Årsredovisning 2021

Innehåll

Vision, mission och värderingar 1

Det här är Scandi Standard 2

Året i korthet 4

Koncernchefens och ordförandens kommentar 6

Trender och drivkrafter 8

Strategi för lönsam och hållbar tillväxt 12

Finansiella mål och hållbarhetsmål 15

Våra marknader, produktsegment och säljkanaler 17

Verksamhet och värdekedja 23

Hållbarhetsrapport 27

Scandi Standard-aktien 48

CFO-ord 50

Förvaltningsberättelse 51

Koncernens finansiella rapporter 62

Moderbolagets finansiella rapporter 66

Noter 68

Förslag till vinstdisposition samt styrelsens

och verkställande direktörens försäkran 98

Revisionsberättelse 99

Fem år i sammandrag 103

Segmentsinformation per kvartal 104

Alternativa nyckeltal 107

Definitioner 108

Om Hållbarhetsrapporten 109

GRI-index 112

Revisorns rapport från översiktlig granskning av

hållbarhetsredovisningen samt yttrande avseende

den lagstadgade hållbarhetsrapporten 115

Bolagsstyrningsrapport 116

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 125

Styrelse 126

Koncernledning 128

Årsstämma 130

Om års- och hållbarhetsredovisningen









Vision, mission och värderingar

Vår vision

Bättre kyckling

för ett bättre liv

Vi bidrar till matglädje och hållbar livsmedels-

produktion genom hälsosamma, innovativa

kycklingprodukter som tas fram på ett

ansvarsfullt och resurseffektivt sätt.

Våra värderingar

Vi är öppna

Att vara öppna innebär att vi, genom att vara transparenta

och uppriktiga, hjälper varandra mellan länder och mellan

funktioner så att vi hela tiden blir bättre och utvecklas.

Vi utmanar

Att vi utmanar innebär att vi varje dag utmanar oss själva

och branschen. Det gör vi genom att alltid ställa frågor för att

hitta bättre lösningar och ständigt förbättra oss.

Vi agerar

Att vi agerar nu betyder att det inte finns någon tid att förlora, för

tiden väntar inte på någon. Vi agerar snabbt och smart, och

tar ansvar för att skapa värde genom hela värdekedjan

för att göra alla konsumenter trygga med att de

har gjort ett bra val genom att välja

våra produkter.

Det finns alltid ett sätt att göra det bättre.



värderingar kan Scandi Standard producera

bättre kyckling och hjälpa människor till ett

bättre och hälsosammare liv för sig själva,

sina familjer och vår planet.

Vår mission

”The Scandi Way”

Vår mission är också vårt hållbarhetslöfte

och för oss betyder det hur vi arbetar varje dag

för att på ett ansvarsfullt sätt skapa värde och

lönsamhet med våra produkter och genom att

bidra till hälsa och välbefinnande för

människor, våra kycklingar och vår

gemensamma planet.





Det här är

Scandi Standard

Scandi Standard är den ledande producenten av kylda, frysta och färdig lagade



Varje dag, inom allt vi gör, ser vi till att våra produkter lever upp till den högsta nivån

av kvalitet, innovation och hållbarhet. Bland våra välkända varumärken återfinns

Danpo, Den Stolte Hane, Kronfågel, Manor Farm och Naapurin Maalaiskana. Våra

kunder finns inom dagligvaru handeln, restauranger och storhushåll samt livs-

medelsindustrin och vi exporterar till mer än 40 länder. Vår ambition är att sätta

standarden inom kycklingproduktion på de marknader där vi är verksamma.

Scandi Standards

marknadsposition på

respektive marknad

Nettoomsättning

per segment

Nettoomsättning

per försäljningskanal

Nettoomsättning

per land

Sverige, 26%

Danmark, 30%

Norge, 18%

Irland, 19%

Finland, 6%

Sverige, 26%

Danmark, 30%

Norge, 18%

Irland, 19%

Finland, 6%

Ready-to-cook, 75%

Ready-to-eat, 21%

Övrigt, 4%

Ready-to-cook,

75%

Ready-to-eat, 21%

Övrigt, 4%

Dagligvaruhandeln, 65%

Export, 7%

Restaurang och Storhushåll, 19%

Livsmedelsindustri/Övrigt, 9%

Dagligvaruhandeln, 65%

Export, 7%

Restaurang och Storhushåll, 19%

Livsmedelsindustri/Övrigt, 9%

Nettoomsättning

10 101

miljoner kronor

Rörelseresultat

222

miljoner kronor





Kycklingens inverkan på klimatet

Kycklingens klimatavtryck är tio gånger lägre än nötköttets och ligger betydligt lägre än

norsk lax. Det, i kombination med att det är ett av världens mest lättvarierade livsmedel,

bidrar till att kycklingkonsumtionen spås att öka under den kommande tioårsperioden.*

Nötkött Lamm Lax Gris Kyckling Quorn Ägg

4,2

2,6

6,1

1,7

1,1

Kg CO

e** / kg produkt

Samtliga siffror i grafiken representerar svenskt kött, utom siffran för lax (Norge) och Quorn (Storbritannien).

Källa: Öppna listan – ett utdrag från RISE klimatdatabas för livsmedel v 1.7

* OECD-FAO report

** Växthusgaser

*** Inkluderar Scope 1 och Scope 2 från samtliga större produktionsanläggningar.

För mer information, se hållbarhets redovisningen s. 43–46

-utsläpp

79,9

g CO

e per kg produkt***

Antibiotikaanvändning

–28%

minskad andel

behandlade flockar

Medarbetare

3 215





Året i korthet

Utmärkelse i Irland

Vårt nya irländska varumärke Sicín Sásta (Happy Chicken)

lanserades i mitten av mars 2021 och firade sex månader på

marknaden med en prestigefull utmärkelse, när irländska daglig-

varuhandlare röstade fram teamet bakom produkten till ”Brand

Marketing Team of the Year”.



varumärket nummer ett i Irland. Redan nu har man lyckats väl

med kunderna, med hög kvalitet och fokus på djurvälfärd, lokal

anknytning, näringsinnehåll och inte minst smak. Sicín Sásta har

dessutom fått mycket uppmärksamhet för sin nya innovativa

förpackning.

Högsta rankingen inom djuromsorg

för den Den Stolte Hane

Business Benchmark on Farm Animal Welfare (BBFAW) är ett

internationellt program för att bedöma företags arbete med, och

rapportering om, djurvälfärd. BBFAW genomförs årligen och

syftar till att bidra till mer transparens kring djurvälfärd och bättre

villkor för djur i livsmedelsproduktion.



Hane fick, som ett av endast två företag i Norge, och av 26 norska

företag totalt, den bästa rankingen – Tier 1.

3% 2,2% –9%–49%

Den organiska tillväxten

uppgick till 3 procent vilket är

lägre än den långsiktiga tillväxten

på 6–7 procent per år som vi

uppvisat historiskt.

Rörelsemarginalen minskade

under året drivet av ett försämrat

resultat inom Ready-to-Cook.

Fotpoäng, som är en ledande

branschindikator för djuromsorg

där en låg poäng motsvarar en

god fothälsa, har minskat från

10,2 till 9,3 för koncernen

Resultat per aktie minskade

med 49 procent under året och

har på verkats negativt av ett

försämrat rörelseresultat.





Rätt till rörelse och

Kronfågel isarena

Med initiativet Rätt till rörelse vill Kronfågel stötta

initiativ som aktivt jobbar för att fler barn ska få

möjlighet att röra på sig och träffa andra och

också bidra med sin kunskap om bra mat till



initiativ i hela Sverige.



mest besökta evenemangsarenor bytt namn till

Kronfågel isarena. Genom ett unikt samarbete

mellan Kronfågel och Katrineholms kommun ska

arenan bli en mötesplats för att få fler unga och

vuxna i rörelse. Målet är att bidra till bättre hälsa

och fler möjligheter för invånarna i Katrineholm,

där de flesta av Kronfågels medarbetare bor.



Under året som gått har det förkommit fall av

fågelinfluensa på flera av Scandi Standards

marknader, dock har inga av Scandi Stan-

dards kycklinguppfödare drabbats direkt.

Teamen i respektive land samarbetar nära

med våra uppfödare kring förebyggande

åtgärder som god djurvälfärd och immun-

försvar. På en övergripande nivå pågår dialog

med relevanta myndigheter för att se till att

beredskapen är god och att rätt åtgärder

vidtas om smitta upptäcks. Det handlar

bland annat om zonsystem för att säker-

ställa smittskyddet, samt att införa funge-

rande regionalisering för att undvika att

bönder och kycklingnäring drabbas hårdare

än nödvändigt vid eventuella exportstopp.

Ny toppmodern



Finland

Naapurin Maalaiskana flyttade



logistik till nya toppmoderna

gemensamma lokaler i Lieto.



innebär en tydligt förbättrad

arbetsmiljö för alla medarbetare.

Den nya anläggningen är högeffek-

tiv med den senaste produktions-

teknologin installerad, och dimen-

sionerad för att möta kundernas

efterfrågan på nya inno vativa

kyckling produkter framöver.

Nyckeltal

MSEK 2021 2020

Nettoomsättning 10 101 9 940

EBITDA 598 699

Rörelseresultat (EBIT) 222 351

Jämförelsestörande poster 9 -59

Justerad EBITDA* 589 756

Justerat rörelseresultat (EBIT)* 213 410

Resultat efter finansnetto 140 260

Årets resultat 103 208

Räntebärande nettoskuld 1 980 1 933

Operativt kassaflöde 347 476

Organisk tillväxt, % 3 3

% 2021 2020

EBITDA-marginal 5,9 7

Rörelsemarginal (EBIT) 2,2 3,5

Justerad EBITDA-marginal* 5,8 7,6

Justerad rörelsemarginal (EBIT)* 2,1 4,1

Avkastning på sysselsatt kapital* 5,2 8,4

Avkastning på eget kapital 5,5 11,5

Soliditet 30 29,4

Medelantal anställda 3 215 3 220

Medarbetarengagemang index 72

Fodereffektivitet, kg foder/kg levande vikt 1,52 1,52

Senaste mätning 2020

* Justerat för jämförelsestörande poster, se sid 52. Scandi Standard har under första kvartalet 2021 implementerat en ny definition för jämförelsestörande poster som innebär en striktare klassificering av dessa poster. Jämförelsestörande

poster för 2020 har omräknats. För en definition av alternativa resultatmått, se sidan 108.





Johan Bygge är sedan våren 2021 ny styrelseordförande för Scandi Standard

och tillsammans med styrelsen tillsatte han i juni Otto Drakenberg som

tillförordnad vd och koncernchef. Så här beskriver de året som gått.

Johan Bygge: Det har varit mycket spännande att lära känna bolaget och dess förutsättningar

och jag ser en stor potential framöver, både i affär och produkt, men också vad avser vår kom-

petens och vår förmåga. Dock har 2021 varit ett mycket tufft år för Scandi Standard, med både

externa och interna utmaningar. Stigande kostnader för insatsvaror, sjunkande exportpriser,

produktionsutmaningar kopplade till leveranskapacitet och regelefterlevnad har varit några

inslag. Det har också handlat om att få rätt person på rätt plats och skapa en tydlig ansvars-

fördelning. Redan i somras inleddes under Ottos ledning arbetet med ett om fattande koncern-

övergripande förbättringsprogram. Syftet med programmet är att snarast återföra Scandi

Standard till lönsamhet i linje med åren 2016 till 2020, samt att från den utgångspunkten, lägga

grunden för långsiktigt hållbar och lönsam tillväxt och avkastning.

Otto Drakenberg: Min bedömning var att vi snabbt behövde få på plats ett förbättrings-

program som säkerställde att vi arbetade fokuserat både med de övergripande strukturella

frågorna och de mer akuta åtgärderna. Att kombinera handlingskraft här och nu med ökad

långsiktighet var centralt. Den största externa utmaningen under året har varit de historiskt

höga prisökningarna på många av våra insatsvaror, framförallt foder. Därför genomförde vi

under andra halvåret 2021 ett stort antal framgångsrika prisförhandlingar med våra kunder

för att kompensera för dessa ökningar. Prisökningarna kommer att ha tydligt genomslag

under 2022 och jag är imponerad över hur våra kommersiella team drivit detta arbete på alla

marknader. Vi värdesätter också de starka och professionella relationerna vi har med våra

kunder. Prisfrågan kommer fortsätta vara central för Scandi Standard både på kort och lång

sikt, inte minst för att parera fortsatta kostnadsökningar på insatsvaror.

Mycket kraft har även lagts på arbetet med att vända den negativa utvecklingen i Danmark

och Irland, samt de under året uppkomna problemen i Sverige, där bland annat låga export-

priser och produktionsstörningar bidragit till situationen. I Danmark blev dessutom det

utmanande läget inom Ready-to-cook-segmentet akut. Det tidigare beslutet att gå över till en

ny ras av mer långsamväxande fåglar fattades utan tillräcklig förankring i kundledet. Men

Nystart för Scandi Standard



När vi summerar 2021 kan jag

konstatera att grunden är lagd

för Scandi Standards nästa steg.





konsumentefterfrågan på långsamväxande kyckling ökar på den danska marknaden och



ser lovande ut.

Under hösten har vi sjösatt ett flerstegsprogram kring kostnadsbesparingar, där första

delen nu är genomförd, samtidigt som vi sett över vår investeringsprocess och infört nya

rutiner och ny uppföljning för att säkerställa långsiktigt värdeskapande.

Den norska verksamheten har haft ytterligare ett starkt år och utvecklats till den mest

lönsamma i gruppen.

Under min tid på Scandi Standard har jag verkligen slagits av hur många kompetenta,

ambitiösa och engagerade kollegor vi har i koncernen. För att få full utväxling på detta har

vi under året genomfört ett antal organisatoriska och operationella förändringar som även

inneburit personalförändringar på ledningsnivå. Duktiga medarbetare som lyfts fram i

kombination med ny energi via externa rekryteringar bådar gott för att kunna ta bolaget



Johan: Trots att bolaget haft ett turbulent år det viktigt att påminna om att grundtanken

med Scandi Standard fortfarande är högst aktuell. Kycklingkonsumtionen är lägre på våra

hemmamarknader än i stora delar av övriga världen, vilket är en bra utgångspunkt för

tillväxt över tid då kyckling i sig är gott, nyttigt och mycket uppskattat av konsumenterna.

Djuromsorgen i Norden är världsledande och samtidigt en central fråga för slutkonsumen-

terna. Kyckling är ett klimatsmart protein som har en viktig roll att spela i övergången till en

mer hållbar livsmedelskonsumtion. Det här var sant vid bolagets notering och gäller än

idag. Scandi Standard har också levererat en robust tillväxt över tid. Nu befinner sig bola-

get i en stabiliseringsfas där fokus ligger på att snabbt få rätt resurser på plats, både

kopplat till ledning och operationell struktur. Det är vägen till att leverera på kundtillfreds-

ställelse, kvalitet, bolagets resultat- och avkastningsmål och på bolagets hållbarhetslöfte.

Otto: Jag och styrelsen har samsyn kring att en stark kvalitetskultur med stort fokus på

regelefterlevnad och nolltolerans för avvikelser som inte åtgärdas är helt avgörande, nu

och framöver. Situationen som den svenska verksamheten Kronfågel befann sig i under

2021, lärde oss att vi måste arbeta ännu hårdare för att leva upp både till våra egna högt

ställda krav, och till konsumenternas förväntningar. Vi har nu en strukturerad process för

att tidigt uppmärksamma och åtgärda potentiella framtida avvikelser i

produktionsanläggningarna.

Det var naturligtvis ett styrkebesked att huvuddelen av de utmaningar som uppmärk-

sammats under året kunde adresseras före årets slut. Det möjliggjordes via minskningen

av intaget av fåglar till produktion i Sverige och Irland och genom en intensiv arbetsinsats



besked från ledningen om vad som gäller inom bolaget. Ett allt starkare förtroende hos

våra kunder och konsumenter är det slutgiltiga beviset för att vi lyckas med detta

kontinuerliga förbättringsarbete.

Johan: När vi nu summerar 2021 kan jag konstatera att grunden är lagd för Scandi

Standards nästa steg. Trots att det fortfarande finns osäkerhetsfaktorer i omvärlden, ser

jag också en mängd positiva signaler och jag är övertygad om att bolaget idag, på grund av

hur man mötte 2021 års utmaningar, står mer stabilt. Framåt gäller ett fortsatt fokus på

ESG-aspekterna, som är en självklar del av Scandi Standards DNA och som får allt mer upp-

märksamhet av alla. 2020 skrev bolaget under FN:s Global Compact. Det är ett åtagande vi

förnyar årligen och vi redovisar arbetet med hållbarhet och ansvarsfullt företagande i den

här redovisningen. Scandi Standards löfte om att ständigt göra mer både för våra kyck-

lingar, för människor och för vår gemensamma planet är mer relevant än någonsin.

Otto: Mitt medskick är att Scandi Standard skall fortsätta det långsiktiga arbetet med att

bli den erkänt och synligt ledande aktören i att möta och överträffa reglerna för djurvälfärd,

livsmedelssäkerhet och arbetsmiljö inom vår industri, och samtidigt ytterligare stärka den

kommersiella positionen i varje land, där produktutveckling och rätt prissättning är två

avgörande parametrar. I takt med att vi gör dessa saker rätt har jag inga tvivel om att

Scandi Standard kommer att sätta standarden för vår kategori i framtiden, såväl gentemot

våra samarbets partners som i relationen med våra kunder och konsumenter.

Jag vill också passa på att tacka alla medarbetare för extraordinära insatser under året



våra utmaningar och att göra Scandi Standard redo för en ny tillväxtresa framöver.

Johan: Och jag vet att jag talar för oss båda när jag tackar våra befintliga aktieägare för

deras tålamod och tillit. Alla de åtgärder som nu vidtas syftar naturligtvis också till att

leverera ytter ligare aktieägarvärde. Den första april tillträder vår nye permanente vd och

koncernchef Jonas Tunestål, som med en gedigen branscherfarenhet kommer att ta de

påbörjade initiativen vidare. Jag vill därför även passa på att tacka dig Otto för dina mycket



absolut inte minst ett varmt tack till alla våra medarbetare för årets hårda arbete.

Otto Drakenberg

Vd och koncernchef

Johan Bygge

Styrelseordförande





Trender &







marknaden

Efterfrågan på kyckling har fortsatt att öka de senaste

decennierna samtidigt som stora globala frågor som klimat-

förändringar påverkar all livsmedelsproduktion. Kyckling är ett

mycket bra livsmedel ur både klimat- och hälsoperspektiv, har

låg miljöpåverkan samt är rik på protein men fettsnål och lätt

att variera med olika smaker.

Låg klimat-

påverkan

Klimatpåverkan för kyckling är tio

gånger lägre än för nötkött och

betydligt lägre än norsk lax enligt

en klimatdatabas framtagen av

forsknings- och innovations-

institutet RISE. I jämförelsen med

andra animaliska protein

omvandlar kycklingen på ett

mycket effektivt sätt foder till

kött.

Ökande

med vetenhet hos

konsumenten

Allt fler gör medvetna val och väljer livs-

medel både med hänsyn till hälsan och

miljön, vilket driver på utvecklingen från

rött kött och socker till framför allt kyckling

och fisk, men även till växtbaserade livs-

medel. Den ökande medvetenheten hos

konsumenten driver samtidigt på

införandet av tydligare innehållsförteck-

ningar och efterfrågan på produkter med

färre ingredienser och tillsatser samt

mindre processade livsmedel. Detta är

aspekter som stärker kycklingen som ett

naturligt val.





Myndigheter lagstadgar

för hälsosammare

livsmedel

Ökande folkhälsoproblem som övervikt,

diabetes och andra sjukdomar kopplade



förslag och skatter för att främja konsumtio-

nen av hälsosammare livsmedel, exempelvis

sockerskatten i Norge. Kyckling har ett rela-

tivt lågt kaloriinnehåll, innehåller mycket

protein och anses vara nyttigare för oss

människor än rött kött. Samstämmiga livs-

medelsrekommendationer världen över pekar

på att en mer hälsosam kost bör innehålla

mer vitt kött och mindre rött kött.

Prisvärt protein

Kyckling är en mycket prisvärd protein -

källa, både för individ, samhälle och

miljö. Den relativt korta upp födnings-

tiden för kyckling innebär exempelvis

lägre foder- och energi åtgång än för

andra typer av animaliskt protein, som

i sin tur medför lägre produktions-

kostnader och pris till slutkonsument.



tillväxten

Den växande befolkningen kommer att fortsätta driva på

tillväxten globalt och inga större, strukturella förändringar

väntas påverka efterfrågan. Kyckling fortsätter vara den

snabbast växande animaliska proteinkällan och beräknas stå

för cirka hälften av den totala tillväxten fram till 2029. OECD

uppskattar att konsumtionen i Europa och Central asien ökar

med nästan 2 kg per capita till 28 kg per capita 2029*.

* OECD/FAO (2020), OECD-FAO Agricultural Outlook 2020–2029, FAO,

Rome/OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/1112c23b-en.





Förändrad matkonsumtion

Överordnad alla mat-trender som ”Hood Food” (närproducerat) och ”Clean

Eating” (mat utan tillsatser) ligger bekvämlighetsvågen och ”Convenience Food”.

Framväxten av matkassar, näthandel och produkter som köps färdiga för kon-

sumtion är alla exempel på det. Trenden spänner över alla kategorier, från billig,

enkel mat till gourmet och från det onyttiga till det sunda. Kyckling har sin natur-

liga plats i alla trend- och matkategorier och är i hög grad både närproducerad

och fri från tillsatser och antibiotika.

En undersökning visar också förändrade attityder till bekvämlighetsmat. Sedan

2015 har antalet diskussioner i sociala och traditionella medier om ämnet ökat

stadigt. Där det tidigare kopplades till mer negativa aspekter från snabbmat som

diabetes och sockerintag diskuteras nu klimatfrågan och matens påverkan på

miljön, både från ett belastningsperspektiv från koldioxid men även plast- och

engångsförpackningar.

Accepteras i en globaliserad värld

I en allt mer globaliserad värld lever människor från olika kulturer och religioner

sida vid sida. Olika traditioner, seder och även matvanor lever dock kvar, samtidigt

som andra vanor bryts exempelvis när många i västvärlden som tidigare ätit



Utmaningarna är stora för skolor, sjukhus, personalmatsalar och andra stor-

hushåll, vilka vill kunna erbjuda god och näringsriktig mat som passar alla.

Kyckling är den perfekta lösningen på problemet eftersom den är accepterad

som livsmedel av flertalet större religioner i världen.





Case:

Kläckning

på plats

Ett av våra viktigaste områden för bättre djur-

hälsa är att ge den nykläckta kycklingen så

goda förutsättningar som möjligt. Rätt ruvning,

stallmiljö och tidig tillgång till vatten och foder

är exempel på faktorer som har stor påverkan

på hälsotillstånd under hela uppfödningen,

immunförsvar och tillväxt.

– Hur den nykläckta kycklingen mår och hanteras är helt

avgörande för hur den kan hålla sig frisk och tillgodogöra

sig näring. Därför har vi långsiktiga samarbeten med

utvalda föräldradjursgårdar, och försöker noggrant opti-

mera samarbetet och våra egna processer. Vi investerar

också löpande i ny kunskap och nya arbetssätt för att ge

kycklingen bästa möjliga start, säger Tommi Saksala

Director Group Live Operations

Kläckning på plats

Traditionellt kläcks kycklingarna i ett kläckeri och trans-

porteras sen som dagsgamla till uppfödaren, vilket kan

innebära risk för stress eller negativ påverkan på hälsan.

Ett alternativ är att låta kläckningen ske direkt hos upp-

födaren i kycklingstallet, det vill säga att transportera

äggen dit i förväg. Den stora skillnaden för kycklingarna är

att de får direkt tillgång till mat och vatten, och behöver

inte vänta på detta under exempelvis transport. Samman-

fattningsvis ökar förutsättningarna för en lugn och nöjd

kyckling.

Konceptet har tidigare provats och tillämpas fram-

gångsrikt för en del av våra kycklingar i Danmark och

Norge.

Under de senaste två åren har ett förberedande arbete

gjorts med syfte att övergå till ”gårdskläckning” i full skala

för vår verksamhet i Irland. Vi har bland annat investerat i

utrustning och gjort försök tillsammans med uppfödare,

med positivt resultat.

3 st

framgångsfaktorer:

Direkt tillgång till mat, vatten

och utebliven transport.



Strategi för

lönsam och

hållbar tillväxt

Mat är starkt förankrat i lokal tradition, kultur och smak.

Vår övergripande strategi förenar styrkan i att vara en koncern

och förmågan att driva effektiv produktion i stor skala över

flera länder med den lokala anknytning som krävs för att skapa

starka varumärken som konsumenterna uppskattar.



Strategi

MISSION

The Scandi Way – så arbetar vi varje dag för att på ett ansvarsfullt sätt skapa värde och lönsamhet med våra produkter

och genom att bidra till hälsa och välbefinnande för människor, våra kycklingar och vår gemensamma planet.

VÄRDERINGAR



STRATEGI 1

Produktinnovation

och

affärsutveckling

STRATEGI 2

Kommersiell

optimering

STRATEGI 3

Kostnadsfokus

i värdekedjan

STRATEGI 4

Optimera

broilervärdet

STRATEGI 5

En agil

organisation

VÅRA FEM STRATEGISKA OMRÅDEN

FÖRETAGSFILOSOFI

Vi agerar lokalt och effektiviserar genom skalfördelar

VISION

Bättre kyckling för ett bättre liv



Strategi

Våra fem strategiska områden

Strategiöversyn 2022

Vårt mål är att växa i samma

takt som, eller mer än, markna-

den genom att kontinuerligt

leverera produktinnovationer

och bygga starka lokala varu-

märken. Vi satsar på produkt-

utveckling som bidrar både



ädlingsgrad samt ett bredare

produktsortiment med nya

kategorier, vilket i sin tur leder

till tillväxt.

Vi strävar efter att ständigt

effektivisera vår verksamhet

genom att integrera gemen-

sam planering, system och

styrning för den optimala

balansen mellan kommer siell

excellens och produktions-

kapacitet. Investeringar i ökad

automatisering och optime-

ring av stycknings teknik ger

både en ökad effektivitet och

produktivitet per anställd,

avkastning per fågel och

mindre svinn i produktionen.

Vi söker ständigt nya sätt att

kapitalisera på styrkan i att

vara en koncern, att arbeta och

agera som ett företag och

därmed öka effektiviteten i

hela värdekedjan. Samord-

ningen av produktions- och

försäljningsresurser över

marknaderna för att säker-

ställa att den bästa tekniken

och processerna används i

hela koncernen är en viktig del

för att nå lönsamhet.

Vi fokuserar på en hög mätbar

djurvälfärd, hållbarhet och

foderkvalitet samt värdebase-

rade ersättningsmodeller för

att säkerställa att vår kyckling

håller en hög och jämn kvalitet,

vilket skapar förutsättningar

för ett högre värde för de

färdiga pro duk terna.

Våra kunders behov och

konsumenttrender i ständig

förändring kräver en snabb-

fotad organisation som lever

våra värderingar och som

skapar en kultur som inspire-

rar och attraherar de bästa

talangerna.

Under 2021 inleddes arbetet med en strategiöversyn för

hela koncernen, både centralt och i länderna. Processen

fortsätter under första halvåret 2022 och bygger bland

annat på insikter från de utmaningar bolaget mötte under

2021. Genom att stärka fokus på hållbarhet och regel-

efterlevnad, parallellt med fortsatta satsningar på att

vässa vår kommersiella och operativa förmåga, stakar



skapande och lönsam tillväxt. Genom en inkluderande

ansats, där många ledare och medarbetare deltar under

utvecklingsarbetet, förankras strategin samtidigt som



Produktinnovation

och affärsutveckling

Kommersiell

optimering

Kostnadsfokus

i värdekedjan

Optimera

broilervärdet

En agil

organisation



Strategi

Finansiella mål

Mål på medellång sikt Utfall 2021 Utfall 2017–2021 

Netto-

omsättning

Årlig genomsnittlig

organisk tillväxt i linje





+5%

(5Y CAGR)

20212020201920182017

Nettoomsättning, 5Y CAGR EBITDA-marginal

En tillväxt i linje med eller över

tillväxten i marknaden visar att

verksamheten behåller eller ökar

sin marknadsandel vilket visar att

vi har konkurrenskraft.

EBITDA-

marginal

Överstiga 10 procent



5,8%

En EBITDA-marginal på över



ha förutsättning för en god lön-

samhet och starkt kassaflöde.

Ränte-

bärande

nettoskuld/

EBITDA

2,0—2,5 x EBITDA (LTM),

men kan till fälligt över -



ge utrymme att tillvarata





3,4

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

20212020201920182017

Räntebärande nettoskuld/EBITDA

Måttet räntebärande nettoskuld i

förhållande till EBITDA mäter hur

väl vår kapitalstruktur matchar vår

storlek och lönsamhet. Om måttet

ligger inom målet säkerställer vi

både en god beredskap vid sämre

tider och en kapacitet att ta tillvara

förvärvs möjligheter.

Utdelnings-

andel

I genomsnitt över tid



årets resultat justerat

för jämförelse störande

poster.

20212020201920182017

% Utdelningsandel

Måttet visar hur stor del av resul-

tatet som delas ut till aktieägarna.

En hög och stabil utdelningsnivå

är viktig för att aktien ska vara en

attraktiv placering.

EBITDA justerad för jämförelsestörande poster. Scandi Standard har under första kvartalet 2021 implementerat en ny definition för jämförelsestörande poster som innebär en striktare klassificering av dessa poster. Jämförelsestörande

poster för 2020 har omräknats.

För en definition av alternativa resultatmått, se sidan 108.



Finansiella mål

Hållbarhetsmål

Mål på medellång sikt Utfall 2021 Utfall 2017–2021 

Medarbetar-

engagemang

Index tillfredsställelse och

motivation 71.

senaste

mätning 2020

20212020201920182017

Index

Ingen

mätning

Ingen

mätning

Ingen

mätning

Motiverade medarbetare som mår bra är

avgörande för koncernens utveckling och

framgång. Uppföljning på koncernnivå görs

genom medarbetarundersökningen Scandi Puls,

som genomförs vartannat år. Under 2021 har

ingen undersökning genomförts för alla med-

arbetare utan endast för kontorsmedarbetare.

Koldioxid-

utsläpp,

g CO

e per



–5% per år.

–1,4%

79,9g CO



produkt

100

2021202020192018

g CO

Scandi Standard ser klimatfrågan som en av



både göra vår del för att minska utsläppen,



följer av klimatförändringar. Redovisade data

inkluderar våra egna större anläggningars

energianvändning.

Antibiotika-

användning

<1%

behandlade flockar.

5,2%

20212020201920182017

0,0

0,2

0,33

5,2

0,0

% Flockar

* * * *

0,1

< 1%

Antibiotikaresistens är en allvarlig global hälso-

utmaning. Vi har en viktig roll att minimera

användningen av antibiotika i livsmedels-

produktionen genom att hålla våra kycklingar

friska.

Foder-

effektivitet

(feed

conversion

ratio)

1,49 kg foder/

kg levande vikt.

1,52

1,4

1,5

1,6

1,7

20212020201920182017

< 1,49

Kg foder

Fodereffektivitet är ett viktigt mått i strävan att

optimera uppfödningen. Eftersom kycklingar

är så bra på att omvandla foder till kött, är foder-

effektiviteten en direkt indikator på fodrets kvali-

tet, och på hur väl kycklingarna tas omhand.

Vår irländska verksamhet Manor Farm deltog för första gången 2018, därav anges även utfall exkl. Irland 73, högre stapeln.

Omfattar energiförbrukning (Scope 1 och 2) på våra större produktionsanläggningar; mer detaljerad och omfattande information avseende klimatpåverkan presenteras i Hållbarhetsredovisningen.

Sedan 2018 redovisas resultatet inklusive (högre stapeln) och exklusive Irland.

3) 3) 3) 3)



Hållbarhetsmål

Våra marknader,

produktsegment

och säljkanaler

Scandi Standard har verksamhet i samtliga nordiska länder samt i

Irland. I tillägg exporterar vi produkter globalt till över 40 länder och vi

levererar till både dagligvaruhandel, restauranger, restauranggrossister

och storhushåll samt till industrin. Verksamheten delas in efter våra

huvudproduktsegment Ready-to-cook, Ready-to-eat och Övrigt.

Kyckling marknaden som helhet kännetecknas av en stabil organisk

tillväxt, framförallt på de nordiska marknaderna där konsumtionen



hög tillväxt.



Våra marknader, produktsegment och säljkanaler

Våra marknader

Nettoomsättning per marknad, extern försäljning

Största konkurrenter 2021

Sverige: Guldfågeln, Atria

Danmark: HK Scan

Norge: Nortura, Norsk Kylling

Irland: Western Brand, Shannonvale

Finland: HK Scan, Atria

120

150

24232221201918171615

Miljoner ton

Prognos Källa: OECD-FAO

Global konsumtion av fågelkött

Scandi Standards hemmamarknader utgörs av de nordiska länderna samt Irland. I dessa länder har vi våra produce-

rande anläggningar. Samtliga marknader kännetecknas av en hög inhemsk stolthet över lokalt producerade produkter

och Scandi Standards varumärken är välkända och har en stark position på respektive marknad. Den irländska

kyckling konsumtionen är högre och mer i linje med övriga europeiska länder sett i relation till de nordiska länderna,

således finns det en större potential för högre tillväxt i Norden. Våra exportmarknader består i huvudsak av övriga



3%1%

Källa: Association of Poultry Processors and

Poultry Trade inom EU, Jordbruksverket m.fl.

samt bolagets uppskattning.

Genomsnitt för EU

Årlig

tillväxt

Tillväxtpotential

Kycklingkonsumtion per capita och år

AFRIKA

MSEK

ASIEN

MSEK

EUROPA

2 989

MSEK

NORDEN

7 049

MSEK

TOTALT

10 101

MSEK



Våra marknader, produktsegment och säljkanaler

Våra produktsegment

Ready-to-cook

Ready-to-cook (RTC) utgör vår största produktkategori och omfat-

tar produkter som kunden eller konsumenten tillagar själv. Det kan

vara helfågel, styckade produktdetaljer, urbenade och kryddade

eller marinerade produkter. Försäljning sker till både Dagligvaru-

handel och till Restaurang och Storhushåll, både på våra hemma-

marknader i de nordiska länderna och Irland, och genom export.

Produkterna kan sedan delas upp i underkategorierna kylda och

frysta produkter. Kylda produkter säljs färska till kund och ställer

därmed högre krav på produktionsplanering och logistik. De frysta

produkterna är snabbfrysta efter produktion. Infrysning sker innan

slutförpackning och de flesta produkter styckfryses också för

lättare upptining. Frysning sker ibland redan vid produktions-

anläggningen, men oftare i anslutning till fryslagret.

På vissa marknader säljer vi även butiksgrillad kyckling. Det

innebär att de levereras till dagligvaruhandeln preparerade för att

kunna grillas i butiken och säljas nygrillade över disk.

Den storsäljande produkten på samtliga marknader är naturell

kycklingfilé. Det finns alltid risk för överproduktion av ving- och

benprodukter eftersom efterfrågan på dessa produkter inte håller

jämna steg med efterfrågan på filé. Här talar man om att ha en ana-

tomisk balans i försäljningsmixen. Därför arbetar vi intensivt med

innovation av produkter som nyttjar andra delar av kycklingen,

exempelvis genom urbening. Benfria produkter är mer attraktiva

och betingar ett högre pris, exempelvis KycklingSteak som är en

urbenad klubba. Vi arbetar också med förädling till chark produkter

som bacon och korv där andra styckningsdetaljer kan användas.

Andel av total nettoomsättning

75%

Andel av koncernens nettoomsättning

inom RTC per land

Sverige, 28%

Danmark,

20%

Norge, 19%

Irland, 25%

Finland, 7%

Omsättning över tid, RTC, MSEK

2 000

4 000

6 000

8 000

20212020201920182017

Nettoomsättning

7 611 MSEK

Organisk tillväxt

Rörelseresultat

110 MSEK

Försäljningen i Sverige har tidigare i hög utsträckning bestått



trenden gått mot en högre andel färska och mer förädlade produkter

som är bekvämare för konsumenten, vilket är en positiv utveckling

eftersom dessa produkter betingar ett högre pris. Övriga länder har

inte samma tradition av frysta produkter, där är de kylda produk-

terna den primära produktkategorin. Vi ser även en liknande trend

där konsumenten efterfrågar mer förädlade produkter på alla våra

hemmamarknader. På samtliga marknader levererar vi även Ready-

to-cook-produkter under dagligvaruhandelns egna varumärken.



Våra marknader, produktsegment och säljkanaler

Ready-to-eat

Ready-to-eat (RTE) är produkter som i förädlingsprocessen har

tillagats, vilket innebär att de kan konsumeras direkt eller efter

lättare uppvärmning. Produktionen sker i huvudsak i våra egna

anläggningar men på vissa marknader producerar vi också genom

partnerskap, vilket breddar produktportföljen och varu märkes-

exponeringen.

Vi producerar Ready-to-eat produkter vid tre anläggningar



anläggning. Anläggningen producerar frysta Ready-to-eat-produk-

ter, främst burgare och panerade produkter som nuggets, men

även andra stekta produkter. Gemensamt för all produktion är att

frysningen sker som en del av produktionsprocessen. En stor del

av produktionen i Danmark går till McDonald’s och andra snabb-

matskunder. Anläggningen i Farre producerar produkter både

baserade på kycklingar som slaktats och styckats i våra egna

anläggningar och på råvara inköpt externt.

Vi har även en förädlingsanläggning i Sverige, i anslutning





produkter.

Bekvämlighetstrenden, även på engelska kallat Convenience

food, växer sig allt starkare på våra hemmamarknader. Framför allt

i Norge är andelen tillagade produkter högre där vi har haft stora

framgångar med produktserien Stekt & Skivet, färdigstekt och

skivad kycklingfilé i olika kryddningar.

Andel av total nettoomsättning

21%

Andel av koncernens nettoomsättning

inom RTE per land

Sverige, 21%

Danmark,

63%

Norge, 15%

Finland, 1%

Omsättning över tid, RTE, MSEK

500

1 000

1 500

2 000

2 500

20212020201920182017

Nettoomsättning

2 112 MSEK

Organisk tillväxt

12%

Rörelseresultat

138 MSEK



Våra marknader, produktsegment och säljkanaler

Övrigt

I denna kategori ingår försäljning av överskottsprodukter främst

avsedda för andra ändamål än livsmedelsanvändning, och

används i industriell produktion av djurfoder och för andra

tillämpningar, vilket är i linje med Scandi Standards ambition att



produktionsspill och ett lägre koldioxidavtryck.

Andel av total nettoomsättning

Andel av koncernens nettoomsättning

inom övriga produkter per land

Sverige, 18%

Danmark,

52%

Norge, 4%

Irland, 18%

Finland, 7%

Omsättning över tid, Övrigt, MSEK

300

600

900

1 200

20212020201920182017

Nettoomsättning

377 MSEK

Organisk tillväxt

–5%



Våra marknader, produktsegment och säljkanaler

Våra säljkanaler

Nettoomsättning per försäljningskanal

Dagligvaruhandeln, 65%

Export, 7%

Restaurang och Storhushåll, 19%

Livsmedelsindustri/Övrigt, 9%

Dagligvaruhandel



säljning, är tillväxten störst inom kylda produkter och inom Ready-

to-eat-produkter. Våra marknader kännetecknas av en hög grad av

konsolidering med några etablerade aktörer med starka mark-

nadspositioner på varje marknad. På senare år har de etablerade

aktörerna utmanats först av lågpriskedjor och numera av nät-

handel, även om näthandel fortsatt utgör en liten andel av daglig-

varuhandeln. Hög nivå på regelverk för djuromsorg och lagar för

livsmedelssäkerhet såväl som full regelefterlevnad är viktiga förut-

sättningar för konsumenternas förtroende för de produkter som

finns i dagligvaruhandeln. Ett högt förtroende finns framförallt för

lokalt producerade produkter. Våra marknader är också i princip

fria från salmonella.

Restaurang och Storhushåll

Säljkanalen avser försäljning till restauranggrossister och storkök

som skolor, sjukhus, äldreboenden och liknande verksamheter,

men även i vissa fall direkt till restauranger och till andra aktörer

som säljer färdig mat som exempelvis bensinstationer. Restau-

rangkanalen har en högre underliggande tillväxt än dagligvaru-

handeln och antalet restaurangbesök ökar stadigt på alla våra

marknader. Erfarenheten säger att kyckling har en högre andel



Traditionellt har andelen import varit högre i denna säljkanal





medvetenheten bland restaurangbesökarna ökar, vilket innebär



Säljkanalen står för 19 procent av Scandi Standards försäljning.

Den är prioriterad och har de senaste åren ökat i betydelse.

Satsningar på mer Ready-to-eat-produkter som passar säljkanalen

och en koordinering av marknadsbearbetningen kommer att bidra

till ökad försäljning. Scandi Standard är också en stor leverantör



McDonald’s och koncernens förädlingsanläggning i Danmark är

certifierad för leveranser till McDonald’s.

Export

Scandi Standard exporterar främst till dagligvarukedjor och

restaurang grossister i Europa, utanför våra hemmamarknader.

Där utöver exporteras produkter som vingar och fötter till





Våra marknader, produktsegment och säljkanaler

Verksamhet och värdekedja

Central produktionsledning

Foder-

produktion

Föräldradjurs-

uppfödning Kläckning Uppfödning Slakt Förädling Försäljning

Sverige

Danmark

Norge

Irland

Finland

Översikt av vilka led i produktionen som sker i respektive land där Scandi Standard har verksamhet:

Vår verksamhet för med sig ett stort ansvar gentemot de djur vi föder upp, de människor som arbetar hos oss och

de som köper våra produkter samt samhället för de resurser vi tar i anspråk. Varje led i produktionen omgärdas

av noggrann planering, kontroll och uppföljning för att vi ska kunna erbjuda bra mat som producerats under

bästa möjliga villkor.

Vår verksamhet bygger på en värdekedja där varje led ständigt

utvärderas och utvecklas och där omsorg om människa, kyckling

och miljö alltid står i centrum. Vår ambition är att skapa och till-

varata samordningsfördelar inom koncernen genom gemen-

samma processer och genom kunskaps- och idéutbyte mellan

verksamheterna. För att möjliggöra en så effektiv produktion som

möjligt är all produktionsledning och drift av produktionsenheterna

organiserad under en central koncerngemensam funktion.

Vår värdekedja

Arbetet med att producera bra mat börjar flera generationer innan

våra kycklingar kläcks. Hönorna och tupparna på våra föräldra-

djursgårdar levereras av högspecialiserade avelsföretag vars avel

systematiskt tar fasta på de egenskaper som passar ändamålet

för den uppfödning kunden bedriver. Både föräldradjurens och

slaktdjurens hälsa, tillväxt och beteende kontrolleras och följs upp

kontinuerligt under deras livscykel för att säkerställa att rätt anlag

förs fram och att uppfödningen hela tiden bedrivs på bästa sätt

med avseende på miljö, skötsel och utfodring.

Foderproduktion

I vår verksamhet i Irland producerar vi även eget foder till kyckling-

uppfödning. Fodret produceras under noggrann kontroll både vad

avser sammansättning och näringsinnehåll.

” Arbetet med att

producera bra



generationer

innan våra

kycklingar kläcks”



Verksamhet och värdekedja

Föräldradjursuppfödning

Föräldradjuren lever i stallar där ljusinsläpp, temperatur och luft-

fuktighet kontrolleras och anpassas kontinuerligt för att flockarna

ska vara friska och kunna leva under så naturliga förutsättningar

som möjligt. Både här och i senare skeden i produktionskedjan är

det viktigt att djuren är jämngamla och jämnstora för att flockarna

ska fungera på bästa sätt. Hönorna har tillgång till avgränsade

reden dit de drar sig undan för att lägga sina ägg. De flesta hönor

värper i genomsnitt ett ägg per dag. Från transportbandet lastas

äggen över i backar och samlas i ett temperaturkontrollerat ägg-

lager inför transport till kläckeriet.

Kläckning

I kläckeriet blir äggen först genomlysta för att kontrollera att de



brickor som placeras i en ruvvagn med noggrant reglerad tempe-

ratur, luftfuktighet och koldioxidhalt i luften. När hönan själv ruvar

sina ägg vänder hon dem flera gånger per dygn för att gulan

(embryot) ska förbli skyddad i äggets mitt. I kläckeriet lutas äggen

maskinellt fram och tillbaka i brickorna för att uppnå samma

effekt. Efter 18 dygn i ruvvagnen placeras äggen i kläckbackar i

avvaktan på kläckningen. Under äggens tjugonde dygn i kläckeriet

börjar kläckningen och efter drygt 21 dygn är kläckningsprocessen

klar. I genomsnitt producerar 85 procent av äggen en levande

kyckling. När de nykläckta kycklingarna blivit torra separeras de

från skalresterna, kvalitetkontrolleras och därefter är det dags för

transport av de dygnsgamla kycklingarna till en uppfödningsgård.

Uppfödning

Scandi Standard har inga egna uppfödningsgårdar. Samtliga upp-

födare är noggrant utvalda leverantörer som följs upp regelbundet

för att säkerställa kvalitet och god djurvälfärd. Uppfödarna håller

kontinuerlig tillsyn över kycklingarna för att säkerställa att de mår

bra och att miljön uppfyller alla kriterier för djurens bästa välbefin-

nande. Kycklingarna lever i jämngamla flockar och utfodras med



Verksamhet och värdekedja

noga utprovat foder för optimal tillväxt. När kycklingarna kommer

till uppfödningsgården väger de i genomsnitt 40 gram. Inför

slakten 35 dagar efter kläckning väger de i genomsnitt 2,1 kg.

Under de fem veckorna på uppfödningsgården har de då ätit cirka

3,3 kg foder och druckit 5 liter vatten. Det är viktigt att fodret håller

en jämn kvalitet över tid och fodrets näringsvärde testas därför

kontinuerligt. I Irland producerar vi foder själva medan foder-

produktionen för våra andra marknader är outsourcad.

Slakt och förädling

Transporten till slakteriet ska vara så lugn som möjligt för kyckling-

arna. Normalt samlas kycklingarna in under tidig morgon då de är

lugna efter nattvilan. Vid ankomsten i slakteriet befinner sig kyck-

lingarna i en lugn och mörk miljö ett par timmar för att minimera

stress. Före avlivning bedövas kycklingarna med koldioxidgas med

en stegvis och stigande koncentration av koldioxid. Den gradvisa

effekten är att föredra utifrån ett djuretiskt perspektiv eftersom

fåglarna inte känner obehag. Bedövningen gör att de sakta blir

medvetslösa och därefter somnar in. Bedövningen är irreversibel,

det vill säga djuren sövs så kraftigt att de i praktiken blir hjärndöda

och hjärtat stannar. Avlivningen sker sedan maskinellt genom ett

snitt i halspulsådern. Därefter tas innandömen och fötter bort. De

avfjädrade och urtagna kycklingarna passerar genom en kyltunnel

för att kylas ner innan de går vidare till styckning. De kycklingar

som ska säljas som helkyckling går direkt till paketering. Övriga

kycklingar går vidare till den huvudsakligen automatiserade styck-

ningsprocessen. Vingar, ben och filéer separeras och går antingen



marinad innan paketeringen. Filéer kontrolleras före paketering



För Ready-to-eat-produkter fortsätter processen i separata

anläggningar som framställer både kylda och frysta förädlade

produkter.

Scandi Standard strävar efter att vara ledande inom produkt-

innovation på våra geografiska hemmamarknader avseende

kycklingbaserade livsmedel och bedriver produktutveckling i alla

tillverkningsländer. Varje marknad har egna preferenser ifråga om

vilken typ av produkter man föredrar (kylt, fryst, Ready-to-eat) och

smaker och tillagningsform. Våra provkök testar nya och varierade

produkter enligt en definierad process för produktutveckling och vi

arbetar för att bredda och dela erfarenheter och kunskaper från

processen mellan våra olika verksamheter.

” Transporten till

slakteriet ska vara

så lugn som möjligt

för kycklingarna”

Andel slaktade kycklingar per land

Sverige, 30,2% (53 619 786)

Danmark, 26,3% (46 687 098)

Irland, 27,5% (48 809 149)

Finland, 5,6% (10 009 746)

Norge, 10,4% (18 389 367)

Sverige, 30,2% (53 619 786)

Danmark,

26,3% (46 687 098)

Irland, 27,5% (48 809 149)

Finland, 5,6% (10 009 746)

Norge, 10,4% (18 389 367)



Verksamhet och värdekedja

Produktionen styrs både av kundernas prognoser och faktiska

beställningar. Produktionsvolymen är dock relativt förutsägbar

och produktionsplaner justeras löpande.

Även blod, fett, inälvor och andra produkter tas tillvara och

används framför allt till djurfoder, industriell produktion av livs-

medel eller andra applikationer. Genom att så mycket som möjligt

av kycklingarna tillvaratas uppnår vi bästa resursutnyttjande och

lönsamhet.

Genom hela förädlingsprocessen gäller precis som under upp-

födningen ett mycket noggrant iakttagande av hygien och kontrol-

lerat klimat. Varje delprocess kontrolleras kontinuerligt för att

snabbt kunna identifiera och åtgärda avvikelser som annars skulle

riskera kvalitén på de färdiga produkterna och i förlängningen

konsumenternas upplevelse av produkterna.

Scandi Standard arbetar ständigt för att utveckla och förbättra

förädlingsprocessen och skapa bästa möjliga miljö för kyckling-

arna, högsta kvalitet i våra produkter och en så resurseffektiv

verksamhet som möjligt.

Försäljning

Våra produkter når konsumenterna genom butiker, restauranger

och andra storhushåll som skolor och sjukhus. Distribution av

produkterna sker via våra kunders centrallager och även direkt till

butiker och restauranger. Leveranserna sköts främst av under-

leverantörer och ibland av kundernas egna distributörer.

Redan dagen efter paketering finns våra kylda produkter på





strukturera exponeringsytorna i butik, både för bästa försäljning

och för bästa bibehållande av produktkvalitén inför försäljning.

Nya produkter annonseras i media och på stortavlor och vi arbetar

även med indirekt marknadsföring genom sociala medier. Vi sam-

arbetar exempelvis med bloggare och bjuder även in media för

”inspirationstillagning” i våra egna visningskök.

” Vi arbetar ständigt

för att utveckla

och förbättra för-

ädlingsprocessen

och miljön för

kycklingarna”



Verksamhet och värdekedja

Vårt ansvar

och bidrag till

hållbar utveckling

Hållbar utveckling för Scandi Standard handlar om ansvarsfullt värde-

skapande över tid för ägare, kunder, konsumenter, medarbetare och andra

intressenter. Med utgångspunkt i vår vision, vill vi ta en branschledande roll

för djurvälfärd och hälsosamma produkter, liksom för miljömässigt och

socialt ansvar.



värdekedjan, samtidigt som vi tar tillvara de möjligheter som ökade förvänt-

ningar och nya konsumenttrender innebär. Arbetet med hållbar affärs- och

verksamhetsutveckling fokuseras på de områden där Scandi Standard har

störst påverkan och möjlighet att göra skillnad, och som har störst betydelse

för våra intressenter. Exempelvis ser vi en ökad medvetenhet kring anti-

biotika användning och djurvälfärd, våra produkters klimat- och miljö-

påverkan, samt frågor kring biologisk mångfald i vår värdekedja.



Hållbarhetsrapport

The Scandi Way



utgår från vår väsentlighetsanalys och innehåller prioriterade

ansvars- och hållbarhetsfrågor inom perspektiven Människorna,

Kycklingarna, Planeten och Produkterna. Ramverket sätter nivån

för koncernens gemensamma hållbarhetsarbete och beskriver för-

hållningssätt, övergripande mål och mätetal för respektive fokus-



åtagande att följa och bidra till de gemensamma målen.

Organisation och styrning

Arbetet med hållbar utveckling bedrivs integrerat i verksamheten

som en del av ordinarie processer och ansvarsområden. På kon-

cernnivå finns en Group Sustainability Director med uppgift att

definiera strategi och mål, samt att koordinera och stödja arbetet



bestått av Group Sustainability Director, vd och koncernchef,

Group Communications Director, Chief Operating Officer, Group

Supply Chain Director, Chef Group Live Operations, Landschef

Sverige samt Group Investor Relations & M&A manager varav



För varje fokusområde finns en strategisk projektledare som

tillsammans med representanter i de olika länderna driver arbetet

mot satta mål. I varje land finns en hållbarhetsansvarig med

uppdrag att driva det lokala arbetet med hänsyn till nationella

förutsättningar.



affärsplanering och utgör en del av de bonusgrundande målen för

bland annat koncernledningen. Uppföljning sker kvartalsvis i kon-

cernledningen, samt ingår i kvartalsrapporteringen till marknaden.

Med sikte på 2025





krav på fortsatt utveckling och acceleration av mål, styrning och



inom fokusområden så som klimatpåverkan, produkters kol dioxid-

avtryck, arbetsmiljö och djuromsorg stärkts ytterligare och en

stabil grund och plan framåt har utarbetats. Beskrivningar av mål

och prioriteringar ges i respektive avsnitt i hållbarhetsrapporten.

Agenda 2030





i sin helhet. Genom vår verksamhet har vi

påverkan på flera av målen och ett stort

ansvar och möjlighet att bidra till att uppnå

mål och delmål.

Global Compact

Scandi Standard har skrivit under

Global Compact, FN:s initiativ för

ansvarsfullt företagande. Det

innebär ett åtagande att aktivt

implementera Global Compacts

tio principer för mänskliga rättig-

heter, arbetsrättig heter, miljö och

anti-korruption.

Några av dem är direkt kopplade till vår affär och värdekedja:

Mål 2: Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedels-

försörjning och förbättrad nutrition samt främja ett

hållbart jordbruk.

Mål 3: Säkerställa hälsosamma liv och främja

välbefinnande för alla i alla åldrar.

Mål 12: Säkerställa hållbara konsumtions- och

produktionsmönster.

Vi har också ett stort ansvar att bidra till bland annat:

Mål 8: 

ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning

med anständiga arbetsvillkor för alla, och

Mål 13: 

klimatförändringarna och dess konsekvenser.



Hållbarhetsrapport

Så arbetar vi varje

dag för att på ett

ansvarsfullt sätt

skapa värde och

lönsamhet med våra

produkter och genom

att bidra till hälsa

och välbefinnande

för människor, våra

kycklingar och vår

gemensamma planet

Människorna

Erbjuda en attraktiv, säker

och hälsosam arbetsplats

Säkerställa efterlevnad

av affärsetik, mänskliga

rättigheter och rättvisa

arbetsförhållanden

Bygga ansvarsfulla

leverantörsrelationer och

hållbara leverantörskedjor

Producera säkra, goda

och hälsosamma produkter

Bidra till hållbar och

näringsrik proteinproduktion

Minimera produkternas

koldioxidavtryck – från gård

till gaffel

Kycklingarna

Arbeta för ledande

djuromsorg och hälsosamma

kycklingar utan antibiotika

Utveckla långsiktiga och

ömsesidigt fördelaktiga

relationer med högkvalitativa

uppfödare

Driva hållbar utveckling

genom hög kvalitet på foder,

fodereffektivitet och lokalt

odlade råvaror

Planeten

Minska miljöpåverkan

från vår verksamhet

Minimera plastanvändning

genom hållbara förpackningar

Dela ansvar för värdekedjan,

från fodertillverkning och

näringsläckage till matavfall

The Scandi Way

Produkterna



Hållbarhetsrapport

Säkra och hälsosamma produkter



produkter är säkra och goda att äta, och att de produceras från





Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet

Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet har högsta prioritet för



och styrning, med utgångspunkt i certifierade ledningssystem.

Samtliga våra produktionsanläggningar är tredjepartscertifierade

enligt BRC eller IFS, internationell kvalitetsledningsstandard för

livsmedelssäkerhet. Detta inkluderar krav på kvalitetssäkrade

arbetssätt, byggnader och utrustningar, riskanalys enligt HACCP,

produktspårbarhet, personalkompetens och hygienrutiner samt

kontroll av både produkter och processer. Utöver det följer vi speci-

fika krav som olika kunder ställer, på oss som företag eller för en

viss produkt eller på en viss marknad.

Risker för förekomst av oönskade bakterier och kvalitetsbrister

eller livsmedelsbedrägerier i samband med inköp av ingredienser

är utmaningar vi hanterar löpande. De senaste åren har arbetet

med livsmedelssäkerhet förstärkts ytterligare under ledning av en

koncernansvarig för kvalitet och produktsäkerhet. Med hjälp av

flera mätbara indikatorer följer och kontrollerar vi produktkvalitet



anläggningarna, bakterieförekomst, kontroll av färdiga produkter

och reklamationer är några exempel.

Rätt attityd för matsäkerhet

Brister i livsmedelssäkerhetsarbetet beror sällan på rutiner eller

systemfel, däremot är kultur och attityd bland personalen ofta



våra produktionsanläggningar för att kartlägga hur kvalitetsarbe-

tet upplevs av medarbetarna och för att utifrån resultaten kunna

arbeta specifikt med identifierade lokala svagheter. Utbildningar

hålls också kontinuerligt för att säkerställa aktuell och hög

kunskapsnivå.

Noggrann kontroll av bakterier

Särskilt fokus läggs på att kontrollera eventuell förekomst av pato-

gena bakterier. I våra nordiska länder gäller att vår kyckling ska

vara helt fri från salmonella och för campylobacter gäller absolut

minsta möjliga förekomst. Regelmässig kontroll av båda dessa

bakterier görs på kycklingarna i stallarna eller vid ankomst till slak-

teriet. Campylobakter är en vanlig bakterie över hela världen och

förekommer hos både människor och djur, däribland kycklingar.



vilket var Scandi Standards lägsta siffra någonsin och väl på väg



men vanligt i andra delar av världen. För att undvika smitta är det

viktigt med handhygien och att genomsteka kycklingen.

Utbrott av fågelinfluensa

Fågelinfluensa är en virussjukdom bland vilda fåglar som kan spri-

das till tamfåglar, utbrott kan då drabba ägg- och kycklingprodu-

-

gare symtom hos människor och konsumenter behöver inte känna

oro gällande om kycklingprodukter är säkra att äta. Under året har

det varit utbrott av fågelinfluensa i flera av Scandi Standards

hemma marknader, vilket lett till omfatttande nedstängningar för

att hindra bredare spridning till nya flockar. Även om smitta inte

förekommit på gårdar som levererar fåglar till Scandi Standard så

påverkas verksamheten om man hamnar inom karantänszonen.

Scandi Standards team i respektive land samarbetar nära med

både berörda uppfödare och relevanta myndigheter för att se till

att rätt åtgärder vidtas. Det handlar bland annat om att upprätta

zonsystem som säkerställler smittskyddet och undviker att upp-

födare och kycklingnäring drabbas hårdare än nödvändigt.

Kritiska reklamationer

Inom Scandi Standard tillämpas en gemensam definition och pro-

cess för så kallade kritiska reklamationer. Dessa reklamationer

inkluderar återkallelse från kunder eller konsumenter, förekomst av

främmande objekt i produkter, allergener, fel innehåll eller datum-

Produkterna

” Vi vill inspirera



hälsosamma och

mindre klimat-

påverkande

måltider.”



Hållbarhetsrapport



under året varit positiv och antalet kritiska reklamationer har minskat

-

bättrade processer, men också en följd av att definitionen kring kri-

tiska reklamationer har förtydligats och bara de reklamationer som

relaterar till livsmedelsäkerhet, hälsa för konsumenten och lagkrav



Clean Label Policy





utgångspunkt är att ren kyckling är en naturligt hälsosam råvara, rik

-

sättning strävar vi efter att hålla recept och ingredienser så rena och

enkla som möjligt.





hållning för hälsosamma produkter och sätter ramar för produkt-

innehållet. Policyn är etablerad i samtliga länder och gäller för alla

produkter och recept inom våra egna varumärken, vilket motsvarar



har varje land en databas med information om ingredienser och dess

innehåll och sammansättning. Uppföljning görs månadsvis för tre

koncerngemensamma indikatorer: Användningen av aromämnet



smakämnen. Målsättningen är att samtliga dessa ska vara noll.



våra egna varumärken. Artificiella färgämnen har funnits i enstaka



ämnen finns fortsatt behov av dessa i vissa lokala produkter för att

uppfylla smakpreferenser och krav på att undvika allergena ämnen.

Exempel på detta är pesto i Finland och röksmaksättning i Sverige.

Korrekt produktinformation

Marknadsföring och produktinformation gentemot konsument sker

lokalt från koncernens respektive bolag och varumärke. I vår upp-

förandekod anges att Scandi Standard i märkning och marknads-

föring av produkter ska tillhandahålla korrekt och ej vilseledande infor-

mation. All marknadsföring ska följa gällande lagstiftning och etisk

praxis. Påståenden och information kring våra produkters innehåll

och egenskaper ska vara transparent och faktabaserad.

Fortsatt utveckling för hälsosamma, hållbara livsmedel



och klimatets skull. Genom innovativa, attraktiva produkter vill vi

-



också ett mer klimateffektivt alternativ jämfört med nötkött, en viktig

fördel när efterfrågan på animaliskt protein globalt sett ökar och

utgör en stor miljöutmaning. En annan del i övergången till mer håll-

bara proteinkällor är det ökade intresset och efterfrågan på växt-





växtbaserade produkter i Norge och Danmark.

Produkterna

Mål och KPIer – Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet

Långsiktigt mål Utfall 2021 Utfall 2020

Kritiska reklamationer



, antal   

Produktåterkallelser, antal   

   

   



Dessa reklamationer inkluderar återkallelse från kunder eller konsumenter, förekomst av främmande objekt i produkter, allergener, fel innehåll eller datummärkning.



Hållbarhetsrapport

Attraktiv, säker och hälsosam arbetsplats

Scandi Standards verksamhet är helt beroende av våra medarbe-

tare. Att utveckla och behålla motiverade och kompetenta perso-



inkluderande och stimulerande arbetsmiljö, och följer regelbundet

upp engagemang och motivation hos våra medarbetare.

Våra anställda



våra koncernbolag och lokala produktionsverksamheter. Mer infor-



Säker arbetsmiljö

De flesta av våra medarbetare arbetar i en produktionsmiljö där

fysiska hälso- och arbetsmiljörelaterade risker förekommer.

Scandi Standard har en nollvision för arbetsolyckor och arbetar

förebyggande och systematiskt med såväl fysiska arbetsmiljö-

risker som psykosocialt arbetsklimat och företagskultur. Sjuk-

frånvaro och arbetsrelaterade skador följs upp på respektive

anläggning och på koncernnivå. Lokala delmål sätts också i varje

land, vilka följs upp veckovis per produktionsanläggning samt

kvartalsvis per land och på koncernnivå. På respektive produk-

tionsanläggning bedrivs också regelbunden utbildning inom

arbetsmiljö med fokus på anläggningsspecifika risker.

Policy för hälsa och säkerhet

Koncernens samlade policy för hälsa och säkerhet på arbetsplat-

sen tydliggör Scandi Standards åtagande för en god arbetsmiljö ur

alla dimensioner, att främja hälsa och att säkerställa efterlevnad

av lagstiftning och standarder på området. Policyn anger också



Ansvar för implementeringen av policyn och det operativa

arbetsmiljöarbetet ligger hos respektive bolag och produktions-

anläggning. Produktionsverksamheten i Danmark är certifierad



Förbättringsprogram för minskat antal olyckor

Allvarligare olyckor inträffar mycket sällan, däremot har vi en åter-

stående utmaning i att minska totala antalet olyckshändelser.

Antalet inträffade arbetsskador som leder till sjukfrånvaro har ökat

under året, främst i Sverige, Finland och Irland. En grundorsak till



pandemin. Under året har koncernövergripande förbättrings-

program startats i syfte att minska olycksfrekvensen, genom att

stärka det före byggande och systematiska arbetsmiljöarbetet.

Fokus är på att åtgärda identifierade risker i anläggningarna, skapa

en starkare säkerhetskultur och vidareutveckla gemensamma



enhetliga KPIer är viktiga delar i förbättringsprogrammet, liksom

att stärka ägarskap och lokala målsättningar.

Förbättringsprogrammet leds av platschefer, anläggnings-

ansvariga för hälsa och säkerhet, tillsammans med relevanta

koncernfunktioner.

Hälsofrämjande arbete



att inspirera till en hållbar livsstil, och arbetar med lokala mål och

aktiviteter utifrån förutsättningarna i olika länder och anlägg-



med digitala såsom digital pausgympa och fikapaus, samt väg-

ledning kring ergonomi för distansarbetande.

Inkluderande kultur

Scandi Standard har målet att vara en inkluderande organisation

med mångfald. Detta för att ta tillvara alla medarbetares potential,

främja en kreativ arbetskultur, spegla våra kundgrupper och trygga

kompetensförsörjningen framåt. Inom Scandi Standard gäller

respekt för mänskliga rättigheter och nolltolerans mot diskrimine-

ring, vilket också konkretiseras i vår uppförandekod.

Människorna

” Scandi Standard

har målet att vara

en inkluderande

organisation med

mångfald.”



Hållbarhetsrapport

Mål och KPIer – Medarbetare

Resultat av medarbetarundersökningen Scandi Puls (index där max = 100) Mål 2021 2020 2018 2016

  –  



 

Inkluderande kultur  –  – –

  44   

     –

   88 – –













Säker och hälsosam arbetsplats

Koncern Sverige Danmark Finland Norge Irland

      



 



     

Arbetsrelaterade dödsfall      





Sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador följs upp på respektive anläggning och rapporteras i gemensamma system. Inga skador eller olyckor som orsakat bestående





med säker arbetsmiljö.

Människorna



inkluderande med lika möjligheter för alla oavsett kön, ålder och

bakgrund, genom medarbetarundersökningen. Majoriteten ger



dock på vissa skillnader mellan olika personalgrupper, med högre





grupper eller olika kön.

Mål för ökad jämställdhet





-



Könsfördelning kontorsanställda chefer, %

Könsfördelning produktionsanställda chefer, %

Andel produktionsmedarbetare, %

Kvinnor,

21% (35)

Män, 79% (132)

Kvinnor,

35% (36)

Män, 65% (68)

Produktions-

medarbetare, 86% (3 115)

Kontors-

medarbetare, 14% (517)



Hållbarhetsrapport

Scandi Puls medarbetarundersökning

En större medarbetarundersökning, Scandi Puls, genomförs

vartannat år för alla anställda. Den senaste undersökningen från





sådan gjorts för samtliga kontorsanställda. I denna har resultatet



-





Värderingar och uppförandekod

-

ver vår företagskultur och fungerar tillsammans med Scandi

Standards Uppförandekod som vägledning i det dagliga arbetet



värderingarna följs upp i årliga medarbetarsamtal och i

medarbetarundersökningar.

Uppförandekoden gäller alla medarbetare och sätter ramarna

för ett ansvarsfullt agerande vad gäller etik, miljö, sociala frågor

och mänskliga rättigheter. Samtliga medarbetare får en genom-

gång av koden på det lokala språket i samband med anställning

och skriver därefter under att de förstått vad den innebär. Samtliga

anställda tjänstemän får också obligatorisk e-utbildning i koden





Läs uppförandekoden i sin helhet

God Affärsetik



affärsrelationer. Uppförandekoden tydliggör bland annat att noll-



också agera föredömligt och ansvarsfullt för att säkerställa korrekt

hantering av information och säkerställa att eventuella intresse-

konflikter undviks. Utbildningar genomförs löpande för berörda



genomförts för samtliga kontorsmedarbetare.

Visselblåsarfunktion



trädelser. För att möjliggöra anonym rapportering av eventuella

överträdelser mot Uppförandekoden finns en visselblåsarfunktion

inrättad genom samarbete med extern aktör. Inrapporterade

ärenden tas emot av det externa företaget och skickas vidare för

utredning av en intern kommitté bestående av Group HR Director,

CFO, Head of Group Finance och Group Risk and Legal Manager.



-

rade till lokala medarbetarfrågor och policy- efterlevnad. Samtliga

ärenden har utretts och besvarats, inget av dem visade sig dock

vara en faktisk överträdelse. I de fall man önskat har man också

arbetat vidare med dem lokalt.

Människorna



Hållbarhetsrapport

Ansvarsfulla leverantörsrelationer

Scandi Standards verksamhet är i hög grad beroende av väl-

fungerande och goda leverantörssamarbeten. Utöver kyckling

köper vi andra råvaror, ingredienser, utrustning, förpacknings-

material, transporter och tjänster från ett stort antal leverantörer.

Samtliga inköpskategorier utom kyckling sköts huvudsakligen på

koncernnivå, vilket ger synergier tillsammans med fördelar gäl-

lande riskhantering, kontraktsvillkor, och värdeskapande för alla

våra produktionsanläggningar.

Vår leverantörsuppförandekod

Scandi Standard eftersträvar ömsesidigt ansvarsfulla affärs-





mänskliga rättigheter och socialt ansvar motsvarande koncernens

egen uppförandekod. I vår leverantörsuppförandekod specificeras

också att våra leverantörer måste säkerställa att kraven också

ställs vidare i kedjan, det vill säga till sina underleverantörer.

Ansvariga för leverantörsuppförandekodens innehåll och imple-

mentering är koncernens inköpsfunktion.

Leverantörsuppförandekoden anger bland annat att leverantö-

ren förväntas leva upp till internationell och nationell lagstiftning,

respektera mänskliga rättigheter och ILOs kärnkonventioner, och

uppfylla specificerade krav avseende socialt ansvar, miljö, affärs-

etik samt djurvälfärd.

Läs leverantörsuppförandekoden i sin helhet

Systematiskt angreppssätt för hållbara leverantörskedjor



arbete pågår med att få befintliga leverantörer att skriva under den

uppdaterade koden. Målet är att alla leverantörer med inköpsvärde







funnits under längre tid. För direkta material och transporttjänster



leverantörs uppförande koden. För indirekta inköp är siffran





inkluderar en riskscreening på leverantörsnivå avseende riskpara-

metrar såsom produktionsland och kategori-/branschspecifika

risker kopplade till miljö, mänskliga rättigheter eller etiska frågor.

För att identifiera risker och potentiella avvikelser, strävar vi kon-

tinuerligt efter ökad transparens i våra leverantörsrelationer,

bortom första ledet i leverantörskedjan.

Självutvärdering och riskbedömning

För att bedöma risker och prestanda på leverantörsnivå ber vi

också våra leverantörer att fylla i ett självutvärderingsformulär.

Svaren ger kompletterande underlag för vidare prioritering av var



andra åtgärder. Resultatet av genomförda självutvärderingar visar

att de flesta av våra leverantörer har ett väl utvecklat arbete för att

hantera risker kopplade till leverantörsuppförandekodens områ-



priori terade kategorier och att fastställa åtgärdsplaner för de

leverantörer som bedöms ej godkända.

Människorna



Hållbarhetsrapport

Case:

Hållbart fokus framåt på Kronfågel

– för människorna, planeten och

kycklingarna



sedan har ambitionen varit tydlig: att vara ett gott val för människan, kycklingarna och planeten.

Engagemanget bygger på att hela tiden utvecklas och bli bättre. Samtidigt fick såväl Kronfågel som

hela kycklingbranschen kritik i media förra året. Fredrik Strømmen, ny tillförordnad vd för Kronfågel

och sedan tidigare även chef för Kronfågels norska systerbolag Den Stolte Hane, berättar mer om

fokuset framåt.

Vad är ditt viktigaste uppdrag just nu?

– När jag tackade ja till tjänsten som tillförordnad vd på

Kronfågel var det bland annat på grund av den stolthet jag

-

ler och program för att upprätthålla högsta kvalitet genom

hela värde kedjan, oavsett om det rör djurvälfärd eller livs-

medelssäkerhet, är unika ur ett internationellt perspektiv.

Med det sagt kan och ska vi hela tiden bli ännu bättre.



bland annat ännu bättre djuromsorg. Det är ett av mina

största och viktigaste uppdrag som tillförordnad vd.

Hur ser du på året som gått?

– Det har varit ett omtumlande år på många sätt för Kron-

fågel och vi har haft anledning att se över verksamheten

och vidta åtgärder inom ett antal områden. Men jag kan

också konstatera att Kronfågel har gjort stora förflytt-

ningar på flera områden för att ännu bättre leva upp till

både konsumenternas och våra egna högt ställda krav.

Har Kronfågel god djurvälfärd och vad gör ni för att

förbättra den framåt?



tillsammans med miljö och kvalitet Kronfågels högsta

prioritet och vi har i dag lägre ohälsotal och färre skador



skydds lagar vilket är utmärkt eftersom vi arbetar med djur,

och generellt har vi och våra kontrakterade uppfödare ett

väldigt omfattande djurskyddsarbete genom hela värde-

-

mans med uppfödarna arbetar vi hårt varje dag för att inga

djur ska uppleva stress eller komma till skada under något

skede i processen. Ett bevis för att vårt arbete har gett

resultat är bland annat att vi knappt behöver ge våra kyck-

lingar någon antibiotika. Kronfågel behandlar bara djur

med antibiotika om de blir sjuka, till skillnad från förebyg-

gande antibiotika som används i djuruppfödning över hela

världen och som får allvarliga följder med antibiotikare-

sistenta bakterier. Av Kronfågels flockar behandlades



-

ling som mår bra behöver ingen antibiotika. Men vi kan





Detta måste då självklart han teras med omedelbar verkan

och där brast det vid några tillfällen för Kronfågel förra



-

omsorgen ytterligare.

Vad tror du om kycklingkonsumtionen i framtiden?

– Kyckling är ett smart val både ur hälso- och klimatper-

spektiv. Den är en prisvärd möjlighet för många människor

att få i sig hälsosamt protein som kan varieras på fler sätt,



vitt kött i sina näringsrekommendationer. Kyckling är

också en av dagens proteinkällor med lägst klimatpåver-

kan, med ett klimatavtryck som är tio gånger lägre än nöt-



efterfrågan och marknaden kommer fortsätta att växa,

med det sagt får vi aldrig luta oss tillbaka.



Hållbarhetsrapport

Kycklingarna

Helhetsperspektiv för god djuromsorg

Koncern gemensam Animal Welfare Policy

Scandi Standards djurvälfärdspolicy tar utgångspunkt i de internationellt erkända fem friheterna för

djurvälfärd, och speglar vår helhetssyn på vad som krävs för välmående kycklingar. Policyn anger

bland annat:

•

att genmodifiering av djuren ej är tillåtet,

•

definierade utrymmeskrav och gränser för

flocktäthet,

•

att antibiotika ej får användas i förebyggande

syfte och utan veterinärbeslut,

•

att tillväxhormoner ej får användas,

•

att näbbtrimning ej är tillåtet,

•

krav på ansvarsfulla transporter och gränser

för avstånd och transporttid,

•

krav på bedövning före slakt.



utgångspunkt är att alla kycklingar ska må bra, från kläckning till

slakt. God djurvälfärd är en självklarhet, av etiska skäl och för att

det har en direkt påverkan på produktkvalitet, resurseffektivitet





att hålla sig frisk och tillgodogöra sig näring. Bara välmående

kycklingar kan växa på ett hållbart sätt.

Branschledande position



födare ta en drivande och branschledande roll för god djurvälfärd.

Grunden i arbetet är fokus på ständig förbättring och det nordiska

förhållningssättet till djuromsorg, med en djurskyddslagstiftning



för djurvälfärd gäller alla delar av verksamheten och samtliga

leverantörer. Då Scandi Standards verksamhet sträcker sig utanför

Norden blir det än viktigare att tydliggöra vår hållning och säker-

ställa implementering av ställda krav.

Koncern gemensam Animal Welfare Policy

Scandi Standards chef för Group Live Operations har det över-

gripande ansvaret för koncernens policy och förbättringsarbete.

På respektive marknad ansvarar den lokala företagsledningen till-

sammans med lokal Live Operations Manager för implementering

-

dinator för djurvälfärd och samtliga medarbetare som hanterar



introduktionsutbildning.

Läs policyn i sin helhet



Hållbarhetsrapport

Kycklingarna

Holistisk syn – åtta fokusområden

God djurvälfärd handlar om att säkerställa djurens hälsa och

välbefinnande genom förebyggande av skada och sjukdom, rätt

näring och stallmiljö, samt inte minst god och ansvarsfull hante-

ring under både uppväxt och slakt. Scandi Standard utgår från ett

holistiskt förhållningssätt med åtta definierade framgångsfaktorer

-

mans med kunniga leverantörer och uppfödare arbetar vi med

ständiga förbättringar och tydligt fokus på grundorsaker, i alla led

-



Djur-

omsorg

Lastning och

transport

Ankomst till

slakteriet och

bedövning

Uppfödarens

kunskap och

engagemang



Foderkvalitet

Stallmiljö

Naturligt

beteende

Ras-

egenskaper



Hållbarhetsrapport

Kycklingarna

Uppfödare med kompetens och kvalitet



land. Uppfödarnas kunskap, förståelse och respekt för kyckling-

arna har avgörande betydelse för god djurvälfärd. Oavsett modern

teknik och väl utvecklade processer, är deras dagliga hantering och





kycklingar ger bästa ekonomi.

Samma krav gäller för samtliga uppfödare oavsett land. De kon-

-

ning och regelbundna uppföljningsbesök av Scandi Standards

lokala rådgivare. Kvaliteten hos varje uppfödare mäts med ett

antal indikatorer och utfallet påverkar den ekonomiska ersätt-

ningen; vid avvikelser mot kraven görs avdrag och vid god kvalitet



djupare granskning av grundorsaker och samarbetets förutsätt-

ningar framåt. Under de senaste två åren har vi på gund av



hos uppfödarna, vilket har varit en utmaning då vi inte kunnat vara



emot ännu tätare samarbete och bättre resultat avseende utfallet

på våra djuromsorgsindikatorer under kommande år.

Den nykläckta kycklingen

Hur den nykläckta kycklingen mår har stor påverkan på hälsa och

tillväxt under resten av livet. Genom bra val av föräldradjur och rätt

hantering av de befruktade äggen under inkubationstiden ges för-

utsättningar för att de kycklingar som kläcks är starka och friska.



tidig tillgång till foder och vatten, är också viktiga faktorer.

God stallmiljö

God stallmiljö inkluderar många parametrar med tillhörande krav.

Exempelvis ska kycklingarna ha en ren miljö, kunna röra sig fritt

och ha tillräckligt med utrymme. Gränsvärden för flocktäthet

varierar beroende på olika produktionssystem och skillnader i



vikt per kvadratmeter, att jämföra med EU lagstiftning som kräver



rätt temperatur, ljus, ventilation, underlag och utrustning för foder

och vatten. Kycklingflockarnas hälsa kontrolleras dagligen och

stallmiljön mäts med hjälp av ett antal nyckeltal.

Fothälsa viktig indikator för god djuromsorg

Ströbädden som kycklingarna vistas på har stor påverkan på deras

hälsa. En torr ströbädd gör det bekvämt för kycklingarna, upprätt-

håller deras immunförsvar och minskar risken för att sjukdomar

sprids. Ströbädden kontrolleras genom att undersöka trampdynor-

nas tillstånd, som följs och registreras för varje flock när kyckling-

arna anländer till slakteriet. Med god fothälsa ökar också andelen

högkvalitativa kycklingfötter som kan exporteras som livsmedel.

Optimerat foder

En viktig del av samarbetet med uppfödarna är sammansätt-

ningen av foder. Näringsinnehåll och kvalitet har stor påverkan på

både kycklingens hälsa och hur effektiv foderanvändningen blir.

Allt foder är vegetabiliskt och tas fram med noggrant utvalda råva-

ror, där vete och soja är stora komponenter. Den irländska verk-

samheten har egen foderexpertis och lokal foderkvarn, i övriga

länder samarbetar vi med externa foderleverantörer. Användning

av foder där GMO (genmodifierade organismer, i detta fall soja och



utgå ifrån lokala förutsättningar och kundkrav och ställer i nuläget

krav på GMO-fritt foder i Sverige och Norge.

Fodereffektivitet

I jämförelse med andra djurslag är uppfödningen av kyckling

resurs effektiv. Mängden foder och klimatpåverkan per kilo kött är

lägre än för till exempel gris eller nöt. Fodereffektivitet är ett av

våra viktigaste mått i strävan efter att optimera uppfödningen.

1,52

kg foder/kg levande vikt,

Scandi Standard 2021



Hållbarhetsrapport

Kycklingarna

Eftersom kycklingar är bra på att omvandla foder till kött, är foder-

effektiviteten en direkt indikator på fodrets kvalitet, och på hur väl

kycklingarna tas omhand.

Övergång till lokala proteingrödor



kycklingars foder utgörs av importerad soja. Krav på spårbarhet

och ansvarsfull produktion ställs genom olika tredjepartscertifie-



målet att ersätta den importerade sojan med andra, lokala protein-

-

välfärdsperspektiv som samtidigt stödjer lokal jordbruksproduk-



tillsammans med foderspecialister för att ta fram och testa nya

fodermixer, där en väsentlig del av sojan ersätts med inhemskt

odlade proteinkällor. Djur välfärd och produktivitet har kunnat



produktionsskala.

Nej till antibiotika



läkemedel är mycket strikt. I enlighet med nordisk lagstiftning

används inte antibiotika i förebyggande syfte i uppfödningen, till

skillnad från många andra länder. Endast sjuka djur får behandlas,

efter beslut av veterinär. Antibiotikaanvändningen hos de nordiska

uppfödarna är också mycket låg, ett tecken på god djurhållning.



resultat i de nordiska länderna, ligger i framkant. Genom målmed-

vetet arbete har användningen av antibiotika minskat kraftigt även

-





procent.

Med växande antibiotikaresistens som en stor global hälso-

utmaning ser vi att Scandi Standard har en viktig roll att minimera

användningen av antibiotika i livsmedelsproduktion, särskilt vid

förvärv och integration av utomnordiska verksamheter i

koncernen.

Scandi Standards långsiktiga mål är att andelen



länder. Målet har uppnåtts med god marginal för de

nordiska länderna de senaste åren. Arbetet med att

minska antibiotika användningen i vår irländska



-





Andel flockar behandlade med antibiotika

* Inklusive/exklusive Irland.

20212020201920182017

0,0

0,2

0,33

5,2

0,0

% Flockar

* * * *

0,1

< 1%

Mål:

<1%

antibiotikaanvändning

Mål och KPIer

Långsiktigt mål 2021 2020 2019 2018 2017

Antibiotikaanvändning, andel behandlade

   

   

   

   

Fodereffektivitet, FCR kg foder/kg levande vikt      

      

      

Kycklingarnas hälsa följs upp med hjälp av flera parametrar. Låg användning av antibiotika och god fothälsa är centrala indikatorer på god djurhälsa och stallmiljö.









Hållbarhetsrapport

Kycklingarna

Etik vid transport och slakt

Djuretik har hög prioritet vid transport och slakt av kycklingarna.

Hämtning sker med utbildad personal och anpassade fordon.



med temperaturstyrd ventilation. Eftersom vi väljer uppfödare

nära våra produktionsanläggningar kan transporterna hållas korta.



-

porttider och ankomsttider planeras och registreras för att säker-

ställa att alla kycklingar hanteras inom fastställda tidsramar och



inspekteras kycklingarna av både vår egen personal och obero-

-

ningen skötts.

Alla kycklingar bedövas före slakt. Inom Scandi Standard

-

duktionsanläggningar, samt elektrisk bedövning. CAS har flera för-

delar sett till både djurvälfärd och köttkvalitet.

Fortsatt utveckling: Centre of Excellence

För att fortsätta utveckla kunskap, arbetssätt och processer för en

branschledande position inom kvalitet, djurvälfärd, livsmedels-





Group Live Operations, dit tre personer, samt extern specialist-

kompetens, knyts. Syftet är att främja kunskapsutbyte och förse

verksamheten och våra uppfödare med världsledande expertis

inom viktiga områden såsom dagsgamla kycklingar, djurvälfärd,

foder, stallmiljö och tekniska lösningar i kycklinghusen, styrning

och uppföljning.



mätning och -styrning i vår irländska verksamhet, samt med

utvalda projekt i de olika länderna. Ett exempel är utvecklings-

projektet för mer hållbart foder och lokala foderråvaror, som givit

positiva resultat inte bara i småskaliga tester, utan också i verklig

produktionsskala.

Olika kycklingraser



hälsoegenskaper, äggproduktion, fodereffektivitet, tillväxt etc, men också produktions-marknads-

mässiga parametrar såsom livsmedels trender och konsumentpreferenser i olika länder.

Inom Scandi Standard används flera olika kycklingraser, största delen är dock konventionella

slaktkycklingar. Oavsett vilka kycklingar som föds upp är vår utgångspunkt att djurvälfärden ska vara

bra, med god hälsa och respekt för alla varje kycklingar.



Hållbarhetsrapport

Case:

Nytt lager och

distributions central

i Finland sparar

transporter

Med utbyggnaden av anläggningen i Lieto sparas

transporter och klimatpåverkan minskar. Räknat





genom flytten av distributionscentralen.

På grund av utrymmesbrist har vår finska produktions-

anläggning i Lieto under flera år behövt använda sig av en

extern lösning för lager och distributionscentral. Sedan





förpackade produkter har körts till lagret för vidare distri-

bution, och alla insatsvaror utöver kycklingråvaran, såsom

ingredienser och förpackningsmaterial har skickats åt

andra hållet – från lagret till produktionsanläggningen –

flera gånger per dag. Sammantaget handlar det om

många transportkilometrar och stora transportvolymer

över fyra års tid.



Lieto-anläggningen, för att rymma fortsatt expansion och

också ett eget lager samt del för lastning och distribution.

Detta i syfte att spara både utsläpp och kostnader, samt

-

byggnaden klar och verksamhetens alla delar och samtliga

medarbetare är nu samlade i Lieto. Hyresavtalet med de

externa lokalerna har sagts upp.

– Utbyggnaden har stora fördelar. Nu slipper vi de extra





heller ha personal på två olika ställen.

Beräknat på de första åtta månaderna har utsläppen per





om ett stort antal sparade kilometrar på ett år. I absoluta



procent ökade produktionsvolymer under samma period.

– Det här är ett steg i rätt riktning mot vårt lokala klimat-





fokus på transporterna. En viktig del är att fortsätta

dialogen med våra logistikpartners för att gradvis kunna

övergå till alternativa drivmedel och mer miljöanpassade

fordon.

Fokus på effektiv och miljöanpassad logistik

Scandi Standard har som mål att nå effektiva transport-

lösningar med så låg påverkan på klimatet som möjligt,



framåt går via ambitiösa krav, dialog och samarbete med

våra transportleverantörer. Förutsättningarna kopplat till

infrastruktur, tillgång på alternativa drivmedel samt poli-

tiska mål och styrmedel varierar mellan våra olika länder,



utöver det nya lagret i Finland effekt av ytterligare två stora

projekt: ett fossilfritt kyl- och fryslager i Danmark, och ny

logistikpartner i Sverige som genom bättre geografiskt

läge kommer att korta transportsträckorna.



Hållbarhetsrapport

Planeten

Klimat- och resurseffektivitet i hela värdekedjan

Arbetet för en klimat- och resurseffektiv kycklingproduktion omfattar hela värdekedjan: såväl Scandi Standards egen förädlingsverksamhet som leverantörsled med foderproduktion och uppfödning, transporter, och kund- och

konsumentled. Arbetet för ökad effektivitet och minskat matsvinn går genom hela värdekedjan med grundtanken att varje kyckling och hela kycklingen räknas – att se till att varje enskild kyckling mår bra, föds upp på ett resurs-

effektivt sätt och så stor del som möjligt av kycklingen blir bra mat på tallriken är en av de viktigaste insatser som vi kan göra för att minska vår miljö- och klimatpåverkan.

Foderproduktion Uppfödning av föräldra-

fåglar och kläckning

Uppfödning

av slaktkycklingar

Slakt Förädling och

förpackning

Distribution Konsumtion

liten stor stor litenmöjlighet att påverka



kopplat till risker för den biologiska mångfalden och Scandi Standard

arbetar därför aktivt med att minska risken genom att använda håll-



Scandi Standard arbetar även aktivt för att kunna ersätta sojan med

lokala proteinalternativ.

-

packningsmaterial och produktionsplast på våra

produktionsanläggningar. Plastförpackningar är en

förutsättning för god livsmedelssäkerhet och för att

kunna minimera matsvinn genom längre hållbarhet

– men har också en påverkan på miljön och klima-

tet. Scandi Standard strävar efter att minimera

plastanvändningen när det är möjligt, och om plast

behövs försöker vi använda återvunna material eller

säkerställer att material eller energi återvinns.

Den största påverkan i konsumtions-

fasen är maten som inte äts. Matsvinn

både i livsmedelsbutiken och hos slut-

konsumenten har en påverkan på klima-

tet och Scandi Standard arbetar för att

minska svinnet genom medvetenhet,

anpassade förpackningsstorlekar och

produkternas hållbarhet.



processerna. I så stor utsträckning som möjligt försöker Scandi Standard byta ut



kontinuerligt med energieffektivisering och med att minska vår vattenförbruk-

ning och våra utsläpp i avloppsvattnet. Detta arbete är målstyrt och drivs lokalt

utifrån lokala förutsättningar.

Scandi Standard använder transporter både mellan uppfödning och



är att hålla avstånd så korta som möjligt, vilket både minskar utsläpp

och förbättrar djurvälfärden. Utöver detta arbetar vi tillsammans

med våra transportleverantörer kring områden som ruttoptimering,

fyllnadsgrad och möjligheter att byta till biobränslen.

En stor del av miljöpåverkan i den del av värdekedjan där

levande djur hanteras innefattar uppvärmning och verksam-

het på gården, inklusive ansvarsfull hantering av gödsel.

Scandi Standard uppmuntrar sina uppfödare att använda

fossilfria energikällor för verksamheten på gården och att

återanvända kycklinggödslet istället för konstgödsel, vilket

förbättrar jordkvaliteten på odlingsmarken och även leder till

mindre klimatpåverkan då produktion av konstgödsel är

energikrävande.



Hållbarhetsrapport

Planeten

Klimatmål i linje med Parisavtalet

Klimatfrågan är en av de viktigaste frågorna i vår tid, och vi behö-

ver både göra vår del för att minska utsläppen, och även identifiera

och hantera risker som följer av klimatförändringar. Samtidigt ser

vi det ökade arbetet med att minska samhällets klimatpåverkan

som en möjlighet, där kyckling kan vara en del av lösningen. I linje













-



i relation till verksamhetens storlek (g CO







Arbete och åtgärder för minskad klimatpåverkan omfattar



produktion av foder samt uppfödning av kycklingarna för den stora

-

pande arbete för att beräkna våra produkters koldioxidavtryck från



för att säkerställa att klimatåtgärder görs där de gör mest nytta.

Klimatrelaterade risker

Som livsmedelsproducent är vi beroende av ett fungerande jord-

bruk, främst för produktion av foder till våra kycklingar. Klimat-

förändringar och ett mer extremt väder kan påverka kvalitet,

kostnad och leveranssäkerhet. Andra identifierade klimatrelate-

rade risker inkluderar hantering av översvämningsrisker och

klimat säkring av anläggningar, lagstiftning och ekonomiska styr-

medel på energi- och transportområdet, samt varumärkesrisker

kopplat till kunders och konsumenters ökade miljömedvetenhet.





Mål:

–4,2%

minskade koldioxidutsläpp

per år till 2030 – i linje med

Parisavtalet och

1,5 gradersmålet

Koldioxidutsläpp

100

2021202020192018

e per kg produkt

Energianvändning produktion

Utsläpp av koldioxid från energianvändning





e per kilo pro-





Energianvändning i produktion på produktions-

anläggningarna Aars, Farre, Lieto, Stokke,





Hållbarhetsrapport

Planeten

Effektiv användning av energi och vatten

På respektive produktionsanläggning sker ett löpande arbete för

effektiv användning av energi och vatten, med utgångspunkt i kon-

cernens energi- och vattenpolicy. Lokala mål sätts årligen och följs

upp månadsvis. De senaste åren har vi sett att systematiskt arbete

med kartläggning och åtgärder, såsom recirkulering av värme och

byte till energisnål LED-belysning, har resulterat i betydande



utfasning av fossila energi källor och konkret drivs detta genom

inkludering av hållbarhetsaspekter i investeringsprocessen. Från

-

ningar ursprungsmärkt förnybar el.

Diagrammen till höger visar energianvändning och vatten-

förbrukning i våra produktionsanläggningar. I tabellen, samt på

föregående sida, redovisas utsläpp av växthusgaser per scope

enligt GHG-protokollet. Utsläppen i tabellen omfattar alla Scandi

Standards produktionsanläggningar där vi har operativ kontroll,



-



används i första hand leverantörens egna beräkningar.

Ansvarsfull vattenhantering



placerade i områden med direkt vattenbrist, färskvatten är dock en

begränsad resurs som alltid ska användas ansvarsfullt. Inom

ramen för strikta regler för livsmedelssäkerhet och hygien, arbetar

vi för optimal användning av vattnet. Minskad vattenanvändning

lokalt syftar främst till att indirekt minska energianvändningen,

samt till att minska mängden avloppsvatten som behöver renas.

Lokala myndigheter ställer omfattande krav på avloppsvattnets

kvalitet, som kontrolleras genom uppföljning av fosfor- och kväve-



pH. Fem av koncernens anläggningar har idag egna reningsan-

läggningar som tar hand om avloppsvattnet från slakt och bear-

betning av kycklingarna.

Vattenanvändning

202120202019

Liter per kg produkt







Energianvändning

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

202120202019

kWh per kg produkt



-



produktions platser inkluderats i siffrorna,

vilket påverkar jämförbarheten.

Energianvändning, 2021,

fördelning energikällor (kWh)

El, 59%

Naturgas, 21%

Fjärrvärme, 14%

Eldningsolja, 4%

Biobränslen, 2%

Effektiv och miljöanpassad logistik

Hållbara transporter handlar om säkerhet och trygghet för såväl

chaufförer och medtrafikanter som för kycklingarna vi transporte-





ställer krav på våra transportleverantörer att förutom att leva upp

till vår leverantörsuppförandekod, tillhandahålla miljödata och

-



vi arbetar kontinuerligt för att utöka denna andel och minska vår

miljöpåverkan från transporter.

Redovisade utsläpps fördelning

per scope enligt GHG-protokollet

Andel av

utsläpp

Ton

Energi-

användning

(kWh)

Scope 1 – energianvändning

Naturgas   

Eldningsolja   

Biobränslen   

Scope 1 – ägda och leasade fordon

Egna tunga fordon  

Personbilar  

Scope 1 – tekniska gaser

Bedövningsgaser  

Förpackningsgaser  

Kylmedia  

Scope 2 – energianvändning

Elektricitet   

Fjärrvärme   

Scope 3 – transporter

  

Distributionstransporter  

Scope 3 – tjänsteresor  

Totalt CO

43 461,0

Total energianvändning 176 866 460



Hållbarhetsrapport

Genom samarbete med transportörerna har vi i Sverige tank-



stora majoriteten transporter av Kronfågels produkter inom Sve-





våra svenska och danska anläggningar till en intermodal lösning

där transporten nu mestadels går på järnväg. Detta innebär en











Minsta möjliga matsvinn och avfall

Hela kycklingen tas tillvara i förädlingsprocessen, ingenting blir

-



hela värdekedjan är kund- och konsumentledet viktigast för att



förpacknings lösningar, vägledning till konsumenterna och optime-

ring av produktflödet till och i livsmedelsbutikerna.

Det avfall som uppkommer i våra anläggningar består främst av

emballage och annat brännbart material. Avfallssortering och upp-

följning av volymer för respektive avfallsfraktion sker på alla större



Planeten

produktionen, med delmålet att minska mängden med två procent

per år. Arbete återstår dock med att definiera koncerngemen-

samma basdata och enhetlig mätning, i samarbete med våra

avfallsentreprenörer.

Hållbara förpackningar

Skärpt lagstiftning och trender för cirkulär ekonomi inom förpack-

ningar påverkar Scandi Standard. Inom EU ska allt plastemballage

-

ningen i Scandi Standards förpackningsstrategi är att i första hand

minimiera mängden plast där det är möjligt. Därefter är det att

priori tera rena, icke-sammansatta material, samt välja återvunnet

och tunnare material där så är möjligt. Detta med fortsatt fokus på

produktkvalitet och förpackningens funktion. Exempelvis använ-

der vi nu i Danmark, Sverige, Irland och Norge helt eller delvis tråg





våra produktförpackningar ska vara av förnybart eller återvunnet

material och att fortsätta minska mängden plast i vår egen pro-





-





är tråg och plastfilm.



Hållbarhetsrapport

Case:

Samarbete med

handelsträdgård

minskar klimat-

utsläppen i

norska Jaeren

Scandi Standards övergripande klimatmål är

att minska verksamhetens utsläpp i nivå med

vad som krävs för att nå Parisavtalet. Det inne-

bär att halvera klimatavtrycket på tio år.



satts ännu högre: Ambitionen är att på kort tid nå så nära



inkluderar bland annat byte till energisnål LED-belysning



ursprungsmärkt förnybar el till anläggningen. En åter-

stående utsläppspost är från uppvärmningen, som fort-

farande sker med egen gaspanna och icke förnybar natur-



per år. Den långsiktiga planen är att byta ut gaspannan

mot en ny långsiktig lösning, men i väntan på detta prövas

en ny åtgärd för minskade utsläpp: Genom ett samarbete



leds nu utsläppen från gasbrännaren genom ett cirka



värmen och koldioxiden kan komma till nytta och tas upp

-

mersiell växthus odling för att få så bra skörd som möjligt.

– Om all koldioxid vi producerar kan tas upp av grönsaks-





Stolte Hane. Plantorna har kapacitet att tillgodogöra sig





mängder värme, där överskottet från vår anläggning nu

kommer till nytta.



Hållbarhetsrapport

Scandi Standard-aktien

Scandi Standard-aktien noterades på Nasdaq Stockholm den











samma tidpunkt föregående år. Aktiekursen hade därmed minskat











Ägarstruktur







och privatpersoner hade ett innehav i bolaget motsvarande cirka



Utdelning

För att säkerställa fortsatt finansiell flexibilitet har styrelsen beslu-

-



Förslaget avspeglar inte en förändring i bolagets utdelningspolicy

eller framtida avsikter att betala utdelning. Bolagets utdelnings-



resultat justerat för jämförelsestörande poster. Utdelningen ska

bestämmas så att den föreslagna utdelningen är försvarlig med

hänsyn till de krav som bolagsverksamheten och koncernverk-

samhetens art, omfattning och risker ställer på stor leken av bola-

gets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens

konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Aktiebaserade incitamentsprogram

Scandi Standard har tre aktiebaserade långsiktiga incitaments-





100

120

140

160

20212020201920182017

SEK

Scandi Standard-aktien OMX Stockholm Mid Cap

OMX Stockholm PI

Scandi Standard-aktiens kursutveckling 1 januari 2017 – 31 december 2021

–13%

Aktiekursens minskning

sedan noteringen 2014

(per den 31 december 2021)

49%

Andel av aktiekapitalet

som kontrolleras av de

tio största ägarna



Scandi Standard-aktien

Geografisk fördelning

av aktie ägandet

Sverige, 70%

Luxemburg 7%

USA, 6%

Belgien, 5%

Frankrike, 3%

Övriga världen, 9%

Ägarstruktur per den 31 december 2021

Innehav Antal aktieägare Antal aktier

Rösträtter och

kapital, %

   

   

   

   

   

Totalt 8 520 66 060 890 100,0

Data per aktie, SEK

2021 2020

Resultat per aktie  





 



Utdelning per aktie 





Operativt kassaflöde, per aktie  

Eget kapital per aktie  

Genomsnittligt antal aktier



 

Antal aktier vid periodens slut  









striktare klassificering av dessa poster.









Största aktieägare per den 31 december 2021

Namn Antal aktier Kapital, %

Investment AB Öresund  

Länsförsäkringar Fondförvaltning AB  

Eva Qviberg  

Lantmännen Animalieinvest AB  

Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti,

OMSESI  

  

  

Försäkringsbolaget, Avanza pension  

Nordnet pensionsförsäkring AB  

  

Övriga  

Totalt 66 060 890 100,0



Scandi Standard-aktien

CFO-ord

Vi har utarbetat en

tydlig åtgärdsplan som

förväntas få genomslag

under 2022.

Rörelseresultatet för 2021 uppgick till 222 MSEK, vilket är

en minskning med 129 MSEK (–37 procent) jämfört med

2020, och rörelsemarginalen uppgick till 2,2 (3,5) procent.

Scandi Standard har mött flera utmaningar under

2021,både operativt och kommersiellt, framför allt inom

segmentet Ready-to cook. Externa faktorer som fågel-

influensa och sjunkande exportpriser samt ökade inköps-

priser har påverkat vårt resultat negativt. Internt har vi haft

utmaningar inom kvalité vilket har lett till neddragningar i

produktionstakt i två av våra största anläggningar. I tillägg

har vår Ready-to-cook verksamhet i Danmark haft fortsatt

stora utmaningar. Här ser vi en förbättringspotential och vi

har utarbetat en tydlig åtgärdsplan som förväntas få

genomslag under 2022.

Det är samtidigt glädjande att se att segmentet Ready-

to-eat har haft ett starkt år, med hög tillväxt (11procent)

efter att under 2020 varit det segment inom koncernen

som påverkades mest negativt av Covid-19-pandemin till

följd av dess stora andel av försäljningen inom säljkanalen

Restaurang och Storhushåll. Detta har också bidragit till

stark marginalförbättring för segmentet.

Under andra halvåret 2021 har vi haft stort fokus på att



trots, och vi vidtog ett antal försiktighetsåtgärder som att

minska investeringsnivån från initialt 400 MSEK till 306

MSEK för helåret 2021. Styrelsen beslutade även att inte

kalla till en extra bolagsstämma för att föreslå en andra

utdelning i tillägg till den utdelning som betalades under

andra kvartalet om totalt 81 MSEK. Dessa åtgärder ledde

till att ökningen av den räntebärande nettoskulden begrän-

sades till 47 MSEK trots försämrat resultat och höga

tilläggsköpeskillingsbetalningar.



räntekostnader, då vi under året hade en lägre skuldsätt-

ningsgrad, och landade på –82 (–90) MSEK.

Koncernen har under andra halvåret 2021 också

genomfört ett stort förändringsarbete för att komma till

rätta med våra utmaningar, inklusive en uppdatering av

strategin, vilket är ett arbete som fortsätter in i 2022.

-

hålla flera av åtgärderna för att hantera riskerna med

Covid-19-pandemin som alltjämt påverkar bolaget.

Sammanfattningsvis var 2021 ett mycket utmanande

år för Scandi Standard, men vi ser fram emot en gradvis

förbättring under 2022 som ett resultat av de åtgärder

som har planerats och nu genomförs.

Julia Lagerqvist

CFO

Scandi Standard årsredovisning 2021

CFO-ord



Styrelsen och verkställande direktören för Scandi Standard

AB (publ), organisationsnummer 556921-0627, med säte i

Stockholm, får härmed avge årsredovisning och koncern-

redovisning för verksamhetsåret 2021.

• Nettoomsättningen uppgick till 10 101 (9 940) MSEK för helåret

2021. I konstant valuta ökade nettoomsättningen med 3 procent.

• Rörelseresultatet (EBIT) minskade med 37 procent till 222 (351)

MSEK, motsvarande en marginal på 2,2 (3,5) procent. Justerat

rörelseresultat (justerad EBIT)

minskade med 48 procent till

213 (410) MSEK, motsvarande en marginal på 2,1 (4,1) procent.

• 

• Årets resultat uppgick till 103 (208) MSEK. Resultat per aktie

uppgick till 1,60 (3,16) SEK.

• Operativt kassaflöde uppgick till 347 (476) MSEK.

• Den räntebärande nettoskulden ökade till 1 980 (1 933) MSEK.

• För räkenskapsåret 2020 utbetalades en utdelning om 1,25 SEK

per aktie motsvarande totalt 81 MSEK. För att säkerställa



årsstämman 2022 att ingen utdelning ska ske för räkenskaps-

året 2021.

• Ny segmentsrapportering i linje med strategin för fortsatt till-



segmenten Ready-to-cook och Ready-to-eat infördes från den



Nettoomsättning och resultat

Nettoomsättning

Nettoomsättningen för koncernen uppgick till 10 101 (9 940)

MSEK för helåret 2021.

I konstant valuta ökade nettoomsättningen med 3 procent.

Nettoomsättningen för segment Ready-to-cook, som är det

största segmentet, var i linje med föregående år, medan netto-

omsättningen ökade med 11 procent för segment Ready-to-eat,

drivet av högre försäljning genom säljkanalen Restaurang och

Storhushåll.

Resultat

Rörelseresultatet (EBIT) för koncernen uppgick till 222 (351) MSEK

för 2021, motsvarande en rörelsemarginal (EBIT marginal) på



av ett försämrat resultat inom Ready-to-cook medan Ready-to-eat

rapporterade ett förbättrat rörelseresultat.

Betydande prisökningar på många insatsvaror och en

utmanande prisbild på exportmarknaden påverkade koncernens

rörelse resultat negativt under året. Produktionsutmaningar kopp-

lade till den operationella förmågan särskilt inom kvalitet ledde till

produktionsneddragningar i Sverige och Irland under fjärde kvar-

talet, vilket innebar en kortsiktig negativ effekt på rörelseresultatet

men samtidigt bättre kontroll. Neddragningarna skapar dessutom

förutsättningar för långsiktig operationell förbättring via effektivi-

serade processer och arbetsmetoder.

I tillägg har förluster inom Ready-to-cook Danmark, främst

relaterade till implementeringen av strategin för långsamväxande

fåglar, låga exportpriser och kostnadsökningar, påverkat rörelse-

resultatet negativt under året.

Rörelseresultatet (EBIT) inkluderade 9 (–59) MSEK i jäm förelse-

störande poster, se tabell på sid 52. Justerat rörelseresultat (justerad

EBIT) uppgick därmed till 213 (410) MSEK, motsvarande en justerad

rörelsemarginal (justerad EBIT marginal) på 2,1 (4,1) procent.

Finansnettot för koncernen uppgick till –82 (–90) MSEK för

2021. Förbättringen är främst hänförlig till lägre räntekostnader.



MSEK för 2021.

Skatt på årets resultat för koncernen uppgick till –37 (–52) MSEK

för 2021, motsvarande en effektiv skattesats på cirka 26 (20) procent.

Årets resultat för koncernen uppgick till 103 (208) MSEK för

2021, motsvarande ett resultat per aktie om 1,60 (3,16) SEK.

% 2021 2020

EBITDA marginal % 5,9 7,0

Rörelsemarginal (EBIT marginal) 2,2 3,5

Justerad EBITDA-marginal

5,8 7,6

Justerad rörelsemarginal

(justerad EBIT marginal)

2,1 4,1

Avkastning på sysselsatt kapital, (ROCE)

5,2 8,4

Avkastning på eget kapital 5,5 11,5

Soliditet 30,0 29,4

Medelantal anställda, antal 3 215 3 220

Justerat för jämförelsestörande poster, se sid 52.

Styrelsens förslag till årsstämman 2022.

MSEK 2021 2020

Nettoomsättning 10 101 9 940

EBITDA 598 699

Rörelseresultat (EBIT) 222 351

Jämförelsestörande poster

9 –59

Justerad EBITDA

589 756

Justerat rörelseresultat (justerad EBIT)

213 410

 140 260

Årets resultat 103 208

Resultat per aktie, SEK 1,60 3,16

Utdelning, SEK –

1,25

Operativt kassaflöde 347 476

Räntebärande nettoskuld 1 980 1 933

Nyckeltal

Scandi Standard årsredovisning 2021

Förvaltningsberättelse



Operativt kassaflöde för koncernen uppgick till 347 (476) MSEK för

2021. Kassaflödet påverkades negativt av lägre EBITDA men

påverkades positivt av en minskning i rörelsekapital jämfört med

föregående år samt av något lägre nettoinvesteringar jämfört med

föregående år.

Rörelsekapitalet uppgick per den 31 december 2021 till

-

ningen. Förbättringen jämfört med föregående år kan främst

hänföras till förbättringar för kundfordringar och leverantörs-

skulder som motverkade en ökning av varulager.

Investeringar

Nettoinvesteringarna för koncernen uppgick till 306 (355) MSEK

för 2021. En betydande del avser investeringar i Sverige där



urbenings tekniken på lårurbening. Investeringar med samma



Cirka 77 (71) procent av investeringarna 2021 avsåg effektivi-

tets-, produktivitets- och kapacitetshöjande åtgärder och cirka



Finansiell ställning

Det egna kapitalet hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick

per den 31 december 2021 till 1 951 (1 876) MSEK. Soliditeten

förbättrades till 30,0 (29,4) procent. Avkastningen på eget kapital

var 5,5 (11,5) procent.

Den räntebärande nettoskulden för koncernen uppgick per den

31 december 2021 till 1 980 (1 933) MSEK. Ökningen av den ränte-



2020 var utöver det lägre operativa kassaflödet negativt påverkad

av betald utdelning jämfört med ingen betald utdelning före-

gående år, högre tilläggsköpeskillingsbetalningar, samt en högre

betald skatt då de lokala myndigheterna i vissa länder föregående

år godkände en senare-läggning av vissa skatte betalningar på

grund av Covid-19-pandemin.

Räntebärande nettoskuld/justerad EBITDA uppgick per den

-

nen uppgick per den 31 december 2021 till 350 (413) MSEK.

 

MSEK 2021 2020

Justering av skuld för tilläggsköpeskilling

9 –52

Omstrukturering

– –7

Totalt 9 –59

Scandi Standard har under första kvartalet 2021 implementerat en ny

-



omräknats vilket påverkar de alternativa nyckeltalen justerad EBITDA

och justerat rörelseresultat (justerad EBIT).

Intäkter hänförliga till minskning av skuld vid utbetald slut likvid för



och föregående år en kostnad om 52 MSEK hänförligt till ökning av skuld

för tilläggsköpeskilling relaterad till förvärvet av Manor Farm. I tillägg för

året kostnader hänförligt till en slutlikvid relaterad till förvärvet av den



Kostnader hänförliga till omstrukturering av ett dotterbolag i Sverige

under 2020 med avslut av ett långtidskontrakt och nedskrivningar av

tillgångar om 7 MSEK.

   

MSEK 2021 2020

  

 1 933 2 200

EBITDA 598 699

Förändringar i rörelsekapital 162 143

Nettoinvesteringar –306 –355

Övriga rörelseposter –108 –10

 347 476

 –69 –76

Betald inkomstskatt –56 –41

Utdelning –81 –

Företagsförvärv –171 –104

Övrigt

–17 12

 

  –47 267

   1 980 1 933

Övrigt inkluderar i huvudsak valutakurseffekter och nettoförändring

leasingtillgångar.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Förvaltningsberättelse

Segmentsinformation

Segment Ready-to-cook

MSEK 2021 2020  

Nettoomsättning 7 611 7 619 

EBITDA 424 615 

Rörelseresultat (EBIT) 110 326 

Jämförelsestörande poster

  

Justerad EBITDA

424 622 

Justerat rörelseresultat

(justerad EBIT)

110 333 

EBITDA marginal

5,6% 8,1% 

Rörelsemarginal

(EBIT marginal)

1,4% 4,3% 

Justerad EBITDA-marginal

5,6% 8,2% 

Justerad rörelsemarginal

(justerad EBIT marginal)

1,4% 4,4% 

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sid 52.

Från och med första kvartalet 2021 styr och följer Scandi Standard

sin verksamhet på segmenten Ready-to-cook, Ready-to-eat och



Nettoomsättningen för segmentet Ready-to-cook (RTC) var



Nettoomsättningen inom produktkategorin Ready-to-cook kylt

ökade med 1 procent men minskade med 5 procent inom produkt-

kategoring Ready-to-cook fryst jämfört med föregående år.

Nettoomsättningen inom säljkanalen Dagligvaruhandel

minskade med 2 procent men ökade med 15 procent inom

Restaurang och Storhushåll. Nettoomsättningen inom säljkanalen

Export minskade med 7 procent men ökade med 19 procent inom



Rörelseresultatet minskade med 66 procent till 110 (326)

MSEK, motsvarande en marginal på 1,4 (4,3) procent.

Rörelseresultat påverkades negativt av ökade kostnader för

direkt material, låga exportpriser, kostnader för utförsäljning av

lager och ökade kostnader för produktion och försäkring.



Segment Ready-to-eat

MSEK 2021 2020  

Nettoomsättning 2 112 1 911 11%

EBITDA 187 141 32%

Rörelseresultat (EBIT) 138 95 45%

Jämförelsestörande poster

  –

Justerad EBITDA

187 141 32%

Justerat rörelseresultat

(justerad EBIT)

138 95 45%

EBITDA marginal

8,8% 7,4% 1,5ppt

Rörelsemarginal

(EBIT marginal)

6,6% 5,0% 1,6ppt

Justerad EBITDA-marginal

8,8% 7,4% 1,5ppt

Justerad rörelsemarginal

(justerad EBIT marginal)

6,6% 5,0% 1,6ppt

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sid 52.

Nettoomsättningen för segmentet Ready-to-eat (RTE) var



med föregående år.

Nettoomsättningen inom säljkanalen Restaurang och

Storhushåll ökade med 8 procent och med 15 procent inom

Daglig varuhandel. Nettoomsättningen inom säljkanalen Export



industri och övrigt.

Rörelseresultatet ökade med 45 procent till 138 (95) MSEK,

motsvarande en marginal på 6,6 (5,0) procent.

Rörelseresultat påverkades positivt av ökade volymer och





Segment Övrigt

Segment Övrigt utgörs av ingredienser som utgör överskottspro-

dukter främst avsedda för andra ändamål än livsmedelsanvänd-

ning, och används i industriell produktion av djurfoder och till

andra tillämpningar, vilket är i linje med Scandi Standards ambition

att ta tillvara på hela djuret eftersom det bidrar till ett minimerat

produktionsspill och ett lägre koldioxidavtryck. Ingen enskild del av

Övrigt är tillräckligt stor för att utgöra sitt eget segment.

Ingredienser

Nettoomsättningen för ingredienser uppgick till 377 (411) MSEK

och rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 13 (7) MSEK. Ökningen i

rörelseresultatet (EBIT) drevs av ökade priser på foder till pälsdjur.

Koncerngemensamma kostnader

Koncerngemensamma kostnader om –39 (–78) MSEK ingick i

koncernens rörelseresultat (EBIT). Koncerngemensamma kost-

nader inkluderade 9 (–52) MSEK i jämförelsestörande poster.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Förvaltningsberättelse

 

Inga förvärv genomfördes under 2021.

I samband med förvärvet av den irländska verksamheten,

Manor Farm, 2017 slöts avtal om tilläggsköpeskilling, att utbetalas

-

samhetens resultatutveckling. Den första delen av tilläggsköpe-

skillingen uppgick till 4 MSEK och utbetalades 2018. Den andra

delen, om 133 MSEK, utbetalades tredje kvartalet 2019. Den tredje

delen, om 117 MSEK, utbetalades tredje kvartalet 2020 samt

första kvartalet 2021. Under 2021 har slutlikvid om 157 MSEK för

tilläggsköpeskilling relaterad till förvärvet av Manor Farm utbeta-







Aktiekapitalet i Scandi Standard AB (publ) uppgick per den 31

december 2021 till 659 663 (659 663) SEK, fördelat på 66 060 890

(66 060 890) aktier med ett kvotvärde på 0,009986 (0,009986)



aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital.



rösträtter eller rätten att delta i årsstämman. Bolaget har inte

heller ingått några väsentliga avtal som kan påverkas, förändras

eller upphöra om kontrollen över bolaget skulle förändras till följd

av ett offentligt bud om att förvärva aktier i bolaget, med undantag



några avtal mellan aktieägare som skulle kunna begränsa rätten



bolagsordningen avseende utnämning eller entledigande av

styrelse ledamöter eller avtal mellan bolaget och styrelseleda-

möter eller anställda angående utbetalning av ersättningar om

sådana personer lämnar sina poster, eller om anställningen

avslutas till följd av ett offentligt bud att förvärva bolaget.

De tre största aktieägarna per den 31 december 2021 var



Eva Qviberg med ett innehav i bolaget mot svarande 15,3 procent,

5,5 procent respektive 5,3 procent av aktiekapitalet. För informa-

tion om de större aktieägarna, se sid 49.



Scandi Standard har 13 större produktionsanläggningar, varav fyra i

Sverige, tre i Danmark, tre i Norge, två i Irland och en i Finland. Till-

stånd och anmälningar erhålls och sker i enlighet med nationell och

lokal lagstiftning för alla enheter. Direkt miljöpåverkan sker främst

genom buller, utsläpp till luft och vatten samt mellanlagring av

farligt avfall. Inom ramen för det koncernövergripande förbättrings-

programmet som initierades under andra halvåret 2021 har ruti-



vidare information om Scandi Standards miljöarbete, se Hållbar-

hetsrapporten sidan 27.



I enlighet med Årsredovisningslagen 6 kapitlet 11 § har Scandi

Standard valt att upprätta lagstadgade Bolagsstyrningsrapport

och Hållbarhetsrapport som från den legala årsredovisningen



och Hållbarhetsrapportens omfattning framgår på sid 109.

Personal

Medelantalet anställda (FTE) uppgick 2021 till 3 215 (3 220).



Årsstämma 2022

Årsstämman 2022 äger rum den 4 maj. Styrelsen har beslutat



ombud eller utomstående och att aktieägarna före stämman



enlighet med 20 och 22 §§ lagen om tillfälliga undantag för att

underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor.



kommer att publiceras på bolagets webbplats www.investors.

scandistandard.com/sv/stamma inför årsstämman.





beslutat föreslå årsstämman 2022 att ingen utdelning ska ske för

räkenskapsåret 2021. För räkenskapsåret 2020 utbetalades en

utdelning om 1,25 SEK per aktie motsvarande totalt 81 MSEK.

Förslaget avspeglar inte en för ändring i bolagets utdelningspolicy

eller framtida avsikter att betala utdelning.

Bolagets utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut

cirka 60 procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande

poster. Utdelningen ska bestämmas så att den föreslagna

utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolags-

verksamheten och koncernverksamhetens art, omfattning och

risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital

samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och

ställning i övrigt.

Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel överförs



SEK 2021 2020

Överkursfond 645 155 862 726 508 284

Ackumulerat underskott –27 115 487 –19 969 532

Årets resultat 10 403 145 24 553 713

Summa 628 443 520 731 092 465

Utdelning till aktieägare på –

(1,25) SEK per aktie – 82 308 955

Att överföra i ny räkning 628 443 520 648 783 510

Summa 628 443 520 731 092 465

   

2021 påverkades likt 2020 av Covid-19-pandemin och koncernen

har fortsatt arbetet med att säkerställa att påverkan på verksam-

heten blev så liten som möjligt. Proaktiva åtgärder vidtogs för att



ställningen.

Betydande kostnadsökningar på många insatsvaror har

påverkat rörelseresultatet negativt under framför allt årets andra



kon cernens export och detta förväntas fortsätta in i 2022.

Under andra kvartalet 2021 uppmärksammades produktions-

utmaningar i den svenska verksamheten. Detta ledde till omfat-

tande åtgärder inom hela koncernen för att hantera dessa utma-



blev en del av det koncernövergripande förbättringsprogram som

initierades under tredje kvartalet 2021, med syfte att gradvis

återföra koncernen till lönsamhet i linje med åren 2016–2020 och

att lägga grunden för långsiktigt hållbar och lönsam tillväxt samt

avkastning.

Under året valdes Johan Bygge som ny styrelseordförande och

Otto Drakenberg tillsattes som ny tillförordnad vd och koncernchef.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Förvaltningsberättelse

 

Jonas Tunestål tillträder som vd och koncernchef den 1 april 2022.

Under inledningen av 2022 har ytterligare kostnadsökningar

tillkommit. Samtidigt förväntas kriget i Ukraina, förutom det

mänskliga lidandet det medför, också påverka förutsättningarna

för livsmedelsproduktion i Europa. Utvecklingen spär på pris-

ökningarna på insatsvaror och ökar volatiliteten på marknaden.

Scandi Standards affärsmodell, som gör att ändringar i råvarupri-

ser generellt kan överföras till kund, ger dock goda förutsättningar

för att kunna kompensera för pris- och kostnadsökningar över tid.

Skiftande tillgång och efterfrågan på den europeiska marknaden

kan också påverka exportpriserna uppåt.

 



Årsstämman 2020 som hölls den 15 maj 2020 beslutade att

fastställa nedanstående riktlinjer för ersättning till ledande befatt-

ningshavare. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

ska beslutas av årsstämman åtminstone vart fjärde år. Styrelsen

avser att ändra riktlinjer för pension till årsstämman 2022. Övriga

riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fortsätter att

vara gällande. Dessa riktlinjer gäller för överenskommelser som

träffats efter det att riktlinjerna beslutades av årsstämman 2020

och för ändringar av existerande överenskommelser efter det att

rikt linjerna beslutades av årsstämman 2020.

Under 2021 har styrelsen utnyttjat sin rätt att i enskilda fall och

av särskilda skäl frångå riktlinjerna gällande den verkställande

direktörens maximala kortfristiga rörliga ersättning, som under

2022 kan komma att frångå de gällande riktlinjerna för förut-

bestämda presentationsmål. I det enskilda fallet har styrelsens

skäl att frångå riktlinjerna varit att kunna rekrytera den person som

styrelsen bedömt bäst lämpad för sin befattning.

Med ledande befattningshavare avses i dessa riktlinjer verk-

ställande direktören för bolaget samt de vid var tid till verkstäl-

lande direktören eller CFO rapporterande cheferna i bolaget eller

andra koncernbolag som också ingår i koncernledningen samt

styrelseledamöter i bolaget som har ingått ett anställningsavtal

eller konsultavtal med bolaget eller ett koncernbolag.

Bolagets ersättningsprinciper och policyer ska säkerställa

ansvarsfulla och hållbara ersättningsbeslut som stödjer bolagets

och koncernens strategi, långsiktiga intressen och hållbara affärs-



att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekry-

tera kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad.

Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast

lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på

prestation, konkurrenskraft och skälighet.

Principer för fast lön

Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är

marknadsmässig och baserad på den ledande befattnings-

havarens ansvar, kompetens och prestation. I den mån styrelse-

ledamot utför arbete för bolagets räkning, utöver ordinarie

styrelsearbete, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

Principer för rörlig lön

Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas

rörlig lön (dvs. kontanta bonusar). Den rörliga lönen baseras på



Bedömningen av om målen för utbetalning av rörlig lön är

uppfyllda ska göras när den relevanta mätperioden för målen



bedömningen såvitt avser rörlig lön till den verkställande

direktören. Den verkställande direktören är ansvarig för bedöm-

ningen såvitt avser rörlig lön till andra ledande befattningshavare.

Rörlig lön ska inte överstiga 75 procent av den fasta lönen

(med fast lön avses fast kontant lön som intjänats under året

exklusive pensioner, förmåner och liknande).

Principer för aktierelaterade incitamentsprogram

Dessa riktlinjer omfattar inte ersättningar som bolagsstämman

beslutar om. Följaktligen är riktlinjerna inte tillämpliga på det



som styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2022 eller de

utestående aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogrammen

av samma typ som årsstämmorna 2021, 2020 och 2019 beslu-

tade om, eller de utestående aktierelaterade långsiktiga incita-

mentsprogrammet som årsstämman 2018 beslutade om, som

-

relaterade långsiktiga incitamentsprogrammen är riktade till vissa

nyckelpersoner i bolaget och koncernen och är utformade för att

främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande och

hållbarhet samt öka intressegemenskapen mellan deltagarna och

bolagets aktieägare. Enligt incitamentsprogrammet kan de

anställda bli tilldelade aktier vederlagsfritt efter en treårig

intjänande period under förutsättning att vissa prestationskrav är

uppfyllda. För att ytterligare öka intresse gemenskapen mellan

deltagarna och bolagets aktieägare på lång sikt är det ett krav för

deltagande att deltagaren åtar sig att behålla alla tilldelade aktier

(förutom aktier som avyttras för att täcka betalning av skatt som

uppkommer i samband med tilldelningen av aktier) under en

period om två år från dagen för tilldelning av aktierna. Ytterligare

information om bolagets aktierelaterade långsiktiga incitaments-



bolagets webbplats, www.scandistandard.com.

Principer för pensioner

Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgifts-

baserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis

som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är

anställd. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska

uppgå till högst 25 procent av den årliga fasta lönen.

Principer för andra förmåner

Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygg-

hetsförsäkring vid arbetsskada samt tjänstegrupplivförsäkring i

enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver kan ledande befatt-

ningshavare ha rätt till privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och

tjänstebil beroende på avtal. Premier och andra kostnader hän-

förliga till sådana förmåner får uppgå till högst tio procent av den

årliga fasta lönen.

Principer för lön under uppsägningstid och avgångsvederlag

Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive

ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska samman-

taget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två

år. Det totala avgångsvederlaget för ledande befattningshavare

ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående

månaderna fram till rådande pensionsålder i respektive land.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Förvaltningsberättelse

 



Dessa riktlinjer har upprättats av styrelsens ersättningsutskott.

Vid ersättningsutskottets bedömning av om riktlinjerna och de

begränsningar som gäller enligt riktlinjerna är rimliga, har ersätt-

ningsutskottet beaktat uppgifter om den totala ersättningen till

bolagets samtliga anställda, inklusive olika ersättningskomponen-

ter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid.

Ersättningsutskottet ska övervaka och utvärdera både pågå-

ende och under året avslutade program för rörlig ersättning till

ledande befattningshavare, samt övervaka och utvärdera tillämp-

ningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

som beslutats av årsstämman och gällande ersättningsstrukturer

och ersättningsnivåer i bolaget och koncernen.



till bolaget och dess ledning. Den verkställande direktören och de

övriga medlemmarna i koncernledningen deltar inte i behandling

av och beslut i ersättningsrelaterade frågor i den mån de berörs av

frågorna.

Principer för avvikelser från riktlinjerna

Styrelsen har rätt att helt eller delvis frångå riktlinjerna om



motiverar det och om ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose

bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säker-

ställa bolagets ekonomiska bärkraft.



Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2022 ett aktie-



nyckelpersoner, som är avsett att främja bolagets och koncernens

långsiktiga värdeskapande och hållbarhet samt öka intresse-

gemenskapen mellan deltagarna i programmet och bolagets

aktieägare.

Det föreslagna programmet har delar av de långsiktiga incita-

mentsprogram som antagits i 2019–2021. Dock krävs det att

deltagarna investerar i Scandi Standard aktier för att kunna delta



hållningsaktierätt under förutsättning att deltagaren är fortsatt

anställd och två (2) prestationsaktierätt. En prestationsaktierätt är

baserad på en EPS CAGR prestation och den andra prestations-

aktierätten är baserad på årlig relativ TSR .

Programmet omfattar högst 28 deltagare.

Intjänandetiden är tre år och under förutsättning att vissa

villkor är uppfyllda kan deltagarna utnyttja sina prestations-

aktierätter genom vilka de kostnadsfritt kommer att tilldelas aktier

i bolaget.



delade aktier förutom för att täcka betalning av skatt som upp-

kommer i samband med tilldelning av aktier under en period av



För att vara berättigad till tilldelning av samtliga aktier krävs att

deltagaren i programmet förblir anställd och inte har gett eller fått

meddelande om uppsägning under intjänandeperioden samt att

vissa prestationskrav uppfylls.



aktier till deltagarna i programmet.



Standard inga andra aktie- eller aktiekursrelaterade incitaments-



årligen vid årsstämmorna de kommande åren.

-





Scandi Standard årsredovisning 2021

Förvaltningsberättelse

 

MSEK 



Genomsnittligt försäljningspris +/–101 (99)

Kostnad för sålda varor +/–91 (83)



DKK +/–5 (3)

NOK +/–13 (8)

EUR +/–0 (9)

* Siffror inom parentes avser föregående år.





är beroende av att koncernen behåller sina starka marknads- och

varumärkespositioner, fortlöpande lanserar nya, innovativa och

säkra produkter, har en kostnadseffektiv och flexibel produktion,

samt effektiva interna processer och kontroller.

Eftersom all affärsverksamhet medför risker krävs en effektiv



till varata koncernens potential. Risker som hanteras effektivt kan

begränsas och leda till möjligheter och värdeskapande, medan

risker som inte hanteras väl kan leda till skada och förlust av

värden.

Koncernen har en formaliserad och proaktiv process för

risk hantering med tydligt fastställda roller och ansvarsområden.



utvärderas, hanteras och följs upp som en naturlig del av

bolagsstyrningen.

Riskerna beskrivs på följande sidor utan någon särskild

prioritets ordning och utan att göra anspråk på att vara uttöm-

mande. Andra risker och osäkerhetsfaktorer som i nuläget inte är

kända för koncernen, eller som koncernen för närvarande inte

bedömer vara av väsentlig betydelse, kan i framtiden få en

betydande negativ inverkan på koncernens möjligheter att nå



Risker och osäkerhetsfaktorer

Risker hänförliga till Scandi Standards verksamhet kan generellt

delas in i strategiska risker, operativa risker, risker avseende efter-

levnad av externa lagar och regler samt interna styrdokument,



integrerade i dessa risker som tillämpligt.

Samtliga risker kan ha en negativ påverkan på Scandi Standards



påverka koncernens möjligheter att nå uppställda strategiska,



Interna styrdokument i form av koder, policyer, riktlinjer och

instruktioner har upprättats för att säkerställa att riskerna beaktas

vid viktiga affärsbeslut samt för att styra och kontrollera verk-

samheten.

Strategiska risker

De strategiska riskerna är förknippade med affärsutvecklingen och

den långsiktiga planeringen samt värdet av varumärkena. Dessa

risker hanteras huvudsakligen av styrelsen som en del i den årliga



som leder fram till beslut om koncernens årliga affärsplan och mål.

Operativa risker

De operativa riskerna uppkommer som en del av den löpande

verksamheten och hanteras huvudsakligen av koncernledningen

och övriga chefer med operativt ansvar.

Risker avseende efterlevnad av externa lagar och regler samt

interna styrdokument

Dessa risker är relaterade till bristande efterlevnad av tillämpliga

externa lagar och regler samt interna styrdokument. Viktiga





Svensk kod för bolagsstyrning och Scandi Standards Uppförande-



upprättas i enlighet med externa lagar, tillämpliga redo visnings-

standarder och övriga krav på noterade bolag.

Rapporteringsrisker

Rapporteringsriskerna är relaterade till den interna och externa



En beskrivning av intern kontroll och riskhantering i koncernen



på sid 116.

Finansiella risker

Koncernen är genom sina internationella verksamheter exponerad

-





risker samt kredit- och motpartsrisker. Se vidare not 22.

Känslighetsanalys

Nedan visas en känslighetsanalys avseende viktiga faktorer som



värden per den 31 december 2021 och förutsätter att övriga

påverkande faktorer är oförändrade.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Förvaltningsberättelse

Risker  





Koncernens fem största kunder svarade 2021 för 45 procent av nettoomsättningen

och de tio största för 63 procent. Det är delvis en följd av att dagligvaruhandeln på

koncernens marknader är konsoliderad till ett fåtal större kedjor i respektive land.

Förluster av kunder eller volymer hos kunder kan ha en betydande påverkan på



• Årliga strategiprocessen.

• Proaktiv hantering i årliga kund förhandlingar.

• Rapportering av försäljning och resultat till koncernledningen och övrig operativ

ledning på veckobasis.

• Koncernledningen har möten var annan vecka för att gå igenom resultat och

ställning, uppdatera prognoser och planer samt för att diskutera viktiga affärsfrågor.



 



 

Uppfödningen av kycklingar sköts i allt väsentligt av externa kontrakterade

uppfödare på respektive lokal marknad. Koncernen är beroende av att köpa in

betydande volymer för att både upprätthålla nuvarande verksamhet och uppnå

tillväxt.

Introduktion av nya raser komplicerar planeringen av volymer.

• Koncernen har ett nära samarbete med sina kontrakterade uppfödare när det gäller

både effektivitet och kvalitet i uppfödningen samt för att verka för en god

djurhållning.

• Fortsätta att stärka samarbetet med de kontrakterade uppfödarna totalt sett i de

avtalsmässiga villkoren samt att formalisera uppföljningen.

• Förbättrad intern planeringsprocess genom hela värdekedjan.







Efterfrågan på koncernens produkter kan påverkas av trender avseende hälsa,

dieter, djurvälfärd, långsam växande raser, etiska värderingar avseende djurhållning,

miljö och klimat, som även kan påverka koncernens nettoomsättning och

produktionskostnaderna.

• Stort fokus på hållbar utveckling i hela organisationen och värde kedjan inklusive

intressentdialoger.

• Förbättrad kommunikation om produktnytta relaterad till hälso- och klimatpåverkan.

• Koncernen har koncernövergripande funktioner för hållbarhet, kvalitet och

djuromsorg.

• 

 





Dagligvaruhandeln är Scandi Standards största säljkanal och svarar för mer än

hälften av koncernens nettoomsättning. Handeln har stor påverkan på

konsumenternas inköps beteenden genom bland annat varornas placering i butiken,

hyll utrymme och säljfrämjande åtgärder och därmed koncernens nettoomsättning.

En ökad försäljning via internet kan leda till förändrade volymer och marknads-

andelar för koncernens viktigaste kunder.

• Koncernen arbetar aktivt tillsammans med branschorganisationer och handeln för

att driva kycklingkategorin och säkerställa att efterfrågan underlättas genom till

exempel butiksinredning, till del ning av hyll utrymme och säljfrämjande åtgärder.

Politiska risker och



De marknader koncernen verkar på styrs av mycket strikta och omfattande regler

vad gäller hygien, livsmedels säkerhet och djurvälfärd.

Nya eller förändrade förutsättningar för att driva verksam heten, som till exempel

regleringar med hänsyn till reducering av klimat- och miljöpåverkan, biologisk

mångfald och andra hållbarhetsområden, kan medföra oförutsedda kostnader och

ställa krav på omfattande investeringar. En bristande förmåga att anpassa

verksam heten kan medföra att koncernen tappar i anseende hos kunder och

aktieägare.



• Ständig förbättring av arbetsprocesser och kvalitetsstyrnings system för att

säkerställa en hög livsmedels säkerhet och kvalitet i hela värdekedjan.

• Stort fokus på hållbar utveckling i hela organisationen och värde kedjan.

• Utveckla intressentdialoger och förbättra hållbarhetsstyrning och rapportering.

• 

standarder.

• Kontinuerliga tester i produktionen avseende salmonella och campylobakter.

• Rutiner för krishantering och beredskapsplaner.

• Konsekvensanalyser.

  Försämrad eller bristande kvalitet på produkter, i produktionsprocesser, i

djurhållningen eller i andra delar av värdekedjan kan medföra ett minskat förtroende

för koncernens varumärken och leda till lägre försäljningsvolymer.

• Interna styrdokument i form av koder, policyer, riktlinjer och instruktioner.

• 

inträffat.









Motiverade medarbetare med rätt kompetens är avgörande för att driva koncernens

utveckling och uppnå uppställda mål.

• Interna styrdokument inklusive Uppförandekoden .

• 

• Ökade insatser avseende Employer branding tex Graduate-program.

• Successionsplanering.

• Stort fokus på hållbar utveckling

• Årlig medarbetarundersökning med uppföljning och riktade åtgärder.

Strategiska risker

Scandi Standard årsredovisning 2021

Förvaltningsberättelse

Risker  

Fluktuationer



I händelse av en plötslig upp eller nedgång i efterfrågan kan det hända att

koncernen inte hinner göra omedelbara justeringar av produktionen, vilket bland

annat kan leda till uppbyggnad av lager. Produktionskostnaderna har en betydande



personal-, distributions-, energi- och fastighetskostnader.

• Den negativa effekten av en nedgång i efterfrågan kan i viss mån begränsas genom att

produkterna fryses in och senare säljs som frysta produkter med längre hållbarhet.

• Kontinuerligt fokus på att effektivisera produktionsprocesserna och

genomströmningen i produktionen.

• Att minimera svinn, driftsstopp och övertid är andra viktiga faktorer som påverkar

produktionskostnaderna och en anläggnings lönsamhet.

• Kontinuerligt fokus på planering, processer och system.

Pris konkurrens Den inhemska produktionen av kycklingbaserade livsmedel i Norden och Irland är

konsoliderad till ett fåtal huvudproducenter i varje land. Konkurrensen är hård när

det gäller att behålla och stärka positionerna inom säljkanalerna Dagligvaru handel

samt Restaurang och Storhushåll.

• Koncernen är den största producenten i Norden och Irland och har genom sina stora

volymer, breda sortiment, och starka varumärken betydande stordrifts- och

konkurrens fördelar.

• Ökade satsningar på produktutveckling och på mer förädlade produkter.

• Överföring av så kallad Best practice mellan länderna för att tillvarata stordriftsfördelar.

 Fluktuationer i exportpriser samt på vissa kycklingdelar som säljs på

exportmarknaderna kan framför allt påverka lönsamheten för den danska verksam-

heten som har en hög exportandel.

• Etablerat en global exportavdelning för att maximera försäljningsvärde för

koncernens totala export försäljning.

• Kontinuerligt fokus på att driva exportförsäljning av förädlade produkter och att

minska export försäljning av standardprodukter.





Koncernens totala kostnader för externa inköp av råmaterial och förnödenheter

uppgick 2021 till cirka 6 200 MSEK, varav huvuddelen avsåg levande kycklingar.

Kycklingarna köps huvudsakligen från kontrakterade uppfödare på respektive lokal

marknad.

Koncernen är exponerad för förändringar i priset på spannmål indirekt genom att

spann mål utgör den största kostnads posten för koncernens kontrakterade

uppfödare samt direkt genom den foderfabrik som ingår i den irländska

verksamheten och som producerar foder till den irländska verksamhetens

kontrakterade uppfödare.

Koncernen är även exponerad för generella kostnadsförändringar avseende bland

annat energi, transporter, försäkring och förpackningsmaterial samt för

kostnadsförändringar som en effekt av geopolitisk osäkerhet.

• Koncernens inköpsfunktion arbetar nära leverantörerna för att hantera



stabilitet, kvalitetssystem inklusive djurvälfärd och leverans kapacitet.

• Koncernens affärsmodell, som gör att ändringar i råvarupriser generellt kan

överföras till kund, ger goda förutsättningar för att hantera pris- och kostnads-

ökningar över tid.





Efterfrågan på kycklingprodukter kan påverkas negativt av sjukdoms utbrott bland

djuren inom koncernen, på de marknader där Scandi Standard är verksam, på andra



Största risken är ett utbrott av fågelinfluensa eller liknande virus, som kan medföra

handelsrestriktioner som innebär en minskad exportförsäljning även om

sjukdomen inte konstaterats i koncernens värde kedja. Salmonellainfektioner är en

ständig utmaning för hela kycklingindustrin.

• Nordisk kyckling anses vara av högsta kvalitet tack vare de stränga regler som gäller

avseende djurens hälsa och välfärd.

• Koncernen har lång erfarenhet och väl utvecklade processer i hela värde kedjan för

att förhindra sjukdoms utbrott.

• Ett koncerngemensamt program avseende kvalitetskrav för djurhållning gäller för

alla kontrakterade uppfödare oavsett land.

• Kostnaderna för eventuella skador minimeras genom försäkrings lösningar där

sådana är tillgängliga.



 

Att leverera produkter som är säkra att äta är avgörande för koncernens framgång

och överlevnad. Om interna produktionsprocesser eller processer i övriga

värdekedjan inte fungerar som avsett kan detta ha en negativ påverkan på

produktkvaliteten och produktsäkerheten, vilket kan medföra ett minskat

förtroende för koncernen och dess varumärken och lägre försäljnings volymer.

• Ständig förbättring av arbetsprocesser och kvalitets styrningssystem för att

säkerställa en hög livsmedels kvalitet i hela värdekedjan.

• Affärsetiska risker, risker i värde kedjan och råvarurisker hanteras i huvudsak genom

implementering av koncernens leverantörsuppförandekod som inkluderas i alla

leverantörsavtal och genom att efter levnaden av denna regelbundet övervakas.

• Tester görs kontinuerligt i produktionen avseende både salmonella och

campylobakter.

Operativa risker

Scandi Standard årsredovisning 2021

Förvaltningsberättelse

Risker  







En order från en kund behandlas normalt inom en till tre dagar. Även mindre

störningar i produktionen kan medföra att förpliktelser mot kunder inte kan

uppfyllas, vilket kan öka risken för att kunderna byter leverantör. Kunderna kan

ibland också vara berättigade till ersättning.

En stor andel av koncernens produkter säljs som färska livsmedel och måste på

grund av begränsad förbrukningstid distribueras och säljas till kunderna kort tid

efter produktionen.

Avvikelser från koncernens standarder kan medföra produktionsutmaningar.

Störningar i produktionen kan också uppstå på grund av sjukdom hos personalen,

brand, utsläpp eller annan skada på materiella tillgångar.

• Kostnaderna för eventuella skador minimeras genom försäkrings lösningar där sådana

är tillgängliga.

• Rutiner för krishantering och beredskapsplaner.

• Brandlarm på alla enheter.

• Samarbete med leverantörerna.

• Koncernövergripande förbättringsprogram.

 



hälsa, säkerhet,

mänskliga rättig heter,





Minskat förtroende för koncernen och dess varumärken på grund av oetiskt

beteende, bedrägerier, korruption eller muta.

Risker avseende hälsa, säkerhet, mänskliga rättigheter, miljö och djurhållning kan



risker, som kan skada förtroendet för koncernen och dess varu märken bland kunder

och konsumenter, och även göra det svårare att rekrytera och behålla medarbetare.

• 

kommunikation för att upprätthålla en sund företagskultur.

• Regelbunden uppföljning av ledningen och bedömning av alla arbetsplatsskador för

att utveckla åtgärder för att skapa en god arbetsmiljö med minimerad risk för skador.

• Implementering av koncernens Uppförandekod och leverantörsuppförandekod.

• Visselblåsarfunktion för rapportering av olagligt eller oetiskt beteende som strider

mot koncernens Uppförande kod.



 

En växande medvetenhet om klimatförändringar kan resultera i begränsningar i

klimatpåverkande utsläpp, förändrade regleringar eller nya skatter på energi och

transporter samt förändringar i konsumenternas preferenser och köpbeteenden.

Klimatförändringar som leder till mer extrema väderförhållanden och väderhändelser

kan negativt påverka värdekedjan t.ex. produktion av foder och koncernens

verksamhet vid extrema väderhändelser som påverkar våra anläggningar.

• Ett aktivt arbete bedrivs för att uppnå resurseffektivitet i alla led i värdekedjan vad

gäller användning av energi, vatten, hantering av avfall och biprodukter. Koncernen

har åtagit sig att sätta ett vetenskapsbaserat mål i linje med Parisavtalet, vilket

begränsar den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Detta mål på medellång och

lång sikt är för närvarande under utveckling. För mer information, se avsnittet om



 Utbrottet av Covid-19-pandemin påverkar Scandi Standards verksamhet på flera

sätt. Koncernens försäljning till Restaurang och Storhushåll påverkas negativt då

besöksnäringen drabbas av konsekvenserna av virusutbrottet. Förmågan att

producera kan påverkas av hög sjukfrånvaro, av att medarbetare av andra skäl inte

kan vara på arbetet eller av statliga regleringar som kan påverka förmågan att

upprätthålla produktionen. Om utbrottet får stor påverkan på koncernens resultat



• Arbetet med att minimera störningar på längre sikt fortgår och koncernen arbetar

kontinuerligt med att hantera effekterna av Covid-19-pandemin.

• Koncernen har krisplaner som uppdateras och sätts i verket under rådande

omständigheter.

• Produktionskapacitet anpassas efter efterfrågan.

• 

uppdateras löpande.

• Krispaket från myndigheter kan i vissa fall vara applicerbara.

  Koncernen är genom sin verksamhet och sina tillgångar exponerad för förluster och

skador.

Kostnaderna för eventuella förluster och skador minimeras genom försäkrings-

lösningar i linje med branschpraxis.

Försäkringar är endast möjligt om de försäkringslösningar Scandi Standard önskar



lösningar erbjuds med täckning och/eller försäkringspremier på önskad nivå.

• Interna styrdokument i form av koder, policyer, riktlinjer och instruktioner.

• Systematiskt arbete för att begränsa risken för förluster och skador och rutiner för

krishantering och beredskapsplaner för att begränsa effekten av förluster och skador.

• Upphandlingsprocess för försäkring strukturerad av och genomförd med bistånd

från ledande försäkringsmäklare med access till och erfarenhet från relevanta

internationella försäkringsmarknader.

• Program för att göra verksamheten mer försäkringsbar och därmed på sikt minska

kostnaden för försäkringspremier.







 

Oklara roller och oklar ansvarsfördelning i organisationen och dess processer och

IT-system kan medföra att nödvändiga aktiviteter inklusive beslut och kontroller

och förändringar försenas eller inte vidtas alls innan negativa effekter eller skada

uppstått eller vidtas av fel person.

Ineffektiva processer, kontroller och IT-system kan leda till bristande intern styrning

och intern kontroll.

• Interna styrdokument i form av koder, policyer, riktlinjer och instruktioner.

• 

övriga i ansvarig ställning.

• Effektiva processer, kontroller och IT-system.

Operativa risker forts.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Förvaltningsberättelse

Risker  



lagar och regler samt



Koncernen bedriver verksamhet i flera olika länder, vilket innebär att ett stort antal

externa lagar och regler omgärdar alla aspekter av verksamheten. Om dessa inte



skada koncernens anseende.

Som ett svenskt publikt aktiebolag noterat vid Nasdaq Stockholm har Scandi

Standard skyldighet att följa svensk aktiebolagslag, svensk årsredovisningslag,

Nasdaq Stockholm’s regelverk, Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares,

Svensk kod för bolagsstyrning med flera svenska och utländska externa lagar och

regler men även interna styrdokument.

• Koncernledningens struktur med en stark lokal ledning i respektive land medför

snabb spridning av ändamålsenlig information inom organisationen.

• Interna styrdokument i form av Arbetsordning för styrelsen, , Instruktion för



Uppförandekod och leverantörsuppförandekod, Visselblåsarpolicy,

Informationspolicy, Insider policy, IT-säkerhetspolicy, Finanspolicy, med flera interna

styrdokument som uppdateras regelbundet och godkänns av styrelsen samt

landsriskpolicyer.

• Koncernövergripande förbättringsprogram.

• 

rapportering.

• Visselblåsarfunktion



Risker  

Valutarisker;



 

Transaktionsexponering kan huvudsakligen hänföras till exportförsäljningen.

Omräkningsexponering är effekten av valutakursförändringar när utländska



och EUR räknas om till SEK. Se vidare not 22.

• 

på den Finanspolicy som fastställts av styrelsen samt riskpolicyer för respektive land.

• Valutarisker är i viss mån säkrad genom att vissa lån upptas i dotterföretagens

respektive rapporteringsvalutor.

 







Koncernen är genom sina räntebärande skulder exponerad för ränterisker, dvs att



kassaflödet.



möjligheterna är begränsade när lån och krediter ska omsättas eller pga bristande

efterlevnad av lånevillkor och kredit villkor, risker att kostnaderna blir högre, samt

risker att betalningsförpliktelser inte kan fullgöras på grund av otillräcklig likviditet.

Kredit- och motpartsrisker innebär risker att motparten i en transaktion inte kan

fullgöra sina åtaganden.

Se vidare not 22.

• Ränterisken hanteras genom att ha en balanserad kombination av rörlig och fast

ränta. Ränterisken hanteras genom fasta lån, derivat eller en kombination av båda.

• Koncernens utestående skulder till kreditinstitut, inklusive utestående ränteswappar,

hade per den 31 december 2021 en vägd genomsnittlig räntebindningstid på 8 (12)

månader.

• 

• Den vägda genomsnittliga löptiden på skulder till kreditinstitut var per den



Finansiella risker

Risker  

Felaktigheter i



Felaktigheter kan påverka både den interna och den externa rapporteringen





122.

• Finans- och redovisningsmanual.

• 

• Riskhanteringsprocessen.

• Internrevisionsfunktionen.

 Bristande informationssäkerhet och IT-säkerhet, inklusive cybersäkerhet och

störningar eller fel i kritiska IT-system kan påverka både den interna och den externa



• IT-säkerhetspolicy.

• Implementerad förstärkt förvaltningsprocess för och rutiner kring förändringar i

IT-system.

Rapporteringsrisker

Scandi Standard årsredovisning 2021

Förvaltningsberättelse





MSEK Not 2021 2020

1, 2, 3, 26, 30

Nettoomsättning 10 101 9 940

Övriga rörelseintäkter 4 18 21

Förändring i lager av färdiga varor

och produkter i arbete 54 30

Råmaterial och förnödenheter –6 200 –5 898

Personalkostnader 5 –2 041 –2 067

Av- och nedskrivningar 6 –378 –350

Övriga rörelsekostnader 7, 9 –1 332 –1 327

Resultat från andelar i intresseföretag 14 2 2

Rörelseresultat 222 351

Finansiella intäkter 8, 9 2 0

Finansiella kostnader 8, 9 –83 –91

Resultat efter finansnetto 140 260

Skatt på årets resultat 10 –37 –52

Årets resultat 103 208

Varav hänförligt till:

Moderbolagets aktieägare 104 207

Innehav utan bestämmande inflytande –1 1

Genomsnittligt antal aktier 65 287 762 65 501 968

Resultat per aktie före utspädning, SEK 1,60 3,16

Resultat per aktie efter utspädning, SEK 1,60 3,16

Antal aktier vid periodens slut 66 060 890 66 060 890



MSEK Not 2021 2020

Årets resultat 103 208

Övrigt totalresultat

Poster som inte kommer att omklassificeras

till resultaträkningen

Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade

pensionsplaner 23 42 12

Skatt på aktuariella vinster och förluster 23 –9 –3

Summa 33 10

Poster som kommer eller kan komma att

omklassificeras till resultaträkningen

Kassaflödessäkringar –1 6

Valutakursdifferenser från omräkning av

utlandsverksamhet 70 –116

Resultat från valutasäkring av nettoinvesteringar

 –14 16

Skatt hänförlig till poster som kommer att

omklassificeras till resultaträkningen, netto 0 –1

Summa 55 –95

Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 88 –85

Summa totalresultat för året 192 123

Varav hänförligt till:

Moderbolagets aktieägare 193 122

Innehav utan bestämmande inflytande –1 1

Scandi Standard årsredovisning 2021

Finansiella rapporter



MSEK Not 31 dec 2021 31 dec 2020

1, 2, 3, 26, 27, 28, 30

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Goodwill 11 921 888

Övriga immateriella anläggningstillgångar 11 876 878

Materiella anläggningstillgångar 12 1 889 1 817

Nyttjanderättstillgångar 13 415 455

Långfristiga leasingfordringar 15 – 0

Andelar i intresseföretag 14 46 43

Överskott i fonderade pensioner

23 34 –

Finansiella anläggningstillgångar 15 3 1

Uppskjutna skattefordringar 10 65 41

Summa anläggningstillgångar 4 249 4 123

Omsättningstillgångar

Biologiska tillgångar 16 103 103

Varulager 17 785 713

Kundfordringar 18 811 818

Övriga kortfristiga fordringar 18 92 78

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 104 131

Kortfristiga leasingfordringar 19 – 0

Derivatinstrument 22 – 5

Likvida medel 19 350 413

Summa omsättningstillgångar 2 245 2 262

SUMMA TILLGÅNGAR 6 494 6 385

MSEK Not 31 dec 2021 31 dec 2020

1, 2, 3, 26, 27, 28, 30

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Aktiekapital 1 1

Övrigt tillskjutet kapital 646 727

Reserver 125 70

Balanserade vinstmedel 1 180 1 077

Eget kapital hänförligt till moderbolagets

aktieägare 1 951 1 875

Innehav utan bestämmande inflytande 0 1

Summa eget kapital 20 1 951 1 876

Skulder

Långfristiga skulder

Långfristig del av räntebärande skulder 21, 22 1 884 1 863

Långfristiga leasingskulder 21, 22 367 401

Derivatinstrument 21, 22 5 15

Avsättningar för pensionsförpliktelser 23 3 8

Övriga avsättningar 24 9 7

Uppskjutna skatteskulder 10 178 166

Övriga långfristiga skulder 22 65 64

Summa långfristiga skulder 2 511 2 524

Kortfristiga skulder

Kortfristiga leasingskulder 21, 22, 25 68 73

Derivatinstrument 21, 22 5 –

Leverantörsskulder 25 1 291 1 163

Skatteskulder 10 55 29

Övriga kortfristiga skulder 22, 25 179 342

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22, 25 433 378

Summa kortfristiga skulder 2 031 1 985

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 6 494 6 385

Scandi Standard årsredovisning 2021

Finansiella rapporter



Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

MSEK Not

Aktie-

kapital

Övrigt

tillskjutet

kapital

Säkrings-

reserv

Omräknings-

reserv

Balanserade

vinstmedel

Eget kapital

hänförligt till moder-

bolagets ägare

Innehav utan

bestämmande

inflytande

Summa

eget

kapital

Utgående balans den 31 dec 2019

1 727 –15 181 845 1 738 3 1 741

Ingående balans den 1 jan 2020 1 727 –15 181 845 1 738 3 1 741

Årets resultat 207 207 1 208

Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner 12 12 12

Kassaflödessäkringar 6 6 6

Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet –116 –116 –116

Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet 16 16 16

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat –1 –3 –4 –4

Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 5 –100 217 122 1 123

Utdelning – –2 –2

Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP) 15 15 15

Transaktioner med ägarna – 15 15 –2 13

Övriga förändringar

Utgående balans den 31 dec 2020 1 727 –10 81 1 077 1 875 1 1 876

Ingående balans 1 jan 2021

1 727 –10 81 1 077 1 875 1 1 876

Årets resultat 104 104 –1 103

Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner 42 42 42

Kassaflödessäkringar –1 –1 –1

Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet 70 70 70

Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet –14 –14 –14

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 0 –9 –8 –8

Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt –1 56 137 193 –1 192

Utdelning –81 –81 0 –81

Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP) –3 –3 –3

Återköp egna aktier –32 –32 –32

Transaktioner med ägarna –81 –35 –116 0 –116

Utgående balans den 31 dec 2021 1 646 –11 137 1 180 1 951 0 1 951

Scandi Standard årsredovisning 2021

Finansiella rapporter



MSEK Not 2021 2020

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Rörelseresultat 222 351

Justering för icke kassaflödespåverkande poster 354 424

Betalda finansiella poster netto 28:1 –69 –76

Betald inkomstskatt –56 –41

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändring i rörelsekapital 451 658

Förändringar av varulager och av biologiska tillgångar –60 –16

Förändringar av rörelsefordringar 64 13

Förändringar av rörelseskulder 158 146

Förändringar i rörelsekapital 162 143

Kassaflöde från den löpande verksamheten 613 801

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Företagsförvärv 28:2 –171 –104

Investeringar i nyttjanderättstillgångar –1 –2

Investeringar i materiella anläggningstillgångar –306 –355

Kassaflöden från investeringsverksamheten –478 –461

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån 28:4 – 60

Återbetalning av lån 28:4 –31 –55

Utbetalningar avseende amortering av leasingskulder 28:4 –84 –82

Utdelning –81 –

Återköp egna aktier

–32

–

Övrigt 29 –25

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –199 –102

Årets kassaflöde –63 238

Likvida medel vid periodens början 413 194

Kursdifferens i likvida medel 1 –19

Periodens kassaflöde –63 238

Likvida medel vid årets slut 28:3 350 413

Scandi Standard årsredovisning 2021

Finansiella rapporter



Moderbolaget Scandi Standard AB (publ) äger aktier i dotterföretag där verksam heten bedrivs. Denna







MSEK Not 2021 2020

Nettoomsättning – –

Rörelsekostnader 29 0 0

Rörelseresultat 0 0

Finansnetto 9 29

Resultat efter finansnetto 9 29

Koncernbidrag 2 –4

Skatt på årets resultat –0 –0

Årets resultat 10 25



MSEK Not 2021 2020

Årets resultat 10 25

Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt – –

Summa totalresultat för året 10 25



MSEK Not 31 dec 2021 31 dec 2020

29, 32

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Andelar i dotterföretag 31 938 533

Fordringar hos koncernföretag 32 – 405

Summa anläggningstillgångar 938 938

Omsättningstillgångar

Fordringar hos koncernföretag 12 27

Likvida medel 0 0

Summa omsättningstillgångar 12 27

SUMMA TILLGÅNGAR 950 965

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Bundna reserver

Aktiekapital 1 1

Fritt eget kapital

Överkursfond 645 727

Balanserade vinstmedel –27 –20

Årets resultat 10 25

Summa eget kapital 629 732

Kortfristiga skulder

Skatteskulder 0 0

Skulder till koncernföretag 32 320 233

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter – 0

Summa kortfristiga skulder 320 233

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 950 965

Scandi Standard årsredovisning 2021

Finansiella rapporter



MSEK

Not

Aktie-

kapital

Överkurs-

fond

Fritt eget

kapital

Summa eget

kapital

Eget kapital den 1 jan 2020 1 727 –20 707

Årets resultat 25 25

Utdelning – –

Eget kapital den 31 dec 2020 1 727 5 732

Eget kapital den 1 jan 2021 1 727 5 732

Årets resultat 10 10

Utdelning –81 –81

Återköp egna aktier –32 –32

Eget kapital den 31 dec 2021 1 645 –17 629



MSEK 2021 2020

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Rörelseresultat 0 0

Betalda finansiella poster netto 27 26

Betald inkomstskatt – –

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändring i rörelsekapital 27 26

Förändring av rörelsefordringar

–0

Förändring av rörelseskulder 91 –12

Kassaflöde från den löpande verksamheten 117 13

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Utlåning till dotterföretag – –

Utdelning –81 –

Återköp egna aktier –32 –

Betalt koncernbidrag –4 –14

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –117 –14

Årets kassaflöde 0 0

Scandi Standard årsredovisning 2021

Finansiella rapporter

Not 1 Redovisningsprinciper 69

Not 2 Viktiga bedömningar, uppskattningar och

antaganden för redovisningsändamål 75

Not 3 Segmentsrapportering 76

Not 4 Intäkternas fördelning 77

Not 5 Anställda och personalkostnader 78

Not 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella

och immateriella anläggningstillgångar samt

 81

Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 81

Not 8 Finansiella intäkter och kostnader 82

Not 9 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet 82

Not 10 Skatt 82

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar 84

Not 12 Materiella anläggningstillgångar 85

Not 13  85

Not 14 Andelar i intresseföretag 86

Not 15 Långfristiga finansiella tillgångar 86

Not 16 Biologiska tillgångar 86

Not 17 Varulager 86

Not 18 Kundfordringar och övriga fordringar 87

Not 19 Kortfristiga räntebärande tillgångar

och likvida medel 87

Not 20 Eget kapital 88

Not 21 Räntebärande skulder 89

Not 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 89

Not 23 Pensioner 93

Not 24 Övriga avsättningar 95

Not 25 Leverantörsskulder och övriga skulder 95

Not 26 Transaktioner med närstående 95

Not 27 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 95

Not 28  96

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

Not 29 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 97

Not 30 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 97

Not 31 Andelar i dotterföretag 97

Not 32 Finansiella instrument 97

Not 33 Förslag till vinstdisposition 97

Noter till koncernens och moderbolagets



Noter till koncernens finansiella rapporter

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter



Not 1 

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upp-

rättandet av denna årsredovisning beskrivs översiktligt i denna

not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som

koncern. I de fall moderbolaget tillämpar andra principer än

koncernen anges dessa principer under en särskild rubrik.

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Scandi Standards koncernredovisning har upprättats i enlighet med

International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de anta-

gits av EU och enligt årsredovisningslagen. IFRS innefattar även

International Accounting Standards (IAS) och tolkningar från IFRS

Interpretations Committee (IFRS IC). Utöver årsredovisningslagen

-

mendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med





Scandi Standard tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid

värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller derivatinstru-



verkligt värde via resultaträkningen” samt för biologiska tillgångar,

-



tillgångar och skulder till verkligt värde. Anläggningstillgångar och

långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som

förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat

från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder

består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas

eller betalas inom tolv månader räknat från balans dagen.

Det förekommer att totalsumman i tabeller och räkningar inte



delrad ska överensstämma med sin ursprungskälla och därför kan

avrundningsdifferenser uppstå.

Standarder, ändringar och tolkningar godkända av EU

som koncernen tillämpar och som trätt i kraft 2021.

Ändrade redovisningsprinciper





ställning eller resultat.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats

-





darder och tolkningar förväntas inte ha en väsentlig inverkan på



varande eller kommande perioder.

ANVÄNDNING AV ANTAGANDEN OCH BEDÖMNINGAR

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedöm-

ningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångar

och skulder respektive intäkter och kostnader samt lämnad infor-

-

ningar och antaganden. De områden där bedömningar och anta-



beskrivna i not 2.

KONCERNREDOVISNING

Koncernens bokslut omfattar bokslut för moderbolaget och samt-



Moderbolaget

Moderbolaget redovisar innehav i koncernföretag till anskaff nings-



skrivningar.

Dotterföretag

Dotterföretag omfattar alla de företag över vilka bolaget utövar

kontroll. Koncernen kontrollerar ett företag när koncernen är expo-

nerad för, eller har rätt till, den rörliga avkastningen från sitt innehav





till fullo från det datum då kontrollen överförs till koncernen.

Konsolideringen upphör från det datum då kontrollen upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden.

Anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget utgörs av

kontant belopp och det verkliga värdet på betalning med apport-

egendom. Värdet på den förvärvade nettotillgången, det egna

kapitalet i bolaget, bestäms utifrån en värdering av förvärvade

tillgångar, skulder och eventualförpliktelser till verkliga värden vid

förvärvstidpunkten. Dessa verkliga värden utgör koncernens

anskaffningsvärden. Överstiger anskaffningsvärdet för andelarna



-

mässig Goodwill.

Huruvida en minoritetsandel av Goodwill ska värderas och



anskaffningsvärdet det slutligen fastställda verkliga värdet på netto-

tillgångarna redovisas skillnaden direkt i resultat räkningen. Förvärvs-

relaterade kostnader redovisas löpande i resultaträkningen.

Samtliga koncerninterna transaktioner, såväl fordringar och

skulder som intäkter och kostnader samt orealiserade resultat,

elimineras i sin helhet.

Intresseföretag





koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna.

Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden

och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av

förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för

Belopp i MSEK om inget annat anges.



Huvudkontorets adress är Strandbergsgatan 55. Organisationsnumret är 556921–0627.

Koncernens verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen och i not 3, Segments rapportering.



Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

dotterföretag, och redovisat värde för intresseföretagen inkluderar



andel i det resultat efter skatt som uppkommit i intresseföretaget



av koncernmässiga värden, redovisas i en egen post i resultat-

räkningen och inkluderas i rörelseresultatet. Resultatandelen

beräknas utifrån Scandi Standards kapitalandel i intresseföretaget.

Kapitalandels metoden innebär att det i koncernen redovisade

värdet på andelarna i intresseföretagen motsvaras av koncernens

andel i intresseföretagens egna kapital med tillägg för eventuella



Orealiserade vinster och förluster som inte innebär ett ned-

skrivningsbehov, elimineras i förhållande till koncernens innehav



Omräkning av utländska koncernföretag

Balansräkningar och resultaträkningar i samtliga koncern företag,

med annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, räknas om



• Tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen per

respektive bokslutsdag som redovisas i balansräkningen.

• Intäkter och kostnader räknas om till genomsnittskursen för

respektive år som redovisas i resultaträkningen och rapport över

totalresultatet.

• Alla omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas som



resultatet.

I de fall nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkrats med



uppstår vid omräkning av dessa instrument i rapporten över total-

-

lerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser på even-

-

vesteringen i bolaget, som en del i redovisat realisations resultat.



förvärv av en utländsk verksamhet behandlas som tillgångar och

skulder i den utländska verksamheten och omräknas enligt

samma principer som verksamheten.

Transaktioner och balansposter i utländsk valuta

De olika enheterna inom koncernen redovisar i den valuta som



är verksamt (den funktionella valutan).

Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor (SEK),

som är moderbolagets funktionella valuta och rapporterings valuta.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta

enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.

Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balans-



uppkommer vid sådan omvärdering, samt vid betalning av trans-

aktionen, redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser som

uppkommer vid omvärdering av poster som utgör säkringstrans-



redovisas dock i övrigt totalresultat. Vinster och förluster på rörel-

sens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom





Valutakursdifferenser på fordringar som utgör en utvidgad

investering i dotterföretag redovisas via övrigt total resultat på

samma sätt som omräkningsdifferenser avseende investeringar



Koncernens viktigaste valutor, utöver SEK, 2021

SEK Genomsnittskurs Balansdagens kurs

DKK 1,3641 1,3753

NOK 0,9980 1,0254

EUR 10,1449 10,2269

SEGMENTSRAPPORTERING

Redovisade rörelsesegment överensstämmer med den interna

rapportering som lämnas till högsta verkställande beslutsfattaren,

som är den som tilldelar resurser och bedömer rörelsesegmen-







Rörelsesegmenten överensstämmer med koncernens opera-







funktioner redovisas som Övrigt. Ytterligare beskrivning av



Segmenten ansvarar för sitt rörelseresultat och de tillgångar

och skulder som används i den egna verksamheten, det operativa

kapitalet. Finansiella poster och skatter ligger inte inom segmen-

tens ansvar utan redovisas centralt för koncernen. Samma redo-

visningsprinciper används inom segmenten som för koncernen



tillämpas endast på koncernnivå).

Transaktioner mellan segmenten och även gentemot övrig

verksamhet görs till marknadsmässiga villkor.

INTÄKTER

Nettoomsättning











från andra åtaganden i ett avtal utgör ett prestations åtagande.





bedömer att denna tidpunkt i huvudsak inträffar vid leverans till

kund i enlighet med aktuella leveransvillkor i ingångna avtal.

Intäkter redovisas till transaktionspris, vilket utgörs av den



-

aktionspriset beaktas främst eventuella rabatter men även eventu-





eventuell nedskrivning av en ersättning görs enligt IFRS 9 och

kreditförlusten redovisas som nedskrivning i resultaträkningen.

Betalning sker utifrån överenskomna betalningsvillkor i ingångna

avtal, vilket i normal fallet sker vid en tidpunkt som inträffar efter det

att leverans har skett. .



huvudaktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från



mervärdesskatt eftersom koncernen inte uppbär skatten för egen

räkning utan agerar ombud för staten.

Övriga intäkter

Som övriga intäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför



intäkter, försäkringsersättningar och realisationsvinster på

materiella anläggningstillgångar. I övriga intäkter ingår valutakurs-

vinster avseende rörelserelaterade fordringar och skulder, vilka

uppstår vid omräkning till balansdagens kurs och vinst på derivat

som inte säkringsredovisas. Därutöver redovisas andra intäkter

och vinster från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga

verksamhet.

LÅNEUTGIFTER

Låneutgifter som kan hänföras till investeringar i anläggningar,

som tar minst 12 månader att färdigställa och där investerings-

beloppet uppgår till minst 100 MSEK, aktiveras som en del av

investeringsbeloppet. Övriga låneutgifter kostnadsförs i den

period de hänför sig till.

Not 1 Redovisningsprinciper forts.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

SKATT



skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den under-

liggande transaktionen redovisas i övrigt total resultat, då tillhörande

skatt också redovisas i övrigt total resultat. Aktuell skatt är skatt som

ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. I aktuell skatt ingår även





alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skatte-

mässiga värdet och det redovisade värdet på tillgångar och skul-



med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslu-

-

ende temporära skillnader som hänför sig till andelar i dotter- och

intresseföretag redovisas inte, då Scandi Standard i samtliga fall



sannolikt att återföring sker inom en snar framtid.



skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det

bedöms sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatte-

utbetalningar i framtiden.





och berörda bolag har en legal rätt att kvitta skattefordringar mot

skatteskulder.

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

En immateriell anläggningstillgång redovisas när tillgången är



framtida ekonomiska fördelar. Immateriella tillgångar som Goodwill,



värderas normalt i samband med bolagsförvärv. Utgifter för internt

genererade varumärken, kundrelationer liksom internt genererad

Goodwill, redo visas i resultaträkningen som kostnad då de upp-

kommer.

Goodwill

Goodwill utgör det värde varmed förvärvspriset överstiger verkligt

värde på de nettotillgångar som koncernen förvärvat i samband

med ett rörelseförvärv. Värdet på Goodwill hänförs till de kassa-

genererande enheter inom ett rörelsesegment, som förväntas bli



Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumule-



nedskrivningsbehov. Nedskrivning av Goodwill återförs inte.

Goodwill som uppstår vid förvärv av intresseföretag inkluderas

i redovisat värde på intresseföretaget och nedskrivningstestas

som en del av värdet på det totala innehavet i intresseföretaget.



kvarvarande redovisat värde på den Goodwill som är hänförlig till



Varumärken

Värdet på varumärken redovisas till anskaffningsvärde efter even-

tuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Varumär-



årligen vad gäller nedskrivningsbehov, på motsvarande sätt som

för Goodwill. Konsumentvarumärken som Scandi Standard avser

fortsätta använda under överskådlig tid framåt och som har ett

-







Varumärken inom segment Sverige, Danmark och Norge har



inte fastställts. Varumärken inom segment Irland har en bedömd



Kund- och leverantörsrelationer





bedöms utifrån övervärdesmetoden (Multi Period Excess Earning)

samt eventuell annan relevant information och redovisas till

anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar

och ackumulerade nedskrivningar.







Forskning och utveckling

Någon forskning bedrivs inte inom koncernen. Utgifter för utveck-

ling redovisas som immateriell tillgång endast under förutsättning



att den bedöms ge framtida ekonomiska fördelar, att anskaff-

ningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och

att utvecklingsarbetet är mer omfattande. För närvarande innebär

detta att samtliga utgifter för utveckling av kommersiella produk-

ter och liknande kostnadsförs när de uppstår. Utgifter för utveck-





-



med IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) publicerade

agenda beslut i april 2021 om ”cloud computing arrangement

-

gramvara i en molnbaserad lösning. Detta kommer att innebära

-

vara i molnbaserade lösningar som uppkommer under 2022 och



immateriella tillgångar, utan dessa kostnader kommer att behöva



anpassning utförs.

-

period på 5 till 10 år.

Nedskrivningar



skrivs inte av utan prövas årligen, eller oftare vid indikation, avse-

ende eventuellt nedskrivningsbehov. Det redovisade värdet på



tillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation på att

tillgångarnas värde minskat så att det föreligger ett nedskrivnings-

behov. För dessa tillgångar, liksom för tillgångar med obestämbar



återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs verkliga värde,



Nedskrivning görs till återvinningsvärdet om detta understiger



om skälen till den tidigare nedskrivningen inte längre föreligger.

Nedskrivningen återförs dock högst till ett belopp som motsvarar

tillgångens bokförda värde om den inte hade skrivits ned under



För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genere-



genererande enhet som tillgången tillhör. Goodwill hänförs alltid



genererat Goodwill.



bedömda framtida kassaflöden som förväntas uppstå när till-

-





till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad



MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde

med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella acku-

mulerade nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som

direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, inklusive effekten



utländsk valuta. Utgifter för inkörning och intrimning som är nöd-

vändiga för att få tillgången i förutbestämt skick inkluderas i

anskaffningsvärdet. Vid stora investeringar, där det totala

Not 1 Redovisningsprinciper forts.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

investeringsvärdet uppgår till minst 100 MSEK och investerings-

-

nadstiden i tillgångens anskaffningsvärde.

Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång

ökar anskaffningsvärdet endast om det är troligt att koncernen



andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period

de uppkommer.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar



därför inte av. Avskrivning på övriga materiella anläggningstill-

gångar baseras på anskaffningsvärden med avdrag för beräknat









period som väsentligt avviker från resten av tillgången, skrivs av







 

Fastighetsinventarier 10–25 år

Maskiner, tekniska anläggningar 5–20 år

  

Fordon 5–10 år

Kontorsutrustning 5–10 år

NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR

-

-





redovisas. Undantag, enligt de lättnadsregler som tillåts i standar-

den och som koncernen har tillämpat, utgörs av kortfristiga leasing-

avtal (kortare än ett år) och leasingavtal med lågt underliggande

värde (riktmärke under 50 KSEK). Dessa redovisas separat. De

kortfristiga leasingavtal och leasing av tillgångar med lågt under-







Då ett kontrakt har befunnits vara ett leasingavtal så ska,





eventuella leasingavgifter som erlades på eller före inlednings-

dagen plus eventuella initiala direkta utgifter och en uppskattning

av kostnader för att återställa underliggande tillgång.

Leasingskulden uppskattas initialt till nuvärdet av utestående



leasingavtalet eller, om denna ränta inte kan bestämmas lätt,

koncernens marginella låneränta. I allmänhet använder koncernen

sin marginella upplåningsränta som diskonteringsränta. Ränte-

kostnader redovisas separat. Leasingskulden inkluderar nuvärdet



• fasta avgifter

• variabla leasingavgifter som beror på ett index eller pris, initialt



• belopp som förväntas betalas ut enligt restvärdesgarantier

• lösenpriset för en option att köpa om leasetagaren är rimligt

• 

• straffavgifter som utgår vid förtida uppsägning av leasingavtalet,

om leasingperioden återspeglar att leasetagaren kommer att



När leasingavtalets längd fastställs, beaktar företaget tillgänglig





leasingavtalet. Förlängningsoptioner inkluderas endast i leasing-





leasingavtalet inkluderas endast i leasingperioden om lease-



Omvärdering av leasingskulder sker när förändringar i framtida

leasingavgifter uppkommer, genom förändring av index, pris eller

om koncernen ändrar sin bedömning av om den kommer att utöva

ett köp, förlängning eller avsluta leasingavtalet. Omvärderings-

beloppet för leasingskulden redovisas därvid också som en







-

skulden och eventuellla nedskrivningar. Avskrivningar och

nedskrivningar redovisas separat.



intäkterna separat, se not 13.

ANLÄGGNINGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING,

VERKSAMHETER UNDER AVYTTRING





vid en beloppsgräns på 5 MSEK.

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Biologiska tillgångar ska värderas och redovisas till verkligt värde











-

omkostnader.







-

-



innehas använts.

VARULAGER

Varulager värderas enligt IAS 2, till det lägsta av anskaffnings-

-



ut) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för egen-

tillverkade varor innefattar råmaterial, direkt lön, andra direkta

kostnader och produktionsrelaterade omkostnader, baserade på

normal produktionskapacitet. Lånekostnader ingår inte i lager-

-

priset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade



FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen

inkluderar likvida medel, kundfordringar, värdepapper, låneford-

ringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument.

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen när avtal ingåtts.



Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen på likviddag

eller när de förfaller. Finansiella skulder tas bort från balans-

räkningen på likviddag eller när de avvecklas på annat sätt.



kategorier; verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värde via

övrigt totalresultat eller upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar



och där dessa kassaflöden endast utgör kapitalbelopp och ränta,



till upplupet anskaffningsvärde. Det bokförda värdet av dessa

Not 1 Redovisningsprinciper forts.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter



-









verkligt värde, värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat.

Ränteintäkter, nedskrivningar och valutakursdifferenser redovisas

till verkligt värde via resultaträkningen medan övriga verkligt värde-

förändringar redovisas i övrigt totalresultat. Tillgångar som inte



via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde via resultaträk-

ningen. Finansiella skulder redovisas normalt till upplupet anskaff-

ningsvärde. Tilläggsköpeskilling i samband med förvärv av verk-

samhet och som skall avräknas i kontanta medel redovisas till

verkligt värde via resultaträkningen.

Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster

som är kopplade till tillgångar redovisade till upplupet anskaff-

ningsvärde och tilllgångar redovisade till verkligt värde via övrigt

totalresultat. Koncernen redovisar en kreditreserv för sådana

-

fordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kredit-

reservering, d.v.s. reserven kommer att motsvara den förväntade

förlusten över hela fordringens livslängd. För att uppskatta de

förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats base-

rat på kreditriskegenskaper samt antal dagar i förhållande till

förfall. Koncernen använder sig dessutom av framåtblickande

variabler för att bedöma de förväntade kreditförlusterna. Ford-

ringar som inte är kundfordringar fördelas i tre grupper. För den

första gruppen bedöms förväntad kreditrisk utifrån risken för

fallissemang inom de närmaste 12 månaderna. Om en bedömning

görs att kreditrisken för en fordran ökat väsentligt sedan första

redovisningstillfället går fordran över till grupp två där bedöm-

ningen av den förväntade kreditrisken baseras på risken för

fallisse mang under fordringens hela återstående löptid. Om en

-

ning görs av förväntat återvinningsvärde.

Scandi Standard har uppdaterat säkringsdokumentationen



ska bedömas vara effektiva under säkringens kvarvarande löptid.





säkringskvoten ska vara i enlighet med bolagets säkringsstrategi

samt att kreditrisk inte får vara den dominerande orsaken till

säkringsinstrumentets värdeförändring.

Derivatinstrument och säkringsredovisning





-

siella ställning från kortsiktiga valutarörelser. Ränteswappar ingås



och minska osäkerheten i framtida räntekostnader.

Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och resultatet av

omvärderingen påverkar resultaträkningen. I de fall derivat-

-

modellen är en kassaflödessäkring eller säkring av nettoinveste-

ringar redovisas den effektiva delen av omvärderingseffekten i

övrigt totalresultat. Säkringsredovisning tillämpas om vissa krite-

rier, vad gäller dokumentation av säkringsrelationen och dess



Finansiella instrument som är säkringsinstrument säkrar

antingen en tillgång eller en skuld, en nettoinvestering i utlands-

verksamhet eller prognostiserade framtida kassaflöden.



nettoinvesteringar och säkring av verkligt värde. Scandi Standard

tillämpar för närvarande endast kassaflödessäkring och säkring

av nettoinvesteringar.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring är en säkring som ingås för att minska risken

för resultatpåverkan från förändringar i framtida kassaflöden. De

framtida kassaflöden som säkras ska bedömas ha en hög sanno-

likhet att inträffa. Den del av säkringsinstrumentets värdeföränd-

ring som bedöms vara effektiv redovisas via övrigt totalresultat till

eget kapital och eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträk-

ningen. När resultatet av den säkrade posten påverkar resultat-

räkningen överförs resultatet från säkringsinstrumentet från övrigt

totalresultat till resultaträkningen.

Scandi Standard tillämpar kassaflödessäkring för valutarisker

-



Säkring av nettoinvesteringar

Säkring av nettoinvesteringar är säkringar som ingås för att

minska effekterna av valutarelaterade omräkningsdifferenser

avseende investeringar i utlandsverksamhet. Scandi Standard

säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamhet med upplåning i

motsvarande valuta. Omräkningseffekter relaterade till denna

redovisas via övrigt totalresultat till det egna kapitalet. Resultat





Moderbolaget

-

ningsvärdemetoden. Moderbolaget tillämpar reglerna i RFR2 och

således inte IFRS 9. Vad gäller räntebärande tillgångar och skulder

överensstämmer moderbolagets praxis i allt väsentligt med vad



lämnas för moderbolaget.

Fastställande av verkligt värde

Verkligt värde för valutaterminer beräknas utifrån på balansdagen

gällande terminskurser för återstående löptid. Verkligt värde för

ränteswappar beräknas baserat på diskontering till relevant ränte-

kurva av swapparnas framtida kassaflöden.



kontering av framtida kassaflöden till relevant marknadsränta





stigande tre månader, eller då marknadsvärdet inte kan bestäm-

mas, antas verkligt värde överensstämma med anskaffnings-



AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas enligt IAS 37, när Scandi Standard har ett



och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att

fullgöra åtagandet. Som avsättning redovisas det belopp som enligt

bästa bedömning beräknas utgå för att reglera åtagandet på

balansdagen. Vid långfristiga, väsentliga belopp görs en nuvärdes-







kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för

framtida rörelseförluster.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensioner

Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19. Inom Scandi



pensionsplaner, varav de flesta är fonderade.

I avgiftsbestämda pensionsplaner betalar bolaget fastställda







I förmånsbestämda pensionsplaner anges ett belopp för den

pensionsförmån en anställd ska erhålla efter pensioneringen,



Koncernens bolag bär risken för att de utfästa ersättningarna

Not 1 Redovisningsprinciper forts.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

utbetalas. Förvaltningstillgångar i fonderade planer kan bara

användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen.

Den skuld som redovisas i balansräkningen utgör nettot av

beräknat nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen och

verkligt värde på balansdagen på förvaltningstillgångarna knutna

till förpliktelsen i pensionsstiftelse eller på annat sätt.

Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmåns-

bestämda pensionsplaner beräknas enligt den så kallade





vilka ökar deras rätt till framtida ersättning. Bolagets åtagande

beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av

nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonte-

ringsräntan som används motsvarar räntan på förstklassiga

företagsobligationer med en löptid som motsvarar den genom-



några sådana obligationer på marknader används statsobligatio-

ner. För svenska planer, som utgör den absoluta merparten av

förmånsbestämda pensionsplaner, används en ränta som mot-

svarar räntan på förstklassiga bostads obligationer. Dessa obliga-

tioner bedöms likvärdiga med företags obligationer då de har en



diskonteringsräntan.

Vid fastställandet av den förmånsbestämda förpliktelsens

nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det

uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen



antagandet, eller att de aktuariella antagandena ändras. Dessa

aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Särskild löneskatt beräknas på mellanskillnaden mellan

pensionsförpliktelse fastställd enligt IAS 19 och pensions-



personer. Den beräknade framtida löneskatten inkluderas i

redovisad pensionsskuld. Avsättningen nuvärdesberäknas inte.

Förändringen i avsättningen redovisas, till den del den avser

aktuariella vinster eller förluster, i övrigt totalresultat.

Ersättningar vid uppsägning

Avsättning för kostnader i samband med uppsägning av personal

redovisas endast om bolaget är förpliktigat att avsluta en anställning



uppmuntra till frivillig avgång. Beräknat avgångsvederlag redovisas



Långsiktiga incitamentsprogram







öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktie-

ägare.

Programmen är aktiebaserade och innebär att prestations-

aktierätter ska tilldelas utan kostnad till deltagarna i förhållande till

en fastställd procentsats av deras fasta lön.

Redovisning sker i enlighet med IFRS 2, Aktiebaserade ersätt-

ningar. De redovisningsmässiga kostnader som uppkommer i

enlighet med IFRS 2, fastställs vid tidpunkten för tilldelning av







-

grammet redovisas som ett kontant reglerat instrument.

Säkring av åtaganden enligt långsiktiga incitamentsprogram





till LTIPs förvärvar bolaget egna aktier.

De återköpta aktierna minskar koncernens egna kapital och

beaktas vid beräkning av vinst per aktie (”EPS”).

Rörlig lön

Avsättningar för rörlig lön kostnadsförs löpande i enlighet med den

ekonomiska innebörden i aktuella avtal.

STATLIGA STÖD



resultaträkningen när det föreligger rimlig säkerhet att de villkor



stödet kommer att erhållas. Stödet periodiseras i resultaträkningen

över samma perioder som koncernen redovisar kostnader för

relaterade utgifter som stödet är avsett att kompensera för. Bidrag

som är hänförliga till tillgångar redovisas som en reduktion av de

aktuella tillgångarnas redovisade värden. I de fall ett statligt stöd

varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation



KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT

Moderbolaget







vilket innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag

redovisas som en bokslutsdisposition.

Utbetalda aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar, i den

-

ägartillskott direkt mot eget kapital.

NÄRSTÅENDE





är såväl koncernen som moderbolaget närstående till sina

intresse företag, vilka således omfattar både de direkt och indirekt

ägda bolagen.





Ledamöterna i koncernledningen har genom sin rätt att delta



över moderbolaget och koncernen och är därmed att betrakta som

närstående.

Not 1 Redovisningsprinciper forts.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 2 

Upprättandet av årsredovisningen enligt IFRS baseras i många fall

på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antagan-

den när de redovisade värdena på tillgångar och skulder fastställs.

Dessa uppskattningar baseras på tidigare erfarenheter och de

antaganden som görs bedöms vara rimliga och realistiska med

-

-

ningarna och uppskattningarna.

Uppskattningar och underliggande antaganden ses över regel-

bundet. Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar

redovisas under den period då ändringen inträffar, om ändringen

endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs

samt i framtida perioder, om ändringen påverkar både aktuell period

och framtida perioder.

-

principer där sådana uppskattningar och antaganden förväntas ha



resultat. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hän-



Nedskrivning av Goodwill och övriga tillgångar

Nedskrivning av Goodwill, och andra immateriella tillgångar med

-





verksamhet. Värdet på koncernens Goodwill och övriga immate-

riella anläggningstillgångar uppgick vid årets utgång till 1 797

(1 766) MSEK, vilket motsvarar 28 (28) procent av koncernens

balansomslutning. Nedskrivning av övriga tillgångar prövas så



tillgången är lägre än det redovisade värdet.

I de flesta fall uppskattas värdet på tillgångarna med tillämpning

av nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden. Det

framtida kassaflödet baseras på antaganden utifrån bolagsledning-

ens bästa uppskattning av de ekonomiska förutsättningar som

kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd.



det redovisade värdet.

De diskonteringsfaktorer som används vid beräkning av nuvär-

det av de förväntade framtida kassaflödena är de uppskattade,

aktuella vägda kapitalkostnaderna (WACC), som vid tidpunkten är

fastställda att gälla inom koncernen, för de marknader där de kassa-

genererande enheterna bedriver verksamhet.

Andra uppskattningar avseende förväntade framtida utfall, och



tillgångarna än de som här tillämpats. Nedskrivningar kommen-



Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder









framtida beskattningsbara vinster. Andra antaganden avseende

utfallet på dessa framtida beskattningsbara vinster, liksom för-





För information om beloppen, se not 10.

Pensioner

Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensions-

planer baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om

diskonteringsräntor, framtida löneökningar, inflation och demogra-



antagandet, baseras på marknadsmässig avkastning på först-

klassiga bolagsobligationer, nämligen bostadsobligationer med

lång löptid och där räntan extrapolerats att motsvara pensions-

planens förpliktelser. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet

-

ränta ger omvänd effekt. En minskning av diskonteringsräntan

med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med

cirka 6 (7) MSEK medan en ökning av räntan med 0,25 procent-

enheter skulle minska förpliktelsen med cirka 6 (7) MSEK.

För information om beloppen, se not 23.

Biologiska tillgångar



-

lingar. Dessa tillgångar värderas och redo visas till verkligt värde med



-







värde med cirka 1 (1) MSEK.

För information om belopp och förändringar, se not 16.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 3 

INFORMATION OM RÖRELSESEGMENT

Räkenskapsåret, jan 1–dec 31

MSEK

  

Summa Koncern

2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020

Nettoomsättning 7 611 7 619 2 112 1 911 377 411 10 101 9 940

Justerat rörelseresultat 110 333 138 95 –35 –18 213 410

Jämförelsestörande poster

– –7 – – 9 –52 9 –59

Rörelseresultat 110 326 138 95 –26 –70 222 351

Varav resultatandel i intresseföretag 2 2 – – – – 2 2

Finansiella intäkter 2 0

Finansiella kostnader –83 –91

Skatt på årets resultat –37 –52

Årets resultat 103 208

Övriga upplysningar

Tillgångar 4 737 4 663 958 1 027 192 191 5 887 5 881

Andelar i intresseföretag 46 43

Ofördelade tillgångar 561 461

SUMMA TILLGÅNGAR 4 737 4 663 958 1 027 192 191 6 494 6 385

Skulder 1 363 1 142 374 417 920 1 087 2 658 2 646

Ofördelade skulder 1 884 1 863

Eget kapital 1 951 1 876

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 363 1 142 374 417 920 1 087 6 494 6 385

Nettoinvesteringar 284 306 13 29 9 20 306 355

Av- och nedskrivningar –315 –290 –49 –47 –14 –14 –378 –350

Varav elimineringar av gemensamma gruppkostnader i året om 266 (220) MSEK.





Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 3 Segmentsrapportering forts.

Scandi Standards verksamhet är operativt indelad i segmenten

Ready-to-cook, Ready-to-eat och övrigt

Koncernens operativa struktur är en integrerad matrisorganisa-

tion, dvs chefer hålls ansvariga för både länder och produktseg-

ment. En central del av strategin för fortsatt tillväxt och värde-













stor del representerar olika kompetenskrav och produktionspro-

cesser. Under 2020 genomförde Scandi Standard en omfattande



ökat fokus på dessa två rapporteringssegment kommer att för-





-

nisation anpassats, inklusive interna rapporterings- och besluts-

-

-





affärsverksamhet.



avsättningar till skatter, samt omvärderingseffekter vid värdering



(enligt IAS 19) ligger hos koncerngemensamma funktioner och

fördelas inte på segmenten.

Segment Ready-to-cook (RTC): utgör koncernens största









och Storhushåll, på både inhemska marknader och exportmarkna-

der. I segmentet ingår produktionsanläggningar för RTC i alla fem

länder, foderverksamheten på Irland, produktion av konsumentägg

i Norge och kläckeriverksamhet i Sverige. Nettoomsättning för



Not 4 

MSEK 2021 2020

Nettoomsättning

 10 101 9 940

Summa 10 101 9 940

Övriga rörelseintäkter

Realisationsvinster 1 0

 2 0

Statliga stöd 0 0

 8 7

Försäkringsersättning 1 7

Övrigt 6 7

Summa 18 21

Statliga stöd har erhållits om 7 (20) MSEK och av dessa har 0 (0)

MSEK redovisats som intäkt och 7 (20) MSEK som en reducering

av kostnad. Det statliga stödet är hänförligt till Covid-19-pandemin





Nettoomsättning (extern försäljning) till kundens hemvist

MSEK 2021 2020

Sverige 2 926 2 908

Norge 1 847 1 671

Irland 1 768 1 862

Danmark 1 611 1 563

Finland 664 594

 442 447

Storbritannien 189 228

Övriga Europa 592 503

Övriga världen 63 165

Summa 10 101 9 940

Under 2021 var det en av Scandi Standards kunder som stod för

mer än 10 procent av koncernens totala nettoomsättning.

Kundens nettoomsättning uppgick till 1 340 (1 227) MSEK.

Segment Ready-to-eat (RTE): utgörs av produkter som har

tillagats vilket innebär att de kan konsumeras direkt eller efter

-





Restaurang och Storhushåll, och en del av produktionen exporte-

ras. I segmentet ingår tre egna produktionsanläggningar för RTE

-





eat inkluderar det integrerade resultatet för koncernen utan interna

vinstpåslag.

Segment övrigt: utgörs av ingredienser som utgör överskotts-

produkter främst avsedda för andra ändamål än livsmedelsan-









Övrigt är tillräckligt stor för att utgöra sitt eget segment.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 5 

Medeltal anställda 2021

varav

kvinnor 2020

varav

kvinnor

Koncernen

Sverige 997 38% 922 37%

Danmark 911 39% 856 39%

Norge 312 62% 322 54%

Irland 749 46% 937 47%

Finland 246 56% 183 46%



3 215 44% 3 220 43%

Det finns inga anställda i moderbolaget.

Personalkostnader MSEK 2021 2020

 32 39

 3 21

Löner och ersättningar, övriga anställda 1 651 1 662

Sociala kostnader 220 226

Pensionskostnader

95 94

Övriga personalkostnader 50 62

Aktiverade personalkostnader

–5 –15

Summa 2 041 2 067





Könsfördelning i bolagsledningen

Koncernen Moderbolaget

Andelen kvinnor, % 2021 2020 2021 2020

 21 14 33 14

Övriga ledande befattningshavare 28 27 – –

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare



befattningshavare. Med ledande befattningshavare avses i dessa



verkställande direktören eller CFO rapporterande cheferna i bolaget

eller andra koncernbolag som också ingår i koncernledningen

-

avtal eller konsultavtal med bolaget eller ett koncernbolag.

Löner och andra anställningsvillkor ska vara adekvata för att



kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad.

Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast

lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade



Principer för fast lön



marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens

ansvar, kompetens och prestation.





arvode kunna utgå.

Principer för rörlig lön



rörlig lön (dvs. kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras







-

ningen såvitt avser rörlig lön till den verkställande direktören. Den

verkställande direktören är ansvarig för bedömningen såvitt avser

rörlig lön till andra ledande befattningshavare. Rörlig lön ska inte

överstiga 75 procent av den fasta lönen (med fast lön avses fast



måner och liknande).

Principer för aktierelaterade incitamentsprogram

Bolagsstämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram

såsom aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade



-

skapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och

bolagets aktieägare.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 5 Anställda och personalkostnader forts.

Principer för pensioner, lön under uppsägningstid

och avgångsvederlag

-

rade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som

gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd.

Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till

högst 25 procent av den årliga fasta lönen om inte annat gäller

enligt tillämpliga kollektivavtal.

Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive

ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska samman-

taget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två

år. Det totala avgångsvederlaget för ledande befattningshavare

ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående

månaderna fram till rådande pensionsålder i respektive land.

Principer för avvikelser från riktlinjerna



-

rens maximala kortfristiga rörliga ersättning, som under 2022 kan

-





bäst lämpad för sin befattning.





motiverar det och om ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose

bolagets lång siktiga intressen och hållbarhet eller för att säker-

ställa bolagets ekonomiska bärkraft.

Rörlig lön

Scandi Standard har ett övergripande program för rörlig lön för

ledande befattningshavare, lokala ledningsgrupper och andra





Rörlig lön kostnadsförs löpande efter förväntad utbetalning.

Pensioner



annat är reglerat i lokala avtal eller i andra regleringar. Scandi

Standards verkställande direktör erhåller en avgiftsbestämd pension

med en premie om 15 procent av den pensionsgrundande lönen.



innebär en maximal premie om 25% av pensions grundande lön.

Övriga anställda:

I Sverige omfattas anställda av förmånsbaserad eller premie-



alternativ lösning.

I Danmark sker avsättning till pensioner med 12 eller 15 procent

av den pensionsgrundande lönen.

I Norge baseras pensionsavsättningarna på avtal om individuella

avgiftsbestämda pensionsplaner, med premier på mellan 3 och



I Irland sker avsättning till pensioner med 9 till 20 procent av

den pensionsgrundande lönen.

I Finland sker avsättning till pensioner med 5 till 25 procent av

den pensionsgrundande lönen.

Avgångsvederlag och andra förmåner

Avgångsvederlag/uppsägning

För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om sex månader

från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid

uppsägning från bolagets sida erhålls avgångsvederlag motsva-

rande tolv månaders ersättning. Avgångsvederlaget är inte semes-



månad efter det att uppsägningstiden avslutats. Övriga ledande

befattningshavare har en uppsägningstid om 3–6 månader vid

uppsägning på egen begäran och 6–12 månader på bolagets

begäran. Vissa ledande befattningshavare har konkurrensklausul



ska betalas till bolaget som ersättning vid brott mot denna klausul.

Övriga förmåner

-



enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver kan ledande befatt-





förliga till sådana förmåner får uppgå till högst tio procent av den

årliga fasta lönen.

Långsiktigt incitamentsprogram

LTIP 2018 avslutades under 2021 och innebar att 245 227 aktier

med ett samman taget marknadsvärde om 16 MSEK tilldelades

deltagarna i programmet. Deltagare i programmen utgörs av



-



• LTIP 2020, för 33 deltagare och ursprungligen med maximal

tilldelning om 460 361 aktier.

• LTIP 2021, för 33 deltagare och ursprungligen med maximal

tilldelning om 432 648 aktier.



incitamentsprogram för 2022 (LTIP 2022) för ledande befattnings-



koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemen-

skapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare. LTIP 2022

behåller komponenter från de långsiktiga incitamentsprogram



i Scandi Standard-aktier i förhållande till en procentandel av delta-



del tagarna rätt till en (1) Kvarhållningsaktierätt som är föremål för

fortsatt anställning och två (2) Prestationsaktierätter som var och



programmets löptid. En av Prestationsaktierätterna är föremål för

ett EPS CAGR-kriterium och den andra Prestationsaktierätten är







genom vilka de kostnadsfritt kommer att tilldelas aktier i bolaget.

För att Aktierätterna (både Retentionsaktierätter och Prestations-

aktierätter) ska berättiga till tilldelning av stamaktier krävs att

-

deperioden och (b) och inte har gett eller inte har fått meddelande





och bolagets aktieägare på lång sikt ska ett krav för deltagande i LTIP

2022 vara att deltagaren åtar sig att behålla alla tilldelade stamaktier



som uppkommer i samband med tilldelningen av stamaktier) under

en period om två år från dagen för tilldelning av stamaktierna.

Prestationskrav



stamaktier för en av Prestationsaktierätterna vara villkorat av



och tilldelning av stamaktier för den andra Prestationsaktierätten



(”Prestationsaktierätt 2”).

Krav 1

Prestationskravet är relaterat till totalavkastningen (TSR) för

Scandi Standards stamaktie på Nasdaq Stockholm i förhållande

till OMX Stockholm Mid Cap Index (”Index”) under en viss mätpe-

riod som framgår nedan. Om den relativa TSR under mätperioden

är lika med eller lägre än Index ska ingen Prestationsaktierätt 1

berättiga till tilldelning av stamaktier. Om den relativa TSR under

mätperioden högre än Index plus 10 procent ska samtliga Presta-

tionsaktierätter 1 berättiga till tilldelning av stamaktier. Om den

relativa TSR under mätperioden högre än Index men lägre än Index

plus 10 procent ska antalet Prestationsaktierätter 1 som berätti-





Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Löner och ersättningar till ledande

befattningshavare 2021, TSEK

Styrelse-

arvoden Fast lön

Rörlig

lön

LTIP

Pension

Övriga

förmåner

Summa

2021

 3 215   –   3 215



Leif Bergvall Hansen  12 198  – 865 122 13 184

Tillförordnad verkställande direktör

 2 768  – 420  3 188

Koncernledning, övriga

 29 889  5 165 3 783 1 939 40 777

Summa 3 215 44 856  5 165 5 068 2 061 60 365

Löner och ersättningar till ledande

befattningshavare 2020, TSEK

Styrelse-

arvoden Fast lön

Rörlig

lön

LTIP

Pension

Övriga

förmåner

Summa

2020

 3 205      3 205

Verkställande direktör Leif Bergvall Hansen  5 435 3 522 4 702 812 133 14 604

Koncernledning, övriga

 20 451 9 015 8 098 3 098 1 438 42 099

Summa 3 205 25 886 12 537 12 800 3 909 1 571 59 907













Koncernens redovisade utfall avseende LTIP 2018 – LTIP 2021.



Koncernens redovisade utfall avseende LTIP 2017 – LTIP 2020.









personer i koncernledning från den tidsperiod då de tillträdde sin befattning. Under året har totalt 3 personer lämnat koncernledningen vilka uppbar lön och



Krav 2

-

liga tillväxten för vinst per aktie (”EPS CAGR”) under en viss mät-

period. Den lägsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en EPS

CAGR motsvarande 45,0 procent. Om EPS CAGR är 45,0 procent,

ska deltagarna tilldelas stamaktier för 25 procent av sina Presta-

tionsaktierätter 2. Den högsta nivån av prestationskravet ska

uppgå till en EPS CAGR motsvarande 52,5 procent. Om EPS CAGR

uppgår till 52,5 procent eller mer, ska deltagarna tilldelas stam-

aktier för 100 procent av sina Prestationsaktierätter 2 (maximal

tilldelning). Om EPS CAGR är mindre än 45,0 procent, ska inga

Prestationsaktierätter 2 berättiga till tilldelning av stamaktier. Om

EPS CAGR är mellan det lägsta och det högsta värdet ska antalet

Prestationsaktierätter 2 som berättigar till tilldelning av stamaktier



Värdet av och kostnader för långsiktiga incitamentsprogram

De långsiktiga incitamentsprogrammen (LTIP) redovisas i enlighet

med IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar. Den totala kostnaden för

programmen är initialt beräknad som; antal aktier för tilldelning

multiplicerat med aktiekursen vid starten av programmet och









18,2 procent vilket enligt villkoren för programmen innebar en

tilldelning motsvarande 100 procent av prestationsaktie rätterna

och en tilldelning av 245 227 aktier.







aktier enligt detta program att ske.

LTIP 2020 och LTIP 2021 är baserade på ett EPS CAGR-krite-

rium, där EPS CAGR beräknas baserat på koncernens kvartals-

-



och baserat på deltagare som per 31 december 2021 var fortsatt

anställda och inte blivit uppsagda eller sagt upp sig kommer



respektive 196 115 aktier i bolaget. Motsvarande värden uppgår till

Not 5 Anställda och personalkostnader forts.



aktiekurserna 53,80 SEK respektive 62,93 SEK. Vid utgången av

2021 uppgick totala ackumulerade reserverade kostnader för



De sociala avgifterna beräknas uppgå till i genomsnitt 9,2

(21,7) procent av marknadsvärdet på aktierna som tilldelas vid



satsen varierar beroende på mixen av deltagarnas nationaliteter.

För att säkerställa leverans av aktier och täcka sociala avgifter till



återköpt 520 000 aktier i eget förvar. 245 227 aktier tilldelats

del tagarna i LTIP 2018 under 2021. Vid årets slut hade Scandi

Standard AB (publ) 733 726 (458 953) aktier i eget förvar.

Styrelsearvoden, SEK 2021 2020



935 000 



 760 000

Vincent Carton

 360 000

 465 000 465 000



460 000 360 000

Cecilia Lannebo

435 000 

Michael Parker 410 000 360 000

Karsten Slotte

 390 000

 510 000 510 000

Summa 3 215 000 3 205 000





























Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 6

Avskrivning och nedskrivning av materiella





MSEK 2021 2020

Avskrivningar

Immateriella anläggningstillgångar 56 53

 34 35

Maskiner och andra tekniska

anläggningar 160 140

 43 36



och mark 46 49



andra tekniska anläggningar

38 38

Summa 378 350





Nedskrivningar

Koncernen prövar årligen värdet på tillgångarna med obestämbar

-

-

ningstillgångar fördelas på de kassagenererande enheter i vilka de

har genererat kassaflödet.

Koncernens har uppdaterat sin operativa struktur till att vara

en integrerad matrisorganisation, dvs chefer hålls ansvariga för

både länder och produktsegment. En central del av strategin för

fortsatt tillväxt och värdeskapande är att dela best practice, dra



koncernen.



som har vuxit organiskt från en nettoomsättning på 500 MSEK till





stor del representerar olika kompetenskrav och produktionspro-

cesser. Under 2020 genomförde Scandi Standard en omfattande



ökat fokus på dessa två rapporteringssegment kommer att för-

-



-

tion anpassats, inklusive interna rapporterings- och beslutspro-





-

-

verksamhet. De kassagenererande enheterna motsvaras av





Förväntade kassaflöden för segmenten grundar sig på affärs-



åren, och för en organisk tillväxt på 2 procent därefter. Kassaflö-







avkastningskrav.

För nedskrivningsprövningarna i slutet av 2021förväntas samt-

liga kassagenererande enheter prestera i nivå med marknaden.

EBITDA förväntas förbättras något under prognosperioden mot

koncernens mål på medellång sikt, som är 10 procent.

Nedskrivningsprövningen vid årets utgång visar inte på något

behov av nedskrivning i någon av de kassagenererande enheterna.

Antagandena i beräkningarna är framåtblickande och är som

sådana i sig osäkra och baseras på ledningens antaganden. För

att utvärdera risken för att en förändring i något av antagandena

skulle ha försämrat resultatet av nedskrivningsprövningen har



Den WACC som används grundar sig på långsiktiga variabler

och bör vara stabil över tiden. Ändå kan avkastningskraven föränd-

ras och test av denna variabel visar att inget nedskrivningsbehov

föreligger när WACC ökar tre procentenheter.

Kassaflödesförväntningar i kassagenererande enheter är en

viktig variabel i nedskrivningsprövningen. De kassaflöden som

används är baserade på ledningens bästa uppskattning av fram-



att dessa kassaflöden kommer att vara lägre än förväntat med

tiden, då särskilt på lång sikt. Långsiktiga antaganden är försiktigt

baserade på en tillväxttakt under den förväntade marknads-

tillväxten. Kassaflödet för de kommande fem åren har större

inverkan på värdet av tillgångarna och är viktigt att testa.



rörelseresultatet påverkades negativt av flera olika faktorer såsom



fortsatt utmanande prisbild på exportmarknaden, samt konsekven-

ser av de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med pro-

duktionsutmaningarna i Sverige och Irland. Förväntningen är att

marginalerna kommer att återhämta sig under de kommande åren.

Baserat på ledningens förväntningar kommer denna förbättring

främst att drivas av prisutveckling och effektivitet i verksamheten.

Scandi Standards affärsmodell, som gör att ändringar i råvaru-

priser generellt kan överföras till kund, ger goda förutsättningar

-

prövningen visar heller inte något nedskrivningsbehov även om







2020 och med förbättrade marginaler. Utvecklingen drevs av ökad



en ökande efterfrågan inom detta lönsamma segment. För att







visar heller inte något nedskrivningsbehov även om EBITDA-





anläggningstillgångar, se not 11.

Not 7 

MSEK 2021 2020

PricewaterhouseCoopers (PwC)

Revisionsuppdrag 6 6

Revisionsverksamhet utöver

revisionsuppdrag 1 1

Skatterådgivning 1 1





0 0

Summa 8 8

Med revisionsuppdrag avses granskning av moderbolagets och









Av det totala arvodet till PwC AB (Sverige) på 5 MSEK uppgår



0 (0)

MSEK avser revisions uppdraget och 0 (0) MSEK avser skatteråd-

-



redovisnings mässig och skatte mässig rådgivning.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 8 

Intäkter Kostnader Summa

MSEK 2021 2020 2021 2020 2021 2020

Lånefordringar och övriga

fordringar

Övriga intäkter 0 – – – 0 –

Övriga ränteintäkter 1 0 – – 1 0

Summa 2 0 – – 2 0

Derivat använda i

säkringsredovisning

Ränte- och valutaswappar – – –7 –5 –7 –5

Summa – – –7 –5 –7 –5

Övriga finansiella skulder

Räntekostnader,

pensionsplaner – – –3 –3 –3 –3

Räntekostnader, upplåning – – –30 –36 –30 –36

Räntekostnader,

tilläggsköpeskilling – – – –4 – –4

Övriga lånekostnader – – –8 –7 –8 –7

Övriga räntekostnader – – –13 –12 –13 –12

Finansiell kostnad leasing – – –11 –14 –11 –14

Valutakurseffekter – – –2 –10 –2 –10

Värdeförändring andel

pensions stiftelse – – –9 – –9 –

Summa – – –76 –86 –76 –86

Summa 2 0 –83 –91 –82 –91

Not 9 

MSEK 2021 2020

Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet 5 –7

Valutakursdifferenser på finansiella poster –2 –10

Summa 3 –17

Kursdifferenser i rörelseresultatet inkluderas i:

 5 –7

Summa 5 –7

Not 10 

Skatt på årets resultat, MSEK 2021 2020

 

 –55 –56

Justering av skatt hänförlig till tidigare år –4 –5

Summa aktuell skatt –59 –61

 

 –15 –2

 – 0

 38 15

 – –

Återföring av tidigare aktiverade underskottsavdrag –1 –4

Summa uppskjuten skatt 22 9

Summa redovisad skattekostnad –37 –52

2021 2020

Avstämning av effektiv skatt % MSEK % MSEK

Resultat före skatt 140 260

Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats –20,6 –29 –21,4 –56

Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag –1,0 –1 4,1 13

 –1,1 –2 –2,2 –7

 –1,7 –2 –0,6 –2

 0 0 0 0

Skatt hänförlig till tidigare år –1,0 –3 1 3

Återläggning resultat intresseföretag 0,3 0 –0,2 –1



skattesatser i Sverige och Norge – – 0 0

 – – –1,4 –4

Redovisad effektiv skatt –26,0 –37 –20,5 –52

Skatteposter som redovisats via övrigt

totalresultat mot eget kapital, MSEK 2021 2020

Aktuariella vinster och förluster i

förmånsbaserade pensionsplaner 9 3

Kassaflödessäkringar 0 –1

Summa skatteeffekter i övrigt totalresultat 8 2

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Förändring av uppskjuten skatt i temporära

skillnader och underskottsavdrag, MSEK

Belopp vid

årets ingång

Redovisat över

resultaträkningen

Redovisat mot

övrigt totalresultat





Omräknings-

differenser

Belopp vid

årets utgång

2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020

Immateriella tillgångar –146 –160 7 8 – – – – –3 6 –142 –146

 16 21 –3 –5 – – – – 0 –1 14 16

Maskiner och inventarier –55 –50 –13 –6 – – – – –1 1 –69 –55

 –2 6 1 –8 – – – – 0 0 –1 –2

Övriga tillgångar –5 –12 1 7 – – – – 0 0 –4 –5

Pensionsavsättningar 2 5 0 0 –9 –3 – – 0 – –7 2

Övriga skulder 16 18 –6 0 0 –1 – – 0 0 11 16

Underskottsavdrag 63 52 37 14 – – – – 1 –2 102 63

Övriga –15 –13 –2 –1 – – – – 0 0 –18 –15

Summa –125 –134 22 9 –8 –4 – – –2 4 –113 –125

Underskottsavdrag

Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag på



skattefordran som uppgick till 102 (63) MSEK. 24 (24) MSEK av



aktiverats. Förfallotiden för underskott i Finland är 10 år och kvar-

varande livslängd för underskottsavdragen är som lägst fem år.



MSEK, avser Danmark och 6 (0) MSEK avser Sverige, och har

obegränsad livslängd. Verksamheten i Finland har sedan den

förvärvades 2015 upp visat negativa resultat. Det har tagit längre

tid än ursprungligen planerat att få verksamheten att uppvisa



men rörelseresultat har påverkats negativt av kostnadsökningar



position på marknaden är fortsatt stark och det är ledningens

-

tetsförstärkande investeringar som delvis togs i bruk under 2021



Verksamheten i Danmark uppvisade ett negativt resultat för



Det negativa utfallet är främst relaterat till implementeringen av

strategin för långsamväxande fåglar, låga exportpriser och kost-

nadsökningar . Omfattande förändringar genomförs nu och de posi-

tiva effekterna av dessa åtgärder förväntas i huvudsak infalla under

andra halvåret 2022.Ledningen bedömer att som ett resultat av

strukturförändringarna förväntas bolaget nå lönsamhet i tid för att







-

-

fordran som redovisas avseende förlusterna i Finland, Danmark och



Not 10 Skatt forts.





skatte fordringar

 Netto

2021 2020 2021 2020 2021 2020

Immateriella tillgångar – – 142 146 –142 –146

 16 18 2 2 14 16

Maskiner och inventarier – – 69 55 –69 –55

 6 – 6 2 –1 –2

Övriga tillgångar 6 2 10 7 –4 –5

Pensionsavsättningar – 2 7 – –7 2

Övriga skulder 11 16 – – 11 16

Underskottsavdrag 102 63 – – 102 63

Övrigt – – 17 15 –17 –15

Summa 141 102 254 226 –113 –125

 –76 –61 –76 –61 – –

 65 41 178 166 –113 –125



Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 11 

Goodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar

Varumärken

Kund- och

leverantörs relationer

Balanserade utgifter för utvecklings-

arbeten, internt genererade

Summa övriga

immateriella tillgångar

MSEK 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020

Ackumulerade anskaffningsvärden 921 888 455 445 726 706 83 48 1 264 1 199

Ackumulerade avskrivningar – – –66 –61 –283 –227 –40 –33 –388 –321

Redovisat värde 921 888 389 384 443 479 44 15 876 878

Ingående balans 888 940 384 403 479 546 15 7 878 957

Investeringar – – – – – – 35 – 35 –

Förvärv – – – – – – – – – –

 – – – – – – – – – –

Årets avskrivningar – – –4 –4 –46 –46 –6 –3 –56 –53

Omklassificeringar – – – – – – – 11 – 11

Omräkningsdifferenser 33 –52 9 –15 10 –22 0 0 19 –37

Redovisat värde 921 888 389 384 443 479 44 15 876 878

Fördelning av Goodwill, varumärken och



 765 735 315

307

443 479

 62

 156 153 12

Summa 921 888 389 384 443 479











Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 12 

Mark och

markanläggningar



och mark

Maskiner och andra

tekniska anläggningar



och installationer

Pågående



Summa materiella

anläggningstillgångar

MSEK 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020

Ackumulerade anskaffningsvärden 45 41 1 017 984 3 214 2 907 455 425 193 212 4 924 4 570

Ackumulerade avskrivningar –16 –13 –519 –477 –2 220 –2 023 –280 –236 – – –3 036 –2 749

Ackumulerade nedskrivningar – – – – – – – – – –3 – –3

Redovisat värde 29 28 498 507 995 884 175 189 193 209 1 889 1 817

 28 16 507 526 884 864 189 157 209 185 1 817 1 748

Investeringar

– – 14 11 163 92 3 21 92 232 273 356

Förvärv – – – – – – – – – – – –

 – – – – –1 – – – –1 – –2 –

Årets avskrivningar –1 –2 –33 –34 –160 –140 –43 –36 – – –238 –210

Omklassificeringar 1 14 – 24 87 101 23 53 –110 –202 1 –11

Omräkningsdifferenser – –1 –9 –20 22 –34 3 –4 3 –6 37 –65

Redovisat värde 29 28 498 507 995 884 175 189 193 209 1 889 1 817

I investeringar ingår inga aktiverade räntor.



Not 13 





och mark

Maskiner och andra

tekniska anläggningar

Summa



MSEK 2021 2020 2021 2020 2021 2020

Ackumulerade anskaffningsvärden 623 598 176 182 799 781

Ackumulerade avskrivningar –289 –245 –92 –78 –381 –324

Ackumulerade nedskrivningar –2 –2 – – –2 –2

Redovisat värde 331 351 84 104 415 455

 351 322 104 104 455 427



 14 94 18 43 32 137

Förvärv – – – – – –



 0 4 –1 –1 –1 3

Årets avskrivningar –44 –46 –38 –38 –82 –85

Årets nedskrivningar –2 –2 – – –2 –2

Omklassificeringar – – –1 – –1 –

Omräkningsdifferenser 12 –21 2 –4 14 –26

Redovisat värde 331 351 84 104 415 455



Övriga upplysningar om leasingavtal som inte framgår tydligt i de



Långfristiga och kortfristiga leasingfordringar om 0 (0) MSEK respektive 0 (0)



MSEK 2021 2020

Räntekostnader –11 –14



korttidsleasing –7 –7



i kostnaden för korttidsleasing –2 –3

variabla leasingbetalningar

som inte ingår i leasingskulder –12 –13



 –1 –2

utbetalningar avseende amortering

av leasingskulder –84 –82

Totalt kassaflöde för leasingavtal –118 –122





 ränteintäkter (ingår i netto räntekostnader) 0 0



 2 1

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Koncernens innehav i intresseföretag 31 december 2021

Bolagsnamn Org.nummer Säte Antal aktier Kapital andel, %

Redovisat värde

i koncernen 2020, MSEK

Redovisat värde

i koncernen 2019, MSEK



Danmark  27 121 977 Loegstoer 10 000 33,3 30 28

Norge  985 228 175 Nærbø, Hå 3 875 50,0 16 15

Summa 46 43

Not 15 

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

Andra långfristiga, finansiella

anläggningstillgångar – –

Övriga aktier och andelar 3 1

Summa 3 1

Långfristiga leasingfordringar – 0

Summa 3 1

-

tillgång.

Not 14 

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

Ingående balans 43 43

Andel i intresseföretags resultat 2 2

 – –

Omräkningsdifferens 2 –3

Redovisat värde 46 43

Eventuella nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat

från andelar i intresseföretag.

Information om intresseföretag 2021

MSEK Tillgångar Skulder

Netto-

omsättning

Årets

resultat

 216 91 315 3

 30 20 71 0

Information om intresseföretag 2020

MSEK Tillgångar Skulder

Netto-

omsättning

Årets

resultat

 162 86 295 5

 29 19 78 1

Not 16 

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

Ingående balans 103 99

Förändring i antalet höns och

åldersfördelning 1 –4

Förändring i nettoomsättning och

marginal per höna –0 3

Förändring av

produktionskostnad 0 0

Övrigt –1 5

Utgående balans 103 103

De biologiska tillgångarna består i huvudsak av hönor (föräldra-



-





vecka 60. Produktionskostnader omfattar direkta kostnader



(488 000) hönor med ett totalt verkligt värde efter avdrag för



Not 17 Varulager

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

Råvaror och förnödenheter 208 199

Varor under tillverkning 23 13

Färdiga varor och handelsvaror 554 501

Summa 785 713



värde. Under året har nedskrivningar redovisats på 40 (39) MSEK.

Under året har tidigare nedskrivningar återförts om 4 (4) MSEK

avseende lager där nedskrivningsbehovet inte längre kvarstår.

Inga varor har ställts som säkerhet för lån och andra förpliktelser.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 19



och likvida medel

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

Kassa och bank 350 413

Kortfristiga leasingfordringar – 0

Summa 350 413

Som kortfristiga räntebärande tillgångar redovisas fordringar

med löptid upp till ett år. Kortfristiga leasingfordringar avser



Not 18 

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

Kundfordringar 811 818

Övriga kortfristiga fordringar 92 78

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 104 131

Summa 1 007 1 028

Förändringen i förlustreserven

under räkenskapsåret

specificeras nedan:

Kundfordringar

2021 2020

Ingående balans per 1 januari 2020

– beräknad i enlighet med IFRS 9 35 31

Ökning av förlustreserven,

förvärvade bolag – –

Ökning av förlustreserven, förändring

redovisad i resultaträkningen 15 5

Under året bortskrivna

kundfordringar –17 0

 0 –1

Utgående balans 31 december 32 35

Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

 0 1

Förutbetalda försäkringar – 0

Förskottsbetalningar till

kontrakterade broilerproducenter 21 25

Förutbetalda räntor 0 0

Övriga förutbetalda kostnader 83 104

Övriga upplupna intäkter 0 1

Summa 104 131

Åldersanalys av kundfordringar,

MSEK

31 dec

2021

Förväntad

förlustnivå i %

Kreditförlust-

reserv

31 dec

2020

Förväntad

förlustnivå i %

Kreditförlust-

reserv

 634 – – 595 – –

Förfallna fordringar

< 31 dagar 132 – – 142 – –

31–60 dagar 20 – – 37 – –

61–90 dagar 21 – – 23 – –

> 90 dagar 36 89% 32 57 61% 35

Summa 842 32 853 35

Avsättningar för osäkra kundfordringar –32 –35

Summa 811 818

För information om värdering av kundfordringar se not 22.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 20 Eget kapital

Aktiekapital

Aktiekapitalet uppgick till 659 663 (659 663) SEK och fördelas på









Övrigt tillskjutet kapital









Säkringsreserv















Omräkningsreserv

















Balanserade vinstmedel







 





Resultat per aktie 2021 2020

  

  

  

Eget kapital per aktie 2021 2020

 1 951 

 65 327 164 

  

Förändringar i aktiekapitalet

 Aktiekapital

Registrerad Transaktion Förändring

Efter

transaktion

Kvot-

värde, SEK För ändring

Efter

transaktion

      

      

  –    

      

  –    

  –   – 

  4 569 376   4 563 

  –   – 

  –454 757 492   – 

      599 749

 

    – 599 749

     59 914 659 663

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 21 Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020



  

 5 15

 367 

Summa 2 257 2 279

Kortfristiga räntebärande skulder

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

 5 –

  73

Summa 73 73











































Kovenanter

















Not 22



riskhantering











VALUTARISK

















Transaktionsexponering























Fördelning kundfordringar per valuta

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

SEK  74

 125 123

NOK 134 124

 475 492

 24 

Summa 842 853

Fördelning leverantörsskulder per valuta

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

SEK 334 

  

NOK 229 

 323 

 2 5

Summa 1 291 1 163

Omräkningsexponering













































  

valutor























Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter



RÄNTERISK





















































REFINANSIERINGSRISK OCH LIKVIDITETSRISK









































Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2021



MSEK 2022 2023 2024 2025  Summa

SEK 11  – – – 762

NOK 12  – – – 522

 6  – – – 

 4 261 – – – 265

Summa 33 1 919 – – – 1 953

 33 33 – – – 66

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2020



MSEK 2021 2022 2023 2024  Summa

SEK 11 11 749 – – 771

NOK 9 9  – – 516

 5 5  – – 

 9 4 256 – – 269

Summa 34 29 1 893 – – 1 956

 29 29 29 – – 

Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2021-12-31

MSEK 2022 2023 2024 

Verkligt

värde

 214 – – – –5

  –  – –5

Summa 521 – 307 – –11

Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2020-12-31

MSEK 2021 2022 2023 

Verkligt

värde

 321 – – – 5

 –  –  –15

Summa 321 305 – 300 –10

Valutafördelning och förfallostruktur,

skulder avseende leasing 2021



MSEK 2022 2023 2024 2025  Summa

SEK 19 16 14 14 43 

NOK 33 33 31 16  192

 25  14 11  172

 6 4 3 2 6 21

Summa 82 71 62 43 232 491

 9  6 5 27 54

Valutafördelning och förfallostruktur,

skulder avseende leasing 2020



MSEK 2021 2022 2023 2024  Summa

SEK 26  17 17 39 119

NOK  29 29 27  

  24 17 13 111 193

 5 4 3 2 7 21

Summa 89 77 67 60 244 536

 11 9 7 6  63





KREDIT- OCH MOTPARTSRISK









Kundkreditrisk









Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter



Säkringsinstrument med tillhörande säkrade poster och derivatinstrument

Tillgångar Skulder





kurs





  

Årets











MSEK < 1 år > 1 år 31 dec 2021 31 dec 2020 31 dec 2021 31 dec 2020 31 dec 2021 31 dec 2020 2021 31 dec 2021

Kassaflödessäkringar

Ränterelaterade kontrakt

    615  – – –5 –15  –5

Valutarelaterade kontrakt



   –  64 – 3 –2 – –5 –2

  71 – 71 99 –  –5 – –16 –5

  92 – 92 217 –  2 –  2

NOK/SEK – – – – –59 –  – –  

Summa säkringsinstrument 521 307 829 926 – 5 –11 –15 –1 –11

Säkring av nettoinvestering

i utlandsverksamhet

Valutarelaterade kontrakt

 – 1 147 1 147 1 126 – – 1 147 1 126 14 –



 – 1 147 1 147 1 126 1 147 1 126 – – –14 –

Summa derivatinstrument – – 1 147 1 126 – –

  

   Säkrad risk Säkringsinstrument Säkringsredovisningsmodell

    





   

    



Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori 31 december 2021

31 dec 2021, MSEK

Värderat till upplupet

anskaff ningsvärde

Värderat till verkligt värde

via resultaträkningen

Derivat som ingår i

säkringsredovisning

TILLGÅNGAR

 3 – –

  – –

 – – –

  – –

Summa tillgångar 1 164 – –

SKULDER

  – –

 – – –

 – – 11

 – – –

 – – –

 1 291 – –

Summa finansiella skulder 3 175 – 11

Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori 31 december 2020

31 dec 2020, MSEK

Värderat till upplupet

anskaff ningsvärde

Värderat till verkligt värde

via resultaträkningen

Derivat som ingår i

säkringsredovisning

TILLGÅNGAR

 1 – –

  – –

 – – 5

 413 – –

Summa tillgångar 1 232 – 5

SKULDER

  – –

 – –

 – – 15

 – – –

 –  –

 1 163 – –

Summa finansiella skulder 3 027 180 15







 





Värderingstekniker



































Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 23 Pensioner

































Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar i koncernen:

Förmånsbestämda pensionsplaner, MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

Fonderade planer

 165 

 –199 

Summa nettovärde, fonderade planer –34 9

 34 –

 – 9

Ofonderade planer

 3 –1

Summa, ofonderade planer 3 –1

Avsättning för pensioner, nettovärde –32 8



Pensionskostnad i resultaträkningen, MSEK 2021 2020

Förmånsbestämda planer



 –3 –3

 –9 –

Kostnad förmånsbestämda planer –12 –3

 –95 –94

Total pensionskostnad –107 –97

Kostnaden redovisas på följande rader

i resultaträkningen

 –95 –94

 –12 –3

Total pensionskostnad –107 –97

Pensionsrelaterade avgifter i övrigt

totalresultat, MSEK 2021 2020

Förmånsbestämda planer



 24 



 5 4

 7 1

 6 –3

Summa omvärdering av pensionsförpliktelser 18 2

 42 12

 –9 –3

Summa redovisad i Övrigt totalresultat 33 10

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Förändringar av förpliktelser, tillgångar och nettobelopp:



förpliktelser





Netto

31 december, MSEK 2021 2020 2021 2020 2021 2020

  199  –176 9 23



 –2 –2 – – –2 –2

 2 3 –2 –3  –

 –7  – – –7 



 – – 7  7 



 – – –24  –24 



  –2 – –  –2

Utgående balans, fonderade planer 165 190 –199 –181 –34 9

 3 –1 – – 3 –1

Utgående balans, pensionsskuld 168 190 –199 –181 –32 8

Verkligt värde på förvaltningstillgångar och andel av de totala förvaltningstillgångarna

 

MSEK % MSEK %

   79 

    

 65  53 

   17 

 1  2 

Summa 199 100 181 100



Aktuariella antaganden 2021 2020

  

  

  

Dödlighetstabell DUS14 DUS14













































Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter

Not 24 











MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

 9 7

Summa 9 7

Not 25 Leverantörsskulder och övriga skulder

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020



1 291 1 163

 179 342

  73



 433 

Summa 1 971 1 955



Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020



  253

 56 23

 137 

Summa 433 378

Not 26 Transaktioner med närstående



















Transaktioner med närstående

2021 2020



  



  



 75 



 49 53



 4 1



  5

Ställda säkerheter 

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

 – 271

Summa – 271

Eventualförpliktelser

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020



kreditfacilitet  

 71 156

 113 

Summa 2 384 2 458





Not 27 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter



Förändring av bruttoskulden, MSEK

Räntebärande

skulder

Leasing -

skulder Summa

Bruttoskuld 31 december 2020 (not 21) –1 873 –473 –2 346

Kassaflöde

 – – –

 31  115

 – – –

Summa 31  115

  –16 –64

 – – –

 –5  –35

Summa –53 –46 –99

Bruttoskuld 31 december 2021 (not 21) –1 894 –435 –2 330

Not 28 

1) Betalda finansiella poster

netto, MSEK 2021 2020

  

 –61 –69



poster –7 –7

Summa –68 –76

2) Företagsförvärv, MSEK 2021 2020

Förvärvade tillgångar och

skulder



 – –



 – –

 – –



 – –

Skulder – –

 – –

Summa – –

 171 



 – –

 – –

Erlagd köpeskilling 171 104



 – –

Påverkan på kassaflödet 171 104

3) Likvida medel, MSEK 2021 2020

  413

Summa 350 413







4) Avstämning av räntebärande nettoskuld





Räntebärande nettoskuld

, MSEK 2021 2020

  413



 –73 –67



 –2 257 –2 279

Räntebärande nettoskuld –1 980 –1 933



  413

  –2 346

Räntebärande nettoskuld –1 980 –1 933





Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter



Not 29 

MSEK 2021 2020

Öhrlings Pricewaterhouse Coopers

Revisionsuppdrag 0 0

Summa 0 0

Not 30 

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

Eventualförpliktelser 4 4

Borgensförbindelse för

dotterbolag 8 11

Proprieborgen långfristiga

kreditfaciliteter 2 200 2 200

Summa 2 211 2 215

Not 31 

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

Ackumulerade

anskaffningsvärden 938 533

Redovisat värde 938 533

MSEK 2021 2020

Redovisat värde vid årets ingång 533 533

Redovisat värde 533 533

Moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag 31 dec 2021

Sammanställningen omfattar såväl direktägda dotterföretag som indirekt ägda dotterföretag.

Bolagsnamn Organisationsnummer Säte Andel i %

Redovisat

värde, MSEK

Scandinavian Standard Nordic AB 556921-0619 Stockholm, Sverige 100 938

  Farre, Danmark 100

  Lieto, Finland 100

  Stockholm, Sverige 100

 556145-4223 Stockholm, Sverige 100

 556033-3386 Stockholm, Sverige 100

  Örkelljunga, Sverige 100

  Stockholm, Sverige 100

  Farre, Danmark 100

  Nibe, Danmark 51

   100

  Jæren, Norge 100

  Stockholm, Sverige 100

   100

Summa, moderbolaget 938

Not 32 

MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

Lånefordringar och

kundfordringar

Långfristiga räntebärande

fordringar hos koncernföretag – 405

Summa – 405

Finansiella skulder värderade till

upplupet anskaffningsvärde

Skulder till koncernföretag 320 233

Summa 320 233





Not 33 





flexibilitet.

Följande medel står till årsstämmans förfogande:

SEK

Överkursfond 645 155 862

Ackumulerat underskott 

Årets resultat 10 403 145

Summa 628 443 520

 -

 628 443 520

Summa 628 443 520

Scandi Standard årsredovisning 2021

Noter





Följande medel står till årsstämmans förfogande:

SEK

Överkursfond 645 155 862

Ackumulerat underskott 

Årets resultat 10 403 145

Summa 628 443 520

SEK

 –

 628 443 520

Summa 628 443 520







redovisningssed, och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utveck-

lingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga

risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.



Styrelseledamot



Styrelseledamot

4 maj 2022.

Vår revisionsberättelse lämnades den 25 mars 2022.





Auktoriserad revisor



Tillförordnad vd och koncernchef



Styrelseledamot



Styrelseledamot



Styrelseledamot



Styrelsens ordförande

Stockholm den 24 mars 2022

Scandi Standard årsredovisning 2021

Förslag till vinstdisposition samt styrelsens och verkställande direktörens försäkran



Till årsstämman i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627



Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo-

visningen för Scandi Standard AB (publ) för år 2021. Bolagets

årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 51–98



Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig-

het med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseen-







upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla



-





lagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens

och koncernredovisningens övriga delar.

-



koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och

koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den komplette-

rande rapport som har överlämnats till moderbolagets och kon-

cernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens



Grund för uttalanden





standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är

oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt



ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa







Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå



rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande



viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med

utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida hän-

delser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi



åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om



risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig

-



redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken

koncernen verkar.







-

nivå samt även koncernledningens övervakande kontroller för

respektive enhet.

När vi fastställde vår övergripande revisionsansats och revi-



för respektive rapporterande enhet av lokal revisor. För de mest

väsentliga enheterna har vi krävt en fullständig revision av enheter-



-

siella rapporterna och ett antal mer komplexa transaktioner, samt

de svenska bolagen har reviderats av det centrala revisionsteamet.

Den centrala revisionen har bland annat innefattat nedskrivnings-



av, långsiktiga ersättningsprogram för ledande befattningshavare,

företagsförvärv och pensionsskulder.

Enheter som ingår i koncernrevisionen representerar cirka



Vår revision utförs kontinuerligt under året. För delårsperioden

avseende perioden 1 januari till 30 september 2021 har vi avgivit

-

ringen av bolagets delårsrapport för det tredje kvartalet och



ledningen och revisionsutskottet. Vi rapporterar även våra iakt-



Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedöm-

ning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig



några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av

oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om de

enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekono-



rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantita-





fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra

granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt för

att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter



Särskilt betydelsefulla områden





revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den

aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för

revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen

och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata

uttalanden om dessa områden.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Revisionsberättelse

Vår revision har omfattat en bedömning av koncernens redovisningsprinciper för reservering av inkurans,







Vår revision har inkluderat granskning av ledningens bedömningar av inkurans och nedskrivningar,



produkter och produkter som försäljs på exportmarknaden.

Vi har på stickprovs basis testat att sålda produkters anskaffningsvärde ej understiger nettoförsälj-

ningsvärdet i början av 2022.

Värdering av färdigvarulager

Se årsredovisningen not 17 Varulager och not 1 Redovisningsprinciper.







färdigvarulager med 40 miljoner kronor.

Färdigvarulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Netto-

försäljningsvärde är det uppskattade försäljningsvärdet minskat med beräknade försäljningskostnader.

Att bedöma det uppskattade försäljningsvärdet kräver antaganden och bedömningar av ledningen

som innehåller subjektiva inslag som exempelvis inkurans och bedömningar om framtida händelser om

efterfrågan och prisutveckling vilket är förenade med osäkerheter. Värderingen av färdigvarulager är



 

Värdering av Goodwill och immateriella tillgångar

Se årsredovisningen not 6 Avskrivning och nedskrivning av Goodwill och immateriella tillgångar och not 11

Immateriella anläggningstillgångar och not 1 Redovisningsprinciper.







den kassagenererande enheten fortfarande kan försvaras. Avseende förvärvade kund och leverantörs-

relationer och vissa varumärken sker avskrivningar enligt plan.





-

-

tar olika varumärken som förvärvats i Sverige, Danmark och Norge. Det redovisade värdet på dessa







Ledningens uppskattningar av de immateriella tillgångarnas potential att generera framtida

kassaflöden och andra antaganden är avgörande vid upprättande av de årliga nedskrivningstesterna.







mässiga hanteringen av förvärv har skett i enlighet med gällande redovisningsprinciper samt att ned-



baserade på allmänt vedertagna värderingsmetoder, matematiskt korrekta och baserade på rimliga

antaganden om bland annat framtida kassaflöden och diskonteringsräntor.



skrivningsprövningarna om framtida kassaflöden och diskonteringsränta för beräkningen av de



-

ders resultat, prognoser och företagsledningens strategiska planer samt mot externa relevanta data.



antaganden som skulle kunna medföra att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Vi har med ledningen diskutera att det inte föreligger några väsentliga förändringar i kund- och

leverantörs portföljen som skulle kunna föranleda en risk för nedskrivning i immateriella tillgångar för

kund och leverantörsrelationer.



kund- och leverantörsrelationer är ändamålsenliga.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Revisionsberättelse

100

Annan information än årsredovisningen och

koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis-



och 103–108 samt 130. Annan information består även av

Ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna

revisionsberättelse.



för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncern-

redovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget



-

redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som



utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredo-

visningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i

övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen

i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.



information, drar slutsatsen att den andra informationen inne-





Styrelsens och verkställande direktörens ansvar



att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att

de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad





ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nöd-

vändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning

som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa

beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis-

-

ningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verk-



kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda

antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tilläm-



likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något

realistiskt alternativ till att göra något av detta.

-

sens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets



Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida

årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte

innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse

som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av

säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt





på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsent-

liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka

de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredo-

visningen och koncernredovisningen.







ansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.



Uttalanden





direktörens förvaltning för Scandi Standard AB (publ) för år 2021

samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller

förlust.





och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt

ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.

Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen

-

etiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar



beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning

innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är



verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av

moderbolagets och koncernens egna kapital, konsoliderings-

behov, likviditet och ställning i övrigt.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Revisionsberättelse

101



bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fort-

löpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation,

och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bok-

föringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska ange-

-

ställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt



åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgö-

ras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen



Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt

uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att

-

ledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• -



• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, års-

redovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av

bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är

att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt

med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti

för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige

alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan



dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med

aktiebolagslagen.







är en del av revisionsberättelsen.

REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN

Uttalanden





direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovis-

ningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering

-

pappersmarknaden för Scandi Standard AB (publ) för år 2021.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lag-

stadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten #[checksumma]

upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig

elektronisk rapportering.

Grund för uttalanden

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18

Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna

rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi

är oberoende i förhållande till Scandi Standard AB (publ) enligt god



ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-

målsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a §





direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten

utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig-

heter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rappor-





grundval av vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings-

åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprät-



Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen

garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god

revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig



av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de

enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekono-

miska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

-







vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende



och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.



bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möj-

liggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och

koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utfö-

ras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felak-

tigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter

eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar











också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i







-

-

ning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade

årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida

Esef-rapporten har märkts med iXBRL som möjliggör en rättvi-

sande och fullständig maskinläsbar version av koncernens resultat-,









Stockholm den 25 mars 2022





Auktoriserad revisor



Scandi Standard årsredovisning 2021

Revisionsberättelse

102

MSEK där ej annat angivits 2021 2020 2019 2018



Nettoomsättning 10 101 9 940 9 891  

 598 699  662 525

Rörelseresultat 222 351 424 333 295

Årets resultat 103 208  200 168

 1,60 3,16 3,60 3,05 



589   696 520



,% 5,8    

Justerat rörelseresultat

213 410 431  290

Justerad rörelsemarginal

,% 2,1 4,1 4,4 4,1 4,1

 1,25 1,25 – 2,00 1,80



  536 354 213

Nettoinvesteringar 306 355 419  199





, % 5,2 8,4 10,3 9,5 9,9

Soliditet, % 30,0 29,4  26,5 28,2

 3 215 3 220 3 266 3 005 2 264

För beskrivning av jämförelsestörande poster, se tabell till höger.







Leasing.

Jämförelsestörande poster i EBITDA

och rörelseresultatet

2021 2020 2019 2018 2017

Justering av skuld

för tilläggs köpeskilling

9 –52 – – 30

Nedläggning av produktion

–   –23 –

Transaktionskostnader

– – – –11 –25

Summa jämförelsestörande poster

i EBITDA 9 –59 –7 –34 5















resterande 20 procent av aktierna i Sødams i Danmark.

För 2020, kostnader hänförliga till omstrukturering av ett dotterbolag i Sverige med avslut av ett långtidskontrakt och

nedskrivningar av tillgångar. För 2019, nedläggning av kläckeri i Finland i andra kvartalet 2019 och förändring av

produktion i Sverige under 2018.

Transaktionskostnader för avslutade och icke avslutade förvärv, samt kostnader i samband med bildandet av

Scandi Standard koncernen.





Scandi Standard årsredovisning 2021

Fem år i sammandrag

103

Ready-to-cook, MSEK Kv1 2019 Kv2 2019 Kv3 2019 Kv4 2019 2019 Kv1 2020 Kv2 2020 Kv3 2020 Kv4 2020 2020 Kv1 2021 Kv2 2021 Kv3 2021 Kv4 2021 2021

Nettoomsättning  1 883 1 900 1 806  1 899 1 912 1 983 1 824  1 938 1 943 1 942  

 151 155 165 150 621 138   139 622  142 88  424

Avskrivningar materiella

anläggningstillgångar –52 –52 –53 –53 –210  –60 –58 –65 –240 –65 –64 –69 –68 –266

 99 103 112  411 81 111   382 82  20 –21 158

Avskrivningar immateriella

anläggningstillgångar –12 –12 –13 –12 –50 –13 –13 –12 –12 –50 –13 –12 –12 –13 –50

  92 99 84 362 68 98 105 63 333 69 65  –32 110

Jämförelsestörande poster –  – –  – – –   – – – – –

  85 99 84 354 68 98 105 56 326 69 65  –32 110

Justerad EBITDA marginal, % 8,0% 8,2% 8,7% 8,3% 8,3% 7,3% 8,9% 8,8% 7,6% 8,2% 7,6% 7,3% 4,5% 2,6% 5,6%

Justerad EBITA marginal, % 5,3% 5,5% 5,9% 5,4% 5,5% 4,2% 5,8% 5,9% 4,0% 5,0% 4,2% 4,0% 1,0% –1,1% 2,1%

Justerad EBIT marginal, % 4,6% 4,9% 5,2% 4,7% 4,8% 3,6% 5,1% 5,3% 3,4% 4,4% 3,6% 3,3% 0,4% –1,8% 1,4%

EBIT marginal, % 4,6% 4,5% 5,2% 4,7% 4,7% 3,6% 5,1% 5,3% 3,0% 4,3% 3,6% 3,3% 0,4% –1,8% 1,4%





Ready-to-eat, MSEK Kv1 2019 Kv2 2019 Kv3 2019 Kv4 2019 2019 Kv1 2020 Kv2 2020 Kv3 2020 Kv4 2020 2020 Kv1 2021 Kv2 2021 Kv3 2021 Kv4 2021 2021

Nettoomsättning 489 498 542 514 2 042  426 532  1 911 444 536 589 543 2 112

  34 42 25 139 26 21 55 39 141 38  58 44 

Avskrivningar materiella

anläggningstillgångar –12 –12 –14 –14 –52 –12 –12 –11 –11  –12 –12 –12 –12 –49

 25 22 28 11  13 9 44 28 94 26 35 46 31 138

Avskrivningar immateriella

anläggningstillgångar –1 –1 –1 –1 –2 – – – – – – – – – –

 25 21 28 11 85 13 9 44 29 95 26 35 46 32 138

Jämförelsestörande poster – – – – – – – – – – – – – – –

 25 21 28 11 85 13 9 44 29 95 26 35 46 32 138

Justerad EBITDA marginal, % 7,7% 6,8% 7,8% 4,9% 6,8% 5,4% 5,0% 10,4% 8,2% 7,4% 8,6% 8,7% 9,8% 8,1% 8,8%

Justerad EBITA marginal, % 5,2% 4,3% 5,2% 2,2% 4,2% 2,8% 2,2% 8,2% 5,8% 4,9% 5,9% 6,5% 7,8% 5,8% 6,5%

Justerad EBIT marginal, % 5,1% 4,2% 5,2% 2,1% 4,2% 2,8% 2,2% 8,2% 6,1% 5,0% 5,9% 6,5% 7,8% 5,8% 6,6%

EBIT marginal, % 5,1% 4,2% 5,2% 2,1% 4,2% 2,8% 2,2% 8,2% 6,1% 5,0% 5,9% 6,5% 7,8% 5,8% 6,6%









Scandi Standard årsredovisning 2021

Segmentsinformation per kvartal

104

Övrigt, MSEK Kv1 2019 Kv2 2019 Kv3 2019 Kv4 2019 2019 Kv1 2020 Kv2 2020 Kv3 2020 Kv4 2020 2020 Kv1 2021 Kv2 2021 Kv3 2021 Kv4 2021 2021

Nettoomsättning 91 91 99 100 381 103 110 106 92 411 88 85 102 103 

 6  4 1 18 2 5 5 0 11 –1 0 5 11 15

Avskrivningar materiella

anläggningstillgångar –2 –3 –1 –1  –1 –1 –1 –1 –4 0 –1 –1 0 –3

 4 4 3 0 11 1 4 4 –1  –2 –1 5 11 13

Avskrivningar immateriella

anläggningstillgångar – – – – – – – – – – – – – – –

 4 4 3 0 11 1 4 4 –1  –2 –1 5 11 13

Jämförelsestörande poster – – – – – – – – – – – – – – –

 4 4 3 0 11 1 4 4 –1  –2 –1 5 11 13

Justerad EBITDA marginal, % 6,5% 7,3% 4,3% 0,8% 4,6% 1,8% 4,3% 4,4% –0,5% 2,6% –1,5% –0,1% 5,4% 10,7% 4,0%

Justerad EBITA marginal, % 4,3% 4,5% 2,9% 0,1% 2,9% 0,7% 3,3% 3,6% –1,2% 1,7% –2,0% –1,0% 4,5% 10,3% 3,3%

Justerad EBIT marginal, % 4,3% 4,5% 2,9% 0,1% 2,9% 0,7% 3,3% 3,6% –1,2% 1,7% –2,0% –1,0% 4,6% 10,5% 3,4%

EBIT marginal, % 4,3% 4,5% 2,9% 0,1% 2,9% 0,6% 3,3% 3,6% –1,2% 1,7% –2,0% –1,0% –8,4% 10,5% –0,1%





Koncerngemensamma

kostnader, MSEK Kv1 2019 Kv2 2019 Kv3 2019 Kv4 2019 2019 Kv1 2020 Kv2 2020 Kv3 2020 Kv4 2020 2020 Kv1 2021 Kv2 2021 Kv3 2021 Kv4 2021 2021

Nettoomsättning – – – – – – – – – – – – 0 0 0

 –5 –8 –5  –24 –6 –4 –3 –5 –18 –3  –12 –4 

Avskrivningar materiella

anläggningstillgångar 0 0 0 –1 –2 –1 –2 –2 –3 –8 –3 –3 –3 –3 –11

 –5 –9 –5 –8 –26  –6 –6  –26 –6 –20 –15  –48

Avskrivningar immateriella

anläggningstillgångar – – – – – – – – – – – – – – –

 –5 –9 –5 –8 –26  –6 –6  –26 –6 –20 –15  –48

Jämförelsestörande poster – – – – – – – –31 –21 –52 – –4 –13 26 9

 –5 –9 –5 –8 –26  –6  –28  –6 –24 –28 19 –39

Justerad EBITDA marginal, % – – – – – – – – – – – – – – –

Justerad EBITA marginal, % – – – – – – – – – – – – – – –

Justerad EBIT marginal, % – – – – – – – – – – – – – – –

EBIT marginal, % – – – – – – – – – – – – – – –







Scandi Standard årsredovisning 2021

Segmentsinformation per kvartal

105

TOTAL, MSEK Kv1 2019 Kv2 2019 Kv3 2019 Kv4 2019 2019 Kv1 2020 Kv2 2020 Kv3 2020 Kv4 2020 2020 Kv1 2021 Kv2 2021 Kv3 2021 Kv4 2021 2021

Nettoomsättning 2 458  2 541 2 420 9 891  2 448 2 621 2 393 9 940 2 469 2 564 2 632 2 435 10 101

 190   169  159 192 232   180  139 98 589

Avskrivningar materiella

anläggningstillgångar   –69 –68     –80 –299 –80 –80 –84 –84 –328

 123 120 138 101 482   159 93  100 92 55 14 261

Avskrivningar immateriella

anläggningstillgångar –13 –13 –13 –13 –52 –13 –13 –12 –12 –50 –13 –12 –12 –12 –50

 110 108 125  431  105  83 410 88  43 3 213

Jämförelsestörande poster –  – –  – – –31 –28 –59 – –4 –13 26 9

 110 101 125  424  105 116 56 351 88  30 30 222

Justerad EBITDA marginal, % 7,7% 7,6% 8,2% 7,0% 7,6% 6,4% 7,8% 8,8% 7,2% 7,6% 7,3% 6,7% 5,3% 4,0% 5,8%

Justerad EBITA marginal, % 5,0% 4,9% 5,4% 4,2% 4,9% 3,5% 4,8% 6,1% 3,9% 4,6% 4,1% 3,6% 2,1% 0,6% 2,6%

Justerad EBIT marginal, % 4,5% 4,4% 4,9% 3,6% 4,4% 3,0% 4,3% 5,6% 3,5% 4,1% 3,5% 3,1% 1,6% 0,1% 2,1%

EBIT marginal, % 4,5% 4,1% 4,9% 3,6% 4,3% 3,0% 4,3% 4,4% 2,3% 3,5% 3,5% 2,9% 1,1% 1,2% 2,2%







Scandi Standard årsredovisning 2021

Segmentsinformation per kvartal

106





Från resultaträkningen, MSEK 2021 2020

Nettoomsättning A 10 101 9 940

Årets resultat B 103 208

+ Återföring av skatt på årets resultat  52

Resultat efter finansnetto  140 260

+ Återföring av finansiella intäkter och kostnader, netto 83 91

Rörelseresultat D 222 351

+ Återföring av av- och nedskrivningar  350

+ Återföring av resultat från andelar i intresseföretag –2 –2

EBITDA E 598 699

Jämförelsestörande poster i rörelseresultat F –9 59

Justerat rörelseresultat D+F 213 410

Justerad rörelsemarginal, %  2,1 4,1

  –9 

Justerad EBITDA  589 756

Justerad EBITDA-marginal, %  5,8 7,6



för att förstå koncernens resultatgenerering före investeringar i anläggningstillgångar, bedöma koncernens möjlighet till utdelning och strategiska investeringar samt att bedöma koncernens möjlighet



Från rapport över finansiell ställning, MSEK 31 dec 2021 31 dec 2020

Totala tillgångar 6 494 6 385

Ej räntebärande långfristiga skulder

  –166

 –65 –64

Summa ej räntebärande långfristiga skulder –243 –230

Ej räntebärande kortfristiga skulder

Leverantörsskulder –1 291 –1 163

Skatteskulder –55 –29

Övriga kortfristiga skulder  –342

 –433 

Summa ej räntebärande kortfristiga skulder –1 958 –1 912

Sysselsatt kapital 4 293 4 243

Likvida medel –350 –413

Operativt kapital 3 943 3 830

Genomsnittligt sysselsatt kapital  4 268 4 204

Genomsnittligt operativt kapital  3 887 3 901

Rörelseresultat rullande 12 månader 222 351

Justerat rörelseresultat, rullande 12 mån J 213 410

Finansiella intäkter  2 0

Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %  5,2 8,4

Justerad avkastning på operativt kapital (ROC), %  5,7 9,0

Räntebärande skulder

Långfristig del av räntebärande skulder 1 884 1 863

Långfristiga leasingskulder  401

Derivatinstrument 11 10

 68 

Summa räntebärande skulder 2 300 2 346

Likvida medel –350 –413

Räntebärande nettoskuld 1 980 1 933

Från kassaflödesanalysen, MSEK 2021 2020

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 222 351

Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster

Av- och nedskrivningar  350

Resultat från andelar i intresseföretag –2 –2

EBITDA 598 699

  –9 

Justerad EBITDA 589 756

Scandi Standard årsredovisning 2021

Alternativa nyckeltal

107

Avkastning på eget kapital



delat med genomsnittligt totalt eget kapital.

Avkastning på operativt kapital (ROC)



delat med genomsnittligt operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)



plus ränte intäkter delat med genomsnittligt



CAGR

Årlig genomsnittlig tillväxt.

COGS



EBIT

Rörelseresultat.

Justerat rörelseresultat (Justerad EBIT)

Rörelseresultat justerat för jäm förelsestörande

poster.

Justerad rörelsemarginal (Justerad EBIT

marginal)





EBITA

Rörelseresultat före av och nedskrivningar av

immateriella tillgångar och resultat från andelar i

intresseföretag.

Justerad EBITA

Rörelseresultat före av och nedskrivningar av

immateriella tillgångar och resultat från andelar i

intresseföretag, justerat för jämförelsestörande

poster.

Justerad EBITA-marginal

-

ningen.

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar och



Justerad EBITDA

Justerat rörelseresultat före av- och nedskriv-



EBITDA-marginal



Eget kapital per aktie

Eget kapital hänförligt till aktieägarna, dividerat

med utestående antal aktier vid periodens slut.

Genomsnittligt operativt kapital



Genomsnittligt sysselsatt kapital





Justerat resultat för perioden

Periodens resultat justerat för jämförelse-

störande poster.

Jämförelsestörande poster

Transaktioner eller händelser som sällan före-

kommer eller är ovanliga i den ordinära affärs-

verksamheten och som därmed är osannolika

att uppstå igen.

Kostnader för råvaror och övriga

förnödenheter



-

lingar och andra råvaror, såsom bland annat

förpackningar.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen är bruttoomsättningen

minus rabatter och gemensamma marknads-

föringskostnader.

Operativt kapital

Summa tillgångar med avdrag för likvida medel

och icke ränte bärande skulder, inklusive upp-

skjuten skatteskuld.

Justerad avkastning på operativt kapital (ROC)

Justerat rörelseresultat rullande 12 månader



kapital.







betald skatt, med tillägg av nettoinvesteringar i

anläggningstillgångar och nettoökning i leasing-

tillgångar.





störande poster.

Produktionskostnader

Produktionskostnader omfattar direkta och

indirekta personalkostnader hänförliga till pro-

duktionen samt övriga produktionsrelaterade

kostnader.

R12M

Rullande tolv månader.

Resultat per aktie (EPS)

Resultat för perioden, hänförligt till aktieägarna,

dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Justerat resultat per aktie

Justerat resultat för perioden, hänförligt till aktie-

ägarna, dividerat med genomsnittligt antal aktier.

RTC



RTE



kan konsumeras direkt eller efter uppvärmning.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skuld exklusive uppläggnings-

avgifter minus likvida medel.

Rörelsekapital

Summa varulager och rörelsefordringar med

avdrag för icke räntebärande rörelseskulder.

Rörelsemarginal (EBIT marginal)

Rörelseresultat som en andel av netto-

omsättningen.



-

rar som jämförelsestörande poster, då de sanno-

likt uppstår periodvis i den ordinära affärsverk-



att underlätta förståelsen och bedömningen av



Sysselsatt kapital

Summa tillgångar med avdrag för icke ränte-

bärande skulder, inklusive uppskjuten skatte-

skuld.

Justerad avkastning på sysselsatt kapital

(ROCE)

Justerat rörelseresultat rullande 12 månader

-



Övriga rörelseintäkter

Övriga rörelseintäkter är resultatet som inte





betalning från personer som inte är anställda



matsalar.

Övriga rörelsekostnader

Övriga rörelsekostnader omfattar marknads-

föringskostnader, kostnad för koncernens per-

sonal samt övriga administrativa kostnader.



Scandi Standard årsredovisning 2021



108

Om hållbarhetsrapporten

Vår avsikt och ambition är att löpande vidareutveckla såväl

arbete som redovisning av vårt ansvar och bidrag till

hållbar utveckling. Vi utformar vår hållbarhetsrapportering

med utgångspunkt i lagstadgade krav och vedertagna

ramverk, för att tillhandahålla trovärdig, relevant och

heltäckande information till våra intressenter.

Hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen

Scandi Standard omfattas av kravet på hållbarhets rappor-

tering enligt årsredovisningslagen. Vår lagstadgade hållbar-

hetsrapport omfattar, förutom detta avsnitt, Verksamhet

och värdekedja på sidorna 23–26, Vårt ansvar på sidorna

27–47 samt Risker och riskhantering på sidorna 57–61.

Hållbarhetsrapporten omfattar Scandi Standards samtliga

dotterbolag. Hållbarhetsrapporten adresserar Scandi Stan-

dards väsentliga hållbarhetsfrågor och risker och beskriver

arbetet med dessa samt relaterade interna styrdokument.

Vi har i årets redovisningsprocess också beaktat kom-

mande ökade krav på klimatrapportering, och tagit del av



avseende klimatrelaterad information. 2021 har vi också

rapporterat till CDP avseende klimat och bio logisk mång-

fald för hela koncernen samt rapporterat i enlighet med

kraven i EUs taxonomi.

GRI SRS och Global Compact

Scandi Standards hållbarhetsredovisning för 2021 har

upprättats i enlighet med Global Reporting Initiatives

standarder, tillämpningsnivå Core. Mer om GRI på



innehålls förteckning i form av GRI index, som anger

obligatoriska och valda GRI-upplysningar som ingår i redo-

visningen, samt läshänvisningar till var informationen



kommentar direkt i indextabellen. GRI-rapporten innehåller

även ett eget väsentligt område, djurhälsa och djurvälfärd,

där tre egna upplysningar lämnas: 1) användning av anti-

biotika (andel av behandlade flockar), 2) fothälsa, som är

en djuromsorgsindikator där 100 fötter per flock bedöms

på en skala mellan 0–2. Fothälsan rappoteras på en skala

0–200 och ju lägre siffra, desto bättre fothälsa, 3) foder-

effektivitet som mäter genomsnittlig mängd foder (kg) per

kilo levande vikt. I nuläget rapporteras detta endast för

konventionell slaktkyckling. Indexet innehåller även refe-

renser till principerna i Global Compact, som Scandi

Standard undertecknat. Denna redovisning utgör därmed

vår Communication on Progress till Global Compact.

Redovisad information och data avser Scandi Standards

verksamhet i sin helhet, där inget annat anges.

Affärsmodell

Hållbar utveckling för Scandi Standard handlar om

ansvarsfullt värdeskapande över tid för ägare, kunder,

konsumenter, medarbetare och andra intressenter. Vår

företagsvision, ”Bättre kyckling för ett bättre liv” innebär att

bidra till matglädje och hållbar livsmedelsförsörjning

genom hälsosamma, innovativa kycklingprodukter som

tas fram på ett ansvarsfullt och resurseffektivt sätt. För

närmare beskrivning av vår vision, mission, värderingar,

verksamhet och värdekedja se sidorna 1–3 och 23–26.

Väsentliga hållbarhetsfrågor och risker

Väsentliga hållbarhetsrelaterade frågor och risker för

Scandi Standards verksamhet sammanställdes i en första

väsentlighetsanalys 2017 och denna har sedan uppdate-

rats under 2021. Processen har varit både intern och

extern med representation från alla delar av verksamheten

och relevanta intressenters perspektiv. Bland annat har

stora delar av koncernledningen, samt hållbarhetsansva-

riga i respektive land varit involverade och formellt beslut

har tagits i styrgruppen för hållbarhet som beskrivs på

sidan 28. Styrelsen har involverats genom redovisnings-

processen. Utgångspunkten har varit påverkan genom

värde kedjan, intressentförväntningar, affärsidé och strate-

giska mål, men målsättningen har även varit att ta hänsyn

till Scandi Standards påverkan på samhället i stort. Sam-



dialoger och riskanalyser, samt omvärldsanalys och

externa ramverk såsom Global Compact, Agenda 2030

och relevanta investerarratings användes som ingångs-

värden. Resultatet presenteras i vår uppdaterade version

av Scandi Way på sidan 29, där våra tolv mest väsentliga

frågor lyfts.

Väsentlighetsanalysen är en levande process, som

löpande stäms av, revideras och nyanseras mot företagets

ordinarie omvärlds- och riskanalys samt i dialogen med

investerare, kunder och andra intressenter. Vi ser positivt

på den ökade efterfrågan från aktieägare och investerare

avseende mätbara mål och nyckeltal samt tydlig redovis-

ning av riskhantering, kring exempelvis klimat, leverantörs-

relationer och djurhälsa. Tabellen på sidan 111 ger en

Scandi Standard årsredovisning 2021

Om hållbarhetsrapporten

109

översikt av Scandi Standards hållbarhetspåverkan, med

utgångspunkt i årsredovisningslagens adresserade håll-

barhetsområden samt resultat av väsentlighetsanalys och

riskkartläggning för koncernen.

Intressentdialog

Till Scandi Standards prioriterade intressentgrupper hör

ägare och investerare, medarbetare, kunder och konsu-

menter, samt leverantörer och samarbetspartners.

Dialogen med dessa sker löpande genom ordinarie verk-

samhet och kontaktytor, och genom särskilda forum och

initiativ kring olika frågor. Vi ser ökad efterfrågan och

behov vad gäller utvecklad dialog med ägare och investe-

rare kring ESG-perspektivet, och har under året haft direkt



potentiella ägare, om vårt arbete, våra mål och riskhante-

ring. Vi har också utvecklat vårt arbetssätt för att hålla oss

bättre uppdaterade om vilken information som efterfrågas

i olika ESG-index, och i snabbare takt se till att tillhanda-

hålla beskrivning av styrning och prestanda utifrån detta.

En medarbetarundersökning har gjorts som omfattar alla

kontorsanställda i koncernen, med uppföljning av bland

annat arbetsmiljö, engagemang och företagsvärderingar.

Vad gäller kunder och konsumenter sker dialogen med

dessa främst lokalt, med utgångspunkt i respektive bolag

och marknad.

Ett koncernövergripande arbete avseende intressentdialog

med målsättningen att skapa ett gemensamt arbetssätt,

inklusive målsättningar, prioriteringar och strategier har

påbörjats.

Hållbarhetspolicyer

Scandi Standards Uppförandekod utgör koncernens över-

gripande hållbarhetspolicy och gäller för samtliga chefer

och medarbetare och alla delar av verksamheten, samt för

styrelsens medlemmar. Uppförandekoden anger att miljö-

mässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande är en

integrerad del av affärsstrategin, och beskriver förhåll-

ningssätt och riktlinjer som gäller för väsentliga hållbar-

hetsfrågor inom områdena miljö, sociala förhållanden,

personal, respekt för mänskliga rättigheter samt mot-

verkande av korruption. Scandi Standards leverantörs-

uppförandekod ställer motsvarande krav på koncernens

leverantörer, och har uppdaterats under året. I tillägg till

detta har Scandi Standard ett antal koncernpolicyer som



viktiga områden: Arbetsmiljö, Hälsa och Säkerhet, Clean

label för produkter, Antibiotika och Djurvälfärd.

Visselblåsarfunktion



extern aktör, för att möjliggöra anonym rapportering av

eventuella överträdelser mot Uppförandekoden. Ett fåtal

ärenden, de flesta gällande arbetsrätt och medarbetar-

frågor, har rapporterats in och utretts under året av tillsatt

kommitté. Inget av dessa ärenden visade sig dock vara en

faktisk överträdelse.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Om hållbarhetsrapporten

110

Hållbarhetsområde Scandi Standards påverkan Kommentar/hänvisning avseende styrning, riskhantering samt resultatindikatorer

Sociala förhållanden Hälsa (för medarbetare och

konsumenter)

Livsmedelssäkerhet och hygien,

Djurvälfärd (produktansvar)

Ansvar i leverantörskedjan

Beskrivning: Sid 30–31 Säkra och hälsosamma produkter, sid 32–34 Scandi Standard som arbetsplats, sid 37–41

Kycklingar med god hälsa.

Risker och riskhantering: Sid 57–61

Policy: 

uppförandekod. Policyer för Hälsa och säkerhet, Clean Label, Antibiotika, Djurvälfärd.

Resultatindikatorer: Sid 31, 33, 40

Miljö Klimat- och resurseffektivitet

(energi, transporter, vatten och

avfallshantering i

produktionsverksamheten,

fodereffektivitet m.m.)

Beskrivning: Sid 43–46 Klimat- och resurseffektivitet i alla led.

Risker och riskhantering: Sid 57–61

Policy: Uppförandekod, avsnitt Miljö. Tillstånd och anmälningsplikt enligt nationell och lokal miljölagstiftning för

respektive anläggning.

Resultatindikatorer: Sid 44–45

Personal God arbetsplats

(arbetsmiljö, hälsa, säkerhet,

jämställdhet och mångfald)

Beskrivning: Sid 32–34 En attraktiv och hälsosam arbetsplats.

Risker och riskhantering: Sid 57–61

Policy: Uppförandekod, avsnitt Sociala förhållanden (inklusive mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och

arbetsmiljö). Policy för Hälsa och säkerhet. Policy för mångfald och likabehandling.

Resultatindikatorer: Sid 33

Respekt för mänskliga

rättigheter

God arbetsplats

Ansvar i leverantörskedjan

Beskrivning: Sid 35 Ansvarsfulla leverantörsrelationer, Sid 32–34 attraktiv och hälsosam arbetsplats.

Risker och riskhantering: Sid 57–61

Policy: Uppförandekod, avsnitt Sociala förhållanden (inklusive mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och

arbetsmiljö). Policy för mångfald och likabehandling. Leverantörsuppförandekod.

Resultatindikatorer: Sid 34–35 Uppföljning sker genom medarbetarundersökning samt genom uppföljning och avvikelse-

rapportering mot uppförandekod och leverantörsuppförandekod.

Motverkande av

korruption

God affärsetik Beskrivning: Affärsetiska risker förekommer i relationen till kunder, leverantörer och samarbetspartners, samt i

underleverantörsled.

Risker och riskhantering: Sid 57–61

Policy: Uppförandekod avsnitt Affärsetik, Leverantörsuppförandekod.

Resultatindikatorer: Sid 34–35 Uppföljning och avvikelserapportering sker mot Uppförandekod och leverantörs-

uppförandekod, med hjälp av internkontroll och visselblåsarfunktion.

Aktiviter som omfattas av taxonomin

Total

Andel av aktiviteter som

inte omfattas av taxonomin, %

Andel av aktiviteter som

omfattas av taxonomin, %

Omsättning 10 101 100% 0%

Capex 306 92% 8%

Opex 467 91% 9%





rörelsekostnader”).

För de två första miljömålen, anpassning till klimatförändringarna och minskad klimatpåverkan, så inkluderar



omsättning för Scandi Standard. Däremot omfattas en mindre del av Capex och Opex. Avseende Capex härrör den

andel som omfattas av taxonomin till konstruktion av nya byggnader, framförallt den nya produktionsanläggningen

i Lieto, Finland. Opex som omfattas av taxonomin är operationella omkostnader relaterade till egna, ägda bygg-

nader.

Scandi Standard följer taxonomins utveckling noga, inklusive en eventuell framtida inkludering av ekonomiska

aktiviteter relaterade till livsmedelsproduktion, samt de kommande fyra miljömål där de delegerade akterna ännu

inte publicerats. För att säkerställa alignment med taxonomin om Scandi Standards ekonomiska aktiviteter skulle

omfattas framöver, arbetar vi löpande med att säkerställa att vi inte orsakar skada på något av de sex miljömålen



Scandi Standard årsredovisning 2021

Om hållbarhetsrapporten

111

GRI-index

GRI Standards innehållsindex, tillämpningsnivå Core.

GRI 102 (2016) Generella upplysningar

Upplysning Beskrivning

Hänvisning

sidnummer Kommentar

UN Global

Compact princip



102-1 Organisationens namn Scandi Standard AB

102-2 Verksamhet, varumärken, produkter och tjänster 2, 19–22

102-3 Huvudkontorets lokalisering Stockholm

102-4 Länder som organisationen är verksam i 2, 23

102-5 Ägarstruktur och företagsform 48–49

102-6 Marknader som organisationen är verksam på 2, 23

102-7 Organisationens storlek 2, 5, 18

102-8 Information om personalstyrka och annan arbetskraft 32–33 Fördelning anställningsform ej redovisad. Den absoluta

majoriteten medarbetare är heltids- och tillsvidareanställda,



konsulter varierar mellan länder.

102-9 Beskrivning av leverantörskedjan 23–26, 35

102-10 Väsentliga förändringar för organisationen och dess leverantörskedja

under redovisningsperioden

Inga väsentliga förändringar

102-11 Beskrivning av om och hur organisationen följer försiktighetsprincipen Tillämpas i internt miljö- och arbetsmiljöarbete 7

102-12 

principer eller andra initiativ som organisationen anslutit sig till eller stödjer

102-13 Betydande medlemskap i organisationer Inga särskilda medlemskap

Strategi

102-14 Uttalande från ledande befattningshavare 6–7

Etik och integritet

102-16 Värdegrund, etiska principer och regler för uppförande 1, 34 1–10

Styrning

102-18 Bolagsstyrning 116–130

Kommunikation och intressenter

102-40 Intressentgrupper som organisationen har kontakt med 28, 109–110

102-41 Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal 32–34 Data saknas, avtal och fackliga relationer hanteras inom

respektive bolag utifrån nationella förutsättningar

3, 6

102-42  109–110

102-43 Tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter 109–110

102-44 Viktiga frågor som lyfts i intressentdialogen 109–110

Scandi Standard årsredovisning 2021

GRI-index

112

Upplysning Beskrivning

Hänvisning

sidnummer Kommentar

UN Global

Compact princip



102-45  97

102-46  109–110

102-47  29

102-48 Förklaring till effekten av förändringar av information som lämnats i tidigare

redovisningar och skälen för sådana förändringar

33 LTIFR på koncernnivå har justerats för 2020 på grund av

släpande rapportering

102-49 Väsentliga förändringar som gjorts i redovisningen sedan föregående

redovisningsperiod

Inga

102-50 Redovisningsperiod 1 januari – 31 december 2021

102-51 Datum för publicering av den senaste redovisningen 23 april 2020

102-52 Redovisningscykel Årlig

102-53 Kontaktpunkt för redovisningen och dess innehåll 

102-54 Rapportering i enlighet med GRI Standards 109–110

102-55 GRI-index 112–114

102-56 Externt bestyrkande 115



Upplysning Beskrivning

Hänvisning

sidnummer Kommentar

UN Global

Compact princip

  Ekonomisk påverkan

201 (2016) 101-1,2,3 Ekonomiskt resultat 5, 63 Avser egen verksamhet

201-1 Skapat och distribuerat ekonomiskt värde 5, 63

201-2 Finansiell påverkan och andra risker eller möjligheter kopplade till

klimatförändringar

44, 60

205 (2016) 101-1,2,3 Anti-korruption 34–35 Avser hela värdekedjan 10

205-1 Verksamheter som bedömts avseende risker relaterade till korruption 34–35 10

205-2 Kommunikation och utbildning kring anti-korruptionspolicy och rutiner 34–35 Avser anställda 10

205-3 Korruptionsincidenter och vidtagna åtgärder 34 Inga fall 10

  Miljö

302 (2016) 101-1,2,3 Energi 45 Avser egen verksamhet 8, 9

302-1 Energianvändning inom organisationen 45 8, 9

302-3 Energiintensitet 45 8, 9

303 (2018) 101-1,2,3

303-1,2

Vatten och avloppsvatten 45 Avser egen verksamhet 8, 9

303-5 Vattenförbrukning 45 8, 9

Scandi Standard årsredovisning 2021

GRI-index

113

Upplysning Beskrivning

Hänvisning

sidnummer Kommentar

UN Global

Compact princip

305 (2016) 101-1,2,3 Utsläpp 43 – 46 Avser hela värdekedjan 8

305-1 Direkt växthusgasutsläpp (Scope 1) 45 8

305-2 Indirekta växthusgasutsläpp energi (Scope 2) 45 8

305-3 Indirekta växthusgasutsläpp övrigt (Scope 3) 45 Endast distribution och transporter 8

305-4 Växthusgasintensitet 44

 

403 (2018) 101-1,2,3 Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet 32–33 Avser egen verksamhet. Området styrs och mäts i hög grad

på lokal nivå, redovisningen beskriver koncern gemensam

styrning på övergripande nivå vilket innebär ofullständig

information för upplysningarna 403-2 till 403-7.

403-1 Ledningssystem för hälsa och säkerhet på arbetet 32–33 2

403-2  32–33 2

403-3 Företagshälsovård 32–33 2

403-4 Involvera, konsultera och kommunicera med arbetstagare i frågor som rör

hälsa och säkerhet på arbetet

32–33 2

403-5 Utbildning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen 32–33 2

403-6 Främja arbetstagares hälsa 32–33 2

403-7 Förebygga och minska hälsorisker i leverantörskedjan 32–33 2

403-8 Arbetstagare som omfattas av ett ledningssystem för arbetsmiljö 32–33 

övriga interna ledningssystem utan granskning

403-9 Arbetsrelaterade skador 32–33 Redovisade data omfattar anställda 2

405 (2016) 101-1,2,3 Mångfald och jämställdhet 32–33 Avser egen verksamhet 1, 2

405-1 Mångfald i organisationen 33, 78, 127 Redovisning avgränsad till könsfördelning, ålder redovisas

för styrelsen och koncernledningen

1, 2

Egen upplysning Inkluderande kultur 32–33 1, 2

406 (2016) 101-1,2,3 Icke-diskriminering 34 Avser egen verksamhet 1, 2, 6

406-1 Fall av diskriminering och vidtagna åtgärder 34 Inga

414 (2016) 101-1,2,3 Bedömning av sociala aspekter hos leverantörer 35 Avser leverantörsled 2, 4, 5, 6,

414-1 Nya leverantörer som utvärderats utifrån sociala kriterier 35 Redovisning omfattar samtliga leverantörer som skrivit

under den nya leverantörsuppförandekoden

416 (2016) 101-1,2,3 Kunders hälsa och säkerhet 30–31 Avser egen verksamhet och kundled

416-1 Utvärdering av produkter och tjänster utifrån hälsa och säkerhet 30–31

416-2 Avvikelser där produkter och tjänster inte efterlevt gällande lagar och

riktlinjer för hälsa och säkerhet

30–31

417 (2016) 101-1,2,3 Marknadsföring och märkning av produkter 31 Avser egen verksamhet och kundled

417-2 Antal fall där information eller märkning varit bristande 31





Djurhälsa och djurvälfärd 37–41 Avser egen verksamhet och leverantörsled

Egen upplysning Användning av antibiotika 40 Avser egen verksamhet och leverantörsled

Egen upplysning Fothälsa 40 Avser egen verksamhet och leverantörsled

Egen upplysning Fodereffektivitet 40 Avser egen verksamhet och leverantörsled

Scandi Standard årsredovisning 2021

GRI-index

114

Till bolagsstämman i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Scandi Standard AB (publ) att översiktligt granska



omfattning på sidan 109 i detta dokument, vilket även utgör den lagstadgade

hållbarhetsrapporten.



Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredo-

visningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 23

–26, 27–47, 57–61

samt 109

–115 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbar-

hetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbar-

hetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräknings-

principer. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att

upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig

dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översikt-

liga granskning. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas

och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkande-





ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning

och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en

annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och

omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisions-

sed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har

därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer

och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och

tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Catena AB

(publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar

enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för

oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter



grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats

grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som



hållbarhetsredovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamåls-

enliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter

som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upp-

rättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den

25 mars 2022

PricewaterhouseCoopers AB

Ann-Christine Hägglund Daniel Johansson Stattin

Huvudansvarig revisor Specialistmedlem i FAR

Revisorns rapport från översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen



Scandi Standard årsredovisning 2021

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

115

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport 117

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 125

Styrelse 126

Koncernledning 128

Årsstämma 130

Scandi Standard årsredovisning 2021 116

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningen inom Scandi Standard syftar till ett hållbart värdeskapande för aktieägarna

och en sund företagskultur där affärsmöjligheter tas tillvara inom ramen för en god riskkontroll.

Denna bolagsstyrningsrapport, som är en del av årsredovisningen för 2021, har upprättats av

styrelsen och granskats av bolagets externa revisor. Inga avvikelser från Svensk kod för bolags-

styrning redovisas. Inga överträdelser av Nasdaq Stockholms tillämpliga regelverk och inga

överträdelser av god sed på värdepappersmarknaden gällande bolaget har rapporterats av

Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden.

Scandi Standard AB (publ), organisationsnummer 556921-0627,

(bolaget) eller bolaget med dotterföretag (koncernen eller Scandi

Standard) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm.

Bolagets aktier är noterade på Nasdaq Stockholm Mid Cap sedan

juni 2014.

Ansvaret för bolagsstyrningen i form av ledning och kontroll av

koncernen delas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen

med dess utskott och verkställande direktören i enlighet med

gällande externa lagar och regler samt interna styrdokument, i

form av bolagsordningen och övriga koder, policyer, riktlinjer och

instruktioner.

Aktiekapital och aktieägare

Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2021 till 659 663 SEK

fördelat på 66 060 890 aktier med ett kvotvärde på 0,009986 SEK



aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital.

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2021 till



49 procent av aktiekapitalet och en aktieägare, Investment AB

Öresund, hade ett innehav i bolaget överstigande 10 procent, med

15,3 procent av aktiekapitalet per den 31 december 2021.

Utländska aktieägare hade ett innehav i bolaget motsvarade cirka

31 procent av aktiekapitalet per den 31 december 2021. För mer

information om aktien och aktieägarna, se sid 48–49.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ genom

vilket aktieägarna utövar sin rätt att fatta beslut om bolagets

angelägenheter. Inga begränsningar avseende aktieägarnas





Viktiga externa lagar och regler

– Svensk aktiebolagslag.

– Svensk årsredovisningslag.

– Nasdaq Stockholm’s regelverk, Nordic Main Market Rulebook

for Issuers of Shares.

– Svensk kod för bolagsstyrnig.

– Andra svenska och utländska externa lagar och regler.

Viktiga interna styrdokument

– Bolagsordning.

– Arbetsordning för styrelsen, Instruktion för verkställande



styrelsen etc.

– Uppförandekod.

– Övriga koder, policyer, riktlinjer och instruktioner.

Styrningsstruktur

Förslag

Valberedning

Beslut

Information

Aktieägare genom

bolagsstämman

Styrelse

Revisions-

utskott

Ersättnings-

utskott

Extern

revisor

Vd och

koncernledning

Segment

Ready-to-cook

Segment

Ready-to-eat

Val

Information

Val

Danmark

Norge

Irland

Finland

Sverige

Scandi Standard årsredovisning 2021

Bolagsstyrningsrapport

117



efter räkenskapsårets utgång. Utöver årsstämman kan extra

bolagsstämmor hållas.

För att delta i beslutsfattande vid bolagsstämman krävs att

aktieägaren utövar sin rösträtt genom poströstning. Därutöver

krävs att aktieägaren är direktregistrerad i den av Euroclear förda

aktieboken fem vardagar före stämman samt meddelar sitt del-

tagande senast det datum som anges i kallelsen till stämman.

Årsstämma 2021

Årsstämman 2021 ägde rum den 7 maj. I syfte att motverka smitt-

spridning av Covid-19 genomfördes årsstämman utan fysisk

närvaro av aktieägare, ombud eller utomstående. Istället hade

aktieägare möjlighet att före årsstämman utöva sin rösträtt

genom poströstning. Beslut som fattades av årsstämman

omfattade bland annat:

• 

ställning i årsredovisning 2020 för moderbolaget och koncernen.

• Utdelning med 1,25 SEK per aktie för räkenskapsåret 2020.

• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande

direktören för räkenskapsåret 2020.

Årsstämman beslutar om:

• Fastställande av resultaträkning och rapport över



koncernen.

• Utdelning.

• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande

direktören.

• Val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande och

extern revisor.

• Arvoden till styrelsens ordförande, övriga styrelse-

ledamöter som inte är anställda i bolaget eller dess dot-

terföretag och extern revisor.

• Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

• Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP).

• Bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om att

förvärva och överlåta egna aktier i bolaget för att säkra

åtaganden enligt LTIP, samt bemyndigande för styrelsen

att fatta beslut om nyemission av aktier i bolaget

• Övriga frågor i enlighet med Aktiebolagslagen.

• Ordförande vid årsstämman, bolagsstämmovalda styrelse-

ledamöter och styrelsens ordförande, samt extern revisor.

• Arvoden till bolagsstämmovalda styrelseledamöter och

styrelsens ordförande som inte är anställda i bolaget eller dess

dotter företag, samt till den externa revisorn.

• I den mån det anses nödvändigt, ändringar i instruktion för

valberedningen.

I enlighet med instruktion för valberedningen ska valberedningen

bestå av minst fyra ledamöter. En av dessa ska vara styrelsens

ordförande eller en styrelseledamot utsedd av styrelsens ord-

förande. Baserat på ägarstatistik den sista bankdagen i augusti



fyra största aktieägarna i bolaget och uppmana dessa att namnge

den person som respektive aktieägare önskar utse till ledamot av

valberedningen.

Valberedningens förslag till årsstämman ska senast offentlig-

göras samma dag som kallelsen till årsstämman publiceras.

Inför årsstämman 2021 bestod valberedningen av Andreas

Hofmann som var ordförande för valberedningen och utsedd av

Investment AB Öresund, Johannes Wingborg utsedd av Läns-

försäkringar Fondförvaltning AB, Per Olof Nyman utsedd av Lant-

männen Animalieinvest AB och Per Harkjaer i egenskap av

styrelse ordförande i Scandi Standard AB (publ)). Justin Carton

ingick inledningsvis i valberedningen men avgick från valbered-



samtliga sina aktier i bolaget.

Valberedningens förslag till årsstämman 2021 och en redo-

görelse för valberedningens arbete ingick i kallelsen till årsstäm-

man som publicerades i ett pressmeddelande den 5 mars 2021

och på bolagets webbplats www.investors.scandistandard.com/

sv/stamma. Årsstämman 2021 beslutade i enlighet med valbered-

ningens samtliga förslag.

Inför årsstämman 2022 består valberedningen av Andreas

Hofmann som är ordförande för valberedningen och utsedd av

Investment AB Öresund, Johannes Wingborg utsedd av Läns-

försäkringar Fondförvaltning AB, Christian Johansson utsedd av

Lantmännen Animalieinvest AB, Tim Floderus utsedd av Eva

Qviberg och Johan Bygge i egenskap av styrelseordförande i

Scandi Standard AB (publ).

Valberedningen inledde sitt arbete med att gå igenom de upp-

gifter som ankommer på valberedningen enligt Svensk kod för

bolagsstyrning och enligt instruktion för valberedningen, som

antogs på årsstämman 2020 och en tidplan för valberedningens

• Godkännande av ersättningsrapporten.

• Omval av, Øystein Engebretsen, Henrik Hjalmarsson, Michael

Parker och Heléne Vibbleus som styrelseledamöter.

• Nyval av Johan Bygge och Cecilia Lannebo som styrelse-

ledamöter.

• Nyval av Johan Bygge som styrelsens ordförande.

• Totala arvoden till styrelsen för tiden fram till slutet av nästa

årsstämma ska utgå med högst 3 295 000 SEK, varav 875 000

SEK till styrelsens ordförande, 360 000 SEK vardera till de övriga

fem styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget eller

dess dotterföretag, 150 000 SEK till revisionsutskottets

ord förande och 75 000 SEK vardera till de övriga ledamöterna i

detta utskott, 100 000 SEK till investeringsutskottets ordförande

och 50 000 SEK vardera till de två övriga ledamöterna i detta





• Omval av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB som bolagets

externa revisor för tiden fram till slutet av nästa årsstämma och

arvode till den externa revisorn.

• Långsiktigt incitamentsprogram 2021 (LTIP 2021), bemyndi-

gande för styrelsen att fatta beslut om att förvärva och överlåta

egna aktier i bolaget för att säkra åtaganden enligt LTIP 2021,

samt bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om ny emission

av aktier i bolaget på de villkor som framgår av årsstämmo-



www.investors.scandistandard.com/sv/tidigarebolagsstammor.

Årsstämma 2022

Årsstämman 2022 äger rum den 4 maj. Styrelsen har beslutat att

stämman ska genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare,

ombud eller utomstående och att aktieägarna före stämman ska

ha möjlighet att utöva sin rösträtt genom poströstning i enlighet

med 20 och 22 §§ lagen om tillfälliga undantag för att underlätta

genomförandet av bolags- och föreningsstämmor. Kallelsen till

årsstämman inklusive anvisningar för poströstning kommer att

publiceras på bolagets webbplats www.investors.scandistandard.

com/sv/stamma inför årsstämman.

Valberedning

Valberedningen representerar bolagets aktieägare och ska enligt



webbplats www.investors.scandistandard.com/sv lämna förslag

till årsstämman avseende:

Scandi Standard årsredovisning 2021

Bolagsstyrningsrapport

118

Valberedning inför årsstämman 2022

Namnen på valberedningens ledamöter enligt nedan publicerades i ett pressmeddelande den 25 oktober 2021.

Ledamot Utsedd av

Procent av

aktiekapitalet

2021-12-31

Procent av

aktie kapitalet

2021-08-31 Oberoende

Andreas Hofmann Investment AB Öresund, Ordförande

15,3% 15,3% Ja/Nej

Johannes Wingborg Länsförsäkringar Fondförvaltning AB

5,5% 5,6% Ja/Ja

Tim Floderus Eva Qviberg

5,3% 5,1% Ja/Nej

Christian Johansson Lantmännen Animalieinvest AB

5,0% 5,0% Ja/Ja

Johan Bygge Styrelsens ordförande i Scandi Standard AB (publ) Ja/Ja

Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive bolagets röstmässigt största aktieägare eller grupp av aktieägare som samverkar

om bolagets förvaltning.

arbete upprättades. Valberedningen tog del av styrelsens ordfö-

randes syn på bolagets och koncernens verksamhet, mål, strategi,



Valberedningen tog även del av resultatet av den externa utvär-

deringen från slutet av 2021 av styrelsearbetet, inklusive styrel-

sens ordförandes och respektive styrelseledamots individuella

prestationer. Valberedningen har även genomfört individuella

intervjuer med samtliga styrelseledamöter. Mot bakgrund av detta

bedömde valberedningen den mångsidighet och bredd som bör



som de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna bör besitta.

Mångsidighet och bredd som bedömts inkluderar kön, ålder, kultu-

-

sentation. En viktig utgångspunkt för valberedningens förslag till

årsstämman är att varje styrelseuppdrag i bolaget ska vara base-

rat på förtjänst och huvuduppdraget ska vara att upprätthålla och

förbättra styrelsens effektivitet. Valberedningen hade dessutom

kontakt med revisionsutskottets ordförande för att informera sig

om revisionsutskottets bedömning av kvaliteten och effektiviteten

i den externa revisorns arbete. När valberedningen lämnade sina

förslag till årsstämman 2022 hade valberedningen hållit tre möten.

Valberedningens förslag till årsstämman 2022

Valberedningens förslag till årsstämman 2022 och en redogörelse

för valberedningens arbete lämnas i ett pressmeddelande under

-

plats www.investors.scandistandard.com/sv.

Förslaget och redogörelsen kommer att ingå i kallelsen till

-

plats www.investors.scandistandard.com/sv/stamma.

Mångfaldspolicy

Valberedningen tillämpar regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning

som mångfaldspolicy avseende bolagets styrelse som syftar till

att styrelsen ska ha en storlek och sammansättning som säker-

ställer förmågan att förvalta bolagets angelägenheter med integri-

tet och effektivitet. Detta innebär att valberedningen, vid fram-

tagandet av sina förslag till årsstämman, beaktar att styrelsen ska

ha en, med hänsyn till bolagets och koncernens verksamhet,

utvecklingsskede och förhållanden i övrigt, ändamålsenlig sam-

mansättning präglad av mångsidighet och bredd avseende de

bolagsstämmovalda styrelseledamöternas kompetens, erfarenhet

och bakgrund. Valberedningen ska eftersträva en jämn könsför-

delning i bolagets styrelse men även mångsidighet och bredd



bakgrund. Valberedningen noterar särskilt behovet av att på sikt

öka könsbalansen i styrelsen.

Styrelse

Enligt bolagets bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst tre och

högst nio ledamöter, utan suppleanter. Styrelseledamöterna och

styrelsens ordförande väljs av årsstämman.

Styrelsen bestod fram till årsstämman 2021 av sju ordinarie

ledamöter, valda av årsstämman 2020, och efter årsstämman

2021 av sex ordinarie ledamöter, valda av årsstämman 2021, för

båda åren utan suppleanter och utan arbetstagarrepresentanter.

För mer information om styrelsen, se sid 126—127.

Oberoende

Styrelsen bedöms motsvara kraven på oberoende enligt Svensk

kod för bolagsstyrning genom att en majoritet av styrelseleda-

möterna är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning,

samt att minst två av dessa ledamöter även är oberoende i för-

hållande till bolagets större aktieägare. Se tabell sid 121.

Styrelsens uppgifter och ansvar

Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av

bolagets angelägenheter i bolaget och i samtliga aktieägares

intresse och ska dessutom värna och främja en god företagskul-

tur. Styrelsens ansvar och arbete styrs av externa lagar och regler

samt interna styrdokument, däribland Bolagsordning och Arbets-

ordning för styrelsen. Bolagsstämman kan dessutom utfärda

instruktioner.

Arbetsordningen för styrelsen beskriver styrelsens uppgifter

och ansvar, styrelsens arbete inklusive ordförandens ansvar samt

det ansvar som delegerats till styrelsens utskott, styrelsemöten

samt information och rapportering till styrelsen, hantering av

insiderinformation, relationen med Nasdaq Stockholm, informa-

tion och rapportering till styrelsen samt information om bolags-

styrning. Arbetsordningen ses över och justeras årligen eller då

behov uppstår.

Utöver det konstituerande styrelsemötet som ska hållas i

anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst sex

gånger per år.

Styrelsen har fastställt Instruktion för verkställande direktören,





styrelsen.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Bolagsstyrningsrapport

119



• Tillsätta, utvärdera och vid behov entlediga verkställande

direktören.

• Fastställa övergripande mål och strategi.

• 

affärsmöjligheter.

• Fastställa erforderliga riktlinjer i interna styrdokument för

bolagets uppträdande i samhället i syfte att säkerställa

dess långsiktigt värdeskapande förmåga.

• Fastställa interna styrdokument inklusive Uppförande kod.

• Beslut om investeringar, inklusive förvärv, avyttringar och



procedurer.

• 





därmed.

• -

gets efterlevnad av externa lagar och regler samt av

efterlevnad av interna styrdokument.

• Säkerställa att den externa kommunikationen präglas av

öppenhet samt är korrekt, relevant och tillförlitlig i till

exempel delårsrapporter, bokslutskommunikéer, års-

redovisningar och andra rapporter.

• Godkännande av delårsrapporter, bokslutskommunikéer

och årsredovisningar.

• Utdelningsförslag för 2020

• Försäkringar

• Godkännande av bokslutskommuniké/

delårsrapport för Kv 4 och helåret 2020

• Godkännande av delårsrapport

för Kv 2 2021

• Koncernövergripande förbättrings-

program

• Styrande dokument

• Affärsplan och mål 2022

• Finansiering

• Försäkringar

• Styrande dokument

• IT och informationssäkerhet

• Tillsättande av tillförordnad vd och koncernchef

• Styrande dokument

• Strategiska IT-investeringar

• Rapport från den externa revisorn

• Risk management

• Försäkringar

• Beslut om kreditfaciliteter

• Beslut om utdelning för 2020

• Godkännande av årsredovisning för 2020

• Kallelse till årsstämma 2021

• Beslut om ny segmentsredovisning från 2021

• Godkännande av delårsrapport för Kv 3 2021

• Koncernövergripande förbättringsprogram

• Finansiering

• Utnämning av ny vd och koncernchef

med tillträde den 1 april 2022

• Koncernövergripande förbättrings-

program

• Finansiering

• Godkännande av delårsrapport för Kv 1 2021

• Beslut om kreditfaciliteter

• Årsstämma 2021

• Konstituerande styrelsemöte

• Styrande dokument

• Entledigande av vd och koncernchef

JANJAN

JULJUL

JUNJUN

APRAPR

MARMAR

FEBFEB

DECDEC

NOVNOV

OKTOKT

SEPSEP

AUGAUG

MAJMAJ



Styrelsens arbete under 2021

Styrelsen hade under 2021 totalt 21 möten, varav sex per capsulam

inklusive det konstituerande styrelsemötet och ett per e-post.

I stående punkter på agendan för de ordinarie styrelsemötena



med uppföljning mot fastställda mål och utsikter för kommande

kvartal, en genomgång av investeringar samt rapporteringar från

styrelsens utskott.

Styrelsen behandlar därutöver kontinuerligt strategiska frågor

avseende marknad, produktutveckling, inköp, produktion och



Viktiga frågor för bolaget och koncernen som behandlades under

året omfattade bland annat:

• Strategiska prioriteringar och mål.

• Entledigande av vd och koncernchef, tillsättande av tillförordnad

vd och koncernchef, samt utnämning av ny vd och koncernchef

med tillträde den 1 april 2022.

• Fortsatt utveckling av hållbarhetsarbetet.

• Utveckling av den danska Ready-to-cook verksamheten.

• 

försäkringar.

• IT och informationssäkerhet samt ERP system.

• Omvärldsrisker och riskhantering, inklusive Covid-19-pandemin,

fågelinfluensa och prissökningar på insatsvaror.

• Produktionsutmaningar och regelefterlevnad inom produktion.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsens ordförande är ansvarig för att årligen utvärdera styrel-

sens arbete i syfte att utveckla dess arbetsformer och effektivitet.

Resultatet av utvärderingen kommuniceras till styrelsen och

redovisas för valberedningen. Styrelsens ordförande lät under

2021 göra en extern utvärdering av styrelsens arbete, som kom-

municerades till styrelsen och redovisades för valberedningen.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Bolagsstyrningsrapport

120

Styrelseutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott, ett ersättningsutskott

samt ett investeringsutskott. Utskottens arbete är huvudsakligen

av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i sär-

skilda fall delegera beslutsbefogenhet till utskotten. Utskotten är

underordnade styrelsen och befriar inte styrelseledamöterna från

deras generella ansvar och uppgifter som styrelseledamöter.

De frågor som tas upp vid utskottens möten ska protokollföras

och protokollen normalt föreläggas styrelsen för information vid

det styrelsemöte som närmast följer efter utskottens möten

tillsammans med en muntlig föredragning av ordföranden för

respektive utskott.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar att övervaka

-

dationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlig-

het. Uppgifterna inkluderar också att övervaka effektiviteten i

koncernens interna kontroll, internrevision och riskhantering,





informerad om den externa revisionen av årsredovisningen för

bolaget och koncernen samt om slutsatserna av Revisorsinspek-

tionens kvalitetskontroll. Revisionsutskottet ska som ett led i detta

informera styrelsen om resultatet av den externa revisionen och



rapporteringens tillförlitlighet samt om vilken funktion Revisions-

utskottet haft.

Revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar dessutom att

granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet och

oberoende och då särskilt uppmärksamma om den externa revi-

sorn tillhandahållit koncernen andra tjänster än revision, samt

biträda valberedningen vid framtagande av förslag till års-

stämmans beslut om val av extern revisor.

Revisionsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst två

styrelseledamöter. Revisionsutskottets ledamöter får inte vara

anställda i bolaget eller dess dotterföretag. Minst en ledamot ska

ha redovisnings- eller revisionskompetens. Revisionsutskottets

ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess

ledning samt minst en av dessa ledamöter ska även vara obero-

ende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Revisionsutskottet bestod efter årsstämman 2021 av de tre

styrelse ledamöterna Heléne Vibbleus (ordförande), Øystein

Engebretsen och Cecilia Lannebo. Revisionsutskottet hade totalt

åtta möten under året. Bolagets CFO, redovisningschef och andra

medarbetare t.ex verkställande direktör och koncernchef och

chefen för Investor Relations, närvarar vid mötena vid behov i

enlighet med agendan för mötena. Den externa revisorn och den

interna revisorn närvarar vid mötena vid behov i enlighet med

agendan för mötena.

Arbetet var främst inriktat på:

• Bokslutskommuniké och Årsredovisning 2020.

• Delårsrapporter 2021.

• Kritiska redovisningsfrågor, som till exempel värdering av good-

will och immateriella tillgångar, värdering av varulager etc. och

andra frågor som kan påverka kvaliteten i bolagets och koncer-



• Tvister och försäkringar.

• Segmentsredovisning.

• Intern kontroll

• Styrande dokument

Styrelsen

Närvaro 2021

Namn Nationalitet Oberoende

Styrelse-

möten

Revisions-

utskottets

möten

Ersättnings-

utskottets

möten

Investerings-

utskottets

möten

Beslutade

arvoden, SEK

Aktieinnehav

antal aktier

Johan Bygge Ordförande/ Ordförande i utskott Svensk Ja/Ja 15/15 2/2 935 000 15 800

Øystein Engebretsen Ledamot i utskott Norsk Ja/Nej 21/21 8/8 3/3 465 000 1 104 250

Henrik Hjalmarsson Ordförande i utskott Svensk Ja/Ja 17/21 5/5 460 000 1 000

Cecilia Lannebo Ledamot i utskott Svensk Ja/Ja 15/15 4/4 435 000

Michael Parker Ledamot i utskott Brittisk Ja/Ja 21/21 5/5 410 000 16 000

Heléne Vibbleus Ordförande i utskott Svensk Ja/Ja 20/21 8/8 510 000 6 250

Per Harkjaer

Dansk Ja/Ja 6/6 1/1

Vincent Carton

Irländsk Ja/Ja 6/6 2/2

Karsten Slotte

Finsk Ja/Ja 6/6

Totalt 21 8 3 5 3 215 000 1 143 300

Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive bolagets större aktieägare. Med större aktieägare avses ägare som direkt eller indirekt kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget.

Styrelsemedlem fram till Årsstämma 2021

Arvodena är exklusive reseersättning.

Per den 31 december 2021. Aktieinnehav inkluderar, i förekommande fall, närståendes innehav.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Bolagsstyrningsrapport

121

• Riskhantering och intern kontroll kopplat till kontrollmiljön,

processer samt IT-miljön inklusive IT- och informationssäkerhet

med särskilt fokus på cybersäkerhet.

• Övervaka effektivitet och efterlevnad av Ramverk för intern



• Översyn av interna styrdokument.

• Internrevisionsplan och uppföljning av resultatet av intern-

revisioner.

• Externrevisionsplan och uppföljning av resultatet av extern-

revisionen.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottets främsta uppgifter inkluderar att bereda

styrelsens beslut i frågor som rör riktlinjer för ersättningar, ersätt-

ningar och andra anställningsvillkor för ledande befattnings-

havare. Uppgifterna inkluderar också att övervaka och utvärdera

både pågående och under året avslutade program för rörlig

ersättning till ledande befattningshavare, samt att övervaka och

utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare som beslutats av årsstämman och gällande

ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Scandi Standard.

Ersättningsutskottets främsta uppgifter inkluderar dessutom att

bereda och överlämna till styrelsen senast till styrelsemötet i

februari varje år, en ersättningsrapport i enlighet med den svenska

Aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning samt en

rapport över sin övervakning och utvärdering av både pågående

och under året avslutade program för rörlig ersättning till ledande

befattningshavare, samt av tillämpningen av de riktlinjer för ersätt-

ning till ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman

och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Scandi

Standard.

Ersättningsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst två

styrelseledamöter. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i

utskottet. De övriga ledamöterna ska vara oberoende i förhållande

till bolaget och dess ledning.

Ersättningsutskottet bestod efter årsstämman 2021 av de två

styrelseledamöterna Johan Bygge, (ordförande) och Øystein

Engebretsen. Ersättningsutskottet hade totalt tre möten under

året. Koncernens Group HR Director närvarar vid mötena vid behov

i enlighet med agendan för mötena.

Arbetet var främst inriktat på processerna för lönerevision för

ledande befattningshavare, inklusive rörlig ersättning, samt fram-

tagandet av ett förslag avseende ett långsiktigt incitaments-

program till årsstämman 2022.

Investeringsutskottet

Investeringsutskottets främsta uppgifter inkluderar att granska

och övervaka att Scandi Standards investeringsplan är i linje med

koncernens långsiktiga affärsstrategi samt förbereda och lämna



kräver styrelsens godkännande.

Investeringsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst två

styrelseleda möter. Investeringsutskottet bestod efter årsstäm-

man 2021 av de två styrelseledamöterna Henrik Hjalmarsson

(ordförande) och Michael Parker. Investeringsutskottet hade totalt

fem möten under året. Bolagets CFO närvarar vid mötena vid

behov i enlighet med agendan för mötena.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Löner och andra anställningsvillkor i bolaget och koncernen, se sid

55, ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlig-

het att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattningsha-

vare till en rimlig kostnad. Ersättningar till ledande befattnings-

havare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension och övriga

förmåner samt vara baserade på prestation, konkurrenskraft och

skälighet.

Bolagsstämman kan fatta beslut om långsiktiga incitaments-

program såsom aktie- och aktiekursrelaterade långsiktiga incita-

mentsprogram riktade till vissa nyckelpersoner i bolaget och

koncernen och utformade för att främja bolagets och koncernens

långsiktiga värdeskapande och hållbarhet samt öka intresse-

gemenskapen mellan deltagarna och bolagets aktie ägare.

Årsstämman 2021 beslutade om ett aktierelaterat lång siktigt

incitamentsprogram 2021 (LTIP 2021) av samma typ som de

ute stående programmen LTIP 2020 och LTIP 2019 och som över-

ensstämmer delvis med programmet LTIP 2018 som årsstäm-

morna för respektive år beslutat om.

För information om riktlinjer för ersättning till ledande befatt-

ningshavare och långsiktiga incitamentsprogram, se Förvaltnings-

berättelsen sid 55–56 och not 5.

Visselblåsarfunktion

Scandi Standard har en så kallad visselblåsarfunktion som gör det

möjligt för medarbetare och andra intressenter att anonymt rap-

portera eventuellt olagligt eller oetiskt beteende som strider mot

koncernens Uppförandekod. En Visselblåsarpolicy har upprättats

för funktionens verksamhet.

Extern revisor

Bolagets externa revisor är Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

(PwC), som valdes vid årsstämman 2021 fram till och med års-

stämman 2022 med Ann-Christine Hägglund som huvudansvarig

revisor.

Ann-Christine Hägglund är född 1966 och har varit auktorise-

rad revisor sedan 1997. Hon har inget engagemang i bolag relate-

rade till huvudägarna i Scandi Standard eller till ledningen i Scandi

Standard. För ersättning till den externa revisorn, se not 7.



Styrelsen är ansvarig för intern kontroll och riskhantering i enlighet

med den svenska Aktiebolagslagen och Svensk kod för bolags-

styrning. Nedan följer styrelsens rapport om intern kontroll och



Beskrivningen av koncernens system för intern kontroll och





Organizations of the Treadway Commission (COSO). Detta ram-

verk omfattar de fem integrerade komponenterna – kontrollmiljö,

riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunika-

tion samt uppföljning – samt 17 fundamentala principer hän-

förliga till de fem komponenterna. Beskrivningen nedan är begrän-



rapportering.



att uppnå en rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den

-

munikéer och årsredovisningar, samt att säkerställa att den



externa lagar, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav

på noterade bolag.

Kontrollmiljö



på den övergripande kontrollmiljön. Kontrollmiljön är den uppsätt-

ning av standarder, processer och strukturer som utgör basen för

intern kontroll i koncernen. Styrelsen och koncernledningen sätter

”tonen från toppen” vad gäller betydelsen av intern kontroll inklu-

sive förväntad standard för medarbetarnas uppförande. Detta

inbegriper integritet och etiska värderingar, förutsättningar som

möjliggör för styrelsen att utföra sitt övervakande ansvar, den

organisatoriska strukturen samt fördelningen av ansvar och

befogen heter, processen för att attrahera, utveckla och behålla

Scandi Standard årsredovisning 2021

Bolagsstyrningsrapport

122

kompetenta medarbetare, betydelsen av resultatuppföljning samt

utformningen av incitaments- och belöningssystem för att driva

önskat resultat. Kontrollmiljön har en förebyggande påverkan på

det övergripande systemet för intern kontroll och riskhantering



förmedlas i form av interna styrdokument som:

• Bolagsordning.

• Arbetsordning för styrelsen.

• Instruktion för verkställande direktören.

• 

• Uppförandekod.

• Övriga koder, policyer, riktlinjer och instruktioner.

• Kontrollmiljön inbegriper också tillämpliga externa lagar och

regler.

Styrelsen har etablerat en arbetsordning för sitt arbete samt

instruktioner för revisionsutskottets, ersättningsutskottets och

investeringsutskottets arbete. Revisionsutskottets främsta upp-

-

tering samt lämna rekommendationer och förslag för att säker-

ställa rapporteringens tillförlitlighet. Uppgifterna inkluderar också

att övervaka effektiviteten i koncernens interna kontroll, intern-

revision och riskhantering, generellt för affärsverksamheten och



inkluderar även att hålla sig informerad om den externa revisionen

av årsredovisningen för bolaget och koncernen samt om slut-

satserna av Revisorsinspektionens kvalitetskontroll. Revisions-

utskottet ska som ett led i detta informera styrelsen om resultatet

av den externa revisionen och om på vilket sätt den externa revi-



samt om vilken funktion Revisionsutskottet haft.

Ansvaret för att implementera styrelsens interna styrdoku-

-

siell rapportering, att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö samt

det löpande arbetet med intern kontroll och riskhantering avse-

-

ren. Detta ansvar är i sin tur delegerat till cheferna inom respektive

ansvarsområde på de olika nivåerna i koncernen.



interna styrdokument som Instruktion för verkställande direktören

som anger vilka beslut som ska fattas av styrelsen eller bolags-



godkänner också bland annat följande interna styrdokument:



förandekod, Visselblåsarpolicy, Informationspolicy, Insiderpolicy,

IT-säkerhetspolicy samt Finanspolicy. Verkställande direktören

godkänner koncernens Finans- och redovisningsmanual, som



Baserat på styrelsens interna styrdokument etablerar verkstäl-

lande direktören, CFO och andra chefer riktlinjer och instruktioner

som ska implementeras inom deras respektive ansvarsområden.

Ett exempel på detta är ett etablerat Ramverk för intern kontroll



Dessa interna styrdokument utvärderas och uppdateras regel-

bundet med avseende på exempelvis förändringar i lagstiftning,

redovisningsstandarder, noteringskrav och intern riskbedömning.

Kontroller utförs på övergripande nivå genom analyser av resultat

och nyckeltal samt på detaljnivå genom kontrollaktiviteter i

processer.

Riskbedömning

Koncernen har en formaliserad och proaktiv process för riskhante-

ring med tydligt fastställda roller och ansvarsområden. Processen

-



som en naturlig del av bolagsstyrningen. Detta för att säkerställa

att koncernen på ett effektivt sätt lever upp till syftet med intern



I enlighet med processen för riskhantering genomförs med



som bland annat innebär att resultat- och balansräkningsposter

och de processer och kontrollaktiviteter som är kopplade till den



materialitet och risk för fel. Den senaste riskanalysen genom-

fördes under 2020.

Kontrollaktiviteter



aktiviteter som säkerställer att syftet med intern kontroll avseende



Kontrollaktiviteter utförs på olika nivåer i koncernen och dess



bokslutsprocessen och IT-miljön. De kan vara förebyggande eller

upptäckande till sin karaktär och kan omfatta olika manuella och



avstämningar samt uppföljning av verksamheternas resultat.

Åtskillnad mellan kontrollerande respektive utförande funktioner,

så kallad Segregation of duties, påverkar vanligtvis valet och

utformningen av kontrollaktiviteterna. Ett kontinuerligt arbete har

bedrivits under året med syfte att utvärdera och effektivisera

kontrollaktiviteterna inom Ramverket för intern kontroll avseende



Information och kommunikation

Koncernen upprätthåller informations- och kommunikationspro-



som underlag för uppföljning av verksamheternas resultat och

som underlag för beslut samt för att tillhandahålla korrekt, relevant



Intern information och kommunikation

De interna styrdokument som är relevanta för intern kontroll avse-



-

tionspolicy, IT-säkerhetspolicy, Finanspolicy samt Finans- och

redovisningsmanual och Ramverk för intern kontroll avseende

-

nens intranät för all berörd personal.

Bolagets CFO redogör för verksamhetens resultat, kritiska

redovisningsfrågor samt andra frågor som kan påverka kvaliteten



möten där delårsrapporterna, bokslutskommunikén och årsredo-

-

siella rapporteringen fokuseras särskilt på eventuella kritiska

redovisningsfrågor, eventuella osäkerheter i värderingar, eventu-

ella förändringar i antaganden och uppskattningar, eventuella ej

justerade fel i bok sluten och eventuella händelser efter boksluts-



bokslut och IT-miljön.

Revisionsutskottets ordförande rapporterar till styrelsen om

utskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och

förslag till beslut vid det styrelsemöte som närmast följer efter

utskottets möten och i form av protokoll från revisionsutskottets

möten som tillhandahålls styrelsen.

Koncernledningen och styrelsen erhåller regelbundet intern



och som underlag för beslut.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Bolagsstyrningsrapport

123

Extern information och kommunikation

Syftet med koncernens process för extern information och kom-

munikation är att tillhandahålla korrekt, relevant och tillförlitlig

-





Koncernens Informationspolicy uppfyller kraven för ett noterat

bolag.

Finansiell information publiceras regelbundet i form av:

• Delårsrapporter och bokslutskommuniké som publiceras i form

av pressmeddelanden.

• Årsredovisning.

• Pressmeddelanden om viktiga nyheter och händelser som kan

ha en väsentlig påverkan på aktiekursen.

• Presentationer och telefonkonferenser samma dag som delårs-

rapporter och bokslutskommuniké publiceras, som också sänds

som webcast.

• 

utomlands.



tillgängliga på bolagets webbplats www.scandistandard.com,

liksom pressmeddelanden, presentationer samt relevanta interna

styrdokument.

Uppföljning

Löpande utvärderingar, separata utvärderingar eller en kombina-

tion av dessa två används för att säkerställa att var och en av de



fungerar. Löpande utvärderingar görs av styrelsen och ledningen

på olika nivåer i koncernen, medan separata utvärderingar görs vid

behov bland annat av koncernens internrevisionsfunktion.

Finansiell rapportering

Finansiella data rapporteras varje månad av de rapporterande

enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av bolagets

dotterföretag i enlighet med de rutiner som anges i Finans- och

redovisningsmanualen samt Ramverk för intern kontroll avseende







hämtas för analys och uppföljning.

Controller

Samtliga rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet

inom något av bolagets dotterföretag har en controller med ansvar

-

siell rapportering och efterlevnad av koncernens interna styr-

dokument såsom Finans- och redovisningsmanual samt Ramverk



även att rapportera komplett och korrekt infor mation vid rätt

tidpunkt till moderbolaget.

Landschefer



I landschefens ansvar ingår att säkerställa god intern kontroll





-











per rapporterande enhet som bedriver affärsverksamhet inom

något av bolagets dotterföretag och för koncernen sker i enlighet

med Finans- och redovisningsmanualen samt Ramverk för intern



Koncernledningen

Koncernledningen omfattar vd och koncernchef, CFO, COO, Group

CIO, Group HR Director, Group Business Development Director,

Group Sustainability Director, Chef Group Live Operations samt de

fem landscheferna. Koncernledningen går igenom försäljning och

resultat på veckobasis. De har möten varannan vecka för att gå

igenom resultat och ställning, uppdatera prognoser och planer

samt för att diskutera viktiga affärsfrågor. Koncernledningen

ansvarar för att implementera den årliga affärsplanen och mål för

koncernen samt för god intern kontroll och korrekt, relevant och



områden.

Internrevision

En internrevisionsfunktion inrättades under 2015, som är

insourcad från Deloitte. Arbetet under 2021 var framför allt inriktat

på att utvärdera effektiviteten i intern kontroll avseende IT General

Controls och i affärsverksamheten i övrigt i enlighet med en årlig

intern revisionsplan.

Styrelsen

Styrelsen ansvarar för intern kontroll och riskhantering inklusive



-

ment och att följa upp efterlevnaden av dessa och tillämpliga

externa lagar och regler.

Styrelsens uppföljning av efterlevnad baseras på olika källor

såsom:

• Rapportering från vd och koncernchef avseende upp fyllelse av







styrelsen har styrelsen fastställt vilken rapportering som ska ske

till styrelsen.

• Rapportering från revisionsutskottets ordförande om utskottets

arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till

-

siell rapportering och i affärsverksamheten i övrigt samt till-

-

utskottets arbete baseras på en instruktion som fastställs av

styrelsen. Internrevisionsfunktionen rapporterar till revisions-

utskottet resultatet av sitt arbete som utgör underlag för

utskottets observationer och rekommendationer.

• Rapportering från visselblåsarfunktionen.

Stockholm den 24 mars 2022

Scandi Standard AB (publ)

Styrelsen

Scandi Standard årsredovisning 2021

Bolagsstyrningsrapport

124

Till årsstämman i Scandi Standard AB (publ),

org nr 556921-0627

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten

för år 2021 på sidorna 117–124 och för att den är upprättad i enlig-

het med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär

att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan

inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den

inriktning och omfattning som en revision enligt International

Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser

att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet

med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen

samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med års-

redovisningen och koncernredovisningen samt är i överens-

stämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 25 mars 2022

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Ann-Christine Hägglund

Auktoriserad revisor



Scandi Standard årsredovisning 2021

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

125

Styrelse





Scandi Standard årsredovisning 2021

Styrelse

126

Samtliga aktieinnehav är redovisade per den



Aktieinnehav i Scandi Standard inkluderar, i

förekommande fall, närståendes aktieinnehav.





Styrelseordförande

Född 1956.

Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Nobina AB

(publ) och Guard Therapeutics AB. Vice ordfö-

rande i Tredje AP-fonden. Styrelseledamot i

Getinge AB, Lantmännen ek för, Praktikertjänst,

Capman Oyj och Baltic Deep Water Life.

Tidigare uppdrag: Johan Bygge har en bred erfa-

renhet av styrelsearbete i noterade och onote-

rade bolag. Johan Bygge har även varit vice VD i

Electrolux, COO i EQT AB och CFO i Investor AB.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 15 800 aktier.

Johan Bygge har även i mars 2021 förvärvat en

treårig köpoption från Investment AB Öresund

som ger honom rätt att förvärva 300 000 Scandi

Standard-aktier för 80 kronor per aktie.





Styrelseledamot

Född 1980.

BI Norwegian School of Management, Sandvika/

Oslo, Master of Science in Business, major i

Finance.

Invald 2017.

Övriga uppdrag: Investeringsansvarig,

Investment AB Öresund. Styrelseledamot,

Catena Media P.L.C och Insr Insurance Group AS.

Tidigare uppdrag: Styrelseledamot Investment

AB Öresund och Projektengagemang Sweden AB,

projektansvarig Viking Sverige AB. Corporate

Finance, HQ Bank.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 1 104 250

aktier.



Styrelseledamot

Född 1976.

Civilingenjör i Maskinteknik och Technology

Management, Lunds universitet.

Invald 2020.

Övriga uppdrag: Verkställande direktör för Inwido

AB (publ). Styrelseordförande i Repasco AB.

Tidigare uppdrag: Verkställande direktör och

andra ledande befattningar på Findus och

Nomad Foods.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 1 000 aktier.



Styrelseledamot

Född 1973.

Civilekonom med inriktning mot Internationell

marknadsföring, Mälardalens högskola och

Wirtschaftsuniversität Wien.

Övriga uppdrag: Grundare och verkställande

direktör för i-Core Communications AB. Styrelse-

ledamot i Boozt AB.

Tidigare uppdrag: Över 20 års arbetslivserfaren-

het från aktiemarknaden, som analytiker inom

handel- och tjänstesektor och sju år som ansva-

rig för investerarrelationer i noterade bolag.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.



Styrelseledamot

Född 1953.

Bachelor of Science hons, Business Admini-

stration, University of Bath, Stor britannien samt



Invald 2014.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Brookes

Parker Ltd och Prospect Publishing Ltd.

Tidigare uppdrag: Vice vd, Young’s Bluecrest

Seafood (Young’s Seafood). Styrelse ledamot,

Marine Harvest ASA och Karro Food Group.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 16 000 aktier.



Styrelseledamot

Född 1958.

Civilekonom, Linköpings universitet.

Invald 2014. Ordförande i revisions utskottet.

Övriga uppdrag: Vice President Internal Audit,

Chief Audit Executive (CAE), Autoliv Inc.

Styrelseledamot Dometic Group AB och styrelse-

ledamot Segulah Medical Acceleration AB.

Tidigare uppdrag: Styrelseledamot, Marine

Harvest ASA, Orio AB, Renewable Energy Corpo-

ration ASA, Swedbank Sjuhärad AB, Tradedoubler

AB, Trelleborg AB och Tyréns AB. Styrelse ledamot

och vice ordförande, Sida. Styrelseledamot och

ordförande, Nordic Growth Market NGM AB och

Invisio Communications AB. Group Vice Presi-

dent, Chief Audit Executive (CAE), Elekta AB.

Senior Vice President, Group Controller, AB

Electrolux. Partner ( Auktoriserad revisor) och

styrelse ledamot, PwC Sverige.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 6 250 aktier.



Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB.

Ann-Christine Hägglund, auktoriserad revisor,

född 1966, huvudansvarig revisor.

Övriga uppdrag: Huvudansvarig revisor

i bl.a. NCC, JM och Business Sweden.

Johan Bygge och Cecilia Lannebo ingår i

styrelsen sedan maj 2021

Scandi Standard årsredovisning 2021

Styrelse

127







6 7





Scandi Standard årsredovisning 2021

Koncernledning

128





Tillförordnad vd och koncernchef

Född: 1966.

I koncernledningen sedan 2021.

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet:

Stor erfarenhet av förändrings-

ledning, bland annat som VD för

Carlsberg Sverige, Arcus-Gruppen,



utifrån sin roll som styrelse-

ordförande i Spendrups Bryggeri.

Aktieinnehav i Scandi Standard:









Född 1979.

Masterexamen vid Handels-

högskolan i Stockholm.

I koncernledningen sedan 2019.

Tidigare uppdrag: CFO Kronfågel AB,

CFO för SverigesEnergi, Nordic

Finance Manager, Barilla och flera



Gamble.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

5 168 aktier.





Född 1962.

Kandidatexamen i teknik, Odense

universitet, Danmark.

I koncernledningen sedan 2013.

Övriga större uppdrag: Styrelse-



Tidigare uppdrag: Fabrikschef Rose

Poultry A/S.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

489 324 aktier



Group Business Development

Director och landschef, Danmark

Född 1960.

Masterexamen i ekonomi och teknik

från Sveriges Lantbruksuniversitet.

I koncernledningen sedan 2014.

Övriga större uppdrag: Styrelse-





leverantörernas Förbund (DLF).

Tidigare uppdrag: Ordförande och vd

för Dalsjöfors Holding AB, vd för

Swedish Meats kooperativ/Scan AB/

HKScan. Ledande positioner inom

Swedish Meats och Scan AB.

Aktieinnehav i Scandi Standard:





Chef, Group Live Operations

Född 1969.

Masterexamen i jordbruksekonomi

och jordbruks förvaltning, Helsingfors

universitet, Finland.

I koncernledningen sedan 2014.

Tidigare uppdrag: Chef för försörj-

ningskedjan för den internationella

broilerindustrin på Pomicon Oy Ltd.

Direktör Live operations, försörjnings-

kedjan för fågel på A-Tuottajat Oy

(Atria Group plc).

Aktieinnehav i Scandi Standard:

66 831aktier.



Group CIO

Född: 1967.

Civilekonom, Handelshögskolan i

Stockholm.

I koncernledningen sedan 2021.

Tidigare uppdrag: Group CIO Martin



olika positioner på Enator AB.

Aktieinnehav i Scandi Standard:





Group HR Director

Född 1963.

Kandidatexamen i HR och

Organisation.

I koncernledningen sedan 2021.

Tidigare uppdrag: HR-chef TNT och

Kronfågel. HR-uppdrag inom Digital

Equipment, Allgon Mobile Communi-

cations and DHL Excel Supply chain.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

2 300 aktier.



Landschef, Norge och Tillförordnad

Landschef Sverige

Född 1971.

Masterexamen från Handels-



I koncernledningen sedan 2015.

Övriga större uppdrag: Styrelseleda-

mot i Opplysningskontoret for egg og

kjøtt och DLF Norway samt vice styrel-

seordförande i Animalia och KLF.

Tidigare uppdrag: Vd, Orkla Com-

mercial Excellence ASA, vd Sætre AS

samt landschef och ledande positio-

ner inom Sætre AS och KiMS AS.

Aktieinnehav i Scandi Standard:

50 180 aktier.



Landschef, Irland

Född 1969.

Kandidatexamen i Food Business,

University College Cork, Irland.

I koncernledningen sedan 2021.

Tidigare uppdrag: Regional COO,

Hilton Food Group samt andra

ledande positioner inom Hilton Food

Group 2003–2020.

Aktieinnehav i Scandi Standard:







Tillförordnad Landschef, Finland

Född 1984.

Ingenjörsutbildning i livsmedels-

teknik.

I koncernledningen sedan 2021.

Tidigare uppdrag: Operations

director, Naapurin Maalaiskana Oy.

Plant director, HKScan Finland Oy.

Aktieinnehav i Scandi Standard:







Group Sustainability Director

Född 1985

Civilingenjör i väg- och vatten-

byggnad och masterexamen i

industriell ekologi från Chalmers

Tekniska Högskola.

I koncernledningen sedan 2022.

Tidigare uppdrag: Hållbarhetsrådgiv-

ning och projektledning på KPMG

AB, chef för hållbarhetsanalys på

RobecoSAM AG.

Aktieinnehav i Scandi Standard:



Samtliga aktieinnehav är redovisade

per den 31 december 2021.

Aktieinnehav i Scandi Standard

inkluderar, i förekommande fall även,

närståendes aktie innehav.

Koncernledning per 24 mars 2022

Förändringar januari 2022 till april 2022

• Michael Budtz Berthelsen har avgått som Group Supply Chain Director.

• Mats Hedlund har avgått som Landschef, Sverige

• Samuli Eskola har avgått som Landschef, Finland

Scandi Standard årsredovisning 2021

Koncernledning

129

Årsstämma

Årsstämman 2022 äger rum den 4 maj. Styrelsen har beslutat

att stämman ska genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare,

ombud eller utomstående och att aktieägarna före stämman ska

ha möjlighet att utöva sin rösträtt genom poströstning i enlighet

med 20 och 22 §§ lagen om tillfälliga undantag för att underlätta

genomförandet av bolags- och föreningsstämmor. Kallelsen till

årsstämman inklusive anvisningar för poströstning kommer att

publiceras på bolagets webbplats investors.scandistandard.

com/sv/stamma inför årsstämman.

Utövande av rösträtt vid stämman

Aktieägare som önskar utöva sin rösträtt vid stämman ska:

• vara införd som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda

aktieboken tisdagen den 26 april 2022 eller, om aktierna är

förvaltarregistrerade, begära att förvaltaren rösträttsregistrerar

aktierna i sådan tid att registreringen är verkställd torsdagen den

28 april 2022, och

• avge en poströst enligt anvisningarna i kallelsen till stämman i

sådan tid att poströsten är bolaget tillhanda senast tisdagen den

3 maj 2022.

Anvisningar för poströstning

För att rösta vid stämman ska aktieägarna använda det poströst-



bolagets webbplats, www.scandistandard.com. Poströstnings-

formuläret ska skickas antingen:

• per post till Scandi Standard AB (publ), att. ”Årsstämma”,

c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm, eller

• per e-post till generalmeetingservice@euroclear.com (ange

”Scandi Standard” i ämnesraden), eller

• elektroniskt genom BankID i enlighet med anvisningarna på

https://anmalan.vpc.se/euroclearproxy.

Om en aktieägare utövar sin rösträtt genom ombud ska fullmakt

och övriga behörighetshandlingar bifogas poströstningsformulä-

-

gets webbplats, www.scandistandard.com, före årsstämman.

Framåtblickande information

Denna årsredovisning innehåller framåtblickande uttalan-

den och det faktiska utfallet kan bli väsentligt annorlunda.

Faktorer som kan ha en materiell påverkan på det faktiska

utfallet inbegriper, men är inte begränsade till, det allmänna

ekonomiska läget, efterfrågan på produkterna, tillgängliga

krediter, tillgängliga försäkringar, förändringar av valuta-

kurser och räntor, politisk och geopolitisk utveckling, påver-

kan av konkurrerande produkter och priser på dessa, svårig-

heter vid produktutveckling och kommer sialisering, tekniska

problem, produktionsanläggningarnas tillgänglighet, pro-

duktionsutmaningar, regelefterlevnad inom produktion,

produktkvalitet och produkt säkerhet, avbrott i tillgången på

råvaror, ökade kostnader för råvaror, generella kostnads-

förändringar, sjukdomsutbrott, förlust av betydande kund-

kontrakt, kreditförluster avseende större kunder, påverkan

av Covid-19-pandemin, fågelinfluensa och myndighets-

beslut. Se vidare Risker och risk hantering på sid 57–61 och



Uppgifter om marknader, marknadsandelar, marknads-

tillväxt etc. är baserade på etablerade och oberoende

externa källor, interna källor samt bolagets uppskattningar.

De framåtblickande uttalandena speglar styrelsens och

ledningens nuvarande uppfattning avseende vissa framtida

händelser och möjligt framtida resultat. Även om styrelsen

och ledningen bedömer att dessa förväntningar är rimliga,

kan ingen garanti lämnas för att dessa uppgifter kommer



att bolaget har åtagit sig att revidera lämnade uppgifter,

utöver vad som föranleds av noteringsavtalet med Nasdaq

Stockholm, om och när förhållandena förändras jämfört

med det datum som denna information lämnades.

Scandi Standard årsredovisning 2021

Årsstämma

130







Scandi Standard AB (publ)

Strandbergsgatan 55

Box 30174

112 51 Stockholm

Sverige

















