mer än tolv

månader efter balansdagen samt andra belopp för vilka bolaget har en

ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen till en tidpunkt som ligger mer

än tolv månader efter balansdagen. Andra tillgångar och skulder

redovisas som omsättningstillgång respektive kortfristig skuld. Som

omsättningstillgång redovisas även lagertillgångar i form av projekt- och

exploateringsfastigheter med en normal verksamhetscykel som är längre

än tolv månader.

Som kortfristig skuld redovisas skulder hänförliga till egenutvecklade

fastighetsprojekt med en normal verksamhetscykel som är längre än tolv

månader.

Konsolideringsprinciper

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Peab AB, dotterbolag

samt samarbetsarrangemang. Därutöver omfattar koncernredovisningen

även svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska

ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag fram

till de slutliga bostadsköparna tillträder sina lägenheter.

Funktionell valuta och omräkning av utländsk valuta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör

rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Samtliga

belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till

den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Valutakurs-

differenser hänförliga till rörelsen redovisas netto som övrig rörelseintäkt

eller övrig rörelsekostnad. Valutakursdifferenser hänförliga till fordringar

och skulder redovisas netto som en finansiell intäkt eller finansiell

kostnad.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och

andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlands-

verksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta,

svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter

och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till

en genomsnittskurs som utgör en approximation av valutakurserna vid

respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdiﬀerenser som uppstår vid

valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat

och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd

omräkningsreserv.

Nettoinvestering i en utlandsverksamhet

Omräkningsdiﬀerenser som uppstår i samband med omräkning av en

utländsk nettoinvestering redovisas via övrigt totalresultat i

omräkningsreserven i eget kapital. Omräkningsdiﬀerenserna omfattar

även valutakursdiﬀerenser från lån som utgör en del av moderbolagets

investering i utländskt dotterbolag (s k utvidgad investering). Vid

avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de till verksamheten

hänförliga ackumulerade omräkningsdiﬀerenserna från eget kapital till

årets resultat.

Fastigheter

Koncernens fastighetsinnehav redovisas uppdelade på:

• Driftsfastigheter bland anläggningstillgångar, se not 16. Detta avser

fastigheter som används i den egna verksamheten och utgörs av

kontors-, produktions- och övriga driftsfastigheter.

• Förvaltningsfastigheter bland anläggningstillgångar, se not 17.

• Projekt- och exploateringsfastigheter som varulager bland

omsättningstillgångar, se not 22.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändrade IFRS med tillämpning från och med 2025

Koncernens redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med

årsredovisningen för 2024. De ändringar av IFRS med tillämpning från

och med år 2025 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens

redovisning.

Kommande ändringar av redovisningsprinciper

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter

Från och med den 1 januari 2027 träder IFRS 18 Presentation och

upplysningar i finansiella rapporter i kraft. Den nya standarden är

antagen av EU och kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiella

rapporter.

IFRS 18 introducerar nya krav gällande presentationen i

resultaträkningen, bland annat specificerade totalsummor och

delsummor. Dessutom måste företag klassificera alla intäkter och

kostnader i resultaträkningen i en av fem kategorier: rörelse, investering,

finansiering, inkomstskatt och avvecklade verksamheter, av vilka de

första tre är nya.

Rörelsekategorin kommer, i all väsentlighet, inkludera de intäkter och

kostnader som ingår i nuvarande rörelseresultat förutom resultat från

innehav i joint venture och intressebolag. Investeringskategorin kommer

att inkludera intäkter och kostnader som härrör från vissa tillgångar,

såsom resultat från innehav i joint venture och intressebolag, utdelningar

från eget kapitalinstrument och ränteintäkter från likvida medel.

Finansieringskategorin kommer att omfatta intäkter och kostnader som

härrör från skulder, såsom räntekostnader på lån och leasingskulder

samt övriga kostnader. Således kommer de nya kraven att påverka

koncernens nuvarande delsumma Rörelseresultat, främst på grund av att

resultat från innehav i joint ventures och intressebolag kommer att

inkluderas i investeringskategorin. Dessutom kommer ränteintäkter och

räntekostnader att ingå i olika kategorier, vilket tar bort presentationen

av finansnetto.

Vidare har det genomförts ändringar av IAS 7 Rapport över kassaflöden,

bland annat att utgångspunkten för avstämning av kassaflöden från

löpande verksamheter enligt den indirekta metoden ändras från resultat

före skatt till rörelseresultat, samt att möjliga alternativ för klassificering

av kassaflöden från räntor och utdelningar tas bort. Erhållna utdelningar

och räntor kommer att inkluderas i kassaflödet från

investeringsverksamheten medan betalda utdelningar och räntor

kommer att vara en del av kassaflödet från finansieringsverksamheten.

Den nya standarden kräver också upplysningar om nyligen definierade

”management-defined performance measures”, delsummor av intäkter

och kostnader samt innehåller nya krav gällande aggregering och

disaggregering av finansiella rapporter baserade på de identifierade

rollerna av de primära finansiella rapporterna och noterna.

Koncernen kommer att slutföra analysen av effekterna från IFRS 18

under 2026.

Övrigt

Övriga nya eller ändrade IFRS inklusive uttalanden som hittills antagits

av IASB bedöms inte få någon väsentlig effekt på koncernens

redovisning.


Redovisningsprinciper	Not		IFRS- standard

Intäkter	3	Intäkter	IFRS 15, IFRS 16
Rörelsesegment	4	Rörelsesegment	IFRS 8
Rörelseförvärv	5	Förvärv	IFRS 3
Ersättningar till anställda	9	Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar	IAS 19
Aktierelaterade ersättningar	9	Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar	IFRS 2
Låneutgifter	12	Finansnetto	IAS 23
Inkomstskatter	13	Skatter	IAS 12
Immateriella anläggningstillgångar	15	Immateriella anläggningstillgångar	IAS 38
Materiella anläggningstillgångar	16	Materiella anläggningstillgångar	IAS 16
Förvaltningsfastigheter	17	Förvaltningsfastigheter	IAS 40
Upplysningar om andelar i andra företag	18	Andelar i joint ventures	IFRS 12
Upplysningar om andelar i andra företag	19	Gemensam verksamhet	IFRS 12
Varulager	22	Projekt- och exploateringsfastigheter	IAS 2
Varulager	23	Varulager	IAS 2
Leasingavtal	28	Leasing	IFRS 16
Avsättningar	29	Avsättningar	IAS 37
Finansiella instrument	32	Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder	IFRS 9
Finansiella instrument	33	Finansiella risker och finanspolicy	IFRS 9
Eventualförpliktelser	35	Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar	IAS 37



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 163

Not 2 Viktiga uppskattningar och

bedömningar

Koncernledningen har med styrelsen diskuterat utvecklingen, valet och

upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och

uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer.

De källor till osäkerheter i uppskattningar och kritiska bedömningar som

identifierats och anses uppfylla dessa kriterier presenteras i anslutning

till de poster som de bedöms kunna påverka. Nedan tabell visar var

dessa beskrivningar återfinns i de finansiella noterna.

Peabs operativa verksamhet är känslig för förändringar i bland annat

volym och marginal. De finansiella riskerna är kopplade till

verksamhetens kapitalbindning, kapitalbehov, ränterisk och valutarisk.

För information hur förändringar i viktiga variabler påverkar koncernens

resultat, se känslighetsanalysen i avsnitt Risker och riskhantering i

Förvaltningsberättelsen.


Viktiga uppskattningar och bedömningar	Not

Entreprenaduppdrag redovisade över tid	3	Intäkter
Nedskrivningsprövning av goodwill	15	Immateriella anläggningstillgångar
Klassificering av delägda bolag	18	Andelar i joint ventures
Projekt- och exploateringfastigheter	22	Projekt- och exploateringsfastigheter
Tvister	29	Avsättningar

Bedömning av klimatrelaterade faktorers påverkan på de

finansiella rapporterna

Två av Peabs nio externa mål är klimatrelaterade. Fram till 2030 är målen

att minska koldioxidintensiteten med minst 60 procent i den egen

verksamhet (Scope 1 och 2) och för insatsvaror och inköpta tjänster

(Scope 3) med minst 50 procent (jämfört med 2015). Det mest långsiktiga

målet av Peabs tre övergripande miljömål är att vara klimatneutrala år

2045. Två koncernövergripande utvecklingsprogram har fastslagits som

stöttar dessa förflyttningar: 1) ”Klimatfärdplan och strategiska

insatsvaror” som, genom att bryta ner Peabs klimatmål i aktivitetsplaner

med åtgärder, syftar till att nå klimatmål och säkra tillgången till kritiska

insatsvaror och 2) ”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” som ska

stötta det förstnämnda programmet och bidra till arbete och

ansvarstagande med Peabs värdekedjor.

Peabs verksamheter påverkas av fysiska risker och omställningsrisker

men också av många möjligheter i samband med omställningar hos

kunderna och oss själva. Verksamheten i Peab är till stor del

projektrelaterad med en genomsnittlig projekttid på cirka ett till två år.

Det innebär att vi tillsammans med kunderna följer utvecklingen och

anpassar metoder, materialval och processer kontinuerligt utifrån

lagkrav och andra regelverk samt Peabs egna och kundernas klimatmål.

Anpassningar till att minska klimatpåverkan införs därför successivt i takt

med att nya projekt startas.

Peabs anläggningstillgångar består till stor del av maskiner, fordon och

andra inventarier med relativt kort ekonomisk livslängd och som

ersättningsinvesteras kontinuerligt till mer miljöanpassade alternativ.

Per den 31 december 2025 har de finansiella effekterna avseende

aktiviteter för ett bättre klimat inte haft någon väsentlig påverkan på de

finansiella rapporterna. Peab bedömer klimat- och hållbarhetsriskerna

som låga på kort och medellång sikt och de bedöms ha en begränsad

påverkan på Peabs finansiella ställning. För mer information, se

Hållbarhetsrapporten sidorna 66-147.


Finansiell post	Not	Typ av påverkan	Hållbarhetsrapport, sidan
Ersättningar till ledande befattningshavare	9	Peab har integrerat hållbarhetsrelaterade mål i bedömningen av prestation för medlemmar i sina styrande organ. Bedömningen sker inom ramen för både kortsiktiga och långsiktiga incitamentsprogram, i enlighet med bolagets ersättningspolicy som antogs av årsstämman 2025.	71

Rörelsens kostnader	11	De största utsläppen av växthusgaser har koppling till insatsvaror och material vi köper in och använder i vår produktion. Även våra egna produktionsprocesser är källor till växthusgaser, till exempel genom energianvändning och transporter. Koncernen bedriver därför utvecklingsarbete inom energi, material och byggtekniska lösningar. Omställning till att minska klimatpåverkan kan framöver innebära ökade kostnader för material samt högre driftskostnader.	84-93, 103-109, 110-112

Immateriella tillgångar och nedskrivningsprövning av goodwill	15	De kassaflödesprognoser som används vid prövningen av nedskrivning av goodwill baseras på bästa tillgängliga framåtblickande information och återspeglar de kostnads- och investeringsplaner som finns i varje kassagenererande enhet vid tidpunkten för att upprätthålla de kassagenererande enheternas operativa kapacitet. I kassaflödesprognoserna beaktas våra miljömål enligt bästa bedömning.	84-93, 103-109

Materiella anläggningstillgångar		Vi investerar löpande i våra fabriker, maskiner, fordon och andra inventarier. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod och restvärde görs årligen. Eftersom vi löpande investerar i våra anläggningstillgångar ersätts tillgångarna successivt till mer miljöanpassade alternativ.	84-93, 103-109, 110-112

Projekt- och exploateringsfastigheter	22	Peab utvecklar hållbara och levande stadsmiljöer med såväl bostäder som kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter. Det innebär bland annat ett fokus på trygga boendemiljöer, klimat- och miljöanpassade fastigheter samt hållbara kommunikationer. Vidare bedriver koncernen utvecklingsarbete inom energi, byggmaterial och byggtekniska lösningar för att kunna erbjuda produkter och tjänster som minskar miljö- och klimatpåverkan. Om konstruktioner och installationer inte utformas energieffektivt ökar energiförbrukningen under drift, vilket ökar klimatpåverkan och driftskostnaderna för slutkunden. Detta kan i sin tur påverka värdet på fastigheterna. Redovisat värde för fastigheterna har bedömts till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort. Förändringar i utbud och efterfrågan kan ändra redovisade värden och nedskrivningsbehov kan uppstå.	84-93, 103-109

Avsättningar	29	Peab gör kontinuerligt avsättning för återställning av täkter inom Industriverksamheten. Beräkningen av avsättningsbeloppet bygger på bedömda framtida utbetalningar för återställning och avspeglar Peabs bästa bedömning i nuläget med beaktande av nuvarande miljökrav.	103-109

Banklån, finansiering	33	Peab har emitterat obligationer under ramverket för grön finansiering. Medlen ska användas för att finansiera eller refinansiera tillgångar och aktiviteter som ger tydliga miljöfördelar. Dessa kan delas in i fem kategorier som speglar Peabs övergripande verksamhet och de fyra affärsområdena: • Gröna och energieffektiva byggnader • Eko-effektiva och/eller cirkulärt anpassade produkter, produktionstekniker och processer • Ren transport • Förebyggande av föroreningar och kontroll • Hållbar vatten- och avloppshantering	84-93, 103-109



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 164

Not 3 Intäkter

Redovisningsprinciper

Koncernen redovisar en intäkt när koncernen uppfyller ett prestations-

åtagande, vilket inträﬀar då en utlovad vara eller tjänst levereras till

kunden och kunden övertar kontrollen av varan eller tjänsten. Kontroll av

ett prestationsåtagande kan överföras över tid eller vid en tidpunkt.

Intäkten utgörs av det belopp som koncernen förväntar sig erhålla som

ersättning för överförda varor eller tjänster. Koncernens intäkter utgörs

huvudsakligen av följande intäktsströmmar: Entreprenaduppdrag,

Försäljning av varor, Försäljning av fastighetsprojekt, Transporttjänster,

Hyresintäkter, samt Övriga intäkter. Hyresintäkterna redovisas enligt IFRS

16 medan övriga intäktsströmmar redovisas enligt IFRS 15.

Intäktsredovisning kräver bedömning av fakta och förhållanden i

respektive avtal samtidigt som legala aspekter måste beaktas.

Bedömningarna omfattar främst identifiering av ett eller flera separata

prestationsåtaganden, bedömningar av eventuella förväntade rörliga

ersättningar samt huruvida intäkt ska redovisas över tid eller vid en

tidpunkt och vid vilken tidpunkt intäkten ska redovisas. Följande principer

tillämpas för respektive intäktsström:

Entreprenaduppdrag

Intäkter från entreprenadavtal erhålls från aﬀärsområdena Bygg,

Anläggning och från delar av aﬀärsområdet Industri.

Ett avtal föreligger när verkställbara rättigheter och skyldigheter uppstår

för koncernen samt för kunden. Dessa rättigheter och skyldigheter uppstår

i normalfallet när båda parter undertecknar avtalet. I de fall ramavtal utan

garanterad volym förekommer uppstår ett avtal med kund först när

kunden placerar en order eller gör avrop utifrån ramavtalets villkor

eftersom det är först vid denna tidpunkt som det uppstår verkställbara

rättigheter och skyldigheter för koncernen och kunden. I vissa situationer

kombineras två eller fler avtal till ett avtal om de är förhandlade som ett

paket med ett enda kommersiellt syfte, om priset i det ena avtalet beror på

priset eller prestationen i det andra avtalet eller om de varor och tjänster

som utlovas i avtalen utgör ett enda prestationsåtagande.

Redovisning av intäkter hänförliga till avtalsändringar, relaterade till

ändrings- och tilläggsarbeten, ersättningar för brister i

anbudsförutsättningarna och liknande påbörjas inte förrän verkställbara

rättigheter och skyldigheter uppstår mellan koncernen och kunden. Detta

sker i normalfallet när båda parter kommit överens om avtalsändringen

och det föreligger en legal rätt till betalning. Avtalsändringar redovisas

normalt som om de vore en del av det befintliga avtalet.

I varje avtal eller kombinerade avtal utvärderas om det föreligger ett eller

flera prestationsåtaganden. Vissa avtal inkluderar flera olika prestations-

åtagande, såsom försäljning av entreprenad och avtal om drift och

underhåll. Eftersom drift och underhåll inte är beroende av entreprenaden

redovisas denna som ett separat prestationsåtagande.

I de fall avtalen innehåller flera prestationsåtaganden, fördelas

transaktionspriset till varje separat prestationsåtagande baserat på deras

fristående försäljningspriser. I normalfallet utgör entreprenadavtal ett

enda prestationsåtagande.

I vissa transaktioner tecknas två avtal samtidigt mellan kunden och Peab,

ett marköverlåtelseavtal och ett entreprenadavtal. Dessa båda avtal är

villkorade av varandra och behandlas redovisningsmässigt som

sammanslagna till ett enda avtal. Det sammanslagna avtalet innefattar ett

enda prestationsåtagande där mark och utförande av entreprenad utgör

input i processen att leverera en färdigställd ny byggnad.

Transaktionspriset i respektive avtal med kund utgörs vanligtvis av fasta

belopp, rörliga belopp eller en kombination av dessa. I den mån

transaktionspriset inkluderar rörliga ersättningsbelopp utgörs

transaktionspriset av ett bedömt förväntat värde. Rörlig ersättning

redovisas endast i den utsträckning det är mycket sannolikt att en

väsentlig återföring av ackumulerade intäkter inte kommer att ske när

osäkerheten upphör och ersättningsbeloppet blir definitivt.

Intäkten från entreprenadavtal redovisas över tid eftersom Peab utför

entreprenad på kundens mark eller att tillgång eller tjänst inte skapar

någon alternativ användning för Peab och där Peab har rätt till ersättning

inklusive marginal för prestation som uppnåtts vid varje given tidpunkt.

Detta innebär att kontrollen överförs över tid varför intäkten redovisas

över tid. Det förekommer även vissa andra tjänsteuppdrag förutom

entreprenaduppdrag såsom driftsavtal. Även i dessa avtal överförs

kontrollen över tid eftersom kunden förbrukar tjänsten samtidigt som de

erhåller den. Intäkterna redovisas i huvudsak enligt input-metoden

baserat på upparbetningsgraden i respektive projekt. Detta innebär att

utgifter redovisas som kostnader när de uppstår och upparbetningsgraden

bestäms på basis av nedlagda projektkostnader i förhållande till

uppskattade totala utgifter i projektet, vilket avspeglar hur kontrollen

överförs till köparen och hur koncernens minsta rätt till ersättning

inklusive marginal från kunden upparbetas. Detta utgör grunden för

intäktsredovisningen. För del av affärsområde Industri redovisas intäkter

från entreprenadavtal enligt output-metoden efter levererade enheter.

Redovisning över tid innehåller en viss osäkerhet eftersom det ibland

inträﬀar oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet kan bli

både högre eller lägre än förväntat. Osäkerheten är högre i början av

projekten, särskilt för projekt som löper över lång tid. Genomgång av

projektets totala uppskattade intäkter och kostnader sker löpande under

hela projekttiden.

Befarade förluster kostnadsförs så snart dessa är kända, och dessa belopp

belastar resultatet.

I balansräkningen redovisas entreprenaduppdragen projekt för projekt

antingen som Upparbetade men ej fakturerade intäkter bland

omsättningstillgångar eller som Fakturerade men ej upparbetade intäkter

bland kortfristiga skulder. De projekt som har högre upparbetade intäkter

än vad som fakturerats redovisas som tillgång medan de projekt som har

fakturerats mer än upparbetade intäkter redovisas som skuld. Ej

upparbetad del av befarad förlust redovisas som avsättning.

Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga vid fakturerings-

tidpunkten då kredittiden normalt är kort. Betalningsvillkoren utgörs

vanligtvis av 30 dagar. Koncernens åtagande för att åtgärda fel och brister

avseende avslutade projekt redovisas som avsättning. Garantitiden uppgår

normalt till två till fem år.

Försäljning av varor

Intäkter från varuförsäljning erhålls främst från aﬀärsområde Industri och

redovisas vid en tidpunkt då varan överlämnas till kunden.

Försäljning av fastighetsprojekt

Bostadsprojekt i egen regi

Bostadsprojekt i egen regi består av svenska bostadsrättsföreningar och

egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska

bostadsaktiebolag, vilka konsolideras i Peabs koncernredovisning tills

entreprenaden är slutförd, slutbesiktning skett och de slutliga bostads-

köparna får tillträde till sina lägenheter. Konsolideringen innebär att

nedlagda utgifter i bostadsprojekten redovisas som pågående arbeten i

koncernens balansräkning under Projekt- och exploateringsfastigheter och

upptagna lån för att finansiera bostadsprojekten redovisas som

räntebärande skulder (projektfinansiering). När konsolidering upphör,

redovisas därefter intäkt baserat på sålda och av slutkund tillträdda

lägenheter. Genom tillträde övertar slutkunden kontrollen över förvärvad

lägenhet från Peab. Intäktsredovisning sker således vid den tidpunkt då

respektive slutkund tillträder sin lägenhet. Lägenheter som är osålda och

lägenheter som är återköpta av Peab i enlighet med avtalade garantier om

återköp, redovisas som Projekt och exploateringsfastigheter till

koncernens anskaffningsvärde.

Försäljning av fastigheter

Intäkter i denna intäktsström består av intäkter från projekt- och

exploateringsfastigheter, driftsfastigheter samt förvaltningsfastigheter i

främst aﬀärsområde Projektutveckling. Dessa försäljningar sker antingen

som direkt försäljning av tillgången eller via aktieförsäljning. För

fastigheter som redovisas som projekt- och exploateringsfastigheter och

som säljs i bolagsform via aktier redovisas det underliggande

försäljningsvärde på fastigheten som omsättning. Vid försäljning av

fastigheter som redovisas som driftsfastigheter eller förvaltnings-

fastigheter redovisas resultateﬀekten netto som Övriga rörelseintäkter

eller Övriga rörelsekostnader. Intäkter från försäljning av fastigheter

redovisas vid en tidpunkt och då normalt på frånträdesdagen då kontrollen

övergår till kunden. Transaktions-priset utgörs av ett fast pris men även rörlig

ersättning kan förekomma, till exempel löfte om hyresgarantier vid outhyrd

yta och driftsgarantier.

Transporttjänster

Intäkter från transporttjänster erhålls framför allt inom aﬀärsområde

Industri och redovisas vid en tidpunkt när transporten/tjänsten är utförd.

Hyresintäkter

Hyresintäkter från förvaltning av fastigheter samt kran- och maskin-

uthyrning redovisas linjärt över avtalsperioden. Hyresrabatter periodiseras

linjärt som en minskning av hyresintäkterna över periodens löptid, utom i

fråga om rabatter som lämnas på grund av faktorer som tillfälligt begränsar

hyresgästens fulla utnyttjande av förhyrda lokaler (t ex försenad hyresgäst-

anpassning), vilka redovisas över den period begränsningen föreligger.

Övriga intäkter

Övriga intäkter avser administrativa intäkter samt andra övriga intäkter.

Dessa intäkter kan redovisas såväl över tid som vid en tidpunkt baserat på

när kontrollen överförs från Peab till kund.

Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS

För information om skillnader i redovisningsprinciper se not 4

Rörelsesegment.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Det redovisade resultatet i pågående entreprenadprojekt tas fram över

tid baserat på projektets färdigställandegrad. Detta kräver att

projektintäkter och projektkostnader kan beräknas på ett tillförlitligt

sätt. Förutsättningen är väl fungerande system för kalkylering,

prognosrutiner och projektuppföljning. Prognos avseende projektets

slutliga utfall är en kritisk bedömning som är väsentlig för

resultatredovisningen under projektets gång. Projektprognoserna

utvärderas regelbundet under respektive projekts löptid och justeras vid

behov. Utvärdering görs minst en gång per kvartal. Risk kan finnas att

slutligt resultat avseende projekt kan avvika, både positivt och negativt,

från redovisat resultat över tid.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 165


Jan-dec 2025, Mkr	Bygg	Anläggning	Industri	Projekt- utveckling	Koncern- gemensamt	Eliminering	Koncernen Segment	Skillnader i redovisnings- principer ¹⁾	Koncernen IFRS
Fördelning av intäkter – externt/internt
Extern försäljning	21 443	16 331	16 434	4 327	54		58 589	-8	58 581
Intern försäljning	2 240	1 276	3 603	18	1 374	-8 511	—		—
Summa	23 683	17 607	20 037	4 345	1 428	-8 511	58 589	-8	58 581

Fördelning per land
Sverige	18 165	15 622	12 029	3 692	1 133	-7 695	42 946	-96	42 850
Norge	2 780	1 985	1 215	364	142	-383	6 103	129	6 232
Finland	2 738		5 300	289	147	-426	8 048	-41	8 007
Danmark			1 467		6	-7	1 466		1 466
Övrigt			26				26		26
Summa	23 683	17 607	20 037	4 345	1 428	-8 511	58 589	-8	58 581

Fördelning per kundtyp
Offentliga kunder	13 051	12 967	6 294	53	43		32 408		32 408
Privata kunder	8 392	3 364	10 140	4 274	11		26 181	-8	26 173
Interna kunder	2 240	1 276	3 603	18	1 374	-8 511	—		—
Summa	23 683	17 607	20 037	4 345	1 428	-8 511	58 589	-8	58 581

Fördelning per tidpunkt
Vid en tidpunkt	78	10	6 115	1 519	55	-1 085	6 692	2 530	9 222
Över tid	23 589	17 580	11 930	2 655	1 145	-5 940	50 959	-2 538	48 421
Hyresintäkter ²⁾	16	17	1 992	171	228	-1 486	938		938
Summa	23 683	17 607	20 037	4 345	1 428	-8 511	58 589	-8	58 581

Fördelning typ av intäkt
Entreprenaduppdrag	23 589	17 580	11 930	2 655	23	-4 818	50 959	-2 538	48 421
Försäljning av varor			4 982			-569	4 413		4 413
Försäljning av fastighetsprojekt				1 480			1 480	2 530	4 010
Transporttjänster			1 011			-478	533		533
Administrativa tjänster					1 122	-1 122	—		—
Hyresintäkter ²⁾	16	17	1 992	171	228	-1 486	938		938
Övrigt	78	10	122	39	55	-38	266		266
Summa	23 683	17 607	20 037	4 345	1 428	-8 511	58 589	-8	58 581

¹⁾Avser skillnaderna i redovisningsprinciper avseende egenutvecklade bostadsprojekt. I segmentsredovisningen redovisas intäkterna över tid medan i redovisning enligt IFRS vid

tillträdestidpunkten.

²⁾Hyresintäkter redovisas enligt IFRS 16.


Jan-dec 2024, Mkr	Bygg	Anläggning	Industri	Projekt- utveckling	Koncern- gemensamt	Eliminering	Koncernen Segment	Skillnader i redovisnings- principer ¹⁾	Koncernen IFRS
Fördelning av intäkter – externt/internt
Extern försäljning	21 290	15 384	17 725	4 243	55		58 697	2 586	61 283
Intern försäljning	2 527	1 155	3 823	27	1 295	-8 827	—		—
Summa	23 817	16 539	21 548	4 270	1 350	-8 827	58 697	2 586	61 283

Fördelning per land
Sverige	18 405	14 510	12 299	3 363	1 075	-7 975	41 677	2 166	43 843
Norge	2 872	2 028	1 549	372	131	-535	6 417	403	6 820
Finland	2 540	1	6 248	535	143	-314	9 153	17	9 170
Danmark			1 440		1	-3	1 438		1 438
Övrigt			12				12		12
Summa	23 817	16 539	21 548	4 270	1 350	-8 827	58 697	2 586	61 283

Fördelning per kundtyp
Offentliga kunder	12 884	12 222	7 045	382	45		32 578		32 578
Privata kunder	8 406	3 162	10 680	3 861	10		26 119	2 586	28 705
Interna kunder	2 527	1 155	3 823	27	1 295	-8 827	—		—
Summa	23 817	16 539	21 548	4 270	1 350	-8 827	58 697	2 586	61 283

Fördelning per tidpunkt
Vid en tidpunkt	66	26	6 227	1 599	58	-1 141	6 835	5 127	11 962
Över tid	23 738	16 499	13 288	2 561	1 065	-6 124	51 027	-2 541	48 486
Hyresintäkte^{r 2)}	13	14	2 033	110	227	-1 562	835		835
Summa	23 817	16 539	21 548	4 270	1 350	-8 827	58 697	2 586	61 283

Fördelning typ av intäkt
Entreprenaduppdrag	23 738	16 499	13 288	2 561	38	-5 097	51 027	-2 541	48 486
Försäljning av varor			4 890			-817	4 073		4 073
Försäljning av fastighetsprojekt				1 573			1 573	5 127	6 700
Transporttjänster			1 218			-290	928		928
Administrativa tjänster					1 027	-1 027	—		—
Hyresintäkter ²⁾	13	14	2 033	110	227	-1 562	835		835
Övrigt	66	26	119	26	58	-34	261		261
Summa	23 817	16 539	21 548	4 270	1 350	-8 827	58 697	2 586	61 283

¹⁾Avser skillnaderna i redovisningsprinciper avseende egenutvecklade bostadsprojekt. I segmentsredovisningen redovisas intäkterna över tid medan i redovisning enligt IFRS vid

tillträdestidpunkten.

²⁾Hyresintäkter redovisas enligt IFRS 16.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 166

Återstående prestationsåtaganden


2025-12-31, Mkr	Kommande räkenskapsår	Nästkommande räkenskapsår	Därefter	Summa
Bygg	16 380	7 556	1 198	25 134
Anläggning	12 235	6 128	3 838	22 201
Industri	3 385	1 710	295	5 390
Projektutveckling	1 175	483	44	1 702
Elimineringar	-3 153	-2 374	-356	-5 883
Summa, segmentsredovisning	30 022	13 503	5 019	48 544
Justering bostäder	-613	730	-10	107
Summa, IFRS	29 409	14 233	5 009	48 651


2024-12-31, Mkr	Kommande räkenskapsår	Nästkommande räkenskapsår	Därefter	Summa
Bygg	15 723	5 688	1 777	23 188
Anläggning	11 065	5 610	3 178	19 853
Industri	3 145	1 137	0	4 282
Projektutveckling	1 082	429	25	1 536
Elimineringar	-2 740	-1 000	-213	-3 953
Summa, segmentsredovisning	28 275	11 864	4 767	44 906
Justering bostäder	157	-273	379	263
Summa, IFRS	28 432	11 591	5 146	45 169

Upparbetade men ej fakturerade intäkter


Mkr	2025	2024
Upparbetade intäkter på ej avslutade entreprenader	32 299	32 824
Fakturering på ej avslutade entreprenader	-30 653	-30 809
Summa	1 646	2 015

Fakturerade men ej upparbetade intäkter


Mkr	2025	2024
Fakturering på ej avslutade entreprenader	57 453	53 082
Upparbetade intäkter på ej avslutade entreprenader	-53 603	-48 985
Summa	3 850	4 097

Förändring av kontraktsbalanser


	2025		2024
Mkr	Upparbetade men ej fakturerade intäkter	Fakturerade men ej upparbetade intäkter	Upparbetade men ej fakturerade intäkter	Fakturerade men ej upparbetade intäkter
Intäkt redovisad i perioden som ingick i fakturerad men ej upparbetad intäkt vid periodens ingång		4 097		3 500
Fakturering under året, reducerad med belopp som redovisats som intäkt under året		-3 850		-4 097
Överföring från upparbetad men ej fakturerad intäkt vid periodens början till kundfordringar	-2 015		-2 062
Upparbetning under året, reducerad med belopp som fakturerats under året	1 646		2 015
Valutakursdifferenser	-34	-49	-3	-1

Intäkter som redovisas under rapportperioden från uppfyllda prestationsåtaganden under tidigare perioder uppgick till -272 Mkr (-355).



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 167

Not 4 Rörelsesegment

Redovisningsprinciper

Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på hur

företagets högste verkställande beslutsfattare, dvs koncernledningen

och styrelsen, följer verksamheten. Segmentsredovisningen är den

modell som bäst beskriver Peabs interna styrning och riskprofil både för

affärsområdena och koncernen som helhet. Koncernen rapporteras i de

fyra affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling.

Affärsområdena motsvaras av rörelsesegment. Koncernens interna

rapportering är uppbyggd så att koncernledningen följer varje

affärsområde t o m rörelseresultatet och rörelsemarginalen. För

affärsområdena Industri och Projektutveckling följer ledningen även upp

utvecklingen på sysselsatt kapital och avkastning på sysselsatt kapital.

I segmentens rörelseresultat har inkluderats direkt hänförbara poster

samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt

sätt. Ej fördelade poster består av finansiella intäkter och kostnader samt

skatter.

Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om

”armlängds avstånd” d v s mellan parter som är oberoende av varandra,

välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs.

I rörelsesegmentsrapporteringen tillämpas delvis andra

redovisningsprinciper än IFRS, vilka beskrivs nedan.

Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS

För Peabs entreprenadverksamheter Bygg och Anläggning redovisas

intäkter och resultat över tid i både segmentsredovisning och

redovisning enligt IFRS. För affärsområde Industri redovisas intäkter och

resultat både över tid och vid en tidpunkt och redovisningen är

densamma i både segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS. För

affärsområde Projektutveckling redovisas i segmentsredovisningen inom

enheten Bostadsutveckling intäkter och resultat i takt med att

bostadsprojekten successivt färdigställs. Detta för att skapa en tydlighet

och möjlighet för marknaden att följa Peabs utveckling avseende

bostadsprojekt i egen regi. Detta gäller svenska bostadsrättsföreningar

och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska

bostadsaktiebolag. I redovisningen enligt IFRS konsolideras projekt i

egen regi och intäkter och resultat redovisas vid en tidpunkt när de

slutliga bostadsrättsinnehavarna tillträtt sina lägenheter. I affärsområde

Projektutveckling och enheten Fastighetsutveckling redovisas intäkter

och resultat vid en tidpunkt i både segmentsredovisningen och

redovisning enligt IFRS.

I segmentsredovisningen redovisas leasingavgifter för leasetagare linjärt

över leasingperioden för leasingavtal som av motparten (leasegivaren)

klassificeras som operationella leasingavtal. I koncernredovisning enligt

IFRS tillämpas IFRS 16 Leasingavtal som innebär att leasetagare

redovisar avskrivning och ränta hänförliga till leasingtillgångar

respektive leasingskuld. Leasingavtal som hos motparten (leasegivaren)

klassificeras som finansiellt leasingavtal redovisas i Peabs

segmentsredovisning enligt principer motsvarande vad som gäller för

leasetagare enligt IFRS 16.

Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen

Finansiella nyckeltal som sysselsatt kapital, balansomslutning, eget

kapital, soliditet, nettoskuld, nettoskuldsättningsgrad, kassaflöde före

finansiering samt resultat per aktie redovisas i segmentsredovisningen

med hänsyn tagen till ovanstående förutsättningar. Nettoskulden enligt

segmentsredovisningen inkluderar osåld del av bostadsprojekten under

pågående produktion. Detta då Peab har ett garantiåtagande att

förvärva osålda bostäder sex månader efter färdigställande.

Rörelsesegment

Koncernen består av följande rörelsesegment:

• Bygg: Affärsområde Bygg omfattar koncernens resurser avseende

byggrelaterade tjänster. Bygg utför entreprenader åt både externa

och interna kunder. De externa kunderna utgörs av både privata och

offentliga beställare. Verksamheten bedrivs genom cirka 150

platskontor runt om i Norden, organiserade i regioner i Sverige, Norge

och Finland. Specialiserade bostadsproducerande enheter finns i

Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen.

Byggserviceverksamheten är en rikstäckande organisation i Sverige

med fokus på större städer. Övriga regioner bedriver alla typer av

byggprojekt inom sitt geografiska område.

• Anläggning: Affärsområde Anläggning utför uppdrag som byggnation

av större infrastrukturprojekt och anläggningsarbeten, grundläggning

samt mindre projekt på lokal marknad. Anläggning utför även drift

och underhåll av vägar och kommunala anläggningar. Verksamheten

bedrivs genom geografiskt indelade regioner i Sverige och Norge.

Beställare är Trafikverket, kommuner och lokalt näringsliv.

• Industri: Affärsområde Industri erbjuder allt från ballastmaterial,

betong, beläggning och tillfällig el till prefabricerade betongelement

och stommontage. Affärsområdet bistår även med uthyrning av

kranar, bodar och maskiner, distribution av bindemedel till

betongindustrin, transporter samt återvinning av överskott från bygg-

och anläggningsbranschen. Verksamheten bedrivs i de två enheterna

Swerock/Asfalt och Byggsystem. Inom Swerock/Asfalt ingår

produktområdena ballast, beläggning, betong samt transport och

maskin. Inom Byggsystem ingår produktområdena prefab och

uthyrning. Samtliga har en inriktning mot den nordiska bygg- och

anläggningsmarknaden. Kunderna utgörs av offentliga beställare

samt de nordiska bygg- och anläggningsbolagen.

• Projektutveckling: Affärsområde Projektutveckling omfattar Peabs

utveckling av såväl bostäder som kommersiella fastigheter och

samhällsfastigheter i Sverige, Norge och Finland. Verksamheten

bedrivs i två enheter, Bostadsutveckling och Fastighetsutveckling.

Bostadsutveckling utvecklar alla typer av bostäder såsom

flerfamiljshus i bostadsrätts-, äganderätts- och hyresrättsform samt

småhus. Fastighetsutveckling bedriver verksamhet avseende förvärv,

utveckling och avyttring av kommersiella fastigheter. Verksamheten

omfattar projekt i helägda bolag och joint venture bolag. Joint

venture bolagen består bland annat av Peabs ägande i Fastighets AB

ML4, Skiab Invest AB samt Point Hyllie Holding AB. Projekt i helägda

bolag består av ett större antal innehav av allt ifrån mark för

utveckling där detaljplan är under utarbetande till färdigutvecklade

projekt färdiga för avyttring. Omsättning och rörelseresultat från

verksamheten härrör från drift av helägda fastigheter, resultatandelar

från joint venture bolag samt realisationsresultat vid avyttring av

färdiga fastigheter och andelar i joint venture bolag.

Utöver affärsområdena redovisas som Koncerngemensamt centrala

företag, vissa dotterföretag samt övriga innehav. Centrala företag består

framför allt av moderbolaget Peab AB och Peab Finans AB.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 168


2025, Mkr	Bygg		Anläggning		Industri		Projekt- utveckling		Koncern- gemensamt		Elimi- nering	Koncernen Segment	Skillnader i redovisnings- principer ¹⁾		Koncernen IFRS
Extern försäljning	21 443		16 331		16 434		4 327		54			58 589	-8		58 581
Intern försäljning	2 240		1 276		3 603		18		1 374		-8 511	—			—
Summa intäkter	23 683		17 607		20 037		4 345		1 428		-8 511	58 589	-8		58 581
Rörelsekostnader	-23 179		-16 916		-18 769		-4 258		-1 791		8 548	-56 365	75	²⁾	-56 290
Övriga rörelseintäkter	10		20		252		152				2	436			436
Övriga rörelsekostnader	-2		-7		-35		-1				11	-34			-34
Rörelseresultat	512		704		1 485		238		-363		50	2 626	67		2 693
Rörelsemarginal, %	2,2		4,0		7,4		5,5					4,5			4,6
Finansiella intäkter												146			146
Finansiella kostnader												-1 098	-46	³⁾	-1 144
Resultat före skatt												1 674	21		1 695
Skatt												-332			-332
Årets resultat												1 342	21		1 363
Avskrivningar	-20		-66		-1 189		-5		-89		0	-1 369	-345		-1 714
Nedskrivningar inom rörelseresultatet	-5		-12		-12		-63		—		0	-92	1		-91
Resultat från joint ventures	1				-22		146		-2		14	137	-4		133
Realisationsvinster/förluster	8		12		220		102				12	354			354
Övriga väsentliga icke kassa- flödespåverkande poster	-20		-45		-86		-198		-51		-611	-1 011	8		-1 003
Sysselsatt kapital (UB)	-1 830		-568		9 198		18 220		1 763	⁴⁾		26 783	1 332		28 115
Balansomslutning												42 472	2 071	⁵⁾	44 543
Eget kapital												16 716	-237		16 479
Soliditet, %												39,4			37,0
Nettoskuld												6 400	1 569		7 969
Kassaflöde före finansiering	1 576	⁶⁾	900	⁶⁾	1 951	⁶⁾	552	⁶⁾	-860	⁷⁾		4 119	776		4 895

¹⁾ För mer information om fördelning av intäkts- och resultatposter se not 3 samt avsnitt Översikt affärsområden och koncerngemensamma funktioner i Förvaltningsberättelsen.

²⁾Avser IFRS 16, tillkommande leasing 43 Mkr samt bostadsprojekt 32 Mkr.

³⁾Avser IFRS 16, tillkommande leasing -46 Mkr.

⁴⁾ Ej fördelat till rörelsesegment.

⁵⁾Fördelas på IFRS 16, tillkommande leasing 1 285 Mkr samt bostadsprojekt 786 Mkr.

⁶⁾ Avser operativt kassaflöde. För definition, se avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner.

⁷⁾ Ej fördelat kassaflöde.


2024, Mkr	Bygg		Anläggning		Industri		Projekt- utveckling		Koncern– gemensamt		Elimi- nering		Koncernen Segment	Skillnader i redovisnings- principer ¹⁾		Koncernen IFRS
Extern försäljning	21 290		15 384		17 725		4 243		55				58 697	2 586		61 283
Intern försäljning	2 527		1 155		3 823		27		1 295		-8 827		—			—
Summa intäkter	23 817		16 539		21 548		4 270		1 350		-8 827		58 697	2 586		61 283
Rörelsekostnader	-23 404		-16 052		-20 285		-3 840		-1 690		8 861		-56 410	-2 181	²⁾	-58 591
Övriga rörelseintäkter	4		17		164		299		1		2		487	-5		482
Övriga rörelsekostnader	-1		-5		-12		-1		-2		10		-11			-11
Rörelseresultat	416		499		1 415		728		-341		46		2 763	400		3 163
Rörelsemarginal, %	1,7		3,0		6,6		17,0						4,7			5,2
Finansiella intäkter													259			259
Finansiella kostnader													-597	-45	³⁾	-642
Resultat före skatt													2 425	355		2 780
Skatt													-345	-47		-392
Årets resultat													2 080	308		2 388
Avskrivningar	-24		-68		-1 219		-7		-87		0		-1 405	-358		-1 763
Nedskrivningar inom rörelseresultat	-3		-22		-36		-34		1		—		-94	-7		-101
Resultat från joint ventures	0		0		3		389		-4		48		436	-1		435
Realisationsvinster/förluster	3		12		115		298		0		13		441	-5		436
Övriga väsentliga icke kassa- flödespåverkande poster	111		-15		-253		-124		-159		280	⁴⁾	-160	36		-124
Sysselsatt kapital (UB)	-215		-370		9 920		19 767		-103	⁴⁾			28 999	1 879		30 878
Balansomslutning													45 226	2 542	⁵⁾	47 768
Eget kapital													16 760	-256		16 504
Soliditet, %													37,1			34,6
Nettoskuld													9 118	2 135		11 253
Kassaflöde före finansiering	-3	⁶⁾	697	⁶⁾	2 324	⁶⁾	423	⁶⁾	-840	⁷⁾			2 601	4 143		6 744

¹⁾ För mer information om fördelning av intäkts- och resultatposter se not 3 samt avsnitt Översikt affärsområden och koncerngemensamma funktioner i Förvaltningsberättelsen.

²⁾Avser IFRS 16, tillkommande leasing 41 Mkr samt bostadsprojekt -2 222 Mkr.

³⁾Avser IFRS 16, tillkommande leasing -45 Mkr.

⁴⁾Ej fördelat till rörelsesegment.

⁵⁾Fördelas på IFRS 16, tillkommande leasing 1 411 Mkr samt bostadsprojekt 1 131 Mkr.

⁶⁾Avser operativt kassaflöde. För definition, se avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner.

⁷⁾Ej fördelat kassaflöde.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 169

Kommentarer till tabellerna

Koncernens nettoomsättning enligt segmentsredovisning uppgick under

2025 till 58 589 Mkr (58 697). Rörelseresultatet för 2025 enligt segments-

redovisning uppgick till 2 626 Mkr (2 763) och rörelsemarginalen uppgick

till 4,5 procent (4,7).

I affärsområde Bygg minskade nettoomsättningen något och uppgick till 23

683 Mkr (23 817). I nettoomsättningen är det en ökad andel avseende

industriprojekt medan andelen för bostäder minskade. Rörelseresultatet

uppgick till 512 Mkr (416) och rörelsemarginalen uppgick till 2,2 procent (1,7).

Affärsområde Anläggning ökade nettoomsättningen till 17 607 Mkr (16

539) och rörelsemarginalen uppgick till 4,0 procent (3,0). En stor del av

ökningen är relaterad till produktområdena gatu- och markområden

samt hamn och sjö.

I affärsområde Industri minskade nettoomsättningen med sju procent och

uppgick till 20 037 Mkr (21 548). Minskningen är i huvudsak relaterad till

Swerock/Asfalt med lägre volymer inom beläggning i Finland och Norge.

Det har även varit en lägre aktivitet inom enheten Byggsystem till följd av

den svaga marknaden för nyproduktion av bostäder. Rörelseresultatet

uppgick till 1 485 Mkr (1 415) och rörelsemarginalen till 7,4 procent (6,6). I

enheten Swerock/Asfalt förbättrades rörelsemarginalen till 8,6 procent

(6,9) med ökad intjäning i flera av verksamheterna. För enheten

Byggsystem minskade rörelsemarginalen till 1,2 procent (4,6), vilket

förklaras av en fortsatt svag marknad för nyproduktion av bostäder.


	Sverige		Norge		Finland		Danmark		Övriga marknader		Summa
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Extern försäljning	42 850	43 843	6 232	6 820	8 007	9 170	1 466	1 438	26	12	58 581	61 283
Anläggningstillgångar¹⁾	8 548	9 784	1 004	1 322	2 589	2 848	285	281	0	0	12 426	14 235

¹⁾ Anläggningstillgångar inkluderar immateriella- och materiella

anläggningstillgångar, förvaltningsfastigheter samt andelar i joint ventures

Nettoomsättningen ökade med två procent i affärsområde

Projektutveckling och uppgick till 4 345 Mkr (4 270). Bostadsutveckling

hade en högre nettoomsättning, till följd av fler produktionsstarter av

bostadsrättsprojekt och fler sålda bostäder, medan Fastighetsutveckling

hade en lägre nettoomsättning. Rörelseresultatet uppgick till 238 Mkr

(728) och rörelsemarginalen till 5,5 procent (17,0). Realisationsvinster

från försäljningar av fastigheter och andelar i joint venture bolag inom

Fastighetsutveckling bidrog med 117 Mkr (440). I jämförelseperioden

ingick realisationsvinst från försäljning av andelarna i Tornet

Bostadsproduktion med 220 Mkr och resultatbidrag från joint venture

bolaget Fastighets AB Centur uppgick till 417 Mkr. I Bostadsutveckling

har försäljning av bostäder och konverteringar av bostäder i egen

balansräkning till bostadsrättsprojekt påverkat positivt under 2025.

Rörelsemarginalen i Bostadsutveckling uppgick till 0,2 procent (-2,7).

Geografiska områden

Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter där

kunderna är lokaliserade. Informationen avseende immateriella och

materiella anläggningstillgångarnas fördelning är baserade på de länder

där tillgångarna är lokaliserade. Nedanstående tabell visar belopp

fördelade på geografiska områden enligt IFRS.

Not 5 Förvärv

Redovisningsprinciper

Rörelseförvärv

Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden tillämpas vid

den tidpunkt koncernen får ett bestämmande inflytande över förvärvad

verksamhet. Förvärvsmetoden innebär att förvärv betraktas som en

transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets

tillgångar och övertar dess skulder. Det koncernmässiga

anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till

förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller

rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade

identifierbara tillgångar samt övertagna skulder. Vid successiv ökning av

ägande och inflytande sker en omvärdering av tidigare innehav till

verkligt värde vid den tidpunkt koncernen får ett bestämmande

inflytande över verksamheten och denna värdeförändring redovisas i

resultatet.

Goodwill beräknas som summan av vederlaget för andelarna eller

rörelsen, vid stegvisa förvärv med tillägg för det verkliga värdet på

andelar som innehas sedan tidigare, minus det verkliga värdet av

dotterbolagets identifierbara tillgångar och övertagna skulder. När

skillnaden är negativ, redovisas denna direkt i årets resultat.

Transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs vid

förvärvstidpunkten.

Villkorade köpeskillingar värderas till verkligt värde både vid

förvärvstidpunkten och löpande därefter med värdeförändringar

redovisade som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad.

Nettotillgångar hänförliga till ägare utan bestämmande inflytande

(minoritet) redovisas i koncernen antingen till verkligt värde av alla

nettotillgångar utom goodwill, eller till verkligt värde av samtliga

nettotillgångar inklusive goodwill. Principvalet görs individuellt för varje

enskilt förvärv.

Sedan bestämmande inflytande uppnåtts, redovisas förändringar av

ägande som omföring inom eget kapital mellan moderbolagets ägare

och innehavare utan bestämmande inflytande, utan att någon

omvärdering görs av dotterbolagets nettotillgångar.

Vid minskning av ägande i sådan omfattning att bestämmande inflytande

går förlorat omvärderas eventuellt kvarvarande innehav till verkligt

värde med värdeförändringen redovisad som övrig rörelseintäkt eller

övrig rörelsekostnad.

Tillgångsförvärv

För transaktioner där i allt väsentligt det verkliga värdet på de förvärvade

tillgångarna utgörs av en tillgång eller en grupp av likartade tillgångar

redovisas dessa, genom en förenklad bedömning, som ett

tillgångsförvärv. När förvärv av dotterbolag innebär förvärv av

nettotillgångar utan betydande processer, fördelas

anskaffningskostnaden på de enskilda identifierbara tillgångarna och

skulderna baserat på deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Det

verkliga värdet initialt inkluderar även villkorad köpeskilling.

Transaktionsutgifter läggs till anskaffningsvärdet för förvärvade

nettotillgångar vid tillgångsförvärv. Förändringar av bedömt värde av

villkorade ersättningar efter förvärvet läggs till anskaffningsvärdet av

förvärvade tillgångar. Vid successiva förvärv av dotterbolag som utgör

tillgångsförvärv, sker ingen omvärdering av tidigare förvärv i samband

med att bestämmande inflytande uppkommer. Vid minskning av ägande

genom delavyttring av aktier i dotterbolag som utgör tillgångsavyttring

sker, till skillnad från överlåtelse av rörelseverksamhet, ingen

omvärdering av kvarvarande innehav till verkligt värde om det

kvarvarande innehavet utgör joint venture eller intressebolag. Innehav

utan bestämmande inflytande i dotterbolag redovisade som

tillgångsförvärv redovisas enligt samma principer som för rörelseförvärv,

men med den skillnaden att goodwill inte ingår.

År 2025

Under 2025 har inga rörelseförvärv genomförts.

Tillgångsförvärv

Under året har förvärv skett av tillgångar via aktieförvärv

(substansförvärv som inte innefattar någon rörelse) vilket medfört ett

kassaflöde om -253 Mkr och avser projekt- och exploateringsfastigheter

med byggrätter i Sverige.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 170

År 2024

Under 2024 har inga rörelseförvärv genomförts.

Tillgångsförvärv

Den 12 januari 2024 tillträdde Peab 50 procent av aktierna i Sicklaön

Bygg Invest AB som hel- och deläger byggrätter på Kvarnholmen i Nacka.

Peab ökade därmed sin ägarandel från 50 procent till 100 procent.

Sicklaön Bygg Invest AB har drygt 270 detaljplanelagda helägda

byggrätter om 26 000 kvadratmeter bruttoarea. Dessutom äger bolaget

50 procent av aktierna i Kvarnholmen Utveckling AB som har pågående

detaljplaneprocess om drygt 120 000 kvadratmeter bostadsbyggrätter.

Peab förvärvade den 1 november 2024 fyra förvaltningsfastigheter i

Varvstaden, Malmö, för 784 Mkr samt cirka 280 000 kvadratmeter

planerade byggrätter för 1 239 Mkr. I transaktionen ingick också ett

pågående utvecklingsprojekt Hall 259 med 11 000 kvadratmeter

uthyrningsbar yta samt 550 p-platser, som färdigställs 2027. Peab

förvärvade dessutom en förvaltningsfastighet i området Kirseberg-

Östervärn i Malmö för 68 Mkr. Sammantaget uppgick förvärven till 2 091

Mkr.

Köpeskillingen för dessa två förvärv uppgick till 208 Mkr.

Förvärv efter balansdagen

Under 2026 har inga väsentliga rörelseförvärv gjorts fram till angivandet

av dessa finansiella rapporter.

Not 6 Övriga rörelseintäkter


Mkr	2025	2024
Realisationsvinst vid försäljning av rörelse/joint ventures	155	309
Försäkringsersättning	14	9
Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar	207	131
Statliga bidrag	1	1
Andelar i joint ventures resultat	—	3
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	2	—
Övrigt	57	29
Summa	436	482

Not 7 Övriga rörelsekostnader


Mkr	2025	2024
Realisationsförlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-5	-4
Realisationsförlust vid försäljning av rörelse/joint ventures	-3	—
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	—	-6
Andelar i joint ventures resultat	-22	—
Övrigt	-4	-1
Summa	-34	-11

Not 8 Statliga stöd

Statliga bidrag som erhållits under 2025 uppgick i koncernen till 16 Mkr

(20). Av dessa har 15 Mkr (18) reducerat tillgångars redovisade värden i

balansräkningen. I resultaträkningen har 0 Mkr (1) reducerat kostnaderna

och 1 Mkr (1) redovisats som övriga rörelseintäkter

Not 9 Anställda, personalkostnader och

ledande befattningshavares ersättningar

Redovisningsprinciper

Ersättningar till anställda och styrelse består av lön, styrelsearvode,

rörlig ersättning, förmåner, pensioner samt aktierelaterade ersättningar.

Aktierelaterade ersättningar

Aktierelaterade incitamentsprogram möjliggör för de anställda att

erhålla aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade aktier

redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget

kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och

fördelas över intjänandeperioden. Den kostnad som redovisas motsvarar

verkligt värde av en uppskattning av det antal aktier som förväntas bli

intjänade, med hänsyn till prestationsvillkor. Denna kostnad justeras i

efterföljande perioder för att till slut återspegla det verkliga antalet

intjänade aktier.

Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda

som ersättning för utförda tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder

under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på

aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället.

Pensioner

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Koncernens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer

redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att

de anställda utfört tjänster åt koncernen under en period.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Pensionsplaner som inte är avgiftsbestämda är förmånsbestämda vilket

innebär att arbetsgivaren förbinder sig att utbetala pension på viss

förmånsnivå. De förmånsbestämda planerna inom koncernen består av

ITP 2-planen för tjänstemän i Sverige som tryggas genom försäkring i

Alecta. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom försäkring i Alecta utgör

en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Planen

redovisas dock som en avgiftsbestämd plan eftersom Alecta inte kan

tillhandahålla information som möjliggör redovisning av respektive

medlemsföretags proportionella andel av planens förpliktelser,

förvaltningstillgångar och kostnader. I övrigt förekommer inte

förmånsbestämda pensionsplaner.

Pensionsavtal med kapitalförsäkring

Pensionsavtal har ingåtts där koncernen förvärvat kapitalförsäkringar

som säkrats till förmån för anställda genom pantsättning. De berörda

anställda har endast rätt till ersättning motsvarande värdet av

kapitalförsäkringen vid inlösen. Dessa pensionsavtal klassificeras och

redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner. Avsättning för särskild

löneskatt reserveras beräknat på kapitalförsäkringens verkliga värde,

utom i de fall kapitalförsäkringen enligt avtal ska täcka särskild

löneskatt.

Kostnader för ersättning till anställda


Mkr	2025	2024
Löner och ersättningar m.m.	8 322	8 481
Kostnader för aktierelaterade ersättningar	56	26
Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer	981	984
Sociala avgifter	2 165	2 192
Summa	11 524	11 683

Medelantalet anställda


	2025		2024
	Antal anställda	Varav kvinnor procent	Antal anställda	Varav kvinnor procent
Sverige	9 112	16	9 465	15
Norge	1 238	12	1 426	11
Finland	1 691	13	1 689	13
Danmark	334	9	317	9
Polen	2	100	2	100
Koncernen	12 377	15	12 899	14



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 171

Könsfördelning i styrelser och övriga befattningshavare


	Andel kvinnor procent 2025	Andel kvinnor procent 2024
Styrelser ¹⁾	46	44
Övriga ledande befattningshavare ²⁾	26	27

¹⁾ Avser styrelsen i moderbolaget samt styrelser i koncernens dotterbolag.

²⁾Med övriga ledande befattningshavare i koncernen avses koncernledningen tillsammans med affärsområdesledningarna.

Löner och andra ersättningar samt pensionskostnader för ledande befattningshavare


Mkr	Styrelse och ledande befattningshavare (15 personer) 2025	Styrelse och ledande befattningshavare (16 personer) 2024
Löner och andra ersättningar	70	55
– varav rörlig ersättning	26	12
Pensionskostnader	18	30
– varav pensionskostnader från rörlig ersättning	—	13

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare under 2025


Kkr	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	LTI-program ¹⁾	Övriga förmåner/ ersättningar	Pensionskostnad		Summa
Styrelsens ordförande, Anders Runevad	1 695						1 695
Övrig styrelse
Lars Sköld	897						897
Fredrik Paulsson	810						810
Kerstin Lindell	728						728
Liselott Kilaas	810						810
Malin Persson	645						645
Magdalena Gerger	728						728
Styrelsearvode, ersättning från moderbolaget	6 313						6 313
Verkställande direktör, Jesper Göransson	10 200	5 916	1 969	717	5 866	²⁾	24 668
Andra ledande befattningshavare, ersättning från moderbolaget	14 844	7 422	2 596	1 294	7 295	³⁾	33 451
Andra ledande befattningshavare, ersättning från dotterföretag	11 460	5 730	2 006	752	4 421	⁴⁾	24 369
Summa	42 817	19 068	6 571	2 763	17 582		88 801
Ersättning från moderbolaget	31 357	13 338	4 565	2 011	13 161		64 432
Ersättning från dotterföretag	11 460	5 730	2 006	752	4 421		24 369

¹⁾Beräknad kostnad för 2025, vilken kommer att justeras fram till tilldelning av aktier. För mer information se avsnitt Prestationsaktieprogram.

²⁾ Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 943 kkr.

³⁾ Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 721 kkr.

⁴⁾ Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 212 kkr.

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare under 2024


Kkr	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	LTI-program¹⁾	Övriga förmåner/ ersättningar	Pensionskostnad		Summa
Styrelsens ordförande, Anders Runevad	1 415						1 415
Övrig styrelse
Karl-Axel Granlund	790						790
Lars Sköld	795						795
Fredrik Paulsson	790						790
Kerstin Lindell	708						708
Liselott Kilaas	707						707
Malin Persson	625						625
Magdalena Gerger	708						708
Styrelsearvode, ersättning från moderbolaget	6 538						6 538
Verkställande direktör, Jesper Göransson	9 900	6 930	938	572	5 498	²⁾	23 838
Andra ledande befattningshavare, ersättning från moderbolaget	14 290	8 574	1 130	1 082	6 878	³⁾	31 954
Andra ledande befattningshavare, ersättning från dotterföretag	11 040	6 624	872	814	4 210	⁴⁾	23 560
Summa	41 768	22 128	2 940	2 468	16 586		85 890
Ersättning från moderbolaget	30 728	15 504	2 068	1 654	12 376		62 330
Ersättning från dotterföretag	11 040	6 624	872	814	4 210		23 560

¹⁾Beräknad kostnad för år 2024, vilken kommer att justeras fram till tilldelning av aktier år 2027. För mer information se avsnitt Prestationsaktieprogram.

²⁾ Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 722 kkr.

³⁾Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 543 kkr.

⁴⁾ Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 164 kkr



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 172

Kommentarer till tabellerna

Rörlig ersättning kan, från tid till annan, erbjudas till verkställande

direktör och andra ledande befattningshavare. Övriga förmåner och

ersättningar avser huvudsakligen tjänstebil och semesterersättning.

Pensionskostnad avser den kostnad som belastat året. Både 2025 och

2024 omfattades gruppen ledande befattningshavare av åtta personer,

varav fem personer i moderbolaget.

Styrelsen

På årsstämman 2025 beslutades att ersättningen till styrelsens

ledamöter skulle uppgå till 6 313 kkr (6 538), varav 5 320 kkr (5 625)

utgörs av styrelsearvode och 993 kkr (913) utgörs av arvode för

utskottsarbete. Arvode för arbete som ordförande i styrelsen har utgått

med 1 450 kkr (1 250) och arvode till övriga styrelseledamöter med 3 870

kkr (4 375). Arvode för arbete i ersättningsutskott har utgått med 288 kkr

(248), finansutskott med 288 kkr (248) samt arvode för arbete i

revisionsutskott med 417 kkr (417).

Arvode utgår inte till de styrelseledamöter som är tillsvidareanställda i

koncernen. Avtal om framtida pension/avgångsvederlag eller andra

förmåner finns varken för styrelsens ordförande eller för övriga

styrelseledamöter.

Principer för ersättningar till ledande befattningshavare

Gruppen ledande befattningshavare omfattar de åtta personer som ingår

i koncernledningen. Principer för ersättningar till ledande

befattningshavare beslutades på årsstämman 2025.

Ersättning till verkställande direktör och andra ledande

befattningshavare utgörs av fast lön, eventuell rörlig ersättning, extra

sjuk- och sjukvårdsförsäkring och de förmåner vilka också gäller för

Peabkoncernens övriga anställda samt pension. Samtliga

pensionsåtaganden ska vara avgiftsbestämda. Den sammanlagda

ersättningen för varje ledande befattningshavare ska vara

marknadsmässig och baserad på befattningshavarens ansvar och

kompetens.

Ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas rörlig

ersättning. Sådan rörlig ersättning får högst uppgå till för verkställande

direktör 70 procent av fast lön och för de övriga i koncernledningen 60

procent av fast lön och ska främst vara baserad på Peabkoncernens

lönsamhet samt andra, vid var tid, väsentliga koncernmål. För 2025 var

koncernmålen kopplade till Peabs externa finansiella och icke-finansiella

mål. Rörlig ersättning ska fastställas för varje enskilt verksamhetsår.

Rörlig ersättning för verksamhetsåret 2025 kunde maximalt uppgå till 7

140 kkr (6 930) för verkställande direktören och totalt till 15 782 kkr (15

198) för övriga ledande befattningshavare.

Rörlig ersättning regleras året efter intjänandet och kan utbetalas

antingen som lön eller placeras som pensionssparande i finansiellt

instrument med koppling till Peabaktien. Vid utbetalning som

engångsbetald pensionspremie sker uppräkning så att totalkostnaden

för Peab blir neutral.

För perioderna 2024-2026 och 2025-2027 finns långsiktiga

incitamentsprogram riktat till verkställande direktören, övriga

koncernledningen samt seniora chefs- eller specialistbefattningar inom

Peabkoncernen. Incitamentsprogrammet är ett prestationsaktieprogram

där deltagarna kan tilldelas Peabaktier under förutsättning att Peab

uppnår förutbestämda prestationsmål vid programtidens slut. Vid

programstarten tilldelades aktierätter till verkställande direktören

motsvarande 50 procent av den fasta årslönen och de övriga i

koncernledningen 45 procent av den fasta årslönen. För mer information

se Prestationsaktieprogram nedan.

Uppsägningstiden från Peabs sida skall vara högst 24 månader och från

ledande befattningshavare högst sex månader. Om avgångsvederlag

utgår, skall den sammanlagda ersättningen för uppsägningslön och

avgångsvederlag högst uppgå till 24 månadslöner.

Verkställande direktören

Till verkställande direktören, Jesper Göransson, i Peab AB har för 2025

utgått lön och annan ersättning, inräknat förmåner med totalt 10 917 kkr

(10 472). Därutöver har för 2025 rörlig ersättning utgått med 5 916 kkr (6

930) samt kostnadsförda ersättningar relaterade till LTI program om 1

969 kkr (938). Pensionspremier inklusive avgifter för kapitalförsäkringar

har under året uppgått till 5 866 kkr (5 498).

För verkställande direktören finns en utfästelse som medför pension från

62 års ålder. För denna utfästelse betalas årliga pensionspremier som

uppgår till 47 procent av grundlönen. Dessa pensioner är

avgiftsbestämda. Uppsägningstiden från Peabs sida är tolv månader med

reducering för lön från ny arbetsgivare kombinerat med ett

avgångsvederlag om tolv månadslöner. Uppsägningstid för verkställande

direktören är sex månader kombinerat med ett avgångsvederlag om sex

månadslöner.

Andra ledande befattningshavare

Med andra ledande befattningshavare avses de sju personer förutom

verkställande direktören som ingår i Peabs koncernledning. Lön och annan

ersättning, inräknat förmåner till andra ledande befattningshavare

uppgick till 28 350 kkr (27 226). Därutöver har för 2025 rörlig ersättning

utgått med 13 152 kkr (15 198), vilka placerats som pensionssparande i

kapitalförsäkringar med koppling till Peabaktien alternativt utbetalats

kontant. För 2025 har det kostnadsförts ersättningar relaterade till LTI

program om 4 602 kkr (2 002). Pensionspremier inklusive avgifter för

kapitalförsäkringar har under året uppgått totalt till 11 716 kkr (11 088).

Pensionspolicy för ledande befattningshavare innebär att

pensionspremierna är avgiftsbestämda och innebär att total premie

utgör 35-47 procent av den fasta lönen. Vissa ledande befattningshavare

har överenskommelser med Peab att anställningen upphör den

månaden då befattningshavaren fyller 62 år. Övriga ledande

befattningshavare har en överenskommelse att anställningen upphör

den månad då befattningshavaren fyller 65 år.

Uppsägningstiden från Peabs sida är tolv månader med reducering för

lön från ny arbetsgivare kombinerat med ett avgångsvederlag om sex-

tolv månadslöner. Uppsägningstid för ledande befattningshavare är sex

månader kombinerat med ett avgångsvederlag om sex månadslöner.

Prestationsaktieprogram (LTI-program)

Vid ordinarie årsstämma 2025 fattades beslut i enlighet med styrelsens

förslag om ett prestationsaktieprogram, LTI 2025, för perioden 2025-2027.

Programmet omfattar cirka 600 personer bestående av koncernledningen

och personer med seniora chefs- eller specialistbefattningar inom

Peabkoncernen. Programmet syftar till att främja uppfyllelse av Peabs

strategiska mål och långsiktiga värdeskapande.

Vid start av LTI 2025 tilldelades varje nominerad deltagare ett antal

aktierätter utifrån fast lön och deltagarkategori. Efter intjänandeperioden

kommer deltagarna vederlagsfritt tilldelas aktier i Peab förutsatt att vissa

villkor är uppfyllda. För att vara berättigad till tilldelning av aktier krävs att

deltagaren haft fortsatt anställning i Peabkoncernen under

intjänandeperioden.

Antalet aktier som berättigar till tilldelning förutsätter att de målnivåer

som styrelsen fastställt för 2025-2027 uppnås avseende Peabs resultat

per aktie enligt segmentsredovisningen samt minskande

koldioxidutsläpp. Prestationsmålet resultat per aktie uppgår till 90

procent av prestationsmålen och mäts ackumulerat över perioden

2025-2027. Uppnås inte miniminivån för resultat per aktie berättigar inte

aktierätterna till någon tilldelning av prestationsaktier. Uppnås

maximinivån berättigar varje aktierätt en prestationsaktie. Mellan

miniminivån och maximinivån sker tilldelning av prestationsaktier linjärt.

Prestationsmål minskande koldioxidutsläpp uppgår till 10 procent av

prestationsmålen och kräver för måluppfyllnad att en på förhand

fastställd reducering uppnås.

Peab har sedan tidigare ett liknande prestationsaktieprogram för

2024-2026, vilket fastställdes på årsstämman 2024. Peab har därmed

under året haft två pågående långsiktiga prestationsaktieprogram för

perioderna 2024-2026 och 2025-2027.

På rekommendation av styrelsen och efter beslut av årsstämman är

avsikten att årligen starta nya treåriga program.

Prestationsaktieprogram 2024-2026


Intjänandeperiod	Maj 2024-maj 2027
Prestationsmål:	Formel för beräkning av utfall:
1. Resultat per aktie enligt segmentsredovisningen	Utifrån utfall för perioden 2024-2026: 13,50 kr ger 0% utfall, 20 kr ger 100% utfall, linjär tillldelning däremellan.
2. Koldioxidutsläpp	Mindre än 155 000 ton koldioxidekvivalenter, beräknat på direkta (Scope 1) och indirekta utsläpp (Scope 2) utifrån beräkningsprinciper enligt GHG- protokollet
Verkligt värd per aktierätt¹⁾	69,45 kronor

Prestationsaktieprogram 2025-2027


Intjänandeperiod	Maj 2025-maj 2028
Prestationsmål:	Formel för beräkning av utfall:
1. Resultat per aktie enligt segmentsredovisningen	Utifrån utfall för perioden 2025-2027: 15,00 kr ger 0% utfall, 22 kr ger 100% utfall, linjär tillldelning däremellan.
2. Koldioxidutsläpp	Mindre än 137 000 ton koldioxidekvivalenter, beräknat på direkta (Scope 1) och indirekta utsläpp (Scope 2) utifrån beräkningsprinciper enligt GHG- protokollet
Verkligt värd per aktierätt¹⁾	83,70 kronor

¹⁾ Verkligt värde är beräknat som aktiekursen per programmets

tilldelningstidpunkt



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 173

Förändringar i antalet utestående aktierätter är som följer:


Antal aktierätter, prestationsprogram 2024-2026	2025	2024
Per 1 januari	2 172 688	—
Tilldelade, under perioden	20 254	2 217 711
Förverkade	-148 971	-45 023
Per 31 december	2 043 971	2 172 688


Antal aktierätter, prestationsprogram 2025-2027		2025
Tilldelade, under perioden		1 839 487
Förverkade		-29 183
Per 31 december		1 810 304

Utestående aktierätter vid årets slut har följande förfallodatum och är

inlösenbara först efter förfallodatum


Förfallodag	2025	2024
Maj 2027	2 043 971	2 172 688
Maj 2028	1 810 304	—

Kostnad för prestationsaktieprogram

För 2025 har det kostnadsförts ersättningar relaterade till LTI program

om 56 Mkr (26). Avsättning för sociala avgifter per bokslutsdagen uppgår

till 24 Mkr (8).

Vinstdelningsprogram

Peab bildade under 2007 en vinstandelsstiftelse vars syfte är att skapa

ökad delaktighet genom medarbetarnas delägarskap samt skapa bättre

ekonomiska förutsättningar för medarbetarna efter pensioneringen.

Medarbetarens årliga vinstandel relateras till medarbetarens

vinstandelsberättigade arbetstid under året. I samband med

pensioneringen får andelsägaren skifta ut sin andel i

vinstandelsstiftelsen. Stiftelsens förmögenhet ska, enligt stiftelsens

placeringspolicy, i huvudsak placeras i Peabaktier. För 2025 avsatte Peab

103 Mkr (110) till vinstdelningsprogrammet. Beloppet, minskat med

löneskatt, inbetalas för de medarbetare som ingår i stiftelsen under 2026.

Ledande befattningshavare samt övriga medarbetare med annan rörlig

ersättning ingår inte i den krets som omfattas av vinstandelsstiftelsen.

Pensioner

Förmånsbestämda planer

För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda

pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i

Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för hållbarhets- och finansiell

rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som

finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan

som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 har bolaget

inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella

andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket

medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd

plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta

redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den

förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad

och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och

förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa

rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till

135 Mkr (138). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till

planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i

planen uppgår till 0,89 procent (0,87) respektive 0,64 procent (0,65).

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas

tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas

försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer

med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas

variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva

konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 150 procent

ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att

konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering

kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och

utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd

vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2025 uppgick Alectas

överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 167 procent

(162).

Avgiftsbestämda planer

Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner som helt bekostas av

företagen. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i

respektive plan.


Mkr	2025	2024
Kostnader för avgiftsbestämda planer	981	984
Varav ITP 2-plan finansierad i Alecta	144	143

Not 10 Arvode och kostnadsersättning till

revisorer


Mkr	2025	2024
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag	24	20
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1
Övriga uppdrag	1	0
Summa	26	21

Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och

koncernredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande

direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i

enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga

arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt

rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan

granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Övriga uppdrag utgörs huvudsakligen av konsulttjänster.

Not 11 Rörelsens kostnader fördelade på

kostnadsslag


Mkr	2025	2024
Produktionskostnader¹⁾	41 511	43 613
Personalkostnader	12 311	12 493
Avskrivningar	1 714	1 763
Nedskrivningar	91	101
Andra rörelsekostnader	663	621
Summa	56 290	58 591

¹⁾I produktionskostnader ingår bland annat inköpt material, underentreprenörer,

kostnad för fastighetsprojekt samt övriga produktionskostnader



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 174

Not 12 Finansnetto

Redovisningsprinciper

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel,

fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på skulder,

utdelningsintäkter, förändringar i verkligt värde på finansiella

placeringar samt förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som

används inom den finansiella verksamheten.

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas

med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta

som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna

under den förväntade löptiden för det finansiella instrumentet till det

redovisade bruttovärdet för en finansiell tillgång eller det upplupna

anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Ränteintäkter respektive

räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av

transaktionskostnader samt eventuella rabatter eller premier.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Resultat från försäljning av finansiella placeringar redovisas på

affärsdagen.

Räntekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig

utom till den del de ingår i en tillgångs anskaffningsvärde. En tillgång för

vilken ränta inräknas i anskaffningsvärdet är en tillgång som med

nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd

användning eller försäljning.


Mkr	2025	2024
Ränteintäkter ¹⁾	139	257
Utdelningar på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet	3	1
Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet:
Onoterade aktier	4	—
Värdeförändringar valutaswappar	0	1
Finansiella intäkter	146	259

Räntekostnader ²⁾	-459	-612
Netto valutakursförändringar	0	-1
Förlikning Mall of Scandinavia ³⁾	-611	—
Ökning under året av diskonterade belopp på
avsättning för återställningskostnader	-1	-1
Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultatet:
Onoterade fastighets- och infrastrukturfonder	-5	-1
Värdeförändring valutaswappar	-3	0
Övriga poster	-65	-27
Finansiella kostnader	-1 144	-642
Finansnetto	-998	-383

¹⁾ Avser poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde. För 2025 ingår 49 Mkr

(130) relaterat till skiljedomen i Mall of Scandinavia.

²⁾ Avser poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntor har aktiverats

med 159 Mkr (383), vilket har reducerat posten räntekostnader.

³⁾ För mer information om förlikning avseende Mall of Scandinavia, se Övriga

upplysningar.

Not 13 Skatter

Redovisningsprinciper

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.

Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande

transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid

tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat respektive i eget

kapital.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med

utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och

skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av

uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder

förväntas bli realiserade eller reglerade. Temporära skillnader beaktas

inte för skillnad som uppkommit vid redovisningen av koncernmässig

goodwill och inte heller för temporär skillnad som uppkommer vid

förvärv av dotterbolag som utgör så kallat tillgångsförvärv.

När förvärv sker av andelar i dotterbolag utgör förvärvet antingen ett

förvärv av rörelse eller förvärv av tillgångar. Ett förvärv av tillgångar

föreligger om till exempel det förvärvade bolaget endast äger en eller

flera fastigheter med hyreskontrakt, men förvärvet inte innefattar

processer som erfordras för att bedriva rörelseverksamhet. Vid

rörelseförvärv redovisas uppskjuten skatt till nominellt gällande

skattesats utan diskontering enligt principerna ovan. Vid tillgångsförvärv

redovisas ingen uppskjuten skatt vid anskaffningstidpunkten utan

tillgången redovisas till ett anskaffningsvärde motsvarande tillgångens

verkliga värde efter avdrag för i transaktionen erhållen rabatt för

nuvärdet av skattevärdet av i framtiden utebliven skattemässig

avdragsrätt avseende skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde.

Efter förvärvet redovisas endast uppskjuten skatt på temporära

skillnader som uppkommer efter förvärvet.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader

och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att

dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna

skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de

kan utnyttjas.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 175

Redovisade i resultaträkningen


Mkr	2025	2024
Aktuell skattekostnad/skatteintäkt
Årets skattekostnad	-470	-403
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-2	2
	-472	-401
Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt
Temporära skillnader	150	-13
Under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	1	22
Utnyttjande av aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-9	-2
Omvärdering av redovisade värden av uppskjutna skatter	-2	2
	140	9
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen	-332	-392

Skatt hänförligt till övrigt totalresultat


Mkr	Före skatt	Skatt	Efter skatt	Före skatt	Skatt	Efter skatt
	2025			2024
Årets omräkningsdifferens utländska verksamheter	-224	—	-224	41	—	41
Joint ventures övrigt totalresultat	-1	—	-1	-8	—	-8
Kassaflödessäkring	-19	4	-15	13	-3	10
Övrigt totalresultat	-244	4	-240	46	-3	43

Avstämning av effektiv skatt


Mkr	2025		2024
Resultat före skatt	1 695	%	2 780	%
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-349	20,6	-573	20,6
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	6	-0,4	9	-0,3
Ej avdragsgilla kostnader	-85	5,0	-34	1,2
Ej skattepliktiga intäkter	74	-4,4	162	-5,8
Avdragsgilla/skattepliktiga, ej resultatpåverkande poster	2	-0,1	46	-1,6
Omvärdering av redovisade värden av uppskjutna skatter	-2	0,1	2	-0,1
Utnyttjade ej aktiverade underskottsavdrag	12	-0,7	8	-0,3
Skatt hänförlig till tidigare år	-2	0,1	2	-0,1
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt	-15	0,9	-103	3,7
Effekt nettoresultat joint ventures	27	-1,6	89	-3,2
Redovisad effektiv skatt	-332	19,6	-392	14,1

Redovisade i balansräkningen, uppskjutna skattefordringar och skatteskulder


	Uppskjuten skattefordran		Uppskjuten skatteskuld		Netto		Förändringar redovisade i årets resultat
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Immateriella anläggningstillgångar			-62	-68	-62	-68	4	23
Materiella anläggningstillgångar			-800	-824	-800	-824	10	26
Varav nyttjanderätter			-384	-402	-384	-402	9	33
Förvaltningsfastigheter			-6	-6	-6	-6	0	0
Varav nyttjanderätter			-4	-4	-4	-4	0	0
Finansiella anläggningstillgångar	2	4			2	4	-2	0
Projekt- och exploateringsfastigheter			-583	-682	-583	-682	85	562
Varav nyttjanderätter			-56	-39	-56	-39	-18	-4
Varulager	1	0			1	0	1	0
Kundfordringar	8	16			8	16	-8	-11
Upparbetad ej fakturerad intäkt			-59	-18	-59	-18	-44	-104
Övriga fordringar	16	33			16	33	-17	24
Räntebärande skulder	804	907			804	907	-92	-800
Varav nyttjanderätter	438	436			438	436	12	-34
Pensionsavsättningar	225	223			225	223	2	30
Avsättningar	205	169			205	169	40	-32
Fakturerad ej upparbetad intäkt			-32	-37	-32	-37	5	90
Övriga skulder	311	231			311	231	80	121
Underskottsavdrag	121	142			121	142	-14	22
Periodiseringsfonder			-498	-601	-498	-601	103	43
Aktivering av kvarstående negativa räntenetton	2	15			2	15	-13	15
Skattefordringar/-skulder	1 695	1 740	-2 040	-2 236	-345	-496
Kvittning	-1 646	-1 692	1 646	1 692	—	—
Netto	49	48	-394	-544	-345	-496	140	9



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 176

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar avseende

underskottsavdrag

Vid värderingen av uppskjuten skattefordran avseende

underskottsavdrag har hänsyn tagits till bland annat skriftväxling med

Skatteverket i Sverige samt bedömningar tillsammans med extern

skatteexpertis om avdragsrätten för enskilda underskott. Per 2025-12-31

likt 2024-12-31 är bedömningen att det inte finns någon osäkerhet i

avdragsrätten för underskotten i Sverige och den uppskjutna skatten är

därför fullt ut redovisad som en tillgång.

För den norska verksamheten kvarstår en osäkerhet kring det framtida

utnyttjandet av underskottsavdrag uppgående till 1 458 Mkr (1 437).

Dessa har inte aktiverats. Skattevärdet av de ej aktiverade

underskottsavdragen uppgår till 321 Mkr (316).

För den danska verksamheten finns en osäkerhet kring det framtida

utnyttjandet av underskottsavdrag uppgående till 5 Mkr (30). Dessa har

inte aktiverats. Skattevärdet av de ej aktiverade underskottsavdragen

uppgår till 1 Mkr (7).

Pillar Two

Koncernen omfattas av OECD:s modellregler för Pillar Two. Lagstiftning

om Pillar Two har antagits i Sverige 1 januari 2024, där Peab AB har sitt

säte. Enligt lagstiftningen är koncernen skyldig att betala en tilläggsskatt

för skillnaden mellan den effektiva skattesatsen beräknad enligt GloBe-

reglerna för varje jurisdiktion och minimiskattesatsen på 15%.

Peab är inte verksamt i lågbeskattade länder och samtliga länder där

verksamhet bedrivs har en skattesats på minst 19%. Peab kan tillämpa

de temporära lättnadsreglerna i regelverket. Koncernen förväntar sig

ingen tilläggsskatt.

Not 14 Resultat per aktie


	IFRS		Segmentsredovisning
	2025	2024	2025	2024
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare, Mkr	1 357	2 392	1 336	2 084
Genomsnittligt antal aktier	286 390 289	287 451 746	286 390 289	287 451 746
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr	4,74	8,32	4,66	7,25

Genomsnittligt antal utestående aktier


Antal aktier	2025	2024
Totalt antal utestående aktier 1 januari	287 451 746	287 451 746
Under året återköpta egna aktier¹⁾	-5 374 000	—
Totalt antal utestående aktier 31 december	282 077 746	287 451 746
Genomsnittligt antal utestående aktier under året	286 390 289	287 451 746

¹⁾ Därutöver har 146 000 aktier förvärvats under 2025 som likvidavräknats 2026.

Not 15 Immateriella anläggningstillgångar

Redovisningsprinciper

Goodwill

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade

nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och

prövas minst årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit

vid förvärv av joint ventures och intressebolag inkluderas i det

redovisade värdet för andelar i joint ventures och intressebolag.

Balanserade utvecklingsutgifter

Utgifter för utveckling förekommer främst avseende utveckling av IT-

system och redovisas som en tillgång i balansräkningen, om

applikationen är tekniskt eller kommersiellt användbar och koncernen

bedöms kunna uppbringa erforderliga resurser att fullfölja utvecklingen

och därefter använda den immateriella tillgången. Det redovisade värdet

inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter; t ex för programvara,

köpta tjänster, nedlagd tid av egen personal och, ifråga om projekt som

löper mer än tolv månader, låneutgifter. Övriga utgifter för utveckling

redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I

balansräkningen redovisas balanserade utvecklingsutgifter till

anskaffningsvärde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar och

eventuella nedskrivningar.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar avser förvärvade tillgångar som redovisas

till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och

nedskrivningar. Dessa immateriella tillgångar består av:

• Varumärken

• Kundrelationer och kundkontrakt

• Nyttjanderätter, främst grus- och bergtäkter

• Övrigt, främst externt förvärvade IT-system

Avskrivningsprinciper

Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över de immateriella

tillgångarnas beräknade nyttjandeperioder. Goodwill och immateriella

tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av men prövas

för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer

som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara

immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för

användning.

De beräknade nyttjandeperioderna är:


Varumärken hänförliga till affärsområde Industri vid Peabs återköp av Peab Industri år 2008	20 år
Varumärken, övriga	5-10 år
Kundrelationer	3-5 år
Kundkontrakt/orderstockar	kontraktens kvarvarande löptid
Balanserade utvecklingsutgifter	5-10 år
Nyttjanderätter	motsvarande avtalets löptid

Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod görs årligen.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vid varje

balansdag för att bedöma om det finns någon indikation på

nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns,

beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra

immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och

immateriella utvecklingstillgångar som ännu ej är färdiga för användning

beräknas återvinningsvärdet dessutom årligen. Om det inte går att

fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska

tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den

lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden

– en så kallad kassagenererande enhet.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets

redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning

redovisas som en kostnad i årets resultat. Nedskrivning av tillgångar

hänförliga till en kassagenererande enhet, eller en grupp av enheter,

fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell

nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten eller gruppen av

enheter.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus

försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av

nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en

diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är

förknippad med den specifika tillgången.

Vid beräkningen av nyttjandevärdet har leasingbetalningar hanterats

som kassaflöden i rörelsen. Det innebär att leasingskulderna inte

påverkar diskonteringsräntan. Den kassagenererande enhetens

redovisade värde inkluderar nyttjanderättstillgångar. Leasingskulder

avdras från den kassagenererande enhetens redovisade värde, eftersom

nyttjandevärdet reduceras med framtida leasingbetalningar.

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att

nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en

förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av

återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En

reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade

värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha

redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen

nedskrivning gjorts.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Vid nedskrivningsprövning av goodwill sker antaganden om framtida

förhållande för att beräkna återvinningsvärdet för de kassagenererade

enheterna. En redogörelse av dessa återfinns nedan och som förstås av

beskrivningen skulle förändringar utöver vad som rimligt kan förväntas

under 2026 av dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en effekt

på värdet på goodwill. Analys har gjorts huruvida en negativ justering på

gjorda antaganden för diskonteringsränta och rörelseresultat skulle

resultera i väsentlig nedskrivning av goodwill. Utifrån den analysen

föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 177


	Immateriella tillgångar, externt förvärvade					Immateriella tillgångar, internt utvecklade
2025, Mkr	Goodwill	Varu- märken	Kundrela- tioner och kundkontrakt	Nyttjande- rätter grus- och bergtäkter	Övriga immateriella tillgångar	Balanserade utvecklingsutgifter	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	3 225	213	7	351	303	270	4 369
Inköp					3		3
Försäljningar och utrangeringar	-12	-6	-3	-6			-27
Valutakursdifferens	-92	-5		-7	-2		-106
Utgående ackumulerade anskaffningsvärde	3 121	202	4	338	304	270	4 239
Ingående avskrivningar	—	-162	-6	-196	-144	-106	-614
Försäljningar och utrangeringar		6	2	3			11
Avskrivningar		-14		-20	-34	-41	-109
Valutakursdifferens		4		3	2		9
Utgående ackumulerade avskrivningar	—	-166	-4	-210	-176	-147	-703
Ingående nedskrivningar	-25	-2	-1	—	—	—	-28
Försäljningar och utrangeringar	12		1				13
Årets nedskrivningar	-12				-1		-13
Valutakursdifferens	1						1
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-24	-2	—	—	-1	—	-27
Utgående redovisat värde	3 097	34	—	128	127	123	3 509


	Immateriella tillgångar, externt förvärvade					Immateriella tillgångar, internt utvecklade
2024, Mkr	Goodwill	Varu- märken	Kundrela- tioner och kundkontrakt	Nyttjande- rätter grus- och bergtäkter	Övriga immateriella tillgångar	Balanserade utvecklingsutgifter	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	3 300	215	22	350	298	267	4 452
Inköp					6	11	17
Försäljningar och utrangeringar	-123		-15		-5	-8	-151
Omklassificering					3		3
Valutakursdifferens	48	-2		1	1		48
Utgående ackumulerade anskaffningsvärde	3 225	213	7	351	303	270	4 369
Ingående avskrivningar	—	-146	-19	-176	-114	-70	-525
Försäljningar och utrangeringar			15		5		20
Avskrivningar		-17	-2	-20	-33	-36	-108
Omklassificering					-2		-2
Valutakursdifferens		1					1
Utgående ackumulerade avskrivningar	—	-162	-6	-196	-144	-106	-614
Ingående nedskrivningar	-138	—	—	—	—	—	-138
Försäljningar och utrangeringar	123						123
Årets nedskrivningar	-10	-2	-1				-13
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-25	-2	-1	—	—	—	-28
Utgående redovisat värde	3 200	49	—	155	159	164	3 727

Avskrivningar redovisas på följande rader i resultaträkningen:


Mkr	2025	2024
Kostnader för produktion	-38	-43
Försäljnings- och administrationskostnader	-71	-65
Summa	-109	-108

Nedskrivningar redovisas på följande rad i resultaträkningen:


Mkr	2025	2024
Kostnader för produktion	-13	-13
Summa	-13	-13



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 178

Nedskrivningsprövning av goodwill i kassagenererande enheter

I Peabkoncernens balansräkning per 2025-12-31 ingår goodwill med

totalt 3 097 Mkr (3 200). I nedanstående tabell redovisas goodwill per

grupp av kassagenererande enheter för vilken goodwill

nedskrivningsprövas.


Mkr	2025	2024
Bygg
Bygg Sverige	76	76
Bygg Finland	70	74
Bygg Norge	31	32
Anläggning
Anläggning Sverige	121	121
Anläggning Norge	60	64
Industri
Industri Sverige	1 416	1 416
Industri Finland	1 286	1 367
Industri Norge	—	11
Industri Danmark	23	25
Projektutveckling
Bostadsutveckling Sverige	14	14
Summa	3 097	3 200

Nedskrivningar av goodwill

Koncernen har under 2025 gjort nedskrivning av goodwill med 12 Mkr

(10). Årets nedskrivning är huvudsakligen hänförbar till affärsområde

Industri, där en översyn av verksamheten har genomförts, och är en följd

av låg lönsamhet i delar av verksamheten.

För de kassagenererande enheter där beräkning av återvinningsvärdet

genomförts och nedskrivningsbehov ej har identifierats, är det

koncernledningens bedömning att det inte föreligger någon betydande

risk för väsentlig nedskrivning av goodwill kommande räkenskapsår. Vid

en förändring av -0,5 procent av rörelsemarginalen under

prognosperioden 2026-2029 eller en förändring av +0,5 procent på WACC

identifieras inget nedskrivningsbehov för de väsentliga kassagenererade

enheterna.

Metod för beräkning av återvinningsvärde

För samtliga goodwillvärden har återvinningsvärdet framtagits genom en

beräkning av nyttjandevärdet för den kassagenererande enheten.

Beräkningsmodellen bygger på en diskontering av framtida

prognostiserade kassaflöden som ställts mot enhetens redovisade

värden. De framtida kassaflödena har baserats på 5-årsprognoser

framtagna av ledningen för respektive grupp av kassagenererande

enheter. Vid test av goodwill har en evig horisont antagits och

extrapolering av kassaflöden för åren efter prognosperioden har baserats

på tillväxttakt från och med år sex på cirka två procent.

Viktiga variabler vid beräkning av nyttjandevärde

Följande variabler är väsentliga och gemensamma för samtliga

kassagenererande enheter vid beräkningar av nyttjandevärdet;

Omsättning: Verksamhetens bedömda utveckling, förväntad

konjunkturutveckling för bygg- och anläggningsbranschen samt

fastighetsbranschen, allmän samhällsekonomisk utveckling,

investeringsplaner för offentliga och kommunala beställare, ränteläge

och lokala marknadsförutsättningar.

Rörelsemarginal: Bedömd lönsamhetsnivå och effektivitet för

verksamheten, tillgång till nyckelpersoner och kvalificerad arbetskraft,

tillgång till interna resurser, kostnadsutveckling för löner, material och

underentreprenörer.

Rörelsekapitalbehov: Bedömning utifrån varje enskilt fall om nivån på

rörelsekapitalet återspeglar verksamhetens behov eller behöver justeras

för prognosperioderna. För utvecklingen framåt är ett rimligt eller

försiktigt antagande att det följer omsättningstillväxten. Hög grad av

egenutvecklade projekt kan innebära ett större behov av rörelsekapital.

Investeringsbehov: Verksamheternas investeringsbehov bedöms

utifrån de investeringar som krävs för att uppnå prognostiserade

kassaflöden i utgångsläget, det vill säga utan expansionsinvesteringar.

Vid bedömning av ersättningsinvesteringar har omställning till en

klimatförbättrad verksamhet beaktats.

Skattebelastning: Skattesatsen i prognoserna baseras på Peabs

förväntade skattesituation i Sverige, Norge, Finland och Danmark

avseende skattesats, underskottsavdrag m.m.

Diskonteringsränta: Prognostiserade kassaflöden samt restvärde

diskonteras till nuvärde med en vägd kapitalkostnad enligt WACC

(Weighted- average cost of capital). Räntenivån på lånat kapital har

marknadsanpassats till respektive land. Avkastningskravet på eget

kapital är uppbyggt enligt Capital Asset Pricing Model. I genomförda

beräkningar av nyttjandevärde har en vägd diskonteringsränta efter

skatt använts. För kassagenererande enheter i Sverige har en

diskonteringsränta efter skatt i snitt om 8,1 procent (8,0) använts, i Norge

8,8 procent (8,7), i Finland 8,4 procent (8,3) och i Danmark 8,4 procent

(7,9). Dessa motsvaras av diskonteringsränta före skatt i snitt i Sverige

om 8,4 procent (8,3), i Norge 9,2 procent (9,2), i Finland 8,7 procent (8,4)

och i Danmark 8,7 procent (8,2).

Not 16 Materiella anläggningstillgångar

Redovisningsprinciper

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till

anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och

eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt

kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och

i skick för att nyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur

balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida

ekonomiska fördelar förväntas. Eventuella oavskrivna redovisade värden

på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och

kostnadsförs i samband med utbyte.

Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en

tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens

redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader.

För information om redovisningsprinciper för nedskrivningar se not 15,

Immateriella anläggningstillgångar.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är

sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med

tillgången kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tillkommande utgifter inkluderar

utgifter för utbyte av hela eller delar av identifierade komponenter samt

utgifter för tillskapande av ny komponent. Utgifter som inte uppfyller

tillgångskriteriet redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avskrivningsprinciper

Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med

beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens bedömda

nyttjandeperiod.


Byggnader	25-100 år
Markanläggningar	25-50 år
Asfaltverk och betongfabriker	10-15 år
Fordon och entreprenadmaskiner	5-10 år
Övriga maskiner och inventarier	3-10 år

Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod och restvärde görs årligen.

Grus- och bergtäkter skrivs av baserat på substansminskning, det vill

säga uttaget grus och sten i förhållande till grus-/bergtäktens bedömda

totala mängd utvinningsbar substans.

För information om redovisningsprinciper avseende låneutgifter se not

22, Projekt- och exploateringsfastigheter.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 179

Materiella anläggningstillgångar består av ägda och leasade tillgångar.


Mkr	Not	2025	2024
Materiella anläggningstillgångar – ägda		5 514	5 705
Nyttjanderätter – leasade	28	1 863	1 948
Summa		7 377	7 653


2025, Mkr	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Pågående nyanläggningar	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	3 009	13 477	103	16 589
Inköp	38	620	239	897
Försäljningar och utrangeringar	-17	-627	-1	-645
Försäljningar via sålda bolag	-9	-24		-33
Omklassificering ¹⁾	11	226	-109	128
Valutakursdifferens	-47	-253	-3	-303
Utgående ackumulerade anskaffningsvärde	2 985	13 419	229	16 633
Ingående avskrivningar	-1 391	-9 463	—	-10 854
Försäljningar och utrangeringar	12	555		567
Försäljningar via sålda bolag	7	19		26
Avskrivningar	-98	-868		-966
Omklassificering ¹⁾	6	-88		-82
Valutakursdifferens	20	193		213
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1 444	-9 652	—	-11 096
Ingående nedskrivningar	-11	-19	—	-30
Försäljningar och utrangeringar		7		7
Årets nedskrivningar	-1			-1
Omklassificering ¹⁾	1	-1		—
Valutakursdifferens	1			1
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-10	-13	—	-23
Utgående redovisat värde	1 531	3 754	229	5 514

¹⁾Inkluderar även lösta leasingkontrakt


2024, Mkr	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Pågående nyanläggningar	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	2 810	13 120	488	16 418
Inköp	57	423	99	579
Försäljningar och utrangeringar	-141	-479	-7	-627
Omklassificering ¹⁾	260	333	-478	115
Valutakursdifferens	23	80	1	104
Utgående ackumulerade anskaffningsvärde	3 009	13 477	103	16 589
Ingående avskrivningar	-1 311	-8 873	—	-10 184
Försäljningar och utrangeringar	29	446		475
Avskrivningar	-101	-897		-998
Omklassificering ¹⁾	1	-85		-84
Valutakursdifferens	-9	-54		-63
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1 391	-9 463	—	-10 854
Ingående nedskrivningar	-3	-20	—	-23
Försäljningar och utrangeringar	1	1		2
Årets nedskrivningar	-9			-9
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-11	-19	—	-30
Utgående redovisat värde	1 607	3 995	103	5 705

¹⁾Inkluderar även lösta leasingkontrakt

Nedskrivningar redovisas på följande rad i resultaträkningen:


Mkr	2025	2024
Kostnader för produktion	-1	-9
Summa	-1	-9

Inga låneutgifter har aktiverats varken 2025 eller 2024.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 180

Not 17 Förvaltningsfastigheter

Redovisningsprinciper

Förvaltningsfastigheter redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för

ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. För

information om redovisningsprinciper avseende nedskrivningar se not

15, Immateriella anläggningstillgångar samt ytterligare

redovisningsprinciper avseende fastigheter se not 16, Materiella

anläggningstillgångar.

Upplysningar lämnas om verkligt värde av förvaltningsfastigheterna.

Värderingen bygger på en intern värderingsmodell. Som ett komplement

till denna värdering inhämtas även årliga externa marknadsvärderingar

för ett antal av objekten. Extern värdering av fastigheterna sker vart

tredje år.

Avskrivningsprinciper

Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med

beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens bedömda

nyttjandeperiod.


Byggnader	100 år
Markanläggningar	20 år

Förvaltningsfastigheter består av ägda och leasade tillgångar.


Mkr	Not	2025	2024
Förvaltningsfastigheter – ägda		35	36
Nyttjanderätter – leasade	28	24	23
Summa		59	59


Mkr	2025	2024
Ingående anskaffningsvärde	40	42
Omklassificering	—	-2
Valutakursdifferens	-1	—
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	39	40
Ingående avskrivningar	-4	-4
Avskrivningar	0	0
Utgående ackumulerade avskrivningar	-4	-4
Utgående redovisat värde	35	36

Ackumulerade verkliga värden

Vid årets slut uppgick det verkliga värdet till 61 Mkr jämfört med

redovisat värde om 59 Mkr inklusive nyttjanderätter. Vid utgången av

2024 uppgick det verkliga värdet till 94 Mkr jämfört med redovisat värde

om 59 Mkr. Verkligt värde på nyttjanderätterna (tomträtter), utöver

redovisat värde, är inte väsentligt.

Värderingsteknik, hierarki och väsentliga icke observerbar

indata

Verkliga värden har fastställts med en kombination av tillämpning av

ortsprismetod, utifrån redovisade jämförelseköp och avkastningsmetod.

Värderingen bygger på en intern värderingsmodell men externa

värderingar inhämtas vid behov. Värderingen av ovanstående verkliga

värden är för samtliga förvaltningsfastigheter klassificerade i nivå 3 i

verkligt värde hierarkin.

Not 18 Andelar i joint ventures

Redovisningsprinciper

Joint ventures är redovisningsmässigt de bolag för vilka koncernen

genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt

bestämmande inflytande, där koncernen har indirekt rätt till

nettotillgångarna.

Joint ventures konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. I övrigt

totalresultat redovisas koncernens andel av den säkringsredovisning

som tillämpas för kassaflödessäkring av ränterisk som sker via

ränteswappar för joint ventures låneskulder. För information om

redovisningsprinciper avseende nedskrivningar se not 15, Immateriella

anläggningstillgångar.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Samtliga delägda bolag analyseras om dessa ska klassificeras som

dotterbolag, joint venture eller gemensam verksamhet. I de fall Peab har

bestämmande inflytande, är exponerad för eller har rätt till rörlig

avkastning samt kan använda inflytande för att påverka avkastningen

klassificeras det delägda bolaget som ett dotterbolag. Samtliga tre

kriterier måste vara uppfyllda för att klassificeras som ett dotterbolag. I

de fall Peab tillsammans med en eller flera delägare har ett gemensamt

bestämmande inflytande som regleras av ett samarbetsavtal redovisas

detta som ett samarbetsarrangemang, som joint venture eller gemensam

verksamhet.

Upplysning om väsentliga joint ventures i koncernen

Fastighets AB ML4 ägs till 50 procent. Bolaget ska äga och förvalta

forskningsanläggningen Max IV i Lund. Anläggningen hyrs ut till Lunds

Universitet.

Point Hyllie Holding AB ägs till 50 procent. Bolaget ska utveckla, äga och

förvalta kontorsfastigheten The Point samt äga och förvalta

hotellfastigheten Värdshuset 5.

Skiab Invest AB ägs till 50 procent. Bolaget ska utveckla, äga och förvalta

kommersiella bostäder i den skandinaviska fjällvärlden.

Fastighets AB Centur ägs till 50 procent. Bolaget har ägt, förvaltat och

utvecklat kommersiella fastigheter och bostäder. Under november 2024

har Peab och den andra ägaren, Fastighets AB Balder, förvärvat

merparten av det befintliga fastighetsbeståndet från Centur. Kvar i

Fastighets AB Centur efter detta är endast ett fåtal fastigheter. Efter

transaktionen är inte Fastighets AB Centur klassificerat som ett väsentligt

joint venture i Peab.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 181


	Väsentliga joint ventures 2025-12-31			Väsentliga joint ventures 2024-12-31
Mkr	Fastighets AB ML4	Point Hyllie Holding AB	Skiab Invest AB	Fastighets AB Centur	Fastighets AB ML4	Point Hyllie Holding AB	Skiab Invest AB
Nettoomsättning	169	117	123	471	194	115	120
Rörelseresultat¹⁾	111	51	55	1 007	138	53	54
Räntekostnader och liknande resultatposter	-66	-35	-37	-216	-88	-46	-38
Skatt	-13	-5	-8	213	-17	-6	-8
Årets resultat	32	11	10	1 004	33	1	8
Övrigt totalresultat		-2	-27			-4	-7
Årets totalresultat	32	9	-17	1 004	33	-3	1
Avgår innehav utan bestämmande inflytande				-4
Summa totalresultat efter avdrag för innehav utan bestämmande in	32	9	-17	1 000	33	-3	1
¹⁾Avskrivningar uppgår till	50	36	48		50	36	48


	Väsentliga joint ventures 2025-12-31			Väsentliga joint ventures 2024-12-31
Mkr	Fastighets AB ML4	Point Hyllie Holding AB	Skiab Invest AB	Fastighets AB Centur	Fastighets AB ML4	Point Hyllie Holding AB	Skiab Invest AB
Anläggningstillgångar	274		21		261		25
Förvaltningsfastigheter	1 791	1 280	1 719	373	1 840	1 316	1 709
Kortfristiga placeringar och likvida medel	66	37	77	280	66	33	152
Övriga omsättningstillgångar	2	2	437	2 245	6	7	330
Summa tillgångar	2 133	1 319	2 254	2 898	2 173	1 356	2 216
Långfristiga finansiella skulder	1 687	926	966	313	1 759	952	931
Övriga långfristiga skulder	106	8	2	31	94	8	2
Kortfristiga finansiella skulder	72	13	9		69		9
Övriga kortfristiga skulder	10	35	46	36	27	28	26
Summa skulder	1 875	982	1 023	380	1 949	988	968
Nettotillgångar	258	337	1 231	2 518	224	368	1 248

Koncernens andel av nettotillgångar vid årets ingång	113	184	624	759	96	185	624
Andel av summa totalresultat	16	5	-8	500	17	-1	0
Erhållen utdelning		-20
Koncernens andel av nettotillgångar vid årets utgång	129	169	616	1 259	113	184	624
Koncernens andel av orealiserad internvinst vid årets ingång	-53	-120	-85	-48	-55	-121	-87
Omklassificering av internvinst vid omstrukturering av delägt bolag				89
Eliminering av orealiserad vinst	2	2	-1	-51	2	1	2
Koncernens andel av orealiserad internvinst vid årets utgång	-51	-118	-86	-10	-53	-120	-85
Redovisat värde vid årets utgång	78	51	530	1 249	60	64	539

Totalresultatet redovisas på följande rader i resultaträkningen:
Kostnader för produktion	18	8	5	449	19	2	6
Övrigt totalresultat		-1	-14			-2	-4
Summa	18	7	-9	449	19	0	2

Redovisat värde fördelas på följande rad i balansräkningen:
Andelar i joint venture	78	51	530	1 249	60	64	539
Summa	78	51	530	1 249	60	64	539



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 182

Upplysning om övriga joint ventures värde i koncernen


Mkr	2025	2024
Andel av totalresultat för övriga joint ventures	101	-41
Totalresultatet fördelas på följande rader i resultaträkningen:
Kostnader för produktion	123	-44
Övriga rörelseintäkter	—	3
Övriga rörelsekostnader	-22	—
Summa	101	-41

Redovisat värde av övriga joint ventures	801	871
Redovisat värde fördelas på följande rader i balansräkningen:
Andelar i joint venture	822	884
Övriga avsättningar ¹⁾	-1	-1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter²⁾	-20	-12
Summa	801	871

¹⁾Avser joint venture med negativt eget kapital.

²⁾Avser joint venture där nettot av eget kapital och internvinsteliminering är negativt.


			Kapitalandel¹⁾
Företag	Organisationsnummer	Säte	2025	2024
Blindheim Kran AS	918 329 293	Ålesund	—	45,0 %
Bondistranda Utvikling AS	992 512 741	Oslo	50,0 %	50,0 %
Byggutveckling Svenska AB	556627-2117	Linköping	50,0 %	50,0 %
Einerhagen Eiendom AS	915 167 241	Tromsö	50,0 %	50,0 %
Eldslund Holding AB	559472-4089	Solna	50,0 %	50,0 %
Fastighets AB Centur	556813-6369	Stockholm	50,0 %	50,0 %
Fastighets AB ML 4	556786-2155	Malmö	50,0 %	50,0 %
Fastighets AB Tornet	559008-2912	Göteborg	—	50,0 %
Fjällvärme i Sälen AB	556536-1895	Malung-Sälen	50,0 %	50,0 %
Fløifjellet Eiendom AS	915 467 407	Tromsö	50,0 %	50,0 %
Fløtningen Park AS	992 212 330	Skien	50,0 %	50,0 %
Forsøket Boliger AS	919 440 694	Tromsö	50,0 %	50,0 %
Fri Sikt Volsdalsberga AS	990 529 396	Ulstein	40,0 %	40,0 %
Galtungveien Eiendom AS	927 660 407	Halden	50,0 %	50,0 %
Hakametsän Kehitys Oy	3291839-3	Tampere	30,0 %	—
Hans Haslums Vei Utvikling AS	914 498 937	Lysaker	50,0 %	50,0 %
Hälsostaden Ängelholm Holding AB	556790-5723	Ängelholm	33,3 %	33,3 %
I Tolv AB	556513-2478	Eksjö	50,0 %	50,0 %
JV Slättö Peab Finland AB	559363-1897	Stockholm	50,0 %	50,0 %
Kaldslettneset AS	911 692 058	Tromsö	50,0 %	50,0 %
KB Älvhögsborg	916899-2734	Trollhättan	50,0 %	50,0 %
Klosterfoss Utvikling AS	991 043 829	Skien	50,0 %	50,0 %


			Kapitalandel¹⁾
Företag	Organisationsnummer	Säte	2025	2024
Kungsörs Grusaktiebolag	556044-4134	Kungsör	50,0 %	50,0 %
Lillegården Eiendom AS	886 804 512	Skien	—	50,0 %
Majorbygg AS	912 077 020	Skien	50,0 %	50,0 %
Medkila Nord AS	998 565 545	Harstad	50,0 %	50,0 %
Myren Parkering AS	912 024 733	Skien	26,4 %	26,4 %
Nedre Holte AS	985 911 495	Harstad	50,0 %	50,0 %
Nordasfalt AS	950 501 480	Bodö	—	50,0 %
PEKO Fastighets AB	559220-8911	Solna	—	50,0 %
PeKum AB	559041-7464	Kumla	50,0 %	50,0 %
Point Hyllie Holding AB	559023-4034	Solna	50,0 %	50,0 %
PPE Holding AB	559003-7304	Solna	50,0 %	50,0 %
PPE Holding i Borgholm AB	559309-7768	Kalmar	50,0 %	50,0 %
Runö Fastigheter Handelsbolag	969723-2107	Stockholm	30,0 %	30,0 %
Scandinavian Mountains AB	556973-5631	Malung-Sälen	15,9 %	15,9 %
Skanör Falsterbo Strandbad AB	559352-5602	Vellinge	50,0 %	50,0 %
Skiab Invest AB	556848-5220	Malung-Sälen	50,0 %	50,0 %
SLP JV AB	559387-1063	Solna	50,0 %	50,0 %
Solligården Bolig DA	913 765 516	Lysaker	50,0 %	50,0 %
Solligården Næring AS	913 764 862	Oslo	50,0 %	50,0 %
Stadsliden Utveckling AB	556874-7413	Umeå	50,0 %	50,0 %
Steindalen AS	914 738 091	Stjørdal	33,3 %	33,3 %
Storsvingen Vest AS	999 210 953	Hammerfest	50,0 %	50,0 %
Strömbrytaren Holding AB	559116-6391	Stockholm	50,0 %	50,0 %
Sydpartner AB	556712-4952	Ängelholm	50,0 %	50,0 %
Tunveien Eiendom AS	916 321 007	Oslo	50,0 %	50,0 %
Umeå Mark & Exploatering AB	556660-7064	Umeå	50,0 %	50,0 %
Villa Primus AB	559522-6860	Solna	50,0 %	—

¹⁾Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 183

Not 19 Gemensam verksamhet

Redovisningsprinciper

Gemensamma verksamheter, vanligen bedrivna i bolagsform, är

samarbetsarrangemang där Peab och en eller flera samarbetspartner har

rätt till alla ekonomiska fördelar relaterade till verksamhetens tillgångar.

Vidare är regleringen av verksamhetens skulder beroende av parternas

köp av output från verksamheten eller kapitaltillskott till densamma.

Gemensamma verksamheter redovisas enligt klyvningsmetoden

innebärande att respektive part i en gemensam verksamhet redovisar sin

andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

Specifikation av koncernens innehav i samarbetsarrangemang som

klassificeras som gemensam verksamhet vilka redovisas enligt

klyvningsmetoden.


			Kapitalandel ¹⁾
Företag	Organisations- nummer	Säte	2025	2024
Dockan Exploatering AB	556594-2645	Malmö	33,3 %	33,3 %
Mälarstrandens Utvecklings AB	556695-5414	Västerås	44,0 %	44,0 %
Kronodalen Utveckling AB	559337-4019	Ängelholm	50,0 %	50,0 %
Kvarnholmen Utveckling AB	556710-5514	Stockholm	50,0 %	50,0 %

¹⁾ Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen.

Not 20 Räntebärande fordringar

Långfristiga räntebärande fordringar


Mkr	2025	2024
Fordringar på joint ventures	479	463
Övriga räntebärande fordringar	24	53
Summa	503	516

Kortfristiga räntebärande fordringar


Mkr	2025	2024
Fordringar på joint ventures	12	20
Övriga räntebärande fordringar ¹⁾	8	1 107
Summa	20	1 127

¹⁾År 2024 ingår fordran på Unibail Rodamco Westfield relaterat till skiljedomen Mall

of Scandinavia med 1 067 Mkr. Fordran har blivit slutligt reglerad år 2025. För mer

information se Övriga upplysningar.

För information om kreditrisker och förlustreserv, se not 33 Finansiella

risker och finanspolicy.

Not 21 Övriga fordringar

Övriga långfristiga fordringar


Mkr	2025	2024
Fordringar sålda fastigheter	23	1
Förskott, handpenning	3	25
Investeringsmoms	17	18
Övriga långfristiga fordringar	4	4
Summa	47	48

Övriga kortfristiga fordringar


Mkr	2025	2024
Fordringar på joint ventures	0	12
Fordringar sålda fastigheter	193	185
Förskott, handpenning	14	21
Mervärdesskatt, övriga skatter	238	136
Derivat som innehas för säkring	7	10
Övriga kortfristiga fordringar	31	32
Summa	483	396

För information om kreditrisker och förlustreserv, se not 33 Finansiella

risker och finanspolicy.

Not 22 Projekt- och exploateringsfastigheter

Redovisningsprinciper

Projekt- och exploateringsfastigheter redovisas bland

omsättningstillgångar och består av råmark och saneringsfastigheter för

framtida exploatering, bebyggda fastigheter för projektutveckling,

förädling och därefter försäljning, pågående arbeten avseende

egenutvecklade bostadsprojekt samt indirekta innehav. Fastigheterna

förväntas realiseras under Peabs normala verksamhetscykel.

Värderingen sker enligt IAS 2 Varulager, till det lägsta av

anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Låneutgifter

Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller

produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att

färdigställa för avsedd användning eller försäljning inkluderas i

tillgångens anskaffningsvärde. Låneutgifter ingår i anskaffningsvärdet för

egenproducerade fastigheter.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Redovisat värde för ägda tillgångar har bedömts till det lägsta av

anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande

prisnivå på respektive ort. Förändringar i utbud och efterfrågan kan

ändra redovisade värden och nedskrivningsbehov kan uppstå. Peab

testar värdet av projekt- och exploateringsfastigheter utifrån en intern

värderingsmodell. Som ett komplement till denna värdering inhämtas

även årliga externa marknadsvärderingar för ett antal av objekten. Peabs

bedömning är att det inte föreligger någon betydande risk för en

väsentlig nedskrivning av fastighetsvärdena under kommande

räkenskapsår.

Projekt- och exploateringsfastigheter består av ägda och leasade

tillgångar.


Mkr	Not	2025	2024
Projekt- och exploateringsfastigheter – ägda		17 174	18 037
Nyttjanderätter – leasade	28	277	305
Summa		17 451	18 342


Mkr	2025	2024
Bostadsbyggrätter	8 633	9 284
Kommersiella byggrätter	1 574	1 670
Pågående bostadsprojekt	3 990	3 907
Pågående kommersiella projekt	422	115
Färdigställda och återköpta bostäder	1 321	1 868
Färdigställda kommersiella fastigheter	1 234	1 193
Summa	17 174	18 037

Projekt- och exploateringsfastigheter är under året nedskrivna med 62

Mkr (39). Under året har låneutgifter aktiverats med 159 Mkr (383).

Räntesatsen på de aktiverade låneutgifterna är 4,17 procent (4,98).

Kostnad sålda varor under året uppgår till 4 015 Mkr (6 108).

Återvinning

Av projekt- och exploateringsfastigheters redovisade värde om 17 174

Mkr (18 037) förväntas cirka 13 800 Mkr (cirka 11 100) återvinnas genom

försäljning efter mer än 12 månader efter balansdagen. Resterande del

förväntas återvinnas inom 12 månader efter balansdagen.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 184

Not 23 Varulager

Redovisningsprinciper

Varulager omfattar råvaror och förnödenheter, varor under tillverkning,

färdiga varor och handelsvaror.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och

nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas

genom tillämpning av först in-, först ut- metoden och inkluderar utgifter

som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem

till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor inkluderar

anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en

normal kapacitet.

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den

löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för

färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.


Mkr	2025	2024
Råvaror och förnödenheter	579	655
Varor under tillverkning	6	8
Färdiga varor och handelsvaror	935	949
Summa	1 520	1 612

Not 24 Kundfordringar

Totala kundfordringar uppgick till 6 835 Mkr (6 981). Affärsområdena

Anläggning och Projektutveckling har ökat kundfordringarna, medan

affärsområdena Bygg och Industri har minskat kundfordringarna i

jämförelse med 2024.

Kundfordringar är nedskrivna i resultaträkningen med konstaterade och

förväntade kundförluster om totalt 33 Mkr (36). Konstaterade

kundförluster uppgick till 30 Mkr (25) i koncernen, varav 5 Mkr var

nedskrivna 2024. Förlusterna har uppstått i samband med konkurs hos

några av företagets kunder. Merparten av förlusterna är hänförliga till

affärsområdena Industri och Anläggning.


Kundfordringar
Mkr	2025	2024
Privata kunder	2 827	2 857
Offentliga kunder	3 990	4 134
Joint venture	59	30
Kundfordringar, brutto	6 876	7 021
Förlustreserv	-41	-40
Kundfordringar, netto	6 835	6 981

För mer information om kundfordringar se not 33.

Not 25 Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter


Mkr	2025	2024
Upplupna rörelseintäkter	90	91
Upplupna ränteintäkter ¹⁾	3	581
Förutbetalda hyror	18	0
Förutbetalda omkostnader	130	130
Övrigt	116	100
Summa	357	902

¹⁾ År 2024 ingår fordran på Unibail Rodamco Westfield relaterat till skiljedomen Mall

of Scandinavia med 576 Mkr. Fordran har blivit slutligt reglerad år 2025. För mer

information se Övriga upplysningar.

Not 26 Eget kapital

Aktier och aktiekapital


	A-aktier	B-aktier	Totalt antal emitterade fullt betalda aktier	Aktiekapital, kronor
Emitterade per 1 januari 2025	34 319 957	261 729 773	296 049 730	1 583 866 056
Emitterade per 31 december 2025	34 319 957	261 729 773	296 049 730	1 583 866 056

En A-aktie berättigar till 10 röster och en B-aktie till 1 röst. Alla aktierna har ett kvotvärde på 5,35 kr. För de aktier som finns i eget förvar (se nedan) är alla

rättigheter upphävda fram tills dess att dessa aktier återutges.

Återköpta egna aktier som reducerat Eget kapitalposten balanserade vinstmedel inklusive årets resultat


	Antal aktier		Belopp som påverkat eget kapital, Mkr¹⁾
	2025	2024	2025	2024
Ingående återköpta egna aktier	8 597 984	8 597 984	1 429	1 429
Under året återköpta aktier ²⁾	5 374 000	—	415	—
Utgående återköpta egna aktier	13 971 984	8 597 984	1 844	1 429

¹⁾ Belopp som påverkat eget kapital avser det ackumulerade nettobeloppet av förvärvade och avyttrade egna aktier.

²⁾ Därutöver har 146 000 aktier förvärvats som likvidavräknats år 2026.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 185

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkurser

som betalats i samband med emissioner.

Reserver

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår

vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som

har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta

som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och

koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Vidare

består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid

omvärdering av skulder som upptagits som säkringsinstrument av en

nettoinvestering i en utländsk verksamhet.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade

nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument

hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade

vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och

samarbetsarrangemang.

Utdelning

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande utdelning; Kontant

utdelning 3,30 kr per aktie (2,75), totalt kronor 930 374 762 (787 848 552)

beräknat på antalet utestående aktier. Utdelningen delas upp på två

utbetalningstillfällen och den totala utdelningen beräknas på vid

utdelningstillfället utestående aktier. Utdelningen blir föremål för

fastställelse på årsstämman den 29 april 2026.

Under år 2025 har kontant utdelning lämnats med 2,75 kr per aktie

(1,50).

Not 27 Räntebärande skulder


Mkr	2025	2024
Räntebärande långfristiga skulder	5 853	6 094
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering	5	53
Räntebärande kortfristiga skulder	3 419	5 368
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering	2 360	2 859
Summa	11 637	14 374

Långfristiga skulder


Mkr	2025	2024
Banklån ¹⁾	919	1 589
Obligationer	3 348	2 935
Leasingskulder	1 575	1 618
Övriga skulder	16	5
Summa	5 858	6 147

¹⁾ Varav 5 Mkr (53) utgörs av projektfinansiering.

Kortfristiga skulder


Mkr	2025	2024
Banklån¹⁾	2 632	2 855
Företagscertifikat	97	642
Obligationer	750	787
Leasingskulder	518	575
Skulder i svenska bostadsrättsföreningar ²⁾	1 782	2 258
Lån från joint venture	—	1 100
Övriga skulder	—	10
Summa	5 779	8 227

¹⁾ Varav 578 Mkr (601) utgörs av projektfinansiering.

²⁾ Skulder i svenska bostadsrättsföreningar utgör i sin helhet projektfinansiering.

Förändring av skulder


			Ej kassaflödespåverkande poster
Mkr	2024-12-31	Kassaflöde	Nya leasingavtal	Avyttringar	Övriga förändringar		Valutakurs- differens	2025-12-31
Banklån	4 444	-807					-86	3 551
Företagscertifikat	642	-522					-23	97
Obligationer	3 722	445					-69	4 098
Leasingskulder	2 193	-680	506	-1	131	¹⁾	-56	2 093
Skulder i svenska bostadsrättsföreningar	2 258	-476						1 782
Lån från joint ventures	1 100				-1 100	²⁾		—
Övriga skulder	15	16			-15			16
Summa	14 374	-2 024	506	-1	-984		-234	11 637


			Ej kassaflödespåverkande poster
Mkr	2023-12-31	Kassaflöde	Nya leasingavtal	Förvärv³⁾	Övriga förändringar		Valutakurs- differens	2024-12-31
Banklån	6 456	-2 272		195			65	4 444
Företagscertifikat	523	109					10	642
Obligationer	3 047	650					25	3 722
Leasingskulder	2 257	-721	565		84	¹⁾	8	2 193
Skulder i svenska bostadsrättsföreningar	6 050	-3 792						2 258
Lån från joint ventures	—			1 100				1 100
Övriga skulder	85	-63			-7			15
Summa	18 418	-6 089	565	1 295	77		108	14 374

¹⁾ Avser förlängningar, indexförändringar och avslut av kontrakt.

²⁾ Avser utdelning om 1 100 Mkr som kvittades mot räntebärande skuld som uppkom

i samband med förvärv av fastigheter från Fastighets AB Centur.

³⁾ Förvärvade skulder inkluderar övertagna skulder vid både rörelse- och

tillgångsförvärv.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 186

Not 28 Leasing

Redovisningsprinciper

Peabs leasingavtal utgörs främst av fordon, hyra av kontor och andra

lokaler, tomträtter och markarrenden.

En tillgång för en nyttjanderätt och en leasingskuld redovisas vid

leasingavtalets inledningsdatum, vilket är det datum då Peab får tillgång

till och har möjlighet att börja använda den underliggande tillgången.

Nyttjanderätten värderas initialt till anskaffningsvärde, vilket består av

leasingskuldens initiala värde med tillägg för leasingavgifter som

betalats vid eller före inledningsdatumet plus eventuella initiala direkta

utgifter. Nyttjanderätten skrivs av linjärt från inledningsdatumet till i

normalfallet leasingperiodens slut. I de fall då anskaffningsvärdet för

nyttjanderätten återspeglar att en option att köpa den underliggande

tillgången kommer att nyttjas skrivs tillgången av över den

underliggande tillgångens nyttjandeperiod.

Leasingskulden – som delas upp i långfristig och kortfristig del – värderas

initialt till nuvärdet av återstående leasingavgifter under den bedömda

leasingperioden. Leasingperioden utgörs av den ej uppsägbara perioden

med tillägg för ytterligare perioder i avtalet om det vid

inledningsdatumet bedöms som rimligt säkert att dessa kommer att

nyttjas. Beräkningar för tomträtter baseras på en evig leasingperiod, i

den mån hyrestagaren (Peab) inte kan säga upp tomträttsavtalet.

Leasingavgifterna diskonteras normalt med koncernens marginella

upplåningsränta, vilken utöver koncernens kreditrisk återspeglar

respektive avtals leasingperiod, valuta och kvalitet på underliggande

tillgång som tänkt säkerhet. I de fall leasingavtalets implicita ränta lätt

kan fastställas används dock den räntan, vilket är fallet för delar av

koncernens leasingavtal avseende fordon.

Skuldens värde ökas med räntekostnaden för respektive period och

reduceras med leasingbetalningarna. Räntekostnaden beräknas som

skuldens värde multiplicerat med diskonteringsräntan.

Variabla leasingavgifter som inte baseras på index eller räntesats

redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Leasingskulden för lokaler och mark med hyra som indexuppräknas

beräknas på den hyra som gäller vid respektive rapportperiods slut. När

hyresnivån räknats upp med index justeras skulden, baserat på den nya

hyresnivån, med motsvarande justering av nyttjanderättens redovisade

tillgångsvärde. På motsvarande sätt justeras skuldens och tillgångens

värde i samband med att ombedömning sker av leasingperioden. Detta

sker i samband med att sista uppsägningsdatumet inom tidigare

bedömd leasingperiod för lokalhyresavtal har passerats alternativt då

betydelsefulla händelser inträffar eller omständigheterna på ett

betydande sätt förändras på ett sätt som är inom koncernens kontroll

och påverkar den gällande bedömningen av leasingperioden.

För leasingavtal som har en leasingperiod på 12 månader eller mindre

eller med en underliggande tillgång av lågt värde, redovisas inte någon

nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingavgifter för dessa

leasingavtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.

Leasing – leasetagare


	Nyttjanderättstillgångar
Mkr	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Förvaltnings- fastigheter	Projekt- och exploateringsfastigheter	Totalt
Av- och nedskrivningar under 2025	-314	-324	—	—	-638
Utgående redovisat värde 31 december 2025	985	878	24	277	2 164
Av- och nedskrivningar under 2024	-330	-334	—	—	-664
Utgående redovisat värde 31 december 2024	1 091	857	23	305	2 276

I koncernens tillkommande nyttjanderätter ingår anskaffningsvärdet för

under året nyanskaffade nyttjanderätter samt tillkommande belopp vid

omprövning av leasingskulder på grund av ändrade betalningar till följd

av att leasingperioden har förändrats. Tillkommande nyttjanderätter

under 2025 uppgick till 650 Mkr (661). För 2024 ingick 155 Mkr avseende

tomträtter redovisade som projekt- och exploateringsfastigheter.

Avtalade ännu ej påbörjade leasingavtal


Mkr	2025	2024
Avtalade ännu ej påbörjade leasingavtal	149	80



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 187

Koncernen har ingått avtal att leasa tillgångar, huvudsakligen fordon. Då

Peab ännu inte har tillgång till dessa fordon redovisas ingen

nyttjanderätt eller leasingskuld.

Övriga leasingupplysningar

Under 2025 redovisade Peab räntekostnader på leasingskulder med 82

Mkr (86). Total utbetalning för leasing uppgick under 2025 till 2 164 Mkr (2

168).

Årets kostnad för korttidsleasingavtal uppgick till 1 427 Mkr (1 408). Årets

kostnad för leasingavtal för mindre värde uppgick till 12 Mkr (29).

Variabla avgifter som inte ingår i leasingskulden uppgick till 26 Mkr (19).

Leasingintäkter avseende objekt som vidareuthyrs uppgick till 9 Mkr (7).

Räntebärande skulder för leasing framgår av not 27 och löptidsanalys

framgår av not 33.

• Byggnader och mark – avser huvudsakligen kontors- och lokalhyror,

tomträtter och markarrenden. Kontors- och lokalhyror löper

vanligtvis mellan tre och tio år. I de fall det är rimligt säkert att

förlängningsoptionen kommer att nyttjas ingår denna i

leasingperioden. Tomträtter som inte är uppsägningsbara anses ha en

evig leasingperiod.

• Maskiner och inventarier – avser huvudsakligen fordon. Hyresavtalen

löper vanligtvis på fyra till fem år inklusive förlängningsoption.

• Förvaltningsfastigheter – avser tomträtter. Tomträttsavtal som inte är

uppsägningsbara anses ha en evig leasingperiod.

• Projekt- och exploateringsfastigheter – avser tomträtter.

Tomträttsavtal som inte är uppsägningsbara anses ha en evig

leasingperiod.

Sale and leaseback

Under 2024 sålde Peab en av sina kontorsbyggnader och ingick avtal om

att leasa tillbaka byggnaden initialt under 10 år och därefter med

möjlighet till ytterligare perioder om 3 år. Resultatet från sale and

leaseback-transaktionen uppgick till 5 Mkr.

Leasing- leasegivare

Årets intäktsförda leasingavgifter:


Mkr	2025	2024
Minimileaseavgifter	930	834
Variabla avgifter	8	1
Totala leasingintäkter	938	835

Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:


Mkr	2025	2024
Inom ett år	100	85
Mellan ett och fem år	204	169
Senare än fem år	93	101
Summa	397	355

Not 29 Avsättningar

Redovisningsprinciper

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig

legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse,

och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att

krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av

beloppet kan göras.

Ej upparbetad befarad förlust

Befarade förluster i entreprenadavtal kostnadsförs så snart de är kända.

Den ej upparbetade delen av befarad förlust redovisas som avsättning.

Avsättning för ej upparbetad befarad förlust har gjorts inom samtliga

affärsområden även om merparten är relaterat till affärsområde Bygg.

Garantikostnader

Avser beräknad kostnad för att åtgärda fel och brister avseende

avslutade projekt som uppkommer under projektens garantitid samt

lämnade hyresgarantier. Utflödet av resurser sker under projektens

garantitid som huvudsakligen uppgår till två till fem år. Då effekten av

när i tiden betalning sker inte är väsentlig, nuvärdesberäknas inte

förväntade framtida utbetalningar. Avsättning för garantikostnader har

gjorts inom samtliga affärsområden.

Återställningskostnader

Avser beräknade återställningskostnader inom Industriverksamheten för

grus- och bergtäkter efter avslutad brytning. Avsättningen ökar utifrån

bruten mängd och återföres efter utförd återställning. Avsatt belopp

förväntas tas i anspråk successivt efter avslutad brytning. Återställning

kan förväntas ske under 1 till 15 år. Beräkningen av avsättningsbeloppet

bygger på bedömda framtida utbetalningar för återställning och

avspeglar Peabs bästa bedömning med beaktande av risken i

kassaflödena.

Löneskatt på pensionskostnader och sociala avgifter

Pensionsavtal har ingåtts där koncernen förvärvat kapitalförsäkringar

som säkrats till förmån för anställda genom pantsättning. Avsättning för

särskild löneskatt reserveras beräknat på kapitalförsäkringens verkliga

värde, utom i de fall kapitalförsäkringen enligt avtal ska täcka särskild

löneskatt.

Avsättning för sociala avgifter på prestationsaktieprogram reserveras

baserat på aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället.

Tvister

Avser uppkomna tvister inom samtliga affärsområden.

Åtagande i joint ventures

Avser andelar i joint ventures med ett negativt koncernmässigt värde.

Övrigt

Avser övriga mindre avsättningar.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Tvister

Verksamheten i Peab är till stor del projektrelaterad. Det finns en mängd

olika kontraktsformer där risknivån varierar beroende på kontraktstyp.

Oavsett kontraktsform kan oklarheter kring avtalsvillkor leda till

gränsdragningsfrågor följt av tvist med beställare. Det faktiska utfallet av

tvistiga belopp kan komma att avvika från de, enligt bästa bedömning,

redovisade.

Avsättningar som är långfristiga skulder


Mkr	2025	2024
Ej upparbetad befarad förlust	412	507
Garantikostnader	641	547
Återställningskostnader	214	246
Löneskatt på pensionskostnader och sociala avgifter	162	147
Tvister	1	1
Åtaganden i joint ventures	1	1
Övrigt	33	44
Summa	1 464	1 493

Avsättningar som är kortfristiga skulder


Mkr	2025	2024
Ej upparbetad befarad förlust	141	110
Garantikostnader	120	84
Återställningskostnader	74	93
Tvister	80	40
Övrigt	60	58
Summa	475	385



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 188


2025, Mkr	Ej upparbetad befarad förlust	Garantikostnader	Återställnings- kostnader	Löneskatt på pensions- kostnader och sociala avgifter	Tvister	Åtaganden i joint ventures	Övrigt	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång	617	631	339	147	41	1	102	1 878
Avsättningar som gjorts under året	28	494	10	23	44		35	634
Belopp som tagits i anspråk under året	-92	-335	-45	-8	-3		-42	-525
Outnyttjade belopp som har återförts under året		-12	-10					-22
Ökning under året av diskonterade belopp			1					1
Valutakursdifferens	0	-17	-7	0	-1	0	-2	-27
Redovisat värde vid årets utgång	553	761	288	162	81	1	93	1 939

Varav långfristig del av avsättningarna	412	641	214	162	1	1	33	1 464
Varav kortfristig del av avsättningarna	141	120	74		80		60	475


2024, Mkr	Ej upparbetad befarad förlust	Garantikostnader	Återställnings- kostnader	Löneskatt på pensions- kostnader och sociala avgifter	Tvister	Åtaganden i joint ventures	Övrigt	Totalt
Redovisat värde vid årets ingång	708	582	251	135	44	127	124	1 971
Avsättningar som gjorts under året	29	431	103	32	3		57	655
Belopp som tagits i anspråk under året	-120	-355	-17	-20	-6		-78	-596
Outnyttjade belopp som har återförts under året		-32					-1	-33
Ökning under året av diskonterade belopp			1					1
Omklassificering						-126		-126
Valutakursdifferens	0	5	1		0	0	0	6
Redovisat värde vid årets utgång	617	631	339	147	41	1	102	1 878

Varav långfristig del av avsättningarna	507	547	246	147	1	1	44	1 493
Varav kortfristig del av avsättningarna	110	84	93		40		58	385

Not 30 Övriga skulder

Övriga långfristiga skulder


Mkr	2025	2024
Skulder förvärvade fastigheter	183	151
Derivat som innehas för säkring	1	—
Övriga skulder	12	13
Summa	196	164

Övriga kortfristiga skulder


Mkr	2025	2024
Skulder till joint ventures	—	2
Källskatt, sociala avgifter	369	387
Mervärdesskatt, övriga skatter	545	535
A-conto pågående arbete	1 094	855
Derivat som innehas för säkring	17	1
Skulder förvärvade fastigheter	55	366
Övriga skulder	82	126
Summa	2 162	2 272

Not 31 Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter


Mkr	2025	2024
Lönekostnader	1 798	1 813
Sociala avgifter	512	514
Rörelsekostnader	1 183	1 228
Negativa värde joint ventures ¹⁾	20	12
Räntekostnader	17	22
Hyresintäkter	41	35
Summa	3 571	3 624

¹⁾ Avser joint venture där nettot av eget kapital och internvinsteliminering är negativt



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 189

Not 32 Klassificering och värdering av

finansiella tillgångar och skulder

Redovisningsprinciper

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på

tillgångssidan likvida medel, kortfristiga placeringar, kundfordringar,

värdepappersinnehav, lånefordringar samt derivat. På skuldsidan

återfinns leverantörsskulder, låneskulder, villkorad köpeskilling samt

derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när

Peab blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas

upp när Peab presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger för

motparten att betala, även om faktura ännu inte skickats.

Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld

tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger

att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas

upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i

avtalet realiseras, förfaller eller Peab förlorar kontrollen över dem.

Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas

bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på

annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Vinst

och förlust vid bortbokning eller vid modifiering redovisas i resultatet.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett

nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att

kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med

ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera

skulden.

Avistaförvärv och avistaavyttring av finansiella tillgångar redovisas på

affärsdagen, som utgör den dag då Peab förbinder sig att förvärva eller

avyttra tillgången.

Värdering vid första redovisningstillfället

Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde med tillägg/

avdrag för transaktionsutgifter, förutom avseende instrument som

löpande värderas till verkligt värde via resultatet för vilka

transaktionsutgifter istället kostnadsförs då de uppkommer.

Kundfordringar (utan en betydande finansieringskomponent) värderas

initialt till det transaktionspris som fastställts enligt IFRS 15.

Klassificering och efterföljande värdering av finansiella tillgångar

Vid första redovisningstillfället klassificeras en finansiell tillgång som

värderad till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt

totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Nedan beskrivs hur

koncernens olika innehav av finansiella tillgångar har klassificerats.

Innehav av onoterade fonder

Koncernen innehar andelar i onoterade fastighets- och

infrastrukturfonder. Fonderna värderas till verkligt värde via resultatet.

Verkligt värde är baserat på värdering erhållen från förvaltande institut

och värderingen tillhör nivå 3 i värderingshierarkin. Information om den

indata som använts av institutet vid värderingen är dock inte tillgänglig

för koncernen, varför upplysning om sådan data ej lämnas.

Innehav av aktier och andelar i onoterade bolag

Koncernens innehav av aktier och andelar i onoterade bolag (som inte

utgör dotterbolag, intressebolag eller joint venture) värderas till verkligt

värde via resultatet.

Derivat som ej säkringsredovisas

Derivat för vilka säkringsredovisning ej tillämpas redovisas till verkligt

värde via resultatet. Derivat med ett för Peab positivt respektive negativt

verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar respektive

skulder i balansräkningen.

Övriga finansiella tillgångar

Samtliga övriga finansiella tillgångar redovisas till upplupet

anskaffningsvärde. Detta eftersom de innehas inom ramen för en

affärsmodell vars mål är att erhålla de avtalsenliga kassaflödena

samtidigt som kassaflödena från tillgångarna endast utgörs av

betalningar av kapitalbelopp och ränta.

Klassificering och efterföljande värdering av finansiella skulder

Finansiella skulder klassificeras som värderade till upplupet

anskaffningsvärde eller värderade till verkligt värde via resultatet. De

finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet består av

villkorade tilläggsköpeskillingar för rörelseförvärv samt av derivat med

för Peab negativt verkligt värde och som inte säkringsredovisas. Verkligt

värde för koncernens villkorade köpeskillingar har beräknats som

nuvärdet av det belopp som förväntas betalas ut enligt respektive avtal.

Alla andra finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde

med tillämpning av effektivräntemetoden.

Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

Vid beräkningen av verkligt värde på räntebärande fordringar och

skulder har diskontering skett av framtida kassaflöden till noterad

marknadsränta för återstående löptider. Vid beräkning av verkligt värde

på valutaderivat och råvaruderivat har balansdagens avistakurser

använts. För icke räntebärande tillgångs- och skuldposter såsom

kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på

mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt

värde. Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt

verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 190

Klassificering av finansiella instrument och verkliga värden


	Värderade till verkligt värde via resultaträkningen		Derivat som används i säkringsredovisning		Upplupet anskaffningsvärde		Summa redovisat värde		Verkligt värde ¹⁾
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav	45	45					45	45	45	45
Räntebärande långfristiga fordringar					503	516	503	516	502	530
Övriga långfristiga fordringar					26	5	26	5	26	5
Kundfordringar					6 835	6 981	6 835	6 981	6 835	6 981
Räntebärande kortfristiga fordringar					20	1 127	20	1 127	20	1 127
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter					3	581	3	581	3	581
Övriga kortfristiga fordringar	3	3	4	7	210	190	217	200	217	200
Likvida medel					3 145	1 478	3 145	1 478	3 145	1 478
Summa finansiella tillgångar	48	48	4	7	10 742	10 878	10 794	10 933	10 793	10 947

Finansiella skulder
Räntebärande långfristiga skulder					5 853	6 094	5 853	6 094	5 897	6 103
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering					5	53	5	53	5	53
Övriga långfristiga skulder	1				148	96	149	96	149	96
Räntebärande kortfristiga skulder					3 419	5 368	3 419	5 368	3 420	5 369
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering					2 360	2 859	2 360	2 859	2 360	2 860
Leverantörsskulder					4 115	4 096	4 115	4 096	4 115	4 096
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter					17	22	17	22	17	22
Övriga kortfristiga skulder	6	—	11	1	65	122	82	123	82	123
Summa finansiella skulder	7	—	11	1	15 982	18 710	16 000	18 711	16 045	18 722

¹⁾I samtliga de fall där det föreligger en skillnad mellan redovisat värde och verkligt värde tillhör upplysningen verkligt värdenivå 3 i värderingshierarkin.

Effekter av värdering av valutaderivat till verkligt värde ingår i

koncernens resultaträkning med totalt -3 Mkr (1). Effekter av värdering av

onoterade aktier och fonder inklusive erhållna utdelningar uppgår till 2

Mkr (0).

Verkliga värden

Uppdelning av hur verkligt värde bestäms görs utifrån tre nivåer;

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma

instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte

inkluderas i nivå 1

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 191

Av nedanstående tabell framgår nivåindelningen för de finansiella tillgångar och finansiella skulder som redovisas till verkligt värde i koncernens

balansräkning.


	Nivå 2		Nivå 3		Summa
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav			45	45	45	45
Varav onoterade aktier och andelar			45	41	45	41
Varav onoterade fonder				4	—	4
Övriga kortfristiga fordringar	7	10			7	10
Varav valutaderivat		1			—	1
Varav råvarusäkring med termin	7	9			7	9
Summa finansiella tillgångar	7	10	45	45	52	55

Finansiella skulder
Övriga långfristiga skulder	1				1	—
Varav råvarusäkring med termin	1				1	—
Övriga kortfristiga skulder	17	1			17	1
Varav valutaderivat	3				3	—
Varav råvarusäkring med termin	14	1			14	1
Summa finansiella skulder	18	1	—	—	18	1

I tabellerna nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för de tillgångar och skulder som ingår i nivå 3.


	Långfristiga värdepappersinnehav
	Onoterade fonder		Onoterade aktier och andelar
Mkr	2025	2024	2025	2024
Ingående balans	4	5	41	41
Investeringar	1
Erhållen utdelning	-3	-1
Redovisat i årets resultat
Finansnetto	-2		4
Utgående balans	—	4	45	41


	Villkorad köpeskilling
Mkr	2025	2024
Ingående balans	—	6
Årets utbetalningar		-6
Utgående balans	—	—



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 192

Not 33 Finansiella risker och finanspolicy

Redovisningsprinciper

Säkringsredovisning

Peab innehar ränte-, valuta- och råvaruderivat som utnyttjas för att täcka

risker för valutakursförändringar, ränteförändringar och prisförändringar

på råvaror.

Säkring av ränterisk (kassaflödessäkring)

För skydd mot ränterisk kopplad till koncernens upplåning används, från

tid till annan, ränteswappar och säkringsredovisning tillämpas

(kassaflödessäkring). Ränteswapparna värderas till verkligt värde i

balansräkningen. Räntekupongdelen redovisas löpande som en

korrigering av räntekostnaden i finansnettot. Effektiv del av orealiserade

förändringar i verkligt värde på ränteswapparna redovisas i övrigt

totalresultat och ingår som en del av säkringsreserven till dess att den

säkrade posten (dvs. betalning av ränta på säkrade lån) påverkar

resultatet och så länge som kriterierna för säkringsredovisning är

uppfyllda.

Säkring av råvaruprisrisk

Koncernen använder derivatinstrument för att säkra prisrisk vid inköp av

bitumen samt för att säkra värdet av lager av bitumen. Samtliga

derivatinstrument värderas till verkligt värde i balansräkningen. Peab

tillämpar säkringsredovisning för vissa av säkringarna avseende

bitumen;

• För derivat som är identifierade som kassaflödessäkringar redovisas

effektiv del av periodens orealiserade värdeförändring i

säkringsreserven via övrigt totalresultat. Säkringsresultatet

inkluderas härefter i varulagrets anskaffningsvärde och påverkar

resultatposten kostnader för produktion. Eventuell ineffektiv del av

derivatets värdeförändring redovisas direkt i resultatet.

• För derivat identifierade som verkligt värde säkringar redovisas

periodens värdeförändring i resultatet och effektiv del av

säkringsresultatet justerar det redovisade värdet av varulager och

redovisas i resultatet. Justeringen av varulagrets värde påverkar

resultatposten kostnader för produktion.

Peab har även derivat för att säkra inköp av gas och olika oljor.

Säkringsredovisning tillämpas inte för dessa derivat vilket innebär att

förändringarna i derivatens verkliga värden redovisas direkt i resultatet

som kostnad för produktion inom rörelseresultatet för den period då de

uppkommer. Från och med 2026 tillämpas kassaflödessäkring för olje

relaterade derivat, vilka redovisas på samma sätt som Bitumen enligt

ovanstående beskrivning.

Säkring av valutarisk

Koncernen använder, från tid till annan, valutaterminer för att säkra

valutarisk vid inköp i utländsk valuta. Terminerna värderas då till verkligt

värde i balansräkningen och periodens värdeförändring redovisas i

resultaträkningen som finansiell post.

Säkring av nettoinvesteringar

I viss utsträckning har åtgärder vidtagits för att reducera valutarisker

som är förknippade med investeringar i utländska verksamheter. Det har

skett genom upptagande av lån i samma valuta som

nettoinvesteringarna. Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån

omräknade till balansdagskurs. Den effektiva delen av periodens

valutakursförändringar avseende säkringsinstrumenten som identifierats

för säkringsredovisning redovisas i övrigt totalresultat och de

ackumulerade förändringarna i en särskild komponent i eget kapital

(omräkningsreserven), för att möta och delvis matcha de

omräkningsdifferenser som påverkar övrigt totalresultat avseende

nettotillgångarna i de säkrade utlandsverksamheterna. I de fall säkringen

inte är effektiv redovisas den ineffektiva delen direkt i resultatet som

finansiell post.

Förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar

Koncernen redovisar förlustreserv för förväntade kreditförluster på

finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde.

Förlustreserven för kundfordringar värderas till ett belopp som

motsvarar de förväntade förlusterna för den återstående löptiden. För

övriga fordringar värderas förlustreserven till ett belopp som motsvarar

12 månaders förväntade kreditförluster, givet att kreditrisken inte ökat

betydligt sedan tidpunkten då fordran ursprungligen redovisades. Om

kreditrisken ökat betydligt sedan den tidpunkt då fordran ursprungligen

redovisades värderas förlustreserven istället till ett belopp som

motsvarar de förväntade kreditförlusterna under återstående löptid.

Förlustreserven beräknas som nuvärdet av alla underskott i kassaflödena

(d.v.s. skillnaden mellan kassaflödena i enlighet med avtalet och de

kassaflöden som koncernen förväntar sig att få). Fordringar med kort

löptid diskonteras dock inte. I balansräkningen redovisas tillgångar netto

efter eventuella nedskrivningar. Nedskrivningar redovisas i resultatet.

För kundfordringar beräknas reserven för förväntade kreditförluster

genom att det för vissa fordringar sker individuellt bedömd reservering i

det fall det särskilt identifierats ett nedskrivningsbehov. För övriga

kundfordringar görs kollektiv reservering för förväntade kreditförluster

baserat på koncernens historik av kreditförluster inom olika

affärsområden. Modellen uppdateras löpande för att beakta förändringar

i förluststatistik över tid.

För övriga tillgångar och fordringar beräknas förlustreserven genom att

koncernen bedömer risken för fallissemang hos motparten (probability

of default) med utgångspunkt från tillgänglig statistik från ratinginstitut

samt den förlust som koncernen skulle drabbas av vid ett eventuellt

fallissemang (loss given default).

En finansiell tillgångs redovisade bruttovärde skrivs bort när koncernen

inte har några rimliga förväntningar på att återvinna en finansiell tillgång

i sin helhet eller en del av den.

Finansförvaltningen

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av

finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets

resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser,

räntenivåer, råvarupriser, refinansierings- och kreditrisker samt

likviditetsbehov. Koncernens finansförvaltning styrs i enlighet med

gällande finanspolicy, vilken fastställs av Peabs styrelse och bildar ett

ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för

finansverksamheten. Styrelsen har utsett ett finansutskott, som leds av

styrelsens ordförande, vilket mellan styrelsemötena kan ta beslut under

gällande finanspolicy. Finansutskottet ska på nästkommande

styrelsemöte redogöra för de beslut som fattats. Koncernfunktion

Ekonomi och finans samt koncernens internbank Peab Finans AB svarar

för samordningen av koncernens finansverksamhet. Den övergripande

målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en

kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på

koncernens resultat som härrör från finansiella risker.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisken är risken att Peab kan få problem att fullgöra sina

betalningsskyldigheter till följd av bristande likviditet eller problem att

omsätta eller att ta upp nya externa lån. För att säkra tillgången på

likviditet tecknas bindande kreditlöften. Koncernen har en

månadsplanering avseende tillgänglig likviditet som omfattar alla

koncernens enheter. Planeringen uppdateras varje vecka. Koncernens

prognoser omfattar även likviditetsplanering på medellång sikt.

Likviditetsplaneringen används för att hantera likviditetsrisken och

kostnaderna för finansieringen av koncernen.

Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella

åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande

oförutsedda kostnader. Likviditetsriskerna hanteras av den centrala

finansavdelningen för hela koncernen och per årsskiftet fanns tillgänglig

likviditet enligt nedan.

Tillgänglig likviditet


Mkr	2025-12-31	2024-12-31
Kassa och bankplaceringar	3 145	1 478
Outnyttjade checkräkningskrediter	500	500
Övriga outnyttjade kreditlimiter	6 598	7 552
Likviditetsåtagande för utestående företags- certifikat och utnyttjad checkräkningskredit	-164	-708
Summa	10 079	8 822

Finansieringsrisk

Peabs finanspolicy innehåller riktlinjer och regler för förvaltningen av

koncernens räntebärande skulder. Finanspolicyn omfattar dock inte

regelverk avseende räntebärande skulder i svenska bostadsrättsföreningar

eller leasingskulder som Peab redovisar för leasingavtal som av

leasegivaren klassificeras som operationell leasing (IFRS 16, tillkommande

leasing). Skulderna i svenska bostadsrättsföreningar tas upp i enlighet

med hantering av starttillstånd av bostadsrättsprojekt, vilka beslutas i

koncernens investeringsgrupp för Bostadsutveckling. Utnyttjandet av

operationella leasingavtal inom Peab hanteras i enlighet med Peabs

regelverk för ingående av hyresavtal och beslutas i koncernens

investeringsgrupp för Fastighetsutveckling. I policyn för intern kontroll och

styrning regleras mandat från styrelsen avseende investeringsgrupperna.

Enligt finanspolicyn ska koncernens räntebärande skulder huvudsakligen

vara täckta av beviljade lånelöften med en löptid uppgående till 1–5 år. Vid

årsskiftet var den genomsnittliga lånebindningstiden på utnyttjade

krediter 29 månader (23), på ej utnyttjade krediter 28 månader (28) samt

på totala beviljade krediter 28 månader (25). Grundfinansiering utgörs av

en kreditfacilitet på totalt 7 000 Mkr och löper till juni 2028. Vid förfall av

kreditfacilitet sker refinansiering senast 1 år innan förfall. Denna

lånefacilitet kompletteras med kapitalmarknadsfinansiering, andra typer

av kortfristig rörelsefinansiering, projektrelaterade krediter samt leasing-

och avbetalningsfinansiering. Vid årsskiftet var 402 Mkr (846) av

lånefaciliteten utnyttjad. Lånefaciliteten innehåller finansiella nyckeltal

(covenants) i form av räntetäckningsgrad samt soliditet som koncernen

ska uppfylla, vilket är sedvanligt för denna typ av låneavtal. Peab uppfyllde

dessa nyckeltal med god marginal vid utgången av 2025. Lånefaciliteten är

länkad till Peabs hållbarhetsmål. Dessa mål är att till år 2030 minska

utsläppet av växthusgaser för egen produktion med 60 procent (Scope 1+2,

ton CO2e/Mkr) och för insatsvaror och köpta tjänster med 50 procent

(Scope 3, ton CO2e/Mkr). Räntemarginalen för kreditfaciliteten är kopplad

till bestämda nivåer på årliga utsläppsminskningar. Utfallet 2025 för Scope

1+2 innebar en minskning med 58 procent sedan basåret 2015. Utfallet

2025 för Scope 3 innebar en minskning med 7 procent sedan basåret 2015.

Peab uppfyllde hållbarhetsmålen för lånefaciliteten för Scope 1+2 men

uppfyllde ej Scope 3.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 193

Peab har sedan 2004 ett låneprogram för företagscertifikat. Programmet

ger Peab möjlighet att emittera företagscertifikat upp till ett maximalt

belopp om 3,5 miljarder kronor. Låntagare är Peab Finans AB med

garanti från Peab AB. Vid årsskiftet hade Peab företagscertifikat

uppgående till totalt 97 Mkr (646). Fördelat per valuta var det 9 MEUR

(41), respektive 0 Mkr (175).

Peab har sedan 2012 ett MTN-program med en låneram på 7,5 miljarder

kronor. Vid årsskiftet hade Peab utestående obligationslån uppgående

till nominellt 125 MEUR (85) och 2 750 Mkr (2 750), motsvarande totalt 4

098 Mkr (3 726). Peab emitterade den 11 mars 2025 en grön obligation till

ett värde om 500 Mkr. Obligationen har en löptid på 3 år, och

emitterades med en rörlig ränta om 3 månaders Stibor plus 1,50

procentenheter. Peab har per den 31 december 2025 emitterat 2 500 Mkr

(2 000) under ramverket för grön finansiering. Emissionen av gröna

obligationer gjordes inom ramen för Peabs svenska MTN-program och

ramverket för grön finansiering. Ramverket har granskats av det

oberoende bolaget Sustainalytics, som slår fast att det är robust,

transparent och i linje med den senaste marknadsstandarden. Medlen

från de gröna lånen används till att finansiera investeringar inom gröna

byggnader, ECO-effektiva och cirkulära produkter och

produktionsprocesser, rena transporter samt vattenhantering och

hantering av föroreningar. För mer information se Investerarrapport grön

obligation på Peabs hemsida under rubriken investerare.

Totala beviljade kreditlöften, exklusive del av certifikatprogrammet som

ej utnyttjats och exklusive ej utnyttjad del av MTN-programmet, uppgick

den 31 december 2025 til 15 620 Mkr (18 710). Utav totala beviljade

kreditlöften var 8 521 Mkr (10 656) utnyttjade.

Löptidsanalys finansiella skulder, odiskonterade kassaflöden inklusive ränta


2025, Mkr	Valuta	Medelränta på balansdagen, %	Nominellt belopp ursprunglig valuta	Belopp SEK	Förfall 2026 jan-mar	Förfall 2026 apr-dec	Förfall 2027	Förfall 2028	Förfall 2029	Förfall 2030	Förfall 2031-
Banklån	SEK	3,7	2 562	2 562	1 393	660	243	128	68	65	5
Banklån	NOK	5,7	504	461	349	79	24	5			4
Banklån	EUR	3,4	48	517	129	387	1
Banklån	DKK	3,5	114	165	161	4
Företagscertifikat	EUR	2,5	9	97	97
Obligationslån	SEK	3,8	2 932	2 932	26	829	959	1 118
Obligationslån	EUR	3,9	140	1 510	13	39	264	468	450	276
Övriga skulder	SEK	3,3	19	19				1	1	1	16
Leasingskulder ¹⁾	SEK	3,7	480	480	43	118	133	175	3	6	2
Leasingskulder ¹⁾	NOK	5,9	228	209	16	55	38	27	23	14	36
Leasingskulder ¹⁾	EUR	4,1	9	98	7	13	14	4	4	1	55
Leasingskulder ¹⁾	DKK	5,0	41	60	3	10	11	12	11	7	6
Summa räntebärande finansiella skulder enligt finanspolicy				9 110	2 237	2 194	1 687	1 938	560	370	124
Leasingskulder ²⁾	SEK	3,4	872	872	34	173	191	144	95	37	198
Leasingskulder ²⁾	NOK	4,3	224	205	16	45	48	34	24	11	27
Leasingskulder ²⁾	EUR	3,8	52	563	14	37	44	36	33	21	378
Leasingskulder ²⁾	DKK	2,3	1	1		1
Banklån i svenska bostadsrättsföreningar³⁾	SEK	3,7	1 935	1 935	133	423	604	775
Summa räntebärande finansiella skulder enligt IFRS				12 686	2 434	2 873	2 574	2 927	712	439	727
Leverantörsskulder	SEK	—	3 126	3 126	3 126
Leverantörsskulder	NOK	—	521	477	477
Leverantörsskulder	EUR	—	38	409	409
Leverantörsskulder	DKK	—	69	100	100
Leverantörsskulder	Övriga	—		3	3
Övriga skulder	SEK	—	65	65	1			64
Övriga skulder	NOK	—	71	65			65
Övriga skulder	EUR	—	5	54		54
Derivat		—		18	5	11	2
Summa icke räntebärande finansiella skulder				4 317	4 121	65	67	64	—	—	—
Summa finansiella skulder				17 003	6 555	2 938	2 641	2 991	712	439	727

¹⁾Tidigare finansiell leasing.

²⁾ Tidigare operationell leasing. För leasingskulder avseende tomträtter inkluderas i tabellen ovan betalningar av tomträttsavgäld under kommande perioder. För perioder före 2031 anges betalningarna odiskonterade, men för perioden 2031 och senare anges det

diskonterade värdet av återstående betalningar eftersom en tomträtt utgör en evig förpliktelse att betala tomträttsavgäld. Per den 31 december 2025 uppgick koncernens leasingskulder för tomträtter till 275 Mkr (327), se vidare not 28 Leasing.

³⁾ För banklån i svenska bostadsrättsföreningar visar löptidsanalysen skuldernas kontraktuella förfallotidpunkter. Skulderna bokas dock bort i Peabs balansräkning i samband med att de slutliga bostadsköparna tillträder sina lägenheter, vilket i praktiken innebär

kortare tid än vad som anges i tabellen ovan.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 194


2024, Mkr	Valuta	Medelränta på balansdagen, %	Nominellt belopp ursprunglig valuta	Belopp SEK	Förfall 2025 jan-mar	Förfall 2025 apr-dec	Förfall 2026	Förfall 2027	Förfall 2028	Förfall 2029	Förfall 2030-
Banklån	SEK	4,2	2 903	2 903	1 399	837	404	167	77	19
Banklån	NOK	6,4	1 045	1 013	199	70	28	711	1	1	3
Banklån	EUR	4,2	48	557	4	91	70	66	63	58	205
Banklån	DKK	4,5	119	183	1	13		169
Företagscertifikat	SEK	3,6	176	176	150	26
Företagscertifikat	EUR	3,7	41	473	414	59
Obligationslån	SEK	4,5	3 040	3 040	531	80	848	953	628
Obligationslån	EUR	4,8	95	1 087	12	315	33	257	470
Övriga skulder	SEK	5,0	1 131	1 131	1 118						13
Övriga skulder	NOK	6,7	3	3		3
Leasingskulder ¹⁾	SEK	4,6	428	428	52	136	167	70	2	1
Leasingskulder ¹⁾	NOK	6,4	211	205	19	54	56	41	22	10	3
Leasingskulder ¹⁾	EUR	5,6	11	121	9	30	30	27	15	10
Leasingskulder ¹⁾	DKK	5,0	23	35	2	6	6	6	6	5	4
Summa räntebärande finansiella skulder enligt finanspolicy				11 355	3 910	1 720	1 642	2 467	1 284	104	228
Leasingskulder ²⁾	SEK	3,1	938	938	30	161	175	137	107	82	246
Leasingskulder ²⁾	NOK	4,1	267	259	18	53	55	42	29	22	40
Leasingskulder ²⁾	EUR	3,7	54	619	17	47	44	38	31	34	408
Leasingskulder ²⁾	DKK	2,2	2	3	1	1	1	0
Banklån i svenska bostadsrättsföreningar³⁾	SEK	4,7	2 317	2 317	801	1 350	52	114
Summa räntebärande finansiella skulder enligt IFRS				15 491	4 777	3 332	1 969	2 798	1 451	242	922
Leverantörsskulder	SEK	—	2 971	2 971	2 971
Leverantörsskulder	NOK	—	659	639	639
Leverantörsskulder	EUR	—	31	360	360
Leverantörsskulder	DKK	—	81	125	125
Leverantörsskulder	Övriga	—		1	1
Övriga skulder	SEK	—	147	147	19	64			64
Övriga skulder	NOK	—	34	33			3	28	2
Övriga skulder	EUR	—	0	1	1
Derivat		—		1	1
Summa icke räntebärande finansiella skulder				4 278	4 117	64	3	28	66	—	—
Summa finansiella skulder				19 769	8 894	3 396	1 972	2 826	1 517	242	922

¹⁾Tidigare finansiell leasing.

²⁾Tidigare operationell leasing. För leasingskulder avseende tomträtter inkluderas i tabellen ovan betalningar av tomträttsavgäld under kommande perioder. För perioder före 2030 anges betalningarna odiskonterade, men för perioden 2030 och senare anges det

diskonterade värdet av återstående betalningar eftersom en tomträtt utgör en evig förpliktelse att betala tomträttsavgäld. Per den 31 december 2024 uppgick koncernens leasingskulder för tomträtter till 327 Mkr (207), se vidare not 28 leasing.

³⁾För banklån i svenska bostadsrättsföreningar visar löptidsanalysen skuldernas kontraktuella förfallotidpunkter. Skulderna bokas dock bort i Peabs balansräkning i samband med att de slutliga bostadsköparna tillträder sina lägenheter, vilket i praktiken innebär

kortare tid än vad som anges i tabellen ovan.

Ränterisk

Ränterisk är risken att Peabs kassaflöde eller värdet på finansiella

instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor.

Ränterisk kan leda till förändring i verkliga värden och förändringar i

kassaflöden. En betydande faktor som påverkar ränterisken är

räntebindningstiden.

Enligt finanspolicyn får den genomsnittliga räntebindningstiden på den

räntebärande skulden (exklusive tillkommande leasing och skulder i

svenska bostadsrättsföreningar) uppgå till maximalt 24 månader. Peab

har valt en kort räntebindning för utestående krediter. Per den 31

december 2025 fanns inga utestående ränteswappar.

Räntebärande skulder exklusive svenska bostadsrättsföreningar och

tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 uppgick den 31 december

2025 till 8 521 Mkr (10 656). De räntebärande utnyttjade krediterna med

en löptid längre än 12 månader var 4 801 Mkr (5 836) och de med en

löptid kortare än 12 månader var 3 720 Mkr (4 820).

Som framgår av nedanstående sammanställning löper 8 521 Mkr (10 656)

av koncernens utnyttjade krediter med en räntebindning som är kortare

än ett år. Räntebärande tillgångsposter inklusive likvida medel uppgick

totalt till 3 668 Mkr (3 121), varav 3 239 Mkr (2 702) löper med en kort

räntebindningstid. Nettot av utnyttjade krediter och räntebärande

tillgångsposter med en kort räntebindningstid som är kortare än ett år

uppgick till 5 282 Mkr (7 954). Nettobeloppet påverkas således relativt

omgående av en förändring i marknadsräntorna. Eftersom de finansiella

skulderna löper med kort räntebindningstid är merparten av ränterisken

att betrakta som kassaflödesrisk. Se även Känslighetsanalys i Risker och

riskhantering avseende Peabs känslighet för ränterisk.

Räntebindning på utnyttjade krediter 2025-12-31


Räntebindnings- tid	Belopp, Mkr	Genomsnittlig effektiv ränta	Andel
2026	8 521	3,95 %	100 %

Ränterisk i banklån i svenska bostadsrättsföreningar

Ränta på banklån som tagits upp av svenska bostadsrättsföreningar

inkluderas i anskaffningsvärdet för pågående arbeten i projekt- och

exploateringsfastigheterna. En förändring av räntorna på dessa skulder

påverkar därför inte Peabs finansnetto.

Valutarisk

Valutarisken utgörs av risken för att verkliga värden och kassaflöden

avseende finansiella instrument fluktuerar när värdet på främmande

valutor förändras.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 195

Finansiell exponering

Koncernens upplåning sker i lokal valuta för att minska valutariskerna i

rörelsen. Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till

balansdagens kurs. Av de räntebärande skulderna den 31 december 2025

fördelade sig upplåningen inklusive leasing och skulder i svenska

bostadsrättsföreningar enligt följande:


	2025-12-31		2024-12-31
	Lokal valuta i miljoner	Mkr	Lokal valuta i miljoner	Mkr
SEK	8 193	8 193	10 308	10 308
EUR	224	2 426	212	2 440
NOK	881	806	1 456	1 411
DKK	146	212	140	215
Summa		11 637		14 374

För att hantera temporära likviditetsbehov i Peabs utländska

verksamheter utges interna lån från Peab Finans AB. För att eliminera

valutarisken kan valutaswappar användas. Vid utgången av 2025 samt

2024 fanns inga utestående valutaswappar avseende finansiell

exponering. Valutakursdifferenser i finansnettot från finansiella

exponeringar uppgick under året till 0 Mkr (-1). Kursdifferenserna har till

största delen uppstått på fordringar på dotterbolag i Norge och Finland

och har ingen kassaflödeseffekt. Valutakursdifferenser i rörelseresultatet

uppgick till 2 Mkr (-6).

Exponering av nettotillgångar i utländsk valuta

Den omräkningsexponering som uppkommer genom investeringar i

utländska nettotillgångar kan kurssäkras genom upptagande av lån i

utländsk valuta eller genom terminssäkringar. Vid utgången av 2025

samt 2024 fanns inga säkringar av utländska nettotillgångar.

Utländska nettotillgångar


Lokal valuta i miljoner	2025	Varav säkrat	2024	Varav säkrat
NOK	1 337	—	1 404	—
EUR	195	—	180	—
DKK	125	—	80	—
PLN	4	—	4	—

En förändring av Euro-kursen per 31 december 2025 med tio procent

skulle innebära en omräkningseffekt av det egna kapitalet med 211 Mkr

(206). En motsvarande förändring av den norska kronan respektive den

danska kronan skulle ge en omräkningseffekt av det egna kapitalet med

122 Mkr (136) respektive 18 Mkr (12). Årets omräkningsdifferens i eget

kapital (nettotillgångar i utländska verksamheter) uppgick till -224 Mkr

(41).

Kommersiell exponering

Internationella inköp och försäljning av varor och tjänster i utländsk

valuta är begränsad till sin omfattning men kan förväntas att öka i takt

med den tilltagande konkurrens som sker avseende inköp av varor och

tjänster. Kontrakterade eller prognostiserade valutaflöden kan

kurssäkras för de närmaste 12 månaderna. Vid utgången av 2025 fanns

kurssäkringar avseende prognostiserade valutaflöden om 16 MEUR (8)

och 13 MDKK (-). Peab tillämpade inte säkringsredovisning för dessa

säkringar.

Råvarurisk

Peabs asfaltsverksamhet är energikrävande. Även vid större byggprojekt

förbrukas större mängder el. Brist på energi eller höga kostnader kan

medföra risker för våra möjligheter att bedriva verksamhet. Energirisken

hanteras genom fastprisavtal för verksamheten i Sverige, Norge och

Finland.

Olja och gas

Peab köper in olja och gas till sin verksamhet. Prisrisken och tillgången

till olja och gas säkras dels via längre inköpsavtal dels via derivatkontrakt

med löptider upp till 12 månader. Peab tillämpar inte

säkringsredovisning på oljederivaten respektive gasderivat för 2025.

Bitumen

Bitumen är ett bindemedel vid asfalttillverkning och är den enskilt

största kostnadsposten inom asfaltverksamheten. Peabs

asfaltsverksamhet är exponerad mot förändringar i bitumenpriset vilket

har direkt påverkan på intjäning och marginaler. Priset på bitumen följer

i stort det specifika oljeprisindexet HSFO. En del av kundkontrakten har

prisklausuler där förändring av bitumenpris regleras i kontraktet.

Peab har två olika typer av bitumenexponering:

1. Vid fastprisförsäljning finns risk att bitumenpriset stiger före leverans,

vilket ökar inköpspriset. Det fasta försäljningspriset kan inte justeras för

att täcka ökade kostnader. Projektets vinstmarginal är därför inte

säkerställd. Peab hanterar prisrisken på bitumenkomponenten genom

att säkra inköp med externa derivat.

2. Lagerrisk på grund av ledtider. Peab förvarar bitumen i olika depåer

under lågsäsongen. Peab hanterar prisrisken på bitumenkomponenten

genom att säkra inköp med externa derivat.

Riskerna med fastprisförsäljning respektive lager hanteras av Peab

Finans via oljeterminer med HSFO som underliggande variabel.

Exponeringen framgår enligt tabell nedan.

Derivat och säkringsredovisning

Säkringsredovisning tillämpas i enlighet med IFRS 9 för oljeterminer som säkrar bitumenprisrisk i

USD. Det bedöms föreligga ett ekonomiskt samband i koncernens säkringsförhållanden, då

säkringsinstrumentens och säkrade posternas villkor motsvarar varandra, och dess värden

härmed förväntas utvecklas i motsatt riktning när underliggande säkrad risk ändras. Den säkrade

risken är råvaruprisrisken i USD, som prissäkras till respektive dotterbolags funktionella valuta.

Vid fastprisförsäljning säkras de förväntade kassaflödena för inköp av bitumen och i lagerrisk

säkras det verkliga värdet av bitumen varulager. Effektiviteten bedöms i första hand enligt

kritiska villkor (nominella volymer, löptid, oljeprisindex och valuta). Kreditrisk förväntas inte

väsentligt bidra till ineffektivitet då derivaten har en begränsad löptid och ingås med banker med

hög kreditvärdighet. En annan möjlig källa till ineffektivitet är översäkring, men då exponeringen

inte säkras full ut bedöms risken för översäkring som liten. Säkringskvoten är 1:1.

Bitumenderivat som säkringsredovisas 31 december 2025


Fastpriskontrakt - kassaflödessäkring	Totalt	<3 mån	4-12 mån	>1 år
Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton	85 880	61 300	18 900	5 680
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	-11	-3	-7	-1


Lagerkontrakt - verkligt värde	Totalt	<3 mån	4-12 mån	>1 år
Försäljning av Bitumen/ via HSFO- derivatkontrakt, ton	78 800	9 800	69 000	—
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	4	0	4	—

Bitumenderivat som ej säkringsredovisas 31 december 2025


Fastpriskontrakt – kassaflödessäkring	Totalt	<3 mån	4 -12 mån	>1 år
Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton	11 516	—	5 600	5 916
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	-2	—	-1	-1


Lagerkontrakt - verkligt värde	Totalt	<3 mån	4-12 mån	>1 år
Försäljning av Bitumen/ via HSFO- derivatkontrakt, ton	300	300	—	—
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	0	0	—	—

Bitumenderivat som säkringsredovisas 31 december 2024


Fastpriskontrakt – kassaflödessäkring	Totalt	<3 mån	4 -12 mån	>1 år
Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton	21 696	2 000	18 196	1 500
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	7	1	5	1


Lagerkontrakt – verkligt värde	Totalt	<3 mån	4 -12 mån	>1 år
Försäljning av Bitumen/ via HSFO- derivatkontrakt, ton	1 000	1 000	—	—
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	-1	-1	—	—

Bitumenderivat som ej säkringsredovisas 31 december 2024


Fastpriskontrakt – kassaflödessäkring	Totalt	<3 mån	4 -12 mån	>1 år
Inköp av Bitumen/via HSFO- derivatkontrakt, ton	430	—	430	—
Verkligt värde derivatkontrakt, Mkr	0	—	0	—



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 196

Effekt av säkringsredovisning

Nedan framgår säkringsredovisningens påverkan på koncernens resultat-

och balansräkning.


Mkr	2025-12-31					Januari-december 2025
	Nominellt belopp/ volym	Redovisat värde		Post i rapport över finansiell ställning som innehåller säkringsinstrument	Värdeförändring av säkringsinstrument som justerar värdet på varulager	Värdeförändring av säkringsinstrument som redovisas i övrigt totalresultat	Belopp omklassificerade/ överförda från säkringsreserv	Poster i resultatet som påverkas av säkringsresultatet
		Tillgångar	Skulder
Råvarurisk¹⁾
Kassaflödessäkring – fastpriskontrakt Bitumen	85 880	—	11	Övriga fordringar/skulder	—	-20	2	Kostnader för produktion
Verkligt värdesäkring – lagerkontrakt Bitumen	78 800	4	—	Övriga fordringar/skulder	5	—	—	Kostnader för produktion via varulager

¹⁾ Eventuell säkringsineffektivitet, råvarusäkring, redovisas som övrig intäkt/övrig kostnad. Peab har under 2025 inte redovisat någon ineffektivitet.


Mkr	2024-12-31					Januari-december 2024
	Nominellt belopp/ volym	Redovisat värde		Post i rapport över finansiell ställning som innehåller säkringsinstrument	Värdeförändring av säkringsinstrument som justerar värdet på varulager	Värdeförändring av säkringsinstrument som redovisas i övrigt totalresultat	Belopp omklassificerade/ överförda från säkringsreserv	Poster i resultatet som påverkas av säkringsresultatet
		Tillgångar	Skulder
Råvarurisk ¹⁾
Kassaflödessäkring – fastpriskontrakt Bitumen	21 696	7	—	Övriga fordringar/skulder	—	13	-1	Kostnader för produktion
Verkligt värdesäkring – lagerkontrakt Bitumen	1 000	—	1	Övriga fordringar/skulder	-7	—	—	Kostnader för produktion via varulager

¹⁾ Eventuell säkringsineffektivitet, råvarusäkring, redovisas som övrig intäkt/övrig kostnad. Peab har under 2024 inte redovisat någon ineffektivitet.

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken att förlora pengar på grund av att motparten

inte kan fullfölja sina åtaganden.

Kreditrisker i finansiell verksamhet

Kreditrisken i finansverksamheten är låg då Peab enbart handlar med

motparter med hög kreditvärdighet. Det är främst motpartsrisker i

samband med fordringar på banker och andra motparter som uppstår

vid köp av derivatinstrument. Finanspolicyn innehåller ett särskilt

motpartsreglemente i vilket maximal kreditexponering för olika motparter

anges. ISDAs (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal

används med alla motparter i derivattransaktioner. Avtalen innebär att när

en motpart inte kan reglera något av sina åtaganden avbryts avtalet och

alla utestående mellanhavanden ska regleras med ett nettobelopp. ISDA-

avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen.

Upplysningarna i nedanstående tabell visar finansiella instrument som

omfattas av ISDA-avtal.


Mkr	2025		2024
	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder
Redovisade bruttobelopp	7	15	10	1
Belopp som omfattas av avtal om nettning	-7	-7	-1	-1
Nettobelopp efter avtal om nettning	0	8	9	0



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 197

Peab har under 2025 inte drabbats av några finansiella kreditförluster.

Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivathandel,

beräknad som nettofordran per motpart, uppgick vid utgången av 2025

till 0 Mkr (9). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende

likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 3 145 Mkr (1 478).

Merparten av koncernens likvida medel var placerade i bank med

kreditrating om AA- från Standard & Poor’s.

Förlustreserv för räntebärande fordringar


Mkr	2025	2024
Ingående balans per 1 januari	18	20
Omvärdering av förlustreserver, netto	-12	-2
Utgående balans per 31 december	6	18

Kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar

Risken att företagets kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga,

att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Inom

bygg- och anläggningsverksamheten är kreditförlusterna normalt små

tack vare ett mycket stort antal projekt och kunder där faktureringen

sker löpande under produktionstiden. Koncernens kunder

kreditkontrolleras innan igångsättning av ett projekt varvid information

om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika

kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för

hur kundkrediterna ska hanteras. Däri finns bland annat angivet var

beslut tas om kreditlimiter av olika storlek och om hur osäkra fordringar

ska hanteras. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg

kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. Maximal kreditexponering

framgår av det redovisade värdet i koncernens balansräkning. Totala

konstaterade kreditförluster uppgick under 2025 till 30 Mkr (25).

Kreditkvaliteten i ej förfallna kundfordringar bedöms vara god. Förfallna

kundfordringar över 90 dagar, exklusive förlustreserv, uppgick till 750

Mkr (848). Förfallna kundfordringar består till största delen av oklarheter

avseende avtalsvillkor gentemot beställare om slutligt kontraktsbelopp.

Risker i kundfordringarna har beaktats i projektprognoser eller hanterats

som avsättningar.

I Peabs entreprenadverksamhet finns en kreditrisk i avtalstillgångar

(Upparbetade men ej fakturerade intäkter). Koncernen gör bedömningen

att risken för kreditförluster i avtalstillgångar är mycket låg. Detta

eftersom fakturering sker löpande under produktionstiden samt att en

stor del av Peabs kunder i entreprenadverksamheten är offentliga kunder

med låg kreditrisk.

Förlustreserv för upplupna intäkter uppgår till 0 Mkr (6).

Nedskrivna kundfordringar


Mkr	2025	2024
Ingående balans per 1 januari	40	27
Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar	-24	-13
Nedskrivningar	26	25
Valutakursdifferens	-1	1
Utgående balans	41	40

Kapitalhantering

Peabs målsättning är att ha en god kapitalstruktur samt en finansiell

stabilitet. På så sätt skapas en stabil grund för den fortsatta

affärsverksamheten, vilket ger möjligheter att såväl bibehålla befintliga

ägare som att attrahera nya. En god kapitalstruktur ska också bidra till

att relationen med koncernens kreditgivare utvecklas på ett för alla

parter bra sätt.

Kapital definieras som Eget kapital och avser eget kapital hänförligt till

innehavare av andelar i moderbolaget.

Eget kapital


	IFRS		Segmentsredovisning
Mkr	2025	2024	2025	2024
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	16 455	16 482	16 692	16 738

Finansiella mål

Från och med 2021 rapporterar vi externt verksamhetens prestation

genom uppföljning av nio mål, varav tre är finansiella och baseras på

segmentsredovisning och sex är icke-finansiella mål. De externa målen är

de vi särskilt vill lyfta fram och de utgör en delmängd av våra interna mål

och handlingsplaner. Såväl de interna som de externa finansiella och

icke-finansiella målen kategoriseras under de strategiska målområdena

Nöjdaste kunder, Mest lönsamma företaget, Bästa arbetsplatsen samt

Ledande inom samhällsansvar.

Avseende målområdet Mest lönsamma företaget är de tre finansiella

målen följande och baseras på segmentsredovisning:

• Rörelsemarginal > 6 %

• Nettoskuldsättningsgrad 0,3 – 0,7

• Utdelning > 50% av årets resultat

Rörelseresultatet enligt segmentsredovisning uppgick för 2025 till 2 626

Mkr (2 763) och rörelsemarginalen uppgick till 4,5 procent (4,7).

Nettoskuldsättningsgraden uppgick vid utgången av 2025 till 0,4 (0,5),

vilket var inom målintervallet 0,3-0,7. I början av året erhölls utdelning

från Fastighets AB Centur om 1 100 Mkr vilket haft en positiv utveckling

på nettoskulden. Peabs målsättning avseende utdelning är att till

aktieägarna årligen dela ut minst 50 procent av årets resultat enligt

segmentsredovisning. Utdelningen ska stå i rimlig proportion till Peabs

vinstutveckling och konsolideringsbehov. Utöver ordinarie utdelning kan

kontanta extra utdelningar föreslås om styrelsen finner att medel finns

som ej bedöms vara erforderliga för koncernens utveckling. Extra

utdelningar kan även ske i annan form än kontanter. Peabs styrelse

föreslog i februari 2026 en ordinarie utdelning på 3,30 kronor (2,75) per

aktie för 2025 uppdelat på två utbetalningstillfällen, ett i maj och ett i

oktober 2026. Exkluderat de 14 117 984 aktier som innehas av Peab AB

per 31 december 2025, som ej berättigar till utdelning, innebär den

föreslagna utdelningen ett totalt utdelningsbelopp om 930 Mkr (788).

Beräknat som en andel av koncernens redovisade resultat efter skatt

enligt segmentsredovisning uppgår föreslagen utdelning till 70 procent

(38).

Innehav av egna aktier

Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2025 till 8 597 984

B-aktier, motsvarande 2,9 procent av totalt antal aktier. Peabs

årsstämma beslöt den 6 maj 2025 att ge styrelsen bemyndigande att

under perioden fram till nästa årsstämma förvärva maximalt ett sådant

antal aktier i Peab AB att bolaget efter förvärvet innehar högst 10 procent

av registrerat antal aktier i bolaget. Syftet med förvärv av egna aktier ska

vara att förbättra bolagets kapitalstruktur, för finansiering av förvärv

samt för tilldelning av aktier i prestationsaktieprogram. Under 2025 har

Peab köpt tillbaka 5 520 000 Peab aktier. Peab innehar 14 117 984 egna

B-aktier motsvarande 4,8 procent av totalt antal aktier vid utgången av

2025.

Not 34 Investeringsåtagande

Under 2025 har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella

anläggningstillgångar uppgående till 276 Mkr (119).

Koncernen hade inga åtaganden varken vid utgången av 2025 eller 2024

att investera i samarbetsarrangemang.

Företag klassificerade som samarbetsarrangemang har åtagit sig

investeringar om 663 Mkr (797). Merparten av investeringarna avser

byggnation av hyresfastigheter och andra kommersiella fastigheter och

förväntas bli reglerade under de kommande räkenskapsåren.

Not 35 Ställda säkerheter,

eventualförpliktelser och eventualtillgångar

Redovisningsprinciper

Upplysning om eventualförpliktelser lämnas när det finns ett möjligt

åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst

bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser utom

koncernens kontroll eller när det finns ett åtagande som inte redovisas

som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett

utflöde av resurser kommer att krävas eller beloppet inte kan beräknas

med tillräcklig tillförlitlighet.

Som en konsekvens av att Peab konsoliderar svenska

bostadsrättsföreningar enligt IFRS, tas inte borgensåtaganden för

bostadsrättsföreningar under produktion upp. När bostadsrättsköparna

tillträder bostäderna och bostadsrättsföreningarna inte längre

konsolideras i Peabs räkenskaper, tar Peab upp borgensåtaganden till

den del det finns osålda bostäder. Peab har ett garantiåtagande att

förvärva osålda bostäder sex månader efter färdigställande.

I merparten av de bostadsrättsföreningar som Peab utvecklar tecknar

Peab AB garantier till säkerhet för inbetalda förskott och insatser.

Garantin säkerställer bostadsrättshavarens rätt till återbetalning av

inbetalt belopp vid bostadsrättshavarens uppsägning på grund av

väsentlig avgiftshöjning under första året efter den stämma där

projektets slutkostnad redovisas. Därefter upphör garantin att gälla.

Garantin eller motsvarande försäkringar från extern försäkringsgivare har

aldrig tagits i anspråk och Peab bedömer det mycket osannolikt att detta

skulle ske i framtiden. Garantierna tas därmed inte upp som

ansvarsförbindelse.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 198

Ställda säkerheter


Mkr	2025	2024
För egna skulder och avsättningar
Fastighetsinteckningar ¹⁾	1 748	2 625
Fastighetsinteckningar i svenska bostadsrättsföreningar ¹⁾	551	466
Tillgångar med äganderättsförbehåll ²⁾	1 907	1 936
Övrigt (pantsatta aktier i dotterbolag)	345	247
Övrigt ställda panter och säkerheter
Pantsatta aktier i samarbetsarrangemang	530	539
Summa	5 081	5 813

¹⁾Ställd säkerhet redovisas som omsättningstillgång.

²⁾Inkluderar leasade tillgångar med 819 Mkr (803) där det finns ett

äganderättsförbehåll, huvudsakligen fordon.

Eventualförpliktelser/Ansvarsförbindelser


Mkr	2025	2024
Solidariskt ansvar som delägare i handels- och kommanditbolag	34	38
Borgensförbindelser till förmån för samarbetsarrangemang	1 484	1 668
Borgensförbindelser för kreditiv i bostadsrättsföreningar	445	508
Övriga borgensförbindelser	0	17
Summa	1 963	2 231

Not 36 Närstående

Koncernen står under ett betydande inflytande från Mats Paulsson och

Fredrik Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Merparten av

familjerna Paulssons indirekta innehav är samlat i bolaget Ekhaga

Utveckling AB som kontrolleras av Fredrik Paulsson. Ekhaga Utveckling

AB har 23,0 procent av kapitalet och 48,7 procent av rösterna. Mats och

Fredrik Paulsson med familjer har 5,7 procent av kapitalet och 11,3

procent av rösterna.

SkiStar

SkiStarkoncernen står under betydande inflytande från Mats och Fredrik

Paulsson tillsammans med familjer, barn och bolag genom deras ägande

i företaget. Fredrik Paulsson är styrelseledamot i SkiStar.

Ekhaga Utveckling

Koncernen Ekhaga Utveckling står under betydande inflytande från Mats

och Fredrik Paulsson med familjer och bolag genom deras ägande i

företaget. Fredrik Paulsson är verkställande direktör i Ekhaga Utveckling.

AB Axel Granlund/Volito

Karl-Axel Granlund har varit styrelseledamot i Peab fram till och med

årsstämman den 6 maj 2025. Karl-Axel Granlund är styrelseordförande i

Volito AB, som ingår i AB Axel Granlund koncernen och därav har under

denna tid AB Axel Granlund koncernen varit närstående till Peab.

Annehem Fastigheter

Annehemkoncernen står under betydande inflytande från Ekhaga

Utveckling, som kontrolleras av Fredrik Paulsson. Peabs vd och

koncernchef Jesper Göransson är styrelseledamot i Annehem

Fastigheter.

Samarbetsarrangemang

Utöver de närståenderelationer som anges ovan har koncernen en

närståenderelation med sina samarbetsarrangemang, se not 18 och 19.

Sammanställning över närståendetransaktioner


Mkr	2025	2024
Transaktioner med samarbetsarrangemang
Försäljning till samarbetsarrangemang	331	505
Inköp från samarbetsarrangemang	106	2 223	¹⁾
Ränteintäkter från samarbetsarrangemang	28	65
Räntekostnader till samarbetsarrangemang	11	13
Fordran på samarbetsarrangemang	548	523
Skuld till samarbetsarrangemang	29	1 117
Utdelning från samarbetsarrangemang	1 284	113
Kapitaltillskott till samarbetsarrangemang	38	145
Borgensförbindelser till förmån för samarbetsarrangemang	1 484	1 654

Transaktioner med SkiStar
Försäljning till SkiStar	10	23
Inköp från SkiStar	1	—

Transaktioner med Ekhaga Utveckling
Försäljning till Ekhaga Utveckling	59	55
Inköp från Ekhaga Utveckling	82	102
Ränteintäkt från Ekhaga Utveckling	1	—
Fordran på Ekhaga Utveckling	14	7
Skuld till Ekhaga Utvecking	5	6

Transaktioner med Annehem Fastigheter
Försäljning till Annehem Fastigheter	38	63
Inköp från Annehem Fastigheter	48	107
Fordran på Annehem Fastigheter	2	2
Skuld till Annehem Fastigheter	6	2

¹⁾ År 2024 ingår 2 091 Mkr från förvärv av fastigheter och byggrätter från Fastighets AB Centur.

Ledande befattningshavare

Vad gäller styrelsens, vds och övriga ledande befattningshavares löner och andra

ersättningar, kostnader som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende

avgångsvederlag, se not 9. Vd och andra ledande befattningshavare har under åren 2025

samt 2024 sammantaget anlitat bolag inom Peabkoncernen för privata tjänster

understigande 600 kkr per år. Tjänsterna har utförts till marknadsmässiga villkor.

Transaktionsvillkor

Transaktioner med närstående bedöms ha skett till marknadsmässiga villkor.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - KONCERNEN 199

Not 37 Kassaflödesanalys

Betalda räntor och erhållen utdelning


Mkr	2025	2024
Erhållen utdelning	187	114
Erhållna räntor	86	127
Erlagda räntor	-623	-999

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet


Mkr	2025	2024
Resultatandel joint ventures	-133	-435
Erhållen utdelning från joint ventures	185	113
Av- och nedskrivningar	1 854	1 863
Orealiserade valutakursdifferenser	-14	7
Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar	-305	-381
Rearesultat försäljning av dotterföretag/rörelse	-10	-12
Avsättningar	93	67
Förändring verkligt värde finansiella instrument	1	1
Skiljedom Mall of Scandinavia	611	-129
Aktierelaterade ersättningar	56	26
Övrigt	-17	-3
Summa	2 321	1 117

Transaktioner som inte medför betalningar


Mkr	2025	2024
Förvärv av tillgång genom leasing	506	565

Avyttring av dotterföretag/rörelse


Mkr	2025	2024
Avyttrade tillgångar och skulder
Materiella anläggningstillgångar	8	—
Projekt- och exploateringsfastigheter samt varulager	291	7
Kundfordringar och övriga rörelsefordringar	26	8
Räntebärande skulder (leasing)	-1	—
Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder	-55	—
Avyttrade nettotillgångar	269	15

Försäljningspris	279	28

Avgår: Likvida medel i avyttrade företag	—	—
Påverkan på likvida medel	279	28

Likvida medel

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:


Mkr	2025	2024
Kassa och bank	3 145	1 478
Summa	3 145	1 478

Not 38 Väsentliga händelser efter

balansdagen

Valberednings förslag till styrelseledamöter i Peab AB

Peab AB har den 10 februari 2026 underrättats av bolagets valberedning

om dess förslag till årsstämman 2026 avseende styrelsens

sammansättning. Valberedningen avser att föreslå Carl Mellander som ny

styrelseledamot samt omval av följande styrelseledamöter: Anders

Runevad, Malin Persson, Magdalena Gerger, Liselott Kilaas, Kerstin

Lindell, Fredrik Paulsson och Lars Sköld.

Valberedningen avser vidare att föreslå omval av Anders Runevad som

styrelsens ordförande.

Carl Mellander har omfattande erfarenhet från ledande finansiella

befattningar i globala börsnoterade bolag, bland annat som Group CFO

för Ericsson. Han har en bred bakgrund inom finansiell styrning,

kapitalmarknadsfrågor, M&A, risk och regelefterlevnad samt

internationell verksamhetsstyrning. I dag är han verksam som

styrelseledamot och rådgivare i flera bolag.

Valberedningens förslag innebär att styrelsen, för tiden intill slutet av

nästa årsstämma, ska bestå av åtta (8) styrelseledamöter.

Valberedningen fortsätter sitt arbete och det fullständiga förslaget till

årsstämman 2026 meddelas i samband med kallelsen till årsstämman.

Överskridande av gränsvärde för flaggning med anledning av

återköp av egna aktier

I enlighet med 4 kap. 18 § lagen (1991:980) om handel med finansiella

instrument, har Peab AB den 11 mars 2026 förvärvat 25 000 egna B-aktier,

vilket innebar att Peabs innehav av egna aktier överskred gränsvärdet

om fem procent av samtliga aktier i Peab. Peabs sammanlagda innehav

av egna aktier uppgick per den 11 mars 2026 till 14 822 984 B-aktier,

vilket motsvarar 5,01 procent av det totala antalet aktier

Peab har avslutat återköp av egna aktier

Peab AB har återköpt totalt 6 237 280 B-aktier om cirka 500 miljoner

kronor mellan den 25 juli 2025 och den 12 mars 2026. Återköpen har skett

efter styrelsebeslut och med stöd av bemyndigandet från årsstämman

den 6 maj 2025.


ESEF information

Bolagsnamn:	Peab AB
Bolagsform:	Publikt aktiebolag
Adress:	Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv
Land:	Sverige
Beskrivning av verksamhetens karaktär:	Peab är Nordens samhällsbyggare



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 200

Moderbolaget Peab AB

Org.nr 556061-4330

Förvaltningsberättelse

Moderbolagets verksamhet består av koncernledning samt

koncerngemensamma funktioner. Nettoomsättningen för

2025 uppgick till 1 047 Mkr (910) och bestod i huvudsak av

koncerninterna tjänster. Rörelseresultatet för året uppgick

till -280 Mkr (-256). Resultat efter finansiella poster uppgick

till 561 Mkr (747). I finansiella poster ingick utdelning från

dotterbolag med 700 Mkr (990). Av bokslutsdispositionerna

utgör 1 012 Mkr (1 332) koncernbidrag. Årets resultat uppgick

till 1 796 Mkr (1 948).

Förslag till disposition av bolagets vinst


Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor;
Överkursfond	2 308 208 948
Balanserat resultat	8 011 802 020
Årets resultat	1 796 816 438
Summa	12 116 827 406
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel och fria fonder disponeras enligt följande;
Utdelning, 281 931 746 aktier à 3,30 kr ¹⁾	930 374 762
Balanseras i ny räkning ²⁾	11 186 452 644
Summa	12 116 827 406
¹⁾ I moderbolaget finns 296 049 730 registrerade aktier per den 31 december 2025, varav antalet utdelningsberättigade aktier uppgår till 281 931 746. Den totala utdelningen kan ändras fram till avstämningsdagen beroende på återköp av egna aktier.
²⁾ Varav till överkursfond	2 308 208 948

Resultaträkning – Moderbolaget


Mkr	Not	2025	2024
Nettoomsättning	A2	1 047	910
Administrationskostnader	A3,A4	-1 327	-1 166
Övriga rörelseintäkter		0	—
Rörelseresultat		-280	-256

Resultat från finansiella poster	A5
Resultat från andelar i koncernföretag		700	822
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		151	185
Räntekostnader och liknande resultatposter		-10	-4
Resultat efter finansiella poster		561	747

Bokslutsdispositioner	A6	1 496	1 452
Resultat före skatt		2 057	2 199

Skatt	A7	-261	-251
Årets resultat¹⁾		1 796	1 948

¹⁾ Årets resultat motsvarar årets totaltresultat och därför presenteras endast en resultaträkning utan separat rapport för totalresultat.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 201

Balansräkning – Moderbolaget


Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	A8	231	300
Materiella anläggningstillgångar	A9	49	48
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	A17	10 350	10 339
Fordringar koncernföretag		69	23
Andra långfristiga värdepappersinnehav		0	0
Uppskjuten skattefordran	A7	116	106
Summa finansiella anläggningstillgångar		10 535	10 468
Summa anläggningstillgångar		10 815	10 816

Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar koncernföretag	A13	6 189	5 734
Övriga fordringar	A10	89	61
Summa kortfristiga fordringar		6 278	5 795

Kassa och bank	A13	0	0
Summa omsättningstillgångar		6 278	5 795
Summa tillgångar		17 093	16 611


Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital		1 584	1 584
Reservfond		300	300

Fritt eget kapital
Överkursfond		2 308	2 308
Balanserat resultat		8 013	7 212
Årets resultat		1 796	1 948
Summa eget kapital		14 001	13 352

Obeskattade reserver	A18	2 314	2 798

Avsättningar
Övriga avsättningar	A11	51	44
Summa avsättningar		51	44

Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag	A13	474	112
Aktuella skatteskulder		23	89
Övriga skulder	A12	230	216
Summa kortfristiga skulder		727	417
Summa skulder		727	417
Summa eget kapital och skulder		17 093	16 611



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 202

Rapport över förändringar i eget kapital – Moderbolaget


	Bundet eget kapital		Fritt eget Kapital
Mkr	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2024-01-01	1 584	300	2 308	3 410	4 207	11 809
Årets resultat och totalresultat					1 948	1 948
Årets totalresultat	—	—	—	—	1 948	1 948
Vinstdisposition				4 207	-4 207	—
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument				26		26
Lämnad utdelning				-431		-431
Utgående eget kapital 2024-12-31	1 584	300	2 308	7 212	1 948	13 352



Ingående eget kapital 2025-01-01	1 584	300	2 308	7 212	1 948	13 352
Årets resultat och totalresultat					1 796	1 796
Årets totalresultat	—	—	—	—	1 796	1 796
Återköp av egna aktier				-415		-415
Vinstdisposition				1 948	-1 948	—
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument				56		56
Lämnad utdelning				-788		-788
Utgående eget kapital 2025-12-31	1 584	300	2 308	8 013	1 796	14 001

För information om antal aktier och moderbolagets aktiekapital, se not 26, Eget kapital.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 203

Kassaflödesanalys – Moderbolaget


Mkr	Not	2025	2024
Den löpande verksamheten	A19
Resultat efter finansiella poster		561	747
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		102	255
Betald skatt		-336	-150
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		327	852

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-15	47
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder		10	80
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital		-5	127

Kassaflöde från den löpande verksamheten		322	979

Investeringsverksamheten
Lämnade aktieägartillskott		-85	-54
Förvärv av materiella tillgångar		-20	-28
Förvärv av immateriella tillgångar		—	-11
Förvärv av dotterföretag/rörelse, nettoeffekt på likvida medel		—	-433
Förvärv av finansiella tillgångar		-346	-1 015
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-451	-1 541

Kassaflöde före finansiering		-129	-562

Finansieringsverksamheten
Erhållna koncernbidrag		1 357	1 579
Lämnade koncernbidrag		-25	-586
Återköp av egna aktier		-415	—
Utbetald utdelning		-788	-431
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		129	562

Årets kassaflöde		0	0
Likvida medel vid årets början		0	0
Likvida medel vid årets slut		0	0



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 204

Not A1 Redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen

(1995:1554) och Rådet för hållbarhet- och finansiell rapporterings

rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär

att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska

tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är

möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med

hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som

ska göras.

Ändrade redovisningsprinciper

Moderbolagets redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med

årsredovisningen 2024.

Kommande ändringar av redovisningsprinciper

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter

Från och med den 1 januari 2027 träder IFRS 18 Presentation och

upplysningar i finansiella rapporter i kraft. Standarden är antagen av EU

och ersätter IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Vidare har det

genomförts ändringar av IAS 7 Rapport över kassaflöden. Rådet för

hållbarhets- och finansiell rapportering har uppdaterat

rekommendationen RFR 2 vilket innebär undantag från att följa IFRS 18

avseende uppställning i resultaträkning, kassaflödesanalys och så

kallade Management-defined perfomance measures (MPM).

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets

redovisningsprinciper

Koncernens redovisningsprinciper återfinns i respektive not i koncernens

del av årsredovisningen. De huvudsakliga skillnaderna i

redovisningsprinciperna som tillämpas i koncernen och moderbolaget

beskrivs nedan.

Övrigt

Övriga nya eller ändrade IFRS inklusive uttalanden som hittills antagits

av IASB men som ännu inte trätt i kraft bedöms inte få någon väsentlig

effekt på moderbolagets redovisning.

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt

årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av

finansiella rapporter, som tillämpas vid utformningen av koncernens

finansiella rapporter avser främst redovisning av finansiella intäkter och

kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av

avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt

anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att förvärvsutgifter inkluderas

i det redovisade värdet för innehav i dotterbolag. I koncernredovisningen

redovisas förvärvsutgifter hänförliga till dotterbolag direkt i resultatet

när dessa uppkommer.

Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar undantagsregeln avseende IFRS 9 Finansiella

instrument enligt RFR 2, vilket innebär att samtliga finansiella instrument

redovisas enligt en metod med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL.

Förlustreservering sker för förväntade kreditförluster av finansiella

tillgångar. För mer information se not 33.

Finansiella garantier

Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av

borgensförbindelser till förmån för dotterbolag och joint ventures.

Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i

balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning

sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten

skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver

upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Aktieägartillskott

Lämnade aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar hos givaren,

efter beaktande av eventuellt nedskrivningsbehov.

Koncernbidrag

Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition, oavsett om

koncernbidraget är lämnat eller erhållet.

Leasingavtal

Moderbolaget tillämpar inte IFRS 16 Leasingavtal i enlighet med

undantaget som finns i RFR 2. Som leasetagare redovisas leasingavgifter

som kostnad linjärt över leasingperioden och således redovisas inte

nyttjanderätter och leasingskulder i balansräkningen.

Not A2 Intäkter och närståendetransaktioner


	Sverige		Norge		Finland		Danmark		Summa
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Extern försäljning	7	7	—	0	—	—	—	—	7	7
Intern försäljning	891	773	69	64	74	65	6	1	1 040	903
Summa	898	780	69	64	74	65	6	1	1 047	910

Utöver de närståenderelationer som anges för koncernen, se not 36, har moderbolaget en närståenderelation med sina dotterföretag, se not A17.

Moderbolaget har under året haft inköp från dotterföretag med 106 Mkr (95) samt inköp från Ekhaga Utveckling AB med 1 Mkr (1). Försäljning till joint

venture bolag har skett med 1 Mkr (0). Under 2024 hade moderbolaget därutöver inköp i samband med verksamhetsöverlåtelsen med 433 Mkr, se not

A19.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 205

Not A3 Anställda, personalkostnader och pensioner

Medelantalet anställda


	2025		2024
	Antal anställda	Varav kvinnor procent	Antal anställda	Varav kvinnor procent
Sverige	411	59	376	57

Könsfördelning i styrelser och övriga ledande befattningshavare


	2025	2024
	Andel kvinnor procent
Styrelsen	50	45
Övriga ledande befattningshavare¹⁾	20	20

¹⁾ Avser koncernledningen anställda i moderbolaget.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader


2025, Mkr	Styrelse och ledande befattningshavare (12 personer)¹⁾	Övriga anställda	Totalt
Löner och andra ersättningar	51	311	362
– varav rörlig ersättning	18	11	29
Sociala kostnader	35	165	200
– varav pensionskostnader	13	50	63
– varav pensionskostnader från rörlig ersättning	—	—	—

¹⁾ Gruppen ledande befattningshavare avser de fem personer i koncernledningen som är anställda i moderbolaget.


2024, Mkr	Styrelse och ledande befattningshavare (13 personer)¹⁾	Övriga anställda	Totalt
Löner och andra ersättningar	38	289	327
– varav rörlig ersättning	6	7	13
Sociala kostnader	41	158	199
– varav pensionskostnader	12	48	60
– varav pensionskostnader från rörlig ersättning	12	—	12

¹⁾ Gruppen ledande befattningshavare avser de fem personer i koncernledningen som är anställda i moderbolaget.

För mer information avseende löner och andra ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare, se not 9.

Prestationsaktieprogram

Anställda i moderbolaget deltar i de prestationsaktieprogram som

beskrivs i not 9 för koncernen enligt de villkor och övrig information som

beskrivs där. För verkställande direktör och ledande befattningshavare

har det kostnadsförts aktierelaterade ersättningar enligt information i

tabellen ”Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande

befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader” i not 9.

Information om antal aktierätter samt kostnader för programmets delar

som avser moderbolagets anställda framgår nedan.

Kostnad för prestationsaktieprogram

Avsättning för sociala avgifter per 31 december 2025 uppgår till 5 Mkr (1).

Moderbolaget redovisar enbart kostnad för anställda i moderbolaget.

Kostnader som avser anställda i dotterföretag redovisas som en fordran i

moderbolaget då dotterföretagen ska ersätta moderbolaget för dessa

kostnader vid programmens slut.

Förändringar i antalet utestående aktierätter är som följer avseende

moderföretagets anställda:


Antal aktierätter, prestationsprogram 2024-2026	2025	2024
Per 1 januari	313 851	—
Tilldelade, under perioden	—	313 851
Per 31 december	313 851	313 851


Antal aktierätter, prestationsprogram 2025-2027	2025
Tilldelade, under perioden	281 370
Per 31 december	281 370


Förfallodag	2025	2024
Maj 2027	313 851	313 851
Maj 2028	281 370	—

Pensioner


Mkr	2025	2024
Kostnader för avgiftsbestämda planer	63	72
Varav ITP 2-plan finansierad i Alecta	18	15

För information om redovisningsprinciper samt principer för ersättningar

till ledande befattningshavare, se not 9, Anställda, personalkostnader

och ledande befattningshavares ersättningar.

Not A4 Arvode och kostnadsersättning till

revisorer


Mkr	2025	2024
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag	6	4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1
Övriga tjänster	1	0
Summa	8	5

Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och

koncernredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande

direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i

enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga

arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt

rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan

granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Övriga tjänster utgörs huvudsakligen av konsulttjänster.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 206

Not A5 Finansnetto

Resultat från andelar i koncernföretag


Mkr	2025	2024
Utdelningar	700	990
Nedskrivningar¹⁾	—	-168
Summa	700	822

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter


Mkr	2025	2024
Ränteintäkter, koncernen ²⁾	150	183
Ränteintäkter, externa ²⁾	1	1
Nettto valutakursförändringar	0	1
Summa	151	185

Räntekostnader och liknande resultatposter


Mkr	2025	2024
Räntekostnader, koncernen ²⁾	—	-2
Räntekostnader, externa ²⁾	0	-2
Förlustreserv för förväntade kreditförluster	-10	—
Summa	-10	-4

¹⁾För mer information om nedskrivningar, se not A17 .

²⁾Avser poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Not A6 Bokslutsdispositioner


Mkr	2025	2024
Förändring i avskrivningar utöver plan, immateriella tillgångar	-6	-49
Förändring i avskrivningar utöver plan, maskiner och inventarier	20	-3
Avsättning periodiseringsfond	—	-440
Återföring periodiseringsfond	470	612
Erhållna koncernbidrag	1 478	1 357
Lämnade koncernbidrag	-466	-25
Summa	1 496	1 452

Not A7 Skatter

Redovisade i resultaträkningen


Mkr	2025	2024
Aktuell skattekostnad/skatteintäkt
Årets skattekostnad	-270	-274
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-1	—
	-271	-274
Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt
Temporära skillnader	10	23
	10	23
Totalt redovisad skattekostnad i moderbolaget	-261	-251

Avstämning av effektiv skatt


Mkr	2025		2024
Resultat före skatt	2 057	%	2 199	%
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-424	20,6	-453	20,6
Ej avdragsgilla kostnader	-15	0,7	-60	2,7
Ej skattepliktiga intäkter	144	-7,0	204	-9,3
Övertagen avdragsrätt för negativt räntenetto	31	-1,5	37	-1,7
Avdragsgilla/skattepliktiga, ej resultatpåverkande poster	4	-0,2	21	-1,0
Skatt hänförlig till tidigare år	-1	0,0	—	—
Redovisad effektiv skatt	-261	12,7	-251	11,4

Redovisade i balansräkningen, uppskjutna skattefordringar och skatteskulder


	Uppskjuten skattefordran		Förändringar redovisade i årets resultat
Mkr	2025	2024	2025	2024
Pensionsavsättningar	109	101	8	19
Materiella anläggningstillgångar	1	—	1	—
Finansiella anläggningstillgångar	2	—	2	—
Övriga skulder	4	5	-1	4
Netto	116	106	10	23

För information om redovisningsprinciper avseende skatter se not 13.

Peab AB omfattas av OECD:s modellregler för Pillar Two. För mer information se not 13.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 207

Not A8 Immateriella anläggningstillgångar


	Immateriella tillgångar, externt förvärvade
	Övriga immateriella tillgångar
Mkr	2025	2024
Ingående anskaffningsvärde	362	6
Inköp	—	11
Inköp via verksamhetsöverlåtelse	—	352
Utrangeringar	—	-7
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	362	362
Ingående avskrivningar	-62	-4
Avskrivningar ¹⁾	-69	-58
Utgående ackumulerade avskrivningar	-131	-62
Utgående redovisat värde	231	300

¹⁾Avskrivningarna ingår i raden Administrationskostnader i resultaträkningen.

För information om redovisningsprinciper avseende Immateriella anläggningstillgångar se not 15.

Not A9 Materiella anläggningstillgångar


	Nedlagda utgifter på annans fastighet		Maskiner och inventarier		Summa
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Ingående anskaffningsvärde	4	—	62	3	66	3
Inköp	—	—	20	28	20	28
Inköp via verksamhetsöverlåtelse	—	4	—	31	—	35
Försäljningar och utrangeringar	0	—	-1	—	-1	—
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	4	4	81	62	85	66
Ingående avskrivningar	-2	—	-16	-1	-18	-1
Försäljningar och utrangeringar	0	—	1	—	1	—
Avskrivningar ¹⁾	-2	-2	-17	-15	-19	-17
Utgående ackumulerade avskrivningar	-4	-2	-32	-16	-36	-18
Utgående redovisat värde	—	2	49	46	49	48

¹⁾ Avskrivningarna ingår i raden Administrationskostnader i resultaträkningen.

För information om redovisningsprinciper se not 16, Materiella anläggningstillgångar.

Not A10 Övriga fordringar


Mkr	2025	2024
Övriga fordringar	18	2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	71	59
Summa	89	61

Not A11 Avsättningar


Mkr	2025	2024
Löneskatt på pensionskostnader	46	43
Sociala avgifter på aktierelaterade ersättningar	5	1
Summa	51	44


	Löneskatt på pensionskostnader		Sociala avgifter på aktierelaterade ersättningar		Summa
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Redovisat värde vid årets ingång	43	43	1	—	44	43
Avsättningar som gjorts under året	6	6	4	1	10	7
Belopp som tagits i anspråk under året	-3	-6	—	—	-3	-6
Redovisat värde vid årets utgång	46	43	5	1	51	44
Varav långfristig del av avsättningarna	46	43	5	1	51	44

För information om redovisningsprinciper avseende Avsättningar se not 29.

Not A12 Övriga skulder


Mkr	2025	2024
Leverantörsskulder	65	50
Övriga skulder	25	23
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	140	143
Summa	230	216



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 208

Not A13 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder


	Not	Upplupet anskaffningsvärde		Verkligt värde
Mkr		2025	2024	2025	2024
Finansiella tillgångar
Långfristiga fordringar koncernföretag		69	23	69	23
Långfristiga värdepappersinnehav		0	0	0	0
Kortfristiga fordringar koncernföretag		6 189	5 734	6 189	5 734
Likvida medel		0	0	0	0
Summa finansiella tillgångar		6 258	5 757	6 258	5 757
Finansiella skulder
Leverantörsskulder	A12	65	50	65	50
Kortfristiga skulder till koncernföretag		474	112	474	112
Summa finansiella skulder		539	162	539	162

Not A14 Leasing

Leasing – leasetagare


Mkr	2025	2024
Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara leasingavtal
Inom ett år	34	27
Mellan ett och fem år	98	92
Senare än fem år	0	5
Summa	132	124
Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter	58	54

Not A15 Eventualförpliktelser


Mkr	2025	2024
Borgen och entreprenadgarantier för koncernföretag	18 236	18 950
Borgensförbindelser till förmån för samarbetsarrangemang	1 518	1 702
Borgensförbindelser för kreditiv i bostadsrättsföreningar	2 949	3 209
Övriga borgensförbindelser	0	17
Summa	22 703	23 878

För information om redovisningsprinciper se not 35, Ställda säkerheter,

eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Not A16 Disposition av bolagets vinst

Förslag till disposition av bolagets vinst

Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor;


Överkursfond	2 308 208 948
Balanserat resultat	8 011 802 020
Årets resultat	1 796 816 438
Summa	12 116 827 406

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel och fria fonder disponeras enligt följande;


Utdelning, 281 931 746 aktier à 3,30 kr ¹⁾	930 374 762
Balanseras i ny räkning ²⁾	11 186 452 644
Summa	12 116 827 406
¹⁾ I moderbolaget finns 296 049 730 registrerade aktier per den 31 december 2025, varav antalet utdelningsberättigade aktier uppgår till 281 931 746. Den totala utdelningen kan ändras fram till avstämningsdagen beroende på återköp av egna aktier.
²⁾ Varav till överkursfond	2 308 208 948



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 209

Not A17 Koncernföretag

Specifikation av moderbolagets direkta innehav av andelar i dotterbolag


				Kapitalandel ¹⁾		Redovisat värde, Mkr
Företag	Org. nummer	Säte	Antal andelar	2025	2024	2025	2024
Peab Sverige AB	556099-9202	Båstad	1 000 000	100,0 %	100,0 %	3 622	3 622
Peab Industri AB	556594-9558	Ängelholm	82 521 948	100,0 %	100,0 %	2 638	2 638
Peab Finans AB	556552-1324	Båstad	1 000 000	100,0 %	100,0 %	1 616	1 616
Peab Anläggning AB	556568-6721	Båstad	2 900 000	100,0 %	100,0 %	942	942
Peab Norge Holding AS	920 003 672	Tromsö	1 000	100,0 %	100,0 %	861	861
Peab Oy	1509374-8	Helsingfors	1 000	100,0 %	100,0 %	488	488
Peab Support AB	556061-1500	Stockholm	700 000	100,0 %	100,0 %	61	61
Peab Projektutveckling AB	556715-0254	Båstad	1 000	100,0 %	100,0 %	105	105
Peab Förslöv Holding AB	559283-3635	Båstad	1 000	100,0 %	100,0 %	17	6
Peab Support AS	998 622 670	Oslo	1 000	100,0 %	100,0 %	0	0
Peab Support OY	2586326-7	Helsingfors	100	100,0 %	100,0 %	0	0
Summa						10 350	10 339

¹⁾Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen


Mkr	2025	2024
Ingående anskaffningsvärde	10 618	10 544
Lämnade aktieägartillskott	11	74
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	10 629	10 618
Ingående nedskrivningar	-279	-111
Årets nedskrivningar	—	-168
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-279	-279
Utgående redovisat värde	10 350	10 339

Under 2024 genomfördes nedskrivningar om -168 Mkr och avsåg vilande företag eller företag med ringa verksamhet där nedskrivningen skedde till ett

värde motsvarande eget kapital. Nedskrivningarna redovisas i resultaträkningen på raden ”Resultat från andelar i koncernföretag ”.

Specifikation av övriga koncernföretag


Företag	Org. nummer	Säte	Kapitalandel ^{1) 2)}
3F Eiendom AS	998 735 068	Tromsö	100,0 %
AB M113	559291-7727	Solna	100,0 %
Aktiebolaget Smidmek Eslöv	556232-3963	Eslöv	100,0 %
ANS Solligården	957 524 346	Bærum	100,0 %
Arne Olav Lund A/S	914 004 330	Larvik	90,4 %
Asfaltti-System Oy	0924008-6	Helsingfors	100,0 %
Asunto Oy City Garden, Tampere	2625235-3	Tammerfors	100,0 %
ATS Kraftservice AB	556467-5998	Båstad	100,0 %
Barkåkra 56:1 AB	559328-6783	Solna	100,0 %
Birsta Fastigheter AB	556190-3765	Helsingborg	100,0 %
Bjurhovda Fastighets AB	559254-2384	Solna	100,0 %
Bo i Norrviken AB	559136-6728	Solna	100,0 %
Boende Bankeryd AB	559247-1873	Solna	100,0 %
Bogstrand AS	996 043 428	Harstad	100,0 %
Bojfästet Invest AB	556695-4169	Solna	100,0 %
Primus Brygga Ekonomisk förening	769634-4915	Stockholm	100,0 %
Primusterrassen Ekonomisk förening	769634-4899	Stockholm	100,0 %
Bröderna Paulsson Peab AB	556113-4114	Båstad	100,0 %
Bukta Bay AS	912 778 355	Tromsö	100,0 %
Båramo i Värnamo AB	556713-7871	Båstad	100,0 %
Eventes II Ky	3139237-7	Helsingfors	100,0 %
Fanfaren Fastighets AB	559526-6999	Solna	100,0 %
Fastigheten 2:9 AB	559246-2104	Solna	100,0 %
Fastighets AB Gamlestadens Smedja	559240-9345	Solna	100,0 %
Fastighets AB Isolatorn	556913-9644	Solna	100,0 %
Fastighets AB Partille 11	556518-4354	Göteborg	100,0 %
Fastighets AB Spelhagen	556795-0992	Solna	100,0 %
Fastighetsbolaget Draglädret 2 AB	559341-9871	Solna	100,0 %
Fredborg 1 AB	559332-5417	Solna	100,0 %
Furuspecialen i Nyköping Fastighets AB	556695-9986	Solna	100,0 %
Fältjägaren 7 AB	556855-7176	Östersund	100,0 %
Glacell Sverige AB	559351-2337	Båstad	100,0 %
Halmstad Fyllinge 7:2 AB	559085-5788	Malmö	100,0 %
Hasselnöten Fastighets 1 AB	559353-6591	Solna	100,0 %
Hasselnöten Fastighets 2 AB	559353-6609	Solna	100,0 %
HavreluddEtt AB	559033-0667	Solna	100,0 %
Hemvård Öster AB	559490-2503	Solna	100,0 %
HGT AS	947 563 580	Bergen	100,0 %
HälsingeBygg i Hudiksvall AB	556624-4025	Hudiksvall	100,0 %
Industribyn Ängelholm AB	556539-3641	Ängelholm	90,0 %



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 210


Företag	Org. nummer	Säte	Kapitalandel ^{1) 2)}
INSPI Sweden AB	556796-7970	Stockholm	100,0 %
K. Nordang AS	936 574 696	Stranda	100,0 %
Kiinteistö Oy Eventes II	1582860-1	Esbo	100,0 %
Kiinteistö Oy Helsingin Karvaamokuja 1	2405933-0	Helsingfors	100,0 %
Kiinteistö Oy Mallanpuisto	1580499-2	Esbo	100,0 %
Kjølnes Eiendom AS	991 085 033	Skien	75,0 %
Kokpunkten Fastighets AB	556759-5094	Stockholm	100,0 %
KB Klagshamn Exploatering	916563-4412	Båstad	100,0 %
KB Messingen	916837-9817	Stockholm	100,0 %
KB Muraren 105	916837-9544	Mölndal	100,0 %
KB Muraren 135	916837-9841	Båstad	100,0 %
KB Möllevarvet	969639-7877	Båstad	100,0 %
Kranor AS	976 313 062	Asker	100,0 %
Krantorp KB	969623-0540	Mölndal	100,0 %
Kreaton AB	556644-5010	Göteborg	100,0 %
K-System AB	559308-9286	Malmö	100,0 %
Kvarnbacken Barkarö Fastighet AB	559316-6662	Stockholm	100,0 %
Kyrkbacken i Tavelsjö AB	559350-5927	Solna	100,0 %
Lambertsson Kran AB	556543-5293	Båstad	100,0 %
Lambertsson Oy	0937993-4	Helsingfors	100,0 %
Lambertsson Sverige AB	556190-1637	Båstad	100,0 %
Lommen 6 i Norrköping AB	559307-9386	Solna	100,0 %
Loviselunds Fastighets AB	559254-2418	Solna	100,0 %
NOD01 Mobility AB	559422-9162	Solna	100,0 %
NOD01 Retail AB	559422-9196	Solna	100,0 %
NORDBOHUS SKIEN AS	934 541 715	Skien	100,0 %
Nordbyen Eiendom AS	995 300 400	Tromsö	100,0 %
Packhusallén Fastighets AB	559388-6491	Solna	100,0 %
Partille 11 Bostad BR 1 AB	556960-0330	Göteborg	100,0 %
Partille 11 Bostad Holding AB	556958-4146	Göteborg	100,0 %
Partille Port Holding AB	556960-0264	Göteborg	100,0 %
Peab Anlegg AS	913 502 566	Bærum	100,0 %
Peab Asfalt A/S	18 298 503	Silkeborg	100,0 %
Peab Asfalt AB	556098-8122	Båstad	100,0 %
Peab Asfalt Norge AS	994 628 577	Tromsö	100,0 %
Peab Bemanning AB	556737-7683	Solna	100,0 %
Peab Bemanning AS	991 687 971	Bærum	100,0 %
Peab Bildrift Norden AB	556707-8380	Helsingborg	100,0 %
Peab Bildrift Norge AS	892 890 692	Bærum	100,0 %
Peab Bildrift Sverige AB	556313-9608	Helsingborg	100,0 %
Peab Bivacken i Växjö AB	559043-4774	Solna	100,0 %


Företag	Org. nummer	Säte	Kapitalandel ^{1) 2)}
Peab Bolig Borgundfjorden AS	916 162 898	Oslo	100,0 %
Peab Bolig Prosjekt AS	990 892 385	Bærum	100,0 %
Peab Borås Exploatering AB	556651-7727	Båstad	100,0 %
Peab Bostad AB	556237-5161	Stockholm	100,0 %
Peab BU Drift AB	559076-5516	Solna	100,0 %
Peab BU Finland AB	559369-7245	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 1 AB	559019-1846	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 10 AB	559283-3718	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 11 AB	559283-3825	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 12 AB	559206-1088	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 13 AB	559325-0631	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 14 AB	559325-0680	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 15 AB	559342-4392	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 16 AB	559342-4376	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 17 AB	559342-4384	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 18 AB	559342-4459	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 19 AB	559342-4467	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 2 AB	559036-7396	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 20 AB	559404-8968	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 21 AB	559404-8950	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 22 AB	559404-8943	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 23 AB	559404-8935	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 24 AB	559404-8976	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 3 AB	559076-5466	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 4 AB	559118-0871	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 5 AB	559091-5160	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 6 AB	559076-5524	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 7 AB	559065-1427	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 8 AB	559265-7901	Solna	100,0 %
Peab BU Holding 9 AB	559265-7893	Solna	100,0 %
Peab Bygg AS	943 672 520	Tromsö	100,0 %
Peab Byggservice AB	556066-3675	Båstad	100,0 %
Peab Byggsystem AB	559428-8283	Båstad	100,0 %
Peab Drivaarena AB	556741-8578	Solna	100,0 %
Peab Eiendomsutvikling AS	987 099 011	Oslo	100,0 %
Peab Eskilstorp AB	559210-7444	Malmö	100,0 %
Peab Fastighetsutveckling AB	556824-8453	Båstad	100,0 %
Peab FU Almnäs AB	556594-9160	Solna	100,0 %
Peab FU Finland AB	559246-2831	Solna	100,0 %
Peab FU Gardens AB	559351-2501	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 1 AB	556855-6954	Solna	100,0 %



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 211


Företag	Org. nummer	Säte	Kapitalandel ^{1) 2)}
Peab FU Holding 10 AB	559328-6932	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 11 AB	559332-9955	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 12 AB	559342-4475	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 13 AB	559388-6459	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 2 AB	556864-4156	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 3 AB	556866-8635	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 4 AB	556946-9058	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 5 AB	556979-7698	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 6 AB	556649-9116	Båstad	100,0 %
Peab FU Holding 7 AB	559030-7301	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 8 AB	559230-5469	Solna	100,0 %
Peab FU Holding 9 AB	559265-7885	Solna	100,0 %
Peab FU Husbacka AB	556946-9108	Solna	100,0 %
Peab FU Jupiter 4 AB	556126-0745	Solna	100,0 %
Peab FU Rebbelberga 147 AB	556470-0176	Solna	100,0 %
Peab FU Vintrie 5 AB	559241-1697	Solna	100,0 %
Peab FU Visby AB	556679-4862	Solna	100,0 %
Peab FU Visby Exploatering AB	556800-9335	Solna	100,0 %
Peab FU Ängen AB	559448-8214	Solna	100,0 %
Peab Grundläggning AB	556154-7364	Båstad	100,0 %
Peab Hermelinen AB	556872-5633	Stockholm	100,0 %
Peab Holding AB	556594-9533	Båstad	100,0 %
Peab Högsbo 34:6 AB	556898-8553	Stockholm	100,0 %
Peab Industri Danmark A/S	40 964 460	Köpenhamn	100,0 %
Peab Industri Finland AB	556687-9226	Helsingborg	100,0 %
Peab Industri Holding OY	3102070-9	Helsingfors	100,0 %
Peab Industri OY	2977551-2	Helsingfors	100,0 %
Peab Industribyggnad i Norr AB	556851-7121	Båstad	100,0 %
Peab Infra Oy	2303725-2	Helsingfors	100,0 %
Peab Kiinteistökehitys Oy	3136811-5	Helsingfors	100,0 %
Peab Landskampen AB	559164-5907	Solna	100,0 %
Peab Lokal AB	559025-6607	Solna	100,0 %
Peab Markutveckling AB	556949-4437	Solna	100,0 %
Peab Messingen Kv4 AB	559181-9494	Solna	100,0 %
Peab Norr 16:2 AB	556984-9713	Solna	100,0 %
Peab Origo AB	559428-8291	Solna	100,0 %
Peab Origo Fastighets AB	559428-8226	Solna	100,0 %
Peab PGS AB	556428-5905	Båstad	100,0 %
Peab Primus 1 AB	559345-4134	Solna	100,0 %
Peab Primus 2 AB	559345-4142	Solna	100,0 %
Peab Primus 3 AB	559345-4159	Solna	100,0 %


Företag	Org. nummer	Säte	Kapitalandel ^{1) 2)}
Peab Primus 4 AB	559345-4167	Solna	100,0 %
Peab Primus 5 AB	559342-4483	Solna	100,0 %
Peab Primus 6 AB	559342-4418	Solna	100,0 %
Peab Primus 7 AB	559342-4426	Solna	100,0 %
Peab Primus Garage AB	559515-3940	Solna	100,0 %
Peab Projektutveckling Holding AB	559557-9144	Solna	100,0 %
Peab Projektutveckling Väst AB	556092-9852	Göteborg	100,0 %
Peab Property Gardener II Oy	3136812-3	Helsingfors	100,0 %
Peab Ranagård AB	559284-2156	Malmö	100,0 %
Peab Råsunda Holding AB	559030-7723	Solna	100,0 %
Peab Sannegården AB	559065-9792	Solna	100,0 %
Peab Sp.z.o.o	5260040111	Warszawa	100,0 %
Peab Södra Änggården Kvarter 14 AB	559115-9057	Göteborg	100,0 %
Peab Södra Änggården Kvarter 9 AB	559115-9065	Göteborg	100,0 %
PEAB T113 AS	994 535 250	Bærum	100,0 %
Peab Trading Nord AB	556715-4827	Solna	100,0 %
Peab Trading Solna AB	556793-1554	Solna	100,0 %
Peab Trading Väst AB	556594-9590	Göteborg	100,0 %
Peab Trading Öst AB	556778-8749	Stockholm	100,0 %
Peab Transport & Maskin AB	556097-9493	Örkelljunga	100,0 %
Peab Tvärbanan AB	559241-1465	Solna	100,0 %
Peab Utbygging AS	915 464 254	Tromsö	100,0 %
Peab Utveckling AB	559283-3726	Båstad	100,0 %
Peab Vagnpark AB	556234-0371	Båstad	100,0 %
Peab Vallmovallen AB	559369-7237	Solna	100,0 %
Peab Varvsstaden Holding AB	559116-2556	Göteborg	100,0 %
Peab Veddesta AB	559276-9805	Solna	100,0 %
Peab Åkerbäret AB	559311-5180	Solna	100,0 %
Peab Åkermyntan 10 AB	556910-9290	Solna	100,0 %
Peab Älvringen i Jönköping AB	559069-2058	Solna	100,0 %
Peab Österplan 2 i Örebro AB	559081-4611	Solna	100,0 %
Peab Österplan 4 i Örebro AB	559081-4637	Solna	100,0 %
Peabskolan AB	556442-7432	Båstad	100,0 %
Projektfastigheter Götaland AB	556259-3540	Båstad	100,0 %
Rankhus Tomtutveckling AB	559175-9187	Solna	100,0 %
Riksten Friluftsstad AB	556547-8764	Stockholm	100,0 %
Rådasand AB	556042-8699	Lidköping	100,0 %
Röda Hallonet AB	559418-5612	Solna	100,0 %
Sicklaön Bygg Invest AB	556911-5479	Solna	100,0 %
Skandinaviska Byggelement AB	556034-2148	Helsingborg	100,0 %
Skeppshytten 201 AB	559073-2433	Göteborg	100,0 %



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 212


Företag	Org. nummer	Säte	Kapitalandel ^{1) 2)}
Skånehus AB	556547-6958	Båstad	100,0 %
Solberg Maskin AS	999 327 869	Trondheim	100,0 %
Stockholms Kommersiella Fastighets AB	556105-6499	Vellinge	100,0 %
Stora Hammar Exploatering AB	556763-4216	Solna	100,0 %
Strandpromenaden Grunnan 1 AB	556924-8080	Solna	100,0 %
Strandvegen Næring AS	921 986 017	Tromsö	100,0 %
Strømsgodset Utvikling AS	925 193 372	Bærum	100,0 %
Strömstad Exploatering AB	559002-4518	Solna	100,0 %
Swecem AB	556919-5760	Helsingborg	100,0 %
Swerock AB	556081-3031	Helsingborg	100,0 %
Swerock AS	983 065 309	Verdal	100,0 %
Södra Änggården Kv 2 AB	559115-9040	Södertälje	100,0 %
Telge Peab AB	556790-5889	Solna	100,0 %
Tullholmsvikens Parkerings AB	559181-8769	Solna	75,0 %
Tyr 2 i Malmö AB	556040-2942	Göteborg	100,0 %
Ulriksdal Sopsug AB	559170-7715	Solna	100,0 %
Ulriksdal Utveckling AB	556509-6392	Solna	100,0 %
Ultimes III Holding Oy	3136774-5	Helsingfors	100,0 %
Ultimes III Ky	3139119-8	Helsingfors	100,0 %
Ultimes III PG Oy	3136775-3	Helsingfors	100,0 %
Ultimes IV Holding Oy	3136770-2	Helsingfors	100,0 %
Ultimes IV Ky	3139117-1	Helsingfors	100,0 %
Ultimes IV PG Oy	3136772-9	Helsingfors	100,0 %
Ultimes V Ky	3139121-9	Helsingfors	100,0 %
Varvsstaden AB	556975-7908	Göteborg	100,0 %
Varvsstaden Gjuteriet 111 AB	559241-1457	Göteborg	100,0 %
Varvsstaden Magasinet 211 AB	559220-9737	Göteborg	100,0 %
Varvsstaden Projekt Holding AB	559116-2440	Göteborg	100,0 %
Varvsstaden Projekt Holding Andra AB	559261-3276	Göteborg	100,0 %
Varvsstaden Snickeriet 241 AB	559220-9703	Göteborg	100,0 %
Varvsstaden Svets- & Pannverkstaden 259 AB	559241-1630	Göteborg	100,0 %
Vejby Transport & Miljö AB	556240-2742	Ängelholm	100,0 %
Verkstaden 17 i Västerås AB	559114-5916	Solna	100,0 %
Visio Exploatering AB	556570-7030	Solna	100,0 %
Värby Fastighets AB	556703-4771	Båstad	100,0 %
Wärby Utvecklings AB	559468-0828	Solna	80,0 %

¹⁾Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen.

²⁾Förutom de koncernföretag som förvärvades under år 2025 (se not 5) överensstämmer kapitalandelen 2025 med kapitalandelen för år 2024.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER - MODERBOLAGET 213

Not A18 Obeskattade reserver


Mkr	2025	2024
Periodiseringsfond	2 274	2 744
Ackumulerade avskrivningar utöver plan, immateriella tillgångar	57	51
Ackumulerade avskrivningar utöver plan, maskiner och inventarier	-17	3
Summa	2 314	2 798

Not A19 Kassaflödesanalys

Betalda räntor och erhållen utdelning


Mkr	2025	2024
Erhållen utdelning	700	990
Erhållna räntor	151	185
Erlagda räntor	-10	-4

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet


Mkr	2025	2024
Av- och nedskrivningar	87	243
Utrangering av anläggningstillgångar	0	7
Avsättningar	6	1
Aktierelaterade ersättningar	9	4
Summa	102	255

Förvärv av rörelse 2024

Den 1 februari 2024 skedde en verksamhetsöverlåtelse där alla anställda

i Peab Support AB och Peab Utveckling AB erbjöds att flytta över till Peab

AB. Bakgrunden till förändringen var rådande marknads- och

konjunkturläge, som ställde krav på anpassningar av organisationen.

Samordningen av stödfunktionerna i Peab AB syftar till att öka

effektiviteten och minska kostnaderna genom att roll- och

ansvarsfördelningen mellan funktioner blir tydligare och administrativa

uppgifter minimeras.


Mkr	2024
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	352
Materiella anläggningstillgångar	35
Andelar i koncernföretag	0
Övriga fordringar	93
Övriga skulder	-47
Förvärvade nettotillgångar	433
Köpeskilling	433
Utbetald köpeskilling	433
Påverkan på likvida medel	433



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	STYRELSENS FÖRSÄKRAN 214

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att

koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och

rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen

respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och

koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag

som ingår i koncernen står inför.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar också att årsredovisningen har upprättats i enlighet med de europeiska standarderna

för hållbarhetsrapportering ESRS och de specifikationer som antagits med stöd av EU:s taxonomiförordning.




	Förslöv den 30 mars 2026



Anders Runevad	Kerstin Lindell	Fredrik Paulsson
Styrelseordförande	Styrelseledamot	Styrelseledamot


Malin Persson	Lars Sköld	Liselott Kilaas
Styrelseledamot	Styrelseledamot	Styrelseledamot


Magdalena Gerger	Patrik Svensson	Kim Thomsen
Styrelseledamot	Styrelseledamot	Styrelseledamot


Maria Doberck	Jesper Göransson
Styrelseledamot	Verkställande direktör


Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen och den verkställande direktören den 30 mars 2026. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2026.

	Vår revisionsberättelse avseende årsredovisningen och koncernredovisningen har lämnats den 30 mars 2026. Vår granskningsberättelse avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten har lämnats den 30 mars 2026.
	Ernst & Young AB


	Jonas Svensson
	Auktoriserad revisor



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	REVISIONSBERÄTTELSE 215

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Peab AB (publ) org nr

556061-4330

Rapport om årsredovisningen och

koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och

koncernredovisningen för Peab AB (publ) för år 2025 med

undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 53-65

samt hållbarhetsrapporten på sidorna 66-147. Bolagets

årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna

32-214 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i

enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla

väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets

finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess

finansiella resultat och kassaflöde för året enligt

årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i

enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga

avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning

per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och

kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, så

som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra

uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten eller

hållbarhetsrapporten på sidorna 53-65 respektive 66-147.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens

och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer

resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget

och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och

koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den

kompletterande rapport som har överlämnats till

moderbolagets revisionsutskott i enlighet med

Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on

Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar

enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns

ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och

koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt

fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta

innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse,

inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens

(537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade

bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller

dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga

och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de

områden som enligt vår professionella bedömning var de

mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och

koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa

områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i

vårt ställningstagande till, årsredovisningen och

koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata

uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur

revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i

detta sammanhang.

Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet

Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också

inom dessa områden. Därmed genomfördes

revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår

bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och

koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de

granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de

områden som framgår nedan utgör grunden för vår

revisionsberättelse.

Intäktsredovisning av entreprenadprojekt

Beskrivning av området

Koncernen redovisar pågående entreprenadprojekt över tid,

vilket innebär att intäkter och kostnader redovisas i takt med

att entreprenaderna genomförs, intäkter och resultat

redovisas i förhållande till upparbetningsgrad baserat på

nedlagda kostnader per balansdagen i förhållande till

bedömda totala kostnader vid projektens färdigställande.

Befarade förluster kostnadsförs, så snart de är kända.

Intäkts- och resultatredovisningen bygger på bedömningar

om den totala projektkostnaden och projektintäkten. En god

kontrollmiljö med löpande prognosuppföljningar av

projektets slutliga utfall är därmed av stor betydelse för

koncernen. Förändrade bedömningar under projektets

genomförande kan ge upphov till väsentlig påverkan på

koncernens resultat och finansiella ställning.

Projektprognoserna utvärderas regelbundet av koncernen

under respektive projekts löptid och justeras vid behov.

Ändrings- och tilläggsarbeten samt krav beaktas när

koncernen bedömer det troligt att beloppet kommer att

erhållas från beställaren och när beloppet kan mätas

tillförlitligt.

Bolagets uppskattningar och bedömningar avseende

intäktsredovisning av entreprenadprojekt beskrivs i Not 3

”Intäkter”.

Baserat på ovan bedömningar avseende intäktsredovisning

av entreprenadprojekt anser vi att detta område är att

betrakta som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.

Hur detta område beaktades i revisionen

Vår revisionsprocess inkluderar bland annat analytisk

granskning av intäkterna och marginalerna i projekt samt

databaserad transaktionsanalys. Vi har stickprovsgranskat

intäkter och kostnader i utvalda projekt, som är av

betydande storlek eller utgör en väsentlig risk för bolaget. Vi

har även fört diskussioner tillsammans med bolagets

controllers samt projektansvariga innefattande

bedömningar, antaganden och uppskattningar relaterade till

intäktsredovisning, resultatavräkning och allokering av

kostnader.

Vi har också granskat väsentliga avtal för att identifiera

eventuella risker för viten i samband med förseningar i

projekten, och vi har också kontinuerliga avstämningar

tillsammans med bolagets interna juridiska ombud. Vi har

granskat avsättningar och andra reserver hänförliga till

entreprenadprojekt utifrån underliggande underlag samt

bolagets bedömningar.

Vi har kontinuerliga möten och diskussioner med ansvariga

revisorer i respektive land för att identifiera samt täcka

landspecifika risker.

Vi har bedömt träffsäkerheten i bolagets bedömningar av det

slutliga utfallet för projekten och även hållit diskussioner

med bolagets ledning avseende utfallet.

Vi har utvärderat att bolagets intäktsredovisning avseende

intäktsredovisning av entreprenadprojekt har skett enligt de

redovisningsprinciper bolaget angett och att dessa

överensstämmer med IFRS Redovisningsstandarder. Vi har

granskat lämnade notupplysningar i årsredovisningen.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	REVISIONSBERÄTTELSE 216

Annan information än årsredovisningen och

koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än

årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på

sidorna 1-31, 66-147 och 221-228. Den andra informationen

består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före

datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och

verkställande direktören som har ansvaret för denna andra

information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och

koncernredovisningen omfattar inte denna information och

vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna

andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och

koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den

information som identifieras ovan och överväga om

informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med

årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna

genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat

under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt

verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna

information, drar slutsatsen att den andra informationen

innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att

rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen

upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt

årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen,

enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av

EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för

den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att

upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte

innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa

beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och

koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande

direktören för bedömningen av bolagets förmåga att

fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt,

om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta

verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen

och verkställande direktören avser att likvidera bolaget,

upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt

alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar

styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat

övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att

årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte

innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa

beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en

revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig

säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för

att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i

Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet

om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av

oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de

enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de

ekonomiska beslut som användare fattar med grund i

årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt

omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under

hela revisionen.

Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga

felaktigheter i årsredovisningen och

koncernredovisningen, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag, utformar och utför

granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och

inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och

ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra

uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig

felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en

väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom

oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi,

förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig

information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna

kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma

granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till

omständigheterna, men inte för att uttala oss om

effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som

används och rimligheten i styrelsens och verkställande

direktörens uppskattningar i redovisningen och

tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och

verkställande direktören använder antagandet om

fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och

koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med

grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns

någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana

händelser eller förhållanden som kan leda till betydande

tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten.

Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig

osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa

uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen

om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana

upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om

årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra

slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas

fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan

framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag

inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen,

strukturen och innehållet i årsredovisningen och

koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om

årsredovisningen och koncernredovisningen återger de

underliggande transaktionerna och händelserna på ett

sätt som ger en rättvisande bild.

• planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta

tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende

den finansiella informationen för företag eller

affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett

uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för

styrning, övervakning och genomgång av det

revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte.

Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens

planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för

den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser

under revisionen, däribland de eventuella betydande brister

i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi

har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och

ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen

kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder

som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder

som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer

vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla

för revisionen av årsredovisningen och

koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda

riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de

för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver

dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller

andra författningar förhindrar upplysning om frågan.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	REVISIONSBERÄTTELSE 217

Rapport om andra krav enligt lagar och andra

författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till

dispositioner av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en

revision av styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning av Peab AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till

dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt

förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens

ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för

räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt

ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns

ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och

koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt

fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga

och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till

dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid

förslag till utdelning innefattar detta bland annat en

bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till

de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart,

omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets

och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet

och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och

förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar

bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och

koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets

organisation är utformad så att bokföringen,

medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska

angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Verkställande direktören ska sköta den löpande

förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och

bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att

bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag

och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett

betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och

därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta

revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna

bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande

direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon

försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet

mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen,

årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner

av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om

detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om

förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen

garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i

Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller

försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot

bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets

vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige

använder vi professionellt omdöme och har en professionellt

skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av

förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst

eller förlust grundar sig främst på revisionen av

räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder

som utförs baseras på vår professionella bedömning med

utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi

fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och

förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där

avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för

bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut,

beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden

som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som

underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till

dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi

granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av

underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är

förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och

koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att

styrelsen och verkställande direktören har upprättat

årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som

möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten)

enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden för Peab AB (publ) för år 2025.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det

lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett

format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk

rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation

RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar

enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet

Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Peab AB

(publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt

fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med

16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen

och verkställande direktören bedömer nödvändig för att

upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare

sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-

rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som

uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra

granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-

rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen

garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och

god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en

väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan

uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses

vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan

förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare

fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 Kvalitetsstyrning för

revisionsföretag som utför revision och översiktlig

granskning av finansiella rapporter samt andra

bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster som kräver

att företaget utformar, implementerar och hanterar ett

system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer och rutiner

avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för

yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra

författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta

bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som

möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av

årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	REVISIONSBERÄTTELSE 218

vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att

bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i

rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller

misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar

av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen

och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att

utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med

hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett

uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen.

Granskningen omfattar också en utvärdering av

ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och

verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering

av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format

och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer

med den granskade årsredovisningen och

koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av

huruvida koncernens resultat-, balans- och

egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-

rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som

följer av Esef-förordningen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för

bolagsstyrningsrapporten för år 2025 på sidorna 53-65 och

för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR

16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta

innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har

en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning

jämfört med den inriktning och omfattning som en revision

enligt International Standards on Auditing och god

revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger

oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i

enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6

årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma

lag är förenliga med årsredovisningen och

koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med

årsredovisningslagen.

Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm, utsågs till

Peab ABs revisor av bolagsstämman den 6 maj 2025 och har

varit bolagets revisor sedan 6 maj 2021.

Förslöv 30 mars 2026

Ernst & Young AB

Jonas Svensson

Auktoriserad revisor



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	REVISORS GRANSKNINGSBERÄTTELSE 219

Revisors granskningsberättelse över Peab AB:s (publ) hållbarhetsrapport

Till bolagsstämman i Peab AB (publ), org.nr 556061-4330

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av

hållbarhetsrapporten upprättad av Peab AB (publ) för

räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna

66-147 i detta dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i

avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några

omständigheter som ger oss anledning att anse att

hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i

enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper

• om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS;

• om den process som företaget har genomfört för att

identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts

såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten; och

• efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna

taxonomiförordning artikel 8.

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation

RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den

lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna

rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns

ansvar.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för vår slutsats.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information än

hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1-65 samt

148-214 samt 221-228. Det är styrelsen och verkställande

direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte

denna information och vi uttalar ingen slutsats med

bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av

hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den

information som identifieras ovan och överväga om

informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med

hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även

den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga

granskningen samt bedömer om informationen i övrigt

verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna

information, drar slutsatsen att den andra informationen

innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att

rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Övrig upplysning

Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår 2024 har

inte varit föremål för översiktlig granskning enligt RevR 19

Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade

hållbarhetsrapporten. Någon granskning av jämförelsetalen i

hållbarhetsrapporten för 2025 har därmed inte utförts.

Styrelsens och verkställande direktörens

ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i

enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för

att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och

verkställande direktören bedömer nödvändig för att

upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter,

vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet

om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f

§§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning.

Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR

19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade

hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi

planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå

begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i

enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis

är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs

med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är

därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med

rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att

skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla

viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit

identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig

säkerhet utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard

on Quality Management), som kräver att företaget utformar,

implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning

inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av

yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och

tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Vi är oberoende i förhållande till Peab AB (publ) enligt god

revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska

ansvar enligt dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta

underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka

åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma

riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten

vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid

denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den

interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och

verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i

syfte att utforma granskningsåtgärder som är

ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte

i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna

kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i

första hand till personer som är ansvariga för upprättandet

av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och

att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen:

Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten

inkluderade, men var inte begränsade till att:

• Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den

interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och

informationssystemen som är relevanta för upprättandet

av informationen i hållbarhetsrapporten;

• Utvärdera om information som identifierats som väsentlig

genom den process som bolaget genomfört för att

identifiera innehållet hållbarhetsrapporten också ingår;

• Utvärdera om strukturen och presentationen av

hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS;

• Genomföra förfrågningar till relevant personal och

analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda

upplysningar i hållbarhetsrapporten;

• Utföra substansgranskningsåtgärder på utvalda

upplysningar i hållbarhetsrapporten; och

• Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder

för att inhämta underlag till metoderna för att ta fram

väsentliga uppskattningar och framåtblickande

information och förstå hur dessa metoder tillämpades.

Våra granskningsåtgärder avseende den process som

företaget har genomfört för att identifiera

hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var

inte begränsade till följande:

• Erhålla en förståelse för processen genom att genomföra

förfrågningar för att förstå källorna till den information

som används av företagsledningen (t.ex.

intressentdialoger, affärsplaner och strategidokument);

• Granska företagets interna dokumentation av sin process;

och

• Utvärdera om den information som erhållits utifrån vår

granskning av den process som implementerats av

företaget överensstämmer med beskrivningen av

processen i hållbarhetsrapporten.

Våra granskningsåtgärder avseende

taxonomiupplysningarna inkluderade, men var inte

begränsade till att:



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	REVISORS GRANSKNINGSBERÄTTELSE 220

• Erhålla förståelse för processen för att identifiera

ekonomiska verksamheter som omfattas av- och är

förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande

upplysningarna i hållbarhetsrapporten.

• Genomföra förfrågningar till relevant personal och

analytiska granskningsåtgärder på

taxonomiupplysningarna;

• Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den

information som används i taxonomiupplysningarna;

• Utvärdera om presentationen av taxonomiupplysningarna

är förenlig med kraven i EU:s taxonomiförordning; och

• Utföra substansgranskningsåtgärder för utvalda

upplysningar i hållbarhetsrapporten avseende EU:s gröna

taxonomi.

Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet

med ESRS, måste styrelsen och företagsledningen för Peab

AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån

angivna antaganden om händelser som kan inträffa i

framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Peab AB (publ).

Faktiska utfall kommer sannolikt att bli annorlunda eftersom

förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat.

Förslöv den 30 mars 2026

Ernst & Young AB

Jonas Svensson

Auktoriserad revisor



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	PEABAKTIEN 221

Peabaktien

Peabs B-aktie är noterad vid Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. Vid utgången av 2025

uppgick Peabs börsvärde till 25,3 miljarder kronor (23,4).

Handel med Peabs aktie

Stängningskursen för Peabs B-aktie årets sista handelsdag

den 30 december 2025 var 85,35 kr (79,20), vilket innebar en

uppgång med 8 procent under året. Den svenska

aktiebörsen, mätt med Affärsvärldens generalindex, ökade

under året med 8 procent. Under 2025 har Peabs B-aktie som

högst noterats i 85,85 kr (87,70) och som lägst i 64,95 kr

(45,12). Under 2025 omsattes totalt cirka 74 miljoner B-aktier

(95) vilket motsvarade cirka 299 000 B-aktier per börsdag

(378 000) och en omsättningshastighet på 26 procent (35).

Totalavkastning

Peabaktiens totalavkastning under 2025 uppgick till 11,24

procent, att jämföras med SIX Return Index som steg med

12,67 procent. Under femårsperioden 1 januari 2021 till 31

december 2025 har totalavkastningen på Peabs B-aktie

uppgått till 20,79 procent, att jämföras med SIX Return Index

som stigit med 56,87 procent för samma period.

Aktier och aktiekapital

Det totala antalet Peabaktier uppgick vid ingången av 2025

till totalt 296 049 730 aktier fördelat på 34 319 957 A-aktier

med ett röstetal på 10 och 261 729 773 B-aktier med ett

röstetal på 1.

Vid 2025 års utgång uppgick antalet A-aktier till 34 319 957

motsvarande 11,6 procent (11,6) av kapitalet och 56,7

procent (56,7) av rösterna. Antalet B-aktier uppgick till 261

729 773, vilket motsvarar 88,4 procent (88,4) av kapitalet och

43,3 procent (43,3) av rösterna. Aktiekapitalet uppgick till 1

583,9 Mkr (1 583,9). För mer information om aktiekapitalets

utveckling över tid, se www.peab.se.

Innehav av egna aktier

Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2025

till 8 597 984 B-aktier, motsvarande 4,8 procent av totalt

antal aktier. Under 2025 har Peab köpt tillbaka 5 520 000

Peabaktier under befintligt återköpsprogram.

Utdelning

För 2025 föreslås en kontant utdelning med 3,30 kronor per

aktie (2,75). Vid det första utbetalningstillfället betalas 1,80

kronor per aktie med avstämningsdag den 4 maj 2026. Vid

det andra utbetalningstillfället betalas 1,50 kronor per aktie

med avstämningsdag den 30 oktober 2026. Beslutar

årsstämman i enlighet med förslaget, beräknas utdelningen

sändas ut från Euroclear Sweden den 7 maj 2026 respektive

den 4 november 2026. Exkluderat de 14 117 984 aktier som

innehas av Peab AB den 31 december 2025 och som ej

berättigar till utdelning, innebär den föreslagna utdelningen

ett utdelningsbelopp om 930 Mkr (788). Beräknat som en

andel av koncernens redovisade resultat efter skatt enligt

segmentsredovisning uppgår föreslagen utdelning till 70

procent (38).

Kursutveckling

1 januari – 31 december 2025

Kurs Antal aktier i 1 000-tal

Totalavkastning

31 december 2020 – 31 december 2025

Kurs



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	PEABAKTIEN 222

Nyckeltal per aktie


	2025	2024
Segmentsredovisning
Resultat, kr	4,66	7,25
Eget kapital, kr	59,18	58,23
Kassaflöde före finansiering, kr	14,38	9,05
Redovisning enligt IFRS
Resultat, kr	4,74	8,32
Eget kapital, kr	58,34	57,34
Kassaflöde före finansiering, kr	17,09	23,46
Börskurs vid årets slut, kr	85,35	79,20
Börskurs/eget kapital, %	146	138
Kontant utdelning, kr ¹⁾	3,30	2,75
Direktavkastning, % ²⁾	3,9	3,5
P/E-tal ²⁾	18	10

¹⁾För 2025, styrelsens förslag till årsstämman.

²⁾ Baserat på slutkurs vid årets slut.

Utdelning och direktavkastning

Resultat och utdelning per aktie, kr

Segmentsredovisning

Eget kapital per aktie, kr

Segmentsredovisning



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	PEABAKTIEN 223

Ägarförteckning per 2025-12-31


	A-aktier	B-aktier	Totalt antal aktier	Andel av kapital,	Andel av röster,
Ekhaga Utveckling AB	24 781 033	39 962 790	64 743 823	23,0 %	48,7 %
Mats & Fredrik Paulsson med familjer	5 680 429	10 250 425	15 930 854	5,7 %	11,3 %
Peabs Vinstandelsstiftelse		14 267 300	14 267 300	5,1 %	2,4 %
AB Axel Granlund		12 800 000	12 800 000	4,5 %	2,2 %
Vanguard		6 676 053	6 676 053	2,4 %	1,1 %
Mats Paulssonstiftelserna	3 555 731	2 677 500	6 233 231	2,2 %	6,5 %
Dimensional Fund Advisors		5 933 375	5 933 375	2,1 %	1,0 %
American Century Investment Management		5 601 845	5 601 845	2,0 %	0,9 %
Cicero Fonder		4 199 937	4 199 937	1,5 %	0,7 %
Futur Pension		3 602 957	3 602 957	1,3 %	0,6 %
Norges Bank Investment Management		3 343 359	3 343 359	1,2 %	0,6 %
Handelsbanken Fonder		3 298 337	3 298 337	1,2 %	0,6 %
BlackRock		3 169 110	3 169 110	1,1 %	0,5 %
Avanza Pension		3 082 833	3 082 833	1,1 %	0,5 %
Nordea Funds		2 888 565	2 888 565	1,0 %	0,5 %
Övriga aktieägare	302 764	125 857 403	126 160 167	44,6 %	21,9 %
Totalt utestående aktier	34 319 957	247 611 789	281 931 746	100,0 %	100,0 %
Peab AB		14 117 984	14 117 984
Totalt registrerade aktier	34 319 957	261 729 773	296 049 730

Fördelning av aktieinnehav per 2025-12-31


Antal aktier	Antal aktierägare	Andel av kapitalet, %	Andel av rösterna, %
1-500	40 448	2,0	1,0
501– 1 000	7 007	2,0	0,9
1 001– 5 000	8 448	6,9	3,3
5 000– 10 000	1 373	3,6	1,7
10 001– 20 000	642	3,3	1,6
20 001– 50 000	342	3,8	1,8
50 001–	219	78,4	89,7
Totalt registrerade aktier	58 479	100,0	100,0

Aktier och röster per aktieslag 2025-12-31


Aktieslag	Antal	Röstetal	Andel av kapitalet, %	Andel av rösterna, %
A	34 319 957	10	11,6	56,7
B	261 729 773	1	88,4	43,3
Totalt	296 049 730		100,0	100,0

Andel av kapitalet per 2025-12-31

Andel av rösterna per 2025-12-31



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FLERÅRSÖVERSIKT 224

Flerårsöversikt


Koncernen, Mkr	2025	2024	2023	2022	2021
Resultatposter, segmentsredovisning
Nettoomsättning	58 589	58 697	58 821	63 135	60 026
Rörelseresultat	2 626	2 763	1 853	2 741	3 098
Resultat före skatt	1 674	2 425	1 895	2 670	3 076
Årets resultat	1 342	2 080	1 414	2 037	2 507

Resultatposter, IFRS
Nettoomsättning	58 581	61 283	61 600	61 933	58 923
Rörelseresultat	2 693	3 163	2 586	2 557	2 975
Resultat före skatt	1 695	2 780	2 586	2 440	2 902
Årets resultat	1 363	2 388	1 988	1 831	2 377

Balansposter, segmentsredovisning
Anläggningstillgångar, ej räntebärande	11 452	13 159	13 789	13 611	12 620
Anläggningstillgångar, räntebärande	503	516	1 293	1 233	1 208
Omsättningstillgångar, ej räntebärande	27 352	28 946	26 625	26 486	23 209
Omsättningstillgångar, räntebärande	3 165	2 605	2 588	1 890	3 293
Summa tillgångar	42 472	45 226	44 295	43 220	40 330

Eget kapital	16 716	16 760	15 082	14 978	14 656
Långfristiga skulder, ej räntebärande	2 146	2 288	2 688	2 038	1 950
Långfristiga skulder, räntebärande	4 801	4 962	6 082	6 236	3 865
Kortfristiga skulder, ej räntebärande	13 542	13 939	13 968	16 182	16 819
Kortfristiga skulder, räntebärande	5 267	7 277	6 475	3 786	3 040
Summa eget kapital och skulder	42 472	45 226	44 295	43 220	40 330

Balansposter, IFRS
Anläggningstillgångar, ej räntebärande	12 567	14 376	15 137	15 122	14 163
Anläggningstillgångar, räntebärande	503	516	1 293	1 233	1 208
Omsättningstillgångar, ej räntebärande	28 308	30 271	30 158	32 766	28 506
Omsättningstillgångar, räntebärande	3 165	2 605	2 588	1 890	3 293
Summa tillgångar	44 543	47 768	49 176	51 011	47 170

Eget kapital	16 479	16 504	14 470	13 786	13 682
Långfristiga skulder, ej räntebärande	2 054	2 201	2 628	1 990	1 906
Långfristiga skulder, räntebärande	5 858	6 147	7 239	8 105	5 627
Kortfristiga skulder, ej räntebärande	14 373	14 689	13 660	15 431	16 566
Kortfristiga skulder, räntebärande	5 779	8 227	11 179	11 699	9 389
Summa eget kapital och skulder	44 543	47 768	49 176	51 011	47 170


Koncernen, Mkr	2025	2024	2023	2022	2021

Nyckeltal, segmentsredovisning
Rörelsemarginal, procent	4,5	4,7	3,2	4,3	5,2
Eget kapital, genomsnitt under året	16 217	15 595	14 945	14 532	13 569
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, genomsnitt under året	16 192	15 570	14 927	14 524	13 568
Räntabilitet på eget kapital, procent	8,3	13,3	9,5	14,0	18,5
Sysselsatt kapital, vid utgången av året	26 784	28 999	27 639	25 000	21 561
Sysselsatt kapital, genomsnitt under året	27 063	28 244	28 007	23 373	20 445
Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent	10,2	10,7	8,7	12,2	15,6
Soliditet, procent	39,4	37,1	34,0	34,7	36,3
Nettoskuld	6 400	9 118	8 676	6 899	2 404
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,4	0,5	0,6	0,5	0,2
Räntetäckningsgrad, ggr	4,5	4,7	4,1	14,1	24,3

Nyckeltal, IFRS
Rörelsemarginal, procent	4,6	5,2	4,2	4,1	5,0
Eget kapital, genomsnitt under året	15 947	15 242	14 077	13 391	12 598
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, genomsnitt under året	15 922	15 217	14 060	13 384	12 597
Räntabilitet på eget kapital, procent	8,5	15,7	14,1	13,7	18,9
Sysselsatt kapital, vid utgången av året	28 116	30 878	32 888	33 590	28 698
Sysselsatt kapital, genomsnitt under året	28 756	31 596	34 742	31 704	26 602
Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent	9,9	10,8	9,1	8,4	11,5
Soliditet, procent	37,0	34,6	29,4	27,0	29,0
Nettoskuld	7 969	11 253	14 537	16 681	10 515
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,5	0,7	1,0	1,2	0,8
Räntetäckningsgrad, ggr	3,7	3,8	3,5	6,7	11,9

Nettoinvesteringar, IFRS
Goodwill	-91	48	-22	198	64
Övriga immateriella tillgångar	-5	11	54	97	131
Förvaltningsfastigheter	—	-2	5	2	-74
Byggnader och mark	232	324	500	451	291
Maskiner och inventarier	1 097	667	1 165	1 781	1 353
Aktier och andelar	-1 445	-418	185	10	297
Projekt- och exploateringsfastigheter, segmentsredovisning	-483	2 471	1 608	2 268	1 067
Projekt- och exploateringsfastigheter, IFRS	-829	320	-1 096	2 945	2 202



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	FLERÅRSÖVERSIKT 225


Koncernen, Mkr	2025	2024	2023	2022	2021
Order ¹⁾
Orderingång	54 927	56 510	45 108	53 259	55 848
Orderstock	48 544	44 906	39 060	44 389	45 318

Personal
Antal anställda, vid utgången av året	12 962	13 383	14 107	15 040	14 895
Medeltal antal anställda	12 377	12 899	13 808	14 211	14 907	²⁾

Data per aktie, segmentsredovisning
Resultat före och efter utspädning, kr	4,66	7,25	4,92	6,98	8,50
Kassaflöde, kr	14,38	9,05	-4,58	-6,69	10,31
Eget kapital, kr	59,18	58,23	52,41	52,05	49,68

Data per aktie, IFRS
Resultat före och efter utspädning, kr	4,74	8,32	6,92	6,27	8,06
Kassaflöde, kr	17,09	23,46	9,24	-10,81	3,57
Eget kapital, kr	58,34	57,34	50,28	47,90	46,38
Börskurs vid årets slut, kr	85,35	79,20	57,10	59,10	114,20
Utdelning, kr ³⁾	3,30	2,75	1,50	4,00	5,00
Antal aktier vid årets slut, miljoner	282,1	287,5	287,5	287,5	295,0
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner	286,4	287,5	287,5	292,2	295,0

¹⁾Orderläget enligt segmentsredovisning, vilket innebär att för egenutvecklade bostadsprojekt betraktas bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag som externa beställare.

2⁾ Ej omräknade med hänsyn till ny definition för beräkning av medeltal. För mer information, se Alternativa nyckeltal och definitioner.

³⁾För 2025, styrelsens förslag till årsstämman.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALTERNATIVA NYCKELTAL 226

Alternativa nyckeltal och definitioner

Alternativa nyckeltal används för att beskriva verksamhetens

utveckling och för att öka jämförbarheten mellan perioder.

Dessa är inte definierade utifrån IFRS regelverk men de

överensstämmer med hur koncernledning och styrelse mäter

bolagets finansiella utveckling. Alternativa nyckeltal skall ej

ses som substitut för finansiell information som presenteras i

enlighet med IFRS utan som ett komplement.

Skillnaden mellan segmentsredovisning och redovisning

enligt IFRS beskrivs mer utförligt i not 3 och not 4. Skillnaden

består i huvudsak av olikheter i redovisningsprinciper för

egenutvecklade bostadsprojekt där intäkter och resultat

redovisas över tid i segmentsredovisningen och vid en

tidpunkt, när bostadsköparna tillträder sina bostäder, i

redovisning enligt IFRS. I segmentsredovisningen redovisas

leasingavgifter för leastagare linjärt över leasingperioden för

leasingavtal som av motparten (leasegivaren) klassificeras

som operationella leasingavtal. I koncernredovisningen

enligt IFRS tillämpas IFRS 16 Leasingavtal som innebär att

leasetagare redovisar avskrivning och ränta hänförliga till

leasingtillgångar respektive leasingskulder. Skillnader

mellan segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS får

således effekt även på posterna i balansräkningen,

inkluderat nettoskuld. För nedanstående nyckeltal är dock

beräkningssätten desamma i både segmentsredovisning och

redovisning enligt IFRS. För mer information och

beräkningar, se Peabs hemsida www.peab.se/alternativa-

nyckeltal.

Finansiella definitioner

Direktavkastning, aktier

Utdelning i procent av börskursen vid årets slut. Mäter vilken

avkastning som föreslagen utdelning ger i förhållande till

årets slutkurs.

Disponibel likviditet

Likvida medel och kortfristiga placeringar samt ej utnyttjade

kreditlöften, exklusive ej utnyttjad projektfinansiering. Visar

koncernens tillgängliga likviditet.

Eget kapital per aktie

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare dividerat

med antal utestående aktier vid periodens slut. Visar eget

kapital per aktie.

Kassaflöde per aktie

Kassaflöde per aktie beräknat som summan av kassaflödet

från den löpande verksamheten och kassaflödet från

investeringsverksamheten dividerat med genomsnittligt

antal utestående aktier under året. Visar vilket kassaflöde

före finansiering som har genererats per aktie.

Nettoinvesteringar

Periodens förändring av aktuell tillgångs redovisade värde

(UB-IB) med tillägg för avskrivningar och nedskrivningar.

Visar hur stora nettoinvesteringar som görs.

Nettoskuld

Räntebärande skulder inklusive avsättningar till pensioner

med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar.

Visar finansiell position.

Nettoskuld, segmentsredovisning

Räntebärande skulder inklusive avsättningar till pensioner

med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar.

Från och med 2019 ingår skulder avseende osåld del av

egenutvecklade pågående bostadsprojekt i nettoskulden.

Visar finansiell position för segment.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital. Visar

finansiell position.

Operativt kassaflöde

Kassaflöde före finansiering enligt segmentsredovisning. I

kassaflödet ingår ej erhållen koncernintern ränta, betald

ränta samt betald skatt, vilka ej fördelas till affärsområden

utan redovisas enbart för koncernen. Investeringar via

leasing belastar kassaflöde från investeringsverksamheten i

affärsområdena. Operativt kassaflöde beräknas enbart för

affärsområdena. Visar vilket kassaflöde som genereras per

affärsområde.

Orderingång

Summan av de beställningar som erhållits under perioden.

Mäter hur nya order ersätter utfört arbete. Vad gäller

egenutvecklade bostadsprojekt betraktas

bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag som externa

beställare.

Orderstock

Värdet vid periodens slut av återstående intäkter i pågående

produktion och erhållna beställningar som kommer att

produceras. Orderstock baseras på segmentsredovisning.

Visar hur mycket som kommer att produceras framöver.

P/E-tal

Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.

Visar marknadens förväntningar på bolaget med hänsyn till

vinstgenerering.

Resultat per aktie, före och efter utspädning

Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare

dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under

perioden. Visar vinst per aktie.

Räntabilitet på eget kapital

Periodens rullande 12 månaders resultat hänförligt till

moderbolagets ägare dividerat med genomsnittligt (senaste

fyra kvartalen) eget kapital hänförligt till moderbolagets

ägare. Måttet används för att skapa en effektiv verksamhet

och en rationell kapitalstruktur och visar på hur koncernen

har förräntat aktieägarnas kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Periodens rullande 12 månaders resultat före skatt med

tillägg för finansiella kostnader i procent av genomsnittligt

(senaste fyra kvartalen) sysselsatt kapital. Måttet används

för att mäta kapitaleffektivitet och för att allokera kapital till

nya investeringar och visar koncernens räntabilitet

oberoende av finansiering.

Räntetäckningsgrad

Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader i

förhållande till räntekostnaderna. Mäts för att visa hur väl

räntekostnaderna kan täckas.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Visar

lönsamheten i verksamheten.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen vid årets slut.

Visar finansiell position.

Sysselsatt kapital för koncernen

Balansomslutningen vid årets slut med avdrag för ej

räntebärande rörelseskulder och avsättningar. Måttet mäter

kapitalanvändning och effektivitet.

Sysselsatt kapital för affärsområdena

Balansomslutningen för affärsområdet vid årets slut

reducerat med uppskjutna skattefordringar och interna

fordringar gentemot internbanken Peab Finans med avdrag

för ej räntebärande skulder och uppskjutna skatteskulder.

Måttet mäter kapitalanvändning och effektivitet för

affärsområdena och visas endast som en nettosumma per

affärsområde.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	ALTERNATIVA NYCKELTAL 227

Övriga icke-finansiella definitioner

Allvarliga olyckor

Peab använder Arbetsmiljöverkets definition av en allvarlig

olycka som en olycka där en eller flera personer skadas på

arbetsplatsen eller på en plats de har besökt i arbetet. De

kan vara skador som orsakar fraktur på ett ben i kroppen,

svår blödning eller svår skada på nerver, muskler eller senor,

skada på inre organ eller andra eller tredje gradens

brännskada. Allvarliga olyckor i våra övriga nordiska länder

kategoriseras enligt samma definition.

Byggrätt

Bedömd möjlighet att bebygga ett markområde. En byggrätt

är den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en

fastighet enligt en detaljplan. För pågående och kommande

detaljplaner görs en bedömning om den framtida

detaljplanens omfattning. För att ha förfoganderätt över en

byggrätt krävs ägande av marken eller option på att äga

marken. För kommersiella fastigheter mäts byggrätter i

kvadratmeter.

eNPS

eNPS står för employee Net Promoter Score och mäter

medarbetarengagemang. Resultatet kan variera mellan -100

och 100 och bygger på en fråga till medarbetarna: ”Hur

troligt är det att du skulle rekommendera oss som

arbetsgivare till andra?”

Fast pris

Entreprenad som utförs till ett fast pris som entreprenören

inte kan ändra, annat än om beställaren begär ändringar i

entreprenadens omfattning eller beställer tilläggsarbeten.

Kontraktssumma

I kontraktet angiven ersättning för kontraktsarbetet,

exklusive moms.

LTI1 och LTIF1

LTI1 avser antalet arbetsplatsolyckor med mer än en dags

frånvaro för den anställda, exklusive skadedagen och LTIF1

avser frekvensen per en miljon arbetade timmar enligt

samma definition. LTI står för Lost Time Injury.

LTI4 och LTIF4

LTI4 avser antalet arbetsplatsolyckor med mer än fyra

dagars frånvaro för den anställda, exklusive skadedagen och

LTIF4 avser frekvensen per en miljon arbetade timmar enligt

samma definition. LTI står för Lost Time Injury.

Medeltal antal anställda

Summan av antalet timmar som Peab betalt ersättning för,

dividerat med årsarbetstid. Beräkningen av medeltal antal

anställda har ändrats från 1 januari 2023 och baseras på

summan av arbetade timmar. Jämförelsetal för 2022 har

omräknats.

NKI

NKI står för Nöjd Kund-Index och mäter hur nöjda Peabs

kunder är. NKI är ett sammanvägt mått mellan 0 och 100 och

bygger på tre frågor:

1) Total nöjdhet

2) Förhållande till förväntningar

3) Förhållande till en ideal leverantör

Partnering/Samverkan

Är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen, där

byggherren, konsulterna, entreprenörerna och andra

nyckelaktörer gemensamt löser en bygguppgift. Baseras på

ett förtroendefullt samarbete, där allas yrkeskunskaper

kompletterar varandra genom alla skeden av

byggprocessen. I partnering/samverkan tas allas kompetens

tillvara och alla arbetar tillsammans i projektet från ax till

limpa.

Projektutveckling

Att hitta projekt- eller exploateringsfastigheter och utveckla

dessa till färdiga projekt.

Projekt- och exploateringsfastighet

Innehav av råmark och saneringsfastigheter för framtida

exploatering, bebyggda fastigheter för projektutveckling,

förädling och därefter försäljning under Peabs normala

verksamhetscykel.

Riskobservationer

Med riskobservation menas när man på en arbetsplats ser ett

beteende, en risk eller brist som skulle kunna leda till tillbud

eller olycka.

Scope 1

Direkta växthusgasutsläpp från källor som Peab själv

kontrollerar, exempelvis förbränning av bränsle i egna

fordon och maskiner.

Scope 2

Indirekta utsläpp från produktionen av den energi Peab

köper, såsom elektricitet, fjärrvärme eller fjärrkyla.

Scope 3

Alla återstående indirekta utsläpp i värdekedjan, både

uppströms och nedströms, såsom utsläpp från köpta

material, transporter, avfall, tjänsteresor och pendlingsresor.

Totalentreprenad

Entreprenad där entreprenören utöver uppförandet även

ansvarar för projekteringen av entreprenaden.



ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025	OM PEAB	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	ÖVRIG INFORMATION	KALLELSE ÅRSSTÄMMA OCH AKTIEÄGARINFORMATION 228

Välkommen att delta

på Peabs årsstämma

Tid och plats

Peabs årsstämma 2026 hålls onsdagen den 29 april klockan

16.00 i Grevieparken, Grevie, Båstad kommun.

Anmälan

Aktieägare som vill delta vid stämman, personligen eller

genom ombud, ska:

• vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden

AB framställda aktieboken per tisdagen den 21 april 2026

och

• anmäla sig senast torsdagen den 23 april 2026

Anmälan görs via Peabs webbplats www.peab.se/stamma,

per telefon 0431-893 50 eller per post till: Peab AB (publ),

Årsstämma, c/o Euroclear Sweden, Box 191, 101 23

Stockholm.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, adress, person-

eller organisationsnummer, telefonnummer och eventuella

biträden.

Poströstning

Aktieägare som vill delta genom poströstning ska:

• vara registrerad som aktieägare i den av Euroclear

Sweden AB förda aktieboken per tisdagen den 21 april

2026 och senast torsdagen den 23 april 2026 avge sin

poströst enligt nedan.

Formulär och instruktioner för poströstning finns på Peabs

webbplats www.peab.se/stamma. Ifyllt och undertecknat

poströstningsformulär skickas:

• per post till Peab AB (publ), Årsstämma, c/o Euroclear

Sweden, Box 191, 101 23 Stockholm, eller

• per e-post till [email protected].

Fysiska personer kan även poströsta elektroniskt via

Euroclear Sweden AB:s webbplats: https://

www.euroclear.com/sweden/generalmeetings/ där

verifiering sker med svenskt BankID. Poströsten måste vara

Euroclear Sweden tillhanda senast torsdagen den 23 april

2026.

Kallelse och ärenden

Kallelse och dagordning publiceras torsdagen den 26 mars

på www. peab.se/stamma och fredagen den 27 mars 2026 i

Post- och Inrikes Tidningar.

Finansiell information

På www.peab.se lämnas fortlöpande aktuell

information om företaget, det ekonomiska

utfallet och aktiens utveckling. Där finns också

möjligheter att ladda ned de finansiella

rapporterna och andra publikationer. De kan

också beställas genom: Peab AB,

Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv eller

telefon 0431-890 00.

Följ Peab kvartal för kvartal

Peab presenterar, i samband med att kvartalsrapporten

publiceras, det ekonomiska utfallet för det gångna kvartalet

tillsammans med det aktuella läget. Länken till

presentationerna finns på www.peab.se/rapporter.

Aktieägarkontakt

Niclas Winkvist, CFO

Tfn 0431-890 00

[email protected]

Juha Hartomaa, IR-chef

Tfn 0431-890 00

[email protected]

Årskalender 2026


Rapport för första kvartalet	29 april 2026
Årsstämma	29 april 2026
Rapport för andra kvartalet	14 juli 2026
Rapport för tredje kvartalet	28 oktober 2026
Bokslutskommuniké 2026	3 februari 2027
Års- och hållbarhetsredovisning 2026	april 2027

Analytiker som följer Peab


Företag	Namn	E-postadress
ABG Sundal Collier	Julia Sundvall	[email protected]
DNB Carnegie	Erik Granström	[email protected]
Danske Bank	Stefan Andersson	[email protected]
Handelsbanken	Johan Edberg	[email protected]
SB1 Markets	Albin Sandberg	[email protected]
Nordea	David Flemmich	[email protected]
SEB	Keivan Shirvanpour	[email protected]