ssab-2025-12-31-sv

SSAB ÅRSREDOVISNING 20255

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSABs marknader och största

produktionsanläggningar

SSABs hemmamarknader är Norden (grovplåt,

tunnplåt och rör) och Nordamerika (grovplåt).

Höghållfasta och seghärdade stål säljs över

hela världen. Produktionsanläggningarna ligger

i Sverige, Finland och USA och har en årlig

produktionskapacitet på 8,8 miljoner ton råstål.

SSAB har försäljning i 150 länder.

SSABs hemmamarknader

Försäljning av SSABs produkter

1. Montpelier, Iowa, USA

SSAB Americas

2. Mobile, Alabama, USA

SSAB Special Steels

3. Luleå, Sverige

SSAB Europe

4. Borlänge, Sverige

SSAB Europe

5. Oxelösund, Sverige

SSAB Special Steels

6. Brahestad, Finland

SSAB Europe

7. Tavastehus, Finland

SSAB Europe

Skrotbaserad

stålproduktion i elektrisk

ljusbågsugn, grovplåt

Produktionskapacitet

råstål: 1,2 miljoner ton

Anställda: 500

Grundat: 1997

Skrotbaserad

stålproduktion i elektrisk

ljusbågsugn, grovplåt

Produktionskapacitet

råstål: 1,2 miljoner ton

Anställda: 800

Grundat: 2001

Masugnsbaserad

stålproduktion

Produktionskapacitet

råstål: 2,3 miljoner ton

Anställda: 1 200

Grundat: 1941

Tunnplåtsprodukter

Anställda: 1 800

Grundat: 1878

Masugnsbaserad

stålproduktion, grovplåt

Produktionskapacitet

råstål: 1,5 miljoner ton

Anställda: 2 400

Grundat: 1913

Masugnsbaserad

stålproduktion, grovplåts-

och tunnplåtsprodukter

Produktionskapacitet

råstål: 2,6 miljoner ton

Anställda: 2 600

Grundat: 1960

Tunnplåts- och

rörprodukter

Anställda: 1 000

Grundat: 1972

SSAB ÅRSREDOVISNING 20256

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Koncernchefens kommentar:

Mot högre och stabilare

lönsamhet

SSAB levererade ett rörelseresultat om 6,1 (7,9) miljarder

kronor under 2025. I en utmanande marknad visade vi god

motståndskraft, genererade ett operativt kassaflöde på 7,6

miljarder kronor och bibehöll en stark finansiell ställning.

Vår strategiska inriktning är tydlig: vi ska

fortsätta växa inom avancerade stål,

värdeskapande tjänster och koldioxidreducerade

stål. Vi har målmedvetet utvecklat SSAB till ett

mer specialiserat bolag med unika produkter

som levererar högt kundvärde. Detta minskade

även de negativa effekterna av den svaga

marknaden under 2025. SSAB Special Steels höll

priserna stabila tack vare ett unikt erbjudande

och en global distributionsmodell. SSAB Europe

levererade höghållfasta stål till bilindustrin på en

god nivå. Vår ledande position inom grovplåt i

Nordamerika bidrog också positivt, med klart

bättre marginaler än i Europa.

Den svaga europeiska marknaden krävde

åtgärder och vi agerade snabbt genom den

flexibilitet vi byggt upp för att anpassa

kostnaderna. Åtgärderna inkluderade tidbanker,

korttidsarbete och strikt kostnadskontroll.

En tydlig riktning framåt

Omställningen till modern, fossilfri stålproduktion

fortsätter. Under 2025 uppdaterade vi

affärsstrategin med nya mål: andelen

premiumerbjudanden ska öka till 65 % av våra

leveranser omkring 2030 och 75 % till 2035,

jämfört med dagens 55 %. Tillväxten ska ske

inom de applikationer och segment där vi

levererar störst kundvärde.

6,1

Mdkr i rörelseresultat

7,6

Mdkr i operativt kassaflöde

2,00

kr utdelning per aktie (förslag)

SSAB ÅRSREDOVISNING 20257

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Vårt premiumerbjudande bygger på tre områden

– Avancerade stål, Mervärdestjänster samt

Koldioxidreducerade stål.

Avancerade stål

Vi fortsätter utveckla produkter med högt

kundvärde. SSAB Special Steels förväntas växa

med i snitt 5 % årligen fram till 2030, drivet av

avancerade slitstål och skyddsstål där vi är

världsledande. Inom SSAB Europe är

premiumprodukterna centrala, särskilt inom

Automotive. Investeringen i det nya kallvalsverket

i Luleå kommer att stärka vår position inom

Automotive ytterligare.

”En ökad andel premium

kommer att lyfta vårt

resultat betydligt.

Vi får också en mer

stabil intjäning.”

Värdeskapande tjänster och lösningar

Våra tjänster ska göra våra kunder mer effektiva

och konkurrenskraftiga. Tibnor och Ruukki

Construction är viktiga för att öppna dörrar till

nya kundsegment, särskilt bland små och

medelstora företag. Tibnor har investerat i

vidareförädling och kan nu växa organiskt.

Ruukki har genom förvärv breddat sitt erbjudande

inom säkerhetslösningar och avrinningssystem.

Abraservice, inom SSAB Special Steels, spelar en

central roll i att producera komponenter i

höghållfasta stål, bland annat till den europeiska

försvarsindustrin.

Koldioxidreducerade stål

Många av våra största kunder har tydliga mål att

minska koldioxidavtrycket i sina värdekedjor.

SSABs stål med unikt lågt koldioxidavtryck, SSAB

Zero^TM, är redan kommersiellt tillgängligt. När

den nya ljusbågsugnen i Oxelösund tas i drift

skapas möjligheter att öka volymerna, och vi ser

potential för premiumpriser.

En stålmarknad i snabb förändring

Vår strategi gör oss mindre känsliga för

konjunktursvängningar. Samtidigt förändras den

europeiska stålmarknaden i grunden. EU väntas

införa nya handelspolitiska åtgärder som

begränsar subventionerad import och från 2026

omfattas även importerat stål av

koldioxidkostnader via Carbon Border

Adjustment Mechanism (CBAM). Vi bedömer att

dessa åtgärder skapar en bättre balans i

marknaden.

I Nordamerika befäster SSAB Americas sin

position som ledande leverantör av grovplåt.

Höjda importtullar driver regionalisering och vi

vidareutvecklar vårt erbjudande, bland annat med

plåt för laserskärning. Våra nordamerikanska

stålverk kombinerar modern teknik med en

ledande kostnadsposition.

Omställningen stärker vår konkurrenskraft

Dagens nordiska produktionssystem har

kostnadsnackdelar, bland annat kopplade till

logistik, jämfört med konkurrenter med större

produktionsorter. Genom vår omställningsplan

förändrar vi detta i grunden och undviker

samtidigt stora investeringar i masugnsbaserad

produktion som vi bedömer får en ohållbar

kostnadsposition framöver. Våra

produktionsorter är optimala för skalfördelarna

inom ljusbågsugnstekniken, vilket också ger oss

större flexibilitet att anpassa produktionen till

efterfrågan. Konverteringen av Oxelösund pågår

och bygget av det nya, högeffektiva stålverket i

Luleå startade under sommaren.

Det sista steget i vår nordiska omställning är

Brahestad i Finland, där masugnar och koksverk

planeras att ersättas med ljusbågsugnar i linje

med tillvägagångssättet i Oxelösund. Tidpunkten

styrs av råmaterialtillgång, finansiella

förutsättningar och marknadsutveckling. Vårt

finska produktionssystem spelar en viktig roll för

vårt premiumerbjudande, eftersom vi byggt stor

kapacitet för metall- och färgbelagda produkter

under de senaste åren.

Hållbarhet i fokus

Vi fortsätter stärka säkerheten i vår verksamhet,

med målet om noll arbetsplatsolyckor. Våra

klimatmål är godkända av Science Based Target

Initiative, vilket ger oss fördelar, bland annat i

finansiering. Under året tecknade vi ett

finansieringsprogram om närmare 30 miljarder

kronor för investeringen i Luleå och gav ut våra

två första gröna obligationer på totalt 2,8

miljarder kronor. Vårt hållbarhetsarbete utgår

från FN:s Global Compact och FN:s globala mål, i

linje med Parisavtalet.

Vi bygger ett mer lönsamt SSAB

Vår strategi är tydlig: tillväxt där vi skapar unikt

kundvärde. Med ett fokuserat

premiumerbjudande stärker vi lönsamheten, ökar

vår motståndskraft i lågkonjunkturer och bygger

ett SSAB rustat för framtiden.

Avslutningsvis vill jag tacka våra aktieägare för

ert förtroende och stöd. Jag vill också rikta ett

varmt tack till våra medarbetare – er kompetens

och ert engagemang är avgörande för att vi ska

fortsätta bygga ett ännu starkare och ännu mer

lönsamt SSAB.

Johnny Sjöström

Vd och koncernchef

SSAB ÅRSREDOVISNING 20258

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

2025 i korthet

Nya medlemmar i SSABs

koncernledning

SSABs koncernledning fick tre nya medlemmar under året:

• Tony Harris, ny divisionschef för SSAB Europe (sedan

februari 2025)

• Carl Orrling, ny teknisk chef och ansvarig för

omställningskontoret (sedan mars 2025)

• Helena Norrman, ny kommunikationsdirektör (sedan

april 2025)

Koncernledningen minskades under året från 11 till 9

personer.

Första delen av

ljusbågsugnen på plats.

Sveriges energi- och näringsminister

Ebba Busch och SSABs vd Johnny

Sjöström tog det symboliska första

spadtaget i september 2025.

Första spadtaget för nytt stålverk i Luleå

Omställningen i Oxelösund

fortsätter

Under året fortsatte arbetet med byggnationen av

ljusbågsugnen i Oxelösund, som väntas tas i drift i början

av 2027. Den nya ljusbågsugnen kommer att kunna

använda återvunnet stålskrot och fossilfri järnsvamp som

råvara. De nuvarande masugnarna och koksverket

kommer att stängas när det nya systemet är i drift vilket

innebär en minskning av SSABs koldioxidutsläpp

(Scope 1) med upp till 1,5 miljoner ton.

annat fossilfri järnsvamp och återvunnet skrot användas, vilket

bidrar till en betydande klimatnytta. I januari 2025 tillkännagav

Tillväxtverket att investeringen i det nya stålverket klassats som ett

strategiskt nettonollprojekt inom EU. Beskedet, som meddelats av

Tillväxtverket, innebär att projektet bedöms vara avgörande för EU:s

framtida konkurrenskraft och för unionens möjligheter att nå sina

klimat- och energimål. Driftstart förväntas i slutet av 2029. SSAB

kommer att avveckla det nuvarande masugnsbaserade

produktionssystemet i Luleå, vilket innebär en minskning av SSABs

koldioxidutsläpp (Scope 1) med upp till 3 miljoner ton.

Byggstarten av stålverket i Luleå under 2025 utgjorde en historisk

milstolpe i övergången till fossilfri ståltillverkning och en investering i

utökad kapacitet för premiumprodukter och en bättre

kostnadsposition. Det nya stålverket är nyckeln till SSAB Europes

ompositionering till en premiumtillverkare med högre lönsamhet och

minskad exponering för konjunkturella svängningar. Det nya stålverket

kommer att ha en kapacitet på 2,5 miljoner ton per år och bestå av två

ljusbågsugnar och avancerad skänkmetallurgi med integrerat

valsverk. Investeringen omfattar även en anläggning med kallvalsning

och galvanisering för premiumprodukter. Som råmaterial kan bland

SSAB ÅRSREDOVISNING 20259

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Första stålet i världen att klara

IEA:s gränsvärde

SSAB Zero^TM är kommersiellt tillgängligt och

produceras bland annat vid SSABs anläggning i

Montpelier, Iowa, med återvunnet skrot, fossilfri

elektricitet, biokol och biogas. Genom att tillsätta

vätgasreducerad järnsvamp i

tillverkningsprocessen blev stålet det första globalt

att klara Internationella energiorganets (IEA)

gränsvärden för nära-noll-utsläpp.

Ljusbågsugnen

i Montpelier,

Iowa, där

återvunnet

stålskrot

smälts.

Nya kundsamarbeten inom koldioxidreducerade stål

SSAB annonserade flera nya samarbeten inom så kallade koldioxidreducerade stål, exempelvis

• Avtal med Volvo Cars för leverans av SSAB Zero^TMför serieproduktion samt inköp av högkvalitativt stålskrot.

Volvo Cars blir därmed den första biltillverkaren som använder koldioxidreducerat stål i serieproduktion och

dessutom levererar högkvalitativt stålskrot tillbaka till SSAB för framtida tillverkning av SSAB Zero^TM.

• Samarbetsavtal med Toyota Material Handling Europe för att minska koldioxidavtrycket från

materialhanteringsutrustning. I och med avtalet säkrade Toyota leveranser av SSAB Zero^TM som kommer att

användas för tillverkning av gafflar och ramar till pallyftaren Toyota Lifter LHM230.

• Ett avtal mellan SSAB, Outokumpu och Alfa Laval för att integrera stål med låga utsläpp i Alfa Lavals

plattvärmeväxlare, vilket minskar produktens koldioxidavtryck med upp till 60 %. Produkten ska användas i Dals

samsjukhus i Helsingfors.

De anställdas engagemang är

viktigt för en säker arbetsmiljö.

Arbetsrelaterade olyckor på historiskt låg nivå

SSABs strukturerade arbete inom säkerhet fortsätter att visa resultat och under året var

antalet förlorade arbetstimmar på grund av arbetsplatsolyckor på historiskt låg nivå

(0,56), likaså antalet registrerade arbetsplatsolyckor. Det långsiktiga arbetet för att

förbättra säkerheten på SSABs anläggningar har avsevärt förbättrat förutsättningarna

för en säker arbetsmiljö för SSABs anställda och entreprenörer.

Toyota

pallyftare

Toyota Lifter

LHM230 där

SSAB Zero^TM

används.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202510

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Nyckeltal 2025


Nyckeltal
	2025	2024
Intäkter, Mkr	96 220	103 418
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, Mkr	10 189	12 069
EBITDA-marginal, %	11	12
Rörelseresultat, Mkr	6 116	7 860
Rörelsemarginal, %	6	8
Resultat före skatt, Mkr	6 232	8 313
Årets resultat, Mkr	4 906	6 527
Resultat per aktie, kr	4,92	6,54
Utdelning per aktie, kr (förslag för 2025)	2,00	2,60
Operativt kassaflöde, Mkr	7 621	10 692
Kassagenerering, %	75	89
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr	-11 596	-17 777
Nettoskuldsättningsgrad, %	-17	-25
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	12	13
Plåtleveranser, kton	6 364	6 134
Anställda¹⁾	14 609	14 618
Olycksfallsfrekvens (LTIF)²⁾	0,56	0,75
CO2e-utsläpp från produktionen (Scope 1), kton	9 839	9 479


Anställda per region 2025	Intäkter per geografisk marknad 2025

1) Tillsvidareanställda vid årets slut.

2) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF), inklusive underleverantörer.


Intäkter	Justerat rörelseresultat	Operativt kassaflöde

SSAB ÅRSREDOVISNING 202511

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Fortsatt fokus på säkerhet

Tre år utan olycksfall med frånvaro på

SSABs anläggning i Brahestad

SSAB fortsätter att prioritera säkerhetsarbetet och uppnådde

historiskt lågt utfall på indikatorerna för säkerhet.

Olycksfallsfrekvensen (LTIF) nådde under 2025

sin lägsta nivå hittills och var mer än 90 % lägre

än 2018. Utvecklingen är ett resultat av

långsiktigt och systematiskt arbete med

säkerhet, där utbildningsinsatser, stärkta rutiner

och aktiviteter för att ytterligare förankra en stark

säkerhetskultur har haft stor betydelse för både

medarbetare och entreprenörer.

SSABs ambition är att förebygga alla typer av

olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar samt att

vara världens säkraste stålföretag. En trygg och

säker arbetsmiljö är en grundläggande

förutsättning för hela verksamheten.

Säkerhetsarbetet utgår från följande principer:

• Alla olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar

kan och ska förebyggas.

• Engagemang och utbildning är avgörande för

ett framgångsrikt säkerhetsarbete.

• Säkerhetsmedvetet arbete är en förutsättning

för anställning inom SSAB.

• Ett starkt arbete inom hälsa och säkerhet

bidrar till goda affärsresultat.

• Hälso‑ och säkerhetsfrågor ska vara fullt

integrerade i verksamhetens processer.

Att förändra säkerhetskulturen är

ett långsiktigt dagligt arbete för de

2 600 medarbetarna på SSABs

anläggning i Brahestad.

Mer information om mål, utfall och aktiviteter

inom hälsa och säkerhet finns i

Hållbarhetsrapporten, inklusive definitioner av

LTIF och TRIF samt uppföljning av

säkerhetsarbetet på koncernnivå.

SSABs egen personal på SSAB Raahe har i

juni arbetat tre år utan olycksfall med

frånvaro. Säkerheten på SSAB Brahestad

har utvecklats i en bra riktning under de

senaste åren och arbetet med att förbättra

säkerheten fortsätter varje dag.

”I Brahestad har vi fokuserat särskilt på

förebyggande säkerhetsarbete. Vår

personal gör aktivt riskbedömningar

och säkerhetsobservationer. Även

säkerhetsronderna är en viktig

del av det regelbundna

säkerhetsarbetet”, konstaterar

Jarkko Matkala, anläggningschef.

Även entreprenörer som arbetar på SSAB

i Brahestad har arbetat drygt två år utan

LTI-er, och att förbättra entreprenörernas

säkerhet på anläggningen är lika viktigt

som för SSABs egen personal. Även

entreprenörer uppmuntras att arbeta

proaktivt med säkerhet och samarbeta

aktivt för att utveckla säkerheten.

”Vi vill att alla som arbetar på SSAB i

Brahestad ska komma hem utan att ha

skadat sig på jobbet. Vårt arbete med att

förbättra säkerheten fortsätter varje dag”,

säger Jarkko Matkala.

”En trygg och säker

arbetsmiljö är en

grundläggande

förutsättning för hela

verksamheten.”

SSAB ÅRSREDOVISNING 202512

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Marknad

SSABs affärsstrategi bygger på

tre områden: avancerade stål,

värdeskapande tjänster och

lösningar samt koldioxid-

reducerade stål.

och strategi

SSAB ÅRSREDOVISNING 202513

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

En konsekvent strategi har byggt

SSABs starka position

SSAB har en 150-årig tradition av ståltillverkning och en dokumenterad historik

av banbrytande innovationer. Under de senaste 25 åren har bolaget successivt

stärkt lönsamheten genom att öka andelen premium- och specialstål samt

genom att bredda den geografiska närvaron till nya marknader.

Accelererat

premiumledarskap

• Leverera unikt kundvärde

genom mer avancerade

stålkvaliteter, ökad

anpassning och

värdeskapande lösningar

samt ökade volymer av

koldioxidreducerat stål

• Förbättra SSABs

kostnadsposition:

konvertering till ljusbågsugn i

Oxelösund (planerad start

2027), nytt modernt stålverk i

Luleå (planerad start 2029)

och konvertering till

ljusbågsugn i Raahe (efter

2030)

Specialisering

• Världens första fossilfria stål

baserat på den unika

HYBRIT® -tekniken

• Kommersiell lansering av

SSAB Zero^TM, producerat av

återvunnet stål och fossilfri

energi

• Med Docol 1700MpA

utvecklar SSAB ett stål som

konkurrerar med aluminium

inom fordonsindustrin

Internationell expansion

• Förvärv av IPSCO

(Nordamerika) och

sammanslagning med

Rautaruukki (Finland)

• Hardox® produceras med

skrot i ljusbågsugnar (EAF) i

Nordamerika

• Expansion nedströms, t.ex.

genom bearbetningscenter

och Hardox® wearparts

Större omstruktureringar

• SSAB bildas 1978 efter en

omstrukturering av den

svenska stålindustrin

• Första Q&T-linjen i Oxelösund

för produktion av

höghållfasta och avancerade

stål

• Introduktion av Hardox®

(1970-talet)

Kommersiellt stål

• Tre självständiga stålbolag:

Domnarvets Järnverk,

Oxelösunds Järnverk,

Norrbottens Järnverk

SSAB ÅRSREDOVISNING 202514

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Globala stålmarknaden:

efterfrågan på avancerade stål, regionalisering

och klimatomställning

Den globala stålmarknaden

påverkas av flera

omvälvande krafter inom

teknik, geopolitik och

Produktivitet och viktminskning

Den växande efterfrågan på starkare och lättare stållösningar drivs av

elektrifiering och krav på längre räckvidd för elfordon, behovet av högre

produktivitet inom gruv- och byggmaskiner samt ambitionen att minska

materialåtgången i konstruktionsapplikationer. Dessa utvecklingar ökar

betydelsen av höghållfasta och avancerade stål som möjliggör både

viktminskning och förbättrad prestanda i flera olika branscher.

Överkapacitet och regionalisering

Den globala stålproduktionen präglas fortsatt av betydande

överkapacitet, vilket fortsätter att pressa priserna nedåt. Detta har drivit

på en ökad regionalisering, bland annat genom tullar. EU har dessutom

föreslagit en reglering för att hantera de negativa effekterna av global

överkapacitet, med syfte att säkerställa stålsektorns livskraft och

långsiktiga hållbarhet i Europa.

hållbarhet.

Elektrifieringen accelererar i olika branscher

och ökade försvarsutgifter driver efterfrågan

på mer avancerade stålkvaliteter.

Överkapacitet och ett förändrat geopolitiskt

landskap ökar regionaliseringen av

stålindustrin, samtidigt som omställningen

mot fossilfrihet förblir en avgörande trend –

särskilt i Europa.

Geopolitik

Kriget i Ukraina har stört leveranskedjor och ökat efterfrågan på stål

kopplat till försvar. Försvarsutgifterna stiger globalt och kräver

specialiserade stålkvaliteter för militära fordon, fartyg och

skyddsstrukturer. Framåt kan en möjlig freds- och återuppbyggnadsfas

utlösa betydande investeringar i infrastruktur, vilket skapar långsiktiga

möjligheter för stålproducenter.

Hållbarhet och kostnader för koldioxidutsläpp

Omställningen mot fossilfrihet förblir en avgörande trend där EU:s Fit

for 55-paket fortsatt står högt på agendan. Avvecklingen av fria

tilldelningar och införandet av Carbon Border Adjustment Mechanism

(CBAM) medför nya kostnader för koldioxidintensiva importvaror och

påskyndar skiftet mot fossilfritt stål.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202515

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Global marknadsutveckling under 2025

SSABs marknadsposition


Efterfrågan inklusive förändringar i lager
EU (27) och Storbritannien	USA, Kanada och Mexico

Marknadssegment

SSAB verkar på marknaden för platta kolstål (stål

med en viss kolhalt) som valsas till plåt av

varierande tjocklek. Med en årlig

produktionskapacitet på cirka 8,8 miljoner ton

råstål är SSAB en mindre aktör på den globala

marknaden, men har ledande positioner inom

fyra segment:

• Specialstål (Advanced High-Strength Steel,

AHSS, och seghärdade stål (Q&T))

• Premiumstål för bilindustrin (AHSS)

• Platta stål och rör i Norden

Källa: World Steel

• Grovplåt i Nordamerika.

Svag efterfrågan generellt men stabilare för

premiumstål

Efterfrågan på SSABs huvudmarknader, Europa och Nordamerika, har haft en svagt negativ

trend under de senaste tio åren. Under 2025 var aktiviteten inom byggsektorn i Europa fortsatt

låg. Samtidigt låg importvolymerna till Europa på en hög nivå och importvolymerna till USA

ökade. Marknaden för höghållfasta stål var stabilare än för standardprodukter, men

påverkades av den svaga europeiska marknaden. Efterfrågan på tillväxtmarknaderna var

stabilare inom flera segment. Enligt World Steel Association uppgick den globala

råstålsproduktionen 2025 till 1 804 miljoner ton, vilket är 2 % lägre jämfört med 2024.

Stålproduktionen minskade med 4 % i Kina och med 3% inom EU, medan den ökade med 1 %

i Nordamerika.

SSAB-koncernen är även återförsäljare av stål

och andra metaller via Tibnor, samt erbjuder

stålbaserade byggprodukter via Ruukki

Construction.

Kundsegment

SSABs kundsegment omfattar tunga transporter,

bygg och infrastruktur, fordonsindustri,

industriapplikationer, bygg- och

anläggningsmaskiner (inklusive lyftkranar) samt

energi- och materialhantering (inklusive

gruvdrift). På hemmamarknaderna Norden och

Nordamerika säljs standardstål i viss

utsträckning via servicecenter och distributörer.

SSAB har egna säljkanaler i 50 länder.

SSABs kundsegment

Andel av totala leveranser under 2025

SSAB ÅRSREDOVISNING 202516

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Affärsstrategi: accelerera ledarskapet

Mål:

75 %

Andel premiumprodukter

av totala leveranser 2035

inom premiumprodukter

SSABs affärsstrategi är att leverera unikt kundvärde genom att accelerera vårt premium-

ledarskap. Detta ska uppnås genom att stärka våra erbjudanden inom avancerade stål, expandera

våra värdeskapande tjänster och lösningar samt erbjuda världsledande koldioxidreducerade stål.

Premiumerbjudande har högre marginaler och

stabilare intjäning över konjunkturcykeln. SSABs

mål är att andelen premiumprodukter av totala

leveranser ska vara 65 % 2030 och 75 % 2035,

jämfört med dagens nivå på 55 %.

Avancerade stål

Avancerade stål omfattar produkter med

överlägsna egenskaper, toleranser och/eller

kvalitet som är unika på marknaden. SSAB har ett

brett sortiment av avancerade stål och är global

marknadsledare inom seghärdade stål (Q&T) och

avancerade höghållfasta stål (AHSS). Dessa stål

skapar stort värde för SSABs kunder, exempelvis

genom längre livslängd, lättare produkter som

förbrukar mindre energi vid användning och

högre produktivitet. Strategin inom avancerade

stål är att fortsätta öka försäljningen av

avancerade stål genom att uppgradera kunder

från standardstål till höghållfasta alternativ samt

att gå in på nya marknader och segment.

Exempel:

• Docol^® – Martensitiskt stål. Kombinerar hög

draghållfasthet med god duktilitet (upp till 1

700 MPa), vilket gör materialet mycket effektivt

både för viktminskning av fordon och för

förbättrat krockskydd – särskilt i områden som

ska motverka inträngning. Kan ersätta

aluminium med samma vikt med upp till 50 %

lägre kostnad.

• Armox^® – Skyddsstål. Utvecklat för

exceptionell prestanda med optimerade

egenskaper för att motstå extrema

belastningar. Används inom civila och militära

tillämpningar. Möjliggör upp till 50 %

viktminskning utan försämrat skydd.

Värdeskapande tjänster och lösningar

Tjänster och lösningar säkerställer tillgänglighet

och effektiv bearbetning samt erbjuder lösningar

som optimerar värdekedjan och skapar unikt

kundvärde. SSABs närvaro nedströms i

värdekedjan tillför betydande värde för kunder.

Lokal närvaro och kundanpassning gör det möjligt

för SSAB att betjäna den lokala marknaden direkt.

De tjänster och lösningar som erbjuds av Tibnor

och Ruukki Construction, däribland förbearbetat

Laserskärning (Tibnor) skapar kundvärde

genom hög precision och stabil kvalitet, vilket

minimerar behovet av efterbearbetning.

SSAB Docol^® ger mycket hög krock-

säkerhet tack vare sin höga hållfasthet och

energiabsorption utan sprickbildning.

stål och färdiga produkter, är en möjliggörare för

SSABs starka position i Norden.

Exempel:

• Pisko Safeline – Taksäkerhet. Vajerbaserat

fallskyddssystem för gångbryggor och stegar.

Säkerställer säkra tillträdesvägar och fallskydd

utan att tätskiktet perforeras.

• Kundanpassningar av Tibnor. Ett brett utbud av

kundanpassningstjänster, inklusive

figurskärning, bockning och borrning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202517

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Koldioxidreducerat stål

SSAB erbjuder ledande stål med exceptionellt

lågt koldioxidavtryck som bidrar till att kunder

kan uppnå sina klimatmål. Många av SSABs

kunder och andra aktörer på marknaden, speciellt

inom mobilitet, bygg- och anläggningssektorn

samt tillverkningsindustrin för bygg- och

anläggningsmaskiner har satt upp ambitiösa

klimatmål som omfattar att minska

klimatpåverkan från material som används. I

många fall uppgår koldioxidutsläpp relaterat till

stål till en betydande andel av de totala

koldioxidutsläppen för material och tillverkning

av deras produkter. Koldioxidreducerat stål med

Tippflak tillverkat av SSAB Zero^TM,

lanserat av Sandvik Mining.

en lägre klimatpåverkan skapar betydande värde

för kunderna och tillför ytterligare en dimension

till SSABs erbjudande av premiumprodukter.

Exempel:

• Under 2023 introducerade SSAB ett unikt

koldioxidreducerat stål, SSAB Zero™, tillverkat

av återvunnet stålskrot och fossilfri energi.

Koldioxidavtrycket är mindre än 0,05 kg CO₂e/

kg stål (Scope 1 och 2), utan att kompromissa

med stålets prestanda.

• SSAB Fossil-free™-stål produceras i

pilotleveranser och tillverkas med fossilfri

järnsvamp baserad på HYBRIT®-teknik samt

med fossilfri energi.

SSABs premiumerbjudande

SSABs premiumerbjudande omfattar olika nivåer av unikhet och innovation, vilket möjliggör högre

marginaler och en stabilare intjäning över konjunkturcykeln jämfört med standardstål.

Avancerade stål

Slit- och specialstål:

Hårda och segfasta stål för applikationer inom

slitageskydd, skydd och verktygsapplikationer.

Exempel: Hardox^® och Armox^®.

Avancerade konstruktions- och säkerhetsstål:

Höghållfasta stål som möjliggör avancerade och

lättviktiga lösningar för strukturella och

krocksäkerhetsrelaterade applikationer.

Exempel: Strenx^® och Docol^®.

Prestandastål för andra applikationer:

Övriga avancerade stål. Exempel: GreenCoat^®,

SSAB Weathering^®, AM Powder och SSAB Cor-ten^®.

Värdeskapande lösningar

Lösningar:

Färdiga komponenter eller produkter, exempelvis pålar,

slitdelar och plåtkomponenter.

Bearbetning:

Stålbearbetning med mervärde för kunden, såsom rör,

kundanpassad bearbetning, fasning och borrning.

Koldioxidreducerade stål

SSAB Fossil-free™:

Ett konceptbevis framställt med vätgasreducerad

järnsvamp baserad på HYBRIT^®-teknik.

SSAB Zero™:

Tillverkat av återvunnet stål och fossilfri energi.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202518

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSABs omställning är en del

I mitten av bilden syns

byggnaden för den nya

ljusbågsugnen i Oxelösund.

av affärsstrategin

SSAB investerar i modern, kostnadseffektiv och nästan

utsläppsfri produktionsteknik. Genom dessa investeringar

breddar SSAB sitt utbud av premiumprodukter, förbättrar

kostnadspositionen och möjliggör ökad försäljning av

koldioxidreducerat stål.

Omställningen kommer att stärka SSABs

konkurrenskraft genom att öka kapaciteten för

avancerade stål, sänka rörliga kostnader samt inte

minst genom att undvika kostnader för CO2-

utsläpp. SSAB har redan idag stålproduktion i

elektriska ljusbågsugnar i USA, vilket ger värdefull

erfarenhet till omställningen i Norden. SSAB Zero^TM

har producerats i anläggningen i Montpelier sedan

2023.

Oxelösund först ut

Först ut att ställas om är SSABs anläggning i

Oxelösund. Här håller en ny ljusbågsugn på att

byggas, som ska ersätta de två masugnarna.

Valsverket och de olika processerna för

vidareförädling, inklusive fyra härdningslinjer, är

mycket konkurrenskraftiga och dessa kommer inte

att påverkas. Projektet fortskrider och

produktionsstarten av den nya ljusbågsugnen

planeras till inledningen av 2027. SSAB Oxelösund

kommer fortsätta tillverka höghållfasta specialstål

men med bättre flexibilitet vad gäller produktion

och råvaror. Dessutom kan SSAB erbjuda ytterligare

kundvärde i form av ett unikt lågt koldioxidavtryck.

Nytt stålverk i Luleå

Vid anläggningen i Luleå bygger SSAB ett nytt

modernt elektrostålverk (en så kallad mini-mill)

med två ljusbågsugnar, ett varmvalsverk och en

Den nya ljusbågsugnen tar form

kallvalsanläggning med kapacitet inom

galvanisering och höghållfasta stål. Det nya

stålverket medför högre effektivitet, lägre andel

I Oxelösund tar den nya anläggningen form.

Under hösten började exempelvis de första

kranarna att monteras inne i produktions-

hallen. Lastkranen är, med en huvudbalk

om 34 meter i längd, 7 meter i bredd och 4

meter i höjd, en av Sveriges största kranar,

och installationen krävde mycket hög

precision. För att genomföra monteringen

användes Nordeuropas största

bandgående kran, som transporterades till

platsen i närmare 40 lastbilstransporter.

Någon månad senare anlände även det

första ugnsskalet. Den övre delen av

ugnsskalet lyftes in i den nya

produktionshallen, vilket markerar en

betydande milstolpe i uppbyggnaden av

den nya anläggningen.

fasta kostnader och drastiskt minskade CO2-

utsläpp. Exempelvis transporteras för närvarande

alla stålämnen via tåg till SSABs anläggning i

Borlänge för valsning och förädling, medan det nya

stålverket med integrerad valsning möjliggör

vidareförädling av stålet direkt på plats i Luleå.

Genom investeringen utökar SSAB kapaciteten för

avancerade höghållfasta stål och förbättrar

produktmixen. Under året fastställdes tillståndet för

det nya stålverket av mark- och

miljööverdomstolen. Det nya stålverket beräknas

tas i drift i slutet av 2029.

Från Luleå kommer en del av den producerade

volymen att levereras direkt till kunder, och en del

Installation av lastkranen inne

i den nya produktionshallen.

transporteras till Borlänge och de avancerade

anläggningarna för kallvalsning och anlöpning som

finns idag.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202519

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Konvertering av stålverket i Brahestad

Produktionssystemet i Finland är viktigt för SSAB,

eftersom det omfattar grovplåtsproduktion i

Brahestad och metall- och färgbeläggning vid

anläggningen i Tavastehus. Det sista steget i den

nordiska omställningen blir konverteringen av

stålverket i Brahestad i Finland, där masugnar

och koksverk ersätts med ljusbågsugnar, i linje

med tillvägagångssättet i Oxelösund.

Strategi för råvaror

SSAB har flera alternativ för att säkra återvunnet

skrot till den nya produktionen i ljusbågsugn. För

det första kommer SSAB att ha en betydande

mängd eget skrot som genereras vid de egna

verken och bearbetningscentren. Utöver detta

kommer SSAB att köpa skrot direkt från kunder,

såsom genom avtalet med Volvo Cars, samt

genom partnerskap med skrothandlare som

Stena Recycling.

Europa har idag ett överskott av skrot och en

omfattande export, vilket innebär att tillgången

på skrot på spotmarknaden är god.

Skrotmaterialet kommer att kompletteras med

andra järnbärare.

LKAB planerar att industrialisera HYBRIT-

teknologin med den första så kallade

demonstrationsanläggningen, som ska leverera

kommersiella volymer av fossilfri järnsvamp. Det

finns även ytterligare alternativ till den fossilfria

järnsvampen, exempelvis sådanbaserad på

naturgas. Ett ytterligare alternativ är SSABs

möjlighet att producera eget tackjärn vid

anläggningen i Brahestad.

Nytt, modern ERP-system

I samband med omställningen kommer SSAB att

Patrik Ahlin,

projektledare för

kompetensskiftet

vid SSABs

anläggning i Luleå.

påbörja moderniseringen av koncernens ERP-

system (Enterprise Resource Planning). Detta ger

effektivare processer och verktyg för att optimera

order- och lagerhantering, materialflöden samt

kostnads- och kvalitetskontroll. Implementeringen

inleds i det nya integrerade elektrostålverket i Luleå,

Kompetensutveckling för omställning

varefter moderniseringen ska fortsätta stegvis vid

övriga produktionsanläggningar. Kostnaden

beräknas till cirka 225 miljoner euro under perioden

SSAB Academy är SSABs koncernöver-

gripande utbildningsramverk för att

kompetensutveckla och -växla medarbetare

för omställningen och medfinansieras av

EU:s Fonden för en rättvis omställning.

Ramverket börjar att utvecklas för

anläggningen i Luleå och under året har 880

medarbetare deltagit i utbildningsaktiviteter

genom SSAB Academy. Ett exempel är

utbildning i varmvalsning för personal i Luleå.

I och med att den nya anläggningen ska

innehålla både varm- och kallvalsning

behövs utbildningsinsatser i dessa

processer.

Utbildningen inom varmvalsning

påbörjades under 2025 som en pilot och

bygger på den djupa kompetens inom

varmvalsning som finns på SSABs

anläggning i Borlänge och vänder sig till

bland annat tekniker, processingenjörer och

operatörer.

”Att tillvarata den interna kompetensen är

otroligt viktigt och en av SSABs styrkor”,

säger Patrik Ahlin, projektledare för

kompetensskiftet i Luleå.

2025–2029.

Illustration över det nya, moderna stålverket i Luleå, som kommer

att ha en produktionskapacitet på 2,5 miljoner ton stål per år.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202520

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSABs övergripande mål

SSABs strategi syftar till att skapa en långsiktig värdeutveckling

för aktieägare och andra intressenter, vilket återspeglas i de

finansiella och hållbarhetsrelaterade målen.

Finansiella mål

Lönsamhet

Mål

Branschledande lönsamhet: Högst EBITDA-marginal

jämfört med jämförbara konkurrenter.¹⁾

Utfall

SSABs justerade EBITDA-marginal uppgick till 11,3 %

(9 mån) vilket var tredje högsta i jämförelsegruppen.

Målet uppnåddes därmed inte.

Justerat EBITDA-marginal, % och SSABs position i

jämförelsegruppen.²⁾

Kapitalstruktur

Mål

Nettoskuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital)

ska vara mellan -20 % och 20 %.

Utfall

SSAB hade vid årets slut en nettokassa om 11,6

(17,8) miljarder kronor, vilket motsvarar en

nettoskuldsättningsgrad på -17 (-25) % vilket är inom

målintervallet. Minskningen av nettokassan var

främst hänförligt till de pågående investerings-

projekten.

Nettoskuldsättningsgrad, %

Utdelning ³⁾

Mål

Utdelningen ska utgöra 40 % av vinsten efter skatt.

Utfall

Styrelsen föreslår en utdelning om 2,00 (2,60) kronor

per aktie för verksamhetsåret 2025, vilket motsvarar

40 % av årets resultat.

Utdelning³⁾

Position i jämförelsegruppen

EBITDA-marginal, %

1) ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, ThyssenKrupp och Voestalpine.

2) Positionen 2025 baseras på de nio första månaderna.

3) 2025 avser styrelsens förslag.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202521

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Hållbarhetsmål

CO2-utsläpp

Mål

Minskning av CO2-utsläpp med 47,9 % till 2033

jämfört med 2018. Det motsvarar en minskning av

10,1 miljoner ton CO2. Målet omfattar Scope 1,

Scope 2 och vissa kategorier av Scope 3.

Utfall

Under 2025 minskade CO2-utsläppen med 4,8 %

(motsvarande 1 miljoner ton) jämfört med 2018 års

nivå. Detta är i linje med den årliga reduktionsbana

som definierats fram till 2033.

Utveckling av CO2-utsläpp

Säkerhet

Mål

Olycksfallsfrekvens (LTIF) under 1,0 och total

registrerbar skadefrekvens (TRIF) under 5,5 för

2025.

Utfall

Olycksfallsfrekvensen uppgick till 0,56 (0,75) vilket

var under målnivån. Total registrerbar skadefrekvens

uppgick till 5,6 (6,7) och var därmed något högre än

målet. SSAB har under året fortsatt fokusera på

säkerhetsarbetet genom utbildningar och aktiviteter

för att stärka säkerhetskulturen.

Olycksfallsfrekvens

Leveranser av koldioxidreducerat stål

Mål

Leveranser av 100 000 ton av SSAB Zero^TM 2025.

Utfall

Under året levererades cirka 90 000 ton av SSAB

Zero^TM, strax under målet om 100 000 ton.

Leveranserna skedde främst till kunder inom

fordonsindustrin samt bygg- och

anläggningsmaskiner.

-4,8 %

90 000

ton

sedan 2018

SSAB ÅRSREDOVISNING 202522

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Driva innovation genom

Swedish Steel Prize

FoU och partnerskap

SSABs expertis inom höghållfasta stål bygger på ett

kontinuerligt och fokuserat arbete inom forskning och

utveckling.

Forskning och utveckling inom SSAB är

strategiskt inriktad på att stärka lönsamheten

och utveckla erbjudandet av premiumprodukter.

SSAB strävar efter att vara förstahandsvalet för

kunder globalt och att sätta branschstandarder

inom utvalda marknadssegment. Strategiska

partnerskap med nyckelkunder och segment

möjliggör marknadsdriven produktutveckling

som skapar mervärde för slutanvändarna. Detta

gäller särskilt inom SSABs höghållfasta stål, där

tekniskt kundstöd kompletterar forsknings- och

utvecklingsarbetet.

FoU-aktiviteterna täcker hela utvecklingskedjan –

från produktionsprocesser och produktinnovation

till tillämpning i kundernas verksamhet. SSAB

samarbetar direkt med maskintillverkare (OEM),

underleverantörer och slutanvändare genom sin

dedikerade säljorganisation. På så sätt stöder

SSAB kunderna i att utveckla avancerade och

konkurrenskraftiga produkter samtidigt som ökad

produktivitet och kostnadseffektivitet möjliggörs

under användningsfasen. SSABs FoU-organisation

spelar en central roll och består av ett stort antal

specialister med doktorsexamen samt långsiktiga

samarbeten med ledande akademiska partners,

universitet och forskningsinstitut. FoU-enheterna

finns vid anläggningarna i Oxelösund, Borlänge,

Brahestad, Tavastehus och Montpelier. FoU

kompetens och resurser är aktiva i genomförandet

av omställningen i Norden, särskilt vid

anläggningen i Luleå.

För att behålla sin ledande position i branschen

fortsätter SSAB att investera i forskning och

utveckling, tillhandahålla tekniskt kundstöd och

driva gemensamma innovationsinitiativ för att

maximera värdet av sitt marknadserbjudande.

”Strategiska partnerskap

med nyckelkunder och

segment möjliggör

marknadsdriven

produktutveckling som

skapar mervärde för

slutanvändarna.”

Volkswagen Group

tilldelades Swedish

Steel Prize 2025.

Swedish Steel Prize är ett internationellt

pris som belönar metoder och produkter

som har stor påverkan på framtidens

stållösningar. Priset instiftades av SSAB

1999 och lockar deltagare från hela

världen. Syftet är att uppmärksamma

dem som fullt ut utnyttjar stålets

egenskaper för att förbättra inte bara sin

egen verksamhet eller bransch, utan

också samhället i stort.

Swedish Steel Prize delas ut vartannat år.

År 2025 tilldelades Volkswagen Group,

Tyskland, priset för SIBORA® en

banbrytande tillverkningsmetod som

öppnar upp för nya möjligheter att

optimera säkerhetskomponenter för

förbättrad krockprestanda.

”Med sitt helhetsgrepp har Volkswagen

Group och deras partners utvecklat en

presshärdningsprocess som gör det

möjligt att få fram olika höghållfasta och

högduktila egenskaper ur en och samma

ståltyp. Deras patenterade metod ger

unika fördelar vid optimering av framtida

karosstrukturer, både när det gäller vikt

och prestanda – och med ett orubbligt

fokus på säkerhet”, säger Eva Petursson,

ordförande för juryn i

Swedish Steel Prize

och chef för SSABs

forskning och

innovation.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202523

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Rörelse-

SSAB består av fem rörelsesegment:

SSAB Special Steels, SSAB Europe och

SSAB Americas samt Tibnor och

Ruukki Construction.

segment

SSAB ÅRSREDOVISNING 202524

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB Special Steels

SSAB Special Steels är en global stålleverantör och service-

Råstålsproduktionen var 2 % lägre och

plåtproduktionen var 3 % lägre jämfört med

2024. De externa plåtleveranserna för 2025 var

1 % högre jämfört med 2024.

Intäkterna var 8 % lägre jämfört med 2024 och

uppgick till 26 352 (28 788) Mkr. Valutaeffekter

påverkade negativt med 7 procentenheter. Högre

leveranser bidrog positivt med 1 procentenhet.

Priserna var stabila. Rörelseresultatet för 2025

uppgick till 4 958 (5 297) Mkr, vilket var 339 Mkr

lägre jämfört med 2024.

Det operativa kassaflödet för 2025 uppgick till

4 724 (6 214) Mkr. Minskningen var hänförlig till

en ökning i rörelsekapital samt det lägre

resultatet. Investeringarna under 2025 uppgick

till 3 536 (2 846) Mkr varav 2 510 (1 933) Mkr

avsåg strategiska investeringar, i huvudsak

konverteringen av Oxelösund.

”SSAB Special

Steels affärs-

modell är byggd

för motståndskraft

och våra unika produkter

skapar ett betydande

mervärde för våra kunder.”

Per Elfgren, Divisionschef SSAB Special Steels

partner för seghärdade och avancerade höghållfasta stål.

SSAB Special Steels har två huvudsakliga

produktionsanläggningar, i Oxelösund, Sverige,

och Mobile, USA. En del av produkterna tillverkas

vid SSAB Europes anläggningar. SSAB Special

Steels är en global ledare inom produktion av

seghärdade stål (Q&T) med en global

marknadsandel av slitstål på över 30 %. Några av

de främsta konkurrenterna är ArcelorMittal,

Dillinger, Voestalpine, Nucor, Nippon Steel, JFE

och NLMK Clabeq.

SSAB Special Steels har en bred portfölj av

avancerade höghållfasta stål som används i flera

olika kundsegment och applikationer, med

varumärken som Hardox® slitplåt (hög

slitstyrka), Strenx® performance steel (starka

och lätta applikationer), Armox® (skyddsstål)

och Toolox® (teknik- och verktygsstål). Dessa

produkter är unika på marknaden eftersom de

kan användas för att tillverka starkare och lättare

applikationer jämfört med konventionellt stål. Det

medför betydande kundvärde och möjliggör

stabila priser över konjunkturcykeln.

SSAB Special Steels har ett unikt försäljnings- och

supportnätverk som kan serva kunder i hela

världen, även mindre bolag i attraktiva

kundsegment. Detta gör SSAB Special Steels

mindre beroende av ett fåtal större kunder, vilket

ger en stabilare försäljning över konjunkturcykeln.

Dotterbolaget Abraservice Group och Hardox®

Wearparts nätverk är fristående aktörer som

erbjuder slitdelar och reparationstjänster som

stärker SSAB Special Steels position på

marknaden genom att leverera vidareförädlade

produkter som baseras på framförallt Hardox®.

Marknaden för avancerade höghållfasta stål växer

strukturellt, till exempel drivet av ökat fokus på

skyddsstål. Samtidigt som den strukturella

tillväxten fortsätter SSAB Special Steels att växa på

marknaden genom att uppgradera

produktportföljen och tillsammans med kunderna

utveckla applikationer. Detta möjliggör

uppgradering från standardstål till höghållfasta stål.

Under 2025 påverkades flera av marknaderna

Strategi:

• Accelerera ledarskapet inom avancerade

höghållfasta stål

• Investeringar i Q&T-kapacitet och

konverteringen i Oxelösund ökar kapacitet

och flexibilitet, samt produktion av

koldioxidreducerat stål

• Unik försäljningsmodell som adresserar

den globala marknaden, inklusive små

och medelstora kunder

• Utveckling av flera säljkanaler till

marknaden, inklusive

nedströmsaktiviteter

negativt av turbulensen kring tullar och

handelshinder.


SSAB Special Steels nyckeltal
	2025	2024
Intäkter (Mkr)	26 352	28 788
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	6 193	6 765
EBITDA-marginal (%)	24	24
Rörelseresultat (Mkr)	4 958	5 297
Rörelsemarginal (%)	19	18
Operativt kassaflöde (Mkr)	4 724	6 214
Råstålsproduktion (kton)	2 086	2 130
Plåtproduktion (kton)	1 559	1 603
Plåtleveranser (kton)	1 237	1 227
Antal anställda vid periodens slut	4 065	4 043

SSAB ÅRSREDOVISNING 202525

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Godwin Group sätter

en ny standard med

Hardox® 500 Tuf

Godwin Group har uppgraderat hela sitt

sortiment av tippflak till Hardox® 500 Tuf.

Denna nästa generations slitplåt ger upp till

40 % längre livslängd och gör konstruktioner

upp till 540 kilo lättare, vilket gör det möjligt

för operatörer att transportera mer och öka

lönsamheten.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202526

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB Europe

SSAB Europe är en ledande nordisk producent av premium-

Råstålsproduktionen under 2025 ökade

marginellt med 1 % och plåtproduktionen ökade

med 5 % jämfört med 2024. Under 2025 var de

externa leveranserna av plåt 3 % högre jämfört

med 2024.

Intäkterna minskade med 6 % jämfört med

2024 och uppgick till 39 433 (41 791) Mkr.

Lägre priser påverkade med 5 procentenheter

och valutaeffekter svarade för en negativ effekt

på 3 procentenheter. Högre leveranser hade en

positiv effekt om 3 procentenheter. Rörelse-

resultatet för 2025 minskade till 78 (714) Mkr.

Minskningen med 636 Mkr jämfört med 2024

var främst relaterad till lägre priser.

Det operativa kassaflödet för 2025 uppgick till

1 957 (2 058) Mkr. Minskningen var främst

hänförlig till det lägre resultatet.

Investeringarna under 2025 uppgick till 5 995

(1 800) Mkr varav 4 661 (403) Mkr avsåg

strategiska investeringar främst relaterat till det

nya stålverket i Luleå.

”För oss handlar

det aldrig bara om

stål. Det handlar

om att skapa värde

och en hållbar framtid

tillsammans. Vårt kundfokus

i kombination med våra

produkter i världsklass är det

som gör oss unika.”

Tony Harris, Divisionschef SSAB Europe

produkter som högkvalitativa tunnplåts-, grovplåts- och

rörprodukter.

SSAB Europe ansvarar för produkter inom

tunnplåt, grovplåt och rör i Europa, samt den

globala affären för höghållfasta stål till kunder

inom fordonssegmentet. SSAB Europes

produktion för tunnplåt och grovplåt ligger i

Sverige och Finland, vid fyra anläggningar; Luleå

och Borlänge samt Brahestad och Tavastehus.

Rörtillverkning bedrivs främst i Tavastehus. SSAB

Europes främsta konkurrenter är ArcelorMittal,

Dillinger, Salzgitter, ThyssenKrupp, Tata Steel

Europe och Voestalpine.

SSAB Europe fokuserar på att öka

premiumerbjudandet, som till exempel inom

avancerade stål och koldioxidreducerat stål. En

högre andel premiumerbjudande ger bättre och

stabilare lönsamhet över konjunkturcykeln. Det

nya moderna stålverket i Luleå, som beräknas

vara i drift i slutet av 2029, kommer att öka

kapaciteten och möjligheterna för bland annat

tredje generationens avancerade höghållfasta

stål för fordonsindustrin samt nya avancerade

metallbeläggningar. SSAB kan också bredda

erbjudandet med nya dimensioner, vilket

möjliggör nya användningsområden.

SSAB Europe har redan idag en stark position

inom flera fordonstillämpningar inom säkerhet

med avancerade ultrahöghållfasta stål.

Efterfrågan på den här typen av stål växer

snabbare än standardstål och drivs av

biltillverkarnas behov av lägre vikt, särskilt för

elbilar, och ökad säkerhetsprestanda.

Produkterna säljs framförallt under varumärket

Docol®. Ytterligare exempel på avancerade

stålprodukter är färgbelagda produkter för

byggindustrin, stål för effektiv laserskärning samt

korrosionsbeständiga stål, med varumärken som

GreenCoat®, SSAB Laser® och SSAB

Weathering®.

Efterfrågan var svag under 2025, bland annat

inom kundsegmentet Construction. Tack vare en

Strategi:

• Ompositionering mot ett

premiumerbjudande med högre och

stabilare intjäning

• Framgångsrik expansion inom

fordonssegmentet och nya

applikationer

• Utöka erbjudandet inom

koldioxidreducerat stål genom

partnerskap med kunder

• Tillväxt inom värdeadderande

lösningar och bearbetning

• Stark marknadsandel i Norden. Når

en fragmenterad kundbas via Tibnor

och Ruukki Construction

stark marknadsposition var leveranserna av

höghållfasta stål (AHSS) till Automotive-

segmentet på en god nivå.


SSAB Europe nyckeltal
	2025	2024
Intäkter (Mkr)	39 433	41 791
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	2 155	2 696
EBITDA-marginal (%)	5	6
Rörelseresultat (Mkr)	78	714
Rörelsemarginal (%)	0	2
Operativt kassaflöde (Mkr)	1 957	2 058
Råstålsproduktion (kton)	4 213	4 165
Plåtproduktion (kton)	4 272	4 057
Plåtleveranser (kton)	3 292	3 194
Antal anställda vid periodens slut	6 888	6 854

SSAB ÅRSREDOVISNING 202527

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Volvo Cars kommer att använda SSAB Zero^TM i serieproduktion

Med framåtblickande partners som Volvo Cars

fortsätter SSAB Europe att leda omställningen

av stålindustrin – och levererar stål utan att

kompromissa med den höga kvaliteten.

SSAB och Volvo Cars tecknade under året ett

banbrytande avtal om leverans av stålet SSAB

Zero™. Genom detta avtal blir Volvo Cars den

första biltillverkaren som åtar sig att använda

koldioxidreducerat stål i serieproduktion.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202528

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB Americas

SSAB Americas är den ledande producenten av

Intäkterna minskade med 7 % jämfört med

2024 och uppgick till 21 173 (22 708) Mkr.

Lägre priser påverkade negativt med 6

procentenheter och negativa valutaeffekter

med 7 procentenheter. Högre leveranser hade

en positivt effekt om 7 procentenheter.

Rörelseresultatet uppgick till 2 167 (2 883) Mkr,

en minskning med 716 Mkr jämfört med 2024.

Det lägre resultatet var i huvudsak relaterat till

lägre priser.

Det operativa kassaflödet för 2025 uppgick till

2 011 (3 284) Mkr. Kassaflödet påverkades

negativt av det lägre resultatet samt en ökning i

rörelsekapital. Investeringarna under 2025

uppgick till 242 (260) Mkr varav 8 (13) Mkr

avsåg strategiska investeringar.

”SSAB Americas

levererar marknads-

ledande kvalitet och

en överlägsen kund-

upplevelse samtidigt

som vi behåller den lägsta

produktionskostnaden i

Nordamerika.”

Tom Cox, Divisionschef SSAB Americas

(sedan 1 februari 2026)

grovplåt i Nordamerika och har en stark position

genom hög kostnadseffektivitet och kvalitet.

SSAB Americas ansvarar för försäljningen av

grovplåt i Nordamerika samt ansvarar för den

skrotbaserade stål- och plåtproduktionen i

Montpelier, USA. SSAB Americas fokuserar på en

hög nivå av kundservice och kvalitet samt att

behålla de lägsta produktionskostnaderna. Under

de senaste fem åren har SSAB Americas uppnått

den högsta branschpoängen från kunder

avseende kvalitet, service och övergripande

kundnöjdhet.¹

SSAB Americas anläggning, baserad på

ljusbågsugn (EAF) är högproduktiv och

kostnadseffektiv och har ett etablerat program

för kontinuerliga förbättringar. Under senare tid

har avancerad digitalisering ytterligare höjt

produktiviteten i EAF-processerna, vilket bland

annat har resulterat i lägre kostnader för el.

Sedan starten av produktionen av SSAB Zero™

2023 bidrar SSAB Americas till SSABs

erbjudande inom koldioxidreducerat stål.

Strategin innebär också att öka tillväxten av

premiumprodukter för energi-, och

infrastruktursegmenten samt tunga transporter,

vilket bland annat innefattar järnvägsvagnar och

skeppsbyggande.

De främsta konkurrenterna är amerikanska

stålproducenter som Nucor, Cleveland-Cliffs,

Orion, Algoma Steel samt importerade produkter.

Priserna på den nordamerikanska

grovplåtsmarknaden försvagades under 2025.

Kunderna inom ståldistributörer var avvaktande

medan aktiviteten inom kundsegmentet Energy

var god.

Råstålsproduktionen ökade med 17 % och

plåtproduktionen ökade med 14 % jämfört med

2024. De externa leveranserna av plåt ökade med

7 % jämfört med 2024.

Strategi:

• Ta en starkare ledarroll inom växande

kundsegment, exempelvis

skeppsbyggnad, kraftledningsmaster

och tung utrustning

• Etablera SSAB inom nya

premiumsegment och öka andelen

premiumprodukter till 20 %

• Bibehålla en ledande position

avseende kostnad, kvalitet och

kundupplevelse på SSABs

nordamerikanska hemmamarknad


SSAB Americas nyckeltal
	2025	2024
Intäkter (Mkr)	21 173	22 708
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	2 431	3 150
EBITDA-marginal (%)	11	14
Rörelseresultat (Mkr)	2 167	2 883
Rörelsemarginal (%)	10	13
Operativt kassaflöde (Mkr)	2 011	3 284
Råstålsproduktion (kton)	1 237	1 054
Plåtproduktion (kton)	1 139	998
Plåtleveranser (kton)	1 835	1 713
Antal anställda vid periodens slut	728	713

1) Jacobson Plate Survey, 5 års genomsnitt.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202529

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB Zero^TM uppfyller IEA:s riktlinjer för nära nollutsläpp

Stålet SSAB Zero^TM, tillverkat med HYBRIT®-

tekniken, är världens första nära

nollutsläppsstål som uppfyller International

Energy Agency (IEA:s) standard enligt First

Movers Coalition.

Tillkännagivandet gjordes vid GE Vernovas

årliga konferens för vindkraftleverantörer.

Produkten kommer att finnas tillgänglig för

användning i GE Vernovas vindkraftstorn.

Bilden visar SSAB Zero^TM som formas till

sektioner för vindkraftstornen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202530

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Tibnor

”Tibnor är

marknads-

ledande inom

nordisk stål-

distribution och har en

stark portfölj av värde-

skapande tjänster.”

Fredrik Haglund, President Tibnor

Tibnor är den ledande stålleverantören i Norden och Baltikum

och erbjuder kunderna det bredaste sortimentet av

stål- och metallprodukter samt tjänster.

Tibnor är en fullsortimentsdistributör av stål och

metaller i Norden och Baltikum. Tibnor levererar

material, producerat både av SSAB och andra

leverantörer, och spelar en viktig roll när det

gäller att säkra SSABs ledarskap på den nordiska

hemmamarknaden. Tibnor strävar efter att

betjäna kunderna med marknadens mest

kompetenta experter och specialister. Fokus

ligger på ökad tillväxt inom premium-

stålprodukter och bearbetning, genom ökad

onlineförsäljning och en stark lokal närvaro.

Tibnor har ett nära samarbete med många

leverantörer och partners för att skapa bättre

lösningar för kunderna i Norden och Baltikum.

Tibnors främsta konkurrenter är BE Group, Stena

Stål, Norsk Stål, Lemvigh Muller och Feon samt

ett antal lokala företag och nischaktörer.


Nyckeltal
	2025	2024
Intäkter (Mkr)	10 656	12 065
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	252	293
EBITDA-marginal (%)	2	2
Rörelseresultat (Mkr)	37	81
Rörelsemarginal (%)	0	1
Operativt kassaflöde (Mkr)	436	360
Plåtleveranser (kton)	725	794
Antal anställda vid periodens slut	1 042	1 046

Marknaden under 2025 var relativt svag.

Intäkterna för 2025 minskade med 12 % jämfört

med 2024 och uppgick till 10 656 (12 065) Mkr.

Minskningen var hänförlig lägre priser och lägre

leveranser. Rörelseresultatet för 2025 uppgick till

37 (81) Mkr, en nedgång med 44 Mkr jämfört

med 2024. Lägre leveranser och lägre priser

påverkade negativt, vilket delvis kompenserades

med kostnadsbesparingar.

Tibnor och Rodoverken

levererar hållbar

fjärrvärme

Under 2025 gav Västervik Miljö & Energi,

Sverige, Rodoverken i uppdrag att bygga

en 70 meter hög ackumulatortank klädd

med aluminium och COR-TEN^®-stål,

vilket säkrar fjärrvärme och minskar

oljeanvändningen under vintertoppar.

Tibnor levererade stål och expertis, och

bidrog till byggandet av tanken och

montering av paneler, där prefabricering

minskade utsläppen och påskyndade

monteringen. Projektet visar Tibnors

tillförlitlighet, tekniska kompetens och

engagemang för hållbarhet.

Det operativa kassaflödet för 2025 uppgick till

436 (360) Mkr. Ökningen var hänförlig till

frigörande av rörelsekapital. Investeringarna

under 2025 uppgick till 102 (133) Mkr varav 1

(52) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Strategi:

• Strategiskt fokus på värdehöjande tillväxt,

exempelvis inom premiumprodukter, som

koldioxidreducerat stål,

komponenttillverkning och bearbetning

• Fortsatt satsning på små och medelstora

företag genom lokal närvaro

• Bibehålla en lågkostnadsposition och

kapitaleffektivitet samt fortsätta

programmet för

prissättningsförbättringar

SSAB ÅRSREDOVISNING 202531

OM SSABRAPPORTERÖVRIGT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Ruukki Construction

”Ruukki Construction

är Nordens ledande

aktör inom stål-

baserade premium-

produkter för väggar och tak.”

Sami Eronen, President Ruukki Construction

Ruukki Construction tillverkar stålbaserade produkter för

väggar och tak, både för kommersiella byggnader och privata

hem, med fokus på norra och östra Europa.

Ruukki Construction erbjuder kompletta

stålbaserade vägg- och takkonstruktioner till

kunder i Norden, Baltikum och Centraleuropa.

Erbjudandet omfattar produkter, design och

teknisk support för taklösningar och klimatskal,

med SSAB som huvudleverantör av stål. Ruukki

Construction har 14 specialiserade

produktionsanläggningar och en stark närvaro i

10 europeiska länder. De främsta varumärkena är

Ruukki och Plannja. De största konkurrenterna är

andra leverantörer av stålbaserade

byggprodukter, såsom Kingspan, Lindab och

Areco.

Under året publicerade Ruukki Construction en

klimatfärdplan med målet att nå netto-

nollutsläpp till 2045. Till 2035 siktar Ruukki

Construction på att minska utsläppen


Nyckeltal
	2025	2024
Intäkter (Mkr)	5 423	5 508
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	283	279
EBITDA-marginal (%)	5	5
Rörelseresultat (Mkr)	52	50
Rörelsemarginal (%)	1	1
Operativt kassaflöde (Mkr)	13	108
Antal anställda vid periodens slut	1 323	1 349

från den egna verksamheten med 85 % och

utsläppen i värdekedjan med 40 % jämfört med

2019.

Efterfrågan var fortsatt svag under 2025,

framförallt inom nya projekt i Norden. Intäkterna

för 2025 minskade med 2 % jämfört med 2024

och uppgick till 5 423 (5 508) Mkr.

Rörelseresultatet för 2025 uppgick till 52 (50)

Mkr, en ökning med 2 Mkr jämfört med 2024.

Åtgärder för att sänka kostnaderna hade en viss

positiv effekt.

Det operativa kassaflödet för 2025 uppgick till 13

(108) Mkr. Kassaflödet påverkades främst av en

ökning av rörelsekapital. Investeringarna under

2025 uppgick till 131 (307) Mkr varav 35 (201)

Ruukkis lösningar för

AWS-data center

Ruukki levererade vägg- och

takkonstruktioner till tre nya datacenter

för Amazon Web Services i Eskilstuna,

Katrineholm och Västerås, Sverige. För

en av platserna omfattade leveransen

Ruukki® Life LowCarbon-

sandwichpaneler tillverkade av fossilfritt

stål.

Mkr avsåg strategiska investeringar.

Strategi:

• Leverera värde till SSABs stålaffär,

i form av volymer samt genom att

stödja försäljningen av

premiumprodukter

• Självständigt värdeskapande genom

tillväxt och lönsamhet

SSAB ÅRSREDOVISNING 202532

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Rapporter

Den här delen av SSABs Årsredovisning innehåller

Bolagsstyrningsrapporten, Ersättningsrapporten,

Förvaltningsberättelsen, Hållbarhetsrapporten samt

Finansiella rapporter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202533

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Kommentar från styrelseordföranden

SSAB utvecklades väl under ett år som präglades av svag marknad och turbulens

kring tullar och handelshinder. I styrelsen har vi under året särskilt bevakat

de stora investeringsprojekten som pågår och den turbulenta omvärldsutvecklingen.

Marknaden i Europa utvecklades svagt med

fortsatt höga importvolymer samtidigt som

marknaden för grovplåt i Nordamerika mattades

av. SSABs ledande position inom

specialprodukter och geografiska diversifiering

har bidragit till god stabilitet trots en utmanande

marknad, då många konkurrenter haft det

besvärligt. I det svaga marknadsläget har SSAB

den finansiella styrkan att stå fast vid de

omfattande investeringarna i Oxelösund och

Luleå.

Utmaningar och möjligheter

Den europeiska stålindustrin står inför

omfattande omställningar, och styrelsen har lagt

betydande tid på frågor kopplade till framtidens

stålproduktion och SSABs långsiktiga strategi.

Vägen framåt bygger på att förstärka SSABs

konkurrenskraft. Med investeringarna i det nya

stålverket i Luleå tas ett avgörande steg för att

ompositionera SSAB Europe till en

premiumtillverkare med förbättrad

kostnadsposition, vilket är centralt för att stärka

koncernens lönsamhet – särskilt i svagare

marknadsförhållanden.

Investeringarna innebär samtidigt att de stora

koldioxidutsläpp som länge präglat branschen

kan minskas kraftigt. Genomförandet är

beroende av infrastruktur i form av vägar,

järnvägar och elförsörjning. Den årliga strategi-

och risköversynen identifierade inga nya risker,

men osäkerheten i tillståndsprocesserna –

särskilt kring nya kraftledningar – är fortsatt

besvärande.

Styrelsen hade femton möten under året och

besökte bland annat USA för att fördjupa

kunskapen om verksamheten och

konsekvenserna av den politiska utvecklingen.

Utskottens arbete

Styrelsen har två utskott, revisionsutskottet och

ersättningsutskottet. Revisionsutskottet hade

åtta möten och arbetet inkluderade uppföljning

av de stora investeringsprojekten i Oxelösund

och Luleå. Arbetet med finansieringen av

investeringen i Luleå, som slutfördes under året

och omfattar närmare 30 miljarder kronor,

gjordes i nära samarbete med utskottet.

Utskottet har också följt implementeringen av

EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive

(CSRD) samt moderniseringen av koncernens

affärssystem som syftar till att optimera order-

och lagerhantering, materialflöden samt

kostnads- och kvalitetskontroll.

Ersättningsutskottet, som hade fyra möten under

året, arbetade främst med organisations- och

personalfrågor i den högsta ledningen, samt med

de kort- och långsiktiga incitamentsprogrammen.

”I ett svagt marknadsläge

och en turbulent omvärld

håller SSAB fast vid

investeringar för ökat

kundvärde och kraftigt

förbättrad

klimatprestanda.”

Jag vill, å styrelsens vägnar, rikta ett stort tack till

SSABs ledning och medarbetare för ett väl

genomfört år. Er kompetens och ert engagemang

är avgörande för genomförandet av strategin och

för att skapa långsiktigt värde för alla bolagets

intressenter.

Lennart Evrell

Styrelsens ordförande

SSAB ÅRSREDOVISNING 202534

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Bolags-

SSAB är noterat på Nasdaq Stockholm

och lyder under dess regelverk samt

tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning

(bolagskoden). SSAB är även noterat på

Nasdaq Helsinki. Denna bolagsstyrnings-

rapport har upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen och bolagskoden

som en separat rapport som är skild från

förvaltningsberättelsen.

styrnings-

rapport 2025

SSAB ÅRSREDOVISNING 202535

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Bolagsstyrningsrapport

Viktiga externa och interna regelverk och

policyer som påverkar bolagsstyrningen:

Väsentliga interna regelverk och policyer

• Bolagsordning

• Styrelsens arbetsordning inkl. vd-instruktion

och instruktioner till styrelseutskotten

• Uppförandekod

Väsentliga externa regelverk

• Svensk aktiebolagslag

• Svensk bokföringslag

• Svensk årsredovisningslag

• Regelverk för Nasdaq Stockholm och

Nasdaq Helsinki

• Svensk kod för bolagsstyrning

Organisation per 31 december 2025

SSABs organisation utmärks av ett

decentraliserat arbetssätt där en stor del av

ansvar och befogenheter delegerats till

respektive division och dotterbolag. SSAB har tre

divisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och

SSAB Americas samt två större helägda

dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction. De

två sistnämnda styrs som självständiga

dotterbolag.

Avvikelser från bolagskoden

Det finns inga avvikelser från Svensk kod för

bolagsstyrning att rapportera om för 2025.

Aktieägare


Ägare den 31 december 2025
	% av rösterna	% av kapitalet
LKAB	16,5	10,9
Finska staten	8,3	6,5
Folksam	5,8	2,1
Vanguard	3,7	3,6
BlackRock	1,7	2,2
Allianz Global Investors	1,5	0,5
State of Wisconsin Investment Board	1,3	0,5
Norges Bank Investment Management	1,1	0,7
Goldman Sachs Asset Management	0,9	0,5
Dimensional Fund Advisors	0,8	0,9
Övriga aktieägare	58,6	71,6
Summa	100,0	100,0
Varav utlandsregistrerade aktieägare¹⁾	40,8	34,6

1) Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland.

Källa: Modular Finance

Aktiekapitalet i SSAB består av A- och B-aktier,

där A-aktien ger en röst medan B-aktien ger en

tiondels röst. Båda aktieslagen ger samma rätt

till andel av bolagets tillgångar och resultat.

Per den 31 december 2025 uppgick antalet

aktieägare till 266 914. Ovanstående tabell

presenterar de tio röstmässigt största ägarna

vilka sammanlagt ägde 41,4 % av rösterna och

28,4 % av aktiekapitalet. Ägare utanför Sverige

och Finland kontrollerade 40,8 % av rösterna och

34,6 % av kapitalet.

Bolagsstämma

Bolagets högsta beslutande organ är bolags-

stämman, där aktieägarnas inflytande i bolaget

utövas. På årsstämman (ordinarie bolags-

stämma) beslutar aktieägarna bland annat om

följande:

• Fastställelse av årsredovisning och

koncernredovisning

• Disposition av bolagets resultat

• Ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande

direktören

• Val av och ersättning till styrelsen, dess

ordförande och revisorer

• Hur valberedningen ska utses

(i förekommande fall)

• Riktlinjer för ersättning till verkställande

direktören och övriga ledande

befattningshavare (i förekommande fall)

• Beslut om godkännande av ersättningsrapport

I enlighet med SSABs bolagsordning sker kallelse

till bolagsstämma genom annonsering i Post-

och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen

finns tillgänglig på SSABs webbplats. Att kallelse

har skett ska samtidigt annonseras i Dagens

Nyheter och Svenska Dagbladet.

Årsstämman 2025

Årsstämman 2025 genomfördes i Stockholm.

Aktieägare kunde även utöva sin rösträtt på

stämman genom poströstning i enlighet med

föreskrifterna i SSABs bolagsordning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202536

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Årsstämman fastställde den av styrelsen och vd

avlämnade årsredovisningen och koncern-

redovisningen för 2024, beslutade om disposition

av bolagets resultat samt beviljade styrelsens

ledamöter och vd ansvarsfrihet. Stämman

beslutade om ersättningar till styrelse och revisor

i enlighet med valberedningens förslag. Det

beslutades vidare att styrelsen ska bestå av åtta

ledamöter. Till styrelseledamöter omvaldes Petra

Einarsson, Lennart Evrell (omvald ordförande i

styrelsen), Bernard Fontana, Marie Grönborg,

Mikael Mäkinen, Maija Strandberg, Kerstin

Enochsson och Pierre Heeroma.

Det beslutades på förslag av valberedningen att

bolagets revisorer skulle vara ett registrerat

revisionsbolag och att Ernst & Young AB skulle

omväljas som revisor i bolaget till och med

årsstämman 2026.

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens, av

revisorn tillstyrkta, förslag att vinstutdelning för

räkenskapsåret 2024 ska uppgå till 2,60 kr per

aktie och att återstoden av vinstmedlen

balanseras i ny räkning.

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens

förslag att godkänna det långfristiga incitaments-

programmet för 2025 samt bemyndiga styrelsen

att besluta om förvärv av egna aktier. Förslagen

hade funnits tillgängliga hos SSAB och på

bolagets webbplats sedan den 18 mars 2025.

Stämman beslutade att godkänna styrelsens

ersättningsrapport, som funnits tillgänglig hos

SSAB och på bolagets webbplats sedan den 20

mars 2025.

Se årsstämmoprotokoll på www.ssab.com.

Valberedning

Valberedningens uppdrag

Valberedningens uppdrag är bland annat att inför

årsstämman föreslå styrelseordförande,

styrelseledamöter, revisor, ordförande vid

årsstämman, arvode till styrelsen och arvode till

revisorn.

Procedur för tillsättning av valberedningen

Det sammanlagda antalet ledamöter ska inte

uppgå till mer än sex. Ordförande i

valberedningen ska vara den ledamot som

utsetts av den röstmässigt största aktieägaren.

Valberedningens sammansättning tillkännagavs

på bolagets hemsida, www.ssab.com, den 16

september 2025.

Aktieägare kunde fram till den 31 december 2025

lämna förslag till valberedningen.

Valberedningens förslag offentliggörs senast i

samband med kallelsen till årsstämman. I

anslutning till att kallelsen till årsstämman

utfärdas kommer valberedningen på

www.ssab.com att lämna ett motiverat yttrande

beträffande sitt förslag till styrelse.

Valberedningens mångfaldspolicy

SSAB arbetar aktivt med att främja mångfald i

bolaget. Som ett led i det arbetet tillämpar

valberedningen regel 4.1 i Svensk kod för

bolagsstyrning (bolagskoden) som mångfalds-

policy. I enlighet med denna regel ska styrelsen

ha en med hänsyn till bolagets verksamhet,

utvecklingsskede och förhållanden i övrigt

ändamålsenlig sammansättning, präglad av

mångsidighet och bredd avseende de

bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens,

erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning

i styrelsen ska också eftersträvas.

Målsättningen med mångfaldspolicyn är att

säkerställa en tillräcklig mångfald i styrelsen i

syfte att främja oberoende åsikter och ett kritiskt

förhållningssätt för att bidra till ett effektivt

styrelsearbete i bolaget.

Under 2025 har valberedningens mångfalds-

policy beaktats i samband med valberedningens

arbete inför årsstämmorna 2025 och 2026. Det

har resulterat i en mångsidig och ändamålsenlig

styrelsesammansättning med ledamöter som

besitter erforderlig kompetens och erfarenhet

inom för styrelsen viktiga ansvarsområden, som

till exempel internationell industri, global

försäljning, energi, omställning och

genomförande av stora investeringsprojekt.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2026

Valberedningen utsågs i september 2025 och har

under hösten sammanträtt sex gånger.

Ytterligare sammanträden är planerade under

första kvartalet 2026, före årsstämman. Vid ett

möte i november 2025 fick valberedningen ta del

av styrelsens utvärderingsprocess och dess

utfall.

Valberedningen har diskuterat styrelsens

sammansättning och enats om de huvudsakliga

krav som bör ställas på styrelseledamöterna

inbegripet kravet på oberoende ledamöter.

Valberedningen har i sitt styrelseförslag särskilt

beaktat mångsidighet och bredd avseende

ledamöternas kompetens, erfarenhet och

bakgrund samt strävan efter en jämn köns-

fördelning och kompetens och erfarenhet inom

de för bolaget viktigaste områdena.

Valberedningen arbetar kontinuerligt med att

identifiera och utvärdera potentiella nya

styrelseledamöter. Valberedningen har vid

framtagandet av förslag till arvoden för styrelsen

och dess utskott bland annat gjort en översyn av

nivåerna för styrelsearvoden i liknande bolag.

Inför valet av revisor vid årsstämman 2026

presenterades revisionsutskottets utvärdering av

revisorsinsatsen för valberedningen vid dess

möte i december tillsammans med utskottets

rekommendation vad gäller både val av revisor

och arvodering. Valberedningen följde revisions-

utskottets rekommendation i dess förslag till

årsstämman 2026.


Valberedningen inför årsstämman 2026
Namn, utsedd av	Andel i procent av rösterna, per 31 december 2025
Niklas Johansson, LKAB (ordförande i valberedningen)	16,5
Jukka Ohtola, finska staten	8,3
Emilie Westholm, Folksam	5,8
Lennart Evrell (styrelseordförande)	–

SSAB ÅRSREDOVISNING 202537

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Styrelse

Styrelsens ansvar

Styrelsen har som övergripande uppgift att

förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och

samtliga aktieägares gemensamma intresse.

Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens

ekonomiska situation samt utvärdera den

operativa ledningen. I styrelsen avgörs bland

annat frågor avseende koncernens strategiska

inriktning och organisation samt beslutas om

väsentliga investeringar (överstigande 100 Mkr).

Styrelsen är också ytterst ansvarig för koncernens

hållbarhetsarbete).

Styrelsen ska i förekommande fall upprätta

förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och

annan ersättning till verkställande direktören och

andra personer i bolagets ledning för beslut vid

årsstämman.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning

inkluderande en vd-instruktion som bland annat

reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och

verkställande direktören.

Arbetsordningen reglerar vidare hur ofta

styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska

fördelas på styrelseutskotten. Arbetsordningen

anger att det ska finnas ett ersättningsutskott

och ett revisionsutskott. Inför varje styrelsemöte

erhåller styrelseledamöterna en skriftlig dag-

ordning och ett fullödigt beslutsunderlag. Vid

varje styrelsemöte sker en genomgång av

olycksfallsstatistiken, hållbarhetsmål, aktuellt

affärsläge, koncernens resultat och finansiella

ställning samt verksamheten. För mer

information om styrelsens ansvar för hållbarhet

se avsnitt Styrelsens och koncernledningens

ansvar för hållbarhetsarbetet (GOV-1). Övriga

frågor som regelbundet behandlas på

styrelsemötena är bland annat konkurrens- och

marknads-situationen.

Styrelsens ordförande

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete,

företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för

utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom

ansvarar ordföranden för den löpande kontakten

med vd samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

Styrelsens sammansättning

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av

minst fem och högst tio bolagsstämmovalda

ledamöter. Styrelsen är beslutför om mer än

hälften av alla styrelseledamöterna är

närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till

bolagets verksamhet, utvecklingsskede och

förhållanden i övrigt ändamålsenlig samman-

sättning, präglad av mångsidighet och bredd

avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet

och bakgrund. Nya styrelseledamöter genomgår

en introduktionsutbildning för att effektivt erhålla

den kunskap som förväntas för att på bästa sätt

tillvarata bolagets och aktieägarnas intressen.

Styrelsens arbete 2025

Under 2025 hölls 15 protokollförda samman-

träden och styrelsen var alltid beslutför.

Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist,

som inte är ledamot i styrelsen.

Under året har styrelsen följt de globala

händelseutvecklingarna och hur företaget har

hanterat de efterföljande konsekvenserna. När

det gäller företagets huvudmarknader – Europa

och Nordamerika – var Europa svagt, med en hög

andel importvolymer. SSAB Europe vidtog

åtgärder för att anpassa sig till den låga

efterfrågenivån. Trots ett svagare marknadsläge

för grovplåt i Nordamerika var marginalerna

bättre än i Europa. Den generella efterfrågan

påverkades negativt av turbulensen kring

handelshinder och tullar, vilket också påverkade

marknaden för höghållfasta stålprodukter.

Styrelsen har även ägnat mycket tid åt frågor

kopplade till omställningen till fossilfri stål-

tillverkning.

Under året har styrelsen besökt SSABs

anläggning i Mobile, Alabama, USA.

Styrelsens erfarenhet och kompetens inom

bolagets sektorer, produkter, geografiska

platser samt hållbarhet

Styrelsen utvärderas årligen för att säkerställa att

ledamöterna har en erforderlig samlad erfarenhet

och kompetens för SSABs verksamhet, vilket

inkluderar bolagets produkter, de sektorer och

geografiska platser där SSAB bedriver sin

verksamhet samt väsentliga hållbarhetsområden.

Utvärderingen för 2025 administrerades av

SSABs chefsjurist, och utgjordes av ett

omfattande frågeformulär som besvarades

enskilt av ledamöterna samt enskilda intervjuer

med ledamöterna. Frågorna rörde huvudsakligen

styrelsens effektivitet och samlade kompetens

att hantera styrelseansvaret i förhållande till de

för bolaget viktigaste områdena. Svaren

sammanställdes och redovisades anonymt till

styrelsen samt till valberedningen inför att

valberedningen tar fram förslag till val av

styrelse-ledamöter (för mer information om val-

beredningens arbete se avsnittet Valberedning).

Slutsatsen från styrelseutvärderingen som

utfördes under 2025 var att styrelsens ledamöter

bedömdes inneha lämplig erfarenhet och

kompetens för bolagets verksamhet.

För att framgångsrikt driva den mest centrala

delen av SSABs hållbarhetsarbete, bolagets

omställning till fossilfri ståltillverkning, läggs

särskild vikt vid att styrelsen har erforderlig

kompetens för genomförandet av detta, vilket

bland annat omfattar kompetens och erfarenhet

inom tung processindustri, internationell

marknadsföring och försäljning, större

investeringsprojekt, finans, IT och digitalisering

samt ansvarsfullt företagande.

Revisionsutskott

Arbetsuppgifter

Bland revisionsutskottets ledamöter ska en

ordförande utses. Revisionsutskottets ledamöter

ska utses bland styrelseledamöter som inte är

anställda av bolaget. Minst en av utskottets

ledamöter ska ha redovisnings- eller revisions-

kompetens.

Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i

styrelsens arbetsordning. Ordföranden i

revisionsutskottet ansvarar för att styrelsen i sin

helhet fortlöpande hålls informerad om

utskottets arbete samt, vid behov, förelägger

styrelsen ärenden för beslut.

Revisionsutskottets huvuduppgift är att stödja

styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den

finansiella rapporteringen samt hållbarhets-

rapporteringen.

Revisionsutskottet övervakar bolagets interna

kontroll och riskhantering avseende både den

finansiella rapporteringen och hållbarhets-

rapporteringen. Revisionsutskottet biträder även

SSAB ÅRSREDOVISNING 202538

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

valberedningen vid upprättande av förslag till

bolagsstämmans beslut om revisorsval.

Revisionsutskottet träffar fortlöpande bolagets

revisorer, utvärderar revisionsinsatserna samt

fastställer riktlinjer för vilka tilläggstjänster

bolaget får upphandla från bolagets revisor.

Sådana tilläggstjänster upp till maximalt 100 Tkr

per uppdrag ska godkännas på förhand av

bolagets ekonomi- och finansdirektör. Uppdrag

som överstiger 100 Tkr ska godkännas på

förhand av revisionsutskottets ordförande. Alla

tilläggstjänster ska redovisas för revisions-

utskottet varje kvartal.

Det finns en etablerad riskhanteringsprocess

inom SSAB. Revisionsutskottet tar del av och

beaktar de riskområden som identifierats i

processen (både affärsrisker och risker för fel i

den finansiella rapporteringen samt hållbarhets-

rapporteringen). Baserat på utfallet i den interna

och externa riskbedömningen analyserar

utskottet löpande revisionens inriktning och

omfattning med bolagets externa och interna

revisorer.

Revisionsutskottet fastställer årligen en

internrevisionsplan som bland annat är baserad

på de risker som framkommit i riskhanterings-

processen. Revisionsplanen diskuteras med de

externa revisorerna för att effektivisera och

kvalitetsförbättra det löpande revisionsarbetet.

Chefen för internrevision presenterar genom-

förda revisioner och ärenden som rapporterats

via visselblåsarfunktionen. Utskottet analyserar

och belyser dessutom väsentliga redovisnings-

frågor som koncernen påverkas av.

Arbetet 2025

Under 2025 har fokus för revisionsutskottets

arbete varit bland annat styrmodellen för de olika

omställningsinvesteringsprojekten. Revisions-

utskottet tog del av, och analyserade

tillsammans med de externa revisorerna, den

riskanalys och revisionsplan som revisorerna

upprättat som underlag för den lagstadgade

revisionen. Utskottet har även följt arbetet kring

finansiering av omställningsprojekten samt

implementeringen av det nya IT-systemet för

intern kontroll.

Revisionsutskottets ledamöter utgjordes sedan

det konstituerande styrelsemötet den 29 april

2025 av Petra Einarsson (ordförande), Lennart

Evrell och Maija Strandberg. Under 2025 hade

revisionsutskottet åtta protokollförda

sammanträden.


Närvarostatistik 2025
Namn på styrelseledamot	Invald i styrelsen	Styrelsemöten	Ersättnings- utskott	Revisions- utskott
Bolagsstämmovalda¹⁾
Lennart Evrell, ordförande	2021	15	4	8
Petra Einarsson	2014	15	4	8
Kerstin Enochsson	2024	15
Bernard Fontana	2022	10	3
Marie Grönborg	2019	15
Pierre Heeroma	2024	15
Mikael Mäkinen	2022	15
Maija Strandberg	2021	15		8
Arbetstagarrepresentanter
Mikael Henriksson	2017	15
Robert Holmström	2023	15
Sven-Erik Rosén	2021	15
Suppleanter
Tomas Jansson	2014	15
Tomas Karlsson	2015	15
Patrick Sjöholm	2011	15

Ersättningsutskott

Arbetsuppgifter

Jämte styrelsens ordförande ska ersättnings-

utskottet bestå av en eller flera av bolags-

stämman valda styrelseledamöter, vilka ska vara

oberoende i förhållande till bolaget och

koncernledningen. Bland ersättningsutskottets

ledamöter ska erforderlig kunskap och erfarenhet

i frågor om ersättningar till ledande befattnings-

havare finnas. Ersättningsutskottets arbets-

uppgifter anges i styrelsens arbetsordning.

Verkställande direktören ska i egenskap av

föredragande närvara vid utskottets

sammanträden.

Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen

om verkställande direktörens lön och övriga

anställningsvillkor, fastställer löner och

anställningsvillkor för övriga koncernledningen

samt ger ramar för löner och anställningsvillkor

för övriga högre befattningshavare.

Bland ersättningsutskottets uppgifter ingår i

övrigt att bereda styrelsens beslut i frågor om

ersättningsprinciper, att bereda styrelsens

förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och

annan ersättning till verkställande direktören och

övriga koncernledningen, vilket inkluderar

utvärdering om i vilken utsträckning ersättning

ska baseras på hållbarhetsrelaterade mål, samt

att följa och utvärdera tillämpningen av dessa.

Ersättningsutskottet ska också följa och

utvärdera program för rörliga ersättningar till

koncernledningen.

Arbetet 2025

Under 2025 hade ersättningsutskottet fyra

protokollförda sammanträden. Ersättnings-

utskottet utgjordes av Lennart Evrell

(ordförande), Bernard Fontana och Petra

Einarsson. Vd är adjungerad till utskottet men

deltar inte vid behandlingen av egen lön och egna

anställningsvillkor.

Koncernledning

Koncernledningens arbete och ansvar

Koncernledningen ansvarar för att utforma och

genomföra koncernens övergripande strategier

samt behandlar frågor som till exempel förvärv och

avyttringar. Sådana frågor samt större investeringar

(överstigande 100 Mkr) bereds av koncern-

ledningen för beslut av moderbolags-styrelsen.

1) Information om arvoden finns i not B.4 i Finansiella rapporter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202539

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av

bolaget enligt styrelsens anvisningar och

riktlinjer. Koncernledningen bestod per den 31

december 2025 utöver vd av divisionscheferna

för SSAB Europe, SSAB Americas och SSAB

Special Steels, ekonomi- och finansdirektören,

chefen för organisation, kultur och hållbarhet,

kommunikationsdirektören, tekniska chefen och

ansvarig för omställningskontoret samt chefen

för strategi och digitalisering.

Koncernledningen har möten månadsvis för att

följa upp koncernens samt divisionernas resultat,

finansiella ställning och hållbarhetsarbete.

Koncernledningen ansvarar för den strategiska

inriktningen för hållbarhetsarbetet och följer

regelbundet upp koncernens hållbarhetsarbete.

För mer information se avsnitt Styrelsens och

koncernledningens ansvar för hållbarhetsarbetet

(GOV-1). Övriga frågor som regelbundet

behandlas på koncernledningsmötena är bland

annat strategifrågor samt uppföljning av budget

och prognoser.

Respektive divisionschef ansvarar för respektive

divisions resultat och balansräkning. Den

övergripande operativa styrningen av

divisionerna sker via kvartalsvisa uppföljnings-

möten. Moderbolagets vd är också i de flesta fall

ordförande i de större direktägda dotterbolagens

styrelser, till exempel Tibnor och Ruukki

Construction, där det även ingår andra ledamöter

från koncernledningen samt arbetstagar-

representanter. Parallellt med de kvartalsvisa

uppföljningsmötena övervakar dotterbolags-

styrelserna den löpande verksamheten samt

fastställer respektive strategier och budgetar.

Koncernens operativa ledningsstruktur

1) Medlem av koncernledningen

Incitamentsprogram för ledande

befattningshavare

SSABs långfristiga incitamentsprogram omfattar

bolagets vd, övriga ledande befattningshavare

och nyckelpersoner i SSAB och löper i rullande

treårsperioder. Syftet med programmet är att

driva bolagets långsiktiga utveckling samt att

främja bolagets förmåga att rekrytera och

behålla särskilt viktiga medarbetare.

Årsstämman 2025 godkände programmet för

innevarande räkenskapsår, kopplat till total-

avkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en

referensportfölj samt total försäljning av stål

utan fossila CO2-utsläpp, som riktas till högst 180

personer. För närmare information se not B.4 i

Finansiella rapporter.

Internkontroll

Syftet med intern kontroll är att i rimlig grad

säkerställa att bolagets operativa strategier och

mål följs upp och att ägarnas investering

skyddas. Den interna kontrollen ska tillse att den

interna och externa rapporteringen, med rimlig

säkerhet, är tillförlitlig. Den ska även tillse att

verksamheten bedrivs i enlighet med tillämpliga

lagar och förordningar, samt att kraven på

noterade bolag efterlevs. Intern kontroll är det

samlade begreppet för den organisation och de

system, processer och rutiner som bidrar till att

upprätthålla kontrollen i dessa avseenden.

Riskhantering

Koncernen förebygger att risker förverkligas

samt minimerar följderna av inträffade

förlusthändelser genom olika åtgärder. Som en

integrerad del av den årliga strategiprocessen

genomförs en riskkartläggning av koncernens

interna och externa risker. Resultatet av arbetet

rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen.

Både arbetet med att aktivt förebygga att förlust

överhuvudtaget uppstår och arbetet med att

minimera effekter av förluster som trots allt

uppstår, övervakas och följs upp av ansvariga

koncernfunktioner. Divisioner och dotterbolag har

det yttersta ansvaret att aktivt bedriva

förlustförebyggande arbete.

Styrelsens beskrivning av intern kontroll och

riskhantering avseende den finansiella

rapporteringen

Styrelsen för SSAB ansvarar, enligt den svenska

aktiebolagslagen och Svensk kod för bolags-

styrning, för den interna kontrollen. Beskrivningen

av intern kontroll och riskhantering avseende den

finansiella rapporteringen har upprättats i

enlighet med årsredovisningslagen.

Ramverk för intern kontroll avseende den

finansiella rapporteringen

SSABs interna kontroll tar sin utgångspunkt i

COSO-ramverket, som är utgivet av The

Committee of Sponsoring Organizations of the

Treadway Commission (COSO). Ramverket

baseras på fem komponenter: kontrollmiljö,

riskbedömning, kontrollaktiviteter, information

och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön präglas av

organisationsstrukturen, ledningens arbetssätt

och värderingar samt övriga roller och ansvar

inom organisationen. Revisionsutskottet bistår

styrelsen i redovisningsfrågor som är väsentliga

SSAB ÅRSREDOVISNING 202540

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

för koncernen samt följer upp den interna

kontrollen av den finansiella rapporteringen. För

att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en

god intern kontroll har styrelsen delegerat det

praktiska ansvaret till verkställande direktören,

som i sin tur fördelat ansvaret till övriga i

koncernledningen samt till dotterbolagschefer.

Kontrollmiljön för den finansiella rapporteringen

säkerställs via olika styrande dokument, t.ex.

direktiv och instruktioner. Det finns bland annat

ett koncerngemensamt direktiv för redovisning,

direktiv för finansiella risker och investeringar,

attestinstruktioner samt uppförandekoden. De

styrande dokumenten uppdateras regelbundet

vid ändringar i lagstiftning och standarder.

Arbetet med att informera om koncernens

uppförandekod fortsatte under året och i slutet

av 2025 hade 89 (85) % av alla nyanställda

påbörjat introduktionsprocessen som bland

annat omfattar att genomgå utbildningen om

uppförandekoden.

Riskbedömning

Risker i samband med den finansiella

rapporteringen rör framförallt fel i redovisningen

vid värderingar av tillgångar och skulder, intäkter

och kostnader samt avvikelser från upplysnings-

krav. Vidare är bedrägeri, förlust/ förskingring av

tillgångar samt brister i affärsetik risker som

utvärderas och hanteras. SSABs verksamhet

karaktäriseras av väl inarbetade processer,

rutiner och system.

De övergripande riskbedömningarna på

koncernnivå utgör en integrerad del i den löpande

rapporteringen till koncernledningen och

styrelsen samt utgör grunden för bedömningen

av risker för fel i den finansiella rapporteringen.

Finansiella risker såsom valuta-, refinansierings-

och motpartsrisker samt ränte- och kreditrisker

hanteras huvudsakligen av moderbolagets

ekonomi- och finansfunktion i enlighet med

koncernens direktiv för finansiella risker (se not

D.1 och D.3).

Kontrollaktiviteter

Det främsta syftet med kontrollaktiviteter är att

förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka

väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så

att de kan hanteras och åtgärdas. Kontroll-

aktiviteter finns på olika nivåer inom koncernen

och är av både manuell och automatiserad

karaktär. Detta innefattar även rutiner och

aktiviteter för att hantera och åtgärda väsentliga

risker som är relaterade till den finansiella

rapporteringen och som identifierats i risk-

analysen. Beroende på kontrollaktivitetens

karaktär och tillhörighet sker korrigerande

åtgärder, implementering, dokumentation samt

kvalitetssäkring på koncern-, dotterbolags- eller

processnivå. Liksom för övriga processer

ansvarar respektive chef för kontroll-

aktiviteternas fullständighet och riktighet.

Därutöver finns ett systematiskt arbetssätt för att

identifiera finansiella risker men även risker av

annan karaktär samt för att dokumentera

kontroller för att förebygga sådana risker.

Identifierade kontroller utgör koncernens ramverk

för intern kontroll och finns dokumenterade i ett

koncerngemensamt system. Kontrollernas

design och effektivitet bedöms genom själv-

utvärdering, kompletterat med uppföljning och

utvalda granskningar.

Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i

koncernen där det är lämpligt. Ett exempel på

detta är analys och uppföljning av finansiella

rapporter där den initiala uppföljningen görs på

bolags- och divisionsnivå. Koncernledningens

uppföljning sker bland annat genom regelbundna

möten med divisionschefer samt cheferna för

Ruukki Construction och Tibnor beträffande

verksamheten, dess ekonomiska ställning och

resultat samt finansiella och operativa nyckeltal.

Styrelsen i sin tur analyserar löpande bland annat

koncernledningens verksamhetsrapporter om

affärsutveckling samt koncernens ekonomiska

ställning och resultat. Väsentliga fluktuationer

och avvikelser följs därmed upp på flera nivåer,

vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella

rapporteringen.

Information och kommunikation

SSAB har väl inarbetade informations- och

kommunikationsrutiner för att säkerställa

fullständighet och riktighet i den finansiella

rapporteringen. Uppdateringar om finansiella

direktiv och instruktioner kommuniceras

kontinuerligt av moderbolaget till berörd

personal. Därutöver sker regelbundna koncern-

gemensamma ekonomimöten där finans-

funktioner på olika nivåer bland annat behandlar

information om förändringar av

SSAB ÅRSREDOVISNING 202541

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

redovisningsprinciper och upplysningskrav samt

uppdateringar inom intern kontroll. Bolagets

intranät är ytterligare en viktig informationskanal.

Företagets visselblåsarfunktion (Ethics line) kan

användas för att rapportera överträdelser rörande

redovisning och intern kontroll.

Finansiell information om koncernen får endast

lämnas av styrelsens ordförande, koncernchefen,

koncernens ekonomi- och finansdirektör,

kommunikationsdirektören samt chefen för

Investor Relations. Divisionerna får endast sprida

ekonomisk information om sin verksamhet först

efter det att koncernen publicerat motsvarande

information.

Uppföljning

Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen

avseende den finansiella rapporteringen sker

främst genom revisionsutskottet. Bolagets

process för intern kontroll innefattar regelbundna

självutvärderingar och systematisk uppföljning

av riskanalyser och kontrollaktiviteter. Därutöver

genomför bolagets internrevision granskningar

av intern kontroll. Uppföljningen av intern kontroll

sker även inom ramen för den externa revisionen.

Revisionsutskottet följer upp den ekonomiska

redovisningen och tar del av rapporteringar från

de interna och externa revisorerna.

Hållbarhetsredovisningen

SSAB har integrerat hållbarhetsrapporteringen i

samma styrnings- och kontrollstruktur som den

finansiella rapporteringen. För ytterligare

information se Riskhantering och intern kontroll

över hållbarhetsrapportering (ESRS 2 GOV-5).

Internrevision

SSABs funktion för internrevision rapporterar till

revisionsutskottet och är funktionellt underställd

ekonomi- och finansdirektören. Internrevisionens

verksamhet är att stödja värdeskapandet i

koncernen genom att identifiera riskområden,

utföra interna revisioner och därefter

rekommendera förbättringar inom dessa

områden. Internrevisorn deltar vid möten

i revisionsutskottet.

Internrevisionen är organiserad koncern-

övergripande med en revisionsplan utarbetad för

hela koncernen. Revisionsaktiviteterna beslutas

av revisionsutskottet. Arbetet utgörs av

revisioner enligt revisionsplan samt specifika

revisioner och uppföljning av självutvärderingar

av intern kontroll. Funktionen genomför även

granskningar exempelvis på uppdrag av

styrelsen.

Revisionerna utförs enligt en revisionsprocess

som kontinuerligt utvecklas för att optimera

arbetssätt och mervärdesskapande rapportering.

Observationer, rekommendationer och

förbättringsområden som följer av revisionerna

syftar till att stärka och effektivisera

riskhanteringen och den interna kontrollen.

Internrevisionen genomförde under 2025

löpande, oberoende och objektiva granskningar

av koncernens bolagsstyrning, internkontroll och

riskhantering enligt revisionsplanen.

Granskningarna utfördes enligt beslutad process

och avslutas formellt med en rapport och en

planerad uppföljning av vidtagna åtgärder och

status på genomförandet. Resultatet

presenterades löpande till divisions-chefer och

revisionsutskottet.

Under året genomförde internrevisionen även ett

antal revisioner av dotterbolag där revision av

risker för bedrägeri och korruption ingick.

Revisionerna påvisade inte några konkreta

oegentligheter, men möjligheter att reducera

risker identifierades. Dessa

förbättringsmöjligheter implementeras i enlighet

med framtagna handlingsplaner.

Chefen för internrevision informerar även

revisionsutskottet kvartalsvis om samtliga Ethics

Line-rapporter, inklusive sammanfattningar av

pågående utredningar.

Revisorer

Enligt bolagsordningen ska SSAB ha en eller två

revisorer eller ett eller två registrerade revisions-

bolag. Det beslutades på årsstämman 2025 att

Ernst & Young AB skulle omväljas som revisor i

bolaget till och med årsstämman 2026. Det

upplystes om att Rickard Andersson kommer att

vara huvudansvarig revisor.

Den externa revisionen av moderbolagets och

koncernens räkenskaper samt av styrelsens och

verkställande direktörens förvaltning utförs enligt

International Standards on Auditing och god

revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvariga

revisor deltar vid samtliga möten i revisions-

utskottet. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år

deltar revisorn och går igenom årets revision

samt för en diskussion med styrelseledamöterna

utan närvaro av den verkställande direktören och

övriga personer i bolagets ledning.

Arvode till revisorerna redogörs för i not B.3. i

Finansiella rapporter.

Övriga obligatoriska upplysningar

enligt 6 kap 6 § Årsredovisningslagen

Med anledning av kraven i 6 kap 6 §

Årsredovisningslagen beträffande vissa särskilda

upplysningar som ska lämnas i bolagsstyrnings-

rapporten upplyses om följande:

• Av bolagets aktieägare har LKAB, direkt eller

indirekt ett aktieinnehav, som representerar

minst en tiondel av röstetalet för samtliga

aktier i bolaget. LKAB:s innehav uppgick per

31 december 2025 till 16,5 % av det totala

röstetalet och 10,9 % av det totala antalet

aktier.

• Det finns inga begränsningar i fråga om hur

många röster varje aktieägare kan avge vid en

bolagsstämma.

• Bolagsordningen innehåller inte några

• bestämmelser om entledigande av

styrelseledamöter eller om ändring av

bolagsordningen.

• Bolagsstämman har lämnat bemyndigande till

styrelsen att besluta att bolaget ska förvärva

egna aktier.

Ytterligare information

Ytterligare information om bolagsstyrningen i

SSAB återfinns på www.ssab.com med bland

annat följande information:

• Rutiner för årsstämman:

– när och var årsstämman ska hållas

– hur aktieägare kallas och anmäler sig

– vilka beslut som ska fattas på årsstämman

• Information från SSABs tidigare årsstämmor,

vilket generellt inkluderar kallelser, protokoll,

verkställande direktörens anföranden och

kommunikéer

• Bolagsordning

• Tidigare års bolagsstyrningsrapporter

• Information om valberedningen

SSAB ÅRSREDOVISNING 202542

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Revisors yttrande om

bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org. nr 556016-3429

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för

bolagsstyrningsrapporten för år 2025 på sidorna

34–41 samt 43–46 och för att den är upprättad i

enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs

rekommendation RevR 16 Revisorns granskning

av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att

vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har

en annan inriktning och en väsentligt mindre

omfattning jämfört med den inriktning och

omfattning som en revision enligt International

Standards on Auditing och god revisionssed i

Sverige har. Vi anser att denna granskning ger

oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats.

Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra

stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen

samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är

förenliga med årsredovisningen och

koncernredovisningen samt är i överens

stämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm 10 mars 2026

Ernst & Young AB

Rickard Andersson

Auktoriserad revisor

¹ Ingår i hållbarhetsrapporten, ESRS-2 GOV-1

SSAB ÅRSREDOVISNING 202543

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Presentation av styrelse – utsedda av årsstämman 1


Lennart Evrell	Petra Einarsson	Kerstin Enochsson	Bernard Fontana	Marie Grönborg	Pierre Heeroma
Svensk. Född 1954. Styrelseordförande, invald 2021.	Svensk. Född 1967. Styrelseledamot, invald 2014.	Tysk och svensk. Född 1975. Styrelseledamot, invald 2024.	Fransk. Född 1961. Styrelseledamot, invald 2022.	Svensk. Född 1970. Styrelseledamot, invald 2019.	Nederländsk. Född 1957. Styrelseledamot, invald 2024.
Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning
Civilingenjör Maskinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan; Civilekonom, Uppsala Universitet.	Civilekonom, Uppsala Universitet.	Master of Laws, Freie Universität Berlin, Tyskland; MBA, ESCP Business School, Paris, Frankrike.	Civilingenjör, Ecole Polytechnique och Ecole Nationale Supérieure des Techniques Avancée Paris.	Civilingenjör Kemiteknik, Chalmers tekniska högskola och Imperial College London.	B. Sc. geologi, mineralogi och tektonik, Uppsala Universitet.
Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag
Styrelseledamot: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA.	Styrelseledamot: Alimak Group och Linjemontage.	Chef: affärsområdet Automotive i SKF AB.	Styrelseordförande och vd: EDF. Styrelseordförande: Framatome och Arabelle Solutions. Styrelseledamot: Edison (Italien), EDF Energy (Storbritannien), Thales Group och GIFEN.	Styrelseordförande: Eolus AB (publ). Styrelseledamot: Lantmännen, Bioextrax AB (publ) och Aduro Clean Technologies Inc.	Vd: Scandinavian Ferrous and Non- Ferrous Metal Discovery AB. Styrelseledamot: Vanadis Battery Metals AB och Nordic Iron Ore AB.
Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar
Vd och koncernchef: Boliden AB, Sapa och Munters. Styrelseledamot: ICA Gruppen AB, Epiroc AB, Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna.	Vd och koncernchef: BillerudKorsnäs AB. EVP och andra seniora poster: Sandvikkoncernen. Styrelseledamot: Biokraft AB, Norsk Hydro, Svenska Aerogel AB, Svenskt Näringsliv, Industri-arbetsgivarna och Jernkontoret.	Inköps- och leveranskedjechef samt VP Corporate Strategy & Project office: Volvo Car Group. Global Director Parts: Volvo Construction Equipment.	Vd och koncernchef: Holcim Group och Framatome. Vd: Arabelle Solutions. Styrelseordförande: Jeumont Electric. Seniora positioner: Aperam och ArcelorMittal.	Vd och koncernchef: TreeToTextile AB, Purac AB, EVP Perstorp Group, Business Area Specialities & Solutions. Seniora positioner: Perstorp-koncernen och Formox AB. Styrelseledamot: Permascand Top Holding AB.	SVP Business Development, Exploration and Strategic Projects: LKAB AB. SVP Strategy and Business Development: Boliden AB.
Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)
50 000 B-aktier	21 000 B-aktier	2 000 B-aktier	3 914 B-aktier	14 750 B-aktier	1 000 B-aktier
Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja

¹ Ingår i hållbarhetsrapporten, ESRS-2 GOV-1

SSAB ÅRSREDOVISNING 202544

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Styrelse – utsedda av anställda


Mikael Mäkinen	Maija Strandberg
Finsk. Född 1956. Styrelseledamot, invald 2022.	Finsk. Född 1969. Styrelseledamot, invald 2021.
Utbildning	Utbildning
Civilingenjör Marinarkitektur, Helsingfors Tekniska Universitet.	Masterexamen ekonomi, Åbo University.
Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag
Styrelseordförande: Aker Arctic Oyj och Corvus Energy Holdings AS. Styrelseledamot: Finnlines.	Generaldirektör: ägarstyrningsenheten, finska statsministerns kansli. Ordförande i nomineringskommittén: Neste Oyi, Finnair Oyj, Fortum Oyj och Posti Group Oyj. Medlem i nomineringskommittén: Municipality Finance Plc (MuniFin) och Neova Oyj.
Tidigare befattningar	Tidigare befattningar
Vd och koncernchef: Cargotec. Vd: MacGregor och Rolls-Royce Marine. Styrelseordförande: Valmet. Styrelseledamot: Stora Enso Oyj.	Senior finansrådgivare ägarstyrningsenheten, finska statsministerns kansli. CFO: Uponor Oyj, VP Finance Valmet. Styrelseledamot: Neova Oy, Nordic Morning Group, Dustin Group, Danske Bank Oyj, Finnair Oyj, Fortum Oyj. Seniora positioner: ALSO, John Deere, Timberjack, Huhtamäki.
Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)
10 000 B-aktier	10 000 B-aktier
Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja	Ja
Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja	Ja (anställd av finska staten som representerar cirka 8 % av rösterna)

Mikael Henriksson

Född 1961.

Masugnsoperatör,

SSAB Special Steels.

Arbetstagarrepresentant

sedan 2017.

Robert Holmström

Född 1962.

Assistent, SSAB Europe.

Arbetstagarrepresentant

sedan 2023.

Sven-Erik Rosén

Född 1965.

Truckförare, SSAB Europe.

Arbetstagarrepresentant

sedan 2021.

Suppleanter

Tomas Jansson

Född 1966.

Säljkoordinator, SSAB Europe.

Suppleant (arbetstagar-

representant) sedan 2014.

Tomas Karlsson

Född 1962.

Underhållsmekaniker,

SSAB Europe.

Suppleant (arbetstagar-

representant) sedan 2015.

Patrick Sjöholm

Född 1965.

Systemkonstruktör,

SSAB Special Steels.

Suppleant (arbetstagar-

representant) sedan 2011.

¹ Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS-2 GOV-1

² Charles Schmitt lämnade rollen som divisionschef för SSAB Americas och medlem av SSABs koncernledning den 31 januari 2026, och efterträddes från och med den 1 februari 2026 av Tom Cox.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202545

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Presentation av koncernledning 1


Johnny Sjöström	Leena Craelius	Per Elfgren	Tony Harris	Charles Schmitt²
Svensk. Född 1974. Vd och koncernchef. Medlem i koncernledningen sedan 2019. Anställd i SSAB 2012-2014 samt sedan 2019.	Finsk. Född 1971. Ekonomi- och finansdirektör. Medlem i koncernledningen sedan 2021. Anställd i Rautaruukki/SSAB sedan 2005.	Svensk. Född 1971. Divisionschef SSAB Special Steels. Medlem i koncernledningen sedan 2024. Anställd i SSAB 1996-2009 samt sedan 2012.	Engelsk. Född 1966. Divisionschef SSAB Europe. Medlem i koncernledningen sedan 2025. Anställd i Rautaruukki/SSAB sedan 2010.	Amerikansk. Född 1959. Divisionschef SSAB Americas. Medlem i koncernledningen sedan 2011. Anställd i IPSCO/SSAB sedan 1990.
Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning
Magisterexamen i Fysik och doktorsexamen i Materialteknik, Karlstads Universitet; docent Luleå Tekniska Universitet samt EMBA, Handelshögskolan i Stockholm.	MBA, Handelshögskolan Helsingfors.	Civilingenjör Materialfysik, Uppsala Universitet.	MBA, University of Warwick.	Civilekonom, The University of Texas at Arlington. Tvåårigt stålstipendium på American Iron and Steel Institute.
Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag
	Styrelseledamot och medlem i revisionsutskottet: Metsä Board Corporation.			Styrelseledamot: American Iron and Steel Institute och Steel Manufacturers Association.
Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar
Vd: Uddeholms AB, Scana Leshan (Kina), Teknik- och marknadsutvecklingsansvarig: SSAB APAC. Produktchef: Outokumpu. Teknik- och kvalitetschef: Outokumpu.	Ekonomichef: SSAB Europe. Controllerchef för försäljning: SSAB Special Steels, Chef för operations controlling: Ruukki Metals Division.	Marknadsutvecklingschef och chef: Abraservice (helägt dotterbolag till SSAB). Ledande befattningar inom SSAB Special Steels. Försäljningschef: Lapp Miltronic AB.	Försäljnings- och affärsutvecklingschef på SSAB Europe. Ett flertal ledande befattningar inom SSAB Europe och Rautaruukki.	Befattningar inom US Steel Corporation. Ansvarig för verksamheten i Latinamerika inom SSAB Americas.
Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)
52 654 A-aktier	13 720 B-aktier	5 511 B-aktier	8 966 A-aktier, 4 928 B-aktier	-

¹ Från och med januari 2026 även tillförordnad CFO för det helägda dotterbolaget Ruukki Construction.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202546

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Maria Långberg	Helena Norrman	Carl Orrling	Viktor Strömberg¹
Svensk. Född 1970. EVP Organisation, kultur och hållbarhet. Medlem i koncernledningen sedan 2016. Anställd i SSAB sedan 2013.	Svensk. Född 1970. EVP Kommunikationsdirektör. Medlem i koncernledningen sedan 2025. Anställd i SSAB sedan 2025.	Svensk. Född 1972. EVP Teknisk chef och ansvarig för omställningskontoret. Medlem i koncernledningen sedan 2025. Anställd i SSAB sedan 2003.	Svensk. Född 1973. EVP Strategi och digitalisering. Medlem i koncernledningen sedan 2018. Anställd i SSAB sedan 2011.
Utbildning	Utbildning	Utbildning	Utbildning
Civilekonom, Uppsala Universitet. MBA, Handelshögskolan Stockholm.	Civilekonom, Linköpings Universitet.	Tekn. Dr i materialteknik, Carnegie Mellon University.	M.Sc. Industrial Engineering and management, Linköpings universitet. MBA, INSEAD.
Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag	Övriga nuvarande uppdrag
	Styrelseledamot: Inderes Oy.	Styrelseledamot: Metallurgiska Forskningsbolaget i Luleå AB.
Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar	Tidigare befattningar
Vd: Merox. Hållbarhetsdirektör: SSAB. Kommunikationsdirektör: SSAB och Gambro. Seniorkonsult: JKL.	Partner och kommunikationsrådgivare på Kekst CNC. Ett flertal ledande befattningar inom Ericsson.	Ansvarig för omställningskontoret. Ett flertal ledande befattningar inom SSAB.	Strategichef: SSAB AB. Associate Partner: McKinsey & Company. Produktchef: SAP. Konsult: IBM.
Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)
37 213 B-aktier	8 770 B-aktier	7 575 A-aktier	16 000 B-aktier

SSAB ÅRSREDOVISNING 202547

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Ersättnings-

rapport 2025

Denna rapport beskriver hur riktlinjerna för ersättning till ledande

befattningshavare för SSAB AB, antagna av årsstämman 2022,

tillämpades under år 2025. Rapporten innehåller även information

om ersättning till verkställande direktören. Rapporten har

upprättats i enlighet med aktiebolagslagen och Regler om

ersättningar till ledande befattningshavare utgivet av Kollegiet

för svensk bolagsstyrning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202548

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Ersättningsrapport 2025

Denna rapport innehåller information om

ersättning till verkställande direktören. Ytterligare

information om ersättningar till ledande

befattningshavare finns i not B.4 till

koncernredovisningen i årsredovisningen för

2025 . Information om ersättningsutskottets

arbete under 2025 finns i bolagsstyrnings-

rapporten i avsnittet Ersättningsutskott i

årsredovisningen.

Styrelsearvode omfattas inte av denna rapport.

Sådant arvode beslutas årligen av årsstämman

och redovisas i not B.4 i årsredovisningen 2025.

Utveckling under 2025

Verkställande direktören sammanfattar bolagets

övergripande resultat i sin redogörelse på

sidorna 6–7 i årsredovisningen för 2025.

Bolagets ersättningsriktlinjer:

tillämpningsområde, ändamål och avvikelser

SSABs affärsstrategi innebär att leverera unikt

kundvärde genom att accelerera

premiumledarskapet. Detta ska uppnås genom

att stärka erbjudanden inom avancerade stål,

expandera värdeskapande tjänster samt erbjuda

koldioxidreducerade stål. SSABs mål är att vara

det säkraste stålbolaget i världen, att följa höga

miljöstandarder samt vara en ansvarsfull partner

gentemot alla intressenter. En mer utförlig

beskrivning av affärsstrategin finns i

Årsredovisningen för 2025 i avsnittet Marknad

och strategi.

En framgångsrik implementering av bolagets

affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets

långsiktiga intressen, förutsätter att bolaget kan

rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare.

För detta krävs att bolaget kan erbjuda

konkurrenskraftig ersättning. Bolagets

ersättningsriktlinjer syftar till att erbjuda ledande

befattningshavare en konkurrenskraftig

totalersättning vilket i sin tur främjar bolagets

affärsstrategi, långsiktiga intressen och

hållbarhet. Enligt ersättningsriktlinjerna ska

ersättningen vara marknadsmässig och får bestå

av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig

kontantersättning bestående av en kortfristig

rörlig del (“STI”) och en långfristig rörlig del

(“LTI”), pensionsförmåner och andra förmåner.

Ersättningsriktlinjerna finns i

förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för

2025.

Efterlevnad av ersättningsriktlinjer.

Revisorns yttrande över bolagets efterlevnad av

riktlinjerna finns tillgänglig på https://

www.ssab.com/company/investors/corporate-

governance/remuneration-policy.

Bolaget har under 2025 fullt ut följt de av

årsstämman beslutade ersättningsriktlinjerna,

utan avvikelser, i enlighet med gällande regler

och den redovisningsstruktur som följer av

Svensk kod för bolagsstyrning. Ingen ersättning

har krävts tillbaka.

STI-ersättning för verkställande direktören 2025

STI mäts under en period om ett år och avser

helåret 2025. STI får uppgå till högst 75 % av den

fasta lönen för 2025. Prestations-kriterierna för

vd:s STI består av 100 % koncernmål.

Det finns tre koncernmål vilka samtliga mäts i

förhållande till förutbestämda målnivåer; 1)

EBITDA-marginal i förhållande till en

jämförelsegrupp¹⁾, 2) Operativt kassaflöde i

förhållande till justerat rörelseresultat före

avskrivningar och nedskrivningar, och 3) Ett

hållbarhetsmål som mäter olycksfallsfrekvensen

med frånvaro mer än en dag (LTIF).

STI-målen har utformats för att bidra till

företagets affärsstrategi och långsiktiga

intressen, inklusive dess hållbarhetsarbete,

genom att vara tydligt kopplade till

affärsstrategin och ökat värdeskapande för

företaget.

En förutsättning för STI-utbetalning är att

koncernen uppvisar ett positivt justerat

rörelseresultat (exklusive jämförelsestörande

poster). Detta tröskelvärde uppnåddes för 2025

och STI-utfallet fördelar sig enligt följande. 1)

SSABs EBITDA-marginal översteg

jämförelsegruppens genomsnittliga EBITDA

marginal med 4,4 procentenheter, vilket innebär

maximalt utfall. 2) Det operativa kassaflödet i

förhållande till justerat rörelseresultat uppgick till

75 % vilket innebär 24,0 % utfall. 3)

Olycksfallsfrekvensen (LTIF) mättes till 0,56, och

innebär därmed maximalt utfall.

För ytterligare information om STI-ersättning för


Tabell 1 Totalersättning till verkställande direktören under 2025
Tkr	Fast lön¹⁾	Andra förmåner ²⁾	Kortfristig rörlig lön (STI) ³⁾	Långfristig rörlig lön (LTI)³⁾	Kostnad pensionsförmån⁴⁾	Total ersättning	Relation mellan fast och rörlig ersättning
Johnny Sjöström (vd)	11 169	264	6 996	185	3 411	22 025	67%/33%

verkställande direktören, se tabell 2(a).

1) Arcelor Mittal Europe, BE Group, JFE , Kingspan, Klöckner,

Lindab, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, US Steel och

Voestalpine

1) Inklusive semesterersättning om 169 Tkr.

2) Avser huvudsakligen bilförmån.

3) STI redogör för prestationsperioden 2025 (för utbetalning 2026). LTI redogör för prestationsperioden 2023–2025 (för utbetalning 2026).

4) Pensionskostnaden baseras i sin helhet på den fasta lönen och är premiebaserad. Kostnaden ingår därför i beräkning av fast ersättning i rapporterade relationen mellan fast och rörlig ersättning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202549

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

LTI-ersättning för verkställande direktören 2025

LTI är kontantbaserad och har mätts under en

period av tre år (2023–2025). Utfallet är

begränsat till högst 35 % av årslön per den 1

januari 2023. Vd:s LTI är till 90 % kopplad till den

relativa totalavkastningen på bolagets aktier

(TSR) under räkenskapsåren 2023, 2024 samt

2025 i förhållande till ett referensvärde som till

70 % består av genomsnittlig totalavkastning för

en jämförelsegrupp bestående av andra bolag²⁾

och till 30 % av index OMX30.

10 % av vd:s LTI är kopplat till ett hållbarhetsmål

som mäter SSABs totala försäljning av

utsläppsfria produkter.

Målen för LTI syftar till att skapa ett gemensamt

intresse för koncernledningen och aktieägarna

att driva verksamheten mot långsiktigt god

aktieavkastning samt främja bolagets förmåga

att rekrytera och behålla viktiga medarbetare.

Styrelsen har beslutat om en aktieägarpolicy

tillämplig för deltagare i LTI för att säkerställa

aktieinnehav i SSAB.

SSAB nådde inte upp till TSR-referensvärdet

vilket innebär noll i utfall för detta mål. Avseende

hållbarhetsmålet så nåddes det till 97 % vilket

innebär ett utfall om 9,7 % som betalas under

2026.

För ytterligare information om LTI-ersättning för

vd, se tabell 2(b).

2) Arcelor Mittal, JFE, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp och

Voestalpine

Tillämpning av prestationskriterier

Prestationskriterierna för den verkställande

direktörens rörliga ersättning har valts för att

förverkliga bolagets strategi och för att främja

agerande som ligger i bolagets långsiktiga

intresse. Vid valet av prestationskriterier har de

strategiska målen samt kort- och långsiktiga

affärsprioriteringar beaktats. De icke-finansiella

prestationskriterierna bidrar vidare till

hållbarhetsinriktningen samt bolagets

värderingar.


Tabell 2(a) Verkställande direktörens mål och utfall under det rapporterade räkenskapsåret: STI-ersättning
	Beskrivning av prestationsmål	Viktning avseende prestationsmål	Uppmätt resultat	Måluppfyllnad¹⁾	Utbetalning
Johnny Sjöström (vd)	EBITDA-marginal i förhållande till jämförelsegrupp 2025	70 %	4,4%-enheter	100 %	5 775 000 kr
	Operativt kassaflöde i förhållande till justerat rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar 2025	20 %	75 %	24,0 %	396 000 kr
	Olycksfallsfrekvens (LTIF) 2025	10 %	0,56	100 %	825 000 kr

1) Procent av maximalt utfall per prestationsmål.


Tabell 2(b) Verkställande direktörens mål och utfall under det rapporterade räkenskapsåret: LTI-ersättning
	Beskrivning av prestationsmål	Viktning avseende prestationsmål	Uppmätt resultat	Måluppfyllnad¹⁾	Utbetalning
Johnny Sjöström (vd)	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj 2023–2025	90 %	0	0 %	0 kr
Johnny Sjöström (vd)	SSABs totala försäljning av utsläppsfria produkter 2023– 2025 (kton)	10 %	194,0	9,7 %	184 526 kr

1) Procent av maximalt utfall per prestationsmål.

Aktiebaserad ersättning

SSAB hade inga aktiebaserade ersättningsprogram för utbetalning under 2025.

Information om ersättning och bolagets resultat


Tabell 3 – Ersättning och bolagets resultat under det rapporterade räkenskapsåret
Tkr	2025	2024	2023	2022	2021
Vd total ersättning	22 025	34 331	33 566	29 818	26 116
Justerat rörelseresultat	6 116 000	7 860 000	16 467 000	29 283 000	18 837 000
Genomsnittlig total ersättning avseende heltidsekvivalenter för anställda i moderbolaget¹⁾	1 141	1 252	1 238	1 180	1 080

1) Exkluderat medlemmar i koncernledningen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202550

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Förvaltnings-

berättelse 2025

SSAB ÅRSREDOVISNING 202551

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Förvaltningsberättelse

SSAB AB (publ), organisationsnummer 556016-3429, är en

global ledare inom premiumstål och formar en starkare, lättare

och mer hållbar värld. SSAB har tillverkat stål sedan 1878 och

har anläggningar i Sverige, Finland och USA. SSAB-aktien är

noterad på Nasdaq Stockholm, med en sekundärnotering på

Nasdaq Helsinki.


Nyckeltal
Mkr	2025	2024
Intäkter	96 220	103 418
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	10 189	12 069
EBITDA-marginal, %	11	12
Rörelseresultat	6 116	7 860
Rörelsemarginal, %	6	8
Resultat före skatt	6 232	8 313
Periodens resultat	4 906	6 527
Resultat per aktie (kr)	4,92	6,54
Operativt kassaflöde	7 621	10 692
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-)	-11 596	-17 777
Nettoskuldsättningsgrad, %	-17	-25
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	12	13

Affärsöversikt 2025

Marknaden

Under 2025 var aktiviteten inom byggsektorn i

Europa fortsatt låg. Samtidigt var

importvolymerna till Europa på en hög nivå och

importvolymerna till USA ökade.

Marknaden för höghållfasta stål var stabilare än

för standardprodukter, men påverkades av

turbulensen kring tullar och handelshinder.

Efterfrågan på tillväxtmarknaderna var stabilare

inom flera segment.

Marknadspriserna på tunnplåt och grovplåt i

Europa återhämtade sig något från en låg nivå

under senare delen av året.

I Nordamerika sjönk priserna på grovplåt efter en

kraftig uppgång i inledningen av 2025.

Enligt World Steel Association uppgick den

globala råstålsproduktionen 2025 till 1 804

(1 839) miljoner ton, vilket är 2 % lägre jämfört

med 2024. Stålproduktionen minskade med 4 % i

Kina och med 3% inom EU, medan den ökade

med 1 % i Nordamerika.

Produktion och leveranser

Råstålsproduktionen var 3 % högre och

plåtproduktionen var 5 % högre under 2025

jämfört med 2024. SSABs plåtleveranser uppgick

till 6 364 (6 134) kton, en ökning med 4 % jämfört

med 2024.


Produktion och leveranser
kton	2025	2024
Råstålsproduktion	7 536	7 349
Plåtproduktion	6 970	6 658
Plåtleveranser	6 364	6 134

Intäkter

EBITDA-marginal

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Nettokassa

SSAB ÅRSREDOVISNING 202552

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Intäkter och rörelseresultat

Intäkterna för 2025 uppgick till 96 220 (103 418)

Mkr, en minskning med -7 198 Mkr eller 7 %

jämfört med 2024. Minskningen var främst

hänförlig till lägre priser i SSAB Europe och SSAB

Americas.

Rörelseresultatet för avskrivningar (EBITDA) för

2025 uppgick till 10 189 (12 069) Mkr och

EBITDA-marginalen till 11 (12) %.

Rörelseresultatet för 2025 uppgick till 6 116

(7 860) Mkr, en minskning med 1 744 Mkr

jämfört med 2024. Nedgången var främst

relaterad till lägre priser för SSAB Americas och

SSAB Europes produkter. Räntabiliteten på

sysselsatt kapital för 2025 uppgick till 12 (13) %.

Finansnettot för 2025 uppgick till 116 (452) Mkr,

nedgången var främst hänförlig till lägre

ränteintäkter från likvida medel. Resultatet före

skatt uppgick till 6 232 (8 313) Mkr.

Årets resultat hänförligt till moderbolagets

aktieägare för 2025 uppgick till 4 902 (6 522)

Mkr, motsvarande 4,92 (6,54) kronor per aktie.

Kostnaden för inkomstskatt uppgick till 1 326

(1 786) Mkr.

Med ett resultat på 4 902 (6 522) Mkr och ett

övrigt totalresultat (i huvudsak bestående av

omräkningsdifferenser) på -5 497 (2 734) Mkr

hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick

det egna kapitalet för moderbolagets aktieägare

till 67 785 (70 966) Mkr, vilket motsvarade 68,01

(71,21) kronor per aktie. Räntabiliteten på eget

kapital för 2025 uppgick till 7 (9) %.


Intäkter och rörelseresultat per rörelsesegment
	Intäkter			Rörelseresultat
Mkr	2025	2024	Förändring	2025	2024	Förändring
SSAB Special Steels	26 352	28 788	-2 436	4 958	5 297	-339
SSAB Europe	39 433	41 791	-2 358	78	714	-636
SSAB Americas	21 173	22 708	-1 535	2 167	2 883	-716
Tibnor	10 656	12 065	-1 410	37	81	-44
Ruukki Construction	5 423	5 508	-85	52	50	1
Övrigt	–	–	–	-1 176	-1 164	-12
Koncernjusteringar	-6 817	-7 442	625	–	–	–
Summa	96 220	103 418	-7 198	6 116	7 860	-1 744


Analys av total förändring i intäkter och rörelseresultat ¹⁾
Intäkter		Rörelseresultat
	Förändring jmf med 2024, %		Förändring jmf med 2024, Mkr
Volymer	4	Volymer	635
Pris	-3	Pris och produktmix	-6 540
Produktmix	0	Rörliga kostnader	4 000
Valutaeffekter	-5	Fasta kostnader	-240
Övrig intäkter	-3	Kapacitetsutnyttjande	370
		Valutaeffekter	32
Summa	-7	Summa	-1 744

Andel av externa intäkter 2025

Andel av EBITDA 2025

1) Beräknad förändring, siffrorna i tabellen är avrundade.


Externa intäkter på de största marknaderna
Mkr	2025	Andel, %	2024	Andel, %
Sverige	13 471	14	14 129	14
Finland	8 052	8	8 206	8
Övriga EU	27 958	29	30 117	29
Övriga Europa	7 322	8	8 335	8
USA	28 188	29	30 026	29
Övriga Amerika	5 694	6	6 322	6
Asien	4 230	4	4 752	5
Övriga världen	1 304	1	1 530	1
Summa	96 220	100	103 418	100

SSAB ÅRSREDOVISNING 202553

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Insatsvaror

Koncernens kostnadsstruktur

Råmaterial

SSAB köper i huvudsak järnmalm från LKAB,

Sverige, och priserna är länkade till

marknadsindex. Inköp av kokskol görs från

Australien, USA och Kanada, normalt med årliga

leveranskontrakt och månatliga priser. Den

amerikanska verksamheten använder återvunnet

stålmaterial och köper skrot på spotmarknaden.

Kombinationen av ledtider och kontraktsvillkor

för järnmalm gör att resultatet påverkas med

ungefär ett kvartals eftersläpning medan kokskol

har en ledtid på cirka ett och ett halvt kvartal.

Skrotpriserna har en ledtid på cirka en månad.

Tabellen nedan visar SSABs inköpspriser.


Förändring i SSABs genomsnittliga inköpspriser 2025
	Jämfört med 2024
%-förändring	USD	SEK
Järnmalm	-11%	-17%
Kokskol	-24%	-30%
Skrot	1%	-6%

Större underhållsstopp

Tabellen nedan visar samtliga större genomförda

underhållsstopp under 2025 och 2024. Siffrorna

avser summan av den direkta

underhållskostnaden och kostnaden för sämre

kapacitetsutnyttjande (underabsorption), dock

inkluderas inte utebliven marginal.


Större underhållsstopp 2025 och 2024
	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Mkr	Kv 1	Kv 1	Kv 2	Kv 2	Kv 3	Kv 3	Kv 4	Kv 4	Helår	Helår
SSAB Special Steels	0	0	0	0	60	110	490	420	550	530
SSAB Europe	0	0	0	0	330	390	220	270	550	660
SSAB Americas	0	0	0	0	0	450	310	0	310	450
Summa	0	0	0	0	390	950	1 020	690	1 410	1 640

Transformationsprojekt

Konverteringen av stålverket i Oxelösund

fortsätter med byggnationen av den nya

ljusbågsugnen samt infrastrukturen för

skrothanteringen. Konverteringen innebär att

nuvarande masugnar och koksverk kommer att

stängas ned. Samtidigt kommer en stor del av

Oxelösunds verksamhet att fortsätta som

tidigare, vilket innefattar det avancerade

valsverket och de unika härdlinjerna som

producerar höghållfast stål. SSAB arbetar med

att säkra tillgång på högkvalitativt skrot, bland

annat har avtal tecknats med Volvo Cars.

Produktionsstarten planeras att ske i inledningen

av 2027.

Byggandet av ett högeffektivt stålverk (en så

kallad mini-mill) i Luleå påbörjades under

sommaren 2025 och under fjärde kvartalet

fastställde Mark- och miljööverdomstolen

tillståndet, som hade överklagats. Driftstarten för

det nya stålverket beräknas till slutet på 2029.

SSAB har flexibilitet för ett robust genomförande

av investeringen med beaktande av finansiell

kapacitet, kundernas efterfrågan och

marknadssituationen i stort. Under 2025

tecknades finansieringspaketet för Luleå om

totalt 2,7 Md euro. Under fjärde kvartalet

beslutade Energimyndigheten att tilldela SSAB

314 Mkr kronor i stöd via Industriklivet.

Sedan tidigare har SSAB beviljats 1,45 Mdkr via

Fonden för rättvis omställning och Tillväxtverket

för transformationen av Luleå.

Det nya stålverket i Luleå, tillsammans med

konverteringen av Oxelösund, möjliggör för SSAB

att minska de direkta koldioxidutsläppen med

cirka 50 %. SSABs transformationsplan är

beroende av att nödvändig infrastruktur finns

tillgänglig i rätt tid, främst med avseende på

elförsörjningen och det finns pågående

överklaganden relaterade till kraftledningen till

Oxelösund.

Det sista steget i planen för den nordiska

transformationen blir konverteringen av

stålverket i Brahestad i Finland, där masugnar

och koksverk planeras att ersättas med

ljusbågsugnar, i linje med tillvägagångssättet i

Oxelösund.

I samband med transformationen har SSAB inlett

moderniseringen av koncernens affärssystem

(Enterprise Resource Planning, ERP) för att

optimera order- och lagerhantering,

materialflöden samt kostnads- och

kvalitetskontroll. Implementeringen startar med

det nya integrerade stålverket Luleå och därefter

fortsätter implementeringen stegvis på övriga

produktionsorter. Kostnaden uppskattas till 225

miljoner euro under perioden 2025–2029, vilket

tidigare har kommunicerats.

Kapitalmarknadsdag

I november 2025 arrangerade SSAB kapital-

marknadsdag i Oxelösund och presenterade den

långsiktiga strategiska inriktningen att accelerera

tillväxten inom premiumerbjudandet, med fokus

på de mest attraktiva kundsegmenten. Målet är

SSAB ÅRSREDOVISNING 202554

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

att premiumerbjudandets andel av koncernens

totala leveranser ska uppgå till 65 % omkring

2030 och 75 % till 2035, jämfört med 55 % idag.

Strategin lägger grunden för en högre och

stabilare lönsamhet.

Investeringar

Investeringsutbetalningarna under 2025 uppgick

till 10 122 (5 375) Mkr, varav 7 215 (2 601) Mkr

avsåg strategiska investeringar. Ökningen avsåg

främst transformationen av Luleå. För helåret

2026 bedöms att summan av underhålls-

investeringar och strategiska investeringar

kommer att uppgå till cirka 13,5 Mdkr, vilket kan

jämföras med 10,1 Mdkr under 2025.

Kassaflöde, finansiering och likviditet

Det operativa kassaflödet för 2025 minskade till

7 621 (10 692) Mkr, framförallt hänförligt till det

lägre resultatet. Nettokassaflödet uppgick, efter

utdelning om 2 591 (4 983) Mkr, till -3 271 (-964)

Mkr. Jämförelseperioden inkluderade återköp av

egna aktier om 1 215 Mkr. Nettokassan uppgick

per den 31 december 2025 till 11 596 (17 777)

Mkr. Minskningen var främst relaterad till

negativt nettokassaflöde. Likvida medel uppgick

till 22 766 (27 810) Mkr och outnyttjade

kreditlöften, exklusive finansieringspaketet för

Luleåinvesteringen, till 8 041 (8 500) Mkr, vilket

sammantaget motsvarar 32 (35) % av helårets

intäkter. Den genomsnittliga löptiden på den

totala låneportföljen uppgick per den

31 december till 5,6 (6,5) år med en

genomsnittlig räntebindningstid på 0,9 (1,1) år.

I november 2025 emitterade SSAB sina första

gröna obligationer under sitt EMTN-program om

2 miljarder euro, daterat den 25 juni 2025. De två

femåriga seniora icke-säkerställda gröna

obligationerna med ett kombinerat belopp på

2 800 Mkr förfaller i november 2030. Kupong-

räntan är baserad på 3 mån Stibor +1,12 % för

obligationen med rörlig ränta (2 250 Mkr),

respektive 3,565 % för obligationen med fast

ränta (550 Mkr). Nettolikviden kan allokeras till

gröna kvalificerade projekt inom de kategorier,

som definieras i SSABs ramverk för grön och

hållbar upplåning.

Förvärv, avyttringar samt tillgångar som innehas

för försäljning

Under 2025 förvärvade SSAB Special Steels

blästrings- och målningsverksamheten från

Blastech Mobile LLC i USA. Köpeskillingen

uppgick till 218 Mkr, varav 96 Mkr bestod av

aktier i Blastech Mobile LLC och 121 Mkr

betalades kontant. Verkligt värde på

nettotillgångarna uppgick till 102 Mkr och

goodwill uppgick till 116 Mkr. Tibnor förvärvade

aktier i Stålsenteret AS i Norge. Köpeskillingen

uppgick till 24 Mkr och verkligt värde på

nettotillgångarna uppgick till 24 Mkr. Koncernens

likvida medel påverkades med -17 Mkr. Under

2025 förvärvades minoritetens andel av aktierna i

Designtak i Småland AB för 12 Mkr.

Under fjärde kvartalet tecknade Tibnor avtal med

Ovako om att förvärva Ovako Metals Oy.

Förvärvet stärker Tibnors position på den finska

marknaden genom att ta över Ovako Metals

distributionsverksamhet i Finland, inklusive

produktportfölj, logistik och lagerhantering,

bearbetningstjänster och lokala

säljorganisationer. Förvärvet är föremål för

konkurrensmyndighetens godkännande.

Under 2025 avyttrade SSAB Special Steels

aktierna i Virsbo Bergbultar AB och Virsbo


Operativt kassaflöde och nettoskuld
Mkr	2025	2024
Rörelseresultat före avskrivningar	10 189	12 069
Förändring rörelsekapital	1 155	2 470
Underhållsinvesteringar	-2 907	-2 773
Övrigt¹⁾	-816	-1 074
Operativt kassaflöde	7 621	10 692
Finansiella poster	-142	461
Inkomstskatter	-932	-3 230
Rörelsens kassaflöde	6 546	7 923
Strategiska investeringar i anläggningar	-7 215	-2 601
Förvärv rörelser och andelar	-139	-38
Avyttringar rörelser och andelar	144	–
Kassaflöde före utdelning	-663	5 284
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-2 591	-4 983
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-4	-4
Förvärv egna aktier	–	-1 215
Förvärv andelar av innehav utan bestämmande inflytande	-12	-47
Nettokassaflöde	-3 271	-964

Nettokassa (+)/Nettoskuld (-) vid periodens början	17 777	18 206
Nettokassaflöde	-3 271	-964
Övrigt²⁾	-2 910	535
Nettokassa (+)/Nettoskuld (-) vid periodens slut	11 596	17 777

1) Under 2025 uppgick nettoinköp av utsläppsrätter till -724 (-1 207) Mkr.

2)I huvudsak värdeförändringar på derivat och omvärderingar av övriga finansiella tillgångar och skulder i utländsk valuta.

Bergbultar Fastigheter AB. Försäljningspriset

uppgick till 144 Mkr, och avyttrade nettotillgångar

uppgick till 102 Mkr. Koncernens likvida medel

påverkades med 144 Mkr. I de finansiella

rapporterna 2024, redovisas tillgångar samt

relaterade skulder i Virsbo som tillgångar som

innehas för försäljning. Inga avyttringar skedde

under 2024.

Återköp och indragning av egna aktier

I oktober 2023 beslutade SSABs styrelse att

genomföra ett återköpsprogram till ett värde om

sammanlagt högst 2,5 Mdkr. Programmet

avslutades under mars 2024. Antalet aktier som

återköpts under programmet uppgick 33 217 659

aktier, varav 8 216 940 serie A-aktier och 25 000

719 serie B-aktier. Värdet på egna aktier uppgick

till 2 507 Mkr. Transaktionskostnader relaterade

till programmet uppgick 7 Mkr, varav 1 Mkr

redovisades under 2023 och 6 Mkr under 2024.

Den 24 april 2024 beslutade årsstämman om

indragningen av de aktier som återköpts under

programmet.

Aktiekapitalet om 9 063 Mkr förblev oförändrat

eftersom det samtidigt med beslutet om

SSAB ÅRSREDOVISNING 202555

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

indragning av återköpta aktier, beslutades att öka

aktiekapitalet genom en överföring från fritt eget

kapital till aktiekapitalet (fondemission). Detta

skedde utan att några nya aktier emitterats.

Efter indragningen under 2024 innehar SSAB inga

egna aktier. Det totala antalet aktier i SSAB

uppgår till 996 617 667 aktier, varav 295 966 330

aktier av serie A och 700 651 337 aktier av serie

B. Det totala antalet röster uppgår till

366 031 463,7, varav A-aktierna motsvarar

295 966 330 röster och B-aktierna motsvarar

70 065 133,7 röster.

Bemyndigandet från årsstämman 2025 att

besluta om förvärv av egna aktier utnyttjades

inte.

Rörelsesegment

Koncernen är organiserad i fem rapporterbara

rörelsesegment vilka har ett tydligt

resultatansvar. Rörelsesegmenten består av

SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB

Americas samt Tibnor och Ruukki Construction.

Tibnor och Ruukki Construction styrs

självständigt genom respektive styrelse. För

övrig information om rörelsesegmenten, se

avsnittet Rörelsesegment i denna årsredovisning

och not B.1 i Finansiella rapporter.

Personal

Antalet anställda (exklusive visstidsanställda)

uppgick per den 31 december 2025 till 14 609

(14 618). Årets ersättningar till anställda,

inklusive sociala kostnader och pensioner,

uppgick till 13 089 (12 887) Mkr. För ytterligare

information om ersättningar till anställda, se not

B.4.


Antal anställda vid årets slut
	2025	2024
SSAB Special Steels	4 065	4 043
SSAB Europe	6 888	6 854
SSAB Americas	728	713
Tibnor	1 042	1 046
Ruukki Construction	1 323	1 349
Övrigt	563	613
Summa	14 609	14 618

Forskning och utveckling

Arbetet inom forskning och utveckling syftar till

att stärka SSABs lönsamhet. Nära samarbeten

med strategiska kunder och kundsegment ger

förutsättningar för en marknadsdriven

produktutveckling som skapar ökat värde även

för slutanvändarna. Detta är speciellt tydligt för

SSABs höghållfasta stål där också det tekniska

kundstödet är en viktig del av forskning och

utvecklingsarbete. Kontinuerligt arbete bedrivs

även med utveckling av de egna processerna för

en ökad kostnadseffektivitet, hållbara processer

och energihushållning. Under 2025 uppgick

forsknings- och utvecklingssatsningarna till 479

(488) Mkr.

Miljö

Ståltillverkning är en energiintensiv process som

påverkar miljön, bland annat genom

koldioxidutsläpp. SSABs masugnar är bland de

mest koldioxideffektiva i världen men i Sverige

och Finland tillhör SSABs masugnar ändå

respektive lands största utsläppskällor för

koldioxid. Den lokala miljöpåverkan runt SSABs

anläggningar har minskat väsentligt under de

senaste decennierna. Teknisk utveckling och

skärpta krav styr verksamheten mot kontinuerliga

förbättringar.


Tillåten produktion vid de svenska verksamhetsorterna¹⁾
kton	Ort	Tillåten produktion	Produktion 2025	Produktion 2024
Koks	Luleå	800	661	665
	Oxelösund	530	341	328
Råjärn	Luleå²⁾	0	1 799	1 823
	Oxelösund	2 000	927	848
Stålämnen	Luleå	2 500	1 711	1 715
	Oxelösund	1 900	903	852
Varmvalsad plåt	Borlänge	3 200	1 898	1 834
	Oxelösund³⁾	1 000	521	517
Betad plåt	Borlänge	2 500	1 237	1 220
Kallvalsad plåt	Borlänge	1 400	667	723
Glödgad plåt	Borlänge	900	590	601
Målade produkter	Köping	30	14	15
	Finspång⁴⁾	40	20	23
Stålrör	Virsbo⁵⁾	125	—	11

1) I Nordamerika bestäms de tillåtna produktionsnivåerna genom begränsningar av maximal tillåten produktionsvolym per timme,

medan det i Finland inte finns begränsningar i produktionsvolymer.

2) Ej reglerat.

3) Levererad plåt.

4) Produktionen mäts i miljoner m².

5) Verksamheten avyttrades i början av 2025.

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd

med hundratals miljövillkor som bland annat

reglerar produktionsnivåer, utsläpp till luft och

vatten, bullernivåer och regler för deponier.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202556

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Immateriella nyckelresurser

SSABs verksamhet är beroende av immateriella

nyckelresurser som kompletterar koncernens

materiella anläggningstillgångar. Dessa resurser

utgör grunden för bolagets konkurrenskraft,

innovationsförmåga och framsteg i

omställningen mot fossilfri stålproduktion.

Koncernens immateriella nyckelresurser omfattar

• Teknik-, FoU- och processexpertis relaterad till

avancerad stålproduktion samt

utvecklingsarbetet kopplat till fossilfri

ståltillverkning. SSABs omställning innebär

omfattande tekniska investeringar och

kontinuerlig kunskapsuppbyggnad inom

organisationen.

• Varumärken och kundrelationer som är

centrala för SSABs position som leverantör av

höghållfasta stål på flera globala marknader.

• Programvara och digitala plattformar som

stödjer driftledning, produktionsprocesser och

kundgränssnitt. IT-miljön är avgörande för

effektivitet och kvalitetssäkring.

Aktien och aktiekapital

SSABs aktier är noterade på Nasdaq Stockholm

och på Nasdaq Helsinki. Per den 31 december

2025 fanns det sammanlagt 996 617 667 aktier i

SSAB, varav 295 966 330 A-aktier, motsvarande

295 966 330 röster, och 700 651 337 B-aktier,

motsvarande 70 065 133,7 röster, totalt

motsvarande 366 031 463,7 röster. Varje A-aktie

ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst.

SSABs aktiekapital uppgår till 9 063 Mkr och det

nominella värdet per aktie uppgår till 9,09 kr.

Ägarstruktur

I slutet av 2025 hade SSAB 266 914 aktieägare.

SSABs tre största ägare enligt antal röster var i

slutet av 2025 LKAB (16,5 %), Finska staten

(8,3 %) och Folksam (5,8 %).

De tio största identifierade aktieägarna avseende

röster ägde sammanlagt cirka 41,4 % av rösterna

och 28,4 % av aktiekapitalet i slutet av 2025.

Ägare registrerade utanför Sverige och Finland

kontrollerade 40,8 % (36,5 % i slutet av 2024) av

rösterna.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapporten har upprättats som en

separat rapport som är skild från förvaltnings-

berättelsen. Bolagsstyrningsrapporten

tillsammans med revisorernas yttrande om

denna finns separat i denna årsredovisning.

Utdelning och vinstdisposition

Utdelningen föreslås uppgå till 2,00 (2,60) kronor

per aktie för verksamhetsåret 2025. Avsnittet

Överväganden vid förslag till vinstdisposition i

not D.6 och Förslag till vinstdisposition på sida

176 är en del av förvaltningsberättelsen.

Händelser efter periodens utgång

I januari 2026 inträffade en olycka med dödlig

utgång vid SSABs stålverk i Mobile (USA). En

anställd hos en underleverantör omkom. SSAB

samarbetar med polismyndigheten i utredningen

av händelsen, enligt normala rutiner.

Utsikter för första kvartalet 2026

SSABs leveranser spås förbättras under det

första kvartalet jämfört med föregående kvartal,

mot bakgrund av en säsongsmässigt bättre

efterfrågan.

Jämfört med fjärde kvartalet 2025 bedöms SSAB

Special Steels leveranser att bli väsentligt högre

med stabila priser. SSAB Europes leveranser

väntas bli högre under det första kvartalet 2026,

jämfört med fjärde kvartalet 2025. Priserna

bedöms bli något högre. För SSAB Americas

bedöms att både leveranser och priser blir något

högre.


Större planerade underhållsstopp 2026
	2026	2026	2026	2026	2026	2025	2024
Mkr	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	Helår	Helår	Helår
SSAB Special Steels	0	0	100	280	380	550	530
SSAB Europe	0	0	310	270	580	550	660
SSAB Americas	0	0	490	0	490	310	450
Summa	0	0	900	550	1 450	1 410	1 640

Kostnaderna för råmaterial för SSAB Special

Steels och SSAB Europe väntas vara stabila

jämfört med det föregående kvartalet, medan de

väntas bli något högre för SSAB Americas.

Större planerade underhållsstopp 2026

Totalt väntas koncernens underhållskostnader

uppgå till 1 450 (1 410) Mkr under 2026. Tabellen

nedan visar de förväntade kostnaderna för de

större planerade underhållsstoppen för 2026

samt den faktiska kostnaden under 2025 och

2024. Siffrorna avser summan av den direkta

underhållskostnaden och kostnaden för sämre

kapacitetsutnyttjande, men utebliven marginal

inkluderas inte.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202557

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Riskhantering

SSABs resultat och finansiella ställning påverkas

av många faktorer som kan påverka företaget

positivt eller negativt. Många av faktorerna ligger

utanför SSABs kontroll. Klok riskhantering stöder

uppnåendet av SSABs strategiska mål, och

säkerställer verksamhetens kontinuitet även

under förändrade omständigheter.

Riskstyrning och riskhanteringsprocess

Ansvaret för den långsiktiga och övergripande

hanteringen av strategiska risker följer

koncernens delegeringsordning, från styrelse, till

vd och vidare till cheferna för rörelsesegmenten.

De senare har det huvudsakliga ansvaret för

hanteringen av de operativa riskerna i koncernen.

SSABs Enterprise Risk Management (ERM)-

process är integrerad i den årliga

strategiprocessen och koordineras av ekonomi-

och finansdirektören. Syftet med processen är att

säkerställa att SSAB kan uppfylla strategi och

mål, samt säkerställa affärskontinuitet även vid

stora fluktuationer på den globala

stålmarknaden. Den inkluderar en årlig

riskbedömning som utförs av divisions- och

dotterbolagscheferna som en del av deras

strategiprocess. Resultatet av koncernens

riskbedömning rapporteras till revisionsutskottet

och styrelsen.

SSABs försäkringsfunktion har till uppgift att

upphandla koncerngemensamt skydd för de

försäkringsbara riskerna. Koncernens

finansavdelning hanterar finansiella risker

centralt. SSABs internkontrollfunktion stöder

divisionerna i identifieringen av riskområden och

etableringen av kontrollprocesser för att minska

identifierade risker. SSABs internrevision

genomför revisioner av SSABs verksamhet,

inklusive interna kontroller och processer, och

rekommenderar förbättringar. För mer

information om koncernens interna kontroll och

internrevision, se Bolagsstyrningsrapporten.

Finansiell påverkan och/eller påverkan på SSABs

varumärke (ryktesrisk) från hållbarhetsfaktorer är

integrerad i ERM-processen sedan flera år och

bedöms av alla divisioner, medan bedömning av

hållbarhetsrisker (risk för negativ påverkan på

människor och miljö) inkluderades första gången

2024. Se avsnitt IRO-1 i Hållbarhetsrapporten för

beskrivning av processen samt avsnitt SBM-3 för

en sammanställning.

Riskbedömning

Risknivån för en viss risk bedöms utifrån den

uppskattade effekten (finansiell påverkan/

ryktesskada) och sannolikheten att risken

inträffar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202558

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Operativa risker

SSABs största operativa risker återfinns nedan. För riskbedömning, se illustration på föregående sida.


ID	Risk	Beskrivning	Åtgärd

	Variation i efterfrågan och stålpriser	Stålindustrin påverkas av konjunkturutvecklingen. Förändringar i efterfrågan i kombination med relativt fast produktionskapacitet kan leda till snabba förändringar av marknadspriset.	SSABs strategi är att fokusera på hemmamarknaderna, samt segmenten för höghållfasta stål globalt, där efterfrågan är stabilare. Genom att fokusera på att utveckla specialprodukter och högklassiga nischprodukter kan SSAB behålla och stärka marknadspositionen i förhållande till våra konkurrenter. En stark finansiell ställning gör SSAB även mer motståndskraftig mot eventuella konjunkturnedgångar.

	Försening i omställningen till fossilfri ståltillverkning	SSAB har påbörjat arbetet med att ställa om till fossilfri ståltillverkning, att ersätta masugnar med elektriska ljusbågsugnar. På grund av långa och oförutsägbara tillståndsprocesser finns det risk för att omställningen fördröjs om miljötillstånd för kritisk infrastruktur, exempelvis byggnation av elledningar, inte kan erhållas i tid och stabil tillgång till fossilfri el därför inte kan garanteras.	SSABs tillståndsansökningar bygger på omfattande analyser, ofta i samarbete med externa experter. SSAB har ett nära samarbete med viktiga leverantörer och andra intressenter, för en aktiv dialog med representanter för de lokala samhällena för att få en god förståelse av förutsättningarna och har tydliga alternativa planer om nyckelleverantörer inte skulle kunna leverera enligt omställningsplanen.

	Olika inställningar till statsstöd	Det har förekommit stora statliga stöd till SSABs konkurrenter i exempelvis Tyskland och Frankrike, för att stödja omställningen inom den nationella stålindustrin.	SSAB har en aktiv dialog med den svenska regeringen och EU med syfte att få till stånd konkurrens på lika villkor.

	Utvecklingen av priset på CO2	Inom EU sätts priset för CO2-utsläpp genom ETS-systemet och kostnaden för stålindustrin beräknas öka i takt med att den fria tilldelningen av utsläppsrätter gradvis minskar. Andra regioner har generellt lägre kostnader för CO2-utsläpp, vilket kan leda till sämre konkurrenskraft för europeiska ståltillverkare.	SSAB har en av de mest CO2-effektiva masugnarna i Europa. Dessutom har SSAB regelbundet köpt utsläppsrätter på marknaden sedan 2018. SSAB arbetar aktivt med att främja ett globalt pris för CO2-utsläpp.

	Ökad konkurrens	Stålmarknaden präglas av hög konkurrens. SSAB kan påverkas av att konkurrenter utvecklar nya produktionstekniker, produkter, tjänster och kunderbjudanden.	För att behålla konkurrenskraften investerar SSAB i ny produktionsteknik och FoU för att stimulera utvecklingen av nya produkter. Dessutom fortsätter SSAB driva strategin med fokus på hemmamarknaderna och höghållfasta stål men arbetar även med intressebolag och företagsförvärv nedströms.

	Ökning av tullar och protektionistiska åtgärder	Ett sammanbrott i det globala handelssystemet, drivet av tullar och protektionistiska åtgärder, kan ha negativ påverkan på SSABs verksamhet och på efterfrågan på SSABs produkter.	SSAB har en väl diversifierad produktion med hänsyn till nationella handelshinder, med anläggningar i både Europa och USA. Vidare är SSABs höghållfasta stål och andra premiumprodukter mindre känsliga för tullar jämfört med standardstål.

	Större produktionsavbrott	Stålproduktion är beroende av kontinuerlig drift av viktig produktionsutrustning. Driftstopp i produktionen kan inträffa på grund av oförutsedda maskinella fel eller andra händelser. Störningar i produktionsprocessen kan ha en väsentlig negativ effekt på SSABs verksamhet och kundservice.	SSAB arbetar med förebyggande riskbedömningar av utrustning och system, samt lagerhåller reservdelar för att minska driftstopp. SSAB lagerhåller även nödvändiga råvaror, varor under tillverkning och färdiga varor samt analyserar leverantörer och inkommande flöden. SSAB har även kontinuitetsplaner, egendomsskadeförsäkring och avbrottsförsäkring. Kontinuitetsplanerna omfattar åtgärder för att skydda personal inom kritiska funktioner. SSAB kommer också se till att de nya produktionsanläggningarna fungerar enligt plan, innan gamla anläggningar läggs ned.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202559

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Operativa risker forts.


ID	Risk	Beskrivning	Åtgärd

	IT-säkerhetsintrång och/eller driftstopp	SSAB är beroende av en effektiv IT-infrastruktur för att undvika skador relaterade till cyberbrott såsom dataintrång, datastöld, obehörig åtkomst eller hacking.	SSAB har ett cybersäkerhetsprogram på plats, inklusive riskbedömningar för äldre system, utbildning och aktiviteter för att öka medvetenheten om IT-säkerhetsrisker. Den digitala uppgraderingsplanen säkerställer en förbättring i IT-miljön under de kommande åren.

	Förlust av viktiga kund- och marknadsandelar	SSABs kunder kan uppleva problem, till exempel på grund av en konjunkturnedgång, vilket kan leda till färre affärer för SSAB eller att kunden väljer en konkurrent.	SSABs försäljningsorganisation arbetar med kundmix och segment samt upprätthåller ett nära samarbete med kunder för att förstå utvecklingen av efterfrågan.

	Genomförande av omställningsprogram och investeringar misslyckas	Om SSABs omställning till fossilfri stålproduktion inte genomförs eller blir försenad så finns det en risk att SSAB förlorar marknadsandelar och/eller att produktionskostnaderna ökar.	SSAB har en ledande position i stålindustrins omställning och har redan levererat fossilfritt stål till kunder samt lanserat ett nytt stål utan fossila koldioxidutsläpp under 2023. SSAB har en solid projektorganisation för de olika omställningsprogrammen.

	Svårigheter att attrahera och behålla erforderlig kompetens	SSABs förmåga att fortsätta upprätthålla och utöka sin verksamhet samt erbjuda produkter av hög kvalitet är beroende av motiverade och kvalificerade medarbetare i hela koncernen.	SSAB genomför flera program för att stärka attraktionskraften som arbetsgivare, till exempel samarbeten med universitet, värna om talanger genom långsiktig karriärplanering, aktiv successionsplanering samt långfristiga incitamentsprogram för nyckelpersoner.

	Allvarliga säkerhetsrisker och personalolyckor	Som tillverkningsföretag föreligger risker kopplade till industriolyckor som kan leda till allvarliga olyckor för anställda och entreprenörer, produktionsstopp, förlust av viktiga tillgångar eller negativ påverkan på personer i närområdet.	Grundläggande säkerhetsåtgärder vidtas kontinuerligt, till exempel riskbedömningar och förebyggande utbildning av anställda och entreprenörer och utvecklingen av säkerhetsarbetet följs noga av styrelsen och koncernledningen.

	Global leveranskedja och tillgänglighet av råmaterial	Stålproduktion kräver betydande mängder råmaterial, inklusive järnmalm, metallskrot, metallurgiskt kol, injektionskol, koks och legeringar. Om inte tillgången till råmaterial är säkrad kan det ha en negativ effekt på SSABs resultat.	SSABs inköpsfunktion arbetar för att diversifiera råvaruinköpen samt för att säkra råmaterialen som kommer att behövas för de framtida elektriska stålverken i Norden. Diversifiering av leverantörsbasen minskar risken för förlust av nyckelleverantörer.

	Otillräcklig leveransförmåga	Ledtiden till kunderna är i hög grad beroende av att ståltillverkningsprocessen går smidigt. Produktionsstörningar kan påverka leveransförmågan till kunder.	SSAB har vidtagit flera åtgärder, som att förbättra produktionsstabiliteten och prognostiseringen, förbättra orderhanteringen, öka flexibiliteten mellan stålverken samt logistikplanering.

	Ökade etiska krav och andra regelverk	Att inte leva upp till krav för att motverka korruption, mutor och andra affärsetiska förväntningar kan få negativa konsekvenser för SSAB vad gäller både resultat och varumärke.	SSABs uppförandekod omfattar affärsetiska frågor och arbete mot korruption. SSAB har implementerat styrdokument, kontinuerlig utbildning, intern styrning och pågående arbete för att säkerställa att överträdelser av uppförandekoden och andra styrdokument rapporteras och utreds ordentligt.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202560

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Finansiella risker och känslighetsanalys

SSABs finansiella risker presenteras närmare i noter D.1 och D.3 till de finansiella rapporterna.


ID	Risk	Beskrivning	Åtgärd

	Refinansieringsrisk /likviditetsrisk	Risken att SSAB inte kan betala sina förpliktelser på grund av otillräcklig likviditet eller svårigheter att få ny finansiering.	Lånestrategin fokuserar på säkring av koncernens behov av lånefinansiering avseende långfristiga lån och SSABs dagliga betalningsförpliktelser till sina långivare och leverantörer. Upplåning sker främst genom moderbolaget med beaktande av koncernens finansiella mål. För att minska likviditets-/refinansieringsriskerna har SSAB tillräckligt med likvida medel och garanterade kreditlöften på plats. Refinansieringsrisken minimeras genom att diversifiera finansieringskällorna med målet att långfristiga lån ska ha en jämn löptid och en genomsnittlig löptid överstigande tre år. Likviditetsbufferten (dvs. icke utnyttjade bindande kreditfaciliteter samt likvida medel) ska, beroende på nettoskuldsättningsgrad, överstiga 5–10 % av koncernens intäkter.

	Kreditrisk	Risken för förluster på grund av att koncernens kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser.	Finansiella motparter väljs baserat på Standard & Poor’s och Moody’s aktuella kreditbetyg för långfristig upplåning och med beaktande av koncernens ömsesidiga affärsrelationer med relevant motpart. Lägsta godtagbara kreditbetyg för finansiella instrument är A– från Standard & Poor’s eller A3 från Moody’s. Kreditrisker i kundfordringar och andra fordringar hanteras inom respektive division och dotterbolag med beaktande av koncernens kreditdirektiv. Kreditförsäkring täcker merparten av kreditrisken. Om en kreditförsäkring ej är tillgänglig kan SSAB kräva en remburs, en bankgaranti eller en förskottsbetalning för att säkra kreditrisken.

	Marknadsrisk	Risken för att koncernens resultat eller finansiella ställning påverkas av förändringar i marknadspriser, såsom råvaru- och energipriser, räntor och valutakurser.	Råvaru- och energiprisrisker: Råvaror och energi prissätts på marknaden och priserna varierar i allmänhet beroende på tillgången på råvaror och energi samt efterfrågan på stål. För att begränsa dessa risker har SSAB som mål att utveckla råvaruförsörjningen, inklusive olika skrotkvaliteter, och att säkerställa dubbla försörjningskällor där så är möjligt. Inköp av järnmalm prissäkras i begränsad omfattning. Merparten av prisrisken för el säkras genom derivat och fysisk leverans.
			Ränterisker: Koncernens ränterisker hänför sig till förändringar i marknadsräntor och deras påverkan på skuldportföljen. Den genomsnittliga räntebindningstiden i den totala skuldportföljen bör vara cirka 1 år men tillåts variera mellan 0,5 och 2,5 år.
	Valutaflöden 2025		Valutarisker: SSABs valutaexponering, relaterad till omräkningsexponering, avser omräkningsrisken avseende utländska dotterbolags nettotillgångar. Denna exponering valutasäkras delvis genom upplåning i utländsk valuta. Målet är att minimera valutapåverkan på nettoskuldsättningsgraden. Som en konsekvens av det starka kassaflödet som resulterar i den positiva nettokassapositionen, finns det för närvarande inga nettoskuldsäkringar. I händelse av en förändring i nettoskuldpositionen kommer säkringarna att återinföras, i enlighet med de finansiella instruktionerna. För att hantera transaktionsrisken valutasäkras kontrakterade kommersiella valutaflöden. Större investeringar och projekt som beslutas i utländsk valuta kan säkras baserat på ledningens beslut. Koncernens viktigaste valutaflöden framgår av vidstående diagram.

Känslighetsanalys

Den beräknade helårseffekten på resultatet före skatt och resultat per aktie av förändringar av väsentliga faktorer framgår av nedanstående känslighetsanalys.


	Förändring, %	Effekt på resultat före skatt, Mkr	Effekt på resultat per aktie, kr²⁾	Effekt på eget kapital, Mkr²⁾
Plåtpris – stålrörelsen	+/-10	+/-7 990	+/-6,31	+/-6 290
Volym – stålrörelsen¹⁾	+/-10	+/-1 610	+/-1,27	+/-1 267
Malmpriser	+/-10	+/-840	+/-0,66	+/-661
Kolpriser	+/-10	+/-580	+/-0,46	+/-457
Skrotpriser	+/-10	+/-1 040	+/-0,82	+/-819
Räntesats	+/-1%-enhet	+/-120	+/-0,09	+/-94
Svensk krona³⁾	+/-5	+/-840	+/-0,66	+/-661

1) Exklusive påverkan av lägre kapacitetsutnyttjande (underabsorption).

2) Räknat på 21 % skatt.

3) Beräknat på SSABs exponering utan valutasäkringar. Om kronan försvagas innebär detta en positiv effekt.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202561

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Dessa riktlinjer omfattar verkställande direktören

och övriga personer i bolagsledningen.

Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som

avtalas, och förändringar som görs i redan

avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna

antagits av årsstämman 2022. Riktlinjerna

omfattar inte ersättningar som beslutas av

bolagsstämman.

Riktlinjernas främjande av bolagets

affärsstrategi, långsiktiga intressen och

hållbarhet

SSABs affärsstrategi syftar till att etablera

bolaget som branschledande både vad gäller

lönsamhet och hållbarhet bland jämförbara

företag. SSAB har som uttalad målsättning att bli

det säkraste stålbolaget i världen att arbeta i och

ska därutöver följa höga miljöstandarder samt

vara en ansvarsfull partner gentemot alla

intressenter. En mer utförlig beskrivning av

affärsstrategin finns beskriven på bolagets

hemsida.

En framgångsrik implementering av bolagets

affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets

långsiktiga intressen, förutsätter att bolaget kan

rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare.

För detta krävs att bolaget kan erbjuda

konkurrenskraftig ersättning på den

arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Dessa

riktlinjer syftar till att kunna erbjuda ledande

befattningshavare en konkurrenskraftig

totalersättning vilket i sin tur främjar bolagets

affärsstrategi, långsiktiga intressen och

hållbarhet.

Formerna för ersättning m.m.

Ersättningen ska vara marknadsmässig och får

bestå av följande komponenter: fast kontantlön,

rörlig kontantersättning bestående av en

kortfristig rörlig del (”STI”) och en långfristig

rörlig del (”LTI”), pensionsförmåner och andra

förmåner.

Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende

av dessa riktlinjer – besluta om andra

ersättningar eller incitamentsprogram, såsom

aktie- eller aktiekursrelaterade ersättningar.

STI-ersättning ska vara kopplad till

förutbestämda och mätbara mål med ettårig

mätperiod. Målen ska vara utformade så att de

främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga

intressen, inklusive hållbarhet. STI-ersättning får

uppgå till högst 75 % av den fasta årliga

kontantlönen för verkställande direktören och

högst 50 % för övriga ledande befattningshavare.

LTI-ersättning ska vara aktie- eller

aktiekursrelaterad och således godkännas av

bolagsstämman. Målen för LTI ska syfta till att

skapa ett för bolagsledningen och aktieägarna

gemensamt intresse att driva verksamheten mot

långsiktigt god aktieavkastning samt främja

bolagets förmåga att rekrytera och behålla

viktiga medarbetare.

Pensionsförmåner ska för verkställande

direktören och övriga ledande befattningshavare

vara premiebestämda med undantag för de fall

där det följer av reglerna i en generell

pensionsplan (till exempel den svenska ITP2-

planen).

Pensionsålder ska sättas individuellt, dock aldrig

lägre än 62 år. Vid avgång före pensionsåldern

ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad

pension. Rörlig kontantersättning ska inte vara

pensionsgrundande med undantag för de fall där

det följer av reglerna i en generell pensionsplan.

Pensionspremierna ska uppgå till högst 50 % av

den årliga pensionsgrundande lönen.

Andra förmåner får innefatta bland annat

sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring och

bilförmån. Premier och andra kostnader med

anledning av sådana förmåner får sammanlagt

uppgå till högst 10 % av den fasta årliga

kontantlönen.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder

under andra regler än svenska får vederbörliga

anpassningar ske för att följa tvingande sådana

regler eller lokal marknadspraxis, varvid dessa

riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt

ska tillgodoses.

Upphörande av anställning

Vid anställningens upphörande får

uppsägningstiden vara högst tolv månader. Fast

lön under uppsägningstiden och

avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga

ett belopp motsvarande den fasta lönen under 24

månader för verkställande direktören och 18

månader för övriga ledande befattningshavare.

Vid uppsägning från befattningshavarens sida får

uppsägningstiden vara högst sex månader, utan

rätt till avgångsvederlag.

För ledande befattningshavare utanför Sverige

kan uppsägningstid och avgångsvederlag avvika

från det ovanstående på grund av lagstiftning

eller lokal marknadspraxis.

Kriterier för rörlig kontantersättning m.m.

Kriterierna för STI sätts årligen och ska bestå av

koncernmål, enhetsmål (dvs. mål relaterade till

viss division, visst dotterbolag eller viss funktion)

och/eller individuella mål, med fördelning enligt

nedan.

Koncernmålen kan vara finansiella och icke

finansiella. De finansiella målen ska utgöra minst

60 % av koncernmålen och ska vara kopplade till

EBITDA-marginaler i förhållande till en

jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter, egen

EBITDA-nivå eller marginal, avkastning på

sysselsatt kapital, bolagets kassaflöde eller

bolagets lageromsättning. De icke-finansiella

koncernmålen ska vara kopplade till hållbarhet

Enhetsmålen kan vara olika för olika enheter. För

enheter med tydligt resultatansvar ska

enhetsmålen till minst 50 % utgöras av finansiella

mål som ska vara kopplade till omsättning,

volym, rörelseresultat, rörelsemarginaler,

kostnadsbesparingar, avkastning på sysselsatt

kapital eller kassaflöden. Resterande del av

enhetsmålen ska utgöras av operationella mål

som ska vara kopplade till hållbarhet och

uppfyllande av enhetens strategiska plan.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202562

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

För övriga enheter ska enhetsmålen vara

utformade så att de på ett tydligt sätt bidrar till

uppfyllelsen av respektive enhets strategi

inklusive hållbarhet.

STI ska för verkställande direktören bestå till

minst 85 % av koncernmål och till resterande del

av kvantitativa eller kvalitativa individuella mål

syftande till ökat värdeskapande för bolaget. För

ledande befattningshavare med eget tydligt

resultatansvar ska STI bestå till minst 45 % av

enhetsmål och till resterande del av koncernmål.

För övriga ledande befattningshavare ska STI

bestå till minst 70 % av koncernmål och till

resterande del av enhetsmål.

Program för rörlig kontantersättning ska

utformas så att styrelsen, om exceptionella

förhållanden råder, har möjlighet att begränsa

eller underlåta utbetalning av rörlig

kontantersättning om en sådan åtgärd bedöms

som rimlig och förenlig med bolagets ansvar

gentemot aktieägare, anställda och övriga

intressenter.

När mätperioden för rörlig kontantersättning

avslutats ska det bedömas i vilken utsträckning

målen uppfyllts. Styrelsen ansvarar för sådan

bedömning såvitt avser rörlig kontantersättning

till verkställande direktören efter förslag av

ersättningsutskottet. Såvitt avser rörlig

kontantersättning till övriga ledande

befattningshavare ansvarar ersättningsutskottet

för bedömningen efter samråd med verkställande

direktören. När styrelsen bedömer hur de

finansiella målen har uppfyllts ska detta göras

mot den senaste offentliggjorda finansiella

informationen med de eventuella justeringar som

styrelsen anser nödvändiga eller lämpliga.

Innan utbetalning av rörlig kontantersättning

verkställs ska styrelsen verifiera att målen

kopplade till ersättningen har uppfyllts och att

ersättningen har beräknats på korrekt sätt.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa

ersättningsriktlinjer har lön och

anställningsvillkor för bolagets anställda

beaktats genom att uppgifter om anställdas

totalersättning, ersättningens komponenter samt

ersättningens ökning och ökningstakt över tid

utgjort en del av styrelsens och

ersättningsutskottets beslutsunderlag vid

utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och

de begränsningar som följer av dessa.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och

genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I

utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens

beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till

ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet

ska även följa och utvärdera program för rörliga

ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen

av riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare samt gällande

ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i

bolaget. Vid styrelsens och ersättningsutskottets

behandling av och beslut i ersättningsrelaterade

frågor närvarar inte verkställande direktören eller

andra personer i bolagsledningen, i den mån de

berörs av frågorna.

Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer

åtminstone vart fjärde år och lägga fram

förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna

ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av

bolagsstämman.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå

riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall

finns särskilda skäl för det och ett avsteg är

motiverat för att tillgodose bolagets långsiktiga

intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att

säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som

angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets

uppgifter att bereda styrelsens beslut i

ersättningsfrågor, vilket även innefattar

beredning av beslut om avsteg från riktlinjerna.

Beskrivning av betydande

förändringar av riktlinjerna och

hur aktieägarnas synpunkter

har beaktats

Det har gått fyra år sedan tidigare riktlinjer för

ersättning till ledande befattningshavare antogs

av årsstämman, varför bolagets styrelse och

ersättningsutskott har gjort en översyn av

riktlinjerna vilket resulterat i följande förslag till

ändringar:

• Taket för STI-ersättning i förhållande till den

fasta årliga kontantlönen har höjts från 75 %

för den verkställande direktören och 50 % för

övriga ledande befattningshavare till 100 % för

både den verkställande direktören och övriga

ledande befattningshavare.

• Golvet för pensionsålder har höjts från 62 till 65

år.

• Smärre justeringar av kriterierna för STI har

gjorts och det har möjliggjorts för även andra

ledande befattningshavare än verkställande

direktören att viss del av STI kan bestå av

individuella mål.

• Golvet för hur stor andel av verkställande

direktörens STI-mål som ska utgöras av

koncernmål har sänkts från 85 % till 70 % för

att ge utrymme för en större andel individuella

mål.

• Det har lagts till ett förtydligande att bolaget

ska ha möjlighet att enligt lag eller avtal helt

eller delvis återkräva rörlig kontantersättning

som utbetalts på felaktiga eller olämpliga

grunder.

Utöver vad som nämnts har enbart smärre

redaktionella ändringar har gjorts jämfört med

tidigare riktlinjer. Inga synpunkter på riktlinjerna

har erhållits från någon aktieägare.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202563

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Hållbarhets-

rapport

2025

SSABs hållbarhetsrapport har upprättats

i enlighet med Årsredovisningslagen,

vilket innebär att rapporteringen följer

kraven enligt EU:s direktiv om hållbarhets-

rapportering (CSRD) samt de europeiska

standarderna för hållbarhetsrapportering

(ESRS).

SSAB ÅRSREDOVISNING 202564

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Allmänna

upplysningar

Miljö-

information

• Allmänna upplysningar

(ESRS 2)

Samhälls-

ansvars-

information

• Klimatförändringar (E1)

• Miljöföroreningar (E2)

• Resursanvändning och

cirkulär ekonomi (E5)

• Upplysningar enligt

EU:s taxonomi

• Egen arbetskraft (S1)

• Arbetstagare i

värdekedjan (S2)

Bolags-

styrnings-

information

• Ansvarsfullt

företagande (G1)

Hållbarhetsupplysningar presenteras i avsnitten ovan med tillhörande noter. I respektive not finns

upplysningar om uppskattningar och bedömningar samt redovisningsprinciper.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202565

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Innehåll: Upplysningar som ingår i Hållbarhetsrapporten


Upplysningskrav enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS)	Sida
Allmänna upplysningar (ESRS 2)	67
ESRS 2 BP-1 Grunder för upprättande av Hållbarhetsrapporten	67
ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter	67
ESRS 2 GOV-1 Styrelsens och koncernledningens ansvar för hållbarhetsarbetet	67
ESRS 2 GOV-2 Styrning och rapportering av hållbarhetsfrågor	68
ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhet i incitamentssystem	68
ESRS 2 GOV-4 Due diligence avseende hållbarhet	68
ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering	69
ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja	69
ESRS 2 SBM-2 Intressentdialoger	70
ESRS 2 SBM-3 Påverkan, risker och möjligheter i förhållande till strategi och affärsmodell	70
ESRS 2 IRO-1 Process för bedömning av väsentlig påverkan, risker och möjligheter	73
ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav som omfattas av Hållbarhetsrapporten	74
Klimatförändringar (E1)	76
E1-1 Omställningsplan	76
E1-2 Policy och styrande dokument	76
E1-3 Åtgärder	77
E1-4 Mål	78
E1-5 Energianvändning	78
E1-6 Utsläpp av växthusgaser	78
E1-9 Förväntade finansiella effekter	78
Miljöföroreningar (E2)	86
E2-1 Policy och styrande dokument	86
E2-2 Åtgärder	86
E2-3 Mål	87
E2-4 Förorening av luft, vatten och mark	87
E2-6 Förväntade finansiella effekter	87
Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)	89
E5-1 Policy och styrande dokument	89
E5-2 Åtgärder	89
E5-3 Mål	90
E5-4 Resursinflöden	90
E5-5 Resursutflöden	90
E5-6 Förväntade finansiella effekter	90


Upplysningskrav enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS)	Sida
Egen arbetskraft (S1)	98
S1-1 Policy och styrande dokument	98
S1-2 Dialoger med anställda och arbetstagarrepresentanter	99
S1-3 Rutiner för gottgörelse och kanaler för att uppmärksamma problem	100
S1-4 Åtgärder	100
S1-5 Mål	101
S1-6 Uppgifter om anställda	101
S1-7 Uppgifter om icke-anställda	101
S1-9 Mångfaldsindikatorer	101
S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling	101
S1-14 Mått för arbetsmiljö	101
S1- 17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter	101
Arbetstagare i värdekedjan (S2)	106
S2-1 Policyer och styrande dokument	106
S2-2 Dialoger med arbetstagare i värdekedjan	107
S2-3 Rutiner för gottgörelse och kanaler för att uppmärksamma problem	107
S2-4 Åtgärder	107
S2-5 Mål	107
Ansvarsfullt företagande (G1)	109
G1-1 Policyer och styrande dokument samt företagskultur	109
G1-2 Ansvarsfulla inköp	111
G1-3 Arbete mot korruption och mutor	112
G1-4 Fall av korruption eller mutor	112

SSAB ÅRSREDOVISNING 202566

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Due diligence avseende hållbarhet

Allmänna

upplysningar

SSABs hållbarhetsarbete utgår från

bolagets hållbarhetsåtaganden och

uppförandekoden. Hållbarhetsarbetet

är integrerat i affärsstrategin och

omfattar alla koncernens bolag.

Innehåll

• Allmänna upplysningar (ESRS 2)

SSABs styrning av hållbarhetsarbetet följer beskrivningen av due diligence i OCED:s riktlinjer

för multinationella företag. Processen omfattar att identifiera, förbygga, hantera och

redogöra för faktiska och potentiella negativa konsekvenser i verksamheten, leverantörsledet

och andra affärsrelationer. Läs mer i stycket GOV-4 Due diligence avseende hållbarhet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202567

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Allmänna upplysningar (ESRS 2)

Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet

med 6 kap. 12 § Årsredovisningslagen (ÅRL),

vilket innebär att rapporteringen följer kraven

enligt EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering

(CSRD) samt de europeiska standarderna för

hållbarhetsrapportering (ESRS). För utfall av

granskning se revisorsrapport på sidorna

181-182.

Grunder för upprättande av

Hållbarhetsrapporten (BP-1)

SSABs hållbarhetsrapport har upprättats på

konsoliderad grund. Omfattningen av hållbarhets-

rapporten är densamma som för de finansiella

rapporterna. Intressebolag, joint ventures eller

underleverantörer inkluderas inte, om inte annat

anges.

Inget av SSABs dotterbolag som ingår i

konsolideringen är skyldigt att utarbeta

hållbarhetsrapport på individuell eller

konsoliderad grund och därför har inget av dem

använt sig av undantaget i artiklarna 19a(9) eller

29a(8) i EU:s direktiv 2013/34.

SSABs hållbarhetsrapport omfattar information

om SSABs verksamhet samt i vissa fall

värdekedja i tidigare och senare led, utifrån de

hållbarhetsområden som definierats som

väsentliga. Se tabell i avsnitt SBM-3 samt

upplysningar i respektive standard om vilka delar

av värdekedjan som rapporteringen omfattar.

SSAB har inte använt sig av alternativet att

utelämna viss information som gäller

immateriella rättigheter, know-how eller resultat

av innovation. SSAB har inte heller utnyttjat

undantaget från upplysning av förestående

utveckling eller frågor som är under förhandling.

Upplysningar med avseende på

särskilda omständigheter (BP-2)

Särskilda omständigheter (tidshorisonter,

uppskattning av värdekedjan, källor till osäkerhet

i uppskattning och utfall, ändringar av hur

hållbarhetsinformation utarbetas eller

presenteras samt fel i rapportering under tidigare

perioder) presenteras i noter till de standarder

där det är relevant, under rubrikerna

Redovisningsprinciper eller Uppskattningar och

bedömningar. Det inkluderar även om andra

tidshorisonter än de som föreskrivs av ESRS-1

(mindre än 1 år, 1–5 år samt över 5 år) används.

Särskilt om Scope 3 utsläpp

Rapporteringen av Scope 3-utsläpp inkluderar

uppgifter om värdekedjan som uppskattas med

hjälp av indirekta källor. Grunden för utarbetandet

av måttet, resulterande graden av noggrannhet

samt de planerade åtgärderna för att förbättra

noggrannheten i framtiden beskrivs i not E1.

SSAB bedömer att rapporteringen av Scope 3-

utsläppen är ett mått med en hög grad av

mätosäkerhet. Källorna till mätosäkerhet samt de

antaganden och bedömningar som använts vid

värderingen beskrivs i not E1.

Hänvisning

SSAB har utnyttjat möjligheten att hänvisa till

andra delar av Årsredovisningen avseende

information om styrelsen och koncernledningen,

där hänvisning görs till avsnitt i

bolagsstyrningsrapporten. Vidare görs referenser

till finansiella noter.

Styrelsens och koncernledningens

ansvar för hållbarhetsarbetet (GOV-1)

Styrelse

SSABs styrelse är ytterst ansvarig för koncernens

hållbarhetsarbete. Det omfattar bland annat att

tillse att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt

sätt, att bolaget genomför en väsentlighetsanalys

samt att bolagets hållbarhetsarbete är integrerat

i strategi och verksamhet. Styrelsen beslutar

formellt om SSABs hållbarhetsrapport.

Strategiska hållbarhetsfrågor behandlas av

styrelsen som helhet. Hållbarhetsredovisningen

behandlas i revisionsutskottet som en del av

Årsredovisningen. Hållbarhetsfrågor kopplade till

SSABs incitamentsprogram behandlas av

ersättningsutskottet. Styrelsen har inte inrättat

ett särskilt hållbarhetsutskott.

Styrelsen har under räkenskapsåret 2025 bestått

av 8 bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen

per den 31 december 2025 bestod av 4 kvinnor

och 4 män, vilket motsvarande en kvot avseende

kvinnliga/manliga ledamöter om 50 (50) %. För

mer information om styrelsens sammansättning,

roller, ansvarsområden, oberoende samt

kompetens se avsnitt Styrelse – utsedda av

årsstämman i Bolagsstyrningsrapporten.

Koncernledning

Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av

bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer

och därmed även för det löpande

hållbarhetsarbetet. Vd har i sin tur delegerat

ansvaret för vissa hållbarhetsfrågor till

medlemmar i koncernledningen samt

divisionschefer:

• Chefen för Organisation, kultur & hållbarhet

ansvarar för samordning av hållbarhetsfrågor

på koncernnivå samt SSABs arbete inom

inkludering och mångfald.

• Den tekniska chefen ansvarar för miljö- och

energifrågor, samt omställningsprojektet i

Luleå.

• Ekonomi- och finansdirektören ansvarar för

hållbarhetsrapporteringen, investeringar med

koppling till SSABs omställning samt SSABs

riskhanteringsprocess där klimat- och

hållbarhetsrisker ingår.

• Divisionschefen för SSAB Europe ansvarar för

koordinering av SSABs arbete med ansvarsfulla

inköp, Scope 3-beräkningar samt samordning

av SSABs säkerhetsarbete.

• Divisionscheferna ansvarar för att driva

hållbarhetsarbetet samt att följa de direktiv och

instruktioner som koncernledningen utfärdar

för olika hållbarhetsområden.

Därutöver ansvarar SSABs chefsjurist, som

rapporterar direkt till vd, för frågor rörande etik

och regelefterlevnad.

Koncernledningen följer regelbundet utvecklingen

av hållbarhetsarbetet samt ansvarar för att

SSAB ÅRSREDOVISNING 202568

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

processer finns på plats för att identifiera,

förhindra och åtgärda negativ påverkan som

SSABs verksamhet kan orsaka.

Koncernledningen fastställer koncernens

ambitioner och mål för de strategiskt viktiga

hållbarhetsområdena. Dessa mål delges även

styrelsen inom ramen för den årliga

strategiprocessen.

Styrelsens och koncernledningens erfarenhet

och kompetens

Styrelsen utvärderas årligen för att säkerställa att

den har en erforderlig samlad erfarenhet och

kompetens för SSABs verksamhet, vilket

inkluderar bolagets produkter, sektorer och

geografiska platser för verksamheten samt

väsentliga hållbarhetsområden.

Särskild vikt läggs vid att styrelsen har erforderlig

kompetens för att övervaka och driva

genomförandet av SSABs omställning till fossilfri

ståltillverkning. Dessa kompetenser omfattar

bland annat erfarenhet inom tung

processindustri, internationell marknadsföring

och försäljning, större investeringsprojekt, finans,

IT och digitalisering samt ansvarsfullt

företagande.

Slutsatsen från styrelseutvärderingen som

utfördes under 2025 var att styrelsens ledamöter

bedömdes ha lämplig erfarenhet och kompetens

för bolagets verksamhet. Utöver den kompetens

som styrelsen besitter inom hållbarhetsområdet

har styrelsen även tillgång till ytterligare

kompetens vid behov, framförallt genom

specialiserade medarbetare inom koncernen.

För mer information om styrelsens och

koncernledningens sammansättning, roller,

ansvarsområden, oberoende samt kompetens se

avsnitten Presentation av styrelse och

Presentation av koncernledning i

Bolagsstyrningsrapporten.

Styrning och rapportering av

hållbarhetsfrågor (GOV-2)

Styrelsen uppdateras minst kvartalsvis om

utvecklingen av SSABs hållbarhetsarbete genom

information i interna rapporter eller andra

underlag och presentationer som tillhandahålls

inför och presenteras vid styrelsemöten. För de

områden som har fastställda mål tar styrelsen

del av aktuellt utfall i relation till dessa.

Information om koncernens säkerhetsarbete och

SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning ges

vid varje ordinarie möte. Under året har styrelsen

även behandlat väsentlighetsanalysen samt

koncernens ambition inom inkludering och

mångfald.

Potentiell påverkan, risker och möjligheter är en

del av den regelbundna riskutvärderingen som

styrelsen tar del av. En analys av viktiga faktorer

kopplat till påverkan, risker och möjligheter ur ett

hållbarhetsperspektiv har varit en integrerad del

av de större investeringsbesluten kopplat till

SSABs omställning som styrelsen beslutat om de

senaste åren.

Styrelsen följer de viktigaste intressenternas

synpunkter avseende SSABs hållbarhetsarbete,

till exempel ingår arbetstagarrepresentanter i

styrelsen vilket ger de anställda möjlighet till

inflytande i de frågor som avhandlas i styrelsen.

Vidare har styrelsen även kontakt med

exempelvis aktieägare, framför allt i samband

med årsstämman, samt myndigheter och

politiker. Styrelsen informeras, om det bedöms

nödvändigt, vid förändringar av koncerndirektiv

och -instruktioner till följd av exempelvis

regelverksförändring eller utifrån intern

utvärdering. I övrigt har styrelsen delegerat

intressentdialogerna till koncernledningens

medlemmar inom respektive ansvarsområde. Vid

behov eller större förändringar informeras

styrelsen.

Koncernledningen har möten månadsvis för att

följa upp koncernens samt divisionernas resultat,

finansiella ställning och hållbarhetsarbete, vilket

konsolideras och ligger till grund för det som

rapporteras till styrelsen. Medlemmarna av

koncernledningen informerar om utvecklingen

inom deras respektive ansvarsområde inom

hållbarhet vid behov i samband med ordinarie

möten. Information om koncernens

säkerhetsarbete och SSABs omställning till

fossilfri ståltillverkning presenteras vanligtvis vid

varje ordinarie möte.

Integration av hållbarhet i

incitamentssystem (GOV-3)

Upplysningar om hållbarhets- och klimat-

relaterade aspekter i SSABs incitamentprogram

finns i not B.4.

Due diligence avseende hållbarhet

(GOV-4)

SSABs styrning av hållbarhetsarbetet följer

beskrivningen av due diligence i OECDs riktlinjer

för multinationella företag. Processen omfattar

att identifiera, förebygga, hantera och redogöra

för faktiska och potentiella negativa

konsekvenser i verksamheten, leverantörskedjan

och andra affärsrelationer. Eftersom de olika

delprocesserna täcks av upplysningskraven i

ESRS 2 samt respektive ämnesstandard, och

därmed presenteras genomgående i SSABs

hållbarhetsrapport, ges nedan endast exempel på

var i hållbarhetsrapporten olika delprocesser

beskrivs.

Policy, åtaganden och styrning

Uppförandekoden är grundläggande för SSABs

arbete med att vara ett ansvarstagande företag.

SSABs styrning och åtaganden inom respektive

hållbarhetsområde slås fast i respektive direktiv

och instruktioner. Åtaganden, direktiv och

styrning för varje hållbarhetsområde finns

beskrivna under respektive område.

Identifiera och bedöma risker

Påverkan, risker och möjligheter inom hållbarhet

identifieras genom den dubbla

väsentlighetsanalysen. Intressenters perspektiv

beaktas genom intressentdialoger. Läs vidare om

intressentdialoger och väsentlighetsanalys i

SBM-2, SBM-3 och IRO-1.

Förebygga och hantera risker

SSAB förebygger och hanterar påverkan och

risker relaterade till hållbarhet som en del i

affärsstrategin och den operativa styrningen.

Hanteringen anpassas utifrån varje

hållbarhetsområde och identifierad påverkan,

möjligheter och risker. Läs vidare om

hållbarhetsstrategi i SBM-1 samt under mål och

aktiviteter för varje hållbarhetsområde i

respektive standard.

Uppföljning och utvärdering

Påverkan, möjligheter och risker följs upp

regelbundet genom olika nyckeltal och mål.

Uppföljningen är anpassad utifrån respektive

hantering. Läs vidare om hållbarhetsstrategi i

¹ Antal anställda per land redovisas i not B.4. För finansiella upplysningar per segment se not B.1. SSAB har inga intäkter relaterade till verksamheter som nämns i SBM-1 40 d (exempelvis utvinning av fossila bränslen).

SSAB ÅRSREDOVISNING 202569

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

SBM-1 samt upplysningar om aktiviteter och

nyckeltal i respektive ämnesstandard.

Rapportera och kommunicera

SSABs hållbarhetsrapport är en del av

kommunikationen till interna och externa

intressenter. Läs vidare om intressentdialoger i

SBM-2.

Riskhantering och intern kontroll över

hållbarhetsrapportering (GOV-5)

SSAB har integrerat hållbarhetsrapporteringen i

samma styrnings- och kontrollstruktur som den

finansiella rapporteringen. Funktionen för intern

kontroll stöder arbetet med att kartlägga och

dokumentera risker och mitigerande kontroller,

vilka ingår i koncernens ramverk för intern

kontroll och hanteras i ett gemensamt system.

Under året har SSAB gått igenom befintliga

kontroller samt undersökt behovet av nya för att

säkerställa att kontrollmiljön är effektiv och

tillförlitlig. Exempel på risker relaterade till

hållbarhetsrapportering är risk för att kraven i

CSRD-ramverket inte efterlevs samt att den

rapporterade informationen inte är fullständig

och/eller tillförlitlig.

Efterlevnad av styrnings- och kontrollstrukturen

säkerställs genom koncerndirektiv och

-instruktion för hållbarhetsrapportering.

Uppdateringar sker enligt samma rutin som för

den finansiella rapporteringen. Uppdateringar

kommuniceras av koncernansvarig för

hållbarhetsredovisningen genom regelbundna

möten eller vid behov. Direktivet och

instruktionen finns tillgängliga på koncernens

intranät. För att säkerställa tillförlitlighet och/

eller fullständighet ligger fokus initialt på

avstämning, analys och rimlighetsbedömning av

både kvantitativ och kvalitativ hållbarhetsdata.

Kontrollerna utförs främst av koncernens

funktion för hållbarhetsrapportering samt övriga

ansvariga för hållbarhetsområden på

koncernnivå. Framöver kommer arbetet fokusera

på att identifiera och dokumentera motsvarande

kontrollaktiviteter på divisions- och

anläggningsnivå.

Styrelsens uppföljning av intern kontroll

avseende hållbarhetsredovisningen sker främst

genom revisionsutskottet. I övrigt omfattas

kontrollerna av samma utvärderingsrutiner som

kontroller för den finansiella rapporteringen, det

vill säga regelbundna självutvärderingar samt

systematisk uppföljning av riskanalyser och

kontrollaktiviteter. Kontrollerna är även föremål

för revision.

Strategi, affärsmodell och värdekedja

(SBM-1)

Affärsmodell

SSAB är en nischad aktör på stålmarknaden med

verksamhet i främst Norden och USA. SSABs

unika kunnande inom avancerade stål är en

central del i affärsmodellen.

Affärsstrategin innebär att leverera unikt

kundvärde genom framförallt SSABs premium-

erbjudande. Detta ska uppnås genom att stärka

erbjudandet inom avancerade stål, expandera

värdeskapande tjänster och lösningar

samt erbjuda koldioxidreducerade stål, som

sänker klimatavtrycket i kundernas produkter och

applikationer. Premiumprodukter bidrar till en

stabilare intjäning, vilket skapar värde för

investerare och andra intressenter.

SSAB har anställda i över 50 länder och

produktionsanläggningar i Sverige, Finland och

USA och är en betydande arbetsgivare på flera

orter. SSAB har fem rörelsesegment: SSAB

Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas

samt Tibnor och Ruukki Construction 1

Uppströms värdekedja (leverantörer)

SSABs inköp sker främst från Sverige, Finland

samt andra europeiska länder (64 % av inköpen

sker från Europa), men även USA (31 %). Endast

en mindre andel kommer från övriga länder, och

då främst Australien. Under 2025 köpte SSAB in

produkter, material och tjänster till ett värde av

cirka 71 (77) miljarder kronor. Skrot är den

största inköpskategorin, följt av järnmalm och

mekanisk utrustning. Dessa tre kategorier

uppgick till omkring 29 % av koncernens totala

kostnader. Skrot köps på spotmarknaden.

Järnmalm köps i huvudsak från LKAB, Sverige,

och priserna är länkade till marknadsindex. Stora

inköp av kategorin mekanisk utrustning drivs

främst av omställningen, som inkluderar

investeringar i design och utvecklingen av

processutrustning. Utvecklingen av fossilfri

järnsvamp, som tillsammans med skrot och

fossilfri el kommer att vara insatsvaror för de

planerade elektriska stålverken i Norden, sker i

Hybrit Development AB:s pilotanläggning i Luleå.

Hybrit Development AB är ett intressebolag som

ägs till lika delar av SSAB, LKAB och Vattenfall.

Nedströms värdekedja (kunder)

SSABs kunder omfattar bland annat företag inom

tunga transporter, byggindustrin, fordonsindustrin

och bygg- och anläggningsmaskiner. På

hemmamarknaderna Norden och Nordamerika

säljs standardstål i viss utsträckning via

servicecenter och distributörer. SSAB är även

återförsäljare av stål och andra metaller via Tibnor

samt erbjuder stålbaserade byggprodukter via

Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki

Construction köper stål från SSAB men även från

andra stålleverantörer.

Hållbarhet integrerat i affärsstrategin

SSABs hållbarhetsarbete är integrerat i

affärsstrategin och omfattar alla koncernens

bolag. SSAB vill vara ledande inom hållbarhet,

vilket omfattar ambitionen att bli världens

säkraste stålföretag och att i stort sett ta bort

koldioxidutsläppen från den egna verksamheten.

SSABs övergripande hållbarhetsmål

• Utsläpp av växthusgaser: Minskning med 48 %

till 2033 jämfört med 2018.

• Säkerhet: Olycksfallsfrekvens (LTIF) under 1,0

och total registrerbar skadefrekvens under 4,5

(avseende 2030).

• Leveranser av SSAB Zero^TM, ett stål producerat

av återvunnet stål och fossilfri energi:

Leveranser av 100 000 ton 2025.

Hållbart erbjudande

SSAB stöder kundernas ambitioner att bli mer

hållbara och konkurrenskraftiga genom att

erbjuda avancerade höghållfasta stål och

koldioxidreducerade stål.

• SSABs avancerade stål gör applikationer

starkare, lättare och ökar produktiviteten. Till

exempel kan användandet av starkare stål i

applikationer spara vikt och material vilket i sin

SSAB ÅRSREDOVISNING 202570

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

tur leder till bättre bränsleekonomi och lägre

koldioxidavtryck för SSABs kunder.

• SSABs koldioxidreducerade stål omfattar SSAB

Zero^TM, ett stål producerat av återvunnet stål

och fossilfri energi, samt pågående

pilotleveranser av stål producerat med fossilfri

järnsvamp, utvecklad med HYBRIT-tekniken.

Stålen sänker koldioxidavtrycket i kundernas

applikationer avsevärt och stärker deras

hållbarhetsambitioner och konkurrenskraft.

SSAB Zero^TM har funnits på marknaden sedan

2023 och används exempelvis av kunder inom

gruv- och transportindustrin.

Intressentdialoger (SBM-2)

SSAB har regelbunden kontakt med intressenter

och arbetar för en öppen dialog för att öka

förståelsen för deras perspektiv.

Intressentdialogerna anpassas för att tillgodose

intressenternas behov, och kan ske exempelvis

genom enskilda eller offentliga möten.

Intressentdialoger sker i stor utsträckning på

lokal nivå i anslutning till

produktionsanläggningar, exempelvis med

boende i närområdet och övriga lokalsamhället,

men beroende på frågeställningar även på

koncernnivå. Intressentdialoger sker även utanför

SSABs egna processer i form av samråd med

olika aktörer som en del av miljötillstånds-

processen.

Styrelse och koncernledning informeras om

viktiga intressenters synpunkter och intressen

relaterat till SSABs hållbarhetspåverkan. Övriga

beslutsfattare inom SSAB informeras om

resultatet av relevanta intressentdialoger och

beaktar det för både operativa och strategiska

frågor. Intressenternas synpunkter har tagits i

beaktande i bedömningen av SSABs väsentliga

områden.

Intressenternas synpunkter kan påverka den

strategiska inriktningen, som till exempel 2022

när SSABs styrelse beslutade att tidigarelägga

omställningen av det nordiska produktions-

systemet till följd av en hög efterfrågan från

kunder på koldioxidreducerat stål.

SSAB bedömer att intressenterna i stort stödjer

både analysen av de viktiga områdena och

företagets strategi och omställning.

Påverkan, risker och möjligheter i

förhållande till strategi och

affärsmodell (SBM-3)

SSABs väsentliga områden inom hållbarhet

presenteras i tabellen på följande sida.

Områdena är generellt oförändrade jämfört med

2024, men väsentlig påverkan, risker och

möjligheter (så kallade IROer, Impacts, Risks and

Opportunities) har förtydligats ytterligare.

Hållbarhetspåverkan

SSABs påverkan på omvärlden följer till stor del

av det faktum att bolaget verkar inom tung

industri (till exempel miljöpåverkan och säker

arbetsmiljö) och har en global värdekedja (till

exempel arbete med affärsetik och hållbarhet i

leverantörsledet).


Nyckelintressenter	Typ av engagemang	Syfte med engagemang	Inställning till SSABs affärsmodell och strategi
Aktieägare, investerare och finansiärer	Möten, konferenser	Få insikt i finansmarknadens perspektiv	Stödjande
Befintliga och nya leverantörer	Möten, konferenser, mässor	Ta del av leverantörers erbjudanden och deras hållbarhetsarbete	Stödjande
Befintliga och nya kunder	Möten, konferenser, mässor	Förstå kunders behov och deras ambitioner inom hållbarhet	Stödjande
Lokalsamhällen nära SSABs produktionsanläggningar	Offentliga samråd, möten med lokala aktörer som exempelvis kommuner, närboende och intresseorganisationer	Ökad förståelse för lokala perspektiv och frågor	Till största del stödjande
Myndigheter och andra offentliga organisationer	Offentliga eller enskilda möten	Ömsesidig förståelse i frågor som påverkar SSABs verksamhet och omställning, exempelvis tillgång till fossilfri el och olika tillståndsprocesser	Stödjande
Befintliga och nya anställda	Interna och externa möten, mässor	Ökad förståelse för anställdas synpunkter och identifiera frågor viktiga för framtida rekryteringar	Stödjande

Genom den beslutade inriktningen att ställa om

framförallt den nordiska stålproduktionen kan

SSABs miljöpåverkan minska väsentligt. Det

kontinuerliga arbetet med övriga

hållbarhetsområden kan också ge positiva

långsiktiga effekter inom exempelvis arbetsmiljö.

Finansiella risker och möjligheter från

hållbarhetsaspekter

Klimat är det område som sammantaget har

störst finansiell betydelse för SSAB, främst

genom att den fria tilldelningen av utsläppsrätter

minskas stegvis och planeras att upphöra i

mitten av nästa årtionde, samtidigt som SSAB

investerar för att ställa om den nordiska

stålproduktionen och öka andelen

premiumprodukter. Premiumprodukter, inklusive

koldioxidreducerat stål, kan säljas till ett högre

marknadspris jämfört med standardstål och

innebär därför en finansiell möjlighet för SSAB.

SSAB avser att finansiera omställningen med

egen balansräkning. Under 2025 säkrades gröna

lånefaciliteter för omställningsprojektet i Luleå

och SSAB emitterade även bolagets första gröna

obligationer.

Utförligare information om SSABs omställning

och investeringar finns i avsnitt E1 samt

Upplysningar enligt EU:s taxonomi. Se not C.1.

för upplysningar om SSABs förbrukning av

utsläppsrätter samt relaterade kostnader.

Övriga hållbarhetsområden bedöms i nuläget inte

medföra signifikanta finansiella effekter för

SSAB.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202571

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Tidshorisont

Sammantaget bedöms samtliga

hållbarhetsområden vara väsentliga på kort,

medellång och lång sikt (upp till 5 år) som en

konsekvens av bolagets verksamhet. SSABs

omställning till fossilfri ståltillverkning planeras

för de närmaste tio åren, och kommer väsentligt

att minska bolagets CO2-utsläpp samt övriga

utsläpp till luft och vatten. I samband med


					Tidshorisont
	Väsentligt område	Delområde	Påverkan, risk eller möjlighet (IRO)	Värdekedja	Kort (< 1 år)	Mellan (1-5 år)	Lång (> 5 år)
Miljö	Klimatförändringar	Koldioxidutsläpp från masugnsbaserad stålproduktion (Scope 1 och 3)		Leverantörsledet Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion)	x	x	x
		Övriga koldioxidutsläpp (Scope 3)		Leverantörsledet	x	x	x
		Energianvändning (inkluderar Scope 2)		Egen verksamhet	x	x	x
	Miljöföroreningar	Utsläpp till luft		Egen verksamhet	x	x	x
		Utsläpp till vatten från masugnsbaserad stålproduktion		Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion)	x	x	x
		Buller från hantering av skrot		Egen verksamhet (nordiska anläggningar)	x	x	x
	Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Användning av material och insatsvaror		Egen verksamhet	x	x	x
		Avfall		Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion) Kundledet	x	x	x
		Resurseffektivitet i kunders produkter		Kundledet	x	x	x
Social	Egen arbetskraft	Trygga och säkra arbetsförhållanden för egna anställda		Egen verksamhet	x	x	x
		Inkluderande arbetsmiljö		Egen verksamhet	x	x	x
		Kompetensutveckling i samband med omställning		Egen verksamhet (nordiska anläggningar)	x	x	x
	Arbetstagare i värdekedjan	Säkra arbetsförhållanden för entreprenörer		Leverantörsledet (entreprenörer)	x	x	x
	Arbetstagare i värdekedjan	Arbetsrätt och mänskliga rättigheter		Leverantörsledet	x	x	x
Styrning	Ansvarsfullt företagande	Ansvarsfullt företagande		Egen verksamhet	x	x	x
		Incidenter relaterat till korruption eller mutor		Leverantörsledet Egen verksamhet, kundledet	x	x	x
		Ansvarsfulla inköp		Leverantörsledet	x	x	x

omställningen genomförs relevant

kompetensutveckling i samband med

omställning för SSABs medarbetare.

Resiliens i strategi och affärsmodell

SSAB anser att företagets strategi och

affärsmodell inte bara hanterar de olika

väsentliga riskerna relaterade till hållbarhet utan

även direkt adresserar de höga utsläppen,

framförallt av koldioxid men även övriga utsläpp

till luft och vatten, från masugnsbaserad

ståltillverkning.

SSAB har på ett systematiskt sätt analyserat

Kommentar till tabell nedan

Tabellen visar SSABs identifierade väsentliga

områden, där kolumnen Delområde avser de

identifierade IROerna. En mer detaljerad

beskrivning över varje delområde finns i

inledningen till varje standard i rapporten.

risker inom klimat, både omställningsrisker och

risker som ett förändrat klimat medför, och funnit

att bolagets strategi och affärsmodell har

kapacitet att hantera dessa risker på ett adekvat

sätt. Läs mer om riskanalysen i E1 under rubriken

Påverkan, risker och möjligheter i förhållande till

strategi och affärsmodell (SBM-3),

kompletterande upplysningar.

Påverkan Risk Möjlighet

SSAB ÅRSREDOVISNING 202572

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

SSABs påverkan

SSAB arbetar för att hantera och minimera koncernens påverkan på ett

ansvarsfullt sätt. SSABs omställning till ståltillverkning i ljusbågsugnar i

Norden kommer att medföra affärsmässiga möjligheter samtidigt som

miljö- och klimatpåverkan kommer att minska avsevärt.

på omvärlden

SSAB ÅRSREDOVISNING 202573

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Process för bedömning av väsentlig

påverkan, risker och möjligheter

(IRO-1)

Det här avsnittet innehåller en beskrivning av

metod och process för väsentlighetsanalysen,

samt kompletterande upplysningar med fokus på

klimat, föroreningar, resursanvändning och

cirkulär ekonomi samt affärsetik. En översyn av

väsentlighetsanalysen sker årligen.

1. Omfattning

Väsentlighetsanalysen omfattar följande led i

värdekedjan:

• Uppströms (leverantörer samt entreprenörer

som arbetar på SSABs anläggningar)

• Egen verksamhet (koncernens bolag)

• Nedströms (kunder, servicecenter och

distributörer med direkta affärsrelationer med

SSAB, samt Tier 2 kunder som vidareförädlar

SSABs produkter)

2. Metod för bedömning och tröskelvärden

SSAB har utvecklat ett internt index för

hållbarhetspåverkan där påverkan bedöms

utifrån omfattning (inklusive allvarlighetsgrad),

möjlighet till återställande samt sannolikhet.

Bedömning av finansiella effekter från

hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och

möjligheter (IROer) har utförts enligt en intern

skala där den finansiella effekten mäts i kronor.

Skalan för sannolikhet är densamma som i

bedömningen av hållbarhetspåverkan. I

processen har SSAB särskilt beaktat den

koppling som finns mellan bolagets påverkan på

människor och miljö och den finansiella påverkan

på bolaget av dessa områden, vilket tydligt

framgår av området klimatförändringar.

3. Input från intressenter

En sammanfattning av intressenternas input, se

avsnitt SBM-2, inkluderas i bedömningen. Ingen

särskild intressentdialog utfördes enbart för

väsentlighetsanalysen under 2025, utan

sammanfattningen baserades på dialoger

genomförda i den löpande verksamheten.

4. Bedömning av påverkan, risker och

möjligheter

a) Kvantitativ

Den kvantitativa bedömningen enligt punkt 2 görs

i samband med den årliga strategi- och

riskprocessen av representanter från divisioner,

dotterbolag och interna experter inom olika

hållbarhetsområden.

b) Kvalitativ

Ekonomi- och finansdirektören, Chef

Organisation, kultur & hållbarhet, Chef Strategi

samt Chef Energi & Miljö kan justera den

kvantitativa bedömningen genom en kvalitativ

bedömning utifrån affärsstrategiska och

bedömningsmässiga skäl.

5. Summering

Utfallet efter den kvalitativa justeringen

summeras utifrån väsentlig påverkan, risker och

möjligheter (IROer) som bedöms som väsentliga.

Ingen gradering av väsentlighet görs.

Om väsentlighetsanalysen 2025

SSAB har som en del i implementeringen av

CSRD arbetat med att förbättra dokumentationen

kring metod och process för

väsentlighetsanalysen samt infört relevanta

internkontroller.

I 2025 års väsentlighetsanalys inkluderades

möjligheter (till skillnad från tidigare år), vilket

omfattar SSABs erbjudande inom

koldioxidreducerat stål och miljöfördelar som

uppstår när kunder uppgraderar till höghållfast

stål. Dessutom gjordes vissa förtydliganden vad

gäller vilken del av verksamheten eller

värdekedjan som omfattas. Utifrån resultat av

intressenters synpunkter har buller från hantering

av skrot lagts till som en väsentlig negativ

påverkan och risk.

Områden under väsentlighetströskeln

SSAB arbetar brett med hållbarhetsfrågor och

följer upp verksamheten utifrån respektive

anläggnings miljötillstånd. Områden som

vattenförbrukning och -användning samt

biologisk mångfald bedömdes i årets process

vara under väsentlighetströskeln. SSAB ser över

samtliga relevanta hållbarhetsområden årligen, i

samband med översynen av

väsentlighetsanalysen.

Kompletterande upplysningar till IRO-1

avseende klimatförändringar

Klimatförändringar är ett väsentligt område för

SSAB. Bedömningen baseras på SSABs utsläpp

av koldioxid och den påverkan på människor och

miljö som uppstår som en konsekvens, samt den

potentiella finansiella påverkan men också

affärsmöjligheten genom att ställa om till fossilfri

stålproduktion. Se närmare förklaring i E1.

Bedömningen av väsentlighet har skett utifrån

den process som beskrivs ovan.

Under 2025 har en uppdaterad bedömning av

konsekvenser av klimatförändringar genomförts.

Nedan redogörs för processen för att bedöma

klimatrelaterade fysiska risker, det vill säga risker

som ett förändrat klimat medför, samt risker för

klimatrelaterade omställningsrisker, det vill säga

risker förknippade med att samhället i stort vidtar

åtgärder för att begränsa den globala

uppvärmningen.

Bedömningen i båda processerna utgår från

SSABs verksamhet. Bedömning av

klimatrelaterade risker i värdekedjan görs vid

behov av ansvarig division. Under kommande år

kommer klimatförändringarnas påverkan på

leverantörs- och kundledet att analyseras.

Processen för bedömning av klimatrelaterade

fysiska risker

Processen utgår från en bruttolista av

klimatrelaterade händelser i enlighet med

tabellen i ESRS E1 AR 11. Interna experter på

miljö och hållbarhet gör en första bedömning av

vilka av dessa händelser som är relevanta för

SSAB. Sedan summeras tillgängliga

klimatanalyser. Under 2025 genomfördes bland

annat en analys av klimatrisker för de största

anläggningarna, samt i samband med

taxonomibedömning och grön finansiering av

den nya anläggningen i Luleå.

Efter detta analyseras de relevanta

klimathändelserna i olika scenarier. Utifrån

scenarioanalysen samt även användandet av

riskskalan för finansiell väsentlighet gjordes

sedan en bedömning om vilka klimathändelser

som utgör väsentliga risker. SSAB bedömer inte

att de stora stålproduktionsanläggningarna är

utsatta för väsentliga risker relaterade till ett

förändrat klimat under den kommande

tioårsperioden. Läs mer under E1 SBM-3 där även

mer specifik information om scenarioanalysen

finns.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202574

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Processen för omställningsrisker och

-möjligheter

Processen utgår från en bruttolista av olika

händelser relaterade till möjliga åtgärder i

samhället i stort för att begränsa den globala

uppvärmningen i enlighet med ESRS E1 AR 12.

Interna experter inom miljö och strategi gör en

bedömning av vilka händelser som är relevanta

för SSAB, också med hänsyn till att olika

händelser kan ha olika stor relevans beroende på

vilken tidshorisont som appliceras. Flera

händelser, som exempelvis införandet av EU ETS,

hade hög relevans redan innan SSABs

omställningsplan beslutades. Andra händelser,

som kostnader för råmaterial, blir mer relevanta

ju längre fram i genomförandefasen av

omställningsplanen bolaget befinner sig. Sedan

analyseras de relevanta omställningshändelserna

i olika scenarier. Utifrån scenarioanalysen samt

användandet av riskskalan för finansiell

väsentlighet görs en bedömning av vilka

klimathändelser som utgör väsentliga risker.

SSAB bedömer att flera omställningshändelser

utgör väsentliga risker, men också i vissa fall

möjligheter, för den kommande tioårsperioden.

Läs mer under E1 SBM-3 för mer specifik

information avseende scenarioanalysen samt en

tabell över riskerna.

Överensstämmelse med den finansiella

rapporteringen

Klimatrelaterade överväganden ingår i den

löpande översynen av exempelvis

avskrivningstakt samt tillgångsvärde. Se not A.2

för allmänna upplysningar och not C.1 för

nyttjandeperioder för materiella

anläggningstillgångar och

nedskrivningsprövning. Not C.1 innehåller

upplysningar om hur SSABs omställning och

tillhörande investeringsbeslut påverkar

uppskattningar av återstående nyttjandeperioder

för de tillgångar som kommer att ersättas.

Kompletterande upplysningar till IRO-1

avseende föroreningar samt

resursanvändning och cirkulär

ekonomi

Föroreningar till luft och vatten samt

resursanvändning och cirkulär ekonomi är

väsentliga områden för SSAB. Se närmare

förklaring i E2 och E5. Bedömning av väsentlighet

har skett utifrån den process som beskrivs ovan

och avser SSABs verksamhet.

SSAB har de miljötillstånd som krävs för

verksamheten i respektive land och uppfyller

kraven vad gäller miljöföroreningar samt

material- och avfallshantering. Respektive

miljötillstånd för verksamheten hanterar även

övriga frågor relaterade till miljöföroreningar och

användningen av olika ämnen.

Inom ramen för respektive miljötillståndsprocess

har det genomförts samråd med bland andra

allmänhet, kommun, myndigheter, närliggande

verksamheter och särskilt berörda, exempelvis

boende i närområdet. SSAB har inte ansett det

vara värdeskapande att inom ramen för

väsentlighetsanalysen genomföra någon

ytterligare intressentdialog, miljöriskanalys eller

granskning som går utanför kraven i

miljötillstånden.

Kompletterande upplysningar till IRO-1

avseende ansvarsfullt företagande

Ansvarsfullt företagande är väsentligt område för

SSAB. Se närmare förklaring i G1. Bedömning av

väsentlighet har skett utifrån den process som

beskrivs ovan och avser SSABs verksamhet,

leverantörsledet samt kundledet. SSAB har inom

ramen för väsentlighetsanalysen tagit hänsyn till

verksamhetens lokalisering, verksamhet, sektor

och struktur, exempelvis genom en årlig

självutvärdering avseende affärsetiska risker av

de legala enheter där SSAB äger minst 50 %.

Upplysningskrav som omfattas av

Hållbarhetsrapporten (IRO-2)

Upplysningar enligt IRO-2 syftar till att redogöra

för vilka upplysningskrav enligt European

Sustainability Reporting Standards (ESRS) som

är inkluderade i SSABs Hållbarhetsrapport 2025.

Dessa presenteras i Innehåll: Upplysningar som

ingår i Hållbarhetsrapporten på sidan 65.

Vidare omfattar IRO-2 krav på att redogöra för

hänvisningar till annan EU-lagstiftning för berörda

paragrafer inom upplysningskraven. Dessa

hänvisningar presenteras i indexet på sidan 113.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202575

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Miljöinformation

SSAB har åtagit sig att minimera

verksamhetens negativa miljöpåverkan

och i stort sett ta bort de fossila

koldioxidutsläppen från den egna

verksamheten.

Innehåll

• Klimatförändringar (E1)

• Miljöföroreningar (E2)

• Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)

• Upplysningar enligt EU:s taxonomi

CO2e-utsläpp

4,8 %

Minskning av CO2e-utsläpp

(Scope 1, 2 och Scope 3,

2025 jämfört med 2018)

CO2e-utsläpp (Scope 1), per anläggning

Kton

SSAB ÅRSREDOVISNING 202576

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Klimatförändringar (E1)

Omställningsplan (E1-1)

Utsläpp av växthusgaser från framförallt den nordiska

järnmalmsbaserade stålproduktionen har väsentlig miljöpåverkan

på grund av användningen av koks och kol som reduktionsmedel

vid ståltillverkningen men även från förbränning av fossila

bränslen. Även indirekta utsläpp av växthusgaser, exempelvis

från transporter och energi, har väsentlig påverkan. De största

finansiella riskerna relaterade till klimatförändringar omfattar

ökade kostnader för utsläpp av koldioxid. Investeringar i

omställningen av det nordiska produktionssystemet kommer att

stärka SSABs premiumerbjudande, inklusive koldioxidreducerat

stål, samt minska utsläppen av växthusgaser.

SSAB inledde redan 2016 arbetet med att

utveckla fossilfri stålproduktion och

omställningen utgör en central del i både

affärsmodellen och strategin. De främsta

drivkrafterna för omställningen kommer från

kundernas efterfrågan på produkter med låga

klimatavtryck samt ökade kostnader för utsläpp

genom exempelvis EU ETS. De viktigaste

åtgärderna som SSAB planerar att genomföra de

kommande åren beskrivs nedan under rubriken

Åtgärder (E1-3). Samtliga investeringsbeslut i

samband med omställningen tas av styrelsen,

som också följer upp dessa vid varje möte.

Omställningen till fossilfri stålproduktion pågår

enligt plan, även om mindre förseningar

beroende på externa faktorer kommunicerades

under året.

I linje med Parisavtalet

SSABs klimatmål (se E1-4) är validerade av

Science Based Targets initiative, som har

klassificerat målen att vara i linje med

ambitionsnivån för en 1,5°C-bana enligt

Parisavtalet.


Påverkan, risker och möjligheter
			Tidshorisont
Klimatförändringar	I R O	Värdekedja	Kort	Mellan	Lång
Koldioxidutsläpp från masugnsbaserad stålproduktion (Scope 1 och 3)		Leverantörsledet Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion)	x	x	x
Övriga koldioxidutsläpp (Scope 3)		Leverantörsledet	x	x	x
Energianvändning (inkluderar Scope 2)		Egen verksamhet	x	x	x

Finansiering

SSAB avser att finansiera omställningen av det

nordiska produktionssystemet med egen

balansräkning. Styrelsen har godkänt

investeringen av en ny ljusbågsugn och

tillhörande råvaruhantering i Oxelösund (6,2

miljarder kronor, samt ytterligare 2 miljarder

kronor för kraftledning) samt investering av

omställningen i Luleå (4,5 miljarder euro).

Undvikande av inlåsningseffekter

Genomförandet av SSABs omställningsplan är

nödvändig för att koncernens klimatmål ska

uppnås och för att undvika så kallad inlåsning av

växthusgasutsläpp. Om SSABs omställning inte

genomförs, medför det att den

masugnsbaserade stålproduktionen skulle

fortsätta att vara i drift. Det skulle innebära ökade

kostnader i form av utsläppsrätter, fortsatta

utsläpp av växthusgaser motsvarande dagens

nivåer samt även behov av kostsamma

underhållsinvesteringar i masugnar och

koksverk.

Övrig information

SSAB bedömer att den framtida ståltillverkningen

i ljusbågsugnar i Norden kommer att

överensstämma med kriterierna i EU:s taxonomi,

precis som verksamheten i USA. SSAB har dock

inga direkta mål kopplade till taxonomin. För

information om capex-planen, se Upplysningar

om EU:s taxonomi. SSAB har inte gjort några

betydande investeringar i kol-, olja- eller

gasrelaterade verksamheter under året. Vad

SSAB kunnat bedöma, är bolaget inte principiellt

uteslutet från något aktieindex som följer EU:s

förordning om referensvärden gällande

Parisavtalet.

Policy och styrande dokument (E1-2)

Arbetet med att hantera klimatfrågor styrs av

SSABs koncerndirektiv och -instruktion för miljö.

Dessa styrdokument inkluderar SSABs åtagande

att arbeta med kontinuerliga förbättringar inom

SSAB ÅRSREDOVISNING 202577

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Utsläpp av växthusgaser:

Merparten av SSABs direkta utsläpp

(Scope 1) kommer från den nordiska

stålproduktionen som sker med

masugnar, där koks och kol används som

reduktionsmedel. Möjligheterna att

minska utsläppen från nuvarande

processer är begränsade och innan den

planerade omställningen är genomförd

bedöms utsläppen i hög grad följa

variationen i producerad mängd stål.

Indirekta utsläpp (Scope 2) kommer

främst från inköp av den elektricitet som

används för att driva ljusbågsugnarna i

USA, men också från el för valsning både i

USA och Norden. SSAB köper främst in el

utifrån den energimix som finns tillgänglig

på respektive lokal marknad, men till

anläggningen i Montpelier, USA, ger

elleverantören lokal industri förtur till

förnybar el, till största delen vindkraft. I

Sverige och Finland köper SSAB även en

del fossilfri el genom så kallade

ursprungsgarantier.

Övriga indirekta utsläpp (Scope 3)

omfattar främst inköp av råmaterial och

produkter, transporter och frakt från

leverantörer och till kunder samt

bearbetningen av sålda produkter.

miljöområdet samt minskning av koncernens

miljöpåverkan, exempelvis vad gäller utsläpp av

växthusgaser, men även på andra sätt motverka

och begränsa effekterna av klimatförändringar.

I instruktionen för miljöarbetet framgår att SSABs

miljöarbete ska drivas i enlighet med ISO 14001.

Energifrågor styrs av SSABs koncerndirektiv och

-instruktion för energi, som inkluderar SSABs

åtagande att arbeta med kontinuerliga

förbättringar inom energiområdet och därigenom

förbättra koncernens energieffektivitet och stödja

arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser

genom användande av fossilfri energi.

Instruktionen specificerar särskilt att elektrifiering

av processer ska prioriteras. Om elektrifiering ej är

genomförbar ska SSAB sträva efter att använda

förnybara eller fossilfria bränslen.

Koncerndirektiven för miljö och energi beslutas

av SSABs koncernledning och ses över minst

årligen. Styrdokumenten omfattar SSABs

verksamhet samt arbetet med motsvarande

frågor tillsammans med leverantörer och kunder.

Styrdokumenten innehåller inga

målformuleringar utan mål för respektive

område tas fram i en separat process.

Intressenternas synpunkter har beaktats inom

ramen för väsentlighetsanalysen men de har inte

varit direkt involverade i framtagandet av

styrdokumenten. Dokumenten finns tillgängliga

på SSABs hemsida.

Arbetet med klimatfrågor i leverantörsledet

omfattas av SSABs leverantörskod, som beskrivs

närmare under Ansvarsfullt företagande, avsnitt

G1-2.

Energi:

SSABs produktionsprocesser är

energiintensiva. El är den största

energikällan och står för cirka 50 % av

den totala energianvändningen

(exklusive kol och koks som

reduktionsmedel). El används främst till

att driva de elektriska ljusbågsugnarna

vid de amerikanska anläggningarna.

Naturgas, propan och eldningsolja

används främst för olika värmnings- och

värmebehandlingsprocesser.

Åtgärder (E1-3)

För en sammanfattning av SSABs planerade

åtgärder, se nedan illustration över SSABs

nyckelåtgärder för att nå klimatmålen.

Minskning av utsläpp av växthusgaser

De främsta tekniska åtgärderna som ingår i SSABs

omställningsplan omfattar omställningen från

masugnsbaserad tillverkning till elektriska

ljusbågsugnar på de nordiska anläggningarna.

Ungefär 90 % av SSABs direkta koldioxidutsläpp

kan härledas till den nordiska ståltillverkningen.

Avveckling av såväl masugnar som koksverk utgör

de huvudsakliga aktiviteterna för att nå koncernens

klimatmål (se E1-4). Resterande 10 % av de direkta

utsläppen härrör från fossila bränslen. De kommer

att minskas genom elektrifiering av processer

samt användning av fossilfria bränslen som till

exempel biogas.

Vad gäller de indirekta utsläppen från inköpt energi

(Scope 2), främst elektricitet, förväntas dessa vara

relativt oförändrade efter omställningen jämfört

med dagens nivå. Utfasningen av fossila bränslen

genom elektrifiering kommer att öka användningen

av elektricitet men samtidigt kommer

utsläppsintensiteten för den elektricitet som

används att minska, genom övergång till fossilfri

elmix. SSABs bedömning är att minskningen av

Scope 1-utsläppen kommer att vara tillräcklig för

den målsatta utsläppsreduktionen för både

Scope 1 och Scope 2. För Scope 3 härrör en stor

del av utsläppen från utvinning och transport av

kol och kokskol. I samband med att SSABs

omställning till ståltillverkning i ljusbågsugnar

kommer dessa utsläpp att upphöra. För övriga

Scope 3-utsläpp pågår ett arbete för att

identifiera potentialen i olika typer av åtgärder.

Till exempel har SSAB Americas under året

arbetat med att stödja nya leverantörer av biokol

och biogas för att ersätta fossila insatsvaror vid

produktionen av stålämnen för SSAB Zero^TM.

Energieffektivisering

Vad gäller energieffektivisering och -återvinning

sker ett systematiskt arbete på alla anläggningar,

samt elproduktion från egna processgaser, för

att säkerställa en hög systemverkningsgrad och

begränsa de totala utsläppen. Genom att återta

processgaser och värmeenergi vid koksverk,

masugnar och stålverk kan SSAB återta energi

för eget bruk, men även för att producera el och

fjärrvärme som kan säljas externt. Under 2025

har en värmepumps-anläggning tagits i drift vid

SSABs anläggning i Tavastehus för att årligen

återvinna cirka 50 GWh överskottsvärme från

kylvatten. Den återvunna energin levereras till det

lokala fjärrvärmenätet.

Möjligheter

Många av SSABs kunder och andra aktörer på

marknaden, inte minst inom fordons- och

byggindustrin, har satt ambitiösa mål för att

SSAB ÅRSREDOVISNING 202578

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

minska sin klimatpåverkan från material. I många

fall står stål för en betydande andel av

koldioxidutsläppen kopplade till material och

tillverkning av dessa produkter.

Koldioxidreducerade stål med lägre

klimatpåverkan skapar stort värde för SSABs

kunder och tillför ytterligare en dimension till

SSABs premiumerbjudande. Redan 2023

lanserade SSAB ett unikt koldioxidreducerat stål i

kommersiell skala, SSAB Zero^TM, tillverkat av

återvunnet stålskrot och fossilfri energi. I

september 2025 var SSAB det första företaget i

världen att producera stål som uppfyller

gränsvärdet för nära-noll-utsläpp enligt

SSABs klimatmål:

Mål på kort sikt:

• Minska utsläppen av växthusgaser

(Scope 1, 2 och 3) med 48 % till 2033,

jämfört med 2018.

Mål på lång sikt:

• Minska utsläppen av växthusgaser

(Scope 1, 2 och 3) med 93 % till 2045,

jämfört med 2018.

Netto-nollmål:

• Netto-nollutsläpp av växthusgaser

genom hela värdekedjan till 2045.

Fler detaljer samt årets utfall finns i noter.

International Energy Agencys riktlinjer.

Mål (E1-4)

SSABs klimatmål summerar det förväntade

resultatet av åtgärderna i omställningsplanen

och omfattar en minskning av den

klimatpåverkan som orsakas av

växthusgasutsläpp. Klimatmålen är godkända av

Science Based Targets initiative (SBTi) och följer

SBTi:s specifika riktlinjer för stålindustrin och

avser de absoluta utsläppsnivåerna. SSABs

klimatmål är i överensstämmelse med

Parisavtalets ambition om 1,5 °C och följer det

som fastslagits i SBTi:s specifika riktlinjer för

stålindustrin.

Bland intressenter har framförallt aktie- och

kreditanalytiker samt kunder, men även anställda,

varit stödjande i SSABs beslut att ta fram

vetenskapligt baserade klimatmål. Ur ett

samhällsperspektiv kommer uppfyllandet av

SSABs klimatmål att ge ett betydande bidrag till

de nationella klimatmålen i Sverige och Finland.

Tekniskt fokuserar SSAB på att stänga ner

masugnarna och ersätta dem med elektriska

ljusbågsugnar för ståltillverkningen. Därutöver

fokuserar SSAB på produktion av fossilfri

järnsvamp genom vätgasbaserad direktreduktion

(H-DRI). Den utvecklas i samriskbolaget Hybrit

Development AB, och vätgasen framställs med

hjälp av fossilfri elektricitet.

Med denna omställning av verksamheten

bedömer SSAB att bolaget möter de politiska

ambitioner som kommunicerats såväl globalt

som i de länder där SSAB har ståltillverkning.

Basår och metod

Processen för SBTi-godkännandet omfattade en

bedömning av att basåret (2018) är relevant och

representativt för både SSABs verksamhet och

för de indirekta utsläpp som genereras

uppströms och nedströms i värdekedjan. I

processen säkerställdes också att gränserna för

inventeringen av utsläppen av växthusgaser har

skett enligt GHG-protokollet.

Vägen mot att nå klimatmålen kommer att följa

en stegvis reduktionskurva, där de största

bidragen till måluppfyllnad kommer från

omställningen av den masugnsbaserade

ståltillverkningen i Sverige och Finland. Se ovan

under E1-3 Åtgärder samt illustration nedan för

tidplanen för de olika nyckelåtgärderna.

Energianvändning (E1-5)

SSAB redovisar den energianvändning som

anses väsentlig för koncernen som helhet. Se not

E1-5 för mer detaljer.

Utsläpp av växthusgaser (E1-6)

SSAB redovisar de utsläpp som anses väsentliga

för koncernen som helhet. Se not E1-6 för mer

detaljer.

Förväntade finansiella effekter (E1-9)

SSAB har valt att inte rapportera på E1-9 för 2025

men finansiella upplysningar kopplade till klimat

finns beskrivna i not A.2 samt C.1. Prissäkring av

elförbrukningen genom fysisk leverans och

finansiella instrument finns beskrivet i not D.1.

Elpriserna i USA är reglerade i respektive delstat.

Påverkan, risker och möjligheter i

förhållande till strategi och

affärsmodell (SBM-3)

Kompletterande upplysningar

SSAB har identifierat ett antal väsentliga

omställningsrisker (risker till följd av att

samhället i stort vidtar åtgärder för att motverka

global uppvärmning). Dessa presenteras i

tabellen nedan. Olika samhällsåtgärder för att

begränsa global uppvärmning kan också

innebära affärsmöjligheter för SSAB. Betydelsen

av olika omställningsrisker och -möjligheter kan

variera utifrån vilken fas av SSABs omställning

som avses, där vissa haft en större betydelse för

upprättandet av omställningsplanen, medan

andra är mer betydelsefulla i

genomförandefasen. De identifierade

omställningsriskerna och -möjligheterna

hanteras inom ramen för omställningsplanen.

Vad gäller fysiska klimathändelser (som sker till

följd av ett förändrat klimat), har SSAB i detta

skede inte identifierat några väsentliga risker ur

ett koncernperspektiv. Klimatförändringar

beaktas löpande på lokal nivå, exempelvis vid

ombyggnationer, nybyggnationer och vid

planering av leveransrutter. Noggranna

genomlysningar av klimatrisker vid

anläggningarna i Oxelösund och Luleå görs i

samband med de pågående

omställningsprojekten och utvärderingen enligt

EU:s taxonomi.

SSABs omställningsplan bygger på de

identifierade omställningsriskerna och -

möjligheterna samt de åtgärder och aktiviteter

som planeras för att minska dessa risker. SSABs

uppfattning är därmed att bolagets strategi är väl

positionerad för potentiella omställningsrisker.

Slutsatsen baseras på en bedömning av

omställningsrisker och fysiska klimatrisker, med

fokus på SSABs egna verksamhet (de största

produktionsorterna). Bedömningen genomfördes

under 2025 och kompletterar tidigare analyser på

området. En analys av olika händelser utifrån

klimatscenarier har applicerats. För

bedömningen av fysiska klimatrisker användes

SSAB ÅRSREDOVISNING 202579

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

ett externt verktyg, som inkluderade

klimatscenarierna SSP1-2.6 samt SSP5-8.5. För

bedömningen av omställningsrisker användes

kvalitativa scenarier som utvecklats internt, med

utgångspunkt i SSP1-2.6 samt SSP5-8.5. En

sammanfattning av de kvalitativa scenarierna

finns nedan. Resonemang kring

makroekonomiska förutsättningar,

energianvändning samt val av teknologi ingår i

scenariebeskrivningarna.

För bedömning av fysiska klimatrisker har en

tidshorisont på upp till 30 år använts. Längre

tidshorisonter, upp till 70 år, påverkar inte

slutsatserna nämnvärt. För bedömning av

omställningsrisker har en kortare tidsperiod

använts, eftersom flera av händelserna som

dessa risker (och möjligheter) refererar till redan

kunnat påvisats sedan SSABs

omställningsstrategi lanserades 2016.

Bedömningen har därför gjorts utifrån den

kommande tioårsperioden, i linje med SSABs

omställningsplan.


Väsentliga klimatrelaterade omställningsrisker för SSAB
Politik och reglering	Teknik	Marknad	Varumärke/rykte
Högre priser på växthusgasutsläpp	Ersättning av befintliga produkter med alternativ med lägre utsläpp	Förändrat kundbeteende	Växlande kundönskemål
	Framgångsrik investering i ny teknik	Osäkra marknadssignaler	Ökad oro och risk för negativ respons från intressenter
	Kostnader för omställning till teknik med lägre utsläpp	Ökade kostnader för råvaror

Det finns alltid osäkerheter kopplade till olika

typer av framtidsanalyser. För SSAB är klimat en

viktig faktor i omställningsstrategin, men även

andra faktorer är viktiga, som efterfrågan på stål,

tillgång till energi och råmaterial samt övriga

produktionsrisker. För att hantera osäkerheter

genomgår alla investeringar relaterade till

omställningen specifika risk- och

känslighetsanalyser där många olika faktorer

beaktats.

Det ska också noteras att omställningsrisker,

enligt definitionen i ESRS, inte omfattar risker

som kan uppstå som en konsekvens av att

samhället begränsar eller reducerar åtgärder

som tidigare beslutats eller kommunicerats för

att motverka den globala uppvärmningen. Detta

skulle exempelvis kunna vara förändringar i det

regulatoriska landskapet, som skulle kunna öka

risken för att SSABs omställning inte kan

genomföras enligt plan eller får ett lägre

affärsmässigt värde.


SSABs kvalitativa framtidsscenarier för omkring 2050	Samhället i stort	Stålindustrin	SSABs marknadsposition
Scenario 1: Låga framtida utsläpp (inspirerat av SSP1)	Den globala temperaturökningen har begränsats till under 2 grader och koldioxidutsläppen är negativa. Globala överenskommelser har resulterat i en strikt internationell klimatpolitik och höga kostnader för CO2-utsläpp. Hög efterfrågan på hållbara produkter och högt regulatoriskt tryck har bidragit till att samtliga industrier har ställt om till produkter med låga klimatavtryck.	Stora stålbolag har ställt om till fossilfri stålproduktion eller produktion med låga CO2-utsläpp, bland annat på grund av en stark efterfrågan. Stål med lågt CO2-avtryck har utvecklats över tid och blivit en standardprodukt. Förmågan att snabbt ställa om och anpassa verksamheten har varit en konkurrensfördel.	Stål med lågt CO2-avtryck är på väg att bli det nya normala. Under en övergångsperiod kan fossilfritt stål sannolikt motivera ett högre mervärde för kunden jämfört med standardstål. Denna prispremie bedöms dock vara mindre sannolik när stora delar av industrin ställt om.
Scenario 2: Höga framtida utsläpp (inspirerat av SSP5)	Den globala temperaturökningen är 4 grader och koldioxidutsläppen är 3 gånger så höga som idag. Globala överenskommelser om klimatpolitik och bindande åtaganden om utsläppsminskningar har inte kommit till stånd. Befolkningens resursintensiva livsstil fortsätter och även om vissa industrier ställer om mot lägre klimatavtryck, fortsätter andra oförändrat med höga utsläpp.	Många stålproducenter har fortsatt använda koldioxidintensiva produktionsmetoder och ett mindre antal har valt att ställa om mot nischade stålprodukter med låga utsläpp av CO2.	Det finns en efterfrågan på fossilfritt stål, men sannolikt i mindre omfattning än i scenariot ovan. Den möjliga prispremien för fossilfritt stål bedöms inte vara lika uttalad, men kan troligen realiseras över en längre tidsperiod.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202580

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

SSABs nyckelåtgärder

SSABs

klimatmål

Under

planering

för att nå klimatmålen

Konverteringen vid anläggningen i

Brahestad planeras att ske någon

gång efter 2030. När masugnarna

stängs ned beräknas CO2-

utsläppen minska med upp till 4

miljoner ton per år (Scope 1).

Investeringsbeslut är ännu inte

fattat.

Nyckelåtgärderna omfattar omställning till elektriska

ljusbågsugnar (EAF) samt produktion av

48 %

minskning av de absoluta

utsläppen av växthusgaser till

2033 (Scope 1, 2 och Scope 3),

jämfört med 2018

93 %

minskning av de absoluta

utsläppen av växthusgaser till

2045 (Scope 1, 2 och Scope 3),

jämfört med 2018

Netto-noll

Netto-nollutsläpp av växthusgaser

genom hela värdekedjan till 2045

Pågående

koldioxidreducerat stål.

Omställningen av anläggningen i

Luleå ska ske genom byggnation av

ett integrerat elektrostålverk (så

kallad mini-mill) med ljusbågsugn,

integrerad valsning och

vidareförädling samt stängning av

masugnen och koksverket. Det nya

elektrostålverket planeras att tas i

drift i slutet av 2029. När masugnen

stängs ned beräknas CO2-utsläppen

minska med upp till 3 miljoner ton per

år (Scope 1). Styrelsen har godkänt en

investeringsram om 4,5 miljarder

euro.

Pågående

Konverteringen av anläggningen i

Oxelösund pågår genom byggnation

av ljusbågsugn och stängning av

masugnarna samt koksverket.

Ljusbågsugnen förväntas tas i drift i

början av 2027. När masugnarna

stängs ned beräknas CO2-utsläppen

minska med upp till 1,5 miljoner ton

per år (Scope 1). Styrelsen har

godkänt en investering på 6,2

miljarder kronor i en ny ljusbågsugn

med tillhörande råvaruhantering i

Oxelösund (exklusive kraftledning).

Pågående

Produktion av SSAB Zero^TM,

tillverkat av återvunnet stål och

fossilfri energi, pågår sedan

2023. Under 2025 levererades

cirka 90 000 ton av SSAB Zero^TM

till SSABs kunder. De fossila

koldioxidutsläppen i SSABs

produktion av SSAB Zero^TM är

lägre än 0,05 kg CO2e/kg stål.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202581

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Noter om klimatförändringar (E1)

Rapporteringen omfattar följande anläggningar:

• Sverige: Oxelösund, Luleå, Borlänge, Finspång

samt Järnforsen (Ruukki Construction) och

Köping (Tibnor)

• Finland: Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää,

Oulainen, Pulkkila och Toijala

• USA: Mobile och Montpelier

• Polen: Oborniki (Ruukki Construction)

Uppskattningar och bedömningar

Scope 1: Scope 1-utsläppen för Norden för

innevarande år är preliminära. Pågående

verifieringsprocess inom EU ETS för

utsläppsrapporter för koldioxid kan medföra

mindre justeringar. Värden för tidigare år har

uppdaterats jämfört med tidigare rapportering av

samma anledning.

Scope 3: SSAB använder en hybridmetod som

kombinerar utgiftsbaserade och

aktivitetsbaserade beräkningar. Den

utgiftsbaserade metoden beräknar utsläpp

utifrån utgifter för inköp och branschspecifika

emissionsfaktorer. Den aktivitetsbaserade

metoden använder faktiska mängder av inköpta

material eller produkter. Dessutom använder

SSAB leverantörs- och produktspecifik data,

såsom LCA och EPD:er, för att öka precisionen.

Beräkningarna är baserade på antaganden och

schablonvärden som kan komma att uppdateras,

även för historiska värden. SSAB arbetar aktivt

med att förbättra datakvalitet för att minska

beroendet av schablondata och har under året

infört ett relevant systemstöd för ökad

spårbarhet och reviderbarhet.

Redovisningsprinciper

Växthusgasutsläpp

Rapportering av växthusgasutsläpp upprättas i

enlighet med GHG-protokollet.

Växthusgasutsläpp rapporteras som

koldioxidekvivalenter (CO₂e), och rapporteringen

omfattar direkta utsläpp från den egna

verksamheten (Scope 1), indirekta utsläpp från

inköpt energi (Scope 2) samt övriga indirekta

utsläpp från värdekedjan (Scope 3).

Scope 1: Scope 1-utsläpp beräknas utifrån

direkta växthusgasutsläpp från stationära och

mobila förbränningskällor som ägs eller

kontrolleras av SSAB, samt processrelaterade

utsläpp, i enlighet med WBCSD GHG-protokollet.

Utsläpp av biogen koldioxid (CO₂) behandlas som

klimatneutrala och beräknas baserat på inköpt

mängd biogena bränslen som till exempel

biogas. Däremot inkluderas utsläpp av andra

växthusgaser än CO2 från förbränning av biogena

bränslen i den totala GHG-utsläppsberäkningen,

men dessa är generellt sett små. Biogena CO₂-

utsläpp redovisas separat.

Scope 2: Scope 2-utsläpp beräknas genom att

total förbrukning av inköpt el och värme

multipliceras med relevanta emissionsfaktorer

(marknadsbaserade eller platsbaserade) i

enlighet med GHG-protokollet. De

marknadsbaserade emissionsfaktorerna för el

baseras på leverantörsspecifika

emissionsfaktorer och, om dessa inte finns

tillgängliga, residualmixen, som representerar

genomsnittliga utsläpp från källor som inte

omfattas av specifika avtal. För den

platsbaserade metoden används

emissionsfaktorer för nationell elmix utan

marknadsbaserade korrigeringar.

Vid marknadsbaserade beräkningar tillämpas en

emissionsfaktor på noll för inköp av förnybar el,

till exempel vind- och vattenkraft, och även för

kärnkraft.

Scope 3: Övriga indirekta utsläpp av

växthusgaser (CO2e), ej inkluderade i Scope 2,

som sker i SSABs värdekedja, uppströms och

nedströms. Scope 3 är beräknat i enlighet med

Greenhouse Gas Protocol Corporate Value chain

(Scope 3) Accounting and Reporting standard

(WRI & WBCSD 2011). Följande Scope 3-

kategorier bedöms inte vara väsentliga för SSAB

och rapporteras därför inte: 9 och 11–15.

Energi

Rapportering av använd energi baseras på

inköpta mängder bränslen, el och värme. Kol och

koks används främst som reduktionsmedel i järn-

och ståltillverkningen och redovisas därför i not

E5. Det förekommer inga andra fossila källor

utöver de som specificerats. Andelen

egenproducerad, icke-bränslebaserad förnybar

energi, till exempel från solpaneler, är försumbar i

förhållande till den totala elanvändningen och

betraktas därför som noll i rapporten.

Energiredovisningen omfattar användningen av

elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme.

Användningen av elektricitet inkluderar även

externa bolag inom industriområdena.

Intensitetsmått

Växthusgasintensitet per ton stål avser utsläppen

av CO2e (ton) i Scope 1 och 2 dividerat med total

volym råstål (ton). Total volym råstål återfinns i

Förvaltningsberättelsen under rubriken

produktion.

Växthusgasintensitet per nettointäkt avser CO2e-

utsläpp (Scope 1 och 2) dividerat med

koncernens nettoomsättning (not B.2 Intäkter).

Energiintensiteten motsvarar total

energianvändning (elektricitet, inköpta bränslen

och inköpt värme) i kWh dividerat med total

volym råstål i ton.

¹ Mindre justeringar har gjorts för historiska data till följd av EU ETS-verifieringen av CO2-utsläppsrapporteringen.

² SBTi-målet 2033 omfattar växthusgasutsläppen i Scope 1 och 2 samt Scope 3, kategorierna 1, 3 och 4. Nettonoll-målet 2045 inkluderar ett reduktionsmål på 93% och därefter kan kompensationsåtgärder tillämpas. Utöver 2033-målets omfattning inkluderas även Scope 3

kategori 10 i nettonoll-målet.

³ Den årliga växthusgasutsläppsreduktionen i procent är ett medelvärde för målperioden fram till 2033. I praktiken är SSABs utsläppsreduktion inte linjär utan följer den stegvisa omställningen mot en fossilfri stålproduktion.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202582

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Utsläpp av växthusgaser (E1-6)


Utsläpp av växthusgaser
				Förändring jämfört med	Basår	Utfall	Mål	Mål	Årlig minskning
	2025	2024	2023	2024	2018	2025	2033	2045
kton CO2e				%	kton CO2e	%	%	%	%
Scope 1-utsläpp av växthusgaser ¹⁾
Scope 1-utsläpp av växthusgaser	9 839	9 479	9 947
Varav scope 1-utsläpp som regleras av utsläppshandelssystem (%)	92	92	94
Scope 2-utsläpp av växthusgaser
Scope 2 utsläpp av växthusgaser, platsbaserad metod	806	806	829
Scope 2 utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserad metod	896	1 260	1 157
Scope 3-utsläpp av växthusgaser
Scope 3-utsläpp av växthusgaser	10 913	10 204	10 444
Varav kategori 1: Köpta varor och tjänster	6 501	5 966	6 277
Varav kategori 2: Kapitalvaror	63	78	103
Varav kategori 3: Bränsle- och energirelaterade verksamheter	412	381	367
Varav kategori 4: Uppströms transporter och distribution	2 471	2 557	2 420
Varav kategori 5: Avfall från verksamheten	220	195	182
Varav kategori 6: Tjänsteresor	5	11	5
Varav kategori 7: Anställdas resor till/från arbetet	11	12	12
Varav kategori 8: Uppströms tillgångar som leasas	20	23	25
Varav kategori 10: Bearbetning av sålda produkter	1 210	981	1 053
Summa utsläpp av växthusgaser
Summa utsläpp av växthusgaser, platsbaserad metod	21 558	20 488	21 219
Summa utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserad metod	21 647	20 943	21 547
Summa utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserad metod, omfattning som för SBTi-målet²⁾	20 118	19 643	20 167	2,4	21 130	-4,8	-47,9	Netto-noll	4,3³⁾

Redovisade Scope 1‑utsläpp ligger inom det förväntade intervallet. Variationerna mellan åren är främst ett resultat av skiftningar i produktionstakten. Scope 2-utsläppen (marknadsbaserad metod) har

minskat tack vare ökad andel inköpt fossilfri el. Variationer i Scope 3‑utsläppen jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av förändringar i emissionsfaktorer i samband med införandet av ett nytt

systemstöd. Det nya systemet har förbättrat möjligheterna till spårbarhet och datakvalitet, men påverkar dock jämförbarheten med tidigare års utfall. För en av de största leverantörerna har SSAB tillgång

till leverantörsspecifik utsläppsdata, vilket sammantaget uppgår till cirka 3 % av de totala rapporterade Scope 3 utsläppen. Denna typ av datagrund förbättrar datakvaliteten genom att minska beroendet av

schablonvärden. SSAB strävar efter att utöka andelen leverantörsspecifik data för att ytterligare stärka tillförlitligheten och transparensen i rapporteringen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202583

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Scope 1- och 2-utsläpp av totala växthusgasutsläpp
%	2025	2024	2023
Andel Scope 1- och 2-utsläpp, platsbaserad metod	49	50	51
Andel Scope 1- och 2-utsläpp, marknadsbaserad metod	50	51	52


Växthusgasutsläppsintensitet per intäkt
ton CO2e/Mkr	2025	2024	2023
Totala utsläpp av växthusgaser enligt platsbaserad metod per nettointäkt	224	198	178
Totala utsläpp av växthusgaser enligt marknadsbaserad metod per nettointäkt	225	203	180


Scope 1 och 2 växthusgasintensitet per ton råstål
Ton CO2e/ton råstål	2025	2024	2023
Malmbaserad ståltillverkning, Norden
Scope 1- och 2-utsläpp enligt platsbaserad metod per ton råstål	1,77	1,73	1,74
Scope 1- och 2-utsläpp enligt marknadsbaserad metod per ton råstål	1,86	1,85	1,83
Skrotbaserad ståltillverkning, USA
Scope 1- och 2-utsläpp enligt platsbaserad metod per ton råstål	0,64	0,64	0,57
Scope 1- och 2-utsläpp enligt marknadsbaserad metod per ton råstål	0,48	0,59	0,51


Scope 2 växthusgasutsläpp, marknadsbaserad metod
kton CO2e	2025	2024	2023
Malmbaserad stålproduktion, Norden
SSAB Brahestad	304	425	389
SSAB Luleå	44	36	21
SSAB Oxelösund	48	36	21
SSAB Borlänge	33	27	16
SSAB Tavastehus	73	100	91
Skrotbaserad stålproduktion, USA
SSAB Montpelier	—	202	204
SSAB Mobile	382	420	401
Övrigt
Övriga rapporterade anläggningar	11	14	13

Summa Scope 2 växthusgasutsläpp, marknadsbaserad metod	896	1 260	1 157


Scope 1 växthusgasutsläpp¹⁾
kton CO2e	2025	2024	2023
Malmbaserad ståltillverkning, Norden
SSAB Brahestad	4 074	3 877	3 963
SSAB Luleå	3 053	3 027	3 384
SSAB Oxelösund	1 631	1 560	1 683
SSAB Borlänge	219	220	235
SSAB Tavastehus	70	68	63
Skrotbaserad ståltillverkning, USA
SSAB Montpelier	374	292	291
SSAB Mobile	404	421	313
Övrigt
Andra rapporterade anläggningar	14	14	14

Summa Scope 1 växthusgasutsläpp	9 839	9 479	9 947


Tilläggsinformation
kton CO2	2025	2024	2023
Biogena CO2-utsläpp (Scope 1)	11	13	19

1) Mindre justeringar har gjorts för historiska data till följd av EU ETS-verifieringen av CO2-utsläppsrapporteringen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202584

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Energianvändning (E1-5)


Energianvändning¹⁾ och elmix 2025
GWh	Malmbaserad stålproduktion, Norden	Skrotbaserad stålproduktion, USA	Övriga rapporterade anläggningar
Fossila bränslen
Naturgas	1 158	2 092	3
Gasol	994	—	56
Olja	124	—	0
Diesel, etc.	24	8	1
Förnybara bränslen
Biogas	12	1	—
Biodiesel	27	3	1
Elektricitet
Elförbrukning²⁾	2 688	1 877	35
Varav fossil energi	323	697	11
Varav kärnkraft	701	276	11
Varav förnybar energi	542	904	13
Varav från SSABs processgaser	1 122	—	—
Värme
Fjärrvärme, köpt värme	—	—	17
Fjärrvärme, såld värme	1 020	—	10
Summa
Summa fossila bränslen	2 301	2 100	60
Andel fossila bränslen av total energianvändning, %	46	53	53
Summa förnyabara bränslen	39	4	1
Andel förnybara bränslen av total energianvändning, %	1	0	0
Summa elförbrukning	2 688	1 877	35
Andel elektricitet av total energianvändning, %	53	47	31
Summa energianvändning³⁾	5 028	3 981	112
Summa energianvändning, netto (summa energianvändning minus såld värme)³⁾	4 007	3 981	102

Den totala energianvändningen (elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme) var 9 121 (8 950)

GWh. Nästan 80 % av elförbrukningen kommer från fossilfria källor eller från återvinning av egna

processgaser.


Energianvändning¹⁾ och mix
GWh	2025	2024	2023
Fossila bränslen
Naturgas	3 253	3 112	3 206
Gasol	1 050	1 055	1 053
Olja	124	164	200
Diesel, etc.	34	23	24
Förnybara bränslen
Biogas	13	11	8
Biodiesel	30	40	40
Elektricitet
Elförbrukning²⁾	4 601	4 525	4 616
Varav fossil energi	1 031	1 156	979
Varav kärnkraft	988	961	1 316
Varav förnybar energi	1 459	1 524	1 201
Varav från SSABs processgaser	1 122	884	1 121
Värme
Fjärrvärme, köpt värme	17	20	19
Fjärrvärme, såld värme	1 031	981	1 161
Summa
Summa fossila bränslen	4 461	4 354	4 483
Andel fossila bränslen av total energianvändning, %	49	49	49
Summa förnybara bränslen	43	51	48
Andel förnybara bränslen av total energianvändning, %	0	1	1
Summa elförbrukning	4 601	4 525	4 616
Andel elektricitet av total energianvändning, %	50	51	50
Summa energianvändning³⁾	9 121	8 950	9 166
Summa energianvändning, netto (summa energianvändning minus såld värme)³⁾	8 090	7 969	8 004

1) Energiinnehåll i reduktionsmedel (koks och kol) ingår inte.

2) Inklusive externa företag inom industriområdet.

3) Anställdas resor och externa transporter är inte inkluderade.


Elförbrukning per källa
%	2025	2024	2023
Fossil energi	22	26	21
Kärnkraft	21	21	29
Förnybar energi	32	34	26
SSABs processgaser	24	20	24


Energiintensitet per intäkt
GWh/Mkr	2025	2024	2023
Total energianvändning per intäkt	0,09	0,09	0,08

SSAB ÅRSREDOVISNING 202585

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Tilläggsupplysning: SSABs klimatmål

Nedan finns detaljerad information om SSABs

klimatmål. Science Based Targets initative (SBTi)

har validerat att SSABs klimatmål

överensstämmer med SBTi Critieria and

Recommendations (Criteria version 5.1) samt

SBTi Corporate Net Zero Standard. Enligt SBTi

ska bolag med validerade klimatmål redovisa

utfall löpande under tidsperioden fram till

målåret.

Mål på kort sikt (2033)

SSAB har åtagit sig att minska utsläppen av

absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och 3 med

47,9 % till 2033 jämfört med basåret 2018.


2033 SBTi-mål reduktionsbana
	Basår	Utfall	Reduktionsbana								Mål
	2018	2025	2025	2026	2027	2028	2029	2030	2031	2032	2033
Växthusgasutsläpp jämfört med basåret, miljoner ton CO2e	—	-1,0	-1,0	-1,0	-1,3	-2,3	-3,2	-5,5	-5,5	-6,7	-10,1
Växthusgasutsläpp jämfört med basåret, %	—	-4,8	-5,0	-5,0	-6,0	-11,0	-15,0	-26,0	-26,0	-32,0	-47,9
Summa växthusgasutsläpp, miljoner ton CO2e	21,1	20,1	20,1	20,1	19,8	18,8	17,9	15,6	15,6	14,4	11,0

Scope 3 är här begränsat till kategorierna 1, 3

och 4. SSAB tillämpar en sektorspecifik

avkarboniseringsbana för de utsläpp som ligger

inom systemgränsen för kärnverksamhet enligt

SBTi:s vägledning för stålindustrin. För utsläpp

utanför denna systemgräns tillämpas absolut

kontraktionsmetod.

Målet om en minskning med 47,9 % avser den

samlade minskningen baserat på följande tre

mål, alla för tidsramen 2033 jämfört med basåret

2018:

• Minskning av absoluta utsläpp i Scope 1, 2 och

3 för kärnverksamheten med 55,1 %

• Minskning av övriga absoluta utsläpp av

växthusgaser i Scope 1 och 2 med 63,0 %

• Minskning av övriga absoluta utsläpp av

växthusgaser i Scope 3 med 37,5 %

För samma tidsram finns också ett

intensitetsmål att minska utsläppen med 56,8 %

per ton varmvalsat stål omfattande Scope 1, 2

och 3 för kärnverksamheten, samt en gräns på

63 % för den maximala tillåtna skrotandelen.

2025 uppgick minskningen av utsläppen per ton

varmvalsat stål till 2 % och skrotandelen för

koncernen till 38 %.

För målet på kort sikt finns en prognos för

utsläppsminskningen per år, se nedan.

Prognosen ingår i SSABs ramverk för grön och

hållbar upplåning (Green and Sustainability-linked

Finance Framework).

Mål på lång sikt (2045)

SSAB har åtagit sig att minska utsläppen av

absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och 3 med

93 % till 2045 jämfört med basåret 2018, samt att

uppnå netto-nollutsläpp av växthusgaser i hela

värdekedjan senast 2045. Värdet för basåret är

22 821 kton CO2e för båda målen. Jämfört med

det övergripande målet på kort sikt inkluderar

målen på lång sikt och netto-nollmålet även

Scope 3, kategori 10 (bearbetning av sålda

produkter). Eftersom metodutveckling pågår för

beräkning av denna kategori, rapporterar SSAB

för närvarande inte utfallet för dessa långsiktiga

mål. SSABs reduktionsmål är likställda med

kravnivån för 1,5 °C-scenariot och dess

referensmålvärde sammanfaller därför med

redan redovisade målnivåer.


2033 SBTi-målnedbrytning¹⁾
	Basår	Utfall	Mål
	2018	2025	3033
	kton CO2e	%	%
Scope 1, 2 och 3, inom SBTis kärngräns (varmvalsning och uppströms)	12 201	-7,6	-55,1
Scope 1 och 2, utanför SBTis kärngräns (nedströms efter varmvalsning)	222	1,7	-63,0
Scope 3, övriga växthusgasutsläpp uppströms och nedströms i värdekedjan	8 707	-1,0	-37,5
Summa	21 130	-4,8	-47,9

1) Marknadsbaserad metod har använts för Scope 2-utsläpp.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202586

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Miljöföroreningar (E2)

Policy och styrande dokument (E2-1)

Stålproduktion och vidareförädling av stålämnen har en

betydande miljöpåverkan, främst genom utsläpp till luft från

olika förbränningsprocesser. Stålproduktion i masugnar orsakar

även miljöpåverkan genom utsläpp av kylvatten och förorenat

processvatten. Omställningen till elektriska stålverk i Norden

medför minskad miljöbelastning men den ökande hanteringen

av skrot medför utmaningar när det gäller buller.

Arbetet med att hantera frågor om föroreningar

från verksamheten styrs ytterst av SSABs

koncerndirektiv och -instruktion för miljö. Dessa

styrdokument inkluderar SSABs åtagande att

arbeta systematiskt med kontinuerliga

förbättringar inom miljöområdet samt minskning

av koncernens miljöpåverkan, exempelvis vad

gäller föroreningar till luft och vatten.

Instruktionen för miljö inkluderar att SSABs

miljöarbete ska drivas i enlighet med ISO 14001.

Koncerndirektivet och -instruktionen för miljö

beslutas av SSABs koncernledning och ses över

minst årligen. De omfattar SSABs verksamhet

och finns tillgängliga på SSABs hemsida.

Samtliga av koncernens bolag är ansvariga för

att bedriva verksamheten i linje med gällande

koncerndirektiv och -instruktioner.

Koncernens styrdokument för miljöarbetet

innehåller inga explicita krav eller styrmedel för

begränsning av föroreningar till luft, vatten eller

mark, utan dessa hanteras av varje division eller

dotterbolag för deras respektive anläggningar

utifrån lokala förutsättningar samt miljötillstånd

där sådana fordras. Styrdokumenten på


Påverkan, risker och möjligheter
			Tidshorisont
Miljöföroreningar	I R O	Värdekedja	Kort	Mellan	Lång
Utsläpp till luft		Egen verksamhet	x	x	x
Utsläpp till vatten från masugnsbaserad stålproduktion		Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion)	x	x	x
Buller från hantering av skrot		Egen verksamhet i Norden	x	x	x

koncernnivå innehåller inte heller några krav på

utfasning eller minimering av särskilt utpekade

ämnen i till exempel kemikalier, då även dessa

frågor hanteras lokalt (se nedan under Åtgärder).

För samtliga anläggningar (se lista i noter) finns

krav från relevanta miljömyndigheter och kopplat

till miljötillstånd finns även specifika

utsläppsvillkor på anläggningsnivå.

Tillståndsprövningen inkluderar en

samrådsprocess vilken medför att intressenter

som myndigheter och närboende beaktas.

Anläggningarnas ledning ansvarar för att

säkerställa att utsläppen hålls inom ramen för

utsläppsvillkor och andra krav från

miljömyndigheterna. Inom varje division samt

Tibnor och Ruukki Construction finns särskilda

miljöfunktioner med ansvar för att bevaka lagar

och krav, handlägga tillståndsansökningar samt

att genomföra egenkontroll som till exempel

mätningar av utsläpp och rapportering av dessa.

På anläggningsnivå finns lokala styrdokument

och instruktioner för utsläpp till luft, vatten och

buller i samtliga fall där detta utgör betydande

miljöaspekter enligt ISO 14001. De lokala

styrdokumenten och instruktionerna är inte

publika men anläggningarnas miljötillstånd och

miljörapporter till myndigheterna är offentliga

handlingar (dock kan vissa delar vara

sekretessbelagda för att skydda känslig

affärsinformation). De lokala styrdokumenten

beslutas av anläggnings- eller divisionsledningen.

På lokal nivå finns även styrdokument och

instruktioner för hur incidenter och

nödsituationer kopplade till miljöföroreningar ska

hanteras och i möjligaste mån undvikas (del av

respektive miljöledningssystem).

Åtgärder (E2-2)

Miljöarbetet sker i första hand inom ramen för

ISO 14001-standarden och alla

produktionsanläggningar är certifierade enligt

denna standard. Miljöledningssystemet omfattar

SSAB ÅRSREDOVISNING 202587

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

framtagande av policy, rutiner och arbetssätt i

syfte att kontinuerligt förbättra miljöarbetet och

att möta eller överträffa lagar och andra krav.

Inom ramen för miljöledningssystemet

Exempel på åtgärder: minskning av

utsläpp till luft genom SSABs

omställning

SSABs omställning, som omfattar

stängning av masugnar i Sverige och

Finland, kommer inte bara innebära att

koldioxidutsläppen minskar, utan även

att utsläpp av stoft (som exempel

koldamm) och svaveldioxid kommer att

minska kraftigt. Även utsläppen av

kväveoxider beräknas minska.

identifieras den lokala verksamhetens

miljöaspekter, med hänsyn till den lokala och

regionala miljön, för att säkerställa att arbetet

fokuseras på det som är av störst betydelse för

miljön på respektive plats.

Utsläpp till luft

Förebyggande åtgärder omfattar till exempel val

av bränsletyp och -kvalitet samt val av

förbränningsteknik där olika val kan bidra till

lägre utsläpp av stoft, SOx och NOx.

Sekundära åtgärder omfattar

reningsanläggningar, som exempelvis luftfilter,

skrubberanläggningar och efterbrännkammare.

För att minska diffus damning används till

exempel dammbindande medel och

vegetationsbarriärer.

Utsläpp till vatten

Alla SSABs anläggningar vidtar åtgärder för att

förebygga risken för förorening av lokala

vattenresurser samt för att minska utsläppen av

förorenat vatten till vattenrecipienter.

Förebyggande åtgärder omfattar till exempel val

av processkemikalier vilket påverkar vilka

föroreningar som kan uppstå. Det används även

invallningar för kemikalier och flytande avfall för

att minimera risken för utsläpp.

Sekundära åtgärder omfattar

vattenreningsanläggningar av olika typer,

biologisk rening, flotationsanläggningar och

sandfilter, sedimenteringsanläggningar och

indunstare. För att minska utsläppen via

dagvatten sker till exempel sopning av

asfalterade ytor.

Exempel på åtgärder: containerlösning

för att minska buller

När den nya ljusbågsugnen i Oxelösund

tas i drift kommer upp till 1,5 miljoner

ton skrot per år att behövas som

råmaterial, jämfört med nuvarande

nivåer på cirka 200 000 ton om året. För

att minska bullernivåerna från

skrothanteringen specialtillverkar SSAB

2 000 containrar. Att använda containrar

jämfört med ett traditionellt skrotlager

innebär att bullret vid hanteringen

begränsas till lossningen i hamnen där

strikta bullerrestriktioner finns samt

inne i den nya stålverksbyggnaden där

buller till omgivningen dämpas av bland

annat tjocka betongväggar.

Buller

Förebyggande åtgärder omfattar val av plats och

arbetssätt exempelvis för hantering av skrot (se

faktaruta). Sekundära åtgärder i form av

bullerbarriärer tillämpas vid behov och även

begränsningar i tid förekommer där nattperioden

undviks för vissa aktiviteter.

Mål (E2-3)

Eftersom arbetet med att minska föroreningar till

luft och vatten samt buller sker på lokal nivå,

utifrån lokala och regionala förutsättningar och

inom ramen för respektive tillstånd, anser inte

SSAB att koncernmål för dessa områden skulle

vara värdeskapande.

De lokala anläggningarna sätter lokala miljömål

som följs upp och bevakas av respektive

anläggnings ledning.

Förorening av luft, vatten och mark

(E2-4)

SSAB redovisar de utsläpp som anses vara

väsentliga för koncernen som helhet. Se not E2-4

för mer detaljer.

Förväntade finansiella effekter (E2-6)

SSAB har valt att inte redovisa E2-6 för 2025,

men upplysningar om finansiella effekter av

framtida återställning av miljö finns i not C.5.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202588

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Noter om miljöförorening (E2)

Rapporteringen omfattar följande anläggningar:

• Sverige: Oxelösund, Luleå, Borlänge, Finspång

samt Järnforsen (Ruukki Construction) och

Köping (Tibnor)

• Finland: Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää,

Oulainen, Pulkkila och Toijala

• USA: Mobile och Montpelier

• Polen: Oborniki (Ruukki Construction)

Uppskattningar och bedömningar

När direkta mätningar av utsläpp till luft inte är

möjliga beräknas utsläppen med hjälp av

bränsledata och relevanta emissionsfaktorer.

Redovisningsprinciper

SSAB rapporterar utsläpp av partiklar (PM10),

svaveloxider (SOₓ) och kväveoxider (NOₓ) till luft.

De rapporterade utsläppen till vatten utgörs av

suspenderade ämnen (vanligen föroreningar av

kalcium, magnesium och kisel) som har sitt

ursprung i stålverken och masugnarna, samt

kväve, zink, cyanider och fenoler. Rapporteringen

sker i enlighet med platsspecifika miljötillstånd

och regionala föreskrifter.

Luftutsläpp mäts genom kontinuerliga

emissionsmätsystem (CEMS) eller genom

periodisk provtagning. Utsläpp till vatten

kontrolleras genom provtagning i fastställda

utsläppspunkter. Vattenproverna analyseras vid

ackrediterade laboratorier och utsläppta

mängder beräknas baserat på det utgående

vattenflödet.

Förorening av luft, vatten och mark (E2-4)

All data samlas in på anläggningsnivå enligt

system baserade på ISO 14001 och konsolideras


Utsläpp till luft
Ton	2025	2024	2023
Kväveoxider (NO2)	3 503	3 643	3 426
Svaveloxider (SO2)	3 359	2 695	3 578
Partiklar (PM10)	630	628	576

centralt på koncernnivå. Kvalitetssäkring sker

genom kalibrering, verifiering och regelbundna

granskningar av tredje part, i enlighet med

lagkrav, bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt

industriutsläppsdirektivet (IED) för europeiska

anläggningar samt tillämpliga föreskrifter på

federal och delstatsnivå för anläggningar i USA.

Detta tillvägagångssätt är i linje med principerna i

det europeiska registret för utsläpp och

överföringar av föroreningar (E-PRTR) och

säkerställer transparens, jämförbarhet och

efterlevnad inom hela SSABs verksamhet.


Utsläpp till vatten
Ton	2025	2024	2023
Totalkväve	138	104	189
Suspenderade ämnen	504	274	353
Zink och zinkföreningar (Zn)	3,8	1,7	1,7
Cyanider (totalt CN)	2,6	1,9	2,9
Fenoler (totalt C)	0,1	0,1	0,1

SO₂‑utsläppen varierar över en tvåårscykel, främst till följd av drift‑ och underhållsrelaterade faktorer.

Fluktuationen är i linje med förväntningarna. Övriga typer av utsläpp till luft ligger i nivå med

föregående års utfall.

Vad gäller utsläpp till vatten uppvisar mängden suspenderande ämnen variation mellan åren men

miljöpåverkan ligger inom förväntade nivåer.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202589

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)

I stålproduktion används flera olika material som insatsvaror,

exempelvis järnmalmspellets, reduktionsmedel som kol och

koks samt skrot. Graden av miljöpåverkan från dessa

insatsvaror varierar, både från utvinning och användning.

Stålproduktion i framförallt masugnar ger upphov till avfall och

restprodukter som exempelvis slagg. Efter vidareförädling kan

vissa restprodukter användas vidare i andra branscher. SSAB

bidrar till ökad resurseffektivitet när kunder uppgraderar från

konventionellt stål till höghållfasta stål, till exempel genom att

mindre mängd stål behövs för samma styrka i en konstruktion.

Policy och styrande dokument (E5-1)

Arbetet med resursanvändning och hantering av

avfall omfattas av koncernens direktiv och

instruktion för miljöarbetet samt tillämpade

miljöledningssystem. Se E2-1, första stycket, för

mer information. Arbetet med att begränsa

användningen av resurser och de avfallsmängder

som uppkommer sker lokalt. SSAB har ingen

koncernpolicy för resursanvändning, vare sig vad

gäller materialanvändning eller hantering av

avfall. Relevanta arbetsinstruktioner finns på

divisions- och lokal nivå.

Vad gäller avfall har samtliga SSABs

anläggningar egna övervaknings- och data-

insamlingssystem som uppfyller myndigheternas

krav. SSAB arbetar löpande med att minska

avfallsmängderna samt öka återvinningen och

användningen av restprodukter.

Åtgärder (E5-2)

Användning av material och insatsvaror

SSAB arbetar redan idag med att minska behovet

av material och insatsvaror, exempelvis genom


Påverkan, risker och möjligheter
			Tidshorisont
Resursanvändning och cirkulär ekonomi	I R O	Värdekedja	Kort	Mellan	Lång
Användning av input material		Egen verksamhet	x	x	x
Avfall		Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion) Kundledet	x	x	x
Resurseffektivitet i kunders produkter		Kundledet	x	x	x

värmeåtervinning och användning av

processgaser, vilket minskar behovet av inköpta

bränslen och el. När det är möjligt återvinner

SSAB restmaterial i ståltillverkningsprocesserna

för att utvinna mer värde, minska förbrukningen

av jungfruliga råvaror och minimera mängden

avfall som deponeras. Exempelvis kan

användningen av skrot optimeras i

ståltillverkningen, för att minska behovet av

järnmalm som insatsvara. I de nordiska

anläggningarna som idag är järnmalmsbaserade,

användes 18,6 (18,5) % skrot. De amerikanska

anläggningarna använder redan idag

ljusbågsugnar där 97,9 (97,5) % skrot används

som råvara. Totalt inom SSAB uppgick

skrotanvändningen under året till 3,7 (3,5)

miljoner ton.

SSABs omställning till fossilfri stålproduktion

kommer att innebära en förändring av vilka

råmaterial som används för ståltillverkningen i de

nordiska anläggningarna, där användningen av

kol och koks kommer att upphöra och

användningen av skrot och fossilfri järnmalms-

pellets kommer att öka.

Användning av restprodukter

Ståltillverkning ger upphov till olika restprodukter

och SSAB eftersträvar en effektiv och ökad

användning av egna restprodukter som

insatsmaterial i den egna produktionen. Till

exempel kan järnhaltigt material återföras till

ståltillverkningen vilket minskar behovet av

jungfruliga råvaror. Detta minskar i sin tur även

uppkomsten av avfall. Material som inte kan

återanvändas internt kan vidareförädlas till

biprodukter och säljas externt för att ersätta

naturresurser i andra branscher. Biprodukter som

slagg används i olika industrier, till exempel inom

vägkonstruktion och som ersättning för cement.

Bensen, svavel och stenkolstjära (restprodukter

från kokstillverkning) används inom kemisk

industri som råvara. Resultatet av arbetet med

användning av restprodukter visas i Not E5

(tabellen Resursutflöde E5-5).

SSAB ÅRSREDOVISNING 202590

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

I den nordiska verksamheten arbetar SSAB med

Exempel på åtgärder:

Resurseffektivitet – miljömässiga

fördelar med SSABs höghållfasta stål

SSAB erbjuder ett brett sortiment av

höghållfasta och slitstarka stål

utvecklade för att ge lägre vikt och

högre kapacitet i kundernas

slutprodukter. Dessa stål ger också

väsentliga miljöfördelar i

användningsfasen för slutprodukterna

genom förbättrad bränsleekonomi och

längre livslängd.

Under 2025 uppnådde kunder, som

uppgraderade till SSABs höghållfasta

stål, en total viktminskning på 1 036

(1 043) tusen ton, jämfört med praxis i

respektive kundsegment.

återcirkulering av material till den egna

produktionen, bearbetning och försäljning av

biprodukter som slagg samt hantering av avfall

som inte har någon miljömässig eller ekonomisk

försvarbar avsättning. Ett av SSABs fokus-

områden för den egna verksamheten kopplat till

cirkulär ekonomi är nyttjandet av slagg. Den

totala efterfrågan på slaggbaserade produkter

har ökat och nya tillämpningar för slagg skapar

också nya intäktsströmmar för SSAB. Slagg-

användningen, definierad som andel slagg som

använts internt eller externt i förhållande till

mängden slagg som genererats under året, från

verksamheten i Sverige och Finland uppgick till

100 (88) %.

Där det inte finns något miljömässigt eller

ekonomiskt försvarbart alternativ för användning

uppstår ett avfall som antingen måste skickas till

egna deponier eller till externa avfallsmottagare.

På de stora anläggningarna i Norden har SSAB

egna deponier, för exempelvis stoft och slam

från järn- och stålproduktionen. Dessa deponier

drivs i enlighet med erforderliga tillstånd och

efterlevnaden övervakas av tillsynsmyndigheter. I

USA har SSAB inga egna deponianläggningar

eller transporter för avfall. Materialet som

skickas till deponi provtas av en tredje part och

klassificeras innan leverans.

Under året har SSAB Americas minskat

transporter av filterstoft genom att materialet nu

återvinns istället för att deponeras. Detta minskar

både transportrelaterade kostnader och utsläpp.

Genom att arbeta med automatisering och

digitalisering av produktionsprocessen har SSAB

Americas även kunnat optimera tillsättning av

kalk, vilket har lett till en minskning av

Noter om resursanvändning och

cirkulär ekonomi (E5)

förbrukningen.

Mål (E5-3)

SSAB har inget koncernmål för resursanvändning

och cirkulär ekonomi.

Resursinflöden (E5-4)

SSAB redovisar de material som anses

väsentliga för koncernen som helhet. Se not E5-4

för mer detaljer.

Resursutflöden (E5-5)

SSAB redovisar genererade avfallsmängder enligt

not E5-5.

Förväntade finansiella effekter (E5-6)

SSAB har valt att inte redovisa finansiella effekter

enligt E5-6 för 2025.

Rapporteringen omfattar följande anläggningar:

• Sverige: Oxelösund, Luleå, Borlänge, Finspång

samt Järnforsen (Ruukki Construction) och

Köping (Tibnor)

• Finland: Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää,

Oulainen, Pulkkila och Toijala

• USA: Mobile och Montpelier

• Polen: Oborniki (Ruukki Construction)

Uppskattningar och bedömningar

Resurseffektivitet: SSAB beräknar den mängd

stål som sparas genom att jämföra vikten av

SSABs leveranser av höghållfasta stål med den

mängd konventionellt stål som annars hade

krävts. Den senare beräkningen görs av SSABs

tekniska experter och baseras på deras

specialistkunskap inom respektive område.

Redovisningsprinciper

Data samlas in från lokala system och

dokumentation från avfallshanterare och

konsolideras på koncernnivå. Klassificering av

farligt och icke-farligt avfall följer lokala tillstånd

och EU:s avfallskoder i Sverige, Finland och

Polen, samt federala och delstatliga

avfallsföreskrifter för anläggningarna i USA, och

sammanställs till enhetliga kategorier för att

möjliggöra jämförbarhet. Samtliga anläggningar

är certifierade och driver miljöledningssystem i

enlighet med ISO 14001, vilket även inkluderar

uppföljning av datakvalitet på anläggningsnivå

samt trend- och avvikelseanalyser i förhållande

till produktionsstatistik på koncernnivå.

Materialanvändning baseras främst på

godsmottagningsregister lagerföringsloggar och

stycklistor, där direkt mätning prioriteras framför

uppskattning. Sekundära insatsvaror utgörs av

externt inköpta återvunna material, exempelvis

skrot. Emballage som används vid leverans

(såsom stål- eller plastband, pallar, hörnskydd

och plastfilm) rapporteras inte som ett separat

resursinflöde. Detta följer samma tillväga-

gångssätt som i SSABs miljödeklarationer (EPD),

i enlighet med ISO 14025, där emballaget

exkluderats på grund av dess marginella

påverkan. Emballage som blir avfall inom SSABs

verksamhet redovisas dock fullt ut under

relevanta avfallskategorier och typ av behandling.

Den totala mängden genererat avfall i Norden

redovisas och kategoriseras i flöden som styrs

mot återvinningsförfaranden (förberedelse för

återanvändning, materialåtervinning, annan

återvinning) och flöden som styrs till bort-

skaffande (deponering och annan bortskaffning),

med separat rapportering för farligt och icke-

farligt avfall. Primära datakällor inkluderar

anläggningsregister, vågintyg och intyg från

entreprenörer. I USA tillämpas samma

kategoriseringsmodell, med anpassning till

delstatsspecifika kategorier.

Mängden icke-återvunnet avfall beräknas som

den totala mängden genererat avfall minus det

avfall som gått till återvinningsförfarande.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202591

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Resursinflöden (E5-4)

Resursutflöden (E5-5)


Resursutflöden
kton	2025	2024	2023
Biprodukter
Användning internt
Slaggprodukter¹⁾	935	532	659
Internt skrot	1 067	953	939
Tackjärn och skrot från slagg	38	27	129
Briketter av material med järninnehåll, etc.	463	427	432
Försäljning externt
Slaggprodukter	1 247	1 463	1 470
Internt skrot	175	164	159
Tackjärn och skrot från slagg	136	133	145
Glödskal och järnoxider	74	78	76
Zinkslagg	2	1	2
Koksverkprodukter	168	205	183
Avfall som avletts från bortskaffande
Farligt avfall
Förberedelse för återanvändning	—	0	0
Materialåtervinning	43	23	23
Andra återvinningsförfaranden	2	3	3
Icke-farligt avfall
Förberedelse för återanvändning	1	1	1
Materialåtervinning	19	23	21
Andra återvinningsförfaranden	71	103	77
Avfall som skickas till bortskaffande
Farligt avfall
Avfallsförbränning	3	3	3
Avfall till deponi	6	22	21
Annan bortskaffning	2	5	2
Icke-farligt avfall
Avfallsförbränning	4	3	3
Avfall till deponi	325	335	320
Annan bortskaffning	0	1	0
Summa utflöde av biprodukter och avfall
Biprodukter	4 304	3 983	4 193
Avfall	476	522	473
Varav farligt avfall	57	56	51
Varav icke-farligt avfall	419	466	422
Varav återvinning	135	153	124
Användning av biprodukter och återvinning av avfall %	93	92	93


Resursinflöden
kton	2025	2024	2023
Järnmalmspellets	6 776	6 551	6 980
Reduktionsmedel¹⁾	2 388	2 330	2 427
Slaggbildare²⁾	636	637	666
Legeringar	107	100	108
Metall- och färgbeläggningar	49	46	45
Återvunna material	4 513	4 308	4 435
Varav skrot (externt och internt)	3 673	3 513	3 658
Varav andra järnbärare³⁾	839	795	776
Andel återvunna material, %	31	31	30

1) Koks, kol och andra reduktionsmedel såsom olja.

2) Kalksten, bränd kalk, dolomit, karbid, etc.

3) Briketter med järninnehållande material, etc.

Värdena för resursinflöden är stabila utan några väsentliga förändringar jämfört med tidigare år.


Cirkularitet, nyckeltal
%	2025	2024	2023
Nyttjandegrad av slagg	100	88	120

Återvinningen av slagg i Norden ligger på en mycket hög nivå. Värden över 100% visar att även lagrad

slagg från tidigare år kunnat återvinnas.

1) Utöver slagg kan de redovisade uppgifterna även omfatta mindre mängder av andra restprodukter, såsom eldfast tegel.

Värdena för resursutflöden är generellt sett i linje med föregående år. Materialåtervinningen av farligt

avfall ökade under 2025 på grund av att filterstoft återvinns vid SSABs anläggning i Montpelier istället

för att skickas till deponi. Det förklarar även minskningen av Avfall till deponi. Mer än 90 % av allt

material som genereras utöver stålproduktionen används som biprodukter eller återvinns.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202592

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Stålets livscykel

Stål är världens mest återvunna material och kan återvinnas om och om igen utan att

förlora sina egenskaper. Tack vare sin beständighet har stålprodukter en lång livslängd

och kan återanvändas eller återvinnas för nya stålprodukter, vilket sparar resurser.

och cirkularitet

SSAB ÅRSREDOVISNING 202593

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Upplysningar enligt EU:s taxonomi

SSAB rapporterar omsättning, capex och

driftsutgifter enligt Redovisningsprinciper nedan.

SSAB har inför årets rapportering identifierat

oklarheter i reglering och vägledning vad gäller

gränsdragning för omfattning av taxonomin,

vilket förklaras närmare i Redovisningsprinciper.

Rapportering för år 2025 bygger på SSABs

nuvarande analys och tolkning av regelverket,

men kan komma att ändras.

Omfattning av taxonomin (eligibility)

Bedömningen av gränsdragningen för omfattning

av taxonomin görs av SSABs interna experter

inom hållbarhet, miljö och redovisning. SSABs

stålproduktion ingår i kategorin 3.9 Järn- och

stålproduktion, som återfinns i bilaga I till EU:s

taxonomiförordning EU 2020/852, och omfattas

därmed av miljömålet Begränsning av

klimatförändringar.

SSAB bedömer att samtliga ekonomiska

aktiviteter som återfinns i produktionsledet

omfattas av taxonomin, från ståltillverkning till

färdig produkt. Se närmare under

Redovisningsprinciper. Dessa ekonomiska

aktiviteter motsvarar i princip 100 % av SSABs

direkta koldioxidutsläpp (Scope 1).

Omsättning, capex och driftsutgifter för Ruukki

Construction bedöms som icke-väsentliga

eftersom de uppgår till mindre än 10 % av

koncernens respektive utfall. Tibnor har inte

några aktiviteter som omfattas av taxonomin.

SSAB har inga aktiviteter som omfattas av de

delegerade akterna för övriga miljömål.

Externa intäkter som omfattas:

83 (83) % av de totala intäkterna omfattas av

taxonomin, utifrån SSABs metodik. En snävare

gränsdragning motsvarande enbart produktion av

stålämnen skulle motsvara 0 (0) %. Anledningen

är att SSAB vidareförädlar i princip samtliga

internt producerade stålämnen genom

exempelvis varm- och kallvalsning, vilket sker

antingen i direkt anslutning till produktionen av

stålämnen eller vid en annan av SSABs

anläggningar.

Capex som omfattas:

95 (93) % av total capex omfattas av taxonomin,

utifrån SSABs metodik. Dras gränsen vid enbart

produktion av stålämnen skulle 54 (60) %

omfattas. Skillnaden i siffrorna förklaras av att en

stor del av SSABs investeringar relaterade till

stålproduktionen görs i aktiviteter som valsning

eller vidare bearbetning. Dessa aktiviteter är i

realiteten integrerade i stålproduktionen.

Driftsutgifter som omfattas:

95 (94) % av driftsutgifterna omfattas av

taxonomin enligt SSABs metodik. Dras gränsen

vid enbart produktion av stålämnen skulle

motsvarande siffra uppgå till 38 (39) %.

Förklaring till skillnaden i siffrorna är densamma

som för capex.

Bedömning av förenlighet (alignment)

Tekniska gränsvärden:

• SSABs skrotbaserade ståltillverkning i

elektriska ljusbågsugnar använder mer än 90 %

återvunnet stålskrot och uppfyller därmed

gränsvärdet i den delegerade akten. Nedan

redogörs för analysen avseende kriterier för att

inte orsaka betydande skada. Externa intäkter,

capex och driftsutgifter rapporteras som

förenliga med taxonomin.


2025					Uppdelning efter miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
Central resultatindikator	Totalt	Andel av verksamheter som omfattas av taxonomin	Verksamheter som är förenliga med taxonomikrav en	Andel av verksamheten som är förenlig med taxonomi- kraven	Begränsning av klimat- förändringar	Anpassning till klimat- förändringar	Vatten	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald	Andel av möjlig- görande verksamhet	Andel av omställnings- verksamheter	Icke- bedömda verksamheter som anses vara icke- väsentliga	Verksamheter som är förenliga med taxonomi- kraven under föregående räkenskapsår (N-1)	Andel av verksamheter som är förenliga med taxonomi- kraven under föregående räkenskapsår (N-1)
	Mkr	%	Mkr	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	Mkr	%
Omsättning	96 220	83	26 746	28	28	—	—	—	—	—	—	28	6	29 228	28
Kapitalutgifter	14 949	95	595	4	4	—	—	—	—	—	—	4	1	832	9
Driftsutgifter	6 227	95	913	15	15	—	—	—	—	—	—	15	2	863	14

SSAB ÅRSREDOVISNING 202594

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

• Inget av SSABs stålverk som producerar

järnmalmsbaserat stål i masugn klarar

gränsvärdena för framställning av råjärn eller

koks och är därmed inte förenliga. Ingen vidare

analys avseende kriterier för att inte orsaka

betydande skada har genomförts. Externa

intäkter, capex och driftsutgifter rapporteras

som att de omfattas av taxonomin (eligible).

• Den nya ljusbågsugnen i Oxelösund samt det

nya, integrerade elektrostålverket i Luleå

beräknas, oavsett råvara, klara gränsvärdet på

0,209 ton CO2e/ton stål. SSAB har erhållit

tredjepartsverifiering som intygar möjlig

taxonomiförenlighet för båda projekten.

Eftersom de är under uppförande återstår vissa

åtgärder, som behövs för att full

taxonomiförenlighet ska kunna intygas,

exempelvis avseende

klimatanpassningsåtgärder. Till dess att SSAB

har erhållit tredjepartsverifiering på full

taxonomiförenlighet rapporteras capex som att

den omfattas av taxonomin (eligible) samt

potentiellt taxonomiförenlig.

Kriterier för att inte orsaka betydande skada:

Analysen av SSABs skrotbaserade ståltillverkning

i USA utgår från SSABs bedömning av syftet med

regleringen samt utifrån ett väsentlighets-

perspektiv. Verksamheten bedöms inte orsaka

betydande skada kopplat till andra mål vid sidan

av klimatförändring:

• Klimatanpassning: Klimatriskanalys har

genomförts med vedertagna modeller. Inga

väsentliga risker har identifierats för

anläggningarna i USA.

• Vatten och marina resurser: SSABs

skrotbaserade anläggningar har erforderliga

tillstånd för uttag av vatten, utsläpp av

kylvatten, processavloppsvatten och

dagvatten. Båda anläggningarna har fastställda

rutiner och processer för att förhindra utsläpp.

Båda anläggningarna finns i områden med låg

vattenstress. SSAB bedömer att

anläggningarna uppfyller kriterierna.

• Föroreningar: SSAB bedömer att

anläggningarna uppfyller kriterierna, genom att

de skrotbaserade anläggningarna till exempel

har de miljötillstånd som krävs, att samtliga

kemikalier bedöms användas under

kontrollerade former och att det inte finns

alternativ teknik eller kända alternativ för

substitution av de kemikalier som skulle kunna

påverka uppfyllandet av dessa kriterier.

• Biologisk mångfald: SSAB bedömer att

anläggningarna uppfyller kriterierna. Risker för

biologisk mångfald till följd av utsläpp till luft,

vatten eller mark hanteras inom ramen för de

miljötillstånd som finns för verksamheterna.

Erforderliga försiktighetsmått har vidtagits och

riskerna bedöms därmed inte som betydande.

Anläggningarna ligger inte heller nära (inom 50

km) något område som bedöms vara särskilt

känsligt, som till exempel Natura 2000-

områden.

Minimiskyddsåtgärder:

SSAB bedömer att minimiskyddsåtgärderna är


Kapitalutgiftsplan – kapitalutgifter
Mkr	2025	2024
Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter för räkenskapsåret	7 054	1 971
Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter de kommande fem åren¹⁾	46 968	55 682
Summa	54 022	57 653

uppfyllda för koncernen som helhet genom

arbetet som bedrivs inom bland annat affärsetik,

antikorruption, hälsa och säkerhet, anställda

samt ansvarsfulla inköp.

1) Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter motsvarar investeringsbeslut för Oxelösund (ny ljusbågsugn och tillhörande

råvaruhantering, exklusive kraftledning) om 6,2 miljarder kronor samt investeringsbeslut för Luleå om 4,5 miljarder euro

minus redan betalda kapitalutgifter (EUR omräknat till SEK med kursen 11,07 (11,43)).

Sammanfattningsvis rapporterar SSAB en

taxonomiförenlighet på 28 (28) % avseende

intäkter, 4 (9) % avseende capex samt 15 (14) %

avseende driftsutgifter. Motsvarande siffror

baserat på enbart produktion av stålämnen skulle

uppgå till 0 (0) %, 1 (2) % respektive 4 (5) %.

Förändring jämfört med föregående år

Andelen taxonomiförenlig omsättning i

förhållande till koncernens totala omsättning

förblev oförändrad. Andelen av kapitalutgifterna

som avser taxonomiförenliga aktiviteter

minskade till följd av investeringar i Luleå och

Oxelösund, vilka omfattas av taxonomin men

Uppskattningar och bedömningar

ännu inte är taxonomiförenliga. Andelen

driftsutgifter hänförliga till taxonomiförenliga

aktiviteter, i förhållande till koncernens totala

driftsutgifter, ökade eftersom

underhållskostnaderna i den skrotbaserade

stålproduktionen ökade mer än de totala

driftsutgifterna.

Finansiering i linje med taxonomin

SSAB publicerade ett uppdaterat ramverk för

grön och hållbarhetslänkad finansiering under

2024. Under 2025 emitterade SSAB två gröna

obligationer under ramverket (dock inte så

kallade europeiska gröna obligationer). SSAB har

under året även säkrat finansiering för

investeringar i det nya, moderna stålverket i

Luleå, i linje med ramverket.

Capexplan enligt taxonomin

SSABs capexplan enligt taxonomin omfattar de

planerade investeringarna i Oxelösund och Luleå

(se E1-3). Rörelsekostnader är inte inkluderade i

kapitalutgiftsplanen eftersom färdigställandet av

anläggningarna ligger i slutet av den definierade

femårsperioden och är därför svåra att bedöma.

Reglering och vägledning avseende EU:s

taxonomi är under kontinuerlig utveckling och det

finns begränsad praxis av rapportering. Som en

följd av detta är interna bedömningar och

överväganden nödvändiga.

Taxonomirapporteringen kan komma att ändras i

takt med att ny regulatorisk vägledning ges,

marknadspraxis utvecklas eller att

taxonomiförordningen utökas eller förtydligas.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202595

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Redovisningsprinciper

SSAB anser att det råder osäkerhet hur

gränsdragningarna avseende eligibility ska dras.

Detta grundar sig i skrivningar, och tolkningar av,

den delegerade akten (bilaga I till EU:s

taxonomiförordning EU 2020/852) samt

kommissionens FAQ (Commission Notice on the

interpretation and implementation of certain

legal provisions of the EU Taxonomy

Environmental Delegated Act, the EU Taxonomy

Climate Delegated Act and the EU Taxonomy

Disclosures Delegated Act, Question #11).

Enligt SSABs uppfattning finns det stöd i den

delegerade akten för att inkludera ståltillverkning

och tillhörande förädlingsaktiviteter i taxonomin,

medan FAQ:n ger uttryck för en snävare tolkning

vilket enbart skulle tillåta ståltillverkning, det vill

säga produktion av stålämnen.

Givet osäkerheten så har SSAB valt att rapportera

i linje med föregående år, det vill säga

inkluderande förädlingsaktiviteter, men att även

ange vad motsvarande siffror för enbart

produktion av stålämnen skulle uppgå till.

För SSABs redovisning av intäkter, investeringar

och driftsutgifter är följande NACE-koder

relevanta:

• C19.10 Tillverkning av koksugnsprodukter

• C24.10 Tillverkning av enklare järn och stål

samt av ferrolegeringar

• C24.20 Tillverkning av rör, hålprofiler och

tillhörande beslag av stål

• C24.32 Kallvalsning av smal bandplåt

• C24.52 Gjutning av stål

• C25.61 Behandling och beläggning av metaller

Vidare inkluderar SSAB verksamheter utan

specifika NACE-koder som betning, glödgning,

spaltning, formatklippning och emballering samt

stödjande eller kompletterande aktiviteter såsom

vattenuttag, reningsverk, återvinning av

restprodukter, deponier, kraftverk, produktion av

vätgas och syre.

Definitioner:

Externa intäkter motsvarar not B.2 Intäkter.

Capex motsvarar summan av investeringar i

materiella och immateriella tillgångar samt

nyttjanderättstillgångar. Beloppet

överensstämmer med summa Inköp under året

enligt not C.1 Immateriella tillgångar och

materiella anläggningstillgångar och

tillkommande nyttjanderättigheter enligt not C.2

Leasing.

Driftsutgifter motsvarar fasta kostnader för

underhåll, fast egendom samt forskning och

utveckling. De fasta kostnaderna enligt

definitionen i taxonomin uppgår till cirka 7 % av

rörelsens totala kostnader enligt not B.3

Rörelsens kostnader.


Omsättning
2025					Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
Ekonomiska verksamheter	Kod	Centrala resultatindikatorer som omfattas av taxonomikraven (andel av omsättning som omfattas av taxonomin)	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av omsättning)	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andel av taxonomiförenlig omsättning)	Begränsning av klimat- förändringar	Anpassning till klimat- förändringar	Vatten	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald	Möjlig- görande verksamhet	Omställnings- verksamhet	Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven
		%	Mkr	%	%	%	%	%	%	%	E	T	%
Järn- och ståltillverkning	CCM 3.9.	83	26 746	28	28	—	—	—	—	—	—	T	33
Summan av förenligheten per mål					28	—	—	—	—	—
Omsättning totalt		83	26 746	28	28	—	—	—	—	—	—	T	33

SSAB ÅRSREDOVISNING 202596

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Kapitalutgifter
2025					Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
Ekonomiska verksamheter	Kod	Centrala resultatindikatorer som omfattas av taxonomikraven (andel av omsättning som omfattas av taxonomin)	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av omsättning)	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andel av taxonomiförenlig omsättning)	Begränsning av klimat- förändringar	Anpassning till klimat- förändringar	Vatten	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald	Möjlig- görande verksamhet	Omställnings- verksamhet	Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven
		%	Mkr	%	%	%	%	%	%	%	E	T	%
Järn- och ståltillverkning	CCM 3.9.	95	595	4	4	—	—	—	—	—	—	T	4
Summan av förenligheten per mål					4	—	—	—	—	—
Kapitalutgifter totalt		95	595	4	4	—	—	—	—	—	—	T	4


Driftsutgifter
2025					Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
Ekonomiska verksamheter	Kod	Centrala resultatindikatorer som omfattas av taxonomikraven (andel av driftsutgifter som omfattas av taxonomin)	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av driftsutgifter)	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andel av taxonomiförenliga driftsutgifter)	Begränsning av klimat- förändringar	Anpassning till klimat- förändringar	Vatten	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald	Möjlig- görande verksamhet	Omställnings- verksamhet	Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven
		%	Mkr	%	%	%	%	%	%	%	E	T	%
Järn- och ståltillverkning	CCM 3.9.	95	913	15	15	—	—	—	—	—	—	T	15
Summan av förenligheten per mål					15	—	—	—	—	—
Driftsutgifter totalt		95	913	15	15	—	—	—	—	—	—	T	15

SSAB ÅRSREDOVISNING 202597

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Samhällsansvars-

information

SSAB vill vara det säkraste

stålföretaget i världen och erbjuda en

trygg och inkluderande arbetsplats för

både anställda och entreprenörer.

Innehåll

• Egen arbetskraft (S1)

• Arbetstagare i värdekedjan (S2)

Antal anställda

Könsfördelning

Olycksfallsfrekvens

SSAB ÅRSREDOVISNING 202598

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Egen arbetskraft (S1)

Trygga arbetsförhållanden, en säker och inkluderande

arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter i samband med SSABs

omställning har bedömts som väsentliga områden. Detta

utifrån de säkerhetsrisker som finns i SSABs arbetsmiljö,

möjlighet till positiv påverkan på den egna arbetskraften, samt

finansiella risker (exempelvis produktionsstörningar) och

möjligheter (exempelvis förmåga att behålla och attrahera rätt

kompetens) som förknippas med dessa områden.

Policy och styrande dokument (S1-1)

SSABs anställda i Sverige och Finland omfattas

av kollektivavtal som är förenliga med

internationellt erkända instrument. Avtalen

reglerar bland annat löner, arbetstid och övriga

anställningsvillkor för arbetstagare.

Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar

förhandlar gemensamt löner och

anställningsvillkor. Genom kollektivavtalen kan

reglerna om anställningsvillkor bli bättre än enligt

lag. Majoriteten av de anställda i Sverige och

Finland är representerade av fackföreningar. För

de anställda i USA, samt övriga länder, finns det

olika engagemang enligt praxis och arbets-

lagstiftning i respektive land.

SSAB har flertalet styrande dokument som

omfattar väsentliga områden avseende den egna

arbetskraften. Vid framtagandet av dessa har

relevanta intressenters perspektiv beaktats, dock

har ingen specifik intressentdialog genomförts.

SSABs uppförandekod

SSABs uppförandekod fastställer koncernens

principer för ansvarsfullt företagande och

omfattar områden som säkerhet, miljö,

mänskliga rättigheter och affärsetik.

Uppförandekoden baseras på SSABs stöd för

FN:s Global Compacts principer samt

International Bill of Human Rights, Internationella

Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner,

OECD:s riktlinjer för multinationella företag och

FN:s vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter. SSAB har åtagit sig att

implementera processer för att förhindra,

identifiera och åtgärda negativ påverkan på

mänskliga rättigheter som verksamheten kan

orsaka eller bidra till.

Koden vägleder alla medarbetare i hur de ska

agera och utgör koncernens etiska riktlinjer.

SSAB tillåter inte någon form av diskriminering

och har nolltolerans mot alla former av barn-,

tvångsarbete och modernt slaveri.

Av uppförandekoden framgår även att SSAB

SSABs anställda:

SSAB hade vid slutet av året 15 176

anställda, en minskning med ca 1 %

jämfört med föregående år. SSAB har flest

anställda i Sverige, följt av Finland och

USA. 96 % är tillsvidareanställda. 22 % av

personalstyrkan är kvinnor. Personal-

omsättningen uppgick till 7 (6) % och

under året anställdes 717 (677) nya

medarbetare.

erkänner och respekterar medarbetares rätt till

föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, att


Påverkan, risker och möjligheter
			Tidshorisont
Egen arbetskraft	I R O	Värdekedja	Kort	Mellan	Lång
Trygga och säkra arbetsförhållanden för egna anställda		Egen verksamhet	x	x	x
Inkluderande arbetsmiljö		Egen verksamhet	x	x	x
Kompetensutveckling i samband med omställning		Egen verksamhet i Norden	x	x	x

SSAB följer tillämpliga lagar, branschstandarder

och kollektivavtal om arbetstid, inklusive övertid

och övertidsersättning, säkerställer tillräcklig tid

för vila och fritid och har åtagit sig att betala

rättvisa löner. SSAB respekterar de anställdas

rättigheter att organisera sig i enlighet med

nationella lagar och bestämmelser.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202599

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Flera processer och aktiviteter används för att

övervaka efterlevnad. Respektive HR-avdelning

övervakar efterlevnad i samråd med lednings-

grupperna och de fackliga organisationerna i

enlighet med gällande kollektivavtal.

Överträdelser av uppförandekoden kan

rapporteras och följas upp i kanaler för

rapportering och visselblåsning (se avsnitt G1-1).

Koden finns tillgänglig för alla anställda på

SSABs intranät och hemsida. Utbildning om

uppförandekoden är obligatorisk för alla

anställda. Utbildningen inkluderar även

arbetsförhållanden samt mänskliga rättigheter.

För att förebygga människorättsrisker följer

SSAB lokal lagstiftning och internationella

normer för mänskliga rättigheter. Utöver

uppförandekoden ger styrdokument på

koncernnivå ytterligare vägledning inom

exempelvis inkludering och mångfald där även

förbud mot trakasserier ingår. SSAB följer

gällande nationella lagar och regler, exempelvis

kollektivavtal, avseende eventuell gottgörelse för

överträdelse av individers rättigheter.

Styrdokument för hälsa och säkerhet

SSABs arbete för en säker arbetsmiljö styrs av

koncerndirektivet och -instruktionen för hälsa och

säkerhet. Dessa dokument inkluderar SSABs

ambition att vara det säkraste stålföretaget i

världen och uppnå noll arbetsplatsolyckor och

sjukdomar. Styrdokumenten påtalar också att

säkerhetsarbetet är obestridligt samt vikten av

det individuella ansvaret för att säkerställa säkert

arbete. Koncerndirektivet för hälsa och säkerhet

beslutas av koncernledningen och ses över minst

årligen. Direktivet omfattar SSABs anställda och

underleverantörer på SSABs anläggningar och

finns tillgängligt på SSABs hemsida.

SSABs ambition inom säkerhet:

SSABs ambition inom säkerhet är att vara

det säkraste stålföretaget i världen och att

uppnå noll arbetsplatsolyckor och

sjukdomar. Alla anställda och entreprenörer

har rätt till en hälsosam arbetsmiljö utan

olycksfall. För att uppnå detta arbetar SSAB

utifrån följande principer:

• Samtliga skador och arbetsrelaterade

sjukdomar kan och ska förhindras

• Medarbetarengagemang och utbildning

är en förutsättning för ett framgångsrikt

säkerhetsarbete

• Att arbeta säkert är en förutsättning för

anställning hos SSAB

• Ett bra arbete inom hälsa och säkerhet

ger även bra affärsresultat

• Hälsa och säkerhetsfrågor ska

integreras i affärsprocessen

Styrdokument för inkludering och mångfald

Arbetet med inkludering och mångfald styrs,

utöver uppförandekoden, av ett koncerndirektiv

och -instruktion. De utgör ett ramverk för hur

SSAB arbetar med att skapa en inkluderande

arbetsplats där alla anställda har lika möjligheter

att delta och vara involverade i SSABs

verksamhet. Styrdokumenten redogör för att

rekrytering, utveckling och lönesättning ska ske

utifrån kompetens och förmåga, att lika villkor för

alla anställda ska säkerställas samt även

motverkande av diskriminering i alla former. Nio

diskrimineringsgrunder adresseras: kön,

könsöverskridande identitet, etnisk eller nationell

tillhörighet, religion eller annan trosåskådning,

funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning,

civilstånd eller föräldrastatus samt politisk

åskådning eller medlemskap i fackförening.

Koncerndirektivet omfattar hela SSABs

verksamhet, beslutas av koncernledningen och

ses över minst årligen. Inkludering, mångfald och

en icke-diskriminerande företagskultur ingår även

i den obligatoriska utbildningen om

uppförandekoden. SSABs visselblåsarsystem

Ethics Line är en viktig kanal för att säkerställa

nolltolerans mot diskriminering och SSABs

medarbetarundersökning är ett viktigt instrument

för att följa upp att policy och arbete med

inkludering och mångfald systematiskt främjas.

Styrdokument för kompetensutveckling i

samband med omställning

SSABs uppförandekod är utgångspunkt för

personalfrågor kopplade till den strategiska

omställningen till fossilfri stålproduktion. Utöver

koden finns ett projektledningssystem för

omställningsprojektet i Luleå där miljö och

sociala frågor ingår. Det utgår från både svensk

och europeisk lagstiftning samt internationella

standarder.

Dialoger med anställda och

arbetstagarrepresentanter (S1-2)

SSAB säkerställer samverkan med den egna

arbetskraften angående eventuell negativ

påverkan både genom direkt kontakt och genom

arbetstagarrepresentanter. Den direkta kontakten

sker genom medarbetarundersökningar,

arbetsplatsträffar samt medarbetardialoger som

hålls årligen mellan medarbetare och chef.

Information om tillgängliga kanaler tillhandahålls

via intranätet och av HR-organisationen.

Samverkan med arbetstagarrepresentanter

regleras av lokal lagstiftning samt lokala

kollektivavtal. Samverkan med arbetstagar-

representanter sker med syfte att informera om

utvecklingen i verksamheten samt inhämta de

anställdas synpunkter. I vissa situationer finns

också krav på formella förhandlingar med

arbetstagarrepresentanterna genom lokal

lagstiftning. HR-organisationen har det

övergripande ansvaret för kontakten med

arbetstagarrepresentanter. I Sverige och Finland

finns även särskilda roller med övergripande

ansvar för fackliga relationer.

Avtal med de fackliga organisationerna

säkerställer att dialoger och informationsutbyte

inom ramen för samverkan sker på ett

strukturerat sätt, exempelvis genom:

• Group Works Council där delar av

koncernledningen kvartalsvis träffar

arbetstagarrepresentanter för medarbetare i

Sverige och Finland.

• Division Works Council där ledningen för

divisionen träffar arbetstagarrepresentanter

åtta gånger per år.

• Local Works Council där ledningen för varje

anläggning träffar lokala

arbetstagarrepresentanter.

På SSAB finns även ett europeiskt företagsråd

(European Works Council), vilket är reglerat

genom ett särskilt avtal. Inom ramen för detta

avtal samlas arbetsgivarrepresentanter från

samtliga europeiska länder där SSAB har fler än

75 anställda för ett årligt möte med SSABs

företagsledning, som informerar om aktuella

frågor med betydelse för de anställda.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025100

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Rutiner för gottgörelse och kanaler för

att uppmärksamma problem (S1-3)

De olika kanalerna som SSAB tillhandahåller

(mekanismer för klagomålshantering, rutiner

samt uppföljning) finns beskrivna i G1-1.

Därutöver implementerade SSAB under året en

särskild återkopplingskanal för omställnings-

projektet i Luleå. SSAB följer gällande nationella

lagar och regler, exempelvis kollektivavtal,

Exempel på åtgärder: Säkerhet

Under året har bland annat följande

aktiviteter genomförts:

• Inom SSAB Special Steels har

utbildningar i ledarskap och

riskhantering genomförts för att stärka

säkerhetskulturen. Vidare genomfördes

rotorsaksanalyser av incidenter och

information om bästa praxis inom

säkerhetsarbete för alla anläggningar. I

Oxelösund har implementering av ett

digitaliserat arbetssätt för planering och

uppföljning skett.

• Inom SSAB Europe etablerades en

process vid anläggningen i Luleå för att

säkerställa en säker arbetsmiljö för

gravida och ammande kvinnor. Vid

anläggningen i Borlänge utvecklades en

ny utbildning i arbetsmiljö och hälsa för

nyanställda.

• Inom SSAB Americas utvecklades ett

arbetssätt för att göra det tydligt vilka

olika dimensioner som utgör en bra

säkerhetskultur, till exempel en bra

känslomässig kontakt med medarbetare

och att förstå vikten av att ledare föregår

med gott exempel.

avseende eventuell gottgörelse.

Åtgärder (S1-4)

Koncernens bolag ansvarar för arbetet inom

områdena och driver aktiviteter och projekt på

lokal nivå. Det finns inga specifika upplysningar

om resursfördelning. Resurstillsättning sker inom

ramen för årliga budgetprocessen.

Säkerhet

Inom SSABs verksamhet finns potentiell negativ

påverkan för de anställda och entreprenörer

relaterad till risk för olyckor och skador.

Olyckorna sker främst på produktions-

anläggningarna och de vanligaste incidenterna är

sår- och klämskador, stukningar, sträckningar,

frakturer och hjärnskakningar.

SSABs säkerhetsarbete omfattar alla anställda

och entreprenörer. Alla medarbetare har både

möjlighet och ansvar att rapportera avvikelser,

tillbud och potentiella faror på arbetsplatsen.

Medarbetarna deltar också i säkerhets-

ronderingar för att identifiera risker och kartlägga

behov av förbättringar av arbetsmiljön. Alla

olyckor och identifierade risker utvärderas.

Grundorsakerna till inträffade incidenter

identifieras och åtgärder sätts in i syfte att

förhindra att de inträffar igen. Alla anställda och

entreprenörer uppmuntras också att ge förslag

på hur arbetssätt kan förbättras för att

möjliggöra en säkrare arbetsmiljö. Alla anställda

och entreprenörer har tillgång till nödvändiga

instruktioner samt utbildning och utrustning för

att kunna arbeta på ett säkert sätt. Alla

koncernens bolag är ansvariga för

säkerhetsarbetet och leder många aktiviteter och

projekt relaterade till området.

De historiskt låga utfallen vad gäller

olycksfallsfrekvens, med LTIF på 0,56 för 2025,

visar att det långsiktiga, strukturerade

säkerhetsarbetet ger resultat. Flera av SSABs

anläggningar hade inga skador med frånvaro

under året.

Exempel på åtgärder: Inkludering och

mångfald

Under året har bland annat följande

aktiviteter genomförts:

• SSAB Special Steels har arbetat med

aktiviteter för att motverka omedvetna

fördomar vid rekrytering, bland annat

har användningen av tester och

videofrågar utvecklats.

• SSAB Europe arrangerade en riktad

utbildning på anläggningen i Borlänge:

Våld i nära relationer – att agera som

chef eller kollega. Syftet var att stärka

kunskapen om hur våld kan upptäckas

och bemötas – en viktig del av arbetet

inom jämställdhet, inkludering och en

trygg arbetsmiljö.

Inkludering och mångfald

SSABs arbete inom inkludering och mångfald

syftar till att säkerställa ett inkluderande

arbetssätt i koncernen och att alla anställdas

kompetens kommer till sin rätt, samt att

motverka diskriminering i alla former. Området är

en viktig del i arbetet med att skapa en god

företagskultur och för att SSAB ska kunna

attrahera och behålla medarbetare i framtiden.

SSAB deltar sedan tidigare i flera olika nätverk

som syftar till att öka mångfalden i

stålbranschen, till exempel Tekniksprånget i

Sverige, Women in Tech Finland, Inklusiiv i

Finland och Association of Women in the Metal

Industries i USA.

HR-funktionen på koncernnivå ansvarar för

koncernövergripande styrning av inkludering och

mångfald. Divisionerna och dotterbolag ansvarar

för att ta fram lämpliga åtgärder och initiativ på

lokal nivå.

Kompetensutveckling i samband med

omställning

SSABs omställning till fossilfri stålproduktion

kommer kräva nya kompetenser och arbetssätt.

SSABs koncernövergripande utbildningsramverk

för kompetensutveckling i samband med

omställningen kallas SSAB Academy. SSAB

Academy börjar utvecklas för anläggningen i

Luleå. För detta har SSAB tilldelats stöd från EU:s

Fonden för en rättvis omställning på 1,45

miljarder kronor. Målsättningen är att SSAB

Academy ska innehålla lokalt anpassade

utbildningar utifrån behov och förutsättningar.

SSAB samarbetar nära de fackliga parterna och har

bland annat diskuterat kommande behov och olika

sätt att nå ut till medarbetare. Detta inkluderar

intervjuer för att kartlägga behov samt delaktighet i

planering av upplägg och innehåll. Fackliga parter

ingår även i styrgruppen för SSAB Academy.

Inför starten av nya utbildningar genomförs alltid

en kartläggning av kompetensbehov. I samband

med detta ingår även dialoger med deltagare och

personer med kompetens inom aktuellt område.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025101

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Exempel på åtgärder:

kompetensutveckling

Inom ramen för projektledningssystemet

för omställningsprojektet i Luleå har

styrdokument och planer gällande bland

annat personal, utbildning och

arbetsvillkor tagits fram och

implementerats. Under året har

medarbetare inom metallurgisk utveckling

vid SSAB i Luleå påbörjat utbildning i drift

av ljusbågsugn och relaterade processer.

Mål (S1-5)

Säkerhet

SSAB följer främst upp säkerhetsarbetet genom

olycksfallsfrekvens (LTIF) och total registrerbar

skadefrekvens (TRIF) per miljon arbetade

timmar. De tillhörande målsättningarna

inkluderar egna anställda och entreprenörer.

Koncernmålen beslutas av koncernledningen.

Divisionerna och Tibnor och Ruukki Construction

har årliga mål på LTIF och TRIF och utfallet

rapporteras månadsvis till koncernledningen.

Relevanta intressenter (representanter för

anställda och entreprenörer) involveras i

processen för att sätta upp mål. I processen

ingår även utvärdering av tidigare utfall och mål.

Styrdokumenten innehåller inga

målformuleringar utan mål för respektive område

sätts i en separat process.

Som en del av SSABs arbete för en säker

arbetsmiljö har tre koncernmål fastställts (se

kolumn längst till höger). För 2025 uppgick

olycksfallsfrekvensen (LTIF) till 0,56 (0,75). Den

totala registrerbara skadefrekvensen (TRIF)

uppgick till 5,6 (6,7). Inga dödsolyckor inträffade.

Inkludering och mångfald

SSAB har inget koncernmål, men en långsiktig

ambition om att arbetskraften, både anställda

och chefer, ska bestå av minst 30 % av vardera

kön vid 2035. Arbetet inom inkludering och

mångfald följs upp genom interna KPI:er.

Styrdokumenten innehåller inga mål-

formuleringar.

Kompetensutveckling i samband med

omställning

Arbetet för att kompetensutveckla medarbetare i

samband med SSABs omställning omfattas inte

av några mål.

Uppgifter om anställda (S1-6)

För upplysningar om anställda, se nedan under

noter samt redovisningsprinciper. Antalet

anställda per land redovisas i not B.4.

Uppgifter om icke-anställda (S1-7)

På SSAB utförs arbete av olika entreprenörer,

samarbetspartners och externa konsulter inom

alla delar av organisationen och inom olika typer

av arbetsområden, exempelvis städning av

lokaler, underhållsarbete på produktions-

anläggningarna och olika typer av IT-tjänster.

SSAB har ingen central uppföljning av de olika

externa resurserna utan det hanteras på lokal

nivå.

Mångfaldsindikatorer (S1-9)

För upplysningar om mångfald, se noter samt

avsnitten Styrelse och Koncernledning i

bolagsstyrningsrapporten.

Mått för utbildning och

kompetensutveckling (S1-13)

SSAB har flera interna utvecklingsprogram för

olika nivåer av organisationen, exempelvis ett

internt affärsutvecklingsprogram och

utbildningsprogram för chefer på olika nivåer.

SSAB har även traineeprogram, exempelvis med

fokus på teknik och ledarskap.

Under 2025 har SSAB Academy fortsatt att

stärka kompetensutvecklingen inom koncernen.

Totalt deltog 880 medarbetare i olika

utbildningsinsatser under året. Den samman-

lagda utbildningstiden uppgick till ca 19 500

timmar.

Mått för arbetsmiljö (S1-14)

Ledningssystemet för säkerhet uppfyller kraven

enligt ISO 45001 och är implementerat på alla

anläggningar. Se Not S1-14 för mått för

arbetsmiljö.

Incidenter, anmälningar och allvarliga

inverkningar på mänskliga rättigheter

(S1-17)

Antalet klagomål som lämnats in genom kanaler

för rapportering och visselblåsning framgår

under G1-1. Inga klagomål har rapporterats

genom nationella kontaktpunkter för

multinationella företag inom OECD. Inte heller

utdömdes några sanktioner eller skadestånd för

ärenden som rapporterats in till Ethics Line. Inga

fall av allvarliga inverkningar på mänskliga

rättigheter inträffade under perioden.

För vidare upplysningar om kanaler och

incidentrapportering se G1-1.

SSABs

säkerhetsmål

olycksfallsfrekvens (skada med

frånvaro per 1 miljon arbetade

timmar) 2030, anställda och

entreprenörer

<4,5

total registrerade skador per

1 miljon arbetade timmar 2030,

anställda och entreprenörer

Nr 1

Att vara det säkraste stålföretaget

i världen och 0 arbetsplatsolyckor

och sjukdomar (långsiktig

ambition)

101

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025102

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Intressenter

(Kompletterande upplysningar till ESRS-2

SBM-2)

SSABs anställda är en viktig intressentgrupp och

deras intressen och åsikter är en viktig del av

SSABs uppförandekod och andra relevanta

styrdokument inom koncernen. SSAB har

regelbundna möten med anställda i syfte att

informera om den planerade omställningen av

SSABs anläggningar och ge medarbetarna

möjlighet att ställa frågor. SSAB har även dialog

med de fackliga företrädarna om kompetens-

utveckling, exempelvis i samband med

omställningen, samt medarbetarnas arbetsmiljö.

Påverkan, risker och möjligheter i

förhållande till strategi och

affärsmodell (SBM-3)

Kompletterande upplysningar

SSABs påverkan gäller främst egna anställda

men även entreprenörer som utför arbete på

SSABs anläggningar. Indirekt berörs även

anställda i övriga delar av leverantörsledet. Den

främsta potentiella negativa påverkan anser

SSAB relatera till risker kopplade till skador och

olyckor på SSABs anläggningar. Bristande

säkerhet kan leda till finansiella risker till följd av

kostnader för sjukfrånvaro, produktionsbortfall

samt ryktesrisk.

Utöver säkerhetsaspekter är risker kopplade till

arbetsförhållanden, inkludering och

kompetensutveckling väsentliga för den egna

arbetskraften. Avsaknaden av en inkluderande

arbetsmiljö eller kontinuerlig kompetens-

utveckling kan på medellång och lång sikt

innebära förlorad kompetens, minskat

engagemang och försämrad konkurrenskraft.

Samtidigt finns också möjligheter genom att

främja säkra och rättvisa arbetsförhållanden, en

inkluderande kultur och kontinuerlig

kompetensutveckling. Detta stärker

engagemang, välbefinnande och långsiktig

jobbsäkerhet, vilket kan skapa finansiella fördelar

genom ökad produktivitet, effektivitet och

förmåga att attrahera och behålla kvalificerad

personal.

SSAB har inte genomfört bedömning av

arbetstagargrupper, geografiska områden eller

verksamheter för att identifiera eventuell högre

risk för negativa sociala konsekvenser. Det finns

därmed inga identifierade utsatta grupper, länder

eller organisatoriska delar att rapportera.

Upplysningarna kommer att uppdateras när en

formell riskkartläggning har genomförts.

Noter om den

egna arbets-

kraften (S1)

Redovisningsprinciper

Säkerhet

SSAB har ingen formaliserad rapportering på

arbetsrelaterad ohälsa. Upplysningarna i

rapporten omfattar endast arbetsrelaterade

skador.

Månatliga sammanställningar av säkerhetsdata

delas av anläggning och/eller division.

Informationen kommer från ett dokument-

hanteringssystem där medarbetare själva

rapporterar in händelser. En ansvarig grupp

klassar eventuella fall av registrerbara skador.

Därefter konsolideras data på koncernnivå.

Skada med frånvaro (LTI, Lost Time Injury) avser

arbetsrelaterad skada som resulterar i att

medarbetaren inte kan återgå till arbetet följande

kalenderdag. Återgång till arbetet med begränsad

arbetsförmåga utgör inte en skada med frånvaro.

Måttet inkluderar entreprenörer om inget annat

anges.

Olycksfallsfrekvens (LTIF) avser antalet

rapporterade skador med minst en dags frånvaro

per miljon arbetade timmar. Inkluderar

entreprenörer om inget annat anges.

Total registrerbar skadefrekvens (TRIF) avser

totalt registrerbara skador per miljon arbetade

timmar. Registrerbar skada innebär skador med

rapporterad frånvaro, skador med medicinsk

behandling och fall med alternativa

arbetsuppgifter. Mått inkluderar entreprenörer

om inget annat anges. För entreprenörer i

verksamheten i USA ingår ej uppgifter om skador

med medicinsk behandling och fall med

alternativa arbetsuppgifter.

Allvarlig LTI avser skada som medarbetaren inte

kan eller förväntas återhämta sig från inom 6

månader.

Anställda

Data avseende personal samlas in från SSABs

globala HR-system och konsolideras på

koncernnivå för att sedan sammanställas i olika

grupperingar baserade på exempelvis ålder,

anställningsform och geografisk fördelning.

Total personalstyrka avser totala antalet

anställda vid årets slut och inkluderar både

tillsvidareanställda och visstidsanställda.

Personalomsättning omfattar tillsvidareanställda

och beräknas till totala antalet anställda som

slutat dividerat med genomsnittet av antal

anställda under året (vid varje kvartal).

Visstidsanställda omfattar olika tidsbegränsade

anställningar som exempelvis semestervikarier

och studenter. Avser vid årets slut.

Deltidsanställda omfattar anställda som arbetar

mindre än 100 %. Avser vid årets slut.

Linjechefer avser tillsvidareanställda tjänstemän

med direktrapporterande personal.

Nyanställda avser antal nya, tillsvidareanställda

medarbetare under året.

¹ SSAB har ingen central process för hantering av data avseende behovsanställda. Därav görs ingen utfallsrapportering.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025103

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Uppgifter om anställda (S1-6) 1


Antal anställda uppdelat i män och kvinnor
Könstillhörighet	2025	2024	2023
Män	11 902	12 004	11 956
Kvinnor	3 274	3 259	3 170
Ej angivet	—	—	—
Totalt anställda	15 176	15 263	15 126

Merparten av SSABs anställda är anställda i Sverige, Finland

och USA. 78 % av de anställda är män och 22 % kvinnor.

Merparten av de anställda är tillsvidareanställda, på heltid.


Antal anställda per land
Land	2025	2024	2023
Sverige	6 542	6 647	6 500
Finland	4 796	4 777	4 731
USA	1 553	1 535	1 500


Antal anställda efter avtalstyp uppdelat i män och kvinnor
	2025					2024					2023
Avtalstyp	Kvinnor	Män	Övriga	Uppgift saknas	Totalt	Kvinnor	Män	Övriga	Uppgift saknas	Totalt	Kvinnor	Män	Övriga	Uppgift saknas	Totalt
Antal anställda	3 274	11 902	—	—	15 176	3 259	12 004	—	—	15 263	3 170	11 956	—	—	15 126
Antal tillsvidareanställda	3 114	11 495	—	—	14 609	3 060	11 558	—	—	14 618	2 974	11 591	—	—	14 565
Antal tillfälligt anställda	160	407	—	—	567	199	446	—	—	645	196	365	—	—	561
Antal behovsanställda¹⁾	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Antal heltidsanställda	3 113	11 575	—	—	14 688	3 107	11 704	—	—	14 811	3 042	11 673	—	—	14 715
Antal deltidsanställda	161	327	—	—	488	152	300	—	—	452	128	283	—	—	411


Antal anställda efter avtalstyp och region
	2025					2024					2023
Avtalstyp	Sverige	Finland	USA	Övriga	Totalt	Sverige	Finland	USA	Övriga	Totalt	Sverige	Finland	USA	Övriga	Totalt
Antal anställda	6 542	4 796	1 553	2 285	15 176	6 647	4 777	1 535	2 304	15 263	6 500	4 731	1 500	2 395	15 126
Antal tillsvidareanställda	6 298	4 593	1 542	2 176	14 609	6 302	4 580	1 518	2 218	14 618	6 209	4 581	1 481	2 294	14 565
Antal tillfälligt anställda	244	203	11	109	567	345	197	17	86	645	291	150	19	101	561
Antal behovsanställda¹⁾	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Antal heltidsanställda	6 253	4 667	1 553	2 215	14 688	6 373	4 662	1 535	2 241	14 811	6 243	4 620	1 500	2 352	14 715
Antal deltidsanställda	289	129	—	70	488	274	115	—	63	452	257	111	—	43	411

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025104

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Mått för arbetsmiljö (S1-14)


Arbetsrelaterade personskador
	2025	2024	2023
Totalt
Skador med frånvaro (LTI:er)	16	21	25
Olycksfallsfrekvens (LTIF)	0,56	0,75	0,87
Totalt registrerbara skador (TRIF)	5,6	6,7	6,2
Anställda
Dödsolyckor	—	—	—
Allvarliga skador med frånvaro (LTI:er)	2	1	2
Totala skador med frånvaro (LTI:er)	12	16	18
Olycksfallsfrekvens (LTIF)	0,48	0,65	0,72
Totalt registrerbara skador (TRIF)	5,1	6,5	5,8
Arbetade timmar	24 919 758	24 716 355	25 153 659
Underleverantörer
Dödsolyckor	—	—	—
Allvarliga skador med frånvaro (LTI:er)	1	—	—
Totala skador med frånvaro (LTI:er)	4	5	7
Olycksfallsfrekvens (LTIF)	1,11	1,58	1,96
Arbetade timmar	3 605 487	3 168 028	3 564 809


Olycksfallsfrekvens (LTIF) efter land/region (anställda och underleverantörer)
	2025	2024	2023
Sverige	0,84	0,77	1,02
Finland	—	0,49	—
USA	1,11	0,91	1,36
Övriga Europa	0,34	1,33	2,20
Övriga länder	—	—	—


Totalt registrerbara skador per miljon arbetade timmar (TRIF) efter land/region (anställda)
	2025	2024	2023
Sverige	5,4	6,6	7,8
Finland	4,5	5,7	4,1
USA	5,7	8,4	5,0
Övriga Europa	5,2	6,1	4,8
Övriga länder	5,8	5,8	3,7

Det totala antalet arbetsrelaterade personskador (LTI:er) minskade, vilket också avspeglas i lägre

olycksfallsfrekvens. Både olycksfallsfrekvensen (LTIF) och totalt registrerbara skador (TRIF)

minskade jämfört med föregående år.

För de egna anställda noterades inga dödsolyckor, och både totala och allvarliga skador med

frånvaro minskade. LTIF sjönk till 0,48, medan TRIF minskade till 5,1, vilket indikerar att

säkerhetsinsatserna haft god effekt trots i stort sett oförändrad arbetstidsvolym.

Även för underleverantörerna noterades förbättrade resultat. Totala LTI:er minskade till 4, och LTIF

förbättrades till 1,11, trots en ökning i arbetade timmar. Antalet allvarliga olyckor låg fortsatt på en

låg nivå och inga dödsolyckor inträffade.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025105

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Mångfaldsindikatorer (S1-9)


Ledning och anställda, per kön, personalkategori och åldersgrupp
Styrelse¹⁾
	2025	2024	2023
Totalt antal	8	8	7
Kvinnor	4	4	3
Män	4	4	4
< 30 år	—	—	—
30–50 år	—	1	—
> 50 år	8	7	7

1) Medlemmar utsedda av anställda (6) är inte inkluderade.


Koncernledning
	2025	2024	2023
Totalt antal	9	11	11
Kvinnor	3	4	4
Kvinnor, %	33	36	36
Män	6	7	7
Män, %	67	64	64
< 30 år	—	—	—
< 30 år, %	—	—	—
30–50 år	—	—	1
30–50 år, %	—	—	9
> 50 år	9	11	10
> 50 år, %	100	100	91

SSABs anställda består av 22 % kvinnor och 78 % män. Majoriteten av de anställda är mellan 30-50 år.


Anställda
%	2025	2024	2023
Kvinnor	22	21	21
Män	78	79	79
< 30 år	14	14	13
30–50 år	52	52	52
> 50 år	35	35	35


Arbetare
%	2025	2024	2023
Kvinnor	13	13	13
Män	87	87	87
< 30 år	18	18	17
30–50 år	49	49	49
> 50 år	33	33	34


Tjänstemän
%	2025	2024	2023
Kvinnor	34	34	34
Män	66	66	66
< 30 år	8	8	7
30–50 år	55	56	56
> 50 år	37	37	37

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025106

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Arbetstagare i värdekedjan (S2)

Policyer och styrande dokument (S2-1)

För arbetstagare i SSABs värdekedja kan framförallt bristande

säkerhet vid arbeten på SSABs anläggningar ha en negativ

påverkan, men även generellt i leverantörsledet finns risk för

negativ påverkan inom arbetsrätt och mänskliga rättigheter.

För SSAB innebär dessa områden även en finansiell risk genom

risk för produktionsstörningar, ryktesrisk och ökade kostnader.

SSABs uppförandekod för leverantörer

Koncerndirektivet för inköp fastställer att alla

inköp inom SSAB ska ske i linje med

uppförandekoden för leverantörer. Den utgör

grunden för miljömässiga och sociala krav

gentemot leverantörer. Till stöd för medarbetare

med inköpsansvar finns även instruktioner och

rutinbeskrivningar för hållbarhetsuppföljning av

leverantörer.

Uppförandekoden för leverantörer baseras på

SSABs uppförandekod samt internationella

konventioner och standarder som FN Global

Compacts principer samt International Bill of

Human Rights, Internationella

Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner,

OECD:s riktlinjer för multinationella företag och

FN:s vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter.

Uppförandekoden för leverantörer omfattar

SSABs leverantörer både uppströms och

nedströms. Koden ses över årligen och beslutas

av koncernledningen. Den finns tillgänglig på

SSABs hemsida.


Påverkan, risker och möjligheter
			Tidshorisont
Arbetstagare i värdekedjan	I R O	Värdekedja	Kort	Mellan	Lång
Säkra arbetsförhållanden för entreprenörer på SSABs anläggningar		Leverantörsledet (entreprenörer)	x	x	x
Arbetsrätt och mänskliga rättigheter		Leverantörsledet	x	x	x

I uppförandekoden för leverantörer beskrivs

bland annat vilka krav SSAB har vad gäller

mänskliga rättigheter. För varje krav finns även

exempel för att underlätta för leverantören.

Koden innehåller bland annat:

• SSAB tolererar varken barnarbete eller

tvångsarbete, inklusive modern slavhandel

• Leverantörerna ska tillhandahålla säkra och

hälsosamma arbetsförhållanden och behandla

anställda med rättvisa, värdighet och respekt

• Leverantörer får inte tolerera någon form av

diskriminering

• Leverantörerna ska betala rättvisa löner och

förmåner, relevanta för marknaden och i

överensstämmelse med branschstandarder där

de är verksamma

• Anställda hos leverantörerna ska ha rätt att

lagligt, frivilligt och utan inblandning, etablera

och gå med i fackliga organisationer och

förhandla kollektivt i enlighet med lokal

lagstiftning och internationella konventioner

• Alla leverantörer måste vara rättmätiga och

lagliga ägare eller användare av den egendom

de är verksamma på

• Leverantörer är skyldiga att respektera, främja

och skydda ursprungsbefolkningar och deras

rättigheter

• Leverantörer ska inte ägna sig åt markrofferi

Säker arbetsmiljö på SSABs anläggningar

Arbetet med en säker arbetsmiljö för under-

leverantörer på SSABs anläggningar styrs av

koncerndirektivet för hälsa och säkerhet som

beskrivs i S1-1. Underleverantörer har samma

rätt till en säker arbetsplats som SSABs egna

anställda.

SSAB följer gällande nationella lagar och regler,

exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell

gottgörelse.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025107

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Dialoger med arbetstagare i

värdekedjan (S2-2)

Säkerhet på SSABs anläggningar

Det generella säkerhetsarbetet som även

omfattar entreprenörer beskrivs i S1.

SSAB har en väl utbyggd dialog med

entreprenörer på anläggningarna. SSAB ställer

krav på att alla entreprenörers medarbetare

genomgår säkerhetsutbildningar, både generella

och lokala kurser för den specifika anläggningen

där de ska arbeta. Entreprenörer har möjlighet att

göra säkerhetsobservationer antingen via en

arbetsledare eller direkt via ett verktyg. Alla

riskobservationer, tillbud, olycksfall samt

kränkningar och diskrimineringar som

rapporteras i verktyget av entreprenörer följs upp.

Uppföljningen görs bland annat av inköps-

organisationen som skapar relevanta

åtgärdslistor och handlingsplaner.

Entreprenörerna deltar också i utredningar av

olyckor och allvarliga tillbud i de fall deras

personal har varit inblandad. Alla utrednings-

rapporter är tillgängliga för entreprenörer.

Separata evenemang har ordnats för

entreprenörer för att diskutera aktuella

säkerhetsfrågor. I förekommande fall kan

entreprenörens medarbetare kontaktas, till

exempel vid revision.

Utöver det som beskrivits ovan avseende

säkerhet på SSABs anläggningar har inte SSAB

några systematiska rutiner för kontakter med

arbetstagare i värdekedjan. SSAB har inte heller

en etablerad process för att bedöma

effektiviteten i dialogerna med arbetstagare i

värdekedjan. Vidare har SSAB inte genomfört

någon analys för att identifiera grupper av

arbetstagare i värdekedjan som kan vara särskilt

sårbara för påverkan eller marginaliserade.

Därför finns ingen specifik process för att

inhämta insikter från dessa grupper.

Rutiner för gottgörelse och kanaler för

att uppmärksamma problem (S2-3)

SSAB följer gällande nationella lagar och regler,

exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell

gottgörelse. SSABs visselblåsarsystem är öppet

för personer utanför SSAB att rapportera

misstänkta överträdelser av SSABs

uppförandekod samt lagar och regler. Se G1-1 för

mer information. Eftersom visselblåsarsystemet

är tillgängligt på hemsidan har SSAB inga

särskilda rutiner för att se till att anställda hos

leverantörer eller kunder har ytterligare tillgång

till det. SSAB undersöker inte särskilt huruvida

arbetstagarna i värdekedjan känner till SSABs

visselblåsarsystem. SSABs leverantörskod

uttrycker förväntningar på leverantörer att dessa

ska ha eller etablera egna kanaler för

visselblåsarärenden eller rapportering av

problem, samt att de anställda ska kunna

använda dessa kanaler utan risk för repressalier.

Åtgärder (S2-4)

SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland

annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor,

mänskliga rättigheter och korruption.

Bedömningen görs med hjälp av ett externt

verktyg. Varje leverantör har en riskprofil baserad

på land- och branschrisk. Leverantörer som

bedöms som medel eller hög risk måste antingen

svara på SSABs egna frågeformulär om miljö,

arbetsrätt, mänskliga rättigheter, etik och hållbar

upphandling eller dela med sig av en

hållbarhetsutvärdering gjord i det externa

verktyget. Baserat på resultatet av dessa

utvärderingar vidtar SSAB eventuella åtgärder.

Dessa åtgärder kan vara förslag på förbättrings-

åtgärder med uppföljning och/eller en revision.

Revisioner sker även planerat hos leverantörer

som är klassade som kvalitets- eller

säkerhetskritiska (som till exempel entreprenörer

på SSABs anläggningar). För mer information om

revisioner hos leverantörer samt exempel på

åtgärder se G1.

SSAB kommer att fortsätta utveckla metoderna

för att fastställa risker för anställda i värdekedjan

under kommande år. I detta arbete ingår också

att vidta lämpliga åtgärder och införa en

systematisk uppföljning. Resurstillsättning görs

inom ramen för budgetprocessen för

ansvarsfulla inköp.

För mer information om incidenter kopplade till

mänskliga rättigheter se G1.

Mål (S2-5)

SSAB följer upp och målsätter

olycksfallsfrekvens (LTIF) och total registrerbar

skadefrekvens (TRIF) för entreprenörer, se S1-5.

Noter om

arbetstagare i

värdekedjan (S2)

SSAB har för närvarande inga övriga koncern-

gemensamma mål avseende arbetstagare i

värdekedjan, utan arbetar systematiskt med den

övergripande hållbarhetsrisken i leverantörsledet,

se G1-2.

Intressenter

(Kompletterande upplysningar till ESRS-2

SBM-2)

Anställda i SSABs värdekedja, särskilt

entreprenörer som utför arbete på SSABs

anläggningar, är en viktig intressentgrupp, och

deras intressen och åsikter är en viktig del av

SSABs uppförandekod och andra relevanta

styrdokument inom koncernen.

Processen för bedömning av väsentlig

påverkan, risker och möjligheter

(Kompletterande upplysningar till ESRS-2

SBM-3)

Med anställda i värdekedjan avser SSAB främst

entreprenörer som utför arbete på SSABs

anläggningar, anställda uppströms i värdekedjan

inom exempelvis brytning av järnmalm och kol,

samt anställda nedströms i värdekedjan som

exempelvis arbetare inom logistik och

transporter som nyttjas av SSAB. Dessa grupper

bedömer SSAB utsätts för högst risk för negativ

påverkan rörande arbetsmiljö och mänskliga

rättigheter. Vissa industrier och geografiska

områden där SSAB är verksam bedöms ha högre

risk för negativa sociala och miljömässiga

konsekvenser. Dessa risker är identifierade på

bransch- och landnivå, men är inte kopplade till

specifika leverantörer. SSAB kommer att

fortsätta utveckla metoderna för att fastställa

risker för anställda i värdekedjan under de

närmaste åren.

Redovisningsprinciper

För definitioner av nyckeltal om säkerhetsarbetet

på SSABs anläggningar, se not S1.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025108

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Bolagsstyrnings-

information

SSABs arbete med ansvarsfullt

företagande omfattar bland annat

mänskliga rättigheter, affärsetik och

antikorruption samt ansvarsfulla inköp.

Innehåll

• Ansvarsfullt företagande (G1)

Antal audits av leverantörer

89 %

Andel nyanställda som

genomgått utbildning i

uppförandekoden

Andel av nya leverantörer som

utvärderats avseende hållbarhet

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025109

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Ansvarsfullt företagande (G1)

Policyer och styrande dokument samt

SSABs arbete inom ansvarsfullt företagande syftar till att

säkerställa etiskt agerande, efterlevnad av SSABs

uppförandekod och ansvarsfulla inköp, och därigenom undvika

negativ påverkan i värdekedjan eller finansiella risker för SSAB,

som exempelvis böter eller påverkan på varumärket.

företagskultur (G1-1)

Företagskultur

SSABs företagskultur sammanfattas av

plattformen SSAB Compass. SSAB Compass

innehåller SSABs vision och värderingar, samt

förväntningar på både chefer och anställda i

arbetet mot SSABs olika mål för att uppnå

visionen och leverera på strategin. SSAB

Compass är utgångspunkt för de årliga

utvecklingssamtalen och medarbetar-

undersökningen.

SSABs åtagande inom ansvarsfullt

företagande:

SSAB är medlem i FN:s Global Compact

och står bakom de tio principerna inom

mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och

antikorruption. SSAB har också åtagit sig

att bedriva verksamheten i linje med FN:s

globala mål för hållbar utveckling och

Parisavtalet.

SSAB stöder även International Bill of

Human Rights, Internationella

Arbetsorganisationens (ILO:s)

kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för

multinationella företag samt FN:s

vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter.


Påverkan, risker och möjligheter
			Tidshorisont
Ansvarsfullt företagande	I R O	Värdekedja	Kort	Mellan	Lång
Ansvarsfullt företagande		Egen verksamhet	x	x	x
Incidenter relaterat till korruption eller mutor		Leverantörsledet Egen verksamhet Kundledet	x	x	x
Ansvarsfulla inköp		Leverantörsledet	x	x	x

Uppförandekoden och övriga styrdokument

Grunden för SSABs arbete inom ansvarsfullt

företagande är uppförandekoden. Den är SSABs

etiska kompass som anger hur medarbetare

förväntas bete sig i förhållande till intressenter

och på marknaden genom att översätta SSABs

värderingar till riktlinjer för agerande.

Uppförandekoden omfattar områden som hälsa

och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och

affärsetik. Den baseras på SSABs stöd för FN:s

Global Compacts principer samt International Bill

of Human Rights, Internationella

Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner,

OECD:s riktlinjer för multinationella företag och

FN:s vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter. Uppförandekoden

kompletteras med en guide för att tydliggöra

SSABs affärsetiska principer. Uppförandekoden

ses över minst en gång årligen och beslutas av

styrelsen. Både uppförandekoden och guiden

finns tillgängliga på SSABs hemsida.

Övriga styrdokument inom ansvarsfullt

företagande är koncerndirektiv och -instruktion

om antikorruptionsarbete samt koncerndirektiv

och -instruktion om korruptionsriskbedömning av

affärspartners. Dokumenten syftar till att slå fast

SSABs nolltolerans mot korruption och mutor.

Dokumenten ses över minst en gång årligen och

beslutas av koncernledningen. Koncerndirektiv

och -instruktion om antikorruptionsarbete finns

tillgängliga på SSABs hemsida. SSAB har även

ett koncerndirektiv och -instruktion för Ethics

Line och interna rapporteringskanaler för

visselblåsning, för att säkerställa att SSAB agerar

i enlighet med EU:s direktiv 2019/1937. Det ses

över minst årligen och beslutas av

revisionsutskottet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025110

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

På koncernnivå ansvarar Ethics and Compliance-

funktionen för det strategiska arbetet samt

implementering av ny lagstiftning inom affärsetik

och antikorruption. Ansvaret för efterlevnad av

instruktionerna ligger hos linjeorganisationen.

Samordning sker genom ett koncernövergripande

etikråd.

Kanaler för rapportering och visselblåsning

SSAB uppmanar medarbetare att rapportera

överträdelser av lagar och uppförandekoden. I

koden slås fast att ingen person som på rimliga

grunder rapporterar oegentligheter får utsättas

för repressalier eller trakasserier. Rapportering

kan till exempel ske till närmaste chef eller HR-

representant. Dessa ärenden följs upp

regelbundet inom linjeorganisationen med stöd

av personalavdelningen, juristfunktionen och

internrevision. Det finns ingen koncerninstruktion

eller process för hur dessa utredningar ska

bedrivas inom linjeorganisationen. Medarbetare

inom EU kan även rapportera via lokala interna

rapporteringskanaler för visselblåsning, inrättade

i enlighet med implementering av EU:s direktiv

2019/1937.

Vid rapportering via dessa kanaler kommer

utredningen att hanteras av lokalt utsedda

personer. Information om de interna

rapporteringskanalerna och hur de fungerar finns

tillgänglig på SSABs intranät och hemsida och

omnämns även i den obligatoriska utbildningen

om uppförandekoden. I policyn för de interna

rapporteringskanalerna och uppförandekoden

framgår uttryckligen att visselblåsare skyddas

och inte får utsättas för repressalier på grund av

rapporteringen. SSAB har påbörjat utbildning för

de personer som är behöriga att ta emot och

utreda rapporter från rapporteringskanalerna.

Rapportering kan även ske genom SSABs globala

visselblåsarsystem, Ethics Line. Information om

Ethics Line finns tillgänglig på SSABs intranät

och hemsida och både interna och externa

intressenter kan lämna in rapporter. Information

om Ethics Line ingår även i den obligatoriska

utbildningen om uppförandekoden.

Ethics Line tillhandahålls av en oberoende

leverantör och rapporterna vidarebefordras till en

intern styrgrupp för ärendehantering som tillser

att ärenden (inbegripet eventuella korruptions-

och mutbrott) utreds snabbt, oberoende och

objektivt. Av instruktionen för visselblåsar-

systemet Ethics Line framgår att styrgruppen ska

vara objektiv från dem som är inblandade i

ärendet och att det inte får hänvisas till någon

som omfattas av rapporten eller på annat sätt är

olämplig att delta i utredningen. Processen

beskrivs i instruktionen och det framgår även att

visselblåsare inte får utsättas för repressalier på

grund av rapporteringen.

Styrgruppen för Ethics Line består av SSABs chef

för internrevision, chefen för Etik & Compliance

samt VP People & Culture. Chefen för

internrevision informerar SSABs revisionsutskott

kvartalsvis om samtliga Ethics Line-rapporter,

inklusive sammanfattningar av pågående

utredningar, utan att delge personuppgifter.

Chefen för internrevision rapporterar direkt till

revisionsutskottet men är funktionellt underställd

ekonomi- och finansdirektören.

Under 2025 rapporterades 41 (37) incidenter via

Ethics Line och efter utredning konstaterades 9

ärenden vara inom ramen för Ethics Line och

åtgärder vidtogs i 3 ärenden (relaterade till

regelefterlevnad). 2 ärenden är fortfarande under

utredning och 30 ärenden bedömdes inte vara

inom ramen för visselblåsarärenden och

rapportören hänvisades till andra

rapporteringskanaler. Antalet rapporter i Ethics

Line påvisar att medarbetare känner till och litar

på strukturerna för rapportering. Inga

diskrimineringsärenden inkom som avsåg

könstillhörighet, etnisk tillhörighet, nationalitet,

SSAB Ethics Line:

SSABs globala visselblåsarsystem, Ethics

Line, finns tillgängligt i nästan alla länder

där SSAB har verksamhet. Rapportering

kan ske på 13 språk. Via Ethics Line är

det möjligt att rapportera anonymt dygnet

runt, antingen online eller via telefon.

Under 2025 hade 96 (96) % av alla

anställda tillgång till Ethics Line.

Anställda som inte har tillgång till Ethics

Line har andra rapporteringskanaler.

religion eller trosuppfattning eller

funktionsnedsättning. Inga rapporter om

överträdelser av mänskliga rättigheter inkom.

Inte heller utdömdes några sanktioner eller

skadestånd för ärenden som rapporterats in till

Ethics Line.

Om en korruptionsöverträdelse skulle identifieras

vidtas olika åtgärder beroende på situation men

följande åtgärder kan förekomma: Efter en intern

utredning, beslutas om ärendet ska polis-

anmälas. Därutöver kan anställda bli föremål för

disciplinära åtgärder, inklusive uppsägning,

beroende på omständigheter i varje enskilt fall,

vilket beslutas av ansvariga chefer tillsammans

med personalavdelningen. Även förebyggande

arbete initieras för att undvika att situationen

upprepas.

Utbildningar

SSABs utbildning om uppförandekoden, som

även inkluderar arbetsförhållanden och

mänskliga rättigheter och arbete mot korruption

samt hur avvikelser rapporteras, är obligatorisk

för alla medarbetare. Utbildningen finns på tio

språk och måste göras om vart tredje år. Under

2025 genomförde 89 (85) % av aktiva nyanställda

utbildning i uppförandekoden. Alla medlemmar

av koncernledningen har genomfört utbildningen.

Aktiviteter under året

Lanseringsaktiviteter för att implementera SSABs

uppdaterade uppförandekod fortsatte under året

och medarbetare, både nyanställda och

medarbetare som genomgått den tidigare

utbildningen i affärsetik, bjöds in för att genomgå

utbildningen.

SSAB fortsatte även arbetet med att etablera nya

interna kanaler inom EU för att rapportera

missförhållanden där ärenden hanteras av lokalt

utsedda personer, med utgångspunkt i SSABs

koncerndirektiv och -instruktion gällande Ethics

Line och interna rapporteringskanaler för

visselblåsarärenden. SSAB genomförde

utbildning för de personer som är behöriga att ta

emot och utreda rapporter från de interna

rapporteringskanalerna. Dessa aktiviteter är en

del av SSABs arbete för att säkerställa att

medarbetare har information om och tillgång till

interna rapporteringskanaler samt Ethics Line.

Utbildningarna genomfördes för medarbetare i

Sverige, Finland, Estland, Frankrike, Holland och

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025111

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Italien. SSAB planerar fortsätta med liknande

aktiviteter under de närmaste åren.

SSAB följer upp arbetet för att säkerställa att nya

medarbetare har fått utbildning om

uppförandekoden samt att medarbetare har

tillgång till Ethics Line.

Ansvarsfulla inköp (G1-2)

Arbetet med hållbarhet i leverantörsledet

omfattar både SSABs direkta leverantörer och i

ökad omfattning deras underleverantörer, i vissa

fall i flera led. Det omfattar även SSABs anställda

med inköpsansvar, i form av utbildningar och

instruktioner. I SSABs leverantörskedja kan

framförallt risk för negativ miljöpåverkan uppstå,

exempelvis föroreningar till luft, vatten och mark,

negativ påverkan på biologisk mångfald samt

utsläpp av växthusgaser. Hälsa och säkerhet och

mänskliga rättigheter är också viktiga frågor.

Uppförandekod för leverantörer

Koncerndirektivet för inköp fastställer att alla

inköp inom SSAB ska ske i linje med

uppförandekoden för leverantörer. Den utgör

grunden för SSABs miljömässiga och sociala

krav gentemot leverantörer. Till stöd för

medarbetare med inköpsansvar finns även

instruktioner och rutinbeskrivningar för

hållbarhetsuppföljningar av leverantörer.

Uppförandekoden för leverantörer baseras på

SSABs uppförandekod och de åtaganden som

den innebär (se föregående sida) samt krav på

leverantörer att respektera internationellt erkända

mänskliga rättigheter. Koden omfattar SSABs

leverantörer både uppströms och nedströms.

Den ses över årligen och beslutas av

koncernledningen. Koden finns tillgänglig på

SSABs hemsida.

Styrdokumenten innehåller inga mål-

formuleringar utan målen sätts i en separat

process. SSAB har ingen särskild policy för att

förhindra försenade betalningar till leverantörer.

Identifiering och bedömning av leverantörsrisker

SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland

annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor,

mänskliga rättigheter, korruption samt

sanktioner. Bedömningen görs med hjälp av ett

externt verktyg. Varje leverantör har en riskprofil

baserad på lands- och branschrisk. Leverantörer

som bedöms som medel eller hög risk måste

svara på ytterligare frågor om bolagsstyrning,

sociala villkor och miljöarbete, och utifrån det

vidtar SSAB eventuella åtgärder som exempelvis

närmare uppföljning eller revision. Högre risk kan

också innebära att SSAB avstår från att ingå avtal

med nya leverantörer eller förnya avtal med

befintliga leverantörer. Under 2025 riskbedömdes

99 (99) % av alla nya leverantörer avseende

hållbarhet. Andelen av totala utgifter som

ytterligare utvärderats avseende hållbarhet

uppgick till 70 (53) %.

Riskutvärdering och revisioner

Den årliga revisionsplanen slår fast hos vilka

leverantörer riskutvärdering eller tredjeparts-

revision ska genomföras. SSAB genomför

leverantörsriskutvärderingar och

leverantörsrevisioner som en del av leverantörs-

hanteringsprocessen. Leverantörers

riskutvärderingar utförs av inköpsorganisationen

medan leverantörsrevisioner kan utföras av

SSABs internrevisorer eller av tredje part,

beroende på behov och typ av leverantör.

Avvikelser från SSABs uppförandekod för

leverantörer, policyer, kontrakt eller tidigare

revisioner kan leda till en ny utvärdering eller

revision. Leverantörsriskutvärderingar ger en

indikation på leverantörens risknivå och påverkar

uppföljningen, till exempel revideras

högriskleverantörer minst vart tredje år och

leverantörer med tidigare avvikelser följs upp

oftare, beroende på omständigheterna i varje

enskilt fall. Fokusområden vid revisionerna är

hållbarhet, arbetsmiljö och kvalitet, inklusive

efterlevnad av ISO- och IATF standarder. Resultat

och åtgärder dokumenteras för spårbarhet och

uppföljning. Under året genomfördes 127 (144)

audits eller riskutvärderingar.

Exempel på åtgärd: tredjeparts revision av

underleverantör i Kina

Under året genomfördes en

tredjepartsrevision av en råvaruleverantör i

Tier 2, i Kina. Revisionen identifierade 17

avvikelser och 3 goda exempel. Åtgärder

som nödljus, utrymningsskyltar och

förbättrade viloperioder för arbetstagare

har initierats och kommer följas upp.

Arbete mot modern slavhandel

SSAB stöder och respekterar internationellt

fastställda mänskliga rättigheter och har vidtagit

flera åtgärder för att förhindra att barnarbete,

tvångsarbete, slaveri och människohandel

förekommer i leverantörskedjan. Åtgärderna

omfattar uppdatering av SSABs leverantörskod,

riskutvärderingar och revisioner och utbildning av

SSABs anställda.

Aktiviteter under året

Hållbarhetsfunktionen inom Inköp leder arbetet

med insamling av utsläppsdata från leverantörer

samt att utveckla lämplig styrning för att nå

SSABs klimatmål (beskrivs närmare i E1). Under

året implementerade SSAB en global plattform

för miljörapportering, vilket ökar transparensen i

rapporteringen av utsläppsdata, framförallt av

leverantörers data, förbättrar styrningen och

möjliggör automatisering av datahantering.

SSAB genomförde under året en kartläggning av

hållbarhetsrisker i leverantörsledet, baserad på

ett representativt urval av leverantörskategorier.

Analysen syftade till att identifiera potentiella

väsentliga områden i leverantörsledet som en del

av SSABs väsentlighetsanalys. Analysen

identifierade relevanta branscher som utgör

startpunkten för en leverantörsspecifik

kartläggning. Urvalet används för fortsatt analys

och kontakt med nyckelleverantörer, som en del

av ett systematiskt arbetssätt.

Under året utförde SSAB även en undersökning

bland leverantörer avseende ursprung av olika

mineraler i enlighet med den uppdaterade

rapporteringen Extended Minerals reporting

template. Se faktarutan på nästa sida för

resultat.

SSAB planerar att fortsätta med liknande

aktiviteter under de närmaste åren.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025112

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Inga konfliktmineraler:

SSAB använder inte så kallade

konfliktmineraler (guld, tenn, volfram och

tantal) och på begäran lämnas intyg som

bekräftar detta till kunderna. Litium och

kobolt används inte i slutprodukter från

SSABs stålproduktion. Andra mineraler

(glimmer, nickel, naturlig grafit och koppar)

kan förekomma men köps inte från så

kallade konflikt- och högriskområden.

Arbete mot korruption och mutor

(G1-3)

SSAB arbetar med att förebygga och upptäcka

korruption genom direktivet och instruktionen om

antikorruption (tillgänglig på 11 språk) med

tillhörande utbildning samt handbok i affärsetik

som finns tillgänglig på intranätet. Styr-

dokumenten innehåller information om hur SSAB

definierar muta och otillbörliga förmåner samt

hur medarbetare förväntas agera vid sina

kontakter med leverantörer, kunder och andra

affärspartners. SSAB har även en instruktion för

affärsetisk granskning som främst omfattar

agenter och distributörer i högriskområden för

korruption. Instruktionen innebär att SSAB inte

får ingå avtal med affärspartners som företräder

SSAB innan en första bedömning visar att dessa

respekterar SSABs affärsetiska regler.

Revision av risker för bedrägeri och korruption

ingår även vid revisionsgranskningar av

dotterbolag. Revisionerna har inte påvisat några

konkreta oegentligheter men möjlighet att

reducera risker har identifierats. Dessa

förbättringsmöjligheter åtgärdas i enlighet med

framtagna handlingsplaner. SSAB uppmuntrar

även medarbetare och externa intressenter att

rapportera eventuella korruptionsincidenter

genom rapporteringskanalerna.

Aktiviteter under året

SSAB genomför regelbundet utbildning i

affärsetik, främst riktad mot chefer och

medarbetare inom försäljning och inköp, som

löper större risk att utsättas för korruption i sitt

dagliga arbete. SSAB tillhandahåller även en

intern utbildning i konkurrensrätt och

antikorruption. Den senare baseras på

instruktionen om antikorruption och fokuserar på

hur man kan förebygga och upptäcka korruption

samt hantera intressekonflikter. Utbildningarna

innehåller dilemmadiskussioner samt ett

kunskapstest. Under året har utbildningsinsatser

pågått med målet att öka medvetenheten om

SSABs antikorruptionsarbete och nolltolerans

mot korruption och mutor. SSAB Special Steels

genomförde till exempel en riktad

antikorruptionsutbildning för säljteam i Kina.

Utbildningen syftade till att stärka kunskapen om

SSABs Instruktion om Antikorruption och belyste

särskilt korruptionsrisker relaterade till aktuellt

område och till säljrollen. Utbildningen innehöll

även dilemmadiskussioner.

Under året har även det koncernövergripande

etikrådet arbetat med en kartläggning av

korruptionsrisker. Mindre risker och mitigerande

åtgärder identifierades, till exempel utbildning för

anställda i högriskområden samt genomgång av

avtalsmallar.

Dessa aktiviteter är länkade till SSABs

koncerndirektiv och -instruktion om

antikorruptionsarbete. SSAB planerar fortsätta

med liknande aktiviteter under de närmaste åren.

Utbildningar

Vid slutet av året hade 95 (97) % av målgruppen

genomfört utbildningen i konkurrensrätt och 83

(94) % utbildningen i antikorruption. Målgruppen

för utbildningarna avser i första hand

medarbetare inom försäljning och inköp som

löper större risk att utsättas för korruption i sitt

dagliga arbete. Målgrupperna för utbildningen i

konkurrensrätt och antikorruption omfattar 1 470

respektive 1 277 medarbetare. Alla medlemmar

av koncernledningen har sedan tidigare

genomgått dessa utbildningar.

Fall av korruption eller mutor (G1-4)

Under året fanns inga korruptionsincidenter att

rapportera enligt gällande regelverk.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025113

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Index: Hänvisningar till rapportering enligt annan EU-lagstiftning


Upplysningskrav enligt ESRS	Datapunkt	SFDR	Tredje pelaren	Referensvärdes- förordningen	EU:s klimatlag	Inkluderad i hållbarhetsrapporten
ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll	21 d-e	●		●		Sida 67
ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet	30	●				Sida 68
ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja	40 d i-iv	●	●	●		Sida 69
ESRS E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna	14				●	Sida 76
ESRS E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna	16 g		●	●		Sida 76
ESRS E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	34	●	●	●		Sida 78
ESRS E1-5 Energianvändning och energimix	37-38, 40-43	●				Sida 78, 84
ESRS E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp	44, 53-55	●	●	●		Sida 78, 82-83
ESRS E1-7 Användning av koldioxidkrediter	56				●	Ej tillämplig
ESRS E1-9 Förväntade finansiella effekter relaterat till klimatförändringar	66, 66 a		●	●		Ej inkluderad (infasning)
ESRS E1-9 Förväntade finansiella effekter relaterat till klimatförändringar	67 c		●			Ej inkluderad (infasning)
ESRS E1-9 Förväntade finansiella effekter relaterat till klimatförändringar	69			●		Ej inkluderad (infasning)
ESRS E2-4 Miljöförorening av luft, vatten och mark	28	●				Sida 87-88
ESRS E3-1 Policyer för vattenresurser och marina resurser	9, 13-14	●				Ej väsentlig
ESRS E3-4 Vattenförbrukning	28 c, 29	●				Ej väsentlig
ESRS E4 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och i relation till strategi och affärsmodell	16 a i, 16 b-c	●				Ej väsentlig
ESRS E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem	24 b-d	●				Ej väsentlig
ESRS E5-5 Resursutflöden	37 d, 39	●				Sida 90-91
ESRS S1 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och i relation till strategi och affärsmodell	14 f-g	●				Sida 102
ESRS S1-1 Policyer för den egna arbetskraften	20-23	●		●		Sida 98
ESRS S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan	32 c	●				Sida 100, 109
ESRS S1-14 Mått för arbetsmiljö	88 b-c, e	●		●		Sida 101, 104
ESRS S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning)	97 a	●		●		Ej väsentlig
ESRS S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning)	97 b	●				Ej väsentlig
ESRS S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter	103 a	●				Sida 101
ESRS S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter	104 a	●		●		Ej väsentlig
ESRS S2 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter	11 b	●				Sida 107
ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan	17-19	●		●		Sida 106
ESRS S2-4 Åtgärder och strategier för väsentlig påverkan och risker	36	●				Ej tillämplig
ESRS S3-1 Policyer för berörda samhällen	16-17	●		●		Ej väsentlig
ESRS S3-4 Åtgärder och strategier för väsentlig påverkan och risker	36	●				Ej väsentlig
ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare	16-17	●		●		Ej väsentlig
ESRS S4-4 Åtgärder och strategier för väsentlig påverkan och risker	35	●				Ej väsentlig
ESRS G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur	10 b, 10 d	●				Ej väsentlig
ESRS G1-4 Fall av korruption och mutor	24 a	●		●		Sida 112
ESRS G1-4 Fall av korruption och mutor	24 b	●				Ej tillämplig

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025114

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Finansiella

rapporter 2025

SSABs rörelseresultat för 2025

uppgick till 6,1 Mdkr, och

styrelsen föreslår en utdelning

om 2,00 kronor per aktie för

verksamhetsåret 2025.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025115

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernens räkenskaper


Koncernens rapport över resultatet
Mkr	Not	2025	2024
Intäkter	B.2	96 220	103 418
Kostnad för sålda varor	B.3	-83 830	-88 926
Bruttoresultat		12 390	14 492

Försäljningskostnader	B.3	-2 899	-2 932
Administrationskostnader	B.3	-3 464	-3 546
Övriga rörelseintäkter	B.5	1 698	1 503
Övriga rörelsekostnader	B.3, B.5	-1 648	-1 651
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	B.6	40	-4
Rörelseresultat		6 116	7 860

Finansiella intäkter	D.5	3 161	2 485
Finansiella kostnader	D.5	-3 045	-2 033
Resultat före skatt		6 232	8 313

Inkomstskatt	E.1	-1 326	-1 786
Årets resultat		4 906	6 527

Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		4 902	6 522
Innehav utan bestämmande inflytande		4	4

Resultat per aktie, kr¹⁾	D.6	4,92	6,54
Utdelning per aktie, 2025 – förslag, kr	D.6	2,00	2,60

1) Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.


Koncernens rapport över totalresultat
Mkr	Not	2025	2024
Årets resultat		4 906	6 527

Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultatet
Omräkningsdifferenser	D.6	-5 286	2 851
Omvärderingseffekter avseende hyperinflation, netto efter skatt		38	107
Kassaflödessäkringar	D.6	-389	-268
Inkomstskatt på kassaflödessäkringar	E.1	80	54
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	D.6	–	-35
Inkomstskatt på säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	E.1	–	7
Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultatet		-5 558	2 716

Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	D.7	74	22
Inkomstskatt på omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	E.1	-15	-4
Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet		59	19

Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		-5 499	2 735
Summa totalresultat		-593	9 261

Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		-595	9 256
Innehav utan bestämmande inflytande		2	6

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025116

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Koncernens rapport över finansiell ställning
Mkr	Not	31 Dec 2025	31 Dec 2024
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	C.1	2 009	1 520
Materiella anläggningstillgångar	C.1	35 745	30 343
Nyttjanderättstillgångar	C.2	2 677	2 896
Andelar i intressebolag och joint venture	B.6	860	969
Uppskjutna skattefordringar	E.1	420	534
Långfristiga derivattillgångar	D.1	26	88
Övriga långfristiga tillgångar	D.4	393	349
Summa anläggningstillgångar		42 130	36 698

Omsättningstillgångar
Varulager	C.3	28 301	31 780
Kundfordringar	C.4	9 388	9 696
Aktuella skattefordringar		870	2 087
Kortfristiga derivattillgångar	D.1	406	550
Övriga korta räntebärande fordringar	D.3	54	21
Övriga kortfristiga fordringar	C.4	2 214	1 967
Likvida medel	D.3	22 766	27 810
Summa omsättningstillgångar		63 999	73 910

Tillgångar som innehas för försäljning	E.2	—	120
SUMMA TILLGÅNGAR		106 129	110 728



Mkr	Not	31 Dec 2025	31 Dec 2024
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		9 063	9 063
Övrigt tillskjutet kapital		23 022	23 022
Reserver		10 814	16 401
Balanserat resultat, inkl. årets resultat		24 886	22 481
Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare	D.6	67 785	70 966

Innehav utan bestämmande inflytande		37	49
SUMMA EGET KAPITAL		67 821	71 015

Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder	E.1	2 248	2 757
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	D.7	313	336
Långfristiga avsättningar	C.5	214	227
Långfristiga derivatskulder	D.1	338	43
Långfristiga räntebärande skulder	D.3	7 111	6 501
Långfristiga leasingskulder	C.2	2 136	2 340
Övriga långfristiga skulder	C.4	189	217
Summa långfristiga skulder		12 550	12 421

Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	C.5	197	305
Leverantörsskulder	C.4	16 790	18 852
Aktuella skatteskulder		604	1 148
Kortfristiga derivatskulder	D.1	382	136
Kortfristiga räntebärande skulder	D.3	1 309	495
Kortfristiga leasingskulder	C.2	787	816
Övriga kortfristiga skulder	C.4	5 688	5 531
Summa kortfristiga skulder		25 758	27 284

Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	E.2	—	8
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		106 129	110 728

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025117

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Koncernens rapport över förändringar i eget kapital
		2025							2024
		Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare							Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Mkr	Not	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat, inkl. årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat, inkl. årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Eget kapital 1 januari		9 063	23 022	16 401	22 481	70 966	49	71 015	9 063	23 022	13 793	21 993	67 872	76	67 948
Omräkningsdifferenser	D.6	—	—	-5 284	—	-5 284	-2	-5 286	—	—	2 849	—	2 849	1	2 851
Kassaflödessäkringar, netto efter skatt	D.6	—	—	-309	—	-309	—	-309	—	—	-215	—	-215	—	-215
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet, netto efter skatt	D.6	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-27	—	-27	—	-27
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen, netto efter skatt	D.7	—	—	—	59	59	—	59	—	—	—	19	19	—	19
Omvärderingseffekter avseende hyperinflation, netto efter skatt		—	—	—	38	38	—	38	—	—	—	107	107	—	107
Summa övrigt totalresultat		—	—	-5 594	97	-5 497	-2	-5 499	—	—	2 607	126	2 734	1	2 735
Årets resultat		—	—	—	4 902	4 902	4	4 906	—	—	—	6 522	6 522	4	6 527
Summa totalresultat		—	—	-5 594	4 999	-595	2	-593	—	—	2 607	6 648	9 256	6	9 261
Omklassificering till pågående nyanläggningar	D.6	—	—	6	—	6	—	6	—	—	—	—	—	—	—
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande		—	—	—	-2	-2	-10	-12	—	—	—	-19	-19	-29	-48
Utdelning, moderbolagets aktieägare		—	—	—	-2 591	-2 591	—	-2 591	—	—	—	-4 983	-4 983	—	-4 983
Utdelning, innehav utan bestämmande inflytande		—	—	—	—	—	-4	-4	—	—	—	—	—	-4	-4
Förvärv egna aktier	D.6	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-1 160	-1 160	—	-1 160
Indragning av egna aktier	D.6	—	—	—	—	—	—	—	-292	—	—	292	—	—	—
Fondemission	D.6	—	—	—	—	—	—	—	292	—	—	-292	—	—	—
Eget kapital 31 december		9 063	23 022	10 814	24 886	67 785	37	67 821	9 063	23 022	16 401	22 481	70 966	49	71 015

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025118

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Koncernens rapport över kassaflöden
Mkr	Not	2025	2024
LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		6 116	7 860

Poster som inte påverkar kassaflödet:
Ej utdelade andelar i intressebolags och joint ventures resultat		-40	4
Avskrivningar/nedskrivningar på anläggningstillgångar	C.1, C.2	4 072	4 208
Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar		-27	8
Resultat vid försäljning av rörelser och andelar		-42	8
Förändring avsättningar		-107	86
Övriga återföringar		25	19

Erhållna räntor		278	1 315
Betalda räntor		-420	-854
Betald skatt		-932	-3 230
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		8 924	9 425

Förändring i rörelsekapital
Varulager		1 507	1 399
Kundfordringar		-554	1 313
Leverantörsskulder		-1 777	1 223
Övriga kortfristiga fordringar		519	-769
Övriga kortfristiga skulder		1 460	-695
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital		1 155	2 470
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		10 079	11 896



Mkr	Not	2025	2024
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar	C.1	-13 532	-8 215
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	C.1	2 720	1 646
Förvärv av rörelser och andelar	E.2	-139	-38
Avyttrade rörelser och andelar	E.2	144	–
Övrig investeringsverksamhet		65	-5
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-10 742	-6 611

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utdelning till moderbolagets aktieägare	D.6	-2 591	-4 983
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		-4	-4
Förvärv egna aktier	D.6	–	-1 215
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande		-12	-47
Nya lån	D.3	2 793	–
Återbetalning/amortering av lån	D.3	-825	-1 198
Övrig finansiering¹⁾		-2 358	135
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-2 998	-7 313

LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari		27 810	28 916
Kassaflöde från den löpande verksamheten		10 079	11 896
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-10 742	-6 611
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-2 998	-7 313
Omräkningsdifferenser, likvida medel¹⁾		-1 384	923
LIKVIDA MEDEL den 31 december		22 766	27 810

Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		8 041	8 500
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inkl. outnyttjade bankkrediter)		30 807	36 311

1) SSAB har ändrat presentationen av omräkningsdifferenser på likvida medel, vilket resulterat i en omklassificering mellan de hänvisade

posterna. Jämförelseperioderna för 2024 har justerats i enlighet med detta och har resulterat i en omklassificering från Övrig

finansiering till Omräkningsdifferenser, likvida medel med 2 110 Mkr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025119

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Noter till koncernredovisningen

Grund för

rapportering

A.1 Allmän information

A.2 Grunder för

rapportens upprättande

RP, U&B, R

A.3 Alternativa nyckeltal

Rörelse-

resultat

Operativa

tillgångar och

skulder

B.1 Rörelsesegment RP

B.2 Intäkter RP

B.3 Rörelsens kostnader

B.4 Ersättningar till

anställda

B.5 Övriga rörelseintäkter/

-kostnader RP

B.6 Intressebolag, joint

venture och

närståendetransaktioner

Finansiell

riskhantering

C.1 Immateriella tillgångar

och materiella

anläggningstillgångar U&B,

C.2 Leasing RP

C.3 Varulager U&B, RP

C.4 Kundfordringar,

leverantörsskulder och

övriga fordringar och

skulder R, RP

C.5 Avsättningar U&B, RP

Övriga noter

D.1 Finansiell

riskhantering R, RP

D.2 Värdering finansiella

tillgångar och skulder RP

D.3 Nettoskuld/

Nettokassa R

D.4 Övriga långfristiga

tillgångar RP

D.5 Finansiella intäkter

och kostnader RP

D.6 Eget kapital RP

D.7 Pensioner R, U&B, RP

E.1 Inkomstskatt U&B, RP

E.2 Förvärv, avyttringar

och tillgångar som

innehas för försäljning

E.3 SSABs dotterbolag

E.4 Ställda säkerheter och

eventualförpliktelser

Redovisningsprinciper (RP), viktiga uppskattningar och bedömningar (U&B) samt risker (R) presenteras i varje relevant not.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025120

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

A.2 Grunder för rapportens upprättande

A.1 Allmän information

SSAB AB (publ) är ett aktiebolag med säte i

Stockholm, Sverige och produktionsanläggningar

i Sverige, Finland och USA . Moderbolaget är

börsnoterat på Nasdaq Stockholm och Nasdaq

Helsinki.


Företagsinformation
Företagsnamn	SSAB AB (publ)
Organisationsnummer	556016-3429
Bolagsform	Aktiebolag
Registreringsland	Sverige
Företagsadress	Box 70, 101 21 Stockholm

SSAB är en global ledare inom premiumstål och

formar en starkare, lättare och mer hållbar värld.

SSAB har fem rörelsesegment: SSAB Special

Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt

Tibnor och Ruukki Construction. SSAB har cirka

15 000 anställda i över 50 länder.

SSABs koncernredovisning för räkenskapsåret

2025 som omfattar perioden 1 januari till 31

december 2025 har upprättats i enlighet med

Årsredovisningslagen (1995:1554) samt IFRS

Redovisningsstandarder utgivna av International

Accounting Standards Board (IASB) i den form de

antagits av EU. Vidare har Rådet för hållbarhets-

och finansiell rapporterings rekommendation

RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för

koncerner tillämpats. I koncernredovisningen

ingår även lagstadgad Hållbarhetsrapport, för

vidare beskrivning se avsnitt Grund för

upprättande i Hållbarhetsrapporten. SSABs

Årsredovisning enligt ESEF-regelverket publiceras

i XHTML-format på koncernens hemsida,

www.ssab.com.

Koncernredovisningen presenteras i miljoner

svenska kronor om inget annat anges. Alla siffror

är avrundade och därmed kan summan av

enskilda siffror avvika från den presenterade

aggregerade siffran. Nyckeltal har beräknats med

exakta siffror.

Redovisningsprinciper

Koncernredovisning

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med

koncernens redovisningsprinciper, och omfattar

redovisningen för moderbolaget, SSAB AB (publ)

och samtliga koncernbolag. Dotterbolagen

konsolideras enligt förvärvsmetoden och utgörs

av samtliga enheter över vilka SSAB har kontroll.

För varje enskilt förvärv avgör koncernen om alla

innehav utan bestämmande inflytande i det

förvärvade bolaget redovisats till verkligt värde

eller till innehavets proportionella andel av det

förvärvade företagets nettotillgångar.

Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de

inträffar och redovisas som

administrationskostnader eller övriga

rörelsekostnader beroende på karaktär.

Transaktioner i utländsk valuta

Koncernredovisningen presenteras i svenska

kronor, som är moderbolagets funktionella valuta

och rapportvaluta. Transaktioner i utländsk

valuta redovisas till den valutakurs som rådde på

transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den

faktiska kursen till den genomsnittliga kursen

under en månad. Valutakursdifferenser

hänförliga till rörelsen redovisas i

rörelseresultatet under övriga rörelseintäkter och

-kostnader medan differenser hänförliga till

finansiering redovisas i finansiella intäkter och

kostnader.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar

och kassaflöden räknas om till svenska kronor

efter årets genomsnittliga valutakurser medan

deras balansräkningar räknas om efter

balansdagens kurser. Omräkningsdifferenser

redovisas i koncernens övriga totalresultat och

redovisas i omräkningsreserv i eget kapital.

Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder

till verkligt värde i samband med förvärv av

utländska dotterbolag rapporteras som tillgångar

och skulder i utlandsverksamheten och

omräknas således till balansdagens kurser.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025121

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Förändringar i IFRS Redovisningsstandarder

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft

2025 och som är relevanta för koncernen

ÄNDRING AV IAS 21, AVSAKNAD AV

VÄXLINGSBARHET. Dessa ändringar gäller från

och med 1 januari 2025. Ändringen klargör hur

ett företag ska bedöma om en valuta är

växlingsbar till en annan valuta och, om en valuta

inte är växlingsbar, för att bestämma vilken

växlingskurs som används och vilka upplysningar

som lämnas. Koncernen har tillämpat dessa

ändringar från och med 1 januari 2025. Denna

ändring har ej haft någon väsentlig påverkan på

koncernens finansiella rapporter.

Standarder, ändringar och tolkningar som är relevanta

för koncernen men som ännu inte trätt i kraft och inte

har tillämpats av koncernen i förtid

IFRS 18 – PRESENTATION OCH UPPLYSNINGAR

I FINANSIELLA RAPPORTER. Denna standard

gäller från och med 1 januari 2027, men har ännu

inte antagits av EU. IFRS 18 ersätter IAS 1 –

Utformning av finansiella rapporter. IFRS 18 inför

nya krav på presentation och upplysningar av

intäkter och kostnader, och definierade

delsummeringar i resultaträkningen. Standarden

inför även krav på upplysningar om ledningens

resultatmått. Standarden innebär även att några

nuvarande valmöjligheter vad gäller presentation

av kassaflöden tas bort. Koncernen kommer att

tillämpa IFRS 18 när standarden antas av EU,

tidigast från och med 1 januari 2027. Standarden

kommer att påverka presentationen av

koncernens primära finansiella rapporter och

relaterade upplysningar samt upplysningar om

resultatmått.

Kritiska uppskattningar och bedömningar

För redovisningsändamål krävs uppskattningar

och antaganden om framtiden vid upprättandet

av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS

Redovisningsstandarder. Dessutom måste

ledningen göra vissa bedömningar vid

tillämpningen av koncernens

redovisningsprinciper. De tillämpade

bedömningarna utvärderas och revideras för att

återspegla förändringar i koncernens verksamhet

och övriga omständigheter. Uppskattningarna

och bedömningarna är baserade på ledningens

bästa förmåga, dessa kan komma att avvika från

det faktiska utfallet.

Kritiska uppskattningar och bedömningar är

inkluderade i de noter där komplex bedömning

krävs eller där uppskattningarna och

bedömningarna är av väsentlig betydelse.

Tabellen i början av noterna till

koncernredovisningen beskriver dessa noter.

Finansinspektionens (FI) undersökning

avseende upplysning kring goodwillnedskrivning

under 2022

Som tidigare upplysts om, ifrågasatte Nämnden

för svensk redovisningstillsyn (Nämnden) en del

av den nedskrivning av goodwill om 33,3 Mdkr

som rapporterades av SSAB under 2022. Efter en

dialog mellan SSAB och Nämnden under 2023

och 2024 lämnade Nämnden över ärendet till FI.

FI initierade i mars 2025 en undersökning

avseende de upplysningar som lämnats kring

goodwillnedskrivningen. I september 2025

meddelade FI att ärendet lämnats över för

sanktionsprövning. Undersökningen pågår

fortfarande. SSAB vidhåller att notupplysningen i

allt väsentligt rapporterades i enlighet med

relevanta riktlinjer, en bedömning som delas av

bolagets revisorer och övrig expertis som SSAB

har konsulterat i ärendet.

Risker

Klimatförändring

SSAB har analyserat klimatrelaterade risker och

möjligheter genom två alternativa scenarier, ett

scenario med låga framtida utsläpp och ett

scenario med höga framtida utsläpp. SSABs

affärsstrategi, att övergå till fossilfri

ståltillverkning, är väl positionerad i båda

scenarierna. Förväntade fysiska

klimatförändringar som påverkar SSAB kan

omfatta exempelvis stigande temperaturer och

nederbördsnivåer, men eventuellt ökade

kostnader för att hantera detta förväntas ej vara

betydande.

Följaktligen är de största riskerna relaterade till

koncernens omställning till fossilfri

ståltillverkning. Omställningen är även en

betydande möjlighet för koncernen, men riskerna

inkluderar förseningar i omställningen om

miljötillstånd för kritisk infrastruktur, exempelvis

elledningar, inte kan erhållas i tid samt

misslyckat genomförande av

omställningsprogram och investeringar. Det finns

även osäkerhet i prisutvecklingen för

utsläppsrätter. För mer information, se

upplysningarna IRO-1 och E1 i

Hållbarhetsrapport.

Omställningen till fossilfri ståltillverkning

kommer att påverka SSABs finansiella

rapportering. Återstående nyttjandeperioder för

tillgångar i Sverige och Finland, som kommer att

ersättas i omställningen, följs upp regelbundet. I

april 2024 fattade SSABs styrelse beslut om att

gå vidare med omställningen genom att bygga

ett högeffektivt stålverk i Luleå. När det är klart

kommer SSAB att avveckla det nuvarande

masugnsbaserade produktionssystemet.

Driftstarten för det nya stålverket beräknas till

slutet på 2029. Till följd av investeringsbeslutet

har SSAB reviderat uppskattningarna av den

återstående nyttjandeperioden för de tillgångar

som kommer att ersättas i det nya

produktionssystemet. Dessa tillgångar kommer

att skrivas av till sina restvärden i slutet av 2029.

Klimatrisker har beaktats i

nyttjandevärdesberäkningarna för

nedskrivningsprövning, i den mån de kunnat

estimeras. Framtida investeringar och övriga

kassaflöden avseende SSABs omställning till

fossilfri ståltillverkning har ej inkluderats i

beräkningarna. Mer information om

nyttjandeperioder för materiella

anläggningstillgångar och nedskrivningsprövning

finns i not C.1.

Geopolitiska konflikter

Geopolitiska spänningar och konflikter utsätter

SSAB för risker och osäkerheter som kan ha en

negativ inverkan på koncernens verksamhet,

finansiella resultat och finansiella ställning.

Konflikten i Mellanöstern innebär bland annat

risk för störningar i leveranskedjor och/eller

handel, högre inköpspriser, inklusive energi, samt

risk för en allmän nedgång i konjunkturen. På

grund av osäkerheten som råder är det inte

möjligt att bedöma hur detta kommer att påverka

SSABs finansiella resultat i framtiden. Endast en

mycket liten del av SSABs intäkter kommer från

Mellanöstern.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025122

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

A.3 Alternativa nyckeltal

Eftersom dessa nyckeltal inte definieras enligt

IFRS Redovisningsstandarder är de inte alltid

direkt jämförbara med de finansiella mått som

används av andra företag, inklusive de i samma

bransch. Dessa alternativa nyckeltal ska inte

bedömas isolerat från, eller som ersättning för,

finansiell information i enlighet med IFRS

Redovisningsstandarder.

SSAB presenterar i sin årsredovisning vissa

nyckeltal som inte är definierade enligt IFRS

Redovisningsstandarder och applicerar därför

riktlinjerna från ESMA (European Securities and

Markets Authority) om alternativa nyckeltal.

Dessa nyckeltal ger kompletterande information

om bolagets resultat, finansiella ställning och

kassaflöden och används regelbundet av

koncernledningen.


Mkr
Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2025	2024
Justerat rörelseresultat
Kompletterande mått till Rörelseresultat som exkluderar jämförelsestörande poster och påverkar jämförbarheten mellan perioder

Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	6 116	7 860
Jämförelsestörande poster		–	–
Justerat rörelseresultat	Rörelseresultat – Jämförelsestörande poster	6 116	7 860
Rörelsemarginal (%)
Kompletterande lönsamhetsmått för att presentera rörelseresultatet i förhållande till intäkter

Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	6 116	7 860
Intäkter	Koncernens rapport över resultatet	96 220	103 418
Rörelsemarginal (%)	Rörelseresultat / Intäkter	6	8
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA
Kompletterande, mer likviditetsbaserat mått än rörelseresultat

Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	6 116	7 860
Avskrivningar och nedskrivningar	Not B.3 Rörelsens kostnader	4 072	4 208
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar	10 189	12 069


Mkr
Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2025	2024
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA
Kompletterande, mer likviditetsbaserat mått än rörelseresultatet, som exkluderar jämförelsestörande poster mellan perioder

Rörelseresultat före avskrivningar	Definieras tidigare i denna not	10 189	12 069
Jämförelsestörande poster		–	–
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Rörelseresultat före avskrivningar – jämförelsestörande poster	10 189	12 069
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, marginal
Kompletterande lönsamhetsmått för att presentera rörelseresultatet före avskrivningar i förhållande till intäkter

Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Definieras tidigare i denna not	10 189	12 069
Intäkter	Koncernens rapport över resultatet	96 220	103 418
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, marginal (%)	Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA / Intäkter	11	12

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025123

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Mkr
Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2025	2024
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)
Mått för det värde koncernen genererar på investerat kapital, investerat i verksamheten. Beräknas på rullande 12 månader

Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter	Definieras nedan	9 277	10 346
Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månaderna	Definieras nedan	78 808	80 108
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter / Genomsnittligt sysselsatt kapital	12	13
Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter
Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	6 116	7 860
Finansiella intäkter	Koncernens rapport över resultatet	3 161	2 485
Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter	Summa	9 277	10 346
Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månader
Summa tillgångar	Koncernens rapport över finansiell ställning	106 129	110 728
Skulder i sysselsatt kapital:
Uppskjutna skatteskulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	2 248	2 757
Övriga långfristiga skulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	189	217
Leverantörsskulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	16 790	18 852
Aktuella skatteskulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	604	1 148
Övriga kortfristiga skulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	5 688	5 531
Avsättningar	Not C.5 Avsättningar	411	532
Sysselsatt kapital, 31 Dec	Summa tillgångar – Skulder i sysselsatt kapital	80 199	81 690
Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månaderna	Sysselsatt kapital, i genomsnitt 12 månader	78 808	80 108


Mkr
Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2025	2024
Räntabilitet på eget kapital (%)
Mått för det värde koncernen genererar på ägarnas investerade kapital

Årets resultat	Koncernens rapport över resultatet	4 906	6 527
Genomsnittligt eget kapital, senaste 12 månader	Summa eget kapital från rapport över finansiell ställning, i genomsnitt 12 månader	68 163	69 313
Räntabilitet på eget kapital (%)	Årets resultat / Genomsnittligt eget kapital	7	9
Operativt kassaflöde
Kassaflödesmått för verksamheten, inklusive underhållsinvesteringar, men exklusive räntor och skatter

Kassaflöde från den löpande verksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	10 079	11 896
Återläggning erhållna räntor	Koncernens rapport över kassaflöden	-278	-1 315
Återläggning betalda räntor	Koncernens rapport över kassaflöden	420	854
Återläggning betald skatt	Koncernens rapport över kassaflöden	932	3 230
Kassaflöde från investeringsverksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	-10 742	-6 611
Återläggning strategiska investeringar	Not B.1 Rörelsesegment	7 215	2 601
Återläggning förvärv av rörelser och andelar	Koncernens rapport över kassaflöden	139	38
Återläggning förvärv/tillskott intressebolag och joint venture	Koncernens rapport över kassaflöden	–	–
Återläggning avyttringar rörelser och andelar	Koncernens rapport över kassaflöden	-144	–
Operativt kassaflöde	Summa	7 621	10 692
Kassagenerering (%)
Kassagenerering är ett ytterligare kassaflödesmått som visar den andel av rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, som faktiskt realiseras som operativt kassaflöde
Operativt kassaflöde	Definieras tidigare i denna not	7 621	10 692
Rörelseresultat före avskrivningar	Definieras tidigare i denna not	10 189	12 069
Kassagenerering (%)	Operativt kassaflöde / Rörelseresultat före avskrivningar	75	89

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025124

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Mkr
Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2025	2024
Nettokassaflöde
Kassaflödesmått, exklusive kassaflöde hänförligt till nettoskuld/-kassa

Kassaflöde från den löpande verksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	10 079	11 896
Kassaflöde från investeringsverksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	-10 742	-6 611
Utdelning till moderbolagets aktieägare	Koncernens rapport över kassaflöden	-2 591	-4 983
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	Koncernens rapport över kassaflöden	-4	-4
Förvärv egna aktier	Koncernens rapport över kassaflöden	–	-1 215
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande	Koncernens rapport över kassaflöden	-12	-47
Nettokassaflöde	Summa	-3 271	-964
Investeringar
Mått för totala investeringar i anläggningstillgångar

Underhållsinvesteringar	Not B.1 Rörelsesegment	2 907	2 773
Strategiska investeringar	Not B.1 Rörelsesegment	7 215	2 601
Investeringar	Summa	10 122	5 375


Mkr
Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2025	2024
Nettoskuld (+) / Nettokassa (–)
Mått för koncernens finansiering, skuld/likvida medel

Summa skulder nettoskuld/ -kassa	Not D.3 Nettoskuld / Nettokassa	11 872	10 548
Summa tillgångar i nettoskuld/ -kassa	Not D.3 Nettoskuld / Nettokassa	23 468	28 324
Nettoskuld (+) / Nettokassa (–)	Summa skulder i nettoskuld eller -kassa – Summa tillgångar i nettoskuld eller -kassa	-11 596	-17 777
Nettoskuldsättningsgrad (%)
Mått för Koncernens skuldsättning och indikator eller finansiell risk. Negativ som en följd av nettokassa.

Nettoskuld (+) / Nettokassa (–)	Definieras tidigare i denna not	-11 596	-17 777
Summa eget kapital	Koncernens rapport över finansiell ställning	67 821	71 015
Nettoskuldsättningsgrad (%)	Nettoskuld (+) eller nettokassa (–) / Summa eget kapital	-17	-25
Soliditet (%)
Mått på Koncernens totala tillgångar, finansierade med eget kapital och en indikator på finansiell risk

Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare	Koncernens rapport över finansiell ställning	67 785	70 966
Summa tillgångar	Koncernens rapport över finansiell ställning	106 129	110 728
Soliditet (%)	Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare / Summa tillgångar	64	64

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025125

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B. Rörelseresultat

SSABs rörelseresultat för 2025

minskade jämfört med fjolåret främst

relaterat till att priserna för

standardprodukter minskade.

Innehåll

B.1 Rörelsesegment

B.2 Intäkter

B.3 Rörelsens kostnader

B.4 Ersättningar till anställda

B.5 Övriga rörelseintäkter och -kostnader

B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

Intäkter

Rörelseresultat

6 116

Rörelsresultat, Mkr

Resultat per aktie

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025126

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.1 Rörelsesegment

Koncernen är organiserad i fem rörelsesegment med ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten

består av SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas samt Tibnor och Ruukki Construction.

Tibnor och Ruukki Construction styrs självständigt genom respektive styrelse och verkar med

armlängds avstånd i förhållande till resten av SSAB. Ytterligare information finns i avsnittet

Rörelsesegment i denna årsredovisning.

Utöver dessa finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara eftersom de inte uppnår

tröskelvärden i IFRS 8 samt att de inte följs upp separat av koncernledningen. De ingår i “Övrigt”.

För mer information om externa intäkter per rörelsesegment, se not B.2 och information om

anläggningstillgångar per geografiskt område, se not C.1.


Rörelsesegment
2025 Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Övrigt	Koncern- justeringar	Summa
Externa intäkter	25 839	33 651	20 778	10 537	5 414	–	–	96 220
Interna intäkter	513	5 782	396	118	9	–	-6 817	–
Summa intäkter	26 352	39 433	21 173	10 656	5 423	–	-6 817	96 220

Rörelseresultat	4 958	78	2 167	37	52	-1 176	–	6 116
Finansnetto	–	–	–	–	–	–	–	116
Resultat före skatt	–	–	–	–	–	–	–	6 232

Väsentliga kostnadsposter
Råvaror, inklusive förändring av varulager	14 619	16 296	6 473	-6	16	–	-98	37 300
Övriga material, varor och tjänster, inklusive förändring av varulager	-3 093	6 312	8 511	8 953	3 626	64	-7 192	17 181
Personalkostnader	3 640	6 037	966	829	848	769	–	13 089

Avskrivningar och nedskrivningar	1 235	2 077	263	216	231	51	–	4 072

Underhållsinvesteringar	1 026	1 334	233	101	96	60	56	2 907
Strategiska investeringar	2 510	4 661	8	1	35	–	–	7 215
Summa investeringar	3 536	5 995	242	102	131	60	56	10 122

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025127

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.1 Rörelsesegment forts.


Rörelsesegment
2024 Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Övrigt	Koncern- justeringar	Summa
Externa intäkter	28 147	35 560	22 284	11 927	5 501	–	–	103 418
Interna intäkter	641	6 231	424	139	7	–	-7 442	–
Summa intäkter	28 788	41 791	22 708	12 065	5 508	–	-7 442	103 418

Rörelseresultat	5 297	714	2 883	81	50	-1 164	–	7 860
Finansnetto	–	–	–	–	–	–	–	452
Resultat före skatt	–	–	–	–	–	–	–	8 313

Väsentliga kostnadsposter
Råvaror, inklusive förändring av varulager	15 797	19 604	5 980	-6	14	–	-66	41 323
Övriga material, varor och tjänster, inklusive förändring av varulager	-2 126	5 620	9 556	10 318	3 749	42	-7 818	19 341
Personalkostnader	3 625	5 885	943	802	845	787	–	12 887

Avskrivningar och nedskrivningar	1 468	1 982	267	212	229	50	–	4 208

Underhållsinvesteringar	913	1 397	247	81	107	31	-2	2 773
Strategiska investeringar	1 933	403	13	52	201	–	–	2 601
Summa investeringar	2 846	1 800	260	133	307	31	-2	5 375

Redovisningsprinciper

Segmentrapportering

SSABs definition av segment baseras främst på stålkvalitet och typ av stålprodukter, men även

på geografiska områden samt affärsmodell. Koncernledningen är den högsta verkställande

beslutsfattaren med ansvar för bedömning av rörelsesegmentens resultat och tilldelning av resurser.

Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen till

koncernledningen.

Rörelsesegmentens resultat bedöms främst på justerat rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande

poster. Justerat rörelseresultat är ett alternativt resultatmått och mer information finns i not A.3. SSAB

rapporterade inga jämförelsestörande poster under 2025 eller 2024, vilket innebär att det justerade

rörelseresultatet var detsamma som rörelseresultatet enligt IFRS Redovisningsstandarder.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025128

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.2 Intäkter


Externa intäkter
	2025						2024
Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Summa	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Summa
Geografiska områden
Sverige	692	7 388	–	3 842	1 549	13 471	628	7 762	–	4 327	1 412	14 129
Finland	413	4 476	–	1 840	1 323	8 052	406	4 407	–	1 935	1 458	8 206
Övriga EU	7 676	14 946	25	3 307	2 005	27 958	7 894	16 256	25	3 905	2 037	30 117
Övriga Europa	2 553	2 710	–	1 532	527	7 322	2 983	3 037	–	1 734	582	8 335
USA	5 498	2 929	19 755	1	3	28 188	6 250	2 689	21 084	–	3	30 026
Övriga Amerika	4 146	544	998	–	6	5 694	4 592	547	1 174	–	8	6 322
Asien	3 612	603	–	15	–	4 230	3 933	794	–	25	1	4 752
Övriga världen	1 249	55	–	–	–	1 304	1 461	68	–	–	–	1 530
Summa	25 839	33 651	20 778	10 537	5 414	96 220	28 147	35 560	22 284	11 927	5 501	103 418

Produktområde
Stålprodukter	25 295	31 578	20 763	–	–	77 636	27 427	33 161	22 284	–	–	82 872
Handelsverksamhet	–	–	–	10 537	–	10 537	–	–	–	11 927	–	11 927
Ruukki Constructions verksamhet	–	–	–	–	5 414	5 414	–	–	–	–	5 501	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	414	2 031	–	–	–	2 445	584	2 351	–	–	–	2 935
Övrigt	130	42	15	–	–	187	136	47	–	–	–	183
Summa	25 839	33 651	20 778	10 537	5 414	96 220	28 147	35 560	22 284	11 927	5 501	103 418

Redovisningsprinciper

Intäkter från avtal med kunder

SSAB genererar intäkter främst från försäljning av producerat stål och stålprodukter samt distribution

av stål och andra metaller. Prestationsåtaganden för dessa varor är uppfyllda och intäkter redovisade

vid en tidpunkt när kunden har erhållit kontroll över de sålda varorna.

Vid försäljning av stål och stålprodukter samt distribution av stål och andra metaller överförs

kontrollen till köparen när de sålda varorna levereras till kunden och ingen dispositionsrätt eller

möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår för koncernen, samt när det ej finns några

ouppfyllda åtaganden som kan påverka kundens godkännande av varorna. I praktiken redovisas

vanligtvis intäkter vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor.

Intäkter redovisas till transaktionspris efter avdrag för mervärdeskatt. Rörliga intäktskomponenter

omfattar volymrabatter, andra bonusar och återbetalningar i samband med reklamationer. Dessa

poster uppskattas baserat på prognostiserade volymer och redovisas som en minskning av

intäkter och kundfordringar. Om en ersättningsprodukt levereras till kunden istället för en

återbetalning, redovisas de tillhörande kostnaderna i kostnaden för sålda varor och kortfristiga

avsättningar. I skulder avseende avtal med kunder ingår upplupna rabatter, bonusar och reklamationer

samt mottagna förskottsbetalningar som presenteras i not C.4.

Kontrakterade intäkter från avtal som löper längre än tolv månader är inte väsentliga, varför

upplysningar ej lämnas. SSAB har inga större kunder enligt definitionen i IFRS 8.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025129

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.3 Rörelsens kostnader


Rörelsens kostnader per kostnadsslag
Mkr	2025	2024
Råvaror, inklusive förändring av råvarulager	37 300	41 323
Förbrukningsmaterial och övriga insatsvaror	3 034	2 809
Köpta produkter i handelsrörelsen	4 442	5 269
Köpta produkter i stålrörelsen	718	799
Energi	5 321	5 228
Lagerförändring produkter i arbete och färdigvarulager	-1 010	347
Personalkostnader	13 089	12 887
Material, tjänster och underhåll	9 996	10 118
Avskrivningar och nedskrivningar	4 072	4 208
Frakt	9 514	8 636
Övrigt	5 364	5 434
Summa	91 841	97 057

Rörelsens kostnader inkluderar kostnader för forsknings och utveckling med 479 (488) Mkr.


Arvoden och ersättningar till revisionsbolag
Mkr	2025	2024
Ernst & Young
Revisionsuppdrag	33	27
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	2	4
Skatterådgivning	—	—
Övriga tjänster	2	2
Summa Ernst & Young	36	33
Övriga
Revisionsuppdrag	8	8
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	4	4
Skatterådgivning	12	8
Övriga tjänster	5	4
Summa övriga	28	24

Under året har EY Sverige fakturerat 20 (13) Mkr avseende revisionsuppdrag. EY Sveriges arvoden för

andra tjänster än revision uppgår till 16 (39) % jämfört med EY Sveriges arvoden för revision. EY-

nätverkets arvoden för andra tjänster än revision uppgår till 9 (21) % jämfört med EY-nätverkets

arvoden för revision.

Statliga stöd

Under 2025 erhöll SSAB investeringsstöd uppgående till totalt 794 Mkr avseende investeringen av ett

modernt elektrostålverk i Luleå. 479 Mkr erhölls från EU och Tillväxtverket inom ramen för Fonden för

en rättvis omställning, vilket rapporterades som en minskning av värdet för den pågående

investeringen (se not C.1). 315 Mkr erhölls från Energimyndigheten via Industriklivet och har

rapporterats som övriga kortfristiga skulder (se not C.4).

Under 2025 rapporterade SSAB statliga stöd om 113 (151) Mkr som övriga rörelseintäkter. Dessa

statliga stöd består till största delen av den Finska Energimyndighetens elektrifieringsstöd för

energiintensiv industri (se not B.4). Under 2025 erhölls 0 (5) Mkr i statliga stöd avseende

personalkostnader som rapporterades som en minskning av övriga rörelsekostnader.

Redovisningsprinciper

Statliga stöd

Statliga stöd och bidrag som avser kostnadstäckning periodiseras och redovisas i rapporten över

resultatet över samma period som de kostnader som bidragen är avsedda att kompensera för. Dessa

bidrag redovisas antingen som minskning av relevant kostnadspost eller som övriga rörelseintäkter.

Bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom reduktion av tillgångens redovisade

värde. I den mån de kostnader som stödet avser att täcka ännu inte har uppkommit eller villkoren för

stödet inte har uppfyllts, redovisas det mottagna stödet som övriga kortfristiga skulder.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025130

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.4 Ersättningar till anställda


Ersättningar till anställda
Mkr	2025	2024
Löner och andra ersättningar	10 293	10 156
Sociala kostnader	1 628	1 577
Pensionskostnader	1 169	1 155
Summa	13 089	12 887

Mer information om pensioner finns in not D.7.


Ersättningar och förmåner till koncernledningen ¹⁾	Vd		Övrig koncernledning
Mkr	2025	2024	2025	2024
Fast lön²⁾	11,2	13,8	40,2	44,0
Övriga förmåner³⁾	0,5	0,2	1,3	2,1
Kortfristig rörlig lönedel, utbetald⁴⁾	10,0	10,1	24,2	26,3
Långfristig rörlig lönedel, utbetald^{4, 5)}	4,6	2,7	10,0	9,9
Summa ersättningar, före sociala kostnader och pensionskostnader	26,3	26,8	75,7	82,3
Sociala kostnader	10,8	8,5	11,1	13,7
Pensionskostnader	3,4	6,0	11,0	14,5
Summa	40,5	41,3	97,8	110,5

1) Omfattar ersättning till 4 (11) koncernledningsmedlemmar för hela räkenskapsåret samt 7 för del av år där de var medlemmar av

koncernledningen.

2) Ingår utbetalning till vd avseende semesterersättning med 0,2 (0,2) Mkr samt kostnadsersättning för tjänstebostad med 0,0 (0,1) Mkr.

3) Avser främst bilförmån.

4) Utbetalningarna avser ersättning som intjänats tidigare år. Bokförda rörliga lönedelar för 2025 för hela koncernledningen uppgick till

30,5 (53,1) Mkr.

5) Beloppet för vd inkluderar utbetalning till den tidigare vd:n Martin Lindqvist som är intjänad i hans roll som vd.

Ersättningar till koncernledningen

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare finns i Förvaltningsberättelsen. Ersättningen till

vd behandlas vidare i Ersättningsrapporten. Vd:s och övriga koncernledningens ersättning bestod av

fast lön, en kortfristig rörlig lönedel samt en långfristig rörlig lönedel.

Kortfristig rörlig ersättning

Den kortfristiga rörliga lönedelen för 2024 (utbetalad under 2025) relaterades till: A) tre koncernmål:

1. EBITDA-marginal i förhållande till en jämförelsegrupp (Arcelor Mittal Europe, BE Group, JFE,

Kingspan, Klöckner, Lindab, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, US Steel och Voestalpine),

2. Operativt kassaflöde i förhållande till justerat rörelseresultat före avskrivningar och 3. ett

hållbarhetsmål med fokus på säkerhet, vilket mäts genom olycksfallsfrekvens kombinerat med B)

divisionsmål som kan vara finansiella och operationella.

För vd och gruppfunktionscheferna står koncernmålen för 100 % och för divisionscheferna består 40 %

av koncernmål samt 60 % av divisionsmål.

Den kortfristiga rörliga lönedelen är maximerad till 75 % av årslön för vd och 50 % för övriga utom för

divisionschefen för SSAB Americas som har en rörlig ersättning som är konkurrenskraftig på den

lokala marknaden. Målutfallet är 60 % av årslön men kan vid starka resultat uppgå till maximalt 180 %.

Utfallet av den utbetalda kortsiktiga rörliga ersättningen under 2025 i förhållande till årslön var 74,3

(75,0) % för vd och i genomsnitt 46,5 (60,2) % för de övriga koncernledningen.

Med hänvisning till hållbarhetsfrågor kopplade till ersättning (GOV-3) så omfattas alla anställda som

har kortfristig rörlig ersättning i enlighet med globala instruktioner (cirka 2 100 anställda) av

gruppmålet hållbarhet med fokus på säkerhet. Utöver det kan divisioner och dotterbolag ha ytterligare

hållbarhetsmål på enhetsnivå. Detaljer avseende vd:s mål och utfall presenteras i

Ersättningsrapporten.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025131

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.4 Ersättningar till anställda, forts.

Långfristig rörlig ersättning

Ett koncerngemensamt, långfristigt incitamentsprogram omfattar vissa nyckelpersoner, däribland

bolagets vd och övriga ledande befattningshavare. Programmets syfte är att främja bolagets förmåga

att rekrytera och behålla viktiga medarbetare. Med hänvisning till hållbarhetsfrågor kopplade till

ersättning (GOV-3) har SSAB för närvarande ingen direkt koppling mellan ersättningsprogrammen och

målen för minskning av växthusgasutsläpp eftersom de stora effekterna av omställningsplanen inte

förväntas ske förrän om några år. I de nu aktiva långsiktiga incitamentsprogrammen är ett av målen

försäljning av stål utan fossila koldioxidutsläpp, se nedan tabell. Målnivåerna beslutas av årsstämman,

se respektive kallelse.


Långfristiga incitamentsprogram
Program	2025–2027	2024–2026	2023–2025	2022–2024
Maximalt antal deltagare	180	160	160	150
Utbetalas	Kontant 2028	Kontant 2027	Kontant 2026	Kontant 2025
Resultatkriterier ^{1) 2) 3)}	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj samt total försäljning av stål utan fossila koldioxidutsläpp	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj samt total försäljning av stål utan fossila koldioxidutsläpp	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj samt total försäljning av utsläppsfria produkter	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj
Maximalt utfall, ledande befattningshavare ⁴⁾	35% –75 % av årslön	35%–40 % av årslön	35%–40 % av årslön	35 % av årslön
Maximalt utfall, andra deltagare ⁴⁾	30 %–20 % av årslön	30 %–20 % av årslön	30 %–20 % av årslön	30 %–20 % av årslön
Beräknad maximal årlig kostnad, inklusive sociala kostnader, Mkr ⁵⁾	177	166	160	120
Realiserad utbetalning vid programslut ⁶⁾	n/a	n/a	n/a	100%

1) Jämförelsegruppen omfattar 70 % av ståljämförelsegruppens genomsnitt ArcelorMittal, JFE, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp,

Voestalpine, US Steel och 30 % av Stockholm OMX30 Index för program 2022.

2) Jämförelsegruppen omfattar 70 % av ståljämförelsegruppens genomsnitt ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp, Voestalpine

och 30 % av Stockholm OMX30 Index för program 2023, 2024 och 2025.

4) För deltagare i Nordamerika är utfallet maximerat till 24 %–108 % av den fasta lönen för program 2022, 2023, 2024 och 2025.

5) Årlig periodisering av kostnader är baserat på en kontinuerlig bedömning av utfallet för treårsperioden.

Uppsägning av anställning och pensionering

För vd och den övriga koncernledningen gäller en uppsägningstid om 12 månader från företagets sida.

Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 6 månadslöner. Vid egen

uppsägning från vd eller den övriga koncernledningen är uppsägningstiden 6 månader och det finns

ingen rätt till avgångsvederlag. Rörliga lönedelar intjänas under uppsägningstiden endast om vd

kvarstår i aktiv tjänst.

Vd:s pensionsålder är 65 år. Pensionen är premiebestämd och år 2025 uppgick kostnaden till

29 (30) % av den fasta lönen. Intjänad pension är oantastbar men premiebetalningarna upphör vid

anställningens upphörande. Lägsta pensionsåldern för den övriga koncernledningen är 62 år och

pensionerna är avgiftsbaserade förutom Charles Schmitt, vars pension är i enlighet med amerikansk

lagstiftning och praxis.

Styrelsearvoden¹⁾


			2025		2024
Tkr²⁾	Invald	Befattning	Styrelse- arvode	Utskotts- arvode	Styrelse- arvode	Utskotts- arvode
Lennart Evrell	2021	Ordförande/ Ledamot	2 124	362	2 055	349
Petra Einarsson	2014	Ledamot	706	426	685	403
Kerstin Enochsson	2024	Ledamot	706	–	518	–
Bernard Fontana	2022	Ledamot	706	125	685	125
Marie Grönborg	2019	Ledamot	706	–	685	–
Pierre Heeroma	2024	Ledamot	706	–	518	–
Mikael Mäkinen	2022	Ledamot	706	–	685	–
Maija Strandberg	2021	Ledamot	706	167	685	154

1) Årsstämman har beslutat om följande styrelsearvoden för perioden framtill nästa årsstämma: 2 140 Tkr till ordförande, 711 Tkr till

ledamöter (exkl. vd), 171 Tkr till ledamot i revisionsutskottet, 125 Tkr till ledamot i ersättningsutskottet, 308 Tkr till ordförande i

revisionsutskottet och 195 Tkr till ordförande i ersättningsutskottet. Totalt erhöll styrelsen 8 144 (7 545) Tkr i arvode. Vd och

arbetstagarrepresentanter uppbär inga arvoden för sin roll i styrelsen.

2) Avser utbetalda arvoden över hela räkenskapsåret.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025132

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.4 Ersättningar till anställda, forts.


Medelantal anställda och könsfördelning	Antal anställda		Andel kvinnor, %
	2025	2024	2025	2024
Moderbolaget, Sverige	107	117	58	56
Dotterbolagen, Sverige	6 735	6 681	24	23
Finland	4 995	4 980	17	17
USA	1 554	1 522	15	15
Polen	642	663	35	33
Estland	169	173	27	26
Norge	152	145	28	27
Danmark	133	128	26	26
Kanada	106	103	17	17
Nederländerna	102	106	25	24
Frankrike	91	91	24	26
Kina	86	85	35	33
Tyskland	83	81	29	26
Italien	75	72	28	26
Storbritannien	66	69	24	24
Ukraina	63	68	20	19
Spanien	51	52	24	22
Litauen	50	52	25	29
Tjeckien	49	50	39	38
Turkiet	38	38	18	20
Chile	35	35	17	17
Brasilien	33	35	44	40
Lettland	30	32	26	25
Mexiko	29	28	47	43
Sydafrika	19	21	22	20
Övriga < 20 anställda	199	201	31	34
Summa	15 689	15 626	22	21

Medelantal anställda beräknas som ett genomsnitt av totalt antal anställda vid utgången av respektive kvartal under året.

Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 19 (17) % och andelen i moderbolagets

styrelse uppgick till 50 (44) %. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper (inklusive verkställande

direktörer) uppgick till 18 (20) %. Koncernledningen består av 6 män och 3 kvinnor.

B.5 Övriga rörelseintäkter och -kostnader


Övriga rörelseintäkter
Mkr	2025	2024
Vidareförsäljning av köpt energi och media	206	275
Försäljning tjänster	25	32
Netto valutakursvinster	1 056	593
Vinst vid försäljning av rörelser och andelar	42	–
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	35	10
Statliga bidrag	113	151
Försäkringsersättning	5	172
Övrigt	216	269
Summa	1 698	1 503


Övriga rörelsekostnader
Mkr	2025	2024
Kostnad för såld energi och media	-308	-372
Netto valutakursförluster	-985	-736
Förlust vid försäljning av rörelser och andelar	0	-9
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-8	-20
Övrigt	-347	-514
Summa	-1 648	-1 651

Redovisningsprinciper

Övriga rörelseintäkter inkluderar intäkter från försäljning av energi och tjänster. I vissa fall kan även

försäljning av energi redovisas som en kreditering av energikostnader. Vinster vid avyttring av

anläggningstillgångar eller verksamheter, försäkringsersättningar samt statliga bidrag i den

utsträckning som de inte krediteras utgifter eller tillgångar (se not B.3), redovisas som övriga

rörelseintäkter. Övriga rörelsekostnader omfattar inköp hänförliga till såld energi och tjänster när

motsvarande intäkter redovisas som övriga rörelseintäkter. Även förluster vid avyttring av

anläggningstillgångar eller verksamheter redovisas som övriga rörelsekostnader.

Om nettot av valutakursdifferenser från den löpande verksamheten och tillhörande icke

säkringsredovisade derivatinstrument uppgår till en nettovinst, redovisas det som övriga

rörelseintäkter. Om det uppgår till en nettoförlust redovisas det som övriga rörelsekostnader. Nettot av

valutakursdifferenser som uppkommer från finansieringsverksamheten redovisas som finansiella

intäkter och kostnader.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025133

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner


Bokfört värde i intressebolag och joint venture
Mkr	Säte	%¹⁾	2025	2024
Joint venture
Hybrit Development AB*	Stockholm	33	557	557
Blastech Mobile LLC²⁾	USA	50	—	30
Intressebolag
Lulekraft AB*	Luleå	50	10	10
Oxelösunds Hamn AB	Oxelösund	50	6	6
Bet-Ker Oy	Finland	44	2	2
Manga LNG Oy	Finland	25	77	81
Raahen Voima Oy	Finland	75	272	288
Eliitti Holding Oy	Finland	46	0	0
Intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda värden i moderbolaget			-64	-5
Summa andelar i intressebolag och joint venture			860	969

* Aktier ägda direkt av moderbolaget.

1) Procentsiffran anger kapitalandelen som överensstämmer med röstandelen förutom Raahen Voima, där ett aktieägaravtal begränsar

röstandelen till 50 %.

2) Aktier in Blastech Mobile LLC avyttrades under 2025.

Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i

Stockholm.


Förändring i intressebolag och joint venture
Mkr	2025	2024
Bokfört värde 1 januari	969	959
Avyttringar	-93	—
Resultatandel efter skatt	40	-4
Utdelning	-14	-10
Omräkningsdifferenser	-42	25
Bokfört värde 31 december	860	969


Resultatandel och andel av intäkter
	Andel av årets resultat		Andel av intäkter
Mkr	2025	2024	2025	2024
Lulekraft AB	2	2	136	141
Oxelösunds Hamn AB	3	10	234	240
Blastech Mobile LLC (joint venture)	—	0	—	85
Bet-Ker Oy	13	13	89	82
Manga LNG Oy	14	10	326	255
Raahen Voima Oy	—	—	274	325
Hybrit Development AB (joint venture)	5	-38	376	63
Eliitti Holding Oy	2	0	48	45
Summa	40	-4	1 482	1 236


Andel av tillgångar och skulder
	Andel av tillgångar		Andel av skulder
Mkr	2025	2024	2025	2024
Lulekraft AB	95	82	77	64
Oxelösunds Hamn AB	271	276	72	74
Blastech Mobile LLC (joint venture)	—	133	—	29
Bet-Ker Oy	111	80	47	17
Manga LNG Oy	247	271	100	129
Raahen Voima Oy	500	838	228	550
Hybrit Development AB (joint venture)	556	170	398	17
Eliitti Holding Oy	9	10	6	10
Summa	1 788	1 860	927	890

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025134

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner, forts.


Finansiell information om väsentliga intressebolag och joint venture
	Hybrit Development AB		Raahen Voima Oy		Manga LNG Oy
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Rörelsens intäkter	1 127	191	365	434	1 302	1 018
Rörelsens kostnader	-193	-307	-355	-425	-1 233	-958
Finansiella poster och inkomstskatt	1	3	-10	-9	-12	-12
Årets resultat	935	-114	—	—	58	48

Anläggningstillgångar	335	373	567	647	684	773
Omsättningstillgångar	1 331	136	99	472	303	311
Summa tillgångar	1 667	509	666	1 119	988	1 084

Eget kapital	1 393	458	363	384	619	598
Långfristiga skulder	—	—	271	697	183	291
Kortfristiga skulder	274	51	33	38	185	195
Summa eget kapital och skulder	1 667	509	666	1 119	988	1 084

Ägarandel %	33	33	75	75	25	25

Resultatandel	312	-38	—	—	14	12
Interneliminering	-306	—	—	—	—	—
Resultatandel efter eliminering	5	-38	—	—	14	12

Kapitalandel	464	153	272	288	155	150
Interneliminering	-306	—	—	—	—	—
Kapitalandel efter eliminering	158	153	272	288	155	150

Finansiell information är presenterad för Hybrit Development AB, ett joint venture för utveckling av

fossilfritt stål, samt energibolagen Raahen Voima Oy och Manga LNG Oy. Raahen Voima Oy och

Manga LNG Oy anses vara av väsentlig storlek baserat på deras finansiella information i relation till

övriga intressebolag och joint ventures, medan Hybrit Development AB har en strategiskt viktig roll i

SSABs transformation till fossilfri ståltillverkning.


Transaktioner och saldon med närstående
Mkr	2025	2024
Intäkter
Intressebolag	468	550
Joint venture	4	8

Kostnad för sålda varor
Intressebolag	1 339	1 066
Joint venture	71	123

Inköp av immateriella tillgångar
Joint venture	306	—

Fordringar och skulder
Kundfordringar	53	34
Leverantörsskulder	472	95
Övriga kortfristiga skulder	70	422

Intäkter från närstående avser försäljning av gas och bränsle till energiproducerande företag samt

försäljning av tjänster. Inköp avser energi, material och tjänster och redovisas som kostnad för sålda

varor. Under 2025 köpte SSAB även licenser från Hybrit Development AB som redovisas som

immateriella tillgångar.

Ersättning till koncernledning och styrelseledamöter framgår av not B.4.

Redovisningsprinciper

Intressebolag och samarbetsarrangemang

SSABs intressebolag omfattar samtliga företag där koncernen har ett betydande men inte

bestämmande inflytande. SSAB definierar vanligtvis betydande inflytande baserat på andelen röster

som är mellan 20 % och 50 % av rösterna. Röstkraften är avgörande även om ägandet överstiger 50 %.

SSABs samarbetsarrangemang är klassificerade som joint venture vilket innebär att SSAB och en eller

flera andra parter har gemensamt bestämmande inflytande och har rätt till nettotillgångarna.

Intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Andelar i intressebolags och

joint ventures resultat redovisas i rörelseresultatet då verksamheten i dessa bolag är relaterad till

SSABs verksamhet och anses vara av rörelsekaraktär.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025135

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C. Operativa

tillgångar och skulder

Under 2025 påbörjade SSAB byggandet

av ett högeffektivt stålverk i Luleå.

Projektet syftar till att sänka

kostnaderna, korta ledtiderna, förbättra

produktmixen och i stort sett ta bort

koldioxidutsläppen jämfört med det

nuvarande produktionssystemet.

Innehåll

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

C.2 Leasing

C.3 Varulager

C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar

och skulder

C.5 Avsättningar

Strategiska investeringar

Underhållsinvesteringar

12 %

Räntabilitet på sysselsatt kapital

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025136

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar


Immateriella tillgångar
	2025									2024
Mkr	Kund- relationer	Licenser och patent	Program- vara	Pågående arbeten immateriella tillgångar	Utsläpps- rätter	Övriga immateriella tillgångar	Varumärke, obestämbar nyttjande- period	Goodwill	Summa	Kund- relationer	Licenser och patent	Program- vara	Pågående arbeten immateriella tillgångar	Utsläpps- rätter	Övriga immateriella tillgångar	Varumärke, obestämbar nyttjande- period	Goodwill	Summa
Anskaffningsvärde 1 januari	10 973	31	1 130	176	6	1 197	453	37 007	50 974	10 014	23	978	195	7	1 106	439	34 096	46 857
Inköp	—	308	1	153	3 411	8	—	—	3 880	—	2	16	115	2 840	6	—	—	2 980
Ökning genom rörelseförvärv	20	—	—	—	—	—	—	116	136	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Avyttringar och utrangeringar	—	—	-25	—	-3 199	21	—	—	-3 202	—	—	-26	—	-2 348	-6	—	—	-2 380
Omklassificeringar	—	9	-32	-53	—	155	—	—	79	—	8	126	-139	—	4	—	—	-2
Omräkningsdifferenser	-1 766	1	-69	-8	-185	-165	-25	-5 349	-7 566	959	-2	36	6	-493	88	14	2 910	3 520
Anskaffningsvärde 31 december	9 226	348	1 005	268	34	1 216	428	31 774	44 300	10 973	31	1 130	176	6	1 197	453	37 007	50 974

Ackumulerade av- och nedskrivningar 1 januari	10 877	13	803	—	—	1 110	—	36 651	49 454	9 889	11	699	—	—	1 015	—	33 747	45 361
Avyttringar och utrangeringar	—	—	-29	—	—	21	—	—	-8	—	—	-25	—	—	-6	—	—	-31
Årets avskrivningar	20	-1	100	—	—	22	—	—	142	29	4	102	—	—	9	—	—	145
Årets nedskrivningar	—	—	—	—	—	—	—	10	10	2	—	—	—	—	5	—	—	7
Omklassificeringar	—	9	-86	—	—	75	—	—	-1	0	—	1	—	—	—	—	—	1
Omräkningsdifferenser	-1 763	2	-48	—	—	-163	—	-5 334	-7 307	957	-2	25	0	—	87	—	2 904	3 970
Ackumulerade av- och nedskrivningar 31 december	9 134	24	740	—	—	1 066	—	31 328	42 290	10 877	13	803	—	—	1 110	—	36 651	49 454

Bokfört värde 31 december	93	325	265	268	34	150	428	447	2 009	96	18	327	176	6	87	453	356	1 520

Årets avskrivningar och nedskrivningar ingår i rapport över resultatet med 102 (97) Mkr i kostnad

för sålda varor, med 13 (14) Mkr i försäljningskostnader samt med 37 (41) Mkr i

administrationskostnader. Under 2025 gjordes en nedskrivning av goodwill om 10 Mkr till följd av

likvidation av ett dotterbolag i Ruukki Construction.

Utsläppsrätter

Beräknad förbrukning av utsläppsrätter 2025 uppgick till 8,6 (8,3) miljoner ton. De tilldelade rätterna

täckte inte förbrukningen och en upplupen kostnad på 634 (260) Mkr rapporterades i upplupna

kostnader (se not C.4). Under 2025 köpte SSAB 3,7 miljoner ton utsläppsrätter och sålde 3,1 miljoner

ton. Samma antal rätter som såldes köptes tillbaka med terminskontrakt. Nettoinköp av utsläppsrätter

uppgick till -724 (-1 207) Mkr. De sålda rätterna medförde en förlust på 184 (494) Mkr och

rapporterades som förutbetald kostnad/intäkt (se not C.4). Värdet av framtida leveranser av

utsläppsrätter är rapporterat som ansvarsförbindelse (se not E.4). Vid årsskiftet ägde koncernen

utsläppsrätter till ett värde av 34 (6) Mkr. Erhållna utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärdet noll

kronor.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025137

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

och övriga tillgångar med obestämbar

nyttjandeperiod

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och

övriga tillgångar med obestämbar

nyttjandeperiod görs på rörelsesegmentnivå som

är koncernens kassagenererande enheter, och

den lägsta nivån som dessa tillgångar följs upp

på. Allokering av goodwill till rörelsesegment

baseras på förväntade bidrag från det förvärv

som ger upphov till goodwillen.

Återvinningsvärdet för en kassagenererande

enhet baseras på beräkningar av nyttjandevärden

som baseras på bolagets budget och prognoser

som löpande upprättas av ledningen.

Kassaflöden bortom en femårsperiod

extrapoleras med en långsiktig tillväxttakt som

inte överstiger den långfristiga tillväxttakten för

marknaden där dessa kassagenererande enheter

är verksamma.

I den årliga nedskrivningsprövningen uppgick

återvinningsvärdet till ett belopp som understiger

det redovisade värdet och resulterade således ej i

någon nedskrivning under 2025 eller 2024.

Uppskattningar och bedömningar

När de kassagenererande enheternas

återvinningsvärde beräknas, för att bedöma ett

eventuellt nedskrivningsbehov, görs flera

antaganden och uppskattningar om framtida

förhållanden.

Viktiga antaganden är diskonteringsränta

(WACC), långsiktig tillväxttakt och utveckling av

volymer, försäljningspriser, kostnader och

investeringar. Diskonteringsräntan definieras

separat för varje rörelsesegment för att

återspegla specifika risker som gäller för

segmentet och den baseras på genomsnittliga

långa räntor under november–december och

anges före skatt. Den långsiktiga tillväxttakten

motsvarar de prognoser som baseras på

ledningens strategiska antaganden och kunskap

om stålbranschen. De uppskattade

bruttomarginalerna baseras på historiska resultat

och förväntad marknadsutveckling för respektive

rörelsesegment. Klimatrisker har beaktats, i den

mån de kunnat estimeras. Framtida investeringar

och kassaflöden avseende SSABs omställning till

fossilfri ståltillverkning i Luleå har ej inkluderats i

beräkningarna. En ökning av diskonteringsräntan

före skatt med 0,5 procentenheter och en

minskning av marginalen med 0,5 procentenheter

för SSAB Special Steels och Tibnor skulle ej

medföra något nedskrivningsbehov. För Ruukki

Construction skulle motsvarande förändringar

medföra ett nedskrivningsbehov med 26 Mkr

respektive 153 Mkr.


Goodwill och övriga tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod
	Bokfört värde		Återvinningsvärde
Mkr	2025	2024	2025	2024
SSAB Special Steels	112	—	32 674	25 786
Tibnor	31	32	4 505	5 229
Ruukki Construction	731	777	3 618	4 204
Summa	874	809	40 797	35 219
Varav goodwill	447	356
Varav varumärket Ruukki¹⁾	428	453

1) Varumärket Ruukki redovisas inom Ruukki Construction.


Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden
	Långsiktig tillväxttakt		Vägd genomsnittlig diskonteringsränta (WACC), före skatt
%	2025	2024	2025	2024
SSAB Special Steels	2	—	12,1	—
Tibnor	2	2	11,2	10,9
Ruukki Construction	2	2	11,2	10,6

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025138

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.


Materiella anläggningstillgångar
	2025						2024
Mkr	Mark och mark- anläggningar	Byggnader	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer	Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	Summa	Mark och mark- anläggningar	Byggnader	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer	Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	Summa
Anskaffningsvärde 1 januari	1 469	11 023	56 497	5 526	7 914	82 429	1 327	9 869	52 860	4 894	6 527	75 477
Inköp	4	200	868	154	9 048	10 273	12	147	355	123	4 733	5 369
Ökning genom rörelseförvärv	0	37	50	5	—	92	1	35	4	-4	0	36
Avyttringar och utrangeringar	-8	-122	-2 190	77	—	-2 244	-4	-24	-688	-32	—	-749
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	-10	-47	0	—	-57	—	—	—	—	—	—
Omklassificeringar	28	547	1 811	421	-2 827	-20	97	589	2 211	335	-3 454	-222
Omräkningsdifferenser	-69	-766	-3 328	-430	-173	-4 767	37	407	1 756	210	108	2 518
Anskaffningsvärde 31 december	1 423	10 908	53 660	5 752	13 962	85 706	1 469	11 023	56 497	5 526	7 914	82 429

Ackumulerade av- och nedskrivningar 1 januari	478	6 064	42 430	3 114	—	52 086	437	5 498	39 429	2 772	—	48 135
Avyttringar och utrangeringar	-8	-122	-2 185	78	—	-2 237	-4	-30	-679	-31	—	-744
Årets avskrivningar	39	438	2 347	308	—	3 132	38	430	2 540	287	—	3 295
Årets nedskrivningar	—	—	—	0	—	0	—	—	—	—	—	—
Reverserad nedskrivning tidigare år	-1	-2	-2	—	—	-5	—	-1	—	—	—	-1
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—	—	0	—	0	—	—	—	—	—	—
Omklassificeringar	0	13	36	-6	—	42	0	-21	-131	-11	—	-163
Omräkningsdifferenser	-16	-370	-2 474	-198	—	-3 058	8	187	1 271	97	—	1 563
Ackumulerade av- och nedskrivningar 31 december	492	6 021	40 151	3 296	—	49 960	478	6 064	42 430	3 114	—	52 086

Bokfört värde 31 december	931	4 887	13 509	2 457	13 962	35 745	991	4 959	14 067	2 412	7 914	30 343


Anläggningstillgångar per land/region
	Immateriella/materiella anläggnings- tillgångar och nyttjanderätter				Inköp av immateriella/materiella anläggningstillgångar
Mkr	2025	%	2024	%	2025	%	2024	%
Sverige	22 778	56	15 034	43	12 394	88	6 731	81
Finland	9 105	23	9 890	28	947	7	849	10
Övriga Europa	1 545	4	1 586	5	171	1	162	2
USA	6 662	16	7 866	23	599	4	562	7
Övriga världen	342	1	383	1	46	0	45	1
Summa	40 431	100	34 759	100	14 157	100	8 349	100

Årets avskrivningar och nedskrivningar ingår i rapport över resultatet med 3 066 (3 234) Mkr i kostnad

för sålda varor, 29 (28) Mkr i försäljningskostnader och 33 (33) Mkr i administrationskostnader.

Under 2025 uppgick de låneutgifter som aktiverats i materiella anläggningstillgångar till 15 (12) Mkr

och den genomsnittliga räntesats till 3,85 (4,61) %.

Per balansdagen uppgick kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar till 3 350 (4 806) Mkr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025139

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

Uppskattningar och bedömningar

Nyttjandeperioder för immateriella och

materiella anläggningstillgångar

Nyttjandeperioder är viktiga antaganden som

väsentligt påverkar värdet på immateriella och

materiella anläggningstillgångar, och dessa

uppskattningar revideras när förändringar av

tidigare uppskattningar identifieras. Förändringar

i uppskattningar kan leda till väsentliga skillnader

i tillgångsvärdena inom följande räkenskapsår

eller senare.

Nyttjandeperioden för koncernens tillgångar i

Sverige och Finland är under regelbunden

översyn, till följd av koncernens strategiska

planer på att ställa om till fossilfri stålproduktion

i den nordiska verksamheten. Koncernledningen

har fastställt milstolpar eller omständigheter

(t.ex. ett investeringsbeslut) för att revidera

uppskattningarna av den återstående

nyttjandeperioden för de tillgångar som kommer

att ersättas av de kommande investeringarna.

Faktorer som påverkar bedömningen av

återstående nyttjandeperiod inkluderar till

exempel i vilken ordning bruken kommer att

omställas och längden på olika

godkännandeprocesser.

SSAB har börjat att bygga ett toppmodernt

stålverk i Luleå. När det är klart kommer det

nuvarande masugnsbaserade produktions-

systemet att avvecklas. Det nya stålverket väntas

vara i bruk mot slutet av 2029. Till följd av detta

har SSAB reviderat uppskattningarna av den

återstående nyttjandeperioden för de tillgångar

som kommer att ersättas. Dessa tillgångar

kommer att skrivas av till sina restvärden i slutet

av 2029.

Redovisningsprinciper

Immateriella tillgångar och materiella

anläggningstillgångar redovisas till

anskaffningsvärden efter eventuella

ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan

hänföras till förvärvet av tillgången, för att bringa

den på plats och i skick för avsedd användning,

såsom inköpspris, inklusive eventuella

tullavgifter, transportkostnader, utgifter för att

ställa i ordning plats eller område för installation,

samt kostnader relaterade till installation,

projektledning och testning. Kostnad för egen

personal som direkt bidrar till projektet ingår i

anskaffningsvärdet. I väsentliga, långsiktiga

investeringsprojekt ingår lånekostnader i

anskaffningskostnaden för tillgången. Om

kassaflödessäkringsredovisning tillämpas på

investeringar, inkluderas även det realiserade

verkliga värdet på dessa derivat i tillgångens

anskaffningsvärde. Återställningskostnader i

samband med utrangering av

anläggningstillgångar inkluderas endast i

anskaffningsvärdet om en rimlig uppskattning av

sådana utgifter kan göras. I sådana fall redovisas

även en avsättning för återställande. Se not C.5

för mer information om återställningskostnader

och relaterade avsättningar. Utgifter för

väsentliga ersättande komponenter läggs till

tillgångens värde eller redovisas som en separat

tillgång endast när komponenten förväntas

användas längre än 3 år. Alla andra former av

reparationer och underhåll redovisas som

kostnader under den period de uppkommer.

Statliga stöd relaterade till anläggningstillgångar

redovisas som en minskning av tillgångens

redovisade värde. Se not B.3 för mer information.

I SSABs investeringsrapportering definieras

strategiska investeringar som investeringar som

ska öka bolagets framtida kassaflöde genom

förvärv av rörelser och investeringar i expansion

av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande

teknik. Underhållsinvesteringar definieras som

investeringar som utgörs av konkurrenskrafts-

bevarande investeringar av underhålls-,

rationaliserings-, eller ersättningskaraktär samt

investeringar för att uppfylla regulatoriska krav.

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

och immateriella tillgångar med en bestämbar

nyttjandeperiod baseras på följande bedömd

nyttjandeperiod:


Bedömd nyttjandeperiod
Materiella anläggningstillgångar	beräknat nyttjande, år
Fordon, kontorsinventarier och datorer	3–5
Lätta maskiner	5–12
Tunga maskiner	12–25
Markanläggningar	20
Byggnader	25–50


Immateriella tillgångar	beräknat nyttjande, år
Kundrelationer, varumärken och licenser	5–12
Programvara	3–5
Övriga immateriella tillgångar	5–15

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga

typer av materiella anläggningstillgångar och

immateriella tillgångar med en begränsad

nyttjandeperiod. Mark förutsätts ha en oändlig

nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

Reavinster och reaförluster vid avyttring av

materiella anläggningstillgångar redovisas som

skillnaden mellan försäljningsintäkten och

tillgångens redovisade värde och i koncernens

rapport över resultatet som övriga rörelseintäkter

eller kostnader.

Immateriella tillgångar med obestämbar

nyttjandeperiod omfattar goodwill och vissa

varumärken. Immateriella tillgångar med en

obestämbar nyttjandeperiod (däribland goodwill)

testas årligen för eventuell värdenedgång eller i

övrigt då det finns tecken på en värdenedgång.

Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende

på värdenedgång då det finns tecken på en

värdenedgång. Nedskrivningar redovisas som

kostnad i rörelseresultatet.

Utsläppsrätter

Utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärden

efter eventuella ackumulerade nedskrivningar.

Anskaffningsvärdet för rätter som erhållits utan

kostnad är noll. Utsläppsrätter som inte har

bestämbar nyttjandeperiod testas kvartalsvis för

att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. En

avsättning görs om ett underskott av

utsläppsrätter identifierats mellan ägda rätter

och de rätter som ska levereras på grund av

gjorda utsläpp. Vinster eller förluster vid avyttring

av utsläppsrätter är uppskjutna och redovisas

som övriga rörelseintäkter eller -kostnader under

samma perioder som de relaterade

utsläppskostnaderna.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025140

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.2 Leasing


Nyttjanderättstillgångar
	2025						2024
Mkr	Byggnader	Mark och anläggningar	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer	Fordon	Summa	Byggnader	Mark och anläggningar	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer	Fordon	Summa
Redovisat belopp 1 januari	1 428	29	936	17	485	2 896	1 150	20	1 002	13	516	2 701
Redovisat belopp 31 december	1 199	24	714	12	727	2 677	1 428	29	936	17	485	2 896
Tillkommande nyttjanderätter under året	192	3	4	4	590	792	406	3	0	4	207	620
Årets avskrivningar på nyttjanderätter	363	5	130	8	287	793	351	5	139	7	259	761


Leasingskulder 31 december
Mkr	2025	2024
Kortfristiga leasingskulder	787	816
Långfristiga leasingskulder	2 136	2 340
Summa	2 924	3 156


Löptidsanalys av leasingskulder, odiskonterade belopp
Mkr	2025	2024
Inom ett år	810	935
År två	676	775
År tre	494	617
År fyra	402	440
År fem	278	375
År sex och senare	1 009	1 321
Summa	3 670	4 463


Belopp som redovisas i koncernens rapport över resultatet
Mkr	2025	2024
Kostnader för leasingavtal av lågt värde	8	7
Kostnader för rörliga leasingavgifter	12	14
Avskrivningar	793	761
Räntekostnader	185	197
Summa	998	979

Totalt kassautflöde för leasingavtal under året uppgick till 961 (910) Mkr.

Redovisningsprinciper

Leasing (leasetagare)

Vid leasingperiodens början redovisas en nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingskulden

redovisas initialt till nuvärdet av framtida leasingavgifter. Om diskonteringsräntan ej framgår av

leasingavtalet, definierar koncernens finansavdelning en marginell låneränta per valuta med hänsyn till

leasingperioden och leasetagarens kreditrisk. När ett avtal innehåller både leasing- och icke-

leasingelement, eller fasta och rörliga element, utvärderas det från fall till fall baserat på väsentlighet

om leasingskulden endast omfattar de fasta leasingelementen eller om icke-leasingelementen också

ingår.

Nyttjanderättstillgången värderas till initialt värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar,

eventuella ackumulerade nedskrivningar och med beaktande av eventuella omvärderingar. Om

tillgångens ägande övergår till SSAB vid leasingperiodens slut, bedöms tillgångens nyttjandeperiod på

samma sätt som för inköpta anläggningstillgångar. Förlängningsoptioner beaktas i leasingperioden

när det är högst sannolikt att optionen kommer att utnyttjas.

Koncernen tillämpar ett undantag från ovanstående principer för leasingavtal av lågt värde samt

korttidsleasingavtal, för vilka ingen nyttjanderättstillgång eller leasingskuld redovisas.

Leasingavgifterna för dessa avtal redovisas som kostnader i rörelseresultatet linjärt över

leasingperioden. Leasingavtal av lågt värde definieras som tillgångar med ett värde i nyskick

understigande cirka 50 Tkr, exempelvis kontorsutrustning såsom skrivare, kopieringsmaskiner och

kaffemaskiner. Korttidsleasingavtal är avtal med en leasingperiod på mindre än 12 månader. Ingen

nyttjanderättstillgång eller leasingskuld redovisas för leasingavtal med verkligt rörliga leasingavgifter.

Dessa avgifter redovisas istället som kostnader i rörelseresultatet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025141

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.3 Varulager


Varulager
Mkr	2025	2024
Råvaror och förbrukningsmaterial	9 621	11 498
Stålämnen	2 229	2 661
Halvfabrikat och produkter i arbete	4 205	4 523
Färdigvarulager	12 247	13 097
Summa	28 301	31 780

Av lagervärdet var 331 (893) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som

kostnadsförts under året uppgick till 83 830 (88 926) Mkr varav 205 ( 294 ) Mkr avser kostnad avseende

nedskrivning av varulager, främst hänförligt till minskade försäljningspriser för standardprodukter.

Uppskattningar och bedömningar

Varulagrets värde påverkas väsentligt av antaganden och bedömningar avseende produktkalkyler,

antaganden tillämpas vid beräkning av nettoförsäljningsvärdet och bedömningar av inkurans. Vid

värderingen av varulagret tillämpas antaganden såsom först-in, först-ut (FIFU). Att bestämma

kvantiteten av vissa råmaterial är komplext och kräver bedömningar och uppskattningar av sådant

som volym och vikt. Förändringar i tillämpade uppskattningar och bedömningar kan leda till väsentliga

skillnader i lagervärdet inom följande räkenskapsår eller senare.

Redovisningsprinciper

Koncernen tillämpar vägt genomsnittsvärde-metoden eller FIFU-metoden (först in, först ut) för att

beräkna anskaffningsvärdet. SSAB Special Steels, SSAB Europe. SSAB Americas samt Ruukki

Construction tillämpar huvudsakligen vägt genomsnittsvärde-metoden, medan Tibnor tillämpar

huvudsakligen FIFU-metoden.

Nettoförsäljningsvärdet är beräknat som normalt försäljningspris med avdrag för färdigställande- och

försäljningskostnader. För produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet med tillägg för

en beräknad bruttomarginal som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. För råvaror används

återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs dock inte ned

under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som

överstiger tillverkningskostnaden. Inkurans av lager utvärderas och lagervärde skrivs ned enligt

koncernens riktlinjer för olika material och produkter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025142

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder


Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar
Mkr	2025	2024
Kundfordringar¹⁾	9 388	9 696

Övriga kortfristiga fordringar
Momsfordran¹⁾	599	564
Förutbetalda finansieringskostnader	580	19
Upplupna rabatter, bonusar, licenser och dylikt	140	122
Levererade ej fakturerade varor och tjänster	171	69
Förutbetalda försäkringspremier	135	96
Förutbetalda kostnader från utsläppsrätter	73	—
Upplupna ränteintäkter	33	77
Övriga fordringar^{1), 2)}	89	732
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	395	287
Summa övriga kortfristiga fordringar	2 214	1 967
Summa	11 602	11 662

1) Ingår i valutafördelningen, åldersanalysen och förväntade kreditförluster i följande tabeller.

2) Övriga fordringar 2024 består till största delen av svenska koncernbolags saldo på skattekontot i Skatteverket.


Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar per valuta
Mkr	2025	2024
SEK	1 181	1 658
USD	3 142	3 196
EUR	3 588	3 498
Övriga valutor	2 166	2 641
Summa	10 076	10 992


Förändring i förväntade kreditförluster
Mkr	2025	2024
Ingående balans 1 januari	-220	-233
Konstaterade kundförluster	39	27
Förändring av förväntade kundförluster	-27	-12
Omräkningsdifferenser	14	-2
Utgående balans 31 december	-193	-220


Åldersanalys över kortfristiga fordringar, före förväntade kreditförluster
Mkr	2025	2024
Ej förfallna	8 682	9 613
1–30 dagar	1 195	1 282
31–120 dagar	216	187
121–365 dagar	81	42
> 365 dagar	96	88
Summa	10 270	11 212

Risker

Kreditrisk

Kreditrisk i kundfordringar och övriga fordringar hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa

fordringar brutto före nedskrivning uppgick till 10 270 (11 212) Mkr. Förväntade kreditförluster uppgick

till 193 (220) Mkr, vilket utgjorde 1,9 (2,0) % av utestående kundfordringar per 31 december 2025. Det

finns inga koncentrationer av kreditrisk, eftersom risken är utspridd på ett stort antal kunder som är

spridda internationellt. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund.

Redovisningsprinciper

Kundfordringar och övriga fordringar

Kundfordringar och övriga fordringar inkluderar finansiella tillgångar värderade till upplupet

anskaffningsvärde. Kundfordringar och övriga fordringar värderas med avdrag för ackumulerade

nedskrivningar. Koncernen tillämpar den förenklade metoden för beräkning av förväntade

kreditförluster där avsättningen motsvarar den förväntade förlusten över kundfordrans hela löptid.

Tidigare kreditförluster samt bedömning av nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden beaktas

i analysen. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas som försäljningskostnader i koncernens

rapport över resultatet.

Factoring av kundfordringar

Kundfordringar som omfattas av factoringavtal bokas bort från rapport över finansiell ställning när

risker och förmåner väsentligen har överförts till motparten i factoringtransaktionen. När koncernen

har tecknat en kreditförsäkring för dessa fordringar, redovisas ett belopp som motsvarar självrisk i

koncernens rapport över finansiell ställning som kundfordringar och övriga kortfristiga skulder.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025143

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder, forts.


Leverantörsskulder och övriga skulder
Mkr	2025	2024
Långfristiga poster
Övriga långfristiga ersättningar till anställda	175	193
Investeringsstöd (Alabama tax credit)	13	19
Övriga poster	1	5
Summa övriga långfristiga skulder	189	217

Kortfristiga poster
Leverantörsskulder¹⁾	16 790	18 852

Övriga kortfristiga skulder
Upplupna personalkostnader	2 345	2 390
Skulder för personalskatter och sociala avgifter¹⁾	471	523
Förutbetalda intäkter från utsläppsrätter	—	376
Upplupna kostnader för utsläppsrätter	634	260
Momsskuld¹⁾	231	285
Erhållna ej fakturerade varor och tjänster	941	889
Upplupna statliga stöd avseende Luleåinvesteringen	315	—
Mottagna förskottsbetalningar¹⁾	129	146
Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer	233	288
Upplupna poster relaterade till sålda fordringar	65	74
Upplupna räntekostnader	58	63
Övriga skulder¹⁾	171	124
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	96	113
Summa övriga kortfristiga skulder	5 688	5 531
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	22 478	24 384

1) Ingår i valutafördelningstabellen nedan.


Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder per valuta
Mkr	2025	2024
SEK	4 005	2 592
USD	9 186	12 486
EUR	4 043	3 306
Övriga valutor	558	1 547
Summa	17 792	19 931

Avtalsskulder från avtal med kunder

Mottagna förskottsbetalningar samt upplupna rabatter, bonusar och reklamationer ingår i

avtalsskulder och presenteras i tabellen till vänster. Förskottsbetalningarna förväntas intäktsföras

under de kommande 3 månaderna.

Leverantörsfinansiering

SSAB har ett program för leverantörsfinansiering där leverantörer använder SSABs kreditprofil när de

oåterkalleligt säljer sina fordringar till en bank. Inom leverantörsfinansiering samarbetar SSAB med

banken som betalar till leverantören. Programmet stöds av faciliteter som tillhandahålls av banken för

att täcka SSABs betalningsrisk som banken tar när den köper leverantörers kundfordringar.

Betalningsvillkoren för inköpsfakturor som ingår i leverantörsfinansieringsprogrammet är 60–90

dagar, medan betalningsvillkoren för inköpsfakturor vanligtvis är 30 dagar. Skillnaden beror på

generella variationer i avtalsvillkor.


Leverantörsfinansiering
	Inköpsfakturor under programmet	Belopp betalats till leverantörerna
Mkr	2025	2025
Ingående balans 1 januari	3 425	3 011
Förändring under året	-226	-302
Omräkningsdifferenser	-164	-150
Utgående balans 31 december	3 035	2 559

Redovisningsprinciper

Leverantörsskulder och övriga skulder

Leverantörsskulder och övriga skulder inkluderar finansiella skulder värderade till upplupet

anskaffningsvärde.

Leverantörsfinansiering

Leverantörsfakturor avseende inköp som ingår i SSABs leverantörsfinansieringsprogram redovisas

som leverantörsskulder i koncernens rapport över finansiell ställning.

Utsläppsrätter

SSAB deltar i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Om det finns ett underskott mellan den fria

tilldelningen av utsläppsrätter och de uppskattade utsläppen för perioden, redovisas skillnaden som

upplupna kostnader för perioden. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar och värderas

till anskaffningsvärde.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025144

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.5 Avsättningar


Avsättningar
2025
Mkr	Garanti- åtaganden	Miljö- avsättningar	Personal- relaterade avsättningar	Övriga avsättningar	Summa	Garanti- åtaganden	Miljö- avsättningar	Personal- relaterade avsättningar	Övriga avsättningar	Summa
Ingående balans 1 januari	33	57	192	250	532	40	55	174	159	429
Tillkommande avsättningar	0	—	62	37	100	0	—	114	119	233
Utnyttjat under året	-3	—	-50	-105	-157	-8	—	-79	-21	-107
Återföring av icke utnyttjade avsättningar	-15	—	-39	—	-54	—	—	-22	—	-22
Omklassificering	—	—	0	0	0	—	—	0	4	4
Omräkningsdifferens	-1	-3	-12	6	-10	1	2	5	-12	-4
Utgående balans 31 december	15	54	154	187	411	33	57	192	250	532


Avsättningar i rapport över finansiell ställning
Mkr	2025	2024
Långfristiga avsättningar	214	227
Kortfristiga avsättningar	197	305
Summa	411	532

Uppskattningar och bedömningar

Framtida återställning av miljö

På ståldivisionernas olika anläggningsområden finns ett behov av framtida marksanering och

återställning. Sådana åtgärder kommer dock att bli aktuella först när SSAB upphör att bedriva

verksamhet på området och de nödvändiga utgifterna uppskattas vanligtvis när det beslutas om

nedläggning av verksamheten. Vid omställning till fossilfri stålproduktion kommer i synnerhet

masugnarna och koksugnarna att avvecklas. Inga väsentliga kostnader avseende nedmontering av

dessa anläggningar har dock identifierats. Återställningen av dessa områden i Oxelösund eller Luleå

bedöms ännu inte vara aktuell eftersom verksamheten kommer att fortsätta på dessa områden.

Redovisningsprinciper

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och

välgrundade förväntningar skapas hos dem som kommer att beröras av åtgärden. Avsättningar

utvärderas under varje redovisningsperiod. Personalrelaterade avsättningar innehåller mest

avsättningar för bonusprogram som löper i rullande treårsperioder, se not B.4 för ytterligare

information.

Kostnader för återställande av miljö

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till

nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Avsättningen beräknas utifrån

tolkningar av gällande miljölagstiftningar och regleringar. Avsättningar görs vanligtvis inte till

marksanering och återställande av industriområden där verksamheten pågår, då det ej går att göra en

rimlig uppskattning för tidpunkten eller kostnaden för en sådan avsättning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025145

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D. Finansiell

riskhantering

SSABs finansiella ställning 2025 var

fortsatt stark. Under 2025 tecknades

finansieringspaketet för Luleå om totalt

2,7 Md euro. SSAB emitterade även sina

första gröna obligationer med ett

kombinerat belopp på 2,8 Mdkr.

Innehåll

D.1 Finansiell riskhantering

D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder

D.3 Nettoskuld/Nettokassa

D.4 Övriga långfristiga tillgångar

D.5 Finansiella intäkter och kostnader

D.6 Eget kapital

D.7 Pensioner

Nettokassa(+)/Nettoskuld(-)

Nettoskuldsättningsgrad

Mål: nettoskuldsättningsgrad mellan -20 % och 20 %.

-17 %

Nettoskuldsättningsgrad

Räntabilitet på eget kapital

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025146

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.1 Finansiell riskhantering

Risker

SSAB är genom sin affärsverksamhet exponerad

för diverse finansiella risker. Hanteringen av

finansiella risker regleras i koncernens direktiv

för finansiella risker, som anger ansvar,

processer och andra principer för finansiell

riskhantering. Målen för finansiell riskhantering

är att minska volatiliteten i koncernens resultat

samt säkerställa tillräcklig likviditet för

koncernens verksamhet. Group Treasury är en

centraliserad funktion inom koncernen som

agerar som en motpart för dotterbolag och är

ansvarig för finansiering samt hantering av

finansiell risk. Den koncerninterna finansieringen,

som tidigare huvudsakligen hanterades av SSAB

Finance Ireland, övertogs av SSAB AB under

2025. I samband med detta gjordes en utdelning

och lånefordringarna tillsammans med

tillhörande derivatinstrument överläts från SSAB

Finance Ireland till SSAB AB, vilket resulterade i

en koncernintern utdelningsintäkt för SSAB AB

om 22 465 Mkr. Som en del av den pågående

omstruktureringen planeras verksamheten i

Irland att avvecklas. Under det fjärde kvartalet

2025 gjorde SSAB AB en nedskrivning av

aktieinnehavet till 0 kr.

Finansiella risker inkluderar marknads- och

kreditrisker samt likviditets- och

refinansieringsrisker. Som en global aktör är

SSAB exponerad för förändringar i valuta- och

räntekurser samt olika marknadspriser, vilket kan

ha en påverkan på koncernens resultat eller

finansiella ställning. Dessa marknadsrisker

inkluderar ränte-, valuta- och råvarurisk, vilket

hanteras av Group Treasury. Kreditrisker

relaterade till kundfordringar ingår i not C.4

medan likviditets- och refinansieringsrisker ingår

i not D.3. För närmare beskrivning av koncernens

finansiella risker, se avsnitt Finansiella risker och

känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen.

Ränterisk och säkringar

SSAB är exponerad för ränterisk genom

finansierings- och likviditetsrelaterade aktiviteter.

Fluktuationer i marknadsräntor kan leda till högre

finansieringskostnader och påverka avkastning

av finansiella investeringar samt värdering av

finansiella poster i rapport för finansiell ställning.

SSAB hanterar ränterisk i sin skuldportfölj genom

att balansera fast och rörlig ränta samt

kontrollera den genomsnittliga räntedurationen.

Likvida medel löper med kortfristiga räntor.

Per den 31 december 2025 uppgick koncernens

räntebärande låneskulder till 8 420 (6 995) Mkr

varav 3 047 (2 500) Mkr var upptagna eller

swappade till fast ränta. Inräknat ränteswappar,

uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden

till 0,9 (1,1) år. För nettoskulden/nettokassan vid

årsskiftet, inklusive räntesäkringar, skulle en

förändring av marknadsräntan med 100

räntepunkter (1 procentenhet) ha en positiv eller

negativ påverkan på årets resultat med cirka 94

(150) Mkr.

Vid årsskiftet 2025 uppgick värdet på

ränteswappar från rörlig ränta till fast ränta (vilka

ingåtts för att säkra kassaflödet vid

räntebetalningarna) till 7 (28) Mkr.

Kassaflödessäkring tillämpas för dessa swappar

och ingen ineffektivitet har identifierats under

året. De utestående räntederivaten hade en

genomsnittlig löptid på 5 (17) månader vid

årsskiftet. Koncernens räntebärande tillgångar

uppgick till 23 468 (28 324) Mkr och utgjordes

nästan uteslutande av likvida och spärrade medel

vilka löper med rörlig ränta.

Valutarisk och säkringar

SSAB är som en global koncern exponerad för

valutakursrisker i olika valutor. Valutasäkring

används för att reducera risken förknippad med

förändringar i valutakurser. Kontrakterade

kommersiella flöden i större valutor säkras med

syfte att minska valutaeffekter i koncernens

resultat. Större investeringar och projekt i

utländsk valuta kan säkras baserat på ledningens

beslut. Tillämpade säkringsinstrument är

valutaterminer, valutaswappar och optioner.


Upplåning fördelat per valuta
Mkr	2025	2024
SEK	6 127	4 516
USD	2 009	2 406
EUR	269	1
Övriga valutor	13	71
Summa	8 420	6 995


Derivat per valuta
	Derivattillgångar
Mkr	2025	2024
SEK	7	28
USD	341	208
EUR	78	372
Övriga valutor	6	31
Summa	431	638


	Derivatskulder
Mkr	2025	2024
SEK	0	0
USD	142	35
EUR	573	130
Övriga valutor	5	14
Summa	720	179

Under 2025 hade koncernen ett nettoutflöde av

utländska valutor på -1 (8) Mdkr. Mest väsentliga

valutaflöden framgår av diagrammet i avsnittet

Finansiella risker och känslighetsanalys i

förvaltningsberättelsen. Fördelningen av

kundfordringar och leverantörsskulder per valuta

ingår i not C.4.

Fem procentenheters försvagning av den

svenska kronan mot koncernens två viktigaste

valutor, US-dollar och euro skulle, inklusive

valutasäkringar, innebära en positiv effekt på

årets resultat med 252 (190) Mkr avseende US-

dollarn och en positiv effekt på 74 (85) Mkr

avseende euro. Utöver detta skulle eget kapital

påverkas positivt via omräkningseffekter i

utländska dotterbolag, netto efter säkringar av

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025147

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.1 Finansiell riskhantering, forts.

eget kapital, med 950 (2 077) Mkr. Under 2025

uppgick netto kursdifferenser till 71 (-143) Mkr i

rörelseresultatet och till -57 (-114) Mkr i

finansnettot.

Omräkningsexponeringen i nettoinvesteringar

säkras i första hand genom lån i samma valuta. I

avsaknad av sådana skulder kan valutaderivat

användas istället. Målet är att minimera

valutapåverkan på nettoskuldsättningsgraden.

Per den 31 december 2025 uppgick dessa

nettoinvesteringar till 1 865 (1 776) miljoner euro

respektive 92 (2 140) miljoner USD. Minskningen

av nettoinvesteringen i US-dollar var främst

hänförlig till koncernintern finansiering som inte

längre tillhandahålls av det dollardenominerade

dotterbolaget SSAB Finance Ireland. Ingen

nettoinvesteringssäkring genomfördes under

2025. Den ackumulerade förändringen före skatt

avseende säkring av nettoinvesteringar, uppgick

vid årsskiftet till -4 701 (-4 701) Mkr. Under 2025

har inte någon ineffektivitet identifierats.

Under 2025 användes kassaflödessäkring för att

delvis säkra valutarisken vid investeringar i euro.

Vid årsskiftet uppgick det verkliga värdet på

dessa derivat till -322 (—) Mkr. Ingen ineffektivitet

förelåg per den 31 december 2025.

Säkring av verkligt värde tillämpas för att säkra

valutarisk i samband med inköp av utsläppsrätter

i euro. Vid årsskiftet uppgick dessa inköpsorder

till -1,7 (-1,7) Mdkr. Derivaten för säkring av

verkligt värde hade vid utgången av året ett

verkligt värde netto på -63 (25) Mkr medan

säkringsredovisade inköpsorder och

leverantörsskulder hänförliga till säkrade

inköpsorder bokförts till 63 (-25) Mkr, vilket

innebar att ingen ineffektivitet förelåg vid

bokslutstillfället.

Vid utgången av året uppgick det verkliga värdet

netto av ej säkringsredovisade derivat till 78

(364) Mkr varav -39 (214) Mkr bokförts i

rörelseresultatet i övriga rörelseintäkter och -

kostnader samt 117 (151) Mkr i finansnettot. De

utestående valutaderivaten vid årsskiftet hade en

genomsnittlig återstående löptid på 9 (3)

månader.

Råvaru- och energiprisrisk och säkring

Information angående råvaru- och energiprisrisk

kan hittas i avsnittet Finansiella risker och

känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen.

Kassaflödessäkring används vid säkring av

prisrisken i el och järnmalm.

Prisrisken på prognostiserad framtida

elkonsumtion vid anläggningarna säkras delvis

genom derivatinstrument och delvis genom

kontrakt med fysisk leverans. Vid årsskiftet

uppgick volymen av prognostiserade framtida

inköp säkrade med elderivat till 3 564 (3 048)

GWh och det verkliga värdet på de relaterade

derivatinstrumenten till 9 (48) Mkr. Ingen

ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället. De

utestående elderivaten hade en genomsnittlig

återstående löptid på 26 (26) månader per den

31 december 2025.

Inköp av järnmalm prissäkras i viss utsträckning.

Derivatet som används är swappar. Vid årsskiftet

uppgick de prognostiserade framtida inköpen

säkrade med järnmalmsderivat till 35 000

(77 100) ton och det verkliga värdet på de

relaterade derivatinstrumenten till 2 (-5) Mkr.

Ingen ineffektivitet förelåg vid årsskiftet. De

utestående järnmalmsderivaten hade en

genomsnittlig återstående löptid på 0 (2 )

månader vid årets slut.

Motpart kreditrisk

Finansiella motparter är varsamt selekterade

baserat på tillgänglig extern rating samt analys

av affärsrelationen med berörd motpart.

Limiterna mot SSABs enskilda motparter eller

kunder utvärderas löpande för att undvika

förluster. Kreditrisk uppstår från kundfordringar

liksom finansiella derivat, depositioner och

finansiella investeringar med finansiella

institutioner. För derivattransaktioner använder

SSAB ramverket från International Swaps and

Derivative Association (ISDA) som riskhantering.

Per den 31 december 2025 uppgick den totala

motpartsrisken till 22 477 (28 270) Mkr, varav

derivat stod för -289 (460) Mkr och placeringar i

likvida medel för 22 766 (27 810) Mkr.

Redovisningsprinciper

Derivatinstrument

Verkligt värde på ett derivatinstrument

klassificeras som anläggningstillgång eller

långfristig skuld när den säkrade postens

återstående löptid är längre än tolv månader, och

som omsättningstillgång eller kortfristig skuld

när den säkrade postens återstående löptid

understiger tolv månader.

Vinster eller förluster relaterade till förändringar i

verkligt värde rapporteras i rörelseresultatet när

derivatinstrumenten hänför sig till den löpande

verksamheten och i finansnettot när

derivatinstrumenten hänför sig till

finansieringsverksamheten.

Valutaterminer och swappar används för att

säkra kursen på kontrakterade leverantörsskulder

och fordringar i större valutor, vid större

investeringar av anläggningstillgångar i utländsk

valuta, för säkring av nettoinvestering i utländska

dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i

utländska lån till svensk krona. Ränteswappar

används för att säkra exponering för ränterisker.

Verkligt värde på valutaterminer och

valutaswappar beräknas utifrån gällande

terminskurser på balansdagen, medan

ränteswappar värderas med beräkning av

framtida diskonterade kassaflöden.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025148

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.1 Finansiell riskhantering, forts.


Säkringsredovisade derivat
	2025							2024
Mkr	Säkrings- instrumentets nominella belopp	Säkringsinstrumentets redovisade belopp		Reserv för verkliga värden (före skatt)	Verklig värde- justering på säkrad post		Förändring i säkrings- instrumentets verkligt värde (före skatt)	Säkrings- instrumentets nominella belopp	Säkringsinstrumentets redovisade belopp		Reserv för verkliga värden (före skatt)	Verklig värde- justering på säkrad post		Förändring i säkrings- instrumentets verkligt värde (före skatt)
Mkr	Säkrings- instrumentets nominella belopp	Tillgångar	Skulder	Reserv för verkliga värden (före skatt)	Tillgångar	Skulder		Säkrings- instrumentets nominella belopp	Tillgångar	Skulder	Reserv för verkliga värden (före skatt)	Tillgångar	Skulder
Kassaflödessäkringar
Råvarurisk
Terminer – el	3 564 GWh	59	50	9	—	—	-39	3 048 GWh	133	85	48	—	—	-227
Terminer – järnmalm	35 000 ton	2	—	2	—	—	7	77 100 ton	—	5	-5	—	—	-11
Valutarisk
Terminer – EUR investeringar	13 096	1	323	-322	—	—	-322	1 152	6	6	—	—	—	-29
Ränterisk
Räntebetalningar, extern skuld	1 000	7	—	7	—	—	-21	1 000	28	—	28	—	—	-39
Verkligt värde säkringar
Valutarisk
Utsläppsrättsinköp i EUR	1 737	—	63	—	63	—	88	1 718	27	3	—	—	25	34
Säkring av utländska nettoinvesteringar
Valutarisk
Eget kapital	—	—	—	-4 701	—	—	—	—	—	—	-4 701	—	—	-35

Redovisningsprinciper

Säkringsredovisning

Säkringsredovisade derivatkontrakt

kategoriseras som säkring av verkligt värde av en

redovisad tillgång eller skuld eller av en tecknad

leveransorder (säkring av verkligt värde), säkring

av en planerad transaktion (kassaflödessäkring)

eller säkring av en nettoinvestering i ett utländskt

bolag.

Vid säkring av verkligt värde redovisas

förändringar i verkligt värde på derivat under

kostnad för sålda varor i resultaträkningen

tillsammans med förändringar i verkligt värde på

den tillgång, den skuld eller den leveransorder

som säkringen avser.

Vid kassaflödessäkring redovisas den effektiva

delen av förändringar i verkligt värde på

derivatinstrument i övrigt totalresultat, medan

vinst eller förlust som hänför sig till den

ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen

som finansiella poster. Om kassaflödessäkringar

avser investeringar, redovisas det realiserade

verkliga värdet på derivaten i tillgångens

anskaffningsvärde.

Vid säkring av nettoinvesteringar redovisas den

effektiva delen av förändringar i verkligt värde på

derivatinstrument i övrigt totalresultat, och inom

omräkningsreserv i eget kapital. Vinst eller

förlust som hänför sig till den ineffektiva delen

redovisas i resultaträkningen som finansiella

poster.

Källor till säkringsineffektivitet under

säkringsförhållandets löptid inkluderar väsentliga

förändringar i kreditrisk hos en av parterna samt,

vid kassaflödessäkring, förändring av tidpunkt för

betalning av den säkrade posten, eller om

faktiskt utfall skulle understiga säkrad volym.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025149

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder


Finansiella tillgångar och skulder
		2025					2024
Mkr	Nivå i verkligt värde- hierarkin	Upplupet anskaffnings- värde	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde	Upplupet anskaffnings- värde	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Finansiella anläggningstillgångar	—	120	—	—	120	120	135	—	—	135	135
Derivattillgångar	2	—	362	69	431	431	—	471	167	638	638
Kundfordringar	—	9 388	—	—	9 388	9 388	9 696	—	—	9 696	9 696
Övriga korta räntebärande fordringar	—	54	—	—	54	54	21	—	—	21	21
Likvida medel	—	22 766	—	—	22 766	22 766	27 810	—	—	27 810	27 810
Summa finansiella tillgångar		32 328	362	69	32 759	32 759	37 662	471	167	38 300	38 300
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder	2	7 111	—	—	7 111	7 201	6 501	—	—	6 501	6 587
Kortfristiga räntebärande skulder	2	1 309	—	—	1 309	1 313	495	—	—	495	495
Derivatskulder	2	—	347	373	720	720	—	83	96	179	179
Leverantörsskulder	—	16 790	—	—	16 790	16 790	18 852	—	—	18 852	18 852
Summa finansiella skulder		25 210	347	373	25 930	26 023	25 847	83	96	26 026	26 113


Derivattillgångar och skulder
		2025				2024
Mkr	Nivå i verkligt värde- hierarkin	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde		Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde
Derivattillgångar
Kassaflödessäkringar	2	—	69	69	69		—	167	167	167
Verkligt värde-säkringar	2	—	—	—	—		27	—	27	27
Derivat som ej säkringsredovisas	2	362	—	362	362		444	—	444	444
Summa derivattillgångar		362	69	431	431		471	167	638	638
Derivatskulder
Kassaflödessäkringar	2	—	373	373	373		—	96	96	96
Verkligt värde-säkringar	2	63	—	63	63		3	—	3	3
Derivat som ej säkringsredovisas	2	284	—	284	284		80	—	80	80
Summa derivatskulder		347	373	720	720		83	96	179	179

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025150

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder, forts.

Verkliga värden på finansiella instrument

SSAB tillämpar en definierad hierarkisk

värderingsmetod för att värdera finansiella

tillgångar och skulder till verkligt värde. Verkligt

värde är priset vid värderingstidpunkten på ett

finansiellt instrument i en transaktion mellan

marknadsaktörer under normala förhållanden.

Nivå 1 – Verkligt värde bestäms enligt priser

noterade på en aktiv marknad för samma

instrument per balansdagen. Priserna är

konsekvent tillgängliga på erkända källor som

börser, handlare, mäklare, prissättningstjänster

eller tillsynsmyndigheter. För finansiella tillgångar

används köpkursen som det noterade

marknadspriset.

Nivå 2 – Verkligt värde bestäms av

värderingstekniker som baseras på observerbar

marknadsdata, vilka är lättillgängliga och

regelbundet tillhandahålls av börser, handlare,

mäklare, prissättningstjänster eller

tillsynsmyndigheter. Instrumenten värderas med

hjälp av modeller och andra metoder där all

väsentlig indata är direkt eller indirekt

observerbar.

Nivå 3 – Verkligt värde bestäms av

värderingstekniker som inkluderar väsentlig

indata som inte baseras på observerbar

marknadsdata. Dessa värderingar bygger på

antaganden, uppskattningar och interna modeller

till följd av avsaknad av lättillgänglig

marknadsinformation.

Baserat på verkligt värde-hierarkin i tre nivåer

klassificeras samtliga av SSABs finansiella

tillgångar och skulder i nivå 2 eftersom deras

verkliga värdering baseras på andra observerbara

marknadsdata än noterade priser.

Verkligt värde på råvaruprisderivat beräknas

utifrån marknadspriser på relevanta börser.

Verkligt värde på valutaderivat beräknas utifrån

rådande terminspriser på rapporteringsdatumet.

Verkligt värde på räntederivat beräknas med hjälp

av diskonterade kassaflödesmetoden.

Lång- och kortfristiga räntebärande skulder

består främst av lån som värderats till upplupet

anskaffningsvärde. Verkliga värden har beräknats

utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för

återstående löptider.

Kundfordringar redovisas till det belopp som

förväntas bli inbetalt efter bedömning av

förväntade kreditförluster. Övriga kortfristiga

räntebärande fordringar innefattar spärrade

medel med löptid mindre än 12 månader medan

likvida medel består av medel på bankkonton och

placeringar i bank med korta löptider. För båda

dessa poster bedöms verkliga värden i allt

väsentligt överensstämma med de redovisade

posterna.

Leverantörsskulder redovisas till det belopp som

förväntas bli utbetalt och värderas till

anskaffningsvärde.

Kvittning av derivattillgångar och skulder

Om full kvittning enligt ISDA-avtal tillämpats hade

derivaten bokförts till 0 (460) Mkr i finansiella

tillgångar och 289 (0) Mkr i finansiella skulder.

Redovisningsprinciper

Finansiella tillgångar och skulder till upplupet

anskaffningsvärde

Placeringar, kundfordringar, övriga fordringar

samt likvida medel är finansiella tillgångar som

återfinns i denna kategori. Likvida medel omfattar

kassa, omedelbart tillgängliga

banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga

placeringar med ursprunglig löptid understigande

tre månader (kortfristiga placeringar).

Checkräkningskredit redovisas i balansräkningen

som upplåning bland kortfristiga räntebärande

skulder.

Förväntade kreditförluster bedöms för

kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar,

redovisningsprinciper framgår av not C.4.

Finansiella skulder i denna kategori inkluderar

upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder.

Låneskulder värderas initialt till verkligt värde,

netto efter transaktionskostnader, och värderas

därefter till upplupet anskaffningsvärde baserat

på den effektivränta som beräknades då skulden

togs upp.

Avgifter för lånefaciliteter redovisas som

transaktionskostnader för upplåningen i den mån

det är sannolikt att kreditutrymmet kommer att

utnyttjas och redovisas under löptiden när

kreditutrymmet utnyttjas. I den mån utnyttjandet

inte är sannolikt, redovisas avgiften som en

förskottsbetalning för likviditeten och fördelas

över lånelöftets löptid.

Se not C.4 för redovisningsprinciper för

leverantörsskulder och andra skulder.

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt

värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar och skulder i denna kategori

inkluderar derivatinstrument för vilka

säkringsredovisning tillämpas, se not D.1 för

redovisningsprinciper.

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt

värde via resultat

Finansiella tillgångar som förvaltas och

utvärderas baserat på verkliga värden återfinns i

denna kategori. Även derivatinstrument som inte

säkringsredovisas återfinns i denna kategori.

Värdeförändringar redovisas i resultaträkningen

antingen i rörelseresultatet för derivat hänförliga

till affärsverksamheten eller i finansnettot för

derivat relaterade till finansiell verksamhet. För

mer information om redovisningsprinciper

relaterade till derivatinstrument och

säkringsredovisning, se not D.1.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025151

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Nettoskuld/Nettokassa


Nettoskuld/nettokassa
Mkr	2025	2024
Tillgångar i nettoskuld/nettokassa
Likvida medel	22 766	27 810
Kortfristiga räntebärande fordringar	54	21
Förvaltningstillgångar, pensioner	274	214
Övriga långfristiga fordringar	36	41
Derivattillgångar i nettoskuld/nettokassa	339	239
Summa	23 468	28 324

Skulder i nettoskuld/nettokassa
Långfristiga räntebärande skulder	7 111	6 501
Kortfristiga räntebärande skulder	1 309	495
Leasingskulder	2 924	3 156
Avsättningar för pensioner	313	336
Derivatskulder i nettoskuld/nettokassa	215	60
Summa	11 872	10 548
Summa nettoskuld (+) / nettokassa (-)	-11 596	-17 777
Nettoskuld är ett alternativt nyckeltal. För mer information, se not A.3.

Risker

Likviditets- och refinansieringsrisk

SSAB hanterar upplåningen centralt och i

samordning av Group Treasury. För att minska

likviditets- och refinansieringsrisker strävar

koncernen efter att upprätthålla tillräckliga likvida

medel och bindande kreditlöften samt en

balanserad förfalloprofil för sin långfristiga

upplåning. Likviditeten är på en ständigt tillräcklig

nivå vilket säkerställs genom en effektiv

likviditetsförvaltning och bankkontostruktur.

Finansieringsplaner ses över regelbundet baserat

på divisionernas och dotterbolagens

kassaflödesprognoser.

Koncernens likvida beredskap, bestående av

likvida medel, kortfristiga placeringar och

outnyttjade bindande kreditlöften, exklusive

finansieringspaketet för Luleåinvesteringen,

uppgick vid årsskiftet till 30 807 (36 311) Mkr

vilket motsvarade 32 (35) % av omsättningen.

För långfristig upplåning, upp till tio års löptid,

används ett europeiskt Medium Term Note-

program (EMTN) med en låneram uppgående till

2 000 miljoner euro. Under året emitterade SSAB

nya gröna obligationer om 2 800 Mkr under

programmet. Den totala långfristiga upplåningen

i EMTN-programmet uppgick vid årets utgång till

6 127 (4 095) Mkr.

SSAB kan utnyttja ett 5 000 Mkr svenskt och ett

500 miljoner euro finskt certifikatprogram. Dessa

förblev outnyttjade vid årets utgång. Vidare kan

SSAB även utnyttja en 700 miljoner euro

revolverande kreditfacilitet, med en grupp

bestående av 11 banker, med förfall under 2029.

Denna förblev outnyttjad vid årets utgång. Under

året tecknades ett finansieringspaket för

Luleåinvesteringen bestående av fyra gröna

lånefaciliteter om upp till 2 700 miljoner euro.

Dessa faciliteter är strukturerade inom SSABs

ramverk för grön och hållbarhetslänkad

finansiering.

I den mån överskottslikviditet uppstår försöker

koncernen att amortera av lån eller placera

likvida medel i depositioner eller finansiella

investeringar hos godkända motparter. Per den

31 december 2025, uppgick den totala

låneskulden till 8 420 (6 995) Mkr, och hade en

genomsnittlig återstående löptid på 5,6 (6,5) år.

Den långfristiga upplåningen uppgick till 7 111

(6 501) Mkr huvudsakligen via kapitalmarknaden

och befintliga obligationsprogram.

SSABs kreditbetyg är BBB– med stabil outlook

från S&P Global Rating.

Förvaltning av kapital

Kapitalstrukturen förvaltas med syfte att

bibehålla en effektiv kapitalstruktur, innefattande

både eget kapital och skulder, för att säkerställa

att verksamheten kan drivas vidare och generera

god avkastning till aktieägarna. Kapitalstrukturen

ses över regelbundet av koncernledningen samt

av styrelsen. Koncernens verksamhet är

konjunkturberoende och målet är att hålla netto-

skuldsättningsgraden mellan -20 % och 20 %.

Sedan 2021 har SSAB redovisat nettokassa, och

därmed en negativ nettoskuldsättningsgrad.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025152

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Nettoskuld/Nettokassa, forts.


Långfristiga räntebärande skulder
Mkr	2025	2024
Kapitalmarknadslån	8 136	6 500
Banklån	200	—
Övriga långfristiga räntebärande skulder	13	1
Summa	8 348	6 501

Avgår kortfristig del	-1 237	—
Summa	7 111	6 501


Kortfristiga räntebärande skulder
Mkr	2025	2024
Kortfristig del av långfristiga räntebärande skulder	1 237	—
Checkräkningskrediter	—	71
Övriga kortfristiga räntebärande skulder	72	424
Summa	1 309	495


Utestående långfristiga räntebärande skulder
Mkr	Räntesats (nominell), %	2025	2024
Kapitalmarknadslån (fast ränta)
2023–2030 SEK	3,57–4,88	2 047	1 498
Summa kapitalmarknadslån (fast ränta)		2 047	1 498

Kapitalmarknadslån (rörlig ränta)
2021–2030 SEK	Stibor + 1,12–1,85	4 080	2 597
2010–2040 USD	3,35–4,33	2 009	2 405
Summa kapitalmarknadslån (rörlig ränta)		6 089	5 002

Banklån (rörlig ränta)
2025–2040 EUR	Euribor + 0,6	200	—
Summa banklån (rörlig ränta)		200	—
Summa		8 335	6 500


Kontraktuellt kassaflöde, 31 december 2025
Mkr	Bokfört värde	Kontraktuellt kassaflöde	2026	2027	2028	2029	2030	Senare
Lån
Kapitalmarknadslån	8 136	9 687	1 504	251	2 338	156	2 950	2 488
Banklån	200	252	4	6	6	6	5	225
Övriga räntebärande skulder	85	85	73	3	3	3	2	—
Summa, lån	8 420	10 024	1 582	260	2 347	165	2 958	2 713

Leverantörsskulder	16 790	16 790	16 790	—	—	—	—	—

Derivat, nettoutflöde	720	720	382	223	84	20	12	—
Derivat, nettoinflöde, (–)	-431	-431	-406	-17	-5	-1	-3	—
Summa, inklusive leverantörsskulder och derivat	25 499	27 103	18 348	466	2 426	184	2 967	2 713

Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång. Kontraktuellt kassaflöde från leasingavtal framgår av not C.2.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025153

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Nettoskuld/Nettokassa , forts.


Förändring av skulder från finansieringsverksamheten
	2025				2024
Mkr	Räntebärande skulder	Leasing- skulder	Övrigt	Summa	Räntebärande skulder	Leasing- skulder	Övrigt	Summa
Ingående balans 1 januari	6 995	3 156	60	10 211	7 711	2 912	93	10 715
Kassaflöden	1 968	-787	157	1 337	-1 198	-725	-39	-1 962
Förändring leasingavtal (ej kassaflödespåverkande)	—	554	—	554	—	971	—	971
Omvärderingar (ej kassaflödespåverkande)	-543	1	-2	-544	483	-3	6	486
Utgående balans 31 december	8 420	2 924	215	11 559	6 995	3 156	60	10 211


Kortfristiga räntebärande fordringar
Mkr	2025	2024
Spärrade medel	0	6
Övriga korta räntebärande fordringar	54	15
Summa	54	21


Likvida medel
Mkr	2025	2024
Kassa och bank	12 992	14 165
Kortfristiga placeringar (löptid kortare än tre mån)	9 774	13 645
Summa	22 766	27 810

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025154

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.4 Övriga långfristiga tillgångar


Övriga långfristiga tillgångar
Mkr	2025	2024
Aktieinvesteringar	84	94
Fordringar på pensionsförpliktelser	274	214
Övriga långfristiga fordringar	36	41
Summa	393	349


Aktieinvesteringar
Mkr	2025	2024
Bokfört värde 1 januari	94	92
Investeringar	0	2
Avyttringar	-6	-3
Omklassificeringar	—	1
Omräkningsdifferenser	-5	3
Bokfört värde 31 december	84	94

Under 2025 beviljade SSAB ett lån till Voimaosakeyhtiö SF om 6 (7) Mkr vilket skrevs ner till 0 (0) Mkr.

Redovisningsprinciper

Aktieinvesteringar

Aktieinvesteringar värderas till verkligt värde. För vissa onoterade egetkapitalinstrument kan verkligt

värde inte mätas på ett tillförlitligt sätt och anskaffningsvärdet kan användas som en approximation

av verkligt värde. För sådana instrument kan väsentlig minskning av verkligt värde redovisas i form av

en nedskrivning.

D.5 Finansiella intäkter och kostnader


Finansiella intäkter och kostnader
Mkr	2025	2024
Finansiella intäkter
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	749	1 218
Ränteintäkter på derivatinstrument	37	99
Valutakursdifferenser	2 366	1 146
Utdelningar	2	1
Övrigt	7	21
Summa	3 161	2 485

Finansiella kostnader
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	-569	-728
Räntekostnader på derivatinstrument	-25	-10
Valutakursdifferenser	-2 423	-1 260
Övrigt	-28	-35
Summa	-3 045	-2 033
Summa finansnetto	116	452

Redovisningsprinciper

Valutakursdifferenser inkluderar valutakursvinster eller -förluster vid värdering av likvida medel, skuld-

och lånefordringar i utländsk valuta till balansdagens kurser samt vid förändringar i verkligt värde av

derivat relaterade till finansieringsverksamheten.

Räntekostnader på leasingskulder ingår i räntekostnader på skulder värderade till upplupet

anskaffningsvärde. Räntekostnader på leasing framgår av not C.2.

Övriga finansiella intäkter och kostnader inkluderar ränteintäkter och kostnader avseende

förmånsbaserade pensionsförpliktelser, avgifter avseende bindande kreditlöften och

leverantörsfinansiering samt räntor som aktiverats till värdet av immateriella och materiella

anläggningstillgångar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025155

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.6 Eget kapital


Förändring reserver
	2025				2024
Mkr	Reserv för säkring av utlands- verksamhet	Reserv för kassaflödes- säkringar	Omräknings- reserv	Summa	Reserv för säkring av utlands- verksamhet	Reserv för kassaflödes- säkringar	Omräknings- reserv	Summa
Reserver 1 januari	-3 733	-30	20 164	16 401	-3 706	184	17 315	13 793
Omräkningsdifferenser under perioden	—	—	-5 284	-5 284	—	—	2 849	2 849
Verkligt värdeförändringar under perioden	—	-671	—	-671	-35	-1 150	—	-1 185
Skatt hänförlig till verkligt värdeförändringar	—	86	—	86	7	195	—	202
Poster omförda till resultat	—	282	—	282	—	882	—	882
Skatt hänförlig till poster som omförts till resultat	—	-6	—	-6	—	-141	—	-141
Omklassifiering till pågående nyanläggningar	—	8	—	8	—	—	—	—
Skatt hänförlig till omklassifiering till pågående nyanläggningar	—	-2	—	-2	—	—	—	—
Reserver 31 december	-3 733	-333	14 881	10 814	-3 733	-30	20 165	16 401


Resultat per aktie
	2025	2024
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr	4 902	6 522
Antal aktier i genomsnitt, miljoner	996,6	997,7
Resultat per aktie, kr	4,92	6,54

Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.


Antal aktier/aktiekapital
	2025	2024
Antal aktier, miljoner	996,6	996,6
Aktiekapital, Mkr	9 063	9 063

Aktier, aktiekapital och övriga tillskjutna medel

Aktiekapitalet består av 996,6 (996,6) miljoner aktier med ett kvotvärde på 9,09 (9,09) kr per aktie. Av

aktierna är 296,0 (296,0) miljoner av serie A och 700,7 (700,7) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A

medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. På årsstämman 2024 beslutades om

indragning av 33,2 miljoner egna aktier (varav 8,2 miljoner aktier av serie A och 25,0 miljoner aktier av

serie B). Aktiekapitalet om 9 063 miljoner kronor förblev oförändrat eftersom det beslutades att öka

aktiekapitalet genom en överföring från fritt eget kapital till aktiekapitalet (fondemission). Detta

skedde utan att några nya aktier emitterats. Genomsnittligt antal aktier uppgick till 996,6 (997,7)

miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 23 022 (23 022) Mkr och utgörs av medel som inbetalats

av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde.

Reserver

Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen

i utländska dotterbolag till svenska kronor. Till reserven för säkring av utlandsverksamhet förs de

kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits

för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag. Till reserven för kassaflödessäkringar förs

kursdifferenser från kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta, prissäkring av vissa inköp

samt av räntesäkringar från rörlig till fast ränta.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025156

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.6 Eget kapital, forts.

Återköp av egna aktier

Under 2023 genomförde SSAB ett

återköpsprogram till ett värde om sammanlagt

högst 2,5 Mdkr. Detta program avslutades under

mars 2024. Antalet aktier som återköpts under

programmet uppgick till 33 217 659 aktier, varav

8 216 940 serie A-aktier och 25 000 719 serie B-

aktier. Värdet på egna aktier uppgick till 2 507

Mkr. Transaktionskostnader relaterade till

programmet uppgick till 7 Mkr, varav 1 Mkr

redovisades under 2023 och 6 Mkr under 2024.

Den 24 april 2024 beslutade årsstämman om

indragningen av de aktier som återköpts under

programmet. Efter indragningen innehar SSAB

inga egna aktier.

SSABs utdelningspolicy

Koncernens policy är att dela ut 40 % av vinsten

efter skatt.

Överväganden vid förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att utdelning ska utgå med 2,00

(2,60) kronor per aktie för 2025, vilket motsvarar

1 993 (2 591) Mkr. Övriga vinstmedel balanseras i

ny räkning. Beslut att godkänna eller avslå detta

förslag tas av aktieägarna på årsstämman 2026.

Den 31 december 2025 uppgick koncernens

balanserade vinstmedel till 24 886 (22 481) Mkr

och moderbolagets fria egna kapital uppgick till

62 433 (63 330) Mkr. I det egna kapitalet finns

orealiserade vinster föranledda av att finansiella

instrument redovisats till marknadsvärde

uppgående till 126 (58) Mkr. Den 31 december

2025 uppgick nettokassan till 11 596 (17 777)

Mkr och nettoskuldsättningsgraden uppgick till

-17 (-25) %. Då koncernens verksamhet är

konjunkturberoende är målet att

nettoskuldsättningsgraden ska vara mellan -20 %

och 20 %. Årets resultat för koncernen uppgick till

4 906 (6 527) Mkr.

SSABs styrelse fattade under 2022 ett

inriktningsbeslut att bygga om det nordiska

produktionssystemet för tunnplåt i grunden, ett

stort steg i SSABs arbete för att bli det första

stålbolaget i världen att erbjuda

koldioxidreducerat stål på marknaden, och att i

stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den

egna verksamheten. I juni 2023 fattade SSABs

styrelse ett investeringsbeslut för konverteringen

av stålverket i Oxelösund, som är ett viktigt steg i

SSABs omställning till fossilfri stålproduktion. I

april 2024 fattade SSABs styrelse ett beslut om

att gå vidare med nästa steg i SSABs omställning

genom att bygga ett toppmodernt stålverk i Luleå,

vilket påbörjades under sommaren 2025. Dessa

styrelsebeslut kommer att innebära stora

investeringar i den nordiska verksamheten under

de kommande 10 åren. I sitt utdelningsförslag

har styrelsen tagit hänsyn till framtida

investeringsbehov samt koncernens starka

finansiella ställning och nettokassa.

Redovisningsprinciper

Utdelning

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte

eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av

årsstämman.

Egna aktier

När moderbolaget eller något annat koncernbolag

köper egna aktier, reduceras köppriset inklusive

transaktionskostnader från moderbolagets

balanserade vinstmedel som egna aktier till dess

att aktierna är makulerade.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025157

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.7 Pensioner

Koncernens anställda, tidigare anställda och

deras överlevande kan täckas av

avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer

avseende förmåner efter anställning. De

förmånsbestämda planerna täcker ålderspension

och efterlevandepension.

Skuld på pensionsförpliktelsen som redovisas i

balansräkningen härrör från de

förmånsbestämda planerna. Koncernens största

pensionsplaner är Rautaruukkis finska

pensionsstiftelse (A-säätiö), finska

förmånsbestämda planer och den norska

pensionsstiftelsen (CCB Pensionskasse) men det

finns också mindre planer i Sverige och i USA.

Planerna täcks av en återförsäkrad avsättning i

balansräkningen och av pensionsförmånsplaner

och fonder.

För de avgiftsbestämda planerna görs

kontinuerliga betalningar till staten och till

oberoende institutioner som tar över

skyldigheterna gentemot de anställda.

Sverige

Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en

avgiftsbestämd pensionsplan. Tjänstemän

omfattas av ITP-planen. Båda planerna bygger på

kollektivavtal och omfattar flera arbetsgivare

inom flera filialer.

ITP-planen har två delar, ITP1, en avgiftsbestämd

pensionsplan som är giltig för anställda födda

1979 eller senare, samt ITP2, en avgiftsbestämd

pensionsplan vilken gäller för anställda födda

före 1979. Huvuddelen av ITP2-planen hanteras

av SSAB genom FPG/PRI-systemet.

Finansieringen sker genom en avsättning som

skyddas av en kreditförsäkring i

Försäkringsbolaget PRI-pensionsgaranti. En del

av ITP2-planen är skyddad genom en försäkring

inom Alecta. I SSAB AB finns det förutom

ovanstående skyldigheter andra

förmånsbestämda förpliktelser tillämpade på

enskilda pensionsavtal till tidigare anställda och

pensioner till ledande befattningshavare.

Några tjänstemän i Sverige omfattas av ITP2-

planerna, de förmånsbestämda

pensionsåtagandena för ålders- och

familjepension (alternativ familjepension) genom

en försäkring av Alecta. Enligt ett uttalande från

Rådet för finansiell rapportering, UFR 10,

klassificeringen för ITP-planer, som finansieras

genom försäkring av Alecta, är detta en

förmånsbestämd plan som omfattar flera

arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 (såväl

som 2024) hade företaget inte tillgång till all

information för att kunna räkna ut sin

proportionella andel av planens förpliktelse,

tillgångar och administrationskostnader, vilket

resulterar i att det inte varit möjligt att redovisa

planen som en förmånsplan. Pensionsplanen

ITP2 som skyddas genom en försäkring av

Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd

plan. Förväntad avgift för nästa

rapporteringsperiod för ITP2-försäkringar som

genomförs i Alecta uppgår till 51 Mkr.

Den kollektiva konsolideringsnivån består av

marknadsvärdet på tillgångarna i Alecta, i

procent av försäkringsåtagandena beräknade i

enlighet med försäkringstekniska metoder och

antaganden från Alecta, som inte motsvarar IAS

19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska

normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 %.

Om den kollektiva konsolideringsnivån i Alecta

kommer att vara utanför dessa trösklar ska

åtgärder vidtas så att konsolideringsnivån

återgår till det normala intervallet. På låg

konsolideringsnivå kan en åtgärd vara att höja

den överenskomna avgiften för nya uttag och/

eller befintliga förmåner. På en hög

konsolideringsnivå kan en åtgärd vara att

genomföra bidragsminskningar. I slutet av året

var Alectas överskott, i form av en kollektiv

konsolideringsnivå, 167 (162) %.

Utbetalningar till de förmånsbestämda planerna

under 2026 förväntas uppgå till 16 Mkr.

Risker

Exponering av de mest signifikanta riskerna i

förmånsbestämda planer

Tillgångarnas volatilitet – På lång sikt förväntas

egetkapitalinstrument generellt överträffa

obligationer som i sin tur minskar volatiliteten

och är mindre riskfyllda än aktier på kort sikt.

Placeringsportföljen kan också vara utsatt för

risker såsom kreditrisk på obligationer och

exponering mot fastighetsmarknaden.

Diskonteringsränta – Förmånsbestämda

pensionsförpliktelser har beräknats med

diskonteringsränta som baserar sig på räntan för

förstklassiga företagsobligationer. En minskning

i obligationslåneräntan ökar

pensionsförpliktelserna även om det delvis

kompenseras av en ökning i värdet av

förvaltningstillgångarna.

Inflationsrisk – Pensionsförpliktelserna är

utsatta för inflation och en ökning av inflationen

ökar pensionsförpliktelserna.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025158

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.7 Pensioner, forts.


Pensionskostnader
Mkr	2025	2024
Avgifter för avgiftsbestämda planer	905	906
Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta	163	143
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	4	10
Särskild löneskatt	97	96
Summa pensionskostnader i rörelseresultatet	1 169	1 155
Netto räntekostnader, förmånsbaserade planer	3	4
Summa pensionskostnader i rapport över resultatet	1 172	1 159
Netto aktuariella vinster (-)/förluster (+) före skatt, förmånsbaserade planer	-74	-22
Summa pensionskostnader i totalresultat	1 098	1 136


Pensionsförpliktelser, netto i balansräkningen
Mkr	2025	2024
Avsättningar för pensioner	313	336
Finansiella anläggningstillgångar	274	214
Netto pensionsförpliktelser	40	122


Förändringar i den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen, netto i balansräkningen
	2025			2024
Mkr	Pensions- förpliktelser	Förvaltnings -tillgångar	Netto pensions- förpliktelser	Pensions- förpliktelser	Förvaltnings -tillgångar	Netto pensions- förpliktelser
Summa 1 januari	1 380	1 258	122	1 385	1 230	155
Förmåner intjänade under året	56	—	56	34	—	34
Räntekostnader/intäkter	41	38	3	49	45	4
Aktuariella vinster/ förluster	-39	35	-74	10	32	-22
Tillskjutna medel	—	53	-53	—	54	-54
Betalda förmåner	-134	-132	-2	-128	-125	-3
Reduceringar och regleringar	-1	0	0	—	—	—
Omklassificeringar	-1	0	-1	—	—	—
Omräkningsdifferenser	-90	-78	-13	30	22	8
Summa 31 december	1 211	1 172	40	1 380	1 258	122


Specifikation av förvaltningstillgångar
Fördelning, %	2025	2024
Egetkapitalinstrument	25	22
Obligationer	51	51
Fastigheter	11	11
Kassa	1	0
Investeringsfonder	13	15
Summa	100	100


Fördelning av pensionsförpliktelser per land
	2025						2024
Mkr	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige	Övriga	Summa	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige	Övriga	Summa
Pensionsförpliktelser som fonderats	554	248	99	9	1	910	695	253	107	9	—	1 065
Förvaltningstillgångars verkliga värde	750	311	103	7	0	1 172	823	320	107	8	—	1 258
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	-196	-64	-4	2	0	-262	-128	-67	1	1	—	-193

Pensionsförpliktelser som är ofonderade	81	11	82	56	72	301	96	12	88	41	78	315
Netto pensionsförpliktelser per land	-115	-53	78	58	72	40	-32	-55	89	43	78	122

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025159

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.7 Pensioner , forts.


Väsentliga aktuariella antaganden
	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige
%	2025
Diskonteringsränta	3,8	4,2	5,3	2,6
Inflation	2,0	—	—	2,0
Förväntad löneökning	3,0	4,0	3,4	—
Pensionsindexering	2,3	—	—	2,0
Förväntad återstående serviceperiod (år)	2	1	4	—
Dödlighetstabell/livslängd	Gompertz´ model (2015 parametrar)	K2013	PRI2012-MP2021/ CPM2014 Private Sector, Projection Scale CPM-B	DUS23
Duration, år	9	14	13	5

	2024
Diskonteringsränta	3,1	4,0	5,3	2,6
Inflation	2,0	—	—	2,0
Förväntad löneökning	3,0	3,8	3,4	—
Pensionsindexering	2,2	—	—	2,0
Förväntad återstående serviceperiod (år)	2	1	5	—
Dödlighetstabell/livslängd	Gompertz´ model (2015 parametrar)	K2013	PRI2012-MP2021/ CPM2014 Private Sector, Projection Scale CPM-B	DUS23
Duration, år	9	17	14	5


Känslighet för de betydande aktuariella antagandena
	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige	Summa
Mkr	2025
Diskonteringsränta +0,5%	-22,7	-17,8	-16,2	-0,3	-56,9
Diskonteringsränta -0,5%	24,6	20,1	18,2	0,3	63,3
Förväntad ökad livslängd, +1 år	15,4	8,9	2,3	1,0	27,7

	2024
Diskonteringsränta +0,5%	-30,1	-10,4	-18,9	-0,3	-59,7
Diskonteringsränta -0,5%	32,9	11,6	19,3	0,3	64,1
Förväntad ökad livslängd, +1 år	19,3	5,4	2,5	1,2	28,5

Uppskattningar och bedömningar

Förmånsbaserade pensionsplaner

Värdet för de förmånsbestämda planerna är

föremål för aktuariella antaganden såsom

förväntad livslängd, inflation och

diskonteringsränta. Dessa antaganden används

för att bestämma åtagandets storlek och

kostnad. Antagandena föreslås av externa

oberoende aktuarier och godkänns av ledningen.

En känslighetsanalys har gjorts på ovanstående

aktuariella antaganden eftersom förändringar i

dessa kan påverka den förmånsbestämda

förpliktelsen. Analysen har gjorts genom att

beakta förändringen i varje antagande separat

(utan hänsyn till samband mellan antagandena).

Med hänsyn till det totala beloppet av

koncernens förmånsbestämda

nettopensionsförpliktelser förväntas rimliga

förändringar i antagandena ej leda till någon

väsentlig förändring av

nettopensionsförpliktelsen.

Redovisningsprinciper

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda

som förmånsbestämda pensionsplaner.

Generellt finansieras planerna genom

inbetalningar till försäkringsbolag eller

förvaltaradministrerade fonder. I

förmånsbestämda planer bär koncernen risken

för att kostnaderna för de utfästa ersättningarna

blir högre än beräknat.

I koncernbalansräkningen redovisas nettot av

beräknat nuvärde av de förmånsbestämda

förpliktelserna och verkligt värde på

förvaltningstillgångarna som antingen en skuld

på pensionsförpliktelser eller en fordran i övriga

långfristiga fordringar.

ITP2-planen, en kompletterande pension för

tjänstemännen, är en kollektiv förmånsbestämd

plan som finansieras genom tecknande av

pensionsförsäkringar i det ömsesidiga

försäkringsbolaget Alecta. Det finns ingen

tillgänglig information för att kunna redovisa

denna plan som en förmånsbestämd plan och

därför redovisas planen som en avgiftsbestämd

plan. Följaktligen redovisas de premier som

under året har betalats till Alecta som

pensionskostnader.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025160

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

E. Övriga noter

Innehåll

E.1 Inkomstskatt

E.2 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas

för försäljning

E.3 SSABs dotterbolag

E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Inkomstskatt

Effektiv skattesats

1 326

Inkomstskatt, Mkr

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025161

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

E.1 Inkomstskatt


Inkomstskatt
Mkr	2025	2024
Svensk inkomstskatt	502	0
Utländsk inkomstskatt	1 070	1 931
Summa aktuell skattekostnad	1 572	1 931

Uppskjuten skattekostnad (+) / inkomst (–)	-246	-145
Summa skattekostnad i resultaträkningen	1 326	1 786

Summa skattekostnad (+) / inkomst (–) i övrigt totalresultat¹⁾	-65	-57

1) Detaljerna framgår i Koncernens rapport över totalresultat.

Koncernen omfattas av OECD:s modellregler om global minimibeskattning (Pelare 2). Enligt

regelverket är koncernen skyldig att ta ut en tilläggsskatt motsvarande skillnaden mellan den effektiva

skattesatsen enligt en så kallad GloBE-beräkning och en miniskatt på 15 %. Koncernen redovisade en

aktuell tilläggsskattekostnad om 28 (28) Mkr för 2025. Den redovisade tilläggsskattekostnaden ingår i

årets aktuella skattekostnad i resultaträkningen.


Avstämning av skattesats
%	2025	2024
Gällande skattesats i Sverige	20,6	20,6

Skatteeffekt av:
Icke avdragsgilla kostnader	73,7	2,0
Icke skattepliktiga intäkter	-79,5	-2,6
Annan skattesats i utländska dotterbolag	1,6	0,8
Skatter avseende tidigare period	0,7	-0,2
Ej bokförda underskottsavdrag	0,1	0,6
Övriga skillnader	4,1	0,3
Effektiv skattesats	21,3	21,5

Icke avdragsgilla kostnader under 2025 avser nedskrivningar i aktier i dotterbolag medan ej skattepliktiga intäkter avser utdelning från

dotterbolag.


Uppskjutna skattefordringar och skulder
Mkr	2025	2024
Uppskjutna skattefordringar
- förfaller inom 12 månader	281	270
- förfaller efter mer än 12 månader	139	264
Summa	420	534

Uppskjutna skatteskulder
- förfaller inom 12 månader	178	43
- förfaller efter mer än 12 månader	-2 426	-2 801
Summa	-2 248	-2 757

Uppskjutna skatteskulder, netto	-1 828	-2 223

Koncernen har inte redovisat uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgående till

2 713 (3 283) Mkr. Av dessa underskottsavdrag förfaller 0 (23) Mkr inom 12 månader. Ingen

uppskjuten skatt redovisas på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag eftersom överföring

av dessa vinstmedel till moderbolaget normalt är skattefri. I den mån överföringen inte är skattefri, kan

moderbolaget bestämma när dessa vinster överförs och sådana överföringar kommer inte att ske

inom överskådlig framtid.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025162

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

E.1 Inkomstskatt, forts.


Förändring uppskjuten skatt (fordran + / skuld -)
	2025								2024
Mkr	Överavskrivning på anläggnings- tillgångar	Nyttjande- rättstillgångar	Leasing- skulder	Pensioner	Uppskjuten skatt på övervärden	Outnyttjade underskotts- avdrag	Övrigt	Summa	Överavskrivning på anläggnings- tillgångar	Nyttjande- rättstillgångar	Leasing- skulder	Pensioner	Uppskjuten skatt på övervärden	Outnyttjade underskotts- avdrag	Övrigt	Summa
Uppskjuten skatt 1 januari	-2 934	-587	635	247	-83	71	427	-2 223	-2 785	-575	615	237	-141	76	234	-2 339
Förändringar mot resultatet	91	93	-97	-3	18	-27	172	246	-47	-5	13	-6	80	9	102	145
Förändringar mot övrigt totalresultat	—	—	—	-13	—	—	80	67	—	—	—	5	—	—	53	57
Förändringar mot investeringsstöd	—	—	—	—	—	—	-7	-7	—	—	—	—	—	—	—	—
Ökning genom rörelseförvärv	—	—	—	—	-4	—	—	-4	—	—	—	—	-4	—	—	-4
Förändring genom avyttring av bolag	—	—	—	—	—	-4	—	-4	—	—	—	—	-4	-12	—	-16
Omräkningsdifferens	193	-14	15	-6	6	-2	-94	98	-102	-6	7	11	-14	-1	38	-67
Uppskjuten skatt 31 december, netto	-2 649	-508	553	224	-63	39	578	-1 828	-2 934	-587	635	247	-83	71	427	-2 223

Uppskattningar och bedömningar

Uppskjuten skatt

Koncernen är verksam i flera länder vilket ökar

komplexiten vid fastställande av uppskjuten

skattefordran och skatteskuld, och det krävs

väsentliga bedömningar och antaganden för att

bestämma värdet på den uppskjutna

skattefordran och skatteskulden på balansdagen.

Bolaget måste bedöma sannolikheten för att

utnyttja de uppskjutna skattefordringarna mot

framtida beskattningsbara vinster. Framtida

förändringar av skattelagstiftningar samt

utvecklingen av affärsklimat påverkar bolagets

framtida skattemässiga vinster och därmed

möjligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran

på underskottsavdrag och på övriga temporära

skillnader. En förändrad bedömning av

sannolikheten för framtida skattemässiga vinster

kan således ge en positiv eller negativ effekt på

koncernens resultat. Väsentliga bedömningar

och antaganden görs även vad gäller redovisning

av avsättningar och eventualförpliktelser

avseende skatterisker. Förändringar i tillämpade

uppskattningar och bedömningar kan leda till

väsentliga skillnader i uppskjutna

skattefordringar och skulder inom följande

räkenskapsår eller senare.

Pelare 2

Den nuvarande bedömningen är att

implementeringen av Pelare 2-regelverket

kommer att ha en liten påverkan på koncernens

totala inkomstskattekostnad och effektiva

skattesats. Det finns dock komplexitet i

tillämpningen av lagstiftningen, och reglerna har

ännu inte implementerats i vissa jurisdiktioner.

Koncernen fortsätter att noggrant övervaka

implementeringen och effekterna av Pelare 2-

regelverket.

Redovisningsprinciper

Koncernen utvärderar regelbundet de yrkanden

som gjorts i inkomstdeklarationer avseende

situationer där tillämpliga skatteregler är föremål

för tolkning och bedömer om det är troligt att en

skattemyndighet kommer att godta en osäker

skattemässig behandling. Koncernen värderar

sina redovisade skatter antingen baserat på det

mest sannolika beloppet eller det förväntade

värdet, beroende på vilken metod som bäst

förutser utfallet av osäkerheten.

Uppskjuten skatt

Temporära skillnader som ger upphov till

uppskjutna skattefordringar och -skulder består

främst av överavskrivningar på

anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna

lagertransaktioner, obeskattade reserver i form av

periodiseringsfonder, leasingavtal, outnyttjade

skattemässiga underskottsavdrag samt justeringar

av verkligt värde vid rörelseförvärv. Koncernen

tillämpar undantaget i IAS 12 och redovisar inte och

lämnar ingen information om uppskjuten skatt till

följd av Pelare 2-regelverket.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025163

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

E.2 Förvärv, avyttringar och tillgångar som

innehas för försäljning

Förvärv

Under 2025 förvärvade SSAB Special Steels blästrings- och målningsverksamheten från Blastech

Mobile LLC i USA. Köpeskillingen uppgick till 218 Mkr, varav 96 Mkr reglerades med aktier i Blastech

Mobile LLC och 121 Mkr betalades kontant. Verkligt värde på nettotillgångarna uppgick till 102 Mkr

och goodwill uppgick till 116 Mkr.

Tibnor förvärvade aktier i Stålsenteret AS i Norge. Köpeskillingen uppgick till 24 Mkr och verkligt värde

på nettotillgångarna uppgick till 24 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med -17 Mkr. Under

2025 förvärvades även minoritetens andel av aktierna i Designtak i Småland AB för 12 Mkr.

Under 2024 förvärvade Ruukki Construction 100 % av aktierna i ett svenskt fastighetsbolag, Buskåker

Industrifastigheter AB. Köpeskillingen uppgick till 39 Mkr och verkligt värde på nettotillgångarna

uppgick till 39 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med -38 Mkr. Under 2024 förvärvades

minoritetens andel av aktierna i Dala-Profil AB för 39 Mkr samt i Vimpelin Listapalvelu Oy för 8 Mkr.

Avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning

Under 2025 avyttrade SSAB Special Steels aktierna i Virsbo Bergbultar AB och Virsbo Bergbultar

Fastigheter AB. Försäljningspriset uppgick till 144 Mkr, och avyttrade nettotillgångar uppgick till 102

Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med 144 Mkr.

I de finansiella rapporterna 2024, redovisades tillgångar samt relaterade skulder i Virsbo som

tillgångar som innehas för försäljning. Tillgångarna som innehas för försäljning uppgick till 120 Mkr

och bestod av materiella anläggningstillgångar om 57 Mkr samt varulager om 62 Mkr. Skulderna

hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning uppgick till 8 Mkr och bestod av upplupna

personalkostnader.

Inga avyttringar skedde under 2024

E.3 SSABs dotterbolag

SSABs dotterbolag, direktägda av SSAB AB markerade med *


Namn	*	Säte	Innehav %
Bevaknings AB Företagsskydd		Sverige	100
Borlänge Handelsstål AB		Sverige	100
Buskåker Industrifastigheter AB		Sverige	100
Dala-Profil AB		Sverige	100
Dannemora Gruvor AB	*	Sverige	100
Designtak i Småland AB		Sverige	100
Förvaltnings Aktiebolaget Tegelhögen		Sverige	100
Handelsstålgruppen i Sverige AB		Sverige	100
LaserTool i Blekinge AB		Sverige	100
Norrbotten Stål AB		Sverige	100
Plannja AB	*	Sverige	100
Plannja Steinwalls AB		Sverige	100
Plåtdepån i Borlänge AB		Sverige	100
Ruukki Sverige AB		Sverige	100
Smålands Stål AB		Sverige	100
SSAB EMEA AB	*	Sverige	100
SSAB Europe SSC AB		Sverige	100
SSAB Nordic Steel AB		Sverige	100
SSAB Technology AB	*	Sverige	100
Sundsvalls Stål AB		Sverige	100
Swestål AB		Sverige	100
Tappers Stål & Metaller AB		Sverige	100
Tibnor AB	*	Sverige	100
Tibnor Lanna AB		Sverige	100
Örebro Expeditören 11 AB		Sverige	100
SSAB Swedish Steel Lda		Angola	100
SSAB Argentina SRL		Argentina	100
SSAB Swedish Steel Pty Ltd.		Australien	100
Abraservice Belgium SA		Belgien	100
SSAB Swedish Steel Comércio De Aço Ltda.		Brasilien	100
SSAB Bulgaria Ltd		Bulgarien	100

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025164

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Namn	*	Säte	Innehav %
SSAB Swedish Steel Aceros de Chile Limitada		Chile	100
SSAB Colombia S.A.S.		Colombia	100
Plannja A/S		Danmark	100
SSAB Danmark A/S		Danmark	100
SSAB Holding Danmark A/S		Danmark	100
Tibnor AS		Danmark	100
SSAB Egypt LLC		Egypten	100
Rannila Uü		Estland	100
Rautaruukki Uü		Estland	100
Ruukki Products AS		Estland	100
SSAB Swedish Steel Eesti OU		Estland	100
Tibnor Estonia AS		Estland	100
SSAB Swedish Steel Philippines Inc		Filippinerna	100
Piristeel Oy		Finland	100
Poimukate Oy		Finland	100
Presteel Oy		Finland	80
Rautaruukki Oyj	*	Finland	100
Ruukki Construction Oy		Finland	100
SSAB Europe Oy		Finland	100
Tibnor Oy		Finland	100
TM Rauta Oy		Finland	100
Abraservice France SAS		Frankrike	100
Abraservice Holding SAS		Frankrike	100
Foncière Saint-Marcel		Frankrike	100
SSAB Swedish Steel SAS	*	Frankrike	100
SSAB Swedish Steel FZE		Förenade Arabemiraten	100
SSAB Swedish Steel Mepe		Grekland	100
SSAB Swedish Steel Ltd, Hong Kong		Hong Kong	100
Ruukki Metals Trading & Marketing India Private Limited		Indien	100
SSAB Swedish Steel India PVT Ltd		Indien	100
SSAB Swedish Steel Indonesia		Indonesien	100
SSAB Finance Ireland DAC	*	Irland	100
SSAB Israel Ltd		Israel	100
Abraservice Italia SpA		Italien	100
SSAB Swedish Steel SpA		Italien	100
SSAB Swedish Steel, Japan		Japan	100
SSAB Central Inc.	*	Kanada	100


Namn	*	Säte	Innehav %
SSAB Swedish Steel Ltd		Kanada	100
Western Steel Ltd		Kanada	100
SSAB Swedish Steel LLP		Kazakhstan	100
SSAB Swedish Steel Co Ltd.		Kina	100
SSAB Swedish Steel International Trade (Kunshan) Co., Ltd.		Kina	100
SSAB Swedish Steel Ltd. Shanghai		Kina	100
SSAB Swedish Steel Ltd		Korea	100
SSAB Adriatic d.o.o.		Kroatien	100
Tibnor Latvia SIA		Lettland	100
UAB Tibnor		Litauen	100
SSAB Swedish Steel Sdn Bhd		Malaysia	100
SSAB Swedish Steel SARL		Marocko	100
Swedish Steel AB Mexico Sa De CV		Mexiko	100
Geha Beheer B.V.		Nederländerna	100
Geha Laverman B.V.		Nederländerna	100
SSAB Swedish Steel B.V.		Nederländerna	100
Plannja A/S		Norge	100
Ruukki Building Components AS		Norge	100
SSAB Svensk Stål AS		Norge	100
Stålsenteret AS		Norge	100
Tibnor AS		Norge	100
SSAB Swedish Steel Pakistan (Private) Limited		Pakistan	100
SSAB EMEA AB Sucursal De Peru		Peru	100
Abraservice Polska Sp. z.o.o		Polen	100
Ruukki Polska Sp.zo.o.		Polen	100
SSAB Poland Sp.z.o.o		Polen	100
SSAB Protection Poland Sp.z.o.o.		Polen	100
Abraservice Portugal LDA		Portugal	100
SSAB Swedish Steel - Unipessoal Lda		Portugal	100
Ruukki Romania S.R.L.		Rumänien	100
SSAB Swedish Steel SRL		Rumänien	100
SSAB Swedish Steel CIS LLC		Ryssland	100
SSAB Saudi Factory LLC		Saudiarabien	100
SSAB Swedish Steel d.o.o.		Serbien	100
SSAB Swedish Steel Pte Ltd.		Singapore	100
Ruukki Slovakia s.r.o.		Slovakien	100
Abraservice Ibérica INT, SAU		Spanien	100

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025165

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Namn	*	Säte	Innehav %
SSAB Swedish Steel S.L.		Spanien	100
Abraservice Scotland Ltd		Storbritannien	100
Abraservice UK Ltd		Storbritannien	100
Ruukki UK Ltd		Storbritannien	100
SSAB Swedish Steel Ltd. UK		Storbritannien	100
SSAB South Africa Pty Ltd		Sydafrika	74
SSAB Swedish Steel Taiwan Ltd.		Taiwan	100
SSAB Swedish Steel (Thailand) Co. Ltd.		Thailand	49
Abraservice CZ Sro		Tjeckien	100
Ruukki CZ s.r.o.		Tjeckien	100
SSAB Swedish Steel spol. s.r.o.		Tjeckien	100
Abraservice Özel Celik Ltd Si		Turkiet	100
SSAB Swedish Steel Celik Dıs Ticaret Ltd. Şti.		Turkiet	100
Abraservice Deutschland GmbH		Tyskland	100
SSAB Swedish Steel GmbH	*	Tyskland	100
Ruukki Investment LLC Ukraine		Ukraina	100
Ruukki Ukraine LLC		Ukraina	100
SSAB Swedish Steel LLC		Ukraina	100
SSAB Svéd Acél Kereskedelmi Kft. (SSAB Kft.)		Ungern	100
Abraservice, LLC		USA	100
SSAB Alabama Inc.		USA	100
SSAB Construction Inc.		USA	100
SSAB Enterprises LLC		USA	100
SSAB Inc		USA	100
SSAB Iowa Inc.		USA	100
SSAB Minnesota Inc.		USA	100
SSAB Sales Inc.		USA	100
SSAB Texas Inc.		USA	100
SSAB US Holding Inc.	*	USA	100
SSAB Swedish Steel LLC		Uzbekistan	100
SSAB Swedish Steel LLC		Vietnam	100
SSAB Hardox Stahl GmbH		Österrike	100

E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser


Ställda säkerheter
Mkr	2025	2024
Fastighetsinteckningar	30	30
Spärrade medel	0	6
Summa	30	36


Övriga åtaganden och eventualförpliktelser
Mkr	2025	2024
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser	13 973	2 001
Övriga ansvarsförbindelser	345	723
Övriga åtaganden	4 395	4 672
Summa	18 713	7 396

Koncernens ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser avser främst moderbolagsgarantier

samt bankgarantier. Ökningen under 2025 är främst hänförlig till betalningsgarantier relaterade till

investeringen i Luleå. Koncernens övriga ansvarsförbindelser består främst av ej bokförda

pensionsförpliktelser. Övriga åtaganden relaterar huvudsakligen till terminskontrakt på utsläppsrätter.

Förhållanden som ej föranlett redovisning som ansvarsförbindelse

Koncernen är då och då inblandad i olika rättstvister med kunder, leverantörer och anställda. Det

förväntade utfallet av sådana tvister har beaktats i beslut om redovisning av dessa.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025166

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets

räkningar


Moderbolagets rapport över resultatet
Mkr	Not	2025	2024
Bruttoresultat		—	—
Försäljnings- och administrationskostnader	2	-743	-868
Övriga rörelseintäkter och -kostnader	3	337	491
Rörelseresultat		-406	-376

Resultat från andelar i dotterbolag och intressebolag	5	1 178	3 686
Övriga finansiella resultatposter	5	447	891
Resultat efter finansnetto		1 219	4 201

Bokslutsdispositioner	6	500	115
Resultat före skatt		1 719	4 316

Inkomstskatt	7	-8	-5
Årets resultat		1 710	4 312


Moderbolagets rapport över totalresultat
Mkr	Not	2025	2024
Årets resultat		1 710	4 312

Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar		-21	-40
Inkomstskatt hänförlig till kassaflödessäkringar	7	4	8
Övrigt totalresultat		-16	-32

Summa årets totalresultat		1 694	4 280

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025167

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Moderbolagets rapport över finansiell ställning
Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	8	324	26
Materiella anläggningstillgångar	8	0	0
Aktier i dotterbolag och övriga bolag	9	54 210	66 500
Långfristiga fordringar på dotterbolag	10	1 813	6 722
Övriga långfristiga fordringar	10	26	92
Uppskjutna skattefordringar	7	38	4
Summa anläggningstillgångar		56 410	73 344

Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar på dotterbolag	10	21 227	6 126
Aktuella skattefordringar		107	107
Övriga kortfristiga fordringar	10	1 166	552
Kassa och bank	11	21 776	26 694
Summa omsättningstillgångar		44 277	33 479
SUMMA TILLGÅNGAR		100 686	106 823



Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
• Aktiekapital	12	9 063	9 063
• Reservfond		902	902
Fritt eget kapital
• Balanserad vinst		60 723	59 018
• Årets resultat		1 710	4 312
SUMMA EGET KAPITAL		72 397	73 294

Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser		2	2
Långfristiga avsättningar	13	54	62
Uppskjutna skatteskulder	7	1	6
Summa avsättningar		58	70

Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	14	26	61
Övriga långfristiga skulder	14	5 428	4 138
Summa långfristiga skulder		5 454	4 199

Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	13	2	22
Skulder till dotterbolag	14	20 457	28 473
Aktuella skatteskulder		35	1
Övriga kortfristiga skulder	14	2 283	764
Summa kortfristiga skulder		22 778	29 260
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		100 686	106 823

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025168

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Moderbolagets förändring i eget kapital
	2025							2024
	Bundet eget kapital			Fritt eget kapital				Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
Mkr	Aktie- kapital	Reservfond	Överkurs- fond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Summa	Aktie- kapital	Reservfond	Överkurs- fond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Summa
Eget kapital 1 januari	9 063	902	22 469	22	36 528	4 312	73 294	9 063	902	22 469	54	32 725	9 946	75 157
Kassaflödessäkringar	—	—	—	-21	—	—	-21	—	—	—	-40	—	—	-40
Inkomstskatt på kassaflödessäkringar	—	—	—	4	—	—	4	—	—	—	8	—	—	8
Årets resultat	—	—	—	—	—	1 710	1 710	—	—	—	—	—	4 312	4 312
Summa årets totalresultat	—	—	—	-16	—	1 710	1 694	—	—	—	-32	—	4 312	4 280

Balansering av föregående års resultat	—	—	—	—	4 312	-4 312	—	—	—	—	—	9 946	-9 946	—
Utdelning till aktieägare	—	—	—	—	-2 591	—	-2 591	—	—	—	—	-4 983	—	-4 983
Förvärv egna aktier	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-1 160	—	-1 160
Indragning av egna aktier	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-292	—	-292
Fondemission	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	292	—	292
Eget kapital 31 december	9 063	902	22 469	6	38 248	1 710	72 397	9 063	902	22 469	22	36 528	4 312	73 294

Mer information om återköp och indragning av egna aktier samt fondemission under 2024 finns i not D.6 till koncernredovisningen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025169

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER


Moderbolagets rapport över kassaflöden
Mkr	Not	2025	2024
LÖPANDE VERKSAMHET
Rörelseresultat		-406	-376

Poster som inte påverkar kassaflödet:
Avskrivningar på anläggningstillgångar	8	9	9
Resultat vid försäljning av rörelser och andelar	9	0	8
Förändring avsättningar	13	-28	7
Övriga återföringar		0	1

Erhållna räntor		781	1 925
Betalda räntor		-732	-1 491
Betald inkomstskatt		-7	-164
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		-384	-81

Förändring i rörelsekapital
Kundfordringar		0	0
Leverantörsskulder		376	12
Övriga kortfristiga fordringar		234	-101
Övriga kortfristiga skulder		378	-131
Kommersiella koncernmellanhavanden		-704	176
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital		284	-44
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		-100	-125



Mkr	Not	2025	2024
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i immateriella/materiella anläggningstillgångar	8	-6 404	-4 474
Försäljning av immateriella/materiella anläggningstillgångar	8	6 098	4 474
Utdelning från dotterbolag	5	22 475	4 156
Erhållna/lämnade koncernbidrag		115	65
Lämnade aktieägartillskott till dotterbolag	9	-9 000	—
Avyttrade rörelser och andelar	9	4	–
Övrig investeringsverksamhet		3	-3
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET		13 292	4 218

FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		-2 591	-4 983
Förvärv egna aktier		—	-1 215
Nya lån	14	2 793	—
Återbetalning/amortering av lån	14	-771	-1 124
Finansiella placeringar		-31	4
Finansiella koncernmellanhavanden		-17 066	2 234
Övrig finansiering¹⁾		841	-642
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET		-16 824	-5 726

LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari		26 694	27 398
Kassaflöde från den löpande verksamhet		-100	-125
Kassaflöde från investeringsverksamhet		13 292	4 218
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-16 824	-5 726
Valutaeffekter, likvida medel¹⁾		-1 285	928
LIKVIDA MEDEL den 31 december	11	21 776	26 694

Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		8 041	8 500
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inkl. outnyttjade bankkrediter)		29 818	35 194

1) SSAB har ändrat presentationen av omräkningsdifferenser på likvida medel, vilket resulterat i en omklassificering mellan de hänvisade

posterna. Jämförelseperioderna för 2024 har justerats i enlighet med detta och har resulterat i en omklassificering från Övrig

finansiering till Omräkningsdifferenser, likvida medel med 2 110 Mkr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025170

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets noter

1. Redovisnings- och värderingsprinciper

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, utom i de fall som anges nedan.

Dessa avvikelser mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar att

tillämpa IFRS Redovisningsstandarder i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och

Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Vidare har Rådet för hållbarhets- och finansiell

rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.

Intressebolag och samarbetsarrangemang: I moderbolaget redovisas intressebolag och joint venture

enligt anskaffningsvärdemetoden.

Leasing – Leasetagare: I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som en kostnad linjärt över

kontraktets löptid.

Pensioner: Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler.

Utdelningar: Förväntad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om

utdelningens storlek och före balansdagen fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt

säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet.

Koncernbidrag: Erhållna samt lämnade koncernbidrag från/till dotterföretag redovisas som en

bokslutsdisposition och skatteeffekten som en skattekostnad/-intäkt i resultaträkningen.

2. Försäljnings- och administrationskostnader


Mkr	2025	2024
Personalkostnader	280	322
Tjänster	262	363
Avskrivningar	9	9
Övrigt	192	174
Summa	743	868


Arvoden och ersättningar till revisionsbolag
Mkr	2025	2024
Ernst & Young
Revisionsarvoden	10	7
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	2	3
Övriga tjänster	1	2
Summa	12	12

3. Övriga rörelseintäkter och -kostnader


Mkr	2025	2024
Statliga bidrag¹⁾	1	-3
Netto valutakursvinster	7	5
Koncerngemensamma tjänster	333	499
Övriga intäkter	1	4
Netto valutakursförluster	-5	-5
Förlust vid försäljning av rörelser och andelar	0	-8
Summa	337	491

1) Under 2024 har SSAB AB återbetalat bidrag som var relaterade till Covid-19 och som mottogs år 2020.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025171

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

4. Ersättningar till anställda


Mkr	2025	2024
Löner och andra ersättningar	177	205
Sociala kostnader	57	71
Pensionskostnader	45	45
Summa	280	322

5. Finansiella intäkter och kostnader


Mkr	2025	2024
Resultat från andelar i dotter- och intressebolag
Utdelningar från dotterbolag¹⁾	22 475	4 156
Utdelningar från intressebolag	1	1
Nedskrivning dotterbolag¹⁾	-21 281	0
Ränteintäkter från dotterbolag	713	745
Räntekostnader till dotterbolag	-731	-1 216
Summa resultat från andelar i dotter- och intressebolag	1 178	3 686
Övriga finansiella poster
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	669	1 118
Ränteintäkter på derivatinstrument	—	52
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	-175	-224
Räntekostnader på derivatinstrument	-10	—
Netto valutakursdifferenser	-16	-46
Övrigt	-21	-8
Summa övriga finansiella poster	447	891

Summa finansiella intäkter och kostnader	1 625	4 578

1) Under 2025 erhöll SSAB AB utdelning från SSAB Finance Ireland om 22 465 Mkr. Under året har ansvaret för den interna utlåningen

flyttats från SSAB Finance Ireland till SSAB AB. I samband med omstruktureringen gjorde SSAB AB en nedskrivning av aktieinnehavet,

ner till 0 kr.

6. Bokslutsdispositioner


Mkr	2025	2024
Erhållna koncernbidrag	500	115
Summa	500	115

7. Inkomstskatt


Mkr	2025	2024
Aktuell skattekostnad	42	3
Uppskjuten skattekostnad (+) / inkomst (–)	-34	2
Summa skattekostnad i resultaträkningen	8	5
Summa skattekostnad (+) / inkomst (–) i övrigt totalresultat	-4	-8

Avstämning av skattesats
%	2025	2024
Gällande skattesats i Sverige	20,6	20,6
Skatteeffekt av:
Icke avdragsgilla kostnader	255,1	0,1
Icke skattepliktiga intäkter	-275,6	-20,6
Skatter avseende tidigare period	0,3	0,0
Effektiv skattesats	0,5	0,1

Icke avdragsgilla kostnader under 2025 avser nedskrivningar i aktier i dotterbolag medan ej skattepliktiga intäkter avser utdelning från

dotterbolag.


Förändring uppskjuten skatt (fordran + / skuld -)
Mkr
2025	Pensioner	Övriga poster¹⁾	Summa
Uppskjuten skatt 1 januari	144	-146	-2
Förändring mot resultatet	2	31	34
Förändring mot övrigt totalresultat	—	4	4
Uppskjuten skatt 31 december, netto	147	-110	36

2024
Uppskjuten skatt 1 januari	154	-162	-8
Förändring mot resultatet	-10	7	-2
Förändring mot övrigt totalresultat	—	8	8
Uppskjuten skatt 31 december, netto	144	-146	-2

1) Övriga poster avser främst värdering av derivat.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025172

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

8. Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar


	2025					2024
Mkr	Utsläppsrätter	Patent och licenser	Programvara	Summa immateriella tillgångar	Summa materiella anläggnings- tillgångar	Utsläppsrätter	Programvara	Summa immateriella tillgångar	Summa materiella anläggnings- tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari	—	—	46	46	12	—	46	46	12
Inköp	6 098	306	—	6 404	0	4 474	—	4 474	—
Avyttringar och utrangeringar	-6 098	—	—	-6 098	—	-4 474	—	-4 474	—
Anskaffningsvärde 31 december	—	306	46	352	12	—	46	46	12

Ackumulerade avskrivningar 1 januari	—	—	20	20	12	—	10	10	12
Årets avskrivningar	—	—	9	9	0	—	9	9	—
Ackumulerade avskrivningar 31 december	—	—	29	29	12	—	20	20	12

Bokfört värde 31 december	—	306	17	324	0	—	26	26	0

Materiella anläggningstillgångar består av inventarier, verktyg och installationer.

Under 2025 har SSAB AB förvärvat licenser från Hybrit Development AB om 306 Mkr.

9. Aktier i dotterbolag och övriga bolag


	2025				2024
Mkr	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag	Övriga aktier och andelar	Summa	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag	Övriga aktier och andelar	Summa
Bokfört värde 1 januari	65 928	567	6	66 500	65 977	567	8	66 552
Aktieägartillskott¹⁾	9 000	—	—	9 000	—	—	—	—
Avyttringar	-4	—	-5	-10	-50	—	-3	-52
Nedskrivningar²⁾	-21 281	—	—	-21 281	—	—	—	—
Bokfört värde 31 december	53 643	567	0	54 210	65 928	567	6	66 500

Dotterbolag och intressebolag som är direktägda av moderbolaget framgår av noterna E.3 och B.5 till koncernredovisningen.

1) Aktieägartillskott till SSAB EMEA AB.

2) Nedskrivning aktier i dotterbolag avser SSAB Finance Ireland DAC med 21 120 Mkr och SSAB Central Inc med 116 Mkr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025173

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

10. Fordringar


Mkr	2025	2024
Långfristiga fordringar på dotterbolag
Lånefordringar	1 475	6 679
Derivattillgångar	338	43
Summa långfristiga fordringar på dotterbolag	1 813	6 722

Övriga långfristiga fordringar
Derivattillgångar	26	88
Övriga poster	—	3
Summa övriga långfristiga fordringar	26	92

Kortfristiga fordringar på dotterbolag
Lånefordringar¹⁾	20 240	5 766
Koncernbidrag, fordringar	500	115
Upplupna ränteintäkter	118	29
Kundfordringar	197	139
Derivattillgångar	172	78
Summa kortfristiga fordringar på dotterbolag	21 227	6 126

Övriga kortfristiga fordringar
Kundfordringar och övriga fordringar	122	7
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	639	127
Derivattillgångar	406	418
Summa övriga kortfristiga fordringar	1 166	552

1) Ökningen av lånefordringarna under 2025 beror på att ansvaret för den interna utlåningen flyttats från SSAB Finance Ireland till SSAB

AB.

11. Kassa och bank


Mkr	2025	2024
Kassa och bank	12 002	13 049
Kortfristiga placeringar (löptid kortare än 3 månader)	9 774	13 645
Summa	21 776	26 694

12. Eget kapital


Förändring av antalet aktier och aktiekapitalet sedan 1989
År		Förändring av antal aktier	Antal aktier	Förändring av aktiekapital, Mkr	Aktiekapital, Mkr
1989	Konvertering	1 500 000	26 500 000	150	2 650
1994	Konvertering	5 500 000	32 000 000	550	3 200
1995	Split 4:1	96 000 000	128 000 000	0	3 200
1998	Inlösen	-15 891 199	112 108 801	-397	2 803
2001	Nedsättning	-11 210 880	100 897 921	-281	2 522
2005	Inlösen	-9 968 861	90 929 060	-249	2 273
2006	Inlösen	-4 546 453	86 382 607	-114	2 159
2006	Fondemission	0	86 382 607	121	2 280
2006	Split 3:1	172 765 214	259 147 821	0	2 280
2007	Nyemission 1:4	64 786 954	323 934 775	571	2 851
2014	Nyemission	225 310 735	549 245 510	1 982	4 833
2016	Nyemission 8:7	480 589 816	1 029 835 326	4 229	9 063
2024	Indragning	-33 217 659	996 617 667	-292	8 771
2024	Fondemission	0	996 617 667	292	9 063

13. Avsättningar


Personalrelaterade avsättningar
Mkr	2025	2024
Ingående balans 1 januari	84	76
Tillkommande avsättningar	9	25
Utnyttjat under året	-22	-13
Återföring av icke utnyttjade avsättningar	-15	-4
Utgående balans 31 december	56	84

Långfristiga avsättningar	54	62
Kortfristiga avsättningar	2	22
Summa	56	84

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025174

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

14. Skulder


Mkr	2025	2024
Långfristiga skulder på dotterbolag
Derivatskulder	26	61
Summa långfristiga skulder på dotterbolag	26	61

Övriga långfristiga skulder
Kapitalmarknadslån	4 890	4 095
Banklån	200	—
Derivatskulder	338	43
Summa övriga långfristiga skulder	5 428	4 138

Kortfristiga skulder på dotterbolag
Räntebärande skulder	20 323	28 118
Leverantörsskulder	65	15
Derivatskulder	69	340
Summa kortfristiga skulder	20 457	28 473

Övriga kortfristiga skulder
Kortfristig del av långfristiga kapitalmarknadslån	1 237	—
Leverantörsskulder och övriga skulder	504	469
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	160	169
Derivatskulder	382	125
Summa övriga kortfristiga skulder	2 283	764


Utestående räntebärande skulder
Mkr	Räntesats nominell, %	2025	2024
Kapitalmarknadslån (fast ränta)
2023–2030 SEK	3,57–4,88	2 047	1 498
Summa kapitalmarknadslån (fast ränta)		2 047	1 498

Kapitalmarknadslån (rörlig ränta)
2021–2030 SEK	Stibor + 1,12–1,85	4 080	2 597
Summa kapitalmarknadslån (rörlig ränta)		4 080	2 597
Summa kapitalmarknadslån		6 127	4 095

Banklån (rörlig ränta)
2025–2040 EUR	Euribor + 0,6	200	—
Summa banklån (rörlig ränta)		200	—
Summa		6 327	4 095

Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder
Mkr		2025	2024
inom 1 år		1 237	0
inom 1–2 år		0	1 999
inom 2–3 år		2 097	0
inom 3–4 år		—	2 096
inom 4–5 år		2 793	—
Senare än 5 år		200	—
Summa		6 327	4 095

Upplåning fördelat per valuta
Mkr		2025	2024
SEK		6 127	4 095
EUR		200	—
Summa		6 327	4 095

Varav:
Kapitalmarknadslån		6 127	4 095
Banklån		200	—

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025175

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

15. Finansiell riskhantering

SSABs affärsverksamhet exponerar koncernen och moderbolaget för diverse finansiella risker.

Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens direktiv för finansiella risker, som anger ansvar,

processer och andra principer för finansiell riskhantering. Målen för finansiell riskhantering är att

minska volatiliteten i koncernens resultat samt säkerställa tillräcklig likviditet för koncernens

verksamhet. Merparten av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion.

Den koncerninterna finansieringen, som tidigare huvudsakligen hanterades av SSAB Finance Ireland,

övertogs av SSAB AB under 2025. I samband med detta gjordes en utdelning och lånefordringarna

tillsammans med tillhörande derivatinstrument överläts från SSAB Finance Ireland till SSAB AB, vilket

resulterade i en koncernintern utdelningsintäkt för SSAB AB om 22 465 Mkr. Som en del av den

pågående omstruktureringen planeras verksamheten i Irland att avvecklas. Under det fjärde kvartalet

2025 gjorde SSAB AB en nedskrivning av aktieinnehavet till 0 kr.

Ytterligare information om finansiell riskhantering framgår av förvaltningsberättelsen och i noterna till

koncernredovisningen: avseende marknadsrisker och motpartsrisker i not D.1 och avseende likviditets-

och refinansieringsrisk i not D.3.

Moderbolaget kan drabbas av kreditförluster på sina fordringar gentemot andra koncernbolag. Dessa

fordringar är huvudsakligen lånefordringar som hänför sig till moderbolagets roll att finansiera sina

dotterbolag, de analyseras för förväntade kreditförluster. Fordringar har inte skrivits ned under vare sig

2025 eller 2024 på grund av förväntade kreditförluster.

16. Leasing


Mkr	2025	2024
Leaseavgifter under året	31	30

Löptidsanalys av leasingåtaganden
Mkr	2025	2024
Inom ett år	13	20
År två	24	1
År tre	24	0
År fyra	24	—
År fem	24	—
År sex och senare	59	—
Summa	166	21

17. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser


Mkr	2025	2024
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser	15 947	4 410
Övriga åtaganden och ansvarsförbindelser	4 199	4 443
Summa	20 146	8 853

Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser avser främst moderbolagsgarantier gentemot leverantörer samt

bankgarantier för dotterbolagslån. Övriga åtaganden och ansvarsförbindelser består främst av terminskontrakt på

utsläppsrätter och ej bokförda pensionsförpliktelser.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025176

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande i SSAB AB (publ), org. nr. 556016-3429 står:


Mkr
Balanserad vinst	60 723
Årets resultat	1 710
Summa	62 433

Av detta utgör överkursfond 22 469 Mkr samt fond för verkligt värde på 6 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:


Mkr
Till aktieägarna utdelas 2,00 kr per aktie	1 993
Till nästa år överförs	60 440
Summa	62 433

Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick till 24 886

(22 481) Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet

med IFRS Redovisningsstandarder, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av

koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed

och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen

av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker

och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar också att årsredovisningen har upprättats i enlighet

med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering ESRS och de specifikationer som

antagits med stöd av EU:s taxonomiförordning.

Års- och hållbarhetsredovisningen samt koncernredovisningens innehåll blev klart den 10 mars 2026

och undertecknades av samtliga den 10 mars 2026.

Årsredovisningen innehåller också koncernens och moderbolagets lagstadgade

hållbarhetsrapportering, se sida 181 för revisorns yttrande.

Stockholm den 10 mars 2026


Lennart Evrell Ordförande	Petra Einarsson Ledamot	Kerstin Enochsson Ledamot
Bernard Fontana Ledamot	Marie Grönborg Ledamot	Pierre Heeroma Ledamot
Mikael Henriksson Ledamot	Robert Holmström Ledamot	Mikael Mäkinen Ledamot
Sven-Erik Rosén Ledamot	Maija Strandberg Ledamot	Johnny Sjöström Vd och koncernchef

Vår revisionsberättelse avseende årsredovisningen och koncernredovisningen, samt gransknings-

berättelse avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten, har lämnats den 10 mars 2026.

Ernst & Young AB

Rickard Andersson, Auktoriserad revisor

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025177

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org nr 556016-3429.

Rapport om årsredovisningen

och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och

koncernredovisningen för SSAB AB (publ) för år

2025 med undantag för hållbarhetsrapporten på

sidorna 63–113 och bolagsstyrningsrapporten på

sidorna 34–46. Bolagets årsredovisning och

koncernredovisning ingår på sidorna 50–62 och

114–176 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen

upprättats i enlighet med årsredovisningslagen

och ger en i alla väsentliga avseenden

rättvisande bild av moderbolagets finansiella

ställning per den 31 december 2025 och av dess

finansiella resultat och kassaflöde för året enligt

årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har

upprättats i enlighet med årsredovisningslagen

och ger en i alla väsentliga avseenden

rättvisande bild av koncernens finansiella

ställning per 31 december 2025 och av dess

finansiella resultat och kassaflöde för året enligt

International Financial Reporting Standards (IFRS

Redovisningsstandarder), så som de antagits av

EU, och årsredovisningslagen. Förvaltnings-

berättelsen är förenlig med årsredovisningens

och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer

resultaträkningen och balansräkningen för

moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om

årsredovisningen och koncernredovisningen är

förenliga med innehållet i den kompletterande

rapport som har överlämnats till moderbolagets

revisionsutskott i enlighet med

Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International

Standards on Auditing (ISA) och god

revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa


Värdering av materiella anläggningstillgångar
Beskrivning av området	Hur detta område beaktades i revisionen
Materiella anläggningstillgångar uppgår per 31 december 2025 till 35 745 Mkr och utgör en betydande del av SSAB koncernens totala tillgångar. I enlighet med information i not C.1 redovisas materiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Uppskattad nyttjandeperiod baseras i sin tur i hög grad på antaganden vilka får väsentlig påverkan på materiella anläggningstillgångars redovisade totalvärde samt storleken på årliga av- och nedskrivningskostnader kopplade till desamma. SSAB befinner sig för närvarande i ett omställningsarbete i Norden vilket innebär att en betydande del av bolagets befintliga materiella anläggningstillgångar kommer successivt att bytas ut. Omställningen kräver omfattande och regelbunden översyn samt bedömningar gällande nyttjandeperioder avseende bolagets nuvarande materiella anläggningstillgångar, där ledningen har fastställt milstolpar eller omständigheter (t.ex. ett investeringsbeslut) för att revidera uppskattningar av återstående nyttjandeperiod för de tillgångar som kommer att ersättas av de kommande investeringarna, samt identifiera eventuella nedskrivningsbehov. Baserat på ovan har vi bedömt värdering av materiella anläggningstillgångar som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.	Vår granskning har bland annat omfattat följande granskningsåtgärder; • Utvärdering av bolagets process avseende fastställande av anskaffningsvärden, avskrivningar, nedskrivningar och nyttjandeperioder. • Granskning avseende under året anskaffade tillgångar. • Granskning av bedömda nyttjandeperioder på existerande anläggningstillgångar i Norden. • Analys av klimatriskers påverkan på tillgångars beräknade nyttjandeperiod och bolagets utvärdering av desamma. • Granskning av bolagets gjorda antaganden och prognoser för upprättade nedskrivningstest. • Upprättande av egna känslighetsanalyser avseende bolagets nedskrivningstest. • Analys avseende tillförlitligheten i tidigare prognoser genom jämförelse av tidigare års prognoser mot faktiskt utfall. • Granskning av lämnade tilläggsupplysningar i årsredovisningen.

standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns

ansvar. Vi är oberoende i förhållande till

moderbolaget och koncernen enligt god

revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt

yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta

innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och

övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i

Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har

tillhandahållits det granskade bolaget eller, i

förekommande fall, dess moderföretag eller dess

kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är

tillräckliga och ändamålsenliga som grund för

våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är

de områden som enligt vår professionella

bedömning var de mest betydelsefulla för

revisionen av årsredovisningen och

koncernredovisningen för den aktuella perioden.

Dessa områden behandlades inom ramen för

revisionen av, och i vårt ställningstagande till,

årsredovisningen och koncernredovisningen som

helhet, men vi gör inga separata uttalanden om

dessa områden. Beskrivningen nedan av hur

revisionen genomfördes inom dessa områden

ska läsas i detta sammanhang.

Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i

avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om

årsredovisningen också inom dessa områden.

Därmed genomfördes revisionsåtgärder som

utformats för att beakta vår bedömning av risk

för väsentliga fel i årsredovisningen och

koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning

och de granskningsåtgärder som genomförts för

att behandla de områden som framgår nedan

utgör grunden för vår revisionsberättelse.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025178

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Annan information än årsredovisningen och

koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan

information än årsredovisningen och

koncernredovisningen och återfinns på sidorna

1–33, 47–49, 63–113 och 183–186. Den andra

informationen består även av

ersättningsrapporten som vi inhämtade före

datumet för denna revisionsberättelse. Det är

styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och

koncernredovisningen omfattar inte denna

information och vi gör inget uttalande med

bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen

och koncernredovisningen är det vårt ansvar att

läsa den information som identifieras ovan och

överväga om informationen i väsentlig

utsträckning är oförenlig med årsredovisningen

och koncernredovisningen. Vid denna

genomgång beaktar vi även den kunskap vi i

övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer

om informationen i övrigt verkar innehålla

väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts

avseende denna information, drar slutsatsen att

den andra informationen innehåller en väsentlig

felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi

har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som

har ansvaret för att årsredovisningen och

koncernredovisningen upprättas och att den ger

en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen

och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS

Redovisningsstandarder så som de antagits av

EU. Styrelsen och verkställande direktören

ansvarar även för den interna kontroll som de

bedömer är nödvändig för att upprätta en

årsredovisning och koncernredovisning som inte

innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig

dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och

koncernredovisningen ansvarar styrelsen och

verkställande direktören för bedömningen av

bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De

upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden

som kan påverka förmågan att fortsätta

verksamheten och att använda antagandet om

fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift

tillämpas dock inte om styrelsen och

verkställande direktören avser att likvidera

bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har

något realistiskt alternativ till att göra något av

detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det

påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt,

bland annat övervaka bolagets finansiella

rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet

om att årsredovisningen och

koncernredovisningen som helhet inte innehåller

några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa

beror på oegentligheter eller misstag, och att

lämna en revisionsberättelse som innehåller våra

uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av

säkerhet, men är ingen garanti för att en revision

som utförs enligt ISA och god revisionssed i

Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig

felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan

uppstå på grund av oegentligheter eller misstag

och anses vara väsentliga om de enskilt eller

tillsammans rimligen kan förväntas påverka de

ekonomiska beslut som användare fattar med

grund i årsredovisningen och

koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi

professionellt omdöme och har en professionellt

skeptisk inställning under hela revisionen.

Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för

väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och

koncernredovisningen, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag, utformar och utför

granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa

risker och inhämtar revisionsbevis som är

tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra

en grund för våra uttalanden. Risken för att inte

upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av

oegentligheter är högre än för en väsentlig

felaktighet som beror på misstag, eftersom

oegentligheter kan innefatta agerande i

maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden,

felaktig information eller åsidosättande av

intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av

bolagets interna kontroll som har betydelse för

vår revision för att utforma

granskningsåtgärder som är lämpliga med

hänsyn till omständigheterna, men inte för att

uttala oss om effektiviteten i den interna

kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de

redovisningsprinciper som används och

rimligheten i styrelsens och verkställande

direktörens uppskattningar i redovisningen och

tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att

styrelsen och verkställande direktören

använder antagandet om fortsatt drift vid

upprättandet av årsredovisningen och koncern-

redovisningen. Vi drar också en slutsats, med

grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det

finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som

avser sådana händelser eller förhållanden som

kan leda till betydande tvivel om bolagets

förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar

slutsatsen att det finns en väsentlig

osäkerhetsfaktor, måste vi i

revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten

på upplysningarna i årsredovisningen om den

väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana

upplysningar är otillräckliga, modifiera

uttalandet om årsredovisningen och koncern-

redovisningen. Våra slutsatser baseras på de

revisionsbevis som inhämtas fram till datumet

för revisions¬berättelsen. Dock kan framtida

händelser eller förhållanden göra att ett bolag

inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen,

strukturen och innehållet i årsredovisningen

och koncernredovisningen, däribland

upplysningarna, och om årsredovisningen och

koncernredovisningen återger de

underliggande transaktionerna och

händelserna på ett sätt som ger en rättvisande

bild.

• planerar och utför vi koncernrevisionen för att

inhämta tillräckliga och ändamålsenliga

revisionsbevis avseende den finansiella

informationen för företag eller affärsenheter

inom koncernen som grund för att göra ett

uttalande avseende koncernredovisningen. Vi

ansvarar för styrning, övervakning och

genomgång av det revisionsarbete som utförts

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025179

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt

ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat

revisionens planerade omfattning och inriktning

samt tidpunkten för den. Vi måste också

informera om betydelsefulla iakttagelser under

revisionen, däribland de eventuella betydande

brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande

om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav

avseende oberoende, och ta upp alla relationer

och andra förhållanden som rimligen kan påverka

vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder

som har vidtagits för att eliminera hoten eller

motåtgärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med

styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden

som varit de mest betydelsefulla för revisionen

av årsredovisningen och koncernredovisningen,

inklusive de viktigaste bedömda riskerna för

väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de

för revisionen särskilt betydelsefulla områdena.

Vi beskriver dessa områden i

revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra

författningar förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt

lagar och andra författningar

Revisorns granskning av

förvaltning och förslaget till

dispositioner av bolagets vinst

eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi

även utfört en revision av styrelsens och

verkställande direktörens förvaltning av SSAB AB

(publ) för år 2025 samt av förslaget till

dispositioner beträffande bolagets vinst eller

förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar

vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen

och beviljar styrelsens ledamöter och

verkställande direktören ansvarsfrihet för

räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i

Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs

närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är

oberoende i förhållande till moderbolaget och

koncernen enligt god revisors¬sed i Sverige och

har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt

dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är

tillräckliga och ändamålsenliga som grund för

våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till

dispositioner beträffande bolagets vinst eller

förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta

bland annat en bedömning av om utdelningen är

försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets

och koncernens verksamhetsart, omfattning och

risker ställer på storleken av moderbolagets och

koncernens egna kapital, konsolideringsbehov,

likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och

förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta

innefattar bland annat att fortlöpande bedöma

bolagets och koncernens ekonomiska situation,

och att tillse att bolagets organisation är

utformad så att bokföringen,

medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska

angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett

betryggande sätt. Verkställande direktören ska

sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens

riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta

de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets

bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med

lag och för att medels-förvaltningen ska skötas

på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen,

och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är

att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig

grad av säkerhet kunna bedöma om någon

styrelseledamot eller verkställande direktören i

något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till

någon försummelse som kan föranleda

ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med

aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller

bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till

dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och

därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig

grad av säkerhet bedöma om förslaget är

förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men

ingen garanti för att en revision som utförs enligt

god revisionssed i Sverige alltid kommer att

upptäcka åtgärder eller försummelser som kan

föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst

eller förlust inte är förenligt med

aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed

i Sverige använder vi professionellt omdöme och

har en professionellt skeptisk inställning under

hela revisionen. Granskningen av förvaltningen

och förslaget till dispositioner av bolagets vinst

eller förlust grundar sig främst på revisionen av

räkenskaperna. Vilka tillkommande

granskningsåtgärder som utförs baseras på vår

professionella bedömning med utgångspunkt i

risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar

granskningen på sådana åtgärder, områden och

förhållanden som är väsentliga för verksamheten

och där avsteg och överträdelser skulle ha

särskild betydelse för bolagets situation. Vi går

igenom och prövar fattade beslut,

beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra

förhållanden som är relevanta för vårt uttalande

om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt

uttalande om styrelsens förslag till dispositioner

beträffande bolagets vinst eller förlust har vi

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025180

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett

urval av underlagen för detta för att kunna

bedöma om förslaget är förenligt med

aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av

Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och

koncernredovisningen har vi även utfört en

granskning av att styrelsen och verkställande

direktören har upprättat årsredovisningen och

koncernredovisningen i ett format som möjliggör

enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten)

enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om

värdepappers-marknaden för SSAB AB (publ) för

år 2025.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast

det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten

upprättats i ett format som i allt väsentligt

möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt FARs

rekommendation RevR 18 Revisorns granskning

av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna

rekommendation beskrivs närmare i avsnittet

Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande

till SSAB AB (publ) enligt god revisorssed i

Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska

ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga

och ändamålsenliga som grund för vårt

uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som

har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats

i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden, och för att det finns en

sådan intern kontroll som styrelsen och

verkställande direktören bedömer nödvändig för

att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga

felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet

om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i

ett format som upp-fyller kraven i 16 kap. 4 a §

lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

på grundval av vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra

granskningsåtgärder för att uppnå rimlig

säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett

format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men

är ingen garanti för att en granskning som utförs

enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige

alltid kommer att upptäcka en väsentlig

felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan

uppstå på grund av oegentligheter eller misstag

och anses vara väsentliga om de enskilt eller

tillsammans rimligen kan förväntas påverka de

ekonomiska beslut som användare fattar med

grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1

Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför

revision och översiktlig granskning av finansiella

rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och

näraliggande tjänster och har därmed ett allsidigt

system för kvalitetskontroll vilket innefattar

dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende

efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för

yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och

andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder

inhämta bevis om att Esef-rapporten har

upprättats i ett format som möjliggör enhetlig

elektronisk rapportering av årsredovisningen och

koncernredovisning. Revisorn väljer vilka

åtgärder som ska utföras, bland annat genom att

bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i

rapporteringen vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag. Vid denna

riskbedömning beaktar revisorn de delar av den

interna kontrollen som är relevanta för hur

styrelsen och verkställande direktören tar fram

underlaget i syfte att utforma gransknings-

åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till

omständigheterna, men inte i syfte att göra ett

uttalande om effektiviteten i den interna

kontrollen. Granskningen omfattar också en

utvärdering av ändamålsenligheten och

rimligheten i styrelsens och verkställande

direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen

validering av att Esef-rapporten upprättats i ett

giltigt XHTML-format och en avstämning av att

Esef-rapporten överensstämmer med den

granskade årsredovisningen och

koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en

bedömning av huruvida koncernens resultat-,

balans- och egetkapitalräkningar,

kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten

har märkts med iXBRL i enlighet med vad som

följer av Esef-förordningen.

Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm,

utsågs till SSAB ABs (publ) revisor av

bolagsstämman den 29 april 2025 och har varit

bolagets revisor sedan 8 april 2019.

Stockholm den 10 mars 2026

Ernst & Young AB

Rickard Andersson

Auktoriserad revisor

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025181

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Revisors granskningsberättelse över SSAB AB:s (publ)

hållbarhetsrapport

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org.nr 556016-3429

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av

hållbarhetsrapporten upprättad av SSAB AB

(publ) (företaget) för räkenskapsåret 2025.

Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 63–113 i

detta dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som

beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte

kommit fram några omständigheter som ger oss

anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i

allt väsentligt, är upprättad i enlighet med

årsredovisningslagen vilket inbegriper

• om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i

ESRS;

• om den process som företaget har genomfört

för att identifiera rapporterad

hållbarhetsinformation har utförts såsom den

beskrivs i hållbarhetsrapporten; och

• efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s

gröna taxonomiförordning artikel 8.

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s

rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga

granskning av den lagstadgade

hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna

rekommendation beskrivs närmare i avsnittet

Revisorns ansvar.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga

och ändamålsenliga som grund för vår slutsats.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan

information än hållbarhetsrapporten och

återfinns på sidorna 1–62 och 114–186 med

undantag för sidorna 177–182. Det är styrelsen

och verkställande direktören som har ansvaret

för denna andra information.

Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten

omfattar inte denna information och vi uttalar

ingen slutsats med bestyrkande avseende denna

andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av

hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa

den information som identifieras ovan och

överväga om informationen i väsentlig

utsträckning är oförenlig med

hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång

beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat

under den översiktliga granskningen samt

bedömer om informationen i övrigt verkar

innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts

avseende denna information, drar slutsatsen att

den andra informationen innehåller en väsentlig

felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi

har inget att rapportera i det avseendet.

Övrig upplysning

Upplysningarna i hållbarhetsrapporten avseende

föregående räkenskapsår har i vissa fall varit

föremål för översiktlig granskning enligt ISAE

3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än

revisioner och översiktliga granskningar av

historisk finansiell information med tillämpning

av RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsinformation,

som lämnades den 11 mars 2025. Övriga

jämförelsetal i hållbarhetsrapporten för år 2025

har inte varit föremål för granskning.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som

har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har

upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§

årsredovisningslagen, och för att det finns en

sådan intern kontroll som styrelsen och

verkställande direktören bedömer nödvändig för

att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga

felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med

begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är

upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§

årsredovisningslagen på grundval av vår

granskning. Granskningen har utförts enligt

FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns

översiktliga granskning av den lagstadgade

hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation

kräver att vi planerar och utför våra

granskningsåtgärder för att uppnå begränsad

säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i

enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för att

inhämta bevis är mer begränsade än för ett

uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet

och den säkerhet som har uppnåtts är därför

lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med

rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt

för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir

medvetna om alla viktiga omständigheter som

skulle kunna ha blivit identifierade om ett

uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet

utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1

(International Standard on Quality Management),

som kräver att företaget utformar, implementerar

och hanterar ett system för kvalitetsstyrning

inklusive riktlinjer eller rutiner avseende

efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för

yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och

andra författningar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025182

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Vi är oberoende i förhållande till SSAB AB (publ)

enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt

fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder

inhämta underlag till hållbarhetsrapporten.

Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,

bland annat genom att bedöma riskerna för

väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten

vare sig dessa beror på oegentligheter eller

misstag. Vid denna riskbedömning beaktar

revisorn de delar av den interna kontrollen som är

relevanta för hur styrelsen och verkställande

direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte

att utforma granskningsåtgärder som är

ändamålsenliga med hänsyn till

omständigheterna, men inte i syfte att uttala en

slutsats om effektiviteten i den interna

kontrollen. Granskningen består av att göra

förfrågningar, i första hand till personer som är

ansvariga för upprättandet av

hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk

granskning och att vidta andra översiktliga

granskningsåtgärder.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen:

Våra granskningsåtgärder avseende

hållbarhetsrapporten inkluderade, men var inte

begränsade till att:

• Genom förfrågningar erhålla en allmän

förståelse för den interna kontrollmiljön,

rapporteringsprocesserna, och

informationssystemen som är relevanta för

upprättandet av informationen i

hållbarhetsrapporten;

• Utvärdera om information som identifierats

som väsentlig genom den process som bolaget

genomfört för att identifiera innehållet

hållbarhetsrapporten också ingår;

• Utvärdera om strukturen och presentationen av

hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i

ESRS;

• Genomföra förfrågningar till relevant personal

och analytiska granskningsåtgärder avseende

utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;

• Utföra substansgranskningsåtgärder på

utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;

och

• Genom förfrågningar och analytiska

granskningsåtgärder för att inhämta underlag

till metoderna för att ta fram väsentliga

uppskattningar och framåtblickande

information och förstå hur dessa metoder

tillämpades.

Våra granskningsåtgärder avseende den process

som företaget har genomfört för att identifiera

hållbarhetsinformation att rapportera

inkluderade, men var inte begränsade till

följande:

• Erhålla en förståelse för processen genom att

genomföra förfrågningar för att förstå källorna

till den information som används av

företagsledningen (t.ex. intressentdialoger,

affärsplaner och strategidokument);

• Granska företagets interna dokumentation av

sin process; och

• Utvärdera om den information som erhållits

från våra åtgärder om den process som

implementerats av företaget överensstämmer

med beskrivningen av processen på sidan 73 i

hållbarhetsrapporten.

Våra granskningsåtgärder avseende

taxonomiupplysningarna inkluderade, men var

inte begränsade till att:

• Erhålla förståelse för processen för att

identifiera ekonomiska verksamheter som

omfattas av- och är förenliga med EU:s gröna

taxonomi och de motsvarande upplysningarna i

hållbarhetsrapporten.

• Genomföra förfrågningar till relevant personal

och analytiska granskningsåtgärder på

taxonomiupplysningarna;

• Genomföra förfrågningar för att förstå källorna

till den information som används i

taxonomiupplysningarna;

• Utvärdera om presentationen av

taxonomiupplysningarna är förenlig med

kraven i EU:s taxonomiförordning; och

• Utföra substansgranskningsåtgärder för

utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten

avseende EU:s gröna taxonomi.

Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i

enlighet med ESRS, måste styrelsen och

företagsledningen för SSAB AB (publ) förbereda

framåtblickande information utifrån angivna

antaganden om händelser som kan inträffa i

framtiden och möjliga framtida aktiviteter av

SSAB AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt

att bli annorlunda eftersom förväntade händelser

ofta inte inträffar som förväntat.

Stockholm den 10 mars 2026

Ernst & Young AB

Rickard Andersson

Auktoriserad revisor

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025183

OM SSABRAPPORTER ÖVRIGT

AKTIEN TIO ÅR I SAMMANDRAG ADRESSER

Övrigt

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025184

OM SSABRAPPORTER ÖVRIGT

AKTIEN TIO ÅR I SAMMANDRAG ADRESSER

Aktien

Notering och handelsvolym

Fakta:

Notering: Nasdaq, Stockholm och Nasdaq, Helsingfors

Antal aktier: 996 617 667, varav 295 966 330 A-aktier och 700 651 337 B-aktier

Marknadsvärdering: 69 667 Mkr (31 december, 2025)

Ticker: Nasdaq Stockholm: SSABA och SSABB; Nasdaq Helsinki: SSABAH och SSABBH

(A-respektive B-aktier)

ISIN kod: A-aktien: SE0000171100. B-aktien: SE0000120669

Kvot: Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst.

Under året handlades SSAB-aktier på Nasdaq

Stockholm för totalt 72,7 Mdkr vilket motsvarar

en genomsnittlig handel om 292 Mkr per dag.

Antalet A-aktier som handlades under året på

samtliga handelsplattformar motsvarade 267 %

av det genomsnittliga antalet utestående aktier.

Antalet B-aktier som handlades under året

motsvarade 355 % av det genomsnittliga antalet

utestående aktier.

Under 2025 steg A-aktien med 57 % till 70,48 kr

och B-aktien med 59 % till 69,66 kr.

SSAB-aktien handlas också på multilaterala

handelsplattformar (MTF) på marknadsplatser

som exempelvis CBOE och LSE Group. Av den

totala volymen omsatta aktier handlades 39 % av

A-aktierna och 41 % av B-aktierna på Nasdaq

Nordic (Källa: Modular Finance).


Data per aktie
		2025	2024	2023	2022	2021
Börskurs, 31 december, A-aktien	Kr	70,48	44,97	76,68	56,94	52,44
Resultat per aktie	Kr	4,92	6,54	12,67	-10,57	14,24
Kassaflöde före utdelning och finansiering per aktie	Kr	-0,67	5,30	15,71	13,75	12,24
Eget kapital per aktie	Kr	68,01	71,21	65,91	65,18	71,35
Utdelning per aktie¹⁾	Kr	2,00	2,60	5,00	8,70	5,25
Genomsnittligt antal aktier utstående	miljoner	996,6	997,7	1 028,0	1 029,8	1 029,8
Antal aktier vid årets slut	miljoner	996,6	996,6	1 029,8	1 029,8	1 029,8
Börsvärde vid årets slut	Mkr	69 667	44 084	79 221	56 651	49 048

Värdering
Direktavkastning, %^{1), 2)}		2,84	5,78	6,52	15,28	10,01
P/E tal²⁾		14,33	6,88	6,05	–	3,68
Kurs/eget kapital, %²⁾		104	63	116	87	73

1)2025 enligt styrelsens förslag.

2) Baserad på slutkurs i A-aktien. Justerat resultat per aktie 2022 var 22,38 kr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025185

OM SSABRAPPORTER ÖVRIGT

AKTIEN TIO ÅR I SAMMANDRAG ADRESSER

Tio år i sammandrag

Nyckeltal


	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016
Intäkter, Mkr	96 220	103 418	119 489	128 745	95 891	65 396	76 485	74 941	66 059	55 354
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, Mkr *	10 189	12 069	20 141	32 340	22 094	3 364	6 177	8 712	7 591	4 951
EBITDA-marginal, % *	11	12	17	25	23	5	8	12	11	9
Rörelseresultat, Mkr	6 116	7 860	16 467	-4 355	18 837	-325	1 961	4 940	3 838	1 213
Rörelsemarginal, % *	6	8	14	-3	20	0	3	7	6	2
Justerat rörelseresultat, Mkr *	6 116	7 860	16 467	29 283	18 837	-325	2 159	5 181	3 838	1 292
Resultat före skatt, Mkr	6 232	8 313	16 716	-4 641	18 416	-802	1 572	4 403	2 863	324
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr	4 902	6 522	13 029	-10 886	14 662	-510	1 075	3 549	2 295	937
Resultat per aktie, kr	4,92	6,54	12,67	-10,57	14,24	-0,50	1,04	3,45	2,23	1,04
Utdelning per aktie, kr; 2025 – förslag	2,00	2,60	5,00	8,70	5,25	0,00	0,00	1,50	1,00	0,00
Balansomslutning, Mkr¹⁾	106 129	110 728	107 839	109 711	112 019	88 601	93 979	94 432	87 476	90 913
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr *¹⁾	-11 596	-17 777	-18 206	-14 287	-2 346	10 278	11 696	10 527	11 574	17 887
Investeringar, Mkr *²⁾	10 122	5 375	4 474	4 148	2 888	2 204	2 910	2 340	1 603	1 326
Operativt kassaflöde, Mkr *	7 621	10 692	21 524	22 693	15 296	3 460	5 194	5 969	6 511	3 207
Nettokassaflöde, Mkr *	-3 271	-964	5 922	8 748	12 434	2 180	-289	3 435	5 068	6 875
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % *	12	13	22	-1	27	2	3	7	6	2
Räntabilitet på eget kapital, % *	7	9	19	-12	23	-1	2	6	4	2
Soliditet, % *¹⁾	64	64	63	61	66	61	64	63	61	58
Nettoskuldsättningsgrad, % *¹⁾	-17	-25	-27	-21	-3	19	19	18	22	34
Råstålsproduktion, kton	7 536	7 349	7 778	7 293	8 179	7 535	7 623	8 028	7 995	7 988
Plåtproduktion, kton	6 970	6 658	7 122	6 727	7 568	6 937	6 994	7 391	7 397	7 156
Plåtleveranser, kton	6 364	6 134	6 460	6 341	6 921	6 460	6 560	6 899	6 908	6 652
Medelantalet anställda	15 689	15 626	15 754	15 799	15 255	15 121	15 829	16 133	16 158	16 381
Olycksfallsfrekvens (LTIF)³⁾	0,56	0,75	0,87	1,06	1,80	3,70	4,20	6,10	5,60	6,80
CO2e-utsläpp från produktionen (Scope 1), kton	9 839	9 479	9 947	9 844	10 641	9 471	10 154	10 333	9 867	9 989
Indirekta CO2e-utsläpp (Scope 2), kton	896	1 260	1 157	1 179	1 029	1 339	1 427	1 487	1 216	1 165

1) Ingående balans 1 januari 2019 has justerats med avseende på IFRS 16.

2)Från och med 2023 rapporteras som underhållsinvesteringar och strategiska investeringar. Jämförande information har uppdaterats.

3) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF, Lost Time Injury Frequency), egna anställda och underleverantörer.

* Alternativt nyckeltal, se not A.3 för mer information.


96,2	1878	14 600	8,8
Intäkter, 2025	Ståltillverkning sedan	Anställda i över 50 länder	Produktionskapacitet råstål


	55 %	0,56	11,6
Huvudkontor Stockholm, Sverige	Hög andel av premiumprodukter	Olycksfallsfrekvens (LTIF), 2025	Nettokassa, 2025


OM SSAB

INTRODUKTION
Detta är SSAB	3
Rörelsesegment, marknader och största produktionsanläggningar	4
Koncernchefens kommentar	6
2025 i korthet	8
Nyckeltal 2025	10
Fokus på säkerhet	11

MARKNAD OCH STRATEGI
Utveckling av strategin	13
Trender och marknadsutveckling	14
Affärsstrategi och omställning	16
SSABs övergripande mål	20
Fokus på innovation	22

RÖRELSESEGMENT
SSAB Special Steels	24
SSAB Europe	26
SSAB Americas	28
Tibnor	30
Ruukki Construction	31


RAPPORTER
Kommentar från styrelseordföranden	33
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	34

ERSÄTTNINGSRAPPORT	47

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	50

HÅLLBARHETSRAPPORT	63
Allmänna upplysningar	66
Miljöinformation	75
Samhällsansvarsinformation	97
Bolagsstyrningsinformation	108

FINANSIELLA RAPPORTER	114
Koncernens räkenskaper	115
Moderbolagets räkningar	166
Förslag till vinstdisposition	176
Revisionsberättelse	177
Revisors granskningsberättelse	181

ÖVRIGT	183
Aktien	184
10 år i sammandrag	185