Års- och hållbarhets-

redovisning 2022

1887 – Banbrytande ursprung

Skånska Cementgjuteret grundas  Malmö.

Företaget är en tdg ponjär som bryter ny

mark med en av Sverges första betongbroar.

Betongen täcktes av ett lager grant för att

lugna de många nvånare som var skeptska

tll uppnnngen. Bron (nedan) står kvar

än  dag.

1897 – Modern kommunkaton

Det första utlandskontraktet omfattar hålga

betongblock för telefonlednngar  Storbrtan-

nen (se bld på baksda).

1950-talet – Prefab-revoluton

Skanska lanserar en teknk som ska komma

att revolutonera byggbranschen: prefabrce-

rade betongkomponenter som sätts hop tll

hus på byggarbetsplatsen.

1970-talet – Etablerng  USA

Med kontrakt för vktg nfrastruktur

som tunnel banesystem  New York och

Washngton DC expanderar Skanska tll USA.

Antalet projekt  USA ökar under de följande

årtondena.

1990-talet – Ett klokt boende

Skanska och IKEA utvecklar BoKlok, ett håll-

bart boendekoncept som er har råd med.

2000-talet – Ikonska landmärken

Öresundsbron (nedan) öppnar, en spekta-

kulär brokonstrukton som förbnder Sverge

och Danmark. 30 St Mary Axe  London,

kanske mer känd som ”Gurkan”, blr snabbt

ett modernt landmärke mot Londons skylne

efter färdgställandet 2004. Renoverngen

och ombyggnatonen av FN:s huvudkontor

 New York, ledd av Skanska, blr FN:s mest

omfattande byggprojekt någonsn.

2010-talet – Hållbar påverkan

Skanska utvecklar en ny generaton

energ postva byggnader som generar

mer energ än de förbrukar, exempelvs

Powerhouse Brattørkaa  Trondhem, Norge

(nedan). Kendeda Buldng vd Georga

Insttute of Technology  USA blr det senaste

Skanska-projekt som tlldelas den ambtösa

hållbarhet scerterngen Lvng Buldng

Challenge. Skanska har byggt sju av världens

totalt 15 LBC-byggnader.

2020-talet – Långsktga nvesterngar

Skanska lanserar en ny verksamhetsgren,

Förvaltnngsfastgheter, för att ta vara

på mervärdet från projekt utvecklade av

Kommersell fastghetsutvecklng. Genom

att upprätta och förvalta en portfölj av hög-

kvaltatva tllgångar kan Skanska varaktgt

generera ytterlgare kassaöde och bredda

verksamhetens nrktnng  hela värdekedjan.

Sedan 1887 har våra drivkrafter varit att driva på innovation och samtidigt bygga det som är bra för samhället och dess invånare.

Vårt förutna är en ständig inspiration för vår framtid. Här är några viktiga ögonblick i vår långa historia.

Besök vår hemsda för er lmer och mer materal om vår 135 år långa hstora.

135 års kunskap och framtidsinsikt

3 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Innehåll

Segments- och IFRS-redovsnng

Som rörelsesegment redovsas Skanskas verksamhetsgrenar: Byggverksamhet,

Bostadsutvecklng, Kommersell fastghetsutvecklng och Förvaltnngsfastg-

heter. Tdpunkten för ntäktsredovsnng skljer sg åt  segments- och IFRS-

redovsnngen för Bostadsutvecklng och Kommersell fastghetsutvecklng. I

denna rapport redovsas ntäkter och resultat för dessa verksamhetsgrenar på

sdorna 5–36, 69, 76, 78 och 106–110 enlgt prncperna för segmentsredovsnng,

där ej annat anges. De nansella rapporterna, nklusve rapport över nansell

ställnng och kassaöde, är dock upprättade  enlghet med IFRS.

Om denna rapport

Skanskas Års- och hållbarhetsredovsnng 2022 avges av styrelsen och

verkställande drektören (VD) för Skanska AB (publ) för att beskrva såväl

företagets som koncernens verksamheter. Den legala årsredovsnngen

bestående av förvaltnngsberättelsen och de nansella rapporterna på sdorna

39–49, 60–66 och 68–205. Skanskas externa revsorer har revderat att den

legala årsredovsnngen består av förvaltnngsberättelsen och de nansella

rapporterna med undantag för hållbarhetsredovsnngen enlgt uttalandet på

sda 209. Skanskas externa revsorer har även utfört en översktlg gransknng

av Skanska ABs rapporterng av växthusgaser, hälsa och säkerhet samt

energ och avfall. Sdorna 16–17, 21, 60–66 och 68–104 nnehåller Skanskas

hållbarhetsredovsnng upprättad  enlghet med Årsredovsnngslagen. Skanska

rapporterar  enlghet med Global Reportng Intatves rktlnjer (GRI). Skanska

strävar efter att all nformaton och data ska vara relevant, transparent,

konsekvent, korrekt och fullständg samt att den ska ge en objektv bld av

koncernens verksamhet. Mer nformaton om Skanskas hållbarhetsarbete nns

på: group.skanska.com/sustanablty.

Detta är en kopa av orgnalversonen av Skanskas Års- och hållbarhets-

redovsnng 2022, vlken är upprättad på svenska  formatet för enhetlg

elektronsk rapporterng (Esef).

Skanska AB, organsatonsnummer 556000-4615.

Koncernöverskt

Detta är Skanska ....................................................... 4

2022  korthet

............................................................ 5

Koncernchefen kommenterar året

................................. 6

Skanskas mål

............................................................ 8

Skanska som en nvesterng

....................................... 10

Fnanserng

............................................................. 11

Akten

.................................................................... 12

Globala trender

........................................................ 14

Strateg

.................................................................. 16

Verksamhet

Våra verksamhetsgrenar ........................................... 21

Byggverksamhet

...................................................... 22

Bostadsutvecklng

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Kommersell fastghetsutvecklng

................................ 30

Förvaltnngsfastgheter

............................................. 34

Bolagsstyrnng

Bolagsstyrnngsrapport

......................................... 40

Styrelse

.............................................................. 50

Koncernlednng

.................................................... 52

Ersättnngsrapport

................................................... 55

Hanterng av rsker och möjlgheter

.......................... 60

Hållbarhetsredovsnng

Händelser 2022

....................................................... 69

Våra hållbarhetsområden

.......................................... 70

Fokus på hållbarhet

................................................... 71

Våra globala åtaganden

............................................ 72

Klmat

.................................................................... 74

Reslens

................................................................. 82

Ansvar

................................................................... 86

Informaton om hållbarhet

......................................... 94

GRI-ndex

.............................................................. 215

Fnansell nformaton

Fnansell analys

................................................. 106

Koncernens resultaträknng

...................................... 111

Koncernens totalresultat

.......................................... 111

Koncernens rapport över nansell ställnng

................. 112

Koncernens rapport över förändrng  eget kaptal

......... 113

Koncernens rapport över kassaöden

......................... 114

Koncernens rapport över kassaöden, speckaton

...... 115

Moderbolagets resultaträknng

................................. 116

Moderbolagets balansräknng

.................................. 117

Moderbolagets förändrng  eget kaptal

...................... 118

Moderbolagets kassaödesanalys

............................. 118

Noter med Redovsnngs- och värderngsprncper

........ 119

– Not 67 Vnstdsposton

...................................... 204

Förslag tll rktlnjer för lön och annan ersättnng

tll ledande befattnngshavare

...................................206

Revsonsberättelse

................................................ 209

Revsonsberättelse hållbarhet

.................................. 214

Kvartalsnformaton

................................................. 219

Årsstämma och nvesterarkalender

............................ 221

Adresser

............................................................... 222

Avser segmentsredovsnng

Förvaltnngsberättelse

Omslag: Irena Cenkowska, projektngengör, Barkarbystaden, Järfälla, Sverge

4 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

Vi bygger ett

bättre samhälle

V är ett av världens största projektutvecklngs- och byggföretag,

verksamma  över 135 år på utvalda marknader  Norden, Europa och USA.

Med vår kunskap och framtdsnskt bdrar v tll hur männskor lever,

arbetar och samverkar.

Vår globala erfarenhet, lokala experts och nansella styrka ger oss

möjlghet att hantera några av världens mest komplexa byggprojekt. Vår

förmåga att förstå lokalsamhällets behov gör oss tll en påltlg partner för

stora bostadsprojekt och kommersella projekt som kräver djup förståelse

och nära samarbete. Fastghetsförvaltnng stärker vår närvaro  hela värde-

kedjan, från projektutvecklng och byggnaton tll fastghetsnvesterngar.

Hållbarhet är en grundläggande del av vår verksamhet.

Tllsammans med våra partners och den samlade expertsen hos våra

28000 medarbetare bygger v ett bättre samhälle och skapar nnovatva

och hållbara lösnngar även för kommande generatoner. Därgenom skapar

v långsktgt värde för våra akteägare och samhället  stort.

Täby Park Stockholm Sverge

5 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell informationKoncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

2022 i korthet

-55%

Mnsknng av koldoxdutsläpp

från vår egen verksamhet

(scope 1 och 2) sedan 2015.

100%

Byggnader certerade enlgt

LEED Platnum eller Gold,

BREEAM Excellent eller WELL,

av sålda kommersella kontors-

fastgheter 2022.

-39%

Energmnsknng  nya

kontorsbyggnader jämfört med

LEED-baselne.

Nyckeltal (Mkr, där ej annat anges) 2022 2021

Intäkter 161602 147576

Rörelseresultat 9 297 9832

Periodens resultat 7702 8188

Resultat per aktie, kr 18,62 19,80

Operativt kassaöde från löpande verksamhet -2263 4185

Räntebärande nettofordran (+)/nettoskuld (-) 10306 12598

Rörelsemarginal, Byggverksamhet, % 3,7 3,8

Avkastning på sysselsatt kapital, Projektutveckling, % 8,1 11,8

Avkastning på sysselsatt kapital, Förvaltningsfastigheter, % 13,6 –

Avkastning på eget kapital, % 15,8 20,1

Orderingång, Mdr kr 162,7 153,6

Orderstock, Mdr kr 229,8 207,0

Antal anställda 28380 30051

Byggverksamhet, 59%

Bostadsutvecklng, 10%

Kommersell

fastghetsutvecklng, 30%

Förvaltnngsfastgheter, 1%

Byggverksamhet, 87%

Bostadsutvecklng, 5%

Kommersell

fastghetsutvecklng, 8%

Förvaltnngsfastgheter, 0%

Intäkter per segment Rörelseresultat per segment

Händelser

Första nvesterngarna för vår nterna

fastghetsportfölj

Skanskas nya verksamhetsgren, Förvaltnngs-

fastgheter, gjorde sna tre första fastghets-

nvesterngar på totalt 3,7 mljarder kronor.

13 Mdr kr

totalt värde sålda fastgheter nom verksam-

hetsgrenen Kommersell fastghetsutvecklng.



805

startade bostäder nom verksamhetsgrenen

Bostadsutvecklng.

Rekordstor orderstock

230 Mdr kr

Motsvarande 17 månaders produkton.

Orderngången 2022 uppgck tll 162,7 mljarder

kronor.

Flerfamljshus  Seattle, USA

Skanska nvesterade 296 MUSD, crka

3mljarder kronor,  ett erfamljs projekt

 Seattle, USA. Projektet omfattar även

"mxed-use"-lokaler och butkslokaler.

Byggkontraktet är värt 190MUSD, crka

1,9 mljarder kronor.

Klmatmål  långsktgt

nctamentsprogram

Skanskas årsstämma 2022 beslutade att

nkludera ett mål för mnskade koldoxd-

utsläpp  Skanskas aktesparprogram (Seop).

> Läs mer på sidan 69.

> Läs mer om verksamhetsgrenarna på sidorna 22–34.

> Läs mer om hållbarhet på sidorna 68–104.

Undervattenstunnel  Rogaland fylke, Norge

Skanska har tecknat avtal med norska väg-

verket om att bygga en undervattens tunnel

 Rogaland fylke, Norge för 5 mljarder NOK,

crka 5,2 mljarder kronor.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

6 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

Starkt resultat och robust

finansiell ställning

2022 var ett starkt år för Skanska, trots tuffa marknads-

förhållanden. Byggverksamheten hade ett imponerande år,

och levererade en lönsamhet och en historiskt hög order-

stock. Inom Projektutveckling navigerar vi en försvagad

bostadsmarknad, men fortsatte att generera attraktiva

försäljningsvinster inom Kommersiell fastighetsutveckling.

I början av förra året lanserade vi den nya verksamhets-

grenen Förvaltnings fastigheter, med målet att generera

stabila kassaöden och skapa värdetillväxt genom långsiktig

förvaltning av Skanska- utvecklade kontorsfastigheter.

Vår nansella ställnng är fortsatt stark. Med

en robust balansräknng och låg exponerng

mot kredtmarknaden kan v tllvarata nya

affärsmöjlgheter när sådana uppstår. Detta

är särsklt vktgt  den cyklska fastghets-

marknaden, där möjlgheterna att förvärva

mark ofta förbättras  en svagare marknad.

Vår nansella ställnng säkerställer också

stabltet för våra kunder, leverantörer, under-

entreprenörer och andra affärspartners.

V står fast vd vårt klmatmål och är över-

tygade om att efterfrågan på hållbara och

klmatanpassade byggnader och nfrastruktur

kommer att fortsätta öka. Under 2022 fort-

satte v vår resa mot netto noll-utsläpp av

koldoxd, v fokuserar på att mnska våra

egna utsläpp och fatta strategska beslut för

planerng och desgn av framtda projekt nom

vår egen fastghetsutvecklng.

Kommersellt fokus och genomförande

De strategska förändrngar som genomför-

des för fem år sedan  vår Byggverksamhet,

med selektv anbudsgvnng och ett tydlgt

kommersellt fokus, har mnskat rsken  vår

7 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

byggprojektsportfölj. Våra strategska åt-

gärder har resulterat  en stark och rekordstor

orderstock. Störnngarna  leverantörskedjan

fortsatte och ntenseras efter Rysslands

nvason av Ukrana. Materal- och energbrst,

kostnadsöknngar och räntehöjnngar har

påverkat våra marknader. V hanterade

rådande marknadsläge väl och lyckades

leverera en stark byggmargnal och en robust

orderngång – ett bevs på styrkan  vår

strateg.

När v sammanfattar det nansella resultatet

för koncernen uppgck rörelseresultatet tll

9,3 (9,8) mljarder kronor. Byggmargnalen

uppgck tll 3,7 (3,8) procent, vlket överträffar

vårt mål. Avkastnngen på sysselsatt kaptal

nom Projektutvecklng uppgck tll 8,1 (11,8)

procent och avkastnngen på sysselsatt ka-

ptal nom Förvaltnngsfastgheter uppgck tll

13,6 (e.t.) procent. Den senare benner sg  en

uppbyggnadsfas. Avkastnng på eget kaptal

för koncernen uppgck tll 15,8(20,1) procent.

Vår nansella ställnng är fortsatt robust

med en justerad nettokassa på 12,1 mljarder

kronor, långt över vår gräns på en justerad

nettoskuld på 10 mljarder kronor. Skanskas

styrelse föreslår en utdelnng om 7,50 (7,00 +

3,00) kronor per akte.

Hållbarhet och den byggda mljön

Våra koldoxdutsläpp nom scope 1 och 2

mnskade under 2022 och är nu 55 procent

lägre jämfört med basåret 2015. Genom att

nkludera ett mål för mnskade koldoxd-

utsläpp  det långsktga nctamentspro-

grammet för Skanskas 400 högsta chefer

upprätthåller v takten för att nå vårt mål om

netto noll-koldoxdutsläpp tll 2045, både 

vår egen verksamhet och  vår värdekedja.

Alla våra affärsenheter har utarbetat egna

klmatplaner som omfattar åtgärder, ntatv

och strateger för att mnska utsläppen  lnje

med Skanskas övergrpande mål. V fortsätter

att fokusera på både bentlga lösnngar

och nya nnovatoner för att förbättra vår

effektvtet och mnska utsläppen ytterlgare.

Den pågående energkrsen har bara ökat

vkten av en energeffektv och hållbar byggd

mljö. Skanska är väl postonerat för att möta

kundernas efterfrågan på kompetens och

lösnngar nom hållbarhet.

Förutom vårt starka fokus på klmatet om-

fattar vår hållbarhetsstrateg även reslens

och ansvar, vlket omfattar hälsa och säker-

het, etk, mljö, mångfald och nkluderng.

Vårt hållbarhetsarbete återspeglas  vårt

åtagande att följa prncperna  FN:s Global

Compact, som Skanska undertecknade för

över 20 år sedan.

Framtdsutskter

Skanska är ett av världens största

projektutvecklngs- och byggföretag. V har

en stark och dverserad verksamhet och har

vart ledande  branschen nom era aspekter

och marknader  mer än 135 år. Med en

mycket kompetent organsaton står v fast

vd den strateg som har vsat sg vara

motståndskraftg under de senaste årens

tuffa marknads förhållanden.

Jag är stolt över vår prestaton och vll passa

på att tacka alla Skanskas medarbetare,

kunder, affärspartners och akteägare för

ert hårda arbete, förtroende och stöd under

det gångna året. V fortsätter fokusera på

att skapa långsktgt värde och en postv

påverkan på samhället.

Anders Danelsson

VD och Koncernchef

Resultat per akte

18,62 kr

Rörelsemargnal – Byggverksamhet

3,7%

Avkastnng på sysselsatt kaptal

– Projektutvecklng

8,1%

Avkastnng på sysselsatt kaptal

– Förvaltnngsfastgheter

13,6%

” Med en mycket kompetent organisation

står vi fast vid den strategi som har visat

sig vara motståndskraftig under de senaste

årens tuffa marknadsförhållanden.”

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

8 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

Skanskas mål

Utfall 2022

14%

Mål

≥6%

Under 2022 lanserades vår nya verksamhetsgren Förvaltnngsfastgheter med fokus på

en portfölj av högkvaltatva kontorsfastgheter  Sverge. Under året har verksamhets -

grenen förvärvat tre kontorsfastgheter från vår verksamhetsgren Kommersell fastghets-

utvecklng, en stark start för Förvaltnngsfastgheter.

Projektutvecklngsverksamheten påverkades av en svagare bostadsmarknad,

men Kommersell fastghetsutvecklng fortsatte att generera ett starkt resultat

genom försäljnngar. Inom Bostadsutvecklng mnskade försäljnngs volymerna

kraftgt tll följd av låg aktvtet på bostadsmarknaden, men rörelsemargnalen

för helåret upprätthölls.

Lönsamheten  Byggverksamheten var stark och rörelsemargnalen överträffade

vårt mål. Alla tre huvudmarknader – Norden, Europa och USA – bdrog tll det

stabla resultatet. Orderngången var stark under året och orderstocken är på

en hstorskt hög nvå. V har hållt fast vd vår strateg och hanterat marknads-

utmanngar väl.

Mål

≥3,5%

Utfall 2022

3,7%

Mål

≥10%

Utfall 2022

Rörelsemargnal – Byggverksamhet

Avkastnng på sysselsatt kaptal

)

– Projektutvecklng

Avkastnng på sysselsatt kaptal

)

– Förvaltnngsfastgheter

Våra mål återspeglar vår ambition att bibehålla

vår branschledande position – operativt,

ekonomiskt och hållbarhetsmässigt.

20222021202020192018

Mål

1) Enlgt segmentsredovsnng.

20222021202020192018

Mål

9 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

Mdr kr

20222021202020192018

Utfall 2022

16%

Mål

≥18%

Styrelsen föreslår en utdelnng om 7,50 kronor (7,00 + 3,00) per akte

för 2022, vlket motsvarar en utdelnngsandel om 40 procent.

Avkastnng på eget kaptal

)

Lmt

-10 Mdr kronor

Utfall 2022

+12 Mdr kronor

Justerad nettoskuld (

-)/nettofordran (+)

)

40–70%

Utfall 2022

40%

Utdelnngsandelspolcy

Mål 2030

-50%

Utfall 2022

-13%

Mnsknng av koldoxdutsläppen från vår värdekedja (scope 3)

jämfört med 2020. V mäter koldoxdutsläppen  vår värdekedja,

nklusve materal, avfall och energförbruknng under ett projekts

lvstd  sålda projekt.

> Läs mer om Skanskas klimatmål på sidan 75.

Klmatmål – utsläpp  Skanskas värdekedja

1) Enlgt segmentsredovsnng.

1) Räntebärande nettofordran/nettoskuld exklusve lkvda medel med restrktoner,

leasngskulder och räntebärande pensonsskuldnetto.

1) Se denton på sdan 95.

Mål 2030

-70%

Utfall 2022

-55%

Sedan 2015 har v mnskat koldoxdutsläppen från vår egen

verksamhet (scope 1 och 2) med 55procent och ntensteten för

utsläpp av växthusgaser med 57 procent.

> Läs mer om Skanskas klimatmål på sidan 75.

Vår nansella ställnng fortsätter att vara stark och justerad

nettofordran uppgck tll 12 mljarder kronor vd utgången av 2022.

Klmatmål – Skanskas egna utsläpp

Scope 1 Scope 2

Koldoxdntenstet

(ton COe/Mkr ntäkter)

Materal

Avfall och annat

Användnng av sålda produkter

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

20222021202020192018201720162015

Ton COe

Mkr intäkter

200

400

600

800

1,000

1,200

202220212020

Tonnes COe

200

400

600

800

1 000

1 200

202220212020

Ton COe

100

20222021202020192018

Pay-out ratio

20222021202020192018

Return on equity

Mål

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

10 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender StrategiDetta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Våra mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Strategi Globala trender

2022202120202019201820172016201520142013201220112010200920082007200620052004

Earnings per share1

Långsiktigt värdeskapande

Skanska är ett av världens ledande projektutvecklings- och byggföretag. Vi gynnas av

långsiktiga trender som urbanisering och omställning till en mer hållbart byggd miljö.

Vi är verksamma på ett antal utvalda, politiskt stabila hemmamarknader. Vår starka

nansiella ställning gör att vi kan agera på nya affärsmöjligheter under alla marknads-

förhållanden och skapa långsiktigt värde för aktieägarna.

med selektv anbudsgvnng och större

kommersellt fokus nom byggverksamheten

har mnskat rsken  projektportföljen,

förbättrat byggmargnalerna och stärkt

lönsamheten genom hela konjunkturcykeln.

V bbehåller vår strateg med selektv

anbudsgvnng och kommersellt fokus. En

stabl balansräknng och låg exponerng mot

kredtmarknaden gör att v kan tllvarata nya

affärsmöjlgheter när sådana uppstår. Vår

förmåga att nvestera  mark och projekt även

 en svagare marknad gör att v kan skapa

långsktgt värde nom fastghetsutvecklng.

Kunderbjudande och hållbarhet

De globala trenderna kopplade tll demogra,

växande städer och hållbarhet drver

nvesterngar nom nfrastruktur, sjukvård,

bostäder, kontor och utbldnngsfastgheter.

V är verksamma på ett utvalt antal hemma-

marknader  Norden, Europa och USA.

Alla hemmamarknader är väletablerade

och poltskt stabla. Genom våra fyra

verksamhetsgrenar ntegrerar v hela

värdekedjan, från fastghetsutvecklng tll

byggverksamhet och fastghetsförvaltnng,

vlket ger goda möjlg heter tll samarbete och

Resultat per akte

)

Norden, 58%

USA, 26%

Europa, 16%

Rörelseresultat per marknad

ständg förbättrng av våra produkter och

vårt kunderbjudande. Vår ambton är att vara

branschledande  omställnngen tll klmat-

smart byggd mljö, och v samarbetar med

partners och kunder för att nå de högt ställda

hållbarhetsmålen.

Stark nansell ställnng och hanterng

av konjunkturcykeln

Vår starka nansella ställnng gör oss tll

en påltlg och attraktv affärspartner för

kunder, underentreprenörer, leverantörer och

affärspartners. De strategska åtgärderna

Utdelnng och utdelnngsandel

1) 2022 baserat på styrelsens utdelnngsförslag.

2) Utdelnngen  procent av resultat per akte.

Utdelning per aktie, kr

Extrautdelning per aktie, kr

Utbetalningsandel, %

1) Resultat per akte enlgt segmentsredovsnng dvderat med antal utestående akter.

Värde för akteägarna

V strävar ständgt efter att skapa värde för

våra akteägare. Under de senaste fem åren

har det egna kaptalet ökat och den genom-

snttlga avkastnngen på eget kaptal upp-

gck tll 19,5procent. Den totala utdelnngen

för samma perod uppgck tll 14,9 mljarder

kronor. Den totala akteägaravkastnngen på

femårsbass uppgck tll 17,6procent.

2022202120202019201820172016201520142013201220112010200920082007200620052004

100

120

140

11 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

Mkr

500

1 000

1 500

2 000

202720262025202420232022

Finansiering

All extern nanserng upphandlas av den

koncernövergrpande funktonen, Skanska

Fnancal Servces (SFS), som ansvarar för

hanterngen av koncernens skulder och

cash management.

Skanska har ett antal program för nanserng,

såväl bekräftade bankkredtfaclteter som

marknadsnanserngsprogram, vlket ger

en god exbltet vd tllfällga svängnngar

 lkvdteten samt säkerställer långsktg

nanserng.

En stark balansräkning ger oss utrymme att investera i

nya utvecklingsprojekt och tillvarata de möjligheter som

uppstår under en konjunkturcykel.

Gröna blaterala lån, 87%

Gröna oblgatoner, 13%

Central låneportfölj, 3,7 Mdr kr Förfallostruktur

Gröna oblgatoner (MTN)

Gröna blaterala lån

I slutet av året uppgck den centrala skuld-

portföljen tll 3,7 mljarder kronor. Outnyttjade

kredtfaclteter om 6,1 mljarder kronor och

en tllgänglg lkvdtet om 10 mljarder kronor

säkerställer att v har tllräcklg nansell

kapactet för att fortsätta nvestera  nya

utvecklngsprojekt och uppbyggnaden

av Förvaltnngsfastgheters portfölj som

kommer att skapa ytterlgare värde för våra

akteägare. Den centrala låneportföljen,

nklusve outnyttjade kredtfaclteter, hade en

genomsnttlg löptd på 3,6 år. Läs mer om vår

nanserng  not 6, Fnansella nstrument och

nansell rsk hanterng, på sdorna 133–141.

Under 2022 renanserade Skanska en bent-

lg och outnyttjad revolverande kredtfacltet

som tecknades 2017, med en ny revolverande

kredtfacltet med kopplng tll hållbarhet om

500 MEUR. Den har en löptd på fem år med

möjlghet tll förlängnng två gånger med

ett år  taget, och kommer att fungera som

backup-facltet.

Stark hållbarhetsagenda möjlggör

grön nanserng

I slutet av året bestod vår centrala skuldport-

följ tll 100 procent av gröna blaterala lån

eller gröna oblgatoner som är öronmärkta

för projekt  enlghet med Skanskas ramverk

för gröna oblgatoner.

Ramverket kontrolleras av en oberoende part

och bedöms vara kraftfullt och påltlgt enlgt

CICERO (Center for Internatonal Clmate

Research), en nternatonellt erkänd ledande

leverantör av oberoende kontroller av system

för gröna oblgatoner.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

12 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

Skanska-aktien

Skanskas B-aktie är noterad på Nasdaq Stockholm.

Skanskas börsvärde uppgick den 31 december 2022 till 69miljarder kronor.

Aktekurs 2022

Skanskas aktekurs (SKAB)

)

mnskade med

30 procent under 2022. OMX Stockholm

Index mnskade med 25 procent och DJ

Constructon & Materals Ttans Index mns-

kade med 22 procent under samma perod.

Slutkursen för Skanskas B-akte uppgck

tll 165 kronor. Det högsta prs som beta-

lades 2022 uppgck tll 245,00 kronor den

3februar, och det lägsta tll 134,40 kronor

den 29september. Den totala avkastnngen

på Skanskas B-akte för året var -26procent,

jämfört med -22procent för OMX Stockholm

Index och -21 procent för DJ Constructon &

Materals Ttans Index.

18,62

Resultat per akte, kr, 2022

7,50

Föreslagen utdelnng per akte,

kr, 2022

Hstork Skanska-akten

2022 2021 2020 2019 2018

Aktiekurs årets utgång, kr 165,00 234,20 209,70 211,70 141,00

Börsvärde årets utgång, Mdr kr 69,3 98,3 88,1 88,9 59,2

Utestående antal aktier, miljoner

)

419,9 419,9 419,9 419,9 419,9

Högsta aktiekurs under året, kr 245,00 258,80 238,90 216,00 179,70

Lägsta aktiekurs under året, kr 134,40 203,30 146,00 140,85 134,85

Direktavkastning, %

)

4,5 4,3 4,5 1,5 4,3

Resultat per aktie, kr

18,62 19,80 22,46 15,46 9,55

Utdelning per aktie, kr 7,50

10,00 9,50 3,25 6,00

Utdelningsandel, %

40 51 42 21 63

1) Antal akter vd årets slut.

2) Utdelnngen  procent av slutkursen för respektve verksamhetsår.

3) Perodens resultat per akte enlgt segmentsredovsnng dvderat med antal utestående akter.

4) Baserat på styrelsens utdelnngsförslag.

5) Utdelnngen  procent av resultat per akte.

Total avkastnng på Skanskas B-akte jämfört med ndex

1) Strategc Benchmark Index (SBI) består av noterade företag som sammantagna avspeglar Skanskas verksamheter.

1) Bloomberg tcker SKAB:SS, Reuters quote SKAb.ST.

återköp och överförng av akter tll deltagare

 Skanskas långfrstga aktesparprogram,

Seop.

Skanskas aktesparprogram: Seop

Seop, som nfördes 2008, ger alla Skanskas

medarbetare möjlghet att nvestera 

Skanska och skapar nctament  form av

matchnngsakter och prestatonsakter

baserade på affärsenheternas resultat. Läs

mer om våra akterelaterade ersättnngar 

ersättnngsrapporten på sdorna 55–59.

Utdelnng

Enlgt Skanskas utdelnngspolcy delas 40–70

procent av årets resultat ut tll akteägarna,

förutsatt att bolagets nansella status  sn

helhet är stabl och tllfredsställande.

För räkenskapsåret 2022 föreslår styrelsen en

utdelnng om totalt 7,50 (7,00 + 3,00) kronor

per akte. Detta motsvarar en utdelnngsandel

på 40 procent, eller 3 083 (4 124) Mkr. För

moderbolagets nnehav av egna B-akter

utgår ngen utdelnng. Det totala utdelnngs-

beloppet kan komma att förändras fram tll

avstämnngstdpunkten beroende på akte-

OMX Stockholm GI Index

Skanska B

DJ Constructon & Materals Ttans Total Return Index

SBI

totalavkastnng

Index 100

100

150

200

250

2017-12-30 2018-12-30 2019-12-30 2020-12-30 2021-12-30 2022-12-30

13 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

De största akteägarna  Skanska AB, röstsorterat den 31 december 2022

Aktieägare % av röster % av kapital

Industrivärden AB 24,5 7,7

Lundberg-gruppen 13,2 5,9

AMF Försäkringar & Fonder 5,3 7,5

Skanska-anställda genom Seop

3,8 5,4

Vanguard 2,1 3,0

BlackRock 1,9 2,7

SHB Fonder & Liv 1,8 2,6

Carnegie fonder 1,4 2,0

Swedbank Robur Fonder 1,4 1,9

Norges Bank 1,3 1,8

10 största aktieägarna i Skanska 56,8 40,6

Övriga aktieägare i Skanska 43,2 59,4

Totalt 100,0 100,0

varav aktieägare i Sverige 78,8 69,9

varav aktieägare utomlands 21,2 30,1

1) Behandlas nte som en egen ägargrupp.

Betyg och ndex

Förutom de ndex som är drekt kopplade tll Nasdaq Stockholm ngår Skanska även

 andra ndex och ranknngar.

• CDP Clmate A-

• MSCI BBB

• OMX Stockholm 30 ESG Responsble Index

• FTSE4Good Sustanablty Index

Fördelnng av akter

A-aktier B-aktier Totalt

Antal registrerade aktier 19654316 400248756 419903072

Under 2022 omvandlades 7 316 A-akter tll B-akter på akteägarnas begäran. Det totala antalet röster  bolaget uppgck

därefter tll 596791916.

Akteägarstruktur

70procent av aktekaptalet ägs av svenska

nvesterare och 30procent av utländska

nvesterare. USA och Norge står för den

högsta andelen akteägare regstrerade

utanför Sverge.

I slutet av året uppgck moderbolagets

(Skanska AB) nnehav av egna B-akter tll

8771931 akter, vlket motsvarar 2,1 procent

av aktekaptalet.

Akteägarstruktur

Innehav Antal aktieägare Antal aktier Kapital (%) Röster (%)

1–1000 97462 21947910 5,2 3,7

1001–10000 14641 40383020 9,6 7,1

10001–20000 680 9744734 2,3 1,9

20001– 634 286902411 68,3 77,1

Anonymt innehav 60924997 14,6 10,2

Totalt 113417 419903072 100 100

Cboe Global Markets, 55%

Nasdaq, 29%

LSE Group, 13%

Aqus, 2%

Övrga marknader, 1%

Ägarskap per marknadsplats

Sverge, 70%

USA, 12%

Norge, 3%

Fnland, 1%

Storbrtannen, 1%

Japan, 1%

Andra länder, 12%

Ägarskap per land

Lkvdtet

Cboe Global Markets (Chcago Board

Optons Exchange) står för 55procent

av handeln med Skanska-akten, där

blockhandel och OTC-tradng utgör en

övervägande del av handeln. Handeln på

den prmära marknaden, Nasdaq, utgör

29procent av handelsvolymen.

Under 2022 omsattes totalt 776(655)

mljoner Skanska-akter tll ett totalt

börsvärde om 141 (148) mljarder kronor,

vlket motsvarar en genomsnttlg dags-

omsättnng om 3,0 (2,6) mljoner akter,

eller 600 Mkr per handelsdag.

Källa: Modular Fnance Holdngs, Euroclear, 31 december 2022.

14 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Globala trender

I 135 år har Skanska levererat i enlighet med krav på bättre bostäder,

smartare kontors- och kommersiella fastigheter och mer resilient infrastruktur

– allt för att möta vår tids megatrender.

När den globala utvecklngen medför

komplexa utmanngar  form av stgande

energprser, ökande naton och höjda

räntor ser v både behov och möjlgheter att

fortsätta vårt arbete med att skapa hållbara

platser och samhällen. Megatrender som

urbanserng, dgtalserng och ökad efter-

frågan på klmatsmarta lösnngar har alla en

postv nverkan på vår verksamhet.

Stora nvesterngar  nfrastruktur, sjukvård,

bostäder, kontor och utbldnng nnebär

möjlgheter för oss att skapa värde för

våra akteägare och de samhällen där v är

verksamma. Det ökade globala fokuset på

hållbarhet förutsätter också att v på Skanska

bdrar tll omställnngen tll netto noll koldoxd-

utsläpp – både nom vår egen koncern och 

branschen som helhet.

Behovet av att renovera nfrastruktur  USA

och Europa, bland annat för förbättrad

hållbarhet och klmatreslens, kräver stmu-

lans på båda marknaderna, vlket  sn tur

kommer att öka möjlgheterna för tllväxt nom

anläggnngs byggande.

Urbanserng och omformnng av städer

Urbanserngen fortsätter att forma världen

–  dag bor över hälften av jordens befolknng

 städer.

Urbanserngen ökar behovet av prsvärda

bostäder, lokalt engagemang samt effektva

och exbla transportmedel. Det görs stora

nvesterngar  kollektvtrak, energ- och

vattenförsörjnng och annan nfrastruktur

samt socal nfrastruktur såsom unverstet,

skolor och sjukhus.

V spelar en vktg roll för att bygga reslenta

stadssamhällen som är hållbara, hälsosamma

och nkluderande. Vår dverserng mellan

olka segment nnebär att v kan bdra tll

städernas omformnng – allt från genom-

tänkta bostadsområden och exbla kontor

tll komplexa, storskalga nfrastrukturprojekt.

Klmatförändrngar och nnovatva

lösnngar

Klmatförändrngarna kommer att fortsätta

denera vår bransch under de kommande

årtondena. För att motverka dem behöver

v skala upp nnovatva lösnngar nom

energ, effektvtet, materal och mycket mer.

Det blr även alltmer uppenbart att många

byggnader och offentlga platser nte har

utformats för den typ av klmatutmanngar

v upplever  dag,  form av extremväder,

luftförorenngar, energ- och vattenbrst.

Klmatförändrngarna har avslöjat det akuta

behovet av att förbättra städernas reslens.

Natonella och regonala lagar och förord-

nngar  USA och Europa utformas allt oftare

med fokus på detta, vlket  sn tur stmulerar

en grön omvandlng nom byggbranschen.

Detta skapar affärsmöjlgheter som hjälper

oss att bdra tll klmatanpassnng och

bekämpnng av klmatförändrngar.

Källa: FN, Världsbanken, 2020

Stadsbefolknng

(% av den totala befolknngen)

100

Norden Europa USA

70%

Andel av männskors koldoxdut-

släpp som härstammar från städer

Källa: IRENA, Internatonal

Renewable Energy Agency

Offentlga nvesterngar 

nfrastruktur – I slutet av 2021 god-

kände USA:s kongress ett hstorskt

nfrastrukturpaket på över tusen

mljarder USD.

15 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

Dgtalserng och smartare teknk

Modern teknk skapar lösnngar som kan

förbättra resultatet nom bygg- och fastg-

hetsbranschen.

Efterfrågan ökar på uppkopplade lösnngar

med fokus på kvaltet, funktonaltet och

desgn, vlket v tydlgt ser  de kontorsfastg-

heter v har utvecklat och byggt de senaste

åren. Den nya dgtala teknken hjälper oss att

ompröva hur v arbetar nom alla aspekter av

vår verksamhet, från processer, efterlevnad,

säkerhet och kommunkaton tll redovsnng

och ekonom.

Möt Spot the dog, en robot som har testats  USA för att

mnska olyckor och skador på byggarbetsplatser. Att hålla

en arbetplats städad och organserad är avgörande för att

mnska rsken för skador nom byggverksamheten. Snubbel-

och fallolyckor, olyckor med fallande föremål eller skärsår

kan ofta undvkas genom rutnmässg städnng. Spot har

utvecklats av Autodesk Research och Boston Dynamcs.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

16 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

Grundade i vårt syfte och våra värderingar

Exceptionella

team

Ledande kunskap

och framtidsinsikt

Enastående

prestationer

Kunden i fokus Kontinuerlig

förbättring

Innovativa

lösningar

Hållbart

värdeskapande

StyrkorDrivkrafter

Långsiktigt värde-

skapande för

kunder, aktieägare

och samhälle

Skanskas strategi

Vår strateg och vår verksamhet är fast

förankrad  våra värderngar: Värna om

lvet, Agera etskt och öppet, Bl bättre

tllsammans och Engagemang för kunderna.

V omvandlar våra styrkor och tllgångar tll

långsktga, hållbara affärsmöjlgheter som

skapar tllväxt, framgång för kund och värde.

På Skanska bygger vi ett bättre samhälle genom en mängd olika projekt. Vår erfarenhet och

kunskap gör oss till en pålitlig partner. Vi strävar efter att leverera branschledande totalav-

kastning till aktieägarna genom att skapa hållbara platser där människor kan bo och arbeta.

Bostadsutvecklng strävar v efter att

vara en ledande utvecklare som erbjuder

högkvaltatva, hållbara bostäder. Under 2022

etablerade v en ny verksamhetsgren, Förvalt

nngsfastgheter. Genom att successvt bygga

upp en portfölj av högkvaltatva och hållbara

svenska kontorsfastgheter  attraktva lägen,

med ett totalt portföljvärde om 12–18 mljar

der kronor, kommer Förvaltnngsfastgheter

att bdra tll Skanskas värdeskapande och

hållbara kassaöde.

Affärsmodellen stärker våra

konkurrens fördelar

Våra fyra verksamhetsgrenar är verksamma

på era geograska marknader. Kompetens-

och kunskapsöverförng mellan våra verksam-

hetsgrenar och hemmamarknader,  kombna

ton med global räckvdd och lokalkännedom,

stärker våra konkurrensfördelar.

I utvecklngsprojekten samverkar Byggverk-

samhet och Projektutvecklng, vlket optmerar

användnngen av koncernens samlade

kompetens och nansella tllgångar.

Inom Byggverksamheten är vår strateg

”Vnst före volym”, där fortsatt selektv

anbudsgvnng, starkt kommersellt fokus

och kostnadseffektvtet levererar lönsamma

projekt och hjälper oss att växa ansvarsfullt.

Ansvarsfull tllväxt är också ett mål nom

Kommersell fastghetsutvecklng. Inom

Följande prncper vägleder oss  vår

verksamhet och planerng för att leverera

vår strategska rktnng:

• Selektv anbudsgvnng

• Starkt kommersellt fokus

• Förbättrad lönsamhet

• Ansvarsfull tllväxt

17 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

Partner-

samarbeten

för innovation

Nya globala utmanngar, exempelvs

kopplat tll klmatet och en socalt hållbar

stadsmljö, kräver utökade samarbeten

mellan olka sektorer. Prsvärda bostäder,

hållbar tllväxt, jämlk stadsplanerng och

säkra och hälsosamma arbetsmljöer

kräver samarbete mellan ett stort antal

parter.

V samarbetar med både offentlga och

prvata ntressenter för att htta nno-

vatva lösnngar på angelägna frågor.

Exempel på sådana partnerskap är vår

tllämpnng av avancerad dataanalys

och AI för att undersöka användnngen

av kontorslokaler; Powerhouse-konceptet

– utvecklat tllsammans med fastghets-

bolaget Entra, mljöorgansatonen ZERO,

arktekt- och desgnkontoret Snøhetta

och konsultbolaget Asplan Vak – för

byggnader som genererar mer energ

än de förbrukar under sn lvstd, läs

mer om Powerhouse på sdan 73; ett

ntatv  samarbete med Sally R som

använder molnbaserade datatjänster för

att förbättra luftkvalteten och mnska

energförbruknngen  byggnader; och

vårt mångårga boendekoncept BoKlok,

utvecklat tllsammans med IKEA.

Genom frtt rörelsekaptal från vår

Byggverksamhet kan v nansera vår egen

Projektutvecklng, vlket genererar en attraktv

avkastnng på nvesterat kaptal. Investerng-

arna skapar  sn tur nya vnstgenererande

uppdrag för Byggverksamheten.

För ytterlgare värdeskapande kommer den

nya verksamhetsgrenen Förvaltnngsfastg-

heter att generera stabla kassaöden och

skapa värde genom långsktg förvaltnng av

Skanska-utvecklade kontorsfastgheter.

Framtdsnrktad verksamhet

V skapar hållbart värde genom transforma-

tva klmatlösnngar för den byggda mljön,

och genom att utveckla hälsosamma,

reslenta platser för välmående och nklu-

derande samhällen. Genom att dra nytta av

vår kunskap och experts  samarbete med

våra kunder förbättrar v kontnuerlgt vårt

produkterbjudande och våra kundrelatoner,

vlket stärker vårt kommersella erbjudande.

För att skala upp nnovaton fokuserar v på

att vara ledande nom hållbarhetslösnngar

 att tllgodose kundernas behov  vårt

erbjudande och använda vår erfarenhet och

våra nskter nom hela koncernen. Detta

nkluderar vår erfarenhet av datahanterng

och teknolog för att öka produktvteten och

resurseffektvteten.

En kultur som uppmuntrar tll kontnuerlg

förbättrng ökar vår förmåga att utveckla våra

ledare och team för framtden. Det gör oss tll

en starkare partner för våra kunder.

Powerhouse Brattørkaa Trondhem Norge

18 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Ett mer sammankopplat

och resilient Los Angeles

Alla förtjänar lika tillgänglighet till arbete, ren luft och sam-

hällsservice. I Los Angeles, Kalifornien, bidrar vårt arbete

inom en rad stora kollektivtrak- och infrastrukturprojekt till

att lokalsamhället kan åtgärda tidigare brister och skapa en

mer jämnlik och resilient framtid.

I FOKUS: Los Angeles, USA

Los Angeles är ett globalt ekonomskt

centrum, som tack vare sna många olka

ndustrer uppnår en årlg BNP på närmare

1bljon USD.

Men den ekonomska framgången har även

skapat socala utmanngar. Det stora bero-

endet av vägtransporter har resulterat  höga

nvåer av skadlga luftförorenngar. Otllräcklg

kollektvtrak nnebär dessutom att alla nte

har lkvärdg tllgång tll utbldnng, arbete,

samhällsservce och rekreatonsområden.

Stads- och samhällsplanerarna hanterar de

här utmanngarna genom att utveckla ny

nfrastruktur – och här spelar Skanska en

nyckelroll.

I Los Angeles County prorteras utbyggnaden

av kollektvtraksystemet. Sedan 2014 har v

arbetat med projektet Regonal Connector

Transt Corrdor för Los Angeles County Metro-

poltan Transportaton Authorty (LA Metro).

Även om kollektvtraknätet är omfattande har

det länge funnts brster  de centrala delarna

av staden som har tvngat resenärerna tll

många byten på längre resor och försummat

vktga platser.

Som huvudansvarg  ett jont venture-bolag

mellan Traylor Bros levererar v en tre klo-

meter lång spårvägssträcknng som kommer

att förändra hela transportsystemet, öka

kapacteten och mnska trängseln, nte bara

längs vägarna  centrum utan  hela regonen.

Projektet består av tre nya spårvägsstatoner

 stadskärnan, på ett djup mellan 12 och 34

meter. När förbndelsen öppnar under 2023

kommer Regonal Connector att göra det möj-

lgt för pendlare att resa helt utan byten från

Azusa  nordost tll Long Beach  söder, och

från East Los Angeles tll Santa Monca vd

kusten, vlket ger en restdsförkortnng på crka

20 mnuter. Detta nnebär att alla nvånare

kan smdgare ta sg tll stadens arbetsplatser,

centrum och stränder.

V arbetar även med LA Metro Purple Lne

Extenson Project. Projektet förlänger tunnel-

banelnjen Purple Lne västerut, från dess

nuvarande slutstaton Wlshre/Western tll

mellersta Wlshre-området  Los Angeles. Hela

projektet, som består av tre faser, kommer att

få sju nya statoner som förlänger lnjen tll

Beverly Hlls, Century Cty och Westwood. Det

gör det nte bara enklare att ta sg tll arbetet

utan också tll några av stadens mest kända

museer, unverstet och sevärdheter.

Som huvudansvarg  ett jont venture-bolag

med Traylor Bros och JF Shea Constructon

levererar v fas 1 av projektet, en drygt sex

klometer lång sträcknng som kommer att

omfatta tre nya statoner  Los Angeles och

Beverly Hlls. Denna del av tllbyggnaden löper

under några av regonens mest trakerade

gator, och våra team har fokuserat särsklt

på att mnmera störnngarna för boende och

pendlare.

Projektet utmärks av sna banbrytande

teknska lösnngar. Även om en förlängnng av

lnjen först föreslogs för närmare 40 år sedan

har den nte gått att genomföra på grund av

svårgheterna med att arbeta under La Brea

Tar Pts. Dessa naturlga sjöar av råolja skapar

farlga arbetsförhållanden, med rsk för förore-

nat grundvatten och explosv gas. I vårt arbete

har v nte bara behövt hantera dessa olje- och

gasfyndgheter, v har även samarbetat med

paleontologer för att dokumentera och bevara

vktga fossla fynd från stden. Fas 1 av

sträckan förväntas öppna under 2024.

19 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Detta är Skanska 2022 i korthet Koncernchefen kommenterar året Skanskas mål Skanska som en investering Finansiering Aktien Globala trender Strategi

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Strax öster om centrala Los Angeles utförde

v Sxth Street Vaduct Replacement Project

under 2022. I ett jont venture-bolag med

Stacy and Wtbeck arbetade v med att

bygga en ny, en klometer lång vadukt

enlgt den Los Angeles- baserade arktekten

Mchael Maltzans rtnngar. Den ursprunglga

vadukten byggdes 1932 och revs 2016 på

grund av nstabltet vd sesmsk aktvtet.

Den nya bron utmärks av to par valvbågar

samt 388 spännstag. Vadukten är det största

broprojektet  Los Angeles hstora, 12 meter

bredare än den tdgare

bron på crka 30 meter.

Den nya bron, som öppnade  jul 2022,

förenklar nvånarnas tllvaro genom att koppla

hop samhället Boyle Heghts tll stadens

pulserande Arts Dstrct. Tll skllnad från

sn föregångare har vadukten markerade

gång- och cykelbanor för att underlätta både

tränng och cykelpendlng. Området under

bron kommer också att genomgå en enorm

förändrng, eftersom staden planerar att

omvandla en del av det tll en fem hektar stor

offentlg park.

De här projekten följer Skanskas framgångs-

rka utförande av fas 2  projektet Expo Lght-

Ral Transt 2016, som kopplade samman

centrala Los Angeles med Santa Monca.

I takt med att Los Angeles fortsätter att växa

och staden strävar efter att förbättra nfra-

strukturen och den byggda mljön ser v fram

emot att fortsätta vara förstahandsvalet som

det byggföretag som bdrar tll att forma en

mer hälsosam, hållbar och välmående stad.

Sxth Street Vaduct Los Angeles USA

Verksamhetsgrenar

20 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

21 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Våra verksamhetsgrenar

Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell

fastighetsutveckling

Förvaltningsfastigheter

USA Europa Norden

26%

16% 58%

Rörelseresultat, andel av koncernen

Vår verksamhet består av fyra verksamhetsgrenar:

Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell

fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter.

Sam arbetet mellan verksamhetsgrenarna skapar

synergier för verksamheten.

Förvaltnng av högkvaltatva

hållbara fastgheter.

Levande områden där företag kan växa.Förstklassga bostäder på våra marknader.Lönsam, stabl och hållbar.

22 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Vi bygger hållbara och klimatanpassade

byggnader och infrastruktur som främjar

inkludering och välbennande för att arbeta,

leva och mötas. Vårt kunderbjudande

sträcker sig från offentliga och kommersiella

fastigheter, bostäder och kontor till

infrastruktur för resande och transport samt

tjänster för drift och underhåll.

Byggverksamhet

Purple (D) Lne Extenson project Los Angeles USA

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

23 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

45%

USA

Länder: Sverge, Norge, Fnland, Polen, Tjecken, Slovaken, Storbrtannen, USA

38%

Norden

17%

Europa

Intäkter, totalt 156,0 Mdr kr

Nyckeldata

Mkr (där ej annat anges) 2022 2021 2020 2019 2018

Intäkter 156004 132587 140483 159579 157894

Rörelseresultat 5770 5013 3528 3772 1099

Rörelsemarginal, % 3,7 3,8 2,5 2,4 0,7

Fritt rörelsekapital, Mdr kr 28,9 29,1 25,7 26,4 25,6

Operativt kassaöde 4871 7 022 6 451 4 849 3 275

Orderingång, Mdr kr 162,7 153,6 149,8 145,8 151,7

Orderstock, Mdr kr 229,8 207,0 178,9 185,4 192,0

Antal anställda 26892 28 557 30 944 33 225 37 006

Vår Byggverksamhet hade ett framgångsrkt

år. Lönsamheten var stark, med en rörelse-

margnal på 3,7 procent, över vårt mål.

Orderngången var stark och orderstocken

är på en hstorskt hög nvå. V har hållt fast

vd vår strateg och hanterat materalbrst,

kostnadsöknngar och andra marknads-

utmanngar väl.

Resultat 2022

Intäkterna uppgck tll 156,0 (132,6) mljarder

kronor, justerat för valutakurseffekter ökade

ntäkterna med 8 procent. Rörelsemargnalen

uppgck tll 3,7 (3,8) procent. Rörelseresultatet

uppgck tll 5 770 (5 013) Mkr. Justerat för

valutakurs effekter ökade rörelseresultatet

med 5procent. Alla våra tre huvudmarknader

bdrog tll det starka resultatet. Rörelse-

resultatet  jämförelseperoden påverkades

postvt av vnst hänförbar tll försäljnngen

av verksamheten för nfrastrukturtjänster 

Storbrtannen om 370Mkr samt erhållen

utbetalnng av överskott från den kollektv-

avtalade sjukförsäkrngen AGS  Sverge om

160 Mkr.

Marknadsutskter 2023

Den makroekonomska stuatonen förblr

osäker men v är väl postonerade mot

sektorer som fortsatt att vara aktva såsom

nfrastruktur nklusve socal nfrastruktur.

Marknadsutskten för anläggnngs marknaden

är mestadels stabl, medan marknadsutskten

för husbyggnadsmarknaden är något mer

försktg, där bostadsbyggande och kontors-

utvecklng  prvat reg utgör de svagaste

segmenten. Den amerkanska marknaden

för husbyggande och anläggnng är stark

och utgör Skanskas största marknad.

Störnngar  leverantörskedjan fortsätter att

avta, tllgången på materal förbättras och

kostnaderna för materal har börjat plana ut.

Kommersellt fokus

• Vnst före volym

• Växa ansvarsfullt

• Ta vara på möjlgheter  omställnngen

tll en hållbart byggd mljö

• Avancera nom nnovatva lösnngar

och dgtalserng

• Förstärka vårt erbjudande och

lösnngar för att möta kunders

framtda behov och krav

Byggverksamhet

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

24 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

120

160

200

Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1

2018 2019 2020 2021 2022

Mdr kr

Kundstruktur

Offentlg kund

Prvatkund

Kundstruktur

Byggverksamhet

Typ av produkt

Husbyggande, 51%

Anläggnngsbyggande, 44%

Bostadsbyggande, 4%

Servce

, 1%

Projektstorlek

0–100 Mkr, 3%

101–250 Mkr, 3%

251–500 Mkr, 8%

501–1000 Mkr, 14%

> 1000 Mkr, 72%

Orderstock,

totalt 230 Mdr kr

Orderstock,

totalt 230 Mdr kr

100

Hus-

byggande

Anläggnings-

byggande

Bostäder

Service

1) Kontrakt för drft och underhåll av anläggnngar.

Intäkter och rörelsemargnal

Intäkter, Mdr kr, rullande 12 månader

Rörelsemargnal, %, rullande 12 månader

Vinst före volym – värdeskapande inom Byggverksamheten

Byggverksamheten – vår största verk-

samhetsgren sett tll ntäkter och antal

medarbetare – bygger och renoverar hus,

ndustranläggnngar, nfrastruktur och

bostäder. Den utför även uppdrag av servce-

karaktär, såsom drft och underhåll.

I enlghet med Skanskas affärsmodell

genomför verksamhetsgrenen även entre-

prenaduppdrag åt vår egen projektutveck-

lngsverksamhet. Detta samarbete skapar

synerger och drver nnovatva lösnngar

nom hållbarhet samt produktutvecklng 

koncernen.

Selektv anbudsgvnng, ett tydlgt kom-

mersellt fokus och kostnadseffektvtet är

de vktgaste drvkrafterna för att bbehålla

lönsamheten. V strävar efter att ytterlgare

förbättra vårt kunderbjudande  fråga om

drfts- och resurseffektvtet, säkerhet och

hållbara lösnngar. För att göra detta delar

v kunskap och experts, utvecklar nnovatva

lösnngar och drar nytta av dgtalserngen.

Produkter och tjänster:

• Socal nfrastruktur, som skolor, sjukhus,

hälso- och sjukvård samt forsknngslabo-

ratorer

• Kollektvtrafk, som järnvägar, tunnelbanor

och flygplatser

• Infrastruktur, som motorvägar, broar och

tunnlar

• Kontorsfastgheter

• Bostäder

• Byggnadsunderhåll och tjänster

Marknadsdrvkrafter:

• BNP-tllväxt

• Offentlga nvesterngar  nfrastruktur

• Urbanserng

Bransch-/marknadstrender:

• Starkt fokus på klmat och mljö, och en

ökad medvetenhet om behovet av att

bygga med mnskad klmatpåverkan

• Konkurrens om arbetskraft och förändrade

förväntnngar skapar nya utmanngar när

det gäller att attrahera och behålla talang

• Dgtalserng och teknkutvecklng för att

öka effektvteten

• Ökad ndustralserng och automatserng

Marknadsegenskaper/konkurrens:

Norden: Ett mndre antal stora nhemska

aktörer  varje land

Storbrtannen: Fragmenterad marknad

där nhemska och nternatonella företag

konkurrerar

Centraleuropa: Stark konkurrens, med stor

närvaro av nternatonella företag

USA: Mycket fragmenterad marknad med

stark lokal och natonell konkurrens. Inom

anläggnngsbranschen vll stora nternato-

nella företag öka sna marknadsandelar

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

25 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Korsa Potomac-floden

säkert och smidigt

En bra bro gör mycket mer än att sammanbinda två punkter

– inte minst ger den resenärerna en bättre upplevelse.

Nice-Middleton Bridge nära Washington DC, som har designats

och konstruerats av ett joint venture under ledning av Skanska,

har minskat bilköerna betydligt, samtidigt som den gör

överfarten mindre otäck för bilisterna.

I FOKUS: Nice-Middleton Bridge, Maryland/Virginia, USA

Fram tll nylgen var det en obehaglg

upplevelse att korsa floden Potomac längs

Route 301. Den tdgare tvåflga bron mellan

Maryland och Vrgna var nte utformad

för dagens trafkmängd, vlket resulterade 

stora försenngar vd rusnngstrafk. Att den

82-årga bron dessutom saknade vägrenar,

hade relatvt låga skyddsräcken och tornade

upp sg 38 meter över floden fck många

förare att darra lte extra under överfarten.

Så  oktober 2022 nvgdes äntlgen den

nya Nce-Mddleton Brdge, även känd som

Potomac Rver Brdge. Den moderna fyrlga

bron, som har desgnats och konstruerats av

ett jont venture under lednng av Skanska

för Maryland Transportaton Authorty, har

elmnerat trakköerna och ger en betydlgt

behaglgare upplevelse för den som är rädd

för höjder och broöverfarter. Betongbron

levererades två månader före utsatt td

och enlgt budget, kunden lovordade både

konstruktons- och desgnprocessen och

samarbetet med vårt team.

Vårt jont venture undertecknade projektkon-

traktet  januar 2020, och arbetet påbörjades

 mars samma år. Redan tdgt  desgnfasen

fokuserade v på att skapa en säker och

effektv byggprocess. Bron konstruerades

exempelvs med lknande bärande element

över hela brospannet, vlket gjorde att

samma formsystem kunde användas genom-

gående utan några större anpassnngar. En

annan kreatv och nnovatv lösnng – att

använda pråmar, en tornpump på vattnet

och en betongstaton på byggplatsen för

smdg betongleverans – särskljde oss under

anbudsprocessen. Ett erfaret och starkt team

var också avgörande.

Den nya bron, med en total kostnad på

463MUSD, har en sträcka på tre klometer

och en höjd på 41 meter. Den har två

3,7meter breda körfält  varje rktnng med

60 centmeter vägren på varje sda, vlket

möjlggör underhåll och fr passage  nöd-

stuatoner.

Ett modernt elektronskt vägtullssystem

ersatte den tdgare tullstatonen som

orsakade stora försenngar. Andra fördelar

nkluderar en betongbarrär mellan de

mötande körfälten och möjlgheten att leda

om traken tll motsatt körfält vd olyckor.

Trakstyrnngssystemet omfattar körfälts-

sgnaler med realtdsmeddelanden för att

styra traken. Bron har en lvslängd på 100

år, vlket är 25 år längre än den lvslängd som

ursprunglgen efterfrågades.

Nce-Mddleton Brdge Maryland/Vrgna USA

26 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Vi utvecklar och bygger högkvalitativa, energi effektiva

och hållbara bostäder inom olika segment, med fokus

på att skapa hållbara bostäder och urbana miljöer där

människor kan mötas och umgås.

Bostadsutveckling

Täby Park Stockholm Sverge

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

27 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Försäljnngsvolymerna mnskade tll följd av

låg aktvtet på bostadsmarknaden, vlket

hade negatv påverkan på lönsamheten, men

rörelsemargnalen var god sett tll helåret

2022.

Resultat 2022

Intäkterna uppgck tll 9 475 (14 377) Mkr.

Försäljnngsvolymerna mnskade på alla våra

marknader. Antalet sålda bostäder uppgck

tll 2 254 (4 084) och antalet startade

bostäder var 2 805 (4 363). Rörelseresultatet

för hela verksamhetsgrenen uppgck tll

1 011 (1980) Mkr, medan rörelsemargnalen

tll 10,7 (13,8) procent. Lönsamheten  BoKlok

har vart svag under året, med ett antal

uppsagda försäljnngsavtal  Sverge och

uppstartsproblem  Storbrtannen, vlket har

påverkat resultatet negatvt. Åtgärdsprogram

har nterats, med fokus på stabltet  verksam-

heten och en anpassnng tll tuffare marknad.

Från 2023 kommer våra utvecklngsprojekt av

hyresrätter  Sverge att flyttas tll verksam-

hetsgrenen Kommersell fastghetsutvecklng.

Marknadsutskter 2023

Aktvteten på bostadsmarknaden var lägre

under 2022 då bostadsköpare påverkades

av nflaton och ökade räntor. Konsument-

förtroendet är lågt och v förväntar oss att

aktvteten på marknaden kommer vara

dämpad tlls den allmänna ekonomska stua-

tonen stablseras. Utbudet av nyprodukton

förväntas mnska under de kommande åren

och det råder en strukturell brst på bostäder

av hög kvaltet på våra marknader. Arbetslös-

heten är låg och över td kommer efterfrågan

att återhämta sg och stablsera den cyklska

bostadsmarknaden.

Kommersellt fokus

• Bbehålla eller växa nom utvalda

nordska marknader och  Central-

europa

• Stablsera och anpassa verksamheten

nom BoKlok tll tuffare marknad

• Köpa strategsk mark, fylla på

landbanken och drva på tllstånds-

processer

• Förbättra effektvteten

• Flytta vår portfölj av hyresfastgheter

 Sverge tll verksamhetsgrenen

Kommersell fastghetsutvecklng från

och med 2023

Mkr (där ej annat anges) 2022 2021 2020 2019 2018

Intäkter 9475 14377 13070 12483 10739

Rörelseresultat 1011 1 980 1 543 1195 1 505

Rörelsemarginal, % 10,7 13,8 11,8 9,6 14,0

Investeringar -11633 -11488 -10419 -9437 -10542

Desinvesteringar 10622 10766 11710 11793 12146

Operativt kassaöde från löpande

verksamhet

-1433 718 164 2702 1154

Sysselsatt kapital, genomsnitt, Mdr kr 17,8 14,4 13,6 13,0 13,6

Avkastning på sysselsatt kapital

, % 7,0 14,1 12,8 9,8 11,4

Startade bostäder 2 805 4363 3807 3407 4480

Sålda bostäder 2 254 4084 3991 3853 3653

Antal anställda 580 582 571 551 542

1) Före skatt, nanserngsverksamhet och utdelnng.

2) För denton se not 43.

Bostadsutveckling

Nyckeldata

85%

Norden

15%

Europa

Intäkter, totalt 9,5 Mdr kr

Länder: Sverge, Norge, Fnland, Polen, Tjecken, Storbrtannen

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

28 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Bostadsutveckling

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1

2018 2019 2020 2021 2022

Bostäder

100

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1

2018 2019 2020 2021 2022

Bostäder

En ledande bostadsutvecklare – värdeskapande inom Bostadsutveckling

I samarbete med Byggverksamheten utveck-

lar och bygger verksamhetsgrenen Bostads-

utvecklng högkvaltatva, energeffektva

och hållbara bostäder nom olka segment 

Norden, Polen, Tjecken och Storbrtannen.

BoKlok, som ägs gemensamt av Skanska och

IKEA, bygger hållbara en- och flerfamljshus

med god desgn, funkton och kvaltet för de

många männskorna.

Våra olka marknader och segment ger

dversferng. Genom att aktvt förvalta vår

landbank fokuserar v på kaptal och operatv

effektvtet. V köper ofta större områden för

att kunna styra hela processen från planerng

tll byggnaton, och för att generera värde på

samhällsnvå.

V skapar bostäder och bostadsområden som

främjar välmående och starka grannskap.

Produkter och tjänster:

• En- och flerfamljshus, antngen ägande-

rätter eller bostadsrätter

Marknadsdrvkrafter:

• Hushållens ekonom och konsument-

förtroende

• Urbanserng och brst på bostäder

• Efterfrågan på prsvärda bostäder

• Ökat ntresse för energsmarta och hållbara

byggnader

• Efterfrågan på förstklassga lägen och

produkterbjudanden

Bransch-/marknadstrender:

• Ökat ntresse för energeffektvserng,

hållbarhet och byggnaton  trä

• Dgtal och teknsk utvecklng för att öka

effektvteten nom byggnaton och drft

Marknadsegenskaper/konkurrens:

Norden: Marknad präglad av både natonella

och lokala aktörer, med hård konkurrens

Storbrtannen: Marknad som kännetecknas

av stora nhemska aktörer. Begränsad

användnng av modulär konstrukton

Centraleuropa: Fragmenterad marknad

 Polen med många nhemska aktörer och

hård konkurrens. I Tjecken präglas

marknaden av flera lokala aktörer

Planläggnng och

bygglov

Försäljnng och

produkton

Slutförande och

kundvård

Value creaton

10,2 Mdr kr

Råmark och

exploaterngs-

fastgheter

13,4 Mdr kr

Pågående

projekt

0,5 Mdr kr

Avslutade

projekt

Start 3–7 år

Fördelnng av redovsade värden nom

Bostadsutvecklng om totalt 24,2 Mdr kronor.

Sålda  produkton

Osålda  produkton

Osålda färdgställda

Försäljnngsgrad, %

Sålda, rullande 12 månader

Startade, rullande 12 månader

Sålda och startade bostäderBostäder  produkton och osålda färdgställda Intäkter och rörelsemargnal

Intäkter, Mdr kr, rullande 12 månader

Rörelsemargnal, %, rullande 12 månader

Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1

2018 2019 2020 2021 2022

Mdr kr

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

29 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Familjevänligt och

bekvämt med minimerad

miljöpåverkan

Människor över hela världen strävar efter att minska sin

miljöpåverkan och leva mer hållbart. I Gottorps hage söder

om Malmö utgör våra 14 nya radhus bekväma bostäder för

de inyttade familjerna, samtidigt som de får möjlighet att

minska både sin elräkning och sitt klimatavtryck.

Radhusen  Gottorps hage har desgnats och

byggts för mnskad mljöpåverkan, bland

annat genom att använda förnybar värme

och el.

Det första steget var att desgna husen

för att de skulle bl så energeffektva som

möjlgt – de förbrukar 55 procent mndre

energ än Boverket kräver. Detta åstadkoms

bland annat genom återanvändnng av

ventlatonsvärme, snålspolande blandare

och duschmunstycken samt energeffektva

fönster och vtvaror.

Därefter mnskade v klmatpåverkan under

byggfasen, bland annat med hjälp av

klmatförbättrade byggmateral och effektva

materaltransporter. Stommen  radhusen

består av trä  stället för betong, eftersom trä

har lägre mljöpåverkan. Betong användes

endast  bottenplattan, och en stor del

cement ersattes med slagg, vlket mnskade

koldoxdutsläppen med 34 procent.

I solerngen använde v svensk glasull, som

har hälften så stor mljöpåverkan som stenull

och nnehåller en hög andel återvunnet glas.

Isolerngen består främst av cellplast med

återvunnet materal som mnskar klmat-

påverkan med upp tll 90 procent.

All utrustnng på plats drevs med HVO100, en

förnybar desel producerad av restprodukter.

I detaljplanen angavs tegel som huvudmateral

 fasaden. V valde hålgt tegel som bränns

med bogas, vlket mnskar klmatpåverkan

med 30 procent jämfört med vanlgt tegel.

För att ytterlgare mnska byggfasens mljö-

påverkan skckades nget avfall tll depon.

Mnskat energbehov

Slutlgen har samtlga radhus effektva

sol paneler på det tak som vetter åt syd,

utformade för att maxmera den yta som

är tllgänglg för elprodukton. Den el som

produceras går tllbaka tll nätet, vlket även

ger en lägre elräknng. Varje hus genererar

8500 kWh per år, och värms upp med bogas.

Som alla våra nya bostäder  Sverge kommer

även radhusen  Gottorps hage att vara

Svanenmärkta, vlket vsar att de är byggda

med fokus på låg energförbruknng och noga

utvalda materal för att säkerställa mnmal

påverkan på mljön och männskors hälsa.

Projektet består av 14 radhus och 24 vllor

som omgärdar en lummg gemensam

trädgård. Det är det första  raden av

utvecklngsprojekt som v har planerat 

stadsdelen Bunkeostrand utanför Malmö,

och som på skt kommer att bestå av totalt

550 nya bostäder, varav 300 lägenheter och

250 enfamljshus.

Arbetet med att bygga bostäderna startade

2021 och projektet beräknas vara slutfört 

aprl 2023. De 38 bostäderna släpptes för

försäljnng 2021 och blev snabbt fulltecknade.

I slutet av 2022 hade runt 30 köpare yttat n,

resterande kommer att ytta n under 2023.

I FOKUS: Gottorps hage, Malmö

Gottorps hage Malmö Sverge

30 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Vi utvecklar nya projekt som främjar hälsa och väl-

bennande. Vi skapar hållbara och smarta miljöer

som har positiv påverkan på människor och sam-

hälle, där människor kan leva, arbeta och umgås.

Kommersiell

fastighetsutveckling

Seaport Offce Boston USA

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

31 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Kommersiell fastighetsutveckling

Nyckeldata

Mkr (där ej annat anges) 2022 2021 2020 2019 2018

Intäkter 13552 11102 14983 17850 16271

Rörelseresultat 2903 3264 3897 3287 3069

varav resultat av

fastighetsförsäljningar

3646 3928 4750 4275 4005

Investeringar -11276 -7344 -9777 -12946 -11452

Desinvesteringar 13116 9961 16988 13713 15275

Operativt kassaöde från löpande

verksamhet

1160 2168 5281 1063 3984

Sysselsatt kapital, Mdr kr 37,1 32,7 30,9 34,5 26,7

Avkastning på sysselsatt kapital, %

8,6 10,8 11,9 10,5 12,8

Antal anställda 422 431 445 427 414

1) Resultat som redovsas under

Elmnerngar tllkommer med 112 239 359 240 321

2) Före skatt, nanserngsverksamhet och utdelnng.

3) För denton se not 43.

Kommersell fastghetsutvecklng hade ett

bra år med flera framgångsrka försäljnngar.

Aktvteten på hyresmarknaden var fortsatt

dämpad under året, och uthyrnng kommer

fortsätta vara en prortet under 2023.

Resultat 2022

Under 2022 genomfördes fastghetsförsälj-

nngar tll ett värde om 12,9 (10,3) mljarder

kronor, varav 3,7mljarder kronor tll vår egen

verksamhets gren Förvaltnngsfastgheter.

Rörelseresultatet uppgck tll 2903(3264)Mkr,

nklusve resultat från fastghetsförsäljnngar

om totalt 3646 (3928) Mkr. Under året

tecknades nya hyresavtal om totalt

146000(196000) kvadratmeter. Vd årets

slut hade Skanska 36 pågående projekt.

Under året startade v elva nya projekt, varav

två nya bostadshyresprojekt  Köpenhamn,

Danmark, och Seattle, USA, vlka bdrog tll

att öka andelen bostadshyresfastgheter  vår

portfölj. Under 2023 kommer utvecklngs-

projekt av hyresrätter  Sverge tdgare tll-

hörande Bostadsutvecklng att omallokeras

tll Kommersell fastghetsutvecklng.

Marknadsutskter 2023

Aktvteten på hyresmarknaden återhämtar

sg gradvs med ett tydlgt fokus på flexbla,

hållbara lokaler  bra lägen för att attrahera

och bbehålla medarbetare. Under 2022 såg

v att nvesterarmarknaden påverkades av

höjda räntor och låga transaktonsvolymer.

Yelderna har kommt upp men det fnns för

få transaktoner som kan bekräfta nya yeld-

nvåer. Inflatonen ger högre hyresntäkter,

vlket  sn tur supporterar fastghetsvärde-

rngarna. V fortsätter se polarserng mellan

nya och attraktva kontorsbyggnader och

de mndre moderna fastgheterna både

på hyres- och nvesterarmarknaden. Hög

kvaltatva och hållbara fastgheter med stort

servceutbud är mer attraktva än det äldre

beståndet.

Kommersellt fokus

• Växa verksamheten ansvarsfullt

• Utveckla vår projektportfölj, fylla

på landbanken och drva på detalj-

planarbetet

• Möjlgheter nom logstk, bostads-

hyresfastgheter och lfe scence

• Starkt hållbarhetsfokus

• Hyresgästfokus och långsktg

anpassnng av kontorskoncept för

ökad uthyrnng

• Htta synerger med verksamhets-

grenen Förvaltnngsfastgheter

Intäkter, totalt 13,6 Mdr kr

12%

USA

66%

Norden

22%

Europa

Länder: Sverge, Norge, Fnland, Danmark, Polen, Tjecken,

Ungern, Rumänen, USA

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

32 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Ansvarsfull tillväxt – värdeskapande i Kommersiell fastighetsutveckling

Kommersell fastghetsutvecklng nterar,

utvecklar, hyr ut och säljer fastgheter byggda

av vår Byggverksamhet. V fokuserar på

hållbara, moderna lokaler där männskor kan

arbeta och mötas.

Vår förmåga att nvestera  ny mark är

avgörande, och ett nära samarbete med

vår Byggverksamhet är centralt för vår

strateg. Vår lokala närvaro gör det möjlgt

för oss att dentfera områden med stark

utvecklngspotental. V utvecklar dynamska

områden genom att nvestera  och utveckla

mljöer blandat med kontor och högkvaltatva

bostadsfastgheter.

V strävar efter att öka nvesterngarna på

alla våra marknader. V ökar också successvt

vår portfölj av bostadshyresfastgheter  USA

och Danmark, samt lfe scence-fastgheter

 USA för att möta den växande efterfrågan.

Detta bdrar också tll en ökad dversferng 

vår projektportfölj.

Produkter och tjänster:

• Kontor

• Logstk och andra kommersella lager-

lokaler  Sverge

• Bostadshyresfastgheter  Danmark

och USA

• Lfe scence  USA

Marknadsdrvkrafter:

• Ekonomsk tllväxt

• Urbanserng

• Ökad efterfrågan på attraktva

kontorslokaler  centrala lägen

• Hållbarhet

Bransch-/marknadstrender:

• Hyresgäster önskar mer flexbla produkter

och hyresvllkor

• Ökat ntresse för moderna, hållbara och

flexbla lokaler med fokus på välbefnnande

och servce

• Fortsatt polarserng mellan nya mer

attraktva kontor och mndre moderna

fastgheter på både hyres- och nvesterar-

marknaden

Marknadsegenskaper/konkurrens:

Norden: Alla nordska marknader är mogna.

Konkurrensen är huvudsaklgen lokal

Centraleuropa: Främst lokal konkurrens,

med nrktnng på huvudstäderna och Polens

storstäder

USA: Mogna marknader, både lokal och

natonell konkurrens

Intäkter och rörelseresultat från fastghetsförsäljnngar

Intäkter från fastghetsförsäljnngar, rullande 12 månader

Rörelseresultat från fastghetsförsäljnngar, rullande 12 månader

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1

2018 2019 2020 2021 2022

Mdr kr

Geograskt område

Norden, 34%

Europa, 24%

USA, 42%

Geograskt område

Norden, 55%

Europa, 42%

USA, 3%

Sysselsatt kaptal

totalt 37 Mdr kr

Uthyrnng totalt

146000 kvm

Kommersiell fastighetsutveckling

Portföljmx, pågående projekt

Orealserade och realserade utvecklngsvnster

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1

2018 2019 2020 2021 2022

Mdr kr

Orealserade utvecklngsvnster:

Mark

Pågående projekt

Avslutade projekt

Realserade utvecklngsvnster, rullande 12 månader

Kontor, 72%

Bostadshyresfastgheter, 23%

Logstk, 5%

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

33 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

En hållbar byggnad enligt

EU:s taxonomi

Metoderna för hållbart byggande förbättras snabbt i takt

med att behovet av att bekämpa klimatförändringarna

blir mer akut. Myndigheterna inför i sin tur nya förordningar

och mål för att återspegla både vad som är möjligt och

vad som är nödvändigt.

Under 2022 offentlggjorde EU krterer för

hållbar fnanserng, nom ramen för EU:s

taxonom för hållbara nvesterngar.

Dessa krterer hjälper nvesterare att avgöra

vlka verksamheter som verklgen är hållbara,

vlket ökar transparensen och höjer rbban

bland annat nom byggbranschen.

Port7  Prag, ett kontorskomplex på 35700

kvadratmeter  det expanderande Holešovce-

dstrktet, kommer att vara ett av de första

Skanska-projekten som uppfyller de nya krte-

rerna. Målet är även att uppnå de senaste

krtererna för certerng enlgt LEED Platnum

Core and Shell.

Efterlevnaden av krtererna för både

taxonomn och LEED-certerngen kräver

nsamlng av stora mängder data, nom allt

från vatteneffektvtet, uppvärmnng och

ventlaton tll belysnng och avfallshanterng.

För att uppfylla taxonomns krterer för

väsentlgt bdrag testas den termska nte-

grteten  Port7 under byggprocessen.

Energbehovet för den färdga byggnaden

kommer också att nå de 10 procent under

tröskelvärdet som krävs för ”nära nollenerg-

byggnader” (NZEB) – ett ocellt begrepp

som används  EU-lagstftnngen för en

I FOKUS: Port7, Prag, Tjeckien

byggnad som förbrukar mycket lte energ. I

Port7 möjlggörs detta va en högpresterande

fasad, effektv uppvärmnng och ventlaton

samt LED-belysnng och ljussensorer. Blan-

dare för toalett och kök har ett maxöde på

6lter per mnut för att säkerställa optmerad

vattenförbruknng.

Lvscykelanalysen omfattar peroden från

konstrukton fram tll 60 års drft, vlket

säkerställer hållbara val från byggprocessens

start. Arbetet påbörjades efter att översväm-

nngsrsken hade utvärderats, och eftersom

byggnaden lgger på sedan tdgare exploate-

rad mark har ngen bologskt värdefull mark

använts.

Projektet omfattar även ett stort servceutbud

utformade för att öka hyresgästernas välbe-

nnande. Skanska sktar mot WELL Platnum

– den högsta certerngen för projekt som

främjar männskors hälsa och välbennande.

Det tdgare otllgänglga hamnområdet har

öppnats upp av en offentlg park och gemen-

samma trädgårdar. Målet är att även nhysa

en restaurang, gym, lvsmedelsbutk, café och

frsörsalong på bottenvånngen. Cykelvägar

och cykelställ samt statoner med verktyg för

eget cykelunderhåll ngår också.

Port7 Prag Tjecken

34 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Under 2022 lanserade vi en ny verksamhetsgren,

Förvaltningsfastigheter. Vårt mål är att etablera,

bygga upp och aktivt förvalta en portfölj av

svenska kontorsfastigheter med hög hållbar-

hetsstandard i attraktiva lägen. Dessa tillgångar

utvecklas av vår verksamhetsgren Kommersiell

fastighetsutveckling och tar i dag form i nya,

eftertraktade områden i Sverige.

Förvaltnings-

fastigheter

Galleran Stockholm Sverge

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

35 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter

Nyckeldata

Mkr (där ej annat anges) 2022

)

Intäkter 40

Driftnetto 30

Rörelseresultat 140

Investeringar -3668

Desinvesteringar 0

Sysselsatt kapital 3733

Fastighetsvärde 3758

Avkastning på sysselsatt kapital, % 13,6

Överskottsgrad, % 75,4

Fastigheter

Uthyrningsbar

area, kvm

Hyresvärde på

årsbasis, Mkr

Ekonomisk

uthyrningsgrad, %

Fastighets-

värde, Mkr

Hållbarhets-

certiering, %

Malmö 23110 74 98 1378 100

Stockholm 28992 122 80 2380 100

Totalt 52102 196 86 3758 100

Läs mer om Förvaltnngsfastgheter  not 40.

Under 2022 lanserade v vår nya verksam-

hetsgren Förvaltnngsfastgheter. Under

året förvärvade Förvaltnngsfastgheter

tre kontorsfastgheter från Kommersell

Fastghetsutvecklng. Tllsammans gav dess

transaktoner verksamhetsgrenen en stark

start.

Resultat 2022

Intäkterna uppgck tll 40 (e.t.)Mkr. Förvaltnngs-

fastgheter förvärvade tre kontorsfastgheter

under 2022 tll ett totalt värde om 3668Mkr.

Rörelseresultatet uppgck tll 140 (e.t.)Mkr,

främst hänförlgt tll förändrngar  fastghets-

värdet, tll följd av tllämpnng av IFRS prncper

för redovsnng av förvaltnngsfastgheter tll

verklgt värde.

De förvärvade fastgheterna är Epc och

Aqua, belägna  Malmö, och Sthlm 01 

Stockholm. Alla tre fastgheterna är belägna

 områden där v tdgare har utvecklat flera

fastgheter och har fler både pågående och

framtda utvecklngsprojekt. Fastgheterna är

högkvaltatva kontorsfastgheter med flera

hyresgäster och med den högsta hållbarhets-

certferngen, LEED Platnum.

Marknadsutskter 2023

Hyresgäster fortsätter att efterfråga flexb-

ltet, hållbarhet och nflyttnngsklara lokaler.

Hyresmarknaden är fortsatt konkurrensut-

satt, men hyrorna förblr mestadels stabla 

de tre största städerna  Sverge. V fortsätter

se polarserng mellan nya och attraktva

kontorsbyggnader och de mndre moderna

fastgheterna där högkvaltatva och hållbara

fastgheter med stort servceutbud är mer

attraktva än det äldre beståndet.

Kommersellt fokus

• Bygga upp och förvalta en portfölj av

hög kvaltatva hållbara fastgheter 

attraktva lägen, med ett totalt portfölj-

värde om 12-18 mljarder kronor

• Skapa synerger med Kommersell

fastghetsutvecklng

• Värdeskapande  projekt  flera faser

• Placemakng på nya platser

Malmö

Göteborg

Stockholm

1) Förvaltnngsfastgheter är en ny verksamhetsgren från och med 2022.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

36 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Värdeskapande i Förvaltningsfastigheter

Under 2022 lanserade v verksamhetsgrenen

Förvaltnngsfastgheter med målet att

generera stabla kassaflöden och skapa

värde genom långsktg förvaltnng av

Skanska-utvecklade kontorsfastgheter. Vssa

fastgheter kommer att säljas nternt från

Kommersell fastghetsutvecklng tll Förvalt-

nngsfastgheter. Förvaltnngsfastgheter

kommer att förvärva kontorsprojekt med flera

hyresgäster uthyrda tll mnst 80 procent, 

attraktva lägen och med den högsta nvån

av hållbarhetscertferng. Vårt mål är att

etablera och äga en långsktg portfölj av

kvaltetsfastgheter  förstklassga lägen 

Stockholm, Göteborg och Malmö, som skapar

ett stablt kassaflöde genom hyresntäkter

och stärker vår konkurrenskraft som koncern.

Med Förvaltnngsfastgheter får koncernen

en mer aktv roll  hela värdekedjan och blr en

långsktg partner för lokalsamhället genom

vårt engagemang  de områden där v bygger.

Detta kommer att vara en betydande faktor

 vår dalog med vktga ntressenter, såsom

kommuner och myndgheter, när v utforskar

nya markområden och möjlgheter för

projektutvecklng.

Som fastghetsförvaltare breddar v vår verk-

samhetsnrktnng och ökar vår attraktvtet

som varumärke och arbetsgvare.

Marknadsdrvkrafter:

• Ekonomsk tllväxt

• Urbanserng

• Ökad efterfrågan på attraktva

kontorslokaler  centrala lägen

• Hållbarhet

Bransch-/marknadstrender:

• Hyresgäster önskar mer flexbla

produkter och hyresvllkor

• Ökat ntresse för moderna, hållbara

och flexbla lokaler med större fokus

på väl befnnande och servce

• Fortsatt polarserng mellan nya mycket

attraktva kontor och mndre moderna

fastgheter på både hyres- och nvesterar-

marknaden

Marknadsegenskaper/konkurrens:

Konkurrensen är huvudsaklgen lokal.

Aqua Malmö Sverge

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

37 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Våra verksamhetsgrenar Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

I FOKUS: Epic, Malmö

Episk investering

i kvalitet

och hållbarhet

Epic är en kontorsbyggnad i ett av Malmös mest attraktiva

lägen, certierad med LEED Platinum och WELL Gold. I mars

2022 blev den det första förvärvet för vår nya verksam hets -

gren Förvaltningsfastigheter, vars mål är att skapa ökat värde

via en portfölj av högkvalitativa, hållbara kontor.

Byggnaden, som stod klar 2020 och är fullt

uthyrd, lgger på den populära Unverstets-

holmen  Malmö. Epc är desgnad med fokus

på hälsa och välbefnnande, med bästa

tänkbara ljusnsläpp och nomhusluft, ett

atrum och cykelhotell.

Projektet uppnådde den högsta LEED-cer-

terngen, LEED Platnum, delvs tack vare

de nnovatva crkulära lösnngarna under

byggfasen.

Den rustka träpanelen på atrets väggar

är tllverkade av gamla fönsterkarmar

och träbjälkar från ett rvnngsprojekt.

Golvplattorna varvas med krossade materal

 olka färger: 17 ton rött återvunnet tegel

från Epcs egen fasad och 16 ton grått tegel

av återvunnen betong från Köpenhamns

tunnelbana. Den ljudabsorberande duken

bakom rbborna  trä är tllverkad av 77195

återvunna PET-askor.

En ökad användnng av crkulära materal är

avgörande för vårt mål om klmatneutraltet

tll år 2045. Kopplngen mellan crkulartet och

klmatutsläpp är tydlg, och ökade crkulära

materalöden bdrar tll mnskad klmat-

påverkan.

Skapar värde

Våren 2022 såldes Epc tll vår nya verksam-

hetsgren Förvaltnngsfastgheter.

Denna verksamhetsgren ska skapa värde

genom aktv förvaltnng av en portfölj av

högkvaltatva, hållbara kontor. Målet är

att uppnå ett portföljvärde om crka 12–18

mljarder kronor.

Förvaltnngsfastgheter kommer att förvärva

kontorsprojekt med era hyresgäster 

Malmö, Stockholm och Göteborg, utvecklade

av Skanska Kommersell fastghetsutvecklng

 Norden, som är uthyrda tll mnst 80 procent,

 attraktva lägen och med den högsta nvån

av hållbarhetscerterng. Detta kommer att

skapa stabla kassaöden och stärka vår roll 

värdekedjan.

Epc Malmö Sverge

”V är exbla, men eftersom v är ett famlje-

företag tror v på mänsklg kontakt. Genom

att vara på kontoret blr v mer kreatva, v

kan reagera snabbare och  slutändan bl mer

effektva”, säger Ewelna Płocenczak, chef

för ROCKWOOL GBS.

År 2019 hyrde tllverkaren av mneralulls-

produkter n sg på 5 600 kvadratmeter 

D-byggnaden av Nowy Rynek  Poznań, västra

Polen, ett prsbelönt projekt för ”mxed use”

som Skanska framgångsrkt sålde tll Eastnne

år 2022 för 121 MEUR, motsvarande 1,3 mljar-

der kronor. Under 2022 utökade ROCKWOOL

med ytterlgare 880 kvadratmeter.

Med den extra ytan kunde ROCKWOOL

specal anpassa sn arbetsplats för att öka

produktvteten och medarbetarnas välben-

nande. Företaget använde sn egen ljudsole-

rng för att dämpa ljudvolymen. Tysta rum och

telefonbås har nstallerats för medarbetare

som vll ha en tyst plats att arbeta på. Det

nns särsklda rum för yoga och mndfulness,

och en yta som uppmuntrar teamen att stå

stället för att stta när de branstormar déer.

Bljard- och pngsbord ger möjlghet att dsku-

tera  en mer avslappnad mljö.

”V delade upp ytorna för att undvka känslan

av att benna sg  en fabrk och för att främja

mer kreatva metoder för produktvtet”, säger

Płocenczak. ”En av de stora lärdomarna

från pandemn var hur mycket förutsättnng-

arna förändras. Kontoret måste vara exbelt

och aglt – det måste anpassa sg när v

förändras.”

Hennes akttagelse speglar även de trender

som Skanska ser på marknaden. Hyresmark-

naden är konkurrensutsatt, men v ser mönster

växa fram för hyresgästernas efterfrågan efter

pandemn. Företagen lyfter vkten av moderna,

hållbara och exbla lokaler med ökat fokus

på frskvård och servceutbud för att locka tll-

baka medarbetarna tll kontoret. Det är en bra

matchnng mot Skanskas fastghetsportfölj.

Nowy Rynek byggnad D:s mljöegenskaper

resulterade  att byggnaden certerades med

WELL Health & Safety och LEED Platnum.

Den förväntas även tlldelas WELL Core &

Shell-certerng  framtden. Byggnaden

mponerade även på juryn för Polsh Green

Buldng Councls Green Buldng Awards

2022, som utsåg den tll Best Certed Ecolo-

gcal Buldng.

De toppmoderna lokalerna  Nowy Rynek

har vart en nyckelfaktor för att locka tllbaka

teamen tll kontoret, säger Płocenczak. Bygg-

naden drvs av 100 procent förnybar energ

och använder klmatsmarta funktoner som

låghastghetsventlaton, kylbafar, LED-belys-

nng, energeffektv kyla (frkyla) samt grå- och

regnvattensystem. Byggnaden erbjuder även

cykelförvarng, och på taket nns bkupor som

nhyser crka 30 000 bn.

Varje vecka leder företagets ambassadör för

välbennande ett pass  mndfulness eller

medtaton för mellan 20 och 40 anställda.

Framtiden är flexibel

För ROCKWOOL, ett familjeföretag grundat i Danmark för

85 år sedan, var det viktigt att kunna återvända till kontoret

så snart som möjligt efter pandemin.

I FOKUS

Passen hade bara två deltagare drekt efter

pandemn men har vuxt stadgt sedan dess.

Intatvet ngår  en bredare satsnng från

ROCKWOOL för att göra kontoret tll en plats

som ökar medarbetarnas välbennande.

”Välbennande är enormt vktgt för oss –

nte bara balans mellan arbete och prvatlv

eller fyssk aktvtet, utan hur v hanterar

vår arbetsbelastnng och eventuell stress”,

avslutar Płocenczak.

Nowy Rynek Poznań Polen

38 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrning

39 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Prncper för bolagsstyrnng

Skanska är ett av världens största projektut-

vecklngs- och byggföretag, med fokus på ut-

valda marknader  Norden, Europa och USA.

Med stöd av starka trender nom urbanserng

och demogra, och genom att sträva efter att

vara  framkant nom hållbarhet, erbjuder v

konkurrenskraftga lösnngar. Med vårt syfte

och våra värderngar, strateg, kompetenta

medarbetare samt starka varumärke har

v en stabl grund för att fortsätta bdra tll

att skapa en hållbar framtd för kunder och

samhället  stort samt skapa långsktgt värde

för akteägare. Moderbolag  koncernen är

Skanska AB (”Bolaget”) med säte  Stockholm.

Som svenskt publkt aktebolag med akter

noterade på Nasdaq Stockholm är Skanska

skyldgt att följa en mängd olka externa

regelverk som påverkar vår styrnng. Skanska

har dessutom fastställt nterna regelverk för

att styra koncernen samt processer för

Bolagsstyrningsrapport

övervaknng av affärsenheternas och kon-

cernstabernas efterlevnad av externa och

nterna regelverk. Skanskas arbete med

frågor angående etk och håll barhet är en

ntegrerad del  verksamheten och styrelsen

dskuterar dessa frågor kontnuerlgt.

Skanska redovsar nte några avvkelser från

Svensk kod för bolagsstyrnng (”Koden”) för

räkenskapsåret 2022. Inga överträdelser av

tllämplga börsregler eller brott mot god sed

på aktemarknaden har rapporterats gällande

Skanska av Nasdaq Stockholms dscpln-

nämnd eller Aktemarknadsnämnden under

2022.

Mer nformaton om Skanskas bolagsstyrnng

nns tllgänglg på Skanskas webbplats:

group.skanska.com/sv/koncernens-styrnng/.

Centrala externa styrdokument

• Aktebolagslagen

• Regelverk för emttenter Nasdaq Nordc Man Market

• Svensk kod för bolagsstyrnng

• Årsredovsnngslagen

• Lagen om värdepappersmarknaden

• EU:s Marknadsmssbruksförordnng

• Internatonal Fnancal Reportng Standards (IFRS) och övrga redovsnngsregler

• EU-drektvet om cke nansell rapporterng (Non Fnancal Reportng Drectve, NFRD)

• EU:s Taxonom

• Global Reportng Intatve (GRI) Standards

Centrala nterna styrdokument

• Bolagsordnngen, som nns tllgänglg på Skanskas webbplats

• Styrelsens och styrelsekommttéernas arbetsordnng

• Instruktoner för VD och Koncernchef

• Koncernomfattande styrande dokument, nklusve koncernpolcyer, koncernstandarder

och nstruktoner, koncernrktlnjer samt affärsprocesser för godkännande, kontroll och

rsk hanterng

• Skanskas Uppförandekod, som nns tllgänglg på Skanskas webbplats

Styrnngsstruktur

Ersättningskommitté

Projektkommitté

Aktieägare, genom

bolagsstämman

Styrelse

Koncernstaber

VD och Koncernchef,

Koncernledning

Valberedning Externa revisorer

Internrevision (Internal

Audit and Compliance)

Revisionskommitté

God bolagsstyrnng säkerställer att Skanska sköts ansvarsfullt, effektvt och på ett

hållbart sätt för alla våra ntressenter nklusve men nte begränsat tll akteägare, kunder,

leverantörer, samhället och medarbetare. Bolagsstyrnng beskrver hur rättgheter och

skyldgheter fördelas mellan bolagets organ  enlghet med tllämplga lagar, regler

och förordnngar samt nterna regler och processer. Bolagsstyrnng syftar även tll att

säkerställa system och processer för styrelsen och lednngen vad gäller kontroll och

övervaknng, vägleda våra medarbetare  gott affärsmässgt uppträdande och säkerställa

en sund rskkultur.

Denna bolagsstyrnngsrapport för 2022 har granskats av Skanskas externa revsorer 

enlghet med 9 kap. 31 § aktebolagslagen. Rapporten nnehåller upplysnng enlgt 6 kap.

6 § årsredovsnngslagen.

Kommersiell

fastighetsutveckling

Bostadsutveckling FörvaltningsfastigheterByggverksamhet

40 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Akter och akteägare

Skanskas B-akter är noterade på Nasdaq

Stockholm  segmentet LargeCap. Akte-

kaptalet uppgck vd utgången av 2022 tll

1 259 709 216 kronor bestående av totalt

419903072 akter, varav 19 654 316 A-akter

och 400248756 B-akter.

A-akter ger nnehavaren rätt tll to röster

per akte och B-akter ger nnehavaren rätt

tll en röst per akte. Det nns  övrgt nga

begränsnngar  bolagsordnngen  fråga om

hur många röster varje akteägare kan avge

vd en bolagsstämma. A-akter och B-akter

berättgar nnehavaren tll samma utdelnng.

Vd utgången av 2022 hade Skanska totalt

113417 akteägare enlgt statstk från

Euroclear Sweden AB. De to största ägarna

nnehade 56,8 procent av rösterna och

40,6 procent av kaptalet. AB Industrvärdens

nnehav uppgck tll 24,5 procent av rösterna,

Lundberggruppens nnehav tll 13,2 procent

av rösterna och AMF Tjänstepenson & AMF

Fonders nnehav tll 5,3 procent av rösterna.

Mer nformaton om Skanska-akten och

akteägare, nklusve Bolagets nnehav av

egna B-akter, nns på sdorna 12–13.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är Skanskas högsta

beslutande organ och det är vd den som

akteägare utövar sn beslutanderätt. Vd

årsstämman beslutar akteägarna  centrala

frågor såsom fastställande av resultat- och

balansräknngar, utdelnng, styrelsens

sammansättnng, ansvarsfrhet för styrelsen

och Verkställande drektören (”VD”) och

Koncernchefen, styrelsearvoden och revsors-

arvoden samt val av externa revsorer.

Rktlnjer för lön och annan ersättnng tll

ledande befattnngshavare fastställs av års-

stämman åtmnstone vart ärde år, medan

styrelsens ersättnngsrapport läggs fram för

årsstämmans godkännande årlgen.

Skanskas räkenskapsår löper från och med

den 1 januar tll och med den 31 december,

och årsstämman ska hållas nom sex

månader efter räkenskapsårets slut. Datum

och ort för årsstämman kommunceras på

Skanskas webbplats senast  samband med

publcerngen av delårsrapporten för det

tredje kvartalet.

Kallelsen tll årsstämman publceras 

Post- och Inrkes Tdnngar och på Skanskas

webbplats. Att kallelse skett annonseras

 Dagens Nyheter och  mnst ytterlgare

en svensk dagstdnng. Samtlga stämmo-

dokument publceras på Skanskas webbplats

på svenska och engelska. Akteägare som är

nförda  akteboken på avstämnngsdagen

och som anmäler sn avskt att delta 

stämman tll Bolaget har rätt att delta 

stämman, antngen personlgen eller genom

ombud med fullmakt. Enlgt bolagsordnngen

får styrelsen besluta att akteägare ska

kunna utöva sn rösträtt per post före års-

stämman. Akteägare har rätt att få ärenden

behandlade vd årsstämman om begäran har

nkommt tll styrelsen senast sju veckor före

årsstämman.

Årsstämma 2022

Årsstämman 2022 hölls den 29 mars 2022

 Stockholm. Vd årsstämman var totalt 854

akte ägare företrädda, vlket representerade

crka 60,0 procent av det totala antalet röster.

Mot bakgrund av rsken för sprdnng av

covd-19 genomfördes årsstämman genom

enbart förhandsröstnng med stöd av tll-

fällga lagregler. Årsstämman genomfördes

således utan möjlghet för akteägare att

närvara fysskt, personlgen eller genom

ombud, och akteägarna utövade sn

rösträtt genom att rösta på förhand, så

kallad poströstnng. Som Kolleget för svensk

bolagsstyrnng meddelade genom press-

meddelande  februar 2022 utgör detta nte

någon avvkelse från Koden. Förnspelade

anföranden av styrelsens ordförande och

VD och Koncernchefen gjordes tllgänglga på

Skanskas webbplats före årsstämman.

Årsstämman beslutade bland annat om om-

val av Hans Börck, Pär Boman, Jan Gurander,

Fredrk Lundberg, Catherne Marcus och

Åsa Söderström Wnberg tll styrelseleda-

möter och om val av Mats Hederos och

Ann E. Massey tll nya styrelseledamöter.

Hans Börck omvaldes tll styrelsens ordföran-

de. De anställda representerades  styrelsen

av Ola Fält, Rchard Hörstedt och Yvonne

Stenman som ordnare ledamöter, med

Goran Pajnc, Hans Renholdsson och

Anders Rättgård som suppleanter.

Årsstämman beslutade vdare att tll akte-

ägarna dela ut 10,00 kronor per akte, varav

7,00 kronor per akte  ordnare utdelnng

och 3,00 kronor per akte  extra utdelnng;

omvälja Ernst & Young AB som extern revsor;

god känna styrelsens ersättnngsrapport för

2021; och att bemyndga styrelsen att, under

peroden ntll årsstämman 2023, besluta om

förvärv av högst 2 600 000 egna B-akter

på Nasdaq Stockholm för säkerställande av

leverans av akter tll deltagare  Skanskas

akte sparprogram som beslutades av års-

stämman 2019 (Seop 5).

Årsstämma 2023

Skanskas årsstämma 2023 kommer att äga

rum onsdagen den 29 mars 2023 kl. 10.00

på Sergel Hub  Stockholm. Akteägare har

även möjlghet att utöva sn rösträtt genom

poströstnng nnan årsstämman. Mer nfor-

maton nns tllgänglg på sdan 221 och på

Skanskas webbplats: group.skanska.com/

sv/koncernens-styrnng/bolagsstamma/ars-

stamma-2023/.

Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Vdare beslutade årsstämman  enlghet med

styrelsens förslag om ett långsktgt akte-

sparprogram för räkenskapsåren 2023, 2024

och 2025 (”Seop 6”) för fast anställda nom

Skanska-koncernen; att bemyndga styrelsen

att, under peroden ntll årsstämman 2023,

besluta om förvärv av högst 1 000 000 egna

B-akter på Nasdaq Stockholm för säker-

ställande av leverans av akter tll deltagare

 Seop 6; samt att högst 12 000 000 egna

B-akter får överlåtas vederlagsfrtt tll delta-

gare  Seop 6 vd den tdpunkt och på de

övrga vllkor som deltagare  Seop 6 har

rätt att förvärva akter. Seop 6 är det första

Skanska aktesparprogram där målet för

tllväxt  vnst per akte på koncernnvå

kompletteras med ett klmatmål på koncern-

nvå kopplat tll koncernens mnsknng av

koldoxd utsläpp.

Fullständg nformaton om årsstämman 2022

samt stämmoprotokoll nns på Skanskas

webbplats: group.skanska.com/sv/koncernens

-styrnng/bolagsstamma/arsstamma-2022/.

Valberednngen

Årsstämman 2018 gav styrelsens ordförande

mandat att låta de fyra röstmässgt största

akteägarna utse varsn representant att tll-

sammans med ordföranden utgöra valbered-

nngen. Vd bedömnngen av vlka som är att

anse som de röstmässgt största akteägarna

ska den av Euroclear Sweden AB regstrerade

och ägargrupperade förtecknngen per den

ssta bankdagen  august varje år användas.

I valberednngens uppgfter ngår att:

• Utvärdera styrelsens sammansättnng och

arbete

• Utarbeta förslag tll årsstämman avseende

val av styrelseledamöter och styrelseord-

förande

• I samarbete med styrelsens revsons-

kommtté utarbeta förslag tll årsstämman

avseende val av revsor

• Utarbeta förslag tll årsstämman avseende

arvode tll styrelsens ordförande och tll

övrga bolagsstämmovalda styrelseleda-

möter för styrelsearbete och för arbete

 styrelsens kommttéer, samt arvode tll

revsorerna

• Utarbeta förslag tll årsstämman avseende

ordförande vd årsstämman

• I förekommande fall utarbeta förslag tll

ändrng av prncperna för tllsättande av

kommande valberednng

Informaton om hur akteägare kan lämna

förslag tll valberednngen nns på Skanskas

webbplats.

Valberednng nför årsstämman 2023

Inför årsstämman 2023 har valberednngen

följande sammansättnng:

• Helena Stjernholm, AB Industrvärden

(24,5 procent av rösterna

), valberednngens

ordförande

• Katarna Martnson, Lundberggruppen

(13,2 procent av rösterna

)

• Dck Bergqvst, AMF Tjänstepenson & AMF

Fonder (5,0 procent av rösterna

)

• Maln Björkmo, Handelsbanken Fonder

(1,8 procent av rösterna

)

• Hans Börck, styrelseordförande  Skanska AB.

Denna nformaton publcerades på Skanskas

webbplats och offentlggjordes genom press-

meddelande den 23 september 2022. Enlgt

Koden ska majorteten av valberednngens

ledamöter vara oberoende  förhållande tll

Bolaget och dess ledande befattnngshavare

samt mnst en av ledamöterna ska även vara

oberoende  förhållande tll de  Bolaget röst-

mässgt största akteägarna. Av de utsedda

ledamöterna är alla oberoende  förhållande

tll Bolaget och dess ledande befattnngs-

havare och tre är oberoende  förhållande tll

de  Bolaget röstmässgt största akteägarna.

Valberednngen har nför årsstämman 2023

hållt fyra protokollförda möten. Inget arvode

har utgått för arbetet  valberednngen. Valbe-

rednngen har  stt nomnerngsarbete tagt

del av den nterna utvärderngen av styrelse-

arbetet, styrelseordförandens redogörelse

för styrelsearbetet samt Bolagets strateg.

Valberednngen har även ntervjuat ensklda

styrelse ledamöter. Vdare har Skanskas

VD och Koncernchef samt nans drektör del-

tagt vd ett möte för presentaton av Bolagets

verksamhet och strateg.

Vd sammansättnngen av styrelsen har

valberednngen tllämpat reglerna om styrel-

sens sammansättnng  Koden. Val bered-

nngen har tllämpat regel 4.1  Koden som

mångfalds polcy. Målet med mångfalds-

polcyn är att styrelsen ska ha en med hänsyn

tll Bolagets verksamhet, utvecklngsskede

och förhållanden  övrgt ändamålsenlg

sammansättnng, präglad av mångsdghet

och bredd avseende de bolags stämmo-

valda leda möternas kompetens, erfarenhet,

bakgrund och behov av förnyelse samt att en

jämn könsfördelnng ska eftersträvas. Valbe-

rednngen anser att det bland de föreslagna

styrelseledamöterna nns en sådan mång-

fald och bredd. Av de styrelseledamöter som

föreslås väljas av bolagsstämman är tre av

åtta kvnnor. Könsfördelnngen är därmed

38procent kvnnor och 62 procent män,

vlket, enlgt valberednngens uppfattnng, är

förenlgt med kravet på jämn könsfördelnng.

Valberednngen gör vdare bedömnngen

att de kompetenser och erfarenheter som

bedöms vktga för Skanska är väl represen-

terade  den föreslagna styrelsen och att den

föreslagna styrelsen har en ändamålsenlg

sammansättnng och storlek för att kunna

möta Skanskas behov. Valberednngen har

också bedömt att de föreslagna styrelse leda-

möterna har möjlghet att avsätta erforderlg

td för styrelseuppdraget  Skanska. Val-

bered nngen har bedömt att den föreslagna

styrelsen uppfyller kraven  Koden på styrelse-

ledamöters oberoende.

Valberednngens förslag, redogörelse för arbetet

samt nformaton om föreslagna styrelseleda-

möter är publcerade på Skanskas webbplats:

group.skanska.com/sv/koncernens-styrnng/

bolagsstamma/arsstamma-2023/.

1) Baserat på aktennehav den 31 august 2022.

42 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Styrelsen

Enlgt bolagsordnngen ska styrelsen, tll den

del den utses av bolagsstämman, bestå av

mnst fem och högst to ledamöter.

Styrelsen har det övergrpande ansvaret för

Skanskas organsatonsstruktur och lednng

och har som främsta uppgft att ta tllvara

Bolagets och akteägarnas ntressen.

Styrelsen beslutar  frågor som rör koncernens

strateg, delårsrapporter och årsredovsnng,

större byggprojekt, nvesterngar och av-

yttrngar, tllsättnng av VD och Koncernchef

samt frågor om koncernens organsatons-

struktur. Ord föranden leder styrelse arbetet

och har regelbunden kontakt med VD och

Koncernchefen för att kunna följa koncernens

verksamhet och utvecklng.

Under peroden 1 januar 2022 ntll slutet av

årsstämman 2022 bestod styrelsen av sex

ledamöter valda av årsstämman 2021

, samt

tre ledamöter och två suppleanter utsedda

av arbetstagarorgansatonerna. Nuvarande

styrelse består av åtta ledamöter valda av

årsstämman 2022 för tden ntll slutet av

årsstämman 2023, samt tre ledamöter och

tre suppleanter utsedda av arbetstagar-

organsatonerna.

Enlgt Koden ska majorteten av styrelsens

bolagsstämmovalda ledamöter vara oberoende

 förhållande tll Bolaget och dess ledande

befattnngshavare, och mnst två av dessa

ledamöter ska även vara oberoende  för-

hållande tll Bolagets större akteägare. Samt-

lga styrelseledamöter som valdes av års-

stämman 2022 är oberoende  förhållande tll

Bolaget och dess ledande befattnngshavare.

Av dessa ledamöter är sex även oberoende 

förhållande tll Bolagets större akteägare.

Styrelsens sammansättnng och en bedöm-

nng av varje styrelseledamots oberoende

presenteras närmare på sdorna 50–51.

Styrelsens arbete 2022

Styrelsens arbete följer en årlg dagordnng

som är fastställd  styrelsens arbetsordnng.

Rapporter och annan dokumentaton, sam-

manställd enlgt fastställda processer, tll-

handahålls styrelsen nför varje styrelsemöte

för att säkerställa att styrelsen har relevant

nformaton och dokumentaton som underlag

för beslut. Styrelsens arbete bedrvs  första

hand nom ramen för formella styrelsemöten

samt möten  styrelsens kommttéer.

Under 2022 höll styrelsen sju möten, nklusve

det konsttuerande styrelsemötet. Leda-

möternas närvaro vd styrelse- och kommtté-

möten framgår av tabellen på sdan 44. Vk-

tga frågor som styrelsen behandlade under

året nnefattade övervaknng och kontroll av

verksamheter, gransknng och godkännande

av delårsrapporter och årsredovsnng, strate-

gsk översyn av Skanska, samt cyber säkerhet,

ntern kontroll, rskhanterng, etk och regel-

efterlevnad, och hållbarhetsrelaterade frågor,

nklusve klmat och hälsa och säkerhet.

Styrelsen ck regelbundna uppdaterngar om

covd-19-pandemns, Rysslands nvason av

Ukrana, samt öknngen av naton och höjda

räntors nverkan på koncernens verksamhet

och de marknader där Skanska är verksamt.

Utvärderng av styrelsens arbete

Styrelsens arbete utvärderas årlgen genom

en strukturerad process som syftar tll att

förbättra arbetsprocesser, effektvtet och

samlad kompetens samt att bedöma

eventuella behov av förändrng. Styrelsens

ordförande ansvarar för utvärderngen och

för att presentera den för styrelsen och

valberednngen.

Styrelseledamöter och suppleanter

Ledamot Befattning

Invald,

år

Revisions-

kommittén

Ersättnings-

kommittén

Projekt-

kommittén

Oberoende i

förhållande till

Bolaget och

bolagsledningen

Oberoende i

förhållande till

Bolagets större

aktieägare

Hans Biörck

Styrelseordförande 2016 Ja Ja

Pär Boman

Ledamot 2015 Ja Nej

Jan Gurander

Ledamot 2019 Ja Ja

Mats Hederos

2)3)

Ledamot 2022 Ja Ja

Fredrik Lundberg

Ledamot 2011 Ja Nej

Catherine Marcus

Ledamot 2017 Ja Ja

Ann E. Massey

2)3)

Ledamot 2022 Ja Ja

Åsa Söderström Winberg

Ledamot 2020 Ja Ja

Ola Fält

Arbetstagarrepresentant 2018 – –

Richard Hörstedt

4)5)

Arbetstagarrepresentant 2007 – –

Yvonne Stenman

Arbetstagarrepresentant 2018 – –

Goran Pajnic

3)4)

Arbetstagarrepresentant (suppleant) 2022 – –

Hans Reinholdsson

Arbetstagarrepresentant (suppleant) 2020 – –

Anders Rättgård

Arbetstagarrepresentant (suppleant) 2017 – –

= Ordförande = Ledamot

1) Som Skanska offentliggjorde den 31 augusti 2021 lämnade Jayne McGivern sitt uppdrag som styrelseledamot med verkan från och med den dagen.

2) Nominerad av valberedningen inför årsstämman 2022 och vald av aktieägarna vid årsstämman 2022.

3) Från och med den 29 mars 2022.

4) Nominerad och utsedd av arbetstagarorganisationerna.

5) Suppleant i projektkommittén för Anders Rättgård.

43 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Under 2022 genomfördes en utvärderng

 form av ett frågeformulär och ensklda

samtal mellan styrelseordföranden och varje

styrelseledamot samt genom dskusson vd

styrelsemöten. Ordföranden utvärderades

också genom ett skrftlgt frågeformulär

och en dskusson  styrelsen utan närvaro

av ordföranden. Vd detta tllfälle leddes

styrelsemötet av en annan ledamot som

utsetts för ändamålet. Av utvärderngen för

2022 framgår att styrelsearbetet bedömdes

fungera väl.

Styrelsearvode

Årsstämman 2022 beslutade  enlghet

med valberednngens förslag om arvoden

tll styrelsens ordförande och tll övrga

bolagsstämmovalda styrelseledamöter som

nte är anställda  Skanska för styrelse arbete

och för arbete  styrelsens kommttéer.

Totalt arvode tll de cke anställda bolags-

stämmo valda styrelseledamöterna fast-

ställdes därmed av årsstämman 2022 tll

10 435 000 kronor. Styrelsens ordförande

erhöll 2 250 000 kronor och övrga styrelse-

ledamöter erhöll 750 000 kronor vardera.

Därutöver erhöll ordföranden  revsons-

kommttén 270 000 kronor och övrga leda-

möter  kommttén 190 000 kronor vardera,

ordföranden  ersättnngskommttén erhöll

115 000 kronor och övrga ledamöter 

kommttén 110 000 kronor vardera, och

ord föranden och övrga ledamöter  projekt-

kommttén erhöll 220 000 kronor vardera.

För mer nformaton se not 37, Ersättnng

tll ledande befattnngshavare och styrelse-

ledamöter, på sdorna 179–183.

Styrelsens kommttéer

Styrelsen har det yttersta ansvaret för organ-

satonen och förvaltnngen av Skanskas

verksamhet. Styrelsens övergrpande ansvar

kan nte delegeras, men styrelsen kan nrätta

kommttéer med uppgft att bereda och

utvärdera frågor nför beslut  styrelsen.

Styrelsen har nrättat tre kommttéer för att

strukturera, effektvsera och kvaltetssäkra stt

arbete: () revsonskommttén, () ersättnngs-

kommttén och () projektkommttén. Leda-

möterna  kommttéerna utses årlgen vd det

konst tuerande styrelse mötet. Av styrelsens

arbetsordnng framgår vlka arbetsuppgfter

och vlken beslutanderätt som har delegerats

tll kommttéerna. Ordföranden  respektve

kommtté rapporterar muntlgt tll styrelsen vd

varje styrelsemöte och samtlga protokoll från

kommttémötena tllhandahålls styrelsen.

Revsonskommttén

Revsonskommtténs huvuduppgft är att

bträda styrelsen med övervaknng av den

nansella rapporterngen, processerna krng

rapporterng och redovsnngsprncper samt

uppföljnng och kontroll av revsonen av

räkenskaperna för Bolaget och koncernen.

Kommttén har även tll uppgft att utvärdera

kvalteten  koncernens nansella rapporte-

rng, nternrevson och rskhanterng, granska

omfattnngen och resultatet av den externa

revsonen och de externa revsorernas arbete

samt att granska och övervaka koncernens

efterlevnad av lagar och bestämmelser som

kan ha en väsentlg nverkan på den nan-

sella rapporterngen. Kommttén övervakar

också de externa revsorernas objektvtet

och oberoende samt att det nns processer

på plats  de fall den externa revsorn

anltas för att utföra andra uppdrag än

revsonstjänster för Bolaget och koncernen.

Kommttén övervakar vdare efterlevnad

av rotatonsreglerna för externa revsorer.

De externa revsorerna är närvarande vd

kommttémöten. Mnst en gång per år träffar

revsonskommttén revsorerna utan att

ledande befattnngshavare är närvarande.

Revsonskommttén har under 2022 bestått

av Pär Boman (ordförande), Hans Börck,

Jan Gurander och Åsa Söderström Wnberg.

Kommtténs sammansättnng uppfyller kraven

 Koden på revsonskommttéledamöters obe-

roende. Samtlga ledamöter har redovsnngs-

eller revsonskompetens.

Under 2022 höll kommttén sex möten. Vktga

frågor som behandlades under året nnefatt-

ade kaptalallokerng, nanserng, pensons-

rapporterng, extern rapporterng, prövnng av

nedskrvnng behov, värderng av byggprojekt,

större tvster, gransknng av delårsrapporter

och årsredovsnng, nternkontroll, rskhante-

rng samt regelefterlevnad.

Ersättnngskommttén

Ersättnngskommtténs huvuduppgfter

nnefattar att bereda rekommendatoner

för beslut av styrelsen om tllsättnng eller

entledgande av VD och Koncernchefen,

nklusve lön och annan ersättnng, och av

övrga medlemmar  koncernlednngen, samt

beträffande nctamentsprogram. Kommttén

utvärderar också utfallet av krterer för rörlg

ersättnng.

Närvaro vid styrelse- och kommittémöten

Styrelsen

Revisions-

kommittén

Ersättnings-

kommittén

Projekt-

kommittén

Antal möten 7 6 6 12

Ledamot

Hans Biörck 7 6 6 12

Pär Boman 7 6 6 12

Jan Gurander 7 6 6 10

Mats Hederos

6 10

Fredrik Lundberg 7 12

Catherine Marcus 7 12

Ann E. Massey

6 10

Åsa Söderström Winberg 7 6 12

Ola Fält 7

Richard Hörstedt

6 1

Yvonne Stenman 7

Goran Pajnic

Hans Reinholdsson 7

Anders Rättgård 7 11

1) Från och med den 29 mars 2022.

2) Suppleant i projektkommittén för Anders Rättgård.

44 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Ersättnngskommttén har under 2022 bestått

av Hans Börck (ordförande), Pär Boman och

Jan Gurander. Kodens krav på oberoende,

nnebärande att styrelsens ordförande kan

vara ordförande  ersättnngskommttén och

övrga bolagsstämmovalda ledamöter ska

vara oberoende  förhållande tll Bolaget och

dess ledande befattnngshavare, är därmed

uppfyllt.

Under 2022 höll kommttén sex möten. Vktga

frågor som behandlades under året nnefatta-

de gransknng av Skanskas program för rörlg

ersättnng tll ledande befattnngshavare,

gransknng och utvärderng av tllämpnngen

av rktlnjerna för lön och annan ersättnng tll

ledande befattnngshavare antagna av års-

stämman 2020 lksom gällande ersättnngs-

strukturer och ersättnngsnvåer  Bolaget,

samt gransknng av ledande befattnngs-

havares övrga uppdrag. Vdare beslutade

kommttén att föreslå ändrngar av de

Skanskas rapporteringsstruktur

Verksamhetsgrenar

Operativa enheter Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter

Operativ enhet

Extern

rapportering Operativ enhet

Extern

rapportering Operativ enhet

Extern

rapportering Operativ enhet

Extern

rapportering

Sverige

Norge

Finland

Kommersiell Utveckling Norden

Centraleuropa

Storbritannien

Kommersiell Utveckling Europa

Bostadsutveckling Europa

USA Civil

USA Building

Kommersiell Utveckling USA

BoKlok

)

= Operativ enhet = Extern rapportering

1) BoKlok har verksamhet i Sverige, Norge, Finland och Storbritannien. I den externa rapporteringen är BoKlok fördelat och ingår i Norden, varav Sverige, och Europa.

ersättnngsrktlnjer som antogs av årsstäm-

man 2020, främst avseende pensonsförmå-

ner  syfte att anpassa taket för pensons-

förmåner för ledande befattnngshavare tll

rådande svensk marknadspraxs, för beslut 

styrelsen och framläggande på årsstämman

2023 för godkännande. Kommttén granska-

de och förberedde vdare, för beslut  styrel-

sen och framläggande på årsstämman 2023

för godkännande, en ersättnngsrapport för

2022 över utbetald och nnestående ersätt-

nng som omfattas av ersättnngsrktlnjerna.

Projektkommttén

Projektkommttén fattar beslut om ensklda

projekt nom verksamhetsgrenarna Byggverk-

samhet, Bostadsutvecklng, Kommersell fast-

ghetsutvecklng och Förvaltnngsfastgheter,

som kräver styrelsens godkännande, samt

om vssa projektnanserngar. Projekt som

medför särsklt stora eller ovanlga rsker eller

andra särsklda förhållanden kan kommttén

hän vsa tll styrelsen för beslut, och sådana

remsser ska nnehålla en rekommendaton

från kommttén.

Kommttén består av samtlga bolagsstäm-

movalda styrelseledamöter och arbets-

tagarrepresentant Anders Rättgård, med

arbetstagarrepre sentant Rchard Hörstedt

som suppleant för Anders Rättgård. Under

2022 höll kommttén tolv möten.

Externa revsorer

Enlgt bolagsordnngen ska Bolaget ha en eller

två auktorserade revsorer med högst två

suppleanter. Ett regstrerat revsons bolag kan

utses tll Bolagets externa revsor.

Vd årsstämman 2022 omvaldes Ernst

&Young AB tll extern revsor för tden ntll

slutet av årsstämman 2023. Auktorserade

revsorn Hamsh Mabon är huvudansvarg

för revsonen.

Den externa revsorn har deltagt vd två

styrels emöten för att redogöra för Ernst &

Young AB:s revsonsprocess  Skanska samt

för att ge styrelsens leda möter möjlghet att

ställa frågor utan ledande be fatt nngshavares

närvaro. Därutöver har den externa revsorn

deltagt vd fem möten med styrelsens

revsonskommtté.

Den externa revsorns oberoende garanteras

genom att revsonskommttén har fastställt

prncper för när revsorn får tll handa hålla

andra tjänster än revson och för godkänn-

ande av andra tjänster än revson.

För nformaton om arvoden och annan

ersättnng tll externa revsorer avseende

revsons relaterade och andra tjänster, se

not 38, Arvode och ersättnngar tll revsorer,

på sdan 183.

Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Operatv lednng och ntern styrnng

Skanska drvs enlgt en decentralserad

styrnngsmodell som stödjer bygg- och ut-

vecklngsmarknadernas lokala karaktär, vlket

ger affärsenheterna utrymme att utveckla

sna verksamheter och leverera enlgt plan

med bbehållet resultatansvar.

Skanskas strateg och mål fastställs på

koncernnvå för att säkerställa en effektv

nansell kapactet och genomföra en korrekt

uppföljnng av affärsenheternas resultat och

efterlevnad. Enlgt prncperna för Skanskas

decentralserade styrnngsstruktur fastställs

krav på koncernnvå medan affärsenheterna

ansvarar för hur kraven uppfylls.

Varje affärsenhet leds av en verkställande

drektör och har egna staber och andra

resurser för att bedrva verksamheten på ett

effektvt sätt. Utöver den löpande verksam-

heten att hantera projekt, ansvarar affärs-

enheterna bland annat för sn strategska

utvecklng, affärsplaner, nvesterngar,

avyttrngar och organsaton.

Informaton om Skanskas strateg och våra

verksamhetsgrenar nns på sdorna 16–17

och 20–36.

VD och Koncernchef och koncernlednng

VD och Koncernchefen utses av styrelsen och

leder Bolaget och koncernen  enlghet med

de nstruktoner som styrelsen har antagt.

1) Portfölj av OPS-tllgångar.

Anders Danielsson, VD och Koncernchef

Magnus Persson

EVP,

Finansdirektör

Caroline

Fellenius-Omnell

EVP, Chefsjurist

Richard Kennedy

EVP

Ståle Rød

EVP

Claes Larsson

EVP

Therese Tegner

EVP

Lena Hök

EVP

Finance Legal Human

Resources

Sustainability

and Innovation

Communications

Reporting and

Accounting

Assurance and

Control

Skanska

USA Building

Skanska

Centraleuropa

Skanska Kommersiell

Utveckling

Norden

Financial

Support and

Analysis

Skanska

USA Civil

Skanska

Skanska Kommersiell

Utveckling

Europa

Skanska

Finland

Skanska

Financial

Services

Skanska

Norge

Skanska Kommersiell

Utveckling

USA

Skanska

Sverige

Investor

Relations

Skanska

Bostadsutveckling

Europa

BoKlok

Housing

Information

Technology

Internal Audit

and Compliance

Asset

Management

Skanskas lednngsstruktur

Koncernlednng

Koncernstab

(Core corporate

function)

Affärsenhet/

Operativ enhet

Koncernstab

(Group function)

Rapporterar

direkt till

styrelsen

46 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

VD och Koncernchefen har ansvaret för

den löpande förvaltnngen av Bolagets och

koncernens verksamhet med stöd av övrga

medlemmar  koncernlednngen. VD och

Koncernchefens arbete utvärderas varje

år vd ett styrelsemöte utan att ledande

befattnngshavare är närvarande. VD och

Koncernchefen har nga affärsförbndelser

av betydelse med Bolaget eller dess koncern-

företag.

Som offentlggjordes av Skanska den 31 mars

2022, avgck Krs Mettälä som Executve Vce

Presdent och medlem  koncernlednngen,

och efterträddes av Therese Tegner med

verkan från och med den 1 aprl 2022. Som

offentlggjordes av Skanska den 1 december

2022 utsågs Ståle Rød tll Executve Vce

Presdent och ny medlem  koncernlednngen

från och med den 1 januar 2023.

Informaton om VD och Koncernchefen samt

övrga medlemmar  koncernlednngen nns

på sdorna 52–53.

Koncernstaber

Koncernstaberna nns på Skanskas

huvudkontor  Stockholm och bträder VD och

Koncernchefen och koncernlednngen  frågor

som rör koncernövergrpande funktoner,

samordnng, och kontroll och övervaknng.

De ger också stöd tll affärsenheterna. Varje

stabs chef rapporterar drekt tll en medlem av

koncernlednngen. Chefen för Internrevson

(Internal Audt and Complance) rapporterar

drekt tll styrelsen va revsonskommttén.

En presentaton av koncernstaberna nns på

sdan 46.

Ersättnng tll ledande befattnngshavare

Rktlnjer för lön och annan ersättnng tll

ledande befattnngshavare ska antas av

årsstämman åtmnstone vart ärde år efter

förslag från styrelsen.

Nuvarande ersättnngsrktlnjer antogs av

årsstämman 2020. Rktlnjerna samt nforma-

ton om lön och annan ersättnng tll ledande

befattnngshavare och utestående akte- och

akterelaterade nctamentsprogram nns  not

37, Ersättnng tll ledande befattnngshavare

och styrelseledamöter, på sdorna 179–183.

Med ledande befattnngshavare avses VD

och Koncernchefen samt övrga medlemmar

 koncernlednngen. Informaton om ersätt-

nng tll VD och Koncernchefen nns vdare

 styrelsens ersättnngsrapport för 2022 på

sdorna 55–59.

Inför årsstämman 2023 har styrelsen, efter

rekommendaton från ersättnngskommttén,

föreslagt ändrngar av nuvarande ersätt-

nngsrktlnjer, se sdorna 206–208.

Löfte och värderngar

Skanskas löfte är att bygga ett bättre

samhälle och samtdgt skapa akteägar-

värde. Detta avspeglar koncernens roll 

samhället, en poston som gör det möjlgt

för Skanska att skapa värde för akteägarna.

Grundläggande för Skanskas framgång är

fyra värderngar som slår fast den moralska

grunden och kompassen; Värna om lvet –

skydda männskor och planeten, Agera etskt

och öppet – att vara en förebld, Bl bättre

tllsammans – samverka, samt Engagemang

för kunderna – kunden  fokus. Skanska fram-

håller löpande vkten av att alla medarbetare

agerar  enlghet med dessa värderngar.

Mer nformaton om Skanskas värderngar

nns tllgänglg på Skanskas webbplats:

group.skanska.com/about-us/who-we-are/

our-purpose-and-values/.

Skanska tllhandahåller nnovatva och håll-

bara lösnngar för att skapa en hållbar framtd

för medarbetare, kunder, akteägare och sam-

hället  stort. Detta vsar sg genom fortsatt

engagemang för hållbarhetsområdena Klmat,

Reslens och Ansvar. Hållbarhet nom Skanska

förstärks dessutom av koncernens löfte och

värderngar. Skanskas hållbarhetsredovsnng

nns på sdorna 68–104.

Uppförandekod

Skanskas Uppförandekod bygger på

Skanskas värderngar och sätter standarden

för medarbetares daglga uppträdande och

hur Skanska bedrver sn verksamhet. Den

ses regelbundet över av koncernlednngen

och uppdaterngar godkänns av styrelsen.

Den beskrver våra åtaganden på arbets-

platsen, på marknaden och tll samhället och

nnefattar ämnen som hälsa och säkerhet,

mångfald och nkluderng, dataskydd, mljö,

sekretess, ntressekonkter, bedrägerer,

konkurrens på lka vllkor, antkorrupton och

mutor, samt nsdernformaton och mark-

nadsmssbruk. Uppförandekodens prncper

och krav måste följas av alla medarbetare

nom Skanska. Samtlga medarbetare måste

genomgå utbldnng  Uppförandekoden

vartannat år och nyanställda nom en månad

från det att de börjar hos Skanska.

Uppförandekoden kompletteras med en

Uppförandekod för leverantörer som ska följas

av underentreprenörer, leverantörer, konsulter,

mellanhänder och ombud. Den nkluderas 

avtal med dessa parter och beskrver våra

förväntnngar på våra affärspartners. Upp-

förandekoden för leverantörer nnefattar

ämnen som mljö, hälsa och säkerhet, rättvsa

arbetsvllkor, dskrmnerng och trakasserer,

antkorrupton och mutor samt konkurrens på

lka vllkor.

Uppförandekoden och Uppförandekoden för

leverantörer nns tllgänglga på Skanskas

webbplats: group.skanska.com/corporate-

governance/our-code-of-conduct/.

Skanskas Code of Conduct Hotlne är ett

verktyg som medarbetare samt leverantörers

personal och andra utomstående parter kan

använda för att anonymt anmäla konstaterade

eller msstänkta överträdelser av Skanskas

Uppförandekod. Verktyget admnstreras av

en oberoende extern tjänsteleverantör och

utgör ett komplement tll de många olka

rapporterngskanaler nom Skanska som

medarbetare och tredje parter uppmuntras

att använda.

Ramverk för ntern styrnng

Skanskas ramverk för ntern styrnng fast-

ställs på koncernnvå. Koncernlednngen och

koncernstaberna ansvarar för att följa upp

mplementerng och faktsk tllämpnng nom

affärsenheterna. Skanskas ramverk för ntern

styrnng består av tre kategorer av styrdoku-

ment: koncernpolcyer, koncernnstruktoner

och standarder, vlka är oblgatorska, samt

cke-bndande koncernrktlnjer.

Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Ett tydlgt ramverk med polcyer, nstruktoner

och standarder mnskar rskerna och ökar

effektvteten. Det gör det också enklare att

agera  enlghet med Skanskas Uppförandekod

och Skanskas värderngar. Skanskas styr-

dokument för ntern styrnng beskrver

hur Skanskas verksamheter ska ledas,

kontrolleras och organseras, vlka standarder

och processer som arbetet ska följa, hur

rsker hanteras, på vlka nvåer beslut fattas

och vad som är oblgatorskt för Skanskas

affärsenheter. Ramverket för ntern styrnng

ska tllämpas av Bolaget, alla affärsenheter

och alla anställda nom Skanska. Brstande

efterlevnad kan leda tll påföljder, och 

allvarlga fall avsked.

Affärsenheterna ska nrätta och upprätthålla

ett påltlgt och välfungerande system för

styrnng nom sna verksamheter. Affärs en-

heternas styrsystem, tll exempel polcyer och

lednngssystem, ska komplettera och tllföra

lokala, praktska aspekter tll styrdokumenten

nom Skanskas ramverk för ntern styrnng.

Affärsenhetens verkställande drektör ansvarar

för mplementerngen av Skanskas ramverk för

ntern styrnng nom sn enhet.

I arbetsordnngen för styrelsen och dess

kommttéer anges vlka ärenden som ska

beslutas av styrelsen, av VD och Koncern-

chefen, av koncernlednngen respektve på

affärsen hets nvå. Utöver styrelsens arbets-

ordnng, Skanskas Uppförandekod och

Uppförande koden för leverantörer, nnefattar

Skanskas koncernpolcyer:

• Antkorruptonspolcy

• Dataskyddspolcy

• Fnanspolcy

• Hållbarhetspolcy

• Informatonspolcy

• Insderpolcy

• IT-polcy

• Medarbetarpolcy

• Polcy för hanterng av krav

• Polcy för hanterng av verksamhetsrsker

• Skattepolcy

Intern kontroll

Denna beskrvnng nnehåller de vktgaste

delarna  Skanskas system för ntern kontroll

och rskhanterng  samband med nansell

rapporterng och hållbarhetsrapporterng.

En beskrvnng av prncperna för Skanskas

hållbarhets rapporterng nns på sdan 104.

Kontrollmljö

Styrelsen har det övergrpande ansvaret för

att säkerställa att Skanska har en effektv

och ändamålsenlg rskhanterng och ntern

kontroll. Syftet är att ge en rmlg försäkran

att verksamheten drvs ändamålsenlgt och

effektvt, att den externa rapporterngen är

tllförltlg och att lagar och förordnngar såväl

som nterna regler följs.

I styrelsens arbetsordnng säkerställs en

tydlg roll- och ansvarsfördelnng för en

effektv hanterng av verksamhetens rsker.

Styrelsen och koncernlednngen har vdare

fastställt ett antal grundläggande regler

av betydelse för arbetet med den nterna

kontrollen, exempelvs koncernens polcy

för hanterng av verksamhetsrsker samt

koncernens nstruktoner för den nterna

styrnngen. Koncernlednngen rapporterar

regelbundet tll styrelsen  enlghet med

fastställda rutner. Därutöver tllkommer

rapporterngen från revsonskommtténs

arbete. Koncernlednngen ansvarar för de

nterna kontrollfunktoner som krävs för att

hantera väsentlga rsker  verksamheten. Det

omfattar bland annat en tydlg struktur för

beslutsfattande samt koncernens ramverk

med polcyer, standarder och nstruktoner,

och rktlnjer. Koncernstaben Assurance and

Control bträder koncernlednngen  att utfor-

ma och följa upp systemet för ntern kontroll.

Rskbedömnng och kontrollaktvteter

Skanska har denterat de mest väsentlga

rskerna  verksamheten som kan, om de nte

hanteras korrekt, leda tll fel  den nansella

rapporterngen och/eller påverka Bolagets

resultat. Det har därefter på koncernnvå

säkerställts att det nns regler på plats

 koncernen för att kontrollera att dessa

rsker hanteras. Koncernlednngen och

koncernstaberna ansvarar för hanterng av

de övergrpande rskerna som rör strateg,

makroekonom och regelverk, medan det

huvudsaklga arbetet med operatonella rsker

och möjlgheter hanteras på lokal nvå nom

affärsenheterna. En mer utförlg beskrvnng

av verksamhetsrskerna och hur dessa

hanteras nns på sdorna 60–66.

Inom Skanska används en gemensam rutn

för att dentera och hantera rsker  samband

med bygguppdrag och projektutvecklng. Den

specalserade koncernstaben Skanska Rsk

Team granskar och analyserar anbudsför-

slag avseende bygg- och marknvesterngar,

projektstarter samt avyttrngar nom Projektut-

vecklng som övergår en vss storlek, läs mer

på sdan 67. Baserat på denterade rsker

och möjlgheter upprättar Skanska Rsk Team

sedan en rekommendaton om fortsatt hante-

rng. Det slutgltga beslutet fattas av Skanska

Tender Board, som består av koncernled-

nngen, och  vssa fall av projektkommttén,

som består av styrelseledamöter.

Koncernpolcyer

Oblgatorska koncernövergrpande

regler för verksamheten med avseende

på rsker, mål och annat som kräver

bolagsstyrnng.

Koncernnstruktoner och standarder

Oblgatorska. Instruktoner är  regel

detaljerade steg-för-steg-nstruktoner

för att uppnå ett vsst mål, medan stan-

darder anger förväntat beteende eller

lägsta kvaltetsnvå eller lägsta standard.

Koncernrktlnjer

Ett cke-bndande dokument

nne hållande rekommendatoner

tll organsatonen.

Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Såväl rsker som möjlgheter tll förbättrng-

ar är störst  själva genomförandefasen av

projektet och arbetet fokuseras  första hand

på denna fas. Eftersom  stort sett varje

projekt är unkt måste rsker och möjlgheter

analy seras med avseende på projekttyp,

plats, genomförandefas och kund. Under

utförandet måste projekt över ett fastställt

tröskelvärde följa Skanskas Project Revew

and Reportng Procedure för att säkerställa

konsekvent projektuppföljnng. Detta omfattar

bland annat en process för att kontrollera att

avvkelser från planerat utförande upptäcks

och åtgärdas  ett tdgt skede. Alla affärs-

enheter tllämpar samma värderngsprncper

och termnolog för att säkerställa en konser-

vatv projekt bedömnng och en hög nvå av

transparens  genomförandet.

Informaton och kommunkaton

Väsentlga redovsnngsprncper, manualer

och övrg dokumentaton av betydelse för

nansell rapporterng och hållbarhets-

rapporterng uppdateras och kommunceras

löpande. Det nns era nformatonskanaler tll

koncernlednngen och styrelsen för väsen tlg

nformaton. För den externa kommunk a-

tonen har koncernen en nformatons polcy

för att säkerställa att Skanska följer gällande

regler för korrekt nformaton tll marknaden.

Övervaknng

Styrelsen utvärderar kontnuerlgt den

nfor maton som koncernlednngen och

revsonskommttén lämnar. Av särskld bety-

delse är resultatet av revsonskommtténs

arbete med att granska effektvteten 

koncernlednngens arbete med de nterna

kontrollprocesserna. Detta nkluderar att

säkerställa att åtgärder vdtas för att åtgärda

de brster som framkommt vd den nterna

och externa revsonen och för att genomföra

de föreslagna åtgärderna.

Internrevson

Koncernstaben Internrevson (Internal Audt

and Complance) ansvarar för att övervaka

och utvärdera hur rskhanterng och nterna

kontrollprocesser har utförts. Arbetet

planeras  samråd med revsonskommttén

och rapporterng sker drekt tll styrelsen va

kommttén. Frågor som rör nternrevson

kommunceras också löpande tll Skanskas

externa revsorer.

Under 2022 fokuserade Internrevson på att

se över rskerna som denterats avseende

koncernens projekt, affärskrtska processer

och centrala stabs funktoner. Totalt genom-

fördes 83 revsoner under året nom samt lga

affärsenheter. Särsklt fokus var på verksam-

heterna nom kommersell fastghets utvecklng

och de byggande en heternas beredskap och

hanterng av kost nadsöknngar från under-

leverantörer och av nsatsmateral. Revson-

erna genomfördes enlgt en enhetlg

revsons metodk.

Seaport Oce Boston USA

49 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Styrelse

Hans Biörck Pär Boman Jan Gurander Mats Hederos Fredrik Lundberg

Befattning Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Född Sverige, 1951 Sverige, 1961 Sverige, 1961 Sverige, 1957 Sverige, 1951

Invald 2016 2015 2019 2022 2011

Aktieinnehav i Skanska,

31 december 2022

25 000 B-aktier via privat företag 1 000 B-aktier 5 000 B-aktier 2 000 B-aktier 6 032 000 A-aktier och 16 350 000 B-aktier

genom L E Lundbergföretagen AB,

1 150 000 B-aktier via privat företag,

5 376 A-aktier och 1 100 000 B-aktier privat

Övriga styrelseuppdrag – Ordförande, Trelleborg AB

(intill årsstämman i Trelleborg AB

den 27 april 2023)

– Ledamot, Handelsbanken AB

– Ordförande, Handelsbanken AB

– Ordförande, Essity AB

– Ordförande, Svenska Cellulosa

Aktiebolaget SCA

– Vice ordförande, AB Industrivärden

– Ledamot, Teknikföretagen – Ordförande, Storföretagsrådet inom

Fastighetsägarna Sverige

– Ordförande och ledamot, 3E Property AB

– Ledamot, Fastighetsägarna Sverige

– Ledamot, Antilooppi Oy

– Ledamot, Rebellion Capital AB

– Ledamot, Cirkus Venues AB

– Ledamot, Silver Life AB

– Ordförande, AB Industrivärden

– Ordförande, Holmen AB

– Ordförande, Hufvudstaden AB

– Vice ordförande, Handelsbanken AB

– Ledamot, L E Lundbergföretagen AB

Utbildning – Civilekonom, Handelshögskolan,

Stockholm

– Ingenjörs- och ekonomexamen, EK dr hc – Civilekonom, Handelshögskolan,

Stockholm

– Civilingenjör, Kungliga Tekniska

Högskolan, Stockholm

– Executive Programme in Resilience

Thinking, Stockholm Resilience Center,

Stockholms Universitet

– Civilingenjör, Kungliga Tekniska

Högskolan, Stockholm

– Civilekonom, Handelshögskolan,

Stockholm

– Ekonomie doktor h c, Handelshögskolan,

Stockholm

– Teknologie doktor h c, Linköpings

Universitet

Arbetslivs-

erfarenhet

– Finans- och ekonomidirektör, Skanska AB

– Finans- och ekonomidirektör, Autoliv AB

– Finans- och ekonomidirektör, Esselte AB

– Verkställande direktör och koncernchef,

Handelsbanken AB

– Vice VD, AB Volvo

– Vice VD och CFO, AB Volvo

– CFO och Senior Vice President Finance,

Volvo Car Group

– CFO, MAN Diesel & Turbo SE

– Group Vice President och CFO, Scania AB

– VD, AMF Fastigheter

– Fastighetschef, AMF Kapitalförvaltning

– Chef transaktion, AP Fastigheter (numera

Vasakronan)

– Investment Banker, Enskilda Securities,

SEB

– Verkställande direktör och koncernchef,

L E Lundbergföretagen AB

Beroendeförhållanden

enligt Svensk kod för

bolagsstyrning

– Oberoende i förhållande till Bolaget och

bolagsledningen

– Oberoende i förhållande till större

aktieägare

– Oberoende i förhållande till Bolaget och

bolagsledningen

– Beroende i förhållande till större

aktieägare

– Oberoende i förhållande till Bolaget och

bolagsledningen

– Oberoende i förhållande till större

aktieägare

– Oberoende i förhållande till Bolaget och

bolagsledningen

– Oberoende i förhållande till större

aktieägare

– Oberoende i förhållande till Bolaget och

bolagsledningen

– Beroende i förhållande till större

aktieägare

50 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Catherine Marcus Ann E. Massey Åsa Söderström Winberg

Befattning Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Född USA, 1965 USA, 1954 Sverige, 1957

Invald 2017 2022 2020

Aktieinnehav i Skanska,

31 december 2022

0 aktier 0 aktier 2 000 B-aktier privat,

2 500 B-aktier via privat företag,

1 500 B-aktier via närstående

Övriga styrelseuppdrag – Ordförande, PREA Board of Directors – Ledamot, Kleinfelder Inc.

– Ledamot, Wood Programs

– Ledamot, OEM International AB

– Ledamot, Delete Group Oyj

– Ledamot, Fibo AS

Utbildning – M.S., Real Estate Investment and

Development, New York University

– B.S.E. Real Estate Finance and

Entrepreneurial Management, Wharton

School, University of Pennsylvania

– M.B.A., Business Administration,

Tennessee Technological University

– B.S., Geology, Tennessee Technological

University

– NACD Directorship Certied™

– Civilekonom, Stockholms Universitet

Arbetslivs-

erfarenhet

– Global Chief Operating Ocer & Head of

U.S. Equity, PGIM Real Estate

– MBL Life Assurance Corporation

– CEO och President, Environment &

Infrastructure Solutions, Wood Group

– President, Environment & Infrastructure

Inc., AMEC Foster Wheeler

– CEO och President, MACTEC

Environmental Services, Inc.

− VD, Sweco Theorells AB

– VD, Ballast Väst AB,

– Marknadschef, NCC Industri

– Informationschef, NCC Bygg AB

Beroendeförhållanden

enligt Svensk kod för

bolagsstyrning

– Oberoende i förhållande till Bolaget och

bolagsledningen

– Oberoende i förhållande till större

aktieägare

– Oberoende i förhållande till Bolaget och

bolagsledningen

– Oberoende i förhållande till större

aktieägare

– Oberoende i förhållande till Bolaget och

bolagsledningen

– Oberoende i förhållande till större

aktieägare

Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer

1) Aktieinnehav i Skanska, 31 december 2022.

Ola Fält

Född: Sverige, 1966

Skanska Industrial

Solutions; SEKO, utsedd

2018

Styrelseledamot

Aktieinnehav i Skanska:

1 584 B-aktier

Richard Hörstedt

Född: Sverige, 1963

Region Hus Syd;

Byggnads, utsedd 2007

Styrelseledamot

Aktieinnehav i Skanska:

0 aktier

Goran Pajnic

Född: Sverige, 1963

Skanska IT Sweden

AB; SACO/Sveriges

Ingenjörers

Akademikerförening,

utsedd 2022

Styrelsesuppleant

Aktieinnehav i Skanska:

374 B-aktier

Hans Reinholdsson

Född: Sverige, 1972

Region Hus Göteborg;

Byggnads,

utsedd 2020

Styrelsesuppleant

Aktieinnehav i Skanska:

1 029 B-aktier

Anders Rättgård

Född: Sverige, 1961

Region Hus Göteborg;

Unionen,

utsedd 2017

Styrelsesuppleant

Aktieinnehav i Skanska:

4 573 B-aktier

Yvonne Stenman

Född: Sverige, 1959

Region Hus Stockholm

Nord; Ledarna, utsedd

2018

Styrelseledamot

Aktieinnehav i Skanska:

0 aktier

Revisor

Ernst & Young AB

Huvudansvarig revisor sedan 2016:

Hamish Mabon, Stockholm

född 1965, auktoriserad revisor

51 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Koncernledning

1) Antalet aktier inkluderar närståendes innehav.

2) Aktierätter tilldelade under 2020–2022. För utskiftande av aktierna förutsätts ytterligare tre års tjänstgöring från respektive tilldelningsdatum.

Aktierätter för 2022 är vidare preliminära. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2022 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2023.

Anders Danielsson Caroline Fellenius-Omnell Lena Hök Richard Kennedy Claes Larsson

Befattning VD och Koncernchef

(sedan 2018)

Executive Vice President, Chefsjurist

(sedan 2017)

Executive Vice President

(sedan 2021)

Executive Vice President

(sedan 2018)

Executive Vice President

(sedan 2006)

Ansvar affärsenheter/koncernstab

– Skanska Finland

– Skanska Sverige

– BoKlok Housing

– Communications

Ansvar koncernstaber

– Legal

– Assurance and Control

Ansvar koncernstab

– Sustainability and Innovation

Ansvar affärsenheter

– Skanska USA Building

– Skanska USA Civil

Ansvar affärsenheter

– Skanska Kommersiell Utveckling

Norden

– Skanska Kommersiell Utveckling Europa

– Skanska Kommersiell Utveckling USA

Född 1966 1968 1972 1966 1965

Anställd i Skanska 1991 2017 2017 2004 1990

Aktieinnehav i Skanska

31 december 2022

198 382 B-aktier

29 886 B-aktier 9 867 B-aktier 71 638 B-aktier 238 274 B-aktier

Tilldelade men ej utskiftade

aktierätter under Skanskas

långsiktiga aktiesparprogram

(Seop), 31 december 2022

119 653 B-aktier 40 607 B-aktier 20 670 B-aktier 101 481 B-aktier 60 316 B-aktier

Styrelseuppdrag – – Ledamot, Aktiemarknadsbolagens

förening (AMBF)

– Ordförande för den svenska

hållbarhetskommittén, Internationella

Handelskammaren (ICC)

– –

Utbildning – Civilingenjör, Kungliga Tekniska

Högskolan, Stockholm

– Advanced Management Program,

Harvard, Boston MA

– LL.M., Stockholms Universitet

– LL.M., College of Europe, Brügge

– Filosoe magisterexamen

Företagsekonomi, Uppsala Universitet

– GEM Management program,

Handelshögskolan Executive Education,

Stockholm

– Bachelor of Arts, Rutgers College,

Rutgers University

– Juris Doctor, Seton Hall University

School of Law

– Master of Laws, London School of

Economics and Political Science

– Civilingenjör, Chalmers Tekniska

Högskola

– MBA, Chalmers Tekniska Högskola och

Göteborgs Universitet

Arbetslivserfarenhet – Executive Vice President, Skanska AB

– VD, Skanska Sverige

– VD, Skanska Norge

– Chefsjurist, Tele2 AB

– Chefsjurist, Sidel

– Chefsjurist Europa, Tetra Pak AB

– Bolagsjurist, AB Electrolux

– Senior Vice President, Sustainability,

Skanska AB

– Hållbarhetschef, Skandia Group

– Verksamhetschef för Skandias stiftelse

Idéer för livet, Skandia Group

– Kommunikationschef, Skandiabanken

och Skandia

– VD, Skanska USA Building

– Chief Operating Ocer, Skanska USA

Building

– Chefsjurist, Skanska USA Building

– VD, Skanska Kommersiell Utveckling

Norden

– VD, Skanska Fastigheter Göteborg

52 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Verkställande direktörer, affärsenheter

Gunnar Hagman

, Skanska Sverige

Magnus Persson

, Skanska Sverige

Ståle Rød

, Skanska Norge

Stein Ivar Hellestad

, Skanska Norge

Tuomas Särkilahti, Skanska Finland

Michal Jurka, Skanska Centraleuropa

Greg Craig, Skanska UK

Paul Hewins, Skanska USA Building

Don Fusco, Skanska USA Civil

Jonas Spangenberg

, BoKlok Housing

Lars Jonson

, BoKlok Housing

Björn Mattsson, Skanska Bostadsutveckling Europa

Jan Odelstam, Skanska Kommersiell Utveckling Norden

Katarzyna Zawodna-Bijoch, Skanska Kommersiell Utveckling

Europa

Robert Ward

, Skanska Kommersiell Utveckling USA

Murphy McCullough

, Skanska Kommersiell Utveckling USA

Direktörer, koncernstaber

Katarina Bylund , Reporting and Accounting

Karolina Cederhage, Communications

Anders Göransson, Internal Audit and Compliance

Mark Lemon, Assurance and Control

Antonia Junelind, Investor Relations

Therese Tegner

, Skanska Financial Services

Louise Hallqvist

, Skanska Financial Services

Anders Candell, Information Technology (IT)

Sanna-Mari Pöyhtäri, Financial Support and Analysis

1) Tll och med den 31 december 2022.

2) Från och med den 1 januar 2023.

3) Tll och med den 31 december 2022. Se sdan 47 under rubrken VD och

Koncernchef och koncernlednng.

4) Fnansdrektör för Skanska Norge. Agerar som tllförordnad verkställande

drektör för Skanska Norge från och med den 1 januar 2023.

5) Tll och med den 11 maj 2022. Claes Larsson, Executve Vce Presdent

och medlem  koncernlednngen, agerade som tllförordnad verkställande

drektör från och med den 12 maj 2022 tll och med den 31 jul 2022.

6) Från och med den 1 august 2022.

7) Tll och med den 31 mars 2022. Se sdan 47 under rubrken VD och

Koncernchef och koncernlednng. Nls Lundberg, Vce Presdent

Project Advsory, Skanska Fnancal Servces, agerade som tllförordnad

drektör för koncernstaben från och med den 1 aprl 2022 tll och med

den 31 maj 2022.

8) Från och med den 1 jun 2022.

1) Aktierätter tilldelade under 2020–2022. För utskiftande av aktierna förutsätts ytterligare tre års tjänstgöring från respektive tilldelningsdatum.

Aktierätter för 2022 är vidare preliminära. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2022 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2023.

Magnus Persson Ståle Rød Therese Tegner

Befattning Executive Vice President, Finansdirektör

(sedan 2018)

Executive Vice President

(sedan 2023)

Executive Vice President

(sedan 2022)

Ansvar koncernstaber/operativ enhet

– Finance

– Reporting and Accounting

– Financial Support and Analysis

– Skanska Financial Services

– Investor Relations

– Information Technology

– Internal Audit and Compliance

– Asset Management

Ansvar affärsenheter

– Skanska Norge

– Skanska Centraleuropa

– Skanska UK

– Skanska Bostadsutveckling Europa

Ansvar koncernstab

– Human Resources

Född 1976 1972 1968

Anställd i Skanska 2006 1997 2005

Aktieinnehav i Skanska

31 december 2022

41 998 B-aktier 24 227 B-aktier 27 312 B-aktier

Tilldelade men ej utskiftade

aktierätter under Skanskas

långsiktiga aktiesparprogram

(Seop), 31 december 2022

49 244 B-aktier 22 076 B-aktier 22 817 B-aktier

Styrelseuppdrag – – Ledamot, Næringslivets

Hovedorganisasjon (NHO)

– Ledamot, Agne Sandberg Stiftelse

Utbildning – Ph.D. in Business Economics, Uppsala

Universitet

– Master of Science in Business Economics,

Uppsala Universitet

– B.Sc. Civil Engineering, Høgskulen på

Vestlandet

– Ocers School Norwegian Army

– Advanced Management Program,

Harvard Business School

– LL.M., Lunds Universitet

Arbetslivserfarenhet – Finansdirektör, Skanska Sverige

– Senior Vice President, Investor Relations,

Skanska AB

– Group Manager, Corporate Finance,

Skanska AB

– Head of Research and Analysis, Skanska

Financial Services

– VD, Skanska Norge

– Executive Vice President, Skanska Norge

– Regionchef, Skanska Norge

– Projektchef, Skanska Norge

– Senior Vice President, Skanska Financial

Services

– Head of Project Advisory, Skanska

Financial Services

– Head of Guarantees and Insurances,

Skanska Financial Services

– Biträdande jurist, Archibald Lawrm

53 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

I FOKUS

Det är bara en av déerna från Skanska

USA:s Ideaton Labs, en tolv veckor lång

teambaserad utmanng med målet att

htta lösnngar på några av företagets

största problem. Inspratonen kom från

MIT-forsknng (Massachusetts Insttute

of Technology) som uppmärksammats

av författaren Dan Pnk och som slår fast

att v blr mer motverade när v får td och

möjlghet att lösa våra egna problem.

Ideaton Labs följer en lknande process som

techndustrns Hackathons – ofta 24 tmmars

ntensv aktvtet där ngenjörsteam strävar

efter att skapa nnovaton. Men stället för

ett dygn pågår Skanskas Ideaton Labs 

tolv veckor.

De som anmält sg kan ptcha de problem

de vll lösa vd ett kck-off-möte, nnan delta-

garna anger vlka projekt de vll arbeta med.

Deltagarna delar sedan n sg  team på upp

tll fem personer som ses en gång  veckan

för att jobba med stt projekt  sessoner på

upp tll två tmmar. Medlemmar  Emergng

Technology-teamet gudar arbetet va

avstämnngar varje vecka. Processen har

utformats för att erbjuda både struktur och

självständghet.

Ideaton Lab 2022 omfattade ett Power

Automate Hackathon där teamen försökte

automatsera manuella uppgfter. Både prset

för ”coolaste automatserng” och ”publk-

favort” gck tll ett projekt som överförde

drönarblder tll olka mappar, redgerade och

laddade upp 360-graders panoramablder

tll ett nyckelprogram. Ett annat framgångs-

rkt ntatv var en JD Edwards-överskt som

samlar redovsnngs- och projektlednngs-

data på ett enda ställe, så att drftsteamen

kan få nformaton om underentreprenörer,

beställnngar, betalnngar och försäkrngar.

Överskten nnebär att teammedlemmar utan

åtkomst tll redovsnngssystemet snabbt kan

stämma av kostnader och vsa fakturerngs-

status.

En Ideaton-kommtté avgör vlka déer som

fungerar bäst. De déer som behöver utveck-

las skckas tll lämplga team som kan för-

verklga dem.

Ideation Labs:

Främjar egen

problemlösning

Rundvandringar är för närvarande den bästa metoden för att

följa och dokumentera utvecklingen av ett byggprojekt. Varför

inte spara tid genom att använda inomhusdrönare istället?

Processen skapar er fördelar än att bara

htta lösnngar på problem. Eftersom teamen

består av deltagare från alla delar av före-

taget har de tllgång tll ett mycket större

nätverk om de stöter på hnder. På samma

sätt ger processen tllgång tll perspektv

från experter som deltagarna annars sällan

kommer  kontakt med.

”Häng på – du kommer att häpna över vad

du kan åstadkomma”, säger en av 2022 års

deltagare  en anonym undersöknng. ”Idea-

ton Labs är en fantastsk upplevelse som ger

dg chans att angrpa problem på ett helt nytt

sätt”, säger en annan.

54 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Introdukton

Denna ersättnngsrapport för 2022 beskrver

hur Skanska AB:s (“Bolaget”) rktlnjer för lön

och annan ersättnng tll ledande befattnngs-

havare (“Ersättnngsrktlnjerna”), antagna av

årsstämman den 26 mars 2020, har tlläm-

pats under 2022. Rapporten nnehåller även

nformaton om ersättnng tll Verkställande

drektören (”VD”) och Koncernchefen samt

en sammanfattnng av Bolagets ute stående

akterelaterade nctamentsprogram.

Rapporten har upprättats  enlghet med

8kap. 53 a samt 53 b §§ aktebolagslagen

och Kollegets för svensk bolagsstyrnng

Regler om ersättnngar tll ledande befatt-

nngs havare och om nctamentsprogram.

Mer nformaton om ersättnngar tll ledande

befattnngshavare och styrelseledamöter

som krävs enlgt 5 kap. 40–44 §§ årsredo-

vsnngslagen nns  not 37, Ersättnng tll

ledande befattnngshavare och styrelse-

leda möter, på sdorna 179–183  års- och

hållbarhets redovsnngen 2022. Med ledande

befattnngshavare avses VD och Koncern-

chefen samt övrga medlemmar  koncern-

lednngen (Group Leadershp Team).

Styrelsen har nrättat en ersättnngskommtté.

Informaton om ersättnngskommtténs arbete

under 2022 nns  bolags styrnngsrapporten

på sdorna 39–49  Års- och hållbarhetsredo-

vsnngen 2022.

Er sättningsrapport

Styrelsearvode omfattas nte av denna ersätt-

nngsrapport. Sådant arvode beslutas årlgen

av årsstämman och redovsas  not 37 på

sdan 181  Års- och hållbarhetsredovsnngen

2022.

Årsstämman den 29 mars 2022 beslutade

att godkänna styrelsens ersättnngsrapport

för 2021. Inga synpunkter framfördes på

ersättnngsrapporten.

Utvecklng under 2022

VD och Koncernchefen Anders Danelsson

summerar Skanskas övergrpande resultat

under 2022  sn redogörelse på sdorna 6–7

 Års- och hållbarhetsredovsnngen 2022.

Ersättnngsrktlnjerna: tllämpnngs-

område, ändamål och avvkelser

En framgångsrk mplementerng av Bolagets

affärsstrateg och tllvaratagandet av

Bolagets långsktga ntressen, nklusve dess

hållbarhetsagenda, förutsätter att Bolaget

kan rekrytera och behålla kvalcerade

medarbetare. För detta krävs att Bolaget

kan erbjuda konkurrenskraftg ersättnng.

Ersättnngsrktlnjerna möjlggör att med-

lemmar  koncernlednngen kan erbjudas

en konkurrenskraftg totalersättnng. Enlgt

Ersättnngsrktlnjerna ska den samman-

lagda ersättnngen för varje medlem 

koncernlednngen vara marknadsmässg och

konkurrenskraftg på den arbetsmarknad där

den ledande befattnngshavaren är placerad

och framstående prestatoner ska reekteras

 den totala ersättnngen. Ersättnngen får

bestå av följande komponenter: fast kontant-

lön, rörlg kontantersättnng, pensons- och

försäkrngsförmåner och andra förmåner.

Den rörlga kontantersättnngen ska syfta

tll att främja Bolagets affärsstrateg och

långsktga ntressen, nklusve dess hållbar-

hetsagenda. Detta genomförs genom de

nansella och cke nansella mål som avgör

utfallet av den rörlga kontantersättnngen

och har en tydlg kopplng tll affärsstrategn

och Bolagets hållbarhetsagenda.

De tllämplga Ersättnngsrktlnjerna som

antagts av årsstämman 2020 nns  not 37

på sdorna 179–180  års- och hållbarhets-

redovsnngen 2022. Bolaget har under 2022

följt Ersättnngsrktlnjerna. Inga avsteg från

Ersättnngsrktlnjerna har gjorts och nga

avvkelser har gjorts från den beslutsprocess

som enlgt rktlnjerna ska tllämpas för att

fastställa, se över och genomföra rktlnjerna.

Revsorns yttrande över Bolagets efterlevnad

av Ersättnngsrktlnjerna nns tllgänglg på

Skanskas webbplats: group.skanska.com/

sv/koncernens-styrnng/ersattnngar. Ingen

ersättnng har krävts tllbaka.

Utöver den ersättnng som omfattas av

Ersättnngsrktlnjerna har Bolagets års-

stämmor beslutat att nföra långsktga

akte relaterade nctamentsprogram.

Ersättnngskommtténs utvärderng

av ersättnngar

Ersättnngskommttén anser att de

Ersättnngsrktlnjer som antogs av

årsstämman 2020 har fungerat väl under

2022, att ersättnng tll koncernlednngen

har betalats  enlghet med rktlnjerna

samt att syftet med rktlnjerna uppnåtts.

Ersättnngskommttén har dock kommt tll

slutsatsen att de Ersättnngsrktlnjer som

antogs av årsstämman 2020 ska revderas,

främst avseende pensonsförmåner  syfte

att anpassa taket för pensonsförmåner

för ledande befattnngshavare tll rådande

svensk marknadspraxs. Styrelsen har

följaktlgen, efter rekommendaton från

ersättnngskommttén, föreslagt att

årsstämman 2023 beslutar om revderade

Ersättnngsrktlnjer. Styrelsens fullständga

förslag för beslut av årsstämman 2023 om

revderade Ersättnngsrktlnjer framgår av

kallelsen tll årsstämma som nns tllgänglg

på Skanskas webbplats: group.skanska.com/

sv/koncernens-styrnng/bolagsstamma/

arsstamma-2023.

På grund av Ersättnngsrktlnjernas framåt-

blckande natur har ersättnngskommttén

vdare beslutat att ITP1-premer på rörlg

kontantersättnng ntjänad under 2022

ska betalas under 2023  enlghet med

de Ersättnngsrktlnjer som antagts av

årsstämman 2020.

55 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Tabell 1 – Total ersättning till VD och Koncernchefen under 2021 och 2022

Tkr Fast ersättning Rörlig ersättning

Namn och position Räkenskapsår Grundlön

Övriga ersättningar

och förmåner

Ettårig rörlig

ersättning

Flerårig rörlig

ersättning

Extraordinära

ersättningar

Pensions-

kostnad

Total

ersättning

Andel fast

respektive rörlig

ersättning

Anders Danielsson,

VD och Koncernchef

2022 13 750 126 10 313 7 756 – 4 812 36 757 51/49

2021 13 125 160 9 844 8 050 – 4 594 35 772 50/50

1) Med undantag för erårig rörlig ersättning redovisar tabellen ersättning som intjänats under 2021 och 2022. Detta gäller oavsett om utbetalning har, eller inte har, gjorts samma år.

2) Semesterersättning är inkluderat i grundlönen.

3) Övriga ersättningar och förmåner för 2022 inkluderar tjänstebil, drivmedel, sjukvårdsförsäkring och deklarationshjälp.

4) Ettårig rörlig kontantersättning avseende räkenskapsåret 2022 fastställs slutgiltigt samt utbetalas efter uppföljning av utfallet i första kvartalet 2023. Beräkningen är vidare preliminär såtillvida att eventuella avdrag som följd av de icke nansiella målen ännu inte beaktats. Beloppet

som är inkluderat i tabellen avseende 2022 är det maximala utfallet för 2022. I avtalet för rörlig ersättning ingår en allmän klausul som stipulerar att styrelsen och ersättningskommittén har rätt att helt eller delvis reducera den rörliga ersättningen. Den ettåriga rörliga kontantersätt-

ningen för VD och Koncernchefen kan högst uppgå till 75 procent av den fasta årliga kontantlönen. Beloppet som är inkluderat i tabellen avseende 2021 utgör faktisk utbetalning för räkenskapsåret 2021.

5) Angivet värde för 2022 avser preliminär tilldelning av prestationsaktier för 2022 års investerade sparaktier, beräknat med aktiekurs per 30 december 2022 (165,00 kr). VD och Koncernchefen beräknas erhålla 47 004 prestationsaktier. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet

efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2023. För erhållande av prestationsaktierna förutsätts ytterligare tre års tjänstgöring. För 2022 har VD och Koncernchefen investerat i 7 834 sparaktier, motsvarande 1 293 Tkr, beräknat med aktiekurs per 30 december

2022 (165,00 kr). VD och Koncernchefen har erhållit ersättning relaterad till räkenskapsåret 2019. VD och Koncernchefen har, efter en treårig inlåsningsperiod, inom det tidigare aktiesparprogrammet Seop 4 erhållit 37 741 aktier motsvarande 6 227 Tkr, avseende tilldelade aktier för

räkenskapåret 2019. Värdet har beräknats med aktiekurs per 30 december 2022 (165,00 kr).

6) VD och Koncernchefen omfattas av en individuell tjänstepensionsförsäkring, inklusive sjukförsäkring. Tjänstepensionsförsäkringen är avgiftsbestämd och totala premier till tjänstepensionsförsäkringen, inklusive sjukförsäkring, ska uppgå till 35 procent av den fasta årliga

kontantlönen.

7) Pensionskostnad, som i sin helhet är relaterad till grundlönen och är premiebestämd, har till fullo redovisats som fast ersättning.

Ersättnngskommttén har vdare bedömt att

Bolagets pågående och under året avslutade

program för rörlga ersättnngar tll koncern-

lednngen, lksom gällande ersättnngs-

strukturer och ersättnngsnvåer  Bolaget, är

ändamålsenlga, marknadsmässga och väl

avvägda. Efter utvärderng av de pågående

programmen för rörlga ersättnngar tll

koncernlednngen har ersättnngskommttén

kommt tll slutsatsen att dessa program

effektvt uppnått dess syfte att stödja

att Bolaget når sna strategska mål och

hållbara långsktga ntressen, såväl som

att öka koncernlednngens långsktga fokus

och sammanlänka deras ntressen med

akteägarnas långsktga förväntnngar och

ntressen.

Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Tabell 2 – Ersättning till VD och Koncernchefen i aktier

De huvudsakliga villkoren för aktieprogrammen Information om det rapporterade räkenskapsåret

Ingående

balans Under året Utgående balans

Namn och position

Programmets

namn

Prestations-

period

Tilldelnings-

period

Utskiftande-

period

Utgång av

inlåsnings-

period

Innehavda

aktierätter vid

årets början Tilldelade Utskiftade

Föremål för pre-

stationsvillkor

Tilldelade som

ej utskiftats vid

årets utgång

Aktier föremål

för inlåsnings-

period

Anders Danielsson,

VD och Koncernchef

Seop 4 2017–2019 2017–2019 2020–2022 2020–2022 37 741 0 37 741

– 0 –

Seop 5 2020–2022 2020–2022 2023–2025 2023–2025 72 649 47 004

0 – 119 653 –

Total 110 390 47 004 37 741 – 119 653 –

1) Vart och ett av Seop-programmen är uppdelade i tre årsprogram med en årlig prestationsperiod. Seop 4 är uppdelat i årsprogram 2017 med prestationsperiod 2017, årsprogram 2018 med prestationsperiod 2018 och årsprogram 2019 med prestationsperiod 2019. Seop 5 är uppdelat

i årsprogram 2020 med prestationsperiod 2020, årsprogram 2021 med prestationsperiod 2021 och årsprogram 2022 med prestationsperiod 2022. Utskiftande av prestationsaktier förutsätter att ett antal resultatbaserade prestationsvillkor uppfylls under prestationsperioden för

respektive årsprogram.

2) Investering i sparaktier genom Seop-programmen sker normalt genom månatliga löneavdrag följt av månatliga investeringar i sparaktier, normalt månaden efter månaden då löneavdraget gjordes. Förvärvsperioden för Seop 4 innefattar räkenskapsåret 2017 för årsprogram 2017,

räkenskapsåret 2018 för årsprogram 2018 och räkenskapsåret 2019 för årsprogram 2019. Förvärvsperioden för Seop5 innefattar räkenskapsåret 2020 för årsprogram 2020, räkenskapsåret 2021 för årsprogram 2021 och räkenskapsåret 2022 för årsprogram 2022. I samband med

varje månatligt förvärv av sparaktier, tilldelas framtida matchnings- och/eller prestationsaktier.

3) Matchnings- och/eller prestationsaktier utskiftas normalt först efter inlåsningsperioden för respektive årsprogram, vilken uppgår till tre år. Deltagarnas utskiftande av matchnings- och/eller prestationsaktier inom ramen för respektive årsprogram beräknas ske månadsvis tre år

efter investeringen i respektive sparaktie, vilket innebär att utskiftande av matchnings- och prestationsaktier i Seop 4 beräknas ske månadsvis under räkenskapsåret 2020 för årsprogram 2017, under räkenskapsåret 2021 för årsprogram 2018 och under räkenskapsåret 2022 för

årsprogram 2019. Utskiftande av prestationsaktier i Seop 5 beräknas ske månadsvis under räkenskapsåret 2023 för årsprogram 2020, under räkenskapsåret 2024 för årsprogram 2021 och under räkenskapsåret 2025 för årsprogram 2022.

4) Matchnings- och prestationsaktier avseende sparaktier investerade i Seop 4 för 2019 har utskiftats varpå (1 572) matchningsaktier och (36 169) prestationsaktier har erhållits av VD och Koncernchefen . I Seop 5 har VD och Koncernchefen preliminärt tilldelats 47 004 framtida

prestationsaktier. Sparaktier som VD och Koncernchefen har investerat i för att få delta i programmen är inte inkluderade i tabellen.

5) Det nns inget krav att behålla spar-, matchnings- eller prestationsaktier efter förvärvet/utskiftandet.

6) Värde: 7 756 Tkr, beräknat baserat på aktiekursen per 30 december 2022 (165,00 kr) multiplicerat med antalet preliminärt tilldelade framtida aktier (47 004).

7) Värde: 6 227 Tkr, beräknat baserat på aktiekursen per 30 december 2022 (165,00 kr) multiplicerat med antalet utskiftade aktier (37 741).

Aktebaserad ersättnng

Utestående akterelaterade nctaments-

program

I Bolaget har nrättats långsktga akte spar-

program, Skanska Employee Ownershp

Programs (”Seop 4” och ”Seop 5”). Seop 4

och Seop 5 ger nuvarande och framtda

anställda möjlghet att bl akteägare 

Skanska och omfattar fast anställda nom

Skanska- koncernen. VD och Koncernchefen

deltar  Seop 4 och Seop 5.

Förutsatt en egen nvesterng  akter  Bolaget

(sparakter), kan deltagaren erhålla tlldelnng

av matchnngs- och/eller prestatons akter.

Matchnngs- och prestatonsakter tlldelas

vederlagsfrtt och är vllkorat av en treårg

nlåsnngsperod, under vlken sparakterna

måste behållas och anställnngen fortlöpa.

Tlldelnng av prestatonsakter förutsätter

vdare att ett antal resultatbaserade

prestatonsvllkor uppfylls. De prestatonsvllkor

som tllämpas för att bedöma utfallet av

Seop4 och Seop 5 består av nansella

mål på koncern, affärsenhets- och/eller

affärs enhetsgruppnvå. Det nansella mål

som är tllämplgt på koncernnvå, vlket

tllämpas för VD och Koncernchefen samt

övrga medlemmar  koncernlednngen,

är tllväxt  vnst per akte (”EPS-målet”).

Det prelmnära utfallet av EPS-målet för

2022 nns  Tabell 3 (b). Informaton om

startpunkt och outperform-mål för EPS-målet

2022 samt om de nansella mål som är

tllämplga för deltagare  Seop 5  de olka

verksamhetsgrenarna nns  not 37 på sdan

183  års- och hållbarhetsredovsnngen

2022. Inga matchnngsakter tlldelas VD

och Koncernchefen  Seop 5.

Mer nformaton om Seop 4 och Seop 5,

nklusve de vllkor som utfallet är beroende

av, nns på Skanskas webbplats: group.

skanska.com/sv/koncernens-styrnng/ersatt-

nngar/nctaments program. Informaton om

kostnader för programmen, utspädnngs-

effekter, etc. nns tllgänglg  not 37 på

sdorna 182–183  års- och hållbarhets-

redovsnngen 2022.

Årsstämman den 29 mars 2022 beslutade

att godkänna styrelsens förslag tll ett lång-

sktgt aktesparprogram för räkenskapsåren

2023, 2024 och 2025 (”Seop 6”). Informaton

om Seop 6, nklusve de vllkor som utfallet är

beroende av, nns på Skanskas webbplats:

group.skanska.com/sv/koncernens-styrnng/

ersattnngar/nctamentsprogram/.

Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Tllämpnng av prestatonskrterer

Prestatonskrtererna för VD och Koncern-

chefens rörlga ersättnng har valts för att

främja Skanskas strateg och uppmuntra

agerande som lgger  Bolagets och

koncernens långsktga ntresse. Vd valet av

prestatonskrterer har de strategska målen

samt kort- och långsktga affärsprorterngar

för år 2022 beaktats. De cke nansella

prestatonskrtererna bdrar vdare tll

anpassnng tll hållbarhetsagendan samt

Skanskas löfte och värderngar.

Utöver de nansella målen  Tabell 3 (a)

har VD och Koncern chefen cke nansella

mål som kan reducera utfallet av den rör-

lga kontantersättnngen. Utfallet  relaton

tll förutbestämda och mätbara nansella

mål ska bestämma den totala (nansella)

bonuspotentalen, det vll säga de nansella

målen utgör basen för den totala bonus-

potentalen. Detta utfall kan reduceras bero-

ende på utfallet av de cke nansella målen.

De cke nansella målen ska främja Bolagets

affärsstrateg och långsktga värdeskapan-

de, nklusve dess hållbarhetsagenda, och är

för 2022 aktvtetsbaserade mål relaterade

tll bland annat Skanskas klmatmål. Utfallet

reduceras  fall då de cke nansella målen

nte helt har uppnåtts. De cke nansella

målen ska sammanlagt motsvara 50 procent

av den totala bonusen vlket nnebär att det

totala bonusutfallet kan reduceras med max-

malt 50 procent om de cke nansella målen

nte är uppfyllda. Informaton om Skanskas

klmatmål nns på sdorna 74–81 och 95 

Års- och hållbarhetsredovsnngen 2022.

Tabell 3 (a) – VD och Koncernchefens prestation under 2022: rörlig kontantersättning

Namn och position Beskrivning av kriterier hänförliga till

ersättningskomponenten

Relativ viktning av prestationskriteriet a) Uppmätt prestation

och

b) faktisk tilldelning/ersättningsutfall

Anders Danielsson, VD och Koncernchef Resultat efter nansiella poster 2022

100% a) 9,4 Mdr kr

b) 10 313 Tkr

1) Startpunkt och outperform-målet nns i not 37 på sidan 180 i Års- och hållbarhetsredovisningen 2022.

2) Resultatet exkluderar elimineringar på koncernnivå samt operativa enheten Asset Management (portfölj av OPS-tillgångar).

3) Utfallet avseende räkenskapsåret 2022 fastställs slutligt samt utbetalas efter uppföljning av utfallet i första kvartalet 2023. Beräkningen är vidare preliminär såtillvida att eventuella avdrag som följd av de icke nansiella målen ännu inte beaktats. Beloppet som är inkluderat i

tabellen är det maximala utfallet för 2022. I avtalet för rörlig ersättning ingår en allmän klausul som stipulerar att styrelsen och ersättningskommittén har rätt att helt eller delvis reducera den rörliga ersättningen. Den ettåriga rörliga kontantersättningen för VD och Koncernchefen

kan högst uppgå till 75 procent av den fasta årliga kontantlönen.

Tabell 3 (b) – VD och Koncernchefens prestation under 2022: aktiebaserad ersättning

Namn och position Beskrivning av kriterier hänförliga till

ersättningskomponenten

Relativ viktning av prestationskriteriet a) Uppmätt prestation

och

b) faktisk tilldelning/ersättningsutfall

Anders Danielsson, VD och Koncernchef Resultat per aktie 2022

100% a) 18,6 kr

b) 7 756 Tkr

1) Startpunkt och outperform-målet nns i not 37 på sidan 183 i Års- och hållbarhetsredovisningen 2022.

2) Periodens resultat hänförligt till aktieägarna, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året.

3) Angivet värde avser preliminär tilldelning av prestationsaktier för 2022 års investerade aktier, beräknat med aktiekurs per 30 december 2022 (165,00 kr). VD och Koncernchefen beräknas erhålla 47 004 prestationsaktier. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet efter uppföljning av

verksamheten under första kvartalet 2023. För erhållande av prestationsaktierna förutsätts ytterligare tre års tjänstgöring.

58 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Tabell 4 – Förändringar i ersättning och bolagets resultat under de fem senaste rapporterade räkenskapsåren

Årlig förändring

2017 2018 2019 2020 2021 2022

Ersättning till ledande befattningshavare (Tkr)

Ersättning till VD och Koncernchef (Anders Danielsson)

– 16 868 32 347 (+91,8%) 34 399 (+6,3%) 35 772 (+4,0%) 36 757

(+2,8%)

Ersättning till VD och Koncernchef (Johan Karlström)

21 248 – – – – –

Skanskakoncernens prestation

Resultat efter nansiella poster (Mdr kr)

5,7 4,9 (-12,9%) 7,8 (+57,5%) 11,6 (+48,9%) 9,7 (-16,4%) 9,8

(+1,1%)

Resultat per aktie (kr)

12,0 9,5 (-20,8%) 15,5 (+63,2%) 22,5 (+45,2%) 19,8 (-12,0%) 18,6 (-6,1%)

Koldioxidutsläpp (ton)

8) 9)

347 000 332 000 291 000 265 000 216 000 182 000

Genomsnittlig ersättning baserat på antalet

heltidsekvivalenter anställda

10)

i Bolaget (Tkr)

11)

Bolagets anställda

10)

– – – 1 455 1 603

(+10,2%) 1 589

12)

(-0,9%)

1) Tabellen redovisar faktiskt utfall samt årlig förändring i procent.

2) VD och Koncernchef från och med den 1 januari 2018.

3) Totalersättning under 2022 i enlighet med vad som anges i Tabell 1.

4) VD och Koncernchef till och med den 31 december 2017.

5) Resultatet exkluderar elimineringar på koncernnivå.

6) Tabellen redovisar resultatet exklusive elimineringar på koncernnivå, men inklusive den operativa enheten Asset Management (portfölj av OPS-tillgångar). I Tabell 3 (a) anges resultat efter nansiella poster exklusive elimineringar på koncernnivå samt den operativa enheten Asset

Management. Rörlig kontantersättning till VD och Koncernchefen för 2022 har varit relaterad till resultat efter nansiella poster exklusive elimineringar på koncernnivå samt den operativa enheten Asset Management, såsom anges i Tabell 3 (a).

7) Periodens resultat hänförligt till aktieägarna, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året.

8) Scope 1 (direkta) och 2 (indirekta – marknadsbaserat). Mer information nns på sidan 95 i Års- och hållbarhetsredovisningen 2022.

9) Koldioxidutsläpp redovisas i tabellen utan årlig förändring i procent i enlighet med den modell som används för rapportering av hållbarhetsinformation i års- och hållbarhetsredovisningen som nns under rubriken Information om hållbarhet på sidorna 94–104 i Års- och hållbar-

hetsredovisningen 2022.

10) Exklusive medlemmar i koncernledningen (Group Leadership Team).

11) Information om förändringar i ersättning under de fem senaste rapporterade räkenskapsåren inkluderas inte i tabellen för 2017–2019. Eftersom 2020 är det första räkenskapsår som rapporteringsskyldigheten nns har Bolaget inte den aktuella informationen lättillgänglig för de

tidigare räkenskapsåren 2017–2019.

12) Genomsnittlig ersättning för Bolagets övriga anställda inkluderar utbetalningar av ersättningar och förmåner som har gjorts under 2022. Vad gäller ettårig rörlig kontantersättning avser dock det belopp som har inkluderats i tabellen preliminär rörlig kontantersättning avseende

räkenskapsåret 2022 som slutligt fastställs samt utbetalas efter uppföljning av utfallet i första kvartalet 2023. Beräkningen av den ettåriga rörliga kontantersättningen är vidare preliminär såtillvida att utfallet av de icke nansiella målen ännu inte beaktats. Vid beräkningen av den

preliminära ettåriga rörliga kontantersättningen har därför fullt utfall av de icke nansiella målen beaktats. Inkluderat värde avseende erårig rörlig ersättning (aktiesparprogrammet Seop 5) avser preliminär tilldelning av matchnings- och prestationsaktier för 2022 års investerade

aktier, beräknat med aktiekurs per 30 december 2022 (165,00 kr). Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet av aktiesparprogrammet efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2023. För erhållande av matchnings- och prestationsaktierna förutsätts ytterligare tre års

tjänsgöring. Den genomsnittliga ersättningen innefattar vidare pensioner intjänade under perioden i förmånsbestämda planer samt pensionskostnader för avgiftsbestämda planer. Det genomsnittliga antalet heltidsekvivalenter anställda under 2022 var 74 (2021: 81) och aktiekur-

sen för värderingen av aktiesparprogrammet Seop 5 för 2022 var enligt ovan 165,00 kr (2021: 234,20 kr). Det lägre antalet genomsnittliga heltidsekvivalenter anställda under 2022 och den lägre aktiekursen 2022 har påverkat den genomsnittliga ersättningen. Den genomsnittliga

grundlöneökningen för anställda i Bolaget var 2.8 procent i lönerevisionen 2022.

Jämförande nformaton avseende förändrngar  ersättnng och bolagets resultat

Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Proaktiv och strukturerad riskhantering på alla nivåer ger ökad resiliens

mot risker och en större förmåga att tillvarata möjligheter.

Skanskas Enterprse Rsk Management Polcy

(ERMP), som är fastställd av styrelsen, sätter

ramarna för rskhanterngen och hur ansvaret

ska fördelas nom organsatonen. Det över-

grpande syftet är att se tll att rsker hanteras

systematskt, så effektvt som möjlgt, och att

v gör rätt prorterngar för att uppnå våra

mål och ambtoner.

Hanterng av verksamhetsrsker

Skanska tllämpar en ”top-down” och

”bottom-up”-modell med bentlga rsk-

denterngs- och analysmetoder samt

rskhanterngsstandarder från Commttee of

Sponsorng Organsatons of the Treadway

Commsson (COSO) som referens. Detta är

en ntegrerad och genomgrpande modell för

hanterng av verksamhetsrsker (Enterprse

Rsk Management, ERM).

Skanskas koncernlednng har det yttersta

ansvaret för rskhanterng och mplementerng

av ERMP. Affärsenheterna ansvarar för att

hantera rsker nom sna respektve verk-

samheter  enlghet med rktlnjerna  ERMP,

och rapporterar tll koncernlednngen  frågor

som rör rskhanterng.

Från affärsenhet tll koncernnvå

Enlgt ERMP ska affärsenheterna upprätta

ett rskregster, Enterprse Rsk Regster (ERR).

Varje affärsenhet denterar, kategorserar

och bedömer sna rsker och utarbetar

därefter rskhanterngsplaner. Enheterna

bär alltd ansvaret för sna rsker. Deras

rskregster jämförs, grupperas, granskas

och sammanställs på koncernnvå för att

skapa ett koncernomfattande ERR, där topp-

rskerna denteras och rskkontrollerna på

koncern nvå ses över och justeras vd behov.

Verksamhetsrsker delas n  strategska,

operatonella, nansella och regulatorska

rsker. De esta rskkontroller på koncernnvå

regleras  koncernens polcyer, rutner och

standarder, vlka  sn tur ngår  koncernens

ramverk för ntern styrnng. En speck rsk

kan omfattas av mer än en polcy, standard

eller rutn. För en förtecknng över koncern-

polcyer, se ramverket för ntern styrnng på

sdan 48.

Alla rsker  affärsenheternas rskregster

kategorseras med hjälp av Skanskas rsk-

unversum. Det ger oss möjlghet att arbeta på

ett mer enhetlgt sätt med verksamhetsrsker.

V kan snabbt och enkelt sammanställa,

analysera och hantera de mest väsentlga

rskerna på ett mer exbelt och proaktvt sätt.

V kan även bedöma om det är lämplgt att

fastställa rskaptt och rsktolerans för vssa

väsentlga rsker. Detta verktyg främjar också

Skanskas regelefterlevnad och bdrar tll en

mer effektv utformnng, mplementerng och

gransknng av nterna kontroller. Detta är helt

 lnje med koncernens styrnngsprocesser

och möjlggör ett mer ntegrerat system för

styrnng, rsk och kontroll.

ERM-processen 2022

Under året har affärsenheterna granskat

sna bentlga rskregster. För att hantera

de störnngar som uppstått tll följd av den

ryska nvasonen av Ukrana har v under

året arbetat med att dentera nya och

tlltagande rsker, med fokus på möjlga

konsekvenser av krget både ur ett koncern-

och affärsenhetsperspektv. Affärsenheterna

upplever fortfarande följderna av corona-

pandemn (såsom avbrott  leverantörsked-

jan, förändrade kundkrav och betydande

kostnadsöknngar), varav några förvärrats av

krget  Ukrana. Dessa rsker,  kombnaton

med en stundande lågkonjunktur, kommer

att påverka affärsenheternas beredskap och

möjlghet att hantera företagsrsker.

Detta har tydlggjort behovet av en formalse-

rad kontnutetsplan med de mest prorterade

aktvteter som måste fortsätta  händelse av

en krs. En ny process för krshanterng nom

koncernen upprättades och nförlvades 

ramverket för ntern styrnng. Den fastställer

de rutner, rktlnjer och prncper som ska

följas när en krs denteras. Dessutom

genomfördes förändrngar nom IT-organsa-

tonen, där v centralserade cybersäkerheten

för koncernen och skapade en centralserad

metod för att mnska rsken för cyberbrott.

Hantering av risker och möjligheter

Strategska rsker Operatonella rsker Fnansella rsker Regulatorska rsker

Avser Skanskas löfte, långsktga

mål och strateg.

Hot mot genomförandet av vår affärsplan,

övrga kortsktga mål och ambtoner, eller

en effektv resursanvändnng.

Hot mot Skanskas nansella ställnng

eller tllgångar.

Avser efterlevnad och tllämpnng av

lagstftnng, externa föreskrfter och

nterna regelverk.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

60 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Rskunversum och topprsker

En årlg översyn av Skanskas verksamhetsrs-

ker utförs baserat på samtlga affärsenheters

rskregster. I detta ngår bland annat att

kartlägga bentlga rsker, dentera och

hantera potentella nya rsker samt utvärdera

status för rskhanterngsåtgärder. Översynen,

som presenteras för styrelsen, rangordnar

olka typer av verksamhetsrsker. För var och

en av de mest väsentlga rskerna utvärderas

hur ändamålsenlga och effektva åtgärderna

för rskhanterng och rskreducerng är, och

vd behov korrgeras dessa. Tabellen nedan

vsar verksamhetsrskerna sammanvägda

med rsker som denterats  dalog med

ntressenter och  väsentlghetsanalyser.

Detta är exempel på de mest betydande

rskerna för Skanska ndelade  avgränsade,

men överlappande, rskkategorer eftersom

en rsk kan ngå  er än en kategor.

Riskområde och beskrivning Potentiell påverkan Riskhanteringsåtgärder

Strategiska risker

Förändringar i marknadens efterfrågan

Oförmåga att förstå eller tillgodose

kundernas krav och/eller anpassa sig till

marknadsförändringar, såsom krav på

hållbarhet eller kompetens/erfarenhet.

• Förlorade affärsmöjlgheter

• Resultatförsämrngar  projekt och nedskrvnngar

• Skadat anseende och oförmåga att fullgöra projektåtaganden

Tidig kundinvolvering (Early Contractor Involvement, ECI) möjliggör ett närmare samarbete med våra kunder, vilket

är viktigt för att bättre förstå deras föränderliga behov. Vårt aktiva deltagande i internationella organisationer som

World Business Council for Sustainable Development och World Green Building Council säkerställer att vi behåller

vår ledande ställning inom hållbarhet. Skanskas koncernövergripande hållbarhetsorganisation, med hållbarhets-

kompetens på alla våra marknader, säkerställer att vi håller oss uppdaterade i fråga om kundernas ökande krav på

hållbara produkter och tjänster.

Förståelse för globala trender kan leda till nya affärsmöjligheter för oss som gör att vi kan anpassa vårt erbjudande till

kundernas förväntningar.

> Läs mer om globala trender på sidorna 14–15.

Klimatrisker

Fysiska händelser orsakade av negativa

klimatförändringar, till exempel extremväder.

Oförmåga att anpassa sig till nya klimatregler

och krav från investerare och kunder.

• Ökade kostnader eller projektförsenngar på grund av extremväder

• Resultatförsämrngar  projekt och nedskrvnngar

• Ökade kostnader för koldoxdutsläpp (såsom klmatskatter)

• Skadat anseende och oförmåga att fullgöra projektåtaganden

• Böter, straffavgfter, åtal

Skanskas klimatmål och klimatplan ACT för att nå netto noll koldioxidutsläpp senast 2045 är vägledande för vårt

arbete med att minska klimatpåverkan från vår verksamhet. Vi fokuserar på att öka efterfrågan på klimatsmarta lös-

ningar och hitta samarbetspartners för innovation inom hållbarhet. Vi erbjuder framtidssäkra lösningar och integrerar

klimatfrågan i vår projektutveckling för att hjälpa städer och kommuner att förbereda sig inför och hantera ändrade

förutsättningar kopplade till klimatet. Vi analyserar klimatrisker som en del av vår riskbedömningsprocess för större

projekt, vilket gör att vi kan förebygga potentiella risker i ett tidigt skede.

> Läs mer om Skanskas hantering av klimatrelaterade risker och möjligheter på sidorna 74–83 och om TCFD:s

rekommendationer på sidan 102–103.

Risker relaterade till mångfald och inkludering

Diskriminering i arbetslivet på grund av social

bakgrund, etnicitet, funktionsnedsättning,

kön, ålder, religion, sexuell läggning eller

någon annan skyddad egenskap. En icke-

inkluderande arbetskultur som ger upphov till

utanförskap, diskriminering och trakasserier på

arbetsplatsen.

• Svårare att attrahera, rekrytera och/eller behålla medarbetare

med nödvändg kompetens och erfarenhet

• Lägre produktvtet och engagemang hos medarbetarna på

grund av cke nkluderande handlngar och beteenden

• Skadat anseende och oförmåga att fullgöra projektåtaganden

• Böter, straffavgfter, åtal

Att främja en mångsidig och inkluderande kultur hjälper oss att uppnå bättre resultat tillsammans. Mångfald är inbyggt

i initiativen för att attrahera och rekrytera nya medarbetare, liksom i utvecklingssamtal och program för ledarskaps-

utveckling. Mål för mångfald och inkludering ingår sedan 2015 i samtliga affärsenheters verksamhetsplaner och den

årliga, koncernomfattande medarbetarundersökningen säkerställer att vi fortsätter göra framsteg.

> Läs mer om Skanskas arbete för ökad mångfald på sidan 92.

Nyckelpersoner som saknas/lämnar företaget

Oförmåga att attrahera, rekrytera och behålla

en kvalicerad, mångsidig och engagerad

arbetsstyrka. Förlust av eller oförmåga att

identiera behovet av eller rekrytera nyckel-

personer eller team med kritisk kompetens.

• Svårare att attrahera, rekrytera och/eller behålla medarbetare

med nödvändg kompetens

• Lägre medarbetarengagemang och produktvtet

• Skadat anseende och oförmåga att fullgöra projektåtaganden

• Fnansella och cke-nansella konsekvenser för projekt

Vi har en etablerad och gedigen process för medarbetarutveckling och karriärplanering, som innefattar fakta-

baserad successionsplanering, strukturerad resursplanering och transparent utvärdering baserad på mångfald

och inkludering. Aktiesparprogrammet Seop erbjuder medarbetarna möjlighet att investera i Skanska och skapar

incitament i form av matchningsaktier och prestationsaktier baserade på affärsenhetens resultat.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

61 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Riskområde och beskrivning Potentiell påverkan Riskhanteringsåtgärder

Strategiska risker

Ledningens oförmåga att genomföra strategin

Bristande kontroll av resultat eller bristfällig

implementering av åtgärder, eller om ledningen

misslyckas med att genomföra eller anpassa

strategin till förändrade förhållanden.

• Ineffektvtet, kostnadsöknngar och resultatförsämrngar

• Resultatförsämrngar  projekt och nedskrvnngar

• Mnskad förmåga att leverera tll kunder och oförmåga att uppfylla

projektåtaganden

• Val av fel anbud och projekt

• Skadat anseende

Ramverket för intern styrning förtydligar affärsenheternas beslutsfattande och ansvarsområden. Ökat fokus på

hanteringen av projektutformning, affärsvillkor och förändringar i projektspecikationer. Vidare satsas på utbildning

av medarbetarna för att skapa team med rätt kompetens för att fatta välgrundade beslut vid projektplanering,

upphandling, design och genomförande.

Operationella risker

Förluster i projekt/investeringar

Systematisk underskattning av kostnad, tidplan,

omfattning, mängder och/eller val av fel projekt

eller kunder, inklusive val av volym framför vinst

eller bara för att skapa sysselsättning för en

enhet.

• Sjunkande margnaler, neffektvtet, kostnadsöknngar och

resultatförsämrngar

• Resultatförsämrngar  projekt och nedskrvnngar

• Mnskad förmåga att leverera tll kunder och oförmåga att uppfylla

projektåtaganden

• Skadat anseende

• Böter, straffavgfter, åtal

Skanska har en etablerad process för att säkerställa att risker bedöms och analyseras innan några projekt godkänns.

Förbättrad projektrapportering och förbättrade granskningsrutiner med ytterligare riskhanteringsåtgärder, bland

annat kontinuerlig riskbedömning under hela projektet för att tidigare kunna lösa problem, göra förbättringar och

sänka projektkostnaderna. Utökad utbildning av medarbetare och en inkluderande arbetsmiljö för att bilda team

med mångsidig kompetens och fullt ut ta tillvara expertkunskaper, innovation och framgångsrika lösningar inom

hela företaget. Proaktiva åtgärder kopplade till kapitalrisk, krav på förhandsuthyrning och förhandsförsäljning

samt ökat fokus på hantering av ersättningsanspråk och rättstvister; faktorer som alla bidrar till ett förbättrat

projektgenomförande.

> Läs mer om Skanskas operationella riskhantering på sidan 66.

Risker i leverantörskedjan

Kontrakt med motparter som är (eller blir)

oförmögna att uppfylla nansiella förpliktelser

eller kontraktsenliga åtaganden. Störningar

i leverantörskedjan och brist på material och

arbetskraft som resulterar i nansiella och icke-

nansiella konsekvenser för projekt.

• Sjunkande margnaler eller nansella förluster tll följd av ökade

projektkostnader eller mnskad produktvtet

• Mljö- eller säkerhetsncdenter, eller brott mot mänsklga rättgheter

 leverantörskedjan

• Mnskad förmåga att leverera tll kund och oförmåga att uppfylla

projektåtaganden

• Skadat anseende om leverantörer och underentreprenörer

uppträder på ett sätt som är oförenlgt med Skanskas värderngar

• Böter, straffavgfter, åtal

Strategiska inköp och tidig involvering av viktiga underentreprenörer samt förhandskvalicering eller kvalicering

före en kontraktstilldelning minskar leverantörsrisken i projekt. Vår Uppförandekod för leverantörer är en del av alla

kontrakt som ingås med leverantörer och underentreprenörer. Vi genomför kontinuerligt riskbaserad bakgrundskon-

troll, uppföljning och granskning av alla kontraktsmotparter, inklusive daglig sanktionskontroll av alla leverantörer via

Dow Jones globala databas.

> Läs mer om Skanskas ansvarsfulla leverantörskedja på sidorna 89–90.

Energirisker

Högre energikostnader och försörjningsbrist. • Ökade drftskostnader

• Förändrade krav och förväntnngar hos kunderna

• Brst på nätkapactet som påverkar ny utvecklng

Energieffektivisering är ett viktigt fokusområde för Skanska där vi ständigt behöver förbättra både vår verksamhet

och våra produkter för att möta våra kunders förändrade efterfrågan och beteende. Energieffektiviseringen är även

central för Skanskas klimatplaner och klimatmål för koncernen och affärsenheterna. Våra framsteg på det här om-

rådet tydliggörs av minskningen av Skanskas operativa energiintensitet, läs mer på sidan 76, och den ökade energi-

effektiviteten hos våra produkter och byggda projekt, läs mer på sidan 78. Att leverera projekt som är attraktiva för

kunderna även ur ett energiperspektiv är nyckeln till Skanskas framgång. Vi förbättrar våra byggnaders design och

tar hänsyn till deras livslängd när vi beräknar energianvändningen i våra utvecklade projekt. Vi introducerar också

smarta energilösningar, smart design och digitala verktyg som ytterligare stöd till våra kunder. Vårt mångåriga

fokus på energieffektivitet samt energiproduktion och energilagring i våra byggnader fortsätter genom ytterligare

innovationer och partnerskap. Vår samlade erfarenhet och kompetens ger oss goda förutsättningar att dra nytta av

det ökade fokuset på energieffektivitet och smarta energilösningar.

> Läs mer om Skanskas arbete kopplat till klimat och energieffektivisering på sidorna 74–81.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

62 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Riskområde och beskrivning Potentiell påverkan Riskhanteringsåtgärder

Operationella risker

Hälso- och säkerhetsrisker

Arbetsskador, olyckor, dödsolyckor och ohälsa

som drabbar människor på våra arbetsplatser,

eller människor som påverkas av vår verksamhet.

• Dödsfall, allvarlga personskador och andra skador samt kronsk

ohälsa som förkortar lvslängden eller försämrar lvskvalteten

• Böter, straffavgfter, åtal

• Skadat anseende och förlorat förtroende

För att arbeta proaktivt och uppnå ständiga förbättringar granskas säkerhetsdata regelbundet av koncernledningen

och styrelsen. Alla affärsenheter måste vara certierade enligt ISO 45001. Samtliga incidenter följs upp och utreds.

Skanskas hållbarhetspolicy och arbetsmiljöstandard innehåller föreskrifter om hur medarbetare förväntas bete sig

på Skanskas arbetsplatser. De omfattar utbildning, incidenthantering, riskbedömning och instruktioner för korrekt

säkerhetshantering. Utbildningen för medarbetare i hälso- och säkerhetsrutiner har utvecklats ytterligare. Alla

affärsenheter har planer för våra största risker (lyft, lastning och lossning) och omfattas av en obligatorisk hälso- och

säkerhetsroadmap för ökat fokus och förbättrat säkerhetsresultat.

> Läs mer om Skanskas säkerhetsarbete på sidorna 87–88.

Miljörisker

Större miljöincidenter i verksamheten eller

leverantörskedjan, föroreningar eller annan

negativ påverkan på miljön.

• Skador på männskor och ekosystem

• Negatv mljöpåverkan

• Sjunkande margnaler, neffektvtet, kostnadsöknngar och

resultatförsämrngar

• Oförmåga att hålla projekttdplaner

• Skadat anseende och förlorade verksamhetstllstånd

• Böter, straffavgfter, åtal

Obligatorisk ISO 14001-certiering säkrar systematisk hantering av miljörisker och relaterade frågor, inklusive utred-

ning av incidenter. Experter på koncern- och affärsenhetsnivå säkerställer efterlevnad av vår hållbarhetspolicy och

relaterade standarder, som med god marginal täcker in gällande lagstiftning och syftar till att bibehålla nuvarande

ISO 14001-certiering. Vi samarbetar med våra leverantörer för att minimera risken för miljöbrott i leverantörskedjan

och utbildar våra medarbetare i miljöskyddsrutiner.

> Läs mer om Skanskas miljöarbete på sidan 91.

Resurseffektivitet

Ineffektiv energi-, material- och

vattenanvändning samt avfallshantering.

• Negatv mljöpåverkan

• Sjunkande margnaler, neffektvtet, kostnadsöknngar och

resultatförsämrngar

• Oförmåga att hålla projekttdplaner

• Skadat anseende och förlorade verksamhetstllstånd

• Böter, straffavgfter, åtal

Cirkularitet och resurseffektivitet är beroende av och kopplat till en effektiv verksamhet och minskad miljöpåverkan.

Merparten av utsläppen från våra projekt härrör från produktion av material som betong, stål och bitumen (scope 3).

Ett nära samarbete med leverantörer och kunder liksom förbättrade digitala verktyg blir allt viktigare för att främja

innovation, öka produktiviteten och minska utsläppen och avfallet, samt skapa nya affärsmöjligheter. Skanskas

hållbarhetspolicy och standarder, klimatmål och klimatplanen ACT driver utveckling, innovation och förbättringar

av cirkularitet och resurseffektivitet. Alla affärsenheter har denierat sina klimatplaner med nyckelåtgärder för att

minska utsläppen, och Skanska har sedan länge ett mål för minskat avfall. Resultat och utsläpp kopplade till avfall,

energi, bränsle och material följs upp kvartalsvis på affärsenhets- och koncernnivå.

> Läs mer om Skanskas arbete med cirkularitet och resurseffektivitet på sidorna 77 och 91.

IT-system och information

Brott mot cybersäkerheten. • Socal manpulerng

• Ransomware/skadlg kod

• Obehörg åtkomst

• Cyberbedräger

• Hacknng

• Tllgång tll IT-system (eller projektkrtska system)

• Datasekretess, tllgänglghet och ntegrtet

Standarden för informationsklassicering och säkerhetsstandarden syftar båda till att skydda oss från cyberrisker

och upprätta en gemensam lägstanivå för säkerheten i affärskritiska processer och/eller affärskritisk information,

som nns i ett IT-system. Förutom Microsoft Oce 365-plattformens regelbundna penetrationstester, e-postltrering

och säkerhetsfunktioner arbetar vi även med att övervaka, följa upp och undersöka alla incidenter regelbundet. Vi

tillhandahåller även relevant utbildning och uppdateringar i säkerhetsfrågor för alla användare. Vårt Security Opera-

tions Center övervakar cyberhot dygnet runt och kan vidta åtgärder för att motverka, åtgärda och isolera vid behov.

Vi säkerställer och kontrollerar att leverantörer som hanterar Skanska-information minskar sina risker för cyberbrott

enligt våra minimikrav. En ny gemensam organisation för IT-infrastruktur och informationssäkerhet lanserades den

1januari 2023 för att stärka vår informationssäkerhet och förmåga att leverera IT-tjänster effektivt i hela koncernen.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

63 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Riskområde och beskrivning Potentiell påverkan Riskhanteringsåtgärder

Finansiella risker

Makroekonomisk instabilitet

Ekonomisk avmattning, inklusive risk för ökad

ination och räntehöjningar, eller oväntade,

snabba makropolitiska händelser, inklusive

förändringar i lagar och förordningar.

• Fnansella och andra cke-nansella konsekvenser för projekt,

mnskad produktvtet på grund av ökad reglerng

• Mnsknng och/eller senareläggnng av nya projekt, såväl  offentlga

som prvata sektorn

• Mnskad konkurrens skulle kunna resultera  nya affärsmöjlgheter

för Skanska

• Fördel för företag med en stark nansell poston och/eller

långvarga relatoner

• Ökade möjlgheter tll markanskaffnng tll följd av mnskad

konkurrens eller pressade säljare

Vår mångsidiga och multinationella affärsportfölj – i fråga om kunder, marknadssektorer, projektstorlek,

kontraktstyper, affärsmodeller och strategiska partnerskap – ger oss betydande resiliens mot konsekvenserna av

makroekonomiska cykler och händelser. Dessutom förvaltar vi noggrant vår balansräkning och totala riskexponering,

inklusive riskkapital i utvecklingsverksamheterna. Vi bevakar, studerar och utvärderar kontinuerligt marknadstrender

för att kunna förutse förändringar i företagsklimatet, till exempel politiska beslut och ändrade regelverk inom

områden som är viktiga för vår verksamhet. På alla våra hemmamarknader spelar vi en aktiv roll i den offentliga

debatten och för en dialog med beslutsfattare på lokal och nationell nivå, men även med kunder, samarbetspartners

och andra intressenter, för att snabbare hitta lösningar som gynnar samhället på olika sätt, och för att driva fram en

mer ambitiös inställning till olika frågor, exempelvis inom klimat.

> Läs mer om makroekonomiska trenders betydelse för Skanskas verksamhet på sidorna 14–15.

Ökad konkurrens

Ökad konkurrens, bland annat från nya

lågprisaktörer, större marknadsnedgång eller

projektbrist.

• Underprssättnng, sjunkande margnaler

• Förlorade affärsmöjlgheter

Tidig kundinvolvering och fokus på kärnverksamheten i analyser av så kallade sweet spots i samtliga av Byggverk-

samhetens affärsenheter ger ökad möjlighet till konkurrensfördelar. Vår strategi för att förbättra resultat, minska

kostnader och risker samt att ha en stark balansräkning, gör det möjligt att anpassa verksamheten för att möta krav

och behov samt ta vara på möjligheter.

Ökad ination

Stora och snabba ökningar av byggkostnaderna

(material, råvaror, tillverkade varor, energi,

bränsle, arbetskraft osv.) som drivs av

omstörtande händelser som covid-19-pandemin

och kriget i Ukraina.

• Fnansella och cke-nansella konsekvenser för projekt, mnskad

produktvtet på grund av störnngar  leverantörskedjan, nklusve

sanktoner

• Mnsknng och/eller senareläggnng av nya projekt, såväl  offentlga

som prvata sektorn

• Sjunkande margnaler, neffektvtet, kostnadsöknngar och

resultatförsämrngar

• Selektv anbudsgvnng

Störningar i leverantörskedjan som orsakats eller förvärrats av coronapandemin, krig, politisk instabilitet och

logistiska askhalsar samt stigande energipriser sätter press på byggkostnaderna. Skanska har god beredskap för

att hantera dessa inationsrisker genom att agera mycket selektivt när det gäller de projekt vi tar oss an – lönsamhet

går före volym – och genom vårt fortsatta fokus på kommersiell förvaltning under hela projektets livscykel. Vår

sedan länge etablerade gransknings- och godkännandeprocess och tillhörande styrdokument, i kombination med

nivåerna för godkännande, fastställer styrningen av anbudsgivning, riskbedömning och prisuppskattning. Som svar

på nuvarande risker har vi ett ökat fokus på att säkra avtalsskydd mot ination, säkra priser från leverantörer före

anbudsgivning samt säkerställa tillräcklig beredskap gällande anbudspriserna. Vi övervakar även leverantörernas

nansiella stabilitet och resultat under projektets genomförande.

Finansiella risker

Utöver verksamhetsriskerna exponeras Skanska

även för olika nansiella risker såsom kreditrisk,

likviditetsrisk och marknadsrisk.

• Brstande tllgång tll nansmarknaden och svårgheter att erhålla

nanserng med gynnsamma vllkor

• Brott mot nansella avtal

• Mnskat postvt kassaöde, mnsknng av negatvt sysselsatt kaptal

• Försämrat kredtbetyg eller bankkonkurs

I Skanskas nanspolicy slår styrelsen fast riktlinjer, mål och begränsningar för hanteringen av bolagets nanser och

nansiella risker. Vår gräns för justerad nettoskuld på maximalt tio miljarder kronor, samt gränser för kapitalrisker och

sysselsatt kapital i utvecklingsverksamheterna, hjälper oss att bibehålla en stark nansiell ställning. Vi säkerställer

att koncernen är välnansierad och bevakar likviditet och nansiella tillgångar och skulder genom en aktiv hantering

av nansieringen.

> Läs mer om Skanskas nansiella risker i not 6, Finansiella instrument och nansiell riskhantering,

på sidorna 133–141.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

64 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Riskområde och beskrivning Potentiell påverkan Riskhanteringsåtgärder

Regulatoriska risker

Etiska överträdelser, korruption och mutor

Brott mot besticknings- och korruptionslagar

(exempelvis UK Bribery Act, US Foreign Corrupt

Practices Act, penningtvätt, vinning av brott),

brott mot EU:s konkurrenslagstiftning, USA:s

antitrustlagar eller annan lagstiftning om

offentlig upphandling.

• Skadat anseende och förlorat förtroende som ansvarsfullt företag

• Dskvalcerng från offentlga upphandlngar

• Böter, straffavgfter och cvlrättslga eller straffrättslga processer

• Mnskad förmåga att leverera tll kund och oförmåga att uppfylla

projektåtaganden

Skanskas Uppförandekod, antikorruptionspolicy, Uppförandekod för leverantörer och Skanskas värderingar ger

tydliga riktlinjer för medarbetarna avseende lämpligt och etiskt uppförande. Regelbunden utbildning i Uppförande-

koden är obligatorisk för medarbetare. Riktade utbildningar i antikorruption och konkurrensrätt genomförs också,

med särskilt fokus på medarbetare i mer ”utsatta” roller. Etiska och transaktionella risker identieras som en del av

godkännandeprocessen i projekten och det görs en bakgrundskontroll av potentiellt viktiga partners. Skanskas Code

of Conduct Hotline är ett externt hanterat verktyg som ger möjlighet att anonymt rapportera brott eller misstänkta

brott mot Skanskas Uppförandekod. Högriskärenden rapporteras vidare till koncernledningen och styrelsen.

Bekräftade brott mot Uppförandekoden kan leda till disciplinära åtgärder.

> Läs mer om Skanskas fokus på etik, inklusive antikorruption, mutor och mänskliga rättigheter, på sidorna 89–90.

Brott mot mänskliga rättigheter

Människorättskränkningar såsom orättvisa

arbetsvillkor, människohandel, barnarbete

och miljööverträdelser, på Skanskas egna

arbetsplatser och hos underentreprenörer och

leverantörer i vår värdekedja.

• Skador som åsamkas männskor och mljö

• Skadat anseende och förlorat förtroende som ansvarsfullt företag

• Böter, straffavgfter och cvlrättslga eller straffrättslga processer

Skanska stöder erkända globala mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor för dem som arbetar i Skanskas

projekt, på Skanskas arbetsplatser samt i leverantörsledet. Skanska har nolltolerans mot alla former av människo-

handel, barnarbete och tvångsarbete och är uppmärksamma på eventuella tecken på missförhållanden. Vi måste

kunna försäkra oss om att inget av detta drabbar någon som arbetar på våra arbetsplatser. Mänskliga rättigheter

är integrerade i Skanskas Uppförandekod och Uppförandekoden för leverantörer. Rapporterade avvikelser kan få

konsekvenser, exempelvis uppsägning av avtal.

> Läs mer om Skanskas arbete för en ansvarsfull leverantörskedja på sidorna 89–90.

Politiska risker

Föreskrifter, beslut eller bedömningar utfärdade

av statliga, regionala eller lokala myndigheter

eller motsvarande.

• Negatv nverkan på projekt eller affärsenheter För att säkerställa efterlevnad av krav i lagar och författningar, och uppfylla den höga standard som vi eftersträvar i

vår verksamhet, har vi dessutom infört interna ramverk för styrning av koncernen, samt processer för att övervaka alla

affärsenheters och koncernstabers efterlevnad av de externa och interna regelverken. Etik- och hållbarhetsåtgärder

är en integrerad del av verksamheten och tas regelbundet upp i styrelsens diskussioner.

> Läs mer om Skanskas styrning i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 39–49.

Brott mot sanktioner

Brott mot gällande exportkontrollbestämmelser

och sanktioner.

• Negatv nverkan på projekt eller affärsenheter

• Skadat anseende och förlorat förtroende som ansvarsfullt företag

• Böter, straffavgfter och cvlrättslga eller straffrättslga processer

Skanskas Uppförandekod, sanktionsförfarande, Uppförandekod för leverantörer och Skanskas värderingar ger

tydliga riktlinjer för medarbetarna avseende lämpligt uppförande. Att identiera etiska och transaktionella risker är

en del av godkännandeprocessen i projekten. För vissa kategorier av leverantörer, eller där det anses nödvändigt,

är sanktionskontroller en del av due diligence-processen. Skanska genomför automatiska sanktionskontroller av

alla aktiva leverantörer en gång per dygn mot en global databas. Ett dedikerat team utvärderar de varningar som

identierats i kontrollprocessen. Riktade sanktionsutbildningar har genomförts, med särskilt fokus på medarbetare i

mer ”utsatta” roller. Skanskas Code of Conduct Hotline är ett externt hanterat verktyg som ger möjlighet att anonymt

rapportera brott eller misstänkta brott mot Skanskas Uppförandekod.

> Läs mer om Skanskas fokus på etik, inklusive antikorruption, mutor och sanktioner, på sidorna 89–90.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

65 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Skanskas anbudsprocess: Byggverksamhet

Aktivitet

Preliminär utvärdering av ett projekt med fokus

på Skanskas hemmamarknader, expertis, kunder,

kontrakt och partners.

Anbudsförslag med fokus på de viktigaste

riskerna och möjligheterna.

Slutgiltigt anbud. Utförande enligt kontraktet med fortlöpande

fokus på övervakning av risker och möjligheter.

Ansvarig

Affärsenhet Affärsenhet Affärsenhet

Beslut

Gå vidare eller avstå? Lämna in anbud eller avstå? Avtalsförhandlingar

Ansvarig

Affärsenheten

Koncernledningen

Affärsenheten

Koncernledningen

Styrelsen

Affärsenhet Affärsenheten

Koncernledningen

Styrelsen

Skanskas godkännandeprocess vid projektinvesteringar: Kommersiell fastighetsutveckling och Bostadsutveckling

Aktivitet

Markinvestering med fokus på läge, detaljplaner-

ing, partners, miljöaspekter och avkastning.

Lansering av projekt, med beaktande av

prisnivå och förhandsförsäljning (endast

Bostadsutveckling).

Projektstart med fokus på de huvudsakliga

riskerna och möjligheterna på marknaden.

Försäljning av projekt med fokus på uthyrnings-

grad och betalningsvillkor (endast Kommersiell

fastighetsutveckling).

Ansvarig

Affärsenhet Affärsenhet Affärsenhet Affärsenhet

Beslut

Gå vidare eller avstå? Gå vidare, avvakta, omarbeta eller sälja? Gå vidare, avvakta, omarbeta eller sälja? Gå vidare eller avvakta?

Ansvarig

Affärsenheten

Koncernledningen

Styrelsen

Affärsenheten

Koncernledningen

Styrelsen

Affärsenheten

Koncernledningen

Styrelsen

Affärsenheten

Koncernledningen

Styrelsen

Skanskas godkännandeprocess vid projektinvesteringar: Förvaltningsfastigheter

Aktivitet

Fastighetsinvesteringar med fokus på läge,

produkt, hyresgäster, rörelseresultat och

potentiell framtida värdeökning

Investeringar i ägda fastigheter med fokus på

driftnetto och värdeökning

Försäljning av en fastighet med fokus på

potentiell värdeökning och avkastning

Ansvarig

Affärsenhet Affärsenhet Affärsenhet

Beslut

Gå vidare eller avstå Gå vidare eller avstå Gå vidare eller avvakta

Ansvarig

Affärsenheten

Koncernledningen

Styrelsen

Affärsenheten

Koncernledningen

Styrelsen

Affärsenheten

Koncernledningen

Styrelsen

Operatonell rskhanterng

För aktvteterna nom Byggverksamhet och

Projektutvecklng är det avgörande att rsker

och möjlgheter hanteras på rätt sätt. Dessa

hanteras ofta från projekt tll projekt. Enlgt

Skanskas gransknngs- och godkännande-

process, Skanskas anbudsprocess

och Skanskas godkännandeprocess vd

projektnvesterngar, samt arbetsordnngens

olka nvåer för godkännande, ska ordnngs-

följden för gransknng och godkännande

av anbud och förslag överstgande vssa

tröskelnvåer vara affärsenheten, Skanska

Tender Board på koncernnvå och styrelsens

projektkommtté.

Pågående projekt

Ansvaret för att hantera rsk  projekten är

tydlgt delegerat tll affärsenhetscheferna.

Koncernens översyn av pågående projekt

hanteras genom koncernnstruktonen för

projektrapporterng och gransknng samt

genom den kvartalsvsa rapporterngs-/

gransknngsprocessen. Hanterngen av

kommersella rsker  projekt regleras tll vss

del genom kravhanterngspolcyn.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

66 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Nclas berättar att hela processen sker  nära

dalog med affärsenheterna, som ansvarar för

att varje projekt överensstämmer med strategn

samt att det är genomförbart och lönsamt.

För att stärka dalogen med affärsenheterna

ansluter kollegor från affärsenheterna tll

rskteamet under två veckor  taget, som en del

av en långsktg process.

Enlgt Nclas är relatonen mellan affärsenhe-

terna och rskteamet en stor styrka. ”V ställer

många frågor, men målet är att vara tll hjälp.

Som företag måste v följa våra rutner, v

måste kommentera och frågasätta, men det

är en del av en öppen dalog krng rsker och

möjlgheter.”

Rskteamet och tllhörande processer gör

det möjlgt för Skanska att hålla koll – och

snabbt reagera – på vktga affärsaspekter

som hårdare sanktoner eller prsöknngar på

materal.

Nclas Lemne leder Skanska Rsk Team (SRT),

på huvudkontoret  Stockholm, som granskar 

genomsntt 25 projekt  månaden.

Teamet bedömer projekt som kommer att

lämnas n för beslut tll antngen koncern-

lednngens Skanska Tender Board (STB)

eller tll Skanska-styrelsens projektkommtté,

beroende på storlek, rsk och komplextet.

”Idén tll anbudet börjar hos affärsenheten”,

säger Nclas. ”Affärsenheten gör den första

bedömnngen och sedan granskar v nom

SRT projektet.” Läs mer om det på sdan 66.

Områden för gransknng nkluderar ekonom,

teknk, projektteam, arbetsmljö, klmat och

etk. Teamet har befogenhet att följa upp alla

ämnen som anses relevanta.

Resurser och kompetens är vktga övervä-

ganden vd projektutvärderngen. ”Har v rätt

personer med rätt erfarenhet och kompetens 

projektet?”, frågar Nclas. ”Kan v få de resurser

v behöver när och där de behövs?”

Nclas säger att kostnadsöknngar och na-

ton har vart  fokus den senaste tden, lksom

tllgången på materal.

”Vssa prser har fördubblats, medan leverans-

tderna för vssa materal har fyr- eller fem-

dubblats. Försenngar kan få en domnoeffekt

på hela projektet. I vår bedömnng ngår att

htta sätt att motverka eventuella problem.”

”När v granskar den kommersella modellen

ser v bland att v har haft ett lknande projekt

på en annan marknad och kan utnyttja

synerger.”

”V undersöker även hållbarhetsrelaterade

rsker kopplade tll aspekter som klmat, etk

och arbetsmljö, vlket gör att v kan motverka

potentella problem tdgt.”

Riskanalys en viktig

del av verksamheten

Risk är en naturlig del av att göra affärer. En etablerad

process inom Skanska säkerställer att riskerna bedöms

och analyseras innan ett projekt får grönt ljus.

I FOKUS

Nclas Lemne leder Skanska

Rsk Team (SRT), förlagt tll

huvudkontoret  Stockholm.

67 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Hållbarhets-

redovisning

68 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Brattørkaia Trondheim, Norway

Händelser inom hållbarhet 2022

25%

Kvnnor på ledande befattnngar,

de fyra mest senora nvåerna under

VD och Koncernchef.

100%

Andel av sålda kommersella kontors-

fastgheter 2022 som är certerade enlgt

LEED Platnum eller Gold, BREEAM Excellent

eller WELL.

96%

Utbldade  Uppförandekoden

under första anställnngsmånaden.

BBB

MSCI-ranknng.

11%

Andel av de totala ntäkter från

renoverng av bentlga byggnader.

-55%

Mnsknng av koldoxdutsläpp från

vår egen verksamhet (scope 1 och 2)

sedan 2015.

Skanska representerat  hållbarhetsndex

Skanska är noterat  hållbarhetsndexen OMX Stockholm 30 ESG Responsble Index

och FTSE4Good.

7921

Högre chefers arbetsplatsbesök

med fokus på säkerhet.

A-

CDP Clmate-ranknng.

Hållbarhetsutmärkelse

Klmatmål  långsktgt nctamentsprogram

För att ytterlgare ntegrera mnskade koldoxdutsläpp  verksamheten, beslutade

Skanskas årsstämma 2022 att nkludera ett mål för mnskade koldoxdutsläpp 

Skanskas aktesparprogram (Seop) med start 2023. För de 400 högsta ledarna

kommer upp tll 15 procent av prestatonsakterna  Seop- programmet att kopplas

tll hur väl det årlga klmatmålet om en 7-procentg mnsknng av koldoxdutsläppen

uppnås på koncernnvå.

Vårt klmatmål är godkänt som ett Scence

Based Target nrktat på 1,5°C.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

69 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Våra hållbarhetsområden

Att agera ansvarsfullt, nfrån och ut, nnebär

att ha ett starkt och engagerat hälso- och

säkerhetsarbete som skyddar lv och

männskors välbennande. Det nnebär att

agera rättvst och etskt, med ntegrtet  vårt

beslutsfattande och vara en betrodd affärs-

partner med avseende på leverantörskedjan.

Det betyder att arbeta med omsorg om

lokala mljöer och samhällen. Det nnebär att

utnyttja vår fulla potental genom att tllvarata

mångfald och skapa nkluderande mljöer.

Genom att skapa transformatva klmatlös-

nngar drver v vår verksamhet framåt och

hjälper våra kunder att uppfylla sna hållbar-

hetsmål. Lösnngarna måste vara crkulära,

smarta och med låga koldoxdutsläpp.

För att uppnå detta krävs kunskap, nskt och

lärande. V samarbetar för att dela kunskap

samt för att utveckla nya netto noll-lösnngar

för den byggda mljön. Vårt mål är att övergå

tll byggnaton med låga kol doxdutsläpp 

alla våra projekt och nå netto noll-koldoxd-

utsläpp senast 2045. Framöver måste dessa

lösnngar skalas upp för att uppnå den

transformaton av branschen som leder tll

netto noll-samhällen.

Vår vson att erbjuda hälsosamma, nklude-

rande och reslenta platser omfattar samar-

bete med lokalsamhället för att skapa socalt

värde och desgna för långsktga behov. V

föreställer oss en värld där hållbarhet helt

enkelt är nbyggd  tllvaron, och en framtd

fylld av mer hälsosamma, klmatsmarta och

klmatanpassade samhällen. Platser som

utformas gemensamt, för alla.

När kraven från lagstftnngen och samhället

ökar måste v uppfylla förväntnngarna på ett

ansvarsfullt sätt och erbjuda total transparens

genom korrekt, relevant och högkvaltatv

hållbarhetsrapporterng som omfattar mljö,

socalt ansvar och styrnng (ESG).

Transformativa klimatlösningar

för den byggda miljön

Hälsa och säkerhet

Rättvist och etiskt

Miljö

Mångfald

Ansvarsfullt agerande för människor

och planeten

Ansvar

Hälsosamma, resilienta platser för alla

Resiliens

Klimat

Hälsosamma och klmatanpassade

urbana mljöer

Långsktga samhällsbehov

Partnersamarbeten

Inskter för handlng

Netto noll-nnovatoner

Byggnaton med låga koldoxdutsläpp

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

70 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Fokus på de mest väsentliga ämnena

Vår bransch påverkar samhället och naturen.

För att säkerställa att v fokuserar våra hållbar-

hetssatsnngar där de gör mest nytta genom-

för v regelbundet väsentlghetsanalyser och

har en löpande dalog med ntressenter  hela

vår värdekedja.

De mest väsentlga ämnena har denterats

med hjälp av externa och nterna experter

samt vår koncernlednng. Analysen har följt de

nya processerna enlgt GRI-standards 2021,

med ett ökat fokus på påverkan genom att

undersöka hur allvarlg påverkan är med hän-

syn tll skala, omfattnng och åtgärdbarhet. De

ämnen som denterats är mycket snarlka

resultaten från vår väsentlghetsanalys för

2020. De lstade ämnena rangordnas nte,

eftersom samtlga är vktga att bevaka och

kan bdra tll förbättrngar. De har grupperats

 enlghet med våra hållbarhetsområden.

Analysen nkluderar även potentalen för

postv påverkan. Genom att utveckla nya

lösnngar och utbyta kunskap om desgn

och byggnaton kan Skanska bdra tll nya

lösnngar för mnskade utsläpp samt ökat

välbennande.

Skanskas rskbedömnng, sdorna 60–66,

och redovsnng enlgt Task Force on

Clmate-related Fnancal Dsclosures (TCFD),

sdorna 102–103, analyserar hållbarhets-

relaterade rsker för organsatonen. Detta

kompletterar analysen av påverkan för en

fullständg bld av vår organsatons dubbla

väsentlghet.

Ansvar

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Antikorruption och etiska affärer

Mänskliga rättigheter i leverantörskedjan

Avfall

Vatten

Biologisk mångfald och ekosystem

Mångfald, jämställdhet och inkludering

Klimat

Klimatförändringar: koldioxidutsläpp

Energi

Cirkularitet, inklusive material och resurser

Resiliens

Folkhälsa och säkerhet

Brattørkaia Trondheim Norge

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

71 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Våra globala åtaganden

Samarbeten nom hållbarhet

Allans för klmatet

För att bdra ännu mer tll klmatom-

ställnngen med hjälp av nnovaton och

nyskapande anslöt sg Skanskas VD och

koncernchef Anders Danelsson år 2022

tll CEO Allance for Europe’s Recovery,

Reform and Reslence. Medlemskapet

gör det möjlgt för oss att dela bransch-

kunskap och ytterlgare drva på hållbar-

hetsarbetet. CEO Allance for Europe är

ett sektorsövergrpande samarbete med

representanter från 13 ledande europeska

företag.

5.1 Avskaffa dskrmnerng av kvnnor och ckor

5.5 Tllförsäkra fullt deltagande för kvnnor 

ledarskap och beslutsfattande

12.2 Hållbar förvaltnng och användnng

av naturresurser

12.4 Ansvarsfull hanterng av kemkaler

och avfall

12.5 Mnska mängden avfall markant

8.4 Förbättra resurseffektvteten  konsumton

och produkton

8.7 Utrota tvångsarbete, männskohandel

och barnarbete

8.8 Skydda arbetstagares rättgheter och

främja trygg och säker arbetsmljö för alla

13.1 Stärk motståndskraften mot och

anpassnngsförmågan tll klmatrelaterade

katastrofer

9.1 Skapa hållbara, motståndskraftga

och nkluderande nfrastrukturer

9.4 Uppgradera all ndustr och nfra-

struktur för ökad hållbarhet

16.5 Mnska korrupton och mutor

11.1 Säkra bostäder tll överkomlg kostnad

11.2 Tllgänglggör och hållbara transport-

system för alla

11.3 Inkluderande och hållbar urbanserng

11.6 Mnska städers mljöpåverkan

11.7 Skapa säkra och nkluderande

grönområden för alla

V anslöt tll FN:s Global Compact år 2001 och

stödjer fortsatt ramverkets to prncper om

mänsklga rättgheter, arbetsvllkor, mljö och

antkorrupton. Denna hållbarhetsredovsnng

lgger tll grund för vår Communcaton on

Progress (COP) för 2022.

Skanska stödjer aktvt FN:s globala mål för

hållbar utvecklng. V har lstat delmål för sju

relevanta globala mål som vår verksamhet

bdrar tll. Mål 11: Hållbara städer och

samhällen, har v störst möjlghet att påverka.

Vårt resultat relaterat tll de globala målen

refereras  GRI- och SASB-ndexen på sdorna

216–219.

V står bakom alla männskors rättgheter

beskrvna  FN:s allmänna deklaraton om de

mänsklga rättgheterna och de konventoner

som antagts av Internatonella arbets-

organsatonen, ILO. Skanska följer också

Transparency Internatonals rktlnjer och

tllämpar försktghetsprncpen. V utvecklar

våra due dlgence-processer  leverantörs-

kedjan  lnje med OECD:s rktlnjer för

ansvarsfullt företagande.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

72 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

”Det unka med Powerhouse är att det nte

bara fokuserar på slutresultatet – det är ett

sätt att arbeta”, förklarar han. ”Det är nte

bara ett varumärke. Det är ett sätt att nå

klmatmålen. Genom att använda och skala

upp Powerhouse över gränserna, och nom

hela Skanska, kan v samverka, lära av olka

marknader och bl bättre. Jag ser detta som

ytterlgare ett exempel på hur nnovaton

stärker både vårt erbjudande och vårt rykte

på marknaden.”

Tonje Frydenlund från Snøhetta, arktekt-

kontoret bakom Powerhouse, förklarar hur

samarbetet började:

”Partnerskapet nleddes med att v httade

varandra 2010: Snøhetta, Skanska, mljö-

organsatonen ZERO, fastghetsbolaget Entra

och konsultbolaget Asplan Vak. V frågade

oss: hur kan v skapa ett plusenerghus? Det

var startpunkten, och det är därför v kallar oss

Powerhouse.”

Samarbetet utvecklades under de följande tolv

åren och genererade kunskap som fort sätter

att nsprera tll nnovaton och utvecklng.

Det första projektet bestod  att renovera och

öka energeffektvteten  Powerhouse Kjørbo,

kontorslokaler byggda på 80-talet  Sandvka

utanför Oslo. Det blev de första energpostva

byggnaderna  Norge, och förmodlgen de

första renoverade energpostva husen 

världen. Powerhouse-samarbetet har fortsatt

att förna metoder för energpostva hus och

skalat upp konceptet tll Drøbak Montessori-

skola och kontorsbyggnaderna Telemark och

Brattørkaia.

Hur kan man beskrva ett Powerhouse? Rune

Stene, ansvarg för Powerhouse-samarbetet

på Skanska, förklarar:

”Ett Powerhouse desgnas och byggs för

att mnmera koldoxdutsläpp under hela

lvscykeln. Det måste också producera mer

förnybar energ än det förbrukar vd drft. På

så sätt blr hyresgästerna en del av netto

noll-omställnngen.”

I Kjørbo mnmerades energn för värme och

kyla genom att sammankoppla byggnadernas

energanläggnng med bergvärmebrunnar

och en värmepump som står för baslasten.

Dessutom får byggnaderna energ från en

av Norges största byggnadsntegrerade

solcellsanläggnngar. Efter renoverngen

mnskade energbehovet med över 86 procent

och hyresgästerna rapporterar dag ett bättre

nomhusklmat och behaglgare temperaturer.

Henrk Ahnström, Innovatonsdrektör nom

Kommersell Utvecklng Norden på Skanska,

säger att Powerhouse skapar värde för

ntressenterna och samhället genom att vsa

ett nytt sätt att arbeta.

Samarbete

för innovation

Powerhouse är ett samarbete mellan olika företag, inklusive

Skanska, med fokus på ett innovativt koncept: byggnader

som producerar mer energi än de förbrukar.

I FOKUS: Powerhouse, Norge

Projekt År

Operativ

energianvändning

inkl. hyresgästers

utrustning

Produktion av

förnyb ar energi (PV)

Överskott av

förnybar energi

Kjørbo kontorsbyggnader 2014 35 kWh/m

43 kWh/m

~ 8 kWh/m

/år

Drøbak Montessoriskola 2018 30 kWh/m

32 kWh/m

~ 2 kWh/m

/år

Brattørkaia kontorsbyggnad 2019 28 kWh/m

35 kWh/m

~ 7 kWh/m

/år

Telemark kontorsbyggnad 2020 29 kWh/m

32 kWh/m

~ 3 kWh/m

/år

Powerhouse

Dröbak Montessoriskola

Norge

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

73 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Klimat

Transformativa klimatlösningar

för den byggda miljön

Genom att skapa transformatva klmatlösnngar drver

v vår verksamhet framåt och hjälper våra kunder att

uppfylla sna hållbarhetsmål. Lösnngarna måste vara

crkulära, smarta och hållbara med låga koldoxd-

utsläpp. För att uppnå detta krävs kunskap, nskt och

ständgt lärande. V samarbetar för att dela kunskap

samt för att utveckla nya netto noll-lösnngar för den

byggda mljön. Vårt mål är att övergå tll byggnaton

med låga koldoxdutsläpp  alla våra projekt och nå

netto noll-koldoxdutsläpp senast 2045. Framöver

måste dessa lösnngar skalas upp för att uppnå den

transformaton av branschen som leder tll netto

noll-samhällen.

Täby Park Stockholm Sverge

74 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Materialproduktion 49%

Byggverksamhet 10%

Användning 41%

V utbyter kunskap och deltar  branschöver-

skrdande samarbeten för att utveckla lös-

nngar för mnskad mljöpåverkan  den byggda

mljön. Genom att uppmuntra hållbara offent-

lga upphandlngar, nansella modeller, trans-

parens krng utsläpp samt dgtala verktyg

främjar v åtgärder för mnskat klmat avtryck.

Halvera koldoxdutsläppen på to år

Den byggda mljön står för crka 40procent

av de globala energrelaterade koldoxdut-

släppen, och drften av byggnader står för

30procent av den globala slutlga energ-

förbruknngen, enlgt Internatonal Energy

Agency(IEA).

V ser redan konsekvenserna av klmatföränd-

rngarna runt om  världen, även på Skanskas

marknader. Som utvecklngs- och byggföretag

ansvarar v för att mnska utsläppen från

vår verksamhet. V har också möjlghet att

utveckla mer resurseffektva och koldoxd-

snåla lösnngar för våra kunder samt nyttja

vår experts och kärnverksamhet för att skapa

reslens  samhället.

Klmatmål

Skanskas egna utsläpp

Mål 2030 Utfall 2022

-70% -55%

Mnsknng av våra koldoxdutsläpp från egen verksamhet

(scope 1 och 2) jämfört med 2015.

Utsläpp  Skanskas värdekedja

Mål 2030

Utfall 2022

-50% -13%

Mnsknng av koldoxdutsläppen från vår värdekedja

(scope 3) jämfört med 2020.

1) Se denton på sdan 95.

Koldoxdutsläpp 2022 – scope 1, 2 och 3

Utveckla och nyttja kunskap för klimatåtgärder

Vårt klmatmål är godkänt som

ett Scence Based Target nrktat

på 1,5°C.

Våra mest använda materal är betong,

cement, btumen, asfalt och stål, och dessa

genererar en stor del av koldoxdutsläppen

från byggmateral. Dessutom har en byggnads

desgn stor nverkan på ett projekts energ-

användnng under den förväntade lvscykeln.

Eftersom v beräknar den energ som förbrukas

under 50 år för varje sålt projekt kan det årlga

totalvärdet varera beroende på antalet sålda

projekt under ett år.

V kan ha störst nytande över utsläpp från

värdekedjan  våra egna utvecklngsprojekt

– från verksamhetsgrenarna Kommersell

fastghetsutvecklng och Bostads utvecklng,

som båda är drvande för mnsknngen av vårt

koldoxdavtryck.

2019 fastställde v ett klmatmål för koncernen

om att uppnå netto noll-utsläpp år 2045,

både  vår egen verksamhet (scope 1 och 2)

och  hela värdekedjan (scope 3).

För våra egna utsläpp är delmålet 70 procent

år 2030, räknat från basåret 2015. Delmålet

för utvecklngsprojekt är att halvera utsläppen

 värdekedjan tll år 2030 (basår 2020). Målen

följer Parsavtalet och delmålen godkändes år

2021 som Scence Based Targets nrktade på

1,5 °C.

Påverkan  värdekedjan

Merparten av Skanskas koldoxdutsläpp,

crka 90 procent, härstammar från värdeked-

jan, scope 3. Koldoxdutsläppen härstammar

från materalanskaffnng, byggverksamheten

och drftsfasen för våra byggnader och vår

nfrastruktur.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

75 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Att mäta det som har betydelse

Skanska har mätt och redovsat växthusgas-

utsläpp sedan 2008. V använder 2015 som

basår för våra egna utsläpp (scope 1 och 2).

De senaste åren har v utökat och utvecklat

kvalteten på våra data för värdekedjan, och

2020 är basåret för utsläpp  värdekedjan

(scope3). Under 2022 nförde v ett nytt sys-

tem för håll barhetsrapporterng som möjlg-

gör en mer detaljerad nsamlng av data.

Resultatet följs upp kvartalsvs av koncern-

lednngen och styrelsen.

Fördelnngen av utsläpp mellan scope 1,

2 och 3 vsas  dagrammen tll höger, där

värdekedjan står för merparten av våra kol-

doxdutsläpp. Utsläppen från användnngen

av drvmedel står för crka 90 procent av våra

egna utsläpp och utsläppen från värme, kyla

och el för 10 procent. Desel, som dag utgör

crka hälften av våra egna bränsleutsläpp,

används främst för byggmaskner och elverk.

Nyckelfaktorer för att mnska bränsleut-

släppen är en övergång tll bodrvmedel,

tllämpnng av effektva transportlösnngar

samt ökad elektrerng och automatserng.

87 procent av den el v förbrukar härstammar

från förnybara källor, och denna andel har

ökat från 40 procent 2020.

Genom våra åtgärder har v mnskat

koldoxdutsläppen  vår egen verksamhet

med 55procent jämfört med basåret 2015.

Skanskas koldoxdntenstet för scope 1 och

scope 2 fortsätter att sjunka och är nu 1,13

jämfört med 2,60 2015.

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

20222021202020192018201720162015

Ton COe

Mkr intäkter

Koldoxdutsläpp  Skanskas egen verksamhet

Koldoxdutsläpp  Skanskas värdekedja (scope 3)

Scope 1

Scope 2

Koldoxdntenstet (ton COe/ Mkr ntäkter)

Materal

Avfall och annat

Användnng av sålda produkter

Skanska redovsar koldoxdutsläpp enlgt GHG Protocol-kategorerna.

Scope 1 Bränslerelaterade utsläpp

Scope 2 El, värme, kyla

Scope 3 Följande kategorer redovsas:

• 1 Inköpta varor och tjänster

• 3 Bränsle- och energrelaterad verksamhet

• 5 Avfall som genererats  verksamheten

• 6 Tjänsteresor

• 11 Användnng av sålda produkter

200

400

600

800

1,000

1,200

202220212020

Tonnes COe

200

400

600

800

1 000

1 200

202220212020

Ton COe

Scope 3-kategorer

Inköpta varor och tjänster, 51%

Användnng av

sålda produkter, 46%

Bränsle- och energ relaterade

åtgärder, 2%

Tjänsteresor, 1%

Avfall som genererats

 verksamheten, 0,2%

Läs mer på sidan 75.

Scope för koldoxdutsläpp

Scope 1, 9%

Scope 2, 1%

Scope 3, 90%

Läs mer på sidan 75.

Scope-fördelnng

Fördelnng mellan scope 3-kategorer

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

76 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Cirkularitet

Förnybar energi

Plusenergi-

byggnader

Material med låga

koldioxidutsläpp

Digitalisering Elektriering

Innovativ

design

Klmatplan för netto noll 2045

Att mnska vår mljöpåverkan är både ett

ansvar och en affärsmöjlghet. På Skanska har

v tagt fram ACT för klmatet, en klmatplan för

att styra våra satsnngar mot ett mer hållbart

samhälle. Planen styr också vår väg mot netto

noll år 2045. Klmatplanen mplementeras

per marknad och uppdateras årlgen av varje

affärsenhet.

ACT för klmatet

Skanskas klmatplan för netto noll 2045

Medvetenhet

• Kompetens

• Opnonsbldnng, kommunkaton och

market-makng

• Ledarskap och kultur

• Beslutsfattande och nansella

modeller

• Mål och mätetal

Kundframgång

• Smart desgn och dgtala verktyg

• Erbjudanden med låga koldoxdutsläpp

• Effektvtet och utsläpp under hela

lvscykeln

• Smarta energlösnngar

• Innovatoner nom hållbarhet

• Certerngar

Transformaton

• Resurseffektvtet

• Materal med låga koldoxdutsläpp

• Crkulartet

• Förnybar energ

• Eldrvna fordon och maskner

• Transporteffektvtet

• Strategska partnerskap

ACT utgörs av tre byggstenar som kopplar

samman åtgärder och resultat på alla

affärsnvåer:

• Medvetenhet om hållbart byggande och

utvecklng

• Kundframgångar genom lösnngar

med låga utsläpp

• Transformaton tll klmatsmartare

verksamhet

Åtgärder för att mnska koldoxdutsläppen

Uppdaterngen 2022 fokuserar på analys

av utsläppsdata, marknadsspecka planer

och mål för att mnska utsläppen. De största

utsläppen har denterats på olka marknader,

lksom åtgärder för att mnska utsläppen. V

kan mnska energutsläppen både  vår egen

verksamhet och  våra byggda projekt genom

att göra byggnaderna mer energeffektva

samt säkerställa att den energ som används

är förnybar.

Materal som betong, stål och btumen nne-

bär också stora utsläpp, och v arbetar med

nnovaton, crkulartet och materaloptmerng

för att mnska utsläppen. Våra affärsenheter

fastställer också mål för förnybara bränslen,

både på byggarbetsplatser och  företags-

fordon.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

77 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Utbyte av kunskap och nskter

V vet av erfarenhet att samarbete är avgörande

för att utveckla och mplementera hållbara

lösnngar som hjälper oss att fortsätta mnska

våra koldoxdutsläpp. Samtdgt utbyter v

kunskap och ökar vårt nytande för att ta oss,

våra kunder och våra partners mot en netto

noll-framtd.

För att nå målen  Parsavtalet måste utsläppen

från den byggda mljön halveras tll år 2030.

För att klara det behöver mängden nbäddad

koldoxd, alltså utsläpp kopplade tll materal

och byggprocesser under en byggnads hela

lvscykel, mnska med mnst 40procent

enlgt FN:s klmatkonventons Clmate acton

pathway for human settlements.

Skanska är sedan länge medlem  World

Busness Councl for Sustanable Develop-

ment (WBCSD) och vår EVP Sustanablty

and Innovaton ngår  Bult Envronment

Pathway Board, tllsammans med koncern-

chefer och andra höga chefer nom Holcm,

Sant-Goban, Trane Technologes, Arcads

och Arup. Ett av Bult Envronment Pathway

Boards gemensamma projekt syftar tll att

sänka koldoxd utsläppen nom den byggda

mljön. Den senaste rapporten ”Net-Zero

Buldngs: halvng con structon emssons

today” publcerades  januar 2023 och går

genom lvscykelanalyser för byggnader och

har utfrån dem sammanfattat rktvärden för

hållbara byggnader och syftar tll att drva

hela bygg sektorn mot netto noll-byggnader.

Samarbete för omställnng

En gemensam denton av netto noll-kol-

doxdutsläpp är en vktg del av hela bygg-

branschens arbete för att nå målen  Pars-

avtalet. V är medlemmar  den rådgvande

expertgruppen nom Scence Based Targets

ntatve som hjälper tll att utveckla rktlnjer

för netto noll-utsläpp  byggbranschen. V delar

med oss av vår omfattande kunskap om

branschen samt våra erfarenheter från pro-

cessen att utveckla vårt godkända Scence

Based Target.

Skanska har sedan 2021 vart medlem 

Leadershp Group for Industry Transton

(LeadIT) för netto noll-utsläpp,  samarbete

med andra ledande företag samt med reger-

ngarna  Sverge, USA, Storbrtannen,

Fnland, Tyskland och Inden. LeadIT är ett

ntatv där länder och företag samverkar för

att skapa nnovaton och den nya teknk som

krävs för att transformera branschen.

Under det senaste året har Skanska anslutt

sg tll den FN-ledda satsnngen ”Race to Zero”

och fortsatt stt partnerskap med Exponental

Roadmap Intatve, som samlar en rad olka

företag som agerar  lnje med Parsavtalets

mål om 1,5°C.

Certerade byggnader, andel av

avyttrngar nom Kommersell fastg-

hetsutvecklng 2022

100%

Andel av det totala värdet, motsva-

rande 8,3 mljarder kronor, av sålda

kontorsfastgheter nom Kommersell

fastghetsutvecklng som är certerade

enlgt LEED Platnum eller Gold,

BREEAM Excellent eller WELL.

Energbesparng  nya kontors-

fastgheter

-39%

Årlg förväntad energbesparng 

sålda kontorsfastgheter utvecklade av

Skanskas enheter nom Kommersell

fastghetsutvecklng  Norden, Europa

och USA, jämfört med LEED-certe-

rngens etablerade baslnje.

Läs mer på sidan 104.

Certerng ger jämförbara

hållbarhetsdata

Investerare och kunder förväntar sg

jämförbara hållbarhetsdata. V fortsätter

att erbjuda våra kunder högkvaltatva

certerade projekt enlgt etablerade

certerngssystem som Lvng Buldng

Challenge, LEED, BREEAM, BREEAM

Infrastructure och WELL, samt natonella

certerngar som NollCO, Mljöbyggnad,

Svanen, Envson och RTS.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

78 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

2030

2020

2045

2015

Innovation

Nettonoll koldioxidutsläpp

Rivning och

återvinning

Användning

Material-

tillverkning

Transport

Byggnation

V bdrar med all vår kunskap  våra samarbe-

ten för att skapa netto noll-lösnngar som kan

ta oss, våra kunder och partners n  en netto

noll-framtd. Skanska tllämpar ett helhets-

perspektv på desgn och byggnaton, med

projektets hela lvscykel  åtanke. Genom att

skapa nnovatva lösnngar tllsammans med

våra partners överträffar v ständgt kraven

från ledande mljö- och tllsynsmyndgheter,

drver branschen framåt och föregår samtdgt

med gott exempel.

Vktga aspekter  vårt erbjudande av hållbara

lösnngar är bland annat produkter med låga

utsläpp, energeffektva lösnngar, smarta

desgnverktyg, dgtala verktyg och mljöcert-

erng av projekt. Genom sektorsövergrpande

samarbeten kan v utnyttja vår branschledande

experts och skapa värde genom att utveckla

nya hållbara lösnngar tllsammans med andra.

Skala upp nnovatoner

Innovaton är en hörnsten för att säkerställa

högkvaltatva kundupplevelser och nå våra mål

för mnskade utsläpp. Under 2022 tllämpade

v scenaroplanerng för att dentera nno-

vatonsområden som är relevanta på både

kort och lång skt. Vår nnovatonsportfölj

utgår från de ämnen som är vktga för våra

kunder, för marknaden och för att v ska kunna

nå våra nansella mål och hållbarhetsmål.

Mer än hälften av de denterade ämnena

 nnovatonsportföljen är kopplade tll

hållbarhet. Klmatet är en vktg drvkraft för

såväl nnovaton som operatv effektvtet och

dgtalserng. Tack vare vår globala och lokala

marknadsnärvaro kan v utbyta och dra nytta

av kunskap och nnovatoner nom och mellan

marknader.

Tllsammans med våra partners utvecklar

v nnovatva lösnngar som möjlggör en

mnskad mljöpåverkan från vår verksamhet

och våra produkter. Powerhouse-konceptet

 Norge, som utarbetats  samarbete med

era partners, har utvecklat ett arbetssätt för

plusenerghus som skalats tll era byggnader.

Tack vare ett tdgare nnovatonsprojekt

tllsammans med Volvo har svenska stenbrott

börjat använda mer el  sn verksamhet, httlls

har 30procent av stenbrotten  Sverge ersatt

desel med el för produktonslnjen.

I Sverge och Norge används tunga elfordon

på fosslbränslefra byggarbetsplatser.

Implementerngen av tunga elfordon har nått

längst  Norge, med 17 eldrvna grävmaskner

samt andra eldrvna maskner  bruk.

I Storbrtannen använder v Intellekt, en tjänst

för dgtala tvllngar och smarta byggnader, för

att tllgodose kundernas behov av optmerad

energanvändnng under drftsfasen. I ett

projekt har detta nneburt en 35-procentg

mnsknng av byggnadens energförbruknng.

Med hjälp av teknk och nnovaton omformar v

hur byggnader och nfrastruktur kan desgnas

och byggas för att sänka koldoxdutsläppen.

V uppnår detta genom att ompröva tradto-

nella metoder, använda materal med mndre

nbäddat kol och samarbeta med kunder och

ndustr för att säkerställa att efterfrågan på

netto noll-lösnngar blr standard. Slutmålet

är att uppnå netto noll-koldoxdutsläpp  vår

egen verksamhet och värdekedja år 2045.

> Läs mer om vår innovation Powerhouse på sidan 73.

Samarbeta för att utveckla nya netto noll-lösningar

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

79 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Massvt trä  stället för stål

Att välja vägg- och takpaneler  trä

stället för stål och betong kan mnska

en byggnads koldoxdavtryck och

samtdgt skapa estetska effekter och

ytor. V bygger bostäder, kontor och

hotell  trä och ser ett ökat ntresse för

det här materalet nom era olka mark-

nadssektorer. På Portland Internatonal

Arport byggde v ett tak  massvt trä,

vlket mnskade koldoxdutsläppen med

6 procent jämfört med stål.

För att byggbranschen ska bl mer hållbar

måste v ompröva hur v bygger. Det går att

mnska koldoxdutsläppen avsevärt genom

att förändra vårt sätt att arbeta med energ,

processer och materal. V tllämpar ett

helhetsperspektv när det gäller att desgna

och bygga med låga koldoxdutsläpp, genom

resurseffektvtet, återvnnng, förnybar energ,

elektrerng och dgtalserng.

Åtgärder för att mnska koldoxdutsläppen

Vlka åtgärder v vdtar för att mnska koldoxd-

utsläppen beror på det aktuella projektet.

Tdga beslut – från desgn och planerng tll

byggnaton eller renoverng – har stor nver-

kan. V bdrar med kunskap för att förbättra

vårt sätt att desgna och konstruera bygg-

nader och nfrastrukturprojekt med fokus på

materalval, resurseffektvtet och möjlgheter

att öka crkularteten och mnmera mljöpå-

verkan. Koldoxdutsläpp  en byggnad uppstår

 alla lvscykelns faser. V beräknar koldoxd-

utsläpp för materalen  alla våra utvecklngs-

enheters projekt, och har utökat beräknngarna

tll er delar av lvscykeln för vssa utvecklngs-

projekt och kundprojekt. Certerngar som

NollCO och LEED Platnum uppmuntrar våra

utvecklngsenheter att utöka koldoxd-

beräknngarna tll att omfatta ett projekts

hela lvscykel.

Energeffektvtet

Utsläppen mnskas ytterlgare genom

nnovatv desgn, dgtala verktyg för koldoxd-

beräknng, effektva transportsystem, förnybar

energ samt eldrvna fordon och maskner.

Ett testprojekt  Norge för att optmera

föryttnngen av byggmaskner med hjälp av

det dgtala verktyget Dto mnskade bränsle-

förbruknngen med 10 procent.

Den pågående energkrsen har ytterlgare

ökat behovet av energeffektva produkter och

lösnngar. Utöver att leverera energeffektva

produkter tll våra kunder präglas helavår

hstora av ett starkt fokus på operatv

effektvtet. Under senare år har Skanskas

klmatplaner och -mål omfattat åtgärder för

ökad operatv effektvtet, vlket har nneburt

att energntensteten (energanvändnng/Mkr 

ntäkter) mnskat med 36 procent mellan 2015

och 2022. För 2022 var energntensteten

6,33MWh/Mkr jämfört med 9,94 MWh/Mkr

2015.

Bygga med låga koldioxidutsläpp

Scenarobaserad analys av

mljöpåverkan

Enlgt rekommendatonerna från Task

Force on Clmate-related Fnancal

Dsclosures (TCFD) tllämpar v klmat-

baserad scenaroanalys för att dentera

och hantera potentella rsker och möjlg-

heter både kopplat tll en omställnng tll

en koldoxdsnål ekonom och tll klmat-

förändrngarnas fysska konsekvenser.

> Läs mer om TCFD-implementeringen

på sidorna 102–103.

I FOKUS

Konkreta åtgärder för minskat koldioxidavtryck

Betong har bland de högsta nvåerna av

nbäddat kol av alla materal som Skanska

och byggbranschen  stort använder. V

använder redan olka typer av klmatför-

bättrad betong  projekt runt om  världen,

antngen Skanskas egna nnovatoner eller

produkter från våra affärspartners.

Skanska Betong lanserade en sere klmat-

förbättrade betongblandnngar 2019.

I dessa blandnngar ersätter v en vss del

cement med slagg, en restprodukt från

ståltllverknng, eller ygaska från kraftverk.

Httlls har v utvecklat fem betongtyper

för olka användnngsområden. Samtlga

mnskar mljöpåverkan med upp tll

50procent jämfört med tradtonell betong,

med bbehållen beständghet, hållfasthet

och gjutbarhet. Denna betong har använts

på era av våra byggarbetsplatser  Sverge.

15 procent av den betong som Skanska

Betong producerade under 2022 var klmat-

förbättrad betong, jämfört med 5 procent

år 2021. 41 procent av den producerade

klmatförbättrade betongen användes nom

Skanska  Sverge, jämfört med 17procent

2021. Skanska Betong förbereder sg på att

öka produktonen för att möta kundernas

efterfrågan.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

80 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Ökad crkulartet

Att öka crkularteten är en stegvs process

som kräver nya arbetssätt och att testa nya

lösnngar. Återanvändnng av byggmateral

sker  olka stor omfattnng, från återvnnng av

fönsterkarmar  den nvändga atrumfasaden

 Epc-byggnaden  Malmö, tll en återanvänd

stomme  ett kommande projekt  Oslo med

start 2023. Projektet  Oslo är ett samarbete

med det norska forsknngscentret SINTEF,

Contga och Spenncon för att utveckla proces-

ser för återanvändnng av byggmateral och

desgn för demonterbarhet. I Norden utvecklar

Kommersell fastghetsutvecklng anvsnngar

för selektv demonterng för sna projekt, vlket

kan möjlggöra återanvändnng av materal 

framtden.

V samarbetar nära våra leverantörer för

crkulära och koldoxdsnåla lösnngar och

uppmanar dem att lämna koldoxdnforma-

ton, tll exempel mljövarudeklaratoner (EPD),

för sna produkter för att möjlggöra korrekta

utsläppsberäknngar. Del- eller helrenoverng

av byggnader efterfrågas alltmer på våra

marknader, och 11 procent av våra ntäkter

härstammar redan från renoverngsprojekt.

Återanvändnng av byggmateral mnskar

också koldoxdutsläppen och hjälper oss att

nå våra mål.

I vår asfaltsprodukton  Sverge var den

genomsnttlga mängden återanvänd asfalt

 nya asfaltblandnngar rekordhög, hela

23procent.

Gröna oblgatoner

All extern nanserng för egen projekt-

utvecklng uppfyller hållbarhetskrav

antngen från våra nvesterare eller från

vårt eget ramverk för gröna oblgatoner.

Tack vare våra högt ställda hållbarhets-

mål nom vår egen projektutvecklng

kan v tllämpa grön nanserng som

komplement tll nternt upparbetat kaptal.

Skanskas nuvarande och andra gröna

oblgaton uppgår tll 500 Mkr och omfat-

tar utvecklngsprojekten Hylle Terrass och

Port7 på våra nordska och europeska

marknader.

Hållbarhetslänkad kredtfacltet

Under 2022 upprättade Skanska en

ny håll barhetslänkad revolverande

kredtfacltet om 500 MEUR, som ersatte

en bentlg och outnyttjad revolverande

kredtfacltet tecknad 2017. Denna är

kopplad tll Skanskas klmatmål, för att

säkerställa att den externa nanserngen

överensstämmer med vår hållbarhets-

strateg samt de ökande förväntnngarna

hos ntressenterna, nklusve nans-

marknaderna.

> Läs mer om Skanskas klimatmål på sidan 75.

Stockholm 01 Stockholm Sverge

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

81 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Hälsosamma, resilienta platser för alla

Många av dagens byggnader och områden är nte

utformade för de utmanngar som det moderna

samhället ställs nför – utmanngar som extremväder,

luftförorenngar, el- och vattenbrst. Ofta är de nte heller

anpassade för förändrngar  socala mönster, såsom

urbanserng och förändrade levnadsvanor. Vår vson

att erbjuda hälsosamma, nkluderande och reslenta

platser omfattar samarbete med lokalsamhället för

att generera socalt värde som tllgodoser långsk-

tga behov. V kombnerar socala och mljömässga

perspektv för att maxmera den hållbara påverkan

v skapar genom vår verksamhet. Genom samarbete

nyttjar v vår storlek och vår framtdsnskt för att

skapa verklga fördelar för vår verksamhet och bransch,

samt för klmatet och samhället. V föreställer oss en

värld där hållbarhet helt enkelt är nbyggd  tllvaron,

och en framtd fylld av mer hälsosamma, hållbara och

klmatanpassade urbana mljöer. Platser som utformas

gemensamt, för alla.

Resiliens

Skanskatalo Helsngfors Fnland

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

82 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

V strävar efter att skapa platser med

slutanvändaren  fokus, där omgvnngarna

nsprerar tll ett hälsosamt lv. Tllsammans

med våra kunder nyttjar v vår experts för

att öka kunskapen och mnska rskerna 

samband med klmatförändrngar. För att

hantera dagens utmanngar desgnar och

bygger v mljöer och nfrastruktur som skapar

värde bortom vår lvstd.

Reslenta lösnngar som motverkar

klmatrsk

Klmatförändrngarnas konsekvenser sätter

press på samhället, med ökad förekomst av

stormar, översvämnngar, torka, värmeböljor,

skogsbränder och peroder av vattenbrst.

Urbana mljöer måste bl mer reslenta så att

byggnader och nfrastruktur tål den ökade

förekomsten av allt kraftgare extremväder.

Natonell och regonal lagstftnng formuleras

med detta  åtanke, vlket ger oss möjlghet

att verka för klmatanpassnng och en mer

reslent urban mljö.

V analyserar klmatrsker som en del av vår rsk-

bedömnngsprocess för större projekt, vlket gör

att v kan motverka potentella rsker  ett tdgt

skede. V desgnar för klmatreslens  utveck-

lngsprojekt såsom skalbara lösnngar på

problem som översvämnngar och havsnvå-

höjnng. Exempel på projekt som ntegrerar

sådana lösnngar är Slussen  Stockholm, 121

Seaport  Boston, USA, och Reslence Lab vd

Elzabeth Rver  Vrgna, USA.

Certerngar som tar hänsyn tll socal

påverkan

Branschövergrpande dentoner och verktyg

för att mäta, kvantera och jämföra socal

påverkan är under utvecklng. Allt er nter-

natonella mljöcerterngar för byggnader

och nfrastruktur tar hänsyn tll socala aspek-

ter  sna hållbarhetsbedömnngar. Dessa hör

ofta samman med certerngar för mljö-

mässg hållbarhet.

När det gäller kommersella fastgheter är

många av våra projekt certerade med

WELL, som har ett starkt fokus på hyres-

gästernas hälsa och välbennande. I Central-

europa är alla våra kommersella fastghets-

utvecklngsprojekt WELL-certerade. LEED

har nfört ett poängsystem för socal rättvsa

som beaktar männskor som påverkas av en

byggprocess. Skanska utforskar nu tllämp-

nngen av det här poäng systemet  USA.

BREEAM Infrastructure och Envson är

certerngsverktyg för nfrastrukturprojekt,

och belönar verksamheter och program som

skapar en mer postv socala påverkan på

samhället.

> Läs mer om certifieringar på sidan 78.

Skapa hälsosamma, inkluderande och

klimatanpassade urbana miljöer

Täby Park Stockholm Sverge

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

83 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

V samarbetar med männskor och organsa-

toner  samhällen vars lv och försörjnng kan

påverkas av de platser v formar, med hänsyn

tll långsktga behov. Det handlar om att

utforma hållbara, prsvärda bostäder och

områden som är nkluderande och uppmuntrar

tll utomhusaktvteter.

Strävar efter postv socal påverkan

Genom att lyssna på samhällets behov och

med vår kärnverksamhet som verktyg kan v

skapa lösnngar med postv socal påverkan.

Skanska  Sverge tllämpar en process för

att desgna för socal hållbarhet  projekt

genom att analysera lokala utmanngar och

samhällsprorterngar. Exempelvs multfunk-

tonella grönområden, ungdomsbostäder och

ungdomspraktkplatser. En lknande process

tllämpas av Kommersell fastghetsutvecklng

 USA. V utvecklar även sätt att mäta effek-

terna av dessa satsnngar.

Ett långsktgt samarbete med Rksdrotts-

förbundet resulterade  återanvändnngen av

200 000 ton schaktmassor tll rdanläggnngar

och andra drottsarenor under 2022.

Hållbart boendekoncept

Det nns ett skrande behov av bostäder på

många av våra marknader. Partnerskap är

ett sätt att bdra tll kreatva lösnngar. V

samarbetar med IKEA för att drva BoKlok,

som skapar hållbara, bekväma och välbyggda

bostäder tll en kostnad som er har råd med.

Alla BoKloks bostäder är tllverkade av trä, och

sedan 2020 förses alla standardlägenhets-

projekt  Sverge med solceller. Omgvnngarna

utformas för att vara nkluderande och hälso-

samma och uppmuntra tll frtdsaktvteter.

Samarbete för socialt värde

Som en stor aktör samarbetar v med

samhällen och kunder som delar vår ambton

att sätta nya standarder för byggnatonen

av mer klmatanpassade och nkluderande

stadsområden. V nyttjar vår kunskap och

erfarenhet för att ge männskor och sam-

hällen möjlghet att utvecklas och växa.

Socala fördelar genom samhälls-

engagemang

Våra partnerskap med kommuner och andra

kunder nom offentlg sektor hjälper oss att ge

tllbaka tll samhället. I jont venture bolaget

Skanska Costan STRABAG utför v exempel-

vs desgn och konstrukton av fas ett av

Storbrtannens nya höghastghetsjärnväg,

Hgh Speed Two (HS2). Genom HS2 tll-

handa håller v lösnngar som både mnskar

koldoxd utsläppen och ger bredare samhälls-

nytta. Projektet har omfattat nsatser för att

engagera närlggande samhällen genom en

rad utbldnngs- och sysselsättnngsprogram.

Programmen hjälper männskor som har vart

hemlösa, långtdsarbetslösa eller utsatta på

andra sätt.

Bara under de senaste två åren har HS2-pro-

jektet genererat ett betydande socalt värde.

Bland annat  form av lokala arbetstllfällen

och nvesterngar, samt arbetslvserfarenhet

och lärlngsutbldnngar.

Företag ägda av kvnnor och mnorteter

I USA kräver många kunder nom prvat och

offentlg sektor att en vss del av entreprenad-

kontrakten går tll företag som ägs av kvnnor

eller etnska mnorteter. Ett exempel på detta

är  Texas där en högskola  Fort Worth krävde

att 30 procent av företagen som genomför

renoverngen av campuset är så kallade

Hstorcally Underutlzed Busnesses (HUB),

vlket omfattar företag som ägs av kvnnor,

personer från mnortetsgrupper eller perso-

ner med funktonsned sättnng. Vårt team har

redan uppnått hela 37,5 procent.

År 2006 lanserade v utbldnngsprogrammet

Constructon Management Buldng Blocks

(CMBB) för att främja den här frågan. Pro-

grammet ntroducerar potentella partners och

erbjuder utbldnng, forum för kunskapsdelnng

och hjälp tll småföretag för att bdra tll deras

utvecklng. Efter många års samarbete med

små och dverserade amerkanska aktörer

har över 800 företag slutfört programmet och

vunnt kontrakt värda över 250 MUSD.

I den här lyckade satsnngen drar v maxmal

nytta av vår storlek, nnovaton, kunskap och

framtdsnskt för att skapa verklga fördelar

för vårt företag, branschen och samhället.

Design för långsiktiga samhällsbehov

Byggnaton  utsatta områden

Landskrona kommun beslutade att förnya

området Karlslund, som polsen tdgare

denterat som ett utsatt område, för

att förbättra lvskvalteten för de boende.

Kommunen adderade grönområden och

planerade för mer blandade boende-

former, nklusve möjlghet att äga sn

bostad genom BoKloks radhus och

erfamljshus. BoKlok slutför nu stt tredje

projekt  området, bestående av 30

radhus.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

84 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

på 1550 on the Green n 30 procent mer

frskluft än en typsk kontorsbyggnad  klass A.

Detta bdrar också tll att mnska och elmnera

luftburna patogener.

Andra luftrenande åtgärder omfattar bpolär

jonserng och luftltrerng. Byggnaden

kommer att ha behovsstyrd ventlaton och

ärrkyla, samt 100-procentgt luftutbyte per

tmme vd behov.

1550 on the Green sktar mot LEED Platnum-

och WELL Platnum-certerng. Den slutförda

byggnaden kommer bland annat att nhysa

den globala advokatbyrån Norton Rose

Fulbrght.

1550 on the Green är under uppbyggnad 

centrala Houston och kommer att slutföras

 slutet av 2023. Utvändgt ser byggnaden

ut som sex separata torn, mellan 12 och 28

vånngar höga. Invändgt nns däremot ett

35000 kvadratmeter stort sammanhängande

utrymme, tll stor del med utskt över stads-

parken Dscovery Green.

Byggnaden, desgnad av den danska arktekt-

byrån Bjarke Ingels Groups New York-kontor,

har samlat alla bekvämlghetsnrättnngar och

hssar  den del av byggnaden som vetter bort

från parken, vlket öppnar upp de centrala

ytorna.

Projektteamet använde Skanskas planerngs-

verktyg Emboded Carbon n Constructon

Calculator (EC3) för att beräkna utsläppen

för de främsta byggmateralen och mnska

dessa utsläpp med crka 34 procent httlls.

De största mnsknngarna beror på valet av

betong och armerngsjärn.

Lägre nvåer av nbäddat kol

En strategsk upphandlngsprocess

möjlggjorde användnng av betong med

lägre nvåer av nbäddat kol. Denna betong

användes  fundamentet, stommen, källaren

och garaget. Resultatet uppnåddes genom

nära samordnng med underentreprenören

och leverantören, som ersatte en del av

cementen  betongblandnngen med ygaska.

Leverantörerna har tagt fram mljövarudekla-

ratoner (EPD) för dessa produkter.

Även om v länge har känt tll luftkvaltetens

betydelse för välbennandet och hälsan har

covd-19 pandemn ökat medvetenheten

ytterlgare. För att återvända tll kontoret efter

arbetet på dstans måste v kunna lta på att

luften v andas är ren.

1550 on the Green har en rad olka funktoner

för att säkerställa detta. Medan värme-,

ventlatons- och luftkondtonerngssystemen

 konventonella byggnader återcrkulerar

mycket av den bentlga luften, tar systemet

Bättre luft och

lägre koldioxidavtryck

i Houston

Både hemma och på jobbet har vi alla rätt till ren inomhusluft.

Vårt utvecklingsprojekt 1550 on the Green tar luftkvaliteten till

nya nivåer, samtidigt som det ger ett minskat klimatavtryck

tack vare inslag som grön betong.

I FOKUS 1550 on the Green, Houston, USA

1550 on the Green Houston USA

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

85 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Ansvarsfullt agerande för

människor och planeten

Att agera ansvarsfullt, nfrån och ut, nnebär att ha ett

starkt och engagerat hälso- och säkerhetsarbete som

skyddar lv och välbennande. Det nnebär att agera

rättvst och etskt, utöva ntegrtet  alla beslut och vara

en betrodd affärspartner med avseende på leverantörs-

kedjan. Det nnebär att arbeta med omsorg om lokala

mljöer och samhällen. Det omfattar att utnyttja vår

fulla potental genom att tllvarata mångfald och skapa

nkluderande mljöer. Som ett ansvarsfullt företag

styrs v av FN:s globala mål för hållbar utvecklng och

Global Compacts grundprncper. V följer kontnuerlgt

upp och drver förbättrngar, är transparenta med vår

hållbarhetsnrktnng och redovsar våra resultat.

Ansvar

Barkabystaden Järfälla Sverge

86 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Säkerheten för våra medarbetare och

underentreprenörer är vår högsta prortet. V

arbetar för ökad säkerhet genom bransch-

ledande standarder och säkerhetslösnngar,

en nkluderande kultur och ett ledarskap

fokuserat på systematsk uppföljnng och

rktade åtgärder.

Byggbranschen är förknppad med oönskade

händelser som tllbud och bestående hälso-

problem som kan uppstå om rskfaktorer nte

hanteras på rätt sätt. Buller, arbete  trak eller

på hög höjd, vbratoner, farlga materal och

lyft är rskfaktorer  vårt daglga arbete. Med

tydlg rktnng, engagerat ledarskap och höga

standarder bygger v en stabl grund för tryggt

arbete. V är dedkerade att skapa en kultur

där alla känner att de kan säga från, så att v

arbetar säkert, eller nte alls.

Fokus och strategska åtgärder

Vårt mål är att skapa säkra och hälsosamma

arbetsplatser där alla trvs och kan nå sn fulla

potental. För att nå dt fokuserar v på att ut-

veckla och mplementera säkerhetslösnngar

med betydande effekt.

Under 2022 uppdaterade v vår oblgatorska

hälso- och säkerhetsroadmap för alla affärs-

enheter. Denna roadmap är resultat drven och

fokuserar på ökad effekt. Den består av fyra

fokusområden som hjälper oss att främja och

förbättra resultatet och höja den strategska

dskussonen, allt för att öka säkerheten.

Vår hälso- och säkerhetsroadmap drver

arbetet genom fyra fokusområden:

• Säkerhetskultur – fokus på ökad medveten-

het hos chefer och proaktvt arbetsmljöar-

bete för att skapa större engagemang och

säkrare byggarbetsplatser

• Åtgärdstrappa – fokus på elmnerad eller

mnskad rskexponerng på arbetsplatsen,

vlket hjälper oss att hantera säkerhetsrsker 

ett ännu tdgare skede

• Analys – fokus på analys av säkerhetsdata

för att hantera de främsta rskerna och mäta

effekterna av våra säkerhetssatsnngar

• Underentreprenörer – fokus på att nvolvera

våra underentreprenörer för att säkra efter-

levnad av Skanskas standarder och skapa

rätt förutsättnngar för ökad säkerhet

Analysera data för att reducera rsker

Skanskas största säkerhetsrsker är fortsatt

kopplade tll lyft, lastnng, lossnng och logstk.

V fortsätter vårt arbete med att mnska

rskerna kopplade tll dessa moment. Alla

affärsenheter har mplementerat handlngs-

planer för detta.

Några av våra nyckeltal för att mäta säker-

hetsresultatet är antal olyckor med frånvaro

(LTAR), allvarlga tllbud som kunde ha resulte-

rat  dödsfall, högre chefers arbetsplatsbesök

med fokus på säkerhet (Executve Safety

Ste Vsts, ESSV), totalt antal olyckor (TCA),

olyckornas allvarlghetsgrad samt resultat

av alla affärsenheters förbättrngsarbete.

Affärsenheterna har även egna nyckeltal som

omfattar exempelvs utbldnng och revson.

Högre chefers arbetsplatsbesök (ESSV) bdrar

tll tydlgt och synlgt ledarskap.

I FOKUS

Ledande branschövergripande säkerhetsåtgärder

för lyft, lastning och lossning

Under 2022 förbjöd Skanska  Storbrtannen

lastblsmonterade kranar och ck tre stora

tllverkare att förändra sn utrustnng för

att förhndra att männskor skadas av

stödbenet. V denterade ett problem med

drften av vssa typer av stödben efter en

dödsolycka  ett av våra projekt  oktober

2021. Förändrngen elmnerar rsken för

krossnng vd drft av vssa typer av stödben.

Ett resultat av detta arbete är att alla Stor-

brtannens stora byggentreprenörer åtagt

sg att ställa krav på säkra stödben från och

med den 1 januar 2023. Tre stora tllverkare

förändrar för närvarande sn utrustnng och

ser över EU-standarden, och en förändrng

 drften av utrustnngen förväntas under

2023.

Trygga hälsa och säkerhet för alla

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

87 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Åtgärdstrappan

Åtgärdstrappan llustrerar övergången

från ett reaktvt tll ett proaktvt förhållnngssätt

tll säkerhetsrsker. Vårt säkerhetslednngssystem

omfattar alla steg  åtgärdstrappan. Den största

effekten på säkerheten uppnås  de tdga

faserna av desgn och planerng, där rsker

effektvt kan elmneras.

Chefers säkerhetsbesök (ESSV)

7 921

Högre chefers arbetsplatsbesök

med fokus på säkerhet.

Arbetsrelaterade olyckor med

frånvaro (LTAR)

2,9

Antal olyckor med frånvaro för med-

arbetare och underentreprenörer.

Månadsvs uppföljnng av säkerhetsarbetet

genomförs av affärsenheternas lednngs-

grupper, koncernlednngen och styrelsen.

Utvecklar högre arbetsmljöstandarder

tllsammans

Koncernens arbetsmljöstandard är

oblgatorsk: den måste ntegreras  Skanskas

lednngssystem för hälsa och säkerhet och

tllämpas på alla arbetsplatser och affärs-

enheter. Den omfattar krav nom 16 områden,

som rskbedömnng av arbetsplatser,

utbldnng, ncdenthanterng och personlg

skyddsutrustnng (PPE) samt nstruktoner

för de arbetsmoment som nnebär störst

rsk på våra byggarbetsplatser. På de esta

marknader är vår arbetsmljöstandard för

koncernen strktare än lokala bestämmelser.

Alla affärsenheter är certerade enlgt

lednngssystemet ISO 45001 för arbetsmljö,

vlket ökar vår förmåga att främja ständga

förbättrngar.

Varje affärsenhet genomför en oblgatorsk

årlg översyn av arbetsmljöprestanda som

nkluderar rskdenterng, beskrvnng av

kontrollåtgärder och upprättande av en plan

för rktade nsatser för det kommande året.

Affärsenheterna erbjuder företagshälso-

vård tll sna anställda. Affärsenheterna har

antngen egen företagshälsovård eller köper

n tjänsten externt.

Den årlga medarbetarundersöknngen är ett

vktgt verktyg för att följa upp och lyssna på

våra medarbetares åskter om Skanska som

företag, vårt säkerhetsarbete och lednngens

engagemang  dessa frågor. Medarbetar-

undersöknngen 2022 vsade att 86 procent

av de anställda tycker att v gör ett bra jobb

med att övervaka och förbättra säkerheten på

arbetsplatsen, vlket är tydlgt över normen för

ndustrn på 82 procent.

När det gäller allvarlga olyckor denterar

och motverkar v rsker, och v hanterar och lär

oss av alla allvarlga tllbud som nträffar på

Skanskas arbetsplatser som hade kunnat leda

tll dödsfall.

Trots vårt fokuserade arbete med att elmnera

olyckor  en högrskverksamhet nträffade

fem olyckor med dödlg utgång på Skanskas

arbetsplatser under året. När en sådan djupt

tragsk händelse nträffar vdtar v omedelbara

åtgärder för att förstå rotorsaken och arbetar

målmedvetet för säkerställa att det nte ska

hända gen som en del av vårt ständga

förbättrngsarbete.

Eliminera Eliminera skaderisken

Ersätt med en säkrare arbetsmetod

Isolera mot skaderisken

Utbilda om risker och skapa

säkrare arbetsmetoder

Skydda med hjälp av

personlig skyddsutrustning

Mest

effektivt

Ersätta

Isolera

Förändra

PPE

I pyramiden

PPE

Texten till höger

Tack så mycket!

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

88 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

V agerar rättvst och transparent  vår

verksamhet och vårt beslutsfattande och

strävar efter en kultur där alla som arbetar

hos oss känner att de kan säga från och även

väljer att göra det. V strävar efter mljömässgt

och socalt hållbara leverantörskedjor som

garanterar säkra och rättvsa vllkor för alla. V

har nolltolerans mot korrupton, mutor och alla

andra former av oetskt agerande.

Vår Uppförandekod

Skanskas Uppförandekod anger hur alla

medarbetare ska samarbeta med och bemöta

varandra, kunder och partners. Den omfattar

allt från antkorrupton, rättvs konkurrens

och ekonomsk brottslghet tll dskrmnerng,

rättvsa arbetsvllkor, arbetsmljöansvar och

mänsklga rättgheter.

Uppförandekoden granskas årlgen av styrel-

sen för att säkerställa att den är uppdaterad

och relevant. Utbldnng krävs för alla nyan-

ställda under deras första anställnngsmånad.

Alla anställda genomför även en oblgatorsk

repettonsutbldnng vartannat år.

Uppförandekod för leverantörer  våra avtal

Skanskas Uppförandekod kompletteras av

Skanskas Uppförandekod för leverantörer,

som alla underentreprenörer, leverantörer,

konsulter, mellanhänder och ombud måste

följa.

Uppförandekoden för leverantörer ngår  våra

avtal med dessa parter och beskrver våra

förväntnngar på de partners v gör affärer

med. Den kräver också att samma prncper

tllämpas  leverantörernas egna leverantörs-

kedjor. Detta gör det möjlgt för oss att

över vaka och genomföra gransknngar vd

behov. V nkluderar även möjlgheter att häva

ett avtal vd ett allvarlgt brott mot vår Upp-

förandekod för leverantörer.

Trygga partners

Skanska gör en rskbaserad bedömnng

som följs av en due dlgence-gransknng för

utvalda leverantörskategorer eller där det

anses möjlgt. För representanter och jont

venture-partners samt för säljare och köpare

av mark och fastgheter är due dlgence

oblgatorskt. V nhämtar nformaton om

dessa aktörers etska normer och företags-

kultur samt om tdgare lagöverträdelser,

eventuella affärsrelaterade tvster och andra

rskndkatorer. V säkerställer att v vet vlka

de verklga huvudmännen är för de parter v

gör affärer med. V genomför automatska

sanktonskontroller av alla aktva leverantörer

en gång per dygn mot en global databas.

Ansvar  leverantörskedjan

Genom vår strateg för hållbar upphandlng

samarbetar v med våra partners för att

skapa ett gemensamt åtagande för hållbar-

het, mänsklga rättgheter och arbetsrättg-

heter, mljö, etk och säkerhet. V strävar efter

att säkerställa rättvsa arbetsvllkor där v

är verksamma. V har nolltolerans mot alla

former av männskohandel, tvångsarbete

och barn arbete.

Utbldnng  Uppförandekoden

96%

Utbldade  Uppförande-

koden under första

anställnngsmånaden.

Repettonsutbldnng 

Uppförandekoden

99%

Andel som slutfört repettons-

utbldnng  Uppförandekoden

vartannat år, rullande.

Agera rättvist och etiskt, inifrån och ut

I FOKUS

Skärpta sanktionsförfaranden

Krget  Ukrana har lett tll kraftfullare och

mer snabbföränderlga sanktoner mot ryska

och belarusska enheter och ndvder, samt

 förhållande tll vssa produkter och tjänster

som påverkar byggbranschen.

Tll följd av detta har v anpassat våra

rutner. Här är några av de satsnngar som

genomförts under 2022:

• Ytterlgare analys av de verklga huvud-

männen för de parter v gör affärer med

• Tllämpnng av en rskbaserad metod för

att bedöma parter högre upp  värdekedjan

• Ytterlgare due dlgence-gransknng för att

förhndra produktrelaterade sanktonsrs-

ker, nklusve kartläggnng av leverantörer

och underentreprenörer med hög rsk, brev

med nformaton om sanktonsefterlevnad

och uppföljnngsmöten med utvalda

affärspartners

• Sanktonsutbldnngar, medvetenhetskam-

panjer och väglednng tll berörd personal

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

89 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Skanska förbereder sg för EU-drektvet

om tllbörlg aktsamhet för företag  fråga

om hållbarhet (CSDD). Drektvet anger en

skyldghet att dentera företagets negatva

konsekvenser för de mänsklga rättgheterna

och mljön,  den egna verksamheten, dotter-

företags verksamhet och  hela värdekedjan,

samt att nföra processer för tllbörlg

aktsamhet.

Under 2022 fokuserade v på att dentera och

bedöma negatva effekter  leverantörs kedjan

baserat på OECD:s rktlnjer för ansvars fullt

företagande. V har ett nära samarbete mellan

alla våra affärsenheter för att dela med oss av

bentlg bästa praxs. V planerar att fortsätta

detta arbete under 2023,  syfte att motverka

rsker och vnna nya nskter.

Identera och motverka etska rsker

Komplexteten  samband med stora projekt,

långa värdekedjor och kombnatonen av

offentlga och prvata kunder ökar rsken för

mutor och korrupton. Vår antkorruptonspo-

lcy förtydlgar vår nolltolerans mot alla former

av mutor och speccerar de åtgärder v måste

vdta  högrskstuatoner. Antkorruptonsut-

bldnng nns tllgänglg för alla medarbetare,

med extra fokus på medarbetare  mer

”utsatta” roller.

För att hantera rsken för konkurrenshäm-

mande aktvteter har fysska semnarer hållts

för våra projektutvecklngsteam, med början 

de nordska länderna.

Strukturerade etska rskbedömnngar

genomförs vartannat år, senast 2021.

Resultaten vsade ett ökat behov av fokus på

rsker kopplade tll ansvar  leverantörskedjan

och modernt slaver. Praktska åtgärder har

vdtagts för att hantera de denterade

etska rskerna, och dessa övervakas och följs

regelbundet upp av varje affärsenhet.

Rapporterng va Code of Conduct Hotlne

Den som vll anmäla ett problem eller en nc-

dent kan rapportera drekt tll en affärsenhets

lokala rapporterngslnje eller etkkommtté.

Personer som vll vara anonyma kan använda

vår vsselblåsarfunkton, Skanskas Code of

Conduct Hotlne, som drvs av en tredje part

och är öppen för såväl anställda som externa

aktörer. Högrskärenden rapporteras vdare tll

koncernlednngen och styrelsen. Bekräftade

brott mot Uppförandekoden kan leda tll

dscplnära åtgärder, nklusve uppsägnng

vd allvarlga överträdelser. En denterad

överträdelse av en leverantör kan leda tll att

avtalet hävs.

Under 2022 mottogs totalt 140 anmälnngar

va Code of Conduct Hotlne. 84 av dessa

anmälnngar gällde arbetsplatsproblem, nklu-

sve mobbnng, dskrmnerng, arbetsmljö och

ndvduella anställnngsfrågor. Överträdelser

konstaterades  totalt 18 fall. Fyra ärenden

klasscerades speckt som korrupton

med en mndre överträdelse  ett fall, vlket

resulterade  dscplnära åtgärder för den

nblandade medarbetaren.

Förbättrngar nleds ofta tll följd av rekom-

mendatoner som görs efter utrednngarna,

även om ngen överträdelse har denterats.

Möjlghet att säga från

Att främja en öppen kultur där medarbe-

tarna känner sg trygga att dskutera alla

frågor är avgörande för oss. Medarbetar-

undersöknngen 2022 vsade att 86 procent

känner att de kan säga vad de tycker utan

rädsla för negatva konsekvenser, vlket

ska jämföras med normen för ndustrn på

65procent. Arbetet med att öka känne-

domen om vår polcy mot repressaler

ntenserades under 2022. Polcyn upp-

muntrar rapporterng av msstänkta etska

överträdelser och erbjuder skydd för den

som säger från.

Barkabystaden Järfälla Sverge

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

90 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Vår ndustr påverkar lokalmljön där v är

verksamma. Konstrukton av byggnader

och nfrastruktur förbrukar stora mängder

resurser, nklusve materal, vatten och energ.

På Skanska är v fast beslutna att skydda

mljön överallt där v bygger, att mnska vårt

klmatavtryck och tllämpa en medveten

materalanvändnng.

V övervakar och säkerställer en mljömässgt

sund styrnng av alla våra anläggnngar. Det

nkluderar att undvka kemkaler som anges

 vår standard för ämnen för begränsad

användnng. Större mljöncdenter rapporte-

ras tll koncernlednngen. Våra affärsenheter

är certerade enlgt mljölednngssystemet

ISO 14001.

Avfallshanterng och crkulartet

V fokuserar på att öka resurseffektvteten

genom att återanvända och återvnna materal

och produkter när v kan. Smartare desgn,

planerng, upphandlng och logstk mnskar

avfallet och förbättrar resurseffektvteten, och

går dessutom ofta hand  hand med mnskade

kostnader. V har mätt andelen egengenererat

avfall tll depon sedan 2008. År 2022 gck

6,8(4,3) procent av det genererade avfallet tll

depon, vlket nte uppfyller vårt mål på mndre

än 5procent. 2021 nledde v en mer detaljerad

datansamlng av eget avfall. År 2022 gck

72procent av avfallet tll återvnnng, 8procent

tll återanvändnng och 13 procent tll annan

avfalls behandlng. Betong, blandat byggavfall,

rvnngsavfall och trä är de fyra största

avfallstyperna.

Hållbar vattenanvändnng

Ökad vatteneffektvtet är en vktg faktor

för att mnmera vår påverkan på mljön.

Som byggföretag har v en stor påverkan på

vattenförbruknngen, både  byggfasen och

 drftsskedet. V har bdragt tll mer hållbar

vattenanvändnng genom nnovatva och

vatteneffektva lösnngar, som att ersätta

drcksvatten med vatten av lägre kvaltet där

det vart möjlgt. Ett exempel är gråvatten-

system, där allt avloppsvatten från hushållen

utom från toaletterna återanvänds tll annat

än drcksvatten.

I Centraleuropa ser v stor efterfrågan på

crkulära vattensystem tll följd av den torka

som klmatförändrngarna förväntas orsaka.

Fördelarna nkluderar lägre förbruknng av

drcksvatten, hög effektvtet och sänkta

drftskostnader. Bostadsprojektet BotancaK

 Tjecken har exempelvs kunnat spara

drcksvatten tll de boende på det här sättet.

Botanca K var det första lägenhetshuset 

Tjecken som började återvnna drcksvatten,

och har tlldelats det httlls högsta BREEAM-

betyget på den tjeckska marknaden. Efter

fyra års drft har byggnaden återvunnt över

10 mljoner lter drcksvatten, tll ett värde av

drygt 1 Mkr.

Stärkt bologsk mångfald

Bologsk mångfald avser varatonen av olka

lvsformer på jorden. Den utgör även grunden

för samhällen, företag och ekonomer. Under

de senaste åren har bologsk mångfald den-

terats som ett väsentlgt ämne  Skanskas

väsentlghetsanalys. Byggprojekt rskerar att

påverka den lokala bologska mångfalden

negatvt, en rsk v tar hänsyn tll vd projekt-

planerng och byggnaton. V arbetar med att

dentera möjlga åtgärder för att mnska och

förhndra dessa negatva effekter.

Samtdgt kan v även skapa en postv

påverkan genom att stärka den bologska

mångfalden  samband med vår verksamhet,

om våra projekt desgnas för att gynna en

ökad bologsk mångfald. I bostadsområdena

skapar våra projekt attraktva grönområden

för männskor och natur. Tll exempel

omfattade projektet Jaśmnowy Mokotów 

Warszawa utvecklngen av en 8500 kvadrat-

meter stor offentlg park, planterng av 400

buskar och dussntals träd, samt fågelholkar

och nsektshotell.

Fokus på att skydda miljön

I FOKUS

Ombyggnad av militärbas med biologisk mångfald i fokus

Skanska  Storbrtannen började tllämpa

BNG-metoden (Bodversty Net Gan)

för anläggnngsprojekt år 2020. Metoden

strävar efter att gynna den lokala bologska

mångfalden så att den stärks jämfört med

före projektet. BNG kommer att krävas

enlgt brttsk lagstftnng från november

2023, och v tllämpar metoden redan dag.

Tllsammans med UK Defence Infrastructure

Organsaton ntegrerade v BNG vd om-

byggnaden av en mltärbas  Mndenhurst,

Surrey, genom att omvandla den tll en ett

samhälle. Omfattande ekologska analyser

gjordes för att bedöma den bologska

mångfalden nför fas I av projektet.

Rskreducerande åtgärder genomfördes

för att säkerställa att det lokala djur- och

växtlvet nte skulle påverkas negatvt av

byggnatonen. Naturlga lösnngar har

använts för dränerng och för att förbättra

odhabtatet.

Under hela projektet har v haft ett nära

samarbete med lokala vltexperter och

använt vår kombnerade experts för

att utveckla landskapet och habtatets

desgn för att främja bologsk mångfald.

Med hjälp av den brttska regerngens

BNG-metodk har projektet förbättrat det

ekologska värdet för cke-lnjära habtat

med 3procent, lnjära habtat med 6pro-

cent och odhabtat med 19 procent.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

91 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

V vet att team som präglas av mångfald och

nkluderng är en vktg faktor för en fram-

gångsrk verksamhet. V är fast beslutna att

vara en arbetsgvare som erbjuder lka möjlg-

heter och som attraherar, rekryterar och

befordrar talanger med olka bakgrund för att

öka vår mångfald  en tradtonellt mansdom-

nerad bransch. V tolererar nte dskrmnerng,

oavsett socal bakgrund, etnctet, funktons-

nedsättnng, kön, ålder, relgon, sexuell lägg-

nng eller någon annan skyddad egenskap. V

strävar efter att vara en arbetsplats fr från

trakasserer och mobbnng.

Ökad mångfald  arbetsstyrkan

Alla affärsenheter måste nrätta egna

styrgrupper, handlngsplaner och mål för

mångfald och nkluderng samt bevaka

Kvnnor på ledande befattnngar

25%

Fyra mest senora nvåerna

under VD och Koncernchefen.

Kvnnor  Skanskas styrelse

38%

Kvnnor nvalda  Skanskas styrelse

av årsstämman 2022.

Tillvarata mångfald

nyckeltal för att mäta framstegen. Att öka

antalet kvnnor på ledande befattnngar och

nom hela Skanska är ett långsktgt åtagande.

V ser en långsam men stadg öknng av

antalet kvnnlga medarbetare. I dagsläget

är 20 procent av våra medarbetare kvnnor.

Andelen kvnnor på ledande postoner är

25 procent, och tre av åtta av våra bolags-

stämmonvalda styrelseledamöter är kvnnor.

Skanska strävar efter att öka jämställdheten

 vår egen verksamhet och  branschen som

helhet.

Könsfördelnngen skljer sg åt mellan olka

yrkesgrupper, verksamhetsgrenar och affärs-

enheter. Yrkesarbetarna står för den mest

ojämna fördelnngen, med 96 procent män

och 4 procent kvnnor.

Inom verksamhetsgrenarna Kommersell

fastghetsutvecklng och Bostadsutvecklng

är andelen kvnnor och män  stort sett lka.

Andra aspekter av mångfald, exempelvs

etnctet, funktonsnedsättnng eller ålder,

mäts av affärsenheterna och nte på koncern-

nvå, på grund av olka lagkrav  olka länder.

En trygg arbetsplats för HBTQ+

År 2022 blev en branschöverskrdande

Skanska-ledd satsnng den första  stt slag 

Polen, som svar på att vssa platser  landet

utsågs tll HBTQ+-fra zoner. Detta ledde tll

kampanjen ”Här kan du vara dg själv”, där

företag kunde sätta upp skyltar för att vsa

att deras arbetsplats erbjuder en trygg plats

för HBTQ+-personer. Va personalnätverket

”Place of Prde” genomför v även revsoner,

utbldnngar och webbsemnarer om HBTQ+-

nkluderng och samarbetar med partners.

Förstå medarbetarnas upplevelse

Enlgt vår årlga medarbetarundersöknng är

den övergrpande nkluderngsutvecklngen

postv. 88 procent av respondenterna svarar

att medarbetarna bryr sg om och behandlar

varandra rättvst på vår arbetsplats, 13 pro-

centenheter över normen för ndustrn, medan

91 procent anger att deras ”arbetsplats är fr

från mobbnng och trakasserer”.

Under 2022 beställde Skanska  Storbrtannen

en gransknng av hur olka demograska

grupper upplever vår kultur. Baserat på resul-

taten hölls två möten för alla team nom hela

affärsenheten för att dskutera vlka lokala

åtgärder som krävs för att öka nkluderngen.

Barkabystaden Järfälla Sverge

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

92 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

som gör att byggnader kan kommuncera och

dela energ med varandra för att maxmera

effektvteten och komforten för hyresgästerna.

”Huvudambtonen är att gemensamt skapa

déer och lösnngar för framtdens smarta

stad”, sammanfattar Anna Svensson. ”V

ser en framtd där ntellgenta fastgheter

producerar förnybar energ, delar den med

andra fastgheter och kommuncerar sn

energförbruknng, effektvtet och andra data

för smart energanvändnng.”

Under 2022 tecknade v ett samarbetsavtal

med Soltech Energy, en av våra första

nnovatonspartners nom energsektorn.

Det Stockholmsbaserade företaget erbjuder

en rad olka produkter och tjänster nom

solenergområdet, från storskalga solcellslös-

nngar, energlagrng och energoptmerng tll

tak- och fasadentreprenader samt laddnng av

elfordon. Samarbetet kommer att fokusera på

utvecklng av fastghetsteknk, batterlösnngar

och byggnadsntegrerade solcellsfasader

– elgenererande solceller som ntegreras 

byggnadens yttre skal.

”Skanska bdrar med sna fastgheter som

de förvaltar långsktgt, och v på Soltech

bdrar med vår stora kunskap nom förnybara

energlösnngar”, säger Anna Svensson, Chef

Innovaton Ocer på Soltech Energy. ”V har

olka kärnkompetenser men delar samma

värderngar, vlket skapar en stabl grund för

nnovaton, och v lär oss mycket av varandra.”

Kostnaden för att nstallera solceller beror på

fastghetens struktur och utformnng, och det

är svårt att beräkna återbetalnngstden när

elprserna uktuerar så mycket. Anna Svens-

son uppskattar dock att en standardlösnng

för soltak  en kommersell fastghet har en

återbetalnngstd på no tll tolv år.

Skanska nstallerar konventonella solcells-

paneler på nästan alla byggnader nom

Kommersell Utvecklng  Norden, men elbrst

och långsam utvecklng av elektrerngen 

många städer har lett tll en ökad efterfrågan

på nya möjlgheter att framställa energ.

Soltechs energproducerande fasader kan

fullständgt ersätta tegel, plåt, trä och puts

med solceller och maxmera den förnybara

energn från solen.

”Trenden med solcellsfasader kommer nte

att stå  vägen för annan fastghetsutvecklng

eller arktektur, men v tror att tradtonella

byggmateral  allt högre grad kommer att

ersättas av solceller”, säger Anna Svensson.

”Lokalt producerad el  fastgheter kommer att

spela en avgörande roll för en självständg och

kostnadseffektv energprodukton  framtden.”

Målet med partnerskapet är dock större än

bara solenerg. Tllsammans med andra före-

tag hoppas parterna kunna använda teknk

Utnyttjar solens

kraft

För att nå Skanskas mål om netto noll-utsläpp

år 2045 krävs nytänkande från oss, och från partners

som Soltech Energy.

I FOKUS Soltech Energy, Stockholm

Soltech Energy Stockholm Sverge

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

93 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Hållbarhetsstyrnng

Hållbarhetsstyrnngen sker  enlghet med

Skanskas ramverk för ntern styrnng och

nterna gransknngsrutner, se sdorna 48–49.

Ramverket för ntern styrnng fastställs av sty-

relsen och koncernlednngen. Affärsenheterna

är skyldga att följa koncernpolcyer, nstruk-

toner och standarder och rutner. Ramverket

för hållbarhet består av Uppförandekoden,

Uppförande koden för leverantörer, ant-

korruptonspolcyn och hållbarhetspolcyn

som omfattar polcyer för mljö samt hälsa

och säkerhet.

Polcyerna stöds av följande standarder och

nstruktoner: Arbets mljöstandard, redovs-

nngsnstruktoner för hållbarhetsdata, stan-

dard för ämnen för begränsad användnng,

hälsa- och säkerhetsroadmap, nstrukton för

Uppförandekodprogrammet, standard för

samhällsnvesterngar och sponsrng samt

nstrukton för mångfald och nkluderng.

Från och med november 2021 ngår EVP

Sustanablty and Innovaton  koncernled-

nngen. Styrnngsstrukturen för Skanskas

gröna oblgatoner fastställs nom ramverket

för gröna oblgatoner av Green Bond Com-

mttee, som leds av EVP Sustanablty and

Innovaton. Bland medlemmarna  kommttén

ngår VP Treasury samt EVPs för Kommersell

fastghetsutvecklngenheterna.

Hållbarhetsarbetet bedöms med hjälp av

nyckeltal och den årlga koncernomfattande

medarbetarundersöknngen. Medarbetarna

bedöms årlgen utfrån sn prestaton och för-

måga att drva en hållbar utvecklng. Hållbar-

het, genom klmat- och arbetsmljö parametrar,

är nkluderade  bonusprogram för VD och

Koncernchefen samt affärsenheternas led-

nngsgrupper. Från och med 2023 omfattas de

400 högsta ledarna av ett mål för mnskade

koldoxdutsläpp  Skanskas akte sparprogram

(Seop), läs mer på sdan 69.

Väsentlighetsanalys

Skanska genomförde en väsentlighetsanalys

och dialog med intressenter under andra

halvåret 2022, enligt GRI:s uppdaterade

Standards från 2021. Väsentlighetsanalysen

identierade inom vilka ämnen Skanskas

verksamhet har störst påverkan på ekonomi,

miljö och människor. Analysen kartlade

Skanskas faktiska och potentiella positiva och

negativa påverkan, utifrån olika intressenters

perspektiv.

Skanska analyserar även och följer upp

hållbarhetsrisker enligt beskrivningen i vår

Enterprise Risk Management Policy, sidorna

60–66. Dessutom har Skanska genomfört en

analys av påverkan på mänskliga rättigheter

och miljö i värdekedjan i linje med OECD:s rikt-

linjer för ansvarsfullt företagande. Detta ger

en heltäckande bild av risker och möjligheter

för Skanska.

Identiera sammanhang och påverkan

Väsentlighetsanalysen började med en

kartläggning av Skanskas värdekedja,

verksamhet och affärsrelationer för att

identiera nuvarande och potentiell påverkan

i ett bredare sammanhang. En skrivbords-

analys av en extern konsult resulterade

i en överskt över Skanskas faktska och

potentella påverkan.

Dessutom har kvaltatva ntervjuer gett för-

djupad nskt och kunskap om den påverkan

Skanska har på omvärlden. Bland de nter-

vjuade ntressenterna ngck representanter

från styrelse och koncernlednng  Skanska,

bransch- och arbetsgvarorgansatoner samt

externa hållbarhetsexperter.

Utvärdera påverkan

Hur allvarlig vår negativa påverkan är har

bedömts med hänsyn till skala, omfattning

och åtgärdbarhet. För positiv påverkan

beaktas endast skala och omfattning. För

potentiell påverkan har även sannolikheten

för att de ska inträffa beaktats. Ämnena

rangordnades från högsta tll lägsta allvarlg-

hetsgrad och ett tröskelvärde fastställdes för

att denera väsentlga ämnen.

Respons från intressenter

För att samla in feedback på de väsentliga

ämnen skickdes ett frågeformulär till utvalda

medarbetare, leverantörer, kunder och inves-

terare. De väsentliga ämnena har validerats

av Skanskas koncernledningsgrupp och har

styrt innehållet i Skanskas hållbarhetsrap-

portering. De väsentlga ämnena rangordnas

nte, eftersom samtlga är vktga att bevaka.

De väsentlga ämnena presenteras på

sdan 71.

Information om hållbarhet

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

94 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Klimat

Koldioxidutsläpp (CO



1), 2)

Utsläpp inom scope 1, 2 och 3 (CO



e) och biogena utsläpp (utanför scope) genererade av Skanskas verksamhet.

Ton CO

e 2022 2021 2020 2019 2015

Scope 1 164 000 194000 193000 213000 322000

Scope 2

Platsbaserat tillvägagångssätt 36 000 35000 38000 43000 43000

Marknadsbaserat

tillvägagångssätt

18 000 22000 72000 78000 80000

Förändring jämfört med basår (scope 1 och 2), % -55 -46 -34 -28 –

Koldioxidintensitet

1,13 1,46 1,67 1,64 2,60

Scope 3 1 688 000 1706000 1945000

Förändring jämfört med basår (scope 3), % -13 -12

Utanför scope

33 000 22000 17000 20000

Skanskas klimatmål

Skanska har som mål att nå netto noll koldioxidutsläpp i

sin egen verksamhet och i sin värdekedja (scope 1, 2 och

3) år 2045. För Skanskas utvecklingsenheter är delmå-

let en 70-procentig minskning av koldioxidutsläpp från

den egna verksamheten (scope 1 och 2) år 2030, och en

50-procentig minskning av koldioxidutsläppen i värde-

kedjan (scope 3). För Byggverksamhetens projekt med

externa kunder är delmålet att minska de egna koldioxid-

utsläppen (scope 1 och 2) med 70 procent till år 2030.

Basår är 2015 för scope 1 och 2 samt 2020 för scope 3.

Skanskas rapporteringskategorier inom scope 3

COe, utsläpp (ton)

Kategori enligt Greenhouse Gas Protocol 2022 2021 2020

Inköpta varor och tjänster (begränsat till cement, betong, stål och bitumen, asfalt)

864 000 950000 987000

Kapitalvaror

Bränsle- och energirelaterade åtgärder (som inte ingår i scope 1 eller scope 2) 42 000 45000 45000

Transporter och distribution (uppströms)

Avfall som genererats i verksamheten 3 000 12000 20000

Tjänsteresor (begränsat till ygresor)

9 000 5000 4000

Medarbetares pendling till och från arbetet

Hyrda tillgångar (uppströms)

Transporter och distribution (nedströms)

Bearbetning av sålda produkter

Användning av sålda produkter

770 000 695000 890000

Utrangering av sålda produkter

Hyrda tillgångar (nedströms)

Franchise

Investeringar

Total energianvändning

Total energianvändning genererad av Skanskas verksamhet.

MWh 2022 2021 2020 2019 2018

Bränsleförbrukning 752 000 834000 821000 898000 1091000

Icke förnybara bränslen 634 000 696000 699000 716000 1022000

Förnybara bränslen 118 000 138000 123000 182000 70000

Förnybara bränslen, % 16 17 15 20 6

Elförbrukning 228 000 226000 300000 331000 241000

Icke förnybara bränslen 29 000 49000 180000 212000 115000

Förnybara bränslen 199 000 177000 121000 120000 127000

Förnybara bränslen, % 87 78 40 36 53

Fjärrvärme 42 000 25000 24000 12000 10000

Fjärrkyla 1 400 1600 2000 37000 600

Total energianvändning 1 024 000 1087000 1148000 1278000 1344000

Icke förnybara bränslen 706 000 771000 904000 976000 1147000

Förnybara bränslen 318 000 316000 243000 302000 197000

Förnybar energi (exkl. värme och kyla), % 31 29 21 24 15

Energiintensitet

6,33 7,36 7,24 7,23 7,88

1) Total energi MWh/Mkr intäkter, enligt segmentsredovisning.

Certierade fastigheters andel av försäljningsvärdet

Andel av det totala värdet, motsvarande 8,3 miljarder kronor, av sålda fastigheter inom Kommersiell fastighets-

utveckling som är certierade enligt LEED (Platinum eller Gold) eller BREEAM (Excellent), eller WELL.

% 2022 2021 2020 2019

Certierade fastigheters andel av

försäljningsvärdet 100 84 98 90

Scope-utsläppen denieras enligt GHG-protokollet

(Greenhouse Gas Protocol):

• Scope 1 avser direkta utsläpp från källor som ägs eller

kontrolleras av Skanska, och inkluderar pannor, ugnar

och fordon

• Scope 2 avser indirekta utsläpp från el, värme och kyla

inköpt och förbrukad av Skanska

• Scope 3 avser indirekta växthusgasutsläpp från källor

som inte ägs eller direkt kontrolleras av Skanska

Se Redovisningsprinciper hållbarhet på sidan 104.

1) Basår är 2015 för scope 1 och 2 samt 2020 för scope 3.

2) På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från

totalsumman.

3) Vid beräkning av scope 2 används marknadsbaserat tillvägagångssätt.

4) Scope 1 och 2 (marknadsbaserat)/Mkr intäkter, enligt

segmentsredovisning.

5) Den direkta koldioxidpåverkan (CO

) vid förbränning av

biomassa och biobränslen är utanför scope och ingår i vårt

Science Based Target.

6) En förväntad livslängd på 50 år tillämpas vid beräkning

av utsläpp under hela livscykeln för sålda byggnader. En

livslängd på 100 år tillämpas för infrastruktur.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

95 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Ansvar

Antal olyckor med frånvaro

Totalt antal olyckor med frånvaro.

2022 2021 2020 2019 2018

Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro 430 452 504 566 712

Skanskas medarbetare 174 175 231 252

Underentreprenörer 256 277 273 314

Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro (LTAR)

Antal olyckor med frånvaro multiplicerat med 1 000 000 timmar och dividerat med det totala antalet arbetade timmar.

2022 2021 2020 2019 2018

LTA R 2,9 3,2 3,1 3,1 3,5

Skanskas medarbetare 2,9 2,8 3,4 3,5

Underentreprenörer 3,0 3,5 3,0 3,0

Totalt antal olyckor

Totalt antal olyckor som inträffar under eller i samband med arbetet.

2022 2021

Totalt antal olyckor 1159 1235

Skanskas medarbetare 513 560

Underentreprenörer 646 675

Olyckor med dödlig utgång

Antal olyckor med dödlig utgång på Skanskas arbetsplatser.

2022 2021 2020 2019 2018

Olyckor med dödlig utgång 5 3 2 4 5

Skanskas medarbetare 1 1 1 2

Underentreprenörer 4 2 1 2

Chefers säkerhetsbesök (Executive Site Safety Visits, ESSV)

Högre chefers arbetsplatsbesök med fokus på säkerhet.

2022 2021 2020 2019 Mål 2022

Högre chefers arbetsplatsbesök med fokus på

säkerhet

7921 7377 2522 4034 7 000

Förbättring av säkerheten på arbetsplatsen

Procent positiva svar (”Instämmer helt” och ”Instämmer” på den femgradiga likertskalan). Procenttalen indikerar andelen

respondenter som instämmer i ett uttalande.

Normen för

industrin 2022 2021 2020 2019 2018

Min affärsenhet gör ett bra jobb

med att följa upp och förbättra

säkerheten på min arbetsplats 82 86 86 89 88 88

ISO 45001-certiering

Antal större avvikelser som rapporterats av externa granskare.

2022 2021 2020

Större avvikelser 0 3 0

Utbildning i Uppförandekoden

Andel anställda som har genomgått Skanskas Uppförandekodsutbildning.

% 2022 2021 2020 2019 Mål

Första anställningsmånaden 96 98 97 94 100

Repetition vartannat år 99 99 99 98 100

Öppenhetsfrämjande kultur

Procent positiva svar (”Instämmer helt” och ”Instämmer” på den femgradiga likertskalan). Procenttalen indikerar andelen

respondenter som instämmer i ett uttalande.

Normen för

industrin 2022 2021 2020 2019 2018

Jag känner mig trygg med att

säga vad jag tycker utan rädsla för

negativa konsekvenser (t.ex. kring

säkerhet, diskriminering och etik) 65 86 86 84 83 82

Code of Conduct Hotline

Antal rapporter som inkommit till Code of Conduct Hotline.

2022 2021 2020 2019

Antal rapporter 140 118 152 190

Allvarliga miljöincidenter

Allvarliga miljöincidenter med möjlig påverkan enligt denitionen i Skanska Reporting Procedure.

2022 2021 2020 2019 2018

Allvarliga miljöincidenter 0 1 1 3 2

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

96 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Ansvar forts.

ISO 14001-certiering

Antal större avvikelser som rapporterats av externa granskare.

2022 2021 2020 2019 2018

Större avvikelser 0 2 3 0 0

Egengenererat avfall till deponi

Egengenererat avfall från projekt till deponi.

% 2022 2021 Mål

Egengenererat avfall till deponi 6,8 4,3 5

Anställda uppdelade på kön, vid årets slut

Anställda uppdelade på kön och ledningsbefattning.

% 2022 2021 2020 2019 2018

Kategori Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Skanska AB:s styrelse

63 38 57 43 57 43 57 43 43 57

Ledande befattningshavare

(koncernledningen, nivå 7) 57 43 57 43 67 33 67 33 67 33

Verkställande direktörer,

affärsenheter (nivå 6) 92 8 92 8 92 8 92 8 92 8

Direktörer, koncernstaber

(nivå 6) 37 63 50 50 44 56 33 67 44 56

Ledande befattningar

(nivå 3–6)

75 25 76 24 75 25 75 25 78 22

Samtliga anställda 80 20 81 19 82 18 82 18 83 17

1) Valda på årsstämman.

2) Nivå 6 är verkställande direktörer, affärsenheter samt direktörer, koncernstaber; nivå 5 är ledningsgrupper på affärsenheter. Nivå 3 och 4

är ledningsnivåer under ledningsgrupper på affärsenheter.

Anställda per affärsenhet, 2022

Medeltal anställda

Affärsenhet

Totalt antal

anställda

varav

kvinnor

% av totalt antal

anställda

varav

män

% av totalt antal

anställda

Sverige

7449 1598 21 5851 79

Norge 3855 392 10 3463 90

Finland 2021 386 19 1635 81

Centraleuropa 3974 806 20 3168 80

Storbritannien 3514 944 27 2570 73

USA Civil, USA Building

och Skanska Inc. 6299 1100 17 5199 83

Kommersiell

fastighetsutveckling Europa 174 109 63 65 37

Kommersiell

fastighetsutveckling Norden 117 59 50 58 50

Kommersiell

fastighetsutveckling USA 81 40 49 41 51

BoKlok 460 170 37 290 63

Bostadsutveckling Europa 137 78 57 59 43

Huvudkontor 108 63 58 45 42

Totalt 28189 5745 20 22444 80

1) Denitionen åternns under Redovisningsprinciper på sidan 104 och skiljer sig från denitionen i Not 36.

Mångfalds- och inkluderingsindikatorer från den årliga medarbetarundersökningen

Procent positiva svar (”Instämmer helt” och ”Instämmer” på den femgradiga likertskalan). Procenttalen indikerar andelen

respondenter som instämmer i ett uttalande.

Normen

för industrin 2022 2021 2020 2019 2018

Min närmaste chef tar tillvara

mångfalden i vårt team på bästa

sätt så att vi kan prestera bättre

tillsammans 77 78 77 76 74 73

Min arbetsplats är fri från mobbning

och trakasserier – 91 91 88 86 86

På min arbetsplats bryr vi oss om

varandra och behandlar varandra

med respekt 75 88 88 86 84 83

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

97 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

EU:s taxonomi

EU:s taxonom (taxonomn) är en förordnng

som syftar tll att främja hållbara nvesterngar

nom EU genom stt klasscerngssystem för

mljömässgt hållbar ekonomsk verksamhet.

Taxonomn är en del av den europeska gröna

gven. Inom kommersell fastghetsutvecklng

och byggverksamhet nnebär taxonomn ett

ramverk med gemensamma dentoner och

krterer för vad som anses vara hållbart nom

bygg- och nfrastrukturprojekt. Det nnebär

även att era olka mljömål måste vara

uppfyllda för att ett projekt ska vara förenlgt

med taxonomn.

För Skanska nnebär taxonomn en möjlg

grund för att fastställa och mäta framtda

hållbarhetsresultat och strateger. På så sätt

kan Skanska fortsätta vara en föregångare

nom hållbarhet och skapa värde för kunderna

med samma höga ambtoner även framöver.

Skanskas taxonomresultat 2022

2022 redovsar Skanska hur stor andel av

omsättnng och kaptalutgfterna (CapEx) som

omfattas av och är förenlga med taxonomn.

92 (56) procent av omsättnngen bedöms

omfattas av taxonomn, vlket är en öknng

jämfört med 2021. Denna öknng beror främst

på att utöver väsentlgt bdrag tll begränsnng

av klmatförändrngar har även anpassnng

tll klmatförändrngar beaktats. Detta nnebär

att omsättnng kopplad tll nfrastruktur (6.15),

som möjlggör vägtransporter och kollektv-

trak, omfattas av taxonomn.

2 procent av omsättnngen bedöms som taxo-

nomförenlg. Att nförlva taxonomns krterer

och bedömnngar av förenlgheten  pågående

Skanska-projekt nnebär en betydande

förändrng av bentlga hållbarhetsstrateger

och redovsnngsstrukturer. Implementerngen

sker stegvs för att säkerställa hög exakthet 

rapporterngen och en långsktg, strategsk

utvecklng mot ökad förenlghet. Detta nnebär

att den taxonomförenlga omsättnngen för

2022 sannolkt är underskattad och förväntas

öka  framtda rapporterng.

I EU-kommssonens förtydlgande tll blaga I

som skckades ut 2021 anges att uppskatt-

nngar och tdg testnng av taxonomkrter-

erna vsar en låg övergrpande förenlghet 

företagens verksamheter och nvesterngs-

portföljer (mellan 1 och 5 procent, med många

företag och nvesterngsportföljer som lgger

på noll). Även om denna sffra förväntas öka

avsevärt  och med genomförandet av den

europeska gröna gven, vsar detta vlken

omställnng som fortfarande krävs för att

uppnå koldoxdneutraltet tll år 2050.

Hållbarhetsarbete  pågående

Skanska-projekt

Många av Skanskas pågående projekt med

höga hållbarhetsresultat har påbörjats

parallellt med utvecklngen av taxonomn. Trots

att dessa projekt präglas av hög hållbarhet och

uppfyller de esta taxonomkrtererna är det

nte många som 2022 kan hävda fullständg

förenlghet med samtlga krav  taxonomför-

ordnngen. Ett exempel som är förenlgt med

samtlga teknska krav  taxonomn är det

pågående Skanska-projektet Port7  Tjecken,

läs mer på sdan 33.

Skanskas redovsnng enlgt taxonomn

Verksamheter nom Skanska som omfattas

av och är förenlga med taxonomn deneras

som projekt nom kommersell fastghets-

utvecklng och byggverksamhet kopplade

tll ekonomska verksamheter som uppfyller

de teknska gransknngskrtererna (krav på

väsentlgt bdrag och att nte orsaka bety-

dande skada) enlgt de delegerade akter som

antagts för artkel 10.3, artkel 11.3  förordnng

(EU) 2020/852. Ingen uppdelnng görs av

ekonomska aktvteter. Ett projekt bedöms

omfattas av taxonomn om den huvudsaklga

delen av omsättnngen utgörs av verksamhet

som omfattas av taxonomn. Förenlghet

bedöms på samma sätt.

Dubbelräknng undvks genom att vd

fördelnngen av beloppen för omsättnng och

kaptalutgfter  täljaren följa den nansella

rapporterngsstrukturen. Rapporterng sker 

enlghet med Internatonal Fnancal Reportng

Standards (IFRS).

Skanskas emtterade gröna oblgaton

nanserar nte specka denterade

taxonom förenlga projekt. Därmed krävs

ngen justerng av omsättnngen för att

undvka dubbelräknng.

Skanska har genomfört en konskevensbe-

dömnng av socala (nklusve mänsklga

rättgheter) och mljörelaterad påverkan enlgt

OECD:s rktlnjer för ansvarsfullt företagande

som beskrvs på sdorna 89–90. Dessa aspek-

ter är en del av Skanskas Uppförandekod

och Uppförandekod för leverantörer och följer

taxonomns mnmskyddsåtgärder.

Bakgrundsnformaton

Eftersom 2022 är basåret för taxonomrap-

porterngen kan nga förändrngar redovsas.

Andelen av Skanskas verksamheter som

omfattas har ökat tll följd av att anpassnng

tll klmatförändrngar har lagts tll  kartlägg-

nngen. Skanskas största drvkrafter för att öka

den omsättnng som omfattas av och är fören-

lg med taxonomn specceras  klmatplanen

ACT och åtgärderna som beskrvs på sdan 77

samt  Skanskas hållbarhetsredovsnng.

Skanska-koncernens redovsnngsprncper

för hållbarhetsdata kompletteras 2023 med

nterna nstruktoner för taxonomrapporterng.

Bedömnng av Skanskas verksamheter

som omfattas av taxonomn 2022

Bedömnngen av hur stor andel av Skanskas

verksamheter som omfattas av taxonomn

utgår från väsentlghet enlgt en strukturerad

process. 100 procent av omsättnngen för

verksamhetsgrenarna Kommersell fastg-

hetsutvecklng och Bostadsutvecklng anses

Fakta om EU:s taxonom

För att uppfylla taxonomns krterer ska

verksamheten

1. väsentlgt bdra tll mnst ett av de sex

mljömål som anges  förordnngen

2 nte orsaka betydande skada för något

av de övrga fem mljömålen enlgt

dentonen  förordnngen

3. uppfylla mnmskyddsåtgärderna

Skanska följer denna process och nklude-

rar all verksamhet på samtlga marknader.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

98 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Bedömnng av Skanskas taxonomförenlga

verksamheter 2022

Den taxonomförenlga andelen av Skanskas

omsättnng bedöms utfrån ett projektper-

spektv som prorterar byggprojekt (verksam-

het 7.1) med hög omsättnng, högt hållbarhets-

resultat och höga nvåer av tllgänglg data.

Läs mer om ett sådant projekt, Port7, på sdan

33. Detta är ett tllvägagångssätt under 2022

för att mplementera taxonomn stegvs.

Förenlga kaptalutgfter beräknas som kaptal-

utgfter kopplade tll tllgångar eller processer

förknppade med verksamheter som är

förenlga med taxonomkraven. Skanska har

utvärderat möjlgheten men nte denterat

några verksamheter för en kaptalutgftsplan

under 2022.

EU:s taxonom bygger på sex mljömål:

1. Begränsnng av klmatförändrngar

2. Anpassnng tll klmatförändrngar

3. Hållbar användnng och skydd av

vatten och marna resurser

4. Omställnng tll en crkulär ekonom

5. Förebyggande och begränsnng av

förorenngar

6. Skydd och återställande av bologsk

mångfald och ekosystem

omfattas av taxonomn, och består tll största

delen av konstrukton av nya byggnader (verk-

samhet 7.1) och tll vss del av renoverngar

(verksamhet 7.2).

För verksamhetsgrenen Byggverksamhet

baseras denna bedömnng på väsentlghet ur

ett ntäktsperspektv och nkluderar Skanskas

stora byggprojekt som täcker merparten av

omsättnngen nom byggnaton. Den omsätt-

nng som omfattas avser projekt nom energ

(verksamheterna 4.1, 4.2, 4.3, 4.5), vatten och

avloppsvatten (verksamheterna 5.1, 5.3), nfra-

struktur (verksamheterna 6.14, 6.15, 6.16) och

byggnaton (verksamheterna 7.1, 7.2, 7.6, 7.7).

En större del av den omsättnng som omfattas

avser nybyggnaton (verksamhet 7.1) och

nfrastruktur för väg- och järnvägstransport

(verksamheterna 6.14, 6.15).

När det gäller kaptalutgfter (CapEx) omfattas

bland annat nvesterngar  materella

anläggnngstllgångar, mmaterella tllgångar,

förvaltnngsfastgheter och vssa leasngavtal.

Drftsutgfterna (OpEx) anses nte vara

väsentlga eller relevanta för den typ av projekt-

baserad verksamhet som Skanska bedrver.

Kostnader för forsknng och utvecklng samt

korttdsleasng är försumbara för Skanska. V

har därför uteslutt en resultattabell för OpEx.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

99 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Omsättning

Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte

orsaka betydande skada (DNSH)

Minimiskyddsåtgärder (17)

Taxonomiförenlig

andel av

omsättningen,

år 2022 (18)

Taxonomiförenlig

andel av

omsättningen,

år 2021 (19)

Kategori

(möjliggörande

verksamhet

eller) (20)

Kategori

(omställnings-

verksamhet)” (21)

Ekonomiska verksamheter

Kod/koder (2)

Absolut omsättning (3)

Andel av omsättningen (4)

Begränsning av klimatförändringar (5)

Anpassning till klimatförändringar (6)

Vatten och marina resurser (7)

Cirkulär ekonomi (8)

Föroreningar (9)

Biologisk mångfald och ekosystem (10)

Begränsning av klimatförändringar (11)

Anpassning till klimatförändringar (12)

Vatten och marina resurser (13)

Cirkulär ekonomi (14)

Föroreningar (15)

Biologisk mångfald och ekosystem (16)

 Mkr (IFRS) % % % % % % % Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej % % Möjliggörande Omställning

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter



Uppförande av nya byggnader

7.1 2 877 2 100

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 2

De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)

verksamheternas omsättning (A.1)

 2 877

2 2

A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som

inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)



Elproduktion från vindkraft

4.3 60

Elproduktion från vattenkraft

4.5 697

Överföring och distribution av el

4.9 366

Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten

samt vattenförsörjning

5.1 1 911

Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten

5.3 643

Infrastruktur för järnvägstransport

6.14 26 113

Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål vägtransport och kollektivtrak

6.15 22 376

Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart

6.16 1 837

Uppförande av nya byggnader

7.1 75 746

Renovering av bentliga byggnader

7.2 17 398

Förvärv och ägande av byggnader

7.7  40

Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin

men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)

 147 186

Totalt (A.1 + A.2)

 150 063 92 2

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN



Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)

 13 111 8

Totalt (A+B)

 163 174 100

Omsättning motsvarar intäkter i Skanskas rapportering.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

100 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Kapitalutgifter

Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte

orsaka betydande skada (DNSH)

Minimiskyddsåtgärder (17)

Taxonomiförenlig

andel av

kapital utgifterna,

år 2022 (18)

Kategori

(möjliggörande

verksamhet) (20)

Kategori

(omställnings -

verksamhet) (21)

Ekonomiska verksamheter

Kod/koder (2)

Absoluta kapitalutgifter (3)

Andel av kapitalutgifter (4)

Begränsning av klimatförändringar (5)

Anpassning till klimatförändringar (6)

Vatten och marina resurser (7)

Cirkulär ekonomi (8)

Föroreningar (9)

Biologisk mångfald och ekosystem (10)

Begränsning av klimatförändringar (11)

Anpassning till klimatförändringar (12)

Vatten och marina resurser (13)

Cirkulär ekonomi (14)

Föroreningar (15)

Biologisk mångfald och ekosystem (16)

 Mkr (IFRS) % % % % % % % Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej % Möjliggörande Omställning

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter



 0 0 Nej Nej Nej Nej

Nej Nej Nej 0

Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)

verksamheterna (A.1)

 0

0 0

A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som

inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)



Elproduktion från vindkraft

4.3 1

Elproduktion från vattenkraft

4.5 14

Överföring och distribution av el

4.9 7

Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten

samt vattenförsörjning

5.1 38

Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten

5.3 13

Infrastruktur för järnvägstransport

6.14 519

Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål vägtransport och kollektivtrak

6.15 445

Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart

6.16 37

Uppförande av nya byggnader

7.1 1 421

Renovering av bentliga byggnader

7.2 346

Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin

men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)

 2 841

Totalt (A.1 + A.2)

 2 841 97 0

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN



Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)

 88 3

Totalt (A+B)

 2 929 100

Skanskas processer för redovisning av Kapitalutgifter (CapEx) är under utveckling.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

101 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Styrnng

Styrelsen får uppdaterngar kvartalsvs

om Skanskas framsteg på vägen mot vårt

klmatmål. Beslutet att skärpa målet att nå

2021 fattades både tll följd av att styrelsen

denterade ett behov av att öka takten mot

ett koldoxdneutralt samhälle och för att

Skanska redan gjort betydande framsteg när

det gäller att mnska utsläppen. Styrelsen

beaktar projektspecka klmatrsker va sn

projektkommtté, och fattade under 2022

beslut om att nkludera ett mål för mnsknng

av koldoxdutsläpp som en del av Skanskas

långsktga nctamentsprogram.

Styrelsen och koncernlednngen fastställer

polcyer, strateger och mål för koncernen

samt följer upp affärsenheternas resultat och

regelefterlevnad. Skanska-koncernens uppda-

terade strateg lanserades 2021 och präglas

av ett starkt fokus på hållbarhet och klmatför-

ändrngar. Koncernens hållbarhetspolcy och

andra polcyer, standarder och rktlnjer ger

effektv styrnng med avseende på hållbarhet

och klmatförändrngar. Från och med 2021

ngår befattnngen EVP Sustanablty and

Innovaton  koncernlednngen, med klmat-

relaterade rsker och möjlgheter som vktga

ansvarsområden. Koncernlednngen följer

kvartalsvs upp Skanskas klmatarbete, bland

annat genom drekt uppföljnng med samtlga

affärsenheter. För 2023 har koncernlednngen

fastställt tydlga klmatrelaterade mål som en

del av de kortsktga nctamentsprogrammen

för affärsenheternas verkställande drektörer.

Slutlgen hanteras klmatrelaterade rsker av

koncernlednngen på projektnvå. Läs mer om

Skanska Tender Board på sdorna 66–67.

Strateg

Under 2022 har Skanska tllämpat klmat-

scenaroanalyser för att dentera och han-

tera klmatrelaterade rsker och möjlgheter

Analyserna har genomförts med represen-

tanter från hela organsatonen och Skanskas

samtlga affärsenheter, och omfattar därmed

många olka perspektv. Scenaroanalys har

även vart avgörande för att forma Skanskas

syn på nnovaton – genom att bdra tll att

dentera behov och affärsmöjlgheter  sam-

band med olka klmatscenarer. I Skanskas

nnovatonsportfölj är de esta ämnena

kopplade tll hållbarhet, främst klmat. Läs

mer om detta på sdan 79.

Tabellen på sdan 103 vsar en överskt av

de rsker och möjlgheter som Skanska har

denterat, samt Skanskas åtgärder för att

hantera dessa. Observera att denna tabell är

en sammanfattnng av denterade rsker och

nte bör betraktas som uttömmande.

Rskhanterng

Klmatrsker är en ntegrerad del av Skanskas

strateg för hanterng av verksamhetsrsker. Se

sdorna 60–66 för en omfattande beskrvnng

av Skanskas hanterng av rsker och möjlg-

heter. Under 2022 har klmatrelaterade rsker

uppmärksammats särsklt. Slutlgen är även

klmatrsker en ntegrerad del av Skanskas

strateg för rskhanterng på projektnvå, efter-

som projektteamen måste dentera, bedöma

och motverka potentella klmatrsker som en

del  nvesterngs- och anbudsprocessen.

Hantering av klimatrelaterade risker och möjligheter

enligt TCFD:s rekommendationer

1) I vårt arbete med klmatscenaroanalyser har v tllämpat ett brett spektrum av scenarer, nklusve Net Zero 2050, Dvergent Net Zero, Below 2 °C och Current Polces från Network for Greenng the Fnancal System (NGFS),

samt Net Zero Energy 2050 och Sustanable Development från Internatonal Energy Agency (IEA).

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

102 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Riskområde och beskrivning Potentiell påverkan Riskhanteringsåtgärder

Omställning

Risker och möjligheter i samband med klimatomställningen

Policy och juridik

Exempel på risker och möjligheter:

• Ökade krav på rapportering och offentliggörande,till exempel CSRD,

EU:s taxonomi

• Krav på energiprestanda (direktivet om byggnaders energiprestanda)

• Kostnaden för koldioxid

Bentliga och ökande krav gällandetill exempel energiprestanda, offentliggöranden

och koldioxidprissättning kan, beroende på riskreducerande åtgärder, leda till både

fördelar och nackdelar kopplat till faktorer som driftskostnader samt varumärke och

anseende.

• På alla våra marknader har Skanska en stark ställning som ledande inom

hållbarhet. Efterfrågan på hållbara byggnader och infrastruktur förväntas öka även

i klimatscenarier med fortsatt ökande utsläpp

• Skanska har positionerat sig som ledande inom klimatomställningen och

tillhandahåller transparenta, tredjepartsverierade uppgifter och ESG-data

• Byggnation och fastighetsutveckling är en resurskrävande bransch. Skanskas

fokus på operativ effektivitet minskar dock resursanvändningen och därmed även

exponeringen för ökade kostnader för koldioxid

Teknik

Exempel på risker och möjligheter:

• Ny teknik och innovationer som krävs för att nå klimatmålen.

En framgångsrik klimatomställning kräver ny teknik och innovationer, vilket i sin tur

skapar risker och möjligheter när företag konkurrerar om att utnyttja fördelar med

att vara pionjär och erövra ledande positioner inom sina branscher. Hög efterfrågan

kan också orsaka askhalsar i leverantörskedjan för vissa produkter och material.

Dessutom kan nya produkter och tjänster kräva uppdaterad lagstiftning. Alla dessa

faktorer kan innebära både positiva och negativa konsekvenser för till exempel

varumärke och anseende, kundattraktivitet, leverantörskedja samt investeringar i

innovation och FoU.

• Skanska fokuserar målinriktat på innovation, vilket möjliggör identiering, testning

och uppskalning av riktade och kommersiellt attraktiva lösningar och innovationer

som kan bidra till klimatomställningen. Se ett exempel på sidan 79

• Skanska kommunicerar aktivt med tillsynsmyndigheter och andra intressenter för

att säkerställa en effektiv klimatomställning

Marknad

Exempel på risker och möjligheter:

• Förändrade kundförväntningar

• Förändrat konkurrentlandskap

• Nya marknader och möjligheter

Snabbt ökande kundförväntningar är redan märkbara och förväntas fortsätta,

i synnerhet i klimatscenarier för 1,5 °C och under 2 °C. Detta leder också till ett

förändrat konkurrentlandskap när för närvarande jämbördiga aktörer anpassar

sig för att tillgodose nya förväntningar och potentiella nya konkurrenter gör entré

på marknaden. Beroende på gensvaret kan dessa marknadsförändringar påverka

intäkter och resultat, varumärke och anseende samt konkurrensmässig positionering.

• Med dokumenterad historik inom koldioxidsnåla och hållbara lösningar är Skanska

väl positionerat för att möta en förväntad ökande efterfrågan

• Skanska spelar en aktiv roll i internationella samarbeten som WBCSD, WGBC och

Envision för att säkra sin ledande position i klimatomställningen

• Skanska undersöker potentiella nya möjligheter till följd av klimatomställningen.

Exempelvis ökar efterfrågan på renovering av bentliga byggnader avsevärt i

klimatscenarier för både 1,5 °C och 2 °C

Anseende

Exempel på risker och möjligheter:

• Ökad granskning från intressenter, till exempel kunder,

tillsynsmyndigheter, media, icke-statliga organisationer, investerare

• Ökade förväntningar från intressenter

Ökad granskning från intressenter är redan en realitet och kan fortsätta öka.

Ett företags varumärke och anseende kan ta skada om företaget upplevs

försena klimatomställningen. Detta är särskilt relevant inom byggnation och

fastighetsutveckling, eftersom den byggda miljön står för en stor del av de globala

utsläppen.

• Skanskas styrelse och koncernledning har fastställt höga ambitioner, inklusive mål

för utsläppsminskning som har validerats externt som Science Based Targets, vilket

ger trovärdighet och tillförlitlighet

• Skanska ställer höga krav på rapportering och marknadsföringsmaterial, med

starkt fokus på trovärdighet och med bevisat stöd för samtliga påståenden.

• Skanska har under många år offentliggjort hållbarhetsdata i sin års- och

hållbarhetsredovisning, inklusive översiktlig extern granskning av koldioxiddata

Fysiska

Risker och möjligheter förknippade med klimatförändringarnas fysiska konsekvenser

Akuta

Exempel på risker och möjligheter:

• Ökad förekomst av allt intensivare extremväder

Extremväder förekommer redan allt oftare i många delar av världen och dess

frekvens och intensitet förväntas öka i era klimatscenarier, men särskilt i ”Business

as usual” scenarier med fortsatt ökande utsläpp. Beroende på vilka riskreducerande

åtgärder som vidtas kan extremväder orsaka störningar i projekt, med potentiella

konsekvenser för exempelvis driftskostnader och tillgångarnas värde.

• Skanska har rutiner för att hantera extremväder där det är relevant för att begränsa

dess effekter på verksamheten, inklusive olika riskreducerande åtgärder som

översvämningsskydd

Bestående

Exempel på risker och möjligheter:

• Höga medeltemperaturer

• Förändrade havsnivåer, vädermönster och ekosystem

Medeltemperaturen förväntas öka, särskilt i ”Business as usual” scenarier

med fortsatt ökande utsläpp. Högre temperaturer kan störa utomhusarbeten,

medan andra bestående konsekvenser inkluderar höjda havsnivåer, vilket kan

påverka attraktiviteten för mark och bentlig egendom, samt öka efterfrågan på

infrastrukturprojekt som skapar ökad resiliens.

• Höga temperaturer är redan en realitet på vissa av våra marknader, där vi har

rutiner för att garantera säkra arbetsförhållanden. Denna erfarenhet delas

inom hela koncernen i takt med att frågan blir aktuell på andra marknader och

geograska platser

• Det nns en tydlig efterfrågan på klimatanpassad infrastruktur och byggnation på

marknaden. Detta syns allt oftare i anbud, både i Europa och i USA

• Klimatriskanalys är en del av Skanskas projekthanterings- och designprocesser

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

103 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Redovisningsprinciper hållbarhet

Skanska rapporterar i enlighet med GRI:s Standards för

hållbarhetsredovisning. Skanska strävar efter att all infor-

mation och data ska vara relevant, transparent, konse-

kvent, korrekt och fullständig, samt ge en objektiv bild av

koncernens verksamhet. Rapporteringsperiod är

1 januari 2022 till 31 december 2022.

Hållbarhetsdata rapporteras kvartals- eller månadsvis

från affärsenheterna med hjälp av vårt system för hållbar-

hetsrapportering om inget annat anges. Som regel är 5

års data redovisade. Finns inte 5 års data tillgängliga, eller

om annat anges, redovisas endast de tillgängliga åren.

Växthusgaser och energi

Skanska beräknar och rapporterar växthusgasutsläp-

pen i enlighet med GHG Protocol Corporate Standard.

Scope 2-utsläppen beräknas i enlighet med GHG Protocol

Scope 2 Guidance för marknads- och platsbaserade

siffror. Scope 3-utsläppen beräknas i enlighet med GHG

Protocol Corporate Value Chain (scope 3) Accounting

and Reporting Standard. Aktivitetsdata baseras på fak-

turauppgifter, mätningar i realtid, modeller, uppskatt-

ningar och beräkningar eller data som rapporterats av

leverantörer. Energikonvertering görs med hjälp av offent-

ligt tillgängliga omvandlingsfaktorer, och utsläppsfaktorer

kommer från databaser såsom IEA (2022), BEIS (2022),

ICE 3.0 och AIB:s European Residual Mixes 2021. De växt-

husgaser som ingår i rapporteringen är koldioxid (CO

metan (CH

) och kväveoxid (N

O). Biogena utsläpp av CO

från förbränning av biobränslen och biomassa redovisas

separat från direkta (scope 1) växthusgasutsläpp som

Utanför scope. Den globala uppvärmningspotentialen

(GWP) som används vid beräkningen av CO

e baseras på

IPCC:s ärde utvärderingsrapport (AR4) över en period om

hundra år, med undantag av de beräkningar för scope 2

som använder emissionsfaktorer från IEA, vilka baseras

på AR5. Skanska tillämpar nansiell kontroll som konso-

lideringsmetod. Utsläppsdata innehåller en viss inbyggd

osäkerhet på grund av ofullständig vetenskaplig kunskap

vid fastställandet av utsläppsfaktorer samt osäkerheter

i mätmetoderna, med påföljande effekter på mätningar

och uppskattningar.

Basår för Skanskas klimatmål har fastställts baserat

på datakvaliteten. Skanska har mätt och rapporterat

växthusgasutsläpp sedan 2008. Det första året med

översiktlig extern granskning av växthusgasutsläpp var

2014. Basår är 2015 för utsläpp inom scope 1 och 2 samt

2020 för scope 3-utsläpp.

Certierade kontor och kommersiella byggnader

Certierade kontor och kommersiella byggnader rappor-

teras manuellt till Skanskas huvudkontor i Stockholm.

Energibesparingar i nya kontorsfastigheter

utvecklade av affärsenheter inom Kommersiell

fastighetsutveckling

Siffran beräknas baserat på alla kontorsfastigheter som

avyttrades under 2022, utvecklade av affärsenheterna

Kommersiell Utveckling Europa, Kommersiell Utveckling

Norden och Kommersiell Utveckling USA, vilka alla var

certierade enligt LEED Platinum eller Gold eller BREEAM

Excellent eller WELL. Beräkningen är gjord i enlighet med

internationella standarder, såsom ASHRAE. Den förvän-

tade årliga energi användningen fastställs utifrån två

modeller, ”proposed” och ”baseline”, för att avgöra energi-

effektiviteten i aktuella projekt.

Avfall

Indikatorn för avfall till deponi denieras som mängden

egengenererat avfall till deponi. Med egengenererat

avser Skanska material som tillförts projektet men som

inte har använts i produktionen, utan istället betraktas

som avfall. Utgrävt material ingår inte i denna denition.

Metoden för avfallshantering baseras på de organisato-

riska standarderna hos de lokala avfallsentreprenörerna.

Olika avfallsentreprenörer används på olika markna-

der och respektive affärsenhet följer upp kontraktefter-

levnad. Avfallsindikatorn mäts genom vikten av det avfall

som avskiljs för deponi, dividerat med den totala vikten

av egengenererat avfall. Data baseras på fakturauppgif-

ter, antaganden och beräkningar eller data som rappor-

terats av leverantören, och är därför förenade med viss

osäkerhet.

Uppfyllelse av kraven i ledningssystemen ISO 14001

och ISO 45001

Om en extern granskare identierar en väsentlig avvikelse

vid sin granskning ska den rapporteras via systemet för

hållbarhetsrapportering.

Hälsa och säkerhet

Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro (LTAR) utgör anta-

let olyckor som resulterar i en personskada som förhindrar

den anställde att utföra sina normala arbetsuppgifter

under en period om en eller era arbetsdagar, multiplice-

rat med en miljon timmar och dividerat med totalt antal

arbetstimmar. Totalt antal olyckor utgör alla olyckor som

kräver medicinsk behandling. Arbetsrelaterade olyckor

med frånvaro utgör en del av de rapporterbara olyckorna

och ingår därmed i denna siffra. Antal olyckor med dödlig

utgång avser det år då olyckan inträffade. Rapporterade

data omfattar både Skanskas anställda och underentre-

prenörers anställda på Skanskas arbetsplatser. Data

baseras på rapportering från projekten. LTAR påverkas

av nationella regelverk, normer och regionala denitioner,

och är således förenad med viss osäkerhet.

Årlig medarbetarundersökning (YVOS)

Den årliga medarbetarundersökningen genomfördes

hösten 2022. Samtliga anställda omfattas, med undantag

för yrkesarbetare på Skanska USA Civil och Skanska USA

Building på grund av lokala arbetsvillkor. Procentandelen

positiva svar avser ”Instämmer helt” och ”Instämmer”

på den femgradiga likertskalan. Det indikerar andelen

respondenter som instämmer i ett påstående.

Utbildning i Uppförandekoden

Statistik för utbildning i Uppförandekoden samman-

ställs av affärsenheternas HR-funktioner och registreras

i Skanskas gemensamma rapporteringssystem. Som

avvikelse rapporteras alla nyanställda som inte har delta-

git i denna utbildning inom en månad från anställningens

början. Det nns även ett krav på att tillfällig personal och

konsulter som arbetar för Skanska under en medellång till

lång tidsperiod ska genomgå utbildningen. Denna tids-

period är oftast inom tre månader men kan variera mellan

affärsenheterna. Repetitionskurser är obligatoriska för

alla anställda vartannat år. På grund av skillnaderna i

rapporteringen kan procenttalet för medarbetare som

genomför sin repetitionsutbildning inom två år i vissa fall

sträcka sig över en period på upp till 27 månader.

Human resources

Personalstatistik rapporteras manuellt av affärsenhe-

ternas HR-funktioner via Skanskas dataportal Common

Analytics. Rapportering sker kvartalsvis och data fördelas

efter kön. Antalet anställda avspeglar det faktiska antalet

anställda i Skanska vid kvartalets utgång. Varje medarbe-

tare räknas som en anställd, oavsett tjänstgöringsgrad.

Medeltal anställda beräknas som ett genomsnitt för de

fyra senaste kvartalen.

Förändringar i Hållbarhetsredovisningen mellan 2021

och 2022

• Tillämpning av GRI Standards 2021

Nya data som redovisas:

• Utökad redovisning enligt EU:s taxonomi

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

104 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Händelser 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Finansiell

information

105 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys

Koncernens ntäkter ökade både  svenska

kronor och  lokal valuta, stärkt av nflaton

och postva valutaeffekter. Inom Byggverk-

samheten ökade ntäkterna baserat på en

stark orderstock trots marknadsutmanngar.

Rörelse resultat mnskade något enlgt seg-

mentsredovsnng men ökade enlgt IFRS,

både  svenska kronor och  lokal valuta jäm-

fört med föregående år. Rörelsemargnalen

nom Byggverksamheten uppgck under året

tll 3,7 procent och samtlga tre geografska

huvudmarknader, Norden, Europa och USA,

bdrog med en stabl lönsamhet. Detta är en

effekt av strategska åtgärder som vdtagts

för att mnska rsken  projektportföljen, men

även god hanterng av materalbrst och

kostnadsöknngar. Orderngången ökade

jämfört med föregående år och uppgck tll

162,7 mljarder kronor. Orderstocken  Bygg-

verksamheten var hstorskt hög och upp-

gck vd årsskftet tll 229,8mljarder kronor

vlket motsvarar 17 månaders produkton.

Bostadsutvecklngsverksamheten levererade

en god rörelsemargnal på helåret, trots vkan-

de marknad och försäljnngsvolymer under

andra halvan av 2022. Marknadsaktvteten

har mnskat under året och resulterat  en

mnskad försäljnng och långsammare för-

säljnngsprocesser. Hushållen har påverkats

negatvt av höjda räntor, högre energprser

och högre konsumentprsnflaton. Bostads-

marknaden är cyklsk och Skanska fortsätter

att bygga en stark landbank och utveckla hög-

kvaltatva och energeffektva bostäder väl

anpassade tll den underlggande efterfrågan.

Kommersell fastghetsutvecklng hade åter-

gen ett starkt år med försäljnngar på samtlga

tre marknader. Norden, Centraleuropa och

USA har under 2022 avyttrat fastgheter för

12,9 mljarder kronor med försäljnngs vnster

om 3,6 mljarder kronor enlgt segmentsredo-

vsnng. Moderna, hållbara och flexbla

kommersella fastgheter efterfrågas och ses

som attraktva av både nvesterare och hyres-

gäster. För att möta efterfrågan ökar Skanska

också gradvs andelen bostads hyreshus 

USA och Danmark, vlket ökar dversferngen

 portföljen. Vd årets slut hade Kommersell

fastghetsutvecklng 36 pågående projekt.

Aktvteten på hyresmarknaden har vart däm-

pad under hela året. Skanska har under året

hyrt ut 146000 kvadrat meter och uthyrnng

fortsätter vara prorterat. Under året lansera-

de Skanska en ny verksamhetsgren, Förvalt-

nngsfastgheter, med ambton att bygga en

portfölj av högkvaltatva kontorsfastgheter

 Sverge. Under året har tre fastgheter, två

 Malmö och en  Stockholm förvärvats, av

Kommersell fastghetsutvecklng, tll ett totalt

värde om 3,7 mljarder.

Marknadsutskter

Byggverksamhet

Den makroekonomska stuatonen förblr

osäker men v är väl postonerade mot

sektorer som fortsatt att vara aktva såsom

nfrastruktur och socal nfrastruktur. Mark-

nadsutskten för anläggnngsmarknaden är

mestadels stabl, medan marknadsutskten

för husbyggnad är något mer försktg, där

bostadsbyggande och kontorsutvecklng 

prvat reg utgör de svagaste segmenten. Den

amerkanska marknaden för husbyggande

och anläggnng är stark och utgör Skanskas

största marknad. Störnngar  leverantörsked-

jan fortsätter att avta, tllgången på materal

förbättras och kostnaderna för materal har

börjat plana ut.

Bostadsutvecklng

Aktvteten på bostadsmarknaden var

lägre under 2022 eftersom bostadsköpare

påverkades av nflaton och ökade räntor. Kon-

sumentförtroendet är lågt och v förväntar oss

att aktvteten på marknaden kommer vara

dämpad tlls den allmänna ekonomska stu-

atonen stablseras. Utbudet av nyprodukton

förväntas mnska under de kommande åren

och det råder en strukturell brst på bostäder

av hög kvaltet på många av våra marknader.

Arbetslösheten är låg och över td kommer

efterfrågan att återhämta sg och stablsera

den cyklska bostadsmarknaden. Under 2022

har 2 254 (4084) bostäder sålts och 2 805

(4 363) bostäder startats. Vd utgången av

året fanns 7 943 (8 673) bostäder  produkton

och av dessa var 65 (73) procent sålda.

Kommersell fastghetsutvecklng

Aktvteten på hyresmarknaden återhämtar

sg gradvs med ett tydlgt fokus på flexbla,

hållbara lokaler  bra lägen för att attrahera

och bbehålla medarbetare. Under 2022 såg v

att nvesterarmarknaden påverkades av höjda

räntor och låga transaktonsvolymer. Yelderna

har kommt upp men det fnns få transaktoner

som kan bekräfta nya yeldnvåer. Inflatonen

ger samtdgt högre hyresntäkter, vlket

 sn tur supporterar fastghetsvärden. V

fortsätter se polarserng mellan nya och

attraktva kontorsbyggnader och de mndre

moderna fastgheterna både på hyres- och

nvesterarmarknaden. Högkvaltatva och

hållbara fastgheter med stort servceutbud

är mer attraktva än det äldre beståndet. Vd

årets slut uppgck antalet pågående projekt

tll 36, motsvarande en uthyrnngsbar yta om

808000 kvadratmeter.

Förvaltnngsfastgheter

Hyresgäster fortsätter att efterfråga flexb-

ltet, hållbarhet och nflyttnngsklara lokaler.

Hyresmarknaden är fortsatt konkurrensutsatt,

men hyrorna förblr mestadels stabla  de

tre största städerna  Sverge. V fortsätter

se polarserng mellan nya och attraktva

kontorsbyggnader och de mndre moderna

fastgheterna där högkvaltatva och hållbara

fastgheter med stort servceutbud är mer

attraktva än det äldre beståndet.

Orderngång, orderstock och ntäkter 

byggverksamheten

100

150

200

250

100

150

250

Mdr kr

Orderstock

Orderingång, rullande 12 mån

Intäkter, rullande 12 månader

Orderingång per kvartal

SEK bn

kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4

Order backlog

Order bookings, rolling 12 monthsRevenue, rolling 12 months

Order bookings per quarter

2018

Q1 Q2 Q3 Q4

2019

Q1 Q2 Q3 Q4

2020

Q1 Q2 Q3 Q4

2021

Q1 Q2 Q3 Q4

2022

2018 2019 2020 2021 2022

Q1 Q2 Q3 Q4

Orderngång

Orderngången uppgck tll 162,7 (153,6)

mljarder kronor. Öknngen beror främst på

ökad orderngång  USA, men även Sverge

hade något ökad orderngång. Orderngången

 svenska kronor var 4 procent högre än ntäk-

terna under året, att jämföra med föregående

år då orderngången var 16 procent högre än

ntäkterna.

106

Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Orderngång och orderstock

Mkr

Orderingång Orderstock

2022 2021 2022 2021

Norden 57 832 60 439 69 496 69 711

varav Sverige 33 960 31 966 33 085 33 756

Europa 26 289 27 290 40 624 39 630

USA 78 544 65 860 119 651 97 690

Summa 162 665 153 590 229 771 207 031

Bostadsutvecklng på 9 475 (14377) Mkr

utgör 54 (248) Mkr ntäkter från jont ventures

som har tagts n proportonerlgt rad för rad 

segmentsredovsnngen.

Rörelseresultat

Mkr 2022 2021

Rörelseresultat per

verksamhetsgren enligt

segmentsredovisning

Byggverksamhet 5 770 5 013

Bostadsutveckling 1 011 1 980

Kommersiell

fastighetsutveckling 2 903 3 264

Förvaltningsfastigheter 140

Centralt -339 -415

Elimineringar -187 -9

Rörelseresultat enligt

segmentsredovisning 9 297 9 832

Skillnad i

redovisningsprinciper 724 -1 539

Rörelseresultat enligt IFRS 10 021 8 293

Rörelseresultatet enlgt IFRS ökade med

21procent (ökade 14 procent  lokal valuta)

tll 10021 (8 293) Mkr.

Rörelseresultatet enlgt segmentsredovsnng

uppgck tll 9297 (9 832) Mkr. Nedskrvnngar

av omsättnngs- och anläggnngstllgångar

belastar rörelseresultatet med -75 (-298) Mkr

främst hänförlgt tll nedskrvnng av omsätt-

nngsfastgheter.

Byggverksamhet

I verksamhetsgrenen Byggverksamhet

ökade rörelse resultatet och uppgck tll

5 770 (5013)Mkr. Rörelsemargnalen

uppgck tll 3,7(3,8) procent, där samtlga

tre huvudmarknader bdrog tll en stark

lönsamhet, vlket resulterade  en leverans

över koncernens långsktga mål om 3,5%

rörelsemargnal eller högre. Före gående år

påverkades rörelseresultatet postvt av vnst

hänförbar tll försäljnngen av verksamheten

av nfrastrukturtjänster  Storbrtannen om 370

Mkr samt erhållen utbetalnng av överskott

från den kollektvavtalade sjukförsäkrngen

AGS  Sverge om 160 Mkr.

Bostadsutvecklng enlgt

segmentsredovsnng

I Bostadsutvecklng mnskade rörelseresultatet

tll 1 011 (1 980) Mkr tll följd av en försvagad

marknad. Rörelse margnalen  verksamhets-

grenen mnskade tll 10,7 (13,8) procent.

Nedskrvnngar av omsättnngstllgångar nom

Bostadsutvecklng belastar resultatet med

totalt -11 (-37) Mkr.

Kommersell fastghetsutvecklng enlgt

segmentsredovsnng

Rörelseresultatet för verksamhetsgrenen

Kommersell fastghetsutvecklng uppgck tll

2 903 (3 264) Mkr. Fastghetsförsäljnngar

har under året genomförts tll ett värde av

12873 (10289) Mkr med en försäljnngsvnst

upp gående tll 3 646 (3 928) Mkr samt resultat

från jont ventures om 168 (93) Mkr. Ned-

skrvnngar av omsättnngsfastgheter nom

Kommersell fastghetsutvecklng belastar

resultatet med totalt -43 (-170)Mkr.

Förvaltnngsfastgheter

Under året förvärvade verksamhetsgrenen

Förvaltnngsfastgheter tre fastg heter om ett

värde på totalt 3 668 Mkr. Rörelseresultatet

uppgck tll 140 Mkr, varav förändrng av

fastghetsvärde uppgck tll 112Mkr.

Orderstock

Orderstocken ökade med 11 procent jämfört

med före gående år. Vd utgången av året

var den hstorskt hög och uppgck tll

229,8(207,0) mljarder kronor. Orderstocken

motsvarar 17 (18) månaders produkton.

De amerkanska, nordska och europeska

verksamheterna svarade för 52, 30 respektve

18 procent av orderstocken.

Segmentsredovsnng och IFRS

Koncernen redovsar verksamhetsgrenarna

Bostadsutvecklng och Kommersell fastghets-

utvecklng enlgt segmentsredovsnng, en

metod som beskrvs  not1. Skllnaderna mel-

lan segmentsredovsnng och IFRS, vad avser

ntäkter och rörelseresultat, samman fattas 

tabellerna som följer.

Intäkter

Mkr 2022 2021

Intäkter per

verksamhetsgren enligt

segmentsredovisning

Byggverksamhet 156 004 132 587

Bostadsutveckling 9 475 14 377

Kommersiell

fastighetsutveckling 13 552 11 102

Förvaltningsfastigheter 40

Centralt och Elimineringar -17 469 -10 490

Totala intäkter enligt

segmentsredovisning 161 602 147 576

Skillnad i

redovisningsprinciper 1 572 -3 712

Totala intäkter enligt IFRS 163 174 143 865

Intäkter enlgt IFRS ökade med 13 procent

(ökade 4 procent  lokal valuta) tll 163,2(143,9)

mljarder kronor.

Intäkterna enlgt segmentsredovsnng ökade

med 10 procent (oförändrad  lokal valuta) tll

161,6 (147,6) mljarder kronor. I verksamhets-

grenen Byggverksamhet ökade ntäkterna

 svenska kronor med 18 procent förstärkt

av nflaton och postva valutaeffekter. Av

ntäkterna  Byggverksamheten genererades

13,6 (10,1) mljarder kronor, motsvarande

9 (8) procent, av koncernens Projekt-

utvecklngsverksamheter. Av ntäkterna 

107

Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Centralt

Centralt uppgck tll -339 (-415) Mkr varav

397(230) Mkr är hänförbara tll OPS-port-

följen (Offentlg Prvat Samverkan), där

försäljnngen av Skanskas ägarandel  Royal

Papworth Hosptal  Storbrtannen hade en

postv effekt om 183 Mkr. Under året gjordes

nedskrvnngar om 0 (0) Mkr.

Elmnerngar av nternresultat

Elmnerngar av vnster  nterna projekt upp-

gck tll -187 (-9) Mkr. På koncern nvå elmneras

bland annat vnster  Byggverksamheten

avseende fastghetsprojekt. Elmnerngarna

upplöses  samband med att projekten

avyttras.

Avkastnng på eget kaptal och sysselsatt

kaptal enlgt segmentsredovsnng

Avkastnng på eget kaptal uppgck enlgt

segmentsredo vsnngen tll 15,8 (20,1) procent

och avkastnng på syssel satt kaptal 

Projekt utvecklngsverksamheterna uppgck tll

8,1(11,8) procent enlgt segmentsredovsnng.

Resultat enlgt IFRS

Mkr 2022 2021

Rörelseresultat 10 021 8 293

Finansiella intäkter 395 105

Finansiella kostnader -104 -273

Finansnetto 290 -168

Resultat efter finansiella

poster 10 312 8 125

Skatter -2 027 -1 238

Periodens resultat 8 284 6 887

Fnansnettot uppgck tll 290 (-168) Mkr och

nkluderar räntekostnader från leasngskulder

på -222 (-209) Mkr. Årets skattekostnad

uppgck tll -2 027 (-1 238) Mkr, motsvarande

en skattesats om 20 (15) procent.

Investerngar/desnvesterngar

Mkr 2022 2021

Rörelsen – investeringar

Förvaltningsfastigheter -1

Immateriella tillgångar -24 -103

Materiella

anläggningstillgångar -2 238 -1 834

Aktier -696 -731

Omsättningsfastigheter -22 609 -18 277

varav Bostadsutveckling -11 378 -11 013

varav Kommersiell

fastighetsutveckling -11 230 -7 264

Rörelsens investeringar -25 567 -20 945

Totalt investeringar -25 567 -20 945

Rörelsen – desinvesteringar

Immateriella tillgångar 15 5

Materiella

anläggningstillgångar 476 307

Aktier 201 20

Omsättningsfastigheter 19 844 20 268

varav Bostadsutveckling 10 530 10 766

varav Kommersiell

fastighetsutveckling 9 314 9 502

Rörelsens desinvesteringar 20 537 20 600

Strategiska desinvesteringar

Försäljning av verksamheter 197 732

Strategiska desinvesteringar 197 732

Totalt desinvesteringar 20 734 21 331

Summa netto desinveste-

ringar (+) / investeringar (-) -4 833 386

Avskrivningar

anläggningstillgångar -2 714 -2 669

Totalt uppgck koncernens nvesterngar

tll -25567 (-20 945) Mkr. Desnvesterng-

arna uppgck tll 20 734 (21 331) Mkr och

koncernens nettonvesterngar uppgck tll

-4833(386) Mkr.

Nettonvesterngarna  omsättnngsfastgheter

uppgck tll -2 765 (1 991) Mkr. I Bostadsutveck-

lng uppgck nvesterngarna  omsättnngs-

fastgheter tll -11 378 (-11 013) Mkr varav

-2141 (-2 715) Mkr avsåg förvärv av mark

motsvarande 4831 (4368) byggrätter. Försälj-

nngsprset för överlämnade bostäder uppgck

tll 10 530 (10 766) Mkr. Nettonvesterngar

 omsättnngsfastgheter  Bostadsutvecklng

uppgck tll -848 (-247) Mkr.

I Kommersell fastghetsutvecklng uppgck

nvesterngarna  omsättnngsfastgheter tll

-11 230 (-7 264) Mkr, varav -1 399 (-617) Mkr

avsåg mark. Desnvesterngarna av omsätt-

nngsfastgheter uppgck tll 9 314 (9 502) Mkr.

Nettonvesterngar  omsättnngsfastgheter 

Kommersell fastghets utvecklng uppgck tll

-1916 (2 238) Mkr.

Koncernens operatva kassaflöde

Mkr 2022 2021

Kassaflöde från operativ

verksamhet 5 885 5 314

Förändring i rörelsekapital -1 520 3 986

Nettoinvesteringar (-) /

desinvesteringar (+) -5 030 -345

Periodisering 468 -23

Kassaflöde från operativ

verksamhet före betalda

skatter -198 8 931

Betalda skatter i operativ

verksamhet -1 625 -3 861

Kassaflöde från operativ

verksamhet inklusive

betalda skatter -1 823 5 070

Räntenetto och övrigt

finansnetto -565 -1 150

Betalda skatter i

finansieringsverksamhet 124 264

Kassaflöde från

finansverksamhet -441 -885

Operativt kassaflöde från

verksamheten -2 263 4 185

Strategiska

nettodesinvesteringar (+) /

investeringar (-) 197 732

108 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Koncernens operatva kassaflöde forts.

Mkr 2022 2021

Utdelning etc.

-4 645 -4 172

Kassaflöde före förändring i

ränte bärande fordringar och

skulder -6 711 745

Förändring i räntebärande

fordringar och skulder 5 538 -9 729

Årets kassaflöde -1 173 -8 984

Likvida medel vid årets början 10 947 19 508

Kursdifferens i likvida medel 240 423

Likvida medel vid årets slut 10 014 10 947

1) Varav återköp av aktier -507 -242

Årets kassaflöde uppgck tll -1 173 (-8 984) Mkr.

Kassaflöde från operatva verksamheten

uppgck tll -2 263 (4185) Mkr, där förändrng

 rörelsekaptal och högre nettonvesterngar

nom Projektutvecklng är de främsta orsa-

kerna tll förändrngen  kassaflödet. Försälj-

nngar från Kommersell fastghetsutvecklng

tll Förvaltnngsfastgheter genererar nget

postvt kassaflöde tll skllnad från externa

försäljnngar. Betalda skatter  operatv verk-

samhet uppgck tll -1 625 (-3 861) Mkr där

mnsknngen främst är relaterad tll betald

skatt under föregående år på försäljnngs-

vnster genererade  USA  slutet av 2020.

Årets kassaflöde om -1 173 (-8 984) Mkr har

tllsammans med omräknngsdfferenser

om 240 (423) Mkr mnskat lkvda medel tll

10014(10 947) Mkr.

Sålda men ännu ej frånträdda utvecklngspro-

jekt nom Kommersell fastghetsutvecklng tll

och med 31 december 2022 kommer att ha en

postv effekt på kassaflödet med 6,1 mljarder

kronor under åren 2023 tll 2026.

Fnanserng och lkvdtet

Koncernen hade vd utgången av 2022 en

räntebärande nettofordran uppgående tll

10,3(12,6) mljarder kronor och nkluderar

7,3(7,0) mljarder kronor  leasngskulder

enlgt IFRS 16.

I slutet av året uppgck lkvda medel och

out nyttjade bekräftade kredtlöften tll 16,1ml-

jarder kronor, varav 12,3 mljarder kronor är

tllgänglga nom en vecka. Koncernens balans -

om slutnng ökade med 12,6 mljarder kronor

och uppgck tll 151,6 (139,0) mljarder kronor.

För fnansell ställnng se vdare not 6 och 14.

Avkastnng på eget och sysselsatt kaptal

Avkastning på eget kapital Avkastning på sysselsatt kapital

20222021202020192018

Return on equity Return on capital employed

20222021202020192018

Det egna kaptalet hänförlgt tll akte-

ägarna uppgck vd utgången av året tll

55255(45 465) Mkr. Förutom årets total-

resultat, 13 920 Mkr, förklaras förändrngen av

eget kaptal huvudsaklgen av utdelnng om

-4 124 Mkr och akterelaterade ersättnngar

kopplade tll långsktga aktesparprogram-

men (Seop) om 471 Mkr.

Avkastnngen på eget kaptal ökade tll

17,1(16,9) procent.

Det sysselsatta kaptalet uppgck vd årets slut

tll 72 845 (66 398) Mkr. Avkastnngen på syssel-

satt kaptal uppgck tll 15,2 (13,5) procent.

Soldtet och skuldsättnngsgrad

Nettoskuldsättnngsgraden uppgck tll -0,2

(-0,3) och sold teten tll 36,4 (32,7) procent.

För ytterlgare fnansell nformaton se vdare

not 6 och 14.

Moderbolaget

Moderbolaget bedrver admnstratv verk-

sam het och omfattar koncernlednngen och

koncernstaber.

Årets resultat uppgck tll 10 030 (10 400) Mkr

och avser  huvud sak utdelnng från dotter-

företag. Medelantalet anställda var 81 (87).

Ersättnngar tll ledande befattnngshavare

För nformaton om de senaste beslutade

rktlnjerna för bestämmande av lön och

annan ersättnng tll VD och koncernchef och

andra ledande befattnngshavare hänvsas tll

not 37. Styrelsen har, efter rekommendaton

från ersättnngskommttén, föreslagt att

årsstämman 2023 beslutar om revderade

ersättnngsrktlnjer, se sd 206–208.

Aktesparprogram (Seop)

Syftet med Skanskas aktesparprogram

(Seop) är att förstärka koncernens möjlghet

att behålla och rekrytera kompetenta med-

arbetare och att knyta dessa närmare bolaget

och dess akteägare.

Programmen ger medarbetare möjlghet att

nvestera  akter  Skanska och samtdgt

få nctament  form av möjlg tlldelnng av

ytterlgare akter. Denna tlldelnng baseras tll

över vägande del på resultat.

Tlldelnng av akter sker först efter en treårg

nlåsnngsperod. För att ha möjlghet att

tjäna n matchnngsakter och prestatons-

akter måste den anställde ha vart anställd

under hela nlåsnngsperoden och ha be-

hållt de akter som nköpts nom ramen för

programmet.

Under 2022 var kostnaden för Seop-program-

men 471 (388) Mkr, se vdare not 26 och 37.

Tllämpade prncper för redovsnng av akte-

sparprogrammen framgår av not 1, IFRS 2

Akterelaterade ersättnngar.

Forsknng och nnovaton

Under 2022 uppgck drekta kostnader avse-

ende forsknng och utvecklng tll 61 (40)Mkr.

Skanskas affärsenheter leder arbetet nom

forsknng och utvecklng. För att samordna

arbetet, underlätta kunskapsdelnng och skal-

nng över koncernen har Skanska en funkton

på koncernnvå som har tll uppgft att skapa

en koncerngemensam portfölj av ntatv

nom forsknng och utvecklng och nnovaton.

Fokusområden är nom klmat, arbetsplats-

säkerhet, produktvtet, dgtalserng och kund-

erbjudanden. För att läsa mer om Skanskas

nnovatva lösnngar på hållbarhetsområdet

se hållbarhetsrapporten på sdorna 69–104.

Aktenformaton

I syfte att säkerställa leverans av akter tll

deltagare  Skanskas aktesparprogram

(Seop 5 och Seop 6) gav årsstämman 2022

styrelsen mandat att återköpa egna akter.

Bemyndgandet nnebär att bolaget kan köpa

högst 2600000 egna B-akter för säkerstäl-

lande av leverans av akter tll deltagare 

Seop 5 samt högst 1000000 egna B-akter

för säkerställande av leverans av akter tll

Seop 6.

109

Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Totalt har 2 924 000 akter återköpts under

året tll en snttkurs om 173,40 kronor och

snttkursen för samtlga återköpta akter är

144,79 kronor. Kvotvärdet av de återköpta

akterna är 3,00 kronor per akte eller totalt

8,8Mkr och akterna representerar 0,7 procent

av det totala aktekaptalet. Anskaffnngs-

kostnaden uppgår tll 507 Mkr. Under året har

1 807557 akter tlldelats de anställda som

deltagt  aktesparprogrammet. Kvotvärdet av

dessa akter är 3,00 kronor per akte eller totalt

5,4 Mkr och akterna representerar 0,4pro-

cent av det totala aktekaptalet. Innehavet av

egna akter uppgck den 31 december 2022

tll 8771931 akter. Kvotvärdet av dessa akter

är 3,00 kronor per akte, eller totalt 26,3 Mkr

och akterna representerar 2,1 procent av det

totala aktekaptalet. Anskaffnngskostnaden

uppgår tll 1,3 mljarder kronor.

Förslag tll utdelnng

Styrelsen föreslår att årsstämman den

29mars 2023 beslutar om en utdelnng för

2022 om 7,50 (7,00+3,00) kronor per akte.

Som avstämnngsdag för erhållande av

utdelnng föreslår styrelsen fredagen den

31mars 2023. Om årsstämman beslutar enlgt

förslaget beräknas utdelnngen komma att

utsändas av Euroclear Sweden AB onsdagen

den 5 aprl 2023. Den föreslagna utdelnngen

uppgår tll sammanlagt 3 083 (4 124) Mkr.

För moderbolagets nnehav av egna B-akter

utgår ngen utdelnng. Det totala utdelnngs-

beloppet kan komma att förändras fram tll

avstämnngsdagen, beroende på återköp av

egna B-akter och överförng av B-akter tll

deltagare  långsktga aktesparprogrammen.

Styrelsens motverng tll

utdelnngsförslaget

Styrelsen avger härmed följande motverade

yttrande enlgt 18 kap. 4 § aktebolagslagen

med anlednng av utdelnngs förslaget.

Moderbolagets och koncernens verksamhet,

rsker  denna verksamhet och styrnng, pro-

cesser och mekansmer för att hantera dessa

rsker, moderbolagets och koncernens eko-

nomska stuaton per den 31 december2022

samt vlka redovsnngsprncper som tll-

lämpas för att värdera tllgångar och skulder

framgår av denna års- och hållbarhetsredo-

vsnng. Föreslagen utdelnng reducerar

moder bolagets soldtet från 97,5 procent tll

97,1 procent och koncernens soldtet från

36,4procent tll 35,1 procent, beräknat per

den 31 december 2022.

Styrelsen bedömer att moderbolagets och

koncernens soldtet efter att utdelnngen

lämnats kommer att vara fortsatt god 

förhållande tll den bransch moderbolaget

och koncernen är verksamma nom och, även

med hänsyn tll hög nflaton och höga räntor

samt krget  Ukrana, vara fullt tllräcklg för att

moderbolaget och koncernen ska ha förmåga

att fullgöra sna förplktelser på såväl kort som

lång skt. Enlgt styrelsens bedömnng har

moderbolaget och koncernen god beredskap

att hantera såväl förändrngar av lkvdteten

som oväntade händelser. Styrelsen anser att

moderbolaget och koncernen har förutsätt-

nngar att ta framtda affärsrsker och även

tåla eventuella förluster. Moderbolagets och

koncernens förmåga att göra affärsmässgt

motverade nvesterngar  enlghet med

styrelsens strateg kommer nte att påverkas

negatvt av utdelnngen.

Den föreslagna utdelnngen bedöms av

styrelsen vara försvarlg med hänsyn tll de

krav som verksamhetens art, omfattnng och

rsker ställer på storleken av moderbolagets

och koncernens egna kaptal samt moder-

bolagets och koncernens konsolderngsbe-

hov, lkvdtet och ställnng  övrgt. Styrelsen

har härvd beaktat bland annat moder-

bolagets och koncernens hstorska utvecklng,

för väntad utvecklng och konjunkturläget.

Mot bakgrund av ovanstående och baserat

på vad styrelsen  övrgt har kännedom om

och efter en bedömnng av den fnansella

ställnngen av moderbolaget och koncernen,

anser styrelsen att förslaget tll utdelnng är

försvarlgt med hänsyn tll vad som anges 

17 kap. 3 § aktebolagslagen.

110

Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Koncernens resultaträkning
Mkr	Not	2022	2021
Intäkter	8, 9	163 174	143 865
Kostnader för produktion och förvaltning	10, 12, 13, 36, 41	-146 483	-128 156
Bruttoresultat		16 692	15 709
Försäljnings- och administrationskostnader	10, 11, 12, 13, 36, 38, 41	-8 998	-7 865
Värdeförändring förvaltningsfastigheter	40	1 692	0
Resultat från joint ventures och
intresseföretag	20	636	449
Rörelseresultat		10 021	8 293
Finansiella intäkter	14	39 5	105
Finansiella kostnader	14, 15	-104	-27 3
Finansnetto		290	-168
Resultat efter finansiella poster		10 312	8 125
Inkomstskatter	16	-2 027	-1 238
Årets resultat		8 284	6 887
Årets resultat hänförligt till
Aktieägarna i moderföretag		8 256	6 864
Innehav utan bestämmande inflytande		28	23
Resultat per aktie, kronor	26, 44	20,0 4	16,64
Resultat per aktie efter utspädning, kronor	26, 44	1 9, 9 0	16,52
Föreslagen ordinarie utdelning per aktie, kronor		7,50	7,00
Föreslagen extra utdelning per aktie, kronor		0,00	3,00

Koncernens totalresultat
Mkr	2022	2021
Årets resultat	8 284	6 887
Övrigt totalresultat
Poster som inte kommer att omklassificeras
till periodens resultat
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	3 818	2 585
Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras
till periodens resultat	-7 9 2	-575
	3 026	2 010
Poster som har eller kommer att omklassificeras
till periodens resultat
Omräkningsdifferenser hänförliga till aktieägarna	2 290	1 808
Omräkningsdifferenser hänförliga till innehav utan bestämmande
inflytande	14	7
Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter	81	40
Påverkan av kassaflödessäkringar	108	2
Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag	178	113
Skatt hänförlig till poster som har eller kommer att omklassificeras
till periodens resultat	-19	-3
	2 653	1 966
Årets övrigt totalresultat efter skatt	5 679	3 977
Årets totalresultat	13 963	10 863
Årets totalresultat hänförligt till
Aktieägarna i moderföretag	13 920	10 834
Innehav utan bestämmande inflytande	43	30
1) Påverkan av sociala avgifter och särskild löneskatt ingår med	717	311

Se även not 26.

111 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Koncernens rapport över finansiell ställning
Mkr	Not	2022-12-31	2021-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Förvaltningsfastigheter	40	3 758	0
Materiella anläggningstillgångar	17	7 803	7 279
Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter	41	3 256	3 314
Goodwill	18	4 160	3 934
Övriga immateriella tillgångar	19	4 88	676
Placeringar i joint ventures och intresseföretag	20	2 901	2 185
Finansiella anläggningstillgångar	21	3 607	3 875
Uppskjutna skattefordringar	16	995	1 984
Summa anläggningstillgångar		26 970	23 247
Omsättningstillgångar
Omsättningsfastigheter	22	58 474	49 745
Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter	41	3 676	3 289
Material och varulager	23	1 300	1 090
Finansiella omsättningstillgångar	21	14 413	18 810
Skattefordringar	16	1 248	1 247
Avtalstillgångar	9	7 772	5 451
Övriga rörelsefordringar	24	27 726	25 212
Kassa och bank	25	10 014	10 947
Summa omsättningstillgångar		124 623	115 791
TILLGÅNGAR	32	151 593	139 039
varav räntebärande finansiella anläggningstillgångar	31	3 569	3 838
varav räntebärande omsättningstillgångar	31	24 327	29 694
		27 896	33 531

Mkr	Not	2022-12-31	2021-12-31
EGET KAPITAL	26
Aktiekapital		1 260	1 260
Tillskjutet kapital		4 186	3 715
Reserver		5 504	2 866
Balanserat resultat		44 161	37 510
Eget kapital hänförligt till aktieägarna		55 111	45 351
Innehav utan bestämmande inflytande		144	114
SUMMA EGET KAPITAL		55 255	45 465
SKULDER
Långfristiga skulder
Finansiella långfristiga skulder	27	2 714	3 389
Leasingskulder	41	6 328	6 040
Pensioner	28	2 891	5 936
Uppskjutna skatteskulder	16	1 943	1 254
Summa långfristiga skulder		13 876	16 619
Kortfristiga skulder
Finansiella kortfristiga skulder	27	4 854	4 780
Leasingskulder	41	953	920
Skatteskulder	16	388	710
Kortfristiga avsättningar	29	10 368	11 239
Avtalsskulder	9	24 059	22 664
Övriga rörelseskulder	30	41 840	36 642
Summa kortfristiga skulder		82 462	76 955
SUMMA SKULDER		96 338	93 574
EGET KAPITAL OCH SKULDER	32	151 593	139 039
varav räntebärande finansiella skulder	31	14 699	14 997
varav räntebärande pensioner och avsättningar	31	2 891	5 936
		17 590	20 933
1) Omräknat i enlighet med vad som anges i not 43.

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser framgår av not 33.

112 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Koncernens rapport över förändring i eget kapital
				Eget kapital hänförligt till aktieägarna
				Reserv för			Innehav utan	Summa
	Aktie-	Tillskjutet	Omräknings-	kassaflödes-	Balanserat		bestämmande	eget
Mkr	kapital	kapital	reserv	säkring	resultat	Summa	inflytande	kapital
Utgående eget kapital 2020/ Ingående eget kapital 2021	1 260	3 327	1 412	-506	32 795	38 288	97	38 385
Årets resultat					6 864	6 864	23	6 887
Årets övrigt totalresultat			1 847	112	2 010	3 970	7	3 977
Utdelning					-3 917	-3 917	-13	-3 930
Återköp av 1 048 500 B-aktier					-242	-242		-242
Aktierelaterade ersättningar		388				388		388
Utgående eget kapital 2021/ Ingående eget kapital 2022	1 260	3 715	3 259	-394	37 510	45 351	114	45 465
Årets resultat					8 256	8 256	28	8 284
Årets övrigt totalresultat			2 371	267	3 026	5 665	14	5 67 9
Utdelning					-4 124	-4 124	-1 3	-4 137
Återköp av 2 924 000 B-aktier					-507	-507		-507
Aktierelaterade ersättningar		471				471		471
Utgående eget kapital 2022	1 260	4 186	5 631	-127	44 161	55 111	144	55 255
1) Ingående balans i eget kapital har justerats med -332 Mkr i enlighet med vad som anges i not 43.

Se även not 26.

113 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Koncernens rapport över kassaflöden
Mkr	2022	2021
Löpande verksamhet
Rörelseresultat	10 021	8 293
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet	-4 136	-2 979
Betald inkomstskatt	-1 588	-3 830
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring
i rörelsekapitalet	4 297	1 483
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Investering omsättningsfastigheter	-22 141	-18 420
Desinvestering omsättningsfastigheter	19 844	20 388
Förändring varulager samt rörelsefordringar	-2 708	-2 259
Förändring rörelseskulder	1 188	6 245
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital	-3 816	5 953
Kassaflöde från löpande verksamhet	480	7 436
Investeringsverksamhet
Investering förvaltningsfastigheter	-1	0
Investering immateriella tillgångar	-24	-10 3
Investering materiella anläggningstillgångar	-2 238	-1 825
Investering aktier	-696	-7 3 1
Ökning av räntebärande fordringar	-67 7	-9 977
Försäljning av verksamheter	197	732
Desinvestering immateriella tillgångar	15	5
Desinvestering materiella anläggningstillgångar	4 76	298
Desinvestering aktier	201	20
Minskning av räntebärande fordringar	6 703	24 4
Betald inkomstskatt	-37	-30
Kassaflöde från investeringsverksamhet	3 920	-11 368

Mkr	2022	2021
Finansieringsverksamhet
Räntenetto	545	117
Övriga finansiella intäkter och kostnader	80	-220
Upptagna lån	3 616	3 565
Amortering av skuld exklusive leasingskulder	-4 118	-3 546
Totalt kassautflöde leasingavtal	-1 178	-1 062
Utdelning	-4 124	-3 917
Återköp av egna aktier	-507	-242
Utdelat till innehav utan bestämmande inflytande	-13	-13
Betald inkomstskatt	124	26 4
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-5 574	-5 053
Årets kassaflöde	-1 173	-8 984
Likvida medel vid årets början	10 947	19 508
Omräkningsdifferens i likvida medel	240	423
Likvida medel vid årets slut	10 014	10 947

Förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld

Mkr 2022 2021

Ingående räntebärande nettofordran/nettoskuld 12 598 7 280

Kassaflöde från löpande verksamhet 480 7 436

Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive

förändring i räntebärande fordringar -2 106 -1 634

Kassaflöde från finansieringsverksamhet exklusive

förändring i räntebärande skulder -5 072 -5 072

Omvärderingar av pensionsskulder 3 100 2 274

Förvärvad/såld nettofordran/nettoskuld -51 286

Omräkningsdifferenser 887 1 340

Övrigt 470 688

Utgående räntebärande nettofordran/nettoskuld (+/-) 10 306 12 598

Se även not 35.

114 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Koncernens rapport över kassaflöden, specifikation

Mkr 2022 2021

Byggverksamhet

Kassaflöde operativ verksamhet 8 172 6 783

Förändring i rörelsekapital -1 657 1 787

Nettodesinvesteringar (+) / investeringar (-) -1 643 -1 548

Totalt Byggverksamhet 4 871 7 022

Bostadsutveckling

Kassaflöde operativ verksamhet -625 -599

Förändring i rörelsekapital -1 2 039

Nettodesinvesteringar (+) / investeringar (-) -1 012 -722

Periodisering

205

Totalt Bostadsutveckling -1 433 718

Kommersiell fastighetsutveckling

Kassaflöde operativ verksamhet -1 142 -462

Förändring i rörelsekapital 200 37

Nettodesinvesteringar (+) / investeringar (-) 1 839 2 617

Periodisering

263 -23

Totalt Kommersiell fastighetsutveckling 1 160 2 168

Förvaltningsfastigheter

Kassaflöde operativ verksamhet 29

Förändring i rörelsekapital 47

Nettodesinvesteringar (+) / Investeringar (-) -3 668

Totalt Förvaltningsfastigheter -3 593 0

Centralt och Elimineringar

Kassaflöde operativ verksamhet -548 -407

Förändring i rörelsekapital -108 122

Nettodesinvesteringar (+) / investeringar (-) -546 -693

Totalt Centralt och Elimineringar -1 203 -978

Mkr 2022 2021

Totalt kassaflöde operativ verksamhet 5 885 5 314

Totalt förändring i rörelsekapital -1 520 3 986

Totalt nettodesinvesteringar (+) / investeringar (-) -5 030 -345

Totalt periodisering

468 -23

Totalt kassaflöde från operativ verksamhet före betalda skatter -198 8 93 1

Betalda skatter i operativ verksamhet -1 625 -3 861

Kassaflöde från operativ verksamhet inklusive betalda skatter -1 823 5 070

Räntenetto, övrigt finansnetto och amortering av leasingskulder -565 -1 15 0

Betalda skatter i finansieringsverksamhet 124 264

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -441 -885

Operativt kassaflöde från verksamheten -2 263 4 185

Strategiska nettodesinvesteringar (+) /investeringar (-) 197 732

Utdelning etc

-4 645 -4 172

Kassaflöde före förändring i räntebärande fordringar och skulder -6 711 745

Förändring i räntebärande fordringar och skulder exklusive

leasingskulder 5 538 -9 729

Periodens kassaflöde -1 173 -8 98 4

Likvida medel vid årets början 10 947 19 50 8

Omräkningsdifferens i likvida medel 240 423

Likvida medel vid årets slut 10 014 10 94 7

1) Avser erlagda likvider under innevarande år avseende desinvesteringar/

investeringar tidigare år, respektive ej betalda desinvesteringar/investeringar

avseende innevarande år.

2) Varav återköp aktier -507 -242

Se även not 35.

Koncernens operativa kassaflödesanalys och förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld

115 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Moderbolagets resultaträkning

Mkr Not 2022 2021

Intäkter 46 768 636

Bruttoresultat 768 636

Försäljnings- och administrationskostnader 49, 50, 62 -600 -543

Rörelseresultat 168 93

Resultat från andelar i koncernföretag 47 9 788 10 330

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 47 96 4

Räntekostnader och liknande resultatposter 47 -4 -26

Resultat efter finansiella poster 10 048 10 401

Skatt på årets resultat 48 -18 -1

Årets resultat

10 030 10 400

1) Överensstämmer med årets totalresultat.

116 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Moderbolagets balansräkning

Mkr Not 2022-12-31 2021-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 55

Aktiekapital 1 260 1 260

Reservfond 598 598

Bundet eget kapital 1 858 1 858

Balanserad vinst 11 307 5 068

Årets resultat 10 030 10 400

Fritt eget kapital 21 337 15 468

Summa eget kapital 23 195 17 326

Avsättningar 56

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 57 134 167

Övriga avsättningar 79 84

Summa avsättningar 213 251

Långfristiga räntebärande skulder 58

Skulder till koncernföretag 63 276 134

Summa långfristiga räntebärande skulder 276 134

Kortfristiga skulder 58

Leverantörsskulder 24 23

Skulder till koncernföretag 63 2 3

Övriga skulder 5 2

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 77 77

Summa kortfristiga skulder 108 105

EGET KAPITAL OCH SKULDER 59 23 792 17 816

Mkr Not 2022-12-31 2021-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar 49 1 3

Materiella anläggningstillgångar 50

Maskiner och inventarier 0 0

Summa materiella anläggningstillgångar 0 0

Finansiella anläggningstillgångar 51

Andelar i koncernföretag 52 12 045 11 783

Andelar i samarbetsarrangemang 53 3 3

Fordringar hos koncernföretag 63 11 422 5 669

Uppskjutna skattefordringar 48 56 65

Andra långfristiga fordringar 51 101 107

Summa finansiella anläggningstillgångar 23 627 17 627

Summa anläggningstillgångar 23 628 17 630

Kortfristiga fordringar

Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 63 16 42

Skattefordringar 10 10

Övriga kortfristiga fordringar 116 116

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 54 22 18

Summa kortfristiga fordringar 164 186

Summa omsättningstillgångar 164 186

TILLGÅNGAR 59 23 792 17 816

117 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Mkr Aktiekapital Reservfond

Fritt eget

kapital

Summa

eget kapital

Ingående eget kapital 2021 1 260 598 8 794 10 652

Årets resultat

10 400 10 400

Utdelning -3 917 -3 917

Återköp av 1 048 500 B-aktier -242 -242

Aktierelaterade ersättningar 388 388

Ersättning från dotterföretag

för utgivna aktier enligt

aktiesparprogram 45 45

Utgående eget kapital 2021/

Ingående eget kapital 2022 1 260 598 15 468 17 326

Årets resultat

10 030 10 030

Utdelning -4 124 -4 124

Återköp av 2 924 000 B-aktier -507 -507

Aktierelaterade ersättningar 471 471

Ersättning från dotterföretag

för utgivna aktier enligt

aktiesparprogram 0 0

Utgående eget kapital 2022 1 260 598 21 337 23 195

1) Överensstämmer med årets totalresultat.

Se även not 55.

Moderbolagets förändring i eget kapital Moderbolagets kassaflödesanalys

Mkr 2022 2021

Löpande verksamhet

Rörelseresultat 168 93

Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet 26 20

Betald inkomstskatt 10 -7

Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring

i rörelsekapitalet 204 106

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital

Förändring rörelsefordringar 22 -26

Förändring rörelseskulder -36 17

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital -14 -9

Kassaflöde från löpande verksamhet 190 97

Investeringsverksamhet

Ökning av räntebärande fordringar -5 753 -5 285

Försäljning av immateriella tillgångar 2

Minskning av räntebärande fordringar 6

Kassaflöde från investeringsverksamhet -5 747 -5 283

Finansieringsverksamhet

Räntenetto 92 -22

Erhållna utdelningar 9 788 10 330

Upptagna lån 142

Amortering av skuld -1 077

Utdelning -4 124 -3 917

Återköp av aktier -507 -242

Betald inkomstskatt -19 5

Betalning från dotterföretag avseende aktiesparprogram 185 109

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 5 557 5 186

Årets kassaflöde 0 0

Likvida medel vid årets början 0 0

Likvida medel vid årets slut 0 0

Se även not 61.

118 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Noter med Redovisnings- och värderingsprinciper

Koncernen Sida

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper 120

Not 2 Kritiska uppskattningar och bedömningar 129

Not 3 Effekter av ändrade redovisningsprinciper 129

Not 4 Rörelsesegment 129

Not 5 Anläggningstillgångar som innehas

för försäljning och avvecklade

verksamheter 132

Not 6 Finansiella instrument och finansiell

riskhantering 133

Not 7 Förvärv av rörelse 141

Not 8 Intäkter 141

Not 9 Avtalstillgångar och avtalsskulder 142

Not 10 Rörelsens kostnader fördelat per

kostnadsslag 143

Not 11 Försäljnings- och administrations-

kostnader 143

Not 12 Avskrivningar 143

Not 13 Nedskrivningar/återföring av

nedskrivningar 144

Not 14 Finansnetto 146

Not 15 Lånekostnader 146

Not 16 Inkomstskatter 146

Not 17 Materiella anläggningstillgångar 148

Not 18 Goodwill 150

Not 19 Immateriella tillgångar 151

Not 20 A Dotterföretag 152

Not 20 B Placeringar i joint ventures och

intresseföretag 152

Not 20 C Gemensamma verksamheter 156

Not 21 Finansiella tillgångar 157

Not 22 Omsättningsfastigheter/

Projektutveckling 158

Koncernen Sida

Not 23 Material- och varulager 159

Not 24 Övriga rörelsefordringar 159

Not 25 Kassa och bank 159

Not 26 Eget kapital/Resultat per aktie 160

Not 27 Finansiella skulder 162

Not 28 Pensioner 163

Not 29 Avsättningar 167

Not 30 Övriga rörelseskulder 168

Not 31 Specifikation av räntebärande

nettofordran/nettoskuld per tillgång

och skuld 169

Not 32 Förväntade återvinningstider på

tillgångar och skulder 171

Not 33 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser

och eventualtillgångar 172

Not 34 Valutakurser, samt effekt av ändrade

valutakurser 173

Not 35 Kassaflödesanalys 176

Not 36 Personal 178

Not 37 Ersättning till ledande befattningshavare

och styrelseledamöter 179

Not 38 Arvode och ersättningar till

revisorer 183

Not 39 Upplysningar om transaktioner med

närstående 183

Not 40 Förvaltningsfastigheter 184

Not 41 Leasing 185

Not 42 Händelser efter rapportperioden 187

Not 43 Koncernen fem år i sammandrag 187

Not 44 Definitioner 192

Moderbolaget Sida

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper 128

Not 45 Finansiella instrument 195

Not 46 Intäkter 196

Not 47 Finansnetto 196

Not 48 Inkomstskatter 196

Not 49 Immateriella tillgångar 197

Not 50 Materiella anläggningstillgångar 197

Not 51 Finansiella anläggningstillgångar 197

Not 52 Andelar i koncernföretag 198

Not 53 Andel i samarbetsarrangemang 198

Not 54 Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter 198

Not 55 Eget kapital 198

Not 56 Avsättningar 199

Not 57 Avsättningar för pensioner och liknande

förpliktelser 199

Not 58 Skulder 199

Not 59 Förväntade återvinningstider på

tillgångar och skulder 200

Not 60 Ställda säkerheter och eventual-

förpliktelser 201

Not 61 Kassaflödesanalys 202

Not 62 Löner 202

Not 63 Upplysningar om transaktioner med

närstående 203

Not 64 Upplysningar enligt årsredovisnings-

lagens 6 kapitel 2 a § 203

Not 65 Kompletterande upplysningar 204

Not 66 Händelser efter rapportperioden 204

Not 67 Vinstdisposition 204

Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges.

Intäkter redovisas med positivt tecken och kostnader med

negativt tecken.

Både tillgångar och skulder redovisas med positivt tecken.

Räntebärande nettofordran/nettoskuld redovisas med

positivt tecken om det är en fordran och negativt tecken

om det är en skuld.

Ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskriv-

ningar redovisas med negativt tecken.

Innehållsförteckning noter

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

119 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper

Överensstämmelse med lag och normgivning

I enlighet med den av Europeiska unionen (EU) beslutade

förordningen om tillämpning av internationella redo-

visningsstandarder har koncernredovisningen för

det räkenskapsår som avslutades den 31 december

2022 upprättats i enlighet med International Financial

Reporting Standards (IFRS) och International Accounting

Standards (IAS), utgivna av International Accounting

Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från

IFRS Interpretations Committee och dess föregångare

Standing Interpretations Committee (SIC), till den del

dessa standarder och tolkningsuttalanden har godkänts

av EU . Vidare har den av Rådet för finansiell rapportering

utgivna rekommendationen RFR 1 Kompletterande redo-

visningsregler för koncerner tillämpats liksom Uttalanden

från Rådet för finansiell rapportering .

Belopp i tabeller och uttalanden överensstämmer inte

alltid med den beräknade summan av relaterade poster

på grund av avrundningsdifferenser. Målet är att varje rad

ska överensstämma med källan och därför kan det finnas

avrundningsskillnader som påverkar summan när de pre-

senterade raderna läggs samman.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper

som koncernen utom i de fall som anges nedan

under avsnittet ”Moderbolagets redovisnings- och

värderingsprinciper”.

Moderbolagets årsredovisning och koncernredovisningen

har godkänts för utfärdande av styrelsen den 2 februari

2023. Moderbolagets resultat- och balansräkning och

koncernens resultaträkning och rapport över finansiell

ställning blir föremål för fastställelse på årsstämma den

29 mars 2023.

Förutsättningar vid upprättande av koncernens

finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som

även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för

koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna pre-

senteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat

anges, är avrundade till närmaste miljontal .

De finansiella rapporterna har upprättats enligt

fortlevnadsprincipen.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med

IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och

uppskattningar samt gör antaganden som påverkar

tillämpningen av redovisningsprinciperna och de

redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och

kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa upp-

skattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet.

Ändringar av uppskattningar redovisas i den period änd-

ringen görs om ändringen endast påverkar denna period,

eller i den period ändringen görs och framtida perioder

om ändringen påverkar både aktuell period och framtida

perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämp-

ningen av IFRS som har betydande inverkan på de finan-

siella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan

medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella

rapporter beskrivs närmare i not 2.

De följande angivna redovisningsprinciperna för koncernen

har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som

presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte

annat framgår. Koncernens redovisningsprinciper har

tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering

av moderbolag, dotterföretag, intresseföretag och

samarbetsarrangemang.

Nyheter

IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventual-

tillgångar har ändrats och klargör vilka utgifter som ska

inkluderas vid bedömning av förlustkontrakt. Detta har

inte fått väsentlig effekt på Skanskas redovisning.

Övriga förändringar av standarder och tolkningar som

trädde i kraft 1 januari 2022 har inte heller fått en väsentlig

effekt på Skanskas redovisning.

IASB har utfärdat ändringar tillämpliga från 1 januari

2023:

• IAS 1 Utformning av finansiella rapporter gällande

klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga

där en rättighet i avtalet att skjuta upp en betalning

avgör hur skulden ska klassificeras samt gällande krav

på att upplysa om materiella redovisningsprinciper,

• IAS 8 Redovisningsprinciper gällande definitionen av

uppskattningar och bedömningar samt

• IAS 12 Inkomstskatter som tydliggör att undantag från

att redovisa uppskjuten skatt på vissa transaktioner inte

längre får tillämpas.

Ingen av dessa ändringar har någon väsentlig påverkan

på Skanskas redovisning.

Förtida tillämpning av ny eller reviderad IFRS och

tolkningsuttalanden

Förtida tillämpning av kommande eller ändrad IFRS eller

tolkningsuttalande har inte skett.

IAS 1 – Utformning av finansiella rapporter

Resultaträkning

Som intäkter redovisas projektintäkter, ersättningar för

andra utförda tjänster, försäljning av omsättningsfastig-

heter, material- och varuleveranser, hyresintäk ter och

andra rörelseintäkter. Intäkter vid försäljning av maskiner,

inventarier, anläggningsfastigheter och immateriella till-

gångar medtas ej här utan netto redovisas bland rörelse-

kostnader mot tillgångarnas redovisade värden. Se not 10.

Som kostnader för produktion och förvaltning redovisas

bland annat direkta och indirekta tillverkningskostnader,

förlustriskreserveringar, redovisade värden för sålda

omsättningsfastigheter, kundförluster och kostnader

för garantiåtaganden. Häri ingår också avskrivningar på

anläggningstillgångar som använts för produktion och

förvaltning. Förändring av marknadsvärde på derivat

kopplade till rörelsen redovisas inom rörelseresultat.

Orealiserade och realiserade värdeförändringar på

förvaltningsfastigheter redovisas netto på egen rad i

resultaträkningen.

I försäljnings- och administrationskostnader ingår sed-

vanliga administrations kostnader, teknikkostnader, för-

säljningskostnader och avskrivningar på maskiner och

inventarier som använts för försäljning och administration.

Som försäljnings- och administrationskostnad redovisas

även nedskrivningar på goodwill.

Resultat från joint ventures och intresseföretag, efter

skatt, särredovisas i resultaträkningen och ingår i

rörelseresultatet.

Finansiella intäkter och kostnader redovisas uppdelat

på två poster: Finansiella intäkter och Finansiella kost-

nader. Som finansiella intäkter redovisas bland annat

räntein täkter, utdelningar och övrigt finansnetto. Bland

finansiella kostnader ingår bland annat räntekostnader

och övrigt finansnetto. Förändringar av marknadsvärdet

på finansiella instrument, främst derivat kopplade till

finansiella aktiviteter, redovisas som en särskild delpost

för delat på finansiella intäkter och finansiella kostnader.

Nettot av kursdifferenser samt resultat vid aktieförsälj-

ningar redovisas antingen som finansiell intäkt eller

finansiell kostnad. Finansiella intäkter och kostnader

beskrivs närmare i not 6 och i not 14 .

Totalresultat

I rapporten Koncernens totalresultat upptas förutom

årets resultat de poster som ingår i övrigt totalresultat.

Häri ingår omräkningsdifferenser, säkring av valutarisker

i utlandsverksamheter, omvärderingar relaterade till

pensions anknutna tillgångar och skulder, påverkan av

kassaflödessäkringar samt skatt på dessa poster.

Rapport över finansiell ställning

Tillgångar

Tillgångar delas in i omsättningstillgångar och anlägg-

ningstillgångar. En tillgång betraktas som omsättningstill-

gång om den förväntas bli realiserad inom tolv månader

från balansdagen eller inom företagets verksamhets-

cykel. Med verksamhetscykel avses tiden från slutande av

avtal till att företaget erhåller likvida medel med anled-

ning av godkänd slutbesiktning eller leverans av varor

(inklusive fastigheter). Med hänsyn till att koncernen utför

stora entreprenad projekt och genomför projektutveck-

ling får kriteriet verksamhetscykel till följd att många fler

tillgångar betecknas som omsättningstillgångar än om

enbart kriteriet inom tolv månader funnits.

Likvida medel består av kassamedel och omedelbart till-

gängliga tillgodo havanden hos banker och motsvarande

institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid

från anskaffningstidpunkten understigande tre månader,

vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värde-

fluktuationer. Utställda checkar minskar likvida medel

först vid inlösen. Likvida medel som ej kan disponeras

fritt redovisas som omsättningstillgångar (kortfristiga

fordringar) om restriktionen kommer att upphöra inom

tolv månader från balansdagen. I andra fall redovisas de

likvida medlen som anläggningstillgångar. Likvida medel

som tillhör en gemensam verksamhet är likvida medel

med restriktioner om de endast kan användas för att

betala den gemensamma verksamhetens skulder.

Tillgångar som uppfyller kraven i IFRS 5 Anläggnings-

tillgångar som innehas för försäljning och avveck-

lade verksamheter, upptas som en egen post bland

omsättningstillgångar.

I not 31 visas fördelningen mellan räntebärande och icke

räntebärande tillgångar.

I not 32 är tillgångarna uppdelade på beloppen för

tillgångar som förväntas återvinnas inom tolv månader

från balansdagen och tillgångar som förväntas återvinnas

efter tolv månader från balansdagen. Uppdelningen för icke

finansiella anläggningstillgångar baseras på förväntad årlig

avskrivning. Uppdelningen för omsättningsfastig heter

grundas i huvudsak på utfallen under de tre senaste åren.

Denna uppdelning är än mer osäker än för andra till-

gångar då utfallet under det kommande året starkt

på vekas av när enskilt stora fastigheter frånträds .

Eget kapital

Koncernens egna kapital delas upp på aktiekapital, till-

skjutet kapital, reserver, balanserat resultat samt innehav

utan bestämmande inflytande.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

120 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost från

eget kapital. Likvid från avyttring av aktier redovisas som

en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader

redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolags-

stämman godkänt utdelningen.

Redogörelse om det egna kapitalet, årets förändringar

och upplysningar kring förvaltning av kapitalet lämnas i

not 26.

Skulder

Skulder delas upp på kortfristiga skulder och långfristiga

skulder. Som kortfristiga skulder redovisas skulder som

antingen skall betalas inom tolv månader från balans-

dagen eller, dock endast beträffande rörelserelaterade

skulder, förväntas bli betalda inom verksamhetscykeln.

Då hänsyn således tas till verksamhetscykeln redovisas

inga icke räntebärande skulder, som exempelvis leveran-

törsskulder och upplupna personalkostnader, som lång-

fristiga. Skulder som på grund av diskontering redovisas

som räntebärande är medtagna bland kortfristiga skulder

då de betalas inom verksamhetscykeln. Räntebärande

skulder kan redovisas som långfristiga, även om de för-

faller till betalning inom tolv månader från balansdagen,

om den ursprungliga löptiden var längre än tolv månader

och företaget träffat överenskommelse om att refinan-

siera förpliktelsen långfristigt före rapportperiodens slut.

Information om skulder lämnas i noterna 27 och 30.

I not 32 är skulderna uppdelade på beloppen för skulder

som skall betalas inom tolv månader från balansdagen

och skulder som betalas efter tolv månader från balans-

dagen. Vidare lämnas i not 31 uppgift om fördelningen

mellan räntebärande och icke räntebärande skulder .

IFRS 10 Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar boksluten för moder-

bolaget och de företag, i vilka moderbolaget, direkt eller

indirekt, har ett bestämmande inflytande. Enligt IFRS 10

föreligger bestämmande inflytande när investeraren kan

styra verksamheten, har rätt till, eller är exponerad för, rörlig

avkastning från engagemanget i investeringsobjektet och

kan genom inflytandet över investeringsobjektet påverka

sin avkastning från investeringsobjektet. Om ett dotter-

företag vid förvärvstidpunkten uppfyller villkoren för att

klassificeras som att det innehas för försäljning i enlighet

med IFRS 5 redovisas det i enlighet med den

redovisningsstandarden .

Försäljning av andelar i dotterföretag redovisas som eget

kapitaltransaktion när transaktionen inte medför att det

bestämmande inflytandet går förlorat. Om kontrollen över

ett koncernföretag som bedriver rörelse upphör, värderas

eventuellt återstående innehav till verkligt värde. Innehav

utan bestämmande inflytande kan få ett negativt värde

om ett delägt dotterföretag går med förlust.

Förvärvade företag medtas i koncernredovisningen från

och med det kvartal inom vilket förvärvet sker. På motsva-

rande vis medtas avyttrade företag fram till och med sista

kvartalet före tidpunkten för avyttringen.

Koncerninterna fordringar, skulder, intäkter och

kostnader elimineras i sin helhet vid upprättandet av

koncernredovisningen.

Vinster som uppkommer vid koncerninterna transaktioner

och som ur koncernsynpunkt är orealiserade på balans-

dagen elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster på

koncerninterna transaktioner elimineras också på samma

sätt som orealiserade vinster, såvida inte förlusten mot-

svaras av ett nedskrivningsbehov.

Goodwill, hänförlig till utlandsverksamhet, är uttryckt i

lokal valuta. Omräkningen till svenska kronor följer IAS 21.

Information om goodwill lämnas i not 18 .

IFRS 3 Rörelseförvärv

I denna redovisningsstandard behandlas rörelseförvärv,

med vilket avses sammanförande av separata företag

eller verksamheter. Om förvärvet ej avser rörelse, vilket är

normalt vid förvärv av fastigheter, tillämpas inte IFRS 3.

I sådana fall gäller i stället att förvärvskostnaden fördelas

på de enskilt identifierbara tillgångarna och skulderna

efter deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten utan

uppbokning av goodwill och uppskjuten skattefordran/

skatteskuld med anledning av förvärvet.

Förvärv av rörelser, oavsett om förvärven avser ande-

lar i annat företag eller ett direkt förvärv av tillgångar

och skulder, redovisas enligt förvärvsmetoden. Om

förvärvet avser andelar i ett företag innebär metoden

att förvärvet betraktas som en transaktion varigenom

koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar

och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det

koncern mässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en

förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analy-

sen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller

rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identi-

fierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventu-

alförpliktelser. Koncernmässig goodwill beräknas som

skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretags-

andelarna och det verkliga värdet netto av förvärvade

tillgångar, övertagna skulder och skuldförd del av even-

tualförpliktelser. Om innehav utan bestämmande infly-

tande kvarstår efter förvärvet görs beräkning av goodwill

normalt endast utifrån koncernens andel av den förvär-

vade rörelsen.

Transaktionskostnader vid rörelseförvärv kostnadsförs

direkt. Vid stegvisa förvärv omvärderas tidigare inne-

hav till verkligt värde och resultatet redovisas i resultat-

räkningen när det bestämmande inflytandet uppnås.

Villkorade köpeskillingar värderas vid förvärvstillfället och

upptas till verkligt värde. Om villkorade köpeskillingar i

efterföljande bokslut omvärderas redovisas förändringen

i resultaträkningen.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus ackumu-

lerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenere-

rande enheter med årlig prövning av nedskrivningsbehov

enligt IAS 36 .

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger

nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna

skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden

direkt i resultaträkningen .

IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funk-

tionella valutan efter den valutakurs som föreligger på

transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i

utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan

efter den valuta kurs som föreligger på balansdagen.

Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna

redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar

och skulder som redovisas till historiska anskaffnings-

värden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.

Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska

miljöer där de i koncernen ingående företagen bedriver sin

verksamhet.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive

goodwill och andra koncernmässiga över- och under-

värden, omräknas till svenska kronor efter den valutakurs

som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en

utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor efter

genomsnittskurs.

Nettoinvestering i en utlandsverksamhet

Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med

omräkning av en utländsk nettoinvestering redovisas

bland övrigt totalresultat. Valutalån och valutaderivat för

säkring av omräkningsexponering värderas till balans-

dagens kurs. Kursdifferenser redovisas, med beaktande

av skatteeffekten, bland övrigt totalresultat.

Med säkring av omräkningsexponering reduceras valuta-

effekten vid omräkning av utlandsverksamheter till

svenska kronor. Eventuell terminspremie periodiseras över

löptiden och redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad.

Vid avyttring av en utlandsverksamhet omföres de till

verksamheten hänförliga ackumulerade omräknings-

differenserna och ackumulerade kursdifferenserna från

eventuell valutasäkring till koncernens resultaträkning .

IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för

försäljning och avvecklade verksamheter

En avvecklad verksamhet är en del av ett företags verk-

samhet som representerar en självständig rörelsegren

eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område

och ingår i en enda samordnad plan för att avyttra en

självständig rörelsegren eller en väsentlig verksam-

het som bedrivs inom ett geografiskt område, eller är

ett dotterföretag som förvärvats uteslutande för att

vidaresäljas.

Klassificering som en avvecklad verksamhet sker vid

avyttring eller vid en tidigare tidpunkt då verksamheten

uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav för

försäljning. En avyttringsgrupp som ska läggas ned kan

också kvalificeras som en avvecklad verksamhet om den

uppfyller kriterierna ovan.

För att en anläggningstillgång eller en avyttringsgrupp

ska klassificeras som att den innehas för försäljning ska

tillgången (avyttringsgruppen) vara tillgänglig för försälj-

ning i befintligt skick. Det måste även vara mycket sanno-

likt att försäljning kommer att ske. För att en försäljning

ska framstå som mycket sannolik måste beslut ha tagits

på ledningsnivå, aktivt arbete ha påbörjats för att hitta

köpare och fullborda planen, tillgången eller avyttrings-

gruppen aktivt marknadsförts till ett pris som är rimligt

i förhållande till dess verkliga värde och det är troligt att

försäljningen kommer att ske inom ett år. Inom Skanska

gäller dessutom att om en enskild anläggningstillgång

avses så ska värdet av den överstiga 100 MEUR.

Avskrivning görs ej på en anläggningstillgång så länge

som den är klassificerad som att den innehas för

försäljning.

Anläggningstillgångar som klassificerats som att de

innehas för försäljning, avyttringsgrupper och till dem

hänförliga skulder samt avvecklade verksamheter

särredo visas i rapport överfinansiell ställning.

IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures

Som intresseföretag redovisas företag i vilka koncernen

utövar ett betydande, men ej bestämmande, inflytande

vilket presumeras vara fallet när innehavet uppgår till

minst 20 och högst 50 procent av rösterna. Det förut-

sätts dessutom att ägandet utgör ett led i en varaktig

förbindelse och att innehavet ej skall redovisas som ett

samarbetsarrangemang .

Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper forts.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

121 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden

vilken också tillämpas för joint ventures. Beträffande joint

ventures se IFRS 11.

Kapitalandelsmetoden

Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet

erhålls i ett intresseföretag, eller det gemensamt bestäm-

mande inflytandet erhålls i ett joint venture, redovisas

andelar i intresseföretag och joint ventures enligt kapital-

andelsmetoden i koncernredovisningen. Eventuell skillnad

vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och

Skanskas andel av det verkliga värdet, netto av intresse-

företagets eller joint ventures identifierbara tillgångar,

skulder och skuldförd del av eventualförpliktelser, redovisas i

enlighet med IFRS 3. Kapitalandelsmetoden innebär att det i

koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen

och joint ventures motsvaras av koncernens andel i intresse-

företagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och

andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga

övervärden och avdrag för internvinster. Koncernens andel

i intresseföretagets och joint ventures resultat efter skatt

redovisas som Resultat från joint ventures och intresse-

företag i resultaträkningen. Eventuella avskrivningar och

nedskrivningar av förvärvade övervärden beaktas. Erhållna

utdelningar från intresseföretaget och joint ventures minskar

investeringens redovisade värde. Om koncernens andel av

redovisade förluster i intresseföretaget eller joint ventures

överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen

reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster

sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan

säkerhet (efterställda lån), vilka till sin innebörd utgör del

av Skanskas nettoinvestering i intresseföretaget och joint

ventures och därför redovisas som aktier. Fortsatta förluster

redovisas endast om koncernen har lämnat garantier för

att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget och joint

ventures, och då som en avsättning.

Eliminering av internresultat

Av vinster som uppstår vid transaktioner mellan koncernen

och ett intresseföretag eller ett joint venture elimineras

den del som motsvarar koncernens ägarandel. Om

redovisat värde för andelen i ett intresseföretag understiger

elimineringen av internvinst redovisas överskjutande del av

elimineringen som en avsättning. Om en transaktion mellan

koncernen och ett intresseföretag eller ett joint venture gett

upphov till en förlust, elimineras förlusten endast om den

inte motsvarar ett nedskrivningsbehov för tillgången.

Om vinsten eller förlusten uppstått hos intresseföretaget

eller i ett joint venture påverkar elimineringen det resultat

för transaktionsåret som redovisas bland Resultat från joint

ventures och intresseföretag. Elimineringen av internvinsten

återförs i senare bokslut efter hur tillgången förbrukas eller

då den avyttras.

Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när

det betydande inflytandet i ett intresseföretag eller det

gemensamt bestämmande inflytandet i ett joint venture

upphör. Försäljning av andelar i ett intresseföretag eller i ett

joint venture redovisas vid den tidpunkt då koncernen inte

längre har kontroll över innehavet.

I not 20 B lämnas information om intresseföretag och joint

ventures .

IFRS 11 Samarbetsarrangemang

Ett samarbetsarrangemang föreligger när delägarna är

bundna av ett samarbetsavtal och genom samarbets-

avtalet har ett gemensamt bestämmande inflytande.

Samarbetsarrangemanget kan antingen vara en gemen-

sam verksamhet eller ett joint venture. En gemensam verk-

samhet utmärks av att delägarna har rätt till tillgångarna i

arrangemanget och har förpliktelser avseende de skulder

som rör arrangemanget. Ett samarbets arrangemang som

inte struktureras genom inrättandet av ett separat bolag är

en gemensam verksamhet. Entreprenadprojekt som utförs

tillsammans med utomstående entreprenadbolag med

solidariskt ansvar redovisas av Skanska som gemensam

verksamhet. Om samarbetsarrangemanget är ett separat

bolag men bolagets produktion till helt övervägande

del förvärvas av delägarna och det föreligger hinder för

försäljning till utomstående så bedöms sam arbetsarrange-

manget ofta utgöra en gemensam verksamhet. I övriga fall

så utgör arrangemanget ett joint venture. Om delägarna i

samarbetsarrange manget endast har rätt till nettotillgång-

arna så föreligger ett joint venture. Klassificeringen av ett

samarbetsarrangemang kräver att en bedömning görs av

den legala formen, avtalen mellan delägarna och andra

omständigheter.

För gemensamma verksamheter redovisas intäkter,

kostnader, tillgångar och skulder rad för rad i koncernredo-

visningen efter Skanskas andel i den gemensamma verk-

samheten. I not 20 C beskrivs gemensamma verksamheter .

För joint ventures tillämpas kapitalandelsmetoden vid

upprättandet av koncernredovisningen. Denna metod

beskrivs under rubriken IAS 28.

I samband med OPS-projekt kan koncernens investering

avse antingen andelar i eller efterställda lån till ett joint

venture. Båda hanteras i redovisningen som andelar.

I not 20 B lämnas information om joint ventures och i

not 20 C specificeras större intressen i gemensamma

verksamheter.

IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster

IFRIC 12, som berör Skanskas joint ventures inom

OPS-portföljen, behandlar frågeställningen hur operatören,

enligt ett så kallat Avtal om ekonomiska eller samhälleliga

tjänster, redovisar anläggningen samt de rättigheter och

skyldigheter som följer av avtalet. Operatören anlägger

eller uppgraderar infrastruktur (entreprenadtjänst) som

används för en offentlig tjänst och förvaltar och underhåller

den infrastrukturen (förvaltningstjänst) under en bestämd

tid. Entreprenadtjänsten och förvaltningstjänsten redovisas

enligt IFRS 15. Ersättningen kan vara rätten till en finansiell

tillgång eller en immateriell tillgång. Om operatören har en

ovillkorlig rätt att erhålla likvida medel med fastställda eller

fastställbara belopp (ersättnings modellen är baserad på

tillgänglighet genom tillhandahållandet av till exempel ett

sjukhus eller en flygplats) redovisas en finansiell tillgång.

IFRS 9 kräver att ränta räknas på denna finansiella fordran.

Beställaren börjar betala först när anläggningen tas i bruk

och inbetalningen redovisas då som en amortering av

den finansiella fordran. Om operatören istället får rätt att

debitera den offentliga tjänstens användare (ersättnings-

modellen är baserad på marknadsrisk genom till exempel

vägtullar) redovisas en immateriell tillgång, som skrivs

av under projektets livs cykel. Inbetalning av vägtullarna

redovisas som en intäkt .

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder

Intäkter redovisas enligt IFRS 15 enligt en femstegsmodell. I

steg ett definierar man sina kundkontrakt. Om två eller flera

kontrakt har ingåtts samtidigt med en kund och prissätt-

ningen av ett kontrakt är beroende av det andra kontraktet

så kombinerar man dessa kontrakt. En avtalsändring

innebär en förändring av omfattning eller pris (eller båda)

i ett avtal som har godkänts av avtalsparterna. En avtals-

ändring föreligger när avtalsparterna godkänner en ändring

som antingen skapar nya eller ändrar befintliga rättigheter

och skyldigheter för parterna i avtalet. En avtalsändring ska

redovisas som ett separat avtal när avtalets omfattning

ökar på grund av tillägg av utlovade varor eller tjänster

som är distinkta och när priset på avtalet stiger med ett

ersättningsbelopp som återspeglar företagets fristående

försäljningspriser för de ytterligare varor eller tjänster som

utlovats. Om parterna inte har godkänt en avtalsändring ska

företaget fortsätta att tillämpa standarden på det befintliga

avtalet till dess att avtalsändringen godkänns.

I steg två fastställs vilket eller vilka prestationsåtaganden

som det avtalas om i kontraktet. Ett prestationsåtagande är

ett löfte om att till kunden överföra en vara eller tjänst som

är distinkt, eller en serie distinkta varor och tjänster som i allt

väsentligt är desamma och följer samma mönster för över-

föring till kunden. En vara eller tjänst är distinkt om kunden

kan dra nytta av varan eller tjänsten separat eller tillsam-

mans med andra resurser som finns tillgängliga för kunden

och om företagets löfte att överföra varan eller tjänsten till

kunden kan särskiljas från andra löften i avtalet. Oftast är

Skanskas kundkontrakt av det slaget att uppdelning inte ska

behöva göras på två eller flera prestationsåtaganden.

I steg tre bestäms transaktionspriset. Hänsyn tas då till fast

avtalat pris, variabla intäkter, eventuell tilläggsköpe skilling,

bonusar och straffavgifter. Vid variabla intäkter estimerar

man intäkten till det belopp som högst troligt inte i senare

redovisningsperioder kommer att medföra en reversering av

ackumulerade intäkter . Om avtalet innehåller en betydande

finansieringskomponent ska transaktionspriset justeras

för effekten av pengars tidsvärde. Ändrings- och tilläggs-

beställningar av ett kontrakt som inte ännu är godkända av

kund medför ingen ökning av transaktionspriset i projektets

beräknade resultat vid färdigställande. Vid ersättning med

icke-kontanta medel värderas ersättningen till verkligt

värde. Om en kund skjuter till varor eller tjänster görs

en bedömning om huruvida kontroll erhålls över dessa,

och om så är fallet så redovisas de som ersättning med

icke-kontanta medel som erhållits av kunden.

Intäkten/transaktionspriset allokeras i steg fyra ut på de

olika prestationsåtagandena i kontraktet om fler än ett

åtagande finns. Det allokerade transaktionspriset för varje

enskilt åtagande ska återspegla det ersättningsbelopp som

företaget förväntar sig ha rätt till i utbyte mot överföringen

av de utlovade varorna eller tjänsterna till kunden, baserat

på ett relativt fristående försäljningspris.

Intäkt redovisas, i steg fem, när prestationsåtagandet är

utfört, antingen över tid eller vid en specifik tidpunkt, och

när kunden får kontroll över tillgången. Intäkten redovisas

över tid när kunden samtidigt erhåller och förbrukar de

fördelar som tillhandahålls genom företagets prestation,

när företagets prestation skapar eller förbättrar en tillgång

som kunden kontrollerar eller när företagets prestation inte

skapar en tillgång med alternativ användning för företaget

och företaget dessutom har rätt till betalning för hittills

utförd prestation. Om ett prestationsåtagande inte uppfylls

över tid enligt ovan så uppfyller företaget åtagandet vid

en viss tidpunkt. Det sker vid den tidpunkt som kunden får

kontroll över den utlovade tillgången. Indikatorer för kontroll

kan vara att företaget har rätt till betalning för tillgången,

kunden har den legala äganderätten till tillgången,

före taget har överfört det fysiska innehavet av tillgången,

kunden har de betydande risker och fördelar som är för -

knippade med ägandet av tillgången eller att kunden

har godkänt tillgången.

Utgifter för att erhålla ett avtal, det vill säga utgifter som

företaget inte skulle haft om det inte erhållit avtalet, redo-

visas som en tillgång endast om företaget förväntar sig

att få täckning för de utgifterna. Utgifter för att fullgöra

ett avtal, som inte faller under någon annan standard än

Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper f orts.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

122 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

IFRS 15, ska redovisas som en tillgång om utgifterna har

ett direkt samband med ett avtal eller med ett förvän-

tat avtal, om utgifterna skapar eller förbättrar resurser

som kommer att användas för att uppfylla prestations-

åtaganden i framtiden och dessutom förväntas återvin-

nas. Dessa ”Tillgångar som uppkommer från utgifter för

att erhålla eller fullgöra ett avtal med kund” ingår i posten

Avtalstillgångar och redovisas i not 9.

I avtalstillgångar och avtalsskulder redovisas nettot av

upparbetade intäkter och fakturerade belopp per projekt.

Förskottsfakturering sker ofta i byggverksamheten enligt

avtal. När fakturering skett redovisas en kundfordran.

Förlustkontrakt kostnadsförs direkt och avsättning för förlust

görs för åter stående arbeten och redovisas enligt IAS 37.

Som anges under rubriken ”IFRS 8 Rörelsesegment”,

sida 126, så tillämpas i segmentsredovisningen för verk-

samhetsgrenarna Bostadsutveckling och Kommersiell

fastighetsutveckling en annan princip för fastställelse av

tidpunkt för intäktsredovisning.

Byggverksamheten bygger och renoverar hus, anlägg-

ningar och infrastruktur. Inom verksamhetsgrenen utförs

även uppdrag av servicekaraktär, såsom byggservice, drift

och underhåll. Inom denna verksamhet är kunderna både

beställare från den offentliga sektorn och den privata.

Kombination av avtal är sällan aktuellt, men avtal-

sändringar, såsom tilläggsbeställningar, är vanligt

förekommande. I de flesta fall är tillagda varor och tjänster

inte distinkta och därför utgör de en del av ett enda

prestationsåtagande som delvis är uppfyllt vid tidpunkten

för avtalsändringen och redovisas som om den vore en del

av det befintliga avtalet.

Oftast är avtalen inom denna verksamhet av det

slaget att endast ett prestationsåtagande identifieras.

Byggverksamhetens prestationsåtaganden är entreprenad-

uppdrag eller serviceåtagande, exempelvis upp förande

av byggnad på kundens mark respektive underhåll av

befintliga anläggningar såsom vägar. Om ett avtal innebär

verksamhet i olika geografiska lägen, i olika tidsperioder

eller har olika riskexponering kan identifiering av flera

prestationsåtaganden förekomma.

Om rätt till rörlig ersättning finns, till exempel avtal om inci-

tament, då beaktas det till den del det är högst osannolikt

att beloppet kan komma att återföras vid ett senare tillfälle.

Inom byggverksamheten redovisas intäkterna över tid, då

kunden erhåller och förbrukar samtidigt de fördelar som

tillhandahålls genom företagets serviceprestation eller då

Skanska skapar eller förbättrar en tillgång som kunden

kontrollerar.

Intäkterna redovisas över tid på basis av företagets kostna-

der per respektive mättillfälle i förhållande till totala förvän-

tade kostnader för uppfyllande av prestationsåtagandet.

Verksamhetsgrenen Bostadsutveckling utvecklar och säljer

nya bostäder och hyresbostäder. Kunderna utgörs huvud-

sakligen av privatpersoner. Till grund för redovisningen

finns oftast ett avtal om försäljning av en specifik enhet, till

exempel en bostadsrättslägenhet. Avtalsändringar före-

kommer sällan men inkluderas i så fall i det ursprungliga

avtalet.

Inom Bostadsutveckling är Skanskas åtagande överläm-

nande av en inflyttningsklar bostad. Transaktionspriset är

ett fast pris enligt avtal.

Intäkt redovisas vid den tidpunkt då nycklarna till bostaden

överlämnas till respektive bostadsköpare, det vill säga

då bostadsköparen får tillträde till sin bostad, vilket

bedöms vara den tidpunkt då kunden erhåller kontroll över

bostaden. Denna redovisning grundar sig på att Skanska

inte bedöms ha rätt till full betalning förrän vid uppfyllande

av sitt åtagande. Även om viss förskottsbetalning sker av

köparen så har inte Skanska rätt till full ersättning för utfört

arbete som uppnåtts till dato under hela avtalets löptid.

Detta beror på att avtalen innehåller klausuler som gör att

bostadsköparen i vissa situationer kan frånträda avtalet

under byggnationen utan att ersätta Skanska på det sätt

som krävs för redovisning av intäkter över tid.

Skanska initierar och ingår avtal med nybildade svenska

bostadsrätts föreningar eller finska bostadsaktiebolag

avseende uppförande av bostäder. Villkoren i dessa avtal

är sådana att Skanska har ett bestämmande inflytande

och därmed konsoliderar bostadsrättsföreningarna och

bostadsaktiebolagen under byggtiden och fram till slutkun-

dens tillträde, då Skanska inte längre har bestämmande

inflytande. Bostäder som inte ännu tillträtts redo visas som

omsättningsfastighet.

Inom Kommersiell fastighetsutveckling initierar, utvecklar,

hyr ut och säljer Skanska investeringsobjekt i form av

kommersiella fastigheter till fastighetsinvesterare.

Inom denna verksamhetsgren består åtagandet

gentemot kund (fastighetsinvesteraren) av att leverera ett

investeringsobjekt i form av en kommersiell fastighet oftast

med hyresgäster. Om äganderätten övergår före påbörjad

byggnationen så är det ett eget prestationsåtagande med

följd att entreprenaduppdraget blir ett eget åtagande inom

verksamhetsgrenen byggverksamhet.

Utvecklingen av kommersiella projekt är en kontinuerlig

process i flera tydligt definierade faser. Den genomsnittliga

utvecklingscykeln från idé till slut förande är 5–7 år.

Försäljning sker normalt i slutet av utvecklingscykeln det vill

säga när projekt är färdigställt. Prestationsåtagandet är att

leverera en färdig exploaterad fastighet som hos kunden

normalt blir ett investeringsobjekt.

Kombination av avtal förekommer sällan. I vissa avtal

förekommer även åtaganden om att Skanska ska vara

behjälplig med uthyrning av fastigheten, vilket då bedöms

vara ett separat prestationsåtagande. Transaktionspriset

är normalt ett fast pris enligt avtal.

När avtal om försäljning av fastighet ingåtts med kund

föreligger ingen alternativ användning för fastigheten. Om

Skanska har rätt till betalning för vid var tid utfört arbete

beror på avtalsvillkoren och gällande lagstiftning. Skanskas

bedömning är dock att företaget vanligtvis har denna rätt

till full betalning först vid uppfyllandet av åtagandet. Innan

detta har Skanska normalt bara rätt till skade stånd som

inte motsvarar nedlagda kostnader. Intäkten redovisas

därför normalt vid den tidpunkt då fastigheten övertas av

kunden.

Försäljning av fastigheter genom avyttring av bolag är

bedömda att redovisas enligt IFRS 15 och inte som avyttrat

bolag enligt IFRS 10, då avyttringen avser tillgång och ej

verksamhet/rörelse.

Inom Förvaltningsfastigheter innehar Skanska fastigheter

för att generera hyresintäkter och värdestegring. När avtal

om uthyrning ingåtts med hyresgäst bedöms dessa i all

väsentlighet innehålla leasingkomponenter och hyres-

intäkter redovisas enligt IFRS 16. I de fall Skanska även

vidarefakturerar service åt hyresgästen består avtalen

även av distinkta icke-leasingkomponenter. Detta innebär

att ersättningen redovisas enligt reglerna i IFRS 15.

I OPS-portföljen ingår utveckling av sjukhus, flygplatser,

vägar och annan nödvändig samhällsstruktur. Redo-

visningen av dessa projekt följer IFRIC 12 Avtal om ekono-

miska eller samhälleliga tjänster, som i sin tur redovisar

intäkter enligt IFRS 15.

IFRS 16 Leasingavtal

Skanska som leasetagare

Leasingavtal, med undantag av korta (under 12 månader)

och mindre leasing avtal, redovisas i Rapport över finansiell

ställning som nyttjanderätter till materiella anläggnings-

tillgångar, nyttjanderätter till omsättningsfastig heter samt

räntebärande leasingskulder.

Ett avtal är ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten

att under en viss period bestämma över användningen

av en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning.

Icke-leasing komponenter i ett avtal, som till exempel

service kostnad, särskiljs och ingår inte i beräkningen av

värdet på nyttjande rätten när det är möjligt att urskilja

sådan kostnad. Avtal med underentreprenörer anses

oftast vara serviceavtal då det är en tjänst som Skanska

efterfrågar och avtalet inte ger Skanska kontroll över en

specifik tillgång. Hyra av tornkranar och byggställningar

som på större byggprojekt normalt förhyrs för en längre tid

redo visas som leasing.

Vid bedömning om huruvida en tillgång är av lågt värde

läggs tillgången samman med tillgångar som den är starkt

beroende av, eller samman kopplade med. När tillgången

kan bytas ut av leverantören och det är praktiskt möjligt

att göra det anses det inte föreligga ett leasingavtal då

Skanska inte har kontroll över den specifika tillgången.

Leasingperioden är den icke uppsägningsbara leasing-

perioden där hänsyn tas till möjligheten till förlängning

eller uppsägning av avtalet och hur rimligt säkert det är att

den möjligheten kommer att utnyttjas. Nyttjanderätter till

omsättningsfastigheter där det är praxis att förlängning

alltid sker, ses som eviga nyttjanderätter och leasingperio-

den är då satt till 100 år.

Nyttjanderätter till materiella anläggningstillgångar

skrivs av under leasing perioden, såtillvida det inte avser

nyttjande rätter till mark på evig tid som inte skrivs av

alls, då återstoden av leasingperioden alltid är konstant

100 år. Nyttjanderätter till omsättningsfastigheter, både

sådana som bedöms som eviga och sådana med bestämd

leasing period, skrivs inte av alls, då de följer redovisning

enligt IAS 2.

Vid betalning av leasingkostnaden fördelas avgiften mellan

räntekostnad och amortering på den utestående skulden.

Vid betalning av sådana nyttjanderätter där avskrivning

inte sker, så redovisas avgiften som ränte kostnad i sin

helhet, eftersom skulden är oförändrad som angetts

tidigare. Räntekostnaden aktiveras under bygg tiden vid

nyttjanderätter till omsättningsfastigheter.

Vid ”sale-and-leaseback-transaktioner” redovisar säljaren

vinst för enbart de rättigheter som har överförts till köparen

och en nyttjanderätt till de rättigheter som bibehålls.

Skanska som leasegivare

Skanska hyr ut lokaler främst genom operationella

leasing avtal. Erhållna leasingbetalningar för dessa

avtal redovisas som intäkt linjärt över avtalsperioden.

Leasing genom uthyrning av fastigheter bedrivs huvud-

sakligen inom Förvaltningsfastigheter och Kommersiell

Fastighetsutveckling.

IAS 16 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång

om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar

kommer att komma koncernen till del och anskaffnings-

värdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffnings -

Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper forts.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

123 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

kostnad efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och

eventuella nedskrivningar.

I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader

direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på

plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med

anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader

som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans

och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och

juristtjänster. Lånekostnader ingår i anskaffningsvärdet

för egentillverkade anläggningstillgångar. Nedskrivningar

sker enligt IAS 36.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggnings-

tillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för

ersättningar till anställda, och om tillämpligt andra

tillverkningsomkostnader som anses vara hänförbara till

anläggningstillgången.

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet

endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska

fördelarna som är förknippade med tillgången kommer

att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkom-

mande utgifter redovisas som kostnad i den period de

uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift

läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten

av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid

sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent

tillförts läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella

oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter,

eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres

i samband med utbytet. Om den borttagna komponentens

anskaffningsvärde ej direkt kan bestämmas beräknas

anskaffningsvärdet som den nya komponentens anskaff-

ningsvärde justerat med lämpligt prisindex för att beakta

ändringar av penningvärdet. Reparationer kostnadsförs

löpande.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar

med olika nyttjandeperioder behandlas som separata

komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Avskrivningar sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod,

eller efter nyttjandegrad, med beaktande av eventuellt

restvärde vid periodens slut. Kontorsbyggnader delas

upp på grundläggning och stomme, avskrivningstid 50

år, installationer, avskrivningstid 35 år, och icke-bärande

delar, avskrivnings tid 15 år. Generellt gäller att industri-

byggnader skrivs av under 20 år utan uppdelning på olika

delar. Kross- och asfaltverk samt betongstationer skrivs av

under 10 till 25 år beroende på skicket vid anskaffningen

och utan uppdelning på olika delar. För andra bygg nader

och utrustning sker uppdelning på olika komponenter

endast om väsentliga komponenter med avvikande nytto-

period kan identifieras. För andra maskiner och inventarier

är avskrivningstiden normalt mellan 3 och 10 år. Inventarier

av mindre värde kostnadsförs direkt. Grus- och bergtäkter

avskrivs i takt med substansuttagen. För mark sker ingen

avskrivning. Bedömning av en tillgångs restvärde och

nyttjandeperiod görs årligen.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång

tas bort ur rapport över finansiell ställning vid utrangering

eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar

väntas från användning eller avyttring av tillgången.

IAS 38 Immateriella tillgångar

I denna redovisningsstandard behandlas immateriella

tillgångar. Goodwill som uppstår vid förvärv av företag

redovisas enligt reglerna i IFRS 3.

En immateriell tillgång är en identifierbar icke-monetär

tillgång utan fysisk substans och som används för

produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster

eller för uthyrning och administration. För att redovisas

som tillgång krävs både att det är sannolikt att framtida

ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången

kommer att tillföras företaget och att anskaffningsvärdet

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Härvid är särskilt att

märka att utgifter som kostnadsförts direkt i tidigare hel-

eller delårsbokslut ej senare kan tas upp som tillgång.

Kostnader för forskning redovisas i resultaträkningen när

de uppstår. Utvecklingskostnader, som är kostnader för

konstruktion av nytt eller förbättrat material, konstruktioner,

produkter, processer, system och tjänster genom tillämp-

ning av forskningsresultat eller annan kunskap, redovisas

som tillgångar om det är troligt att tillgången kommer att

generera framtida intäkter. Andra utvecklingskostnader

kostnadsförs direkt. Kostnader för löpande underhåll och

modifieringar av existerande produkter, processer och

system redovisas inte som utvecklings kostnader. Ej heller

redovisas som utvecklingskostnader arbeten som utförs

på uppdrag av beställare.

Andra immateriella anläggningstillgångar än goodwill

upptas till anskaffningskostnad minus ackumulerade

avskrivningar och nedskrivningar. Nedskrivningar sker

enligt IAS 36.

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt,

eller efter nyttjandegrad, över immateriella tillgångars

nyttjandeperioder, såvida nyttjandeperiod kan bestämmas.

Eventuellt restvärde vid periodens slut beaktas. Förvärvade

kundkontrakt skrivs av i takt med upp arbetning och patent

skrivs av på tio år. Investeringar i större datasystem skrivs

av under högst sju år.

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella

tillgångar redovisas som en tillgång endast då de ökar

de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika

tillgången till vilka de hänför sig.

IAS 36 Nedskrivningar

För tillgångar som omfattas av IAS 36 bedöms det vid varje

balansdag om det finns indikation på nedskrivningsbehov.

För undantagna tillgångar, som exempelvis varulager

(inklusive omsättningsfastigheter), tillgångar som

uppkommer då entreprenaduppdrag utförs och finansiella

tillgångar som omfattas av tillämpningsområdet IFRS 9

prövas värderingen enligt respektive redovisningsstandard.

Nedskrivningarna bestäms efter tillgångarnas

återvinnings värde, som utgörs av det högsta av

verkligt värde minus försäljningskostnader jämfört med

nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskon-

teras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor

som beaktar riskfri ränta och den risk som förknippas

med tillgången. Beräknat restvärde vid slutet av nyttjan-

deperioden ingår i nyttjandevärdet. För en tillgång som

inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende

av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för

den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. En

kassagenererande enhet är den minsta grupp av tillgångar

som ger upphov till löpande inbetalningar oberoende av

andra tillgångar eller grupper av tillgångar. För goodwill är

kassagenererande enhet i huvudsak lika med koncernens

affärsenhet eller annan till moderbolaget rapporterande

enhet. Om affärsenheten består av flera verksamhetsgre-

nar är den kassagenererande enheten ej större än den

identifierade verksamhetsgrenen dit goodwill allokerats.

Undantagna från huvudregeln är verksamheter som inte är

integrerade i affärsenhetens övriga verksamhet.

Inom Byggverksamhet och Bostadsutveckling baseras

återvinningsvärdet för goodwill på nyttjandevärdet, som

beräknas genom diskontering av förväntade framtida

kassa flöden. Diskonteringsfaktorn är den för verksamheten

gällande WACC-räntan (vägd genomsnittlig kostnad för

lånat och eget kapital). Se not 18.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagene-

rerande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter

görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som

ingår i enheten.

Nedskrivningar på goodwill återförs ej. En nedskrivning

avseende goodwill som gjorts i en tidigare delårsrapport

återförs inte i en senare helårsrapport eller delårsrapport.

Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har

skett en förändring i de antaganden som låg till grund för

beräkningen av återvinningsvärdet.

En nedskrivning återförs endast i den utsträckning

tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger

det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om

någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de

avskrivningar som då skulle ha gjorts .

IAS 23 Lånekostnader

Aktivering av lånekostnader sker under förutsättningen

att det är troligt att de kommer att leda till framtida

ekonomiska fördelar och kostnaderna kan mätas på

ett tillförlitligt sätt. Generellt gäller att aktivering av

lånekostnader begränsas till tillgångar som tar betydande

tid i anspråk för färdigställande, vilket för koncernens del

innebär att aktiveringen i första hand omfattar upp förande

av omsättningsfastigheter och fastigheter för den egna

verksamheten (anläggningsfastigheter). Aktivering sker

när utgifter som ingår i anskaffningsvärdet uppkommit

och aktiviteter för att färdigställa byggnaden påbörjats.

Aktiveringen upphör när byggnaden är färdigställd.

Lånekostnader under tid när arbetet med att färdigställa

byggnaden är avbrutet under längre tid aktiveras ej.

Om särskild upp låning har skett för projektet används

den faktiska lånekostnaden. I andra fall beräknas

lånekostnaden utifrån koncernens upplåningskostnad .

IAS 12 Inkomstskatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten

skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom

då underliggande transaktion redovisas bland övrigt

totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas

där. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas

avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser

som är beslutade eller i praktiken beslutade per balans-

dagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till

tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden

med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redo-

visade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Beloppen beräknas efter hur de temporära skillnaderna

förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skatte-

satser och skatteregler som är beslutade eller aviserade

per balansdagen. Följande temporära skillnader beaktas

inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redo-

visningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar

och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten

för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller

skattepliktigt resultat, vidare beaktas inte heller temporära

skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföre-

tag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig tid.

Kvittning av uppskjutna skattefordringar mot uppskjutna

skatteskulder sker när det finns rätt att utjämna aktuella

skatter mellan företagen.

Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper forts.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

124 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla

temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas

endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att

kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar

reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan

utnyttjas.

IAS 2 Varulager

Förutom sedvanligt varulager omfattas koncernens

omsättningsfastigheter av denna redovisningsstandard.

Såväl omsättningsfastigheter som lager av varor värde-

ras post för post enligt lägsta värdets princip, som inne-

bär att en fastighet eller varupost tas upp till det lägsta

av anskaffningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet.

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljnings-

priset i den löpande verksamheten, efter avdrag för upp-

skattade kostnader för färdigställande och för att åstad-

komma en försäljning .

Anskaffningsvärdet för varulager, då värdering post för

post ej kan tillämpas, beräknas genom tillämpning av

först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter

som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och

transport av dem till deras nuvarande plats och skick.

För tillverkade varor inkluderar anskaffningsvärdet en

rimlig andel av indirekta kostnader baserad på normalt

kapacitetsutnyttjande. Ännu ej inbyggt material på bygg-

arbetsplatser redovisas inte som lager utan redovisas

som projektkostnader.

Med undantag för fastigheter som används i den egna

rörelsen redovisas koncernens fastighetsinnehav

som omsättningstillgångar, då innehavet innefattas i

koncernens verksamhetscykel. Verksamhetscykeln för

omsättningsfastigheter uppgår till cirka 3–5 år.

Förvärv av fastighet bokas i sin helhet upp först när den

juridiska ägande rätten överförs vilket normalt sker vid till-

trädet. Fastighetsförvärv genom köp av fastighetsägande

företag redovisas när aktierna tillträtts av Skanska.

Omsättningsfastigheterna delas upp på Kommersiell

fastighetsutveckling och Bostadsutveckling. Uppdelning

sker också mellan Exploateringsfastigheter, Fastigheter

under uppförande och Färdigställda fastigheter.

I not 22 lämnas information om dessa fastigheter.

Fastigheter, såväl färdigställda som under uppförande,

är före nedskrivningar värderade till direkt nedlagda kost-

nader, skälig andel av indirekta kostnader samt ränte-

kostnader under byggtiden. Information om marknads-

värdering av fastigheter finns i not 44.

Uppgifter om sedvanligt lager av varor finns i not 23.

IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och

eventualtillgångar

Avsättningar

En avsättning redovisas när koncernen har en legal eller

informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse,

och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser

kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en

tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättning görs för framtida kostnader på grund av

garanti åtaganden enligt entreprenadkontrakt, som inne-

bär skyldighet för entreprenören att åtgärda fel och brister

som upptäcks inom en viss tid efter att entreprenaden

överlämnats till beställaren. Sådana åtaganden kan även

föreligga enligt lag.

Förlustkontrakt redovisas som en avsättning för ej upp-

arbetad del.

Avsättning sker för tvister avseende avslutade projekt om

det bedöms som troligt att tvisten kommer att medföra ett

utflöde av resurser från koncernen.

Avsättning för omstruktureringskostnader redovisas när

en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och

omstruktureringen antingen har påbörjats eller annonse-

rats offentligt.

Vid kapitalandelsredovisning av andelar i joint ventures

och intresseföretag sker avsättning när förlust överstiger

redovisat värde på andelen och koncernen har åtaganden

att tillskjuta medel.

Eventualförpliktelser

Eventualförpliktelser är möjliga åtaganden som härrör

från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas

endast av att en eller flera framtida händelser, som inte

helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir.

Som eventualförpliktelse redovisas också åtaganden som

härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas

som skuld på grund av att det inte är troligt att ett utflöde

av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet

eller storleken på åtagandet inte kan beräknas med till-

räcklig tillförlitlighet.

Fullgörandegarantier medtas beloppsmässigt tills entre-

prenaden överlämnats till beställaren, vilket normalt sker

vid godkänd slutbesiktning. Om garantin täcker hela eller

större delen av kontraktssumman beräknas beloppet för

eventualförpliktelsen till kontraktssumman med avdrag

för värdet av utförd del. I de fall garantin endast täcker

en mindre del av kontraktssumman upptas garantibelop-

pet till oförändrat belopp fram till dess att entreprenaden

överlämnats till beställaren. Garantibeloppet reduceras

inte genom kvittning mot ännu ej erhållen ersättning från

beställaren. Likaledes beaktas ej heller garantier som

erhållits från underentreprenörer och materialleverantörer.

Erhållna motgarantier som avser utomstående konsortie-

medlemmars andel av solidariskt ansvar är ej beaktade.

Skattemål, domstols- och skiljeförfarande medtas ej i

beloppen för eventualförpliktelser. Istället lämnas särskild

beskrivning.

I samband med entreprenader lämnas ofta säkerhet i

form av garanti från bank eller försäkringsinstitut för full-

görandet. Utfärdaren av garantin erhåller i sin tur normalt

en motförbindelse från entreprenadföretaget eller annat

koncernföretag. Sådana motförbindelser som avser egna

entreprenader redovisas inte som eventualförpliktelser

då de inte innebär något utökat ansvar jämfört med

entreprenadåtagandet.

I not 33 lämnas information om eventualförpliktelser.

Eventualtillgångar

Eventualtillgångar är möjliga tillgångar som härrör från

inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast

av att en eller flera osäkra händelser, som inte helt ligger

inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir.

Inom koncernens byggverksamhet är det inte ovanligt att

det uppstår krav på tillkommande ersättning från bestäl-

laren. Om rätten till tillkommande ersättning bekräftas

påverkar detta värderingen av projektet vid redovisning

enligt IFRS 15. Beträffande krav som ännu inte bekräftats är

det inte praktiskt möjligt att lämna information om dessa,

såvida det inte föreligger ett enskilt krav av väsentlig

be tydelse för koncernen.

Ställda säkerheter

Andelar i joint ventures inom verksamhetsgrenen OPS-

portföljen redovisas som ställda säkerheter när andelarna

i projektbolaget, vilka kan vara direktägda av Skanska

eller ägda via mellanliggande holdingbolag, lämnats

som säkerhet för lån från banker eller andra långivare än

delägarna.

I not 33 lämnas information om ställda säkerheter.

IAS 19 Ersättningar till anställda

I redovisningsstandarden görs åtskillnad mellan

avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda

pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner

definieras som planer där företaget betalar fastställda

avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon

förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den

juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att

betala de ersättningar till anställda, som hänför sig till

tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner

är förmånsbestämda. Beräkningen enligt IAS 19 av för-

månsbaserade pensionsplaner sker på ett sätt som ofta

avviker från lokala regler i respektive land. Förpliktelserna

och kostnaderna skall beräknas enligt den så kallade

”projected unit credit method”. Syftet är att de förväntade

framtida pensionsutbetalningarna skall kostnadsföras

på ett sätt som ger jämnare kostnader över den

anställdes anställningstid. Aktuariella antaganden om

diskonteringsränta, löneökningar, inflation och livslängd

beaktas i beräkningen. Pensionsförpliktelser beträffande

ersättningar efter avslutad anställning diskonteras till

nuvärde. Diskonteringen beräknas för samtliga tre länder

där Skanska har förmånsbaserade pensionsplaner

med en räntesats som baseras på förstklassiga

företagsobligationer, inklusive bostadsobligationer,

med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelserna.

Förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser värderas till

verkligt värde på balansdagen. Nuvärdet för pensions-

förpliktelserna nettoredovisas i rapport över finansiell

ställning mot verkligt värde på förvaltningstillgångarna.

Den i resultaträkningen redovisade pensionskostnaden

och avkastningen på förvaltningstillgångar avser den

vid årets början beräknade pensions kostnaden och

avkastningen. Förvaltningstillgångarnas avkastning

beräknas med samma räntesats som används vid diskon-

tering av pensionsförpliktelserna. Avvikelser mot faktisk

pensionskostnad och verklig avkastning samt effekter av

ändrade antaganden utgör omvärderingar vilka redovisas

i övrigt totalresultat.

Om villkoren för en förmånsbestämd plan ändras väsent-

ligt eller antalet anställda som omfattas av en plan mins-

kas väsentligt inträffar en reducering. Förpliktelserna

räknas om enligt de nya förutsättningarna. Effekten av

reduceringen redovisas i resultaträkningen.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden

fastställs i juridisk person och koncern redovisas en

avsättning eller fordran avseende skillnaden för sådana

skatter och sociala avgifter för vilka företagets pensions-

kostnader utgör underlag. Avsättningen eller fordran

nuvärdesberäknas ej eftersom den baseras på ett under-

lag som är nuvärdesberäknat. Uppskjutna skatter och

sociala avgifter på omvärderingar redovisas bland övrigt

totalresultat.

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda

planer redovisas som kostnad i resultaträkningen när de

uppstår .

Koncernens nettoförpliktelse avseende övriga långfristiga

ersättningar, förutom pensioner, uppgår till värdet av

framtida ersättningar som anställda har intjänat som

ersättning för de tjänster som de utfört i innevarande

och tidigare perioder. Förpliktelsen beräknas med den så

kallade ”projected unit credit method” och diskonteras

till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella för -

Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper forts.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

125 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

valtningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är även

här baserad på avkastning på förstklassiga företagsobli-

gationer inklusive bostadsobligationer, eller alternativt

statsobligationer, med en löptid som motsvarar löptiden

för förpliktelserna.

En avsättning redovisas i samband med uppsägning av

personal endast om företaget är förpliktigat genom egen

detaljerad formell plan för uppsägningen, och det saknas

realistiskt möjlighet att annullera planen, att avsluta en

anställning före den normala tidpunkten eller när ersätt-

ningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivil-

lig avgång. I de fall företaget säger upp personal beräknas

avsättningen efter en detaljerad plan som minst innehåller

arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda

personer samt ersättningarna för varje personalkategori

eller befattning och tiden för planens genomförande.

Endast en obetydlig del av koncernens förmånsbestämda

pensions åtaganden har finansierats genom premier

till Alecta. Då erforderliga uppgifter ej kan erhållas från

Alecta redovisas dessa pensionsåtaganden som en

avgiftsbestämd plan. Då samma förutsättningar gäller

för AFP-planen i Norge redovisas även denna plan som

avgiftsbestämd.

IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar

Aktiesparprogrammen Seop 4 och Seop 5 redovisas som

aktierelaterade ersättningar som regleras med eget-

kapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Detta innebär

att det verkliga värdet beräknas på marknadsvärdet vid

investeringstillfället (som är detsamma som tilldelnings-

tillfället enligt standarden) och utifrån bedömd målupp-

fyllelse. Värdet fördelas över respektive intjänandeperiod.

Någon omvärdering efter att det verkliga värdet fastställts

sker ej sedan under resterande intjänandeperiod förutom

för förändringar av antalet aktier på grund av att villkoret

om fortsatt anställning under intjänandeperioden ej

längre uppfylls.

Sociala avgifter

Sociala avgifter som utgår på grund av aktierelaterade

ersättningar redovisas i enlighet med Rådets för finansiell

rapportering uttalande UFR 7. Kostnaden för sociala av-

gifter fördelas på de perioder under vilka tjänsterna utförs.

Den avsättning som uppkommer omvärderas vid varje

rapporttillfälle för att motsvara beräknade avgifter som

skall erläggas vid intjänandeperiodens slut.

I AS 7 Kassaflödesanalys

Vid upprättandet av kassaflödesanalysen tillämpas den

indirekta metoden enligt redovisningsstandarden. Förutom

kassa- och bankflöden gäller att till likvida medel hänförs

kortfristiga placeringar, vilkas omvandlande till bankmedel

kan ske till ett i huvudsak i förväg känt belopp. Som likvida

medel anses kortfristiga placeringar med en kortare löptid

vid anskaffningstidpunkten än tre månader. Likvida medel

som är belagda med restriktioner redovisas antingen som

kortfristiga fordringar eller som långfristiga fordringar.

Förutom kassaflödesanalys enligt standarden visas i

förvaltningsberättelsen en operativ kassaflödesanalys,

som inte överensstämmer med den i standarden angivna

uppställningen. Den operativa kassaflödesanalysen är

upprättad utifrån den verksamhet som de olika verksam-

hetsgrenarna bedriver.

IAS 33 Resultat per aktie

Resultat per aktie redovisas i anslutning till koncernens

resultaträkning och erhålls genom att den del av årets

resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare

divideras med genomsnittligt antal utestående aktier

under perioden.

För aktiesparprogrammen Seop 4 och Seop 5 beräknas

utspädningseffekten genom att potentiella stamaktier

läggs till antalet stamaktier före utspädning. Beräkningen

av potentiella stamaktier sker i två steg. Först sker en

bedömning av antalet aktier som kan komma utges när

uppställda mål uppfyllts. Fastställelse av antalet aktier

för respektive år, som programmen gäller, sker sedan året

efter med förbehåll för att villkoret om fortsatt anställning

uppfylls. I nästa steg reduceras antalet potentiella sta-

maktier med värdet av den motprestation som Skanska

förväntas erhålla, dividerad med genomsnittlig börskurs

under perioden.

IAS 24 Upplysningar om närstående

Enligt redovisningsstandarden skall information lämnas

om transaktioner och avtal med närstående företag och

fysiska personer. I koncernredovisningen faller koncern-

interna transaktioner utanför redovisningskravet. I

noterna 36, 37 och 39 lämnas upplysningar enligt redo-

visningsstandarden. Beträffande moderbolaget lämnas

informationen i noterna 62 och 63.

IAS 40 Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas för att

generera hyres intäkter och värdestegring.

Förvaltningsfastigheter redovisas till verkligt värde, där

IFRS 13, Nivå 3 i verkligt värde-hierarkin tillämpas. En

intern värdering utförs för varje fastighet vid kvartals-

respektive årsbokslut. En extern värdering utförs årligen

av varje fastighet i samarbete med oberoende extern

värderare. Verkligt värde beräknas med hjälp av en

avkastningsbaserad värderingsmetod grundat på

kassaflöde analyser. Kalkylperioden uppgår till minst 10 år.

Orealiserade och realiserade värdeförändringar redovisas

netto på en egen rad i resultaträkningen.

En tidigare omsättningsfastighet eller fastighet som

används i den egna rörelsen omklassificeras till förvalt-

ningsfastighet när fastighetens användningsområde har

ändrats. När en omsättningsfastighet eller fastighet som

används i den egna rörelsen omklassificeras till förvalt-

ningsfastighet redovisas skillnaden mellan fastighetens

verkliga värde vid överlåtelsedagen och dess tidigare

redovisade värde i resultaträkningen.

En fastighet kan klassificeras som förvaltningsfastighet

även om Skanska hyr en del av ytan. Skanskas del ska då

utgöra en icke väsentlig andel av fastighetens totala yta. I

annat fall ska fastigheten klassificeras som omsättnings-

fastighet eller fastighet som används i den egna rörelsen.

För en överföring från förvaltningsfastighet till omsätt-

nings fastighet eller fastighet som används i den egna

rörelsen är den bedömda kostnaden för efterföljande

redovisning det verkliga värdet vid tidpunkten för ändrat

användningsområde.

IFRS 8 Rörelsesegment

Enligt denna standard är ett rörelsesegment en del i

koncernen som bedriver affärsverksamhet, vars rörelse -

r esultat regelbundet granskas av koncernens högste

verkställande beslutsfattare och om vilket det finns fri-

stående finansiell information.

Skanskas rörelsesegment utgörs av verksamhetsgrenarna

Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell fastig-

hetsutveckling och Förvaltningsfastigheter.

Koncernledningen, Group Leadership Team, är koncernens

högste verk ställande beslutsfattare.

Principen för segmentsredovisning i resultaträkningen av

Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling

skiljer sig från IFRS på två punkter. I segmentsredovis-

ningen redovisas försäljningsresultatet vid tidpunkten för

tecknande av bindande försäljningsavtal mellan köpare

och säljare. Avtalen kan innehålla klausuler som gör att

köparen i vissa situationer kan frånträda avtalet under

byggnationen, i de flesta fall mot ersättning. Över tid

bedöms risk för frånträdande vara låg. I segmentsredovis-

ningen redovisas joint ventures inom Bostadsutveckling

proportionerligt rad för rad. Det medför att intäkter som

Byggverksamheten har mot joint ventures inom Bostads-

utvecklingsverksamheten elimineras i segmentsredo-

visningen. I not 4 redovisas avstämning mellan segments-

redovisning och resultat räkning enligt IFRS.

I not 4 lämnas information om rörelsesegment. Den

finansiella rapportering som sker till koncernledningen är

inriktad mot de områden för vilka respektive rörelseseg-

ment har det operativa ansvaret, nämligen rörelse resultat

i resultaträkningen och sysselsatt kapital. För respektive

rörelsesegment redovisas därför i noten externa och

interna intäkter, kostnader för produktion och förvaltning,

försäljnings- och administrationskostnader samt syssel-

satt kapital. Med sysselsatt kapital avses totala tillgångar

med avdrag för skattefordringar och fordringar på

internbanken minus icke räntebärande skulder exklusive

skatteskulder. För segmenten Bostadsutveckling och

Kommersiell fastighetsutveckling gäller dessutom att

kapitaliserade ränteutgifter avgår från totala tillgångar

vid beräkningen av sysselsatt kapital. Förvärvsgodwill har

hänförts till det rörelsesegment som den avser.

Vid transaktioner mellan rörelsesegmenten sker pris-

sättningen på marknadsmässiga villkor.

Vissa delar av koncernen tillhör inte något rörelse-

segment. Dessa delar redovisas i not 4 under rubriken

Centralt och Elimineringar. I rörelsesegmentens resultat

ingår även internvinster varför eliminering av dessa sker

vid avstämning mot koncernens resultaträkning och

rapport över finansiell ställning.

Utöver information om rörelsesegment lämnas i not 4 även

uppgifter för hela koncernen om externa intäkter och vissa

tillgångar fördelade på länder som har mer än tio procent

av koncernens totala poster.

IAS 10 Händelser efter rapportperioden

Händelser efter balansdagen kan i vissa fall bekräfta ett

förhållande som förelåg på balansdagen. Sådana händelser

beaktas när de finansiella rapporterna upprättas. Om

andra händelser efter balansdagen, vilka inträffar före

undertecknandet av den finansiella rapporten, lämnas

information om ett utelämnande skulle påverka möjlig-

heten för en läsare att göra en korrekt bedömning och

fatta ett välgrundat beslut.

Information lämnas i not 42.

IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering

Kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder

sker när legal rätt att kvitta posterna mot varandra före-

ligger samt avsikt finns att reglera posterna med ett

nettobelopp eller avyttra tillgången och reglera skulden

samtidigt.

Förutbetalda intäkter och kostnader är inte finansiella

instrument. Upplupna intäkter och kostnader som är

relaterade till rörelsen redovisas inte som finansiella

instrument. Således räknas inte avtalstillgångar eller

avtalsskulder som finansiella instrument. Förpliktelser för

ersättningsplaner till anställda enligt IAS 19, exempelvis

pensionsplaner, är undantagna från IAS 32 och redovisas

således inte som finansiella instrument. Tillgångar och

skulder som inte är grundade på avtal, som exempelvis

inkomstskatter, är inte finansiella instrument .

Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper forts.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

126 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Information enligt redovisningsstandarden lämnas främst

i noterna 6, 21 och 27.

IFRS 9 Finansiella instrument

IFRS 9 Finansiella instrument behandlar redovisning av

finansiella tillgångar och skulder. Undantagna från till-

lämpning enligt IFRS 9 är bland annat andelar i dotter-

bolag, intressebolag och joint ventures, leasingavtal,

rättigheter i anställningsavtal, egna aktier, finansiella

instrument som lyder under IFRS 2 och rättigheter och

skyldigheter inom IFRS 15 förutom för sådana rättigheter

i IFRS 15 där krav på nedskrivning enligt IFRS 9 gäller. Alla

finansiella instrument inklusive derivat redovisas som en

finansiell tillgång eller en finansiell skuld i rapport över

finansiell ställning när företaget blir part i instrumentets

avtalsmässiga villkor. Ett avistaköp eller en avistaförsälj-

ning av finansiella tillgångar redovisas i och tas bort från

rapporten över finansiell ställning genom användandet

av affärsdagsredovisning. En finansiell tillgång tas bort

från rapporten över finansiell ställning när de avtalsenliga

rättigheterna till kassaflödena från den finansiella till-

gången upphör eller när företaget överför de avtalsenliga

rättigheterna att erhålla kassaflöden från den finansiella

tillgången eller behåller de avtalsenliga rättigheterna att

erhålla kassaflöden men påtar sig en avtalsenlig förplik-

telse att betala kassaflöden till en eller flera mottagare. En

finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställ-

ning endast när förpliktelsen i avtalet fullgörs, annulleras

eller upphör.

Klassificering av finansiella tillgångar sker på grundval av

företagets affärsmodell och på de kontraktuella kassa-

flödena av tillgången.

En finansiell tillgång värderas till upplupet anskaffnings-

värde om tillgången innehas inom ramen för en affärs-

modell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte

att inkassera avtalsenliga kassaflöden och kassaflödet

vid bestämda tidpunkter endast är betalningar av kapital-

belopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via övrigt

totalresultat om tillgången innehas enligt en affärsmodell

vars mål kan uppnås både genom att samla in avtals-

enliga kassaflöden och sälja finansiella tillgångar samt att

kassaflödena endast är betalningar av kapitalbelopp och

ränta på det utestående kapitalbeloppet. En finansiell till-

gång värderas till verkligt värde via resultatet om den inte

värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt

värde via övrigt totalresultat.

Alla finansiella skulder värderas till upplupet anskaffnings-

värde, med undantag av;

a) finansiella skulder värderade till verkligt värde via

resultatet (sådana skulder, inklusive derivat som är

skulder, ska därefter värderas till verkligt värde),

b) finansiella skulder som uppkommer när en överföring

av en finansiell tillgång inte uppfyller villkoren för att

tas bort från rapporten över finansiell ställning eller när

fortsatt engagemang är tillämpligt,

c) finansiella garantiavtal,

d) ett åtagande om ett lån till en ränta som ligger under

marknadsränta och

e) villkorad tilläggsköpeskilling som erkänns av en för-

värvare i samband med ett rörelseförvärv som omfattas

av IFRS 3 (sådan villkorad tilläggsköpe skilling ska där-

efter värderas till verkligt värde med förändringar som

redovisas i resultatet).

Endast när ett företag byter affärsmodell för förvaltning

av finansiella tillgångar ska företaget omklassificera alla

berörda finansiella tillgångar. Finansiella skulder får inte

omklassificeras.

Finansiella tillgångar och skulder ska vid första redovis-

ningstillfället värderas till verkligt värde plus eller minus

transaktionskostnader vid förvärv av en finansiell tillgång

eller finansiell skuld, när det gäller en finansiell tillgång

eller finansiell skuld som inte värderas till verkligt värde

via resultatet. Kundfordringar, som inte har en betydande

finansieringskomponent, värderas vid första redovis-

ningstillfället till transaktionspris (enligt definition i IFRS

15). Efter det första redovisningstillfället ska finansiella

tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde, verk-

ligt värde via övrigt totalresultat, eller verkligt värde via

resultatet. Efterföljande värdering av finansiella skulder

sker till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde

via resultatet.

Ett företag ska tillämpa nedskrivningskrav för förväntade

kreditförluster på finansiella tillgångar och en förlust reserv

för dessa ska redovisas som ett avdrag på tillgången. Vid

varje balansdag ska förlustreserven värderas till ett belopp

som motsvarar de förväntade kreditförlusterna för åter-

stående löptid, om kreditrisken har ökat betydligt sedan det

första redovisningstillfället. Om kreditrisken inte har ökat

betydligt sedan det första redovisningstillfället ska förlust-

reserven värderas till ett belopp som motsvarar 12 måna-

ders förväntade kreditförluster. För kundfordringar, avtals-

tillgångar och leasingfordringar gäller att förlustreserven

alltid ska värderas till ett belopp som motsvarar återstående

löptid. Värderingen av förväntade kreditförluster ska åter-

spegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars

tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare

händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för fram-

tida ekonomiska förutsättningar.

Syftet med säkringsredovisning är att, i de finansiella

rapporterna, redovisa effekten av ett företags riskhante-

ring som använder finansiella instrument för att hantera

exponering som härrör från särskilda risker som skulle

kunna påverka resultatet. Ett derivat som värderas till

verkligt värde via resultatet kan identifieras som ett

säkringsinstrument. En finansiell tillgång eller skuld som

inte är ett derivat som värderas till verkligt värde via resul-

tatet kan identifieras som ett säkringsinstrument såvida

den inte är en finansiell skuld som identifieras som värde-

rad till verkligt värde via resultatet för vilket beloppet av de

förändringar i verkligt värde som härrör från förändringar

i kreditrisk för den skulden redovisas i övrigt totalresultat.

För säkringsredovisning kan endast kontrakt med en

koncernextern part identifieras som säkringsinstrument.

En säkrad post kan vara en redovisad tillgång eller skuld,

ett ej redovisat bindande åtagande, en mycket sanno-

lik prognostiserad transaktion eller en netto investering i

en utlandsverksamhet. Ett säkringsförhållande uppfyller

endast villkoren för säkringsredovisning när säkringsför-

hållandet består endast av möjliga säkringsinstrument

och möjliga säkrade poster, när det finns en formell identi-

fiering och dokumentation avseende säkringsförhållandet

samt företagets mål för riskhantering och riskhanterings-

strategi avseende säkringen, samt att effektivitetskravet

för säkringar är uppfyllt. Effektivitets kravet är uppfyllt när

det föreligger ett ekonomiskt samband mellan den säkrade

posten och säkringsinstrumentet, effekten av kredit risken

dominerar inte de förändringar som följer av det ekonomiska

sambandet och när säkringskvoten för säkrings förhållandet

är densamma som den som följer av den kvantitet av den

säkrade posten som företaget faktiskt säkrar och den kvan-

titet som företaget faktiskt använder för att säkra mängden

säkrade poster.

Skanska använder säkringsredovisning för kassaflödes-

säkringar och säkringar av nettoinvesteringar i utlands-

verksamhet. Säkringsredovisning för kassaflödessäkringar

tillämpas när ett framtida kassaflöde är hänförligt till

en redovisad tillgång eller skuld eller en högst sannolik

framtida transaktion. Säkringsredovisning för säkringar

av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet tillämpas när

nettoinvesteringen är i enlighet med IAS 21.

En kassaflödessäkring redovisas enligt följande:

a) den separata komponenten i eget kapital, reserv

för kassaflödessäkring, som är förknippad med den

säkrade posten ska justeras till det lägre av följande:

den ackumulerade vinsten eller förlusten från säkrings-

instrumentet från den tidpunkt säkringen ingicks eller

den ackumulerade förändringen i verkligt värde för den

säkrade posten från den tidpunkt säkringen ingick,

b) den del av vinsten eller förlusten för säkringsinstrumentet

som bestäms vara en effektiv säkring redovisas i övrigt

totalresultat,

c) återstående vinst eller förlust för säkringsinstrumentet

är säkrings ineffektivitet som ska redovisas i resultatet,

d) det belopp som har ackumulerats i reserven för kassa-

flödessäkring som härrör från säkring av kassaflöden i

enlighet med a ska redovisas enligt följande:

i) om en säkrad prognostiserad transaktion därefter

leder till redovisning av en icke-finansiell tillgång eller

skuld, eller en säkrad prognostiserad transaktion för

en icke-finansiell tillgång eller skuld blir ett bindande

åtagande för vilket säkringsredovisning av verkligt

värde tillämpas, ska företaget ta bort det från den

reserv som härrör från säkring av kassaflöden och ta

med det direkt i det första anskaffningsvärdet eller

annat redovisat värde för tillgången eller skulden,

ii) för alla kassaflödessäkringar förutom dem som

omfattas av i) ska detta belopp omklassificeras från

den reserv som härrör från säkring av kassaflöden till

resultatet som en omklassificeringsjustering under

samma period eller samma perioder under vilken eller

vilka de säkrade förväntade framtida kassaflödena

påverkar resultatet,

iii) om detta belopp är en förlust och ett företag väntar

sig att hela eller en del av förlusten inte kommer att

återvinnas under en eller flera framtida perioder

ska det dock omedelbart omklassificera det belopp

som inte väntas bli återvunnet till resultatet som en

omklassificeringsjustering.

Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet,

inklusive en säkring av en monetär post som redovisas

som en del av en nettoinvestering, ska redovisas på ett lik-

nande sätt som kassaflödessäkringar: den del av vinsten

eller förlusten för säkringsinstrumentet som bestämts

vara en effektiv säkring ska redovisas i övrigt totalresultat,

och övrig del ska redovisas i resultaträkningen. Den acku-

mulerade vinsten eller förlusten för säkringsinstrumentet

som är hänförlig till den effektiva delen av säkringen och

som har ackumulerats i valutaomräkningsreserven ska

omklassificeras från eget kapital till resultatet vid en

avyttring eller delavyttring av utlandsverksamheten .

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar

Upplysningar lämnas som gör det möjligt att bedöma

dels betydelsen av finansiella instrument för företagets

finansiella ställning och resultat, dels karaktär och risker

till följd av finansiella instrument som företaget varit expo-

nerat för under perioden och är exponerat för vid rapport-

periodens slut. Upplysningarna skall också ge underlag

för bedömning av hur dessa risker hanteras av företaget.

Standarden kompletterar principerna för redovisning,

värdering och klassificering av finansiella tillgångar och

skulder i IAS 32 och IFRS 9.

Standarden tillämpas för alla typer av finansiella instru-

ment med undantag för främst andelar i dotterföretag,

intresseföretag och joint ventures, samt förpliktelser för

ersättningsplaner till anställda enligt IAS 19, exempelvis

pensionsplaner. Således ingår såväl upplupna ränte intäkter

och depositioner som upplupna räntekostnader i de läm-

nade upplysningarna. Upplupna i ntäkter avseende uppdrag

enligt entreprenadavtal är inte finansiella instrument.

Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper forts.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

127 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

De lämnade upplysningarna kompletteras med en

avstämning mot övriga poster i resultaträkningen och i

rapport över finansiell ställning.

Information enligt standarden lämnas i not 6.

IAS 20 Redovisning av statliga bidrag och upplysningar

om statligt stöd

Med statliga stöd avses åtgärder från staten i syfte att

lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till ett

företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa

kriterier. Statliga bidrag är stöd från staten i form av

överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att

före taget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor

rörande sin verksamhet.

Statliga bidrag redovisas som förutbetald intäkt alterna-

tivt reduktion av investeringen när det föreligger rimlig

säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att kon-

cernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade

med bidraget.

Rådet för finansiell rapportering rekommendation RFR 1

Kompletterande redovisningsregler för koncerner

I rekommendationen anges vilka ytterligare uppgifter som

skall lämnas för att årsredovisningen skall vara i överens-

stämmelse med årsredovisningslagen. Den tillkommande

informationen avser främst uppgifter relaterade till

personalen.

Uppgift om medelantal anställda med dels fördelning

mellan kvinnor och män, dels fördelning mellan länder,

lämnas i not 36. Medelantal anställda under året

har beräknats som ett genomsnitt av genomsnittligt

antal anställda för de under året ingående kvartalen.

Deltidsanställning motsvarar i denna beräkning 60

procent av en heltids anställning. Anställda som tillhör

verksamheter som sålts under året ingår till och med

avyttringsdag. Anställda i förvärvade bolag ingår från

förvärvsdatum.

Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper forts.

Not 1. Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt års-

redovisningslagen och Rådet för finansiell rapportering

rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den

juridiska personen skall tillämpa International Financial

Reporting Standards (IFRS) och International Accounting

Standards (IAS), utgivna av International Accounting

Standards Board (IASB), till den del dessa har godkänts

av EU, samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations

Committee och dess föregångare Standing Interpretation

Committee (SIC), så långt det är möjligt inom ramen för

årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet

mellan redovisning och beskattning. Redogörelse för de

olika redovisningsstandarderna finns i koncernens not 1.

Dessutom tillämpas Uttalanden från Rådet för finansiell

rapportering.

Väsentliga skillnader mot koncernens

redovisningsprinciper

I enlighet med RFR 2 tillämpas inte IFRS 9 för finansiella

garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag

samt joint ventures. Istället tillämpas IAS 37, vilket normalt

innebär att någon avsättning för dessa åtaganden inte

redovisas då det inte är sannolikt att något utflöde av

resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.

I enlighet med RFR 2 tillämpas inte IFRS 16 för leasing-

avtal. Istället redovisas leasingavgifter linjärt över leasing-

perioden såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre

återspeglar den ekonomiska nyttan över tiden.

Koncernbidrag redovisas enligt i RFR 2 angiven huvudregel.

Uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män för

ledande befattningshavare avser situationen på balans-

dagen. Med ledande befattningshavare i de olika dotter-

företagen avses medlemmarna av respektive affärs-

enhets ledningsgrupp. Informationen lämnas i noterna 36

och 37.

Förutom styrelseledamöter och VD ingår samtliga andra

personer i koncernens ledning i den grupp för vilken sär-

redovisning sker av sammanlagda belopp för löner och

andra ersättningar respektive kostnader och förpliktelser

som avser pensioner och liknande förmåner. Dessutom

lämnas samma uppgifter på individnivå för var och en av

styrelseledamöterna och för VD samt även för tidigare

sådana befattningshavare. Arbetstagarrepresentanter är

undantagna.

Upplysningar lämnas i not 36 om lån, ställda säkerheter

och eventual för pliktelser till förmån för styrelseledamot

och VD inom koncernen.

Upplysningar lämnas också om ersättningar till revisorer

och de revisions företag där revisorerna verkar. Se not 38.

Aktiesparprogrammen Seop 4 och Seop 5 redovisas som

aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapita l -

instrument i enlighet med IFRS 2. Den del av koncernens

kostnad för dessa aktiesparprogram som avser anställda

i dotterföretag bokförs hos moderbolaget som ökning av

redovisat värde på andelar i dotterföretag och ökning av

eget kapital. När belopp som kommer att debiteras dotter-

företag fastställts sker omföring till fordringar på dotter-

företag. I de fall ersättningen från dotterföretag för tillde-

lade aktier avviker från vad som tidigare bokats som ökning

av redovisat värde på andelar i dotterföretag reduceras

redovisat värde på andelar i dotterföretag till den del som

beloppet ej överstiger tidigare redovisad ökning. Eventuell

resterande del av ersättningen bokförs direkt mot eget

kapital.

Resultaträkningen och balansräkningen följer årsredo-

visningslagens uppställningsformer.

Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas enligt

tryggandelagens bestämmelser. Pensionsåtaganden

som säkras av tillgångar i pensions stiftelse upptas ej i

balansräkningen.

Andelar i intresseföretag och samarbetsarrangemang,

liksom andelar i dotterföretag, värderas före eventuell

nedskrivning till anskaffningsvärde.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

128 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 2. Kritiska uppskattningar och bedömningar

Kritiska uppskattningar och bedömningar

Företagsledningen har med styrelsen och revisions-

kommittén diskuterat utvecklingen och upplysningarna

avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och

uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer

och uppskattningar.

Kritiska uppskattningarna och bedömningar vid tillämp-

ningen av koncernens redovisningsprinciper, vilka har en

signifikant risk att leda till materiella justeringar av det

bokförda värdet på tillgångar och skulder, beskrivs här.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvin-

ningsvärde för be dömning av eventuellt nedskrivnings-

behov av goodwill, har flera antaganden om framtida

förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts.

En redogörelse av dessa återfinns i not 18. Som förstås

av beskrivningen i noten skulle större ändringar av förut-

sättningarna för dessa antaganden och uppskattningar

kunna ha en väsentlig effekt på värdet av goodwill.

Pensionsantaganden

Skanska har förmånsbaserade pensionsplaner i flera

länder. Planerna redovisas enligt IAS 19 vilket innebär att

pensionsåtagandena beräknas med aktuariella antagan-

den och att förvaltningstillgångarna marknadsvärderas

på balansdagen. Effekten av ändrade aktuariella anta-

ganden och marknadsvärdering av förvaltningstillgång-

arna redovisas som omvärderingar i övrigt totalresultat.

Omvärderingarna påverkar räntebärande pensions-

skulder och eget kapital.

I not 28 ges en redogörelse för de antaganden och för ut-

sättningar som ligger till grund för redovisningen av

pensionsskulden inklusive känslighetsanalys.

Intäktsredovisning över tid

Skanska tillämpar intäktsredovisning över tid inom

Byggverksamheten. Utifrån en slutlägesprognos för

projektets resultatutfall redovisas successivt under

projektets varaktighet resultat baserat på projektets

färdigställandegrad. Detta kräver att projektintäkter och

projektkostnader kan storleksbestämmas på ett tillför-

litligt sätt. Förutsättningen för detta är att effektiva och

samordnade system för kalkylering, prognos och intäkts/

kostnadsrapportering finns i koncernen. Systemet kräver

vidare en konsekvent bedömning (prognos) av projektets

slutliga utfall, inklusive analys av avvikelser i förhållande

till tidigare bedömningstillfälle. Denna kritiska bedömning

görs minst en gång per kvartal. Det verkliga utfallet av

projektet vid dess slut kan dock avvika, antingen positivt

eller negativt, från denna bedömning.

Tvister

Ledningens bästa bedömning har beaktats vid redo-

visningen av tvistiga belopp men det faktiska framtida

utfallet kan avvika från det bedömda. Se not 33 och not 29.

Investeringar i OPS-portföljen

I not 20 B anges beräknade värden för gjorda investe-

ringar. Beräknade marknads värden bygger på diskonte-

ring av förväntade kassaflöden för respektive investering.

Som diskonteringsränta har använts bedömda avkast-

ningskrav på investeringar av detta slag. Förändringar

i förväntade kassaflöden, som i flera fall sträcker sig

20–30 år framåt i tiden, och/eller ändrade avkastnings-

krav kan väsentligt påverka såväl beräknade värden som

redovisade värden för respektive investering. Risken för

väsentlig påverkan minskar gradvis i takt med att antalet

projekt blir färre.

Omsättningsfastigheter

Angivet sammanlagt marknadsvärde i not 22 är beräknat

utifrån rådande prisnivå på respektive ort för de enskilda

fastigheterna. Förändringar i utbud av liknande fastig-

heter liksom ändrad efterfrågan på grund av ändrade

avkastningskrav kan väsentligt påverka såväl bedömda

marknadsvärden som redovisade värden för respektive

fastighet.

Inom kommersiella fastigheter avser de uppskattade

marknadsvärdena för pågående projekt varje fastighet

vid färdigställande och till full uthyrning.

För bostadsutvecklingsverksamheten är tillgången på kapi-

tal och priset för kapital för att finansiera bostads köparnas

investering en kritisk faktor. Bedömda marknads värden

avser även här fastigheter vid färdigställande, och hänsyn

tas till det värde som kan erhållas inom sedvanlig konjunktu-

rcykel. Angiven redovisningsprincip vid försäljning av fastig-

heter genom avyttring av bolag framgår i not 1.

Förvaltningsfastigheter

För kritiska antaganden och bedömningar i samband med

värdering av förvaltningsfastigheter se not 40. Skanska

redovisar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde

där realiserade och orealiserade värdeförändringar redo-

visas i resultaträkningen. Resultatet kan därför påverkas

väsentligt av förändringar i marknadens prisnivåer och av

ändringar i antaganden vid värdering till verkligt värde .

Not 3. Effekter av ändrade redovisningsprinciper

Varken under året eller jämförelseåret har effekter på

grund av ändrade redovisningsprinciper redovisats.

Not 4. Rörelsesegment

Som rörelsesegment redovisas Skanskas verksamhets-

grenar; Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell

fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter. Verk-

samhetsgrenarna sammanfaller med Skanskas operativa

organisation så som koncernledningen följer verksam-

heten. Koncernledningen utgör Skanskas ”högste verk-

ställande beslutsfattare”.

Varje rörelsesegment bedriver skilda typer av verksam-

heter med olika risker. Byggverksamhet omfattar såväl

hus- som anläggningsbyggnader.

Bostadsutveckling utvecklar bostadsprojekt för omedel-

bar försäljning. Bo städerna anpassas till utvalda kund-

grupper. Enheterna svarar för att planera och sälja

projekten. Bygguppdragen utförs av de byggande enhe-

terna i verksamhetsgren Byggverksamhet på respektive

marknad.

Kommersiell fastighetsutveckling initierar, utveck-

lar, hyr ut och säljer kommersiella fastighetspro-

jekt. Projektutvecklingen fokuseras på kontor, handel

samt logistik fastigheter. Bygguppdragen utförs på

de flesta marknader av seg mentet Byggverksamhet.

Bygguppdragen utförs av de byggande enheterna där

Skanska har Byggverksamhet. Internprissättningen

mellan rörelsesegmenten sker till marknadsmässiga

villkor.

Förvaltningsfastigheter äger och förvaltar fastigheter

med syfte att generera hyresintäkter och värdeökning.

Hyresintäkter redovisas linjärt över avtalsperioden.

Värdeförändring på förvaltningsfastigheter redovisas vid

varje kvartal.

Segmentet Centralt innefattar kostnad för koncernkontor,

resultat från centrala bolag samt verksamheter under

nedläggning. Elimineringar består huvudsakligen av

vinster i Byggverksamheten avseende fastighetsprojekt.

Se även not 1.

Intäkter och kostnader per rörelsesegment

Respektive affärsenhet inom verksamhetsgrenarna har

ett operativt ansvar för sin resultaträkning ner till och med

rörelseresultatet.

Tillgångar och skulder per rörelsesegment

Varje affärsenhet inom verksamhetsgrenarna har ett

operativt ansvar för sitt sysselsatta kapital. Sysselsatt

kapital för de respektive verksamhetsgrenarna är totala

tillgångar med avdrag för skattefordringar och interna

fordringar som placerats i internbanken minus icke ränte-

bärande skulder exklusive skatteskulder. För segmenten

Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling

gäller dessutom att kapitaliserade ränteutgifter avgår från

totala tillgångar vid beräkningen av sysselsatt kapital.

Förvärvsgoodwill har hänförts till den verksamhetsgren

den tillhör.

Kassaflöde per segment framgår som separat rapport;

Koncernens operativa kassaflödesanalys och förändring i

räntebärande nettofordran.

Priser på varor och tjänster

I koncernens verksamhet finns många olika typer av

kontraktsformer. Graden av risk när det gäller priser

på varor och tjänster varierar starkt beroende på

kontraktstyp.

Kraftiga ökningar i materialpriser kan utgöra en risk

framför allt i långa projekt med fastprisåtagande.

Resursknapphet avseende personal och även vissa

insatsvaror kan också påverka verksamheten negativt.

Förseningar i designfasen eller förändringar i design

är andra omständigheter som kan påverka projekten

negativt .

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

129 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 4. Rörelsesegment forts.

2022

Bygg-

verksamhet

Bostads-

utveckling

Kommersiell

fastig hets-

utveckling

Förvaltnings-

fastigheter

Summa

rörelse-

segment Centralt Elimine ringar

Summa

segment

Skillnad

redovisnings-

principer Summa IFRS

Externa intäkter 142 389 9 437 9 652 40 161 518 85 161 602 1 572 163 174

Intäkter från interna kunder 13 615 38 3 900 17 554 364 -17 918 0 0

Totala intäkter 156 004 9 475 13 552 40 179 071 449 -17 918 161 602 1 572 163 174

Kostnader för produktion och förvaltning -143 736 -7 634 -9 861 -10 -161 242 -534 16 154 -145 622 -861 -146 483

Bruttoresultat 12 268 1 841 3 690 30 17 829 -85 -1 764 15 981 711 16 692

Försäljnings- och administrationskostnader -6 534 -827 -955 -2 -8 318 -680 -8 998 -8 998

Värdeförändring förvaltningsfastigheter 112 112 1 581 1 692 1 692

Resultat från joint ventures och intresseföretag 36 -3 168 201 425 -3 622 13 636

Rörelseresultat 5 770 1 011 2 903 140 9 824 -339 -187 9 297 724 10 021

varav avskrivningar -2 506 -18 -89 -2 613 -103 2 -2 714 -2 714

varav nedskrivningar / återföring av nedskrivningar

Goodwill -1 -1 -1 -1

Övriga tillgångar -24 -7 -43 -74 -74 -74

varav resultat försäljning kommersiella fastigheter 3 646 3 646 112 3 758 257 4 015

varav resultat försäljning OPS-portfölj 183 183 183

Medelantal anställda 26 892 580 422 27 894 486 28 380

Bruttomarginal, % 7,9 19,4

Försäljnings- och administrationskostnader, % -4,2 -8,7

Rörelsemarginal, % 3,7 10,7

Nettouthyrning 0

Ekonomisk uthyrningsgrad, % 86

Överskottsgrad, % 75,4

Tillgångar, varav

Förvaltningsfastigheter 3 758 3 758 3 758 3 758

Materiella anläggningstillgångar (inklusive nyttjanderätter) 10 348 46 401 1 10 795 267 -3 11 059 11 059

Immateriella tillgångar 4 217 331 19 4 567 81 4 648 4 648

Placeringar i joint ventures och intresseföretag 302 144 133 579 2 330 -7 2 901 2 901

Omsättningsfastigheter (inklusive nyttjanderätter) 1 24 655 38 310 62 966 -816 62 150 62 150

Sysselsatt kapital -7 378 17 837 37 080 3 733 51 271 21 573 72 845 72 845

Investeringar -2 210 -11 633 -11 276 -3 668 -28 788 -722 3 943 -25 567 -25 567

Desinvesteringar 764 10 622 13 116 24 501 150 -3 917 20 734 20 734

Investeringar, netto -1 446 -1 012 1 839 -3 668 -4 287 -572 26 -4 833 -4 833

Avstämning från segment till IFRS

Intäkter enligt segment – bindande kontrakt 156 004 9 475 13 552 40 179 071 449 -17 918 161 602

Tillkommer fastigheter sålda före perioden 17 328 6 393 23 721 23 721

Avgår fastigheter ej övertagna av köpare per balansdagen -16 472 -6 261 -22 733 9 -22 724

Tillkommer intäkter i joint ventures inom Bostadsutveckling -54 -54 -54

Kursdifferens 519 110 629 629

Intäkter enligt IFRS – frånträde 156 004 10 797 13 793 40 180 634 449 -17 909 163 174

Rörelseresultat enligt segment – bindande kontrakt 5 770 1 011 2 903 140 9 824 -339 -187 9 297

Tillkommer fastigheter sålda före perioden 2 863 1 332 4 195 92 4 287

Avgår fastigheter ej övertagna av köpare per balansdagen -2 577 -1 155 -3 732 -121 -3 852

Tillkommer rörelseresultat i joint ventures inom Bostadsutveckling 15 15 15

Kursdifferens 175 28 203 71 274

Rörelseresultat enligt IFRS – frånträde 5 770 1 488 3 108 140 10 506 -339 -145 10 021

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

130 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 4. Rörelsesegment forts.

2021

Bygg-

verksamhet

Bostads-

utveckling

Kommersiell

fastig hets-

utveckling

Förvaltnings-

fastigheter

Summa

rörelse-

segment Centralt Elimine ringar

Summa

segment

Skillnad

redovisnings-

principer Summa IFRS

Externa intäkter 122 355 14 377 10 631 147 363 213 147 576 -3 712 143 865

Intäkter från interna kunder 10 232 471 10 703 395 -11 097 0 0

Totala intäkter 132 587 14 377 11 102 0 158 066 608 -11 097 147 576 -3 712 143 865

Kostnader för produktion och förvaltning -121 901 -11 670 -7 147 -140 717 -621 11 080 -130 258 2 102 -128 156

Bruttoresultat 10 687 2 707 3 955 0 17 349 -13 -17 17 318 -1 609 15 709

Försäljnings- och administrationskostnader -5 709 -727 -784 -7 220 -645 -7 865 -7 865

Värdeförändring förvaltningsfastigheter 0 0 0

Resultat från joint ventures och intresseföretag 35 93 128 243 8 379 70 449

Rörelseresultat 5 013 1 980 3 264 0 10 256 -415 -9 9 832 -1 539 8 293

varav avskrivningar -2 469 -23 -86 -2 578 -90 -2 669 -2 669

varav nedskrivningar / återföring av nedskrivningar

Goodwill -53 -53 -53 -53

Övriga tillgångar -34 -36 -175 -245 -245 -245

varav resultat försäljning kommersiella fastigheter 3 928 3 928 239 4 167 -661 3 506

varav resultat försäljning OPS-portfölj 4 4 4

Medelantal anställda 28 557 582 431 29 570 481 30 051

Bruttomarginal, % 8,1 18,8

Försäljnings- och administrationskostnader, % -4,3 -5,1

Rörelsemarginal, % 3,8 13,8

Nettouthyrning

Ekonomisk uthyrningsgrad, %

Överskottsgrad, %

Tillgångar, varav

Förvaltningsfastigheter

Materiella anläggningstillgånga (inklusive nyttjanderätter) 9 872 54 409 10 335 260 -3 10 593 10 593

Immateriella tillgångar 4 127 322 17 4 466 144 4 610 4 610

Placeringar i joint ventures och intresseföretag 287 355 122 763 1 427 -5 2 185 2 185

Omsättningsfastigheter (inklusive nyttjanderätter) 57 20 371 33 272 53 700 -666 53 033 53 033

Sysselsatt kapital -7 875 14 385 32 721 39 231 27 499 66 729 66 729

Investeringar -1 850 -11 488 -7 344 -20 683 -720 457 -20 945 -20 945

Desinvesteringar 1 034 10 766 9 961 21 762 27 -457 21 331 21 331

Investeringar, netto -816 -722 2 617 0 1 079 -693 0 386 386

Avstämning från segment till IFRS

Intäkter enligt segment – bindande kontrakt 132 587 14 377 11 102 0 158 066 608 -11 097 147 576

Tillkommer fastigheter sålda före perioden 13 868 6 012 19 880 19 880

Avgår fastigheter ej övertagna av köpare per balansdagen -17 328 -6 393 -23 721 -23 721

Tillkommer intäkter i joint ventures inom Bostadsutveckling -247 -247 -247

Kursdifferens 326 52 377 377

Intäkter enligt IFRS – frånträde 132 587 10 995 10 772 0 154 354 608 -11 097 143 865

Rörelseresultat enligt segment – bindande kontrakt 5 013 1 980 3 264 0 10 256 -415 -9 9 832

Tillkommer fastigheter sålda före perioden 1 982 692 2 675 61 2 736

Avgår fastigheter ej övertagna av köpare per balansdagen -2 863 -1 332 -4 195 -92 -4 287

Tillkommer rörelseresultat i joint ventures inom Bostadsutveckling -20 -20 -20

Nya internvinster 0 -35 -35

Kursdifferens 56 10 67 67

Rörelseresultat enligt IFRS – frånträde 5 013 1 135 2 635 0 8 783 -415 -75 8 293

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

131 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 4. Rörelsesegment forts.

Not 5. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och

avvecklade verksamheter redovisas i enlighet med IFRS 5,

se not 1. Under 2022 och 2021 har inga verksamheter

redovisats som avvecklade.

I slutet av 2022 och 2021 fanns inga anläggningstillgångar

som i enlighet med IFRS 5 ska redovisas som omsättnings-

tillgångar och anges som tillgångar som innehas för

försäljning.

Externa intäkter enligt IFRS per geografiskt område

Sverige Storbritannien USA Norge Övrigt

Totalt

2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Byggverksamhet 28 599 27 280 17 448 14 123 65 867 53 438 16 226 13 873 14 250 13 642 142 389 122 355

Bostadsutveckling 4 950 5 240 96 1 734 1 697 3 987 4 058 10 768 10 995

Kommersiell fastighetsutveckling 2 452 2 743 1 656 2 359 55 6 5 731 5 193 9 893 10 301

Förvaltningsfastigheter 40 40 0

Centralt och Elimineringar 70 177 15 36 85 213

Summa rörelsesegment 36 111 35 440 17 544 14 123 67 537 55 833 18 015 15 576 23 968 22 893 163 174 143 865

1) Koncernen har inga kunder som svarar för tio procent eller mer av koncernens intäkter.

Anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter per geografiskt område

Förvaltningsfastigheter

Materiella

anläggningstillgångar Immateriella tillgångar

Placeringar i joint ventures

och intresseföretag Omsättningsfastigheter

2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

Norge 2 918 2 749 1 318 1 293 55 40 4 121 4 256

Sverige 3 758 2 360 2 404 756 778 1 097 1 214 16 030 16 097

Storbritannien 1 355 1 118 1 386 1 364 6 48 4 661 2 581

USA 2 622 2 565 537 537 1 513 673 15 813 10 556

Övrigt

1 804 1 757 652 638 231 209 21 525 19 543

3 758 0 11 059 10 593 4 648 4 610 2 901 2 185 62 150 53 034

1) I övrigt ingår inget geografiskt område med poster som svarar för tio procent eller mer av koncernens totala poster.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

132 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 6. Finansiella instrument och finansiell riskhantering

Finansiella instrument redovisas i enlighet med IFRS 9

Finansiella instrument, IAS 32 Finansiella instrument,

klassi ficering och IFRS 7 Finansiella instrument;

upplysningar.

Skanskas avtalstillgångar och avtalsskulder redovisas ej

som ett finansiellt instrument och därav redovisas ej heller

risken i dessa fordringar och skulder i denna not.

Risker i delägda joint venture bolag inom OPS-portföljen

hanteras inom respektive joint venture bolag. Skanskas

målsättning är att den finansiella riskhanteringen i bo-

lagen motsvarar den som gäller för koncernens helägda

bolag. Då kontraktsperioden i många fall uppgår till tiotals

år är hanteringen av ränterisken på finansieringen väsent-

lig i respektive joint venture bolag. Risken hanteras med

hjälp av långa ränteswappar. Innehaven redovisas enligt

kapitalandelsmetoden, vilket medför att de finansiella

instrumenten i respektive joint venture bolag ingår i posten

Resultat från joint ventures och intresseföretag. Uppgifter

om finansiella instrument i joint ventures och intresse-

företag ingår inte i följande uppgifter.

Finansiell riskhantering

Skanska är genom sin verksamhet, utöver affärsrisker,

exponerad för olika finansiella risker såsom kreditrisk,

likviditetsrisk och marknadsrisk. Dessa risker uppstår

i koncernens redovisade finansiella instrument såsom

likvida medel, räntebärande fordringar, kundfordringar,

leverantörsskulder, upp låning samt derivat.

Mål och policy

Koncernen strävar efter att uppnå en systematisk risk-

bedömning av såväl finansiella som affärsmässiga risker.

För detta används en gemensam modell för riskhantering.

Riskhanteringsmodellen innebär inte att risk undviks utan

syftar till att identifiera och hantera dessa risker.

Styrelsen fastställer årligen genom koncernens finans-

policy riktlinjer, mål och begränsningar för hanteringen

av koncernens finanser och finansiella risker. Skanskas

ramverk för intern styrning reglerar ansvarsfördelningen

mellan Skanskas styrelse, koncernledning, Skanska

Financial Services (Skanskas interna finansfunktion) och

affärsenheterna.

Inom koncernen har Skanska Financial Services det ope-

rativa ansvaret för att säkerställa koncernens finansiering

och att förvalta kassalikviditet, finansiella tillgångar och

finansiella skulder. Genom en centraliserad finansfunktion

tillvaratas skalfördelar och synergieffekter.

Mål och policy för varje typ av risk beskrivs under respek-

tive avsnitt som följer.

Kreditrisk

Kreditrisk beskriver koncernens risk i de finansiella till-

gångarna och uppstår om en motpart inte uppfyller sitt

kontrakterade betalningsåtagande gentemot Skanska.

Kreditrisken fördelas på finansiell kreditrisk som avser

risken i räntebärande tillgångar och derivat samt på kund-

kreditrisk som avser risken i kundfordringarna.

Finansiell kreditrisk – risken i räntebärande tillgångar

och derivat

Finansiell kreditrisk är den risk koncernen löper i förhål-

lande till finansiella motparter vid placering av överskotts-

medel, tillgodohavanden på bankkonton och investering

i finansiella tillgångar. Kreditrisk i form av motpartsrisk

uppstår även vid användandet av derivatinstrument och

utgörs av risken att en potentiell vinst inte realiseras ifall

motparten inte fullföljer sin del av kontraktet.

Skanska ska enligt policyn begränsa sin exponering mot

finansiella motparter genom att använda banker och

finansiella institutioner som innehar hög kredit värdighet

enligt ratinginstituten Standard & Poors, Moody’s eller

Fitch. Tillåten exponeringsvolym per motpart är beroende

av motpartens kreditbetyg och exponeringens löptid.

Koncernen har också, för att reducera kreditrisken i deri-

vatinstrument, tecknat standardiserade kvittningsavtal

(ISDA avtal) med samtliga finansiella motparter med vilka

derivatkontrakt ingås.

Vid placering av överskottsmedel är målsättningen att

löpande uppnå en god riskspridning. Per årsskiftet var

överskottsmedel huvudsakligen placerade i större banker

med global närvaro från främst Norden, Europa, USA och

Japan samt i kortfristiga räntebärande instrument och

penningmarknadsfonder. Skanska använder för närva-

rande ett tiotal banker för derivattransaktioner.

Den maximala exponeringen motsvarar tillgångarnas

verkliga värde och uppgår till 25 620 (31 500) Mkr.

Genomsnittlig löptid för räntebärande tillgångar uppgick

till 0,3 (0,3) år per den 31 december 2022. Koncernens

finansiella räntebärande tillgångar per den 31 december

2022, huvudsakligen bestående av banktillgodohavanden

och placeringar i kortfristiga skuldinstrument, bedöms

fortsatt ha låg kredit risk per balansdagen då tillgångarna

har rating med hög kreditvärdighet varför förlustreserven

för dessa tillgångar baseras på 12 månaders för väntade

kreditförluster.

Räntebärande tillgångar och derivat 2022-12-31 2021-12-31

Maximal exponering i utestående fordringar 25 620 31 500

varav derivat 100 63

Avgår justering från verkligt värde -8 -33

Förlustreserv förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 -16 -11

Redovisat värde 25 596 31 457

Förändring nedskrivna räntebärande tillgångar och derivat 2022 2021

Belopp vid årets ingång 11 36

Justering förlustreserv enligt IFRS 9 5 -25

Belopp vid årets utgång 16 11

Kundkreditrisk – risken i kundfordringarna

Kundkreditrisker hanteras inom Skanska koncernens

gemensamma gransknings- och godkännandeprocess

för att identifiera och hantera risker – Skanska Tender

Approval Procedure (STAP) och Project Scrutiny och

Approval Procedure (PSAP).

Skanskas kreditrisk vad gäller kundfordringar har en hög

grad av riskspridning genom ett stort antal projekt av

varierande storlek och typ med en mängd olika kund-

kategorier, varav en stor andel i offentlig sektor, på ett

stort antal geografiska marknader.

Den del av Skanskas verksamhet som avser byggprojekt

orsakar en begränsad kreditgivning då projekten så långt

det är möjligt förskotts faktureras. I övrig verksam het begrän-

sar sig kreditgivningen till sedvanliga fakturaperioder.

Nedskrivna belopp på kundfordringar uppgår till 296 (324)

Mkr, varav 132 (115) Mkr avser förlustreserv för förväntade

kreditförluster enligt IFRS 9.

Kundfordringar 2022-12-31 2021-12-31

Utestående fordringar 15 468 15 187

Nedskrivna belopp -296 -324

Redovisat värde 15 172 14 863

Förändring nedskrivna kundfordringar 2022 2021

Belopp vid årets ingång 324 363

Årets nedskrivning 18 10

Återföring av nedskrivning -1 -48

Reglerade nedskrivningar -62 -11

Kursdifferenser 17 10

Belopp vid årets utgång 296 324

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

133 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Risken i övriga rörelsefordringar inklusive aktier

Övriga finansiella rörelsefordringar utgörs av fordringar för

sålda fastigheter, upplupna ränteintäkter, depositioner etc.

Av upptagna rörelsefordringar var inga förfallna eller

nedskrivna per balansdagen.

Som aktier redovisas innehav med mindre än 20 procent

av röstandelen i bolaget. Redovisat värde uppgår till

38 (37) Mkr.

Övriga finansiella rörelsefordringar redovisas fördelat på

tidsintervall med avseende på när i framtiden beloppen

förfaller.

2022-12-31 2021-12-31

Förfaller inom 30 dagar 39 9

Förfaller efter 30 dagar

men inom 1 år 402 186

Förfaller efter 1 år 11 10

Summa 452 206

Not 6. Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

Likviditets- och refinansieringsrisk

Likviditets- och refinansieringsrisk definieras som risken

att Skanska inte kan möta betalningsförpliktelser till följd

av bristande likviditet eller av svårigheter att ta upp eller

omsätta externa lån.

Koncernen använder likviditetsprognostisering som ett

medel för identifiering och hantering av fluktuationer i den

kortfristiga likviditeten.

Överskottslikviditet ska i första hand, då så är möjligt,

användas till att amortera ner låneskulden .

Finansiering

Skanska har ett flertal program för upplåning, såväl

bekräftade bankkreditfaciliteter som marknadsfinansie-

ringsprogram, vilket ger en god beredskap för tillfälliga

svängningar i koncernens likviditetsbehov på kort sikt

samt säkerställer finansieringen på lång sikt. Skanska har

inget kreditbetyg .

2022-12-31 2021-12-31

Förfall Valuta Ram i valuta Ram i SEK Utnyttjat Ram i SEK Utnyttjat

Marknadsfinansieringsprogram

Commercial paper (CP) program, löptider 0–1 år SEK/EUR 6 000 Mkr 6 000 6 000

Medium Term Note (MTN) program, löptider

1–10 år SEK/EUR 8 000 Mkr 8 000 480 8 000 500

14 000 480 14 000 500

Bekräftade kreditfaciliteter

Syndikerat banklån

2022 SEK/EUR/USD 600 MEUR 6 143

Syndikerat banklån 2027

SEK/EUR/USD/GBP

500 MEUR 5 538

Bilateralt låneavtal 2023 USD 50 MUSD 519 519 453 453

Bilateralt låneavtal 2024 USD 50 MUSD 519 519 453 453

Bilateralt låneavtal 2024 USD 100 MUSD 1 037 1 037 905 905

Bilateralt låneavtal 2025 EUR 50 MEUR 553 553 511 511

Bilateralt låneavtal 2027 EUR 50 MEUR 553 553 511 511

Övriga kreditlöften 515 448

9 234 3 181 9 424 2 833

Koncernens outnyttjade bekräftade kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 6 053 (6 591) Mkr.

Under 2022 refinansierade Skanska den syndikerade

backupfaciliteten. Den nya kreditfaciliteten om 500 MEUR

är hållbarhetslänkad. Löptiden är på fem år med möjlighet

till två förlängningar på ett år vardera efter första respek-

tive andra året.

Vid slutet av året uppgick den centrala skuldportföljen

till 3,7 (3,3) miljarder kronor. De outnyttjade kreditfacilite-

terna på 6,1 (6,6) miljarder kronor i kombination med en

räntebärande nettofordran exklusive likvida medel med

restriktioner, leasingskulder och nettopensionsskulder på

12,1 (17,7) miljarder kronor säker ställer att koncernen har

tillräcklig ekonomisk kapacitet.

Likviditetsreserv och förfallostruktur

Målsättningen är att ha en likviditetsreserv på minst

4 miljarder kronor att tillgå inom en vecka genom kassa-

likviditet eller outnyttjade bekräftade kreditlöften. Per års-

skiftet uppgick kassa och bank samt outnyttjade bekräf-

tade kredit löften till 16 (18) miljarder kronor, varav 12 (15)

miljarder kronor är, eller bedöms vara, tillgängliga inom

en vecka.

Koncernens policy är att den centrala låneportföljens

förfallostruktur ska vara spridd över tiden samt ha en

vägd genomsnittlig återstående löptid på 3 år, inklusive

outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter, med ett mandat

att avvika inom intervallet 2–4 år. Per 31 december 2022

hade låneportföljen en genomsnittlig löptid på 3,6 (2,5) år,

om kreditlöften som är outnyttjade vägs in.

Förfallostrukturen, inklusive räntebetalningar, för kon-

cernens finansiella räntebärande skulder, derivat och

leasing skulder, fördelar sig över de kommande åren enligt

tabell på nästa sida. För leasingskulder avser de framtida

likvidbeloppen odiskonterade värden .

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

134 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 6. Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

2022-12-31 Förfaller

Förfallotidpunkt

Redovisat

värde

Framtida

likvidbelopp

inom

3 mån

efter 3 mån

inom 1 år

efter 1 år

inom 5 år efter 5 år

Räntebärande finansiella skulder 7 887 7 936 53 4 707 3 175

Derivat: valutaterminer Inflöde -10 343 -10 031 -304 -8

Utflöde 150 10 490 10 176 306 8

Derivat: ränteswappar Inflöde -6 -6

Utflöde 7 3 4

Leasingsskulder 7 281 29 653 281 741 2 895 25 736

Leverantörsskulder 13 998 13 998 13 998

Övriga rörelseskulder 694 694 438 256

Summa 30 010 52 429 14 918 5 704 6 070 25 736

2021-12-31 Förfaller

Förfallotidpunkt

Redovisat

värde

Framtida

likvidbelopp

inom

3 mån

efter 3 mån

inom 1 år

efter 1 år

inom 5 år efter 5 år

Räntebärande finansiella skulder 8 622 8 878 16 4 828 3 495 539

Derivat: valutaterminer Inflöde -10 688 -9 959 -729

Utflöde 131 10 811 10 074 737

Derivat: ränteswappar Inflöde -2 -1 -1

Utflöde 1 3 3

Leasingsskulder 6 960 26 748 284 733 2 697 23 034

Leverantörsskulder 12 426 12 426 12 426

Övriga rörelseskulder 367 367 261 83 23

Summa 28 507 48 543 13 101 5 654 6 215 23 573

Genomsnittlig löptid för räntebärande skulder exklusive leasingskulder och outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter uppgick till 1,2 (1,8 år ).

Marknadsrisk

Marknadsrisk är koncernens risk att verkligt värde på

finansiella instrument eller framtida kassaflöden från

finansiella instrument kommer att fluktuera på grund av

förändringar i marknadspriser. Huvudsakliga marknads-

risker i koncernen är ränterisk och valutarisk.

Ränterisk

Ränterisk utgör risken att ränteförändringar inverkar nega-

tivt på koncernens finansnetto och kassaflöde (kassaflö-

desrisk) eller verkligt värde på finansiella tillgångar och

skulder (verkligt värde ränterisk).

För att begränsa risken ska räntebindningen på finansiella

tillgångar och skulder i möjligaste mån matchas i respek-

tive upplåningsvaluta.

Vid beräkning av koncernens känslighet för ränteför-

ändringar inkluderas samtliga räntebärande tillgångar,

skulder och derivat, med undantag av pensioner och lea-

singskulder. För ränterisk avseende pensioner, se Not 28.

Analysen antar att positionen per 31 december 2022 hålls

konstant avseende såväl storlek på nettoskuld, i förhål-

landet mellan fasta och rörliga räntor samt i andelen av

finansiella instrument i utländsk valuta.

Känsligheten i verkligt värde mäts med tre olika scenarier,

dels med ett basscenario som innebär en ökning av ränte-

nivån med en procentenhet över alla löptider, dels med en

ökning respektive minskning av bascenariots lutning med

en halv procentenhet över löptiden. Förändringen i verkligt

värde får enligt policyn inte överstiga 150 Mkr för något av

dessa räntescenarier.

Per 31 december 2022 skulle förändringen i verkligt värde

estimerat med ovanstående scenarier påverka finans-

nettot inom intervallet 18–53 (47–104) Mkr och övrigt

totalresultat med 0 (0) Mkr, då säkringsredovisning inte

tillämpats på utestående ränteswapavtal. Samtliga

belopp är angivna före skatt. Eget kapital skulle således

påverkas med 14–42 (37–83) Mkr med hänsyn tagen till

skatt.

Koncernens kassaflödesrisk får inte överstiga 150 Mkr över

en 12 månaders period vid en ökning med en procentenhet

av marknadsräntorna. Givet samma volym och räntebind-

ningstid som per årsskiftet skulle en genomsnittlig höjning

av marknadsräntan med 1 procentenhet från nivån vid

årsskiftet ge en uppskattad positiv effekt på koncernens

finansnetto på 135 (143) Mkr för kommande 12 månaders

period.

Den genomsnittliga räntebindningstiden för samtliga rän-

tebärande tillgångar var 0,1 (0,2) år med hänsyn tagen till

derivat. Räntesatsen för dessa uppgick vid årsskiftet till

3,52 (0,22) procent. Av koncernens totala räntebärande

finansiella tillgångar, efter hänsyn tagen till derivat, löper

49 (72) procent med fast ränta och 51 (28) procent med

rörlig ränta. Den genomsnittliga räntebindningstiden för

samtliga räntebärande skulder med hänsyn tagen till deri-

vat, exklusive leasingskulder och pensionsskuld, var 0,2

(0,0) år. Räntesatsen för räntebärande skulder uppgick vid

årsskiftet till 3,56 (1,42), med hänsyn tagen till derivat var

räntesatsen 3,56 (0,49) procent. Av totala räntebärande

finansiella skulder, efter hänsyn tagen till derivat, löper

5 (4) procent med fast ränta respektive 95 (96) procent

med rörlig ränta.

Per 31 december 2022 fanns två utestående ränteswap -

avtal uppgående till sammanlagt nominellt 550 (4 200) Mkr

vilka har ingåtts för att omvandla delar av koncernens

placeringar från rörlig till fast ränta.

Säkringsredovisning tillämpas för ränteswappar med

villkor som matchar det säkrade lånet avseende nominellt

belopp, referensränta, förfallodag, betalnings- och ränte-

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

135 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 6. Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

justeringsdag. Effektiviteten utvärderas dels när säkrings-

förhållandet ingås dels löpande. Ineffektivitet kan uppstå

ifall kreditvärdigheten hos kontraktsparterna påverkar

verkligt värde förändringar i säkringen och det säkrade

lånet olika.

Per 31 december 2022 tillämpar Skanska inte säkrings-

redovisning för något utestående ränteswapavtal. Verkligt

värde avseende ränteswappar för vilka säkringsredovis-

ning inte tillämpas uppgick till -1 (-1) Mkr per den 31 decem-

ber 2022. För dessa ränteswappar redovisas förändringar

i verkligt värde över resultaträkningen.

Därutöver fanns ett ingånget ränteswapavtal i delägt joint

venturebolag för vilken säkringsredovisning tillämpas.

Referensräntereformen (IBOR-reformen)

Skanska har löpande följt reformarbetet och har pågå-

ende projekt för att hantera övergången till alternativa

referensräntor. Arbetet har omfattat identifiering av

vilka produkter, avtal och IT-system som påverkas, likaså

påverkan på riskmätning och värdering av finansiella

instrument, samt vilka åtgärder som behöver vidtas.

Skanska har per 31 december 2022 tre utestående bilate-

rala lån om totalt 200 MUSD med USD Libor som referens-

ränta, varav 50 MUSD förfaller innan USD Libor upphör.

För övriga två lån planeras övergången till riskfri referens-

ränta (SOFR) ske i samband med att publiceringen av USD

Libor upphör. Effekterna av förändringar i avtalsenliga

kassaflöden till följd av att USD Libor ersätts med den risk-

fria referensräntan bedöms inte påverka den finansiella

rapporteringen.

Skanska tillämpar lättnadsreglerna i IFRS 9 avseende

IBOR-reformen rörande säkringsrelationer där ränte-

swappar används för att uppnå fast ränta på rörlig upp-

låning. Per 31 december 2022 finns det endast en utestå-

ende säkringsrelation med exponering mot referensränta

som direkt berörs av reformen i ett delägt joint venturebo-

lag. I detta säkringsförhållande är koncernen exponerad

mot Stibor.

Valutarisk

Valutarisk definieras som risken att koncernens resultat-

räkning och rapport över finansiell ställning påverkas

negativt av valutakursförändringar. Denna risk kan delas

upp i transaktionsexponering, det vill säga nettot av ope-

rativa och finansiella (räntor/amorteringar) flöden, och

omräkningsexponering avseende nettoinvesteringar i

utländska koncernbolag.

Transaktionsexponering

Transaktionsexponering uppstår i den lokala enheten när

in- och utflöden i, för enheten utländska valutor, inte är

matchade.

Trots att koncernen har en stor internationell närvaro så

är verksamheten huvudsakligen av lokal natur avseende

valutarisker då projektens intäkter och kostnader normalt

möts i samma valuta. Om så inte är fallet, är målsätt-

ningen att respektive affärsenhet ska säkra exponeringen

i kontrakterade kassa flöden mot sin funktionella valuta för

att minska resultatpåverkan orsakad av valutakursföränd-

ringar. Till detta används främst valutaterminskontrakt.

Valutarisken för koncernen får totalt uppgå till 50 Mkr där

risken beräknas som den resultatpåverkan en fem procent-

enheters förändring av valutakurserna medför. Per den

31 december 2022 uppgick valutarisken i transaktions-

exponeringen till 21 (9) Mkr före skatt, vilket skulle ge en

effekt i övrigt totalresultat på 17 (7) Mkr efter skatt.

Skanska säkrar flöden i utländsk valuta genom att matcha

kritiska villkor såsom nominellt belopp, valuta och förfallo-

datum. På detta sätt har en kvalitativ utvärdering av

förhållandets effektivitet gjorts. Effektivitet på en säkring

utvärderas dels när säkringsförhållandet ingås dels

löpande. Ineffektivitet i en valutasäkring kan uppstå om

tidpunkten för transaktionen ändras jämfört med vad som

initialt uppskattades samt om kreditrisken hänförlig till

derivatmotparten förändras.

Skanska tillämpar huvudsakligen säkringsredovisning

för säkringar av kostnader i andra valutor än EUR i den

europeiska fastighetsutvecklingsverksamheten samt i

den svenska byggverksamheten. Verkligt värde för dessa

säkringar uppgick per den 31 december 2022 till 69 (-27)

Mkr. Säkringarna uppfyller kraven på effektivitet vilket

innebär att orealiserad vinst eller förlust redovisas i övrigt

totalresultat. Verkligt värde avseende valutasäkringar för

vilka säkringsredovisning inte tillämpas uppgick per den

31 december 2022 till 2 (4) Mkr, inklusive verkligt värde på

inbäddade derivat. Förändringar i verkligt värde för dessa

redovisas över resultaträkningen.

Information om de förändringar som redovisats i koncer-

nens resultaträkning och övrigt totalresultat under perio-

den återfinns i tabell ”Finansiella instruments påverkan på

koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat och eget

kapital” i not 26.

Kontrakterade nettovalutaflöden samt säkringar av

dessa, i för respektive koncernföretag främmande valuta,

fördelar sig mellan valutor och löptid enligt följande tabell.

2022-12-31 Koncernens kontrakterade nettovalutaflöde Säkringar av valutaflöden

i Mkr

2023 2024

2025

och senare 2023 2024

2025

och senare

PLN -1 230 -5 1 039 5

EUR -853 -70 -79 784 19

CZK -303 -14 303 3

HUF -25 -2 15 1

NOK -14 15

USD 15 -1 -14 1

Övriga valutor 2 -1 21

Totalt motvärde -2 408 -95 -79 2 164 30 0

1) Flöden i PLN, CZK, HUF och RON avser främst kostnader i fastighetsutvecklingsprojekt. Flöden i EUR är främst hänförliga till byggverk-

samheterna i Sverige och Norge.

2021-12-31 Koncernens kontrakterade nettovalutaflöde Säkringar av valutaflöden

i Mkr

2022 2023

2024

och senare 2022 2023

2024

och senare

PLN -1 534 -208 1 519 208

EUR -846 -76 -3 812 19

CZK -525 -145 502 147

HUF -132 98

RON -1 -3 7

USD 58 -16 -58 16

Övriga valutor -10 -2 26

Totalt motvärde -2 990 -447 -6 2 906 390 0

1) Flöden i PLN, CZK, HUF och RON avser främst kostnader i fastighetsutvecklingsprojekt. Flöden i EUR är främst hänförliga till byggverk-

samheterna i Sverige och Norge.

Omräkningsexponering

Skanskas policy är att nettoinvesteringar i Kommersiell

utvecklingsverksamhet ska valutasäkras om avsikten är

att sälja dessa tillgångar över tid. Säkringarna består av

valutaterminskontrakt och/eller valutalån. Positivt verkligt

värde för valutaterminskontrakten uppgår till 1 (1) Mkr och

negativt verkligt värde uppgår till 0 (0) Mkr. Under 2022

och 2021 har inga valutalån använts för säkring.

Nettoinvesteringar i andra utländska dotterföretag ska

normalt inte säkras, om inte annat beslutas av styrelsen

för Skanska AB. Vid utgången av 2022 var 0 (0) procent

av nettoinvesteringar i utländsk valuta valutasäkrat. En

valuta kursförändring där kronan faller/stiger med 10 pro-

cent gentemot övriga valutor skulle ge en effekt i övrigt

totalresultat på +/- 2,8 (3,0) miljarder kronor efter skatt

och hänsyn till säkringar .

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

136 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 6. Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

Säkring av nettoinvesteringar i utlandet

2022-12-31 2021-12-31

Valuta

Netto

investeringar Säkringar

Säkrad

andel, %

Netto

investeringar

Netto

investeringar, %

Netto

investeringar Säkringar

Säkrad

andel, %

Netto

investeringar

Netto

investeringar, %

CZK 3 278 3 278 6 2 688 2 688 6

DKK 958 958 2 1 501 1 501 3

EUR 4 521 -20 0 4 501 8 4 059 4 059 9

GBP 1 714 -90 5 1 624 3 1 883 -85 5 1 798 4

NOK 5 685 5 685 10 5 272 5 272 12

PLN 438 438 1 277 277 1

USD 11 949 11 949 22 14 209 14 209 31

Övriga utländska -47 -47 0 -6 -6 0

Summa utländska valutor 28 497 -109 0 28 388 52 29 884 -85 0 29 799 65

SEK och elimineringar 26 723 48 15 883 35

Summa 55 111 100 45 682 100

1) Säkrat belopp före avdrag för skattedel.

2) Efter avdrag för säkrad andel.

Säkringsredovisning tillämpas i de fall säkring av netto-

investeringar i utlandet sker. Säkringarna uppfyller kraven

på effektivitet vilket innebär att vinster och förluster på

säkringarna redovisas i övrigt totalresultat tills den säk-

rade transaktionen inträffar då ackumulerade värdeför-

ändringar överförs till resultaträkningen.

Effektiviteten av säkringen utvärderas löpande för att

säkerställa att förhållandet uppfyller kravet. Ineffektivitet

kan uppstå vid förändring i netto investering samt om

kreditrisken hänförlig till derivatmotparten förändras.

Information om de förändringar som redovisats i koncer-

nens resultaträkning och övrigt totalresultat under perio-

den återfinns i tabell ”Finansiella instruments påverkan på

koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat och eget

kapital” i not 26.

Se även not 34.

De finansiella instrumentens betydelse för koncernens

finansiella ställning och resultat

Finansiella instrument i rapporten över finansiell

ställning

Efterföljande tabell visar redovisat värde och verkligt

värde för finansiella instrument per kategori, samt en

avstämning mot totala tillgångar och skulder i rapporten

över finansiell ställning.

Se även not 21, not 24, not 27 och not 30.

Verkligt värde avseende säkringar av transaktionsexpo-

nering redovisas under avtalstillgångar/avtalsskulder

alternativt under Övriga rörelsefordringar/skulder.

Verkliga värden

Vid fastställande av verkligt värde finns tre olika nivåer.

I den första nivån används den officiella prisnoteringen

på en aktiv marknad. I den andra nivån, som används då

prisnotering på aktiv marknad saknas, beräknas verkligt

värde med omvärdering till observerbara valutakurser

samt med diskontering av framtida kassaflöden baserad

på observerbara marknadsräntor för respektive löptid

och valuta. I den tredje nivån används väsentliga inslag av

indata som inte är observerbara på marknaden.

Samtliga verkliga värden i efterföljande tabell har beräk-

nats enligt nivå två, förutom aktier och andelar samt en

del av skulderna för tilläggsköpeskillingarna som värde-

ras till verkligt värde enligt nivå tre. Dessutom har verk-

ligt värde för del av tillgångarna avseende obligationer

beräknats enligt nivå ett. Vid beräkning av verkligt värde

i låne-portföljen beaktas aktuella marknadsräntor som

inkluderar det kreditriskpåslag Skanska uppskattas

erlägga för upplåning.

Värdering av finansiella instrument med optionsinslag

beräknas enligt Black-Scholes modell. Skanska hade per

31 december 2022 inga instrument med optionsinslag.

För finansiella instrument som redovisas till upplupet

anskaffningsvärde; kassa och bank, kundfordringar,

övriga rörelsefordringar, leverantörsskulder och övriga

rörelseskulder bedöms det verkliga värdet överens-

stämma med det redovisade värdet.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

137 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 6. Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

Tillgångar

2022-12-31 Värderingsnivå

Värderade till

verkligt värde över

resultaträkningen

Värderade till

verkligt värde över

övrigt totalresultat

Värderade

till upplupet

anskaffningsvärde

Summa

redovisat värde

Summa

verkligt värde

Finansiella instrument

Räntebärande tillgångar och derivat

Finansiella tillgångar

1, 2 100 15 482 15 582 15 606

Kassa och bank – 10 014 10 014 10 014

100 0 25 496 25 596 25 620

Kundfordringar

15 172 15 172 15 304

Övriga rörelsefordringar inklusive aktier och andelar

Aktier och andelar

3 38 38 38

Övriga rörelsefordringar

2),4)

– 452 452 452

0 38 452 490 490

Summa finansiella instrument 100 38 41 120 41 258 41 034

Tillgångar

2021-12-31 Värderingsnivå

Värderade till

verkligt värde över

resultaträkningen

Värderade till

verkligt värde över

övrigt totalresultat

Värderade

till upplupet

anskaffningsvärde

Summa

redovisat värde

Summa

verkligt värde

Finansiella instrument

Räntebärande tillgångar och derivat

Finansiella tillgångar

1, 2 63 20 447 20 510 20 553

Kassa och bank – 10 947 10 947 10 947

63 0 31 394 31 457 31 500

Kundfordringar

14 863 14 863 14 978

Övriga rörelsefordringar inklusive aktier och andelar

Aktier och andelar

3 37 37 37

Övriga rörelsefordringar

2),4)

– 206 206 206

0 37 206 243 243

Summa finansiella instrument 63 37 46 463 46 563 46 722

1) Redovisat värde för finansiella tillgångar exklusive aktier och andelar totalt 15 582 (20 510) Mkr framgår av not 21.

2) Se not 24.

3) Aktier och andelar redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning bland finansiella tillgångar, se vidare not 21.

4) I koncernens rapport över finansiell ställning finns övriga rörelsefordringar uppgående till 27 726 (25 212) Mkr. Se not 24. Av beloppet utgör kundfordringar 15 172 (14 863) Mkr. Dessa redovisas som finansiella instrument. Resterande belopp utgör 12 554 (10 349) Mkr och fördelas

med 452 (206) Mkr på finansiella instrument och 12 102 (10 143) Mkr på icke finansiella instrument. I beloppet som redovisas som finansiella instrument ingår upplupna ränteintäkter, depositioner etc. Som icke finansiella instrument redovisas exempelvis interimsposter som ej utgör

upplupna räntor, momsfordringar, fordringar rörande pensioner och andra personalrelaterade fordringar .

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

138 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 6. Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

Avstämning mot rapport över finansiell ställning 2022-12-31 2021-12-31

Tillgångar

Finansiella instrument enligt kategorierna i IFRS 9 41 258 46 563

Övriga tillgångar

Förvaltningsfastigheter 3 758

Materiella och immateriella tillgångar 12 451 11 889

Materiella tillgångar, nyttjanderätter 3 256 3 314

Placeringar i joint ventures och intresseföretag 2 901 2 185

Nettotillgångar i fonderade pensionsplaner 2 400 2 138

Skattefordringar 2 243 3 231

Omsättningsfastigheter 58 474 49 745

Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 3 676 3 289

Material och varulager 1 300 1 090

Fordringar på beställare av uppdrag

enligt entreprenadavtal 7 772 5 451

Övriga rörelsefordringar

12 102 10 143

Summa tillgångar 151 593 139 039

1) I koncernens rapport över finansiell ställning finns övriga rörelsefordringar uppgående till 27 726 (25 212) Mkr. Se not 24. Av beloppet

utgör kundfordringar 15 172 (14 863) Mkr. Dessa redovisas som finansiella instrument. Resterande belopp utgör 12 554 (10 349) Mkr och

fördelas med 452 (206) Mkr på finansiella instrument och 12 102 (10 143) Mkr på icke finansiella instrument. I beloppet som redovisas som

finansiella instrument ingår upplupna ränteintäkter, depositioner etc. Som icke finansiella instrument redovisas exempelvis interims-

poster som ej utgör upplupna räntor, momsfordringar, fordringar rörande pensioner och andra personalrelaterade fordringar.

Skulder

2022-12-31

Värderings-

nivå

Värderade till

verkligt värde

över resultat-

räkningen

Värderade till

upplupet

anskaffnings-

värde

Summa

redovisat

värde

Summa

verkligt

värde

Finansiella instrument

Räntebärande skulder och derivat

Finansiella skulder

2, 3 619 7 418 8 037 8 058

619 7 418 8 037 8 058

Rörelseskulder

Leverantörsskulder – 13 998 13 998 13 998

Övriga rörelseskulder

– 694 694 694

0 14 692 14 692 14 692

Summa finansiella instrument 619 22 110 22 729 22 750

Skulder

2021-12-31

Värderings-

nivå

Värderade till

verkligt värde

över resultat-

räkningen

Värderade till

upplupet

anskaffnings-

värde

Summa

redovisat

värde

Summa

verkligt

värde

Finansiella instrument

Räntebärande skulder och derivat

Finansiella skulder

2, 3 561 8 193 8 754 8 822

561 8 193 8 754 8 822

Rörelseskulder

Leverantörsskulder – 12 426 12 426 12 426

Övriga rörelseskulder

– 367 367 367

0 12 794 12 794 12 794

Summa finansiella instrument 561 20 987 21 548 21 616

1) Redovisat värde för finansiella skulder, totalt 8 037 (8 754) Mkr, redovisas i rapporten över finansiell ställning tillsammans med finansiella

skulder 7 568 (8 169) Mkr från not 27 och tilläggsköpeskilling om 469 (585) Mkr från not 29. Tilläggsköpeskilling ingår i finansiella skulder

värderade till verkligt värde med 469 (430) Mkr och i finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde med 0 (155) Mkr. Under

året har 88 (46) Mkr betalats ut av tilläggsköpeskillingen, 39 (38) Mkr tillkommit som ränteutgift, ytterligare -67 (0) Mkr tillkommit som till-

läggsköpeskilling, och en upplösning har gjorts med 0 (5) Mkr.

2) Övriga finansiella rörelseskulder, totalt 14 692 (12 794) Mkr redovisas i rapporten över finansiell ställning tillsammans med leverantörs-

skulder på 13 998 (12 246) Mkr och övriga finansiella instrument om 694 (367) Mkr. Totala balansposten uppgår till 41 840 (36 642) Mkr. Se

not 30. Som finansiella övriga rörelseskulder redovisas upplupna räntekostnader, utställda men ej inlösta checkar, skulder för obetalda

fastigheter etc. Övriga rörelseskulder, icke finansiella, är exempelvis interimsposter som ej utgör upplupna räntor, momsskulder, skulder

rörande pensioner och andra personalrelaterade skulder. Rörelseskulderna är värderade till upplupet anskaffningsvärde .

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

139 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 6. Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

Avstämning mot rapport över finansiell ställning 2022-12-31 2021-12-31

Eget kapital och skulder

Finansiella instrument 22 729 21 548

Övriga skulder

Eget kapital 55 255 45 465

Pensioner 2 891 5 936

Leasingskulder 7 281 6 960

Skatteskulder 2 331 1 964

Avsättningar 9 899 10 654

Avtalsskulder 24 059 22 664

Övriga rörelseskulder

27 148 23 848

Summa Eget kapital och skulder 151 593 139 039

1) Övriga finansiella rörelseskulder, totalt 14 692 (12 794) Mkr redovisas i rapporten över finansiell ställning tillsammans med leverantörs-

skulder på 13 998 (12 426) Mkr och övriga finansiella instrument om 694 (367) Mkr. Totala balansposten uppgår till 41 840 (36 642) Mkr. Se

not 30. Som finansiella övriga rörelseskulder redovisas upplupna räntekostnader, utställda men ej inlösta checkar, skulder för obetalda

fastigheter etc. Övriga rörelseskulder, icke finansiella, är exempelvis interimsposter som ej utgör upplupna räntor, momsskulder, skulder

rörande pensioner och andra personalrelaterade skulder. Rörelseskulderna är värderade till upplupet anskaffningsvärde.

2022-12-31 2021-12-31

Upplysning om kvittning

– finansiella instrument

Finansiella

tillgångar

Finansiella

skulder

Finansiella

tillgångar

Finansiella

skulder

Bruttobelopp 41 258 22 729 46 563 21 548

Belopp som har kvittats

Redovisat i balansräkningen 41 258 22 729 46 563 21 548

Belopp som omfattas av avtal om nettning -130 -130 -37 -37

Nettobelopp efter avtal om nettning 41 128 22 599 46 526 21 511

Finansiella instruments påverkan på koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat och eget kapital

Intäkter och kostnader från finansiella instrument redovisat i resultaträkningen 2022 2021

Redovisat i rörelseresultatet

Räntekostnader på finansiella skulder värderade till anskaffningsvärde -1 -2

Kassaflödessäkringar borttagna ur eget kapital och redovisade i resultaträkningen 20 152

Summa intäkter och kostnader i rörelseresultatet 19 150

Redovisat i finansnettot

Ränteintäkter på tillgångar värderade till verkligt värde 147 40

Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 142 8

Ränteintäkter på kassa och bank 66 20

Utdelningar 31

Förändring av marknadsvärde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen 2 1

Förändring av marknadsvärde på finansiella skulder värderade till verkligt värde

via resultaträkningen 7 3

Återföring av nedskrivning hänförlig till eventuella framtida kreditförluster 0 24

Netto kursdifferenser 0 10

Summa intäkter i finansnettot 395 105

Intäkter och kostnader från finansiella instrument redovisat i resultaträkningen 2022 2021

Räntekostnader på finansiella skulder värderade till verkligt värde via

resultaträkningen -18 -9

Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde -237 -169

Förändring av marknadsvärde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen -1 -2

Förändring av marknadsvärde på finansiella skulder värderade till verkligt värde

via resultaträkningen -4 -3

Nedskrivning hänförlig till eventuella framtida kreditförluster -5

Netto kursdifferenser -5

Kostnad för låneprogram -12 -16

Bankkostnader och övrigt -29 -29

Summa kostnader i finansnettot -312 -228

Netto intäkter och kostnader från finansiella instrument redovisat i

resultaträkningen 82 -125

varav ränteintäkter på finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde

via resultaträkningen 208 28

varav räntekostnader på finansiella skulder som inte värderats till verkligt värde

via resultaträkningen -238 -171

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

140 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Avstämning mot finansnettot 2022 2021

Summa intäkter från finansiella instrument i finansnettot 395 105

Summa kostnader på finansiella instrument i finansnettot -312 -228

Räntenetto på pensioner -48 -70

Räntekostnader för leasingskulder -222 -209

Kapitaliserade räntekostnader 477 234

Summa finansnetto 290 -168

Se även not 14.

Intäkter och kostnader redovisade i övrigt totalresultat 2022 2021

Kassaflödessäkringar redovisade direkt mot eget kapital 266 -37

Kassaflödessäkringar borttagna ur eget kapital och redovisade i resultaträkningen 20 152

Omräkningsdifferenser 2 464 1 802

Upplösta omräkningsdifferenser på sålda bolag -174 6

Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter 81 40

Summa 2 657 1 963

varav redovisat i reserv för kassaflödessäkring 286 115

varav redovisat i omräkningsreserv 2 371 1 847

2 657 1 963

Not 6. Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

Säkerheter

Koncernen har ställt säkerheter i form av finansiella fordringar som uppgår till 772 (979) Mkr. Se vidare not 33.

Dessa säkerheter kan tas i anspråk av beställare om Skanska ej fullföljer sina åtaganden enligt respektive entreprenad-

kontrakt. Koncernen har i varierande omfattning erhållit säkerheter för kundfordringar i form av garantier utgivna av

bank- och försäkringsföretag samt i vissa fall i form av garantier från moder bolag till beställare.

Not 8. Intäkter

Intäkter redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder och IFRS 16 Leasingavtal, se not 1. För intäkter enligt IFRS

15, se även not 9. Intäkter från avtal med kunder uppgick till 162 336 (142 939) Mkr, hyresintäkter från leasingavtal upp-

gick till 838 (926) Mkr, beträffande övriga intäktsslag så redovisas utdelningar och ränteintäkter i finansnettot, se not 14.

Intäkter per verksamhetsgren 2022 2021

Byggverksamhet

156 004 132 587

Bostadsutveckling 10 797 10 995

Kommersiell fastighetsutveckling 13 793 10 772

Förvaltningsfastigheter 40

Övrigt

Centralt 449 608

Elimineringar, se nedan -17 909 -11 097

Summa 163 174 143 865

1) Intern byggnation till joint ventures i OPS-portföljen ingår i Byggverksamheten med 1 524 (2 536) Mkr. Eliminering sker ej då dessa intäkter

utgör fakturering till joint ventures, vilka redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Inom Elimineringar redovisas

2022 2021

Intern byggnation till

Byggverksamhet -20 -85

Bostadsutveckling -5 757 -4 971

Kommersiell fastighetsutveckling -7 833 -5 171

Interna fastighetsförsäljningar -3 909 -457

Övrigt -389 -413

Summa -17 909 -11 097

Övrigt

För transaktioner med närstående se not 39 .

Not 7. Förvärv av rörelse

Varken under räkenskapsåret eller under jämförelseåret har några rörelseförvärv gjorts.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

141 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 9. Avtalstillgångar och avtalsskulder

Avtalstillgångar och avtalsskulder redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, se not 1. För risker i pågående

uppdrag, se not 2.

Uppgifter ur resultaträkningen

Under året uppgår upparbetade intäkter till 137 598 (115 034) Mkr.

Uppgifter ur rapporten över finansiell ställning 2022-12-31 2021-12-31

Avtalstillgångar 7 772 5 451

Avtalsskulder 24 059 22 664

Avtalstillgångar 2022 2021

Ingående balans 5 451 4 599

Upparbetad intäkt under året, ännu ej fakturerat 6 768 3 041

Upparbetad intäkt under året, fakturerat under året 41 268 32 787

Fakturering -46 964 -35 647

Avyttringar -36

Omklassificering 916 355

Årets kursdifferenser 369 316

Redovisat värde vid årets slut 7 772 5 451

Tillgångar som uppkommer från utgifter för att erhålla eller fullgöra ett avtal med kund ingår i avtalstillgångar och upp-

går till 0 (0) Mkr. Avskrivningar uppgår till 0 (0) Mkr och nedskrivningar, vilka belastar projekten, till 0 (0) Mkr .

Framtida intäkter för återstående prestationsåtaganden fördelar sig på följande år.

Förväntad intäktsredovisning av återstående prestationsåtaganden 2022

2023 2024 2025 2026 ≥2027 Summa

Byggverksamhet 114 963 57 565 33 789 17 417 6 037 229 771

Bostadsutveckling 11 917 4 361 194 16 472

Kommersiell fastighetsutveckling 2 683 570 3 008 6 261

Summa 129 562 62 497 36 991 17 417 6 037 252 504

Förväntad intäktsredovisning av återstående prestationsåtaganden 2021

2022 2023 2024 2025 ≥2026 Summa

Byggverksamhet 104 969 52 775 28 022 12 743 8 522 207 031

Bostadsutveckling 8 812 7 936 580 17 328

Kommersiell fastighetsutveckling 4 769 1 624 6 393

Summa 118 550 62 335 28 602 12 743 8 522 230 752

Avtalsskulder 2022 20 21

Ingående balans 22 664 19 46 2

Fakturering 91 072 82 1 83

Upparbetad intäkt under året, fakturerat under året -78 059 -71 2 65

Upparbetad intäkt under året, fakturerat tidigare år -11 503 -7 94 0

Intäktsjustering -475 -48 0

Avyttringar -105

Omklassificering -1 041 -5 03

Årets kursdifferenser 1 507 1 2 07

Redovisat värde vid årets slut 24 059 22 6 64

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

142 Skanska Å rs- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 10. Rörelsens kostnader fördelat per kostnadsslag

Under året har intäkterna ökat med 19 309Mkr till 163 174 (143 865) Mkr. Totala kostnader har ökat med 17 581 Mkr, till

-153 153 (-135 572) Mkr. Rörelseresultatet har ökat med 1 728 Mkr, till 10 021 (8 293) Mkr.

2022 2021

Intäkter 163 174 143 865

Personalkostnader

-30 074 -27 952

Avskrivningar -2 714 -2 669

Nedskrivningar

-75 -298

Redovisat värde sålda omsättnings fastigheter -14 321 -14 202

Resultat från joint ventures och intresseföretag 636 449

Resultat sålda materiella anläggningstillgångar 159 140

Värdeförändring förvaltningsfastigheter 1 692

Andra rörelsekostnader

-108 456 -91 040

Totala kostnader -153 153 -135 572

Rörelseresultat 10 021 8 293

1) I not 36 framgår vad som ingår i personalkostnader.

2) Exklusive nedskrivningar/återföring av nedskrivningar i joint ventures och intresse företag vilka ingår i posten ”Resultat från joint ventures

och intresseföretag” och uppgår till 0 (0) Mkr.

3) I andra rörelsekostnader ingår bland annat inköpt material, maskinhyror och underentreprenörer.

Not 11. Försäljnings- och administrationskostnader

Försäljnings- och administrationskostnader redovisas i en post, se not 1.

Försäljnings- och administrationskostnader 2022 2021

Byggverksamhet -6 534 -5 709

Bostadsutveckling -827 -727

Kommersiell fastighetsutveckling -955 -784

Förvaltningsfastigheter -2

Centrala kostnader

-680 -645

Summa -8 998 -7 865

1) I nklusive elimineringar.

Not 12. Avskrivningar

Avskrivningar sker i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IFRS 16 Leasingavtal och IAS 38 Immateriella

tillgångar, se not 1.

Nedan redovisas avskrivningar per verksamhetsgren. För ytterligare information om avskrivningar se not 17, not 19 och

not 41.

Avskrivningar per tillgång och verksamhetsgren

2022 Byggverksamhet Bostadsutveckling

Kommersiell

fastighetsutveckling

Förvaltnings-

fastigheter

Centralt och

Elimineringar Summa

Immateriella tillgångar -141 -1 -2 -67 -211

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark -93 -5 -98

Maskiner och inventarier -1 466 -1 -21 -15 -1 504

Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter

Byggnader och mark -19 -19

Kontor -536 -4 -60 -13 -614

Bilar -158 -1 -6 -165

Maskiner och inventarier -70 -70

Övrigt -23 -10 -33

Summa -2 506 -18 -89 0 -101 -2 714

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

143 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 13. Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar redovisas i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar, se not 1. Nedskrivningar/

återföring av nedskrivningar av omsättningsfastigheter redovisas i enlighet med IAS 2 Varulager.

Nedan redovisas nedskrivningar/återföring av nedskrivningar per verksamhetsgren.

För ytterligare information om nedskrivningar/återföring av nedskrivningar se not 17, not 18, not 19, not 22 och not 41.

Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar per tillgångsslag och verksamhetsgren

2022 Byggverksamhet Bostadsutveckling

Kommersiell

fastighetsutveckling

Förvaltnings-

fastigheter

Centralt och

Elimineringar Summa

Redovisat i rörelseresultatet

Immateriella tillgångar

Goodwill -1 -1

Övriga immateriella tillgångar -11 -11

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark -7 -7

Maskiner och inventarier -4 -4

Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter

Tomträtter

Kontor 1 1

Bilar 0

Maskiner och inventarier 0

Placeringar i joint ventures och intresseföretag 0

Omsättningsfastigheter

Kommersiell fastighetsutveckling -43 -43

Bostadsutveckling -3 -7 -11

Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter

Kommersiell fastighetsutveckling 0

Bostadsutveckling 0

Summa -25 -7 -43 0 0 -75

2021 Byggverksamhet Bostadsutveckling

Kommersiell

fastighetsutveckling

Förvaltnings-

fastigheter

Centralt och

Elimineringar Summa

Immateriella tillgångar -142 -2 -2 -60 -205

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark -80 -1 -5 -86

Maskiner och inventarier -1 435 -1 -21 -12 -1 469

Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter

Byggnader och mark -20 -20

Kontor -511 -5 -58 -12 -585

Bilar -154 -1 -6 -1 -161

Maskiner och inventarier -96 -96

Övrigt -33 -13 -46

Summa -2 469 -23 -86 -90 -2 669

Not 12. Avskrivningar, forts.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

144 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 13. Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar forts.

Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar per tillgångsslag och verksamhetsgren

2021 Byggverksamhet Bostadsutveckling

Kommersiell

fastighetsutveckling

Förvaltnings-

fastigheter

Centralt och

Elimineringar Summa

Redovisat i rörelseresultatet

Immateriella tillgångar

Goodwill -53 -53

Övriga immateriella tillgångar 0

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark -10 -10

Maskiner och inventarier -6 -1 -7

Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter

Tomträtter 0

Kontor -16 -4 -20

Bilar 0

Maskiner och inventarier 0

Placeringar i joint ventures och intresseföretag 0

Omsättningsfastigheter

Kommersiell fastighetsutveckling -170 -170

Bostadsutveckling -1 -36 -37

Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter

Kommersiell fastighetsutveckling 0

Bostadsutveckling 0

Summa -87 -36 -175 0 0 -298

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

145 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 14. Finansnetto

2022 2021

Finansiella intäkter

Ränteintäkter 355 68

Utdelningar 31

Förändring av marknadsvärde 9 3

Netto kursdifferenser 10

Återföring av nedskrivning hänförlig till eventuella framtida kreditförluster 24

395 105

Finansiella kostnader

Räntekostnader -255 -178

Räntekostnader för leasingskulder -222 -209

Räntenetto på pensioner -48 -70

Aktiverade räntekostnader 477 234

Förändring marknadsvärde -5 -5

Netto kursdifferenser -5

Nedskrivning hänförlig till eventuella

framtida kreditförluster -5

Övriga finansiella kostnader -41 -45

-104 -273

Summa 290 -168

Not 15. Lånekostnader

Aktivering av lånekostnader sker för investeringar som tar betydande tid i anspråk för färdigställande, se not 1.

Lånekostnader har under året aktiverats till en räntesats om 2,4 (1,5) procent.

Under året aktiverade räntor

Totalt ackumulerat

aktiverade räntor ingående

i anskaffningsvärdet

2022 2021 2022 2021

Omsättningsfastigheter 477 234 589 374

Summa 477 234 589 374

Uppgift om hur stor del av finansnettots intäkter och kostnader som kommer från finansiella instrument redovisas i not 6.

Räntenetto

Finansnettot uppgick sammantaget till 290 (-168) Mkr vilket förklaras av kraftigt ökade räntor under året. Räntenettot

förbättrades till 307 (-155) Mkr. Ränteintäkterna ökade till 355 (68) Mkr.

Räntekostnaderna före aktiverade räntor försämrades till -477 (-387) Mkr. Under året aktiverades räntekostnader om

477 (234) Mkr i pågående projekt för egen räkning.

Ränteintäkter erhölls till en genomsnittlig räntesats på 1,18 (0,24) procent. Räntekostnader, exklusive ränta på pensions-

skuld, betalades till en under året genomsnittlig räntesats om 2,23 (1,55) procent. Den genomsnittliga räntesatsen för

leasingskulder uppgick till 3,08 (2,94) procent.

Räntenetto på pensioner, som avser det vid årets början, baserat på utfallet 2022, beräknade nettot av kostnadsräntor

på förmånsbestämda pensions förpliktelser och avkastning på pensionsförvaltningstillgångar, minskade till

-48 (-70) Mkr. Se vidare not 28.

Koncernen har räntenetto som redovisas i rörelseresultatet med -1 (-2) Mkr, se redovisnings- och värderingsprinciper,

not 1 .

Förändring av marknadsvärde

Förändring av marknadsvärde uppgick till 4 (-2) Mkr.

Övrigt finansnetto

Övrigt finansnetto uppgick till -20 (-12) Mkr och avsåg olika avgifter för kredit faciliteter och bankgarantier, kursdifferen-

ser, utdelningar samt nedskrivning hänförlig till framtida eventuella kreditförluster enligt IFRS 9.

Not 16. Inkomstskatter

Inkomstskatter redovisas i enlighet med IAS 12, Inkomstskatter, se not 1

Skattekostnad 2022 2021

Aktuell skatt -1 151 -1 709

Uppskjutna skattekostnader från förändring av temporära skillnader -696 441

Uppskjutna skattekostnader från förändring av förlustavdrag -183 13

Förändring av avsättning för skatterisker 3 17

Summa -2 027 -1 238

Skatteposter som redovisats i övrigt totalresultat 2022 2021

Uppskjutna skatter hänförliga till kassaflödessäkringar -19 -3

Uppskjutna skatter hänförliga till pensioner -792 -575

Summa -811 -578

Sambandet mellan skatt beräknad efter sammanvägning av nominella skattesatser och redovisad skatt

Koncernens redovisade skatt uppgår till 20 (15) procent. Koncernens sammanvägda nominella skattesats har beräknats

till 22 (22) procent.

Genomsnittlig nominell skattesats för hemmamarknaderna i Europa uppgår till 20 (20) procent och för USA till drygt

27 (27) procent, beroende på resultatets fördelning mellan de olika delstaterna.

Sambandet mellan skatt beräknad efter sammanvägning av nominella skattesatser 22 (22) procent och redovisad skatt

20 (15) procent belyses i nedanstående tabell.

2022 2021

Resultat efter finansiella poster 10 312 8 125

Skatt enligt sammanvägning av nominella skattesatser, 22 (22) procent -2 269 -1 787

Skatteeffekt av

Fastighetsförsäljningar

196 335

Avyttring OPS-projekt

Utnyttjade förlustavdrag som ej tillgångsredovisats 153

Övrigt -4 61

Redovisad skattekostnad -2 027 -1 238

1) I flera av de länder där Skanska är verksamt är försäljning av fastighetsprojekt och OPS-projekt genom avyttring av bolag skattefria.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

146 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Årets betalda inkomstskatter uppgår till 1 501 (3 596) Mkr. Betalda inkomstskatter kan variera väsentligt mellan åren för

de länder vari koncernen har verksamhet. Underlaget för inkomstbeskattningen bestäms ofta efter andra principer än

de som gäller för upprättandet av koncernens resultaträkning. Om slutlig inkomstskatt understiger preliminärt uttagen

skatt tidigare år kan årets betalda inkomstskatter bli väsentligt reducerade.

I nedanstående tabell visas hur betalda inkomstskatter fördelar sig mellan olika länder:

Betalda inkomstskatter

2022 2021

Sverige 554 USA 2 422

USA 362 Polen 327

Norge 214 Sverige 217

Finland 140 Finland 179

Storbritannien 97 Norge 166

Övriga 134 Övriga 285

Summa 1 501 Summa 3 596

Skattefordringar och skatteskulder

2022-12-31 2021-12-31

Skattefordringar 1 248 1 247

Skatteskulder

388 710

Netto skattefordringar (+) / skatteskulder (-) 860 537

1) Skatteskulder 2021-12-31 är omräknade i enlighet med vad som anges i not 43.

Skattefordringar och skatteskulder avser skillnad mellan årets beräknade inkomstskatt och erlagd preliminär skatt samt

ännu ej reglerade inkomst skatter för tidigare år .

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

2022-12-31 2021-12-31

Uppskjutna skattefordringar enligt rapport över finansiell ställning 995 1 984

Uppskjutna skatteskulder enligt rapport över finansiell ställning

1 943 1 254

Netto uppskjutna skattefordringar (+) / uppskjutna skatteskulder (-) -948 730

1) Uppskjutna skatteskulder 2021-12-31 är omräknade i enlighet med vad som anges i not 43.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

2022-12-31 2021-12-31

Uppskjutna skattefordringar för förlustavdrag 65 238

Uppskjutna skattefordringar för andra tillgångar 316 436

Uppskjutna skattefordringar för avsättningar pensioner 630 1 587

Uppskjutna skattefordringar för pågående projekt 617 632

Andra uppskjutna skattefordringar 1 653 1 333

Summa före nettoredovisning 3 281 4 226

Nettoredovisning av kvittningsbara uppskjutna skattefordringar/skatteskulder -2 286 -2 242

Uppskjutna skattefordringar enligt rapport över finansiell ställning 995 1 984

Not 16. Inkomstskatter forts.

2022-12-31 2021-12-31

Uppskjutna skatteskulder för förvaltningsfastigheter 362

Uppskjutna skatteskulder för andra långfristiga tillgångar 344 301

Uppskjutna skatteskulder för pågående projekt 1 736 1 639

Uppskjutna skatteskulder för andra kortfristiga tillgångar 162 187

Andra uppskjutna skatteskulder 1 625 1 369

Summa före nettoredovisning 4 229 3 496

Nettoredovisning av kvittningsbara uppskjutna skattefordringar/skatteskulder -2 286 -2 242

Uppskjutna skatteskulder enligt rapport över finansiell ställning 1 943 1 254

Förändring av nettofordran (+) / nettoskuld (-) uppskjutna skatter

2022 2021

Nettofordran (+) / nettoskuld (-) uppskjutna skatter vid årets början 730 836

Desinvesteringar 4 8

Redovisat i övrigt totalresultat -811 -578

Uppskjutna skattekostnader -876 471

Kursdifferenser 5 -7

Nettofordran (+) / nettoskuld (-) uppskjutna skatter vid årets slut -948 730

Andra uppskjutna skattefordringar än för förlustavdrag avser temporära skillnader mellan skattemässiga värden och i

rapporten över finansiell ställning redovisade värden. Dessa skillnader uppkommer bland annat när koncernens värde-

ringsprincip avviker från den som tillämpas lokalt av koncernbolaget. I huvudsak är dessa uppskjutna skattefordringar

realiserade inom fem år. Uppskjutna skattefordringar uppstår exempelvis när redovisad avskrivning/nedskrivning av

tillgångar blir skattemässigt avdragsgill först en senare period, vid eliminering av internvinster, när avsättningar för

förmånsbestämda pensioner skiljer sig mellan lokala regler och IAS 19, när erforderliga avsättningar blir skattemässigt

avdragsgilla en senare period samt när förskottsbetalningar till pågående projekt beskattas enligt kontantprincipen.

Uppskjutna skatteskulder för andra tillgångar och andra uppskjutna skatteskulder avser temporära skillnader mellan

skattemässiga värden och i rapporten över finansiell ställning redovisade värden. Dessa skillnader uppkommer bland

annat när koncernens värderingsprincip avviker från den som tillämpas lokalt av koncernföretaget. I huvudsak bedöms

dessa uppskjutna skatteskulder bli realiserade inom fem år. Uppskjutna skatteskulder uppstår exempelvis när skatte-

mässig avskrivning innevarande period är större än erforderlig ekonomisk avskrivning samt när upparbetade vinster i

pågående projekt beskattas först när projektet är färdigställt. Temporära skillnader som hänför sig till investeringar i

koncernföretag, filialer, intresseföretag och joint ventures, för vilka uppskjutna skatteskulder inte redovisats uppgår till

0 (0) Mkr. I Sverige och flera andra länder gäller skattefrihet vid avyttring av andelar i aktiebolag under vissa förutsätt-

ningar varför temporära skillnader normalt ej finns på aktier ägda av koncernens företag i dessa länder. Uppskjutna

skatte skulder för framtida utdelningar från dotterföretag uppgår till 0 (0) Mkr eftersom utdelning från dotterföretag på

de marknader där Skanska för närvarande är verksamt inte medför någon skattekonsekvens.

Temporära skillnader och förlustavdrag (underskottsbelopp) som inte redovisas som uppskjutna skattefordringar

2022-12-31 2021-12-31

Förlustavdrag med förfallodag inom ett år 229 207

Förlustavdrag med förfallodag senare än ett år men inom tre år 485 634

Förlustavdrag med förfallodag senare än tre år 2 101 2 542

Summa 2 815 3 383

Skanska har förlustavdrag i flera olika länder. För några av dessa länder är sannolikheten för utnyttjandet av förlust-

avdragen svår att bedöma varför ingen uppskjuten skattefordran redovisas .

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

147 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 17. Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, se not 1.

Som materiella anläggningstillgångar redovisas kontor och andra byggnader som används i koncernens rörelse.

Maskiner och inventarier redovisas i en post.

Materiella anläggningstillgångar fördelat per tillgångsslag

2022-12-31 2021-12-31

Byggnader och mark 1 589 1 503

Maskiner och inventarier 5 920 5 644

Pågående nyanläggningar 294 132

Summa 7 803 7 279

Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar

Byggnader och mark Maskiner och inventarier Summa

2022 2021 2022 2021 2022 2021

Nedskrivningar -7 -10 -4 -7 -11 -18

Återföring av nedskrivningar

Summa -7 -10 -4 -7 -11 -18

Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar baseras på

Byggnader och mark Maskiner och inventarier Summa

2022 2021 2022 2021 2022 2021

Verkligt värde efter avdrag för kostnader för försäljning/utrangering -9 -9

Nyttjandevärde -7 -1 -4 -7 -11 -8

Summa -7 -10 -4 -7 -11 -18

Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar

Under året har nedskrivningar/återföring av nedskrivningar redovisats netto med -11 (-18) Mkr. Nedskrivningar/åter föring

av nedskrivningar har under året skett i Polen. Under jämförelseåret har nedskrivningar/återföring av nedskrivningar

skett i USA och Polen. Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar har redovisats som kostnader för produktion och

förvaltning med -11 (-16) Mkr och försäljning och administration med 0 (-2 ) Mkr.

Avskrivningar per tillgångsslag och funktion av materiella anläggningstillgångar

Produktion och förvaltning Försäljning och administration Summa

2022 2021 2022 2021 2022 2021

Byggnader och mark -63 -58 -35 -28 -98 -86

Maskiner och inventarier -1 416 -1 402 -87 -67 -1 504 -1 469

Summa -1 480 -1 460 -122 -95 -1 602 -1 555

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

148 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 17. Materiella anläggningstillgångar forts.

Uppgift om anskaffningsvärden, ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar

Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar

2022 2021 2022 2021 2022 2021

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 3 158 2 913 23 539 21 563 132 120

Investeringar 124 85 1 952 1 736 162 13

Avyttringar och utrangeringar -88 -36 -1 573 -692 -2 -1

Omklassificeringar 6 15 -5 -167

Årets kursdifferenser 290 182 1 352 1 098 2

3 490 3 158 25 264 23 539 294 132

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början -1 471 -1 333 -17 800 -16 073

Avyttringar och utrangeringar 22 23 1 100 511

Omklassificeringar -9 5 9 28

Årets avskrivningar -98 -86 -1 504 -1 469

Årets kursdifferenser -136 -80 -1 044 -797

-1 692 -1 471 -19 239 -17 800

Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början -185 -222 -94 -152

Avyttringar och utrangeringar 4 4 2

Omklassificeringar -2 52 1 68

Årets nedskrivningar -7 -10 -4 -7

Återföring av nedskrivningar

Årets kursdifferenser -19 -9 -7 -5

-209 -185 -105 -94

Redovisat värde vid årets slut 1 589 1 503 5 920 5 644 294 132

Redovisat värde vid årets början 1 503 1 358 5 644 5 338 132 120

Övrigt

Uppgift om aktiverade räntor redovisas i not 15. Uppgifter om finansiell leasing se not 41. Skanska har åtaganden om

förvärv av materiella anläggningstillgångar med 0 (0) Mkr.

Skanska har varken under året eller jämförelseåret erhållit någon väsentlig kompensation från tredje part för materiella

anläggningstillgångar som skadats eller gått förlorade.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

149 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 18. Goodwill

Goodwill redovisas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv, se not 1. För kritiska bedömningar se not 2.

Goodwill uppgår till 4 160 (3 934) Mkr. Under året har goodwill ökat netto med 226 Mkr främst på grund av

kursdifferenser.

Återvinningsvärdet för goodwill baseras på nyttjandevärdet. Goodwillvärdet tillsammans med övriga värden på

anläggningstillgångar, omsättnings fastigheter och netto rörelsekapital prövas årligen samt även vid indikation på

nedskrivningsbehov.

Förväntade kassaflöden baseras på prognoser för utvecklingen av bostads- och kommersiell fastighetsutveckling samt

bygginvesteringarnas utveckling på varje delmarknad i de länder där koncernen är verksam. Basen för prog noserna

är enheternas tvåårsprognoser. Den framtida makroekonomiska utvecklingen och ränteutvecklingen är också viktiga

variabler. Prognos perioden omfattar tio år, som är den period som används i modeller i värdering av andra typer av till-

gångar, till exempel kommersiella projekt. Med tioåriga modeller finns bättre förutsättningar att göra antaganden om

cykler, och beroendet av residualvärden minskar.

Den tillväxttakt som används för att extrapolera kassaflödesprognoser bortom den period som täcks av de tioåriga

prognoserna är för branschen normala i respektive land.

För varje affärsenhet används en unik diskonteringsfaktor baserad på WACC-ränta (vägd genomsnittlig kostnad för

lånat och eget kapital). Parametrar som påverkar WACC-räntan är låneränta, marknadsrisker och förhållandet mellan

lånat och eget kapital. WACC-räntan anges både före och efter skatt.

Följande tabell anger hur redovisat värde förhåller sig till återvinningsvärdet för respektive affärsenhet för Skanskas

största goodwillposter. Återvinningsvärdet uttrycks som 100. Testerna baseras på bedömning av utvecklingen under

den kommande tioårsperioden.

Nedskrivning av goodwill

Under året har koncernen skrivit ned goodwill med -1 (-53) Mkr.

Nedskrivningarna baseras på en beräkning av nyttjandevärde och redovisas som försäljnings- och administrations-

kostnad i resultaträkningen.

Norge Finland Centraleuropa Storbritannien

Återvinningsvärde, 100 100 100 100 100

Redovisat värde 29 e.t e.t e.t

Redovisat värde, föregående år

31 e.t e.t e.t

Räntesats, procent (WACC), före skatt 13 11 14 12

Räntesats, procent (WACC), efter skatt 10 9 11 9

Förväntad tillväxt, % 2 2 3 2

Räntesats, procent (WACC), föregående år

(före skatt) 11 9 11 10

Räntesats, procent (WACC), föregående år

(efter skatt) 9 7 9 8

Förväntad tillväxt, %, föregående år 2 2 2 2

Redovisat värde i förhållande till

återvinningsvärdet 100 vid en höjning av

räntan med

+1 procentenhet 34 e.t e.t e.t

+5 procentenheter 59 e.t e.t e.t

Redovisat värde, föregående år, i förhållande

till återvinningsvärdet 100 vid en höjning av

räntan med

+1 procentenhet 36 e.t e.t e.t

+5 procentenheter 62 e.t e.t e.t

1) Värde > 100 uttrycker att återvinningsvärde understiger redovisat värde och nedskrivningsbehov föreligger. För verksamheten i Finland

och Storbritannien är redovisat värde negativt till följd av ett negativt rörelsekapital som överstiger anläggningstillgångarnas värde .

Goodwillvärden fördelade per kassagenererande enheter

2022-12-31 2021-12-31

årets

förändring

varav

nedskrivningar

varav

kursdifferens

Byggverksamhet

Sverige 17 17 0 -1 1

Norge 998 969 29 29

Finland 485 449 36 36

Centraleuropa 598 533 65 65

Storbritannien 1 274 1 244 30 30

USA Building 421 368 53 53

USA Civil 37 33 5 5

Bostadsutveckling

Norge 319 311 8 8

Finland 11 10 1 1

Summa 4 160 3 934 226 -1 227

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

150 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 19. Immateriella tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar redovisas enligt IAS 38, se not 1.

Immateriella tillgångar med tillämpade nyttjandeperioder

2022-12-31 2021-12-31

Tillämpade

nyttjande-

perioder

Immateriella tillgångar, externt förvärvade 187 265 3–10 år

Immateriella tillgångar, internt upparbetade 301 411 3–7 år

Summa 488 676

De internt upparbetade immateriella tillgångarna består av affärssystem. I externt förvärvade immateriella tillgångar

ingår förvärv av programvaror i USA, Sverige, Finland och Storbritannien samt licenser och nyttjanderätter i Sverige.

Affärssystem skrivs av på maximalt sju år. Kundkontrakt skrivs av i takt med upparbetning och patent skrivs av på tio år.

Avskrivningar görs på samtliga immateriella tillgångar då dessa har en begränsad nyttjandeperiod.

Avskrivning per funktion 2022 2021

Produktion och förvaltning -81 -92

Försäljning och administration -130 -113

Summa -211 -205

Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar på övriga immateriella tillgångar

Under året har nedskrivningar/återföring av nedskrivningar redovisats netto med -11 (0) Mkr. Återföring av nedskrivningar

skedde under året i Sverige.

Uppgift om anskaffningsvärden, ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar

Immateriella tillgångar,

externt förvärvade

Immateriella tillgångar,

internt upparbetade

2022 2021 2022 2021

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 1 627 1 528 998 924

Investeringar 18 35 5 68

Företagsförvärv

Avyttringar och utrangeringar -103 -23

Omklassificeringar -1 -4 -1

Årets kursdifferenser 145 90 3 6

1 686 1 627 1 005 998

Ackumulerade avskrivningar

Vid årets början -1 173 -1 033 -587 -470

Avyttringar och utrangeringar 87 4

Årets avskrivningar -95 -89 -117 -116

Omklassificeringar -17 5 -1

Årets kursdifferenser -115 -61 -1

-1 312 -1 173 -705 -587

Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början -188 -178 0 0

Avyttringar och utrangeringar

Årets nedskrivningar -11

Återföring av nedskrivningar

Omklassificeringar 18

Årets kursdifferenser -6 -10

-188 -188 0 0

Redovisat värde vid årets slut 187 265 301 411

Redovisat värde vid årets början 265 317 411 454

Övrigt

Uppgift om aktiverade räntor redovisas i not 15.

Direkta kostnader för forskning och utveckling uppgår till 61 (40) Mkr .

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

151 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 20A. Dotterföretag

Moderföretaget Skanska AB äger 100 procent av aktierna i Skanska Financial Services AB och Skanska Kraft AB.

Skanska Kraft AB äger i sin tur direkt eller indirekt dotterföretagen i de länder som Skanska har verksamhet i. Alla dotter-

företag är egna självständiga aktiebolag, handelsbolag eller motsvarande bolagsformer i respektive land. För bolagens

säte, se not 52 i Moderbolagets noter.

Av vad som framgår av not 26 finns endast mindre intressen i innehav utan bestämmande inflytande.

Skanska AB

Byggverksamhet

Sverige

Tjeckien och

Slovakien

Norge

Storbritannien Storbritannien

Finland

USA Building

Polen

USA Civil

Skanska Financial Services AB

Centralt Bostads-

utveckling

Sverige

Tjeckien

Norge

Finland

Polen

Sverige Sverige

Tjeckien

Norge

Finland

Ungern

Danmark

Rumänien

Polen

USA

Kommersiell

fastighetsutveckling

Förvaltnings-

fastigheter

Skanska Kraft AB

Skanskas bolagsstruktur

Not 20B. Placeringar i joint ventures och intresseföretag

För alla samarbetsarrangemang sker en bedömning av dess legala form, avtal mellan delägarna och andra omständig-

heter. Samarbetsarrangemang redovisas enligt IFRS 11 Samarbetsarrangemang som ett joint venture om delägarna

endast har rätt till nettotillgångarna. Se även not 1.

Placeringar i joint ventures och intresseföretag redovisas i enlighet med kapital andelsmetoden. Resultat från joint ven-

tures och intresseföretag efter skatt redovisas på egen rad i rörelseresultatet. Resultatet utgörs av koncernens andel av

joint ventures och intresseföretags resultat efter skatt justerat för eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill och

internvinster.

Resultat från joint ventures och intresseföretag framgår av följande tabell.

2022 2021

Andel av joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden 454 444

Andel av intresseföretags resultat enligt kapitalandelsmetoden 1

Försäljning av joint ventures 182 4

Nedskrivning joint ventures

Summa 636 449

Joint ventures

Joint ventures redovisas i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures, se not 1.

Koncernen har andelar i joint ventures till ett redovisat värde om 2 863 (2 145) Mkr.

Inom OPS-portföljen finns redovisade värden i joint ventures om 2 328 (1 424) Mkr.

Resultat från joint ventures

Andelar i joint ventures resultat efter skatt redovisas i rörelseresultatet eftersom andelarna innehas som ett led i rörelsen.

Andel av joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden kommer huvudsakligen från verksamheten inom

OPS-portföljen.

OPS-portfölj

Offentlig-privat samverkan är en form av offentlig upphandling där ett projektbolag, ägt av privata företag, får ett

helhetsansvar för att utveckla, finansiera, bygga, driva och underhålla offentliga samhällsnyttiga funktioner.

Betalningsformen för investeringarna kan antingen vara baserade på marknadsrisk, till exempel vägavgifter, eller

baserade på tillgänglighet, se vidare IFRIC 12 not 1. Koncessionsperioderna för nuvarande investeringar varierar mellan

30 och 58 år och ägarandelen i nuvarande portfölj ligger mellan 32 och 50 procent. För tillfället har OPS-portföljen

i nvesteringar i Sverige och USA .

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

152 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Redovisat värde enligt rapporten över finansiell ställning samt förändringen som skett framgår av följande tabell.

2022 2021

Joint ventures Intresseföretag Summa Joint ventures Intresseföretag Summa

Vid årets början 2 145 40 2 185 1 668 21 1 689

Nyanskaffningar 703 0 704 718 12 730

Avyttringar -163 -2 -165 -18 -18

Omklassificeringar -55 -55 -43 4 -39

Årets kursdifferenser 104 1 105 5 3 8

Förändring av verkligt värde på derivat 178 178 112 112

Årets förändring genom andel i joint ventures och intresseföretagsresultat efter avdrag

för erhållen utdelning -49 -1 -50 -297 -297

Redovisat värde vid årets slut 2 863 38 2 901 2 145 40 2 185

Specifikation över större innehav i aktier och andelar i joint ventures Koncernmässigt redovisat värde

varav kassaflödessäkring

Bolag Verksamhetsgren Land Andel (%) av kapital Andel (%) av röster 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

AB Sydsten Byggverksamhet Sverige 50 50 159 159

UNIASFALT s.r.o. Byggverksamhet Slovakien 50 50 48 45

Botkyrka Södra Porten Holding AB Byggverksamhet Sverige 50 50 99 99

Nacka 13:79 JV AB Bostadsutveckling Sverige 50 50 5 30

Sjöstadsbo AB Bostadsutveckling Sverige 50 50 11 23

Järvastaden AB Bostadsutveckling Sverige 50 50 38 165

Kista Park AB Bostadsutveckling Sverige 50 50 17 18

Kista Valley AB Bostadsutveckling Sverige 50 50 32 34

Tappsund Exploatering AB

Bostadsutveckling Sverige 50 50 66

Joint ventures inom OPS-portföljen 2 328 1 424 -55 -232

Övriga joint ventures

126 82

Summa joint ventures, koncernen 2 863 2 145 -55 -232

1) Koncernmässigt redovisat värde motsvarar koncernens andel i det egna kapitalet inklusive upparbetat resultat, koncernmässiga justeringar och avdrag förlämnade utdelningar.

2) Innehavet har avyttrats under 2022.

3) Redovisat värde på joint ventures inom OPS-portföljen är påverkat av kassaflödessäkringar. Värdet på dessa kassaflödessäkringarna uppgår till -55 (-232) Mkr. Vid försäljning av joint ventures där redovisat värde är påverkat av kassaflödessäkringar kommer resultatet av

försäljningen att påverkas då effekten av kassaflödessäkringar återförs mot resultatet .

Not 20B. Placeringar i joint ventures och intresseföretag forts.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

153 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Orealiserad utvecklingsvinst i OPS-portföljen

Mdr kr 2022-12-31 2021-12-31

Nuvärde av kassaflöde från projekt 2,7 2,5

Nuvärde av återstående investeringar 0,0 -0,6

Nuvärde av projekt 2,7 1,9

Redovisat värde före kassaflödessäkringar -2,2 -1,4

Orealiserad utvecklingsvinst 0,5 0,5

Kassaflödessäkring 0,1 0,2

Påverkan i orealiserat eget kapital

0,6 0,7

1) Skatteeffekter ej inkluderade .

Uppgift om Skanskas joint ventures

Större delen av Skanskas joint ventures återfinns inom OPS-portföljen som redovisas enligt IFRIC 12, Avtal om

ekonomiska eller samhälleliga tjänster. Nedan redovisas 100 procent av joint ventures resultaträkning och rapport över

finansiell ställning.

Not 20B. Placeringar i joint ventures och intresseföretag forts.

Uppgift om Skanskas joint ventures

Större delen av Skanskas joint ventures återfinns inom OPS-portföljen som redovisas enligt IFRIC 12, Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster. Nedan redovisas 100 procent av joint ventures resultaträkning och rapport över finansiell

ställning.

Resultaträkning

OPS-portfölj Övriga joint ventures Totalt alla joint ventures

2022 2021 2022 2021 2022 2021

Intäkter 4 134 7 526 1 449 1 581 5 582 9 107

Avskrivningar -1 320 -30 -12 -1 350 -12

Övriga rörelsekostnader -2 684 -7 352 -1 305 -1 195 -3 989 -8 547

Rörelseresultat 129 174 114 374 243 548

Ränteintäkter 1 045 1 104 3 2 1 048 1 106

Räntekostnader -657 -767 -8 -117 -664 -884

Finansiella poster -1 124 -1 124

Resultat efter finansiella poster

518 511 108 383 626 894

Skatt -34 -33 -30 -16 -64 -49

Årets resultat 484 478 78 367 562 845

Årets totalresultat 484 478 78 367 562 845

1) Beloppet inkluderar nedskrivningar på koncernnivå .

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

154 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

OPS-portfölj Övriga joint ventures Totalt alla joint ventures

Rapport över finansiell ställning 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

Anläggningstillgångar 43 683 44 593 386 388 44 068 44 981

Omsättningstillgångar 1 225 1 692 1 735 8 558 2 960 10 250

Kassa och bank 4 972 2 983 449 828 5 421 3 811

Summa tillgångar 49 879 49 268 2 570 9 774 52 449 59 042

Eget kapital hänförligt till aktieägaren

5 416 3 276 1 085 3 837 6 501 7 113

Innehav utan bestämmande inflytande 302 302

Långfristiga finansiella skulder 42 113 42 313 253 285 42 366 42 598

Andra långfristiga skulder 196 128 196 128

Kortfristiga finansiella skulder 3 679 542 4 225 542 7 904

Andra kortfristiga skulder 2 350 495 997 2 845 997

Summa eget kapital och skulder 49 879 49 268 2 570 9 774 52 449 59 042

Skanska har mottagit följande utdelning

146 171 357 571 504 742

Avstämning mot andelar i joint ventures

Eget kapital hänförligt till andelsägarna i joint ventures, 100% 5 416 3 276 1 085 3 837 6 501 7 113

Avgår eget kapital hänförlig till andra delägare än Skanska -3 288 -2 102 -560 -3 114 -3 848 -5 216

Skanskas andel av eget kapital i joint ventures justerat för övervärden och goodwill 2 128 1 174 525 723 2 653 1 897

+ Förluster som redovisas som avsättning 200 250 10 3 210 253

+/- Eliminering internvinst -5 0 -5

Redovisat värde på Skanskas andelar 2 328 1 424 535 721 2 863 2 145

varav kassaflödessäkring -55 -232 0 0 -55 -232

1) Eget kapital innehåller efterställda lån från ägarna.

2) Utdelning innehåller även betalda räntor på de efterställda lånen .

Ställda säkerheter

Aktier i joint ventures som ställts som säkerhet för lån och andra förpliktelser uppgår till 2 328 (1 424) Mkr .

Not 20B. Placeringar i joint ventures och intresseföretag forts.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

155 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 20B. Placeringar i joint ventures och intresseföretag forts.

Övrigt

Skanskas joint ventures ägs av Skanska och andra investerare. Finansiering sker delvis av kapital från ägarna, men

majoriteten av dem finansieras via banker eller kreditinstitut. Säkerheten för skulderna är alla tillgångar i respektive joint

venture. Enligt avtal med bankerna begränsas möjligheten att disponera bankmedel från dessa joint ventures.

I delägda joint ventures totala investeringsåtaganden uppgår Skanskas andel till 2 009 (1 924) Mkr, varav Skanska har

återstående åtaganden om att investera 0 (595) Mkr i infrastrukturinvesteringar i form av andelar och lån. Övrig del

förväntas finansieras främst i form av bankkrediter eller obligationslån i respektive joint venture samt i form av andelar

och lån från andra delägare.

Eventualförpliktelser för joint ventures uppgår till 258 (283) Mkr.

Intresseföretag

Intresseföretag redovisas i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures, se not 1. Redovisat värde på

intresseföretag uppgår till 38 (40) Mkr.

Uppgift om koncernens andel av intäkter, resultat, tillgångar, skulder och eget kapital i intresseföretag

2022 2021

Intäkter 0 1

Resultat 0 1

Tillgångar 38 40

Eget kapital

38 40

Skulder

Eget kapital och skulder 38 40

1) Avstämning mellan eget kapital och redovisat värde på andelarna enligt kapitalandelsmetoden.

2022-12-31 2021-12-31

Eget kapital i intresseföretag 38 40

Redovisat värde 38 40

Övrigt

I intresseföretagen finns inga skulder eller eventualförpliktelser som koncernen kan bli betalningsansvarig för. Det finns ej

heller några åtaganden om framtida investeringa r.

Not 20C. Gemensamma verksamheter

Skanska utför en del projekt med en gemensam part utan att ett speciellt legalt bolag bildas för ändamålet. Dessa

projekt klassificeras då som en gemensam verksamhet enligt IFRS 11. Gemensamma verksamheter utan att ett speciellt

bolag bildas återfinns främst i USA.

Skanska utför även en del projekt med en gemensam part där ett speciellt bolag bildas för ändamålet. Dessa projekt

klassificeras som en gemensam verksamhet under förutsättning att övriga kriterier i IFRS 11 uppfylles.

Specifikation över större intressen i gemensamma verksamheter, efter omsättning innevarande år

Namn på den gemensamma verksamheten Verksamhet Land

Andel (%)

av kapital

Skanska Costain Strabag Joint Venture Järnväg Storbritannien 34

Skanska Balfour Beatty Campusområde USA 50

Skanska-Traylor-PNB JV Motorväg/Bro USA 80

Hoffman Skanska Flygplats USA 50

Skanska-SG Hotell USA 88

Skanska-Traylor-Shea, a Joint Venture Bro USA 50

Skanska Ecco III HPA JV Motorväg/Bro USA 70

Skanska Corman McLean Joint Venture Bro USA 65

Regional Connector Constructors Kollektivtrafik USA 63

Det finns ytterligare cirka 100 mindre gemensamma verksamheter i ovan nämnda länder, samt i Sverige och Tjeckien .

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

156 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 21. Finansiella tillgångar

Som finansiella anläggningstillgångar redovisas finansiella placeringar, finansiella fordringar och aktieinnehav där

ägandet understiger 20 procent och koncernen inte innehar betydande inflytande.

Som finansiella omsättningstillgångar redovisas finansiella placeringar och finansiella fordringar. Se även not 6.

Finansiella anläggningstillgångar 2022-12-31 2021-12-31

Finansiella anläggningstillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Derivat

0 0

Finansiella anläggningstillgångar värderade till verkligt värde via övrigt

totalresultat

Aktier och andelar

38 37

1) Aktieinnehavet har under året påverkats av nedskrivning med 0 (-1) Mkr.

Finansiella anläggningstillgångar 2022-12-31 2021-12-31

Finansiella anläggningstillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Fordringar hos joint ventures 26 21

Likvida medel med restriktioner 523 472

Övriga räntebärande fordringar 620 1 207

1 169 1 700

Övrigt

Nettotillgångar i fonderade pensionsplaner 2 400 2 138

Summa 3 607 3 875

varav räntebärande finansiella anläggningstillgångar 3 569 3 838

varav icke räntebärande finansiella anläggningstillgångar 38 37

Finansiella omsättningstillgångar 2022-12-31 2021-12-3 1

Finansiella omsättningstillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Derivat 99 63

99 63

Finansiella omsättningstillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Likvida medel med restriktioner 5 425 5 165

Fordringar hos joint ventures 79 26

Övriga räntebärande fordringar 8 809 13 556

14 313 18 747

Summa 14 413 18 810

varav räntebärande finansiella omsättningstillgångar 14 313 18 747

varav icke räntebärande finansiella omsättningstillgångar 99 63

Totalt redovisat värde för finansiella tillgångar 18 020 22 685

varav finansiella tillgångar exklusive aktier och pensioner 15 582 20 510

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

157 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 22. Omsättningsfastigheter/Projektutveckling

Omsättningsfastigheter redovisas enligt IAS 2 Varulager, se not 1.

Balansposternas fördelning per verksamhetsgren framgår nedan.

Verksamhetsgren 2022-12-31 2021-12-31

Kommersiell fastighetsutveckling 34 322 29 691

Bostadsutveckling 24 152 20 054

Summa 58 474 49 745

Redovisade värden

Färdigställda fastigheter Fastigheter under uppförande Exploateringsfastigheter Omsättningsfastigheter

2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

Kommersiell fastighetsutveckling 5 039 9 142 16 837 9 466 12 446 11 084 34 322 29 691

Bostadsutveckling 549 314 13 434 10 605 10 170 9 135 24 152 20 054

Summa 5 588 9 456 30 270 20 071 22 616 20 219 58 474 49 745

Kommersiell fastighetsutveckling Bostadsutveckling Summa omsättningsfastigheter

2022 2021 2022 2021 2022 2021

Redovisat värde

Vid årets början 29 691 27 906 20 054 17 041 49 745 44 948

Investeringar 11 261 7 271 11 379 11 013 22 639 18 285

Redovisat värde sålda fastigheter -6 253 -5 720 -8 069 -8 482 -14 321 -14 202

Nedskrivningar -66 -170 -11 -37 -76 -207

Återföring av nedskrivningar 23 23

Årets avsättning för internvinst på entreprenadarbeten -316 -248 -152 -174 -468 -422

Omklassificeringar -2 280 -389 178 258 -2 102 -130

Årets kursdifferenser 2 262 1 040 773 434 3 035 1 474

Vid årets slut 34 322 29 691 24 152 20 054 58 474 49 745

Redovisat värde för omsättningsfastigheter fördelas på fastigheter värderade efter anskaffningsvärde och fastigheter värderade enligt nettoförsäljningsvärde enligt följande tabell.

Anskaffningsvärde Nettoförsäljningsvärde Summa

2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2021-12-31

Kommersiell fastighetsutveckling 34 268 28 963 54 727 34 322 29 691

Bostadsutveckling 24 066 19 933 86 121 24 152 20 054

Summa 58 334 48 896 140 848 58 474 49 74 5

Nedskrivningar Återföring av nedskrivningar Summa

2022 2021 2022 2021 2022 2021

Kommersiell fastighetsutveckling -66 -170 23 -43 -170

Bostadsutveckling -11 -37 -11 -37

Summa -76 -207 23 0 -53 -20 7

Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar

Omsättningsfastigheter värderas enligt IAS 2 Varulager och värderas därmed till det lägsta av anskaffningsvärdet och

nettoförsäljningsvärdet. Justering till nettoförsäljningsvärde via en nedskrivning redovisas liksom återföring av gjorda

nedskrivningar i resultaträkningen som produktions- och förvaltningskostnad. Nettoförsäljningsvärdet påverkas såväl

av fastighetens typ och belägenhet som av marknadens avkastningskra v.

För ytterligare beskrivning av verksamhetsgrenarna, se not 4. Omsättningsfastigheter indelas i färdiga fastigheter, fastigheter under uppförande och exploateringsfastigheter.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

158 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 23. Material- och varulager

Material- och varulager redovisas enligt IAS 2 Varulager, se not 1.

2022-12-31 2021-12-31

Råvaror och förnödenheter 484 312

Varor under tillverkning 65 74

Färdigvaror och handelsvaror 751 704

Summa 1 300 1 090

Det finns inga väsentliga skillnader mellan redovisat värde för varulagret och dess verkliga värde.

Ingen del av varulagret har justerats till följd av att nettoförsäljningsvärdet har ökat.

Inga varor har ställts som säkerhet för lån och andra förpliktelser.

Not 24. Övriga rörelsefordringar

Som övriga rörelsefordringar redovisas icke räntebärande fordringar i rörelsen. Rörelsefordringarna ingår i koncernens

verksamhetscykel och redovisas som omsättningstillgångar.

2022-12-31 2021-12-31

Kundfordringar på joint ventures 1 3

Kundfordringar, övriga 15 171 14 860

Andra rörelsefordringar 7 910 6 456

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4 645 3 893

Summa 27 726 25 212

Varav finansiella instrument redovisat i not 6.

Kundfordringar 15 172 14 863

Övriga rörelsefordringar inklusive upplupna ränteintäkter 452 206

15 624 15 069

Varav icke finansiella instrument 12 102 10 143

Not 25. Kassa och bank

Kassa och bank består av kassa och disponibla medel på bank och motsvarande kreditinstitut samt kortfristiga

placeringar. Kassa och bank uppgår till 10 014 (10 947) Mkr, varav kortfristiga placeringar uppgår till 2 807 (575) Mkr

per balansdagen.

Not 22. Omsättningsfastig heter/Projektutveckling forts.

Skillnad mellan verkligt värde och redovisat värde på omsättningsfastigheterna

Mdr kr

Övervärde

2022-12-31

Övervärde

2021-12-31

Kommersiell fastighetsutveckling

Färdigställda projekt 1,2 3,5

Exploateringsfastigheter 1,1 1,5

Pågående projekt

7,8 6,8

10,2 11,8

Bostadsutveckling

Råmark och exploateringsfastigheter 4,3 4,0

Summa 14,5 15,8

1) Bedömt marknadsvärde. Intern värdering med värdetidpunkt vid respektive färdigställande .

Ställda säkerheter

Omsättningsfastigheter som ställts som säkerhet för lån och andra förpliktelser uppgår till 0 (0) Mkr, se not 33.

Övrigt

Uppgift om aktiverade räntor redovisas i not 15.

Investeringsåtagande avseende råmark och exploateringsfastigheter som ännu ej är i Skanskas ägo, uppgår till

6,5 (6,7) miljarder kronor .

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

159 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 26. Eget kapital/Resultat per aktie

Eget kapital i koncernen fördelas på eget kapital hänförligt till aktieägarna och innehav utan bestämmande inflytande.

Innehav utan bestämmande inflytande utgör 0,3 procent av totala egna kapitalet.

Eget kapital har under året förändrat sig enligt följande.

2022 2021

Ingående balans 45 465 38 385

varav innehav utan bestämmande inflytande 114 97

Årets totalresultat

Årets resultat hänförligt till

Aktieägarna 8 256 6 864

Innehav utan bestämmande inflytande 28 23

Övrigt totalresultat

Poster som inte kommer att omklassificeras till periodens resultat

Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner

3 818 2 585

Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till periodens resultat -792 -575

Summa 3 026 2 010

Poster som har eller kommer att omklassificeras till periodens resultat

Omräkningsdifferenser hänförliga till aktieägarna

2 290 1 808

Omräkningsdifferenser hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande 14 7

Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter

81 40

Påverkan av kassaflödessäkringar

286 115

Skatt hänförligt till poster som har eller kommer att omklassificeras till

periodens resultat -19 -3

Summa 2 653 1 966

1) Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner, 3 818 (2 585) Mkr, tillsammans med skatt -792 (-575) Mkr, totalt 3 026 (2 010) Mkr

utgör koncernens totala påverkan på övrigt totalresultat av omvärderingar pensioner redovisade enligt IAS 19 och redovisas

i balanserade vinstmedel.

2) Omräkningsdifferenser hänförliga till aktieägarna, 2 290 (1 808) Mkr samt säkring av valutarisk i utlandsverksamheter, 81 (40) Mkr, totalt

2 371 (1 848) Mkr, utgör koncernens förändring av omräkningsreserv.

3) Påverkan av kassaflödessäkringar 286 (115) Mkr, tillsammans med skatt -19 (-3) Mkr, totalt 267 (112) Mkr utgör koncernens förändring av

reserv för kassaflödessäkring.

2022 2021

Årets övrigt totalresultat efter skatt 5 679 3 977

Årets totalresultat 13 963 10 863

varav hänförligt till aktieägarna 13 920 10 834

varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 43 30

Övriga förändringar i eget kapital som ej ingår i årets totalresultat

Utdelning till aktieägarna -4 124 -3 917

Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande -13 -13

Påverkan av aktierelaterade ersättningar 471 388

Återköp aktier -507 -242

Summa -4 174 -3 784

Utgående eget kapital 55 255 45 465

varav innehav utan bestämmande inflytande 144 114

Eget kapital hänförligt till aktieägarna fördelas på:

2022-12-31 2021-12-31

Aktiekapital 1 260 1 260

Tillskjutet kapital 4 186 3 715

Reserver 5 504 2 866

Balanserat resultat 44 161 37 510

Summa 55 111 45 351

Tillskjutet kapital

Inbetalt kapital utöver kvotvärde vid historiska nyemissioner redovisas som tillskjutet kapital.

Förändringen under 2022 och 2021 hänför sig till aktierelaterade ersättningar och uppgår till 471 (388) Mkr.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

160 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Reserver

2022-12-31 2021-12-31

Omräkningsreserv 5 631 3 259

Reserv för kassaflödessäkring -127 -394

Summa 5 504 2 866

Avstämning reserver

2022 2021

Omräkningsreserv

Ingående omräkningsreserv 3 259 1 412

Årets omräkningsdifferenser 2 290 1 808

Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet 81 40

Utgående omräkningsreserv 5 631 3 259

Reserv för kassaflödessäkring

Ingående säkringsreserv -394 -506

Kassaflödessäkringar redovisade i övrigt totalresultat

Årets säkringar 266 -37

Upplöst mot resultaträkningen 20 152

Skatt hänförlig till årets säkringar -19 -3

Utgående säkringsreserv -127 -394

Summa reserver 5 504 2 866

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven består av ackumulerade omräkningsdifferenser vid omräkning av finansiella rapporter för utländ-

ska verksamheter. I omräkningsreserven ingår även kursdifferenser som uppstått vid säkring av nettoinvesteringar i

utländska verksamheter: Omräkningsreserven ”nollställdes” vid övergången till IFRS redovisningen 1 januari 2004.

Årets omräkningsdifferenser uppgår till 2 290 (1 808) Mkr och består av positiva omräkningsdifferenser i främst USD.

Omräkningsreserven har under året påverkats av kursdifferenser med 81 (40) Mkr genom valutasäkringsåtgärder. Totalt

uppgår ackumulerad omräkningsreserv till 5 631 (3 259) Mkr.

Reserv för kassaflödessäkring

Säkringsredovisning tillämpas huvudsakligen för OPS-portföljen. I reserven för kassaflödessäkring redovisas orealise-

rade vinster och förluster på säkringsinstrumenten. Förändringen under året uppgår till 267 (112) Mkr vilket förklaras av

ändrade valutakurser där terminskontrakt tecknats för framtida transaktioner i utländsk valuta och säkringsredovisning

tillämpas, att ränteswappar har förfallit och realiserats samt ändrade marknadsräntor. Utgående reserv uppgår till -127

(-394) Mkr .

Balanserat resultat

I balanserat resultat ingår årets resultat samt ej utdelade tidigare års intjänade vinstmedel i koncernen. Moderbolagets

reservfond ingår i balanserat resultat tillsammans med omvärderingar av pensionsskulder som enligt IAS 19 endast

redovisas i övrigt totalresultat.

Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner

Eget kapital har påverkats av omvärderingar av förmånsbaserade pensionsplaner med 3 026 (2 010) Mkr efter hänsyn till

sociala kostnader och skatt. Omvärderingar av pensionsförpliktelser uppgår till 8 828 (-83) Mkr. Omvärderingar av för-

valtningstillgångar uppgår till -5 727 (2 357) Mkr då verklig avkastning på tillgångarna understiger beräknad avkastning,

se även not 28.

2022 2021

Omvärderingar pensionsförpliktelser 8 828 -83

Skillnad mellan beräknad och verklig avkastning på förvaltningstillgångar -5 727 2 357

Sociala avgifter inklusive särskild löneskatt 717 311

Skatt -792 -575

Summa 3 026 2 010

IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar

De aktiesparprogram som infördes 2017 och 2020 redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med

ett eget kapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Detta innebär att det verkliga värdet beräknas baserat på bedömd

måluppfyllelse av uppställda resultatmål under mätperioden. Efter mätperiodens slut fastställs det verkliga värdet.

Värdet fördelas över den treåriga intjänandeperioden. Någon omvärdering efter att det verkliga värdet fastställts sker

ej under resterande intjänandeperiod förutom för förändringar av antalet aktier på grund av att villkoret om fortsatt

anställning under intjänandeperioden ej längre uppfylls.

Utdelning

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit en utdelning för 2022 om 7 ,50 (7 , 00+3,00) kronor per aktie. Förslaget mot-

svarar en utdelning om totalt 3 083 (4 124) Mkr. För moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Som

avstämningsdag för erhållande av utdelning har styrelsen föreslagit fredagen den 31 mars 2023. Det totala utdelnings-

beloppet kan komma att förändras fram till avstämningsdagen, beroende på återköp av egna B-aktier och överföring av

B-aktier till deltagare i långsiktiga aktiesparprogram. Beslut om utdelning till aktieägarna för 2022 fattas av årsstäm-

man den 29 mars 2023.

Aktier

Uppgift om antal aktier samt resultat respektive eget kapital per aktie framgår av tabell nedan.

2022 2021

Antal aktier vid årets slut 419 903 072 419 903 072

varav A-aktier 19 654 316 19 661 632

varav B-aktier 400 248 756 400 241 440

Genomsnittskurs, återköpta aktier, kronor 144,79 141,85

varav under året återköpta 2 924 000 1 048 500

Antal B-aktier i eget förvar vid årets slut 8 771 931 7 655 488

Antal utestående aktier vid årets slut 411 131 141 412 247 584

Genomsnittligt antal utestående aktier 412 037 581 412 387 142

Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning 414 922 620 415 491 861

Genomsnittlig utspädning, procent 0,70 0,75

Resultat per aktie, kronor 20,04 16,64

Resultat per aktie efter utspädning, kronor 19,90 16,52

Eget kapital per aktie, kronor 134,05 110,01

Not 26. Eget kapital/Resultat per aktie

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

161 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Förändring av antal aktier 2022 2021

Antal vid årets ingång 412 247 584 412 286 398

Antal återköpta B-aktier -2 924 000 -1 048 500

Antal aktier tilldelade anställda 1 807 557 1 009 686

Antal vid årets utgång 411 131 141 412 247 584

Utspädningseffekt

För det aktiesparprogram som infördes 2017 och 2020 beräknas antalet potentiella stamaktier under mätperioden

utifrån bedömt antal aktier som kommer att utges som en följd av uppfyllelse av uppställda mål. Efter mätperiodens

slut fastställs det antal aktier som kan komma att utges förutsatt att villkoren om fortsatt anställning uppfylls. Sålunda

framräknade antal potentiella stamaktier reduceras därefter för funktionen mellan det vederlag som Skanska förväntas

erhålla och genomsnittlig börskurs under perioden.

Kostnaden exklusive sociala avgifter för båda aktiesparprogrammen bedöms uppgå till 2 291 Mkr fördelad på de tre

intjänandeåren, motsvarande 7 722 608 aktier. Maximal utspädning vid intjänandeperiodernas utgång beräknas till

1,84 procent.

Årets kostnad för båda programmen uppgår till 471 Mkr exklusive sociala avgifter. Intjänade, ej ännu utdelade aktierätter

till och med 2022 uppgår till 2 885 039 aktier. Utspädningseffekten till och med 2022 uppgår till 0,70 procent.

Kapitalhantering

Kapitalbehovet varierar mellan de olika verksamhetsgrenarna. Skanskas byggprojekt finansieras huvudsakligen av kun-

derna. Det leder till att bolaget inom Byggverksamheten kan arbeta med ett fritt rörelsekapital (negativt). Det fria rörelse-

kapitalet inom Byggverksamheten tillsammans med vinster från koncernens verksamheter, liksom möjligheten att öka

belåningen genom kreditfinansiering, gör det möjligt att finansiera investeringar i egen projektutveckling.

Sett till Byggverksamhetens stora volym med differentierade risker i olika typer av uppdrag och beställares krav

på säkerheter, exempelvis utförandegarantier vid offentligt upphandlade projekt på den amerikanska marknaden,

föreligger ett betydande krav på eget kapital. Hänsyn måste också tas till finansiering av goodwill liksom kommande

investeringar inom Projektutveckling.

Ett antal finansiella mål har fastställts, som bedöms vara de som bäst reflekterar lönsamheten i verksamheten och som

bäst visar det finansiella utrymmet för investeringar och tillväxt. Avkastning på eget kapital respektive sysselsatt kapital

är ett mått på hur väl aktieägarnas och långivarnas kapital används.

Målet för 2022 är avkastning på koncernens eget kapital om minst 18 procent, rörelsemarginal inom Byggverksamheten

om minst 3,5 procent och avkastning på sysselsatt kapital för Förvaltningsfastigheter om minst 6 procent respektive

sammantaget för verksamhetsgrenarna inom Projektutveck ling om minst 10 procent. Därutöver får gränsen för finansiell

skuldsättning, justerad nettoskuld, inte understiga -10 miljarder kronor. Skanska har en utdelningspolicy att dela ut

40–70 procent av årets resultat efter skatt till delägarna, förutsatt att bolagets finansiella situation i sin helhet är stabil.

Det är styrelsens bedömning att koncernens eget kapital uppgår till ett rimligt belopp med hänsyn till de behov som

Skanskas finansiella ställning och marknadsomständigheter erfordrar.

Not 27. Finansiella skulder

Finansiella skulder fördelas på långfristiga och kortfristiga skulder. I normalfallet gäller en förfallotidpunkt inom ett år om

skulden skall behandlas som kortfristig. Detta gäller inte för diskonterade rörelseskulder, vilka tillhör verksamhetscykeln

och därför redovisas som kortfristiga skulder oavsett förfallotidpunkt.

Beträffande finansiella risker och finanspolicy se not 6.

Långfristiga finansiella skulder 2022-12-31 2021-12-31

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivat

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Skulder till kreditinstitut 2 662 2 834

Övriga skulder 52 555

Summa 2 714 3 389

varav räntebärande långfristiga finansiella skulder 2 714 3 389

varav icke räntebärande långfristiga finansiella skulder

Kortfristiga finansiella skulder

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivat 150 131

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Byggnadskreditiv i bostadsrättsföreningar 3 625 4 644

Skulder till kreditinstitut 519

Övriga skulder 560 4

Summa 4 854 4 780

varav räntebärande kortfristiga finansiella skulder 4 704 4 649

varav icke räntebärande kortfristiga finansiella skulder 150 131

Totalt redovisat värde för finansiella skulder 7 568 8 169

Not 26. Eget kapital/Resultat per aktie

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

162 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 28. Pensioner

Avsättningar för pensioner redovisas i enlighet med IAS 19,

Ersättningar till anställda. Se not 1.

Pensionsskuld enligt rapport över finansiell ställning

Räntebärande pensionsskulder uppgår enligt rapporten

över finansiell ställning till 2 891 (5 936) Mkr och ränte-

bärande pensionsfordringar uppgår till 2 400 (2 138) Mkr.

Räntebärande pensionsskulder och räntebärande

pensionsfordringar uppgår netto till 491 (3 798) Mkr.

Skanska har förmånsbestämda planer för pensioner i

Sverige, Norge och Storbritannien. Pensionen i dessa

planer baseras huvudsakligen på slutlönen eller genom-

snittligt intjänande under anställningsperioden. Planerna

omfattar ett stort antal anställda men det förekommer

även avgiftsbestämda planer i dessa länder. Koncernföre-

tag i andra länder har pensionsplaner som redovisas som

avgiftsbestämda planer.

Förmånsbestämda planer

Pensionsplanerna omfattar huvudsakligen ålderspension.

Respektive arbetsgivare har vanligen ett åtagande att

betala livsvarig pension. Intjänandet bygger på antalet

anställningsår. Den anställde måste vara ansluten till

planen ett visst antal år för att uppnå full rätt till ålders-

pension. För varje år tjänar den anställde in ökad rätt

till pension vilket redovisas som pension intjänad under

perioden samt ökning av pensionsåtagande.

Pensionsplanerna är fonderade genom att pensionsför-

pliktelserna tryggas av tillgångar i pensionsstiftelser och

avsättningar i räkenskaperna.

Förvaltningstillgångarna i Sverige understiger pensions-

förpliktelserna varför mellanskillnaden redovisas som

en skuld i rapport över finansiell ställning. Förvaltnings-

tillgångarna i Norge och Storbritannien överstiger

pensionsförpliktelserna varför mellanskillnaden redovisas

som en fordran. Den takregel som i vissa fall begränsar

tillgångarnas värde i rapport över finansiell ställning är

inte aktuell enligt befintliga stadgar i stiftelserna, förutom

för en av planerna i Norge och en av de mindre planerna

i Storbritannien. Förvaltningstillgångarnas redovisade

värde har reducerats med 30 (61) Mkr genom begränsning

enligt takregeln.

Pensionsförpliktelserna per balansdagen uppgår till

21 693 (29 832) Mkr. Pensionsförpliktelserna har under

året påverkats av omvärderingar. Höjd diskonterings

ränta för samtliga tre länder har minskat pensionsför-

pliktelserna väsentligt vilket i viss mån motverkas av

erfarenhetsbaserade förluster. Omvärderingarna ingår

i övrigt totalresultat och uppgår netto till 8 828 (-83)

Mkr. Pensionsförpliktelserna har även påverkats av att

hos PRI Pensionsgaranti. Pensionsåtagandet är livslångt

och känsligt för ändringar av diskonteringsräntan,

löneökningar, inflationen samt livslängden.

En mindre del av ITP 2 planen tryggas genom försäkring i

Alecta. Denna försäkring omfattar flera arbetsgivare och

det föreligger inte tillräcklig information för att redovisa

dessa förpliktelser som en förmånsbestämd plan. Pension

som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför

som en avgiftsbestämd plan. Betalda avgifter under 2022

uppgår till 22 (26) Mkr. Vid utgången av 2022 uppgick

den kollektiva konsolideringsnivån för förmånsbestämd

försäkring i Alecta till preliminärt 172 (172) procent. Den

kollektiva konsolideringsnivån utgörs av tillgångar i

procent av försäkringstekniska åtaganden.

Inom Skanska Norge är den största förmånsbestämda

pensionsplanen Skanska Norge Pensionskassa. Planen

omfattar så gott som samtliga anställda inom Skanska i

kostnaderna för intjänade pensioner och räntekostnader

överstiger utbetalda pensioner. Högre valutakurs för NOK

och GBP har ökat pensionsförpliktelserna.

Förvaltningstillgångarna uppgår till 21 202 (26 034) Mkr.

Förvaltningstillgångarna har under året påverkats av

omvärderingar då verklig avkastning på tillgångarna

understiger beräknad avkastning. Omvärderingarna

ingår i övrigt totalresultat och uppgår till -5 727 (2 357)

Mkr. Högre valutakurs för NOK och GBP har ökat

förvaltningstillgångarna.

I resultaträkningen redovisad intäkt på förvaltnings-

tillgångarna uppgick till 445 (330) Mkr medan verklig

avkastning uppgick till -5 282 (2 687) Mkr. Den lägre

avkastningen är hänförlig till pensionsplanerna i samtliga

tre länder.

Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av aktier,

räntebärande värde papper, andelar i fonder samt

investeringar i fastigheter och OPS-projekt. Inga tillgångar

används i rörelsen. Antalet direktägda aktier i Skanska AB

uppgår till 0 (0) st B-aktier. Det finns också en obetydlig

andel indirekt ägda aktier i Skanska AB via investeringar i

olika slags fonder.

De risker som följer av bolagets förmånsbestämda

pensionsplaner är av flera slag. Pensionsåtagandena

påverkas huvudsakligen av aktuell diskonteringsränta,

löneökningar, inflation samt livslängd. Risken i förvalt-

ningstillgångarna utgörs huvudsakligen av marknadsrisk.

Sammantaget kan effekten av dessa risker innebära

volatilitet i bolagets egna kapital samt medföra ökade

framtida kostnader för pensioner och högre pensions-

utbetalningar än beräknat. Skanska följer löpande

utvecklingen av pensionsåtagandena och uppdaterar

de väsentligaste antagandena varje kvartal och övriga

antagandena minst en gång per år.

Beräkning av pensionsåtagandena utföres av oberoende

aktuarier. Bolaget har upprättat styrdokument för hantering

av förvaltningstillgångarna i form av placeringsriktlinjer

där tillåtna investeringar och allokeringsramar för dessa

regleras. Härutöver använder bolaget externa investerings-

rådgivare som löpande följer förvaltningstillgångarnas

utveckling. Den långa durationen i pensionsåtagandena

matchas delvis genom långfristiga investeringar i OPS-

projekt och fastighetsinvesteringar samt placeringar i

långfristiga räntebärande värdepapper.

Den största förmånsbestämda planen för Skanska i

Sverige är ITP 2-planen där pensionen baseras på slutlön

vid pensionstillfället. ITP 2 omfattar tjänstemän födda

1978 eller tidigare. Pensionsåtagandena säkras genom

tillgångar i pensionsstiftelse samt genom kreditförsäkring

Norge och pensionen baseras på slutlön och antal år som

anställd i Skanska. Pensionsåtagandena säkras genom

tillgångar i pensionskassan. Skanska Norge Pensions-

kassa är sedan mitten av 2018 stängd för nytillträde.

Pensionsåtagandet är livslångt och känsligt för ändringar

av diskonteringsräntan, löneökningar, inflationen samt

livslängden.

Den största av Skanskas förmånsbestämda pensions-

planer i Storbritannien är Skanska Pension Fund. Planen

omfattar tjänstemän och baseras på genomsnittligt

intjänad lön över anställningsperioden. Pensionen

omvärderas efter ändringar i prisinflationsbeloppet.

Pensionsåtagandena säkras genom tillgångar i pensions-

fonden. Skanska Pension Fund är sedan slutet av första

kvartalet 2018 stängd för nyintjänande och nytillträde.

Pensionsåtagandet är känsligt för ändringar av diskonte-

ringsräntan, inflationen samt livslängden.

Nettoskuld avseende ersättningar till anställda, förmånsbestämda planer

2022-12-31 2021-12-31

Pensionsförpliktelser fonderade planer, nuvärde per den 31 december 21 693 29 832

Förvaltningstillgångar, verkligt värde per den 31 december -21 202 -26 034

Nettoskuld enligt rapport över finansiell ställning 491 3 798

Pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar per land

2022 Sverige Norge Storbritannien Totalt

Pensionsförpliktelser 8 876 4 831 7 986 21 693

Förvaltningstillgångar -5 985 -6 464 -8 753 -21 202

Nettoskuld enligt rapport över

finansiell ställning 2 891 -1 633 -767 491

2021

Pensionsförpliktelser 11 999 5 237 12 596 29 832

Förvaltningstillgångar -6 063 -6 843 -13 128 -26 034

Nettoskuld enligt rapport över

finansiell ställning 5 936 -1 606 -532 3 798

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

163 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 28. Pensioner forts.

Räntebärande pensionsskuld, netto

2022 2021

Ingående balans pensionsskuld, netto 3 798 6 262

Pensionskostnader 575 580

Betalda förmåner från arbetsgivare -267 -260

Tillskjutna medel från arbetsgivare -444 -359

Omvärderingar

-3 101 -2 274

Reduceringar och regleringar -11 -69

Kursdifferenser -59 -82

Nettoskuld enligt rapport över finansiell ställning 491 3 798

1) Se även not 26 där skattedel och sociala kostnader som redovisas i övrigt totalresultat framgår.

Pensionsförpliktelser

2022 2021

Ingående balans 29 832 28 173

Pensioner intjänade under perioden 532 516

Ränta på förpliktelser 493 400

Betalda förmåner från arbetsgivare -267 -260

Betalda förmåner från förvaltningstillgångar -501 -439

Omvärderingar:

– Aktuariella vinster (-) / förluster (+) förändrade finansiella antaganden -10 277 20

– Aktuariella vinster (-) / förluster (+) förändrade demografiska antaganden 24 -224

– Erfarenhetsbaserade förändringar 1 425 287

Reduceringar och regleringar -9 -69

Kursdifferenser 441 1 428

Pensionsförpliktelser, nuvärde 21 693 29 832

Pensionsförpliktelsernas fördelning och genomsnittlig löptid per land

2022 Sverige Norge Storbritannien

Aktiva medlemmars del av förpliktelserna 38% 42% 4%

Vilande pensionsrättigheter 26% 15% 54%

Pensionärers del av förpliktelserna 36% 43% 42%

Vägd genomsnittlig löptid 17 år 17 år 14 år

2021

Aktiva medlemmars del av förpliktelserna 44% 43% 5%

Vilande pensionsrättigheter 27% 16% 56%

Pensionärers del av förpliktelserna 29% 41% 39%

Vägd genomsnittlig löptid 20 år 19 år 20 år

Förvaltningstillgångar

2022 2021

Ingående balans 26 034 21 911

Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar 445 330

Tillskjutna medel från arbetsgivare 444 359

Tillskjutna medel från anställda 5 6

Betalda förmåner -501 -439

Skillnad mellan verklig avkastning och beräknad avkastning -5 727 2 357

Reduceringar och regleringar 2 0

Kursdifferenser 500 1 510

Förvaltningstillgångar, verkligt värde 21 202 26 034

Tillskjutna medel förväntas uppgå till 100 Mkr under 2023.

Förvaltningstillgångar som inte ingår i redovisat värde genom begränsning enligt takregeln

2022 2021

Ingående balans 61 46

Årets förändring -31 15

Förvaltningstillgångar som inte ingår i redovisat värde 30 61

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

164 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Förvaltningstillgångar och avkastning per land

2022 Sverige Norge Storbritannien

Aktier 26% 38% 11%

Räntebärande värdepapper 35% 50% 58%

Alternativa investeringar 39% 12% 31%

Beräknad avkastning 1,60% 1,90% 1,60%

Verklig avkastning -4,70% -7,60% -33,60%

2021

Aktier 30% 42% 12%

Räntebärande värdepapper 33% 45% 68%

Alternativa investeringar 37% 13% 20%

Beräknad avkastning 1,10% 1,80% 1,40%

Verklig avkastning 21,70% 10,50% 8,20%

Not 28. Pensioner forts.

Aktuariella antaganden

2022 Sverige Norge Storbritannien

Finansiella antaganden

Diskonteringsränta, den 1 januari 1,60% 1,90% 1,60%

Diskonteringsränta, den 31 december 3,70% 3,20% 4,70%

Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar, perioden 1,60% 1,90% 1,60%

Förväntad löneökning, den 31 december 3,25% 3,00% 3,50%

Förväntad inflation, den 31 december 2,00% 2,25% 3,25%

Demografiska antaganden

Förväntad livslängd efter 65 års ålder, män 23 år 22 år 22 år

Förväntad livslängd efter 65 års ålder, kvinnor 25 år 25 år 24 år

Livslängdstabell DUS14 K2013 S3 2021

2021 Sverige Norge Storbritannien

Finansiella antaganden

Diskonteringsränta, den 1 januari 1,10% 1,80% 1,40%

Diskonteringsränta, den 31 december 1,60% 1,90% 1,60%

Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar, perioden 1,10% 1,80% 1,40%

Förväntad löneökning, den 31 december 3,25% 2,50% 3,50%

Förväntad inflation, den 31 december 2,00% 1,75% 3,25%

Demografiska antaganden

Förväntad livslängd efter 65 års ålder, män 23 år 22 år 22 år

Förväntad livslängd efter 65 års ålder, kvinnor 25 år 25 år 24 år

Livslängdstabell DUS14 K2013 S3 2020

Samtliga tre länder där Skanska har förmånsbestämda planer har en omfattande marknad för förstklassiga långfristiga

företagsobligationer inklusive bostadsobligationer. Diskonteringsräntan fastställes med utgångspunkt från marknads-

räntan på balansdagen för dessa obligationer.

Totala förvaltningstillgångar fördelade på tillgångsklasser

2022-12-31 2021-12-31

Aktier och fonder

Svenska aktier och fonder 513 655

Norska aktier och fonder 939 1 037

Brittiska aktier och fonder 620 875

Globala fonder 2 918 4 084

Summa aktier och fonder 4 990 6 651

Räntebärande värdepapper

Svenska obligationer 1 839 1 699

Norska obligationer 1 556 1 195

Brittiska obligationer 5 065 6 350

Obligationer i andra länder 1 908 4 870

Summa räntebärande värdepapper 10 368 14 114

Alternativa investeringar

Hedgefonder 530 469

Fastighetsinvesteringar 1 976 2 144

Projekt i OPS-portföljen 629 602

Övrigt 2 709 2 054

Summa alternativa investeringar 5 844 5 269

Totala förvaltningstillgångar 21 202 26 034

Aktier och fonder, räntebärande värdepapper samt hedgefonder har värderats till aktuella marknadspriser.

Fastighetsinvesteringar och infrastrukturprojekt har värderats med diskontering av framtida kassaflöden.

Av de totala förvaltningstillgångarna har 75 procent ett noterat pris på en aktiv marknad.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

165 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 28. Pensioner forts.

Avgiftsbestämda planer

Planerna omfattar huvudsakligen ålderspension, sjukpension och familjepension. Premierna betalas löpande under året

av respektive koncernföretag till separata juridiska enheter, exempelvis försäkringsbolag. Storleken på premien baseras

på lönen. Pensionskostnaden för perioden ingår i resultaträkningen.

Totala pensionskostnader i resultaträkningen för förmånsbestämda planer och avgiftsbestämda planer

2022 2021

Pensioner förmånsbestämda planer intjänade under perioden -532 -516

Avgår: Tillskjutna medel från anställda 5 6

Ränta på förpliktelser -493 -400

Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar 445 330

Reduceringar och regleringar 11 69

Pensionskostnader, förmånsbestämda planer -564 -511

Pensionskostnader, avgiftsbestämda planer -1 829 -1 786

Sociala kostnader, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer

-168 -168

Totala pensionskostnader -2 561 -2 465

1) Avser särskild löneskatt i Sverige och arbetsgivaravgift i Norge.

Fördelning av pensionskostnader i resultaträkningen

2022 2021

Kostnader för produktion och förvaltning -1 989 -1 915

Försäljnings- och administrationskostnader -524 -480

Finansnetto -48 -70

Totala pensionskostnader -2 561 -2 465

Pensionsförpliktelsernas känslighet för ändrade antaganden

Sverige Norge Storbritannien Summa

Pensionsförpliktelser, den 31 december, 2022 8 876 4 831 7 986 21 693

Diskonteringsräntan ökar med 0,25% -375 -225 -300 -900

Diskonteringsräntan reduceras med 0,25% 375 225 300 900

Förväntad löneökning ökar med 0,25% 100 100 0 200

Förväntad löneökning reduceras med 0,25% -100 -100 0 -200

Förväntad inflation ökar med 0,25% 300 125 150 575

Förväntad inflation minskar med 0,25% -300 -125 -150 -575

Förväntad livslängd ökar med 1 år 325 225 200 750

1) Beräknad förändring av pensionsförpliktelsen/pensionsskulden om antagandet ökar eller reduceras för samtliga tre länder.

Om pensionsskulden ökar för samtliga tre länder reduceras koncernens eget kapital med 90 procent av den ökade pensionsskulden

efter hänsyn tagen till uppskjuten skatt och sociala kostnader.

Förvaltningstillgångarnas känslighet för avvikelser mellan beräknad avkastning och verklig avkastning

Sverige Norge Storbritannien Summa

Förvaltningstillgångar, den 31 december, 2022 5 985 6 464 8 753 21 202

Avkastningen ökar med 5% 300 325 425 1 050

Avkastning minskar med 5% -300 -325 -425 -1 050

1) Om verklig avkastning överstiger beräknad avkastning med 5 procent förväntas vinsten vid omvärderingen uppgå till 1 050 Mkr.

Om verklig avkastning understiger beräknad avkastning med 5 procent förväntas förlusten vid omvärderingen uppgå till 1 050 Mkr.

Känslighetsanalyserna baseras på befintliga förhållanden, antaganden och populationer. Applicering på andra nivåer

kan ge andra effekter av förändringar.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

166 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 29. Avsättningar

Avsättningar redovisas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventual förpliktelser och eventualtillgångar, se not 1.

Avsättningar fördelas i rapporten över finansiell ställning på långfristiga skulder och kortfristiga skulder. Avsättningar

är både räntebärande och icke räntebärande. Avsättningar som ingår i verksamhetscykeln redovisas som kortfristiga.

Räntebärande avsättningar som förfaller inom ett år behandlas som kortfristiga.

Normal omloppstid för övriga avsättningar är ett till tre år.

Avsättningar för tvister avser såväl tvister angående projekt inom Byggverksamheten som har avslutats som andra

tvister.

Avsättningar för garantiåtaganden avser kostnader som kan uppstå under garantiperioden samt hyresgarantier

avseende sålda fastigheter i Kommer siell fastighetsutveckling. Avsättningarna i Byggverksamhet baseras på individuel l

bedömning av aktuellt projekt alternativt på en erfarenhetsmässig genomsnittlig kostnad uttryckt som en procentandel

av omsättningen under en femårsperiod. Kostnaderna belastar respektive projekt löpande. Avsättningar för garanti-

åtaganden inom övriga verksamhetsgrenar sker efter individuell bedömning av aktuellt projekt. Årets förändring avser

huvudsakligen Byggverksamhet och Bostadsutveckling,.

Avsättningar för omstruktureringsåtgärder innehåller främst poster rörande Polen, Tjeckien och nedläggningen i

Latinamerika.

Personalrelaterade avsättningar innehåller poster som exempelvis kostnader för vinstandelar, vissa bonusprogram

samt övriga personalåtaganden.

Som avsättning för miljöåtagande redovisas bland annat återställnings kostnader för grustag i den svenska

verksamheten.

Förändring av avsättningar fördelat på tvistreserv, avsättning för garantier samt övrigt framgår av nedan tabell. För tvistreserv se även not 33.

Tvistreserv Avsättning för garantier Övriga avsättningar Summa

2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Ingående balans 2 413 1 786 3 892 3 514 4 935 5 026 11 239 10 326

Avyttrade avsättningar -17 -5 -18 -22 -18

Årets avsättningar 527 888 1 475 1 402 1 383 721 3 386 3 01 1

Ianspråktagna avsättningar -309 -228 -780 -638 -2 092 -607 -3 181 -1 473

Outnyttjade belopp som återförts, värdeförändring -189 -115 -962 -448 -213 -240 -1 365 -80 3

Kursdifferenser 121 79 170 115 169 107 459 30 0

Omklassificeringar 82 3 -9 -53 -222 -54 -148 -104

Belopp vid årets slut 2 644 2 413 3 770 3 892 3 954 4 935 10 368 11 23 9

Specifikation av övriga avsättningar

2022-12-31 2021-12-31

Omstruktureringsåtgärder 124 210

Personalrelaterade avsättningar 366 316

Miljöåtaganden 127 124

Avsättning för sociala avgifter på pensioner och aktierelaterad ersättning 669 1 554

Tilläggsköpeskillingar

469 585

Avsättning för åtaganden i joint ventures 210 253

Förlustreserver 604 678

Avsättningar för färdigställda projekt 837 662

Återställning av uppkomna skador 161 129

Skatt och moms (annat än bolagsskatt) 87 121

Andra avsättningar 299 303

Summa 3 954 4 935

1) Avser förvärv av omsättningsfastigheter. De redovisas som finansiella instrument, se not 6.

Kortfristiga avsättningar

2022-12-31 2021-12-31

Icke räntebärande 10 368 11 239

Summa 10 368 11 239

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

167 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 30. Övriga rörelseskulder

Som övriga rörelseskulder redovisas icke räntebärande skulder i rörelsen. Rörelseskulderna ingår i koncernens verksam-

hetscykel och redovisas som kortfristiga skulder.

2022-12-31 2021-12-31

Leverantörsskulder 13 998 12 426

Andra rörelseskulder till intresseföretag 11

Andra rörelseskulder

8 681 7 242

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 161 16 963

Summa 41 840 36 642

Varav finansiella instrument redovisat i not 6, Finansiella instrument

och finansiell riskhantering

Leverantörsskulder 13 998 12 426

Övriga rörelseskulder inklusive upplupna räntekostnader 694 367

14 692 12 794

Varav ej finansiella instrument 27 148 23 848

1) I andra rörelseskulder ingår 407 (259) Mkr för utställda men ej inlösta checkar främst i USA. Se not 1.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

168 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 31. Specifikation av räntebärande nettofordran/nettoskuld per tillgång och skuld

2022-12-31 2021-12-31

Räntebärande Icke räntebärande Summa Räntebärande Icke räntebärande Summa

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Förvaltningsfastigheter 3 758 3 758

Materiella anläggningstillgångar 7 803 7 803 7 279 7 279

Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter 3 256 3 256 3 314 3 314

Goodwill 4 160 4 160 3 934 3 934

Övriga immateriella tillgångar 488 488 676 676

Placeringar i joint ventures och intresseföretag 2 901 2 901 2 185 2 185

Finansiella anläggningstillgångar 3 569 38 3 607 3 838 37 3 875

Uppskjutna skattefordringar 995 995 1 984 1 984

Summa anläggningstillgångar 3 569 23 401 26 970 3 838 19 409 23 247

Omsättningstillgångar

Omsättningsfastigheter 58 474 58 474 49 745 49 745

Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 3 676 3 676 3 289 3 289

Material och varulager 1 300 1 300 1 090 1 090

Finansiella omsättningstillgångar 14 313 99 14 413 18 747 63 18 810

Skattefordringar 1 248 1 248 1 247 1 247

Avtalstillgångar 7 772 7 772 5 451 5 451

Övriga rörelsefordringar 27 726 27 726 25 212 25 212

Kassa och bank 10 014 10 014 10 947 10 947

Summa omsättningstillgångar 24 327 100 296 124 623 29 694 86 098 115 791

SUMMA TILLGÅNGAR 27 896 123 697 151 593 33 531 105 507 139 039

1) Omräknat i enlighet med vad som anges i not 43.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

169 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 31. Specifikation av räntebärande nettofordran/nettoskuld per tillgång och skuld forts.

2022-12-31 2021-12-31

Räntebärande Icke räntebärande Summa Räntebärande Icke räntebärande Summa

SKULDER

Långfristiga skulder

Finansiella långfristiga skulder 2 714 2 714 3 389 3 389

Leasingskulder 6 328 6 328 6 040 6 040

Pensioner 2 891 2 891 5 936 5 936

Uppskjutna skatteskulder 1 943 1 943 1 254 1 254

Summa långfristiga skulder 11 933 1 943 13 876 15 365 1 254 16 619

Kortfristiga skulder

Finansiella kortfristiga skulder 4 704 150 4 854 4 649 131 4 780

Leasingskulder 953 953 920 920

Skatteskulder 388 388 710 710

Kortfristiga avsättningar 10 368 10 368 11 239 11 239

Avtalsskulder 24 059 24 059 22 664 22 664

Övriga rörelseskulder 41 840 41 840 36 642 36 642

Summa kortfristiga skulder 5 657 76 805 82 462 5 569 71 386 76 955

SUMMA SKULDER 17 590 78 748 96 338 20 933 72 640 93 574

Summa eget kapital 55 255 45 465

EGET KAPITAL OCH SKULDER 151 593 139 039

Räntebärande nettofordran/nettoskuld (+/-) 10 306 12 598

1) Omräknat i enlighet med vad som anges i not 43.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

170 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 32. Förväntade återvinningstider på tillgångar och skulder

2022-12-31 2021-12-31

Belopp som förväntas återvinnas inom 12 månader efter 12 månader Summa inom 12 månader efter 12 månader Summa

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Förvaltningsfastigheter 3 758 3 758

Materiella anläggningstillgångar

1 602 6 201 7 803 1 555 5 724 7 279

Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter

901 2 356 3 256 908 2 406 3 314

Goodwill 4 160 4 160 3 934 3 934

Övriga immateriella tillgångar

211 277 488 205 471 676

Placeringar i joint ventures och intresseföretag

2 901 2 901 2 185 2 185

Finansiella anläggningstillgångar 3 607 3 607 3 875 3 875

Uppskjutna skattefordringar

995 995 1 984 1 984

Summa anläggningstillgångar 2 714 24 256 26 970 2 668 20 579 23 247

Omsättningstillgångar

Omsättningsfastigheter

20 600 34 874 58 474 19 900 29 845 49 745

Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter

400 3 276 3 676 400 2 889 3 289

Material och varulager 1 128 172 1 300 1 002 88 1 090

Finansiella omsättningstillgångar 14 413 14 413 18 810 18 810

Skattefordringar 1 248 1 248 1 247 1 247

Avtalstillgångar

6 839 933 7 772 4 140 1 311 5 451

Övriga rörelsefordringar

20 235 7 491 27 726 19 570 5 642 25 212

Kassa och bank 10 014 10 014 10 947 10 947

Summa omsättningstillgångar 74 877 46 746 124 623 76 016 39 775 115 791

SUMMA TILLGÅNGAR 77 591 71 002 151 593 78 684 60 354 139 039

1) Omräknat i enlighet med vad som anges i not 43.

2) Med belopp som förväntas återvinnas inom tolv månader har förväntad årlig avskrivning redovisats.

3) Fördelningen kan ej uppskattas.

4) Uppskjutna skattefordringar förväntas i sin helhet återvinnas efter tolv månader.

5) Återvinning inom ett år av omsättningsfastigheter och nyttjanderätter grundar sig på en historisk bedömning baserad på de senaste tre åren.

6) Kortfristiga fordringar som förfaller efter tolv månader ingår i verksamhetscykeln och redovisas som kortfristiga.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

171 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 32. Förväntade återvinningstider på tillgångar och skulder forts.

Ställda säkerheter

2022-12-31 2021-12-31

Aktier och andelar 2 328 1 424

Fordringar 772 979

Summa 3 100 2 402

Joint ventures inom OPS-portföljen redovisas som ställda säkerheter när andelarna i projektbolaget, vilka kan vara

direktägda av Skanska eller ägda via mellanliggande holdingbolag, lämnats som säkerhet för lån från banker eller andra

långivare än delägarna.

Not 33. Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar

Ställda säkerheter för skuld

Aktier och fordringar

2022-12-31 2021-12-31

Egna åtaganden

Andra skulder 772 979

Summa egna åtaganden 772 979

Övriga åtaganden 2 328 1 424

Summa 3 100 2 402

Ställda säkerheter för andra skulder 0,8 (1,0) miljarder kronor, avser till allra största delen finansiella instrument lämnad e

som säkerhet till beställaren i samband med entreprenadarbeten i USA.

2022-12-31 2021-12-31

Belopp som förväntas betalas

inom

12 månader

efter

12 månader Summa

inom

12 månader

efter

12 månader Summa

SKULDER

Långfristiga skulder

Finansiella långfristiga skulder 2 714 2 714 3 389 3 389

Leasingskulder 6 328 6 328 6 040 6 040

Pensioner

291 2 600 2 891 275 5 661 5 936

Uppskjutna skatteskulder 1 943 1 943 1 254 1 254

Summa långfristiga skulder 291 13 585 13 876 275 16 344 16 619

Kortfristiga skulder

Finansiella kortfristiga skulder 3 165 1 689 4 854 3 016 1 764 4 780

Leasingskulder 953 953 920 920

Skatteskulder 388 388 710 710

Kortfristiga avsättningar 3 846 6 522 10 368 5 403 5 836 11 239

Avtalsskulder 19 444 4 615 24 059 18 047 4 617 22 664

Övriga rörelseskulder 38 694 3 146 41 840 33 715 2 927 36 642

Summa kortfristiga skulder 66 490 15 972 82 462 61 811 15 144 76 955

SUMMA SKULDER 66 781 29 557 96 338 62 086 31 488 93 574

Summa eget kapital 55 255 45 465

EGET KAPITAL OCH SKULDER 151 593 139 039

1) Omräknat i enlighet med vad som anges i not 43.

2) Inom 12 månader avser förväntade betalningar av förmåner (betalningar från fonderade medel ingår ej).

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

172 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 33. Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar forts.

Eventualförpliktelser

Eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IAS 37

Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Se not 1.

Eventualförpliktelser, exklusive förpliktelser för partners

framtida fullgörande i gemensamma verksamheter,

uppgår till 1 210 (1 339) Mkr. Beloppen avser huvudsak-

ligen joint ventures och bostadsrättföreningar inom

rörelsesegmenten Kommersiell fastighetsutveckling och

Bostadsutveckling.

Skanskas förpliktelser för partners framtida fullgörande i

gemensamma verksamheter avser entreprenadarbeten

inom Byggverksamheten och Projekt utvecklings verk-

samheten. Om en partner inte fullgör sin del av entrepre-

naden är övriga partner solidariskt an svariga för att också

denna del av entreprenaden fullgörs. Partners andel av

framtida fullgörande i gemensamma verksamheter upp-

går till 31 919 (55 874) Mkr. För den händelse att Skanska

tar över del av fullgörande kommer Skanskas orderstock

att öka i motsvarande mån.

Skanska väljer att avtala om gemensamma verksamheter

och joint venture när det är fördelaktigt med tanke på

projektets storlek och/eller typ av åtaganden som ingår i

projektet. Att kombinera expertis och resurser med andra

byggbolag är då ett sätt att optimera projektplanering och

genomförande likväl som att hantera specifika projektris-

ker. Utomstående parter i dessa samarbetsarrangemang

granskas enligt processen om anbudsförfarande. För mer

information om gemensamma verksamheter och joint

ventures se not 20 B och 20 C.

Skanska Finland underrättades 2017 om att företagsbot

begärts av åklagaren i samband med en mututredning

som involverade en före detta fastighetschef i ett annat

företag och avsåg vissa betalningar för sponsring av idrott

som Skanska Finland gjort före 2013. Skanska Finlands

verkställande direktör stod också åtalad i detta mål.

Skanska har från utredningens början aktivt samarbetat

med åklagaren och polisen. 2019 avvisade Helsingfors

tingsrätt åtalet mot Skanska Finland och Skanska Finlands

verkställande direktör liksom kravet på företagsbot.

Domen överklagades av åklagaren. Hovrätten beslutade

i april 2022 att fastställa tingsrättens beslut att avvisa

åtalet mot Skanska Finland och Skanska Finlands verk-

ställande direktör liksom kravet på företagsbot. Domen

överklagades inte och därmed avslutades ärendet 2022.

Brasiliens konkurrensmyndighet, Administrative Council

of Economic Defense (CADE), och Comptroller General of

the Union (CGU) inledde 2015 administrativa processer

mot Skanska Brasil beträffande vissa Petrobras-projekt.

År 2016 beslutade CGU att utestänga Skanska Brasil från

offentliga upphandlingar under minst två år. Skanska

Brasils överklagande är fortfarande under behandling.

CADE har ännu inte fattat något beslut i kartellärendet.

Ytterligare myndigheter i Brasilien har initierat rätts-

processer beträffande samma transaktioner. År 2016

lämnade Attorney General of the Union (AGU) in en

stämningsansökan mot sju företag, däribland Skanska

Brasil. Åtalet fokuserade på krav avseende felaktiga

betalningar av en joint venture-partner. Domstolen i såväl

första som andra instans ogillade yrkandet mot Skanska

Brasil. AGU överklagade domen till Högsta domstolen

som 2022 slutligen beslutade att fastställa domen i lägre

instans att ogilla talan mot Skanska Brasil.

Federal Audit Court (TCU) är en myndighet som

granskar offentliga kontrakt, inklusive de som ingåtts

med Petrobras. Skanska Brasil har vissa kontrakt som

granskas av TCU. TCU meddelade 2020 ett principbeslut

att skadestånd för överprissättning i samtliga kontrakt

som ingåtts av medlemmar i Petrobras-kartellen kan

beslutas i enlighet med en ekonometrisk modell. TCU

har i en granskningsrapport från 2020 rekommenderat

tillämpning av denna modell för att beräkna skadestånd

för överprissättning i ett kontrakt med Petrobras som

Skanska Brasil utförde i joint venture med andra. TCU

beslutade i april 2021, baserat på den ekonometriska

skadeståndsberäkningen, att inleda en administrativ

process gällande påstådd överprissättning i projektet.

Skanska Brasil har lämnat svaromål. TCU förväntas

meddela slutligt beslut under 2023.

TCU färdigställde i februari 2022 en utredning om

påstådda felaktigheter i två ändringsorder i ovannämnda

projekt. Utredningen påstår att Petrobras felaktigt ut -

betalat ett större belopp till joint venture som kompen-

sation för att Petrobras försenat projektet två år. TCU

har ännu inte beslutat om en administrativ process skall

påbörjas i detta ärende.

2006 inledde skattemyndigheterna i Argentina en

utredning av cirka 120 företag, däribland Skanska S.A.,

gällande bluffakturor. Skanska samarbetade med myn-

digheterna och korrigerade sina inkomstdeklarationer.

2011 togs fallet upp i appellationsdomstolen som ansåg

att det inte fanns några bevis på överträdelser. År 2017

beslutade emellertid den federala brottsmålsdomstolen

att återigen åtala ett stort antal personer, inklusive tio

före detta Skanska-anställda. Inget datum är satt för

rättegång. Skanska sålde sin argentinska verksamhet

2015, men driver ärendet eftersom det ingår i förpliktel-

serna gentemot köparen .

Eventualtillgångar

Koncernen saknar eventualtillgångar av väsentlig bety-

delse för bedömningen av koncernens ställning. Se not 1.

Not 34. Valutakurser, samt effekt av ändrade valutakurser

Valutakurser hanteras i enlighet med IAS 21 Effekter av ändrade valuta kurser, se not 1.

Valutakurser

Valutakursen för SEK har under året fluktuerat gentemot valutor i länder i vilka koncernen bedriver verksamhet.

Genomsnittskurs Förändring, %

Valuta Land 2022 2021 2020 2021–2022 2020–2021

CZK Tjeckien 0,433 0,396 0,397 9 0

DKK Danmark 1,429 1,364 1,407 5 -3

EUR EU 10,628 10,146 10,488 5 -3

GBP Storbritannien 12,463 11,800 11,809 6 0

NOK Norge 1,052 0,998 0,979 5 2

PLN Polen 2,269 2,222 2,362 2 -6

USD USA 10,117 8,580 9,212 18 -7

Balansdagskurs Förändring, %

Valuta Land 2022 2021 2020 2021–2022 2020–2021

CZK Tjeckien 0,459 0,409 0,384 12 7

DKK Danmark 1,490 1,377 1,352 8 2

EUR EU 11,077 10,239 10,054 8 2

GBP Storbritannien 12,488 12,195 11,154 2 9

NOK Norge 1,055 1,025 0,956 3 7

PLN Polen 2,364 2,230 2,219 6 0

USD USA 10,374 9,060 8,193 15 11

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

173 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

2022 USD EUR GBP NOK CZK PLN Övriga Summa

Intäkter 10 812 694 933 918 634 81 0 14 072

Rörelseresultat 377 83 24 54 46 4 -1 587

Resultat efter finansnetto 447 75 26 60 54 4 -1 665

Periodens resultat 281 62 18 47 42 3 -1 452

Not 34. Valutakurser, samt effekt av ändrade valutakurser forts.

Koncernens rapport över finansiell ställning fördelad per funktionell valuta

Koncernens balansomslutning har ökat med 12,6 miljarder kronor från 139,0 miljarder kronor till 151,6 miljarder kronor.

Effekten av valuta kursförändringar har påverkat med 8,6 miljarder kronor. Balansdagskursen för SEK försvagades gent-

emot samtliga valutor i länder i vilka koncernen bedriver verksamhet.

2022-12-31, Mdr kr USD GBP EUR NOK CZK PLN DKK

Övriga

utländska

valutor

Säkringar

av utländsk

valuta

SEK Summa

Tillgångar

Förvaltningsfastigheter 3,8 3,8

Materiella anläggningstillgångar 1,8 0,6 0,4 2,5 0,7 0,1 0,0 0,0 1,8 7,8

Materiella anläggningstillgångar,

nyttjanderätter 0,8 0,8 0,4 0,5 0,2 0,1 0,0 0,0 0,6 3,3

Immateriella tillgångar 0,5 1,4 0,6 1,3 0,1 0,0 0,0 0,0 0,8 4,6

Aktier och andelar 1,5 0,0 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 1,1 2,9

Räntebärande fordringar 33,0 4,3 3,7 6,3 2,7 1,8 0,0 -42,8 8,9 1 7,9

Omsättningsfastigheter 13,3 4,6 14,9 4,1 1,8 1,8 2,4 -16,2 15,5 58,5

Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 2,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,5 3,7

Icke räntebärande fordringar 19,6 4,6 2,9 4,8 1,9 0,7 0,0 0,0 4,5 39,1

Likvida medel 1,3 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 8,4 10,0

Summa 74,4 16,4 23,5 19,6 7, 5 4,5 2,5 -59,0 0,0 45,9 151,6

Eget kapital och Skulder

Eget kapital hänförligt till aktieägarna

11,9 1,6 4,5 5,7 3,3 0,4 1,0 0,1 -0,1 26,7 55,1

Innehav utan bestämmande inflytande 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1

Räntebärande skulder 29,8 6,6 12,0 3,4 0,5 1,6 1,3 -42,9 0,1 5,2 17,6

Räntefria skulder 32,6 8,2 6,9 10,6 3,6 2,5 0,2 0,1 14,1 78,7

Summa 74,4 16,4 23,5 19,6 7, 5 4,5 2,5 -42,8 0,0 45,9 151,6

1) Inklusive eliminering av interna fordringar och skulder.

2) Beloppen avser säkringar före avdrag för skatt. Nettoinvesteringar i utlandet valutasäkras till viss del genom valutalån och valutaterminskontrakt, se även not 6. Säkring av nettoinvesteringar genom valutalån främst i GBP uppgår till 90 Mkr.

3) De respektive valutorna beräknas inklusive koncernmässig goodwill och nettot av koncernmässiga övervärden efter avdrag för uppskjuten skatt.

2021 USD EUR GBP NOK CZK PLN Övriga Summa

Intäkter -4 195 -455 -10 289 -13 -218 -1 -4 603

Rörelseresultat -174 -34 -1 15 -1 -11 5 -201

Resultat efter finansnetto -445 -29 -1 16 -1 -10 3 -467

Periodens resultat -405 -25 0 12 -1 -12 3 -428

Resultaträkningen

Genomsnittskursen under året för svenska kronan mot koncernens övriga valutor har försvagats gentemot samtliga

valutor. Totalt blev valutapåverkan på koncernens intäkter 14 072 (-4 603) Mkr vilket motsvarar 9,8 (-2,9) procent. Totalt

uppgick valutaeffekten på koncernens rörelseresultat till 587 (-201) Mkr vilket motsvarar 7,1 (-1,6) procent. Se vidare

tabell nedan.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

174 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 34. Valutakurser, samt effekt av ändrade valutakurser forts.

Mdr kr +/-10%

varav

USD +/-10%

Intäkter +/- 13,3 +/- 7,1

Rörelseresultat +/- 0,7 +/- 0,2

Eget kapital +/- 2,8 +/- 1,2

Nettofordran/nettoskuld +/- 0,2 +/- 0,4

Övrigt

För uppgift om förändringen av omräkningsreserven i Eget kapital hänvisas till not 26.

2021-12-31, Mdr kr USD GBP EUR NOK CZK PLN DKK

Övriga

utländska

valutor

Säkringar

av utländsk

valuta

SEK Summa

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 1,8 0,4 0,5 2,3 0,5 0,1 0,0 0,1 1,6 7,3

Materiella anläggningstillgångar,

nyttjanderätter 0,7 0,7 0,4 0,5 0,2 0,1 0,0 -0,1 0,8 3,3

Immateriella tillgångar 0,6 1,4 0,6 1,2 0,1 0,0 0,0 -0,1 0,8 4,6

Aktier och andelar 0,7 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,1 1,2 2,2

Räntebärande fordringar 34,5 4,8 4,0 5,5 2,5 1,7 0,0 -41,2 10,7 22,5

Omsättningsfastigheter 8,3 2,6 14,4 4,2 1,6 1,4 1,5 0,1 15,6 49,7

Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 2,2 0,0 0,4 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 0,5 3,3

Icke räntebärande fordringar 16,1 3,0 3,1 3,8 1,6 0,9 0,0 0,0 6,6 35,1

Likvida medel 1,6 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 9,1 11,0

Summa 66,5 12,9 23,6 17,6 6,7 4,3 1,5 -41,0 0,0 46,9 139,0

Eget kapital och Skulder

Eget kapital hänförligt till aktieägarna

14,0 1,8 4,1 5,2 2,7 0,3 1,5 0,0 -0,1 15,9 45,4

Innehav utan bestämmande inflytande 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1

Räntebärande skulder 24,0 4,0 12,6 3,3 0,2 1,3 0,0 -41,4 0,1 16,9 21,0

Räntefria skulder 28,5 7,1 6,9 9,1 3,7 2,7 0,0 0,4 14,1 72,5

Summa 66,5 12,9 23,6 17,6 6,7 4,3 1,5 -41,0 0,0 46,9 139,0

1) Inklusive eliminering av interna fordringar och skulder.

3) De respektive valutorna beräknas inklusive koncernmässig goodwill och nettot av koncernmässiga övervärden efter avdrag för uppskjuten skatt.

Påverkan på koncernen vid förändring av SEK mot övriga valutor samt förändring av USD mot SEK

Följande känslighetsanalys visar på koncernens känslighet, baserad på 2022 års resultaträkning och finansiella ställning, för ensidig förändring i SEK mot samtliga valutor med 10 procent samt ensidig förändring i USD mot SEK med 10 procent

(+ innebär en försvagning av SEK, - innebär en förstärkning av SEK).

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

175 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 35. Kassaflödesanalys

Förutom kassaflödesanalysen som upprättas enligt IAS 7 Kassaflödesanalys, visas i Skanska en kassaflödesanalys

som upprättats utifrån den verksamhet som de respektive verksamhetsgrenarna bedriver. Denna kassaflödesanalys

benämns ”Koncernens operativa kassaflödesanalys”. Kopplingen mellan de respektive kassaflödesanalyserna framgår

nedan.

Justeringar för poster som ej ingår

i kassaflödet/ska ingå i kassaflödet

2022 2021

Av- och nedskrivningar samt återföring av nedskrivningar 2 789 2 966

Resultat sålda anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter -5 674 -6 057

Resultat sålda dotterföretag -108 -686

Resultat efter finansnetto från joint ventures och intresseföretag -453 -444

Utdelning från joint ventures och intresseföretag 504 742

Årets avsättning för internvinster på entreprenadarbeten 466 422

Kostnadsförda pensioner som ej avser betalningar 516 441

Utbetalda pensioner -768 -699

Kostnad för aktiesparprogrammet Seop 471 388

Värdeförändring förvaltningsfastigheter -1 692

Resultat sålda joint ventures -186 -4

Övriga poster som ej påverkat kassaflödet från den löpande verksamheten -48

Summa -4 136 -2 979

Betald skatt

Betald skatt är fördelad på löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Totalt betald

skatt för koncernen under året uppgår till -1 501 (-3 596 ) Mkr.

Uppgift om räntor och utdelningar

2022 2021

Erhållen intäktsränta under året 355 68

Betald kostnadsränta under året 466 281

Erhållen utdelning under året 535 742

Likvida medel

Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar. Definitionen av kassa och

bank i rapporten över finansiell ställning framgår av not 1.

Samma regel som använts vid bestämmande av likvida medel i rapporten över finansiell ställning har använts vid

bestämmandet av likvida medel enligt kassaflödesanalysen. Som kassa och bank redovisas endast belopp som kan

användas utan restriktioner.

2022-12-31 2021-12-31

Kassa och bank 10 014 10 947

Summa 10 014 10 947

Övrigt

Koncernens outnyttjade krediter uppgick vid årets slut till 6 053 (6 591) Mkr.

Uppgift om tillgångar och skulder i avyttrade koncernföretag/rörelse

2022 2021

Tillgångar

Immateriella tillgångar

Materiella tillgångar -221 -23

Materiella tillgångar, nyttjanderätter -288

Omsättningsfastigheter -15

Räntebärande tillgångar -51

Icke räntebärande tillgångar -348 -406

Likvida medel -21 -10

Summa -641 -742

Skulder

Innehav utan bestämmande inflytande

Räntebärande skulder -296

Icke räntebärande skulder -507 -388

Summa -507 -684

Köpeskilling 219 770

Kursdifferens -1 -28

Likvida medel i de avyttrade företagen -21 -10

Påverkan på likvida medel, avyttring 197 732

Avyttrade koncernföretag/rörelse gav en vinst om 86 (488) Mkr. Detta redovisas bland kostnader för produktion och

förvaltning.

Sambandet mellan koncernens operativa kassaflödesanalys och koncernens kassaflödesanalys

Skillnaden mellan koncernens operativa kassaflödesanalys och koncernens kassaflödesanalys enligt IAS 7

Kassaflödesanalys, framgår av följande.

I koncernens kassaflödesanalys enligt IAS 7 redovisas kassaflödet fördelat på;

Kassaflöde från löpande verksamhet

Kassaflöde från investeringsverksamhet

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

I koncernens operativa kassaflödesanalys redovisas kassaflödet fördelat på;

Kassaflöde från operativ verksamhet

Kassaflöde från finansieringsverksamhet

Kassaflöde från strategiska investeringar

Utdelning etc.

Förändring i räntebärande fordringar och skulder

I koncernens operativa kassaflödesanalys benämns löpande verksamhet som ”operativ verksamhet”. Till skillnad från

kassaflödesanalysen enligt IAS 7 så innehåller den ”operativa verksamheten” även nettoinvesteringar som anses vara

ett led i den operativa verksamheten tillsammans med skattebetalningar på dessa. Sådana nettoinvesteringar är netto-

investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar samt nettoinvesteringar i OPS portföljen.

Investeringar av strategisk karaktär redovisas i kassaflödet från strategiska investeringar.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

176 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 35. Kassaflödesanalys forts.

I den operativa kassaflödesanalysen redovisas i kassaflödet från finansieringsverksamheten endast räntor och övrigt

finansnetto samt betald skatt på dessa. Utdelning redovisas separat. Lämnade lån och återbetalning av lån redovisas

också separat tillsammans med förändringen av de räntebärande fordringarna längst ner i den operativa kassaflödes-

analysen, vilket ger en delsumma i analysen som visar kassaflödet före förändring i räntebärande fordringar och skulder.

Årets kassaflöde

2022 2021

Kassaflöde från operativ verksamhet inklusive betalda skatter enligt operativt

kassaflöde -1 823 5 070

Avgår nettoinvesteringar i materiella och immateriella tillgångar (inklusive

förvaltningsfastigheter) 2 266 2 336

Avgår skattebetalningar på sålda materiella och immateriella tillgångar 37 30

Kassaflöde från löpande verksamhet 480 7 436

Kassaflöde från strategiska investeringar enligt operativt kassaflöde 197 732

Nettoinvestering materiella och immateriella tillgångar (inklusive

förvaltningsfastigheter) -2 266 -2 336

Ökning och minskning av räntebärande fordringar 6 026 -9 734

Betald skatt på sålda materiella och immateriella tillgångar -37 -30

Kassaflöde från investeringsverksamheten 3 920 -11 368

Kassaflöde från finansieringsverksamheten enligt operativt kassaflöde, inklusive

förändring i räntebärande fordringar och skulder exklusive leasingskulder 5 097 -10 614

Ökning och minskning i räntebärande skulder -6 026 9 734

Utdelning etc

-4 645 -4 172

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -5 574 -5 053

Årets kassaflöde -1 173 -8 984

1) Varav återköp aktier. -507 -242

Sambandet mellan koncernens investeringar i kassaflödesanalysen och investeringar i koncernens operativa

kassaflödesanalys.

Totala nettoinvesteringar redovisas i kassaflödesanalysen fördelade på löpande verksamhet och investeringsverksam-

het med hänsyn taget till likvidreglering av investeringar och desinvesteringar.

I löpande verksamheten redovisas köp och försäljning av omsättningsfastigheter medan övriga nettoinvesteringar

redovisas i investeringsverksamheten.

2022 2021

Nettoinvesteringar i löpande verksamhet -3 232 2 014

Nettoinvesteringar i investeringsverksamheten -2 069 -1 604

-5 302 409

Avgår justering för periodisering, kassapåverkan investeringar 468 -23

Totala nettodesinvesteringar (+) / investeringar (-) -4 833 386

I koncernens operativa kassaflödesanalys redovisas nettoinvesteringar fördelat på nettoinvesteringar i rörelsen och

strategiska nettoinvesteringar enligt följande.

Investeringar/Desinvesteringar

2022 2021

Rörelsen – investeringar

Förvaltningsfastigheter -1

Immateriella tillgångar -24 -103

Materiella anläggningstillgångar -2 238 -1 834

Aktier -696 -731

Omsättningsfastigheter -22 609 -18 277

varav Bostadsutveckling -11 378 -11 013

varav Kommersiell fastighetsutveckling -11 230 -7 264

-25 567 -20 945

Rörelsen – desinvesteringar

Förvaltningsfastigheter

Immateriella tillgångar 15 5

Materiella anläggningstillgångar 476 307

Aktier 201 20

Omsättningsfastigheter 19 844 20 268

varav Bostadsutveckling 10 530 10 766

varav Kommersiell fastighetsutveckling 9 314 9 502

20 537 20 600

Netto desinvesteringar (+) / investeringar (-) i rörelsen -5 030 -345

Strategiska desinvesteringar

Försäljning av rörelse 197 732

Netto strategiska desinvesteringar 197 732

Totala nettodesinvesteringar (+) / investeringar (-) -4 834 386

Förändring av räntebärande skulder tillhörande finansieringsverksamheten framgår av följande tabell.

Räntebärande skulder

2022 2021

Ingående balans 14 997 15 052

Poster som påverkar kassaflödet från finansieringsverksamheten -181 1 436

Övrig förändring leasingavtal 817 347

Omklassificering 45

Kursdifferenser -978 -1 839

Belopp vid årets slut 14 699 14 997

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

177 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 36. Personal

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2022-12-31 2021-12-31

Löner och ersättningar

Styrelse, VD, vVD och övrig ledningsgrupp

1) 2)

612 587

Övriga anställda 21 952 20 398

Summa löner och ersättningar 22 654 20 985

Sociala kostnader

6 045 5 637

Icke monetära ersättningar

994 942

Aktierelaterade ersättningar 471 388

Summa 30 074 27 952

1) Beloppet avser styrelse, VD, vVD och övrig ledningsgrupp i samtliga koncernföretag. I beloppet inkluderas ersättningar till tidigare

styrelse, VD och vVD.

2) Varav 235 (222) Mkr avser rörliga ersättningar.

3) Varav 2 513 (2 395) Mkr avser pensionskostnader. Av koncernens totala pensions kostnader avser 82 (56) Mkr styrelse, VD, vVD och övrig

ledningsgrupp i samtliga koncernföretag. I beloppet inkluderas pensionskostnader till tidigare styrelse, VD och vVD.

4) I posten icke monetära ersättningar ingår bland annat kostnader för sjukvårdsförsäkring .

Medelantal anställda

Personal beräknas som genomsnittligt antal anställda. Se not 1.

2022 varav män % varav kvinnor % 2021 varav män % varav kvinnor %

Sverige 7 937 5 986 75 1 951 25 8 077 6 168 76 1 909 24

Norge 4 004 3 607 90 397 10 3 780 3 396 90 384 10

Finland 2 082 1 707 82 375 18 2 164 1 792 83 372 17

Storbritannien 3 500 2 562 73 938 27 4 231 3 173 75 1 058 25

Polen 1 534 969 63 565 37 1 642 1 062 65 580 35

Tjeckien 2 123 1 775 84 349 16 2 133 1 799 84 334 16

Slovakien 641 575 90 66 10 567 501 88 66 12

USA 6 440 5 270 82 1 170 18 7 323 6 134 84 1 189 16

Övriga länder 119 74 62 45 38 135 77 57 57 43

Summa 28 380 22 524 79 5 856 21 30 051 24 102 80 5 949 20

Antalet anställda vid årets slut uppgick till 27 666 (28 699).

Män och kvinnor per balansdagen i samtliga koncernföretags styrelse och ledning

2022-12-31 2021-12-31

varav män, % varav kvinnor, % varav män, % varav kvinnor, %

Andel styrelseledamöter 70 30 59 41

Andel VD och medlemmar i affärsenheternas

ledningsgrupper 70 30 72 28

Övrigt

Inga lån, ställda säkerheter eller eventualförpliktelser har lämnats till förmån för styrelseledamot och VD inom

koncernen.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

178 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Med ledande befattningshavare avses VD och

Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernled-

ningen (Group Leadership Team). Koncernledningen

bestod vid utgången av 2022 av sju personer, inklusive

VD och Koncernchef, varav tre kvinnor och fyra män.

Information om VD och Koncernchefen och övriga med-

lemmar i koncernledningen finns på sidorna 52–53.

Berednings- och beslutsprocesser

Styrelsens ersättningskommitté bereder styrelsens för-

slag för beslut av årsstämman om riktlinjer för lön och

annan ersättning till ledande befattningshavare (”ersätt-

ningsriktlinjerna”) när det uppkommer behov av väsent-

liga ändringar av riktlinjerna, dock minst vart fjärde år.

Nuvarande ersättningsriktlinjer beslutade av årsstäm-

man 2020 framgår nedan under rubriken ”Ersättningar

till ledande befattningshavare”. Ersättningskommittén

har kommit till slutsatsen att de ersättningsriktlinjer som

antogs av årsstämman 2020 ska revideras, främst avse-

ende pensionsförmåner i syfte att anpassa taket för pen-

sionsförmåner för ledande befattningshavare till rådande

svensk marknadspraxis. Styrelsen har följaktligen, efter

rekommendation från ersättningskommittén, föreslagit

att årsstämman 2023 beslutar om reviderade ersättnings-

riktlinjer, se sidorna 206–208.

Lön och övriga förmåner för VD och Koncernchef fastställs

av styrelsen efter förslag från ersättningskommittén.

Ersättningskommittén beslutar om löner, rörlig ersättning

och övriga förmåner för övriga medlemmar i koncern-

ledningen. VD och Koncernchef informerar löpande

ersättnings kommittén om löner, rörlig ersättning och

övriga förmåner för koncernstabschefer och affärsenhets-

chefer. I ersättningskommittén ingick under 2022 styrel-

sens ordförande Hans Biörck samt styrelseledamöterna

Pär Boman och Jan Gurander. Ersättningskommittén

sammanträdde sex gånger under 2022. Årsstämman

beslutar om styrelse arvoden och ersättning för kommitté-

arbete efter förslag från valberedningen.

Ersättningar till ledande befattningshavare

Riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande

befattningshavare

Årsstämman den 26 mars 2020 antog styrelsens för-

slag till riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande

befattningshavare.

Med ledande befattningshavare avses VD och

Koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen

(Group Leadership Team). Riktlinjerna ska tillämpas på

ersättningar som avtalas, och förändringar som görs

i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna

antagits av årsstämman 2020. Riktlinjerna omfattar inte

ersättningar som beslutas av årsstämman, inklusive

långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram.

Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi,

långsiktiga intressen och hållbarhet

En framgångsrik implementering av Skanska AB:s

(” bolaget”) affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets

långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsagenda,

förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalifice-

rade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda

konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör att

ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrens-

kraftig totalersättning.

Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer

ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi och

lång siktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsagenda.

Detta genomförs genom de finansiella och icke finansiella

mål som avgör utfallet av rörlig kontantersättning och

har en tydlig koppling till affärsstrategin och bolagets

hållbarhetsagenda. Den rörliga kontantersättningen

beskrivs närmare i avsnitt ”Rörlig kontantersättning”.

Bolagets målsättning med att ha program för rörlig

kontantersättning och det långsiktiga aktierelaterade

incitamentsprogrammet är att (i) driva beteenden som

stödjer bolagets långsiktiga och kortsiktiga affärsresultat

och skapa värde för aktieägarna, (ii) göra bolaget

attraktivt som arbetsgivare för topp talanger, (iii) behålla

nyckelpersoner inom bolaget och (iv) öka medarbetarnas

intresse och engagemang för bolagets verksamhet och

utveckling.

För information om bolagets affärsstrategi, se

bolagets webbplats: group.skanska.com/sv/about-us/

how-we-work/strategi/.

Total ersättning

Den sammanlagda ersättningen för varje ledande befatt-

ningshavare ska vara marknadsmässig och konkurrens-

kraftig på den arbetsmarknad där den ledande befatt-

ningshavaren är placerad och framstående prestationer

ska reflekteras i den totala ersättningen. Ersättningen

får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig

kontantersättning, pensions- och försäkringsförmåner

och andra förmåner. Årsstämman kan därutöver – och

oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis

aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar. Fast och rörlig

ersättning ska vara relaterade till ledande befattnings-

havarens ansvar och befogenhet.

Rörlig kontantersättning

Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontant-

ersättning ska kunna mätas under en period om ett eller

flera år. Den rörliga kontantersättningen ska ha en högsta

gräns och vara relaterad till den fasta lönen, och får uppgå

till högst 100 procent av den fasta årliga kontantlönen.

Den rörliga kontantersättningen ska beakta både finan-

siell och icke-finansiell prestation. Utfallet i relation till för-

utbestämda och mätbara finansiella mål ska bestämma

den totala (finansiella) bonuspotentialen, det vill säga de

finansiella målen utgör basen för den totala bonuspoten-

tialen. Detta utfall kan reduceras beroende på utfallet av

de icke finansiella målen. Den rörliga kontantersättningen

ska baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål och

utformas så att ökad intressegemenskap uppnås mellan

ledande befattningshavare och bolagets aktieägare.

De finansiella målen för den rörliga kontantersättningen

kan vara relaterade till koncernens resultat före skatt, till

relevant affärsenhets resultat före finansiella poster och

skatt med mera.

De icke finansiella målen ska främja bolagets affärsstra-

tegi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhets-

agenda, genom att exempelvis ha en tydlig koppling till

affärsstrategin eller till bolagets hållbarhetsagenda. De

icke finansiella målen ska sammanlagt motsvara 50 pro-

cent av den totala bonusen vilket innebär att det totala

bonusutfallet kan reduceras med maximalt 50 procent om

de icke finansiella målen inte är uppfyllda.

När mätperioden för uppfyllelse av målen för utbetalning

av rörlig kontantersättning avslutats ska det fastställas i

vilken utsträckning målen uppfyllts. Styrelsen ansvarar för

bedömningen såvitt avser rörlig kontantersättning till VD

och Koncernchefen. Såvitt avser rörlig kontantersättning

till övriga ledande befattningshavare ansvarar ersätt-

ningskommittén för bedömningen. Såvitt avser finansiella

mål ska bedömningen baseras på den av bolaget senast

offentliggjorda finansiella informationen.

Villkoren för rörlig kontantersättning ska utformas så att

styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden

råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta att ge ut

rörlig kontantersättning om ett sådant utgivande bedöms

som orimligt och oförenligt med bolagets ansvar gente-

mot aktieägarna, anställda och andra intressenter. Det

ska vidare finnas möjlighet att begränsa eller underlåta

att ge ut rörlig ersättning, om styrelsen bedömer att det

är rimligt av andra skäl. Vidare ska styrelsen ha möjlighet

att återta utbetald rörlig kontantersättning om det i

efterhand visar sig att ledande befattningshavaren har

brutit mot Skanskas Uppförandekod eller Skanskas övriga

värderingar, policyer, standarder eller instruktioner.

Ytterligare rörlig kontantersättning kan utgå vid extraordi-

nära omständigheter, förutsatt att sådana extraordinära

arrangemang är tidsbegränsade och endast görs på indi-

vidnivå antingen i syfte att rekrytera eller behålla ledande

befattningshavare, eller som ersättning för extraordinära

arbets insatser utöver ledande befattningshavarens ordi-

Not 37. Ersättning till ledande befattningshavare och styrelseledamöter

narie arbetsuppgifter. Sådan ersättning får inte överstiga

ett belopp motsvarande 100 procent av den fasta årliga

kontantlönen samt ej utges mer än en gång per år och per

individ. Beslut om sådan ersättning för VD och Koncernchef

ska fattas av styrelsen på förslag av ersättningskommittén.

Beslut om sådan ersättning för övriga ledande befattnings-

havare ska fattas av ersättningskommittén på förslag av VD

och Koncernchefen.

Pension och försäkringar

För VD och Koncernchefen ska pensionsförmåner, inne-

fattande sjukförsäkring, vara premiebestämda. Rörlig

kontantersättning ska inte vara pensionsgrundande.

Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå

till högst 35 procent av den fasta årliga kontant lönen. För

övriga ledande befattningshavare ska pensionsförmåner,

innefattande sjukförsäkring, vara premie bestämda. Rörlig

kontantersättning ska inte vara pensionsgrundande, med

undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell

pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen).

Pensions premierna för premie bestämd pension ska uppgå

till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlönen. För

det fall att den rörliga kontantersättningen är pensions-

grundande ska pensions premierna på den rörliga kontant-

ersättningen för premiebestämd pension uppgå till högst

30 procent av den fasta årliga kontantlönen.

Övriga förmåner

Andra förmåner får innefatta bland annat sjukvårdsför-

säkring, bostadsförmån, hemresor, skattekompensation,

parkering och bilförmån. Sådana förmåner får samman-

lagt uppgå till högst 15 procent av den fasta årliga

kontantlönen.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under

andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmå-

ner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske

för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis,

varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt

möjligt ska tillgodoses.

För ledande befattningshavare vilka är stationerade i

annat land än sitt hemland får ytterligare ersättning och

andra förmåner utgå i skälig omfattning med beaktande

av de särskilda omständigheter som är förknippade

med sådan utlandsstationering, varvid dessa riktlinjers

över gripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst

50 procent av den fasta årliga kontantlönen.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

179 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 37. Ersättning till ledande befattningshavare och styrelseledamöter forts.

Långsiktiga aktiesparprogram

I bolaget har inrättats långsiktiga aktiesparprogram,

Skanska Employee Ownership Programs (”Seop 4” och

”Seop 5”). De har beslutats av årsstämman och omfattas

därför inte av dessa riktlinjer. Nya program kan beslutas

av årsstämman. Seop 4 och Seop 5 ger nuvarande och

framtida anställda möjlighet att bli aktieägare i Skanska

och omfattar fast anställda inom Skanska-koncernen.

De prestationskrav som används för att bedöma utfallet

av programmen har en tydlig koppling till affärsstrate-

gin och därmed till bolagets långsiktiga värdeskapande,

inklusive dess hållbarhetsagenda. Dessa prestationskrav

består av finansiella mål på koncern, affärsenhets- och/

eller affärsenhetsgruppnivå. Det finansiella mål som

för närvarande är tillämpligt på koncernnivå är tillväxt i

vinst per aktie (”EPS”). De finansiella mål som gäller på

affärsenhets- och/eller affärsenhetsgruppnivå varierar

beroende på vilken verksamhetsgren som den relevanta

affärsen heten eller affärsenhetsgruppen tillhör, enligt

nedan tabell.

Bygg-

verksamhet

Bostads-

utveckling

Kommersiell

fastighetsutveckling

EBIT

EBIT EBIT

– ROCE

Uthyrda kvadratmeter

1) Resultat före finansiella poster och skatt.

2) Avkastning på sysselsatt kapital.

Seop 4 och Seop 5 uppställer vidare krav på egen inves-

tering och treårig innehavs- och anställningstid. För mer

information om Seop 4 och Seop 5, innefattande de kriterier

som utfallet är beroende av, se bolagets webbplats: group.

skanska.com/492024/siteassets/corporate-governance/

annual-general-meeting/2019/punkt-17-styrelsens-for-

slag-om-ett-langsiktigt-aktiesparprogram-seop-5-.pdf

Upphörande av anställning

Vid uppsägning från bolaget gäller normalt en uppsägnings-

tid om sex månader kombinerat med avgångsvederlag

motsvarande högst 18 månaders fast kontantlön, eller

alternativt en uppsägningstid motsvarande högst tolv

månader i kombination med avgångsvederlag motsvarande

högst tolv månaders fast kontantlön. Fast kontantlön

under uppsägningstiden och avgångsvederlag får

sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande

den fasta kontantlönen för två år. Vid uppsägning från

ledande befattningshavarens sida får uppsägningstiden

vara högst tolv månader, utan rätt till avgångsvederlag.

Ersättning till styrelseledamöter utöver styrelsearvode

I den mån icke anställd bolagsstämmovald styrelse-

ledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av

styrelse arbetet, ska konsultarvode och annan ersättning

för sådant arbete kunna utgå. Beslut om konsult arvode och

annan ersättning till icke anställda bolagsstämmovalda

styrelseledamöter fattas av ersättningskommittén.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersätt-

ningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets

anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas

totalersättning, ersättningens komponenter samt ersätt-

ningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en

del av ersättningskommitténs och styrelsens besluts-

underlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna

och de begränsningar som följer av dessa. Utvecklingen

av avståndet mellan de ledande befattningshavarnas

ersättning och övriga anställdas ersättning kommer att

redo visas i ersättningsrapporten.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och

genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat en ersättningskommitté. I kom-

mitténs uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut

om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befatt-

ningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya

riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram

förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska

gälla till dess att nya riktlinjer antagits av årsstämman.

Ersättningskommittén ska även följa och utvärdera

program för rörliga ersättningar för bolagsledningen,

tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer

och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningskommitténs

ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och

bolagsledningen. Vid styrelsens behandling av och

beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte VD och

Koncernchefen eller andra personer i bolagsledningen,

i den mån de berörs av frågorna.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt

eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för

det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets

långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhets agenda,

eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.

Som angivits ovan ingår det i ersättningskommitténs

uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor,

vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.

Finansiella mål för rörlig kontantersättning 2022

Vinstmått Startpunkt Outperform Utfall

Uppfyllande-

grad

Koncernen Resultat efter finansiella

poster, Mdr kr

5,9 8,1 9,4 100%

Byggverksamhet Rörelseresultat, Mdr kr 3,7 5,0 5,8 93%

Rörelsemarginal, % 2,6 3,5 3,7 91%

Bostadsutveckling Rörelseresultat, Mdr kr 1,2 1,8 1,0 56%

Avkastning på sysselsatt

kapital, % 8 10 7 52%

Kommersiell

fastighetsutveckling

Rörelseresultat, Mdr kr 1,4 2,5 2,9 64%

Avkastning på sysselsatt

kapital, %

4 7 8 54%

Uthyrning, tusental, kvm

69 290 135 33%

1) Resultatet exkluderar elimineringar på koncernnivå samt operativa enheten Asset Management (portfölj av OPS-tillgångar). Outperform-målet

på koncernnivå utgör 95 procent av verksamhetsgrenarnas sammanlagda Outperform-mål och Startpunktsmålet utgör 105 procent av

verksamhetsgrenarnas sammanlagda Startpunktsmål.

2) Uppfyllandegraden baseras på utfallen för respektive affärsenhet som vägs samman. Då uppfyllnad per affärsenhet inte kan vara lägre

än 0 procent eller högre än 100 procent, kan utfall under Startpunkten och/eller över Outperform för affärsenheterna påverka jämförelsen

mot verksamhetsgrenens sammanvägda utfall.

3) Omfattar affärsenheterna Kommersiell fastighetsutveckling i Norden, Europa och USA.

Beräkningen är vidare preliminär såtillvida att eventuella

avdrag som följd av de icke finansiella målen ännu inte

beaktats.

Målsättning och prestation avseende rörlig

kontantersättning för VD och Koncernchef

För VD och Koncernchefen kan den rörliga kontantersätt-

ningen uppgå till högst 75 procent av den fasta lönen. De

finansiella målen har varit desamma som koncernmålen

enligt tabellen ovan. Styrelsen har möjlighet att reducera

utfallet av den rörliga kontantersättningen mätt enbart

på de finansiella målen med maximalt 50 procent baserat

på utfallet av de icke finansiella målen. Det preliminära

utfallet av VD och Koncernchefens rörliga kontantersätt-

ning (det vill säga exklusive aktiesparprogrammet) visar

på utfall om 75 (75) procent av fast lön baserat på finan-

siella mål med en preliminär måluppfyllelse på 100 (100)

procent. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet efter

uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2023.

Beräkningen är vidare preliminär såtillvida att eventuella

avdrag som följd av de icke finansiella målen ännu inte

beaktats.

Pensionsförmåner

Pensionsåldern för personer i koncernledningen är 65 år.

Anställda i Sverige har rätt till pensionsförmån enligt ITP

planen. Anställda utanför Sverige omfattas av lokala pen-

sionsplaner. Premien för 2022 till den premiebestämda

Målsättning och prestation avseende rörliga

ersättningar

Rörlig ersättning består av två delar, dels årlig rörlig

kontantersättning, dels långsiktiga aktieprogram som

omfattar ersättning i form av aktier. De långsiktiga aktie-

programmen beskrivs under avsnitten ”Långsiktiga aktie -

program” samt ”Tidigare långsiktiga aktieprogram” i

denna not.

I tabellen ovan anges, per verksamhetsgren, startpunkt,

outperform och utfall för de finansiella målen för den rör-

liga kontantersättningen 2022. I tillägg till de finansiella

målen har respektive person i koncernledningen icke

finansiella mål som kan reducera utfallet mätt enbart på

de finansiella målen. De icke finansiella målen ska främja

bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive

dess hållbarhetsagenda, genom att exempelvis ha en tyd-

lig koppling till affärsstrategin eller bolagets hållbarhets-

agenda. I de fall de icke finansiella målen inte har upp-

nåtts reduceras utfallet.

För koncernledningen, exklusive VD och Koncernchefen,

knyts årlig rörlig kontantersättning till koncernmålen och/

eller till de affärsenheter de är direkt ansvariga för. Det

preliminära utfallet för övrig koncernledning blev i genom-

snitt 76 (77) procent av fast lön. Styrelsen beslutar om

det slutliga utfallet av rörliga kontantersättningar efter

uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2023.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

180 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 37. Ersättning till ledande befattningshavare och styrelseledamöter forts.

pensions planen ITP1 utgör 4,5 procent av kontant brutto-

lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av kon-

tant bruttolön därutöver.

VD och Koncernchefen omfattas av en individuell

tjänstepensionsförsäkring. Tjänstepensionsförsäkringen

är avgiftsbestämd och totala premier till tjänstepensions-

försäkringen uppgår till 35 procent av den fasta lönen.

Avgångsvederlag

För personer i koncernledningen gäller vid uppsägning

från bolagets sida, en uppsägningstid om sex månader

med bibehållen fast lön och förmåner, exklusive rörlig

kontantersättning. Efter uppsägningstiden utbetalas

avgångsvederlag under 12–18 månader. Avgångsvederlag

som utbetalas efter uppsägningstid är normalt förenad

med avräkningsskyldighet.

Mellan Skanska och VD och Koncernchefen gäller

en ömsesidig uppsägningstid om tolv månader med

bibehållen fast lön och förmåner, exklusive rörlig

kontantersättning. Efter uppsägningstiden utbetalas

avgångsvederlag under tolv månader. Avgångsvederlag

som utbetalas efter uppsägningstid är normalt förenad

med avräkningsskyldighet.

Kostnadsförda ersättningar och förmåner 2022

Styrelsearvoden

Årsstämman 2022 beslutade, i enlighet med valbered-

ningens förslag, att arvoden till styrelsens ordförande

och övriga bolagsstämmovalda styrelse ledamöter som

inte är anställda av Skanska skulle utgå med samman-

lagt 10 435 (9 171) tusen kronor (Tkr) inklusive arvoden för

arbete i styrelsens kommittéer.

Som Skanska meddelade genom pressmeddelande den

31 augusti 2021 avgick Jayne McGivern på egen begäran

som ledamot i styrelsen med verkan från och med den

dagen. Mot bakgrund av att Jayne McGivern avgick som

ledamot i styrelsen, och därmed även som ledamot i

styrelsens ersättningskommitté, utsågs Jan Gurander

till ny ledamot i ersättningskommittén vid styrelsemöte

den 15 september 2021, med verkan från och med det

datumet. Detta innebar att det totala styrelsearvodet för

2021 justerades till 8 701 Tkr.

För mer detaljerad information om styrelsearvode, se

tabell nedan.

Styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande Hans Biörck har tillerkänts styrelse-

arvode med totalt 2 775 (2 687) Tkr varav 525 (512) Tkr

avseende kommittéarbete.

Styrelse

Tkr

Styrelsearvode Revisionskommittén Ersättningskommittén Projektkommittén Totalt arvode

2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Styrelsens ordförande

Hans Biörck 2 250 2 175 190 185 115 112 220 215 2 775 2 687

Övrig styrelse

Fredrik Lundberg 750 725 0 0 0 0 220 215 970 940

Pär Boman 750 725 270 260 110 107 220 215 1 350 1 307

Jayne McGivern - 363 - 0 - 54 - 108 - 524

Catherine Marcus 750 725 0 0 0 0 220 215 970 940

Jan Gurander 750 725 190 185 110 54 220 215 1 270 1 179

Åsa Söderström Winberg 750 725 190 185 0 0 220 215 1 160 1 125

Mats Hederos 750 - 0 - 0 - 220 - 970 -

Ann E. Massey 750 - 0 - 0 - 220 - 970 -

Summa 7 500 6 163 840 815 335 326 1 760 1 398 10 435 8 701

Koncernledning

Tkr

Grundlön Rörlig kontantersättning

Tilldelat värde

aktiesparprogram

Övriga ersättningar

och förmåner Pensionskostnad Total ersättning

2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

VD och Koncernchef

Anders Danielsson 13 750 13 125 10 313 9 844 7 756 8 050 126 160 4 812 4 594 36 757 35 772

Övrig koncernledning

(6 personer)

36 501 29 840 27 692 23 355 20 315 18 589 1 398 1 263 11 077 9 263 96 983 82 308

Summa 50 251 42 965 38 005 33 198 28 071 26 639 1 525 1 422 15 890 13 856 133 740 118 080

1) Rörlig kontantersättning avseende räkenskapsåret 2022 är preliminär och fastställs slutgiltigt samt utbetalas efter uppföljning av utfallet i första kvartalet 2023. I avtalen för rörlig kontantersättning ingår en allmän klausul som stipulerar att styrelsen och ersättningskommittén

har rätt att helt eller delvis reducera den rörliga kontantersättningen. Beloppen som ingår i rubriken ”Rörlig kontantersättning” i ovanstående uppställning avseende 2021 utgör faktiska utbetalningar för räkenskapsåret 2021.

2) Angivet värde för 2022 avser preliminär tilldelning av prestationsaktier för 2022 års investerade sparaktier, beräknat med aktiekurs per 30 december 2022 (165 kr). Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2022 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2023.

För erhållande av prestationsaktierna förutsätts ytterligare tre års tjänstgöring. Det totala värdet är inte kostnadsfört ännu, då kostnaden fördelas över tre år i enlighet med IFRS 2, se avsnitt ”Långsiktiga aktie program”. Se tabell ”Skanska Employee Ownership Program-koncern-

ledning” på sidan 182 för en översikt av investerade, tilldelade och utskiftade aktier för VD och Koncernchefen samt övrig koncernledning.

3) Under perioden 1 januari – 31 oktober 2021 bestod övrig koncernledning av fem personer. För koncernledningsmedlemmar som tillträtt eller frånträtt under året inkluderar tabellen enbart ersättning och förmåner som uppburits för perioden som koncernledningsmedlem.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

181 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Styrelseledamöter

Utöver ordinarie styrelsearvode och arvode för kommitté-

arbete har inga arvoden utbetalats till ledamöterna i

deras roll som styrelseledamot. För styrelseledamöter

utsedda av de anställda redovisas inte uppgift om löner

och ersättningar samt pensioner då de inte uppbär dessa

i egenskap av styrelseledamot. För styrelseledamöter

som tidigare, före räkenskapsårets ingång, varit anställda

i koncernen redovisas uppgift om pensionsförpliktelser i

deras tidigare roll som anställda.

VD och Koncernchef

VD och Koncernchefen Anders Danielsson har under 2022

uppburit ersättning som anges i tabellen ”Koncernledning”

på sidan 181. Vidare deltar VD och Koncernchefen i

koncer nens pågående aktiesparprogram Seop 5 med

tilldelning av prestationsaktier, se avsnitt ”Långsiktiga

aktieprogram” i denna not samt tabellen ”Skanska

Employee Ownership Program - koncernledning” ovan.

Övrig koncernledning

Övrig koncernledning omfattade vid utgången av

2022 sammanlagt sex personer. Under 2022 har övrig

koncern ledning uppburit ersättning som anges i tabel-

len ”Koncernledning” på sidan 181. Vidare omfattas

den övriga koncernledningen av koncernens pågående

aktiesparprogram Seop 5 med tilldelning av prestations-

aktier, se avsnitt ”Långsiktiga aktieprogram” i denna not

samt tabellen ”Skanska Employee Ownership Program-

koncernledning” ovan.

Samtliga ovan nämnda ersättningar och förmåner har

belastat Skanska AB utom 31 961 Tkr (26 285) till övrig

koncernledning vilket har belastat andra koncernföretag.

Pensionsförpliktelser till nuvarande och tidigare ledande

befattningshavare

Utestående pensionsförpliktelser till VD och Koncern-

chefen och tidigare VD:ar uppgår år 2022 till 135 557

(165 893) Tkr. Till övrig koncernledning och

tidigare övrig

koncernledning uppgår utestående förpliktelser till

102 001 (119 117) Tkr.

Långsiktiga aktieprogram

Aktiesparprogram – Skanska Employee Ownership

Program, Seop 5 (2020–2022)

Årsstämman den 28 mars 2019 beslutade i enlighet

med styrelsens förslag om det långsiktiga aktiesparpro-

grammet Seop 5 för koncernens fast anställda. Seop 5

är huvudsakligen en förlängning av det tidigare aktie-

sparprogrammet Seop 4, som löpte 2017–2019. Villkoren

överens stämmer i allt väsentligt med villkoren i det tidi-

gare programmet, Seop 4. Chefer kan dock enligt villkoren

för Seop 5 inte erhålla några matchningsaktier. Antalet

prestationsaktier som högst kan tilldelas deltagarna i

respektive underkategori chefer har istället ökats med

en aktie till 16, 20 respektive 24 för varje fyra förvärvade

sparaktier.

Programmet riktar sig till cirka 32 000 fast anställda inom

Skanska koncernen varav cirka 2 000 nyckelanställda

och cirka 300 chefer, inklusive VD och Koncernchefen och

övrig koncernledning.

Programmet innebär att anställda, nyckelanställda

och chefer erbjuds möjlighet att, förutsatt en egen

investering i Skanska B-aktier under ett visst räkenskapsår

(”sparaktier”), av Skanska vederlagsfritt erhålla Skanska

B-aktier. Vid en egen investering av fyra Skanska B-aktier

Not 37. Ersättning till ledande befattningshavare och styrelseledamöter forts.

har anställda och nyckelanställda rätt att, efter en treårig

inlåsningsperiod, vederlagsfritt erhålla en Skanska

B-aktie (”matchningsaktie”). Därutöver har anställda,

nyckelanställda och chefer möjligheten att, beroende på

uppfyllande av vissa resultatbaserade prestationsvillkor

under förvärvsperioden, efter inlåsningsperioden

vederlagsfritt erhålla ytterligare Skanska B-aktier

(”prestationsaktier”).

Förvärvsperioden täcker perioden 2020–2022 och inlås-

ningsperioden löper under tre år från den månad spar-

aktien förvärvades. Anställda kan för varje fyra förvärvade

sparaktier högst erhålla tre prestationsaktier (utöver

en matchningsaktie). Nyckelanställda kan för varje fyra

förvärvade sparaktier högst erhålla sju prestationsaktier

(utöver en matchningsaktie). Chefer (vilka delas in i tre

underkategorier) kan för varje fyra förvärvade sparaktier

högst erhålla 16, 20 respektive 24 prestationsaktier. Det

antal sparaktier som en deltagare i programmet högst får

förvärva, genom månatligt sparande, är beroende av den

anställdes lön och om den anställde deltar i programmet

såsom anställd, nyckelanställd eller chef.

En förutsättning för att en deltagare ska ha möjlighet att

erhålla matchnings- och/eller prestationsaktier är att

denne är anställd inom koncernen under hela inlåsnings-

perioden och under denna inlåsningsperiod har behållit

sparaktierna.

Programmet innefattar två kostnadstak. Det första kostnads

taket är beroende av i vilken utsträckning de finansiella

Seop- specifika Outperform- målen är uppfyllda, vilket

begränsar Skanskas totala kostnad för respektive investe-

ringsår till 225–700 Mkr, relaterat till uppfyllelse av de finan-

siella Seop-specifika Outperform-målen på koncernnivå.

Det första kostnads taket justeras i enlighet med konsument-

prisindex med basår 2019 för Seop 5. Det andra kostnadsta-

ket innebär att Skanskas totala kostnad för respektive år

inte får överstiga 15 procent av EBIT på koncernnivå. Det

faktiska kostnads taket är det lägsta av de båda kostnads-

taken. Kostnaderna för tidigare års aktiesparutfall ingår i de

resultatmål som fastställs årligen. Utöver kostnads taken

begränsas även det antal aktier som får överlåtas till

deltagarna inom ramen för det treåriga programmet till

12 000 000 aktier. Antalet emitterade aktier kommer inte att

förändras utan utskiftningen av matchnings- och presta-

tionsaktier möts av återköpta aktier.

I tabell på sidan 183 visas den preliminära måluppfyllelsen

i Seop 5 2022 för respektive verksamhetsgren.

Inom Skanskakoncernen totalt deltog cirka 42 (41) procent

av fast anställda i programmet Seop 5 2022.

Den totala kostnaden exklusive sociala avgifter gällande

Seop 5 för investeringar under 2020-2022 bedöms prelimi-

närt uppgå till 1 518 Mkr varav 339 Mkr har kostnads förts

2020-2021, medan kostnaden för 2022 uppgår till

429 Mkr. Återstående kostnad för Seop 5 fram till och med

2025 bedöms till 750 Mkr.

Utspädningseffekten till och med 2022 gällande Seop 5

för programmet 2022 beräknas till 2 885 039 aktier eller

0,70 procent av antalet utestående Skanska B-aktier.

Maximal utspädning för programmet 2022 bedöms till

7 722 608 aktier eller 1,84 procent.

Skanska Employee Ownership Program - koncernledning

Antal aktier och värde av aktier Tkr

Antal

förvärvade sparaktier

Värde av

förvärvade sparaktier

Antal

tilldelade aktierätter

Värde av

tilldelade aktierätter

Antal

utskiftade aktier

Värde av

utskiftade aktier

2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

VD och Koncernchef

Anders Danielsson 7 834 5 729 1 293 1 342 47 004 34 372 7 756 8 050 37 741 0 6 227 0

Övrig koncernledning

(6 personer)

20 912 13 229 3 450 3 098 123 120 79 372 20 315 18 589 91 343 3 886 15 072 910

Summa 28 746 18 957 4 743 4 440 170 124 113 743 28 071 26 639 129 084 3 886 21 299 910

1) Antalet sparaktier som VD och Koncernchefen respektive övrig koncernledning har investerat i avseende räkenskapsåret.

2) Angivet värde för 2022 avser investerade sparaktier avseende räkenskapsåret 2022, beräknat med aktiekurs per 30 december 2022 (165 kr).

3) Antalet framtida prestationsaktier som tilldelats VD och Koncernchefen respektive övrig koncernledning relaterat till investerade sparaktier avseende räkenskapsåret. Antalet tilldelade framtida prestationsaktier avseende räkenskapsåret 2022 är preliminärt.

Det preliminära utfallet av Outperform-målen för 2022 är 100 procent. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2023. För erhållande av prestationsaktier förutsätts ytterligare tre års tjänstgöring.

4) Angivet värde för 2022 avser preliminär tilldelning av framtida prestationsaktier för 2022 års investerade sparaktier, beräknat med aktiekurs per 30 december 2022 (165 kr).

5) Antalet aktier som VD och Koncernchefen respektive övrig koncernledning, efter en treårig inlåsningsperiod, har erhållit inom ramen för det tidigare aktiesparprogrammet Seop 4.

6) Angivet värde för 2022 avser utskiftade aktier tilldelade för räkenskapsåret 2019, beräknat med aktiekurs per 30 december 2022 (165 kr).

7) Under perioden 1 januari – 31 oktober 2021, bestod övrig koncernledning av fem personer. För koncernledningsmedlemmar som tillträtt eller frånträtt under året inkluderar tabellen enbart aktier relaterade till perioden som koncernledningsmedlem.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

182 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 38. Arvode och ersättningar till revisorer

EY 2022 2021

Revisionsuppdrag 67 54

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 2 1

Skatterådgivning 3 5

Övriga tjänster 1 1

Summa 73 61

För moderbolaget uppgick under året arvode för revisionsuppdrag till 7 Mkr, revisionsverksamhet utöver revisionsupp-

draget till 1 Mkr och övriga tjänster till 1 Mkr.

Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och VDns för-

valtning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga

arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av

iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Med övriga tjänster avses rådgivning avseende redovisningsfrågor, rådgivning vid avyttring och förvärv av verksamheter

samt rådgivning kring processer och intern kontroll.

Not 39. Upplysningar om transaktioner med närstående

Upplysningar om närståenderelationer, transaktioner med närstående och utestående mellanhavanden lämnas enligt

IAS 24, se not 1. För information om placeringar i Skanskas joint ventures och intresseföretag, se not 20 B. Nedan redovi-

sas transaktioner med dessa närstående.

Transaktioner med joint ventures 2022 2021

Försäljning till joint ventures 675 976

Inköp från joint ventures 122 112

Ränteintäkter från joint ventures 128

Utdelning från joint ventures 504 742

Fordringar hos joint ventures 106 50

Transaktioner med intresseföretag 2022 2021

Fordringar hos intresseföretag 37

Skulder till intresseföretag 11

För information om ersättningar och transaktioner med ledande befattningshavare se not 37. Utöver vad som angivits

i not 37 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.

Fredrik Lundberg, styrelseledamot i moderbolaget, inklusive bolag och maka, har ett bestämmande inflytande över

Lundberggruppen. Under 2022 har Lundberggruppen gett Skanska byggentreprenad uppdrag om

12 (3) Mkr. Omsättningen har under året uppgått till 11 (1) Mkr och total utgående orderstock var 2 (2) Mkr.

Skanskas pensionsstiftelser direktäger 0 (0) aktier i Skanska. Det finns en obetydlig andel indirekt ägda aktier via

investeringar i olika fonder. Under 2022 har inga transaktioner skett med Skanskas pensionsstiftelser.

Skanska har erhållit gottgörelser från pensionsstiftelserna och debitering har skett för andra tjänster utförda av Skanska.

För information om Skanskas pensionsstiftelser, se not 28.

Samtliga transaktioner har skett på marknadsmässiga villkor .

Finansiella mål för aktiesparprogrammet Seop 5, 2022

Vinstmått Startpunkt Outperform Utfall

Uppfyllande-

grad

Koncernen Resultat per aktie, kr

17,3 18,2 18,6 100%

Byggverksamhet Rörelseresultat, Mdr kr 4,7 5,5 5,8 93%

Bostadsutveckling Rörelseresultat, Mdr kr 1,7 2,0 1,0 6%

Avkastning på sysselsatt

kapital, %

8 13 -1 44%

Kommersiell

fastighetsutveckling

Rörelseresultat, Mdr kr 2,3 2,8 2,9 34%

Uthyrning, tusental, kvm

69 290 135 33%

1) För ytterligare information se tabellen Finansiella mål för rörlig kontantersättning 2022 på sidan 180.

2) Uppfyllandegraden baseras på utfallen för respektive affärsenhet som vägs samman. Då uppfyllnad per affärsenhet inte kan vara lägre

än 0 procent eller högre än 100 procent, kan utfall under Startpunkten och/eller över Outperform för affärsenheterna påverka jämförelsen

mot verksamhetsgrenens sammanvägda utfall.

3) Periodens resultat hänförligt till aktieägarna, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året.

4) Omfattar affärsenheterna Bostadsutveckling i Centraleuropa och BoKlok.

5) Omfattar affärsenheterna Kommersiell fastighetsutveckling i Norden, Europa och USA.

Not 37. Ersättning till ledande befattningshavare och styrelseledamöter forts.

Antalet emitterade aktier kommer inte att förändras utan

utskiftningen av matchnings- och prestationsaktier möts

av återköpta aktier. Återköpen sprids jämnt över tiden.

Därmed uppstår i praktiken ingen utspädningseffekt.

Aktiesparprogram – Skanska Employee Ownership

Program, Seop 6 (2023–2025)

Årsstämman den 29 mars 2022 beslutade att godkänna

styrelsens förslag till ett långsiktigt aktiesparprogram för

räkenskapsåren 2023, 2024 och 2025 (”Seop 6”) för kon-

cernens fast anställda. Seop 6 är huvudsaklingen en för-

längning av det tidigare långsiktiga aktiesparprogrammet

Seop 5, som löpte 2020–2022. Villkoren överensstämmer

i allt väsentligt med villkoren i det tidigare programmet,

Seop 5. För att ytterligare betona Skanskas hållbarhets-

fokus har dock målet för tillväxt i vinst per aktie på kon-

cernnivå kompletterats med ett klimatmål på koncernnivå

kopplat till koncernens minskning av koldioxidutsläpp, i

linje med Skanskas långsiktiga klimatmål.

Tidigare långsiktiga aktieprogram

Aktiesparprogram – Skanska Employee Ownership

Program, Seop 4 (2017–2019)

För det tidigare aktiesparprogrammet som löpte 2017–

2019 har utskiftning av aktier skett under 2022. Det avser

aktier som är relaterade till räkenskapsåret 2019, och som

efter en treårig inlåsningsperiod utskiftats till de som varit

anställda inom koncernen under hela inlåsningsperioden

och under denna inlåsningsperiod har behållit sina spar-

aktier. Den totala kostnaden, exklusive sociala avgifter, för

Seop 4 uppgår till 773 Mkr varav 731 Mkr har kostnadsförts

2017–2021, medan kostnaden för 2022 uppgår till 42 Mkr.

Lokala ersättningar

Löner och andra ersättningar fastställs med hänsyn till

vad som gäller i branschen i övrigt och vad som är gängse

i respektive lokal marknad. Koncernen tillämpar en ersätt-

ningsmodell till berörda chefer med en fast lön och en rörlig

ersättning som baseras på uppnådda finansiella mål.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

183 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 40. Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter redovisas enlig IAS 40 Förvaltningsfastigheter och tillhörande hyresintäkter redovisas enligt

IFRS 16 Leasingavtal. I de fall Skanska även vidarefakturerar service (icke leasingkomponenter) till hyresgästen redo-

visas denna intäkt enligt IFRS 15. Se även not 1.

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas för att generera hyresintäkter och värdeökning. Förvaltningsfastig-

heter redovisas till verkligt värde enligt IFRS 13, värderingsnivå 3. Det verkliga värdet baseras på interna värderingar vilka

kvalitetssäkras genom årliga externa värderingar. V ärdeförändringar redovisas i resultaträkningen.

Skanska hade inte förvaltningsfastigheter under 2021 varför inga jämförelsetal presenteras.

Under året har tre fastigheter förvärvats internt (omklassificeringar) och inga fastigheter har avyttrats.

Driftnetto 2022

Hyresintäkter

Serviceintäkter 3

Summa intäkter 40

Driftskostnader -4

Reparationer och underhåll 0

Fastighetsadministration -1

Fastighetsskatt -5

Summa kostnader -10

Driftnetto 30

Överskottsgrad, % 75,4

Nettouthyrning, Mkr 0

1) För mer information om operationella leasingavtal se not 41 B. Skanska som leasegivare.

Fastighetsvärdering

Samtliga fastigheter värderas internt varje kvartal utifrån en tioårig kassaflödesmodell. Fastigheter värderas individuellt

genom att nuvärdesberäkna framtida kassaflöden under tio år samt restvärdet år 10.

Bedömda hyresbetalningar samt drifts- och underhållskostnader härleds från aktuella och budgeterade intäkter och

kostnader. Hänsyn tas till eventuella förändringar i uthyrningsgrad, hyresnivåer, investeringsbehov samt drifts- och

underhållskostnader.

Hyresutvecklingen bedöms följa inflationen med hänsyn taget till gällande indexklausuler i befintliga kontrakt. Vid

kontraktens slut görs en bedömning om då rådande marknadshyra. Vakanser bedöms utifrån gällande vakanssituation,

lokalens läge och skick.

Till grund för kassaflödeskalkylerna har antagits en långsiktig inflation om 2 procent, se tabell till höger. Marknadens

direktavkastningskrav och kalkylräntor baseras på analys av jämförbara transktioner på fastighetsmarknaden. Hänsyn

tages till fastighetens geografiska läge och standard vilket innebär att direktavkastningskravet varierar mellan olika

fastigheter. En gång per år värderas samtliga fastigheter externt av auktoriserad värderare i syfte att kvalitetssäkra den

interna värderingen.

Verkligt värde är en bedömning av det mest sannolika priset vid en normal försäljning på den öppna marknaden. Det

verkliga värdet kan endast med säkerhet fastställas då en fastighet faktiskt säljs. Avvikelserna i enskilda fastigheter

antas normalt till viss del ta ut varandra i ett samlat fastighetsbestånd varför ett rimligt osäkerhets intervall för

fastig hetesbeståndet uppskattas till +/- 5 procent.

Förvaltningsfastigheternas redovisade värde enligt intern värdering per 31 december 2022 uppgår till 3 758 Mkr. Den

interna värderingen med värdetidpunkt per 2022-12-31 visade ett värde som understeg den externa värderingen med

4,9 procent eller 193 Mkr .

Sammanfattning av den interna värderingen per 2022-12-31

Kalkyperiod Normalt 10 år

Inflationsantagande Långsiktigt inflationsantagande på 2 procent

Direktavkastning vid kalkylperiodens slut Varierar mellan 3,8 och 4,2 procent

Kalkylränta Mellan 5,8 och 6,2 procent

Långsiktig vakansgrad Individuell bedömning, normalt ca 5 procent

Det genomsnittliga direktavkastningskravet vid kalkylperiodens slut uppgick till 3,93 procent.

Förändring av förvaltningsfastigheternas redovisade värde

Förvaltningsfastigheternas redovisade värde per 31 december 2022 uppgår till 3,8 miljarder kronor.

2022

Vid årets början

Investeringar / omklassificeringar 2 066

Värdeförändringar

1 692

Utgående verkligt värde 3 758

1) Varav 1 581 Mkr avser skillnader mellan fastigheternas verkliga värde vid överlåtelsedagen (IAS 40) och dess tidigare redovisade värde

som omsättningsfastighet (IAS 2).

Känslighetsanalys

Nedanstående tabell visar värdepåverkan vid förändringar av nämnda faktorer:

Basvärde

Förändring av

antagande

Påverkan på

värde, Mkr

Hyresvärde 3 760 +/- 50 kr /kvm +/- 58

Driftskostnader 309 +/- 25 kr/kvm +/- 45

Långsiktig vakansgrad, % 5,0 +/- 1 procentenhet +39 /-45

Genomsnittligt direktavkastningskrav, % 3,93 +/- 0,25 procentenhet +257 /-225

Fastighetsbestånd vid balansdagen

Fastighetstyp Område

Uthyrningsbar

area, m

Hyresvärde på

årsbasis, Mkr

Ekonomisk

uthyrningsgrad, %

Hållbarhets-

certifiering, %

Kontor Malmö 23 110 74 98 100

Kontor Stockholm 28 992 122 80 100

Summa 52 102 196 86 100

Årets fastighetsinvesteringar/omklassificeringar

Fastighet Område Intern värdering, Mkr

Genomsnittlig extern

värdering, Mkr Avvikelse, %

Epic Malmö 766 802 -4,5

Aqua Malmö 612 644 -5,0

Sthlm 01 Stockholm 2 380 2 505 -5,0

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

184 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 41. Leasing

Leasing hanteras i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal, se not 1.

Då Skanska är leasetagare redovisas leasingtillgångarna som en nyttjanderätt i rapporten över finansiell ställning

medan den framtida förpliktelsen till leasegivaren redovisas som en skuld i rapporten över finansiell ställning.

Som leasegivare har Skanska både finansiella och operationella leasingavtal.

Skanska är leasegivare till finansiella leasingavtal via vidareuthyrning av extern kontorshyra.

Som operationell leasegivare bedriver Skanska uthyrning av fastigheter i verksamhetsgrenen Förvaltningsfastigheter

och Kommersiell fastighetsutveckling.

A. Skanska som leasetagare

Nyttjanderätter fördelat per tillgångsslag

2022-12-31 2021-12-31

Byggnader och mark 99 97

Kontor 2 735 2 782

Bilar 316 287

Maskiner 70 99

Övrigt 37 48

Summa materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter

3 256 3 314

Nyttjanderätter mark 3 676 3 289

Summa omsättningsfastigheter, nyttjanderätter

3 676 3 289

1) Korttidsleasingavtal och leasing av tillgångar till lågt värde ingår ej då dessa kostnadsförs direkt. Kostnader för korttidsleasingavtal

uppgår till 688 (556) Mkr och kostnader för leasing av tillgångar till lågt värde uppgår till 796 (796) Mkr.

För avskrivningar, se not 12.

Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar Återföring av nedskrivningar Summa

2022 2021 2022 2021 2022 2021

Byggnader och mark

Kontor -20 2 1 -20

Bilar

Maskiner

Övrigt

Summa materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter 0 -20 2 0 1 -20

Nyttjanderätter mark

Summa omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 0 0 0 0 0 0

Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar av nyttjanderätter

Under året har nedskrivningar/återföring av nedskrivningar redovisats netto med 1 (-20) Mkr. Nedskrivningar/återföring

av nedskrivningar har under året skett i Polen. Under jämförelseåret har nedskrivningar skett i Polen och Storbritannien.

Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar har redovisats inom kostnader för produktion och förvaltning samt

försäljnings- och administrationskostnader .

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

185 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 41. Leasing forts.

Leasingskulder

Leasingskulder uppgår till 7 281 (6 960) Mkr, för en löptidsanalys av de odiskonterade skulderna se not 6.

För räntekostnader, se not 14.

Kostnader som avser variabla leasingavgifter som inte inkluderas i värderingen av leasingskulder uppgår till 0 (0) Mkr.

För totalt kassaflöde leasingavtal exklusive korttidsleasingavtal och leasing av tillgångar till lågt värde , se koncernens

rapport över kassaflöden.

De odiskonterade framtida kassaflöden som ej återspeglas i leasingskulden uppgår till 974 (874) Mkr. Dessa avser

möjligheter till förlängningar och uppsägningar samt leasingavtal som ännu inte påbörjats men som Skanska är

förbunden till .

Övrigt

Intäkter från vidareuthyrning av nyttjanderätter består främst av uthyrning av kontor och uppgår till 15 (7) Mkr.

Varken under året eller jämförelseåret har sale and leaseback transaktioner skett.

Leasingavtal som innehåller särskilda begränsningar eller särskilda villkor finns ej.

B. Skanska som leasegivare

Finansiella leasingavtal

Skanska USA Civil, Skanska Centraleuropa och Kommersiell Fastighetsutveckling Europa har externa hyreskontrakt som

vidare uthyrs och som redovisas som en finansiell fordran om 54 (47) Mkr.

Operationella leasingavtal

Operationell leasing genom uthyrning av fastigheter bedrivs huvudsakligen inom verksamhetsgrenen

Förvaltningsfastigheter och Kommersiell fastighetsutveckling. För förvaltningsfastigheter se not 40 och för omsätt-

ningsfastigheter se not 22.

Årets hyresintäkt uppgår till 838 (926) Mkr.

Koncernens variabla leasinginkomster avseende operationella leasing kontrakt uppgår för året till 69 (198) Mkr som inte

beror på ett index eller en räntesats.

Framtida odiskonterade betalningar som hänför sig till operationella leasingavtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt

följande;

Intäkter, förfallotidpunkt 2022 2021

Inom ett år 676 743

Senare än ett år men inom fem år 2 309 2 709

Senare än fem år 3 746 2 066

Summa 6 731 5 519

Redovisat värde

Byggnader och mark Kontor Bilar Maskiner

Övriga nyttjande rätter

anläggningstillgångar

Nyttjanderätter

omsättningstillgångar

2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021 2022 2021

Vid årets början 97 99 2 782 3 132 287 331 99 286 48 82 3 289 2 980

Nya leasingavtal 17 13 285 194 190 175 36 76 18 9 122 85

Omvärdering 3 129 66 -5 -41 -1 2 1 32 283

Sålda leasingavtal -3 -41 -9 -9 -118 -285

Avyttringar -91 -18 -170

Avskrivningar -19 -20 -614 -585 -165 -161 -70 -96 -33 -46

Nedskrivningar -20

Återföring av

nedskrivningar

Omklassificeringar -13 -45 1 -14

Årets kursdifferenser 3 1 167 173 9 10 5 13 2 2 364 225

Vid årets slut 99 97 2 735 2 782 316 287 70 99 37 48 3 676 3 289

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

186 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 43. Koncernen fem år i sammandrag

Resultaträkningar, enligt IFRS

2022 2021 2020 2019 2018

Intäkter 163 174 143 865 160 344 172 846 171 730

Kostnader för produktion och

förvaltning -146 483 -128 156 -143 457 -156 540 -157 465

Bruttoresultat 16 692 15 709 16 887 16 306 14 265

Försäljnings- och

administrationskostnader -8 998 -7 865 -8 269 -9 469 -9 473

Värdeförändring

förvaltningsfastigheter 1 692

Resultat från joint ventures och

intresseföretag 636 449 4 015 591 855

Rörelseresultat 10 021 8 293 12 633 7 428 5 647

Finansnetto 290 -168 -229 -88 39

Resultat efter finansiella poster 10 312 8 125 12 404 7 340 5 686

Skatter -2 027 -1 238 -2 507 -1 286 -1 092

Årets resultat 8 284 6 887 9 897 6 054 4 594

Årets resultat hänförligt till

Aktieägarna 8 256 6 864 9 875 6 031 4 571

Innehav utan bestämmande

inflytande 28 23 22 23 23

Övrigt totalresultat

Poster som inte kommer att

omklassificeras till periodens

resultat

Omvärderingar av förmånsbestämda

pensionsplaner 3 818 2 585 -1 003 -895 -478

Skatt hänförlig till poster som inte

kommer att omklassificeras till

periodens resultat -792 -575 211 166 59

3 026 2 010 -792 -729 -419

Övrigt totalresultat forts.

2022 2021 2020 2019 2018

Poster som har eller kommer att

omklassificeras till periodens

resultat

Omräkningsdifferenser hänförliga till

aktieägarna 2 290 1 808 -2 120 672 1 299

Omräkningsdifferenser hänförliga

till innehav utan bestämmande

inflytande 14 7 -7 3 3

Säkring av valutarisk i

utlandsverksamheter 81 40 -19 4 -183

Påverkan av kassaflödessäkringar 108 2 35 31 -30

Andel övrigt totalresultat för joint

ventures och intresseföretag 178 113 -176 -41 272

Skatt hänförlig till poster som har

eller kommer att omklassificeras till

periodens resultat -19 -3 21 -10 7

2 653 1 966 -2 266 659 1 368

Årets övrigt totalresultat efter skatt 5 679 3 977 -3 058 -70 949

Årets totalresultat 13 963 10 863 6 839 5 984 5 543

Årets totalresultat hänförligt till

Aktieägarna 13 920 10 834 6 824 5 958 5 517

Innehav utan bestämmande

inflytande 43 30 15 26 26

Kassaflöde

Kassaflöde från löpande verksamhet 480 7 436 11 284 6 038 9 454

Kassaflöde från

investeringsverksamhet 3 920 -11 368 1 571 -1 214 -2 367

Kassaflöde från

finansieringsverksamhet -5 574 -5 053 -1 183 -6 898 -3 509

Årets kassaflöde -1 173 -8 984 11 672 -2 074 3 578

Not 42. Händelser efter rapportperioden

Koncernen rapporterar inga händelser av väsentlig betydelse efter rapportperiodens utgång.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

187 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 43. Koncernen fem år i sammandrag forts.

Resultaträkningar, enligt Segmentsredovisning

2022 2021 2020 2019 2018

Intäkter

Byggverksamhet 156 004 132 587 140 483 159 579 157 894

Bostadsutveckling 9 475 14 377 13 070 12 483 10 739

Kommersiell fastighetsutveckling 13 552 11 102 14 983 17 850 16 271

Förvaltningsfastigheter 40 e.t e.t e.t e.t

Centralt och Elimineringar -17 469 -10 490 -9 931 -13 130 -14 410

Koncernen 161 602 147 576 158 606 176 782 170 494

Rörelseresultat

Byggverksamhet 5 770 5 013 3 528 3 772 1 099

Bostadsutveckling 1 011 1 980 1 543 1 195 1 505

Kommersiell fastighetsutveckling 2 903 3 264 3 897 3 287 3 069

Förvaltningsfastigheter 140

Centralt -339 -415 2 830 -388 -780

Elimineringar -187 -9 62 -38 -66

Rörelseresultat 9 297 9 832 11 860 7 828 4 827

Finansnetto 289 -172 -236 -103 36

Resultat efter finansiella poster 9 586 9 660 11 624 7 725 4 863

Skatt -1 885 -1 472 -2 349 -1 353 -934

Årets resultat 7 702 8 188 9 274 6 372 3 929

Resultat per aktie, segment, kronor 18,62 19,80 22,46 15,46 9,55

Resultat per aktie efter utspädning,

segment, kronor 18,49 19,65 22,33 15,39 9,49

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

188 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Rapporter över finansiell ställning

2022-12-31 2021-12-31

2020-12-31

2019-12-31

Omräknad

2019-01-01

2018-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Förvaltningsfastigheter 3 758

Materiella anläggningstillgångar 7 803 7 279 6 816 7 742 7 363 7 645

Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter 3 256 3 314 3 930 4 616 4 762

Goodwill 4 160 3 934 3 713 4 057 4 324 4 324

Immateriella tillgångar 488 676 771 865 975 975

Placeringar i joint ventures och intresseföretag 2 901 2 185 1 689 3 442 3 288 3 288

Finansiella anläggningstillgångar

1), 3)

3 607 3 875 1 931 2 528 2 345 2 345

Uppskjutna skattefordringar 995 1 984 1 803 1 862 1 948 1 933

Summa anläggningstillgångar 26 970 23 247 20 653 25 112 25 005 20 510

Omsättningstillgångar

Omsättningsfastigheter

58 474 49 745 44 948 46 373 42 391 42 391

Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 3 676 3 289 2 980 3 980 2 865

Material och varulager 1 300 1 090 1 100 1 128 1 256 1 256

Finansiella omsättningstillgångar

14 413 18 810 8 492 6 899 7 135 7 117

Skattefordringar 1 248 1 247 950 670 396 396

Avtalstillgångar 7 772 5 451 4 599 5 898 6 661 6 661

Övriga rörelsefordringar 27 726 25 212 22 401 27 213 27 194 27 243

Kassa och bank 10 014 10 947 19 508 8 745 10 722 10 722

Summa omsättningstillgångar 124 623 115 791 104 979 100 906 98 620 95 786

SUMMA TILLGÅNGAR 151 593 139 039 125 631 126 018 123 625 116 296

varav räntebärande 27 896 33 531 29 692 18 000 20 089 20 071

1) Varav aktier 38 37 43 44 41 41

2) Omsättningsfastigheter

Kommersiell fastighetsutveckling 34 322 29 691 27 906 29 708 25 829 25 829

Bostadsutveckling 24 152 20 054 17 041 16 665 16 562 16 562

58 474 49 745 44 948 46 373 42 391 42 391

3) Poster avseende icke räntebärande orealiserade värdeförändringar på derivat/värdepapper ingår i följande med:

Finansiella anläggningstillgångar 4 1 2 2

Finansiella omsättningstillgångar 99 63 193 127 70 70

4) I kvartal 2, 2022 upptäckte ett dotterföretag i USA ett beräkningsfel av 2020 års skattekostnad. En rättelse har genomförts vilket ökar den redovisade skatteskulden med 332 Mkr i kvartal 4, 2020 och samtliga kvartal därefter. Periodens resultat för samtliga kvartal under 2021 är opåverkade av

felet. Kassaflödeseffekten togs i 2021. Eftersom felet uppstod innan den tidigaste redovisade perioden har ingående balans för 2021 avseende eget kapital och skatteskulder räknats om med avseende på felet. Fem år i sammandrag har korrigerats i motsvarande mån.

5) Omräknad på grund av implementeringen av IFRS 16.

Not 43. Koncernen fem år i sammandrag forts.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

189 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 43. Koncernen fem år i sammandrag forts.

Rapporter över finansiell ställning forts.

2022-12-31 2021-12-31

2020-12-31

2019-12-31

Omräknad

2019-01-01

2018-12-31

EGET KAPITAL

Eget kapital hänförligt till aktieägarna 55 111 45 351 38 288 32 924 29 183 29 250

Innehav utan bestämmande inflytande 144 114 97 97 97 97

SUMMA EGET KAPITAL 55 255 45 465 38 385 33 021 29 280 29 347

SKULDER

Långfristiga skulder

Finansiella långfristiga skulder

2 714 3 389 3 247 2 565 3 632 3 912

Leasingskulder 6 328 6 040 6 217 7 843 6 953

Pensioner 2 891 5 936 7 360 6 866 5 669 5 669

Uppskjutna skatteskulder

1 943 1 254 967 1 045 711 711

Summa långfristiga skulder 13 876 16 619 17 791 18 319 16 965 10 292

Kortfristiga skulder

Finansiella kortfristiga skulder

4 854 4 780 4 663 4 617 7 308 7 310

Leasingskulder 953 920 1 016 1 078 816

Skatteskulder

388 710 2 176 564 615 615

Kortfristiga avsättningar 10 368 11 239 10 326 10 021 9 922 9 922

Avtalsskulder 24 059 22 664 19 462 20 419 20 738 20 738

Övriga rörelseskulder 41 840 36 642 31 812 37 979 37 981 38 072

Summa kortfristiga skulder 82 462 76 955 69 455 74 678 77 380 76 657

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 151 593 139 039 125 631 126 018 123 625 116 296

varav räntebärande 17 590 20 933 22 412 22 917 24 327 16 840

1) Poster avseende icke räntebärande orealiserade värdeförändringar på derivat/värdepapper ingår i följande med:

Finansiella långfristiga skulder 6 2 3 3

Finansiella kortfristiga skulder 150 131 85 50 48 48

2) I kvartal 2, 2022 upptäckte ett dotterföretag i USA ett beräkningsfel av 2020 års skattekostnad. En rättelse har genomförts vilket ökar den redovisade skatteskulden med 332 Mkr i kvartal 4, 2020 och samtliga kvartal därefter. Periodens resultat för samtliga kvartal under 2021 är opåverkade av

3) Omräknad på grund av implementeringen av IFRS 16.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

190 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Nyckeltal

2022-12-31 2021-12-31

2020-12-31

2019-12-31

Omräknad

2019-01-01

2018-12-31

Orderingång

162 665 153 590 149 802 145 818 151 719

Orderstock

229 771 207 031 178 924 185 370 192 042

Medelantal anställda 28 380 30 051 32 463 34 756 38 650

Ordinarie utdelning per aktie, kronor

7,50 7,00 6,50 3,25 6,00

Extra utdelning per aktie, kronor

3,00 3,00

Resultat per aktie, kronor 20,04 16,64 23,16 14,68 11,17 11,17

Resultat per aktie efter utspädning, kronor 19,90 16,52 23,03 14,62 11,11 11,11

Sysselsatt kapital 72 845 66 398 60 797 55 938 53 607 46 187

Räntebärande nettofordran/ nettoskuld 10 306 12 598 7 280 -4 917 -4 238 3 231

Eget kapital per aktie, kronor 134,05 110,01 93,67 80,01 71,40

Soliditet, % 36,4 32,7 30,6 26,2 23,7 25,2

Skuldsättningsgrad -0,2 -0,3 -0,2 0,1 0,1 -0,1

Räntetäckningsgrad -42,8 71,4 84,4 100,6 -245,8

Avkastning på eget kapital, % 17,1 16,9 26,9 20,3 16,5 16,4

Avkastning på sysselsatt kapital, % 15,2 13,5 21,5 14,3 12,7 13,0

Avkastning på eget kapital, segment, % 15,8 20,1 25,1 21,4 14,1 14,1

Avkastning på sysselsatt kapital i Projektutvecklingsenheterna, segment, % 8,1 11,8 12,2 10,3 11,9 12,0

Rörelsemarginal, % 6,1 5,8 7,9 4,3 3,3

Rörelsemarginal, Byggverksamheten, % 3,7 3,8 2,5 2,4 0,7

Kassaflöde per aktie, kronor -16,29 1,81 31,57 3,26 9,51

Antal aktier vid årets slut 419 903 072 419 903 072 419 903 072 419 903 072 419 903 072

varav A-aktier 19 654 316 19 661 632 19 684 564 19 704 715 19 725 759

varav B-aktier 400 248 756 400 241 440 400 218 508 400 198 357 400 177 313

Genomsnittskurs, återköpta aktier 144,79 141,85 138,45 137,54 137,54

Antal B-aktier återköpta under året 2 924 000 1 048 500 460 000 435 000

Antal B-aktier i eget förvar vid årets slut 8 771 931 7 655 488 7 616 674 8 394 479 10 224 634

Antal utestående aktier vid årets slut 411 131 141 412 247 584 412 286 398 411 508 593 409 678 438

Genomsnittligt antal utestående aktier 412 037 581 412 387 142 411 993 869 410 720 937 409 130 770

Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning 414 922 620 415 491 861 414 304 017 412 585 074 411 415 278

Genomsnittlig utspädning, % 0,70 0,75 0,56 0,45 0,56

1) För definitioner se not 44.

2) Avser Byggverksamheten.

3) Styrelsens förslag: utdelning om 7,50 (7,00+3,00) kronor per aktie.

5) Omräknad på grund av implementeringen av IFRS 16.

Not 43. Koncernen fem år i sammandrag forts.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

191 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 44. Definitioner

Avkastning på eget kapital

Resultat hänförligt till aktieägarna i procent av genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna.

Avkastning på eget kapital segment, Mkr

Resultat hänförligt till aktieägarna i procent av genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna:

7 673 / 48 464 = 15,8%

Avkastning på sysselsatt kapital, koncernen

Rörelseresultat och finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital, verksamhetsgrenar, marknader och affärsenheter/rapportenheter

Rörelseresultat, finansiella intäkter reducerat med ränteintäkter från Skanskas internbank och övriga finansiella poster

i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. För segmenten Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling

gäller dessutom att kapitaliserade räntor avgår från rörelseresultatet, för att avkastningen ska avspegla avkastningen

före belåning.

Avkastning på sysselsatt kapital i Kommersiell fastighetsutveckling segment, Mkr

Rörelseresultat 2 903

+ kapitaliserade ränteutgifter 128

+/- finansiella intäkter och andra finansiella poster 5

- ränteintäkter från internbanken 0

Justerat resultat 3 036

Genomsnittligt sysselsatt kapital

35 159

Avkastning på sysselsatt kapital i Kommersiell fastighetsutveckling 8,6%

1) Genomsnittligt sysselsatt kapital

Kv4 2022 37 080 x 0,5 18 540

Kv3 2022 37 080 37 080

Kv2 2022 35 578 35 578

Kv1 2022 33 080 33 080

Kv4 2021 32 721 x 0,5 16 360

140 637 / 4 35 159

Avkastning på sysselsatt kapital i Förvaltningsfastigheter segment, Mkr

Rörelseresultat 140

+/- finansiella intäkter och andra finansiella poster 0

- ränteintäkter från internbanken 0

Justerat resultat 140

Genomsnittligt sysselsatt kapital

1 031

Avkastning på sysselsatt kapital i Förvaltningsfastigheter 13,6%

1) Genomsnittligt sysselsatt kapital

Kv4 2022 3 733 x 0,5 1 867

Kv3 2022 755 755

Kv2 2022 753 753

Kv1 2022 749 749

Kv4 2021 0 x 0,5 0

4 124 / 4 1 031

Avkastning på sysselsatt kapital i Bostadsutveckling segment, Mkr

Rörelseresultat 1 011

+ kapitaliserade ränteutgifter 147

+/- finansiella intäkter och andra finansiella poster 22

- ränteintäkter från internbanken - 11

Justerat resultat 1 169

Genomsnittligt sysselsatt kapital

16 630

Avkastning på sysselsatt kapital

i Bostadsutveckling 7,0%

1) Genomsnittligt sysselsatt kapital

Kv4 2022 17 837 x 0,5 8 918

Kv3 2022 16 466 16 466

Kv2 2022 17 373 17 373

Kv1 2022 16 570 16 570

Kv4 2021 14 385 x 0,5 7 192

66 518 / 4 16 630

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

192 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Justerat

resultat

Sysselsatt

kapital,

genomsnitt

Avkastning

på sysselsatt

kapital

Bostadsutveckling 1 169 16 630 7,0 %

Kommersiell fastighetsutveckling 3 036 35 159 8,6%

4 205 51 789 8,1%

Bruttoresultat

Intäkter minus kostnader för produktion och förvaltning.

Bruttomarginal

Bruttoresultat dividerat med intäkter.

Driftnetto

Hyresintäkter minus fastighetskostnader för förvaltningsfastigheter (d v s kostnader för drift och underhåll, reparationer,

fastighetsadministration och fastighetsskatt).

Eget kapital per aktie

Eget kapital hänförligt till aktieägarna, dividerat med antal utestående aktier vid årets slut.

Ekonomisk uthyrningsgrad

Hyresintäkter inklusive tillägg med avdrag för eventuella rabatter för perioden dividerat med totalt hyresvärde för fastig-

heter som ägs vid utgången av perioden. Förvärvade fastigheter under perioden räknas som om de ingått hela perioden

och avyttrade fastigheter räknas bort i sin helhet.

Finansnetto

Nettot av ränteintäkter, pensionsränta, räntekostnader, aktiverade ränte kostnader, förändring av marknadsvärde samt

övrigt finansnetto.

Fritt rörelsekapital

Icke räntebärande fordringar minus icke räntebärande skulder exklusive skatter.

Genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna, Mkr

Beräknas utifrån fem mätpunkter.

Kv4 2022 55 111 x 0,5 27 555

Kv3 2022 52 255 52 255

Kv2 2022 47 653 47 653

Kv1 2022 43 717 43 717

Kv4 2021 45 351 x 0,5 22 675

193 855 / 4 48 464

Not 44. Definitioner forts.

Förvaltningsfastigheter

I not 40 anges beräknade marknadsvärden för

förvaltningsfastigheterna.

OPS-portfölj

Beräknat värde enligt Skanskas modell för värdering av

OPS-portföljen erhålls genom att framtida bedömda

kassa flöden i form av utdelningar och åter betalning av lån

och eget kapital diskonteras med en diskonteringsränte-

sats som baseras på land, riskmodell och projektfas för

de olika projekten. Den valda diskonteringsräntesatsen

appliceras på samtliga framtida kassaflöden från och

med värdetidpunkten. Den senast uppdaterade finansiella

modellen används som bas. Denna finansiella modell

beskriver samtliga kassaflöden i projektet och ligger

ytterst till grund för finansieringen som görs med full

projektrisk och utan garantier från Skanska.

Beräknat värde anges endast för projekt där kontraktering

och finansiering uppnåtts. Samtliga flöden värderas;

investeringar i projektet (eget kapital och efterställda

förlagslån), ränta på återbetalningar av efterställda

förlagslån samt utdelningar till och från projektbolaget.

Idag är alla investeringar utom Nya Karolinska Solna

denominerade i andra valutor än svenska kronor, vilket

betyder att det dessutom finns en valutarisk.

Beräknade värden har delvis beräknats i samarbete med

oberoende extern värderare och anges i not 20 B.

Nettodesinvesteringar/investeringar

Totala investeringar minus totala desinvesteringar.

Nettouthyrning

Årshyra inklusive tillägg för nytecknade hyresavtal minus

årshyra inklusive tillägg för hyresavtal som är uppsagda

för avflyttning.

Operativt kassaflöde från verksamheten

Kassaflöde från operativ verksamhet inklusive betalda

skatter och kassaflöde från finansieringsverksamheten.

Se även not 35.

Fritt rörelsekapital i Byggverksamheten,genomsnittligt, Mkr

Beräknas utifrån fem mätpunkter.

Kv4 2022 -28 920 x 0,5 -14 460

Kv3 2022 -30 254 -30 254

Kv2 2022 -28 922 -28 922

Kv1 2022 -28 821 -28 821

Kv4 2021 -29 086 x 0,5 -14 543

-117 000 / 4 -29 250

Försäljnings-och administrationskostnader, %

Försäljnings- och administrationskostnader dividerat med intäkter.

Avkastning på sysselsatt kapital i projektutvecklingsenheterna segment, Mkr

Beräknas som summan av det justerade resultatet i Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling dividerat

med summan av sysselsatt kapital, genomsnitt, för Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling.

Total avkastning på sysselsatt kapital i Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling

Hyresvärde

Periodens hyresintäkter inklusive tillägg plus bedömd

marknadshyra inklusive tillägg för outhyrda lokaler.

Intäkter Segment

Intäkter segment är samma som intäkter IFRS i alla

verksamhetsgrenar förutom i Bostadsutveckling och

Kommersiell fastighetsutveckling, där intäkterna redo-

visas när bindande kontrakt tecknas för försäljning av

bostäder och fastigheter. I segmentsredovisningen

tillämpar Bostadsutveckling klyvningsmetoden för joint

ventures, vilket också påverkar intäkter segment.

Justerat eget kapital hänförligt till aktieägarna, Mdr kr

Eget kapital hänförligt till aktieägarna 55,1

Orealiserat övervärde i mark i Bostadsutveckling 4,3

Orealiserade utvecklingsvinster i Kommersiell

fastighetsutveckling 10,2

Påverkan i orealiserat eget kapital i OPS-portfölj 0,6

Minus schablonmässig skatt om 10% -1,5

Justerat eget kapital 68,6

Marknadsvärdering

Kommersiell fastighetsutveckling

I not 22 anges beräknade marknadsvärden för omsätt-

ningsfastigheterna. För färdigställda kommersiella fast-

igheter och exploateringsfastigheter har marknadsvär-

det för flertalet fastigheter beräknats i samarbete med

oberoende extern värderare. Pågående projekt värderas

internt. Det beräknade marknadsvärdet för de pågående

projekten avser varje fastighet vid färdigställande och till

full uthyrning.

Bostadsutveckling

Vid värdering av fastigheter inom Bostadsutveckling har

marknadsvärde ringen beräknats med beaktande av det

värde som kan erhållas inom sedvanlig konjunkturcykel,

och avser fastigheter vid färdigställande.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

193 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Orderingång

Entreprenaduppdrag: Vid skriftlig orderbekräftelse

eller undertecknat kontrakt, då finansiering är ordnad

samt att byggstart beräknas ske inom 12 månader. Om

en tidigare erhållen order annulleras ett senare kvartal

redovisas annulleringen som en avdragspost vid rappor-

tering av orderingång för det kvartal annulleringen sker.

Rapporterad orderingång inkluderar även order från

Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling,

vilket förutsätter att bygglov finns och att igångsättning

beräknas ske inom tre månader.

Servicetjänster: För fastprisarbeten; vid undertecknandet

av kontrakt. Vid löpande räkningsarbeten; orderingången

överensstämmer med intäkterna. För serviceavtal tas

maximalt 24 månaders framtida intäkter med.

För Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling

och Förvaltningsfastigheter rapporteras ingen

orderingång.

Orderingång i förhållande till intäkter i

Byggverksamheten, rullande 12 månader

Orderingång dividerat med intäkter i Byggverksamheten,

rullande 12 månader (Book-to-build).

Orealiserade utvecklingsvinster, Kommersiell

fastighetsutveckling

Marknadsvärde minus investerat kapital vid färdigstäl-

lande för pågående projekt, färdigställda projekt och

råmark och exploateringsfastigheter. Exkluderar projekt

sålda enligt segmentsredovisningen.

Orderstock

Entreprenaduppdrag: Skillnaden mellan periodens order-

ingång och upparbetade intäkter (upparbetade projekt-

kostnader plus upparbetade projektresultat justerat för

förlustavsättningar) plus orderstocken vid periodens

ingång.

Servicetjänster: Skillnaden mellan periodens orderingång

och upparbetade intäkter plus orderstocken vid periodens

ingång.

Vid förvärvstidpunkten inneliggande orderstock i

förvärvade dotterföretag redovisas ej som orderingång,

men ingår i beloppen för orderstock.

Resultat efter finansiella poster

Rörelseresultat minus finansnetto.

Resultat per aktie, segment

Periodens resultat, segment, hänförligt till aktieägarna,

dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Resultat per aktie

Periodens resultat hänförligt till aktieägarna, dividerat

med genomsnittligt antal utestående aktier.

Resultat per aktie efter utspädning

Periodens resultat hänförligt till aktieägarna, dividerat

med genomsnittligt antal utestående aktier efter

utspädning.

Räntebärande nettofordran/nettoskuld

Räntebärande tillgångar minus räntebärande skulder.

Räntebärande nettofordran/nettoskuld, justerad

Räntebärande nettofordran/skuld exklusive likvida medel

med restriktioner, leasingskulder och räntebärande

pensionsskuld netto.

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat och finansiella intäkter plus avskrivningar

dividerat med räntenetto.

Rörelseresultat

Intäkter minus kostnader för produktion och förvaltning,

försäljnings- och administrationskostnader, värdeföränd-

ring förvaltningsfastigheter och resultat från joint ventures

och intresseföretag.

Rörelseresultat segment

Intäkter minus kostnader för produktion och förvaltning,

försäljnings- och administrationskostnader, värdeföränd-

ring förvaltningsfastigheter och resultat från joint ventures

och intresseföretag, enligt segmentsredovisning och där

Bostadsutveckling tillämpar klyvningsmetoden för joint

ventures.

Rörelseresultat, rullande 12 månader

Intäkter minus kostnader för produktion och förvaltning,

försäljnings- och administrationskostnader, värdeföränd-

ring förvaltningsfastigheter och resultat från joint ventures

och intresseföretag, rullande 12 månader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat dividerat med intäkter.

Skuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerat med eget kapital

inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande

inflytande i procent av balansomslutningen.

Not 44. Definitioner forts.

Sysselsatt kapital, genomsnittligt

Beräknas utifrån fem mätpunkter, se Avkastning på

sysselsatt kapital.

Sysselsatt kapital, koncernen

Totala tillgångar minus icke räntebärande skulder.

Sysselsatt kapital, marknader, verksamhetsgrenar och

affärsenheter/rapportenheter

Totala tillgångar reducerade med skattefordringar, ford-

ringar på Skanskas internbank och pensionsfordringar,

minus icke räntebärande skulder exklusive skatteskulder.

För Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveck-

ling gäller dessutom att kapitaliserade ränteutgifter avgår

från totala tillgångar.

Sysselsatt kapital Bostadsutveckling, Mkr

Totala tillgångar 28 169

- skattefordringar -393

- fordringar på internbanken -771

- pensionsfordran -46

- icke räntebärande skulder (exklusive

skatteskulder) -8 936

- kapitaliserade ränteutgifter -185

17 837

Sysselsatt kapital Kommersiell fastighetsutveckling, Mkr

Totala tillgångar 41 909

- skattefordringar -580

- fordringar på internbanken -634

- pensionsfordran 0

- icke räntebärande skulder (exklusive

skatteskulder) -3 211

- kapitaliserade ränteutgifter -405

37 080

Sysselsatt kapital Förvaltningsfastigheter, Mkr

Totala tillgångar 3 792

- skattefordringar -1

- fordringar på internbanken 0

- pensionsfordran 0

- icke räntebärande skulder (exklusive

skatteskulder) -58

3 733

Totalresultat

Förändring i eget kapital som ej hänför sig till trans-

aktioner med ägarna.

Uthyrningsbar area

Uthyrningsbar area inklusive garage.

Överskottsgrad

Driftnetto i Förvaltningsfastigheter dividerat med

hyresintäkter.

Övrigt totalresultat

Totalresultat minus resultat enligt resultaträkningen. I

posten ingår omräkningsdifferenser, säkring av valuta-

risk i utlandsverksamheter, omvärderingar av förmåns-

bestämda pensionsplaner, påverkan av kassaflödes-

säkringar samt skatt hänförligt till övrigt totalresultat.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

194 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Moderbolagets noter med redovisnings- och värderingsprinciper

Not 45. Finansiella instrument, moderbolaget

Finansiella instrument presenteras enligt IFRS 7, Finansiella instrument, upplysningar. Denna not innehåller moder-

bolagets finansiella instrument i siffror. Se även koncernens not 1 samt not 6 och finansiell riskhantering.

Finansiella instrument i balansräkningen 2022-12-31 2021-12-31

Tillgångar

Långfristiga fordringar hos koncernföretag 11 422 5 669

Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 16 42

Summa finansiella instrument, tillgångar 11 438 5 711

Skulder

Långfristiga skulder till koncernföretag 276 134

Leverantörsskulder och kortfristiga skulder till koncernföretag 26 26

Summa finansiella instrument, skulder 302 160

Verkligt värde på moderbolagets finansiella instrument avviker inte väsentligt i något fall från redovisat värde. Samtliga

tillgångar tillhör kategorin ”värderade till upplupet anskaffningsvärde”. Inga tillgångar har värderats till verkligt värde

över resultaträkningen. Samtliga finansiella skulder tillhör kategorin ”värderade till upplupet anskaffningsvärde”.

Avstämning mot balansräkningen 2022-12-31 2021-12-31

Tillgångar

Finansiella instrument 11 438 5 711

Övriga tillgångar

Materiella och immateriella tillgångar 1 3

Andelar i koncernföretag, joint ventures och andra värdepapper 12 048 11 786

Andra långfristiga fordringar 101 107

Skattefordringar 66 75

Övriga kortfristiga fordringar och interimsfordringar 138 134

Summa tillgångar 23 792 17 816

Eget kapital och skulder

Finansiella instrument 302 160

Övriga skulder

Eget kapital 23 195 17 326

Avsättningar 213 251

Övriga kortfristiga skulder och interimsskulder 82 79

Summa eget kapital och skulder 23 792 17 816

Finansiella instruments påverkan på moderbolagets resultaträkning

Finansiella intäkter och kostnader redovisade i finansnettot 2022 2021

Ränteintäkter på fordringar 96 4

Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde -4 -26

Summa 92 -22

Moderbolaget har inga intäkter eller kostnader från finansiella instrument som redovisas direkt i eget kapital.

Risker som härrör från de finansiella instrumenten

Moderbolaget innehar nästan uteslutande finansiella instrument i form av koncerninterna fordringar och skulder. All

extern hantering av utlåning, upplåning, räntor och valutor sköts av koncernens internbank, dotterföretaget Skanska

Financial Services AB. Se vidare koncernens not 6.

Kreditrisk

Redovisat värde på finansiella instrument, tillgångar, motsvarar den maximala kreditexponeringen på balansdagen.

Inga finansiella instrument har skrivits ned per balansdagen. Reservering för framtida kreditförluster enligt IFRS 9 görs

ej, då moderbolagets kundfordringar avser, med endast ett mindre undantag, fordringar mot koncernföretag över vilka

Skanska AB utövar kontroll. Kreditrisken är därmed minimal.

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapportering RFR 2

Redovisning för juridiska personer. Detta innebär att moderbolaget tillämpar IFRS/IAS så långt det är möjligt inom

ramen för årsredovisningslagen, se not 1 Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

195 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 48. Inkomstskatter, moderbolaget

2022 2021

Aktuell skatt -5 -5

Skatt på grund av ändrad taxering -4 -1

Uppskjuten skattekostnad/intäkt från förändring av temporära skillnader -9 5

Summa -18 -1

Sambandet mellan den svenska skattesatsen om 20,6 procent och redovisad skatt belyses i nedanstående tabell.

2022 2021

Resultat efter finansiella poster 10 048 10 401

Skatt med skattesatsen 20,6 (20,6) procent -2 070 -2 143

Skatteeffekt av:

Utdelning från dotterföretag 2 060 2 142

Ej avdragsgilla kostnader -8 0

Redovisad skattekostnad/intäkt -18 -1

Ej avdragsgilla kostnader avser personalrelaterade kostnader och kostnader för verksamhet under avveckling.

Uppskjutna skattefordringar 2022-12-31 2021-12-31

Uppskjutna skattefordringar för personalrelaterade avsättningar 56 65

Summa 56 65

Förändring av uppskjutna skatter i balansräkningen 2022 2021

Uppskjutna skattefordringar vid årets början 65 60

Uppskjuten skattekostnad/intäkt -9 5

Uppskjutna skattefordringar vid årets slut 56 65

Uppskjutna skattefordringar beräknas kunna utnyttjas mot koncernbidrag från rörelsedrivande svenska dotterföretag.

Not 47. Finansnetto, moderbolaget

2022

Resultat från

andelar i

koncernföretag

Ränteintäkter och

liknande resultat

poster

Räntekostnader och

liknande resultat

poster Summa

Utdelning 9 788 9 788

Ränteintäkter 96 96

Räntekostnader -4 -4

Summa 9 788 96 -4 9 880

2021

Resultat från

andelar i

koncernföretag

Ränteintäkter och

liknande resultat

poster

Räntekostnader och

liknande resultat

poster Summa

Utdelning 10 330 10 330

Ränteintäkter 4 4

Räntekostnader -26 -26

Summa 10 330 4 -26 10 308

Utdelningar

Beloppet för utdelningar består av utdelningar enligt årsstämmobeslut, 10 000 (10 400) Mkr med avdrag för lämnat

koncernbidrag -212 (-70) Mkr.

Räntenetto

Av ränteintäkterna avser 96 (4) Mkr koncernföretag. Av räntekostnaderna avser -4 (-26) Mkr koncernföretag.

Not 46. Intäkter, moderbolaget

Moderbolagets nettoomsättning utgörs av debiteringar på koncernföretag.

I beloppet ingår försäljning till dotterföretag med 767 (635) Mkr. För övriga transaktioner med närstående, se not 63.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

196 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 49. Immateriella tillgångar, moderbolaget

Immateriella anläggningstillgångar redovisas enligt IAS 38, Immateriella tillgångar. Se not 1. För immateriella tillgångar

uppgår årets avskrivningar enligt plan till -2 (-3) Mkr och ingår i försäljnings- och administrationskostnader. Vid bedöm-

ning av avskrivningsbelopp har hänsyn särskilt tagits till beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut.

Immateriella tillgångar

2022 2021

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 22 27

Avyttringar och utrangeringar -5

22 22

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början -19 -19

Årets avskrivningar -2 -3

Avyttringar och utrangeringar 0 3

-21 -19

Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början 0 0

0 0

Redovisat värde vid årets slut 1 3

Redovisat värde vid årets början 3 8

Not 50. Materiella anläggningstillgångar, moderbolaget

Materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med IAS 16, Materiella anläggningstillgångar. Se not 1.

Som materiella anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som ägs av moderbolaget.

För materiella anläggningstillgångar uppgår årets avskrivningar enligt plan till 0 (0) Mkr.

Maskiner och inventarier

2022 2021

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 7 7

7 7

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början -7 -7

Årets avskrivningar 0 0

-7 -7

Redovisat värde vid årets slut 0 0

Redovisat värde vid årets början 0 0

Not 51. Finansiella anläggningstillgångar, moderbolaget

Som finansiella anläggningstillgångar redovisas andelar och fordringar. Andelar fördelas på andelar i koncernföretag

och samarbetsarrangemang. Se not 52 och not 53. Fordringar fördelas på fordringar hos koncernföretag, uppskjutna

skattefordringar och andra långfristiga fordringar. Skattefordringar beskrivs i not 48. Samtliga fordringar förutom upp-

skjutna skattefordringar är räntebärande.

Andelar

Andelar i

koncernföretag

Andelar i

samarbetsarrangemang

Andra långfristiga

värdepappersinnehav

2022 2021 2022 2021 2022 2021

Ackumulerade

anskaffningsvärden

Vid årets början 11 783 11 477 3 3 0 0

Aktierelaterad ersättning till

anställda i dotterföretag

262 306

Andel i resultat 0 0

12 045 11 783 3 3 0 0

Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0

Redovisat värde vid årets slut 12 045 11 783 3 3 0 0

Redovisat värde vid årets

början 11 783 11 477 3 3 0 0

1) Motsvarar den del av koncernens kostnad för Seop 4 och 5 som avser anställda i dotterföretag och bokförs hos moderbolaget som ökning

av redovisat värde på andelar i koncernföretag och ökning av eget kapital. Om beslut senare fattas att dotterföretaget skall ersätta

moderbolaget för värdet av utgivna aktier så sker omföring till fordringar på koncernföretag. Beloppet för 2022 har sålunda reducerats

med 184 (64) Mkr.

Fordringar

Fodringar hos

koncernföretag

Andra långfristiga fordringar och

uppskjutna skattefordringar

2022 2021 2022 2021

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 5 669 384 172 167

Tillkommande/reglerade fordringar 5 753 5 285 -15 5

11 422 5 669 157 172

Redovisat värde vid årets slut 11 422 5 669 157 172

Redovisat värde vid årets början 5 669 384 172 167

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

197 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 52. Andelar i koncernföretag, moderbolaget

Skanska AB äger aktier i två dotterföretag. Dotterföretaget Skanska Kraft AB är ett holdingbolag och det bolag som

äger koncernens innehav av aktier i koncernens rörelsedrivande bolag. Skanska Financial Services AB utgör koncernens

internbank.

Not 55. Eget kapital, moderbolaget

Bundet och fritt kapital

Eget kapital skall enligt svensk lag fördelas mellan bundna respektive fria medel. Aktiekapital och reservfond utgör

bundet eget kapital.

Fria medel utgörs av balanserade vinstmedel och årets resultat.

Moderbolagets egna kapital fördelas med 1 260 (1 260) Mkr på aktiekapital, 598 (598) Mkr på reservfond,

11 307 (5 068) Mkr på balanserad vinst och 10 030 (10 400) Mkr på årets resultat.

Styrelsen föreslår en utdelning för 2022 om 7,50 (7,00+3,00) kronor per aktie.

Förslaget motsvarar en utdelning om totalt 3 083 (4 124) Mkr.

För moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Som avstämningsdag för erhållande av utdelning

föreslår styrelsen fredagen den 31 mars 2023. Det totala utdelningsbeloppet kan komma att förändras fram till avstäm-

ningsdagen, beroende på återköp av egna B-aktier och överföring av B-aktier till deltagare i Skanskas långsiktiga

aktiesparprogram.

Antal aktier 2022 2021

Genomsnittligt antal utestående aktier

efter återköp och konvertering 412 037 581 412 387 142

efter återköp, konvertering och utspädning 414 922 620 415 491 861

Totalt antal aktier 419 903 072 419 903 072

Antalet aktier uppgår till 419 903 072 (419 903 072), fördelat på 19 654 316 (19 661 632) A-aktier och 400 248 756

(400 241 440) B-aktier.

Under året har 7 316 (22 932) A-aktier konverterats mot motsvarande antal av B-aktier. 2 924 000 (1 048 500) B-aktier

har återköpts. Efter utskiftning av 1 807 557 (1 009 686) fanns 8 771 931 (7 655 488) B-aktier i eget förvar.

Kvotvärdet per aktie uppgår till 3,00 (3,00) kronor. Samtliga aktier är fullt betalda.

En A-aktie har 10 röster och en B-aktie har 1 röst.

B-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm.

Aktiekapitalet får enligt bolagsordningen lägst uppgå till 1 200 Mkr och högst till 4 800 Mkr.

Not 54. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, moderbolaget

Moderbolaget har förutbetalda kostnader och upplupna intäkter med 22 (18) Mkr. Beloppet utgörs av förutbetalda

försäkringspremier med 1 (1) Mkr samt övriga interimsfordringar med 21 (17) Mkr.

Not 53. Andel i samarbetsarrangemang, moderbolaget

Andelar i samarbetsarrangemang redovisas i enlighet med IFRS 11, Samarbetsarrangemang. Se not 1.

Redovisat värde

Organisationsnummer Säte Antal andelar 2022 2021

Svenska dotterföretag

Skanska Financial Services AB 556106-3834 Stockholm 500 000 69 68

Skanska Kraft AB 556118-0943 Stockholm 4 000 000 11 976 11 715

Summa 12 045 11 783

Båda dotterföretagen ägs till 100 procent av moderbolaget. För information om indirekta dotterföretag, varifrån

koncernens huvudsakliga intäkter och tillgångar kommer, se www.group.skanska.com/sv/investerare/

rapporter-publikationer/arsredovisningar/

Redovisat värde

Organisationsnummer Säte

Andel (%)

av kapital

och röster 2022 2021

Svenskt

Samarbetsarrangemang

Sundlink Contractors HB 969620-7134 Malmö 37 3 3

Summa 3 3

Bolaget bedriver ingen verksamhet förutom uppfyllande av garantiåtaganden.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

198 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 56. Avsättningar, moderbolaget

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser redovisas enligt RFR 2. Övriga avsättningar redovisas enligt IAS 37,

Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar, se not 1.

Avsättningar för pensioner och

liknande förpliktelser

Övriga

avsättningar

2022 2021 2022 2021

Belopp vid årets ingång 167 164 84 76

Årets avsättningar/omvärderingar -15 20 61 62

Ianspråktagna avsättningar -18 -17 -66 -54

Belopp vid årets slut 134 167 79 84

Övriga avsättningar utgörs av personalrelaterade avsättningar.

Normal omloppstid för övriga avsättningar är 1–3 år.

Personalrelaterade avsättningar innehåller poster som sociala kostnader för aktiesparprogram, bonusprogram samt

övriga personalåtaganden.

Not 57. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, moderbolaget

Pensionsskuld enligt balansräkningen

2022-12-31 2021-12-31

Räntebärande pensionsskuld

109 115

Övriga pensionsåtaganden 25 52

Summa 134 167

1) Skuld i enlighet med Tryggandelagen.

2022-12-31 2021-12-31

Bolagets sammanlagda pensionsåtaganden 819 832

Avgår pensionsåtaganden tryggade genom pensionsstiftelser -685 -665

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

134 167

1) Härav är 8 (9) Mkr kreditförsäkrade. Övriga pensionsåtaganden är till större delen säkrade genom pantsatta kapitalförsäkringar.

Av bolagets sammanlagda pensionsåtaganden avser 633 (605) Mkr ITP.

Under 2023 beräknas inga överföringar till pensionsstiftelse ske.

Avstämning avsatt till pensioner

2022 2021

Ingående balans 115 116

Pensionskostnader 14 7

Betalda förmåner -20 -8

Avsatt till pensioner enligt balansräkning 109 115

Not 58. Skulder, moderbolaget

Skulder fördelas på långfristiga och kortfristiga enligt IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, se not 1.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Moderbolaget har upplupna kostnader och förutbetalda intäkter med 77 (77) Mkr. Detta avser upplupna semesterlöner

25 (25) Mkr, upplupen löneskatt på pension 27 (27) Mkr, upplupna sociala avgifter 12 (9) Mkr samt övriga upplupna

kostnader 13 (16) Mkr.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

199 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 59. Förväntade återvinningstider på tillgångar och skulder, moderbolaget

2022-12-31 2021-12-31

Belopp som förväntas återvinnas

inom

12 månader

efter

12 månader efter 5 år Summa

inom

12 månader

efter

12 månader efter 5 år Summa

Immateriella anläggningstillgångar

1 1 3 3

Materiella anläggningstillgångar

0 0 0 0 0 0

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag och

samarbetsarrangemang

12 048 12 048 11 786 11 786

Fordringar hos koncernföretag

11 422 11 422 5 669 5 669

Andra långfristiga fordringar 101 101 107 107

Uppskjutna skattefordringar 56 56 65 65

23 627 23 627 17 627 17 627

Kortfristiga fordringar

Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 16 16 42 42

Skattefordringar 10 10 10 10

Övriga kortfristiga fordringar 116 116 116 116

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 22 22 18 18

164 164 186 186

SUMMA TILLGÅNGAR 165 23 627 23 792 189 17 627 17 816

1) Med belopp som förväntas återvinnas inom tolv månader har förväntad avskrivning redovisats.

2) Ingen del av beloppet förväntas återvinnas inom tolv månader.

3) Ingen del av beloppet förväntas återvinnas inom tolv månader då utlåningen behandlas som långfristig.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

200 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 59. Förväntade återvinningstider på tillgångar, avsättningar och skulder, moderbolaget forts.

2022-12-31 2021-12-31

Belopp som förväntas betalas

inom

12 månader

efter

12 månader efter 5 år Summa

inom

12 månader

efter

12 månader efter 5 år Summa

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 19 115 134 17 150 167

Övriga avsättningar 66 13 79 61 23 84

85 128 213 78 173 251

Skulder

Långfristiga skulder

Skulder till koncernföretag

276 276 134 134

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 24 24 23 23

Skulder till koncernföretag 2 2 3 3

Övriga skulder 5 5 2 2

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter 77 77 77 77

108 108 105 105

Summa skulder och avsättningar 193 128 276 597 183 173 134 490

Summa eget kapital 23 195 17 326

EGET KAPITAL OCH SKULDER 23 792 17 816

1) Interna långfristiga räntebärande skulder behandlas som om de förfaller senare än fem år från balansdagen.

Not 60. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser, moderbolaget

Ställda säkerheter

Moderbolaget har ställt ut säkerheter bokförda till 101 (107) Mkr, som avser tillgångar i form av långfristiga fordringar.

Säkerheterna har ställts för några av moderbolagets pensionsförpliktelser.

Eventualförpliktelser

Eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. I not 1,

avsnittet IAS 37, lämnas redogörelse för redovisningsprinciperna.

2022-12-31 2021-12-31

Eventualförpliktelser till förmån för koncernföretag 122 315 127 289

Övriga eventualförpliktelser 20 465 45 471

142 780 172 760

Av moderbolagets eventualförpliktelser till förmån för

koncernföretag avser nära 115 (121) miljarder kronor

åtaganden för byggverksamheten, i huvudsak garantier

lämnade när koncernföretag erhållit entreprenaduppdrag.

Resterande eventualförpliktelser för koncernföretag avser

garantier för koncernföretags upplåning hos kreditinstitut,

garantier i samband med koncernföretags försäljning av

fastighet, garantier för koncernföretags åtaganden att

tillskjuta kapital till sina joint ventures samt garantier för

koncernföretags pensionsåtaganden.

Av övriga eventualförpliktelser avser 11,9 (37,2)

miljarder kronor ansvar för utomståendes del i pågående

entreprenadarbeten. Av resterande 8,5 (8,3) miljarder

kronor härrör 0,1 (0,1) miljarder kronor från garantier

lämnade vid finansiering av samarbetsarrangemang vari

koncernföretag är delägare och 8,4 (8,2) miljarder kronor

från garantier vid finansiering av bostadsprojekt i Sverige.

I beloppen i tabellen ovan ingår moderbolagets eventual-

förpliktelser avseende solidariskt ansvar för handelsbolags

åtaganden med ett belopp understigande 1 (1) Mkr. Bola-

gets eventualförpliktelser avser helt ansvars förbindelser

härrörande från lämnade borgensförbindelser eller ansvar

såsom delägare i bolag.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

201 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 61. Kassaflödesanalys, moderbolaget

Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet

2022 2021

Avskrivningar 2 3

Realisationsvinst 0 -1

Kostnad för aktiesparprogrammet Seop 24 18

Summa 26 20

Betald skatt

Totalt betald skatt för moderbolaget under året uppgår till -9 (-2) Mkr.

Uppgift om räntor och utdelningar

2022 2021

Erhållen intäktsränta under året 96 4

Betald kostnadsränta under året 4 26

Förändring av räntebärande skulder tillhörande finansieringsverksamheten framgår av följande tabell.

2022 2021

Ingående balans 134 1 211

Poster som påverkar kassaflödet från finansieringsverksamheten 142 -1 077

Belopp vid årets slut 276 134

Not 62. Löner, moderbolaget

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2022 2021

Mkr

Löner och

ersättningar

Pensions-

kostnader

Löner och

ersättningar

Pensions-

kostnader

Styrelse, VD och andra ledande

befattningshavare

1),

89,2 16,0 66,3 13,4

Övriga anställda 95,4 85,0 103,1 80,4

Avgår gottgörelse från pensionsstiftelse -86,7 -86,3

Summa 184,6 14,3 169,4 7, 5

Sociala kostnader inklusive pensionskostnader 69,0 73,8

Summa 253,6 243,2

1) Varav rörliga ersättningar 25,4 21,6

För uppgifter om individuella ersättningar till var och en av

styrelseledamöterna och VD och Koncernchefen, se not

37. För styrelse ledamöter utsedda av de anställda redovi-

sas ej uppgift om löner och ersättningar samt pensioner

då de ej uppbär dessa i egenskap av styrelseledamöter.

För styrelseledamöter som tidigare, före räkenskapsårets

ingång, varit anställda i bolaget redovisas uppgift om

pensionsförpliktelser i deras tidigare roll som anställda.

Under 2022 uppgår utbetald bonus till VD och

Koncernchefen och andra ledande befattnings havare

till 21,6 (20,4) Mkr.

Under 2022 har tilldelning av aktier enligt aktiespar-

programmet Seop 4 skett. Värdet av tilldelade aktier

uppgår till 20,2 (2,7) Mkr, varav 15,6 (0,6) Mkr avser grup-

pen styrelse, VD och Koncernchefen och andra ledande

befattningshavare.

För 2022 har gottgörelse lämnats från Skanskas svenska

pensionsstiftelser till Skanska AB om 86,7 (86,3) Mkr.

Företagets utestående pensionsförpliktelser till VD och

Koncernchefen inklusive tidigare VD och Koncernchefer

uppgår till 135,6 (165,9) Mkr. Till övriga medlemmar i

koncernledningen (Executive Vice Presidents) och tidigare

övriga medlemmar i koncernledningen uppgår företagets

utestående pensionsförpliktelser till 88,4 (97,1) Mkr.

Årets kostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner

uppgår till 30,4 (29,4) Mkr exklusive gottgörelse.

Medelantal anställda

Personal beräknas som genomsnittligt antal anställda. Se not 1.

2022

varav

män

varav

kvinnor 2021

varav

män

varav

kvinnor

Sverige 81 32 49 87 34 53

Män och kvinnor per balansdagen i styrelse och ledning

2022-12-31

varav

män

varav

kvinnor 2021-12-31

varav

män

varav

kvinnor

Antal styrelseledamöter och

suppleanter 14 71% 29% 11 73% 27%

VD och andra ledande

befattningshavare 7 57% 43% 7 57% 43%

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

202 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 63. Upplysningar om transaktioner med närstående, moderbolaget

Upplysningar om närståenderelationer, transaktioner med närstående och utestående mellanhavanden lämnas

enligt IAS 24, Upplysningar om närstående, se not 1.

För information om ersättning till ledande befattningshavare och styrelse ledamöter se not 62 samt not 37. Utöver

vad som angivits i not 62 och not 37 har inga transaktioner med närståede fysiska personer ägt rum.

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 20 A. Nedan redovisas koncerninterna

transaktioner:

2022 2021

Försäljning till koncernföretag 767 635

Inköp från koncernföretag -149 -134

Ränteintäkter från koncernföretag 96 4

Räntekostnader till koncernföretag -4 -26

Utdelning från koncernföretag 9 788 10 330

Långfristiga fordringar hos koncernföretag 11 422 5 669

Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 16 42

Långfristiga skulder till koncernföretag 276 134

Kortfristiga skulder till koncernföretag 2 3

Eventualförpliktelser till förmån för koncernföretag 135 532 127 289

Alla transaktioner har skett till marknadsmässiga villkor.

Not 64. Upplysningar enligt årsredovisningslagens 6 kapitel 2 a §, moderbolaget

Med anledning av kraven i årsredovisningslagens 6 kapitel

2 a § beträffande uppgifter om vissa förhållanden som

kan påverka möjligheterna att ta över bolaget genom ett

offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i bolaget

lämnas härmed följande upplysningar.

1. Det totala antalet aktier i bolaget utgjorde per

31 dec ember 2022, 419 903 072, fördelat på 19 654 316

A-aktier med 10 röster vardera, 400 248 756 B-aktier

med en röst vardera.

2. Det finns inte några begränsningar i aktiernas

överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller

bolagsordningen.

3. Av bolagets aktieägare har endast AB Industrivärden

samt Lundberggruppen direkt eller indirekt ett aktie-

innehav, som representerar minst en tiondel av röste-

talet för samtliga aktier i bolaget. AB Industrivärdens

innehav uppgår per 31 december 2022 till 24,5 procent

av det totala röstetalet i bolaget och Lundberggruppen

13,2 procent av det totala röstetalet i bolaget.

4. Skanskas pensionsstiftelse direktäger inga aktier i

Skanska. Det finns dock en obetydlig andel indirekt

ägda aktier via investeringar i olika fonder.

5. A-aktier ger rätt till tio röster per aktie och B-aktier ger

rätt till en röst per aktie. Det finns i övrigt inga begräns-

ningar i bolagsordningen i fråga om hur många röster

varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

6. Bolaget har ingen kännedom om avtal mellan aktieägare,

som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta

aktierna.

7. I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av

styrelse ledamöter skall ske vid årsstämma i bolaget.

Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser

om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring

av bolagsordningen.

8 . Årsstämman den 29 mars 2022 beslutade i enlighet

med styrelsens förslag om bemyndiganden för styrel-

sen att besluta om förvärv av egna B-aktier i Skanska

på följande villkor:

A. Förvärv av B-aktier i Skanska får ske endast på

Nasdaq Stockholm.

B. Bemyndigandena får utnyttjas vid ett eller flera

tillfällen, dock längst intill årsstämman 2023.

C. Högst 2 600 000 egna B-aktier i Skanska får

förvärvas för säker ställande av leverans av B-aktier

till deltagare i Skanskas aktiesparprogram som

beslutades av årsstämman den 28 mars 2019 (Seop

5) samt högst 1 000 000 egna B-aktier i Skanska

får förvärvas för säkerställande av leverans av

B-aktier till deltagare i Skanskas aktiesparprogram

som beslutades av årsstämman den 29 mars 2022

(Seop 6).

D. Förvärv av B-aktier i Skanska på Nasdaq Stockholm

får ske endast till ett pris inom det på Nasdaq

Stockholm vid var tid gällande kursintervallet, varmed

avses intervallet mellan högsta köpkurs lägsta

säljkurs.

9. Skanska AB eller dess koncernföretag är inte part i

något väsentligt avtal som får verkan, eller ändras

eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget eller

koncernföretag förändras som en följd av ett offentligt

uppköpserbjudande.

10. Mellan Skanska AB eller dess koncernföretag och

anställda finns avtal som föreskriver ersättningar

om den anställde sägs upp utan skälig grund. Sådan

ersättning kan motsvara högst 18 månaders fast

lön efter uppsägningstidens utgång eller, så vitt

avser VD och Koncernchefen, högst 12 månaders

uppsägningslön och högst 12 månaders fast lön efter

uppsägningstidens utgång.

11. Det finns inga avtal som föreskriver att anställning upp-

hör som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande

avseende aktier i bolaget.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

203 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Not 67. Vinstdisposition

Styrelsen och VD föreslår att 2022 års vinst, 10 029 900 689 kronor, jämte balanserade vinstmedel 11 307 251 476 kronor,

tillsammans 21 337 152 165 kronor disponeras på följande sätt

Till aktieägarna utdelas

7,50 kronor per aktie 3 083 483 558

I ny räkning föres 18 253 668 607

Totalt 21 337 152 165

1) Baserat på det totala antalet utestående aktier per den 31 december 2022. Det totala utdelningsbeloppet kan komma att förändras

fram till avstämningsdagen, beroende på återköp av egna B-aktier och överföring av B-aktier till deltagare i Skanskas långsiktiga

aktiesparprogram.

Not 66. Händelser efter rapportperioden, moderbolaget

Moderbolaget rapporterar inga händelser av väsentlig betydelse efter rapportperiodens utgång.

Not 65. Kompletterande upplysningar, moderbolaget

Skanska AB (publ), organisationsnummer 556000-4615,

är moderbolag i koncernen.

Bolaget har sitt säte i Stockholm, Stockholms län och är

aktiebolag enligt svensk lagstiftning .

Huvudkontoret ligger i Stockholm, Stockholms län,

Sverige.

Adress:

Skanska AB

Warfvinges väg 25

112 74 STOCKHOLM

Tel: 010-448 00 00

group.skanska.com

Frågor beträffande finansiell information, kontakta

Skanska AB, Investor Relations, 112 74 STOCKHOLM

Tel: 010-448 00 00

E-post: investor.relations@skanska.se

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

204 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Styrelsens försäkran

Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisnings-

standarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning

av IFRS respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och

resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens

och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som

moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 2 februari 2023

Hans Biörck

Styrelseordförande

Pär Boman

Styrelseledamot

Ola Fält

Styrelseledamot

Jan Gurander

Styrelseledamot

Mats Hederos

Styrelseledamot

Richard Hörstedt

Styrelseledamot

Fredrik Lundberg

Styrelseledamot

Catherine Marcus

Styrelseledamot

Ann E. Massey

Styrelseledamot

Yvonne Stenman

Styrelseledamot

Åsa Söderström Winberg

Styrelseledamot

Anders Danielsson

Verkställande direktör och Koncernchef

Vår revisionsberättelse har lämnats

7 mars 2023

Ernst & Young AB

Hamish Mabon

Auktoriserad revisor

Anders Kriström

Auktoriserad revisor

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

205 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Styrelsen för Skanska AB (publ) (”Bolaget”)

föreslår att årsstämman 2023 beslutar om

följande rktlnjer för lön och annan ersättnng

tll ledande befattnngshavare  Bolaget. Med

ledande befattnngshavare avses Verkställan-

de drektören (”VD”) och Koncernchefen samt

övrga medlemmar  koncernlednngen (Group

Leadershp Team). Rktlnjerna ska tllämpas

på ersättnngar som avtalas, och förändrngar

som görs  redan avtalade ersättnngar, efter

det att rktlnjerna antagts av årsstämman

2023. Rktlnjerna omfattar nte ersättnngar

som beslutas av bolagsstämman, nklusve

långsktga akte relaterade nctaments-

program.

Rktlnjernas främjande av Bolagets

affärsstrateg, långsktga ntressen och

hållbarhet

En framgångsrk mplementerng av Bolagets

affärsstrateg och tllvaratagandet av

Bolagets långsktga ntressen, nklusve dess

hållbarhetsagenda, förutsätter att Bolaget

kan rekrytera och behålla kvalfcerade

medarbetare. För detta krävs att Bolaget kan

erbjuda konkurrenskraftg ersättnng. Dessa

rktlnjer möjlggör att ledande befattnngs-

havare kan erbjudas en konkurrenskraftg

totalersättnng.

Rörlg kontantersättnng som omfattas

av dessa rktlnjer ska syfta tll att främja

Bolagets affärsstrateg och långsktga

ntressen, nklusve dess hållbarhetsagenda.

Detta genomförs genom de fnansella och

cke fnansella mål som avgör utfallet av rörlg

kontantersättnng och har en tydlg kopplng

tll Bolagets affärsstrateg och hållbarhets-

agenda. Den rörlga kontantersättnngen

beskrvs närmare  avsntt ”Rörlg kontant-

ersättnng” nedan.

Bolagets målsättnng med att ha program för

rörlg kontantersättnng och det långsktga

akterelaterade nctamentsprogrammet är

att () drva beteenden som stödjer Bolagets

långsktga och kortsktga affärsresultat och

skapa värde för akteägarna, () göra Bolaget

attraktvt som arbetsgvare för topptalanger,

() behålla nyckelpersoner nom Bolaget och

(v) öka medarbetarnas ntresse och engage-

mang för Bolagets verksamhet och utvecklng.

För nformaton om Bolagets affärsstrateg, se

Skanskas webbplats: group.skanska.com/sv/

about-us/how-we-work/strateg/.

Total ersättnng

Den sammanlagda ersättnngen för varje

ledande befattnngshavare ska vara mark-

nadsmässg och konkurrenskraftg på den

arbetsmarknad där den ledande befattnngs-

havaren är placerad och framstående presta-

toner ska reflekteras  den totala ersättnngen.

Ersättnngen får bestå av följande komponen-

ter: fast kontantlön, rörlg kontantersättnng,

penson och andra förmåner. Bolagsstämman

kan därutöver – och oberoende av dessa rkt-

lnjer – besluta om exempelvs akte- och

akte kursrelaterade ersättnngar. Fast och rör-

lg ersättnng ska vara relaterade tll ledande

befattnngshavarens ansvar och befogenhet.

Rörlg kontantersättnng

Uppfyllelse av krterer för utbetalnng av rörlg

kontantersättnng ska kunna mätas under

en perod om ett eller flera år. Den rörlga

kontantersättnngen ska ha en högsta gräns

och vara relaterad tll den fasta lönen, och

får uppgå tll högst 100 procent av den fasta

årlga kontantlönen.

Den rörlga kontantersättnngen ska beakta

både fnansell och cke fnansell prestaton.

Utfallet  relaton tll förutbestämda och mät-

bara fnansella mål ska bestämma den totala

(fnansella) bonuspotentalen, det vll säga de

fnansella målen utgör basen för den totala

bonuspotentalen. Detta utfall kan reduceras

beroende på utfallet av de cke fnansella

målen. Den rörlga kontantersättnngen ska

baseras på utfallet  förhållande tll uppsatta

mål och utformas så att ökad ntressegemen-

skap uppnås mellan ledande befattnngs-

havare och Bolagets akteägare.

De fnansella målen för den rörlga kontant-

ersättnngen kan vara relaterade tll koncer-

nens resultat före skatt, tll relevant affärs-

enhets resultat före fnansella poster och

skatt med mera.

De cke fnansella målen ska främja Bolagets

affärsstrateg och långsktga ntressen,

nklusve dess hållbarhetsagenda, genom att

exempelvs ha en tydlg kopplng tll Bolagets

affärsstrateg eller hållbarhetsagenda. De cke

fnansella målen ska sammanlagt motsvara

50 procent av den totala bonusen vlket nne-

bär att det totala bonusutfallet kan reduceras

med maxmalt 50 procent om de cke fnan-

sella målen nte är uppfyllda.

När mätperoden för uppfyllelse av målen

för utbetalnng av rörlg kontantersättnng

avslutats ska det fastställas  vlken utsträck-

nng målen uppfyllts. Styrelsen ansvarar för

bedömnngen såvtt avser rörlg kontantersätt-

nng tll VD och Koncernchefen. Såvtt avser

rörlg kontantersättnng tll övrga ledande

befattnngshavare ansvarar ersättnngs-

kommttén för bedömnngen. Såvtt avser

fnansella mål ska bedömnngen baseras

på den av Bolaget senast offentlggjorda

fnansella nformatonen.

Förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning

till ledande befattningshavare

206 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Vllkoren för rörlg kontantersättnng ska

utformas så att styrelsen, om exceptonella

ekonomska förhållanden råder, har möjlghet

att begränsa eller underlåta att ge ut rörlg

kontantersättnng om ett sådant utgvande

bedöms som ormlgt och oförenlgt med Bola-

gets ansvar gentemot akteägarna, anställda

och andra ntressenter. Det ska vdare fnnas

möjlghet att begränsa eller underlåta att ge

ut rörlg ersättnng, om styrelsen bedömer att

det är rmlgt av andra skäl. Vdare ska sty-

relsen ha möjlghet att återta utbetald rörlg

kontantersättnng om det  efterhand vsar

sg att ledande befattnngshavaren har brutt

mot Skanskas Uppförandekod eller Skanskas

övrga värderngar, polcyer, standarder eller

nstruktoner.

Ytterlgare rörlg kontantersättnng kan utgå

vd extraordnära omständgheter, förutsatt

att sådana extraordnära arrangemang är

tdsbegränsade och endast görs på ndvd-

nvå antngen  syfte att rekrytera eller be-

hålla ledande befattnngshavare, eller som

ersättnng för extraordnära arbetsnsatser

utöver ledande befattnngshavarens ordnare

arbetsuppgfter. Sådan ersättnng får nte

överstga ett belopp motsvarande 100 procent

av den fasta årlga kontantlönen samt ej utges

mer än en gång per år och per ndvd. Beslut

om sådan ersättnng för VD och Koncern-

chefen ska fattas av styrelsen på förslag av

ersättnngskommttén. Beslut om sådan er-

sättnng för övrga ledande befattnngshavare

ska fattas av ersättnngskommttén på förslag

av VD och Koncernchefen.

Penson

Pensonsförmåner ska vara premebestämda

med undantag för de fall där lag eller

kollektvavtal kräver en förmånsbestämd

penson. Rörlg kontantersättnng ska nte vara

pensonsgrundande förutom om det följer av

lag eller kollektvavtal. Pensonspremerna för

premebestämd penson ska uppgå tll högst

40 procent av den fasta årlga kontantlönen

om nte en högre procentsats följer av lag eller

kollektvavtal.

Övrga förmåner

Andra förmåner får nnefatta bland annat

sjukvårdsförsäkrng, sjukförsäkrng, bostads-

förmån, hemresor, skattekompensaton,

parkerng och blförmån. Sådana förmåner får

sammanlagt uppgå tll högst 20 procent av

den fasta årlga kontantlönen.

Beträffande anställnngsförhållanden som

lyder under andra regler än svenska får, såvtt

avser pensonsförmåner och andra förmåner,

vederbörlga anpassnngar ske för att följa

tvngande regler eller fast lokal praxs, varvd

dessa rktlnjers övergrpande ändamål så

långt möjlgt ska tllgodoses.

För ledande befattnngshavare vlka är

statonerade  annat land än stt hemland får

ytterlgare ersättnng och andra förmåner

utgå  skälg omfattnng med beaktande av de

särsklda omständgheter som är förknppade

med sådan utlandsstatonerng, varvd dessa

rktlnjers övergrpande ändamål så långt

möjlgt ska tllgodoses. Sådana förmåner får

sammanlagt uppgå tll högst 50 procent av

den fasta årlga kontantlönen.

Långsktga aktesparprogram

I Bolaget har nrättats långsktga aktespar-

program, Skanska Employee Ownershp

Programs (”Seop 5” och ”Seop 6”). De har

beslutats av bolagsstämman och omfattas

därför nte av dessa rktlnjer. Nya program

kan beslutas av bolagsstämman. Seop 5 och

Seop 6 ger nuvarande och framtda anställda

möjlghet att bl akteägare  Skanska och

omfattar fast anställda nom Skanska-kon-

cernen. De prestatonskrav som används för

att bedöma utfallet av programmen har en

tydlg kopplng tll affärsstrategn och därmed

tll Bolagets långsktga värdeskapande,

nklusve dess hållbarhetsagenda. Dessa

prestatonskrav består av fnansella mål på

koncern, affärsenhets- och/eller affärsenhets-

gruppnvå, och från och med Seop 6, även ett

cke fnansellt mål på koncernnvå kopplat tll

koncernens mnsknng av koldoxdutsläpp.

Det fnansella mål som för närvarande är

tllämplgt på koncernnvå är tllväxt  vnst per

akte (EPS). De fnansella mål som gäller på

affärsenhets- och/eller affärsenhetsgruppnvå

varerar beroende på vlken verksamhetsgren

som den relevanta affärsenheten eller affärs-

enhetsgruppen tllhör, enlgt nedan tabell.

Bygg-

verksamhet

Bostads-

utveckling

Kommersiell

utveckling

Förvaltnings-

fastigheter

EBIT

– ROCE

Uthyrda

kvadratmeter

–

1) Resultat före finansiella poster och skatt.

2) Avkastning på sysselsatt kapital.

Seop 5 och Seop 6 uppställer vdare krav på

egen nvesterng och treårg nnehavs- och

anställnngstd. För mer nformaton om Seop

5 och Seop 6, nnefattande de krterer som ut-

fallet är beroende av, se Skanskas webbplats:

group.skanska.com/sv/koncernens-styrnng/

ersattnngar/nctamentsprogram/.

Upphörande av anställnng

Vd uppsägnng från Bolaget gäller normalt en

uppsägnngstd om sex månader kombnerat

med avgångsvederlag motsvarande högst

18 månaders fast kontantlön, eller alternatvt

en uppsägnngstd motsvarande högst tolv

månader  kombnaton med avgångsvederlag

motsvarande högst tolv månaders fast kon-

tantlön. Fast kontantlön under uppsägnngs-

tden och avgångsvederlag får sammantaget

nte överstga ett belopp motsvarande den

fasta kontantlönen för två år. Vd uppsägnng

från ledande befattnngshavarens sda får

uppsägnngstden vara högst tolv månader,

utan rätt tll avgångsvederlag.

Ersättnng tll styrelseledamöter utöver

styrelsearvode

I den mån cke anställd bolagsstämmovald

styrelseledamot utför arbete för Bolagets

räknng, vd sdan av styrelsearbetet, ska kon-

sultarvode och annan ersättnng för sådant

arbete kunna utgå. Beslut om konsultarvode

och annan ersättnng tll cke anställda

bolagsstämmovalda styrelseledamöter fattas

av ersättnngskommttén.

Lön och anställnngsvllkor för anställda

Vd berednngen av styrelsens förslag

tll dessa ersättnngsrktlnjer har lön och

anställnngsvllkor för Bolagets anställda

beaktats genom att uppgfter om anställdas

totalersättnng, ersättnngens komponenter

samt ersättnngens öknng och öknngstakt

över td har utgjort en del av ersättnngskom-

mtténs och styrelsens beslutsunderlag vd

utvärderngen av skälgheten av rktlnjerna

och de begränsnngar som följer av dessa.

Förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning

till ledande befattningshavare

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

207 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Beslutsprocessen för att fastställa, se över

och genomföra rktlnjerna

Styrelsen har nrättat en ersättnngskommtté.

I ersättnngskommtténs uppgfter ngår

att bereda styrelsens beslut om förslag tll

rktlnjer för lön och annan ersättnng tll

ledande befattnngshavare. Styrelsen ska

upprätta förslag tll nya rktlnjer åtmnstone

vart fjärde år och lägga fram förslaget för

beslut vd årsstämman. Rktlnjerna ska

gälla tll dess att nya rktlnjer antagts av

bolagsstämman. Ersättnngskommttén ska

även följa och utvärdera program för rörlga

ersättnngar för bolagslednngen, tllämpnng-

en av rktlnjer för lön och annan ersättnng

tll ledande befattnngshavare samt gällande

ersättnngsstrukturer och ersättnngsnvåer

 Bolaget. Ersättnngskommtténs ledamöter

är oberoende  förhållande tll Bolaget och

bolagslednngen. Vd styrelsens behandlng

av och beslut  ersättnngsrelaterade frågor

närvarar nte VD och Koncernchefen eller

andra personer  bolagslednngen,  den mån

de berörs av frågorna.

Frångående av rktlnjerna

Styrelsen får besluta att tllfällgt frångå

rktlnjerna helt eller delvs, om det  ett ensklt

fall fnns särsklda skäl för det och ett avsteg

är nödvändgt för att tllgodose Bolagets

långsktga ntressen, nklusve dess hållbar-

hetsagenda, eller för att säkerställa Bolagets

ekonomska bärkraft. Som angvts ovan ngår

det  ersättnngskommtténs uppgfter att

bereda styrelsens beslut  ersättnngsfrågor,

vlket nnefattar beslut om avsteg från

rktlnjerna.

Beskrvnng av betydande förändrngar

jämfört med tdgare rktlnjer

Pensonspremer har tdgare vart begränsade

tll 35 procent av den fasta årlga kontantlönen

för VD och Koncernchefen och tll 30 procent

av den fasta årlga kontantlönen tllsammans

med upp tll 30 procent av rörlg kontantersätt-

nng för övrga ledande befattnngshavare.

Dessa rktlnjer har ändrats tll en begräsnng

om 40 procent av den fasta årlga kontant-

lönen för samtlga ledande befattnngshavare

för att anpassa taket för pensonspremer med

gällande svensk marknadspraxs.

Taket för övrga förmåner har ökats från 15

procent tll 20 procent av den fasta årlga

kontantlönen. Denna förändrng har gjorts för

att säkerställa att eventuella ledande befatt-

nngshavare som behöver tll exempel dubbel

bosättnng och hemresor kan tllhandahållas

sådana förmåner nom de begränsnngar som

anges  dessa rktlnjer.

Övrga ändrngar är endast redaktonella änd-

rngar som främst följer av mplementerngen

av Seop 6.

Akteägarna har nte framfört några specfka

synpunkter på de rktlnjer som antogs av

årsstämman 2020.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

208 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Revisionsberättelse

Uttalanden

V har utfört en revson av årsredovsnngen

och koncernredovsnngen för Skanska AB

(publ) för år 2022 med undantag för hållbar-

hetsrapporten på sdorna 68–104. Bolagets

årsredovsnng och koncernredovsnng

ngår på sdorna 39–49 och 60–204  detta

dokument.

Enlgt vår uppfattnng har årsredovsnngen

upprättats  enlghet med årsredovsnngsla-

gen och ger en  alla väsentlga avseenden

rättvsande bld av moderbolagets fnansella

ställnng per den 31 december 2022 och av

dess fnansella resultat och kassaflöde för

året enlgt årsredovsnngslagen. Koncern-

redovsnngen har upprättats  enlghet med

årsredovsnngslagen och ger en  alla väsent-

lga avseenden rättvsande bld av koncernens

fnansella ställnng per den 31 december

2022 och av dess fnansella resultat och

kassaflöde för året enlgt Internatonal Fnan-

cal Reportng Standards (IFRS), så som de

antagts av EU, och årsredovsnngslagen. En

bolagsstyrnngsrapport har upprättats. Våra

uttalanden omfattar nte hållbarhetsrapporten

på sdorna 68–104.

Förvaltnngsberättelsen och bolagsstyrnngs-

rapporten är förenlga med årsredovsnngens

och koncernredovsnngens övrga delar, och

bolagsstyrnngsrapporten är  överensstäm-

melse med årsredovsnngslagen.

V tllstyrker därför att bolagsstämman fast-

ställer resultaträknngen och balansräknngen

för moderbolaget och resultaträknng och rap-

port över fnansell ställnng för koncernen.

Våra uttalanden  denna rapport om årsre-

dovsnngen och koncernredovsnngen är

förenlga med nnehållet  den kompletterande

rapport som har överlämnats tll moderbola-

gets revsonsutskott  enlghet med Revsors-

förordnngens (537/2014) artkel 11.

Grund för uttalanden

V har utfört revsonen enlgt Internatonal

Standards on Audtng (ISA) och god

revsonssed  Sverge. Vårt ansvar enlgt

dessa standarder beskrvs närmare 

avsnttet Revsorns ansvar. V är oberoende 

förhållande tll moderbolaget och koncernen

enlgt god revsorssed  Sverge och har  övrgt

fullgjort vårt yrkesetska ansvar enlgt dessa

krav. Detta nnefattar att, baserat på vår bästa

kunskap och övertygelse, nga förbjudna

tjänster som avses  Revsorsförordnngens

(537/2014) artkel 5.1 har tllhandahållts det

granskade bolaget eller,  förekommande fall,

dess moderföretag eller dess kontrollerade

företag nom EU.

V anser att de revsonsbevs v har nhämtat

är tllräcklga och ändamålsenlga som grund

för våra uttalanden.

Särsklt betydelsefulla områden

Särsklt betydelsefulla områden för revsonen

är de områden som enlgt vår professonella

bedömnng var de mest betydelsefulla för

revsonen av årsredovsnngen och koncern-

redovsnngen för den aktuella peroden.

Dessa områden behandlades nom ramen för

revsonen av, och  vårt ställnngstagande tll,

årsredovsnngen och koncernredovsnngen

som helhet, men v gör nga separata uttalan-

den om dessa områden. Beskrvnngen nedan

av hur revsonen genomfördes nom dessa

områden ska läsas  detta sammanhang.

V har fullgjort de skyldgheter som beskrvs

 avsnttet Revsorns ansvar  vår rapport om

årsredovsnngen också nom dessa områ-

den. Därmed genomfördes revsonsåtgärder

som utformats för att beakta vår bedömnng

av rsk för väsentlga fel  årsredovsnngen

och koncernredovsnngen. Utfallet av vår

gransknng och de gransknngsåtgärder som

genomförts för att behandla de områden som

framgår nedan utgör grunden för vår revsons

berättelse.

Intäktsredovsnng över td

 byggverksamheten

Beskrvnng av området

Hur detta område beaktades  revsonen

Huvuddelen av bolagets ntäkter är hänförlga

tll entreprenaduppdrag. För 2022 uppgck

ntäkterna från entreprenaduppdrag tll

156 004 MSEK. Vanlgtvs uppfylls ett presta-

Tll bolagsstämman  Skanska AB (publ), org.nr 556000-4615

tonsåtagande  ett entreprenaduppdrag över

td, vlket nnebär att ntäkterna redovsas över

td genom att mäta förloppet mot ett fullstän-

dgt uppfyllande av prestatonsåtagandet

som ngår  uppdraget. Intäkter redovsas på

grundval av bolagets nsatser för att uppfylla

ett prestatonsåtagande  förhållande tll

total förväntad nsats. Detta kräver att före-

taget kan mäta stt förlopp mot fullständgt

uppfyllande av prestatonsåtagandet samt

fastställa transaktonsprset. Förutsättnngen

för detta är att effektva och samordnade

system för kalkylerng, prognos och ntäkts/

kostnadsrapporterng fnns  bolaget. Vdare

krävs en konsekvent tllämpad process för

bedömnng av projektets slutlga utfall,

nklusve analys av avvkelser  förhållande tll

tdgare bedömnngstllfälle. Denna krtska

bedömnng utförs mnst en gång per kvartal.

Vår revsonsprocess nkluderar bland annat

analytsk gransknng av ntäkterna och marg-

nalerna  projekt samt databaserad transak-

tonsanalys. V har stckprovsgranskat ntäkter

och kostnader  utvalda projekt, som är av

betydande storlek eller utgör en väsentlg

rsk för bolaget. V har även fört dskussoner

tllsammans med bolagets controllers samt

projektansvarga nnefattande bedömnngar,

antaganden och uppskattnngar relaterade

tll ntäktsredovsnng, resultatavräknng och

allokerng av kostnader.

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

209 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

V har också granskat väsentlga avtal för att

dentfera eventuella rsker för vten  sam-

band med försenngar  projekten, och v har

också kontnuerlga avstämnngar tllsam-

mans med bolagets nterna jurdska ombud.

V har granskat avsättnngar och andra reser-

ver hänförlga tll projekt nom byggverksam-

heten utfrån underlggande underlag samt

bolagets bedömnngar.

V har kontnuerlga möten och dskussoner

med ansvarga revsorer  respektve land för

att dentfera samt täcka landspecfka rsker.

V har bedömt träffsäkerheten  bolagets

bedömnngar av det slutlga utfallet för pro-

jekten och även hållt dskussoner med bola-

gets lednng samt revsonsutskott avseende

utfallet.

V har utöver detta utvärderat huruvda värde-

rng av ntäkter  bolagets redovsnngsprnc-

per är rmlga samt bedömt fullständgheten

 upplysnngskraven vlka återfnns  Not 4

”Rörelsesegment” och Not 9 ”Avtalstllgångar

och avtalsskulder”.

Värderng av nvesterngar  fastghets-

utvecklngsprojekt

Beskrvnng av området

Det redovsade värdet på nvesterngar 

fastghetsutvecklngsprojekt, vlka utgör

omsättnngsfastgheter, uppgår tll 58 474

MSEK vlket framgår av Not 22 ”Omsättnngs-

fastgheter / Projektutvecklng”. Som framgår

av Not 22 värderas omsättnngsfastgheterna

tll det lägsta av anskaffnngsvärdet och

nettoförsäljnngsvärdet. Bolaget utför därför

löpande beräknngar av nettoförsäljnngs-

värden. Potentellt nedskrvnngsbehov 

utvecklngsprojekt under uppförande och

färdgställda utvecklngsprojekt kan ha en

väsentlg påverkan på bolagets resultat.

Förändrngar  utbud av lknande projekt

lksom ändrad efterfrågan kan väsentlgt

påverka såväl bedömda marknadsvärden

som redovsade värden för respektve projekt.

Dessa projekt varerar  storlek och nveste-

rngscyklerna kan vara båda korta och långa.

Hur detta område beaktades  revsonen

Vår revson nnefattar bland annat att

utvärdera budgetar och prognoser samt

bedöma de underlggande antagandena

avseende den fnansella nformatonen tll

grund för värderngarna. V har också granskat

värderngar utförda av externa parter. V har

specellt fokuserat på de nvesterngar där

nettoförsäljnngsvärde/uppskattat värde rske-

rar att understga redovsat värde vd rmlga

förändrngar av centrala antaganden. V har

också bedömt träffsäkerheten  bolagets

tdgare antaganden och prognoser och även

hållt dskussoner med bolagets lednng samt

revsonsutskott avseende utfallet.

Slutlgen har v utvärderat fullständgheten 

bolagets upplysnngar  Not 22.

Avsättnngar för ersättnngsanspråk och

rättstvster

Beskrvnng av området

Avsättnng för tvster  balansräknngen uppgår

tll 2 644 MSEK. Som framgår av Not 29

”Avsättnngar” är bolaget exponerat för poten-

tella ersättnngsanspråk och rättstvster nom

verksamhetsgrenen Byggverksamhet för pro-

jekt som har avslutats. Ersättnngsanspråk och

rättstvster är särsklt betydelsefullt område

för revsonen eftersom värderng av dessa

poster baseras på bolagets bedömnngar.

Bedömnngsprocessen är komplcerad då

framtda utvecklngar  komplcerade jurdska

ärenden tll sn natur är svåra att förutse.

Utöver detta är en del av ersättnngsanspråken

och rättstvsterna lokalserade tll länder där

rättegångsförfaranden kan ta lång td.

Hur detta område beaktades  revsonen

V har bldat oss en förståelse för ersätt-

nngsanspråken och rättstvsterna genom

dskussoner med ansvarga nom bolaget,

bolagets lednng samt revsonsutskottet. V

har läst bolagets nterna ställnngstaganden

avseende de olka frågorna. V har också

nhämtat uttalanden från företagets legala

rådgvare  den omfattnng v bedömt detta

vara nödvändgt för vår revson. För alla krav

som v bedömt skulle kunna bl väsentlga

har v granskat underlggande fakta och

omständgheter som lgger tll grund för

de legala rådgvarnas utvärderngar samt

bedömt bolagets bästa bedömnngar av

förväntade framtda utbetalnngar och därtll

hörande avsättnngar.

Annan nformaton än årsredovsnngen och

koncernredovsnngen

Detta dokument nnehåller även annan

nformaton än årsredovsnngen och koncern-

redovsnngen och återfnns på sdorna 1–38,

50–59, och 215–222. Det är styrelsen och

verkställande drektören som har ansvaret för

denna andra nformaton.

Vårt uttalande avseende årsredovsnngen

och koncernredovsnngen omfattar nte

denna nformaton och v gör nget uttalande

med bestyrkande avseende denna andra

nformaton.

I samband med vår revson av årsredovs-

nngen och koncernredovsnngen är det vårt

ansvar att läsa den nformaton som dent-

feras ovan och överväga om nformatonen

 väsentlg utsträcknng är oförenlg med års-

redovsnngen och koncernredovsnngen. Vd

denna genomgång beaktar v även den kun-

skap v  övrgt nhämtat under revsonen samt

bedömer om nformatonen  övrgt verkar

nnehålla väsentlga felaktgheter.

Om v, baserat på det arbete som har utförts

avseende denna nformaton, drar slutsatsen

att den andra nformatonen nnehåller en

väsentlg felaktghet, är v skyldga att rap-

portera detta. V har nget att rapportera  det

avseendet.

Styrelsens och verkställande drektörens

ansvar

Det är styrelsen och verkställande drektören

som har ansvaret för att årsredovsnngen

och koncernredovsnngen upprättas

och att den ger en rättvsande bld enlgt

årsredovsnngslagen och, vad gäller koncern-

redovsnngen, enlgt IFRS så som de antagts

av EU. Styrelsen och verkställande drektören

ansvarar även för den nterna kontroll som

de bedömer är nödvändg för att upprätta en

årsredovsnng och koncernredovsnng som

nte nnehåller några väsentlga felaktgheter,

vare sg dessa beror på oegentlgheter eller

msstag.

Vd upprättandet av årsredovsnngen och

koncernredovsnngen ansvarar styrelsen och

verkställande drektören för bedömnngen

av bolagets förmåga att fortsätta verksam-

heten. De upplyser, när så är tllämplgt, om

förhållanden som kan påverka förmågan

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

210 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

att fortsätta verksamheten och att använda

antagandet om fortsatt drft. Antagandet om

fortsatt drft tllämpas dock nte om styrelsen

och verkställande drektören avser att lkvdera

bolaget, upphöra med verksamheten eller

nte har något realstskt alternatv tll att göra

något av detta.

Styrelsens revsonsutskott ska, utan att det

påverkar styrelsens ansvar och uppgfter 

övrgt, bland annat övervaka bolagets fnan-

sella rapporterng.

Revsorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rmlg grad av

säkerhet om att årsredovsnngen och kon-

cernredovsnngen som helhet nte nnehåller

några väsentlga felaktgheter, vare sg dessa

beror på oegentlgheter eller msstag, och att

lämna en revsonsberättelse som nnehåller

våra uttalanden. Rmlg säkerhet är en hög

grad av säkerhet, men är ngen garant för

att en revson som utförs enlgt ISA och god

revsonssed  Sverge alltd kommer att upp-

täcka en väsentlg felaktghet om en sådan

fnns. Felaktgheter kan uppstå på grund av

oegentlgheter eller msstag och anses vara

väsentlga om de ensklt eller tllsammans

rmlgen kan förväntas påverka de ekonomska

beslut som användare fattar med grund 

årsredovsnngen och koncernredovsnngen.

Som del av en revson enlgt ISA använder v

professonellt omdöme och har en professo-

nellt skeptsk nställnng under hela revsonen.

Dessutom:

• dentferar och bedömer v rskerna för

väsentlga felaktgheter  årsredovsnngen

och koncernredovsnngen, vare sg dessa

beror på oegentlgheter eller msstag,

utformar och utför gransknngsåtgärder

bland annat utfrån dessa rsker och

nhämtar revsonsbevs som är tllräcklga

och ändamålsenlga för att utgöra en grund

för våra uttalanden. Rsken för att nte

upptäcka en väsentlg felaktghet tll följd av

oegentlgheter är högre än för en väsentlg

felaktghet som beror på msstag, eftersom

oegentlgheter kan nnefatta agerande 

maskop, förfalsknng, avsktlga utelämnan-

den, felaktg nformaton eller åsdosättande

av ntern kontroll.

• skaffar v oss en förståelse av den del

av bolagets nterna kontroll som har

betydelse för vår revson för att utforma

gransknngsåtgärder som är lämplga med

hänsyn tll omständgheterna, men nte för

att uttala oss om effektvteten  den nterna

kontrollen.

• utvärderar v lämplgheten  de redovsnngs-

prncper som används och rmlgheten 

styrelsens och verkställande drektörens

uppskattnngar  redovsnngen och tll-

hörande upplysnngar.

• drar v en slutsats om lämplgheten  att

styrelsen och verkställande drektören

använder antagandet om fortsatt drft vd

upprättandet av årsredovsnngen och kon-

cernredovsnngen. V drar också en slutsats,

med grund  de nhämtade revsonsbevsen,

om det fnns någon väsentlg osäkerhets-

faktor som avser sådana händelser eller

förhållanden som kan leda tll betydande

tvvel om bolagets förmåga att fortsätta

verksamheten. Om v drar slutsatsen att det

fnns en väsentlg osäkerhetsfaktor, måste

v  revsonsberättelsen fästa uppmärksam-

heten på upplysnngarna  årsredovsnngen

om den väsentlga osäkerhetsfaktorn eller,

om sådana upplysnngar är otllräcklga,

modfera uttalandet om årsredovsnngen

och koncernredovsnngen. Våra slutsatser

baseras på de revsonsbevs som nhämtas

fram tll datumet för revsonsberättelsen.

Dock kan framtda händelser eller förhål-

landen göra att ett bolag nte längre kan

fortsätta verksamheten.

• utvärderar v den övergrpande presenta-

tonen, strukturen och nnehållet  årsredo-

vsnngen och koncernredovsnngen,

därbland upplysnngarna, och om årsredo-

vsnngen och koncernredovsnngen återger

de underlggande transaktonerna och

händelserna på ett sätt som ger en rätt-

vsande bld.

• nhämtar v tllräcklga och ändamålsenlga

revsonsbevs avseende den fnansella

nformatonen för enheterna eller affärsak-

tvteterna nom koncernen för att göra ett

uttalande avseende koncernredovsnngen.

V ansvarar för styrnng, övervaknng och

utförande av koncernrevsonen. V är

ensamt ansvarga för våra uttalanden.

V måste nformera styrelsen om bland annat

revsonens planerade omfattnng och nrkt-

nng samt tdpunkten för den. V måste också

nformera om betydelsefulla akttagelser

under revsonen, därbland de eventuella

betydande brster  den nterna kontrollen som

v dentferat.

V måste också förse styrelsen med ett utta-

lande om att v har följt relevanta yrkesetska

krav avseende oberoende, och ta upp alla

relatoner och andra förhållanden som rml-

gen kan påverka vårt oberoende, samt  tll-

lämplga fall tllhörande motåtgärder.

Av de områden som kommunceras med

styrelsen fastställer v vlka av dessa områden

som vart de mest betydelsefulla för revsonen

av årsredovsnngen och koncernredovsnngen,

nklusve de vktgaste bedömda rskerna

för väsentlga felaktgheter, och som därför

utgör de för revsonen särsklt betydelsefulla

områdena. V beskrver dessa områden  rev-

sonsberättelsen såvda nte lagar eller andra

författnngar förhndrar upplysnng om frågan.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

211 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Uttalanden

Utöver vår revson av årsredovsnngen har v

även utfört en revson av styrelsens och verk-

ställande drektörens förvaltnng av Skanska

AB (publ) för år 2022 samt av förslaget tll

dspostoner beträffande bolagets vnst eller

förlust.

V tllstyrker att bolagsstämman dsponerar

vnsten enlgt förslaget  förvaltnngsberät-

telsen och bevljar styrelsens ledamöter och

verkställande drektören ansvarsfrhet för

räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

V har utfört revsonen enlgt god revsonssed

 Sverge. Vårt ansvar enlgt denna beskrvs

närmare  avsnttet Revsorns ansvar. V är

oberoende  förhållande tll moderbolaget och

koncernen enlgt god revsorssed  Sverge och

har  övrgt fullgjort vårt yrkesetska ansvar

enlgt dessa krav.

V anser att de revsonsbevs v har nhämtat

är tllräcklga och ändamålsenlga som grund

för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande drektörens

ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget

tll dspostoner beträffande bolagets vnst

eller förlust. Vd förslag tll utdelnng nnefattar

detta bland annat en bedömnng av om

utdelnngen är försvarlg med hänsyn tll de

krav som bolagets och koncernens verksam-

hetsart, omfattnng och rsker ställer på

storleken av moderbolagets och koncernens

egna kaptal, konsolderngsbehov, lkvdtet

och ställnng  övrgt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organsaton

och förvaltnngen av bolagets angelägenheter.

Detta nnefattar bland annat att fortlöpande

bedöma bolagets och koncernens ekono-

mska stuaton, och att tllse att bolagets

organsaton är utformad så att bokförngen,

medelsförvaltnngen och bolagets ekono-

mska angelägenheter  övrgt kontrolleras på

ett betryggande sätt. Verkställande drektören

ska sköta den löpande förvaltnngen enlgt

styrelsens rktlnjer och anvsnngar och

bland annat vdta de åtgärder som är

nödvändga för att bolagets bokförng ska

fullgöras  överensstämmelse med lag och

för att medelsförvaltnngen ska skötas på ett

betryggande sätt.

Revsorns ansvar

Vårt mål beträffande revsonen av

förvaltnngen, och därmed vårt uttalande om

ansvarsfrhet, är att nhämta revsonsbevs

för att med en rmlg grad av säkerhet kunna

bedöma om någon styrelseledamot eller

verkställande drektören  något väsentlgt

avseende:

• företagt någon åtgärd eller gjort sg skyldg

tll någon försummelse som kan föranleda

ersättnngsskyldghet mot bolaget.

• på något annat sätt handlat  strd med

aktebolagslagen, årsredovsnngslagen

eller bolagsordnngen.

Vårt mål beträffande revsonen av förslaget

tll dspostoner av bolagets vnst eller förlust,

och därmed vårt uttalande om detta, är att

med rmlg grad av säkerhet bedöma om

förslaget är förenlgt med aktebolagslagen.

Rmlg säkerhet är en hög grad av säkerhet,

men ngen garant för att en revson som

utförs enlgt god revsonssed  Sverge

alltd kommer att upptäcka åtgärder eller

försummelser som kan föranleda ersättnngs-

skyldghet mot bolaget, eller att ett förslag tll

dspostoner av bolagets vnst eller förlust nte

är förenlgt med aktebolagslagen.

Som en del av en revson enlgt god

revsonssed  Sverge använder v profes-

sonellt omdöme och har en professonellt

skeptsk nställnng under hela revsonen.

Gransknngen av förvaltnngen och förslaget

tll dspostoner av bolagets vnst eller

förlust grundar sg främst på revsonen av

räkenskaperna. Vlka tllkommande gransk-

nngsåtgärder som utförs baseras på vår

professonella bedömnng med utgångspunkt

 rsk och väsentlghet. Det nnebär att v

fokuserar gransknngen på sådana åtgärder,

områden och förhållanden som är väsentlga

för verksamheten och där avsteg och överträ-

delser skulle ha särskld betydelse för bolagets

stuaton. V går genom och prövar fattade

beslut, beslutsunderlag, vdtagna åtgärder

och andra förhållanden som är relevanta för

vårt uttalande om ansvarsfrhet. Som under-

lag för vårt uttalande om styrelsens förslag tll

dspostoner beträffande bolagets vnst eller

förlust har v granskat styrelsens motverade

yttrande samt ett urval av underlagen för

detta för att kunna bedöma om förslaget är

förenlgt med aktebolagslagen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Revsorns gransknng av Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revson av årsredovsnngen och

koncernredovsnngen har v även utfört en

gransknng av att styrelsen och verkställande

drektören har upprättat årsredovsnngen

och koncernredovsnngen  ett format som

möjlggör enhetlg elektronsk rapporterng

(Esef-rapporten) enlgt 16 kap. 4 a § lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden för

Skanska AB (publ) för år 2022.

Vår gransknng och vårt uttalande avser

endast det lagstadgade kravet.

Enlgt vår uppfattnng har Esef-rapporten

upprättats  ett format som  allt väsentlgt

möjlggör enhetlg elektronsk rapporterng.

Grund för uttalande

V har utfört gransknngen enlgt FARs

rekommendaton RevR 18 Revsorns gransk-

nng av Esef-rapporten. Vårt ansvar enlgt

denna rekommendaton beskrvs närmare 

avsnttet Revsorns ansvar. V är oberoende 

förhållande tll Skanska AB (publ) enlgt god

revsorssed  Sverge och har  övrgt fullgjort

vårt yrkesetska ansvar enlgt dessa krav.

V anser att de bevs v har nhämtat är

tllräcklga och ändamålsenlga som grund för

vårt uttalande.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

212 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Styrelsens och verkställande drektörens

ansvar

Det är styrelsen och verkställande drektören

som har ansvaret för att Esef-rapporten har

upprättats  enlghet med 16 kap. 4 a § lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden,

och för att det fnns en sådan ntern kontroll

som styrelsen och verkställande drektören

bedömer nödvändg för att upprätta Esef-rap-

porten utan väsentlga felaktgheter, vare sg

dessa beror på oegentlgheter eller msstag.

Revsorns ansvar

Vår uppgft är att uttala oss med rmlg

säkerhet om Esef-rapporten  allt väsentlgt

är upprättad  ett format som uppfyller

kraven  16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden, på grundval av vår

gransknng.

RevR 18 kräver att v planerar och genomför

våra gransk-nngsåtgärder för att uppnå rmlg

säkerhet att Esef-rapporten är upprättad  ett

format som uppfyller dessa krav.

Rmlg säkerhet är en hög grad av säkerhet,

men är ngen garant för att en gransknng

som utförs enlgt RevR 18 och god revsons-

Stockholm den 7 mars 2023

Ernst & Young AB

Hamsh Mabon

Auktorserad revsor

Anders Krström

Auktorserad revsor

sed  Sverge alltd kommer att upptäcka

en väsentlg felaktghet om en sådan fnns.

Felaktgheter kan uppstå på grund av

oegentlgheter eller msstag och anses vara

väsentlga om de ensklt eller tllsammans

rmlgen kan förväntas påverka de ekonomska

beslut som användare fattar med grund 

Esef-rapporten.

Revsonsföretaget tllämpar ISQC 1 Kvaltets-

kontroll för revsonsföretag som utför revson

och översktlg gransknng av fnansella

rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag

och näralggande tjänster och har därmed

ett allsdgt system för kvaltetskontroll vlket

nnefattar dokumenterade rktlnjer och rutner

avseende efterlevnad av yrkesetska krav,

standarder för yrkesutövnngen och tllämpl-

ga krav  lagar och andra författnngar.

Gransknngen nnefattar att genom olka

åtgärder nhämta bevs om att Esef-rapporten

har upprättats  ett format som möjlggör

enhetlg elektronsk rapporterng av årsredo-

vsnngen och koncernredovsnng. Revsorn

väljer vlka åtgärder som ska utföras, bland

annat genom att bedöma rskerna för väsent-

lga felaktgheter  rapporterngen vare sg

dessa beror på oegentlgheter eller msstag.

Vd denna rskbedömnng beaktar revsorn de

delar av den nterna kontrollen som är rele-

vanta för hur styrelsen och verkställande drek-

tören tar fram underlaget  syfte att utforma

gransknngsåtgärder som är ändamålsenlga

med hänsyn tll omständgheterna, men nte 

syfte att göra ett uttalande om effektvteten 

den nterna kontrollen. Gransknngen omfattar

också en utvärderng av ändamålsenlgheten

och rmlgheten  styrelsens och verkställande

drektörens antaganden.

Gransknngsåtgärderna omfattar huvudsak-

lgen valderng av att Esef-rapporten upprät-

tats  ett gltgt XHTML-format och en avstäm-

nng av att Esef-rapporten överensstämmer

med den granskade årsredovsnngen och

koncernredovsnngen.

Vdare omfattar gransknngen även en

bedömnng av huruvda koncernens resultat-,

balans- och egetkaptalräknngar, kassa-

flödesanalys samt noter  Esef-rapporten har

märkts med XBRL  enlghet med vad som

följer av Esef-förordnngen.

Revsorns yttrande avseende den

lagstadgade hållbarhetsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för

hållbarhetsrapporten på sdorna 68–104

och för att den är upprättad  enlghet med

årsredovsnngslagen.

Vår gransknng har skett enlgt FARs

rekommendaton RevR 12 Revsorns yttrande

om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Detta nnebär att vår gransknng av hållbar-

hetsrapporten har en annan nrktnng och

en väsentlgt mndre omfattnng jämfört med

den nrktnng och omfattnng som en revson

enlgt Internatonal Standards on Audtng och

god revsonssed  Sverge har. V anser att

denna gransknng ger oss tllräcklg grund för

vårt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99

Stockholm, utsågs tll Skanska AB:s revsor av

bolagsstämman den 29 mars 2022 och har

vart bolagets revsor sedan 2016.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

213 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Tll Skanska AB, org nr 556000-4615

Inlednng

V har fått  uppdrag av styrelsen  Skanska

AB (publ) (”Skanska”) att översktlgt granska

den nedan specfcerade nformatonen

(”gransknngsobjekten”)  Skanskas Års- och

Hållbarhetsredovsnng 2022. Företaget har

defnerat gransknngsobjektens omfattnng

på sd 104  detta dokument.

Den granskade hållbarhetsnformatonen är

begränsad tll följande GRI upplysnngar:

• Växthusgaser (s. 74–81, 95)

- Drekta växthusgasutsläpp (Scope 1)

- Indrekta växthusgasutsläpp (Scope 2)

- Andra ndrekta växthusgasutsläpp

(Scope 3)

• Hälsa och säkerhet (s. 86–88, 96)

• Energ (s. 95)

• Avfall (s. 91, 97)

• Redovsnngsprncper relaterade tll

ovanstående områden (s. 104)

Utöver vad som beskrvs  föregående stycke,

vlket beskrver omfattnngen av vårt uppdrag,

har v nte utfört någon gransknng av den

övrga nformatonen som ngår  rapporten,

varför v nte uttalar någon slutsats om denna

nformaton.

Styrelsens och företagslednngens ansvar

Det är styrelsen och företagslednngen som

har ansvaret för att upprätta rapporterngen

av växthusgasutsläpp, hälsa och säkerhet,

energ och avfall  enlghet med tllämplga

krterer, vlka framgår på sdan 104  Skanskas

Års- och hållbarhetsredovsnng 2022, och

utgörs av delar av ramverket Greenhouse

Gas Protocol, samt delar av ramverket

för hållbarhetsredovsnng utgvet av GRI

(Global Reportng Intatve) Standard 403:

Occupatonal health and safety, GRI Standard

302: Energy, och GRI Standard 306: Waste

som är tllämplga för redovsnngen, samt av

företagets egna framtagna redovsnngs- och

beräknngsprncper. Detta ansvar nnefattar

även den nterna kontroll som bedöms

nödvändg för att upprätta en rapporterng

som nte nnehåller väsentlga felaktgheter,

vare sg dessa beror på oegentlgheter eller

msstag.

Revsorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om pre-

sentatonen av gransknngsobjekten grundat

på vår översktlga gransknng. Vårt uppdrag

är begränsat tll den hstorska nformatonen

 detta dokument och omfattar således nte

framtdsorenterade uppgfter.

V har utfört vår översktlga gransknng 

enlghet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra

bestyrkandeuppdrag än revsoner och över-

sktlga gransknngar av hstorsk fnansell

nformaton. En översktlg gransknng består

av att göra förfrågnngar,  första hand tll

personer som är ansvarga för upprättandet

av växthusgas-, hälsa- och säkerhet-, energ-,

och avfallsrapporterngen, att utföra analytsk

gransknng och att vdta andra översktlga

gransknngsåtgärder. En översktlg gransk-

nng har en annan nrktnng och en betydlgt

mndre omfattnng jämfört med den nrkt-

nng och omfattnng som en revson enlgt

Internatonal Standards on Audtng och god

revsons sed  övrgt har.

Revsonsföretaget tllämpar ISQC 1 (Interna-

tonal Standard on Qualty Control 1) och har

därmed ett allsdgt system för kvaltetskon-

troll vlket nnefattar dokumenterade rktlnjer

och rutner avseende efterlevnad av yrkese-

tska krav, standarder för yrkesutövnngen och

tllämplga krav  lagar och andra författnngar.

V är oberoende  förhållande tll Skanska AB

enlgt god revsorssed  Sverge och har  övrgt

fullgjort vårt yrkesetska ansvar enlgt dessa

krav.

De gransknngsåtgärder som vdtas vd en

översktlg gransknng gör det nte möjlgt för

oss att skaffa oss en sådan säkerhet att v

blr medvetna om alla vktga omständgheter

som skulle kunna ha blvt dentferade om en

revson utförts.

Den uttalade slutsatsen grundad på en

översktlg gransknng har därför nte den

säkerhet som en uttalad slutsats grundad på

en revson har.

Revsors rapport från översktlg granskng av Skanska ABs rapporterng av växthusgaser, hälsa och säkerhet, energ och avfall

Maranne Förander

Specalstmedlem  FAR

Stockholm 7 mars, 2023

Ernst & Young AB

Hamsh Mabon

Auktorserad revsor

Anders Krström

Auktorserad revsor

Vår gransknng utgår från de av styrelsen och

företagslednngen valda krterer, som defne-

ras ovan. V anser att dessa krterer är lämpl-

ga för upprättande av rapporterngen.

V anser att de bevs som v skaffat under vår

gransknng är tllräcklga och ändamålsenl-

ga  syfte att ge oss grund för vårt uttalande

nedan.

Uttalande

Grundat på vår översktlga gransknng har det

nte kommt fram några omständgheter som

ger oss anlednng att anse att växthusgas-,

hälsa- och säkerhet-, energ-, och avfallsrap-

porterngen för det räkenskapsår som avsluta-

des 31 december 2022 nte,  allt väsentlgt, är

upprättad  enlghet med de ovan av styrelsen

och företagslednngen angvna krtererna.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

214 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Revsors rapport från översktlg granskng av Skanska ABs rapporterng av växthusgaser, hälsa och säkerhet, energ och avfall

GRI-index

GRI-standard Upplysning Sidhänvisning Utestående information/Kommentarer

Allmän information

GRI 2:

Allmän information

2021

2-1 Organisatoriska detaljer 13, not 4, not 64

2-2 Enheter som ingår i organisationens hållbarhetsrapportering 45, 104 Ingen avvikelse från den finansiella rapporteringen.

2-3 Rapporteringsperiod, frekvens och kontaktpunkt – Redovisningsperiod: 1 januari 2022 – 31 december 2022

Publiceringsdag: 8 Mars, 2022

Kontaktpunkt: Christian Jakobsson, VP Sustainability/

EHS Management & ReportingAntonia Junelind, SVP

Investor Relations

2-4 Justeringar av lämnad information – Inga justeringar.

2-5 Extern granskning 3, 215

2-6 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer 21–36, 72, 89–90 Leverantörskedjan hanteras på BU-nivå. Aktiviteter pågår

på koncernnivå för att utveckla processer för due

dilligence av leverantörskedjan och konsolidering av data.

2-7 Anställda 97, 104 Typ av anställning redovisas inte.

2-8 Arbetstagare som inte är anställda – Hanteras på BU-nivå och data konsolideras inte på

koncernnivå. Underentreprenörers olyckor följs på

koncernnivå.

2-9 Struktur för styrning och sammansättning 40–51

2-10 Nominering och val av högsta styrande organ 40–45

2-11 Ordförande för högsta styrande organ 41, 43

2-12 Högsta styrande organets roll i arbetet med översyn och hantering av påverkan 40–49, 94, 104

2-13 Delegering av ansvar för hantering av påverkan 40–49, 94, 104

2-14 Högsta styrande organets roll i relation till hållbarhetsredovisningen 40–49, 94, 104

2-15 Intressekonflikter 40–40, 89–90

2-16 Kommunikation av kritiska problem 90, 94, 96–97

2-17 Den samlade kunskapen hos det högsta styrande organet 40–51

2-18 Utvärdering av det högsta styrande organets resultat 40–49

2-19 Ersättningspolicy 55–59

2-20 Process för att fastställa ersättningar 55–59

2-21 Årlig total ersättning 58–59, Not 37 Datan redovisas inte.

2-22 Uttalande om strategi för hållbar utveckling 6–7

2-23 Policyåtaganden 71–72, 89–90, 94

2-24 Implementering av policyer 71–72, 89–90, 94

2-25 Processer för att avhjälpa negativ påverkan 89–90, 94

2-26 Mekanismer för rådgivning och rapportering av angelägenheter för organisationen 90

2–27 Efterlevnad av lagar och förordningar 40, not 33

2-28 Medlemskap i organisationer 72 Ett urval av medlemskap redovisas.

2-29 Tillvägagångssätt för intressentdialog 71, 94

2-30 Kollektivavtal – Data konsolideras inte på koncernnivå.

215 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Höjdpunkter 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

GRI-standard Upplysning Sidhänvisning Utestående information/Kommentarer SASB SDG UN Global Compact

Väsentliga ämnen

Klimat

GRI 3: Väsentliga

ämnen 2021

3-1 Process för att fastställa väsentliga ämnen 71, 94

Delmål:

8.4

Delmål:

13.1

Princip 7, Miljö:

Företag ska stödja

försiktighetsprincipen vad gäller

miljörisker.

Princip 9, Miljö:

Företag ska uppmuntra utvecklandet

och spridning av miljövänlig teknik.

3-2 Lista över väsentliga ämnen 71

GRI 302: Energi 2016 3-3 Hantering av väsentliga ämnen 74–81, 94 IF-EN-160a.2 , IF-EN-410a.1,

IF-EN-410a.2

302-1 Energiförbrukning inom organisationen 95, 104 Ånga konsolideras inte på koncernnivå.

302-2 Energiförbrukning utanför organisationen 95, 104 Energikonsumtion redovisas inte. Förväntad

energikonsumtion används för att beräkna

utsläpp från användning av sålda produkter.

302-3 Energiintensitet 95, 104

302-4 Minskning av energiförbrukning 95, 104

302-5 Minskning av energibehov hos produkter och tjänster 78, 104

GRI 305: Utsläpp 2016 3-3 Hantering av väsentliga ämnen 71-81, 94 IF-EN-160a.2 , IF-EN-410a.1,

IF-EN-410a.2

305-1 Direkta växthusgasutsläpp (scope 1) 95, 104

305-2 Indirekta växthusgasutsläpp från energiförbrukning

(scope 2)

95, 104

305-3 Övriga indirekta växthusgasutsläpp (scope 3) 95, 104

305-4 Intensitet på växthusgasutsläpp 95, 104

305-5 Minskning av växthusgasutsläpp 95, 104

216 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Höjdpunkter 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

GRI-standard Upplysning Sidhänvisning Utestående information/Kommentarer SASB SDG UN Global Compact

Ansvar

GRI 205: Antikorruption

2016

3-3 Hantering av väsentliga ämnen 89–90, 94 IF-EN-510a.3

Delmål:

5.1

5.5

Delmål:

8.5

8.7

8.8

Delmål:

11.6

Delmål:

12.2

12.4

12.5

Delmål:

16.5

Princip 1, Mänskliga rättigheter:

Företag ska stödja och respektera

internationella mänskliga rättigheter.

Princip 2, Mänskliga rättigheter:

Företag ska försäkra att de inte

är inblandade i kränkningar av

mänskliga rättigheter.

Princip 3, Arbetsrätt:

Företag ska upprätthålla

föreningsfrihet och erkänna rätten till

kollektiva förhandlingar.

Princip 4, Arbetsrätt:

Företag ska eliminera alla former av

tvångsarbete.

Princip 5, Arbetsrätt:

Företag ska avskaffa barnarbete.

Princip 6, Arbetsrätt:

Företag ska avskaffa diskriminering

vad gäller rekrytering och

arbetsuppgifter.

Princip 8, Miljö:

Företag ska ta initiativ för att stärka

ett större miljömedvetande.

Princip 10, Antikorruption:

Företag ska motarbeta alla former

av korruption, inklusive utpressning

och mutor.

205-2 Kommunikation kring och utbildning i policyer och

rutiner för antikorruption

96, 104 IF-EN-510a.3

205-3 Bekräftade fall av korruption och vidtagna åtgärder 90, not 33 Personalkategori, affärspartner eller region

redovisas inte.

IF-EN-510a.2

GRI 206:

Konkurrenshämmande

beteende 2016

3-3 Hantering av väsentliga ämnen 89–90 IF-EN-510a.3

206-1 Rättsliga åtgärder avseende konkurrenshämmande

och monopolfrämjande beteende

96, 104, not 33 IF-EN-510a.2

GRI 306: Avfall 2020 3-3 Hantering av väsentliga ämnen 91, 94 IF-EN-160a.2

306-1 Genererat avfall och betydande avfallsrelaterade

effekter

91, 104

306-2 Hantering av betydande avfallsrelaterade effekter 91, 104

306-4 Avfall som avleds från deponi 97 Begränsat till % egengenererat avfall till

deponi. Farligt avfall redovisas inte. Pågående

arbete för kvalitetssäkring av rapportering av

avfallsdata på koncernnivå.

GRI 308:

Leverantörsutvärdering –

miljö 2016

3-3 Hantering av väsentliga ämnen 94 IF-EN-160a.2

308-1 Nya leverantörer som granskats avseende

miljökriterier

89–90 Leverantörskedjan hanteras på BU-nivå.

Procentandel granskade leverantörer

konsolideras inte på koncernnivå. Aktiviteter

pågår på koncernnivå för att utveckla processer

för due dilligence av leverantörskedjan och

konsolidering av data.

GRI 403: Hälsa och

säkerhet 2018

3-3 Hantering av väsentliga ämnen 87–88, 94

403-1 Ledningssystem för hälsa och säkerhet i arbetet 87–88

403-2 Identifiering av skaderisker, riskbedömning och

incidentutredning

87–88

403-3 Företagshälsovård 88

403-4 Anställdas delaktighet, samråd och kommunikation

om hälsa och säkerhet i arbetet

87–88, 92, 96–97

403-5 Personalutbildning i hälsa och säkerhet i arbetet 87–88

403-6 Främjande av anställdas hälsa 87–88

403-7 Förebyggande och skadebegränsande åtgärder för

hälsa och säkerhet i arbetet som är direkt länkade till

affärsrelationer

87–90

403-8 Antal anställda som omfattas av ledningssystem för

hälsa och säkerhet i arbetet

403-9 Arbetsskador 96 Antal timmar och andel arbetsrelaterade

olyckor redovisas inte.

IF-EN-320a.1

217 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Höjdpunkter 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

GRI-standard Upplysning Sidhänvisning Utestående information/Kommentarer SASB SDG UN Global Compact

Ansvar forts.

GRI 405: Mångfald och

jämställdhet 2016

3-3 Hantering av väsentliga ämnen 92, 94

405-1 Mångfald i styrande organ och bland medarbetare 92, 97 Åldersgrupper redovisas inte.

GRI 406: Icke-

diskriminering 2016

3-3 Hantering av väsentliga ämnen 89–90, 92, 94

406-1 Fall av diskriminering och vidtagna åtgärder 90 Antal och åtgärdstyp redovisas inte.

GRI 409: Tvångsarbete

2016

3-3 Hantering av väsentliga ämnen 89–90, 94

409-1 Verksamheter och leverantörer med väsentlig risk för

förekomst av tvångsarbete

89–90

GRI 414:

Leverantörsutvärdering –

socialt 2016

3-3 Hantering av väsentliga ämnen 89–90, 94

414-1 Nya leverantörer som granskats avseende sociala

kriterier

89–90 Leverantörskedjan hanteras på BU-nivå.

Procentandel granskade leverantörer

konsolideras inte på koncernnivå.

Aktiviteter pågår på koncernnivå för att

utveckla processer för due dilligence av

leverantörskedjan och konsolidering av data.

Hållbar industri

Skanskas egen upplysning SoD-1 Värde på certifierade kommersiella byggnader 78 IF-EN-410a.1

Delmål:

9.1

9.4

Delmål:

11.1

11.2

11.3

11.6

11.7

Ej kartlagda SASB-data

IF-EN-160a.1; IF-EN-250a.1-2; IF-EN-410b.2-3;

IF-EN-000.A-B

Ingen upplysning på koncernnivå

IF-EN-410b.1 Sidorna 98–101

IF-EN-510a.1 Noll

IF-EN-000.C Not 42

218 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Höjdpunkter 2022 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI index

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

Kvartalsinformation

Enligt IFRS 2022 2021

Mkr kv4 kv3 kv2 kv1 kv4 kv3 kv2 kv1

Orderingång 51 607 43 821 37 270 29 967 42 314 26 581 49 760 34 935

Resultat

Intäkter 42 362 43 229 42 551 35 032 41 114 33 897 36 210 32 644

Kostnader för produktion och

förvaltning -37 412 -38 706 -38 149 -32 216 -36 337 -30 833 -31 561 -29 425

Bruttoresultat 4 950 4 523 4 402 2 816 4 777 3 064 4 650 3 219

Försäljnings- och

administrationskostnader -2 720 -2 003 -2 244 -2 031 -2 263 -1 796 -1 915 -1 890

Värdeförändring förvaltnings-

fastigheter 1 327 0 8 357

Resultat från joint ventures och

intresseföretag 297 235 53 51 99 189 45 116

Rörelseresultat 3 854 2 755 2 220 1 193 2 612 1 457 2 780 1 444

Ränteintäkter 158 109 54 34 21 14 16 17

Räntekostnader 43 -27 -21 -43 -60 -45 -54 -64

Förändring av marknadsvärde 2 4 -4 2 -2 0 0 1

Övrigt finansnetto -1 -16 -17 14 -20 8 2 -1

Finansnetto 202 69 11 8 -62 -23 -36 -47

Resultat efter finansiella poster 4 056 2 824 2 231 1 200 2 550 1 434 2 743 1 397

Inkomstskatter -789 -548 -455 -235 -335 -229 -438 -237

Periodens resultat 3 267 2 276 1 776 965 2 216 1 206 2 306 1 160

Periodens resultat hänförligt till

Aktieägarna 3 261 2 267 1 765 963 2 210 1 197 2 296 1 161

Innehav utan bestämmande

inflytande 6 9 11 2 6 9 9 - 1

Övrigt totalresultat

Poster som inte kommer att

omklassificeras till periodens resultat

Omvärderingar av förmånsbestämda

pensionsplaner 202 1 622 1 066 928 856 -713 813 1 629

Skatt hänförlig till poster som inte

kommer att omklassificeras till

periodens resultat -42 -342 -194 -214 -202 125 -154 -344

160 1 280 872 715 654 -588 659 1 285

Enligt IFRS 2022 2021

Mkr kv4 kv3 kv2 kv1 kv4 kv3 kv2 kv1

Poster som har eller kommer att

omklassificeras till periodens resultat

Omräkningsdifferenser hänförliga

till aktieägarna -561 1 038 1 173 641 616 446 -466 1 210

Omräkningsdifferenser hänförliga till

innehav utan bestämmande inflytande 5 3 3 4 3 1 1 2

Säkring av valutarisk i

utlandsverksamheter -18 28 53 17 14 14 -12 24

Påverkan av kassaflödessäkringar 47 3 41 17 11 -41 81 -49

Andel övrigt totalresultat för joint

ventures och intresseföretag 1 17 72 89 8 26 42 37

Skatt hänförlig till poster som har

eller kommer att omklassificeras till

periodens resultat -10 1 -9 -1 -6 8 -15 10

-536 1 090 1 332 767 646 455 -369 1 234

Periodens övrigt totalresultat

efter skatt -377 2 370 2 204 1 481 1 300 -133 291 2 519

Periodens totalresultat 2 891 4 646 3 980 2 446 3 516 1 073 2 596 3 679

Periodens totalresultat hänförligt till

Aktieägarna 2 880 4 634 3 966 2 441 3 507 1 063 2 585 3 678

Innehav utan bestämmande

inflytande 11 12 14 6 9 9 11 1

Orderstock

229 771 227 935 215 452 207 607 207 031 197 623 201 279 193 443

Sysselsatt kapital

72 845 71 765 67 950 64 791 66 397 63 728 61 676 60 256

Räntebärande nettofordran/nettoskuld 10 306 12 769 7 719 11 088 12 598 8 566 8 124 8 793

Skuldsättningsgrad -0,2 -0,2 -0,2 -0,3 -0,3 -0,2 -0,2 -0,2

Avkastning sysselsatt kapital, %

15,2 13,5 11,8 12,9 13,5 19,9 20,6 21,2

Kassaflöde

Kassaflöde från löpande verksamhet -1 599 3 933 128 -1 982 3 818 1 487 -1 659 3 791

Kassaflöde från investeringsverksamhet -691 157 -2 189 6 643 -3 149 -236 -912 -7 071

Kassaflöde från

finansieringsverksamhet -666 -641 -926 -3 340 -804 -240 -3 999 -10

Periodens kassaflöde -2 956 3 449 -2 987 1 321 -135 1 011 -6 570 -3 290

1) Avser Byggverksamheten.

2) Omräknat i enlighet med vad som anges i not 43.

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

219 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Verksamhetsgrenar

Enligt IFRS 2022 2021

Mkr kv4 kv3 kv2 kv1 kv4 kv3 kv2 kv1

Orderingång

Byggverksamhet 51 607 43 821 37 270 29 967 42 314 26 581 49 760 34 935

Summa 51 607 43 821 37 270 29 967 42 314 26 581 49 760 34 935

Intäkter

Byggverksamhet 42 732 40 174 39 712 33 387 37 618 33 252 32 362 29 354

Bostadsutveckling 2 656 2 903 3 045 2 193 3 953 2 422 2 446 2 174

Kommersiell fastighetsutveckling 3 574 3 519 3 259 3 441 3 189 657 3 733 3 193

Förvaltningsfastigheter 20 10 10

Centralt och Elimineringar -6 619 -3 377 -3 475 -3 989 -3 646 -2 435 -2 331 -2 078

Summa 42 362 43 229 42 551 35 032 41 114 33 897 36 210 32 644

Rörelseresultat

Byggverksamhet 2 305 1 348 1 360 756 1 585 1 196 1 510 722

Bostadsutveckling 399 508 414 166 444 214 176 302

Kommersiell fastighetsutveckling 1 296 716 576 519 772 114 1 203 545

Förvaltningsfastigheter 100 7 8 25

Centralt -160 112 -155 -135 -189 -37 -85 -104

varav OPS försäljning 124 202 37 33 75 85 33 37

Elimineringar -86 63 17 -139 0 -30 -25 -21

Summa 3 854 2 755 2 220 1 193 2 612 1 457 2 780 1 444

Enligt Segmentsredovisning 2022 2021

Mkr kv4 kv3 kv2 kv1 kv4 kv3 kv2 kv1

Orderingång

Byggverksamhet 51 607 43 821 37 270 29 967 42 314 26 581 49 760 34 935

Summa 51607 43 821 37 270 29 967 42 314 26 581 49 760 34 935

Intäkter

Byggverksamhet 42 732 40 174 39 712 33 387 37 618 33 252 32 362 29 354

Bostadsutveckling 775 1 469 2 955 4 276 3 645 2 053 4 170 4 509

Kommersiell fastighetsutveckling 3 452 326 5 637 4 137 6 699 556 1 243 2 605

Förvaltningsfastigheter 20 10 10

Centralt och Elimineringar -6 628 -3 377 -3 475 -3 989 -3 596 -2 435 -2 381 -2 078

Summa 40 350 38 603 44 838 37 811 44 365 33 427 35 395 34 390

Rörelseresultat

Byggverksamhet 2 305 1 348 1 360 756 1 585 1 196 1 510 722

Bostadsutveckling 4 132 358 517 419 318 573 669

Kommersiell fastighetsutveckling 1 330 -19 808 784 1 723 84 391 1 066

Förvaltningsfastigheter 100 7 8 25

Centralt -160 112 -155 -135 -189 -37 -85 -104

varav OPS försäljning 124 202 37 33 75 85 33 37

Elimineringar -49 -61 18 -95 88 -20 -52 -27

Summa 3 530 1 518 2 397 1 852 3 627 1 542 2 338 2 327

Kvartalsinformation, fortsättning

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

220 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Årsstämma Investerare

Årsstämma  Skanska AB (publ) (”Bolaget”) äger rum

onsdagen den 29 mars 2023 kl. 10.00 på Sergel Hub,

Sveavägen 10A, Stockholm. Inregstrerng sker från kl. 9.00.

Akteägare har även möjlghet att utöva sn rösträtt genom

poströstnng nnan årsstämman.

Rätt att delta och anmälan

Akteägare som önskar delta  årsstämman ska vara

upptagen som akteägare  den av Euroclear Sweden AB

(”Euroclear”) framställda akteboken avseende förhållande-

na tsdagen den 21 mars 2023.

Därutöver måste akteägare anmäla sg tll årsstämman:

A) Akteägare som önskar delta  årsstämman 

stämmolokalen personlgen eller genom ombud ska

anmäla sg hos Bolaget senast torsdagen den 23 mars

2023 va Euroclears webbplats https://anmalan.vpc.se/

euroclearproxy, eller under adress Skanska AB (publ),

Årsstämman, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191,

101 23 Stockholm, eller per telefon 08-402 92 81

vardagar mellan kl. 9.00 och 16.00. Vd anmälan

vänlgen uppge namn, person- eller organsatons-

nummer, adress, telefonnummer samt antalet

eventuella bträden (högst två).

B) Akteägare som önskar delta  årsstämman genom po-

ströstnng ska anmäla sg hos Bolaget senast torsdagen

den 23 mars 2023 genom att avge sn poströst  enlghet

med anvsnng under rubrken Poströstnng nedan så att

poströsten är Euroclear tllhanda senast den dagen.

För att ha rätt att delta  årsstämman, personlgen, va

ombud eller genom poströstnng, måste en akteägare som

lått förvaltarregstrera sna akter, förutom att anmäla sg

tll årsstämman, låta regstrera akterna  eget namn så att

akteägaren blr upptagen  akteboken per tsdagen den

21 mars 2023. Sådan omregstrerng kan vara tllfällg (s.k.

rösträttsregstrerng) och begärs hos förvaltaren enlgt

förvaltarens rutner  sådan td  förväg som förvaltaren be-

stämmer. Rösträttsregstrerngar som gjorts av förvaltaren

senast torsdagen den 23 mars 2023 kommer att beaktas

vd framställnngen av akteboken.

Poströstning

Vd poströstnng ska ett särsklt formulär användas

som fnns tllgänglgt på Bolagets webbplats,

group.skanska.com/sv/ under rubrken ”Koncernens

styrnng/ Bolagsstämma/Årsstämma 2023”. Vd enbart

poströstnng krävs ngen separat anmälan tll årsstämman.

Det fyllda och underskrvna poströstnngsformuläret måste

vara Euroclear tllhanda senast torsdagen den 23 mars

2023. Akteägare kan skrva under formuläret elektronskt

genom verferng med BankID va Euroclears webbplats,

https://anmalan.vpc.se/euroclearproxy. Det fyllda formu-

läret kan också skckas va e-post tll GeneralMeetngSer-

vce@euroclear.com alternatvt postas tll adress Skanska

AB (publ), ”Årsstämman”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191,

101 23 Stockholm. Akteägare får nte förse poströsten med

särsklda nstruktoner eller vllkor. Om så sker är poströst-

nngsformuläret  sn helhet ogltgt. Ytterlgare anvsnngar

och vllkor framgår av poströstnngsformuläret.

Akteägare som vll delta  årsstämman  stämmolokalen

personlgen eller genom ombud måste anmäla detta enlgt

nstruktonerna under A) under rubrken Rätt att delta och

anmälan ovan. Det nnebär att en anmälan om deltagande

endast genom poströstnng nte räcker för den som vll delta

 stämmolokalen personlgen eller genom ombud.

Om en akteägare både poströstar och därefter deltar

 stämmolokalen personlgen eller genom ombud är

poströsten fortsatt gltg  den mån akteägaren nte deltar

 en omröstnng under årsstämman eller annars återkallar

poströsten. Om akteägaren under årsstämmans gång

väljer att delta  en omröstnng kommer avgven röst att

ersätta tdgare nskckad poströst på den beslutspunkten.

Röstning via ombud

Akteägare som företräds genom ombud ska utfärda

skrftlg av akteägaren undertecknad och daterad fullmakt

för ombudet. För det fall akteägaren är en jurdsk person

ska även kopa av regstrerngsbevs eller motsvarande

behörghetshandlngar bläggas. Fullmakten med regst-

rerngsbevs eller motsvarande behörghetshandlngar (

förekommande fall) bör  god td före årsstämman nsändas

tll adress Skanska AB (publ), ”Årsstämman”, c/o Euroclear

Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm eller va e-post tll

GeneralMeetngServce@euroclear.com. Sker poströstnng

med stöd av fullmakt ska fullmakten med regstrerngsbevs

eller motsvarande behörghetshandlngar ( förekommande

fall) bläggas poströstnngsformuläret och nsändas 

enlghet med anvsnngar under rubrken Poströstnng ovan.

Fullmaktsformulär återfnns på Bolagets webbplats,

group.skanska.com/sv/ under rubrken ”Koncernens styr-

nng/Bolagsstämma/Årsstämma 2023”. Fullmakten gäller

högst ett år från utfärdandet om det nte  fullmakten anges

en längre gltghetstd, dock längst fem år från utfärdandet.

Utdelning och avstämningsdag

Styrelsen föreslår en utdelnng för 2022 om 7,50 kronor per

akte. Som avstämnngsdag för erhållande av utdelnng

föreslår styrelsen fredagen den 31 mars 2023. Om

stämman beslutar enlgt förslaget beräknas utdelnngen

komma att utbetalas av Euroclear onsdagen den 5 aprl

2023. Den föreslagna utdelnngen uppgår tll sammanlagt

3 083(4124) Mkr. För Bolagets nnehav av egna B-akter

utgår ngen utdelnng. Det totala utdelnngsbeloppet kan

komma att förändras fram tll avstämnngsdagen, beroen-

de på återköp av egna B-akter och överförng av B-akter

tll deltagare  Bolagets långsktga aktesparprogram.

Kallelse, m.m.

Samtlga handlngar nför årsstämman hålls tllgänglga

hos Bolaget, Warfvnges väg 25, 112 74 Stockholm, och på

Bolagets webbplats, www.group.skanska.com/sv/ under

rubrken ”Koncernens styrnng/Bolagsstämma/Årsstämma

2023”. Handlngarna sänds även tll akteägare som begär

det och som uppger sn postadress.

Upplysnngar på årsstämman

Styrelsen och verkställande drektören ska, om någon

akteägare begär det och styrelsen anser att det kan

ske utan väsentlg skada för Bolaget, vd årsstämman

lämna upplysnngar om förhållanden som kan nverka på

bedömnngen av ett ärende på dagordnngen, förhållanden

som kan nverka på bedömnngen av Bolagets eller dotter-

företags ekonomska stuaton samt Bolagets förhållande

tll annat koncernföretag.

Kalendarium

Koncernens delårsrapporter kommer

att publiceras följande datum:

Delårsrapport första kvartalet 4 maj 2023

Delårsrapport andra kvartalet 21 juli 2023

Delårsrapport tredje kvartalet 1 november 2023

Bokslutskommuniké 8 februari 2024

Distribution och övrig information

Skanskas delårsrapporter och årsredovisningar kan läsas

eller laddas ned på Skanskas webbplats group.skanska.

com/sv/investerare

Den som vill beställa den tryckta årsredovisningen kan

med fördel använda beställningsformuläret som finns på

ovan adress alternativt kontakta Skanska AB, Investor

Relations.

På webbplatsen återfinns även ett arkiv med delårsrap-

porter respektive årsredovisningar.

facebook.com/skanska

linkedin.com/company/skanska

twitter.com/skanskagroup

Vid frågor kontakta:

Skanska AB, Investor Relations

112 74 Stockholm

Telefon: 010-448 00 00

E-post: investor.relations@skanska.se

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

221 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Adresser

Skanska AB (publ)

112 74 Stockholm

Sverige

Besöksadress: Warfvinges väg 25

Tel: 010-448 00 00

group.skanska.com/sv

Skanska Sverige

112 74 Stockholm

Sverige

Tel: 010-448 00 00

Kundtjänst: 020-30 30 40

skanska.se

Skanska Norge

Postboks 1175 Sentrum

NO-0187 Oslo

Besöksadress: Lakkegata 53

Norge

Tel: +47 40 00 64 00

skanska.no

Skanska Finland

Nauvontie 18

00280 Helsingfors

Finland

Tel: +358 20 719 211

skanska.fi

Skanska Poland

Aleja “Solidarności” 173

PL-00-877 Warszawa

Polen

Tel: +48 22 561 30 00

skanska.pl

Skanska Czech Republic and Slovakia

Křižíkova 682/34a

186 00 Prag 8, Karlín

Tjeckien

Tel: +420 267 095 111

skanska.cz

skanska.sk

Skanska UK

1 Hercules Way

Leavesden

Watford

WD25 7GS

Storbritannien

Tel: +44 (0) 1923 776666

skanska.co.uk

Skanska USA

Empire State Building

350 Fifth Avenue, 32nd floor

New York, N.Y. 10118

USA

Tel: +1 917 438 4500

usa.skanska.com

Skanska USA Building

389 Interpace Parkway, 5th floor

Parsippany, NJ 07054

USA

Tel: +1 973 753 3500

usa.skanska.com

Skanska USA Civil

75–20 Astoria Boulevard

Suite 200

Queens, New York, N.Y. 11370

USA

Tel: +1 718 340 07 77

usa.skanska.com

Skanska Kommersiell

Fastighetsutveckling Norden

112 74 Stockholm

Sverige

Tel: 010-448 00 00

skanska.com/property

Skanska Kommersiell

Fastighetsutveckling Europa

112 74 Stockholm

Sverige

Tel: 010-448 00 00

skanska.com/property

Skanska Kommersiell

Fastighetsutveckling USA

Empire State Building

350 Fifth Avenue, 32nd floor

New York, N.Y. 10118

USA

Tel: +1 917 438 4514

usa.skanska.com

Skanska Financial Services

112 74 Stockholm

Sverige

Tel: 010-448 00 00

skanska.com

För övriga adresser:

skanska.com

Mer nformaton om Skanska fnns på group.skanska.com/sv

Koncernöversikt Verksamhet Bolagsstyrning Hållbarhet Finansiell information

222 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Vi som varit med och gjort Års- och hållbarhetsredovisningen är:

Skanska AB i samarbete med Kekst CNC

Texter: Skanska AB

Tryck: Brandfactory

Fotografer: Samuel Uneus, Erik Undéhn, Ivar Kvaal, Tomáš Hejzlar,

Rafal Tomczyk, Thomas Ärlemo, Frida Marklund, Anton Renborg,

Felix Sundbäck, Kristoffer Marchi, Aleksander Małachowski,

Sandra Birgersdotter, Staffan Andersson

Bildmaterial från: BoKlok, Soltech Energy, Jonathan Bergqvist,

Deep Studios, Skanska USA

Illustrationer: Hvass & Hannibal

223 Skanska Års- och hållbarhetsredovisning 2022

Finansiell analys Koncernresultat Noter Nya ersättningsriktlinjer Revisionsberättelse Revisorns hållbarhetsrapport Kvartalsinformation Årsstämma och investerarkalender Adresser

Skanska Group HQ

Warfvinges väg 25

112 74 Stockholm, Sverige

Telnr +46 10 448 00 00

group.skanska.com