Års- och hållbarhets-

redovisning 2025

Stark efterfrågan, positiv utveckling

på hemmamarknaderna och fram-

drift i Scandi Standards satsningar

i Europa. vd och koncernchef Jonas

Tunestål kommenterar året som

gått på sidan 6.

Kyckling är ett protein i strukturell

tillväxt och Scandi Standard är väl

positionerade att ta tillvara efter-

frågan. Läs mer om Scandi Standard

som investering på sidan 17.

Scandi Standards hållbarhetsarbete

är en integrerad del i verksamheten

och arbetet styrs av mål fastställda

av bolagets styrelse. Läs mer om

mål och inriktning på sidan 21.

OM OSS

Scandi Standard i korthet 3

Viktiga händelser 2025 4

Vår vision, mission och våra värderingar 5

Koncernchefens kommentar 6

Våra produktsegment och marknader 9

Trender och drivkrafter 14

Attraktiva framtidsutsikter 17

Scandi Standard-aktien 18

Finansiella mål 20

Våra hållbarhetsmål och

inriktning mot 2030 21

STRATEGI

Strategi för lönsam och hållbar tillväxt 24

Öka värdet på vårt protein 25

Öka effektiviteten och optimera

resursanvändningen 26

Bättre tillsammans 27

Integrerat hållbarhetsarbete 28

Vår värdekedja och affärsmodell 29

BOLAGSSTYRNING

Bolagsstyrningsrapport 32

Styrelse 39

Koncernledning 41

Revisors yttrande om

bolagsstyrningsrapporten 42

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Koncernöversikt, resultat och

finansiell ställning 44

Risk och riskhantering 47

Hållbarhetsrapport 51

FINANSIELL INFORMATION

Finansiella rapporter 101

Moderbolagets finansiella rapporter 105

Noter 107

Revisionsberättelse 137

Revisorns granskningsberättelse av

Scandi Standard AB (publ):s lagstadgade

hållbarhetsrapport 141

ÖVRIGT

Fem år i sammandrag 144

Segmentsinformation per kvartal 145

Alternativa nyckeltal 148

Definitioner 149

Årsstämma 150

INNEHÅLL

Om Års- och hållbarhetsredovisningen

Sidorna 44–136 utgör den legala års- och hållbarhetsredovisningen som har granskats.

Scandi Standard i korthet

Scandi Standard grundades 2013 och tillgodoser i dag miljoner

konsumenter med kyckling. Bolaget är verksamt i Sverige, Norge,

Danmark, Finland, Irland, Litauen och Nederländerna och är marknads-

ledare på flera lokala marknader. Scandi Standard exporterar också

företagets produkter till internationella marknader, vilket bidrar till

bolagets globala närvaro och tillväxtstrategi. Scandi Standards aktie

är noterad på Mid Cap Stockholm. Genom fokus på ständig förbätt-

ring, effektivitet och ansvar vill Scandi Standard sätta standarden

för hur en lokal livsmedelsproduktion av kyckling tillhandahålls,

med en mindre påverkan på klimatet. Scandi Standard vill fortsätta

att påverka och utveckla framtidens kycklingproduktion tillsammans

med bolagets kunder, med arbetare, uppfödare och andra viktiga

intressenter och ser fram emot att på följande sidor dela med oss

av bolagets framsteg.

Kycklingkonsumtion i Norden och på Irland, (ton)

Konsumtion av olika proteiner, (ton)

Källa: Rabobank, baserat på underlag från Eurostat, AVEC, FAO, MEG SSB och Svensk Fågel.

14 083

Nettoomsättning, MSEK

603

Rörelseresultat, MSEK

3 670

Medelantal medarbetare

Ett urval av våra varumärken:

ET GODT VALG

KLODE N•DYRA•DEG

200

400

600

800

1 000

2025E20242023202220212020

200

400

600

800

1 000

1 200

NötFläskKyckling

2010 2015 2020 2025E

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 3

Viktiga händelser 2025

Scandi Standard förvärvade sex kycklinggårdar i Litauen

Förvärvet bidrog till att göra bolagets baltiska verksamhet

självförsörjande på råvara. Genom en mer integrerad värdekedja

stärks kontrollen över djurvälfärd, produktion, kvalitet och

kostnader, vilket förbättrar marginalerna och ökar kostnads-

effektiviteten.

Investerarratingen CDP rankar bolag

över hela världen utifrån deras klimat-

arbete, och Scandi Standard är ett

av få svenska bolag som under 2025

tilldelades det högsta betyget, A.

Läs om fler viktiga händelser på www.scandistandard.com

Förvärvet och driftstarten av

anläggningen i Oosterwolde är ett

viktigt steg i Scandi Standards

europeiska expansion.

Scandi Standard framtidssäkrade sin organisation

Genom att strukturera den operativa verksamheten i tydligare

enheter skapade bolaget en mer sammanhållen modell för styr-

ning, samarbete och standardisering mellan marknaderna. Med

fokus på kärnverksamhet och skalbarhet positionerar sig bolaget

för att möta marknadsförändringar och driva hållbar expansion.

Irlands ledande kycklingproducent

Manor Farm fyllde 250 år

Bolaget har varit en del av Scandi

Standard sedan 2017 och är, med sin

långa historia och sitt kvalitetsfokus,

nummer ett på sin marknad.

Förvärv och driftstart av anläggning i Nederländerna

Förvärvet av fabriken i Oosterwolde i Nederländerna är ett viktigt

steg i Scandi Standards europeiska expansion. Den första pro-

duktionslinjen togs i drift under tredje kvartalet, och renoveringen

samt uppstarten av de återstående linjerna fortsätter under 2026.

Anläggningen stärker bolagets kapacitet och konkurrenskraft

inom Ready-to-eat och

skapar en plattform för

att möta den växande

efterfrågan från kunder

inom både den europeiska

dagligvaruhandeln och

QSR (Quick Service

Restaurants).

Scandi Standards Climate Transition Plan

Under året har Scandi Standards CTP

gått från strategi till praktiskt genom-

förande och planen vägleder arbetet

mot våra Science Based Targets för

2030. Under 2025 har flera konkreta

åtgärder genomförts i olika delar av

verksamheten. Arbetet är en viktig

del av vårt ansvar att minska klimat-

påverkan genom hela värdekedjan.

Scandi Standard stärkte

sin interna kapacitet

Genom satsningar på

ledarskap och digitalisering

skapades en mer samman-

hållen och skalbar organisa-

tion, vilket stödjer långsiktig

effektivitet och hållbar tillväxt.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 4

Vi är övertygade om att Scandi Standard med vägledning av bolagets vision, mission och värderingar

kan fortsätta att producera ännu bättre kyckling och hjälpa fler människor att göra val som bidrar till

ett hälsosammare liv för dem själva och sina familjer.

VÅR VISION

Bättre kyckling

för ett bättre liv

Vi bidrar till matglädje och en mindre

klimatbelastande livsmedelsproduktion

genom att erbjuda hälsosamma och

innovativa kycklingprodukter, framtagna på

ett resurseffektivt sätt.

VÅRA VÄRDERINGAR

Vi är öppna

Genom tydlighet och öppenhet delar vi kunskap

och erfarenheter över länder och funktioner. På så sätt lär

vi oss av varandra och utvecklas som organisation.

Vi utmanar

Vi söker nya insikter, prövar alternativa arbetssätt

och utmanar det invanda för att driva både vår egen

och branschens utveckling framåt.

Vi agerar

Vi agerar snabbt, genomtänkt och tar ansvar

genom hela värdekedjan för att våra konsumenter

ska vara trygga med sitt val av våra produkter.

VÅR MISSION

”The Scandi Way”

"The Scandi Way” är både vår mission

och vårt hållbarhetslöfte. Det beskriver hur

vi varje dag arbetar för att utveckla attraktiva,

innovativa och lönsamma produkter som

stärker vårt erbjudande och samtidigt bidrar

till hälsa och välbefinnande -

idag och på lång sikt.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 5

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Positionerade för fortsatt tillväxt på en

attraktiv marknad med stor potential

2025 präglades av stark efterfrågan, positiv utveckling

på våra hemmamarknader och tydlig framdrift i Scandi

Standards satsningar i övriga Europa. Expansionen i

Litauen och Nederländerna har stärkt vår kapacitet och

roll på den europeiska marknaden, samtidigt som för-

bättringsarbetet på bolagets hemmamarknader fortsätter

att ge resultat.

Den växande efterfrågan på kyckling, tillsammans med ökad opera-

tionell effektivitet samt vår förmåga att skala upp nya verksamheter,

har bidragit till en god utveckling under året och fört oss närmare

våra mål för 2027. I en marknad med långsiktig strukturell tillväxt är

expansionsmöjligheterna goda och Scandi Standard har ett starkt

utgångsläge för fortsatta tillväxt- och lönsamhetsförbättringar.

Jonas Tunestål, vd och koncernchef, kommenterar resultatet för 2025:

Hur sammanfattar du 2025?

När jag ser tillbaka på 2025 är det framför allt tre saker som jag

tycker utmärker året: stabilitet, handlingskraft och en växande känsla

av möjligheter. Vi har fortsatt att stärka vår position, både genom att

utveckla den befintliga verksamheten, men även genom att bygga

upp något nytt. Den strukturella tillväxten i kycklingmarknaden består,

och det har varit tydligt hur vår starka position på Scandi Standards

KONCERNCHEFENS KOMMENTAR

I en marknad med lång-

siktig strukturell tillväxt

är expansionsmöjligheterna

goda och Scandi Standard har

ett starkt utgångläge för fort-

satta tillväxt- och lönsamhets-

förbättringar.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 6

hemmamarknader i kombination med en växande europeisk närvaro

utgör en stabil grund för långsiktig utveckling. Vår underliggande

affär har fortsatt att stärkas genom att vi tillvaratar en större andel

av råvaran, har en stabilare drift och mer effektiva processer. De

investeringar vi gjort i utökad kapacitet, modernisering och teknik

har gett tydliga resultat. Samtidigt har arbetet med att harmonisera

arbetssätt, stärka ledarskapet och skapa bättre förutsättningar för

samarbete i hela koncernen gjort oss mer snabbfotade och mer

professionella i vårt beslutsfattande. Sammantaget har vi en starkare

bas i vår verksamhet idag med goda förutsättningar att fortsätta växa

på fler geografiska marknader med attraktiva utvecklingsmöjligheter.

Kyckling har ett lägre klimatavtryck än andra animaliska proteiner

och är en viktig del av lösningen för framtidens livsmedelsförsörjning.

Läs om kycklingens klimatavtryck på sidan 15.

Hur utvecklades de olika segmenten?

Ready-to-cook (RTC) utvecklades positivt under året. Efterfrågan var

god, och riktade investeringar i automatiserad urbening och moder-

niserade processer stärkte både kvalitet och produktivitet på våra

hemmamarknader. Förbättringsprogrammen som bedrivits under

flera år fortsätter att ge effekt, särskilt i Sverige, Danmark och Irland,

och bidrar till en jämnare och mer tillförlitlig drift. Vi ser dessutom att

fortsatta investeringar på våra hemmamarknader spelar en viktig roll

framåt för att stärka våra lokala varumärken, som är en bärande del

av Scandi Standards affär.

I Litauen gick uppstarten snabbare än förväntat. Den produktions-

anläggning och de gårdar som vi förvärvat är nu i full produktion och

bidrar med stabila volymer och hög kvalitet. Integrationen av våra

processer och djurvälfärdsstandarder har gått enligt plan, och den

litauiska verksamheten har redan blivit en viktig del av vår råvaru-

försörjning.

Ready-to-eat (RTE) utvecklades i linje med våra förväntningar.

Produktionsförflyttningarna i Norden har bidragit till en mer flexibel

struktur på sikt, även om de innebar vissa kortsiktiga effekter på

resultatet.

En av årets största milstolpar var driftsättningen av vår anläggning

i Oosterwolde, Nederländerna, där den första produktionslinjen togs

i bruk tidigare än planerat. Arbetet med att färdigställa och optimera

de återstående produktionslinjerna fortsätter under 2026, vilket

kommer att stärka vår position inom europeisk dagligvaruhandel

och restaurang och storhushåll ytterligare.

Biproduktsegmentet fortsatte att utvecklas i linje med våra mål.

Genom att ta tillvara en större del av råvaran ökar vi både värdet

och resurseffektiviteten per producerad fågel, och vi ser fortsatt

betydande tillväxtpotential inom området.

Vilka händelser vill du särskilt lyfta från året som gått?

När jag ser tillbaka på året är det tydligt att flera av de mest betydelse-

fulla händelserna handlar om vår förmåga att bygga för framtiden.

Uppstarten av vår RTE-anläggning i Nederländerna är ett bra exempel.

Den tidiga driftsättningen var inte bara en teknisk prestation – den

visade vilken kraft och kompetens vi har i organisationen när hela

Scandi Standard med gemensamma insatser sluter upp kring ett

gemensamt mål. Det är den förmågan till samarbete som gör att

vi kan växa som koncern.

Utvecklingen i Litauen är en annan milstolpe. Här har vi skapat en

verksamhet som stärker hela vår värdekedja. Kombinationen av teknik,

kompetens och ett systematiskt arbete med djurvälfärd har gjort

att vi redan nu ser effekter av att vi är på väg mot det vi vill uppnå

långsiktigt. Erfarenheterna från året visar också att det finns en

betydande lönsamhetspotential i vår värdekedja, särskilt när vi tar

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 7

större kontroll över primärproduktionen och kan arbeta mer sam-

ordnat mellan länder och funktioner.

Jag vill också uppmärksamma vårt arbete med att bygga en

mer samordnad och skalbar organisation. Omorganisationen som

genomfördes under året har redan stärkt vår förmåga att agera

snabbare och mer enhetligt. Här vill jag lyfta vår nya enhet Scandi

Chicken, som lägger grunden för att ta tillvara den betydande lön-

samhetspotential som finns genom bättre kontroll och högre

effektivitet i primärproduktionen.

Samtidigt har satsningen på ledarskap och digitalisering haft

stor betydelse. Scandi Leadership Program har gett oss en gemen-

sam grund för hur vi leder och utvecklar verksamheten, och en ny

HR-plattform har skapat mer transparens och bättre struktur i

mål- och utvecklingsprocesserna. Tillsammans är dessa initiativ

viktiga delar i att stärka Scandi Standards operativa kapacitet,

lönsamhet och långsiktiga utvecklingsmöjligheter.

Vilka framgångar har hållbarhetsarbetet bidragit med till

Scandi Standard under året?

Våra hållbarhetsinitiativ och satsningar på att stärka djurvälfärden

är integrerade delar i hur vi bygger Scandi Standard, och jag är stolt

över de framsteg vi gjort under året. Kyckling har ett lägre klimat-

avtryck än alla andra animaliska proteiner, och är en viktig del av

lösningen för framtidens livsmedelsförsörjning.

En central del i årets arbete har varit att utveckla framtidens foder.

I flera av våra länder har vi utvecklat och testat alternativa foder-

lösningar för att delvis ersätta soja med lokala proteinkällor, och de

initiala resultaten visar att vi kan minska utsläppen utan att göra avkall

på djurvälfärden. Att minska klimatpåverkan från foder är avgörande,

då det utgör en stor del av vårt totala klimatavtryck.

Vi har även drivit vår klimatomställningsplan från strategi till

genomförande. Här är de tester vi har genomfört med gasol fram-

ställd av biologiska restprodukter, så kallad BioLPG, i vår verksamhet

Nyckeltal

MSEK 2025 2024

Nettoomsättning 14 083 13 024

EBITDA 1 047 931

Rörelseresultat (EBIT) 603 509

Jämförelsestörande poster – –

Justerad EBITDA

1 047 931

Justerat rörelseresultat (EBIT)

603 509

Resultat efter finansnetto 452 354

Årets resultat 367 275

Räntebärande nettoskuld 2 032 1 935

Operativt kassaflöde 243 443

Organisk tillväxt, % 10 5

Medelantal anställda 3 670 3 366

Kycklingvolym, (ton grillvikt) 300 670 279 868

EBIT/kg 2,00 1,82

Arbetsskador med frånvaro, LTIFR 18,7 27,1

Antibiotikaanvändning, % flockar 7,6 4,5

Justerat för jämförelsestörande poster, se sidan 144. För en definition av alternativa

resultatmått, se sidan 149.

på Irland ett bra exempel på en konkret aktivitet som visar lovande

effekter. Utöver detta har mer energieffektiva lösningar och material-

optimeringar införts på flera av våra marknader. Att vi återigen till-

delats en A-rating av CDP är ett viktigt erkännande av vår höga ambi-

tionsnivå och transparens i vårt klimatarbete. Jag är också stolt över

att Scandi Standard är en av få kycklingproducenter i Europa som

öppet redovisar djurvälfärdsresultat och våra gemensamma processer

och indikatorer gör att vi kan följa och utveckla kvaliteten på ett

enhetligt sätt i samtliga länder. För oss är djurvälfärd högt prioriterat

och går alltid hand i hand med kvalitet och resurseffektivitet.

Vad är dina förväntningar på kort sikt?

Vi går in i nästa år med en starkare organisation, en tydlig riktning

och en växande europeisk närvaro. Den strukturella tillväxten inom

kyckling består. Vi har en unik position på våra hemmamarknader och

expansionen till Litauen och Nederländerna ger oss nya plattformar

att växa från.

Vi arbetar vidare mot våra finansiella mål för 2027: att växa

intäkterna med 5–7 procent per år, nå ett rörelseresultat per kilo på

minst tre kronor, uppnå en rörelsemarginal på över sex procent och

leverera en avkastning på sysselsatt kapital över 15 procent. Årets

utveckling visar att vi har både förmågan och den operativa disciplin

som krävs för att nå dit.

Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare, kunder, leverantörer

och aktieägare. Tillsammans har vi flyttat fram våra positioner och

stärkt Scandi Standard som bolag. Vi har en stark bas i vår verk-

samhet, en växande marknad och goda förutsättningar att fortsätta

leverera ökad tillväxt och lönsamhet i linje med våra mål.

Stockholm 18 mars 2026

Jonas Tunestål,

vd och koncernchef

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 8

Våra produktsegment

Kycklingkonsumtionen har ökat stadigt de senaste tio åren och Scandi

Standard gynnas av en positiv utveckling i såväl tillväxt som lönsamhet

inom båda segmenten ”Ready-to-cook” och ”Ready-to-eat”.

Ready-to-cook

Klar att tillaga

Kycklingprodukter som kräver tillagning

eller ytterligare förberedelse innan de är

klara att konsumeras.

Ready-to-eat

Färdig att äta

Kycklingprodukter som är förberedda

och klara att konsumera efter viss

tillagning eller förberedelse.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 9

Ready-to-cook

Scandi Standards största produktsegment är urbenade

och styckade delar som konsumenterna tillagar själva

eller köper efter tillagning i butik.

Segmentet domineras av naturell kycklingfilé och fokus läggs på

att hantera exempelvis ving- och benprodukter med målet att alltid

använda hela kycklingen. Det kan exempelvis innefatta initiativ som

bättre processer för att urbena kycklingen eller förädling till chark-

produkter.

Fokus ligger på att använda

hela kycklingen och undvika över-

produktion genom förbättrade

processer och förädling.

10 783

Nettoomsättning, MSEK

11%

Organisk tillväxt

487

Rörelseresultat, MSEK

Andel av total

nettoomsättning 2025

Andel av koncernens nettoomsättning

inom Ready-to-cook per land 2025

Omsättningsutveckling över tid 2025,

Ready-to-cook , MSEK

Sverige, 27%

Danmark, 18%

Norge, 16%

Irland, 27%

Finland, 8%

Litauen, 4%

Ready-to-cook, 76%

Ready-to-eat, 20%

Ingredienser, 4%

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

20252024202320222021

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 10

Ready-to-eat

Scandi Standard erbjuder färdiglagade produkter som

kan konsumeras direkt eller efter lättare uppvärmning.

Försäljning sker till restaurang, storhushåll och daglig varuhandel.

Ready-to-eat breddar koncernens produktportfölj och skapar

tillväxtmöjligheter för våra varumärken. Inom detta område

är produktutveckling som sker i nära samarbete med Scandi

Standards kunder och konsumenter särskilt betydelsefull.

Produktutveckling i nära

samarbete med kunder och

konsumenter breddar port-

följen och skapar tillväxt.

Andel av total

nettoomsättning 2025

Andel av koncernens nettoomsättning

per land för Ready-to-eat-produkter 2025

Omsättningsutveckling över tid 2025,

Ready-to-eat, MSEK

2 785

Nettoomsättning, MSEK

10%

Organisk tillväxt

Rörelseresultat, MSEK

Sverige, 27%

Danmark, 52%

Norge, 17%

Irland, 0%

Finland, 3%

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

20252024202320222021

Ready-to-cook, 76%

Ready-to-eat, 20%

Ingredienser, 4%

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 11

Övriga biprodukter

Produktionen av kycklingprodukter avsedda för livs-

medelskonsumtion lämnar efter sig spill i form av fjädrar,

slakt- och styckningsrester och inälvor – så kallade

biprodukter – vilka går att använda för produktion av

bland annat djurfoder och biobränsle.

Förädlingen av biprodukter är i linje med Scandi Standards strategi

att tillvarata och öka värdet på hela fågeln och på så sätt bidra till

minimerat svinn, ett lägre koldioxidavtryck för den kyckling vi äter

och ökad lönsamhet. En betydande del av biprodukterna förädlas av

företaget Farm Food, där Scandi Standard är minoritetsägare. Genom

delägarskapet kan en effektiv hantering av biprodukterna säkerställas.

Innovation skapar nya konsumentprodukter

En del av biprodukterna kan också användas i färdigmatsprodukter.

Maskiner kan numera avlägsna allt kött från benen, vilket ger små

köttdelar som lämpar sig väl för exempelvis kycklingkorv. Scandi

Standard arbetar kontinuerligt och proaktivt med flera partners för

att skapa bättre och billigare alternativ till traditionella köttprodukter,

så att fler konsumenter får tillgång till kvalitetsprotein och bolagets

produktion kan ge ett lägre klimatavtryck. Området biprodukter har

en betydande finansiell potential för koncernen, eftersom intjäningen

vid human- och animaliekonsumtion är väsentligt högre än vid

exempelvis biogasproduktion.

Andel av total

nettoomsättning 2025

Andel av koncernens nettoomsättning

per land för Övriga biprodukter 2025

Omsättningsutveckling över tid 2025,

Övrigt, MSEK

Förädling av biprodukter ökar värdet av hela fågeln och bidrar

till minskat svinn, sänkt klimatavtryck och stärkt lönsamhet.

516

Nettoomsättning, MSEK

10%

Organisk tillväxt

Rörelseresultat, MSEK

100

200

300

400

500

600

20252024202320222021

Sverige, 33%

Danmark, 28%

Norge, 6%

Irland, 26%

Finland, 7%

Ready-to-cook, 76%

Ready-to-eat, 20%

Ingredienser, 4%

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 12

Våra marknader

Scandi Standards hemmamarknader är de nordiska länderna

och Irland, där bolaget har egen produktion och starka marknads-

positioner. Genom strategiska investeringar i Litauen och Neder-

länderna har bolaget etablerat en sammanhållen produktions-

plattform för att möta efterfrågan på fler europeiska marknader.

Bolaget bedriver även export till Asien.

Samtliga hemmamarknader kännetecknas av en inhemsk stolthet över lokalt pro-

ducerade produkter och Scandi Standards varumärken är välkända och har starka

positioner i respektive land. På Irland är konsumtionen av kyckling per capita i

linje med övriga europeiska länder. I de nordiska länderna är konsumtionen per

capita lägre, vilket gör tillväxtpotentialen stor. Scandi Standards exportmarknader

består i huvudsak av Asien, på vilka framförallt produkter som vingar och fötter

säljs. På senare tid har Scandi Standard investerat i både Litauen och Neder-

länderna vilket stärker bolagets geografiska position ytterligare, säkerställer

en mer integrerad värdekedja och gör det möjligt att möta efterfrågan från fler

europeiska kunder.

NORDEN

9 748

MSEK

ASIEN

207

MSEK

EUROPA

4 055

MSEK

AFRIKA

MSEK

TOTALT

14 083

MSEK

Kycklingkonsumtion i Norden och på Irland, ton

Källa: Rabobank, baserat på underlag från Eurostat, AVEC, FAO, MEG SSB och Svensk Fågel.

Nettoomsättning säljkanal Dagligvaruhandel, MSEK Nettoomsättning säljkanal Restaurang och Storhushåll, MSEK

Nettoomsättning per marknad, extern försäljning

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

20252024202320222021

Ready-to-cook Ready-to-eat

200

400

600

800

1 000

2025E202420232022202120202019201820172016

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

20252024202320222021

Ready-to-cook Ready-to-eat

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 13

TRENDER & DRIVKRAFTER

Kycklingkonsumtion i Norden och på Irland (ton)

Kostnad/proteinslag, kostnad/kg (SEK)

Källa: Rabobank, baserat på underlag från Eurostat, AVEC, FAO, MEG SSB och Svensk Fågel.

Kyckling – ett protein i strukturell tillväxt

Efterfrågan på kyckling i Europa har ökat stadigt under det senaste decenniet, och konsumtionen på de nordiska

och irländska marknaderna har ökat med 55 procent mellan 2010 och 2025

. Flera långsiktiga trender pekar

på fortsatt tillväxt, och faktorer som hälsa och livsstil, mångsidighet och förändrade konsumtionsmönster talar

för att kyckling även fortsättningsvis är väl positionerat bland olika proteinalternativ.

Kycklingens starka position gör den till ett av de snabbast växande

animaliska proteinerna i Europa – en utveckling som gynnar aktörer

med lokal produktion, etablerade varumärken och hög effektivitet.

Hälsa och livsstil driver efterfrågan

Kyckling är ett lättillgängligt och kostnadseffektivt protein som är

hälsosamt och näringsrikt. Den växande medvetenheten om kostens

betydelse och trenden mot proteinrika snacks och måltider stärker

efterfrågan ytterligare.

Lägre klimatavtryck och ökat ansvar

Kyckling har, jämfört med flera andra animaliska proteiner, ett lägre

klimatavtryck per producerad enhet

. Det gör produkten till ett

relevant val för konsumenter och kunder som vill minska sin klimat-

påverkan – ett perspektiv som får ökad betydelse i takt med att livs-

medelssektorn behöver ställa om mot mer resurseffektiva lösningar.

Förändrade konsumtionsmönster

Fler mindre hushåll och en växande andel måltider som äts utanför

hemmet driver efterfrågan på snabba och enkla lösningar. Kyckling

passar väl in i denna utveckling – den är enkel att tillaga, uppskattad

för sin mångsidighet och fungerar som bas i en bred palett av

välsmakande måltider, från färdigmat till restaurangkök och familje-

middagar.

Kostråd och bred acceptans

Kostrekommendationer i stora delar av Europa har successivt

förskjutits mot andra proteinkällor än rött kött. Kyckling har i detta

skifte en unik position – utan kulturella eller religiösa begränsningar,

med hög tillgänglighet och stabil kvalitet.

Gynnsamma förutsättningar i en växande marknad

Den strukturella tillväxten för kyckling skapar långsiktigt gynnsamma

marknadsförutsättningar för Scandi Standard. Med starka varu-

märken, effektiv produktion och närvaro i Norden, Irland och övriga

Europa är bolaget väl positionerat för att möta den växande efter-

frågan på ett protein som kombinerar näringsmässig kvalitet, lägre

klimatavtryck och uppskattas för sin mångsidighet.

200

400

600

800

1 000

2025E20242023202220212020

0 20 40 60 80 100 120

Lax

Nötkött

Fläskkött

Kyckling

Inkluderar estimerade siffror för 2025.

Läs om kycklingens klimatavtryck på sidan 15.

Drivkrafter bakom kycklingens tillväxt

• Hälsosamt och proteinrikt livsmedel

• Lägre klimatavtryck än andra animaliska proteiner

• Passar urbana livsstilar, mindre hushåll och familjer

• Enkel tillagning och mångsidig användning

• Ökat fokus på färdigmat och bekväma måltidslösningar

• Gradvis normförändring bort från rött kött

• Bred kulturell och religiös acceptans

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 14

Kycklingens klimatavtryck

TRENDER & DRIVKRAFTER

Lamm

Nötkött Gris Lax Kyckling Myko-

protein

Ägg

28,1

37,0

4,8

2,9

4,8

1,7

Kyckling som livsmedel har över 90 procent lägre klimatavtryck än nötkött

och har även lägre klimatpåverkan än exempelvis gris och norsk lax. Scandi

Standard har de senaste åren genomfört tredjepartsverifierade beräkningar

av klimatavtrycket på produktnivå i alla hemmamarknader. Slutsatsen från

dessa omfattande beräkningar är att en mycket liten del, mindre än fem procent,

av kycklingens totala klimatpåverkan kommer från slakteriernas direkta verk-

samhet. Den allra största delen av klimatpåverkan är i stället kopplad till foder

och sojan i fodret. Foder utgör cirka 78 procent av den totala klimatpåverkan

i genomsnitt i Scandi Standards hemmamarknader. I hållbarhetsrapporten

på sidorna 62-66 finns mer information om kycklingens klimatpåverkan.

Scope 1 och Scope 2 från samtliga produktionsanläggningar.

Samtliga siffror i grafiken representerar svenskt kött, utom siffran för lax (Norge) och mykoprotein (Storbritannien).

Källa: Öppna listan – ett utdrag från RISE klimatdatabas för livsmedel v 3.0

59,3

g CO

e per kg produkt kommer från

Scandi Standards egen verksamhet

78%

av kycklingens klimatavtryck

kommer från fodret

>90%

Kyckling som livsmedel

har över 90 procent lägre klimat-

avtryck än nötkött

Kg CO

e/ kg produkt

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 15

God djurvälfärd genom

transparens och samarbete

Intresset för villkoren för kycklingproduktion fortsätter att öka. Scandi Standards

integrerade synsätt visar hur djurvälfärd, kvalitet och effektiv resursanvändning kan

förenas i praktiken.

Nordisk tradition och ett integrerat synsätt på värdekedjan

I takt med att kraven på klimatansvar och transparens skärps är vår tydliga riktning att god djurvälfärd

ska vara en integrerad del av en mindre klimatbelastande produktion – inte ett separat spår. Scandi

Standards arbetssätt bygger på en nordisk tradition med strikta djurskyddsregler och nära samarbete

med uppfödarna, vilket skapar stabilitet i hela värdekedjan och stärker förtroendet hos kunder och

konsumenter.

För Scandi Standard handlar djurvälfärd om en helhet där varje steg, från avel till slakt, måste hålla

hög kvalitet. Det förebyggande arbetet är centralt och såväl etiskt motiverat som kopplat till lönsamhet.

Friska djur innebär bättre uppfödning, lägre klimatpåverkan och ett mer effektivt resursutnyttjande.

Transparens stärker kvalitet och djurvälfärd

Scandi Standard vill vara branschledande inom djurvälfärd och är i dag en av få europeiska kyckling-

producenter som öppet redovisar sina djurvälfärdsresultat. Ett viktigt verktyg i detta arbete är vårt interna

kvalitetsprogram Scandi Chicken Quality Program, där djurvälfärden följs upp systematiskt utifrån åtta

områden. Programmet ger ett gemensamt ramverk i alla länder där bolaget verkar och underlättar

jämförelser, uppföljning och kontinuerliga förbättringar.

Våra erfarenheter visar att god djurvälfärd och effektiv produktion inte är motstridiga mål. I diskus-

sionen om framtida standarder för kycklingproduktion är det därför viktigt att djurvälfärd ses i relation

till både klimatavtryck och konkurrenskraft. Krav som inte baseras på faktiska välfärdsresultat riskerar

att leda till högre kostnader och större klimatavtryck utan att stärka djurens välfärd. Scandi Standards

modell visar att djurvälfärd, kvalitet och konkurrenskraft kan utvecklas parallellt genom tydliga målsätt-

ningar, transparens och långsiktigt samarbete.

TRENDER & DRIVKRAFTER

Djur -

välfärd

Lastning och

transport

Ankomst till

slakteriet och

bedövning

Uppfödarens

kunskap och

engagemang

Kvalitet på

dagsgammal

kyckling

Foder-

kvalitet

Stall-

miljö

Naturligt

beteende

Ras-

egenskaper

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 16

Attraktiva framtidsutsikter

Stark marknadstrend

för ett mångsidigt protein

Kyckling är ett protein i strukturell tillväxt. En långsiktigt stigande

konsumtion i Europa, tillsammans med ett ökande fokus på hälsa,

smak och proteiner med lägre klimatavtryck, driver efterfrågan i

både dagligvaruhandeln och restaurangbranschen. Kycklingens

mångsidighet, tillgänglighet och avsaknad av kulturella eller religiösa

begränsningar bidrar till en stabil efterfrågan och gör proteinet

relevant i många måltidssammanhang. Sammantaget stärker detta

kycklingens position som ett långsiktigt växande och konkurrens-

kraftigt proteinalternativ.

Stark lokal marknadsposition

och effektiv produktion

Scandi Standard har en tydlig konkurrensfördel genom sin lokala

närvaro och effektiva produktionsstruktur i respektive marknad.

Kombinationen av moderna anläggningar, starka varumärken och

nära samarbeten med våra uppfödare bidrar till hög kvalitet, spår-

barhet och förtroende. Vår lokala förankring gör oss dessutom

väl positionerade att möta förändrade konsumentpreferenser

och snabbt anpassa oss till nya marknadsförhållanden.

Hälsosamt, prisvärt och

med ett lägre klimatavtryck

Kyckling erbjuder ett konkurrenskraftigt pris i kombination med hög

näringskvalitet och ett lägre klimatavtryck jämfört med alla andra

animaliska proteiner

. Detta gör produkten attraktiv för konsumenter

som söker både ett hälsosamt och mindre klimatbelastande val av

protein. Scandi Standard fortsätter att utveckla sina processer för

att minska klimatavtrycket ytterligare och säkerställa ett ansvars-

fullt djurvälfärdsarbete genom hela värdekedjan.

Hållbart värdeskapande för kunder,

konsumenter och ägare

Hållbarhetsarbetet är en integrerad del av Scandi Standards affärs-

modell och genomsyrar hela värdekedjan. Genom god djurvälfärd,

resurseffektiv produktion och cirkulära initiativ skapar vi värde både

miljömässigt och ekonomiskt. Vårt hållbarhetsarbete bidrar till

ökad konkurrenskraft, starkare varumärken och långsiktig lönsamhet

– till nytta för såväl kunder och konsumenter som aktieägare.

Förutsättningar för

lönsam tillväxt

Scandi Standard har de strukturella och operativa förutsättningar

som krävs för att uppnå hållbar och lönsam tillväxt. Genom kontinu-

erliga effektiviseringar, innovation och disciplinerat kapitalutnyttjande

skapar vi förutsägbar lönsamhet och stabila kassaflöden. Bolagets

fokus på att ta tillvara den betydande lönsamhetspotential som finns

i värdekedjan, kombinerat med kostnadseffektivitet och operativ

styrka, bidrar till långsiktig värdetillväxt för våra ägare.

Innovation och digital

utveckling

Investeringar i innovation och digitalisering stärker Scandi Standards

framtida konkurrenskraft. Genom datadriven produktion, precisions-

uppfödning och digital spårbarhet förbättras både kvalitet och

effektivitet i verksamheten. Digitala lösningar bidrar också till ökad

transparens gentemot konsumenter och skapar nya möjligheter för

produktutveckling och kundrelationer.

Läs om kycklingens klimatavtryck på sidan 15.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 17

Scandi Standard-aktien

Scandi Standard-aktien noterades på Nasdaq Stockholm den 27 juni

2014 under symbolen SCST.

Under 2025 omsattes totalt 12,3 (16,5) miljoner aktier. Den genom-

snittliga dagsvolymen var 49 524 (67 283) aktier.

Sista betalkurs på den sista handelsdagen 2025 var 103,8 (83,3)

SEK, vilket innebar en ökning med cirka 25 procent jämfört med

samma tidpunkt föregående år. Aktiekursen hade därmed ökat med

cirka 121 procent sedan börsnoteringen 2014. Aktien ingår i Nasdaq

Mid Cap-index, som under 2025 ökade med cirka 6 procent.

Börsvärdet uppgick per den 31 december 2025 till cirka 6 781

(5 441) MSEK.

Ägarstruktur

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2025 till 7 227

(7 117). De tio största aktieägarnas innehav i bolaget motsvarade

74 (72) procent av aktiekapitalet. Svenska institutioner, aktiefonder

och privatpersoner hade ett innehav i bolaget motsvarande cirka

60 (61) procent av aktiekapitalet per den 31 december 2025.

Ägarstruktur per den 31 december 2025

Innehav

Antal

aktieägare

Antal

aktier

Rösträtter

och kapital, %

1−500 5 534 651 818 1,0

501−1 000 726 583 823 0,9

1 001−10 000 811 2 365 691 3,6

10 001−20 000 56 842 260 1,3

20 001− 100 61 617 298 93,3

Totalt 7 227 66 060 890 100,0

Data per aktie, SEK 2025 2024

Resultat per aktie 5,61 4,20

Justerat resultat per aktie

5,61 4,20

Utdelning per aktie 3,30

2,50

Operativt kassaflöde, per aktie 3,68 6,70

Eget kapital per aktie 41,00 39,97

Genomsnittligt antal aktier 65 393 422 65 327 164

Antal aktier vid periodens slut 66 060 890 66 060 890

Justerat för jämförelsestörande poster, se sidan 142.

Styrelsens förslag till årsstämman 2026.

25%

Aktieutveckling

under 2025

74%

Andel av aktiekapitalet

som kontrolleras av de

tio största ägarna

Scandi Standard-aktiens kursutveckling 1 januari 2023 – 31 december 2025

100

120

140

160

202520242023

SEK

Scandi Standard-aktien OMX Stockholm Mid Cap OMX Stockholm PI

Scandi Standard-aktien

OMX Stockholm Mid Cap

OMX Stockholm PI

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 18

Geografisk innehav av aktieägandet

Sverige, 60%

Övriga Norden, 7%

Övriga Europa, 27%

USA, 5%

Övriga världen, 0%

Sverige, 60%

Övriga Norden, 7%

Övriga Europa, 27%

USA, 5%

Övriga världen, 0%

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning för 2025 på 3,30 (2,50) SEK per aktie,

motsvarande en total utdelning på cirka 216 (163) MSEK.

Den föreslagna utdelningen motsvarar cirka 59 (59) procent

av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Bolagets

utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent

av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster.

Utdelningen ska bestämmas så att den föreslagna utdelningen

är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagsverksamheten och

koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken

av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncer-

nens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Aktiebaserade incitamentsprogram

Scandi Standard har tre aktiebaserade långsiktiga incitaments-

program för nyckelpersoner, LTIP 2023, LTIP 2024 och LTIP 2025.

För information om programmen se not 1 och 5.

Största aktieägare per den 31 december 2025

Namn Antal aktier Kapital, %

Euroclear Bank S.A/N.V, W8-IMY

14 065 641 21,3

Investment AB Öresund 10 100 000 15,3

Lantmännen Animalieinvest AB 6 985 225 10,6

Nordea Funds 4 055 366 6,1

Eva Qviberg 3 892 577 5,9

Mats Qviberg 3 628 988 5,5

Nordnet Pensionsförsäkring AB 2 194 033 3,3

Anna Engebretsen Qviberg 1 621 293 2,5

State Street Bank and Trust CO, W9 1 430 374 2,2

Brown brothers harriman/Lux W8IMY WPR 1 174 542 1,8

Övriga 16 912 851 26

Totalt 66 060 890 100,0

Grupo Lusiaves SGPS aktieinnehav via ett förvaltarkonto.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 19

Finansiella mål

Kommentar

Marknaden för kyckling förväntas fortsätta växa och

Scandi Standard vill växa med den. En förbättrad

produktmix kommer också att bidra till ökad försäljning.

Koncernens 5-årssnitt för 2025 uppgick till 7,0 procent,

delvis drivet av ökade volymer och prisökningar, vilket

var i linje med målsättningen.

Kommentar

De investeringar Scandi gör i verksamheten förväntas

bidra till en ökad lönsamhet över tid. Under 2025

rapporterade koncernen en rörelsemarginal på 4,3

procent vilket var en förbättring mot föregående år

med 0,4 procentenheter och ett steg i rätt riktning

mot koncernens målsättning.

Kommentar

Rörelseresultat per processat kg är ett mått på

förmågan att utvinna ett högre värde ur varje fågel,

vilket är en viktig del av strategin. Utfallet under

2025 är en ökning mot 2024 med mer än 0,18 kr/kg

och visar på den fortsatta potentialen i att tillvarata

värdet i hela fågeln.

Kommentar

Scandi Standard förväntas rapportera en god avkastning

på sysselsatt kapital. Under 2025 var avkastningen på

sysselsatt kapital på 12,5 procent vilket var en klar

förbättring mot föregående år och ett steg i rätt riktning

mot koncernens målsättning.

Kommentar

Vid utgången av 2025 var räntebärande nettoskuld/

EBITDA på 1,9x vilket visar en låg skuldsättning.

Måttet kan temporärt överstiga målet för att tillvarata

möjligheter för förvärv eller andra tillväxtmöjligheter.

Omsättning över tid, MSEK EBIT/kgRörelsemarginal, % ROCE, % Räntebärande nettoskuld/EBITDA

Mål: 5–7% genomsnittlig organisk

tillväxt per år

Utfall: 7%

Mål: > 6%

Utfall: 4,3%

Mål: > 3,0 SEK

Utfall: 2,0 SEK

Mål: > 15%

Utfall: 12,5%

Mål: <2,5x

Utfall: 1,9x

Scandi Standard ska över tid rapportera

en organisk tillväxt om 5–7%

(exkl valutaeffekt).

På medellång sikt ska rörelsemarginalen

överstiga 6%.

Rörelseresultat (EBIT) per processat kg

ska öka till 3,0 SEK/kg.

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)

ska på medellång sikt uppgå till 15%.

Vid årets utgång ska ränte bärande

nettoskuld/EBITDA inte överstiga 2.5.

Tillväxt Rörelsemarginal EBIT/kg ROCE Nettoskuld/EBITDA

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

20252024202320222021

Omsättning över tid RTC

20252024202320222021

Rörelsemarginal %

20252024202320222021

ROCE

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

20252024202320222021

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

20252024202320222021

Räntebärande nettoskuld/EBITDA

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 20

Tillgängliggöra ett lokalt producerat, hälsosamt,

säkert och kostnadseffektivt protein

Våra produkter är basen i både vår hållbarhetsstrategi och affärsstrategi.

Vi strävar efter att erbjuda produkter med hög kvalitet och livsmedels-

säkerhet som samtidigt är hälsosamma, tillverkas lokalt och är kostnads-

effektiva jämfört med andra animaliska proteiner. På så sätt kan vi bidra

till lokala näringar och vara en viktig del av vardagen för människor på

alla våra hemmamarknader.

Maximerad resursanvändning

och minimerat avfall

Varje kyckling och hela kycklingen räknas. Att kunna använda så stor

del som möjligt av varje kyckling är centralt både ur ett hållbarhets- och

ett lönsamhetsperspektiv. Nya innovativa idéer, bättre processer och

produktutveckling är alla viktiga faktorer för att ta oss dit. Samtidigt

är det viktigt att minimera avfall, såväl mat svinn som annat avfall som

uppkommer i vår värdekedja. När det kommer till matsvinn har vi, utöver

det arbete som görs i vår egen produktion, en viktig roll att spela i sam-

arbete med kunder för att göra det enkelt för slut konsumenten att

minska sitt matsvinn.

Scandi Standards ambition är att bidra till matglädje, hälsa och välbefinnande samtidigt som vi arbetar för en livsmedelsproduktion med låg klimatpåverkan

– från gård till gaffel. För att uppnå det är hållbarhetsinitiativ en integrerad del av Scandi Standards verksamhet och arbetet styrs genom mål fastställda av

bolagets styrelse. Resultat och framsteg följs upp kvartalsvis och rapporteras transparent till marknaden. På följande sidor redovisar vi vår strategiska

inriktning mot 2030, våra hållbarhetsmål samt de KPI:er som mäter utvecklingen. För ytterligare information om vårt hållbarhetsarbete, se sidan 51.

Våra hållbarhetsmål och inriktning mot 2030

Sciencebasedtargets.org

Sunda och säkra arbetsplatser och

engagerade medarbetare

Våra medarbetare är grunden i vår verksamhet. Att säkerställa att de

har en sund och säker arbetsmiljö är vår högsta prioritet. Det är också

en förutsättning för att behålla och attrahera kvalificerad personal.

Vi vet att motiverade medarbetare som känner sig inkluderade också

presterar bättre och är viktiga ambassadörer för Scandi Standard.

Minskad klimatpåverkan

– från gård till gaffel

Kyckling är det animaliska protein med lägst klimatpåverkan, men vi kan

bli ännu bättre. Vi har åtagit oss att sätta vetenskapligt förankrade klimat-

mål för hela värdekedjan. Målen, som validerats av Science Based Target

initiative

, är att minska utsläpp kopplade till energi och industri i egen

verksamhet och i värdekedjan med 42 procent till 2030, med 2021 som

bas. Dessutom, har Scandi Standard definierat FLAG-mål (Forest, Land and

Agriculture) och åtagit sig att minska utsläpp kopplat till markhantering

och förändrad markanvändning med 30,3 procent både i egen verksamhet

och i värdekedjan under samma tidsperiod. Över 90 procent av de totala

utsläppen sker utanför vår egen verksamhet. Arbetet med att minska

klimatpåverkan är nära knutet till rela tionen med våra uppfödare, foder-

effektivitet och ett strukturerat arbete med biologisk mångfald.

Minskad och förbättrad plastanvändning

vid utveckling av nya förpackningar

Förpackningar är nyckeln till livsmedelssäkerhet och produkternas

hållbarhet. En bra förpackning minskar även matsvinn. Samtidigt

är användningen av jungfrulig plastråvara ett problem för klimatet,

haven och jordens ekosystem. Det utgör även en affärsrisk då området

regleras i allt större utsträckning. Förpackningarna ska vara åter-

vinningsbara, inte innehålla mer plast än nödvändigt och om möjligt

vara baserade på återvunnet material eller biomaterial.

Bevara och utveckla vårt arbete

med djurvälfärd

Scandi Standards veterinärer och andra experter på kyckling arbetar,

tillsammans med alla uppfödare, varje dag för att säkerställa att våra

kycklingar mår bra. Vi har långtgående och koncerngemensamma

policyer för antibiotikaanvändning och djurvälfärd, där bland annat de

fem friheterna för djurvälfärd säkerställs. Men vi kan bli ännu bättre.

En frisk och välmående kyckling behöver ingen antibiotika och

omvandlar effektivt foder till kött.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 21

Hållbarhetsmål

Kommentar

Scandi Standard har satt vetenskapligt baserade klimatmål som under 2023 validerades av Science Based Targets initiative (SBTi). Under 2024 har även

mål enligt standarden för *Forest, Land and Agriculture (FLAG) och Net-Zero standarden godkänts. Totalt har utsläppen ökat med 8,2% från 2021 till

2025, drivet framförallt av förvärven i Litauen och Nederländerna, samt den organiska tillväxten i Scandi Standards hemmamarknader. Scandi Standards

klimatövergångsplan antogs i slutet av 2024. Under 2025 har arbetet med att operationalisera planen startat och ett flertal projekt pågår med syftet att

minska utsläpp från den egna verksamheten och värdekedjan. Att operationalisera klimatövergångsplanen är ett viktigt steg mot att nå de klimatmål

som Scandi Standard åtagit sig till 2030, och detta reflekteras även av integrering av hållbarhetsfaktorer, inklusive klimat, i investerings- och åter-

investeringsprocesserna. I samband med att de nya målen lämnades in till SBTi så omräknades även utsläppen för basåret 2021 och jämförelse året

2023 för att säkerställa jämförbarhet. Utsläppen för 2022 har inte räknats om och redovisas inte. För detaljerad beskrivning av Scandi Standards

klimatarbete och analys av årets resultat, se sidorna 62-66.

Kommentar

Användningen av antibiotika i de nordiska länderna är fortsatt mycket låg.

På koncernnivå speglar den totala användningen främst utvecklingen

i Irland samt på de litauiska gårdar som förvärvades under det andra

kvartalet. Under året har man fortsatt fokuserat på nyckel faktorer som

kvaliteten på den dagsgamla kycklingen och stallmiljön.

Kommentar

Det systematiska arbetet med att minska arbetsskador som leder till

frånvaro har fortsatt att ge resultat. Viktiga komponenter i förbättrings-

arbetet är ledningens fokus på frågan samt förbättrade processer för

uppföljning av tillbud och olyckor på produktionsplatserna.

Scandi Standard ska till 2030, med 2021 som basår, minska utsläppen i den egna verksamheten (scope 1 och 2)

med 42 procent for utsläpp kopplade till energi och industri. Samma reduktionsmål gäller för värdekedjan (scope 3).

Utöver detta ska landrelaterade utsläpp (FLAG*) i den egna verksamheten och värdekedjan reduceras med

30,3 procent (scope 1 och 3).

Målsättningen att mindre än en procent av alla flockar

ska behandlas med antibiotika senast 2030.

Frekvensen av arbetsskador som leder till frånvaro

(LTI per en miljon arbetade timmar) ska år 2030 vara

mindre än 15.

20252024202320222021

7,0 4,4

5,2

10,8

8,1

% Flockar

20252024202320222021

40 000

80 000

120 000

160 000

Scope 3Scope 1 & 2

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

Scope 1 & 3

2021 2023 2024 2025

Ton CO2

40 000

80 000

120 000

160 000

Scope 3Scope 1 & 2

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

Scope 1 & 3

2021 2023 2024 2025

Ton CO2

Klimatpåverkan, ton CO

e, Energi och industri Klimatpåverkan, ton CO

e, FLAG Antibiotikaanvändning, % behandlade flockar Arbetsskadefrekvens, per miljon arbetade timmar

Klimatpåverkan Antibiotikaanvändning

Arbetsskador med frånvaro

Mål 2030:

Energi och industri

Scope 1 & 2: –42%

Scope 3: –42%

FLAG*

Scope 1 & 3: –30.3%

Utfall 2025:

Energi och industri

Scope 1 & 2: 29 700 ton CO

e (–5,8%)

Scope 3: 158 634 ton CO

e (+20,4%)

FLAG*

Scope 1 & 3: 867 600 ton CO

e (+6,8%)

Mål 2030: <1%

Utfall 2025: 7,6%

Mål 2030: <15

Utfall 2025: 18,7

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 22

STRATEGI

Strategi för lönsam och hållbar tillväxt 24

Öka värdet på vårt protein 25

Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen 26

Bättre tillsammans 27

Integrera hållbarhetsarbetet 28

Vår värdekedja och affärsmodell 29

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 23OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Strategi för lönsam och hållbar tillväxt

Scandi Standard har under året fortsatt strategiarbetet och genomfört flera initiativ som stöder bolagets mål fram till 2027. Bolaget har

tagit ytterligare steg mot att bli en framtidssäkrad koncern som med högkvalitativ och innovativ kycklingproduktion sätter standarden

för branschen. Scandi Standard har starkt fokus på djurvälfärd, miljö och socialt ansvarstagande samt kundnöjdhet. Det är vägen mot

en lönsam och hållbar tillväxt. Bolaget har identifierat fyra strategiska områden som är prioriterade i den fortsatta utvecklingsresan.

Öka värdet

på vårt protein

Genom affärs-, produktions- och produktutveck-

ling inriktad på att ta vara på hela fågeln samt

öka förädlingsvärdet, minskas matsvinnet

samtidigt som affären stärks. Scandi Standard

ska växa med produkter med hög förädlings-

grad samtidigt som bolaget bygger en bredare

produktportfölj inom flera kategorier. En förut-

sättning för det är att Scandi Standard arbetar

konsumentnära, samverkar med kunder och

är snabbfotade i utvecklingsprocesser.

/ Läs mer på sid 25.

Öka effektiviteten

och optimera resurs-

användningen

Scandi Standard uppnår verklig effektivitet i

arbetssätt och processer genom ökad standar-

disering och samarbete genom hela organisa-

tionen och värde kedjan. Det handlar också om

fortsatt digitalisering och automatisering, där

bolaget drar nytta av den tekniska utvecklingen

för att stärka konkurrenskraften. / Läs mer på

sid 26.

Bättre

tillsammans

Ett positivt samarbetsklimat där koncernens

medarbetare stödjer varandra leder till ökad

kreativitet, innovation och en inkluderande och

engagerande arbetsmiljö. Det skapar också

förutsättningar för alla medarbetare att trivas,

känna sig motiverade och att i större utsträck-

ning bidra till framgång för hela organisationen.

Därför ska Scandi Standard främja en öppen

kommunikation och samarbete samt säker-

ställa en gemensam förståelse för bolagets

värderingar och mål. / Läs mer på sid 27.

Integrera

hållbarhetsarbetet

Scandi Standard omsätter sitt uttalade åtagande

för hållbarhetsinitiativ på både koncernnivå och

lokalt genom konkreta, standardiserade och

mätbara åtgärder. Scandi Standard har fokus

på god djurvälfärd och på att minska vår klimat-

påverkan så mycket som möjligt. Därför tar

koncernen ansvar för påverkan på människor och

miljö genom hela värdekedjan – såväl i den egna

verksamheten som i leverantörs-, transport- och

konsumentledet. Vi arbetar också aktivt för en

bättre kontroll och uppföljning. / Läs mer på sid 28.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 24

Öka värdet på vårt protein

Genom att fokusera på att tillvarata hela fågeln minskas matsvinnet, samtidigt som Scandi Standards lönsamhet stärks.

Scandi Standard ska växa genom hög förädlingsgrad och breddning av produktportföljen inom olika kategorier. Det kräver

att företaget är nära konsumenterna, samarbetar med kunder och har dynamiska innovationsprocesser.

Ökad förädling och kapacitet driver lönsam tillväxt

Under 2025 har Scandi Standard fortsatt arbetet med att nå högre

förädlingsgrad, förbättrat råvaruutnyttjande och effektivare produktion.

Förvärvet och renoveringen av Ready-to-eat-fabriken i Oosterwolde,

Nederländerna, är ett av årets initiativ. Under det tredje kvartalet togs

den första produktionslinjen i drift, vilket var tidigare än planerat och

möjliggjordes av ett nära och effektivt samarbete mellan flera enheter

i koncernen. Arbetet med att färdigställa och optimera den andra och

tredje produktionslinjen fortsätter under 2026.

Investeringen i Nederländerna stärker bolagets position inom

Ready-to-eat och ger Scandi Standard en skalbar plattform för att

möta den fortsatt starka efterfrågan på den europeiska marknaden.

Förbättrad operativ struktur på hemmamarknaderna

På hemmamarknaderna har flera riktade investeringar genomförts,

exempelvis utbyggd urbeningskapacitet på Irland och i Sverige.

Investeringarna bidrar till högre effektivitet och bättre råvaruutnyttjande.

Verksamheten i Litauen har under året utvecklats snabbare än plan

och stärker bolagets råvaruförsörjning.

Kapaciteten inom Ready-to-eat har stärkts genom expansion och

ökade volymer på flera av våra hemmamarknader. Satsningar har

redan bidragit till förbättrade marginaler och en mer stabil utveckling.

Optimering och produktionsförflyttning i Norden har också genom-

förts för att långsiktigt öka kapaciteten och stärka effektiviteten

inom segmentet.

Värdeskapande och effektivitet genom samarbete

Samarbetet med nyckelkunder har fördjupats vilket stärker Scandi

Standards produktutveckling samt volymplanering. Ett utökat nordiskt

Ready-to-eat samarbete innebär att den svenska verksamheten

använder volymer i både Norge och Danmark, vilket ökar flexibiliteten

och skapar en mer kostnadseffektiv modell för inköp och produktion.

Innovation och digitalisering fortsätter att utveckla verksamheten.

Digital spårbarhet och datadriven styrning stärker kvalitet och produk-

tivitet. Ett exempel på detta är projektet Kronfågel Future, som bidrar

till ett mer strukturerat arbete med produktutveckling samt minskad

komplexitet i sortiment och produktion.

En starkare plattform för långsiktig värdetillväxt

Genom riktade investeringar, förstärkt Ready-to-eat kapacitet,

effektivitetsinitiativ och tätare kundsamarbeten har Scandi Standard

förutsättningar för att öka värdet av vårt protein. Initiativen stärker

den operativa plattformen och skapar goda möjligheter till högre

förädlingsvärde och långsiktig lönsam tillväxt.

Fokusområden

• Förbättra utvinningen av hela fågeln med mål om att så

stor del som möjligt ska bli till god mat

• Driva tillväxt inom segment Ready-to-eat

• Driva produktinnovation och investera i ny teknologi

• Noggrant följa konsumenttrender

• Öka samarbetet med kunder

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 25

Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen

Verklig effektivitet i arbetssätt och processer uppnås genom ökad standardisering och samarbete genom hela organisationen

samt i värdekedjan. Även fortsatt digitalisering och automatisering, där koncernen drar nytta av den tekniska utvecklingen,

bidrar till att stärka konkurrenskraften.

Ökad kontroll och lönsamhet i värdekedjan

Scandi Standard etablerade under 2025 enheten Scandi Chicken

för att ta tillvara den betydande lönsamhetspotential som finns

i värdekedjan. Genom att samla fler delar av primärproduktionen

i en gemensam struktur – från avel till slakt – kan bolaget både

tillvarata mer värde och minska beroendet av externa aktörer.

Denna integrationsmodell gör det lättare att arbeta långsiktigt

och att styra utvecklingen i linje med våra mål.

Den vertikala integrationen bidrar till högre förädlingsgrad och

skapar förutsättningar för bättre kvalitet och god djurvälfärd. Scandi

Chicken blir därmed en viktig drivkraft i arbetet med att bygga en mer

robust verksamhet och stärka bolagets framtida konkurrenskraft.

Vertikal integration för ökat värde

Att konsolidera fler led i egen regi ger en mer sammanhållen

värdekedja och gör verksamheten mindre sårbar. Samtidigt stärks

spårbarheten, vilket underlättar arbetet med kvalitet och livsmedels-

säkerhet. När processer kan styras och följas upp på samma sätt i

alla länder blir det också enklare att utveckla produktionen och att

arbeta mot gemensamma mål. Denna modell bidrar till en stabilare

kostnadsbas och en mer ändamålsenlig organisation.

Operativ utveckling i Litauen

Under 2025 togs ett viktigt steg när Scandi Standard förvärvade och

vidareutvecklade ett antal gårdar i Litauen. Gårdarna är en nyckel-

resurs i affärsområdet, och investeringarna som gjorts i teknik och

arbetssätt har redan gett effekt. Ett nära samarbete med våra team

inom djurvälfärd har säkerställt att Scandi Standards ambitioner

genomsyrar verksamheten. Utbildning och uppföljning sker löpande,

och framåt ligger ett ökat fokus på digitala verktyg och AI-baserad

övervakning för att stärka både djurhälsa och drift.

Koncerngemensamma standarder och processer

Scandi Chicken ansvarar för delar av primärproduktionen och

fungerar samtidigt som ett koncerngemensamt Center of Excellence.

Här utvecklas gemensamma processer och arbetssätt som stärker

samarbetet mellan länderna och skapar en tydligare riktning för

hela Scandi Standards organisation inom området levande djur.

Djurvälfärd är ett prioriterat område, och investeringar görs för att

säkerställa en fortsatt jämn och hög nivå på alla bolagets marknader.

Genom integration lägger Scandi Standard grunden för en mer

samordnad, effektiv och hållbar värdekedja.

Fokusområden

• Upprätthålla effektiviteten utan att kompromissa

med säkerhet, kvalitet eller hållbarhet

• Standardisering, samarbete och synkronisering

• Systemintegration och utveckling

• Ökad automatisering

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 26

Bättre tillsammans

Ett positivt samarbetsklimat främjar kreativitet, innovation och skapar en inkluderande arbetsmiljö. Det ökar trivsel och

motivation vilket bidrar till långsiktig framgång för hela organisationen. Scandi Standard eftersträvar öppen kommunikation,

samarbete och gemensam förståelse för företagets värderingar och mål.

Tydligare fokus för skalbarhet och effektivitet

Under 2025 har Scandi Standard genomfört en omorganisation

med syfte att stärka koncernens effektivitet och lönsamhet inom

segmenten Ready-to-cook och Ready-to-eat. Den reviderade modellen

bygger på fyra enheter: Scandi Home Markets, med ansvar för

koncernens hemmamarknader och de lokala värdekedjorna; Scandi

International, med fokus på försäljning och expansion utanför hemma-

marknaderna; Supply Chain Excellence, som driver förbättringar

inom produktion och logistik för samtliga marknader; samt Scandi

Chicken, med ansvar för primärproduktion samt integrering bakåt

i värdekedjan.

Tillsammans med förstärkta koncernfunktioner skapar strukturen

bättre förutsättningar för effektiv styrning och tillväxt inom segmenten.

Förstärkt ansvar och enhetliga processer för styrning

Den nya organisationen innebär att ansvar och mandat har tydlig-

gjorts, vilket förbättrar uppföljning och transparens i verksamheten.

Standardiserade processer och gemensamma prioriteringar skapar

ett gemensamt Scandi Standard och bidrar till förbättrad prognosti-

sering och skalbarhet. Strukturen för styrning har samtidigt stärkts

genom gemensamma nyckelprocesser och tydligare beslutsvägar,

vilket ger bättre insyn och kontroll på koncernnivå.

Ledarskap och digitala stöd som möjliggörare

Som ett av flera initiativ för att säkerställa att omorganisationen får

önskad effekt har Scandi Standard etablerat ett koncerngemensamt

ledarskapsprogram som skapar samsyn kring ansvar och förvänt-

ningar i organisationen. Parallellt har den fortsatta digitaliseringen

av HR-processer förbättrat förutsättningarna för målformulering

och uppföljning för medarbetare, ledare och team. Det bidrar till

mer konsekvent ledning och lägre administrativ belastning inom

koncernen.

Bättre tillsammans som operativ princip

Den reviderade modellen, i kombination med förstärkt styrning

och gemensamma stödjande initiativ, visar hur Scandi Standard efter-

lever Bättre tillsammans i praktiken. Ökad samordning och tydligare

ansvar inom koncernen stärker förutsättningarna för effektivitet och

lönsam tillväxt, både på befintliga och nya marknader.

Fokusområden

• Skapa en säker och hälsosam arbetsplats där alla kan

utvecklas

• Synkronisera och kalibrera mål och KPI:er mellan länder

och funktioner

• Utveckla ledarskapet, lagarbetet och medarbetar-

kommunikation

• Utveckla Scandi Standards varumärke, vår kultur och vision

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 27

Integrera hållbarhetsarbetet

Som livsmedelsproducent är vår verksamhet beroende av fungerande ekosystem och friska kycklingar som behandlas

väl. Att ha ett långsiktigt perspektiv och integrera hållbarhetsinitiativ på alla nivåer i verksamheten är därför en förutsätt-

ning för Scandi Standards fortsatta framgång.

Klimatåtgärder i hela verksamheten

Scandi Standards klimatövergångsplan, som antogs i slutet av 2024,

utgör färdplanen för att nå bolagets Science Based Targets till 2030.

Planen konkretiserar hur klimatåtgärder ska genomföras – inte bara

som en hållbarhetsambition, utan som en integrerad del av affärs-

strategin.

Under 2025 har arbetet med att driftsätta planen tagit fart, med

flera projekt i olika delar av verksamheten. Ett exempel är de gastester

som under tredje kvartalet genomförts på Irland. BioLPG ersatte den

fossila gasen, vilket bidragit till lägre utsläpp i den egna verksam-

heten för helåret.

Ansvarsfull produktion med mål och uppföljning

Klimatpåverkan är integrerat i investeringsbeslut, vilket innebär att

även mindre projekt – såsom energieffektiva kylsystem och material-

optimering – spelar en viktig roll. Åtgärderna under året har också

bidragit till förbättringar i flera av bolagets nyckeltal, där exempelvis

₂

-intensitet, antibiotikaanvändning och arbetsskador med frånvaro

är direkt kopplade till både finansiering och strategisk uppföljning.

Intressenters förväntningar och krav på hållbarhetsarbetet ökar

och får allt större betydelse för koncernens verksamhets- och

resultatutveckling.

Utveckling av foder för lägre klimatavtryck

Foder står för den största delen av Scandi Standards klimatavtryck

– upp till 70-80 procent av värdekedjans utsläpp – och är samtidigt

en betydande kostnadspost. Under 2025 har därför arbetet intensi-

fierats för att utveckla foder med lägre klimatpåverkan. Det handlar

både om att minska sojaandelen och att säkerställa att den soja

som används är certifierad.

I Danmark har försök med att ersätta soja med havre, potatispro-

tein och raps, med målsättningen att reducera sojainne-

hållet med upp till 30 procent, genomförts. I Finland har arbetet fort-

skridit med test av alternativa proteinkällor såsom bönor och ärtor.

Man har även tagit viktiga steg med tester av animaliskt protein, som

exempelvis kan vara benmjöl, samt med planeringen för insekts-

protein och mykoprotein. På Irland har två större försök genomförts

med tio procent sojaminskning, där soja ersatts med lokalt odlade

bönor och solrosmjöl. Resultaten visar bibehållen djurvälfärd och en

minskning av klimatpåverkan med cirka tre procent.

Inriktning för kommande arbete

Under 2026 fortsätter det fokuserade arbetet med nästa generations

foder. Scandi Standard bygger successivt en verktygslåda med flera

lösningar, och utforskar samtidigt möjliga samarbeten med strategiska

kunder och leverantörer. Ambitionen är att ligga i framkant när det

kommer till att utveckla ett foder med mindre klimatpåverkan, utan

att kompromissa med kvalitet eller djurvälfärd.

Fokusområden

• Gemensamma mål och standardiserade processer

för rapportering och uppföljning

• Lokala handlingsplaner där hållbarhet är en integrerad

del av den dagliga verksamheten

• Ökad effektivitet och kvalitet genom bättre djurvälfärd

och produkter producerade med mindre miljöpåverkan

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 28

3. Uppfödning

4. Slakt, förädling

och packning

5. Distribution

och försäljning

1. Foder-

produktion

2. Föräldradjur

och kläckeri

Vår värdekedja och affärsmodell

Scandi Standard verkar genom en integrerad värdekedja som omfattar hela processen – från fodertillverkning, föräldradjur

och äggproduktion till förädling, distribution och försäljning. Den lokala närvaron, i kombination med starka varumärken och

hög resurseffektivitet, skapar konkurrenskraft, minskar klimatpåverkan och bidrar till långsiktigt värdeskapande.

1. Foderproduktion

Fodret produceras lokalt, med

lokalt odlade spannmål såsom

vete och havre tillsammans

med importerade grödor såsom

soja och majs.

2. Föräldradjur och kläckeri

I föräldradjursproduktionen

produceras 150–170 ägg per

höna under 40 veckor. Dessa

transporteras sedan till kläckeri

för kläckningsprocessen.

3. Uppfödning

Från kläckeriet transporteras den

dagsgamla kycklingen till uppföd-

ningsstallarna där den tillbringar

5–8 veckor beroende på typ av

kyckling och uppfödningsform.

4. Slakt, förädling och packning

Slaktkycklingen transporteras

till slakteriet där slutprodukterna

sedan packas eller transporteras

vidare till förädlingsanläggningar.

5. Distribution och försäljning

Färdiga produkter distribueras

till kunder och konsumenter i

dagligvaruhandeln, restauranger,

storkök och industri.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 29

Lokal närvaro och långsiktiga partnerskap

Primärproduktionen sker i nära samarbete med kontrakterade upp-

födare i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Irland samt på egna

gårdar i Litauen. I Sverige bedrivs egen uppfödning av föräldradjur,

kläckäggsproduktion och kläckning i egna kläckerier, vilket säker-

ställer jämn kvalitet och bidrar till låg antibiotikaanvändning. På Irland

driver Scandi Standard även egen foderproduktion. I övriga länder

köps fodret in av uppfödarna, och i genomsnitt utgör importerad soja

omkring en femtedel av foderstaten. Genom tredjepartscertifieringar

ställs krav på spårbarhet och ansvarsfull produktion. Bolaget arbetar

även långsiktigt för att ersätta delar av sojan med alternativa och

mer lokala proteinkällor för att minska klimatavtrycket.

Kvalitet i tidiga produktionsled

Hög kvalitet i de tidiga produktionsleden är avgörande för en

frisk kyckling med god fodereffektivitet och stabil tillväxt. Scandi

Standards produktion är organiserad för att säkerställa djurvälfärd,

kvalitet och effektivt resursutnyttjande i varje steg. Slakterierna är

geografiskt nära uppfödningen, vilket minimerar transporttider och

stärker både djurvälfärd och effektivitet. Vid ankomst till slakteriet

hålls kycklingarna i en lugn och mörk miljö innan bedövning, som

huvudsakligen sker med koldioxid. I Danmark och Litauen används

elbedövning i vattenbad. Efter slakt kyls kycklingarna i kyltunnel innan

vidare hantering.

Egen förädling och robusta logistikflöden

Scandi Standard driver egna produktionsanläggningar för förädling av

färska, frysta och tillagade kycklingprodukter. Förpackningarna spelar

en central roll för livsmedelssäkerhet och minskat matsvinn längre

ner i värdekedjan, samtidigt som plastens påverkan på klimat och

natur är en viktig fråga.

Bolaget använder transporter i varje led av värdekedjan vilket inne-

fattar både levande djur och färdiga produkter. Transporter sker

genomgående med effektiva logistiklösningar som fokuserar på

korta ledtider och kylda produkter finns ofta i butik redan dagen efter

paketering. Leveranserna sker via underleverantörer eller kundernas

egna distributörer.

Försäljningen riktar sig till både dagligvaruhandel och foodservice,

vilket skapar riskspridning och stabilitet. Kyckling är en uppskattad

proteinkälla med lägre klimatavtryck än alla andra animaliska proteiner.

Scandi Standard arbetar kontinuerligt för att göra det avtrycket ännu

mindre och att bidra till minskat svinn längre fram i kedjan, genom

bland annat anpassade förpackningsstorlekar.

Integrerat hållbarhetsarbete

Ett strukturerat hållbarhetsarbete är integrerat i hela värdekedjan.

Fokus är på att minska klimatpåverkan, stärka cirkulariteten och

säkerställa god djurvälfärd. Biprodukter utnyttjas för energiutvinning,

djurfoder och andra användningsområden, vilket bidrar till ett effektivt

resursutnyttjande.

Bolagets affärsmodell vilar på fyra grundpelare: kontrakterad

uppfödning, egen produktion och förädling, starka varumärken samt

ett breddat erbjudande. Dessa skapar en stabil plattform för lönsam

tillväxt, minskad klimatpåverkan och ökat värde för ägare, kunder

och samhälle.

För mer information om Scandi Standards verksamhet i värde-

kedjan uppdelad per land inklusive den inverkan, risker och möjlig-

heter som bedöms som väsentliga, se sidorna 54-55.

Översikt av värdekedjans olika delar

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 30

BOLAGSSTYRNING

Bolagsstyrningsrapport 32

Styrelse 39

Koncernledning 41

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 42

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 31OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Bolagsstyrningen inom Scandi Standard syftar till ett hållbart värdeskapande

för aktieägarna och en sund företagskultur där affärsmöjligheter tas tillvara

inom ramen för en god riskkontroll. Denna bolagsstyrningsrapport, som är en

del av årsredovisningen för 2025, har upprättats av styrelsen och granskats

av bolagets externa revisor. Inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning

redovisas. Inga överträdelser av Nasdaq Stockholms tillämpliga regelverk

har skett och inte heller har några överträdelser av god sed på värdepappers-

marknaden gällande bolaget rapporterats av Nasdaq Stockholms disciplin-

nämnd eller Aktiemarknadsnämnden.

Scandi Standard AB (publ), organisationsnummer 556921-0627, (bolaget)

med dotterföretag (koncernen eller Scandi Standard) är ett svenskt publikt

aktiebolag med säte i Stockholm. Bolagets aktier är noterade på Nasdaq

Stockholm Mid Cap sedan juni 2014.

Ansvaret för bolagsstyrningen i form av ledning och kontroll av koncernen

delas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen med dess utskott

och verkställande direktören i enlighet med gällande externa lagar och regler

samt interna styrdokument, i form av bolagsordningen och övriga koder,

policyer, riktlinjer och instruktioner.

Aktiekapital och aktieägare

Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2025 till 659 663 SEK fördelat

på 66 060 890 aktier med ett kvotvärde på 0,009986 SEK per aktie. Varje aktie

motsvarar en röst. Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i

bolagets vinst och kapital.

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2025 till 7 227. De tio

största aktieägarnas innehav i bolaget motsvarade 74 procent av aktiekapitalet

och tre aktieägare, Grupo Lusiaves, Investment AB Öresund och Lantmännen

Animalieinvest AB, hade ett innehav i bolaget överstigande 10 procent, med

21,3 procent 15,3 procent respektive 10,6 procent av aktiekapitalet per den

31 december 2025.

Utländska aktieägare hade ett innehav i bolaget motsvarande cirka 40

procent av aktiekapitalet per den 31 december 2025.

För mer information om aktien och aktieägarna, se sidan 18.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ, genom vilket aktie-

ägarna utövar sin rätt att fatta beslut om bolagets angelägenheter. Inga

begränsningar avseende aktieägarnas rättigheter finns i bolagsordningen

eller, så vitt är känt för bolaget, i aktieägaravtal. Årsstämman i bolaget ska

hållas i Stockholm senast sex månader efter räkenskapsårets utgång.

Utöver årsstämman kan extra bolagsstämmor hållas.

För att delta i beslutsfattande vid bolagsstämman krävs att aktieägaren

är närvarande personligen eller genom ombud. Därutöver krävs att aktie-

ägaren är direktregistrerad i den av Euroclear förda aktieboken fem vardagar

före stämman samt meddelar sitt del tagande senast det datum som anges

i kallelsen till stämman.

Årsstämma 2025

Årsstämman 2025 hölls i Stockholm den 29 april.

Beslut som fattades av årsstämman omfattade bland annat:

• Fastställande av resultaträkning och balansräkning i årsredovisning 2024

för moderbolaget och koncernen

• Utdelning med 2,50 SEK per aktie för räkenskapsåret 2024

• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för

räkenskapsåret 2024

• Godkännande av ersättningsrapporten

• Omval av Johan Bygge, Øystein Engebretsen, Paulo Gaspar, Pia Gideon,

Henrik Hjalmarsson, Cecilia Lannebo, Lars-Gunnar Edh och Sebastian

Backlund som styrelseledamöter

• Omval av Johan Bygge som styrelsens ordförande

• Omval av Paulo Gaspar som vice ordförande

• Totala arvoden till styrelsen för tiden fram till slutet av nästa årsstämma

ska utgå med högst 4 620 000 SEK, varav 1 040 000 SEK till styrelsens

ordförande, 570 000 kronor till vice ordförande, 415 000 SEK vardera till

de övriga sex styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget eller

dess dotterföretag, 180 000 SEK till risk och revisionsutskottets ordförande

och 90 000 SEK vardera till de övriga ledamöterna i detta utskott, samt

80 000 SEK till ersättningsutskottets ordförande och 40 000 SEK till de

övriga ledamöterna i detta utskott

Bolagsstyrningsrapport

Styrningsstruktur

Viktiga externa lagar och regler

• Svensk aktiebolagslag

• Svensk årsredovisningslag

• Nasdaq Stockholms regelverk,

Nordic Main Market Rulebook

for Issuers of Shares

• Svensk kod för bolagsstyrning

• Andra svenska och utländska

externa lagar och regler

Viktiga interna styrdokument

• Bolagsordning

• Arbetsordning för styrelsen,

Instruktion för verkställande

direktören, Instruktion avseende

finansiell rapportering till

styrelsen etc

• Uppförandekod

• Övriga koder, policyer, riktlinjer

och instruktioner

INFORMATION

VAL

BESLUT

FÖRSLAG

Aktieägare genom

bolagsstämman

Styrelse

vd och

koncernledning

Valberedning

Extern

revisor

Risk- och

Revisionsutskott

Ersättnings-

utskott

IrlandDanmark

FinlandNorgeSverige Litauen

Nederländerna

Segment

Ready-to-cook

Segment

Ready-to-eat

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 32

• Omval av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB som bolagets externa

revisor för tiden fram till slutet av nästa årsstämma och arvode till den

externa revisorn

• Långsiktigt incitamentsprogram 2025 (LTIP 2025), bemyndigande för

styrelsen att fatta beslut om att förvärva och överlåta egna aktier i bolaget

för att säkra åtaganden enligt LTIP 2025 på de villkor som framgår av

årsstämmoprotokollet 2025, som finns på bolagets webbplats

https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma.

Årsstämma 2026

Årsstämman 2026 äger rum i Stockholm den 28 april kl 10.00. För mer

information om årsstämman se sidan 150 och på bolagets webbplats

https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma.

Valberedning

Valberedningen representerar bolagets aktieägare och bedriver sitt arbete

enligt instruktion för valberedningen, som finns tillgänglig på bolagets

webbplats: https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma

Inför årsstämman 2025 bestod valberedningen av Anders Wennberg,

ordförande för valberedningen och utsedd av Investment AB Öresund, Avelino

Gaspar utsedd av Grupo Lusiaves, Henrik Sundell utsedd av Lantmännen

Animalieinvest AB, Nicklas Paulson utsedd av Eva Qviberg och Johan Bygge

styrelseordförande för Scandi Standard AB (publ).

Valberedningens förslag till årsstämman 2025 och en redogörelse för

valberedningens arbete ingick i kallelsen till årsstämman som publicerades på

bolagets webbplats https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma.

Årsstämman 2025 beslutade i enlighet med valberedningens samtliga förslag.

Inför årsstämman 2026 består valberedningen av Avelino Gaspar, ord-

förande för valberedningen och utsedd av Grupo Lusiaves, Anders Wennberg

utsedd av Investment AB Öresund, , Henrik Sundell utsedd av Lantmännen

Animalieinvest AB, Nicklas Paulson utsedd av Eva Qviberg och Johan Bygge

styrelseordförande för Scandi Standard AB (publ).

Valberedningens förslag till årsstämman 2026

Valberedningens förslag till årsstämman 2026 och en redogörelse för

valberedningens arbete kommer att finnas tillgängligt på bolagets webbplats

https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma.

Förslaget och redogörelsen kommer att ingå i kallelsen till årsstämman

som kommer att finnas tillgänglig på bolagets

https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma.

Mångfaldspolicy

Valberedningen har beslutat att punkt 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning

ska tillämpas som mångfaldspolicy. Detta innebär att valberedningen, vid

framtagandet av sina förslag till årsstämman, kommer att beakta att styrelsen

ska ha en sammansättning som är ändamålsenlig med hänsyn till Scandi

Standards verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt. Samman-

sättningen av styrelseledamöterna ska vara präglad av mångsidighet

och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund.

Alla styrelseuppdrag i Scandi Standard ska vara grundade på förtjänst och

huvudkriteriet ska vara att upprätthålla och förbättra styrelsens effektivitet.

För att uppfylla detta eftersöks en bred uppsättning egenskaper och kompe-

tenser och valberedningen anser att mångfald (avseende kompetens,

erfarenhet, bakgrund) är en viktig omständighet att beakta.

Valberedning inför årsstämman 2026

Namnen på valberedningens ledamöter enligt nedan publicerades i ett pressmeddelande den 24 oktober 2025.

Ledamot Utsedd av

Procent av

aktiekapitalet

2025-12-31

Procent av

aktiekapitalet

2025-08-31 Oberoende

Avelino Gaspar Grupo Lusiaves , ordförande 21,3% 20,8% Ja/Nej

Anders Wennberg Investment AB Öresund 15,3% 15,3% Ja/Ja

Henrik Sundell Lantmännen Animalieinvest AB 10,6% 10,6% Ja/Ja

Nicklas Paulson Eva Qviberg 5,9% 5,9% Ja/Ja

Johan Bygge Styrelsens ordförande i Scandi Standard AB (publ) Ja/Ja

Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive bolagets röstmässigt största aktieägare eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning.

Årsstämman beslutar om:

• Fastställande av resultaträkning och balansräkning i årsredovisning

för moderbolaget och koncernen

• Utdelning

• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören

• Val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande och extern revisor

• Arvoden till styrelsens ordförande, övriga styrelse ledamöter som inte

är anställda i bolaget eller dess dotterföretag och extern revisor

• Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP)

• Bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om att förvärva och

överlåta egna aktier i bolaget för att säkra åtaganden enligt LTIP

• Övriga frågor i enlighet med Aktiebolagslagen

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 33

Styrelse

Enligt bolagets bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst tre och högst nio

ledamöter, utan suppleanter. Styrelseledamöterna och styrelsens ordförande

väljs av årsstämman.

Styrelsen bestod under årsstämmoåret 2024 och 2025 av åtta ordinarie

ledamöter. Styrelsen bestod under de båda åren endast av ordinarie ledamöter,

inga suppleanter och utan arbetstagarrepresentanter.

För mer information om styrelsen, se sidorna 39-40.

Oberoende

Styrelsen bedöms uppfylla kraven på oberoende enligt Svensk kod för bolags-

styrning genom att en majoritet av styrelseledamöterna är oberoende i förhål-

lande till bolaget och dess ledning, samt att minst två av dessa ledamöter även

är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Se tabell sidan 35.

Styrelsens uppgifter och ansvar

Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets

angelägenheter i bolaget och i samtliga aktieägares intresse och ska

dessutom värna och främja en god företagskultur. Styrelsens ansvar och

arbete styrs av externa lagar och regler samt interna styrdokument, däribland

bolagsordning och arbetsordning för styrelsen. Bolagsstämman kan dessutom

utfärda instruktioner.

Arbetsordning för styrelsen beskriver styrelsens uppgifter och ansvar, sty-

relsens arbete inklusive ordförandens ansvar samt det ansvar som delegerats

till styrelsens utskott, styrelsemöten samt information och rapportering till

styrelsen, hantering av insiderinformation, hantering av intressekonflikter,

relationen med Nasdaq Stockholm, information och rapportering till styrelsen

samt information om bolagsstyrning. Arbetsordningen ses över och justeras

årligen eller då behov uppstår.

Utöver det konstituerande styrelsemötet som ska hållas i anslutning till

årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år.

Styrelsen har fastställt Instruktion för verkställande direktören, som bland

annat specificerar de frågor som kräver styrelsens godkännande samt Instruk-

tion avseende finansiell rapportering till styrelsen.

I styrelsens uppgifter och ansvar ingår:

• Tillsätta, utvärdera och vid behov entlediga verkställande direktören

• Fastställa övergripande mål och strategi

• Identifiera hur hållbarhetsfrågor påverkar risker och affärsmöjligheter

• Fastställa erforderliga riktlinjer i interna styrdokument för bolagets

uppträdande i samhället i syfte att säkerställa dess långsiktigt

värdeskapande förmåga

• Fastställa interna styrdokument inklusive Uppförandekod

• Beslut om investeringar, inklusive förvärv, avyttringar och finansiering

i enlighet med fastlagda godkännandeprocedurer

• Se till att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll

av bolagets verksamhet, finansiella resultat och finansiella ställning

och de risker som är förknippade därmed

• Se till att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efter-

levnad av externa lagar och regler samt av efterlevnad av interna

styrdokument

• Säkerställa att den externa kommunikationen präglas av öppenhet

samt är korrekt, relevant och tillförlitlig i till exempel delårsrapporter,

bokslutskommunikéer, årsredovisningar och andra rapporter

• Godkännande av delårsrapporter, bokslutskommunikéer och

årsredovisningar

Styrelsens arbete 2025

D J

• Utdelningsförslag för 2024

• Godkännande av bokslutskommuniké/

delårsrapport för Kv 4 och helåret 2024

• Beslut om förvärv av produktionsanläggning

för Ready-to-eat produktion i Nederländerna

• Strategi för räntehedging

• Beslut om förvärv av kycklinggårdar i Litauen

• Rapport från den externa revisorn

• Försäkringar

• Beslut om utdelning för 2024

• Godkännande av årsredovisning för 2024

• Kallelse till årsstämma 2025

• Styrande dokument

• Anläggningsbesök i Litauen

• Godkännande av delårsrapport för Kv 1 2025

• Årsstämma 2025

• Konstituerande styrelsemöte

• Styrande dokument

• Affärssystem genomgång investering

• Godkännande av delårsrapport för Kv 2 2025

• Strategi

• Godkännande av den dubbla väsentlighets-

analysen

• Godkännande av delårsrapport för Kv 3 2025

• Årlig riskgenomgång och beredskaps-

översyn för oförutsedda händelser

• Styrande dokument

• Anläggningsbesök i Nederländerna

• IT- och cybersäkerhetsutbildning

• Beslut om återköp av egna aktier

• Försäkringsrevision

• Finansiella mål 2026

• Utvärdering av styrelse och vd

• Styrande dokument

• Strategi för räntehedging

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 34

Styrelsens arbete under 2025

Styrelsen hade under 2025 totalt 12 möten, varav ett per capsulam inklusive

det konstituerande styrelsemötet.

Som stående punkter på agendan för de ordinarie styrelsemötena ingår

en operationell och finansiell genomgång av verksamheten med uppföljning

mot fastställda mål och utsikter för kommande kvartal, en genomgång av

investeringar samt rapporteringar från styrelsens utskott.

Styrelsen behandlar därutöver kontinuerligt strategiska frågor avseende

marknad, produktutveckling, inköp, produktion och personal samt investe-

ringar, förvärv, finansiering och försäkringar.

Viktiga frågor för bolaget och koncernen som behandlades under året

omfattade bland annat:

• Strategiska prioriteringar och mål

• Fortsatt utveckling av hållbarhetsarbetet, inklusive godkännande av den

dubbla väsentlighetsanalysen

• Strategi för räntehedgar

• Förvärv av produktionsanläggning för Ready-to-eat produkter i Nederländerna

samt förvärv av kycklinggårdar i Litauen

• Investeringar, finansiering, kassaflöde, finansiell ställning och försäkringar

Styrelsen

Närvaro 2025

Namn Nationalitet Oberoende

Styrelse-

möten

Revisions-

utskottets möten

Ersättnings-

utskottets möten

Beslutade

arvoden, SEK

Aktieinnehav

antal aktier

Johan Bygge Ordförande/Ordförande i utskott Svensk Ja/Nej 12 4 1 120 000 85 800

Sebastian Backlund Ledamot Svensk Ja/Nej 12 415 000 7 970

Lars-Gunnar Edh Ledamot Svensk Ja/Nej 12 415 000 4 500

Øystein Engebretsen Ledamot i utskott Norsk Ja/Nej 12 7 4 545 000 1 720 598

Paulo Gaspar Vice ordförande Portugis Ja/Nej 10 570 000

Pia Gideon Ordförande i utskott Svensk Ja/Ja 12 7 595 000 3 340

Henrik Hjalmarsson Ledamot i utskott Svensk Ja/Ja 11 4 455 000 8 000

Cecilia Lannebo Ledamot i utskott Svensk Ja/Ja 12 7 505 000 522 000

Totalt 12 7 4 4 620 000 2 352 208

• IT och cybersäkerhet samt ERP system

• Omvärldsrisker och riskhantering

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsens ordförande är ansvarig för att årligen utvärdera styrelsens arbete i

syfte att utveckla dess arbetsformer och effektivitet. Resultatet av utvärderingen

kommuniceras till styrelsen och redovisas för valberedningen. Styrelsens

ordförande lät under 2025 göra en extern utvärdering av styrelsens arbete,

som kommunicerades till styrelsen och redovisades för valberedningen.

Styrelseutskott

Styrelsen har inrättat ett risk- och revisionsutskott samt ett ersättningsutskott.

Utskottens arbete är huvudsakligen av beredande och rådgivande karaktär,

men styrelsen kan i särskilda fall delegera beslutsbefogenhet till utskotten.

Utskotten är underordnade styrelsen och befriar inte styrelseledamöterna från

deras generella ansvar och uppgifter som styrelseledamöter.

De frågor som tas upp vid utskottens möten ska protokollföras. Protokollen

föreläggs normalt till styrelsen för information vid det styrelsemöte som

närmast följer efter utskottens möten tillsammans med en muntlig föredrag-

ning av ordföranden för respektive utskott.

Risk- och revisionsutskottet

Risk- och revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar att övervaka Scandi

Standards finansiella och hållbarhetsrapportering samt lämna rekommen-

dationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet samt

att övervaka granskningen av hållbarhetsredovisningen och förberedelser

för implementering av CSRD och ESRS. Uppgifterna inkluderar också att

övervaka effektiviteten i koncernens interna kontroll, riskhantering, generellt

för affärsverksamheten och specifikt med avseende på finansiell- och

hållbarhetsrapportering och, om det är relevant, internrevision. Utöver det ska

utskottet hålla sig informerad om den externa revisionen av årsredovisningen

för bolaget och koncernen samt om slutsatserna av Revisorsinspektionens

kvalitetskontroll. Risk- och revisionsutskottet ska som ett led i detta informera

styrelsen om resultatet av den externa revisionen och om på vilket sätt den

externa revisionen bidragit till den finansiella och hållbarhetsrapporteringens

tillförlitlighet samt om vilken funktion risk- och revisionsutskottet haft.

Risk- och revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar dessutom att

granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet och oberoende och

då särskilt uppmärksamma om den externa revisorn tillhandahållit koncernen

andra tjänster än revision, samt biträda valberedningen vid framtagande av

förslag till årsstämmans beslut om val av extern revisor.

Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive bolagets större aktieägare. Med större aktieägare avses ägare som direkt

eller indirekt kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget.

Arvodena är exklusive reseersättning och inklusive utskottsarbete.

Per den 31 december 2025. Aktieinnehav inkluderar, i förekommande fall, närståendes innehav.

För mer information om styrelsemedlemmarna, se sidan 39-40.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 35

Risk- och revisionsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst två styrelse-

ledamöter. Risk- och revisionsutskottets ledamöter får inte vara anställda

i bolaget eller dess dotterföretag. Minst en ledamot ska ha redovisnings-

eller revisionskompetens. Risk- och revisionsutskottets ledamöter ska vara

oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning samt minst en av dessa

ledamöter ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Risk- och revisionsutskottet bestod efter årsstämman 2025 av de tre

styrelseledamöterna Pia Gideon (ordförande), Øystein Engebretsen och

Cecilia Lannebo. Risk- och revisionsutskottet hade totalt sju möten under året.

Bolagets CFO, redovisningschef och andra medarbetare till exempel verk-

ställande direktör och koncernchef, bolagets Compliance manager, Riskchef

samt Hållbarhetschef liksom den externa revisorn närvarar vid mötena vid

behov i enlighet med agendan för mötena.

Arbetet var främst inriktat på:

• Bokslutskommuniké och Årsredovisning 2024

• Förberedande Årsredovisning 2025

• Delårsrapporter 2025

• Kritiska redovisningsfrågor, som till exempel värdering av goodwill och

immateriella tillgångar, värdering av varulager etc. och andra frågor som

kan påverka kvaliteten i bolagets och koncernens finansiella och hållbarhets-

rapportering

• Implementeringen av CSRD samt den dubbla väsentlighetsanalysen

• Tvister och försäkringar

• Koncernens riskhanteringsramverk, årlig risksammanställning och försäkring

• Intern kontrollplan och uppföljning av implementering av intern kontroll

• Riskhantering och intern kontroll kopplat till kontrollmiljön, processer samt

IT-miljön inklusive IT- och informationssäkerhet med särskilt fokus på

cybersäkerhet

• Övervaka ERP systemimplementering

• Övervaka effektivitet och efterlevnad av Ramverk för intern kontroll

avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering

• Översyn av interna styrdokument

• Externrevisionsplan och uppföljning av resultatet av externrevisionen

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottets främsta uppgifter inkluderar att bereda styrelsens

beslut i frågor som rör riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor

för ledande befattningshavare. Uppgifterna inkluderar också att övervaka

och utvärdera både pågående och under året avslutade program för rörlig

ersättning till ledande befattningshavare, samt att övervaka och utvärdera

tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattnings havare som

beslutats av årsstämman och gällande ersättningsstrukturer och ersättnings-

nivåer i Scandi Standard. Ersättningsutskottets främsta uppgifter inkluderar

dessutom att bereda och överlämna till styrelsen senast till styrelsemötet i

februari varje år, en ersättningsrapport i enlighet med den svenska Aktiebo-

lagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning samt en rapport över sin övervak-

ning och utvärdering av både pågående och under året avslutade program

för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, samt av tillämpningen av

de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutats av

årsstämman och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Scandi

Standard.

Ersättningsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst två styrelse-

ledamöter. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. De övriga

ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.

Ersättningsutskottet bestod efter årsstämman 2025 av de tre styrelse-

ledamöterna Johan Bygge, (ordförande), Øystein Engebretsen och Henrik

Hjalmarsson. Ersättningsutskottet hade totalt fyra möten under året.

Koncernens Group HR and Communications Director och andra med-

arbetare till exempel verkställande direktör och koncernchef samt

koncernens CFO närvarar vid mötena vid behov i enlighet med agendan

för mötena.

Arbetet var främst inriktat på processerna för lönerevision för ledande

befattningshavare, inklusive rörlig ersättning, samt framtagandet av ett

förslag avseende ett långsiktigt incitamentsprogram till årsstämman 2026.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Löner och andra anställningsvillkor i bolaget och koncernen ska vara adekvata

för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekrytera

kompetenta ledande befattnings havare till en rimlig kostnad. Ersättningar

till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension

och övriga förmåner samt vara baserade på prestation, konkurrenskraft och

skälighet.

Bolagsstämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram så-

som aktie- och aktiekursrelaterade långsiktiga incitamentsprogram riktade till

vissa nyckelpersoner i bolaget och koncernen och utformade för att främja

bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande och hållbarhet samt öka

intressegemenskapen mellan deltagarna och bolagets aktieägare.

Årsstämman 2025 beslutade om ett aktierelaterat långsiktigt incitaments-

program 2025 (LTIP 2025) som i allt väsentligt överensstämmer med det

tidigare programmet LTIP 2024 som årsstämman 2024 beslutat om.

För information om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

och långsiktiga incitamentsprogram, se not 5.

Visselblåsarfunktion

Scandi Standard har en så kallad visselblåsarfunktion, hanterad av tredje part,

som gör det möjligt för medarbetare och andra interna och externa intres-

senter att anonymt rapportera eventuellt olagligt eller oetiskt beteende som

strider mot koncernens Uppförandekod. Bolaget har en Visselblåsarpolicy för

funktionens verksamhet och för att säkerställa efterlevnad av nuvarande och

uppdaterade hållbarhetskrav. För mer information om Visselblåsarfunktionen,

se Hållbarhetsrapporten.

Extern revisor

Bolagets externa revisor är Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC), som

valdes vid årsstämman 2025 fram till och med årsstämman 2026 med Linda

Corneliusson som huvudansvarig revisor.

Linda Corneliusson har varit auktoriserad revisor sedan 2006. Hon har inget

engagemang i bolag relaterade till huvudägarna i Scandi Standard eller till

ledningen i Scandi Standard. För ersättning till den externa revisorn, se not 7.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 36

Intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering

Syftet med intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering är

att uppnå en rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella

och hållbarhetsrapporteringen i delårsrapporter, bokslutskommunikéer och

årsredovisningar, samt att säkerställa att den externa finansiella och hållbar-

hetsrapporteringen upprättas i enlighet med lagar, tillämpliga redovisnings-

standarder och övriga krav på noterade bolag.

I syfte att mitigera risker och för att säkerställa ett enhetligt tillvägagångs-

sätt för arbetet med intern kontroll avseende finansiell rapportering har bolaget

upprättat Ramverk för intern kontroll. Bolagets Ramverk för intern kontroll

syftar till att mitigera risker i den finansiella rapporteringen och definierar

roller och ansvar och för samtliga delar av koncernen obligatoriska kontroller

inom bland annat finans, produktion, lager, sälj, inköp, lön och IT. Ytterligare

kontrollramverk över hållbarhetsrapportering och cybersäkerhet implemen-

terades under året, i enlighet med kraven för CSRD/ESRS och cybersäkerhet/

NIS2, för att säkerställa god datakvalitet och att kontroller finns på plats för att

mitigera riskerna inom dessa områden.

Group Compliance främsta uppgift omfattar att implementera, utbilda och

följa upp koncernens arbete inom intern kontroll. Arbetet under året har fokuserat

på fortsatt support och utbildning av processerna för efterlevnad av Ramverk

för intern kontroll avseende finansiell rapportering samt att supportera arbetet

med att etablera kontrollramverken avseende hållbarhetsrapportering och

cybersäkerhet. Arbetet med att förbättra den interna kontrollen i samband

med implementeringen av det nya affärssystemet har fortsatt under året och

fokuserat på ökad automatisering och processer för att säkerställa att kraven

för intern kontroll efterlevs.

COSO-ramverket omfattar fem huvudkomponenter, Kontrollmiljö, Risk-

bedömning, Kontrollaktiviteter, Information och kommunikation samt Över-

vakning, som tillsammans underlättar målet om att uppnå tillförlitlig finansiell

rapportering och hållbarhetsrapportering. Scandi Standards arbete inom

dessa komponenter beskrivs enligt följande:

Kontrollmiljö

Den interna kontrollen avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering

utgår från den övergripande kontrollmiljön. Kontrollmiljön har en förebyg-

gande påverkan på det övergripande systemet för intern kontroll avseende

finansiell- och hållbarhetsrapportering. Styrelsen och koncernledningen

sätter ”tonen från toppen” vad gäller betydelsen av intern kontroll inklusive

förväntad standard för medarbetarnas uppförande. Detta inbegriper integritet

och etiska värderingar, förutsättningar som möjliggör för styrelsen att utföra

sitt övervakande ansvar, den organisatoriska strukturen samt fördelningen av

ansvar och befogenheter, betydelsen av resultatuppföljning samt utformningen

av incitaments- och belöningssystem för att driva önskat resultat.

Styrelsen är ansvarig för intern kontroll och riskhantering, inklusive intern

kontroll och riskhantering avseende den finansiella och hållbarhetsrappor-

teringen, i enlighet med den svenska Aktiebolagslagen och Svensk kod för

bolagsstyrning. Detta ansvar inkluderar implementering av interna styrdoku-

ment och uppföljning av efterlevnad av dessa, såväl som av tillämpliga externa

lagar och föreskrifter.

Ansvar och befogenheter definieras av styrelsen, bland annat i interna styr-

dokument som Instruktion för verkställande direktören som anger vilka beslut

som ska fattas av styrelsen eller bolagsstämman, firmateckningsrätter och

attestinstruktioner. Styrelsen godkänner också bland annat följande interna

styrdokument: Instruktion avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering till

styrelsen, Uppförandekod, Miljöpolicy, Insiderpolicy, Riskpolicy, Konkurrens-

policy, Cybersäkerhetspolicy samt Finanspolicy.

Ansvaret för att implementera styrelsens interna styrdokument vad gäller

intern kontroll och riskhantering avseende finansiell- och hållbarhetsrap-

portering, att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö samt det löpande arbetet

med intern kontroll är delegerat till verkställande direktören. Detta ansvar

är i sin tur delegerat till landscheferna samt övriga koncernledningen, som

ansvarar för att implementera den årliga affärsplanen och mål för koncernen.

Koncernledningen har möten en gång i månaden för att gå igenom resultat och

status, uppdatera planer samt för att diskutera väsentliga affärsfrågor. I kon-

cernledningens ansvar ingår också att säkerställa god intern kontroll avseende

finansiell- och hållbarhetsrapportering och efterlevnad av koncernens interna

styrdokument, att identifiera och rapportera risker som kan påverka kvaliteten

i den finansiella och hållbarhetsrapporteringen, samt att granska rimligheten i

den finansiella och hållbarhetsinformationen. Vidare ansvarar varje process-

ägare, lokalt och på gruppnivå, för god intern kontroll inom respektive område

och att processerna utförs i enlighet med det regelverk som finns beskrivet

i Ramverk för intern kontroll. Group Compliance manager ansvarar för att

etablera, implementera och följa upp kvaliteten i koncernens arbete inom intern

kontroll och är föredragande på risk- och revisionsutskottets möten i frågor som

gäller intern kontroll.

Koncernens CFO redogör för verksamhetens resultat, kritiska redovisnings-

frågor samt andra frågor som kan påverka kvaliteten i koncernens finansiella

rapportering vid risk- och revisionsutskottets möten där delårsrapporterna,

bokslutskommunikén och årsredovisningen behandlas. Vid redogörelsen för

kvaliteten på den finansiella rapporteringen fokuseras särskilt på eventuella;

kritiska redovisningsfrågor, osäkerheter i värderingar, förändringar i antaganden

och uppskattningar, ej justerade fel i boksluten och händelser efter boksluts-

dagen liksom kvaliteten i processen för finansiell rapportering, bokslut och

IT-miljön.

Risk- och revisionsutskottets ordförande rapporterar till styrelsen om ut-

skottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till

beslut vid det styrelsemöte som närmast följer efter utskottets möten och

i form av protokoll från risk- och revisionsutskottets möten som tillhanda-

hålls styrelsen.

Riskbedömning

Koncernen har en formaliserad och proaktiv riskbedömningsprocess med

tydligt fastställda roller och ansvarsområden. Processen för riskbedömning

innebär att risker inklusive risker avseende finansiell- och hållbarhets-

rapportering identifieras, utvärderas, hanteras och följs upp som en naturlig

del av bolagsstyrningen. Detta för att säkerställa att koncernen på ett effektivt

sätt lever upp till syftet med intern kontroll avseende finansiell och hållbarhets-

rapportering.

I enlighet med riskbedömningsprocessen genomförs med viss periodicitet

en riskanalys avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering som bland

annat innebär att resultat- och balansräkningsposter och de processer och

kontrollaktiviteter som är kopplade till den finansiella och hållbarhetsrappor-

teringen, bokslut och IT–miljön analyseras utifrån materialitet och risk för

fel. För mer information om bolagets risker och riskhanteringsprocess, se

Förvaltningsberättelsen.

Utgör även en del av Scandi Standards hållbarhetsrapport.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 37

Kontrollaktiviteter

Risker avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering motverkas genom

regelverk och kontrollaktiviteter som säkerställer att syftet med intern kontroll

avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering uppfylls, vilka är samlade i

vart och ett av ramverken för intern kontroll. Kontrollaktiviteter utförs på olika

nivåer i koncernen och dess processer och inkluderar bland annat processer

för finansiell rapportering, produktion, inköp, sälj, IT, cybersäkerhet, djurvälfärd,

hälsa och säkerhet och produktkvalitet. Ramverken uppdateras årligen med

feedback från verksamheten och bolagets revisorer samt för att spegla interna

och externa förändringar, regulatoriska krav, styrande dokument samt risker i

verksamheten.

Kontrollerna är förebyggande eller upptäckande till sin karaktär och om-

fattar olika manuella och automatiserade aktiviteter avseende godkännanden,

verifieringar, avstämningar samt uppföljning av verksamheternas resultat.

Automatiserade kontroller utvecklas i högre utsträckning i samband med

implementeringen av det nya affärssystemet. Åtskillnad mellan kontrollerande

respektive utförande funktioner, så kallad Segregation of duties, påverkar

vanligtvis valet och utformningen av kontrollaktiviteterna.

Information och kommunikation

De interna styrdokumenten som godkänns av styrelsen finns tillgängliga på

koncernens intranät för all berörd personal och för övriga intressenter på

bolagets hemsida. Utbildning i väsentliga policyer sker i form av obligatorisk

e-learning och i samband med introduktion av ny personal. Nya eller upp-

daterade styrdokument kommuniceras vidare som nyhetsartiklar på intranätet,

under regelbundna informationsmöten och i informationsutskick, vilket är

respektive policyägares ansvar. De interna styrdokumenten utvärderas, upp-

dateras och godkänns regelbundet med avseende på exempelvis förändringar

i lagstiftning, redovisningsstandarder, noteringskrav och intern riskbedömning.

Bolagets Compliance manager ansvarar för att koordinera det interna arbetet,

upprätthålla de styrande dokumenten och för att säkerställa att de dokument

som ska godkännas av styrelsen först granskas av risk- och revisionsutskottet.

Uppföljning och utvärdering

Löpande utvärderingar, separata utvärderingar eller en kombination av dessa

två används för att säkerställa att intern kontroll finns på plats och fungerar.

Finansiella data rapporteras varje månad av de rapporterande enheter som

bedriver affärsverksamhet inom något av bolagets dotterbolag i enlighet med

de rutiner som anges i Finans- och redovisningsmanualen samt Ramverk för

intern kontroll avseende finansiell rapportering. Konsolidering av koncernens

finansiella rapporter är centraliserad till koncernens finansfunktion och samtliga

finansiella rapporter lagras i en central databas varifrån data hämtas för analys

och uppföljning. På samma sätt konsolideras koncernens hållbarhetsresultat

av koncernens hållbarhetsfunktion, baserat på siffror som rapporteras in i en

central databas från respektive dotterbolag eller produktionsanläggning.

Samtliga rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom

något av bolagets dotterbolag har en controller med ansvar som inkluderar att

säkerställa god intern kontroll avseende finansiell rapportering och uppföljning

av koncernens interna styrdokument såsom Finans- och redovisningsmanual

samt Ramverk för intern kontroll. I ansvaret ingår även att rapportera komplett

och korrekt information vid rätt tidpunkt till moderbolaget.

Självutvärdering av intern kontroll avseende finansiell rapportering utfördes

under året av respektive kontrollägare inom dotterbolagen och i koncernfunk-

tionerna. I tillägg så utfördes en självutvärdering av kontrollramverket för

cybersäkerhet av koncernens cybersäkerhetsansvarig. Respektive landschef

ansvarar för resultatet av självutvärderingen inom respektive dotterbolag och

chefen för respektive koncernfunktion för utfallet på koncernnivå. Utfallet

för koncernen godkänns av verkställande direktören. Kontrollägarna har

implementerat handlingsplaner från de tidigare självutvärderingarna och tagit

fram nya handlingsplaner för ineffektiva kontroller i syfte att stärka efterlevnad

och ansvar. Tillförlitligheten i självutvärderingarna granskas av bolagets

Compliance manager och handlingsplanerna följs upp och valideras innan

de stängs.

Vidare granskas status för bolagets interna kontroll avseende finansiell-

och hållbarhetsrapportering av den externa revisorn.

Styrelsen utvärderar årligen behovet av oberoende granskning av bolagets

processer för intern kontroll och riskhantering, dvs. internrevision, mot kon-

cernens egna kontrollaktiviteter, ansvar och mognad inom intern kontroll samt

det arbete som utförs av Group Compliance, vilket innebär att användandet

av internrevisions resurser varierar från år till år. Baserat på de aktiviteter som

ingår i internkontrollplanen för 2025 så fattade styrelsen beslut om att inte

utse någon internrevisor för 2025.

Stockholm den 18 mars 2026

Scandi Standard AB (publ)

Styrelsen

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 38

Styrelse

Øystein Engebretsen

Styrelseledamot

Född 1980.

BI Norwegian School of Manage-

ment, Sandvika/Oslo, Master of

Science in Business, Major i Finance.

Invald 2017.

Övriga uppdrag: Investerings-

ansvarig Investment AB Öresund.

Tidigare uppdrag: Styrelseledamot

Investment AB Öresund, Insr

Insurance Group AS och Projekt-

engagemang Sweden AB, Catena

Media, projektansvarig Viking

Sverige AB. Corporate Finance,

HQ Bank.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

1 720 598 aktier.

Anställd av Investment AB Öresund,

innehar mer än 15 procent av

aktierna i Scandi Standard.

Johan Bygge

Styrelseordförande

Född 1956.

Civilekonom, Handelshögskolan,

Stockholm.

Invald 2021.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande

Guard Therapeutics International

AB (publ), Arevo AB, Regin AB och

Q-linea AB. Vice ordförande Tredje

AP-fonden. Styrelseledamot Getinge

AB, Capman Oyj, Lantmännen Ek För

Riksbankens Jubileumsfond,

Tidigare uppdrag: Bred erfarenhet

av styrelsearbete i noterade och

onoterade bolag. Vice VD i Electrolux,

COO i EQT AB och CFO i Investor AB,

styrelseordförande Yangi AB.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

85 800 aktier.

Johan Bygge har även i februari 2024

förvärvat en fyraårig köpoption från

Investment AB Öresund som ger honom

rätt att förvärva 200 000 Scandi

Standardaktier för 85 kronor per aktie.

Sebastian Backlund

Styrelseledamot

Född 1990.

Master of Science i finans, Handels-

högskolan i Göteborg. Bachelor of

Science i Nationalekonomi, Francis

Marion University, USA.

Invald 2024.

Övriga uppdrag: Investment

manager Investment AB Öresund,

styrelseledamot Q-linea AB.

Tidigare uppdrag: Bred erfarenhet

från investeringsfrågor, corporate

finance och företagsförvärv från

EY, MedCap och Investment AB

Öresund.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

7 970 aktier.

Anställd av Investment AB Öresund,

innehar mer än 15 procent av

aktierna i Scandi Standard.

Lars-Gunnar Edh

Styrelseledamot

Född 1969.

Civilingenjör i maskinteknik,

Chalmers tekniska högskola.

Invald 2024.

Övriga uppdrag: Chef Lantmän-

nen Lantbruk. Styrelse ledamot

Scandagra Polska och Scandagra

Group.

Tidigare uppdrag: Bred erfarenhet

från tillverkningsindustri- och energi-

sektorn genom ledande befatt-

ningar inom Saab Automobiles/

GM, Assa Abloy och Lantmännen.

Chef division Energi Lantmännen.

Styrelseledamot i Drivkraft Sverige

AB samt i SimSuFoodS AB

Aktieinnehav i Scandi Standard:

4 500 aktier.

Anställd av Lant männen Lantbruk

AB, del av Lantmännen Anima-

lieinvest AB som innehar mer än

10 procent av aktierna i Scandi

Standard.

Pia Gideon

Styrelseledamot

Född 1954.

Civilekonom, Handelshögskolan,

Stockholm.

Invald 2022.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot

Devyser Diagnostics AB.

Tidigare uppdrag: Bl.a styrelse-

ordförande Klövern AB, styrelse-

ledamot Proact, MinDoktor.se,

Metria, ActionAid Sweden, Styrelse-

ledamot Guards Therapeutics Inter-

national AB (publ), Qlucore AB (publ)

och Apoteket AB. Innehaft ledande

positioner inom Ericsson koncernen.

Arbetat som ekonomijournalist

och krönikör i Veckans Affärer och

Dagens Industri.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

3 340 aktier.

Paulo Gaspar

Styrelseledamot, vice styrelse-

ordförande

Född 1987.

MSc Entrepreneurship vid Regent’s

University, Kandidat inom Manage-

ment vid Nova School of Business

och Exponential technologies

graduate studies vid Singularity

University.

Invald 2022.

Övriga uppdrag: Vice president

Grupo Lusiaves SGPS och Media

Capital. Styrelseordförande Casper

Ventures, VD BRAINER.

Tidigare uppdrag: Associate på

Hoxton Ventures. Grundare av

Funnyhow ad Agency. CIO och

CMO på Grupo Lusiaves SGPS.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

0 aktier.

Aktieägare i Grupo Lusiaves SGPS,

som innehar mer än 15 procent av

aktierna i Scandi Standard.

Utgör även en del av Scandi Standards hållbarhetsrapport.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 39

Cecilia Lannebo

Styrelseledamot

Född 1973.

Civilekonom med inriktning mot

Internationell marknadsföring,

Mälardalens högskola och

Wirtschaftsuniversität Wien.

Invald 2021.

Övriga uppdrag: Grundare och

verkställande direktör för i-Core

Communications AB. Styrelseleda-

mot och ordförande i revisionsut-

skottet i Boozt AB. Styrelseledamot

i Djurgården Fotboll och ordförande

iFöreningen Djurgården Skola stad.

Tidigare uppdrag: Över 25 års

arbetslivserfarenhet från aktie-

marknaden, som analytiker inom

handel- och tjänstesektor och

sju år som ansvarig för investerar-

relationer i noterade bolag.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

522 000 aktier.

Henrik Hjalmarsson

Styrelseledamot

Född 1976.

Civilingenjör i Maskinteknik

och Technology Management,

Lunds universitet.

Invald 2020.

Övriga uppdrag: Verkställande

direktör Midsona AB (publ.)

Styrelseordförande Repasco AB.

Tidigare uppdrag: Verkställande

direktör och andra ledande befatt-

ningar Findus, Nomad Foods,

OptiGroup AB och Inwido AB (publ).

Aktieinnehav i Scandi Standard:

8 000 aktier.

EXTERN REVISOR

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.

Linda Corneliusson, auktoriserad revisor, född 1974, huvudansvarig revisor.

ÖVRIGA UPPDRAG

Huvudansvarig revisor i bl.a. Martin&Servera, Stora Enso och Green Cargo.

Samtliga aktieinnehav är redovisade per den 31 december 2025.

Aktieinnehav i Scandi Standard inkluderar, i förekommande fall, närståendes aktieinnehav.

Styrelse, forts.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 40

Koncernledning

Jonas Tunestål

vd och koncernchef

Född 1979.

Executive MBA, Lunds universitet.

I koncernledningen sedan 2022.

Tidigare uppdrag: Efter att ha

tillbringat hela sin karriär på KLS

Ugglarps i ett antal olika positioner

har Jonas omfattande erfarenhet

av köttbranschen. Jonas var under

många år vd för KLS Ugglarps och

tillhörde Danish Crowns lednings-

grupp.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

142 630 aktier.

Jonas Tunestål har även i februari

2024 förvärvat en fyraårig köp-

option från Investment AB Öresund

som ger honom rätt att förvärva

200 000 Scandi Standard aktier

för 85 kronor per aktie.

Ida Ljungkvist

Group Sustainability Director

Född 1985.

Civilingenjör i väg- och vatten-

byggnad och masterexamen

i industriell ekologi från Chalmers

Tekniska Högskola.

I koncernledningen sedan 2022.

Tidigare uppdrag: Hållbarhets-

rådgivning och projektledning

KPMG AB, chef för hållbarhets-

analys på RobecoSAM AG.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

2 641 aktier.

Samir Törnblad

Group HR & Communication

Director

Född 1972.

Magisterexamen i beteende-

vetenskap.

I koncernledningen sedan 2023.

Tidigare uppdrag: HR-chef TV4

och Bonnier Broadcasting.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

4 611 aktier.

Henrik Kjær

Group Supply Chain Director

Född 1976.

Ledarutbildning i dansk armé,

borrare/maskinist, MBA.

I koncernledningen sedan 2022.

Tidigare uppdrag:

Lång erfarenhet från köttindustrin,

efter att ha tillbringat större delen

av sin karriär inom Chicken Supply

Chain i ett antal olika chefsbefatt-

ningar.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

18 217 aktier.

Fredrik Strømmen

COO, Landschef Norge

Född 1971.

Masterexamen från Handels-

högskolan i Norge.

I koncernledningen sedan 2015.

Övriga större uppdrag: Styrelse-

ledamot i DLF Norway, COO Home

Markets.

Tidigare uppdrag: vd Orkla

Commercial Excellence ASA och

Sætre AS. Landschef och ledande

positioner Sætre AS och KiMS AS.

Vice styrelseordförande Animalia,

styrelseledamot KLF.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

77 430 aktier.

Fredrik Sylwan

Chief Financial Officer, CFO

Född 1978.

Civilekonom med inriktning

Finansiering vid Stockholms

universitet och Civilingenjör i

Kemiteknik vid Kungliga Tekniska

högskolan, samt examen från

Marinens Officershögskola.

I koncernledningen sedan 2024.

Tidigare uppdrag: CFO Perrigo

Northern Cluster, Vice President

Finance and Strategy Swedish

Match North Europe, management-

konsult Accenture HQ Bank.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

5 323 aktier.

Samtliga aktieinnehav är redovisade per den 31 december 2025.

Aktieinnehav i Scandi Standard inkluderar, i förekommande fall även, närståendes aktieinnehav.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 41

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämma i Scandi Standard AB (publ), org nr 556921-0627

Uppdrag och ansvarsfördelning

Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2025 på sidorna 31–41. Det är styrelsen som har ansvaret för

bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att

uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.

Granskningens inriktning och omfattning

Granskningen har utförts i enlighet med RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär

att vi har planerat och genomfört revisionen för att med rimlig säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten

inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen

i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen samt

är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 19 mars 2026

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Linda Corneliusson

Auktoriserad revisor

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 42

Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning 44

Risk och riskhantering 47

Hållbarhetsrapport 51

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 43OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Koncernöversikt, resultat och

finansiell ställning

Nyckeltal

MSEK 2025 2024

Nettoomsättning 14 083 13 024

EBITDA 1 047 931

Rörelseresultat (EBIT) 603 509

Jämförelsestörande poster

– –

Justerad EBITDA

1 047 931

Justerat rörelseresultat (justerad EBIT)

603 509

Resultat efter finansnetto 452 354

Årets resultat 367 275

Resultat per aktie, SEK 5,61 4,20

Utdelning, SEK 3,30

2,50

Operativt kassaflöde 243 443

Räntebärande nettoskuld 2 032 1 935

Kycklingvolym, (ton grillvikt) 300 670 279 868

EBIT/kg 2,00 1,82

% 2025 2024

EBITDA marginal % 7,4 7,1

Rörelsemarginal (EBIT marginal) 4,3 3,9

Justerad EBITDA-marginal

7,4 7,1

Justerad rörelsemarginal (justerad EBIT

marginal)

4,3 3,9

Avkastning på sysselsatt kapital, (ROCE)

12,5 11,8

Avkastning på eget kapital 13,9 11,0

Soliditet 35,0 35,9

Medelantal anställda, antal 3 670 3 366

Justerat för jämförelsestörande poster, se sidan 144.

Styrelsens förslag till årsstämman 2026.

Styrelsen och verkställande direktören för Scandi Standard AB (publ),

organisationsnummer 556921-0627, med säte i Stockholm, får härmed

avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2025.

• Nettoomsättningen uppgick till 14 083 (13 024) MSEK för helåret 2025.

I konstant valuta ökade nettoomsättningen med 11 procent.

• Rörelseresultatet (EBIT) ökade till 603 (509) MSEK, motsvarande en

marginal på 4,3 (3,9) procent. Inga jämförelsestörande poster har

redovisats under året.

• Resultat efter finansnetto ökade till 452 (354) MSEK.

• Årets resultat uppgick till 367 (275) MSEK. Resultat per aktie uppgick

till 5,61 (4,20) SEK.

• Operativt kassaflöde uppgick till 243 (443) MSEK.

• Den räntebärande nettoskulden ökade till 2 032 (1 935) MSEK.

• Styrelsen föreslår en utdelning för räkenskapsåret 2025 om 3,30 SEK (2,50)

per aktie motsvarande 216 (163) MSEK till årsstämman 2026 baserat på

antalet utestående aktier per den 31 december 2025.

Nettoomsättning och resultat

Nettoomsättning

Nettoomsättningen för koncernen uppgick till 14 083 (13 024) MSEK för

helåret 2025. I konstant valuta ökade nettoomsättningen med 11 procent.

Nettoomsättningen för segment Ready-to-cook, som är det största segmentet,

ökade med 11 procent i konstant valuta, medan nettoomsättningen ökade med

10 procent i konstant valuta för segment Ready-to-eat. Förändringen i omsätt-

ning för segment Ready-to-cook var främst drivet av försäljningsmix och av

hela årets effekt av tillägget av Litauen, medan för segment Ready-to-eat var

framför allt drivet av högre priser. Se vidare om segmenten på sidan 113.

Resultat

Rörelseresultatet (EBIT) för koncernen uppgick till 603 (509) MSEK för 2025,

motsvarande en rörelsemarginal (EBIT marginal) på 4,3 (3,9) procent.

Rörelseresultatet i segmentet Ready-to-cook uppgick till 487 (368) MSEK,

vilket representerar materiell tillväxt drivet av ökad försäljning och positiva

effekter från investeringar för att öka kapacitet och produktionseffektivitet.

Rörelseresultatet för Ready-to-eat minskade till 97 (148) MSEK, drivet av

ökade kostnader för råmaterial och uppstartskostnader i den förvärvade

anläggningen i Nederländerna. För Övrig verksamhet ökade resultatet jämfört

med föregående år till följd av högre marknadspriser inom verksamheten för

Ingredienser. Finansnettot för koncernen uppgick till –150 (–155) MSEK för

2025. Engångskostnader under 2024 om -6 MSEK avseende refinansiering

står för del av förändringen mot föregående år.

Resultat efter finansnetto för koncernen uppgick till 452 (354) MSEK för 2025.

Skatt på årets resultat för koncernen uppgick till –86 (–80) MSEK för 2025,

motsvarande en effektiv skattesats om 19 (23) procent. Årets lägre skattesats

förklaras av kombinationen av skattesatser mellan olika länder samt av årets

utnyttjande av tidigare ej avdragsgilla räntenetton i Sverige.

Årets resultat för koncernen uppgick till 367 (275) MSEK för 2025, mot-

svarande ett resultat per aktie om 5,61 (4,20) SEK.

Kassaflöde och investeringar

Operativt kassaflöde för koncernen uppgick till 243 (443) MSEK för 2025,

positivt påverkat av stärkt EBITDA och förbättrat rörelsekapital, men negativt

påverkat av ökade nettoinvesteringarna under perioden, främst genom

förvärvet av kycklinggårdarna i Litauen och den nya fabriken i Nederländerna.

Rörelsekapitalet uppgick per den 31 december 2025 till –169 (–135) MSEK,

motsvarande –1,2 (–1,0) procent av nettoomsättningen. Förbättringen jämfört

med föregående år kan främst hänföras till en ökning av upplupna kundrabatter

och upplupna personalkostnader.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 44

Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport

Förändring av räntebärande nettoskuld

MSEK 2025 2024

Räntebärande nettoskuld vid årets början 1 935 1 571

EBITDA 1 047 931

Förändringar i rörelsekapital 31 –62

Nettoinvesteringar –783 –367

Övriga rörelseposter –52 –59

Operativt kassaflöde 243 443

Betalda finansiella poster, netto –146 –157

Betald inkomstskatt –80 –79

Utdelning –163 –150

Förvärv och avyttring av verksamhet –16 –453

Övrigt

66 33

Minskning (+) / ökning(–) av

räntebärande nettoskuld –97 –364

Räntebärande nettoskuld vid årets slut 2 032 1 935

Övrigt inkluderar i huvudsak valutakurseffekter och nettoförändring leasingtillgångar.

Segmentsinformation

Segment Ready-to-cook

MSEK 2025 2024 Förändring

Nettoomsättning 10 783 9 923 9%

EBITDA 841 707 19%

Rörelseresultat (EBIT) 487 368 32%

Jämförelsestörande poster

− − −

Justerad EBITDA

841 707 19%

Justerat rörelseresultat

(justerad EBIT)

487 368 32%

EBITDA marginal

7,8% 7,1% 0,7ppt

Rörelsemarginal (EBIT marginal)

4,5% 3,7% 0,8ppt

Justerad EBITDA-marginal

7,8% 7,1% 0,7ppt

Justerad rörelsemarginal

(justerad EBIT marginal)

4,5% 3,7% 0,8ppt

Justerad för jämförelsestörande poster, se sidan 144.

Segment Ready-to-eat

MSEK 2025 2024 Förändring

Nettoomsättning 2 784 2 601 7%

EBITDA 163 206 −21%

Rörelseresultat (EBIT) 97 148 −34%

Jämförelsestörande poster

− − −

Justerad EBITDA

163 206 −21%

Justerat rörelseresultat

(justerad EBIT)

97 148 −34%

EBITDA marginal

5,9% 7,9% −2,0ppt

Rörelsemarginal (EBIT marginal)

3,5% 5,7% −2,2ppt

Justerad EBITDA-marginal

5,9% 7,9% −2,0ppt

Justerad rörelsemarginal

(justerad EBIT marginal)

3,5% 5,7% −2,2ppt

Justerad för jämförelsestörande poster, se sidan 144.

Investeringar

Nettoinvesteringarna för koncernen uppgick till 783 (367) MSEK för 2025 och

exklusive förvärven i Nederländerna och Litauen uppgick nettoinvesteringarna

till 447 MSEK. En betydande del är relaterad till att öka effektiviteten och

kapaciteten inom Ready-to-cook samt aktiviteter i Nederländerna kopplade

till uppstarten av fabriken för Ready-to-eat.

Av nettoinvesteringarna exklusive förvärven i Nederländerna och Litauen

så avsåg cirka 86 (78) procent av investeringarna effektivitets-, produk-

tivitets- och kapacitetshöjande åtgärder och cirka 14 (22) procent var

underhållsinvesteringar.

Finansiell ställning

Det egna kapitalet hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick per den

31 december 2025 till 2 677 (2 611) MSEK. Soliditeten uppgick till 35,0 (35,9)

procent. Avkastningen på eget kapital var 13,9 (11,0) procent.

Den räntebärande nettoskulden för koncernen uppgick per den 31 december

2025 till 2 032 (1 935) MSEK, vilket var en ökning med 97 MSEK mot före-

gående år.

Räntebärande nettoskuld/justerad EBITDA uppgick per den 31 december 2025

till 1,9 (2,1). Likvida medel för koncernen uppgick per den 31 december 2025 till

279 (109) MSEK, vilket var en ökning mot föregående år. Tillgängliga men inte

utnyttjade lånefaciliteter uppgick vid samma tidpunkt till 1,300 (1 860) MSEK.

Segment Ready-to-cook

Nettoomsättningen för segmentet Ready-to-cook (RTC) var 10 783 (9 923)

MSEK vilket var en ökning med 11 procent i konstant valuta jämfört med

föregående år. Ökningen drevs dels av ökande volymer men också av positiva

pris- och mixeffekter över flera länder och kanaler, samt av hela årets effekt av

tillägget av Litauen.

Nettoomsättningen inom kylda produkter ökade med 10 procent i konstant

valuta jämfört med föregående år medan frysta ökade med 3 procent. Netto-

omsättningen inom säljkanalen Dagligvaruhandel ökade med 5 procent medan

Restaurang och Storhushåll minskade med 1 procent. Nettoomsättningen

inom säljkanalen Export ökade med 56 procent.

Rörelseresultatet ökade med 32 procent till 487 (368) MSEK, motsvarande

en marginal på 4,5 (3,7) procent.

Inga jämförelsestörande poster redovisades under 2025.

Segment Ready-to-eat

Nettoomsättningen för segmentet Ready-to-eat (RTE) var 2 784 (2 601) MSEK

vilket var en ökning med 10 procent i konstant valuta jämfört med föregående

år. Ökningen var huvudsakligen relaterad till en återhämtning inom säljkanalen

Restaurang och Storhushåll, drivet av ökad efterfrågan.

Nettoomsättningen inom säljkanalen Restaurang och Storhushåll ökade med

7 procent och Dagligvaruhandel ökade med 11 procent. Nettoomsättningen inom

säljkanalen Export ökade med 4 procent och med 1 procent inom Livsmedels-

industrin och övrigt.

Rörelseresultatet minskade till 97 (148) MSEK, motsvarande en marginal

på 3,5 (5,7) procent. Rörelseresultatet påverkades negativt av ökade råvaru-

kostnader, där prisjusteringar till kunder skedde gradvis under året och in i

2026. Startkostnader för den nyförvärvade anläggningen i Nederländerna

påverkade också rörelseresultatet negativt.

Inga jämförelsestörande poster redovisades under 2025.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 45

Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport

Segment Övrigt

Segment Övrigt utgörs av ingredienser och koncerngemensamma kostnader.

Ingredienser är biprodukter främst avsedda för andra ändamål än livsmedels-

användning, och används i industriell produktion av djurfoder och till andra

tillämpningar, vilket är i linje med Scandi Standards ambition att ta tillvara på

hela djuret eftersom det bidrar till ett minimerat produktionsspill och ett lägre

koldioxidavtryck. Ingen enskild del av Övrigt är tillräckligt stor för att utgöra

sitt eget segment.

Nettoomsättningen för ingredienser uppgick till 516 (499) MSEK och

rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 58 (32) MSEK. Ökningen i rörelseresultatet

(EBIT) förklaras huvudsakligen av ökad volym samt normalisering av priser.

Koncerngemensamma kostnader om –39 (–38) MSEK ingick i koncernens

rörelseresultat (EBIT). Inga jämförelsestörande poster redovisades under 2025.

Förvärv och avyttring av verksamhet

Förvärvet av sex kycklinggårdar i Litauen och produktionsanläggningen i

Nederländerna under 2025 har redovisats som tillgångsförvärv och återfinnes

under not 12. Inga förvärv eller försäljningen har redovisats som rörelseförvärv

under året. Under föregående år förvärvade Scandi Standard en integrerad

toppmodern kycklingförädlare i Litauen, se not 28 för mer detaljer.

Scandi Standard-aktien

Aktiekapitalet i Scandi Standard AB (publ) uppgick per den 31 december 2025

till 659 663 (659 663) SEK, fördelat på 66 060 890 (66 060 890) aktier med

ett kvotvärde på 0,009986 (0,009986) SEK per aktie. Varje aktie motsvarar

en röst. Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets

vinst och kapital.

Det finns inga begränsningar avseende överlåtelse av aktier, rösträtter eller

rätten att delta i årsstämman. Bolaget har inte heller ingått några väsentliga

avtal som kan påverkas, förändras eller upphöra om kontrollen över bolaget

skulle förändras till följd av ett offentligt bud om att förvärva aktier i bolaget,

med undantag för koncernens finansieringsavtal. Bolaget har inte kännedom

om några avtal mellan aktieägare som skulle kunna begränsa rätten att

överlåta aktier. Det finns inte heller några bestämmelser i bolagsordningen

avseende utnämning eller entledigande av styrelseledamöter eller avtal

mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda angående utbetalning av

ersättningar om sådana personer lämnar sina poster, eller om anställningen

avslutas till följd av ett offentligt bud att förvärva bolaget.

De tre största aktieägarna per den 31 december 2025 var Euroclear Bank

S.A/N.V, W8-IMY (förvaltarbolag till Grupo Lusiaves), Investment AB Öresund

och Lantmännen Animalieinvest AB med ett innehav i bolaget motsvarande

21,3 procent, 15,3 procent respektive 10,6 procent av aktiekapitalet. För

information om de större aktieägarna, se sidan 19.

Bolagsstyrningsrapport

I enlighet med Årsredovisningslagen 6 kapitlet 11 § har Scandi Standard valt

att upprätta lagstadgade Bolagsstyrningsrapport som från den legala årsredo-

visningen skilda rapporter. Bolagsstyrningsrapporten återfinns på sidan 32.

Personal

Medelantalet anställda (FTE) uppgick 2025 till 3 670 (3 366). Se vidare not 5.

Årsstämma 2026

Årsstämman 2026 äger rum den 28 april på 7A Posthuset, Vasagatan 28 i

Stockholm. Mer information om årsstämman finns på bolagets webbplats

www.investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning för 2025 på 3,30 (2,50) SEK per aktie motsva-

rande en total utdelning på cirka 216 (163) MSEK baserat på antalet utestå-

ende aktier den 31 december 2025, med undantag för aktier som bolaget

väntas inneha på den föreslagna avstämningsdagen för vinstutdelningen.

Den föreslagna utdelningen motsvarar cirka 59 (59) procent av årets resultat

justerat för jämförelsestörande poster.

Bolagets utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent

av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Utdelningen ska

bestämmas så att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de

krav som bolagsverksamheten och koncernverksamhetens art, omfattning

och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt

bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel överförs i ny räkning.

SEK 2025 2024

Överkursfond 256 317 255 419 777 147

Ackumulerat överskott/underskott 590 264 539 390 757 221

Årets resultat 177 115 159 199 507 318

Summa 1 023 696 953 1 010 014 686

Utdelning till aktieägare på

3,30 (2,50) SEK per aktie 215 954 472 163 317 910

Att överföra i ny räkning 807 742 481 846 726 776

Summa 1 023 696 953 1 010 014 686

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Scandi Standard förvärvade i januari 2025 en produktionsanläggning i Ooster-

wolde, Nederländerna från Tyson Foods. Anläggningen har två av Europas

största och mest effektiva produktionslinjer för Ready-to-eat produkter.

I april 2025 förvärvade Scandi Standard sex kycklinggårdar i Litauen om

ca 200 MSEK. Genom förvärvet blir Scandi Standards litauiska verksamhet

självförsörjande vad gäller tillgång på fåglar

Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser efter balansdagens slut.

Förslag avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman 2025 beslutade att fastställa de senaste riktlinjer för ersättning

till ledande befattningshavare. Inför årsstämman 2026 föreslås inga ändringar

av riktlinjerna. Se not 5 för de senaste beslutade riktlinjerna för ersättning till

ledande befattningshavare. För information om ersättningsutskottets arbete

se sidan 36 i Bolagsstyrnings rapporten.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 46

Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport

För att nå Scandi Standards finansiella, operativa och hållbarhetsrelaterade mål är ett starkt förtroende från våra intressenter avgörande.

Det omfattar exempelvis kunder, ägare, medarbetare, uppfödare, kreditgivare, tillsynsmyndigheter och samhället i stort. För att bevara och

stärka detta förtroende har Scandi Standard etablerat ett omfattande riskhanteringsramverk som möjliggör en systematisk identifiering,

bedömning och hantering av risker i hela verksamheten.

Koncernens riskhanteringsramverk

Scandi Standards övergripande infrastruktur är en integrerad del av risk-

hanteringsramverket och stödjer arbetet för att nå antagna mål. Interna styr-

dokument vägleder viktiga affärsbeslut och säkerställer styrning och kontroll

av verksamheten. Stor vikt läggs vid att upprätthålla en stark riskkultur

med tydliga ansvarsområden, en systematisk uppföljning och regelbunden

kommunikation gällande risker. Externa risker utgörs av exempelvis cyber-

säkerhetsrisker, marknadsrisker, politiska risker och naturrelaterade risker,

vilka är dynamiska och behöver övervakas kontinuerligt. Interna risker utgörs

av exempelvis operativa risker, kulturella risker och rapporteringsrisker och

hanteras genom Scandi Standards kontrollsystem, uppförandekod och interna

styrdokument vilka vägleder de dagliga affärsbesluten. Regelbundna gransk-

ningar av strategier, beredskap för oförutsedda händelser och försäkringar är

relevanta, men risk minimering måste samtidigt vara en del i det dagliga arbetet.

Det är av största vikt att uppförandekod och styrdokument är fullt ut implemen-

terade, genom kontinuerlig utbildning, förstärkning av riskkulturen, löpande risk-

analys, styrning och kontrollramverk. Scandi Standard har åtta sammanlänkade

kontrollramverk, hälsa och säkerhet, djurvälfärd, livsmedelssäkerhet, maskin-

underhåll, cybersäkerhet, finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering

i syfte att mitigera risker och för att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt

inom bolaget för arbetet med intern kontroll. För kontrollramverken avseende

finansiell rapportering och cybersäkerhet finns en etablerad process för själv-

utvärdering av ansvarig kontrollägare. För mer information om Intern kontroll,

se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 37–38.

Risktolerans

Ett företag behöver ha ett strukturerat förhållningssätt till sina risker, och

risker kan accepteras baserat på väsentlighet och prioritet. För policyer inom

livsmedelssäkerhet, medarbetarsäkerhet, djurvälfärd och legala regelverk

generellt har koncernen nolltolerans mot avvikelser. Om avvikelser identifieras,

måste processerna förbättras. Scandi Standard följer noga utvecklingen av

regelverk inom alla regulatoriska områden som berör bolagets verksamhet.

Scandi Standard accepterar måttliga marknadsrisker för innovation och för

att upprätthålla marknadsledarskap, men i allmänhet har koncernen en låg

risktolerans. Vid förvärv eller andra större investeringar som kräver ytterligare

extern finansiering, vägleder separata beslutsunderlag i bolagets formalise-

rade investeringsprocess dessa beslut.

Risktoleransen relaterad till operationell effektivitet och produktionseffektivi-

tet är låg, då avbrott i verksamheten snabbt skapar utmaningar att hantera

de planerade volymerna.

Försäkring som ett verktyg för riskhantering

Scandi Standard har försäkringar gällande sin verksamhet och sina tillgångar

i den utsträckning som normalt gäller för företag som bedriver liknande

verksamhet. Koncernens försäkringsstrategi är att upprätta nära relationer

med våra försäkringspartners baserat på transparens, kunskapsdelning och

ömsesidigt förtroende.

Risk och riskhantering

1. Valutarisker och transaktionsrisker

2. Finansieringsrisker och kreditrisker

3. Kommersiella och marknadsrelaterade risker

4. Regulatoriska och politiska risker

5. Operativa och leverantörskedjerisker

6. Klimat och naturrelaterade risker

7. Kultur och kompetensförsörjningsrisker

8. IT- och cybersäkerhetsrisker

INVERKAN

1 2 3 4 5

SANNOLIKHET

Infrastruktur

• Regler för bolagsstyrning

• Interna styrdokument

• Ansvar

• Kultur

Affärsstrategiprocess

• Affärsplanering

• Dubbel väsentlighetsanalys och sustainability due diligence

• Årlig riskgenomgång

• Beredskapsöversyn för oförutsedda händelser

• Försäkringsrevision

Hantering av externa risker

Hantering av interna risker

Affärsmål

Inverkan och sannolikhet av rapporterade risker

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 47

Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport

Koncernens centrala finansfunktion hanterar finansiella risker utifrån den

finanspolicy som styrelsen har fastställt samt riskpolicyer för respektive land.

Varje kvartal rapporterar finansfunktionen status och prognos för koncernens

valuta- och ränteriskexponeringar till styrelsen.

Känslighetsanalys

En känslighetsanalys avseende viktiga faktorer som kan påverka koncernens

finansiella resultat har tagits fram och presenteras i tabellen nedan. Analysen

baseras på data per den 31 december 2025 och utgår från att alla andra

påverkande faktorer är oförändrade.

Känslighetsanalys per den 31 december 2025

MSEK

Bedömd påverkan

på rörelseresultatet

Vid en förändring på +/–1 % på årsbasis

Genomsnittligt försäljningspris 141 (130)

Kostnad för sålda varor 118 (111)

Vid förändring av valutakurser mot SEK med +/–5%

DKK 2 (1)

NOK 11 (12)

EUR 10 (1)

Siffror inom parentes avser föregående år.

En fullständig beskrivning av koncernens finansiella risker återfinns i not

22. Mer information avseende lagstiftning, regler och interna styrdokument

presenteras i bolagsstyrningsrapporten på sidan 32. En beskrivning av den

interna kontrollen i koncernen avseende den finansiell rapportering och

hållbarhetsrapporteringen finns i bolagsstyrningsrapporten på sidan 37.

Finansiella risker

Valutarisker och

transaktionsrisker

Beskrivning

Valutarisker förekommer vid inköp av insatsvaror, exportförsäljning,

samt transaktioner inom koncernen. I huvudsak sker vår affär på lokala

marknader i lokal valuta. Transaktionsexponeringen avser främst

exportförsäljning. Omräkningsexponeringen är effekten av valutakurs-

förändringar när utländska dotterbolags resultat- och balansräkningar

i DKK, NOK och EUR omräknas till svenska kronor.

Riskreducerande åtgärder

• Koncernens valutarisk säkras delvis genom att vissa lån tas

upp i dotterbolagens relevanta rapportvalutor.

• Större inköp över 1 MSEK valutasäkras.

• Strategisk översyn av valutasäkringar i förhållande till eget kapital

i utländska dotterbolag sker regelbundet.

Aktiviteter under 2025

Den svenska kronan har stärkts under 2025. Detta innebär en lägre vinst,

men också en lägre skuld på lån upptagna i utländsk valuta.

Under 2025 har Scandi Standard utökat sin verksamhet med produktion

i Litauen och Nederländerna, vilket ökar användningen av Euro. Samtidigt

öppnas möjligheter att öka vår kundbas inom euroområdet och på den

internationella marknaden.

Finansieringsrisker och

kreditrisker

Beskrivning

Räntebärande skulder exponerar koncernen för ränterisker, det vill

säga förändringar i marknadsräntor som kan påverka det finansiella

resultatet och kassaflödet negativt. Kredit- och motpartsrisker om-

fattar risken för att en motpart i en transaktion inte kan fullgöra sina

förpliktelser. Det finns också en risk att finansiering inte kan erhållas

eller att kostnaden ökar väsentligt i samband med att lån ska omsättas

beroende på den aktuella marknadssituationen.

Riskreducerande åtgärder

• En balanserad kombination av rörlig och fast ränta hanterar ränte-

risken.

• Kreditrisken begränsas genom att endast acceptera motparter med

hög kreditvärdighet samt genom att teckna ISDA-avtal

för derivat-

instrument.

• Finansieringsrisken begränsas genom en väldiversifierad grupp

av motparter, lång genomsnittlig kapitalbindning och bekräftade

outnyttjade kreditfaciliteter.

Aktiviteter under 2025

Räntan har gått ner och kostnaderna för factoring har minskat. Proces-

sen för rapportering har förbättrats med tydligare uppföljning av riskex-

poneringarna. Under 2025 har ett flertal ränteswapavtal tecknats vilket

förlängt koncernens räntebindning väsentligt. Koncernens utestående

skulder till kreditgivare, inklusive utestående ränteswappar, hade per den

31 december 2025 en vägd genomsnittlig löptid om 25 (4) månader. Den

vägda genomsnittliga löptiden för skulder till kreditinstitut uppgick per

den 31 december 2025 till 4(5) år. För mer information, se Not 22.

Ett ISDA-avtal (International Swaps and Derivatives Association Master Agreement)

Riskväsentlighet: Väldigt låg

Låg Medel Hög Mycket hög Risktrend: Stabil



Ökande



Minskande





Riskväsentlighet:

Risktrend:



Riskväsentlighet:

Risktrend:

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 48

Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport

Strategiska och operationella risker

Kommersiella och

marknadsrelaterade risker

Beskrivning

Nya trender inom hälsa, djurvälfärd och klimat samt förändringar i detalj-

handelns marknadsföring påverkar efterfrågan på koncernens produkter.

Koncernen påverkas även av förändringar i exportpriser och kostnader för

foder, energi och förpackningar. Tillgången på tillräckliga volymer av kyckling

är avgörande för fortsatt tillväxt. Dagligvaruhandeln domineras av stora

aktörer, vilket skapar koncentrationsrisker. Efterfrågan på lokala råvaror

begränsar dock risken eftersom den nationella produktionskapaciteten ökar

långsamt. Samma efterfrågemönster gäller restaurang- och offentlig sektor.

Riskreducerande åtgärder

• Proaktiv hantering av årliga kundförhandlingar.

• Marknadsundersökningar och produktutveckling för att möta trender

och marknadsföring av kyckling som ett föredraget protein.

• Flexibilitet genom frysta produktalternativ och balanserade exportflöden.

• Nära samarbete med leverantörer för att hantera kostnadsvariationer.

• Intern planering och prognoser genom hela värdekedjan.

• Interna kontroller avseende priser, betalningsvillkor, rabatter och krediter

Aktiviteter under 2025

Den nya organisationen med Scandi International och Home Markets har

ökat vår samordningsförmåga och förmåga att balansera interna resurser

mot marknadernas behov. Investeringar i gemensamma IT-plattformar

ökar vår förmåga att kommunicera mellan marknader. Dagligvaruhandeln

i Norge beslutade att ersätta den nuvarande slaktkycklingen med en mer

långsamtväxande ras, vilket medför behov för ökad uppfödningsyta och

ökar kostnaderna per kilo kyckling. Kostnadsökningarna har godkänts

som tillägg till befintliga avtal.

Högre livsmedelspriser har ökat betydelsen av fasta produktpriser och

Kronfågel har därför investerat för att gå ifrån rörliga produktvikter under

2024–2025. Den geografiska expansionen sprider marknadsrisken,

erbjuder ett bredare sortiment och högre leveranssäkerhet.

Regulatoriska och

politiska risker

Beskrivning

Riskerna avser både lagefterlevnad i flera jurisdiktioner samt risker

kopplade till utveckling på det politiska och geopolitiska området. Detta

omfattar klimatrelaterade regleringar såväl som regleringar kopplade

till arbetsmiljö, säkerhet och miljö- eller djurvälfärdsfrågor. Bristande

efterlevnad kan påverka koncernens rykte, legala ställning och

förtroende bland intressenter.

Riskreducerande åtgärder

• Aktiv övervakning av regelverksförändringar, ofta genom

branschorganisationer.

• Certifiering av produktionsanläggningar enligt globala standarder.

• Hantering av hållbarhetsrisker genom exempelvis uppförandekoder,

leverantörsrevisioner och visselblåsarsystem.

• Regelbundna genomgångar av regelefterlevnad och hållbarhets-

resultat.

• Grundläggande utbildning för alla medarbetare i antikorruption samt

fördjupad utbildning i antikorruption och etik för högriskroller.

Aktiviteter under 2025

EU:s regelverk kopplade till exempelvis hållbarhetsrapportering, klimat,

förpackningar, djurvälfärd och avskogning har medfört stora insatser

under året. Priset på soja förväntas stiga till följd av implementeringen

av EU:s avskogningsförordning från 31 december 2025, en kostnad som

förflyttas till våra kunder i likhet med andra proteinproducenter som

använder fodersoja. Parallellt utvecklar vi alternativa foderlösningar för

att delvis ersätta soja med lokala proteinkällor i flera av våra länder.

I början av 2025 ingick svenska kycklingproducenter och Svensk Fågel

ett avtal om ömsesidigt stöd vid slakt vid kriser, delvis som ett resultat

av myndigheters översyn av nationell matberedskap. Upptrappningen av

ett potentiellt handelskrig mellan EU och USA har haft minimal påverkan

på koncernens i huvudsak lokala verksamhet.

Operativa och

leverantörskedjerisker

Beskrivning

Riskerna omfattar störningar i produktionen eller leveranskedjan inklusive

processer kopplade till säkerhet, kvalitet och djurvälfärd. Vidare omfattar

riskerna försäkringsbegränsningar, otillräcklig krishantering samt risker

vid investeringar och förvärv. Kvaliteten på fåglarna från uppfödningen

är en viktig faktor som kontrolleras kontinuerligt, även av myndighets-

tillsatta veterinärer. Eftersom kläckning och uppfödning ofta sker hos

externa parter kan oväntade avvikelser uppstå.

Brister i skalsäkerhet, brandskydd och maskinunderhåll kan skapa

risker för personal och avbrott i produktionen. Vidare kan brister i

hygienrutiner, temperaturkontroller, bakterieanalys och spårbarhet leda

till avbrott och tillsynsärenden från myndigheter och minskat förtroende

från våra kunder.

Riskreducerande åtgärder

• Strikta kontrollsystem inom exempelvis livsmedelssäkerhet,

personalsäkerhet, cybersäkerhet, hållbarhet, brand och maskin-

underhåll, inventering, lagerjustering och avfallshantering.

• Planerade och oplanerade revisioner från myndigheter, kunder,

certifieringsinstitut, leverantörer och försäkringsbolag.

• Uppförandekod samt uppföljning och revision av leverantörer.

• Kontinuerligt processförbättringsarbete.

• Upphandling av försäkringar med erfarna försäkringsmedlare.

• Krisledningsrutiner och beredskapsplaner.

Aktiviteter under 2025

Scandi Standard har investerat i egen uppfödning för att säkra kvaliteten på

levande djur. Investering i RTE-kapacitet i Nederländerna, utöver Danmark,

förbättrar förmågan att hantera driftstörningar. Koncernen investerar även

i förbättrat brandskydd. Förbättringsprogrammen som bedrivits under

flera år fortsätter att ge effekt, särskilt i Sverige, Danmark och Irland,

med minskad komplexitet och stärkt arbetsmiljö.



Riskväsentlighet:

Risktrend:



Riskväsentlighet:

Risktrend:



Riskväsentlighet:

Risktrend:

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 49

Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport

Klimat och natur-

relaterade risker

Beskrivning

Koncernen är sårbar för sjukdomsutbrott såsom fågelinfluensa och

salmonella och för fysiska klimatrisker vilket inkluderar exempelvis

extremväder som påverkar livsmedelssäkerhet, foderproduktion och

logistik samt pandemier som kan störa verksamhet och efterfrågan.

Dessa risker kan leda till handelsrestriktioner, produktionsstörningar

och skadat anseende. Klimatrelaterade risker inklusive scenarioanalys

presenteras i hållbarhetsrapporten på sidorna 62–66.

Riskreducerande åtgärder

• Klimatanpassningsstrategier och vetenskapligt baserade klimatmål.

• Implementering av ISO14001 på alla större anläggningar pågår.

• Strikta djurhälso- och välfärdsprotokoll på samtliga marknader.

• System för sjukdomsförebyggande arbete och beredskapsplanering.

• Försäkring av alla flockar som föds upp i egen regi i Sverige och

Litauen mot de vanligaste sjukdomsbortfallen.

Aktiviteter under 2025

Scandi Standard har publicerat sin första klimatövergångsplan som

innehåller information om strategi, styrning, finansiering och handlings-

plan för att nå klimatmålen. Implementeringen av ISO14001 innebär en

lokal analys av klimat- och naturrelaterade risker, vilket gör att behovet

av lokal anpassning kan identifieras och hanteras. Ett exempel är att vi

uppgraderar kylkapaciteten i produktionen för att kunna hantera större

volymer i Litauen och Sverige, vilket stärker livsmedelssäkerheten vid

värmeböljor. Ett kontrollramverk för hållbarhetsrapporteringen har

implementerats under 2025 i syfte att mitigera risker, säkerställa god

datakvalitet och efterlevnad av lagstiftning.

Kultur och kompetens-

försörjningsrisker

Beskrivning

Riskerna är kopplade till ledarskapskvalitet, medarbetarengagemang och

organisationskultur. Brister i företagskultur kan leda till hög personal-

omsättning och svårigheter att attrahera och behålla kompetens. Många

produktionsanläggningar ligger på avstånd från större orter, vilket för-

svårar rekrytering av produktionspersonal, specialister och ledare. Tillväxt

genom förvärv och organisk expansion ställer höga krav på strategisk

kompetensförsörjning och nära samarbete mellan geografiskt spridda

verksamheter genom hela värdekedjan.

Riskreducerande åtgärder

• Ledarskapsutveckling och onboardingprogram.

• Årliga medarbetarundersökningar och riktade uppföljningar.

• Strukturerade mål och utvecklingsprocesser för medarbetare.

• Successionsplanering och intern kommunikation för att

stärka kulturen.

• Visselblåsarfunktion.

Aktiviteter under 2025

Scandi Standards ledarskapsprogram har skapat en grund för hur

vi leder och utvecklar verksamheten, och den gemensamma HR-platt-

formen har skapat mer transparens och bättre struktur i mål- och utveck-

lingsprocesserna. Omorganisationen som genomfördes under året har

stärkt vår förmåga att agera snabbare och mer enhetligt i utvecklingen

av våra hemmamarknader, den internationella expansionen, samt skapa

kontroll och effektivitet i primärproduktionen. Koncernledningen arbetar

strukturerat med successionsplanering, övergripande projektstyrning

och kompetensförsörjning i samband med större förändringar.

IT- och cyber-

säkerhetsrisker

Beskrivning

Koncernen är exponerad för risker relaterade till informations säkerhet,

dataintrång och fel i kritiska IT-system. Detta kan leda till produktions-

stopp, felaktig rapportering, negativ publicitet samt fördröjd eller felaktig

beslutsfattning på grund av oklara roller och ansvar inom IT-styrning.

Riskreducerande åtgärder

• IT-säkerhetspolicyer och styrningsrutiner för systemförändringar.

• Kontrollrutiner för att förhindra obehörig åtkomst och driftstörningar.

• Tydliga roller och ansvarsområden inom IT-system för snabb hantering.

• Åtgärder för att säkerställa rapporteringsnoggrannhet och

operativ kontinuitet.

• Kontinuerlig utbildning och krisövningar relaterat till cybersäkerhet.

Aktiviteter under 2025

Lanseringen av ett användarcentrerat program för medvetenhet om

cybersäkerhet påbörjades under 2025 och fortsätter under 2026. Det

inkluderar phishingtest, utbildningsinsatser och bred kommunikation.

Förbättrade lösningar implementeras för Privileged Access Manage-

ment (PAM), fjärråtkomstkontroll och Intrusion Detection and Prevention

System (IDS/IPS) vid våra nyckelproduktionsanläggningar, vilket ger real-

tidsskydd mot hot för nätverk och infrastruktur. Ytterligare förbättringar

av nätverkssegmentering vid våra produktionsanläggningar pågår också.

Övningar i affärskontinuitet vid cyberattacker för ledningsgrupperna i

alla marknader genomförs under 2025-2026. Ett kontrollramverk för

cybersäkerhet har implementerats under 2025 i syfte att mitigera risker

och för att säkerställa efterlevnad av NIS2. För mer information,

se Bolagsstyrningsrapporten.



Riskväsentlighet:

Risktrend:



Riskväsentlighet:

Risktrend:



Riskväsentlighet:

Risktrend:

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 50

Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport

HÅLLBARHETSRAPPORT

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 51

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Allmänna upplysningar 52

Om hållbarhetsförklaringen 52

Värdekedja 55

Våra hållbarhetsmål 56

Miljöinformation 62

Klimatförändringar 62

Miljöföroreningar 65

Biologisk mångfald och ekosystem 68

Resursanvändning och cirkulär ekonomi 70

Socialt 73

Den egna arbetskraften 73

Arbetstagare i värdekedjan 79

Konsumenter och slutanvändare 82

Styrning 84

Ansvarsfullt företagande 84

Djurvälfärd och antibiotikaanvändning 86

Hållbarhetsnoter 89

Taxonomi

Policyer 90

Växthusgasutsläpp 91

Företagsspecifika mått 92

Införlivande genom hänvisning 92

ESRS index

IRO-2

TCFD-index 99

ESRS 2 Allmänna upplysningar

OM HÅLLBARHETSFÖRKLARINGEN

BP-1; BP-2

Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna

Scandi Standard omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering enligt

årsredovisningslagen. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten omfattar

hållbarhetsredovisningen på sidorna 51-99. Hållbarhetsrapporten konsolideras

enligt samma principer som den finansiella redovisningen. Hållbarhetsrappor-

ten omfattar Scandi Standards samtliga dotterbolag och produktionsplatser.

Intressebolag utan operativ kontroll inkluderas inte. Hållbarhetsrapporten

avser, i likhet med den finansiella rapporteringen, verksamhetsåret 2025.

Hållbarhetsrapporten publiceras årligen och kontaktperson för rapporten är

hållbarhetschefen. Hållbarhetsrapporten adresserar Scandi Standards väsent-

liga inverkningar, risker och möjligheter och beskriver arbetet med dessa samt

relaterade interna styrdokument. Rapporten har utarbetats i enlighet med

European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Tidshorisonter

som applicerats är kort sikt 2025, medellång sikt 2030 och lång sikt 2050.

Scandi Standard har inte identifierat några mått med en hög grad av mät-

osäkerhet. Förändringar jämfört med tidigare redovisningsperioder samt fel

i rapporteringen under tidigare perioder redovisas och justeras under

respektive tematisk standard.

Under 2025 har rapportering gjorts till CDP avseende klimat, vatten och

biologisk mångfald för hela koncernen. Scandi Standard rapporterar i enlighet

med kraven i EU:s taxonomi, se sidorna 62 och 89. I nuläget omfattas ingen

del av Scandi Standards omsättning och bara en liten del av kapitalutgifter

och driftsutgifter. Inga upplysningar har utelämnats på grund av sekretess,

immateriella rättigheter, know-how eller pågående förhandlingar.

Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter

Utöver den översiktliga granskning som genomförts av PwC har de uppgifter

som redovisas i hållbarhetsrapporten inte granskats av någon extern part, om

inget annat uppges. Mer djupgående redovisningsprinciper och antaganden

beskrivs i respektive tematiskt underämne.

Uppskattningar av värdekedjan

Hållbarhetsrapporten omfattar Scandi Standards värdekedja inklusive tidigare

och senare led, där detta är relevant.

I det fall där mätosäkerheter kan före-

komma presenteras de under respektive redovisningsprincip. Mer information

om värdekedjan återfinns på sida 55. Inga uppskattningar av värdekedjan har

gjorts med indirekta källor. Osäkerhet i värdekedjan är kopplade till utsläpps-

data. Uppskattningar av scope 3-utsläpp återfinns på sidorna 65-66. Scandi

Standard arbetar för att hela tiden öka andelen leverantörsspecifik data genom

nära dialog med leverantörer.

Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras

Implementering av ett nytt koncerngemensamt HR-system har skett under

2025 vilket påverkat insamlingen av information från medarbetarundersök-

ningen. Bytet till en ny leverantör har inneburit vissa metodförändringar och

resultaten kan inte jämföras med tidigare år.

Jämförelsesiffror

Jämförelsetal har uteslutits för de datapunkter där data inte tidigare rappor-

terats. Jämförelsesiffror som inte påverkas av ESRS-krav inkluderas och om

inget annat anges är 2024 jämförelseår och 2021 basår.

Framåtblickande upplysningar

Framåtblickande upplysningar används främst i prognoser för hållbarhetsmål

och är baserad på potentiella förhållanden i framtiden samt möjliga åtgärder

planerade av Scandi Standard.

Användning av bestämmelser för infasning

Scandi Standard applicerar användning av bestämmelser för infasning för

upplysningskrav E1-9, E4-6, E5-6, S1-11, S1-12 och S1-15.

Införlivande genom hänvisning

Införlivande genom hänvisning redovisas på tabellen på sida 92.

STYRNING

GOV-1; G1 GOV-1; GOV-2

Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll

Hållbarhetsarbetet bedrivs integrerat i verksamheten som en del av ordinarie

processer och ansvarsområden. På koncernnivå finns en hållbarhetschef, som

är del av koncernledningen, med uppgift att definiera strategi och mål, ansvara

för rapporteringsprocesserna samt koordinera och stödja implementerings-

arbetet i organisationen. Styrelsen och koncernledningen säkerställer sin

kompetens i hållbarhetsfrågor genom internutbildningar och information från

hållbarhetschefen. Under 2025 har samtliga medlemmar i koncernledningen

genomfört utbildning i hållbarhet i koncernens digitala utbildningsverktyg.

Denna kompetens är avgörande för att integrera hållbarhetsaspekter i

strategiska beslut och hantera företagets väsentliga inverkningar, risker och

möjligheter, såsom klimatförändringar, resurseffektivitet och djurvälfärd.

Genom att stärka ledningens kunskap säkerställs att risker identifieras och

åtgärdas i tid, samt att möjligheter kopplade till affärsmodell och strategi

tas tillvara. Koncernledningen gör ett initialt godkännande av den dubbla

väsentlighetsanalysen innan den bedöms och slutligt godkänns av styrelsen.

Hållbarhetschefen är tillsammans med koncernchefen ansvarig för att

säkerställa relevant information till styrelsen som ytterst är ansvarig för

koncernens hållbarhetsstrategi och resultat samt tillsynen av inverkningar,

risker och möjligheter. Det är hållbarhetschefens ansvar att informera risk- och

revisionsutskottet om kontroller och förfaranden som används för övervak-

ning, hantering och tillsyn av inverkningar, risker och möjligheter. Styrelsen är

i sin tur ytterst ansvarig för tillsyn och hanteringen av inverkningar, risker och

möjligheter vilket även styrs av internkontrollramverket för hållbarhetsrappor-

tering. Styrelsen upprättade och godkände hållbarhetsmålen över väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter. Utveckling mot målen för väsentliga

risker, inverkningar och möjligheter görs genom uppföljning på styrelsemöten.

Vid omarbetande eller uppdatering av målen behöver dessa godkännas av

styrelsen. Affärsetik, antikorruption och regelefterlevnad är en del av styrel-

sens ansvar liksom uppdatering, övervakning och godkännande av policyer

inom dessa områden. Sakkunskaper hos koncernledningen och styrelsen

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 52OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

kopplat till ansvarsfullt företagande fås framförallt genom internutbildningar

från ansvariga personer så som bolagsjuristerna. Information om erfarenhet

hos koncernledningen och styrelsen som är relevant för Scandi Standard

inbegripande sektorer, produkter och geografiska platser finns att läsa mer om

på sida 39-40 i bolagsstyrningsrapporten.

Andelen kvinnor i koncernledningen är 16,7 procent. Andelen medlemmar

i koncernledningen födda senare än 1980 är 16,7 procent och åldersspannet

är 40-54 år. Medlemmarna i koncernledningen representerade tre olika

nationaliteter.

• Styrelsen består av åtta ledamöter, varav samtliga är oberoende i förhållande

till företagets ledning. 50 procent av ledamöterna är oberoende också i

förhållande till bolagets ägare.

• Andelen kvinnliga styrelseledamöter motsvarar 25 procent.

• Andelen styrelseledamöter födda senare än 1980 är 25 procent och

åldersspannet är 36-72 år. Styrelseledamöterna representerade tre olika

nationaliteter.

• Ingen styrelseledamot har hållbarhetsrelaterad kompetens. Fyra styrelse-

ledamöter har branscherfarenhet. Ytterligare kompetens inom styrelsen

beskrivs på sida 39-40 i bolagsstyrningsrapporten.

• Styrelsen har inga representanter av anställda eller andra arbetstagare.

Styrelsens roller och ansvarsområden inkluderar:

• Utse, utvärdera och vid behov avskeda verkställande direktör.

• Fastställa övergripande mål och strategi inklusive hållbarhetsmål.

• Identifiera hur hållbarhetsfrågor påverkar inverkningar, risker och affärs-

möjligheter.

• Godkänna den dubbla väsentlighetsanalysen och överse bedömningen av

väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

• Fastställa nödvändiga riktlinjer i interna styrdokument för hur bolaget agerar

i samhället för att säkerställa dess långsiktiga värdeskapande förmåga.

• Fastställa interna styrdokument och policyer, inklusive uppförandekod.

• Beslut om investeringar, inklusive förvärv, avyttringar och finansiering i

enlighet med fastställda godkännandeförfaranden.

• Säkerställa att det finns lämpliga system för att övervaka och kontrollera

bolagets verksamhet, finansiella resultat och finansiella ställning samt de

risker som är förknippade med detta.

• Säkerställa att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad

av externa lagar och regler samt av efterlevnaden av interna styrdokument.

• Säkerställa att extern kommunikation präglas av transparens och är korrekt,

relevant och tillförlitlig i exempelvis delårsrapporter, bokslutskommunikéer,

årsredovisningar och andra rapporter.

• Godkännande av delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar.

GOV-2

Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas

av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

Hållbarhetschefen närvarar regelbundet vid styrelsemöten för att bland annat

utbilda och uppdatera styrelsen kring status avseende nya regelverk och

väsentliga hållbarhetsfrågor. Hållbarhetschefen uppdaterar också risk- och

revisionsutskottet avseende frågor relaterade till hållbarhetsrapporteringen

och framtagandet av ett internkontrollramverk för hållbarhetsrapportering.

Specifikt har styrelsen under 2025 fattat beslut om uppdaterad policy

avseende hälsa och säkerhet. Styrelsen har även godkänt den dubbla väsent-

lighetsanalysen och följt implementeringen av det nya hållbarhetsrapporte-

ringsdirektivet (CSRD). Styrelsen har behandlat samtliga inverkningar, risker

och möjligheter förtecknade i tabellen på sidan 59 i samband med godkän-

nandet av den dubbla väsentlighetsanalysen. Styrelsen och koncernledningen

blir informerade av hållbarhetschefen angående genomförandet av tillbörlig

aktsamhet samt resultaten av och ändamålsenligheten hos policyer, åtgärder,

mått och mål som antas för att behandla dem regelbundet vid styrelsemöten.

Därtill avrapporteras hållbarhetsrelaterade nyckeltal till styrelsen vid varje

ordinarie styrelsemöte och i mer detalj i samband med kvartalsrapporterna.

Hållbarhetspolicyer

Scandi Standards uppförandekod utgör koncernens övergripande hållbar-

hetspolicy och gäller för samtliga chefer, medarbetare och alla delar av

verksamheten, samt för styrelsens medlemmar. Uppförandekoden anger att

miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande är en integrerad del

av affärsstrategin, och beskriver förhållningssätt och riktlinjer för väsentliga

hållbarhetsfrågor inom områdena miljö, sociala förhållanden, medarbetare,

respekt för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption och mutor.

Uppförandekoden tar utgångspunkt i ILO:s kärnkonventioner, OECD:s principer

för multinationella företag, samt FN:s principer för företagande och mänskliga

rättigheter, inklusive genomförande av due diligence och tillämpning av

försiktighetsprincipen. För att ytterligare stärka och förtydliga viktiga principer

för hur vi arbetar och bedriver verksamhet antog styrelsen under 2024 en

uppdaterad version av uppförandekoden. Under 2024 uppdaterades även

medarbetarutbildningar för både kontors- och produktionsanställda och imple-

mentering i organisationen skedde i samband med att en ny digital plattform

för kompetensutveckling implementerades. Scandi Standards uppförandekod

för leverantörer ställer motsvarande krav som den interna uppförandekoden

på koncernens leverantörer. I tillägg till detta har Scandi Standard ett antal

koncerngemensamma policyer som tydliggör och specificerar hållning och

ramar för olika väsentliga områden: miljö, hälsa och säkerhet, kvalitet och

livsmedelssäkerhet, produktinnehåll, antibiotika och djurvälfärd. Scandi

Standard gör policyerna tillgängliga för potentiellt berörda intressenter internt

genom intranät, utbildningar och papperskopior. Till externa potentiellt berörda

intressenter görs policyerna tillgängliga genom kund- och leverantörsdialog,

utskickade kopior samt publikt på hemsidan. Alla policyer finns tillgängliga på

Scandi Standards hemsida och beskrivs mer utförligt i tabellen på sidan 90

där en översikt av policyns huvudsakliga innehåll och omfattning samt högsta

ansvarig presenteras. Dessutom presenteras relevanta tredjepartsstandarder

och koppling till ESRS standarder.

GOV-3; E1 GOV-3

Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

Hållbarhetsmålen och nyckeltalen för antibiotikaanvändning, arbets-

skadefrekvens och växthusgasutsläpp ingår i koncernens affärsplan och

utgör tio procent av de bonusgrundande målen. Detta avser alla som ingår

i Scandi Standards lång- och kortsiktiga incitamentsprogram, inklusive

koncernledningen och respektive lands ledningsgrupp. Uppföljning sker

kvartalsvis i koncernledningen, samt presenteras i kvartalsrapporteringen till

marknaden. De tre nyckeltalen – arbetsskadefrekvens, antibiotikaanvändning

och växthusgasutsläpp – är också knutna till Scandi Standards finansiering.

Fördelningen mellan de tre nyckeltalen är 20-40-40 procent, där antibiotika-

användningen är lägst viktad. För varje nyckeltal sätts årsvis ett mål per land

och på koncernnivå som godkänns av styrelsens ersättningskommitté. Målet

för växthusgasutsläpp bidrar till målen som presenteras under E1-4. Mer

detaljer om ersättningspolicyerna och incitamentsprogrammen återfinns i

not 5 Anställda och personalkostnader.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 53OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

GOV-4

Förklaring om tillbörlig aktsamhet

Scandi Standard arbetar systematiskt med tillbörlig aktsamhet för att

identifiera, förebygga och hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter

och miljö i den egna verksamheten och i värdekedjan. Processen är integrerad

i den årliga riskbedömningen och den dubbla väsentlighetsanalysen, och

omfattar bland annat leverantörsgranskningar, tredjepartsrevisioner, korrige-

rande åtgärdsplaner samt effektiva klagomålsmekanismer. Genom kontinuerlig

intressentdialog, styrande policyer och utbildning säkerställs att åtgärder

implementeras och följs upp. Arbetet innefattar både att förebygga potentiella

negativa effekter och att åtgärda faktiska inverkningar, med särskilt fokus på

de mest allvarliga riskerna. Resultaten kommuniceras öppet, bland annat i

års- och hållbarhetsrapporten. Ytterligare information om de centrala delarna

av tillbörlig aktsamhet redovisas i tabellen nedan.

GOV-5

Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

Scandi Standard har ett internt kontrollramverk för hållbarhetsrapportering.

Detta är baserat på och kopplat till den årliga riskbedömningen. De huvud-

födningen drivs av Scandi Standard. I flera marknader använder sig Scandi

Standard till viss del av tredjepartsproducenter för delar av produktutbudet.

Scandi Standard ser hållbarhet som en integrerad del av verksamheten i varje

led, där ekonomisk lönsamhet och minskade risker ofta går hand i hand med

minskad inverkan på människorna, kycklingarna och planeten. Integrerad

hållbarhet är därför också en egen pelare i strategin, och i tillägg till de tre mål

som definierats som del av de strategiska målen på koncernnivå så har mål

för alla väsentliga hållbarhetsområden tagits fram och godkänts av styrelsen.

Målen presenteras i mer detalj på sidan 56.

Scandi Standards hemmamarknader är de nordiska länderna och Irland.

På dessa marknader har bolaget egna produktionsanläggningar och lokala

varumärken. Scandi Standards exportmarknader består i huvudsak av övriga

Europa samt Asien, på vilka framförallt produkter som vingar och fötter och

säljs. Under de senaste två åren har Scandi Standard investerat i produktions-

anläggningar i både Litauen och Nederländerna. Den totala omsättningen

2025 var 14 083 MSEK. I bedömningen av nuvarande betydande produkter och

betydande marknader och kundgrupper i förhållande till dess hållbarhetsrela-

terade mål har inga exkluderingar gjorts utan samtliga produkter, marknader

och kundgrupper kopplar till hållbarhetsmålen. Vårastarka varumärken,

konsumentinsikter och förmåga att utveckla innovativa och högkvalitativa

kycklingprodukter med låg klimatpåverkan är centrala immateriella resurser.

Tillsammans med digitalt stöd för produktion, planering och kvalitetssäkring

skapar de värde genom hela vår värdekedja – från ansvarsfull uppfödning till

trygga och attraktiva produkter för konsumenter och kunder.

sakliga riskerna är kopplade till att felaktiga data rapporteras. Relaterade

kontroller inkluderar dubbelkontroll av data mot föregående period och

dubbelkontroll mot faktura eller primär datakälla. Hållbarhetscontrollern utför

också kontroller, främst kopplade till konsolidering på koncernnivå. Internkon-

trollramverket med kontrollutförare och kontrollägare har implementerats i

hela organisationen. Alla kontrollutförare och kontrollägare har fått utbildning

i de kontroller de behöver utföra. Den periodiska rapporteringen av riskbe-

dömningsresultat till administrations-, lednings- och tillsynsorganen sker efter

behov. Mer information om internkontroll går att läsa om på sidorna 37-38 i

bolagsstyrningsrapporten.

STRATEGI

SBM-1

Strategi, affärsmodell och värdekedja

Scandi Standards strategi bygger på fyra pelare: öka värdet på vårt protein,

öka effektiviteten och optimera resursanvändningen, bättre tillsammans och

integrera hållbarhetsarbetet. Samtliga fyra pelare är kopplade till väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter. De strategiska pelarna samt målen

beskrivs i mer detalj på sidorna 24 och 56. Scandi Standard producerar färska,

frysta och tillagade kycklingprodukter samt konsumtionsägg. En översiktlig

bild av Scandi Standards värdekedja presenteras på sidan 55. I samband med

framtagandet av den dubbla väsentlighetsanalysen så har väsentliga inverk-

ningar, risker och möjligheter för olika delar av värdekedjan identifierats och

analyserats. Scandi Standards värdekedja är komplex och spänner från odling

av råvaror till foder, via föräldradjur, kläckeri och uppfödning till slakteri, föräd-

ling och förpackning innan produkterna distribueras till kunder och slutkonsu-

menter. Utöver de insatsfaktorer som är relaterade till kycklinguppfödningen

så är viktiga insatsfaktorer för Scandi Standard förpackningar, transporter

och logistik, indirekta varor och tjänster, samt övriga råvaror som används i

förädlingen. Varje steg i värdekedjan har sina utmaningar och Scandi Standard

har identifierat inverkningar, risker och möjligheter i varje del av värdekedjan.

Detta ligger till grund för det strategiska arbetet med hållbarhet. I de flesta av

Scandi Standards marknader är endast slakt och förädling del av den direkt

ägda verksamheten, resterande delar av värdekedjan tillhandahålls av externa

samarbetspartners. På Irland har Scandi Standard även fodertillverkning och

i Sverige uppfödning av föräldradjur och kläckeriverksamhet. Den litauiska

verksamheten har en mer integrerad värdekedja där delar av slaktkycklingupp-

Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsförklaringen

a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet

i styrning, strategi och affärsmodell

SBM-1, SBM-3, GOV-1, GOV-2

b) Att samarbeta med berörda

intressenter i alla huvudstegen

i tillbörlig aktsamhet

SBM-2, S1-2, S2-2, S4-2, G1-1

c) Att identifiera och bedöma

negativa inverkningar

GOV-1, GOV-2, SBM-3, IRO-1

d) Att vidta åtgärder för att behandla

dessa negativa inverkningar

SBM-3, E1-3, E5-2, S1-4, S2-4, S4-4

e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa

insatser är och kommunicera det

E1-4, E5-3, S1-5, S2-5, S4-5

f) Tredjepartscertifierade

managementsystem

S1-4, S4-4

Geografiskt område Antal anställda

Danmark 1 089

Finland 329

Irland 1 179

Litauen 238

Nederländerna 62

Norge 408

Sverige 978

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 54OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Värdekedja

3. Uppfödning

Från kläckeriet transporteras den dagsgamla

kycklingen till uppfödningsstallarna där den

tillbringar 5–8 veckor beroende på typ av

kyckling och uppfödningsform.

4. Slakt, förädling och packning

Slaktkycklingen transporteras

till slakteriet där slutprodukterna

sedan packas eller transporteras

vidare till förädlingsanläggningar.

5. Distribution och försäljning

Färdiga produkter distribueras

till kunder och konsumenter

i dagligvaruhandeln, restau-

ranger, storkök och indust

ri.

1. Foderproduktion

Fodret produceras lokalt, med lokalt odlade

spannmål såsom vete och havre tillsammans

med importerade grödor såsom soja och majs.

2. Föräldradjur och kläckeri

I föräldradjursproduktionen produceras

150–170 ägg per höna under 40 veckor.

Dessa transporteras sedan till kläckeri

för kläckningsprocessen.

Scandi Standards verksamhet i värdekedjan uppdelat per land

Foder-

produktion

Uppfödning av

föräldradjur Kläckning Uppfödning Slakt

Förädling och

packning Distribution Försäljning

Sverige

Danmark

Norge

Irland

Finland

Litauen

Nederländerna

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 55OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Syftet med hållbarhetsmålen är att skapa ett ramverk för det långsiktiga hållbarhetsarbetet, stärka kommunikationen till olika intressentgrupper samt säkerställa att gemensamma nyckeltal mäts

och följs upp på ett gemensamt sätt på alla nivåer i koncernen. Samtliga hållbarhetsmål kopplas till väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och koppling till tematisk ESRS visas i tabellen.

Våra hållbarhetsmål

Fokusområde 2030 Hållbarhetsmål Uppföljning Mål 2030 2025 2024 Baseline 2021 Koppling till ESRS

Scandi Standard arbetar löpande med att förbättra datakvaliteten, speciellt kopplat till klimatdata i värdekedjan. Sedan 2021 har ett omfattande arbete gjorts för att förstå och samla in specifik data, bland annat kopplat till klimatpåverkan från fodertillverkning. I samband med att de nya FLAG-målen godkändes 2024,

justerades också basåret 2021. Växthusgasutsläppen i scope 3 för 2024 är justerade jämfört med tidigare publicerade resultat.

MÄNNISKORNA

Kvalitet och livsmedelssäkerhet

Tillgängliggöra lokalt, hälsosamt,

säkert och kostnadseffektivt protein

Kritiska reklamationer och produktåterkallelser

Kritiska reklamationer 0

Produktåterkallelser 0

Kvalitets- och livsmedelssäkerhetskultur

Andel svarande 90%

Resultat 75%

77,8%

85,5%

76,6%

81,5%

n/a

Nutrition och hälsa

Efterlevnad Clean Label Policy 100% 97,8% 97,6% n/a

Saltreduktion Lokala mål n/a n/a n/a

Leverantörer Efterlevnad uppförandekod leverantörer 100% av högriskleverantörer 73,1% 73,1% 38,8%

Arbetsmiljö

Säkra, sunda och engagerade

medarbetare

Arbetsskador med frånvaro (LTIFR) <15 18,7 27,1 39,2

Medarbetarnöjdhet Scandi Pulse – medarbetarnöjdhet 75 n/a 73 n/a

Inkluderande kultur Scandi Pulse – inkluderande kultur 90 n/a 74 n/a

KYCKLINGARNA

Djurvälfärd

Bevara och utveckla vårt arbete

med djurvälfärd

Djurvälfärdsindikator (fotpoäng) <5 7,7 6,5 9,3

Mortalitet transport <0,13% 0,13% 0,10% 0,10%

Mortalitet uppfödning <3,5% 3,9% 3,8% 3,6%

Antibiotikaanvändning Antibiotikaanvändning <1% 7,6% 4,4% 5,2%

PLANETEN

Biologisk mångfald Uppfödarrapportering av data avseende miljö och klimat 100% 41% 24% 0%

E1, E2 & E4

Klimat och växthusgaser

Energi- och industriutsläpp i förhållande till 2021 (ton

–42% (Scope 1 & 2)

–42% (Scope 3)

29 700

158 634

31 463

143 225

31 518

131 708

FLAG-utsläpp i förhållande till 2021 (ton CO

e) –30.3% (Scope 1 & 3) 867 600 775 571 812 635

Plast och förpackningar

Minskad och förbättrad plastanvänd-

ning när vi utvecklar våra förpackningar

Återvinningsbara förpackningar 100% 91,0% 90,8% n/a

Förpackningar av återvunnet eller icke-fossilt material 50% 57,1% 56,6% 21%

Plastreduktion –20%

10,2%

(5 440 ton)

4,6%

(5 165 ton) 4 936 ton

Avfall

Maximerad resursanvändning och

minimerat avfall

Avfall till återvinning 40% 37,0% 33,9% n/a

Matsvinn Matavfall i produktion <1% 3,0% 1,4% 1,2%

Vatten Vattenmål relaterade till volym och kvalitet Lokala mål n/a n/a n/a

E2 & E3

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 56OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

SBM-2

Intressenters intressen och synpunkter

Under 2022 genomlystes och förstärktes processen för intressentdialog.

Merparten av intressenterna är lokala, och arbetet med intressenter tar därför

sin utgångspunkt i de lokala bolagen. Ledningsgruppen i respektive land

identifierar årligen sina prioriterade intressentgrupper. Baserat på respektive

bolags strategi för intressentdialog identifieras även en handlingsplan för

året som sedan löpande följs upp. Ledningsgruppen för varje land informeras

under lokala ledningsgruppsmöten om det lokala resultatet av intressentdialo-

gen. De lokala planerna sammanställs på koncernnivå och kompletteras med

koncerngemensamma intressenter. I samband med den dubbla väsentlighets-

analysen engagerades interna ämnesexperter från alla länder, varumärken och

koncernfunktioner. Urvalet baserades på kriterier, såsom deras roll, expertis,

relation till en viss intressentgrupp och samhällsroll. Exempelvis användes

konsumentundersökningar och forskningrapporter som underlag och intres-

sentrepresentation. Dessutom upprätthåller Scandi Standard ett kontinuerligt

engagemang i de samhällen där vi verkar och deltar regelbundet i relevanta

forum med olika externa intressenter. Dessa interaktioner fungerar som en

solid grund för bedömning av företagets mest väsentliga inverkningar, risker

och möjligheter. I tabellen redovisas Scandi Standards prioriterade intres-

sentgrupper i bokstavsordning samt information kring prioriterade frågor och

strategi för dialog och samverkan. Processen för arbete med väsentlighet och

intressentdialog följs kontinuerligt upp av koncernledningen. Scandi Standards

lokala bolag är medlemmar i lokala bransch- och intresseorganisationer

relaterat specifikt till kycklingproduktion och även mer generellt till livsmedels-

produktion. På koncernnivå syns en ökad efterfrågan och behov vad gäller

dialog med kunder och investerare kring hållbarhetsfrågor, och under året har

ett stort antal förfrågningar om Scandi Standards hållbarhetsarbete, mål och

riskhantering mottagits. I den dubbla väsentlighetsanalysen och processen

för tillbörlig aktsamhet beaktas intressenters intressen och synpunkter med

utgångspunkt i strategi och affärsmodell genom interna intressentdialoger och

workshops. Scandi Standard utvärderar årligen mänskliga rättigheter kopplat

till den egna arbetskraften och arbetstagare i värdekedjan för att identifiera

förändringar i verksamheten som kan ha en väsentlig inverkan på mänskliga

rättigheter. Utvärderingen omfattar samtliga anställda oavsett anställnings-

form, arbetstagare i värdekedjan samt slutkonsumenter och användare. De

olika perspektiven beaktas indirekt genom interna proxys och bevakning av

relevanta forum genom exempelvis Oxfam och MVO risk checker.

Intressent Väsentliga frågor Hur vi arbetar Resultat av intressentdialog

Bransch-

organisationer

Kvalitet och livsmedelssäkerhet, klimat

och växthusgaser, djurvälfärd

Proaktivt genom representation i relevanta

styrelser och genom deltagande i möten,

seminarium och relevanta dialoger och

remissprocesser

Bidragande till branschgemensamma riktlinjer

och standarder, samtidigt stärks samarbetet med

relevanta aktörer

Investerare Klimat och växthusgaser, djurvälfärd, foder-

effektivitet, arbetsmiljö

Rapportering kvartalsvis till marknaden och

kapitalmarknadsdagar

Tillgodoseende av investerares behov av relevant

och transparent hållbarhetsdata samt förbättrade

möjligheter till långsiktig finansiering

Konsumenter Klimat och växthusgaser, djurvälfärd,

nutrition och hälsa, plast och förpackningar

Produktutveckling och innovation för att möta

slutkonsumentens förväntningar

Innovativa produkter som möter konsumenternas

förväntningar och krav

Kunder Kvalitet och livsmedelssäkerhet, klimat

och växthusgaser, djurvälfärd, matsvinn

Tillgänglighet och transparens kring väsentliga

frågor. Vi får i ökad utsträckning förfrågningar

kring exempelvis klimatberäkningar

Stärkta kundrelationer baserade på transparens,

delade värderingar och gemensamma hållbar-

hetsambitioner

Leverantörer Kvalitet och livsmedelssäkerhet, plast

och förpackningar, leverantörer

(uppförandekod)

Proaktivt för att säkerställa samsyn kring

väsentliga frågor

Högre kvalitet och bättre kontroll i värdekedjan

samt stärkt efterlevnad av hållbarhetskrav

Medarbetare Arbetsmiljö, inkluderande kultur, kvalitet

och livsmedelssäkerhet samt generella

hållbarhetsfrågor

Proaktivt i ett stort antal kanaler såsom

avdelningsmöten, intranät, digitala skyltar,

skriftlig information, och större informations-

möten

Medarbetarperspektiv integrerat i beslut och

prioriteringar. Stärkt engagemang och inkludering

samt förbättrad arbetsmiljö och ökad säkerhet

Myndigheter

och lagstiftare

Arbetsmiljö, kvalitet och livsmedelsäker-

het, djurvälfärd, lokal miljö kring våra

produktionsplatser

Regelbunden kontakt med relevanta myndig-

heter. Vår verksamhet kontrolleras dagligen av

olika kontrollinstanser

Säkerställd efterlevnad av lagar och regler samt

förbättrad transparens och tillsyn

Uppfödare Djurvälfärd, antibiotikaanvändning, foder-

effektivitet

Proaktivt genom gårdsbesök, specialist-

grupper, kvalitetsprogram samt löpande

skriftlig information

Förbättrad djurvälfärd och minskad antibiotika-

användning. Ökad fodereffektivitet och längre

miljöpåverkan samt förstärkt samarbete och

kunskapsutbyte i värdekedjan

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 57OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

SBM-3

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter identifierades genom den

dubbla väsentlighetsanalysen. Den dubbla väsentlighetsanalysen är en del

av den årliga riskprocessen som också utgör en del av underlaget till Scandi

Standards långsiktiga strategi. Detaljerade beskrivningar av väsentliga inverk-

ningar, risker och möjligheter beskrivs i tabellformat under respektive tematisk

standard samt i tabellen på sidan 59. De nuvarande finansiella effekterna av

väsentliga risker och möjligheter redovisas under not 1.

Resiliens

Scandi Standards strategi är utformad för att hantera väsentliga inverkningar,

risker och möjligheter inom klimat (E1), föroreningar (E2), biologisk mångfald

(E4), cirkulär ekonomi (E5), konsumenter och slutanvändare (S4), den egna

arbetskraften (S1), arbetstagare i värdekedjan (S2) ansvarsfullt företagande

(G1). Scandi Standards fyra strategiska områden: öka värdet på vårt protein,

öka effektiviteten och optimera resursanvändningen, bättre tillsammans och

integrera hållbarhetsarbetet är tydligt kopplade till väsentliga inverkningar,

risker och möjligheter. Den finansiella väsentligheten bedömdes utifrån

exponering, med uppskattningar baserade på Scandi Standards egna

finansiella data. De ekonomiska effekterna relaterade till möjligheter är främst

kopplade till förändrade matvanor och ökad efterfrågan på kyckling och lägre

klimatpåverkan i kycklingvärdekedjan samt transparens till konsumenter kring

produkternas klimatavtryck. Finansiella risker med hög påverkan är främst

kopplade till förmåga att attrahera och behålla talang.

Nuvarande och förväntade effekter

Affärsmodell: Ökad exponering mot fysiska risker (vattenbrist, extremväder),

omställningsrisker (avskogningsförordningen, förpackningsdirektiv) och

systemrisker (förlust av ekosystemtjänster) påverkar kostnadsstruktur, leve-

ranssäkerhet och varumärkesvärde. Möjligheter kopplas till ökad efterfrågan

på produkter med lägre klimatavtryck och hög livsmedelssäkerhet.

Värdekedja: Störst påverkan uppströms (foder, råvaror) genom avskogning

och vattenrisker, samt nedströms via krav på transparens och livsmedels-

säkerhet.

Strategi och beslutsfattande: Riskanalysen har lett till prioriteringar i investe-

ringar, leverantörskrav och produktutveckling.

Planerade ändringar: Fortsatt utveckling av foder baserat på lokala protein-

grödor, investeringar i ökad spårbarhet, och scenarioanalys för systemrisker.

Tidshorisonter

• Kort (2025): lagändringar, minskade föroreningar till vatten, livsmedels-

säkerhet, förstärkt arbete med hälsa och säkerhet.

• Medel (2030): Råvarudiversifiering, biosäkerhet, cirkulära flöden,

leverantörsdialog, ökad effektivitet genom en mer integrerad värdekedja.

• Lång (2050): Hantering av systemrisker genom minskat beroende av

högriskkommoditeter och robusta samarbeten.

Analysen omfattar hela värdekedjan – både tidigare och senare led

– samt den egna verksamheten och bygger på insikter från interna nyckel-

personer. Hur scenarioanalysen och riskidentifieringen genomfördes

redovisas under IRO 1.

Strategiska förändringar Start Status

Antagande av klimatomställningsplan

i linje med 1,5 °C-scenariot (E1).

2024 Pågående

Diversifiering av foder och minskad soja-

inblandning för att reducera avskogning och

vattenrisker (E4).

2019 Pågående

Stärkt livsmedelssäkerhet (S4) genom HACCP,

spårbarhet och återkallelseberedskap.

Pågående

Cirkulära lösningar för förpackningar och

matsvinnreducering (E5).

Pågående

Program för hälsa och säkerhet (S1) och för att

minska arbetsmiljörisker och säkra kontinuitet.

2021 Pågående

Stärkt arbete med tillbörlig aktsamhet i värde-

kedjans tidigare led (S2).

2023 Pågående

Policy- och branschdialog (G1) för att hantera

regulatorisk osäkerhet.

Pågående

Ökad transparens och arbete med djurvälfärd

(G1).

Pågående

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 58OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Resultat av Scandi Standards dubbla väsentlighetsanalys

Tematiska ESRS Ämne Underämne Inverkningar, risker och möjligheter Tidshorisont

Del i

värdekedjan

Inverkans-

väsentlighet

Finansiell

väsentlighet

ESRS E1 Klimat-

förändringar

Anpassning till klimatförändringar Ökade råvarupriser till följd av fysiska klimatförändringar

Kort- och medellång sikt

Icke-väsentlig Väsentlig

Begränsningar av klimatförändringar Klimatpåverkan, utsläpp av växthusgaser

Kort-, medellång och lång sikt

Väsentlig Icke-väsentlig

Energi Energianvändning och användning av fossila bränslen

Kort-, medellång och lång sikt Väsentlig Icke-väsentlig

ESRS E2 Miljöförorening Miljöförorening av vatten Utsläpp av avloppsvatten samt risk för vattenutsläpp i

värdekedjan

Kort- och medellång sikt

Väsentlig Icke-väsentlig 

ESRS E4 Biologisk mångfald

och ekosystem 

Direkta påverkansfaktorer som leder till

förlust av biologisk mångfald 

Minskad biologisk mångfald, till följd av sjukdomsutbrott

bland kycklingar

Kort-, medellång och lång sikt

Väsentlig  Väsentlig 

Inverkningar på arters tillstånd Striktare lagar och regler kring markanvändning och

biologisk mångfald

Kort- och medellång sikt

Väsentlig  Icke-väsentlig 

Inverkningar på ekosystems omfattning

och tillstånd

Sojaproduktion kan orsaka avskogning

Kort- och medellång sikt Väsentlig  Icke-väsentlig 

Inverkningar på och beroenden av

ekosystemtjänster

Minskad biologisk mångfald kopplat till sojaproduktion

Kort- och medellång sikt Väsentlig  Väsentlig 

ESRS E5 Cirkulär ekonomi  Resursinflöden, inklusive resursanvändning  Hög resursanvändning kopplat till plastförpackningar

Kort och medellång sikt

Väsentlig  Icke-väsentlig 

Resursutflöden relaterade till produkter

och tjänster 

Minskat matavfall och högre nyttjandegrad av kycklingen

Kort-, medellång och lång sikt

Väsentlig  Väsentlig 

Avfall Avfall och matsvinn i produktion

Kort-, medellång och lång sikt

Väsentlig  Icke-väsentlig 

ESRS S1 Den egna

arbetskraften 

Arbetsvillkor Anställdas hälsa och säkerhet, skador och medarbetarnöjdhet

Kort Väsentlig  Väsentlig 

Likabehandling och lika möjligheter för alla  Arbetsförhållanden i produktion

Kort- och medellång sikt Väsentlig  Icke-väsentlig 

ESRS S2 Arbetstagare i

värdekedjan 

Arbetsvillkor Arbetsförhållanden i högriskländer

Kort- och medellång sikt Väsentlig  Icke-väsentlig 

ESRS S4 Konsumenter och

slutanvändare 

Informationsrelaterade inverkningar för

konsumenter och/eller slutanvändare 

Korrekt konsumentinformation på produktförpackningar

Kort- och medellång sikt Väsentlig  Icke-väsentlig 

Personlig säkerhet för konsumenter

och/eller slutanvändare

Biosäkerhet, brister i livsmedelssäkerhet eller märkning

Kort-, medellång och lång sikt Väsentlig  Icke-väsentlig 

ESRS G1 Ansvarsfullt

företagande 

Företagskultur  Talangattraktion och bibehållande av kompetens

Kort-, medellång och lång sikt Icke-väsentlig  Väsentlig 

Djurskydd  Djurvälfärd

Kort-, medellång och lång sikt

Väsentlig  Väsentlig 

Politiskt engagemang och lobbyverksamhet Lagändringar som begränsar kycklingproduktion

Medel- och lång sikt Icke-väsentlig  Väsentlig 

Korruption och mutor  Lagefterlevnad kopplat till korruption och mutor

Kort-, medellång och lång sikt

Icke-väsentlig  Väsentlig 

Tabellen visar resultatet av Scandi Standards dubbla väsentlighetsanalys, inklusive ämnen och underämnen bedömts som väsentliga från ett inverkansväsentlighetsperspektiv respektive ett finansiellt perspektiv. I tabellen redovisas även i vilken del av värdekedjan som inverkningarna, riskerna och möjligheter uppkommer.

Risk Möjlighet Negativ inverkan Tidigare led Egen verksamhet Senare led

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 59OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

IRO-1

Processen för att identifiera väsentliga hållbarhetsrelaterade risker,

möjligheter och inverkansområden

Väsentliga hållbarhetsrelaterade risker, möjligheter och inverkansområden för

Scandi Standards verksamhet sammanställdes i en första väsentlighetsanalys

2017 och har uppdaterats årligen. Under hösten 2023 genomförde Scandi

Standard en första dubbel väsentlighetsanalys för att identifiera företagets

väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Analysen genomfördes i enlig-

het med EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) samt

de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS). Den dubbla

väsentlighetsanalysen uppdaterades under 2025 och ett beslut avseende dess

omfattning har tagits av koncernledningen och styrelsen under året. Väsentlig-

hetsanalysen följer principen om dubbel väsentlighet och en hållbarhetsfråga

anses väsentlig om den bedöms väsentlig antingen ur ett inverkans- eller

finansiellt perspektiv. Analysen är baserad på bruttolistan över hållbarhetsfrå-

gor, inklusive under- och delunderämnen, som tillhandahålls i ESRS 1.

Allmänna krav och en bedömning av varje fråga i relation till Scandi Standard

genomfördes. Bedömningen omfattade Scandi Standards affärsverksamhet,

geografiska områden, sektorer och värde kedja. Förutom de frågor som omfat-

tas av ESRS, identifierades även andra hållbarhetsfrågor som inte inkluderas

i ESRS men som också potentiellt kan vara väsentliga för Scandi Standard.

Detta resulterade i en preliminär lista på 36 hållbarhetsfrågor som spänner

över Scandi Standards värdekedja och olika tidshorisonter.

Under den bedömningen genomfördes en omfattande identifiering av

Scandi Standards positiva och negativa inverkningar. Parallellt identifierades

även finansiella risker och möjligheter, baserat bland annat på insikter från

Scandi Standards tidigare TCFD (Task Force on Climate-related Financial

Disclosures) analys. Bedömningen utfördes med ett värdekedjeperspektiv, där

Scandi Standards värdekedja, affärsmodell och nuvarande arbetsprocesser

granskades noggrant. Därefter gjordes en bedömning, med hänsyn till brutto-

listan av hållbarhetsfrågorna som omfattas av ESRS samt hållbarhetsfrågor

som inte om fattas av ESRS. Bedömningen omfattade en analys av väsentliga

inverkningar och finansiella effekter som varje fråga är kopplad till, inom

ramen för Scandi Standards verksamhet. De identifierade riskerna och möjlig-

heterna i ovannämnda processer integrerades i motsvarande hållbarhetsfråga i

bruttolistan. Ytterligare inverkningar, risker, och möjligheter kartlagdes baserat

på resultat från Scandi Standards intressentdialoger, interndokumentation och

skrivbordsgranskningar.

De befintliga riskprocesserna integrerades med de metoder som anges i

ESRS och användes i bedömningen av den dubbla väsentlighetsanalysen. De

kartlagda inverkningarna, riskerna och möjligheterna identifierades över kort-,

medellång- och långsiktiga tidshorisonter samt var i värdekedjan de uppkom-

mer. Efter kartläggningen av Scandi Standards positiva och negativa, faktiska

och potentiella inverkan på människor och miljö inom hållbarhetsfrågorna,

poängsattes och prioriterades inverkans väsentligheterna. Negativ inverkan

poängsattes baserat på allvarlighetsgrad, en kombination av skala (0–5),

omfattning (0–5), återställbarhet (0–5) och sannolikhet (0–100 procent).

Totalt identifierades och poängsattes 59 inverkningar. Omfattningen av inver-

kan varierade mellan ”minimal”, ”informativ”, ”viktig”, ”signifikant” och ”kritisk”.

I likhet bedömdes de respektive finansiella effekterna för hållbarhetsrelaterade

risker och möjligheter baserat på omfattningen av den potentiella finansiella

effekten enligt en skala (1–5) och sannolikhet (0–100 procent) för att de inträf-

far. Poängsättningen utgick från företagets befintliga risk hanteringssystem

(ERM). Totalt identifierades och poängsattes 62 risker och möjligheter.

Omfattningen av effekterna sträckte sig från ”minimal”, ”informativ”, ”viktig”,

”signifikant” och ”kritisk”.

Tröskelvärden som validerats internt genom workshops samt diskussioner

med lokala hållbarhetsansvariga och koncernledningen fastslogs av styrelsen

i samband med att beslut fattades kring den dubbla väsentlighetsanalysen.

Scandi Standards styrelse har beslutat att en inverkan, risk eller möjlighet är

väsentlig om den åtminstone är ”signifikant”. Det innebär att hållbarhets frågan

som är associerad till den inverkan, risk och möjlighet som bedöms ”signifi-

kant” eller ”kritiskt”, också bedöms som väsentlig.

Beslutet att en fråga bedöms väsentlig om den åtminstone når tröskeln

”signifikant” grundas på att det finns ett behov av att prioritera de viktigaste

frågorna från ett intressentperspektiv samt att kunna upprätthålla effektiv

resursallokering och hantering. Resultaten validerades sedan av representanter

från ledningsgruppen och andra nyckelfunktioner i företaget och slutliga

justeringar gjordes. Väsentlighetsbedömningen resulterade i att åtta aktuella

standarder för ESRS anses vara väsentliga och 17 underämnen, som

presenteras i tabellen på sidan 59. I tabellen på sidan 59 presenteras även

de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som identifierats samt var i

värdekedjan de uppstår. Scandi Standard har beaktat kopplingarna mellan sina

inverkningar och beroenden och de risker och möjligheter som kan uppstå till

följd av dessa inverkningar och beroenden genom interna intressentdialoger

och genom den årliga riskbedömningen. Scandi Standard inkluderar hållbar-

hetsrisker i den årliga riskbedömningsprocessen och det prioriteras i linje med

övriga risker. Det går att läsa mer om Scandi Standards riskbedömningsverk-

tyg och bredare arbete med riskanalys på sidan 47. Beslutsprocessen för den

dubbla väsentlighetsanalysen går först genom koncernens hållbarhetsfunktion

och sen till koncernledningen och därefter för godkännande hos risk- och

revisionskommittén och därefter till styrelsen som högsta beslutsfattande

organ. Förfarande för intern kontroll kopplat till den dubbla väsentlighetsanaly-

sen sker genom att den går genom flera interna processer årligen listade enligt

ovan och följer principen om fyra ögon.

Inverkansväsentlighet: Scandi Standards inverkningar på människor

och/eller miljön. Finansiell väsentlighet: Hållbarhetsfrågor som utlöser

inverkningar på Scandi Standards kassaflöden, utveckling, prestation,

position, kapitalkostnad eller tillgång till finansiering.

Den dubbla väsentlighetsanalysen genomfördes i sex steg:

1. Identifiering av hållbarhetsfrågor

2. Intressentdialog och processanalys

3. Bedömning av inverkansväsentlighet

4. Bedömning av finansiell väsentlighet

5. Metod och definitioner för poängsättning

6. Väsentlighetskartläggning och dokumentation

Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter

Klimatförändringar

Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och

möjligheter kopplat till klimatförändringar utgick från den tidigare analysen

som gjorts i enlighet med rapporteringsramverket Taskforce on Climate-

related Financial Disclosures (TCFD) samt lokala miljöriskbedömningar och

intressentdialoger. Analysen inkluderande den egna verksamheten samt

värdekedjans tidigare och senare led, utan geografiska eller organisatoriska

avgränsningar. För att testa Scandi Standards strategiska motståndskraft

mot klimatförändringar utvecklades under 2023 tre olika scenarier baserade

på data från IEA, WBCSD och IPCC. Scenarierna är förenliga med den senaste

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 60OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

vetenskapen och täcker plausibla risker och osäkerheter. Vid bedömningen

användes även ett antal avgörande antaganden kopplade till klimatpolitik,

teknikutveckling, energipriser och jordbrukets klimatpåverkan, vilka styrde

uppskattningar av både exponering och potentiella finansiella effekter i

respektive scenario. TCFD-metodiken innefattar scenarioplanering som

tar hänsyn till exempelvis lagstiftningsambitioner och fysiska förändringar

kopplade till en ökning av den globala medeltemperaturen. De tre scenarier

som användes motsvarade en temperaturökning på 1,5 °C, <2 °C respektive

>3 °C. Tidshorisonter för scenarierna sattes till kort sikt 2025, medellång sikt

2030 och lång sikt 2050. Samma tidshorisonter används för samtliga risker.

Dessa horisonter är anpassade till klimat- och affärsscenarier samt mål för

minskning av växthusgasutsläpp (E1-4) och strategiska planeringsperspektiv

och planer på kapitalallokering. Risker och möjligheter identifierades både

genom analys av externa trender och faktorer samt genom dialog med interna

nyckelpersoner. Fyra övergångsrelaterade risker identifierades, två fysiska

risker samt fyra övergångsrelaterade möjligheter. Klassificiering av klimatrela-

terade risker tog också i beaktande huruvida de var akuta eller kroniska risker.

Dessa verkar som underlag till den dubbla väsentlighetsanalysen. De inverk-

ningar, risker och möjligheter som identifierades som materiella presenteras i

tabellen på sidan 60. Inverkningar på klimatförändringarna, i synnerhet Scandi

Standards växthusgasutsläpp i den egna verksamheten, det vill säga scope

1- och 2-utsläpp, är kopplade till energiförbrukning och användning av fossila

bränslen. Inverkningar i värdekedjans tidigare led, det vill säga scope 3, har

störst inverkan och härrör främst från foderproduktion och fodereffektivitet.

I bedömningen av tillgångar och affärsverksamhet som kan exponeras för och

är känsliga för klimatrelaterade risker beaktades riskernas sannolikhet, storlek

och varaktighet samt de geospatiala koordinatorerna. Inga stora fysiska eller

omställningsrisker identifierades.

Miljöföroreningar

Fastställning och bedömning av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

kopplat till miljöföroreningar gjordes med utgångspunkt i lokala miljörisk-

bedömningar, intressentdialoger och interndokumentation. Samråd med

berörda samhällen sker löpande på respektive anläggning genom intressent-

dialoger med exempelvis kommun. Utsläpp till vatten är ett väsentligt område

på samtliga av koncernens anläggningar.

Vatten och marina resurser

Fastställning och bedömning av inverkningar, risker och möjligheter kopplade

till vatten och marina resurser gjordes utifrån lokala bedömningar, intressent-

dialoger och interndokumentation. Vatten och marina resurser låg under

väsentlighetströskeln och rapporteras därför inte.

Biologisk mångfald och ekosystem

För att bättre förstå Scandi Standards naturrelaterade beroenden, inverkningar

och risker genomfördes under 2024 en övergripande analys inspirerad av

Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD), ett ramverk för

rapportering och riktlinjer gällande naturrelaterade risker och möjligheter. Ana-

lysen gjordes med hjälp av flera olika verktyg såsom WWF:s riskfilter, ENCORE,

Thinkhazard, Aqueduct och Science Based Targets for Nature. I analysen

analyserades faktisk och potentiell inverkan samt beroenden på biologisk

mångfald och ekosystem för hela värdekedjan och egna anläggningar. Faktisk

och potentiell inverkan analyserades för egna anläggningar och beroenden

på biologisk mångfald och ekosystem analyserades för egna anläggningar

och värdekedjan. Omställningsrisker, fysiska risker, systematiska risker och

möjligheter analyserades genom ovan nämnda verktyg. Slutsatserna från

analysen avseende Scandi Standards egen verksamhet är att naturrelaterade

risker är medelstora. Inga berörda samhällen har direkt involverats i analysen.

Scandi Standard har inga anläggningar i känsliga områden.

Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker

och möjligheter kopplat till resursanvändning och cirkulär ekonomi baserades

på lokala miljöriskbedömningar, intressentdialoger och interndokumentation.

Inget direkt samråd har utförts med berörda samhällen.

Ansvarsfullt företagande

Affärsetik och ansvarsfullt företagande är väsentliga frågor för Scandi

Standard och hantering av inverkningar, risker och möjligheter går att läsa

mer i detalj i bolagsstyrningsrapporten på sidan 37. Inverkningar, risker,

och möjligheter kopplat till ansvarsfullt företagande kartlades baserat på

resultat från Scandi Standards intressentdialoger, medarbetarundersökningar,

interndokumentation och skrivbordsgranskningar.

IRO-2

Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets

hållbarhetsförklaring

Upplysningskraven visas i detalj i tabellerna på sidorna 93-98 under hållbar-

hetsnoter.

E1 – Klimatförändringar

E2 – Miljöförorening

E3 – Vattenresurser och marina resurser

E4 – Biologisk mångfald och ekosystem

E5 – Resursanvändning och cirkulär

ekonomi

S1 – Den egna arbetskraften

S2 – Arbetstagare i värdekedjan

S3 – Berörda samhällen

S4 – Konsumenter och slutanvändare

G1 – Ansvarsfullt företagande

I matrisen presenteras resultatet av Scandi Standards dubbla väsentlighetsanalys.

Inverkansväsentligheten redovisas på y-axeln och den finansiella väsentligheten på

x-axeln. Väsentlighetströskeln är satt till signifikant.

INVERKANSVÄSENTLIGHET

KritiskSignifikantViktigInformativMinimal

Minimal Informativ Viktig Signifikant Kritisk

FINANSIELL VÄSENTLIGHET

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 61OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

UPPLYSNINGAR ENLIGT ARTIKEL 8 I FÖRORDNING (EU) 2020/852

(TAXONOMIFÖRORDNINGEN)

Den totala omsättningen i koncernen enligt taxonomiförordningens definition

uppgick under året till 14 105 (13 035) MSEK och omfattar nettoomsättning,

hyresintäkter samt intäkter från personalmatsalar (not 4). De totala kapital-

utgifterna uppgick till 845 (937) MSEK och omfattar immateriella tillgångar

exklusive goodwill (not 11, rad investeringar), materiella anläggningstillgångar

(not 12, rad investeringar), förvärv (not 12, rad förvärv och avyttringar, brutto-

anskaffningsvärde hänförligt till förvärv) samt nyttjanderättstillgångar (not 13,

rad Ökning av nyttjanderättstillgångar). Driftutgifterna enligt taxonomiförord-

ningens definition uppgick till 346,7 (198,1) MSEK och avser huvudsakligen

reparation och underhåll av byggnader samt kortfristiga leasingavtal och

leasing av tillgångar av lågt värde (totala rörelsekostnader redovisas på sidan

101 under övriga rörelsekostnader). Taxonomins nyckeltal har upprättats på

konsoliderad koncernnivå. Förvärv som genomförts under året återspeglas i

nyckeltalen i enlighet med omfattningen för den finansiella rapporteringen.

För rapporteringen avseende räkenskapsåret 2025 har Scandi Standard

beslutat att tillämpa kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178,

i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/73,

inklusive införandet av en väsentlighetströskel. Enligt den kumulativa väsentlig-

hetströskeln redovisas ekonomiska aktiviteter som sammantaget utgör mindre

än 10 procent av omsättning, kapitalutgifter eller driftsutgifter som icke-bedömda

aktiviteter, vilka anses oväsentliga och därmed inte behöver prövas avseende

taxonomitillämplighet eller taxonomiförenlighet. Förändringar i rapporteringen

för 2025 inkluderar förenklade rapporteringsmallar samt införandet av en

väsentlighetströskel. Koncernens ekonomiska aktiviteter har bedömts mot de

delegerade akterna för klimat och miljö. Samtliga sex miljömål har beaktats

och under 2025 understiger omsättning och kapitalutgifter den kumulativa

väsentlighetströskeln och redovisas därför som icke-bedömda, medan drifts-

utgifter överstiger tröskeln och har genomgått vidare bedömning. Icke-bedömda

kapitalutgifter är hänförliga till CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader samt

CCM 7.2 / CE 3.2 Renovering av befintliga byggnader. Driftsutgifterna har

beräknats på konsoliderad koncernnivå och omfattar samtliga dotterbolag.

Driftsutgifter som omfattas av taxonomin är hänförliga till aktiviteten CCM /

CE 3.2 Renovering av befintliga byggnader. Inga driftsutgifter har bedömts vara

i enlighet med taxonomin. Scandi Standard följer noggrant utvecklingen av

taxonomiförordningen, inklusive eventuell framtida inkludering av ekonomiska

aktiviteter inom jordbruk och livsmedelsproduktion som är närmare kopplade

till koncernens kärnverksamhet. För detaljerad information, se sidan 89.

E1 KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont

Fysiska klimatrisker

Klimatförändringar kan resultera i högre foderpriser, det finns

även risk för inverkan i leveranskedjan som kan leda till brist

på råvaror till foder.

Kort- och

medellång sikt

Klimatpåverkan

Utsläpp av växthusgaser sker i den egna verksamheten

och i värdekedjan (scope 1, 2 och 3). Störst inverkan sker i

värdekedjan, särskilt kopplat till soja i foder.

Kort-, medellång

och lång sikt

Energianvändning och användning av fossila bränslen

Verksamheten har betydande energiförbrukning, där en del av

utsläppen härrör från användning av fossila bränslen.

Kort-, medellång

och lång sikt

Risk Möjlighet Negativ inverkan

OMSTÄLLNINGSPLAN

E1-1

Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna

Scandi Standards klimatomställningsplan är en omfattande och tidsbunden

handlingsplan som utformats för att stödja företagets övergripande strategi

och ambitiösa vetenskapsbaserade klimatmål. Klimatomställningsplanen

är utformad för att bidra till Parisavtalets mål om att begränsa den globala

uppvärmningen till 1,5 °C. Våra vetenskapligt baserade mål innebär att minska

absoluta växthusgasutsläpp från energi och industri (scope 1, 2 och 3) med

42 procent till 2030 och med 90 procent till 2050 jämfört med 2021 som

är basåret. För utsläpp från markanvändning och jordbruk (FLAG) är målen

30,3 procent till 2030 och 72 procent till 2050 jämfört med basåret 2021.

Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen och nyckelåtgärder för att minska

klimatpåverkan inkluderar en gradvis övergång till fossilfri energi och el på

alla anläggningar. Elektrifiering av processer och fordon tillsammans med

ny teknik, såsom värmepumpar och icke-fossil gas i slaktprocessen är andra

drivkrafter för att nå målen.

En betydande del av företagets klimatpåverkan härrör från värdekedjan,

där nästan 80 procent är kopplade till foderproduktion och foderomvandling.

Miljöinformation

För att nå Scandi Standards långsiktiga mål arbetar man med att hitta bättre

alternativ till den nuvarande sojan, som står för cirka 60 procent av de foder-

relaterade utsläppen. Bättre alternativ kan vara lokalt odlade proteinkällor som

ärtor och bondbönor men även spårbar, avskogningsfri soja.

Omställningsplanen är godkänd av koncernledningen och är en central

del av vår affärsstrategi och styr investeringsbeslut. Hållbarhet är en av fyra

huvudpelare i koncernens strategi. Som en del av strategin har 210 MSEK

avsatts för klimat- och hållbarhetsrelaterade kapitalinvesteringar fram till

2027. Hållbarhetskriterier är integrerade i investeringsbeslut och kapitalutgifts-

planer. En liten del av koncernens kapitalutgifter omfattas av EU-taxonomin,

men är inte taxonomiförenliga. Då Scandi Standards huvudsakliga verksam-

het, livsmedelsproduktion, inte omfattas av EU-taxonomin är det heller inte

koncernens ambition att uppnå taxonomiförenlighet för omfattade kapital-

utgifter. Scandi Standard har inga betydande kapitalutgifter kopplade till

kol-, olje- eller gasrelaterade verksamheter och företaget är inte uteslutet från

EU:s Parisanpassade referensvärden.

De största potentiella inlåsta utsläppen finns i värdekedjan, främst kopplat

till foderproduktion och användning av soja. Detta hanteras genom strategiska

projekt för att ersätta soja med lokala proteinkällor och genom att ställa krav

på avskogningsfri soja. Scandi Standard arbetar även med att minska energi-

intensiteten i våra anläggningar genom elektrifiering och energieffektivisering.

Detta bidrar till att mitigera omställningsriskerna.

Sedan 2021 har Scandi Standard implementerat användning av fossilfri el

på anläggningarna i våra hemmamarknader, initierat elektrifiering av truckar,

och minskat användningen fossila bränslen i Sverige och Norge genom

implementering av fjärrvärmebaserade lösningar. Storskaliga tester i Sverige,

Irland, Danmark och Finland har visat att en minskning av sojainnehållet har

begränsad påverkan på djurens tillväxt och hälsa. Dessutom strävar Scandi

Standard efter att stärka samarbetet med foderproducenterna, med målet att

säkerställa att den soja som köps in är spårbar och inte bidrar till avskogning.

Detta leder i sin tur till att utsläppen från förändrad markanvändning minskar.

Arbetet med att minska klimatpåverkan omfattar även transporter och

förpackningar. Scandi Standard ställer krav på sina transportleverantörer att

rapportera miljödata och inom Sverige används i stor utsträckning biobränslen

som HVO-biodiesel för produkttransporter, vilket möjliggjorts genom installa-

tion av tankstationer vid produktionsanläggningar. Företagets förpacknings-

strategi fokuserar på att minimera plastanvändning, främja återvinningsbarhet

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 62OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

och säkerställa produktkvalitet och hållbarhet för att minska matsvinn.

Vi rapporterar årligen till CDP och redovisar framsteg i genomförandet

i vår hållbarhetsredovisning.

INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

ESRS 2 SBM-3; E1 SBM 3

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

Som livsmedelsproducent är vi beroende av en fungerande jordbruksvärde-

kedja, främst för produktion av foder till våra kycklingar och kycklinguppföd-

ning. Samtidigt ser vi ändrade konsumtionsmönster, nya kundkrav och ökade

varumärkesrisker kopplade till klimatförändringarna. Scandi Standard har

genomfört en scenarioanalys i linje med TCFD för att testa affärsmodellens

och strategins robusthet mot olika klimatutvecklingar. Tre scenarier har

utvecklats baserat på IEA, NGFS, WBCSD och IPCC.

Resiliensanalysens omfattning och utförande

Scandi Standards resiliensanalys omfattar den egna verksamheten samt

väsentliga delar av värdekedjan, inklusive tidigare och senare led. Analysen

genomfördes under fjärde kvartalet 2025 och bygger på resultaten från

bolagets klimatrelaterade scenarioanalys. Vissa fysiska risker i sekundära

marknader samt teknologiska risker kopplade till alternativa proteiner utanför

de valda huvudscenarierna har inte analyserats i detalj, då dessa i nuläget

bedömts ha begränsad påverkan på affärsmodellens resiliens. Resiliensana-

lysen baseras på tre klimatscenarier som speglar olika utvecklingsbanor för

klimatpolitik, marknadsförutsättningar och fysiska klimateffekter:

• Societal Transformation (1,5 °C) – ordnad omställning med stark policy-

utveckling, höga koldioxidpriser och relativt låga fysiska klimatrisker.

• Forecast Policy (<2 °C) – delvis oordnad omställning med ökade övergångs-

risker och medelhöga fysiska risker.

• Historic Trends (>3 °C) – begränsad global omställning, låga övergångs-

risker men höga fysiska klimatrisker.

Scenarioutfallen har använts för att identifiera och analysera hur klimatre-

laterade risker och möjligheter kan påverka Scandi Standards affärsmodell,

värdekedja och finansiella utveckling över tid. Resiliensanalysen är huvudsak-

ligen kvalitativ, med kompletterande kvantitativa uppskattningar där tillgänglig

data medger detta. Analysen bygger på ett antal centrala antaganden, vilka är

förenade med betydande osäkerhet. Dessa omfattar bland annat makroeko-

nomiska faktorer såsom global befolkningstillväxt och långsiktig efterfrågan

på protein, samt antaganden om energisystemens utveckling och teknologisk

mognad. I samtliga scenarier antas en gradvis elektrifiering och ökad andel

förnybar energi i EU, medan ett fortsatt högre fossilberoende antas i utveck-

lingsländer i >3 °C-scenariot. I 1,5 °C-scenariot antas en snabbare utveckling

Klimatmål och utfall 2025 i förhållande till basåret 2021 (ton CO2e)

2030 2050

Scope 1 & 2 Scope 3 Scope 1 & 2 Scope 3

Energi och industri Mål

–42% –42% –90% –90%

Utfall (Förändring 2021 till 2025)

29 700 (–5,8%)

158 634 (+20,4%)

FLAG Mål

–30,3% –72%

Utfall (Förändring 2021 till 2025) 867 600 (+6,8%)

av energieffektivitet och alternativa proteiner, medan denna utveckling bedöms

ske långsammare i scenarier med högre temperaturökning. Resiliensanalysen

har genomförts med tre tidshorisonter: kort sikt (2025), medellång sikt

(2030) och lång sikt (2050). Dessa tidshorisonter är anpassade till bolagets

klimatmål för minskning av växthusgasutsläpp (ESRS E1-4), strategiska

planeringshorisonter samt långsiktiga beslut om kapitalallokering. Effekterna

av identifierade risker och möjligheter bedöms öka över tid, särskilt i scenarier

med höga fysiska klimatrisker. De förväntade effekterna från scenarioanalysen

inkluderar ökade kostnader för foder och energi, vilka i långsiktiga scenarier

uppskattas kunna uppgå till cirka 84 MSEK per år till 2050. Analysen indikerar

även potentiella intäktsminskningar på vissa europeiska marknader, samtidigt

som möjligheter till ökad global export kan uppstå. Dessa uppskattningar är

förknippade med osäkerhet och baseras på nuvarande kunskapsläge, antagan-

den om marknadsutveckling samt tillgänglig klimat- och kostnadsdata. Som

en del av resiliensanalysen har resultatet från scenarioanalysen använts för

att identifiera behov av mitigerande och anpassande åtgärder. Dessa omfattar

bland annat åtgärder för att minska klimatpåverkan och riskexponering i

leverantörskedjan, investeringar i energieffektivisering, förbättrad insamling

och kvalitetssäkring av klimatdata samt successiva investeringar i fossilfria

och mer robusta energilösningar.

Identifierade risker och möjligheter

Klimatrelaterade risker och möjligheter är integrerade i Scandi Standards

övergripande riskhanteringsprocess och styrningsmodell. De risker och

möjligheter som identifierats genom scenarioanalysen och resiliensanalysen

presenteras i tillhörande tabell och utgör underlag för fortsatt strategisk

planering, prioritering av åtgärder och uppföljning.

Klimatrelaterade risker och möjligheter

Transitions-

risker

Prissättning av växthusgasutsläpp

Förändringar i lagar och regleringar kopplade till

landanvändning och avskogning

Förändrade matvanor hos slutkonsumenter

Utmaningar kopplade till att attrahera och behålla

arbetskraft i kycklingbranschen

Fysiska risker Extremväder som påverkar grödor och foderproduktion

(akut)

Höjda medeltemperaturer och förändringar i nederbörds-

mönster med påverkan på grödor och foderproduktion

(kroniskt)

Transitions-

relaterade

möjligheter

Förändrade matvanor från rött till vitt kött

Diversifiering av produkterbjudande mot alternativa

proteinkällor

Konsumentinformation och transparens kopplat till

produkter med låg klimatpåverkan

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 63OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Utfall och samlad resiliensbedömning

Resiliensanalysens utfall indikerar att Scandi Standard, givet nuvarande

affärsmodell och förutsatt att planerade strategiska och operativa åtgärder

genomförs, kan fortsätta bedriva sin kärnverksamhet och nuvarande produkt-

portfölj i samtliga analyserade klimatscenarier. Ingen omedelbar avveckling

eller grundläggande förändring av produktportföljen bedöms vara nödvändig

för att hantera identifierade fysiska risker eller omställningsrisker. Affärsmo-

dellens lönsamhet och stabilitet bedöms dock vara mer ansträngd i långsiktiga

scenarier med höga fysiska klimatrisker, där ökade kostnader och störningar i

värdekedjan kan påverka resultatet. Resiliensen bedöms därför vara beroende

av tidiga och riktade investeringar i omställning, energieffektivisering och

fördjupat samarbete i värdekedjan, i syfte att begränsa riskexponering och

undvika framtida värdeminskning av tillgångar.

POLICYER

E1-2

Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

Scandi Standard har antagit en miljöpolicy för hantering av väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter relaterade till begränsning av och

anpassning till klimatförändringarna. Miljöpolicyn behandlar och styr arbetet

med inverkningarna, riskerna och möjligheterna kopplat till begränsning av

klimatförändringarna, anpassning till klimatförändringarna och energi-

effektivitet och beskrivs närmare i tabellen på sidan 90. Miljöpolicyn täcker

den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare led. Intressenters intressen

har beaktats genom interna intressentdialoger med personer med god

kunskap om de olika inverkningarna, riskerna och möjligheterna.

ÅTGÄRDER

E1-3

Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer

Under året har åtgärder kopplat till begränsning av klimatförändringar och

användning av fossila bränslen genomförts i den egna verksamheten. Den

åtgärd som har lett till betydande utsläppsminskningar under 2025 är bytet av

fossil LPG till bio-LPG på anläggningarna i Irland. Förändringen har inneburit

ökade driftskostnader med fem procent och har resulterat i att utsläppen

har minskat med 1 015 ton CO

e inom scope 1 jämfört med 2024. Åtgärden

utvärderas årligen för att säkerställa att inköpta volymer bidrar till att nå de

lokala klimatmålen. Övergripande genomförda och planerade åtgärder och

resurser kopplade till klimatförändringarna finns i klimatomställningsplanen,

som återfinns på sidorna 62-63.

Energianvändning och energimix 2025

(1) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter (MWh) 0

(2) Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (MWh) 40 634

(3) Bränsleförbrukning från naturgas (MWh) 26 341

(4) Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh) 0

(5) Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme,

ånga eller kylning från fossila källor (MWh) 4 807

(6) Total användning av fossil energi (MWh)

(beräknad som summan av raderna 1 till 5) 71 783

Andel fossila källor i total energianvändning (%) 34%

(7) Användning från kärnenergikällor (MWh) 0

Andel från kärnenergikällor i total energianvändning (%) 0%

(8) Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inklusive biomassa

(inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt

ursprung, biobränslen, biogas, förnybar vätgas osv.) (MWh) 19 367

(9) Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme,

ånga och kylning från förnybara källor (MWh) 121 364

(10) Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsle-

energi (MWh) 0

(11) Total användning förnybar energi (MWh)

(beräknad som summan av raderna (8-10) 140 731

Andel förnybara källor i total energianvändning (%) 66%

Total energianvändning (MWh)

(beräknad som summan av raderna 6, 7 och 11) 212 514

Energiintensitet per nettointäkt 2025

Total energianvändning från verksamheter i sektorer med hög

klimatpåverkan per nettointäkt från verksamheter i sektorer

med hög klimatpåverkan (MWh/SEK)

0,015

MÅL

E1-4

Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

Klimatmålen omfattar den egna verksamheten och tidigare och senare led

i värdekedjan. Målen kopplar till fysiska klimatrisker, begränsning av klimat-

förändringar och energianvändning och fossila bränslen och styrs av miljö-

policyn. Under 2021 skrev Scandi Standard under Science Based Targets

initiativet (SBTi), och åtog sig att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål.

Scandi Standards klimatmål validerades av SBTi under 2023 då även arbetet

med att sätta ytterligare klimatmål enligt SBTi:s ramverk för Forest, Land

och Agriculture (FLAG) påbörjades. Detta inkluderar även landbaserade

utsläppsminskningar och upptag. De nya målen validerades i november 2024

och innebär att Scandi Standard åtar sig att minska absoluta utsläpp av

växthusgaser kopplade till energi och industri med 42 procent till 2030 med

2021 som basår, både från den egna verksamheten (scope 1 och 2) och från

värdekedjan (scope 3). I tillägg till det ska utsläpp från markhantering och

förändrad markanvändning minskas med 30,3 procent inom scope 1 och 3

inom samma tidsperiod. Dessa mål är i linje med Parisavtalets strävan att

begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C och speglar företagets enga-

gemang för en övergång mot en livsmedelskedja med lägre klimatpåverkan.

SBTi har även validerat Scandi Standards långsiktiga mål att minska absoluta

utsläpp av växthusgaser kopplade till energi och industri med 90 procent och

att minska de absoluta FLAG-utsläppen med 72 procent till 2050. Samtliga

växthusgaser omfattas. Målen är bruttomål som rapporteras i ton CO

e och

är satta utifrån en platsbaserad metod. Målen är konsekventa med gränserna

för inventering av växthusgaser enligt SBTi:s och GHG-protokollets riktlinjer,

enbart icke tillämpbara kategorier exkluderas. 2021 anses representativt som

basår då verksamheten eller värdekedjan inte förändrats på ett väsentligt sätt.

De förväntade drivkrafterna för att nå klimatmålen är skifte bort från fossila

bränslen i produktion och transporter, skifte mot soja med avskogningsfri

värdekedja, och mindre andel soja i fodret och ökad effektivitet och integrering

i hela värdekedjan. Scandi Standard genomför ett löpande arbete för att

kartlägga och beräkna klimatpåverkan i hela värdekedjan – både på koncern-

och produktnivå. Målen för scope 1 och 2 följs upp på kvartalsbasis och målen

för scope 1, 2 och 3 följs upp gemensamt på årsbasis. Målen uppdateras och

granskas löpande och en omräkningspolicy på fem procent har implemen-

terats. Uppföljning mot målen tar hänsyn till framtida utveckling, exempel

volymtillväxt och skiften mot mer förnyelsebar energi i ländernas elproduktion

vilket förväntas bidra till minskade utsläpp i scope 1 och 2.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 64OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

MÅTT

E1-5

Energianvändning och energimix

På respektive produktionsanläggning sker ett löpande arbete med att effektivisera

användningen av energi. Detta sker med utgångspunkt i koncernens miljö-

policy och lokala mål baserade på de koncernövergripande hållbarhetsmålen

som sätts årligen och följs upp månadsvis. Scandi Standard arbetar syste-

matiskt med kartläggning och åtgärder relaterade till energieffektivisering,

såsom återcirkulering av värme och byte till LED-belysning, vilket har resulterat

i energibesparingar. Det sker ett pågående arbete med successiv utfasning

av fossila energikällor. All inköpt el är ursprungsmärkt förnybar för samtliga

produktionsanläggningar, med undantag för anläggningarna i Litauen och

Nederländerna. Tabellen på sidan 64 beskriver i detalj energianvändning och

energimix fördelat på bränsleförbrukning från olika källor och energiintensitet

per nettointäkt. Detta omfattar hela den egna verksamheten, där allt omfattas

av sektorn jordbruks-, skogsbruks- och fiskenäringen. Nettointäktsbeloppet

stäms av mot not tre i de finansiella posterna.

E1-6

Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

i enlighet med GHG-protokollet redovisas i detalj i tabellen på sidan 91

under hållbarhetsnoter. Utsläppen är även nedbrutna enligt riktlinjerna för

FLAG (Forest, Land and Agriculture). Totalt har Scandi Standard ökat sina

utsläpp med åtta procent mellan 2021 och 2025. Detta är framförallt drivet

av förvärven i Litauen och Nederländerna, samt organisk tillväxt och ökade

produktionsvolymer i Scandi Standards hemmamarknader. Totala utsläpp

av växthusgaser per nettointäkt var 2025 0,07 ton koldioxidekvivalenter per

nettointäkt utifrån platsbaserad metod. Avstämningen av nettointäktsbeloppen

har gjorts mot not tre i den finansiella rapporten. Beräkningarna i scope 2

använder inga avtalsinstrument.

E1 REDOVISNINGSPRINCIPER

Utsläppsberäkningarna omfattar alla Scandi Standards produktionsanlägg-

ningar med operativ kontroll, samt relevanta scope 3 utsläpp. Följande scope

3 kategorier exkluderas eftersom de inte bedöms som tillämpbara: kategori

8 (uppströms leasade tillgångar), kategori 13 (nedströms leasade tillgångar)

och kategori 14 (franchises). Kategori 11 (användning av sålda produkter)

redovisas som out of scope enligt SBTis riktlinjer. Alla typer av växthusgaser

är inkluderade. Både platsbaserade och marknadsbaserade beräkningar har

gjorts och redovisas separat. Förnyelsebar energianvändning presenteras

under biogena utsläpp. I samband med att de nya FLAG-målen beräknades

och validerades av Science Based Targets initiativet (SBTi), uppdaterades även

växthusgasutsläppen för basåret 2021 och jämförelseåret 2024 följer samma

redovisningsprinciper. De totala utsläppen för 2024 har justerats jämfört med

tidigare rapporterade resultat, justeringen är gjord i scope 3, kategori 1. En

översikt av beräkningsmetoder och tillämpade emissionsfaktorer för respek-

tive utsläppskategori redovisas i tabellen på sidan 66. Beräkningarna är gjorda

baserat på primära aktivitetsdata där möjligt, annars används sekundära

data, extrapoleringar eller annan tillgänglig information. Leverantörsspecifika

emissionsfaktorer används om möjligt, annars används andra specifika och

relevanta emissionsfaktorer. I scope 3, kategori 1, köpta varor och tjänster,

inkluderas bland annat foder och uppfödning av kycklingarna. Klimatpåverkan

från foder har beräknats baserat på tillgängliga emissionsfaktorer från

foderproducenter. I beräkningen av fodrets klimatpåverkan har genomgående

utsläpp från landförändringar (LUC) inkluderats, och dessa redovisas även

separat i tabellen på sidan 91. Då klimatberäkningar och framför allt klimat-

påverkan kopplad till landanvändning och matproduktion är områden under

utveckling har Scandi Standard som målsättning att löpande öka kvaliteten på

data och förbättra beräkningsmetodik i dialog med experter och andra aktörer

i värdekedjan. Energianvändning och energimix beräknas primärt baserat

på leverantörsfakturor samt kompletterande mätaravläsningar. Inköpt el är

ursprungsmärkt förnybar i samtliga länder utom Litauen och Nederländerna.

För Nederländerna har elmixen, baserat på leverantörsinformation, klassifi-

cerats som baserad på fossila källor. För Litauen har energimixen estimerats

utifrån nationellt genomsnitt. Energiintensitet per nettointäkt omfattar hela

Scandi Standards verksamhet då hela verksamheten är i en sektor med hög

klimatpåverkan.

E2 MILJÖFÖRORENINGAR

Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont

Utsläpp till vatten

Foderproduktion kan orsaka föroreningar genom närings-

läckage (kväve och fosfor), bekämpningsmedel och

kemikalier, vilket kan påverka vattenkvalitet negativt.

Kort- och

medellång sikt

Utsläpp till vatten

Utsläpp av avloppsvatten, kan påverka vattenkvaliteten

negativt genom höga halter av kväve, fosfor och organiskt

material. Vattenrening sker på de flesta anläggningar.

Kort- och

medellång sikt

Risk Möjlighet Negativ inverkan

INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

ESRS 2 SBM-3

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till

strategi och affärsmodell

Scandi Standard arbetar kontinuerligt med att kartlägga och identifiera

potentiella föroreningar till luft, mark och vatten från den egna produktionen

eller värdekedjan. Samtliga produktionsanläggningar strävar, utifrån sina miljö-

tillstånd och rådande lagar och regler, efter att säkerställa att föroreningar hålls

till ett minimum och inom de gränsvärden som finns. Scandi Standard arbetar

med att implementera miljöledningssystem certifierade av tredje part enligt ISO

14001. Målsättningen har varit att alla större produktionsanläggningar ska vara

certifierade innan slutet av 2025, och planen är att de sista kommer certifieras

under första halvåret 2026. I nuläget är Manor Farms båda irländska anläggningar,

de norska anläggningarna i Jaeren och i Stokke, Den Stolte Hanes huvudkontor i

Oslo, samt anläggningen i Lieto, Finland, certifierade. Certifieringsprocessen har

startat för anläggningarna i Valla, Aars och Farre. Implementering av certifierade

miljöledningssystem innebär att påverkan och risker relaterade till föroreningar

av vatten följs upp och hanteras på ett strukturerat och systematiskt sätt,

inklusive arbete med målsättningar och ständig förbättring.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 65OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Utsläppskategori Beräkningsmetod och kvalitet på emissionsfaktorer Beskrivning

Scope 1 88,7 procent av utsläppen är beräknade med bränslebaserad metod. 8,8 procent av

utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod och 2,4 procent av utsläppen är

beräknade med leverantörsspecifik data.

Emissionsfaktorer för bränslen från Defra (2024) och för

gödselhantering från Scandi Standards beräkningar av

koldioxidutsläpp på produktnivå.

Scope 2 98 procent av utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod.

2 procent är beräknade med leverantörsspecifik data.

Där det inte finns tillgång till leverantörsspecifik data har

lokala genomsnittliga emissionsfaktorer från AIB (2024)

använts för el och fjärrvärme.

Scope 3 59,2 procent av utsläppen är beräknade med leverantörsspecifik data.

25,2 procent är beräknade med hybridmetod, 11,3 procent är beräknade

med genomsnittlig metod, 4,2 procent är beräknade baserat på spend,

och 0,1 procent baserat på avstånd.

Kategori 1 62,6 procent av utsläppen är beräknade med leverantörsspecifik data,

26,1 procent av utsläppen är beräknade med hybridmetod där en

kombination av leverantörsspecifik och genomsnittlig data använts.

10 procent är beräknade med genomsnittlig metod och 1,3 procent

med spendbaserad metod.

Den största andelen av utsläppen i Kategori 1 (83 procent) är

kopplade till foder. För Danmark, Finland och Irland används

leverantörsspecifik data. För Sverige och Norge används

genomsnittliga emissionsfaktorer från leverantörerna. För

Litauen har en gemonsnittlig metod använts.

Kategori 2 Utsläppen är beräknade med spendbaserad metod. Emissionsfaktorer från Exiobase 3.9 (2019).

Kategori 3 Utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod. Emissionsfaktorer från Defra (2024).

Kategori 4 47 procent av utsläppen är beräknade med spendbaserad metod,

44 procent är beräknade med leverantörsspecifik data, 5 procent är

beräknade med avståndsbaserad metod och tre procent med genomsnittlig metod.

Emissionsfaktorer från NTM (2018 och 2024), Open CEDA

(2025), Exiobase (3.8.2 och 3.9).

Kategori 5 Utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod. Emissionsfaktorer från Defra (2024).

Kategori 6 Utsläppen är beräknade med hybridmetod. Beräkningarna är baserade på leverantörsspecifik data,

men genomsnittliga emissionsfaktorer har applicerats av

leverantören.

Kategori 7 Utsläppen är beräknade med hybridmetod. Beräkningarna är baserade på primär data från medarbetar-

undersökningen, men genomsnittliga emissionsfaktorer har

tillämpats för beräkningarna.

Kategori 9 Utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod. Emissionsfaktor från Scandi Standards beräkningar av

koldioxidutsläpp på produktnivå.

Kategori 10 Utsläppen är beräknade med spendbaserad metod. Emissionsfaktor är baserad på Scandi Standards emis-

sionsintensitet.

Kategori 12 Utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod. Emissionsfaktorer från Defra (2024).

Kategori 15 Utsläppen är beräknade med hybridmetod. Aktivitetsdata är primärdata från investeringarna, genom-

snittliga emissionsfaktorer har sedan tillämpats.

POLICYER

E2-1

Policyer relaterade till miljöförorening

Scandi Standard har antagit en miljöpolicy för hantering av väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter relaterade till föroreningar. Miljöpolicyn

behandlar begränsning av negativa inverkningar i fråga om miljöförorening

av vatten, inbegripet förebyggande och kontroll. Miljöpolicyn inkluderar också

undvikande av incidenter och nödsituationer, och om och när de inträffar,

kontroller och begränsningar av inverkan på människor och miljön. Intressen-

ternas intressen har beaktats när policyn har fastställts genom interna dialoger

med medarbetare som har nära kontakt med intressenter som kan påverkas

av utsläpp till vatten samt genom lokala dialoger med intressenter. Policyn

omfattar inverkningar kopplat till utsläpp till vatten i den egna verksamheten

och i tidigare led. Miljöpolicyn beskrivs närmare i tabellen på sidan 90.

ÅTGÄRDER

E2-2

Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening

Scandi Standard följer idag upp och kartlägger föroreningar till vatten på lokal

nivå på respektive produktionsanläggning i förhållande till befintliga miljötillstånd.

Det innebär exempelvis tester av avloppsvatten och dialog med lokala tillsyns-

myndigheter. På respektive produktionsanläggning sker ett löpande arbete för

effektiv användning av vatten och förbättring av vattenkvaliteten i det vatten som

släpps ut från våra anläggningar. Detta sker med utgångspunkt i koncernens

miljöpolicy och lokala mål för vattenanvändning och vattenkvalitet. Under året har

investeringar på 1,1 MSEK gjorts i vattenreningsverket i Valla, 3,7 MSEK i vatten-

rening i Honkajoki och 0,2 MSEK i vattenreningsverket i Joniŝkis. Detta redovisas

under materiella anläggningstillgångar (not 12, rad investeringar). Åtgärderna

återfinns i den egna verksamheten och tas fram i samråd med interna intressenter

och lokala myndigheter. Enligt Scandi Standards senaste vattenriskanalys, ligger

varken våra egna produktionsanläggningar eller kontraktsuppfödare i områden

med direkt vattenbrist. Däremot är inverkan och risker större i fodrets värdekedja

och specifikt i jordbruksproduktionen i Sydamerika. Åtgärderna i värdekedjans

tidigare led fokuserar främst på att se till att sojan är certifierad. Färskvatten är

dock alltid en begränsad resurs som ska användas ansvarsfullt. Inom ramen

för regelverk relaterade till livsmedelssäkerhet och hygien, arbetar vi för optimal

användning av vattnet och återcirkulering av vatten om möjligt ur livsmedels-

säkerhetssynpunkt. Minskad vattenanvändning lokalt syftar främst till att indirekt

minska energianvändningen, samt till att minska mängden avloppsvatten som

behöver renas.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 66OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

MÅL

E2-3

Mål relaterade till miljöförorening

Målen grundar sig i miljöpolicyn att övervaka och minimera föroreningar till

vatten kopplat till inverkningar i den egna verksamheten. Målen omfattar den

egna verksamheten och målen sätts lokalt per anläggning men inkluderar hela

Scandi Standards verksamhet. Då miljötillstånden är anpassade till lokala

förutsättningar har inga koncerngemensamma mål satts. Målen är löpande och

har därför inget basår eller målår. Målen bygger inte på vetenskaplig bevisning

utan grundar sig i lokala miljötillstånd vilket betyder att de sker i samråd med

intressenter i form av lokala myndigheter och tillsynsansvariga. Gränsvärdena i

miljötillstånden följs upp på månadsbasis lokalt och konsolideras på årsbasis på

koncernnivå. Inga övriga antaganden görs utan data samlas in från leverantörer

som redovisar provsvar på avfallsvattnet på månadsbasis. På koncernnivå

rapporteras total mängd vatten (m

) per kilo producerad kyckling som ett

övergripande nyckeltal. På lokal nivå mäts vattenanvändning och vattenkvalitet,

framförallt utifrån befintliga lagstadgade miljötillstånd och mål sätts lokalt för

dessa nyckeltal. Tröskelvärden och mål kopplat till föroreningar av vatten är

obligatoriska och regleras av lokala miljötillstånd. På koncernnivå följs total

mängd föroreningar till vatten (kg) upp. Inga ändringar av mål och motsvarande

mått eller bakomliggande mätmetodik, betydande antaganden, begränsningar,

källor och processer för att samla uppgifter som antagits inom den definierade

tidshorisonten har gjorts under 2025.

Avloppsvatten

Vattenutsläpp per destination (m³)

2025 2024

Tredjepart 1 513 980 1 224 627

Ytvatten 415 662 400 882

Grundvatten – –

Havsvatten – –

Summa 1 929 642 1 625 509

Total vattenanvändning 2025 var 2 481 674 m

vilket motsvarar 6,9 liter per kg produkt.

Miljöföroreningar av vatten (kg) 2025

Total mängd utsläpp till vatten 1,05

BOD 0,29

COD 0,63

Fosfor 0,02

Kväve 0,07

Fett 0,05

Vattenanvändning, Liter per kg produkt

20252024202320222021

MÅTT

E2-4

Miljöförorening av vatten

Höga halter av kväve, fosfor och andra organiska material i avloppsvatten kan

påverka vattenkvaliteten negativt när de släpps ut i vattendrag. Lokala myndig-

heter ställer omfattande krav på avloppsvattnets kvalitet, som kontrolleras

genom uppföljning av exempelvis fosfor och kväve, halten biologiskt ned-

brytbar substans (BOD) samt vattnets pH och fettinnehåll. Ämnen av särskild

oro samt tröskelvärden av utsläpp till vatten bestäms av anläggningens lokala

miljötillstånd eller i samband med lokala aktörer. Övervakningen utförs i enlig-

het med lokala miljötillstånd vilket också kan utföras i enlighet med EU:s

BREF-standarder i linje med lokal lagstiftning. Överträdelser av bestämda

nivåer av utsläpp till vatten har skett nio gånger 2025. Sex av koncernens

anläggningar har idag egna reningsanläggningar som tar hand om avlopps-

vattnet från slakt och bearbetning av kycklingarna innan det släpps vidare till

exempelvis kommunala reningsverk. Inga av Scandi Standards anläggningar

har utsläpp till vatten i områden med vattenstress. Totala vattenutsläpp

uppdelat per destination återfinns i tabellen på sidan 67. Ingen tidigare kon-

soliderad rapportering av föroreningar till vatten har skett och det finns därför

ingen information om förändringar över tid. På samtliga anläggningar samlas

data in månadsvis. Mätningarna och datainsamling sker antingen internt av

egen personal eller av den mottagande leverantören av avfallsvattnet som

levererar en rapport på månadsbasis med information kopplat till utsläpp till

vatten. Direkt mätning av utsläpp görs genom erkända system för kontinuerlig

övervakning. I tillägg utförs kalibreringstester av de automatiska mätsystemen

och resultat verifieras av oberoende laboratorier.

E2 REDOVISNINGSPRINCIPER

Total mängd utsläpp till vatten beräknas som den totala volymen av förore-

ningar i avloppsvattnet i kilo fördelat på förorening för de produktionsanlägg-

ningar där mätning utförs. Vattenanvändning i liter per kilo produkt beräknas

med stöd av vattenmätare och leverantörsfakturor. I produktvolymen inklu-

deras all producerad mängd som är avsedd för mänsklig konsumtion i kilo.

Tabellen på sidan 67 visar relevanta föroreningar baserat på vad som anges i

bilaga II (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006).

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 67OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

E4 BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM

Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont

Minskad biologisk mångfald

Utbrott av fågelinfluensa kan leda till dödlighet bland

kycklingar, produktionsstopp, minskad efterfrågan och

begränsad export, vilket påverkar intäkterna negativt.

Kort-, medellång

och lång sikt

Minskad biologisk mångfald

Strängare regler kring markanvändning och biologisk

mångfald kan öka kostnaderna för jordbruksråvaror till

kycklingfoder, som soja och majs.

Kort- och

medellång sikt

Minskad biologisk mångfald

Storskalig sojaproduktion kan orsaka avskogning, förlust

av biologisk mångfald och försämrade ekosystemtjänster

som koldioxidlagring och vattenrening.

Kort- och

medellång sikt

Minskad biologisk mångfald

Monokulturer och kemikalieanvändning vid sojaproduktion

kan försämra jord- och vattenkvalitet. Brist på djupgående bio-

diversitetsbedömning ökar risken för negativa miljöeffekter.

Kort- och

medellång sikt

Risk Möjlighet Negativ inverkan

OMSTÄLLNINGSPLAN

E4-1, SBM-3

Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem

i strategi och affärsmodell

Scandi Standards strategi för biologisk mångfald är en integrerad del av

klimatomställningsplanen och syftar till att stärka affärsmodellens motstånds-

kraft mot naturrelaterade risker. Genom att minska beroendet av högrisk-

råvaror som soja och öka användningen av lokala proteingrödor reduceras

exponeringen mot avskogning, vattenstress och förlust av ekosystemtjänster.

Dessa åtgärder bidrar både till minskad klimatpåverkan och bibehållen

biologisk mångfald i leverantörsledet.

Resiliensanalysen omfattar den egna verksamheten men har framför allt

fokus på värdekedjan i tidigare led, där de mest betydande naturrelaterade

riskerna och beroendena identifierats. I analysen inkluderades interna

intressenter med god kännedom om biologisk mångfald och dess påverkan

på affärsmodellen, vilket säkerställde att strategiska beslut grundas på både

operativ och värdekedjerelaterad kunskap.

Antaganden och tidshorisonter

Analysen har utgått från följande antaganden:

• Fortsatt global efterfrågan på kycklingprodukter.

• Gradvis skärpta miljö- och biodiversitetskrav inom EU (inklusive

avskogningsförordningen).

• Klimatförändring enligt IPCC:s SSP2-4.5-scenario, vilket innebär ökade

fysiska risker som vattenstress och extremväder.

Tidshorisonter:

• Kort sikt (2025): Anpassning till nya EU-regler för avskogning och

fodertransparens.

• Medellång sikt (2030): Ökad risk för vattenstress och förändrade

marknadskrav på hållbara produkter.

• Lång sikt (2050): Systemrisker kopplade till ekosystemkollaps,

vilket kan påverka hela värdekedjan.

Risktyper och koppling till strategi:

• Fysiska risker: Vattenbrist, försämrad vattenkvalitet, extremväder samt

förlust av ekosystemtjänster som pollinering och erosion.

• Åtgärder: Vatteneffektivisering på riskplatser, diversifiering av råvaror,

lokala foderlösningar.

• Omställningsrisker: Nya lagar (avskogningsförordningen, förpacknings-

direktivet), ökade krav på spårbarhet och certifiering, samt förändrade

konsumentpreferenser.

• Åtgärder: Investeringar i spårbarhetssystem, dialog med leverantörer,

utveckling av alternativa foder och förpackningar.

• Systemrisker: Storskalig förlust av biologisk mångfald som påverkar

jordbrukets produktivitet och försörjningskedjor globalt.

• Åtgärder: Strategisk planering och samarbete för att minska beroendet

av högriskkommoditeter.

Som nästa steg undersöks möjligheterna att genomföra en mer detaljerad

TNFD LEAP-analys och insamling av platsdata från leverantörer. Scandi

Standard har som mål att anta en omställningsplan för biologisk mångfald

senast i slutet av 2027.

INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

ESRS 2 SBM-3; E4 SBM-3

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

Scandi Standard är helt beroende av naturliga ekosystem för att kunna

producera kyckling. Att säkerställa skydd för, och minimerad inverkan på den

biologiska mångfalden är därför av yttersta vikt. De största inverkningarna från

den egna verksamheten är kopplade till vattenanvändning, växthusgasutsläpp,

och användning av ekosystem. Det största beroendet, i den egna verksam-

heten är kopplad till tillgång till vatten och grundvatten. Vidare visar analysen

att de största naturrelaterade inverkningarna och riskerna återfinns i Scandi

Standards uppströms värdekedja och särskilt vid anskaffning av foderråvaror

såsom soja. Råvarorna kan kräva en hög vattenanvändning och soja är dess-

utom kopplat till avskogning och monokultur vilket kan resultera i ekosystems-

störningar och en negativ inverkan på biologisk mångfald. Dessutom förvärrar

klimatförändringar dessa problem vilket understryker behovet av att minska

utsläppen av växthusgaser. Potentiella finansiella risker som kostnadsvolatili-

tet och störningar i leverantörskedjan på grund av minskad tillgång till råvaror

identifierades även.

POLICYER

E4-2

Policyer för biologisk mångfald och ekosystem

Scandi Standard har antagit en miljöpolicy för hantering av väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och

ekosystem. Miljöpolicyn behandlar begräsningen av negativa effekter på

biologisk mångfald och ekosystem i vår verksamhet och värdekedjans tidigare

led genom certifieringar av soja i fodret till kycklingarna slaktade vid våra pro-

duktionsanläggningar. Koncernledningen antog i december 2024 ett ställnings-

tagande för biologisk mångfald som finns tillgängligt på Scandi Standards

hemsida. Scandi Standards ställningstagande för biologisk mångfald beskriver

styrning, strategi och hantering av inverkningar, risker och möjligheter kopplat

till råvaror, avskogning och beaktande av biologisk mångfald i värdekedjan

samt på våra egna anläggningar. Policyer som reglerar och styr arbetet med

smittskydd kopplat till fågelinfluensa är antibiotikapolicyn samt djurvälfärds-

policyn. Miljöpolicyn reglerar arbetet med att spåra produkter, komponenter

och råvaror som orsakar väsentliga faktiska eller potentiella konsekvenser för

biologisk mångfald och ekosystem i värdekedjans tidigare led. Samhälls-

effekterna av inverkningar på biologisk mångfald tas upp i ställningstagandet

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 68OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Soja och biologisk mångfald

Soja, andel i fodret (%) Certifierad soja (%)

2025 2024 2022 2025 2024 2022

Scandi Standard 22,6 22,1 21,5 94,8 93,6 75,0

Danmark 26,9 25,8 25,3 100 80,0 16,7

Finland 20,0 18,8 20,5 100 100 100

Irland 25,1 24,2 23,6 100 100 100

Litauen 21,3 n/a n/a 0,0 n/a n/a

Norge 19,4 13,8 11,8 100 100 100

Sverige 18,0 20,0 20,0 100 100 100

Scandi Standard är medlem i Round Table for Responsible Soy (RTRS). I Sverige och Norge är all soja certifierad enligt RTRS eller ProTerra. I Finland är merparten RTRS certifierad, men även andra

internationella certifieringar förekommer. På Irland är all soja certifierad enligt Cefetra CRS Standard eller RTRS. I Litauen kommer all soja certifieras från och med 2026.

för biologisk mångfald och miljöpolicyn. Miljöpolicyn innehåller också informa-

tion kopplat till vattenanvändning och hållbarhet i haven liksom information

om att Scandi Standard följer upp målen och åtagandena regelbundet. Mer

information om policyer över biologisk mångfald återfinns på sidan 90.

ÅTGÄRDER

E4-3

Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem

Sedan 2019 drivs ett strategiskt utvecklingsprojekt tillsammans med foderspe-

cialister för att ta fram och testa nya foderrecept, där en väsentlig del av sojan

ersätts med inhemskt odlade proteinkällor såsom åkerböna och ärtor. Under

de senaste åren har tester i större skala genomförts både i Finland, Irland,

Danmark och Sverige med goda resultat och tester kommer fortsätta under

2026. Åtgärderna kopplat till soja och foder utvärderas årligen men förväntas

slutföras 2030 vilket är målåret. Parallellt med foderprojektet vill vi även,

tillsammans med foderproducenterna, säkerställa att den soja som köps är

spårbar och inte leder till avskogning. Detta gör vi genom dialog och engage-

mang i olika initiativ, såsom den Svenska Plattformen för Riskgrödor och den

danska sojadialogen. Arbetet framåt avseende de slutsatser som gjordes i den

TNFD-inspirerade analysen inkluderar utöver fortsatt arbete med leverantörer

av soja och andra råvaror även att ta fram kompletterande mål och mätetal

till de som är på plats. Under 2025 har ett arbete påbörjats med att identifiera

prioriterade åtgärder kopplat till biologisk mångfald både i värdekedjan och i

den egna verksamheten. Vidare ska en mer detaljerad anläggnings- och plats-

specifik analys av Scandi Standards verksamheter och värdekedja genomföras

och Scandi Standards riskhantering i förhållande till dessa faktiska risker

ska utvärderas och en plan tas fram där det är relevant. Möjligheter kopplade

till biologisk mångfald och primärproduktionen ska också identifieras och

kommuniceras till uppfödare. Kompensation för biologisk mångfald ingår inte

i Scandi Standards åtgärder. Ingen betydande finansiell allokering har gjorts

för åtgärderna kopplat till biologisk mångfald. Mer information om åtgärder

kopplat till fågelinfluensa beskrivs under G1 Djurvälfärd.

MÅL

E4-4

Mål för biologisk mångfald och ekosystem

Scandi Standard har två nyckeltal och ett mål kopplade till biologisk mångfald

och ekosystem. Målet kopplat till biologisk mångfald och ekosystem har

fastställts genom interna intressentdialoger och baserat på bedömningar från

funktioner med kännedom om biologisk mångfald och ekosystem. Mätetalen

omfattar samtliga av Scandi Standards dotterbolag och fokuserar på sojan i

fodret till kycklingarna som slaktas vid våra produktionsanläggningar. Måtten

har valts för att kycklingfoder innehåller soja, vilket utgör den största risken

för biologisk mångfald och avskogning i vår värdekedja på grund av dess

ursprungsplatser, främst i Sydamerika. Målsättningen att all soja ska vara

certifierad senast i slutet av 2025. Nyckeltalen redovisas i tabellen på sidan

69. I framtagandet av målet har inga ekologiska trösklar använts. Målet ligger

inte till grund för eller är anpassade efter Kunming-Montreal-avtalet och är inte

vetenskapligt grundande. Det har inte gjorts någon förändring i metod och inga

betydande antaganden har tillkommit vid identifieringen av målet. Ingen kom-

pensering ämnas användas för att nå målet. Målet placeras som undvikande

och minimering i begränsningshierarkin. Den geografiska spridningen på målet

är Scandi Standard samt dotterbolag. Scandi Standard avser inte sätta mål för

risken kopplat till fågelinfluensa baserat på riskens natur. Scandi Standard har

nollvision för smittoutbrott och mer information om hur arbetet för fågelinflu-

ensa följs upp finns på sidan 87.

MÅTT

E4-5

Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald

och ekosystem

Scandi Standard arbetar på att ta fram ytterligare mål och mått kopplat till

biologisk mångfald och ekosystem. Mått kopplat till fågelinfluensa presenteras

under G1 Djurvälfärd.

E4 REDOVISNINGSPRINCIPER

Andel soja i fodret beräknas som total mängd soja i fodret som andel av total

foderkonsumtion. Certifieringsgraden beräknas som mängden certifierad

soja utifrån total volymen av soja i foder som uppfyller de standarder som

definieras i Scandi Standards miljöpolicy.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 69OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

E5 RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI

Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont

Hög resursanvändning

Plastförpackningar säkerställer livsmedelssäkerhet och

hållbarhet, vilket minskar matsvinn. Samtidigt bidrar plast-

användningen till ökad resursförbrukning och miljöpåverkan.

Kort- och

medellång sikt

Minskat matavfall och högre

nyttjandegrad av kycklingen

Användning av hela djuret och omvandla avfall till resurser,

exempelvis som djurfoder, kan skapa nya affärsmöjligheter.

Kort-, medellång

och lång sikt

Minskat matavfall och högre

nyttjandegrad av kycklingen

Slaktprocessen kräver resursutflöden, vilket påverkar

cirkulära flöden och miljön.

Kort- och

medellång sikt

Avfall och matsvinn

Avfallshanteringen omfattar exempelvis animaliskt avfall,

golvspill och matsvinn. En del resurser återvinns som

djurfoder eller bioenergi.

Kort-, medellång

och lång sikt

Risk Möjlighet Negativ inverkan

INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

SBM-3

Ett fokusområde i Scandi Standards strategi handlar om att ta vara på

hela kycklingen och öka förädlingsvärdet på våra produkter, vilket minskar

matsvinnet och stärker vår affär. Detta arbetar vi med i ett koncernövergri-

pande projekt med samarbeten mellan olika funktioner och länder. Runt våra

produktionsanläggningar arbetar vi med lokala intressenter för att förbättra

resursanvändningen och öka cirkulariteten, exempelvis genom gemensam

fjärrvärmeproduktion eller återanvändning och återvinning av avfall.

POLICYER

E5-1

Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Scandi Standard har antagit en miljöpolicy som tar upp väsentliga inverkningar,

risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi.

Policyn adresserar uppströms led i värdekedjan samt den egna verksamheten.

Scandi Standard driver flera projekt som ska främja resursanvändning

Grafen visar matsvinn i produktionen på koncernnivå över tid. Data samlas in löpande på

respektive produktionsanläggning och rapporteras veckovis. 2025 inkluderades den irländska

anläggningen i sammanställningen för första gången.

inom förpackningar, matsvinn och avfall. Scandi Standards miljöpolicy

lyfter övergång från användning av nya resurser, inbegripet relativ ökning

av användningen av sekundära (återvinningsbara) resurser och anskaffning

och användning av förnybara resurser. I utarbetandet av policyn har interna

intressenter varit delaktiga med god kunskap inom resursanvändning och

cirkulär ekonomi. Mer information återfinns i tabellen med hållbarhetspolicyer

på sidan 90.

ÅTGÄRDER

E5-2

Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Under 2025 har flera åtgärder genomförts för att minska plastanvändningen

och förbättra förpackningarnas miljöprestanda inom Scandi Standard. I

Danmark har tjockleken på konsumentförpackningspåsar minskats, och i

Finland har tunnare tråg införts. För att öka återvinningsbarheten har tester

med återvinningsbar toppfilm genomförts i Norge, Irland och Sverige. I Sverige

har även laminerade, icke återvinningsbara tråg kunnat tas bort i samband

med att Ready-to-eat produktionen flyttats till Norge och Danmark, där

återvinningsbara material används. I Norge har tester gjorts med att ersätta

fryst film i laminat med monofilm, vilket både minskar plastmängden och gör

filmen återvinningsbar. I Irland har tråg för hel kyckling bytts från PP till rPET,

vilket ökar andelen återvunnet material i förpackningarna. På anläggningen

i Valla har investeringar i en förpackningsmaskin motsvarande 3,6 MSEK

gjorts, vilket lett till minskad plastanvändning. Detta redovisas under materiella

anläggningstillgångar (not 12, rad investeringar). Övriga åtgärder kopplat

till förpackningar utförs av leverantörsansvarig i Group Procurement och är

riktat mot tidigare led. Nyttjandegrad av kycklingen och matsvinn ansvarar

produktionsavdelningarna för och åtgärder sker i den egna verksamheten.

Åtgärderna utförs löpande som en del av det dagliga arbetet och ska senast

slutföras målåret 2030.

MÅL

E5-3

Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Målen för 2030, som grundar sig i Scandi Standards miljöpolicy, innebär att

samtliga förpackningar ska vara återvinningsbara, att 50 procent av förpack-

ningsvolymen ska vara baserad på förnyelsebar eller återvunnen råvara och att

den totala plastvolymen ska minska med 20 procent. Målen omfattar vår egna

verksamhet samt tidigare led i värdekedjan. I den egna verksamheten omfat-

tas områden där koncernen bedriver produktion och förpackningshantering.

Basåret 2023 kunde 90 procent av materialet i förpackningarna återvinnas, 54

procent av materialet i förpackningarna bestod av återvunnet material och 4

648 ton plast användes. I dagsläget är 57,8 procent av alla tråg tillverkade av

återvunnen plast. Totalt under 2025 användes 5 440 ton plast i våra förpack-

ningar och produktionsprocesser, vilket motsvarar 15,7 gram plast per kilo

produkt. De största kategorierna plast är tråg, plastfilm och produktionsplast.

Som en del av arbetet med hållbarhetsmålen pågår ett koncerngemensamt

projekt med syfte att kvantifiera och sätta mål för att minska matsvinn

och livsmedelsavfall i våra egna processer. I grafen presenteras matsvinn i

produktionen över tid, det vill säga råvara som kunnat bli mat, men av olika

anledningar istället blir biprodukter. Vår målsättning är att denna siffra ska

vara mindre än en procent 2030, jämfört med basåret 2021 då matsvinnet var

1,2 procent. Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi är frivilligt satta

men tar hänsyn till EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall

(PPWR). Målet för matsvinn kopplar till att förebygga i avfallshierarkin och är

anpassat till EU:s mål för matsvinn. Förpackningsmålen kopplar till förebygga,

förbereda för återanvändning och materialåtervinning i avfallshierarkin. Målen

följs upp och utvärderas årligen både lokalt och på koncernnivå. Målen omfattar

cirkulär produktdesign och minimering av primära råvaror genom ökandet av

återvunna material samt ökande av material som är återvinningsbara. Målen

Matsvinn i produktionen (kg)

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

10 000 000

20252024202320222021

Golvavfall Processavfall

Avvisade vid fabrik

1,2% 1,3%

1,4%

3,0%

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 70OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

kopplar inte till andra frågor som rör resursanvändning eller cirkulär ekonomi.

Inga ändringar av mål och motsvarande mått eller bakomliggande mätmetodik,

betydande antaganden, begränsningar, källor och processer för att samla

uppgifter har gjorts under året. Målen bygger på sammanfattande vetenskaplig

bevisning kopplat till plastanvändning, matsvinn, återvinningsbarhet och

återvunnet material. Samtliga mål har fastställts genom interna intressent-

dialoger, men inte i samråd med externa intressenter. Utvecklingen mot målen

är i linje med vad som ursplingen planerats. Förändringar i prestationen mot

att uppnå målen grundas i förbättrad datakvalitet.

MÅTT

E5-4

Resursinflöden

I Scandi Standards värdekedja finns det ett antal steg som inkluderar inköp

av levande djur, till exempel avelsdjur och föräldradjur. Äggen från kläckäggs-

gårdarna skickas till kläckning och de dagsgamla kycklingarna skickas sedan

till gårdar för uppfödning. Detta är resurskrävande processer som kan ha

negativ inverkan på miljön. Scandi Standard arbetar därför kontinuerligt med

att ta fram initiativ för att maximera resursanvändningen och säkerställa att

varje kyckling, och hela kycklingen räknas och används i så stor utsträckning

som möjligt. Fokus är också på att minimera mängden plast där det är möjligt.

I inköpsprocessen prioriteras rena, icke-sammansatta material, och återvunnet

eller tunnare material väljs om möjligheten finns. För att beräkna resursinflö-

den kopplade till både biologiska inköp och förpackningsmaterial används

leverantörsfakturor och relevant leverantörsunderlag som primära datakällor.

E5-5

Resursutflöden

Inverkningar och möjligheter kopplat till resursutflöden är minskat matavfall

och högre nyttjandegrad av kycklingen samt hög resursanvändning, avfall och

matsvinn. Skärpt lagstiftning och trender för cirkulär ekonomi inom exempel-

vis förpackningar påverkar Scandi Standard. Inom EU ska allt plastemballage

kunna återanvändas eller materialåtervinnas senast 2030. Första prioritet i

Scandi Standards förpackningsstrategi är att säkerställa kvalitet och hållbarhet

på produkterna för att minska matsvinnet och öka livsmedelssäkerheten.

Detta med fortsatt fokus på produktkvalitet och förpackningens funktion.

Exempelvis använder vi nu i Danmark, Sverige, Irland och Norge helt eller delvis

tråg av återvunnen PET, så kallad rPET.

Plastanvändning i förpackningar

Plastintensitet (g plast / kg produkt) Andel tråg tillverkade av återvunnen plast (%)

2025 2024 2022 2025 2024 2022

Scandi Standard 15,7 16,1 14,8 57,8 55,5 54,5

Danmark 16,6 14,9 13,0 87,6 88,4 98,0

Finland 28,4 28,6 22,0 0,0 0,0 0,0

Irland 14,1 14,2 14,4 32,9 33,7 11,0

Litauen 1,7 n/a n/a n/a n/a n/a

Nederländerna 41,8 n/a n/a n/a n/a n/a

Norge 17,8 18,2 17,9 90,5 84,4 58,0

Sverige 14,5 15,4 14,7 78,5 66,0 74,0

Plastintensiteten är beräknad som volym inköpt förpacknings- och produktionsplast per kilo kyckling. Andel tråg tillverkade i återvunnen plast är baserat på volym (kg). I Finland är det i nuläget inte möjligt att

introducera plasttråg av återvunnet material på grund av hur det lokala återvinningssystemet är utformat.

Andel återvinningsbarhet, återvunnet material samt plastvolym i förpackningar

Material i förpackningar

som är återvunnet (%)

Material i förpackningar

som kan återvinnas (%)

Plast använt i

förpackningar (ton)

2025 2024 2023 2025 2024 2023 2025 2024 2023

Scandi Standard 57,1 56,6 54,0 91,0 90,8 90,1 5 440 5 165 4 648

Danmark 74,5 74,6 67,0 95,0 94,5 93,0 1 780 1 587 1 677

Finland 4,5 2,8 0,0 74,5 72,7 80,0 618 600 392

Irland 42,7 43,9 38,0 83,6 88,6 88,0 1 220 1 141 1 030

Litauen 55,9 n/a n/a 99,2 n/a n/a 30 n/a n/a

Nederländerna 63,2 n/a n/a 97,9 n/a n/a 34 n/a n/a

Norge 65,3 67,1 67,0 93,4 93,5 92,6 645 663 493

Sverige 40,8 38,1 37,0 91,2 87,8 85,0 1 113 1 174 1 056

Procenten är beräknad från den totala mängden inköpt material som används i förpackningar i ton. Dessa är nyckeltal kopplade till Scandi Standards strategi förförpackningar där fokuset ligger på reducering,

återanvändning och återvinning.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 71OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Sammanlagda mängden avfall

i den egna verksamheten

2025

Farligt Icke-farligt

Sammanlagda mängd avfall (ton) 27 46 883

Totala mängd i vikt som avletts från

bortskaffande (ton) 12 12 116

– Förberedelse för återanvändning (ton) 0 10 571

– Materialåtervinning (ton) 12 1 423

– Andra återvinningsförfaranden (ton) 1 123

Total mängd i vikt avsedd för bortskaffande

(ton) 15 4 060

– Förbränning (ton) 14 3 933

– Deponi (ton) 1 98

– Annat bortskaffningsförfarande (ton) 0 29

Procent av icke materialåtervinningsbart

avfall (%) 54% 9%

Total mängd radioaktivt avfall (ton) 0 0

Aktuella avfallsflöden Livsmedelsavfall

Material som avfallet består av Biomassa, plast, kartong

Resursinflöden 2025

Totalvikten på de produkter och det tekniska och biologiska

materialet (ton) 336 224

Procentandelen biologiskt material (och biodrivmedel som

används för andra ändamål än energi) som används för att

tillverka företagets produkter och tjänster (inklusive förpack-

ningar) som har hållbart ursprung (%) 95%

Vikten på de återanvända eller återvunna delar (ton) 8 697

Procent av återanvända eller återvunna delar (%) 3%

Vikten på sekundära mellanprodukter och sekundära

material (ton) 0

Procent av sekundära mellanprodukter och sekundära

material (%) 0%

Total vikt sekundära material (ton) 8 697

Procent av sekundära material (%) 3%

Avfall

Hela kycklingen tas tillvara i förädlingsprocessen. Av varje kyckling blir i snitt

72 procent livsmedel och resterande 28 procent biprodukter i form av exem-

pelvis djurfoder, biogas eller bioolja. Svinn i processen finns framför allt då det

kommer till djur och råvara som av olika anledningar inte kan användas. Sett

till hela värdekedjan är även kund- och konsumentledet viktigt för att minska

mängden matsvinn. Där bidrar Scandi Standard med innovativa förpacknings-

lösningar, vägledning till konsumenter och optimering av produktflödet till och i

livsmedelsbutikerna. Utöver det biologiska avfallet är det avfall som uppkom-

mer i våra anläggningar främst emballage och annat brännbart material.

Avfallssortering och uppföljning av volymer för respektive avfallsfraktion sker

på alla större produktionsanläggningar.

E5 REDOVISNINGSPRINCIPER

Matsvinn

Matsvinn i produktion inkluderar golvavfall, processavfall och råvara som

på grund av felhantering i produktionen inte kan användas. För 2025 inklude-

rades för första gången den irländska anläggningen i sammanställningen av

matsvinnsdata. Litauen och Nederländerna är ännu inte inkluderat. Under 2024

påbörjades ett arbete för att sammanställa livsmedelsavfallsdata, vilket

inkluderar organiskt material som förbränns, men inte sådant där material

eller näringsämnen kan återvinnas. Arbetet med att förbättra datakvaliteten

fortgår, med fokus på information om hanteringen av livsmedelsavfallet, för

att säkerställa en mer heltäckande och tillförlitlig rapportering framöver.

Nyttjandegraden av kycklingen

Beräkning av nyttjandegraden av kycklingen beräknas som andel av kycklingen

som kan använda till livsmedelsproduktion och andelen som går till biprodukter

eller livsmedelsavfall. Beräkningen görs genomsnittligt över alla Ready-to-cook-

anläggningar och beräknas som grillvikt i förhållande till levandevikt.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 72OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

S1 DEN EGNA ARBETSKRAFTEN

Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont

Anställdas hälsa och säkerhet

I högriskdelar av verksamheten, såsom produktionsfasen

finns det risk för negativ påverkan på anställdas hälsa och

säkerhet, vilket även kan påverka medarbetarnöjdhet.

Kort sikt

Arbetsförhållanden

Olika moment i produktionen kan medföra arbetsmiljörisker.

Bristande kommunikation, exempelvis språkbarriärer, kan leda

till missförstånd, och användning av bemanningsföretag kan

innebära begränsad insyn i arbetsförhållanden.

Kort-, medel-

lång sikt

Risk Möjlighet Negativ inverkan

INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

SBM-3; S1 SBM-3

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

Ett fokusområde i Scandi Standards strategi är bättre tillsammans vilket

bland annat fokuserar på samarbete och hur anställdas intressen, åsikter och

rättigheter tillvaratas på bästa sätt. En av Scandi Standards största utmaningar

är att attrahera och behålla kompetenta medarbetare, både i produktionen

och bland kontorsanställda. Under det gångna året har ett flertal initiativ

gjorts för att arbeta med inverkningar, risker och möjligheter kopplade till

våra medarbetare. Under det kommande året avser Scandi Standard fortsätta

stärka arbetet med utbildning och kompetensutveckling, HR-processer

samt hälsa och säkerhet. Inom Scandi Standards ledarskapsprogram har

det under året genomförts utbildningar med ledningsgrupperna och lokala

ledardagar för linjechefer i Sverige och Danmark. Utbildningar finns även

tillgängliga i vårt digitala lärverktyg som stödjer 130 språk och under 2025

har ett koncerngemensamt HR IT-system implementerats. HR-avdelningen är

ansvarig för att följa upp inverkan på och risker för våra medarbetare. Inga av

Scandi Standards anläggningar eller länder anses ha signifikant risk för barn-

eller tvångsarbete. Under året har inga väsentliga inverkningar inträffat. Alla

medarbetare som ingår i vår arbetsstyrka, oavsett anställningsform, inklusive

konsulter och personal från bemanningsföretag och som påverkas av vår

verksamhet omfattas av både väsentlighetsbedömningen och de upplysningar

som lämnas. Det finns inga identifierade risker och möjligheter som uppstått

till följd av beroende av särskilda grupper. Väsentliga, negativa inverkningar

beror på enskilda händelser.

POLICYER

S1-1

Policyer för den egna arbetskraften

Scandi Standard har tre relaterade policyer vilka är uppförandekoden, policyn

för hälsa och säkerhet samt visselblåsarpolicyn.

Uppförandekod

Scandi Standards koncerngemensamma uppförandekod ligger till grund för

att hantera väsentliga inverkningar och tillhörande risker och möjligheter

rörande den egna arbetskraften, oavsett anställningsform. Genom samarbete

med medarbetare i den egna arbetskraften genom etablerade dialog- och

samverkansprocesser såsom medarbetarundersökningar och visselblåsar-

system säkerställer Scandi Standard samråd med den egna arbetskraften.

Uppförandekoden inkluderar respekt för mänskliga rättigheter, liksom andra

nyckelområden relaterat till arbetsvillkor och medarbetarnas rättigheter såsom

motverkande av diskriminering och trakasserier. Uppförandekoden definierar

diskrimineringsgrunder såsom etniskt ursprung, ras, kön, funktionshinder,

civiltillstånd, ålder, religion, politisk tillhörighet, nationell härkomst eller socialt

ursprung, sjukdom, medlemskap i arbetstagarorganisationer inklusive fack-

föreningar, sexuell läggning eller liknande. Scandi Standards uppförandekod

gör ingen särskild åtskillnad som rör inkludering eller positiv särbehandling av

personer i den egna arbetskraften som är särskilt sårbara. Scandi Standards

uppförandekod tydliggör att då negativ inverkan kopplat till mänskliga rättighe-

ter har identifierats ska företaget gottgöra, eller göra det möjligt att gottgöra.

Uppförandekoden är utformad i enlighet med FN:s vägledande principer för

företag och mänskliga rättigheter och tillämpas som grund för att identifiera,

bedöma och hantera verksamhetens direkta och indirekta inverkningar på

mänskliga rättigheter. Uppförandekoden anger att människohandel, tvångs-

arbete och barnarbete är förbjudet. Uppförandekoden beskriver rutiner som

ska säkerställa att diskriminering förebyggs, minskas och åtgärdas när det

upptäcks, liksom att mångfald och inkludering främjas generellt.

Mänskliga rättigheter

Scandi Standard har ingen separat policy för mänskliga rättigheter, då det

regleras av uppförandekoden.

Hälsa och säkerhet

Koncernens samlade policy för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen tydliggör

Scandi Standards åtagande för en god arbetsmiljö, hälsofrämjande arbete,

och att säkerställa efterlevnad av lagstiftning och standarder på området. I

enlighet med policyn har risker identifierats kopplade till anställdas hälsa och

arbetsförhållanden. Policyn adresserar arbetsmiljörisker. Vidare omfattas hur

Scandi Standard övervakar efterlevnad av policyn. Koncernledningen ansvarar

för implementering av policyn medan det operativa arbetsmiljöarbetet och

arbetet med arbetsmiljöledningssystem ligger lokalt hos respektive bolag och

på varje specifik produktionsanläggning.

Likabehandling och icke-diskriminering

Likabehandling och icke-diskriminering är centrala delar av den koncern-

gemensamma uppförandekoden. Scandi Standard har ingen separat policy

för att motverka trakasserier eller främja lika möjligheter, utan dessa frågor

regleras av uppförandekoden.

RUTINER FÖR KONTAKTER OCH GOTTGÖRELSE

S1-2

Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och

arbetstagarrepresentanter angående inverkningar

I alla länder sker medarbetarengagemang på flera nivåer och i olika former,

ofta genom en kombination av facklig samverkan, arbetsmiljöarbete,

informationsdelning och strukturerad dialog mellan anställda och ledning.

De medarbetare som tillhör särskilt utsatta grupper omfattas av samma

mekanismer som övriga anställda. Engagemang sker både regelbundet och

vid behov, och involverar såväl lokal som central nivå i organisationen.

Socialt

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 73OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Fackliga representanter spelar en nyckelroll i Danmark, Finland, Norge,

Sverige, Nederländerna och Irland och deltar i återkommande möten med HR

och företagsledning. I Danmark hålls exempelvis både lokala och centrala

samarbetsmöten två gånger om året, medan Finland har vecko- och månatliga

möten. I Norge underlättas engagemanget genom flera organ som arbetsmiljö-

kommittén (AMU), skyddsombud och fackliga representanter, med möten som

hålls vid behov, samt kvartalsvis och månadsvis. Irland har kommunikation

via nyhetsbrev, digitala plattformar och informationsskärmar, men håller även

månatliga fackliga möten.

I Sverige har ledningen möte med fackliga representanter fyra gånger per

år samt veckovis lokalt på anläggningen. Engagemang sker också genom

medarbetarundersökningar, utvecklingssamtal och skyddsinspektioner.

Undersökningsresultaten följs upp i möten mellan chefer och anställda, där

förbättringsområden identifieras, beslut tas och handlingsplaner utvecklas.

Återkommande informationsmöten hålls också av avdelningschefer, direktörer

och landschef. Det följs upp årligen i medarbetarundersökningen om

medarbetarna anser att förbättringar har skett sedan föregående undersök-

ning. Frekvensen för dialog varierar mellan länder, men inkluderar vanligtvis

veckovisa skyddsronder, månatliga fackliga möten, kvartalsvisa informations-

möten och årliga prestationsutvärderingar. I vissa fall, som i Danmark, regleras

strukturen av nationella avtal.

Ansvaret för att säkerställa att dialog sker och att dess resultat förmedlar

företagets strategi och arbetsmiljöarbete ligger främst hos HR-funktioner,

chefer och den verkställande ledningen. På koncernnivå är HR- och kom-

munikationschefen den mest seniora rollen som ansvarar för att säkerställa

att kontakter äger rum och att resultaten från dem beaktas i beslut. I Danmark

leder HR-chefen det centrala företagsrådet, medan lokala chefer leder lokala

möten. I Finland och Sverige delas ansvaret mellan landschef, HR-chefer och

ledningsgrupper på olika nivåer. I Norge och Irland är HR och chefer huvudsak-

ligen ansvariga. Sammanfattningsvis återspeglar den övergripande bilden ett

starkt fokus på strukturerad dialog, arbetsplatssäkerhet och kommunikation

i hela koncernen, med lokala variationer i form och frekvensberoende på

nationella avtal och företagskultur.

S1-3

Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom

vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem

Scandi Standards visselblåsarfunktion är tillgänglig för alla anställda som en

kanal för upplevda problem som behöver åtgärdas och lösas. Visselblåsar-

funktionen är tillgänglig för anställda och deras representanter samt konsulter.

Det är viktigt att kanalerna är lättillgängliga. De kanaler som Scandi Standard

använder utvärderas och kontrolleras för att säkerställa processeffektivitet

och att anställda är medvetna om och känner sig bekväma med att använda

dessa kanaler. I medarbetarundersökningen frågar vi anställda om de känner

sig bekväma med att dela sina tankar och idéer utan rädsla för negativa

konsekvenser.

Våra värderingar och standarder är viktiga för oss, och vi vill att våra

anställda tar ansvar för att säga ifrån när de ser att en chef eller en kollega inte

lever upp till dem. I de flesta fall kräver detta att de har modet att utmana sina

kollegors beteende på ett lämpligt och artigt sätt. Ibland är detta inte möjligt, i

vilket fall de bör ta upp sina problem med sin chef eller annan lämplig person

eller funktion inom företaget, såsom personalavdelningen, Group Legal, Group

Compliance, Group Sustainability eller landsledning.

Den anonyma visselblåsarfunktionen är ett alternativt sätt att rapportera

allvarliga missförhållanden i fall där anställda inte känner sig bekväma med att

rapportera via ovanstående kanaler. Alla accepterade rapporter om påstådda

missförhållanden kommer att bli föremål för en utredning i enlighet med

visselblåsarriktlinjerna. Visselblåsarteamet avgör lämplig utredningsmetod.

Mer information om visselblåsarfunktionen finns under G1-1.

Scandi Standard har åtagit sig att hantera väsentliga negativa effekter på

sin personal genom en strukturerad metod:

1. Identifiering av effekter:

Regelbundna bedömningar och revisioner genomförs för att identifiera

potentiella eller faktiska väsentliga negativa effekter på personalen, såsom de

som rör arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter.

2. Samverkan med berörda individer:

Berörda anställda engageras på ett transparent och respektfullt sätt för att

förstå deras klagomål.

3. Åtgärdsmekanismer:

Korrigerande åtgärder vidtas för att åtgärda de bakomliggande orsakerna till

väsentliga negativa effekter. Detta kan inkludera ändringar i policyer, utbild-

ningsprogram, disciplinära åtgärder eller justeringar av arbetsplatsens rutiner.

4. Övervakning och kontinuerlig förbättring:

Företaget övervakar effektiviteten av korrigerande åtgärder och justerar

sitt tillvägagångssätt baserat på feedback och förändrade omständigheter.

Lärdomar integreras i företagets policyer för att förhindra att det återkommer.

ÅTGÄRDER

S1-4

Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och

strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga

möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders

ändamålsenlighet

Scandi Standard identifierar åtgärder för inverkan på anställdas hälsa och

säkerhet och arbetsförhållanden genom en kombination av interna och externa

processer. Dessa processer inkluderar riskbedömningar, medarbetarundersök-

ningar och klagomålsmekanismer. Uppförandekoden och policyn för hälsa och

säkerhet används för att vägleda bedömningarna samt säkerställa efterlevnad

av internationella standarder. Vidare underlättar incidentrapportering och

uppföljning för Scandi Standard att förstå potentiella risker och vidta kor-

rigerande åtgärder. Uppförandekoden och regelbundna revisioner säkerställer

efterlevnad gentemot internationella arbetsstandarder, vilket reducerar risken

för oetiskt agerande. Programmen för hälsa och säkerhet innefattar rutin-

Arbetsskador med frånvaro

(LTIFR, antal skador med frånvaro per miljon arbetade timmar)

Mål 2030 2025 2024

(Basår)

2021

Scandi Standard <15,0 18,7 27,1 39,2

Danmark 17,4 30,0 18,0

Finland 21,6 39,5 55,8

Irland 17,4 16,7 42,7

Litauen 20,8 n/a n/a

Nederländerna 27,1 n/a n/a

Norge 12,7 8,7 23,3

Sverige 23,2 38,4 61,4

Sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador följs upp på respektive anläggning och rapporteras i

gemensamma system. Två av olyckorna som inträffade under året har orsakat bestående men.

Totalt inträffade 131 skador med sjukfrånvaro under året och totalt antal arbetade timmar var

7 001 873. Antal skador med sjukfrånvaro och arbetade timmar omfattar inte huvudkontoret.

De vanligast förekommande olyckorna är fall (samma nivå), klämd mellan föremål, fall från höjd

samt träffad av rörligt föremål. Siffrorna inkluderar både anställda och medarbetare som inte är

anställda (om tillämpbart). Scandi Standard har övergripande noll-vision för olyckor, med lokala

mätbara delmål i arbetet med säker arbetsmiljö.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 74OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

MÅTT

S1-6

Uppgifter om företagets anställda

Antalet anställda varierar säsongsmässigt. Under sommaren ökar antalet

tillfälligt anställda, samtidigt som antalet tillsvidareanställda minskar. Denna

variation beror på verksamhetens behov av extra arbetskraft under högsäsong.

Könstillhörighet

Antal

anställda

Män 2 448

Kvinnor 1 835

Annat 0

Ej angivet 0

Totalt anställda 4 283

Land Kvinnor Män Övriga

angivet Totalt

Danmark 445 644 0 0 1 089

Finland 138 191 0 0 329

Irland 506 673 0 0 1 179

Litauen 106 132 0 0 238

Nederländerna 20 42 0 0 62

Norge 237 171 0 0 408

Sverige 383 595 0 0 978

Personalomsättning 2025

Personalomsättning (%) 15%

Totala antalet anställda som lämnade företaget 641

inspektioner och riskbedömningar för att proaktivt identifiera och minimera

risker. Genom medarbetarutbildning säkerställs efterlevnad av dessa riktlinjer i

hela organisationen.

Ledningssystemen för arbetsmiljö omfattar både anställda och inhyrd

arbetskraft. Produktionsverksamheten i Danmark som är certifierad enligt ISO

45001, representerar ungefär 25 procent av koncernens anställda eller

1 089 personer. Allvarligare olyckor inträffar mycket sällan, däremot har Scandi

Standard en återstående utmaning i att fortsätta arbetet med att minska det

totala antalet olyckshändelser. Under 2021 ökade antalet inträffade arbets-

skador som leder till sjukfrånvaro från en redan hög nivå, vilket ledde till att

ett koncernövergripande förbättringsprogram startades och rotorsaken till

samtliga olyckor analyserades. Syftet med förbättringsprogrammet är att

minska olycksfrekvensen, genom att stärka det förebyggande och syste-

matiska arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på att åtgärda identifierade risker i

anläggningarna, skapa en starkare säkerhetskultur, dela erfarenheter mellan

produktionsanläggningar och vidareutveckla gemensamma arbetssätt och

rapporteringssystem. Transparens och tydliga, enhetliga nyckeltal är viktiga

delar i förbättringsprogrammet, liksom att stärka ägarskap och lokala

målsättningar. Arbetet fortsätter nu för att ytterligare förbättra och stärka vårt

arbete med arbetsmiljö, bland annat genom att på ett tydligare och koncern-

gemensamt sätt rapportera och följa upp tillbud men även genom att stärka

och förtydliga processer, styrning och policyer. Scandi Standard allokerar

resurser genom att ha minst en dedikerad ansvarig för hälsa och säkerhet per

land eller anläggning. Inga betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter krävs

för att genomföra åtgärdsplanerna då det är en del av det löpande arbetet

med att minimera de negativa inverkningar på den egna arbetskraften. I

investeringsprocessen inkluderas inverkningarna på den egna arbetskraften

genom utvärdering om ny teknik eller investering kan bidra till förbättringar i

arbetsmiljön eller minska risken för skador. Scandi Standard har under året

också arbetat med att göra information tillgänglig på flera språk till exempel

finns de flesta utbildningarna i det interna digitala utbildningsverktyget på

alla lokala språk. Under året togs också utbildningsvideos fram på alla lokala

språk inom hälsa och säkerhet vilka har införts på alla anläggningar för att

öka medvetenheten och riskminimering kring skador och göra information

om hälsa och säkerhet tillgängligt på ett språk som anställda förstår. Scandi

Standard säkerställer genom ovan processer att minimera orsakan eller bidrag

till väsentlig negativ inverkan på den egna arbetskraften. Tidshorisonten för

genomförandet av åtgärderna sträcker sig fram till målåret som är 2030. När

det kommer till att erbjuda gottgörelse för de som har åsamkats skada genom

väsentlig negativ inverkan utvärderas de lokalt löpande av ansvarig personal i

samband med att incidenter uppkommer. Inga faktiska incidenter har inträffat

under året som krävt gottgörelse. Presenterade åtgärder följs upp månadsvis

genom rapportering av olyckor som leder till frånvaro och utvärderas i hälso-

och säkerhetsforum tillsammans med respektive anläggningsansvarig för

området.

MÅL

S1-5

Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva

inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Scandi Standard samråder direkt med den egna arbetskraften och arbetstagar-

representanter vid formulering av målen, kontroll och uppföljning mot målen

samt i dialog för att dra lärdomar, förbättringar att göra kopplat till insatserna

för att nå målen. Målet avseende arbetsskador (LTIFR) är kopplade till de

identifierade riskerna kring hälsa och säkerhet samt arbetsförhållanden,

och sträcker sig från basåret 2021 till målet 2030. De flesta medarbetare

arbetar i en produktionsmiljö där fysiska hälso- och arbetsmiljörelaterade

risker förekommer. De identifierade riskerna avseende anställdas hälsa och

säkerhet ligger till grund för Scandi Standards nollvision för arbetsolyckor.

Scandi Standard mäter måluppfyllnad per kvartal, målen har bidragit till tydliga

förbättringar och reducering av skador med frånvaro. Vidare arbetar Scandi

Standard förebyggande och systematiskt med såväl fysiska arbetsmiljörisker

som psykosocialt arbetsklimat och företagskultur. Sjukfrånvaro och arbets-

relaterade skador följs upp på respektive anläggning och på koncernnivå.

Lokala delmål sätts i varje land och dessa är kopplade till Scandi Standards

incitamentsprogram på såväl koncernnivå som på lokal nivå. Olyckor följs upp

per produktionsanläggning samt i produktionens gruppgemensamma dagliga

avstämningar och sedan kvartalsvis per land och månadsvis i koncernled-

ningen och i ordinarie styrelsemöten. Skillnaderna mellan länderna är delvis

strukturella, Ready-to-eat segmentet har en lägre arbetsskadefrekvens än

Ready-to-cook, men beror även på historiskt arbete med säkerhetskultur

där fokus ligger på att stärka arbetet i hela koncernen. Vid arbetsrelaterade

dödsfall redovisas de på årsbasis då de sker väldigt sällan, liksom om någon

av olyckorna under året har lett till bestående men.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 75OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Heltidsekvivalenter 2025 nedbrutet per land

Region

Antal

anställda

Antal tillsvidare-

anställda

Antal tillfälligt

anställda

Antal behovs-

anställda

Antal heltids-

anställda

Antal deltids-

anställda

Danmark 922 847 74 0 907 7

Finland 313 291 22 29 291 4

Irland 1 059 1 041 18 27 940 86

Litauen 180 180 0 0 167 12

Nederländerna 22 22 0 0 21 7

Norge 342 316 26 5 266 78

Sverige 831 731 100 0 784 24

Total 3 670 3 429 241 61 3 375 219

Heltidsekvivalenter 2025

Avtalstyp Kvinnor Män Övriga Uppgift saknas Totalt

Antal anställda 1 569 2 100 0 0 3 670

Antal tillsvidareanställda 1 481 1 948 0 0 3 429

Antal tillfälligt anställda 88 153 0 0 241

Antal behovsanställda 24 37 0 0 61

Antal heltidsanställda 1 410 1 965 0 0 3 375

Antal deltidsanställda 128 91 0 0 219

S1-7

Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft

Icke-anställda i företaget är personer som tillhandahålls av en tredje part.

Detta avser främst inhyrd personal och konsulter.

S1-8

Kollektivavtalstäckning och social dialog

Andel anställda som omfattas av kollektivavtal och andel som är anställda

på ett driftställe där de företräds av arbetstagarrepresentanter redovisas per

land i tabellen på sidan 77. Kollektivavtalstäckningen inom Scandi Standard är

93 procent. För medarbetare som inte omfattas av kollektivavtal gäller lokala

lagar och regler, samt relevanta branschstandarder för exempelvis löne-

sättning.

Sammanlagda antalet arbetstagare i den egna

arbetskraften som inte är anställda i företaget

Antal personer

2025

Danmark 43

Finland 0

Irland 0

Litauen 24

Nederländerna 3

Norge 10

Sverige 39

Totalt 119

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 76OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

S1-9

Mångfaldsindikatorer

Kollektivavtalstäckning Social dialog

Täckningsgrad Anställda i EES (för länder med > 50 anställda som representerar

> 10% av det totala antalet anställda)

Anställda – utanför EES (uppskattning för regioner med > 50 anställda

som representerar > 10% av det totala antalet anställda)

Företrädare på arbetsplatsen (endast EES) (för länder med > 50

anställda som representerar > 10% av det totala antalet anställda

0-19% Litauen Litauen

20-39%

40-59%

60-79%

80-100% Irland, Norge, Sverige, Finland, Nederländerna, Danmark Irland, Norge, Sverige, Finland, Nederländerna, Danmark

S1-10

Tillräckliga löner

Alla anställda och icke-anställda får en rimlig lön, i linje med tillämpliga

riktmärken.

S1-13

Mått för utbildning och kompetensutveckling

Prestations- och karriärutvecklingsöversyner 2025

Procentandelen anställda som deltog i regelbundna

prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) 31,6%

Procentandelen kvinnor som deltog i regelbundna

prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) 32,5%

Procentandelen män som deltog i regelbundna

prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) 31,0%

Procentandelen övriga som deltog i regelbundna

prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) n/a

Procentandelen uppgift saknas som deltog i regelbundna

prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) n/a

Genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd Antal timmar

Per anställd 11,2

Kvinnor 10,5

Män 11,8

Könsfördelningen på företagsledningsnivå 2025

Antal och procent (%) kvinnor 16 (28%)

Antal och procent (%) män 41 (72%)

Antal och procent (%) övriga 0 (0%)

Antal och procent (%) där uppgift saknas 0 (0%)

Åldersfördelning 2025

Antal anställda och procent (%) under 30 år 726 (17%)

Antal anställda och procent (%) mellan 30-50 år 2 449 (57%)

Antal anställda och procent (%) över 50 år 1 108 (26%)

S1-14

Mått för arbetsmiljö

På respektive produktionsanläggning bedrivs regelbunden utbildning inom

arbetsmiljö med fokus på anläggningsspecifika risker där medarbetare bland

annat utbildas i identifiering och rapportering av risker. En viktig del av arbetet

med arbetsmiljö är också regelbunden dialog mellan anställda och ledning på

respektive produktionsanläggning, exempelvis genom arbetsmiljökommittéer.

Koncernens samlade policy för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen tydliggör

Scandi Standards åtagande för en god arbetsmiljö, hälsofrämjande arbete, och

att säkerställa efterlevnad av lagstiftning och standarder på området. Ansvar för

implementeringen av policyn, det operativa arbetsmiljöarbetet och arbete med

arbetsmiljöledningssystemet ligger hos respektive bolag och på varje specifik

produktionsanläggning. Scandi Standard arbetar löpande med att minska det

totala antalet olyckshändelser. Fokus ligger på att åtgärda identifierade risker

i anläggningarna, skapa en starkare säkerhetskultur, dela erfarenheter mellan

produktionsanläggningar och vidareutveckla gemensamma arbetssätt och rap-

porteringssystem. Transparens och tydliga, enhetliga nyckeltal är viktiga delar i

förbättringsprogrammet, liksom att stärka ägarskap och lokala målsättningar.

Under det tredje kvartalet inträffade en arbetsrelaterad dödsolycka på en av

gårdarna i den litauiska verksamheten. Olyckan har utretts internt och i tillägg

till befintligt arbetsmiljöarbete har ytterligare åtgärder vidtagits för att förhindra

framtida olyckor. Olyckan är för närvarande också föremål för utredningar av

berörda myndigheter. Scandi Standard samarbetar fullt ut i dessa utredningar.

Arbetet fortsätter för att ytterligare förbättra och stärka vårt arbete med

arbetsmiljö, bland annat genom att på ett tydligare och koncerngemensamt

sätt rapportera och följa upp tillbud men även genom att stärka och förtydliga

processer, styrning och policyer.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 77OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

S1-16

Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)

Löneskillnaderna mellan könen presenteras per land och den årliga ersätt-

ningsgraden för samtliga länder redovisas i tabellen nedan.

S1-17

Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter

Scandi Standard har åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter genom

hela värdekedjan. Arbetet med mänskliga rättigheter är en process som är

ständigt pågående. Under 2024 genomfördes en första övergripande analys

av risker kopplat till mänskliga rättigheter som identifierade Scandi Standards

inverkan kopplat till mänskliga rättigheter och kartlade de mest allvarliga

riskerna. Arbetet med att systematiskt integrera mänskliga rättigheter på ett

bredare plan i verksamheten fortsätter. Inverkan på mänskliga rättigheter är

en viktig pelare i den övergripande processen för tillbörlig aktsamhet och i

Scandi Standards riskprocess. Under 2025 har inga incidenter, anmälningar

eller allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter i den egna verksamheten

inkommit via vår visselblåsarkanal eller andra interna klagomålsmekanismer.

Inga böter, viten och ersättningar för skador relaterade till incidenter relaterade

till mänskliga rättigheter har betalats ut.

Anställda 2025

Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av

företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller

erkända normer eller riktlinjer (%) 100%

Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av

företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller

erkända normer eller riktlinjer vilket granskats internt och/eller

av en certifierad tredjepart (%) 25%

Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador

och arbetsrelaterad ohälsa 1

Antalet registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 472

Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor (%) 67,2

Antalet fall av registreringsbar arbetsrelaterad ohälsa 5

Antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade

skador och dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor,

arbetsrelaterad ohälsa och dödsfall till följd av ohälsa 1 618

Icke-anställda 2025

Andelen icke-anställda som omfattas av företagets arbets-

miljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer

eller riktlinjer (%) 100%

Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador

och arbetsrelaterad ohälsa 0

Antalet registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 2

Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 39,2

Antalet fall av registreringsbar arbetsrelaterad ohälsa 2

Antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador

och dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor, arbets-

relaterad ohälsa och dödsfall till följd av ohälsa 57

Land

Aggregerad

löneklyfta(%)

Danmark 16,1%

Finland

7,1%

Irland 8,2%

Litauen

–53,8%

Nederländerna 12,5%

Norge 8,7%

Sverige 5,2%

Totalt 6,4%

2025

Den årliga totala ersättningsgraden (%) 717,7%

S1 REDOVISNINGSPRINCIPER

Antal anställda

Siffrorna avser ett genomsnitt över året. FTE definieras och beräknas som

den faktiska arbetstiden och den betalda sjukfrånvaron dividerat med normal

schemalagd arbetstid för månaden. Antalet anställda redovisas även i not 5 i

den finansiella rapporten.

Icke anställda

Icke anställda definieras som anställda av ett annat bolag som utför

regelbundet arbete på Scandi Standards anläggningar. Icke anställda som

utför en tillfällig tjänst omfattas inte. Siffrorna avser antalet vid årets slut och

presenteras som antal anställda.

Arbetsskador

LTIFR beräknas genom att multiplicera antalet olyckor (som leder till frånvaro

minst dagen efter) med en miljon, dividerat med totala antalet arbetade

timmar, vilket ger antalet olyckor per en miljon arbetade timmar.

Uppgifter om företagets anställda

Antalet anställda redovisas som headcount, vilket innebär det faktiska antalet

personer anställda i företaget vid periodens slut, oavsett sysselsättningsgrad.

Heltidsekvivalenter beräknas genom att den sammanlagda arbetade tiden under

perioden divideras med den arbetstid som motsvarar en heltidsanställning.

Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar

på mänskliga rättigheter inklusive fall emot UN Guiding

Principles och OECD Guidelines for Multinational Enterprises 2025

Sammanlagda antalet diskrimineringsfall, inklusive

trakasserier 0

Antalet klagomål som lämnas in genom kanaler för personer

i företagets egen arbetskraft för att uppmärksamma problem

(inklusive klagomålsmekanismer) och, i tillämpliga fall National

Contact Points för OECD Multinational Enterprises 18

Den sammanlagda mängden böter, viten och ersättningar för

de incidenter och klagomål som redovisats ovan (EUR) 0

Antalet allvarliga människorättsincidenter med anknytning

till företagets anställda 0

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 78OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Personalomsättning

Baseras på antal anställda som lämnat företaget under året dividerat med

antal anställda vid årets slut.

Mångfaldsindikatorer

Mångfaldsindikatorer beräknas baserat på antal anställda vid slutet av

rapporteringsperioden. Ledande befattningar omfattar koncernledning och

respektive lands ledningsgrupp.

Mått för utbildning och kompetensutveckling

Regelbundet deltagande i prestations- och karriärsutvecklingsöversyn inne-

fattar antal personer som deltagit i dessa under rapporteringsåret.

Genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd

Scandi Standard dokumenterar utbildningar för kontorsanställda i sitt digitala

utbildningsverktyg samt genom fysiska utbildningstillfällen, vilket möjliggör

rapportering av utbildningstimmar. För produktionsanställda sker utbildning-

arna fysiskt och deltagandet registreras separat. Genomsnittet är viktad mot

antal FTE:er per land.

Mått för arbetsmiljö - anställda och icke-anställda

Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor beräknas genom att

antal fall divideras med det sammanlagda antalet arbetade timmar personer

(anställda eller icke-anställda) har arbetat multiplicerat med en miljon.

Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)

Aggregerad löneklyfta mellan könen är skillnaden mellan de genomsnittliga

lönenivåerna bland kvinnliga och manliga anställda, uttryckt i procent av

de manliga arbetstagarnas genomsnittliga lönenivåer. Detta inkluderar lön

såväl som rörliga ersättningar. Den årliga totala ersättningsgraden baseras

på den årliga totala ersättningen för den högst betalda anställda, relaterat till

medianvärdet för den totala ersättningen för alla anställda. Den totala årliga

ersättningsgraden är viktad mot antal FTE:er per land.

S2 ARBETSTAGARE I VÄRDEKEDJAN

Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont

Arbetsförhållanden

Sojaproduktion i Sydamerika och andra högriskländer kan

innebära lägre arbetsstandarder och ha en inverkan på

arbetsvillkor och rättigheter. Certifieringar och leverantörskrav

minskar riskerna, men utmaningar kvarstår kring likvärdiga

villkor för alla arbetstagare.

Kort- och

medellång sikt

Risk Möjlighet Negativ inverkan

INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

SBM-3; S2 SBM-3

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

Samtliga arbetstagare i värdekedjan omfattas av rapportering enligt ESRS 2.

Arbetstagare i värdekedjan återfinns i värdekedjan i tidigare led, arbetstagare

på egna anläggningar rapporteras under icke-anställda under S1. Inga särskilt

utsatta grupper har identifierats. Råvaror för vilka det finns en högre risk för

barnarbete eller tvångsarbete bland arbetstagare i värdekedjans tidigare led är

soja. Systematiska risker är kopplade till sojaproduktion och högriskleverantö-

rer, inverkan är inte kopplat till specifika incidenter. Under 2023 antogs ny pro-

cess för hantering av risker relaterade till leverantörer och implementeringen

av den processen har fortsatt under 2024 och 2025. Med stöd i denna process

kan högriskleverantörer både i förhållande till kategori och land identifieras,

och leverantörer som bedöms som hög risk utvärderas av en tredje part. Inom

inköpsorganisationen har dedikerade resurser allokerats till att genomföra

riskanalysen och att utvärdera högriskleverantörer samt följa upp eventuella

förbättringsområden. Arbetsgången för förståelsen för arbetstagare som

stämmer in på vissa kriterier, arbetar i vissa sammanhang eller med en viss typ

av arbetsuppgifter kan löpa större risk att komma till skada har gjorts genom

interna intressentdialoger, dialoger med leverantörer och skrivbordsundersök-

ningar. Fortsätta förbättringar rörande arbetstagare i värdekedjan kommer

fokusera på att slutföra arbetet med att implementera riskhanteringsproces-

sen, stärka arbetet med due diligence-processen med fokus på mänskliga

rättigheter och miljö samt att upprätta en konkret handlingsplan.

POLICYER

S2-1

Policyer för arbetstagare i värdekedjan

Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter

Scandi Standards uppförandekod för leverantörer är formulerad med

principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s

kärnkonventioner som grund.

Supplier Code of Conduct

Scandi Standards koncerngemensamma uppförandekod för leverantörer

ligger till grund för att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

genom krav relaterade till miljöansvar, antikorruption och etik, mänskliga

rättigheter och socialt ansvar motsvarande koncernens egen uppförandekod. I

uppförandekoden för leverantörer specificeras också att leverantörerna måste

säkerställa att kraven förs vidare i kedjan, det vill säga till deras respektive

underleverantörer. Uppförandekoden för leverantörer innehåller krav på

respekt för arbetstagarnas mänskliga rättigheter, kontakter med arbetstagare

i värdekedjan och åtgärder för att gottgöra eller möjligheter för att gottgöra

för inverkningar på mänskliga rättigheter. Uppförandekoden överensstämmer

med internationellt erkända instrument, såsom FN:s Global Compact, FN:s

vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer

för multinationella företag och ILO:s kärnkonventioner om barnarbete,

tvångsarbete, föreningsfrihet, icke-diskriminering och lika lön. Ansvarig för

uppförandekodens innehåll och implementering är koncernens inköpschef,

med stöttning från kvalitets- och hållbarhetsfunktionerna. Under 2024

uppdaterades leverantörsuppförandekoden och godkändes även av styrelsen.

I samband med det beslutades om en process för att få befintliga leverantörer

att skriva under den uppdaterade koden. Efterlevnad av uppförandekoden

säkerställs genom revisioner av leverantörer, det sker även bedömningar av

leverantörer, via en tredje part. Detta beskrivs mer under S2-4. Det systema-

tiska arbetet baseras på processen för utvärdering av leverantörsrisker, vilket

inkluderar en riskscreening på leverantörsnivå avseende riskparametrar såsom

produktionsland och kategori samt branschspecifika risker kopplade till miljö,

mänskliga rättigheter eller etiska frågor.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 79OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

RUTINER FÖR KONTAKTER OCH GOTTGÖRELSE

S2-2

Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar

Scandi Standard kräver att specifika leverantörer undertecknar den koncern-

gemensamma uppförandekoden för leverantörer. I uppförandekoden för

leverantörer, specificeras att lämpliga åtgärder finns på plats för att säkerställa

att koden efterlevs i leverantörens egen verksamhet och värdekedja, såsom

policyer och kontroller, och att dessa kommuniceras till alla anställda, inklusive

möjligheten att använda Scandi Standards visselblåsarfunktion för att

rapportera problem eller missförhållanden gällande efterlevnaden av Scandi

Standards uppförandekod för leverantörer. Vid inrapportering av incidenter

via visselblåsarfunktionen utvärderas ärendet och återkoppling sker oftast

inom 30 dagar, granskningen genomförs av en tredjepart. Direkt dialog och

samråd med arbetstagare och deras representanter sker genom leverantörs-

dialog och genom leverantörsansvarig inköpare. Arbetstagare i värdekedjan

informerar beslut och åtgärder kopplat till högriskleverantörer och hur risker

kan minimeras i värdekedjan för arbetstagare. Kontakt med arbetstagare i

värdekedjan sker genom leverantörsansvarig inköpare och tas regelbundet

i leverantörsutvärderingar och dialoger, kontakter sker i upphandlingar och

löpande i kontakten med leverantörer. Den högst ansvariga för att kontakter

tas och att utkomsten av dessa beaktas är inköpsdirektören. Scandi Standard

har inga globala ramavtal med fackförbund för arbetstagare i värdekedjan.

Ändamålsenligheten i kontakter med arbetstagare i värdekedjan utvärderas

regelbundet igenom leverantörsutvärderingar och i utvärderingen av högrisk-

leverantörer. Mer information om visselblåsarfunktionen återfinns under G1-1.

Rutiner för att gottgöra

Scandi Standards uppförandekod för leverantörer kräver att leverantören

ska sträva efter att tillhandahålla möjligheter till konfidentiell rapportering av

klagomål till alla anställda, oavsett anställningsförhållanden, och säkerställa

att det finns processer för att säkerställa att anställda som framför problem

och uttrycker sina åsikter i trovärdighet skyddas från repressalier i enlighet

med EU:s visselblåsardirektiv eller lokal lagstiftning. Uppförandekoden för

leverantörer kräver att leverantören förser Scandi Standard med all nödvändig

dokumentation relaterad till efterlevnaden av koden på begäran och tillåter

Scandi Standard, eller någon tredjepartsrevisor som agerar på Scandi Standards

vägnar, att utföra revisioner på plats eller genom skrivbordsundersökningar.

S2-3

Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom

vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem

Leverantören och dess anställda kan framföra eventuella frågor om miss-

förhållanden relaterade till lagstiftning eller Scandi Standards leverantörs-

uppförandekod via det visselblåsarsystem som finns tillgängligt på Scandi

Standards externa webbplats. Visselblåsarsystemet drivs av en oberoende

tredje part, vilket möjliggör anonym och konfidentiell rapportering i enlighet

med personuppgiftsskyddsförordningarna (GDPR). Leverantörsuppförande-

koden anger att de personer som använder visselblåsarfunktionen skyddas

från repressalier. Ingen undersökning har gjorts för att analysera huruvida

arbetstagare i värdekedjan känner till och litar på processen. Scandi Standard

bidrar själva till gottgörelse i de fall incidenter uppkommer och bedömer i

effektiviteten av åtgärderna på en incidentsbasis genom interna och externa

intressentdialoger och samverkan.

S2-4

Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värde-

kedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja

de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan,

och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Vårt systematiska arbete baseras på processen för utvärdering av leveran-

törsrisker, vilket inkluderar en riskscreening på leverantörsnivå avseende

riskparametrar såsom produktionsland och kategori samt branschspecifika

risker kopplade till miljö, mänskliga rättigheter och etiska frågor. Under 2023

förtydligades och utökades processen för leverantörsriskbedömning, och

screeningprocessen har strukturerats ytterligare, vilket säkerställer ett riktat

fokus på leverantörer med de mest betydande hållbarhetsriskerna för Scandi

Standard. En betydande justering inkluderar utvidgningen av kravet att alla

indirekta leverantörer av livsmedelsrelaterade material och tjänster, oavsett

storleken på leverantörsförhållandet, ska omfattas av uppförandekoden för

leverantörer. Utvidgningen omfattar leverantörer som tillhandahåller material

och tjänster, såsom personlig skyddsutrustning, kylförvaringslösningar,

kemikalier och externa städtjänster. För övriga leverantörer bibehålls gränsen

om 500 000 SEK per år. I samband med att den nya processen introducerats

har Scandi Standard inlett ett strategiskt partnerskap med EcoVadis, som

tillhandahåller externa hållbarhetsutvärderingar. Samarbetet med EcoVadis

gör det möjligt för Scandi Standard att dra nytta av deras globala nätverk

av leverantörers hållbarhetsutvärderingar, få ökad transparens och främja

samarbete för att driva på kontinuerliga förbättringar inom hållbarhet med

våra leverantörer. Partnerskapet underlättar effektiv, trovärdig och transparent

övervakning av social och miljömässig prestanda i leverantörskedjan, och

säkerställer att kraven i vår uppförandekod för leverantörer följs. Utöver arbetet

med våra direkta leverantörer arbetar Scandi Standard löpande med att minska

potentiella negativa effekter gällande arbetsförhållanden, främst kopplat till

sojaproduktionen i Sydamerika, men även andra länder där risken för negativa

inverkningar relaterat till arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter är

högre än i våra nordiska hemmamarknader. Scandi Standard hanterar dessa

potentiella negativa inverkningar och risker genom krav på certifierad soja,

samt bedömningar av leverantörer från högriskländer. Om en leverantör strider

mot uppförandekoden för leverantörer förväntas leverantören upprätta en plan

för korrigerande åtgärder för att åtgärda situationen, detta inkluderar samtliga

områden såsom mänskliga rättigheter och miljö.

Alla högriskleverantörer är skyldiga att genomgå en hållbarhetsbedöm-

ning utförd av en tredjepart via EcoVadis för att säkerställa att de följer

leverantörsuppförandekoden. En bedömning som resulterar i en totalpoäng

under 50 för leverantören leder till att leverantören placeras på en korrigerande

åtgärdsplan. Leverantörsrelationsinnehavaren ansvarar för att skräddarsy

åtgärdsplanen baserat på de fokusområden som utsetts i bedömningen av

EcoVadis och i samråd med koncernens hållbarhetsfunktion. Leverantören

har fram till nästa års bedömning på sig att förbättra sig och arbeta med den

korrigerande åtgärdsplanen. Åtgärder som vidtagits av leverantören bör synas

i ombedömningen. Åtgärderna följs upp och kontrolleras när ombedömningen

inkommer genom analys av den uppdaterade totalpoängen. Om totalpoängen

ökar anses åtgärderna vara effektiva. Om det inte finns några betydande

förbättringar efter två ombedömningar och två korrigerande åtgärdsplaner kan

en diskussion om leverantörens status inledas. Inga betydande driftsutgifter

eller kapitalutgifter krävs för att genomföra åtgärdsplanerna då det är en del

av det pågående samarbetet och dialog med leverantörerna. Tidshorisonten

för genomförandet av åtgärderna sträcker sig till målåret 2030. Inga specifika

åtgärder har slutförts under året då det är ett pågående arbete, vid händelse av

incidenter som kräver gottgörelse på grund av skada genom väsentlig negativ

påverkan ska det utvärderas och åtgärdas direkt av Group Procurement i

samråd med Group Sustainability. Inga incidenter som kräver gottgörelse

har identifierats under året. För att säkerställa att våra egna affärspraxis

inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa inverkningar på arbetstagare

i värdekedjan har Scandi Standard etablerat interna riktlinjer och processer

som integrerar hållbarhetskrav i inköp. Våra inköpsrutiner är utformade för

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 80OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

att undvika oskäliga tidsramar, prispress eller volymkrav som kan leda till

försämrade arbetsförhållanden hos leverantörer. Vi arbetar proaktivt med

leverantörsdialog för att identifiera och hantera motsättningar, exempelvis

genom att justera leveransplaner eller erbjuda stöd för kapacitetsbyggande.

Dessutom säkerställs att dataanvändning och uppföljning sker transparent och

i enlighet med gällande integritetskrav, vilket stärker förtroendet och möjliggör

kontinuerliga förbättringar utan att skapa ytterligare risker för arbetstagare.

Inga kända allvarliga människorättsrelaterade problem och incidenter i värde-

kedjans tidigare led identifierades under 2025. Vid uppkomst av en faktisk

väsentlig negativ inverkan på arbetstagare i värdekedjan har Scandi Standard

etablerade rutiner för att tillhandahålla eller möjliggöra gottgörelse. Detta sker

genom omedelbar utvärdering och åtgärd i samråd mellan Group Procurement

och Group Sustainability, inklusive krav på korrigerande handlingsplaner och

uppföljning tills situationen är åtgärdad. Utöver riskhantering arbetar vi aktivt

med initiativ som främjar positiva inverkningar, såsom strategiska partnerskap

för hållbarhetsutvärderingar, utbildningsinsatser för leverantörer och utökade

krav på uppförandekod. Dessa åtgärder syftar till att stärka arbetsvillkor,

mänskliga rättigheter och social dialog i hela värdekedjan.

MÅL

S2-5

Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva

inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Målen kopplade till arbetstagare i värdekedjan har fastställts genom interna

intressentdialoger med medarbetare som har nära kontakt med leverantörer.

I stället för direkta leverantörskontakter har målsättningen utgått från

bedömningar från funktioner med god kännedom om leverantörsförhållanden.

Trots nedjusteringar av de tidigare åren, upprätthåller vi samma ambitiösa mål

om att 100 procent av våra högriskleverantörer ska efterleva vår leverantörs-

uppförandekod till 2030. Den förfinade processen visar också på skillnaderna

i riskprofil för våra leverantörer, vilket framgår av vår uppdaterade definition

av högriskleverantörer, som nu tydligt anger riskkriterierna för högriskle-

verantörer som tillhörande en specificerad högriskkategori eller land. Efter

förvärven i Litauen och Nederländerna upplevde Scandi Standard en ökning

av antalet leverantörer under 2025, vilket krävde en analys av den utökade

leverantörsbasen. Under året utvärderades 286 nya leverantörer i enlighet

med leverantörsriskbedömningsprocesserna, varav 20 procent undertecknade

leverantörsuppförandekoden. Analysen och utvärderingen av den återstående

leverantörsbasen kommer att fortsätta under 2026. Implementeringen av Eco-

Vadis följer ett stegvis tillvägagångssätt, med den första gruppen av högriskle-

verantörer bjöds in att genomföra den externa hållbarhetsbedömningen under

2023, en grupp som sedan utökades under 2024 och 2025. Trots ökningen av

leverantörsbasen visade undertecknargraden för leverantörsuppförandekoden

en liten förbättring jämfört med 2024. Den etappvisa implementeringen av

EcoVadis-bedömningar fortsatte under hela 2025, vilket ökade täckningen

bland högriskleverantörer från 54 procent till 69 procent, vilket motsvarar

52 procent av Scandi Standards totala spend med högriskleverantörer. Den

sista fasen av implementeringen kommer att inledas under 2026 och omfatta

tidigare uppskjutna leverantörskategorier. Exklusive dessa kategorier ökade

den justerade leverantörstäckningen från 65 procent till 84 procent, vilket

motsvarar 99 procent av Scandi Standards totala spend med högriskleveran-

törer. Initiativet har gett en omfattande förståelse för mognadsnivån på våra

högriskleverantörers hållbarhetsarbete och processen med att introducera

handlingsplaner och målsättningar för våra leverantörer har även inletts, för att

säkerställa kontinuerlig förbättring av leverantörer med förbättringspotential.

Måluppfyllnad utvärderas genom interna intressentdialoger med medarbetare

som har nära kontakt med leverantörer. Inga lärdomar att eller förbättringar

har identifieras, vad gäller företagets insatser för att nå målen.

S2 REDOVISNINGSPRINCIPER

Under 2023 genomfördes åtgärder för att förbättra metodik och datakvalitet,

vilket resulterade i nedjusteringar av mätvärdena för 2021 och 2022. Den nya,

förbättrade, metodiken har applicerats konsekvent sedan implementeringen

2023 och gäller även för 2025. Signerad uppförandekod beräknas som antal

direkta och indirekta leverantörer som signerat uppförandekoden. Högrisk-

leverantörer definieras baserat på högriskkategori eller land. Aktiv extern

hållbarhetsbedömning beräknas som andel högriskleverantörer som har

genomgått bedömning i Ecovadis.

Signerad uppförandekod

för leverantörer

2025 2024

(Basår)

2021

Direkta leverantörer 81,9% 80,1% 38,8%

Indirekta leverantörer 19,2% 17,9% 8,7%

Högriskleverantörer Mål 2030 2025 2024

(Basår)

2021

Signerad uppförandekod

för leverantörer 100% 73,1% 73,1% 20,5%

Aktiv extern hållbarhets-

bedömning 69,2% 53,8% –

Jämförelsesiffrorna har räknats om baserat på den nya metoden.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 81OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

S4 KONSUMENTER OCH SLUTANVÄNDARE

Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont

Korrekt konsumentinformation

Bristande eller felaktig produktinformation kan skada

konsumenter och påverka förtroendet negativt.

Kort- och

medellång sikt

Biosäkerhet

Brister i livsmedelssäkerhet eller märkning kan leda till

återkallelser, böter och skada varumärket.

Kort-, medellång

och lång sikt

Risk Möjlighet Negativ inverkan

INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

SBM 3; S4 SBM-3

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

Scandi Standards konsumenter är konsumenter som äter kyckling. Det inklude-

rar inte konsumenter av varor farliga för människor, negativa inverkningar

kopplat till personlig integritet, konsumenter beroende av rättvisande informa-

tion eller konsumenter särskilt sårbara för hälso- eller integritetsinverkningar.

Samtliga av Scandi Standards konsumenter omfattas av väsentliga inverk-

ningar, inga konsumentgrupper exkluderas eller har ansetts ha större risk att

komma till skada i den dubbla väsentlighetsanalysen. Att tillgängliggöra lokalt,

hälsosamt, säkert och kostnadseffektivt protein är en av Scandi Standards

huvuppgifter, vilket kräver robusta processer för att garantera att produkterna

är av god kvalitet och säkra att äta för slutkonsumenten. God kvalitet och håll-

barhet på produkterna är också grunden för lönsamhet och att kunna bibehålla

goda kundrelationer. Respektive produktionsplats ansvarar för produktkvalitet

och livsmedelssäkerhet genom en lokal kvalitetschef. På koncernnivå

säkerställs gemensamma processer och system genom koncernfunktionen

för kvalitet- och livsmedelssäkerhet som rapporterar till hållbarhetschefen som

ingår i koncernledningen. Frågor kopplade till produktutveckling och kontakt

med konsumenter hanteras lokalt i respektive landsorganisation.

POLICYER

S4-1

Policyer för konsumenter och slutanvändare

Scandi Standard har två policyer kopplade till inverkan och risker för konsu-

mentinformation och biosäkerhet som går att läsa mer om i tabellen på sidan

90. Samtliga konsumenter omfattas av kvalitets- och livsmedelssäkerhets-

policyn och Clean Label policyn vilka också styr inverkan, risker och möjlig-

heter för konsumentinformation och biosäkerhet. Kvalitets- och livsmedels-

säkerhetspolicyn ligger till grund för arbetet med livsmedelssäkerhet. Sedan

2020 finns en koncerngemensam Clean Label Policy, som med grund i

gällande lagstiftning beskriver vår gemensamma hållning för hälsosamma

produkter och sätter ramar för produktinnehållet inklusive produktinformation.

Policyn är etablerad i samtliga länder och gäller för alla produkter och recept

inom våra egna varumärken, vilket motsvarar 38 procent av Scandi Standards

omsättning. Som verktyg i arbetet har varje land en databas med information

om ingredienser, dess innehåll och sammansättning.

RUTINER FÖR KONTAKTER OCH GOTTGÖRELSE

S4-2

Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare

angående inverkningar

Det finns ett koncerngemensamt system för att hantera klagomål från slut-

konsumenter som är direkt kopplat till vårt kvalitetsledningssystem, vilket

skapar effektivare arbetsflöden och synergier. Systemet möjliggör direkt

engagemang med konsumenter och slutanvändare, eller legitima företrädare.

Insikterna från kontakterna beaktas i beslut och den lokala ledningen för

implementeringen vid respektive anläggning. Kontakt med konsumenter

sker löpande genom lokala kundserviceavdelningar och även via lokala och

koncerngemensamma kvalitetsavdelningar. Kontakt sker vid behov och inte

efter en satt frekvens. Kontakt kan även tas i produktutvecklingsdialoger

och indirekt via kunder som agerar som proxy åt konsumenten. Kontakten

är både proaktiv men sker även i de fall som till exempel en kvalitetsincident

har inträffat. Ändamålsenligheten i kontakter utvärderas genom interna och

externa intressentdialoger samt genom avvikelsehanteringssystemet. Kontak-

terna leder till åtgärder och förbättringsarbete med livsmedelssäkerheten.

S4-3

Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom

vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem

Alla företags webbplatser har ett kontaktformulär där det är möjligt att fram-

föra frågor om produkter och processer. Kontakt via telefon är också möjlig.

Alla konsumenter kan också kontakta sina lokala livsmedelsmyndigheter, som

kommer att administrera kontakten med företaget. Alla frågor och klagomål

spåras, utreds och följs upp av kvalitetsavdelningarna eller medarbetare

som jobbar med kontaktformulären. En visselblåsarfunktion har inrättats i

samarbete med ett externt företag för att underlätta anonym rapportering

av potentiella överträdelser av uppförandekoden. Rapporterade ärenden tas

emot och hanteras av en kommitté bestående av koncernens chefer för HR,

ekonomi och riskhantering. Visselblåsarsystemet finns tillgängligt på Scandi

Standards externa webbplats. Visselblåsarsystemet drivs av en oberoende

tredje part, vilket möjliggör anonym och konfidentiell rapportering i enlighet

med personuppgiftsskyddsförordningarna (GDPR). Mer information om

visselblåsarfunktionen går att hitta under G1-1. Scandi Standard bidrar själva

till gottgörelse om incidenter uppkommer och bedömer i effektiviteten av

åtgärderna på en incidentsbasis genom interna och externa intressentdialoger

och samverkan. Scandi Standard undersöker huruvida konsumenter känner till

och litar på dessa strukturer och rutiner genom interna och externa intressent-

dialoger och genom analys av inkomna fall.

S4-4

Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och

slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna

och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter

och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet har högsta prioritet för Scandi Standard.

Genom våra certifierade ledningssystem, löpande kontroller, mätbara indika-

tioner och krav på både interna och externa producenter säkerställer vi att

våra egna rutiner inte bidrar till väsentliga negativa effekter på konsumenters

och slutanvändares hälsa och säkerhet. Vi arbetar löpande med att förbättra

processer och styrning, med utgångspunkt i certifierade ledningssystem.

Samtliga av våra produktionsanläggningar är tredjepartscertifierade enligt

BRC eller IFS, två internationella kvalitetsledningsstandarder för livsmedels-

säkerhet. Detta inkluderar krav på kvalitetssäkrade arbetssätt, byggnader och

utrustningar, riskanalys enligt Hazard Analysis and Critical Control Points

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 82OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

(HACCP), produktspårbarhet, personalkompetens och hygienrutiner samt

kontroll av både produkter och processer. Utöver det följer vi specifika krav

som olika kunder ställer, på oss som företag eller för en viss produkt eller på

en viss marknad. För att stärka kulturen kring livsmedelssäkerhet genomförs

årligen en undersökning bland alla produktionsanställda, där deltagande och

resultat följs upp. Detta är en del av hållbarhetsmålen till 2030 och genom-

snittet rapporteras i tabellen på sidan 56. Risker för förekomst av oönskade

bakterier och kvalitetsbrister eller livsmedelsbedrägerier i samband med

inköp av ingredienser, är utmaningar som hanteras löpande. De senaste åren

har arbetet med livsmedelssäkerhet stärkts ytterligare under ledning av en

koncernansvarig för kvalitet och produktsäkerhet. Med hjälp av flera mätbara

indikatorer följer och kontrollerar vi produktkvalitet och identifierar eventuella

avvikelser. Temperatur och renhet i anläggningarna, bakterieförekomst,

kontroll av färdiga produkter och reklamationer är några exempel. Särskilt

fokus läggs på att kontrollera eventuell förekomst av patogena bakterier, det

vill säga bakterier som kan orsaka sjukdom. I alla våra marknader gäller att

vår kyckling ska vara helt fri från salmonella och för campylobacter gäller

minsta möjliga förekomst. Regelmässig kontroll av båda dessa bakterier görs

på kycklingarna i stallarna eller vid ankomst till slakteriet. Campylobacter är

en vanlig bakterie över hela världen och förekommer hos både människor och

djur, däribland kycklingar. Salmonella är väldigt sällsynt i Norden men vanligt

i andra delar av världen. För att undvika smitta är det viktigt med handhygien

och att genomsteka kycklingen. Strikta krav på livsmedelssäkerhet ställs på

tredjepartsproducenter. Om det finns en risk för konsumenters hälsa eller att

leverantören inte kan leva upp till kraven kan avtal komma att avslutas. Inga

betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter krävs för att genomföra åtgärds-

planerna då det är en del av det löpande arbetet med livsmedelssäkerhet.

Tidshorisonten för genomförandet av åtgärderna sträcker sig till målåret 2030.

Inga specifika åtgärder har slutförts under året då det är ett pågående arbete,

när det kommer till att erbjuda gottgörelse för de som har åsamkats skada

genom väsentlig negativ inverkan utvärderas de lokalt löpande av ansvarig

personal i samband med att incidenter uppkommer. Resultatet av de löpande

åtgärderna syns bland annat i resultatet från undersökningen i livsmedelssä-

kerhet och uppföljning mot målen utvärderas på koncerngemensamma möte

för samtliga kvalitetsansvariga inom koncernen. Scandi Standard tillhandahål-

ler gottgörelse i förhållande till faktisk väsentlig inverkan till exempel kopplat

till kritiska reklamationer. Processen för gottgörelse följer tydliga rutiner

implementerade av kvalitetsteamet. Ändamålsenligheten vad gäller utförande

och resultat av processen utvärderas löpande av både Scandi Standards och

lokala kvalitetsteam i interna dialoger. Effektiviteten i riskhanteringen följs upp

genom mätning och granskning av kritiska reklamationer och avvikelser samt

interna och externa revisioner som granskar arbetet med livsmedelsäkerhet.

Vid minskning av avvikelser vid revisioner och reducering av kritiska reklama-

tioner anses arbetet vara effektivt.

MÅL

S4-5

Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverk-

ningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Mål kopplat till konsumenter och slutanvändare har satts genom interna intres-

sentdialoger med representanter som har nära kontakt med konsumenter och

slutanvändare i sitt dagliga arbete. Målen har inte satts genom direktkontakt

med konsumenter och slutanvändare utan genom interna proxys med god

kännedom inom livsmedelssäkerhet och som arbetar nära konsument. Inom

Scandi Standard tillämpas en gemensam definition och process för så kallade

kritiska reklamationer. Dessa reklamationer inkluderar återkallelse från kunder

eller konsumenter, förekomst av främmande objekt i produkter, allergener,

fel innehåll eller datummärkning. Bedömningen görs lokalt i respektive land

och kalibreras på koncernnivå. Trenden har under året varit negativ och 14

kritiska reklamationer har rapporterats under 2025, medan det under 2024 inte

rapporterades några. Vid reklamationer utreds rotorsaken för att förebygga

att liknande fel uppstår igen. Förekomst av salmonella och campylobacter

mäts som andel smittade flockar. Under 2025 uppmättes campylobacter i 14,4

procent av flockarna, vilket är något lägre än föregående år men högre än det

långsiktiga målet på 5–10 procent. Salmonella har uppmätts i 0,16 procent av

flockarna, en fortsatt låg siffra inom målspannet. Uppföljning av efterlevnad av

Clean Label Policy görs månadsvis för tre koncerngemensamma indikatorer:

användningen av aromämnet natriumglutamat (MSG/E621), artificiella

färgämnen samt artificiella smakämnen. Målsättningen är att samtliga

ska vara noll till 2030. I genomsnitt förekom E621 under 2025 i fyra danska

produkter per månad, vilket motsvarar 0,2 procent av produkterna inom våra

egna varumärken. Artificiella färgämnen användes i en norsk produkt samt

i fem finska produkter, motsvarande 0,4 procent. När det gäller artificiella

smakämnen kvarstår ett behov i vissa lokala produkter för att uppfylla

specifika smakpreferenser och krav på att undvika allergena ingredienser.

Exempel på detta är pesto i Finland och röksmak i Sverige. I genomsnitt

förekom artificiella smakämnen varje månad i 26 produkter i Finland, Sverige

och Norge, vilket motsvarar 1,6 procent av våra egna varumärkens produkter.

Utöver det koncerngemensamma arbetet med Clean Label Policy arbetar de

lokala produktutvecklingsorganisationerna aktivt med att minska saltinnehållet

i produkterna och lokala mål sätts utefter lokala marknadsförutsättningar och

förväntningar, men det övergripande målet att minska saltanvändningen.

S4 REDOVISNINGSPRINCIPER

Kritiska reklamationer

Under 2021 infördes en ny definition för kritiska reklamationer där begreppet

har förtydligats och bara de reklamationer som relaterar till livsmedelsäkerhet,

hälsa för konsumenten och lagkrav inkluderas numera i rapporteringen. Detta

avser allvarliga avvikelser som främmande föremål (glas, metall, hård plast)

eller allergener i färdiga produkter som kan äventyra livsmedelssäkerheten

eller skada varumärket.

Produktåterkallelser

En produktåterkallelse sker när en produkt redan har nått slutkonsument och

bedöms utgöra en risk för hälsa eller säkerhet (eller på annat sätt inte uppfyller

gällande lagstiftning). En återkallelse föregås av en livsmedelssäkerhets- och

juridisk bedömning och avser endast färdiga produkter.

Salmonella, smittade flockar

Salmonella mäts som andelen smittade flockar i procent och är viktad mot

fågelkvantiteten per land.

Campylobacter

Campylobacter mäts som andel smittade flockar i procent och är viktad mot

fågelkvantiteten per land.

Produktkvalitet och

livsmedelssäkerhet

Mål 2030 2025 2024

(Basår)

2021

Kritiska reklamationer

, antal 0 14 0 7

Produktåterkallelser, antal 0 2 2 6

Salmonella, smittade flockar 0–0,5% 0,16% 0,30% 0,20%

Campylobacter, smittade

flockar 5–10% 14,4% 17,0% 11,90%

Dessa reklamationer inkluderar återkallelse från kunder eller konsumenter, förekomst av

främmande objekt i produkter, allergener, fel innehåll eller datummärkning.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 83OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

G1 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont

Talangattraktion

En negativ företagskultur kan försvåra rekrytering och

behållande av talanger, vilket kan leda till ökade kostnader. En

positiv arbetsmiljö är avgörande för att minska dessa risker.

Kort- och

medellång sikt

Lagändringar

Kommande lagstiftning som begränsar tillväxten av kyckling

kan leda till ökade produktionskostnader och påverka

tillgänglighet och pris på produkter. Detta understryker

behovet av att följa upp och påverka politiska beslut genom

transparent och ansvarsfull dialog med beslutsfattare, för att

säkerställa att nya regler utformas på ett sätt som beaktar

både djurvälfärd och livsmedelsförsörjning.

Kort-, medellång

och lång sikt

Lagefterlevnad

Bristande efterlevnad av lagar och antikorruptionspolicyer kan

leda till böter, förlorat förtroende och affärsmöjligheter.

Kort- och

medellång sikt

Risk Möjlighet Negativ inverkan

SBM 3

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till

strategi och affärsmodell

Affärsetik och ett ansvarsfullt sätt att bedriva verksamhet är centrala delar i

Scandi Standards arbete. Scandi Standard strävar efter att ta tillvara varje med-

arbetares kompetens och att främja en innovativ arbetsmiljö som speglar både

samhället i stort och våra kunders behov. En inkluderande och framgångsrik

företagskultur är avgörande för att säkra framtida kompetens. Företaget

lägger stor vikt vid att bygga en kultur som vilar på starka etiska principer och

en god arbetsmiljö, där uppförandekoden fungerar som vägledande ramverk.

Genom tydlig intern styrning och ett värderingsdrivet ledarskap skapas

förutsättningar för en hållbar företagskultur – även genom hela värdekedjan.

POLICYER

G1-1

Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur

Samtliga affärsetiska policyer är listade i tabellen på sidan 90 och ämnen som

berörs är bland annat djurvälfärd, korruption och mutor samt förbindelser med

leverantörer. Uppförandekoden gäller alla medarbetare och representanter

för Scandi Standard, inklusive styrelsen. Uppförandekoden sätter ramarna för

ett ansvarsfullt agerande vad gäller etik, miljö, sociala frågor och mänskliga

rättigheter. Samtliga medarbetare får en genomgång av koden på det lokala

språket i samband med anställning och får därefter bekräfta att de förstått vad

den innebär. Utbildningen sker sedan löpande vartannat år för att säkerställa

förankring. Under 2024 togs en uppdaterad version av Scandi Standards

uppförandekod fram och godkändes av styrelsen. Den innehåller tydligare

beskrivningar av tillämplighet och processer, samt att delar kring exempelvis

mutor och korruption, konkurrensrätt och mänskliga rättigheter har stärkts.

Under 2024 påbörjades implementeringen av ett digitalt utbildningsverktyg och

i samband med det uppdaterades utbildningen. Större delen av verksamheten

(80%), både kontorsanställda (98%) och produktionsanställda (76%) har

genomfört den uppdaterade utbildningen.

De interna styrdokumenten är tillgängliga på koncernens intranät för all

relevant personal och för andra intressenter på företagets externa hemsida.

Utbildning i kritiska policyer genomförs också genom obligatorisk e-utbildning

och i samband med introduktion av nya medarbetare. För att ytterligare stödja

kontinuerligt lärande och utveckling har en ny interaktiv plattform för lärande

och kunskapsdelning implementerats under året. De interna styrdokumenten

granskas, uppdateras och godkänns regelbundet med hänvisning till exempel-

vis förändringar i lagstiftning, redovisningsstandarder, noteringskrav och intern

riskbedömning.

Visselblåsarfunktionen är tillgänglig för Scandi Standards samtliga

anställda oavsett anställningsform, deras representanter, inklusive konsulter,

men även tredje part i värdekedjans tidigare och senare led, såsom leverantörer

och kunder. Via visselblåsarfunktionen kan nämnda parter rapportera om

upplevda problem relaterat till farhågor avseende överträdelse mot Scandi

Standards styrdokument såsom uppförandekoden, andra policyer, instruktio-

ner samt ansvarsfullt företagande och korruptions- och mutbrott. Visselblå-

sarfunktionen finns lättillgänglig på den externa webbplatsen för tredje parter

och det kommuniceras och följs upp om funktionen i dialog med leverantörer

och kunder. En tredje part utreder, följer upp och klassificerar inkomna fall.

Funktionens effektivitet följs årligen upp genom medarbetarundersökningen

Scandi Puls för att säkerställa att medarbetarna känner sig trygga med att

använda visselblåsarfunktionen. Information om visselblåsarfunktionen inklu-

deras i den obligatoriska utbildningen för Scandi Standards samtliga anställda

som genomförs via den interna utbildningsplattformen för kontorsanställda

och i person för produktionsanställda. Alla rapporter hanteras konfidentiellt

och inga ärenden utreds av personer som kan vara berörda eller kopplade till

ärendet. Visselblåsarteamet kan vid behov ställa uppföljande frågor genom

den anonyma rapporteringskanalen och ingen från teamet eller någon annan

som deltar i utredningsprocessen kommer att försöka identifiera den som rap-

porterat. Visselblåsarpolicyn tydliggör att anställda i den egna verksamheten

och i värdekedjans tidigare led samt konsumenter i värdekedjans senare led

och även tredje parter skyddas mot repressalier när de använder visselblåsar-

funktionen.

Företagskultur

Scandi Standard vill ta vara på varje medarbetares potential och främja en

kreativ arbetskultur som speglar vår omvärld och våra kundgrupper. En attrak-

tiv och vinnande kultur är nyckeln till att trygga vår framtida kompetensförsörj-

ning. Scandi Standard ser det som väsentligt att ha en företagskultur grundad

i stark etisk praxis och en hälsosam arbetsmiljö vilket uppförandekoden sätter

standarden för. Dessutom kan tydlig intern dokumentation och ledarskap

avseende företagsvärderingar främja en sund företagskultur i värdekedjan.

Ansvarsfullt företagande

Uppförandekoden sätter ramarna för ett ansvarsfullt agerande vad gäller etik,

miljö, sociala frågor och mänskliga rättigheter.

Följande mekanismer för att identifiera, rapportera och utreda problem med

olagligt beteende eller beteende i strid mot uppförandekoden eller liknande

interna regler finns på plats:

• Interna styrdokument, inklusive bolagsstyrning och uppförandekod.

• Aktiv övervakning av regeländringar, ofta genom branschorganisationer.

• Interna system för säkerhets- och hälsokontroll.

Styrning

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 84OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

• Onboardingprocesser och utbildningsprogram för anställda och chefer.

• Aktivt arbete med arbetsgivarmarknadsföring, inklusive ett forskar-

utbildningsprogram.

• Årlig medarbetarundersökning med uppföljning, riktade åtgärder och

successionsplanering.

• Vi genomför regelbundna leverantörsrevisioner i enlighet med vår

process för riskbedömning och hantering av leverantörer.

• Systematiskt arbete och kommunikation för att upprätthålla en sund

företagskultur.

• Visselblåsarfunktion för att möjliggöra rapportering av olagligt eller

oetiskt beteende som bryter mot koncernens uppförandekod.

• Finansiella och redovisningsmässiga principer och koncernens ramverk

för intern kontroll över den finansiella rapporteringen.

• Revision, inklusive uppföljning av resultat.

• Efterlevnad av exportkontroll.

• Strategiska granskningar av omvärldsbevakning, kontrollsystem,

medarbetarnöjdhet och löpande utvecklingsprogram.

Korruption och mutor

Scandi Standard eftersträvar ett etiskt och respektfullt förhållningssätt i alla

affärsrelationer. Uppförandekoden tydliggör bland annat att nolltolerans gäller

för alla former av mutor och korruption och koncernen har även en specifik

policy gällande mutor och korruption med ytterligare detaljer och riktlinjer

som finns tillgänglig för berörda funktioner via intranätet. Scandi Standards

medarbetare ska agera föredömligt och ansvarsfullt för att säkerställa korrekt

hantering av information och att eventuella intressekonflikter undviks. Utöver

Uppförandekoden har Scandi Standard en specifik policy mot mutor och

korruption. Policyn mot korruption och mutor är förenlig med FN:s konvention

mot korruption. Policyn har identifierat inköpsfunktionerna som mer utsatta för

korruption och mutor.

G1-5

Politiskt inflytande och lobbyverksamhet

Scandi Standard engagerar sig genom de lokala bolagen i lokala branschorga-

nisationer. Det är viktigt att noga övervaka kommande lagar och bestämmelser

där förändringar potentiellt kan utöva ett betydande finansiellt inflytande på

Scandi Standards operativa verksamhet. Scandi Standard för aktiv dialog,

genom branschorganisationer eller i egen regi, i de frågor som anses relevanta

främst kopplat till djurvälfärdsrelateradefrågor och klimat. Ansvaret för tillsy-

nen av denna verksamhet görs av koncernledningen och av varje lands lokala

ledningsgrupp. Det sammanlagda monetära värdet av de politiska bidrag i

pengar var under 2025 0 SEK. Uppförandekoden fastslår att inga politiska

donationer eller bidrag får göras. Scandi Standard eller något av dotterbolagen

finns inte upptaget i EU:s öppenhetsregister eller motsvarande öppenhets-

rapporteringsperioden innehaft en jämförbar befattning hos en myndighet

eller tillsynsmyndighet under de två år som föregått utnämningen.

MÅL

Scandi Standard har mål satta kopplat till inkluderade kultur och medarbetar-

nöjdhet vilket är relaterat till risken om talangattraktion. Under 2025 byttes

systemet för medarbetarundersökningen ut och det medförde att metod,

bedömning och poängskalan delvis förändrades. Detta gör att det inte finns

någon uppföljning mot målen för 2025. Medarbetarundersökningen genom-

fördes 2025 i det nya systemet för enbart kontorsanställda vilket har ansetts

inte vara ett representativt underlag att sätta en ny baslinje och målsättning.

Nya målsiffror med den uppdaterade metodiken kommer sättas under 2026

då både produktionsanställda och kontorsanställda har genomfört medarbe-

tarundersökningen i det nya systemet. Medarbetarundersökningen följs upp

och analyseras på koncernnivå, landsnivå och av varje chef och i dess team.

Ändamålsenligheten följs upp genom uppföljning av resultatet i koncernled-

ningsmöten och lokala ledningsgruppsmöten. För politiskt inflytande och

lobbyverksamhet samt korruption och mutor avser inte Scandi Standard sätta

några mål baserat på naturen av riskerna.

G1 REDOVISNINGSMETODER

Fall av korruption och mutor beräknas som antalet kända inkomna fall via

visselblåsarfunktionen eller formella polisanmälningar.

FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL ANSVARFULLT FÖRETAGANDE

G1-3

Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

Policyn för korruption och mutor omfattar alla anställda, och tillgängliggörs

via intranätet. Alla anställda genomgår grundläggande utbildning via vårt

digitala utbildningsverktyg kopplat till korruption och mutor via utbildningen

i Scandi Standards uppförandekod, detta inkluderar koncernledning och

styrelse. Denna utbildning genomförs även löpande för högriskanställda. Under

2025 genomförde 22 personer utbildningen, motsvarande 100 procent av de

högriskanställda. Utbildningen hanterar ämnen såsom korruption, mutor,

gåvor och bedrägerier. Under 2026 kommer en djupgående och specifik

utbildning för korruption och mutor tas fram. Scandi Standard arbetar med att

förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid anklagelser eller incidenter

rörande korruption och mutor genom processer för kontraktsskrivning,

utbetalningar och internkontroller. De personer som utreder korruption och

mutor är oberoende från de som är inblandade i fallet. Resultatet redovisas till

koncernledning och styrelse vid behov.

MÅTT

G1-4

Fall av korruption eller mutor

Inga brott mot rutiner och standarder för antikorruption och mutbekämpning

har identifierats.

Korruption och mutor 2025 2024 2021

Bekräftade antal fall av korruption

och mutor 0 0 0

Antal bekräftade fall där egna anställda

avskedades eller disciplinerades för

korruption eller mutrelaterade incidenter 0 0 0

Antal bekräftade incidenter relaterade

till kontrakt med affärspartners som

avslutats eller inte förnyats relaterat

till korruption eller mutor 0 0 0

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 85OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

G1 DJURVÄLFÄRD

Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont

Djurvälfärd

Ett proaktivt förhållningssätt och transparens kring god

djurskyddspraxis kan skapa affärsmöjligheter. Sprida med-

vetenhet och utbilda allmänheten om djurvälfärd kan locka

investerare samt stärka varumärkets rykte.

Kort-, medellång

och lång sikt

Djurvälfärd

Variationer i djurskyddsstandarder mellan regioner kan

påverka djurens välbefinnande, särskilt utanför den egna

verksamheten. Höga interna krav bidrar till att minska risken.

Kort-, medellång

och lång sikt

Djurvälfärd

Även med strikt efterlevnad av regler finns det en inneboende

risk för negativt rykte inom branschen. Det kan få allvarliga

konsekvenser att inte uppfylla förväntade standarder. Sämre

djurvälfärd kan skada ryktet och resultera i ekonomiska

förluster, såsom förlust av affärer och investeringar.

Kort-, medellång

och lång sikt

Risk Möjlighet Negativ inverkan

INVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Styrning och strategi

Generella principer för styrning och ansvarsfördelning relaterat till hållbarhet

beskrivs på sidan 52. Generell information om Scandi Standards strategi

och integration av hållbarhetsaspekter i det strategiska arbetet beskrivs på

sidorna 52-54. Scandi Standard har två övergripande policyer relaterade till

djurvälfärd och antibiotika användning som styr arbetet med levande djur.

Dessa presenteras i tabellen på sida 90. Vid framtagandet av dessa policyer

har Scandi Standard fört interna intressentdialoger med representanter som

har relevant expertis. Scandi Standards hållbarhetschef har det övergripande

ansvaret för koncernens djurvälfärdspolicy och förbättringsarbete. På

respektive marknad ansvarar den lokala ledningen tillsammans med lokalt

ansvarig för levande djur för implementering och uppföljning av policyn. Varje

produktions anläggning har en utsedd koordinator för djurvälfärd och samtliga

medarbetare som hanterar levande djur får djurvälfärds utbildning som en del

av sin introduktion.

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Friska kycklingar omvandlar effektivt foder till kött, det är därför ur flera

perspektiv väsentligt att djuren mår bra och inte behöver medicineras i

onödan. Ingen vinner på ett djur som mår dåligt. God djurvälfärd ger möjlighet

till produkter med hög kvalitet som producerats på ett resurseffektivt sätt

samtidigt som dålig djur välfärd innebär en risk för ökad sjukdom, dödlighet

och kassationer såväl som medie- och ryktesrelaterade risker. Djurvälfärd är

därmed en ytterst väsentlig fråga där Scandi Standard inte bara har en stor

potentiell inverkan, men som även innebär signifikanta risker och möjligheter.

Fokus på ständig förbättring är grunden i arbetet med god djurvälfärd. Till-

sammans med de kontrakterade uppfödarna är Scandi Standards ambition att

ha en drivande roll för god djurvälfärd i hela branschen och hela värdekedjan.

Det nordiska förhållningssättet till djurvälfärd, med en djurskyddslagstiftning

som tillhör världens strängaste, är vår utgångspunkt. Med kunskap och höga

krav på hantering, stallmiljö och foder skapas de bästa förutsättningarna för

att kycklingarna ska hålla sig friska och tillgodogöra sig näring.

Scandi Standards djurvälfärdspolicy utgår från de internationellt erkända

friheterna för djurvälfärd, och speglar vad som krävs för att kycklingarna ska

må bra. Policyn fastställer bland annat att genmodifiering eller antibiotika i

förebyggande syfte inte används, liksom tillväxthormoner eller näbbtrimning.

Krav ställs också på stallar och flocktäthet, ansvarsfulla transporter och

bedövning före slakt. För Scandi Standard är det viktigt att ha en holistisk syn

på djurvälfärd, där flera olika aspekter är viktiga och där flera olika nyckeltal

i kombination behöver följas upp för att säkerställa god djurvälfärd. Sådana

aspekter inkluderar uppfödarens kompetens och engagemang, kvaliteten

på den nykläckta kycklingen, foderkvalitet, stallmiljö, möjlighet till naturligt

beteende, hybrid, lastning och transport samt bedövning och slakt. Dessa

faktorer beskrivs i grafiken till höger.

ÅTGÄRDER

Samarbete med uppfödaren, stallmiljö och foder

För att må bra och växa måste kycklingarna kunna röra sig fritt, ha en ren miljö

i stallet och tillräckligt med utrymme. Gränsvärdet för flocktäthet, det vill säga

hur många kycklingar det kan vara i en och samma flock, varierar beroende

på anläggning och nationell lagstiftning. Scandi Standards genomsnitt

ligger under EU:s lagstadgade maxvärden för flocktäthet och anpassas

efter djur välfärdsresultat. Även ströbädden som kycklingarna vistas på har

stor påverkan på deras hälsa. En torr ströbädd är bekväm för kycklingarna,

upprätthåller deras immunförsvar och minskar risken att sjukdomar sprids.

Kycklingar behöver även bra ljus, ventilation, underlag och bra utrustning för

foder och vatten. Flockarnas hälsa kontrolleras dagligen och stallmiljön mäts

och utvärderas på särskilda nyckeltal såsom temperatur, luftfuktighet och

luftkvalitet. Kvaliteten på ströbädden kontrolleras genom att kycklingarnas

trampdynor undersöks, och tillståndet registreras för varje flock när kyckling-

arna anländer till slakteriet.

Scandi Standard arbetar med utvalda uppfödare i respektive land och

samarbetet är långsiktigt. Uppfödarnas kunskap, förståelse och omsorg

om kycklingarna är den viktigaste faktorn när det kommer till garantier för

god djurvälfärd och att skapa förutsättningar för välmående kycklingar som

mår bra och växer. Hur en kyckling mår när den kläcks spelar stor roll för

Djur -

välfärd

Lastning och

transport

Ankomst till

slakteriet och

bedövning

Uppfödarens

kunskap och

engagemang

Kvalitet på

dagsgammal

kyckling

Foder-

kvalitet

Stall-

miljö

Naturligt

beteende

Ras-

egenskaper

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 86OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

kycklingens hälsa och tillväxt under resten av livet. Bra val av föräldradjur och

rätt hantering av befruktade ägg under inkubationstiden ger kycklingar som är

starka och friska redan från starten.

En viktig del av samarbetet med uppfödarna är sammansättningen av foder.

Näringsinnehåll och kvalitet har stor påverkan på både kycklingens hälsa och

hur effektiv foderanvändningen blir. Eftersom kycklingar är bra på att omvandla

foder till kött, är fodereffektiviteten en direkt indikator på fodrets kvalitet, och

på hur väl kycklingarna tas omhand. Allt foder tas fram med noggrant utvalda

råvaror, där vete och soja är stora komponenter. Den irländska verksamheten

har egen foderexpertis och lokal foderkvarn, i övriga länder sker samarbete

med externa foderleverantörer, som de externa uppfödarna köper in foder från.

Användning av foder där genmodifierade organismer (GMO), i detta fall soja

och majs, förekommer är omdiskuterad inom hela jordbruksnäringen. Scandi

Standard har valt att utgå ifrån lokala förutsättningar och kundkrav och ställer

i nuläget krav på foder fritt från GMO i Sverige och Norge, samt för ekologisk

kyckling i Danmark.

Under 2021 etablerade Scandi Standard ett Centre of Excellence med

syfte att utveckla kunskap, arbetssätt och processer kring djurvälfärd och

kycklinguppfödning samt sprida det i vår värdekedja och till uppfödarna.

Under det första året låg fokus fram förallt på att utveckla ett foder med lägre

klimatpåverkan, med lokala foderråvaror som kan ersätta en betydande del

av sojaproteinet i fodret. Under 2022 och 2023 har det nya fodret testats i

både Finland och Sverige med lovande resultat. Under 2024 och 2025 har

tester fortsatt i olika omfattning i Finland, Danmark och Irland. Huvudfokus för

Centre of Excellence under har varit att driva Scandi Chicken Quality Program.

Det är ett resultatbaserat förbättringsprogram för att höja kvaliteten på de

kycklingar som levereras från Scandi Standards kontraktsuppfödare. Varje

uppfödare mäts på elva nyckeltal kopplade till prestanda inom djurvälfärd,

kvalitet, livsmedels säkerhet och produktivitet. Detta ger en tydlig bild över hur

varje uppfödningsstall hos Scandi Standards uppfödare presterar. Baserat på

resultaten tar Scandi Standard i samverkan med uppfödaren fram anpassade

åtgärdspaket för de lägst presterande stallen. Syftet är att lyfta verksamheten

systematiskt och kontinuerligt, genom att sätta in konkreta åtgärder där de gör

som mest nytta. Programmet har hittills implementerats i Irland, Finland och

Danmark och målsättningen är att det ska implementeras i hela koncernen.

Detta gynnar såväl kycklingar och uppfödare som Scandi Standard, och i slut-

ändan även konsumenten. Inga betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter

krävs för att uppfylla åtgärderna som ska vara genomförda senast målåret 2030.

Etik vid transport och slakt

Djuretik har hög prioritet vid transport och slakt av kycklingarna. För att få till

en lugn miljö sker hämtning innan slakt med utbildad personal och anpassade

fordon. I länder med kallt klimat används bilar med temperaturstyrd ventila-

tion. Eftersom slaktfågelupp födarna generellt finns nära produktionsanlägg-

ningarna kan transporterna hållas korta. Genomsnittligt transportavstånd

viktat mot fågelvolym i koncernens länder är 93 kilometer, en sträcka som tar

1-2 timmar och ligger väl under den lagstadgade maxtiden som exempelvis

i Sverige är åtta timmar. Transporttider och ankomsttider planeras och

registreras för att säker ställa att alla kycklingar hanteras inom fastställda

tidsramar och slakt sker alltid samma dag som transporten. Vid ankomst

inspekteras kycklingarna både av Scandi Standards egen personal och av

oberoende veterinär. Vingarna kontrolleras som indikator på hur väl lastningen

skötts och ving skador följs upp systematiskt för att öka djurvälfärden men

även säkerställa att så stor del som möjligt av kycklingen kan användas till

matproduktion. Alla kycklingar bedövas före slakt. Inom Scandi Standard

används bedövning i kontrollerad atmosfär (CAS) på de flesta produktions-

Danmark – jämförelse

mellan konventionell och

långsamtväxande kyckling

Mortalitet

uppfödning

(%) Fotpoäng

Foder-

effektivitet

(FCR)

Konventionell 4,1 1,5 1,47

Långsamtväxande 3,6 0,2 1,61

I tabellen presenteras en jämförelse mellan konventionell (Ross308) och långsamtväxande (Rustic

Gold) slaktkyckling. Den rapporterade datan relaterar till Scandi Standards danska verksamheten

under 2025, där båda hybriderna har producerats i stor skala under jämförbara förhållanden.

Resultatet visar mycket små skillnader i dödlighet och fotpoäng.

Antibiotikaanvändning

(% behandlade flockar)

Mål 2030 2025 2024

(Basår)

2021

Scandi Standard <1% 7,6% 4,4% 5,2%

Danmark 0,7% 0,4% 0,1%

Finland 0,0% 0,0% 0,0%

Irland 18,2% 14,3% 18,1%

Litauen 51,7% n/a n/a

Norge 0,0% 0,0% 0,0%

Sverige 0,7% 0,2% 0,7%

Djurvälfärds-

indikatorer

Mål 2030 2025 2024

(Basår)

2021

Djurvälfärdsindikator

(fotpoäng) <5,0 7,7 6,5 9,3

Fodereffektivitet, FCR kg

foder/kg levande vikt 1,49 1,49 1,52

Mortalitet uppfödning <3,5% 3,9% 3,8% 3,6%

Mortalitet transport (DOA) <0,13% 0,13% 0,10% 0,10%

Fodereffektivitet i tabellen avser konventionell (Ross 308) slaktkyckling.

anläggningar, samt elektrisk bedövning i Danmark och Litauen. CAS har flera

fördelar sett till både djurvälfärd och köttkvalitet.

Systematiskt arbete för att minska antibiotikaanvändningen

Med växande antibiotikaresistens som en stor global hälsoutmaning ser vi att

Scandi Standard har en viktig roll för att minimera användningen av antibiotika

i livsmedelsproduktion, särskilt vid förvärv och integration av utomnordiska

verksamheter i koncernen. Scandi Standards policy gällande användning av

antibiotika och andra typer av läkemedel är mycket strikt. I enlighet med nord-

isk lagstiftning används inte antibiotika i förebyggande syfte i upp födningen,

till skillnad från många andra länder. Endast sjuka djur får behandlas, efter

beslut av veterinär. Antibiotikaanvändningen hos de nordiska uppfödarna är

också mycket låg, nära noll, vilket är ett tecken på god djurhållning.

Utbrott av fågelinfluensa

Fågelinfluensa är en virussjukdom bland vilda fåglar som kan spridas till

tamfåglar, utbrott kan då drabba ägg och kyckling producenter. Viruset anses

dock inte orsaka några allvarligare symtom hos människor och konsumenter

behöver inte känna oro gällande huruvida kycklingprodukter är säkra att äta.

Utbrott av fågelinfluensa leder till omfattande nedstängningar för att hindra

bredare spridning till nya flockar. Under året skedde ett utbrott av fågelinflu-

ensa på en kontrakterad föräldradjursgård i Sverige. Scandi Standards team

i respektive land samarbetar nära med berörda uppfödare och relevanta

myndigheter för att se till att rätt åtgärder vidtas om utbrott sker. Det handlar

bland annat om att upprätta zonsystem som säkerställer smittskyddet och

undviker att upp födare och kycklingnäring drabbas hårdare än nödvändigt.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 87OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

MÅL

Målen för 2030 grundar sig i Scandi Standards djurvälfärds- och antibiotika-

policyn. Genom en intern intressentdialog med representanter som har god

kännedom om djurvälfärd och interna proxys har målen fastställts. Målen

omfattar både den egna verksamheten och tidigare led i värdekedjan, i detta

fall de kontrakterade gårdarna. Genom målmedvetet arbete har användningen

av antibiotika minskat kraftigt även i vår irländska verksamhet, från cirka

70 procent när bolaget förvärvades 2017 till 18,2 procent 2025. Resultatet

försämrades tillfälligt under 2022, men har sedan andra halvåret 2023 vänt till-

baka mot en positiv trend och är nu tillbaka på samma låga nivåer som innan

2022. Detta är en konsekvens av ett disciplinerat arbete där man arbetar med

kvaliteten på den dagsgamla kycklingen såväl som att stärka förutsättningarna

för kycklingarna under de första 48 timmarna i uppfödningsstallet, exem-

pelvis genom att optimera ströbädden. Arbetet fortsätter med att minimera

antibiotikaanvändningen i den irländska verksamheten och det långsiktiga

koncernmålet är att andelen antibiotikabehandlade flockar ska vara lägre

än en procent 2030, samt att fotpoängen ska vara under fem. I den litauiska

siffran ingår både kycklingar som slaktats vid bolagets eget slakteri i Joniŝkis

och kycklingar som säljs externt. Kvaliteten på dagsgamla kycklingar skiljer

sig mellan de två populationerna, vilket bidrar till en högre användning av

antibiotika hänförlig till kycklingar som säljs externt. Antibiotikaanvändningen

uppgick till 10,2 procent för kycklingar som slaktades i Joniŝkis och 100

procent för externt sålda kycklingar. Det finns inga underliggande antaganden

som ligger till grund för målen och det har inte skett några förändringar i

metod, mätprinciper eller kring dess omfattning under rapporteringsperioden.

Målen är inte vetenskapligt baserade utan utgår från följande rapporterings-

principer används för egna upplysningar avseende djurvälfärd.

MÅTT

G1 DJURVÄLFÄRD REDOVISNINGSPRINCIPER

Antibiotikaanvändning

Mäts som andel behandlade flockar.

Fotpoäng

Fotpoäng är ett ledande mått på djurvälfärd, som mäts manuellt på 100 slump-

mässigt utvalda fåglar per flock, vid ankomst till slakteriet. Fötterna poängsätts

med 0, 1 eller 2 där varje poäng har en viktning på 0, 0,5 respektive 2. Antalet

fåglar i varje kategori multipliceras med viktningen och summeras samt

multipliceras med 100 och divideras med totalt antal bedömda fåglar. Detta

medför en skala på 0-200 där ett lägre värde indikerar bättre djurvälfärd.

Resultatet viktas mot fågelkvantiteten per land.

Fodereffektivitet

Beräknas genom att dividera den mängd foder som krävs för att producera

den accepterade mängden levande vikt med den accepterade levande vikten

och är viktad mot fågelkvantiteten per land.

Mortalitet

Mortalitet i uppfödning samt i transport mäts som andelen fåglar som inte

överlever uppfödningen eller transporten och är viktad mot fågelkvantiteten

per land.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 88OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Hållbarhetsnoter

Taxonomi

UPPLYSNINGAR ENLIGT ARTIKEL 8 I FÖRORDNING (EU) 2020/852 (TAXONOMIFÖRORDNINGEN)

Räkenskapsår 2025

Andel av

verksam-

heten som

omfattas av

taxonomin

Verk-

samheter

som är för-

enliga med

taxonomi-

kraven

Andel av

verksamheter

som är

förenlig med

taxonomi-

kraven

Uppdelning av miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven

Andel av

möjlig-

görande

verksamhet

Andel av

omställnings-

verksamhet

Icke-bedömda

verksam-

heter som

anses

vara icke-

väsentliga

Verksamheter

som är förenliga

med taxonomi-

kraven under

föregående räken-

skapsår 2024

Andel av

verksamheter

som är förenliga

med taxonomi-

kraven under

föregående räken-

skapsår 2024

Central

resultatindikator Totalt

Begränsning

av klimat-

förändringar

Anpassning

till klimat-

förändringar Vatten

Cirkulär

ekonomi

Föro-

reningar

Biologisk

mångfald

(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16)

MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK %

Omsättning 14 105 0,0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 0%

Kapitalutgifter 861 0,0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 8,9% 0 0%

Driftsutgifter 347 11,8% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 0%

Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven - upplysningar som omfattar år 2025 (sammanfattade centrala resultatindikatorer).

Driftsutgifter 2025

Centrala resultat-

indikatorer som

omfattas av taxonomi-

kraven (andel av omsätt-

ning, kapitalutgifter

och driftsutgifter som

omfattas av taxonomin)

Centrala resultat-

indikatorer som är

förenliga med

taxonomikraven

(monetärt värde av

omsättning/kapitalut-

gifter/driftsutgifter)

Centrala resultat-

indikatorer som

är förenliga med

taxonomikraven (andel

av taxonomiförenlig

omsättning, kapitalut-

gifter och driftsutgifter)

Uppdelning av miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven

Möjliggörande

verksamheter

Omställnings-

verksamhet

Andel som är

förenlig med

taxonomi-

kraven av den

andel som

omfattas av

taxonomikraven

Ekonomiska

verksamheter Kod

Begränsning

av klimat-

förändringar

Anpassning

till klimat-

förändringar Vatten

Cirkulär

ekonomi

Föro-

reningar

Biologisk

mångfald

(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14)

% MSEK % % % % % % % (E where

applicable)

(T where

applicable)

Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2

CE 3.2

11,8% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%

Summan av förenligheten per mål 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%

Totala driftsutgifter 11,8% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%

Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin eller är förenliga med taxonomikraven - upplysningar som omfattar år 2025 (uppdelning efter verksamhet).

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 89OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Policy Policyns huvudsakliga innehåll Policyns omfattning

Högsta

ansvarig

Relevanta

tredjepartsstandarder

Beaktning av

intressenter

ESRS

standard

Uppförandekod Uppförandekoden beskriver förhållningssätt och riktlinjer för miljömässigt,

ekonomiskt och socialt ansvarstagande.

Den egna verksamheten och

den egna arbetskraften.

Styrelsen International Labour Organization, ILO:s

kärnkonventioner, FN:s Global Compact, OECD:s

principer för multi-nationella bolag, FN:s principer

för företagande och mänskliga rättigheter.

Beaktade intressenter

redovisas på sidan 57.

S1, G1,

E1–E5

Leverantörs-

uppförandekod

Uppförandekoden för leverantörer beskriver det förhållningssätt och de

riktlinjerna för miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande som

Scandi Standard förväntar sig av sina leverantörer.

Värdekedjan i tidigare led. Styrelsen ILO:s kärnkonventioner. Beaktade intressenter

redovisas på sidan 57.

S2, S3,

Miljöpolicy Policyn syftar till att reglera hur Scandi Standard arbetar med miljöfrågor

och beskriver väsentliga områden såsom klimatförändringar, föroreningar,

vattenresurser och marina resurser, biologisk mångfald och ekosystem,

samt resursanvändning och cirkulär ekonomi.

Den egna verksamheten

samt värdekedjan i tidigare

led.

Styrelsen Certifieringar för ansvarsfull produktion av

soja, inklusive Round Table for Responsible Soy

(RTRS) och ProTerra, Greenhouse Gas Protocol

Accounting and Reporting standard, Science

Based Targets initiative (SBTi), ISO14001.

Beaktade intressenter

redovisas på sidan 57.

E1–E5

Djurvälfärds-

policy

Policyn beskriver hur vi arbetar med djurvälfärd, inklusive frågor som

uppfödarkompetens och engagemang, kvaliteten på nykläckta kycklingar,

foderkvalitet, stallmiljö, möjlighet till naturligt beteende, uppfödning,

lastning och transport samt bedövning och slakt.

Den egna verksamheten och

värdekedjan i tidigare led.

Styrelsen De fem friheterna för djurvälfärd. Beaktade intressenter

redovisas på sidan 57.

Antibiotika-

policy

Policyn beskriver Scandi Standards riktlinjer för användning av antibiotika

i djuruppfödning.

Den egna verksamheten och

värdekedjan i tidigare led.

Styrelsen Beaktade intressenter

redovisas på sidan 57.

Group Clean

Label Policy

Riktlinjer för hela verksamheten gällande tillsatser och näringsinnehåll i våra

produkter samt produktutveckling.

Den egna verksamheten och

värdekedjan i tidigare och

senare led.

Styrelsen Beaktade intressenter

redovisas på sidan 57.

Kvalitets- och

livsmedels-

säkerhetspolicy

Policyn specificerar fokusområden för kvalitet och livsmedelssäkerhet i den

egna verksamheten och för slutkonsumenter av Scandi Standards produkter.

Den egna verksamheten och

värdekedjan i tidigare och

senare led.

Styrelsen BRC, IFS och FSSC. Beaktade intressenter

redovisas på sidan 57.

Visselblåsar-

policy

Processen för visselblåsning. Den egna verksamheten och

värdekedjan i tidigare och

senare led.

Styrelsen Beaktade intressenter

redovisas på sidan 57.

Policy för hälsa

och säkerhet

Policyn beskriver ansvar och åtaganden på arbetsplatsen för hälsa och

säkerhet.

Den egna verksamheten. Styrelsen Beaktade intressenter

redovisas på sidan 57.

Policyn mot korrup-

tion och mutor

Policyn beskriver ansvar och åtaganden kopplat till korruption och mutor Den egna verksamheten Styrelsen Beaktade intressenter

redovisas på sidan 57.

Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 90OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Bruttoväxthusgasutsläpp inom

scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

Totala utsläpp (ton CO

e) Förändring Utsläpp Energi och industri (ton CO

Utsläpp FLAG (ton CO

Landanvändning Landförändring

(Basår)

2021 2024 2025 2024-2025

(Basår)

2021 2024 2025

(Basår)

2021 2024 2025

(Basår)

2021 2024 2025

Scope 1

Flyktiga utsläpp 4 392 4 963 5 067 2% 4 392 4 963 5 067 – – – – – –

Mobila utsläpp 2 296 2 318 3 275 41% 2 296 2 318 3 098 – – 177 – – –

Stationär förbränning 11 700 11 426 13 161 15% 11 700 11 426 11 489 – – 1 672 – – –

Landanvändning 427 494 2 087 322% – – – 427 494 2 087 – – –

Totalt Scope 1 18 815 19 201 23 590 23% 18 388 18 706 19 654 427 494 3 936 – – –

Scope 2

Elektricitet (platsbaserad) 12 148 12 041 9 782 –19% 12 148 12 041 9 782 – – – – – –

Elektricitet (marknadsbaserad) – – 4 849 – – – 4 849 – – – – – –

Fjärrvärme (platsbaserad) 981 716 264 –63% 981 716 264 – – – – – –

Fjärrvärme (marknadsbaserad) 981 716 264 –63% 981 716 264 – – – – – –

Totalt Scope 2 (platsbaserad) 13 129 12 757 10 046 –21% 13 129 12 757 10 046 – – – – – –

Totalt Scope 2 (marknadsbaserad) 981 716 5 114 614% 981 716 5 114 – – – – – –

Totalt Scope 1 och 2 (platsbaserad) 31 944 31 957 33 636 5% 31 518 31 463 29 700 427 494 3 936 – – –

Totalt Scope 1 och 2 (marknadsbaserad) 19 796 19 917 28 704 44% 19 369 19 422 24 767 427 494 3 936 – – –

Scope 3

Kategori 1 – Köpta varor och tjänster 899 849 859 800 949 308 10% 87 642 84 723 85 644 411 245 391 434 262 038 400 962 383 643 601 626

Kategori 2 – Kapitalvaror 12 382 14 114 18 180 29% 12 382 14 114 18 180 – – – – – –

Kategori 3 – Bränsle– och energirelaterade aktiviteter 9 966 6 158 6 455 5% 9 966 6 158 6 455 – – – – – –

Kategori 4 – Uppströms transport och distribution 10 291 17 555 23 663 35% 10 291 17 555 23 663 – – – – – –

Kategori 5 – Avfall genererat i verksamheten 594 718 722 1% 594 718 722 – – – – – –

Kategori 6 – Affärsresor 119 589 520 –12% 119 589 520 – – – – – –

Kategori 7 – Anställdas pendling 761 2 794 2 978 7% 761 2 794 2 978 – – – – – –

Kategori 9 – Nedströms transport och distribution 8 957 9 842 13 383 36% 8 957 9 842 13 383 – – – – – –

Kategori 10 – Bearbetning av sålda produkter 122 1 040 1 284 23% 122 1 040 1 284 – – – – – –

Kategori 12 – Slutbehandling av sålda produkter 467 400 329 –18% 467 400 329 – – – – – –

Kategori 15 – Investeringar 408 5 292 5 477 3% 408 5 292 5 477 – – – – – –

Totalt Scope 3 943 916 918 302 1 022 298 11% 131 708 143 225 158 634 411 245 391 434 262 038 400 962 383 643 601 626

Totalt CO

e (platsbaserad) 975 860 950 259 1 055 934 11% 163 226 174 688 188 334 411 672 391 928 265 974 400 962 383 643 601 626

Totalt CO

e (marknadsbaserad) 963 712 938 219 1 051 001 12% 151 077 162 647 183 401 411 672 391 928 265 974 400 962 383 643 601 626

Biogena utsläpp och out of scope

Scope 1 (biobränslen, t ex träflis och halm) 51 – 120 –

Scope 2 (köpt ånga genererad med träflis) 4 1 692 54 –97%

Scope 3 (transport med HVO) 1 230 1 927 1 679 –13%

Scope 3 (användning av sålda produkter) 32 506 35 716 38 926 9% 32 506 35 716 38 926 – – – – – –

Totala platsbaserade och marknadsbaserade koldioxidutsläpp samt totala Scope 3 utsläpp och utsläpp i Scope 3 Kategori 1 för 2024 har uppdaterats jämfört med tidigare publicerade siffror.

Växthusgasutsläpp

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 91OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Företagsspecifika mått

Klimatmål FLAG enligt SBTi

Vattenanvändning per kg produkt

Avloppsvatten – Vattenutsläpp per destination

Andel soja i fodret

Andel certifierad soja i fodret

Plastintensitet

Andel tråg tillverkade av återvunnen plast

Material i förpackningar som är återvunnet

Material i förpackningar som kan återvinnas

Plast använt i förpackningar

Matsvinn i produktion

Arbetsskador LTIFR

Uppförandekod - genomförande rate

Anmälningar till visselblåsarfunktionen

Kvinnor i ledande positioner

Signerad uppförandekod för direkta leverantörer

Signerad uppförandekod för indirekta leverantörer

Signerad uppförandekod för högriskleverantörer

Aktiv extern hållbarhetsbedömning av högriskleverantörer

Kritiska reklamationer

Produktåterkallelser

Salmonella, smittade flockar

Campylobacter, smittade flockar

Antibiotikaanvändning (% behandlade flockar)

Fotpoäng

Fodereffektivitet

Mortalitet

Införlivande genom hänvisning

Krav på offentliggörande Avsnitt i rapporten Sida Beskrivning

GOV-1 Erfarenhet som är relevant för sektorer, produkter och geografiska platser. Bolagsstyrningsrapporten 39-40 Information om erfarenhet hos koncernledningen och styrelsen

GOV-3 Hållbarhetskopplade incitamentsprogram och ersättningar Finansiella rapporter 117 Not 5

GOV-5 Process för riskhantering och intern kontroll och intern kontroll i samband hållbarhetsrapportering Bolagsstyrningsrapporten 37-38 Kontroll avseende finansiell och hållbarhetsrapportering

ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Finansiella rapporter 109 Not 1

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

– Ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapporten 37-38 Kontroll avseende finansiell och hållbarhetsrapportering

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 92OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Upplysningskrav Titel Sida

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

Allmänna

upplysningar

BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 52

BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 52

GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 52-53

GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas

av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

52-53

GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 53

GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 54

GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 54

SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 54-56

SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 57

SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

58-59

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter

60-61

IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets

hållbarhetsförklaring

61, 93-98

MILJÖINFORMATION

Klimat-

förändringar

SBM-3 E1 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

63-64

GOV-1 E1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 52

IRO-1 E1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter relaterat till klimatförändringarna

60-61

E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 62-63

E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 64, 90

E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 64

E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 64

E1-5 Energianvändning och energimix 64-65

E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1,2,3 och totala

växthusgasutsläpp

65-66, 91

ESRS index

Upplysningskrav Titel Sida

Miljö-

föroreningar

SBM-3 E2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

IRO-1 E2 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter relaterade till miljöföroreningar

E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening 66, 90

E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening 66

E2-3 Mål relaterade till miljöförorening 67

E2-4 Miljöförorening av vatten 67

Företagsspecifika mål och mått 67

Biologisk

mångfald och

ekosystem

SBM-3 E4 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i

strategi och affärsmodell

E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 68-69, 90

E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 69

E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem 69

E4-5 Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald

och ekosystem

Företagsspecifika mål och mått 69

Resurs-

användning

och cirkulär

ekonomi

SBM-3 E5 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

IRO-1 E5 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter relaterat till resursanvändning och

cirkulär ekonomi

E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 70, 90

E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 70

E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 70-71

E5-4 Resursinflöden 71-72

E5-5 Resursutflöden 71-72

Företagsspecifika mål och mått 70-72

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 93OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Upplysningskrav Titel Sida

SOCIALT

Den egna

arbetskraften

SBM-3 S1 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 73, 90

S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagar-

representanter angående inverkningar

S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka

den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem

S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och

strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga

möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders

ändamålsenlighet

74-75

S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva

inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Företagsspecifika mål och mått 74

S1-6 Uppgifter om företagets anställda 75-76

S1-7 Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft 76

S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 76-77

S1-9 Mångfaldsindikatorer 77

S1-10 Tillräckliga löner 77

S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 77

S1-14 Mått för arbetsmiljö 77-78

S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 78

S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 78

Arbetstagare

i värdekedjan

SBM-3 S2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 79, 90

S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar 80

S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka

arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem

S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värde-

kedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de

väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa

åtgärders ändamålsenlighet

80-81

S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva

inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Förtagsspecifika mål och mått 81

Upplysningskrav Titel Sida

Konsumenter

och slut-

användare

SBM-3 S4 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 82, 90

S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående

inverkningar

S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka

konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem

S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slut-

användare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja

de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och

dessa åtgärders ändamålsenlighet

82-83

S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva

inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

Företagsspecifika mål och mått 83

STYRNING

Ansvarsfullt

företagande

SBM-3 G1 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

GOV-1 G1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 52

IRO-1 G1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter relaterat till ansvarsfullt företagande

G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 84-85, 90

G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 85

G1-4 Fall av korruption eller mutor 85

G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 85

Förtagsspecifika mål och mått 86-88

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 94OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

IRO-2 tabell

Upplysningskrav och

relaterad datapunkt  

Referens I förordningen om

hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren

Referens I referensvärdes-

förordningen

Referens I EU:s

klimatlag

Väsentligt /

Icke-väsentligt

Sida och paragraf-

hänvisning

ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 (d) 

Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förord-

ning (EU) 2020/1816, bilaga II    Väsentligt Sida 52-53 §21(d)

ESRS GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöterna

punkt 21 (e)  

Bilaga II till delegerad förordning (EU)

2020/1816 Väsentligt Sida 52-53 §21(e)

ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet)

punkt 30   

Indikator nr 10 Tabell 3 i bilaga I

Väsentligt Sidan 54 §40(d)

ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila

bränslen punkt 40 (d) i  

Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens

genomförandeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ

information om miljörisker och tabell 2: kvalitativ information

om sociala risker  

Delegerad förordning (EU) 2020/1816,

bilaga Icke-väsentligt

ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till

kemikalieproduktion punkt 40 (d) ii   

Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU)

2020/1816 Icke-väsentligt

ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med anknytning till

kontroversiella vapen punkt 40 (d) iii  

Indikator nr 14 Tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU)

2020/1818, bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816 Icke-väsentligt

ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling

och produktion av tobak punkt 40 (d) iv

Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU)

2020/1818, bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816 Icke-väsentligt

ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet

senast 2050 punkt 14  

Förordning (EU)

2021/1119 artikel 2.1 Väsentligt Sidan 62 §14

ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena

för anpassning till Parisavtalet punkt 16 (g)

Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens

genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksam-

het utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad

omställningsrisk: Exponeringarna kreditkvalitet efter sektor,

utsläpp och återstående löptid

Delegerad förordning (EU) 2020/1818,

artikel 12.1 d-g och artikel 12.2   Väsentligt Sidan 62 §15(g)

ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens

genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksam-

het utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad

omställningsrisk: anpassningsmått

Delegerad förordning (EU) 2020/1818,

artikel 6 Väsentligt Sidan 64 §34

ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter

källor (endast sektorer med hög klimatinverkan) punkt 38  

Indikator nr 5 tabell 1 och

indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Väsentligt Sidan 64 §38

ESRS E1-5 Energiförbrukning och energimix punkt 37   Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I Väsentligt Sidan 64 §37

ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamhet i sektorer

med hög klimatpåverkan punkterna 40-43  

Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I  

Väsentligt Sidan 64 §40-43

ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3

punkt 44

Indikatorer nr 1 och nr 2 Tabell 1 i

bilaga I

Artikel 449a; förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens

genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksam-

het utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad

omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor,

utsläpp och återstående löptid

Delegerad förordning (EU) 2020/1818,

artiklarna 5.1, 6 och 8.1   Väsentligt Sidan 65 §44

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 95OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Upplysningskrav och

relaterad datapunkt  

Referens I förordningen om

hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren

Referens I referensvärdes-

förordningen

Referens I EU:s

klimatlag

Väsentligt /

Icke-väsentligt

Sida och paragraf-

hänvisning

ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna

53-55  

Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I   Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens

genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksam-

het utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad

omsättningsrisk: anpassningsmått

Delegerad förordning (EU) 2020/1818,

artikel 8.1 Väsentligt Sidan 65 §53-55

ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56   Förordning (EU)

2021/1119 artikel 2.1 Icke-väsentligt

ESRS E1-9 Referensportföljens exponering för klimatrelaterade

fysiska risker punkt 66  

Bilaga II till delegerad förordning (EU)

2020/1818, bilaga II till Delegerad

förordning (EU) 2020/1816

Väsentligt,

fasas in

ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk

fysisk risk, punkt 66a

Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens

genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 46 och 47:

mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad

fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk

Väsentligt,

fasas in

ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk

risk, punkt 66 (c)

Väsentligt,

fasas in

ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighets-

tillgångarna per energieffektivitetsklasser punkt 67 (c)  

Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens

genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 –

Klimatomställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säk-

erhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet

Väsentligt,

fasas in

ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade

möjligheter punkt 69  

Bilaga II till delegerad förordning (EU)

2020/1818

Väsentligt,

fasas in

ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som anges i bilaga II

till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och

överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28

Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga I

Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga I

Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga I

Indikator nr 3 Tabell 2 i bilaga I   Väsentligt Sidan 67 §28

ESRS E3-1 Vatten och marina resurser punkt 9   Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I   Icke-väsentligt

ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13   Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I   Icke-väsentligt

ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14   Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I   Icke-väsentligt

ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 (c)   Indikator nr 6.2 tabell 2 i bilaga I   Icke-väsentligt

ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m^3 per nettointäkter

av egen verksamhet punkt 29

Indikator nr 6.1 tabell 2 i bilaga I  

Icke-väsentligt

ESRS 2- SBM-3 - E4 punkt 16 (a) i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Väsentligt Sidan 68 §16(a)

ESRS 2- SBM-3 - E4 punkt 16 (b) Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I   Väsentligt Sidan 68 §16(b)

ESRS 2- SBM-3 - E4 punkt 16 (c) Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I   Väsentligt Sidan 68 §16(c)

ESRS E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 (b) Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I   Väsentligt Sidan 68 §24(b)

ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven

punkt 24 (c)

Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I  

Väsentligt Sidan 68 §24(c)

ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 (d)   Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I   Väsentligt Sidan 68 §24(d)

ESRS E5-5 Icke återvunnet avfall punkt 37 (d)   Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I   Väsentligt Sidan 72 §37(d)

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 96OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Upplysningskrav och

relaterad datapunkt  

Referens I förordningen om

hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren

Referens I referensvärdes-

förordningen

Referens I EU:s

klimatlag

Väsentligt /

Icke-väsentligt

Sida och paragraf-

hänvisning

ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39   Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I   Väsentligt Sidan 72 §39

ESRS 2 - SBM3 - S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 (f) Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 73 §14(f)

ESRS 2 - SBM3 - S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 (g) Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 73 §14(g)

ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indika-

tor nr 11 tabell 1 i bilaga I   Väsentligt Sidan 73 §20

ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas

i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande

konventioner 1-8, punkt 21

Bilaga II till delegerad förordning (EU)

2020/1816 Väsentligt Sidan 73 §21

ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förebygga människo-

handel punkt 22  

Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I  

Väsentligt Sidan 73 §22

ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor

eller ett system för att hantera sådana punkt 23

Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I  

Väsentligt Sidan 73 §23

ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband

med personalfrågor punkt 32 (c)

Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I 

Väsentligt Sidan 74 §32(c)

ESRS S1-14 Antal dödsfall och andel arbetsrelaterade

olyckor punkt 88 (b) och (c)

Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I   Bilaga II till delegerad förordning (EU)

2020/1816 Väsentligt Sidan 77 §88(b,c)

ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor,

dödsfall eller sjukdom punkt 88 (e)  

Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I  

Väsentligt Sidan 77 §88(e)

ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 (a)   Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I   Delegerad förordning (EU) 2020/1816,

bilaga Väsentligt Sidan 78 §97(a)

ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 (b)   Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 78 §97(b)

ESRS S1-17 Fall av diskriminering punkt 103 (a) Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 78 §103(a)

ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer

för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer

punkt 104 (a)

Indikator nr 10 tabell 1 och

indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I  

Delegerad förordning (EU) 2020/1816,

bilaga II Delegerad förordning (EU)

2020/1818 art. 12.1   Väsentligt Sidan 78 §104(a)

ESRS 2- SBM-3 - S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångs-

arbete i värdekedjan punkt 11 (b)  

Indikator nr 12 och nr 13 tabell 3

i bilaga I   Väsentligt Sidan 79 §11(b)

ESRS S2-1 Åtagande i policy för mänskliga rättigheter punkt 17   Indikator nr 9 tabell 3 och indika-

tor nr 11 tabell 1 i bilaga I   Väsentligt Sidan 79 §17

ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18   Indikator nr 11 och nr 4 tabell 3 i

bilaga I   Väsentligt Sidan 79 §18

ESRS S2-1 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19

Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I   Bilaga II till delegerad förordning (EU)

2020/1816, artikel 12.1 i delegerad

förordning (EU) 2020/1818 Väsentligt Sidan 79 §19

ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas

av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande

konventioner 1–8, punkt 19  

Bilaga II till delegerad förordning (EU)

2020/1816 Väsentligt Sidan 79 §19

ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade

till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36  

Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I  

Väsentligt Sidan 80 §36

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 97OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Upplysningskrav och

relaterad datapunkt  

Referens I förordningen om

hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren

Referens I referensvärdes-

förordningen

Referens I EU:s

klimatlag

Väsentligt /

Icke-väsentligt

Sida och paragraf-

hänvisning

ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16   Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I

och indikator nr 11 tabell 1 i

bilaga I   Icke-väsentligt

ESRS S3-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer

för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s

riktlinjer punkt 17

Indikator nr 10 Tabell 1 bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU)

2020/1816, artikel 12.1 i delegerad

förordning (EU) 2020/1818 Icke-väsentligt

ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter

punkt 36

Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I  

Icke-väsentligt

ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indika-

tor nr 11 tabell 1 i bilaga I   Icke-väsentligt

ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för

företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17

Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I  Bilaga II till delegerad förordning (E)U)

2020/1816, artikel 12.1 i delegerad

förordning (EU) 2020/1818 Icke-väsentligt

ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter

punkt 35

Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I 

Icke-väsentligt

ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 (b) Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I   Icke-väsentligt

ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 (d)   Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I   Icke-väsentligt

ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor

punkt 24 (a)  

Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I   Delegerad förordning (EU) 2020/1816,

bilaga II Väsentligt Sidan 85 §24(a)

ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor

punkt 24 (b)  

Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I

Väsentligt Sidan 85 §24(b)

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 98OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

TCFD-index

Styrning Strategi Riskhantering Mätetal och mål

Organisationens styrning kring klimat-

relaterade risker och möjligheter.

De effekter och potentiella effekterna

av klimatrelaterade risker och möjlig-

heter avseende organisationens

verksamhet, strategi och finansiella

planering om informationen är av

väsentlig betydelse.

Hur organisationen identifierar,

bedömer och hanterar klimat-

relaterade risker.

Mätetal och mål som används för

att bedöma och hantera väsentliga

klimatrelaterade risker och möjlig-

heter.

Rekommenderade upplysningar

a) Beskrivning av styrelsens över-

vakning av klimatrelaterade risker

och möjligheter.

a) Beskrivning av identifierade

klimatrelaterade risker och

möjligheter.

a) Beskrivning av organisationens

processer för att identifiering och

bedömning av klimatrelaterade

risker.

a) Beskrivning av organisationens

Indikatorer för att bedöma klimat-

relaterade risker och möjligheter.

Sidorna 52-53 Sidorna 59 och 63 Sidorna 60-61 Sidorna 60-61

b) Beskrivning av ledningens roll

i bedömning och hantering av

klimatrelaterade frågor.

b) Beskrivning av påverkan från

klimatrelaterade risker och

möjligheter på affärsstrategi

och finansiell planering.

b) Beskrivning av organisationens

processer för hantering av

klimatrelaterade risker.

b) Redovisning av utsläpp av Scope

1, 2 och 3 enligt Greenhouse Gas

Protocol.

Sidorna 52-53 Sidorna 58, 63-64 Sidorna 62-64 Sidorna 65-66, 91

c) Beskrivning av organisationens

beredskap att ställa om strategin

med hänsyn till olika klimat-

relaterade scenarier.

c) Beskrivning av integrationen av

ovanstående processer i organisa-

tionens generella riskhantering.

c) Beskrivning av organisationens

mål för att hantera klimatrelaterade

risker och möjligheter.

Sidorna 58, 62-63 Sidan 47 Sidorna 63-64

Under våren 2023 genomfördes en analys där risker och möjligheter kopplade

till klimatförändringarna i enlighet med rapporteringsramverket Taskforce for

Climaterelated Financial Disclosures (TCFD) identifierades och värderades.

Sedan analysen genomfördes 2023 har Scandi Standard rapporterat i enlighet

med TCFD. Full rapportering av risker, möjligheter och kvantifiering av dessa

återfinns i klimatövergångsplanen.

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 99OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

Koncernens finansiella rapporter 101

Moderbolagets finansiella rapporter 105

Noter till koncernens finansiella rapporter

Not 1 Redovisningsprinciper 107

Not 2 Viktiga bedömningar, uppskattningar och

antaganden för redovisningsändamål 112

Not 3 Segmentsrapportering 113

Not 4 Intäkternas fördelning 114

Not 5 Anställda och personalkostnader 115

Not 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och

immateriella anläggningstillgångar samt av

nyttjanderättstillgångar 118

Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 118

Not 8 Finansiella intäkter och kostnader 119

Not 9 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet 119

Not 10 Skatt 119

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar 121

Not 12 Materiella anläggningstillgångar 122

Not 13 Nyttjanderättstillgångar 123

Not 14 Andelar i intresseföretag 123

Not 15 Långfristiga finansiella tillgångar 124

Not 16 Biologiska tillgångar 124

Not 17 Varulager 124

Not 18 Kundfordringar och övriga fordringar 124

Not 19 Kortfristiga räntebärande tillgångar och

likvida medel 125

Not 20 Eget kapital 125

Not 21 Räntebärande skulder 125

Not 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 126

Not 23 Pensioner 130

Not 24 Övriga avsättningar 132

FINANSIELL INFORMATION

Not 25 Leverantörsskulder och övriga skulder 132

Not 26 Transaktioner med närstående 132

Not 27 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 132

Not 28 Förvärv och avyttringar 133

Not 29 Noter till kassaflödesanalysen 134

Not 30 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång 134

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

Not 31 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 135

Not 32 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 135

Not 33 Andelar i dotterföretag 135

Not 34 Förslag till vinstdisposition 135

Styrelsens och verkställande direktörens försäkran 136

Revisionsberättelse 137

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 100

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2025	2024
	1, 2, 3, 26
Nettoomsättning	4	14 083	13 024
Övriga rörelseintäkter	4	46	42
Förändring i lager av färdiga varor och produkter i arbete		63	7
Råmaterial och förnödenheter		–8 567	–7 879
Personalkostnader	5	–2 875	–2 640
Av- och nedskrivningar	6	–448	–425
Övriga rörelsekostnader	7, 9	–1 702	–1 622
Resultat från andelar i intresseföretag	14	3	3
Rörelseresultat		603	509
Finansiella intäkter	8, 9	3	4
Finansiella kostnader	8, 9	–153	–158
Resultat efter finansnetto		452	354
Skatt på årets resultat	10	–86	–80
Årets resultat		367	275
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		367	275
Innehav utan bestämmande inflytande		–	–
Genomsnittligt antal utestående aktier		65 393 422	65 327 164
Resultat per aktie före utspädning, SEK		5,61	4,20
Resultat per aktie efter utspädning, SEK		5,61	4,20
Antal aktier vid periodens slut		66 060 890	66 060 890

Koncernens rapport över totalresultat
MSEK	Not	2025	2024
Årets resultat		367	275
Övrigt totalresultat
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner	23	10	18
Skatt på aktuariella vinster och förluster	23	–2	–4
Summa		8	14
Poster som kommer eller kan komma att
omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar		4	4
Valutakursdifferenser från omräkning av utlandsverksamhet		–156	70
Resultat från valutasäkring av nettoinvesteringar
i utlandsverksamhet		0	–8
Skatt hänförlig till poster som kommer att omklassificeras
till resultaträkningen, netto		0	–1
Summa		–152	65
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		–144	79
Summa totalresultat för året		223	354
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		223	354
Innehav utan bestämmande inflytande		–	–

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 101

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Koncernens balansräkning
MSEK	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
	1, 2, 3, 26, 27, 32
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	11	913	961
Övriga immateriella anläggningstillgångar	11	966	991
Materiella anläggningstillgångar	12	2 726	2 464
Nyttjanderättstillgångar	13	273	301
Andelar i intresseföretag	14	54	55
Överskott i fonderade pensioner	23	74	69
Finansiella anläggningstillgångar	15	16	8
Uppskjutna skattefordringar	10	69	78
Summa anläggningstillgångar		5 092	4 928
Omsättningstillgångar
Biologiska tillgångar	16	152	128
Varulager	17	829	831
Kundfordringar	18	1 067	1 043
Övriga kortfristiga fordringar	18	139	124
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18	88	115
Derivatinstrument finansiella	22	–	2
Likvida medel	19	279	109
Summa omsättningstillgångar		2 553	2 352
SUMMA TILLGÅNGAR		7 646	7 279

MSEK	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
	1, 2, 3, 26, 27, 32, 34
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		1	1
Övrigt tillskjutet kapital		257	420
Reserver		152	304
Balanserade vinstmedel		2 266	1 886
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		2 677	2 611
Innehav utan bestämmande inflytande		–	–
Summa eget kapital	20	2 677	2 611
Skulder
Långfristiga skulder
Långfristig del av räntebärande skulder	21, 22	2 021	1 733
Långfristiga leasingskulder	21, 22	217	249
Derivatinstrument finansiella	21, 22	4	–
Derivatinstrument operationella	21, 22	1	1
Avsättningar för pensionsförpliktelser	23	3	3
Övriga avsättningar	24	9	13
Uppskjutna skatteskulder	10	169	179
Övriga långfristiga skulder	22	74	77
Summa långfristiga skulder		2 497	2 255
Kortfristiga skulder
Kortfristiga leasingskulder	21, 22, 25	70	64
Derivatinstrument finansiella	21, 22	0	–
Derivatinstrument operationella	21, 22	3	13
Leverantörsskulder	25	1 498	1 532
Skatteskulder	10	51	45
Övriga kortfristiga skulder	22, 25	82	82
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	22, 25	769	677
Summa kortfristiga skulder		2 471	2 413
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		7 646	7 279

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 102

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

						Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
			Övrigt				Eget kapital	Innehav utan	Summa
		Aktie-	tillskjutet	Säkrings-	Omräknings-	Balanserade	hänförligt till moder-	bestämmande	eget
MSEK	Not	kapital	kapital	reserv	reserv	vinstmedel	bolagets ägare	inflytande	kapital
	20
Utgående balans den 31 dec 2023		1	571	–16	255	1 588	2 398	–	2 397
Ingående balans 1 jan 2024		1	571	–16	255	1 588	2 398	–	2 397
Årets resultat						275	275		275
Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner						18	18		18
Kassaflödessäkringar				4			4		4
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet					70		70		70
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet					–8		–8		–8
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat				0		–4	–4		–4
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt				4	62	289	354		354
Utdelning			–150				–150		–150
Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP)						10	10		10
Transaktioner med ägarna			–150			10	–140		–140
Utgående balans den 31 dec 2024		1	420	–13	317	1 886	2 611	–	2 611
Ingående balans 1 jan 2025		1	420	–13	317	1 886	2 611	–	2 611
Årets resultat						367	367		367
Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner						10	10		10
Kassaflödessäkringar				4			4		4
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet					–156		–156		–156
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet					0		0		0
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat				0		–2	–2		–2
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt				4	–156	375	223		223
Utdelning			–163				–163		–163
Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP)						7	7		7
Transaktioner med ägarna			–163			7	–157		–157
Utgående balans den 31 dec 2025		1	257	–9	161	2 266	2 677	–	2 677

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 103

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Koncernens kassaflödesanalys
MSEK	Not	2025	2024
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		603	509
Justering för icke kassaflödespåverkande poster		464	444
Betalda finansiella poster netto	29:1	–146	–157
Betald inkomstskatt		–80	–79
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändring i rörelsekapital		840	717
Förändringar av varulager och av biologiska tillgångar		–63	–7
Förändringar av rörelsefordringar		–79	20
Förändringar av rörelseskulder		172	–76
Förändringar i rörelsekapital		31	–62
Kassaflöde från den löpande verksamheten		871	654
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i nyttjanderättstillgångar		–3	–1
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar		–85	–85
Investeringar i materiella anläggningstillgångar		–698	–282
Avyttring och förvärv av verksamhet	29:2	–16	–453
Kassaflöden från investeringsverksamheten		–802	–821

MSEK	Not	2025	2024
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån	29:4	338	1 928
Återbetalning av lån	29:4	–97	–1 381
Förändring checkkredit		134	–19
Utbetalningar avseende amortering av leasingskulder	29:4	–69	–80
Utdelning		–163	–150
Övrigt		–31	–26
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		111	271
Årets kassaflöde		181	104
Likvida medel vid periodens början		109	4
Kursdifferens i likvida medel		–10	1
Årets kassaflöde		181	104
Likvida medel vid årets slut	29:3	279	109

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 104

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Moderbolagets finansiella rapporter

Moderbolaget Scandi Standard AB (publ) äger aktier i dotterföretag där verksamheten bedrivs.

Denna verksamhet framgår av avsnittet som beskriver koncernen. I moderbolaget bedrivs ingen verksamhet och där finns inga anställda.

Moderbolagets balansräkning

MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024

32, 34

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Andelar i dotterföretag 33 938 938

Summa anläggningstillgångar 938 938

Omsättningstillgångar

Fordringar hos koncernföretag 87 73

Likvida medel 0 0

Summa omsättningstillgångar 87 73

SUMMA TILLGÅNGAR 1 025 1 011

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Bundna reserver

Aktiekapital 1 1

Fritt eget kapital

Överkursfond 256 420

Balanserade vinstmedel 590 391

Årets resultat 177 200

Summa eget kapital 1 024 1 011

Kortfristiga skulder

Skatteskulder 1 –

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0

Summa kortfristiga skulder 1 0

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 025 1 011

Moderbolagets resultaträkning

MSEK Not 2025 2024

Nettoomsättning – –

Rörelsekostnader 31 0 0

Rörelseresultat 0 0

Finansnetto

171 200

Resultat efter finansnetto 171 199

Koncernbidrag 7 0

Skatt på årets resultat –1 –

Årets resultat 177 200

Avser i huvudsak utdelning från dotterbolag.

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK Not 2025 2024

Årets resultat 177 200

Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt – –

Summa totalresultat för året 177 200

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 105

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital

MSEK

Not

Aktie-

kapital

Överkurs-

fond

Fritt eget

kapital

Summa eget

kapital

Eget kapital den 1 jan 2024 1 570 390 961

Årets resultat 200 200

Utdelning –150 –150

Återköp egna aktier – –

Eget kapital den 31 dec 2024 1 420 590 1 011

Eget kapital den 1 jan 2025 1 420 590 1 011

Årets resultat 177 177

Utdelning –163 –163

Återköp egna aktier – –

Eget kapital den 31 dec 2025 1 256 767 1 024

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK 2025 2024

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Rörelseresultat 0 0

Betalda finansiella poster netto 10 0

Betald inkomstskatt 0 –

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital 9 0

Förändring av rörelsefordringar 0 0

Förändring av rörelseskulder 0 0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 9 0

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Utlåning till dotterföretag –1 –40

Utdelning –8 40

Återköp egna aktier – –

Koncernbidrag 0 0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –9 0

Årets kassaflöde 0 0

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 106

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Noter till koncernens finansiella rapporter

FÖRETAGSINFORMATION

Moderbolaget, Scandi Standard AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige.

Organisationsnumret är 556921–0627. Koncernens verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen.

Årsredovisningen för 2025 föreläggs årsstämman för fastställande den 28 april 2026.

NOT 1 Redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättandet av

denna årsredovisning beskrivs översiktligt i denna not eller i respektive not.

Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I de fall

moderbolaget tillämpar andra principer än koncernen anges dessa principer

under en särskild rubrik.

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Scandi Standards koncernredovisning har upprättats i enlighet med IFRS

Redovisningsstandarder såsom de antagits av EU och enligt årsredovisnings-

lagen. IFRS redovisningsstandarder innefattar även International Accounting

Standards (IAS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS

IC). Utöver årsredovisningslagen och IFRS tillämpas även Rådet för hållbar-

hets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande

redovisningsregler för koncerner.

Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisnings-

lagen samt Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommenda-

tion RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Belopp i MSEK om inget annat

anges .

Scandi Standard tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av

tillgångar och skulder utom vad gäller derivatinstrument och kategorin ”finan-

siella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen”

samt för biologiska tillgångar, som värderas till verkligt värde med avdrag för

försäljningsomkostnader enligt IAS 41. I moderbolaget värderas inte dessa

finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. Anläggningstillgångar och

långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas

återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av

belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från

balansdagen.

Det förekommer att totalsumman i tabeller och räkningar inte summerar på

grund av avrundningsdifferenser. Syftet är att varje delrad ska överensstämma

med sin ursprungskälla och därför kan avrundningsdifferenser uppstå.

Standarder, ändringar och tolkningar godkända av EU som koncernen

tillämpar och som trätt i kraft 2025.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Följande standarder och ändringar tillämpas av koncernen

för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2025:

• Effekter av förändringar i valutakurser (ändringar av IAS 21)

Ändringarna som anges ovan har inte haft någon väsentlig inverkan på

koncernen.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats

Vissa ändringar i standarder som har publicerats träder i kraft för räken-

skapsår som börjar den 1 januari 2026 eller senare och har inte förtids-

tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport:

• Klassificering och värdering av finansiella instrument (ändringar av

IFRS 7 och IFRS 9)

• IFRS 18 Presentation and disclosure in financial statements

• IFRS 19 Subsidiaries without public accountability: disclosures

IFRS 18 kommer inte att påverka redovisningen eller värdering av poster i de

finansiella rapporterna men väntas ha effekter på rapporteras utformning och

upplysningar såsom presentationen av resultaträkningen och av ledningen

definierade resultatmått.

En utvärdering av de detaljerade effekterna pågår. Övriga ändringar förväntas

inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Klimatrelaterade risker i de finansiella rapporterna

Vid upprättande av de finansiella rapporterna har ledningen bedömt hur klimat-

relaterade risker kan påverka rapporterna samt vilka åtgärder som vidtagits

eller planeras för att hantera dessa risker. Ledningen har gjort bedömningen

att klimatrelaterade risker inte har någon väsentlig påverkan på de finansiella

rapporterna för 2025. Även om klimatrelaterade risker för närvarande inte har

en betydande effekt på de finansiella rapporterna, följer vi förändringar och

utveckling inom dessa riskområden. De poster som bedöms kunna exponeras

för klimatrelaterade risker i framtiden är följande:

• Nedskrivningsprövning (not 6): Ledningen har bedömt att klimatrelaterade

antaganden inte utgör väsentliga faktorer vid nedskrivningstestet av goodwill

för 2025.

• Materiella anläggningstillgångar (not 12): Ledningen har beaktat hur klimat-

relaterade risker påverkar byggnader, maskiner och installationer, inklusive

effekten på tillgångarnas ekonomiska livslängd och bedömt att de inte har

någon väsentlig påverkan för 2025.

KONCERNREDOVISNING

Koncernens bokslut omfattar bokslut för moderbolaget och samtliga koncern-

företag i enlighet med nedanstående definitioner.

Moderbolaget

Moderbolaget redovisar innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde, i

förekommande fall justerat för ackumulerade nedskrivningar.

Dotterföretag

Dotterföretag omfattar alla de företag över vilka moderbolaget utövar bestäm-

mande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger när Scandi Standard

koncernen exponeras för, eller har rätt till, den rörliga avkastningen från sitt

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 107

innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom att

utöva ett bestämmande inflytande över företaget. Dotterföretag konsolideras

till fullo från det datum då kontrollen överförs till koncernen. Konsolideringen

upphör från det datum då kontrollen upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffnings-

värdet för andelarna i dotterföretaget utgörs av kontant erlagd köpeskilling

och det verkliga värdet av betalning med apportegendom. Koncernens

anskaffningsvärde på den förvärvade nettotillgången, det egna kapitalet i

bolaget, bestäms utifrån en värdering av förvärvade tillgångar, skulder och

eventualförpliktelser till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Överstiger

anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget det verkliga värdet på det

förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar så redovisas skillnaden

som koncernmässig Goodwill. Understiger anskaffningsvärdet det slutligen

fastställda verkliga värdet på nettotillgångarna redovisas skillnaden direkt

i resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas löpande i

resultaträkningen .

Huruvida en minoritetsandel av Goodwill ska värderas och inkluderas som

tillgång avgörs för varje enskilt förvärv .

Samtliga koncerninterna transaktioner, såväl fordringar och skulder som

intäkter och kostnader samt orealiserade resultat, elimineras i koncernredo-

visningen.

Intresseföretag

Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden när Scandi

Standard har ett betydande men inte bestämmande inflytande, normalt mellan

20 och 50 procent av rösterna.

Läs mer i not 14 Andelar i intresseföretag.

Läs mer i not 26 Transaktioner med närstående.

Omräkning av utländska koncernföretag

Balansräkningar och resultaträkningar i samtliga koncernföretag, med

annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, räknas om till koncernens

rapporteringsvaluta enligt följande:

• Tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen per respektive

bokslutsdag som redovisas i balansräkningen.

• Intäkter och kostnader räknas om till genomsnittskursen för respektive år

som redovisas i resultaträkningen och rapport över totalresultatet.

• Alla omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas som en separat

post under övrigt totalresultat i rapport över totalresultatet.

I de fall nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkrats med finansiella

instrument, redovisas även valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning

av dessa instrument i rapporten över totalresultatet. Vid avyttring av ett

utländskt bolag redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och valuta-

kursdifferenser på eventuella finansiella instrument som innehafts för att

säkra nettoinvesteringen i bolaget, som en del i redovisat realisations resultat.

Goodwill och justeringar till verkligt värde som uppkommer vid förvärv av

en utländsk verksamhet behandlas som tillgångar och skulder i den utländska

verksamheten och omräknas enligt samma principer som verksamheten.

Transaktioner och balansposter i utländsk valuta

De olika enheterna inom koncernen redovisar i den valuta som används i

den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (den

funktionella valutan).

Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor (SEK), som är

moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt

de valutakurser som gäller på transaktionsdagen . Fordringar och skulder i

utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurser vid varje bokslutstillfälle.

Kursdifferenser som uppkommer vid sådan omvärdering, samt vid betalning av

transaktionen, redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser som uppkommer

vid omvärdering av poster som utgör säkringstransaktioner, och som uppfyller

villkoren för säkringsredovisning, redovisas dock i övrigt totalresultat. Vinster

och förluster på rörelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas

inom rörelseresultatet. Vinster och förluster på upplåning och finansiella

placeringar redovisas som finansiella poster.

Valutakursdifferenser på fordringar som utgör en utvidgad investering i

dotterföretag redovisas via övrigt totalresultat på samma sätt som omräk-

ningsdifferenser avseende investeringar i utländska dotterföretag.

Koncernens viktigaste valutor, utöver SEK, 2025
SEK	Genomsnittskurs	Balansdagens kurs
DKK	1,4829	1,4484
NOK	0,9444	0,9147
EUR	11,0677	10,818

SEGMENTSRAPPORTERING

Redovisade rörelsesegment överensstämmer med den interna rapportering

som lämnas till högsta verkställande beslutsfattaren, som är den som tilldelar

resurser och bedömer rörelsesegmentens resultat. I Scandi Standard har

denna funktion identifierats som verkställande direktör som, på styrelsens

uppdrag, sköter den löpande förvaltningen och styrningen.

Rörelsesegmenten överensstämmer med koncernens operativa organisa-

tion där verksamheten är indelad i segment Ready-to-cook och Ready-to-eat.

Verksamhet som inte ingår i segmenten Ready-to-cook och Ready-to-eat samt

koncerngemensamma funktioner redovisas som Övrigt. Ytterligare beskrivning

av segmenten återfinns i not 3.

Segmenten ansvarar för sitt rörelseresultat och de tillgångar och skulder

som används i den egna verksamheten, det operativa kapitalet. Finansiella

poster och skatter ligger inte inom segmentens ansvar utan redovisas centralt

för koncernen. Samma redovisningsprinciper används inom segmenten som

för koncernen förutom vad gäller redovisning av finansiella instrument (IFRS 9

tillämpas endast på koncernnivå).

Transaktioner mellan segmenten och även gentemot övrig verksamhet görs

till marknadsmässiga villkor.

INTÄKTER

Nettoomsättning

Intäkter från försäljning av varor för de huvudsakliga verksamheterna som

omfattar försäljning av produkter redovisas när köparen erhåller kontroll över

en produkt. Koncernen bedömer att denna tidpunkt i huvudsak inträffar vid

leverans till kund i enlighet med aktuella leveransvillkor i ingångna avtal.

Intäkter redovisas till transaktionspris, vilket utgörs av den ersättning

koncernen förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte mot att överföring av varor

och tjänster sker. Vid fastställande av transaktionspriset beaktas främst

eventuella rabatter men även eventuella åtaganden gällande varor som kunden

inte lyckas sälja vidare. Betalning sker utifrån överenskomna betalningsvillkor i

ingångna avtal, vilket i normalfallet sker vid en tidpunkt som inträffar efter

det att leverans har skett.

Nettoomsättningen innefattar fakturerad försäljning avseende huvud-

aktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från försäljning av

tillverkade varor .

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 108

SKATT

Koncernens skattekostnad består av aktuell skatt och uppskjuten skatt.

Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen

redovisas i övrigt totalresultat, då tillhörande skatt också redovisas i övrigt

totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende

aktuellt år. I aktuell skatt ingår även justeringar av aktuell skatt som kan

hänföras till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt redovisas enligt balansräkningsmetoden för alla tempo-

rära skillnader som uppkommer mellan det skatte mässiga värdet och det redo-

visade värdet på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt värderas till nominellt

belopp och beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som

är beslutade eller aviserade per balansdagen. Uppskjutna skatter avseende

temporära skillnader som hänför sig till andelar i dotter- och intresse företag

redovisas inte, då Scandi Standard i samtliga fall kan styra tidpunkten för

återföringen av dessa och det inte bedöms sannolikt att återföring sker inom

en snar framtid.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader

och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det bedöms sannolikt

att dessa kommer att medföra lägre skatte utbetalningar i framtiden.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisa

när de är hänförliga till samma skattemyndighet och berörda bolag har en

legal rätt att kvitta skattefordringar mot skatteskulder .

Koncernen omfattas av International Tax Reform – Pillar Two Model Rules

samt av EUs direktiv för Pelare 2. Lagstiftning antogs i Sverige 1 januari 2024,

där Scandi Standard har sitt säte. Pelare två är en global minimiskatt på, inled-

ningsvis, 15% som införs för bolag i varje land där verksamhet bedrivs. Pelar 2

bedöms inte medföra någon väsentlig påverkan på koncernens skattekostnad.

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar som Goodwill, varumärken och kund- och leverantörs-

relationer identifieras och värderas normalt i samband med bolagsförvärv. Ut-

gifter för internt genererade varumärken, kundrelationer liksom internt genererad

Goodwill, redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer .

Goodwill

Värdet på Goodwill hänförs till de kassagenererande enheter inom ett

rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det förvärv som givit upphov

till Goodwillposten. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med

ackumulerade nedskrivningar och testas årligen för att identifiera eventuellt

nedskrivningsbehov. Nedskrivning av Goodwill återförs inte.

Goodwill som uppstår vid förvärv av intresseföretag inkluderas i redovisat

värde på intresseföretaget och nedskrivningstestas som en del av värdet på

det totala innehavet i intresseföretaget .

Varumärken

Värdet på varumärken redovisas till anskaffningsvärde efter eventuella acku-

mulerade avskrivningar och nedskrivningar. Varumärken med en obestämbar

nyttjandeperiod skrivs inte av utan testas årligen vad gäller nedskrivnings-

behov, på motsvarande sätt som för Goodwill. Konsumentvarumärken som

Scandi Standard avser fortsätta använda under överskådlig tid framåt och

som har ett anskaffningsvärde på minst 10 MSEK klassificeras som varu-

märke med obestämbar nyttjandeperiod.

Värdering av varumärken som identifierats i ett bolagsförvärv görs enligt

Relief from Royalty-metoden.

Varumärken inom Sverige, Danmark och Norge har obestämbar nyttjande-

period, några nyttjandeperioder har därför inte fastställts. Varumärken inom

Irland har en bedömd nyttjandeperiod på 20 år .

Kund- och leverantörsrelationer

I samband med bolagsförvärv identifieras immateriella tillgångar i form av

kund- respektive leverantörsrelationer. Värdet på dessa bedöms utifrån över-

värdesmetoden (Multi Period Excess Earning) samt eventuell annan relevant

information och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade

avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar.

Befintliga kundrelationer bedöms för närvarande ha en total nyttjandeperiod

på 8, 10 eller 20 år och befintliga leverantörsrelationer en nyttjandeperiod på

5 eller 10 år.

Forskning och utveckling

Någon forskning bedrivs inte inom koncernen. Utgifter för utveckling redovisas

som immateriell tillgång endast under förutsättning att det är tekniskt och

finansiellt möjligt att färdigställa tillgången, att den bedöms ge framtida

ekonomiska fördelar, att anskaffningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett

tillförlitligt sätt och att utvecklingsarbetet är mer omfattande. För närvarande

innebär detta att samtliga utgifter för utveckling av kommersiella produkter

och liknande kostnadsförs när de uppstår. För utgifter av utveckling av

affärsrelaterade IS/IT-system har Scandi Standard gjort en utvärdering om

uppsättningen av molnbaserade lösningen för det nya affärssystemet kan

aktiveras som en immateriell tillgång baserat på gällande regelverk. Eftersom

det finns en avtalsenlig rätt att ta programvaran i koncernens besittning under

avtalsperioden utan betydande påföljd samt möjligheten att köra program-

varan på koncernens egen hårdvara alternativt kontrakt med en part som inte

är relaterad till leverantören för att vara värd för programvaran har utgifterna

för det nya affärssystemet aktiverats. Aktiverade utgifter skrivs av linjärt under

en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 10 år.

Nedskrivningar

Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs

inte av utan prövas årligen, eller oftare vid indikation, avseende eventuellt

nedskrivningsbehov. Det redovisade värdet på tillgångar som skrivs av prövas

fortlöpande. Vid varje boksluts tillfälle görs en bedömning om det föreligger

någon indikation på att tillgångarnas värde minskat så att det föreligger

ett nedskrivningsbehov. För dessa tillgångar, liksom för tillgångar med

obestämbar nyttjandeperiod, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med

återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs verkliga värde, med avdrag

för försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivning görs till

återvinningsvärdet om detta understiger det redovisade värdet.

För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassa-

flöden beräknas nyttjandevärdet för den minsta kassagenererande enhet som

tillgången tillhör. Goodwill hänförs alltid till de kassagenerande enheter som

gynnas av det förvärv som genererat Goodwill.

Med en tillgångs nyttjandevärde avses nuvärdet av de bedömda framtida

kassaflöden som förväntas uppstå när tillgången används, och det beräknade

restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärdet

diskonteras framtida kassaflöden med en räntesats före skatt som tar hänsyn

till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den

specifika tillgången .

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag

för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar.

Vid stora investeringar, där det totala investeringsvärdet uppgår till minst

100 MSEK och investeringstiden omfattar minst 12 månader, inkluderas ränta

under byggnadstiden i tillgångens anskaffningsvärde.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Varje del

av en större materiell anläggningstillgång, med ett anskaffningsvärde som

är betydande i relation till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde och

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 109

en nyttjandeperiod som väsentligt avviker från resten av tillgången, skrivs av

separat. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas minst en gång

per år och justeras vid behov.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Byggnader 25–30 år

Fastighetsinventarier 10–25 år

Maskiner, tekniska anläggningar 5–20 år

Inventarier, verktyg 5–15 år

Fordon 5–10 år

Kontorsutrustning 5–10 år

NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR

Leasingavtal redovisas i balansräkningen, klassificerade som nyttjanderätts-

tillgångar och leasingskulder. Vid leasingavtalets startdatum ska en nyttjande-

rättstillgång och en finansiell skuld redovisas. Undantag, utgörs av kortfristiga

leasingavtal (kortare än ett år) och leasingavtal med lågt underliggande värde

(riktmärke under 50 KSEK). Dessa redovisas inte som nyttjanderättstillgång

och leasingskulder. Hyreskostnaderna redovisas linjärt över leasingperioden.

För ytterligare information hänvisas till not 13.

Nyttjanderättstillgången värderas initialt till ett anskaffningsvärde som

omfattar det initiala beloppet för leasingskulden justerat för eventuella

leasingavgifter som erlades på eller före inledningsdagen plus eventuella

initiala direkta utgifter och en uppskattning av kostnader för att återställa

underliggande tillgång.

Leasingskulden uppskattas initialt till nuvärdet av utestående leasing-

avgifter, diskonterade med hjälp av den implicita räntan i leasingavtalet eller,

om denna ränta inte kan bestämmas lätt, koncernens marginella låneränta.

I allmänhet använder koncernen sin marginella upplåningsränta som diskon-

teringsränta. Räntekostnader redovisas separat. När leasingavtalets längd

fastställs, beaktar företaget tillgänglig information som ger ett ekonomiskt

incitament att utnyttja en förlängningsoption, eller inte utnyttja möjligheten

att säga upp leasingavtalet. Förlängnings optioner inkluderas endast i leasing-

perioden om leasetagaren är rimligt säker på att utnyttja denna möjlighet och

perioder som omfattas av en möjlighet att säga upp leasingavtalet inkluderas

endast i leasingperioden om leasetagaren är rimligt säker på att inte utnyttja

denna möjlighet.

Omvärdering av leasingskulder sker när förändringar i framtida leasing-

avgifter uppkommer, genom förändring av index, pris eller om koncernen

ändrar sin bedömning av om den kommer att utöva ett köp, förlängning eller

avsluta leasingavtalet. Omvärderings beloppet för leasingskulden redovisas

därvid också som en justering av nyttjanderätten.

Nyttjanderätten skrivs av linjärt över den kortaste av tillgångens nyttjande-

period och leasingavtalets längd. Leasingtillgången justeras periodiskt för

vissa omvärderingar av leasingskulden och eventuella nedskrivningar.

Scandi Standard koncernen som leasetagare avser avtal avseende fram-

förallt produktionsanläggningar, kontorsfastigheter, produktionsutrustning

och tjänstebilar.

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Inom Scandi Standard finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom

verksamheten i Sverige som föder upp dagsgamla kycklingar. Uppfödning av

kycklingar bedrivs i Irland, Danmark och i Litauen. Föräldradjur har en livslängd

som uppgår till cirka ett år, och kycklingarna en livslängd på cirka 30 dagar.

Tillgångar i form av föräldradjur och kycklingar värderas till verkligt värde med

avdrag för försäljningsomkostnader, enligt IAS 41.

Föräldradjur har värderats med hjälp av kassaflödesprognoser från den

förväntade försäljningen av dagsgamla kycklingar, samt direkta och indirekta

kostnader för djurhållningen. Kostnaderna har beräknats utifrån tidigare erfa-

renheter. Det finns ett observerbart marknadspris för dagsgamla kycklingar.

För antalet producerade kycklingar har använts uppfödarnas normer för de

olika sorterna som innehas . Kycklingar i uppfödningen har värderats baserat

på direkta och indirekta kostnader för djurhållningen samt med hjälp av

gällande inköpspris för liknande flockar.

VARULAGER

Varulager värderas enligt IAS 2, till det lägsta av anskaffnings värdet och

nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas med

tillämpning av FIFU-metoden (först in/först ut) eller vägda genomsnittspriser.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor innefattar råmaterial, direkt lön,

andra direkta kostnader och produktionsrelaterade omkostnader, baserade

på normal produktionskapacitet . Lånekostnader ingår inte i lagervärdena .

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande

verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa och

sälja varan.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen inkluderar

likvida medel, kundfordringar, värdepapper, lånefordringar, leverantörsskulder,

låneskulder och derivatinstrument. Derivatinstrument redovisas i balans-

räkningen när avtal ingåtts. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas

på likviddag.

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier; verkligt

värde via resultaträkningen eller upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar som

innehas med syftet att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa

kassaflöden endast utgör kapitalbelopp och ränta, och inte har identifierats

som värderad till verkligt värde, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Det

bokförda värdet av dessa tillgångar justeras med förväntade kreditförluster.

Ränteintäkter från dessa finansiella tillgångar redovisas med effektivränteme-

toden och ingår i finansiella intäkter. Finansiella skulder redovisas normalt till

upplupet anskaffningsvärde .

Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster som är kopplade

till tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen redovisar

en kreditreserv för sådana förväntade kreditförluster vid varje rapporterings-

datum. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen

för kreditreservering, d.v.s. reserven kommer att motsvara den förväntade

förlusten över hela fordringens livslängd. För att uppskatta de förväntade kredit-

förlusterna har kundfordringar grupperats baserat på kreditriskegenskaper

samt antal dagar i förhållande till förfall. Koncernen använder sig dessutom

av framåtblickande variabler för att bedöma de förväntade kreditförlusterna.

Fordringar som inte är kundfordringar bedöms utifrån risken för fallissemang

utifrån återstående löptid och förväntat återvinningsvärde.

Derivatinstrument och säkringsredovisning

Scandi Standards innehav av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte-

swappar och energiderivat. Ränteswappar ingås i syfte att förlänga ränte-

bindningstiden för underliggande skulder och minska osäkerheten i framtida

räntekostnader. Energiderivat ingås i syfte att minska osäkerheten i framtida

energikostnader.

Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och resultatet av omvärde-

ringen påverkar resultaträkningen. I de fall derivatinstrument uppfyller kraven

för säkringsredovisning och säkringsmodellen är en kassaflödessäkring eller

säkring av nettoinvesteringar redovisas den effektiva delen av omvärderings-

effekten i övrigt totalresultat. Säkringsredovisning tillämpas om vissa kriterier,

vad gäller dokumentation av säkringsrelationen och dess effektivitet, uppfylls.

Scandi Standard tillämpar för närvarande endast kassaflödes säkring och

säkring av nettoinvesteringar.

Säkringsredovisning

Scandi Standard har uppdaterat säkringsdokumentationen utifrån IFRS 9.

Säkringar som kvalificerar för säkringsredovisning ska bedömas vara

effektiva under säkringens kvarvarande löptid. Källor för ineffektivitet ska

vara identifierade. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet ska ha ett

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 110

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

tydligt ekonomiskt samband, säkringskvoten ska vara i enlighet med bolagets

säkringsstrategi samt att kreditrisk inte får vara den dominerande orsaken till

säkringsinstrumentets värdeförändring.

Kassaflödessäkring

De framtida kassaflöden som säkras ska bedömas ha en hög sannolikhet

att inträffa. Den del av säkringsinstrumentets värde förändring som bedöms

vara effektiv redovisas via övrigt totalresultat till eget kapital och eventuell

ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. När resultatet av den säkrade

posten påverkar resultaträkningen överförs resultatet från säkringsinstru-

mentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen.

Scandi Standard tillämpar kassaflödessäkring för valutarisker i kommersi-

ella inköp och försäljningar, för ränterisker i skuld portföljen samt för prisrisker

vid inköp av elektricitet och gas.

Säkring av nettoinvesteringar

Scandi Standard säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamhet med upplåning

i motsvarande valuta. Omräkningseffekter relaterade till denna redovisas via

övrigt totalresultat till det egna kapitalet. Resultatet omklassificeras från eget

kapital till resultat räkningen vid en framtida avyttring av utlandsverksamheten .

Fastställande av verkligt värde

Verkligt värde för ränteswappar beräknas baserat på diskontering till relevant

räntekurva för swapparnas framtida kassaflöden. Verkligt värde på energi-

derivat beräknas utifrån gällandeterminskurser på balansdagen.

För finansiella skulder beräknas verkligt värde genom diskontering av

framtida kassaflöden till relevant marknadsränta med hänsyn tagen till

Scandi Standards kreditrisk.

För finansiella tillgångar och skulder med en löptid understigande tre

månader, eller då marknadsvärdet inte kan bestämmas, antas verkligt värde

överensstämma med anskaffningsvärdet justerat för förväntade kreditförluster.

Moderbolaget

I moderbolaget redovisas finansiella instrument enligt anskaffningsvärde-

metoden. Moderbolaget tillämpar reglerna i RFR2 och således inte IFRS 9.

Vad gäller räntebärande tillgångar och skulder överensstämmer moder-

bolagets praxis i allt väsentligt med vad som gäller för koncernen varför

några särskilda upplysningar inte lämnas för moderbolaget.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas enligt IAS 37, när Scandi Standard har ett legalt eller

informellt åtagande till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att

utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra åtagandet. Som avsättning

redovisas det belopp som enligt bästa bedömning beräknas utgå för att

reglera åtagandet på balansdagen. Vid långfristiga, väsentliga belopp görs en

nuvärdesberäkning för att ta hänsyn till tidsaspekten. Avsättning för omstruk-

tureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärder finns och

välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av

åtgärderna.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Läs mer i not 5 Ersättning till anställda.

Pensioner

Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19. Inom Scandi Standard finns

såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav de flesta

är fonderade.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar bolaget fastställda avgifter till

en separat juridisk enhet och har därefter ingen förpliktelse att betala ytter-

ligare avgifter. I förmånsbestämda pensionsplaner anges ett belopp för den

pensionsförmån en anställd ska erhålla. Koncernens bolag bär risken för att de

utfästa ersättningarna utbetalas. Den skuld som redovisas i balansräkningen

utgör nettot av beräknat nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen och

verkligt värde på balansdagen på förvaltnings tillgångarna knutna till förplikt-

elsen i pensionsstiftelse.

Bolagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet

utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonterings-

räntan som används motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer

med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna

och valutan. Vid fastställandet av den förmånsbestämda förpliktelsens

nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå

aktuariella vinster och förluster och redovisas i övrigt totalresultat.

Särskild löneskatt beräknas på mellanskillnaden mellan pensionsförplik-

telse fastställd enligt IAS 19 och pensionsförpliktelse fastställd enligt de regler

som tillämpas för juridiska personer. Den beräknade framtida löneskatten

inkluderas i redovisad pensionsskuld.

Ersättningar vid uppsägning

Avsättning för kostnader i samband med uppsägning av personal redovisas

endast om bolaget är förpliktigat att avsluta en anställning före normal

pensionsavgång, eller när ersättningar erbjuds för att uppmuntra till frivillig

avgång. Beräknat avgångsvederlag redovisas som avsättning när en detaljerad

plan för åtgärden presenterats.

STATLIGA STÖD

Statliga stöd redovisas i balans- och resultaträkningen när det föreligger rimlig

säkerhet att de villkor som är förknippade med stödet kommer att uppfyllas

och att stödet kommer att erhållas. Stödet periodiseras i resultaträkningen

över samma perioder som koncernen redovisar kostnader för relaterade

utgifter som stödet är avsett att kompensera för. Bidrag som är hänförliga till

tillgångar redovisas som en reduktion av de aktuella tillgångarnas redovisade

värden. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller

till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt .

KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT

Moderbolaget

Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering har infört regler för redovis-

ning av koncernbidrag i sin rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska

personer. Scandi Standard tillämpar alternativregeln, vilket innebär att såväl

erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition.

Utbetalda aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar, i den mån

nedskrivning ej erfordras.

NÄRSTÅENDE

Genom bestämmande inflytande är moderbolaget närstående till sina dotter-

och dotterdotterföretag. Genom betydande inflytande är såväl koncernen som

moderbolaget närstående till sina intresseföretag, vilka således omfattar både

de direkt och indirekt ägda bolagen.

Prissättning på leveranser av varor och tjänster mellan bolag i koncernen

sker till marknadspris.

Ledamöterna i koncernledningen har genom sin rätt att delta i beslut som

rör koncernens strategier ett betydande inflytande över moderbolaget och

koncernen och är därmed att betrakta som närstående.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 111

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

NOT 2 Viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål

Upprättandet av årsredovisningen enligt IFRS baseras i många fall på

ledningens bedömningar och på uppskattningar och antaganden när de

redovisade värdena på tillgångar och skulder fastställs. Dessa uppskattningar

baseras på tidigare erfarenheter och de antaganden som görs bedöms vara

rimliga och realistiska med hänsyn till de omständigheter som råder vid den

aktuella tidpunkten. Faktiska utfall kan komma att skilja sig från de gjorda

bedömningarna och uppskattningarna.

Uppskattningar och underliggande antaganden ses över regelbundet.

Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar redovisas i den period

ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period

ändringen görs samt i framtida perioder, om ändringen påverkar både aktuell

period och framtida perioder.

Nedan följer en övergripande beskrivning av de redovisningsprinciper där

sådana uppskattningar och antaganden förväntas ha den största inverkan

på Scandi Standards finansiella ställning eller resultat under kommande

räkenskapsår. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hänvisas

till balansräkningen med tillhörande noter.

Nedskrivning av Goodwill och övriga tillgångar

Nedskrivning av Goodwill, och andra immateriella tillgångar med obestämbar

nyttjandeperiod, prövas årligen eller så snart indikationer finns att ett nedskriv-

ningsbehov skulle föreligga, till exempel vid ändrat affärsklimat, beslut om

avyttring eller nedläggning av verksamhet . Värdet på koncernens Goodwill och

övriga immateriella anläggningstillgångar uppgick vid årets utgång till 1 879

(1 953) MSEK, vilket motsvarar 25 (27) procent av koncernens balansomslut-

ning. Nedskrivning av övriga tillgångar prövas så snart det finns en indikation

på att det återvinningsbara värdet på tillgången är lägre än det redovisade

värdet.

I de flesta fall uppskattas värdet på tillgångarna med tillämpning av

nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden. Det framtida kassa-

flödet baseras på antaganden utifrån bolagsledningens bästa uppskattning av

de ekonomiska förutsättningar som kommer att föreligga under tillgångens

återstående livslängd.

Nedskrivning görs om det beräknade nyttjandevärdet understiger det

redovisade värdet.

De diskonteringsfaktorer som används vid beräkning av nuvärdet av

de förväntade framtida kassaflödena är de uppskattade, aktuella vägda

kapitalkostnaderna (WACC), som vid tidpunkten är fastställda att gälla inom

koncernen, för de marknader där de kassagenererande enheterna bedriver

verksamhet.

Andra uppskattningar avseende förväntade framtida utfall, och de diskonte-

ringsräntor som använts, kan ge andra värden på tillgångarna än de som här

tillämpats. Nedskrivningar kommenteras mer specifikt i not 6 .

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

Bedömningar görs för att bestämma uppskjutna skattefordringar och

uppskjutna skatteskulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas som fordran

när det bedöms sannolikt att de uppskjutna skattefordringarna kommer att

kunna utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Andra

antaganden avseende utfallet på dessa framtida beskattningsbara vinster,

liksom förändrade skattesatser och skatteregler, kan resultera i betydande

skillnader i värderingen av uppskjutna skatter.

För information om beloppen, se not 10.

Pensioner

Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner

baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor,

framtida löneökningar, inflation och demo grafiska förhållanden. Diskonterings-

räntan, som är det mest kritiska antagandet, baseras på marknadsmässig

avkastning på förstklassiga bolagsobligationer, nämligen bostadsobligationer

med lång löptid och där räntan extrapolerats att motsvara pensionsplanens

förpliktelser. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden

och kostnaden medan en höjd diskonteringsränta ger omvänd effekt. En

minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka

pensionsförpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK medan en ökning av räntan med

0,25 procent enheter skulle minska förpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK.

För information om beloppen, se not 23.

Biologiska tillgångar

Inom koncernen finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur, inom den

verksamhet i Sverige som föder upp dagsgamla kycklingar. Uppfödning av

kycklingar bedrivs i Irland, Danmark och i Litauen. Dessa tillgångar värderas

och redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader

enligt IAS 41. Värdet på dessa tillgångar baseras på uppskattningar. Gällande

föräldradjur påverkas tillgångens värde av marknadspriset för dagsgamla

kycklingar samt rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring

på 1 procent i priset på dagsgamla kycklingar påverkar tillgångens värde

med cirka 1 (1) MSEK. Beträffande kycklinguppfödningen påverkas värdet av

rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring på 1 procent i

priset på dessa flockar påverkar värdet med cirka 0 (1) MSEK.

För information om belopp och förändringar, se not 16.

Värdering lager och Inkuransreserv

Den ”anatomiska balansen” övervakas regelbundet tillsammans med dess

effekt på lagret. Lagret av färdiga varor värderas till det lägsta av anskaffnings-

värde eller nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade

försäljningsvärdet minus förväntade försäljningskostnader. En bedömning

av det uppskattade försäljningsvärdet kräver antaganden och bedömningar

av ledningen som inkluderar subjektiva aspekter, såsom priskonkurrens och

förväntade fluktuationer på framtida priser. Att fastställa nedskrivningsbehovet

är en väsentlig och svår bedömningsfråga. Historiskt uppgår de genomsnitt-

liga inkuransreserverna till 7-12 procent av lagervärdet.

Detaljerad information om beloppen och förändringarna se not 17 .

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 112

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

NOT 3 Segmentsrapportering

Information om rörelsesegment

Räkenskapsåret, jan 1–dec 31	Ready-to-cook		Ready-to-eat		Övrigt / Elimineringar 1, 2)		Summa Koncern
MSEK	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Nettoomsättning	10 783	9 923	2 785	2 601	516	499	14 083	13 024
Justerat rörelseresultat	487	368	97	148	19	–6	603	509
Jämförelsestörande poster	–	–	–	–	–	–	–	–
Rörelseresultat	487	368	97	148	19	–6	603	509
Varav resultatandel i intresseföretag	3	3	–	–	–	–	3	3
Finansiella intäkter							3	4
Finansiella kostnader							–153	–158
Skatt på årets resultat							–86	–80
Årets resultat							367	275
Övriga upplysningar
Tillgångar 3)	5 437	5 293	1 522	1 218	258	443	7 217	6 954
Andelar i intresseföretag							54	55
Ofördelade tillgångar							375	270
SUMMA TILLGÅNGAR	5 437	5 293	1 522	1 218	258	443	7 646	7 279
Skulder	1 652	1 588	518	482	253	243	2 423	2 313
Ofördelade skulder							2 546	2 356
Eget kapital							2 677	2 611
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	1 652	1 588	518	482	253	243	7 646	7 279
Nettoinvesteringar	427	207	272	72	84	88	783	367
Av- och nedskrivningar	–358	–342	–66	–59	–24	–23	–448	–425

Varav elimineringar av gemensamma gruppkostnader i året om 374 (327) MSEK.

Nettoomsättningen för ingredienser uppgick till 516 (499) MSEK och rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 58 (32) MSEK. Koncerngemensamma kostnader om –39 (–38) MSEK ingick i koncernens rörelseresultat (EBIT).

För tillgångarnas fördelning per land, se not 12.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 113

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Scandi Standards verksamhet är indelad i segmenten

Ready-to-cook, Ready-to-eat och Övrigt

Koncernens operativa struktur är en integrerad matrisorganisation, dvs.

chefer hålls ansvariga för både länder och produktsegment. En central del av

strategin för fortsatt tillväxt och värdeskapande är att dela best practice, dra

nytta av produktutveckling och främja skalfördelar över hela koncernen.

Ansvaret för koncernens finansiella tillgångar och skulder, avsättningar till

skatter, samt omvärderingseffekter vid värdering av finansiella instrument

(enligt IFRS 9) och pensionsskulder (enligt IAS 19) ligger hos koncerngemen-

samma funktioner och fördelas inte på segmenten.

Segment Ready-to-cook (RTC): utgör koncernens största produktsegment

och omfattar produkter som är kylda eller frysta, som inte har tillagats. Det

kan vara helfågel, styckade produktdetaljer, urbenade och kryddade eller

marinerade produkter. Försäljning sker främst via säljkanalerna Dagligvaru-

handeln och Restaurang och Storhushåll, på både inhemska marknader och

exportmarknader. I segmentet ingår produktionsanläggningar för RTC i sex

länder, foderverksamheten på Irland, produktion av konsumentägg i Norge och

kläckeriverksamhet i Sverige. Nettoomsättning för segmentet Ready-to-cook

omfattar den externa försäljningen.

Segment Ready-to-eat (RTE): utgörs av produkter som har tillagats vilket

innebär att de kan konsumeras direkt eller efter uppvärmning. Produkterna

inkluderar allt ifrån grillade och styckade kycklingfiléer med olika kryddningar

till nuggets. Försäljningen sker främst inom säljkanalerna Dagligvaruhandeln

och Restaurang och Storhushåll, och en del av produktionen exporteras. I

segmentet ingår fyra egna produktionsanläggningar för RTE i Danmark, Norge,

Finland och Nederländerna, kombinerat med tredjepartsproduktion. Nettoom-

sättningen för segmentet Ready-to-eat omfattar den externa försäljningen.

Operativt resultat för segmentet Ready-to-eat inkluderar det integrerade

resultatet för koncernen utan interna vinstpåslag.

Segment Övrigt: utgörs av ingredienser som utgör överskottsprodukter främst

avsedda för andra ändamål än livsmedelsanvändning, och används i industriell

produktion av djurfoder och till andra tillämpningar, vilket är i linje med Scandi

Standards ambition att ta tillvara på hela djuret eftersom det bidrar till ett

minimerat produktionsspill och ett lägre koldioxidavtryck. Ingen enskild del av

Övrigt är tillräckligt stor för att utgöra sitt eget segment.

MSEK

			Ready-to-cook Ready-to-eat		Övrigt		Total
	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Nettoomsättning fördelning
Sverige	2 861	2 606	748	700	173	150	3 781	3 455
Danmark	1 976	1 868	1 453	1 337	143	143	3 574	3 348
Norge	1 701	1 774	486	471	30	39	2 218	2 284
Irland	2 868	2 688	11	11	135	130	3 016	2 829
Finland	911	982	85	83	34	37	1 032	1 101
Litauen	464	5	–	–	–	–	464	5
Nederländerna		–		–		–		–
Total nettoomsättning per land	10 783	9 923	2 785	2 601	516	499	14 083	13 024

NOT 4 Intäkternas fördelning

MSEK	2025	2024
Nettoomsättning
Varuförsäljning	14 083	13 024
Summa	14 083	13 024
Övriga rörelseintäkter
Hyresintäkter	1	0
Statliga stöd	2	1
Försäljning personalmatsal	5	9
Försäkringsersättning	14	15
Realiserade och orealiserade valutavinster	12	7
Övrigt	13	9
Summa	46	42

Statliga stöd har erhållits om 2 (1) MSEK och av dessa har 2 (1) MSEK

redovisats som intäkt och 0 (0) MSEK som en reducering av kostnad.

Not 3 forts.

Nettoomsättning (extern försäljning) till kundens hemvist

MSEK	2025	2024
Sverige	4 348	3 980
Irland	2 728	2 312
Norge	2 252	2 489
Danmark	2 019	1 839
Finland	1 127	1 188
Tyskland	223	187
Storbritannien	232	195
Övriga Europa	871	551
Övriga världen	283	283
Summa	14 083	13 024

Under 2025 var det en av Scandi Standards kunder som stod för mer än

10 procent av koncernens totala nettoomsättning. Netto omsättningen för

kunden uppgick till 1 751 (1 636) MSEK vardera och är huvudsakligen inom

segmentet RTC.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 114

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

		varav		varav
Medeltal anställda	2025	kvinnor	2024	kvinnor
Koncernen
Sverige	831	37%	851	38%
Danmark	922	42%	938	43%
Norge	342	57%	328	58%
Irland	1 059	43%	930	40%
Finland	313	43%	299	36%
Litauen	180	44%	20	61%
Nederländerna	22	34%	–	–
Summa koncernen 1)	3 670	43%	3 366	42%

Det finns inga anställda i moderbolaget.

Personalkostnader
MSEK	2025	2024
Löner och ersättningar, styrelser och vd:ar	32	22
– varav rörlig del	5	4
Löner och ersättningar, övriga anställda	2 292	2 093
Sociala kostnader	276	258
Pensionskostnader 1)	185	171
Övriga personalkostnader	90	99
Aktiverade personalkostnader 2)	0	–1
Summa	2 875	2 641

Av koncernens pensionskostnader avser 2 (2) MSEK koncernens styrelser och vd.

I koncernen finns inga utestående pensionsförpliktelser till dessa.

Avser aktivering av pågående investeringsprojek t .

Könsfördelning i bolagsledningen
	Koncernen		Moderbolaget
Andelen kvinnor, %	2025	2024	2025	2024
Styrelser	28	17	25	25
Övriga ledande
befattningshavare	35	30	–	–

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman har beslutat om riktlinjer för ersättning till ledande befattnings-

havare. Med ledande befattningshavare avses i dessa riktlinjer verkställande

direktören för bolaget samt de vid var tid till verkställande direktören eller

CFO rapporterande cheferna i bolaget eller andra koncernbolag som också

ingår i koncernledningen samt styrelseledamöter i bolaget som har ingått

ett anställnings avtal eller konsultavtal med bolaget eller ett koncernbolag.

Bolagets ersättningsprinciper och policyer ska säkerställa ansvarsfulla och

hållbara ersättningsbeslut som stödjer bolagets och koncernens strategi,

långsiktiga intressen och hållbara affärsmetoder. Löner och andra anställ-

ningsvillkor ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet

att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig

kostnad. Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön,

rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på prestation,

konkurrenskraft och skälighet.

Principer för fast lön

Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknads-

mässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens

och prestation.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, utöver ordinarie

styrelsearbete, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

Principer för rörlig lön

Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön

(dvs. kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal förut-

bestämda finansiella mål uppfylls. Bedömningen av om målen för utbetalning

av rörlig lön är uppfyllda ska göras när den relevanta mätperioden för målen

har avslutats. Styrelsens ersättningsutskott är ansvarig för bedömningen såvitt

avser rörlig lön till den verkställande direktören. Den verkställande direktören

är ansvarig för bedömningen såvitt avser rörlig lön till andra ledande befatt-

ningshavare. Rörlig lön ska inte överstiga 75 procent av den fasta lönen (med

fast lön avses fast kontant lön som intjänats under året exklusive pensioner,

förmåner och liknande).

Principer för aktierelaterade incitamentsprogram

Dessa riktlinjer omfattar inte ersättningar som bolagsstämman beslutar om.

Följaktligen är riktlinjerna inte tillämpliga på det aktierelaterade långsiktiga

incitamentsprogram 2025 (LTIP 2025) som styrelsen har beslutat på års-

stämman 2025 eller de utestående aktierelaterade långsiktiga incitaments-

programmen som årsstämmorna 2024, 2023 och 2022 beslutade om. Bolags-

stämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie

och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till vissa nyckelpersoner.

Sådana incitamentsprogram ska utformas med syfte att främja bolagets

och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen

mellan deltagaren och bolagets aktieägare.

Principer för pensioner, andra förmåner, lön under uppsägningstid

och avgångsvederlag

Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och

utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där

den ledande befattningshavaren är anställd. Pensionspremierna för premie-

bestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den årliga fasta lönen

om inte annat gäller enligt tillämpliga kollektivavtal.

Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygghets-

försäkring vid arbetsskada samt tjänstegrupplivförsäkring i enlighet med

lokala avtal och regler. Härutöver kan ledande befattningshavare ha rätt till

privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil beroende på avtal.

Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får uppgå till

högst tio procent av den årliga fasta lönen.

Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för

eventuell konkurrensbegränsning, ska sammantaget inte överstiga ett belopp

motsvarande den fasta lönen för två år. Det totala avgångsvederlaget för

ledande befattningshavare ska vara begränsat till gällande månadslön för de

återstående månaderna fram till rådande pensionsålder i respektive land.

Beredning och översyn av frågor relaterade till ersättning

till ledande befattningshavare

Dessa riktlinjer har upprättats av styrelsens ersättningsutskott. Vid ersätt-

ningsutskottets bedömning av om riktlinjerna och de begränsningar som

gäller enligt riktlinjerna är rimliga, har ersättningsutskottet beaktat uppgifter

om den totala ersättningen till bolagets samtliga anställda, inklusive olika

ersättningskomponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid.

Ersättningsutskottet ska övervaka och utvärdera både pågående och under

året avslutade program för rörlig ersättning till ledande befattnings havare,

samt övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till

ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman och gällande ersätt-

ningsstrukturer och ersättnings nivåer i bolaget och koncernen. Ledamöterna

NOT 5 Anställda och personalkostnader

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 115

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

i ersättningsutskottet är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.

Den verkställande direktören och de övriga medlemmarna i koncern ledningen

deltar inte i behandling av och beslut i ersättnings relaterade frågor i den mån

de berörs av frågorna.

Principer för avvikelser från riktlinjerna

Styrelsen har rätt att helt eller delvis frångå riktlinjerna om styrelsen bedömer

att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det och om ett avsteg

är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet

eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.

Rörlig lön

Scandi Standard har ett övergripande program för rörlig lön för ledande

befattningshavare, lokala ledningsgrupper och andra nyckelpersoner. Målen

kan vara både kvalitativa och kvantitativa. Beslut om deltagare och mål fattas

årligen av bolagets styrelse. Rörlig lön kostnadsförs löpande efter förväntad

utbetalning.

Pensioner

Scandi Standard erbjuder sina anställda tjänstepensioner om inte annat är

reglerat i lokala avtal eller i andra regleringar. Scandi Standards verkställande

direktör erhåller en avgiftsbestämd pension med en premie om 30 procent

av den pensionsgrundande lönen. Scandi Standards högsta ledning, följer

ersättningsriktlinjerna vilka innebär en maximal premie om 30 procent av

pensionsgrundande lön.

Övriga anställda:

I Sverige omfattas anställda av förmånsbaserad eller premie baserad

pensionsplan genom PRI Pensionstjänst AB eller alternativ lösning.

I Danmark sker avsättning till pensioner med 13 procent av den pensions-

grundande lönen.

I Norge baseras pensionsavsättningarna på avtal om individuella avgifts-

bestämda pensionsplaner, med premier på mellan 3 och 23 procent av den

pensionsgrundande lönen.

I Irland sker avsättning till pensioner med 4 till 20 procent av den pensions-

grundande lönen.

I Finland sker avsättning till pensioner med 23 till 25 procent av den

pensionsgrundande lönen.

I Litauen sker avsättning till pensioner med 3 procent av den pensions-

grundande lönen.

I Nederländerna sker avsättning till pensioner med 15 till 21 procent av

den pensionsgrundande lönen .

Avgångsvederlag och andra förmåner

Avgångsvederlag/uppsägning

För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om sex månader från

bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning

från bolagets sida erhålls avgångsvederlag motsvarande sex månaders

ersättning. Avgångsvederlaget är inte semester- och pensionslönegrundande

och utbetalas med en sjättedel per månad efter det att uppsägningstiden

avslutats. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om 3–6

månader vid uppsägning på egen begäran och 6–12 månader på bolagets

begäran. Vissa ledande befattningshavare har konkurrensklausul som innebär

att motsvarande 3–12 månaders finansiell ersättning ska betalas till bolaget

som ersättning vid brott mot denna klausul.

Övriga förmåner

Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygghetsför-

säkring vid arbetsskada samt tjänstegruppliv försäkring i enlighet med lokala

avtal och regler. Härutöver kan ledande befattningshavare ha rätt till privat

sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil beroende på avtal. Premier

och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får uppgå till högst tio

procent av den årliga fasta lönen.

Långsiktigt incitamentsprogram

LTIP 2022 avslutades under 2025 och innebar att 166 211 aktier med ett

sammantaget marknadsvärde om 16 MSEK tilldelades deltagarna i program-

met. Deltagare i programmen utgörs av ledande befattningshavare och

nyckelpersoner.

Vid utgången av 2025 pågår följande långsiktiga incitamentsprogram,

som har antagits av årsstämman respektive startår:

• LTIP 2023, för 32 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning

om 302 330 aktier.

• LTIP 2024, för 31 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning

om 530 000 aktier.

• LTIP 2025, för 33 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning

om 474 000 aktier.

LTIP 2025

Deltagarna är ålagda att investera i Scandi Standard-aktier (”Investeringsaktier”)

i förhållande till en procentandel av deltagarens fasta lön för att delta i LTIP

2025. Varje investeringsaktie ger deltagarna rätt till en (1) Retentionsaktierätt

och fyra (4) Prestationsaktierätter som var och en är föremål för uppfyllande

av varsitt prestationskrav under programmets löptid. För att Aktierätterna

(både Retentionsaktierätter och Prestationsaktierätter) ska berättiga till tilldel-

ning av stamaktier krävs att deltagaren (a) inte avyttrar sina Investeringsaktier

under Intjänandeperioden, (b) och inte har gett eller inte har fått meddelande

om uppsägning inom koncernen under Intjänande perioden och (c) deltagaren

åtar sig att behålla alla tilldelade stam aktier (förutom stamaktier som avyttras

för att täcka betalning av skatt som uppkommer i samband med tilldelningen

av stamaktier) under en period om två år från dagen för tilldelning av

stamaktierna.

Prestationskrav

Utöver intjänandekriterier som framgår ovan ska tilldelning av stamaktier för

Prestationsaktierätterna vara villkorat av uppfyllandet av respektive prestations-

krav nedan.

Krav 1

Prestationskravet är relaterat till totalavkastningen (TSR) för Scandi Standards

stamaktie på Nasdaq Stockholm i förhållande till OMX Stockholm Mid Cap

Index (”Index”) under en viss mät period som framgår nedan. Den lägsta nivån

av prestationskravet ska uppgå till en TSR är lika med TSR index. Om TSR är

lika med TSR Index, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 25 procent av sina

Prestationsaktierätter 1. Den högsta nivån av prestationskravet ska uppgå till

en TSR motsvarande TSR Index plus 10,0 procent. Om TSR uppgår till mer än

TSR Index plus 10,0 procent eller mer, ska deltagarna tilldelas stamaktier för

100 procent av sina Prestationsaktierätter 1 (maximal tilldelning). Om TSR är

mindre än TSR Index, ska inga Prestationsaktierätter 1 berättiga till tilldelning

av stamaktier. Om TSR Index är mellan det lägsta och det högsta värdet ska

antalet Prestationsaktierätter 1 som berättigar till tilldelning av stamaktier

beräknas linjärt.

Krav 2

Prestationskravet är relaterat till den årliga justerade genomsnittliga tillväxten

för vinst per aktie (”EPS CAGR”) under en viss mätperiod. Den lägsta nivån av

prestationskravet ska uppgå till en EPS CAGR motsvarande 5,0 procent. Om

EPS CAGR är 5,0 procent, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 25 procent

av sina Prestationsaktierätter 2 och 3. Den högsta nivån av prestationskravet

ska uppgå till en EPS CAGR motsvarande 32,0 procent. Om EPS CAGR uppgår

till 32,0 procent eller mer, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 100 procent

av sina Prestationsaktierätter 2 och 3 (maximal tilldelning). Om EPS CAGR

är mindre än 5,0 procent, ska inga Prestationsaktierätter 2 och 3 berättiga till

tilldelning av stamaktier. Om EPS CAGR är mellan det lägsta och det högsta

Not 5 forts.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 116

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Löner och ersättningar till ledande	Styrelse-		Rörlig			Övriga	Summa
befattningshavare 2025, TSEK	arvoden	Fast lön 1)	lön 2)	LTIP 3)	Pension 1)	förmåner 5)	2025
Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan	4 620	–	–	–	–	–	4 620
Verkställande direktör Jonas Tunestål	–	6 116	4 422	5 117	1 842	144	17 641
Koncernledning, övriga 6)	–	27 418	7 657	5 673	4 268	1 654	46 671
Summa	4 620	33 535	12 078	10 791	6 111	1 798	68 932

Löner och ersättningar till ledande	Styrelse-		Rörlig			Övriga	Summa
befattningshavare 2024, TSEK	arvoden	Fast lön 1)	lön 2)	LTIP 4)	Pension 1)	förmåner 5)	2024
Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan	4 430	–	–	–	–	–	4 430
Verkställande direktör Jonas Tunestål	–	5 568	3 060	3 599	1 675	173	14 075
Koncernledning, övriga 7)	–	30 797	5 438	3 628	3 502	1 701	45 066
Summa	4 430	36 365	8 498	7 226	5 177	1 874	63 570

Not 5 forts.

1 )

Vissa medlemmar i koncernledningen har rätt att byta fast lön mot pensionsavsättningar inom ramen

för gällande skattelagstiftning.

Den rörliga lönen baseras på koncernens finansiella resultat och finansiella mål. För 2024 ingår

avtalad engångsersättning enligt anställningskontrakt för medlem i koncernledning.

Koncernens reservering avseende LTIP 2023 – LTIP 2025.

Koncernens reservering avseende LTIP 2022 – LTIP 2024.

Huvudsakligen bilförmåner, telefon och sjukvårdsförsäkring.

Koncernledningen, övriga inkluderar kostnader för 2025 för totalt 11 personer. Under året har

1 person lämnat koncernledningen. Under 2025 har 1 person tillkommit i koncernledningen.

Koncernledningen, övriga inkluderar kostnader för 2024 för totalt 13 personer. Under året har totalt

2 personer lämnat koncernledningen vilka uppbar lön och uppsägningslön för delar av året och

avgångsvederlag enligt avtal. Under 2024 har 2 personer tillkommit i koncernledningen .

Styrelsearvoden 1) , SEK	2025	2024
Johan Bygge, ordförande	1 120 000	1 080 000
Sebastian Backlund	415 000	400 000
Lars-Gunnar Edh	415 000	400 000
Øystein Engebretsen	545 000	530 000
Paulo Gaspar	570 000	550 000
Pia Gideon	595 000	580 000
Henrik Hjalmarsson	455 000	400 000
Cecilia Lannebo	505 000	490 000
Summa	4 620 000	4 430 000

Arvodena är exklusive reseersättning och inklusive utskottsarbete.

Styrelse- och kommittéarvoden överensstämmer med av stämman beslutade

arvoden och regleras till styrelsen 2 gånger per år i oktober och i april.

värdet ska antalet Prestationsaktierätter 2 och 3 som berättigar till tilldelning

av stamaktier beräknas linjärt.

Krav 3

Prestationskravet är relaterat till koncernens officiella hållbarhetsmål som

relaterar till arbetsplatsolyckor mätt i LTIFR (Lost Time Injury Frequency Rate),

antibiotikaanvändningen och utsläpp av växthusgaser mätt i CO

e under

mätperioden 2025–2027. Om LTI FR målet för 2027 uppnås ska deltagarna

tilldelas stamaktier för 40 procent av sina Prestationsaktierätter 4, om

antibiotikamålet för 2027 uppnås ska deltagarna tilldelas stamaktier för 20

procent av sina Prestationsaktierätter 4, om CO2e målet för 2027 uppnås ska

deltagarna tilldelas stamaktier för 40 procent av sina Prestationsaktierätter 4.

För information om LTIP 2023 och LTIP 2024 se tidigare års redovisningar.

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2026 ett långsiktigt incitaments

program för 2026 (LTIP 2026) för ledande befattningshavare och nyckelpersoner,

som är avsett att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande

samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare.

LTIP 2026 har i allt väsentligt samma utformning som det långsiktiga

incitamentsprogrammet som antogs vid årsstämman 2025 (LTIP 2025).

Värdet av och kostnader för långsiktiga incitamentsprogram

De långsiktiga incitamentsprogrammen (LTIP) redovisas i enlighet med IFRS 2,

Aktierelaterade ersättningar. Den totala kostnaden för programmen är initialt

beräknad som; antal aktier för tilldelning multiplicerat med aktiekursen vid

starten av programmet och sociala kostnader. Programmet kostnadsförs

linjärt över intjänande perioden (tre år).

Koncernen reglerar aktieprogrammet netto för majoriteten av deltagarna,

genom att innehålla det antal aktier med ett verkligt värde som motsvarar det

monetära värdet av den anställdes källskatt och det är endast de resterande

aktier som ges ut vid utgången av intjänsteperioden.

Intjänandeperioden för LTIP 2022 löpte till den 4 maj 2025. EPS CAGR för

perioden 1 januari 2022 - 31 december 2024 uppgick till 42,6 procent och

relativ TSR uppgick till 212 procent, vilket resulterade i att deltagarna till-

delades 1 aktie per investeringsaktie och totalt 166 211 aktier.

Intjänandeperioden för LTIP 2023 löper till den 4 maj 2026 eller tills tilldel-

ning sker. EPS CAGR för perioden 1 januari 2023 - 31 december 2025 uppgick

till 40,6 procent och relativ TSR uppgick till 195 procent, vilket resulterar i att

deltagarna tilldelas 1 aktie per investeringsaktie och totalt 164 507 aktier.

LTIP 2024 och LTIP 2025 är i princip baserade på kriterium i linje med det

program som föreslås stämman 2026. Förutsatt fullt uppfyllande av den

relativa TSR, EPS kravet och baserat på deltagare som per 31 december 2025

var fortsatt anställda och inte hade blivit uppsagda eller sagt upp sig kommer

LTIP 2024 och LTIP 2025 att resultera i tilldelningar av 238 735 respektive

290 927 aktier i bolaget. Motsvarande värden uppgår till 23,4 MSEK för LTIP

2024 och 32,2 MSEK för LTIP 2025, baserat på aktiekurserna 78,4 SEK respek-

tive 91,0 SEK. Vid utgången av 2025 uppgick totala ackumulerade reserverade

kostnader för LTIP 2023– LTIP 2025 till 29,2 (21,6) MSEK. Årets LTIP kostnader

uppgick till 6 (10) MSEK.

De sociala avgifterna beräknas uppgå till i genomsnitt 23 (22) procent av

marknadsvärdet på aktierna som tilldelas vid utnyttjande av prestationsaktier.

Den genomsnittliga procentsatsen varierar beroende på mixen av deltagarnas

nationaliteter. Vid årets slut hade Scandi Standard AB (publ) 620 141 (733 726)

aktier i eget förvar.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 117

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

NOT 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt av nyttjanderättstillgångar

NOT 7 Arvode och kostnadsersättning

till revisorer

MSEK	2025	2024
PricewaterhouseCoopers (PwC)
Revisionsuppdrag	7	7
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag	2	1
Skatterådgivning	1	1
Övriga tjänster	1	1
Summa	10	10

Med revisionsuppdrag avses granskning av moderbolagets och koncernens

finansiella rapportering, bokföring och styrelsens och vd:s förvaltning. I

revisionsuppdraget ingår även andra uppgifter som hör till bolagets revision

samt rådgivning till följd av de iakttagelser som gjorts vid granskningen under

revisionsuppdraget.

Av det totala arvodet till PwC AB (Sverige) på 7 MSEK uppgår arvodet till

icke revisionstjänster enligt EU:s revisorsförordningens definitioner för icke-

revisionstjänster till 1 (2) MSEK varav 0 (1) MSEK avser revisionsuppdraget,

0 (0) MSEK avser skatteråd givning och 0 (1) avser övriga servicetjänster.

Tjänsterna avser redovisningsmässig rådgivning avseende upprättande av

finansiell rapportering samt annan redovisningsmässig och skattemässig

rådgivnin g.

QSR och vår Ready-to-eat-anläggning i Nederländerna utgör en viktig plattform

för Scandi Standards långsiktiga tillväxt. Ledningen förväntar sig över tid

en fortsatt ökande efterfrågan inom detta lönsamma segment. Nedskriv-

ningsprövningen visar heller inte något nedskrivnings behov även om EBITDA

marginalen skulle sjunka med tre procentenheter.

För ytterligare upplysningar om Goodwill och immateriella anläggnings-

tillgångar, se not 11 .

MSEK	2025	2024
Avskrivningar och nedskrivningar
Immateriella anläggningstillgångar	74	63
Byggnader och mark	67	52
Maskiner och andra tekniska anläggningar	188	178
Inventarier, verktyg och installationer	43	48
Nyttjanderättstillgångar, byggnader och mark	36	45
Nyttjanderättstillgångar, maskiner och andra
tekniska anläggningar 1)	39	38
Summa	448	425

Nyttjanderättstillgångar, maskiner och andra tekniska anläggningar inkluderar inventarier, verktyg

och installationer.

Nedskrivningar

Koncernen prövar årligen värdet på tillgångarna med obestämbar nyttjande-

period. Dessa tillgångar innefattar Goodwill och varumärken med obestämbar

nyttjandeperiod. Immateriella anläggningstillgångar fördelas på de kassagene-

rerande enheter i vilka de har genererat kassaflödet.

Koncernens operativa struktur är en integrerad matrisorganisation, dvs

chefer hålls ansvariga för både länder och produktsegment. En central del av

strategin för fortsatt tillväxt och värdeskapande är att dela best practice, dra

nytta av produktutveckling och främja skalfördelar över hela koncernen. De

kassagenererande enheterna motsvaras av koncernens rörelsesegment som

består av Ready-to-cook och Ready-to-eat.

Förväntade kassaflöden för segmenten grundar sig på affärsplaner som har

beslutats av koncernledningen för de följande fem åren, och på en organisk

tillväxt på 2 procent därefter. Kassaflödena diskonteras med hjälp av en

beräknad viktad kapitalkostnad före skatt (WACC) på 9,3 (8,1) procent för

segmenten Ready-to-cook och 9,6 (8,1) procent för Ready-to-eat baserat på

nuvarande räntor och segmentens uppskattade avkastningskrav .

För nedskrivningsprövningarna i slutet av 2025 förväntas samtliga kassa-

genererande enheter prestera i nivå med marknaden. EBITDA förväntas

förbättras något under prognosperioden mot koncernens mål på medellång

sikt. Nedskrivningsprövningen vid årets utgång visar inte på något behov av

nedskrivning i någon av de kassagenererande enheterna.

Antagandena i beräkningarna är framåtblickande och är som sådana i sig

osäkra och baseras på ledningens antaganden. För att utvärdera risken för

att en förändring i något av antagandena skulle ha försämrat resultatet av

nedskrivningsprövningen har känslighetsanalyser upprättats.

Den WACC som används grundar sig på långsiktiga variabler och bör vara

relativ stabil över tiden. Ändå kan avkastningskrav och räntenivåer förändras.

Test av denna variabel visar att inget nedskrivningsbehov föreligger även om

WACC ökar ytterligare två procentenheter för Ready-to-cook och Ready-to-eat.

Kassaflödesförväntningar i kassagenererande enheter är en viktig variabel

i nedskrivningsprövningen. De kassaflöden som användes är baserade på

ledningens bästa uppskattning av framtida kassaflöden i varje kassagenere-

rande enhet. Det finns en risk att dessa kassaflöden kommer att vara lägre

än förväntat med tiden, då särskilt på lång sikt. Långsiktiga antaganden är

försiktigt baserade på en tillväxttakt under den förväntade marknadstill växten.

Kassaflödet för de kommande fem åren har större inverkan på värdet av

tillgångarna och är viktigt att testa .

Segmentet Ready-to-cook har sett en materiell tillväxt under 2025 med

förbättrat rörelseresultat främst drivet av ökad försäljning och positiva effekter

av investeringar för att öka kapacitet och produktionseffektivitet. Förvänt-

ningen är att marginalerna kommer att fortsätta att öka under de kommande

åren. Baserat på ledningens förväntningar kommer denna förbättring främst

att drivas av pris utveckling och effektivitet i verksamheten samt med kapaci-

tets-förbättringar inom befintliga anläggningar i alla länder. Scandi Standards

affärsmodell, som gör att ändringar i råvarupriser generellt kan överföras till

kund, ger goda förutsättningar för att hantera pris- och kostnadsökningar över

tid. Nedskrivningsprövningen visar heller inte något nedskrivningsbehov även

om EBITDA marginalen skulle sjunka med två procentenheter.

Segmentet Ready-to-eat har sett en vändpunkt från kvartal tre 2025 efter en

utmanade marknads utveckling under andra halvåret av 2023 fram till första

halvåret 2025. Ökade kostnader för råmaterial har påverkat marginalerna

under 2025, med prisjusteringar för kunder både under året och in i 2026.

Segmentet visar en uppmuntrande vändning i den europeiska efterfrågan på

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 118

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

NOT 8 Finansiella intäkter och kostnader

	Intäkter		Kostnader		Summa
MSEK	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Lånefordringar och övriga fordringar
Övriga intäkter	–1	1	–	–	–1	1
Övriga ränteintäkter	4	3	–	–	4	3
Summa	3	4	–	–	3	4
Derivat använda i säkringsredovisning
Ränte- och valutaswappar	–	–	0	11	0	11
Summa	–	–	0	11	0	11
Övriga finansiella skulder
Räntekostnader, pensionsplaner	–	–	3	2	3	2
Räntekostnader, upplåning	–	–	–85	–86	–85	–86
Räntekostnader, factoring, vendor financing	–	–	–37	–46	–37	–46
Övriga lånekostnader	–	–	–13	–18	–13	–18
Övriga räntekostnader	–	–	–5	–6	–5	–6
Finansiell kostnad leasing	–	–	–13	–12	–13	–12
Valutakurseffekter	–	–	–4	–3	–4	–3
Värdeförändring andel pensionsstiftelse	–	–	–	–	–	–
Summa	–	–	–153	–169	–153	–169
Summa	3	4	–153	–158	–150	–155

NOT 9 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet

MSEK	2025	2024
Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet	–2	0
Valutakursdifferenser på finansiella poster	–4	–3
Summa	–6	–3
Kursdifferenser i rörelseresultatet inkluderas i:
Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader	–2	0
Summa	–2	0

NOT 10 Skatt

Skatt på årets resultat, MSEK	2025	2024
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Årets skattekostnad/intäkt	–89	–71
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	0	0
Summa aktuell skatt	–89	–71
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt från förändringar i temporära skillnader	18	–16
Uppskjuten skatteintäkt från aktiverat underskottsavdrag	6	11
Utnyttjande av tidigare aktiverade underskottsavdrag	–20	–4
Summa uppskjuten skatt	4	–9
Summa redovisad skattekostnad	–86	–80

	2025		2024
Avstämning av effektiv skatt	%	MSEK	%	MSEK
Resultat före skatt		452		354
Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats	–20,6	–93	–20,6	–73
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	2,1	10	1,9	7
Uppskjuten skatt på underskott, som inte aktiveras	–1,4	–6	–1,9	–7
Ej avdragsgilla kostnader	–1,0	–4	–4,3	–15
Ej skattepliktiga intäkter	1,5	7	0,1	0
Skatt hänförlig till tidigare år	0,4	2	–0,2	–1
Återläggning resultat intresseföretag	0,1	–1	0,2	1
Omvärdering av uppskjuten skatt hänförligt till underskottsavdrag	–	–	2,0	7
Övrigt	–	–	0,2	1
Redovisad effektiv skatt	–19,0	–86	–22,5	–80

Skatteposter som redovisats via övrigt totalresultat mot eget kapital, MSEK	2025	2024
Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner	–2	–4
Kassaflödessäkringar	0	–1
Summa skatteeffekter i övrigt totalresultat	–2	–5

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 119

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Underskottsavdrag

Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om 796 (856) MSEK

varav 481 (524) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran som uppgick

till 104 (124) MSEK.

Ej aktiverade underskott uppgår till 315 (332) MSEK varav 143 (186) MSEK

avser Finland, 142 (118) MSEK avser Litauen och 28 (28) MSEK avser Danmark.

Uppskjuten skattefordran på aktiverade underskott i Finland uppgår till

14 (20) MSEK. Förfallotiden för underskott i Finland är 10 år och kvarvarande

livslängd är som lägst ett år. Aktiverade underskott i Danmark uppgår till 84

(104) MSEK och har obegränsad livslängd. Aktiverade underskott i Neder-

länderna uppgår till 6 (-) MSEK och har obegränsad livslängd. Uppskjuten

skatt har inte aktiverats på underskott från den i oktober 2024 förvärvade

verksamheten i Litauen.

Koncernen har utvärderat återvinningsmöjligheterna baserat på en 5-årig

långsiktig plan som har visat övertygande bevis för att tillräcklig skattepliktig

vinst kommer att finnas tillgänglig mot outnyttjade underskottsavdrag.

Ledningens bedömning är att den skattefordran som redovisas avseende

förlusterna i Finland, Danmark och Nederländerna fortsatt bör redovisas i

balansräkningen.

Övrigt

Scandi Standard omfattas av reglerna om tilläggsskatt, det vill säga reglerna

om global minimibeskattning enligt Pelare 2, som har trätt i kraft 1 januari 2024.

Koncernen har konstaterat att tilläggsskatt inte uppkommer för 2024 och

2025, baserat på erforderliga beräkningar för att kontrollera detta .

Belopp vid

Redovisat över

Redovisat mot

Förändringar vid förvärv/

Omräknings-

Belopp vid

Förändring av uppskjuten skatt i temporära

årets ingång

resultaträkningen

övrigt totalresultat

avyttring av bolag

differenser

årets utgång

skillnader och underskottsavdrag, MSEK

2025

2024

2025

2024

2025

2024

2025

2024

2025

2024

2025

2024

Immateriella tillgångar

–135

–126

–7

–

–2

–125

–135

Byggnader och mark

–1

–9

–

–6

–1

Maskiner och inventarier

–71

–

–1

–63

–71

Nyttjanderättstillgångar

–

Övriga tillgångar

–4

–1

–4

–

–5

–4

Pensionsavsättningar

–14

–11

–2

–4

–

–15

–14

Övriga skulder

–1

–

Underskottsavdrag

124

113

–14

–

–5

104

124

Övriga

–11

–9

–2

–

–11

Summa

–101

–81

–9

–2

–5

–

–6

–1

–100

–101

		Uppskjutna skattefordringar		Uppskjutna skatteskulder	Netto
Uppskjuten skattefordran/skatteskuld, MSEK	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Immateriella tillgångar	–	–	125	135	–125	–135
Byggnader och mark	9	10	6	11	3	–1
Maskiner och inventarier	–	–	63	71	–63	–71
Nyttjanderättstillgångar	5	4	0	0	5	4
Övriga tillgångar	2	4	7	8	–5	–4
Pensionsavsättningar	–	–	15	14	–15	–14
Övriga skulder	7	7	–	1	7	6
Underskottsavdrag	104	124	–	–	104	124
Övrigt	0	0	11	11	–11	–11
Summa	127	149	227	250	–100	–101
Kvittning av kvittningsbara tillgångar/skulder per jurisdiktion	–58	–71	–58	–71	–	–
Summa, netto uppskjuten skattefordran/skatteskuld	69	78	169	179	–100	–101

Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder kvittningsbara inom samma jurisdiktion har nettoredovisats under 2025 och 2024 .

Not 10 forts.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 120

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

NOT 11 Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Kund- och

Balanserade utgifter

Pågående

Summa övriga

Varumärken

leverantörsrelationer

för utvecklingsarbeten

nyanläggningar

immateriella tillgångar

MSEK

2025

2024

2025

2024

2025

2024

2025

2024

2025

2024

2025

2024

Ackumulerade anskaffningsvärden

913

961

454

470

740

784

405

352

1 640

1 626

Ackumulerade avskrivningar

–

–84

–81

–420

–413

–170

–140

–

–673

–634

Ackumulerade nedskrivningar

–

–1

–

–1

–

Redovisat värde

913

961

370

389

320

371

235

212

966

991

Ingående balans

961

950

389

390

371

390

212

126

991

933

Investeringar

–

Förvärv

–

Försäljningar och utrangeringar

–

Årets avskrivningar

–

–4

–30

–32

–39

–27

–

–74

–63

Årets nedskrivningar

–

–1

–

–1

–

Omklassificeringar

–

210

–64

–190

Omräkningsdifferenser

–49

–14

–20

–1

–

–35

Redovisat värde

913

961

370

389

320

371

235

212

966

991

Fördelning av Goodwill, varumärken
och kund-/leverantörsrelationer
Ready-to-cook	744	788	309 1)	320 1)	320	371
Ready-to-cook	–	–	49 2)	57 2)	–	–
Ready-to-eat	169	173	12 1)	12 1)	–	–
Summa	913	961	370	389	320	371

Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Kronfågel, Ivars, Vitafågeln, Bosarp, Danpo, BornholmerHanen, Den Stolte Hane).

Varumärke med begränsad nyttjandeperiod (Manor Farm).

För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar, samt årlig prövning vad gäller nedskrivning, se not 6 .

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 121

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

NOT 12 Materiella anläggningstillgångar

	Mark och		Byggnader			Maskiner och andra	Inventarier, verktyg		Pågående		Summa materiella
	markanläggningar		och mark			tekniska anläggningar	och installationer		nyanläggningar		anläggningstillgångar
MSEK	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Ackumulerade anskaffningsvärden	95	86	2 016	1 815	3 816	3 764	484	496	282	244	6 693	6 406
Ackumulerade avskrivningar	–7	–13	–844	–818	–2 775	–2 766	–341	–344	–	–	–3 967	–3 941
Ackumulerade nedskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Redovisat värde	88	73	1 172	997	1 040	998	144	152	282	244	2 726	2 464
Redovisat värde vid årets början	73	27	997	561	998	924	152	186	244	259	2 464	1 958
Investeringar 1)	8	–	177	12	3	38	18	3	498	229	704	283
Förvärv och avyttringar	–	46	–	348	–	79	–	4	–	1	–	478
Försäljningar och utrangeringar	–	–	6	–	–17	–1	–1	–	–	–	–12	–1
Årets avskrivningar	–1	–1	–67	–52	–188	–178	–43	–48	–	–	–299	–279
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Omklassificeringar	11	1	121	110	296	115	21	4	–450	–249	–	–20
Omräkningsdifferenser	–4	–	–62	18	–51	20	–4	2	–10	4	–131	45
Redovisat värde	88	73	1 172	997	1 040	998	144	152	282	244	2 726	2 464

I investeringar ingår inga aktiverade räntor.

Erhållna statliga stöd som har reducerat investeringsvärdena uppgick till 16 (0) MSEK. För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar se not 6.

Anläggningstillgångar fördelning per
geografisk region 1) , MSEK	2025	2024
Sverige	1 041	965
Danmark	1 013	1 070
Norge	837	932
Irland	975	1 108
Finland	288	323
Litauen	501	320
Nederländerna	223	–
Totalt	4 878	4 718

Avser anläggningstillgångar (inkl immateriella tillgångar enligt not 11 och nyttjanderättstillgångar

enligt not 13), som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar tillgångar avseende

ersättning efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal .

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 122

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

NOT 13 Nyttjanderättstillgångar

Byggnader

och mark

Maskiner och andra

tekniska anläggningar

						Summa
				1)		nyttjanderättstillgångar
MSEK	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Ackumulerade anskaffningsvärden	472	502	162	127	635	629
Ackumulerade avskrivningar	–295	–271	–62	–45	–357	–317
Ackumulerade nedskrivningar	–4	–	–	–11	–4	–
Redovisat värde	173	231	100	71	273	301
Redovisat värde vid årets början	231	322	71	51	301	373
Investeringar/Tillskott av
nyttjanderättstillgångar	–	34	72	58	72	91
Förvärv och avyttringar	–	–	–	–	–	–
Försäljningar, utrangeringar och
minskning av nyttjanderättstillgångar	–16	–78	–	–2	–16	–79
Årets avskrivningar	–36	–45	–39	–38	–75	–83
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–6	–1	–4	1	–9	–1
Redovisat värde	173	231	100	71	273	301

Maskiner och andra tekniska anläggningar inkluderar inventarier, verktyg och installationer .

För upplysningar om leasingsskuldernas förfallostruktur, se not 22.

Övriga upplysningar om leasingavtal som inte framgår tydligt i

de finansiella rapporterna eller som behöver redovisas separat

MSEK	2025	2024
Räntekostnader	–13	–12
Hyreskostnader för
– korttidsleasing	–16	–11
– tillgångar av lågt värde som inte ingår i kostnaden för korttidsleasing	–3	–3
– variabla leasingbetalningar som inte ingår i leasingskulder	–21	–21
Enligt kassaflödesanalysen
– investeringar i nyttjanderättstillgångar	–3	–1
– utbetalningar avseende amortering av leasingskulder	–69	–80
Totalt kassaflöde för leasingavtal	–124	–128

NOT 14 Andelar i intresseföretag

MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Ingående balans	55	51
Andel i intresseföretags resultat	3	3
Övrig justering	–	–
Omräkningsdifferens	–3	1
Redovisat värde	54	55

Eventuella nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i

intresseföretag.

Information om intresseföretag 2025			Netto-	Årets
MSEK	Tillgångar	Skulder	omsättning	resultat
Farmfood A/S	268	166	2	0
Nærbø Kyllingslakt AS	102	77	105	8

Information om intresseföretag 2024			Netto-	Årets
MSEK	Tillgångar	Skulder	omsättning	resultat
Farmfood A/S	316	201	358	0
Nærbø Kyllingslakt AS	82	64	95	4

Koncernens innehav i intresseföretag 31 december 2025							Redovisat		Redovisat
							värde i		värde i
				Antal	Kapital-		koncernen		koncernen
	Bolagsnamn	Org.nummer	Säte	aktier	andel, %	2025,	MSEK	2024,	MSEK
Intresseföretag
i koncernen:
Danmark	Farmfood A/S	27 121 977	Loegstoer	10 000	33,3		32		33
Norge	Nærbø Kyllingslakt AS	985 228 175	Nærbø, Hå	3 875	50,0		22		22
Summa							54		55

För upplysningar om andelar i dotterföretag, se not 33.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 123

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

NOT 18 Kundfordringar och övriga fordringar

MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Kundfordringar	1 067	1 043
Övriga kortfristiga fordringar	139	124
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	88	115
Summa	1 294 1 282

Förändringen i förlustreserven under	Kundfordringar
räkenskapsåret specificeras nedan:	2025	2024
Ingående balans per 1 januari 2024
– beräknad i enlighet med IFRS 9	17	16
Ökning av förlustreserven, förvärvade bolag	–	–
Ökning av förlustreserven, förändring
redovisad i resultaträkningen	5	2
Under året bortskrivna kundfordringar	–2	–
Återföring av ej utnyttjat belopp	0	–1
Omräkningsdifferens	–1	1
Utgående balans 31 december	19	17

Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter, MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Förutbetalda hyror	5	14
Förutbetalda försäkringar	15	12
Förskottsbetalningar till kontrakterade
broilerproducenter	24	28
Övriga förutbetalda kostnader	43	56
Övriga upplupna intäkter	1	4
Summa	88	115

NOT 15 Långfristiga finansiella tillgångar

MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Derivatinstrument, finansiella 1)	–	–
Övriga aktier och andelar	5	5
Övriga finansiella tillgångar	11	3
Summa	16	8

Består i sin helhet av ränteswappar.

NOT 16 Biologiska tillgångar

De biologiska tillgångarna består i huvudsak av hönor (föräldradjur) för produk-

tion av dagsgamla kycklingar för försäljning till uppfödare i Sverige. Uppfödning

av kycklingar bedrivs i Irland, Danmark och i Litauen. Av koncernens totala

värde om 152 (128) MSEK avser 81 (84) MSEK, föräldradjur inom verksam-

heten i Sverige.

Hönornas livscykel omfattar 60 veckor och den huvudsakliga intäktskällan

är försäljningen av dagsgamla kycklingar. Varje höna producerar ca 170 kyck-

lingar mellan vecka 25 och vecka 60. Produktionskostnader omfattar direkta

kostnader såsom foder, hyra och energi. Vid årets slut fanns ca 510 000

(540 000) hönor med ett totalt verkligt värde efter avdrag för försäljnings-

omkostnader på 79 (84) MSEK.

Gödkycklingarna värderas till anskaffningsvärde som en approximation

till verkligt värde, vilket motsvarar 71 (44) MSEK.

NOT 17 Varulager

	MSEK 31 dec 2025	31 dec 2024
Råvaror och förnödenheter	269	271
Varor under tillverkning	18	23
Färdiga varor och handelsvaror	542	538
Summa	829	831

Av årets totala varulager på 829 (831) MSEK är 182 (182) MSEK värderat till

nettoförsäljningsvärde. Under året har nedskrivningar redovisats på 7 (30)

MSEK. Under året har tidigare nedskrivningar återförts om –11 (–40) MSEK

avseende lager där nedskrivningsbehovet inte längre kvarstår. Inga varor har

ställts som säkerhet för lån och andra förpliktelser.

Åldersanalys av kundfordringar,		Förväntad	Kredit-		Förväntad	Kredit-
MSEK	31 dec 2025	förlustnivå i %	förlustreserv	31 dec 2024	förlustnivå i %	förlustreserv
Ej förfallna fordringar	972	–	–	953	–	–
Förfallna fordringar
< 31 dagar	90	0%	0	78	–	–
31–60 dagar	11	64%	7	11	–	–
61–90 dagar	3	77%	2	2	99%	2
> 90 dagar	11	89%	10	15	96%	15
Summa	1 086		19	1 060		17
Avsättningar för osäkra kundfordringar	–19			–17
Summa	1 067			1 043

För information om värdering av kundfordringar se not 22 .

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 124

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Balanserade vinstmedel

I denna post ingår huvudsakligen intjänade vinstmedel i koncernen, aktuariella

vinster och förluster i pensionsplaner, återköp av aktier och prestationsbase-

rade incitamentsprogram .

Resultat per aktie	2025	2024
Årets resultat hänförligt till
moderbolagets aktieägare, MSEK	367	275
Genomsnittligt antal aktier	65 393 422	65 327 164
Resultat per aktie, SEK	5,61	4,20

Eget kapital per aktie	2025	2024
Eqet kapital hänförligt till moderbolagets
aktieägare, MSEK	2 677	2 611
Utestående antal aktier	65 440 739	65 327 164
Eget kapital per aktie, SEK	40,91	39,97

NOT 19 Kortfristiga räntebärande tillgångar

och likvida medel

MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Kassa och bank	279	109
Summa	279	109

NOT 20 Eget kapital

Aktiekapital

Aktiekapitalet uppgick till 659 663 (659 663) SEK och fördelas på 66 060 890

(66 060 890) aktier varav utestående aktier uppgick till 65 440 739 (65 327

164). Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst

och kapital. Kvotvärde per aktie uppgick till 0,009986 (0,009986) SEK. Varje

aktie motsvarar en röst.

Övrigt tillskjutet kapital

Övrigt tillskjutet kapital avser eget kapital tillskjutet från aktieägarna efter

avdrag för lämnad utdelning. Under 2025 uppgick utdelningen till 163 (150)

MSEK. Inga återköp av aktier gjordes under 2025 eller 2024.

Säkringsreserv

Kassaflödessäkring där den säkrade transaktionen ännu inte ägt rum, omfattar

säkringsreserv den ackumulerade effektiva andelen av vinster och förluster

hänförligt till omräkningar av säkringsinstrumentet till verkligt värde. De

ackumulerade vinsterna eller förlusterna som redovisas i säkringsreserven

kommer att återföras till resultaträkningen när den säkrade transaktionen

påverkar resultatet.

Omräkningsreserv

I omräkningsreserven ingår alla valutakursdifferenser som uppstår vid om-

räkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upp-

rättat sina finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens

finansiella rapporter presenteras i, som är svenska kronor.

I omräkningsreserven innefattas även vinster och förluster på säkrings-

instrument som kvalificerar sig som säkringar av en nettoinvestering i

utländsk verksamhet.

NOT 21 Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder
MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Långfristiga skulder till kreditinstitut 1)	2 021	1 733
Derivatinstrument	5	1
Långfristiga leasingskulder	217	249
Summa	2 243	1 984

Kortfristiga räntebärande skulder
MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Derivatinstrument	3	13
Kortfristiga leasingskulder	70	64
Summa	73	77

Ingår som en del av konventantberäkningen.

Finansieringen av koncernen sker huvudsakligen genom koncernbolaget

Scandinavian Standard Nordic AB. Extern finansiering i dotterföretagen

upptas endast i den mån det är optimalt för koncernen.

Hållbarhetslänkad kreditfacilitet

Ett syndikerat hållbarhetslänkat låneavtal om ca 3 100 MSEK tecknades under

2024 med en löptid om fem år. Finansieringen består av ett fast lån om 1 000

MSEK i flera valutor och två revolverande låneramar om 1 100 MSEK respektive

95 MEUR med möjlighet att låna i flera valutor. Faciliteterna är tillgängliga för

Scandinavian Standard Nordic AB och utvalda dotterföretag. Under förutsätt-

ning att relevanta långivare godkänner det så finns det även en möjlighet att

ytterligare öka det lånade beloppet under banklånet med upp till 1 500 MSEK

(eller motsvarande i andra valutor).

Kovenanter

Det syndikerade låneavtalet innehåller två finansiella kovenanter, en avseende

skuldsättningsgrad (kvotförhållandet mellan räntebärande nettoskuld/EBITDA

på rullande tolvmånadersbas) och en avseende räntetäckningsgrad (finansiella

kostnader i förhållande till EBITDA på rullande tolvmånadersbas). Dessa ska

uppfyllas kvartalsvis. Definitionen av skuldsättningsgraden i låneavtalet är en

annan än den som används vid beräkningen av koncernens finansiella mål.

Villkoren för banklånet kräver att Scandi Standard uppnår en räntetäckningsgrad

om minst 3,50:1 och att skuldsättningsgraden inte överstiger 4,00:1. Från och

med det femte året får skuldsättningsgraden inte överstiga 3,00:1. Banklånet

innehåller också en option att, efter godkännande från långivarna, öka den

tillåtna skuldsättningsgraden under en period om tolv månader efter ett förvärv.

Denna option kan utnyttjas två gånger under kreditfaciliteternas löptid. De

finansiella kovenanterna har uppfyllts varje kvartal sedan låneavtalet tecknades.

Hållbarhetskriterier

Låneavtalet innehåller tre olika hållbarhetskriterier, ett klimatmål (absoluta växt-

husgasutsläpp, omfattande scope 1,2 och 3), ett mål avseende andelen anti-

biotikabehandlade flockar, samt ett mål relaterat till arbetsskador med frånvaro

per miljon arbetade timmar. Utfallet av dessa nyckeltal ska redovisas årligen och

kan ge en mindre påverkan på marginalen som betalas under kommande år.

Även om Scandi Standard generellt fortsatte att visa goda framsteg inom hållbar-

hetskriterierna under 2025, påverkade de förvärvade verksamheterna i Litauen

koncernens resultat, eftersom hållbarhetsramverket inte hade anpassats för

inkluderingen av Litauen och målen därmed inte uppnåddes. Implementeringen

av Scandi Standards policyer och processer i den Litauiska verksamheten

förväntas förbättra resultatet över tid.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 125

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

NOT 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering

Fördelning kundfordringar per valuta
MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
SEK	126	134
DKK	253	248
NOK	162	150
EUR	509	496
Övriga valutor	36	31
Summa	1 086	1 060

Fördelning leverantörsskulder per valuta
MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
SEK	328	389
DKK	420	425
NOK	295	285
EUR	453	432
Övriga valutor	2	2
Summa	1 498	1 532

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering är effekten av valutakursförändringar när utländska

dotterföretags resultaträkning och balansräkning omräknas till koncernens

rapporteringsvaluta (SEK). Valutasäkring av investeringar i utländska dotter-

företag (nettotillgångar samt Goodwill och andra förvärvade övervärden)

hanteras genom upptagande av lån i dotterföretagens respektive rapporte-

ringsvalutor, så kallad equity hedge (egetkapitalsäkring). Vid bokslutstillfället

redovisas dessa lån till balansdagskurs.

I bolaget resultatförda kursdifferenser hänförliga till dessa lån (netto efter

skatt) redovisas i koncernen tillsammans med omräkningsdifferenser från

nettotillgångarna i dotterföretaget via övrigt totalresultat mot koncernens egna

kapital. För närvarande finns det nettotillgångar i DKK, NOK och EUR som är

säkrade.

En förändring av den svenska kronan jämfört med övriga valutor med

5 procent skulle påverka det egna kapitalet med +/–147 (154) MSEK utan

hänsyn tagen till egetkapitalsäkring. Med hänsyn tagen till egetkapitalsäkring

skulle eget kapital förändras med +/– 75 (79) MSEK, allt annat lika .

Valutakursförändringar påverkar även omräkningen av utländska dotter-

företags resultaträkning till SEK. Denna omräkning är inte valutasäkrad och

omräkningsdifferensen är därför utsatt för valutarisk och medräknad

i känslighetsanalysen som redovisas ovan.

Känslighetsanalys vid transaktionsexponering av utländska valutor

Scandi Standard är främst exponerad mot valutorna DKK, NOK och EUR. De

olika valutorna representerar både in- och utflöden jämfört med den funktio-

nella valutan.

En femprocentig förändring av den svenska kronan gentemot dotterföre-

tagens valutor skulle vid en omräkning av rörelseresultatet ha en ungefärlig

påverkan på rörelseresultatet med +/– 23 (14) MSEK. Påverkan fördelar sig

enligt följande: DKK/SEK +/– 2 (1) MSEK, NOK/SEK +/–11 (12) MSEK och

EUR/SEK +/– 10 (1) MSEK. Beräkningen utgår från att allt annat är lika och tar

inte hänsyn till eventuellt förändrade priser och kundbeteende vid förändrade

valutakurser .

RISK FÖR PRISFÖRÄNDRINGAR FÖR ENERGI

Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för risk genom att

prisförändringar för elektricitet och gas påverkar koncernens resultaträkning

och balansräkning. Målet för koncernens riskhantering av prisförändringar

för elektricitet och gas är att minimera den kortsiktiga effekten av prisföränd-

ringarnas inverkan på koncernens finansiella resultat och finansiella ställning.

Strategin för att hantera risken för prisförändringar på energi är att köpa

derivat med fasta priser som täcker en viss procent av förväntad konsumtion

av elektricitet och gas för de kommande tre åren, för att kunna absorbera

fluktuationer i pris. Strategin ska revideras årsvis.

RÄNTERISK

Räntebärande upplåning innebär att koncernen är exponerad för ränterisk.

Ränterisk är risken att förändringar i marknadsräntor har en negativ effekt

på koncernens finansiella resultat och kassaflöden. Strategin för att hantera

ränteriskexponeringen är att ha en balanserad kombination av rörlig och fast

ränta. Ränterisken kan hanteras genom fasta lån, derivat eller en kombination

av båda. Hänsyn ska tas till hur känsliga bolagets konsoliderade kassaflöden

Scandi Standard är genom sina internationella verksamheter exponerat för

olika finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens

finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av valutarisker,

ränterisker, refinansierings- och likviditetsrisker samt kredit- och motparts-

risker.

VALUTARISK

Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för valutarisk genom

att valutakursförändringar påverkar koncernens resultaträkning och balans-

räkning.

Koncernens valutaexponering omfattar både transaktionsexponering

och omräkningsexponering. Målet för koncernens valutariskhantering är att

minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringarnas inverkan på

koncernens finansiella resultat och finansiella ställning.

Transaktionsexponering

Valutaflöden som uppstår främst vid köp och försäljning av varor i andra

valutor än respektive koncernbolags lokala valuta ger upphov till transaktions-

exponering. Varje affärsenhet ska regelbundet identifiera sin exponering för

valutarisk och rapportera prognostiserade kassaflöden i utländsk valuta till

Group Finance. Transaktionsexponeringen skall minskas aktivt genom att

netta kassaflöden (matchande in- och utflöden per valuta). Scandi Standards

finanspolicy föreskriver att transaktionsexponering endast bör säkras för en

faktiskt genomförd transaktion över 1 MSEK och med en betalningstid på 60

dagar eller mer. Slutet på säkringsperioden är förväntad betalningsdag.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 126

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

är för förändringar i marknadsräntenivåerna över en längre period. Durationen

påverkas av verksamhetens karaktär, förekomsten av finansiella kovenanter,

bolagets skuldsättningsnivå samt framtida prognostiserade kassaflöden

och koncernens förmåga att åter betala skulder. Vid en årlig granskning ska

styrelsen godkänna hur stor andel av den förväntade skulden som ska säkras

för varje år baserat på rekommendation från ledningen. Vid sådant beslut ska

ledningen genomföra säkringar så snart som möjligt.

Derivat som godkänts av styrelsen för att hantera ränterisk är ränteswappar

(IRS), räntegolv, räntetak och valutaränteswappar. Under 2025 har ett flertal

ränteswapavtal tecknats vilket förlängt koncernens räntebindning väsentligt.

Koncernens utestående skulder till kreditinstitut per 31 december 2025

inklusive utestående ränteswappar, har en vägd genomsnittlig räntebindnings-

tid på 25 (4) månader.

En ränteförändring med 1 procentenhet skulle vid rapportperiodens

slut inte innebära någon väsentlig förändring i verkligt värde på finansiella

tillgångar och skulder. Effekten på räntekostnaderna under den kommande

12-månadersperioden vid en ränteuppgång/nedgång med 1 procentenhet på

de räntebärande skulderna uppgår till +/– 4 (21) MSEK.

REFINANSIERINGSRISK OCH LIKVIDITETSRISK

Med refinansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansie-

ringsmöjligheterna begränsade när lån och krediter ska omsättas. Likviditets-

risk är risken för att betalningsförpliktelser inte kan fullgöras. Scandi Standard

begränsar refinansieringsrisken genom att ha god spridning på motparter

för sina lånefaciliteter. Den vägda genomsnittliga löptiden på räntebärande

skulder exklusive leasingåtaganden var per den 31 december 2025 4 (5) år.

Genom att ständigt hålla likvida tillgångar, alternativt outnyttjade kredit-

faciliteter, försäkrar sig koncernen om att hålla en god betalningsberedskap

och därigenom minska likviditetsrisken. Betalningsberedskapen, det vill säga

likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter, uppgick till 1 300 (1 859) MSEK

per den 31 december 2025.

Likviditetsrisk från leverantörsfinansiering är 344 (384) MSEK. Detta beror

på omvända factoring-arrangemang som förlänger betalningsvillkoren i

Sverige, Danmark och Norge från 14–25 dagar till 60–90 dagar.

Tabellerna över förfallostruktur visar odiskonterade avtalsenliga kassa-

flöden således kan samma belopp ej återfinnas i balansräkningen.

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2025

MSEK	2026	2027	2028	2029	2030–	Summa
SEK	16	16	16	466	–	514
NOK	20	20	20	359	–	419
DKK	13	13	13	372	–	412
EUR	27	27	27	757	–	839
Summa	77	77	77	1 954	–	2 185
Varav ränta	77	77	77	56	–	286

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2024

MSEK	2025	2026	2027	2028	2029–	Summa
SEK	10	10	10	10	262	303
NOK	29	29	29	29	487	603
DKK	16	16	16	16	397	463
EUR	28	28	28	28	666	776
Summa	84	84	84	84	1 812	2 146
Varav ränta	84	84	84	84	63	397

Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2025-12-31

					Verkligt
MSEK	2026	2027	2028	2029–	värde
Räntederivat	364	364	364	666	–4
Energiderivat	39	22	12	–	–4
Summa	403	386	376	666	–8

Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2024-12-31

					Verkligt
MSEK	2025	2026	2027	2028–	värde
Räntederivat	501	–	–	–	2
Energiderivat	46	44	–	–	–15
Summa	547	44	–	–	–12

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder avseende leasing 2025

MSEK	2026	2027	2028	2029	2030–	Summa
SEK	34	21	18	16	29	117
NOK	18	17	17	17	55	124
DKK	23	19	14	9	10	75
EUR	5	0	–1	0	3	7
Summa	80	56	47	41	97	322
Varav ränta	11	8	6	4	7	36

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder avseende leasing 2024

MSEK	2025	2026	2027	2028	2029–	Summa
SEK	37	34	21	18	51	162
NOK	18	18	17	17	75	144
DKK	15	11	7	4	2	38
EUR	4	2	1	0	3	11
Summa	75	64	46	38	131	354
Varav ränta	11	9	7	5	11	43

Förfallotiden för kortfristiga skulder är upp till ett år. Leverantörsskulderna

förfaller normalt inom cirka 60 dagar.

KREDIT- OCH MOTPARTSRISK

Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte

kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar Scandi Standard en förlust.

För att begränsa motpartsrisken accepteras endast motparter med hög

kreditvärdighet.

Kundkreditrisk

Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom särskild kreditprövning. Scandi

Standard tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas

finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag.

Not 22 forts.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 127

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Säkringsinstrument med tillhörande säkrade poster och derivatinstrument
							Tillgångar		Skulder
	Genomsnittligt	Nominellt belopp								Årets	Ackumulerad
säkringspris/-kurs		Återstående löptid			Nominellt belopp	Bokfört värde			Bokfört värde	värdeförändring	värdeförändring
MSEK		< 1 år	> 1 år	31 dec 2025	31 dec 2024	31 dec 2025	31 dec 2024	31 dec 2025	31 dec 2024	2025	31 dec 2025
Kassaflödessäkringar
Ränterelaterade kontrakt
Ränteswap	2,60%	364	1 395	1 759	501	–	2	–4	–	–6	–6
Energiderivat		39	34	73	90	–	–	–4	–15	11	–4
Summa säkringsinstrument		403	1 429	1 832	591	–	2	–8	–15	5	–10
Säkring av nettoinvestering
i utlandsverksamhet
Valutarelaterade kontrakt
Säkringsinstrument – Lån		–	1 444	1 444	1 495	–	–	1 444	1 495	92	–
Säkrad post – nettoinvestering
i utlandsverksamhet		–	1 444	1444	1 495	1 444	1 495	–	–	–92	–
Summa derivatinstrument		–	–	–	–	–	–	1 444	1 495	–	–

Typer av säkringsredovisning som tillämpas i koncernredovisningen

Typ av exponering	Typ av säkrad post	Säkrad risk	Säkringsinstrument	Säkringsredovisningsmodell 1)
Ränteexponering	Lån med rörlig ränta	Ränterisk	Ränteswap	Kassaflödessäkring
Valutaexponering	Investeringar i utlandsverksamhet	Valutarisk	Lån i utländsk valuta	Säkring av nettoinvestering
Energiprisexponering	Prognostiserade inköp av elektricitet och gas	Risk för energiprisförändring	Energiderivat	Kassaflödessäkring

Avvikelser i kritiska villkor mellan säkringsinstrument och säkrad post utgör för samtliga säkringstyper den huvudsakliga källan för ineffektivitet.

Not 22 forts.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 128

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori

	Värderat till	Värderat till	Derivat som
	upplupet	verkligt värde via	ingår i säkrings-
31 dec 2025, MSEK	anskaffningsvärde	resultaträkningen 1)	redovisning 1)
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar	16	–	–
Kundfordringar	1 067	–	–
Övriga kortfristiga fordringar	28	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella	–	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2), operationella	–	–	–
Likvida medel	279	–	–
Summa finansiella tillgångar	1 390	–	–
SKULDER
Långfristig del av räntebärande skulder	2 021	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella	–	–	4
Derivatinstrument (Nivå 2), operationella	–	–	4
Kortfristiga skulder	10	–	–
Leverantörsskulder	1 498	–	–
Upplupna kostnader (ej personalrelaterad ersättning)	373	–	–
Summa finansiella skulder	3 902	–	8

	Värderat till	Värderat till	Derivat som
	upplupet	verkligt värde via	ingår i säkrings-
31 dec 2024, MSEK	anskaffningsvärde	resultaträkningen 1)	redovisning 1)
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar	8	–	–
Kundfordringar	1 043	–	–
Övriga kortfristiga fordringar	23	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella	–	–	2
Derivatinstrument (Nivå 2), operationella	–	–	–
Likvida medel	109	–	–
Summa finansiella tillgångar	1 182	–	2
SKULDER
Långfristig del av räntebärande skulder	1 733	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella	–	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2), operationella	–	–	15
Kortfristiga skulder	2	–	–
Leverantörsskulder	1 532	–	–
Upplupna kostnader (ej personalrelaterad ersättning)	296	–	–
Summa finansiella skulder	3 564	–	15

Not 22 forts.

Värderingstekniker

Derivat i nivå 2 består av valutaterminer, ränteswappar och energiderivat.

Värderingen till verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs som nuvärdet av framtida kassaflöden baserat på

kurser för valutaterminen på bokslutsdagen.

Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på observerbara

avkastningskurvor.

Verkligt värde på energiderivat beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen.

Det redovisade värdet på det långfristiga lånet är en god approximation av verkligt värde då kreditrisken inte väsentligt

förändrats.

För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med

redovisat värde.

Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade i enlighet med följande verkligt värdehierarki;

Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder.

Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade under nivå 1,

det vill säga prisnoteringar eller data härledda från prisnoteringar.

Nivå 3: Data för värdering av tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata .

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 129

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

I nom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer

tillämpas för flertalet av koncernens pensionsförpliktelser. Förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige och Irland.

De förmånsbestämda planerna, som redovisas i koncernens balansräkning är i huvudsak fonderade och avser

så kallade PRI-pensioner i Sverige. Dessa planer är fonderade i en pensionsstiftelse, Lantmännens Gemensamma

Pensionsstiftelse Grodden, där ett antal bolag som ingår i eller har ingått i Lantmännen-koncernen tryggar sina

pensionsförpliktelser. Varje bolag har sin egen del av stiftelsens tillgångar. Det finns ingen skyldighet för anslutna bolag

att tillskjuta ytterligare medel till stiftelsen. Förpliktelserna är också kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti som är ett

ömsesidigt försäkringsbolag som garanterar de anställdas framtida pensioner. I och med att tillgångarna finns avskilda

i en särskild stiftelse kan förpliktelserna reduceras med marknadsvärdet på tillgångarna i stiftelsen vid redovisning i

balansräkningen.

Kronfågel AB och SweHatch AB är anslutna till stiftelsen. Vad gäller förpliktelser intjänade under perioden juni 2013

till december 2023 har all nyintjäning av pensioner finansierats direkt med avgifter, bland annat till Alecta. Beslut har

fattats om att öppna pensionsplanen för aktiva ITP2’or i Sverige från och med 1 januari 2024, dvs för alla anställda i

bolagen som är födda till och med 1978. För övriga anställda i koncernen finansieras ny intjäning av pensioner fortsatt

direkt med avgifter.

Förpliktelserna i Irland avser stängda pensionsplaner.

Pensionsplaner med balansmässiga överskott redovisas som tillgång i balansräkningen, under Överskott i fonderade

pensionsplaner. Övriga pensionsplaner som är ofonderade eller delvis fonderade redovisas som Avsättningar för

pensionsförpliktelser.

Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar i koncernen:

Förmånsbestämda pensionsplaner, MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Fonderade planer
Förmånsbestämda förpliktelser enligt svenska PRI	133	135
Förvaltningstillgångars verkliga värde	–207	–204
Summa nettovärde, fonderade planer	–74	–69
Överskott i fonderad pensionsplan redovisad som tillgång	74	69
Delvis fonderad pensionsplan redovisad som skuld	–	–
Ofonderade planer
Övriga ofonderade förpliktelser	3	3
Summa, ofonderade planer	3	3
Avsättning för pensioner, nettovärde	–71	–66

Förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige och Irland.

NOT 23 Pensioner

Pensionskostnad i resultaträkningen, MSEK	2025	2024
Förmånsbestämda planer
Kostnad för pensioner intjänade under året	–6	–6
Ränteintäkter/räntekostnader	3	2
Kostnad förmånsbestämda planer	–4	–4
Kostnad avgiftsbestämda planer	–179	–171
Total pensionskostnad	–182	–174
Kostnaden redovisas på följande rader i resultaträkningen
Personalkostnader, not 5	–185	–176
Finansiella intäkter/kostnader, not 8	3	2
Total pensionskostnad	–182	–174

Pensionsrelaterade avgifter i övrigt totalresultat, MSEK	2025	2024
Förmånsbestämda planer
Avkastning på förvaltningstillgångar utöver vad som
redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen	5	11
Omvärdering av pensionsförpliktelser:
– Erfarenhetsbaserad justering av förpliktelsen	–1	0
– Effekter av ändrade demografiska antaganden	–	–
– Effekter av ändrade finansiella antaganden	6	7
Summa omvärdering av pensionsförpliktelser	5	7
Summa aktuariella vinster (+), förluster (–)	10	18
Skatt på ovanstående poster	–2	–4
Summa redovisad i Övrigt totalresultat	8	14

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 130

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Förändringar av förpliktelser, tillgångar och nettobelopp:

	Förmånsbaserade		Förvaltnings-
	förpliktelser		tillgångar		Netto
31 december, MSEK	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Ingående balans, fonderade planer	135	141	–204	–196	69	–55
Kostnader avseende tjänstgöring under året	8	6	–	–	8	6
Räntor redovisade i resultaträkningen	5	4	–7	–6	–3	–2
Utbetalning av pensionsersättning	–9	–9	–	–	–9	–9
Utbetald kompensation till arbetsgivare	–	–	9	9	9	9
Avkastning på förvaltningstillgångar utöver
redovisad ränta	–	–	–5	–11	–5	–11
Omvärdering av pensionsförpliktelse
redovisad i övrigt totalresultat	–5	–6	–	–	–5	–6
Utgående balans, fonderade planer	133	135	–207	–204	–74	–69
Ofonderade planer	3	3	–	–	3	3
Utgående balans, pensionsskuld	136	139	–207	–204	–71	–66

Verkligt värde på förvaltningstillgångar och andel av

de totala förvaltningstillgångarna

	2025		2024
	MSEK	%	MSEK	%
Fastigheter	61	29,2	53	26,1
Fastränteplaceringar	56	27,1	63	30,7
Aktieplaceringar	81	39,0	81	39,8
Alternativa placeringar	9	4,4	7	3,3
Likvida medel	0	0,2	0	0,1
Summa	207	100	204	100

Samtliga aktieplaceringar avser noterade placeringar.

Aktuariella antaganden	2025	2024
Diskonteringsränta	3,75%	3,50%
Framtida ökningar av pensioner	2,00%	2,00%
Inflation	2,00%	2,00%
Dödlighetstabell	DUS23	DUS23

En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK

medan en ökning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle minska förpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK. En

förändring av livslängdsantagandena med ett år skulle förändra förpliktelsen med cirka 6 (6) MSEK. Ändrade antaganden

gällande inflationen med 0,25 procentenheter skulle ändra förpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK. Pensionsstiftelsen hade en

avkastning på 5,8 (8,9) procent, och en förändring med 1 procentenhet skulle ändra förvaltningstillgångarnas värde med

cirka 2 (2) MSEK.

De fonderade planerna omfattar 42,6 (43,4) procent fribrevshavare och 57,4 (56,6) procent pensionärer och 10,4 (10,2)

procent aktiva. Löptiden är 12 (12) år.

Förväntade utbetalningar av pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner under 2025 uppgår till 9 (9)

MSEK. För vissa anställda i Sverige har erlagts försäkringspremier till Alecta avseende åtaganden enligt den så kallade

traditionella ITP-planen. Planen är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan för närvarande

inte lämna den information som krävs för att redovisa denna pensionsplan som en förmånsbestämd plan. Pensioner,

som tryggas genom försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Av kostnaden ovan för avgifts-

bestämda planer, 185 (171) MSEK, avser 0 (0) MSEK premier till Alecta för traditionell ITP. I och med att den förmåns-

bestämda pensionsplanen i Sverige har öppnats för intjäning för berörda anställda från och med 2024 så har inga premier

erlagts till Alecta för den så kallade traditionella ITP-Planen (ITP2). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna

och/eller de försäkrade. Per den 31 december 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsoliderings-

nivån till ca 163 (161) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i

procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden, vilka inte överensstämmer med

IAS 19 .

Not 23 forts.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 131

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Leverantörsfinansieringsarrangemang

Avtal om leverantörsfinansiering kännetecknas av att en eller flera finansiärer

erbjuder sig att betala belopp som ett företag är skyldigt sina leverantörer och

av att det företaget går med på att betala enligt avtalsvillkoren samma dag

som leverantörerna får betalt eller vid en senare tidpunkt. Genom dessa avtal

får företaget villkor för förlängd betalning, eller också får företagets leveran-

törer villkor för förskottsbetalning, jämfört med förfallodagen för fakturans

betalning.

Leverantörsfinansieringsarrangemang tillämpas sedan flera år av koncernen

gentemot de leverantörer /uppfödare av kycklingar som har accepterat möjlig-

heten. Arrangemanget tillhandahålls av en bank och bolagen har individuella

avtal med banken, men villkoren är likvärdiga. De betalar en ersättning till ban-

ken för de förlängda kredittiderna. Denna bank är även koncernens huvudbank.

Upplägget innebär att kredittiden för de berörda bolagen förlängs genom

att banken betalar fakturorna till leverantörerna och därefter erlägger bolagen

i stället betalningarna till banken. Den totala kredittiden har därvid förlängts

till 60 eller 90 dagar från ca 7 till 30 dagar. Förfallodatum för de leverantörer/

uppfödare som deltar i leverantörsfinansieringsarrangemangen uppgår till

7 till 30 dagar.

Bolagen använder arrangemangen som integrerade delar av de kommersi-

ella relationerna med leverantörerna/uppfödarna och skulderna är en del av

rörelsekapitalet i den normala verksamhetscykeln. Upplägget anses inte leda

till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Inga extra

säkerheter eller garantier har ställts till banken. Skulderna klassificeras därför

som leverantörsskulder.

Förändringar som inte påverkar kassaflöden för det redovisade värdet

av de skulderna som omfattas av leverantörsfinansiering utgörs i sin helhet

huvudsakligen av valutakursdifferenser och är av mindre värde.

Av leverantörsskulderna utgörs följande belopp

av leverantörsfinansiering

MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Reglerat av banken	532	453
Obetalda fakturor	50	42
Summa skulder med leverantörsfinansiering	583	494
Likviditetsrisk 1)	344	384

Se not 22 för ytterligare informatio n

NOT 24 Övriga avsättningar

I koncerner av Scandi Standards storlek finns normalt ett antal pågående

tvister. Scandi Standard gör en bedömning av det mest sannolika utfallet av de

tvister som för närvarande är aktuella. Då en utbetalning bedöms som sannolik

redovisas motsvarande belopp som avsättning.

MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Övriga avsättningar	9	13
Summa	9	13

NOT 25 Leverantörsskulder och övriga skulder

MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Leverantörsskulder	1 498	1 532
Övriga kortfristiga skulder	82	82
Kortfristiga leasingskulder	70	64
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	769	677
Summa	2 418	2 355

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Upplupna personalrelaterade kostnader	395	381
Skuld avseende rabatter, bonus	119	99
Övriga upplupna kostnader	264	212
Förutbetalda intäkter	–10	–15
Summa	769	677

NOT 26 Transaktioner med närstående

Löner och förmåner till ledande befattningshavare redovisas i not 5. Utdelning

från dotterföretag har erhållits i moderbolaget under året. Övrig information om

intresseföretagen återfinns i not 14.

Övriga transaktioner med nyckelpersoner för 2025 avser inköp av foder från

Lantmännen ekonomiska förening i vilken koncernen har en andel.

Transaktioner med närstående

MSEK	2025	2024
Köp av varor och tjänster från intresseföretag	84	69
Försäljning av varor och tjänster till intresse- företag	6	6
Kundfordringar till intressebolag	1	1
Leverantörsskulder till intresseföretag	0	1
Lån till intresseföretag	7	7
Övriga transaktioner med nyckelpersoner	18	17

NOT 27 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter För egna skulder

MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Fastighetsinteckningar	–	–
Summa	–	–

Eventualförpliktelser

MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Hyresgaranti	10	9
Övriga eventualförpliktelser	112	113
Summa	122	122

I övriga eventualförpliktelser ingår främst borgensåtagande för dotterbolag och

leverantörer .

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 132

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

NOT 28 Förvärv och avyttringar

Tillgångar som redovisas till följd av verksamhetsförvärv

MSEK	2025	2024
Förvärvspris
Kontant betalning	–	73
Lösen av skulder i anslutning
till förvärvet	–	193
Tilläggsköpeskilling, skuldförd	–	17
Summa	–	283

Förvärvade tillgångar och skulder till verkligt värde

MSEK	2025	2024
Materiella anläggningstillgångar	–	329
Likvida medel	–	0
Övriga omsättningstillgångar	–	0
Uppskjuten skatt, netto	–	–1
Stöd från EU	–	–44
Räntebärande skulder	–	–142
Kortfristiga skulder	–	–53
Lösen av skulder i anslutning
till förvärvet	–	193
Förvärvade nettotillgångar	–	283
Goodwill	–	–
Summa	–	283
Påverkan på kassaflödet	–	–265

Förvärv

Förvärvet av sex kycklinggårdar i Litauen och produktionsanläggningen i

Nederländerna under 2025 har redovisats som tillgångsförvärv och återfinnes

under not 12. Inga förvärv eller försäljningar har redovisats som rörelseförvärv

eller avyttringar under året. Under föregående år förvärvade Scandi Standard

en integrerad toppmodern kycklingförädlare i Litauen. Förvärvet innefattade

en avancerad tillverkningsanläggning, tre uppfödningsgårdar och mark, totalt

fyra företag. Alla övervärden avser de materiella anläggningstillgångarna. Den

förvärvande enheten är UAB Scandi Standard Lithuania Holding. Förvärvspriset

uppgick till 6,4 MEUR för aktierna i bolagen samt 17 MEUR för reglering av

bolagens skulder, totalt 23,4 MEUR. Tilläggsköpeskillingen om 1,5 MSEK var

kopplad till uppfyllandet av EU-stöd och har betalats ut under året. Förvärvs-

relaterade kostnader uppgick till 5 MSEK. De förvärvade verksamheterna har

bidragit med intäkter på 11 MSEK och rörelseresultat på –14 MSEK under

perioden 7 oktober 2024 till 31 december 2024.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 133

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

NOT 29 Noter till kassaflödesanalysen

Koncernens totala likviditet, definierad som kassa och bank samt krediter

tillgängliga i enlighet med tillämpliga låneavtal, uppgick vid årets utgång

till 1 300 (1 860) MSEK.

4) Avstämning av räntebärande nettoskuld

Nedan analyseras den räntebärande nettoskulden och förändringar av den

räntebärande nettoskulden för de presenterade perioderna.

Räntebärande nettoskuld 1) ,
MSEK	2025	2024
Likvida medel	279	109
Derivat finansiella	–4	2
Räntebärande skulder – förfaller inom ett år	–70	–64
Räntebärande skulder – förfaller efter ett år	–2 238	–1 982
Räntebärande nettoskuld	–2 032	–1 935
Likvida medel och kortfristiga placeringar	279	109
Derivat finansiella	–4	2
Bruttoskuld – rörlig ränta	–2 307	–2 046
Räntebärande nettoskuld	–2 032	–1 935

Det som koncernen inkluderar i den räntebärande nettoskulden baseras på definitioner i gällande

låneavtal .

Skulder hänförliga till

finansieringsverksamheten

	Ränte-
Förändring av bruttoskulden,	bärande	Leasing-
MSEK	skulder	skulder	Summa
Bruttoskuld 31 december 2024
(not 21)	–1 733	–313	–2 046
Kassaflöde
nyupptagna lån	–338	–53	–391
återbetalning	97	69	165
förändring checkkredit	–134	–	–134
Summa	–374	16	–359
Valutakursdifferenser	92	10	102
Övriga ej kassaflödes- påverkande poster	–6	1	–5
Summa	–88	11	97
Bruttoskuld 31 december 2025
(not 21)	–2 021	–286	–2 307

1) Betalda finansiella poster netto,
MSEK	2025	2024
Erhållna räntor	4	4
Betalda räntor	–125	–143
Övriga betalda finansiella poster	–25	–18
Summa	–146	–157

2a) Förvärv av företag och tillgångar,
MSEK	2025	2024
Förvärvade nettotillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	–	–
Materiella anläggningstillgångar	–	522
Likvida medel	–	0
Övriga tillgångar	–	0
Skulder	–	–54
Summa	–	470
Betald köpeskilling	–	453
Skuldförd köpeskilling,	16	17
Erlagd köpeskilling	16	470
Påverkan på kassaflödet	–16	–453

3) Likvida medel,
MSEK	2025	2024
Kassa och bank	279	109
Summa	279	109

NOT 30 Väsentliga händelser efter

räkenskapsårets utgång

Inga västenliga händelser efter räkenskapsårets utgång.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 134

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

NOT 31 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

MSEK	2025	2024
Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB
Revisionsuppdrag	0	0
Summa	0	0

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

NOT 32 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Eventualförpliktelser	3	3
Borgensförbindelse för dotterbolag	15	18
Proprieborgen långfristiga kreditfaciliteter	3 100	3 200
Summa	3 117	3 222

NOT 33 Andelar i dotterföretag

MSEK	31 dec 2025	31 dec 2024
Ackumulerade anskaffningsvärden	938	938
Redovisat värde	938	938
MSEK	2025	2024
Redovisat värde vid årets ingång	938	938
Redovisat värde	938	938

Moderbolagets och koncernens innehav av andelar

i koncernföretag 31 dec 2025

Sammanställningen omfattar såväl direktägda dotterföretag som indirekt ägda

dotterföretag. Under året har det starts upp ett bolag i Danmark, likviderat ett

bolag i Danmark samt fusionerat Bosarpskyckling AB med Kronfågel AB. Under

föregående år förvärvades bolag i Litauen, Nederländerna och i Norge.

Bolagsnamn	Organisationsnr	Säte	Andel i %	Redovisat värde, MSEK
Scandinavian Standard Nordic AB	556921-0619	Stockholm, Sverige	100	938
Scandi Standard Denmark ApS	46 117 182	Farre, Danmark	100
Naapurin Maalaiskana OY	2644740-9	Lieto, Finland	100
Kronfågel AB	556145-4223	Stockholm, Sverige	100
SweHatch AB	556033-3386	Stockholm, Sverige	100
Danpo A/S	31 241 316	Farre, Danmark	100
Scandi Standard Norway AS	911 561 077	Oslo, Norge	100
Den Stolte Hane AS	980 403 815	Jæren, Norge	100
Scandi Standard Ireland Holding AB	559119-0789	Stockholm, Sverige	100
Carton Bros ULC	7313	Dublin, Irland	100
Næringsvegen Eiendom Holding AS	932 918 404	Jæren, Norge	100
Næringsvegen Eiendom AS	985 281 475	Jæren, Norge	100
Scandi Standard Netherlands B.V.	867 181 515	Amsterdam, Nederländerna	100
UAB Scandi Standard Lithuania Holding	306 982 871	Vilnius, Litauen	100
UAB Alsiai	157 575 167	Vilnius, Litauen	100
UAB Alsiu paukstynas	303 148 039	Vilnius, Litauen	100
UAB Bazilionai	175 712 183	Vilnius, Litauen	100
UAB Scandi Standard Baltics	157 547 221	Vilnius, Litauen	100
Summa, moderbolaget				938

NOT 34 Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning för räkenskapsåret 2025 om 3,30 SEK (2,50)

per aktie, motsvarande 216 (163) MSEK till års stämman 2026 baserat på

antalet utestående aktier per den 31 december 2025. Utdelningen sker via

ianspråktagande av överkursfonden.

Följande medel står till årsstämmans förfogande:

SEK
Överkursfond	256 317 255
Ackumulerat överskott	590 264 539
Årets resultat	177 115 159
Summa	1 023 696 953
Utdelning till aktieägare	215 954 472
Att överföra i ny räkning	807 742 481
Summa	1 023 696 953

Not 33 forts.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 135

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Styrelsens och verkställande direktörens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen

respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella

redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förord-

ning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella

redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande

bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltnings-

berättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt

över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt

beskriver väsentliga risker och osäkerhets faktorer som moderbolaget och de

företag som ingår i koncernen står inför.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar även att årsredovisningen

och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de standarder för

hållbarhetsrapportering som har antagits med stöd av artikel 29b i Europa-

parlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsboks-

lut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av

rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG och de specifikationer som har

antagits med stöd av artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) 2020/852.

Vår revisionsberättelse respektive vår granskningsberättelse för den lagstadgade hållbarhetsrapport har avlämnats den 19 mars 2026.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Linda Corneliusson

Auktoriserad revisor

Koncernens och moderbolagets årsredovisning fastställs av årsstämman den 28 april 2026.

Årsredovisningen beslutades och undertecknades av vd och samtliga ledamöter den 18 mars 2026.

Johan Bygge

Styrelsens ordförande

Sebastian Backlund

Styrelseledamot

Lars-Gunnar Edh

Styrelseledamot

Øystein Engebretsen

Styrelseledamot

Paulo Gaspar

Vice ordförande

Jonas Tunestål

vd och koncernchef

Pia Gideon

Styrelseledamot

Henrik Hjalmarsson

Styrelseledamot

Cecilia Lannebo

Styrelseledamot

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 136

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för

Scandi Standard AB (publ) för år 2025. Bolagets årsredovisning och koncern-

redovisning ingår på sidorna 43–136 med undantag för hållbarhetsrapporten

på sidorna 51–99 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild

av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av

dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och

ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella

ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassa-

flöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU, och

årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten på

sidorna 51–99. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens

och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och

balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredo-

visningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har

överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisors-

förordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och

god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs

närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moder-

bolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort

vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår

bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisors-

förordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade

bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade

företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls-

enliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma

risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade

särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva

bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som

har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida

händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också

beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den

interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systema-

tiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd

av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte

att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn

tagen till bolagets och koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller

samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av

väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om

huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter.

Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas

som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka

de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella

rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlig-

hetstal, bland annat för den finansiella rapportering i sin helhet. Med utgångs-

punkt i dessa väsentlighetstal, tillsammans med kvalitativa överväganden,

bestämde vi revisionens inriktning och omfattning. Utifrån detta fastställde

vi även karaktären, tidpunkten och omfattningen av våra granskningsåtgärder.

Syftet var att kunna bedöma hur enskilda och sammantagna felaktigheter

påverkar de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt

vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av

årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa

områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställnings-

tagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men

vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Revisionsberättelse

Till bolagsstämma i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 137

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

SÄRSKILT BETYDELSEFULLT OMRÅDE

Värdering av färdigvarulager

Se årsredovisningen not 17 varulager, not 1 redovisningsprinciper och not 2 viktiga bedömningar, uppskattningar och

antaganden för redovisningsändamål.

I färdigvarulager ingår frysta, kylda och färdiglagade kycklingprodukter och uppgår till 542 miljoner kronor den

31 december 2025. En större del av posten återfinns i Sverige och Danmark. Färdigvarulager är en väsentlig post

i koncernens balansräkning. Färdigvarulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings-

värdet.

Nettoförsäljningsvärde är det uppskattade försäljningsvärdet minskat med beräknade försäljningskostnader.

Att bedöma det uppskattade försäljningsvärdet kräver antaganden och bedömningar av ledningen som innehåller

subjektiva inslag som exempelvis inkurans och bedömningar om framtida händelser om efterfrågan och prisutveckling

vilket är förenade med osäkerheter. Värderingen av färdigvarulager är därmed ett för revisionen särskilt betydelsefullt

område

HUR VÅR REVISION BEAKTADE DET SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDET

Vår revision har omfattat en bedömning av koncernens redovisningsprinciper för reservering av inkurans, analytisk

genomgång, dataanalys av utleveranser från varulager matchad mot försäljning samt förfrågningar hos controllers av

lagersaldon.

Vi har på stickprovs basis testat, produktkalkyler för färdigvarulager, in- och utleveranser från lager samt deltagit vid

inventeringar på relevanta lagerplatser för att verifiera existens.

Vår revision har omfattat granskning av ledningens bedömningar avseende inkurans och nedskrivningar, bland annat

genom analys av trögrörlighet i lager, förväntade framtida försäljningspriser för i första hand frysta produkter samt

produkter som säljs på exportmarknaden. Vi har på stickprovsbasis testat att sålda produkters anskaffningsvärde ej

understiger nettoförsäljningsvärdet i januari 2026.

Värdering av goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Se årsredovisningen not 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt av

nyttjanderättstillgångar och not 11 Immateriella anläggningstillgångar samt not 1 redovisningsprinciper och not 2 viktiga

bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål.

Majoriteten av de immateriella tillgångarna i Scandi Standard har förvärvats externt, främst genom företagsförvärv.

Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod som goodwill och vissa varumärken är inte föremål för årliga avskrivningar.

Istället visar årliga nedskrivningstest om det redovisade värdet för den kassagenererande enheten fortfarande kan

försvaras.

De kassagenererande enheterna motsvaras av koncernens rörelsesegment som består av Ready-to-cook och

Ready-to-eat.

Det redovisade värdet på goodwill uppgår till 913 miljoner kronor den 31 december 2025. Immateriella tillgångar

hänförliga till varumärken med obestämbar nyttjandeperiod som inte skrivs av omfattar olika varumärken som

förvärvats i Sverige, Danmark och Norge. Det redovisade värdet på dessa varumärken uppgår till 321 miljoner kronor

den 31 december 2025. Goodwill och varumärken är väsentliga tillgångar i koncernens balansräkning. Under 2025

har inga nedskrivningar redovisats avseende goodwill eller varumärken som inte skrivs av.

Ledningens uppskattningar av de immateriella tillgångarnas potential att generera framtida kassaflöden och andra

antaganden är avgörande vid upprättande av de årliga nedskrivningstesterna. Givet det stora inslaget av uppskattningar

och bedömningar i nedskrivningstestet av goodwill och varumärken utgör detta ett för revisionen särskilt betydelse-

fullt område.

Vi har i samband med vår revision utfört granskningsåtgärder för att verifiera att nedskrivningstest av goodwill och

andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod är baserade på allmänt vedertagna värderingsmetoder,

matematiskt korrekta och baserade på rimliga antaganden om bland annat framtida kassaflöden och diskonteringsräntor.

Vi har vidare utvärderat modellen för nedskrivningstest och av betydande antaganden i nedskrivningsprövningarna

om framtida kassaflöden och diskonteringsränta för beräkningen de kassagenererande enheternas nyttjandevärde.

Vi har verifierat att antaganden som använts i prognoserna överensstämmer med tidigare perioders resultat, prognoser

och företagsledningens strategiska planer samt mot externa relevanta data. Vi har utvärderat företagsledningens

analys av känsligheten i värderingen för förändringar i dessa antaganden som skulle kunna medföra att ett nedskriv-

ningsbehov föreligger.

Vi har bedömt att upplysningar som lämnas i not 6 och 11 avseende goodwill och varumärken är ändamålsenliga.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 138

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och

koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–30, 51–99 och 143–150.

Annan information består även av Scandi Standard AB (publ) Ersättnings-

rapport 2025 som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna

andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen

omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande

avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga

om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen

och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den

kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen

i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information,

drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet,

är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredo-

visningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande

bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt

IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verk-

ställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är

nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte

innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig-

heter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar

styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och

koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är

tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam-

heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt

drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att

likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt

alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och

uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen

och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felak-

tigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna

en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en

hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt

ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig

felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentlig-

heter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans

rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar

med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen

och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats:

www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del

av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

REVISORNS GRANSKNING AV FÖRVALTNING OCH FÖRSLAG TILL

DISPOSITION AV BOLAGETS VINST ELLER FÖRLUST

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även

utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för

Scandi Standard AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner

beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i

förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande

direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt

denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i

förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige

och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls-

enliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande

bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland

annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav

som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer

på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsoliderings-

behov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets

angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets

och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation

är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska

angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande

direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer

och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för

att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att

medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande

om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad

av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande

direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan

föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningsla-

gen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst

eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av

säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en

revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp-

täcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet

mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust

inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns

på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisorns-

ansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 139

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även

utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat

årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig

elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528)

om värdepappersmarknaden för Scandi Standard AB (publ) för år 2025.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt

väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalanden

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 18 Revisorns

granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation

beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande

till Scandi Standard AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt

fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som

grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-

rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som

styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta

Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig-

heter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt

väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för

att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som

uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en

granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid

kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter

kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga

om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska

beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management

1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system

för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av

yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar

och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att

Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk

rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer

vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för

väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentlig-

heter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av

den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande

direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är

ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra

ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar

också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och

verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-

rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att

Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och

koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens

resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter

i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av

Esef-förordningen.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm utsågs

till Scandi Standard AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 29 april 2025

och har varit bolagets revisor sedan 9 september 2013.

Stockholm den 19 mars 2026

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Linda Corneliusson

Auktoriserad revisor

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 140

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Scandi

Standard AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på

sidorna 51–99 i detta dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns

ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning

att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet

med årsredovisningslagen vilket inbegriper

• om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS,

• om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad

hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i not IRO - 1 i

hållbarhetsrapporten och

• efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning

artikel 8.

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns

översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar

enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som

grund för vår slutsats.

Övrig upplysning

Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för

översiktlig granskning och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhets-

rapporten för år 2025 har därmed inte utförts.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten

och återfinns på sidorna 1–41, 43–50, 100–136 och 143–150. Det är styrelsen

och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna informa-

tion och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra

information.

I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det

vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om

informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten.

Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under

den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar

innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information,

drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet,

är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att

hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredo-

visningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och

verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrap-

porten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter

eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhets-

rapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen

på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekom-

mendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade

hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och

utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbar-

hetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer

begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och

den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet

görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa

oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter

som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs

med rimlig säkerhet utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality

Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar

ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efter-

evnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav

i lagar och andra författningar.

Vi är oberoende i förhållande till Scandi Standard AB (publ) enligt god

revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt

dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till håll-

barhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat

genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten

vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning

beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur

styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte

att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till

omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den

interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand

till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att

utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransknings-

åtgärder.

Revisorns granskningsberättelse av Scandi Standard AB (publ):s

lagstadgade hållbarhetsrapport

Till bolagsstämma i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 141

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen:

Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genom-

fört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade,

men var inte begränsade till följande:

• Gjort förfrågningar till företagsledningen och andra personer i företaget

för att förstå källorna till den information som använts.

• Granskat företagets interna dokumentation.

• Utvärderat om den information som erhållits överensstämmer med

beskrivningen av processen i hållbarhetsrapporten.

Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inkluderade,

men var inte begränsade till följande:

• Gjort förfrågningar till företagsledningen och andra personer i företaget

för att erhålla en förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporterings-

processen och de informationssystem som är relevanta för upprättandet

av hållbarhetsrapporten.

• Utvärderat om den information som identifierats som väsentlig av bolaget

ingår i hållbarhetsrapporten.

• Genomfört förfrågningar, analytiska granskningsåtgärder samt stickprovsvis

testning avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten.

• Bedömt om presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med ESRS.

Våra granskningsåtgärder avseende taxonomiupplysningarna inkluderade men

var inte begränsade till följande:

• Genomfört förfrågningar till företagsledningen och andra personer i företaget

för att erhålla en förståelse för processen och källorna till den information

som använts i taxonomiupplysningarna.

• Genomfört analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda taxonomi-

upplysningar.

• Utvärderat om presentationen av taxonomiupplysningarna är förenlig med

kraven i EU:s taxonomiförordning.

Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste

styrelsen och verkställande direktören för Scandi Standard AB (publ) förbereda

framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som

kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Scandi Standard

AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom

förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat.

Stockholm den 19 mars 2026

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Linda Corneliusson

Auktoriserad revisor

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 142

Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse

Fem år i sammandrag 144

Segmentsinformation per kvartal 145

Alternativa nyckeltal 148

Definitioner 149

Årsstämma 150

ÖVRIGT

Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 143OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT

Fem år i sammandrag

MSEK där ej annat angivits 2025 2024 2023 2022 2021

Nettoomsättning 14 083 13 024 13 014 12 119 10 101

EBITDA 1 047 931 880 722 598

Rörelseresultat 603 509 457 290 222

Årets resultat 367 275 273 138 103

Resultat per aktie, SEK 5,61 4,20 4,11 2,02 1,60

Justerad EBITDA

1 047 931 871 722 589

Justerad EBITDA-marginal

,% 7,4 7,1 6,7 6,0 5,8

Justerat rörelseresultat

603 509 449 290 213

Justerad rörelsemarginal

,% 4,3 3,9 3,4 2,4 2,1

Utdelning, SEK

3,30 2,50 2,30 1,15 –

Operativt kassaflöde 243 443 671 197 347

Nettoinvesteringar 783 367 338 311 306

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)

, % 12,5 11,8 11,0 6,7 5,2

Soliditet, % 35,0 35,9 36,0 33,5 30,0

Genomsnittligt antal anställda 3 670 3 366 3 204 3 294 3 215

För beskrivning av jämförelsestörande poster, se tabell till höger.

Styrelsens förslag till utdelning 2025.

Jämförelsestörande poster i EBITDA och

rörelseresultatet

2025 2024 2023 2022 2021

Justering av skuld för tilläggsköpeskilling

– – – – 9

Avyttring av Rokkedahl Foods Aps

– – 8 – –

Summa jämförelsestörande poster

i EBITDA – – 8 – 9

Scandi Standard har under första kvartalet 2021 implementerat en ny definition för jämförelsestörande poster som innebär en striktare klassificering av

dessa poster.

För år 2021 intäkter hänförligt till minskning av skuld vid utbetald slutlikvid för tilläggsköpeskilling relaterad till förvärvet av Manor Farm om 22 MSEK.

I tillägg för år 2021 kostnader hänförligt till en slutlikvid relaterad till förvärvet av den finska verksamheten om –13 MSEK.

Avyttring av majoritetsägarandel Rokkedahl Foods Aps.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 144

Segmentsinformation per kvartal

Ready-to-cook, MSEK Kv1 2025 Kv2 2025 Kv3 2025 Kv4 2025 2025 Kv1 2024 Kv2 2024 Kv3 2024 Kv4 2024 2024 Kv1 2023 Kv2 2023 Kv3 2023 Kv4 2023 2023

Nettoomsättning 2 600 2 706 2 873 2 604 10 783 2 441 2 546 2 536 2 399 9 923 2 373 2 495 2 431 2 278 9 577

Justerad EBITDA 181 193 257 209 841 180 181 193 153 707 115 139 182 161 597

Avskrivningar materiella anläggningstillgångar –79 –70 –90 –83 –323 –75 –74 –73 –84 –305 –71 –79 –75 –75 –299

Justerad EBITA 102 123 167 126 519 105 107 120 69 402 44 60 107 86 297

Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar –9 –9 –8 –9 –35 –10 –9 –9 –9 –37 –13 –12 –10 –10 –45

Justerad EBIT 93 115 159 120 487 96 98 111 63 368 31 48 97 77 253

Jämförelsestörande poster – – – – – – – – – – – – 8 – 8

EBIT

93 115 159 120 487 96 98 111 63 368 31 48 105 77 261

Justerad EBITDA marginal, % 7,0% 7,1% 8,9% 8,0% 7,8% 7,4% 7,1% 7,6% 6,4% 7,1% 4,8% 5,6% 7,5% 7,1% 6,2%

Justerad EBITA marginal, % 3,9% 4,6% 5,8% 4,8% 4,8% 4,3% 4,2% 4,7% 2,9% 4,1% 1,9% 2,4% 4,4% 3,8% 3,1%

Justerad EBIT marginal, % 3,6% 4,2% 5,5% 4,6% 4,5% 3,9% 3,8% 4,4% 2,6% 3,7% 1,3% 1,9% 4,0% 3,4% 2,6%

EBIT marginal, % 3,6% 4,2% 5,5% 4,6% 4,5% 3,9% 3,8% 4,4% 2,6% 3,7% 1,3% 1,9% 4,3% 3,4% 2,7%

Inkluderar intäkter från intresseföretag

Ready-to-eat, MSEK

Kv1 2025 Kv2 2025 Kv3 2025 Kv4 2025 2025 Kv1 2024 Kv2 2024 Kv3 2024 Kv4 2024 2024

Kv1 2023 Kv2 2023 Kv3 2023 Kv4 2023 2023

Nettoomsättning 646 710 713 716 2 785 594 686 677 644 2 601 765 774 734 600 2 873

Justerad EBITDA 46 34 36 47 163 39 52 59 56 206 58 74 47 36 215

Avskrivningar materiella anläggningstillgångar –16 –12 –19 –21 –66 –14 –14 –15 –16 –59 –14 –15 –15 –14 –57

Justerad EBITA 31 23 17 27 97 25 38 44 40 148 45 59 32 22 158

Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar – – – – – – – – – – – – – – –

Justerad EBIT 31 23 17 27 97 25 38 44 40 148 45 59 32 22 158

Jämförelsestörande poster – – – – – – – – – – – – – – –

EBIT

31 23 17 27 97 25 38 44 40 148 45 59 32 22 158

Justerad EBITDA marginal, % 7,2% 4,8% 5,1% 6,6% 5,9% 6,6% 7,6% 8,7% 8,7% 7,9% 7,6% 9,5% 6,4% 6,0% 7,5%

Justerad EBITA marginal, % 4,7% 3,2% 2,4% 3,7% 3,5% 4,2% 5,6% 6,6% 6,2% 5,7% 5,9% 7,7% 4,3% 3,7% 5,5%

Justerad EBIT marginal, % 4,7% 3,2% 2,4% 3,7% 3,5% 4,2% 5,6% 6,6% 6,2% 5,7% 5,9% 7,7% 4,3% 3,7% 5,5%

EBIT marginal, % 4,7% 3,2% 2,4% 3,7% 3,5% 4,2% 5,6% 6,6% 6,2% 5,7% 5,9% 7,7% 4,3% 3,7% 5,5%

Inkluderar intäkter från intresseföretag.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 145

Övrigt, MSEK Kv1 2025 Kv2 2025 Kv3 2025 Kv4 2025 2025 Kv1 2024 Kv2 2024 Kv3 2024 Kv4 2024 2024 Kv1 2023 Kv2 2023 Kv3 2023 Kv4 2023 2023

Nettoomsättning 130 128 137 121 516 125 118 129 127 499 146 142 143 134 564

Justerad EBITDA 13 11 19 19 62 8 6 11 10 36 24 25 12 10 71

Avskrivningar materiella anläggningstillgångar –1 –1 –1 –1 –4 –1 –1 –1 –1 –4 –1 –1 –2 0 –3

Justerad EBITA 12 10 18 18 58 7 5 10 9 32 24 24 11 10 68

Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 0 0 – 0 0 0 1 – – – – –

Justerad EBIT 12 10 18 18 58 7 5 10 9 32 24 24 11 10 68

Jämförelsestörande poster – – – – – – – – – – – – – – –

EBIT

12 10 18 18 58 7 5 10 9 32 24 24 11 10 68

Justerad EBITDA marginal, % 9,9% 8,3% 14,0% 15,8% 12,0% 6,4% 5,2% 8,7% 8,2% 7,2% 16,7% 17,8% 8,6% 7,3% 12,7%

Justerad EBITA marginal, % 9,2% 7,5% 13,2% 15,1% 11,2% 5,7% 4,4% 7,9% 7,3% 6,3% 16,2% 17,1% 7,4% 7,3% 12,1%

Justerad EBIT marginal, % 9,2% 7,5% 13,2% 15,1% 11,2% 5,8% 4,5% 8,0% 7,4% 6,4% 16,2% 17,1% 7,5% 7,3% 12,1%

EBIT marginal, % 9,2% 7,5% 13,2% 15,1% 11,2% 5,8% 4,5% 8,0% 7,4% 6,4% 16,2% 17,1% 7,5% 7,3% 12,1%

Inkluderar intäkter från intresseföretag.

Koncerngemensamma kostnader, MSEK

Kv1 2025 Kv2 2025 Kv3 2025 Kv4 2025 2025

Kv1 2024 Kv2 2024 Kv3 2024 Kv4 204 2024 Kv1 2023 Kv2 2023 Kv3 2023 Kv4 2023 2023

Nettoomsättning – – – – 0 – – – – 0 – – – – –

Justerad EBITDA –7 7 –16 –3 –19 –2 –9 –7 0 –19 –2 –8 –2 – –12

Avskrivningar materiella anläggningstillgångar –5 –17 7 –6 –20 –4 –5 –5 –5 –20 –5 –3 –5 –4 –16

Justerad EBITA –12 –9 –9 –9 –39 –6 –15 –12 –5 –38 –6 –11 –7 –4 –28

Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar – – – – – – – – – – – – –2 – –2

Justerad EBIT –12 –9 –9 –9 –39 –6 –15 –12 –5 –38 –6 –11 –9 –4 –31

Jämförelsestörande poster – – – – – – – – – 0 – – – – –

EBIT

–12 –9 –9 –9 –39 –6 –15 –12 –5 –38 –6 –11 –9 –4 –31

Justerad EBITDA marginal, % – – – – – – – – – – – – – – –

Justerad EBITA marginal, % – – – – – – – – – – – – – – –

Justerad EBIT marginal, % – – – – – – – – – – – – – – –

EBIT marginal, % – – – – – – – – – – – – – – –

Inkluderar intäkter från intresseföretag.

Segmentsinformation per kvartal, forts.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 146

Segmentsinformation per kvartal, forts.

TOTAL, MSEK Kv1 2025 Kv2 2025 Kv3 2025 Kv4 2025 2025 Kv1 2024 Kv2 2024 Kv3 2024 Kv4 2024 2024 Kv1 2023 Kv2 2023 Kv3 2023 Kv4 2023 2023

Nettoomsättning 3 376 3 543 3 723 3 441 14 083 3 160 3 350 3 343 3 170 13 024 3 284 3 411 3 308 3 011 13 014

Justerad EBITDA 233 246 296 273 1 047 225 231 256 219 931 196 230 240 206 871

Avskrivningar materiella anläggningstillgångar –100 –99 –102 –111 –413 –94 –95 –94 –106 –388 –90 –97 –97 –93 –376

Justerad EBITA 133 146 194 162 635 131 136 162 113 543 106 133 143 114 495

Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar –9 –9 –8 –9 –35 –10 –9 –9 –9 –37 –13 –12 –12 –10 –47

Justerad EBIT 124 138 185 156 603 122 127 153 107 509 93 121 130 105 449

Jämförelsestörande poster – – – – – – – – – – – – 8 – 8

EBIT

124 138 185 156 603 122 127 153 107 509 93 121 139 105 457

Justerad EBITDA marginal, % 6,9% 6,9% 8,0% 7,9% 7,4% 7,1% 6,9% 7,7% 6,9% 7,1% 6,0% 6,7% 7,2% 6,9% 6,7%

Justerad EBITA marginal, % 3,9% 4,1% 5,2% 4,7% 4,5% 4,2% 4,1% 4,9% 3,6% 4,2% 3,2% 3,9% 4,3% 3,8% 3,8%

Justerad EBIT marginal, % 3,7% 3,9% 5,0% 4,5% 4,3% 3,9% 3,8% 4,6% 3,4% 3,9% 2,8% 3,5% 3,9% 3,5% 3,4%

EBIT marginal, % 3,7% 3,9% 5,0% 4,5% 4,3% 3,9% 3,8% 4,6% 3,4% 3,9% 2,8% 3,5% 4,2% 3,5% 3,5%

Inkluderar intäkter från intresseföretag.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 147

Alternativa nyckeltal

Från resultaträkningen, MSEK 2025 2024

Nettoomsättning A 14 083 13 024

Årets resultat B 367 275

+ Återföring av skatt på årets resultat 86 80

Resultat efter finansnetto C 452 354

+ Återföring av finansiella intäkter och kostnader, netto 150 154

Rörelseresultat D 603 509

+ Återföring av av- och nedskrivningar 448 425

+ Återföring av resultat från andelar i intresseföretag –3 –3

EBITDA E 1 047 931

Jämförelsestörande poster i rörelseresultat F – –

Justerat rörelseresultat D+F 603 509

Justerad rörelsemarginal, % (D+F)/A 4,3 3,9

Jämförelsestörande poster i EBITDA G – –

Justerad EBITDA E+G 1 047 931

Justerad EBITDA-marginal, % (E+G)/A 7,4 7,1

Från balansräkningen, MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024

Totala tillgångar 7 646 7 279

Ej räntebärande långfristiga skulder

− Uppskjutna skatteskulder –169 –179

− Övriga långfristiga skulder –74 –77

Summa ej räntebärande långfristiga skulder –243 –256

Ej räntebärande kortfristiga skulder

Leverantörsskulder –1 498 –1 532

Skatteskulder –51 –45

Övriga kortfristiga skulder –82 –82

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter –769 –677

Summa ej räntebärande kortfristiga skulder –2 399 –2 336

Sysselsatt kapital 5 004 4 687

Likvida medel –279 –109

Operativt kapital 4 725 4 579

Genomsnittligt sysselsatt kapital H 4 846 4 356

Genomsnittligt operativt kapital I 4 652 4 299

Rörelseresultat rullande 12 månader 603 509

Justerat rörelseresultat, rullande 12 mån J 603 509

Finansiella intäkter K 3 4

Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (J+K)/H 12,5 11,8

Justerad avkastning på operativt kapital (ROC), % J/I 13,0 11,8

Räntebärande skulder

Långfristig del av räntebärande skulder 2 021 1 733

Långfristiga leasingskulder 217 249

Derivatinstrument finansiella 4 –2

Kortfristiga leasingskulder 70 64

Summa räntebärande skulder 2 311 2 044

Likvida medel –279 –109

Räntebärande nettoskuld 2 032 1 935

Scandi Standard-koncernen använder sig av nedan alternativa nyckeltal. Koncernen anser att de presenterade

alternativa nyckeltalen är användbara vid läsningen av de finansiella rapporterna för att förstå koncernens resultat-

generering före investeringar i anläggningstillgångar, bedöma koncernens möjlighet till utdelning och strategiska

investeringar samt att bedöma koncernens möjlighet att leva upp till finansiella åtaganden.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 148

Antibiotikaanvändning

Antibiotikaanvändning mäts som andel

behandlade flockar.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat rullande tolv månader

(R12M) delat med genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på operativt kapital (ROC)

Rörelseresultat rullande tolv månader (R12M)

delat med genomsnittligt operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)

Rörelseresultat rullande tolv månader (R12M)

plus ränteintäkter delat med genomsnittligt

kapital.

CAGR

Årlig genomsnittlig tillväxt.

utsläpp (g CO

e/kg produkt)

Platsbaserad metod används för beräkningar.

Emissionsfaktorer från DEFRA 2024, AIB

2024, IEA 2024 samt leverantörs- eller

landspecifika EF:s för fjärrvärme. Omfattar

ungefär 80 procent av Scope 1 och Scope 2

utsläpp för Scandi Standard, med undantag

för tekniska gaser, kylmedia samt leasade

fordon som rapporteras årsvis

COGS

Kostnad såld vara.

Djuromsorgsindikator (fotpoäng)

Fotpoäng; ledande branschindikator för

djuromsorg. Fotpoängen beräknas enligt

branschstandard, vilket betyder att 100 fötter

per flock utvärderas oavsett flockens storlek.

EBIT

Rörelseresultat.

EBIT/kg

Rörelseresultat delat med grillvikt kg.

Justerat rörelseresultat (Justerad EBIT)

Rörelseresultat justerat för jämförelse-

störande poster.

Justerad rörelsemarginal (Justerad EBIT

marginal)

Justerat rörelseresultat (justerad EBIT)

som en andel av nettoomsättningen.

EBITA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar

av immateriella tillgångar och resultat från

andelar i intresseföretag.

Justerad EBITA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar

av immateriella tillgångar och resultat

från andelar i intresseföretag, justerat för

jämförelsestörande poster.

Justerad EBITA marginal

Justerad EBITA som en andel av netto-

omsättningen.

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar

och resultat från andelar i intresseföretag.

Justerad EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar

och resultat från andelar i intresseföretag,

justerat för jämförelsestörande poster.

EBITDA marginal

EBITDA som en andel av nettoomsättningen.

Justerad EBITDA marginal

Justerad EBITDA som en andel av netto-

omsättningen.

Fodereffektivitet (kg foder/levande vikt)

Siffran inkluderar endast konventionell

kyckling, vilket motsvarar cirka 70 procent

av produktionen. Siffrorna baseras på

information inrapporterad av uppfödarna

med undantag för Sverige där uppskattade

genomsnittssiffror används.

Genomsnittligt operativt kapital

Medeltalet av operativt kapital de två

senaste åren.

Genomsnittligt sysselsatt kapital

Medeltalet av sysselsatt kapital de två

senaste åren.

Grillvikt

Vikt på urtagen fågel.

Justerat resultat för perioden

Periodens resultat justerat för jämförelse-

störande poster.

Jämförelsestörande poster

Transaktioner eller händelser som sällan

förekommer eller är ovanliga i den ordinära

affärsverksamheten och som därmed är

osannolika att uppstå igen.

Kritiska reklamationer

Inkluderar återkallelse från kunder eller

konsumenter, förekomst av främmande

objekt i produkter, allergener, fel innehåll

eller datummärkning.

Kostnader för råvaror och

övriga förnödenheter

Kostnader för råvaror och övriga förnöden-

heter omfattar inköpskostnaden för levande

kycklingar och andra råvaror, såsom bland

annat förpackningar.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen är bruttoomsättningen

minus rabatter och gemensamma marknads-

föringskostnader.

Operativt kapital

Summa tillgångar med avdrag för likvida

medel och icke räntebärande skulder

inklusive uppskjuten skatteskuld.

Justerad avkastning på operativt kapital

(ROC)

Justerat rörelseresultat rullande tolv

månader (R12M) delat med genomsnittligt

operativt kapital.

Operativt kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten

exklusive betalda finansiella poster netto och

betald skatt, med tillägg av nettoinvesteringar

i anläggningstillgångar och nettoökning i

leasingtillgångar.

Justerat operativt kassaflöde

Operativt kassaflöde justerat för jämförelse-

störande poster.

Produktionskostnader

Produktionskostnader omfattar direkta

och indirekta personalkostnader hänförliga

till produktionen samt övriga produktions-

relaterade kostnader.

R12M

Rullande tolv månader.

Resultat per aktie (EPS)

Resultat för perioden, hänförligt till aktie-

ägarna, dividerat med genomsnittligt antal

aktier.

Justerat resultat per aktie

Justerat resultat för perioden, hänförligt till

aktieägarna, dividerat med genomsnittligt

antal aktier.

RTC

Ready-to-cook. Produkter som behöver

tillagas.

RTE

Ready-to-eat. Produkter som är tillagade

och kan konsumeras direkt eller efter

uppvärmning.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skuld exklusive uppläggnings-

avgifter minus likvida medel.

Rörelsekapital

Summa varulager och rörelsefordringar med

avdrag för icke räntebärande rörelseskulder.

Rörelsemarginal (marginal)

Rörelseresultat (EBIT) som en andel av

nettoomsättningen.

Skador med frånvaro (LTI) per miljon

arbetade timmar

Arbetsskador som leder till frånvaro (LTI)

åtminstone nästkommande dag, per miljon

arbetade timmar.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till Totala tillgångar.

Specifika förklaringsposter

Transaktioner eller händelser som inte kva-

lificerar som jämförelsestörande poster, då

de sannolikt uppstår periodvis i den ordinära

affärsverksamheten. Upplysning om dessa

poster görs för att underlätta förståelsen och

bedömningen av det finansiella resultatet.

Sysselsatt kapital

Summa tillgångar med avdrag för icke

räntebärande skulder inklusive uppskjuten

skatteskuld.

Justerad avkastning på sysselsatt kapital

(ROCE)

Justerat rörelseresultat rullande tolv

månader (R12M) plus ränteintäkter delat

med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Övriga rörelseintäkter

Övriga rörelseintäkter är resultatet som

inte avser försäljning av kycklingar, såsom

uthyrning av mark/byggnader för annan

användning, samt betalning från personer

som inte är anställda i bolaget för använd-

ning av bolagets lunchmatsalar.

Övriga rörelsekostnader

Övriga rörelsekostnader omfattar marknads-

föringskostnader, kostnad för koncernens

personal samt övriga administrativa

kostnader.

Definitioner

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 149

Årsstämma

Årsstämman 2026 kommer att äga rum tisdagen den 28 april 2026 i Stockholm.

Kallelse till årsstämman annonseras i Post- och Inrikes Tidningar och på bolagets

webbplats https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma

Framåtblickande information

Denna årsredovisning innehåller framtidsinriktad information som baseras på företagsledningens nuvarande

förväntningar. Även om ledningen bedömer att förväntningarna som framgår av sådan framtidsinriktad

information är rimliga, kan ingen garanti lämnas för att dessa förväntningar kommer att visa sig vara korrekta.

Följaktligen kan faktiskt framtida utfall variera väsentligt jämfört med vad som framgår av den framtidsinriktade

informationen beroende på bland annat, men inte begränsade till, förändrade förutsättningar avseende ekonomi,

marknad och konkurrens, begränsningar i inköp och produktion, förändringar i lagkrav och regulatoriska krav

samt andra politiska åtgärder och variationer i valutakurser.

OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 150

Produktion: Scandi Standard i samarbete med Rippler Communications.

Manus: Scandi Standard. Foto: Scandi Standards egna bilder, Kronfågels bildbank,

Jenny Lagerqvist, Sandra Birgersdotter, Tommy Ellingsen, Mattias Bardå med flera.

Scandi Standard AB (publ)

Strandbergsgatan 55

Box 30174

112 51 Stockholm

Sverige

Org.nr 556921-0627

Säte: Stockholm

[email protected]

scandistandard.com

kronfagel.se

danpo.dk

denstoltehane.no

naapurinmaalaiskana.fi

chicken.ie