M312WZV08Y7LYUC716852025-01-012025-12-31M312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31M312WZV08Y7LYUC716852025-12-31M312WZV08Y7LYUC716852024-12-31M312WZV08Y7LYUC716852023-12-31M312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:MiscellaneousOtherReservesMemberiso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:sharesM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-01-012025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-01-012025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-01-012025-12-31ifrs-full:MiscellaneousOtherReservesMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-01-012025-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-12-31ifrs-full:MiscellaneousOtherReservesMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852025-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:MiscellaneousOtherReservesMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:MiscellaneousOtherReservesMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852024-01-012024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember
2025
Årsredovisning
Vi gör det möjligt för de många människorna
och företagen att skapa en bättre framtid
Innehåll
Introduktion
Året i korthet 2
Vd har ordet 4
Vår omvärld 7
Värdeskapande
Swedbanks strategiska riktning 10
Vårt hållbarhetsperspektiv 14
Så skapar vi värde 16
Vår affärsplan 18
Strategiska mål och utfall 19
Affärsområden 26
Aktien och ägarna 34
Förvaltningsberättelse
Ekonomisk redogörelse 36
Svensk bankverksamhet 42
Baltisk bankverksamhet 43
Företag och Institutioner 44
Premium and Private Banking 45
Koncernfunktioner och Övrigt 46
Vinstdisposition 47
Bolagsstyrningsrapport 49
Intern kontroll 61
Styrelse 62
Koncernledning 69
Hållbarhetsrapport 71
Allmänna upplysningar 72
Miljö 97
Socialt ansvar 124
Bolagsstyrning 141
EU:s taxonomiförordning 153
Finansiella rapporter och noter
Koncernen 181
Resultaträkning 182
Rapport över totalresultat 183
Balansräkning 184
Förändring i eget kapital 185
Kassaflödesanalys 186
Noter 187
Moderbolaget 280
Resultaträkning 281
Rapport över totalresultat 281
Balansräkning 282
Förändring i eget kapital 283
Kassaflödesanalys 284
Noter 285
Styrelsens och vd:s underskrift 314
Revisionsberättelse 315
Granskningsberättelse av hållbarhetsrapport 322
Övrigt
Swedbank och skatter 324
Marknadsandelar 326
Fem år i sammandrag – koncernen 327
Tre år i sammandrag – affärssegment 329
Definitioner 333
Årsstämma 337
Kontaktuppgifter 338
Swedbanks reviderade årsredovisning består av förvaltningsberättelsen och
de tillhörande finansiella rapporterna på sidorna 35–314. Hållbarhetsrapporten
på sidorna 71–180 är en del av förvaltningsberättelsen och har genomgått
enöversiktlig granskning av revisionsföretaget PwC.
Originalversionen av årsredovisningen är upprättad i formatet för enhetlig
elektronisk rapportering (ESEF) och är publicerad på swedbank.com
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
s. 14
Fortsatt utveckling av
hållbarhetsarbetet
Vi fortsätter att stödja våra kunders omställ-
ning, bland annat genom breddade partner-
skap och lansering av nya tjänster. Vi har
även uppdaterat Swedbank Sustainable
Funding Framework, ett ramverk som gör
det möjligt att ge ut både gröna och sociala
obligationer. Läs mer på sidorna 14–15.
s. 26
Ökad tillgänglighet och
kortare kötider
Gemensamt för alla fyra affärsom-
råden är flera nya tjänster som gör
detenklare för kunden att sköta sina
bankärenden. Utvecklingen bidrar till
effektivare service och bättre kund-
upplevelse. Swedbank ökar tillgänglig-
heten för våra kunder genom att allt
fler ärenden nu kan göras direkt i app
och internetbank samtidigt som vår
service via telefon förbättrats. Läs mer
om våra affärsområden på sidorna
26–33.
s. 18
Uppdaterad affärsplan 15/27
På investerardagen i juni presenterade vi Swedbanks upp-
daterade affärsplan 15/27. Planen beskriver hur vi ska
bibehålla en avkastning på minst 15 procent fram tilloch
med 2027 genom stärkta kundinteraktioner, volymtillväxt
och ökad effektivitet. Läs mer på sidan18.
1 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
2025 var ett framgångsrikt år
för Swedbank
0,36
K/I-tal
29,80
kr/aktie
15,2
procent
Fortsatt lågt K/I-tal Föreslagen utdelning,
inklusive extra utdelning
Avkastning på
eget kapital
Avkastning på eget kapital
över 15 procent
● Stabila intäkter
● God kostnadskontroll
● Låg kreditförlustnivå
● Stark kapitalposition
● Föreslagen utdelning per aktie 29,80 kronor,
inklusive extra utdelning på 9,35 kronor
Resultat, mkr
0
5 000
10 00
0
15 00
0
20 00
0
25 00
0
30 00
0
35 000
20252024202320222021
Finansiell information, mkr 2025 2024
Räntenetto 44 000 49 267
Provisionsnetto 16 320 16 716
Nettoresultat finansiella poster 3 227 3 687
Övriga intäkter
1
5 189 4 435
Summa intäkter 68 736 74 104
Summa kostnader 24 532 25 376
Resultat före nedskrivningar,
bankskatter och resolutionsavgifter 44 203 48 728
Nedskrivningar av immateriella anläggnings-
tillgångar och materiella tillgångar 0 790
Kreditförluster –34 –268
Bankskatter och resolutionsavgifter 2 982 4 019
Resultat före skatt 41 255 44 187
Skatt 8 496 9 320
Årets resultat 32 759 34 866
Resultat per aktie efter utspädning, kr 28,98 30,86
Räntabilitet på eget kapital, % 15,2 17,1
K/I-tal 0,36 0,34
Kärnprimärkapitalrelation, % 17,8 19,8
Kreditförlustnivå, % 0,00 –0,01
1) Övriga intäkter inkluderar raderna Försäkringsnetto, Andel av intresseföretags
och joint ventures resultat samt Övriga intäkter från koncernens resultaträkning.
2 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Stärkt kunderbjudande
genom partnerskap
Swedbank fortsätter utveckla
strategiska samarbeten som
driver innovation och lång-
siktigt värde för våra kunder.
Swedbank och SpareBank 1
ingick ett nytt partnerskap för
att skapa en ledande nordisk
investmentbank: SB1 Markets.
Detta ökar branschkompetensen
och stärker förmågan att ta
hand om kunderna i Norden.
Bostadskreditinstitutet Stabelo
förvärvades i syfte att ytterligare
utveckla kunderbjudandet inom
bolån och ge fler kunder till-
gång till våra erbjudanden.
Vi förvärvade Barclays ägar-
andel i Entercard, och stärker
därmed vårt samlade erbju-
dande inom kort- och konsu-
ment krediter.
Genom vårt samarbete med
Econans hjälper vi våra kunder
att göra smarta val och för-
bereda sina hem för framtiden.
Några av de viktigaste händelserna 2025
S&P Global höjde
Swedbanks kreditbetyg
till AA- lång siktigt och A-1+
kortsiktigt, med stabila utsikter
och en förväntan att vi ska fort-
sätta utvecklas starkt med en
solid kapitalbas. I sin bedöm-
ning lyfter S&P att Swedbank
har en stark styrning, god risk-
hantering och robust kapitali-
sering. De uppmärksammar
också att vi har en välfunge-
rande struktur för att motverka
finansiell brottslighet.
Fördjupat samhällsengagemang
Under 2025 fortsatte vi utveckla initiativ
som Lyckoslanten, Ung ekonomi och andra
sam arbeten som främjar lärande och inklu-
dering. Vi lanserade ett nytt nyhetsbrev för
skolper sonal och isamband med Vecko
pengens dag genom fördes aktiviteter runt
om i landet. Institutet för finansiell hälsa
publicerade en ny rapport om barns eko-
nomi. Tillsammans med spar bankerna
instiftade vi också två nationella uppsats-
priser för att främja forskning inom finan-
siell hälsa och välbefinnande. I Estland,
Lettland och Litauen har Swedbank de
senaste två åren donerat 30 miljoner euro
tillstiftelser med syfte att stärka utbildning,
forskning och hållbar samhällsutveckling.
Swedbank
får högre
kreditbetyg
av S&P
Ett uppskattat och ansvarsfullt varumärke
Swedbank utsågs för sjunde året i rad till det mest
omtyckta varumärket i de baltiska länd erna och rankades
även som det mest engagerande och humana varumärket
vid Baltic Brand Forum.
Vi har även fått stor uppmärksamhet för vårt jämställdhets-
arbete. Vi finns återigen med på Allbrights gröna lista över
företag med jämställda ledningar, sam tidigt som Equileap
placerade Swedbank i Sverige på fjärde plats i sin jämställd-
hets ranking. Båda återspeglar vårt långsiktiga fokus på att
skapa en omtänksam och inkluderande kultur.
3 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Bästa läsare,
Det är med stolthet jag presenterar Swedbanks årsredovisning för 2025. Genom vår finansiella
styrka, beprövade affärsmodell och rådgivning gör vi det möjligt för de många människorna
och företagen att skapa en bättre framtid. Vi fortsätter vara det mest omtyckta varumärket
ide baltiska länderna och vi har närmare 8 miljoner privat- och företagskunder på våra hemma-
marknader. Att förvalta deras förtroende är grunden för vår affär och avgörande för bankens
utveckling över tid. Det är ett ansvar som genomsyrar hela vår verksamhet.
2025 var ett år som krävde både lyhördhet och framåtblick-
ande. Geopolitiska spänningar påverkade vår omvärld och
konsekvenserna av klimatförändringarna blev alltmer på -
tagliga. Det globala ekonomiska läget var trots geopolitisk
osäker het och handelstullar mer motståndskraftigt än väntat.
Inflationen dämpades och centralbankerna fortsatte att
sänka sina räntor.
2025 var ett framgångsrikt år för Swedbank. Avkastningen på
eget kapital blev högre än vårt mål om 15 procent. Det är ett
starkt resultat och ett bevis på att vår affärsmodell fungerar.
För räkenskapsåret 2025 föreslås att 70 procent av vinsten
delas ut vilket är i linje med vår utdelningspolicy. Styrelsen
föreslår dessutom en extrautdelning mot bakgrund av vår
starka kapitalposition. Som en hållbar och lönsam bank ger
Swedbank tillbaka till samhället genom ägarna: sparbanker,
försäkringsbolag, pensionsfonder, fondbolag, privata aktie-
ägare och stiftelser.
Under året har vi samtidigt ytterligare stärkt vår interna
styrning, riskkontroll, och regelefterlevnad. Det uppmärksam-
mades när kreditvärderingsinstitutet S&P Global höjde Swed-
banks kreditbetyg och särskilt lyfte fram bankens förbättringar
på just dessa områden.
Strax efter årsskiftet informerades Swedbank om att ameri-
kanska justitiedepartementet, Department of Justice (DOJ),
avslutat sin fleråriga utredning av banken utan åtgärd. Tidigare
under året meddelade amerikanska Finansinspektionen (SEC)
detsamma. Därmed lägger vi ytterligare två utredningar kring
historiska tillkortakommanden bakom oss och kan ägna ännu
mer kraft på att blicka framåt.
Från målbild till verklighet och en ny plan
för framtiden
2025 markerade både ett viktigt avslut och en ny början för
Swedbank. Vi levererade på Swedbank 15/25, den färdplan
som vi presenterade 2022 med målet att uppnå minst 15 pro-
cents avkastning på eget kapital till 2025. Genom fokus på
strategiska prioriteringar, tillväxt i utvalda segment och för-
bättrad tillgänglighet lyckades vi nå vårt mål.
Under året presenterade vi vår plan för att fortsätta leverera
hållbar avkastning om 15 procent på eget kapital till 2027
– Swedbank 15/27. Den utgår från kunden och är inriktad
påattstärka kundinteraktionerna, öka volymerna och fortsätta
effektivisera. Dessa tre områden genomsyrar arbetet i alla våra
fyra affärsområden.
Framsteg för våra kunder – i varje möte
Vårt kundlöfte är att göra våra kunders finansiella liv enklare
med omtänksamma råd, med intuitiv service och genom att
skapa långsiktigt värde. Det styr vårt arbete varje dag.
För att förbättra kundupplevelsen och förbättra tillgänglig-
heten har vi fortsatt att investera i ny teknik och plattformar.
Under året har vi förbättrat både låneplattformen och spara-
plattformen samt lanserat nya funktioner i appen och rådgiv-
ningsverktygen. Allt för att vardagsärenden enkelt skall kunna
hanteras digitalt.
Vi har arbetat systematiskt med att minska väntetider och öka
tillgängligheten för våra kunder i Sverige. Öppettiderna på våra
kontor för spontanbesök har justerats så att våra medarbetare
ska kunna lägga mer tid på att möta kunder på inbokade
möten och per telefon. Det har givit resultat med väsentligt
kortare väntetider i Sverige.
Vi gjorde stora framsteg inom detta område under året. Mot
slutet av 2025 besvarades 86 procent av kundsamtalen inom
tre minuter i Sverige. Det är en förbättring som speglar såväl
ökad tillgänglighet som effektivitet och är i linje med vårt mål.
Under hösten 2025 har vi arbetat för att ytterligare identifiera
förändringar som kan stärka vårt kundfokus och bidra till att
vikan leverera på vår strategiska riktning och på planen Swed-
bank 15/27. Beslutsfattandet ska föras ännu närmre de som
jobbar nära våra kunder.
I Sverige har den ökade tillgängligheten och det högre tempot
ibolåneprocessen gjort att vi ökat vår marknadsandel av nya
lån, men det finns mer att göra. Premium and Private Banking-
koncepten har fått fler kunder och ökade inflöden från både
befintliga Swedbankkunder och nya kunder. Företagsaffären
växer genom lokal närvaro, sektorkompetens och ökad pro-
aktivitet. I Estland, Lettland och Litauen är vi marknadsledande
både på privat- och företagsmarknaden. Genom ständiga för-
bättringar stärker vi våra kundinteraktioner, vinner vi fler affärer
och ökar vår effektivitet.
4 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Varje dag skapar vi värde
för våra närmare 8miljoner
kunder och de samhällen vi
verkar i. Det är ett stort
förtroende vi fått.
Jens Henriksson,
vd och koncernchef
5 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Partnerskap och strukturella steg
för framtiden
Vi utvecklar kontinuerligt våra strategiska partnerskap. Sam-
arbetet med sparbankerna i Sverige ger en unik lokal styrka på
den svenska marknaden. Under året har vi också vidareutvecklat
våra nordiska samarbeten genom partnerskap. Tillsammans
med SpareBank 1 bildade vi en ny svensk filial – SB1 Markets.
Partnerskapet ger oss möjlighet att bättre möta våra företags-
kunders behov genom ökad branschkompetens, breddad
aktieanalys och aktiehandel.
Strukturella steg har tagits och under 2025 genomfördes två
större affärer. För att komplettera vår bolåneaffär och sam-
tidigt ännu bättre kunna möta yngre och mer digitala kunder
förvärvade vi bolåneinstitutet Stabelo. Genom förvärvet av
hela Entercard har vi skapat den största kortverksamheten
iden nordiskbaltiska regionen. Båda affärerna skapar
nyamöjlig heter.
Ett starkare samhälle börjar
medmotståndskraft
Samhällsberedskap har varit fortsatt prio-
riterat under året. Genom vårt arbete med
cybersäkerhet, betalningsinfrastruktur
och stabilitet bidrar vi till motstånds-
kraften i Sverige, Estland, Lettland och
Litauen. Vi har bekämpat bedrägerier
– genom investeringar i ny teknik och för-
bättrad kundinformation har vi stärkt vårt
förebyggande arbete. Detta är ett långsiktigt
åtagande.
En hållbar framtid kräver handling idag
Hållbarhet är en integrerad del i vår affärsstrategi och är viktigt
för en god och långsiktig lönsamhet. Som bank har vi en viktig
roll i omställningen mot ett mer hållbart samhälle.
Vi finansierar energieffektiva fastigheter och rådger kunder om
hållbar renovering. Efterfrågan på hållbara investeringar från
våra kunder var hög under året. Närmare 40 procent av obliga-
tionerna som Swedbank arrangerade under 2025 klassificer-
ades som hållbara och vårt register för hållbara tillgångar har
nu passerat 165 mdkr. I Sverige utsågs vi till det mest hållbara
varumärket bland banker av SB Insight 2025. Det ger oss extra
kraft att fortsätta driva förändring och hjälpa våra kunder att
ställa om.
200 år med fokus på finansiell hälsa
Sparbanksrörelsen har funnits i över 200 år och det präglar
verksamheten. Då, som nu, har människors finansiella hälsa
legat ossvarmt om hjärtat. För oss innebär finansiell hälsa att
ha kunskap om sin privatekonomi, en sparbuffert på lång sikt,
inkomster som är större än utgifter, ha försäkringar som
skyddar ekonomin och om du lånar – ha marginaler.
Genom Institutet för finansiell hälsa stärker vi människors
kunskap om sin privatekonomi och bidrar till ökad ekonomisk
trygghet. Under året har över 110 000 barn och unga i Sverige
fått utbildning i privatekonomi genom initiativet Ung ekonomi.
I Estland har vi öppnat en ny framtidshubb för
utbildning och rådgivning där vi bland annat lär
skolelever om hushållsbudget och pension.
I Estland, Lettland och Litauen har Swed-
bank donerat 30 miljoner euro till tre
stiftelser med syfte att främja utbildning,
forskning och hållbar samhällsutveckling.
Och under 2026 kommer vi att fira att
tidningen Lyckoslanten fyller 100 år!
Genom vårt arbete stärker vi våra kunders
finansiella hälsa.
Tillsammans bygger vi Swedbank
Låt mig avsluta med att rikta ett tack till våra kunder.
Det förtroende ni ger oss gör det möjligt att fortsätta utveckla
banken. Vi tar det ansvaret på största allvar. Tack!
Att driva Swedbank hade inte varit möjligt utan våra medarbetare.
Ert engagemang och kompetens gör skillnad varje dag. Tack!
Ett stort tack till alla er aktieägare för att ni har valt att inves-
tera i Swedbank. Det är ni som tillhandahåller kapital så att vi
kan bedriva bankverksamhet. Tack!
Kunder, medarbetare, ägare. Tillsammans bygger vi en bank
som gör skillnad. En bank som kan arbeta mot visionen om
ettekonomiskt sunt och hållbart samhälle.
Swedbank står starkt. Med våra kunder och vår affär i ryggen,
våra värderingar som ledstjärna och med vår strategi som
karta, fortsätter vi framåt för hållbar tillväxt, kundnytta och
långsiktigt värde.
Kundernas framtid är vårt fokus.
Stockholm i februari 2026
Jens Henriksson
Vd och koncernchef
Genom Ung
Ekonomi har vi under
2025 utbildat över
110000 barn och unga
i privat ekonomi,
iSverige.
6 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Vår omvärld – fortsatt turbulens
Året präglades av fortsatta geopolitiska spänningar och tullkonflikter, men den globala
ekonomin uppvisade ändå motståndskraft. Efter en utdragen lågkonjunktur började
ekonomin visa tecken på återhämtning på våra hemmamarknader.
Trots fortsatt stor osäkerhet kring både geopolitik och
handels relationer var den globala ekonomin motståndskraftig
under året. I USA syntes tecken på att arbetsmarknaden brom-
sade in, även om detta inte satte några tydliga spår på BNP-till-
växten. Ieuroområdet tog konsumtionen fart men återhämt-
ningen hölls tillbaka av den svaga industrikonjunkturen. Under
årets inledning enades EU-länderna om omfattande försvars-
och infra struktur investeringar. Dessa satsningar kommer bidra
till till växten iregionen men de sätter också viss press på länd
ernas offentliga finanser – särskilt på medlemsländer med
redan svaga statsfinanser. Kinas BNP-tillväxt dämpades av
handels spänningar men väntas ändå nå det uppsatta tillväxt-
målet om5procent. Den amerikanska central banken började
åter lätta på penningpolitiken medan den europeiska central-
banken och Riksbanken förväntas vara vid slutet av ränte-
sänkningscykeln.
Våra hemmamarknader återhämtar sig
Under slutet av 2025 visade svensk ekonomi tecken på åter-
hämtning. Hus hållens konsumtion har ökat, om än försiktigt
inledningsvis, fem kvartal i rad. De offentliga investeringarna
ökade till den högsta nivån sedan 1990-talet, och väntas fort-
sätta öka framöver. Under året enades alla riksdagspartier
omen historisk utbyggnad av det svenska försvaret för att
nåNatomålet om 3,5 procent av BNP i militär upprustning
och1,5procent av BNP iförsvarsrelaterade investeringar
redan till2030. Swedbanks makroekonomer räknar med
attBNP tillväxten uppgick till 1,8 procent 2025.
Även de baltiska länderna visade tecken på återhämtning i
varierande grad, där Litauen utmärkte sig med starkare tillväxt
än Estland och Lettland. Gemensamt för alla tre länder var att
EU-finansierade försvars- och infrastruktursatsningar bidrog
till tillväxten. I Litauen bidrog även reallöneökningar och stärkt
konsumentförtroende till att hushållskonsumtionen ökade.
ILettland märktes en återhämtning inom detaljhandeln,
medan återhämtningen i Estland hölls tillbaka av stram finans-
politik och svag efterfrågan från handelspartners. Swedbanks
makroekonomer räknar med att BNP-tillväxten i Estland, Lettland
och Litauen uppgick till 0,6, 1,7 respektive 2,5 procent 2025.
Den svenska bostadsmarknaden bromsade in något under
2025. Försäljningsprocesserna tog längre tid och budprem
i-
erna var lägre, medan antalet bostadstransaktioner var fler.
Priserna på bostadsmarknaden som helhet var i stort sett
oförändrade och kredittillväxten ökade måttligt. Mot bakgrund
av osäkerheten i omvärlden bromsade företagens invester-
ingar in medan utlåningen till företag ökade, men i låg takt.
Ide baltiska länderna tog aktiviteten på bostadsmarknaden
fart och bostadspriserna ökade med i genomsnitt 7 procent.
Framför allt ökade antalet bostadsaffärer, vilket ledde till att
kredittillväxten ökade med nästan 12 procent i snitt i de tre
länderna. Även företagens investeringar tog fart och kredit-
tillväxten ökade med drygt 16 procent.
Förändringar i internationell klimatpolitik
och ökande extremväder
Administrationen i USA beslutade återigen att lämna Paris-
avtalet samt skära ned på insamling av klimatdata, vilket
påverkar den globala klimatpolitiken. Samtidigt fortsätter
världen drabbas alltmer frekvent av återkommande extrem-
väder såsom skyfall och torka. Våra fyra hemmamarknader
har inte varit förskonade utan drabbades av såväl ovanligt
varmt och nederbördsfattigt väder som omfattande skyfall.
BNP-tillväxt inkl. Swedbanks prognoser
Index
80
90
100
110
120
130
Litauen
Lettland
Estland
Euroområdet
USA
Sverige
202720262025202420232022202120202019
 Sverige   USA   Euroområdet
 Estland   Lettland   Litauen
Styrräntor inkl. Swedbanks prognos
%
–1
0
1
2
3
4
5
6
Euro Area, Join(ExtendToEndOfMonth(Policy Rates, ECB, Deposit Facility, Effective Rate), European Central Bank, Deposit Rate, current)
United States, Join(ExtendToEndOfMonth(Policy Rates, Federal Reserve, Target Rates, Federal Funds Target Rate), Federal Reserve, USA, Policy Rate, current)
Swedbank
202720262025202420232022202120202019
 Riksbanken   Federal Reserve   ECB
Anm. Avstämningsdatum är 2026-01-29. Källor: Swedbank Analys och Macrobond
7 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
I över fyrtio års tid har den ideella orga-
nisationen Ung Företagsamhet (UF)
gett unga möjligheten att starta och
driva företag som en del av skol arbetet.
Swedbank är stolt över att ha varit
organisationens partner sedan 1985
– som jurymedlem, rådgivare och stöd
till framtidens entreprenörer.
Ung Företagsamhet startade med ambi-
tionen att inspirera och träna unga att
utveckla sitt entreprenörskap och däri-
genom även främja en positiv samhälls-
utveckling. Sedan dess har intresset
bland elever vuxit för varje år – totalt har
över 600 000 gymnasieelever drivit över
170000 UFföretag. Många fortsätter
som entreprenörer även efter gymnasiet.
Annika Sund startade UF-företaget
Dalaklockan, som sålde handmålade
dalaklockor, under sitt andra år på gym-
nasiet 1986. Idag är hon marknadschef
på familjeföretaget Leksands Knäcke-
bröd som hon driver tillsammans med
sin bror Peter Joon som vd.
– Det var väldigt lärorikt att se hela pro-
cessen från produktidé till bokslut. Att få
driva ett företag i praktiken gjorde det så
mycket mer greppbart än att enbart läsa
om redovisning och marknadsföring
iböcker. Det gav mig en bra grundför
ståelse för mitt framtida affärsliv och
även en bra utgångspunkt när jag sedan
valde vad jag ville läsa vidare, säger
Annika Sund.
Att ha entreprenörskap på schemat har
visat sig ge positiva effekter genom
stärkt studie motivation
samtidigt som det kan
bidra till att minska
skillnader i klass-
rummen. Enligt en
undersökning från
Swedbank sparar
tidigare UF-före-
tagare mer, i flera
olika former, och har
bättre kunskaper om
ekonomiska begrepp
ochsparformer.
Numera är Ung Företagsamhet
en självklar del av skolvardagen på
många gymnasie- och grundskolor
runtom iSverige. Genom temadagen
Framtidskoll möter och utbildar Swed-
banks medarbetare cirka 25 000 nionde-
klassare över hela landet i privateko-
nomi, entreprenörskap och arbetslivet
istort. På gymnasienivå ställer ett flertal
av Swedbanks med arbetare upp som
mentorer åt UF- före tagen och bidrar
med sin kunskap, erfarenhet
och nätverk – parallellt med
ett engagemang som jury
iflera distrikt.
– Det är inspirerande att se hur UF i dag
engagerar elever från många program,
inte bara ekonomi. Det kommer fantas-
tiska idéer från både teknik- och natur-
programmen, och vi ser att flera tar
steget vidare i sitt företagande, säger
Frida Svensson Söderlind, team manager
inom Growth & Start-ups på Swedbank
och jurymedlem i Ung Företagsamhet.
Ung Företagsamhet är väldigt nöjda
med utvecklingen hittills, men anser
attdet finns mycket mer att göra.
– Vi vill att UF-företagande ska vara till-
gängligt för alla, över hela landet och
genom alla inriktningar på gymnasiet,
kommenterar Carsten Greiff, chef för
strategisk utveckling på Ung Företag-
samhet.
Framåt finns en tydlig önskan om att
bredda deltagandet till fler elever från
yrkesprogrammen där steget till att
driva eget efter studierna ofta är kort.
Ambitionen är att utveckla stödet med
anpassade metoder och verktyg för
lärare att integrera entreprenörskap
iyrkesprogrammens undervisning.
Organisationen vill också växa inom
grundskolan genom fler lyckade initiativ
som Framtidskoll, ett före läs-
nings koncept om privat-
ekonomi för elever
i  årskurs 9.
Tillsammans vill Ung
Företagsamhet och
Swedbank fortsätta
bygga broar mellan
skola och arbetsliv
– och skapa bättre
förutsättningar för
unga att förstå ekonomi,
utveckla sin företagsamhet
och aktivt forma sin egen
framtid, oavsett vilken väg de
sedanväljer.
– Genom vårt långsiktiga samarbete
kan vi bidra till att öka kunskap om
företagande och privatekonomi, och
därmed Swedbanks vision att stärka
den finansiella hälsan i samhället,
säger Frida Svensson Söderlind.
I fokus
Stolt sponsor av
Ung Företagsamhet i 40 år
Ung Företag-
samhet står redo
att stötta fler skolor
och lärare, för att ge fler
elever möjligheten att
lära sig entreprenör-
skap under sin
skolgång.
8 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
I fokus
Från uppbundet till uppkopplat
– generationsskifte på Väcklinge Södergård
När familjen Josefsson stod inför ännu
ett generationsskifte på Väcklinge
Södergård, belägen strax utanför Reftele
i sydvästra Småland, började diskussio-
nen om vad nästa steg skulle bli. Sonen
Christoffer hade redan en egen bygg-
firma som gick bra. Men när tiden inte
räckte till att både arbeta med det egna
företaget och på gården där han växt
upp blev valet till slut en självklarhet.
Han skulle driva familjegården vidare,
och fortsätta satsa på mjölkkor.
– Vi behövde fatta ett beslut om gårdens
framtida investeringar för kommande
generationer, säger Viktoria och Håkan
Josefsson, som själva drivit gården
iöver trettio år.
Eftersom korna stod i uppbundna bås,
en djurhållning på väg att fasas ut, var
upprustningen av gården som tjänat lant-
bruket i tio generationer en tidsfråga.
Resultatet blev en investering i en topp-
modern lantbruksanläggning, där man
satsat extra mycket på djurens komfort
och en klimatanpassad verksamhet.
– Det kostar mycket i stunden, men har
vi djur som mår bra ger det tillbaka till
oss i det långa loppet, kommenterar
Christoffer, som själv varit både bygg-
ledare, snickare, lantbrukare och mycket
mer i det nya projektet.
Swedbank har varit familjens bank
igenerationer och idag är det skog och
lantbruksrådgivaren Anna Hallakulle
som förvaltar förtroendet.
– Det här är långsiktiga samarbeten, vi
vill finnas med hela vägen. Både för att
möjliggöra generationsväxlingen, men
också för att bidra till framtidens jord-
bruk. Familjen på Väcklinge Södergård
hade en genomarbetad plan som gjorde
det enkelt för oss att lösa finansieringen,
säger hon.
Att ha en rådgivare som förstår förut-
sättningarna var avgörande för att
ombyggnationen skulle bli av.
– Det betyder mycket att möta någon
som både kan branschen och vågar
tropå svenskt lantbruk – även när kal
kylerna är stora och marknaden volatil.
Med planen att dubbla produktionen och
investera i tre mjölkrobotar var tid och
pengar kritiska faktorer. Vi hade möte
med Swedbank på hösten och robotarna
behövde köpas in före årsskiftet för att
undvika en kommande prisökning.
Snabb handläggning och ett lånelöfte
irätt tid gjorde hela skillnaden för att vi
skulle kunna gå vidare, säger familjen
Josefsson.
Investeringen har inneburit ett stort lyft
för både djurvälfärd och arbetsmiljö på
gården. Tidigare krävde enbart mjölk-
ningen närmare sex timmar per dag
– nuhar arbetet effektiviserats med
uppkopplad övervakning. Med hjälp av
de automatiska robotarna kan hela pro-
cessen hanteras på omkring 30 minuter
per dag, trots att antalet kor mer än för-
dubblats. Med den nya anläggningen på
plats och en bättre utveckling än bud-
geterat har familjen redan fattat beslut
om nästa investering. Det blir en fjärde
robot. Sedan är nästa steg att genom-
föra generationsväxlingen – även där
ärSwedbank med och stöttar.
I fokus
Vi har gjort det vi tror
på – och vi har haft
en bank som stått bakom
oss hela vägen.
 Totalttreinstalleradeochen
planeradmjölkrobot
 Investeringom27miljonerkronor
 Prognos:Från800tonmjölk2022
till2900tonmjölk2027
Familjen Josefsson hemma på Väcklinge Södergård.
9 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Din framtid
är vårt fokus
Swedbanks strategiska riktning
Tillsammans
skapar vi
Vår grund
En attraktiv arbetsplats och
inkluderande kultur där med-
arbetare bidrar och tar ansvar.
En effektiv och lönsam bank och
plattform för finansiella tjänster som
efterlever gällande lagar och regler.
En standardiserad,
skalbar och stabil
infrastruktur.
Våra värderingar
Öppen
Enkel
Omtänksam
Ett samhälle som
är ekonomiskt sunt
och hållbart
Vi gör det möjligt för de
många människorna och
företagen att skapa en
bättre framtid
Tillsammans gör vi ditt
finansiella liv enklare
● Med omtänksamma råd
● Med intuitiv service
● Genom att skapa långsiktigt värde
Vår vision
Vårt syfte
Vårt kundlöfte
Våra
kunder
Våra produkter
och tjänster
Vår
distribution
Vår operationella
effektivitet
1 2 3 54
Utlåning
Sparande och
placeringar
Betalningar och kort
Försäkring
Vår geografiska
närvaro
Andel av intäkter 2025
 Sverige 71%
 Estland 9%
 Lettland 5%
 Litauen 11%
 Övriga marknader 4%
209
Bankkontor
5,7
miljoner
Digitala
interaktioner
per dag
7,3
miljoner
Privatkunder
545 000
Företags-
kunder
Kundvärde
Kund -
upplevelse
Vår strategiska position
Fem områden som formar Swedbanks nuvarande och framtida position
10 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank 15/27
Affärsprioriteringar i Swedbanks uppdaterade affärsplan för
att nå minst 15 procents avkastning på eget kapital 2027
Finansiell plan
Långsiktiga strategiska mål
Läs mer på
sidan 16.
Vi fokuserar på långsiktigt värdeskapande
För våra kunder
● Produktportfölj
● Rådgivning
● Tillgänglighet
För våra aktieägare
● Skapa långsiktig
konkurrenskraftig
avkastning
För samhället
● Som arbetsgivare
● Som skattebetalare
● Finansiell stabilitet
Finansiellt mål
≥15%
Avkastning på eget kapital
Stödjande nyckeltal
≤0,40
K/I-tal (kvot mellan kostnader och intäkter)
2 procentenheter
Kärnprimärkapital buffert
Kundnöjdhet
och
förtroende
Tillgänglighet
24/7
Engagerade
medarbetare
Robust risk-
hantering och
regel efter-
levnad
Konkurrens kraftig
avkastning på
investerat kapital
med marknads-
ledande kostnads-
effektivitet
Ett samhälle
som är
ekonomiskt sunt
och hållbart
1
Stärka
kundfokus
2
Öka
volymerna
3
Öka
effektiviteten
11 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Vår strategiska riktning
Swedbank gör det möjligt för de många
människorna och företagen att skapa en
bättre framtid. Vi erbjuder finansiell
rådgivning, service och produkter på
våra fyra hemmamarknader; Sverige,
Estland, Lettland och Litauen. På så
sätt arbetar vi mot vår vision om ett
samhälle som är ekonomiskt sunt
ochhållbart.
Vårt syfte
När de första sparbankerna bildades för över 200 år sedan
var syftet att göra det möjligt för människor att stärka sin eko-
nomiska trygghet. Det är i sparbanksrörelsen Swedbank har
sina rötter och det genomsyrar allt vi gör, i hela vår verksamhet
– varje dag.
Vår vision
Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt
ochhållbart. Det innefattar hållbarhet utifrån miljömässiga,
sociala, finansiella, regulatoriska och etiska perspektiv. Vi är
övertygade om att Swedbank, tillsammans med vår stora
kundbas, kan fortsätta att skapa värde och bidra till ett lång-
siktigt hållbart samhälle.
Vårt kundlöfte
Vi finns här för våra kunder, genom hela livet. Vårt kundlöfte
”Tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare” innebär att vi
erbjuder omtänksamma råd, intuitiv service och långsiktigt
värde – för våra kunder ochför samhället i stort.
Våra värderingar
”Öppen, Enkel och Omtänksam” är fundamentet för vår före-
tagskultur. Dessa värderingar stödjer vår vision och vägleder
oss i vårt dagliga agerande och beslutsfattande, i möten med
varandra, våra kunder och intressenter. Vi är en öppen och
respektfull bank där mångfald främjas, bland medarbetare och
kunder. Vår ambition är att skapa en enkel och omtänksam
bankupplevelse för alla kunder, utifrån varje kunds unika behov.
Vår grund
Grunden för vår verksamhet är att vi tillsammans arbetar för
att säkerställa en attraktiv arbetsplats med en inkluderande
kultur där medarbetare bidrar och tar ansvar. Vårt fokus är att
driva en effektiv och lönsam bank med en plattform för finan-
siella tjänster som efterlever gällande lagar och regler. För att
driva vår verksamhet på ett ansvarsfullt och effektivt sätt
behöver vi en standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur.
Vår grund är av stor betydelse för att vi ska kunna uppfylla vårt
syfte, vision och kundlöfte.
12 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Vår strategiska position
Baserat på vår strategiska riktning har vi definierat vår strategiska position
som vägleder vårt beslutsfattande och fokus inom organisationen.
Vår geografiska
närvaro
Våra produkter
och tjänster
Vår
distribution
Vår operationella
effektivitet
1 2 3 54
Våra
kunder
Våra kunder
Swedbank är banken för de många och en pålitlig partner
genom kundens livsresa. Vi vill vara det självklara valet för den
breda marknaden genom att erbjuda anpassade tjänster och
ett personligt bemötande. På så sätt till godoser vi individuella
behov, samtidigt som vi säkerställer både kundupp levelse
ochkostnadseffektivitet.
Vår geografiska närvaro
Swedbank har fyra hemmamarknader, Sverige,
Estland, Lettland och Litauen, som komplet
teras av våra internationella filialer i Oslo,
Helsingfors, Shanghai och New York. Vi
fokuserar på att växa inom våra befintliga
marknader och använder filialer och partner-
skap för att stärka vår position, öka effektivi-
teten och skapa mervärde för våra kunder.
Våra produkter och tjänster
Vi är en fullservicebank för privat- och företags-
kunder med ett komplett utbud av finansiella lösningar
– från lån och spar ande till betalningar, försäkringar och
dagliga banktjänster. Viutvecklar strategiska partnerskap
ochgenomför utvalda förvärv som tillför värde och ökar
användningen av vår plattform. På så sätt säkerställer vi
ettrelevant, hållbart och tillförlitligt helhets erbjudande.
Vår distribution
Swedbank är en digital bank med hög tillgänglighet via internet
banken, appar och fysiska mötesplatser. Vår distributions-
modell gör det enkelt för kunderna att ta del av rådgivning och
tjänster när, var och hur de vill. Genom digitala verktyg, kom-
pletterade med personlig rådgivning, förenklar vi kundernas
finansiella vardag och erbjuder proaktivt, personligt stöd med
ett komplett tjänste utbud.
Vår operationella effektivitet
Swedbank fokuserar på effektivitet och att leverera en först-
klassig kundupplevelse. Genom att förenkla processer, moder-
nisera infrastrukturen och använda teknik, data och artificiell
intelligens (AI) minskar vi komplexitet, automatiserar rutin-
uppgifter och frigör resurser för att skapa större kundvärde.
Stark styrning, regelefterlevnad och robust riskhan
tering säkerställer förtroende och tillförlitlighet,
samtidigt som vi investerar i nya lösningar
och tjänster som förenklar kundernas
finansiella vardag.
Swedbanks
nuvarande och
framtida position
utvecklas inom
fem områden.
13 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Vårt hållbarhetsperspektiv
För Swedbank är hållbarhet en förutsättning för långsiktig lönsamhet. Vi arbetar med
att integrera hållbarhetsperspektiv i verksamheten – från kreditgivning och kapitalför-
valtning till rådgivning och produktutveckling. Som finansiellt institut har Swedbank en
viktig roll i omställningen genom att styra kapital och stötta kunder i utvecklingen mot
en mer hållbar ekonomi.
Swedbanks roll i klimatomställningen
Som bank kan vi göra störst skillnad genom att styra kapital
mot investeringar och verksamheter som bidrar till minskade
utsläpp och ökad resurseffektivitet. Swedbanks klimatomställ-
ningsplan utgår från långsiktiga mål till 2050. För att arbeta
mot detta övergripande åtagande har vi satt delmål för kredit-
portföljen, det förvaltade kapitalet och Swedbanks egen verk-
samhet. Vi arbetar med att fortsätta integrera våra åtaganden
ivår kreditgivning, våra investeringsbeslut och våra styrmodeller.
Övergripande mål
Swedbanks klimatrelaterade mål utgår från att nå nettonollutsläpp senast år 2050 och att anpassa kreditportföljen och det förvaltade kapitalet
till 1,5gradersmålet.
Klimatmål för kreditportföljen Klimatmål för förvaltat kapital Klimatmål för egen verksamhet
Swedbank har antagit sektorspecifika
delmål för:
● Bolån
● Kommersiella fastigheter
● Kraftproduktion
● Olja och gas
● Stål
● Sjöfart
Swedbank Robur har antagit två
klimatmål för:
● Aktier
● Företagsobligationer
● Statsobligationer
● Kommunobligationer
● Regionobligationer
● Säkerställda bostadsobligationer
Swedbank har som mål att reducera växt-
husgasutsläpp från egen verksamhet
med 60 procent till 2030 jämfört med
basåret 2019.
Klimatmålet är att minska den finansie-
rade utsläppsintensiteten till år 2030
inom respektive sektor. Klimatmålen är
utformade utifrån vetenskapliga reduk-
tionsbanor som utgår från hur mycket
sektorn behöver minska sina utsläpp för
att vara i linje med en temperaturökning
som inte överstiger 1,5 grader.
Det första målet, att det samlade fond-
kapitalet senast 2025 ska förvaltas i linje
med Parisavtalets 1,5gradersmål, är upp-
nått. Det andra målet uppger att fondkapi-
talet ska förvaltas i linje med nettonollut-
släpp senast 2050. Arbetet utgår från en
långsiktig klimat strategi i linje med ram-
verket Net Zero Investment Frame work
(NZIF) och delas in i tre fokus områden:
minskning av koldioxid utsläpp, klimat-
lösningar och påverkansarbete.
Läs mer om målens utformning och
arbetet för måluppfyllelse på sidorna
102–104 och 120–121.
Läs mer om målens utformning och
arbetet för måluppfyllelse på sidorna
105–106 och 119–120.
Läs mer om målens utformning och
arbetet för måluppfyllelse på sidorna
107 och 118.
Upplåning och finansiering
Swedbank arbetar utifrån ett hållbarhetsramverk som styr hur
banken lånar upp och finansierar projekt som bidrar till miljö-
mässig och social hållbarhet. Under 2025 uppdaterades Swed-
banks ramverk för hållbar upplåning och finansiering i syfte att
säkerställa att ramverket fortsatt är i linje med marknads-
praxis, gällande rekommendationer och Swedbanks affärs
modell samt möter investerares krav och förväntningar. Ram-
verket möjliggör utgivning av både gröna och sociala
obligationer och är i linje med inter nationella standarder.
Gröna obligationer finansierar projekt inom om råden såsom
förnybar energi, energieffektiva bygg nader och hållbara trans-
porter. Sociala obligationer finansierar projekt inom exempelvis
främjandet av samhällsekonomisk utveckling och delaktighet.
Under 2025 emitterade Swedbank gröna obligationer, ilinje
14 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
med ICMA Green Bond Principles, iSEK, EUR och GBP till
ettvärde om 24,6 miljarder kronor. Swedbanks hållbara
tillgångsregister växte med 37,2 miljarder kronor till totalt
165,4 miljarder kronor.
Läs mer om Swedbank Sustainable Funding Framework
påvårhemsida.
Kunddialog och partnerskap
Finansiering med incitament att driva klimatomställning
handlar inte bara om produkter, utan också om dialog och råd-
givning. Med fokus på hållbart värdeskapande strävar Swed-
bank efter att erbjuda tjänster som stärker kundernas lönsam-
het och bidrar till långsiktig stabilitet. Vår stora kundbas ger
för utsättningar att utveckla erbjudanden som möter krav från
omvärlden och internationella åtaganden.
Vi har vidareutvecklat vår metodik för att systematiskt bedöma
företagskunders klimatomställningsplaner i kreditgivningen
och arbetar nära våra kunder för att förstå deras behov och
stötta deras väg mot minskade utsläpp. Denna metodik har
under året applicerats på stora företagskunder inom sektorer
där Swedbank har sektormål till 2030 för minskning av finan-
sierad utsläppsintensitet. Genom partnerskap kan vi erbjuda
anpassade verktyg som kan underlätta för hushåll och företag
att förstå och fatta beslut om val som bidrar exempelvis till
lägre energianvändning och minskade utsläpp. Läs mer om
Swedbanks tillvägagångssätt för att bedöma företags kunders
klimatomställningsplaner på sidan 102.
Vi vill vara en aktiv partner i kundernas omställning.
Under 2025 lanserades flera nya lösningar:
  Energikollen 2.0, i samarbete med Econans, för
hushållens energiförbrukning och ekonomi.
  Energy Loan och Energy Renovation Plan för små
och medelstora företag.
  Utökat partnerskap med Ramboll, teknikkonsulter
inom hållbarhet, till fler branscher än fastigheter, även
med fokus på social hållbarhet.
Påverkan genom kapitalförvaltning
Som en stor aktör inom kapitalförvaltning har Swedbank Robur
möjlighet att påverka portföljföretagen genom att driva och
ställa krav på deras hållbarhetsarbete och utveckling. Vi tror att
hållbarhetsarbete och långsiktig lönsamhet hänger ihop. 2025
fördes dialoger med över 700 företag och Swedbank Robur
röstade på mer än 1000 bolagsstämmor. Swedbank Robur har
utökat sina rikt linjer med ställningstaganden inom mänskliga
rättigheter och datasäkerhet, utöver befintliga områden; djur-
skydd, bio logisk mångfald, klimat, skydd av barn och arbets-
tagares rättig heter.
Ökat fokus på biologisk mångfald
Förlust av natur och biologisk mångfald är en global risk. Det
kan innebära en finansiell risk, särskilt i sektorer som jordbruk,
skog och byggnation, samtidigt som nya regelverk driver krav
på rapportering.
Swedbank deltar i arbetet med att integrera natur och bio
logisk mångfald i den finansiella sektorn genom partnerskap
som PRB Nature Community of Practice, Swedish Biocredit
Alliance och forskningsprogram som Mistra BIOPATH.
Vikommer i ökande utsträckning väga in natur och biologisk
mångfald i vår verksamhet, i takt med att metoder och vår för-
ståelse för Swedbanks inverkan och exponering mot risker blir
allt bättre. Swedbank Robur har antagit en Naturstrategi som
bygger på ett ramverk från investerarinitiativet Finance for
Biodiversity Pledge. Strategin tydliggör bland annat att mål
skasättas inom naturområdet och att dialog ska föras med
portföljbolag. Läs mer om Swedbank Robur’s Nature Strategy
på vår hemsida.
Finansiell hälsa
Vi vill ge människor möjlighet att stärka sina ekonomiska
förutsättningar. Genom vår rådgivning kan vi bidra till ökad
finansiell hälsa och kunskap hos våra kunder. Vi har utvecklat
Finansiellt Hälsoindex, som mäter vardagsekonomi, sparande
och trygghet på våra hemmamarknader för att bättre kunna
anpassa vår rådgivning och våra produkter. Årets rapport visar
att den finansiella hälsan är på totalen oförändrad jämfört med
för ett år sedan. 77 procent har stark eller god finansiell hälsa
medan 23 procent har en ansträngd eller sårbar finansiell
hälsa. Även utbildning, analys, donationer och forskningsstöd
är delar i detta arbete. På våra marknader sker detta genom
olika initiativ, i Sverige genom Institutet för finansiell hälsa och
i Estland, Lettland och Litauen genom Institute of Finance.
Hållbara medarbetare
Som arbetsgivare strävar Swedbank efter att erbjuda en attraktiv
arbetsplats med hållbara arbetsvillkor och en hälsosam
arbetsmiljö. Arbetsklimatet ska vara inkluderande och präglas
av våra värderingar: öppen, enkel och omtänksam. Medarbe-
tarnas engagemang följs upp genom undersökningar som
indikerar hur medarbetarna mår och uppfattar Swedbank som
arbetsplats. Vi mäter detta genom Engagemangsindex och
Hållbara medarbetarindex med målet att resultaten för
respektive index ska uppgå till minst 80.
Åretsresultat visar en fortsatt hög
och stabil nivå, där båda indexen
uppgår till strax över 80. För att
bidra till en inkluderande och
jämlik arbetsmiljö, arbetar
Swedbank för att uppnå jämn
fördelning mellan könen.
Swedbank har som mål att för-
delningen mellan kvinnor och
män ska ligga inom intervallet
40/60 procent inom högsta led-
ningen och andra högre ledningsnivåer.
Läs om
Swedbanks hållbar-
hetsarbete i sin helhet
ivår hållbarhetsrapport
på sidorna 71–152, som
följer den europeiska
rapporterings-
standarden enligt
CSRD.
15 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Så skapar vi värde
Genom finansiell rådgivning, service och produkter skapar vi värde för våra kunder,
aktieägare och bidrar till stabilitet i samhället.
Vi gör våra kunders finansiella liv enklare
Vi skapar värde för våra 7,3 miljoner privatkunder och 545 000
företagskunder i Sverige, Estland, Lettland och Litauen, genom
att erbjuda lån, sparande, betalningar, försäkringar och dagliga
banktjänster. Vi är tillgängliga dygnet runt med rådgivning och
service genom fysiska möten, telefon och digitala tjänster.
Behovet av rådgivning växer bland våra kunder och det blir allt
viktigare att erbjuda produkter och tjänster som är anpassade
efter deras individuella ekonomiska situation. Eftersom majo-
riteten av våra kunder idag föredrar att sköta sina bankärenden
digitalt, är vår ambition att alla vardagliga bankärenden ska
kunna genomföras via mobilen eller internetbanken. Samtidigt
finns personlig hjälp när det behövs. För att fortsätta skapa
värde för våra kunder måste vi ständigt förbättra våra erbju-
danden och kontinuerligt utveckla mer skräddarsydda tjänster.
Så skapar Swedbank aktieägarvärde
Swedbanks ambition är att skapa en långsiktigt konkurrens-
kraftig avkastning för aktieägarna. Vi har som mål att leverera
en uthållig avkastning på eget kapital om minst 15procent,
vilket vår affärsplan är utformad för att uppnå.
Kapitalåterföring
För att leva upp till Swedbanks ambition om att vara en låg
riskbank måste vi förstå och prissätta vår utlåning korrekt.
Vårmarginal måste därför vara tillräckligt stor för att täcka
kreditförluster. Marginalen ska även täcka våra egna kost-
nader, avgifter för att stärka den finansiella stabiliteten och
geavkastning på aktieägarnas kapital.
Swedbanks utdelningspolicy är att dela ut 60–70 procent
avårsvinsten till aktieägarna. Resterande 30–40 procent
används för att finansiera tillväxt, utveckla banken och klara
ekonomiska påfrestningar i svåra tider.
Intäkter
Vår största intäktskälla är räntenettot – skillnaden mellan ränte-
intäkter från utlåning och räntekostnader för in- och upplåning.
Utlåningen finansieras genom inlåning från företag och privat-
personer samt genom upplåning på kapitalmarknaden. Vår
näst största inkomstkälla består av avgifter för produkter och
tjänster, såsom kapitalförvaltning och betalningar. Intäkterna
från kapitalförvaltningen tas ut som en avgift på förvaltat kapital
och påverkas därför av utvecklingen på de finansiella marknaderna.
Intäkterna från betalningar kommer främst från kortavgifter, men
också från företag som använder våra kortterminaler.
Kostnader
Våra största kostnadsposter är personal- och IT-kostnader. För
att möta efterfrågan från kunder, uppfylla myndighetskrav och
öka kostnadseffektiviteten krävs kontinuerliga investeringar
ibåde medarbetare, tjänster samt system.
+ Intäkter
– Kostnader
= Resultat före nedskrivningar, bankskatter
och resolutionsavgifter
– Kreditförluster
– Nedskrivningar
– Skatter och resolutionsavgifter
= Resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
Utdelning Eget kapital
En viktig del av samhället
Swedbank är en systemviktig bank, det innebär att vi tillhanda-
håller kritisk infrastruktur på våra hemmamarknader Sverige,
Estland, Lettland och Litauen. Som en integrerad del av sam-
hällsekonomin påverkas vi av långsiktiga ekonomiska trender,
konjunktursvängningar och större omvärldsförändringar – det
kan till exempel röra sig om regulatoriska, ekonomiska eller
beteendemässiga förändringar. För att förbli konkurrens-
kraftiga och relevanta är vi ständigt redo att anpassa oss till
ändrade förutsättningar.
Swedbank har en lång tradition av att arbeta för att öka den
ekonomiska kunskapen isamhället. Genom ansvarsfull rådgiv-
ning vill vi hjälpa människor och företag att skapa ekonomisk
balans. Vi arbetar också för att stärka entreprenörskap och
bidra till en hållbar utveckling i lokalsamhället. Särskilt viktigt
är att ge barn och unga verktyg för att förstå privatekonomi
och inspireras till företagande.
Som en stor arbetsgivare på våra hemmamarknader skapar
Swedbank ett betydande antal arbetstillfällen. En attraktiv
arbetsplats och inkluderande kultur där medarbetare bidrar
och tar ansvar är avgörande för både medarbetarnas enga ge-
mang och en god kundupplevelse.
16 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank och skatter
Swedbank är en av de större skattebetalarna på våra hemma-
marknader och som stor arbetsgivare betalar vi betydande
belopp i sociala avgifter. På så sätt bidrar vi till ekonomisk
utveckling, trygghet och välfärd i de länder där Swedbank
bedriver verksamhet.
Ansvarsfullt företagande är en central del i vår affärsmodell
och en transparent skattehantering ingår som en del i detta
åtagande. Därtill är samhällets förväntningar på företag och
dess ansvarstagande idag större än någonsin, inte minst från
investerare och andra intressenter. Därför strävar vi efter att
vara öppna och tydliga med de skatter och avgifter vi betalar
och redovisar, och vi arbetar för att upprätthålla hög transpa-
rens i skattehanteringen i de länder vi är verksamma.
Swedbank ska varken delta i eller utgöra en plattform för
otillbörliga skatteupplägg eller aggressiv skatteplanering.
Viska minimera risker för att verksamheten utnyttjas för
skatte undandragande.
Swedbank bidrar aktivt med sin kompetens och sina resurser
till vidareutveckling av en väl avvägd och effektiv skattelag-
stiftning genom att delta i expertgrupper och kommittéer både
nationellt och internationellt. Vi engagerar oss även aktivt
iinternationella informationsutbyten på skatteområdet som
endel av vårt åtagande att bekämpa skatteflykt och främja
transparens.
Läs mer om Swedbanks bidrag som skattebetalare och hur
arbetet styrs och bedrivs på sidan 324.
Swedbanks värdeskapande för
kunder, ägare och samhälle
Kunder
7,8 miljoner
Privat- och företagskunder
Aktieägare
33,5 mdkr
Föreslagen total utdelning
Samhället
17,8 mdkr
Skatter och andra avgifter
17 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
1
Stärka
kundfokus
3
Öka
effektiviteten
Driva hållbar tillväxt
genom att
● erbjuda proaktiva och anpas-
sade tjänster och rådgivning,
● öka intäkterna genom merför-
säljning, koncept utveckling
och bredare marknadsnärvaro,
● stärka vårt erbjudande inom
företags affären och försäkringar,
● utnyttja våra ledande marknadspositioner och dra nytta
av den starka tillväxten i de baltiska länderna,
● främja en stark sparandekultur.
Förbättra den operativa
effektiviteten och betjäna
fler kunder genom att
● optimera kostnaden per kund-
kontakt med hjälp av AI, digita-
lisering och automatisering,
● dra nytta av förbättrade arbets-
metoder i hela organisationen.
2
Öka
volymerna
Öka kundvärdet genom att
● erbjuda personliga, skräddar-
sydda och kostnadseffektiva
upplevelser i varje kundmöte,
● säkerställa hög tillgänglighet
genom en beprövad service-
modell som möter behoven hos
både privat- och företagskunder.
Affärsprioriteringar
i Swedbank 15/27
Vår affärsplan
I juni 2025 presenterades Swedbank 15/27, vår uppdaterade affärsplan fram till 2027
för att fortsätta leverera en uthållig avkastning på eget kapital om minst 15 procent.
Vi har uppnått de centrala målen ivår tidigare affärsplan Swed-
bank 15/25 som presenterades 2022. Det har skett genom ett
konsekvent fokus på våra affärsprioriteringar och med vår
strategiska riktning som vägledning. Målen var att uppnå en
avkastning på eget kapital om minst 15 procent, med stöd av
ett antal nyckeltal: K/Ital (kostnads/intäktskvot) på 0,4, en
kärnprimärkapitalbuffert på 200 baspunkter och en intäkts
tillväxt som i genomsnitt överstiger kostnadstillväxten med
3procentenheter per år.
Med utgångspunkt i dessa resultat presenterade vi vid vår
investerardag i juni Swedbank 15/27 – en uppdaterad plan
med mål till 2027. Planen syftar till att ha en avkastning på
eget kapital på minst 15 procent, bibehålla en hög kreditkvalitet
och säkerställa effektiv kapitalanvändning samtidigt som vi
skapar långsiktigt värde för våra kunder, aktieägare och sam-
hället. Med en beprövad affärsmodell, tydliga prioriteringar
och en stark grund är vi väl positionerade för fortsatt hållbar
tillväxt och lönsamhet.
Finansiell plan
Finansiellt mål
≥ 15%
Avkastning på eget kapital
Stödjande nyckeltal
≤ 0,40
K/Ital 2025–2027
2 procentenheter
Kärnprimärkapital buffert 2027 (intervall om
1– 3 procentenheter över Finansinspektionens krav)
18 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Våra långsiktiga strategiska mål
Vi fokuserar på långsiktigt värdeskapande och har definierat strategiska mål för att mäta
framgång i linje med Swedbanks strategiska riktning.
Som en stor aktör på finansmarknaden har vi ett stort ansvar. Genom vår strävan att minimera
vårt klimatavtryck och erbjuda relevanta investeringar, finansieringslösningar och tjänster för
våra kunder kan vi aktivt bidra till sam hällets klimat omställning. Vi engagerar oss i samhälls-
utvecklingen och tar ansvar för vår roll idet finansiella systemet genom att säkerställa en stark
finansiell ställning, hög kvalitet på våra tillgångar och god kapitalisering.
Kundnöjdhet och förtroende
Kundvärde skapas genom att vi erbjuder relevanta produkter och tjänster som bygger på kundernas
behov. Att leverera högt kundvärde är en förutsättning för vår långsiktiga lönsamhet, våra kunders
nöjdhet, vårt förtroende och valet av Swedbank som finansiell partner.
Tillgänglighet 24/7
Vårt mål är att alltid finnas där och hjälpa våra kunder. Vi arbetar kontinuerligt med att upprätthålla
en stabil infrastruktur och pålitliga digitala lösningar för att säkerställa att produkter, rådgivning och
tjänster är tillgängliga när de behövs.
Engagerade medarbetare
Engagerade och stolta medarbetare skapar en bättre kundupplevelse, vilket i sin tur leder till nöjdare
kunder. Vår ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder hållbara arbetsvillkor, tillsam-
mans med ett inkluderade arbetsklimat präglat av våra värderingar, öppen, enkel och omtänksam.
Stabil riskhantering och regelefterlevnad
En god riskhantering präglar hela vår verksamhet och bidrar till att vi kan fatta informerade och
sunda beslut, väl avvägda i förhållande till risk, avkastning och marknadssituation. Det är viktigt för
att upprätthålla vårt förtroende bland kunder, investerare och tillsynsmyndigheter samt för att fort-
sätta vara en stabil aktör i det finansiella systemet.
Konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital
med marknadsledande kostnadseffektivitet
För oss är en hållbar bank en lönsam bank. Vi skapar värde för våra aktieägare genom långsiktigt
lönsam tillväxt och effektivitet. Vi värdesätter uthållig lönsamhet före snabb tillväxt eftersom det
skapar stabilitet och förutsägbarhet för såväl våra kunder som våra ägare och samhället i övrigt.
Kombinerat med vår marknadsledande kostnadseffektivitet har det hjälpt oss att även i år skapa ett
starkt finansiellt resultat, som ger oss utrymme att fortsätta investera i produkt- och kanalutveckling.
Läs mer om vår strategi, affärsmodell och värdekedja på sidan 73.
Ett samhälle
som är
ekonomiskt
sunt och
hållbart
19 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Lönsamhet och kostnadseffektivitet
►
Mål: Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent
En hållbar bank är en lönsam bank. Med en långsiktigt stabil lönsamhet kan vi stötta
våra kunder, ge utdelning till våra aktieägare och fortsätta utveckla verksamheten.
En lönsam bank bidrar till finansiell stabilitet för kunder, medarbetare och genom
att vara lönsamma bidrar vi även till ett finansiellt sunt och hållbart samhälle.
Räntabilitet på eget kapital, %
0
5
10
15
20
20252024202320222021
Utfall
Swedbank levererade en räntabilitet på eget
kapital om 15,2 procent (17,1).
 Utfall    Mål
►
Stödjande nyckeltal: Kvot mellan kostnader och intäkter (K/I-tal) ≤ 0,40
Ett K/I-tal på 0,40 säkerställer att vi driver en kostnadseffektiv bank med
låg operationell risk och kan fortsätta att investera i vår utveckling. Det gör oss
kon kurrenskraftiga över tid och stöttar vårt finansiella mål om en räntabilitet
påeget kapital om minst 15 procent.
K/I-tal
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
20252024202320222021
Utfall
Swedbanks K/I-tal uppgick till 0,36 (0,34).
Varför?
Varför?
Vår strategi ger resultat
Swedbanks strategiska mål mäts och följs upp löpande. Utvecklingen inom respektive
område redovisas genom ett antal utvalda nyckeltal. Med vår affärsplan 15/27 som
grund och med fokus på att genomföra vår strategi har vi skapat värde för våra
intressenter och under 2025 levererat ett starkt resultat.
20 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Risk
►
Mål: God riskhantering
Att på ett medvetet och kontrollerat sätt ta och hantera risker är grundläggande för
vår affärsmodell och värdeskapande. Swedbanks verksamhet ska ha låg risk och en stabil
och långsiktigt hållbar kreditportfölj. Kapital- och likviditetspositionen ska säkerställa att
Swedbank kan stå emot ekonomiskt svåra tider, har tillgång till konkurrenskraftig kapital-
marknadsupplåning samt upprätthåller kapaciteten att, även i utmanande tider, stödja
våra kunder.
Kreditförlustnivå, %
–0,02
0,00
0,02
0,04
0,06
0,08
0,10
20252024202320222021
Utfall
Kreditförlusterna uppgick till 0,00 procent (– 0,01)
avSwedbanks totala lånestock. Kreditkvaliteten
iSwedbanks utlåning är solid och kreditförlusterna
låga trots geopolitisk och ekonomisk osäkerhet.
Minskade expertjusteringar och förbättrade makro
ekonomiska scenarier bidrog tillatt avsätt ningarna
för förväntade kreditförluster minskade.
Likviditetsposition, %
0
50
100
150
200
250
NSFR
LCR
20252024202320222021
Utfall
Vid årets slut uppgick koncernens likviditets-
täckningsgrad (LCR) till 184 procent (201) och
denstabila nettofinansieringskvoten (NSFR) till
124procent (127), vilket innebär en god marginal
tillde regula toriska kraven.
 Likviditetstäckningsgrad (LCR)
 Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)
►
Stödjande nyckeltal: En kärnprimärkapitalbuffert på 1–3 procentenheter
För att ha en god balans mellan uthållig lönsamhet och risk behöver Swedbank ha en ändamåls-
enlig buffert till Finansinspektionens kapitalkrav. Vi har som mål att upprätta en buffert utöver
kapitalkravet på 1–3 procentenheter, med ambitionen att nå en buffert på två procentenheter.
Kärnprimärkapitalrelation, %
0
5
10
15
20
Krav
Kärnprimärkapitalrelation
20252024202320222021
Utfall
Kärnprimärkapitalrelationen uppgick vid årets slut
till17,8 procent (19,8). Finansinspektionen minskade
under året kärnprimärkapitalkravet till 14,8 procent
(15,2). Styrelsen föreslår årsstämman att besluta
omen extra utdelning. Därmed uppgick bufferten till
kapital kravet till 3,0 procentenheter.
 Utfall    Krav
Varför?
Varför?
21 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Kund
►
Mål: Ökad kundnöjdhet
Kundernas framtid är vårt fokus. För att Swedbank ska kunna fortsätta att vara lång siktigt fram-
gångsrik i en allt hårdare konkurrens, krävs att vi säkerställer att våra kunder har högt förtroende
för oss. Kundnöjdhet, förtroende och en positiv inställning till vårt varumärke är förutsättningar
för att vi ska kunna behålla våra befintliga kunder och för att nya kunder ska välja oss.
Kundnöjdhet privatpersoner
0
20
40
60
80
2025
2024
2023
LitauenLettlandEstlandSverige
I Sverige har Nöjd Kund Index (NKI) bland privat
kunderna varit oförändrad mellan 2024 och 2025
(NKI64). Vi har ett tydligt mål att öka kundnöjdheten
iSverige då vi befinner oss under branschsnittet.
Resultatet för Nöjd Kund Index i de baltiska länderna
har varit stabilt mellan 2024 och 2025, med endast
marginella förändringar. Till skillnad från i Sverigeär
Swedbanks kundnöjdhet hög i de baltiska länderna:
Estland, NKI 72, Lettland, NKI77 och Litauen, NKI 77.
För att förstå Swedbanks attraktivitet på marknaden
frågar vi hur stor andel av befolkningen som kan
tänka sig att välja Swedbank av de som inte är kunder
idag, så kallade icke-kunder. I de baltiska länderna
uppnås tänkbarhetsmålet. I Sverige ligger utfallet
under målnivån.
 2023    2024    2025
Kundnöjdhet mätt som Nöjd Kund Index (NKI).
Mål
Swedbank har som mål att nå en kundnöjdhet om minst
65 i Sverige och minst 72 i Estland, Lettland och Litauen.
Utfall
Swedbanks varumärke uppfattas som mycket starkt på tre
avvåra fyra hemmamarknader. Våra kunder i de baltiska
länderna ger Swedbank ett högt betyg avseende förtroende,
vilja att rekommendera Swedbank, kundnöjdhet och vårt
kundlöfte.
Tillgänglighet
►
Mål: Tillgänglighet i digitala kanaler
Över 99 procent av våra kundinteraktioner sker idag digitalt, och kunderna förväntar sig
att våra digitala tjänster är tillgängliga dygnet runt. Vi arbetar kontinuerligt med att stärka
tillgänglig heten och förebygga incidenter som kan påverka den negativt.
Tillgänglighet i digitala kanaler, %
0
99,7
99,8
99,9
100,0
20252024202320222021
Utfall
Under 2025 var tillgängligheten i vår app och
internetbank i Sverige och de baltiska länderna
99,9 procent.
 Utfall    Mål
Varför?
Varför?
22 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Medarbetare
►
Mål: Ökat medarbetarengagemang
Hållbara medarbetare är avgörande för både internt engagemang och en förbättrad kundupp-
levelse. För att vara en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande som potentiella medarbetare
strävar vi ständigt efter att skapa en hållbar arbetsmiljö som främjar samarbete och inkludering.
Genom indexen för Engagemang och Hållbara medarbetare mäter vi hur medarbetare känner
sigpå jobbet och upplever sin arbetssituation, om de har rätt förutsättningar, balans mellan
arbete och fritid, möjligheter till utveckling, samarbete inom teamen samt om man känner
siguppskattad.
Engagemangsindex
0
20
40
60
80
100
202520242023
Mål och utfall
Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt
engagemangsindex.
Resultaten visar på ett fortsatt högt och stabilt
engagemang under året. Ett starkt engagemang,
sam arbete inom teamen, lärande och utveckling
genom arbetet var de områden som fick högst
betyg i undersökningen.
Hållbara medarbetarindex
0
20
40
60
80
100
202520242023
Mål och utfall
Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt hållbara
medarbetarindex.
Under de senaste åren har resultaten för frågor
om medarbetarnas arbetssituation varit på en
hög och stabil nivå. Den positiva trenden åter-
speglar vikten av att erbjuda en arbetsmiljö
som kombinerar flexibilitet med möjligheter
tillsamarbete på arbetsplatsen.
Engagemangsindex och Hållbara medarbetarindex är de två mål Swedbank mäter genom medarbetarundersökningar.
Fler mål och mer information om hur Swedbank arbetar med medarbetarengagemang hittar du på sidan 128.
Varför?
23 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Hållbarhet
►
Mål: Uppnå nettonollutsläpp senast år 2050 och anpassa våra kredit- och investerings-
portföljer till 1,5-gradersmålet
Swedbank ska bidra till minskad klimatpåverkan och till energiomställning. Samhället behöver
ställa om för att bli mer hållbart och här har bankerna en viktig roll att spela, inte minst inom
klimat frågan som är en grundförutsättning för hållbar utveckling. Under året har Swedbank
fortsatt arbetet för att stödja våra kunder i omställningen.
Klimatmål för kreditportföljen
Sektor Enhet
Mål
2030
Utfall
2024/
2025
1
Basår
2
Bolån kgCO
2
e/m
2
–39%
–3% 11,5 (2019)
Kommersiella
fastigheter kgCO
2
e/m
2
–43%
–24% 26,9 (2019)
Olja och gas miljon t CO
2
e
–50%
–52% 6,4 (2019)
Kraftproduktion
tCO
2
e/MWh
–59%
–65%
0,16 (2019)
Stål
tCO
2
e/ton
–29%
–21%
0,97 (2019)
Sjöfart
% alignment delta 0% 12,6%
39,5% (2022)
1) Rapportering sker för år 2024 då kundernas utsläppsdata för 2025
inte finns tillgänglig. Bolån och Kommersiella fastigheter rapporteras
för 2025.
2) År 2019 används som basår för målen inom bolån, kommersiella fastig
heter, olja och gas, kraftproduktion och stål. År 2022 används som basår
förmål inom sjöfart. Beräkningar för basåret inom sektorerna bolån och
kommersiella fastigheter har justerats under 2025 då metoder och data
tillgänglighet har förbättrats.
Utfall
Resultaten för 2024/2025 för de sex sektorerna inom kredit-
portföljen presenteras i jämförelse med basåret för den
aktuella mätperioden. Resultaten påverkas av faktorer som
kundernas utsläpp, Swedbanks exponering och storleken
påkundernas tillgångar. Mer information om hur detta
beräknats finns på sidorna 118–121.
Utsläppsintensiteten för bolån har minskat med 3 procent
sedan 2019. Minskningen har skett i både den svenska
(–10procent sedan 2019) och den baltiska portföljen
(–17procent sedan 2019). Samtidigt har en högre tillväxt
idet baltiska fastighetsbeståndet sedan basåret, med
högre utsläppsintensitet, resulterat i mindre reducering
avutsläpps intensitet på gruppnivå.
För sektorn kommersiella fastigheter minskade utsläpps
intensiteten med 24 procent, jämfört med basår 2019. Fram-
förallt har utsläppsintensiteten minskat inom det svenska
fastighetsbeståndet under året. Sedan 2019 har utsläpps
intensiteten minskat med 27 procent för den svenska port
följen och med 11 procent för den baltiska portföljen.
Utsläppen från olja och gas har minskat med 52 procent
sedan 2019, vilket betyder att målet för 2030 redan är nått.
Detta är en följd av att Swedbank har valt att kraftigt reducera
exponeringen mot olje och gasutvinning. Den exponering
som finns kvar i portföljen är mot ett fåtal raffinaderier.
Utsläppsintensiteten inom kraftproduktion har minskat med
65 procent sedan 2019. Den förnyelsebara delen av port
följen har fortsatt växa under året genom nya kunder. I de
baltiska länderna har flera kunder avyttrat fossila tillgångar
och gått över till förnyelsebar produktion, vilket också gav ett
positivt utfall.
För stålsektorn har utsläppsintensiteten minskat med 21 pro-
cent sedan 2019. Detta beror på ökad exponering mot bolag
med lägre utsläppsintensitet och på att flera av kunderna har
minskat sina utsläpp under denna period.
För kreditportföljen inom sjöfart, där målet är att helt över-
ensstämma med Internationella sjöfartsorganisationens
(IMO) mest ambitiösa utsläppsminskningsbana till år 2030
(0 procent ”alignment delta”), har ”alignment delta” minskat
till 12,6 procent, ned från 40 procent år 2022. Detta har upp-
nåtts både genom såväl en förändrad exponering i portföljen
som en generell minskning av fartygens utsläppsintensitet.
Mer information kring klimatmålen och utfall för kredit
portföljen finns på sidorna 102–104.
Fler hållbarhetsrelaterade mål med klimatinriktning hittar du på sidan 78. För utfall avseende klimatmål för investeringar genom
Swedbank Robur Fonder AB, se sidorna 105–106. För utfall avseende hållbar finansiering, se sidorna 76–77.
Varför?
24 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Främja finansiell hälsa och
investeringskultur i de baltiska länderna
Att stärka människors finansiella hälsa
är ett långsiktigt fokusområde för Swed-
bank. Genom Index för finansiell hälsa
mäter Swedbank varje år människors
ekonomiska förmåga och kunskap om
vardagsekonomi, sparande, lån och
ekonomisk trygghet. Undersökningen
genomförs i alla Swedbanks hemma-
marknader och syftar till att följa utveck-
lingen över tid och belysa förbättrings-
områden. I Estland, Lettland och Litauen
har rapporten blivit ett viktigt verktyg för
att identifiera de mest centrala fokus-
områdena – med särskild inriktning på
att stärka den finansiella kunskapen och
öka investeringsviljan.
Det finns fortfarande utmaningar kopp-
lade till långsiktigt sparande och finan-
siell kunskap. För att stärka det regel-
bundna sparandet och sänka tröskeln
för nya investerare lanserade Swedbank
under våren 2025 tjänsten Micro Invest
iEstland, Lettland och Litauen. Genom
att avrunda kortbetalningar och inves-
tera mellanskillnaden i förvalda fonder
från Swedbank Robur erbjuder tjänsten
en enkel ingång till sparande. Vid slutet
av året hade fler än 88 000 användare
anslutit sig till Micro Invest – ett tydligt
exempel på hur vi kan få fler att börja
spara regelbundet genom att göra
detenklare.
Som ett led i arbetet att förbättra den
finansiella hälsan introducerade Swed-
bank under 2025 den digitala utbild-
ningsplattformen Investment School
iLettland och Estland. Platt formen finns
tillgänglig på lokala språk och riktar sig
till både nya och mer erfarna investerare
som vill börja investera eller fördjupa
sina investerings kunskaper. Den erbjuder
ett interaktivt videomaterial, som är
kostnadsfritt och öppet för alla, och ger
ett certifikat efter genomförda kurser
och tester.
Med hjälp av en virtuell investerings-
simulator kan Swedbank erbjuda en
dynamisk inlärningsmiljö där användare
i Estland och Lettland kan öva på att
investera med verkliga marknadsdata,
utan risken att förlora verkligt kapital.
Simulatorn innehåller aktier från USA,
Europa, de baltiska länderna och fonder
från Swedbank Robur. Den är utformad
för de som vill utforska hur det går till
attgöra sina första in vesteringar, testa
olika invester ings strategier och delta
itävlingar mot andra användare. Genom
spelelement skapas ett engagemang,
och möjlig heten finns att arrangera
bådeprivata och öppna tävlingar som
han teras avSwedbank.
Med initiativ som Micro Invest och
Investment School tar Swedbank kon-
kreta steg för att öka investeringsviljan
och därigenom stärka den finansiella
hälsan i de baltiska länderna. Arbetet
fortsätter med målet att ge fler människor
självförtroende i sina eko nomiska beslut
och förutsättningar attlångsiktigt bygga
upp en stabil och hållbar ekonomi.
För mig var Micro Invest ett enkelt första steg in
isparandet. Verktyget är användarvänligt – från
registrering till att välja fonder. Eftersom jag betalar med
kort flera gånger om dagen märker jag knappt de auto-
matiska investeringarna, men redan i slutet av månaden
kan jag se resultat. På det sättet bygger jag sakta upp en
trygg ekonomisk framtid.
Monika Spuntulytė, Litauen, användare av Micro Invest sedan juni 2025
”Investeringar har aldrig varit så enkelt”, står det på affischen vid ingången till Chiune Sugihara Sakura Park
iVilnius, Litauen.
I fokus
25 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Affärsområde: Svensk bankverksamhet
Anna-Karin Laurell, chef för Svensk bankverksamhet
En tillgänglig bank – för de många
Med omkring 3,8 miljoner privatkunder är Swedbank Sveriges största bank. Inom affärsom-
rådet Svensk bankverksamhet får våra privat- och småföretagskunder hjälp med både vardags-
ärenden och större finansiella beslut. Under året fortsatte vi satsa på att öka tillgängligheten
och utveckla smarta lösningar för våra kunder – och oss.
Swedbanks största affärsområde Svensk bankverksamhet
erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och produkter.
Genom internetbanken och våra appar, personlig service via
telefon och kontor över hela landet är vi tillgängliga för våra
kunder dygnet runt.
På Swedbanks investerardag i juni presenterade vi våra sats-
ningar på att skapa kundnytta och växa inom bolån, spar ande
och försäkringar. Svensk bankverksamhet ska öka tillgänglig-
heten, stärka kundupplevelsen och förbättra effektivi teten så
att ännu fler kan ta del av våra tjänster och vår rådgivning.
Ökad tillgänglighet och
effektivare arbetssätt
Kunderna ska snabbt kunna nå Swedbank via app, internet-
bank, telefon och på kontor. En ökad användning av digitala
tjänster ger kunderna effektiv service och rådgivning utan
begränsningar i geografi eller tid. Genom att utnyttja hela vår
arbetsstyrka kan vi nu möta våra kunder med rätt kompetens.
En ny flexibel organisationsmodell sjösattes i början av året,
som gör att Swedbank kan fortsätta vara en engagerad och
aktiv aktör även på mindre orter. Vi fortsätter kombinera lokal
närvaro med större digital tillgänglighet vilket bidrar till att
kundnöjd heten ökat.
Fler digitala tjänster och
stärkt kunderbjudande
Vi utvecklar löpande nya smarta produkter och tjänster som
gör det enklare för kunderna att utföra sina bankärenden.
Under 2025 införde vi digital signering av skuldebrev för
kunder som flyttar sina bolån till Swedbank. För att underlätta
unga kunders första bostadsköp lanserade vi kampanjen
Bo-starts-paketet med samlad information om bolån och
rabatter för de som är nya på marknaden. Swedbank för-
26 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
23,5
Avkastning på
allokerat kapital, %
0,34
K/I-tal
24 858
Intäkter, mkr
värvade bostadskreditinstitutet Stabelo i syfte att ytterligare
utveckla kunderbjudandet inom bolån. Genom tillgång till ett
kompletterande varumärke, ny teknik och nya kanaler för bolån
kan fler kunder ta del av våra erbjudanden.
Tjänsterna för att teckna försäkring och öppna e-sparkonto för
barn gjordes digitala. Kvaliteten och effektiviteten i våra kund-
möten förbättrades med hjälp av AI-verktyg som samman-
fattar och dokumenterar samtal mellan kunder och rådgivare.
Från 2025 finns en ny möjlighet att använda en virtuell assi-
stent för information om beloppsgränser för överföringar,
bolåne ränta och villkorsändringar. Under året lanserade vi
även ett antal tjänster för att förenkla för småföretag och
smidigare digitala processer för de med enskild firma som
villbli kund hos Swedbank.
Utökat skydd mot bedrägerier
Bedrägerier är ett stort samhällsproblem och är ett prioriterat
område för Swedbank. Vi har stärkt bedrägeriskyddet genom
funktioner som fördröjd betalning vid större belopp, justerade
maxbeloppsgränser i Swish och en ny funktion i bankens app
och internetbank som visar samtalsstatus när kunden pratar
med våra medarbetare. Vi har också infört nya arbetssätt och
uppdaterade instruktioner för att motverka de allt vanligare
försöken till romans- och investeringsbedrägerier. Även under
2025 anordnade vi kundträffar om hur man skyddar sig mot
bedrägerier, möten som omkring 4 000 kunder deltagit ide
senaste åren.
Framsteg under året
● Ökad flexibilitet och tillgänglighet genom ny
nationell organisationsmodell
● Utökade digitala tjänster via app och internetbank
● Lansering av Bo-starts-paketet för unga kunders
bostadsköp
● Förvärv av bostadskreditinstitutet Stabelo
● Stärkt bedrägeriskydd
Inlånings- och utlåningsvolymer, mdkr
0
200
400
600
800
1 000
Inlåning
Lån
20252024
 Lån
 Inlåning
Läs mer om Svensk bankverksamhets resultat
påsidan 42.
Anna-Karin Laurell:
Vi ska finnas tillgängliga för
att möta våra kunders behov
och vi arbetar ständigt med att stärka
vårt erbjudande.
Tillväxt under året
Bolånevolymerna förmedlade via våra egna kanaler fortsatte
växa och förvärvet av Stabelo bidrog positivt till volym-
ökningen. Vår tillgänglighet i Sverige ökade markant under
2025. Under året hade vi drygt 30 procent fler samtal än året
innan, och mer än 80 procent av alla samtal besvaras nu inom
tre minuter.
27 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Affärsområde: Premium and Private Banking
Malin Lilliecrona, chef för Premium and Private Banking
Personlig rådgivning för kundens,
familjens och företagets utveckling
Premium and Private Banking är affärsområdet för kunder med behov av kvalificerad, skräddar-
sydd och personlig rådgivning. Under året välkomnade vi många nya kunder och fortsatte växa
vår affär. Genom nya digitala verktyg fick våra kunder större flexibilitet och våra rådgivare bättre
förutsättningar att ge goda råd – till fler.
Affärsområdets erbjudande omfattar finansiell planering,
kapital förvaltning och rådgivning inom juridik, försäkring,
pension och ägarplanering. Vi stöttar även stiftelser, orga-
nisationer och företagare i deras finansiella utveckling och
ansvarar för bankens tjänstepensionsdistribution via
specialist rådgivning.
Under året tydliggjorde vi affärsområdets riktning och satte
tydliga tillväxtmål. Vår ambition är att göra personlig råd giv-
ning tillgänglig för fler kunder. Genom att ge våra råd givare
bättre verktyg och med ett bredare utbud av produkter och
tjänster kan vi möta kundernas ökande efter frågan av
skräddar sydda lösningar och personlig proaktiv rådgivning.
Lokal närvaro och specialistkompetens
Hos Premium and Private Banking finns all den samlade
expertis som behövs för att möta varje kunds specifika behov.
En personlig rådgivare samordnar den specialistkompetens
som behövs i ett team som följer kunden genom livets olika
skeden – när kapitalet växer, familjesitua tionen förändras och
företag utvecklas. Tillsammans med kunden planerar vi för hur
tillgångarna ska förvaltas och växa på ett hållbart och fram-
gångsrikt sätt.
Next Generation – utbildning och rådgivning
för nästa generation
Private Banking Next Generation Academy har i år mött ett
växande kundintresse. Konceptet riktar sig till den yngre gene-
rationen som tar över familjens företag eller förmögenhet och
28 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Framsteg under året
● Fortsatt tillväxt inom sparande, pensioner och
bolån, drivet av ökad efterfrågan på helhets-
lösningar och proaktiv rådgivning
● Ökad efterfrågan och expansion av konceptet
Next Generation
● Etablering av Private Banking Credit – en ny
specialistenhet för rikstäckande kreditrådgivning
● Ökad tillgänglighet till kvalificerad rådgivning
genom möjlighet för kunden att själv boka
råd givningsmöten via app och internetbank
syftar till att skapa trygghet inför framtida generationsskiften.
Genom utbildning inom entreprenörskap, juridik, skatt och
kapitalförvaltning stärker vi kunskapen och bygger samtidigt
långsiktiga relationer med våra kunder. Vi har också särskilt
utbildade rådgivare för just dessa kunders behov. För att möta
den ökade efterfrågan har teamet förstärkts under året och vi
kan nu erbjuda konceptet i hela landet.
Ny enhet för kreditexpertis
Under året etablerade vi en nationell enhet för kreditfrågor –
Private Banking Credit. Här samlar vi kreditspecialister med
bred och djup kompetens som ger våra kunder en proaktiv,
effektiv och specialiserad kreditrådgivning över hela landet.
Det gör att vi snabbare kan ge råd till kunder med komplexa
kreditärenden och erbjuda dem skräddarsydda finansierings-
lösningar.
Digitala lösningar skapar kundvärde
Vi fortsätter att kombinera personlig rådgivning med ny teknik
för att möta kundernas individuella behov. Under året flyttades
majoriteten av kunderna till bankens nya sparaplattform vilket
lägger grunden för att kunna erbjuda kunderna en tydligare
överblick över sitt sparande och tillgång till ett bredare utbud
av produkter och tjänster. Vi har också utvecklat digitala lös-
ningar som gör det enklare för kunden att boka rådgivnings-
möten – fysiskt eller digitalt – direkt via appen eller internet-
banken. Vidare kan potentiella kunder som är intres serade av
Premium- eller Private Banking- konceptet nu boka digitala
introduktionsmöten med våra råd givare. Det ökar tillgänglig-
heten till kvalificerad rådgivning, påkundens villkor.
Malin Lilliecrona:
Vi kombinerar personlig råd-
givning med ny teknik för att
skapa långsiktigt värde med kundens
individuella behov i centrum.
Inlånings- och utlåningsvolymer, mdkr
0
30
60
90
120
150
Inlåning
Lån
20252024
 Lån
 Inlåning
Läs mer om Premium and Private Bankings resultat
påsidan 45.
Ökad tillväxt och fler kunder
Efterfrågan på kvalificerad rådgivning var fortsatt hög under
året. I tider av osäkerhet värderar kunderna trygghet, tillgäng-
lighet och expertis – något som bidrog till ökad tillväxt inom
sparande, pensioner och bolån. Särskilt stark var tillväxten
bland företagskunder som söker kvalificerad investerings-
rådgivning.
22,4
Avkastning på
allokerat kapital, %
0,42
K/I-tal
3 589
Intäkter, mkr
29 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Affärsområde: Företag och Institutioner
Bo Bengtsson, chef för Företag och Institutioner
Strategisk rådgivare och affärspartner
Företag och Institutioner är Swedbanks affärsområde för företag som vill växa hållbart och
långsiktigt. Under året stärkte vi vårt kunderbjudande inom företagsaffärer i Norden, och fort-
satte att öka den hållbara lånefinansieringen och bidra till energiomställningen. Samtidigt var
fler kunder mer nöjda med våra tjänster.
Företag och Institutioner har det övergripande ansvaret för
Swedbanks erbjudande till företag i alla storlekar, finansiella
institutioner, organisationer och banker. Vi erbjuder rådgivning
och lösningar inom investeringar och riskhantering, likviditets-
hantering och transaktionstjänster, hållbar utlåning samt
analys. Affärsområdet ansvarar också för företags- och kapital-
marknadsprodukter iandra delar av Swedbank och för spar-
bankerna. Vi finns på plats för våra kunder i Sverige, Estland,
Lettland och Litauen samt i Norge, Finland, Kina ochUSA.
Vi tydliggjorde under året hur vi ska fortsätta växa och stärka
kundrelationerna genom att vidareutveckla vår service. Vårt mål
är att få fler företag och institutioner att välja Swedbank genom
att utveckla våra tjänster, smart teknik och förbättrade arbetssätt.
Lokal företagsbank för tillväxt och lönsamhet
För oss är det viktigt att vara en aktiv del av lokalsamhället för
att på bästa sätt stötta våra kunder med råd som bidrar till
lönsam tillväxt. Ett strategiskt partnerskap med sparbankerna
runt om i landet gör oss också tillgängliga för ännu fler. Våra
kundteam kombinerar lokal förankring med specialister och
ett hundratal näringslivsansvariga med nära kontakt med före-
tagare, myndigheter, föreningar och organisationer i Sveriges
alla kommuner. Vår ambition är att göra fler affärer med före-
tagskunder som vill växa.
Fortsatta steg för omställning
Swedbank vill vara med som partner på kundernas hållbar-
hetsresa. Under 2025 ökade volymen hållbar utlåning starkt.
Swedbank blev också första aktör från finanssektorn att
ansluta till Centrum för cirkulärt byggande. Samarbetet syftar
till att bidra till bygg- och fastighetsbranschens arbete med att
effektivisera resursanvändning och minska miljö påverkan. Ett
exempel är vårt samarbete med CCBuild, ettforum för aktörer
som vill stödja ett mer resurseffektivt byggande. Genom delta-
gandet vill vi bidra till en stärkt marknad för cirkulära produkter
30 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
och tjänster samt till utvecklingen av cirkulära arbetssätt.
Samarbetet är nyligen inlett och ambitionen är att kunna
utveckla uppföljning som möjliggör en mer strukturerad
beskrivning av samarbetets bidrag över tid. IProsperas årliga
undersökning för institutionella kunder rank ades Swedbank
för andra gången som nummer ett när det gäller aktivt stöd
kopplat till hållbarhet.
Stärkt position i företagsaffärer
Under hösten ingick Swedbank och SpareBank 1 ett nytt part-
ner skap för att skapa en ledande nordisk investmentbank:
SB1 Markets. Genom samarbetet får våra kunder tillgång till
bredare expertis inom företagsaffärer och aktieanalyser i hela
Norden. Under året firade vi också 20 års närvaro i Finland och
25 år i Norge. Verksamheterna i Helsingfors och Oslo är väl
positionerade för att fortsätta växa med våra nordiska före-
tags- och institutionella kunder. I egen regi eller i samarbete
med partners.
Fokus på nöjdare kunder
I vår verksamhet strävar vi alltid efter att öka värdet för våra
kunder – genom bättre tjänsteutbud, högre servicegrad och
smartare arbetssätt. Och arbetet ger resultat. Under året note-
rade Swedbank en förbättrad kundnöjdhet i företagsaffären
enligt den årliga NKI-undersökningen (Nöjd Kund Index).
Nöjda kunder kräver kompetenta medarbetare. Swedbank har
etablerat Corporate Academy – ett utbildningsprogram som
stärker medarbetarnas kompetens inom företagsrådgivning,
riskhantering och hållbar finansiering. Programmet belönades
med Swedish Learning Awards i kategorin Årets Transformation.
Bo Bengtsson:
I företagsaffären fokuserar
vi på att hela tiden utveckla,
förbättra och skärpa vårt erbjudande till
kunden och under året har vi tagit stora
kliv i rätt riktning. Vi är en bra bank, som
blir lite bättre för varje dag.
Framsteg under året
● Hållbar utlåning och andel ESG-obligationer där
Swedbank är rådgivare har fortsatt växa starkt
● Delägare i SB1 Markets, en samägd nordisk
investment bank
● Swedish Learning Awards – utmärkelse i kategorin
Årets Transformation med Företag Bas
● Ökad marknadsandel inom företagsutlåning
Tillväxt under året
Företag och Institutioner mötte under året en hög efterfrågan
på rådgivning och tjänster från företagskunder. Under 2025
ökade marknadsandelen inom företagsutlåning i Sverige från
14,7 procent till 15,1 procent.
Inlånings- och utlåningsvolymer, mdkr
0
100
200
300
400
500
600
Inlåning
Lån
20252024
 Lån
 Inlåning
Läs mer om Företag och Institutioners resultat
påsidan 44.
16,5
Avkastning på
allokerat kapital, %
0,39
K/I-tal
17805
Intäkter, mkr
31 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Affärsområde: Baltisk bankverksamhet
Olof Sundblad, chef för Baltisk bankverksamhet
Omtyckt varumärke med stark position
För sjunde året i rad utsågs Swedbank till det mest omtyckta varumärket i de baltiska länderna.
Utifrån den starka positionen tog affärsområdet Baltisk bankverksamhet flera initiativ under
året för att fortsätta bidra till en smidig kundupplevelse med snabb och effektiv service.
Baltisk bankverksamhet har ett brett utbud av produkter och
banktjänster som bolån, utlåning till företag och privatkunder,
spar- och transaktionskonton, livförsäkring och leasing.
Affärsområdets 3,5 miljoner privatkunder och 300 000 före-
tagskunder erbjuds hög tillgänglighet genom olika digitala
plattformar, som app och internetbank, och ett omfattande
kontorsnät med 69 kontor i Estland, Lettland och Litauen.
Under året presenterade vi vår plan för att fortsätta utvecklas
och växa. Vi ska bibehålla vår marknadsandel inom privatlån,
stärka den ledande positionen inom företagslån och växa
inom försäkringar. Ambitionen är att få fler kunder att spara
långsiktigt.
Stöd till nästa generations sparare
Med målet att få fler kunder att spara och investera lanserade
vi flera nya tjänster under året. Micro Invest gör att kunder kan
avrunda sina kortbetalningar och investera mellanskillnaden
iSwedbank Robur Fonder och på så sätt enkelt bidra till ett
sparande. Efter den framgångsrika estniska lanseringen av
EasySaver – som uppmuntrar unga att spara – erbjuder vi nu
tjänsten även till våra kunder i Litauen och Lettland. Initiativet
ären del av Swedbanks ambition att stärka hälsosamma
finansiella vanor bland unga. Dessutom gjordes verktyget
MyBudget tillgängligt för unga i alla tre länder.
Förbättrade digitala tjänster
Vi arbetar kontinuerligt för att göra det enklare för våra kunder
att sköta sin ekonomi digitalt. Under året introducerade vi nya
funktioner som ger kunderna en smidigare och mer till gänglig
bank upplevelse. I Lettland lanserades en ny lösning försnabb
företagsregistrering, som gör det möjligt för företagskunder
att öppna konto automatiskt i samband med ansökan. Kunder
iLettland och Litauen kan nu också ansöka om mindre lån
direkt i mobilen, och nya investerare kan enkelt öppna ett
32 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
värde papperskonto via appen. På de baltiska markna derna
lanserade vi även kortbetalningsfunktionen Clickto Pay –
ensäker och smidig tjänst som gör det enklare att betala.
Investeringar i samhället
Swedbank är en aktiv samhällspartner som främjar idrott och
en hälsosammare livsstil. I Estland lanserade vi Smart Future
Fund – en utbildningsstiftelse med syfte att stötta projekt som
bidrar till tillväxt och utveckling. Vi är partner till Youth Basket-
ball i Lettland, och stöttar där även Youth Song and Dance
Festival genom att erbjuda kostnadsfri personförsäkring och
skade hantering för deltagare, arrangörer och volontärer.
ILitauen är vi huvudsponsor till Swedbank Vilnius Marathon
och i Estland till Swedbank Tallinn Marathon. 2025 blev
viockså huvudsponsor till det estniska basket förbundet
– detstörsta sponsringsavtalet i landets basket historia.
Swedbank – det mest omtyckta varumärket
För sjunde året i rad utsågs Swedbank till det mest omtyckta
varumärket i de baltiska länderna vid Baltic Brand Forum. Vi
blev också utsedda till det mest engagerande och det mest
humana varumärket i alla tre länder – och i Estland dessutom
till det snabbast växande varumärket. För fjärde året i rad
utsågs Swedbanks Baltiska bankverksamhet till det mest
värde fulla företaget i årets lettiska TOP101, som publiceras
avNasdaq Riga och Prudentia, Lettlands ledande rådgivnings-
bolag. Vi ser det somfina bevis på vårt stora kundfokus.
Olof Sundblad:
Vi är stolta över att vi under
2025 behöll vår ledande
marknads position i Estland, Lettland och
Litauen inom både privat- och företags-
sektorn. Vi fortsätter att utveckla produkter
och tjänster som möter kundernas
nuvarande och framtida behov, för att
underlätta deras finansiella liv.
Framsteg under året
● Nya tjänster för ökat sparande
● Satsningar för högre tillgänglighet
● Ökat stöd till idrott och hälsosam livsstil
● Utsedda till det mest omtyckta, engagerande
ochhumana varumärket
Inlånings- och utlåningsvolymer, mdkr
0
100
200
300
400
500
Inlåning
Lån
20252024
 Lån
 Inlåning
Läs mer om Baltisk bankverksamhets resultat
påsidan 43.
Tillväxt under året
Under året ökade utlåningen, inklusive valutaeffekter, till både
privatpersoner och företag. I lokal valuta (EUR) var ökningen
10 respektive 12 procent. Initiativet Micro Invest bidrar till att
stödja Swedbanks ambition att stärka sparandekulturen och
fåfler att investera och spara långsiktigt.
22,0
Avkastning på
allokerat kapital, %
0,37
K/I-tal
18717
Intäkter, mkr
33 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
God utveckling under 2025
2025 var ett framgångsrikt år för Swedbank. Målet om minst 15 procents hållbar avkastning
påeget kapital nåddes och styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 20,45 kronor per aktie,
ilinje med utdelningspolicyn. Mot bakgrund av bankens starka kapitalposition föreslår styrelsen
även en extra utdelning på 9,35 kronor per aktie.
Swedbankaktien som investering
1
Stor kundbas skapar förutsättningar för
hög kostnadseffektivitet och lönsamhet
Swedbank är ledande på alla våra fyra hemmamark nader.
Medrötterna i sparbanksrörelsen har vi en lång historik i Sverige
och på den svenska marknaden. Vi har även en djup förankring
i våra tre baltiska hemma marknader Estland, Lettland och
Litauen. Marknader som utvecklas snabbt och uppvisar en
högtillväxtpotential. Swedbank har strategiska partnerskap
med sparbankerna i Sverige, SpareBank 1 SR-Bank i Norge, Aktia
i Finland och Sydbank iDanmark vilket stärker kunderbjudandet.
Vår starka position på våra fyra hemmamarknader ger oss en
kundbas på närmare 8 miljoner kunder, där cirka 7,3 miljoner
ärprivatkunder och 545 000 är företagskunder. Den stora
kundbasen skapar förutsättningar för en hög kostnadseffek-
tivitet. Vidare bidrar kundbasen med inlåning, vilken utgör en
stabil och kostnadseffektiv finansieringskälla för Swedbank.
2
En lågriskbank med diversifiering
och stark kapitalisering
Swedbank har en konservativ syn på både kreditgivning och
kapital. Vår lågriskprofil bidrar till en god kreditkvalitet som
isin tur ger låga kreditförluster över tid. Vår geografiska närvaro
i Norden och i de baltiska länderna, i kombination med bred
utlåning till både hushåll och företag, ger diversifiering som
möjliggör en stabil intjäningsförmåga. Swedbank Robur är den
största kapitalförvaltaren i Sverige och i de baltiska länderna.
Swedbank är också en av ledarna inom försäkringar på alla fyra
marknader. De mognande spar- och försäkringsmarknaderna
iEstland, Lettland och Litauen har bidragit till ytterligare tillväxt
under desenaste åren.
3
Stark kapitalgenereringsförmåga bidrar
till hög avkastning
Vår affärsmodell, geografiska närvaro och låga riskaptit
möjlig gör en stark kapitalgenerering. Vår kapitalisering är
stark och vårt kärnprimärkapital överskrider Finansinspek-
tionens kapitalkrav med 3,0 procentenheter vid utgången
av2025 – väl över vårt mål att hålla en buffert på 2 procent-
enheter över kravet. Under året uppgick ränta biliteten på eget
kapital till 15,2 procent jämfört med vårt mål om en uthållig
avkastning på eget kapital om minst 15 procent. Styrelsen
föreslår till årsstämman en ordinarie utdelning på 20,45 kr per
aktie, vilket motsvarar 70 procent av 2025 års vinst, och en
extra utdelning på 9,35 kr per aktie. Samman taget summerar
det till en total utdelning på 29,80 kr per aktie. I förhållande till
aktiekursen vid utgången av 2025 motsvarar den föreslagna
utdelningen en direktavkastning på 9,3 procent.
Handel på flera marknader
Swedbank har ett aktieslag, stamaktier (A-aktier), som sedan
1995 är noterade på listan för stora bolag på Nasdaq OMX
Stockholm. Swedbanks aktier handlas på flera marknads-
platser, varav den största omsättningen sker på Nasdaq OMX
Stockholm. Under 2025 omsattes Swedbankaktier i genom-
snitt till ett värde av 587miljoner kronor per handelsdag på
Nasdaq OMX Stockholm. Banken har också ett ADR-program
(American Depositary Receipt) som gör det möjligt att inves-
tera i Swedbank genom depåbevis påOTC-marknaden i USA.
Ägande, innehav av egna aktier
och konvertibler
Per den 31 december 2025 hade Swedbank 1 132 005 722
utfärdade aktier, varav innehavet av egna aktier uppgick till
7780 212. Av de 1 124 225 510 utestående aktierna ägdes
37,2 procent av utländska ägare och 62,8 procent av svenska
ägare, varav 14,0 procent avsåg svenska privatpersoner.
Vid årsstämman 2025 bemyndigades styrelsen att fatta beslut
om återköp av egna aktier upp till 10 procent av utfärdade
aktier för att kunna anpassa bankens kapitalstruktur till
rådande kapital behov och reglera aktierelaterade ersättnings-
program. För att kunna bedriva handel med finansiella instru-
ment för egen räkning bemyndigades banken att förvärva egna
aktier motsvarande maximalt 1 procent av utfärdade aktier.
Styrelsen bemyndigades också att besluta om emittering av
konvertibler som kan konverteras till aktier. Dessa konvertibler
används för att uppfylla Finansinspektionens kapitalkrav och
banken har tidigare emitterat sådana regelbundet.
Aktierelaterade ersättningsprogram
Swedbank innehar egna aktier bland annat för att säkra sitt
åtagande i prestationsbaserade ersättningsprogram, med
syfte att främja medarbetarnas långsiktiga engagemang
iSwedbank.
Under 2025 överläts totalt 1 206 567 aktier inom ramen för
dessa ersättningsprogram. Överlåtelsen motsvarade en
utspädnings effekt på 0,11 procent i förhållande till antalet
utestående aktier vid utgången av 2025.
Årsstämman 2025 fattade beslut om nya prestationsbaserade
ersättningsprogram. Dessa beräknas resultera i en framtida
överlåtelse av cirka 1,58 miljoner aktier, motsvarande en total
utspädningseffekt på cirka 0,14 procent i förhållande till antalet
ute stående aktier vid utgången av 2025.
34 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Största aktieägarna den 31 december 2025
Andel av kapital och röster, % 2025
Sparbanksgruppen
1
13,2
Folksam 5,5
Swedbank Robur Fonder 4,4
Sparbanksstiftelser – ej Sparbanksgruppen
2
3,9
Norges Bank Investment Mangement 3,7
BlackRock 3,4
SEB Funds 3,4
Vanguard 3,2
DWS Investments 2,2
Alecta Tjänstepension 2,1
Totalt antal aktieägare 381 593
1) Sparbanksgruppen (Sparbankernas Ägareförening) består av 42 sparbanker,
7 sparbanksaktiebolag, 16 stiftelser, 1 förening samt 2 resultatandelsstiftelser.
Medlemmarna äger var och en aktier i Swedbank och deras aktieägar-
intressen hanteras gemensamt via årliga fullmakter av ägareföreningen.
2) Sparbanksstiftelserna – ej Sparbanksgruppen består av 16 sparbanks-
stiftelser och övriga stiftelser samt 3 av stiftelserna ägda aktiebolag.
12 av sparbanksstiftelserna samverkar men utövar rösträtt individuellt.
Under 2025 bytte ett flertal av dessa stiftelser namn.
Källa: Modular Finance AB
Storleksklasser den 31 december 2025
Antal aktier Antal ägare Andel, %
1—500 321 390 84,2
501—1 000 30 722 8,1
1 001—5 000 25 362 6,6
5 001—10 000 2 299 0,6
10 001—20 000 930 0,2
20 001— 890 0,2
Totalt antal aktieägare 381 593 100
Källa: Modular Finance AB
Ägarkategorier den 31 december 2025
Andel av kapital och röster, % 2025 2024
Svenska juridiska personer 48,8 50,7
Svenska privatpersoner 14,0 13,1
Utländska ägare 37,2 36,2
Källa: Modular Finance AB
Data per aktie
Kronor 2025 2024 2023 2022 2021
Resultat per aktie före utspädning 29,14 30,99 30,35 19,03
3
18,62
Resultat per aktie efter utspädning 28,98 30,86 30,27 18,98
3
18,56
Eget kapital per aktie 200,9 194,5 176,7 156,8 144,2
Utdelning per aktie 29,80¹ 21,70² 15,15² 9,75² 11,25²
varav ordinarie utdelning 20,45¹ 21,70² 15,15² 9,75² 9,25²
varav extra utdelning 9,35¹ – – – 2²
P/E-tal 11,0 7,0 6,7 9,3
3
9,8
Börskurs/eget kapital per aktie 1,60 1,12 1,15 1,13 1,26
1) Styrelsens förslag.
2) Utdelning baserat på intjäningsår.
3) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17.
Aktiestatistik A-aktien 2025 2024 2023 2022 2021
Högsta kurs, kr 322,3 233,8 219,9 188,0 196,7
Lägsta kurs, kr 186,4 195,4 161,6 124,5 143,2
Kurs den sista december, kr 321,1 218,3 203,3 177,3 182,1
Genomsnittligt antal avslut per handelsdag
1
5 996 5 079 6 326 7 638 9 193
Genomsnittlig omsättning per handelsdag, mkr
1
587 478 530 495 523
Totalt börsvärde per sista december, mdkr 363 247 229 199 204
ISIN-kod A-aktien: SE0000242455
1) Omsättningsuppgifterna omfattar omsättningen på Stockholmsbörsen. Källor: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com och Modular Finance AB
Aktiekursutveckling under 2025 jämfört med nordiska banker och index
Index
80
90
100
110
120
130
140
150
OMX Stockholm 30
Nordiska banker
A-aktien
decnovoktsepaugjuljunmajaprmarfebjan
 Swedbank
 Nordiska banker (exkl. Swedbank)
 OMX Stockholm 30
Aktiemarknaden utvecklades positivt under 2025 och stor bolags-
indexet OMX 30 ökade med 16,1 procent. Swedbanks aktiekurs
steg med 47,1 procent under året, att jämföra medövriga nordiska
banker som i genomsnitt steg med 34,3 procent. Totalavkastningen
för Swedbankaktien uppgick till61,1procent under året. Swed-
banks börsvärde var 363 miljarder kronor vid utgången av 2025.
Källor: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com
och Modular Finance AB
35 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Ekonomisk redogörelse
Swedbanks ledande marknadspositioner inom kärnprodukterna på de fyra hemmamark-
naderna utgör en stabil grund för långsiktig intäktstillväxt. Resultatet, som påverkas av
kostnadsutveckling och kreditförluster, ska möjliggöra en fortsatt hållbar utveckling
avbanken till förmån för kunderna, samtidigt som en stark kapitalposition upprätthålls.
Ienlighet med utdelningspolicyn, som anger att 60–70 procent av resultatet ska delas ut,
tillfaller detta även bankens ägare: sparbanker, försäkringsbolag, fondbolag, pensions-
fonder, privata aktieägare och stiftelser.
Marknadsandelar
1
, procent
Utlåning
(privat)
Utlåning
(företag)
Inlåning
(privat)
Inlåning
(företag)
Betal-
ningar
2
Fonder
 Sverige
19
15
18
13
33
21
 Estland
38
33
44
37
55
39
 Lettland
36
22
42
30
62 37
 Litauen
39
29
46
28
55
36
1) Marknadsandelarna baseras på statistikuppgifter från myndigheter
i respektive land. Senaste tillgängliga data tillämpas.
2) Bankgirotransaktioner (Sverige), inhemska betalningar (Estland och Litauen),
inhemska och internationella betalningar (Lettland).
36 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Räntenetto, mkr Provisionsnetto, mkr Kostnader, mkr
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
20252024202320222021
0
5 000
10 000
15 000
20 000
20252024202320222021
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
20252024202320222021
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
 Betalningsförmedling   Övrigt
 Kapitalförvaltning
 Personalkostnader  Övriga kostnader
 IT-kostnader  K/I-tal
Räntenettot minskade till 44 000 mkr
(49267) på grund av lägre räntor, vilket till
viss del motverkades av högre volymer.
Provisionsnettot sjönk och uppgick till
16320 mkr (16 716). Minskningen var
primärt hänförlig till lägre kortprovisioner
och högre kostnader kopplade till betal-
ningar, delvis motverkat av högre intäkter
från servicekoncept och från förmedlings-
provisioner.
Kostnaderna minskade till 24 532 mkr
(25376). Minskningen var primärt relaterad
till återbetalning av moms på totalt 1 539
mkr avseende åren 2016 till 2023 samt av
lägre konsultkostnader. Minskningen mot-
verkades delvis av högre IT-kostnader, mark-
nadsföringskostnader kopplat till donationer
till utbildningsstiftelser och av högre personal-
kostnader. Valutakursförändringar påver-
kade kostnaderna negativt med 278 mkr.
Kreditförlustnivå, % Årets resultat, mkr Förändring av kärnkapital, mdkr
–0,02
0,00
0,02
0,04
0,06
0,08
0,10
20252024202320222021
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
20252024202320222021
0
50
100
150
200
250
2025-12-31
Övrigt
Valuta-
förändringar
Beräknad
utdelning
Resultat (KS)
2024-12-31
172,6
166,1
32,7
–1,6
–4,1
–33,5
Kreditförlusterna var nettopositiva och upp-
gick till –34 mkr (–268), motsvarande en
kreditförlustnivå på 0,00 procent (–0,01).
Minskningen var primärt ett resultat av upp-
daterade makroscenarier och minskade
expertjusteringar, delvis motverkat av reser-
veringar för individuellt bedömda lån och
dag 1-kreditförluster isteg 1 till följd av
förvärvet av Entercard.
Swedbanks resultat minskade till 32 759
mkr (34 866). Valutakursförändringar
påverkade resultatet före nedskrivningar,
bankskatter och resolutionsavgifter
negativt med 381 mkr.
Resultat efter avdrag för föreslagen
utdelning, inklusive extrautdelning, på -
verkade kärnprimärkapitalet negativt med
0,7 miljarder kronor under 2025. Utöver det,
påverkade även avdrag för ökning av imma-
teriella tillgångar och valutaeffekter, till-
sammans med övrigt kärnprimärkapitalet
negativt.
37 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Stabila intäkter, god kostnadskontroll
och solid kreditkvalitet
Swedbanks resultat minskade till 32 759 mkr (34 866). Valuta-
kursförändringar påverkade resultatet före nedskrivningar,
bankskatter och resolutionsavgifter negativt med 381 mkr.
Avkastningen på eget kapital uppgick till 15,2 procent (17,1)
och K/I-talet till 0,36 (0,34).
Intäkterna minskade till 68 736 mkr (74 105) till följd av lägre
räntenetto, nettoresultat finansiella poster och provisions-
netto. Minskningen motverkades delvis av högre övriga intäkter.
Valutakursförändringar påverkade intäkterna negativt med
659mkr.
Räntenettot minskade till 44 000 mkr (49 267) på grund av
lägre räntor, vilket till viss del motverkades av högre volymer.
Provisionsnettot sjönk och uppgick till 16 320 mkr (16 716).
Minskningen var primärt hänförlig till lägre kortprovisioner
och högre kostnader kopplade till betalningar, delvis motverkat
av högre intäkter från servicekoncept och från förmedlings-
provisioner.
Nettoresultat finansiella poster minskade till 3 227 mkr (3 687)
främst till följd av negativa omvärderingseffekter på derivat,
delvis motverkat av positiva omvärderingseffekter på egna
aktieinnehav samt handel i finansiella instrument.
Övriga intäkter ökade till 5 189 mkr (4 435). Uppgången beror
främst på en ökning i försäljningen av IT- och administrativa
tjänster till sparbankerna, försäljning av rörelsefastigheter
iLettland respektive Estland och av ett förbättrat försäkrings-
netto. Ökningen motverkades delvis av lägre resultat från
delägda sparbanker.
Kostnaderna minskade till 24 532 mkr (25 376). Minskningen
var primärt relaterad till återbetalning av moms på totalt
1 539 mkr avseende åren 2016 till 2023 samt av lägre konsult-
kost nader. Minskningen motverkades delvis av högre IT-kost-
nader, marknadsföringskostnader kopplat till donationer till
utbildningsstiftelser och av högre personalkostnader. Valuta-
kurs förändringar påverkade kostnaderna negativt med
278 mkr.
Kreditförlusterna var nettopositiva och uppgick till –34 mkr
(–268), motsvarande en kreditförlustnivå på 0,00 procent
(–0,01). Minskningen var primärt ett resultat av uppdaterade
makroscenarier och minskade expertjusteringar, delvis mot-
verkat av reserveringar för individuellt bedömda lån och dag
1-kreditförluster isteg 1 till följd av förvärvet av Entercard.
Bankskatter och resolutionsavgifter uppgick till 2 982 mkr
(4019). Minskningen beror i huvudsak på lägre bankskatt
iLitauen på grund av lägre justerat räntenetto mellan
perioderna.
Inkomstskattekostnaden uppgick till 8 496 mkr (9 320), vilket
motsvarar en effektiv skattesats om 20,6 procent (21,1). Den
lägre skattesatsen mellan åren förklaras i huvudsak av en
förändrad bedömning av beskattningseffekter i den svenska
verksamheten av vissa räntederivat.
Ökande ut- och inlåningsvolymer. Utlånings-
volymerna ökade delvis med stöd av förvärv.
Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom produkt-
områdena utlåning, inlåning, fondsparande och livförsäkring
samt betalningar.
Resultaträkning, mkr 2025 2024
Räntenetto 44 000 49 267
Provisionsnetto 16 320 16 716
Nettoresultat finansiella poster 3 227 3 687
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 783 773
Övriga intäkter
1
4 405 3 661
Summa intäkter 68 736 74 104
Summa kostnader 24 532 25 376
Kreditförluster, nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 2 948 4 541
Resultat före skatt 41 255 44 187
Skatt 8 496 9 320
Årets resultat 32 759 34 866
Räntabilitet på eget kapital, % 15,2 17,1
K/I-tal 0,36 0,34
1) Övriga intäkter ovan inkluderar raderna Försäkringsnetto och Övriga intäkter från koncernens resultaträkning.
38 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Lån till kunder ökade med 82 mdkr till 1 882 mdkr (1 800)
under året, motsvarande en ökning med 5 procent. Företags-
utlåningen i Sverige ökade med 25 mdkr till följd av en högre
efterfrågan, främst inom fastighetssektorn. Utlåningen till
bolånekunder inom Sverige ökade med 21 mdkr till 934 mdkr
(913), varav förvärvet av Stabelo i december bidrog med
17mdkr, medan den av sparbankerna förmedlade volymen
iSwedbank Hypotek minskade med 7 mdkr under året. Inom
Baltisk bankverksamhet ökade utlåningen, inklusive valuta-
effekt, till både privatpersoner och företag med totalt 11 mdkr.
Ilokal valuta var ökningen 10 procent respektive 12 procent.
Valutakursförändringar påverkade utlåningsvolymerna nega-
tivt med 26 mdkr jämfört med 31 december 2025.
Registret för hållbara tillgångar ökade med 37 mdkr till
165mdkr (128) under året. Ökningen är i huvudsak hänförlig
till finansiering av gröna byggnader, följt av förnybar energi.
Vidårets slut innehöll registret 157 mdkr gröna tillgångar
och8mdkr sociala tillgångar, som finansieras av bankens
hållbara obligationer.
Den totala inlåningen från kunder ökade med 15 mdkr till
1300mdkr (1 285). Inlåning från privatpersoner ökade med
25mdkr, varav 7 mdkr i de baltiska länderna. I lokal valuta
(EUR) ökade de baltiska länderna med 9 procent (EUR).
Inlåningen från privatpersoner i Sverige ökade med 17 mdkr.
Företags inlåningen minskade med 6 mdkr i de baltiska län-
derna, men ökade med 2 procent i lokal valuta (EUR). Företags-
inlåningen i Sverige sjönk med 3 mdkr iSverige. Valutakursför-
ändringar påverkade den totala inlånings volymen negativt med
31 mdkr jämfört med 31december 2024.
Totalt förvaltat kapital steg med 5 procent under året och upp-
gick till 2 565 mdkr (2 433) vid årets slut. Av detta avser 2044
mdkr fondkapital förvaltat i Swedbank Robur Fonder, varav
1892 mdkr (1 802) är hänförligt till Sverige och 129 mdkr
(126) till de baltiska länderna samt 23 mdkr (20) till övriga
marknader. Ökningen berodde primärt på en positiv marknads-
utveckling, men även nettoinflöden bidrog. Nettoinflödet under
året uppgick till 22 mdkr (33). Mätt i förvaltat kapital är Swed-
bank Robur Fonder den största aktören på fondmarknaden
iSverige respektive iEstland, Lettland och Litauen. Marknads-
andelen i Sverige sjönk något och uppgick till 21 procent (22)
vid årets utgång. Även iEstland, Lettland och Litauen sjönk
marknadsandelarna något till 39 (40), 37 (39) respektive
36(37) procent.
Inom livförsäkring ökade det förvaltade kapitalet i den svenska
verksamheten med 9 procent och uppgick per den sista
december till 448 mdkr (412). Marknadsandelarna mätt som
inbetalda premier uppgick under årets elva första månader
till45 procent i Estland, 29 procent i Lettland och 21 procent
iLitauen.
Swedbanks totalt antal utgivna kort uppgick vid årets slut
till8,6 miljoner, vilket är något högre än föregående år (8,5).
Utgivna kort av Entercard är 1,4 miljoner, varav 0,6 miljoner
avser kort utgivna för Swedbank samt Sparbankerna och
0,8miljoner avser övriga kort.
Bolåneportföljen i Sverige, som utgör drygt hälften av Swed-
banks totala utlåning, är av hög kvalitet och historiskt sett har
bolånerelaterade kreditförluster varit mycket låga. Under första
delen av året ökade lån med villkorslättnader, tillföljd av fler
beviljade amorteringsbefrielser, men minskade mot slutet av
året. Även lån med sena betalningar hade samma utveckling.
Den totala andelen lån i steg 2 brutto minskade till 8,0 procent
(9,1). För privata lån var motsvarande andel 6,9 procent (6,8)
och för företagslån 9,9 procent (13,1). Minskningen av lån
isteg 2 förklaras främst av förbättrade makroutsikter under
året. Andelen lån i steg 3 brutto minskade till 0,62 procent
(0,65), drivet av både privatpersoner och företag.
Upplåningsaktiviteten ökade något
Swedbanks upplåningsaktivitet ökade något under 2025,
främst påverkat av förvärven av Stabelo och Entercard som
gjordes under året vilket medförde högre utlåningsvolymer.
Volymen av utgivna säkerställda obligationer var något högre
jämfört med 2024 vilket speglar utvecklingen av balansräk-
ningen avseende in- och utlåning. Förväntningar på bland
annat att Riksbankens aktiva utfasning av kvantitativa lätt-
nader ska minska inlåningen i banksystemet, har ännu inte
påverkat Swedbanks totala inlåningsvolymer. Dock minskade
företagsinlåningen i Sverige något under slutet av året. Under
2025 emitterade Swedbank 170 mdkr i långfristiga skuld-
instrument, inklusive kapitalinstrument i form av ett tidsbundet
förlagslån om 6 mdkr. Det totala emissionsbehovet för helåret
2026 förväntas vara i nivå med emissionsvolymen under 2025,
med fortsatt fokus på säkerställda obligationer i svenska
kronor. Behovet av finansiering påverkas av den nuvarande
likviditetssituationen, framtida förfall samt av förändringar
i in- och utlåningsvolymer och justeras därför löpande under
året. Förfall under 2026 uppgår till 110 mdkr.
Vid årets slut uppgick den kortfristiga upplåningen (certifikat)
till 251 mdkr (265). Tillgängliga tillgodohavanden hos central-
banker samt placeringar hos Riksgälden uppgick till 359 mdkr
(321) och likviditetsreserven till 523 mdkr (591).
Koncernens likviditetstäckningsgrad (Liquidity Coverage Ratio,
LCR) var 184 procent (201) samt 542, 289 respektive 108 pro-
cent för amerikanska dollar, euro och svenska kronor. Den
stabila nettofinansieringskvoten (Net Stable Funding Ratio,
NSFR) uppgick till 124 procent (127).
Under året höjde kreditratinginstituten S&P Global Ratings och
Moody’s Swedbanks kreditbetyg. S&P Global Rating uppgrade-
rade betyget från A+ till AA, medan Moodys höjde det från Aa3
till Aa2. Moodys ändrade även utsikter för Swedbank från
stabila till positiva under året.
39 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Stark kapitalisering
Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 17,8 procent vid årets
slut (19,8). Det totala kärnprimärkapitalkravet inklusive pelare
2-vägledningen uppgick till 14,8 procent (15,2) av riskexpone-
ringsbeloppet (REA), vilket resulterade i att kärnprimärkapital-
bufferten uppgick till 3,0 procentenheter (4,6). Förändringen
ikärnprimärkapitalkravet beror främst på att styrelsen föreslår
årsstämman att besluta om extrautdelning samt att pelare 2
kravet minskade till följd av Finansinspektionens årliga över-
syns- och utvärderingsprocess. Kärnprimärkapitalet minskade
till 166,1 mdkr (172,6) och påverkades främst av resultat och
beräknad utdelning, inklusive föreslagen extra utdelning.
Brutto soliditetsgraden uppgick till 6,6 procent (6,8). Brutto-
soliditetskravet inklusive pelare 2-vägledningen uppgår till
3,2procent. Under året ökade REA med 60,2 mdkr till
932,1mdkr (871,9).
REA för kreditrisk ökade främst till följd av högre förlust givet
fallisemang (LGD) för bostadslån och företagslån, som en del
av Swedbanks plan för modelluppdateringar, samt till följd
avökade volymer och förvärvet av Entercard. Ökningen mot-
verkades delvis av valutakurseffekter, minskad risk för falliss-
emang samt implementering av kapitalkravsförordningen
(CRR3). REA för marknadsrisk var oförändrad under året.
REA för kreditvärdighetsjustering (CVA) ökade med 1,8 mdkr
främst på grund av ändrad beräkningsmetod med högre risk-
vikter under CRR3 än under CRR.
Den årliga uppdateringen av REA för operativ risk ökade med
38,1 mdkr främst till följd av övergången till nytt regelverk,
CRR3, under 2025 samt att det rullande treårsgenomsnittet
avtotalinkomsten ökade, jämfört med förra året.
Utredningar
Den amerikanska myndigheten Securities and Exchange Com-
mission (SEC) meddelade under det tredje kvartalet att de har
avslutat sin utredning av banken utan åtgärd. I januari 2026
fick banken information om att det amerikanska justitiedepar-
tementet Department of Justice (DOJ) avslutat sin utredning
av banken utan åtgärd. Department of Financial Services i New
York (DFS) utreder fortfarande Swedbank. Banken kan i dags-
läget varken bedöma omfattningen av eventuella finansiella
konsekvenser eller när denna utredning kommer att slutföras.
40 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Övriga händelser
Den 8 januari 2025 meddelades att
Jenny Garneij utsetts till ny chef för HR
och Facility Management i Swedbank
och därmed till att ingå i koncernled-
ningen. Jenny tillträdde tjänsten i juli
och ersatte då Carina Strand.
Den 22 januari 2025 meddelades att
Swedbanks styrelse beslutat att ändra
utdelningspolicyn till aktieägarna från
50 procent till 60–70 procent av årsvinsten.
Den 4 februari 2025 meddelades att
Erik Odhnoff utsetts till ny chef för
Group Credit i Swedbank och till att ingå
i koncernledningen. Erik tillträdde
1augusti och ersatte då den tidigare
chefen Lars-Erik Danielsson.
Den 26 mars 2025 beslutade årsstäm-
man att antalet styrelseledamöter ska
vara elva och omval skedde av Göran
Bengtsson, Annika Creutzer, Hans
Eckerström, Kerstin Hermansson,
Helena Liljedahl, Anna Mossberg, Per
Olof Nyman, Biljana Pehrsson, Göran
Persson och Biörn Riese. Rasmus Roos
valdes som ny styrelseledamot. Göran
Persson utsågs av årsstämman till
styrelseordförande.
Den 26 mars 2025 beslutade årsstäm-
man vidare att i enlighet med styrelsens
förslag lämna utdelning på21,70 kronor
per aktie.
Den 14 maj 2025 meddelade Finans-
inspektionen att Swedbank fått en sank-
tionsavgift på 12,5 mkr för överträdelser
av säkerhetsskyddsregelverket. Beslutet
avsåg dokumentationsbrister i bankens
säkerhetsskyddsanalyser. Bristerna
idokumentationen hade åtgärdats för
mer än ett år sedan. Bedömningen är att
dessa inte har påverkat bankens säker-
hetsskydd.
Den 4 juni 2025 på en investerardag,
presenterade Swedbank affärspriorite-
ringar och en finansiell plan – Swed-
bank 15/27. Swedbanks plan fokuserar
på potentialen inom tre huvudområden:
stärkt kundfokus, ökade volymer och
ökad effektivitet. Swedbanks mål för
avkastning på eget kapital är 15 procent,
vilket stöds av en kostnads-intäkts kvot
som inte överstiger 0,40 och en målsätt-
ning om 200 baspunkters kärnprimär-
kapitalbuffert.
Den 16 juli 2025 meddelade Swedbank
att Martin Noréus rekryterats till uppdraget
som ny koncernriskchef med tillträde
under 2026. Han tar då plats i Swedbanks
koncernledning. Nuvarande riskchef,
Rolf Marquardt, kvarstår i sin roll fram till
dess att Martin tillträder och blir därefter
senior rådgivare i Swedbank AB.
Den 1 september 2025 förvärvade
Swedbank 20 procent av aktierna i SB1
Markets för ett kontant belopp om
355mkr samt genom att avyttra delar
av investmentbanksverksamheten inom
Företag och institutioner till SB1 Markets.
Den 31 oktober 2025 började Riksbankens
beslut om obligatorisk räntefri inlåning
från svenska banker att gälla. För Swed-
bank innebär det en räntefri inlåning hos
Riksbanken på 6,2 mdkr. Kostnaden,
avseende värdet av räntefriheten, om
71mkr redovisas på resultatraden
Bankskatter och resolutionsavgifter.
Värdet av räntefriheten är beräknad från
tidpunkten för insättningen till juni 2026,
då nytt beslut om storlek av framtida
insättning förväntas tas av Riksbanken.
Den 3 november 2025 förvärvade Swed-
bank bostadskreditinstitutet Stabelo,
som fortsätter att verka på bolånemark-
naden under eget varumärke. Verksam-
heten redovisas inom Svensk Bankverk-
samhet. Köpeskillingen vid affärens
slutförande var 349 mkr. Denslutgiltiga
köpeskillingen beror på Stabelos finan-
siella utveckling fram till och med 2028.
Avtalet om att förvärva Stabelo teck-
nades 1juli 2025.
Den 1 december 2025 förvärvade
Swedbank hela Entercard och är
därmed ensam ägare. Entercard
kommer fortsätta verka under eget
varumärke. Verksamheten redovisas
inom Koncernfunktioner och Övrigt.
Köpeskillingen vid affärens slutförande
var 2,76 mdkr. Transaktionen påverkade
Swedbanks kärnprimärkapitalrelation
vid förvärvet med 42 baspunkter, huvud-
sakligen genom ett ökat riskvägt
exponerings belopp samt goodwill.
Konsolideringen medförde även en
dag1 effekt på Swedbanks kreditför-
lustreserveringar i Steg 1 på 354 mkr.
Överenskommelsen om förvärv
meddelades den 28 augusti 2025.
Swedbank erhöll under 2025 återbetald
moms med totalt 1 539 mkr avseende
åren 2016 till 2023. Banken har enligt
Skatteverket rätt att använda en ny metod
för beräkning av avdragsgill moms.
I slutet av 2025 fattades beslut om en
omorganisation. Genom att flytta roller
och ansvar till affärsområdena, arbeta
mer effektivt och stärka ansvaret för
kunden, kan förväntningar bättre mötas
och bankens kärn erbjudanden utvecklas.
Omorganisationen ger även gruppfunk-
tionerna Group Products & Advice och
Group Channels & Technology bättre
möjlighet att fokusera på IT-infrastruktur,
system, säkerhet, finansiell brottsbe-
kämpning, samt data och AI. Den nya
organisationen träder i kraft 1mars 2026.
Händelser efter
31 december 2025
Banken fick i januari 2026 information
om att det amerikanska justitiedeparte-
mentet Department of Justice (DOJ)
avslutat sin utredning av banken utan
åtgärd.
Swedbank avser att minska risken inom
Entercards konsumentfinansierings-
verk samhet. Under januari 2026 fattade
Swedbank ett inriktningsbeslut att avyttra
Entercards portfölj av konsumtionslån
utan säkerheter, vilken per förvärvsda-
tum uppgick till cirka 40 procent av deras
totala låneportfölj, eller cirka 13 mdkr.
Den 20 januari meddelade Swedbank
att Hans Eckerström har informerat om
att han lämnar sitt uppdrag som leda-
mot i Swedbanks styrelse till förmån för
andra uppdrag. Hans har varit ledamot
iSwedbanks styrelse sedan 2020 och
lämnade sitt uppdrag med omedelbar
verkan. Hans hade tidigare meddelat
Swedbanks valberedning att han inte
står till förfogande för omval.
Den 28 januari 2026 meddelades att
styrelsen i Swedbank utnyttjar bemyn-
digandet från Swedbanks årsstämma
2025 att förvärva egna aktier i syfte att
säkerställa leverans av aktier till del-
tagare i Swedbanks prestations- och
aktiebaserade ersättningsprogram.
Mellan den 29 januari och den 3 februari
2026 återköpte Swedbank 1 830 000
egna stamaktier.
41 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Svensk bankverksamhet
Resultatutveckling 2025
Resultatet minskade till 12 679 mkr (13 983). Lägre intäkter
motverkas delvis av lägre kostnader.
Räntenettot minskade med 11 procent till 15 485 mkr (17 430)
främst till följd av lägre marginaler beroende på lägre mark-
nadsräntor.
Provisionsnettot var oförändrat på 7 467 mkr (7 489). Lägre
intäkter från kort motverkades delvis av högre intäkter från
kapitalförvaltning.
Nettoresultat finansiella poster sjönk med 20 procent till
214mkr (267).
Övriga intäkter ökade med 19 procent till 1 693 mkr (1 424),
vilket framför allt berodde på ökat försäkringsnetto.
Kostnaderna minskade med 2 procent till 8 387 mkr (8 570).
främst till följd av lägre personalkostnader.
Kreditförlusterna uppgick till 53 mkr (40). Ökade reserveringar
till följd av rating- och stegförändringar motverkades delvis av
uppdaterade makroscenarier och modelluppdateringar.
Resultaträkning i sammandrag, mkr 2025
2
2024
3
Räntenetto 15 485 17 430
Provisionsnetto 7 467 7 489
Nettoresultat finansiella poster 214 267
Övriga intäkter 1 693 1 424
Summa intäkter 24 858 26 611
Personalkostnader 1 820 1 968
Övriga kostnader 6 567 6 582
Summa kostnader 8 387 8 550
Resultat före nedskrivningar, bankskatter
och resolutions avgifter 16 471 18 061
Nedskrivningar
Kreditförluster 53 40
Bankskatter och resolutions avgifter 890 854
Resultat före skatt 15 528 17 167
Skatt 2 849 3 184
Årets resultat 12 679 13 983
Affärsvolymer, mdkr 2025 2024
Lån till kunder 848 840
Inlåning från kunder 467 454
Nyckeltal 2025 2024
Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 23,5 26,0
K/I-tal 0,34 0,32
Kreditförlustnivå, %
1
0,01 0,00
Heltidstjänster 2 168 2 295
1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47.
2) Svensk bankverksamhet inkluderar Stabelo från och med den 3 november
2025, se not K53.
3) Under 2025 uppdaterades en allokeringsmodell avseende fondsparande
mellan Svensk bankverksamhet och Premium and Private Banking, varför
jämförelsetal har räknats om. Förändringen har påverkat provisionsnetto,
övriga kostnader och skatt.
42 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Baltisk bankverksamhet
Resultatutveckling 2025
Resultatet minskade till 8 607 mkr (11 443). Resultatet i lokal
valuta (EUR) sjönk till följd av lägre intäkter och högre kost-
nader, delvis motverkat av lägre bank- och inkomstskatter.
Valutakursförändringar påverkade resultatet före nedskriv-
ningar, bankskatter och resolutionsavgifter negativt med
372mkr.
Räntenettot minskade med 20 procent (EUR). Det lägre ränte-
nettot är huvudsakligen på grund av lägre marknadsräntor,
delvis motverkat av lägre kostnad för inlåning och av högre
volymer. Valutakursförändringar påverkade resultatet negativt
med 438 mkr.
Provisionsnettot minskade med 1 procent (EUR) huvudsak-
ligen på grund av prisförändringar på kort och betalningar.
Nettoresultat finansiella poster minskade med 5 procent
(EUR), på grund av negativa omvärderingseffekter under året.
Övriga intäkter ökade med 19 procent (EUR) drivet av högre
inkomst från försäkringsområdet och försäljning rörelsefastig-
heter i Estland och Lettland. Ökningen motverkades avnega-
tiva omvärderingseffekter inom försäkringsaffären.
Kostnaderna ökade med 12 procent (EUR), primärt på grund av
donationerna till utbildningsstiftelser och högre personal- och
IT-kostnader. Valutakursförändringar påverkade kostnaderna
negativt med 231 mkr.
Den minskade kostnaden för bankskatt (EUR) berodde främst
på lägre bankskatt i Litauen på grund av lägre justerat ränte-
netto mellan perioderna, delvis motverkat av den nya tillfälliga
bankskatten i Lettland som gäller för perioden 2025 till 2027.
Kreditförlusterna var nettopositiva och uppgick till –71mkr
(–86). Positiva effekter från minskade expertjusteringar och
exponeringsförändringar motverkades delvis av negativa
rating och stegförändringar samt modelluppdateringar.
Resultaträkning i sammandrag, mkr 2025 2024
Räntenetto 13 695 17 620
Provisionsnetto 3 299 3 458
Nettoresultat finansiella poster 526 571
Övriga intäkter 1 197 1 042
Summa intäkter 18 717 22 692
Personalkostnader 2 358 2 215
Övriga kostnader 4 554 4 170
Summa kostnader 6 912 6 385
Resultat före nedskrivningar, bankskatter
och resolutions avgifter 11 805 16 306
Nedskrivningar 0 1
Kreditförluster –71 –86
Bankskatter och resolutions avgifter 1 008 2 079
Resultat före skatt 10 868 14 312
Skatt 2 261 2 869
Årets resultat 8 607 11 443
Affärsvolymer, mdkr 2025 2024
Lån till kunder 300 288
Inlåning från kunder 435 434
Nyckeltal 2025 2024
Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 22,0 31,3
K/I-tal 0,37 0,28
Kreditförlustnivå, %
1
–0,02 –0,03
Heltidstjänster 4 722 4 731
1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47.
43 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Företag och Institutioner
Resultatutveckling 2025
Resultatet minskade till 8 234 mkr (9 307) i huvudsak till följd
av lägre intäkter och högre kostnader, till viss del motverkat
avlägre kreditförluster.
Räntenettot minskade med 11 procent till 11 503 mkr (12 918)
till följd av lägre marginaler.
Provisionsnettot sjönk svagt till 3 995 mkr (4 035) främst till
följd av lägre intjäning från kortinlösen.
Nettoresultat finansiella poster ökade 6 procent till 2 051 mkr
(1 934) drivet av högre intäkter från ränte- och valutahandel.
Kostnaderna ökade med 6 procent till 6 903 mkr (6 518). Årliga
löneökningar och till affärsområdet tillkommande kostnader
när företagsaffären samlades till enheten, samt högre IT-kost-
nader bidrog till ökningen.
Kreditförlusterna var nettopositiva och uppgick till –406 mkr
(–171). Minskade expertjusteringar, minskade reserveringar
till följd av uppdaterade makroscenarier och exponerings-
förändringar motverkades delvis av ökade reserveringar för
individuellt bedömda lån.
Resultaträkning i sammandrag, mkr 2025 2024
Räntenetto 11 503 12 918
Provisionsnetto 3 995 4 035
Nettoresultat finansiella poster 2 051 1 934
Övriga intäkter 257 143
Summa intäkter 17 805 19 031
Personalkostnader 2 479 2 395
Övriga kostnader 4 424 4 123
Summa kostnader 6 903 6 518
Resultat före nedskrivningar, bankskatter
och resolutions avgifter 10 902 12 513
Nedskrivningar
Kreditförluster –406 –171
Bankskatter och resolutions avgifter 936 960
Resultat före skatt 10 372 11 724
Skatt 2 137 2 417
Årets resultat 8 234 9 307
Affärsvolymer, mdkr 2025 2024
Lån till kunder 563 538
Inlåning från kunder 314 316
Nyckeltal 2025 2024
Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 16,5 19,8
K/I-tal 0,39 0,34
Kreditförlustnivå, %
1
–0,06 –0,03
Heltidstjänster 1 758 1 820
1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47.
44 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Premium and Private Banking
Resultatutveckling 2025
Resultatet minskade till 1 518 mkr (1 838) i till följd av lägre
intäkter och högre kostnader.
Räntenettot minskade med 14 procent till 1 515 mkr (1 762)
tillföljd av lägre utlåningsräntenetto på grund av lägre utlå-
ningsmarginaler, delvis motverkat av ökade ut- och inlånings-
volymer, samt något högre inlåningsmarginaler.
Provisionsnettot sjönk svagt till 1 967 mkr (1 984) främst
pågrund av minskade intäkter från kapitalförvaltning.
Nettoresultat finansiella poster steg till 42 mkr (29).
Övriga intäkter ökade till 65 mkr (18 mkr).
Kostnaderna ökade med 9 procent till 1 525 mkr (1 405).
Årliga löneökningar och fler anställda samt uppbyggnaden
avaffärsområdet bidrog till ökade kostnader.
Kreditförlusterna uppgick till 8 mkr (–50). Negativa effekter
från modelluppdateringar motverkades delvis av positiva
effekter från uppdaterade makroscenarier.
Resultaträkning i sammandrag, mkr 2025 2024
2
Räntenetto 1 515 1 762
Provisionsnetto 1 967 1 984
Nettoresultat finansiella poster 42 29
Övriga intäkter 65 18
Summa intäkter 3 589 3 793
Personalkostnader 669 623
Övriga kostnader 855 782
Summa kostnader 1 525 1 405
Resultat före nedskrivningar, bankskatter
och resolutions avgifter 2 065 2 388
Nedskrivningar
Kreditförluster 8 –50
Bankskatter och resolutions avgifter 145 126
Resultat före skatt 1 912 2 312
Skatt 393 474
Årets resultat 1 518 1 838
Affärsvolymer, mdkr 2025 2024
Lån till kunder 141 133
Inlåning från kunder 80 77
Nyckeltal 2025 2024
Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 22,4 29,9
K/I-tal 0,42 0,37
Kreditförlustnivå, %
1
0,01 –0,04
Heltidstjänster 603 622
1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47.
2) Under 2025 uppdaterades en allokeringsmodell avseende fondsparande
mellan Svensk bankverksamhet och Premium and Private Banking, varför
jämförelsetal har räknats om. Förändringen har påverkat provisionsnetto,
övriga kostnader och skatt.
45 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Koncernfunktioner och Övrigt
Resultatutveckling 2025
Resultatet ökade till 1 721 mkr (–1 704) till följd av högre
intäkter, lägre kostnader och lägre nedskrivningar av imma-
teriella tillgångar jämfört med föregående år. Högre kredit-
förluster motverkade till viss del ökningen.
Räntenettot ökade till 1 714 mkr (–555). Group Treasury´s
ränte netto ökade till 1 970 mkr (–259) till följd av sjunkande
korta marknadsräntor som medförde lägre upplåningskost-
nader och lägre kompensation från Group Treasury på inlåning
till affärsområdena. Detta motverkades delvis av lägre intäkter
från affärsområdenas utlåning och mindre inkomst från
central banksplaceringar.
Nettoresultat finansiella poster sjönk till 394 mkr (885). Netto-
resultat finansiella poster inom Group Treasury sjönk till 383
mkr (904) främst på grund av negativa omvärderingseffekter
på derivat, till viss del motverkat av positiva omvärderings-
effekter på egna aktieinnehav.
Kostnaderna sjönk till 3 562 mkr (4 926). Förändringen mellan
åren förklaras främst av återbetalningarna av moms på totalt
1539 mkr. Minskningen motverkas delvis av ökade personal-
kostnader, primärt som en följd av förvärvet av Entercard den
1december 2025.
Kreditförlusterna uppgick till 382 mkr (–2). Förändringen för-
klaras av dag 1-kreditförluster i steg 1 uppgående till 354 mkr
ipå förvärvade volymer i Entercard.
Resultaträkning i sammandrag, mkr 2025
2
2024
Räntenetto 1 714 –555
Provisionsnetto –394 –252
Nettoresultat finansiella poster 394 885
Övriga intäkter 4 809 4 308
Summa intäkter 6 523 4 385
Personalkostnader 7 928 7 839
Övriga kostnader –4 365 –2 914
Summa kostnader 3 562 4 926
Resultat före nedskrivningar, bankskatter
och resolutions avgifter 2 961 –540
Nedskrivningar 0 789
Kreditförluster 382 –2
Bankskatter och resolutions avgifter 2 1
Resultat före skatt 2 576 –1 328
Skatt 855 376
Årets resultat 1 721 –1 704
Affärsvolymer, mdkr 2025 2024
Lån till kunder 30 1
Inlåning från kunder 3 4
Nyckeltal 2025 2024
Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 2,6 –2,8
K/I-tal 0,55 1,12
Kreditförlustnivå, %
1
2,13 0,00
Heltidstjänster 8 050 7 741
1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47.
2) Koncernfunktioner och Övrigt inkluderar Entercard från och med den
1december 2025, se not K53.
46 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Förslag till vinstdisposition
och yttrande från styrelsen
Till årsstämmans förfogande står vinstmedel, enligt balans-
räkningen i Swedbank AB, med 77 755 miljoner kronor.
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:
mkr 2025
29,80 kronor utdelas kontant per stam aktie 33 487
Till ny räkning överförs 44 268
Summa disponerat 77 755
De totala beloppen som föreslås delas ut samt som före-
slås överföras till ny räkning har beräknats på samtliga
1124225510 utestående stamaktier per den 31 december
2025 med avdrag för 1 830 000 stamaktier som återköpts
fram till och med februari 2026. Dessutom har tillägg gjorts
med 1324 419 utdelningsberättigade stamaktier som beräk-
nas överlåtas till anställda under perioden den 1 januari till
bolagsstämman den 24 mars 2026 till följd av ersättnings-
program. De totala beloppen som föreslås delas ut samt som
föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen beräknat
på antalet utdelningsberättigade aktier per avstäm nings -
dagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund av
förvärv av egna aktier eller genom att aktier i eget förvar kan
komma att säljas fram till avstämningsdagen. Orealiserade
värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till
verkligt värde har påverkat det egna kapitalet negativt med
125miljoner kronor.
Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 26 mars
2026. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till
utdelning blir därmed den 24 mars 2026. Beslutar års stämman
enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att
utbetalas genom Euroclears försorg den 31 mars 2026.
Den konsoliderade situationens totala kapital översteg vid
års skiftet kapitalkravet enligt Pelare 1 och buffertkrav med
51986 miljoner kronor. Överskottet i Swedbank AB var
69882miljoner kronor.
Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncernen
medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas
förekomma i branschen eller de risker som är förenade med
bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat
moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom
en allsidig bedömning av moderbolagets och koncernens eko-
nomiska ställning och moderbolagets och koncernens möjlig-
heter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har även
gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar.
Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte
upphov till annan bedömning än att moder bolaget och kon-
cernen kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra
sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att
göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedöm-
ning är att storleken på det egna kapitalet, även efter före-
slagen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på
moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker
som är för enade med verksamhetens bedrivande.
Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är
försvarlig med hänsyn till de krav som verksam hetens och
koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på
stor leken av moderbolagets och koncernens egna kapital
liksom på moderbolagets och koncernens konsoliderings-
behov, likviditet och ställning i övrigt.
47 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Styrelsen, som har kontinuerligt fokus på
att upprätthålla förtroendet för banken, är av
den fasta övertygelsen att detta kräver en bolags-
styrningsmodell med kompetenta medarbetare, tydlig
ansvarsfördelning, effektiv intern styrning och kontroll
samt en robust riskhantering. Under det gångna året har
styrelsen särskilt fokuserat på fortsatt utveckling av bankens
tjänster och cybersäkerhet samt på att hindra bedrägerier.
Genom strategiska förvärv som Stabelo och Entercard,
samt etableringen av investmentbanken SB1 Markets svenska
filial, har Swedbank stärkt sitt helhetserbjudande till kun-
derna. Banken är väl rustad för att hantera de utmaningar
som det skiftande geo politiska och makroekonomiska
läget medför med en sund riskkultur
som fundament.
Göran Persson,
styrelseordförande
48
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport 2025
Swedbank fyller en viktig samhällsfunktion som bank för de många människorna och företagen.
Vi anser att en lönsam bank skapar värde för sina kunder och bidrar till ett långsiktigt hållbart
samhälle. En förutsättning för detta är att förtroendet för det finansiella systemet och bank-
erna upprätthålls. Här utgör en bolagsstyrningsmodell med kompetenta medarbetare, tydlig
ansvars fördelning, effektiv intern styrning och kontroll, robust riskhantering samt regelefter-
levnad viktiga komponenter. Det är av yttersta vikt att en sund riskkultur upprätthålls.
Swedbank arbetar löpande med att säkerställa att banken
har en ändamålsenlig bolagsstyrningsmodell där en effektiv
koncernövergripande styrning, kontroll och riskhantering
upprätthålls.
Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med
års redovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning.
Betydelsen av bolagsstyrning
God bolagsstyrning handlar om att koncernen styrs effektivt
och ansvarsfullt med utgångspunkt i Swedbanks strategier,
mål och värderingar. Detta är avgörande för att upprätthålla
förtroendet för Swedbank hos aktieägare, kunder, medarbe-
tare, tillsynsmyndigheter och övriga intressenter samt för att
säkerställa en effektiv och god riskhantering och intern styr-
ning och kontroll. God bolagsstyrning utgör basen för en väl
fungerande och transparent intern och extern informations-
givning. Beslutsprocesserna ska vara enkla, transparenta och
följa tydliga ansvarsområden. Det ska finnas ramverk för såväl
intern styrning och kontroll som riskhantering, inklusive tydliga
regler och rutiner för hantering av intressekonflikter. Kulturen
ibanken ska präglas av transparens, integritet, regelefterlevnad
och riskmedvetenhet. Swedbanks värderingar ska utgöra en
grund för beslutsfattande i den dagliga verksamheten och
medarbetarnas löpande arbete.
Regelverk
Swedbank är ett svenskt publikt bankaktiebolag noterat på
Nasdaq Stockholm och står under tillsyn av Finansinspektionen.
Tillsynen handlar i grunden om riskhantering, styrning och
kontroll. Därutöver står bankverksamheten på övriga hemma
marknader under tillsyn av lokala tillsynsmyndig heter och
Europeiska centralbanken (ECB). Bankverksamhet är föremål
för ett omfattande regelverk. Swedbank har inom ramen för
god bolagsstyrning bland annat att följa:
● Aktiebolagslagen
● Lag om bank- och finansieringsrörelse
● Lag om värdepappersmarknaden
● Lag om straff för marknadsmissbruk på
värdepappers marknaden
● Lag om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappers bolag
● Lag om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag
● Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering
av terrorism
● Regelverk för emittenter Nasdaq Stockholm
● Svensk kod för bolagsstyrning
● Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk
ochriktlinjer
Ingen avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning eller
börsens regelverk (NASDAQ OMX, Stockholm) finns att
rapportera för 2025.
Swedbank ska även följa ett stort antal regelverk som beslutas
på EUnivå, bland annat:
● Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav
för kreditinstitut och värdepappersföretag (CRR)
● Europaparlamentets och rådets förordning om
marknadsmissbruk (MAR)
● Europaparlamentets och rådets förordning om
dataskydd (GDPR)
● Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer om
intern styrning
● EBA:s riktlinjer om outsourcing
● Europeiska värdepappers och marknadsmyndighetens och
EBA:s gemensamma riktlinjer om lämplighetsbedömning av
ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare
Lagar och andra externa regler som är tillämpliga på Swed-
banks verksamhet implementeras bland annat genom ett
internt koncernregelverk bestående av policyer, instruktioner
och direktiv. De interna regelverken revideras årligen, men kan
vid behov uppdateras oftare för att säkerställa att banken
snabbt kan reagera på förändrade omvärldsförhållanden eller
nya risker. Policyer antas av styrelsen och anger de generella
standarder och principer som ska gälla för verksamhetsutöv-
ning och uppförande i hela koncernen. Vd antar instruktioner
som omfattar hela koncernen, eller delar därav. De innehåller
på en mer detaljerad nivå en överblick av rapporteringsstruk
turer och beskriver hur vd har delegerat olika ansvarsområden
inom banken. Direktiv antas av koncernfunktionschefer och
produktområdeschefen. Genom de interna och externa regel-
verken fördelas ansvaret för styrning, riskhantering och kon-
troll samt uppföljning av verksamheten dels internt i banken,
dels mellan aktieägare, styrelse och vd samt den kontrollfunk-
tion som den stämmo valde revisorn utövar. I den del av det
49
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
interna regel verket som utgörs av bolagsordningen och de
regelverk som antas av styrelsen, ingår bland annat följande
övergripande policyer:
● Arbetsordning för styrelsen och instruktioner
för styrelsens utskott
● Vd-instruktion
● Policy för bolagsstyrning
● Policy för Group Internal Audit
● Policy för Group Risk
● Policy för koncernens övergripande riskramverk
● Policy för operativa risker
● Policy för Group Compliance
● Uppförandekod
● Policy för intressekonflikter
● Policy avseende risker kopplade till finansiell brottslighet
● Skattepolicy
● Kreditpolicy
● Ersättningspolicy
● Hållbarhetspolicy
● Policy för finansiell och ESG-rapportering
● Policy för mångfald, jämställdhet och inkludering
Mångfald inom Swedbank
Swedbank är banken för de många. Målet är att vara ett före-
döme i frågor som rör kundrelationer, affärsetik och ansvar för
att stödja principerna om mångfald, jämlikhet och inkludering
och därför finns en sådan policy antagen av styrelsen. Banken
vill skapa ett klimat där mångfald, jämlikhet och inkludering är
självklara delar av organisationen och där olikheter används
aktivt för att skapa affärsfördelar. Vår ambition är att våra
medarbetare ska spegla mångfalden hos våra kunder och de
marknader där vi verkar. Mångfalden bland våra medarbetare
ger, utöver människorättsperspektivet, möjlighet att dra nytta
av olika erfarenheter och kompetenser. Mångfald leder till höjd
lönsamhet och att banken förblir en attraktiv arbetsgivare. Följ-
aktligen är mångfald, jämlikhet och inkludering av strategisk
betydelse för banken och bankens resultat.
Struktur för bolagsstyrning
Swedbankkoncernen består av moderbolaget Swedbank AB
(publ) samt ett antal dotterföretag, bland annat dotterbank-
erna i de baltiska länderna (vilka ägs av det helägda dotterföre-
taget Swedbank Baltics AS) och de svenska dotterföretagen
Swedbank Robur AB, Swedbank Hypotek AB, Swedbank
Försäkring AB. Tillsättande och utvärdering av styrelseleda
möter i dotterföretagen sker genom en intern nominerings-
process.
Group Compliance
Chef för Group Compliance
Group Risk
Chef för Group Risk
Utser/Godkänner
Rapporterar till/Informerar
/Rekommenderar
Aktieägareochbolagsstämma 
1
Vd&koncernchef 
4
Styrelse 
3
Externrevision 
6
Valberedning 
2
5
Group Internal Audit
Chef för Group Internal Audit
Revisionsutskott
Styrelsens Revisions-
utskott bistår styrelsen
iarbetet med att utvärdera
och säkerställa tillförlitlig-
heten och effektiviteten
iden finansiella rappor ter
ingen samt hållbarhets-
rapporter ingen. Beslut
fattas i styrelsen.
Bolagsstyrningsutskott
Bolagsstyrningsutskottet bistår
styrelsen i arbetet med att över-
vaka, utvärdera och säkerställa
att bankens bolags styrnings-
modell ochprocesser är effektiva
och ändamåls enliga samt att
dessa inrättas i organisationen
på sådant sätt att en effektiv
styrning och kontroll kan genom-
föras för koncernen. Beslut fattas
i styrelsen.
Risk- och Kapital utskott
Styrelsens Risk och Kapital
utskott bistår styrelsen bland
annat i arbetet med att se till
att det finns rutiner för att
identifiera, bedöma, hantera
och rapportera riskerna inom
verksamheten samt bedöma
och kontrollera koncernens
risker utifrån av styrelsen
beslutad riskaptit. Beslut
fattas i styrelsen.
Ersättnings- och
Hållbarhets utskott
Styrelsens Ersättnings- och
Hållbarhetsutskott övervakar
och utvärderar koncernens
hållbarhetsarbete samt
kontrollerar att ersättnings-
systemen i banken generellt
stämmer överens med en
effektiv riskhantering. Beslut
fattas i styrelsen.
Vår bolagsstyrningsmodell
Illustrationen nedan visar den formella strukturen för bolagsstyrningen. Rutornas nummer hänvisar till motsvarande
numrerade avsnitt ibolagsstyrningsrapporten.
50
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Koncernen styrs genom en matrisorganisation som komplette-
rar den legala strukturen. Organisationsstrukturen säkerställer
löpande styrning och kontroll, en god intern rapportering samt
kontroll över de risker som koncernen är eller kan förväntas
bliexponerad för. Matrisorganisationen ska åstadkomma
ändamåls enlig samverkan inom koncernen och säkerställer
att verksamheten bedrivs effektivt. Swedbanks bolagsstyr-
ningsmodell anger ansvarsfördelningen inom koncernen, där
mandat och rollbeskrivningar syftar till att skapa en tydlig och
överblickbar fördelning av funktioner och ansvarsområden.
Förändringar under året:
● Den 1 april tillträdde Olof Sundblad som ordinarie chef för
affärsområdet Baltisk bankverksamhet, efter en period som
tillförordnad chef för samma affärsområde.
● Den 1 juli meddelades att Swedbank förvärvar bostadskredit
institutet Stabelo. Förvärvet slutfördes den 3 november och
Stabelo blev därmed ett helägt dotterföretag till Swedbank.
● Den 8 juli tillträdde Jenny Garneij som chef för koncernfunk-
tionen HR and Facility Management och ingår iSwedbanks
koncernledningen.
● Den 16 juli meddelades att Martin Noréus rekryterats som
koncernriskchef och att han tillträder tjänsten under 2026
samt därmed till att ingå i koncernledningen.
● Den 1 augusti tillträdde Erik Ohdnoff som koncernkreditchef
och ingår i Swedbanks koncernledningen.
● Den 28 augusti meddelades att Swedbank förvärvar
Barcleys ägarandel i Entercard. Förvärvet slutfördes den
1december och Entercard blev därmed ett helägt dotter
företag till Swedbank.
● Den 1 september startade Swedbank och SpareBank1
en ny gemensam investmentbank, SB1 Markets.
● Den 6 september informerades Swedbank om att
amerikanska Securities and Exchange Commission (SEC)
avslutat sin utredning av banken utan åtgärd.
● Den 1 november blev PayEx och Swedbank Pay separata
legala entiteter.
1
Aktieägare och bolagsstämma
Aktieägarnas inflytande utövas genom deltagande på bolags-
stämma. Beslut på bolagsstämma fattas genom acklamation
eller votering. Swedbank har endast ett aktieslag, stamaktier,
även kallade Aaktier. Aktierna berättigar till en röst vardera.
Sparbanksgruppen utgör Swedbanks största aktieägare med
direkta eller indirekta aktieinnehav som överstiger en tiondel
av röstetalet.
Bolagsstämman beslutar bland annat om:
● Val av styrelse och styrelseledamöternas arvode,
inklusive ledamöternas ersättning för utskottsarbete
● Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och vd
● Ändringar i bolagsordningen
● Val av revisor och revisorns arvode
● Fastställande av resultat och balansräkning
● Disposition av bankens vinst eller förlust
● Riktlinjer för ersättning till vd och vissa andra ledande
befattnings havare
Årsstämma 2025
Swedbanks årsstämma 2025 hölls den 26 mars i Stockholm.
Totalt var 665 220 096 aktier företrädda vid årsstämman
genom 1 489 representerade aktieägare. Vid årsstämman
beslutades i enlighet med samtliga förslag som styrelsen
ochvalberedningen lagt fram.
Några av de beslut som fattades på årsstämman 2025 var:
● Fastställande av resultaträkning och balansräkning samt
koncernresultaträkning och koncernbalansräkning för
räkenskapsåret 2024.
● Beslut om en ordinarie utdelning om 21,70 kr per aktie till
aktieägarna. Som avstämningsdag för utdelning fastställdes
den 28 mars 2025.
● Ansvarsfrihet för året 2024 beviljades för samtliga styrelse-
ledamöter, suppleanter och vd.
● Beslut om antalet styrelseledamöter skulle vara elva (11).
Följande ledamöter omvaldes: Göran Bengtsson, Annika
Creutzer, Hans Eckerström, Helena Liljedahl, Kerstin
Hermansson, Anna Mossberg, Per Olof Nyman, Biljana
Pehrsson, Göran Persson och Biörn Riese. Rasmus Roos
valdes till ny styrelseledamot.
● Omval av Göran Persson till styrelseordförande. Vid efter
följande konstituerande sammanträde utsågs Biörn Riese
tillvice ordförande.
● Beslut om principer för hur valberedningen ska utses,
samt instruktion för valberedningsarbete.
● Beslut om förvärv av egna aktier enligt lagen om
värde pappers marknaden.
● Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om
förvärv av egna aktier utöver förvärv enligt lagen om
värdepappersmarknaden.
● Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om
emission av konvertibler.
● Godkännande av prestations och aktiebaserade ersättnings
program för år 2024 för Swedbankkoncernen – dels ett
generellt program för 2025, dels ett individuellt program för
2025, samt beslut om överlåtelse av egna aktier med mera
med anledning av 2025 års program och av tidigare
stämmor beslutade program.
2
Valberedningen
Vid årsstämman 2025 fattades beslut om de principer som
gäller för hur valberedningen ska utses inför årsstämman
2026. Dessa principer innebär bland annat att valberedningen
ska bestå av sex ledamöter, vilka utgörs av representanter för
de fem aktieägare som har störst aktieinnehav per den sista
bankdagen i augusti 2025, och som önskar utse en ledamot,
samt styrelsens ordförande.
Valberedningens arbete regleras i en instruktion fastställd
avårsstämman 2025. Valberedningens uppdrag är att bereda
och lämna förslag till årsstämman 2026 om val av ordförande
vid årsstämman, ledamöter och ordförande i styrelsen, samt
revisor. Valberedningen ska även lämna förslag till antalet
styrelse ledamöter, arvode till av bolagsstämman utsedda
ledamöter och revisor, principer för hur valberedningen inför
51
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
årsstämman 2027 ska utses, samt instruktioner för valbered-
ningens arbete inför årsstämman 2027. Av instruktionen fram-
går vidare att styrelsen ska ha en vid var tid ändamålsenlig
sammansättning präglad av mångsidighet och bredd, avse-
ende de bolagsstämmovalda styrelseledamöternas kompe-
tens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning efter-
strävas över tid. Hänsyn ska tas till bankens verksamhet,
utvecklingsskede och förväntade framtida inriktning och för-
hållanden i övrigt. Styrelsen ska vidare ha en ägarförankring,
samtidigt som behovet av oberoende i förhållande till banken,
bankledningen och bankens större aktieägare, ska beaktas för
styrelsen som helhet.
Valberedningen tar del av, och diskuterar, styrelseutvärdering
samt har personliga samtal med varje styrelseledamot. Styrel-
sens ordförande är inte närvarande vid samtal med övriga
styrelse ledamöter. Valberedningen genomför vidare lämplig-
hetsbedömning av föreslagna kandidater och utvärderar bland
annat kandidaternas erfarenhet och kompetens, anseende,
eventuella intressekonflikter, oberoende, samt möjlighet att
avsätta tillräckligt med tid för uppdraget. Utifrån styrelseut
värderingen, de personliga samtalen med styrelsens leda
möter och övrig information diskuterar valberedningen
styrelsens storlek och sammansättning.
Ingen ersättning har utgått från banken till ledamöterna
i valberedningen.
Valberedningens aktuella sammansättning inför
årsstämman 2026
Ledamot Representerar
Bo Lundgren,
valberedningens ordförande
Sparbankernas Ägareförening
Ylva Wessén Folksam
Annette Björkman Ägargruppen Sparbanksstiftelserna
Magnus Tell Alecta
Anders Hansson AMF
Göran Persson,
styrelseordförande
Swedbank AB (publ)
3
Styrelsen
Styrelsen har det övergripande ansvaret för Swedbanks
orga nisation, verksamhet och förvaltning. Verksamheten ska
bedrivas på ett hållbart sätt med kundernas behov och sunt
risk tagande i fokus för att säkerställa en långsiktig fortlevnad
för banken samt för att upprätthålla förtroendet för banken.
Vid årsstämman 2025 valdes elva ledamöter in i styrelsen.
Istyrelsen ingår även två arbetstagarrepresentanter med två
suppleanter. Swedbanks styrelse uppfyller kraven i Svensk kod
för bolagsstyrning avseende antalet oberoende leda möter.
Samtliga ledamöter, förutom Göran Bengtsson och Rasmus
Roos, anses oberoende i förhållande till banken och bank-
ledningen. Samtliga ledamöter anses vara oberoende iför
hållande till Swedbanks större aktieägare. Efter årsstämman
2025 var fördelningen 45,5 procent kvinnor och 54,5 procent
män. Vd, vice vd, koncernfinanschef och styrelsens sekrete-
rare närvarar vid styrelsens möten, men är inte ledamöter av
styrelsen. Styrelsens sammansättning presenteras på sidorna
62–68. Policyn för mångfald, jämställdhet och inkludering till-
lämpas för styrelsen, se S1 Den egna arbets kraften sidan 125.
Styrelsens ansvar och ansvarsfördelning
Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolagsstäm-
man och det högsta verkställande organet. Styrelsen ansvarar
för att banken har en effektiv och ändamålsenlig organisation
och bolagsstyrning. I enlighet med styrelsens fastställda
arbetsordning beslutar styrelsen bland annat om mål, strate-
gier, ramar för verksamheten och affärsplan. Styrelsen antar
policyer för verksamheten och ser till att det finns effektiva
system för uppföljning och kontroll av verksamheten. Styrel-
sen ansvarar även för att lagar och regler följs samt säker
ställer en öppen och korrekt informationsgivning.
Styrelsen utser, entledigar och utvärderar vd och vice vd,
samt cheferna för funktionen för riskkontroll (Group Risk),
funktionen för regelefterlevnad (Group Compliance) och
internrevision (Group Internal Audit), samt beslutar om
ersättning till dessa. Vd och funktionen för internrevision
ärdirekt underställda styrelsen.
Styrelsen ansvarar för att verksamheten, i enlighet med
externa och interna regler, är organiserad så att redovisning,
medelsförvaltning (treasury), risker i verksamheten, och
bankens ekonomiska förhållanden i övrigt hanteras på ett
betryggande sätt.
Styrelsens ordförande har enligt den av styrelsen antagna
arbetsordningen vissa angivna ansvarsområden. De innefattar
bland annat att:
● Leda styrelsens möten och arbete samt att uppmuntra en
öppen och konstruktiv diskussion.
● Tillse att styrelsen utvärderas årligen och att styrelsens
ledamöter erhåller nödvändig utbildning.
● Följa vd:s arbete, vara diskussionspartner och utgöra stöd
till vd samt övervaka att styrelsens beslut, instruktioner och
anvisningar implementeras.
● Representera banken och styrelsen gentemot ägare i ägar-
frågor, och i andra väsentliga frågor med investerare och
andra intressenter.
Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. I syfte att
bereda styrelseärenden och möjliggöra fördjupning inom vissa
områden, har styrelsen inrättat utskott. Dessa har ingen for-
mell beslutanderätt, utan ansvarar för att utvärdera frågor och
lämna rekommendationer som stöd för ett informerat besluts-
fattande i styrelsen. Respektive utskotts ansvar regleras
genom instruktioner beslutade av styrelsen.
Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande
och vd beslutas årligen bland annat genom styrelsens arbets-
ordning, Policy för bolagsstyrning och vdinstruktion.
52
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Under 2025 har styrelsen, utöver löpande affärsfrågor, bland annat behandlat följande frågor:
Första kvartalet
● Års och hållbarhetsredovisning 2024, samt boksluts
kommuniké (kvartal 4 2024)
● Kallelse och förslag till årsstämman, inklusive förslag
tillutdelning
● Konstituerande styrelsemöte, inklusive fastställande av
(bland annat) styrdokument för styrelsen
● Strategiöversyn och uppföljning av transformationsplan
förkoncernen
● Strategiska samarbeten och förvärv
● Uppföljning av vdmål 2024, samt beslut om vdmål 2025
● Hållbarhetsinitiativ
● Pelare 3 årsrapport
● Intern kapital och likviditetsutvärdering (IKLU)
● Internal Ratings Based modellansökan (IRB-modellansökan)
● Fastställande av internrevisionens och externrevisorns
årsplaner
● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn
● Affärskontinuitetshantering
● Makroekonomisk genomgång
● Kreditrisker
● Datahantering/styrning
● Ersättningar till vd, koncernledning och kontrollfunktionerna
● Informationssäkerhet inklusive cybersäkerhet
● Rapport från särskilt utsedd befattningshavare avseende
åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
● Årsrapport om risker relaterade till penningtvätt och
terrorist finansiering
● Myndigheters utredningar
Tredje kvartalet
● Delårsrapport (kvartal 2)
● Uppföljning av koncernens transformationsplan
● Strategiska förvärv
● Kapitalstrategi
● Information om dubbla väsentlighetsanalysen
● Preliminär process för att bedöma riskhantering och
kapital och likviditetskrav 2025 (SREP 2025)
● IRB-modellansökan
● Top Down riskbedömning i enlighet med EUförordningen
för digital operativ motståndskraft (DORA)
● Kreditrisker
● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn
● Rapport från särskilt utsedd befattningshavare avseende
åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
● Makroekonomisk genomgång
● Datahantering/styrning
● Ersättningsrelaterade frågor
● Informationssäkerhet inklusive cybersäkerhet
● Myndigheters utredningar, bland annat amerikanska
Securities and Exchange Commission (SEC)
Fjärde kvartalet
● Delårsrapport (kvartal 3)
● Uppföljning av koncernens transformationsplan
● Affärs, transformations och finansieringsplan 2026
● Kapitalstrategi
● Stablecoin
● Uppdatering om Swedbanks hållbarhetsarbete samt
hållbarhetsrapportering
● Datahantering/styrning
● Slutlig SREP 2025
● Koncernens återhämtningsplan
● Civilförsvar
● Kreditrisker, ESGrisker samt ITrisker
● Rapport från särskilt utsedd befattningshavare avseende
åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn
● Utvärdering styrelse och vd
● Ersättningsrelaterade frågor
● Informationssäkerhet inklusive cybersäkerhet
● Myndigheters utredningar
Andra kvartalet
● Delårsrapport (kvartal 1)
● Strategiöversyn och uppföljning av koncernens
transformationsplan
● Strategiska förvärv
● Investerardag
● Uppföljning av sparbankssamarbetet
● Bankens organisation
● Uppdatering om Swedbanks hållbarhetsarbete
● IRB-modellansökan
● Kreditrisker
● Översyn av outsourcing och leverantörsavtal
● Geopolitiska risker och civilt försvar
● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn
● Rapport från särskilt utsedd befattningshavare avseende
åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
● Makroekonomisk genomgång
● Datahantering/styrning
● Bankens arbete med mångfald, jämställdhet och inkludering
● Utvärdering av riskrapportering
● Genomgång av potentiella intressekonflikter vd, koncern
ledning och cheferna för kontrollfunktionerna
● Översyn av policyer
● Ersättningsrelaterade frågor
● Informationssäkerhet inklusive cybersäkerhet
● Myndigheters utredningar
● Successionsplanering vd och koncernledning
53
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
I oktober 2025 genomfördes en årlig intern styrelseutvärde-
ring. Ett av extern part framtaget utvärderingsverktyg använ-
des vid genomförandet av styrelseutvärderingen. En samman-
ställning av resultatet har presenterats för, och diskuterats
istyrelsen och valberedningen.
Styrelsens arbete
Under 2025 hölls 18 styrelsesammanträden. Styrelsebeslut
fattades enhälligt och ingen avvikande mening antecknades
inågon beslutsfråga under året. Eventuella intressekonflikter
för styrelsens ledamöter anmäls vid varje möte och innebär att
ledamoten varken deltar i beredning, diskussioner eller beslut
gällande den aktuella frågan.
Styrelsen diskuterar regelmässigt affärsläget, och följer
löpande upp bankens kapitalsituation, kreditrisker, samt kredit-
kvalitet. Styrelsen erhåller löpande rapporter från styrelsens
utskott. Styrelsen erhåller vidare månatliga rapporter från
Group Risk och kvartalsvisa rapporter från övriga kontrollfunk-
tioner (Group Internal Audit och Group Compliance), samt
avseende kundklagomål och informationssäkerhet.
Under 2025 hade styrelsen stort fokus bland annat på utveck-
ling av bankens tjänster och affärsverksamhet, organisation,
den geopolitiska och makroekonomiska utvecklingen, bedräg-
erier och cybersäkerhet, hållbarhetsrapportering, inflationsut-
veckling och ränteläge liksom hur dessa faktorer påverkar, och
förväntas påverka, Sverige, Estland, Lettland, Litauen samt
övriga världen, liksom banken och bankens kunder.
Styrelsens kompetensutveckling
Styrelsens ledamöter ska löpande uppdatera och fördjupa sina
kunskaper om Swedbanks verksamhet och för banken tillämp-
liga regler. Som ett led i detta fastställer styrelsen varje år en
utbildningsplan. Under året har styrelsen genomfört utbild-
ningar inom bland annat betalningar (infrastruktur, konkurrens
/ marknad, utveckling och framtid), marknadsrisker, civilför-
svar, de baltiska marknaderna samt regelverket RDARR
(Risk data aggregering och Riskrapportering).
Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsutbildning
som syftar till att ge fördjupad information om organisationen
och verksamheten, kontrollfunktionerna, samt bankens ramverk
och modell för bolagsstyrning. Utöver detta genomför styrelsen
ett årligt styrelseseminarium med fördjupad genomgång av ett
eller flera aktuella områden. Styrelseledamöterna genomför
även utbildning/fördjupning inom eget valda områden.
Styrelsens utskott
Styrelsen har inrättat utskott för beredning av styrelseärenden
och för möjlighet till fördjupning inom vissa områden. Styrelse-
utskotten har ingen materiell beslutanderätt, utan bereder och
rekommenderar beslut till styrelsen. Samtliga utskottsproto-
koll och allt material som bereds och presenteras i utskotten
finns tillgängligt för hela styrelsen.
Bolagsstyrningsutskott
Bolagsstyrningsutskottet stödjer styrelsen i arbetet med
attövervaka, utvärdera och säkerställa att bankens bolags
styrnings modell och processer är effektiva och ändamåls
enliga samt att dessa inrättas i organisationen på sådant
sättatt en effektiv styrning och kontroll kan genomföras för
koncernen. Utskottet ska även säkerställa att verksamheten
har klara och tydliga principer för rapportering, eskalering
ochansvarsfördelning.
Biörn Riese,
ordförande
Bolagsstyrningsutskottet har
bistått styrelsen i dess arbete att
säkerställa att banken vid var tid har en
tydlig och hållbar bolagsstyrningsmodell
med robusta processer för styrning och
intern kontroll. Utskottet har under året
fortsatt att följa de öppna myndig hets-
utredningarna, varav Amerikanska
Securities and Exchange Commission
(SEC) avslutade sin utredning av banken
utan åtgärd.
Genom utskottet allokeras mer tid för fördjupad beredning av
bolagsstyrningsrelaterade frågor, inbegripet återkommande
översyn och utvärdering av styrelsens koncernövergripande
principer för bolagsstyrning samt intern kontroll och uppfölj-
ning av dotterföretagens implementering av koncernens
interna regler. Utskottet ska även följa upp bankens arbete
med pågående myndighetsutredningar med övergripande
påverkan på koncernens verksamhet.
Arbetet i Bolagsstyrningsutskottet omfattar bland annat:
● Övervakning och utvärdering av koncernens interna
regelverk avseende bolagsstyrning är i linje med bankens
kärnvärden och att regelverket har implementerats tillfreds
ställande i koncernen.
● Övervakning och utvärdering av bolagsstyrningsstrukturen,
innefattande organisationsstrukturen, medför en väldefinierad
beslutsordning och en tydlig ansvarsfördelning.
● Övervakning av utvecklingen inom bolagsstyrningsområdet,
informera styrelsen om materiella regelverksförändringar
och ny branschpraxis vad avser bolagsstyrning samt ge
rekommendationer om hur sådana förändringar och ny
branschpraxis ska hanteras.
● Övervakning av materiella förändringar i koncernens organi-
sationsstruktur i syfte att säkerställa att koncernens regula-
toriska åligganden och dess interna regelverk för bolags
styrning efterlevs.
● Löpande översyn av koncernens matrisorganisation och
attden kompletterar den legala strukturen på ett sätt som
medför användande av expertis, kunskapsöverföring och
transparens (beträffande exempelvis rapportering och
eskalering) mellan dotterföretag och moderbolaget, sam-
tidigt som de särskilda legala krav som gäller för varje
juridisk enhet iakttas.
54
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Fokus under 2025
Fokus under 2025 var fortsatt på bolagsstyrningsfrågorna
ibanken, förändringar i bankens organisationsstruktur för ökat
kundfokus liksom på de alltjämt pågående myndighets ut red-
ning arna om Swedbanks historiska tillkortakommanden
avseende styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt
i bankens baltiska dotterbanker. Ytterligare information finns
iSwedbanks förvaltningsberättelse och not K51.
Ledamöter i Bolagsstyrningsutskottet
Sedan årsstämman 2025
● Biörn Riese, ordförande
● Hans Eckerström
● Per Olof Nyman
● Göran Persson
● Rasmus Roos
Revisionsutskott
Revisionsutskottet ska, genom sitt arbete och i dialog med den
externa revisorn, chef för Group Internal Audit, vd och koncern-
ledningen, bistå styrelsen i arbetet med att utvärdera och
säkerställa tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella
rapporteringen samt hållbarhetsrapporteringen. Revisions-
utskottet ska också övervaka eventuella svagheter i den
interna kontrollen avseende finansiell rapportering och håll
barhetsrapportering samt tillförsäkra att den externa revisorn
utför sitt arbete effektivt och opartiskt.
Kerstin
Hermansson,
ordförande
Revisionsutskottet har bistått
styrelsen med att säkerställa
ensund intern kontroll och korrekt
finansiell rapportering, inklusive
hållbarhetsrapportering, samt med att
löpande övervaka externrevisionen och
dess oberoende. Utskottet har under
året bland annat fortsatt fokuserat
påimplementering av regelverk för
hållbarhetsrapportering samt biträtt
valberedningen inför val av extern-
revisor vid årsstämman 2026.
Arbetet i styrelsens Revisionsutskott syftar bland annat till att
säkerställa att bankens vd etablerar och upprätthåller effektiva
rutiner för riskhantering och intern kontroll vad gäller koncer-
nens finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering.
Detta är en del av styrelsens åtgärder för att följa upp att den
interna kontrollen i samband med den finansiella rapporte-
ringen och hållbarhetsrapporteringen samt att rapporteringen
till styrelsen fungerar. Rutinerna ska utformas i syfte att säker-
ställa tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen, hållbar-
hetsrapporteringen, regelefterlevnad samt ändamålsenlighet
och effektivitet i de administrativa processerna och skydd av
bankens tillgångar. Revisionsutskottet informerar styrelsen
om resultatet av externrevisionen och på vilket sätt revisionen
bidrar till den finansiella rapporteringens och hållbarhetsrap-
porteringens tillförlitlighet. Vidare föreslår utskottet åtgärder
som fastställs av styrelsen om brister observeras i den interna
kontrollen, i den finansiella rapporteringen eller hållbarhets-
rapporteringen.
Arbetet i Revisionsutskottet omfattar bland annat även:
● Genomgång och utvärdering av koncernens finansiella
rapporteringsprocess och hållbarhetsrapporteringsprocess.
● Säkerställande av kvaliteten i bankens finansiella rappor
tering och hållbarhetsrapportering och att de uppfyller
gällande krav.
● Säkerställande av att delårsrapporter och boksluts
kommuniké granskas av den externa revisorn.
● Avstämning med den externa revisorn vid varje
rapport tillfälle.
● Avstämning med den externa revisorn avseende
hållbarhetsrapporteringen.
● Granskning och övervakning av den externa revisorns opar-
tiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma
om revisorn tillhandahåller andra tjänster än revision.
● Support till valberedningen vid upprättande av förslag till
bolagsstämmans beslut om revisorsval.
● Utvärdering av chefen för Group Internal Audit.
● Genomgång av Group Internal Audits budget, policy och
instruktion och årsplan och rekommendation till styrelsen
för godkännande av dessa.
● Genomgång av Group Internal Audits kvartalsvisa
avrapportering och förslag på förbättringsåtgärder.
● Uppföljning av Group Internal Audits årsplan och
strategiska prioriteringar.
● Uppföljning av externrevisionens årsplan och diskutera
koordineringen mellan extern och internrevisionen och
synen på koncernens risker.
● Översyn av utskottets ansvarsområden.
Fokus under 2025
Fokus för Revisionsutskottet var under 2025 att löpande över-
vaka den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen
samt externrevisionen och dess oberoende. Utskottet fort-
satte också att fokusera på redovisningskrav och implemen
tering av regelverk för hållbarhetsrapportering. Därutöver har
Revisionsutskottet biträtt valberedningen i dess arbete med
framtagande av förslag till årsstämman 2026 avseende val
avexternrevisor.
Ledamöter i Revisionsutskottet
Sedan årsstämman 2025
● Kerstin Hermansson, ordförande
● Annika Creutzer
● Anna Mossberg
● Per Olof Nyman
● Biljana Pehrsson
55
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Risk- och Kapitalutskott
Risk och Kapitalutskottet stödjer styrelsen bland annat
i arbetet med att se till att det finns rutiner för att identifiera,
bedöma, hantera och rapportera riskerna inom verksamheten
samt bedöma och kontrollera koncernens risker utifrån av
styrelsen beslutad riskaptit.
Per Olof Nyman,
ordförande
Risk- och Kapitalutskottet
harbistått styrelsen med att
säkerställa att verksamheten övervakas
och bedrivs i enlighet med bankens
riskaptit och riskstrategi samt
tillämpliga regelsystem. Utifrån
omvärldsförutsättningarnas påverkan
på bankens verksamhet har utskottet
under året fortsatt fokuserat på
regelefterlevnad samt vidareutveckling
av bankens risk- och kapitalhantering.
Arbetet i Risk och Kapitalutskottet omfattar bland annat:
● Översyn av Policy för koncernens övergripande riskramverk
och övriga policyer inom riskområdet.
● Uppföljning och beredning av månatlig riskrapport från
Group Risk, som bland annat innehåller redogörelse för
koncernens risker. En närmare beskrivning av koncernens
risker finns i not K3.
● Uppföljning och beredning av Group Compliance kvartals-
visa rapportering av koncernens regelefterlevnadsrisker
ochavvikelser.
● Genomgång och uppföljning av Group Compliance och
Group Risks årsplaner och strategiska prioriteringar.
● Intern kapital och likviditetsutvärdering (IKLU) och frågor
rörande bankens kapitalisering.
● Frågor rörande bankens kreditlimiter och exponeringar.
● Upplåningsrelaterade frågor och strategier.
Fokus under 2025
Risk och Kapitalutskottet hade under året bland annat ett
fortsatt stort fokus på frågor inom regelefterlevnadsområdet.
Utskottet fokuserade vidare på och vidareutvecklade bankens
hantering av risk och kapitalfrågor samt följde omvärldsför
utsättningarnas påverkan på bankens verksamhet. Vidare
lämnade koncernkreditchefen månatliga uppdateringar
tillutskottet avseende kreditrisker relaterade till större
företagsengagemang.
Ledamöter i Risk- och Kapitalutskottet
Sedan årsstämman 2025
● Per Olof Nyman, ordförande
● Göran Bengtsson
● Kerstin Hermansson
● Göran Persson
● Biörn Riese
Ersättnings- och Hållbarhetsutskott
Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet ska stödja och stärka
det strategiska hållbarhetsarbetet avseende verksamhets
modeller och rapportering. Utskottet ska också övervaka samt
utvärdera koncernens arbete med hållbarhet samt bistå styrel-
sen i fullgörandet av dess övergripande skyldigheter relaterade
till hållbarhet. Vidare ska Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet
bland annat kontrollera att ersättningssystemen i banken
generellt stämmer överens med en effektiv riskhantering och
legala krav. Ersättningssystemen måste följa tillämpliga regler,
såsom exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning, Aktiemark-
nadens Självregleringskommittés ersättningsregler, Finans
inspektionens regler och Europeiska bankmyndighetens rikt-
linjer för sunda ersättningssystem.
Göran Persson,
ordförande
Ersättnings- och Hållbarhets-
utskottet bistår styrelsen i
bankens hållbarhetsarbete och affärs-
relaterade hållbarhetsinitiativ samt
ersättningsfrågor. Under året har
utskottet bland annat fastställt och följt
upp vd:s mål för 2025 samt arbetat med
ersättningsprogram, ersättningsrelate-
rade risker och ersättning till ledande
befattningshavare.
Arbetet i Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet omfattar
bland annat:
● Lön, pension, rörlig ersättning och övriga förmåner för
koncern ledningen i enlighet med årsstämmans riktlinjer
ochför chefen för Group Internal Audit.
● Styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för
ersättning till ledande befattningshavare.
● Styrelsens förslag till årsstämman av bankens prestations
och aktiebaserade ersättningsprogram, liksom allokering,
utvärdering och övriga frågor sammanhängande med
programmen.
● Swedbanks Ersättningspolicy.
● Beslut enligt eller avvikelser från policyer inom
ersättningsområdet.
● Årlig granskning och utvärdering av ändamålsenligheten
iinstruktionerna för ersättning.
● Översyn av löneskillnader för att säkerställa att dessa
ärsakliga.
● Tillsammans med bankens hållbarhetschef, följa
utvecklingen inom hållbarhetsområdet.
● Regelbunden uppföljning av hur hållbarhet integreras
i koncernens affärsstrategi, samt koncernens framdrift
ochprestation inom hållbarhet.
Läs mer om ersättningar i Swedbank längre fram i bolagsstyr-
ningsrapporten samt i not K13. Mer information om hållbarhet
finns i Swedbanks hållbarhetsrapport.
56
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Fokus under 2025
Ersättnings- och hållbarhetsutskottet fokuserade under året
på bankens hållbarhetsarbete och hållbarhetsinitiativ relaterat
till bankens affär. Vidare fastställde utskottet vd:s mål för 2025
och följde upp dessa, samt fokuserade på bankens ersättnings-
program, ersättningsrelaterade risker och ersättning till
ledande befattningshavare.
Ledamöter i Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet:
Sedan årsstämman 2025
● Göran Persson, ordförande
● Helena Liljedahl
● Anna Mossberg
● Biljana Pehrsson
4
Vd och koncernchef
Vd, tillika koncernchef, svarar för bankens löpande förvaltning
och är den befattningshavare som ytterst ansvarar för att sty-
relsens strategiska riktning och andra beslut fattade av styrel-
sen implementeras och följs i banken och dess dotterföretag,
samt att riskhantering, styrning, IT-system, organisation och
processer är tillfredsställande. Vd representerar banken
externt i olika angelägenheter, leder arbetet i koncernledningen
samt fattar beslut efter samråd med dess medlemmar.
Vd har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till underordnade
chefer vars befogenheter regleras i mandat, men ansvaret
ligger alltjämt hos vd. Styrelsens anvisningar om vd:s särskilda
ansvarsområden framgår bland annat av styrelsens Policy för
bolagsstyrning och Vdinstruktion. Vd ansvarar för att styrel-
sens beslut implementeras och att det finns en process som
säkrar att policyer och instruktioner följs i verksamheten samt
utvärderas årligen.
Vd fastställer koncernövergripande regler för styrning och
intern kontroll. Som stöd i den interna kontrollen har vd ett
antal koncernfunktioner, främst Group Finance, Group Risk och
Group Compliance. Uppföljning sker genom regelbundna skrift-
liga rapporter och fördjupade uppföljningsmöten med cheferna
för koncernfunktioner, produkt- och affärsområden. Se mer
information i Styrelsens rapport om intern kontroll avseende
den finansiella rapporteringen på sidan 61. Vd ansvarar också
för att koncernen har en strategi för kompetensförsörjning.
Koncernledning och andra kommittéer
Vd tillsammans med fjorton andra befattningshavare utgör
Swedbanks koncernledning. Ett stort antal av befattnings
havarna har ett direkt affärsansvar och koncernledningen fyller
därför även en viktig funktion för ömsesidigt informations och
tankeutbyte. Koncernledningen sammanträder normalt vecko-
vis. Syftet med veckovisa möten är bland annat att säkerställa
en enhetlig översyn och transparens i frågor av vikt för banken
och koncernen.
Koncernledningen består av femton ledamöter:
● vd,
● vice vd,
● koncernfinanschefen,
● affärsområdescheferna för Svensk bankverksamhet,
Premium and Private Banking, Baltisk bankverksamhet
ochFöretag och Institutioner,
● produktområdeschefen för Group Products and Advice, och
● koncernfunktionscheferna för Group Credit, Group Channels
and Technologies, Group Risk, Group Compliance, Group
Human Resources and Facility Management, Group Brand
and Communication samt Group Legal.
Både vd och underordnade chefer tar hjälp av koncernkommittéer
som samlar expertis vid beredning av olika ärenden. Kommit-
téerna har, med några få undantag, ingen kollektiv besluts
förhet. Besluten fattas av respektive kommittés ordförande,
vilken typiskt sett är en underordnad chef till vd, alternativt
eskaleras beslutet till vd.
Utöver koncernledningen finns bland annat följande kommittéer:
– Group Asset Allocation Committee (GAAC),
– Group Risk and Compliance Committee (GRCC),
– Group IT Investment Committee (GIIC),
– Group Financial Crime Committee (GFCC),
– Group Product Oversight Committee (GPOC), och
– Group Executive Sustainable Committee (GESC).
GAAC leds av koncernfinanschefen. Syftet med GAAC är bland
annat att hålla ihop den finansiella styrningen avseende
kapital, likviditet, finansiering och skattefrågor.
GIIC leds av CIO. GIIC planerar och prioriterar koncernens
strategiska IT investeringar och säkerställer att de står
iöverens stämmelse med bankens strategi.
GRCC leds av chefen för Group Risk i samverkan med chefen
för Group Compliance. Syftet med GRCC är bland annat att
säkerställa en enhetlig styrning av icke finansiella risker inklu-
sive regelefterlevnadsrisk och att bidra till en sund riskkultur.
GFCC leds av chefen för Group Products and Advice. GFCC har
som uppgift att säkerställa lämplig och effektiv hantering av
koncernens penningtvätts, terrorismfinansierings och finan-
siella sanktionsrisker samt en fullständig och enhetlig imple-
mentering av koncernens interna regelverk för att motverka
penningtvätt och terrorfinansiering samt finansiella sanktioner.
GPOC leds av chefen för Group Products and Advice. GPOC
har som uppgift att säkerställa koncernövergripande översikt
avseende produkt och tjänsteerbjudandet inom områdena
sparande, försäkringar, betalningar, lån, kort och konto samt
utgöra stöd för beslut rörande dessa.
GESC leds av koncernfinanschefen. GESC har som uppgift att
säkerställa en effektiv hantering och styrning av hållbarhets-
perspektivet inom koncernen. GESC bildades 2025 i samband
med en omorganisation då Group Sustainability flyttades till
koncernfunktionen CFO Office vilket medförde att Head of
CFO Office tog över ansvar för hållbarhetsfrågor som tidigare
låg hos Head of Group Brand and Communication.
57
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Några fokusområden för koncernledningen under 2025
Koncernledningen har under 2025 hanterat ett stort antal
frågor. Följande är ett urval:
● Förbättring av rutiner, systemstöd och processer för att
förebygga olika typer av finansiell brottslighet (till exempel
bedrägerier).
● Lansering av nya digitala verktyg.
● Migrering av kunder till ny sparplattform.
● Förstärkning av kunders finansiella hälsa.
● Förbättrad tillgänglighet och kundupplevelse.
● Ökat förtroende och kundvärde.
● Etablering av nya samarbetspartners för ökad service
tillbankens kunder.
● Förvärv för att stärka kunderbjudandet.
● Data och AI relaterade frågor.
● Hållbarhetsarbete.
● Mångfald och inkludering.
● Ersättningsfrågor.
● Regulatoriska frågor.
● Intern styrning och kontroll.
● Kapital och likviditetsfrågor.
● Bankens modeller för intern riskklassificering.
● ITutveckling, cybersäkerhet, motståndskraft
och drift säkerhet.
● Strategi, affärsplaner, investeringsplanering
och kostnads utveckling.
● Swedbank 15/27.
● Myndighetsutredningar.
Intern kontroll och riskhantering
Grunden för ett välfungerande riskarbete är en väl implemen
terad, sund och konsekvent riskkultur. Styrelsen fastställer
ramen för bankens riskarbete och riskkultur genom Policy
förkoncernens övergripande riskramverk. Koncernens risk
han tering bygger på principen om tre försvarslinjer.
Första försvarslinjen – verksamhetens riskhantering
Den första försvarslinjen har det yttersta riskhanteringsansvaret
och det utgörs av alla riskhanteringsaktiviteter som bedrivs av
verksamheten inom affärsområden, produktområden och kon-
cernfunktioner. Affärsverksamheten tar, eller utsätts för, risker
och ansvarar för kontinuerlig och aktiv riskhantering. Verksam-
heten äger sina risker inom respektive ansvarsområde och är
också ansvarig för att det finns strukturer för interna kontroller
och tillförlitliga processer som säkerställer att risker identifieras,
bedöms, hanteras, övervakas, rapporteras och hålls inom
ramarna för koncernens riskaptit och i enlighet med ramverket
för riskhantering. Första linjen ansvarar även för att etablera
en struktur för styrning för att säkerställa att externa och
interna regelverkskrav uppfylls.
Andra försvarslinjen – oberoende kontrollfunktioner
Den andra försvarslinjen utgörs av de oberoende interna
kontroll funktionerna Group Risk och Group Compliance.
Dessa funktioner ansvarar för ramverket för riskhantering
som täcker alla risktyper i koncernen, inom ramen för sitt
respektive ansvarsområde. Ramverket styr hur risker identifieras,
bedöms, mäts, hanteras, övervakas och rapporteras. Andra
försvarslinjen övervakar och bedömer även att effektiva risk-
hanteringsprocesser och kontroller är implementerade av rele-
vanta riskägare. Andra försvarslinjen utmanar och validerar
första linjens riskhanteringsaktiviteter, kontrollerar och analy-
serar koncernens materiella risker och förser vd och styrelse
med oberoende riskrapportering.
Andra försvarslinjen är organisatoriskt oberoende från första
linjen och ska inte utföra operativa aktiviteter i affärsverk
samheten eller den enhet de övervakar och kontrollerar.
Group Risk
Rolf Marquardt,
Koncern riskchef
(Group Risk)
Swedbanks oberoende riskkontroll-
funktion, Group Risk, arbetar med
koncernens riskhantering. Chefen för
Group Risk är direkt underställd vd och
rapporterar till vd och styrelse. Group
Risk ger en koncernövergripande hel-
hetssyn över materiella risker, ansvarar
för koncernens ramverk för riskhante-
ring och försäkrar styrelse och vd att
koncernens riskhanteringsprocesser
är adekvata och tillräckliga i förhållande till riskaptiten styrel-
sen beslutat. Group Risk stöttar även affärsverksamheten för
att driva och upprätthålla en stark och hållbar riskkultur. Group
Risk prioriterar resurserna till de områden där de väsentligaste
riskerna finns.
Styrelsens Policy för koncernens övergripande riskramverk samt
Policyn för Group Risk innehåller ramverk samt beskriver roller
och ansvar gällande riskstyrning, riskhantering och riskkontroll.
Group Compliance
Britta Hjorth-Larsen,
Chef Group
Compliance
Swedbanks oberoende regelefter-
levnadsfunktion, Group Compliance,
arbetar med koncernens hantering av
regelefterlevnadsrisker. Chefen för
Group Compliance är direkt under-
ställd vd och rapporterar till vd och sty-
relse om koncernens regelefterlevnad.
Group Compliance har till uppgift att
föreslå och definiera minimistandarder
inom områden som åtgärder mot pen-
ningtvätt och finansiering av terrorism, finansiella sanktioner,
uppförande på finansmarknaden och kundskydd (innefattandes
bland annat dataskyddsområdet) samt övervaka hanteringen
av regelefterlevnaden inom koncernen. Group Compliance
följer upp bankens implementering av externa och interna
regelverk som gäller för den tillståndspliktiga verksamheten.
Group Compliance utför löpande kontroller av koncernens
regelefterlevnad samt ger råd och stöd till verksamheten för
att säkerställa att bankens arbete är förenligt med styrelsens
riskaptit och toleransnivåer avseende regelefterlevnadsrisker.
Group Compliance hanterar också myndighetskontakter
gällande tillsyn av koncernens tillståndspliktiga verksamhet.
58
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Group Compliances arbete, som bland annat styrs av Policy
för Group Compliance fastställd av styrelsen, är riskbaserat
och planeras utifrån en årlig riskbedömning av verksamhetens
regelefterlevnadsrisker.
5
Tredje försvarslinjen
– Group Internal Audit
Ana Maria Matei,
Chef Group
Internal Audit
I Swedbank finns en oberoende funk-
tion för internrevision, Group Internal
Audit. Chefen för Group Internal Audit
utses av och rapporterar till styrelsen
och är därigenom oberoende i förhål-
lande till den verkställande ledningen.
Internrevisionens granskningar syftar
till att skapa förbättringar i verksam-
heten genom oberoende utvärdering
av koncernens processer för bolags-
styrning, riskhantering, och internkontroll. Samtliga bankens
aktiviteter och koncernföretag under tillsyn av en finansiell
tillsynsmyndighet samt andra koncernföretag som styrelsen
bedömer vara väsentliga från tid till annan omfattas av intern-
revisionens arbete. Uppdraget grundas på en av styrelsen fast-
ställd policy och utförs utifrån en riskbaserad metodik i enlig-
het med internationellt accepterade standarder utgivna av IIA
(Institute of Internal Auditors). Internrevisionen upprättar en
årlig riskanalys och en revisionsplan som fastställs av styrel-
sen, och som vid behov ändras och uppdateras. Revisions
rapporter tillställs företagsledningen och slutsatser av dessa,
tillsammans med de åtgärder som ska vidtas och statusen för
dessa, sammanställs i kvartalsvisa avrapporteringar som före-
dras i koncernledningen, revisionsutskottet och styrelsen.
6
Externrevision
Den externa revisorn väljs årligen av årsstämman och är en
oberoende granskare av bankens räkenskaper som ska avgöra
om dessa i allt väsentligt är korrekta och fullständiga samt ger
en rättvisande bild av bankens finansiella ställning och resultat.
Revisorn ska också granska att dessa är upprättade enligt
gällande lagar och rekommendationer. Revisorn granskar
också styrelsens och vd:s förvaltning.
Enligt bankens bolagsordning ska banken ha lägst en och
högst två auktoriserade revisorer och till revisor får även
registrerat revisionsbolag utses. PwC utsågs till revisions
bolag på årsstämman 2025 och huvudansvarig är den aukto
riserade revisorn Anneli Granqvist. Vid årsstämman föredrar
den externa revisorn revisions berättelsen och beskriver
granskningsarbetet.
Under 2025 har den externa revisorn löpande avrapporterat till
revisionsutskottet vid sex tillfällen. Revisorn har också deltagit
vid ett styrelsemöte under året då en sammanfattande rappor-
tering av årets granskning i sin helhet gjordes. Revisorn har
träffat ordföranden i Revisionsutskottet, Chefen för Group
Internal Audit samt ledningen och övriga verksamhetsansva-
riga regelbundet. Swedbanks delårsrapporter granskas även
översiktligt av bankens revisor. Även hållbarhetsrapporten har
översiktligt granskats av den externa revisorn. Ersättning till
koncernens revisor redovisas i not K14. Revisionsutskottet
utvärderar revisorn årligen för att försäkra sig om att dennes
saklighet och oberoende inte kan ifrågasättas. Revisorn
bekräftar årligen sitt oberoende i revisionsberättelsen.
Koncernstruktur
En effektiv operativ struktur är avgörande för styrningen av
banken. Koncernstrukturen anger ramarna för olika roller,
funktioner och rapportvägar inom banken. Bankens koncern-
struktur är uppdelad i affärsområden och koncernfunktioner,
inklusive produktområde.
Affärsområden
Affärsverksamheten i banken bedrivs i fyra affärsområden:
Svensk bankverksamhet, Premium and Private Banking,
Baltisk bankverksamhet samt Företag och Institutioner. Affärs-
områdescheferna är direkt underställda vd. Affärsområdes-
cheferna har ett heltäckande ansvar för affärsområdets verk-
samhet och rapporterar löpande till vd.
Inom affärsområdeschefens ansvar ligger bland annat att:
● Implementera koncernens strategier och sammanställa
affärsplaner för respektive affärsområde samt se till att
dessa genomförs och rapporteras till vd.
● Säkerställa och skapa rapporterings- och eskaleringsrutiner
för att lyfta frågor för information alternativt beslut på vd
eller styrelsenivå.
● Tillse att policyer och instruktioner implementeras inom
affärsområdet.
● Ansvara för kunderbjudande och kundnöjdhet.
● Ansvara för att integrera hållbarhetsaspekter i affärsbeslut
och arbetssätt.
● Ansvara för lönsamhet och finansiell stabilitet inom
affärsområdet.
● Övervaka, följa upp och hantera affärsområdets tillgångar,
skulder och lönsamhetsutveckling.
● Upprätthålla ett sunt system för internkontroll för att säker-
ställa att risker identifieras och hanteras i enlighet med
bankens riskaptit.
● Ansvara för att affärsområdet effektivt implementerar
bankens bolagsstyrningsmodell.
Koncernfunktioner
Koncernfunktionernas uppgift är att stödja vd och koncernens
affärsverksamhet samt skapa koncerngemensamma arbets-
sätt, säkerställa styrning, kontroll och uppföljning i koncernen
samt tydliggöra Swedbanks vision, syfte, värderingar, och
strategi. I koncernfunktionernas uppgifter ingår att ta fram
koncerngemensamma policyer och instruktioner för styrelsen
och vd att fastställa. Dessutom tas även andra koncernövergri-
pande interna regler fram, vilka beslutas av chefen för respek-
tive koncernfunktion. Syftet med de koncern övergripande reg-
lerna och processerna är att minimera riskerna verksamheten.
Till koncernfunktionernas uppgifter hör också att skapa och
59
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Styrelse
Group Products and Advice
Group Internal Audit
Vd
Företag och
Institutioner
Baltisk
bankverk-
samhet
Svensk
bankverk-
samhet
Premium
and Private
Banking
Organisationsstruktur Swedbankkoncernen
Illustrationen nedan visar Swedbankkoncernens organisationsstruktur
avseende affärsområden, produktområden och koncernfunktioner.
Deputy CEO Office
Group CFO Office
Group Brand and
Communication
Group Channels and
Technologies
Group Credit
Group HR and Facility
Management
Group Legal
Group Compliance
Group Risk
följa upp koncerngemensamma arbetssätt, vilka utgör ett stöd
för affärsverksamheten samt underlättar erfarenhetsutbyte
mellan bankens enheter som är verksamma på olika mark
nader. Vidare ansvarar koncernfunktionerna för att samman-
ställa och analysera rapportering till vd och styrelse samt att
ge förslag på lösningar av frågor som kräver omedelbar åtgärd
och därmed skapa en effektiv lösning på problemet. Chefen
för respektive koncernfunktion har fullständig insyn iaffärs-
verksamheten för att kunna fullgöra sitt åtagande. Banken har
även produktområdet Group Products and Advice med övergri-
pande ansvar för produkthantering, produktstyrning och tillsyn,
produkt- och tjänsteerbjudanden, produktportföljer, end-to-end -
processer och IT-tjänster inom områdena betala, lån, kort,
sparande och försäkring.
Ytterligare information om Swedbanks bolagsstyrning
På bankens hemsida (www.swedbank.com) under rubriken
”Om oss” finns en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor
vilken bland annat innehåller:
● Swedbanks bolagsordning
● Valberedningens principer och arbete
● Information om Swedbanks årsstämmor sedan 2011
● Information om ersättningar i Swedbank
● Bankens uppförandekod
60
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Styrelsens rapport om intern kontroll
avseende finansiell rapportering
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att koncernens års- och delårsbokslut följer externa
regelverk, samt ansvarar för att intern kontroll för finansiell rapportering (IKFR) följs upp. IKFR
på Swedbank avser de processer och kontroller som finns implementerade för att säkerställa
en tillförlitlig finansiell rapportering. IKFR baseras på Committee of Sponsoring Organizations
of the Treadway Commission (COSO). För att upprätthålla, utveckla och anpassa interna
kontroller, begränsa risker och stödja sunt beslutsfattande samt styrning av organisationen,
tillämpar Swedbank COSO genom nedan fem integrerade komponenter:
1. Kontrollmiljö
– styrelsen och ledningen lägger grunden för den
interna kontrollen
Swedbanks interna kontroll för finansiell rapportering tar sin
utgångspunkt i bankens organisationsstruktur och ansvars
fördelning, samt styrande dokument i form av policyer och
instruktioner beslutade av styrelse och vd.
2. Riskanalys
– riskbedömning utifrån väsentlighet och komplexitet
Riskhantering är en integrerad del av affärsverksamheten.
Iförsta hand ansvarar respektive enhetschef för riskhantering
och riskbedömning inom verksamheten, samt i koncernens
finansiella rapporteringsprocess. För att identifiera och skapa
förståelse för riskerna i koncernens finansiella rapporterings-
process utför Group Finance en riskbedömning av finansiella
rapporteringsrisker på koncernnivå, både vad avser väsentlig-
het och komplexitet. Riskbedömningen används som utgångs-
punkt för att besluta vilka processer och aktiviteter som ska
omfattas av ramverket.
3. Kontrollaktiviteter
– kontroller på olika nivåer
För att säkerställa en tillförlitlig finansiell rapportering utförs
kontroller på flera nivåer i koncernen. Group Finance ansvarar
för att identifiera de kontroller som ska omfattas av ramverket
för finansiell rapportering. Kontrollerna är uppdelade enligt
IKFRramverkets kontrollstruktur i följande tre kategorier:
koncern övergripande kontroller, kontroller på process eller
transaktionsnivå, samt generella IT kontroller.
4. Efterlevnad
– uppföljning och utvärdering
De kontroller som ingår i IKFR ramverket utvärderas regel
bundet av kontrollägarna genom självutvärdering. Utfallet
från självutvärderingen används som stöd för att bedöma
tillför litligheten i koncernens års- och delårsbokslut.
5. Kommunikation
– analys och rapportering
Resultatet av självutvärderingen sammanställs och analyseras
av Group Finance för att bedöma den återstående risken för
materiella felaktigheter i koncernens finansiella rapportering.
Resultatet från analysen rapporteras till Swedbanks koncern-
finanschef och styrelsens revisionsutskott på kvartalsbasis.
Under 2024 påbörjades arbetet med att utveckla riskbedöm-
ningar för interna kontroller för de huvudsakliga riskerna
relaterade till hållbarhetsrapportering. Vidare identifierades
nyckel kontroller för hållbarhets- och taxonomirapporteringen.
Arbetet har fortsatt under 2025 och ytterligare nyckelkontroller
för hållbarhets och ESRSrapporteringen har utvecklats.
Intern kontroll över hållbarhetsrapportering (IKHR) är integrerat
i IKFR, rapportering sker årligen.
IKFR
4.
Efterlevnad
5.
Kommuni-
kation
2.
Riskanalys
3.
Kontroll-
aktiviteter
1.
Kontrollmiljö
61
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Styrelse
Göran Persson
Styrelseordförande
Biörn Riese
Vice styrelseordförande
Född/Invald Född 1949. Invald 2019. Född 1953. Invald 2022.
I Swedbank som
 Styrelsen, ordförande
 Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ordförande
 Risk- och Kapitalutskottet, ledamot
 Bolagsstyrningsutskottet, ledamot
 Styrelsen, vice ordförande
 Risk- och Kapitalutskottet, ledamot
 Bolagsstyrningsutskottet, ordförande
Närvaro
 18/18   8/8   12/12   9/9  18/18   12/12   9/9
Totalt års-
arvode
1
, kronor
 3 450 000   415 000   320 000   300 000  1 155 000   320 000   495 000
Bakgrund Göran Persson har en gedigen erfarenhet av att leda
styrelse arbetet i både statligt ägda och privata bolag.
Hanbidrar med sitt samhällsengagemang och stora
nätverk samt har en bred erfarenhet av nationella och
internationella ekonomiska frågor och hållbar utveckling.
Biörn Riese bidrar med djup kunskap inom bland annat
bolagsstyrning och affärsjuridik. Han driver egen advokat-
byrå där han specialiserat sig på att ge råd och stöd till
bolag i bolagsstyrning och hållbarhet med särskilt fokus
på antikorruption och riskhantering.
Utbildning Högskolestudier i sociologi och stats vetenskap Jur.kand. och Civilekonom, Stockholms univer sitet
Bankspecifik
erfarenhet
Bankstyrelse: 11 år (2015) Bankstyrelse: 4 år (2022)
Arbetslivs-
erfarenhet
Sveriges Statsminister • Sveriges Finansminister • JKL
Group, rådgivare • Scandinavian Biogas Fuels International
AB, ordförande • Ålandsbanken Abp, ledamot • Sveaskog
AB, ordförande • Scandinavian Air Ambulance Holding AB,
ordförande • Wiklöf Holding AB, ledamot • LKAB, ordförande
Advokat, Jurie Advokat AB • Mannheimer Swartling
Advokat byrå, ordförande och partner • Åbjörnsson &
Rausing Advokatbyrå • Domstolstjänstgöring
Andra väsent-
liga uppdrag
Greengold Group AB, ordförande • Lumo Advice AB, senior
rådgivare • Baven AB, egen verksamhet, konsultuppdrag
Egen verksamhet, Jurie Advokat AB • Arvid Nordquist H.AB,
ledamot • Heloos AB, ordförande • Heloos Skog AB, ord-
förande • Institutet Mot Mutor, ledamot • Advokatsam-
fundets disciplinnämnd, vice ordförande • Folkuniversitetets
Stiftelse för Folkbildning, ordförande
Ledamotens
oberoende
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen
och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare.
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen
och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare.
Aktieinnehav
2
Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 50000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 11 700
1) För utbetalda belopp se not K13.
2) Innehav per 31 december 2025.
62
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Göran Bengtsson
Styrelseledamot
Annika Creutzer
Styrelseledamot
Född/Invald Född 1967. Invald 2020. Född 1957. Invald 2021.
I Swedbank som
 Styrelsen, ledamot
 Risk- och Kapitalutskottet, ledamot
 Styrelsen, ledamot
 Revisionsutskottet, ledamot
Närvaro
 16/18   11/12  18/18   10/10
Totalt års-
arvode
1
, kronor
 800 000   320 000  800 000   320 000
Bakgrund Göran Bengtsson bidrar till styrelsen med sin långa erfa-
renhet från bank och finansbranschen. Han har haft flertal
chefspositioner i Swedbank och är idag vd i Falkenbergs
Sparbank.
Annika Creutzer bidrar med lång erfarenhet från finans
och mediabranschen, med särskild inriktning på ekonomi-
journalistik och folkbildning.
Utbildning Ekonomie kandidat, Högskolan i Borås Civilekonom (nationalekonomi), Stockholms universitet
Bankspecifik
erfarenhet
Operativ: 36 år
Bankstyrelse: 6 år (2020)
Operativ: 6 år
Bankstyrelse: 5 år (2021)
Arbetslivs-
erfarenhet
Regionkreditchef Swedbank AB, Företagschef
Spar banken Sjuhärad AB
Pensionsmyndigheten, ledamot • Startupföretaget
Påmind AB, ledamot • Pengar24, chefredaktör • Privata
Affärer, chefredaktör • Konsumentföreningen Stockholm,
ledamot • Poppius journalistskola, ledamot • Skandia-
banken AB, Privatekonom
Andra väsent-
liga uppdrag
Falkenbergs Sparbank, vd Egen verksamhet med inriktning på ekonomijournalistik
och folkbildning, Creutzer & Co AB • Brf Mullbärsträdet 5,
ordförande
Ledamotens
oberoende
Beroende i förhållande till banken och bankledning men
oberoende i förhållande till bankens större aktieägare.
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen
och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare.
Aktieinnehav
2
Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 3 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 560
1) För utbetalda belopp se not K13.
2) Innehav per 31 december 2025.
63
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Hans Eckerström
3
Styrelseledamot
Kerstin Hermansson
Styrelseledamot
Född/Invald Född 1972. Invald 2020. Född 1957. Invald 2019.
I Swedbank som
 Styrelsen, ledamot
 Bolagsstyrningsutskottet, ledamot
 Styrelsen, ledamot
 Risk- och Kapitalutskottet, ledamot
 Revisionsutskottet, ordförande
Närvaro
 18/18   9/9  17/18   12/12   10/10
Totalt års-
arvode
1
, kronor
 800 000   300 000  800 000   320 000   540 000
Bakgrund Hans Eckerström har lång erfarenhet från private equity-
branschen med bland annat bakgrund som partner och
anställd i Nordic Capital och styrelseuppdrag inom bland
annat investeringsföretag. Han bidrar till styrelsen med sin
affärskompetens och erfarenhet från finansverksamhet.
Kerstin Hermansson bidrar i styrelsen främst med sin
kompetens inom frågor som rör värdepappersmarknaden,
reglering av och regelefterlevnad i finansmarknaden.
Honhar mångårig erfarenhet från den europeiska värde-
pappersmarknaden.
Utbildning Civilingenjör, maskinteknik, Chalmers tekniska högskola •
Civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Jur. kand., Lunds universitet
Bankspecifik
erfarenhet
Bankstyrelse: 6 år (2020) Operativ: 10 år
Bankstyrelse: 7 år (2019)
Arbetslivs-
erfarenhet
Profoto Invest AB, ordförande • HenriLloyd Group AB, ord-
förande • Nobia AB, ordförande • Nordstjernan AB, leda-
mot • NC Advisory AB, Nordic Capital, anställd och Partner
• Arthur D. Little, Manager • Aligro Partners Acquisition
Company AB (publ), Chief Investment Officer
Linnéuniversitetet, ordförande • Svenska Fondhandlare-
föreningen, vd • Enskilda Securities AB, Global Head of
Legal & Compliance • SEB, Värdepappersjurist • Jacobsson
& Ponsbach Fondkommission AB, Notariatsjurist •
Medlem av den europeiska värdepappers- och marknads-
myndighetens (ESMA) samrådsgrupp
Andra väsent-
liga uppdrag
Profoto Holding AB, ordförande • Thule Group AB,
ordförande
Swedsec Licensiering AB, vice ordförande • Swedish
Financial Benchmark Facility AB, ledamot
Ledamotens
oberoende
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen
och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare.
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen
och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare.
Aktieinnehav
2
Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 100000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000
1) För utbetalda belopp se not K13.
2) Innehav per 31 december 2025.
3) Hans Eckerström har avböjt omval inför årsstämman 2026 och lämnade sitt styrelseuppdrag den 20 januari 2026.
64
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Helena Liljedahl
Styrelseledamot
Roger Ljung
Arbetstagarrepresentant
Född/Invald Född 1969. Invald 2022. Född 1967. Invald 2015.
I Swedbank som
 Styrelsen, ledamot
 Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot
 Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant
Närvaro
 18/18   8/8  18/18
Totalt års-
arvode
1
, kronor
 800 000   245 000 Inget arvode
Bakgrund Helena Liljedahl har en gedigen kunskap och erfarenhet
från utveckling och förvaltning inom fastighetssektorn
och företag som riktar sig mot konsument. Hon bidrar
även med erfarenhet av arbete med framtagande och
genomförande av företagsstrategier, samt erfarenhet av
kapitalförvaltning (fastighetsportfölj) och försäkrings-
branschen.
Roger Ljung är arbetstagarrepresentant och har bred erfa-
renhet inom bank, både från privat- och företagssektorn.
Utbildning Civilekonom, Högskolan i Örebro Gymnasieutbildning
Bankspecifik
erfarenhet
Bankstyrelse: 6 år (2020) Operativ: 39 år
Arbetslivs-
erfarenhet
MedMera Bank, ledamot • Coeli Fastighet II, ordförande
• Technopolis Oiy, ledamot • Ingka Centres Russia, Head
of Commercial Development • Centrumutveckling, vice vd
• Alecta, Asset manager
Swedbank AB, privatrådgivare, kontorschef, företags-
rådgivare
Andra väsent-
liga uppdrag
KF Fastigheter AB, vd • Folksam ömsesidig sakförsäkring,
ledamot samt ordförande i Risk- och Kapitalutskottet
Företagsrådgivare, Swedbank AB • Finansförbundets
koncern klubb Swedbank, ordförande • Finansförbundets
förbundsstyrelse, ledamot • Finans- och Försäkrings-
branschens A-kassa, vice ordförande • SPK, vice
ordförande
Ledamotens
oberoende
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen
och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare.
Ej tillämpligt.
Aktieinnehav
2
Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 7000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 99
1) För utbetalda belopp se not K13.
2) Innehav per 31 december 2025.
65
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Anna Mossberg
Styrelseledamot
Per Olof Nyman
Styrelseledamot
Född/Invald Född 1972. Invald 2018. Född 1956. Invald 2021.
I Swedbank som
 Styrelsen, ledamot
 Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot
 Revisionsutskottet, ledamot
 Styrelsen, ledamot
 Risk- och Kapitalutskottet, ordförande
 Revisionsutskottet, ledamot
  Bolagsstyrningsutskottet, ledamot
Närvaro
 16/18   8/8   10/10  18/18   12/12   9/10   9/9
Totalt års-
arvode
1
, kronor
 800 000   245 000   320 000  800 000   550 000   320 000   300 000
Bakgrund Anna Mossberg bidrar med erfarenheter och kunnande
inom digitalt förändringsarbete, inklusive AI. Hon har ett
långt förflutet inom internet- och telekombranschen, bland
annat som affärsområdeschef på Google, och många år
iolika ledande roller inom Teliakoncernen och Deutsche
Telecom AG.
Per Olof Nyman har varit vd och koncernchef för Lantmännen,
Norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bio-
energi och livsmedel. Han bidrar också med en gedigen
kunskap inom bland annat jord- och skogsbrukssektorn
samt lång operativ erfarenhet från livsmedels- och vit-
varusektorerna.
Utbildning Executive MBA, IE University, Spanien • Executive MBA,
Stanford University, USA • Civilingenjör, Industriell
Ekonomi, Luleå Tekniska Universitet, Sverige
Civilingenjör, industriell ekonomi (investerings och finan-
sieringsteori), Linköpings universitet • IFL Handelshög-
skolan, Redovisning & Finansiering • IT och Handelsrätt,
Örebro universitet
Bankspecifik
erfarenhet
Bankstyrelse: 8 år (2018) Bankstyrelse: 5 år (2021)
Arbetslivs-
erfarenhet
Orkla ASA, ledamot • Schibsted ASA, ledamot • Byggfakta
Group Nordic AB, ledamot • Google Sverige AB, Affärsom-
rådeschef • Deutsche Telekom AG, Senior Vice President,
Strategy & Portfolio Mgmt • Bahnhof AB, vd • Telia Inter-
national Carrier AB, Vice President • Telia AB, Director Internet
Services • Silo AI, MD • Marshall Group AB, ledamot
HKScan Oyj, ledamot • Intercoop Europe, ordförande •
Lantmännen, vd och koncernchef • Lantmännen, vice vd
och CFO • Whirlpool Europe, Vice President & CFO •
Whirlpool Europe, olika ledande roller inom företaget
Andra väsent-
liga uppdrag
Swisscom AG, ledamot • Volvo Cars AB, ledamot •
Ringier AG, ledamot
Skogsägarna Mellanskog ek.för., ledamot • Setra Group
AB, ledamot
Ledamotens
oberoende
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen
och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare.
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen
och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare.
Aktieinnehav
2
Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 5 155 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 000
1) För utbetalda belopp se not K13.
2) Innehav per 31 december 2025.
66
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Biljana Pehrsson
Styrelseledamot
Rasmus Roos
Styrelseledamot
Född/Invald Född 1970. Invald 2020. Född 1978. Invald 2025.
I Swedbank som
 Styrelsen, ledamot
 Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot
 Revisionsutskottet, ledamot
 Styrelsen, ledamot
 Bolagsstyrningsutskottet, ledamot
Närvaro
 15/18   5/8   9/10  13/13   6/6
Totalt års-
arvode
1
, kronor
 800 000   245 000   320 000  800 000   300 000
Bakgrund Biljana Pehrsson har en lång och gedigen erfarenhet från
ledande positioner och styrelseuppdrag inom fastigheter
och private equity. Hon bidrar i styrelsen med kompetens
och erfarenhet inom strategi och affärer, ledarskap och
förändring samt fastighets- och finansbranschen.
Rasmus Roos har lång erfarenhet av bank- och finans-
branschen. Han har bl.a. innehaft flera höga chefs-
befattningar i Sparbanken Finn, Sparbanken Öresund,
och Sparbanken Skåne.
Utbildning Civilingenjör, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm Magisterexamen Ekonomi, Lunds universitet
Bankspecifik
erfarenhet
Bankstyrelse: 6 år (2020) Operativ: 21 år
Bankstyrelse: 1 år (2025)
Arbetslivs-
erfarenhet
Nordr Sverige AB, vd • Kungsleden AB, vd • East Capital
Baltic Property Fund (ECBPF I & II & III), ledamot • Einar
Mattsson AB/Fastighets AB Stadshus, ledamot • East
Capital Private Equity, vice vd och Head of Real Estate •
Centrumutveckling, vd
Sparbankernas Riksförbund, ledamot • Sparbankernas
Service AB, ledamot • Sparbanken Skåne, vice vd •
Sparbanken Skåne, bankchef
Andra väsent-
liga uppdrag
Jernhusen AB, vd • Kungliga Dramatiska Teatern AB,
ledamot
Sparbanken Skåne, vd
Ledamotens
oberoende
Oberoende i förhållande till banken och bankledningen
och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare.
Beroende i förhållande till banken och bankledningen men
oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare.
Aktieinnehav
2
Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 31000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0
1) För utbetalda belopp se not K13.
2) Innehav per 31 december 2025.
67
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Åke Skoglund
Arbetstagarrepresentant
Född/Invald Född 1959. Invald 2020 och suppleant mellan 2018–2020.
I Swedbank som
 Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant
Närvaro
 18/18
Totalt års-
arvode
1
, kronor
Inget arvode
Bakgrund Åke Skoglund är arbetstagarrepresentant och har mång-
årig bred erfarenhet från olika positioner inom Swedbank.
Utbildning Högskoleexamen i företagsekonomi, Stockholms
universitet
Bankspecifik
erfarenhet
Operativ: 36 år
Arbetslivs-
erfarenhet
Affärsutveckling • redovisning/bokslut • myndighets-
rapportering
Andra väsent-
liga uppdrag
Swedbank AB, Business Analyst • Finansförbundets
koncern klubb i Swedbank, ledamot • Finansförbundets
Lokala Klubb Centrala Enheter, ordförande • Swedbank
AB, Huvudskyddsombud
Ledamotens
oberoende
Ej tillämpligt.
Aktieinnehav
2
Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 193
1) För utbetalda belopp se not K13.
2) Innehav per 31 december 2025.
68
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Jens Henriksson
Vd och koncernchef
Född 1967. Anställd sedan 2019.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
40 000
Utbildning: Civilekonom, Civil-
ingenjör och Fil.lic. i national-
ekonomi
Tomas Hedberg
Vice vd och vice koncernchef
Född 1963. Anställd sedan 2000.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
8 050
Utbildning: Studier i national-
ekonomi
Bo Bengtsson
Chef för Företag och
Institutioner
Född 1966. Anställd sedan 2023.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
6 000
Utbildning: Studier i ekonomi
Jenny Garneij
Chef för Human Resources and
Facility Management
Född 1973. Anställd sedan 2025.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
0
Utbildning: Masterexamen
i ekonomi och företagsekonomi
Britta Hjorth-Larsen
Chief Compliance Officer och
chef för Group Compliance
Född 1965. Anställd sedan 2022.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
0
Utbildning: M.Sc. Business Law
and Economics
Anna-Karin Laurell
Chef för Svensk bankverksamhet
Född 1963. Anställd sedan 2024.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
0
Utbildning: Studier i humaniora
Jon Lidefelt
Finansdirektör (CFO)
Född 1973. Anställd sedan 2013.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
5 135
Utbildning: Civil ingenjör
Malin Lilliecrona
Chef för Premium and
Private Banking
Född 1975. Anställd sedan 2022.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
150
Utbildning: Civilekonom
Koncernledning
1) Innehav per 31 december 2025.
69
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Erik Ljungberg
Kommunikationsdirektör och
chef för Group Brand and
Communication
Född 1971. Anställd sedan 2020.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
850
Utbildning: Civilekonom
Lotta Lovén
Chief Information Officer och
chef för Group Channels and
Technologies
Född 1967. Anställd 1986–1999
och sedan 2004.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
5 224
Utbildning: Marknadsekonom
Rolf Marquardt
Koncernriskchef och
chef för Group Risk
Född 1964. Anställd sedan 2020.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
5 000
Utbildning: Fil. dr i företags-
ekonomi
Erik Odhnoff
Koncernkreditchef och
chef för Group Credit
Född 1972. Anställd sedan 2000.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
388
Utbildning: Ekonomie magister
-
examen
Charlotte Rydin
Chefsjurist och chef för
Group Legal
Född 1968. Anställd sedan 2021.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
0
Utbildning: Jur.kand.
Olof Sundblad
Chef för Baltisk
bankverksamhet
Född 1980. Anställd 2012–2018
och sedan 2021.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
1 586
Utbildning: Civilekonom
Kerstin Winlöf
Chef för Group Products
and Advice
Född 1966. Anställd sedan 2019.
Eget och närståendes aktie-
innehav i Swedbank:
1
2 000
Utbildning: Civilekonom
1) Innehav per 31 december 2025.
70
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Allmänna upplysningar
BP Grund för utarbetande
Grunder för redovisningen 72
Särskilda omständigheter 72
SBM Strategi
Verksamhet, Värdekedja, Mål 73
Dialog med intressenter 79
Väsentliga hållbarhetsämnen 81
IRO Hantering av inverkningar, risker och möjligheter
Dubbel väsentlighetsbedömning 85
GOV Styrning och hållbarhet
Hållbarhetsstyrning 92
Hantering av hållbarhetsfrågor 94
Incitamentssystem 95
Tillbörlig aktsamhet 96
Riskhantering och intern kontroll 96
Miljö
Rapportering enligt EU:s taxonomiförordning 97
Klimatförändringar 99
Biologisk mångfald och ekosystem 122
Socialt ansvar
Den egna arbetskraften 124
Konsumenter och slutanvändare 133
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande 141
Kompletterande information
Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas
av hållbarhetsrapporten
146
Tabeller enligt EU:s taxonomiförordning 153
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
71 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
BP
Grund för utarbetande
Grunder för redovisningen
BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen
Swedbanks hållbarhetsrapport är en del av förvaltningsberättelsen och har upp-
rättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
bolag (ÅRKL) samt årsredovisningslagen (ÅRL). Rapporteringen upprättas för
koncernen på samma konsolideringsgrund som de finansiella rapporterna.
Hållbarhetsrapporten upprättas på koncernnivå och alla dotterföretag, inklusive
Swedbanks dotterföretag Swedbank AS Estonia, Swedbank AS Latvia och
Swedbank AB Lithuania, ingår i konsolideringen. Den utgör även Swedbanks
rapport till UN Global Compact (CoP).
Hållbarhetsrapporten omfattar aktiviteter uppströms och nedströms
i värdekedjan samt Swedbanks egen verksamhet.
Swedbank har använt möjligheten att utelämna sekretessbelagd och känslig
information som rör informationssäkerhet och motverkande av finansiell brotts-
lighet. Utelämnanden har gjorts på sidan 138 samt 145. Swedbank har inte ute-
lämnat information avseende immateriella rättigheter, know-how eller resultat
avinnovation.
Särskilda omständigheter
BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter
Tidshorisonter
De tidshorisonter som appliceras i hållbarhetsrapporten speglar de tids-
horisonter som tillämpas i koncernens befintliga riskramverk: kort sikt (1–3 år),
medel lång sikt (3–10 år) samt lång sikt (10 år eller längre).
Ändringar i hur information utarbetas och presenteras
Den dubbla väsentlighetsbedömningen för 2025 resulterade i tre nya väsentliga
hållbarhetsområden, samtliga enhetsspecifika underämnen. Rapporteringen för
de nytillkomna områdena följer ESRS-standarder där tillämpligt:
E4 Biologisk mångfald: Indirekt inverkan på förlust av biologisk mångfald
S4 Konsumenter och slutanvändare: Informationssäkerhet
S4 Konsumenter och slutanvändare: Finansiell hälsa
Koncernens styrdokument presenteras inom respektive tematiskt kapitel.
Osäkerhet i uppskattning och utfall
Uppskattning och extern data beskrivs under avsnittet Beräkningsmetoder ires-
pektive tematiskt kapitel. Exempelvis anges om externa data använts eller inte.
Uppskattningar används bland annat vid beräkning av finansierade utsläpp, då
detta är det område där osäkerheten i kvantitativa mått är mest betydande till
följd av begränsad tillgång till underliggande utsläppsdata. Där anges även kvali-
teten på underliggande data. Swedbank arbetar aktivt för att stärka insamlingen
av data i syfte att minska beroendet av uppskattningar som kan skapa osäkerhet
iutfallet. Ett fortsatt fokus på utveckling av interna kontroller och system stöd för
datainsamling förväntas förbättra datakvaliteten över tid. Eventuella korriger
ingar och omräkningar av mätdata inför årets rapportering, liksom information
om mätosäkerhet och de antaganden, skattningar och bedömningar som ligger
till grund för mätningarna, redovisas irespektive tematiskt kapitel.
I de fall jämförande siffror har omräknats sker detta i enlighet med gällande
rapporteringskrav. Om justering inte har kunnat genomföras, framgår detta till-
sammans med förklaringar av skillnader mellan tidigare rapporterade siffror
ochomräknade belopp i respektive tematiskt kapitel.
Infasning
En förteckning över de upplysningskrav som inkluderats i Swedbanks
hållbarhets rapport 2025 finns på sidan 146. För att underlätta införandet av de
nya rapporteringsstandarderna har flera infasningsmöjligheter införts i ESRS.
Swedbank har valt att successivt fasa in viss information. De lättnader som
införts genom ESRS Quick Fix har tillämpats vilket innebär att vissa rapport-
erings krav har skjutits upp i enlighet med gällande rätt. De infasningskrav som
Swedbank tillämpar för 2025 presenteras itabellen på sidan 148.
Allmänna
upplysningar
72
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
SBM
Strategi
Swedbanks verksamhet
SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja
Swedbank är en ledande finansiell aktör med fyra hemmamarknader, Sverige,
Estland, Lettland och Litauen. Koncernen har ett fullserviceerbjudande genom
produkter, service och rådgivning inom finansiering, sparande och placering samt
betalning. Swedbank tillhandahåller finansiella tjänster till 7,3 miljoner privat
kunder och 545 000 företagskunder. De huvudsakliga kundsegmenten omfattar
privat kunder, företagskunder, bostadsrättsföreningar, offentlig sektor och
finansiella institutioner. Verksamheten är organiserad ifyra affärsområden:
Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet, Företag och Institutioner
samt Premium and Private Banking, och ett antal koncernfunktioner med uppgift
att stötta affärsverksamheten.
Swedbanks vision är ”ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart”, med
ambitionen att verka för ett samhälle som är hållbart ur miljömässiga, sociala,
finansiella, regulatoriska och etiska perspektiv. Koncernen eftersträvar att inte-
grera hållbarhet i strategi och affärsmodell, och genom det bidra till att skapa
affärsmöjligheter, möta kundkrav på produkter och tjänster, stärka riskhanter-
ingen och möjliggöra attraktiv finansiering på kapitalmarknaden. Det är även en
viktig faktor för att attrahera medarbetare med rätt kompetens. Sammantaget
bedöms hållbarhetsarbetet driva långsiktigt värdeskapande för aktieägare.
Omställningen till ett hållbart samhälle kräver insatser från många olika aktörer,
var och en med sina specifika roller och ansvar. Den finansiella sektorn har idetta
sammanhang en viktig roll, genom sin möjlighet att påverka hur kapital allokeras,
vilka investeringar som får finansiering och hur risker prissätts. Genom att styra
kapital mot långsiktigt hållbara verksamheter och integrera klimat- och hållbar-
hetsrisker i kreditbedömningar kan finanssektorn bidra till att accelerera omställ-
ningen och stärka den finansiella stabiliteten. Swedbank utvecklar relevanta pro-
dukter och tjänster för både privatpersoner och företag, fungerar som rådgivare
iföretags och offentlig sektors omställning och förmedlar därmed kapital samt
skapar incitament som driver omställningen mot en mer hållbar ekonomi.
En bred kundbas skapar förutsättningar för att åstadkomma förändring och
skapa affärsvärde. Swedbank strävar efter att minska det egna klimatavtrycket
och erbjuda produkter och tjänster som stödjer kundernas finansierings- och
investeringsbehov i en hållbar riktning. Fokus är att minska klimatpåverkan och
energiförbrukning, samt främja åtgärder inom jämställdhet, mångfald och inklu-
dering, och bekämpa ekonomisk brottslighet. Genom att säkerställa en stark
finansiell ställning, hög kredit- och tillgångs kvalitet och god kapitalisering tar
Swedbank ansvar för sin roll i det finansiella systemet.
Väsentliga hållbarhetsämnen
Swedbanks verksamhet
7,3
miljoner
Privatkunder
˜
19500
Medarbetare
1
5,7
miljoner
Digitala
interaktioner
per dag
545000
Företags -
kunder
209
Bankkontor
Andel av intäkter 2025
 Sverige, 71%
 Estland, 9%
 Lettland, 5%
 Litauen, 11%
 Övriga marknader, 4%
Utlåning
Sparande och
placeringar
Betalningar och kort
Den egna arbetskraftenKlimat förändringar Ansvarsfullt företagande
Konsumenter och slut användareBiologisk mångfald och ekosystem
Kunder Geografisk närvaro Produkter och tjänster
Socialt ansvarMiljö Bolagsstyrning
Distribution Medarbetare
Swedbanks verksamhet och väsentliga hållbarhetsämnen
1) Antalet anställda avser det totala antalet personer (headcount) som är anställda i Swedbankkoncernen vid rapportperiodens slut, oavsett arbetstid (heltid, deltid eller ickegaranterad arbetstid)
eller anställningsform (tillsvidare eller visstid).
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
73 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Swedbanks värdekedja
Swedbanks värdekedja omfattar de aktiviteter och processer som genererar
värde för koncernens kunder och andra intressenter. Den delas in i uppströms
aktiviteter, den egna verksamheten samt nedströmsaktiviteter.
Uppströmsaktiviteter
Aktiviteter uppströms inkluderar kapitalanskaffning, genom insättningar från
privat-, företags- och institutionella kunder samt upplåning på kapitalmarknad
och likviditetshantering, för att säkerställa koncernens finansiering och likviditet.
Även inköp och partnerskap är kritiska uppströmsaktiviteter för Swedbanks lång-
siktiga stabilitet, effektivitet och konkurrenskraft. Dessa akti vi teter innefattar
inköp av produkter, tjänster och teknik samt andra stödjande aktiviteter för
Swedbanks verksamhet.
Aktiviteter inom egen verksamhet
Swedbanks egen verksamhet inkluderar såväl utveckling, produktion och pake-
tering av produkter och tjänster som försäljningsaktiviteter direkt riktade mot
kunder. Vidare omfattar aktiviteter inom den egna verksamheten exempelvis
regelverksefterlevnad, kundkännedom, främjandet av medarbetarengagemang,
riskhantering samt drift och underhåll av ITinfrastruktur. Syftet med de interna
aktiviteterna är att skapa en robust operativ grund och möjliggöra för effektiva
affärsprocesser genom hela värdekedjan.
Nedströmsaktiviteter
Aktiviteter nedströms omfattar kund- och relationshantering genom olika distri-
butionstjänster och kanaler, inklusive fysiska bankkontor och digitala kanaler.
Här ingår även användning av finansiella produkter och tjänster som insättnings-,
utlånings-, försäkrings- och betalningstjänster samt investeringsrådgivning
ochkapitalförvaltning.
Producera
Produkter och tjänster
Utforma och utveckla pro-
dukter och tjänster för kunder
och distributions partners.
●
Utlåning
●
Sparande och placeringar
●
Betalningar och kort
Drift av infrastruktur – Driva en stabil och tillförlitlig bankinfrastruktur.
Används av medarbetare, kunder och partners.
Risk- och regelverkshantering – Säkerställa efterlevnad av regelverk
ochsund riskhantering.
Medarbetaransvar – Planera och tillgodose behovet av rätt resurser
ochkompetens.
Strategi och styrning – Fastställa affärsinriktning samt följa upp resurs-
fördelning, inklusive hållbarhetsmål och plan.
Distribuera
Marknads- och försäljnings aktiviteter
Distributionskanaler för produkter och
tjänster, via egna kanaler eller genom
tredjepart.
●
Kanaler
●
Kundförvärv
●
Distribution genom partners
●
Rådgivningstjänster
●
Kundsupport
Leverera
Utgående leverans
Leverera produkter, erbjudanden
och tjänster för användning av
slutkunder och partners.
●
Privatpersoner
●
Företag
●
Institutioner
●
Distributionspartners
Direkta och indirekta
affärsrelationer
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Anskaffa
Inkommande resurser
Insatsvaror omfattar
den kapital- och resurs-
anskaffning som krävs för
Swedbanks verksamhet.
●
Kapital från kapital-
marknader, investerare
och insättningar.
●
Kompetens, teknik
och data.
●
Tredjepartsprodukter
och tjänster.
Väsentliga hållbarhetsämnen
●
Klimatförändringar
●
Biologisk mångfald och
ekosystem
●
Dataskydd
●
Informationssäkerhet
●
Finansiell hälsa
●
Ansvarsfullt företagande
●
Motverka finansiell brottslighet
Direkta och indirekta
affärsrelationer
Väsentliga hållbarhetsämnen
●
Dataskydd
●
Informationssäkerhet
●
Ansvarsfullt företagande
Väsentliga hållbarhetsämnen
●
Den egna arbetskraften
●
Dataskydd
●
Informationssäkerhet
●
Finansiell hälsa
●
Ansvarsfullt företagande
●
Motverka finansiell brottslighet
74
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Hållbarhet i värdekedjan
Som ett stort kreditinstitut är Swedbank en central aktör på de marknader där
koncernen är verksam. Swedbank utvecklar och distribuerar produkter och
tjänster med hållbar inriktning. Koncernen utformar även ekonomiska incitament
och villkor för att uppmuntra till förändring samt tillämpar aktiv selektering vid
valav kundengagemang.
Som en stor finansiell aktör och arbetsgivare har Swedbank även ett ansvar
attaktivt arbeta med relevanta miljömässiga områden, social hållbarhet samt
bedriva ansvarsfullt företagande och motverka ekonomisk brottslighet. För att
bidra till den bredare hållbarhetsomställningen är Swedbank även på olika sätt
engagerad i lokalsamhällen samt samhällsdebatten för att påverka diskussion-
ernas riktning till nytta för branschen, kunderna och samhället i stort.
Ställningstaganden
Swedbank har antagit två koncernövergripande ställningstaganden avseende
vapen och försvar samt klimatförändringar och natur. De tillämpas på samtliga
marknader där Swedbank är verksamt och finns publikt publicerade på Swed-
banks hemsida. Ställningstagandena omfattar finansiering, investeringar när
Swedbank tar investeringsbeslut för finansiella produkter samt kapitalmarknads-
tjänster när Swedbank exempelvis arrangerar obligationer eller kommersiella
värde papper. Indirekta investeringar såsom fonder som hanteras av tredje part
eller investeringsbeslut baserade på ett diskretionärt mandat omfattas inte.
I ställningstagandet för vapen och försvar specificeras förutsättningar för till-
handahållande av finansierings- och investeringstjänster till vapen- och försvars-
sektorn. Med hänsyn till risker kopplade till ickelegitim användning och distribu-
tion av vapen som skulle strida mot internationella mänskliga rättigheter samt
internationell humanitär rätt, exkluderar Swedbank företag som producerar,
under håller, eller handlar med kontroversiella vapen samt kärnvapen.
I ställningstagandet för klimatförändringar och natur har Swedbank specificerat
olika typer av restriktioner för fossila bränslen inklusive kol, torv, olja och gas.
Affärsmodellen och värdekedjans involvering
av och påverkan på intressenter
Swedbanks affärsmodell och värdekedja är utvecklade för att leverera kund-
värde, vilket utgör grunden för koncernens existens och fortsatta verksamhet.
Koncernens erbjudande och service byggs upp utifrån kundernas förväntningar
och önskemål. Kunders insikter insamlas genom undersökningar och kunddia-
log. Det ger information om kund ernas åsikter om hållbarhetsfrågor, både vad
gäller koncernens ställnings taganden, varumärke och kapitalgenerering samt
efterfrågan på hållbara pro dukter, service och distribution.
Värdeskapande
Med fokus på hållbart värdeskapande strävar Swedbank efter att erbjuda tjänster
som stärker kundernas lönsamhet och bidrar till långsiktig stabilitet. Ett led
idetta är en fortsatt utveckling av en robust infrastruktur och tillförlitlig digital
prestanda. Det är avgörande för att säkerställa att produkter och tjänster är till-
gängliga och fungerar som förväntat, även i en snabb föränderlig omvärld där
risker och krav förändras. I verksamheten förväntas en god riskhantering bidra
tillinformerade och sunda beslut som är väl avvägda i förhållande till risk, avkast-
ning och marknadssituation. Detta är viktigt för att upprätthålla förtroendet och
leverera långsiktigt värde till kunder och investerare samt för att fortsätta vara
enstabil aktör i det finansiella systemet.
Intressenter
Swedbank för dialog med investerare, ägare och andra aktörer på kapitalmarknaden
för att bättre förstå förväntningar och behov kopplade till långsiktig hållbarhet.
Dessa dialoger är viktiga för att identifiera relevanta möjligheter och hantera
potentiella risker. Samtidigt är det ett område i ständig utveckling, vilket ställer
krav på transparens, anpassningsförmåga och nära dialog med marknadsaktörer
och andra intressenter.
Utöver samarbetet med externa parter är arbetet med medarbetarrelationer
och den interna arbetsmiljön centralt. Ett särskilt fokus riktas på att skapa en
attraktiv och inkluderande arbetsplats med inriktning på långsiktig kompetens-
försörjning. I syfte att identifiera förbättringsområden idet interna arbetet
involveras med arbetarna genom bland annat med arbetarundersökningar vars
resultat diskuteras inom respektive team och genom dialog med arbetstagar-
representanter.
Antal anställda per land presenteras i tabellen nedan.
Antal anställda per land
1
2025 2024
Sverige 11 423 11 098
Estland 2 785 2 810
Lettland 2 200 2 200
Litauen 2 944 2 833
Norge 176 177
Finland 51 51
Danmark 17 15
USA 13 13
Kina 18 18
Spanien 2 2
Totalt antal 19 629 19 217
1) Antalet anställda avser det totala antalet personer (headcount) som är anställda
i Swedbankkoncernen vid rapportperiodens slut, oavsett arbetstid (heltid, deltid eller
icke garanterad arbetstid) eller anställningsform (tillsvidare eller visstid).
Partnerskap och samarbeten
Swedbank har ett stort antal leverantörer, vilket medför ett ansvar och en möjlig het
att påverka genom högt ställda krav och förväntningar vidinköp. Partnerskap och
leverantörsrelationer utgör en viktig och växande del i Swedbanks strategi- och
hållbarhetsarbete. Syftet med partnerskap är att komplettera koncernens erbju-
dande samt tillföra relevant kompetens och expertis. Det kan möjliggöra utveck-
lingen av produkter och tjänster som stärker kunderbjudandet. Aktuella exempel
på vad samarbeten bidrar till är energieffektivisering i fastig heter samt omställ-
ning av affärsmodeller mot mer hållbara och cirkulära lösningar. Swedbank ställer
hållbarhetsrelaterade krav på både leverantörer och partners genom koncernens
uppförandekod. På så sätt stärks kommunikationen och kravställan mellan
Swedbank och tredje parter vilket skapar förutsättningar för att leveran törer och
partners lever upp till koncernens förväntningar och krav inom hållbarhet.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
75 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Produkter och tjänster
Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom tre produktområden: utlåning,
sparande och placeringar (inklusive försäkring) samt betalningar och kort.
Utgångspunkten är att omställningen mot ett hållbart samhälle ska ske i nära
samarbete med kunderna. Genom kunddialog har Swedbank möjlighet att förstå
individuella behov, anpassa tjänster inom produktområdena och samtidigt skapa
incitament för omställning. I syfte att ytterligare stärka produktutbudet etablerar
Swedbank partnerskap inom utvalda områden.
Swedbank har under året utvecklat ett nytt erbjudande inom energilån, riktat till
bostadsrättsföreningar samt små och medelstora företag i Sverige. Erbjudandet
lanserades i september 2025 och är ett konkret stöd till fastighetsägare som vill
investera i energieffektivisering och förbättra byggnaders klimat prestanda.
Energi lånet är en viktig finansieringslösning för att möjliggöra omställning inom
fastighets sektorn.
Under året ingick Swedbank i ett partnerskap med SB1 Markets som ska till-
handahålla tjänster inom Corporate Finance, DCM High-Yield, aktieanalys och
aktiehandel, tjänster som tidigare levererades i egen regi. Partnerskapet innebär
att Swedbanks företagskunder får tillgång till en större investmentbank med
djupare branschexpertis, bredare geografisk närvaro, utökad aktieanalys och
starkare distribution via bankernas nätverk och Sparbankerna.
I syfte att vidareutveckla bolåneaffären och stärka kunderbjudandet på den
svenska marknaden förvärvades under året bostadskreditinstitutet Stabelo.
Genom tillgång till ett kompletterande varumärke, ny teknik och nya kanaler för
bolån ska förvärvet bidra till att Swedbank når fler kunder på bolånemarknaden.
Under året har Swedbank förvärvat Barclays ägarandel i Entercard, som
därmed blir ett helägt dotterföretag till Swedbank. Entercard är ett ledande kredit-
marknadsbolag i Norden och erbjuder kortprodukter och konsumentlån.
Intäkter per produktområde 2025
 Utlåning, 32%
 Sparande och placeringar, 25%
 Betalningar och kort, 31%
 Övrigt, 12%
Utlåning
För att stödja en hållbar omställning har Swedbank utvecklat ett diversifierat
utbud av finansieringsprodukter och tjänster för kunder.
Privatkunder erbjuds olika typer av lån, såsom:
•
Gröna bolån för fastigheter med godkänd energiklass eller miljöcertifiering
enligt koncernens kriterier.
•
Gröna billån och billeasing för fordon med låga koldioxidutsläpp.
•
Solpanelslån för installation av solpaneler.
•
Energilån för energibesparande åtgärder ibostäder i Sverige.
För företagskunder erbjuds lån, såsom:
•
Gröna lån till företag vid finansiering av miljömässigt hållbara aktiviteter enligt
fastställda kriterier, till exempel energi- och resurseffektiva fastigheter med
lägre miljöpåverkan.
•
Hållbarhetslänkade lån som kan användas för generella företagsändamål
snarare än för ett specifikt syfte. Räntesatsen på lånet kopplas till hur väl före-
taget presterar i förhållande till uppsatta mätetal för företagets hållbarhets-
arbete. Lånen följs upp genom återkommande prestationsrapportering under
lånets löptid.
•
ESG-relaterade obligationer där företagskunder och institutionella kunder
erbjuds möjligheten att få hjälp att emittera gröna, sociala, hållbarhets- och
hållbarhetslänkade obligationer på kapitalmarknaden.
•
Hållbarhetsrelaterad rådgivning och analys inom hållbar finansiering.
Swedbanks register för hållbara tillgångar
Swedbanks register för hållbara tillgångar är en samling av koncernens gröna
och sociala tillgångar som uppfyller fastställda kriterier i ramverket för hållbar
upplåning och finansiering, Swedbank Sustainable Funding Framework.
•
Gröna tillgångar: Finansiering av tillgångar som bidrar till miljömässig
håll barhet, exempelvis förnybar energiproduktion, energieffektiva byggnader
och hållbar hantering av ekosystem.
•
Sociala tillgångar: Finansiering som bidrar till positiva sociala effekter,
exempel vis främjandet av samhällsekonomisk utveckling och delaktighet.
Swedbank Sustainable Funding Framework
Ramverket för hållbar upplåning och finansiering gör det möjligt för koncernen
att ställa ut gröna och sociala obligationer. Det har uppdaterats under året
i syfte att säkerställa att det fortsatt är i linje med rådande rekommendationer,
marknads praxis och Swedbanks affärsmodell, samt investerares krav och
förväntningar.
Swedbanks register för hållbara tillgångar fortsatte att växa under året, särskilt
inom gröna byggnader. Ökningen förklaras av fler bolån till privatpersoner samt
lån till kommersiella fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar som uppfyller
särskilda hållbarhetskriterier. Tillväxten beror också till viss del på tillgång till
bättre data, såsom energideklarationer, som möjliggör identifiering av finansi-
ering av byggnader i linje med kriterierna i ramverket för hållbar upplåning och
finansiering. Även förnybar energi ökade under året, där Swedbank stödjer
utbyggnaden av förnybara energikällor och energiomställningen inom kon-
cernens hemmamarknader.
Hållbar utlåning, mkr 2025 2024
Register för hållbara tillgångar 165 385 128 158
– varav gröna kategorier 157 126 119 345
– varav sociala kategorier 8 259 8 813
Hållbarhetslänkade lån 33 615 23 043
Hållbar utlåning 199 000 151 201
Hållbarhetslänkade lån, beviljade ej utnyttjade
lånelöften 39 014 36 271
Hållbar utlåning samt hållbarhetslänkade lån,
beviljade ej utnyttjade lånelöften 238 014 187 472
Ambition inom hållbar utlåning
Hållbar utlåning omfattar både Swedbanks hållbarhetslänkade lån och volymen
iSwedbanks register för hållbara tillgångar. Swedbanks ambition är att minst tre-
dubbla volymen hållbar utlåning till år 2027 jämfört med 2022.
Under året ökade Swedbanks hållbara utlåning samt hållbarhetslänkade lån,
beviljade ej utnyttjade lånelöften, med 51 mdkr vilket motsvarar 27 procent.
Totalt uppgick Swedbanks hållbara utlåning till 238 miljarder kronor vid årets slut.
Hållbarhetslänkade lån ökade med 13 miljarder, utnyttjad kredit samt beviljade
ej utnyttjade lånelöften. Den ökade primärt inom fastighetssegmentet och sekun-
därt inom industri och retail. De vanligaste förekommande mätetalen inom samt-
liga segment avser utsläpp inom scope 1, 2 och 3.
Swedbanks register för hållbara tillgångar ökade med 37 miljarder jämfört
med föregående år.
Swedbank har även beslutat om en ambition att andelen ESG-obligationer
skauppgå till minst 40 procent där Swedbank är rådgivare år 2027. Data för
ESGobligationer hämtas från dataleverantören Bloomberg. Under 2025 uppgick
andelen ESG-obligationer till 38 procent i de transaktioner där Swedbank agerat
som arrangör.
76
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Hållbar utlåning, utnyttjad kredit samt beviljade
ej utnyttjade lånelöften
1
Mdkr
0
50
100
150
200
250
300
350
202720262025202420232022
+
3
ggr
1) Hållbar utlåning utgörs av Swedbanks register för hållbara tillgångar samt hållbarhets
länkade lån, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften. Swedbanks ambition
är att minst tredubbla volymen till år 2027, jämfört med 2022.
Andel obligationer som klassificeras som hållbara av total volym
1
%
0
20
40
60
80
100
20272026202520242023
40%
1) Avser ESGrelaterade obligationer där Swedbank är arrangör.
Sparande och placeringar
Swedbank erbjuder spar- och placeringslösningar för privatpersoner och företag,
inklusive sparkonton, fonder och investeringssparkonton. Regelverken för
ansvarsfulla och hållbara investeringar har skärpts, vilket påverkar både rådgiv-
ning och produktinformation till kunder. Produktområdet utvecklas kontinuerligt
för att möta nya kundkrav och behov. Swedbanks fondutbud och tillhörande
råd givning omfattar olika lösningar som beaktar hållbarhetsrelaterade aspekter.
Genom fondutbudet ges kunder möjlighet att placera kapital utifrån individu-
ella behov. För att främja hållbart sparande erbjuds rådgivning med utgångspunkt
i kundens preferenser tillsammans med information om hur hållbarhetsaspekter
beaktas i produkterna och vilka val som finns tillgängliga. På så sätt ges kunden
stöd i att beakta hållbarhet i sitt sparande.
Fonder erbjuds enligt följande kategorier:
•
Grå fonder: Fonder utan särskilt hållbarhetsfokus, som kan investera
i alla typer av tillgångar och endast ange hur hållbarhetsrisker hanteras
(artikel 6fonder).
•
Ljusgröna fonder: Fonder som främjar miljörelaterade eller sociala
egen skaper (artikel 8fonder).
•
Mörkgröna fonder: Fonder som har som huvudsakligt mål att investera
i hållbara tillgångar och som aktivt väljer in bolag med relevant hållbarhets
arbete (artikel 9fonder).
Det helägda dotterföretaget Swedbank Robur förvaltar fem artikel 9-fonder
i enlighet med SFDR, övriga förvaltade fonder är artikel 8fonder. Merparten av
diskretio nära mandat som förvaltas för kunders räkning klassas som artikel 8.
Under 2025 uppgick förvaltat fondkapital till 2 054, av detta var 94 procent
placerat iArtikel 8 och 9 fonder.
Förvaltat kapital (inklusive livförsäkring), mdkr 2025 2024
Artikel 9-fonder 11 12
Artikel 8-fonder 1 912 1 831
Artikel 6-fonder 132 110
Totalt förvaltat fondkapital 2 054 1 953
Förvaltat kapital diskretionärt och slutna fonder 511 481
Totalt förvaltat kapital 2 565 2 433
Privat och företagskunder erbjuds olika former av försäkringslösningar. Genom
dotterföretaget Swedbank Försäkring erbjuds privat- och företagskunder i
Sverige pensions, kapital samt person och riskförsäkringar. Swedbank Försäk-
ring beaktar hållbarhetsaspekter i försäkringar med underliggande investerings-
alternativ. Det finns olika typer av försäkringslösningar. Traditionell försäkring
därSwedbank Försäkring, som försäkringsgivare, hanterar placeringarna samt
fond- och depåförsäkring där kunden, ibland tillsammans med rådgivare, själv
väljer fonder. Genom att investera i fonder som beaktar hållbarhetskriterier kan
kunder som har en fond eller depåförsäkring påverka graden av hållbarhet isina
investeringar.
I enlighet med SFDR klassificeras försäkringsprodukterna enligt följande:
•
Traditionell försäkring: Denna produkt är inte klassificerad då den inte är
öppen för nyteckning.
•
Fondförsäkring: Samtliga teckningsbara fondförsäkringar klassificeras som
ljusgröna (artikel 8fonder).
•
Depåförsäkring: Klassificering är inte tillämpbart, då det finns ett stort utbud
av investeringsalternativ i finansiella instrument som inte omfattas av SFDR.
I de baltiska länderna finns Swedbank Skadeförsäkring och Swedbank Livförsäk-
ring, som är helägda dotterföretag till Swedbank Estonia. De har filialer i Lettland
och Litauen. Swedbank Skadeförsäkring erbjuder egendoms, motor, rese och
betalskyddsförsäkringar. Inom Swedbank Livförsäkringar innefattas investe-
ringsprodukter. Sedan 2023 klassificeras dessa som artikel 8, med stärkt håll
barhetsmonitorering och interna kontroller för ökad transparens och hållbarhet
iinvesteringsbeslut.
Betalningar och kort
Swedbank tillhandahåller kort- och betalningstjänster till privat- och företags-
kunder inom samtliga hemmamarknader. Tjänsterna omfattar både fysiska och
digitala produkter.
Via internetbanken och mobilapplikationer kan kunder genomföra betalningar,
överföringar och hantera sin ekonomi. Kunderna har även tillgång till Utgifts
kollen, ett verktyg som samlar utgifter per kategori och ger en överblick över hur
utgifterna fördelas.
De fysiska kortprodukterna är tillverkade av återvunnet material och utfor-
made för att vara tillgängliga även för personer med synnedsättning. Kortens
design inkluderar även funktioner som förlänger den fysiska livslängden och
minskar behovet av ersättningskort.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
77 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Swedbanks hållbarhetsrelaterade mål
Hållbarhetsrelaterade mål har etablerats inom flera strategiska områden.
Swedbank beaktar olika intressenters perspektiv när målen utformas. Genom
kontinuerlig dialog med medarbetare, investerare och kunder erhålls en för djupad
förståelse för vilka frågor som är mest relevanta för respektive grupp.
Inom klimat området är Swedbanks övergripande målsättning att uppnå netto-
noll iväxthusgasutsläpp senast år 2050 och att anpassa kredit och investerings-
portföljerna i linje med Parisavtalets 1,5gradersmål. Swedbank har antagit en
ambitionsnivå för ökad hållbar finansiering, samt klimatmål för fondförvalt-
ningen och kreditport följen.
Swedbank har beslutat om mål för ökat medarbetarengagemang, vilket är
centralt för både medarbetarnas trivsel och en förbättrad kundupplevelse. Målet
inkluderar mätbara indikatorer som engagemangsindex och hållbara medarbetar-
index, vilket utvärderar lärande och utveckling, om arbetsplatsen är attraktiv samt
balans mellan arbete och fritid. Målen för jämställdhet och mångfald följs upp via
nyckeltal rörande löneklyftor och jämn könsfördelning bland ledare.
Som en del av koncernens samhällsansvar har Swedbank satt mål för att
stärka den finansiella hälsan på hemmamarknaderna. Uppföljning sker årligen
och omfattar antalet deltagare i föreläsningar, aktiviteter och event inom olika
samhällsinitiativ.
Utfall, basår samt mer information om målen i relation till betydande produkter
och tjänster, marknader och kundgrupper återfinns där relevant i respektive
tematiskt kapitel, se E14 Mål, S15 Mål samt S45 Finansiell hälsa Mål.
Hållbarhetsrelaterade mål
Område Mål Målår
1
Produktområde/
Värdekedja
Kundkategori/
Intressentgrupp
Geografisk
omfattning
Klimatförändringar
Kreditportfölj
Sektorsspecifika klimatmål har antagits för:
bolån, kommersiella fastigheter, olja och gas
(inklusive prospektering, produktion och
raffinering), kraftproduktion, stål och sjöfart.
2030 Utlåning
Privat- och
företagskunder
Alla länder där
Swedbank är
verksam
Förvaltat kapital
Minska koldioxidutsläpp i enlighet med
antagna mål för aktier, företagsobligationer,
statsobligationer, kommunobligationer,
regionobligationer och säkerställda bostads-
obligationer.
2030 Svenska
fond kapitalet
Privat- och
företags kunder
Sverige
Den egna
arbetskraften
Hållbara medarbetarindex
Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt
hållbara medarbetarindex.
2025 Egen verksamhet Medarbetare Alla länder där
Swedbank är
verksam
Engagemangsindex
Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt
engagemangsindex.
2025 Egen verksamhet
Medarbetare Alla länder där
Swedbank är
verksam
Jämställdhet och mångfald
●
Uppnå jämställd könsfördelning på högsta
ledningsnivå, 40/60, %
●
Uppnå jämställd könsfördelning på de
högre nivåerna med fokus på efterträdare
till högsta ledningsnivå, 40/60, %
●
Upprätthålla jämställda löner för lika arbete
och sträva efter att minska löneklyftan
mellan könen
2025 Egen verksamhet
Medarbetare Alla länder där
Swedbank är
verksam
Konsumenter och
slutanvändare
Finansiell hälsa
Genom digitala och fysiska samhällsinitiativ
ska Swedbank utbilda 340 000 barn och
ungdomar ifinansiell hälsa.
2025 Egen verksamhet
 
Samhälle och
omvärld
Sverige, Estland,
Lettland och
Litauen
Hållbar finansiering
Ambition att:
●
tredubbla volymen hållbar utlåning jämfört
med 2022
●
andelen ESG-obligationer där Swedbank är
arrangör ska uppgå till minst40%
2027 Utlåning
Privat- och
företags kunder
Alla länder där
Swedbank är
verksam
1) Mål med 2025 som målår fastställs årligen och en årlig uppföljning genomförs för att säkerställa att målet fortsatt är relevant och för att identifiera om justeringar behöver göras.
Värdekedjan
 
Uppströms 
 Egen verksamhet   Nedströms
78
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Dialog med intressenter
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter
Swedbanks intressenter
Swedbank har en regelbunden dialog med sina huvudsakliga intressentgrupper:
kunder, medarbetare, ägare och investerare samt samhälle och omvärld. Utöver
dessa förs även en dialog med andra intressenter, bland annat: myndigheter,
kommuner och regioner, reglerare, pensions- och kapitalförvaltare, analytiker,
journalister, fackförbund, studenter, stiftelser, ideella organisationer, intresse-
ochbranschorganisationer, föreningar, skolor och universitet, leverantörer, dotter-
företag, sparbankerna, konkurrenter, ratinginstitut och index samt revisorer.
Kunder
Swedbank använder aggregerad data från löpande kundundersökningar för att
proaktivt utveckla produkter och tjänster utifrån kundernas behov. Genom kon-
cernens femstegsprocess för kundklagomål kan kunder ta kontakt ispecifika
ärenden. Den medarbetare som tar emot klagomålet ansvarar för att det han teras
internt samt återkopplar till kunden. Swedbank har även särskilt utsedda kund
ombudsmän.
Medarbetare
Swedbank uppmuntrar till löpande dialog och en öppen feedbackkultur i koncer-
nens olika enheter. För att bedöma och följa upp hur medarbetarna upplever sin
arbetssituation genomförs regelbundna medarbetarundersökningar. Utfallet av
dessa är viktiga bidrag vid identifieringen av styrkor, inverkningar, risker och
möjlig heter för eventuella åtgärder. Resultaten diskuteras inom respektive enhet.
Group HR & Facility Managements ansvarar för att kommunicera resultaten till
koncernledningen för att stödja strategiutveckling och förbättringsinitiativ.
Utvecklingssamtal med närmaste chef utgör därutöver en viktig kanal för att till-
varata medarbetarnas intressen. Medarbetarna representeras även av två arbets-
tagarrepresentanter samt två suppleanter istyrelsen utsedda av Finansförbundet
respektive Akademikerföreningen. Representanterna är involverade i styrelsens
arbete med strategi och affärsmodell.
Ägare och investerare
Swedbank för en kontinuerlig dialog med befintliga och potentiella ägare och
investerare. Denna dialog omfattar frågor som affärsetik, ansvarsfull bolagsstyr-
ning, finansiell stabilitet, kapital- och riskhantering samt hantering av ESG-rela-
terade mål samt risker och möjligheter. Återkopplingen från dessa intressenter
ärcentral för att utveckla verksamheten och säkerställa koncernens relevans på
marknaden. Ett sunt finansiellt system är en förutsättning för Swedbanks lång-
siktiga existens. Genom en god lönsamhet och avkastning kan koncernen bidra
till samhällsnytta genom investeringar och satsningar på olika former av sam-
hällsengagemang.
Samhälle och omvärld
Swedbank interagerar ständigt med samhällsaktörer, omvärld samt tillsynsmyn-
digheter och beslutsfattare. Dialog förs både direkt med myndigheterna samt
med branschorganisationer såsom Svenska Bankför eningens hållbarhetsråd,
European Savings and Retail Banking Group (ESBG), European Banking Federa-
tion (EBF) och andra relevanta grupperingar. Majori teten av dialogerna sker med
svenska myndigheter som Finansinspektionen, men även med EU-institutioner
såsom Europeiska kommissionen. Syftet är att följa regelverksutvecklingen och
att bidra vid policyutformning för effektiva regelverk som ger banker goda möjlig-
heter att verka för ett mer hållbart samhälle. Swedbank övervakar även medie
rapportering rörande hållbarhet på samtliga hemmamarknader vilket beaktas
ihur förbättringsarbetet ska bedrivas.
Intressentdialog
Tabellen nedan ger en översikt över hur Swedbank samarbetar med betydande intressenter, inklusive syften och centrala frågor för dessa engagemang.
Intressent Syfte Viktiga frågor Metod för dialog
Kunder Förstå kundens behov, erbjuda individuellt
anpassade finansiella produkter och
tjänster, samt bygga långsiktiga relationer
för ökad kundnöjdhet och lojalitet.
●
Säkerhet och integritet
●
Räntor och avgifter
●
Digitala tjänster
●
Kundservice
●
Produktutbud
●
Tillgänglighet
●
Finansiell rådgivning
●
Kundmöten
●
Kundundersökningar
●
Kundombudsmän
●
Kundevent
●
Seminarier
Medarbetare Bevaka, följa upp medarbetarnas engage-
mang och strategiskt viktiga områden,
främja kontinuerlig dialog och en öppen
feedbackkultur.
●
Strategisk riktning
●
Ledarskap
●
Företagskultur
●
Hållbara medarbetare
●
Trivsel
●
Utveckling
●
Likabehandling
●
Ersättning
●
Engagemang
●
Chef- och medarbetardialog
●
Medarbetarundersökningar
– Engagemangsindex
– Rekommendationsindex
– Hållbara medarbetarindex
●
Interna event och aktiviteter
●
Utvecklingssamtal
●
Arbetstagarrepresentanter i styrelsen
●
Europeiska företagsrådet (EWC)
Ägare och investerare Säkerställa en transparent kommuni kation
kring Swedbanks hållbarhets åtagande.
●
Affärsetik
●
Bolagsstyrning
●
Finansiellt resultat
●
Hantering av ESG risker
●
Hållbarhetsrelaterade mål och
måluppfyllnad
●
Årsredovisning
●
Kvartalsrapport
●
Hållbarhetsratings
●
Investerar- och analytikermöten
●
Pressmeddelanden
Samhällsaktörer
och omvärld
Stärka koncernens förtroende samt bidra
vid utformning av policyförslag.
Bidra till att regelverk blir effektiva och ge
banker goda förutsättningar att bidra till ett
mer hållbart samhälle.
●
Energieffektivisering i byggnader
●
Omnibuspaketet relaterat till hållbar
finansiering
●
Sparande och investeringsunionen
●
Makrotillsynsfrågor
●
Öppna finansiella tjänster (FIDA)
●
Betalningar
●
Kapitaltäckningsfrågor
●
Samarbete med tillsynsmyndigheter
och beslutsfattare
●
Hållbarhetsinitiativ
●
Deltagande i branschorganisationer
●
Media
●
Pressmeddelanden
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
79 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Insikter från intressentdialogen och dess relation
till strategi och affärsmodell
Swedbanks strategi och affärsmodell syftar till att uppfylla intressenters förvänt-
ningar utifrån flera olika perspektiv på såväl kort som lång sikt. Utveckling och
justering av Swedbanks strategi och affärsmodell underbyggs av extern och
intern analys. Den externa analysen omfattar flera intressenter och aspekter som
påverkar vilka strategiska val Swedbank gör. Aspekter som utvärderas innefattar
marknadsutveckling, regulatoriska förändringar, kundinsikter samt olika typer
avtrender, vilket utgör grunden för att identifiera möjligheter och risker att ta
ställning till. Den interna analysen syftar till att identifiera Swedbanks styrkor
ochsvagheter, bland annat kopplat till koncernens nuvarande position samt
de resurser och kompetenser som koncernen besitter. Dessa analyser ligger
samman taget till grund för strategiska vägval och beslut framåt.
Affärsstrategin ses över årligen med intressenters bestående och förändrade
synpunkter samt krav i åtanke, likväl som övriga interna och externa faktorer som
kan påverka Swedbanks strategiska val. Under 2025 riktades ett särskilt strate-
giskt fokus på att ytterligare stärka kundupplevelsen och öka tillgängligheten
samt korta ned väntetider i Sverige för att möta kundernas förväntningar. Detta
har lett till att Swedbank reviderat sin distributionsmodell i Sverige genom att
etablera en enhetlig servicemodell. Dessutom har anpassningar gjorts till rele-
vanta regelverksförändringar som har bäring på affärsmodell och strategi såsom
regelverk för interna kreditriskmodeller och förändrade krav och regelverk inom
betal ningsområdet.
Swedbank deltar i initiativ som SAMLIT och det finansiella underrättelse
centrumet, och samarbetar aktivt med myndigheter och andra intressenter för att
bekämpa penningtvätt, finansiering av terrorism och bedrägerier. Arbetet bygger
pålöpande informationsutbyte och strategisk dialog, vilket stärker motstånds-
kraften i det finansiella systemet.
Kommande år planerar Swedbank flera steg för att ytterligare stärka
arbetet och proaktivt bemöta intressenters intressen. Detta inkluderar fokus
påpersonliga kundupplevelser, förenklade processer och att fortsätta stärka
kund erbjudandet.
Inom den dubbla väsentlighetsbedömningen beaktas intressenternas åsikter,
exempelvis inkluderas resultat från koncernens medarbetarundersökningar
iårets analys. En specifik intressentdialog inom den dubbla väsentlighets
bedömningen, där externa intressenter deltog, genomfördes under 2023.
Resultatet från den dubbla väsentlighets bedömningen stöttar den strategiska
analysen inom hållbarhetsområdet. Det används för validering av satt strategi
samt som input till den årliga översynen av strategin samt för att identifiera
behov av ytterligare strategiska aktiviteter.
Swedbank har inte etablerat en formaliserad process för uppföljning av hur
intressenters synpunkter och intressen rörande koncernens väsentliga inverkan
rapporteras till koncernledning och styrelse. Läs mer om hur intressenternas
intressen och synpunkter beaktas i den dubbla väsentlighetsbedömningen
ikapitlet IRO1.
Medarbetares intressen och rättigheter
S1 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter
Respekt för mänskliga rättigheter är en grundläggande del av Swedbanks verk-
samhet, strategi och affärsmodell. Swedbanks Policy för mänskliga rättigheter
syftar till att skapa en ansvarsfull och långsiktigt sund affärsverksamhet där
respekt för mänskliga rättigheter integreras i affärsbeslut och i förhållandet
medden egna arbetskraften. Koncernen har åtagit sig att agera i enlighet med
inter nationellt erkända mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt:
•
Universal Declaration of Human Rights
•
Charter of Fundamental Rights of the European Union
•
European Convention on Human Rights
•
International Labour Organization’s Declaration on
Fundamental Principles (ILO)
•
Rights at Work
•
United Nations Convention on the Rights of the Child
•
UN Guiding Principles on Business and Human Rights
Åtagandet gäller för samtliga marknader där Swedbank verkar och för alla Swed-
banks affärsrelationer. Koncernen ska främja och respektera mänskliga rättig
heter i den egna verksamheten, bidra till utvecklingen av en sund och hållbar
finansmarknad samt verka för en tillgänglig och tillförlitlig finansiell infrastruktur.
Swedbank värdesätter mångfald, rättvisa och inkludering och har antagit en
Policy för mångfald, rättvisa och inkludering. Alla medarbetare inom koncernen
ska ha likvärdiga förutsättningar med lika tillgång till utvecklings- och karriär-
möjlig heter. Koncernen tillämpar nolltolerans mot diskriminering, trakasserier,
sexuella trakasserier och mobbning. Genom kontinuerlig dialog och utvärdering
följer Swedbank upp arbetet.
Konsumenter och slutanvändares intressen
S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter
Dataskydd
Det är viktigt att koncernens kunder känner sig trygga med hur deras personupp-
gifter används och skyddas. Uppförandekoden tydliggör åtagandet avseende
dataskydd, vilket omfattar den grundläggande rätten till skydd av personupp-
gifter. Swedbank åtar sig att skydda personuppgifter och individers rättigheter
genom att följa dataskyddsförordningens krav på information, transparens och
individens rättigheter gällande sina personuppgifter. På så sätt ser koncernen till
att både juridiska skyldigheter och kunders grundläggande mänskliga rättighet
till dataskydd upprätthålls. Swedbanks rutiner för informationssäkerhet samt
svensk lag om banksekretess skyddar även kundernas uppgifter och integritet.
Informationssäkerhet
Informationssäkerhet är en central del i Swedbanks förtroendebyggande arbete
gentemot koncernens kunder. Swedbanks strategi och affärsmodell utvecklas
kontinuerligt, och i takt med utvecklingen anpassas säkerhetsinitiativen för att
stödja affären och skapa värde för kunderna. På så sätt integreras informations-
säkerheten med den övergripande affärsverksamheten.
Ett av koncernens kundinriktade säkerhetsarbeten är den tredjepartsgran-
skade rapporten, SOC2, som Swedbank tillhandahåller till företagskunder och
samarbetspartners vid behov. Detta för att ge ökad transparens kring koncernens
kontroller kopplade till säkerhet och tillgänglighet. Rapporten är ett viktigt verktyg
för att underlätta kunders egen riskbedömning och stärka förtroendet för Swed-
banks verksamhet.
Swedbank genomför riktad kundkommunikation för att dela insikter om
cybersäkerhetsläget, besvara frågor kring koncernens säkerhetsarkitektur och
diskutera gemensamma säkerhetsutmaningar. Dessa tillfällen stärker relationen
och skapar en plattform för proaktiv samverkan samt bygger en gemensam
säkerhetskultur.
Finansiell hälsa
Swedbank respekterar universella mänskliga rättigheter på samtliga marknader
där koncernen är verksam. Styrelsen har antagit en koncernövergripande hållbar-
hetspolicy som tydliggör arbetet för social hållbarhet, främjande av mänskliga
rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och ett långsiktigt samhällsengagemang.
I linje med detta värdesätter Swedbank sina intressenters perspektiv och upp-
rätthåller en aktiv dialog med såväl kunder som olika samhällsaktörer för att
bättre förstå och prioritera deras behov och förväntningar. Genom digitala och
fysiska föreläsningar, rådgivningsmöten, event och regelbundna undersökningar
strävar Swedbank efter att främja finansiell inklu dering och att ta hänsyn till
intressenters behov i enskilda aktiviteter.
80
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Swedbanks väsentliga hållbarhetsämnen
SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras
förhållande till strategi och affärsmodell
I tabellen nedan presenteras de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
som identifierats inom Swedbanks väsentlighetsbedömning 2025. För varje
hållbarhetsämne redovisas dess underämne och orsaken till att ämnet har
bedömts som väsentligt. Informationen omfattar även var i värdekedjan respek-
tive väsentlig inverkan, risk eller möjlighet identifierats. Därutöver specificeras
tidshorisonten för när identifierad inverkan, risk och möjlighet förväntas ha
effekt. Information inkluderar även huruvida Swedbank har fastställt mätbara,
utfallsinriktade och tidsbundna mål för väsentliga hållbarhetsämnen, i syfte att
bedöma utvecklingen.
Inom Swedbanks riskarbete genomförs en ESG-risk- och väsentlighetsbe-
dömning för att identifiera aktiviteter som kan ha en väsentlig finansiell påverkan.
DeESGrisker som bedöms vara materiella utgör grunden för den finansiella risk-
bedömningen i den dubbla väsentlighetsbedömningen och är integrerade i
koncernens etablerade riskhanteringsprocesser samt beaktas i kreditstrategin.
Swedbanks ambition är att fortsätta arbetet med att tydligare integrera resultatet
från den dubbla väsentlighetsbedömningen i den årliga koncernövergripande
strategiöversynsprocessen samt andra relevanta interna processer och rapporte-
ringar. Syftet är att återanvända analysens insikter för att möjliggöra strategiska
beslut och systematisk integrera nuvarande och framtida effekter av koncernens
väsentliga hållbarhetsämnen i det operationella arbetet.
Swedbanks ESG-risk- och väsentlighetsbedömning baseras på klimat- och
miljö scenarier som tillhandahålls av Network for Greening the Financial System
(NGFS). Utifrån dessa scenarier uppskattas risken för kreditförluster öka på kort
till medellång sikt, till följd av företags och privatpersoners högre kostnader för
växthusgasutsläpp och energianvändning. Prognosen understryker den inne
boende komplexiteten i att kunna navigera och på ett tillförlitligt sätt kvantifiera
iden rådande osäkerheten relaterat till olika ambitioner avseende klimat
omställningstakten. Utöver klimatriskområdet har Swedbank under inne varande
år inte systematiskt utvärderat de finansiella effekterna av väsentliga risker och
möjligheter för koncernens finansiella ställning, resultat och kassaflöde.
En koncernövergripande analys av strategi- och affärsmodellens motstånds-
kraft i förhållande till väsentliga inverkningar, risker och möjligheter återstår att
genomföras för Swedbank. Arbetet med ökad motståndskraft mot klimatrisker
har etablerats i de baltiska länderna och påbörjats inom koncernen. Den etable-
rade processen i baltiska länderna omfattar både kvalitativa och kvantitativa
analyser i syfte att hantera dessa risker effektivt. För ytterligare information,
seavsnitt E1 Klimatförändringar på sidan 99.
Förändringar i väsentlighetsbedömningen 2025
Resultatet av årets väsentlighetsbedömning uppvisar skillnader jämfört med
föregående år. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är ett nytt hållbarhets-
område som identifierats som väsentligt inom miljöområdet. Det beror på en
vidareutveckling av metodiken för väsentlighetsbedömningen 2025 där analysen
av koncernens affärsrelationer och sektorexponering fördjupades. Analysverktyg
som tillämpades hade parallellt anpassats till att behandla de tematiska områ-
dena inom ESRS samt indirekta affärsrelationer, i enlighet med uppdaterade
rapporteringskrav. Inverkansanalysen identifierade en indirekt negativ inverkan
på biologisk mångfald kopplad till Swedbanks företagsutlåning, vilket medför att
ämnet klassificeras som väsentligt för 2025.
Vidare har förändringar i resultatet skett bland de identifierade underämnena.
Två nya underämnen Informationssäkerhet och Finansiell hälsa har till kommit
inom kategorin Konsumenter och slut användare.
Samtidigt har vissa underämnen omvärderats. För området Den egna arbets-
kraften har underämnet Andra arbetsrelaterade rättigheter inte längre bedömts
vara väsentligt. Samma förändring gäller för området Ansvarsfullt företagande
där underämnet Skydd för visselblåsare inte längre bedöms vara ett väsentligt
underämne.
Dessa förändringar är i stor utsträckning ett resultat av förbättrade metoder
för identifiering och bedömning av inverkansväsentlighet samt risk, då
kon cernens operativa riskutvärdering har tillämpats i den dubbla väsentlighets-
bedömningen för 2025.
Ytterligare information om väsentlighetsbedömningen finns på sidan 85.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
81 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Miljö
E1
Klimatförändringar
Beskrivning
Inverkan, risk
eller möjlighet
Faktisk/
potentiell
Värde -
kedjan
Tids -
horisont Mål
1
Anpassning till
klimatförändringar
Ökad utveckling och efterfrågan på finansieringsprodukter kopplade till
klimatanpassning kan skapa nya intäktsmöjligheter.
Begränsning av
klimatförändringar
Swedbanks positiva inverkan på begränsning av klimatförändringar
sker främst indirekt genom värdekedjan via rådgivning, utlåning och
investeringar som exempelvis bidrar till energieffektivisering, förnybar
energi produktion och hållbar skogsförvaltning.
Swedbanks negativa inverkan på klimatförändringar sker främst indirekt
genom värdekedjan via utlåning samt investeringar i verksamheter med
höga utsläpp av växthusgaser.
Risk för kreditförluster på grund av värdeminskning i fastighetsbestånd
eller industrier som inte klarar energiomställningen. Detta kan orsakas
avregelverksändringar, teknikskiften eller marknadsskiften drivet av
exempelvis höga energipriser.
Klimatrelaterad rådgivning till privat- och företagskunder, tillsammans
med en ökad efterfrågan på relaterade produkter, kan bidra till nya intäkts-
strömmar, stärka Swedbanks anseende och skapa konkurrensfördelar.
Energi Risk för kreditförluster kopplade till förändringar i politik, teknik och
marknad som syftar till att minska utsläppen och öka energieffektiviteten
isamhället.
Ökad utveckling och efterfrågan på låneprodukter för energieffektivisering
och gröna bolån kan skapa nya intäktsmöjligheter.
1) Ytterligare information om målen finns i Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM1 och Mål, E14.
E4
Biologisk mångfald och ekosystem
Beskrivning
Inverkan, risk
eller möjlighet
Faktisk/
potentiell
Värde -
kedjan
Tids -
horisont Mål
Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald
Indirekt inverkan
till förlust av bio-
logisk mångfald¹
Swedbanks potentiella negativa inverkan på biologisk mångfald sker
främst genom värdekedjan nedströms, exempelvis via företagsutlåning till
verksamheter vars aktiviteter kan bidra till förlust av biologisk mångfald.
1) Enhetsspecifik benämning av underämne.
Inverkan, risk eller möjlighet Faktiskt/potentiell
 Positiv inverkan   Negativ inverkan   Möjlighet   Risk
 Faktisk inverkan   Potentiell inverkan
Värdekedjan Tidshorisont
 
Uppströms 
 Egen verksamhet   Nedströms
 Kort sikt   Medellång sikt   Lång sikt
82
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Socialt ansvar
S1
Egen arbetskraft
Beskrivning
Inverkan, risk
eller möjlighet
Faktisk/
potentiell
Värde -
kedjan
Tids -
horisont Mål
1
Arbetsvillkor Genom att erbjuda en attraktiv arbetsplats, ett arbetsklimat präglat av
samarbete, utvecklingsmöjligheter och balans mellan arbete och fritid
har Swedbank en positiv inverkan på medarbetarnas väl befinnande.
Faktorer som hot, kränkningar och otillåten påverkan riktad mot kund-
mötande personal, hög arbetsbelastning och ogynnsamma arbets tider
kan leda till en negativ inverkan på medarbetarnas välbefinnande genom
ohälsa och ökad sjukfrånvaro.
Likabehandling
och lika möjligheter
för alla
Genom att erbjuda en inkluderande arbetsplats med ett aktivt mångfalds-
och jämställdhetsarbete, goda utvecklingsmöjligheter samt jämställd
lönesättning och representation i styrelse och ledningsgrupper har Swed-
bank en positiv inverkan på medarbetarna. Detta stärker välbefinnande,
engagemang och långsiktig kompetensförsörjning.
Genom att erbjuda lika möjligheter för alla, tillgång till utvecklings- och
karriär möjligheter samt lika lön för lika arbete kan Swedbank positionera
sig inom mångfald och inkludering, och därigenom attrahera och behålla
medarbetare.
1) Ytterligare information om målen finns i Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM1 och Mål, S15.
S4
Konsumenter och slutanvändare
Beskrivning
Inverkan, risk
eller möjlighet
Faktisk/
potentiell
Värde -
kedjan
Tids -
horisont Mål
1
Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare
Dataskydd² Swedbank hanterar stora mängder personuppgifter, och en felaktig
hantering av kundinformation kan medföra negativa effekter på samhället
samt människors välbefinnande, ekonomiska situation och integritet.
Vid en bristande hantering av kundinformation kan det medföra en
finansiell risk i form av böter, ryktes och/eller regelefterlevnadsrisk.
Informations-
säkerhet²
Som en samhällsviktig finansiell institution är informationssäkerhet
avgörande för Swedbank. Både privat och offentlig sektor kan utstå
negativ inverkan om dataintrång inträffar i Swedbanks system vilket
skullekunna påverka möjligheter att utföra nödvändiga bankärenden.
Swedbank, som hanterar stora mängder data, kan utsättas för dataintrång
och cyberkriminalitet. Dataintrång och cyberattacker kan medföra
betydande kostnader, påverka kundernas förtroende negativt och i
för längningen minska intäkterna. Eventuella regulatoriska överträdelser
kan leda till böter och sanktioner.
Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare
Finansiell hälsa² Swedbank erbjuder privatekonomisk rådgivning och utbildning, vilket
kan främja finansiell inkludering, höja den ekonomiska kunskapsnivån
samt bidra till ökad ekonomisk trygghet. Detta kan i sin tur ha en positiv
inverkan på individens ekonomi och bidra till ökad finansiell stabilitet
isam hället.
1) Ytterligare information om målen finns i Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM1 och Mål, S45.
2) Enhetsspecifik benämning av underämne.
Inverkan, risk eller möjlighet Faktiskt/potentiell
 Positiv inverkan   Negativ inverkan   Möjlighet   Risk
 Faktisk inverkan   Potentiell inverkan
Värdekedjan Tidshorisont
 
Uppströms 
 Egen verksamhet   Nedströms
 Kort sikt   Medellång sikt   Lång sikt
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
83 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrning
G1
Ansvarsfullt företagande
Beskrivning
Inverkan, risk
eller möjlighet
Faktisk/
potentiell
Värde -
kedjan
Tids -
horisont Mål
Företagskultur Swedbank integrerar koncernens värderingar öppen, enkel och
omtänksam i strategier och det dagliga arbetet. Genom detta främjas
engod företagskultur som har en positiv inverkan på medarbetare.
Förvaltning av
förbindelser med
leverantörer
Som en systemviktig aktör är Swedbanks verksamhet central för att upp-
rätthålla samhällsviktiga finansiella tjänster. Om Swedbanks relationer
med leverantörer inte hanteras korrekt, kan det leda till avbrott ileveranser
av tjänster till kunder, vilket kan ha negativ inverkan på samhällskritiska
funktioner.
Bristande hantering av relationer med kritiska leverantörer kan påverka
Swedbanks tillhandahållande av produkter och tjänster och utgör en
operationell risk, vilket riskerar få en finansiell påverkan på Swedbank.
Korruption
och mutor
Otillräckliga förebyggande åtgärder mot korruption och mutor kan
medföra en negativ inverkan på samhället.
Om Swedbank skulle ha bristfällig styrning för att förhindra korruption
och mutor kan det medföra att regelverkskrav inte uppfylls. Detta skulle
kunna påverka Swedbanks tillståndspliktiga verksamhet, trovärdighet
ochvarumärke vilket kan leda till en finansiell risk.
Motverka finansiell
brottslighet¹
Om Swedbank, som central aktör i det finansiella systemet, brister
i hantering och styrning för att motverka finansiell brottslighet kan
det få negativ inverkan på samhället.
Finansiell brottslighet utgör ett betydande samhällsproblem där bank-
sektorn exponeras genom sin affärsverksamhet. Brister i arbetet med
attmotverka finansiell brottslighet kan medföra en finansiell risk i form
avböter, ryktes och/eller regelefterlevnadsrisk.
1) Enhetsspecifik benämning av underämne samt enhetsspecifik rapportering.
Inverkan, risk eller möjlighet Faktiskt/potentiell
 Positiv inverkan   Negativ inverkan   Möjlighet   Risk
 Faktisk inverkan   Potentiell inverkan
Värdekedjan Tidshorisont
 
Uppströms 
 Egen verksamhet   Nedströms
 Kort sikt   Medellång sikt   Lång sikt
84
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
IRO
Hantering av inverkningar, risker och möjligheter
Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning
IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga
hållbarhetsämnen
I syfte att vidareutveckla den dubbla väsentlighetsbedömningen genomförde
Swedbank under 2025 sin tredje dubbla väsentlighetsbedömning. Denna fördju-
pade bedömning genomfördes bland annat med ökad användning av kvantitativa
data och anpassade verktyg. Följande avsnitt beskriver Swedbanks metod och
process för att fastställa koncernens dubbla väsentlighets bedömning.
Liksom föregående år har väsentlighetsbedömningen genomförts enligt
principen om dubbel väsentlighet. För att nå fram till bedömningen genomförs
endubbel väsentlighetsbedömning, en process som identifierar och analyserar
hållbarhetsämnen utifrån de två perspektiven inverkansväsentlighet och finan-
siell väsentlighet. Den dubbla väsentlighetsbedömningens resultat visar vilka
hållbarhetsämnen som är mest relevanta för Swedbank och därför bör prioriteras
i koncernens hållbarhetsarbete och rapportering.
Swedbank har utvecklat en analysmetod i enlighet med ESRS och EFRAG:s
vägledning. Antaganden har tillämpats där fullständig information saknats,
exempelvis vid kartläggning av värdekedjan, bedömning av tidshorisont för
inverkan samt hantering av datatillgång och relaterade osäkerheter. För rappor-
teringen av väsentliga hållbarhetsämnen har Swedbank valt att applicera de
tidshorisonter som används i koncernens befintliga risk ramverk: kort sikt 1–3 år,
medel 3–10 år samt lång sikt 10 år eller längre. Analysen bygger på separata
bedömningsfaktorer för respektive perspektiv, vilka beskrivs nedan.
Inverkansväsentlighet
Inverkansväsentlighet avser organisationens faktiska och potentiella
inverkan på människor och miljö, både positiv och negativ. Faktisk
inverkan avser områden som identifierats genom koncernens analys och
hantering av tillbörlig aktsamhet. Potentiell inverkan avser områden som
kan vara relevanta men där tillräckliga data eller bevis ännu saknas. Vid
bedömning av potentiell inverkan ingår sannolikhet, som utvärderas uti-
från hur ofta en given händelse förväntas inträffa. Exempelvis bedöms en
händelse som förväntas inträffa en gång per år i snitt ha hög sannolikhet,
medan en händelse som förväntas inträffa vart 10–20:e år bedöms ha
låg sannolikhet.
Finansiell väsentlighet
Finansiell väsentlighet avser hur yttre hållbarhetsrelaterade faktorer kan
påverka organisationen finansiellt, i form av risker och/eller möjligheter.
Nuvarande metoder för bedömning av finansiell väsentlighet är främst
utvecklade gällande riskhantering kopplat till klimatförändringar, ett
område Swedbank arbetat med under en längre tid. Metoder för bedöm-
ning av risker kopplat till andra hållbarhetsämnen samt bedömning av
affärsmöjligheter kopplat till hållbarhetsämnen är i dagsläget primärt
kvalitativa.
Analysen av Swedbanks inverkan på omvärlden
baseras på följande:
Faktiska inverkningar, positiva och negativa
•
Skala
•
Omfattning
•
Återställbarhet
Potentiella inverkningar, positiva och negativa
•
Skala
•
Omfattning
•
Återställbarhet
•
Sannolikhet
Analysen av Swedbanks hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter
baseras på följande:
Risker
•
Sannolikhet
•
Finansiell effekt
Möjligheter
•
Sannolikhet
•
Finansiell effekt
Skala: Hur allvarlig den negativa inverkan är eller hur fördelaktig
den positiva inverkan är för människor eller miljö.
1) låg, 2) medel, 3) hög, 4)mycket hög.
Omfattning: Hur utbredd den negativa eller positiva inverkan är,
exempelvis hur stort område eller hur många som påverkas.
1) isolerad, 2) lokal, 3) regional, 4) global.
Återställbarhet: Om och i vilken utsträckning den negativa inverkan kan
åtgärdas, det vill säga återställa miljön eller de drabbade personerna till
dess tidigare tillstånd. Lätt att återställa (0–1 år), återställbar med viss
svårighet (1–5 år), svår att återställa (tidigast efter 5 år), irreversibel
( tidigast efter 20 år).
Sannolikhet: Hur sannolik händelsen är bedöms för potentiell inverkan
enligt följande skala (i genomsnitt).
1) inträffar en gång per 10–20 år,
2) inträffar en gång per 3–10 år,
3) inträffar en gång per 1–3 år,
4) inträffar en gång per år.
Sannolikhet: Hur sannolikt det är att händelsen inträffar (i genomsnitt).
1) inträffar en gång per 10–20 år,
2) inträffar en gång per 3–10 år,
3) inträffar en gång per 1–3 år,
4) inträffar en gång per år.
Finansiell effekt: Hur betydande den finansiella förlusten eller den
finansiella möjligheten är.
1) liten påverkan på rykte, finansiella mål och kundförtroende,
2) måttlig påverkan på rykte, finansiella mål och kundförtroende,
3) begränsad påverkan på rykte, finansiella mål och kundförtroende,
4) hotar affärens existens/signifikant affärsmöjlighet.
Finansiell
väsentlighet
Inverkans-
väsentlighet
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
85 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Process för att bedöma väsentliga hållbarhetsämnen
1
Analys av
affärskontext
2
Identifiering av
väsentlighet
3
Bedömning av
väsentlighet
4
Resultat och
fast ställande
Bedömning
av inverkan
Identifiering
av inverkan
Bedömning av
risker/möjligheter
Identifiering av
risker/möjligheter
1
Analys av affärskontext
Kartläggningen av värdekedjan utgör grunden för den dubbla väsentlighets-
bedömningen och omfattar koncernens hemmamarknader Sverige, Estland,
Lettland och Litauen. Eftersom Swedbank är ett finansiellt företag kan det förut-
sättas att de mest relevanta delarna av koncernens värdekedja gällande hållbar-
hetsämnen återfinns nedströms, där väsentliga inverkningar, risker och möjlig
heter främst uppstår genom affärsförbindelser, exempelvis via kreditgivning till
koncernens kunder. I värdekedjans uppströmsled är hållbarhetsämnen främst
kopplade till aktiviteter som inköpsprocesser och kapitalanskaffning. Inom den
egna verksamheten är rollen som arbetsgivare central för analysen. Baserat på
dessa insikter och i syfte att stödja den fortsatta analysen, delas koncernens
verksamhet in i fyra olika analys enheter utifrån underliggande aktiviteter:
•
Utlåning
•
Förvaltat kapital
•
Betalningar (ny för 2025)
•
Den egna verksamheten, inklusive inköp
2
Identifiering av väsentlighet
I ett tidigt skede av analysen upprättades en bruttolista över hållbarhetsämnen
som bedömdes vara potentiellt väsentliga. Den tog utgångspunkt i hållbarhets-
ämnen definierade i ESRS samt insikter från koncernens intressentdialog.
Vid väsentlighetsbedömningen 2023 fördes dialog med både interna och
externa intressenter, vilket bidrog med värdefulla insikter. Externa intressenter,
inklusive investerare, kunder, leverantörer, forskare och frivilligorganisationer,
konsulterades för att identifiera relevanta hållbarhetsämnen.
Under 2024 och 2025 fördjupades dialogen med interna intressenter utifrån de
ämnen som tidigare identifierats i samråd med externa parter. Interna intressenter
inkluderar medarbetare, fackliga representanter och interna ämnesexperter.
Utöver intressentdialog användes underlag relevanta för finanssektorn, såsom
rapporter från frivilligorganisationer, branschundersökningar, forskningsresultat,
index som The Sustainability Accounting Standards Board (SASB) samt verktyg
som Portfolio Impact Analysis Tool utvecklad av UNEP FI (United Nations
Environment Programme Finance Initiative), ENCORE och Bioscope. Vidare
utgick Swedbank från verksamhetens signifikanta aktiviteter baserat på intjäning
från kreditportföljen, investeringar och betalningslösningar. Hur koncernens
kostnader fördelar sig över olika verksamhetsområden togs också i beaktande.
3
Bedömning av väsentlighet
De hållbarhetsämnen som identifierats som potentiellt väsentliga togs vidare
förväsentlighetsbedömning. Samtliga hållbarhetsämnen omfattades av samma
metod för bedömning, oavsett om de identifierats som potentiellt väsentliga
ellerinte.
Under 2025 konsulterades interna intressenter såsom ämnesexperter och
representanter från olika affärsområden och gruppfunktioner i arbetet med att
bedöma inverkningar, risker och möjligheter för de hållbarhetsämnen som
identifierats som potentiellt väsentliga genom bruttolistan. En serie workshops
genomfördes med representanter från olika affärsområden och gruppfunktioner
för att bedöma och beskriva vilka hållbarhetsämnen som är väsentliga i koncer-
nens värdekedja.
Väsentlig inverkan
Faktisk och potentiell inverkans allvarlighetsgrad bedömdes utifrån skala,
omfattning, återställbarhet samt sannolikhet. Utfallet av bedömningen är medel-
värdet av skala, omfattning samt återställbarhet och om tillämpligt multiplicerat
med sannolikhet för inverkan, enligt den tidigare beskrivna metoden. Detta resultat
låg till grund för prioriteringen av områden, där tröskelvärdet för att klassas som
väsentlig inverkan sattes till två. Det finns ingen specifik process inom den
dubbla väsentlighetsbedömningen för övervakning av väsentlig inverkan.
Finansiell väsentlighet
Risker och möjligheter som identifierats som poten tiellt väsentliga i bruttolistan
utvärderades genom att tillämpa kriterier för finansiell effekt och sannolikhet. För
finansiell väsentlighet är utfallet av bedömningen finansiell effekt multiplicerat
med sannolikhet. Utfallet av bedömningen utgjorde grunden för att prioritera de
identifierade riskerna och möjligheterna. Ett tröskelvärde på två tillämpades för
att avgöra vilka som skulle klassas som finansiellt väsentliga.
Swedbank har beaktat kopplingarna mellan inverkan och finansiell väsentlig-
het genom att exempelvis undersöka hur Swedbank genom utlåning till fastig-
hetssektorn bidrar till växthusgasutsläpp och därmed kan vara exponerad för
risker kopplat till klimatanpassning, eller att utlåning till energieffektivisering kan
utgöra en möjlighet.
Inom den riskbaserade planeringen genomförs en prioritering av ESG-risker
årligen i en intern beräkningsapplikation. Den inkluderar att identifiera och över-
väga risker med hjälp av både ett top-down- och ett bottom-up-perspektiv samt
har både ett lång- och kortsiktigt perspektiv. Eftersom ESG-risk är en drivare av
andra risker prioriteras den på samma sätt som övriga risktyper. Riskbaserad
planering stödjer organisationen i att proaktivt överväga relevanta och väsentliga
risker, för att bättre prestera i linje med koncernens strategi och mål samt för att
hålla sig inom spannet för den fastställda riskaptiten. Processen för att identi-
fiera, bedöma och hantera ESG risker är också en integrerad del av koncernens
verksamhet och resultaten används som indata till IKU, intern kapitalutvärdering,
där väsentliga risker kan stresstestas inom ramen för utvärderingen. För närva-
rande har Swedbank ingen process för att integrera identifierad inverkan i den
etablerade riskhanteringen. Däremot ingår väsentliga risker i riskhanterings-
processen. Det innebär att även om vissa inverkansområden har bedömts som
väsentliga så hanteras de inte systematiskt som risker inom ramen för befintlig
riskhantering.
Swedbank har i nuläget inte integrerat väsentliga möjligheter i en övergripande
ledningsprocess.
Förändringar, validering och beslut
Utfallet i 2025 års dubbla väsentlighetsbedömning skiljer sig delvis från mot-
svarande bedömning 2024. Detta beror generellt på ökad tillgång på kvantitativa
data som underlag, såsom sektorindelning av kreditportföljen och resultat av
medarbetarundersökningar. Användning av kvantitativa data samt användning
avverktyg anpassade till CSRD, såsom Portfolio Impact Analysis Tool utvecklad
av UNEPFI, har möjliggjort en mer granulär bedömning specifik för Swedbanks
verksamhet. För en komplett lista med väsentliga hållbarhetsämnen, se avsnitt
SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till
strategi och affärsmodell på sidan 81. Implementeringen av CSRD är fortfarande
i ett relativt tidigt skede, vilket tillsammans med föreslagna regelverksuppdate-
ringar gör att Swedbank ser ett fortsatt behov av metodutveckling av den dubbla
väsentlighetsbedömningen.
86
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
4
Resultat och fastställande
Utfallet av bedömningen sammanställdes och slutresultatet presenterades för
berörda enheter för validering. Slutgiltigt beslut om Swedbanks väsentliga håll-
barhetsämnen fattades av Swedbanks vd. Det presenterades också för koncern-
ledning samt två av styrelsens utskott, Revisionsutskottet samt Ersättnings och
Hållbarhetsutskottet.
Koncernen har ännu inte utvecklat interna kontroller för den dubbla väsentlig-
hetsbedömningen. Ett arbete pågår för att etablera sådana.
För en fullständig förteckning över väsentlighetsbedömningens resultat samt
hur Swedbanks väsentliga hållbarhetsämnen relaterar till strategi och affärs-
modell, se avsnitt SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och
deras förhållande till strategi och affärsmodell på sidan 81.
Miljöområden som inte bedömdes vara väsentliga
Vid bedömningen ansågs de miljörelaterade hållbarhetsämnena föroreningar,
vatten och marina resurser samt resursanvändning och cirkulär ekonomi inte
vara väsentliga för koncernen i nuläget. Detta baseras på analysverktygens utfall
samt Swedbanks begränsade exponering mot sektorer där dessa ämnen
bedöms medföra betydande inverkningar, risker eller möjligheter. Under 2025
inkluderades inte intressentgruppen berörda samhällen i bedömningen, och inga
samråd med dessa samhällen genomfördes.
Process för att bedöma klimatförändringar
E1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma
väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter
Arbetsgången för att bedöma och fastställa väsentliga hållbarhetsfrågor
kopplade till klimat delades in i fyra analysenheter:
•
Utlåning: Swedbanks kreditportfölj.
•
Förvaltat kapital: Swedbanks investeringar, främst genom Swedbank
Robur Fonder.
•
Den egna verksamheten inklusive inköp: Swedbanks verksamhet
i form av fastigheters energiförbrukning, affärsresor samt inköp av
IT och kontors material.
•
Betalningar: Swedbanks tillhandahållande av betalningstjänster.
Analysen delas även in i tre delar: i) inverkningar, ii) risker och iii) möjligheter.
Identifieringen av väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter
baseras till stor del på koncernens utsläppsvolymer. Då majoriteten av Swed-
banks utsläpp härstammar från utlåning och förvaltat kapital innebär det att
fokus för Swedbanks arbete är inom dessa områden. För en överblick av
Swedbanks utsläpp, se avsnitt E16 Totala växthusgasutsläpp på sidan 107.
Inverkan
Utlåning
Swedbank har bedömt positiv och negativ klimatrelaterad inverkan relaterad till
kreditportföljen. För att bedöma positiv inverkan gjordes en analys av kon cernens
register över hållbara tillgångar samt relaterad effektrapportering som presen-
teras i Swedbank Sustainable Bond Impact Report.
För att bedöma negativ inverkan från Swedbanks kreditportfölj analyse rades
utsläppen på sektornivå. Initialt utfördes en analys av Swedbanks kreditportfölj
med hjälp av verktyget Portfolio Impact Analysis Tool utvecklad av UNEP-FI.
Analysens resultat jämfördes mot koncernens beräkningar av utsläpp per sektor.
För ett flertal utsläppsintensiva sektorer har Swedbank beslutat om mål för
utsläppsminskning fram till 2030 i enlighet med Paris avtalets 1,5gradersscenario.
Sektorerna har valts utifrån potentiell eller faktisk klimat påverkan, storleken på
Swedbanks finansiering och tillgången till tillför litliga data. Ytterligare informa-
tion om valda sektorer finns i avsnittet E14 Mål på sidorna 102–104.
Förvaltat kapital
Swedbank Robur Fonder har åtagit sig att minska sitt koldioxidavtryck och kan ha
indirekt eller faktisk inverkan på klimatförändringar genom att allokera tillgångar
iinvesteringar som har inverkan på klimatet, vilket beskrivs i fondbolagets
Klimat strategi. Väsentlig positiv inverkan på klimatförändringar har utvärderats
inom ramen för investeringsprocessen i respektive fond.
För att identifiera och bedöma potentiell och faktisk negativ inverkan använder
sig Swedbank Robur Fonder av indikatorer i förordningen om hållbarhetsrelate-
rade upplysningar (SFDR). Indikatorerna anger Principle Adverse Impact (PAI)
och är utformade för att mäta och rapportera inverkan som investeringar kan
hapå hållbarhetsfaktorer, inklusive klimatförändringar. Inverkan på klimat från
investeringar i fonder följs upp genom att mäta klimatavtryck för innehaven
i fonderna. Metoden följer rekommendationer fån Net Zero Investment Frame
work och appliceras på hela fondkapitalet. Klimatavtrycksmätningarna följs upp,
minst årligen.
Den egna verksamheten och betalningar
Då Swedbank har låga utsläpp från den egna verksamheten är den enheten inte
väsentlig ur ett lagkravsperspektiv. Samma bedömning gjordes för betalningar
eftersom Swedbanks betalningstjänster till stor del utförs genom betalningar
med låga klimatutsläpp.
För att identifiera och bedöma potentiell eller faktisk inverkan i den egna
verksamheten samt i leverantörsledet har Swedbank gjort en genomlysning av
utsläpp i scope 1, scope 2 och scope 3. Det har även genomförts en analys av de
sektorer som Swedbank gör inköp från som kan ha en inverkan på klimatföränd-
ringar med hjälp av verktyget ENCORE. Som en del av Swedbanks upphandlings-
process görs även en granskning av leverantörens geografiska placering, vilket
ärrelevant eftersom exempelvis energikällor och infrastruktur kan variera mellan
regioner, Vid analysen av klimatinverkan från betalningstjänster har forsknings-
baserade uppskattningar av utsläpp från olika betalningsmetoder, såsom kontanter,
kort och mobilbetalningar, använts. Resultaten visar att kontantbetalningar gene-
rerar högre utsläpp jämfört med kort och digitala alternativ. Då en stor andel av
Swedbanks kunder använder kortbetalningar bedöms den negativa klimatpå-
verkan från koncernens betalningstjänster som låg. För att bedöma finansiell
väsentlighet genomfördes en riskbedömning enligt den etablerade operativa
ESGriskmetoden för den egna verksamheten inklusive inköp och betalningar,
tillsammans med en kvali tativ bedömning av möjligheter baserad på de kriterier
som tillämpades för andra ESG-relaterade ämnen. Det har inte genomförts en
analys av fysiska- och transitionsrisker eller applicerats scenarioanalyser.
Risk
Utlåning
Metoder för att identifiera och bedöma klimatrisker
Klimatförändringarna kännetecknas av både en ökad risk för akuta faror och
enpotentiellt irreversibel långsiktig miljöförstöring. Riskerna behöver hanteras
inärtid trots att merparten av risken sannolikt materialiseras på lång sikt. Det
råder också en betydande osäkerhet kring vilka åtgärder som världens länder
kommer vidta, liksom tidpunkt och omfattning av åtgärder. Det betyder att det
behövs olika typer av metoder för att bedöma den finansiella påverkan på Swed-
bank, bland andra en utvecklad analys där olika scenarier och utfall undersöks
iekonomiska och finansiella termer. Det behövs också en utvecklad analys av
koncernens kunder för att identifiera både närliggande och framtida potentiella
risker i koncernens utlåning på mikronivå. Metoder för att bedöma den finansiella
väsentligheten för finansiella aktörer som banker, det vill säga etablera en tydlig
och mätbar koppling mellan klimatrisker och kreditrisk, är fortfarande i ett tidigt
utvecklingsstadium, vilket innebär en betydande osäkerhet i utfallet.
I sin rapport om hantering och tillsyn av ESGrisker, det vill säga miljörisker,
sociala risker och styrningsrisker, presenterar den europeiska bankmyndigheten
(EBA) en uppsättning riskbedömningsmetoder, samtliga med fokus på klimat
risker. Dessa är:
(1) riskramverksmetoden, som fokuserar på hur ESGrisker påverkar en banks
riskprofil genom ordinarie riskindikatorer och som omfattar scenarioanalys
och stresstester
(2) exponeringsmetoden, som fokuserar på hur utsatta enskilda motparter
är för ESGfaktorer, och
(3) portföljanpassningsmetoden, som fokuserar på hur anpassad en banks
kredit portfölj är till globala hållbarhetsmål.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
87 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Swedbank har utvecklat metoder inom alla tre kategorier, som beskrivs
i följande text.
Riskramverksmetoden – framåtblickande riskidentifiering och bedömning
i) Scenarioanalyser
Klimatförändringar samt den omställning som görs för att möta hotet om klimat-
förändringar kan ge upphov till risker för Swedbank, framför allt genom den
kredit risk som uppstår i utlåningen. Som en del av koncernens ESG-risk- och
väsentlighetsbedömning av klimatrisker genomförs scenarioanalyser (notera att
scenarioanalyser är separat från den dubbla väsentlighetsbedömningen). Samt-
liga scenarier är framtagna av Network for Greening the Financial System (NGFS)
och de som använts är;
(a) The NetZero 2050 som innebär en omedelbar och ordnad omställning
meden ökning av medeltemperaturen om 1,4°C till år 2100.
(b) The Delayed transition som innebär en fördröjd och oordnad omställning
medförhöjd omställningsrisk och med en ökning av medeltemperaturen
om1,7°C till år 2100.
(c) The Current policies som innebär ökade fysiska klimatrisker och en ökning
avmedeltemperaturen med 3,0°C till år 2100.
Scenarierna innehåller både globala och nationella variabler, till exempel BNP,
inflation och pris på koldioxid, som är relevanta drivkrafter för identifiering och
bedömning av risker där koncernen har sina tillgångar. För bedömningen av
fysiska risker finns variabler för ekonomiska skador relaterade till översvämning,
värmeböljor och torka som i Swedbanks fastighetsutlåning kompletteras med
geodata, vilka visar fastighetsutlåning i särskilt utsatta områden.
NGFS-scenarierna har olika narrativ som innehåller kvantitativa variabler och
antaganden, samt beskrivningar av olika tidshorisonter för omställnings respek-
tive fysiska scenarier med varierande grad av naturkatastrofer. Med vägledning
av Swedbanks ESGriskramverk, relevansbedömning och väsentlighetskartan
som tagits fram av Sustainable Accounting Standards Board (SASB) samt kon-
cernens egna bransch- och hållbarhetsexperter identifieras vilka sektorer som
ärexponerade mot olika drivkrafter inom klimatrisk. Några exempel på dessa
drivkrafter är utsläpp av växthusgaser, energihantering och fysiska klimat risker.
Enexpertbedömning görs sedan för att bedöma negativa finansiella effekter
förSwedbank i olika scenarier i termer av till exempel ökade förväntade kredit
förluster och potentiella operativa förluster.
I Swedbanks Interna Kapital Utvärdering (IKU/ICAAP) undersöks de lång
siktiga effekterna av övergången till klimatneutralitet i ett tioårigt scenario.
De klimatscenarier som presenteras har inte påverkat koncernens finansiella
rapporter för 2025. Klimatrisker förväntas främst materialiseras i de finansiella
rapporterna som kreditrisker och kreditförluster. I koncernens bedömning för för-
väntade kreditförluster som inte fångas av traditionella modeller och historisk
statistik har sannolika kreditrisker till följd av klimatscenarierna ännu inte ansetts
vara tillräckligt kvantifierbara och materiella för specifika reserveringar.
ii) Stresstester
Som en del av IKU görs treåriga scenariodrivna stresstester där både fysiska
risker och omställningsrisker integreras.
Exponeringsmetoden – ESG-analys av företagskunder med fokus på
klimat relaterad risk
I kreditprocessen bedöms företagskunder ur ett hållbarhetsperspektiv med syfte
att arbeta för att risker hanteras på ett tillfredsställande sätt och att kundens
verksamhet är i linje med Swedbanks värderingar och riktlinjer. ESG-analysverk-
tyget använder en kvantifierbar metodik som utgår från väsentlighetskartan
utvecklad av SASB, vilken nu är en del av IFRS Redovisningsstandarder. Metoden
gör det möjligt att fokusera på de mest väsentliga ESG-faktorerna för varje
bransch. Genom att tillhandahålla industri- och kundspecifika ESG-poäng blir det
möjligt för Swedbank att hantera ESG-risker i utlåningsverksamheten både på
kund- och portföljnivå. ESG-poängen är ett resultat av:
(i) Identifieringen av exponeringar mot ESG-faktorer (till exempel växthusgas-
utsläpp, energieffektivitet, fysisk risk) i varje sektor baserat på kundens primära
ekonomiska aktivitet.
(ii) Bedömningen av kundens förmåga att hantera exponeringen mot ESG-faktorer
baserat på ett frågeformulär. Bedömningen leder till en ESG-poäng och en klassi-
ficering av företagskunder i kategorierna hög, medel och låg ESGrisk.
Portföljanpassningsmetoden – Swedbank mäter finansierade utsläpp
och har antagit klimatmål för kreditportföljen som är i linje med
1,5-gradersmålet
Swedbanks klimatmål för kreditportföljen syftar främst till att skapa långsiktigt
hållbara affärer genom att stödja kunder i att minska sin klimatpåverkan och
samtidigt reducera klimatriskerna i portföljen. Samtidigt fungerar målen som
ettverktyg för koncernen att minska sin exponering mot klimatrisker, genom att
styra kreditportföljen mot aktiviteter som ligger ilinje med målet att begränsa
den globala uppvärmningen till 1,5 °C.
Metoder för att identifiera och bedöma klimatrisker
Swedbank använder en kombination av metoder för att identifiera och bedöma
omställningsrisker och fysiska risker i sin utlåning. Som beskrivits tidigare görs
en ESG-risk- och väsentlighetsbedömning där det identifieras vilka aktiviteter
som bedöms kunna ha väsentlig finansiell påverkan. För exempelvis fastighets-
portföljerna (förvaltning och boende), transport och tillverkningssektorn analy
seras omställningsrisker baserat på striktare regleringar och ökade kostnader för
koldioxidutsläpp på kort till medellång sikt. De fysiska riskerna analyseras genom
en metod utvecklad av SMHI där ett brett spektrum av klimatrelaterade händelser
har undersökts, bland annat i IPCC:s högutsläppsscenario (Representative
Concentration Pathways RCP 8.5) där utsläppen fortsätter att accelerera och den
globala uppvärmningen stabiliseras på strax under 4 grader. Identifieringen av
fastigheter som är mer känsliga för inverkan från klimatförändringens fysiska
riskhändelser görs genom att utvärdera utvecklingen av fysiska riskindikatorer
ide olika scenarierna i olika geografiskt angivna område.
För 2025 har det bedömts att 4 procent av utlåningen mot säkerhet i fastig
heter i Sverige har ökad känslighet för fysisk risk, varav 3 procent var känslig för
akut fysisk risk. I de baltiska länderna bedömdes 1,2 procent av utlåningen mot
säkerhet i bostadsfastighet ha ökad känslighet för fysiska klimatrisker 2025.
Indikatorn för havsnivå höjning har inte beräknats för de baltiska länderna.
Klimatrisker på kort, medellång och lång sikt
Den scenarioanalys som ligger till grund för Swedbanks ESG-risk- och väsentlig-
hetsbedömning använder NGFS-scenarier som sträcker sig till år 2050. I ”Delayed
transition”scenariot är fokus på 2030, då omställningsriskerna plötsligt ökar
snabbt och kraftigt. I ”Current Policies”scenariot är fokus på effekterna i den
senare delen av scenariot då de fysiska riskerna har nått en betydligt högre nivå
jämfört med övriga scenarier. På så vis fångas även potentiellt väsentliga risker
som ligger långt fram i tiden. Den interna prognos som i IKU undersöker effek-
terna av Swedbanks strategi och planer sträcker sig tio år framåt till 2034 med
årliga effekter och utvidgad analys av mätetal 2023, 2028 och 2033. På kort sikt,
idet här fallet tre år, har Swedbank som del av IKU undersökt vad en stressad
omställning skulle kunna innebära i termer av lönsamhet och kapitalisering,
inklusive bedömning av ökade kreditrisker.
Definition av kort, medellång och lång sikt
Utifrån ett riskidentifieringsperspektiv och för avgöranden om vad som är väsent-
ligt används en definition där lång sikt sträcker över 10 år (i enlighet med den
dubbla väsentlighetsbedömningen). De NGFS-scenarier som används i koncer-
nen sträcker sig till 2050 och täcker därmed det långsiktiga perspektivet. Bland
scenarierna finns ”Delayed transition” där de största riskerna materialiseras i det
medellånga perspektivet, det vill säga i spannet 4–10 år. Swedbanks strategiska
planering har en femårshorisont och en taktisk planering med en horisont om
1–3 år, där det senare representerar det kortsiktiga perspektivet.
Nedan beskrivs den förväntade livslängden på olika delar av Swedbanks utlåning.
Omställningsrisk: Swedbank har utlåning om cirka 580 mdkr till företag och
bostadsrättsföreningar som rapporteras ha förhöjd omställningsrisk. Fastighets-
relaterad utlåning inklusive bostadsrättsföreningar står för 70 procent. Den
genomsnittliga kvarvarande löptiden för fastighetsrelaterad utlåning är 9 år. För
flertalet andra sektorer är löptiden mellan 0 och 3år, med tydlig tyngdpunkt på
1år. Den enda längre löptiden noteras för ” Produktion av elektricitet” (exponering
15 mdkr) som har en löptid om 3 år.
Fysisk risk: Swedbank har lån med säkerheter i bostadsfastigheter om cirka
1062 mdkr. De lån i portföljen som har en förhöjd fysisk klimatrisk (cirka 4 pro-
cent) har en genomsnittlig kvarvarande löptid om drygt 23 år. Lån med säkerheter
i kommersiella fastigheter i Sverige uppgår till cirka 170 mdkr. De lån som har
förhöjd fysisk klimatrisk har en genomsnittlig löptid om 11 år.
88
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Mot bakgrund av de relativt långa löptiderna i den fastighetsrelaterade utlåningen
bedöms det rimligt att ha långa scenarier som underlag för Swedbanks risk-
bedömning. När det gäller övrig utlåning med identifierade omställningsrisker är
löptiderna korta vilket ger möjlighet att proaktivt justera exponeringen. Swedbank
har en uttalad strategi att ställa om tillsammans med sina kunder för ett hållbart
samhälle inklusive nettonollutsläpp senast 2050. Detta definieras av Swedbanks
Kreditpolicy där en hörnsten i koncernens låga riskprofil är långsiktiga och håll-
bara kundrelationer. Scenarioanalys och stresstester ger underlag för kund-
dialoger som syftar till att främja kundernas omställning samt möjliggör
pro aktivitet i strategier och planer.
Bedömning och omfattning av klimatrisker för tillgångar och
affärs verksamhet med hänsyn till geografi
Bedömningen har gjorts som en del av ESG-risk- och väsentlighetsbedömningen
med avseende på låneprodukter med säkerhet i fysiska fastighetstillgångar där
koordinaterna analyseras baserats på SMHI:s utvecklade metod för fysiska
risker. De fysiska riskerna för Swedbanks egna tillgångar, till exempel ITinfra-
struktur och kontorsmiljöer, bedöms som icke väsentliga. Inte heller i koncernens
leverantörskedja har det identifierats väsentliga klimatrisker. När det gäller utlå-
ning visar ESG-risk- och väsentlighetsbedömningen att omställningsriskerna
ärväsentliga.
Identifiering av tillgångar och affärsverksamheter som är oförenliga
med, eller behöver betydande insatser för att bli förenliga med, en
omställning till nettonollutsläpp
Swedbank gör bedömningar av risken för att vissa verksamheter och kunder
saknar planer för att ställa om eller bedöms ha svårigheter att ställa om enligt
deplaner som finns. Analysen omfattar information om växthusgasutsläpp och
energiprestanda med fokus på de stora företagskunder som står för Swedbanks
största finansierade utsläpp av växthusgaser. En del av analysen innebär att
kund ernas framtida kassaflöden testas genom en känslighetsanalys.
I Swedbanks ställningstagande avseende klimatförändringar och natur
beskrivs vilka verksamheter koncernen inte finansierar eller investerar i. Dessa
verksamheter bedöms inte vara förenliga med ett 1,5gradersscenario eller med
Swedbanks vision om ett hållbart samhälle.
Risker identifierade på kort, medellång och lång sikt
Nedanstående tabell redovisar en summering av de potentiella risker som identi-
fierats inom värdekedjans utlåning baserat på NGFSscenarier på kort, medellång
och lång sikt. Riskerna nedan är identifierade i Swedbanks ESG-risk- och väsentlig-
hetsbedömning och bedöms som möjliga men med olika grader av sanno likhet.
Kort sikt (1–3 år) Medellång sikt (>3–10år) Lång sikt (>10år)
Kreditrisk: kostsamma investeringar i elektrifiering,
särskilt för kunder inom energi, transport och mate-
rial i kombination med stor teknologisk osäker het.
Kreditrisk: ökat pris på utsläppsrätter och höga inves-
teringskostnader i kraftsektorn, samtidigt som efter-
frågan ökar, ger ytterligare tryck uppåt på elpriserna.
Kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk: klimatför-
ändringarnas påverkan på utsatta ekonomier och
finansiella institutioner, särskilt inom EU, innebär
system risker som sprids till Swedbanks hemma-
marknader.
Kreditrisk: elpriserna stiger på grund av invester-
ingskostnader och ökande efterfrågan på el.
Påverkar stora delar av Swedbanks kunder.
Kreditrisk: energieffektiviseringen av byggnader fort-
sätter och medför ökande prisskillnader mellan bygg-
nader med hög respektive låg energieffektivitet.
Kreditrisk: kunder i utsatta sektorer som inte
lyckats ställa om går till slut under vilket kan
medföra strandade tillgångar.
Kreditrisk: ökande refinansieringsrisker för kunder
som inte ställer om från fossila bränslen.
Kreditrisk: övergången till mer hållbara jordbruks-
metoder sätter press på den finansiella motstånds-
kraften inom jordbruket.
Kreditrisk: energikrävande byggnader i geografiska
områden med låg efterfrågan blir strandade till-
gångar.
Kreditrisk: lägre efterfrågan på energikrävande
byggnader efter införandet av ny EU-lagstiftning.
Kreditrisk: EU-regler om restaurering sätter press på
värdet av skyddad skogsmark och lönsamheten inom
skogsnäringen.
Kreditrisk: havsnivåhöjning och mer frekventa
akuta översvämningar leder till prisnedgångar och
urholkat försäkringsskydd för särskilt utsatta
fastig heter.
Ryktesrisk: anklagelser för grönmålning om
finansiella institutioner och kunder börjar avvika
från uppsatta klimatmål.
Risk för rättstvister: potentiell ökning av kostnader
för Swedbank och koncernens kunder i takt med att
de rättsliga ramarna för hållbarhetsansvar stärks.
Kreditrisk: fysiska klimatrisker (akuta och kroniska)
leder till ekonomisk press och urholkat försäkrings-
skydd inom jordbruks- och skogssektorn.
Affärsrisk: förlorade intäkter om Swedbank inte lever
upp till kundernas förväntningar på finansiellt stöd
och rådgivning.
Kreditrisk: omställningsrisken ökar när cirkulära
affärsmodeller ersätter befintliga modeller.
Förvaltat kapital
Klimatrisker för Swedbank Robur Fonder härrör från klimatrisker och hanteringen
av dem i de underliggande innehaven i fonderna. Vissa verksamheter har en
mycket hög inneboende klimatpåverkan och har valts bort från fondbolagets
investeringar, som ett led i arbetet med att minska inverkan på klimatet. I Swed-
bank Robur Fonders Strategi för att välja bort, anges de verksamheter som fond-
bolaget väljer att exkludera. Finansiellt väsentlig klimatrisk kopplad till innehav
bedöms löpande som en del av den pågående investeringsprocessen för varje
fond. Exempelvis utvärderas utsläpp, strategier och mål för utsläppsminskning
och omställning. Swedbank Robur Fonder har inte genomfört analys av fysiska
och omställningsrisker. Swedbank Robur Fonder har dialoger med innehav för
attkunna identifiera och bedöma klimatrisker.
Möjlighet
Utlåning
Swedbank arbetar aktivt med att se de möjligheter som den klimatrelaterade
omställningen medför, samtidigt som klimatrelaterade risker hanteras. I takt med
att Swedbank möter dessa möjligheter och risker, utvecklas även kunderbjudan-
det med ambitionen att bidra till en positiv miljöpåverkan. Swedbank eftersträvar
att ta tillvara på affärsmöjligheter, genom att både bemöta utmaningarna i klimat-
omställningen och att arbeta med innovation för att stödja kunder att utveckla sin
affärsverksamhet och ställa om sin ekonomi.
Inom Swedbanks affärsområden identifieras klimatrelaterade möjligheter genom
analyser av hur omställningen påverkar olika sektorer och resultaten integreras
iden strategiska planeringen. Till exempel arbetar Swedbank med att stötta före-
tag och hushåll med energiomställning via bland annat tredjepartssamarbeten
där kunden kan göra en energieffektiviseringsanalys. Viktiga drivkrafter iarbetet
med att hitta dessa möjligheter är bland annat monitorering av regula toriska för-
ändringar, teknologisk utveckling och skiftande konsumtionsmönster. På så sätt
vävs klimatrelaterade möjligheter in i Swedbanks affärs planer och långsiktiga
strategi.
I Swedbanks ställningstagande om klimatförändringar och natur anges principer
för finansiering av omställningen samt hur koncernen ska stödja sina kunder.
Exempel på möjligheter inkluderar finansiering av energieffektiviseringar av
kund ers fastigheter. För ytterligare information, se avsnitt E11 Omställningsplan
samt E14 Mål på sidorna 100 respektive 102. Ställningstaganden uppdateras
årligen baserat på analyser av klimatrelaterade faktorer som påverkar de sektorer
där utlåningen är stor. Affärsmöjligheter identifierades även som en del av den
dubbla väsentlighetsbedömning som genomfördes under året. Huvudsakligen
användes kvali tativ analys i kombination med extern analys för att identifiera
affärsmöjligheter relaterade till klimatomställning.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
89 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Möjligheter identifierade på kort, medellång och lång sikt
Nedanstående tabell redovisar en summering av de möjligheter som identifierats på kort, medellång och lång sikt.
Kort sikt (1–3 år) Medellång sikt (>3–10 år) Lång sikt (>10år)
Ökat behov av energieffektiviseringar inom
fastighetssektorn.
Ökat investeringsbehov av klimatanpassning i syfte att
reducera fysiska klimatrisker främst inom sektorerna
jordbruk och skogsbruk samt fastighet.
Förlängd växtsäsong i norra Europa, till följd av högre
temperaturer och längre varma perioder, kan resultera
i ökad mat- och virkesproduktion till fördel för jord-
bruks- och skogsbrukssektorn.
Förväntad tillväxt inom sol- och vindkraft både
inom energi- och fastighetssektorn.
Övergången till mer cirkulära och resurseffektiva
processer kan förbättra kunders positionering gent-
emot konkurrenter inom fastighetssektorn och andra
resursintensiva branscher.
En växande bioekonomi kan ge kunder tillgång till nya
marknader och kundsegment till följd av ökad efter-
frågan på bioenergi som förnybar råvara inom jord-
bruks- och skogsbrukssektorn.
Ökat behov av rådgivning med fokus på
omställning och integrering av klimataspekter.
Ökat behov av klimatanpassningsåtgärder inom
jordbruks- och skogsbrukssektorn genom etablerade
relationer med stora aktörer.
Utlåning till kunder som har omfattande insikter i
klimat förändringarnas effekter och dess sektorspeci-
fika omställningsbehov inom den finansiella sektorn.
Samarbeten och partnerskap i syfte att identifiera
områden där kunden behöver ställa om för en
reducerad energiförbrukning.
Ökad efterfrågan på produkter och tjänster med
hållbarhets profil inom prioriterade sektorer.
Finansiering av nya teknologier till exempel i form av
elektrifiering, digitalisering och automatisering inom
samtliga sektorer.
Förvaltat kapital
Klimatrelaterade möjligheter för Swedbank Robur Fonder är kopplade till under-
liggande innehav i fonderna. Möjligheter kopplade till innehav bedöms som en
del av den pågående investeringsprocessen för varje fond. Metoden för att
iden tifiera och bedöma klimatrelaterade möjligheter beskrivs i Swedbank Robur
Fonders Strategi för att välja in. Respektive förvaltningsteam och varje enskild
för valtare integrerar utvärdering av klimatrelaterade möjligheter i sin invester-
ingsprocess. Hur detta har implementerats redovisas publikt, minst årligen,
iÅrsberättelsen för respektive fond.
Process för att bedöma biologisk mångfald
och ekosystem
E4 IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga
hållbarhetsämnen
Arbetsgången för att identifiera och bedöma väsentliga hållbarhetsfrågor
kopplade till biologisk mångfald och ekosystem delades in i fyra analysenheter:
utlåning, förvaltat kapital, betalningar samt den egna verksamheten inklusive
inköp. Biologisk mångfald bedömdes som väsentligt inom utlåningsverksam-
heten och visade på en indirekt potentiell negativ inverkan.
Arbetet med att bedöma inverkningar, risker och möjligheter kopplade till
biologisk mångfald inom banksektorn befinner sig fortfarande i ett tidigt skede.
Det finns en brist på vetenskapligt baserade sektorspecifika riktlinjer, universella
kvantifierbara mätvärden samt kvalitetssäkrade data för kunderna i relation till
biologisk mångfald.
Till följd av detta har Swedbanks fokus varit på att bedöma potentiell, snarare
än faktisk, inverkan där koncernen har applicerat tillgängliga och anpassade
analys verktyg i den utsträckning det varit möjligt. Utöver det har kvalitativa
bedömningar utförts baserat på branschexponering i relation till relevanta
kvan titativa och kvalitativa indata. Ett samarbete med interna experter och
forskare inom ämnet har också genomförts. Bedömningen är utförd ienlighet
med kraven för den dubbla väsentlighetsbedömningen vars process finns
beskriven på sidorna 86–87.
Utlåning
Inverkan
För att analysera inverkan inom området använde Swedbank Portfolio Impact
Analysis Tool utvecklad av UNEP FI (United Nations Environment Programme
Finance Initiative) En potentiell negativ inverkan på förlust av biologisk mångfald
identifierades indirekt genom värdekedjan via koncernens företagsutlåning.
Föratt kunna identifiera vilka sektorer som har störst potentiell negativ inverkan
genomfördes en djupare analys av låneportföljens exponering med hjälp av
analys verktygen ENCORE och Bioscope. Bedömningen omfattade Swedbanks
indirekta bidrag till de direkta orsakerna bakom förlust av biologisk mångfald,
inklusive klimatförändringar, förändringar i land, söt och havsvatten, direkt
exploatering av arter, invasiva arter och föroreningar samt inverkan på och
beroenden av ekosystemtjänster. Däremot inkluderar inte bedömningen analys
av inverkan på arternas tillstånd eller inverkan på utbredning och tillstånd av
ekosystem genom landdegradering, ökenbildning och markförsegling.
Swedbank har identifierat beroenden av ekosystemtjänster med specifikt
fokus på värdekedjan nedströms. ENCORE har använts för att bedöma dessa
beroenden, med fokus på att kartlägga dem utan att utvärdera deras nuvarande
eller förväntade störningsstatus.
Risk
Riskbedömningen av området är en del av den riskbaserade planeringen, där
enprioritering av ESGrisker genomförs årligen. Swedbank bedömer väsentliga
risker orsakade av förlust av biologisk mångfald och ekosystem för relevanta
risktyper. Analysen baseras på scenarier från Network for Greening the Financial
System (NGFS). Utvecklingen av fysiska och omställningshändelser på makro-
ekonomisk nivå beaktas i dessa scenarier och används i sektoranalyser. För att
genomföra bedömningen görs en konsekvensanalys för vissa sektorer baserat
på deras beroende av ekosystemtjänster. En konsekvens- och beroende analys
grundad på geografisk information har utförts för biologisk mångfald och eko-
system, med fokus på finansierade fastigheter belägna i nyckelbiotoper, naturre-
servat samt Natura 2000-områden. Bedömningskriterierna för sektors analysen
baseras på WWF Biodiversity Risk Filters femgradiga skala samt vägledning från
Task Force on Naturerelated Financial Disclosures (TNFD). INGFSscenarier är
systemrisker, såsom storskaliga ekosystem kollapser, inte specifikt inkluderade.
Förhöjda medel temperaturer samt ökad frekvens av skyfall, torka och värme
böljor ingår dock iscenarierna. Dessa händelser har särskilt beaktats för jord-
bruks- och skogsbrukssektorn.
Möjlighet
Analysen av affärsmöjligheter byggde på koncernens ramverk för att bedöma
affärsmöjligheter i relation till NGFS stipulerade scenarier, och genomfördes
isamarbete med representanter från olika affärsområden och gruppfunktioner.
Förvaltat kapital
Bedömning av inverkan
Swedbank Robur Fonder har åtagit sig att minska negativ inverkan på biologisk
mångfald, vilket beskrivs i fondbolagets Naturstrategi. Fondbolaget kan ha
indirekt eller faktisk inverkan på biologisk mångfald och ekosystem genom att
allokera tillgångar i investeringar som har inverkan på dessa. För att identifiera
och bedöma indirekta bidrag från affärsområdet till de direkta orsakerna bakom
förlust av biologisk mångfald, utgår Swedbank Robur Fonder från sektorer/
industrier baserat på riktlinjerna i Nature Target-setting Frame work for Asset
Managers and Asset Owners, som har utvecklats av Finance for Biodiversity
Foundation med utgångspunkt i ENCORE knowledge base. Bedömningen omfat-
tar förvaltat kapital (AUM) i noterade aktier och företagsobliga tioner i förvaltade
fonder. Bedömningen av fondens påverkan på naturen visar enlåg exponering
mot industrier/sektorer med betydande negativ påverkan på biologisk mångfald
och ekosystem.
90
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
För att övervaka potentiell negativ inverkan använder sig Swedbank Robur
Fonder också av indikatorer i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplys-
ningar (SFDR). Indikatorerna anger Principle Adverse Impact (PAI) och är utfor-
made för att mäta och rapportera inverkan som investeringar kan ha på hållbar-
hetsfaktorer, inklusive natur och biologisk mångfald. Potentiell inverkan på natur
från investeringar i fonder mäts med hjälp av data för naturrelaterade PAI-indika-
torer för innehaven i fonderna och appliceras på investeringar i aktier, krediter
ochsäkerställda obligationer. Status för PAI följs upp, minst årligen.
Bedömningen inkluderar inte potentiell, indirekt påverkan på arters eller
ekosystemens utbredning och tillstånd eller beroenden av ekosystem tjänster.
Indirekta beroenden kan förekomma via fondinvesteringar i sektorer, företag
ochemittenter, som i sin tur är beroende av tillståndet hos arter och ekosystem.
Risk
Naturrelaterade risker för Swedbank Robur Fonder härrör från naturrisker och
hanteringen av dessa som återfinns i de underliggande innehaven i fonderna.
Vissa verksamheter, som har mycket hög inneboende naturpåverkan, måste
genomgå en utökad riskbedömning innan ett investeringsbeslut kan fattas.
Dettabeskrivs i fondbolagets Strategi för att välja in och är ett led i arbetet
medatt förebygga och minska naturrelaterade risker i investeringar.
Väsentlig finansiell risk kopplad till innehav bedöms löpande som en del
avden pågående investeringsprocessen för varje fond, exempelvis vatten
användning samt förebyggande av utsläpp och föroreningar.
Fysiska risker samt omställningsrisker har inte analy serats. Swedbank Robur
Fonder har dialoger kring detta med bolag som är innehav ifonderna för att
kunna identifiera och bedöma potentiella, indirekta risker kopplade till biologisk
mångfald och ekosystem.
Möjlighet
Naturrelaterade möjligheter för Swedbank Robur Fonder är kopplade till under-
liggande innehav i fonderna. Möjligheter kopplade till innehav bedöms som en
del av den pågående investeringsprocessen för varje fond. Metoden för att
iden tifiera och bedöma investeringsmöjligheter i relation till globala trender och
hållbar hetsteman beskrivs i Swedbank Robur Fonders Strategi för att välja in.
Fokusområden för natur för fondbolaget anges i Swedbank Robur Fonders
Naturstrategi. Respektive förvaltningsteam och varje förvaltare utvärderar
invester ingsmöjligheter i sin investeringsstrategi. Hur detta har implementerats
redo visas publikt, minst årligen, i Årsberättelsen för respektive fond.
Betalningar
Biologisk mångfald bedömdes inte vara väsentligt inom området betalningar.
Bedömningen grundar sig på tillgänglig forskning som visar att dessa produkter
har en mycket begränsad direkt påverkan på biologisk mångfald. För att bedöma
finansiell väsentlighet genomfördes en riskbedömning enligt den etablerade ope-
rativa ESGrisk metoden, tillsammans med en bedömning av möjligheter baserad
på de kriterier som tillämpades för andra ESG-relaterade ämnen. Inom bedöm-
ningen genomfördes varken en separat bedömning av beroenden eller en analys
av systemrisker för betalningar.
Egna verksamheten
Biologisk mångfald bedömdes inte vara väsentligt inom Swedbanks egen verk-
samhet. Det baserades på en kartläggning av egna kontor i förhållande till bio-
logiskt känsliga områden samt på inköpsaktiviteter utifrån en branschbaserad
analys av inköpskostnader med hjälp av verktyget ENCORE. För att bedöma
finansiell väsentlighet genomfördes en riskbedömning enligt den etablerade ope-
rativa ESGriskmetoden för inköp, tillsammans med en bedömning av möjligheter
baserad på de kriterier som tillämpades för andra ESG-relaterade ämnen. Inom
bedömningen genomfördes varken en separat bedömning av beroenden eller en
analys av systemrisker för betalningar.
Berörda samhällen
Swedbank har inte verksamheter och aktiviteter belägna i eller vid områden som
är känsliga för biologisk mångfald. Koncernen har inte heller någon råvarufram-
ställning eller råvaruanskaffning. Därmed har det inte vid tagits åtgärder för att
begränsa förlusten av biologisk mångfald i enlighet med Europaparlamentets
och rådets direktiv 2009/147/EG, 92/43/EEG, 2011/92/EU (76), samt Inter
nationella finansieringsbolagets (IFC) standard 6.
Process för att bedöma ansvarsfullt
företagande
G1 IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga
hållbarhetsämnen
Att verka med hög standard för ansvarsfullt företagande är fundamentet för all
bankverksamhet och ett väsentligt hållbarhetsområde för Swedbank. Swedbank
verkar i en sektor med omfattande reglering på koncernens samtliga fyra
hemma marknader med ett åtagande om att upprätthålla finansiell stabilitet.
Medutgångspunkt i Swedbanks metod för dubbel väsentlighetsbedömning har
aspekter relaterade till ansvarsfullt företagande analyserats utifrån Swedbanks
affärskontext och etablerade riskanalysmodeller för bankverksamhet. Vid identi-
fiering och bedömning av väsentlig inverkan samt finansiell väsentlighet gav
också interna experter inom relevanta enheter med juridisk kompetens sina utlå-
tanden och bedömningar. Swedbank har identifierat positiv inverkan som rör den
egna verksamheten där grunden läggs för ansvarsfullt företagande genom pro-
cesser och rutiner för sund företagskultur och affärsetisk hållning. Genom till-
handahållande av finansieringslösningar, investeringar och finansiell rådgivning
involverar Swedbank intressenter i uppströms- och nedströms värdekedja.
Ivärde kedjans tidigare led identifierades affärsförbindelser med leverantörer
som ett väsentligt hållbarhetsområde som ställer krav på etiska standarder och
med veten riskhantering i inköpsprocessen.
Genom sin affärsverksamhet exponeras banksektorn för risker kopplat till
finansiell brottslighet i form av korruption och mutor, penningtvätt, finansiering
av terrorism, brott mot eller kringgående av finansiella sanktioner, skatteflykt
samt bedrägerier. Korruption och mutor samt den enhetsspecifika upplysningen
finansiell brottslighet identifierades därför som väsentliga hållbarhetsområden
för Swedbank kopplade till ansvarsfullt företagande. Eventuella brister i dessa
processer och kontroller kan medföra negativ inverkan på samhället, men
också finansiella konsekvenser i form av skadat förtroende och sanktioner
för Swedbank.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
91 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
GOV
Styrning och hållbarhet
Hållbarhetsstyrning
GOV-1 Styrelsens och vd:s roll
1
Styrelsens roll
Swedbanks styrelse är det högsta beslutande organet efter bolagsstämman och
det högsta verkställande organet, med det övergripande ansvaret för koncernens
styrning. Styrelsen fastställer koncernens mål och strategier samt säkerställer
att dessa är ändamålsenliga för verksamheten och att de implementeras, följs
upp och utvärderas. Vidare ansvarar styrelsen för att styra och stötta verksam-
heten genom att anta policyer, säkerställa effektiva system och processer för
uppföljning och kontroll samt regelbundet utvärdera att riskhanteringen är effek-
tiv. Styrelsen ansvarar för att lagar och regler följs och håller sig informerad om
förändringar i omvärlden och relevanta regler för ansvarsfullt företagande.
Styrelsens ansvar följer av externa och interna regelverk. De interna regel-
verken, såsom policyer vilka antas av styrelsen och instruktioner som antas av vd,
definierar ansvarsfördelningen inom koncernen och är verktyg för styrelse och
vdi deras kontrollerande roller. Styrelsen har bland annat antagit en Hållbarhets
policy där det framgår att styrelsen har det övergripande ansvaret för att säker-
ställa att Swedbanks strategier är väl anpassade till dess verksamhet, att kon-
cernen har adekvata och effektiva styrningsstrukturer och kontrollprocesser på
plats, att dessa processer tillämpas konsekvent i hela organisationen och att de
är integrerade med Swedbanks riskramverk och riskhantering. Av Hållbarhets
policyn framgår även att styrelsen ska säkerställa att organisationen och förvalt-
ningen av Swedbanks verksamhet präglas av en sund intern kontroll. Till sin hjälp
har styrelsen inrättat fyra utskott som bland annat bereder hållbarhetsfrågor.
Därutöver har styrelsen antagit en Policy för mångfald, jämställdhet och
inkludering då detta är grundläggande förutsättningar för robust bolagsstyrning.
Styrelsen har även antagit en Uppförandekod som sätter ramarna för hur med-
arbetarna förväntas hantera Swedbanks affärer och relationer, och fungerar som
koncernens etikpolicy. Swedbanks interna regelverk och relaterade styrdokument
beskriver vidare hur medarbetare ska verka med transparens, förtroende och
integritet.
Samtliga av Swedbanks policyer och instruktioner ses över och antas årligen.
Styrelsen godkänner Swedbanks årsredovisning samt, minst kvartalsvis, delårs-
rapporter om koncernens ekonomiska ställning och utveckling och kan på så sätt
utvärdera och följa upp verksamheten och hållbarhets arbetet. Därut över erhåller
styrelsen även månadsvisa rapporter från Group Risk och löpande information
från vd, koncernledningen, styrelsens utskott samt kvartalsvisa rapporter från
Group Compliance för att överse och styra verksamheten, bland annat avseende
intressekonflikter och korruption.
Styrelsens sammansättning
De styrelseledamöter som utsetts av bolagsstämman arbetar inte operativt
iSwedbank. Styrelsens sammansättning bör präglas av mångfald vad gäller
ålder, geografiskt ursprung samt utbildnings- och yrkesbakgrund för att främja
oberoende åsikter, sunt beslutsfattande och kritiskt ifrågasättande. Det är 29 års
åldersskillnad mellan Swedbanks yngsta och äldsta styrelseledamot. Leda-
möternas utbildningsbakgrunder varierar och omfattar exempelvis ekonomi,
juridik, sociologi, politisk vetenskap och maskinteknik.
En jämn könsfördelning ska eftersträvas över tid. Med en jämn könsfördelning
menas att minst 40 procent av styrelseledamöterna ska vara av vardera kön.
Könsfördelningen i styrelsen är 45,5 procent kvinnor och 54,5 procent män. Antalet
oberoende styrelseledamöter uppgår till 9 av totalt 11 ledamöter vilket motsvarar
81,8procent. I styrelsen finns även två ordinarie arbetstagarrepresentanter,
utsedda av det lokala finansför bundet. Det lokala finansförbundet och det lokala
akademikerförbundet utser även varsin styrelsesuppleant. I oktober 2025 avgick
suppleanten som utsetts av Finansförbundet och en ersättare kommer att väljas
isamband med årsstämman 2026. Arbets tagarrepresentanterna bidrar främst
med kompetens inom det arbetsrättsliga området, inklusive frågor om arbets-
villkor och likabehandling.
Ledamöterna har erfarenhet från olika sektorer som bank och sparbanker, för-
säkring och pensioner, makroekonomi, företagande, fastighetssektorn, privat-
och företagskunder, skogs- och lantbruk, digitalisering och artificiell intelligens,
sparande inklusive värdepapper samt utlåning. Ledamöterna har även arbetslivs-
erfarenhet från ledande befattningar bland annat som Sveriges statsminister och
finansminister, vd och ledande befattningshavare inom fastighetssektorn, vd för
en sparbank samt vd och koncernchef för en internationell koncern. Leda-
möterna har dessutom erfarenhet inom olika geografier såsom Sverige och de
baltiska länderna. Styrelsen besitter även kompetens inom digitalisering och AI,
bolagsstyrning, etik, juridik och hållbarhetsområdet, med särskild kompetens
inom arbete mot finansiell brottslighet, antikorruption och riskhantering.
För ytterligare information om styrelsens utbildning och erfarenhet, se bolags-
styrningsrapporten på sidorna 48–70.
Styrelsens utskott
I syfte att bereda styrelseärenden och möjliggöra fördjupning inom vissa områden,
har styrelsen inrättat utskott. Dessa har ingen formell beslutanderätt, utan ansvarar
för att utvärdera frågor och lämna rekommendationer som stöd för ett informerat
beslutsfattande i styrelsen. Respektive utskotts ansvar regleras genom kommitté-
instruktioner beslutade av styrelsen. Tabellen nedan beskriver utskottens ansvar
inom hållbarhetsområdet och för Swedbanks väsentliga hållbarhets frågor.
För ytterligare information om styrelsens utskott och deras fullständiga
ansvar, se bolagsstyrningsrapporten på sidorna 54–57.
1) Inklusive information för upplysningskrav Förvaltnings, lednings och tillsynsorganens
ansvar. ”Tillsynsorgan” definieras som Swedbanks styrelse och ”förvaltnings- och lednings-
organ” definieras som Swedbanks vd.
Styrelsens utskott Ansvar inom hållbarhetsområdet Relaterad väsentlig hållbarhetsfråga
Ersättnings- och
Hållbarhetsutskottet
●
Bistår styrelsen i att fullgöra sitt tillsynsansvar avseende hållbarhet, inklusive strategi,
verksamhetsmodell, rapportering och styrdokument.
●
Övervakar och utvärderar koncernens hållbarhetsarbete, inklusive identifierade
möjlig heter och inverkningar från Swedbanks väsentlighetsbedömning.
●
Säkerställer att ersättningssystemen i Swedbank är förenliga med en effektiv
riskhantering och legala krav.
●
Övergripande hållbarhetsrelaterade frågor,
exklusive hållbarhetsrelaterade risker i för-
hållande till konsumenter och slutanvändare.
●
Ansvarsfullt företagande.
Revisionsutskottet
●
Bistå styrelsen genom att upprätthålla en fungerande kontrollmiljö för finansiell
ochhållbarhetsrapportering genom att säkerställa effektiva rutiner för risk hantering
och internkontroll av rapporteringen.
●
Utvärderar och säkerställer tillförlitligheten i finansiell rapportering och
hållbarhetsrapportering.
●
Arbetar i dialog med extern revisor, chef för Group Internal Audit, vd och
koncern ledning.
●
Ansvarsfullt företagande.
92
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Styrelsens utskott Ansvar inom hållbarhetsområdet Relaterad väsentlig hållbarhetsfråga
Bolagsstyrnings-
utskottet
●
Säkerställer att bolagsstyrningsmodell och processer inrättas för att möjliggöra
effektiv styrning och kontroll.
●
Övervakar, utvärderar och säkerställer att bolagsstyrningsmodell och processer
äreffektiva och ändamålsenliga.
●
Ansvarsfullt företagande.
Risk- och Kapital-
utskottet
●
Säkerställer rutiner för att identifiera, bedöma, hantera och rapportera risker inom
verksamheten. Ansvaret omfattar även hållbarhetsrelaterade risker, inklusive de som
identifierats i Swedbanks väsentlighets bedömning.
●
Bedömer och kontrollerar koncernens risker utifrån av styrelsen beslutad riskaptit.
●
Hållbarhetsrelaterade risker i förhållande till
kon sumenter och slutanvändare, såsom
dataskydd, informationssäkerhet och arbete
mot finansiell brottslighet.
●
Ansvarsfullt företagande.
Kompetens i hållbarhetsfrågor
Bedömning av styrelsens kompetens görs dels av valberedningen i samband
med nominering av styrelseledamöter, dels genom den årliga interna styrelseut-
värderingen, vilken valberedningen tar del av inför nomineringsarbetet. En leda-
mot i Ersättnings och Hållbarhetsutskottet är utsedd för att ha särskilt fokus på
hållbarhetsfrågor. Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsutbildning
som omfattar fördjupad information om koncernens organisation och verksam-
het, kontrollfunktionerna samt Swedbanks ramverk och modell för bolagsstyr-
ning. Frågor rörande koncernens organisation samt Swedbanks ramverk och
modell för bolagsstyrning diskuteras främst i Bolagsstyrningsutskottet. Styrel-
sens ledamöter har tillsammans kompetens inom samtliga väsentliga hållbar-
hetsområden avseende inverkningar, risker och möjligheter och deras förhåll-
anden till koncernens strategier och affärsmodell.
Olika enheter inom koncernen understödjer styrelse och ledning med expertis
ihållbarhetsrelaterade frågor. Group Sustainability gör en årlig bedömning av
utbildningsbehovet och tillhandahåller utbildning till styrelsen utifrån detta samt
informerar löpande styrelsen om hållbarhetsarbetet i koncernen. Group Sustaina-
bility tillhandahåller även regelbunden information avseende Swedbanks hållbara
affärer, primärt till Ersättnings och Hållbarhetsutskottet. Group Finance ger Revi-
sionsutskottet kontinuerlig information relaterat till hållbarhetsrapportering. Där-
till tillser styrelsen att specifika utbildningsinsatser genomförs vid behov. Generell
kompetens inom koncernen avseende hållbarhet ses över i takt med att nya och
ändrade regelverk som berör koncernen träder ikraft. Cheferna för Swedbanks
affärsområden, koncernfunktioner och Group Products and Advice har ansvar för
att verksamheten kan säkerställa medarbetares kunskap och kompetens, där
utbildning är ett av verktygen som tillämpas.
Struktur för hållbarhetsstyrning
Illustrationen nedan visar den formella strukturen för Swedbanks hållbarhetsarbete.
Utser/Godkänner
Rapporterar till/Informerar/Rekommenderar
Aktie ägare och bolagsstämma
Vd och koncernchef
Styrelse
Affärsområden – Produktområden – Koncernfunktioner
1
Externrevision
Group Internal Audit
Revisionsutskott
Group Asset Allocation Committee Group Risk and Compliance Committee
BolagsstyrningsutskottRisk- och Kapital utskottErsättnings- och
Hållbarhets utskott
Sustainability Committees
1) Styrelsen utser vice vd, chefen för Group Risk och chefen för Group Compliance.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
93 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Vd och koncernledning
Swedbanks koncernledning består av 15 ledamöter som alla arbetar operativt
ikoncernen. Koncernledningens könsfördelning är 47 procent kvinnor och 53pro-
cent män. Det är 17 års åldersskillnad mellan koncernledningens yngsta och
äldsta ledamot. Ledamöterna i koncernledningen har djup kompetens från bland
annat privata bolag, branschorganisationer och statliga organ ifinanssektorn
inom och utanför Sveriges gränser. Koncernledningen sammanträder normalt en
gång i veckan och har som uppgift att stödja vd i ledningen av koncernen och
ibeslutsfattandet genom att diskutera och ge råd i frågor som hänskjuts till kon-
cernledningen. Koncern ledningen är det huvudsakliga forumet för vd:s beslut och
alla ledamöter ikoncernledningen är ansvariga för att hänskjuta relevanta frågor
till koncernledningen. Alla frågor som kräver vd-beslut, enligt Swedbanks interna
instruktion för bolagsstyrning eller enligt vad som annars föreskrivs i interna/
externa relevanta bestämmelser, måste hänskjutas till koncernledningen eller
tillvd separat.
I syfte att öka koncernens fokus på mångfald och inkludering har koncern
ledningen inrättat funktionen Chief Diversity Officer som roterar inom koncern-
ledningen med två års intervall. Rollen roterade senast 2024, då koncernens
Chief Information Officer och Head of Group Channels and Technologies utsågs
till Chief Diversity Officer. En nyhet för 2025 är att Group Sustainability har
omorganiserats till koncernfunktionen CFO Office vilket medfört att Head of
CFOOffice har tagit över ansvar för hållbarhetsfrågor som tidigare låg hos
Headof Group Brand and Communication.
Vd ansvarar för att verkställa, implementera och följa upp styrelsens beslutade
strategier och säkerställa att Swedbank utvecklas i linje med den strategiska rikt-
ningen, även avseende hållbarhet vilket framgår av koncernens Hållbarhets
policy. För att stödja detta har styrelsen fastställt hållbarhetsrelaterade nyckel-
prestanda indikatorer (KPI:er) för vd som rapporteras halvårsvis. Motsvarande
KPI:er för affärsområden, produktområden och koncernfunktioner rapporteras
kvartalsvis till vd. För att stödja välgrundade beslut har vd inrättat flera kommit-
téer med uppgift att bereda ärenden inom olika områden, bland annat hållbarhet.
Vd ansvarar för Swedbanks ställningstaganden avseende försvarsmateriel-
industrin och klimatförändringar samt instruktioner för att stödja implemente-
ringen av koncernens policyer. Swedbanks ställningstaganden specificerar hur
hållbarhet integreras i affärsbeslut och är mer operativa än Swedbanks policyer.
Utöver koncernledningen finns ett antal kommittéer som samlar expertis vid
beredning av olika ärenden. Kommittéerna har, med några få undantag, ingen
kollektiv beslutsförhet. Besluten fattas av respektive kommittés ordförande,
alternativt hänskjuts beslutet till vd. Som framgår av kartan över hållbarhets-
styrning, har bland annat följande kommittéer inrättats:
Group Asset Allocation Committee har som uppgift att hantera koncernens
finansiella risker. Hållbarhetsfaktorer ska beaktas inom alla risktyper liksom
i all riskhantering. Koncernfinanschefen är ordförande och beslutsfattare
i kommittén. Beroende på ärendets art kan kommittén lämna rekommendation
inför att beslut hänskjuts till behörigt organ, till exempel koncernriskchefen,
vdeller styrelse.
Group Risk and Compliance Committee har som uppgift att kartlägga och
kommunicera en helhetssyn över koncernens icke-finansiella risker liksom att
säkerställa en konsekvent och lämplig styrning inom riskområdet samt bidra till
en sund riskkultur. Hållbarhetsfaktorer ska beaktas inom alla risktyper och i all
riskhantering. Chefen för Group Risk är ordförande i kommittén. Beroende på
ärende är chefen för Group Risk eller chefen för Group Compliance beslutsfattare
i kommittén. Beroende på ärendets art kan Group Risk and Compliance
Committee lämna rekommendation inför att beslut hänskjuts till behörigt organ,
till exempel vd eller styrelse.
Group Executive Sustainability Committee har som uppgift att säkerställa
eneffektiv hantering och styrning av hållbarhetsperspektivet inom koncernen.
Koncern finanschefen är ordförande och beslutsfattare i kommittén. Beroende på
ärendets art kan kommittén lämna rekommendationer inför att beslut hänskjuts
till behörigt organ eller befattningshavare, till exempel vd. Denna kommitté, till-
sammans med Group Operational Sustainability Committee och dess två under-
kommittéer, etablerades under 2025 i samband med en omorganisation inom
Swedbank och ersatte då tidigare motsvarande kommitté för att säkerställa att
hållbarhet integreras mer effektivt i koncernens kärnverksamhet och styrnings-
processer. Syftet med Operational Sustainability Committee är att omsätta
strategi och hållbarhetsplaner till konkreta åtgärder genom att samordna mellan
enheter och följa upp pågående initiativ. Underkommittéerna omfattar bland
annat Sustainability Framework Committee, som stödjer organisationen med
strukturerad analys och rekommendationer i enskilda ärenden inom koncernens
hållbarhetspolicy ramverk.
Denna struktur syftar till att säkerställa att Swedbank hanterar hållbarhets frågor
på flera nivåer, med tydliga beslutsvägar och en gemensam inriktning för att
stärka koncernens långsiktiga arbete med ansvarsfull bankverksamhet.
För information till styrelse och vd relaterad till inverkningar, risker och möjlig-
heter använder Swedbank redan existerande rapporteringsvägar och hanterar
relevant information genom dessa. Dessutom har Swedbank en oberoende och
fristående visselblåsarfunktion vilket möjliggör att visselblåsare öppet eller
anonymt kan rapportera om oegentligheter vid sidan av de vanliga rapporterings-
linjerna.
Styrelsen, vd samt relevanta utskott och kommittéer informeras regelbundet
om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter från berörda enheter. Dessa
aspekter beaktas på övergripande nivå vid den årliga översynen av koncernens
affärsstrategi. Vd ansvarar för att verkställa, implementera och följa upp styrel-
sens beslutade strategier samt säkerställa att Swedbank utvecklas i linje med
den strategiska riktningen, inklusive hållbarhetsområdet. För att säkerställa fram-
steg följs både vd och Swedbanks affärsområden, produktområden och koncern-
funktioner upp genom hållbarhetsrelaterade nyckelprestandaindikatorer (KPI:er).
Swedbanks interna regelverk och tillhörande processer styr hur styrelse, vd
och koncernledning utövar tillsyn över målsättning och övervakar framstegen
mot dessa mål. Hållbarhetsarbetet är en återkommande punkt på styrelsens och
vd:s agenda, vilket säkerställer att hållbarhetsperspektivet integreras i besluts-
fattandet.
Swedbanks omfattande interna regelverk täcker samtliga av koncernens verk-
samhetsområden och reglerar bland annat hantering av information, rapporte-
ring och eskalering. Swedbanks interna regelverk och tillhörande processer styr
även hur särskilda kontroller och förfaranden tillämpas på hanteringen av inverk-
ningar, risker och möjligheter och hur dessa integreras med andra interna funktio-
ner samt hur styrelse, vd och koncernledning utövar tillsyn över uppsättandet av
relaterade mål och övervakar framstegen i riktning mot de målen. Bland annat
genomförs regelbundna medarbetarundersökningar vars utfall är viktiga bidrag
vid identifieringen av styrkor, inverkningar, risker och möjligheter för eventuella
åtgärder. Resultaten diskuteras inom respektive enhet och Group HR & Facility
Managements ansvarar för att kommunicera resultaten till koncernledningen för
att stödja strategiutveckling och förbättringsinitiativ. Styrelsens två arbetstagar-
representanterna är dessutom involverade i styrelsens, arbete med strategi och
affärsmodell. Ett annat exempel på hur hållbarhetsarbetet omsätts i praktiken är
att Swedbanks affärsområden identifierar klimatrelaterade möjligheter genom
analyser av hur omställningen påverkar olika sektorer och resultaten integreras
iden strategiska planeringen. Med utgångspunkt i Swedbanks metod för dubbel
väsentlighetsbedömning har dessutom aspekter relaterade till ansvarsfullt före-
tagande analyserats utifrån Swedbanks affärskontext och etablerade riskanalys-
modeller för bankverksamhet. Att verka med hög standard för ansvarsfullt
före tagande är fundamentet för Swedbanks bankverksamhet. Swedbanks håll-
barhetsarbete inkluderas således regelbundet på styrelsens och vd:s agenda,
och perspektivet inkluderas på så sätt i beslutsfattandet. Detta innefattar att
hantera hållbarhetsrelaterad inverkan samt risker och möjligheter genom att
exempel vis integrera hållbarhet inom utbudet av finansiella produkter och tjänster.
Hantering av hållbarhetsfrågor
GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som
behandlas av styrelse och vd
Styrelse och vd, inklusive relevanta utskott och kommittéer, informeras regel-
bundet om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter av relevanta enheter.
Som en del av arbetet med att fastställa resultatet av koncernens väsentlighets-
bedömning informeras styrelsens utskott (Ersättnings och Hållbarhetsutskottet
samt Revisionsutskottet) och vd om processen för den dubbla väsentlighetsana-
lysen, genomförandet av tillbörlig aktsamhet samt resultaten av och ändamål-
senligheten hos policyer, åtgärder, mått och mål som antas för att hantera dem.
Under 2025 genomfördes en kvartalsvis rapportering till vd, koncernledningen
och styrelse avseende implementeringen av lagkraven i rapporteringsregelverken
inom hållbarhet.
På övergripande nivå beaktas inverkningar, risker och möjligheter när koncer-
nens affärsstrategi ses över årligen, av både styrelsen och vd. Det finns specifika
delstrategier utvecklade för teknik och data, arbetskraft samt kundsegmenten
privat och företag. Som en del av den årliga strategiprocessen får styrelsen ta del
av en konsoliderad och kvalitativ översikt av inverkningar, risker och möjligheter.
Styrelsen och vd får löpande information för att säkerställa att hanteringen av
risker och potentiell negativ inverkan avseende finansiell brottslighet sker inom
ramen för Swedbanks riskaptit. Under året har styrelsen och vd, via koncernled-
94
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
ningen, kontinuerligt informerats om olika miljöaspekter, inklusive koncernens
möjlig heter och risker samt den potentiella positiva och negativa inverkan från
arbetet med begränsning av klimatförändringar. Detta inkluderar även risker och
möjligheter inom energiområdet samt potentiell indirekt negativ inverkan på
förlust av biologisk mångfald. Möjligheter relaterade till anpassning till klimat-
förändringar har inte presenterats för styrelsen eller vd under året.
På kvartalsbasis får styrelsen och vd rapporter angående risker kopplade till
informationssäkerhet, samt rapporter avseende Swedbanks hantering av data-
skyddsfrågor, vilket inkluderar hur arbetet mot dataskydd fungerar utifrån externa
och interna regelverk och krav samt riskaptit. Dessutom rapporteras kvartalsvis
information relaterat till företagskulturen samt arbetet med att hantera risker och
potentiell negativ inverkan kopplat till korruption och mutor. Årligen får styrelse
och vd information kring Swedbanks arbete med att hantera risker och potentiell
negativ inverkan kopplat till förvaltning av förbindelser med leverantörer, samt
Swedbanks arbete kring likabehandling och lika möjligheter för alla, samt poten-
tiell positiv och negativ inverkan kopplat till arbetsförhållanden. Rapportering
kring koncernens insatser för finansiell hälsa sker vid behov.
Vd, genom koncernledningen, beaktar konsekvenser, risker och möjligheter
som en del av ICAAPprocessen, med fokus på det finansiella ESGriskperspek
tivet. För 2025 har Swedbank inget ramverk som specifikt och heltäckande
beaktar inverkningar, risker och möjligheter vid beslut om större transaktioner
avstyrelsen eller vd.
I tabellen nedan visas en förteckning över vilka väsentliga inverkningar, risker
och möjligheter som styrelse och vd eller deras relevanta kommittéer behandlat
under 2025.
Väsentligt underämne
Vd genom
koncernledning Styrelsen
Anpassning till klimat förändringar
Begränsning av klimat förändringar
Energi
Indirekt inverkan till förlust
av biologisk mångfald
Arbetsvillkor
Likabehandling med lika möjligheter
föralla
Dataskydd
Informationssäkerhet
Finansiell hälsa
Företagskultur
Förvaltning av förbindelser
med leverantörer
Korruption och mutor
Motverka finansiell brottslighet
Incitamentssystem
GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat
i incitaments system
Swedbanks styrelse och koncernledning, inklusive vd, är inte berättigade att delta
i koncernens incitamentsprogram för rörlig ersättning, i enlighet med beslut från
bolagsstämman och styrelsen.
Styrelsen fastställer övergripande hållbarhetsrelaterade mål som syftar till att
bidra till koncernens förmåga att leverera enligt den strategiska riktningen. Kon-
cernledningen utvärderas bland annat på mätetal för hållbarhet, vilka dock inte är
kopplade till rörlig ersättning. Mätetalen inkluderar prioriterade hållbarhetsområ-
den inom miljö och sociala frågor och kopplas till Swedbanks målsättningar att
öka medarbetarengagemang, uppnå nettonollutsläpp senast år 2050 samt ambi-
tionen att öka koncernens hållbara finansiering. På så sätt integreras hållbarhets-
relaterade resultat i bankens incitamentsstruktur genom styrning, ansvarsfördel-
ning och utvärdering, trots att monetär rörlig ersättning saknas.
Klimatrelaterade incitamentssystem
E1 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat
i incitaments system
Klimatrelaterade överväganden beaktas inte i ersättningen.
Förvaltat kapital
Swedbank Robur Fonders styrelse, ledningsgruppen inklusive vd samt ledare för
kontrollfunktioner, är inte berättigade att delta i Swedbanks incitamentsprogram
för rörlig ersättning. Klimatrelaterade överväganden beaktas inte i ersättningen.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
95 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Tillbörlig aktsamhet
GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet
Rapporteringen av Swedbanks arbete med tillbörlig aktsamhet är en integrerad del
av hållbarhetsrapporten. De centrala processerna för att identifiera, bedöma, före-
bygga och mildra negativa effekter på människor och miljö redovisas i anslutning
till relevanta upplysningskrav. Tabellen nedan visar vilka hållbarhets områden och
upplysningskrav som omfattar metoder och arbetssätt för tillbörlig aktsamhet.
Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Upplysningskrav som beskriver Swedbanks integrerade processer för tillbörlig aktsamhet
Allmänna
upplysningar
Klimat-
förändringar
Biologisk
mångfald och
ekosystem
Den egna
arbetskraften
Konsumenter
och slut-
användare
Ansvarsfullt
företagande
1. Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning,
strategi och affärsmodell
GOV-2
SBM-1
SBM3
SBM3
E1-1 SBM3 SBM3 SBM3
2. Att samarbeta med påverkade intressenter
i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet
GOV-2
SBM-2
IRO1 IRO1 IRO1
SBM-2 SBM-2
3. Att identifiera och bedöma negativa inverkningar IRO1
SBM3
IRO1
SBM3
IRO1
SBM3 SBM3 SBM3
IRO1
4. Att vidta åtgärder för att behandla dessa
negativa inverkningar
MDR-A E13 MDR-A S1-4 S4-4 G11–G13,
MDR-A
5. Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser
är och kommunicera det
MDR-T
MDR-M
E1-4
E16
MDR-T S1-5
S16—S117
S4-5 G13, MDRT
MDR-M
Riskhantering och intern kontroll
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhets-
rapporteringen
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att Swedbanks hållbarhetsrapport
upprättas enligt gällande lagstiftning. Swedbank har en process för att identi-
fiera, adressera och implementera ny och/eller ändrad lagstiftning, inklusive
hållbar hetsregelverk. Swedbank arbetar kontinuerligt med riskbedömningar och
interna kontroller för de huvudsakliga riskerna inom hållbarhetsrapportering
enligt ESRS och EU-taxonomin. Detta tar sin utgångspunkt i befintliga processer
för intern kontroll inom finansiell rapportering (IKFR).
Under året har huvudfokus varit att kartlägga rapporteringsprocesserna, iden-
tifiera områden med störst risk samt identifiera och etablera interna kontroller.
Kontroller för de huvudsakliga riskerna i hållbarhetsrapporteringen har etablerats
och integrerats i processen för IKFR. Uppföljning, utvärdering och analys sker
enligt samma metod som övriga IKFRkontroller, rapportering sker årligen till
koncern finanschefen samt revisionsutskottet.
De huvudsakliga riskerna som identifierats är förändringar i regelverk samt
kvalitet och hantering av data. För att säkerställa tillförlitligheten i hållbarhets-
rapporteringen har kontroller implementerats för att hantera dessa risker.
96
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Miljö
Rapportering enligt EU:s taxonomi förordning
Utveckling av taxonomirapporteringen
Swedbank omfattas av EU:s taxonomiförordning (EU-taxonomin), ett klassifi-
ceringssystem som fastställer kriterier för när en ekonomisk verksamhet ska
anses vara miljömässigt hållbar. EU-taxonomin är en central del av EU:s hand-
lingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och utgör ett ramverk som underlättar
för företag att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. För att tillgångar ska
anses taxonomiförenliga krävs att den underliggande ekonomiska verksamheten:
•
väsentligt bidrar till minst ett av EU:s sex miljömål;
•
inte orsakar betydande skada på något av de andra miljömålen;
•
uppfyller de sociala minimiskyddsåtgärderna och
•
uppfyller de tekniska granskningskriterierna för ett specifikt miljömål.
Swedbank har sedan 2021 rapporterat i enlighet med EU-taxonomin och kontinu-
erligt utökat rapporteringen i linje med EU:s krav. Under året antog EU uppdate-
rade krav i EU-taxonomin som publicerades i januari 2026. Kommissionens dele-
gerade förordning (EU) 2026/73 (Omnibus delegerade akt) innebär ändringar
iinnehåll och presentation av upplysningar enligt EU-taxonomin, vilka Swedbank
implementerat från och med 2025 års rapport. I samband med detta har de
standardiserade rapporterings mallarna för kreditinstitut, förvaltat kapital och
försäkring kondenserats och förenklats. Information avseende fossilgas och
kärnkraftsaktivi teter inkluderas på aggregerad nivå i de standardiserade mallarna
för finansiella företag, istället för ide separata mallar som tidigare krävdes.
Taxonomirapporteringen för kreditinstitut baseras på den konsoliderade
situationen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. Den konsoliderade situationen
avviker från den koncernredovisning som upprättas enligt IFRS Redovisnings-
standarder när det gäller konsolidering av försäkringsföretag, joint ventures
ochintresseföretag. Iövrigt tillämpas samma principer.
Informationen till tabellen för den centrala resultatindikatorn för kapitalför-
valtare presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Robur AB inklusive
dess dotterföretag. Tabellen baseras på samma information som i raden för
tillgångar under förvaltning i tabell 1 för kredit institut.
De specifika tabellerna för liv- och sakförsäkring presenterar detaljer kring för-
säkringsverksamhetens taxonomiförenlighet. Tabellen för livförsäkring presen-
teras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Försäkring AB samt Swedbank Life
Insurance SE. Inom livförsäkringsverksamheten inkluderas till största del innehav
som förvaltas av Swedbank Robur AB. Tabellen för sakförsäkring presenteras för
Swedbanks dotterföretag Swedbank Property & Casualty Insurance AS.
Som ett komplement till de huvudsakliga nyckeltalen presenteras ett kon soli-
derat nyckeltal, viktat utifrån tjänsterna bankverksamhet, kapitalförvaltning och
för säk ringsverksamhet samt deras andel av koncernens netto intäkter. Informa-
tion från tabellerna för kreditinstitut, inklusive kapitalförvaltning, och försäkring
används i beräkningen. Swedbanks icke- finansiella aktiviteter är inte taxonomi-
förenliga men ingår iberäkningen avdet kon soliderade nyckeltalet.
Definitioner relaterade till rapportering enligt EU-taxonomin finns på sidan336.
För tabellerna enligt taxonomiregelverket, se sidorna 153–180.
Nyckeltal
Det huvudsakliga nyckeltalet för banker, Andel gröna tillgångar i stocken (GAR),
syftar till att öka transparens och påskynda den hållbara omställningen. Swed-
banks GAR påverkas främst av energiprestanda för lån med säkerhet i bostads-
fastigheter samt andelen miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter hos
företag som omfattas av CSRD (CSRD-företag) inom företagsutlåningen. Till följd
av implementeringen av Omnibus delegerade akt har nämnaren för andel gröna
tillgångar, gröna tillgångar under förvaltning samt gröna finansiella garantier
ändrats, vilket lett till förbättrade nyckeltal. Swedbank presenterar jämförelsetal
enligt både 2024 års rapportering och 2025 års beräkningsmetodik i detta text-
avsnitt för att tydliggöra förändringen.
Per 31 december 2025 uppgår GAR omsättningsbaserad i stocken till 6,74 pro-
cent (rapporterad 2024: 3,37, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik:
5,17) och GAR kapitalsutgiftsbaserad till 7,37 procent (rapporterad 2024: 3,59,
nyckeltal 2024 enligt 2025 år beräkningsmetodik: 5,51). Under 2025 har
taxonomi förenligheten i stocken ökat till 85 792 mkr (64 290) för tillgångar
avseende omsättning och 93 747 mkr (68 504) avseende kapitalutgifter.
Den största ökningen avseende taxonomiförenliga tillgångar förklaras av en
förbättrad datakvalitet, vilket gjort det möjligt att påvisa taxonomi förenlighet hos
fler lån till hushåll med bostadsfastigheter som säkerhet. På företagssidan har
kapitalutgiftsbaserade taxonomiförenliga tillgångar ökat bland CSRD-företagen.
Tabellen nedan presenterar taxonomiförenliga tillgångar fördelade på koncer-
nens fyra rörelsesegment. Uppgifterna är indelade på utlåning till CSRD-företag
samt till hushåll, främst lån med säkerheter i bostadsfastigheter. Taxonomi-
förenlighet presenteras baserat på både omsättning och kapital utgifter. Nyckeltal
2025 rapporteras i enlighet med 2025 års beräkningsmetodik. Nyckeltal 2024
presen teras enligt 2024 års rapportering samt med 2025 års beräkningsmetodik
inom parentes.
2025 2024
per rörelsesegment per rörelsesegment
Taxonomiför enliga
tillgångar, mkr Totalt
Svensk
bankverk-
samhet
Baltisk
bankverk-
samhet
Företag och
Institutioner
Premium
and Private
Banking Totalt
Svensk
bankverk-
samhet
Baltisk
bankverk-
samhet
Företag och
Institutioner
Premium
and Private
Banking
Tillgångar i CSRD-företag
1
5 111 0 2 621 2 136 0 6 069 0 1 907 3 891 0
Lån med säkerheter
ibostadsfastigheter 80 681 53 714 16 043 94 10 831 58 221 39 568 11 825 68 6 759
Omsättnings baserad 85 792 53 714 18 663 2 229 10 831 64 290 39 569 13 732 3 959 6 759
GAR omsättningsbaserad 6,74 6,52 10,42 3,10 7,68 3,37 (5,17) 4,67 (4,75) 4,49 (7,87) 0,76 (5,57) 5,07 (5,08)
Tillgångar i CSRD-företag
1
13 066 0 5 700 7 007 0 10 285 0 4 845 5 158 0
Lån med säkerheter
ibostadsfastigheter 80 681 53 714 16 043 93 10 831 58 221 39 568 11 825 68 6 759
Kapitalutgifts baserad 93 747 53 714 21 742 7 100 10 831 68 504 39 568 16 670 5 226 6 759
GAR kapitalutgiftsbaserad 7,37 6,52 12,13 9,86 7,68 3,59 (5,51) 4,67 (4,75) 5,44 (9,56) 1 (7,35) 5,07 (5,08)
1) Beloppet i kolumnen ’Totalt’ inkluderar även gruppfunktioner som inte visas i tabellen, med 355 mkr (271) hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 359 mkr (282) avseende kapital-
utgiftsbaserade tillgångar.
97
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Per 31 december 2025 uppgår GAR i flödet till 9,48 procent (rapporterad 2024:
3,08, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 6,70) avseende omsätt-
ning och 11,03 procent (rapporterad 2024: 3,15, nyckeltal 2024 enligt 2025 års
beräkningsmetodik: 6,85) avseende kapitalutgifter. Under 2025 har taxonomi-
förenlig heten i flödet ökat till 16 682 mkr (10 264) för tillgångar avseende om -
sättning och 19 408mkr (10 498) avseende kapitalutgifter.
Per 31 december 2025 uppgår andelen gröna tillgångar under förvaltning
istocken till 4,58 procent (rapporterad 2024: 1,38, nyckeltal 2024 enligt 2025 års
beräkningsmetodik: 3,89) avseende omsättning och 6,33 procent (rapporterad
2024: 2,23, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 6,26) avseende
kapital utgifter. Under 2025 har taxonomiförenligheten i stocken ökat till
42191mkr (32571) för tillgångar under förvaltning avseende omsättning och
58367 mkr (52 450) avseende kapital utgifter. Nyckeltalen påverkas av de under-
liggande innehaven ifonder och diskretionär portföljförvaltning samt deras
investeringsstrategier. Om de underliggande innehaven finns i flera produkter
räknas de endast med en gång.
Andel gröna tillgångar under förvaltning för flödet, vilket visar taxonomiför-
enligheten i förvärv gjorda under året, är 6,19 procent (rapporterad 2024: 1,20,
nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 5,52) avseende omsättning
och 8,56 procent (rapporterad 2024: 1,75, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräk-
ningsmetodik: 8,07) avseende kapitalutgifter. Under 2025 är taxonomifören lig-
heten iflödet 11 942 mkr (8 299) för tillgångar under förvaltning avseende
omsättning och16 522 mkr (12 126) avseende kapitalutgifter.
De konsoliderade viktade nyckeltalen utifrån Swedbanks tjänster är 6,04pro-
cent (rapporterad 2024: 3,05, nyckeltal 2024 enligt 2025 år beräkningsmetodik:
4,75) avseende omsättning och 6,70 procent (rapporterad 2024: 3,38, nyckeltal
2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 5,25) avseende kapital ut gifter per
31december 2025.
Tolkning och implementering
Rapporteringskraven inom EU-taxonomin är under utveckling och ingår som en
del i EU:s Omnibus-förslag för hållbarhet, vilket syftar till att förenkla och sam-
ordna hållbarhetslagstiftningen. Swedbank arbetar kontinuerligt med att imple-
mentera förändringar i EU-taxonomin och diskuterar löpande tolknings frågor och
branschpraxis inom Bankföreningen i Sveriges arbetsgrupp. Årets rapportering
presenteras enligt Omnibus delegerade akt, men analys- och implementations-
arbetet till följd av det nya direktivet kommer fortsätta under nästa år, i takt med
att Swedbank också fortsätter utvärderingen av de FAQ:er som publicerades
idecember 2025. Swedbanks förhoppning är att ytterligare väg ledning kring krav
och definitioner publiceras under 2026. Swedbank tillämpar inte de nya tilläggen
ommaterialitetsundantag som ger möjlighet att undanta rapportering av vissa
nyckel tal och innehav samt exponeringar inkluderade på frivillig basis i 2025 års
rapport, men avser att utvärdera möjligheterna under 2026.
Förenlighet med EU-taxonomin, inklusive nyckel tal, följs upp kvartalsvis av
Swedbanks affärsområden. Genom att stödja koncernens kunder iatt utveckla
hållbara verksamheter och energieffektiva bostäder samt göra hållbara investe-
ringar, är ambitionen att förbättra nyckeltalen. Swedbank arbetar med att uppda-
tera kundprocesser och utveckla nya produkter, exempelvis för att kunna påvisa
taxonomiförenlig heten hos ett individuellt lån. Enökad andel av miljö mässigt
hållbara tillgångar är en viktig del i Swedbanks klimat arbete. Koncernen har
beslutat om klimatmål för finansierade utsläpp framtill 2030 inom flera sektorer,
inklusive kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter. Hållbarhetsrelate-
rade klimatmål presenteras på sidan 78.
EU-taxonomin är central i identifieringen av de verksamheter hos Swedbanks
kunder som kan bidra till att nå klimatmålen. Ökning av taxonomi förenliga till-
gångar, samt tillgångar under förvaltning är viktigt för att Swedbank ska kunna
säkerställa att målen uppfylls. Inom Swedbanks tillgångar under förvaltning har
ett antal fonder i produktutbudet åtagit sig att upprätthålla en lägsta andel taxo-
nomiförenliga investeringar. EU-taxonomin kommer att utgöra ett av flera verktyg
för hållbarhetsuppföljning av dessa tillgångar.
Lån med bostadsfastighet som säkerhet
Hushållens förvärv och ägande av fastighet är en verksamhet som omfattas
avEU-taxonomin. En majoritet av Swedbanks tillgångar som omfattas av regel-
verket utgörs av lån med bostadsfastighet som säkerhet. Bostäder står för en
betydande del av EU:s energikonsumtion och växthusgasutsläpp, vilket kan
minskas genom ökad energieffektivitet. Swedbank bidrar till finansieringen
avenergieffektivisering i bostadsfastigheter och är beroende av energidata
avgodkvalitet.
EU-taxonomin ställer olika krav för att ett lån med bostadsfastighet som säker-
het ska klassificeras som taxonomiförenligt, beroende på när byggnaden upp-
fördes. För byggnader uppförda före den 31 december 2020 måste fastighetens
primär energibehov ligga inom de översta 15 procenten av det nationella beståndet
eller ha energiklass A.
Swedbanks energikrav är baserade på tröskelvärden framtagna på uppdrag
avFastighetsägarna för lån med bostadsfastigheter som säkerhet i Sverige.
Motsvarande information har använts för lån med bostadsfastigheter som
säker heter i Estland, Lettland och Litauen.
För byggnader uppförda efter den 31 december 2020 krävs att primärenergi-
behovet är minst 10 procent under tröskelvärdet för nära noll-energibyggnader.
För att uppfylla kraven på att inte orsaka betydande skada på målet om klimat-
anpassning har Swedbank genomfört klimatriskanalyser av bostadsfastigheter
som används som säkerhet för lån, enligt samma metod som används i Pelare 3
rapporten. Lån med bostadsfastighet som säkerhet redovisas som taxonomi-
förenliga när fastigheten både uppfyller energikraven och där klimatriskanalysen
visar låg risk. Data till klimatriskanalysen har inhämtats från en extern leverantör.
Ett arbete med att utveckla dessa analyser pågår.
CSRD-företag
Finansiella företag är i stor utsträckning beroende av att kunder och motparter
rapporterar i enlighet med EU-taxonomin för att själva kunna uppfylla sina rappor-
teringsskyldigheter. Swedbanks rapportering återspeglar därmed företagens
rapportering, både i omfattning och förenlighet. Information från företags-
kunders hållbarhetsförklaringar har inhämtats från en extern leverantör.
Företagsutlåningen utgör 26 procent (24) av Swedbanks tillgångar, varav
endast 2 procent (2) är CSRD-företag.
Förvaltat kapital i CSRD-företag utgör 36 procent (35) av totala tillgångar under
förvaltning. Tillgångar under förvaltning i globala portföljer med innehav utanför
EU samt tillgångar under förvaltning med placeringsinriktning inom småoch
medelstora företag, vilka inte rapporterar enligt EU-taxonomin, bidrar tilllägre
taxonomi förenlighet.
Datatillgänglighet och kvalitet
Avsaknad av en central extern databas för företags hållbarhetsinformation och
otillräcklig kvalitet på externa data, medför svårigheter att samla in kvalitetssäk-
rade data gällande nyckeltal från företagskunder och energiprestanda för fastig-
heter. Bristande tillgänglighet och kvalitet i data påverkar taxonomiförenligheten
och därmed nyckeltalen GAR och Andel gröna tillgångar under förvaltning. I dags-
läget har Swedbank inte kunnat inhämta data för samtliga efterfrågade data-
punkter, exempelvis ”användning av intäkter” i samband med företagslån.
För 52 procent (55) av Swedbanks lån med bostadsfastighet som säkerhet,
saknas giltiga energideklarationer, vilket begränsar möjligheten att påvisa taxonomi-
förenlighet. Systemet med energiklasser är inte harmoniserat varför det exempel-
vis i Sverige är högre krav än i många andra EU-länder för att en fastighet ska till-
delas energiklass A, och därmed uppfylla EU-taxonomins krav.
98
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
E1
Klimatförändringar
Introduktion
Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 bedömde inverkningar, risker
och möjligheter relaterade till anpassning till klimatförändringar, begränsning av
klimatförändringar samt energi som väsentliga. Tabellen nedan beskriver varför
dessa bedömdes som väsentliga.
Rapportering av upplysningskraven inom ESRS E1 Klimatförändringar behand-
lar hantering av inverkningar, risker och möjligheter tillsammans med anledning
av att de nära angränsar till varandra. Arbetet med klimatförändringar är koncern-
gemensamt, men eftersom metoder, mål och mätetal skiljer sig i olika delar av
verksamheten delas rapporteringen in i följande underområden, där tillämpligt:
•
Kreditportfölj avser Swedbanks utlåning, eventualförpliktelser samt
åtaganden.
•
Förvaltat kapital avser investeringar genom fondför valtning inom det svenska
fondbolaget Swedbank Robur Fonder AB, ikapitlet benämnt ” Swedbank Robur
Fonder” om inget annat anges.
Väsentliga
underämnen Beskrivning
Inverkan, risk
eller möjlighet
Faktisk/
potentiell
Värde -
kedjan
Anpassning till
klimatförändringar
Ökad utveckling och efterfrågan på finansieringsprodukter kopplade till klimatanpassning kan
skapa nya intäktsmöjligheter.
Begränsning av
klimatförändringar
Swedbanks positiva inverkan på begränsning av klimatförändringar sker främst indirekt genom
värdekedjan via rådgivning, utlåning och investeringar som exempelvis bidrar till energieffektivi-
sering, förnybar energi produktion och hållbar skogsförvaltning.
Swedbanks negativa inverkan på klimatförändringar sker främst indirekt genom värdekedjan via
utlåning samt investeringar i verksamheter med höga utsläpp av växthusgaser.
Risk för kreditförluster på grund av värdeminskning i fastighetsbestånd eller industrier som inte
klarar utsläppsminskningar och energiomställningen. Detta kan orsakas av regelverksändringar,
teknikskiften eller marknadsskiften drivet av exempel vis höga energipriser.
Klimatrelaterad rådgivning till privat- och företagskunder, tillsammans med en ökad efterfrågan
på relaterade produkter, kan bidra till nya intäktsströmmar, stärka Swedbanks anseende och
skapa konkurrensfördelar.
Energi Risk för kreditförluster kopplade till förändringar i politik, teknik och marknad som syftar till att
minska utsläppen och öka energieffektiviteten isamhället.
Ökad utveckling och efterfrågan på låneprodukter för energieffektivisering och gröna bolån kan
skapa nyaintäktsmöjligheter.
Positiv inverkan  Negativ inverkan  Möjlighet  Risk  Faktisk inverkan  Potentiell inverkan  Uppströms  Egen verksamhet  Nedströms
Strategi och affärsmodell
E1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras
förhållande till strategi och affärsmodell
Klimatomställningen innebär stora utmaningar samtidigt som den kan innebära
nya affärsmöjligheter för både Swedbank och kunderna. Koncernens ambition är
att vara en central aktör i omställningen genom att finansiera hållbara lösningar,
exempelvis genom projekt som ökar energieffektiviteten i byggnader. Swedbank
arbetar med att styra finansiering och investeringar mot hållbara aktiviteter
ikombination med dialog, råd givning och uppföljning.
Inom Swedbanks totala kreditportfölj, där fastighetssektorn utgör cirka 80
procent, ligger fokus på att stödja energiomställningen inom sektorn. Genom att
efterfråga energideklarationer och erbjuda kommersiella fastighetskunder stöd
iatt implementera hållbara energilösningar, kan koncernen stärka deras möjlig-
heter att uppgradera befintliga fastigheter. Dessutom ser Swedbank över sin
produkt- och tjänsteportfölj för att bättre kunna möta marknadens krav på håll-
barhet och innovation.
Inom kapitalförvaltningen är arbetet med att begränsa klimatförändringar en
viktig utgångspunkt. Det innebär dels att innehav med betydande klimatpåverkan
väljs bort i enlighet med fastställda kriterier för fossilrelaterade sektorer och dels
att kapital aktivt styrs mot bolag som bedöms vara väl positionerade i klimat-
omställningen.
Identifierade klimatrelaterade risker
Riskidentifiering och utvärdering av klimatrelaterade risker genomförs årligen.
Det är främst i kreditportföljen där omställningsrisker på kort sikt bedömts vara
väsentliga för koncernen. Bland de sektorer där Swedbank funnit betydande
omställningsrisker finns energi sektorn, fastighetsförvaltning, transporter, skog
och lantbruk samt tillverkningsindustri. En uppräkning av samtliga riskdrivare och
deras finansiella effekt på olika delar av koncernens utlåning skulle bli mycket
omfattande. Några exempel på händelser som kan öka koncernens omställ-
ningsrisk i kreditgivningen är:
•
Ny eller förändrad politik och lagstiftning med syfte att begränsa klimatförändringar.
•
Kraftigt ökade energipriser med påverkan på den ekonomiska stabiliteten.
•
Ny eller förändrad teknik som begränsar klimatförändringar.
•
Nya eller förändrade beteenden hos konsumenter och investerare som syftar
till att begränsa klimatförändringar.
Resiliensanalys
Swedbanks arbete med ökad motståndskraft mot klimatrisker omfattar både
kvalitativa och kvantitativa analyser för att hantera klimatrisker effektivt inom
kreditportföljen. De kvalitativa bedömningarna indikerar att växthusgasutsläpp
och energifaktorer kommer att ha en mindre negativ påverkan på affärsmodellen
och strategin över en horisont på 1–5 år. Mot bakgrund av den scenarioanalys
och de stresstester som utförts som en del av Swedbanks Interna kapitalut-
värdering (IKU) är be dömningen att koncernens motståndskraft mot klimat-
relaterade risker är god. IIKU ingår:
•
Ett tioårigt scenario där Swedbank simulerar sin kapitalsituation givet en
omställning i enlighet med koncernens klimatmål. Resultatet visar att både
lönsamhet och kapitalisering förblir stark.
•
Treåriga makroekonomiska stresstester där både fysiska risker och omställ-
ningsrisker integreras. Av resultaten framgår att koncernens motståndskraft
mot både stressade omställningsrisker och stressade fysiska risker i termer
av omfattande översvämningar är god.
IKU omfattar Swedbanks konsoliderade situation, med undantag för koncernens
helägda försäkringsbolag som endast tas med som aktieinnehav. IKU omfattar
såväl den operativa verksamheten som värdekedjorna kreditgivning och spar-
99
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
ande. Inga väsentliga klimatrelaterade risker har exkluderats från IKU avseende
värdekedjorna. Processerna för den tioåriga scenarioanalysen och de treåriga
stressade scenarierna är under utveckling och de kvantitativa resultaten bygger
på en rad antaganden utifrån Swedbanks strategi, planer och hypotetiska sce-
narioutvecklingar. Den makroekonomiska scenarioutvecklingen antas följa den
långsiktiga trenden där hänsyn tagits till att omställningen antas medföra ett
ökat investeringsbehov isamtliga av koncernens hemmamarknader. Behovet
ärbrett men särskilt utmärkande inom energi där energimixen på hemmamark
naderna antas förändras på ett betydande sätt, med ett allt större inslag av för -
nybar energiproduktion inte minst i de baltiska länderna. Även transportsektorn
bedöms ha ett utökat inves teringsbehov främst utifrån den teknikförändring som
drivs fram av elektrifier ingen. Det har inte gjorts något specifikt antagande om
energikonsumtion. Stresstester och scenarioanalyser över långa tidshorisonter,
upp till tio år, medför större osäkerhet, särskilt kring antaganden om kreditport-
följens utveckling samt intäkter och kostnader.
Trots att IKU visar på god motståndskraft bedöms omställningen kunna inne-
bära utmaningar såsom utmaningar för koncernens fastighetskunder att genom-
föra energieffektiviserande åtgärder.
Klimatomställningsplan
E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna
Swedbanks klimatomställningsplan, Swedbank Climate Transition Plan, är base-
rad påkoncernens strategi och fokuserar på utvalda kundsegment och områden.
En viktig del av planen är Swedbanks ställningstagande om klimat och natur, där
olika typer av restriktioner för fossila bränslen, inklusive kol, torv, olja och gas,
specificeras.
En central del av Swedbanks klimatomställningsplan är koncernens övergri-
pande mål om att uppnå nettonollutsläpp senast år 2050 genom att anpassa
kredit portföljen och det förvaltade kapitalet till Parisavtalets 1,5-gradersmål. Här
arbetar Swedbank med att anpassa affärsmodellen genom att styra finansiering
och investeringar mot hållbara aktiviteter samt genom dialog, rådgivning och
uppföljning. Det konkretiseras genom en ambition om att öka hållbar finansiering
för att stärka affärsmöjligheterna. Koncernens största klimatpåverkan sker via
kundledet, vilket innebär att kundernas omställning är en nyckelkomponent i
arbetet med att minska utsläppen. Swedbanks förmåga att nå uppsatta klimat-
mål beror på kund ernas förmåga att ställa om. Därför lägger klimatomställnings-
planen särskild viktvid detta.
Swedbanks klimatomställningsplan publicerades 2024 och har godkänts av
vd och setts över av styrelsen. Den kommer att uppdateras och anpassas itakt
med att klimatarbetet utvecklas och ny lagstiftning tillkommer samt för att sträva
efter att rätt förutsättningar finns på plats för att uppnå koncernens klimat mål.
Framsteg i genomförandet av klimatomställningsplanen följs upp genom över-
syn av satta mål, främst genom mätning av finansierade utsläpp. Swedbank
genomför för närvarande ingen kvanti tativ analys eller uppföljning av de åtgärder
som bidrar till utsläppsminskning. Klimatomställningsplanen är för närvarande
inte en integrerad del av den finansiella planeringen. Swedbank har inte identifie-
rat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för klimatomställningsplanen;
dessa utgifter är en integrerad del av Swedbanks löpande kostnader.
Swedbanks aktie är inte exkluderad från EU Paris-aligned Benchmarks.
Övergripande målsättning
Swedbanks klimatrelaterade mål utgår från att nå nettonollutsläpp senast år 2050 och att anpassa kreditportföljen och det förvaltade kapitalet till 1,5-gradersmålet.
Klimatmål för kreditportföljen Klimatmål för förvaltat kapital
Swedbank har antagit sektorspecifika delmål för:
•
Bolån
•
Kommersiella fastigheter
•
Kraftproduktion
•
Olja och gas
•
Stål
•
Sjöfart
Swedbank Robur Fonder har antagit klimatmål för:
•
Aktier
•
Företagsobligationer
•
Statsobligationer
•
Kommunobligationer
•
Regionobligationer
•
Säkerställda bostadsobligationer
Viktiga åtgärder för att nå Swedbanks klimatmål
●
Stödja kunder för att stimulera en hållbar omställning, exempelvis genom
rådgivning och att erbjuda anpassade finansiella lösningar.
●
Fortsätta utveckla partnerskap och samarbeten som stödjer kunder
ideras omställning.
●
Öka finansiering av hållbara aktiviteter och andra aktiviteter som bidrar
tillomställningen.
Viktiga åtgärder för att nå Swedbank Robur Fonders klimatmål
●
Investera i bolag med lösningar som bidrar till klimatomställningen.
●
Föra dialog med innehavsbolag med höga utsläpp för att förmedla
förväntan om att sätta klimatmål för nettonollutsläpp.
●
Avstå från investeringar i verksamheter i fossilsektorn som förhindrar
att klimatstrategin uppfylls.
Kreditportfölj
Swedbanks breda kundbas ger förutsättningar att påverka omställningen genom
hållbar finansiering, rådgivning och kunskapsspridning. Med betydande expo-
nering mot fastighetssektorn på samtliga hemmamarknader fokuserar klimat-
arbetet inom kreditportföljen särskilt på att stödja energiomställningen inom
denna sektor. Även andra utsläppsintensiva sektorer i kreditportföljen är i fokus,
inklusive kraftproduktion, stål, sjöfart samt olja och gas. Affärsmöjligheter och
partnerskap inom grön teknologi och finansiering av hållbara lösningar är viktiga
drivkrafter för Swedbank. Dessutom spelar förändrade marknadstrender och en
ökad efter frågan på gröna finansiella produkter och tjänster, från både privat- och
företags kunder, en betydande roll. Förändrade investerarkrav och efterlevnad av
lagstiftning är också centrala när de regulatoriska kraven ökar.
Att minska exponeringen mot kunder med liten eller obefintlig omställnings-
vilja är viktigt. Swedbanks förväntningar vid tillhandahållandet av finansiella
tjänster samt restriktioner för fossila bränslen specificeras i Swedbanks ställ-
ningstagande om klimatförändringar och natur.
Swedbanks potentiellt inlåsta växthusgasutsläpp finns främst identifierade
itillgångar kopplade till kunder inom sektorer med stora investeringar i fossila
bränslen och koldioxidintensiva processer där det är svårt och kostsamt att
snabbt minska utsläppen. Dessa sektorer är exempelvis olja och gas, kraftpro-
duktion, stål och sjöfart. Swedbanks möjligheter att nå sina klimatmål i de sekto-
rerna kommer att bero på koncernens exponeringar mot dessa kunder samt
kundernas förmåga att ställa om sin verksamhet. För att bättre förstå före-
tagskundernas omställning har Swedbank utvecklat verktyg för att underlätta
analys av omställningsplaner, vilket ger värdefulla insikter för interna besluts-
processer och vid kundrådgivning.
Förvaltat kapital
Swedbanks klimatomställningsplan beskriver det övergripande tillvägagångs-
sättet för att uppnå nettonollutsläpp inom förvaltat kapital. Detta åtagande fram-
går tydligt i Swedbank Roburs Policy för ansvarsfulla investeringar, tillsammans
med Klimat strategin, som vägleder insatserna inom fondförvaltningen och revi-
deras årligen. Klimatstrategin, som godkänts av Swedbank Robur Fonders vd,
anger klimat mål och delmål. Swedbank exkluderar bolag med över fem procent
omsättning från produktion och distribution av fossila bränslen (kol och olja).
Bolag med över fem procent omsättning från gasproduktion utesluts också, samt
bolag med distribution eller energiproduktion från gas över 50 procent. Denna
exkluderingsstrategi begränsar exponeringen mot fossil intensiva sektorer och
ärett verktyg för att undvika inlåsningseffekter kopplade till fossila bränslen.
Swedbank Robur Fonder har undertecknat initiativet Net Zero Asset Manager
(NZAM). Ytterligare information om klimatåtgärder och klimatmål beskrivs
i E13 Åtgärder på sidorna 101–102 samt i E14 Mål på sidorna 102–107.
100
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Policyer
E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimat förändringar samt energi
Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar,
risker ochmöjlig heter relaterade till klimatförändringar.
Styrande dokument för klimatområdet
1
Hållbarhetspolicy
2
Syfte och innehåll
●
Fastställer miljömässiga principer för Swedbanks arbete med klimatanpassning,
minskning av växthusgasutsläpp och stöd för energiomställningen.
●
Kompletteras av två vd-instruktioner (ställningstaganden), varav en för klimat.
●
Baseras på externa regelverk, vetenskaplig evidens och koncernens deltagande
i internationella klimatinitiativ som UN Principles for Responsible Banking (PRB),
UN Principles for Responsible Investment (PRI) och UN Global Compact.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Financial Officer
är regelverksägare
Instruktion – Ställningstaganden om klimatförändringar och natur
2
Syfte och innehåll
●
Ställningstaganden för hantering, begränsning och anpassning till klimatförändringar.
●
Specificerar restriktioner gällande fossila bränslen.
●
Framhåller Swedbanks roll i att främja teknologier som möjliggör omställning, såsom
elektrifiering och förnybar energiproduktion.
●
Fastställer att koncernen ska sätta mål samt övervaka, mäta och följa upp utsläppen.
Ansvar
●
Beslutad av vd
●
Chief Financial Officer
är regelverksägare
Policy för koncernens övergripande riskramverk
Syfte och innehåll
●
Koncernens övergripande riskramverk inkluderar ESG-risk. De ingår i risktaxonomin
som en egen risktyp.
●
Tydliggör att ESG-risker, inklusive klimatrisker, identifieras, bedöms och hanteras
tillsammans med övriga risker.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Risk Officer
är regelverks ägare
Kreditpolicy
Syfte och innehåll
●
Reglerar kreditriskhanteringen, tillsammans med ett flertal direktiv och instruktioner.
●
Uttrycker att ESG-risk är en naturlig och integrerad del av kreditriskbedömningen och ska
återspeglas i koncernens kreditverksamhet. Detta inkluderar, men är inte begränsat till,
klimat anpassning och begränsning av klimatförändringar.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Risk Officer
är regelverks ägare
1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive
regelverks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett
genom att identifiera brister, införa kontroller och rapportera risker inom ordinarie riskhantering. De styrande dokumenten uppdateras årligen utifrån syn punkter från relevanta
intressenter och finns tillgängliga för medarbetare via intra nätet.
2) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida.
Åtgärder
E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer
Genom koncernens klimatrelaterade policyer framgår riktlinjer som styr resurser
och åtgärder för att minska utsläpp och möta klimatförändringar. Under rappor-
teringsåret utfördes åtgärder för att begränsa Swedbanks inverkan på klimat-
förändringar, hantera risker och ta till vara på affärsmöjligheter. Under rapporte-
ringsåret har koncernen inte identifierat några åtgärder som direkt syftar till att
tillhandahålla eller stödja rättsmedel för personer som drabbats av faktisk
negativ inverkan kopplat till klimatförändringar.
Kreditportfölj
Samarbeten för utvecklat kunderbjudande
i energi omställning
Swedbank fokuserar på att bidra till energiomställningen i fastighetssektorn och
stöttar sina kunder inom sektorn med råd givning och anpassade produkter kopp-
lade till energieffektivitet. Under 2025 etablerade Swedbank ett partnerskap med
företaget Econans AB för att kunna erbjuda energirådgivning och stötta privat-
kunder i Sverige att minska sina energikostnader. Det nya partnerskapet ersätter
Swedbanks tidigare samarbete med Hemma AB.
Under året har Swedbank genomfört en kampanj för att inspirera hushåll med
stora utsläpp från oljepannor att byta ut dem till mer miljövänliga alternativ.
Swedbank har även uppdaterat tjänsten Energikollen, som syftar till att hjälpa
kunderna att renovera energismart och har tecknat avtal med företag som kan
hjälpa bolåne kunder att göra energi deklarationer till bra villkor. Swedbank deltar
iolika expertgrupper tillsammans med aktörer som Boverket, Energi myndig heten
och andra banker för att utveckla relevanta metoder för att ta fram information
om fastig heters energiprestanda. Detta för att få tillgång till bättre underliggande
data och ytterligare påskynda omställningen.
För företagskunder i Sverige vidareutvecklades partnerskapet med Ramboll,
som syftar till att tillhandahålla rådgivningsstöd till kunder inom energieffekti-
vitet. Under året fokuserade arbetet på att nå ut till fler branscher och kunder
genom bland annat event och webbinarier. Swedbank utvidgade även samar betet
med Almi för att erbjuda små- och medelstora företag en hållbarhetsdialog och
stötta dem iomställningen. Parallellt har en plattform för utvalda företagskunder
anpassats isyfte att kunna simulera fastigheters behov av energi effektiviserande
åtgärder samt göra det möjligt för kunderna att ta del av kunskap kring energi och
hållbarhet. Det gemensamma syftet är att stötta kunderna att genomföra en
energi omställning.
Inom jordbrukssektorn har Swedbanks samarbete med Agronod fortsatt
under året, som gör det möjligt för lantbrukare att enkelt beräkna och rapportera
klimat avtrycket från sin verksamhet. I de baltiska länderna erbjuder Swedbank
tillsammans med eAgronom finansieringslösningar för investeringar ihållbart
jordbruk. Det utvecklade kund erbjudandet och samarbeten för energiomställning
är ett löpande arbete och omfattar Swedbanks hemma marknader.
Uppdatering av ramverk
Under året uppdaterades Swedbank Sustainable Funding Framework, det vill
säga Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering, för att anpassas
101
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
till senaste marknadspraxis och för att ytterligare klargöra kvalificeringskriteri-
erna. Ramverket är i linje med ICMA:s Green Bond Principles (2025), Social Bond
Principles (2025) och Sustainability Bond Guidelines (2021). Därutöver har Swed-
bank erhållit en Second Party Opinion från ISS-Corporate som bekräftar att ram-
verket uppfyller kraven enligt ICMA:s principer. Ramverket omfattar Swedbanks
hemmamark nader och innehåller både gröna och sociala kategorier som tydlig-
gör vilka hållbarhetskriterier som behöver vara uppfyllda för att ett lån ska kunna
inkluderas i Swedbanks register för hållbara tillgångar. Swedbank använder ram-
verket i dialog med företagskunder och kan genom det stötta kunderna i att göra
investeringar i aktiviteter som bidrar till omställning och minskar växthusgasut-
släppen. Aktiviteterna kan handla om att effektivisera energianvändningen eller
minska beroendet avfossila bränslen. Utlånade volymer kopplade till ramverket
sammanställs i tabellen nedan.
Finansiering av omställning via register för hållbara tillgångar
1
Kategori Aktivitet
Volym
(mdkr)
Gröna byggnader Finansiering av nya gröna byggnader,
befintliga energieffektiva byggnader
och renoveringar.
132,6
(99,1)
Förnybar energi Finansiering inom förnybar energi:
vindkraft, vattenkraft och solenergi.
9,9 (7,5)
Hållbara transporter Finansiering av fordon med låga
koldioxid utsläpp.
10,2 (9,0)
Annan grön finansiering Finansiering för hållbar vattenhante-
ring, energieffektivisering, förorenings-
begränsning och ansvarsfull förvalt-
ning av naturresurser.
4,5 (3,7)
1) Avser gröna kategorier i Swedbanks register för hållbara tillgångar. Mer information finns
i den årligt publicerade effektrapporteringen, Swedbank Sustainable Bond Impact Report.
Bedömning av kunders klimatomställningsplaner
Under 2025 utvecklade Swedbank sin metodik för att bedöma företagskunders
klimatomställningsplaner. Bedömningen fokuserar på fyra områden: mål och
mätetal, implementeringsplan, finansiering och styrning. Metoden har under året
använts för utvärdering av stora företagskunder inom sektorer där Swedbank har
klimatmål till 2030 för minskning av finansierad utsläppsintensitet.
Genom denna bedömning kan Swedbank bättre förstå kundernas beredskap
för klimatomställningen och utvärdera om deras planer är förenliga med 1,5-
gradersscenariot. Dessutom används denna bedömning för att bättre förstå hur
kundernas klimatomställningsplaner förhåller sig till koncernens egna klimatmål.
Majoriteten av de utvärderade kunderna bedömts ha trovärdiga omställnings-
planer. En trovärdig klimatomställningsplan innebär att kunden har mål i linje med
Parisavtalet, tydliga strategier för att nå målen, effektiv styrning och rappor tering
samt investeringar och beslut som följer planen. Mindre än en tredjedel bedöms
sakna ett tillräckligt starkt åtagande i sin omställningsplan eller ha betydande
brister iplanen. Swedbank arbetar med dialog, rådgivning och uppföljning av
för bätt rings åtgärder för dessa kunder.
Förvaltat kapital
Swedbank Robur Fonders Klimatstrategi omfattar hela det svenska fondkapi-
talet, exklusive diskretionär förvaltning. Åtgärder har vidtagits under året för att
välja bort verksamheter, välja in investeringsobjekt samt påverka innehav i syfte
att minska förvaltade fonders utsläpp av växthus gaser. Swedbank Robur Fonder
har valt bort verksamheter inom fossil sektorn (kol, olja och gas) ienlighet med
sin Strategi för att välja bort. Daglig kontroll genomförs för att säkerställa att stra-
tegin för att välja bort efterföljs enligt uppsatta kriterier. Dia loger har förts med
innehav inom materiella sektorer, som tillsammans står för 70 procent av finan-
sierade scope 1 och 2 utsläpp från det svenska fondkapitalet, exklusive diskre-
tionär förvaltning, och som saknar verifierade mål hos Science Based Targets
initiative (SBTi). Syftet har varit att förmedla Swedbank Robur Fonders förväntan
på dessa bolag att anta klimatmål och nå nettonollutsläpp. Utfallet av dessa dia-
loger beskrivs i Swedbank Robur Fonders årliga rapport: Corporate Governance
and Engagement report 2025.
Swedbank Robur Fonders koldioxidavtryck har mellan 2024 och 2025 ökat
något inom flera tillgångsslag. Ökningen är marginell och förklaras huvudsak-
ligen av en ökning i förvaltat kapital. Samtidigt uppvisar koldioxidavtrycket över
tid en stabil nedåtgående trend, vilket är ett resultat av ett långsiktigt påverkans-
arbete för klimatomställning samt arbetet med att välja in bolag som är väl posi-
tionerade i klimatomställningen.
Förutsättningar för klimatåtgärder
Swedbanks förmåga att genomföra åtgärder för att hantera klimatförändringar,
både vad gäller begränsning och anpassning, är beroende av tillgången till resur-
ser, där kapital är en avgörande faktor. Genom att bedriva en lönsam verksamhet
kan koncernen säkerställa stabil och kostnadseffektiv finansiering. Detta möjlig-
gör i sin tur att Swedbank kan stödja sina kunder i omställningen, exempelvis
genom att erbjuda utlåning till investeringar i hållbara projekt och teknologier
som minskar utsläppen och främjar klimatomställningen.
Vidare spelar intern hållbarhetsexpertis en central roll. Medarbetare med god
kunskap om klimatfrågor bidrar till att driva effektiviteten iSwedbanks klimat
åtgärder. Swedbank följer branschpraxis och anpassar sig till förändrade reg-
leringar och marknads trender. Slutligen är tillgången till data avgörande för
strategi utveckling och operativa beslut. Data ger koncernen insikt i nuvarande
utsläppsnivåer, identifierar riskområden och möjligheter samt hjälper till att mäta
framstegen mot Swedbanks mål. Genom analyser av data kan Swedbank fatta
mer informerade beslut som stärker engagemanget för långsiktig hållbarhet.
Sammantaget innebär detta att Swedbank i hög utsträckning är beroende av
dessa resurser för att framgångsrikt kunna genomföra sina klimatstrategier.
Swedbank har identifierat åtgärder baserat på antagna strategier vilka följs upp
årligen. Åtgärderna syftar till att bidra till klimatmålen som i sin tur syftar till att
minska negativ inverkan, stärka positiv och ta tillvara på affärsmöjligheter. Swed-
bank gör inte en kvantitativ uppföljning på hur respektive åtgärd bidrar till dessa.
Swedbank har inte identifierat betydande kapital- eller driftkostnader för åtgär-
derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering.
Mål
E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
Swedbanks klimatomställningsplan utgår från åtagandet att nå nettonoll växt-
husgasutsläpp senast 2050, i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. För att
uppnå detta övergripande åtagande har koncernen satt delmål till 2030 för kredit-
portföljen, förvaltat kapital och Swedbanks egen verksamhet. Målen syftar till att
hantera klimatrelaterade inverkningar, risker och affärsmöjligheter med fokus på
värdekedjan nedströms. Mål för kreditportföljen täcker alla Swedbanks hemma-
marknader medan mål för förvaltat kapital täcker den svenska fondförvaltningen.
Klimatmålen är i linje med de styrdokument som upprättats för området.
Utsläpp från egen verksamhet är inte väsentliga i förhållande till indirekta finan-
sierade utsläpp nedströms. Samtidigt bedömer Swedbank att det är viktigt att
även minska de egna utsläppen och har därför fastställt specifika mål för detta.
Mer information om målen för varje verksamhetsdel presenteras i detta
avsnitt.
Mål för kreditportföljen
Swedbank har fastställt klimatmål som omfattar sex sektorer inom kreditport-
följen. Målen har fastställts utifrån Net Zero Banking Alliance (NZBA) ramverk.
Urvalet av sektorer baseras på flera kriterier: klimatpåverkan (sektorer med hög
utsläppsintensitet enligt NZBA), Swedbanks exponering mot respektive sektor,
sektorernas grad av homogenitet, vilket är viktigt för att möjliggöra en gemensam
metodik och målsättning, samt tillgången till relevanta data och etablerade
beräkningsmetoder. 2022 och 2024 publicerade Swedbank metodrapporter
externt på hemsidan som vidare förklarar urval av sektorer för målsättning.
Klimatmålen är koncernövergripande och har godkänts av vd samt setts över
av styrelsen. Målen följs upp genom årliga KPI:er som fastställs för vd och där-
efter bryts ned till cheferna för respektive affärsområde på enhetsnivå. Vd:ns mål
rapporteras till styrelsen, medan måluppfyllelsen på enhetsnivå rapporteras till
vd. Framstegen mot klimatmålen för de olika sektorerna följs dessutom upp
ikoncernens hållbarhetskommittéer: Group Operating Sustainability Committee
och Group Executive Sustainability Committee.
Swedbank för löpande dialoger med sina intressenter. Insikterna från dessa
dialoger används övergripande när Swedbank utvecklar sina mål, men intressen-
terna är inte involverade i fastställandet av målen.
Koncernen ser kontinuerligt över klimatmålen för att verka för kreditport-
följens anpassning till Parisavtalets 1,5-gradersmål. Swedbank ingår också
i flertalet partnerskap, medlemskap och nätverk, inklusive EEMI (Energy Efficient
Mortgage Initiative), PCAF (Partnership for Carbon Accounting Financials) samt
Poseidon Principles.
Målen är satta utifrån vetenskapliga reduktionsbanor som utgår från hur
mycket sektorn behöver minska sina utsläpp för att vara i linje med en temperatur-
ökning som inte överstiger 1,5°C. Utöver det har Swedbank inte använt fler
sce narier eller fastställt och kvantifierat åtgärder. Swedbank har inte gjort några
antaganden kring hur port följen ska utvecklas. Olika faktorer påverkar utfallet
såsom kundernas verksamhet, koncernens exponering och storleken på kund-
ernas totala tillgångar. Dessa förklaras mer ingående nedan. För närvarande har
Swedbank inte kvantifierat effekten av olika åtgärder för att uppnå koncernens
102
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
klimatmål eller gjort några antaganden om absoluta värden på finansierade
utsläpp för dessa sektorer för målåret.
Resultatet för Swedbanks klimatmål rapporteras för 2024 respektive 2025.
Förbolån och kommersiella fastigheter redovisas utfallet för innevarande år, till
skillnad från tidigare rapporter, efter som en metodförändring i beräkningen av
utsläpp har tillämpats under 2025. För kraftproduktion, olja och gas, stål samt
sjöfart rapporteras utfallet för 2024, då kundernas utsläppsdata för 2025 inte var
tillgängliga vid tidpunkten för rapportens publicering. Eftersom utsläppsberäk-
ningarna baseras på dessa kunddata rapporteras utfallet per december 2024.
Beräkningarna av utfallet för klimatmålen baseras på Swedbanks kreditport-
följ volymer och kundernas utsläppsdata för samma period. Detta skiljer sig från
rapporteringen av finansierade utsläpp som återfinns i Totala växthusgasutsläpp
där utsläppen baseras på Swedbanks kreditportföljs volym vid rapporterings-
tillfället och den senast tillgängliga utsläppsinformationen. Notera att definitio-
nerna av sektorerna för klimatmålen kan skilja sig från övriga delar av rapporten,
inklusive E1-6.
Mer information om målen samt förändringar i mätvärden, mätmetoder,
betydande antaganden, begränsningar eller källor beskrivs under respektive
sektor på sidorna 103–104, samt i beräkningsmetoder påsidorna 118–121.
Målens omfattning
Totalt omfattar klimatmålen 81 procent av Swedbanks utlåningsvolym, redovisade
värde brutto i balansräkningen, och 72 procent av Swedbanks volym för kredit-
portföljen. Avseende finansierade utsläpp omfattar målen 39 procent av kund-
ernas utsläpp inom scope 1och 2 i kreditportföljen. När även kundernas utsläpp
inom scope 3 inkluderas omfattar målen 18procent av kreditportföljen.
Swedbanks klimatmål är utformade för att omfatta de mest relevanta
utsläpps scope per sektor. Utifrån denna avgränsning, det vill säga kundernas
utsläpp inom scope 1 och 2 för alla sektorer samt utsläpp inom scope 3 för olja
och gas och bilindustrin, täcker målen 45 procent av de finansierade utsläppen.
Det finns flera skäl till att målen omfattar en lägre andel av de finansierade
utsläppen än av Swedbanks totala kreditportfölj. Swedbanks bolåne- och fastig-
hetsportfölj bedöms ha relativt låg utsläppsintensitet jämfört med andra sek-
torer, samtidigt som den utgör en majoritet av koncernens kreditportföljvolym.
Swedbank har också relativt liten andel av kreditportföljen mot flertalet av
sektorerna som definieras som koldioxidintensiva i NZBA:s ramverk, såsom
exempelvis kol (ingen exponering) och olja och gas (endast en liten exponering
mot raffinaderier kvar).
Swedbank ser kontinuerligt över klimatmålen och deras omfattning.
Externa faktorer som kan påverka utfall av målen
Swedbanks förmåga att uppnå sina klimatmål inom kreditportföljen är i stor
utsträckningkopplad till kundernas omställning. Flera faktorer driver denna
omställning, bland annat framväxten av grön teknologi som successivt sänker
kostnaderna för hållbara lösningar, skärpta regelverk och styrmedel såsom EU
ETS (European Union Emissions Trading System), ökad efterfrågan på hållbara
produkter och tjänster samt ett växande tryck från investerare på finansierade
företag att minska sina utsläpp.
Flera av de sektorer där Swedbank har satt upp klimatmål är också beroende
av samhällets omställning i stort. Detta omfattar bland annat övergången från
fossila bränslen till förnybar energi. För att Swedbank ska nå sina klimatmål
krävs en successiv utfasning av fossila bränslen inom respektive sektor. Utveck-
ling av ny teknik är också centralt, särskilt för stålindustrin och sjöfart som i hög
grad är beroende av utveckling av nya teknologier för produktion av fossilfritt stål
och nya typer av fossilfria fartyg. Inom fastighetssektorn beror också utveck-
lingen till stor del på nationell förflyttning vad gäller ländernas energimix, samt
införande av regelverk eller incitament för energideklarationer, förbättrad energi-
effektivitet och utfasning av fossila energikällor.
Utfall
I tabellerna anges utfall för Swedbanks klimatmål i kreditportföljen.
Klimatmål för kreditportföljen
1
Utfall
Sektor Enhet
Mål
2030, %
Förändring
sedan basår, % 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Basvärde
Bolån
2
kg CO
2
e/m
2
–39 –3 11,2 11,5
Kommersiella fastigheter
2
kg CO
2
e/m
2
–43 –24 20,5 26,9
Kraftproduktion tCO
2
e/MWh –59 –65 (0,06)³ 0,06 0,08 0,15 0,13 0,14 0,16
Olja och gas miljoner tCO
2
e –50 –52 (2,7)³ 3,07 2,99 2,89 4,6 5,7 6,4
Stål tCO
2
e/t stål –29 –21 (0,82)³ 0,77 0,68 0,72 0,89 1,13 0,97
Sjöfart 0% alignment delta 0 12,6%³ 17,7% 39,5% 39,5%
1) Målen omfattar utvalda delar av GHGprotokollet kategori 15 och är konsekvent med gränserna förinventering av växthusgasutsläpp. De inkluderar ej koldioxidkrediter. Mål för olja och gas
finns angivet i absolut värde, övriga som intensitetsmål för att möjliggöra både tillväxt i sektorn och minskning i utsläpp i enlighet med 1,5-gradersscenariot. Ingen prognos över absoluta
utsläpp för målåret finns fram tagen för de sektorer som endast har mål på utsläppsintensitet. Målen har inte granskats av extern part.
2) Utfall rapporteras endast för innevarande år, till skillnad från tidigare rapportering. Under 2025 har en metodförändring i beräkningen av utsläpp tillämpats, vilket innebär att de historiska
värdena inte rapporteras i enlighet med den nya metoden. Metodförändringen beror främst på att utsläppsfaktorer från European Energy Agency (EEA) har ersatts med faktorer från
International Energy Agency (IEA). För bolån har dessutom energiförbrukningen omfördelats mellan bostadsrätter och bostadsrättsföreningar.
3) För kraft produktion, olja och gas samt stål redovisas estimerat utfall för 2025 inom parentes. Faktiskt utfall för målen är 2024 eftersom utsläppsberäkningarna baseras på kundernas
utsläppsdata som inte fanns publikt tillgängliga för 2025 vid rapportens publicering. För sjöfart fanns varken utfall eller estimat av alignment delta tillgängligt vid publiceringstillfället
eftersom utfallet baseras på rapportering via Poseidon Principles, som ännu inte publicerat de uppgifter som krävs för att utföra beräkningen.
Totala finansierade utsläpp ikreditportföljen från sektorer med klimatmål och målens omfattning
Kreditportfölj per sektor
1
Finansierade utsläpp
4
Totalt,
mkr
2
Målens
omfattning, %
3
Scope
2025
(MtCO
2
e)
2
2024
(MtCO
2
e)
2
2023
(MtCO
2
e)
2
2022
(MtCO
2
e)
2
2021
(MtCO
2
e)
2
2020
(MtCO
2
e)
2
Basår
5
(MtCO
2
e)
2
Bolån 1 138 499 99 1 och 2 0,51 0,50
Kommersiella fastigheter 289 834 89 1 och 2 0,33 0,34
Kraftproduktion 22 998 52 1 (0,65)6 0,44 0,5 0,89 0,64 0,93 1,18
Olja och gas 3 558 100 1, 2 och 3 (2,69)6 3,07 2,99 2,89 4,63 5,65 6,36
Stål 5 747 93 1 och 2 (0,37)6 0,19 0,18 0,19 0,24 0,49 0,27
Sjöfart 4 741 83 1 och 3
4
(0,29)6 0,33 0,33 0,57 0,57
1) Volymer, redovisat värde brutto för lån och beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser till bostads- och kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja och gas, stål samt sjöfart.
2) Företag och tillgångar som täcks av klimatmål. För kraftproduktion, olja och gas samt stål omfattas stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning >500 mkr eller balans omslutning
>1000mkr, (2) redo visat värde och beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser > 8 mkr.
3) Målens omfattning av kreditportföljens volymer, redovisat värde brutto för lån och beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser för sektorn.
4) Omfattar utsläpp scope 1 och uppströms scope 3 från bränsleanvändning.
5) Basår är 2019 för bolån, kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja och gas samt stål. Basår är 2022 för sjöfart.
6) För kraftproduktion, olja och gas, stål samt sjöfart rapporteras ett estimerat utfall för 2025 inom parentes, då kundernas utsläppsdata för 2025 inte var publika vid rapportens publicering.
103
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Bolån
Mål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (kgCO
2
e/m
2
) med
39procent till 2030 samt 89 procent till 2050 jämfört med 2019
Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 och inkluderar lån till
hushåll med säkerheter i bostadsfastigheter och bostadsrättsföreningar.
Utfallet för 2025 visar på en 3 procents reduktion av sektorns utsläpps-
intensitet för fastighetsportföljen, jämfört med basår 2019.
Utsläpps intensiteten minskade både för det svenska (–10 procent) och det
baltiska fastighetsbeståndet (–17 procent) i portföljen. Samtidigt har en högre
tillväxt i det baltiska fastighetsbeståndet sedan basåret, med högre utsläpps-
intensitet, resulterat i mindre reducering av utsläppsintensitet på gruppnivå.
Utvecklingen påverkas bland annat av takten i energiomställningen i de länder
där koncernen är verksam samt styrmedel och incitament som påverkar hus-
hållens vilja och möjlighet att upprätta energideklarationer, förbättra energieffek-
tivitet och fasa utfossila energikällor. Dessa externa faktorer ligger till stor del
utanför Swedbanks direkta möjlighet att påverka och innebär en ökad osäkerhet
iutvecklingen mot målet. Sammantaget innebär detta att det finns en risk att
Swedbank inte fullt ut kan nå målsättningen till 2030.
För den svenska bolåneportföljen beror den framtida utvecklingen främst på
fortsatt energieffektivisering av fastighetsbeståndet, ökad andel småhus med
energideklarationer samt utfasning av fossila uppvärmningskällor. Bland små-
husen i Sverige sker omställningen genom investeringar som görs av enskilda
hushåll. För att hushållen ska ta kostnaden för energieffektiviseringar kan
utbildning och stöd fungera som möjliggörare.
De finansierade utsläppen från bolån i de baltiska länderna har fortsatt minskat.
Denna minskning drivs av en ökad täckningsgrad av energideklarationer samt en
förbättrad energi effektivitet i bolåneportföljen. Swedbank har fortsatt attstödja
kunderna inom bolåneportföljen till att göra mer hållbara val genom utvecklande
av erbjudanden kopplat till mer energieffektiva fastigheter. Sam tidigt är Swed-
bank beroende av omställningen iländernas energisystem som också står inför
andra utmaningar ide baltiska länderna (exempelvis vad gäller energisäkerhet).
Andra utmaningar för att ställa om den baltiska bolåneportföljen är den låga
energieffektiviteten ifastighetsbeståndet kombinerat med ett beroende av
nationella stödprogram för att renoveringar ska kunna genomföras. Dessa
strukturella förutsättningar påverkar möjligheten att accelerera utsläpps-
minskningstakten framåt och kan därmed också påverka måluppfyllelsen.
Kommersiella fastigheter
Mål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (kgCO
2
e/m
2
) med
43 procent till 2030 samt 91 procent till 2050 jämfört med 2019
Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 och inkluderar alla fastig-
heter som används till intäktsbringande aktiviteter, såsom detalj handel, kontors-
lokaler, idrottslokaler, industrilokaler och flerbostadshus.
Utfallet för 2025 visar på en 24 procents reduktion av utsläppsintensitet för
fastighetsportföljen, jämfört med basår 2019.
Utsläppsintensiteten inom den svenska delen av portföljen har minskat något
jämfört med föregående år. De främsta orsakerna är att andelen finansierade fastig-
heter med högre energiklass har ökat samt att fler fastigheter nu omfattas av giltiga
energideklarationer. Denna utveckling speglar effekterna av Swedbanks arbete
med att säkerställa energideklarationer vid ny finansiering samt att kräva klimat-
omställningsplaner för fastigheter med lägre energiprestanda. Utöver det fortsatte
även arbetet med energirådgivning till kunderna, i samarbete med Ramboll.
För fastighetsbeståndet i de baltiska länderna har utsläppsintensiteten minskat
med 22 procent sedan 2019, till följd av ökad finansiering mot energieffektiva
fastigheter samt införande av en kontrollprocess vid lånebeslut som inkluderar
bedömning av byggnadens energiprestanda och utsläpp. Fokus framåt är att fort-
satt förbättra kontrollprocessen och datakvaliteten för port följen, samt stärka
kundengagemanget och utforska ytterligare produkttjänster som stödjer kunder
iatt minska utsläpp relaterade till fastigheterna i de baltiska länderna.
Olja och gas (utvinning, produktion och raffinering)
Mål: Minska finansierade utsläpp (tCO
2
e) med 50 procent till 2030
samt 99procent till 2050 jämfört med 2019
Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1, 2 och 3 och omfattar stora
kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslutning
>1000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr.
Utfallet för 2024 visar att absoluta finansierade utsläpp för sektorn olja och
gas minskat med 52 procent sedan 2019 vilket innebär att Swedbank redan har
uppnått målet att minska de finansierade utsläppen med minst 50 procent till
2030. Orsaken till detta är att Swedbank har valt att kraftigt reducera sin kredit-
givning mot olje- och gasutvinning. Den exponering som finns kvar i portföljen
ärmot ett fåtal raffinaderier.
Framöver är det viktigt för Swedbank att övervaka portföljens finansierade
utsläpp och utvärdera att kunderna har klimatomställningsplaner som bedöms
vara trovärdiga. För ytterligare information, se E13 Åtgärder.
Kraftproduktion
Mål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO
2
e/MWh) med
59 procent till 2030 samt 99 procent till 2050 jämfört med 2019
Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och omfattar stora kunder,
definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslutning > 1 000 mkr,
(2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr.
Utfallet för 2024 visar på en reduktion om 65 procent av portföljens utsläpps-
intensitet, jämfört med 2019 vilket innebär att Swedbank ligger i linje med målet
att minska de finansierade utsläppen med 59 procent till 2030. Den förnyelsebara
delen av portföljen har fortsatt att växa, vilket har bidragit till att de finansierade
utsläppen minskat. I de baltiska länderna har dessutom flera kunder övergått till
en större andel förnybar energiproduktion, vilket också haft en positiv effekt.
Under året har kundernas klimatomställningsplaner utvärderats. Resultatet
visar att majoriteten av kunderna har etablerade klimatomställningsplaner som
bedöms vara trovärdiga.
Framöver är det viktigt för Swedbank att fortsätta utöka finansieringen
motförnyelsebar kraftproduktion samt utvärdera att kunderna har klimat
omställnings planer som bedöms vara trovärdiga.
Stål
Mål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO
2
e/ton) med
29 procent till 2030 samt 94 procent till 2050 jämfört med 2019
Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 och omfattar stora kunder,
definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslutning > 1 000 mkr,
(2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr.
Utfallet för 2024 visar på en minskning med 21 procent sedan 2019, vilket
innebär en ökning jämfört med föregående år då utfallet visade på en minskning
med 30 procent. Ökningen beror främst på att ett fåtal kunder ökat sin
utsläppsinten sitet. Portföljen är koncentrerad till ett begränsat antal kunder,
vilket innebär att förändring i exponering mot enskilda kunder har stor påverkan
på portföljens totala utsläppsintensitet.
Under året har kundernas klimatomställningsplaner utvärderats. Resultatet
visar att majoriteten av kunderna har etablerade klimatomställningsplaner som
bedöms vara trovärdiga.
Framöver är det viktigt för Swedbank att fortsätta följa upp portföljens
utsläppsintensitet, analysera effekterna av förändrad kreditgivning samt
utvärdera att kunderna har klimatomställningsplaner som bedöms vara
tro värdiga.
Sjöfart
Mål: 0 procent alignment delta jämfört med Internationella sjöfarts-
organisationens (IMO) mest ambitiösa reduktionsbana till år 2030
(g CO
2
e/ton-nautisk mile)
Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och uppströms scope 3 från bränsle-
användning och omfattar fartyg lika med eller större än 5 000 bruttotonnage.
Utfallet för 2024 visar att portföljens avvikelse från målbanan för utsläpps-
minskningar (”alignment delta”) minskat från 17,7 procent till 12,6 procent. Det
innebär att portföljens faktiska utsläppsintensitet ligger närmare den nivå som
krävs för att nå klimatmålet, vilket är en positiv utveckling. Det är ett resultat av
både förändringar i portföljen, där kreditgivningen till vissa fartygstyper med hög
Annual Efficiency Ratio (AER) har minskat, och en generell minskning av
utsläppsinten siteten i den kvarvarande fartygsflottan. Den positiva utvecklingen
härrör främst till bränslereducerande åtgärder och investeringar, hastighets-
optimering och användning av alternativa bränslen, såsom biobränsle.
Framöver är det viktigt för Swedbank att fortsätta finansiera kunder med
klimat omställningsplaner på plats som bedöms vara trovärdiga. Därtill avser
Swedbank att stödja kunder i förnyelsen av deras fartygsflottor, både genom
finansiering av modernare fartyg och byggnation av nya fartyg med potential
attbli fossilfria, samt genom att möjliggöra optimering av befintliga fartyg.
104
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Mål för förvaltat kapital
Swedbank Robur Fonder har i sin Klimatstrategi antagit två övergripande klimat-
mål: att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål år 2025 och att nå nettonoll-
utsläpp år 2050. Fondbolaget har även antagit tre delmål och fem koldioxidmål.
Delmålen har tre fokusområden och koldioxidmålen omfattar fem tillgångsslag
inom fondportföljen. Diskretionär förvaltning omfattas inte av klimatmålen efter-
som det är kunderna själva som fastställer investeringsinriktning och mål för sin
portfölj. Fondkapital i Estland, Lettland och Litauen omfattas av egna klimatmål
för respektive fondbolag.
Swedbank Robur Fonders Klimatstrategi har godkänts av Swedbank Robur
Fonders vd. Målsättningen för nettonollutsläpp följer Paris Aligned Investment
Initiative: Net Zero Investment Framework (NZIF). Detta är i linje med best-prac-
tice inom fondbranschen. För att sätta koldioxidmål för aktier och företagsobli-
gationer har Swedbank Robur Fonder använt sig av International Energy Agencys
(IEA) Net Zero 2050 scenario. Detta scenario beskriver hur världens utsläpp
kommer att minska givet faktorer såsom BNP-tillväxt, befolkningstillväxt samt
policyändringar. Swedbank Robur Fonder har i processen för framtagning av
klimat målen analyserat flera klimatscenarier och valt att utgå från IEA NZ2050.
Basåret 2019 är valt efter rekommendationer från Net Zero Asset Manager
(NZAM) och Swedbank Robur Fonder anser att trots att portföljsammansätt-
ningen kommer ändras över tid så är basåret generellt representativt för port-
följen även i framtiden. Om större ändringar görs i portföljen, kommer basåret
justeras. För övriga tillgångsslag har målsättning för antingen Sverige eller EU
använts som utgångspunkt och med 2024 som basår och precis som för aktier
och företagsobligationer anser Swedbank Robur Fonder att basåret är represen-
tativt för portföljen i framtiden. Mål för koldioxid uttrycks som ett intensitetsmått
för att kunna urskilja förändring i koldioxid för underliggande innehav irelation till
förändring i totalt förvaltat kapital. Swedbank Robur Fonder har inte gjort några
antaganden kring hur portföljen ska utvecklas. Målen har inte blivit granskade
avextern part. För ytterligare information om beräkningar och mätning, se
sidorna 119–121.
I början av året ändrade Swedbank Robur Fonder enhet för sitt koldioxid mål
föraktier och företagsobligationer. Det tidigare måttet viktad genomsnittlig
kol dioxidintensitet ersattes av koldioxidavtryck. Ett nytt mål antogs för klimatlös-
ningar för aktier och företagsobligationer som är anpassat efter ramverket NZIF.
Swedbank Robur Fonder antog nya koldioxidmål för statsobligationer, kommun-
obligationer, region obligationer och säkerställda bostadsobligationer, vilket inne-
bär att koldioxidmålen nu omfattar nästan hela fondkapitalet. Dessa mål uttrycks
i samma intensitetsmått som för aktier och företagsobligationer, förutom säker-
ställda bostadsobligationer som uttrycks i totala utsläpp. Detta har påverkat
baslinje värdet, men inte de långsiktiga klimatmålen eller hur de ska uppnås.
Dessutom har Swedbank Robur Fonder antagit ett nytt klimatmål kallat Portfolio
Alignment för tillgångsslagen aktier, krediter och säkerställda bostadsobliga-
tioner. De utsläpp som omfattas av Swedbank Roburs Fonders mål ingår även
iTotala växthusgasutsläpp, E16.
Swedbank Robur Fonders mål följs upp årligen. Resultaten granskas av
fondbolagets Hållbarhets- och Ägarstyrningsteam och av vd. Resultaten publi-
ceras externt i Swedbank Roburs årliga rapport Climate and Nature. Eventuella
förändringar i metodik eller mål fastställs av vd.
Swedbank Robur Fonder har löpande dialog med sina intressenter. Insikter
fråndialogerna används övergripande när Swedbank Robur Fonder utvecklar
sinamål, men intressenterna är inte involverade i fastställandet av målen.
Övergripande mål
•
2025: Samlade fondkapitalet förvaltas i linje med Parisavtalets 1,5 gradersmål
•
2050: Samlade fondkapitalet är senast nettonoll
Delmål
•
Koldioxidavtryck: Minska koldioxidutsläpp till 2030 i enlighet med antagna
mål per tillgångslagen aktier och företagsobligationer, statsobligationer,
kommun obligationer, regionobligationer samt säkerställda bostads-
obligationer. Öka investeringar i emittenter med nettonoll mål.
•
Klimatlösningar: Öka investeringar i klimat lösningar, med utgångspunkt
iEUtaxonomin och motsvarande aktiviteter.
•
Dialog: Föra dialog med företag inom materiella sektorer som utgör
70 procent av Swedbank Robur Fonders finansierade scope 1 och 2 samt
uppströms scope 3 utsläpp.
Utfall
Swedbank Robur Fonders mål är att det samlade fondkapitalet ska förvaltas
ilinje med Parisavtalet senast 2025. Fondbolaget har säkerställt att relevanta
artiklar i Parisavtalet uppfylls genom de mål och styrdokument som antagits
inom ramen för den uppdaterade Klimatstrategin. Exempelvis finns nu utsläpps-
kurvor för samtliga tillgångsslag i linje med nettonoll senast 2050 som det
samlade fondkapitalet ska följa. Vidare har Swedbank Robur Fonder säkerställt
att processer och rutiner i fondförvaltningen är förenliga med artiklarna. Mot
denna bakgrund bedömer Swedbank Robur Fonder att 2025
målet är uppfyllt.
Klimatmål för förvaltat kapital¹
Utfall
Tillgångsslag Enhet
Mål
2030, %
Förändring
sedan basår, % 2025 2024 Basvärde
2
Aktier och företagsobligationer tCO
2
e/mkr –50 –58 1,5 1,3 3,6
Statsobligationer tCO
2
e/mkr –15 1 10,8 10,7 10,7
Regionobligationer tCO
2
e/mkr –26 –3 0,96 0,99 0,99
Kommunobligationer tCO
2
e/mkr –26 9 4,5 4,1 4,1
Säkerställda bostadsobligationer tCO
2
e –20 4 26 321 25 261 25 261
1) Inkluderar Swedbank Robur Fonder i Sverige. Övrigt förvaltat kapital inom Swedbank, tex förvaltat fondkapital i Estland, Lettland och Litauen samt diskretionär förvaltning omfattas inte.
2) Basår är 2019 för aktier och företagsobligationer och 2024 för resterande tillgångsslag.
Finansierade utsläpp isvenska fonder per tillgångsslag med klimatmål och målens omfattning
Volymer per tillgångslag Finansierade utsläpp
Totalt
2025, mkr¹
Målens omfattning
2025, %
2
Scope
MtCO
2
e
2025
MtCO
2
e
2024
Aktier och företagsobligationer 1 682 098 100 1 och 2³ 2,45 1,99
Statsobligationer 17 960 100 1 0 0
Regionobligationer 4 523 100 1 och 2 0 0
Kommunobligationer 8 914 100 1 0,04 0,02
Säkerställda bostadsobligationer 149 799 100 2 0,03 0,03
1) Inkluderar Swedbank Robur Fonder i Sverige och övrigt förvaltat kapital inom Swedbank, tex förvaltat fondkapital i Estland, Lettland och Litauen samt diskretionär förvaltning omfattas inte.
2) Målens omfattning av investeringsportföljen per tillgångsslag för Swedbank Robur Fonder i Sverige.
3) Dialogmål på scope 3.
105
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Aktier och företagsobligationer
Mål: Minska koldioxidavtrycket med 50 procent till 2030 jämfört med 2019
Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 1 och 2.
Utfallet för 2025 visar att koldioxidavtrycket för investeringar i aktier och före-
tagsobligationer ökat från 1,32 tCO
2
e/mkr till 1,51 tCO
2
e/mkr, motsvarande en
ökning på 14 procent. Trots denna uppgång visar utvecklingen över tid en tydlig
nedåtgående trend, och investeringarna ligger fortsatt väl i linje med målsätt-
ningen för 2030. Den huvudsakliga förklaringen till årets resultat är en ökning
iförvaltat kapital. Därtill har exponeringen mot tillverkningssektorn, som är mer
utsläppsintensiv, ökat, vilket påverkat avtrycket ytterligare. Utfallet kan variera
mellan år beroende på omallokeringar och förändringar i portföljsammansätt-
ningar, men Swedbank Robur Fonders målsättning är att koldioxidavtrycket över
tid ska fortsätta minska i linje med fastställda klimatmål. För att säkerställa detta
har påverkansarbetet fortsatt, med fokus på att tydliggöra för portföljbolagen
vikten av att sätta och följa upp egna klimatmål.
Statsobligationer
Mål: Minska koldioxidavtrycket med 15 procent till 2030 jämfört med 2024
Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 1.
Utfallet för 2025 visar att koldioxidavtrycket för investeringar i statsobliga-
tioner har ökat marginellt. Årets utfall uppgår till 10,83 tCO
2
e/mkr, vilket motsvarar
en ökning med en procent jämfört med föregående års nivå på 10,70 tCO
2
e/mkr.
Trots denna mindre uppgång ligger utvecklingen i linje med de långsiktiga mål-
sättningarna.
Eftersom svenska statsobligationer utgör den dominerande andelen av
investeringarna inom detta tillgångsslag uppvisar portföljen en stabil utveckling
mellan åren. Detta innebär samtidigt att koldioxidavtryckets utveckling i hög grad
påverkas av Sveriges klimatarbete och de framsteg som görs på nationell nivå.
Kommunobligationer
Mål: Minska koldioxidavtrycket med 26 procent till 2030 jämfört med 2024
Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 1.
Utfallet för 2025 visar att koldioxidavtrycket för investeringar i kommunobliga-
tioner har ökat med nio procent från 4,08 tCO
2
e/mkr till 4,46 tCO
2
e/mkr. En bidra-
gande faktor är ett ökat förvaltat kapital vilket vissa år kan leda till en uppgång
men bedöms inte utgöra ett hinder för att nå de långsiktiga målsättningarna.
Swedbank Robur Fonder fortsätter sitt dialog arbete med kommuner för att
säkerställa att de arbetar mot Sveriges målsättning om netto noll 2045.
Regionobligationer
Mål: Minska koldioxidavtrycket med 26 procent till 2030 jämfört med 2024
Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 1 och 2.
Utfallet för 2025 visar att koldioxidavtrycket för investeringar i regionobliga-
tioner har legat stabilt, med en svag nedgång på tre procent från 0,99tCO
2
e/mkr
till 0,96 tCO
2
e/mkr. Swedbank Robur Fonder har invester ingar iett fåtal regioner,
vilket gör utfallet känsligt för förändringar i de under liggande innehaven.
Säkerställda bostadsobligationer
Mål: Minska de finansierade utsläppen med 20 procent till 2030 jämfört
med 2024
Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 2.
Utfallet för 2025 visar att utsläpp relaterade till investeringar i säkerställda
bostadsobligationer har ökat något från 25 261 tCO
2
e till 26 321 tCO
2
e, motsva-
rande en ökning på fyra procent. En ökning i förvaltat kapital är en bidragande
faktor, vilket vissa år kan leda till en uppgång men bedöms inte utgöra ett hinder
för att nå de långsiktiga målsättningarna. Den svenska energimixen är en central
faktor för att minska utsläppen inom detta tillgångsslag, då utsläppen härstammar
från energianvändningen i de underliggande bostäder som utgör säkerhet.
106
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Mål för egen verksamhet
Swedbank har som mål att reducera växthusgasutsläpp från egen verksamhet
med 60 procent till 2030 jämfört med basåret 2019. Koncernen har valt att inklu-
dera vissa utsläppskategorier inom scope 3 i målet för att ge en helhetsbild av
direkt klimatpåverkan, trots att de utsläppen inte bedöms vara signifikanta. De
inkluderar utsläpp från affärsresor, transporter, uppströms utsläpp från energi-
användning och företagsägda bilar, avfallshantering samt vatten- och pappers-
förbrukning. Målet har fastställts av interna experter men har inte granskats av
externpart.
Swedbank arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan från tjänsteresor, bland
annat genom att öka andelen virtuella möten, minska affärsresor samt byta till
hållbara transportsätt. Möjlighet finns även att resa med Sustainable Aviation
Fuel (SAF) för att minska utsläppen.
Avdelningen för lokalförsörjning (Real Estate & Facility Management) strävar
aktivt efter att optimera användningen av Swedbanks lokaler och säkerställa
effektiv energianvändning. Det tidigare målet att reducera energianvändningen
med 15procent per kvadratmeter under perioden 2017–2025 har uppnåtts.
Under 2025 har ett nytt mål antagits: att minska energianvändningen med
15procent per kvadratmeter mellan åren 2025 och 2030. Energianvändning för
elbilsladdning är inte inkluderat i målet. Inom avdelningen för lokalförsörjning
utgör datadrivna beslutsprocesser, utökade leverantörskrav samt ett förstärkt
fokus på social hållbarhet centrala delar av hållbarhetsarbetet.
Utfall
Förändring
sedan basår, % Utfall, tCO
2
e
Basvärde
(basår 2019)
Scope 2025 2025 2024 2023
Scope 1¹ –49 522 853 692 1 020
Scope 2¹ –56 2 681 3 417 3 678 6 067
Scope 3
Affärsresor
2
–80 3 275 3 968 4 400 16 359
Övriga
scope 3
2, 3
22 1 914 2 126 2 354 1 567
Totalt –66 8 392 10 364 11 124 25 013
1) Utsläpp från dotterföretagen Stabelo och Entercard inkluderas ej.
2) Icke betydande utsläpp inom scope 3, men ingår i mål för egen verksamhet.
3) Säkerhetstransporter, utsläpp uppströms från energianvändning och före tags ägda bilar,
avfallshantering, vattenförbrukning samt pappersförbrukning.
Egen verksamhet
Mål: Minska Swedbanks utsläpp från egen verksamhet med 60 procent
till2030 jämfört med 2019 (tCO
2
e)
Målet omfattar scope 1, 2 (marknadsbaserade) och scope 3 kategorierna; affärs-
resor, säkerhetstransporter, utsläpp uppströms från energianvändning och före-
tagsägda bilar, avfallshantering, vattenförbrukning samt pappersförbrukning.
Utfallet för 2025 visar att Swedbanks mål om att minska utsläppen från den
egna verksamheten med 60 procent till 2030 har uppnåtts, med en total reduktion
om 66 procent jämfört med 2019.
Reduktionen beror främst på en övergång från naturgas till fjärrvärme i Lettland.
I Estland reducerades utsläppen ytterligare genom flytten av huvudkontoret till en
BREEAM-certifierad byggnad med högre energieffekti vitet. Utsläppen från affärs-
resor med flyg minskade också, vilket främst förklaras av enförändrad utsläpps-
faktor kopplad till högre fyllnadsgrad på flygningar.
Under kommande år avser Swedbank att se över och fastställa nya mål-
sättningar för att ytterligare minska utsläppen från den egna verksamheten.
Mått
Totala växthusgasutsläpp
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala
växthusgasutsläpp
Swedbank presenterar direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser från egen
verksamhet och värdekedjan nedströms i scope 1, 2 och 3, där de största
utsläppen kommer från kreditportföljens kunder och det förvaltade kapitalet.
2024används som basår, eftersom det var det första året med CSRDrappor
tering. Basåret etablerar grunden för att följa upp åtaganden om minskning av
växthusgasutsläppen och utgör därmed basen för upplysningarna om växthus-
gasutsläpp.
Swedbank mäter och följer upp utsläpp enligt scope 1, 2 och 3. Iscope 1 och 2
inkluderas Swedbanks direkta utsläpp från egen verksamhet inklusive dotter-
företag.
Scope 3 omfattar Swedbanks största utsläpp, vilka består av finansierade
utsläpp från kreditportföljen och investeringsportföljen samt faciliterade port-
följen från kapitalmarknadsrådgivning. Majoriteten av utsläppen i scope 3 härrör
från kundernas verksamheter och investeringar (kategori 15). De åter stående
kategorierna (1–14), som tillsammans utgör en mindre del av scope 3, exklude-
ras därför från tabellen Bruttoväxthusgasutsläpp. Swedbank fortsätter dock att
beräkna och följa upp dessa scope 3-utsläpp för intern styrning och klimat-
målsuppföljning för egen verksamhet.
Utveckling
Swedbank arbetar kontinuerligt med att förbättra uppföljningen av utsläpp av
växthusgaser och följer upp detta kvartalsvis med Swedbanks affärsområden.
Standarder för beräkning av finansierade utsläpp är fortfarande under utveckling,
se avsnittet beräkningsmetoder nedan.
För att stärka kvaliteten i koncernens utsläppsrapportering har Swedbank
under året utökat täckningsgraden för signifikanta scope 3-utsläpp i kategori 15.
Detta innebär att tidigare rapporterade siffror för 2024 har ändrats och inkluderar
även utsläpp från scope 3 från fonder i förvaltat kapital samt diskre tionär för-
valtning (80 598 221 tCO
2
e) för investeringsportföljen, utsläpp från beviljade ej
utnyttjade låne löften samt eventualförpliktelser för kreditportföljen (9 585 893
tCO
2
e) samt utsläpp från faciliterade portföljen (769 305 tCO
2
e). Faciliterade
utsläpp avser utsläpp som uppstår när Swedbank agerar som facilitator på
skuldkapital marknaden, exempel vis vid utgivning av obligationer.
Förändringen påverkar rapporteringen av utfallen för 2024 och medför en bety-
dande ökning av rapporterade utsläpp, till följd av den utökade täcknings graden.
Denna förändring innebär därmed inte en faktisk ökning av koncernens klimat-
påverkan.
Majoriteten av de volymer som inte inkluderas från kreditportföljen kommer
ihuvudsak från konsumentkrediter och kreditinstitut. Inom investeringsportföljen
inkluderas inte tillgångarna från främst likviditetsportföljen i balansräkningen. De
huvud sakliga undantagen beror på faktorer som brist på tillförlitlig utsläppsdata
eller begränsningar i beräkningsmetoder. 2025 års täckningsgrad uppgår till
84procent av kredit och investeringsportföljer volymer.
Mål
Tabellen Bruttoväxthusgasutsläpp innehåller målkolumner där klimatmål ska
presenteras i absoluta tal. Nettonollutsläpp 2050 förväntas innebära successiva
utsläppsminskningar för koncernen, i genomsnitt med 3,8 procent per år, jämfört
med basåret 2024. Dock väntas utvecklingen av Swedbanks absoluta utsläpp
fram till 2050 inte följa en linjär bana. Metoder för utsläppsberäkningar är därtill
under utveckling och det förväntas att förbättrad datakvalitet och beräknings-
metoder kommer att ha en påverkan på utfallet även framåt.
Swedbanks klimatmål för kreditportföljen och förvaltat kapital är främst inten-
sitetsbaserade, i enlighet med etablerade internationella ramverk. Detta innebär
att uppföljningen av klimatmålen i dagsläget sker genom intensitetsmått snarare
än i absoluta tal. För den egna verksamheten rapporteras utsläppsmål i absoluta
tal, men dessa är inte nedbrutna per scope. Notera att klimatmålen som presen-
teras under Mål, E1–4 har egna separata basår.
107
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Datakvalitet
Utsläppsrapporteringens kvalitet påverkas av begränsningar i underliggande
data vilket presenteras i tabellerna för kredit- och investeringsportföljerna. Data-
kvalitet bedöms i enlighet med PCAF-metoden. Skalan sträcker sig från 1, som
innebär verifierad rapporterad data (högst kvalitet), till 5 som innebär att ingen
utsläppsdata finns, vilket medför att datan bygger på schablonberäkningar
(lägstkvalitet).
Datakvaliteten varierar mellan scope 1, 2 och 3. Scope 2 uppvisar generellt
högst datakvalitet, medan scope 3 har lägst. Detta beror främst på att Swed-
banks kreditportfölj omfattar många mindre bolag, där tillgången till rapporterad
och verifierad utsläppsdata är mer begränsad. Jämfört med kreditportföljen
uppvisar investeringsportföljen en högre datakvalitet, eftersom den i större
utsträckning baseras på rapporterad data från bolag med mer utvecklade
processer för klimatrapportering.
I takt med att rapporteringskraven stärks, till exempel genom CSRD, får Swed-
bank tillgång till mer fullständig och tillförlitlig utsläppsdata från koncernens
kunder. Det gör att behovet av uppskattade värden minskar, vilket höjer preci-
sionen och transparensen i utsläppsrapporteringen över tid. Förnärvarande
baseras en stor del av utsläppsberäkningarna på schabloner.
Utfall
Totala utsläpp av växthusgaser har ökat mellan 2024 och 2025. Det härrör främst
till en ökning av koncernens scope 3-utsläpp inom kategori 15 för finansierade
utsläpp.
Inom kreditportföljen förklaras ökningen på nästan 10 miljoner tCO
2
e huvud-
sakligen till en kvalitetsförbättring på den underliggande datan, där Swedbank
ihögre grad har använt rapporterade utsläppsdata från koncernens företags
kunder i stället för schablonvärden.
För investeringsportföljen förklaras ökningen på drygt 24 miljoner tCO
2
e
främst av en förändrad sektorallokering där förvaltat kapital i större utsträckning
placerats inom tillverkningsindustrin, en sektor med hög utsläppsintensitet.
Utsläpp inom scope 1 och 2 har minskat.
Bruttoväxthusgasutsläpp
Retroaktivt År för delmål och mål
5
Basår
2024 2024 2025
Föränd-
ring, % 2025 2030 2050
Årligt mål
i%/Basår
Scope 1 växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO
2
e)
1
853 853 533
5
–38 0 -3,8
Scope 2 växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp (tCO
2
e) 9 500 9 500 8 563
5
–10 0 -3,8
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp (tCO
2
e) 3 417 3 417 2 714
5
–21 0 -3,8
Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3
Totala indirekta bruttoutsläpp (tCO
2
e)
1 Inköpta varor och tjänster
2
2 Kapitalvaror
2
3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter
(ingår inte i scope 1 eller scope 2)
2
4 Transport och distribution i tidigare led
2
5 Avfall genererat i verksamheter
2
6 Tjänsteresor
2
7 Anställdas pendling
2
8 Tillgångar som leasas i tidigare led
2
9 Transport i senare led
2
10 Bearbetning av sålda produkter
2
11 Användning av sålda produkter
2
12 Slutbehandling av sålda produkter
2
13 Tillgångar som leasas i senare led
2
14 Franchiseavtal
2
15 Investeringar
3
101 429 347 101 429 347 135 598 296 34 0 -3,8
Totala utsläpp av växthusgaser (scope 1, scope 2 och betydande scope 3)
4
Totala utsläpp av växthusgaser
(platsbaserade) (tCO
2
e) 101 439 700 101 439 700 135 607 392 34 0 -3,8
Totala utsläpp av växthusgaser
(marknadsbaserade) (tCO
2
e) 101 433 617 101 433 617 135 601 543 34 0 -3,8
1) Swedbank har inga utsläpp från reglerade utsläppshandelssystem.
2) Icke-betydande utsläpp inom scope 3, men ingår i mål för egen verksamhet.
3) Avser finansierade utsläpp i kredit- och investeringsportföljen samt faciliterade utsläpp.
4) Inkluderade växthusgaser; koldioxid (CO
2
), metan (CH4), kväveoxid (N
2
O) och köldmedium.
5) Swedbanks klimatmål presenteras i E1-4.
108
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Investeringar i scope 3 kategori 15
Tabellen nedan visar utsläpp från investeringar, kategori 15 i tabellen
Bruttoväxthus gasutsläpp, per scope (1, 2 och 3) för Swedbanks kreditportfölj,
investeringsportfölj samt de faciliterade utsläpp från koncernens kapitalmark-
nadsrådgivning. Dessutom presenteras andelen av respektive portfölj som
utsläppsberäkningarna omfattar.
De finansierade utsläppen har ökat med 34 procent under året. Av denna
ökning står kreditportföljen för en tredjedel och investeringsportföljen för
tvåtredjedelar. Investeringsportföljen utgör en betydande del av utsläppen,
motsvarande 79 (82) procent, vilket i huvudsak kan kopplas till förvaltat kapital.
Kreditportföljen utgör 20 (17) procent. Koldioxidavtryck (tCO
2
e/mkr finansierat)
är ett mått som Swedbank använder för att jämföra koncernens portföljer.
Koldioxid avtryck för kreditportföljen är 11,56 (7,86) och investeringsportföljen
är37,30 (29,93).
För kreditportföljen beräknas utsläpp på 86 (91) procent av deras volym er.
Förinvesteringsportföljen beräknas utsläpp på totalt 84 (87) procent, vilket
begränsas av att beräkningar saknas för tillgångar i balansräkningen.
De efterföljande detaljerade tabellerna för kredit- och investeringsportföljen
ärstrukturerade i enlighet med EU:s standardiserade kodning (NACE). Facilite-
rade utsläpp mot svarar mindre än en procent av totalt rapporterade utsläpp och
rapporteras därmed inte vidare på detaljerad nivå.
Utsläpp från investeringar i scope 3 kategori15
2025
Utsläpp per kategori (tCO
2
e) Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt % totalt
Volym,
mkr
Andel
beräknad
volym
1
(%)
Finansierade utsläpp, kreditportföljen 3 689 939 2 086 987 21 750 499 27 527 425 20 2 382 068 86
Finansierade utsläpp, investeringsportföljen 2 305 013 1 143 249 103 761 387 107 209 650 79 2 874 498 84
Faciliterade utsläpp 2 310 2 490 856 421 861 221 1 36 929 0
Totalt 5 997 262 3 232 726 126 368 307 135 598 296 100 5 293 494 84
1) Andelen beräknade utsläpp avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats.
2024
Utsläpp per kategori (tCO
2
e) Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt % totalt
Volym,
mkr
Andel
beräknad
volym
1
(%)
Finansierade utsläpp, kreditportföljen 4 217 288 1 610 139 11 723 505 17 550 932 17 2 232 606 91
Finansierade utsläpp, investeringsportföljen 1 731 962 946 666 80 429 628 83 108 255 82 2 776 745 87
Faciliterade utsläpp 7 911 5 370 756 879 770 159 1 57 446 0
Totalt 5 957 161 2 562 174 92 910 012 101 429 347 100 5 066 797 86
1) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats.
109
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Kreditportföljen
Tabellen nedan presenterar utsläpp per scope (1, 2 och 3) för Swedbanks kredit-
portfölj upp delad per sektor. Dessutom visas datakvalitet enligt PCAF metoden
samt hur stor volym och andel som utsläppsberäkningarna omfattar. Finansie-
rade utsläpp från kreditport följen avser utlåning till allmänheten och kredi tinstitut
och beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser. Beräkning har ej
genomförts främst för kreditinstitut samt konsumtionslån eftersom tillgänglig
data saknas.
Swedbank använder olika metoder för att beräkna finansierade utsläpp. För
jord- och skogsbruk används en top down-metod. För företagslån används en
företagsbaserad metod, vilket står för den största delen av de rapporterade
utsläppen. För motorfordon, fastigheter och sjöfart används tillgångsbaserade
metoder, där utsläppen beräknas utifrån specifika egenskaper hos respektive
tillgångstyp. En mer detaljerad beskrivning finns i avsnittet Beräkningsmetoder
nedan.
De finansierade utsläppen från kreditportföljen för 2025 uppgick till
27527425 (17 550 932) tCO
2
e, vilket motsvarar en ökning med 57 procent
jämfört med 2024. Majoriteten av ökningen beror på att Swedbank förbättrat
kvalitén på underliggande data för utsläppsberäkningarna genom att koncernen
ihögre utsträckning använt rapporterade utsläppsdata från företagskunderna
istället för att basera beräkningarna på schabloner. För vissa företag är de
rapporterade utsläppen betydligt högre än tidigare schabloner.
Den största andelen av utsläppen (scope 1, 2 och 3) kommer från företags-
utlåningen 98 (97) procent. Inom företagsutlåningen är det den högintensiva
sektorn tillverkningsindustrin som genererar största utsläppen. Den största
ökningen under året har varit i sektorn detalj- och partihandel, främst inom
handel; reparation.
För sektorn jordbruk, skogsbruk och fiske ingår negativa utsläpp från svenskt
skogsbruk i scope 1. Totalt uppgår detta till 343 748 (412 067) tCO
2
e. Beräkning-
arna för skogsbrukssektorn inkluderar både utsläpp och koldioxid upptag från
skogen. Eftersom uppgifterna rapporteras på aggregerad nivå är det inte möjligt
att särskilja utsläpp respektive upptag. Koldioxidupptaget från skogsbrukssek-
torn resulterar i att de totala rapporterade utsläppen uppvisar ett negativt värde.
2 (3) procent av utsläppen kommer från privatsidan vilka består främst
avhypoteksutlåning.
Finansierade utsläpp, kredit portföljen, per sektor
2025
Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt
Utsläpp per sektor tCO
2
e
Data-
kvalitet¹ tCO
2
e
Data-
kvalitet¹ tCO
2
e
Data-
kvalitet¹ tCO
2
e
% av utsläppen
(scope 1, 2, 3)
Volym,
mkr
Andel
beräknad
volym
2
(%)
Privatpersoner 5 879 3,50 502 319 3,58 2 4,00 508 200 2 1 210 661 89
Hypoteksutlåning 0 4,00 500 955 3,58 2 4,00 500 957 2 1 090 116 97
Övrigt 5 879 3,50 1 364 3,73 0 0,00 7 243 0 120 545 14
Företagsutlåning 3 684 060 3,66 1 584 668 3,58 21 750 497 3,77 27 019 225 98 1 171 406 83
Jordbruk, skogsbruk, fiske 327 200 4,88 62 494 4,83 219 814 4,84 609 508 2 64 098 98
varav jordbruk 641 825 45 418 102 369 789 612 3 35 985
varav skogsbruk –343 748 8 919 95 052 –239 777 –1 25 738
Tillverkningsindustri 866 961 2,52 415 047 2,52 8 917 273 2,58 10 199 281 37 99 802 95
Offentliga tjänster och
samhälls service 804 380 3,48 85 040 3,56 1 933 518 3,67 2 822 937 10 94 787 92
Byggnadsverksamhet 154 049 3,71 16 829 3,79 846 786 3,85 1 017 664 4 36 537 98
Detalj- och partihandel 599 868 2,90 555 625 2,92 7 785 851 3,08 8 941 343 32 77 533 84
Transport 202 713 3,67 12 649 3,61 238 177 3,72 453 540 2 15 612 97
Sjöfart och offshore 281 514 2,17 882 3,25 128 907 2,45 411 303 1 6 522 62
Hotell och restaurang 6 267 4,07 4 882 4,08 41 022 4,10 52 171 0 6 389 83
Informations- och kommu-
nika tions verk sam het 19 391 4,08 12 648 4,09 131 689 4,12 163 729 1 19 505 98
Finans och försäkring 59 943 3,99 6 730 3,98 629 086 4,08 695 759 3 78 995 91
Fastighetsförvaltning 94 040 4,37 352 789 3,72 64 512 4,56 511 341 2 370 336 99
Bostadsrättsföreningar 0 3,13 11 642 3,07 0 4,00 11 643 0 98 556 91
Företagstjänster 248 054 3,89 35 957 3,93 762 763 4,04 1 046 775 4 31 786 100
Övrig företagsutlåning 19 677 4,01 11 454 4,28 51 100 4,01 82 230 0 170 947 12
Totalt 3 689 939 3,66 2 086 987 3,58 21 750 499 3,77 27 527 425 100 2 382 068 86
1) Datakvalitet i enlighet med PCAF.
2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats.
110
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansierade utsläpp, kredit portföljen, per sektor
2024
Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt
Utsläpp per sektor tCO
2
e
Data-
kvalitet¹ tCO
2
e
Data-
kvalitet¹ tCO
2
e
Data-
kvalitet¹ tCO
2
e
% av utsläppen
(scope 1, 2, 3)
Volym,
mkr
Andel
beräknad
volym
2
(%)
Privatpersoner 58 458 3,20 489 859 3,58 0 548 317 3 1 099 937 96
Hypoteksutlåning 0 0,00 485 647 3,58 0 485 647 3 1 044 126 100
Övrigt 58 458 3,20 4 212 3,25 0 62 670 0 55 811 22
Företagsutlåning 4 158 830 4,09 1 120 280 3,86 11 723 505 4,21 17 002 615 97 1 132 669 86
Jordbruk, skogsbruk, fiske 396 201 4,89 64 875 4,85 181 338 4,86 642 414 4 64 459 100
varav jordbruk 765 447 50 058 69 240 884 745 5 42 947
varav skogsbruk –412 067 5 623 80 149 –326 294 –2 19 658
Tillverkningsindustri 1 225 595 3,58 311 408 3,60 6 619 363 3,85 8 156 366 46 113 985 100
Offentliga tjänster och
samhälls service 946 273 3,66 92 452 3,69 971 724 3,77 2 010 449 11 100 465 100
Byggnadsverksamhet 147 572 3,92 15 374 4,04 794 795 4,10 957 741 5 36 875 100
Detalj- och partihandel 490 362 4,11 176 060 4,16 1 921 222 4,29 2 587 645 15 73 976 100
Transport 231 475 3,77 14 124 3,68 225 654 3,91 471 254 3 17 984 100
Sjöfart och offshore 592 702 3,43 13 699 4,95 433 485 3,43 1 039 886 6 11 689 100
Hotell och restaurang 6 590 4,05 4 526 4,07 46 280 4,07 57 397 0 7 092 100
Informations- och kommu-
nika tions verk sam het 22 371 4,14 16 257 4,15 149 232 4,18 187 860 1 23 377 100
Finans och försäkring 3 290 4,56 1 562 4,56 67 647 4,57 72 499 0 34 777 100
Fastighetsförvaltning 10 323 4,66 370 940 3,65 35 769 4,68 417 032 2 370 641 95
Bostadsrättsföreningar 0 4,64 13 627 3,09 0 5,00 13 628 0 94 154 100
Företagstjänster 75 446 4,02 18 087 4,10 231 984 4,20 325 517 2 30 886 100
Övrig företagsutlåning 10 629 4,38 7 289 4,39 45 009 4,40 62 927 0 152 308 10
Totalt 4 217 288 4,07 1 610 139 3,72 11 723 505 4,21 17 550 932 100 2 232 606 91
1) Datakvalitet i enlighet med PCAF.
2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats.
111
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Tabellen nedan presenterar kreditportföljens största utsläpp i mer granulärt nedbrutna sektorer. Den inkluderar även utsläppen från NZBAs utsläppsintensiva sektorer
som inte framgår i tabellen Finansierade utsläpp, kreditportföljen persektor.
Företagsutlåning, sektorer med högst utsläpp och utsläppsintensitet
2025
Utsläpp per sektor
Scope 1, 2,
tCO
2
e
Scope 3,
tCO
2
e
Totalt,
tCO
2
e
Volym,
mkr
Tillverkning 1 282 008 8 917 273 10 199 281 99 802
Utvinning av mineral 104 200 420 772 524 972 6 190
varav kolutvinning (kol) 0 0 0 0
Livsmedelsframställning 81 713 629 126 710 838 6 271
Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 105 713 2 580 011 2 685 725 3 534
varav petroleumraffinering (olja) 105 713 2 580 011 2 685 725 3 534
varav stenkolsprodukter (kol) 0 0 0 0
Tillverkning av kemikalier 175 002 297 162 472 164 1 931
Tillverkning av gummi- och plastvaror 36 949 509 832 546 781 5 899
Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 34 180 28 880 63 060 549
varav tillverkning av cement 257 141 398 4
varav tillverkning av varor av betong, cement 26 254 22 041 48 294 368
Stål- och metallframställning 392 805 413 010 805 816 5 682
varav framställning av stål 389 870 406 889 796 758 5 382
varav framställning av aluminium 190 307 497 43
Tillverkning av motorfordon 15 429 1 850 169 1 865 598 4 665
Tillverkning av andra transportmedel 24 048 565 095 589 143 7 930
Offentliga tjänster och samhällsservice 889 420 1 933 518 2 822 937 94 787
Försörjning av el, gas, värme och kyla (kraftproduktion) 838 007 1 784 617 2 622 623 48 767
Detalj- partihandel 1 155 492 7 785 851 8 941 343 77 533
112
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Tabellen nedan anger utsläpp per scope (1, 2 och 3) för Swedbanks kreditportfölj
uppdelad per affärsområde samt utlåning och beviljade och ej utnyttjade låne-
löften samt eventualförpliktelser.
39 (45) procent av utsläppen kommer från utlåningen och 61 (55) procent
avutsläppen kommer från beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventual för
pliktelser.
Utsläppen för kreditportföljen är huvudsakligen hänförliga till affärsområdet
Företag och Institutioner. Detta beror främst på att de hanterar företagsutlåning,
vilket genererar markant större utsläpp än privatpersoner, samt att de har en stor
andel beviljade ej utnyttjade lånelöften och eventualförpliktelser till företag.
Baltisk bankverksamhet innefattar både privat- och företagsutlåning, vilket
reflekteras i de högre utsläppsutfallen.
Inom utlåningen står Baltisk bankverksamhet och Företag och Institutioner
förungefär lika stora utsläpp, med 51 (47) procent respektive 47 (50) procent.
Utsläppen från beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser
kommer huvudsakligen från affärsområdet Företag och Institutioner med
83 (80) procent.
Negativa utsläppsvärden i scope 1 för Svensk bankverksamhet samt Premium
and Private Banking beror på att beräkningen inkluderar koldioxidupptag från
svenskt skogsbruk.
Finansierade utsläpp, kreditportföljen, per affärsområde
2025
Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt
Utsläpp per affärsområde tCO
2
e
Data -
kvalitet¹ tCO
2
e
Data -
kvalitet¹ tCO
2
e
Data -
kvalitet¹ tCO
2
e
% av
utsläppen
(scope 1, 2, 3)
Volym,
mkr
Andel
beräknad
volym
2
(%)
Utlåning
Svensk bankverksamhet –51 183 4,73 153 520 3,63 153 442 4,85 255 779 2 851 100 98
Baltisk bankverksamhet 1 291 128 3,56 778 474 3,60 3 350 782 3,75 5 420 385 51 300 682 86
Företag och Institutioner 980 876 3,93 527 841 3,59 3 503 551 4,05 5 012 267 47 707 044 78
Premium and Private Banking –28 567 4,89 14 052 3,61 7 285 4,89 –7 230 0 140 552 98
Övriga 2 0 0 2 0 27 261 0
Totalt 2 192 256 3,89 1 473 887 3,61 7 015 060 4,05 10 681 203 100 2 026 638 88
Beviljade ej utnyttjade lånelöften
samt eventualförpliktelser
Svensk bankverksamhet 9 289 4,43 3 640 4,43 58 268 4,43 71 198 0 74 036 3
Baltisk bankverksamhet 413 818 3,14 116 506 3,57 2 340 079 3,20 2 870 403 17 38 051 56
Företag och Institutioner 1 077 567 3,29 492 891 3,31 12 336 143 3,36 13 906 601 83 202 346 97
Premium and Private Banking –2 991 4,67 63 4,67 949 4,67 –1 980 0 2 010 28
Övriga 0 0 0 0 0 38 987 0
Totalt 1 497 683 3,29 613 100 3,35 14 735 439 3,36 16 846 222 100 355 429 73
Kreditportfölj
Svensk bankverksamhet –41 894 4,71 157 160 3,64 211 711 4,82 326 977 1 925 136 91
Baltisk bankverksamhet 1 704 946 3,49 894 980 3,59 5 690 862 3,65 8 290 788 30 338 733 83
Företag och Institutioner 2 058 443 3,62 1 020 732 3,51 15 839 693 3,71 18 918 869 69 909 390 83
Premium and Private Banking –31 558 4,86 14 115 3,61 8 233 4,86 –9 210 0 142 561 97
Övriga 2 0 0 2 0 66 247 0
Totalt 3 689 939 3,66 2 086 987 3,58 21 750 499 3,77 27 527 425 100 2 382 068 86
1) Datakvalitet i enlighet med PCAF.
2) Andelen beräknade utsläpp avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats.
113
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansierade utsläpp, kreditportföljen, per affärsområde
2024
Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt
Utsläpp per affärsområde tCO
2
e
Data -
kvalitet¹ tCO
2
e
Data -
kvalitet¹ tCO
2
e
Data -
kvalitet¹ tCO
2
e
% av
utsläppen
(scope 1, 2, 3)
Volym,
mkr
Andel
beräknad
volym
2
(%)
Utlåning
Svensk bankverksamhet –56 506 4,77 146 982 3,64 166 814 4,86 257 291 3 839 996 98
Baltisk bankverksamhet 1 363 696 3,65 766 386 3,64 1 637 763 3,82 3 767 845 47 287 997 92
Företag och Institutioner 1 064 953 4,30 309 080 3,76 2 572 619 4,42 3 946 652 50 637 995 84
Premium and Private Banking –27 584 4,87 13 054 3,61 7 780 4,86 –6 749 0 132 998 97
Övriga 0 0 2 0 23 572 0
Totalt 2 344 561 4,16 1 235 503 3,67 4 384 976 4,31 7 965 040 100 1 922 558 91
Beviljade ej utnyttjade lånelöften
samt eventualförpliktelser
Svensk bankverksamhet 9 961 4,42 3 915 4,42 61 864 4,42 75 740 1 63 998 3
Baltisk bankverksamhet 564 680 3,87 113 903 3,87 1 167 681 3,87 1 846 265 19 39 716 100
Företag och Institutioner 1 299 666 3,99 256 707 4,01 6 107 700 4,08 7 664 073 80 171 469 100
Premium and Private Banking –1 579 4,63 110 4,61 1 283 4,61 –185 0 991 37
Övriga 0 0 0 0 33 875 0
Totalt 1 872 728 3,99 374 636 4,01 7 338 529 4,09 9 585 892 100 310 048 90
Kreditportfölj
Svensk bankverksamhet –46 545 4,75 150 898 3,64 228 678 4,84 333 031 2 903 993 92
Baltisk bankverksamhet 1 928 376 3,67 880 289 3,65 2 805 444 3,81 5 614 109 32 327 712 93
Företag och Institutioner 2 364 618 4,14 565 787 3,84 8 680 319 4,27 11 610 725 66 809 464 95
Premium and Private Banking –29 163 4,85 13 165 3,61 9 063 4,83 –6 934 0 133 989 97
Övriga 0 0 2 0 57 447 0
Totalt 4 217 288 4,07 1 610 139 3,72 11 723 505 4,21 17 550 932 100 2 232 606 91
1) Datakvalitet i enlighet med PCAF.
2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats.
114
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Investeringsportföljen
Tabellen nedan anger utsläpp per scope (1, 2 och 3) för Swedbanks investerings-
portfölj uppdelad per sektor. Finansierade utsläpp från investeringsportföljen
avser huvudsakligen utsläpp kopplade till förvaltat kapital, inklusive diskretionär
förvaltning. Utsläpp från tillgångar i balansräkningen ingår också i rapporteringen,
även om de är mycket små i relation till utsläppen från investeringsportföljen.
De sammanlagda utsläppen från investeringsportföljen uppgick till
107209650 (83 108 255) tCO
2
e. Jämfört med 2024 motsvarar utsläppen 2025
en ökning med 29 procent. Under året har förvaltat kapital inom den utsläpps-
intensiva tillverkningssektorn ökat. Det är därmed främst den ändrade sektor-
allokeringen som lett till ökade finansierade utsläpp. Dessutom har datakvaliten
förbättrats, vilket både kan leda till ökade utsläpp men också minskade. Inom
tillverkning återfinns den största andelen av utsläpp främst inom tillverkning av
elapparatur 27 (32) procent, tillverkning av övriga maskiner 37 (34) procent samt
tillverkning av motorfordon 21 (18) procent.
Finansierade utsläpp, investeringsportföljen, per sektor
2025
Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt
Utsläpp per sektor tCO
2
e
Data -
kvalitet¹ tCO
2
e
Data -
kvalitet¹ tCO
2
e
Data -
kvalitet¹ tCO
2
e %
Volym,
mkr
Andel beräknad
volym
2
(%)
Jordbruk, skogsbruk, fiske 2 319 1,39 407 1,39 12 416 3,32 15 141 0 1 270 94
Tillverkningsindustri 1 196 505 1,32 828 348 1,46 92 269 938 2,30 94 294 790 88 967 802 99
Offentliga tjänster och
samhälls service 781 946 1,88 59 239 1,66 1 209 747 2,28 2 050 931 2 163 891 97
Byggnadsverksamhet 70 139 1,52 15 893 1,54 651 100 2,34 737 132 1 23 091 98
Detalj- och partihandel 73 555 1,39 60 327 1,43 4 734 108 2,21 4 867 990 5 117 839 99
Transport 61 465 1,17 5 638 1,21 150 897 2,41 218 000 0 8 076 100
Sjöfart och offshore 30 255 1,04 489 1,06 320 992 2,24 351 736 0 1 310 100
Hotell och restaurang 2 597 1,29 9 024 2,51 164 215 2,40 175 837 0 7 892 100
Informations- och kommu-
nika tions verk sam het 6 667 1,37 68 938 1,37 575 158 2,21 650 762 1 315 275 99
Finans och försäkring 42 003 1,29 70 046 2,01 2 690 459 2,17 2 802 507 3 746 397 95
Fastighetsförvaltning 3 664 1,43 14 315 1,46 747 309 2,33 765 288 1 59 924 99
Företagstjänster 31 871 1,80 10 482 1,82 234 348 2,40 276 700 0 66 807 99
Övrig företagsutlåning 2 029 1,38 106 1,96 701 3,13 2 835 0 394 923 0
Totalt 2 305 013 1,37 1 143 249 1,65 103 761 387 2,26 107 209 650 100 2 874 489 84
varav tillgångar i balans räkningen 463 426 1,52 463 426 309 567 18
varav tillgångar utanför balans-
räkningen, förvaltat kapital 1 841 587 1,36 1 143 249 1,65 103 761 387 2,26 106 746 224 2 564 931 92
1) Datakvalitet i enlighet med PCAF.
2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläppen har beräknats.
2024
Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt
Utsläpp per sektor tCO
2
e
Data -
kvalitet¹ tCO
2
e
Data -
kvalitet¹ tCO
2
e
Data -
kvalitet¹ tCO
2
e %
Volym,
mkr
Andel beräknad
volym
2
(%)
Jordbruk, skogsbruk, fiske 1 381 2,00 279 2,00 7 127 3,39 8 787 0 1 152 100
Tillverkningsindustri 893 997 2,08 661 833 2,20 70 261 708 2,34 71 817 538 86 898 833 100
Offentliga tjänster och
samhälls service 554 019 2,12 52 201 2,04 914 333 2,33 1 520 553 2 123 389 100
Byggnadsverksamhet 34 019 2,17 5 356 2,22 398 228 2,45 437 603 1 20 164 99
Detalj- och partihandel 76 095 2,12 55 821 2,14 4 147 138 2,29 4 279 054 5 118 490 99
Transport 47 434 2,02 6 042 2,07 120 937 2,70 174 413 0 21 576 42
Sjöfart och offshore 29 183 2,00 319 2,07 300 004 2,54 329 505 0 992 99
Hotell och restaurang 2 385 2,00 8 077 2,98 156 289 2,20 166 751 0 7 528 100
Informations- och kommu-
nika tions verk sam het 5 756 2,13 55 778 2,13 453 686 2,27 515 220 1 331 960 94
Finans och försäkring 54 729 1,79 68 053 2,44 2 806 127 2,23 2 928 909 4 687 143 95
Fastighetsförvaltning 3 501 2,11 21 563 2,11 383 429 2,43 408 493 0 66 527 98
Företagstjänster 20 708 2,36 8 036 2,38 173 633 2,45 202 377 0 56 917 100
Övrig företagsutlåning 8 754 2,23 3 308 2,24 306 989 3,27 319 051 0 442 073 2
Totalt 1 731 962 2,02 946 666 2,27 80 429 628 2,32 83 108 255 100 2 776 745 87
varav tillgångar i balans räkningen 284 168 1,34 284 168 343 886 12
varav tillgångar utanför balans-
räkningen, förvaltat kapital 1 447 794 2,04 946 666 2,27 80 429 628 2,32 82 824 087 2 432 859 92
1) Datakvalitet i enlighet med PCAF.
2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläppen har beräknats.
115
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Energieffektivitet i fastigheter
Swedbank har en betydande utlåning till både bostads- och kommersiella fastig-
heter. Koncernen stödjer kunder i att förbättra energieffektiviteten och data från
energideklarationer, inklusive energiklasser, används för att analysera portföljens
prestanda.
I tabellerna nedan presenteras redovisat värde och utsläpp per energiklass
förbostads fastig heter och kommersiella fastigheter uppdelat per affärsområde.
De utsläpp som rapporteras i tabellerna nedan ingår i kreditportföljens utsläpps-
tabeller ovan.
En betydande del av fastighetsbeståndet saknar energi klassificering och står
för en stor andel av de totala utsläppen inom sektorn. För att förbättra kvalitet
och precision i framtida utsläppsberäkningar är det viktigt att dessa fastigheter
klassificeras.
Många av de fastigheter som är energiklassade ligger i mittensegmentet av
energi klasser, vilket är vanligt både inom kommersiella fastigheter och bostads-
fastigheter. Detta innebär att det finns betydande potential för förbättringar
genom riktade åtgärder för ökad energieffektivitet.
Den baltiska bankverksamheten har en högre andel fastigheter med energi-
klass A. Eftersom klassificeringssystemen skiljer sig åt mellan länder är klas-
serna inte helt jämförbara, vilket begränsar möjligheten till direkt jämförelse.
I tabellen kommersiella fastigheter anges negativa utsläppsvärden för
Premium and Private Banking vilket beror på att beräkningen inkluderar koldioxid-
upptag från säkerheter avseende svenska skogsbruksfastigheter.
2025
Redovisat värde, brutto, mkr tCO
2
e
Bostads-
fastigheter
Svensk
bankverk-
samhet
Baltisk
bankverk-
samhet
Företag
och Insti-
tutioner
Premium
and Private
Banking Totalt
Svensk
bankverk-
samhet
Baltisk
bankverk-
samhet
Företag
och Insti-
tutioner
Premium
and Private
Banking Totalt
% av
utsläppen
Energiklass
A 2 734 14 857 222 754 18 567 128 5 236 17 21 5 402 1,00
B 31 300 6 410 6 736 6 033 50 480 1 951 8 938 1 510 233 12 631 2,34
C 65 504 3 772 15 085 12 445 96 806 6 207 9 567 1 363 743 17 881 3,31
D 94 399 2 649 22 468 16 763 136 279 12 824 9 612 4 761 1 079 28 277 5,24
E 113 215 1 767 27 327 18 526 160 835 21 846 8 227 8 066 1 647 39 787 7,37
F 54 092 1 990 12 288 8 415 76 785 12 247 12 669 3 601 972 29 488 5,46
G 16 343 9 619 2 815 2 568 31 344 5 836 32 793 1 892 982 41 502 7,69
H 123 123 1 524 1 524 0,28
Ej klassificerad 392 093 90 926 14 223 67 410 564 652 70 417 270 485 15 581 6 694 363 178 67,30
Totalt 769 680 132 112 101 164 132 915 1 135 871 131 457 359 051 36 792 12 371 539 671 100
2025
Redovisat värde, brutto, mkr tCO
2
e
Kommersiella
fastigheter
Svensk
bankverk-
samhet
Baltisk
bankverk-
samhet
Företag
och Insti-
tutioner
Premium
and Private
Banking Totalt
Svensk
bankverk-
samhet
Baltisk
bankverk-
samhet
Företag
och Insti-
tutioner
Premium
and Private
Banking Totalt
% av
utsläppen
Energiklass
A 83 8 739 3 712 23 12 556 –329 140 785 913 17 141 385 5,67
B 409 3 907 13 599 102 18 018 –190 25 130 4 156 –272 28 824 1,16
C 850 687 18 946 138 20 621 178 10 833 5 725 302 17 039 0,68
D 1 059 997 28 155 225 30 437 978 9 172 16 385 267 26 803 1,08
E 960 277 28 612 89 29 939 1 765 4 498 17 059 169 23 491 0,94
F 607 459 12 135 57 13 259 528 5 823 7 267 –81 13 537 0,54
G 380 167 7 299 40 7 886 566 2 468 6 405 11 9 449 0,38
H 495 495 5 324 5 324 0,21
Ej klassificerad 35 022 59 090 58 938 3 806 156 855 –23 291 1 963 208 305 770 –19 950 2 225 737 89,33
Totalt 39 370 74 819 171 396 4 481 290 066 –19 794 2 167 241 363 680 –19 537 2 491 589 100
116
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
2024
Redovisat värde, brutto, mkr tCO
2
e
Bostads-
fastigheter
Svensk
bankverk-
samhet
Baltisk
bankverk-
samhet
Företag
och Insti-
tutioner
Premium
and Private
Banking Totalt
Svensk
bankverk-
samhet
Baltisk
bankverk-
samhet
Företag
och Insti-
tutioner
Premium
and Private
Banking Totalt
% av
utsläppen
Energiklass
A 2 418 15 624 188 579 18 808 120 10 472 83 17 10 692 1,99
B 27 213 9 072 5 419 4 838 46 542 1 520 16 462 337 176 18 495 3,44
C 57 326 4 155 13 209 10 149 84 839 4 553 12 133 958 535 18 179 3,38
D 83 403 2 366 20 383 13 952 120 104 9 055 9 047 4 686 787 23 575 4,38
E 102 418 1 707 25 797 15 614 145 537 14 185 7 739 9 209 1 118 32 251 5,99
F 49 693 1 707 12 244 7 356 71 000 8 305 10 532 4 379 657 23 873 4,44
G 15 656 7 920 2 767 2 247 28 591 4 508 25 354 1 991 782 32 635 6,06
H 117 117 1 143 1 143 0,21
Ej klassificerad 436 699 83 955 21 542 69 855 612 052 83 885 259 724 26 400 7 423 377 432 70,12
Totalt 774 827 126 623 101 549 124 590 1 127 590 126 130 352 605 48 044 11 495 538 274 100
2024
Redovisat värde, brutto, mkr tCO
2
e
Kommersiella
fastigheter
Svensk
bankverk-
samhet
Baltisk
bankverk-
samhet
Företag
och Insti-
tutioner
Premium
and Private
Banking Totalt
Svensk
bankverk-
samhet
Baltisk
bankverk-
samhet
Företag
och Insti-
tutioner
Premium
and Private
Banking Totalt
% av
utsläppen
Energiklass
A 70 4 492 493 14 5 069 –91 25 435 248 16 25 608 0,99
B 338 2 633 6 258 67 9 296 60 16 068 2 750 –288 18 590 0,72
C 815 505 11 723 92 13 135 250 8 259 5 142 256 13 907 0,54
D 995 1 094 20 983 195 23 267 993 7 766 12 550 548 21 857 0,84
E 1 052 1 488 21 879 84 24 503 1 649 11 793 12 325 182 25 949 1,00
F 615 893 8 633 66 10 208 545 23 108 6 262 –35 29 881 1,15
G 376 796 5 092 39 6 302 358 4 593 7 248 95 12 294 0,47
H 422 422 5 578 5 578 0,22
Ej klassificerad 37 772 56 589 81 684 3 708 179 753 490 978 1 574 019 386 910 –17 380 2 434 526 94,06
Totalt 42 033 68 911 156 746 4 265 271 955 494 742 1 676 619 433 434 –16 606 2 588 189 100
Växthusgasintensitet baserad på nettointäkter
Tabellen nedan anger växthusgasintensitet baserad på nettointäkter. Totala utsläpp av växthusgaser rapporteras i tabell Bruttoväxthusgasutsläpp på sidan 108,
medan nettointäkter är summan av ränteintäkter, provisionsintäkter, nettoresultat finansiella poster, försäkringsintäkter, andel av intresseföretags och joint ventures
resultat samt övriga intäkter netto, se Resultaträkningen på sidan 182. Netto intäkter för 2025 är 120 415 mkr och för 2024 148 290 mkr.
Växthusgasintensitet per nettointäkter 2025 2024 Förändring (%)
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt (tCO
2
e/kr) 0,0011 0,0007 65
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per netto intäkt (tCO
2
e/kr) 0,0011 0,0007 65
117
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Beräkningsmetoder
Nedan presenteras beräkningsmetoder för att kunna beräkna Swedbanks totala
utsläpp i scope 1–3. Metoden för beräkningar av utsläpp tar avstamp i GHG-
proto kollet. Beräkningarna används även för att kunna följa upp de uppsatta
klimat målen som presenteras under Mål, E1-4. Klimatberäkningarna har inte
validerats av ett externt organ.
Scope 1
1
Beräkningarna har emissionsfaktorer som kommer från internationellt erkända
databaser som IPCC, AIB, BEIS och FN. När aktivitetsdata inte funnits att tillgå
har antaganden gjorts beträffande fordonsbränsle baserade på utsläpp från ett
”medelfordon”. För Swedbanks mindre kontor har snittutsläpp allokerats utifrån
antal anställda och kontorsyta baserat på koncernens beräknade utsläpp per
anställd (FTE) och kvadratmeteryta (m
2
). Då det finns god tillgång på aktivitets-
data från Swedbanks huvudverksamheter, är det rimligt att använda en alloke-
ringsmetod för att täcka in de relativt få enheter som inte levererat aktivitetsdata.
Metoden har utgått från GHG-protokollet, och den är vald eftersom GHG-proto-
kollet är den internationellt mest erkända metoden.
Scope 2
1
Vid beräkning av platsbaserade scope 2 utsläpp har Swedbank för sin huvud-
sakliga verksamhet robust rapportering av aktivitetsdata avseende inköpt el,
fjärrvärme och fjärrkyla. Inköp av el (kWh) är separata från elnätsavgifterna.
FörSwedbanks mindre kontor har snittutsläpp allokerats utifrån antal anställda
och kontorsyta baserat på koncernens beräknade utsläpp per anställd (FTE)
ochkvadrat meteryta (m
2
).
Emissionsfaktorerna kommer ifrån internationellt erkända databaser som
IPCC, BEIS, AIB, CIBSE och FN. Emissionsfaktorer för kontraktsbaserad el
kommer från elleverantörers environmental product declaration (EPD:er) eller
leverantörsspecifik elmix. I de fall emissionsfaktorer innehåller biomassa sär-
redovisas inte procent andelen biomassa. Biogena utsläpp är endast beräknade
för fjärrvärme i Estland, samt för vissa fordonsbränslen. Biogena utsläpp är
ejseparerade.
Vid beräkning av marknadsbaserade scope 2 utsläpp tillämpas emissions-
faktorer som motsvarar inköpt energi (eller inte köpt) genom kontraktsinstru-
ment. Kontraktsinstrument inkluderar energiattributcertifikat, direkta energi-
kontrakt, power purchase agreement (PPA) och leverantörsspecifika
utsläppsrättigheter. Kontraktsinstrument motsvarade 43 procent av totalför-
brukningen år 2025. Andelen försäljning av kontraktsinstrument är 0 procent
eftersom Swedbank inte säljer energi. U&We har i beräkningen bedömt ifall
presenterade kontraktsinstrument uppfyllt fastställda kvalitetskriterier. Där
kontrakts instrument inte uppfyllt kvalitetskriterierna, eller där kontraktsinstru-
ment inte köpts in, har marknadsbaserade scope 2-utsläpp beräknats med hjälp
av residual faktorer. Utsläpp i scope 2 beräknas baserat på verksamhet i kontor
ochbyggnader där Swedbank har operativ kontroll.
Scope 3
Scope 3-utsläpp från egen verksamhet
1
Scope 3 utsläpp för klimatmål för egen verksamhet har beräknats baserat på
aktivitetsdata som antal/vikt för inköpta produkter, passagerarkilometer, hotell-
nätter eller avfallsvikter. Inga spendberäkningar har genomförts för rapporter-
ingen 2025. Emissionsfaktorerna kommer ifrån internationellt erkända data baser
som IPCC, BEIS, CIBS, FN, och enskilda leverantörer. Swedbank kan inte kvanti-
fiera den andel scope 3 data som baseras på primärdata från leverantörer och
affärspartners i värdekedjan.
Scope 3-utsläpp från kategori 15 Investeringar
Swedbank har utvecklat ett internt beräkningsverktyg baserat på PCAF-standarden
(Partnership for Carbon Accounting Financials) för att beräkna finansierade
utsläpp för kreditportföljen. PCAF används för kreditportföljen för att följa
branschstandarden av beräkningsmetoder, och för att kunna bedöma relevansen
för olika delar av kreditportföljen.
Beräkningarna baseras på följande formel:
Finansierade utsläpp = Utsläpp X Tilldelningsfaktor
Utsläpp = Utsläppen från ett underliggande bolag eller en tillgång
Tilldelningsfaktor = Swedbanks finansierade andel av företagets eller
till gångens totala värde
1) Swedbank genomför årligen en beräkning i beräkningsverktyget Our Impacts som tillhandahålls av mjukvaruutvecklaren EcoOnline. Tillgång till plattformen administreras av U&We som också
genomför kvalitetskontroll av indata, marknadsbaserade energicertifikat och beräkningar. Beräkning genomförs i enlighet med World Business Council for Sustainable Development and World
Resources Institutes (WBCSD/WRI) Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol); Corporate Accounting and Reporting Standard. Beräkning av växthusgaser i plattformen Our Impact kvantifierar
alla sju Kyotoväxthusgaserna där så är tillämpligt, och mäter dem i enheter för koldioxidekvivalenter, CO
2
e. De sju gaserna är koldioxid (CO
2
), metan (CH4), kväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC),
kvävetrifluorid (NF3), svavelhexafluorid (SF6) och perfluorkolväten (PFC). Den globala uppvärmningspotentialen (GWP) för varje gas är applicerad.
Swedbank har ytterligare utökat beräkningarnas omfattning och utvecklat nya
metoder. Detta år har Swedbank, utöver uppskattningar av finan sierade utsläpp
för kreditportföljen, även gjort uppskattningar för Swedbanks investeringar till
statliga enheter. Swedbank Robur Fonders scope 3 utsläpp från investeringar har
också lagts till. Swedbank har även uppskattat sina faciliterade utsläpp (facilita-
ted emissions). Metoden för att beräkna finansierade utsläpp relaterade till bolån
och kommersiella fastigheter har förbättrats, bland annat genom att källan för
emissionsfaktorer för elektricitet ändrats från European Energy Agency (EEA) till
International Energy Agency (IEA), vilket bedöms ge större noggrannhet. I och
med denna metodförändring har även basåret 2019 uppdaterats.
Sammantaget har Swedbank utvecklat tillgångsbaserade metoder för Fastig-
heter, Motorfordon och Sjöfart, och en beräkningsmetod på företagsnivå definie-
rad som Företagslån. För finansiering relaterad till Jordbruk och privatpersoners
skogsägande i Sverige har en top-down-metod på landsnivå definierats.
Beräkningarna inkluderar generellt inte utsläppsborttagningar (emission
removals) på företagsnivå. Utsläppsinbindning (Emission sequestration) tilläm-
pas för privatpersoner inom Skogssektorn i Sverige, vilket beskrivs nedan i det
relevanta avsnittet.
För motparters scope 2 utsläpp används i första hand den marknadsbaserade
metoden.
Regler för omräkning
Swedbank har definierat regler för omräkningar som beskriver vilka typer av
händelser som skulle utlösa en omräkning av finansierade utsläpp för basåret,
samt en betydande tröskel som skulle vara föremål föromräkning. I enlighet
medde definierade reglerna ska finansierade utsläpp omräknas vid:
•
Strukturella förändringar inom Swedbank-koncernen, såsom förvärv
och avyttringar.
•
Betydande förändringar i metoden för uppskattning av växthusgasutsläpp
(GHG).
•
Förbättringar i precision av utsläppsfaktorer eller aktivitetsdata (till exempel
mer detaljerad information om utsläppsfaktorer per energikälla).
•
Upptäckter av fel som bedöms vara materiella, individuellt eller kollektivt.
•
Tillägg av nya scope 3-kategorier.
De klimatmål och finansierade utsläppsdata för basåret som redovisats behöver
uppdateras om de historiska dataändringarna är betydande och i linje med ovan-
stående principer. Effekten anses vara betydande om den uppåtgående eller ned-
åtgående påverkan överstiger fem procent för någon sektor/portfölj där klimat-
mål är satta. Swedbank kan välja att räkna om basåret även för förändringar som
bedöms mindre betydande för att säkerställa enhet lighet, relevans och jämför-
barhet av den rapporterade datan över tid.
Bolån och Kommersiella fastigheter
Bolån definieras som lån till privatpersoner eller bostadsrättsföreningar för för-
värv av bostäder. Kommersiella fastigheter omfattar alla lån till företag inom
fastighetsförvaltning avseende förvärv av fastigheter för intäktsgenererande
verksamheter såsom detaljhandel, kontor, industrifastigheter och flerfamiljshus.
I enlighet med PCAF används en tillgångsbaserad beräkningsmetod som om -
fattar scope 1 och 2-utsläpp.
Beräkningsmetodik
Beräkningar av finansierade utsläpp för fastigheter består av två delar:
till delningsfaktorn och byggnadens utsläpp.
Tilldelningsfaktorn är lika med fastighetens belåningsgrad (loan-to-value
ratio) fastställd till baslinjens marknadsvärde, och för lån öppnade efter 2019,
lånetillfällets värde.
Byggnadens utsläpp uttrycks som mängden kgCO
2
e per år som byggnadens
energianvändning genererar och omfattar tillgångar som bedöms generera
utsläpp. Metodiken för att beräkna byggnadens utsläpp är beroende av datatill-
gänglighet. I Sverige, för de mest noggranna beräkningarna, används information
om uppvärmd yta, energiförbrukning från Energideklarationen (EPC), värmekälla
och en emissionsfaktor för varje typ av energi samt en uppskattning av energi-
åtgången från boende. I de baltiska länderna används information om uppvärmd
yta, EPC samt respektive EPC- och byggnadstypspecifika uppskattningar av
energi förbrukningen från PCAF. För beräkningar i de baltiska länderna används
även uppskattade EPC:er, inklusive EPC:er som löpt ut upp till tio år sedan. Anta-
gandet är att utgångna EPC:er fortfarande är representativa och ger användbar
118
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
information även efter utgångsdatumet, eftersom det är bättre att ha någon form
av energi relaterad siffra än bara ett genomsnitt baserat på fastighetstyp. När
sådana data saknas eller är ofullständiga i både Sverige och de baltiska länderna
används uppskattade siffror för uppvärmningsyta och uppskattningar från PCAF
baserade endast på fastighetstyp.
Motorfordon
Motorfordon definieras som finansiering av personbilar, lätta tjänstefordon
(skåpbilar), motorcyklar och tunga lastbilar. Traktorer exkluderas på grund av
brist på korrekta data att basera beräkningarna på. I enlighet med PCAF används
en tillgångsbaserad beräkningsmetod som omfattar scope 1 och 2-utsläpp från
motorfordon.
Beräkningsmetodik
Beräkningar av finansierade utsläpp för motorfordon består av två delar: tilldel-
ningsfaktorn och fordonets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är lika med den finansie-
ring som tillhandahålls för varje motorfordon, dividerat med fordonets marknads-
värde vid lånets uppkomst. Fordonets utsläpp uttrycks som mängden utsläpp per
år som fordonet genererar. Utsläppen genereras antingen som avgasutsläpp
(tailpipe emissions) eller utsläpp kopplade till elförbrukning. För bästa datakvalitet
används fordonets avgasutsläppsintensitet per kilometer i kombination med den
årliga körsträckan för fordonet. I de fall där uppgiften om avgasutsläpp saknas
hämtar Swedbank uppskattningar från PCAF:s databas. Dessa uppskattningar
baseras på fordonsattribut såsom märke/modell, fordonstyp och bränsletyp.
Förscope 2utsläpp hämtas data från PCAF i samtliga fall. När specifika årliga
körsträckor för fordonet saknas, härleds måttet från PCAF:s databas.
Sjöfart
Sjöfartsberäkningsmetoden avser lån med fartyg som säkerhet för företag verk-
samma inom sjöfartsrelaterade branscher. Omfattningen begränsas av datatill-
gängligheten eftersom endast fartyg större än 5 000 GT (Gross Tonnage) är skyl-
diga att rapportera utsläppsdata enligt Internationella Sjöfartsorganisationens
(IMO) föreskrifter. Metoden omfattar scope 1-utsläpp och uppströms scope
3-utsläpp från fartyg samt använder en tillgångsbaserad beräkningsmetod.
Beräkningsmetodik
Beräkningar av finansierade utsläpp för fartyg består av två delar: tilldelnings-
faktorn och fartygets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är lika med den finansiering
som tillhandahålls för varje fartyg, dividerat med fartygets marknadsvärde vid
lånestart. Fartygens utsläpp uttrycks i ton CO
2
e som ett fartygs bränsleförbruk-
ning ger upphov till varje år. Exakta utsläppsberäkningar för fartyg baseras på
bränsleutsläppsfaktorn för varje bränsletyp och respektive bränslevolym som
förbrukas under ett givet år. Utsläppsfaktorn återspeglar ett fartygs motortyp,
storlek och typ av fartyg och skiljer sig mellan de olika bränsletyperna, såsom
tung eldningsolja, marin gasolja, flytande naturgas, biobränsle, metanol etc.
Jord- och skogsbruk
Finansierade utsläppsberäkningar för jordbruksindustrin och delar av skogs-
bruksportföljen görs enligt en top-down-metod baserat på Nationella Invente-
ringsrapporter (National Inventory Reports) för respektive land och sektor. Denna
top-down-metod väljs eftersom metoden för företagslån (Business loan method)
överskattar de finansierade utsläppen för koncernen, baserat på jämförande
analyser, landsnivåstatistik och anekdotisk analys på gårdsnivå. Omfånget för
jordbruksberäkningarna definieras som sektorer relaterade till mejeri, uppfödning
av boskap, blandat jordbruk, odling av grödor och annat jordbruk. Omfånget för
skogsbruksberäkningarna definieras som aktiviteter relaterade till skogsbruk och
gäller endast privatpersoner i Sverige. För övriga verksamheter relaterade till
skogsbruk tillämpas metoden för företagslån.
Beräkningsmetodik
För jordbruket inkluderar top-down-utsläppen ett lands territoriella utsläpp som
täcker scope 1 och scope 2-utsläpp. Scope 1 omfattar utsläpp av växthusgaser
från jordbruksverksamhet och utsläpp av växthusgaser från organisk jord på
odlingsmark och gräsmark. Utsläppen inom scope 2 kommer från den energi
som används för stationära och icke-stationära maskiner. Scope 3 läggs till från
andra källor och inkluderar endast utsläpp kopplade till produktion av mineral-
gödsel som används av jordbruksindustrin på Swedbanks kärnmarknader.
Beräkningsmetoden av finansierade utsläpp från skogsbruk använder ett
top-down-angreppssätt baserat på värden från National Inventory Report. Dessa
värden inkluderar skogens koldioxidupptag. Eftersom värden från rapporten
endast rapporteras som en aggregerad siffra är det inte möjligt att särskilja de
totala utsläppen från koldioxidupptaget. Det medför att kunder som bedöms
enligt skogsbruksmetoden erhåller negativa värden för finansierade utsläpp.
Eftersom PCAF i dagsläget inte tillhandahåller en specifik metodik för skogs-
brukssektorn har denna metod valts som den mest lämpliga kortsiktiga
lösningen. PCAF utvecklar för närvarande en beräkningsmetod för jordbruk
ochskogsbruk.
Företagslån
Beräkningsmetoden för Företagslån använder en företagsbaserad metod och
tillämpas på alla företagslån såvida inte ett lån omfattas av någon av de andra
metoderna. Metoden omfattar kundernas scope 1, scope 2 och scope 3-utsläpp.
Det är viktigt att notera att portföljens Scope 3-utsläppsdata fortfarande är ofull-
ständiga eftersom de underliggande bolagen fortfarande förbättrar sin scope
3-täckning och sina beräkningsmetoder. PCAF-beräkningar omfattar endast
uppströms utsläpp (upstream emissions).
Beräkningsmetodik
Beräkningar av finansierade utsläpp för företagslån består av två delar: tilldel-
ningsfaktorn och företagets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är Swedbanks lånebe-
lopp till företaget dividerat med företagets totala tillgångar (som proxy för total
skuld + eget kapital). Vilket tillgångsvärde som används baseras på om det är
företagets eller koncernens utsläppsinformation som används. Kundens
utsläppsdata hämtas antingen från kunders offentliga rapporter eller tillhanda-
hålls av kunder bilateralt, alternativt uppskattas utsläppsdatan baserat på region-
specifik och branschspecifik proxyinformation som tillhandahålls genom PCAF.
Kundens rapporterade siffror, både, finansiella och relaterade till växthusgasut-
släpp, baseras på de senaste tillgängliga helårsdata där de senaste data inte är
äldre än 24 månader.
Avvikelser från PCAF
Koncernen har valt att göra vissa avvikelser från PCAF-standarden baserat på
datatillgänglighet eller datakvalitet. Avvikelserna är antingen relaterade till meto-
derna i sig eller relaterade till antaganden. Swedbank har valt att använda egna
metoder för sjöfartyg, jordbruksindustrin och fastigheter i Sverige för Bostads-
rättsföreningar (BRF) och tillgångar med tillgängliga EPC:er. Metoden som tilläm-
pas på sjöfartyg följer de årliga data på fartygsnivå som krävs av IMO. Metoden
som tillämpas för jordbruk och privatpersoner som är involverade i skogssektorn
i Sverige följer top-down-uppskattningar med hjälp av Nationella Inventerings-
rapporter, marknadsandel och finansieringsinformation. Metoden som tillämpas
för fastigheter i Sverige för BRF:er och tillgångar med tillgängliga EPC:er följer
den vägledning som tagits fram av Svenska Bankföreningen. Beräkningen för
BRF är utvecklad för att undvika dubbelräkning. De huvudsakliga avvikelserna rör
följande antaganden: För Företagslån använder Swedbank företagets tillgångs-
värde som proxy för eget kapital och skuldvärde på grund av bristande intern
datatillgång. För Kommersiella fastigheter erhålls i dagsläget inget uppdaterat
fastighetsvärde vid låneändringar till följd av begränsningar i interna datahante-
ringssystem. För Motorfordon behandlar Swedbank leasingavtal på samma sätt
som utlåning, i enlighet med PCAF-metoden för motorfordon.
Nästa steg
Swedbank fortsätter att utveckla sina beräkningar och rapportering av finansie-
rade utsläpp, bland annat genom att förbättra datakvaliteten och metodologiska
aspekter. Swedbank har åtagit sig att fortsätta tillhandahålla transparens och
jämförbarhet inom detta område genom att beskriva sina beräkningsmetoder.
Scope 3-utsläpp från förvaltat kapital
Beräkningar av finansierade och intensitetsbaserade utsläpp i investeringar
Investeringar omfattas av GHG-protokollet, scope 3 kategori 15 (investeringar).
Swedbank Robur Fonder har inte själva undertecknat PCAF, men ingår i Swed-
banks åtagande och följer därmed PCAF:s föreskrifter för de tillgångsslag som
det finns metod för. Vid beräkningar används senaste tillgängliga data. Nedan
beskrivs de beräkningar som ingår idenna årsrapport.
Aktier och företagsobligationer
Beräkningen för aktier och företagsobligationer baseras på PCAFs föreskrifter.
Koldioxiddata för underliggande investeringar inhämtas från Swedbanks data-
leverantör som i sin tur inhämtar rapporterad data från bolagen eller gör en
estimering. Beräkningarna omfattar fondinnehavens scope 1, 2 och 3 utsläpp.
Finansierade utsläpp (tCO
2
e):
En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel,
därfinansierad andel beräknas som:
Finansierad andel = Investeringsinnehav n/ EVIC innehav n
119
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Koldioxidavtryck (tCO
2
e/mkr investerat):
Utgår från finansierad andel, se ovan, men divideras i ett sista led med portföljens
förvaltade kapital. Detta skapar ett mått som är jämförbart mellan portföljer.
Statsobligationer
Beräkningen för statsobligationer baseras på PCAFs föreskrifter. Koldioxiddata
är rapporterad data från varje stat enligt United Nations Framework Convention
on Climate Change (UNFCCC) och omfattar scope 1. Data rapporteras både med
och utan Land Use, Land-Use Change and Forestry (LULUCF). För denna rappor-
tering rapporterar Swedbank exklusive LULUCF. BNP data inhämtas från OECD.
Finansierade utsläpp (tCO
2
e):
En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel,
därfinansierad andel beräknas som:
Finansierad andel = Investeringsinnehav n/ BNP innehav n
Koldioxidavtryck (tCO
2
e/mkr investerat):
Utgår från finansierad andel, se ovan, men divideras i ett sista led med portföljens
förvaltade kapital. Detta skapar ett mått som är jämförbart mellan portföljer.
Kommunobligationer
PCAF täcker ännu inte detta tillgångsslag, men rekommenderar att det ska han-
teras likt statsobligationer då utsläppen i praktiken är desamma. Koldioxiddata
inhämtas från SMHI:s Nationella emissionsdatabas. Databasen inkluderar
estimerade utsläpp på kommunnivå som är framräknade genom att utgå från
Sveriges rapporterade produktionsutsläpp (scope 1). Databasen innehåller
utsläpp exklusive LULUCF. BRP (bruttoregionprodukt) inhämtas från SCB.
Finansierade utsläpp (tCO
2
e):
En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel,
därfinansierad andel beräknas som:
Finansierad andel = Investeringsinnehav n/ BRP innehav n
Koldioxidavtryck (tCO
2
e/mkr investerat):
Utgår från finansierad andel, se ovan, men divideras i ett sista led med portföljens
förvaltade kapital. Detta skapar ett mått som är jämförbart mellan portföljer.
Regionobligationer
PCAF täcker ännu inte detta tillgångsslag och därmed har Swedbank Robur
Fonder utvecklat en egen metod som tar avstamp i den för aktier och företags-
obligationer. Detta då verksamheten och strukturen hos svenska regioner i hög
grad kan efterliknas ett bolag när det kommer till koldioxidredovisning. Koldioxid-
data inhämtas direkt från regionernas årsrapportering och omfattar scope 1, 2
och 3. Finansiell data för eget kapital, avsättningar och skulder, inhämtas även
det direkt från regionernas årsrapportering.
Finansierade utsläpp (tCO
2
e):
En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel,
därfinansierad andel beräknas som:
Finansierad andel = Investeringsinnehav n/ Eget kapital, avsättningar och
skulder innehav n
Koldioxidavtryck (tCO
2
e/mkr investerat):
Utgår från finansierad andel, se ovan, men divideras i ett sista led med portföljens
AUM. Detta skapar ett mått som är jämförbart mellan portföljer.
Säkerställda bostadsobligationer
PCAF täcker ännu inte detta tillgångsslag och därmed har Swedbank Robur
Fonder utvecklat en egen metod. Säkerställda bostadsobligationer har bolån
som säkerhet, vilket gör att man kan uppskatta utsläppen baserat på utsläppen
ibolånepoolen. Denna utsläppsdata inhämtas direkt från varje bolåneinstitut.
Totala utsläpp (tCO
2
e):
För denna beräkning finns inte samma koncept som finansierad andel,
därförkallas den totala utsläpp.
Totala utsläpp = Investeringsinnehav n * (Koldioxidutsläppinnehav n / Total
utlåningsinnehav n)
Scope 3-utsläpp från faciliterade utsläpp
Beräkningar av faciliterade utsläpp från skuldkapitalmarknaden
Faciliterade utsläpp avser utsläpp som uppstår genom kapitalmarknadstrans-
aktioner där Swedbank agerar som facilitator, men inte direkt investerare,
påskuldkapitalmarknaden. Dessa utsläpp beräknas enligt en standardiserad
metodik som utvecklats av PCAF, del B. Beräkningen baseras på följande formel:
Faciliterade utsläpp = årliga utsläpp × tilldelningsfaktor × viktningsfaktor
Årliga utsläpp avser företagets totala växthusgasutsläpp under året. Tilldelnings-
faktorn avser Swedbanks andel av finansieringen i relation till företagets totala
värde. Viktningsfaktorn är en fast faktor som speglar ansvarsnivån för facilite-
rade transaktioner. PCAF har fastställt denna till 33 procent för alla
kapitalmarknads emissioner som omfattas.
Klimatmål för kreditportföljen
Bolån
Målnivån har fastställts baserat på den vetenskapligt baserade reduktions -
banan för det 1,5-gradersscenario som är framtaget av Carbon Risk Real Estate
Monitors (CRREM). Den valda reduktionsbanan är intensitets baserad. Målet är
ilinje med metodik och riktlinjer framtagna av NetZero Banking Alliance (NZBA).
År 2019 valdes som basår för att spegla ettår utan påverkan från covid19
restriktioner. Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera växthus-
gaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade
utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering
avutsläpp.
Under 2025 uppdaterades den underliggande beräkningen för bolåneport-
följen, vilket resulterade i att basvärdet 2019 justerades från 10,0 kg CO
2
e/m
2
till
11,5 kg CO
2
e/m
2
. Huvudsakliga skäl till förändring i basvärdet 2019 är dels skiftet
från att använda utsläppsfaktorer från EEA till utsläppsfaktorer från IEA, dels
ändring i allokering av energiförbrukning mellan bostadsrätter och bostadsrätts-
föreningar. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet beskrivs
på sidorna 103–104 samt 118–119.
Kommersiella fastigheter
Målnivån har fastställts baserat på den vetenskapligt baserade reduktionsbanan
för det 1,5-gradersscenario som är framtaget av Carbon Risk Real Estate
Monitors (CRREM). Den valda reduktionsbanan är intensitetsbaserad. Målet är
ilinje med metodik och riktlinjer framtagna av NetZero Banking Alliance (NZBA).
År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid19
restriktioner. Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera växthus-
gaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade
utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering
avutsläpp.
Under 2025 uppdaterades den underliggande beräkningen för portföljen, vilket
resulterade i att basvärdet 2019 justerades från 22,8 kg CO
2
e/m
2
till 26,9 kg CO
2
e/
m
2
. Huvudsakligt skäl till förändring i basvärdet 2019 är skiftet från att använda
utsläppsfaktorer från EEA till utsläppsfaktorer från IEA. Ytterligare detaljer kring
beräkningar och mätning mot målet beskrivs på sidorna 103–104 samt 118–119.
Olja och gas
Målet omfattar utsläpp från utvinning, produktion och raffinering. Målnivån har
fastställts baserat på procentuell minskning som anges i den vetenskapsbase-
rade One Earth Climate Models (OECM) reduktionsbana för Europa. OECM har
utvecklats av Sydneys universitet och som stöds av Net-Zero Banking Alliance.
OECM:s reduktionsbana har 67 procent sannolikhet att begränsa den globala
uppvärmningen till 1,5° C, vilket kan jämföras med International Energy Agencys
(IEA) Net Zero 2050 (NZ2050) reduktionsbana som har 50 procent sanno likhet
att begränsa uppvärmningen till 1,5° C. År 2019 valdes som basår för att spegla
ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Målet baseras på koldioxidekvi-
valenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas
iberäkningen av finansierade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas
i kundernas rapportering av utsläpp. Ytterligare detaljer kring beräkningar och
mätning mot målet finns på sidorna 103–104 samt 119.
Kraftproduktion
Målnivån har fastställts baserat den vetenskapsbaserade One Earth Climate
Models (OECM) reduktionsbana för Europa. OECM har utvecklats av Sydneys
universitet och som stöds av Net-Zero Banking Alliance. OECM:s reduktionsbana
har 67 procent sannolikhet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5° C,
vilket kan jämföras med International Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050
(NZ2050) reduktionsbana som har 50 procent sannolikhet att begränsa upp-
värmningen till 1,5° C. Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera
växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansie-
rade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapporte-
ring av utsläpp. År 2019 valdes som basår för att spegla ett årutan påverkan från
covid-19-restriktioner. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot
målet finns på sidorna 103–104 samt 119.
120
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Stål
Målnivån har fastställts baserat på en kombination av de vetenskapsbaserade
reduktionsbanorna från One Earth Climate Models (OECM) och International
Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 (NZ2050). Globala reduktionsbanor har
använts för sektorn givet portföljens globala inriktning. Målet är i linje med
metodik och riktlinjer framtagna av NetZero Banking Alliance (NZBA). År 2019
valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19- restriktioner.
Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt
vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade utsläpp beror
påvilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering av utsläpp.
Ytter ligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna
103–104 samt 119.
Sjöfart
Swedbank har antagit ett koncernövergripande klimatmål för sjöfartsportföljen
för att klimathänsyn ska integreras i koncernens lånebeslut för fartygsfinansie-
ring. Målet innebär att sjöfartsportföljen ska nå 0 procent ”alignment delta” år
2030 jämfört med Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) reduktionsbana
”striving for”. 0 procent ”alignment delta” innebär att portföljen är helt i linje med
den valda reduktionsbanan.
Målet är baserat på metodik framtagen av Poseidon Principles som är ett glo-
balt ramverk för att integrera klimathänsyn i lånebeslut inom sjöfartsfinansiering.
Reduktionsbanan är baserad på IMO:s mest ambitiösa klimatmål för sektorn,
inklusive att nå nettonollutsläpp 2050. Reduktionsbanan är dock ännu inte helt
ilinje med 1,5gradersscenariot. Swedbank har åtagit sig att följa utvecklingen
kring metodik för klimatmålsättning inom sjöfart och att revidera målet när för-
bättrade reduktionsbanor finns tillgängliga genom Poseidon Principles.
Portföljens ”alignment delta” baseras på AER som mäts i g CO
2
e/ton-nautisk
mil, och är en del av rapporteringen som sker genom Poseidon Principles. Målet
omfattar de fartyg som täcks av Poseidon Principles (fartyg lika med eller större
än 5 000 bruttotonnage). Målet omfattar fartygens utsläpp utifrån ”welltowake”
perspektiv, vilket innebär att utsläpp inom scope 1 och uppströms scope 3 från
bränsleanvändning inkluderas. Målet omfattar de mest relevanta växthus gaserna
koldioxid (CO
2
), metan (CH4) och lustgas (N2O), samt Swedbanks verksamhet
isamtliga hemmamarknadsländer. År 2022 valdes som basår till följd av datatill-
gänglighet och givet att det speglar ett år utan på verkan från covid-19-restrik-
tioner. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på
sidorna 103–104 samt 119.
Klimatmål för förvaltat kapital
Målsättningen för nettonollutsläpp följer Paris Aligned Investment Initiative:
NetZero Investment Framework (NZIF). Detta är i linje med bestpractice inom
fondbranschen. För att sätta koldioxidmål för aktier och företagsobligationer
harSwedbank Robur Fonder använt sig av International Energy Agencys (IEA)
NetZero 2050 scenario. Detta scenario beskriver hur världens utsläpp kommer
att minska givet faktorer såsom BNP-tillväxt, befolkningstillväxt samt policy-
ändringar. Swedbank Robur Fonder har i processen för framtagning av klimat-
målen analyserat flera klimatscenarier och valde att utgå från IEA NZ2050.
Basåret 2019 är valt efter rekommendationer från Net Zero Asset Manager
(NZAM) och Swedbank Robur Fonder anser att trots att portföljsammansätt-
ningen kommer ändras över tid så är basåret generellt representativt för port-
följen även i framtiden. Om större ändringar görs i portföljen, kommer basåret
justeras. För övriga tillgångsslag har målsättning för antingen Sverige eller EU
använts som utgångspunkt och med 2024 som basår och precis som för aktier
och företagsobligationer anser Swedbank Robur Fonder att basåret är represen-
tativt för portföljen i framtiden.
Mål för koldioxid uttrycks som ett intensitetsmått för att kunna urskilja föränd-
ring i koldioxid för underliggande innehav irelation till förändring i totalt förvaltat
kapital. Swedbank Robur Fonder har inte gjort några antaganden kring hur port-
följen ska utvecklas. Målen har inte blivit granskade avextern part. Ytterligare
detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 105–106.
Klimatmål för egen verksamhet
Målet omfattar scope 1, scope 2 och scope 3 (omfattade scope 3 kategorier är:
affärsresor, säkerhetstransporter, uppströms utsläpp från energianvändning och
företagsägda bilar, avfallshantering, vattenförbrukning, pappersförbrukning).
Målet omfattar Swedbanks verksamhet på samtliga hemmamarknadsländer
samt övriga länder där Swedbank är verksam i (Norge, Finland, Kina och USA).
År2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid19
restriktioner.
Swedbank kan inte specificera vilken andel av målet som gäller för respektive
scope, eftersom målet sattes gemensamt för utvalda delar av GHG-protokollet
enligt datatillgänglighet 2019. Mål definieras i absoluta tal. De utsläpp som
rapporteras för scope 1 och 2 i E1-6 Totala växthusgasutsläpp ligger till grund
förmålen för utsläppsreduktion. För ytterligare information om beräkningar och
mätning mot målet sesidan 118.
121
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
E4
Biologisk mångfald och ekosystem
Introduktion
Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 identifierade indirekt inverkan
relaterad till förlust av biologisk mångfald. Koncernens arbete befinner sig fort-
farande i en uppstartsfas och rapporteringen är därmed i ett tidigt skede.
Rapporteringen utgår från upplysningskraven inom ESRS E4 Biologisk mångfald
och ekosystem.
Väsentliga
underämnen Beskrivning
Inverkan, risk
eller möjlighet
Faktisk/
potentiell
Värde -
kedjan
Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald
Indirekt inverkan
till förlust av bio-
logisk mångfald
Swedbanks potentiella negativa inverkan på biologisk mångfald sker främst genom värde kedjan
nedströms, exempelvis via företagsutlåning till verksamheter vars aktiviteter kan bidra till förlust
av biologisk mångfald.
Positiv inverkan  Negativ inverkan  Möjlighet  Risk  Faktisk inverkan  Potentiell inverkan  Uppströms  Egen verksamhet  Nedströms
Strategi och affärsmodell
E4 SBM-3 Väsentliga inverkningar och deras förhållande till strategi
ochaffärsmodell
Att vända förlusten av biologisk mångfald är en viktig aspekt av miljömässig
hållbar het, där den finansiella sektorn har en central roll genom sin hantering
avindirekta effekter på naturrelaterade förluster.
Swedbank bedöms ha en potentiellt indirekt negativ inverkan på biologisk
mångfald nedströms i värdekedjan. Detta beror främst på koncernens utlåning
tillföretagskunder vars verksamheters aktiviteter kan leda till förlust av biologisk
mångfald. Swedbank kan i dagsläget inte bedöma huruvida eller exakt vilka verk-
samheter som kan orsaka en negativ inverkan på områden med känslig biologisk
mångfald, inklusive markförstöring, ökenspridning, hårdgörning av mark samt på
hotade arter. Bakgrunden till det är att vetenskapligt baserade riktlinjer för bank-
sektorn och etablerade mätbara indikatorer för att bedöma koncernens inverkan
genom sina kunders verksam heter fortfarande är under utveckling. Swedbank
har inte identifierat några delar av den egna verksamheten som har enväsentlig
inverkan på bio logisk mångfald.
Omställningsplan för biologisk mångfald
E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald
och ekosystem i strategi och affärsmodell
Swedbank har ännu inte antagit någon omställningsplan för biologisk mångfald
eller utvärderat resiliensen i sin affärsstrategi. Däremot ser koncernen ett behov
av att i högre grad beakta biologisk mångfald och ekosystem i den framtida
strategin och affärsmodellen.
I takt med att mätmetoder utvecklas och förståelsen för Swedbanks inverkan
ökar, kommer koncernen i allt större utsträckning att kunna beakta natur och bio-
logisk mångfald i verksamheten.
Policyer
E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem
Swedbank har antagit styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler
för koncernens arbete med att hantera väsentlig negativ inverkan relaterad till
biologisk mångfald. Dessa dokument utgörs av Swedbanks Hållbarhetspolicy
samt Ställningstagande om klimatförändringar och natur. Styrdokumenten
adresserar inte specifikt direkta inverkansfaktorer som bidrar till förlust av bio-
logisk mångfald, orsakad inverkan, spårning av aktiviteter som orsakar negativ
inverkan längs värdekedjan, uppföljning av biologiska mångfaldens status eller
dess samhällseffekter. Swedbank har för närvarande inte antagit en specifik
policy för skydd av biologisk mångfald och ekosystem som omfattar kunders
operativa anläggningar som ägs, leasas eller förvaltas i eller nära områden med
känslig biologisk mångfald.
Styrande dokument för biologisk mångfald och ekosystem
Hållbarhetspolicy
1, 2
Syfte och innehåll
●
Fastställer miljömässiga principer för Swedbanks arbete och uppmuntrar koncernen
på ett övergripande plan att arbeta för omställningen till en ekonomi som tar hänsyn
till natur och biologisk mångfald.
●
Baseras på externa regelverk, vetenskaplig evidens och koncernens deltagande
i inter nationella initiativ som UN Principles for Responsible Banking (PRB),
UN Principles for Responsible Investment (PRI) och UN Global Compact.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Financial Officer
ärregelverksägare
Instruktion – Ställningstagande om klimatförändringar och natur
1, 2
Syfte och innehåll
●
Anger villkoren för koncernens agenda i klimat- och naturfrågor.
●
Beaktar hållbara mark- och jordbruksmetoder, hållbarhet i haven samt åtgärder för att
motverka avskogning.
●
Som vägledning i ställningstagandet inkluderas Kunming-Montreal protokollet, det globala
ramverket för biologisk mångfald som antogs vid FN:s biodiversitetskonferens (COP15).
Ansvar
●
Beslutad av vd
●
Chief Financial Officer
ärregelverksägare
1) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida.
2) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Dokumenten
upp dateras årligen utifrån synpunkter från relevanta intressenter. Respektive regelverksägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverks-
ägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifiera brister, införa kontroller och rapportera risker inom ordinarie riskhantering.
122
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Åtgärder
E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem
Swedbanks Hållbarhetspolicy betonar att hälsosamma ekosystem är avgörande
för ekonomisk och samhällelig motståndskraft samt för långsiktigt värde-
skapande. Swedbanks ambition är att verka för att integrera natur och biologisk
mångfald i finanssektorn och koncernen deltar i olika samarbeten och forsk-
ningsprojekt med fokus på biologisk mångfald.
Under det aktuella rapporteringsåret har Swedbank inte explicit integrerat
ursprunglig och traditionell kunskap eller naturbaserade lösningar i sina åtgärder
för att motverka förlusten av biologisk mångfald. Swedbank tillämpar inte heller
kompensation för biologisk mångfald.
Swedbank har inte identifierat betydande kapital- eller driftkostnader för åtgär-
derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering.
Natur- och biodiversitetskrediter
För att bidra till ökad kunskap om innovativa ekonomiska incitament för att
bevara och utveckla biologisk mångfald, köpte Swedbank under 2023 de första
svenska biodiversitetskrediterna i ett pilotprojekt med Orsa Besparingsskog.
Biokrediterna har tagits fram inom ett forskningsprojekt vid Sveriges lantbruks-
universitet. Sedan dess har Swedbank vidareutvecklat kompetens inom området
och varit aktiv i diskussioner med både privata och offentliga aktörer om bio-
diversitetskrediter.
Under 2025 har Swedbank bland annat deltagit i rundabordssamtal om natur-
krediter organiserade av EU-kommissionären för miljö, vatten och cirkulär eko-
nomi. Swedbank har även anslutit sig till Swedish Biocredit Alliance för att bidra
till utvecklingen av en trovärdig och transparent marknad för biokrediter. Koncer-
nen arbetar också kontinuerligt för att öka den interna med veten heten om natur
och biologisk mångfald inom koncernen genom olika evene mang.
Partnerskap och kunskapsdelning
I enlighet med Swedbanks Hållbarhetspolicy deltar koncernen i internationella
initiativ, bland annat inom området biologisk mångfald. Genom engagemang
ibranschforum, samarbeten och forskningsprojekt är syftet att bidra till utveck-
lingen av bästa praxis och etableringen av globala standarder.
Under 2025 har Swedbank fortsatt att delta i flera initiativ med fokus på bio-
logisk mångfald. Syftet med detta är att öka samarbetet med relevanta aktörer
och att gemensamt hantera utmaningar kopplade till förlust av biologisk mång-
fald. Bland dessa initiativ finns kompetensbyggande program genom Principles
for Responsible Banking (PRB Nature Working Group, sedermera PRB Nature
Community of Practice). Initiativet syftar till att stödja banker i deras arbete med
natur och biologisk mångfald genom att bland annat publicera riktlinjer och
rapporter om bästa praxis. Genom att tillhandahålla verktyg och insikter under-
lättar initiativet kunskapsutbytet inom banksektorn. PRB Nature Community of
Practice är ettinternationellt program där banker och intressenter från hela
världen deltar, däribland Swedbank som agerade referensgruppmedlem i syfte
att främja erfaren hets utbyte.
Swedbank är även involverad i Mistra BIOPATH, vilket är ett forskningsprogram
som undersöker hur biologisk mångfald kan integreras i finansiellt besluts-
fattande.
Utöver samarbeten med olika intressenter har Swedbanks arbete under 2025
fokuserat på intern analys och planering framåt. Resultatet från den dubbla
väsentlighetsanalysen utgör grunden för fortsatt utveckling och fördjupning
inom området. Nästa steg innefattar en mer precis identifiering av drivkrafter
bakom förlust av biologisk mångfald i Swedbanks företagsutlåning. Avsikten är
att etablera en grund för att hantera dessa frågor genom informerade åtgärder.
En nyckelaspekt framåt är att förbättra datatillgång och fördjupa analysen.
Mål och mått
E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem
Swedbank rapporterar inga mätbara utfallsinriktade mål för att följa upp ända-
målsenligheten av policyer och åtgärder inom detta område, inte heller jämför-
elser över tid. Det är viktigt att fördjupa arbetet framåt för att öka förståelsen för
de drivkrafter som ligger bakom potentiell negativ inverkan. Det är avgörande
föratt möjliggöra riktade åtgärder och utveckla relevanta mått för att bedöma
resultat och ändamålsenlighet. Att utveckla denna förståelse utgör en central
delav det kommande arbetet.
123
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Socialt ansvar
S1
Den egna arbetskraften
Introduktion
1) Samtliga anställda inom koncernen inkluderas i rapporteringen av upplysningarna i detta kapitel. Rapporteringen inkluderar inte egenföretagare eller anställda hos konsult- och
bemanningsföretag, om inte annat särskilt framgår. Swedbank har inte utvärderat eventuella väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften på grund av omställningsplaner
för att minska negativa inverkningar på miljön.
Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 bedömde inverkningar och
möjligheter relaterade till arbetsvillkor samt likabehandling och lika möjligheter
som väsentliga. Rapportering av upplysningskraven inom ESRS S1 Den egna
arbetskraften behandlar områdena arbetsvillkor samt likabehandling och lika
möjligheter tillsammans med anledning av att de nära angränsar till varandra.
Väsentliga
underämnen Beskrivning
Inverkan, risk
eller möjlighet
Faktisk/
potentiell
Värde -
kedjan
Arbetsvillkor Genom att erbjuda en attraktiv arbetsplats, ett arbetsklimat präglat av samarbete,
utvecklingsmöjligheter och balans mellan arbete och fritid har Swedbank en positiv
inverkan på medarbet arnas väl befinnande.
Faktorer som hot, kränkningar och otillåten påverkan riktad mot kundmötande personal,
högarbetsbelastning och ogynnsamma arbets tider kan leda till en negativ inverkan på
med arbetarnas välbefinnande genom ohälsa och ökad sjukfrånvaro.
Likabehandling
och lika möjligheter
för alla
Genom att erbjuda en inkluderande arbetsplats med ett aktivt mångfalds- och jämställdhets-
arbete, goda utvecklingsmöjligheter samt jämställd lönesättning och representation i styrelse
och ledningsgrupper har Swedbank en positiv inverkan på medarbetarna. Detta stärker
väl befinnande, engagemang och långsiktig kompetensförsörjning.
Genom att erbjuda lika möjligheter för alla, tillgång till utvecklings- och karriär möjligheter
samtlika lön för lika arbete kan Swedbank positionera sig inom mångfald och inkludering,
ochdärigenom attrahera och behålla medarbetare.
Positiv inverkan  Negativ inverkan  Möjlighet  Risk  Faktisk inverkan  Potentiell inverkan  Uppströms  Egen verksamhet  Nedströms
Strategi och affärsmodell
S1 SBM-3 Väsentliga inverkningar och möjligheter och deras
förhållande till strategi och affärsmodell
1
Swedbanks medarbetare är avgörande för koncernens verksamhet, kultur och
framgång. Den koncernövergripande strategin tydliggör vikten av att attrahera,
behålla och utveckla en dynamisk arbetsstyrka för att säkerställa att framtida
verksamhets- och kompetensbehov är i linje med strategin och affärsmodellen.
Isåväl strategin som i affärsmodellen är arbetsvillkor och likabehandling viktiga
områden för att skapa ett inkluderande arbetsklimat.
Arbetsvillkor
Goda arbetsvillkor med fokus på arbetsmiljö och trygghet är ett sätt att bidra till
medarbetarnas välmående, engagemang och prestation. Inom arbetsmiljöområ-
det arbetar Swedbank strukturerat med fokus på en öppen och transparent dialog
mellan chef och medarbetare samt en hållbar balans mellan arbete och privatliv.
Swedbank strävar efter att erbjuda en öppen och flexibel arbetsmiljö som främjar
samarbete och kunskapsdelning. Arbetsplatskonceptet Swedbank at work är ett
strategiskt verktyg för att bidra till detta och för att skapa en attraktiv, inklude-
rande och tillgänglig arbetsplats. Alla som verkar på Swedbanks arbetsplatser
ska erbjudas en trygg, säker och inkluderande arbetsmiljö, såväl anställda som
icke -anställda medarbetare. Swedbanks arbetsvillkor och förmåner gäller som
utgångspunkt enbart för anställda i Swedbank.
Swedbank verkar på marknader och inom en bransch där tvångsarbete, barn-
arbete och människohandel inte är vanligt förekommande. Däremot kan andra
faktorer inverka negativt på medarbetarna i Swedbank. Ifinans sektorn är arbets
miljö risker i huvudsak relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
så som hög arbetsbelastning, ogynnsamma arbetstider samt kognitiv och
emotionell stress. Detta gäller främst medarbetare i kund mötande roller och
blirsynligt genom ökad sjukfrånvaro. Mot bakgrund av de organisatoriska
och sociala aspekterna har Swedbank valt att fokusera på dessa områden
iarbetsmiljö arbetet. För ytterligare information om Swedbanks åtgärder
iarbetsmiljö området, se avsnitt S14 Åtgärder på sidan 127.
Likabehandling och lika möjligheter för alla
Swedbank främjar en miljö som uppmuntrar medarbetare att ta ansvar för sin
egen utveckling. Medarbetarna erbjuds olika möjligheter att utveckla kompe-
tenser, för befintliga och framtida roller.
Swedbank strävar efter att skapa en inkluderande och ansvarsfull kultur där
koncernens värderingar; öppen, enkel och omtänksam, syftar till att skapa ett
högt engagemang bland medarbetarna, som vägleds av ett stödjande hand-
ledande och ledarskap. Principer för mångfald, jämställdhet och inkludering är
centrala i processer som syftar till att motverka diskriminering och främja lika
möjligheter. Det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier, sexuella tra-
kasserier och mobbning. Möjlighet att kunna utvecklas och göra karriär ska vara
densamma för samtliga medarbetare, oberoende av bland annat ålder, kön och
etnicitet. Det är viktigt för Swedbank att vara en attraktiv arbetsgivare då koncer-
nen är beroende av kompetenta och motiverade medarbetare. Genom att aktivt
arbeta med mångfalds-, jämställdhets- och inkluderingsfrågor ur ett kund-,
medarbetar- och samhällsperspektiv, kan Swedbank stärka sin position inom
området. Målen om en jämn könsfördelning i ledande positioner och utjämnade
löne skillnader förstärker den ambitionen.
124
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Policyer
S1-1 Policyer för den egna arbetskraften
Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och
regler för koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar och möjlig-
heter relaterade till medarbetare. Dessa dokument utgörs av Swedbanks Hållbar-
hetspolicy och Swedbanks Uppförandekod som båda omfattar positiv och nega-
tiv inverkan relaterat till arbetsvillkor samt positiv inverkan och möjlighet relaterat
till likabehandling och lika möjligheter för alla. Swedbanks Ersättningspolicy
liksom Swedbanks Policy för mångfald, jämställdhet och inkludering omfattar
positiv inverkan och möjlighet relaterat till likabehandling och lika möjlig heter
föralla. Swedbanks Arbetsmiljödirektiv omfattar positiv och negativ inverkan
rela terat till arbetsvillkor.
Styrdokument för den egna arbetskraften
1
Hållbarhetspolicy
2
Syfte och innehåll
●
Vägledande principer för Swedbanks hållbarhetsarbete, inklusive socialt engagemang
samt åtaganden för rättvisa arbetsvillkor och mänskliga rättigheter.
●
Anställda inom Swedbank ska ha rätt till en säker och hälsosam arbetsplats, med
lag stadgade arbetstider och ersättning, vilka kan vara en del av kollektivavtal.
●
Omfattar bland annat respekt för föreningsfrihet, rätten till kollektivavtal, nolltolerans
mot barn- och tvångsarbete samt rätten till en arbetsmiljö med skäliga arbetsvillkor.
Människo handel tas inte uttryckligen upp i policyn men är förbjudet på de marknader
Swedbank verkar.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Financial Officer
är regelverksägare
Uppförandekod
2
Syfte och innehåll
●
Baseras på Swedbanks syfte, vision och värderingar och beskriver övergripande hur
medarbetare förväntas uppträda inom verksamheten och i externa relationer.
●
Vägleder medarbetare att bemöta varandra och koncernens intressenter respektfullt
i det dagliga arbetet.
●
Ingår i introduktionsprogrammet för nya medarbetare.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Compliance Officer
är regelverksägare
●
Samtliga medarbetare
signerar den årligen
Ersättningspolicy
Syfte och innehåll
●
Gemensamma principer och praxis för ersättning inom hela koncernen.
●
Följer relevanta externa regelverk, däribland Finansinspektionens föreskrifter,
EU-lagstiftning och EBA-riktlinjer.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Head of Group HR & FM
är regelverksägare
Arbetsmiljödirektiv
Syfte och innehåll
●
Grunden för koncernens systematiska arbetsmiljöarbete.
●
Fastställer Swedbanks mål och inriktning för det långsiktiga arbetsmiljöarbetet och
definierar hur Swedbank ska arbeta systematiskt enligt arbetsmiljöagendan.
●
Syftar till att skapa en hälsosam arbetsmiljö och förebygga ohälsa och olyckor.
Ansvar
●
Beslutad av Head of
Group HR & FM
●
Head of Group HR & FM
är regelverksägare
Policy för mångfald, jämställdhet och inkludering
2, 3
Syfte och innehåll
●
Swedbank tillämpar nolltolerans mot mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och
diskriminering. Koncernen och dess anställda får inte diskriminera eller trakassera på grund
av: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder, etnicitet, hudfärg,
etnisk eller social tillhörighet, genetiska drag, språk, tillhörighet till nationell minoritet,
för mögenhet, börd, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning samt politisk
uppfattningen eller andra åsikter.
●
Alla medarbetare ska ha lika möjlighet till utveckling och karriär samt att en inkluderande
arbetsmiljö skapas där olikheter ses som en tillgång och bidrar till affärsnytta.
●
Styrelsen, dotterföretags styrelser och högsta ledningen ska bestå av mångfald vad gäller
exempelvis kön, ålder, geografiskt ursprung samt utbildnings- och yrkesbakgrund.
●
Policyn bygger inte på externa standarder eller initiativ från tredje part men refererar till lagar,
regler och fackliga avtal, vilka utgör miniminivå.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Head of Group HR & FM
är regelverksägare
1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regel-
verks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom
attidentifiera brister, införa kontroller och rapportera risker inom ordinarie riskhantering. Dokumenten uppdateras årligen utifrån synpunkter från relevanta intressenter och finns
tillgänglig för med arbetare via intranätet.
2) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida.
3) Visselblåsning samt processen för hantering av rapporterade fall av diskriminering och trakasserier har etablerats där utbildade utredare i Swedbank är involverade.
För ytterligare information, se avsnitt G11 Policyer Visselblåsarprocessen på sidorna 141–143.
125
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Policyerna bygger på internationellt erkända regelverk för mänskliga rättigheter
och omfattar bland annat förbud mot diskriminering, barnarbete och tvångs-
arbete samt rätt till en säker arbetsmiljö och lagstadgade villkor. Processer finns
för visselblåsning, hantering av diskriminering och trakasserier, samt syste-
matiskt arbetsmiljöarbete och mångfaldsinitiativ.
För att öka inkludering och mångfald genomförs utbildningar, workshops
ochregelbunden kommunikation för att förtydliga ledarnas ansvar att främja
enrespekt full kultur och motverka olämpligt beteende. Swedbank har en central
aktivitetsplan för jämställdhet, mångfald och inkludering. Området leds av kon-
cernansvarig för mångfald, jämställdhet och inkludering, med ytterligare mång-
faldsansvariga på varje hemmamarknad. Sedan 2022 har Swedbank etablerat en
Chief Diversity Officer-roll i koncernledningen, ett roterande tvåårigt ansvar, med
syfte att förstärka detta arbete i affärsverksamheten samt att accelerera koncer-
nens proaktiva insatser för jämställdhet, mångfald och inkludering.
Arbetet med att förebygga diskriminering och trakasserier är en prioriterad
fråga. I de återkommande medarbetarundersökningarna ställs frågor om hur
inkluderande arbetsplatsen upplevs samt om medarbetare upplever diskri-
minering eller trakasserier. Undersökningar omfattar även frågor om medarbetare
känner till hur deska agera i de fall diskriminering eller trakasserier observeras.
Swedbank följer kontinuerligt upp utvecklingen inom områden såsom likabe-
handling, könsfördelning i chefskap samt i seniora roller, sjuktal, föräldraledighet,
åldersfördelning och lika lön för lika arbete. Detta finns uppdelat på enhetsnivå
samt för varje hemmamarknad. Information om koncernens policy och de rutiner
som används vid diskriminering eller trakasserier finns tillgänglig för alla
anställda på intranätet. Swedbank har även nätverk och föreningar som arbetar
för att lyfta och arbeta med frågor för marginaliserade grupper. För ytter ligare
information om processer och åtgärder, se avsnitt S14 på sidan 127.
Kommunikation med medarbetare
S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och
arbets tagarrepresentanter angående inverkningar
Swedbank kommunicerar kontinuerligt med medarbetare via flera kanaler och
har etablerade rutiner för kontakt med både medarbetare och arbetstagarrepre-
sentanter. Dessa rutiner främjar en öppen feedbackkultur och säkerställer ett
löpande informationsutbyte. Dialogen med medarbetare sker främst genom den
närmsta chefen samt via internkommunikation i olika kanaler, som intranät och
nyhetsbrev och genom fysiska och digitala möten.
Arbetsmiljödirektiv
Enligt Swedbanks arbetsmiljödirektiv ansvarar chefer för att säkerställa en kon-
tinuerlig dialog med medarbetarna om deras välbefinnande och arbetssituation
genom regelbundna individuella samtal. Om något framkommer i de enskilda
samtalen som kan påverka medarbetarens arbetsmiljö eller hälsa negativt vidtar
chefen åtgärder i enlighet med chefsansvaret och arbetsmiljödirektivet.
Forum för arbetstagarrepresentanter
Swedbank för en kontinuerlig dialog med arbetstagarrepresentanter i olika
forum. Swedbank etablerade ett koncernövergripande europeiskt företagsråd
(EWC) under 2007, vilket är ett gränsöverskridande forum för information och
samråd med arbetstagarrepresentanter från olika europeiska länder där Swed-
bank är verksamt. Forumet ska behandla gränsöverskridande frågor som exem-
pelvis större organisationsförändringar, personalpolitiska frågor och olika affärs-
strategiska initiativ. Swedbanks CEO och CFO deltar regelbundet i dessa möten.
Inom den svenska verksamheten förs en löpande dialog med representanter från
fackliga organisationer och arbetsmiljöombud, i enlighet med kollektivavtalen.
Swedbanks medbestämmandemodell bygger på att de fackliga organisatio-
nerna ska involveras tidigt, ges god insyn och möjlighet att påverka beslut kring
förändringar i verksamheten som kan påverka koncernens medarbetare. Genom
dialogen beaktas arbetstagarrepresentanternas synpunkter, som för in med-
arbetarnas perspektiv i Swedbanks beslutsprocesser. Group HR & Facility
Management har ansvar för området fackliga relationer. Swedbanks medarbe-
tare är även representerade i Swedbanks styrelse av två arbetstagarledamöter
och två supple anter.
Medarbetarundersökningar
Ett av verktygen för att engagera medarbetare är den återkommande medarbetar-
undersökningen (People Pulse), som Group HR & Facility Management genom-
för. Undersökningen ger medarbetare möjlighet att uttrycka sin syn på verksam-
heten och arbetsmiljön genom olika frågor, samtidigt som den också möjliggör
en utvärdering av medarbetarnas engagemang och hur väl de uppfattar, förstår
och levererar i enlighet med Swedbanks strategiskt viktiga områden. Medarbetar-
undersökningen innehåller frågor om huruvida Swedbank upplevs som en
inkluderande arbetsplats samt om medarbetaren upplever diskriminering eller
trakasserier. Ett urval av frågorna fokuserar på likabehandling utifrån diskrimi-
neringsgrunderna för att ge insyn i om vissa medarbetargrupper löper större risk
attutsättas för orättvis behandling.
Med en genomsnittlig svarsfrekvens på 85 procent ger undersökningen värde-
full information till ledare och team för att identifiera och fastställa åtgärder för
den kommande perioden. Denna feedback delas och diskuteras också regel-
bundet av både koncernledningen och styrelsen. Resultatet från medarbetar-
undersökningar sammanställs i index där två av dessa, Engagemangsindex och
Hållbara medarbetarindex, utgör nyckeltal som regelbundet följs upp på en kon-
cernövergripande nivå. Höga och stabila resultat i dessa index indikerar ett starkt
engagemang hos medarbetare, och att arbetsmiljön upplevs som god och hållbar.
Utöver de insikter som medarbetarundersökningarna ger, arbetar Swedbank
även aktivt med att skapa forum där olika perspektiv kan lyftas fram. Det finns
interna medarbetarnätverk, såsom Swedbank Women in Tech och HBTQ+ GLaS-
nätverket, som fungerar både som plattformar för nätverkande och erfarenhets-
utbyte samt som viktiga kanaler för att identifiera och diskutera utmaningar eller
barriärer som medarbetare kan möta.
Möten för dialog
Två gånger per år möts koncernledningen och medarbetarna i ett så kallat
TownHallmöte, där Swedbanks vd och koncernledning presenterar utvecklingen
iSwedbank samt besvarar medarbetarnas frågor.
Rutiner för att gottgöra negativ inverkan
och kanaler för rapportering
S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ inverkan och kanaler genom
vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem
Swedbank har etablerade rutiner för att hantera och åtgärda potentiella väsent-
liga negativa inverkningar. Detta inkluderar ett systematiskt arbetsmiljöarbete för
att identifiera arbetsmiljörisker och vidta lämpliga åtgärder för att hantera upp-
komna situationer samt arbeta preventivt. För ytterligare information om arbets-
miljöarbetet, se avsnitt S14 Åtgärder avseende inverkningar, risker och möjlig
heter på sidan 127.
Swedbanks medarbetare uppmuntras att agera etiskt, ta ansvar och vid behov
agera mot eventuella missförhållanden. Swedbank har flera kanaler genom vilka
medarbetare kan uppmärksamma koncernen på missförhållanden och få dem
utredda. Om missförhållanden bekräftas efter genomförd utredning, vidtar Swed-
bank lämpliga åtgärder på individ- eller gruppnivå för att åtgärda situationen.
Detta kan exempelvis vara arbetsrättsliga åtgärder för att få ett beteende att
upphöra eller stödjande åtgärder för att hjälpa den som utsatts.
Rapportering av missförhållanden
Samtliga medarbetare kan rapportera misstänkta missförhållanden till sin
chef eller vid behov till annan ansvarig enhet, samt via ett internt incident-
rapporter ingssystem.
I Swedbanks koncernövergripande process för visselblåsning uppmanas
medarbetare och andra intressenter att rapportera misstankar om allvarliga
missförhållanden i verksamheten. Swedbank följer upp rapporter och ärenden
som inkommer via visselblåsarfunktionen. Genom att kontrollera tillgänglighet
och direkt dialog med visselblåsaren säkerställs att processen fungerar väl. Infor-
mation om visselblåsarprocessen finns i koncernens uppför ande kod, som samt-
liga medarbetare tar del av. Det saknas uppgift om medarbetarna litar på vissel-
blåsar processen. En mer omfattande beskrivning av vissel blåsarfunktionen och
processen kring detta finns i G11 Visselblåsar funktion på sidan 143.
Missförhållanden kan även uppmärksammas via de fackliga organisationerna,
arbetstagarrepresentanterna från Swedbanks europeiska företagsråd eller
arbetsmiljöombuden, beroende på land och lokal lag. De fackliga organisationer
som Swedbank har kollektivavtal med kan kräva skadestånd om Swedbank
skulle bryta mot sina kollektivavtalade skyldigheter.
En särskild process för att utvärdera om en eventuell gottgörelse är tillräcklig
finns inte etablerad.
126
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Åtgärder
S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar och strategier
för att utnyttja de väsentliga möjligheterna
Swedbank har etablerade processer för att minska risken för att koncernens
affärspraxis inte orsakar eller bidrar till negativa inverkningar för medarbetarna.
Exempel på dessa processer är det systematiska arbetsmiljöarbetet, vissel-
blåsar process samt processen för den årliga lönekartläggningen. Interna kontroller,
och i vissa fall dubbla beslutsprocesser, är etablerade för att förebygga intresse-
konflikter och korruption. Swedbank har flera styrdokument som stödjer dessa
processer. De uppdateras regelbundet för att möta förändringar i verksamheten,
lagstiftning och omvärlden. Med utgångspunkt i koncernens medarbetarrela-
terade policyer har det under året vidtagits ett antal åtgärder inom den egna verk-
samheten. Syftet är att främja en ansvarsfull och långsiktigt sund affärsverk-
samhet. Under 2025 har följande åtgärder varit i fokus:
Arbetsvillkor:
•
Arbetsmiljöarbete på Swedbanks hemmamarknader
 — Dialog
 — Arbetsmiljökommitté
 — Arbetsmiljörond
Likabehandling och lika möjligheter för alla:
•
Lika lön för lika arbete
•
Nya program för kompetensutveckling
Swedbank har inte identifierat betydande kapital- eller driftkostnader, varken
finansiella eller icke-finansiella, för åtgärderna utöver de resurser som redan
ärintegrerade i ordinarie finansiell planering.
Arbetsvillkor
Arbetsmiljöarbete på Swedbanks hemmamarknader
Under 2025 färdigställdes implementeringen av det systematiska arbetsmiljö-
arbetet i de baltiska länderna med syfte att uppnå ett koncerngemensamt arbete
för arbetsrelaterad hälsa. Det innebar en implementering av en arbetsmiljö-
kommitté, kvartalsvisa ledningsgruppsmöten om den psyko sociala arbetsmiljön
och en regelbunden och strukturerad dialog mellan chef och medarbetare om
arbetssituation och välmående. Swedbank har under året erbjudit seminarium
kring mental hälsa på arbetsplatsen till samtliga medarbetare ikoncernen med
syfte att öka kunskapen och förståelsen kring vikten av mental hälsa. I Sverige
till handahåller Swedbank ett rikstäckande företagshälsovårdsstöd. I de baltiska
länderna tillgodoses motsvarande behov genom sjukvårdsförsäkringar för
medarbetarna.
Dialog som en del av arbetsmiljöarbetet
En central del i det preventiva och systematiska arbetsmiljöarbetet är chefernas
regelbundna och nära dialog med varje medarbetare om den egna arbetssitua-
tionen, samarbetsklimat, balans mellan arbete och fritid, hälsa och välmående.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet sker lokalt i respektive verksamhets led-
ningsgrupp och utgår från en koncerngemensam arbetsmiljöagenda som foku-
serar påden organisatoriska och sociala arbetsmiljön och indikationer på poten-
tiella arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöagendan baseras bland annat på resultaten
avmedarbetarundersökningar, incidentrapportering, sjuktal, personalomsättning
samt omständigheter i eller utanför verksamheten som kan påverka medarbe-
tarna. Ledningsgruppernas arbete med arbetsmiljöagendan ligger till grund för
risk bedömning, åtgärder och preventivt arbete, och innebär ett enhetligt arbete
för hållbara medarbetare i alla verksamheter, på samtliga hemmamarknader.
Arbetsmiljökommitté
Swedbanks arbetsmiljökommitté är en koncerngemensam grupp bestående
avverksamhetschefer, arbetstagarledamöter samt representanter från koncern
ledningen. Kommitténs uppdrag är att följa upp det lokala arbetsmiljöarbetet på
central nivå och samverka mellan koncernens olika verksamheter. Arbetsmiljö-
kommittén genomför möten kvartalsvis där uppföljning sker genom att varje
affärsområde redovisar sina största arbetsmiljörisker samt åtgärdsplaner med
tillhörande aktiviteter. Uppföljning fokuserar på verksamheternas resultat av
Hållbara medarbetarindex, bestående av frågor som speglar koncernens största
arbetsmiljörisker, sjuktal, personalomsättning samt arbetsmiljörelaterade inci-
denter. Hållbara medarbetarindex följs även upp som ett nyckeltal på lednings-
nivå ikoncernledningen. Sjuktal i form av lång och korttidsfrånvaro följs vidare
upp av enheten Group Risk. Resultaten av koncernens arbetsmiljömål under året
visar att Swedbank har en god arbetsmiljö.
Arbetsmiljörond som åtgärd inom arbetsmiljöarbetet
I samverkan med arbetstagarrepresentanter genomförs årligen en arbetsmiljö-
rond för varje arbetsställe där en systematisk genomgång görs för att undersöka
hur den fysiska arbetsmiljön och arbetsplatsens utformning upplevs och stödjer
det dagliga arbetet och hälsan. Efter en arbetsmiljörond riskbedöms brister, och
åtgärder vidtas. Dessa ronder följs upp två gånger per år på central nivå. Resul-
tatet för 2025 visade på ett minskat antal allvarliga och kritiska arbetsmiljörisker
på koncernens kontor, vilket bland annat beror på ett intensifierat systematiskt
arbetsmiljöarbete med att åtgärda risker enligt fastställd handlingsplan.
Relaterade nyckeltal redovisas i S114 tabell arbetsmiljöindikatorer, S16 tabell
personalomsättning samt not K13.9 tabell sjukfrånvaro på sidan 244.
Likabehandling och lika möjligheter för alla
Swedbank har etablerat ett strategiskt ramverk för mångfald, jämställdhet och
inkludering som syftar till att operationalisera Swedbanks Policy för mångfald,
jämställdhet och inkludering. Ramverket klargör hur olika initiativ skapar värde
för kunder, medarbetare och samhälle. Det beskriver också specifika mål som
ska uppnås och betonar vikten av både affärs- och HR-processer samt styrning,
kommunikation och kultur för att nå önskade resultat inom området. Ramverket
avser hela koncernen och en översyn sker årligen. Ramverket finns tillgängligt
påintranätet för alla medarbetare.
Arbetet med att integrera ett tillgänglighetsperspektiv har stärkts, med målet
att skapa en arbetsmiljö där alla medarbetare ges likvärdiga förutsättningar att
bidra och utvecklas. Ett exempel är kontorslokalernas miljö som ska stödja
inkludering, välbefinnande och olika tillgänglighetsbehov för att ge medarbetare
förutsättningar att utföra sitt arbete effektivt.
Swedbank mäter och utvärderar arbetet med likabehandling och diskrimine-
ring via medarbetarundersökningen. Koncernen följer upp data gällande kön och
ålder, vilket grundas på personnummer. Könsfördelningen inom seniora roller, på
chefsnivå och i ledande befattningar, följs upp systematiskt för att säkerställa
transparens och driva utvecklingen mot en mer jämställd representation. Andra
diskrimineringsgrunder i Swedbanks policy för mångfald, jämställdhet och
inkludering efterfrågas inte i undersökningen.
För ytterligare information om Swedbanks policyer, se avsnitt S1-1 Policyer för
den egna arbetskraften på sidan 125.
För att öka medvetenhet och engagemang i hela organisationen har medarbe-
tare erbjudits flera seminarier och utbildningstillfällen kring inkludering, mångfald
och jämställdhet. Relaterade nyckeltal redovisas i avsnitten S16, S19, S115
samt i not K13.9.
Lika lön för lika arbete
Lika lön för lika arbete innebär att löner bestäms på ett rättvist sätt för alla med-
arbetare. I syfte att leverera i enlighet med koncernens strategi om en inklude-
rande och jämlik arbetsmiljö, är Swedbanks ersättningsstrategi utformad för att
attrahera och behålla en personalstyrka med mångfald, kompetens, erfarenhet
och färdigheter.
Swedbank följer upp lönegapet varje månad på samtliga hemmamarknader.
Detta ger en kontinuerlig kontroll av eventuella skillnader och stödjer arbetet för
jämställda löner. I samarbete med de fackliga organisationerna genomför Swed-
bank årligen en lönekartläggning som omfattar alla medarbetare i Sverige. Syftet
är att identifiera och hantera eventuella osakliga löneskillnader. Under året har
förberedelser inför det kommande lönetransparensdirektivet påbörjats. Direktivet
börjar gälla i juni 2026 och innebär nya rutiner för transparens, lönekartläggning,
rapportering och dialog med fackliga parter. Sammantaget förväntas detta bidra
till en strukturerad hantering av ersättningsfrågor, med fokus på rättvisa och
transparens. Det förväntas även stödja konti nuitet i personalstyrkan genom
minskad personalomsättning.
Relaterade nyckeltal redovisas i avsnitt S116 Ersättningsindikatorer på
sidan131.
Nya program för kompetensutveckling
Swedbank fortsätter arbeta för att främja en kultur som värdesätter lärande.
Under 2025 har flera initiativ lanserats som gör det möjligt för både chefer och
övriga medarbetare att utvecklas i sina nuvarande roller eller förbereda sig för
framtida roller. Sex kompetensutvecklingsområden har identifierats, implemen-
terats och integrerats i den årliga prestations- och karriärutvecklingsöversynen.
Uppföljningen genomförs även via de kvartalsvisa medarbetarsamtalen. Under
året har ledarskaps utveckling också varit ifokus. Utveckling av potentiella ledare,
AI, dataanalys och digitalt ledarskap är områden där utbildningsprogram har lan-
serats för alla medarbetare. Swedbank har även fortsatt att investera i utbildning,
särskilt i ESG-relaterade frågor. Uppföljning av prestations- och karriärutveckling
samt utbildning görs kontinuerligt. Relaterade nyckeltal redovisas i avsnitt S1-13
Mått för utbildning och kompetensutveckling på sidan 130.
127
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Mål
S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras,
positiva inverkningar stärkas och möjligheter hanteras
Swedbank har antagit två koncernövergripande strategiska mål inom med-
arbetar engagemang samt jämställdhet och mångfald. Målen omfattar områdena
arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter i den egna verksamheten.
Medarbetarnas engagemang mäts och följs upp via återkommande under-
sökningar för att följa upp positiv inverkan på medarbetarnas välbefinnande.
Detger insikt i hur medarbetarna mår och hur de uppfattar Swedbank som
arbets givare och arbetsplats. Inom ramen för detta arbete har specifika
delmål för medarbetarna utvecklats.
För att bidra till en inkluderande och jämlik arbetsmiljö arbetar Swedbank även
aktivt för jämn könsfördelning. Jämställdhets- och mångfaldsmål har fastställts,
och nyckeltal används för att följa upp löneklyftor samt könsbalans bland chefer
på olika nivåer.
Medarbetar-
engagemang
1
Hållbara medarbetarindex
Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt hållbara
medarbetarindex.
Engagemangsindex
Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt
engagemangsindex.
Jämställdhet
och mångfald
2
Jämställd könsfördelning
Uppnå 40/60, (%):
●
Högsta ledningsnivå
●
Högre nivåer med fokus på efterträdare
till högsta ledningsnivå
Jämställda löner för lika arbete
●
Upprätthålla jämställda löner för lika arbete och
sträva efter att minska löneklyftan mellan könen
(lönegap i procentenheter)
1) Baseras på hållbara medarbetarindex och engagemangsindex för koncernen, exklusive
PayEx, Stabelo, Entercard (totalt 96 procent av alla anställda).
2) Att bibehålla lika lönemöjligheter för lika arbete och sträva efter att minska löneklyftan
mellan könen avser Swedbanks hemmamarknader (totalt 95 procent av alla anställda).
Om målen
Mål för medarbetare tas fram av respektive processägare inom Group HR &
Facility Management utifrån prioriterade områden och baseras bland annat på
resultaten från Swedbanks medarbetarundersökningar. Processägarna ansvarar
även för att löpande utvärdera målens relevans och ändamålsenlighet. För att
möjliggöra uppföljning över tid är ansatsen att behålla kontinuitet i både mål
ochuppföljning. Under året har inga förändringar gjorts avseende mätvärden,
metoder, antaganden, basår, begränsningar, datainsamling eller källor.
De föreslagna målen diskuteras i Group HR & Facility Managements lednings-
grupp för att säkerställa att de stödjer Swedbanks medarbetarstrategi. Slutligt
beslut fattas av vd. Arbetstagarrepresentanter ingår i Swedbanks styrelse och
deltar därigenom i uppföljningen av koncernens målsättningar.
Resultatet följs upp kvartalsvis på koncernledningsnivå, jämförs med föregå-
ende år, och rapporteras till styrelsen på årsbasis. Målen omfattar alla anställda
iSwedbank och gäller för räkenskapsåret 2025. Basvärdet är 31 december 2024.
Utfall
Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt engagemangsindex. Resultaten visar på
ett fortsatt högt och stabilt engagemang under året. Ett starkt engagemang, sam-
arbete inom teamen, lärande och utveckling genom arbetet var de områden som
fick högst betyg i undersökningen.
Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt hållbara medarbetarindex. Under de
senaste åren har resultaten för frågor om medarbetarnas arbetssituation varit på
en hög och stabil nivå. Den positiva trenden återspeglar vikten av att erbjuda en
arbetsmiljö som kombinerar flexibilitet med möjligheter till samarbete på arbets-
platsen.
Målet att uppnå jämställd könsfördelning bryts ner på flera nivåer inom organi-
sationen, på högsta ledningsnivå i de högsta chefsskikten och på de högre nivå-
erna, med fokus på efterträdare till högsta ledningsnivå. Utfallet för 2025 är i linje
med fastställt mål.
Målsättningen att upprätthålla jämställda löner för lika arbete och att minska
löneklyftan mellan könen har uppnåtts i enlighet med det fastställda målet, vilket
bekräftar en fortsatt positiv utveckling.
Resultat medarbetarmål 2025 2024
Index för hållbara medarbetare ≥ 80
1
84 85
Engagemangsindex ≥ 80
2
83 84
Uppnå jämställd könsfördelning på högsta
ledningsnivå, 40/60, %
3
47/53 47/53
Uppnå jämställd könsfördelning på de högre nivåerna
med fokus på efter trädare på högsta ledningsnivå,
40/60, %
3
56/44 57/43
Upprätthålla jämställda löner för lika arbete
4
och
sträva efter att minska löneklyftan mellan könen 1,0 1,1
1) Skala 1–100.
2) Skala –100 –
+
100.
3) Utfallet visar kvinnor respektive män
4) Lönegap i procentenheter.
Mått
Samtliga mätetal som presenteras i tabellerna inom kapitel S1 Den egna arbets-
kraften omfattar anställda inom koncernen. Mätetalen har inte validerats av
annat externt organ.
128
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Anställda och anställningsformer
S1-6 Uppgifter om företagets anställda
I tabellerna anges antal anställda utifrån anställningsform, uppdelat på kön och geografi samt personalomsättning inom koncernen. Antalet anställda avser det totala
antalet personer (headcount) som är anställda i Swedbankkoncernen vid rapportperiodens slut, oavsett arbetstid (heltid, deltid eller icke-garanterad arbetstid) eller
anställningsform (tillsvidare eller visstid). Ytterligare personal relaterade nyckeltal finns i not K13.9 på sidan 244.
Antal anställda, kön
1
2025 2024
Män 7 702 7 488
Kvinnor 11 927 11 729
Övriga
Ej angivet
Totalt 19 629 19 217
1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man.
Antal anställda, land 2025 2024
Sverige 11 249 11 098
Estland 2 785 2 810
Lettland 2 200 2 200
Litauen 2 944 2 833
Övriga länder 451 276
Totalt 19 629 19 217
Kvinnor Män Totalt
Antal anställda per arbetstid och
anställningsform, kön
1, 2
2025 2024 2025 2024 2025 2024
Anställda 11 927 11 729 7 702 7 488 19 629 19 217
Tillsvidareanställda 11 084 10 977 7 212 7 073 18 296 18 050
Tillfälligt anställda 843 752 490 415 1 333 1 167
Behovsanställda 361 361 346 288 707 649
Heltidsanställda 10 790 10 600 7 121 6 967 17 911 17 567
Deltidsanställda 776 768 235 233 1 011 1 001
1) Antal anställda redovisas som antal personer vid rapportperiodens slut.
2) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man.
Sverige Estland Lettland Litauen Övriga länder Totalt
Antal anställda per
arbetstid och
anställningsform,
land
1
2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Anställda 11 249 11 098 2 785 2 810 2 200 2 200 2 944 2 833 451 276 19 629 19 217
Tillsvidareanställda 10 498 10 384 2 626 2 676 2 041 2 048 2 705 2 679 426 263 18 296 18 050
Tillfälligt anställda 751 714 159 134 159 152 239 154 25 13 1 333 1 167
Behovsanställda 691 639 0 0 0 0 0 0 16 10 707 649
Heltidsanställda 9 687 9 613 2 705 2 712 2 185 2 182 2 909 2 794 425 266 17 911 17 567
Deltidsanställda 871 846 80 98 15 18 35 39 10 0 1 011 1 001
1) Antal anställda redovisas som antal personer vid rapportperiodens slut.
Personalomsättning 2025 2024
Personalomsättningen under rapporteringsperioden, antal anställda 1 227 1 442
Antal anställda som lämnat företaget frivilligt eller på grund av uppsägning, pensionering eller dödsfall
i tjänst under rapporteringsperioden, % 6,3 8
Kollektivavtal
S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog
I tabellen anges andelen anställda som omfattas av kollektivavtal och social
dialog (genom arbetstagarrepresentation i Swedbanks europeiska företagsråd
och/eller till följd av kollektivavtal). Swedbanks europeiska företagsråd är ett
forum för social dialog, information och samverkan med arbetstagar-
representanter.
Andelen anställda som omfattas av kollektivavtal uppgick till 58 procent
vidårets slut.
Kollektivavtalstäckning¹ Social dialog¹
Täckningsgrad, %
Anställda
– EES²
Anställda –
utanför EES²
Företrädare på arbets-
platsen, EES²
0–19 Estland,
Finland,
Lettland,
Litauen,
20–39
40–59
60–79 Norge
80–100 Sverige Sverige, Norge, Finland,
Estland, Lettland, Litauen
1) Endast länder med en betydande anställd arbetsstyrka inkluderas.
2) Europeiska ekonomiska samarbetsrådet (EES).
129
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Mångfald
S1-9 Mångfaldsindikatorer
I tabellerna anges könsfördelning på högsta ledningsnivå samt åldersfördelning
bland anställda i Swedbank.
Könsfördelning i antal och andel anställda
på företagsledningsnivå¹ 2025 2024
Kvinna
Antal 7 7
% av totalt på högsta ledningsnivå 47 47
Man
Antal 8 8
% av totalt på högsta ledningsnivå 53 53
1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man.
Fördelning av antal och andel anställda
per åldersgrupp 2025 2024
Under 30 år 3 699 3 723
Andel anställda under 30 år, % 19 19
Mellan 30 och 50 år 11 534 10 957
Andel anställda 30–50 år, % 59 57
Över 50 år 4 396 4 537
Andel anställda över 50 år, % 22 24
Tillräckliga löner
S1-10 Tillräckliga löner
Swedbank erbjuder konkurrenskraftiga och marknadsmässiga löner som är
anpassade efter Swedbanks etablerade jobbarkitektur och relevant marknads-
data.
Swedbank genomför årligen en strukturerad löneöversyn för att säkerställa att
alla medarbetare erhåller en tillräcklig ersättning i nivå med gängse referenslöner
och i enlighet med gällande lagstiftning och kollektivavtal i respektive verksam-
hetsland. Swedbank följer även utvecklingen av marknadspraxis kring tillräckliga
löner på de baltiska hemmamarknaderna för att säkerställa att ersättningen är
ansvarsfull och hållbar.
Swedbank arbetar systematiskt med principen om lika lön för lika arbete, eller
arbete av lika värde, och strävar efter att upprätthålla rättvisa, transparens och
icke-diskriminering i hela löneprocessen.
Kompetens utveckling
S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling
I tabellen anges i vilken utsträckning anställda fått ta del av utbildning, kompetensutveckling och karriärutvecklingsöversyn under 2025 samt 2024, uppdelat per kön.
Ytterligare information om kompetensutveckling finns i SBM3 och S14.
Kvinnor Män Totalt
Prestations- och karriärutveckling samt utbildning¹ 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Andel anställda som deltog i regelbundna prestations- och
karriär utvecklingsöversyner, % 91 91 92 93 91 92
Antal prestations- och karriär utvecklingsöversyner
2
10 872 10 698 7 087 6 959 17 959 17 657
Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd 24 30 17 21 22 27
1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man.
2) Varje anställd ska delta i ett prestations- och karriärutvecklingssamtal per år i enlighet med interna krav.
Arbetsmiljö
S1-14 Mått för arbetsmiljö
I tabellen anges internt rapporterade arbetsmiljöskador i form av arbets miljöolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar. Arbetsmiljöskador som rapporteras har upp-
kommit på, eller till följd av arbetet. Olyckor i samband med resor till eller från arbetet ingår inte. Ytterligare information om sjuktal finns i not K13.9 på sidan 244.
Anställda Icke anställda
Arbetsmiljöindikatorer 2025 2024 2025 2024
Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av Swedbanks arbets miljö system
för hälsa och säkerhet baserat på lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer 100 100 100 100
Antal dödsfall i den egna arbetskraften som har orsakats av arbets relaterade skador och
arbets relaterad ohälsa 0 0
Antal dödsfall till följd av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa hos andra
arbetare som arbetar på Swedbanks anläggningar 0 0
Antal registrerade arbetsrelaterade olyckor gällande den egna arbets kraften 19 25 0 0
Frekvensen av registrerade arbetsrelaterade olyckor gällande den egna arbetskraften
1
0,7 0,9 0 0
Antal dagar som gått förlorade på grund av arbetsrelaterade skador och dödsfall till följd
avarbetsrelaterade olyckor, arbetsrelaterad ohälsa och dödsfall till följd av ohälsa² 4
1) Antalet olycksfall per miljon arbetade timmar.
2) Började mätas 2025, endast anställda.
130
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Balans mellan arbete och fritid
S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid
I tabellen anges andelen anställda som har tagit ut föräldraledighet eller vård av
barn per år upp delat på könstillhörighet. Samtliga anställda inom koncernen har
rätt till föräldraledighet. Swedbank mäter endast föräldraledighet och vård av
barn som mått för ledighet av familje skäl.
Ytterligare information om föräldraledighet finns i not K13.9 Nyckeltal på
sidan244.
Andel anställda som har tagit ut föräldraledighet
eller vård av barn, per kön¹, % 2025 2024
Kvinnor 17 16
Män 16 15
Totalt 17 16
1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man.
Ersättning
S1-16 Ersättningsindikatorer
I tabellerna anges den procentuella löneskillnaden mellan kvinnor och män samt
förhållandet mellan ersättningen till den anställda med högst ersättning och
medianersättningen för samtliga anställda i koncernen. Även skillnader i lika lön
för lika arbete redovisas. Syftet är att visa på hur stora löneskillnaderna mellan
kvinnor och män är, hur stor ojämlikheten är vad gäller ersättning och huruvida
det finns stora löneskillnader inom Swedbank.
Löneskillnad mellan könen
1
, % 2025 2024
Sverige 16 19
Estland 28 29
Lettland 28 29
Litauen 32 32
Övriga länder 23
Totalt, koncernen
2
27 28
1) Löneskillnader män jämfört med kvinnor, alla anställda.
2) Omfattar samtliga anställda. Övriga länder särredovisas inte för 2024.
Total ersättningskvot, vd jämfört med anställda
1
2025 2024
Swedbank, koncernen
2
31 31
1) Skillnad i total ersättning mellan den anställda med högst ersättning och övriga
anställdas medianersättning.
2) Omfattar samtliga anställda.
Skillnader i lika lön
1
, % 2025 2024
Sverige 1,3 1,6
Estland 0,2 0,1
Lettland 0,1 0,2
Litauen 0,8 –0,2
Total
2
1,0 1,1
1) Löneskillnader män jämfört med kvinnor som utför lika arbete (Equal Pay Gap).
2) Omfattar anställda på Swedbanks hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland
ochLitauen.
Anmälningar och incidenter relaterade till
mänskliga rättigheter
S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på
mänskliga rättigheter
Swedbanks medarbetare kan använda flera kanaler för att uppmärksamma kon-
cernen på missförhållanden, bland annat ett internt incidentrapporteringssystem
och Swedbanks visselblåsarfunktion.
Under 2025 anmäldes totalt 39 diskrimineringsfall, inklusive trakasserier,
idessa kanaler. Detta avser diskrimineringsfall i Swedbanks hemmamarknader
(Sverige, Estland, Lettland och Litauen) som utretts av Group HR & FM.
Det totala antalet klagomål som lämnats in genom Swedbanks visselblåsar-
funktion och som utretts av Group HR & FM uppgick till 42 under 2025. Detta
inkluderar inte eventuella ärenden som rör diskriminering, inklusive trakasserier
iSwedbanks hemmamarknader. För ytterligare information om rapportering av
missförhållanden, se avsnitt S13, sidan 126. Under 2025 har Swedbank inte
utgett några böter, viten eller ersättningar kopplade till incidenter och klagomål
som redovisats ovan.
Swedbank har inga upptäckta fall av allvarliga incidenter relaterade till
mänskliga rättigheter, såsom tvångsarbete, människohandel eller barnarbete
som rör Swedbanks anställda.
131
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Beräkningsmetoder
Anställda och anställningsformer
Antalet anställda redovisas som antal personer och avser det totala antalet
anställda i koncernen vid rapportperiodens slut. Swedbank använder intern infor-
mation för att räkna alla medarbetare med uppdelning efter kön, anställningstyp
och land. Data som används för beräkningar hämtas från Swedbanks HR-system:
HRMS, POL och HCM. Om systemdata saknas för en juridisk person tillhanda-
håller enhetens representant uppgifterna.
För att säkerställa datakvaliteten kontrollerar Swedbank att uppgifterna är
full ständiga (att alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och kon se-
kventa (att uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månads rapporter).
Kollektivavtal och social dialog
I Sverige omfattas alla anställda av kollektivavtal förutom vd och koncernledning
samt anställda i det under hösten förvärvade bolaget Stabelo. Även anställda i
Danmark omfattas av kollektivavtal. Anställda i Entercard och Swedbanks norska
filialer samt PayExanställda i Finland omfattas också av kollektivavtal. Övriga
anställda omfattas inte av kollektivavtal.
För att redovisa graden för kollektivavtalstäcknig iNorge och Finland har en
beräkning gjorts av hur stor andel av anställda iNorge och Finland som omfattas
av kollektivavtal jämfört med det totala antalet anställda. I tabellen för kollektiv-
avtalstäckning och social dialog inkluderas endast länder med en betydande
anställd arbetsstyrka. Betydande anställd arbetsstyrka definieras som minst
50anställda (head count) som utgör minst 10 procent av Swedbanks totala
antal anställda. Inga antaganden har gjorts.
Mångfald
Beräkningar och uppgifter om kön och ålder baseras på anställdas person-
nummer och juridiskt kön, kvinna/man. Den baseras inte på självidentifierande
uppgifter. Könsfördelning i antal och procent på högsta ledningsnivå avser antal
anställda per kön vid rapportperiodens slut.
Högsta ledningen betraktas som vd och koncernledningen.
Fördelningen av anställda per åldersgrupp är antalet anställda uppdelat per
åldersgrupp (under 30 år, 30–50 år och över 50 år) vid rapportperiodens slut.
Data som används för beräkningar hämtas från Swedbanks HR-system:
HRMS, POL och HCM. Om systemdata saknas för en juridisk person tillhanda-
håller enhetens representant uppgifterna. För att säkerställa datakvaliteten
kontrollerar Swedbank att uppgifterna är fullständiga (att alla anställningstyper
och länder ingår i uppgifterna) och kon sekventa (att uppgifterna stämmer över-
ens med tidigare års- och månads rapporter).
Kompetensutveckling
Andel anställda som deltagit i regelbundna utvecklingssamtal är uppdelat på
kön. För att redovisa genomsnittligt antal utbildningstimmar använder Swedbank
följande beräkning: totalt antal genomförda utbildningstimmar av anställda per
könskategori dividerat med det totala antalet anställda per könskategori. Siffror
redovisade i upplysningskravet S16 används för total sysselsättning och syssel-
sättning efter kön.
Data som används för beräkningar hämtas från koncernens HR-system: SABA.
Om data om en viss juridisk person saknas i systemen ombeds en representant
för den juridiska personen att tillhandahålla dessa uppgifter.
För att säkerställa datakvaliteten kontrollerar Swedbank att uppgifterna är
fullständiga (att alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och kon se-
kventa (att uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månads rapporter).
Antaganden
Om uppgifter saknas för en juridisk person antas resultatet överensstämma med
genomsnittet eller procentandelen för övriga juridiska personer.
Arbetsmiljö
I Swedbank rapporteras arbetsrelaterade skador så som arbetsrelaterade olyckor
och sjukdomar enligt rådande lagstiftning i varje land till respektive myndig het.
Arbetsrelaterade olyckor, sjukdomar och ohälsa rapporteras även internt som
incidenter i Swedbanks incidentrapporteringssystem av respektive anställd och
icke-anställd alternativt chef, i samråd med arbetsmiljöombud.
Vissa bolag inom koncernen har inte tillgång till incidentrapporterings-
systemet. Uppgifter om arbetsmiljörelaterade incidenter för dessa bolag har
tillhandahållits av representanter för verksamheten.
Tabellen Arbetsmiljöindikatorer redovisar internt rapporterade arbetsskador
iform av arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar som även har rapporterats till
myndigheter. Dessa arbetsskador har uppkommit på arbetsplatsen eller på grund
av arbetet. Olyckor som uppkommit i samband med resor till eller från arbetet,
såkallade färdolyckor, är inte inkluderade. När det gäller mätetalen för antal och
frekvens av registrerade arbetsrelaterade olyckor för den egna arbetskraften
antas att inga anmälningar avser olyckor bland icke-anställda, eftersom detta
inte har specificerats i anmälningarna.
Alla personer i den egna arbetskraften omfattas av Swedbanks arbetsmiljö-
system. Swedbanks arbetsmiljösystem innebär att koncernen tillämpar lokal
arbetsmiljölagstiftning i samtliga länder samt att ett internt systematiskt arbets-
miljöarbete bedrivs i respektive land. Avseende icke-anställd arbetskraft har
Swedbank som beställare ett gemensamt arbetsmiljöansvar tillsammans med
den icke-anställda arbetskraftens arbetsgivare
Swedbanks arbetsmiljösystem är föremål för extern granskning. Som
exempel kan nämnas att i Sverige genomför Arbetsmiljöverket återkommande
punktin satser och granskar hur Swedbank strukturerar och hanterar det syste-
matiska arbetsmiljöarbetet samt resultatet av arbetsmiljöarbetet, mot bakgrund
av EU:s och Sveriges arbetsmiljölagstiftning. Swedbank genomför även interna
granskningar av arbetsmiljöarbetet årligen.
Balans mellan arbete och fritid
Antal anställda som tar ut föräldraledighet eller vård av barn, utifrån kön. Procent-
satsen beräknades genom att dividera det totala antalet anställda som tagit ut
familjeledighet eller vård av barn under 2025 med det totala antalet anställda per
den 31 december 2025.
Data hämtas från de interna HR-systemen (POL och HRMS) och indata från
juridiska personers representanter.
Ersättning
Löneskillnader mellan könen beräknas som skillnaden mellan bruttotimlönen för
alla män och bruttotimlönen för alla kvinnor i förhållande till männens bruttolöne-
timme. Tillämpningsområdet är alla anställda inom koncernen. Ett positivt
procent tal betyder att män har högre ersättning än kvinnor och vice versa.
Total ersättningskvot vd jämfört med anställda beräknas som den årliga totala
ersättningen för koncernens högst betalda individ (vd) i förhållande till medianen
för den årliga totala ersättningen för alla anställda (exklusive den högst betalda
individen).
Tillämpningsområdet för båda mätetalen är alla anställda inom koncernen.
Om data saknas för en juridisk enhet tillhandahåller en representant från enheten
denna data.
Skillnader i lika lön (Equal Pay Gap) beräknas som jämförelse mellan genom-
snittliga löneindex för män och kvinnor per befattningsnivå och marknad.
Tillämpningsområdet är Swedbanks hemmamarknader. Ett positivt procenttal
betyder att män har högre ersättning än kvinnor för lika arbete och vice versa.
Data som används för beräkningar hämtas från Swedbanks HR-systemet
HCM. För att säkerställa datakvaliteten kontrollerar Swedbank att uppgifterna
är fullständiga (att alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och
kon sekventa (att uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månads-
rapporter).
Antaganden
Om vissa juridiska personer saknar dessa uppgifter antas det att deras resultat
överensstämmer med den totala procentandel som observerats för de andra juri-
diska personerna. Eftersom Swedbanks anställda på hemmamarknaden utgör
cirka 95 procent av koncernens totala antal anställda antas att medianen för den
totala ersättningen per år för koncernen är lika med medianen för den totala
ersättningen för hemmamarknaderna.
Incidenter och anmälningar
Uppgifterna om det totala antalet klagomål baseras på under 2025 inkomna
ärenden i Swedbanks visselblåsarfunktion som överlämnats till och utretts av
Group HR & FM i Sverige. Uppgifter om diskrimineringsfall, inklusive trakasserier,
omfattar även ärenden som inkommit via andra kanaler genom vilka medarbe-
tarna och chefer kan uppmärksamma problem och som utretts av Group HR &
FM i Swedbanks hemmamarknader. Swedbank har ett arbetssätt där chef med
stöd av Group HR & FM initialt hanterar ärenden som rör beteenden på arbetsplatsen.
Dessa ärenden kan sedan eskaleras till Group HR & FMför vidare utredning.
Uppgifter om upptäckta fall av allvarliga incidenter relaterade till mänskliga
rättigheter, såsom tvångsarbete, människohandel eller barnarbete som rör
Swedbanks anställda har tillhandahållits av representanter för verksamheten.
132
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
S4
Konsumenter och slutanvändare
Introduktion
1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana
uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).
Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 bedömde inverkningar och
risker relaterade till dataskydd och informationssäkerhet samt inverkan relaterad
till finansiell hälsa som väsentliga. Rapporteringen sker i enlighet med upplys-
ningskraven inom ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare och behandlar
områdenaseparatdådeärolikatillsinkaraktär.
Väsentliga
underämnen Beskrivning
Inverkan, risk
eller möjlighet
Faktisk/
potentiell
Värde -
kedjan
Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare
Dataskydd Swedbank hanterar stora mängder personuppgifter, och en felaktig hantering av kund-
information kan medföra negativa effekter på samhället samt människors välbefinnande,
ekonomiska situation och integritet.
Vid en bristande hantering av kundinformation kan det medföra en finansiell risk i form av böter,
ryktes- och/eller regelefterlevnadrisk.
Informations-
säkerhet
Som en samhällsviktig finansiell institution är informationssäkerhet avgörande för Swedbank.
Både privat och offentlig sektor kan inverkas negativt om dataintrång inträffar i Swedbanks
system vilket skulle kunna påverka möjligheten att utföra nödvändiga bankärenden.
Swedbank, som hanterar stora mängder data, kan utsättas för dataintrång och cyberkriminalitet.
Dataintrång och cyberattacker kan medföra betydande kostnader, påverka kundernas förtroende
negativt och i för läng ningen minska intäkterna. Eventuella regulatoriska överträdelser kan leda
till böter och sanktioner.
Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare
Finansiell hälsa Swedbank erbjuder privatekonomisk rådgivning och utbildning vilket kan främja finansiell
inkludering, höja den ekonomiska kunskapsnivån samt bidra till ökad ekonomisk trygghet.
Dettakanisinturhaenpositivinverkanpåindividensekonomiochbidratillökadfinansiell
stabilitetisamhället.
Positivinverkan  Negativinverkan  Möjlighet  Risk  Faktiskinverkan  Potentiellinverkan  Uppströms  Egenverksamhet  Nedströms
Dataskydd
I Swedbanks verksamhet behandlas en betydande mängd personuppgifter.
Attskyddakundernasinformationäravhögstaprioritet,ochkorrekthantering
äravgörandeförattupprätthållaintressenternasförtroende.Förattsäkerställa
att behandlingen sker på ett sätt som respekterar individens rättigheter,
til l ämpas noggrant utformade rutiner och åtgärder.
Strategi och affärsmodell
S4 SBM-3 Strategi och affärsmodell
Swedbank erbjuder ett stort utbud av finansiella tjänster som medför ett bety-
dande ansvar för hantering av känsliga kunddata. För Swedbank som finansiell
aktör är detta fundamentalt för koncernens strategi och verksamhet, eftersom
det kräver att all hantering sker på ett korrekt och säkert sätt som förhindrar
skada för kunder, medarbetare och andra berörda intressenter. En bristfällig
hantering kan leda till kränkning av den personliga integriteten, förlorat för-
troende, misstro och oro bland kunder, vilket kan utgöra en finansiell risk
förSwedbank.
Swedbank har processer för att identifiera och hantera risker vid behandling
avpersonuppgifter.Arbetetbaseraspåpolicyerochriktlinjerenligtdataskydds
förordningen, GDPR
1
. Det innebär att produkter och tjänster utformas för att
uppfylla regelverket och skydda både kunder och medarbetare. Hanteringen
skavarailinjemedkoncernensstrategiochinternastyrning.
Olika grupper kan påverkas av Swedbanks hantering av personupp gifter,
exempelvis befintliga och blivande kunder, medarbetare inklusive konsulter, samt
besökare på Swedbanks kontor. Det är viktigt för Swedbank att kommunicera på
ett sätt som gör det möjligt för kunder att förstå hur deras uppgifter behandlas
och hur de kan utöva sina rättigheter, ställa frågor eller lämna klagomål. Detta
inkluderar även utsatta grupper.
Policyer
S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare
Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och
regler för koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar och risker
relaterade till dataskyddsområdet. Dessa dokument utgörs av Swedbanks Håll-
barhetspolicy, Swedbanks Uppförandekod, Policy för uppföranderisk samt Policy
för kundklagomål som omfattar negativ inverkan och risk relaterat till dataskydd.
133
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning2025–Förvaltningsberättelse
Styrande dokument för dataskydd
1
Hållbarhetspolicy
2
Syfte och innehåll
●
Grunden för socialt engagemang och arbete med mänskliga rättigheter.
●
Koncernen ska agera med tillbörlig aktsamhet i såväl den egna verksamheten
somiaffärsrelationer.
●
Policyn inkluderar internationellt erkända principer och riktlinjer för mänskliga rättig heter
som The Universal Declaration of Human Rights, UN Global Compact, The UN Guiding
Principles on Business and Human Rights och nationellt antagna FN-konven tioner och
fördrag inom mänskliga rättigheter.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Financial Officer
är regelverksägare
Uppförandekod
2
Syfte och innehåll
●
Baseras på Swedbanks syfte, vision och värderingar och beskriver övergripande hur
medarbetare förväntas uppträda inom verksamheten och i externa relationer.
●
Vägleder medarbetare i att interagera respektfullt med varandra och koncernens
intressenter i det dagliga arbetet.
●
Anger vikten av att agera i enlighet med lagar och förordningar om individers
grund läggande rättigheter och friheter, inklusive grundläggande rätt till skydd av
sina personuppgifter.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Compliance Officer
är regelverksägare
●
Varje medarbetare behö-
ver signera den årligen
Policy för uppföranderisker
Syfte och innehåll
●
Grundläggande riktlinjer för hanteringen av uppföranderisker.
●
Beskriver principerna som ska iakttas när koncernen behandlar personuppgifter
samt utformar, distribuerar och utvärderar finansiella produkter och tjänster, vid
data behandling och hantering av risker kopplade till marknadsuppförande.
●
Personuppgiftsrättigheter innefattas som en del av koncernens åtagande att respektera
mänskliga rättigheter genom att följa EU-riktlinjer i anslutning till GDPR.
●
Policyn bygger inte på några externa standarder eller initiativ från tredje part.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Compliance Officer
är regelverksägare
Policy för kundklagomål
Syfte och innehåll
●
Grunden för Swedbanks arbete med att ta emot och hantera kundklagomål.
●
Beskriverhurmedarbetareskahanteraklagomålochkoncernensarbeteföratt
förebygga framtida klagomål.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Head of Group Brand
and Communications
är regelverksägare
1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regel-
verks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom
attidentifierabrister,införakontrollerochrapporterariskerinomordinarieriskhantering.Dokumentenuppdaterasårligenutifrånsynpunkterfrånrelevantaintressenterochfinns
tillgänglig för med arbetare via intranätet.
2) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida.
Skydd av personuppgifter enligt GDPR
Swedbank följer regelverket GDPR, vilket innebär ett ansvar att värna individens
rätt till sina personuppgifter. Regelverket bygger på internationellt erkända
konventioner och prin ciper för skydd av mänskliga rättigheter. Dessa gäller inte
enbart Swedbanks kunder utan alla vars personuppgifter hanteras av Swedbank.
Kunder får bland annat information om personuppgiftsbehandling på Swed-
banks externa hemsidor och kan även kontakta koncernens dataskyddsombud.
Swedbanks riskhantering bygger på principen om tre försvarslinjer. Genom
enstruktureradansvarskedjamedoberoendekontrollersäkerställsattbristande
efterlevnad följs upp, hanteras och rapporteras. Detta minskar inte bara risker
och förbättrar den operativa effektiviteten i Swedbank, utan bygger även för-
troende hos kunder, medarbetare och andra intressenter. Vidare skapar detta
enkulturavtransparensochansvarstagandesomskyddarindividersrätttill
integritet. För närvarande mäter Swedbank inte antalet rapporterade fall gällande
bristande respekt för internationella principer och riktlinjer, där konsumenter och/
eller slutanvändare i nedströms värdekedja involveras.
Gottgörande vid eventuell personuppgiftsincident, i form av kompensation,
hanteras i enlighet med gällande lagstiftning.
Rutiner för kundkontakt
S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare
angående inverkningar
Swedbank informerar om hur och varför koncernen samlar in och behandlar
kunders personuppgifter samt ger vägledning för hur kunder kan utöva sina
rättig heter. På så sätt skapas förutsättningar för kunder att upprätthålla sina
rättig heter rörande personuppgiftshantering. Informationen finns tillgänglig på
Swedbanks externa hemsidor och applikationer samt via kundmöten. Det finns
även andra möjligheter att komma i kontakt med Swedbank, exempelvis via
internet banken, kundcenter, brev, e-post eller genom direkt besök på ett fysiskt
kontor. Denna information tillgängliggörs på ett tydligt och begripligt sätt för
allakundgrupper.
Om kunden har synpunkter på hanteringen finns möjlighet att lämna klagomål.
Klagomålen registreras i koncernens interna system för hantering av kundklago-
mål och utgör en viktig källa för Swedbank att identifiera och utveckla nödvän-
diga förändringar baserat på kundernas önskemål. Genom denna process kan
kund ernas perspektiv integreras i Swedbanks beslut om åtgärder
Kundklagomåls processen inkluderar uppföljning, utvärdering och implemen-
tering av förbättringsåtgärder. Swedbank åtgärdar klagomål kvartalsvis för att
identifiera och implementera lösningar.
134
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning2025–Förvaltningsberättelse
Swedbanks hantering av personuppgifter ska alltid bedrivas i linje med kon cernens
etablerade processer och rutiner som bygger på principer om dataskydd:
•
Laglighet, korrekthet och öppenhet
•
Ändamålsbegränsning
•
Uppgiftsminimering
•
Korrekthet
•
Lagringsminimering
•
Integritet och konfidentialitet
•
Ansvarsskyldighet
Swedbank har etablerade enheter för dataskyddsarbete inkluderat dataskydds-
ombudet, och säkerställer att följa gällande regelverk när det gäller svarstider på
individuella förfrågningar rörande personuppgifter. Kunder kan även vända sig till
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) gällande Swedbanks behandling av deras
personuppgifter.
Om Swedbank skulle brista i efterlevnad av personuppgiftshantering ska
drabbade individer, om möjligt, kontaktas via telefon eller e-post. När detta inte
ärmöjligt,kaninformationgesviahemsidaellerandrapublikakanaler.Kontakt
med de drabbade individerna ska ske utan dröjsmål. Det yttersta ansvaret för
rättochriktighanteringavpersonuppgifterinomSwedbankliggerhosvd.Det
operativa ansvaret i hanteringen av personuppgiftsincidenter är delegerat till
koordinatorer för personuppgiftsincidenter och beslutsfattare.
Swedbank utvärderar om processerna gällande dataskydd är ändamålsenliga
genom operativa kontroller, analys och uppföljning i första och andra försvars-
linjen.
Incidenthantering
S4-3 Rutiner för gottgörelse
Utöver Swedbanks policyer, instruktioner och direktiv gällande efterlevnad av
GDPR finns Data Breach Guidelines som beskriver hur koncernen ska agera vid
personuppgiftsincidenter samt hur åtgärdernas tillräcklighet utvärderas. I enlig-
het med gällande regelverk utreder Swedbank om eventuell gottgörelse ska utgå
till den berörda individen om Swedbank bidragit till negativ inverkan genom
bristande dataskydd.
Om en omprövning skett av ett personuppgiftsärende och kunden inte är nöjd
med det slutliga beslutet av Swedbanks kundombudsman, kan kunden vända sig
till Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Integritetsskyddsmyndigheten (IMY),
hemkommunens konsumentvägledare eller Konsumenternas Bank- och finans-
byrå. Information om detta finns på Swedbanks hemsida. Swedbank har även
personuppgiftsbiträden, företag som för Swedbanks räkning hanterar registrerade
personuppgifter, och en trestegsprocess för tillbörlig aktsamhet. Detta innebär:
•
Bedömning av eventuella personuppgiftsbiträden innan kontrakt upprättas för
att lämpliga tekniska, organisatoriska och avtalsmässiga kompletterande
åtgärder finns på plats, garantera efterlevnad av GDPR-kraven och uppfylla
avtalsenliga skyldigheter.
•
Bevakning av att etablerade personuppgiftsbiträden upprätthåller och
fort sätter att utveckla säkerhet kring hantering av personuppgifter.
•
Offboarding-fas för att säkerställa att personuppgiftsbiträdet returnerar och
raderar alla personuppgifter i enlighet med etablerade personuppgifts biträdes
kontrakt.
Det saknas uppföljning och rapportering om kunders kännedom om detta arbete.
Åtgärder
S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter
och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna
och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Swedbanks arbete med dataskydd berör flera områden såsom regelverksupp-
fyllnad, riskidentifiering och kundkommunikation. De åtgärder som beskrivs
nedan syftar till att bidra till långsiktig motståndskraft inom integritet och data-
skydd. De ska förebygga och begränsa väsentlig negativ påverkan på konsumenter
i form av intrång i den personliga integriteten, obehörig användning av person-
uppgifter samt bristande möjligheter för individer att utöva sina rättigheter
gällande dataskydd.
Uppföljningen indikerar att koncernens åtgärder för dataskydd i huvudsak
ärändamålsenliga.
Swedbank har inte identifierat betydande kapital- eller driftkostnader för åtgär-
derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering.
Uppdatering av styrdokument
Swedbank förbättrar kontinuerligt sitt interna regelverk gällande integritet för att
säkerställa överensstämmelse med utvecklade dataskyddsregler och etablerad
praxis. Koncernen har ett proaktivt förhållningssätt till regulatoriska förändringar
och följer noggrant nya regleringar och lagstiftning samt har infört relevanta krav
i sina styrningsstrukturer. För att stödja efterlevnad och främja en kultur av
ansvarstagande utvecklar och uppdaterar Swedbank regelbundet anpassade
utbildningspaket som tillgodoser de specifika behoven hos olika medarbetar-
funktioner.
Regelefterlevnad och förberedelser
Under 2025 har ett program med syfte att stärka styrning av AI-system samt
efterlevnad av EU:s AI-förordning etablerats. I programmet har aktiviteter initie-
rats för att säkerställa efterlevnad av AI-förordningen och genomdriva ansvarsfull
användning av AI med stöd av representanter från verksamheten. En process för
identifiering, riskbedömning och dokumentering av AI-system har upprättats och
en utbildning tillgänglig för alla anställda har utvecklats. Detta gäller medarbetare
som arbetar inom EU. AI-förordningen träder i kraft i augusti 2027, vilket innebär
att programmets verksamhet fortlöper under 2026. Programmets regelefter-
levnad följs upp kvartalsvis av Group Compliance, i CIO Risk Report och Swed-
banks AI Acceleration & Governance Council. En kontroll av alla AI-systemen
genomförs och rapporteras utifrån risknivå enligt AI-förordningen. Antal
anställda som genomfört de två utbildningarna inom området följs också upp.
Utbildning av medarbetare
För att bygga en motståndskraftig organisation är det viktigt att Swedbanks med-
arbetare har god kunskap inom dataskyddsområdet, så att risker kan förebyggas,
exempelvis personuppgiftsincidenter. Alla medarbetare i Swedbank genomgår
årligaobligatoriskautbildningarocherbjudsävenenfrivilligfördjupningiGDPR
relaterad personuppgiftshantering. Syftet är att öka medvetenheten om data-
skydd bland medarbetarna, vilket indirekt kan påverka kunderna och samhället
positivt genom att främja informerade beslut gällande personuppgifter. Antalet
genomförda utbildningar följs upp.
135
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning2025–Förvaltningsberättelse
Utveckling av dataskyddsprocesserna
Swedbank har etablerade processer i form av konsekvensbedömningar, intresse-
avvägningar och relaterad dokumentation för att säkerställa korrekt personupp-
giftshantering och hantering av risker. Detta är en del av koncernens riskbedöm-
ning. Bedömningen sker bland annat genom att tillämpa proportionalitetsprinci-
pen och vidta åtgärder för att minimera dessa risker. Kunder och anställda, men
även andra typer av registrerade individer, kan kontakta Swedbanks dataskydds-
ombud. Rollen tillhör Group Compliance, som rapporterar halvårsvis till styrelsen
hurSwedbanksdataskyddsarbetefungerarirelationtillexternaregelverk,krav
och Swedbanks risk aptit.
Swedbank säkerställer att behandling av personuppgifter sker efter en av -
vägning mellan individens rätt till sina personuppgifter och koncernens rätt att
behandla uppgifter. Personuppgifter sparas så länge det är nödvändigt för insam-
lingsändamålen och i enlighet med lag eller annan legal grund. Efter avslutat
avtal sparas uppgifterna för till exempel bokföring, penningtvättsförebyggande
åtgärder, kapitaltäckningskrav och rättsliga ändamål. Detta innebär att Swed-
bank ibland måste behålla data längre än avtalets varaktighet. Swedbank rappor-
terar personuppgiftsincidenter där GDPR föreskriver att dessa ska rapporteras till
integritetsskyddsmyndigheten. Det har inte förekommit någon anmälan om all-
varliga människorättsfrågor och incidenter med koppling till Swedbanks kunder
under året.
Swedbank har en omvärldsbevakning för att anpassa dataskyddsprocesser
enligt nya regelverk, praxis och riktlinjer från de svenska och europeiska data-
skyddsmyndigheterna och arbetar kontinuerligt med ständiga förbättringar av
dataskyddsprocesserna. Swedbank följer upp att åtgärder implementeras när
nya system och processer utvecklas för att upprätthålla dataskyddsprinciperna.
Om Swedbank skulle orsaka en individ skada till följd av bristande dataskydds-
rutinersåhardenneivissafallrätttilländamålsenligkompensationienlighet
med lagstiftning och koncernens interna rutiner. För ytterligare information om
gottgörelse se S4-3 Rutiner för gottgörelse på sidan 135.
Kundombud
Kundombudsmannaorganisationen i Swedbank omfattar sju kundombudsmän
som hanterar överklaganden från kund samt två klagomålsanalytiker ansvariga
för klagomålsprocess samt förbättringsprocess. Swedbank följer Finansinspek-
tionens regelverk gällande hanteringstid av registrerade klago målsärenden som
säger att klagomål ska hanteras inom 14 dagar, helst färdig ställas, men om det
av utredningsskäl tar längre tid ska kunden kontaktas och informeras inom
14dagar.
Mål och mått
S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar och väsentliga
risker hanteras
Swedbank strävar efter att minimera antalet personuppgiftsincidenter samt de
efterföljande konsekvenserna. Koncernen arbetar ständigt med att anpassa och
förbättra metoder för att möta de föränderliga kraven på hantering av personupp-
gifter. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål
inom detta område, inte heller jämförelser över tid. För att följa upp ändamåls-
enligheten av policyer och åtgärder har Swedbank upprättat interna processer
förårliguppföljning.
Koncernen bevakar löpande antalet inträffade personuppgiftsincidenter och
använder riskindikatorer kopplade till dessa mätvärden. Swedbank har en obero-
ende regelefterlevnadsfunktion, som arbetar med och övervakar koncernens
hantering av regelefterlevnadsrisker. För ytterligare information om hur Swed-
bankhanterardataskyddirelationtillexternaregelverkochinternakravsamt
rapporteringtillstyrelsen,seS44Åtgärder,påsidorna135–136.
Mätetal
I tabellerna anges antalet förfrågningar från indi vider till dataskyddsombud
respektive antal klagomål från individer till Dataskyddsombud. Syftet är att ge
insyniantaletmottagnaklagomålochförfrågningarsomskickastilldataskydds
ombudet. För dessa mätetal används data insamlad direkt från registrerade
personer samt tillsynsmyndigheter. Mätetalen omfattar hela koncernen och har
inte validerats av ett annat externt organ.
Behandling av personuppgifter – förfrågningar 2025 2024
Antal förfrågningar från individer till dataskydds-
ombud, totalt
1
34 28
–varavSverige 10 12
–varavEstland 11 11
–varavLettland 6 1
–varavLitauen 7 4
Antal förfrågningar från tillsyns myndighet, totalt 3 3
–varavSverige 0 0
–varavEstland 1 2
–varavLettland 2 0
–varavLitauen 0 1
1) Individer som framfört förfrågningar genom korrespondens till dataskyddsombud
viamailellerpostbox.
Behandling av personuppgifter – klagomål 2025 2024
Antal klagomål från individer till dataskyddsombud,
totalt
1
13 12
–varavSverige 6 11
–varavEstland 0 0
–varavLettland 3 0
–varavLitauen 4 1
1) Individer som framfört klagomål genom korrespondens till dataskyddsombud
via mail- eller postbox.
136
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning2025–Förvaltningsberättelse
Informationssäkerhet
Informationssäkerhet utgör en viktig grund för finansiell stabilitet, eftersom brister
inom området kan leda till allvarliga konsekvenser som inverkar negativt på sam-
hället. Det är samtidigt en förutsättning för att säkerställa att individer och företag,
oavsett bakgrund och förutsättningar, får trygg tillgång till finansiella tjänster.
Swedbanks arbete inom området syftar till att säkra tillgång till finansiella tjänster,
skydda information samt upprätthålla förtroendet för det finansiella systemet.
Strategi och affärsmodell
S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar och risker och deras förhållande
till strategi och affärsmodell
Swedbank har som en systemviktig aktör i de svenska och baltiska banksystemen,
med en bred kundbas bestående av både privatpersoner och företag, ett ansvar
att skydda den finansiella infrastrukturen mot cyberhot. Den globala hotbilden
känne tecknas av en växande cyberkriminalitet, där aktörer försöker stjäla infor-
mation, genomföra bedrägerier eller störa verksamheter. Händelserna kan vara
av systematisk karaktär, gälla enskilda händelser och i vissa fall kopplas till
speci fika affärsförbindelser. Denna hotbild har bedömts kunna orsaka en poten-
tiellt allvarlig negativ inverkan på konsumenter där Swedbanks alla kundgrupper
kan komma att omfattas. Exempel på negativ inverkan för konsumenter är sprid-
ning av desinformation, bedrägerier, avbrott eller lägre tillgänglighet till viktiga
finansiella tjänster. Genomarbetade hotbilds- och bedrägerianalyser samt analyser
av risker ligger till grund för dessa bedömningar. Ett allvarligt angrepp mot
koncernen eller dess samarbetspartners kan få långtgående konsekvenser för
ekonomisk stabilitet, samhälls viktiga funktioner och individers tillgång till
finansiella tjänster.
Informationssäkerhet utgör även en finansiell risk för Swedbank. Hot om data-
intrång, cyberattacker och otillåten hantering av information kan leda till bety-
dande ekonomiska konsekvenser för koncernen. Överträdelser kan resultera
idirektakostnaderförincidenthantering,rättsligaåtgärder,vitenochbötervid
bristande efterlevnad av regelverk. Utöver direkta ekonomiska förluster kan
informations säkerhetsincidenter påverka kundernas förtroende och därmed
Swedbanks varumärke och marknadsposition.
Policyer
S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare
Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och
regler för koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar och risker
relaterade till informationssäkerhet. Swedbank ställer också krav på säkerhet
hos sina tredjepartsleverantörer och partners.
Området kompletteras av två vd-instruktioner, Instruktion om operationell risk
och Instruktion om informationssäkerhet. De detaljerar ytterligare styrning och
de åtgärder som vidtas för informationssäkerhet.
Utöver dessa fungerar Swedbanks Hållbarhetspolicy som ett styrande doku-
ment som omfattar mänskliga rättigheter samt Uppförandekoden som fungerar
som Swedbanks etikpolicy. Läs mer om policyerna i S4-1 Dataskydd på sidan
134. Samtliga dessa styrdokument omfattar negativ inverkan och risk relaterat
till informationssäkerhet.
Styrande dokument för informationssäkerhet
1
Policy för koncernens övergripande riskramverk
Syfte och innehåll
●
Fastställer koncernens övergripande riskstrategi och riskaptit.
●
Beskriver styrelsens ansvar för att operativa risker hanteras genom ett integrerat
ramverk som omfattar identifiering, bedömning, hantering, övervakning och löpande
rapportering till styrelsen.
●
Sammanfattar de grundläggande principerna för riskhantering, ger vägledning om
införande av Swedbanks strategier, inklusive riskaptit för operationell risk, som även
omfattar IT- och informationssäkerhetsrisk (inklusive cybersäkerhetsrisk).
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Risk Officer är
regelverksägare
1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regel-
verks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom
attidentifierabrister,införakontrollerochrapporterariskerinomordinarieriskhantering.Dokumentenuppdaterasårligenutifrånsynpunkterfrånrelevantaintressenterochfinns
tillgänglig för med arbetare via intranätet.
Rutiner för kundkontakt
S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare
angående inverkningar
Swedbank har etablerade processer för dialog och informationsutbyte med
konsumenter och slutanvändare avseende informationssäkerhet.
Koncernens hemsidor är en viktig kanal, där kunderna kan ta del av informa-
tion om säkerhet. Där finns också kontaktvägar till Swedbank för dialog samt hur
processen för kundklagomål fungerar. För att ytterligare stärka denna kommuni-
kation genomför Swedbank regelbundna utbildningar och medvetandehöjande
insatser för både medarbetare och kunder.
Swedbank för en regelbunden dialog om informationssäkerhet med koncer-
nens kunder och partners. Koncernen uppmärksammar särskilt grupper som kan
vara mer sårbara för informationssäkerhetsincidenter. Digital information, sam-
arbete med andra banker och deltagande i evenemang för att öka förstå elsen för
ett starkt digitalt försvar är en del av koncernens rutiner. Insikter om det aktuella
cybersäkerhetsläget delas, frågor om Swedbanks säkerhets arkitektur besvaras
och gemensamma säkerhetsutmaningar diskuteras. Dessa interaktioner är
viktiga för att stärka relationen och skapa en plattform för proaktivt samarbete,
vilket bidrar till att bygga en gemensam säkerhetskultur baserad på ett ömse-
sidigt ansvar, där företagskunderna också förväntas ta ett aktivt ansvar för sin
del av säkerhetsarbetet.
Swedbank har processer för hantering av incidenter. Upparbetade rutiner för
kommunikation säkerställer att samordnad information når målgrupperna för att
undvika eller minska negativ inverkan vid en incident. Swedbank ska i dessa fall
informera berörda parter om att deras uppgifter har läckt i linje med rådande lag-
stiftning. I arbetet med att skydda personuppgifter strävar Swedbank efter att
endast behandla nödvändig information för att minska risken för exponering av
känsliga uppgifter. För ytterligare information om dataskydd och GDPR se S4-2
ochS43Dataskyddpåsidorna134–135.
Medlemmarna i Swedbanks ledning ansvarar för säkerheten inom sina respek-
tive produkt- och affärsområden, inklusive tillhörande produktportföljer och kund-
relationer. Inom varje område åligger det ansvariga chefer att utöva ett tydligt
informationssäkerhetsansvar som omfattar implementering, operativt genom-
förande samt löpande uppföljning och övervakning av informationssäkerheten.
Till stöd finns en senior ansvarig inom respektive område, utsedd av Swedbanks
Chief Security Officer (CSO), med ansvar för implementering, genomförande och
övervakning av informationssäkerheten. Det funktionella ansvaret att leda och
samordna alla säkerhetsinsatser inom koncernen vilar på Group Security & Cyber
Defence (GSCD) där CSO är ansvarig för området och rapporterar till högsta led-
ningen. CSO har dessutom en rapporteringslinje till vd gällande särskilda säker-
hetsfrågor samt möjlighet, och skyldighet som följer av externa krav, till eska-
lering, även till styrelsen.
Swedbank utvärderar löpande om säkerhetsprocesserna är ändamålsenliga
genom operativa kontroller, analys och uppföljning i första och andra försvars-
linjen. Arbetet kompletteras med återkommande granskningar och rapportering
som syftar till att följa upp säkerhetsincidenter, inspektioner, efterlevnad och den
övergripande effektiviteten i säkerhetsarbetet. Granskningar genomförs tre
gånger per år och omfattar utvärdering av säkerhetsstrategier, mål, incidenter,
riskbedömningar samt efterlevnad av tillämpliga lagar och regelverk. Resultaten
analyseras och rapporteras till styrelse, ledning och dotterföretag för att stödja
beslut om åtgärder, identifiera förbättringsområden och säkerställa en kontinu-
erlig utveckling av organisationens säkerhetsnivå.
137
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning2025–Förvaltningsberättelse
Reklamation vid missnöje
S4-3 Rutiner för gottgörelse
Reklamation vid missnöje och rutiner för gottgörelse ingår som en del av
kundklagomålsprocessen. För ytterligare information se S4-3 Dataskydd
påsidan135.
Åtgärder
S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter
och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna
och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Swedbank investerar kontinuerligt för att stärka sitt säkerhetsarbete, både
genom tekniska skyddsåtgärder och genom ett aktivt arbete med säkerhetsmed-
vetande och utbildning. Informationssäkerhet integreras i affärsprocesser, pro-
duktutveckling och hantering av tredjepartsrelationer för att skapa ett helhets-
grepp avseende säkerheten. Arbetet syftar inte enbart till att efterleva lagkrav och
tillsynsmyndigheters förväntningar, utan är också viktigt för att långsiktigt stärka
koncernens motståndskraft i en föränderlig digital miljö.
Under 2025 genomförde Swedbank flera aktiviteter som omfattade hela kon-
cernen, samtliga affärsområden och kundsegment, med undantag för partner-
skap. Dessa samarbeten bedöms dock ha positiva effekter för hela koncernen.
Det har inte förekommit någon anmälan om allvarliga människorättsfrågor och
incidenter med koppling till Swedbanks kunder under året.
Swedbank har inte identifierat betydande kapital- eller driftkostnader för åtgär-
derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering.
System för att stärka informationssäkerheten
Genom ett strukturerat och riskbaserat angreppssätt identifieras och hanteras
hot mot informationssäkerheten, vilket säkerställer att regulatoriska krav efter-
levs. Swedbank har etablerat ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS)
baserat på internationella standarder såsom ISO 27001. Informationssäkerhet är
integrerat i Swedbanks ramverk, processer och rutiner, vilket bidrar till minskad
risk för incidenter samt att informationen är skyddad och tillgänglig när den
behövs. Den systematiska hanteringen av informationssäkerhet minskar risken
för intrång. Arbetet är avgörande för Swedbank och prioriteras framför andra
affärsbehov.
Säkerhetstester och sårbarhetsanalyser
Swedbank har genomfört en rad säkerhetsinitiativ för att stärka sin motstånds-
kraft mot cyberhot under året. Genom regelbundna phishing-simuleringsövningar
kan säkerhetsmedvetandet bland medarbetarna höjas. Tester används kontinu-
erligt för att förbättra koncernens skydds- och responsförmågor. Swedbank utför
även periodiska utvärderingar av säkerhetsåtgärder relaterade till API:er och
IT-tjänster, i linje med aktuella hotbilder. Swedbanks säkerhetstestningsramverk
styr olika testaktiviteter såsom penetrationstester och informationssäkerhets-
riskbedömningar, vilket bidrar till en proaktiv inställning för att förstärka koncer-
nens cybersäkerhet.
Incidenthanteringsprocessen
Swedbank har etablerade processer och stödjande verktyg för att hantera infor-
mationssäkerhetsincidenter samt effektivt upptäcka, åtgärda och följa upp
sådana händelser. Syftet är att begränsa incidenternas påverkan, vidta åtgärder
för att minska risken för framtida händelser, säkerställa korrekt rapportering till
berörda myndigheter samt tillhandahålla en samlad överblick. Incidenthantering-
ens huvudprocess styrs av Gruppoperativ Risk (GOR) och täcker operativa inci-
denter samt obligatorisk rapportering. Informationssäkerhetsincidenter hanteras
som operativa incidenter. Cybersäkerhetsincidenter, som cyberattacker, hanteras
av en process för att begränsa hoten och analysera förlopp. Processen använder
IT-incidenthantering för återställning av normal drift vid större eller kritiska
händelser. Under pågående händelse liksom i efterföljande analys beaktas den
negativa inverkan för direkta kunder och partners via kommunikation enligt
upparbetade metoder.
Säkerhetskultur och utbildning
Utöver tekniska lösningar främjar Swedbank även en stark säkerhetskultur.
Genom regelbundna utbildningar för medarbetare och kunder och medvetenhets-
insatser stärks motståndskraften mot säkerhetshot och minskar risken för
mänskliga fel. Swedbanks medarbetare inom infomationssäkerhet genomför
årligen en obligatorisk utbildning där genomförandet följs upp.
Partnerskap
Samarbete och partnerskap är en viktig del i arbetet med informationssäkerhet.
Swedbank ingår i samarbeten med såväl myndigheter som företag inom och
utanför finanssektorn. Ett exempel är banksamarbetet, Nationellt Cybersäker-
hetscenter, där Swedbank deltar i informationsdelningsgruppen, med målet att
stärka Sveriges kollektiva förmåga mot cyberhot, där samarbetet bankerna
emellan är en viktig del. För ytterligare information, se G1 Motverka finansiell
brottslighet på sidan 145.
Intressekonflikter
För att skydda Swedbank, kunder och andra intressenter finns policyer för hante-
ring av intressekonflikter. Syftet är att förebygga att intressekonflikter påverkar
kundernas intressen eller, om det inte är möjligt, att tydligt identifiera och redo-
visa dem. Identifierade intressekonflikter ska dokumenteras, bedömas och före-
byggas eller mildras enligt av Group Compliance fastställda processer samt
följas upp vid behov.
Mål och mått
S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar och väsentliga
risker hanteras
Swedbank arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra metoder för att
möta en alltmer komplex och eskalerande hotbild, och har etablerade processer
för att identifiera, övervaka och hantera risker kopplade till informationssäker-
hetsincidenter. En del i detta är att höja medarbetares medvetenhet genom
utbildning och kompetensutveckling. Andelen medarbetare som genomgått
utbildning inom informationssäkerhet under året presenteras som ett mått
föruppföljning.
För att följa upp arbetet med informationssäkerhet tillämpas etablerade säker-
hetsmått och centrala riskindikatorer. Swedbank rapporterar därmed inte några
publika mätbara utfallsinriktade mål inom detta område, inte heller jämför elser
över tid. För att följa upp ändamålsenligheten av policyer och åtgärder har
Swedbank upprättat interna processer för årlig uppföljning.
Swedbanks oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, arbetar
med koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. I detta arbete ingår att
föreslå och definiera minimistandarder inom bland annat informationssäkerhets-
området samt övervaka hanteringen av regelefterlevnaden inom koncernen. Vid
överskridande av fastställda tröskelvärden eller vid en väsentlig ökning av infor-
mationssäkerhetsincidenter genomförs en fördjupad analys och, vid behov, en
intern utredning. Detta utgör sedan underlag för framtida utveckling och åtgärder.
Mätetal
I tabellen anges andelen medarbetare som genomgått koncernens interna utbild-
ning inom informationssäkerhet. Syftet är att ge insyn i andelen medarbetare
som har tillgodogjort sig kunskap för att skydda känslig information och upprätt-
hålla en god säkerhetsnivå inom koncernen.
Anställda som genomgått utbildning
i informationssäkerhet, (%) 2025 2024¹
Totalt 95 96
1) En uppskattning baserad på legala enheter har använts för värdet för övriga länder 2024.
Swedbank använder interna systemstöd för att mäta andelen medarbetare
somfullgjortutbildningen.Föratttaframmätetaletförfullgjordautbildningar
används rapporter från den interna digitala utbildningsplattformen. Mätetalen
omfattar koncernen och har inte validerats av ett annat externt organ. För juri-
diska personer utanför hemmamarknaderna har respektive representant lämnat
in nödvändig indata.
138
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning2025–Förvaltningsberättelse
Finansiell hälsa
Med 7,3 miljoner privatkunder har Swedbank ett ansvar att verka för finansiell
hälsa. Att stärka kundernas finansiella hälsa är en del av Swedbanks strategi och
affärsmodell, grundad i en lång tradition av att sprida kunskap om privatekonomi
och sparande. Genom löpande och individanpassad rådgivning kan Swedbank
bidra till att höja den ekonomiska kunskapen i samhället.
Strategi och affärsmodell
S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar och deras förhållande till strategi
och affärsmodell
Swedbanks arbete inom området finansiell hälsa bygger på FN:s definition: att
känna sig trygg i sin privatekonomi, ha kontroll, motståndskraft och ekonomisk
frihet. Swedbanks initiativ inom finansiell hälsa omfattar kundernas möjlighet att
skapa en stabil, långsiktig och trygg ekonomi med utrymme för oförutsedda
händelser. Syftet är att stötta kunder i att få en bättre förståelse för sin nuvarande
och framtida ekonomiska situation, önskad risknivå samt skydd i form av försäk-
ringar. Genom koncernens produkt- och tjänsteutbud erbjuds kunder möjligheter
att stärka sin finansiella hälsa utifrån sina individuella behov.
Koncernens finansiella helhetserbjudande omfattar utlåning, sparande, försäk-
ringar, pension och betalningar för privatkunder. Inom privataffären integreras
finansiell hälsa som ett genomgående tema. Arbetet inkluderar bland annat
utveckling av digital och proaktiv information och rådgivning, vilket gör det möj-
ligt att nå fler kunder och erbjuda rådgivning i större skala. Temat finansiell hälsa
samlar koncernens kompetenser inom utbildning, analys och forskning, vilket
delas med kunder genom rådgivning, rapporter och andra initiativ.
Genom undersökningar och dialoger följer koncernen människors ekono-
miska förmåga och kunskap på hemmamarknaderna, för att få en bättre för-
ståelse för den finansiella hälsan. Utöver integreringen inom koncernens
produkt- och tjänsteutbud erbjuder Swedbank specifika utbildningar och före-
läsningar inom privatekonomi. En betydande del av dessa initiativ är särskilt
inriktade till unga. Detta arbete gör det möjligt för Swedbank att bidra till ökad
ekonomisk kunskap och trygghet samt finansiell inklu dering, vilket i sin tur kan
haenpositivinverkanpåbådeenskildaindividerochsamhälletsomhelhet.
Policyer
S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare
Swedbank har antagit styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för koncernens arbete med att hantera väsentlig positiv inverkan relaterat
till finansiell hälsa. Swedbanks hållbarhetspolicy omfattar positiv inverkan relaterat till finansiell hälsa.
Styrande dokument för finansiell hälsa
1
Hållbarhetspolicy
Syfte och innehåll
●
Tydliggör koncernens ambition att främja finansiell hälsa genom att öka medveten heten
och förståelsen för centrala ekonomiska begrepp.
●
Syftar till att ge individer och företag möjlighet att fatta välgrundade ekonomiska beslut
och förbättra sin långsiktiga ekonomiska trygghet.
●
Policyn inkluderar internationellt erkända principer och riktlinjer för mänskliga rättig heter
som The Universal Declaration of Human Rights, UN Global Compact, The UN Guiding
Principles on Business and Human Rights och nationellt antagna FN-konven tioner och
fördrag inom mänskliga rättigheter.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Financial Officer
är regelverksägare
1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regel-
verks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom
attidentifierabrister,införakontrollerochrapporterariskerinomordinarieriskhantering.Dokumentenuppdaterasårligenutifrånsynpunkterfrånrelevantaintressenterochfinns
tillgänglig för med arbetare via intranätet samt på Swedbanks externa hemsida.
Dialog med kunder och samhälle
S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare
angående inverkningar
Swedbank har daglig interaktion med sina kunder, där rådgivning spelar en cen-
tral roll i att stärka ekonomisk kunskap och förståelse. Kund dialoger sker direkt
mellan koncernens rådgivare och kunder, vilket möjliggör en fördjupad förståelse
för kundernas behov och förväntningar. Utöver finansiell vägledning i sitt produkt-
och tjänsteutbud erbjuder Swedbank även utbildningar och föreläsningar inom
privatekonomi, med särskilt fokus på unga. Unga människor har ofta ett större
behov av ekonomisk kunskap och kan vara mer sårbara, vilket gör att de har ett
särskilt behov av stöd för att stärka sin finansiella hälsa. Som en del av arbetet
för att höja individers finansiella kunskap driver Swedbank flera initiativ riktade
till ungdomar. Detta arbete tar sig uttryck i ett brett utbud av engagerande och
pedagogiska aktiviteter, bland annat genom föreläsningar på skolor i Sverige och
de baltiska länderna. Informationssessioner och seminarier med kunder, lokal-
samhällen och olika samhällsgrupper genomförs regelbundet, i syfte att främja
dialog och sprida kunskap brett i samhället. Dessa aktiviteter sker löpande under
året, både i skolor, i Swedbanks egna lokaler och digitalt.
Kommunikationsdirektör och chef för Group Brand and Communication
ansvarar för området finansiell hälsa. Ansvar för seminarier och kunskaps-
byggande aktiviteter är delegerat inom organisationen och hanteras av olika
funktioner beroende på marknad och målgrupp.
Reklamation vid missnöje
S4-3 Rutiner för gottgörelse
Upplysningar enligt S4-3: Rutiner för gottgörelse bedöms inte vara relevanta eller
väsentliga i förhållande till den potentiella positiva inverkan koncernen identi-
fierat inom området finansiell hälsa. Då inverkan är av positiv karaktär föreligger
inget behov av särskilda åtgärder för gottgörelse. För ytterligare information om
reklamation vid missnöje och rutiner för gottgörelse, se avsnitt S4 Dataskydd
påsidan135.
Åtgärder
S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter
och slutanvändare och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Inom Swedbanks Institut för finansiell hälsa i Sverige samt Institutes of Finance
idebaltiskaländerna arbetar totalt 31 medarbetare med att stärka den finansiella
hälsan i de länder där koncernen är verksam. Utöver detta engagerar Swedbank
över 100 kollegor i andra delar av organisationen som ambassadörer, vilka kon-
tinuerligt föreläser i skolor som ett deltidsuppdrag. Under de senaste åren har
Swedbank genomfört en rad strategiska initiativ och aktiviteter som syftar till att
stärka individers finansiella kunskap och möjliggöra långsiktig ekonomisk stabilitet.
139
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning2025–Förvaltningsberättelse
Aktiviteter för att stödja finansiell hälsa
Financial Laboratory är ett initiativ inom Swedbanks baltiska verksamhet i
Lettland och Litauen. Det erbjuder ett interaktivt utrymme för lärande utanför det
traditionella klassrummet, där elever får utforska ekonomi genom spel och prak-
tiska övningar. På huvudkontoret i Estland etablerades under året Center för
finansiell kunskap. Det är utformat för skolelever och erbjuder interaktiva utbild-
ningssessioner inom ämnen som budgetering, lån, investeringar och entreprenör-
skap. Syftet med dessa initiativ är att ge deltagarna konkreta erfarenheter som
stärker ekonomisk medvetenhet och färdighet.
Ung ekonomi är initiativ från Swedbank och Sparbankerna som lär barn och
unga om privatekonomi i Sverige. Initiativet har pågått i flera år och innebär att
Swedbank erbjuder gratis föreläsningar för skolklasser, föreningar och på andra
platser där barn och unga finns. Allt för att inspirera och förbereda dem att fatta
medvetna ekonomiska beslut och förstå vikten av ekonomisk planering.
Swedbank Investment School är en kostnadsfri utbildningsplattform lanserad
i slutet av 2025 inom den baltiska verksamheten. Syftet är att stärka investerings-
kunskapen i regionen. Plattformen, tillgänglig på lokala språk, erbjuder interaktiva
videor för personer mellan 18 och 45 år som är nya inom investeringar eller vill
fördjupa sin kunskap. Efter genomförd utbildning och godkänt test erhålls ett
certifikat.
Swedbank Institutes of Finance drivs sedan 2010 i Estland, Lettland och
Litauen. Syftet är att fördjupa förståelsen för privatekonomi och stärka det finan-
siella beteendet i samhället. Genom dessa institut analyseras ekonomiska faktorer,
samtidigt som konkreta råd om finansiell hälsa tas fram och sprids. Initiativen
syftar också till att öka kunskapen kring ämnen som privatekonomi, budgetering
och entreprenörskap. Under 2024 lanserades även Institutet för finansiell hälsa
iSverige.DärsamlasSwedbankskompetenserförutbildning,analys,donationer
och forskningsstöd.
Ekonomerna på institutet mäter regelbundet den svenska befolkningens eko-
nomi och finansiella hälsa genom att analysera hur såväl personliga livsval som
konjunkturförändringar och politiska beslut påverkar individers privatekonomi.
Institutet studerar även förutsättningarna för företag och företagare. Ett koncern-
övergripande Index för finansiell hälsa har utvecklats. Indexet mäter årligen
människors finansiella förmåga och kunskap avseende vardagsekonomi, spar-
ande, lån och ekonomisk trygghet. Mätningarna hjälper koncernen och samhället
att förstå den finansiella hälsan på sina hemmamarknader. Med resultatet som
utgångspunkt kan Swedbank sprida kunskap och skapa medvetenhet för att
stärka människor i deras strävan mot bättre finansiell hälsa.
Aktiviteterna är i linje med Swedbanks Hållbarhetspolicy som lyfter koncer-
nens ambition att öka ekonomisk medvetenhet och förståelse för centrala
ekonomiska begrepp. Koncernmål finns uppsatta för antalet deltagare vilket följs
upp löpande. Utvärderingar genomförs löpande, dock saknas för när varande en
systematisk uppföljning om huruvida kunskapsnivån ökar hos del tagarna.
Swedbank har inte identifierat betydande kapital- eller driftkostnader för åtgär-
derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering.
Utöver ovan har Swedbank sedan 1985 varit en långsiktig partner till Ung
Företagsamhet, med engagemang som jurymedlem, rådgivare och stöd för
fram tidens entreprenörer. Mer information om arbetet inom Ung Företagsamhet
finns på sidan 8.
Mål och mått
S4-5 Mål för hur väsentliga inverkningar hanteras
Mål inom
finansiell
hälsa
Genom digitala och fysiska samhällsinitiativ ska
Swedbank inom de fyra hemmamarknaderna utbilda
340 000 barn och ungdomar i finansiell hälsa under
2025.
Swedbank följer årligen upp antalet individer som tagit del av utbildnings insatser
i syfte att stärka finansiell hälsa, genom olika initiativ där en kombination av digi-
tala och fysiska aktiviteter används för att nå ut brett. Genom tidigare nämnda
initiativ, hade Swedbank som mål att under 2025 utbilda 340 000 barn och ung-
domar i finansiell hälsa på de fyra hemmamarknaderna. Målet utgår från basåret
2024, vars utfall ligger till grund för fastställandet av målnivån. En samman-
ställning av utfallet återfinns i efterföljande tabell.
Swedbank upprätthåller en kontinuerlig dialog med sina intressenter. Insikterna
från dessa dialoger används övergripande när Swedbank utvecklar sina mål.
Intressenterna har dock inte varit delaktiga i att fastställa målet för finansiell
hälsa eller kontrollera måluppfyllnad samt identifiering av förbättringar. För att
fastställa målnivåer användes historiska data över deltagande där liknande till-
växtmönster baserat på tidigare deltagartrender förväntades för respektive land.
Målet avser 2025, och den årliga uppföljningen säkerställer att det fortsatt är
relevant samt om justeringar i målnivå behöver göras framåt.
Utfall
I tabellen anges antalet deltagare vid Swedbanks föreläsningar, aktiviteter
ochevenemang.Initiativföljsuppperlandochomfattarfleratyperavinsatser.
ISverigeavserdetdeltagareiinitiativetUngekonomi.IEstlandinkluderasdel
tagareibådefysiskaochdigitalalektioneriprivatekonomi.ILettlandomfattar
uppföljningen deltagare i Moneyday, besökare av Finance Lab samt deltagare
iskolprogrammetRedoförlivet.ILitauenavserdetdeltagareiMokonomika
samtbesökareavFinanceLab.
Antal deltagare vid föreläsningar, aktiviteter och
evenemang inom olika samhällsinitiativ¹ 2025 2024
Sverige 111 049 103 201
Estland 18 608 13 221
Lettland 111 835 112 060
Litauen 15 506 113 040
Totalt 256 998 341 522
1) Mätetalen omfattar Swedbanks verksamhet i Sverige, Estland, Lettland och Litauen
och har inte validerats av ett annat externt organ.
Målet att genom digitala och fysiska samhällsinitiativ utbilda 340 000 personer
ifinansiellhälsainomdefyrahemmamarknadernaunder2025uppnåddesinte.
Utfallet visar att antalet deltagare har varit relativt stabilt mellan åren, med undan-
tag för Litauen. Den främsta orsaken till minskningen där var förändringen av
Mokonomikas upplägg, som tidigare genomfördes som ett endagsevenemang
med ett stort antal deltagare. Under 2025 ersattes detta av konferenser med
fokus på att stärka lärares kunskap och verktyg för att diskutera ekonomi
iskolan.
Metod och antaganden
Deltagarstatistik samlas främst in genom närvaroregistreringar och deltagande
iföreläsningar,aktiviteterocheventinomolikasamhällsinitiativ,bådefysiskaoch
digitala. Under 2025 hölls de flesta föreläsningarna fysiskt, vilket gjorde det möj-
ligt för föreläsaren att uppskatta antalet deltagare. Vid digitala föreläsningar regi-
streras deltagarantalet automatiskt eller rapporteras av föreläsaren vid grupp-
deltagande. I Sverige rapporterar projektledare månadsvis inom sina respektive
områden, medan rapporteringen i de baltiska länderna sker kvartalsvis. Det
möjlig gör kontinuerlig uppföljning och kvalitetssäkring av initiativets räckvidd.
För deltagare i Mokonomika i Litauen har en förändring skett där Mokonomika
gått från ett endagsevenemang till löpande aktiviteter under året. Fokus har
skiftat från att räkna deltagare under en enskild dag till att mäta engagemang
över tid, främst via lärarkonferenser. Förändringar i evenemangsformatet kan för-
svåra jämförelser av mätvärden mellan år, då insamlingsmetoder och deltagar-
engagemang kan variera.
140
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning2025–Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrning
G1
Ansvarsfullt företagande
Introduktion
Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 bedömde inverkningar
och risker relaterade till företagskultur, förvaltning av förbindelser med leveran-
törer, korruption och mutor samt motverkande av finansiell brottslighet som
väsentliga. Rapporteringen sker i enlighet med upplysningskraven inom
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande och behandlar områdena separat då de är
olika till sin karaktär. Rapporteringen för motverkande av finansiell brottslighet
ärenhetsspecifik.
Väsentliga
underämnen Beskrivning
Inverkan, risk
eller möjlighet
Faktisk/
potentiell
Värde -
kedjan
Företagskultur Swedbank integrerar koncernens värderingar öppen, enkel och omtänksam i strategier och
det dagliga arbetet. Genom detta främjas en god företagskultur som har en positiv inverkan
påmedarbetare.
Förvaltning av
förbindelser med
leverantörer
Som en systemviktig aktör är Swedbanks verksamhet central för att upprätthålla samhällsviktiga
finansiella tjänster. Om Swedbanks relationer med leverantörer inte hanteras korrekt, kan det
ledatillavbrottileveranseravtjänstertillkunder,vilketkaninverkanegativtpåsamhällskritiska
funktioner.
Bristande hantering av relationer med kritiska leverantörer kan påverka Swedbanks tillhanda-
hållande av produkter och tjänster och utgör en operationell risk vilket riskerar få en finansiell
påverkan på Swedbank.
Korruption
och mutor
Otillräckliga förebyggande åtgärder mot korruption och mutor kan medföra en negativ inverkan
på samhället.
Om Swedbank skulle ha bristfällig styrning för att förhindra korruption och mutor kan det med-
föra att regelverkskrav inte uppfylls. Detta skulle kunna påverka Swedbanks tillståndspliktiga
verksamhet, trovärdighet och varumärke vilket kan leda till en finansiell risk.
Motverka finansiell
brottslighet
1
Om Swedbank, som central aktör i det finansiella systemet, brister i hantering och styrning för att
motverka finansiell brottslighet kan det få negativ inverkan på samhället.
Finansiell brottslighet utgör ett betydande samhällsproblem där banksektorn exponeras genom
sin affärsverksamhet. Brister i arbetet med att motverka finansiell brottslighet kan medföra en
finansiell risk i form av böter, ryktes- och/eller regelefterlevnadsrisk.
1) Enhetsspecifik benämning av underämne samt enhetsspecifik rapportering.
Positivinverkan  Negativinverkan  Möjlighet  Risk  Faktiskinverkan  Potentiellinverkan  Uppströms  Egenverksamhet  Nedströms
Affärsetiska policyer och företagskultur
G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur
Swedbanks företagskultur präglas av värderingarna öppen, enkel och omtänk-
sam. Värderingarna stödjer Swedbanks vision och vägleder det dagliga ager-
andet och beslutsfattandet. Frågor relaterade till affärsetik och företagskultur
diskuteras löpande i både styrelsen och koncernledningen.
Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer
och regler för riskhantering med ansvar och riskaptit. Genom koncernens sty-
rande dokument förankras Swedbanks värderingar. De sätter standarden för den
affärsetiska hållningen och beskriver hur medarbetare ska verka med transpa-
rens, förtroende och integritet. Swedbank informerar medarbetare om styrdoku-
ment med anknytning till affärsetik och ansvarsfullt företagande genom en årlig
etikutbildning.
Policyer antas av styrelsen och genom underliggande dokument för instruk-
tioner förtydligar vd sina förväntningar och krav på organisationen.
141
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning2025–Förvaltningsberättelse
Styrande dokument för ansvarsfullt företagande
1
Uppförandekod
2
Syfte och innehåll
●
Baseras på Swedbanks syfte, vision och värderingar samt beskriver övergripande
hur med arbetare förväntas uppträda inom verksamheten och i externa relationer.
●
Vägleder medarbetare i att bemöta varandra och koncernens intressenter
respektfulltidetdagligaarbetet.
●
Inkluderar hur Swedbank främjar en ansvarstagande kultur genom rutiner
förhanteringavvisselblåsning.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen.
●
Chief Compliance Officer
är regelverksägare
●
Samtliga medarbetare
signerar den årligen
Policy för intressekonflikter
2
Syfte och innehåll
●
Utgör grunden för arbetet att identifiera, hantera och dokumentera intressekonflikter
för att säkerställa efterlevnad av såväl interna som externa krav.
●
Beskriver roller och ansvar vid identifiering av intressekonflikter.
●
Syftar till att upprätthålla affärsetisk hållning och god företagskultur.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Compliance Officer
är regelverksägare
Policy för koncernens övergripande riskramverk
Syfte och innehåll
●
Fastställer koncernens övergripande riskstrategi och riskaptit.
●
Beskriver styrelsens ansvar för att operativa risker hanteras genom ett integrerat ramverk
som omfattar identifiering, bedömning, hantering, övervakning och löpande rapportering
tillstyrelsen.
●
Styr koncernens riskhantering relaterat till leverantörsrelationer och finansiell brottslighet,
inkluderat korruption och mutor.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Risk Officer
är regelverksägare
Instruktion avseende inköp
Syfte och innehåll
●
Förtydligar principer relaterade till tredjepartsrisk och utgör det huvudsakliga
styr dokumentet för hantering av koncernens leverantörsrelationer.
●
Innehållerallmännaprinciper,internakontrollstrukturer,reglerochstyrningirelation
tillinköpsaktiviteter.
●
Fastställer att medarbetare och leverantörer ska följa koncernens principer vad
gäller mutor och personliga relationer, samt att hållbarhetsaspekter inkluderas
i utvärderingen av leverantörer.
Ansvar
●
Beslutad av vd
●
Chief Financial Officer
är regelverksägare
Policy avseende risker kopplade till finansiell brottslighet
Syfte och innehåll
●
Utgör grunden för koncernens arbete för att motverka finansiell brottslighet.
●
Fastställer en uppsättning av principer och minimikrav på de kontroller som gör det möjligt
förkoncernenattföljalagarochförordningarsamtminskariskernakopplattillpenningtvätt,
finansiering av terrorism, brott mot eller kringgående av finansiella sanktioner, mutor och
korruption eller skatteflykt.
●
Kompletteras av tre vd-instruktioner som omfattar områdena penningtvätt och finansiering
av terrorism, finansiella sanktioner och antikorruption. De detaljerar ytterligare styrningen
och de åtgärder som vidtas i Swedbank.
Ansvar
●
Beslutad av styrelsen
●
Chief Compliance Officer
är regelverksägare
Instruktion för att motverka korruption och mutor
Syfte och innehåll
●
Redogör för interna processer och kontrollkrav för det riskförebyggande arbetet mot
korruption och mutor samt lämpliga åtgärder.
●
Inkluderar förebyggande hantering i leverantörsledet och rutiner för utvärdering av
affärsrelationeriSwedbanksuppströmsvärdekedja.
●
Förenlig med FN:s konvention mot korruption, The Wolfsberg Group, Wolfsberg Anti-Bribery
and Corruption, Compliance Programme Guidance, Institutet mot mutor Näringslivskod
samt EBA Guidelines.
Ansvar
●
Beslutad av vd
●
Chief Compliance Officer
är regelverksägare
1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive
regelverks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett
genom att identifiera brister, införa kontroller och rapportera risker inom ordinarie riskhantering. Dokumenten uppdateras årligen utifrån synpunkter från relevanta intressenter
ochfinnstillgängligförmedarbetareviaintranätet.
2) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida.
142
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning2025–Förvaltningsberättelse
Hantering av avvikelser och överträdelser
Ansvarsfullt företagande är av högsta prioritet för Swedbank. Medarbetare upp-
manas att vara uppmärksamma på händelser i det dagliga arbetet som avviker
från koncernens företagskultur och utgör brott mot de regler som Swedbank
skafölja.
Swedbanks bedrägeriförebyggande arbete och utredning av interna bedrägerier
inbegriper etiska överträdelser och korruption och mutor. De interna styrande
dokumenten ålägger koncernen att säkerställa ett riskbaserat ramverk mot över-
trädelser i enlighet med gällande lagar och regler. Där framgår även kravet att
upprätta kontroller för att förebygga, upptäcka och rapportera misstänkta inci-
denter. Interna riktlinjer inkluderar krav på en enhetlig process för att skyndsamt
utreda misstänkta incidenter som klassas som interna bedrägerier, där tekniska
och manuella kontrollmiljöer är implementerade för att upptäcka avvikelser
isärskiltriskfylldaprocesser.Medarbetaresomupptäckeravvikelserkanrappor-
tera till sin närmaste chef som dokumenterar och förmedlar informationen för
utredning. Om utredningen visar att det föreligger allvarliga regelöverträdelser
kandettaledatillarbetsrättsligaåtgärder.Beslutomarbetsrättsligåtgärdska
fattasutifrånrekommendationfråndeenhetersomvaritinvolveradeiutred-
ningen. Swedbank har även etablerade processer för identifiering och hantering
av intressekonflikter, vilka syftar till att stödja medarbetare och stärka förtroen-
det för Swedbank. Det åligger varje enhetschef att hantera identifierade intresse-
konflikter och genomföra en årlig rapportering och bedömning. Mer information om
korruption och mutor rapporteras i G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt
av, korruption och mutor samt G1-4 Fall av korruption och mutor på sidan 144.
Visselblåsarfunktion
Den koncernövergripande visselblåsarfunktionen är en viktig del i att stödja
ansvarsfullt företagande och upprätthålla en god företagskultur. Swedbank har
etablerat konfidentiella och säkra rapporteringskanaler samt säkerställt ett starkt
skydd mot repressalier för visselblåsare
1
. Processen möjliggör tidig upptäckt,
utredning och hantering av överträdelser, vilket bidrar till ökad transparens och
ansvarsskyldighet inom koncernen. Genom visselblåsarfunktionen kan även
externa aktörer rapportera om oegentligheter och övriga missförhållanden. De
rutiner som Swedbank har inrättat som skyddar visselblåsare är i enlighet med
EU:s visselblåsardirektiv och vissel blåsar lagen. Information om koncernens
vissel blåsarprocess finns i Uppför ande koden, på koncernens interna kanaler
samt externa hemsida. Medarbetare genomgår även en obligatorisk årlig etik-
utbildning där information om koncernens visselblåsarprocess ingår.
Vid misstankar om oegentligheter inom verksamheten ska misstanken rap-
porteras till visselblåsarenheten inom Group Compliance, som äger processen,
samt Group Internal Audit. Visselblåsaren kan öppet eller anonymt sända in rap-
porter samt vara fortsatt anonym i dialogen. Rapporter och meddelanden är kryp-
terade och behandlas strikt konfidentiellt av Swedbanks respektive visselblåsar-
enhet som utreder ärendet. De behöriga medarbetarna inom respektive enhet är
oberoende och självständiga med ett särskilt reglerat mandat att hantera rappor-
teringskanaler och förfaranden. Vid eventuell intressekonflikt överlämnas
ärendet till annan utredande visselblåsarenhet. Styrelsen informeras om antal
visselblåsarärenden och övergripande om sakfrågor i samband med kvartals-
rapporteringen.
Åtgärder avseende företagskultur
Swedbanks styrdokument utgör ett centralt verktyg för att integrera koncernens
värderingar i det dagliga arbetet och präglar de insatser som genomförs och
planeras för att stärka företagskulturen. Koncernen arbetar aktivt för att med-
arbetarna ska må bra på arbetsplatsen, ha en sund arbetsbelastning, känna sig
inkluderade och ha en balans mellan fritid och arbetsliv. Swedbank genomför årli-
gen medarbetarundersökningar med frågor som rör strategisk riktning, ledarskap
och företagskultur. Undersökningarna syftar till att uppmuntra till en kontinuerlig
dialog och öppen företagskultur där medarbetares åsikter beaktas. Alla chefer
ska gå igenom resultatet och följa upp det med sin enhet för att identifiera för-
bättringsområden. Ledare i Swedbank guidas av ledarprinciperna; bygga förtro-
ende, inspirera och visa mod, som beskriver förväntningar på hur koncernens
ledare ska agera.
Varje medarbetare förväntas agera i enlighet med Swedbanks värderingar och
ska följa Uppförandekoden, interna regler, lagar och förordningar och god praxis
inom sitt ansvarsområde. Som nyanställd får samtliga medarbetare utbildningar
i Swedbanks värderingar. Av Uppförandekoden framgår att medarbetare ska
genomgå obligatorisk utbildning som krävs för sin position och roll i Swedbank.
För vissa positioner och roller finns särskilda kunskaps- och kompetens krav
vilket innebär att medarbetares specifika licenser och certifikat ska upp dateras
1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten och lagen (2021:890) om skydd för
personer som rapporterar om missförhållanden.
regel bundet. Utbildningskrav framgår av interna regelverk som speci ficerar vilken
typ av utbildning som krävs för vilka roller.
Under 2025 har medarbetare genomgått interna utbildningar inom etikom-
rådet. Uppförandekoden är en hörnsten i den årliga etikutbildningen, vilket är en
bas utbildning som är obligatorisk för samtliga medarbetare inklusive koncern-
ledningen och konsulter. Etikutbildningen berör Swedbanks förväntningar på
med arbetare kring ämnen relaterade till ansvarsfullt företagande samt företags-
kultur såsom mångfald, jämställdhet och inkludering, intressekonflikter, bank-
sekretess och konfidentialitet, visselblåsning och antikorruption och mutor samt
ger vägledning om lämpligt agerande i särskilda situationer baserat på koncer-
nens styrdokument. Under året har etikutbildningen reviderats med nya och
verklighets inspirerade affärsetiska dilemman. För kommande år planeras revide-
rad etik utbildning med nya dilemman. En utbildning om banksekretess har tagits
fram under 2025.
Andelen medarbetare som genomfört utbildningarna följs upp årligen och
rapporteras till styrelsen. Under 2025 har uppföljning och avrapportering av
genomförd utbildning skett till vd på månadsbasis. De medvetandehöjande
åtgärderna bidrar till att uppfylla hur koncernen förväntas hantera affärer och
relationer enligt Uppförandekoden.
Leverantörsförbindelser
G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer
Det är viktigt att Swedbank agerar med hög etisk standard vid val av leverantörer.
Genom att segmentera leverantörsbasen och identifiera riskområden, samt
införa anpassade kontroller och uppföljning, säkerställs effektiv hantering av
leverantörsrelationer. Det ger Swedbank förutsättningar att uppnå regelefter-
levnad, minimera risker samt bygga långsiktiga relationer.
Inköpsprocess
Swedbanks inköpsprocess är till stor del digitaliserad och inkluderar identifiering
samt hantering av risker och inverkan. För att säkerställa regelefterlevnad
genomför Swedbank omfattande utvärderingar inom data- och informations-
säker het samt affärskontinuitet, för att minimera risker kopplade till utkontrakte-
ring och kritiska leverantörer. Processen innefattar också kontroll av intresse-
konflikter mellan uppdragsgivare och potentiella leverantörer samt granskning
avleverantörersantikorruptionsarbete.Utöverdettaanvändsdualitetigod
kännande processen av kontrakt, medan bakgrundskontroll av konsulter mini-
merarkorruptionsrisker.Förattunderlättaefterlevnadenavinköpsprocessen
erbjuder Swedbank utbildningar för både medarbetare inom inköpsorganisa-
tionen och andra intressenter, som beställare och kontraktsägare. Koncernen
harocksåtagitframriktlinjerochhandböckerförinköpochriskhantering.
Inköpsprocessen stipulerar att leverantörer ska underteckna koncernens håll-
barhetskrav och Uppförandekod för leverantörer, som innehåller särskilda klau-
suler mot korruption och mutor. Leverantörer ombeds även att besvara frågor om
korruption och mutor för att identifiera potentiella högriskområden. Hållbarhets-
utvärderingar baseras på geografiska och sektorsspecifika risker och omfattar
miljömässiga, sociala och affärsetiska aspekter genom frågeformulär. Om en
leverantör inte möter förväntningarna skapas en aktivitetsplan för förbättring.
Under 2025 genomfördes 139 dialoger för att följa upp svar från leverantörer och
utveckla deras hållbarhetsarbete. Swedbank övervakar för närvarande inte lokala
eller certifierade leveran törer, då de bedöms vara lågriskleverantörer.
Uppförandekod för leverantörer
Swedbanks Uppförandekod för leverantörer beskriver koncernens krav inom
affärsetik rörande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö. Leverantörer
förväntas distribuera innehållet i Uppförandekoden vidare i sin värdekedja, och
rekommenderas att inrätta egna visselblåsarprocesser. Uppför ande koden ska
undertecknas av leverantören i samband med avtalstecknande, såvida inte
bedömning görs att leverantören redan tillämpar likvärdiga policyer. Om leveran-
tören inte signerar Uppförandekoden inleds en dialog för att nå en överenskom-
melse om signering eller möjliga undantag, beslutat av inköpsenhetens hållbar-
hetskommitté. Brott mot koden betraktas som kontraktsbrott och kan leda till
avslutat samarbete.
Åtgärder avseende leverantörsförbindelser
Under året har Swedbank utvecklat en metod för att genomföra olika typer av
leverantörsgranskningar, inklusive revisioner. Syftet är att säkerställa efterlevnad
av riskrelaterade krav, öka transparens och ansvarsskyldighet samt främja lång-
siktiga samarbeten med leverantörer som delar Swedbanks värderingar. Under
143
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning2025–Förvaltningsberättelse
2025 påbörjades också en uppdatering av interna regler för kontinuitetshantering
för att förbättra hanteringen av störningar och säkerställa oavbruten drift i krit-
iska funktioner, vilket stärker den organisatoriska motståndskraften och bättre
möter kunders förväntningar.
Arbetet som inleddes 2025 för att stärka den centrala enheten för uppföljning
av strategiska leverantörssamarbeten har möjliggjort omfattande bedömningar
av hela leverantörsbasen. Samtidigt har Uppförandekoden uppdaterats med krav
påESGdatasamtreglerförgåvorochvisselblåsning.Åtgärdernasyftartillatt
stärkadetförebyggandearbetetmotriskerochnegativinverkanikoncernens
leverantörsrelationer i första ledet, i linje med relevanta styrdokument.
Korruption och mutor
G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption
och mutor
Swedbank har nolltolerans mot korruption och mutor. Koncernen arbetar före-
byggande mot korruption och mutor i verksamheten såväl som i affärsrelationer.
För att utvärdera dessa insatser har Swedbank etablerat interna processer för
uppföljning av det förebyggande arbetet.
Åtgärder för att motverka korruption och mutor
Styrelsen fastställer Swedbanks låga riskaptit inom arbetet mot korruption och
mutor och har genom delegering etablerat interna processer för att utvärdera
arbetet och säkerställa att riskaptiten efterlevs och följs upp kontinuerligt. En
allmän riskbedömning genomförs för att identifiera och förstå de risker, förknip-
pade med korruption och mutor, som koncernen exponeras för. Koncernens Chief
Compliance Officer (CCO) rapporterar kvartalsvis till vd och styrelse avseende
Swedbanks hantering av affärsetiska frågor, hur arbetet mot korruption och
mutor fungerar utifrån externa och interna regelverk och krav samt riskaptit.
Koncernens oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, arbetar
med att övervaka och identifiera koncernens regelefterlevnadsrisker, utvärdera
hur effektiva Swedbanks interna regelverk och åtgärder är för att upprätthålla god
affärsetik, förhindra korruption och mutor och upprätthålla skydd för vissel-
blåsare. För att efterleva förenlighet med styrelsens riskaptit avseende regel-
efter levnadsrisker ger enheten även råd och stöd till verksamheten.
Utbildning inom korruption och mutor
Swedbank har vidtagit förebyggande åtgärder mot korruption och mutor under
2025 i form av bland annat utbildningar för att skapa medvetenhet i den egna
verksamheten.UtbildningikoncernensUppförandekodadresserarvadmedar
betare, inklusive koncernledning, bör vara uppmärksamma på i relation till tredje
part, som leverantörer och konsulter. Swedbanks årliga etikutbildning genomförs
digitalt, är på koncernnivå och innehåller allmän information om regelverkskrav,
rapporteringsprocessen, risk för insiderhandel samt tillåtna, förbjudna och
olämpliga förmåner. Utbildningen innehåller ett avsnitt inom korruption och
mutor på basnivå som omfattar externa och interna regelverk, riskbedömningar
och förebyggande information. Samtliga enheter i koncernen, inklusive koncern-
ledningen, har som krav att genomgå etikutbildningen. För styrelsens utbildning
ihållbarhetsrelateradefrågorseGOV1Styrelsensochvd:srollpåsidan92.
Utöver den årliga etikutbildningen lanserades två nya utbildningar under 2025
för att vidareutveckla Swedbanks förebyggande arbete mot korruption och mutor,
vilketvarenplaneradåtgärdsombeskrevsiÅrsredovisningen2024.Enavutbild-
ningarna riktar sig till alla ledare på Swedbank, inklusive koncernledningen, och
avser vilka korruptionsrisker de kan möta i sin ledarroll. Den andra utbildningen
vänder sig till kundmötande personal för att öka medveten heten avseende
korruptionsrisker inom det vardagliga arbetet. Utbildningarna syftar till att hjälpa
medarbetare att agera i enlighet med koncernens Uppförandekod och etiska
regler i såväl verksamhet som i affärsrelationer och därmed minska risken för
attkorruptionochmutorinteupptäcks.Utbildningarnaärobligatoriskaförsamt-
liga chefer respektive all kund mötande personal i koncernen. Andelen medarbe-
tare som genomfört utbildningarna följs upp årligen. Under 2025 har även arbetet
fortskriditavseendefördjupadobligatoriskutbildningförkontraktsägaremed
högriskkontrakt gällande vad medarbetare ska vara uppmärksamma på i relation
till tredje part.
Förebyggande arbete mot korruption och mutor
I det förebyggande arbetet mot korruption och mutor genomför Swedbank en
allmän riskbedömning för att förstå de risker som koncernen exponeras för och
där otillräckliga förbyggande åtgärder mot korruption och mutor kan ha en nega-
tiv inverkan på samhället. Swedbank arbetar aktivt för att motverka detta i såväl
verksamheten som i affärsrelationer genom att regelbundet uppdatera risk-
bedömningen av korruptions- och mutrisker och implementera kontroller och
processer för att förebygga de risker som Swedbank möter. Riskbedömningen
genomförs minst vartannat år eller vid behov. Under 2025 färdigställdes den
koncern gemensamma riskbedömningen avseende 2024. Den uppdaterade risk-
bedömningen innefattar en bedömning av risker förknippade med bland annat de
länder som Swedbank verkar i och förändringar i affärsverksamheten som kan
öka risken för korruption och mutor.
Swedbank bedömer kontinuerligt var i verksamheten som risken för korruption
och mutor är störst. Utvärderingen utgår från den allmänna riskbedömningen,
utredningar av medarbetare som år 2024 misstänktes för regelöverträdelser och
händelser i omvärlden. Utvärderingen visar att risken för korruption och mutor är
högre för kundmötande medarbetare samt medarbetare som hanterar inköp
främst för stora kontrakt eller kontrakt i länder med hög korruptionsrisk. Rekryte-
ring och upphandling av konsulttjänster bedöms också vara områden med risk
för korruption och mutor. Vidare arbetar Swedbank med att identifiera riskutsatta
roller inom organisationen snarare än att identifiera riskutsatta enheter, eftersom
medarbetare med olika roller och arbetsuppgifter kan ingå i samma enhet.
Mål och mått
G1-4 Fall av korruption och mutor
Misstankar om korruption och mutor kan rapporteras av interna och externa
intressenter via Swedbanks visselblåsarfunktion. De enheter som utreder
incidenter rörande korruption och mutor är oberoende från medarbetarna och
avdelningarna som utreds.
Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål inom
området korruption och mutor, inte heller jämförelser över tid. För att följa upp
ändamålsenlig heten av policyer och åtgärder har Swedbank upprättat interna
processer för uppföljning. Group Compliance följer löpande riskutvecklingen och
testar om Swedbanks kontroller och processer är effektiva och av den kvalitet
som förväntas för att koncernens riskexponering fortsatt ska vara låg.
Mätetal för ansvarsfullt företagande
I tabellerna nedan presenteras mått för företagskultur, förbindelser med leveran-
törer samt korruption och mutor. Swedbank använder interna systemstöd för att
mäta samtliga av dessa mått. Metod för insamling av mätetalet för visselblåsar-
ärenden regleras i styrdokumenten kopplat till visselblåsarområdet. För att ta
fram mätetalet för fullgjorda utbildningar används rapporter från den interna
digitala utbildningsplattformen. Mätetalen har ej valide rats av ett annat
externtorgan.
Mottagna rapporter via koncernens
visselblåsarfunktion
1
2025 2024
Antal 191 188
1) Det rapporterade mätvärdet för 2024 har korrigerats från 158 till 188, eftersom det
tidigare rapporterade värdet enbart omfattade moderbolaget Swedbank AB och inte
koncernen som helhet.
Leverantörer som åtagit sig att följa Swedbanks
Uppförandekod för leverantörer, (%)
1
2025 2024
Totalt 86
1) Mätetalet är baserat på inköpsvolym och började mätas under 2025.
Anställda som genomgått obligatoriska utbildningar
(%) 2025 2024
Uppförandekod 94 91
Etikutbildning 94 95
144
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning2025–Förvaltningsberättelse
Motverka finansiell brottslighet
Swedbank tar arbetet mot finansiell brottslighet på yttersta allvar. Koncernen bär
ansvar på både regulatorisk, systemkritisk och moralisk nivå gentemot kunder,
aktieägare och samhället i stort att skydda system, produkter och tjänster från att
missbrukas i kriminella syften.
Policyer
MDR-P Policyer
Swedbanks Policy avseende risker kopplade till finansiell brottslighet och Policy
för koncernens övergripande riskramverk är hörnstenar i arbetet att motverka
inverkan och risk relaterad till finansiell brottslighet. Swedbanks styrande doku-
ment för ansvarsfullt företagande rapporteras i G1-1 Policyer för ansvarsfullt
företagande och företagskultur på sidan 141.
Åtgärder för att motverka finansiell brottslighet
MDR-A Åtgärder
Som en ledande finansiell aktör i Norden och de baltiska länderna har Swedbank
utvecklat strategiska initiativ och proaktiva åtgärder för att motverka potentiell
inverkan relaterad till finansiell brottslighet, både i den egna verksamheten och
nedströms i värdekedjan. Det möjliggör för koncernen att efterleva sina åtag-
anden och effektivt hantera risker kopplat till penningtvätt, brott mot eller kring-
gående av finansiella sanktioner, möjliggörande av skatteflykt samt bedrägerier.
Swedbank har inte identifierat betydande kapital- eller driftkostnader för åtgär-
derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering.
Penningtvätt, finansiella sanktioner samt möjliggörande
av skatteflykt
Swedbank arbetar kontinuerligt med att anpassa och utveckla interna processer
kopplat till motverkande av finansiell brottslighet. Centrala delar i arbetet utgörs
av kundriskklassificering, transaktionsövervakning, sanktionsscreening och
myndig hetsrapportering av misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism
samt överträdelser av sanktioner.
En central utgångspunkt för Swedbank är identifieringen och förståelsen för
de risker som koncernen exponeras för. Swedbank har därför etablerat en allmän
risk bedömningsprocess som ligger till grund för de åtgärder som vidtas. Minst
årligen genomför Swedbank allmänna risk bedömningar avseende risken att kon-
cernens produkter och tjänster utnyttjas för finansiell brottslighet. Bedömningen
är datadriven och visar riskexponering utifrån kund, produkt, geografi och
distributions kanal.
En annan viktig del är utbildning och efterlevnadskultur. Swedbank fokuserar
på att säkerställa att samtliga med arbetare får utbildning och information anpas-
sad utifrån roll och arbetsuppgift. Utöver grundläggande utbildning, som riktas till
alla anställda, finns också ett anpassat utbildningsprogram som utformats efter
identifierade risker och som syftar till att stärka de områden där kunskapsbehoven
är störst. Utbildning är nyckeln till att utveckla och upprätthålla en god efter-
levnadskultur i verksamheten.
Swedbank arbetar kontinuerligt med att utveckla koncernens förmåga att mot-
verka finansiell brottslighet i värde kedjan både genom att förstärka medveten-
heten och den samlade riskhanteringskompetensen. Effektiviteten i Swedbanks
förebyggande arbete är även beroende av samarbeten med svenska brotts-
bekämpande myndig heter och andra banker. Swedbank deltar aktivt i SAMLIT
Financial Crime Prevention, ett samarbetsorgan mellan polisen och de fem
största bank erna i Sverige. Swedbank har även ingått flera informationsutbyten
med brottsbekämpande myndigheter. Samlat ger dessa externa aktiviteter och
utbyten en ökad förståelse, kunskap och effek tivitet i koncernens interna aktivi-
teter för att motverka finansiell brottslighet.
Bedrägerier
Swedbanks arbete med att förebygga och utreda bedrägerier bygger på tre
strategiska nivåer av åtgärder: förhindra, upptäcka och utreda. Dessa bidrar
tillattmotverkabedrägerierochförstärkskontinuerligtgenomförbättringar
avsäkerheteniprodukterochkanaler,utvecklingavtransaktionsövervakningar
samt effektiviseringar av processer.
Bankföreningen i Sverige har tillsammans med svenska banker tagit fram ett
gemensamt åtgärdspaket i syfte att stärka kundskyddet mot bedrägerier ytter-
ligare,bådeföregenverksamhetochnedströmsivärdekedjan.Åtgärdernahar
tillämpats i sin helhet av Swedbank. Våren 2025 utökades åtgärdspaketet med
ytterligare åtgärder, framförallt riktade mot investerings- och romansbedrägerier.
Dessa utökade åtgärder ska vara genomförda i bankerna senast under 2026.
Swedbank arbetar sedan länge kontinuerligt för att på olika sätt stärka kund-
skyddet mot bedrägerier genom produktutveckling, övervakning av transaktioner
och utveckling av den dagliga verksamheten för att hantera bedrägeriförsök och
utreda incidenter. Swedbank arbetar dagligen med att hjälpa drabbade kunder,
dels genom att stoppa pågående bedrägerier, dels genom att återvinna medel
och återställa drabbade kunders konton. Ett gemensamt bedrägerisamarbete
finns upprättat mellan de största svenska bankerna med syfte att dela informa-
tion om bedrägeritrender och nya modus. Samarbetet med Bankföreningen
iSverigeochSAMLITFinancialCrimePreventionskerinomolikabedrägeri
områden och arbetsgrupper för att dela erfarenheter och lärdomar från daglig
verksamhet och för att följa upp och utvärdera effekterna av de åtgärder
bank erna har infört.
Som en av Sveriges största banker speglar bedrägerier via Swedbanks pro-
dukter och tjänster den allmänna utvecklingen av bedrägerier i samhället. Trots
att bedrägerivolymen fortsatt är hög, noterades en minskning under det första
halvåret under 2025 jämfört med föregående år. Denna trend bekräftas både
iFinansinspektionensstatistiköverbetaltjänstbedrägerierochPolisensstatistik
över brottsvinster från bedrägerier. Kundförluster till följd av bedrägerier i Swed-
bank minskade också under året. Minskningen kan antas vara en effekt av kon-
cernens arbete med förstärkt säkerhet i produkter, kontroller och processer samt
ökad medvetenhet om bedrägerier i samhället. För bedrägerier genom social
manipulation via telefon och sms, så kallad vishing/smishing, är minskningen
särskilt märkbar. Däremot har investeringsbedrägerier ökat, där bedragare lurar
kunder att investera i falska eller vilseledande investeringsmöjligheter. Nivåerna
för andra typer av bedrägerier har i stort varit oförändrade under året.
Mål och mått
MDR-T Mål
Swedbank har en låg riskaptit för finansiell brottslighet. Den låga riskaptiten
fastställs genom interna regelverk och följs kontinuerligt upp av Swedbanks
oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, som arbetar med
koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. För att följa upp ändamålsenlig-
heten av policyer och åtgärder har Swedbank upprättat interna processer för upp-
följning. Swedbank följer löpande riskutvecklingen och utvärderar om kontroller
och processer är av den kvalitet som förväntas för att riskexponeringen fortsatt
ska vara låg. Rapportering görs kvartalsvis till vd och styrelse. Inom Swedbank
återfinns också rollen centralt funktionsansvarig enligt penningtvättsregelverket,
som rapporterar kvartals- och årsvis till styrelsen hur Swedbanks arbete mot
finansiell brottslighet fungerar i relation till externa regelverk och Swedbanks
risk aptit. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål
inom detta område, inte heller jämförelser över tid. Koncernens bedömning är
attoffentliggörandeavspecifikamålochmätetalskullegeoberättigadinsyn
iSwedbankskontrollsystem.
MDR-M Mått
I tabellen nedan presenterar Swedbank information om andelen medarbetare
som genomgått koncernens interna utbildning i att motverka finansiell brotts-
lighet. För att ta fram mätetalet för fullgjorda utbildningar används rapporter från
den interna digitala utbildningsplattformen. Mätetalen har ej valide rats av ett
annat externt organ.
Anställda som genomgått utbildning i att motverka
penningtvätt och finansiering av terrorism, (%) 2025 2024
Totalt 97 97
145
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning2025–Förvaltningsberättelse
Index över upplysningskrav
IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av hållbarhetsrapporten
Tabellen nedan är en förteckning över de upplysningskrav som inkluderats
iSwedbanks hållbarhetsrapport 2025. Swedbank har genomfört en kvalitativ
väsentlighetsbedömning på upplysningskravs- samt datapunktsnivå för att fast-
ställa vilka upplysningskrav som ska inkluderas i 2025 års rapport. Bedömningen
har utgått från två perspektiv: dels informationens relevans för att beskriva eller
förklara väsentliga hållbarhetsfrågor, dels dess förmåga att tillgodose intressen-
ters behov. När de väsentliga upplysningskraven och datapunkterna hade identi-
fierats, fördelades ansvaret till de delar av organisationen som har störst sak-
kunskap inom respektive område.
ESRS standard Upplysningskrav Fullständigt namn på upplysningskrav Sida
Allmän information
ESRS 2 BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen 72
ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 72
ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 92
ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-,
lednings- och tillsynsorgan
94
ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 95
ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 96
ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 96
ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 73
ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 79
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi ochaffärsmodell 81
ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar,
risker och möjligheter
85
ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 146
Miljö
ESRS E1: Klimatförändringar
ESRS E1 E1 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 95
ESRS E1 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 100
ESRS E1 E1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi ochaffärsmodell 99
ESRS E1 E1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade
inverkningar, risker och möjligheter
87
ESRS E1 E1-2, MDR-P Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 101
ESRS E1 E1-3, MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 101
ESRS E1 E1-4, MDR-T Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 102
ESRS E1 E1-6, MDR-M Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 108
ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Utsläpp från investeringar i scope 3 kategori 15 110
ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Finansierade utsläpp, kreditportföljen, per sektor 111
ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Företagsutlåning, sektorer med högst utsläpp och utsläppsintensitet 112
ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Finansierade utsläpp, kreditportföljen, per affärsområde 113
ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Finansierade utsläpp, investeringsportföljen, per sektor 116
ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Bostadsfastigheter, energiklass 117
ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Kommersiella fastigheter, energiklass 117
ESRS E2: Miljöförorening
ESRS E2 E2 IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar,
risker och möjligheter
87
ESRS E3: Vattenresurser och marina resurser
ESRS E3 E3 IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar,
risker och möjligheter
87
ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E4 E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 122
ESRS E4 E4 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi
ochaffärs modell
122
ESRS E4 E4 IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar,
risker och möjligheter
90
ESRS E4 E4-2, MDR-P Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 122
ESRS E4 E4-3, MDR-A Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 123
ESRS E4 E4-4, MDR-T Mål för biologisk mångfald och ekosystem 123
146
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
ESRS standard Upplysningskrav Fullständigt namn på upplysningskrav Sida
Socialt ansvar
ESRS S1: Egen arbetskraft
ESRS S1 S1 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80
ESRS S1 S1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi ochaffärsmodell 124
ESRS S1 S1-1, MDR-P Policyer för den egna arbetskraften 125
ESRS S1 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare angående inverkningar 126
ESRS S1 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna med arbetarna
kan uppmärksamma problem
126
ESRS S1 S1-4, MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften och strategier för att minska
de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften,
och dessa åtgärders ändamålsenlighet
127
ESRS S1 S1-5, MDR-T Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och
väsentliga risker och möjligheter hanteras
128
ESRS S1 S1-6, MDR-M Uppgifter om företagets anställda 129
ESRS S1 S1-8, MDR-M Kollektivavtalstäckning och social dialog 129
ESRS S1 S1-9, MDR-M Mångfaldsindikatorer 130
ESRS S1 S1-13, MDR-M Mått för utbildning och kompetensutveckling 130
ESRS S1 S1-14, MDR-M Mått för arbetsmiljö 130
ESRS S1 S1-15, MDR-M Mått för balans mellan arbete och fritid 131
ESRS S1 S1-16, MDR-M Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 131
ESRS S1 S1-16, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Skillnader i lika lön 131
ESRS S1 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 131
S4: Konsumenter och slut användare: Dataskydd
ESRS S4 S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80
ESRS S4 S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi ochaffärsmodell 133
ESRS S4 S4-1, MDR-P Policyer för konsumenter och slutanvändare 133
ESRS S4 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 134
ESRS S4 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och
slut användare kan uppmärksamma problem
135
ESRS S4 S4-4, MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för
att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter
och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
135
ESRS S4 S4-5, MDR-T, Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och
väsentliga risker och möjligheter hanteras
136
ESRS S4 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Behandling av personuppgifter – förfrågningar 136
ESRS S4 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Behandling av personuppgifter – klagomål 136
S4: Konsumenter och slut användare: Informations säkerhet
ESRS S4 S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80
ESRS S4 S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi ochaffärsmodell 137
ESRS S4 S4-1, MDR-P Policyer för konsumenter och slutanvändare 137
ESRS S4 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 137
ESRS S4 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och
slutanvändare kan uppmärksamma problem
138
ESRS S4 S4-4, MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för
att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter
och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
138
ESRS S4 S4-5, MDR-T, Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och
väsentliga risker och möjligheter hanteras
138
ESRS S4 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Medarbetare som genomgått utbildning i informationssäkerhet, perland 138
S4: Konsumenter och slut användare: Finansiell hälsa
ESRS S4 S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80
ESRS S4 S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi ochaffärsmodell 139
ESRS S4 S4-1, MDR-P Policyer för konsumenter och slutanvändare 139
ESRS S4 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 139
ESRS S4 S4-4, MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för
att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter
och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
139
ESRS S4 S4-5, MDR-T Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och
väsentliga risker och möjligheter hanteras
140
ESRS S4 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Antal deltagare vid föreläsningar, aktiviteter och evenemang inom
olikasamhälls initiativ
140
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
147 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
ESRS standard Upplysningskrav Fullständigt namn på upplysningskrav Sida
Bolagsstyrning
ESRS G1: Ansvarsfullt före tagande
ESRS G1 G1 GOV-1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar 92
ESRS G1 G1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar,
risker och möjligheter
91
ESRS G1 G1-1, MDR-P, MDR-A Affärsetiska policyer och företagskultur 141
ESRS G1 G1-1, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Mottagna rapporter via koncernens visselblåsarfunktion 144
ESRS G1 G1-2, MDR-A Hantering av förbindelser med leverantörer 143
ESRS G1 G1-2, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Leverantörer som åtagit sig att följa Swedbanks Uppförandekod
förleverantörer
144
ESRS G1 G1-3, MDR-A Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 144
ESRS G1 G1-3, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Anställda som genomgått obligatoriska utbildningar 144
ESRS G1 G1-4, MDR-T Fall av korruption och mutor 144
ESRS G1: Ansvarsfullt före tagande: Motverka finansiell brottslighet
ESRS G1 MDR-A Enhetsspecifik upplysning: Åtgärder och resurser för att motverka finansiell brottslighet 145
ESRS G1 MDR-T Enhetsspecifik upplysning: Mål relaterat till att motverka finansiell brottslighet 145
ESRS G1 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Mått relaterat till att motverka finansiell brottslighet 145
ESRS G1 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Anställda som genomgått utbildning i att motverka
penningtvätt och finansiering av terrorism
145
Tabellen nedan presenterar datapunkter från annan EU-lagstiftning och anger var dessa finns i hållbarhetsrapporten samt visar vilka som bedömts som
icke- väsentliga.
Upplysningskrav och
relaterad datapunkt
Referens i förord-
ningen om hållbar-
hetsupplysningar Referens i Pelare 3
Referens i referens-
värdes för ordningen
Referens i
EU:s klimatlag Sida
Ej väsentlig för
rapportering Övrigt
ESRS 2 GOV-1 Jämnare
könsfördelning i styrel-
serna punkt 21 d
Indikator nr 13 tabell 1
ibilaga I
Kommissionens
delegerade för-
ordning (EU)
2020/1816, bilagaII
92
ESRS 2 GOV-1 Procent-
andel oberoende styrelse-
ledamöter punkt 21 e
Bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1816
92
ESRS 2 GOV-4 Redogö-
relse för due diligence
(tillbörlig aktsamhet)
punkt 30
Indikator nr 10 tabell 3
ibilaga I
96
ESRS 2 SBM-1 Inbland-
ning i verksamheter
kopplade till fossila
bränslen punkt 40 d i
Indikator nr 4 tabell 1
ibilaga I
Artikel 449a i förordning
(EU) nr 575/2013 Kommis-
sionens genomför ande för-
ordning (EU) 2022/2453,
tabell 1: Kvalitativ infor-
mation om miljörisker och
tabell 2: Kvalitativ infor-
mation om sociala risker
Bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1816
Ej tillämplig
ESRS 2 SBM-1 Inbland-
ning i verksamheter
kopplade till kemikalie-
produktion punkt 40 d ii
Indikator nr 9 tabell 2
ibilaga I
Bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1816
Ej tillämplig
ESRS 2 SBM-1 Deltag-
ande i verksamhet med
anknytning till kontrover-
siella vapen punkt 40 d iii
Indikator nr 14 tabell 1
ibilaga I
artikel12.1 i
delegerad för ordning
(EU) 2020/1818,
bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1816
Ej tillämplig
ESRS 2 SBM-1 Inbland-
ning i verksamheter
kopplade till odling och
produktion av tobak
punkt 40 d iv
artikel12.1 i
delegerad för ordning
(EU) 2020/1818,
bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1816
Ej tillämplig
ESRS E1-1 Omställnings-
plan för att uppnå klimat-
neutralitet senast 2050
punkt 14
Förordning (EU)
2021/1119,
artikel 2.1
100
148
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Upplysningskrav och
relaterad datapunkt
Referens i förord-
ningen om hållbar-
hetsupplysningar Referens i Pelare 3
Referens i referens-
värdes för ordningen
Referens i
EU:s klimatlag Sida
Ej väsentlig för
rapportering Övrigt
ESRS E1-1 Företag som
är uteslutna från EU-
referensvärdena för
anpassning till Paris-
avtalet punkt 16 g
Artikel 449a förordning
(EU) nr 575/2013, kommis-
sionens genomför ande för-
ordning (EU) 2022/2453,
mall 1: Verksamhet utanför
handelslagret – klimatför-
ändringsrelaterad omställ-
ningsrisk: Exponeringarnas
kreditkvalitet efter sektor,
utsläpp och återstående
löptid
Delegerad för ordning
(EU) 2020/1818,
artiklarna 12.1 dg
och artikel12.2
Ej tillämplig
ESRS E1-4 Minsknings-
mål för utsläpp av växt-
husgaser punkt 34
Indikator nr 4 tabell 2
ibilaga I
Artikel 449a förordning
(EU) nr 575/2013, kommis-
sionens genomför ande för-
ordning (EU) 2022/2453,
mall 3: Verksamhet utanför
handels lagret – klimatför-
ändringsrelaterad omställ-
ningsrisk: anpassnings-
mått
Delegerad för ordning
(EU) 2020/1818,
artikel6
102—107
ESRS E1-5 Energiförbruk-
ning från fossila källor
uppdelad efter källor
(endast sektorer med hög
klimat påverkan) punkt 38
Indikator nr 5 tabell 1
och indikator nr 5
tabell 2 ibilaga I
Ej tillämplig
ESRS E1-5 Energiförbruk-
ning och energimix punkt
37
Indikator nr 5 tabell 1
ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS E1-5 Energiinten-
sitet förknippad med
verksamheter i sektorer
med hög klimatpå verkan,
punkterna 40–43
Indikator nr 6 tabell 1
ibilaga I
Ej tillämplig
ESRS E1-6 Brutto och
totala växthusgasut släpp
scope 1, 2, 3
punkt 44
Indikator nr 1 och
indikator nr 2 tabell 1
ibilaga I
Artikel 449a, förordning
(EU) nr 575/2013, Kommis-
sionens genomför ande för-
ordning (EU) 2022/2453,
mall 1: Verksamhet utanför
handels lagret – klimatför-
ändringsrelaterad omställ-
ningsrisk: Exponeringarnas
kreditkvalitet efter sektor,
utsläpp och återstående
löptid
Delegerad för ordning
(EU) 2020/1818,
artiklarna 5.1, 6
och8.1
108
ESRS E1-6 Brutto-
utsläppsintensitet för
växthusgasutsläpp
punkterna 53–55
Indikator nr 3 tabell 1
ibilaga I
Artikel 449a i förordning
(EU) nr 575/2013 Kommis-
sionens genomför ande för-
ordning (EU) 2022/2453,
mall 3: Verksamhet utanför
handelslagret – klimatför-
ändringsrelaterad omställ-
ningsrisk: anpassnings-
mått
Delegerad för ordning
(EU) 2020/1818,
artikel8.1
117
ESRS E1-7 Upptag av
växthusgaser och koldi-
oxidkrediter punkt 56
Förordning (EU)
2021/1119,
artikel 2.1
Ej väsentlig
ESRS E1-9 Referensport-
följens exponering mot
klimatrelaterade fysiska
risker punkt 66
Bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1818, bilaga II
till delegerad
för ordning (EU)
2020/1816
Ej tillämplig,
infasning
ESRS E1-9 Uppdelning av
monetära belopp efter
akut och kronisk fysisk
risk, punkt 66 a ESRS E1-9
Plats för betydande till-
gångar utsatta för väsent-
lig fysisk risk, punkt 66 c
Artikel 449a i förordning
(EU) nr 575/2013 Kommis-
sionens genomförand eför-
ordning (EU) 2022/2453,
punkterna 46 och 47: Mall
5: Utanför handelslagret –
Klimatförändringsrelaterad
fysisk risk: Exponeringar
utsatta för fysisk risk
Ej tillämplig,
infasning
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
149 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Upplysningskrav och
relaterad datapunkt
Referens i förord-
ningen om hållbar-
hetsupplysningar Referens i Pelare 3
Referens i referens-
värdes för ordningen
Referens i
EU:s klimatlag Sida
Ej väsentlig för
rapportering Övrigt
ESRS E1-9 Uppdelning av
det redovisade värdet på
sina fastighetstillgångar
efter energieffektivitets-
klasser punkt 67 c
Artikel 449a i förordning
(EU) nr 575/2013, kommis-
sionens genomför ande för-
ordning (EU) 2022/2453,
punkt 34, Mall 2 –
Klimatom ställningsrisk
utanför handelslagret: Lån
mot säkerhet i fast egen-
dom – Säkerhetens energi-
effektivitet
Ej tillämplig,
infasning
ESRS E1-9 Portföljens
grad av exponering mot
klimatrelaterade möjlig-
heter punkt 69
Bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1818
Ej tillämplig,
infasning
ESRS E2-4 Mängden av
varje förorening som
förtecknas i bilaga II till
förordningen om ett
europeiskt register över
utsläpp och överföringar
som släpps ut i luft,
vatten och mark,
punkt 28
Indikator nr 8 tabell 1
ibilaga 1 Indikator nr
2 tabell 2 ibilaga 1
Indikator nr 1 tabell 2
ibilaga 1 Indikator nr
3 tabell 2 ibilaga 1
Ej väsentlig
ESRS E3-1 Vatten resurser
och marina resurser
punkt 9
Indikator nr 7 tabell 2
ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS E3-1 Särskild
strategi punkt 13
Indikator nr 8 tabell 2
ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS E3-1 Hållbara
oceaner och hav punkt 14
Indikator nr 12 tabell 2
ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS E3-4 Totalt åter-
vunnet och återanvänt
vatten punkt 28 c
Indikator nr 6,2 tabell
2 ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS E3-4 Total vatten-
förbrukning i m
3
per
netto inkomst av egen
verksamhet punkt 29
Indikator nr 6,1 tabell
2 ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS 2 – IRO 1 –
E4punkt 16 a i
Indikator nr 7 tabell 1
ibilaga I
90—91
ESRS 2 – IRO 1 –
E4punkt 16 b
Indikator nr 10 tabell 2
ibilaga I
90—91
ESRS 2 – IRO 1 –
E4punkt 16 c
Indikator nr 14 tabell 2
ibilaga I
90—91
ESRS E4-2 Hållbara
mark- /jordbruksmetoder/
- policyer punkt 24 b
Indikator nr 11 tabell 2
ibilaga I
123
ESRS E4-2 Hållbara
metoder/policyer för håll-
barhet i haven punkt 24 c
Indikator nr 12 tabell 2
ibilaga I
123
ESRS E4-2 Policyer för att
behandla avskogning
punkt 24 d
Indikator nr 15 tabell 2
ibilaga I
123
ESRS E5-5 Icke-åter-
vunnet avfall punkt 37 d
Indikator nr 13 tabell 2
ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS E5-5 Farligt avfall
och radioaktivt avfall
punkt 39
Indikator nr 9 tabell 1
ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk
att utsättas för tvångs-
arbete punkt 14 f
Indikator nr 13 tabell 3
ibilaga I
124
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk
att utsättas för barn-
arbete punkt 14 g
Indikator nr 12 tabell 3
ibilaga I
124
ESRS S1-1 Åtaganden
ipolicy för mänskliga
rättig heter punkt 20
Indikator nr 9 tabell 3
och indikator nr 11
tabell 1 ibilaga I
125—126
ESRS S1-1 Strategier för
tillbörlig aktsamhet
ifrågor som behandlas
iInternationella arbets-
organisationens (ILO)
grundläggande konven-
tioner 1–8, punkt 21
Bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1816
125—126
150
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Upplysningskrav och
relaterad datapunkt
Referens i förord-
ningen om hållbar-
hetsupplysningar Referens i Pelare 3
Referens i referens-
värdes för ordningen
Referens i
EU:s klimatlag Sida
Ej väsentlig för
rapportering Övrigt
ESRS S1-1 processer och
åtgärder för att förhindra
människohandel punkt22
Indikator nr 11 tabell 3
ibilaga I
125—126
ESRS S1-1 Strategi för
förebyggande av arbets-
platsolyckor eller ett
system för att hantera
sådana punkt 23
Indikator nr 1 tabell 3
ibilaga I
125—126
ESRS S1-3 mekanismer
för klagomålshantering
isamband med personal-
frågor punkt 32 c
Indikator nr 5 tabell 3
ibilaga I
126
ESRS S1-14 Antal döds-
fall och antal och andel
arbetsrelaterade olyckor
punkt 88 b och c
Indikator nr 2 tabell 3
ibilaga I
Bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1816
130
ESRS S1-14 Antal dagar
förlorade på grund av
skador, olyckor, dödsfall
eller sjukdom punkt 88 e
Indikator nr 3 tabell 3
ibilaga I
Ej tillämplig,
infasning
ESRS S1-16 Ojusterad
löneklyfta mellan könen
punkt 97 a
Indikator nr 12 tabell 1
ibilaga
Bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1816
131
ESRS S1-16 Överdrivet
hög vd-lön punkt 97 b
Indikator nr 8 tabell 3
ibilaga I
131
ESRS S1-17 Fall av diskri-
minering, punkt 103 a
Indikator nr 7 tabell 3
ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS S1-17 Underlåten-
het att iaktta FN:s väg-
ledande principer för
företag och mänskliga
rättigheter och OECD:s
riktlinjer punkt 104 a
Indikator nr 10 tabell 1
och indikator nr 14
tabell 3 ibilaga I
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816,
artikel12.1 i
delegerad för ordning
(EU) 2020/1818
Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM3 – S2
Betydande risk för barn-
arbete eller tvångsarbete
i värdekedjan punkt 11 b
Indikator nr 12 och
indikator nr 13 tabell 3
ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS S2-1 Åtaganden
ipolicy för mänskliga
rättig heter punkt 17
Indikator nr 9 tabell 3
och indikator nr 11
tabell 1 ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS S2-1 Policyer för
medarbetare i värde-
kedjan punkt 18
Indikator nr 11 och
indikator nr 4 tabell 3
ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS S2-1 respekterar
inte FN:s vägledande
principer för företag
och mänskliga rättigheter
och OECD:s riktlinjer
punkt 19
Indikator nr 10 tabell 1
ibilaga I
Bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1816,
artikel12.1 i
delegerad för ordning
(EU) 2020/1818
Ej väsentlig
ESRS S2-1 Strategier för
tillbörlig aktsamhet i
frågor som behandlas
iInternationella arbets-
organisationen s (ILO)
grundläggande konven-
tioner 1–8, punkt 19
Bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1816
Ej väsentlig
ESRS S2-4 Människo-
rättsfrågor och
människo rättsfall
kopplade till företagets
värdekedja i tidigare och
senare led punkt 36
Indikator nr 14 tabell 3
ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS S3-1 Människo-
rätts åtaganden
punkt 16
Indikator nr 9 tabell 3
ibilaga I och indikator
nr 11 tabell 1 ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS S3-1 underlåtenhet
att iaktta FN:s vägled-
ande principer för företag
och mänskliga rättigheter,
ILO:s principer eller
OECD:s riktlinjer punkt 17
Indikator nr 10 tabell 1
ibilaga I
Bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1816,
artikel12.1 i
delegerad för ordning
(EU) 2020/1818
Ej väsentlig
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
151 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Upplysningskrav och
relaterad datapunkt
Referens i förord-
ningen om hållbar-
hetsupplysningar Referens i Pelare 3
Referens i referens-
värdes för ordningen
Referens i
EU:s klimatlag Sida
Ej väsentlig för
rapportering Övrigt
ESRS S3-4 Människo-
rättsfrågor och
människo rättsincidenter
punkt 36
Indikator nr 14 tabell 3
ibilaga I
Ej väsentlig
ESRS S4-1 Policyer för
konsumenter och slut-
användare punkt 16
Indikator nr 9 tabell 3
och indikator nr 11
tabell 1 ibilaga I
133—134,
137, 139
ESRS S4-1 Underlåtenhet
att iaktta FN:s väg-
ledande principer för
företag och mänskliga
rättigheter och OECD:s
riktlinjer punkt 17
Indikator nr 10 tabell 1
ibilaga I
Bilaga II till delegerad
för ordning (EU)
2020/1816,
artikel12.1 i
delegerad för ordning
(EU) 2020/1818
133—134,
137, 139
ESRS S4-4 Människo-
rättsfrågor och
människorättsincidenter
punkt 35
Indikator nr 14 tabell 3
ibilaga I
135, 138,
139—140
ESRS G1-1 FN:s konven-
tion mot korruption
punkt10 b
Indikator nr 15 tabell 3
ibilaga I
141—143
ESRS G1-1 Skydd för
vissel blåsare punkt 10 d
Indikator nr 6 tabell 3
ibilaga I
143
ESRS G1-4 Böter för brott
mot lagar mot korruption
och mutor punkt 24 a
Indikator nr 17 tabell 3
ibilaga I
Delegerad för ordning
(EU) 2020/1816,
bilagaII
144
ESRS G1-4 Standarder
förbekämpning av
korruption och mutor
punkt 24 b
Indikator nr 16 tabell 3
ibilaga I
144
152
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Tabeller enligt EU:s taxonomiförordning
EU-taxonomins specifika tabeller för kreditinstitut avser tabell 0 till och med 5 nedan.
För ytterligare information och rapportering enligt taxonomiregelverket, se sidorna 97–98.
0. Sammanställning av resultatindikatorer 2025
2025
Total exponering för verksam-
heter som är förenliga med
taxonomi kraven, mkr
Central
resultat-
indikator (%)
Central
resultat-
indikator (%)
% omfattning
(i förhållande till
alla tillgångar)
Icke-bedömda
exponeringar (% av
täckta tillgångar) (%)
Icke-bedömda
exponeringar (% av
täckta tillgångar) (%)
Omsättnings-
baserad
Kapitalutgifts-
baserad
Omsättnings-
baserad
Kapitalutgifts-
baserad
Omsättnings -
baserad
Kapitalutgifts -
baserad
Huvudsaklig
central resultat-
indikator
Andelen gröna tillgångar istocken
85 792 93 747 6,74 7,37 48,68
Total exponering för verksam-
heter som är förenliga med
taxonomi kraven, mkr
Central
resultat-
indikator (%)
Central
resultat-
indikator (%)
% omfattning
(i förhållande till
alla tillgångar)
Icke-bedömda
exponeringar (% av
täckta tillgångar) (%)
Icke-bedömda
exponeringar (% av
täckta tillgångar) (%)
Omsättnings-
baserad
Kapitalutgifts-
baserad
Omsättnings-
baserad
Kapitalutgifts-
baserad
Omsättnings -
baserad
Kapitalutgifts -
baserad
Andra centrala
resultat indikatorer
Andelen gröna tillgångar i flödet
16 682 19 408 9,48 11,03 47,97
Handelslager
1
Finansiella garantier
2
706 428 38,48 23,33 26,14
Tillgångar under förvaltning
3
42 191 58 367 4,58 6,33 36,08
Avgifts- och provisionsintäkter
1
1) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod.
2) Finansiella garantier uppgår totalt till 7 018 mkr.
3) Tillgångar under förvaltning uppgår totalt till 2 555 041 mkr.
153 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken
Omsättningsbaserade
2025
mkr
Totalt
redo visat
(brutto )
värde
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning efter miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
nings verk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk sam-
heter
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till-
gångar i både täljare och nämnare 1 272 761 1 087 517 85 792 85 785 0 0 8 0 80 681 423 1 988
2 Lån och förskott, räntebärande värde-
papper och egetkapital instrument
som inte innehas för handel och som
får användas i beräkningen av andelen
gröna tillgångar 1 272 761 1 087 517 85 792 85 785 0 0 8 0 80 681 423 1 988
3 Finansiella företag 10 706 4 211 357 357 0 0 0 0 1 2
4 Lån och förskott 1 872 81 3 3 0 0 0 0 0 0
5 Räntebärande värdepapper,
inklusive användning av intäkter
(UoP) 8 352 4 101 352 352 1 2
6 Egetkapitalinstrument 482 28 2 2 0 0
7 Icke-finansiella företag 44 052 18 669 4 754 4 747 0 8 422 1 985
8 Lån och förskott 44 052 18 669 4 754 4 747 0 8 422 1 985
9 Räntebärande värdepapper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
10 Egetkapitalinstrument 0 0
11 Hushåll 1 216 833 1 064 637 80 681 80 681 80 681
12 varav lån med säkerhet i bostads-
fastigheter 1 062 929 1 062 929 80 681 80 681 80 681
13 varav lån för byggnadsrenovering 191 191
14 varav lån till motorfordon 11 342 1 517
15 Finansiering av lokala myndigheter 1 163
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala
myndigheter 1 163
18 Säkerhet som erhållits genom
övertagande av kontroll: bostads-
fastigheter och kommersiella
fastig heter 7
19 Exponeringar som inkluderats
på frivillig basis
20 Andel gröna tillgångar totalt 1 272 761
21 Tillgångar som inte täcks av beräk-
ningen av andelen gröna tillgångar 1 341 934
22 Nationella regeringar och
över statliga emittenter 47 185
23 Exponering mot centralbanker 365 655
24 Handelslager 213 201
25 Företag och enheter som inte
omfattas av CSRD 670 675
26 SMF och icke-finansiella företag
(som inte är SMF) som inte omfattas
av CSRD 659 455
27 Lån och förskott 639 318
28 varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter 240 750
29 varav ån för byggnads-
renovering
30 Räntebärande värdepapper 3 228
31 Egetkapitalinstrument 16 909
32 Motparter från länder utanför EU
som inte omfattas av CSRD 11 220
33 Lån och förskott 6 670
34 Räntebärande värdepapper 4 330
35 Egetkapitalinstrument 219
36 Derivat 1 125
37 Internbanklån på anfordran 1 319
38 Kontanter och kontantrelaterade
tillgångar 4 124
39 Övriga kategorier av tillgångar
(t.ex. goodwill, råvaror etc.) 38 650
40 Totala tillgångar 2 614 695 1 087 517 85 792 85 785 0 0 8 0 80 681 423 1 988
154 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
2025
mkr
Totalt
redo visat
(brutto )
värde
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning efter miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
nings verk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk sam-
heter
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter
41 Finansiella garantier 1 835 1 557 706 705 426 0
42 Tillgångar under förvaltning 921 893 349 745 42 191 39 091 179 22 2 633 265 2 157 18 338
43 varav räntebärande värdepapper 308 178 145 979 13 632 13 365 103 5 108 50 227 1 529
44 varav egetkapitalinstrument 613 716 203 766 28 559 25 726 76 17 2 524 215 1 930 16 809
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken
Omsättningsbaserade
155 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken
Omsättningsbaserade
2025
mkr
Icke-bedömda
exponeringar
varav finansiering av motparters
icke-väsentliga verksamheter
varav exponeringar som finansierar mot-
parters rapportering i enligt med artikel 7.9
varav icke-bedömda som kredit-
institutet anser vara icke-väsentliga
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till-
gångar i både täljare och nämnare
2 Lån och förskott, räntebärande värde-
papper och egetkapital instrument som
inte innehas för handel och som får
användas i beräkningen av andelen
gröna tillgångar
3 Finansiella företag
4 Lån och förskott
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
6 Egetkapitalinstrument
7 Icke-finansiella företag
8 Lån och förskott
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll
12 varav lån med säkerhet i bostads-
fastigheter
13 varav lån för byggnadsrenovering
14 varav lån till motorfordon
15 Finansiering av lokala myndigheter
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala
myndigheter
18 Säkerhet som erhållits genom
övertagande av kontroll: bostads-
fastigheter och kommersiella
fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats
på frivillig basis
20 Andel gröna tillgångar totalt
21 Tillgångar som inte täcks av beräk-
ningen av andelen gröna tillgångar
22 Nationella regeringar och
över statliga emittenter
23 Exponering mot centralbanker
24 Handelslager
25 Företag och enheter som inte
omfattas av CSRD
26 SMF och icke-finansiella företag
(som inte är SMF) som inte omfattas
av CSRD
27 Lån och förskott
28 varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter
29 varav lån för byggnads-
renovering
30 Räntebärande värdepapper
31 Egetkapitalinstrument
32 Motparter från länder utanför EU
som inte omfattas av CSRD
33 Lån och förskott
34 Räntebärande värdepapper
35 Egetkapitalinstrument
36 Derivat
37 Internbanklån på anfordran
38 Kontanter och kontantrelaterade
tillgångar
39 Övriga kategorier av tillgångar
(t.ex. goodwill, råvaror etc.)
40 Totala tillgångar
156 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
2025
mkr
Icke-bedömda
exponeringar
varav finansiering av motparters
icke-väsentliga verksamheter
varav exponeringar som finansierar mot-
parters rapportering i enligt med artikel 7.9
varav icke-bedömda som kredit-
institutet anser vara icke-väsentliga
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter
41 Finansiella garantier
42 Tillgångar under förvaltning
43 varav räntebärande värdepapper
44 varav egetkapitalinstrument
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken
Omsättningsbaserade
157 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken
Kapitalutgiftsbaserade
2025
mkr
Totalt
redo visat
(brutto )
värde
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
nings verk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk sam-
heter
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till-
gångar i både täljare och nämnare 1 272 761 1 095 611 93 747 93 728 0 0 17 0 80 681 546 2 536
2 Lån och förskott, räntebärande värde-
papper och egetkapital instrument
som inte innehas för handel och som
får användas i beräkningen av andelen
gröna tillgångar 1 272 761 1 095 611 93 747 93 728 0 0 17 0 80 681 546 2 536
3 Finansiella företag 10 706 4 827 362 362 0 0 0 0 14 8
4 Lån och förskott 1 872 689 3 3 0 0 0 0 0 0
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP) 8 352 4 110 357 357 14 8
6 Egetkapitalinstrument 482 28 2 2 0 0
7 Icke-finansiella företag 44 052 26 104 12 704 12 685 0 17 532 2 528
8 Lån och förskott 44 052 26 104 12 704 12 685 0 17 532 2 528
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll 1 216 833 1 064 680 80 681 80 681 80 681
12 varav lån med säkerhet i bostads-
fastigheter 1 062 929 1 062 929 80 681 80 681 80 681
13 varav lån för byggnadsrenovering 191 191
14 varav lån till motorfordon 11 342 1 517
15 Finansiering av lokala myndigheter 1 163
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala
myndigheter 1 163
18 Säkerhet som erhållits genom
övertagande av kontroll: bostads-
fastigheter och kommersiella
fastig heter 7
19 Exponeringar som inkluderats
på frivillig basis
20 Andel gröna tillgångar totalt 1 272 761
21 Tillgångar som inte täcks av beräk-
ningen av andelen gröna tillgångar 1 341 934
22 Nationella regeringar och
över statliga emittenter 47 185
23 Exponering mot centralbanker 365 655
24 Handelslager 213 201
25 Företag och enheter som inte
omfattas av CSRD 670 675
26 SMF och icke-finansiella företag
(som inte är SMF) som inte omfattas
av CSRD 659 455
27 Lån och förskott 639 318
28 varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter 240 750
29 varav lån för byggnads-
renovering
30 Räntebärande värdepapper 3 228
31 Egetkapitalinstrument 16 909
32 Motparter från länder utanför EU
som inte omfattas av CSRD 11 220
33 Lån och förskott 6 670
34 Räntebärande värdepapper 4 330
35 Egetkapitalinstrument 219
36 Derivat 1 125
37 Internbanklån på anfordran 1 319
38 Kontanter och kontantrelaterade
tillgångar 4 124
39 Övriga kategorier av tillgångar
(t.ex. goodwill, råvaror etc.) 38 650
40 Totala tillgångar 2 614 695 1 095 611 93 747 93 728 0 0 17 0 80 681 546 2 536
158 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
2025
mkr
Totalt
redo visat
(brutto )
värde
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
nings verk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk sam-
heter
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter
41 Finansiella garantier 1 835 1 710 428 427 0 151
42 Förvaltade tillgångar 921 893 379 760 58 367 56 088 87 18 1 504 256 0 2 150 19 337
43 varav räntebärande värdepapper 308 178 148 651 15 576 15 248 49 8 117 72 0 349 2 316
44 varav egetkapitalinstrument 613 716 231 109 42 791 40 840 38 10 1 387 184 0 1 801 17 021
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken
Kapitalutgiftsbaserade
159 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken
Kapitalutgiftsbaserade
2025
mkr
Icke-bedömda
exponeringar
varav finansiering av motparters
icke-väsentliga verksamheter
varav exponeringar som finansierar mot-
parters rapportering i enligt med artikel 7.9
varav icke-bedömda som kredit-
institutet anser vara icke-väsentliga
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till-
gångar i både täljare och nämnare
2 Lån och förskott, räntebärande värde-
papper och egetkapital instrument som
inte innehas för handel och som får
användas i beräkningen av andelen
gröna tillgångar
3 Finansiella företag
4 Lån och förskott
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
6 Egetkapitalinstrument
7 Icke-finansiella företag
8 Lån och förskott
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll
12 varav lån med säkerhet i bostads-
fastigheter
13 varav lån för byggnadsrenovering
14 varav lån till motorfordon
15 Finansiering av lokala myndigheter
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala
myndigheter
18 Säkerhet som erhållits genom
övertagande av kontroll: bostads-
fastigheter och kommersiella
fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats
på frivillig basis
20 Andel gröna tillgångar totalt
21 Tillgångar som inte täcks av beräk-
ningen av andelen gröna tillgångar
22 Nationella regeringar och
över statliga emittenter
23 Exponering mot centralbanker
24 Handelslager
25 Företag och enheter som inte
omfattas av CSRD
26 SMF och icke-finansiella företag
(som inte är SMF) som inte omfattas
av CSRD
27 Lån och förskott
28 varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter
29 varav lån för byggnads-
renovering
30 Räntebärande värdepapper
31 Egetkapitalinstrument
32 Motparter från länder utanför EU
som inte omfattas av CSRD
33 Lån och förskott
34 Räntebärande värdepapper
35 Egetkapitalinstrument
36 Derivat
37 Internbanklån på anfordran
38 Kontanter och kontantrelaterade
tillgångar
39 Övriga kategorier av tillgångar
(t.ex. goodwill, råvaror etc.)
40 Totala tillgångar
160 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
2025
mkr
Icke-bedömda
exponeringar
varav finansiering av motparters
icke-väsentliga verksamheter
varav exponeringar som finansierar mot-
parters rapportering i enligt med artikel 7.9
varav icke-bedömda som kredit-
institutet anser vara icke-väsentliga
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter
41 Finansiella garantier
42 Tillgångar under förvaltning
43 varav räntebärande värdepapper
44 varav egetkapitalinstrument
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken
Kapitalutgiftsbaserade
161 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet
Omsättningsbaserade
2025
mkr
Totalt
redo visat
(brutto )
värde
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
nings verk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk sam-
heter
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till-
gångar i både täljare och nämnare 175 951 141 073 16 682 16 676 0 7 14 534 20 689
2 Lån och förskott, räntebärande värde-
papper och egetkapital instrument
som inte innehas för handel och som
får användas i beräkningen av andelen
gröna tillgångar 175 951 141 073 16 682 16 676 0 7 14 534 20 689
3 Finansiella företag 1 735 52 1 1 0 0 0 0
4 Lån och förskott 1 735 52 1 1 0 0 0 0
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
6 Egetkapitalinstrument
7 Icke-finansiella företag 19 918 11 541 2 147 2 141 7 20 689
8 Lån och förskott 19 918 11 541 2 147 2 141 7 20 689
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll 152 855 129 480 14 534 14 534 14 534
12 varav lån med säkerhet i bostads-
fastigheter 127 935 128 854 14 534 14 534 14 534
13 varav lån för byggnadsrenovering 22 22
14 varav lån till motorfordon 3 078 604
15 Finansiering av lokala myndigheter 1 443
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala
myndigheter 1 443
18 Säkerhet som erhållits genom
övertagande av kontroll: bostads-
fastigheter och kommersiella
fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats
på frivillig basis
20 Andel gröna tillgångar totalt 175 951
21 Tillgångar som inte täcks av beräk-
ningen av andelen gröna tillgångar 190 840
22 Nationella regeringar och
över statliga emittenter 3 577
23 Exponering mot centralbanker
24 Handelslager 78
25 Företag och enheter som inte
omfattas av CSRD 187 185
26 SMF och icke-finansiella företag
(som inte är SMF) som inte omfattas
av CSRD 184 697
27 Lån och förskott 184 697
28 varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter 71 307
29 varav lån för byggnads-
renovering
30 Räntebärande värdepapper
31 Egetkapitalinstrument
32 Motparter från länder utanför EU
som inte omfattas av CSRD 2 488
33 Lån och förskott 2 488
34 Räntebärande värdepapper
35 Egetkapitalinstrument
36 Derivat
37 Internbanklån på anfordran
38 Kontanter och kontantrelaterade
tillgångar
39 Övriga kategorier av tillgångar
(t.ex. goodwill, råvaror etc.)
40 Totala tillgångar 366 791 141 073 16 682 16 676 0 7 14 534 20 689
162 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
2025
mkr
Totalt
redo visat
(brutto )
värde
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
nings verk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk sam-
heter
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter
41 Finansiella garantier 307 290 279 278 0 0
42 Tillgångar under förvaltning 193 039 69 342 11 942 11 040 51 6 721 114 690 6 017
43 varav räntebärande värdepapper 59 774 27 048 2 941 2 807 45 1 48 32 113 523
44 varav egetkapitalinstrument 133 265 42 294 9 001 8 234 6 6 673 81 577 5 495
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet
Omsättningsbaserade
163 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet
Omsättningsbaserade
2025
mkr
Icke-bedömda
exponeringar
varav finansiering av motparters
icke-väsentliga verksamheter
varav exponeringar som finansierar mot-
parters rapportering i enligt med artikel 7.9
varav icke-bedömda som kredit-
institutet anser vara icke-väsentliga
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till-
gångar i både täljare och nämnare
2 Lån och förskott, räntebärande värde-
papper och egetkapital instrument som
inte innehas för handel och som får
användas i beräkningen av andelen
gröna tillgångar
3 Finansiella företag
4 Lån och förskott
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
6 Egetkapitalinstrument
7 Icke-finansiella företag
8 Lån och förskott
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll
12 varav lån med säkerhet i bostads-
fastigheter
13 varav lån för byggnadsrenovering
14 varav lån till motorfordon
15 Finansiering av lokala myndigheter
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala
myndigheter
18 Säkerhet som erhållits genom
övertagande av kontroll: bostads-
fastigheter och kommersiella
fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats
på frivillig basis
20 Andel gröna tillgångar totalt
21 Tillgångar som inte täcks av beräk-
ningen av andelen gröna tillgångar
22 Nationella regeringar och
över statliga emittenter
23 Exponering mot centralbanker
24 Handelslager
25 Företag och enheter som inte
omfattas av CSRD
26 SMF och icke-finansiella företag
(som inte är SMF) som inte omfattas
av CSRD
27 Lån och förskott
28 varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter
29 varav lån för byggnads-
renovering
30 Räntebärande värdepapper
31 Egetkapitalinstrument
32 Motparter från länder utanför EU
som inte omfattas av CSRD
33 Lån och förskott
34 Räntebärande värdepapper
35 Egetkapitalinstrument
36 Derivat
37 Internbanklån på anfordran
38 Kontanter och kontantrelaterade
tillgångar
39 Övriga kategorier av tillgångar
(t.ex. goodwill, råvaror etc.)
40 Totala tillgångar
164 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
2025
mkr
Icke-bedömda
exponeringar
varav finansiering av motparters
icke-väsentliga verksamheter
varav exponeringar som finansierar mot-
parters rapportering i enligt med artikel 7.9
varav icke-bedömda som kredit-
institutet anser vara icke-väsentliga
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter
41 Finansiella garantier
42 Tillgångar under förvaltning
43 varav räntebärande värdepapper
44 varav egetkapitalinstrument
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet
Omsättningsbaserade
165 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet
Kapitalutgiftsbaserade
2025
mkr
Totalt
redo visat
(brutto )
värde
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
nings verk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk sam-
heter
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till-
gångar i både täljare och nämnare 175 951 142 264 19 408 19 401 7 14 534 19 775
2 Lån och förskott, räntebärande värde-
papper och egetkapital instrument
som inte innehas för handel och som
får användas i beräkningen av andelen
gröna tillgångar 175 951 142 264 19 408 19 401 7 14 534 19 775
3 Finansiella företag 1 735 660 1 1 0 0 0
4 Lån och förskott 1 735 660 1 1 0 0 0
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
6 Egetkapitalinstrument
7 Icke-finansiella företag 19 918 12 125 4 873 4 866 7 19 775
8 Lån och förskott 19 918 12 125 4 873 4 866 7 19 775
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll 152 855 129 480 14 534 14 534 14 534
12 varav lån med säkerhet i bostads-
fastigheter 127 935 128 854 14 534 14 534 14 534
13 varav lån för byggnadsrenovering 22 22
14 varav lån till motorfordon 3 078 604
15 Finansiering av lokala myndigheter 1 443
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala
myndigheter 1 443
18 Säkerhet som erhållits genom
övertagande av kontroll: bostads-
fastigheter och kommersiella
fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats
på frivillig basis
20 Andel gröna tillgångar totalt 175 951
21 Tillgångar som inte täcks av beräk-
ningen av andelen gröna tillgångar 190 840
22 Nationella regeringar och
över statliga emittenter 3 577
23 Exponering mot centralbanker
24 Handelslager 78
25 Företag och enheter som inte
omfattas av CSRD 187 185
26 SMF och icke-finansiella företag
(som inte är SMF) som inte omfattas
av CSRD 184 697
27 Lån och förskott 184 697
28 varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter 71 307
29 varav lån för byggnads-
renovering
30 Räntebärande värdepapper
31 Egetkapitalinstrument
32 Motparter från länder utanför EU
som inte omfattas av CSRD 2 488
33 Lån och förskott 2 488
34 Räntebärande värdepapper
35 Egetkapitalinstrument
36 Derivat
37 Internbanklån på anfordran
38 Kontanter och kontantrelaterade
tillgångar
39 Övriga kategorier av tillgångar
(t.ex. goodwill, råvaror etc.)
40 Totala tillgångar 366 791 142 264 19 408 19 401 7 14 534 19 775
166 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
2025
mkr
Totalt
redo visat
(brutto )
värde
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
nings verk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk sam-
heter
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter
41 Finansiella garantier 307 294 291 290 0
42 Tillgångar under förvaltning 193 039 77 594 16 522 15 835 22 8 430 131 0 667 7 094
43
varav räntebärande värdepapper 59 774 28 135 3 713 3 596 15 1 32 52 0 137 862
44 varav egetkapitalinstrument 133 265 49 459 12 810 12 240 7 7 398 79 0 530 6 231
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet
Kapitalutgiftsbaserade
167 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet
Kapitalutgiftsbaserade
2025
mkr
Icke-bedömda
exponeringar
varav finansiering av motparters
icke-väsentliga verksamheter
varav exponeringar som finansierar mot-
parters rapportering i enligt med artikel 7.9
varav icke-bedömda som kredit-
institutet anser vara icke-väsentliga
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till-
gångar i både täljare och nämnare
2 Lån och förskott, räntebärande värde-
papper och egetkapital instrument som
inte innehas för handel och som får
användas i beräkningen av andelen
gröna tillgångar
3 Finansiella företag
4 Lån och förskott
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
6 Egetkapitalinstrument
7 Icke-finansiella företag
8 Lån och förskott
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter
(UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll
12 varav lån med säkerhet i bostads-
fastigheter
13 varav lån för byggnadsrenovering
14 varav lån till motorfordon
15 Finansiering av lokala myndigheter
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala
myndigheter
18 Säkerhet som erhållits genom
övertagande av kontroll: bostads-
fastigheter och kommersiella
fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats
på frivillig basis
20 Andel gröna tillgångar totalt
21 Tillgångar som inte täcks av beräk-
ningen av andelen gröna tillgångar
22 Nationella regeringar och
över statliga emittenter
23 Exponering mot centralbanker
24 Handelslager
25 Företag och enheter som inte
omfattas av CSRD
26 SMF och icke-finansiella företag
(som inte är SMF) som inte omfattas
av CSRD
27 Lån och förskott
28 varav lån med säkerhet i
kommersiella fastigheter
29 varav lån för byggnads-
renovering
30 Räntebärande värdepapper
31 Egetkapitalinstrument
32 Motparter från länder utanför EU
som inte omfattas av CSRD
33 Lån och förskott
34 Räntebärande värdepapper
35 Egetkapitalinstrument
36 Derivat
37 Internbanklån på anfordran
38 Kontanter och kontantrelaterade
tillgångar
39 Övriga kategorier av tillgångar
(t.ex. goodwill, råvaror etc.)
40 Totala tillgångar
168 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
2025
mkr
Icke-bedömda
exponeringar
varav finansiering av motparters
icke-väsentliga verksamheter
varav exponeringar som finansierar mot-
parters rapportering i enligt med artikel 7.9
varav icke-bedömda som kredit-
institutet anser vara icke-väsentliga
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter
41 Finansiella garantier
42 Tillgångar under förvaltning
43 varav räntebärande värdepapper
44 varav egetkapitalinstrument
1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet
Kapitalutgiftsbaserade
169 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, stocken
Omsättningsbaserade
2025
Uppdelning i sektorer – Nace på fyrsiffrig nivå
(kod och namn) (Mkr)
Totalt
redo visat
(brutto ) värde
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina resurser
(WTR)
Den Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
1 26.51 – Tillverkning av instrument och
apparater för mätning, provning och
navigering 1 216 346 2 2
2 31.01 – Tillverkning av kontors- och
butiksmöbler samt kontors- och butiks-
inredningar 1 078 386 3 3
3 32.50 – Tillverkning av medicinsk och
dental utrustning 1 875 979 2 2
4 32.99 – Diverse övrig tillverkning 2 400 682 5 5
5 35.11 – Genering av elektricitet 5 645 2 491 2 010 2 009
6 35.14 – Distribution av elektricitet 1 631
7 46.46 – Partihandel med medicinsk
utrustning och apoteksvaror 2 234 635 4 4
8 47.78 – Annan specialiserad
butikshandel med nya varor 1 033
9 68.20 – Uthyrning och förvaltning
av egna eller arrenderade fastigheter 10 777 8 590 1 631 1 633
10 70.22 – Företagsrådgivning och annan
managementkonsult verksamhet 1 359 761 699 699 0
11 Kärnteknisk verksamhet 3 1 0
12 Fossilgasverksamhet 2 0
13 varav icke-bedömda exponeringar
2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, stocken
Kapitalutgiftsbaserade
2025
Uppdelning i sektorer – Nace på fyrsiffrig nivå
(kod och namn) (Mkr)
Totalt
redo visat
(brutto ) värde
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Begränsning
av klimat-
förändringar
(CCM)
Anpassning
till klimat-
förändringar
(CCA)
Vatten och
marina resurser
(WTR)
Den Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(BIO)
1 26.51 – Tillverkning av instrument och
apparater för mätning, provning och
navigering 1 216 689 358 358
2 31.01 – Tillverkning av kontors- och
butiksmöbler samt kontors- och butiks-
inredningar 1 078 113 5 5
3 32.50 – Tillverkning av medicinsk och
dental utrustning 1 875 922 288 288
4 32.99 – Diverse övrig tillverkning 2 400 1 361 710 708 2
5 35.11 – Genering av elektricitet 5 645 4 438 4 374 4 373
6 35.14 – Distribution av elektricitet 1 631
7 46.46 – Partihandel med medicinsk
utrustning och apoteksvaror 2 234 1 267 661 659 2
8 47.78 – Annan specialiserad
butikshandel med nya varor 1 033 754
9 68.20 – Uthyrning och förvaltning
av egna eller arrenderade fastigheter 10 777 8 993 3 720 3 719
10 70.22 – Företagsrådgivning och annan
managementkonsult verksamhet 1 359 1 269 1 254 1 254 0
11 Kärnteknisk verksamhet 3
12 Fossilgasverksamhet 2
13 varav icke-bedömda exponeringar
170 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
3. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar, stocken
Omsättningsbaserade
2025
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
ningsverk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk-
samhet
% (i förhållande till alla motsvarande täckta
tillgångar i nämnaren)
Begräns-
ning av
klimat-
föränd-
ringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimat-
föränd-
ringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar
i både täljare och nämnare 85,45 6,74 6,74 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,03 0,16
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapital instrument som inte innehas
för handel och som får användas i beräk-
ningen av andelen gröna tillgångar 85,45 6,74 6,74 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,03 0,16
3 Finansiella företag 0,33 0,03 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
4 Lån och förskott 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP) 0,32 0,03 0,03 0,00 0,00
6 Egetkapitalinstrument 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
7 Icke-finansiella företag 1,47 0,37 0,37 0,00 0,00 0,03 0,16
8 Lån och förskott 1,47 0,37 0,37 0,00 0,00 0,03 0,16
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP)
10 Egetkapitalinstrument 0,00
11 Hushåll 83,65 6,34 6,34 6,34
12 varav lån med säkerhet i bostads-
fastigheter 83,51 6,34 6,34 6,34
13 varav lån för byggnadsrenovering 0,01
14 varav lån till motorfordon 0,12
15 Finansiering av lokala myndigheter
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala myndigheter
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande
av kontroll: bostads fastigheter och
kommersiella fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats
på frivillig basis
20 Andelen gröna tillgångar –
Andel gröna tillgångar totalt 85,45 6,74 6,74 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,03 0,16
2025
% (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren)
Andel som är förenlig med
taxonomi kraven av den andel som
omfattas av taxonomikraven Icke-bedömda exponeringar
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 7,89
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel
och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 7,89
3 Finansiella företag 8,48
4 Lån och förskott 3,50
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP) 8,57
6 Egetkapitalinstrument 8,48
7 Icke-finansiella företag 25,46
8 Lån och förskott 25,46
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll 7,58
12 varav lån med säkerhet i bostads fastigheter 7,59
13 varav lån för byggnadsrenovering
14 varav lån till motorfordon
15 Finansiering av lokala myndigheter
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala myndigheter
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis
20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 7,89
171 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
3. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar, stocken
Kapitalutgiftsbaserade
2025
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
ningsverk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk-
samhet
% (i förhållande till alla motsvarande täckta
tillgångar i nämnaren)
Begräns-
ning av
klimat-
föränd-
ringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimat-
föränd-
ringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar
i både täljare och nämnare 86,08 7,37 7,36 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,04 0,20
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapital instrument som inte innehas
för handel och som får användas i beräk-
ningen av andelen gröna tillgångar 86,08 7,37 7,36 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,04 0,20
3 Finansiella företag 0,38 0,03 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
4 Lån och förskott 0,05 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
5 Räntebärande värde papper, inklusive
användning av intäkter (UoP) 0,32 0,03 0,03 0,00 0,00
6 Egetkapitalinstrument 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
7 Icke-finansiella företag 2,05 1,00 1,00 0,00 0,00 0,04 0,20
8 Lån och förskott 2,05 1,00 1,00 0,00 0,00 0,04 0,20
9 Räntebärande värde papper, inklusive
användning av intäkter (UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll 83,65 6,34 6,34 6,34
12 varav lån med säkerhet i bostads-
fastigheter 83,51 6,34 6,34 6,34
13 varav lån för byggnadsrenovering 0,01
14 varav lån till motorfordon 0,12
15 Finansiering av lokala myndigheter
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala myndigheter
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande
av kontroll: bostads fastigheter och
kommersiella fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats
på frivillig basis
20 Andelen gröna tillgångar –
Andel gröna tillgångar totalt 86,08 7,37 7,36 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,04 0,20
2025
% (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)
Andel som är förenlig med
taxonomi kraven av den andel som
omfattas av taxonomikraven Icke-bedömda exponeringar
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 8,56
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel
och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 8,56
3 Finansiella företag 7,50
4 Lån och förskott 0,44
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP) 8,68
6 Egetkapitalinstrument 8,48
7 Icke-finansiella företag 48,67
8 Lån och förskott 48,67
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll 7,58
12 varav lån med säkerhet i bostads fastigheter 7,59
13 varav lån för byggnadsrenovering
14 varav lån till motorfordon
15 Finansiering av lokala myndigheter
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala myndigheter
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis
20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 8,56
172 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar, flödet
Omsättningsbaserade
2025
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
ningsverk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk-
samhet
% (i förhållande till alla motsvarande täckta
tillgångar i nämnaren)
Begräns-
ning av
klimat-
föränd-
ringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimat-
föränd-
ringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar
i både täljare och nämnare 80,18 9,48 9,48 0,00 0,00 8,26 0,01 0,39
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapital instrument som inte innehas
för handel och som får användas i beräk-
ningen av andelen gröna tillgångar 80,18 9,48 9,48 0,00 0,00 8,26 0,01 0,39
3 Finansiella företag 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
4 Lån och förskott 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP)
6 Egetkapitalinstrument
7 Icke-finansiella företag 6,56 1,22 1,22 0,00 0,01 0,39
8 Lån och förskott 6,56 1,22 1,22 0,00 0,01 0,39
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll 73,59 8,26 8,26 8,26
12 varav lån med säkerhet i bostads-
fastigheter 73,23 8,26 8,26 8,26
13 varav lån för byggnadsrenovering 0,01
14 varav lån till motorfordon 0,34
15 Finansiering av lokala myndigheter
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala myndigheter
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande
av kontroll: bostads fastigheter och
kommersiella fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats
på frivillig basis
20 Andelen gröna tillgångar –
Andel gröna tillgångar totalt 80,18 9,48 9,48 0,00 0,00 8,26 0,01 0,39
2025
% (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren)
Andel som är förenlig med
taxonomi kraven av den andel som
omfattas av taxonomikraven Icke-bedömda exponeringar
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 11,82
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel
och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 11,82
3 Finansiella företag 1,90
4 Lån och förskott 1,90
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP)
6 Egetkapitalinstrument
7 Icke-finansiella företag 18,60
8 Lån och förskott 18,60
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll 11,22
12 varav lån med säkerhet i bostads fastigheter 11,28
13 varav lån för byggnadsrenovering
14 varav lån till motorfordon
15 Finansiering av lokala myndigheter
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala myndigheter
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis
20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 11,82
173 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar, flödet
Kapitalutgiftsbaserade
2025
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
ningsverk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk-
samhet
% (i förhållande till alla motsvarande täckta
tillgångar i nämnaren)
Begräns-
ning av
klimat-
föränd-
ringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimat-
föränd-
ringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar
i både täljare och nämnare 80,85 11,03 11,03 0,00 8,26 0,01 0,44
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper
och egetkapital instrument som inte innehas
för handel och som får användas i beräk-
ningen av andelen gröna tillgångar 80,85 11,03 11,03 0,00 8,26 0,01 0,44
3 Finansiella företag 0,38 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
4 Lån och förskott 0,38 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP)
6 Egetkapitalinstrument
7 Icke-finansiella företag 6,89 2,77 2,77 0,00 0,01 0,44
8 Lån och förskott 6,89 2,77 2,77 0,00 0,01 0,44
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll 73,59 8,26 8,26 8,26
12 varav lån med säkerhet i bostads-
fastigheter 73,23 8,26 8,26 8,26
13 varav lån för byggnadsrenovering 0,01
14 varav lån till motorfordon 0,34
15 Finansiering av lokala myndigheter
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala myndigheter
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande
av kontroll: bostads fastigheter och
kommersiella fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats
på frivillig basis
20 Andelen gröna tillgångar –
Andel gröna tillgångar totalt 80,85 11,03 11,03 0,00 8,26 0,01 0,44
2025
% (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren)
Andel som är förenlig med
taxonomi kraven av den andel som
omfattas av taxonomikraven Icke-bedömda exponeringar
1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 13,64
2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel
och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 13,64
3 Finansiella företag 0,16
4 Lån och förskott 0,16
5 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP)
6 Egetkapitalinstrument
7 Icke-finansiella företag 40,19
8 Lån och förskott 40,19
9 Räntebärande värde papper,
inklusive användning av intäkter (UoP)
10 Egetkapitalinstrument
11 Hushåll 11,22
12 varav lån med säkerhet i bostads fastigheter 11,28
13 varav lån för byggnadsrenovering
14 varav lån till motorfordon
15 Finansiering av lokala myndigheter
16 Bostadsfinansiering
17 Annan finansiering av lokala myndigheter
18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter
19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis
20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 13,64
174 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, stocken
Omsättningsbaserade
2025
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
ningsverk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk-
samhet
% (i förhållande till alla motsvarande tillgångar
utanför balansräkningen)
Begräns-
ning av
klimat-
föränd-
ringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimat-
föränd-
ringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
1 Finansiella garantier (indikator för
finansiella garantier) 84,88 38,48 38,40 23,24 0,03
2 Tillgångar under förvaltning (indikator
för tillgångar under förvaltning) 37,94 4,58 4,24 0,02 0,00 0,29 0,03 0,23 1,99
2025
Icke-bedömda exponeringar
1 Finansiella garantier (indikator för
finansiella garantier)
2 Tillgångar under förvaltning (indikator
för tillgångar under förvaltning)
5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, stocken
Kapitalutgiftsbaserade
2025
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
ningsverk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk-
samhet
% (i förhållande till alla motsvarande tillgångar
utanför balansräkningen)
Begräns-
ning av
klimat-
föränd-
ringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimat-
föränd-
ringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
1 Finansiella garantier (indikator för
finansiella garantier) 93,22 23,33 23,27 0,00 8,22
2 Tillgångar under förvaltning (indikator
för tillgångar under förvaltning) 41,19 6,33 6,08 0,01 0,00 0,16 0,03 0,00 0,23 2,10
2025
Icke-bedömda exponeringar
1 Finansiella garantier (indikator för
finansiella garantier)
2 Tillgångar under förvaltning (indikator
för tillgångar under förvaltning)
175 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, flödet
Omsättningsbaserade
2025
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
ningsverk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk-
samhet
% (i förhållande till alla motsvarande tillgångar
utanför balansräkningen)
Begräns-
ning av
klimat-
föränd-
ringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimat-
föränd-
ringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
1 Finansiella garantier (indikator för
finansiella garantier) 94,42 90,89 90,43 0 0
2 Tillgångar under förvaltning (indikator
för tillgångar under förvaltning) 35,92 6,19 5,72 0,03 0,00 0,37 0,06 0,36 3,12
2025
Icke-bedömda exponeringar
1 Finansiella garantier (indikator för
finansiella garantier)
2 Tillgångar under förvaltning (indikator
för tillgångar under förvaltning)
5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, flödet
Kapitalutgiftsbaserade
2025
Som om -
fattas av
taxonomin
Som är för-
enlig med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
ningsverk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk-
samhet
% (i förhållande till alla motsvarande tillgångar
utanför balansräkningen)
Begräns-
ning av
klimat-
föränd-
ringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimat-
föränd-
ringar
(CCA)
Vatten och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
1 Finansiella garantier (indikator för
finansiella garantier) 95,59 94,65 94,28 0
2 Tillgångar under förvaltning (indikator
för tillgångar under förvaltning) 40,20 8,56 8,20 0,01 0,00 0,22 0,07 0,00 0,35 3,67
2025
Icke-bedömda exponeringar
1 Finansiella garantier (indikator för
finansiella garantier)
2 Tillgångar under förvaltning (indikator
för tillgångar under förvaltning)
176 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Nyckeltal per tjänst samt koncernens konsoliderade nyckeltal
Omsättningsbaserade
2025
% (i förhållande till koncernens
nettointäkter i nämnaren)
Netto-
intäkter,
mkr
Andel av
koncernens
netto intäkter
Andel av alla
täckta till-
gångar som
omfattas av
taxonomin
Andel av alla
täckta till-
gångar som är
för enliga med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
ningsverk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk-
samhet
Begräns-
ning av
klimat-
föränd-
ringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimat-
föränd-
ringar
(CCA)
Vatten
och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
Nyckeltal per tjänst
Bankverksamhet 100 629 81,49 69,63 5,56 5,56 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5,15 0,07 0,13
Kreditportfölj 86 868 81,28 69,45 5,48 5,48 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5,15 0,03 0,13
Finansiella garantier 219 0,21 0,17 0,08 0,08 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,05 0,00
Avgifts- och provisionsintäkter
1
11 530
Handelslagerportföljen
1
2 012
Kapitalförvaltning 11 172 10,45 3,97 0,48 0,44 0,00 0,00 0,03 0,00 0,00 0,21 0,00 0,00
Försäkringsverksamhet 5 804 5,43 0,02 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,04
Icke-finansiella aktiviteter 2 811 2,63
Konsoliderat nyckeltal (viktat
genomsnitt) 120 415 100,00 73,61 6,04 6,00 0,00 0,00 0,03 0,00 0,00 5,35 0,08 0,17
1) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod.
2024
1
% (i förhållande till koncernens
nettointäkter i nämnaren)
Netto-
intäkter,
mkr
Andel av
koncernens
netto intäkter
Andel av alla
täckta till-
gångar som
omfattas av
taxonomin
Andel av alla
täckta till-
gångar som är
för enliga med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
ningsverk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk-
samhet
Begräns-
ning av
klimat-
föränd-
ringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimat-
föränd-
ringar
(CCA)
Vatten
och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
Nyckeltal per tjänst
Bankverksamhet 129 252 85,63 47,64 2,88 2,87 0,00 0,01 0,00 2,61 0,00 0,07
Kreditportfölj 113 241 85,47 47,61 2,88 2,87 0,00 0,01 0,00 2,61 0,00 0,07
Finansiella garantier 214 0,16 0,03 0,00 0,00 0,00
Avgifts- och provisionsintäkter
2
12 742
Handelslagerportföljen
2
3 055
Kapitalförvaltning 10 988 8,29 1,24 0,11 0,11 0,00 0,01 0,05
Försäkringsverksamhet 5 728 4,32 0,35 0,05 0,00 0,00 0,00
Icke-finansiella aktiviteter 2 322 1,75
Konsoliderat nyckeltal (viktat
genomsnitt) 148 290 100,00 49,23 3,05 3,03 0,00 0,01 0,00 2,61 0,01 0,12
1) Presenteras enligt 2024 års rapportering.
2) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod.
177 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Nyckeltal per tjänst samt koncernens konsoliderade nyckeltal
Kapitalutgiftsbaserade
2025
% (i förhållande till koncernens
nettointäkter i nämnaren)
Netto-
intäkter,
mkr
Andel av
koncernens
netto intäkter
Andel av alla
täckta till-
gångar som
omfattas av
taxonomin
Andel av alla
täckta till-
gångar som är
för enliga med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
ningsverk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk-
samhet
Begräns-
ning av
klimat-
föränd-
ringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimat-
föränd-
ringar
(CCA)
Vatten
och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
Nyckeltal per tjänst
Bankverksamhet 100 629 81,49 70,16 6,03 6,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5,15 0,03 0,18
Kreditportfölj 86 868 81,28 69,97 5,99 5,99 0,00 0,00 0,00 0,00 5,15 0,03 0,16
Finansiella garantier 219 0,21 0,19 0,05 0,05 0,00 0,00 0,017
Avgifts- och provisionsintäkter
1
11 530
Handelslagerportföljen
1
2 012
Kapitalförvaltning 11 172 10,45 4,31 0,66 0,64 0,00 0,00 0,02 0,00 0,00 0,02 0,22
Försäkringsverksamhet 5 804 5,43 1,72 0,41 0,00 0,00 0,00 0,04
Icke-finansiella aktiviteter 2 811 2,63
Konsoliderat nyckeltal (viktat
genomsnitt) 120 415 100,00 74,48 6,70 6,67 0,00 0,00 0,02 0,00 0,00 5,15 0,06 0,43
1) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod.
2024
1
% (i förhållande till koncernens
nettointäkter i nämnaren)
Netto-
intäkter,
mkr
Andel av
koncernens
netto intäkter
Andel av alla
täckta till-
gångar som
omfattas av
taxonomin
Andel av alla
täckta till-
gångar som är
för enliga med
taxonomin
Uppdelning per miljömål
varav
användning
av intäkter
varav
omställ-
ningsverk-
samheter
varav
möjlig-
görande
verk-
samhet
Begräns-
ning av
klimat-
föränd-
ringar
(CCM)
Anpass-
ning till
klimat-
föränd-
ringar
(CCA)
Vatten
och
marina
resurser
(WTR)
Den
Cirkulära
ekonomin
(CE)
Föro-
reningar
(PPC)
Biologisk
mångfald
och eko-
system
(BIO)
Nyckeltal per tjänst
Bankverksamhet 129 252 85,63 47,88 3,08 3,07 0,00 0,00 0,00 2,61 0,02 0,11
Kreditportfölj 113 241 85,47 47,84 3,07 3,06 0,00 0,00 0,00 2,61 0,02 0,11
Finansiella garantier 214 0,16 0,04 0,01 0,01 0,00
Avgifts- och provisionsintäkter
2
12 742
Handelslagerportföljen
2
3 055
Kapitalförvaltning 10 988 8,29 1,29 0,18 0,17 0,00 0,01 0,06
Försäkringsverksamhet 5 728 4,32 0,35 0,12 0,06 0,00 0,00
Icke-finansiella aktiviteter 2 322 1,75
Konsoliderat nyckeltal (viktat
genomsnitt) 148 290 100,00 49,52 3,38 3,30 0,00 0,00 0,00 2,61 0,03 0,17
1) Presenteras enligt 2024 års rapportering.
2) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod.
178 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Centrala resultatindikatorer för kapitalförvaltare
Informationen presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Robur AB, mkr. Tabellen baseras på samma information som i raden förvaltade tillgångar
i tabell 1 för kreditinstitut.
2025
Exponeringar % mkr
1 Totala tillgångar under förvaltning 100 2 538 812
2 Tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn 36,13 917 272
% Omfattade tillgångar % Omsättningsbaserade % Kapitalutgiftsbaserade
3 Omfattas av taxonomin
1
37,91 41,16
4 Kärnteknisk verksamhet 0,26 0,16
5 Fossilgasverksamhet 0,74 0,31
6 Förenliga med taxonomin
2
4,57 6,32
7 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 4,57 6,32
8 varav icke-finansiella bolag 3,21 3,86
9 varav finansiella bolag 1,36 2,46
10 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar 0,00 0,00
11 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis
12 Omställningsverksamhet 0,09 0,08
13 Möjliggörande verksamhet 0,71 0,75
14 Kärnteknisk verksamhet 0,59 0,27
15 Fossilgasverksamhet 0,03 0,00
Taxonomiförenlighet per miljömål % Omsättningsbaserade % Kapitalutgiftsbaserade
16 Begränsning av klimat förändringar (CCM) 1,57 2,25
17 Anpassning till klimat förändringar (CCA) 0,01 0,00
18 Vatten och marina resurser (WTR) 0,00 0,00
19 Den cirkulära ekonomin (CE) 0,11 0,06
20 Föro reningar (PPC) 0,01 0,01
21 Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00 0,00
22 Icke-bedömda exponeringar
23 Exponeringar som finansierar motparters icke-bedömda verksamheter som anses vara icke-väsentliga
24 Icke-bedömda exponeringar som betraktas som icke-väsentliga av den rapporterande enheten
25 Exponeringar mot motparters rapportering i enligt med artikel 7.9 i denna förordning
Uppdelning på omfattade tillgångar % mkr
26 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 100,00 917 272
27 varav icke-finansiella bolag 53,98 495 187
28 varav finansiella bolag 46,02 422 086
29 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar
30 Frivilligt inkluderade exponeringar
1) 347 736 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 377 549 mkr avseende kapitalutgiftsbaserade tillgångar.
2) 41 962 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 57 931 mkr avseende kapitalutgiftsbaserade tillgångar.
179 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Centrala resultatindikatorer för försäkrings- och återförsäkringsföretag
Informationen presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank försäkring AB samt Swedbank Life Insurance SE, mkr. Andelen av försäkrings- eller återförsäkrings-
företagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, taxonomiförenliga verksamheter i förhållande till totala investeringar.
2025
Exponeringar % mkr
1 Total andel tillgångar under förvaltning 100 458 000
2 Tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn 27,84 127 521
% Omfattade tillgångar % Omsättningsbaserade % Kapitalutgiftsbaserade
3 Omfattas av taxonomin
1
33,47 39,19
4 Kärnteknisk verksamhet 0,01 0,00
5 Fossilgasverksamhet 0,26 0,08
6 Förenliga med taxonomin
2
4,66 7,47
7 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 4,66 7,47
8 varav icke-finansiella bolag 4,08 5,07
9 varav finansiella bolag 0,58 2,40
10 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar 0,00 0,00
11 Andra investeringar än investeringar avseende livförsäkringsavtal
där försäkringstagarna bär investeringsrisken 0,21 0,32
12 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis
13 Omställningsverksamhet 0,10 0,09
14 Möjliggörande verksamheter 0,71 0,67
15 Kärnteknisk verksamhet 0,35 0,05
16 Fossilgasverksamhet 0,06 0,02
Taxonomiförenlighet per miljömål % Omsättningsbaserade % Kapitalutgiftsbaserade
17 Begränsning av klimat förändringar (CCM) 0,98 1,83
18 Anpassning till klimat förändringar (CCA) 1,01 0,00
19 Vatten och marina resurser (WTR) 0,00 0,00
20 Den cirkulära ekonomin (CE) 0,18 0,08
21 Föro reningar (PPC) 0,00 0,00
22 Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00 0,00
23 Icke-bedömda exponeringar
24 Exponeringar som finansierar motparters icke-bedömda verksamheter
som anses vara icke-väsentliga
25 Exponeringar som finansierar motparters rapportering i enligt med artikel 7.9 i denna förordning
26 Icke-bedömda exponeringar som betraktas som icke-väsentliga av den rapporterande enheten
Uppdelning på omfattade tillgångar % mkr
27 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 100,00 127 521
28 varav icke-finansiella bolag 75,83 96 697
29 varav finansiella bolag 24,17 30 824
30 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar
31 Andra investeringar än investeringar avseende livförsäkringsavtal
där försäkringstagarna bär investeringsrisken 21,81 27 806
32 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis
1) 42 675 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 49 977 mkr avseende kapitalutgiftsbaserade tillgångar.
2) 5 940 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 9 520 mkr avseende kapitalutgiftsbaserade tillgångar.
Försäkringsverksamhetsindikatorn för skadeförsäkrings- och återförsäkringsföretag
Informationen presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Property & Casualty Insurance AS.
Ekonomiska verksamheter:
Försäkrings- och återförsäkringsrelaterad försäkringsverksamhet
Absoluta premier,
2025
Andel premier,
2025
Absoluta premier,
2024
Andel premier,
2024
mkr % mkr %
Verksamheter som är förenliga med taxonomin
Kärnteknisk verksamhet
Fossilgasverksamhet
Verksamheter som omfattas av taxonomin 2 151 100 2 124 100
Kärnteknisk verksamhet
Fossilgasverksamhet
Icke-bedömda verksamheter som anses vara icke-väsentliga
Totalt 2 151 100 2 124 100
180 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
181 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Koncernen
Resultaträkning 182
Rapport över totalresultat 183
Balansräkning 184
Förändringar i eget kapital 185
Kassaflödesanalys 186
Inledande noter
K1 Företagsinformation 187
K2 Redovisningsprinciper 187
K3 Risker 197
3.1 Kreditrisk 198
3.2 Likviditetsrisk 216
3.3 Marknadsrisk 221
3.4 Operativ risk 224
3.5 Regelefterlevnadsrisk 225
3.6 Uppföranderisk 225
3.7 Risk för finansiell brottslighet 225
3.8 Risk i försäkringsrörelsen 225
K4 Kapital 227
4.1 Intern kapitalutvärdering 227
4.2 Kapitaltäckningsanalys 228
K5 Rörelsesegment 230
K6 Produkter 234
K7 Geografisk fördelning 235
Resultaträkning
K8 Räntenetto 237
K9 Provisionsnetto 238
K10 Nettoresultat finansiella poster 239
K11 Försäkringsnetto 240
K12 Övriga intäkter 240
K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal 241
K14 Övriga allmänna administrationskostnader 245
K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar
245
K16 Kreditförluster 245
K17 Bankskatter och resolutionsavgifter 246
K18 Skatt 246
K19 Resultat per aktie 249
Totalresultat
K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat 249
Balansräkning
K21 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 250
K22 Utlåning till kreditinstitut 250
K23 Utlåning till allmänheten 250
K24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 251
K25 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 251
K26 Aktier och andelar 251
K27 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 252
K28 Derivat 253
K29 Säkringsredovisning 254
K30 Immateriella anläggningstillgångar 258
K31 Materiella tillgångar 261
K32 Övriga tillgångar 262
K33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 262
K34 Skulder till kreditinstitut 262
K35 In‐ och upplåning från allmänheten 262
K36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken 262
K37 Emitterade värdepapper 262
K38 Korta positioner värdepapper 262
K39 Pensioner 263
K40 Försäkringsskulder 265
K41 Övriga skulder och avsättningar 267
K42 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 267
K43 Efterställda skulder 267
K44 Eget kapital 268
K45 Värderingskategorier för finansiella instrument 269
K46 Verkligt värde för finansiella instrument 271
K47 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller
omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal
273
Kassaflödesanalys
K48 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår
i kassaflödet i den löpande verksamheten
274
K49 Kassaflödesanalys, händelser under året 274
Övriga noter
K50 Utbetald och föreslagen utdelning 274
K51 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 274
K52 Överförda finansiella tillgångar 275
K53 Rörelseförvärv 276
K54 Närstående och andra betydande relationer 277
K55 Andelar i icke‐konsoliderade strukturerade företag 278
K56 Känslighetsanalys 278
K57 Händelser efter 31 december 2025 279
Finansiella rapporter och noter
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
182 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Resultaträkning, koncernen
mkr
Not
2025
2024
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
82 589
110 019
1 066
602
Ränteintäkter
83 655
110 621
Räntekostnader
–39 655
–61 353
Räntenetto
K8
44 000
49 267
Provisionsintäkter
25 055
26 067
Provisionskostnader
–8 735
–9 352
Provisionsnetto
K9
16 320
16 716
Nettoresultat finansiella poster
K10
3 227
3 687
Försäkringsresultat
1 224
–1 184
Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkringsavtal
567
2 714
Försäkringsnetto
K11
1 791
1 531
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat
K27
783
773
Övriga intäkter
K12
2 614
2 131
Summa intäkter
68 736
74 104
Personalkostnader
K13
15 241
15 024
Övriga allmänna administrationskostnader
K14
8 605
8 180
Momsåterbetalningar
K14
–1 539
0
Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar
K15
2 225
2 171
Summa kostnader
24 532
25 376
Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter
44 203
48 728
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar
K30
0
789
Nedskrivning av materiella tillgångar
K31
0
1
Kreditförluster
K16
–34
–268
Bankskatter och resolutionsavgifter
K17
2 982
4 019
Resultat före skatt
41 255
44 187
Skatt
K18
8 496
9 320
Årets resultat
32 759
34 866
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB
32 762
34 869
Minoriteten
–3
–3
Resultat per aktie, kr
K19
29,14
30,99
Resultat per aktie efter utspädning, kr
K19
28,98
30,86
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
183 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Rapport över totalresultat, koncernen
mkr
Not
2025
2024
Årets resultat redovisat över resultaträkningen
32 759
34 866
Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner
K39
237
1 360
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures:
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner
1
33
Verklig värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder identifierade
till verkligt värde via resultatet, verkligt värdeoptionen
0
0
Skatt
K20
–49
–280
Summa
189
1 113
Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter:
Vinster/förluster uppkomna under året
–4 773
2 260
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster
0
–1
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter:
K29
Vinster/förluster uppkomna under året
3 989
– 1 856
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster
0
2
Kassaflödessäkringar:
K29
Vinster/förluster uppkomna under året
–617
278
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster
609
–278
Valutabasisspreadar:
Vinster/förluster uppkomna under året
40
–35
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter
0
5
Skatt:
K20
Vinst/förlust uppkomna under året
–703
333
Omfört till resultaträkningen, skatt
–125
57
Summa
–1 581
764
Årets övrigt totalresultat, efter skatt
–1 392
1 877
Årets totalresultat
31 368
36 744
Årets totalresultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB
31 371
36 746
Minoriteten
–3
–3
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
184 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Balansräkning, koncernen
mkr
Not
2025
2024
1/1/2024
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
263 628
325 604
252 994
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
K21
161 053
182 205
178 619
Utlåning till kreditinstitut
K22
32 015
34 068
67 534
Utlåning till allmänheten
K23
1 989 024
1 882 244
1 863 375
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar
K29
–597
–2 723
–8 489
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
K24
60 444
57 790
58 841
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken
K25
430 867
394 883
319 795
Aktier och andelar
K26
46 056
45 438
34 316
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
K27
7 423
9 093
8 275
Derivat
K28
17 283
37 595
39 563
Immateriella anläggningstillgångar
K30
22 661
20 871
20 440
Materiella tillgångar
K31
6 118
5 200
5 544
Aktuella skattefordringar
2 640
2 411
1 951
Uppskjutna skattefordringar
K18
487
96
82
Pensionstillgångar
K39
4 522
3 791
2 100
Övriga tillgångar
K32
15 914
8 330
8 001
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
K33
3 245
2 802
2 579
Summa tillgångar
3 062 782
3 009 697
2 855 519
Skulder och eget kapital
Skulder
Skulder till kreditinstitut
K34
54 544
64 500
72 054
In‐ och upplåning från allmänheten
K35
1 303 172
1 288 609
1 234 262
Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar
K29
238
549
209
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken
K36
431 894
395 800
320 609
Emitterade värdepapper
K37
733 765
758 199
728 548
Korta positioner värdepapper
K38
36 038
16 458
17 297
Derivat
K28
29 531
35 274
73 453
Aktuella skatteskulder
1 887
3 197
3 872
Uppskjutna skatteskulder
K18
8 598
7 005
5 740
Pensionsskulder
K39
171
180
176
Försäkringsskulder
K40
27 211
28 260
26 315
Övriga skulder och avsättningar
K41
29 518
29 170
31 162
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
K42
6 154
5 783
5 364
Seniora icke prioriterade skulder
135 814
121 204
104 828
Efterställda skulder
K43
38 422
36 609
32 841
Summa skulder
2 836 957
2 790 797
2 656 730
Eget kapital
Minoritetskapital
25
28
30
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget
225 802
218 874
198 760
Summa eget kapital
K44
225 826
218 901
198 790
Summa skulder och eget kapital
3 062 782
3 009 697
2 855 519
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
185 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Förändring i eget kapital, koncernen
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
Omräknings‐ Säkring av
differens netto‐
Övrigt dotter‐ och investeringar i Kassa‐ Valuta‐ Totalt
Aktie-tillskjutet intresse‐ utlands‐ flödes‐ basis‐ Balanserad Minoritets‐ eget
mkrkapital
kapital
1
företagverksamhetersäkringarspreadar
vinst
Totalt
kapitalkapital
Ingående balans 1 januari 2025
24 904
17 275
11 594
–7 169
7
–50
172 313
218 874
28
218 901
Utdelningar
–24 392
–24 392
–24 392
Återköp egna aktier
–574
–574
–574
Aktierelaterade ersättningar till
anställda
438
438
438
Uppskjuten skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda
65
65
65
Aktuell skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda
19
19
19
Årets totalresultat
–4 773
3 167
–6
32
32 951
31 371
–3
31 368
redovisat via resultaträkningen
32 762
32 762
–3
32 759
redovisat via övrigt totalresultat
före skatt
–4 773
3 989
–8
40
238
–514
–514
skatt redovisat via övrigt
totalresultat
–822
2
–8
–49
–877
–877
Utgående balans 31 december 2025
24 904
17 275
6 821
–4 002
1
–18
180 821
225 802
25
225 826
1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
Omräknings‐ Säkring av
differens netto‐
Övrigt dotter‐ och investeringar i Kassa‐ Valuta‐ Totalt
Aktie-tillskjutet intresse‐ utlandsverk-flödes‐ basis‐ Balanserad Minoritets‐ eget
mkrkapital
kapital
1
företagsamhetersäkringarspreadar
vinst
Totalt
kapitalkapital
Ingående balans 1 januari 2024
24 904
17 275
9 330
–5 697
7
–22
152 962
198 760
30
198 790
Utdelningar
–17 048
–17 048
–17 048
Aktierelaterade ersättningar till
anställda
410
410
410
Uppskjuten skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda
1
1
1
Aktuell skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda
5
5
5
Årets totalresultat
2 264
–1 472
0
–28
35 982
36 746
–3
36 744
redovisat via resultaträkningen
34 869
34 869
–3
34 866
redovisat via övrigt totalresultat
före skatt
2 264
–1 854
0
–35
1 393
1 768
1 768
skatt redovisat via övrigt
totalresultat
382
0
7
–280
109
109
Utgående balans 31 december 2024
24 904
17 275
11 594
–7 169
7
–50
172 313
218 874
28
218 901
1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
186 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Kassaflödesanalys, koncernen
mkr
Not
2025
2024
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt
41 255
44 187
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten
K48
–1 130
–3 959
Betalda inkomstskatter
–9 209
–8 732
Kassaflöde före förändring av den löpande verksamhetens
tillgångar och skulder
30 916
31 496
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut
–10 586
35 524
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten
–81 114
–9 976
Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel
20 790
–9 776
Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar
5 345
–3 017
Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut
–22 485
–7 535
Ökning (+) / minskning (–) av in‐ och upplåning från allmänheten
21 334
41 370
Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper
34 582
–26 199
Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder
–45 124
28 930
Kassaflöde från den löpande verksamheten
–46 342
80 817
Investeringsverksamheten
Rörelseförvärv
K53
–3 105
–49
Förvärv av och tillskott till joint ventures
–517
–191
Avyttring av aktier i intresseföretag
151
0
Utdelningar från intresseföretag och joint ventures
153
186
Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar
–490
–407
Försäljningar/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar
137
314
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–3 671
–147
Finansieringsverksamheten
Amortering leasingskulder
K3.2.8
–964
–908
Emission av seniora icke prioriterade skulder
K3.2.8
32 736
20 742
Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder
K3.2.8
–12 456
–15 020
Emission av efterställda skulder
K3.2.8
5 583
6 811
Återbetalning av efterställda skulder
K3.2.8
–1 934
–7 222
Utbetald utdelning
–24 392
–17 048
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–1 427
–12 645
Årets kassaflöde
–51 440
68 025
Likvida medel vid årets början
325 604
252 994
Årets kassaflöde
–51 440
68 025
Valutakursdifferenser i likvida medel
–10 536
4 585
Likvida medel vid årets slut
263 628
325 604
Händelser under året beskrivs ytterligare i not K49.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
187 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Noter
Angivna belopp i noter är redovisat värde i miljoner kronor (mkr) om inget annat anges . Justeringar för avrundningar görs ej varför summeringsdifferenser kan uppstå.
Siffror inom parentes avser föregående år.
K1
Företagsinformation
Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskaps-
året 2025 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande
den 18 februari 2026 . Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sve-
rige. Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom
segmentet Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter
på hemmamarknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Huvudsakliga
produkter är finansiering, sparande och placeringar, betalningar och kort samt
handel och kapitalmarknad. Produkterna beskrivs närmare i not K6.
Koncernredovisningen och årsredovisningen fastställs slutligen av moderbo-
lagets årsstämma den 24 mars 2026.
K2
Redovisningsprinciper
Innehåll
1 Grunder för redovisningen 187
1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar 187
2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation 188
3 Väsentliga redovisningsprinciper samt betydande bedöm-
ningar och uppskattningar
188
3.1 Koncernredovisning 188
3.2 Intresseföretag och joint ventures 188
3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta 188
3.4 Rörelsesegment 189
3.5 Finansiella instrument – Allmänt 189
3.6 Finansiella instrument – Klassificering och värdering 189
3.7 Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde 190
3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster 191
3.9 Finansiella instrument – Säkringsredovisning 192
3.10 Leasingavtal 193
3.11 Immateriella tillgångar 193
3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser 194
3.13 Pensioner 194
3.14 Försäkringsavtal 194
3.15 Räntenetto 195
3.16 Provisionsnetto 195
3.17 Övriga intäkter 195
3.18 Aktierelaterade ersättningar 195
3.19 Nedskrivningar 195
3.20 Skatt 196
4 Nya standarder och tolkningar 196
4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas 196
Namn Swedbank AB (publ)
Säte Sverige
Rättslig form Aktiebolag (publ)
Rättslig hemvist Sverige
Adress, företagets huvudkontor Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg
Organisationsnummer 502017‐7753
LEI kod M312WZV08Y7LYUC71685
1. Grunder för redovisningen
De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättade enligt Inter-
national Financial Reporting Standards (IFRS Redovisnigsstandarder), såsom
antagna av EU, samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International
Accounting Standards Board (IASB) och tolkningarna av IFRS Interpretations
Committee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks kon-
cernredovisning i takt med att EU godkänner dem.
I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Komplette-
rande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för hållbarhets‐ och
finansiell rapportering, uttalanden från Rådet för hållbarhets‐ och finansiell rap-
portering, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd, FFFS 2008:25.
Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till
miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej,
varför summeringsdifferenser kan uppstå.
Redovisningsprinciperna och presentationen är oförändrade jämfört med Års‐
och hållbarhetsredovisningen 2024 med undantag för de ändringar som beskrivs
i avsnitt 2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation.
1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar
Upprättandet av koncernens finansiella rapporter innebär att företagsledningen
gör bedömningar, antaganden och uppskattningar som påverkar tillämpningen av
koncernens redovisningsprinciper samt redovisade belopp och upplysningar.
Företagsledningen baserar sina bedömningar och uppskattningar på tidigare
erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständighet-
erna. Det faktiska utfallet kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar.
Betydande bedömningar och uppskattningar som företagsledningen har
bedömt ha de mest väsentliga effekterna beskrivs i nedanstående avsnitt.
•
Koncernredovisning
•
Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde
•
Finansiella instrument – Kreditförluster
•
Immateriella tillgångar – Goodwill
•
Avsättningar och eventualförpliktelser
•
Pensioner
•
Försäkringsavtal
•
Skatt
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
188 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2. Ändrade redovisningsprinciper och
ändrad presentation
Ändringar i redovisningsregler som antagits under 2025 har inte haft någon
väsentlig påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde, upp-
lysningar eller kapitaltäckning.
3. Väsentliga redovisningsprinciper samt
betydande bedömningar och uppskattningar
3.1 Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget
har bestämmande inflytande. Moderbolaget har bestämmande inflytande när det
har inflytande och förmåga att utöva sitt inflytande över det andra företagets rele-
vanta verksamheter samt är exponerad för rörlig avkastning och har förmåga att
använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Dessa företag, dotterföre-
tag, konsolideras i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden från och med
den dag då bestämmande inflytande uppnås och exkluderas från och med den
dag då det bestämmande inflytandet upphört .
Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och
eventualförpliktelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värde-
ras till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvär-
det, köpeskillingen, för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade
andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade eventualför-
pliktelserna redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt
värde för det förvärvade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden
direkt i resultaträkningen. I anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet ingår verkligt
värde av överförda tillgångar och skulder. Förvärvsrelaterade kostnader redovi-
sas som kostnad när de uppkommer. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital
utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstid-
punkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras.
Innehav utan bestämmande inflytande, minoriteten, omfattar den andel av
koncernens nettotillgångar som inte ägs direkt eller indirekt av Swedbank AB.
Minoritetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i kon-
cernresultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna redovisas separat
som minoritetskapital i eget kapital i koncernbalansräkningen.
Betydande bedömningar och uppskattningar
– Koncernredovisning
Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov.
Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning
i enlighet med fondbestämmelser godkända av Finansinspektionen. Tillgångar-
nas avkastning samt risken för värdeförändring tillfaller kunder med sparkon-
trakt. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen för-
valtningsavgifter samt i vissa fall inträdes‐ och uttagsavgifter för det
förvaltningsuppdrag som utförts. Besluten beträffande förvaltningen av en inves-
teringsfond styrs av fondbestämmelserna.
Eftersom koncernen fastställer fondbestämmelserna och agerar inom dem
har koncernen inflytande över de relevanta verksamheterna i investeringsfon-
derna. Koncernens exponering mot rörlig avkastning från sitt engagemang
i dessa investeringsfonder avser främst uttagna förvaltningsavgifter. I vissa fall
gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonderna för att säkra åtag-
anden mot kunder. Koncernens egna andelsinnehav representerar då ytterligare
en rörlig exponering mot investeringsfonderna. Då koncernens sammanlagda
engagemang mot en investeringsfond varaktigt överstiger 35 procent av den rör-
liga exponeringen, eller 22 procent för en alternativ investeringsfond, bedöms
koncernen agera som huvudman i verksamheten för egna syften. Detta leder till
bestämmande inflytande och att investeringsfonden konsolideras. I övriga fall
konsolideras inte investeringsfonden utan då bedöms koncernen agera som
ombud på uppdrag av investerarna i fonden.
Koncernen bedömer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av fondför-
säkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rörlig
avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen om det föreligger bestäm-
mande inflytande över investeringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd
av fondförsäkringsavtal om 383 mdkr (349) redovisades som Finansiella till-
gångar där kunder bär placeringsrisken medan korresponderande skuld för fond-
försäkringsavtalen om 383 mdkr (349) redovisades som Finansiella skulder där
kunder bär placeringsrisken. Om koncernen däremot bedömt att sådana innehav
inneburit en exponering mot rörlig avkastning och att koncernen hade ett bestäm-
mande inflytande över sådana fonder så skulle ytterligare 182 mdkr (203) i finan-
siella tillgångar och finansiella skulder ha redovisats i koncernens balansräkning .
3.2 Intresseföretag och joint ventures
Intresseföretag är företag där koncernen har betydande inflytande och joint ven-
tures är företag där koncernen tillsammans med en eller flera parter har ett
gemensamt bestämmande inflytande. Investeringar i intresseföretag och joint
ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till
anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel
av förändringen i företagets nettotillgångar. Goodwill hänförlig till ett intressefö-
retag eller joint venture ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av.
Andelarnas redovisade värde jämförs med återvinningsvärdet på nettoinveste-
ringen i intresseföretaget eller i ett joint venture årligen eller oftare då händelser
eller omständigheter indikerar värdenedgång för att fastställa eventuellt ned-
skrivningsbehov.
I koncernens resultaträkning redovisas ägd andel av intresseföretagets eller
ett joint ventures resultat inklusive skatt enligt företagets resultaträkning tillsam-
mans med eventuella nedskrivningar på en egen rad, Andel av intresseföretags
och joint ventures resultat. Rapporteringsdatum och redovisningsprinciper för
intresseföretag och joint ventures överensstämmer med koncernens .
3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta
Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbola-
gets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En inom koncernen enskild
verksamhets (koncernföretag eller filial) funktionella valuta definieras och fast-
ställs som valutan i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen genererar
och förbrukar likvida medel men också utifrån om verksamheten bedrivs som en
utvidgning av det rapporterande företaget, i stället för med en betydande grad av
självständighet.
3.3.1 Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan
Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs
initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i
utländsk valuta samt icke‐monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till
verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs.
Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster,
och icke‐monetära poster som värderas till verkligt värde, redovisas i resultaträk-
ningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster.
3.3.2 Omräkning av utländska verksamheter till
koncernens rapporteringsvaluta
Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell
valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen
per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs.
Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna
omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.
Finansiella skulder i annan valuta än rapporteringsvalutan som säkrar nettoin-
vesteringar i utlandsverksamhet omräknas till valutakursen på balansdagen.
Valutakursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländ-
ska företagen redovisas i övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt.
Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivi-
tet i sådana säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finan-
siella poster. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras omklassificeras acku-
mulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser från övrigt
totalresultat till resultaträkningen .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
189 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.4 Rörelsesegment
Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och
avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelseseg-
menten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verk-
ställande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens vd som dess
högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används
av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning
ligger till grund för den information som presenteras.
Redovisningsprinciperna för rörelsesegment utgörs av redovisningsprinci-
perna i koncernen jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen
vilka beskrivs i not K5 Rörelsesegment.
3.5 Finansiella instrument – Allmänt
Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende
på typ av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella
instrumentet saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras
det som värdepapper i balansräkningen. Finansiella skulder där fordringsägare är
lägre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder.
Seniora icke‐prioriterade skulder som uppfyller minimikraven på nedskrivnings-
bara skulder (MREL) presenteras på separat rad.
3.5.1 Redovisning och bortbokning
Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas första gången i balansräk-
ningen när företaget blir part i instrumentets avtalsvillkor . Avistaköp eller avista‐
försäljningar av finansiella instrument klassificerade som värderade till verkligt
värde redovisas på affärsdagen. Med affärsdag avses den dag då ett företag åtar
sig att köpa eller sälja ett instrument. Finansiella tillgångar tas bort från balans-
räkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena som härrör från till-
gången upphör eller om koncernen överfört i stort sett alla risker och förmåner
som är förknippade med ägandet till annan part. Finansiella skulder tas bort från
balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats
eller upphört.
3.5.2 Derivat
Samtliga derivat redovisas och värderas i balansräkningen till verkligt värde. Deri-
vat med positiva verkliga värden, inklusive upplupen ränta, redovisas på tillgångs-
sidan i posten Derivat och motsvarande princip gäller på skuldsidan. Realiserade
och orealiserade resultat redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat
finansiella poster. Om derivatet är identifierat som säkringsinstrument tillämpas
redovisningsprinciperna för säkringsredovisning vilka beskrivs i avsnitt 3.9 .
3.5.3 Inbäddade derivat
Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också
omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat. Ett inbäddat derivat innebär att
vissa av instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar ett fristående
derivat. Inbäddade derivat i skulder, leasingavtal och andra icke‐finansiella till-
gångar redovisas separat i det fall dess risker och egenskaper inte är nära för-
knippade med värdkontraktets risker och egenskaper. Derivatet separeras dock
ej om värdkontraktet värderas till verkligt värde via resultatet.
Finansiella tillgångar som omfattas av IFRS 9 Finansiella instrument, bedöms
inte för förekomsten av inbäddade derivat. Varje kontrakt beaktas i sin helhet,
inklusive de egenskaper som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, vid bedöm-
ningen av huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar kapitalbe-
lopp och ränta .
3.5.4 Återköpstransaktioner
Med en återköpstransaktion (repotransaktion), avses ett avtal där parter kommit
överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsva-
rande tillgång till ett bestämt pris. Erhållen likvid redovisas som finansiell skuld i
balansräkningen beroende på motpart. Vid en återköpstransaktion redovisas ett
sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen då koncernen är exponerad för värde-
papprets värdeförändringsrisk. Sålda värdepapper redovisas även som ställda
säkerheter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repotrans-
aktion, redovisas i balansräkningen beroende på motpart. Skillnaden mellan likvi-
den för avista‐ och terminsledet periodiseras som ränta .
3.5.5 Värdepapperslån
Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är
exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovi-
sas på affärsdagen som ställd säkerhet, medan inlånade värdepapper inte tas
upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga
innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepap-
per sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepapper-
nas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen.
3.5.6 Lånelöften
Oåterkalleliga lånelöften redovisas som ett åtagande utanför balansräkningen
och de är föremål för nedskrivningsprövning. Förväntade kreditförluster avse-
ende dessa redovisas som avsättningar inom Övriga skulder och avsättningar
i balansräkningen. Redovisningsprinciperna för kreditförluster beskrivs i
avsnitt 3.8.
3.5.7 Kvittning
Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balans-
räkningen när legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksamheten
som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett netto-
belopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt.
3.6 Finansiella instrument – Klassificering
och värdering
Finansiella tillgångar klassificeras i någon av följande värderingskategorier:
•
upplupet anskaffningsvärde
•
verkligt värde via resultatet – obligatorisk
•
innehas för handel
•
övrigt
Klassificeringen görs baserat på företagets affärsmodell för förvaltningen av till-
gångens portfölj och tillgångens avtalsenliga villkor.
Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella till-
gångar. När affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella tillgångar tas
hänsyn till faktorer såsom hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och
rapporteras till ledningen, hur risker bedöms och hanteras, ersättningsmodeller
samt frekvens, volym, orsak och tidpunkt för försäljningar.
Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera
huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar betalningar av kapi-
talbelopp och ränta. Vid bedömningen övervägs om de avtalsenliga villkoren
överensstämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapitalbelopp
definieras som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första redovis-
ningstillfället. Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk,
andra grundläggande utlåningsrisker och vinstmarginal. När de avtalsenliga vill-
koren introducerar exponering för risker eller volatilitet som är oförenliga med ett
grundläggande utlåningsarrangemang medför det att den finansiella tillgången
inte uppfyller kriterierna för endast betalningar av kapitalbelopp och ränta och till-
gången värderas till verkligt värde.
Finansiella skulder klassificeras i någon av följande värderingskategorier:
•
upplupet anskaffningsvärde
•
verkligt värde via resultatet
•
innehas för handel
•
identifierade till verkligt värde via resultatet, verkligt värdeoptionen
I not K45 Värderingskategorier för finansiella instrument redovisas finansiella till-
gångar och finansiella skulder per balanspost och värderingskategori.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
190 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.6.1 Finansiella tillgångar värderade till upplupet
anskaffningsvärde
Skuldinstrument värderas till upplupet anskaffningsvärde om:
•
affärsmodellens mål är att inneha tillgångarna i syfte att erhålla avtalsenliga
kassaflöden och
•
de avtalsenliga kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och ränta.
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till
verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till
anskaffandet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid
efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består nor-
malt av utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaff-
ningsvärdet är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid
första redovisningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller
minus ackumulerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på
eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfalloda-
gen justerat med hänsyn till en eventuell förlustreserv. Redovisningsprinciper för
reservering för förväntade kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.8 .
3.6.5 Emitterade skuld- och egetkapitalinstrument
Emitterade finansiella instrument klassificeras som skuld om avtalet innebär att
koncernen har en förpliktelse att antingen leverera kontanter eller annan finan-
siell tillgång, eller ett rörligt antal aktier, till innehavaren av instrumentet. Om detta
inte är fallet, klassificeras instrumentet som ett egetkapitalinstrument.
3 .7 Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde
Verkligt värde definieras som det pris som skulle erhållas för att sälja en tillgång
eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan
marknadsaktörer.
De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser
på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värde-
ringsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodel-
lerna baseras i så stor utsträckning som möjligt på observerbara marknadsdata,
såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller note-
rade priser för identiska instrument på inaktiva marknader.
För finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader används
ett genomsnitt av köp‐ och säljkurser, mittpriser, som grund när verkliga värden
fastställs. När finansiella tillgångar och finansiella skulder har marknadsrisker
som motverkar varandra utförs en köp/sälj justering för att öppna nettopositio-
ner ska tas upp till det relevanta av köp‐ eller säljkurs. Dessutom görs andra rele-
vanta justeringar om det anses nödvändigt för att spegla ett verkligt värde, så
kallade verkligt värde justeringar såsom credit valuation adjustments (CVA) och
debit valuation adjustments (DVA ).
I not K46 Verkligt värde för finansiella instrument redovisas finansiella instru-
ment värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värderingsnivåer;
nivå 1 – noterade priser, nivå 2 – värderingsmodell med observerbar marknads-
data samt nivå 3 – värderingsmodell med egna antaganden som är betydande.
Innehaven i nivå 3 avser onoterade aktier, fondandelar, lån samt skulder där
kunder bär placeringsrisken .
Betydande bedömningar och uppskattningar –
Beräkning av verkligt värde för finansiella instrument
redovisade till verkligt värde
Företagsledningen har bedömt och fastställt metod för vilka marknadsrisker
som motverkar varandra samt hur nettopositionerna beräknas när justeringar
görs till köp‐ eller säljkurs.
Saknas noterade priser på aktiva marknader använder koncernen i stället olika
värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inak-
tiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderings-
modeller behöver användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handels-
plats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det
görs löpande en bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer
såsom handelsvolym och skillnader i köp‐ och säljkurser. Då vissa av dessa krite-
rier inte uppfylls anses marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsled-
ningen bedömer vilken värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest
relevanta för det enskilda instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank
tillämpar är allmänt accepterade av marknadsaktörer och är föremål för obero-
ende riskkontroll.
När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller
bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodel-
lerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfär-
dade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller
komponenter a v priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna
antaganden.
3.6.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultatet
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet består av finan-
siella tillgångar som är obligatoriskt klassificerade i denna värderingskategori
och omfattar:
•
Finansiella instrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än
att innehas enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldin-
strument som innehas för handel eller som förvaltas och utvärderas baserat
på verkligt värde
•
Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betal-
ningar av kapitalbelopp och ränta
•
Aktier och andelar
•
Derivat som inte säkringsredovisas
Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller att
ingå i en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster att på kort sikt gene-
rera vinst. Finansiella instrument som förvaltas och utvärderas baserat på verk-
ligt värde innefattar försäkringsrörelsens innehav i fondandelar och koncernens
likviditetsportfölj.
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas
både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt
värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivning eller
anskaffning av finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet
kostnadsförs i resultatet.
Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen
inom Nettoresultat finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade
valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost .
3.6.3 Finansiella skulder värderade till upplupet
anskaffningsvärde
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som
inte värderas till verkligt värde via resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas
till verkligt värde, vilket normalt är det lånade eller emitterade beloppet inklusive
transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid efterföl-
jande värdering till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivränteme-
toden. Värderingen till upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som
tillämpas för finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kredit-
förlustreserveringar.
3.6.4 Finansiella skulder värderade till verkligt värde
via resultatet
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet omfattar:
•
Finansiella skulder som innehas för handel
•
Derivat som inte säkringsredovisas
•
Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt
värde via resultatet vid första redovisningstillfället, den så kallade verkligt vär-
deoptionen
Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till
verkligt värde via resultatet när det annars skulle uppstå inkonsekvenser i redo-
visning eller värdering. Denna möjlighet tillämpas för:
•
Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken
och motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde via resultatet. De utestå-
ende skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande
finansiella tillgångar.
•
Vissa emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka
portföljens sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som vär-
deras till verkligt värde via resultatet.
Finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas vid
första redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till
verkligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och
förluster vid första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde via resultatet . Förändringar i verkligt värde redovisas
i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för för-
ändringar i verkligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk.
Sådana förändringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklas-
sificering till resultaträkningen .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
191 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster
Reserveringar för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument:
finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingford-
ringar, oåterkalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kredit-
förluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett
objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad
möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är
tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kredit-
förlustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av
kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument.
•
Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditris-
ken inträffat sedan första redovisningstillfället samt de motparter som omfat-
tas av koncernens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, dvs de
motparter som har en riskbedömning som motsvarar investeringsgrad.
•
Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande försämring av kredit-
kvalitet inträffat sedan första redovisningstillfället men där det saknas objek-
tiva belägg för att fordran är osäker.
•
Steg 3 omfattar finansiella instrument som är osäkra och för vilka objektiva
belägg har identifierats för att fordran är osäker.
För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen
12 månaders förväntad kreditförlust och för finansiella instrument i steg 2 samt
osäkra fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlus-
terna för återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna representerar förlus-
ter från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finansiella instru-
mentets återstående löptid. 12 månaders förväntade kreditförluster
representerar de förluster som beror på fallissemangshändelser som är möjliga
inom 12 månader efter rapporteringsdagen och är följaktligen endast en del av
de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid.
3.8.1 Värdering av förväntade kreditförluster
Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som
den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexpo-
nering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar
sannolikheten att en låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad
kreditexponering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunk-
ten för avtalsenliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande kredi-
ter och lånelöften. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad
kreditexponering med hänsyn tagen till motpartens egenskaper, säkerheter och
produkttyp.
Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för
varje framtida månad under den förväntade löptiden för en kreditexponering.
Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten
eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller
fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kre-
ditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den
ursprungliga diskonteringsräntan och summeras. En summering av de månatliga
förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden
ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och
summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger
12 månaders förväntade kreditförluster.
När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst
tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med rele-
vanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet.
Riskparametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införli-
var effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario
tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett san-
nolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario.
I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder kon-
cernen sig av expertjusteringar.
Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan
att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kredit‐
exponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta
hänsyn till minst två möjliga resultat varav ett resulterar i en förlust. De möjliga
resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och låntagarspecifika scenarier.
3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar
Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en bety-
dande ökad kreditrisk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. Finan-
siella tillgångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3.
Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9
överensstämmer med koncernens regulatoriska definition av fallissemang efter-
som den används vid kreditriskhantering. Hos förvärvade enheter kan definitio-
nen avvika något. När något av det följande inträffar utlöses fallissemang och
därmed en osäker fordran: en låntagare har förfallna obetalda belopp äldre än 90
dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader i lånevillkor har lämnats eller
det finns en bedömning att det är osannolikt att låntagaren kommer att betala
sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid bedömningen av om det är osan-
nolikt att en låntagare kommer att betala sina låneförpliktelser tar koncernen
hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa faktorer inklusive, men inte begränsat
till, status på förfall, uteblivna betalningar på andra låneförpliktelser hos samma
långivare, förväntade lättnader i lånevillkor, förväntad konkurs eller brott mot
lånevillkor.
Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre
uppfyller något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra föl-
jande månader. Ett lån som är i fallissemang, en osäker fordran, beroende på att
lättnader i lånevillkoren har lämnats, har längre prövotid.
3.8.3 Fastställa betydande ökning av kreditrisk sedan
första redovisningstillfället
Koncernen bedömer förändring i kreditrisk genom att använda en kombination av
individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk
på individuell instrumentnivå så långt det är möjligt.
För att bedöma förändring i kreditrisken för instrument med ett första redovis-
ningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare används i första hand förändring
i den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptid
sedan första redovisningstillfället som indikator. Denna indikator införlivar effek-
ter både från historiska händelser och prognostiserade ekonomiska förhållan-
den. I andra hand används förändringar i koncernens interna kreditvärdering, där
varje riskklassificering motsvarar en 12 månaders sannolikhet för fallissemang
sedan första redovisningstillfället som indikator.
För instrument vars första redovisningstillfälle var före den 1 januari 2018 är
det inte möjligt att uppskatta den framåtriktade sannolikheten för fallissemang
vid första redovisningstillfället utan att använda i efterhand erhållen information.
Det skulle dessutom kräva orimlig kostnad och ansträngning. Därmed används
koncernens interna kreditvärdering sedan första redovisningstillfället som primär
indikator.
Kvalitativa indikatorer beaktas också vid placering i de olika stegen, till exem-
pel om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lättnader
i lånevillkoren. Vidare anses en betydande ökning i kreditrisken ha inträffat när
låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett instrument.
Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kreditrisk på rapporte-
ringsdagen inte anses ha varit utsatta för en betydande ökad kreditrisk. Koncer-
nen tillämpar detta enbart på instrument med motparter som är stater
och finansiella institut.
Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en betydande ökad kredit‐
risk när alla indikatorer inte längre är uppfyllda.
3.8.4 Förväntad löptid
Ett finansiellt instruments löptid är relevant för både bedömningen av betydande
ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang
för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens
återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala
avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period
överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad
löptid fastställs, inklusive återbetalnings‐, förlängnings‐ och rullningsalternativ
som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen använder koncernen en
modell baserad på historiskt beteende för att förutse sannolikheten att expone-
ringen finns kvar och att den inte fallerar vid något tillfälle under dess återstående
löptid (sannolikheten för återbetalningar i förtid).
Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där
förväntad löptid uppskattas till längre än den avtalsenliga löptiden. Den förvän-
tade löptiden är baserad på den period som koncernen är exponerad för kredit‐
risk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder.
Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av pro-
duktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
192 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.8.6 Presentation av kreditförluster
För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras
reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovi-
sat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal
redovisas de reserveringarna som avsättningar inom raden Övriga skulder och
avsättningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån
och ett låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar
koncernen reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet.
En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella till-
gången. Reserveringar för förväntade kreditförluster och bortskrivningar presen-
teras som kreditförluster i resultaträkningen. Bortskrivningar görs då förlusten
anses beloppsmässigt slutligen fastställd och representerar beloppet före ian-
språktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar
liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster .
3.8.5 Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar
Fordringar som är osäkra vid första redovisningstillfället redovisas som förvär-
vade eller utgivna osäkra fordringar. Förväntade kreditförluster för sådana till-
gångar värderas alltid till ett belopp motsvarande förväntade kreditförluster för
tillgångens återstående löptid. Däremot anses de förväntade kreditförlusterna
vid första redovisningstillfället vara del av det redovisade bruttovärdet och
därmed representerar den redovisade reserven för kreditförluster endast föränd-
ringen av de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid
sedan första redovisningstillfället. Positiva förändringar i förväntade kreditförlus-
ter för tillgångens återstående löptid redovisas som en vinst även om den gynn-
samma förändringen är större än det belopp som tidigare redovisats i resultaträk-
ningen som kreditförlust .
3.9.1 Säkringar av verkligt värde
Ett till ett säkringar
Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när rän-
teexponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med
derivat. Koncernen använder sig av ränteswappar för att säkra emitterade värde-
papper, seniora icke prioriterade skulder samt efterställda skulder. Säkringsredo-
visningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten också omvärderas
till verkligt värde. Det verkliga värdet för den säkrade risken i en individuell finan-
siell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen som det finansiella instru-
mentet. Både den verkliga värdeförändringen på derivatet och på den säkrade
risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Ränta
från den säkrade posten och säkringsinstrumentet redovisas i räntenettot .
Portföljsäkringar
Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas för portföljer där ränteexpone-
ringen i portföljer av utlåning och icke‐löptidsbestämda insättningar, bestående
av inlåning betalbar på anfordran, säkrats med derivat.
Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen
också omvärderas till verkligt värde. Värdet på de säkrade posterna redovisas på
separata rader i balansräkningen: Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar
i portföljsäkringar respektive Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portfölj-
säkringar. Både värdeförändringen på derivatet och värdeförändringen på den
säkrade risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella
poster. Räntor från säkrade poster och säkringsinstrument redovisas inom
Räntenettot .
3.9.2 Kassaflödessäkringar
Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kas-
saflöden till följd av valutaförändringar. De säkrade posterna är aggregerade
exponeringar mot utländsk valuta i emitterade skuldebrev med fast ränta samt
ränteswappar i samma valuta. Koncernen använder valutabasisswappar som
säkringsinstrument och exkluderar komponenten för valutabasisspread från säk-
ringsförhållandet. Dessa säkringsrelationer redovisas som kassaflödessäk-
ringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet,
säkringsinstrumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Förändringar i verk-
ligt värde i valutabasisswappar redovisas också i övrigt totalresultat. De föränd-
ringar som avser den effektiva delen av säkringsförhållandet redovisas i kassa-
flödesreserven medan valutabasisspreadkomponenten redovisas i reserven för
valutabasisspreadar. De ackumulerade beloppen i respektive reserv klassificeras
senare om till resultatet i samma period som de säkrade framtida kassaflödena
eller kassaflödena avseende valutabasisspreadarna påverkar resultatet. Säkring-
arna anses vara ineffektiva till den del som den ackumulerade förändringen
i verkligt värde från säkringens start är större för den identifierade delen av säk-
ringsinstrumentet än för den säkrade posten, vilken värderas med hjälp av hypo-
tetiska derivat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Netto-
resultat finansiella poster .
Betydande bedömningar och uppskattningar –
Kreditförluster
Fastställande av betydande ökning i kreditrisken och införlivande av framåtblick-
ande makroekonomiska scenarier kan ha väsentlig effekt på reserveringar för
kreditförluster. Att införliva framåtblickande information kräver betydande
bedömningar både vad gäller vilka scenarier som ska tillämpas och för att säker-
ställa att endast relevant framåtblickande information tas hänsyn till vid beräk-
ningen av reserveringen för kreditförluster.
Det har inte skett några betydande förändringar av metoden under året. På
grund av geopolitiska och ekonomiska osäkerheter bedöms expertjusteringar av
kreditreserveringarna fortsatt vara nödvändiga. Ytterligare information samt en
känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till antaganden
om betydande ökning i kreditrisken och i relation till framåtblickande makroeko-
nomiska scenarier finns i not K3 Risker avsnitt 3.1.4 Beräkning av kreditförlustre-
serveringar.
Betydande osäkra kreditexponeringar är de där en enskild låntagares eller
limitgrupps beviljade belopp uppgår till 50 mkr eller mer. Reserveringar för kredit-
förluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade
kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier av vilka minst ett resul-
terar i en förlust. Uppskattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en
mängd relevanta faktorer som belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvali-
teten på låntagarens inkomst, realiserbart värde på säkerhet, koncernens posi-
tion gentemot övriga fordringsägare, den sannolika kostnaden och tiden för ind-
rivning och försäljning samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden.
Belopp och tidpunkt för framtida återvinningar är beroende av låntagarens fram-
tida betalningsförmåga samt säkerhetens värde vilka båda påverkas av framtida
ekonomiska förhållanden. Säkerheten kan också vara svår att realisera. Bedöm-
ningarna och nivåerna på reserveringen av kreditförluster förändras i takt med att
ny information blir tillgänglig eller genom att återvinningsstrategier förändras .
3.9 Finansiella instrument – Säkringsredovisning
Koncernen tillämpar olika säkringsmodeller beroende på säkringens syfte:
•
Säkringar av verkligt värde
•
Kassaflödessäkringar
•
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter
Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IFRS 9 förutom vid portföljsäk-
ring av verkligt värde med avseende på ränterisk där koncernen tillämpar EU:s
carve‐out version av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.
Enligt EU:s carve‐out version kan portföljsäkring av verkligt värde tillämpas på
inlåning betalbar på anfordran och ineffektivitet avseende skillnader mellan för-
väntade och faktiska omprisningsdatum i portföljsäkringar redovisas ej, förutsatt
att endast en del av portföljen är säkrad.
En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säk-
ringsförhållandet formellt identifierats och dokumenterats. För säkringsredovis-
ning enligt IFRS 9 förväntas säkringens effektivitet vara framåtriktat effektiv vid
identifieringen samt fortlöpande därefter. Det skall vara ett ekonomiskt samband
mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk
ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som
den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säk-
ringsinstrumentet som faktiskt säkras.
För säkringsredovisning enligt IAS 39, ska säkringens effektivitet kunna mätas
på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara effektiv, både framåtriktat och retro‐
aktivt, i att uppnå motverkande värdeförändringar .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
193 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.9.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda
koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter
i annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Emitterade skulde-
brev i utlandsverksamhetens funktionella valuta används som säkringsinstru-
ment och värderas till valutakursen per balansdagen. Den del av valutakursresul-
tatet på säkringsinstrumentet som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat.
Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finan-
siella poster. Vid en avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras upp-
komna vinster och förluster på säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat
till resultaträkningen.
3.10 Leasingavtal
Ett leasingavtal är ett avtal som överlåter nyttjanderätten för en tillgång under en
viss tid i utbyte mot ersättning.
3.10.1 Leasetagare
Då koncernen är leasetagare redovisas nyttjanderätter och leasingskulder för de
lokal‐ och IT‐avtal som bedömts vara leasingavtal i balansräkningen. Koncernens
nyttjanderätter presenteras inom Materiella tillgångar. Leasingskulder presente-
ras inom Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätter och räntekostnader för
leasingskulder redovisas i resultaträkningen. Koncernen har valt att tillämpa und-
antagen avseende korttidsleasingavtal och leasingavtal för vilka den underlig-
gande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavgifter kostnadsförs linjärt över
leasing perioden och redovisas inom Övriga allmänna administrationskostnader.
Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda lea-
singavgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med räntekost-
nader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. Nyttjanderät-
ten redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasingskuldens
ursprungliga värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasingavgifter som
betalats vid eller före inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs därefter av över
nyttjandeperioden vilken motsvarar leasingperioden. Leasingavgifterna diskonte-
ras med den marginella låneräntan.
Efter inledningsdatumet omvärderas leasingskulden för att återspegla
omprövningar och ändringar av leasingavtalet. Omvärderingen av leasingskulden
justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hänförliga till ändringar som
resulterar i delvis eller helt uppsagda leasingavtal redovisas i resultaträkningen
inom Övriga intäkter respektive Övriga allmänna administrationskostnader.
3.10.2 Leasegivare
Leasegivare ska klassificera leasingavtal som antingen finansiella eller operatio-
nella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och
fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från
leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och
fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt.
Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, klassificeras som finansiell
leasing och redovisas därför som lånefordringar i balansräkningen inom Utlåning
till allmänheten. Redovisat värde motsvarar nettoinvesteringen enligt leasingav-
talet och beräknas som nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Erhållna lea-
singavgifter redovisas dels i resultaträkningen som Ränteintäkter och dels
i balansräkningen som amortering av lånefordran och fördelas så att den finan-
siella intäkten motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen .
3.11 Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar är identifierbara, icke‐monetära tillgångar utan fysisk
form samt goodwill som uppkommit vid rörelseförvärv. Tillgångarna redovisas
i balansräkningen när de står under koncernens kontroll och förväntas ge koncer-
nen ekonomiska fördelar i framtiden . Koncernens immateriella tillgångar utgörs
främst av internt utvecklad programvara samt goodwill som uppkommit vid rörel-
seförvärv och presenteras inom immateriella anläggningstillgångar.
3.11.1 Goodwill
Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Däref-
ter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella ackumu-
lerade nedskrivningar. Goodwill prövas med avseende på nedskrivningsbehov
årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång.
Nedskrivningsprövningen sker genom att återvinningsvärdet, det vill säga det
högsta av nyttjandevärde eller försäljningsvärde, beräknas. Är återvinningsvärdet
lägre än redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet. En nedskrivning
av goodwill påverkar varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrad, då goodwill är
en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen.
I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv för nedskrivning allokeras den vid
förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas
dra fördel av förvärvet. En kassagenererande enhet är den minsta identifierbara
grupp av tillgångar som ger upphov till kassaflöden som i allt väsentligt är obero-
ende av andra tillgångar. Den identifierade kassagenererande enheten för good-
will motsvarar den lägsta nivå för vilken den övervakas i den interna styrningen
och är aldrig större än ett rörelsesegment. Nedskrivningsbehov fastställs genom
att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwill-
posten är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet
redovisas nedskrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte.
Betydande bedömningar och uppskattningar
– Nedskrivningsprövning av goodwill
Företagsledningens nedskrivningsprövningar görs genom att beräkna nyttjande-
värdet. Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kas-
sagenererande enheten till vilken goodwill allokerats samt när i tiden kassa‐
flödena erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer
företagsledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens
storlek krävs mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och
lönsamhetsnivåer. Eftersom samtliga kassagenererande enheter är delar av kon-
cernens hemmamarknader, som det inte finns några avsikter att lämna, bedömer
koncernen att kassaflödena är eviga samt deras storlek. Dessutom fastställs en
diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den
risk tillgången är förknippad med. Olika diskonteringsfaktorer används för olika
tidsperioder. I möjligaste mån fastställs diskonteringsfaktor och antaganden
eller delar av antaganden utifrån externa källor. Beräkningen är trots det till väl-
digt stor del beroende av företagsledningens egna antaganden. Företagsled-
ningen anser att gjorda bedömningar och uppskattningar är väsentliga för kon-
cernens resultat och finansiella ställning. Fastställda antaganden och
förändringar av dem beskrivs i not K30 Immateriella anläggningstillgångar .
3.11.2 Internt utvecklad programvara
Vid egen utveckling av ny eller befintlig programvara redovisas utvecklingsutgifter
som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, står under koncernens kontroll och förvän-
tas ge koncernen ekonomiska fördelar i framtiden i balansräkningen som immate-
riell tillgång. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter när de uppkommer.
De immateriella tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för
ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Till-
gångar avseende IT‐utveckling som ännu inte tagits i bruk skrivs inte av, men
prövas med avseende på nedskrivningsbehov årligen eller oftare då händelser
eller omständigheter indikerar värdenedgång. Då tillgången tas i bruk beräknas
avskrivningen linjärt över programvarans nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden
omprövas och justeras årligen eller vid behov.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
194 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.11.3 Övriga immateriella anläggningstillgångar
Övriga immateriella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde
och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar
och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Nyttjandeperioden bedöms vara
antingen bestämbar eller obestämbar. Övriga immateriella anläggningstillgångar
med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för
nedskrivning om ett nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod omprövas
och justeras årligen eller vid behov.
3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser
En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller infor-
mell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett
utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska
en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nuvär-
desberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid
behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.
I de fall det inte är sannolikt med ett utflöde av resurser eller då förpliktelsens
storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet uppfylls inte kriterierna för
redovisning i balansräkningen. Istället lämnas upplysning om eventualförplik-
telse, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.
Betydande bedömningar och uppskattningar
– Avsättningar och eventualförpliktelser
Bedömning krävs för att fastställa om en aktuell förpliktelse föreligger samt för
att uppskatta sannolikheten, tidpunkten och storleken på ett eventuellt utflöde.
Avsättningar för krav, och upplysningar om eventualförpliktelser avseende civil-
rättsliga tvister och myndighetsärenden kräver vanligtvis en högre grad av
bedömning på grund av inneboende osäkerhet och komplexitet. För mer informa-
tion, se not K51.
Betydande bedömningar och uppskattningar – Pensioner
För pensionsskulder och pensionstillgångar avseende förmånsbestämda åtag-
anden fastställer företagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att
beräkna framtida kassaflöden. Antagandena bedöms och uppdateras vid behov
vid varje rapporttillfälle. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön den
anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till
utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningsperiod och ekonomisk
livslängd. De upps kattade framtida kassaflödena nuvärdesberäknas med en
antagen diskonteringsränta. Fastställda antaganden och förändringar av dem
beskrivs i not K39 Pensioner .
Betydande bedömningar och uppskattningar – Försäkringsavtal
Företagsledningen bedömer om ett försäkringsavtal överför betydande försäk-
ringsrisk och ska redovisas som försäkringsavtal eller investeringsavtal. Per den
31 december 2025 uppgick det redovisade värdet för investeringsavtal till
432 mdkr (395), vilket huvudsakligen avser unit‐linked avtal. Även om delar av det
redovisade värdet skulle omklassificeras och presenteras som försäkringsavtal,
så är det företagsledningens bedömning att det inte skulle ge en betydande
effekt på koncernens finansiella ställning eller resultat till följd av dess korta
avtalsgränser. Avtalen avser långfristigt sparande men har enligt den redovis-
ningsmässiga bedömningen korta avtalsgränser då de kan prisjusteras
i princip kontinuerligt.
3.14 Försäkringsavtal
Med ett försäkringsavtal avses ett avtal där en part, utfärdaren, påtar sig en bety-
dande försäkringsrisk genom att acceptera att ersätta försäkringstagaren om en
angiven osäker framtida händelse, den försäkrade händelsen, har en negativ
påverkan på försäkringstagaren. Med försäkringsrisk avses andra risker än finan-
siella risker. Merparten av avtal utfärdade av koncernens försäkringsföretag
överför inte betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal klassas som investe-
ringsavtal och i stället redovisas som finansiella instrument.
Vid det första redovisningstillfället redovisas försäkringsavtal i balansräk-
ningen till det sammanlagda beloppet av diskonterade uppskattade framtida kas-
saflöden inom avtalsgränserna, en riskjustering för icke‐finansiell risk samt den
avtalsenliga marginalen. Framtida kassaflöden innefattar såväl premier som ska-
deersättningar, skadeanspråks‐ och försäkringsadministrationskostnader samt
andra omkostnader för fullföljandet av försäkringsavtal. De framtida uppskat-
tade kassaflödena tillsammans med riskjustering för icke‐finansiell risk utgör
kassaflödena för åtaganden. Med avtalsenlig marginal avses den ej intjänade
vinsten som företaget kommer att redovisa när försäkringsavtalets tjänster till-
handahålls i framtiden.
Därefter redovisas i balansräkningen en försäkringsskuld som består av skul-
den för återstående försäkringsskydd och skulden för inträffade skador.
Den avtalsenliga marginalen påförs ränta och eventuell direkt resultatandel
i underliggande tillgångars förändringar i verkligt värde, justeras för förändringar
i kassaflödena för åtaganden som avser framtida tjänster samt justeras för de
belopp som redovisats som försäkringsintäkter på grund av överföring av försäk-
ringsavtalstjänster under perioden.
Premiefördelningsmetoden är en förenklad värdering som används då försäk-
ringsskyddets löptid är ett år eller mindre. Förenklingen innebär i princip att pre-
mierna redovisas som försäkringsintäkter jämnt fördelat över försäkringsskyd-
dets löptid i stället för redovisning av avtalsenlig marginal enligt ovan.
I resultaträkningen redovisas raden Försäkringsnetto, som summerar raderna
Försäkringsresultat, bestående av försäkringsintäkter, försäkringskostnader,
finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal, resultat av innehavda
återförsäkringsavtal, samt Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar
till försäkringsavtal med resultatandel .
3.13 Pensioner
Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka
utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda
planer eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att
koncernen betalar avgifter till separat företag och att värdeförändringsrisken
fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen
inga ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensions-
förpliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer.
Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har
utfört tjänsterna. För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensions-
förpliktelserna och redovisas som pensionsskuld alternativt pensionstillgång.
Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beak-
tas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method och
inkluderar även löneskatt. Metoden innebär att de framtida ersättningarna förde-
las på tjänsteperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga värdet på de till-
gångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna.
I de fall verkligt värde på förvaltningstillgångar överstiger värdet av förpliktel-
serna redovisas en pensionstillgång. I resultaträkningen belastas personalkost-
nader med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna
samt ränteintäkt på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncer-
nen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning
om den framtida utvecklingen. Samma räntesats används för att beräkna både
räntekostnad och ränteintäkt. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då anta-
ganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av
aktuariella vinster och förluster redovisas som Omvärderingar av förmånsbe-
stämda pensionsplaner i övrigt totalresultat. Där redovisas också skillnaden
mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
195 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.15 Räntenetto
Ränteintäkter och räntekostnader på finansiella instrument redovisas i räntenet-
tot enligt effektivräntemetoden, och i vissa fall med en metod som ger en rimlig
uppskattning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonte-
rar framtida kassaflöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång eller till
det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen inkluderar
transaktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna avgifter
som är en integrerad del av avkastningen.
Ränteintäkter avseende finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff-
ningsvärde i steg 1 och steg 2 beräknas genom att applicera effektivräntan på
redovisat bruttovärde. För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff-
ningsvärde i steg 3 beräknas ränteintäkten genom att applicera effektivräntan på
upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde minskat med reserve-
ringar för kreditförluster. För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff-
ningsvärde och som var osäkra vid första redovisningstillfället beräknas räntein-
täkten genom att applicera kreditjusterad effektivränta på upplupet
anskaffningsvärde vilken inkluderar effekten av förväntade framtida kreditförlus-
ter på uppskattade framtida kassaflöden. Räntekostnader beräknas genom att
applicera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde på den finansiella
skulden.
I räntenettot redovisas räntekomponenten från derivat som ingår i säkringsre-
dovisning samt räntekomponenten från derivat som används i ekonomiska säk-
ringar. I båda dessa fall säkras poster som redovisas i räntenettot. Dessutom
redovisas insättningsgarantiavgifter inom räntekostnader.
Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas
i handelssyfte samt därtill relaterade räntor inom rörelsesegmentet Företag och
Institutioner överförs från räntenettot till Nettoresultat finansiella poster för att
på ett bättre sätt presentera verksamhetens karaktär.
Inom Övriga ränteintäkter redovisas ränteintäkter från tillgångar värderade till
verkligt värde.
3.16 Provisionsnetto
Intäkter från kontrakt med kunder, består av avgifter för tjänster som tillhanda-
hålls kunderna, och redovisas som provisionsintäkter. Intäkterna redovisas vid
den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjäns-
ten är överförd till kunden. Den erhållna ersättningen allokeras till varje presta-
tionsåtagande beroende på när de uppfylls, antingen över tid eller vid en viss tid-
punkt.
Provisionsintäkter för kapitalförvaltning och depå redovisas normalt över tid
i takt med att tjänster utförs. Rörliga ersättningar, dvs. prestationsbaserade avgif-
ter, redovisas först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet
kommer ske.
Betalningsprovisioner och kortavgifter redovisas generellt när tjänsten utförs,
dvs vid en viss tidpunkt. Avgifter avseende kundkoncept redovisas över tid i takt
med att tjänsten utförs. Utlåningsavgifter som inte ingår i effektivräntan redovi-
sas som provisionsintäkt. Utlånings‐ och inlåningsavgifter redovisas både över
tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs.
Kostnader för mottagna tjänster direkt relaterade till tjänster som generar pro-
visionsintäkter, redovisas som provisionskostnader.
3.19 Nedskrivningar
För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt standarder med specifika
nedskrivningsregler bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att
tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar prövas tillgången för
nedskrivning genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs
återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med
avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger redovi-
sat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid
bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden
med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning
av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika till-
gången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns
indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte
längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinningsvärdet.
Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de
uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Nedskrivningar redo-
visas i resultaträkningen separat för materiella respektive immateriella anlägg-
ningstillgångar.
3.17 Övriga intäkter
Intäkter avseende IT‐ och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls spar-
bankerna inkluderas i Övriga intäkter. Erhållna avgifter för dessa tjänster redovi-
sas som intäkter från avtal med kunder på samma sätt som provisionsintäkter
vilket beskrivs i avsnitt 3.16 Provisionsnetto. Intäkterna avseende IT‐tjänster
redovisas i princip enbart över tid. Intäkter för övriga tjänster redovisas både över
tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs.
3.18 Aktierelaterade ersättningar
Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera
transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det
som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som
berättigar de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som
kostnad vid den tidpunkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en motsva-
rande ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel.
För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna egetkapi-
talinstrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de tilldelade
egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för egetkapitalin-
strumenten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten, värde-
ringstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts och
parterna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättningarna. Vid tilldel-
ningstidpunkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade ersättningar. Då
de tilldelade egetkapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort viss
tjänstgöringsperiod antas tjänsterna utföras under intjänandeperioden, vilket
medför att kostnaden och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under
hela intjänandeperioden. Icke marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt
anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur många egetkapitalinstru-
ment som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncer-
nen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat
på de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot
ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov till redovisas i resultaträk-
ningen och motsvarande justering redovisas i Balanserade vinstmedel inom eget
kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontantreglerad aktierela-
terad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande period, men
beräknat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för betal-
ning av sociala avgifter .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
196 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
4. Nya standarder och tolkningar
4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu
ej tillämpas
International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations Com-
mittee (IFRIC) har utfärdat standarder, ändringar av standarder samt tolkningar
som ska tillämpas för 2026 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa.
För att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av EU
om ändringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS redovisningsstandar-
der. Inga utgivna eller ändrade IFRS redovisningsstandarder eller tolkningar som
ännu ej tillämpas förväntas ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella
ställning, resultat, kassaflöde, upplysningar eller kapitaltäckning. Swedbank har
inte tillämpat nedanstående i Års‐ och hållbarhetsredovisningen 2025.
4.1.1 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter
(IFRS 18)
International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat IFRS 18 Presen-
tation och upplysningar i finansiella rapporter. IFRS 18 utfärdades i april 2024.
Standarden ska tillämpas från 1 januari 2027 och antogs av EU i februari 2026.
Den nya standarden ersätter IAS 1 och introducerar främst nya krav på struktur
och presentation i resultaträkningen samt upplysningar om vissa resultatmått.
Införandet kommer inte ha någon påverkan på koncernens finansiella ställning,
resultat, kassaflöde eller kapitaltäckning. Påverkan på presentationen i koncer-
nens finansiella rapporter utvärderas för närvarande.
4.1.2 Ändringar i klassificering och värdering av finansiella
instrument (IFRS 9 och IFRS 7)
International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat ändringar avse-
ende klassificering och värdering av finansiella instrument i IFRS 9 och IFRS 7.
Ändringarna antogs av EU i maj 2025 och tillämpas från 1 januari 2026. Ändring-
arna innebär främst vägledning vid bedömning av kontraktuella kassaflöden i
finansiella tillgångar som inkluderar villkor som är beroende av framtida händel-
ser samt relaterade upplysningskrav. Införandet kommer inte ha någon påverkan
på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller kapitaltäckning men
medför ytterligare upplysningar.
4.1.3 Övriga ändringar i redovisningsregler
Inga övriga utgivna eller ändrade IFRS redovisningsstandarder/tolkningar eller
ändringar i svenska regelverk, som ännu ej tillämpas, förväntas ha någon väsent-
lig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde, upplysningar
eller kapitaltäckning.
3.20 Skatt
Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perio-
der värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndig-
heter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och
skattemässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt.
Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära
skillnader och som förutses betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redovi-
sas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skat-
teskulderna är hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skat-
tepliktiga skillnader på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten
skattefordran representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till
avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag eller andra
framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran prövas vid varje bok-
slutstillfälle och redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är san-
nolikt att de kan utnyttjas. Det medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten
skattefordran redovisas då det bedöms som sannolikt att tillräckliga skatteplikt-
iga överskott kommer att finnas i framtiden. På balansdagen lagfästa skattesat-
ser används vid beräkningarna.
Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt
med respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Beräkningen
inkluderar inte eventuell OECD global minimiskatt. Uppskjuten skattefordran net-
toredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemäs-
sig rätt till utjämning.
All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt
förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats i övrigt totalresultat eller
direkt i eget kapital. I dessa fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat eller
direkt i eget kapital.
Betydande bedömningar och uppskattningar – Skatt
För de estniska och lettiska koncernföretagen utlöses inkomstbeskattning när
utdelning lämnas. Moderbolaget styr utdelningsbeslut. Till den del det inte finns
någon avsikt att inom överskådlig framtid ta utdelning från estniska dotterföre-
tags ackumulerade vinstmedel före 2017 redovisas ingen uppskjuten skatt. För
mer information se not K18.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
197 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K3
Risker
Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens
värde som kan uppstå i interna processer eller på grund av framtida interna eller
externa händelser. Riskbegreppet innefattar både sannolikheten för att en hän-
delse inträffar, och den påverkan en sådan händelse skulle kunna ha på koncer-
nens resultat, eget kapital eller värde.
Styrelsen ansvarar för att säkerställa att det finns ett koncernövergripande
riskhanteringsramverk. Ett sådant ramverk omfattar bland annat processer som
säkerställer att risker inom koncernen identifieras, bedöms och i tillämpliga fall,
mäts, hanteras, övervakas och rapporteras.
Genom Policy för koncernens övergripande riskramverk (Policy on Enterprise
Risk Management) definierar och kommunicerar styrelsen koncernens riskstra-
tegi och riskaptit. I samma dokument lägger styrelsen även grunden för en sund
riskkultur och en riskmedvetenhet inom organisationen. För att säkerställa att
riskexponeringen bibehålls på en låg nivå även i långsiktigt perspektiv, fastställer
styrelsen riskaptit och limiter för de risktyper som har definierats i koncernens
risktaxonomi. Riskaptiten begränsar Swedbanks risktagande och säkerställer att
mininivåerna vad gäller kapital och likviditet hålls på adekvata nivåer. De kvalita-
tiva riskaptiterna och de kvantitativa styrelselimiterna implementeras genom ett
risklimitramverk. I ramverket beslutas limiter, eskaleringstriggers och riskindika-
torer (KRI) av vd, övrig företagsledning samt vid behov av chefer på lägre nivå.
Risklimitramverket är ett verktyg för att övervaka och kontrollera riskexponering,
riskkoncentration och uppbyggnad av risker. Syftet är att säkerställa att risker
hålls inom fastställd riskaptit.
Den interna kapitalutvärderingen utvärderar om Swedbank är tillräckligt kapi-
taliserad, dvs. att tillgängligt kapital på ett adekvat sätt täcker koncernens riskex-
poneringar samt interna och regulatoriska krav. Syftet är att säkerställa att Swed-
bank kan upprätthålla pågående och planerade affärsaktiviteter under normala
och ogynnsamma ekonomiska förhållanden.
Omvärldsfaktorer och andra faktorer som
påverkade riskbilden under 2025
Geopolitisk situation
De geopolitiska spänningarna under 2025 förblev höga då Rysslands krig i
Ukraina fortsatte att störa handelsvägar, leveranskedjor och energimarknader,
medan konflikten i Mellanöstern bidrog till osäkerhet kring energipriser och däm-
pade investerarsentiment. Tilltagande spänningar i relationerna mellan USA och
Kina, i kombination med nya amerikanska tullar, påskyndade omstruktureringen
av globala leveranskedjor vilket kan öka kostnaderna för företag. För Sveriges
och de baltiska staternas öppna, exportorienterade ekonomier bidrog dessa hän-
delser till mer volatila förutsättningar för handel och investeringar, men trots
dessa lyckades Swedbank stärka sin motståndskraft mot geopolitiska chocker,
bland annat genom att fördjupa analysen och utföra diverse stresstester.
Inflationstrender och tullar
Disinflationen fortsatte under 2025, men hur den hanterades skilde sig tydligt åt
mellan Europa och USA. I Europa närmade sig inflationen målnivån på 2 procent,
vilket gjorde det möjligt för ECB och Riksbanken att sänka styrräntorna och däri-
genom lätta på villkoren för hushåll och företag. Räntorna sänktes även i USA,
men det politiska trycket på Federal Reserve väckte oro för centralbankens obe-
roende. Kortfristiga räntor föll, medan långfristiga amerikanska statsobligations-
räntor steg, vilket återspeglade en kombination av ihållande budgetunderskott
och stigande inflationsförväntningar. Samtidigt bidrog nya amerikanska tullåt-
gärder till ytterligare komplexitet genom att driva upp kostnaderna för handelsva-
ror och påskynda omstruktureringen av leveranskedjor, även om de bredare glo-
bala disinflationstrenderna bestod. För Swedbank innebär detta att banken
noggrant behöver följa förändringarna i både räntemiljö och handelsflöden, då
dessa faktorer påverkar kundernas finansiella förutsättningar och de makroeko-
nomiska antaganden som ligger till grund för bankens framåtblickande analyser.
Europeisk finanspolitisk expansion och
NATO-upprustning
Finanspolitiken i Europa blev mer expansiv under 2025, med stark tonvikt på
säkerhet. Tyskland lanserade ett historiskt program för att stärka både infrastruk-
tur och försvar, medan Sverige och de baltiska staterna kombinerade riktade hus-
hållsstöd med ökade försvarsbudgetar. Alla NATO‐allierade förväntas också nå
försvarsutgiftsmålet på 2 procent av BNP under 2025, samtidigt som flera länder
så som Polen och de baltiska staterna når över denna nivå. USA:s krav på att
NATO‐medlemmar ska öka försvarsutgifterna till omkring 5 procent av BNP
håller också på att omforma de europeiska finanspolitiska planerna. För högt
skuldsatta länder i Europa skulle en sådan ökning innebära betydande avväg-
ningar gentemot välfärds‐ och investeringsutgifter, medan även finansiellt star-
kare ekonomier står inför komplexa prioriteringsutmaningar. Dessa åtgärder
stärker visserligen säkerheten och stöder den inhemska efterfrågan, men riskerar
att bromsa disinflationen och väcker frågor kring långsiktig förmåga att hantera
ländernas höga skuldnivåer skulder och huruvida länderna också drabbas av
undanträngningseffekter. För Swedbank innebär detta att banken behöver följa
hur dessa faktorer påverkar räntor, offentliga investeringar och den bredare
makroekonomiska utvecklingen, då dessa faktorer kan ha betydelse för våra kun-
ders finansiella förutsättningar.
Den svenska kronans dynamik
Den svenska kronan uppvisade perioder med stora rörelser under 2025 då den
under vissa perioder stärktes och under andra försvagades. I ett längre tidsper-
spektiv är valutan dock fortsatt svag mot större valutor såsom den amerikanska
dollarn och euron. Viktiga drivkrafter har varit räntedifferenser, osäkerhet kopplad
till globala tullar samt kronans roll som en riskkänslig valuta som tenderar att
underprestera under perioder av förhöjda geopolitiska spänningar.
Övriga omvärldstrender
Utöver dessa makroekonomiska och geopolitiska faktorer präglades 2025 även
av flera bredare strukturella omvärldstrender. Återhämtningen på den globala
fastighetsmarknaden förblev försenad, och arbetsmarknaderna i Sverige och
Baltikum fortsatte att vara dämpade, samtidigt som kompetensbrist och löne-
kostnadstryck bestod i delar av ekonomin. Klimatrelaterade regelverk, bland
annat inom ramen för EU‐taxonomin och CSRD, fortsatte att forma regleringsmil-
jön och påverkade därigenom företagens omställningstakt och investerings-
mönster. Samtidigt ökade betydelsen av cyber‐ och teknologirelaterade
omvärldsrisker i takt med snabb AI‐utveckling och ett allt mer komplext digitalt
landskap. Sammantaget är detta omvärldsdrivna förhållanden som Swedbank
följer noggrant.
Utvecklingen av kreditrisk
Under året var inflationen stabil på Swedbanks fyra hemmamarknader och i Sve-
rige under Riksbankens mål. Med detta följde sjunkande räntor vilket hade en
positiv inverkan på skuldsatta hushåll och företag. Detta ledde till förbättrade
makroekonomiska utsikter samt att hushållens syn på ekonomin förbättrades,
om än från låga nivåer i Sverige. Den makroekonomiska situationen var likartad i
Estland och Lettland medan BNP tillväxten var högre i Litauen. Osäkerheten kring
de geopolitiska spänningarna och den framtida ekonomiska utvecklingen samt
hög arbetslöshet gjorde dock fortsatt svenska hushåll försiktiga som behöll sitt
höga sparande hellre än att öka sin konsumtion. Den ekonomiska utvecklingen
var därför dämpad även om det mot slutet av året fanns signaler om ökande
privat konsumtion och högre ekonomisk tillväxt. Sektorer kopplade till privata
investeringar och konsumtion påverkades mest under året, som till exempel
bostadsbyggande, handel och restauranger.
Även om inflationen var stabil och räntorna sjönk under året så bidrog låg
privat konsumtion och höga kostnader till att antalet konkurser i Sverige låg kvar
på höga nivåer. Antalet konkurser i Estland, Lettland och Litauen var på stabila
och i stort sett oförändrade nivåer under året.
Priserna på privata bostäder i Sverige var i genomsnitt nästan oförändrade
under året men med lokala variationer beroende på skillnader i utbud och efter-
frågan och bostadstyp. Den genomsnittliga prisnivån var fortfarande på en lägre
nivå jämfört med toppnivåerna i början av 2022. Priserna på privata bostäder i
Estland var i stort sett oförändrade samtidigt som de ökade något i Lettland och
fortsatte öka i Litauen.
Förändringarna i marknadsvärden på kommersiella fastigheter i Sverige var
små under året och varierade beroende på fastighetstyp och läge. Även om ris-
kerna för sektorn som helhet har minskat under året kvarstår riskerna för
enskilda särskilt utsatta bolag och orter. För att säkerställa en låg risk i Swed-
banks utlåning analyseras låntagarnas långsiktiga återbetalningsförmåga vid
kreditgivningen. Swedbank lägger stor vikt vid att låntagarnas kassaflöden ska
vara hållbara även vid sämre konjunktur eller högre ränteläge.
Kreditriskindikatorer som andelen bolån med sena betalningar minskade
något under året. Lån med lättnader i villkor ökade under året till följd av fler bevil-
jade amorteringsbefrielser på bolån i Sverige men minskade mot slutet av året.
Trots det svaga ekonomiska läget var kreditförlusterna låga. Kreditkvaliteten i
Swedbanks utlåning är fortsatt solid.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
198 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Utmaningar och risker med digitalisering
Swedbank är en fullservicebank som verkar på fyra hemmamarknader. Våra
kunder förväntar sig att möta oss på ett säkert, bekvämt och kontinuerligt till-
gängligt sätt, oavsett var de väljer att interagera med oss. Detta kräver att Swed-
bank uppnår och bibehåller en effektiv, stabil och motståndskraftig IT‐miljö, inklu-
sive outsourcade tjänster.
Kontinuerliga insatser för att tillhandahålla pålitliga digitala lösningar kräver
nya sätt att skydda Swedbank och våra kunder. Under 2025 har Swedbank ytterli-
gare stärkt sitt ramverk för digital operativ motståndskraft samt sina processer
för att säkerställa motståndskraften hos koncernens kritiska eller viktiga funktio-
ner. Efter flera års förbättringar fortsätter Swedbank att testa och verifiera sin
digitala operativa motståndskraft för att säkerställa att den kan stå emot allvar-
liga incidenter, såsom avancerade cyberattacker eller omfattande IT‐störningar.
Risken för bedrägerier orsakade av organiserad brottslighet var fortsatt hög
under 2025. Att förebygga bedrägerier är avgörande för att framtidssäkra Swed-
banks verksamhet och behålla vår position som en betrodd och omtänksam
bank. Under året har Swedbank fortsatt att investera i ökad kapacitet för att före-
bygga, upptäcka och snabbt agera på/åtgärda bedrägerier genom förstärkta
resurser, mer kompetent stöd samt smartare processer.
Swedbank har tillsammans med de andra stora svenska bankerna och
Svenska Bankföreningen utvecklat och implementerat åtgärder för alla banker i
syfte att ytterligare stärka kundskyddet mot bedrägerier. Dessa åtgärder inklude-
rar bland annat en fyratimmarsfördröjning vid justering av dagliga överförings-
gränser samt implementation av Sender‐ID‐skydd för Swedbanks telefonnummer
för att skydda kunder från SMS‐förfalskning.
Åtgärder mot finansiell brottslighet
Swedbanks arbete med att motverka finansiell brottslighet präglas av en låg ris-
kaptit.Under 2025 har arbetet fortsatt med investeringar i infrastruktur för lång-
siktigt hållbara och effektiva nyckelprocesser för kundkännedom (KYC), riskbe-
dömningar, transaktionsmonitorering, sanktionsscreening och rapportering.
Fortbildning av medarbetare genomförs regelbundet i syfte att öka medvetenhe-
ten om aktuella risker förknippade med finansiell brottslighet och för att upprätt-
hålla en god regelefterlevnadskultur. För information om AML‐utredningar se not
K51. Området Finansiell brottslighet beskrivs även i kapitlet Bolagsstyrningsin-
formation i hållbarhetsrapporten.
Den geopolitiska situationen har inneburit särskilt fokus på finansiella sanktio-
ner och stora resurser har lagts ned på att, tillsammans med svenska myndighe-
ter, motverka finansiell brottslighet inom kriminella nätverk.Swedbank fortsätter
att allokera resurser och kompetens för att hantera den ökade risken samt
genomdriva proaktiva styrningsbeslut förenliga med Swedbanks riskaptit.
Skatt
Skatteområdet är komplext och ger utrymme för bedömning. Det ligger i skatte-
områdets natur att praxis och tolkningar av gällande lag ofta ändras, ibland ret-
roaktivt. För det fall skattemyndigheter och i förekommande fall skattedomstolar
beslutar om en annan tolkning än Swedbank initialt gjort, kan det komma att
påverka koncernens verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Den globala minimiskatten (OECD Pelare 2) omfattar multinationella koncer-
ner med en konsoliderad omsättning om minst 750 miljoner euro. Alla länder där
koncernen har etableringar, förutom USA och Kina, har antagit regelverket. Kon-
cernen omfattas och har efter analys konstaterat att de effektiva skattesatserna i
respektive jurisdiktion överstiger de tillämpliga gränsvärdena. Koncernen har
därför ingen minimiskatt att redovisa för räkenskapsåret 2025.
Swedbanks risktaxonomi
Swedbank har en koncerngemensam risktaxonomi, som är ett system för att
organisera risker som har gemensamma egenskaper. Kategorierna inom risktax-
onomin benämns risktyper.
Risktyper
Beskrivning
Kreditrisk Risk för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gente-
(3.1) mot koncernen samt risken för att den ställda säkerheten
inte täcker fordringarna.
Likviditetsrisk Risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser när de
(3.2) förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extra-
kostnader för att erhålla finansiering eller utan att åsam-
kas förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar.
3.1 Kreditrisk
3.1.1 Definition
Kreditrisk är risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot kon-
cernen samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna.
3.1.2 Riskhantering
En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen
har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, att kreditbeslut följer kreditprocessen
och fattas i enlighet med relevanta regelverk samt att dessa beslut är i linje med
Swedbanks affärs‐ och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och
natur kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp
av systemstöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmäs-
siga ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret
för den interna kreditkontrollen. Dualitetsprincipen är vägledande vid kredithante-
ring inom koncernen. Principen återspeglas i kreditorganisationen, i beslutsin-
stanser och i kreditprocessen. Respektive affärsenhet ansvarar för att interna
kontroller är integrerade i relevanta delar av kreditprocessen.
Kreditprocessen omfattar arbets‐ och beslutsprocesser för kreditgivning, kre-
dituppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att
kredittagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot koncer-
nen. Koncernen eftersträvar även att erhålla relevanta säkerheter för beviljade
krediter. En sund, långsiktigt robust och riskmässigt balanserad kreditgivning för-
utsätter att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta
innebär att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regio-
nal och global förändring och utveckling ska beaktas om det kan ha betydelse för
affären och dess risk. Hållbarhet, inklusive miljöhänsyn, socialt ansvar och
affärsetik är viktiga faktorer som beaktas vid kreditgivning.
I samband med kreditgivning till företag görs en hållbarhetsanalys. Analysen
är en integrerad del av kreditanalysen och syftar till att utvärdera hur hållbarhets-
relaterade risker påverkar exempelvis kundernas lönsamhet, återbetalningsför-
måga och säkerheters värde. Även kundernas och i förlängningen Swedbanks
ryktesrisk beaktas i analysen. Hållbarhetsanalysen är obligatorisk för kunder
som tillhör exponeringsklass Företag med en total koncernkreditlimit större än
8 mkr i Sverige och 0,8 mEUR i de baltiska länderna efter avdrag för krediter
säkerställda med pant i bostadsfastighet .
Risktyper
Beskrivning
Marknadsrisk Risken att värde, resultat, kapital eller exponering påverkas
(3.3) negativt på grund av förändringar i riskfaktorer i de finan-
siella marknaderna. Värde avser både ekonomiskt värde
och redovisat värde och inkluderar värdejusteringar
såsom Credit Valuation Adjustment (CVA) samt Debit
Valuation Adjustment (DVA).
Operativ risk Risk för förluster, störningar i affärsprocesserna och nega-
(3.4) tiv ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller
otillräckliga interna processer, mänskliga faktorn och sys-
temfel, eller externa händelser.
Regelefterlev- Risk för att koncernen inte uppfyller de externa och interna
nadsrisk regler som är tillämpliga på koncernens tillståndspliktiga
(3.5) verksamhet.
Uppföranderisk Risk för att fallera att agera i enlighet med kunds bästa
(3.6) intresse, i enlighet med god marknadspraxis, dataskydds-
lagstiftning och uppförandekoden.
Risk för finansiell Risk för penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot
brottslighet sanktioner, mutor och korruption samt underlättande av
(3.7) skatteflykt.
Risk i försäk- Risk i försäkringsrörelsen utgörs av försäkringstecknings-
ringsrörelsen risk, marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk avseende
(3.8) de helägda försäkringsföretagen i koncernen.
ESG risk
Risken för negativ finansiell påverkan på koncernen till
följd av nuvarande och framtida påverkan från miljö‐, soci-
ala eller bolagsstyrande ESG‐faktorer på koncernens mot-
parter och investerade tillgångar; ESG‐risker materialise-
ras genom de traditionella kategorierna av finansiella
risker.
Affärsrisk
Risken för att resultatet minskar på grund av oväntade för-
ändringar i affärsmiljön, som inte kan hänföras till andra
risktyper.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
199 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Riskklassificering är en central del av kreditprocessen. Riskklassen utvärderas
och fastställs som en del av varje kreditbeslut. Riskklassen påverkar också
kraven på omfattning av analys och dokumentation samt hur uppföljningen av
kunder sker. Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och
snabbare kreditprocess. Alla kreditexponeringar bedöms kontinuerligt och syste-
matiskt för tidiga indikationer på en betydande ökning av kreditrisk. Utöver denna
löpande kredituppföljning granskas dessutom exponeringar med förhöjd risk res-
pektive större exponeringar mot kunder, finansiella institut och stater minst årli-
gen. Detta görs för att säkerställa en omfattande bedömning av låntagarens eko-
nomiska situation och framtida kreditvärdighet, översyn och fastställande av
riskklass, samt utvärdering av den långsiktiga kundrelationen.
Koncernens riskorganisation ansvarar för oberoende övervakning och kontroll
av kreditriskhantering, inklusive kreditprocessen, risklimiter och riskklassifice-
ringssystem. Riskorganisationen analyserar regelbundet den sammanlagda kre-
ditportföljens risknivå och riskutveckling samt genomför stresstester bland
annat som en del av den årliga utvärderingen av kapitaltäckningen. Riskkoncen-
trationer och förhöjda risker inom olika segment samt större enskilda kreditta-
gare övervakas noggrant. När behov uppstår utförs dessutom särskilda analyser
och stresstester av utvalda segment eller delportföljer. Klimatrisker i olika sekto-
rer identifieras och analyseras regelbundet av Swedbank. Dessa analyser införli-
vas i affärsplaner och kreditstrategier där klimatperspektivet integreras genom
att såväl omställningsrisker som fysiska risker beaktas.
3.1.3 Riskmätning
Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkt för bland annat:
•
riskbedömning och kreditbeslut
•
beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering
•
beräkning av riskjusterad avkastning
•
beräkning av reserveringar för förväntade kreditförluster
•
övervakning och hantering av kreditrisker
•
rapportering av kreditrisker till bland annat styrelse, vd och koncernledning
•
utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter.
De viktigaste riskparametrarna för att beräkna regulatoriska kapitalkrav för kre-
ditexponeringar är:
PD (probability of default) – sannolikheten för att en motpart eller ett kontrakt
kommer att fallera med betalningarna till koncernen inom en tolvmånaderspe-
riod,
LGD (loss given default) – hur stor andel av kreditexponeringen som förväntas
gå förlorad vid fallissemang, och
EAD (exposure at default) – den kreditexponering koncernen beräknas ha när en
motpart hamnar i fallissemang.
Swedbank har tillstånd att använda metoden intern riskklassificering (IRK) för att
beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. Swedbank använder flera olika
riskklassificeringsmodeller för olika delsegment av kreditportföljen. Modellerna är
i huvudsak av två typer. Den ena typen bygger på statistiska metoder, vilket förut-
sätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt mycket
information om motparter som fallerat. Den andra typen är baserad på expertbe-
dömning och används i de fall där statistiska metoder inte är möjliga att tillämpa.
Många av modellerna är dock en kombination av de bägge typerna.
Modellerna valideras både vid införandet av nya modeller och vid större för-
ändringar, samt fortlöpande minst årligen. Valideringen syftar till att säkerställa
att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därutöver kontroll-
eras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten.
I den finansiella redovisningen beräknas förväntade kreditförluster enligt
IFRS 9, vilket beskrivs nedan i avsnitt 3.1.4. De huvudsakliga skillnaderna mellan
beräkningarna av förväntade kreditförluster enligt regulatoriska kapitalkrav
(Baselregelverket) och enligt redovisningen beskrivs i tabellen i avsnitt 3.1.5
IFRS 9 jämfört med reglerande kapitalramverk .
3.1.4 Beräkning av kreditförlustreserveringar
Reservering av förväntade kreditförluster
Koncernens reserveringar för kreditförluster baseras på förväntade kreditförlus-
ter. Förväntade kreditförluster beräknas utifrån vilket steg den individuella till-
gången är hänförd till vid varje balansdag. För finansiella tillgångar där ingen
betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället
(steg 1) reserveras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster
som kan inträffa inom tolv månader.
För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat
(steg 2) samt för de som är osäkra (steg 3) reserveras en kreditförlust som mot-
svarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa under tillgångens återstå-
ende löptid. Sådana värderingar görs med internt utvecklade statistiska modeller
eller genom individuella bedömningar av förväntade kassaflöden för avtalen,
vilka båda innehåller en hög grad av bedömning av företagsledningen. Portföl-
jerna som används för att uppskatta förväntade kreditförluster överensstämmer
med den gruppering som tillämpas för regulatoriska ändamål med delade ris-
kegenskaper. Dessa är baserade på homogena delsegment av den totala kredit-
portföljen, till exempel typ av låntagare, land, affärsområde eller produktgrupp.
De viktigaste indata som används i de kvantitativa modellerna är sannolikheten
för fallissemang (PD), förlust vid fallissemang (LGD), kreditexponering vid fallis-
semang (EAD) samt förväntad löptid. Förväntade kreditförluster reflekterar både
historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier.
Sannolikhet för fallissemang (PD)
PD för tolv månader och PD för återstående löptid för en finansiell tillgång mot-
svarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kom-
mande tolv månaderna respektive under den finansiella tillgångens förväntade
återstående löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen
samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisken.
Riskklassificeringen i PD‐modellerna enligt IRK‐metoden ger indata till PD‐
modellerna enligt IFRS 9, där historiska fallissemangsfrekvenser används för att
skapa PD‐terminsstrukturer som täcker tillgångars hela löptid. PD‐modellerna är
baserade på delsegment med likartade riskbeteenden, till exempel typ av lånta-
gare, land, produktgrupp eller bransch och används för att härleda PD för tolv
månader och för återstående löptid. Bransch‐ och landspecifika kreditcykelindex
prognostiseras baserat på olika makroekonomiska scenarier.
För varje scenario justeras terminsstrukturerna baserat på korrelationen mellan
PD och det prognosticerade kreditcykelindexet för att få framåtblickande uppskatt-
ningar. Följaktligen resulterar försämrade ekonomiska framtidsutsikter, eller en
ökning i sannolikheten för att ett negativt scenario ska inträffa, både i högre PD för
tolv månader och för återstående löptid. Detta bidrar således till en ökning av de
förväntade kreditförlusterna samt antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2.
Förlust vid fallissemang (LGD)
LGD ger en bedömning av kreditförluster givet fallissemang, där sannolikheten
för och det förväntade värdet av framtida återvinningar, realisering av säkerheter,
när i tiden återvinningarna förväntas ske, och pengars tidsvärde tas i beaktande.
LGD‐modeller bygger på historiska förlustdata och segmenteras efter till exempel
land, säkerhetstyp, typ av låntagare och produkt. Framåtblickande makroekono-
miska faktorer återspeglas i LGD‐beräkningarna genom att utifrån prognostice-
rade säkerhetsvärden för varje enskilt makroekonomiskt scenario justera fram-
tida förväntade återvinningsnivåer och belåningsgrader. Ett ekonomiskt scenario
med fallande säkerhetsvärden leder till fallande återvinningsnivåer och ökande
belåningsgrad och därmed till både ökande LGD och förväntade kreditförluster.
Exponeringar vid fallissemang (EAD)
EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallis-
semang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på
balansdagen. Koncernens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande
avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat
utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåterkalle-
liga åtaganden utanför balansräkningen.
Förväntad löptid
Koncernen beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för fal-
lissemang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till
den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en
längre period överensstämmer med affärspraxis. Samtliga avtalsvillkor tas
hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings‐, förlängnings‐
och överföringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen
tillämpar koncernen en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolikhe-
ten för att en exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något till-
fälle under återstående löptid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida åter-
betalning).
För kreditkort uppskattas den förväntade beteendemässiga löptiden, med
hjälp av produktspecifik historiska data och sträcker sig upp till tio år.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
200 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle före den 1 januari 2018
2024
Påverkan på kreditför- Påverkan på kreditför-
lustreserveringar vid lustreserveringar vid
Intern riskklass 12 månaders PD Tröskel- Ökning i Minskning Andel av Ökning i Minskning Andel av
vid första intervall vid första värde, ned- tröskel- i tröskel- Kreditför- totalportfölj i tröskel- i tröskel- Kreditför- totalportfölj i
redovisningstill- redovisningstill- gradering i värde med värde med lustreser- bruttobelopp, värde med värde med lustreser‐ bruttobelopp,
fället fället, %
riskklass
1,2,3
1 enhet, % 1 enhet, % veringar % 1 enhet, % 1 enhet, % veringar %
18–21
<0,1
5–8 enheter
–6,1
6,6
50
9
–5,6
3,6
62
10
13–17
0,1–0,5
3–7 enheter
–10,6
7,8
192
9
–4,8
5,8
278
10
9–12
>0,5–2,0
1–5 enheter
–10,8
13,5
146
3
–14,5
8,7
198
4
6–8
>2,0–5,7
1–3 enheter
–6,5
4,9
60
1
–9,1
3,7
64
1
0–5
>5,7–99,9
1 enhet
–3,3
0,0
24
0
–2,0
0,0
33
1
–9,4
8,8
472
22
–8,4
6,0
634
25
Expertjustering efter modellberäkningen
4
7
87
Stater och finansiella institut med låg kreditrisk
2
0
4
0
Finansiella instrument i steg 3
466
0
590
0
Summa
5
947
23
1 315
25
1) Nedgradering med 2 enheter motsvarar ungefär en ökning med 100 procent i PD för tolv månader.
2) Tröskelvärden varierar inom givna intervall beroende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass.
3) Tröskelvärdena som används i känslighetsanalysen är som lägst 1 enhet.
4) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2.
5) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 97 mkr (127) .
Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk
Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma
en betydande ökning i kreditrisk. Kriterierna beskrivs i not K2 Redovisningsprinci-
per, avsnitt 3.8.3 Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Efterföljande
tabeller visar kvantitativa tröskelvärden, nämligen:
•
Förändringar i sannolikhet för fallissemang (PD) inom de kommande tolv
månaderna samt intern riskklassificering som har tillämpats för den portföljen
av lån som utgivits före den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexpone-
ringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5 bedöms en nedgradering i risk-
klass med 1 enhet från det första redovisningstillfället som en betydande
ökning i kreditrisk. Om en kreditexponering som utgivits med en riskklass
mellan 18 och 21, nedgraderas med 5 till 8 enheter från det första redovis-
ningstillfället, anses det som en betydande ökning i kreditrisk
•
Förändringar i sannolikhet för fallissemang under hela löptiden, vilka har till-
lämpats för den portfölj av lån som utgivits från och med den 1 januari 2018.
Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5,
bedöms en ökning i sannolikhet för fallissemang med 50 procent från det
första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Alternativt,
för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 18 och 21, anses en
ökning med 200–300 procent från det första redovisningstillfället som bety-
dande med undantag för svenska bolån där också ett absolut 12‐månaders PD
tröskelvärde appliceras.
Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans
lågriskdel och en högre känslighet på skalans högriskdel. Koncernen har genom-
fört en känslighetsanalys för hur kreditförlustreserveringar skulle ändras om
tröskelvärdena skulle öka eller minska. En lägre tröskel skulle öka antalet lån som
överförs från steg 1 till steg 2 och också öka beräknade kreditförlustreserve-
ringar. En högre tröskel skulle ha motsatt effekt.
Efterföljande tabeller visar effekterna av denna känslighetsanalys för kredit-
förlustreserveringarna vid årsskiftet .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
201 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle från och med den 1 januari 2018
2024
Påverkan på kreditför- Påverkan på kreditför-
lustreserveringar vid lustreserveringar vid
Ökning i Minskning Ökning i Minskning
Intern riskklass Tröskelvärde, ökning tröskel- i tröskel- Kreditför‐ Andel av tröskel- i tröskel- Kreditför- Andel av total-
vid första i PD för återstående värde med värde med lustreser‐ totalportfölj i värde med värde med lustreser‐ portfölj i brut-
redovisningstillfället
löptid
1
, %
100%, % 50%, % veringar bruttobelopp, % 100%, % 50%, % veringar tobelopp, %
18–21
200–300
2
–15,4
16,3
132
23
–7,7
17,6
118
22
13–17
100–250
–1,6
5,3
873
25
–2,8
3,9
1 031
23
9–12
100–200
–2,0
1,0
1 118
13
–1,4
1,6
1 270
13
6–8
50–150
–0,5
1,5
493
4
–10,9
1,5
556
4
0–5
50
0,0
0,1
483
3
–0,2
0,1
389
2
–1,9
2,8
3 099
67
–3,5
2,7
3 365
64
Expertjustering efter modellberäkningen
3
124
632
Stater och finansiella institut med låg kreditrisk
9
7
63
11
Icke riskklassificerade
4
410
2
Finansiella instrument i steg 3
5
1 670
0
1 879
0
Summa
6
5 311
77
5 938
75
1) Tröskelvärden varierar inom givna intervall beroende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass.
2) För svenska bolån som utgivits med riskklasserna 18 till 21 en relativ ökning av PD för återstående löptid på 200‐300% samt med en absolut ökning av 12‐månaders PD över 7,5bps appliceras.
3) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2.
4) Ökningen beror på förvärven av Entercard och Stabelo.
5) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till redovisat värde brutto om 2 443 mkr och kreditförlustreserveringar
om 8 mkr.
6) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 562 mkr (880) .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
202 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Beaktande av framåtblickande makroekonomisk information
Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av
kreditrisken och i beräkningen av förväntade kreditförluster. Från analyser av his-
toriska data har koncernens riskorganisation identifierat och beaktat makroeko-
nomiska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer.
Dessa faktorer baseras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korre-
lerade faktorerna är BNP‐tillväxt, bostads‐ och fastighetspriser, arbetslöshet, olje-
priser och räntor. Swedbank övervakar löpande den makroekonomiska utveck-
lingen med särskilt fokus på Sverige och övriga hemmamarknader. Detta
inkluderar att definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier för olika
marknader och översätta dem till makroekonomiska prognoser.
De makroekonomiska scenarierna tillhandahålls av Swedbank Macro Rese-
arch och ligger i linje med Swedbank Economic Outlook. Scenarierna utvecklas
för att återspegla antaganden om framtida ekonomiska förhållanden med
utgångspunkt i det aktuella läget i de lokala och globala ekonomierna. De
makroekonomiska prognoserna tar hänsyn till intern och extern information och
överensstämmer med framåtblickande information som används för andra ända-
mål såsom ekonomisk planering och prognosarbete. Koncernen behandlar tre
scenarier vid uppskattning av förväntade kreditförluster, vilka inkluderas i PD‐ och
LGD‐indata för modellbaserade förväntade kreditförluster. Grundscenariot base-
ras på antaganden som motsvarar koncernens planeringsscenario och utifrån
detta skapas alternativa scenarier som tar hänsyn till både en mer positiv och en
mer negativ framtidsutsikt. Basscenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på 66,6
procent och både det positiva och det negativa scenariot har en tilldelad sanno-
likhetsvikt på 16,7 procent.
Scenarier
Den globala ekonomin har varit oväntat motståndskraftig till de höjda import-
tullarna i USA och motåtgärder från främst Kina. I Europa fortsätter exporten att
vara svag, men hushållens konsumtion ökar något snabbare.
Tillväxten har under året ökat på våra hemmamarknader, utom i Litauen där till-
växten var stark redan 2024. Nästa år ökar tillväxten ytterligare i alla fyra länderna
och blir påtagligt högre än genomsnittet för hela EU.
Styrräntorna har sänkts under året i både Sverige, euroområdet och USA. Ytter-
ligare sänkningar väntas i USA men inte i Sverige. I Sverige har inflationen blivit
högre än väntat men närmar sig nu snabbt inflationsmålet.
Positivt scenario
Basscenario
Negativt scenario
2025
1
2025
1
2026
2027
2028
2025
1
2026
2027
2028
Sverige
BNP, årlig % tillväxt
1,8
3,0
2,8
1,7
1,8
2,4
2,2
1,8
1,8
–4,6
–1,2
3,4
Arbetslöshet, %
8,7
8,3
7,5
7,2
8,7
8,4
7,8
7,4
8,7
9,6
10,8
9,9
Husprisutveckling, årlig %
utveckling
1,9
2,3
4,8
3,6
1,9
1,9
4,1
3,4
1,9
–6,6
–1,7
3,2
Stibor 3m, %
2,17
2,03
2,09
2,13
2,17
1,85
1,95
2,10
2,17
0,88
0,20
0,26
Estland
BNP, årlig % tillväxt
0,6
3,8
3,0
2,2
0,6
2,3
2,6
2,4
0,6
–6,8
–4,8
4,6
Arbetslöshet, %
7,7
6,9
5,6
4,9
7,7
7,2
6,2
5,2
7,7
9,5
14,4
14,3
Husprisutveckling, årlig %
utveckling
5,7
4,9
6,8
4,0
5,7
3,3
4,8
4,9
5,7
–17,4
–20,2
4,4
KPI, årlig % utveckling
5,1
3,4
2,9
2,3
5,1
3,0
2,5
2,2
5,1
0,7
0,3
1,9
Lettland
BNP, årlig % tillväxt
1,7
3,1
2,8
2,4
1,7
2,3
2,5
2,4
1,7
–5,0
–2,0
3,8
Arbetslöshet, %
7,0
6,4
6,1
5,9
7,0
6,6
6,3
6,1
7,0
8,6
13,5
14,5
Husprisutveckling, årlig %
utveckling
6,1
8,0
6,3
5,4
6,1
6,0
6,0
6,0
6,1
–21,9
–21,8
6,6
KPI, årlig % utveckling
3,8
3,5
3,0
2,7
3,8
3,0
2,8
2,6
3,8
0,5
0,3
2,9
Litauen
BNP, årlig % tillväxt
2,5
4,2
2,6
1,7
2,5
3,3
2,3
1,8
2,5
–6,0
–2,4
4,6
Arbetslöshet, %
7,1
6,6
6,2
6,3
7,1
7,1
7,2
7,3
7,1
9,3
14,0
15,3
Husprisutveckling, årlig %
utveckling
9,2
11,1
7,7
4,7
9,2
8,4
6,1
4,9
9,2
–20,4
–18,6
3,2
KPI, årlig % utveckling
3,8
4,0
3,5
2,5
3,8
3,5
3,0
2,5
3,8
1,4
0,7
2,2
Globala indikatorer
US BNP, årlig % tillväxt
2,0
2,4
2,4
1,8
2,0
1,7
2,0
1,8
2,0
–2,1
–1,5
1,8
EU BNP, årlig % tillväxt
1,4
2,0
1,9
1,5
1,4
1,1
1,6
1,6
1,4
–3,4
–2,4
2,8
Brent oljepris, USD/fat
68,7
67,9
67,3
66,2
68,7
64,9
65,2
65,5
68,7
37,1
37,7
55,4
Euribor 6m, %
2,19
1,99
1,93
1,92
2,19
1,91
1,89
1,92
2,19
1,43
0,22
0,04
1) Prognosticerade värden för 2025 eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
203 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Positivt scenario
Basscenario
Negativt scenario
2024
1
2024
1
2026
2027
2024
1
2025
2026
2027
Sverige
BNP, årlig % tillväxt
0,6
2,7
3,1
1,8
0,6
2,3
2,8
2,0
0,6
–3,7
–0,1
3,2
Arbetslöshet, %
8,4
8,5
7,9
7,3
8,4
8,6
8,0
7,5
8,4
9,5
10,8
9,9
Husprisutveckling, årlig %
utveckling
0,4
4,9
7,2
4,9
0,4
4,6
6,5
4,7
0,4
–7,0
0,0
4,6
Stibor 3m, %
3,46
2,04
1,88
2,05
3,46
1,91
1,86
2,05
3,46
1,11
0,21
0,13
Estland
BNP, årlig % tillväxt
–0,7
3,0
2,9
2,8
–0,7
1,5
2,5
3,0
–0,7
–6,5
–3,6
4,7
Arbetslöshet, %
7,6
7,0
5,9
5,1
7,6
7,2
6,5
5,4
7,6
9,6
14,2
14,1
Husprisutveckling, årlig %
utveckling
6,7
4,7
5,2
4,5
6,7
3,2
4,5
4,9
6,7
–22,1
–18,7
9,8
Lettland
BNP, årlig % tillväxt
–0,3
2,7
3,4
2,9
–0,3
2,4
2,8
2,5
–0,3
–5,9
–3,0
3,3
Arbetslöshet, %
7,0
6,3
5,8
5,7
7,0
6,5
6,0
5,9
7,0
8,5
11,2
10,6
Husprisutveckling, årlig %
utveckling
3,2
6,7
5,6
4,6
3,2
4,6
5,3
5,3
3,2
–23,5
–24,0
4,5
Litauen
BNP, årlig % tillväxt
2,4
4,2
4,3
2,0
2,4
3,0
2,5
2,5
2,4
–5,8
–2,8
4,8
Arbetslöshet, %
7,4
7,0
6,5
6,4
7,4
7,5
7,5
7,4
7,4
9,4
14,2
15,6
Husprisutveckling, årlig %
utveckling
8,8
7,7
6,9
5,2
8,8
4,5
4,9
4,9
8,8
–25,7
–19,9
2,2
Globala indikatorer
US BNP, årlig % tillväxt
2,8
2,9
2,4
1,9
2,8
2,3
2,0
1,9
2,8
–1,6
–1,6
1,9
EU BNP, årlig % tillväxt
0,8
2,2
1,5
1,3
0,8
1,3
1,2
1,4
0,8
–3,4
–3,0
2,7
Brent oljepris, USD/fat
79,7
73,8
71,5
69,4
79,7
71,2
69,5
68,8
79,7
45,5
43,9
59,1
Euribor 6m, %
3,50
2,06
1,80
1,86
3,50
1,93
1,77
1,83
3,50
1,26
0,08
0,00
1) Prognosticerade värden för 2024 eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades.
Känslighetsanalys
I allmänhet innebär en försämring av prognostiserade makroekonomiska faktorer
eller en ökning av sannolikheten för att ett negativt scenario skulle inträffa, att
både antalet lån som övergår från steg 1 till steg 2 och de beräknade kreditförlust‐
reserveringarna ökar. Å andra sidan kommer en förbättring av framtidsutsikterna,
baserat på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en ökning av sanno-
likheten för att ett positivt scenario skulle inträffa, ge en positiv effekt.
Tabellen nedan redovisar kreditförlustreserveringarna per årsskiftet som skulle
ha uppstått vid tillämpning av enbart det negativa respektive enbart det positiva
scenariot, där sannolikheten för att de skulle inträffa bedöms som rimlig.
Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna antas vara konstanta i
resultaten.
2024
Kreditförlustreserveringar
Kreditförlustreserveringar
Kreditförlust ‐ Varav Kreditförlust‐ Varav
reserveringar expertjustering reserveringar expertjustering
(sannolikhets- av kreditförlust‐ Negativt Positivt (sannolikhets- av kreditförlust‐ Negativt Positivt
Rörelsesegment viktade) reserveringarna scenario scenario viktade) reserveringarna scenario scenario
Svensk bankverksamhet
1 020
1 102
997
1 428
1 494
1 412
Baltisk bankverksamhet
1 100
131
1 317
988
1 319
321
1 536
1 152
Företag och Institutioner
3 612
4 438
3 023
4 381
398
5 322
3 829
Premium and Private Banking
92
103
88
86
95
84
Koncernfunktioner och Övrigt
1
435
472
327
39
40
39
Koncernen
6 259
131
7 432
5 424
7 254
720
8 487
6 516
1) Koncernfunktioner och Övrigt inkluderar Entercard från och med den 1 december 2025, se not K5 .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
204 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Expertjustering av kreditförlustreserveringarna
Historiska störningar i leveranskedjor leder till osäkerhet om potentiella försäm-
ringar av kreditkvaliteten, utöver det som fångas i de kvantitativa riskmodellerna.
Därför har expertjusteringarna behållits för att fånga ökad kreditrisk, såsom
potentiella framtida rating‐ och stegmigrationer.
Expertjusteringarna som ökar kreditförlustreserveringarna uppgick till 131
mkr (720) och är fördelade med 93 mkr i steg 1 och 37 mkr i steg 2 (336 i steg 1
och 383 i steg 2).
Kunder och branscher analyseras med hänsyn tagen till den nuvarande situa-
tionen, särskilt inom mer utsatta sektorer. Under året minskade expertjusteringar
för flera sektorer, där riskerna alltmer fångas i de makroekonomiska scenarierna
och de kvantitativa riskmodellerna. Vid årsskiftet finns de mest betydande
expertjusteringarna inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt tillverkningsindustri.
Individuella bedömningar av betydande osäkra fordringar
Kriterierna för osäkra fordringar beskrivs i not K2 Redovisningsprinciper, avsnitt
3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Koncernen beräknar upp-
skattade kreditförluster på betydande osäkra kreditexponeringar individuellt och
utan att använda indata från modeller. Med betydande avses att låntagarens eller
limitgruppens totala koncernkreditlimit är 50 mkr eller mer. Reserveringar för kre-
ditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förvän-
tade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är
ett förlustscenario.
De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke‐
makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassaflöden uppskat-
tas med hänsyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och
ursprung, låntagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter,
koncernens ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta
externa kostnader och löptid för återvinningsprocessen samt nuvarande och
framtida ekonomiska förhållanden.
3.1.5 IFRS 9 jämfört med kapitalkravsregelverket
Beräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skiljer sig från förväntade
kreditförluster enligt Baselregelverket. Även om Swedbanks IRK‐modeller, som
används för att beräkna förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket, utgör
grunden för IFRS 9 modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller
för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga skillnaderna är samman-
ställda i efterföljande tabell.
Regulatoriskt kapitalkrav
IFRS 9
PD
•
Fast tolv månaders horisont för fallissemang
•
Tolv månaders PD för steg 1 och PD för återstående löptid
•
Över en konjunkturcykel, baserat på ett långsiktigt genomsnitt
för steg 2 och 3
•
Konservativ kalibrering baserad på historisk information som
•
Per balansdagen, baseras på nuvarande position i konjunkturcykeln
inkluderar data från lågkonjunkturer
•
Införlivar framåtblickande information
LGD
•
Värdet på säkerheter justerat för lågkonjunkturer och kalibrering
•
Per balansdagen, baseras på nuvarande position i konjunkturcykeln
baserat på ett långsiktigt genomsnitt
•
Justerad för att införliva framåtblickande information
•
Alla kostnader för indrivning av fordran och försäljning
•
Interna kostnader för indrivning av fordran och försäljning
av tillgångar exkluderade
•
Återvinningar
ränta
diskonterade med det specifika instrumentets effektiv-
EAD
•
Tolv månaders utfalls period
•
EAD för instrumentets återstående löptid
•
Kredit‐konverteringsfaktor, med justering för lågkonjunktur, till-
•
Förskottsbetalningar beaktas
•
Kreditkonverteringsfaktor per balansdagen tillämpad på finansiella
Förväntad löptid
•
Ej tillämplig
•
Återbetalningsprofil beaktas när förväntad löptid fastställs för
följer med lång löptid och framträdande förskottsbetalningar, till
port-
exempel bolån
•
Löptider estimeras for vissa revolverande krediter som kreditkort
Diskontering
•
Ingen diskontering (förutom i LGD modeller)
•
Förväntade kreditförluster diskonterade till balansdagen med instru-
Betydande
av kreditrisk
ökning
•
Ej tillämplig
•
Relativbedömning för betydande ökning av kreditrisk sedan första
dande
•
Identifiering
av nivåer för ökning av kreditrisk som bedöms vara bety-
•
Inga konservativa påslag
av tillgångar inkluderas
lämpad på finansiella instrument utanför balansräkningen
instrument utanför balansräkningen
mentets effektivränta
redovisningstillfället
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
205 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.1.6 Maximal kreditriskexponering
3.1.6.1. Geografisk fördelning
Nedan redovisas koncernens maximala kreditriskexponering fördelat per geo-
grafi och typ av klass och motpart. För de finansiella tillgångarna som redovisas
i balansräkningen motsvarar den maximala kreditriskexponeringen deras redovi-
sade värde. Redovisat värde för lån presenteras utifrån säkerhetstyp då säkerhet
finns. Det innebär att ett enskilt lån presenteras på respektive säkerhetsrad med
ett belopp motsvarande säkerhetens verkliga värde eller till lånets redovisade
värde om det är lägre. Ett eventuellt högre redovisat värde för lånet än säkerhe-
tens verkliga värde presenteras som blanco. För ställda finansiella garantier och
liknande kontrakt redovisas det maximala beloppet som kan betalas ut under
garantin. För låneåtaganden och andra kreditrelaterade åtaganden redovisas det
outnyttjade beloppet.
Not
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Norge
Finland
USA
Övriga
Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
27 149
37 743
33 601
68 162
3 361
37 546
56 026
40
263 628
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
K21
150 497
614
1 791
3 970
2 499
1 753
161 053
Riksbanken
99 966
99 966
Stater
44 296
614
1 791
3 970
1 753
52 352
Kommuner
6 235
2 499
8 734
Utlåning till kreditinstitut
K22
30 019
73
95
44
554
12
23
1 196
32 015
Banker
27 661
68
95
44
554
12
23
1 196
29 653
Övriga kreditinstitut
2 319
4
2 323
Återköpsavtal, banker
1
322
322
Återköpsavtal, övriga kreditinstitut
1
‐283
‐283
Utlåning till allmänheten
K23
1 616 737
122 439
55 370
121 980
47 785
16 619
4 628
3 465
1 989 024
Riksgälden
1
1
Återköpsavtal, Riksgälden
1
2
2
Återköpsavtal, övriga allmänheten
1
102 077
846
102 923
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter
1 110 622
52 697
23 089
60 760
2 100
990
1 250 258
Övriga fastigheter
158 882
21 144
10 380
25 191
10 347
2
225 945
Garantier
36 197
5 692
4 671
3 094
2 806
1 030
53 490
Erhållna kontanter
7 523
250
612
1 185
9 570
Övriga säkerheter
52 595
12 841
8 974
20 710
3 164
98 282
Blanco
2
148 838
29 815
7 644
11 040
31 328
12 821
4 628
2 435
248 551
Obligationer och andra räntebärande värdepap-
per
K24
48 168
37
96
35
2 061
2 346
3 857
3 844
60 444
Bostadsinstitut
21 946
21 946
Banker
6 041
30
1
3
196
1 902
3 836
1 847
13 856
Andra finansiella företag
19 375
22
1 865
86
1 706
23 054
Icke finansiella företag
805
7
73
32
358
21
291
1 587
Derivat
K28
5 495
29
17
78
546
800
10 319
17 283
Övriga finansiella tillgångar
K32, K33
13 142
587
999
829
117
143
74
15 891
Eventualförpliktelser och åtaganden
Garantier
20 420
3 953
1 429
3 481
4 932
57
3 125
140
37 537
Löften
224 097
12 931
8 516
16 437
28 925
23 004
491
3 494
317 894
Summa
2 135 724
178 406
101 841
215 016
88 281
83 026
68 150
24 325
2 894 770
% av total
74
6
4
7
3
3
2
1
100
1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.
2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.
Derivat, nettning och erhållna säkerheter
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Norge
Finland
Övriga
Totalt
Positiva marknadsvärden, balansräkning
5 495
29
17
78
546
800
10 319
17 283
Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen
2 001
2
152
309
7 199
9 664
Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal
3 494
29
15
78
394
491
3 119
7 619
Erhållna säkerheter
1
2 033
18
4
42
169
196
1 385
3 963
Netto kreditriskexponering
1 461
11
11
35
225
295
1 734
3 656
1) Säkerheter består till 91, 9 procent av kontanta medel och till 8,1 procent av obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s.
Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa
kreditderivat vid årsskiftet är 85 497 mkr .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
206 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Not
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Norge Danmark
Finland
USA
Övriga
Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
51 824
45 706
48 860
89 870
1 643
50 679
37 001
21
325 604
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
K21
178 807
772
1 630
325
670
182 205
Riksbanken
139 914
139 914
Stater
35 731
772
1 630
325
670
39 129
Kommuner
3 162
3 162
Utlåning till kreditinstitut
K22
32 229
64
230
101
53
10
79
1 301
34 068
Banker
11 052
61
230
101
53
10
79
1 301
12 887
Övriga kreditinstitut
20 840
3
20 843
Återköpsavtal, banker
1
Återköpsavtal, övriga kreditinstitut
1
337
337
Utlåning till allmänheten
K23
1 525 814
124 911
52 755
110 484
43 477
19 831
3 678
1 296
1 882 244
Riksgälden
Återköpsavtal, Riksgälden
1
0
Återköpsavtal, övriga allmänheten
1
76 347
1 738
78 085
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter
1 081 139
53 866
22 487
56 255
1 854
1 147
1 216 748
Övriga fastigheter
155 594
24 024
9 762
19 170
9 401
2
217 952
Garantier
36 174
4 170
4 014
2 280
3 542
1 156
51 336
Erhållna kontanter
8 139
267
648
1 148
10 203
Övriga säkerheter
48 108
13 719
8 068
20 850
3 650
94 394
Blanco
2
120 313
28 865
7 776
10 781
26 834
15 140
3 678
140
213 526
Obligationer och andra räntebärande värdepap-
per
K24
45 299
34
46
194
3 592
858
1 367
4 327
2 073
57 790
Bostadsinstitut
27 063
27 063
Banker
6 225
34
4
99
80
480
4 234
1 815
12 972
Andra finansiella företag
10 659
11
3 389
750
407
20
34
15 269
Icke finansiella företag
1 352
46
179
104
28
480
74
224
2 486
Derivat
K28
12 254
38
18
93
1 499
3 509
1 544
18 640
37 595
Övriga finansiella tillgångar
K32, K33
6 222
627
718
588
77
9
6
49
8 296
Eventualförpliktelser och åtaganden
Garantier
26 881
4 090
2 364
2 673
3 635
232
3 920
242
44 037
Löften
182 608
10 685
7 928
14 046
25 279
24 793
446
226
266 011
Summa
2 061 938
186 927
114 549
218 374
79 255
4 376
98 462
49 451
24 518
2 837 850
% av total
73
6
4
8
3
0
3
2
1
100
1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.
2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
207 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Derivat, nettning och erhållna säkerheter
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Norge Danmark
Finland
Övriga
Totalt
Positiva marknadsvärden, balansräkning
12 254
38
18
93
1 499
3 509
1 544
18 640
37 595
Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen
2 776
522
763
861
11 284
16 207
Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal
9 478
38
18
93
977
2 746
682
7 356
21 388
Erhållna säkerheter
1
7 287
19
13
19
551
2 732
139
7 042
17 801
Netto kreditriskexponering
2 192
19
6
75
426
13
544
314
3 588
1) Säkerheter består till 74,8 procent av kontanta medel och till 25,2 procent av obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s.
Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa
kreditderivat vid årsskiftet är 52 897 mkr.
Utlåning till allmänheten i steg 3 per säkerhetstyp
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Norge
Övriga
Summa
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter
3 195
162
88
214
3 660
Övriga fastigheter
1 659
74
4
17
1 755
Garantier
1 132
16
11
1
1 159
Erhållna kontanter
2
1
3
6
Övriga säkerheter
406
42
25
41
514
Blanco
1
202
80
14
21
39
0
355
Summa
6 596
374
143
296
39
0
7 448
1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lån som inte täcks av säkerhet.
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Norge
Övriga
Summa
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter
3 897
185
104
322
4 509
Övriga fastigheter
2 055
93
27
26
2 200
Garantier
1 495
17
14
2
1 527
Erhållna kontanter
0
1
6
7
Övriga säkerheter
749
53
28
70
27
926
Blanco
1
277
84
15
28
6
410
Summa
8 473
432
188
454
33
9 580
1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lån som inte täcks av säkerhet.
3.1.6.2 Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då
motparten fullgör kontraktsenliga villkor
Omvända återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde, 151 990 mkr (146 717), täcker åter-
köpsavtalens redovisade värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt
värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 321 mkr (4 032). Ingen av dessa erhållna säkerheter hade per årsskiftet sålts eller vidarepantsatts.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
208 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.1.6.3 Kreditriskexponering fördelat enligt intern kreditriskbedömning
Nedan visas kreditkvaliteten för de finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Redovisade värden före reserveringar eller de nominella
beloppen fördelas enligt intern kreditriskbedömning och per steg.
Finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffnings-
värde, redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp
Intern riskklass
PD, %
Steg 1
Steg 2
Steg 3
1
Summa
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Summa
18–21
<0,1
1 170 610
11 668
1 182 278
90 414
2 778
93 191
13–17
0,1–0,5
571 473
29 105
1
600 579
147 026
10 263
157 289
9–12
>0,5–2,0
248 045
49 255
12
297 311
36 973
9 673
46 645
6–8
>2,0–5,7
56 138
33 769
15
89 921
7 984
2 663
10 647
0–5
>5,7–99,9
10 816
27 617
23
38 456
1 860
3 303
5 163
Fallerade
100
11 451
11 451
171
171
Icke riskklassificerade
2
66 253
1 024
435
67 713
41 551
771
2
42 325
Summa
2 123 335
152 438
11 936
2 287 709
325 807
29 451
172
355 431
1) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till redovisat värde brutto om 2 443 mkr.
2) Ökningen beror på förvärven av Entercard och Stabelo.
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffnings-
värde, redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp
Intern riskklass
PD, %
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Summa
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Summa
18–21
<0,1
1 255 126
9 636
1 264 763
81 057
7 692
88 749
13–17
0,1–0,5
557 293
27 010
3
584 305
144 696
17 033
161 728
9–12
>0,5–2,0
237 777
59 918
11
297 707
31 235
9 837
41 072
6–8
>2,0–5,7
52 321
37 031
10
89 363
7 115
3 308
10 423
0–5
>5,7–99,9
10 248
32 856
28
43 132
1 598
5 117
6 716
Fallerade
100
11 879
11 879
843
843
Icke riskklassificerade
12 043
496
0
12 540
517
1
518
Summa
2 124 809
166 948
11 931
2 303 688
265 701
43 504
844
310 048
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar
2025 Kassa och till‐ Belåningsbara
godohavande hos statsskuldför- Utlåning till Utlåning till Övriga finan-
Intern riskklass centralbanker bindelser m.m. kreditinstitut allmänheten
siella tillgångar
Summa
18–21
263 628
99 984
4 553
814 111
2
1 182 278
13–17
9 067
591 504
8
600 579
9–12
492
296 778
41
297 311
6–8
17
89 886
18
89 921
0–5
683
37 743
30
38 456
Fallerade
11 439
12
11 451
Icke riskklassificerade
1
5 572
46 200
15 940
67 713
Summa
263 628
99 984
20 384
1 887 662
16 052
2 287 709
1) Ökningen beror på förvärven av Entercard och Stabelo.
2024 Kassa och till‐ Belåningsbara
godohavande hos statsskuldför- Utlåning till Utlåning till Övriga finan-
Intern riskklass centralbanker bindelser m.m. kreditinstitut allmänheten
siella tillgångar
Summa
18–21
325 604
139 942
4 360
794 853
4
1 264 763
13–17
18 846
565 447
13
584 305
9–12
115
297 561
30
297 707
6–8
20
89 324
19
89 363
0–5
43 101
31
43 132
Fallerade
11 868
11
11 879
Icke riskklassificerade
244
3 811
8 485
12 540
Summa
325 604
139 942
23 585
1 805 964
8 592
2 303 688
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
209 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.1.6.4 Koncentrationsrisk, kundexponering
Koncernen hade per årsskiftet inga exponeringar mot enskilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen.
3.1.7 Utlåning till upplupet anskaffningsvärde
3.1.7.1 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde
Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat på rörelsesegment, geografi.
Steg 1
Steg 2
Steg 3¹
Redovisat Redovisat Redovisat
värde Reserve- värde Reserve- värde Reserve-
brutto
ringar
Netto
brutto
ringar
Netto
brutto
ringar
Netto
Summa
Rörelsesegment
Svensk bankverksamhet
795 097
104
794 993
51 010
387
50 623
3 229
522
2 708
848 323
Baltisk bankverksamhet
261 893
285
261 608
37 636
504
37 132
1 153
272
881
299 621
Företag och Institutioner
510 527
541
509 987
56 162
1 260
54 902
5 000
1 224
3 776
568 664
Premium and Private Banking
134 162
17
134 144
7 152
56
7 096
144
16
127
141 368
Koncernfunktioner och Övrigt²
39 661
320
39 341
2 823
73
2 750
2 397
18
2 380
44 470
Utlåning till allmänheten och kre-
ditinstitut värderat till upplupet
1 741 340
1 267
1 740 073
154 782
2 280
152 502
11 924
2 052
9 871
1 902 446
anskaffningsvärde
Geografisk fördelning
Sverige
1 409 233
719
1 408 514
113 935
1 624
112 311
10 300
1 720
8 580
1 529 404
Estland
109 159
76
109 083
12 922
109
12 814
537
162
374
122 271
Lettland
48 948
108
48 839
6 489
109
6 380
196
44
151
55 371
Litauen
103 786
101
103 686
18 225
286
17 939
421
66
355
121 979
Norge
44 743
152
44 592
2 747
124
2 623
335
60
276
47 490
Finland
16 232
21
16 211
440
21
419
16 629
USA
4 651
4 651
4 651
Övriga
4 588
90
4 498
25
8
18
136
1
135
4 650
Utlåning till allmänheten och kre-
ditinstitut värderat till upplupet
1 741 340
1 267
1 740 073
154 782
2 280
152 502
11 924
2 052
9 871
1 902 446
anskaffningsvärde
1) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till redovisat värde brutto om 2 443 mkr och kreditförlustreserveringar om
8 mkr.
2) Koncernfunktioner och Övrigt inkluderar Entercard från och med den 1 december 2025, se not K5.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
210 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2024 Steg 1
Steg 2
Steg 3
Redovisat Redovisat Redovisat
värde Reserve- värde Reserve- värde Reserve-
brutto
ringar
Netto
brutto
ringar
Netto
brutto
ringar
Netto
Summa
Rörelsesegment
Svensk bankverksamhet
787 266
127
787 139
49 551
424
49 127
4 671
869
3 802
840 067
Baltisk bankverksamhet
250 976
295
250 680
36 767
570
36 196
1 455
381
1 074
287 950
Företag och Institutioner
468 356
751
467 605
73 792
1 614
72 177
5 640
1 091
4 549
544 332
Premium and Private Banking
126 380
17
126 363
6 898
56
6 842
137
11
126
133 331
Koncernfunktioner och Övrigt
17 661
39
17 622
2
2
17 623
Utlåning till allmänheten och kre-
ditinstitut värderat till upplupet
1 650 638
1 230
1 649 409
167 008
2 665
164 343
11 903
2 352
9 551
1 823 303
anskaffningsvärde
Geografisk fördelning
Sverige
1 337 939
742
1 337 197
123 650
1 880
121 770
10 343
1 899
8 444
1 467 411
Estland
108 971
74
108 897
15 560
175
15 385
672
240
432
124 713
Lettland
46 164
112
46 052
6 617
103
6 514
241
53
188
52 753
Litauen
95 841
109
95 731
14 590
292
14 298
542
87
454
110 483
Norge
36 563
125
36 438
5 470
158
5 311
105
72
33
41 783
Finland
18 818
44
18 774
1 121
56
1 065
19 840
USA
3 757
3 757
3 757
Övriga
2 586
24
2 562
2 562
Utlåning till allmänheten och kre-
ditinstitut värderat till upplupet
1 650 638
1 230
1 649 408
167 008
2 665
164 343
11 903
2 352
9 551
1 823 303
anskaffningsvärde
3.1.7.2 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde
Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat per sektor/bransch, nyckeltal för utlåning och reserveringar för för-
väntade kreditförluster.
Steg 1
Steg 2
Steg 3¹
Redovisat Redovisat Redovisat
värde Reserve- värde Reserve- värde Reserve-
brutto
ringar
Netto
brutto
ringar
Netto
brutto
ringar
Netto
Summa
Sektor/bransch
Privatpersoner
1 062 920
560
1 062 360
78 754
662
78 092
6 381
656
5 725
1 146 176
Hypoteksutlåning, privat
996 883
101
996 782
70 514
314
70 200
3 501
411
3 089
1 070 071
Övrigt, privat
66 037
459
65 577
8 240
348
7 892
2 880
245
2 635
76 105
Företagsutlåning
660 570
686
659 885
73 493
1 617
71 876
5 543
1 396
4 147
735 907
Jordbruk, skogsbruk och fiske
50 460
68
50 392
9 488
152
9 335
258
39
219
59 947
Tillverkningsindustri
36 548
92
36 456
6 959
261
6 697
1 162
539
623
43 776
Offentliga tjänster och
samhällsservice
45 626
55
45 571
3 490
151
3 339
38
9
29
48 939
Byggnadsverksamhet
15 884
34
15 850
4 321
138
4 183
172
40
132
20 165
Detalj‐ och partihandel
39 327
49
39 278
5 604
82
5 522
967
335
632
45 432
Transport
10 199
14
10 185
2 518
105
2 414
47
8
39
12 638
Sjötransport och offshore
3 190
3
3 186
1 159
21
1 138
90
59
31
4 355
Hotell och restaurang
4 661
5
4 656
1 152
15
1 137
52
13
39
5 832
Informations‐ och kommunikations-
verksamhet
10 245
28
10 217
3 086
253
2 833
4
1
4
13 054
Finans och försäkring
19 316
21
19 295
1 508
29
1 479
36
4
32
20 806
Fastighetsförvaltning
297 642
224
297 418
27 041
262
26 779
2 203
241
1 962
326 159
Bostadsfastigheter
80 224
51
80 173
12 474
155
12 320
1 209
204
1 005
93 498
Kommersiella fastigheter
146 503
116
146 386
8 066
70
7 997
776
20
756
155 139
Industri och lagerlokaler
43 644
26
43 617
3 079
11
3 068
85
8
77
46 762
Övrig fastighetsförvaltning
27 271
30
27 241
3 421
27
3 395
133
9
124
30 760
Bostadsrättsföreningar
92 716
8
92 708
2 550
8
2 542
95 250
Företagstjänster
22 175
54
22 121
3 347
116
3 231
170
62
108
25 461
Övrig företagsutlåning
12 581
30
12 551
1 272
25
1 247
343
46
297
14 095
Lån till kunder
1 723 490
1 246
1 722 244
152 247
2 279
149 968
11 924
2 052
9 871
1 882 084
Utlåning till Riksgälden
1
1
1
Utlåning till kreditinstitut
17 848
20
17 828
2 535
2
2 534
0
0
0
20 362
Utlåning till allmänheten och
1 741 340
1 267
1 740 073
154 782
2 280
152 502
11 924
2 052
9 871
1 902 446
kreditinstitut värderat till upplupet
anskaffningsvärde
Andel lån, %
91,26
8,11
0,62
100
Reserveringsgrad för lån, %
0,07
1,47
17,21
0,29
1) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till redovisat värde brutto om 2 443 mkr och kreditförlustreserveringar om 8 mkr .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
211 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Redovisat Redovisat Redovisat
värde Reserve- värde Reserve- värde Reserve-
brutto
ringar
Netto
brutto
ringar
Netto
brutto
ringar
Netto
Summa
Sektor/bransch
Privatpersoner¹
1 017 010
250
1 016 760
74 207
578
73 629
5 484
988
4 496
1 094 884
Hypoteksutlåning, privat
972 948
117
972 832
66 525
302
66 223
4 653
570
4 083
1 043 138
Övrigt, privat
44 061
133
43 928
7 682
276
7 406
831
418
412
51 746
Företagsutlåning¹
610 159
916
609 242
92 685
2 084
90 601
6 419
1 364
5 056
704 899
Jordbruk, skogsbruk och fiske
50 374
89
50 285
9 358
153
9 205
431
74
357
59 848
Tillverkningsindustri
33 724
143
33 581
10 140
476
9 664
1 238
504
734
43 979
Offentliga tjänster och
samhällsservice
41 500
50
41 450
3 165
86
3 079
31
6
25
44 555
Byggnadsverksamhet
15 844
64
15 780
4 235
143
4 093
441
93
348
20 221
Detalj‐ och partihandel
37 736
84
37 651
6 046
251
5 795
398
115
283
43 729
Transport
10 764
18
10 746
2 770
96
2 674
50
12
38
13 459
Sjötransport och offshore
4 234
4
4 230
1 170
15
1 155
105
72
33
5 418
Hotell och restaurang
4 782
6
4 777
1 648
22
1 625
48
14
34
6 435
Informations‐ och kommunikations-
verksamhet
9 031
25
9 006
3 648
109
3 539
43
4
39
12 585
Finans och försäkring
18 593
53
18 540
1 667
35
1 632
1 787
221
1 565
21 737
Fastighetsförvaltning
268 796
310
268 486
37 148
533
36 615
1 330
172
1 159
306 259
Bostadsfastigheter
75 479
98
75 380
13 688
315
13 374
683
41
642
89 396
Kommersiella fastigheter
131 048
147
130 901
13 483
143
13 341
131
15
116
144 358
Industri och lagerlokaler
39 687
36
39 652
4 701
25
4 676
104
16
88
44 415
Övrig fastighetsförvaltning
22 582
29
22 553
5 275
51
5 225
412
99
313
28 091
Bostadsrättsföreningar
87 772
13
87 759
4 979
12
4 967
25
2
23
92 749
Företagstjänster
16 759
41
16 719
5 026
101
4 926
82
16
66
21 710
Övrig företagsutlåning
10 250
17
10 233
1 684
52
1 632
409
58
350
12 215
Lån till kunder
1 627 168
1 166
1 626 002
166 893
2 663
164 230
11 903
2 352
9 551
1 799 783
Utlåning till kreditinstitut
23 470
63
23 407
115
2
114
23 520
Utlåning till allmänheten och
1 650 638
1 230
1 649 409
167 008
2 665
164 343
11 903
2 352
9 551
1 823 303
kreditinstitut värderat till upplupet
anskaffningsvärde
Andel lån, %
90,22
9,13
0,65
100
Reserveringsgrad för lån, %
0,07
1,60
19,76
0,34
1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omklassificering av bostadsrättsföreningar från privatpersoner till företagsutlåning.
3.1.8 Kreditförlustreserveringar
3.1.8.1 Sammanställning av kreditförlustreserveringar
Nedan redovisas en sammanställning av kreditförlustreserveringar för finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster.
Redovisat värde brutto /
Nominella belopp
Kreditförlustreserveringar
Redovisat värde
2024
2025
2024
2025
2024
Utlåning till kreditinstitut
20 384
23 585
22
65
20 362
23 520
Utlåning till allmänheten
1 887 662
1 805 964
5 577
6 181
1 882 085
1 799 783
Övrigt¹
116 035
148 535
3
116 035
148 531
Summa
2 024 081
1 978 084
5 599
6 250
2 018 482
1 971 835
Lånelöften och finansiella garantier
355 431
310 048
659
1 007
1) Övrigt inkluderar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. och Övriga finansiella tillgångar .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
212 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.1.8.2 Redovisat värde brutto per steg
Nedan redovisas redovisat värde brutto och nominella belopp per steg för finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster.
Redovisat värde brutto / Nominella belopp
2024
1/1 2024
Steg 1
Steg 2
Steg 3³
Summa
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Summa
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Summa
Utlåning till kreditinstitut
17 848
2 535
0
20 384
23 470
115
23 585
24 701
323
25 024
Utlåning till allmänheten
1 723 492
152 247
11 924
1 887 662
1 627 168
166 893
11 903
1 805 964
1 619 682
191 506
7 855
1 819 043
varav privatpersoner¹
1 062 920
78 754
6 381
1 148 055
1 017 010
74 207
5 484
1 096 701
995 743
85 514
4 086
1 085 344
varav företagsutlåning¹
660 570
73 493
5 543
739 606
610 159
92 685
6 419
709 263
593 939
105 992
3 769
703 700
Övrigt²
115 996
27
12
116 035
148 503
21
11
148 535
168 136
42
5
168 182
Summa
1 857 336
154 809
11 935
2 024 081
1 799 141
167 029
11 914
1 978 084
1 812 519
191 871
7 860
2 012 249
Lånelöften och finansiella
331 212
24 046
172
355 431
270 870
38 335
844
310 048
256 362
36 104
791
293 257
garantier
1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omklassificering av bostadsrättsföreningar från privatpersoner till företagsutlåning.
2) Övrigt inkluderar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. och Övriga finansiella tillgångar.
3) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till redovisat värde brutto om 2 443 mkr.
3.1.8.3 Avstämningar av reserveringar för förväntade kreditförluster
Nedan redovisas avstämningar av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende lån till kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, lån till allmänheten till
upplupet anskaffningsvärde samt åtaganden och garantier.
Utlåning till kreditinstitut 2025
2024
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Summa
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Summa
Ingående balans
63
2
65
54
11
65
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto
–19
–10
–29
20
7
27
Förändringar i PD
6
6
2
–4
–2
Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF)
–13
–2
–15
–16
–15
–31
Förändringar i makroekonomiska scenarier
–7
–1
–9
5
0
5
Överföringar mellan steg
–6
13
7
–2
2
från 1 till 2
–6
13
7
–3
3
från 2 till 1
1
–1
Övriga
–3
–3
Summa förändringar redovisade som kreditförluster
–43
0
–44
8
–9
–1
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Valutakursdifferenser
0
0
0
1
0
1
Utgående balans
20
2
22
63
2
65
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
213 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Utlåning till allmänheten
2024
Steg 1
Steg 2
Steg 3¹
Summa
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Summa
Ingående balans
1 166
2 663
2 352
6 181
1 557
3 515
1 989
7 062
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya finansiella tillgångar
736
313
25
1 073
759
861
42
1 662
Dag 1 förlust till följd av rörelseförvärv
343
343
Borttagna finansiella tillgångar
–246
–404
–697
–1 346
–287
–867
–605
–1 758
Bortskrivningar
–672
–672
–895
–895
Förändringar i PD
96
–159
–63
399
48
448
Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF)
–184
–393
162
–414
–248
–909
164
–992
Förändringar i makroekonomiska scenarier
–110
–118
0
–229
–143
–353
–21
–517
Förändringar av modeller
71
141
–218
–6
Expertjusteringar av kreditreserveringarna
–180
–280
–461
–299
–287
–1
–587
Individuella bedömningar
771
771
974
974
Överföringar mellan steg
–386
496
376
486
–586
621
663
699
från 1 till 2
–503
1 292
789
–753
1 775
1 022
från 1 till 3
–6
42
36
–2
85
82
från 2 till 1
122
–467
–345
169
–514
–345
från 2 till 3
–383
502
118
–683
691
8
från 3 till 2
54
–138
–83
42
–92
–50
från 3 till 1
0
–30
–29
1
–20
–19
Övriga
–19
76
–76
–20
–6
1
–114
–120
Summa förändringar redovisade som kreditförluster
121
‐329
‐329
‐537
–410
–884
207
–1 087
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Ränta
101
101
113
113
Valutakursdifferenser
–41
–55
–72
–168
19
31
43
93
Utgående balans
1 246
2 279
2 052
5 577
1 166
2 663
2 352
6 181
1) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till kreditförlustreserveringar om 8 mkr.
Utlåning till allmänheten, privatpersoner
2024¹
Steg 1
Steg 2
Steg 3²
Summa
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Summa
Ingående balans
250
579
988
1 817
297
868
1 046
2 212
Nya finansiella tillgångar
166
11
12
189
163
11
21
196
Dag 1 förlust till följd av rörelseförvärv
343
343
Borttagna finansiella tillgångar
–35
–78
–177
–290
–47
–105
–164
–316
Bortskrivningar
–434
–434
–560
–560
Förändringar i PD
25
–120
–95
111
–68
43
Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF)
–3
–81
228
145
–12
–88
199
100
Förändringar i makroekonomiska scenarier
–45
–58
1
–103
–80
–215
–17
–312
Förändringar av modeller
59
116
–199
–24
Expertjusteringar av kreditreserveringarna
–11
–5
–16
20
–28
0
–7
Individuella bedömningar
–4
–4
Överföringar mellan steg
37
–66
29
9
–187
178
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar
–187
304
198
315
–209
382
285
459
mellan steg
Valutakursdifferenser och övrigt
–39
61
10
32
–3
8
3
8
Utgående balans
560
662
656
1 879
250
579
988
1 817
1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omklassificering av bostadsrättsföreningar från privatpersoner till företagsutlåning.
2) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till kreditförlustreserveringar om 8 mkr.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
214 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Utlåning till allmänheten, företagsutlåning
2024¹
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Summa
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Summa
Ingående balans
916
2 085
1 364
4 364
1 260
2 647
943
4 851
Nya finansiella tillgångar
569
302
12
884
596
850
20
1 467
Borttagna finansiella tillgångar
–211
–326
–520
–1 056
–240
–762
–441
–1 442
Bortskrivningar
–238
–238
–334
–334
Förändringar i PD
71
–39
32
288
117
404
Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF)
–181
–312
–66
–559
–236
–821
–35
–1 092
Förändringar i makroekonomiska scenarier
–66
–60
0
–126
–63
–138
–4
–205
Förändringar av modeller
12
25
–20
17
Expertjusteringar av kreditreserveringarna
–169
–275
–444
–320
–259
–1
–580
Individuella bedömningar
771
771
978
978
Överföringar mellan steg
–82
62
20
–231
–43
274
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar
–154
195
129
171
–154
469
–75
240
mellan steg
Valutakursdifferenser och övrigt
–21
–41
–57
–118
15
24
38
78
Utgående balans
686
1 617
1 396
3 699
916
2 085
1 364
4 364
1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omklassificering av bostadsrättsföreningar från privatpersoner till företagsutlåning.
Lånelöften och finansiella garantier
2024
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Summa
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Summa
Ingående balans
287
603
117
1 007
330
448
320
1 097
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto
152
–138
–7
7
180
–84
–142
–46
Dag 1 förlust till följd av rörelseförvärv
11
11
Förändringar i PD
–16
2
–14
37
–13
24
Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF)
–124
–43
6
–161
–106
–117
79
–144
Förändringar i makroekonomiska scenarier
–32
–24
0
–57
–10
–13
0
–23
Förändringar av modeller
2
0
0
2
Expertjusteringar av kreditreserveringarna
–51
–57
–108
–48
13
0
–34
Individuella bedömningar
–185
–185
Överföringar mellan steg
–15
33
–41
–22
–101
364
34
297
från 1 till 2
–80
179
99
–124
313
188
från 1 till 3
0
3
3
0
11
11
från 2 till 1
66
–167
–101
24
–62
–38
från 2 till 3
–4
7
3
–12
34
23
från 3 till 2
25
–51
–26
125
–6
119
från 3 till 1
0
0
0
0
–6
–6
Övriga
0
0
9
10
Summa förändringar redovisade som kreditförluster
–73
–226
–34
–332
–47
150
–214
–111
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Valutakursdifferenser
–1
–15
0
–16
4
5
11
20
Utgående balans
213
362
84
659
287
603
117
1 007
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
215 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.1.9 Lån med förhöjda risker
3.1.9.1 Lån med lättnader i villkor
Lån med lättnader i villkor avser lån där avtalsvillkoren har ändrats till följd av gäl-
denärens finansiella svårigheter. Syftet med lättnader är att möjliggöra för lånta-
garen att återfå full betalningsduglighet och att undvika pantrealisation, eller när
detta inte är bedömt möjligt, att maximera återbetalningen av utestående for-
dran. Ändring av avtalsvillkoren inkluderar diverse olika åtgärder såsom uppskov
med amorteringar, sänkning av räntan under marknadsränta, eftergift av hela
eller delar av lån, eller utfärdande av nytt lån för betalning av förfallet belopp.
Beroende på när lättnaden medges och graden av låntagarens finansiella svårig-
heter, kan lån med lättnader i villkor behandlas som ej varande i fallissemang eller
varande i fallissemang. Tabellen nedan visar redovisade värden för lån med lätt-
nader i villkor.
Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Norge
Övriga
Summa
Ej i fallissemang
14 506
334
329
745
13
117
16 044
I fallissemang
3 234
291
88
132
141
22
3 907
Summa
17 740
624
416
877
155
139
19 951
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Norge
Övriga
Summa
Ej i fallissemang
12 180
619
243
623
819
380
14 864
I fallissemang
2 821
361
132
191
104
3 609
Summa
15 001
980
375
814
923
380
18 474
3.1.9.2 Bortskrivningar
Lån skrivs bort då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och det
inte finns några realistiska möjligheter till återvinning av fordran. Den återstående
delen av lån som delvis skrivits bort ingår även därefter i osäkra lån eller i lån med
lättnader i villkor. I samband med bortskrivningen utnyttjas tidigare gjorda reser-
veringar. Förlusten anses vara beloppsmässigt fastställd då konkursförvaltare
lämnat redovisning av utdelning i konkurs, då ackordsförslag antagits, då ford-
ringar eftergivits eller då Kronofogdemyndighet eller inkassoföretag redovisat att
fysisk person saknar utmätningsbara tillgångar. Bortskrivning av lån medför nor-
malt inte att kraven emot låntagaren efterskänks. Kraven mot låntagaren drivs
som regel vidare genom efterbevakning. Efterbevakning sker inte då juridisk
person upphört att existera till följd av konkurs, då ackordsförslag antagits eller
då fordringar eftergivits helt. Det totala avtalsbeloppet för skulder som har skri-
vits bort under året och som fortfarande är föremål för indrivningsåtgärder upp-
gick till 686 mkr (400).
3.1.9.3 Egendom som övertagits för skydd av fordran samt
återtagna leasingobjekt
Ett sätt för koncernen att hantera kreditrisk är genom att begära relevanta säker-
heter för kreditriskexponeringar. Koncernens definition av kreditrisk inkluderar
risken för att erhållna säkerheter inte täcker fordringarna. I vissa fall, då motpar-
ten inte fullgör sina förpliktelser gentemot koncernen, behöver koncernen överta
säkerheter eller återta leasingobjekt för att skydda fordran. Åtgärden syftar till att
ge större möjligheter att återvinna så mycket kassaflöden som möjligt och
därmed minimera kreditförlusterna. Detta förväntas ske genom aktiv tillgångs-
förvaltning och andra värdeskapande åtgärder. Avsikten är också att minimera
kostnader under innehavstiden av de övertagna säkerheterna. De interna anta-
gandena vid beräkningen av verkligt värde anses vara så betydande att värdet
hänförs till nivå tre i hierarkin för verkligt värde. En värderingsmodell där de bety-
dande värderingsparametrarna är icke observerbara och därav baseras på
interna antaganden.
2024
Redovisat värde, Redovisat Verkligt Redovisat värde, Redovisat Verkligt
Antal övertaget under året värde
värde
Antal
övertaget under året värde värde
Byggnader och mark
1
7
7
3
8
12
12
Övrigt
47
7
23
26
38
7
34
37
Summa
48
7
30
34
41
15
46
49
3.1.10 Kapitalkrav för kreditrisker
Det grundläggande kapitalbaskravet för kreditrisker i Swedbank (konsoliderad
situation) uppgick per årsskiftet 2025 till 45 312 mkr (39 661 mkr). För ytterligare
information se not K4 Kapital.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
216 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.2 Likviditetsrisk
3.2.1 Definition
Risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när de förfaller till
betalning utan att ådra sig betydande extrakostnader för att erhålla finansiering
eller utan att åsamkas förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar.
3.2.2 Riskhantering
Styrelsen beslutar om koncernens övergripande riskaptit och risklimiter för likvi-
ditetsrisk för interna såväl som regulatoriska mått. Vd är ansvarig för att imple-
mentera policyer för likviditetsrisk och för att säkerställa att affärsverksamheten
håller sig inom den av styrelsen fastställda riskaptiten.
Vd har delegerat till koncernfinanschefen att ansvara för koncernens likvidi-
tetshantering och för detta ändamål har koncernfinanschefen etablerat funktio-
nen Group Treasury. Group Risk utgör den oberoende riskhanteringsfunktionen
och ansvarar för att säkerställa att likviditetsrisker är identifierade och korrekt
hanterade. Group Risk har också ansvar för att utveckla och upprätthålla ett
limitramverk, samt interna metoder för mätning av likviditetsrisk.
Finansieringsstrategi och hantering av likviditetsreserven, sammantaget med
riskbedömningsprocesser, hantering av intradagslikviditet, metoder för intern-
prissättning samt kontinuitetsplanering, är exempel på viktiga beståndsdelar
i Swedbanks riskhantering med avseende på likviditet.
3.2.3 Riskmätning
Swedbank använder en uppsättning riskmått för att bedöma koncernens likvidi-
tets‐ och finansieringsrisker, dels över olika tidsperspektiv, inklusive intradag,
dels för både normala och stressade omständigheter. Likviditetsmåtten är defi-
nierade antingen internt eller genom externa likviditetskrav.
Likviditetsrisk begränsas bland annat genom det interna måttet Survival hori-
zon. Måttet beräknar antalet dagar med ett positivt kumulativt nettokassaflöde,
med hänsyn taget till framtida kassaflöden. Survival horizon är ett konservativt
mått i den meningen att det antar ett stressat scenario, till exempel begränsad
tillgång till finansieringsmarknader, samt att det inträffar stora utflöden av inlå-
ning från koncernens kunder under en kort tidsperiod. Därtill antas ett stort
bostadsprisfall i måttet, vilket påverkar övervärdet i säkerhetspoolen‐.
Swedbank säkerställer också efterlevnad av två regulatoriska likviditetsmått;
Likviditetstäckningskvot (Liquidity Coverage Ratio, ”LCR”) och stabil nettofinan-
sieringskvot (Net Stable Funding Ratio, ”NSFR”). Dessa riskmått beräknas, beva-
kas samt rapporteras regelbundet till relevanta myndigheter. LCR syftar till att
säkerställa att Swedbank har ett tillräckligt stort innehav av icke‐pantsatta till-
gångar av hög kvalitet (en likviditetsreserv) för att möta likviditetsbehov i stres-
sade situationer under kommande 30 dagar. NSFR kräver att bankerna upprätt-
håller en stabil finansieringsprofil och begränsar därmed utrymmet för kortfristig
finansiering. Måttet säkerställer att en banks illikvida långfristiga tillgångar till en
tillfredsställande nivå finansieras av stabil långfristig finansiering.
Därtill följer Swedbank ett antal riskindikatorer, för att på ett tidigt stadium
kunna identifiera och agera på ökade likviditetsrisker.
3.2.4 Finansieringsstrategi
Swedbanks finansieringsstrategi är baserad på tillgångarnas kvalitet och sam-
mansättning. Med flertalet finansieringsprogram säkerställs både kortsiktiga
och långsiktiga behov. Exempel på finansieringskällor är säkerställda obligatio-
ner, icke säkerställd upplåning, upplåning genom penningmarknadscertifikat
samt andra inlåningscertifikat. Mer än hälften av utlåningen består av svenska
bostadslån vilka till stor del är finansierade med säkerställda obligationer.
Inlåningsvolymer tillsammans med säkerställda obligationer samt eget kapital
täcker nästan hela Swedbanks finanseringsbehov. Det innebär att Swedbank har
ett begränsat strukturellt behov av icke säkerställd finansiering.
Swedbank strävar efter att matcha icke‐säkerställd finansiering mot tillgångar
med motsvarande belopp och löptid. Efterfrågan på emitterad icke‐säkerställd
finansiering bestäms av regulatoriska minimikrav för nedskrivningsbara skulder
(MREL).
3.2.5 Likviditetsreserv
Swedbank upprätthåller en likviditetsreserv för att hantera koncernens likviditets-
risk. Likviditetsreserven är central för att minimera likviditetsrisk och kalibreras
så att limiter för riskaptit kan skyddas även under omständigheter med allvarlig
stress .
Likviditetsreserv¹
2025
2024
Nivå 1 tillgångar
512 905
585 443
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker²
258 729
320 813
153 684
173 279
Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner eller offentliga organ
7 158
3 435
Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet
93 334
87 916
Nivå 2 tillgångar
9 803
5 445
Nivå 2A tillgångar
9 107
4 110
Säkerställda obligationer med hög kvalitet
9 107
4 108
Företagsvärdepapper (lägsta kreditbetyg AA–)
2
Nivå 2B tillgångar
696
1 335
Företagsvärdepapper (kreditbetyg mellan A+ to BBB–)
250
218
Aktier (större aktieindex)
446
1 117
Summa
522 708
590 888
1) Ojusterade likvida tillgångar klassificerade i enlighet med Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61.
2) Minimikrav på likvida tillgångar hos Estlands, Lettlands, Litauens och Finlands centralbanker är undantagna från likvida tillgångar.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
217 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.2.6 Löptidsöversikt
I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden uti-
från återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten
fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen
innehåller möjlighet till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunk-
ten då återbetalningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är
avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen
i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt
belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen Utan
löptid/diskonteringseffekt i tabellen nedan. I denna kolumn redovisas även
poster utan avtalad förfallotidpunkt och där förväntad betalningstidpunkt inte
fastställts.
Beviljade lånelöften uppgående till 317 894 mkr (266 011) kan utnyttjas när som
helst av kunden. Utställda finansiella garantier och övriga ansvarsförbindelser
uppgående till 37 537 mkr (44 037) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflö-
den om specifika händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till
659 mkr (1 007), rapporteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. I
löptidsfördelningen nedan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar
och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt
värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i
redovisningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/diskonteringseffekt i tabellen
nedan.
Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Utan löptid/
Betalbar på diskonte-
Återstående löptid 2025
anfordran
≤ 3 mån >3 mån–1 år
>1–5 år
>5–10 år
> 10 år
ringseffekt
Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
263 628
263 628
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
106 410
18 608
23 235
9 905
3 803
–909
161 053
Utlåning till kreditinstitut
2 623
20 778
1 193
6 398
706
317
32 015
Utlåning till allmänheten
18 957
192 216
169 789
441 168
175 536
1 007 790
–16 433
1 989 023
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkring
–597
–597
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
3 490
7 885
42 809
6 372
–112
60 444
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken
2 210
115 739
6 811
43 442
74 695
187 969
430 867
Aktier och andelar
7 118
121
513
3 448
4 366
9 336
21 155
46 056
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
7 423
7 423
Derivat
45 423
87 569
347 544
103 590
32 062
–598 906
17 283
Immateriella anläggningstillgångar
22 661
22 661
Materiella tillgångar
6 118
6 118
Övriga tillgångar
19 194
3 233
565
707
3 109
26 808
Summa
294 535
503 372
295 601
908 608
375 878
1 244 387
–559 600
3 062 782
Skulder
Skulder till kreditinstitut
38 138
14 016
2 390
54 544
In‐ och upplåning från allmänheten
1 127 306
103 117
69 854
2 888
6
1 303 172
Värdeförändring på räntesäkrade skulder
i portföljsäkringar
238
238
Emitterade värdepapper
89 797
253 621
408 132
5 089
13 369
–36 242
733 765
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken
2 002
116 035
6 849
43 603
74 921
188 483
431 894
Derivat
49 738
88 200
352 340
103 425
32 981
–597 153
29 531
Övriga skulder
411
67 933
4 335
16 490
7 656
12 296
454
109 576
varav försäkringsskulder
411
579
1 088
5 712
6 789
11 788
844
27 211
varav leasingskulder
244
676
2 091
840
391
–390
3 852
Seniora icke prioriterade skulder
216
28 970
94 887
11 316
425
135 814
Efterställda skulder
38 232
189
38 422
Eget kapital
225 826
225 826
Summa
1 167 857
440 852
454 219
956 573
202 414
247 130
–406 262
3 062 782
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
218 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Utan löptid/
Betalbar på diskonte-
Återstående löptid 2024
anfordran
≤ 3 mån >3 mån–1 år
>1–5 år
>5–10 år
> 10 år
ringseffekt
Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
325 604
325 604
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
140 468
3 290
29 825
327
8 839
–543
182 205
Utlåning till kreditinstitut
2 273
14 910
3 940
11 807
840
298
34 068
Utlåning till allmänheten
430
120 356
151 118
452 516
159 678
999 898
–1 751
1 882 244
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkring
–2 723
–2 723
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
3 146
4 290
47 052
3 689
42
–429
57 790
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken
2 242
108 565
6 183
38 142
66 229
173 522
394 883
Aktier och andelar
7 118
124
519
3 283
4 501
10 075
19 818
45 438
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
9 093
9 093
Derivat
82 897
134 263
420 328
136 904
27 637
–764 435
37 595
Immateriella anläggningstillgångar
20 871
20 871
Materiella tillgångar
5 200
5 200
Övriga tillgångar
11 161
2 595
474
592
2 606
17 429
Summa
337 667
481 628
306 197
1 003 428
372 759
1 222 917
–714 898
3 009 697
Skulder
Skulder till kreditinstitut
41 227
18 050
5 224
64 500
In‐ och upplåning från allmänheten
1 101 977
100 000
84 890
1 730
12
1 288 609
Värdeförändring på räntesäkrade skulder
i portföljsäkringar
549
549
Emitterade värdepapper
113 081
266 594
379 635
12 621
15 180
–28 912
758 199
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken
2 020
108 833
6 223
38 308
66 431
173 986
395 800
Derivat
72 517
136 747
425 268
137 062
28 739
–765 058
35 274
Övriga skulder
477
48 098
5 952
14 346
7 651
12 875
654
90 052
varav försäkringsskulder
477
636
1 127
5 489
6 924
12 751
855
28 260
varav leasingskulder
320
599
1 759
700
–201
3 177
Seniora icke prioriterade skulder
8 615
102 255
12 142
–1 808
121 204
Efterställda skulder
30 026
7 148
–565
36 609
Eget kapital
218 901
218 901
Summa
1 145 700
460 579
514 245
991 567
243 067
230 779
–576 240
3 009 697
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
219 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.2.7 Stresstester
Stresstester genomförs regelbundet i syfte att öka beredskapen för eventuella
störningar på de finansiella marknaderna. Dessa tester beaktar såväl Swedbank-
specifika störningar som marknadsövergripande störningar. Analyserna inbegri-
per även de kombinerade effekter som skulle kunna uppstå om samtliga stör-
ningar skulle inträffa samtidigt. I scenarierna stressas ett antal riskfaktorer upp
till osannolika, men inte otänkbara nivåer. Exempel på faktorer som stressas är
stora uttag från inlåningskonton, högt utnyttjande av kreditfaciliteter och höjda
krav på ställda säkerheter för olika ändamål.
Ytterligare exempel är minskat värde på Swedbanks likviditetsreserv, liksom att
de fastigheter som utgör säkerheter för de bolån som ingår i hypoteksrörelsen
minskar i värde. Den sistnämnda riskfaktorn påverkar Swedbanks möjligheter att
emittera säkerställda obligationer, vilket är av strategisk betydelse för Swed-
banks finansiering. Slutligen kan nämnas antaganden om att tillgången till kapi-
talmarknaden dras undan, men att Swedbanks likvida tillgångar fortfarande kan
generera likviditet. Nedan redovisas en tabell som visar hur den så kallade säker-
hetspoolen såg ut per årsskiftet. I tabellen åskådliggörs effekterna på Swedbank
Hypoteks övervärde i säkerhetspoolen, givet olika grader av prisfall
på fastighetsmarknaden .
Säkerhetspoolens känslighet för prisfall på fastigheter
Husprisförändring
Oförändrat
–5%
–10%
–15%
–20%
–25%
–30%
–35%
–40%
Totala tillgångar i säkerhetspool, mkr
1 122 773
1 115 131
1 105 394
1 092 066
1 074 322
1 052 024
1 025 064
993 068
955 387
Totalt utgivna säkerställda obligationer, mkr
402 681
402 681
402 681
402 681
402 681
402 681
402 681
402 681
402 681
Övervärde i säkerhetspoolen (OC), %
178,8
176,9
174,5
171,2
166,8
161,3
154,6
146,6
137,3
Likviditetstäckningskvot¹
Högkvalitativa likvida tillgångar (HQLA), mkr
2025
2024
Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 1
506 373
579 289
Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 2
8 089
4 161
Högkvalitativa likvida tillgångar, Totalt
514 462
583 450
Kassautflöden, mkr
Inlåning från privatpersoner och inlåning från småföretagskunder
61 922
60 306
Osäkrad kapitalmarknadsfinansiering
188 544
196 174
Säkrad kapitalmarknadsfinansiering
4 657
6 329
Ytterligare krav
63 778
68 355
Andra kassautflöden
6 110
2 794
Summa kassautflöden
325 011
333 958
Kassainflöden, mkr
Utlåning mot säkerhet
17 567
21 555
Inflöden från fullt presterande exponeringar
16 662
13 975
Andra kassainflöden
11 274
8 838
Summa kassainflöden
45 504
44 367
Likviditetstäckningskvot (LCR), Total, %
184
201
Likviditetstäckningskvot, EUR, %
289
287
Likviditetstäckningskvot, USD, %
542
333
Likviditetstäckningskvot, SEK², %
108
102
1) LCR – beräknad i enlighet med Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1620.
2) För LCR i SEK är myndighetskravet 75%. Motsvarande krav för LCR i EUR och USD, samt total LCR, är däremot 100%.
NSFR och NSFR-komponenter
2025
2024
NSFR, %
125
127
Tillgänglig stabil finansiering (ASF), mkr
1 841 258
1 795 743
Behov av stabil finansiering (RSF), mkr
1 477 043
1 418 861
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
220 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.2.8 Räntebärande värdepapper och leasingskulder
Återbetalning av leasingskulder inkluderar räntebetalningar om 81 mkr (81). I kassaflödesanalysen redovisas dessa i den löpande verksamheten medan återbetal-
ningar hänförliga till amortering på leasingskulden redovisas inom finansieringsverksamheten.
Emitterade värdepapper
Seniora icke Strukture- Summa Seniora icke Efter-
Säkerställda säkerställda rade privat emitterade prioriterade ställda Leasing
Omsättning under året, 2025
Certifikat¹
obligationer obligationer obligationer värdepapper skulder skulder
skulder
Summa
Ingående balans
265 526
353 430
139 113
129
758 199
121 204
36 609
3 177
919 189
Emitterade/Nya kontrakt
532 046
101 904
29 387
663 337
32 736
5 583
1 238
702 894
Återköpt
–32 720
–91
–32 811
–32 811
Återbetalt
–494 484
–60 117
–41 342
–1
595 943
–12 456
–1 934
–1 046
–611 379
Modifieringar och övrigt
457
457
Ränta, förändring av marknadsvärde eller av
säkrad post i säkringsredovisning till verkligt
värde och valutakursförändringar
–51 973
3 716
–10 722
–36
–59 015
–5 670
–1 837
26
–66 496
Utgående balans
251 115
366 213
116 436
1
733 765
135 814
38 422
3 852
911 854
1) Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än ett år.
Emitterade värdepapper
Seniora icke Strukture- Summa Seniora icke Efter-
Säkerställda säkerställda rade privat emitterade prioriterade ställda Leasing
Omsättning under året, 2024
Certifikat¹
obligationer obligationer obligationer värdepapper skulder skulder
skulder
Summa
Ingående balans
263 334
345 615
118 238
1 361
728 548
104 828
32 841
3 676
869 893
Emitterade/Nya kontrakt
595 404
88 666
28 309
712 379
20 742
6 811
75
740 007
Återköpt
–26 538
–1 055
–27 593
–27 593
Återbetalt
–622 272
–69 701
–19 012
–710 985
–15 020
–7 222
–989
–734 216
Modifieringar och övrigt
332
332
Ränta, förändring av marknadsvärde eller av
säkrad post i säkringsredovisning till verkligt
värde och valutakursförändringar
29 060
15 388
11 579
–177
55 850
10 654
4 179
83
70 766
Utgående balans
265 526
353 430
139 113
129
758 199
121 204
36 609
3 177
919 189
1) Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än ett år .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
221 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.3 Marknadsrisk
3.3.1 Definition
Marknadsrisk definieras som risk relaterat till värde, resultat, kapital eller expone-
ring som härrör från rörelser avseende riskfaktorer på finansiella marknader.
Värde avser både ekonomiskt värde och redovisat värde och inkluderar värdejus-
teringar såsom Credit Valuation Adjustment (CVA) samt Debit Valuation Adjust-
ment (DVA).
3.3.2 Riskhantering
Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om riskaptit och
risklimiter, som begränsar risktagandets art och storlek för marknadsrisk. Enbart
risktagande enheter, det vill säga enheter som erhållit godkännande från vd att ta
risk, tillåts ta marknadsrisk. Styrelsens riskaptit och styrelselimiter implementeras
av vd genom limitramverket. Limitramverket kan inkludera limiter, escalation trig-
gers (ET) och key risk indicators (KRI) efter beslut av vd. För att komplettera limi-
terna uppsatta av vd, sätts ytterligare limiter av verkställande ledning för att und-
vika uppbyggandet av koncentrationsrisk. Koncernfinanschefen allokerar limiter
till respektive affärsområdeschef för Företag och Institutioner (C&I) och Baltisk
bankverksamhet samt till Group Treasury. Limiter allokeras därefter vidare inom
respektive affärsområde. Ytterligare limiter kan tilldelas till specifika handlar-
bord, dotterföretag eller organisatoriska enheter. Koncernens avdelning för risk-
kontroll arbetar dagligen med att mäta, övervaka och rapportera marknadsris-
kerna inom Swedbank.
Det finns andra enheter inom koncernen där marknadsrisk som uppstår här‐
rörande till bankverksamhet, av flertalet praktiska skäl, inte kan överföras i dess
helhet till Group Treasury. I dessa fall, kan chefen för Group Treasury utfärda
mandat avseende marknadsrisk till dessa enheter i form av administrativa limiter,
ET eller KRI.
Merparten av koncernens marknadsrisker är av strukturell eller strategisk
natur och hanteras i huvudsak av Group Treasury.
Strukturella ränterisker är en naturlig del av en bankverksamhet som hanterar
in‐ och utlåning. Ränterisker uppstår i huvudsak då det är skillnad i löptid och rän-
tebindningstid mellan koncernens tillgångar och skulder vilket hanteras genom
att Group Treasury, inom givna limiter, i stor utsträckning matchar dessa löptider
antingen direkt eller via användandet av derivat, till exempel ränteswappar. Ränte-
risker uppstår även inom tradingverksamheten. Koncernens valutakursrisker
utgörs av strukturell valutakursrisk i bankverksamheten, valutakursrisk som en
följd av tradingverksamheten, samt av investeringar i utlandsverksamheter.
Aktiekursrisker uppstår till följd av innehav i aktier och aktie‐
relaterade derivat.
3.3.3 Riskmätning
Swedbank använder sig av en mängd olika riskmått, både statistiska och icke‐
statistiska, med syftet att limitera koncernens risktagande enheter samt för
regelefterlevnad. Statistiska mått som till exempel Value‐at‐Risk (VaR) och Stres-
sad Value‐at‐Risk (SVaR) är viktiga verktyg i Swedbanks riskhanteringsprocess
och används bland annat för att beräkna koncernens kapitalkrav.
Ickestatistiska mått, som till exempel känslighetsanalyser, är viktiga komple-
ment till VaR och SVaR då dessa mått i vissa fall ger en vidare förståelse för de
marknadsriskfaktorer som man avser att mäta. Känslighetsanalyser ger en tydli-
gare bild av koncentrerad risk inom specifika marknadsriskfaktorer som man
inte kan utläsa i exempelvis VaR.
Utöver VaR och olika typer av känslighetsanalyser utför Swedbank även en
omfattande mängd stresstester. Dessa stresstester bygger på scenarier som kan
delas in i tre grupper; historiska, nutida och framåtblickande scenarier, inklusive
metod‐ och modellstresstester. Syftet med dessa stresstester, och de scenarier
som ligger till grund för testerna, är att ytterligare kunna identifiera signifikanta
rörelser i riskfaktorer eller förluster som skulle kunna uppstå till följd av exceptio-
nella marknadsstörningar.
3.3.4 Riskexponering
Swedbanks marknadsrisker uppstår i huvudsak inom koncernens bankverksam-
het som hanteras av Group Treasury. Marknadsrisk uppstår även i tradingverk-
samheten, huvudsakligen som en följd av kundtransaktioner vilka exekveras
inom affärsområdena C&I och Baltisk bankverksamhet.
3.3.5 Value-at-Risk (VaR)
VaR innebär att man utifrån en modell, beräknar en sannolikhetsfördelning för
värdeförändringen i Swedbanks portföljer. Modellen baseras på prisrörelser i
olika faktorer inom marknadsrisk såsom räntenivåer, valutakurser och aktiepriser
med en effektiv historisk observationsperiod på ett år. Undantag kan göras för
regulatorisk VaR där en kortare tidsperiod kan användas vid tider då det råder en
signifikant ökning av prisvolatilitet. Beräkningen görs utifrån det hypotetiska
antagandet att portföljerna ligger orörda över en viss tidshorisont. Koncernen
använder en VaR‐modell med ett konfidensintervall på 99 procent och en tidshori-
sont på en handelsdag. Statistiskt innebär detta att förlusten för en portfölj
kommer att överstiga VaR‐beloppet en dag av 100. VaR är ett användbart verktyg,
inte bara för att bedöma risknivån för ett enskilt värdepapper eller tillgångsslag,
utan också för att man med detta mått kan jämföra risknivåer exempelvis mellan
de olika tillgångsslagen.
Ordinarie VaR och Stressad VaR (SVaR) skiljer sig något åt, då man i den stres-
sade modellen applicerar marknadsdata för ett år som utmärks av stress. Den av
Swedbank valda perioden täcker delar av åren 2008 och 2009, en tids‐period
präglad av den dåvarande finanskrisen.
Swedbanks tradingverksamhet bedrivs inom affärsområdena C&I samt Baltisk
bankverksamhet och syftar i första hand till att tillgodose kundernas behov av att
göra transaktioner på den finansiella marknaden. Risknivån (mätt i termer av
VaR) tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav.
Swedbank utvärderar dagligen VaR‐modellens tillförlitlighet med faktiska och
hypotetiska utfallstester (backtesting). Faktiska utfallstester använder sig av tra-
ding verksamhetens faktiska dagliga resultat för att bedöma VaR‐modellens pre-
cision, medan man i hypotetiska utfallstester gör en jämförelse mellan portföl-
jens värde vid dagens slut och dess beräknade värde vid slutet av påföljande dag.
Det beräknade värdet fås genom att använda marknadsrörelser för det dygn för
vilket testet utförs, med antagandet att positionerna i portföljen förblir oföränd-
rade under denna tidsperiod. Swedbanks utfallstester under 2025 översteg VaR‐
nivån vid ett tillfälle avseende både den hypotetiska utfallstestningen samt den
faktiska utfallstestningen.
VaR trading för
kapitalkrav
Jan–dec 2025 (2024)
2025
2024
mkr
Max
Min
Medel
31 dec
Value‐at‐Risk
25
(38)
14
(14)
20
(24)
16
17
Stressad Value‐at‐Risk
74
(86)
36
(43)
53
(58)
57
50
Utöver den VaR‐modell som tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav
använder koncernen en VaR‐modell som även fångar kreditspreadrisk i sin
interna riskhanteringsprocess. Tradingverksamhetens totala VaR hade under
2025 ett medelvärde på 22 mkr, vilket kan jämföras med medelvärdet år 2024
som var 26 mkr.
VaR trading för
riskberäkning
Jan–dec 2025 (2024)
2025
2024
mkr
Max
Min
Medel
31 dec
Kreditspreadrisk
7
(8)
2
(3)
4
(5)
2
3
Aktiekursrisk
7
(8)
0
(0)
2
(1)
4
2
Valutakursrisk
15
(13)
1
(1)
4
(4)
2
1
Ränterisk
29
(42)
15
(15)
20
(24)
21
17
Diversifiering
–8 (–8)
–6
–5
Total
27
(43)
17
(16)
22
(26)
21
18
Data i tabellen ovan är framtaget genom användandet av den VaR‐modell
som koncernen använder sig av för intern riskhantering och skiljer sig därför
från de värden genererade vid användandet av VaR‐modellen för kapitalkravs‐
beräkningar.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
222 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.3.6 Ränterisk
Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt
ränterelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller
andra relevanta riskfaktorer.
Merparten av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår inom koncer-
nens bankverksamhet där räntebindningstiderna för tillgångar och skulder, inklu-
sive beteendemässig löptidsmodellering för delar av inlåning betalbar på anfor-
dran samt derivat, inte alltid sammanfaller. Ränterisken i bundna tillgångar,
i huvudsak kundlån, står för den största delen av denna ränterisk och säkras
antingen genom att de finansieras med räntebunden upplåning, eller genom att
koncernen ingår olika typer av swapavtal. Ränterisk uppstår även inom trading-
verksamheten genom till exempel kundrelaterade aktiviteter.
En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per års-
skiftet påverkat nettovärdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive deri-
vat, med 3 806 mkr (4 405). Påverkan på positioner i svenska kronor skulle ha
uppgått till 1 412 mkr (1 682) medan positioner i utländsk valuta skulle ha påver-
kats med 2 394mkr (2 723). Koncernens nettoresultat av finansiella poster till
verkligt värde skulle ha påverkats med –693 mkr (–523).
Koncernen använder derivat i så kallade kassaflödessäkringar. En förändring
av marknadsräntorna enligt ovan skulle ha påverkat koncernens övriga totalresul-
tat med 6 mkr (9) .
Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet
Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet. I beräkningen ingår
inlåning om 389 mdkr (353) där beteendemässig löptid modellerats vilka bedöms ha en genomsnittlig räntebindningstid på 2,8 år (2,7).
2025
≤ 3 mån
>3–6 mån
>6–12 mån
>1–2 år
>2–3 år
>3–4 år
>4–5 år
>5–10 år
> 10 år
Totalt
Svenska kronor
–861
–40
–195
–439
362
443
331
1 167
645
1 412
Utländsk valuta
–281
–88
196
319
153
–390
401
1 654
430
2 394
Summa
–1 143
–128
0
–119
514
53
732
2 821
1 075
3 806
2024
≤ 3 mån
>3–6 mån
>6–12 mån
>1–2 år
>2–3 år
>3–4 år
>4–5 år
>5–10 år
> 10 år
Totalt
Svenska kronor
–400
208
–197
173
–305
27
593
1 103
480
1 682
Utländsk valuta
–243
–133
309
22
–73
935
–371
1 898
379
2 723
Summa
–643
75
112
195
–378
962
222
3 001
859
4 405
Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet.
2025
≤ 3 mån
>3–6 mån
>6–12 mån
>1–2 år
>2–3 år
>3–4 år
>4–5 år
>5–10 år
> 10 år
Totalt
Svenska kronor
211
–76
85
–699
378
489
69
–388
268
337
Utländsk valuta
–352
–266
–218
269
35
–660
12
241
–91
–1 030
Summa
–141
–342
–133
–430
413
–171
80
–147
177
–693
2024
≤ 3 mån
>3–6 mån
>6–12 mån
>1–2 år
>2–3 år
>3–4 år
>4–5 år
>5–10 år
> 10 år
Totalt
Svenska kronor
356
228
–289
323
–570
–8
538
–505
54
127
Utländsk valuta
–375
–157
–73
–71
–315
837
–882
444
–58
–650
Summa
–19
71
–362
252
–885
829
–344
–61
–4
–523
3.3.7 Kreditspreadrisk
För finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde inom koncer-
nens tradingverksamhet och likviditetsportfölj mäts även kreditspreadrisken
separat. Med kreditspreadrisk avses risken för att värdet av dessa tillgångar och
skulder påverkas av förändringar i det emittentspecifika räntepåslaget, det vill
säga skillnaden mellan ett värdepappers räntepåslag och aktuell marknadsränta
med motsvarande löptid.
En höjning av samtliga emittentspecifika spreadar med en hundradels procent-
enhet, 1 baspunkt, skulle per årsskiftet medfört en minskning av värdet för dessa
räntebärande tillgångar och derivat med –5 mkr (–5).
3.3.8 Valutakursrisk
Med valutakursrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skul-
der, inklusive derivat, påverkas negativt av förändringar i valutakurser eller andra
relevanta riskfaktorer.
Koncernen har strategiska valutapositioner via goodwill och andra immateri-
ella anläggningstillgångar, vilka är avdragsposter från kapitalbasen. Dessa valuta-
positioner finansieras i svenska kronor och valutasäkras inte eftersom föränd-
ringar i valutakurserna mellan de utländska valutorna och svenska kronan varken
påverkar resultat eller kapitalbas. Den enskilt största positionen är i euro och
avser i den baltiska verksamheten. Vid årsskiftet uppgick goodwill i den baltiska
valutapositionen till 10 975 mkr (11 658).
Utöver detta har koncernen strukturella valutakursrisker som uppstår i
bankverksamheten på grund av in‐ och utlåning i olika valutor. Valutakursrisk
uppstår även inom tradingverksamheten, huvudsakligen som en följd av kund-
transaktioner. Valutakursrisk som uppstår i bankverksamheten, eller som är av
strategisk karaktär, hanteras av koncernens treasuryavdelning Group Treasury
genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder (inklusive derivat) i en
valuta begränsas till önskad nivå genom användande av derivat, såsom valuta‐
swappar och valutaterminer. Även de valutakursrisker som uppstår inom trading-
verksamheten hanteras genom användning av valutaderivat.
Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga
exklusive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och till-
hörande säkringar är begränsad. En kursrörelse av utländska valutor gentemot
den svenska kronan om +5 procent skulle vid årets utgång innebära en direkt
effekt på koncernens redovisade resultat på –10 mkr (33), varav 8 mkr (2) relate-
rar till euron. Vidare gäller att en kursrörelse av utländska valutor gentemot den
svenska kronan om –5 procent vid årets utgång skulle innebära en direkt effekt
på koncernens redovisade resultat om –20 mkr (–25), varav –18 mkr (0) relaterar
till euron. En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om
+/–5 procent avseende nettoinvesteringar i utlandsverksamheter samt relate-
rade säkringar innebär en direkt effekt i övrigt totalresultat på +/– 1 175 mkr efter
skatt (+/– 1 186), varav 1 153 mkr (1 172) relaterar till euron.
Koncernen redovisar vissa valutaderivat som kassaflödessäkringar. En höj-
ning av valutabasisspreaden, det vill säga priset för att byta kassaflöden i en
valuta mot en annan, med en baspunkt skulle för dessa derivat per årsskiftet ha
medfört en positiv effekt i övrigt totalresultat på 1 mkr (3) efter skatt.
Upplåning i utländsk valuta motsvarande ett redovisat värde på 58 150 mkr
(64 454) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering
i utlandsverksamheter.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
223 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Nedan fördelas redovisade värden i balansräkningen utifrån transaktionsvaluta,
förutom för derivat. Derivat kan innehålla kassaflöden i olika valutor, varför ett
sådant derivat fördelas på avtalets olika valutor. Alla belopp presenteras
i svenska kronor.
Nedanstående nettoposition i EUR avser huvudsakligen delar av nettoinveste-
ringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna
position redovisas direkt i övrigt totalresultat som omräkningsdifferens.
Total utländsk
Valutafördelning 2025
EUR
USD
GBP
DKK
NOK
Övriga
valuta
SEK
Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
177 053
56 026
0
0
3 361
40
236 481
27 147
263 628
Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m.
7 667
0
0
0
0
0
7 667
153 385
161 053
Utlåning till kreditinstitut
12 053
2 503
189
297
669
975
16 685
15 329
32 015
Utlåning till allmänheten
348 307
14 504
889
5 099
35 323
2 497
406 618
1 582 405
1 989 024
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
4 021
1 191
0
0
3 309
0
8 521
51 923
60 444
Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar
556 618
556 618
Summa
549 101
74 225
1 078
5 396
42 661
3 512
675 973
2 386 809
3 062 782
Skulder
Skulder till kreditinstitut
8 810
3 604
121
122
2 252
387
15 296
39 248
54 544
In‐ och upplåning från allmänheten
442 789
20 856
1 716
1 375
5 930
4 491
477 157
826 015
1 303 172
Emitterade värdepapper
160 687
226 450
29 677
0
4 401
2 624
423 840
309 926
733 765
Seniora icke prioriterade skulder
66 268
32 815
14 383
0
9 280
8 116
130 862
4 952
135 814
Efterställda skulder
13 538
15 190
5 049
0
550
1 272
35 599
2 823
38 422
Derivat och övriga ej valutafördelade skulder
571 240
571 240
Eget kapital
225 826
225 826
Summa
692 091
298 915
50 946
1 497
22 413
16 890
1 082 753
1 980 030
3 062 782
Valutafördelade derivat, övriga tillgångar och skulder
154 329
224 551
49 831
–3 890
–20 099
13 328
418 050
Nettopositioner i valuta
11 338
–139
–37
9
149
–50
11 271
Total utländsk
Valutafördelning 2024
EUR
USD
GBP
DKK
NOK
Övriga
valuta
SEK
Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
235 115
37 001
1 643
21
273 781
51 823
325 604
Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m.
3 338
60
3 398
178 807
182 205
Utlåning till kreditinstitut
8 289
2 810
343
3 112
1 926
1 142
17 623
16 445
34 068
Utlåning till allmänheten
338 851
13 745
1 906
4 292
30 627
1 177
390 599
1 491 645
1 882 244
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
3 409
2 246
4 351
10 007
47 784
57 790
Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar
527 786
527 786
Summa
589 003
55 862
2 249
7 404
38 548
2 340
695 407
2 314 290
3 009 697
Skulder
Skulder till kreditinstitut
14 417
6 335
806
51
2 056
1 502
25 167
39 334
64 500
In‐ och upplåning från allmänheten
445 414
28 006
1 883
745
3 388
3 202
482 638
805 971
1 288 609
Emitterade värdepapper
187 034
279 497
10 695
3 864
3 765
484 856
273 343
758 199
Seniora icke prioriterade skulder
60 324
30 439
10 171
8 718
6 589
116 241
4 963
121 204
Efterställda skulder
8 557
17 579
5 553
582
1 511
33 782
2 827
36 609
Derivat och övriga ej valutafördelade skulder
521 676
521 676
Eget kapital
218 901
218 901
Summa
715 746
361 856
29 108
796
18 608
16 570
1 142 683
1 867 015
3 009 697
Valutafördelade derivat, övriga tillgångar och skulder
138 435
305 815
26 808
–6 609
–19 733
14 174
458 891
Nettopositioner i valuta
11 692
–178
–50
–1
208
–55
11 615
3.3.9 Aktiekursrisk
Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och
aktierelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller
andra relevanta aktiekursriskfaktorer såsom aktiekursvolatilitet.
Aktiekursrisk uppstår till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat.
Inom koncernen mäts och begränsas aktiekursrisk bland annat med avseende på
sämsta utfall i 81 olika scenarier baserat på förändringar i aktiekurser och implicit
volatilitet. I scenarierna förändras aktiekurserna maximalt med +/– 20 procent
och den implicita volatiliteten maximalt med +/– 30 procent. Utfallen för de olika
kombinationerna bildar en riskmatris för aktiekursrisken där det sämsta utfallet
är limiterat.
Vid årets utgång skulle det sämsta utfallet innebära en värdeförändring på
tradingverksamhetens positioner med –13 mkr (–12).
3.3.10 Råvarurisk
Med råvarurisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av råvarurelate-
rade derivat påverkas negativt vid en förändring av tillgångspriser. Exponering
mot råvarurisker uppstår i koncernen endast i undantagsfall och då som del
i kundrelaterade produkter. Swedbank säkrar alla positioner med råvaruexpone-
ring med annan part så att ingen öppen exponering kvarstår.
3.3.11 Kapitalkrav för marknadsrisker
Kapitalkravet för marknadsrisker i Swedbank uppgick per årsskiftet till 1 086 mkr
(1079).
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
224 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.4 Operativ risk
3.4.1 Definition
Operativ risk definieras som risken för förluster, störningar i affärsprocesserna
och negativ ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga
interna processer, mänskliga faktorn och systemfel eller externa händelser.
3.4.2 Hantering av operativa risker
Varje affärsområde, produktområde, koncernfunktion och dotterföretag äger de
operativa risker som är inneboende i deras verksamhet, för att hålla sig inom ris-
kaptiten och för att upprätthålla en hög nivå av operativ motståndskraft. Alla
chefer inom Swedbank ansvarar för kontinuerlig och aktiv hantering av operativa
risker, som en del av deras första linjeansvar för riskhantering, och stöds av dedi-
kerade riskexperter för att säkerställa effektiv hantering av operativa risker.
Group Operational Risk är en oberoende andra försvarslinjefunktion, ansvarig
för att upprätthålla ramverket för hantering av operativ risk, fastställa central styr-
ning för riskhantering, processer och minimikrav för hantering av operativa risker,
samt enhetlig och koncerngemensam mätning och rapportering av operativa
risker. Koncernens ramverk för hantering av operativ risk, samt betydande risker
som gruppen utsätts för, granskas minst årligen. Rapportering utförs regelbun-
det, och vid behov, till lokal ledning, vd och Swedbanks företagsledning samt sty-
relsen.
Swedbanks övergripande ramverk för riskhantering omfattar hanteringen av
Informations‐ och Kommunikationsteknologi (IKT)‐relaterade risker i syfte att
säkerställa en hög nivå av digital operativ motståndskraft. IKT‐riskhanteringsde-
larna i ramverket täcker alla relevanta strategier, policyer, processer och verktyg,
inklusive avancerade former av testning som är nödvändiga för att tillräckligt
skydda alla informations‐ och IT‐tillgångar samt säkerställa fortsatt leverans av
kritiska eller viktiga funktioner under störningar. Ramverket och rapporterings-
strukturerna möjliggör att koncernen kan tillhandahålla fullständig och uppdate-
rad information om IKT‐relaterad risktagning.
3.4.3 Risk och kontrollhantering
Metoder för konsekventa och enhetliga bedömningar av operativa risker tillläm-
pas inom hela koncernen. Dessa metoder används regelbundet, inklusive, men
inte begränsat till, alla processer som stöder kritiska eller viktiga funktioner inom
koncernen, för att identifiera betydande risker, planera för åtgärder, implementera
eller stärka kontroller och följa upp. Ett specifikt ramverk för interna kontroller av
finansiell rapportering tillämpas på de berörda processerna.
3.4.4 Scenarioanalys
Koncernen utför scenarioanalyser för att identifiera risker med allvarlig finansiell
eller icke‐finansiell påverkan och låg sannolikhet att materialiseras. Analys av
dessa scenarier bidrar till ökad motståndskraft och förståelse för de huvudsak-
liga konsekvenserna av, samt beredskap för, ovanliga riskeventualiteter om de
skulle materialiseras, liksom identifiering och åtgärdande av befintliga kontroll-
brister.
3.4.5 Process för godkännande av nya produkter
Swedbank har en koncerngemensam process för godkännande av nya produkter
(NPAP) som omfattar alla nya och materiellt förändrade produkter, tjänster, mark-
nader, processer, modeller och IT‐system, samt för stora operativa eller organisa-
toriska förändringar inklusive outsourcing. Syftet är att säkerställa att koncernen
inte påbörjar aktiviteter som innefattar oönskade risker, och att accepterade
risker hanteras och kontrolleras på ett adekvat sätt, vid lansering av nya eller
materiellt förändrade produkter eller tjänster. Processen är utformad för att
betona ansvar och skyldigheter gällande produkt‐godkännandet, inklusive konti-
nuerlig riskidentifiering, analys och åtgärder för att minska riskerna. Group Risk
och Group Compliance bidrar med en oberoende utvärdering av riskanalyspro-
cessen och de kvarstående riskerna, och både Group Risk och Group Compliance
har mandat att invända mot förändringar där riskerna överstiger riskaptiten och
de underliggande risklimiterna.
3.4.6 Incidenthantering
Swedbank stärker proaktivt sin motståndskraft och beredskap för att effektivt
hantera olika incidenter, såsom IT‐störningar, bedrägerier, processfel och inciden-
ter orsakade av miljöfaktorer. Dessa insatser är avgörande för att säkerställa kon-
cernens fortsatta förmåga att leverera tjänster och erbjudanden med en konse-
kvent hög standard. Swedbank har etablerat rutiner och systemstöd för att
underlätta rapportering och uppföljning av incidenter. Varje affärsområde, pro-
duktområde och koncernfunktion ansvarar för att rapportera, analysera och
skapa handlingsplaner som identifierar grundorsakerna och effektivt åtgärdar
orsakerna. Incidenter och operativa riskförluster rapporteras i en central databas
för vidare analys, vilket underlättar kontinuerlig förbättring av vår metod för inci-
denthantering.
3.4.7 Kontinuitets- och krishantering
Swedbank har en strukturerad metod för kontinuitet i verksamheten och krishan-
tering. Incidentrespons‐ och krishanteringsteam opererar både på koncernnivå
och lokal nivå för att leda, styra och samordna aktiviteter som är nödvändiga
under en kris. Hantering av affärskontinuitet (BCM) är en nyckelkomponent för
att upprätthålla hög operativ motståndskraft och omfattar kontinuitets‐, respons‐
och återhämtningsplaner för processer, IT‐tjänster, infrastruktur och tredje parter
som stödjer kritiska eller viktiga funktioner. Planerna testas och övas på regel-
bundet, med hänsyn till allvarliga men trovärdiga scenarier, för att säkerställa
kontinuerligt lärande och förbättringar, så att banken kan fortsätta leverera kri-
tiska eller viktiga funktioner genom störningar.
3.4.8 Affärsverksamhet
För att främja identifiering och hantering av relevanta operativa risker och kon-
troller, har Swedbank vidareutvecklat sitt sätt att dokumentera affärsverksam-
heten och regelbunden granskning därav. Det omfattar identifiering och kartlägg-
ning av funktioner, produkter, enheter, tjänster, processer, informationstillgångar,
IT‐tillgångar, tredje parter samt deras respektive interna och externa beroenden,
samt tilldelning av ägarskap och klassificering med hänsyn till deras kritikalitet,
där de som är av väsentlig betydelse för koncernen klargörs.
3.4.9 Informationssäkerhetsrisk
Swedbank verkar i en starkt digital, sammanlänkad och ömsesidigt beroende
miljö, där bedragare och cyberkriminella utnyttjar både mänskliga och tekniska
sårbarheter, och både planerade och oplanerade händelser kan leda till stör-
ningar av banktjänster. Allvarliga cyberattacker fortsätter att hota Swedbanks
operativa motståndskraft samt dess associerade tredje parter och motparter,
och därmed den finansiella stabiliteten och samhället i stort. För detta ändamål
har Swedbank en strukturerad metod för informations‐ och cybersäkerhet samt
riskhantering inom dessa områden. Alla medarbetare deltar i relevanta medve-
tenhets‐ och utbildningsaktiviteter. Produkter, processer, IT‐system och plattfor-
mar upprätthålls enligt principerna om ”security by design”. Sårbarheter åtgärdas
noggrant, incidenter hanteras snabbt och deras effekter minskas effektivt. Dess-
utom testas säkerhetskontroller regelbundet, och kritiska system och tjänster
genomgår avancerade former av cybersäkerhetstestning för att säkerställa
beredskap inför allvarliga cyberattacker. Slutligen upprätthåller Swedbank en
stabil infrastruktur som garanterar pålitlig digital prestanda samt att produkter
och tjänster är tillgängliga vid behov.
3.4.10 IT-risk
Swedbank bedriver ett strukturerat arbete för att hantera IT‐risker. IT spelar en
viktig roll i Swedbank genom att möjliggöra för banken och dess dotterföretag att
bedriva affärsverksamheten på ett kostnadseffektivt, säkert och skalbart sätt.
Swedbank har väl dokumenterad och implementerad arkitektur, processer och
rutiner som definierar hur koncernen opererar, övervakar och kontrollerar IT‐
system och tjänster.
Swedbanks Tech & Datastrategi beskriver de tekniska kapaciteter som behövs
för att stödja dess koncernstrategiska inriktning och andra kärnstrategier. Strate-
gin är baserad på Swedbanks låga riskposition och definierade riskaptit och en
stabil IT grund som förutsättningar.
3.4.11 Tredjepartrisk
Alla sourcingarrangemang är förknippade med risker. Swedbank förblir fullt
ansvarig och redovisningsskyldig för alla outsourcade processer, tjänster eller
aktiviteter. Swedbank har definierade standarder för sourcing samt outsourcing
för att säkerställa att alla arrangemang genomförs på ett kontrollerat sätt och att
relaterade risker identifieras och hanteras på ett adekvat sätt.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
225 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.4.12 Legal risk
Swedbank har jurister dedikerade till större affärsområden och koncernfunktio-
ner med specialistkunskap inom Swedbanks kärnområden. Juristerna ger juri-
disk rådgivning genom att stödja och agera utifrån de berörda verksamheternas
behov. Det finns också interna regler för eskalering, informationsdelning och rap-
portering av juridiska risker och rättstvister. Regelbundna granskningar genom-
förs för att identifiera och följa upp faktiska och/eller potentiella juridiska risker,
så att praxis kan anpassas för att säkerställa efterlevnad av juridiska krav.
3.4.13 ESG-aspekter inom operativ risk
De sociala och styrningsmässiga aspekterna av ESG är nära sammankopplade
med operativ risk. Swedbank identifierar relevanta ESG‐faktorer i undergrupper
inom operativ risk och bedömer deras väsentlighet. De väsentliga ESG‐faktorerna
beaktas och hanteras både inom ramen för befintlig strategi och processer relate-
rade till undergrupper inom operativ risk, samt inom scenarier för operativ risk.
3.4.14 Kapitalkrav för operativa risker
Swedbank använder ny standardiserad metod, som ersätter den tidigare standar-
diserade metoden för att beräkna kapitalkravet för operativa risker. Swedbanks
kapitalkrav för operativa risker uppgick vid årsskiftet till 12 008 mkr (8 961).
3.5 Regelefterlevnadsrisk
Regelefterlevnadsrisk är den risk som är förknippad med att Swedbank inte följer
interna och externa regler och de följder som kan uppstå i form av finansiell‐,
ryktes‐, juridisk‐ eller regelverksmässig inverkan på koncernen. Verksamheten,
första försvarslinjen, har ansvaret för att regler följs och att de risker som uppstår
i verksamheten hanteras. Group Compliance är en oberoende kontrollfunktion
som ansvarar för att på övergripande nivå identifiera, övervaka, kontrollera och
rapportera regelefterlevnadsrisker. För att effektivt hantera och ha en god över-
sikt över regelefterlevnadsriskerna i koncernen har Group Compliance etablerat
ett antal processer, bland annat bevakning av nya och uppdaterade regelverk och
uppföljning av hur de implementeras.
Chefen för Group Compliance rapporterar löpande till vd och till styrelsen om
regelefterlevnaden i koncernen. Inom Group Compliance ingår även de särskilt
utpekade rollerna centralt funktionsansvarig enligt penningtvättsregelverket och
dataskyddsombudet.
3.6 Uppföranderisk
Uppföranderisk uppstår om Swedbank inte agerar utifrån kundens intresse i
enlighet med god marknadspraxis, dataskyddslagstiftning och Swedbanks upp-
förandekod. Group Compliance ansvarar för att definiera minimistandarder för
området och att ha den samlade överblicken över riskerna som är kopplade till
bankens eller anställdas uppförande samt bevaka och utvärdera hanteringen av
sådana risker. Se vidare om Swedbanks arbete med ansvarsfullt företagande
ikapitlet Bolagsstyrningsinformation i hållbarhetsrapporten.
3.7 Risk för finansiell brottslighet
Risk för finansiell brottslighet innefattar penningtvätt, finansiering av terrorism,
brott mot internationella sanktioner, mutor och korruption samt främjande av
skatteflykt. Group Compliance ansvarar för att definiera minimistandarder för
området och att ha den samlade överblicken över riskerna förknippade med
dessa områden. Den ständigt närvarande risken för finansiell brottslighet tas på
stort allvar i Swedbank och aptiten för dessa risker är låg. Berörda enheter
utvecklar kontinuerligt sina rutiner gällande rapportering av misstänkta ärenden
om penningtvätt, finansiering av terrorism samt brott mot finansiella sanktioner
utifrån nya krav och risker som koncernen exponeras för. Swedbank har under
2025 fortsatt arbetet med att förbättra processerna för allmän riskbedömning,
kundkännedom, kundriskbedömning, transaktionsövervakning, sanktionsscreen-
ing och rapportering. Swedbank investerar i teknisk utveckling och säkerställer
kompetens för att skydda och hjälpa koncernens kunder, samt försvåra för krimi-
nella att använda Swedbank för finansiell brottslighet. Swedbank har etablerade
mekanismer för att följa upp och kontrollera exponeringen mot finansiell brotts-
lighet.
Utöver ett detaljerat regelverk används löpande ett antal nyckeltal för att mäta
om Swedbank ligger inom den låga riskaptiten. Se vidare om Swedbanks arbete
mot finansiell brottslighet i kapitlet Bolagsstyrningsinformation i hållbarhetsrap-
porten.
3.8 Risk i försäkringsrörelsen
3.8.1 Definition
Risk i försäkringsrörelsen inkluderar försäkringsteckningsrisk, marknadsrisk, kredi-
trisk och likviditetsrisk avseende de helägda försäkringsföretagen i koncernen.
3.8.2 Försäkringsföretag
De helägda försäkringsföretagen i koncernen är Swedbank Försäkring AB, Swed-
bank Life Insurance SE och Swedbank Property & Casualty Insurance AS. Dess-
utom äger Swedbank ett så kallat captive‐försäkringsföretag, Sparia Group För-
säkrings AB, som endast försäkrar egna risker i koncernen. Försäkringsföretagen
är exponerade mot försäkringsteckningsrisk, definierad som risken för en änd-
ring i värde, intjäning, eller kapital på grund av avvikelse mellan faktiska och för-
väntade försäkringskostnader (skade‐ och driftskostnader), samt marknads,
kredit, likviditets och operationella risker.
3.8.2.1 Swedbank Försäkring AB
Swedbank Försäkring agerar på den svenska försäkringsmarknaden och sysslar
främst med unit‐linked och depåförsäkring utan finansiella garantier. Kontrakten
leder till att aktiekursrisk och annulationsrisk relaterat till framtida intäkter är de
största riskerna.
En relativt liten och över tid minskande del av Swedbank Försäkring sparande-
försäkringar utgörs av kontrakt med finansiella garantier där Swedbank Försäk-
ring bestämmer tillgångsallokeringen. I tillägg till de ovannämnda riskerna kan
dessa kontrakt leda till situationer där Swedbank Försäkring tvingas göra kapita-
linjektioner för att infria garantierna om tillgångarnas avkastning inte skulle vara
tillräckliga över tid. För närvarande är de ackumulerade buffertar som mitigerar
garantirisken tillräckliga, men exempelvis ofördelaktiga framtida avkastningar
kan reducera tillgångarna och därmed öka risken. Den relativt lilla garantiaffären
i kombination med tillgängliga buffertar resulterar i begränsad sårbarhet för lägre
räntor.
Långlevnadsrisk är relevant för sparandeaffären och innebär att förluster från
långlevnad uppstår om durationen hos pensionsutbetalningar är längre än för-
väntad. Swedbank Försäkring hanterar denna risk genom att följa utvecklingen
av dödligheten hos de försäkrade och justera riskpremier i kontrakten.
Riskerna i Swedbank Försäkrings trygghetsförsäkringar består huvudsakligen
av dödlighetsrisk från ett äldre bestånd av livförsäkringar kopplade till bolån
samt den privata trygga‐affären, följt av risk relaterat till invaliditet och sjuklighet.
Riskerna hanteras genom bedömningar av hälsodeklarationer samt, för större
försäkringsbelopp, hälsoundersökningar.
De mest skadliga händelserna relaterat till trygghetsförsäkringarnas risker
skulle vara en allvarlig pandemi med många dödsfall i åldrarna under 65 år eller
en kraftigt ökad sjukdomsfrekvens i försäkringsbeståndet. Efterföljande tabell
visar solvenskapitalkravet för Swedbank Försäkring AB, uppdelat per produktka-
tegori och risktyp. Det visar att ren försäkringsrisk är liten jämfört med övriga
risktyper.
Sparförsäkring
(fond‐ och depå-
försäkring samt
garantiprodukter)
Riskförsäkring
Totalt
Risktyp i procent
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Marknadsrisk
52
50
0
0
52
50
Livförsäkringsrisk
(exkl kostnads‐ och
3
4
3
3
6
7
Kostnadsrisk
6
6
0
0
6
6
Annullationsrisk
31
32
1
1
32
33
Sjukförsäkringsrisk
(exkl kostnads‐ och
0
0
2
2
2
2
Övriga risker
1
2
Totalt
100
100
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
226 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
3.8.2.2 Swedbank Life Insurance SE
Swedbank Life Insurance är ett livförsäkringsföretag som verkar i Estland, Lett-
land och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är term life och sparande-
försäkring. Företagets primära fokus är term life‐försäkring. Detta gör att anulla-
tionsrisk och dödlighetsrisk dominerar mer än hälften av risken i företagets profil.
Utöver detta är även ränterisk och aktierisk viktiga i sparförsäkringar,.
Sparandeförsäkring inkluderar produkter med garanterad ränta och unit‐
linked försäkring. Unit‐linked produkterna är antingen med eller utan garantier.
Den största delen av sparportföljen innehåller produkter med premiumgarantier
medan en mindre och minskande del innehåller kapitalgaranti‐ och räntegaranti-
produkter.
3.8.2.3 Swedbank P&C Insurance AS
Swedbank P&C Insurance AS är ett skadeförsäkringsföretag som verkar i Est-
land, Lettland och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är egendoms‐,
motor‐, rese‐ och betalskyddsförsäkringar. De största produkterna är egendoms-
försäkring och motorförsäkring (eget fordon) vilka tillsammans utgör nästan
68 procent av portföljen.Portföljen har sin tyngdpunkt i Estland följt av Litauen
och Lettland. Den största risken är teckningsrisk som mitigeras med återförsäk-
ringsprogram samt en noggrann teckningspolicy.
3.8.3 Kapitalkrav för risk i försäkringsrörelsen
Solvens är ett mått på försäkringsföretags finansiella ställning och styrka. Syftet
är att visa hur stor kapitalbuffert företaget har för att leva upp till sina åtaganden
gentemot kunderna i enlighet med villkor och garantier i försäkringsavtalen. För-
säkringsföretagens kapitalbuffertar är avsedd att täcka samtliga risktyper. Sol‐
venskraven i försäkringsföretagen beräknas enligt Solvens II. Kapitalbasen (Own
Funds, OF) beräknas genom en marknadsvärdering av nettot av försäkringsföre-
tagets framtida kassaflöden och kapitalkravet (Solvency Capital Requirement,
SCR) genom att stressa OF under olika scenarier. Solvenskvoten definieras som
OF dividerat med SCR. Kapitalbasen i den svenska försäkringsverksamheten
iSwedbank uppgick till 15 160 mkr (13 401). Detta ska ställas irelation till kapi-
talkravet som uppgick till 10 785 mkr (10 322). Solvenskvoten uppgick
till1,41(1,30). Kapitalbasen i den baltiska livförsäkringsverksamheten uppgick
till 2 241 mkr (2 332). Solvenskvoten uppgick till 1,55 (1,56). Kapitalbasen i den
baltiska sakförsäkringsverksamheten uppgick till 853 mkr (858). Solvenskvoten
uppgick till 1,50 (1,50).
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
227 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K4
Kapital
4.1 Intern kapitalutvärdering
4.1.1 Syfte
Den interna kapitalutvärderingen genomförs genom att bedöma internt kapital-
behov utifrån modeller för ekonomiskt kapital per risktyp och genom simulering
av ogynnsamma scenarier. Syftet är att säkerställa att Swedbank kan upprätt-
hålla pågående och planerade affärsaktiviteter under normala och ogynnsamma
ekonomiska förhållanden samt säkerställa att Swedbank möter legala minimik-
rav och därigenom bibehåller åtkomst till både nationella och internationella
kapitalmarknader.
Resultaten av den interna kapitalutvärderingen beaktas i kapitalplaneringspro-
cessen vid kalibrering av storleken på kapitalbuffertar utöver gällande kapi-
talkrav, vilket i sin tur påverkar kapitalallokering, produktprissättning och resul-
tatuppföljning av rörelsesegmenten. Om utfallet av ett visst stresstestscenario
visar att Swedbank hamnar under de internt beslutade målen för kapitaltäckning,
kan det leda till beslut att emittera ytterligare kapitalinstrument, justering av
interna kontroller och riskmitigerande åtgärder, ändringar av gränsvärden för expo-
neringar inom rörelsesegmenten och utvärdering av koncernens långsiktiga stra-
tegi.
4.1.2 Risktäckning
Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen (IKU) beaktas alla relevanta
risker som uppkommer inom koncernen. Förutom Pelare 1‐risker utvärderas även
andra risktyper, som illustreras i Pelare 2‐kolumnen i tabellen nedan. Fler risker
kan identifieras och utvärderas som en del av IKU.
Risktyper beaktade i IKU processen
Pelare 1 risktyper
Bedömning av kapital
Kreditrisk Ja
Marknadsrisk Ja
Operativ risk
1
Ja
Pelare 2 risktyper
Koncentrationsrisk Ja
Ränterisk i bankboken Ja
Pensionsrisk Ja
Risk i försäkringsrörelsen
2
Ja
Likviditetsrisk
3
Ja
Affärsrisk
4
Ja
1) Operativ risk inkluderar även risk för potentiell negativ påverkan från skadat rykte.
2) Riskvikt om 250% appliceras på innehav i försäkringsföretag i Pelare 1. Försäkringföreta-
gen inom koncernen genomför en egen risk‐ och solvensbedömning (Own Risk and Sol-
vency Assessment, ORSA). Denna process syftar till att kvalitativt och kvantitativt
bedöma risker och solvenspositionen över en planeringshorisont på tre år. Beräkningarna
genomförs genom en prognos av riskerna under ett basscenario och ett antal stressade
scenarier. Beroende på utfallet av ORSA kan Swedbank välja att avsätta kapital inom
ramen för sitt ekonomiska kapital.
3) Lividitetsrisker bedöms årligen i den interna likviditetsutvärderingen (ILU). Refinansie-
ringsrisk fångas upp inom IKU stressade scenarier.
4) Affärsrisker ingår som del av den normala kapitalplaneringsprocessen och täcks inom
ramen av buffertkraven. Ekonomiskt kapital och simuleringar med ogynnsamma scena-
rier kan justeras för att spegla ett framåtblickande perspektiv.
4.1.3 Scenariosimulering
Som en del av IKU utför Swedbank simuleringar av ogynnsamma scenarier.
Swedbank använder scenariebaserade makroekonomiska stresstester för att
prognostisera solvens och kapitalbehov. Stresstesterna är ett viktigt sätt att ana-
lysera hur Swedbanks portföljer skulle påverkas av negativ makroekonomisk
utveckling, inklusive effekter av negativa händelser för Swedbanks kapitalsitua-
tion och riskprofil.
Den koncerngemensamma stresstestmetoden tar sin utgångspunkt i identifie-
ring av makroekonomiska, systematiska och geopolitiska risker som kan ha
en negativ påverkan på Swedbanks kapitalposition. De identifierade riskerna
omvandlas till kvantitativa effekter på viktiga makroekonomiska variabler för att
skapa makroekonomiska scenarier. Scenarierna innehåller variabler för Swed-
banks fyra hemmamarknader och kan därmed användas både på koncernnivå
och för dotterföretagen. När Swedbank stressar kreditrisk används statistiska
modeller som omvandlar negativa makroekonomiska scenarier till förlustnivåer
för relevanta balansräkningsposter. Resultatposter som räntenetto samt avgifter
och provisioner stressas även i scenariot. Efter att förändringar i riskexponerings-
beloppet (REA) har redovisats uppskattas den totala effekten på kapitaltäck-
ningen. Slutligen utvärderas och diskuteras stresstestresultat och metod av
Swedbanks experter och ledning för att säkerställa tillförlitlighet. Scenarierna
presenteras för styrelsen för godkännande tillsammans med en bedömning av
effekterna på de väsentliga risktyperna.
Swedbanks utförda simuleringar med ogynnsamma scenarier i samband med
IKU 2025 visar att koncernen har motståndskraft och kan motstå en omfattande
makroekonomisk stress samtidigt som Swedbank upprätthåller kapitalnivåer
över de legala kraven. Swedbanks starka tillgångskvalitet, resultaträkning och
kapitalsituation är nyckelfaktorerna bakom denna slutsats.
4.1.4 Ekonomiskt kapital
Simuleringar med ogynnsamma scenarier komplettas med beräkning av kapital-
behovet enligt den interna metoden för ekonomiskt kapital. Inom ramverket för
ekonomiskt kapital beaktas kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk, affärsrisk och
pensionsrisk, medan risk i försäkringsrörelsen utvärderas separat. Value‐at‐Risk
(VaR)‐baserade modeller har i allmänhet en konfidensnivå på 99,9% och används
för att beräkna ekonomiskt kapital för de olika risktyperna. Konfidensnivån, mot-
svarar den konfidensnivå som används vid kalibrering av Basel IRK‐ramverket,
använder ett års tidshorisont.
Försäkringsföretagen inom koncernen genomför en egen årlig risk‐ och sol-
vensbedömning (ORSA). ORSA‐processen bedömer risker och solvenspositionen
genom att beräkna riskmått under ett basscenario och ett antal stressade scena-
rier.
Modeller för ekonomiskt kapital
Swedbanks interna modell för ekonomiskt kapital avseende kreditrisk är baserad
på samma teoretiska grund som Basel IRK‐ramverket, men IRK‐ramverket är
begränsat till enfaktorsmodell, medan Swedbanks ramverk för ekonomiskt kapi-
tal använder sig av en multifaktormodell. I och med detta kan den befintliga port-
följuppsättningen användas, och både koncentration och diversifieringseffekter
beaktas.
Den operativa riskmodellen kombinerar en statistisk modell baserad på
extremvärdesteori med scenariobaserade förlustestimat. Modellen har tagits
fram genom att använda intern och extern förlustdata och kompletteras sedan
med scenarieinformation för att fånga områden där det finns behov av mer än
existerande förlustdata.
Ekonomiskt kapital för marknadsrisk drivs framförallt av ränterisk i bankboken
där en metod för ekonomiskt värde används. För risker som härrör från trading-
verksamheten är Swedbanks interna bedömning i linje med marknadsrisker
i pelare 1. Den största skillnaden är att Swedbank använder ett standardiserat
sätt att beräkna specifik ränterisk i pelare 1, och att en intern modell används
i ramverket för ekonomiska kapital. Förutom marknadsrisk i bankboken och tra-
dingboken tar den ekonomiska kapitalbedömningen också hänsyn till CVA‐ risk.
Modellen för affärsrisk mäter risken för att resultatet minskar till följd av ovän-
tade förändringar i affärsmiljön som exempelvis kan leda till reducerade volymer,
marginaler eller ökade kostnader.
Pensionsrisk är den sista risktypen som beaktas inom ramverket för ekono-
miskt kapital. Metoden för att beräkna pensionsrisk är baserat på de befintliga
förmånsbestämda pensionsplanerna, där de underliggande marknadsriskfakto-
rerna stressats för att utvärdera kapitalbehovet för pensionsrisk under stressade
förhållanden.
Vid årsskiftet 2025 uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för Swed-
banks konsoliderade situation till 64,9 mdkr (65,5 mdkr).
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
228 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
4.2 Kapitaltäckningsanalys
Regler om kapitaltäckning är lagstiftarens krav om hur mycket kapital, benämnt
kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institu-
tet tar. Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i
koncernens verksamhet. Swedbanks legala kapitalkrav är baserad på Europapar-
lamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinsti-
tut. I den konsoliderade situationen konsolideras koncernens försäkringsföretag
enligt kapitalandelsmetoden istället för genom fullständig konsolidering. Joint
venture bolagen Invidem AB, Finansinfrastruktur i Sverige AB, Tibern AB och
Svenska e‐fakturabolaget AB konsolideras genom klyvningsmetod istället för
genom kapitalandelsmetod. I övrigt tillämpas samma principer vid konsolidering
som för koncernen.
Tabellen nedan innehåller den information som ska offentliggöras enligt
Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:25). Ytterligare periodisk informa-
tion enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om till-
synskrav för kreditinstitut samt Kommissionens genomförandeförordning (EU)
nr 2021/637 återfinns på Swedbanks webbplats https://www.swedbank.com/
sv/investor‐relations/ rapporter‐och‐presentationer/riskrapporter.html.
Konsoliderad situation
2025
2024
Tillgänglig kapitalbas
Kärnprimärkapital
166 099
172 620
Primärkapital
181 239
189 809
Totalt kapital
204 483
209 547
Riskvägda exponeringsbelopp
Totalt riskvägt exponeringsbelopp
932 090
871 902
Justerat golvvärde för riskvägt exponeringsbelopp
932 090
Kapitalrelationer som en procentandel
av det riskvägda exponeringsbeloppet
Kärnprimärkapitalrelation
17,8
19,8
Justerat golvvärde för kärnprimärkapitalrelation
17,8
Primärkapitalrelation
19,4
21,8
Justerat golvvärde för primärkapitalrelation
19,4
Total kapitalrelation
21,9
24,0
Justerat golvvärde för total kapitalrelation
21,9
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra
risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som en
procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker
än risken för alltför låg bruttosoliditet
2,2
2,8
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital
1,5
1,9
varav: ska utgöras av primärkapital
1,7
2,2
Totala kapitalbaskrav för översyns‐ och utvärderings-
processen
10,2
10,8
Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav
som en procentandel av det riskvägda exponerings-
beloppet
Kapitalkonserveringsbuffert
2,5
2,5
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsris-
ker eller systemrisker identifierade på medlems-
statsnivå
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert
1,8
1,7
Systemriskbuffert
3,1
3,1
Buffert för globalt systemviktigt institut
Buffert för andra systemviktiga institut
1,0
1,0
Kombinerat buffertkrav
8,4
8,3
Samlade kapitalkrav
18,5
19,1
Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande
av de totala kapitalbaskraven för översyns‐ och utvär-
deringsprocessen
11,8
13,2
Konsoliderad situation
2025
2024
Bruttosoliditetsgrad
Totalt exponeringsmått
2 761 434
2 790 854
Bruttosoliditetsgrad, %
6,6
6,8
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken
för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel
av det totala exponeringsmåttet
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken
för alltför låg bruttosoliditet
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital
Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för över-
syns‐ och utvärderingsprocessen
3,0
3,0
måttet
Krav på bruttosoliditetsbuffert
Samlat bruttosoliditetskrav
3,0
3,0
Likviditetstäckningskvot
1
Totala högkvalitativa likvida tillgångar, genomsnitt-
ligt viktat värde
646 577
692 476
Likviditetsutflöden, totalt viktat värde
457 665
467 304
Likviditetsinflöden, totalt viktat värde
65 037
56 180
Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde
392 628
411 124
Likviditetstäckningskvot, %
165,1
169,7
Stabil nettofinansieringskvot
Total tillgänglig stabil finansiering
1 830 750
1 795 743
Totalt behov av stabil finansiering
1 477 043
1 418 861
Stabil nettofinansieringskvot, %
123,9
126,6
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
229 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Kärnprimärkapital
2025
2024
Eget kapital enligt koncernbalansräkning
225 802
218 874
Beräknad utdelning
–33 487
–24 396
Förändringar i värdet på egna skulder
–47
–106
Kassaflödessäkringar
–1
–9
Ytterligare värdejusteringar
–595
–415
Goodwill
–14 734
–14 262
Uppskjuten skattefordran
–84
–2
Immateriella tillgångar
–5 844
–3 764
Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar
–393
–114
Avdrag från kärnprimärkapital på grund av artikel 3 CRR
–147
–158
Avdrag för aktier, kärnprimärkapital
–73
–49
Förmånsbestämda pensionsplaner
–3 591
–3 010
Reserveringsnetto för IRK rapporterade
kreditexponeringar
–708
Övrigt
30
Summa
166 099
172 620
Riskexponeringsbelopp
2025
2024
Kreditrisker enligt schablonmetoden
79 716
62 639
Kreditrisker enligt IRK
479 898
425 897
Obeståndsfond
260
266
Avvecklingsrisker
0
0
Marknadsrisker
13 571
13 482
Kreditvärdighetsjustering
2 853
1 085
Operativ risk
150 104
112 018
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR
6 805
7 256
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 458 CRR
198 884
249 259
Summa
932 090
871 902
mkr
%
Kapitalkrav
1
2025
2024
2025
2024
Kapitalkrav pelare 1
152 497
142 157
16,4
16,3
varav buffertkrav
2
77 930
72 405
8,4
8,3
Kapitalkrav pelare 2
3
20 133
24 326
2,2
2,8
Pelare 2‐vägledning
4 660
4 360
0,5
0,5
Totalt kapitalkrav inklusive pelare 2‐vägledning
177 290
170 842
19,0
19,6
Kapitalbas
204 483
209 547
1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive pelare 2‐krav och pelare 2‐vägledning.
2) Buffertkraven inkluderar systemriskbuffert, kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk buffert och buffert för övriga systemviktiga institut.
3) Individuellt pelare 2‐krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2025.
mkr
%
Bruttosoliditetskrav
1
2025
2024
2025
2024
Bruttosoliditetskrav pelare 1
82 843
83 726
3,0
3,0
Pelare 2‐vägledning
5 523
13 954
0,2
0,5
Totalt bruttosoliditetskrav inklusive pelare 2‐vägledning
88 366
97 680
3,2
3,5
Primärkapital
181 239
189 809
1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade bruttosolidietskrav, inklusive pelare 2‐krav och pelare 2‐vägledning.
Swedbank omfattas sedan 30 januari 2017 även av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglo-
merat, se vidare kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet nedan.
Finansiella konglomeratet
Kapitaltäckning finansiella konglomeratet
1
2025
2024
Kapitalbas efter justeringar och avdrag
215 869
220 848
Kapitalkrav
188 881
181 831
Överskott
26 988
39 017
Finansiella konglomeratets kapitaltäckningsgrad, %
114,3
121,5
1) Det finansiella konglomeratets kapitalbas och kapitalkrav är beräknade enligt konsolideringsmetoden i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
230 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K5
Rörelsesegment
Premium and Koncern–
Svensk bank– Baltisk bank– Företag och Private funktioner
2025
verksamhet
1
verksamhet Institutioner Banking
och Övrigt
2
Elimineringar
Totalt
Resultaträkning
Räntenetto
15 485
13 695
11 503
1 515
1 714
44 000
Provisionsnetto
7 467
3 299
3 995
1 967
–394
–14
16 320
Nettoresultat finansiella poster
214
526
2 051
394
–0
3 227
Försäkringsnetto
717
943
1 791
Andel av intresseföretags och
joint ventures resultat
809
2
–27
783
Övriga intäkter
167
253
237
4 836
–2 909
2 614
Summa intäkter
24 858
18 717
17 805
3 589
6 523
–2 756
68 736
varav interna intäkter
1 740
–1 772
Personalkostnader
1 748
2 207
2 316
645
7 517
–12
14 421
Rörliga personalkostnader
150
163
411
0
820
Övriga allmänna administrationskostnader
6 559
4 333
4 403
855
–4 801
–2 744
8 605
Momsåterbetalningar
–1 539
–1 539
Avskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar
8
221
0
1975
0
2225
Summa kostnader
8 387
6 912
6 903
1 525
3 562
–2 756
24 532
Resultat före nedskrivningar, bankskatter
och resolutionsavgifter
16 471
11 805
10 902
2 065
2 961
44 203
Nedskrivning av immateriella
anläggningstillgångar
Nedskrivning av materiella tillgångar
0
0
Kreditförluster
–71
–406
8
382
–34
Bankskatter och resolutionsavgifter
890
1 008
936
145
3
2 982
Resultat före skatt
15 528
10 868
10 372
1 912
2 576
41 255
Skatt
2 849
2 261
2 137
393
855
8 496
Årets resultat
12 679
8 607
8 234
1 518
1 721
32 759
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB
12 683
8 607
8 234
1 518
1 721
32 763
Minoriteten
–3
–3
Provisionsnetto
Provisionsintäkter
Betalningsförmedling
394
493
1 010
444
–20
2 331
Kort
2 044
2 221
1 817
–358
–0
5 799
Kundkoncept
939
435
426
116
–13
1 903
Kapitalförvaltning och depå
6 280
745
2 532
1 983
–3
–366
11 172
Livförsäkring
137
206
252
633
Värdepapper
525
249
–13
929
Corporate Finance
4
0
Utlåning
225
907
5
1
–7
1 214
Garantier
2
109
110
0
6
–7
219
Inlåning
5
152
8
1
–0
0
165
Fastighetsförmedling
196
196
Skadeförsäkring
–0
–0
Övrigt
327
1
4
371
Summa provisionsintäkter
10 226
4 504
7 895
2 702
141
–413
25 055
Provisionskostnader
2 760
1 205
3 900
735
535
–400
8 735
Provisionsnetto
7 467
3 299
3 995
1 967
–394
–14
16 320
1 Svensk bankverksamhet inkluderar Stabelo från och med den 3 november 2025, se not 53.
2 Koncernfunktioner och Övrigt inkluderar Entercard från och med den 1 december 2025, se not 53.
Rörelsesegmentsrapporteringen bygger på Swedbanks redovisningsprinciper,
organisation och internredovisning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas
mellan rörelsesegmenten, medan alla kostnader för koncernfunktioner samt kon-
cernstaber överförs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmen-
ten. Koncernledningskostnader utfördelas inte. För gränsöverskridande tjänster
sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget
kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med
hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på
koncernens interna kapitalutvärdering (IKU). Räntabilitet på allokerat eget kapital
för rörelsesegmenten beräknas på årets resultat hänförligt till aktieägarna för
rörelsesegmenten i relation till genomsnittligt månadsvis allokerat eget kapital
för rörelsesegmenten. Svensk bankverksamhet är Swedbanks största rörelse-
segment. Här ligger ansvaret för majoriteten av de svenska privat– och småföre-
tagskunderna. Rörelsesegmentets tjänster säljs genom det egna kontorsnätet,
kundcenter och internetbanken samt fristående sparbankers distributionsnät.
I rörelsesegmentet ingår även ett antal dotterföretag. Svensk bankverksamhet
inkluderar Stabelo från och med den 3 november 2025, se not 53.
Baltisk bankverksamhet bedriver verksamhet i Estland, Lettland och Litauen.
Tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, kundcenter och digitala kanaler.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
231 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
I Baltisk bankverksamhet redovisas även effekterna av Swedbank AB:s ägande
i verksamheten i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig
goodwill samt koncernmässiga avskrivningar på inlåningsportföljen som identi-
fierades vid förvärvet 2005. Företag och Institutioner har kundansvaret för små,
medelstora och stora företag med behov av specialistkompetens. De har även
ansvar för finansiella institutioner och banker samt ansvaret för trading– och
kapitalmarknadsprodukter. Verksamheten bedrivs i Sverige, Norge, Finland, USA
och Kina. Premium and Private Banking är ansvarar för att möta kunder med
behov av kvalificerad rådgivning. Koncernfunktionerna verkar tvärs över affärseg-
menten och fungerar som strategiskt och administrativt stöd åt dessa. Koncern-
funktionern och Övrigt är: Group Products & Advice, Group Channels & Technolo-
gies, CFO Office (inklusive Group Treasury), Group Risk, Group Compliance,
Group Credit, Group Brand & Communication, Group HR & Facility managment,
Group Legal, koncernledningen och internrevision. Entercard som från den 1
december 2025 är ett nytt eget rörelsesegment presenteras inom Koncernfunk-
tioner och Övrigt till följd av att det inte överstiger gränsvärdet för att rapporteras
separat, se not 53.
Premium Koncern–
Svensk bank– Baltisk bank– Företag och and Private funktioner
2025 verksamhet verksamhet Institutioner Banking
och Övrigt
Elimineringar
Totalt
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
4 063
3 180
256 386
–0
263 628
Utlåning till kreditinstitut
5 376
1 053
61 050
0
205 554
–241 018
32 015
Utlåning till allmänheten
848 317
299 789
670 330
141 368
47 072
–17 851
1 989 024
Räntebärande värdepapper
1 805
71 001
156 249
–7 559
221 497
Finansiella tillgångar där kunder bär
placeringsrisken
334 352
2 210
38 579
55 725
430 867
Aktier och andelar i intresseföretag och
joint ventures
4 717
473
2 233
7 423
Derivat
284
69 821
53 828
–106 650
17 283
Materiella tillgångar och immateriella
anläggningstillgångar
2 250
13 184
–92
0
13 436
–0
28 779
Övriga tillgångar
22 382
158 879
30 158
2 860
372 053
–514 064
72 267
Summa tillgångar
1 217 395
481 268
944 499
199 953
1 106 810
–887 143
3 062 782
Skulder till kreditinstitut
19 860
172
281 272
10 243
–257 003
54 544
In– och upplåning från allmänheten
467 485
435 582
330 610
80 216
4 461
–15 183
1 303 172
Emitterade värdepapper
–51
289
–11
741 097
–7 559
733 765
Finansiella skulder där kunder bär
placeringsrisken
335 140
2 228
38 670
55 857
431 894
Derivat
241
74 555
61 336
–106 600
29 531
Övriga skulder
341 594
165 888
56 866
46 263
–500 798
109 814
Seniora icke prioriterade skulder
–18
135 832
135 814
Efterställda skulder
–3
38 425
–0
38 422
Summa skulder
1 164 029
438 511
890 962
192 939
1 037 658
–887 143
2 836 957
Allokerat eget kapital
53 366
42 757
53 537
7 014
69 152
225 826
Summa skulder och eget kapital
1 217 395
481 268
944 499
199 953
1 106 810
–887 143
3 062 782
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %
23.5
22.0
16.5
22.4
2.6
15.2
K/I–tal
0.34
0.37
0.39
0.42
0.55
0.36
Kreditförlustnivå, %
0.01
–0.02
–0.06
0.01
2.13
–0.00
Lån till kunder/Inlåning från kunder, %
181
179
176
884
145
Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr
3
1
5
0
0
9
Lån till kunder, total, mdkr
848
300
563
141
1 882
Reserveringar för lån till kunder, total, mdkr
1
1
3
0
0
6
Inlåning från kunder, mdkr
467
435
314
3
1 300
Riskexponeringsbelopp, mdkr
296
210
327
932
Heltidstjänster
2 168
4 722
1 758
603
8 050
17 300
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr
39 50 7 65 215
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
232 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Premium and Koncern–
Svensk bank– Baltisk bank– Företag och Private funktioner
2024 verksamhet verksamhet Institutioner Banking
och Övrigt
Elimineringar
Totalt
Resultaträkning
Räntenetto
17 430
17 620
12 918
1 762
–555
49 267
Provisionsnetto
7 489
3 458
4 035
1 984
–252
1
16 716
Nettoresultat finansiella poster
267
571
1 934
885
0
3 687
Försäkringsnetto
528
900
1 531
Andel av intresseföretags och
joint ventures resultat
800
–13
–13
773
Övriga intäkter
142
140
0.39
4 320
–2 568
2 131
Summa intäkter
26 611
22 692
19 031
3 793
4 385
–2 408
74 104
varav interna intäkter
1 628
–1 711
Personalkostnader
1 910
2 081
2 260
607
7 453
–16
14 294
Rörliga personalkostnader
134
135
386
0
731
Övriga allmänna administrationskostnader
6 560
3 995
4 104
782
–4 868
–2 392
8 181
Avskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar
176
0
1 954
0
2 171
Summa kostnader
8 550
6 385
6 518
1 405
4 926
–2 408
25 376
Resultat före nedskrivningar, bankskatter
och resolutionsavgifter
18 061
16 306
12 513
2 388
–540
48 728
Nedskrivning av immateriella
anläggningstillgångar
789
789
Nedskrivning av materiella tillgångar
1
1
Kreditförluster
–86
–171
–50
–2
–268
Bankskatter och resolutionsavgifter
854
2 079
960
126
1
4 019
Resultat före skatt
17 167
14 312
11 724
2 312
–1 328
44 187
Skatt
3 184
2 869
2 417
474
376
9 320
Årets resultat
13 983
11 443
9 307
1 838
–1 704
34 866
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB
13 986
11 443
9 307
1 838
–1 704
34 869
Minoriteten
–3
–3
Provisionsnetto
Provisionsintäkter
Betalningsförmedling
446
615
936
450
–17
2 439
Kort
2 229
2 246
3 286
–696
–0
7 122
Kundkoncept
884
377
432
111
–14
0
1 790
Kapitalförvaltning och depå
6 095
722
2 468
2 063
–3
–357
10 988
Livförsäkring
169
200
236
641
Värdepapper
550
164
–12
842
Corporate Finance
7
Utlåning
230
893
5
0
–8
1 215
Garantier
2
103
108
0
5
–5
214
Inlåning
6
155
1
–0
–0
173
Fastighetsförmedling
191
191
Skadeförsäkring
0
0
9
3
Övrigt
7
316
0
–1
353
Summa provisionsintäkter
10 244
4 567
9 206
2 656
–208
–398
26 067
Provisionskostnader
2 754
1 109
5 171
672
44
–398
9 352
Provisionsnetto
7 489
3 458
4 035
1 984
–252
1
16 716
Under andra kvartalet 2025 uppdaterades en allokeringsmodell avseende fondsparande mellan Svensk bankverksamhet och Premium and Private Banking, varför jämförelsetal har räknats om.
Förändringen har påverkat provisionsnetto, övriga kostnader och skatt.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
233 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Premium Koncern–
Svensk bank– Baltisk bank– Företag och and Private funktioner
2024 verksamhet verksamhet Institutioner Banking
och Övrigt
Elimineringar
Totalt
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
2 717
4 137
1 665
317 145
–60
325 604
Utlåning till kreditinstitut
5 834
954
59 588
0
204 363
–236 671
34 068
Utlåning till allmänheten
840 428
288 148
620 506
133 331
562
–731
1 882 244
Räntebärande värdepapper
2 021
77 996
168 164
–8 185
239 996
Finansiella tillgångar där kunder bär
placeringsrisken
310 186
2 242
31 411
51 043
394 883
Aktier och andelar i intresseföretag och
joint ventures
6 787
2 306
9 093
Derivat
291
102 634
84 632
–149 962
37 595
Materiella tillgångar och immateriella
anläggningstillgångar
2 004
12 890
–75
0
11 251
–0
26 071
Övriga tillgångar
18 979
166 970
20 909
2 840
373 388
–522 941
60 144
Summa tillgångar
1 186 936
477 653
914 634
187 214
1 161 812
–918 552
3 009 697
Skulder till kreditinstitut
2 713
246
280 218
0
6 423
–225 101
64 500
In– och upplåning från allmänheten
454 211
434 658
332 599
76 790
3 921
–13 570
1 288 609
Emitterade värdepapper
–32
1 697
137
764 636
–8 240
758 199
Finansiella skulder där kunder bär
placeringsrisken
310 885
2 274
31 482
51 158
395 800
Derivat
263
110 559
74 397
–149 946
35 274
Övriga skulder
365 014
0
113 539
53 165
80 579
–521 695
90 602
Seniora icke prioriterade skulder
–65
121 269
–0
121 204
Efterställda skulder
–5
36 614
0
36 609
Summa skulder
1 132 791
439 140
868 466
181 113
1 087 840
–918 552
2 790 797
Allokerat eget kapital
54 146
38 514
46 169
6 101
73 972
218 901
Summa skulder och eget kapital
1 186 936
477 653
914 634
187 214
1 161 812
–918 552
3 009 697
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %
26.0
31.3
19.8
29.9
–2.8
17.1
K/I–tal
0.32
0.28
0.34
0.37
1.12
0.34
Kreditförlustnivå, %
0.00
–0.03
–0.03
–0.04
0.00
–0.01
Lån till kunder/Inlåning från kunder, %
185
170
174
140
Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr
5
1
6
0
0
Lån till kunder, total, mdkr
840
288
538
133
1
1 800
Reserveringar för lån till kunder, total, mdkr
1
1
3
0
0
6
Inlåning från kunder, mdkr
454
434
316
4
1 285
Riskexponeringsbelopp, mdkr
294
218
288
872
Heltidstjänster
2 295
4 731
1 820
622
7 741
17 209
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr
6
204
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
234 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K6
Produkter
Sparande & Betalningar & Handel &
2025
Finansiering
Placeringar Kort
Kapitalmarknad
Övrigt
Totalt
Räntenetto
19 845
6 903
15 779
1 426
44 000
Provisionsnetto
2 095
8 684
4 930
2 151
–1 540
16 320
Nettoresultat finansiella poster
299
–9
602
2 250
3 227
Övriga intäkter
1
5
1 702
466
0
3 016
5 189
Summa intäkter
22 243
17 374
21 166
2 801
5 151
68 736
Sparande & Betalningar & Handel &
2024
2
Finansiering Placeringar Kort
Kapitalmarknad
Övrigt
Totalt
Räntenetto
21 997
7 277
19 775
176
49 267
Provisionsnetto
2 126
8 625
5 361
2 131
–1 528
16 716
Nettoresultat finansiella poster
890
191
–17
622
2 001
3 687
Övriga intäkter
1
6
1 466
280
0
2 684
4 435
Summa intäkter
25 019
17 559
25 399
2 794
3 333
74 104
1) Övriga intäkter inkluderar raderna Andel av intresseföretags och joint ventures resultat och Försäkringsnetto.
2) Jämförelsetal har räknats om då den interna produktuppföljningen har förändrats metodmässigt.
I produktredovisningen har intäkter från Sverige, de baltiska länderna och Norge fördelats på fem huvudsakliga produktområden. Övriga länders intäkter är inkluderade
i posten Övrigt. Koncernen har ingen enskild kund från vilken koncernens intäkter överstiger 10 procent av koncernens totala intäkter.
Finansiering Handel & Kapitalmarknadsprodukter
•
boendefinansiering
•
aktiehandel
•
konsumentkrediter
•
strukturerade produkter
•
företagsfinansiering
•
corporate finance
•
leasing
•
förvaringstjänster
•
övriga finansieringsprodukter
•
räntehandel
•
trade finance
•
valutahandel
•
factoring
•
övriga kapitalmarknadsprodukter
Sparande & Placeringar Övrigt
•
sparkonton
•
administrativa tjänster
•
fond– och försäkringssparande
•
egen finansförvaltning
•
pensionssparande
•
fastighetsmäkleri
•
institutionell kapitalförvaltning
•
fastighetsförvaltning
•
övriga sparande– och placeringsprodukter
•
juridiska tjänster
Betalningar & Kort
•
bankfack
•
transaktionskonton
•
övrigt
•
kontanthantering
•
nationella betalningar
•
internationella betalningar
•
mobilbetalningar
•
dokumentbetalningar
•
bankkort
•
kreditkort (inklusive Entercard)
•
kortinlösen
•
andra betalningsprodukter
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
235 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K7
Geografisk fördelning
Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs och är inte jämförbar med redovisningen av rörelsesegment. I den geografiska fördel-
ningen har immateriella anläggningstillgångar, främst goodwill, härrörande till företagsförvärv allokerats till det land som verksamhet förvärvats i.
I kolumnen övrigt ingår verksamheter i Finland, Danmark, Luxemburg och Kina.
2025
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Norge
USA
Övrigt
Elimineringar
Totalt
Resultaträkning
Räntenetto
29 143
4 700
2 979
5 543
1 005
144
329
156
44 000
Provisionsnetto
12 620
780
1 018
1 431
378
196
–137
16 320
Nettoresultat finansiella poster
2 644
153
130
256
4
3 227
Försäkringsnetto
812
433
204
317
1 791
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat
725
4
783
Övriga intäkter
4 046
1 076
491
708
–3 819
2 614
Summa intäkter
49 989
7 147
4 820
8 255
1 502
189
607
–3 774
68 736
Personalkostnader
10 091
1 619
1 000
1 311
229
128
14 421
Rörliga personalkostnader
558
8
0
8
820
Övriga allmänna administrationskostnader
7 905
1 520
1 132
1 634
178
–47
–3 774
8 605
Momsåterbetalningar
–1 539
–1 539
Avskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar
1 843
166
102
5
2 225
Summa kostnader
18 859
3 404
2 251
3 128
455
1
207
–3 774
24 532
Resultat före nedskrivningar, bankskatter
och resolutionsavgifter
31 130
3 742
2 569
5 126
1 047
188
400
44 203
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar
Nedskrivning av materiella tillgångar
–0
0
0
Kreditförluster
102
–96
–2
–66
9
–7
–34
Bankskatter och resolutionsavgifter
1 956
0
607
401
5
2 982
Resultat före skatt
29 071
3 838
1 937
4 728
1 100
178
402
41 255
Skatt
5 974
843
386
966
220
8 496
varav aktuell skatt
4 098
1 066
413
938
217
6 836
varav betald skatt
5 693
1 074
702
1 264
347
2
127
9 209
Årets resultat
23 098
2 995
1 551
3 762
881
144
329
32 759
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB
23 101
2 995
1 551
3 762
881
144
329
32 762
Minoriteten
–3
–3
2025
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Norge
USA
Övrigt
Elimineringar
Totalt
Balansräkning
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
27 150
37 743
33 601
68 162
3 361
56 026
37 585
263 628
Utlåning till kreditinstitut
232 184
235
26 119
22 579
467
62 415
2 040
–314 025
32 015
Utlåning till allmänheten
1 614 343
123 532
56 458
123 070
47 785
4 628
20 084
–876
1 989 024
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar
i portföljsäkringar
–597
–597
Räntebärande värdepapper
212 213
7 850
12 600
19 714
1 191
448
–32 519
221 497
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken
428 656
634
1 109
468
430 867
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
6 918
473
7 423
Derivat
17 306
202
297
–607
17 283
Materiella tillgångar och immateriella anläggningstill-
gångar
14 868
6 062
2 709
4 794
277
28 779
Övriga tillgångar
62 233
1 778
2 198
6 359
3 883
933
2 612
–7 132
72 864
Summa tillgångar
2 615 274
178 067
134 879
245 443
56 246
125 210
62 822
–355 160
3 062 782
Skulder till kreditinstitut
154 292
249
48 993
59 303
58 695
–267 090
54 544
In– och upplåning från allmänheten
877 358
139 862
98 745
196 359
464
585
–10 201
1 303 172
Värdeförändring på räntesäkrade skulder
i portföljsäkringar
148
238
Emitterade värdepapper
701 432
1
64 852
–32 519
733 765
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken
429 667
635
1 114
479
431 894
Derivat
29 729
141
197
5
–607
29 531
Övriga skulder
74 348
20 538
23 116
29 693
1 664
1 005
–40 833
109 600
Seniora icke prioriterade skulder
135 814
135 814
Efterställda skulder
38 422
811
1 353
1 746
–3 910
38 422
Summa skulder
2 441 208
162 263
124 450
228 585
51 121
124 224
60 290
–355 160
2 836 981
Allokerat eget kapital
174 066
15 804
10 429
16 858
5 126
986
2 532
225 802
Summa skulder och eget kapital
2 615 274
178 067
134 879
245 443
56 246
125 210
62 822
–355 160
3 062 782
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
236 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2024
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Norge
USA
Övrigt
Elimineringar
Totalt
Resultaträkning
Räntenetto
31 179
5 770
3 577
6 975
1 052
162
436
116
49 267
Provisionsnetto
12 744
895
1 067
1 435
372
265
–94
16 716
Nettoresultat finansiella poster
3 020
201
163
273
3
–6
3 687
Försäkringsnetto
603
473
151
287
1 531
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat
789
4
–3
–17
773
Övriga intäkter
3 544
967
427
707
122
8
–3 644
2 131
Summa intäkter
51 880
8 310
5 385
9 676
1 545
189
724
–3 605
74 104
Personalkostnader
10 142
1 562
946
1 242
235
124
14 294
Rörliga personalkostnader
505
5
5
731
Övriga allmänna administrationskostnader
6 696
1 340
1 074
1 501
233
–46
100
–3 605
7 294
Avskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar
1 836
119
103
5
2 171
Sanktionsavgifter
850
887
Summa kostnader
20 030
3 110
2 168
2 916
512
2
243
–3 605
25 376
Resultat före nedskrivningar, bankskatter
och resolutionsavgifter
31 850
5 200
3 217
6 760
1 033
187
481
48 728
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar
789
789
Nedskrivning av materiella tillgångar
0
0
1
Kreditförluster
–6
–84
5
–261
–4
–268
Bankskatter och resolutionsavgifter
1 918
–0
472
1 607
5
4 019
Resultat före skatt
29 115
5 205
2 829
5 147
1 277
191
421
44 187
Skatt
6 287
1 150
567
949
248
9 320
varav aktuell skatt
5 075
1 533
489
934
245
8 395
varav betald skatt
4 840
1 677
737
1 396
6
2
8 732
Årets resultat
22 828
4 055
2 262
4 198
1 029
156
338
34 866
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB
22 831
4 055
2 262
4 198
1 029
156
338
34 869
Minoriteten
–3
–3
2024
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Norge
USA
Övrigt
Elimineringar
Totalt
Balansräkning
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
51 823
45 706
48 860
89 870
1 643
37 001
50 700
325 604
Utlåning till kreditinstitut
216 529
5 925
31 223
23 988
791
96 515
4 717
–345 620
34 068
Utlåning till allmänheten
1 526 400
125 059
52 898
110 617
43 476
3 678
21 127
–1 012
1 882 244
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar
i portföljsäkringar
–2 723
–2 723
Räntebärande värdepapper
232 635
2 592
1 462
502
2 245
561
239 996
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken
392 641
664
1 089
489
394 883
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
8 467
365
233
9 093
Derivat
37 494
280
169
267
2
–639
37 595
Materiella tillgångar och immateriella anläggningstill-
gångar
12 451
5 331
2 900
5 059
256
26 071
Övriga tillgångar
53 212
1 869
1 840
6 037
2 484
1 097
–3 767
62 867
Summa tillgångar
2 528 929
187 454
140 441
236 828
49 037
140 556
77 488
–351 037
3 009 697
Skulder till kreditinstitut
208 383
277
161
42 653
36 579
73 595
–297 170
64 500
In– och upplåning från allmänheten
866 371
146 360
97 985
189 742
322
664
–12 836
1 288 609
Värdeförändring på räntesäkrade skulder
i portföljsäkringar
220
149
549
Emitterade värdepapper
655 486
1
102 711
758 199
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken
393 526
665
1 105
504
395 800
Derivat
35 570
146
125
2
–632
35 274
Övriga skulder
38 773
24 508
30 429
29 860
1 431
1 262
–36 242
90 079
Seniora icke prioriterade skulder
121 204
121 204
Efterställda skulder
36 609
862
1 438
1 858
–4 157
36 609
Summa skulder
2 356 142
172 918
131 101
222 398
44 428
139 350
75 523
–351 037
2 790 824
Allokerat eget kapital
172 787
14 536
9 340
14 430
4 610
1 206
1 965
218 874
Summa skulder och eget kapital
2 528 929
187 454
140 441
236 828
49 037
140 556
77 488
–351 037
3 009 697
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
237 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K8
Räntenetto
2025
2024
Upplupet Verkligt värde via Upplupet Verkligt värde via
anskaffningsvärde
resultatet
Summa
anskaffningsvärde
resultatet
Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
10 244
10 244
15 583
15 583
Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m.
2 814
591
3 941
7 284
555
7 839
Utlåning till kreditinstitut
1 267
1 131
1 861
1 604
1 341
2 945
Utlåning till allmänheten
68 172
3 583
71 755
85 546
5 484
91 029
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
1 745
1 745
2 267
2 267
Summa räntebärande instrument
82 497
7 050
89 548
110 018
9 646
119 664
Derivat
1
2 702
2 702
–1 290
–1 290
Övriga tillgångar
1
1
2
Summa
82 589
9 753
92 342
110 019
8 357
118 375
Överföring av handelsrelaterade räntor
till Nettoresultat finansiella poster
–8 687
–7 755
Ränteintäkter
83 655
110 621
Skulder
Skulder till kreditinstitut
2 842
496
3 338
3 574
1 021
4 595
In– och upplåning från allmänheten
14 843
753
15 596
28 730
2 157
30 887
varav insättningsgarantiavgifter
663
663
652
652
Emitterade värdepapper
25 640
5
25 645
29 197
8
29 205
Seniora icke prioriterade skulder
4 578
4 578
4 090
4 090
Efterställda skulder
2 061
2 061
2 278
2 278
Summa räntebärande instrument
49 964
1 254
51 218
67 870
3 186
71 056
Derivat
1
–4 928
–4 928
–417
–417
Övriga skulder
155
3
158
3
varav leasingsskulder
Summa
50 119
–3 671
46 448
67 961
2 772
70 733
Överföring av handelsrelaterade räntor
till Nettoresultat finansiella poster
–6 793
–9 379
Räntekostnader
39 655
61 353
Summa räntenetto
44 000
49 267
Ränteintäkter från lån i steg 3
344
379
1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto från derivat som säkrar tillgångar och skulder i balansräkningen. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och ränte‐
kostnader.
Genomsnittlig årlig ränta, %
Medelsaldo
2025
2024
2025
2024
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
3,12
4,58
328 458
339 931
Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m.
1,98
3,24
198 666
241 678
Utlåning till kreditinstitut
4,11
5,47
45 305
53 792
Utlåning till allmänheten
3,68
4,81
1 950 322
1 894 128
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
2,29
2,77
76 193
81 886
Summa räntebärande instrument
3,45
4,58
2 598 944
2 611 416
Derivat
1
24 204
33 941
Övriga tillgångar
516 332
466 232
Summa
2,94
3,80
3 139 480
3 111 589
Skulder
Skulder till kreditinstitut
2,96
4,36
112 693
105 262
In– och upplåning från allmänheten
1,18
2,37
1 320 844
1 305 630
Emitterade värdepapper
3,28
3,55
783 019
822 876
Seniora icke prioriterade skulder
3,53
3,49
129 530
117 109
Efterställda skulder
5,62
5,95
36 680
38 293
Summa räntebärande instrument
2,15
2,97
2 382 765
2 389 170
Derivat
1
32 525
40 433
Övriga skulder
509 204
477 802
Summa
1,59
2,43
2 924 495
2 907 405
Räntenettomarginal
2
1,54
1,72
1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto från derivat som säkrar tillgångar och skulder i balansräkningen. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnader.
2) I årsredovisningen 2025 presenteras det nya nyckeltalet räntenettomarginal.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
238 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K9
Provisionsnetto
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Provisionsnetto
2025
över tid
vid en viss tidpunkt
Summa
Betalningsförmedling
462
1 868
2 331
–1 733
597
Kort
405
5 394
5 799
–2 291
3 508
Kundkoncept
1 903
1 903
–187
1 716
Kapitalförvaltning och depå
11 022
150
11 172
–3 454
7 718
varav försäkringsverksamhet
1 403
1 403
–254
1 149
Livförsäkringar
627
5
633
–145
488
Värdepapper
857
929
–384
545
Corporate finance
Utlåning
1 025
189
1 214
–168
1 046
Garantier
209
219
219
Inlåning
143
165
165
Fastighetsförmedling
196
196
196
Skadeförsäkring
0
Övrigt
154
217
371
–373
–1
Summa
16 311
8 744
25 055
–8 735
16 320
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Provisionsnetto
2024
över tid
vid en viss tidpunkt
Summa
Betalningsförmedling
569
1 871
2 439
–1 527
913
Kort
522
6 600
7 122
–3 361
3 761
Kundkoncept
1 790
1 790
–189
1 601
Kapitalförvaltning och depå
1
10 781
207
10 988
–3 250
7 738
varav försäkringsverksamhet
1 377
1 377
–236
1 141
Livförsäkringar
1
635
6
641
–135
506
Värdepapper
788
842
–388
454
Corporate finance
Utlåning
1 010
205
1 215
–142
1 074
Garantier
205
9
214
214
Inlåning
151
173
173
Fastighetsförmedling
191
191
191
Skadeförsäkring
Övrigt
170
183
353
–361
–8
Summa
16 153
9 914
26 067
–9 352
16 716
1) Under 2024 har en omklassificering skett av provisionsintäkter och provisionskostnader från raden Kapitalförvaltning och depå till raden Livförsäkringar.
Från och med tredje kvartalet 2025 har allmänna villkor i kundavtal avseende
kortinlösentransaktioner justerats för att förtydliga att Swedbank agerar som
ombud i relationen till externa kortutgivare och kortnätverk. Att vara ombud, till
skillnad från att vara huvudman, medför att avgifter uttagna från kunder
avseende service som levererats av externa kortutgivare och kortnätverk inte
redovisas som provisionsintäkter och provisionskostnader.
För 2025 uppgick sådana avgifter överförda via Swedbank till 1 356 mkr. Avtals-
ändringen påverkar inte provisionsnettot. Om Swedbank varit huvudman i stället
för ombud skulle således både provisionsintäkter och provisionskostnader varit
vardera 1 356 mkr högre .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
239 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K10
Nettoresultat finansiella poster
2025
2024
Verkligt värde via resultatet
Innehas för handel
Aktier och aktierelaterade derivat
515
939
varav utdelning
165
181
Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat
–609
2 494
Andra finansiella instrument
–1
–1
Summa
–94
3 432
Övrigt
Aktier
530
303
varav utdelning
Räntebärande värdepapper
158
Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken
21 608
58 360
Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken
–21 583
–58 316
Finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultatet
–9
–9
Summa
565
496
Summa verkligt värde via resultatet
471
3 928
Säkringsredovisning
Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar
132
–184
varav säkringsinstrument
2 037
6 786
varav säkrade poster
–1 905
–6 970
Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar
–23
130
varav säkringsinstrument
–2 446
–5 299
varav säkrade poster
2 423
5 429
Ineffektivitet, kassaflödessäkringar
–19
15
Summa säkringsredovisning
90
–40
Upplupet anskaffningsvärde
Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella tillgångar
Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella skulder
142
Summa upplupet anskaffningsvärde
184
223
Handelsrelaterade räntor
Ränteintäkter
8 687
7 755
Räntekostnader
–6 793
–9 379
Summa handelsrelaterade räntor
1 894
–1 624
Valutakursförändringar
588
1 199
Summa
3 227
3 687
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
240 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K11
Försäkringsnetto
2025
2024
Generell Generell Generell Generell
modell modell Premie– modell modell Premie–
utan direkt med direkt fördelnings- utan direkt med direkt fördelnings-
resultatandel resultatandel
metoden
Summa
resultatandel resultatandel
metoden
Summa
Försäkringsintäkter
665
359
4 201
5 225
590
355
3 971
4 915
Försäkringskostnader
–241
–254
–2 794
–3 289
–249
–242
–2 990
–3 480
Resultat från försäkringstjänster
424
105
1 406
1 935
341
113
981
1 435
Resultat från innehavda återförsäk-
ringsavtal
–3
–84
–87
–3
–33
–35
Finansiella intäkter och kostnader
från försäkringsavtal
–65
–549
–10
–625
127
–2 689
–21
–2 583
Försäkringsresultat
356
–445
1 312
1 224
465
–2 576
927
–1 184
Avkastning från bakomliggande finan-
siella tillgångar till försäkringsavtal
med resultatandel
542
567
2 677
2 714
Summa
382
97
1 312
1 791
503
101
927
1 531
K12
Övriga intäkter
2025
2024
IT och administrativa tjänster till sparbanker
2 253
1 994
Avyttring av verksamhet till SB1 Markets
Övriga rörelseintäkter
312
137
Summa
2 614
2 131
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
241 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K13
Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal
13.1 Ersättningar inom Swedbank
Flertalet medarbetare i Swedbank har en fast och en rörlig ersättningsdel som
tillsammans med pension och övriga förmåner bildar medarbetarens totala
ersättning. Den totala ersättningen ska vara marknadsmässig och baserad på
en sund balans mellan den fasta och den rörliga ersättningsdelen.
Information om ersättningar enligt Finansinspektionens föreskrifter
(FFFS 2011:1) är publicerad på Swedbanks webbplats.
Totala personalkostnader
2025
2024
Löner och arvoden
9 780
9 614
Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB
438
410
Sociala avgifter
2 868
2 705
1 365
1 545
Utbildningskostnader
99
107
Övriga personalkostnader
691
643
Summa
15 241
15 024
varav rörliga personalkostnader
820
731
varav kostnader för personalomställning
64
67
1) Pensionskostnader specificeras i not K39.
13.2 Rörlig ersättning
Swedbank har sju pågående rörliga ersättningsprogram; Program 2019, Program
2020, Program 2021, Program 2022, Program 2023, Program 2024 och Program
2025. Under 2025, har aktier tillhörande Program 2020, 2021 och 2023 överlåtits
till medarbetarna.
13.2.1 Program 2025
Program 2025 består av tre delar; ett generellt program (Eken), ett individuellt
program (IP) och ett individuellt program för anställda inom kapitalförvaltning
(IPAM). Eken 2025 omfattar anställda i koncernen med undantag av
koncernledningsmedlemmar och chefen för internrevisionen, anställda i
Entercard, PayEx, Swedbank Pay, Stabelo samt vissa andra utländska filialer. Eken
består av aktierelaterad ersättning som är uppskjuten i 3 år. IP omfattar cirka 200
deltagare. För IP‐deltagare som har identifierats som materiella risktagare består
IP till hälften av aktierelaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40
procent av den rörliga ersättningen skjuts upp minst tre år, och ytterligare en
ettårig inlåsningsperiod tillämpas för den aktierelaterade delen. För övriga IP
deltagare består ersättningen av kontanter. IPAM omfattar cirka 70 deltagare och
består till hälften av fondrelaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst
40 procent av den rörliga ersättningen är uppskjuten i 3–5 år. För samtliga
program sker slutlig överlåtelse efter gällande uppskjutandeperioder endast om
vissa villkor är uppfyllda vid leveranstidpunkten.
Mer information om Program 2025 samt Program 2019–2024 finns i
Swedbanks faktabok som publiceras på koncernens hemsida samt i detaljerade
dokument som utgör grund till beslut för årsstämman.
13.2.2 Redovisning av aktierelaterad ersättning
Den aktierelaterade ersättningen tilldelas i form av prestationsrätter (framtida
aktier i Swedbank). Kostnaden periodiseras under respektive programs löptid.
Överlåtelse av aktier efter uppskjutandeperioden förutsätter fortsatt anställning
antingen vid överlåtelsetidpunkten (Eken) eller under en fastställd del av
uppskjutandeperioden (IP) samt uppfyllelse av vissa andra villkor avseende
bland annat resultatuppfyllelse och finansiella förutsättningar.
Löptiden för respektive program består av det initiala prestationsåret följt av
tilldelning och en uppskjutandeperiod på minst tre år samt villkorad slutgiltig
överlåtelse av aktier till deltagarna som avslutar uppskjutandeperioden.
Under det initiala prestationsåret uttrycks och mäts ersättningen i form av ett
monetärt värde, prestationsbelopp. Därefter uttrycks ersättningen i antal
prestationsrätter fram till överlåtelsestidpunkten.
Prestationsrätter för respektive program värderas baserat på Swedbanks
aktiekurs per värderingstidpunkt. Med värderingstidpunkt avses det datum när
företaget och motparten är överens om villkoren och bestämmelserna i
respektive program. Varje prestationsrätt berättigar till en aktie i Swedbank och
för majoriteten av deltagarna kompensation för lämnade utdelningar som
prestationsrätterna inte berättigat till under programmets löptid.
Redovisad kostnad för respektive program kan förändras under perioden fram till
överlåtelsestidpunkten till följd av att prestationsbeloppet förändras eller till följd
av att prestationsrätter förverkas. Den redovisade kostnaden, exklusive sociala
avgifter, förändras inte till följd av att marknadsvärdet för prestationsrätterna
förändras. Sociala avgifter beräknas och redovisas löpande baserat på
marknadsvärdet och fastställs slutligen vid överlåtelsetidpunkten.
Rörliga ersättningsprogram
2025
2024
Program 2023 och tidigare
Redovisad kostnad avseende ersättningar
i form av aktier i Swedbank AB
177
220
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende
aktierelaterad del
134
52
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del
7
29
Redovisad kostnad avseende fondandel
0
7
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende
kontantbaserad del och fondandelar
2
11
Program 2024
Redovisad kostnad avseende ersättningar
i form av aktier i Swedbank AB
131
190
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende
aktierelaterad del
42
32
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del
22
47
Redovisad kostnad avseende fondandel
4
11
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende
kontantbaserad del och fondandelar
7
16
Program 2025
Redovisad kostnad avseende ersättningar
i form av aktier i Swedbank AB
131
Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende
aktierelaterad del
24
Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del
65
Redovisad kostnad avseende fondandel
10
Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende
kontantbaserad del och fondandelar
16
Total redovisad kostnad
771
615
Antal prestationsrätter som ligger till grund för
aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st
2025
2024
Utestående vid årets början
10,4
7,9
Tilldelade
2,0
3,3
Förverkade
0,4
0,3
Inlösta
1,2
0,5
Utestående vid årets slut
10,8
10,4
Inlösningsbara vid periodens slut
0
0
Viktat genomsnittlig verkligt värde per prestations-
rätt vid värderingstidpunkten, kr
206
190
Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader
20
24
Viktat genomsnittligt lösenpris per prestationsrätt, kr
0
0
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
242 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
13.3 Ersättning till verkställande direktör
13.3.1 Ersättning till verkställande direktör och koncernchef
Jens Henrikssons fasta årslön uppgick till 15 000 tkr. Anställningsvillkoren för
den verkställande direktören innehåller inga inslag av rörliga lönedelar.
Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Jens Henriksson disponerar en
premie till pensionsförsäkring om 6,5 procent på lön upp till 7,5 inkomstbasbe-
lopp, 32 procent på lön mellan 7,5 till 30 inkomstbasbelopp och 30 procent på lön
från 30 inkomstbasbelopp upp till den fasta årslönen. Den maximala pensions-
medförande lönen är fastställd till 18 000 tkr av styrelsen.
Vid uppsägning från Swedbanks sida får Jens Henriksson 75 procent av lönen
under uppsägningstiden, som är 12 månader. Utöver det utgår ett
avgångsvederlag motsvarande 75 procent av lönen under 12 månader. Avräkning
på lön och avgångsvederlag sker om Jens Henriksson erhåller nytt arbete.
Vid uppsägning från Jens Henrikssons sida är uppsägningstiden 6 månader
och avgångsvederlag utgår inte.
tkr
2025
2024
Jens Henriksson
Fast ersättning, lön
15 000
14 460
Övriga ersättningar/förmåner
31
30
Summa
15 031
14 490
Pensionskostnad, exklusive löneskatt
4 394
4 238
13.3.2 Ersättning till vice verkställande direktör
och vice koncernchef
Tomas Hedbergs fasta årslön uppgick till 6 336 tkr. Anställningsvillkoren som
vice verkställande direktör innehåller inga inslag av rörliga lönedelar.
Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Tomas Hedberg disponerar
förmånsbaserad pension upp till 30 inkomstbasbelopp och premiebaserad
ålderspension med 30 procent på lön över 30 inkomstbasbelopp upp till
maximalt 80 inkomstbasbelopp.
Vid uppsägning från Swedbanks sida har Tomas Hedberg en uppsägningstid
som är 12 månader under vilken han erhåller sin fasta månadslön. Utöver det
utgår ett avgångsvederlag motsvarande den fasta månadslönen under 6
månader. Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Tomas Hedberg erhål-
ler nytt arbete. Vid uppsägning från Tomas Hedbergs sida är uppsägningstiden 6
månader och avgångsvederlag utgår inte.
tkr
2025
2024
Tomas Hedberg
Fast ersättning, lön
6 336
6 120
Övriga ersättningar/förmåner
258
177
Summa
6 594
6 297
Pensionskostnad, exklusive löneskatt
2 451
1 999
13.4 Ersättning till övriga ledande befattningshavare
13.4.1 Allmänt om övriga ledande befattningshavare
Medlemmar i koncernledningen exklusive verkställande direktör och vice verk-
ställande direktör definieras, i detta sammanhang, som övriga ledande
befattningshavare. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare inkluderar
ersättningar som utgått från samtliga koncernföretag under året, såväl svenska
som utländska, och avser ersättningar under den tid personerna varit aktiva som
ledande befattningshavare. Inga ledande befattningshavare omfattas från och
med 2022 av nya rörliga ersättningar.
Sammanlagt var det ytterligare 13 medlemmar i koncernledningen vid årets
slut: Bo Bengtsson, Jenny Garneij, Britta Hjorth‐Larsen, Anna‐Karin Laurell,
Jon Lidefelt, Malin Lilliecrona, Erik Ljungberg, Lotta Lovén, Rolf Marquardt,
Erik Odhnoff, Charlotte Rydin, Olof Sundblad och Kerstin Winlöf. 11 personer har
varit aktiva som övriga ledande befattningshavare under hela året. 4 personer har
varit aktiva som ledande befattningshavare delar av året: Lars‐Erik Danielsson,
Jenny Garneij, Erik Odhnoff och Carina Strand.
Övriga ledande befattningshavare
2025
2024
Fast ersättning, lön
69
68
Rörlig ersättning, aktiebaserad
0
1
Övriga ersättningar/förmåner
1
1
1
Ersättning vid uppsägning
2
12
Summa
82
70
Pensionskostnad, exklusive löneskatt
21
21
Antal prestationsrätter avseende aktierelaterad
ersättning som ligger till grund för årets kostnad
1 165
1 856
Totalt tilldelade prestationsrätter avseende aktierela-
terad ersättning
8 337
10 298
Antal personer vid årsskiftet
13
13
1) Inkluderar semesterersättning, ränteförmån, aktieförmån, lunchbidrag, förmån för
sjukvårdsförsäkring, telefon och fondrabatt.
2) Inkluderar lön under uppsägningstid, avgångsvederlag, pensionskostnader samt eventu-
ella förmåner
13.4.2 Rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare
Inga övriga ledande befattningshavare omfattas från och med 2022 av nya
rörliga ersättningar. Före 2022 omfattades ledande befattningshavare av Eken,
med undantag för verkställande direktör, vice verkställande direktör och ytterli-
gare tre ledande befattningshavare. Prestationsrätter kan också ha tilldelats i
egenskap av annan befattning under perioder då de inte varit ledande
befattningshavare. Nedan redovisas snittutfall i andel av månadslön för
berättigade övriga ledande befattningshavare i respektive pågående Eken
program.
Andel Andel månadslön,
Räntabilitet på månadslön, övriga ledande
År eget kapital generellt befattningshavare
Eken 2020
8,9
0,1
0,1
Eken 2021
13,2
0,3
0,3
13.4.3 Pension och andra avtalsvillkor till övriga
ledande befattningshavare
Pension
Swedbank tillämpar bankernas tjänstepensionsavtal BTP, en kollektivavtalad
pension som är ett komplement till allmän pension för medarbetare i Sverige.
BTP består av BTP1, en premiebestämd ålderspension och BTP2, en i huvudsak
förmånsbestämd ålderspension. BTP1 gäller för alla medarbetare anställda från
1 februari 2013.
Med premiebestämd ålderspension menas att arbetsgivaren avsätter en viss
procent av lönen i en premie. Med förmånsbestämd ålderspension menas att
arbetsgivaren utger ett löfte om framtida pension ofta uttryckt i procent av lönen.
Taket för den pensionsmedförande lönen i BTP är 30 inkomstbasbelopp
(inkomstbasbeloppet 2025 var 80 600 kr).
Tre ledande befattningshavare omfattas av BTP2 och tio ledande
befattningshavare omfattas av BTP1. Därutöver utgår en ålderspension på fast
lön överstigande 30 inkomstbasbelopp för tretton ledande befattningshavare.
Den maximala pensionsmedförande lönen för den premiebestämda delen för
samtliga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.
Andra avtalsvillkor
Uppsägningstid Avgångsvederlag Uppsägningstid
vid uppsägning vid uppsägning vid uppsägning
från Swedbanks från Swedbanks från med‐
sida sida arbetarens sida
13 personer
12 månader
6 månader
6 månader
Förutsättningar inom ramen för avtalsvillkoren:
•
Vid uppsägning utgår lön och förmåner under uppsägningstiden.
•
Vid uppsägning från Swedbanks sida utgår avgångsvederlag.
•
Om nytt arbete erhålles sker en avräkning under uppsägningstiden och under
den period då avgångsvederlaget utgå r .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
243 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
13.5 Ersättning till styrelsen
13.5.1 Allmänt
Ersättningar till styrelsen som redovisas nedan är beslutade av årsstämman och
avser årsarvodet från årsstämman 2025 till årsstämman 2026. Ersättningar till
styrelsen består av en fast ersättning för styrelsearbete samt en fast ersättning
för arbete i respektive utskott. De fyra utskotten är: Revisionsutskottet, Risk‐ och
Kapitalutskottet, Ersättnings‐ och Hållbarhetsutskottet och Bolagsstyrnings-
utskottet. Koncernen har inte några pensionsutfästelser för styrelseledamöter.
Utbetalda ersättningar har anpassats till tid för styrelsearbete för avgående
ledamöter samt för ledamöter med förändrade uppdrag inom styrelsen under
året, vilka redovisas nedan.
2025
2024
Ersättningar till styrelsen, årsarvodet fram till stämman, tkr
Styrelsearvode
Utskottsarbete
Summa
Styrelsearvode
Utskottsarbete
Summa
Göran Persson, styrelsens ordförande
3 450
1 035
4 485
3250
1000
4250
Biörn Riese, styrelseledamot, vice ordförande
1 155
815
1 970
1090
790
1 880
Göran Bengtsson, styrelseledamot
800
320
1 120
750
305
1 055
Annika Creutzer, styrelseledamot
800
320
1 120
750
310
1 060
Hans Eckerström, styrelseledamot till och med 2026‐01‐20
667
250
917
750
295
1 045
Kerstin Hermansson, styrelseledamot
800
860
1 660
750
815
1 565
Anna Mossberg, styrelseledamot
800
565
1 365
750
545
1 295
Per Olof Nyman, styrelseledamot
800
1 170
1 970
750
1135
1 885
Biljana Pehrsson, styrelseledamot
800
565
1 365
750
545
1 295
Helena Liljedahl, styrelseledamot
800
245
1 045
750
235
985
Rasmus Roos, styrelseledamot
800
300
1 100
Summa
11 672
6 445
18 117
10 340
5 975
16 315
13.5.2 Ersättning till styrelsens ordförande
Styrelsens ordförande har fast ersättning för sitt styrelsearbete samt en fast
ersättning för sitt arbete i utskotten, det vill säga inga rörliga delar, pension eller
andra förmåner.
Inom ramen för av styrelsen fastställda
styrelsearvoden, tkr
2025
2024
Göran Persson
4 426
4 186
Summa
4 426
4 186
13.6 Sammanställning – ersättning till styrelsen,
koncernchef, vice koncernchef och övriga i koncern-
ledningen
Nedan redovisas kostnader för styrelsen i Swedbank AB, koncernchef, vice kon-
cernchef och övriga i koncernledningen. Kostnaderna är exklusive sociala
avgifter och löneskatt.
2025
2024
Kortfristiga ersättningar
110
106
Ersättningar efter avslutad anställning,
pensionskostnader
28
27
Ersättningar vid uppsägning, avgångsvederlag
12
Aktierelaterade ersättningar
0
1
Summa
150
134
Lämnade lån
74
64
13.7 Sammanställning – pension och lån till styrelser
och motsvarande befattningshavare i hela koncernen
Pensionskostnaderna som redovisas nedan avser nuvarande ledamöter, vd:ar,
vice vd:ar samt motsvarande befattningshavare i samtliga koncernföretag.
Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt.
2025
2024
Årets kostnader avseende pensioner och
liknande förmåner
32
31
Antal personer
20
23
Lämnade lån, mkr
411
394
Antal personer
123
110
Förpliktelser avseende pensioner för tidigare vd:ar och vice vd:ar har tryggats
genom försäkringar samt genom pensionsstiftelser. Stiftelsetryggade
förpliktelser uppgick till 188 mkr (197). Koncernen har inte ställt pant, annan
säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon i ovanstående krets
av ledande befattningshavar e .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
244 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
13.8 Sammanställning – ersättning till styrelser och motsvarande befattningshavare i hela koncernen
Nedan redovisas löner och andra ersättningar för styrelser, vd:ar, vice vd:ar samt motsvarande befattningshavare i koncernen. I denna grupp ingår nuvarande anställda.
Arvode till vd:ar och motsvarande befattningshavare för interna styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter
och löneskatt.
2025
2024
Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt Övriga Samtliga Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt Övriga Samtliga
motsvarande befattningshavare anställda anställda motsvarande befattningshavare anställda anställda
Löner och Löner och
Antal Löner och Rörliga rörliga Antal Löner och Rörliga rörliga
Land personer arvoden ersättningar
ersättningar
Summa
personer arvoden ersättningar
ersättningar
Summa
Sverige
90
128
1
6 528
6 656
76
122
1
6 496
6 619
Estland
30
22
1
1 292
1 316
36
26
2
1 249
1 276
Lettland
19
25
1
829
855
20
20
1
791
812
Litauen
16
21
1
1 326
1 349
18
24
1
1 254
1 279
Norge
10
5
175
181
10
5
162
167
USA
32
32
32
32
Övriga länder
2
33
33
1
27
27
Summa
167
201
4
10 217
10 421
161
196
5
10 011
10 212
13.9 Nyckeltal
Medelantalet anställda beräknat efter 1 585 timmar
per anställd
2025
2024
Sverige
11 293
10 719
Estland
2 907
2 995
Lettland
2 246
2 278
Litauen
2 979
2 942
Norge
298
193
USA
14
14
Övriga länder
110
93
Summa
19 847
19 233
Antal arbetade timmar (tusental)
31 457
30 484
Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl.
långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad
uttryckt i heltidstjänster
17 300
17 209
Personalomsättning inklusive pensionsavgångar
1
, %
2025
2024
Svensk bankverksamhet
11,0
11,0
Företag och Institutioner
9,1
6,6
Baltisk bankverksamhet
8,7
10,0
Premium and Private Banking
7,1
4,9
Koncernfunktioner och Övrigt
5,8
6,7
Totalt
7,7
8,2
Personalomsättning exklusive pensionsavgångar
1
, %
2025
2024
Svensk bankverksamhet
9,5
10,0
Företag och Institutioner
7,2
5,6
Baltisk bankverksamhet
8,5
9,7
Premium and Private Banking
7,0
4,1
Koncernfunktioner och Övrigt
5,0
6,1
Totalt
6,8
7,6
1) Personalomsättning beräknas som antal medarbetare som avslutat sin anställning under
året genom antalet anställda per årsskiftet föregående året.
Övriga nyckeltal
2025
2024
Antal anställda, medeltal
19 183
19 233
Antal anställda vid årets slut
18 638
18 362
Antal heltidstjänster
17 300
17 209
Sjukfrånvaro, %
2025
2024
Sjukfrånvaro Sverige
3,4
3,5
Sjukfrånvaro Estland
2,0
1,9
Sjukfrånvaro Lettland
3,1
3,0
Sjukfrånvaro Litauen
1,5
1,4
Sjukfrånvaro koncernen
2,9
2,9
Långtidsfriska, %
1
71,3
70,4
1) Avser svenska verksamheten. Långtidsfriska avser medarbetare med maximalt 5 arbets-
dagar sjukfrånvaro under rullande 12 månadersperiod.
Uttag föräldraledighet kvinnor/
män, %
2025
2024
Sverige
74,8/25,2
72,6/27,4
Estland
96,0/4,0
96,2/3,8
Lettland
97,7/2,3
98,8/1,2
Litauen
95,8/4,2
96,4/3,6
2025
2024
Könsfördelning per land, %
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Sverige
53
47
54
46
Estland
72
28
72
28
Lettland
74
26
74
26
Litauen
72
28
70
30
Norge
42
58
33
67
USA
38
62
38
62
Övriga länder
51
49
51
49
Könsfördelning för samtliga
2025
2024
anställda, koncernledning och
styrelser, %
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Samtliga anställda
61
39
61
39
Swedbanks styrelse
45
55
50
50
Koncernledning inkl. vd
47
53
47
53
Koncernledning och respektive
ledningsgrupp
48
52
48
52
Styrelser i hela koncernen inkl.
dotterföretag
38
62
42
58
Ledande befattningshavare i hela
koncernen inkl. dotterföretag
40
60
43
57
Könsfördelning på chefspositio-
2025
2024
ner, %
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Chefspositioner, totalt
1
56
44
57
43
Chefspositioner, Sverige
50
50
52
48
Chefspositioner, Estland
67
33
68
32
Chefspositioner, Lettland
69
31
70
30
Chefspositioner, Litauen
60
40
60
40
1) Gäller Swedbanks hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
245 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K14
Övriga allmänna
administrationskostnader
2025
2024
Fastighets‐ och lokalkostnader
433
401
IT‐kostnader
3 974
3 739
Konsulter och övrigt köpta tjänster
2 147
2 277
202
210
Resor och marknadsföring
855
614
Tele, porto, värdetransport och kontorskostnader
441
430
Sanktionsavgifter
13
Övriga kostnader
540
510
Summa
8 605
8 180
Följande leasingrelaterade kostnader är inkluderade
i raderna Fastighets‐ och lokalkostnader samt
IT‐ kostnader:
Korttidsleasingavtal
15
16
Leasingavtal med tillgångar med lågt värde
6
6
Rörlig leasingbetalning som inte inkluderas
i leasingskulder
53
51
2025
2024
Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC
Revisionsuppdraget
70
59
Annan revisionsverksamhet
11
13
Skatterådgivning
1
Övriga tjänster
0
Summa ersättning till revisorer
82
73
Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen,
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som
det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde
som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av
sådana övriga arbetsuppgifter. Annan revisionsverksamhet innefattar översiktlig
granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning
till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar råd kring beskatt-
ning i andra länder.
Momsåterbetalningar
Swedbank erhöll under 2025 återbetalningar av moms för beskattningsåren
2016‐‐2023 om totalt 1 539 mkr. Swedbank har enligt Skatteverket rätt att
använda en ny metod för beräkning av avdragsgill moms enligt ändrad rättspraxis
från Högsta förvaltningsdomstolen.
2025
Momsåterbetalningar, beskattningsår
2016
197
2017
205
2018
174
2019
228
2020
268
2021
125
2022
191
2023
150
Summa
1 539
K15
Avskrivningar av materiella
tillgångar och immateriella
anläggningstillgångar
2025
2024
Materiella tillgångar
Inventarier
321
283
Rörelsefastigheter
30
34
Nyttjanderätter för hyrda lokaler
807
779
Övrigt
225
218
Summa
1 383
1 313
Immateriella anläggningstillgångar
Kundbas
43
43
Internt utvecklad programvara
734
747
Övrigt
65
68
Summa
842
858
Summa
2 225
2 171
K16
Kreditförluster
2025
2024
Kreditförluster avseende lån till upplupet
anskaffningsvärde
Kreditförluster – steg 1
78
–402
varav dag 1 förlust till följd av rörelseförvärv
343
Kreditförluster – steg 2
–329
–893
Kreditförluster – steg 3
–334
208
Kreditförluster – förvärvade eller utgivna osäkra
5
–1
fordringar
Summa
–580
–1 088
Bortskrivningar
965
1 213
Återvinningar
–86
–282
Summa
879
931
Summa – kreditförluster avseende lån till upplupet
298
–157
anskaffningsvärde
Kreditförluster avseende lånelöften och garantiavtal
Kreditförluster – steg 1
–73
–47
varav dag 1 förlust till följd av rörelseförvärv
11
Kreditförluster – steg 2
–226
150
Kreditförluster – steg 3
–34
–214
Summa – kreditförluster avseende lånelöften
och garantier
–332
–111
Summa kreditförluster
–34
–268
Kreditförluster fördelade på låntagarkategori
Kreditinstitut
–53
12
Allmänheten
19
–280
Summa
–34
–268
Under tredje kvartalet 2025 avyttrades en portfölj med lån till privatpersoner.
Lånen var klassificerade i steg 3. Avyttringen av lånen i steg 3 medförde bort-
skrivningar på 336 mkr samtidigt som kreditförlustreserveringar återfördes med
332 mkr.
Under andra kvartalet 2024 avyttrades en portfölj med lån till privatpersoner.
Lånen var antingen klassificerade i steg 3 eller hade tidigare skrivits bort. Avytt-
ringen av lånen i steg 3 medförde bortskrivningar på 505 mkr samtidigt som kre-
ditförlustreserveringar återfördes med 496 mkr. Avyttringen av lån som tidigare
skrivits bort medförde en återvinning om 145 mkr .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
246 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K18
Skatt
Skattekostnad
2025
2024
Skatt avseende tidigare år
8
4
Aktuell skatt
6 838
8 397
Uppskjuten skatt
1 650
919
Summa
8 496
9 320
Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan:
2025
2024
%
%
Utfall
8 496
20,6
9 320
21,1
Aktuell skattesats på resultat före skatt
8 499
20,6
9 102
20,6
Skillnad
–3
–0,0
218
0,5
Skillnaden består av följande poster:
Skatt tidigare år
8
0,0
4
0,0
Omvärdering av uppskjutna skattefordringar/skulder
–3
–0,0
–47
–0,1
Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader
–91
–0,2
139
0,3
Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder
425
1,0
469
1,1
Schablonintäkt periodiseringsfonder
53
0,1
36
0,1
Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar
–73
–0,2
–29
–0,1
Annan skattebas i försäkringsrörelsen
–195
–0,4
–197
–0,4
Skatt i intresseföretag och joint ventures
–183
–0,4
–158
–0,4
Avvikande skattesatser i andra länder
51
0,1
2
0,0
Övrigt, netto
5
0,0
–1
0,0
Summa
–3
–0,0
218
0,5
K17
Bankskatter och resolutionsavgifter
2025
2024
Svensk bankskatt
1 092
1 105
Litauisk bankskatt
401
1 607
Lettisk bankskatt
607
439
Räntefri inlåning i Riksbanken
71
Resolutionsavgifter
811
868
Summa
2 982
4 019
Den svenska bankskatten tas ut av stora kreditinstitut med 0,06 procent på deras
totala justerade skulder vid ingången av året.
Den litauiska bankskatten är tillfällig för perioden maj 2023 ‐ december 2025.
Den tas ut med 60 procent på den del av periodens justerade räntenetto som
överstiger det genomsnittliga räntenettot för åren 2019–2022 med mer än 50
procent. Nedgången i bankskatten förklaras av lägre justerat räntenetto under
perioden jämfört med det genomsnittliga räntenettot under jämförelseperioden.
Den tillfälliga lettiska bolåneskatten som gällde 2024 ersattes av en ny tillfällig
bankskatt för åren 2025‐2027. Den nya bankskatten tas ut med 60 procent på
den del av periodens justerade räntenetto som överstiger det genomsnittliga rän-
tenettot för åren 2018‐2022 med mer än 50 procent. Lagstiftningens utformning
möjligör rabatt på bankskatten förutsatt viss tillväxt på kreditportföljen. Vid
utgången av året har konstaterats att Swedbanks tillväxt på kreditportföljen kvali-
ficerar för rabatterad bankskatt avseende 2025.
Från 31 oktober 2025 har Riksbanken infört ett krav för banker att hålla räntefri
inlåning i Riksbanken. Kravet har införts för att stärka Riksbankens egna kapital.
Inlåningens storlek omvärderas årligen efter att Riksbankens årsbokslut fast-
ställts. Swedbank redovisar nuvärdet av den uteblivna ränteintäkten för inlåning
som kostnad i sin helhet när Riksbanken får den räntefria inlåningen.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
247 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2025 Ingående Resultat‐ Övrigt Rörelse‐ Eget Valutakurs‐ Utgående
Uppskjutna skattefordringar balans räkning totalresultat förvärv kapital differenser balans
Avdragsgilla temporära skillnader
Lån
46
350
396
Immateriella anläggningstillgångar
–80
–80
Aktierelaterade ersättningar
12
1
–3
–1
9
Leasingskulder
644
–112
532
Nyttjanderätter
–621
107
–514
Underskottsavdrag
91
–18
82
–5
150
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar
–13
5
1
–7
Övrigt
–17
18
–79
Summa
96
47
352
–3
–5
487
Uppskjutna skatteskulder
Skattepliktiga temporära skillnader
Obeskattade reserver
3 912
1 577
5 489
Pensionsskuld
625
93
51
–1
–6
762
Kassaflödessäkringar
41
–45
–1
–5
Immateriella anläggningstillgångar
1 401
190
8
–5
1 594
Reserveringar för kreditförluster
38
35
–3
70
Valutabasisspreadar
–208
148
8
–52
Försäkringsskuld
241
–37
–13
191
Aktierelaterade ersättningar
–14
–5
–67
–86
Rörelsefastigheter
11
–14
–3
Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster
1 279
–220
–61
998
Övrigt
–321
–25
–1
–13
–360
Summa
7 005
1 697
58
6
–67
–101
8 598
Ej redovisad del av uppskjuten skattefordran uppgick till 7 mkr (13). Fordran är ej
redovisad till följd av osäkerheten om när skattepliktiga intäkter kommer
att genereras.
För de estniska och lettiska koncernföretagen utlöses inkomstbeskattning om
och när utdelning lämnas. Då moderbolaget styr tidpunkten för utdelning redovi-
sas uppskjuten skatt för den del av koncernföretagens ackumulerade vinstmedel
som avses att delas ut inom överskådlig framtid. Då vinstmedel som ackumule-
rats i estniska koncernföretag före 2017 inte avses delas ut redovisas inte upp-
skjuten skatt på dessa vinstmedel om 13 430 mkr (13 130). Den sålunda ej redo-
visade uppskjutna skatteskulden uppgick till 2 789 mkr (2 889).
Underskottsavdrag
Land
Avdrag för vilka
uppskjuten skatt
redovisats
Avdrag för vilka
Totalt
uppskjuten skatt underskotts‐ Underskottsavdrag
inte redovisats
avdrag
1
i utländska filialer
Litauen
344
344
Luxemburg
38
38
Finland
3
3
Sverige
407
407
USA
370
2
Summa
751
41
792
370
1) Underskottsavdragen har ingen förfallotidpunkt.
2) Underskottsavdraget i den amerikanska filialen saknar värde då skattemässigt avdrag erhållits i huvudkontorslandet Sverige. Beloppet avser senaste taxerade underskott reducerat med
årets resultat. Underskottsavdraget har ingen förfallotidpunkt.
När koncernen fastställer hur stor uppskjuten skattefordran som ska redovisas
prognostiseras framtida skattepliktiga överskott som kan användas emot under-
skottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefor-
dran redovisas endast i den omfattning sådana överskott är sannolika. Koncer-
nen förväntar att cirka 100 procent (100) av de skattemässiga underskott som
utgör underlag för redovisad uppskjuten skattefordran utnyttjas före 2028 års
utgång, det vill säga inom ramen för koncernens finansiella treårsplaner.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
248 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2024
Ingående Resultat‐ Övrigt Rörelse‐ Eget Valutakurs‐ Utgående
Uppskjutna skattefordringar balans räkning totalresultat förvärv kapital differenser balans
Avdragsgilla temporära skillnader
Aktierelaterade ersättningar
13
1
–2
12
Leasingskulder
705
–61
644
Nyttjanderätter
–687
66
–621
Underskottsavdrag
144
–29
–28
4
91
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar
–91
52
31
–5
–13
Övrigt
–2
–14
1
–2
–17
Summa
82
15
4
–2
–3
96
Uppskjutna skatteskulder
Skattepliktiga temporära skillnader
Obeskattade reserver
2 547
1 365
3 912
Pensionsskuld
328
17
280
625
Kassaflödessäkringar
46
–5
41
Immateriella anläggningstillgångar
1 374
20
7
1 401
Reserveringar för kreditförluster
48
–12
2
38
Valutabasisspreadar
–72
–129
–7
–208
Försäkringsskuld
136
105
–4
4
241
Aktierelaterade ersättningar
–7
–5
–2
–14
Rörelsefastigheter
14
–3
11
Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster
1 639
–415
55
1 279
Övrigt
–313
–4
–4
–321
Summa
5 740
934
273
7
–6
57
7 005
Underskottsavdrag
Avdrag för vilka Avdrag för vilka Totalt
uppskjuten skatt uppskjuten skatt underskotts‐ Underskottsavdrag
Land redovisats inte redovisats
avdrag
1
i utländska filialer
Litauen
488
31
519
Luxemburg
40
40
Finland
3
3
USA
704
2
Summa
488
74
562
704
1) Underskottsavdragen har ingen förfallotidpunkt.
2) Underskottsavdraget i den amerikanska filialen saknar värde då skattemässigt avdrag erhållits i huvudkontorslandet Sverige. Beloppet avser senaste taxerade underskott reducerat med
årets resultat. Underskottsavdraget har ingen förfallotidpunkt.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
249 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K19
Resultat per aktie
Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare
av stamaktier i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal under året utestå-
ende stamaktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera
årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett genom-
snitt av antalet under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten
av potentiella stamaktier.
Swedbanks aktierelaterade ersättningsprogram ger upphov till potentiella sta-
maktier från dagen då rätterna till dessa stamaktier ur ett redovisningsmässigt
perspektiv har tilldelats. Med tilldelningstidpunkt avses här det datum då par-
terna var överens om villkoren och bestämmelserna i programmen. Rätterna
behandlas som optioner i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning.
Aktierelaterat Redovisningsmässig
ersättningsprogram: tilldelningstidpunkt
2019
28 maj 2020
2020
25 mars 2021
2021
30 mars 2022
2022
30 mars 2023
2023
26 mars 2024
2024
26 mars 2025
2025
24 mars 2026
2025
2024
Genomsnittligt antal aktier
Vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning
1 124 298 572
1 125 239 008
Vägt genomsnittligt antal aktier för potentiella stamaktier som ger
upphov till utspädningseffekt till följd av aktierelaterade ersättningsprogram
6 031 549
4 536 267
Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning
1 130 330 121
1 129 775 275
Resultat per aktie
Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
32 763
34 869
Resultat per aktie före utspädning, kr
29,14
30,99
Resultat per aktie efter utspädning, kr
28,98
30,86
K20
Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat
2025
2024
Belopp Uppskjuten Aktuell Summa Belopp Uppskjuten Aktuell Summa
före skatt skatt skatt skatt före skatt skatt skatt skatt
Komponenter som inte kommer att omklassificeras
till resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner
237
–51
2
–49
1 360
–280
–280
1
33
Summa
238
–51
2
–49
1 393
–280
–280
Komponenter som har eller kan komma att omklassifice-
ras till resultaträkningen
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter
–4 773
2 259
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter
3 989
–822
–822
–1 854
382
382
Kassaflödessäkringar
–8
1
1
2
0
0
0
Valutabasisspreadar
40
–8
–8
–35
7
7
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures,
valutakursdifferenser vid omräkning av
utlandsverksamheter
0
5
Summa
–752
–7
–821
–828
375
7
382
389
Övrigt totalresultat
–514
–58
–821
–877
1 768
–273
382
109
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
250 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K21
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
Redovisat värde
Nominellt belopp
2025
2024
1/1/2024
2025
2024
1/1/2024
Riksbanken
99 966
139 914
159 946
100 000
140 000
160 000
Stater
52 352
39 129
17 270
52 229
40 003
17 440
Kommuner
8 735
3 162
1 403
8 611
3 179
1 457
Summa
161 053
182 205
178 619
160 840
183 182
178 897
K22
Utlåning till kreditinstitut
2025
2024
1/1/2024
Lån
20 362
23 520
24 959
Återköpsavtal
39
337
232
Ställda kontantsäkerheter
11 615
10 211
42 343
Summa
32 015
34 068
67 534
K23
Utlåning till allmänheten
2025
2024
1/1/2024
Lån
1 814 674
1 749 998
1 735 513
Finansiell leasing
47 601
47 817
44 508
Kreditkort
20 036
2 396
2 204
Summa lån till kunder
1 882 311
1 800 211
1 782 225
Ställda kontantsäkerheter
3 785
3 947
5 177
Återköpsavtal
102 924
78 086
43 229
Återköpsavtal, Riksgälden
2
0
2 744
Lån till Riksgälden
1
30 000
Summa
1 989 024
1 882 244
1 863 375
Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter
2025
2024
< 1 år
1—5 år
> 5 år
Summa
< 1 år
1—5 år
> 5 år
Summa
Bruttoinvesteringar
14 635
32 241
5 146
52 023
14 847
33 292
5 384
53 523
Ej intjänade finansiella intäkter
1 602
2 312
507
4 422
2 010
3 055
641
5 706
Nettoinvesteringar
13 033
29 929
4 639
47 601
12 837
30 237
4 744
47 817
Finansiell leasing avser leasing av fordon, maskiner och båtar. Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna eller tredje part.
Leasingintäkterna innehåller inga variabla avgifter.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
251 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K24
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Redovisat värde
Nominellt belopp
2025
2024
1/1/2024
2025
2024
1/1/2024
Bostadsinstitut
21 946
27 063
36 190
21 811
27 123
36 135
Banker
13 858
12 972
11 033
13 752
12 992
11 184
Övriga finansiella företag
23 054
15 269
9 151
23 034
15 143
9 235
Icke‐finansiella företag
1 587
2 486
2 467
1 595
2 503
2 537
Summa
60 444
57 790
58 841
60 191
57 761
59 091
varav efterställda
51
11
51
10
varav seniora icke prioriterade
397
348
412
390
349
414
Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ.
K25
Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken
2025
2024
1/1/2024
Fondandelar
402 939
369 300
295 107
Räntebärande värdepapper
4 777
4 295
4 973
Aktier
23 151
21 288
19 715
Summa
430 867
394 883
319 795
K26
Aktier och andelar
2025
2024
1/1/2024
Aktier, handelslager
5 573
4 153
532
Fondandelar, handelslager
9 377
11 065
5 469
Fondandelar bakomliggande till försäkringsavtal med resultatandel
24 901
25 620
23 848
Fondandelar, övriga
3 873
2 780
2 707
Övrigt
2 332
1 821
1 759
Summa
46 056
45 438
34 316
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
252 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K27
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
2025
2024
1/1/2024
Anläggningstillgångar
Kreditinstitut, intresseföretag
6 037
5 593
5 024
Kreditinstitut, joint ventures
2 616
2 500
Övriga intresseföretag
831
777
626
Övriga joint ventures
555
107
125
7 423
9 093
8 275
Ingående balans
9 093
8 275
7 830
Tillkommande
643
191
5
Förändring av ackumulerade resultatandelar, totalresultat
785
812
747
Erhållna utdelningar
–153
–186
–307
Avgående
–2 944
Utgående balans
7 423
9 093
8 275
Andel av årets:
Redovisat värde
Organisations- Antal Kapital‐ Övrigt total- Erhållna
Firmanamn, säte nummer aktier
andel, %
Resultat
resultat
utdelningar
2025
2024
Intresseföretag
Sparbanken Mälardalen AB, Eskilstuna
516401‐9928
865 000
30
109
2
–15
926
798
Sparbanken Sjuhärad AB, Borås
516401‐9852
4 750 000
47,9
182
6
–48
2 140
2 030
Sparbanken Skåne AB, Lund
516401‐0091
3 670 342
22
246
–1
–77
2 413
2 244
Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby
516401‐0174
340 000
40
15
–3
–5
146
140
Ölands Bank AB, Borgholm
516401‐0034
637 000
49
40
–2
–9
411
381
Bankomat AB, Stockholm
556817‐9716
150
20
–11
73
84
BGC Holding AB, Stockholm
556607‐0933
–274
425
Finansiell ID‐Teknik BID AB, Stockholm
556630‐4928
12 735
28,3
9
120
111
Getswish AB, Stockholm
556913‐7382
10 000
20
5
121
116
SB1 Markets AS, Oslo
992 999 101
1 201 469
20
13
473
SK ID Solutions AS, Tallinn
10747013
16
25
4
–2
31
29
Thylling Insight AB, Göteborg
559181‐9015
40 000
40
0
12
11
USE Intressenter AB, Uppsala
559161‐9464
2 000
20
0
0
Summa intresseföretag
339
1
–153
6 868
6 369
Joint ventures
Entercard Group AB, Stockholm
556673‐0585
161
2 616
Invidem AB, Stockholm
559210‐0779
10 000
16,67
0
0
Finansinfrastruktur i Sverige AB, Stockholm
559198‐9610
12 500
20,83
287
535
87
Svenska e‐faktura bolaget AB, Stockholm
556563‐0596
100
50
–5
13
15
Tibern AB, Stockholm
559384‐3542
4 000
14,29
1
7
6
Summa joint ventures
444
555
2 723
Summa intresseföretag och joint ventures
783
1
–153
7 423
9 093
Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier
är onoterade. Swedbank har inte några individuella väsentliga andelar i intresse-
företag.
Under året lämnade Swedbank AB ett tillskott till Svenska e‐fakturabolaget AB
om 4 mkr och Finansinfrastruktur i Sverige AB om 135 mkr. Under året förvärva-
des andelar i Finansinfrastruktur i Sverige AB om 27 mkr, Sparbanken Sjuhärad
AB 17 mkr, SB1 Markets AS om 460 mkr samt att andelar om 151 mkr i BGC Hold-
ning AB avyttrades. Under året förvärvades resterande andelar i företag Entercard
Group AB, som gick från ett joint venture till ett helägt dotterföretag, se not K53.
Swedbanks del av intresseföretags och joint ventures eventualförpliktelser
och åtaganden per årsskiftet uppgick till 1 025 mkr (855) respektive 1 541 mkr
(1 487).
Sammanfattad finansiell information
för Entercard Group
2025‐11‐30
2024
Totala tillgångar
36 068
varav utlåning till allmänheten
30 914
Totala skulder
30 878
varav skulder till kreditinstitut
30 463
Totalt eget kapital
5 190
Totala intäkter
2 694
2 960
varav räntenetto
2 251
2 428
Totala kostnader
2 083
2 660
varav kreditförluster
742
1 164
Resultat före skatt
611
300
Skatt
–136
–100
Årets resultat
474
200
Årets totalresultat
474
232
Kapitalandel 50%
237
Tidigare innehavd andel, omvärdering
–77
161
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
253 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K28
Derivat
Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte
att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie‐, ränte‐, kredit‐, råvaru och
valutarisker. Nedan anges redovisat värde separat för derivat som ingår i säk-
ringsredovisning. Samtliga derivats redovisade värden avser verkligt värde inklu-
sive upplupen ränta. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade
kontantsäkerheter om 3 679 (6 372) mkr vilka härrör från balansräkningsposten
Skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade
kontantsäkerheter om 4 180 (7 522) mkr vilka härrör från balansräkningsposten
Utlåning till kreditinstitut.
Nominellt belopp
Positiva marknadsvärden
Negativa marknadsvärden
Not
2025
2024
2025
2024
1/1 2024
2025
2024
1/1 2024
Derivat i säkringsredovisning
K29
603 139
598 513
8 545
8 696
6 415
5 465
8 931
15 654
Portfölj verkligt värdesäkringar,
ränteswappar
K29
298 632
334 142
1 638
3 923
9 665
1 976
1 485
503
Kassaflödessäkringar, valutaba-
sisswappar
K29
5 493
8 466
273
858
596
12
Summa
907 264
941 120
10 456
13 477
16 676
7 453
10 415
16 157
Derivat ej i säkringsredovisning
34 691 183
36 112 482
558 304
726 136
887 411
574 057
728 025
925 558
Bruttobelopp
35 598 447
37 053 602
568 760
739 612
904 087
581 510
738 441
941 715
Kvittade belopp
K47
–551 478
–702 017
–864 523
–551 979
–703 167
‐868 262
Summa
17 283
37 595
39 563
29 531
35 274
73 453
Derivat ej i säkringsredovisning
Ränterelaterade
Optioner
109 875
143 555
921
1 132
1 917
767
999
2 017
Terminer
12 675 195
11 761 414
1 100
2 264
2 470
1 132
2 771
2 581
Swappar
20 275 518
22 332 630
544 544
692 783
854 242
549 806
699 580
864 165
Valutarelaterade
Optioner
28 000
24 798
118
33
493
177
14
515
Terminer
692 081
826 194
2 738
13 145
7 449
9 008
5 940
29 076
Swappar
764 327
906 086
6 435
15 098
19 174
10 645
16 976
25 668
Aktierelaterade
Optioner
20 811
23 152
690
577
1 082
590
439
679
Terminer
21 610
8 838
56
10
0
55
11
4
Swappar
14 417
28 619
48
131
455
165
258
562
Kreditrelaterade
Swappar
85 497
52 897
1 580
917
56
1 642
994
182
Råvarurelaterade
Terminer
3 852
4 300
73
47
72
70
43
88
Summa
34 691 183
36 112 482
558 304
726 136
887 411
574 057
728 025
925 558
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
254 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K29
Säkringsredovisning
29.1 Säkringar av verkligt värde
Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive ränterisk samt exponeringen
mot dessa risker beskrivs i not K3. Risken för förändringar i verkligt värde, på
grund av förändring i räntenivån, på vissa finansiella fastränteinstrument reduce-
ras enligt koncernens strategi för riskhantering med hjälp av ränteswappar. Port-
följsäkringsredovisning tillämpas för både fasträntelån i Utlåning till allmänheten
(bolån) och icke–löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar
på anfordran. Emitterade värdepapper, seniora icke prioriterade skulder och efter-
ställda skulder identifieras och säkras per emission. Ränteswappar identifierade
som säkringsinstrument rapporteras i balansräkningen som Derivat.
Identifierade säkringsförhållanden för säkringar av verkligt värde används för
att säkra ränterisken i referensräntan, vilken är en observerbar och tillförlitligt
mätbar komponent i ränterisken och i det verkliga värdet. Där säkringsredovis-
ning tillämpas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kri-
terier som beskrivs i not K2 avsnitt.3.9.1, inklusive kraven på säkringens effektivi-
tet. Koncernen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom
kreditrisk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem.
Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resultaträkningen inom Netto-
resultat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden
är relaterade till följande:
•
Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i ränteswappen som
inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i rän-
teswappar med motparter med hög kreditvärdighet.
•
I vissa fall tillämpas olika diskonteringskurvor för värdering av säkrad post
och ränteswappar.
Ett till ett säkringar – effektivitetstest
enligt IFRS 9
Det ekonomiska sambandet mellan det emitterade värdepappret, den seniora
icke prioriterade skulden eller den efterställda skulden och ränteswappen
bedöms utifrån en kvalitativ analys av kritiska villkor. De kritiska villkoren för de
finansiella instrumenten matchas, särskilt med avseende på nominellt belopp,
referensränta, räntejusteringsdag och löptid. Det verkliga värdet för den säkrade
posten och säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som
ett resultat av förändringar i den säkrade referensränterisken. Effekten av kredi-
trisken anses inte vara dominerande i förändringen av verkligt värde. Säkrings-
kvoten är ett till ett eftersom det nominella beloppet på ränteswappen matchar
det emitterade beloppet för det emitterade värdepappret, den seniora icke priori-
terade skulden eller den efterställda skulden. Koncernen bedömer säkringens
effektivitet genom att jämföra värdeförändringen som är resultat av förändringar
i referensräntan för emitterade värdepappret, seniora icke prioriterade skulden
eller den efterställda skulden med värdeförändringen för den identifierade rän-
teswappen.
Portföljsäkringar – effektivitetstest
enligt IAS 39
Bolån är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på nästa räntejusteringsda-
tum. Icke‐löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar på anfor-
dran, är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på beteendemässig duration.
De nominella belopp som avser en del av lånen eller en del av inlåningen i respek-
tive tidsintervall är säkrade med ränteswappar. Specifika lånebelopp och inlå-
ningsvolymer i varje tidsintervall är därmed identifierade som de säkrade pos-
terna. Effektiviteten i den säkrade portföljen bedöms av koncernen både
framåtriktat och retroaktivt. I den framåtriktade bedömningen används en kvali-
tativ analys av kritiska villkor i den säkrade posten och ränteswappen. Den ret-
roaktiva bedömningen görs dagligen med användning av dollar offset‐metoden
på kumulativ basis. Värdeförändringarna på bolånen och inlåningen, som beror
på förändringar i referensräntan, jämförs med värdeförändringarna på de identi-
fierade ränteswapparna.
Tabellerna nedan ger information om säkrad post och säkringsinstrument
i verkligt värdesäkringar.
2025
2024
Värdeförändring Ineffektivitet Värdeförändring Ineffektivitet
Redovisat värde som använts för redovisad Redovisat värde som använts för redovisad
Säkringsinstrument och Nominellt Till- att redovisa säk- i resultat‐ Nominellt Till- att redovisa säk- i resultat‐
effektivitet i säkringar belopp
gångar
Skulder
ringsineffektivitet räkningen belopp
gångar
Skulder
ringsineffektivitet räkningen
Ränterisk
Portföljsäkringar
Ränteswappar, Säkrade
tillgångar
247 426
1 035
1 924
659
–26
287 275
3 299
1 457
2 769
130
Ränteswappar, Säkrade
skulder
51 206
603
52
76
3
46 867
623
28
467
–0
Ett till ett säkringar
Ränteswappar, Emitterade
värdepapper
438 517
7 058
3 853
–1 330
149
447 517
7 468
5 585
–1 906
188
Ränteswappar, Seniora icke
prioriterade skulder
128 186
1 245
1 180
–389
–12
115 648
1 176
2 312
–1 518
–351
Ränteswappar, Efterställda
skulder
36 437
242
432
–272
–5
35 348
53
1 034
–992
–21
Summa
901 771
10 183
7 441
–1 255
109
932 654
12 619
10 415
–1 180
–55
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
255 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2025
2024
Ackumulerat justeringsbelopp på Värdeförändring Ackumulerat justeringsbelopp på Värdeförändring
Redovisat värde den säkrade posten som använts för att Redovisat värde den säkrade posten som använts för att
Till- Till- redovisa säkrings– Till- Till- redovisa säkrings–
Säkrade poster
gångar
Skulder
gångar
Skulder
ineffektivitet
gångar
Skulder
gångar
Skulder
ineffektivitet
Portföljsäkringar
Utlåning till allmänheten
247 426
287 275
Värdeförändring på ränte-
säkrade tillgångar i portfölj-
säkringar
–597
–597
–597
–2 723
–2 723
–2 723
In– och upplåning från all-
mänheten
51 206
46 867
Värdeförändring på ränte-
säkrade skulder
i portföljsäkringar
238
238
–238
549
549
‐549
Ett till ett säkringar
Emitterade värdepapper
441 224
–1 504
1 504
447 892
–1 954
1 954
Seniora icke prioriterade
skulder
129 269
–312
312
116 784
–1 476
1 476
Efterställda skulder
36 879
–255
255
35 762
–980
980
Summa
246 829
658 816
–597
–1 833
1 236
284 552
647 854
–2 723
–3 861
1 138
2025
2024
Löptidsprofil och genomsnittspris
Återstående kontraktsenlig löptid
Återstående kontraktsenlig löptid
för säkringsinstrument
<1 år
1–5 år
>5 år
<1 år
1–5 år
>5 år
Portföljsäkringar
Nominellt belopp, Säkrade tillgångar
93 975
149 146
4 305
127 200
154 605
5 470
Genomsnittlig fast ränta (%), Säkrade tillgångar
1,44
2,10
1,82
1,42
1,60
1,38
Nominellt belopp, Säkrade skulder
19 141
31 215
850
16 140
30 727
Genomsnittlig fast ränta (%), Säkrade skulder
2,68
2,39
2,41
2,97
3,13
Ett till ett säkringar
Nominellt belopp
104 291
471 520
27 329
109 934
445 265
43 314
Genomsnittlig fast ränta (%)
1,72
2,52
1,89
1,19
2,33
2,35
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
256 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
29.2 Kassaflödessäkringar
Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive valutarisk samt expone-
ringen mot dessa risker beskrivs i not K3. Enligt koncernens strategi för riskhan-
tering används valutabasisswappar för att minska valutakursrisken i framtida
ränte– och amorteringsbetalningar på emitterade värdepapper i utländsk valuta.
Den säkrade posten är den aggregerade exponeringen i emitterade värdepapper
i utländsk valuta med fast ränta och ränteswappar i samma valuta. Säkringsin-
strumenten är valutabasisswappar vilka omvandlar kassaflöden i utländsk valuta
till svenska kronor. Valutabasisspreaden i valutabasisswapparna exkluderas från
säkringsförhållandet och redovisas som det beskrivs i not K2 avsnitt 3.9.2. Valu-
tabasisswappar identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balansräk-
ningen som Derivat.
Identifierade säkringsförhållanden för kassaflödessäkringar används för att
säkra valutakursförändringar. Då säkringsredovisning tillämpas säkerställer kon-
cernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2
avsnitt 3.9.2. Koncernen hanterar även andra risker på dessa exponeringar,
såsom kreditrisk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem.
Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena upp-
fylls. Det ekonomiska sambandet mellan den aggregerade exponeringen och
valutabasisswappen bedöms med användning av en kvalitativ analys där kritiska
villkor matchas. Det verkliga värdet på den säkrade posten och säkringsinstru-
mentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar
i valutakurserna. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i föränd-
ringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella
beloppet på valutabasisswappen matchar det emitterade beloppet för den aggre-
gerade exponeringen.
Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeföränd-
ringen som är resultat av förändringar i valutakurser i den aggregerade expone-
ringen med värdeförändringen på den identifierade delen av valutabasisswappen.
Värdeförändringarna beräknas med användning av ett hypotetiskt derivat vilket
speglar villkoren i den aggregerade exponeringen. Ineffektivitet i säkringsförhål-
landen redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Möj-
liga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande:
•
Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i valutabasisswappen
som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå
i valutaswappar med motparter med hög kreditvärdighet.
•
Olika diskonteringskurvor tillämpas för värdering av säkrad post och valutaba-
sisswappar.
Tabellerna nedan ger information om koncernens kassaflödessäkringar. Koncer-
nen identifierar kassaflödessäkringar avseende valutarisk, där säkringsinstru-
menten är valutabasisswappar i EUR/SEK och de säkrade posterna är emitterade
värdepapper och ränteswappar, båda i EUR.
Säkringsinstrument 2025
2024
Valutabasisswappar, EUR/SEK
Nominellt belopp
5 493
8 466
Redovisat värde:
Tillgångar
273
858
Skulder
12
Säkringens effektivitet
Värdeförändring i säkringsinstrument som använts för att värdera säkringsineffektivitet
285
922
Värdeförändring i säkrade poster som använts för att värdera säkringsineffektivitet:
Emitterade värdepapper och ränteswappar i EUR
–285
–902
Årets ineffektivitet redovisad i resultaträkningen
–19
15
Reserv för kassaflödessäkringar
Ingående balans
7
7
Vinster/förluster från säkringar som redovisats i övrigt totalresultat
–617
278
Belopp som omklassificerats till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster
609
–278
Övrigt totalresultat före skatt
–8
0
Skatt
2
–0
Utgående balans
1
7
Förfalloprofil och genomsnittspris
2025
2024
för säkringsinstrument
Återstående kontraktsenlig löptid
Återstående kontraktsenlig löptid
Valutarisk
<1 år
1–5 år
>5 år
<1 år
1–5 år
>5 år
Nominellt belopp
1 517
3 977
2 642
5 824
Genomsnittlig valutakurs
10,30
10,79
10,45
10,45
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
257 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
29.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter
Omräkningsdifferenser uppkommer då dotterföretag och joint ventures med
annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas. Valutakursrisken uppkom-
mer som ett resultat av att avistakursen i den utländska verksamhetens funktio-
nella valuta fluktuerar gentemot svenska kronan, vilket medför att redovisat
värde för nettoinvesteringen varierar. Koncernen säkrar dessa exponeringar
genom att emittera värdepapper eller efterställda skulder i samma valuta som
den säkrade nettoinvesteringen i utlandsverksamheten.
Koncernen tillämpar säkringsredovisning avseende valutaomräkningen av
dessa skulder till den del de används som säkringsinstrument. Valutakursföränd-
ringar för säkringsinstrument rapporteras i rapporten för övrigt totalresultat i stäl-
let för i resultaträkningen.
Koncernens säkringsstrategi är generellt att säkra nettoinvesteringar i dotter-
företag, intresseföretag och joint ventures med utländsk funktionell valuta utifrån
att minimera effekten av ändrade valutakurser på kärnprimärkapitalet. Koncer-
nen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det
ekonomiska sambandet mellan nettoinvesteringen i utlandsverksamheten och
de emitterade värdepappren bedöms med användning av en kvalitativ analys av
kritiska villkor, vilka matchas. Det redovisade värdet för den säkrade posten och
säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat
av förändringar i valutakurserna. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det redovi-
sade värdet för säkringsinstrumentet matchar det redovisade värdet för den del
av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad
post. Det redovisade värdet för säkringsinstrumentet motsvarar dess nominella
värde. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värde‐
förändringen för den del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är
identifierad som säkrad post med förändringen av det redovisade värdet för säk-
ringsinstrumenten, som uppkommit till följd av ändrade valutakurser. Säkrings-
förhållandet omfördelas månatligen eller under månaden vid väsentliga föränd-
ringar av nettotillgångarna.
Nedan redovisas information om säkrad post och säkringsinstrument i säk-
ringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
2025
2024
Värde‐ Värde‐
förändring Värdeföränd- Säkring av net- förändring Värdeföränd- Säkring av net-
som använts ring redovisad toinvesteringar som använts ring redovisad toinvesteringar
Redovisat för att redovisa i Övrigt total‐ i utlandsverk- Redovisat för att redovisa i Övrigt total‐ i utlandsverk-
Säkringsinstrument och värde, säkrings‐ resultat före samheter efter värde, säkrings‐ resultat före samheter efter
säkringseffektivitet Skulder ineffektivitet skatt skatt Skulder ineffektivitet skatt skatt
Valutarisk
Emitterade värdepapper i EUR
57 001
3 948
3 948
–4 171
63 937
–1 867
–1 867
–7 306
Emitterade värdepapper i NOK
1 149
41
41
170
516
11
11
137
Summa
58 150
3 989
3 989
–4 002
64 454
–1 856
–1 856
–7 169
2025
2024
Värdeförändring som använts för att Värdeförändring som använts för att
Säkrade poster redovisa säkringsineffektivitet redovisa säkringsineffektivitet
Nettoinvesteringar i EUR
–3 948
1 867
Nettoinvesteringar i NOK
–41
–11
Summa
–3 989
1 856
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
258 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K30
Immateriella anläggningstillgångar
För immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas
det avskrivningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjan-
deperiod är mellan 3 och 20 år, förutom för internt utvecklad programvara.
Ursprunglig nyttjandeperiod för internt utvecklad programvara är mellan 3 och
10 år. Avskrivningen av dessa tillgångar påbörjas när tillgången är färdigställd.
Obestämbar period
Bestämbar period
Internt utvecklad
2025
Goodwill
Varumärke
Kundbas
programvara
Övrigt
Anskaffningsvärde vid årets ingång
17 209
158
2 002
11 012
1 501
31 882
Nyanskaffningar
31
31
Nyanskaffningar genom rörelseförvärv
1 079
428
140
1 647
Nyanskaffningar genom intern utveckling
1 642
1 642
Utrangeringar
–153
–25
–179
Valutakursdifferenser
–827
–58
–13
–898
Anskaffningsvärde vid årets utgång
17 461
586
1 944
12 640
1 493
34 125
Avskrivningar vid årets ingång
–1 638
–2 962
–1 200
–5 800
Årets avskrivningar
–43
–734
–65
–842
Utrangeringar
38
25
64
Valutakursdifferenser
57
–2
12
67
Avskrivningar vid årets utgång
–1 624
–3 659
–1 227
–6 511
Nedskrivningar vid årets ingång
–3 034
–84
–237
–1 816
–41
–5 211
Årets nedskrivningar
Utrangeringar
115
115
Valutakursdifferenser
144
144
Nedskrivningar vid årets utgång
–2 889
–84
–237
–1 701
–41
–4 951
Redovisat värde
14 571
502
83
7 279
226
22 661
Under 2025 fanns ingen indikation på nedskrivningsbehov av internt utvecklad
programvara. Någon väsentlig förändring av nyttjandeperioderna har inte skett
under 2025. Under 2025 förvärvades företagen Entercad Group AB samt Stabelo
Group AB. Vid förvärvet av Entercard Group AB uppkom en goodwill om 945 mkr
och vid förvärvet av Stabelo Group AB uppkom en goodwill om 134 mkr.
Vid förvärven uppkom också, förutom goodwill, immateriella anläggningstill-
gångar vars nyttjandeperiod bedömts vara obestämbara. Dessa avser varumär-
ken vars redovisade värde fördelar sig på varumärkena Entercard med 223 mkr,
re:member med 165 mkr samt Stabelo med 40 mkr, se not K53.
Obestämbar period
Bestämbar period
Internt utvecklad
2024
Goodwill
Varumärke
Kundbas
programvara
Övrigt
Anskaffningsvärde vid årets ingång
16 780
158
1 969
10 253
1 460
30 621
Nyanskaffningar genom rörelseförvärv
7
49
56
Nyanskaffningar genom intern utveckling
1 576
51
1 627
Utrangeringar
–866
–17
–883
Valutakursdifferenser
422
33
0
7
461
Anskaffningsvärde vid årets utgång
17 209
158
2 002
11 012
1 501
31 882
Avskrivningar vid årets ingång
–1 563
–2 755
–1 158
–5 476
Årets avskrivningar
–43
–747
–68
–858
Utrangeringar
544
29
573
Valutakursdifferenser
–32
–3
–4
–38
Avskrivningar vid årets utgång
–1 638
–2 961
–1 200
–5 799
Nedskrivningar vid årets ingång
–2 994
–84
–237
–1 349
–41
–4 704
Årets nedskrivningar
–789
–789
Utrangeringar
322
322
Valutakursdifferenser
–40
–40
Nedskrivningar vid årets utgång
–3 034
–84
–237
–1 816
–41
–5 211
Redovisat värde
14 175
75
127
6 234
260
20 871
Under 2024 gjordes nedskrivningar av internt utvecklad programvara som inte
längre kommer att användas med 789 mkr. Någon väsentlig förändring av nytt-
jandeperioderna har inte skett under 2024. Per årsskiftet fanns inga indikatorer
på ytterligare nedskrivningsbehov av immateriella anläggningstillgångar. Under
2024 förvärvades det estniska företaget Paywerk AS. I sambande med det
uppkom en goodwill om 7 mkr .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
259 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Redovisat värde
Specifikation av immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod
Anskaffningsår
2025
2024
1/1/2024
Goodwill
Swedbank Robur AB
1995
328
328
328
Föreningsbanken AB
1997
1 342
1 342
1 342
Swedbank Försäkring AB
1998
651
651
651
Kontoret i Bergsjö
1998
13
13
13
FSB Bolåndirekt Bank AB
2002
159
159
159
Söderhamns Sparbank AB
2007
24
24
24
Stabelo Group AB
2025
134
Entarcard Group AB
2025
945
Sverige
3 596
2 517
2 517
varav bankverksamhet
1 538
1 538
1 538
varav övrigt
2 058
979
979
Swedbank AS
1999
1 390
1 390
1 345
Swedbank AS
2000
13
14
14
Swedbank AS
2001
154
164
158
Swedbank AS
2005
9 493
10 083
9 752
Paywerk AS
2024
6
7
De baltiska länderna
10 975
11 658
11 269
varav allokerat till:
bankverksamhet i Estland
4 591
4 877
4 717
bankverksamhet i Lettland
2 364
2 511
2 428
bankverksamhet i Litauen
4 014
4 264
4 124
övrigt i Estland
6
7
Summa
14 571
14 175
13 786
Nyttjandevärde
Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga
kassagenererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat
på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade framtida kassa-
flöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor. De framtida uppskattade
kassaflödena har baserats på koncernens upprättade finansiella treårsplaner. De
viktigaste antagandena i treårsplanen är ledningens bedömning avseende netto-
vinst inklusive kreditförluster, tillväxt i respektive ekonomi, såväl BNP som
branschtillväxt och utveckling av riskvägda tillgångar. Den ekonomiska plane-
ringen sker ner på lägre nivå än den kassagenererande enheten. Nödvändiga för-
utsättningar i planeringen baseras så långt det är möjligt och lämpligt på extern
information. Därefter räknas de framtida kassaflödena fram med hjälp av lång-
siktiga antaganden om tillväxt i riskvägda tillgångar samt om nettovinst i förhål-
lande till riskvägda tillgångar.
Till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt kassaflöde.
Användandet av ett evigt kassaflöde motiveras av att samtliga kassagenere-
rande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns
några avsikter att lämna. Med nettokassaflöde avses det belopp som teoretisk
kan erhållas som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott med
beaktande av att kapitaltäckningsregler eller solvensregler ska uppfyllas. Koncer-
nen anser för närvarande att en primärkapitalrelation om 20 procent (15) är rimlig
lägsta nivå för den kassagenererande enheten, varför överskott alternativt under-
skott beräknat emot denna nivå anses teoretiskt kunna lämnas som utdelning
eller behöva skjutas till som kapitaltillskott och utgör därmed nettokassaflöde.
Diskonteringsfaktorn fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens
avkastningskrav, enhetens utveckling på en aktiemarknad i förhållande till hela
aktiemarknaden samt tillgångens specifika risk. Diskonteringsfaktorn anpassas
vid behov till olika perioder. Eventuell erforderlig anpassning av diskonteringsfak-
torn fastställs utifrån i vilken ekonomisk fas aktuell kassagenererande enhet
befinner sig och innebär att varje års ackumulerade kassaflöde diskonteras med
unik diskonteringsfaktor. Antagen tillväxt i riskvägda tillgångar baseras på för-
väntad inflation, förväntad real BNP‐tillväxt samt eventuell ytterligare förväntad
tillväxt i banksektorn, beroende på i vilken ekonomisk fas sektorn befinner sig i.
I det långsiktiga tillväxtantagandet ingår inte, i enlighet med IAS 36, någon för-
väntad ökning i marknadsandelar. Det långsiktiga tillväxtantagandet har baserats
på externa bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning av tillväxt
inom banksektorn i förhållande till BNP‐tillväxt och inflation. Förväntad nettovinst
i förhållande till riskvägda tillgångar har härletts baserat på historisk erfarenhet
och anpassas också utifrån den ekonomiska fas den kassagenererande enheten
befinner sig. Anpassning sker även utifrån hur den kassagenererande enhetens
sammansättning av balansräkning förväntas förändras. Parametrarna härleds i
möjligaste mån från externa källor. De viktigaste antagandena samt dess känslig-
het beskrivs i tabellen på nästa sida .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
260 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Årlig genomsnittlig Årlig genomsnittlig
REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % REA tillväxt % Årlig REA tillväxt %
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Kassagenererande enhet
2026–2028
2025–2027
2029–2031
2028–2030
2029–2031
2028–2030
2032–
2031–
Bankverksamhet
Estland
1,3
–3,7
2,3–7,3
2,3–4,1
4,1
3,0
3,0
3,0
Lettland
4,2
3,3
0,7–6,8
1,0–9,8
4,1
4,4
3,0
3,0
Litauen
1,2
–1,5
3,0–5,42
–0,4–10,1
3,8
3,1
3,0
3,0
Sverige
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
Årlig genomsnittlig Årlig genomsnittlig
diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor % diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor %
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Kassagenererande enhet
2026–2028
2025–2027
2029–2031
2028–2030
2029–2031
2028–2030
2032–
2031–
Bankverksamhet
Estland
9,1
9,3
9,1–9,1
9,3–9,3
9,1
9,3
9,1
9,3
Lettland
9,8
9,9
9,8–9,8
9,9–9,9
9,8
9,9
9,8
9,9
Litauen
9,3
9,5
9,3–9,3
9,5–9,5
9,3
9,5
9,3
9,5
Sverige
8,0
7,6
8,0
7,6
8,0
7,6
8,0
7,6
Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde
Nettotillgång inklusive good- Sänkning av antagande om Höjning av diskonteringsfaktor
will, redovisat värde, mkr Nyttjandevärde,mkr tillväxt med 1 procentenhet med 1 procentenhet
Kassagenererande enhet
2025
2024
2025
2024
2025
2024
2025
2024
Bankverksamhet
Estland
23 132
25 408
42 737
44 593
–2 898
–3 646
–3 892
–4 940
Lettland
13 569
15 335
20 645
29 022
–1 238
–2 371
– 1 717
–3 271
Litauen
22 386
22 496
36 165
33 245
– 2 154
–2 221
– 2 981
–3 092
Sverige
1
53 366
56 146
65 199
88 205
2 215
2 240
– 6 524
–8 847
1) Den kassagenererande enheten är en del av segmentet Svensk bankverksamhet.
Känslighetsanalys
Vid en rimlig förändring av ett av ovanstående antaganden så skulle det inte upp-
komma något nedskrivningsbehov för någon kassagenererande enhet. För de
kassagenererande enheterna finns det även utrymme kvar om en rimlig föränd-
ring av båda antagandena som åskådliggjorts i tabellen inträffar samtidigt, det
vill säga både en ökning av diskonteringsfaktorn, +1 procentenhet, och en sänk-
ning av tillväxtantagandet, –1 procentenhet. Det är koncernens bedömning att
det även finns utrymme för en rimlig förändring av antagen nettovinstmarginal
för dessa enheter utan att det uppkommer något nedskrivningsbehov.
Bankverksamhet i baltiska länder
Redovisad goodwill uppgick sammantaget till 10 969 mkr (11 651). Prövning för
nedskrivning av goodwillvärdet sker separat för varje land. I nedskrivningspröv-
ningen för 2025 har i princip samma antaganden använts som vid föregående
årsskifte. Den finansiella treårsplanen har uppdaterats. Diskonteringsfaktorn har
uppdaterats med nya landspecifika riskpremier. Något nedskrivningsbehov
förelåg inte per balansdagen. De finansiella treårsplanerna har uppdaterats uti-
från respektive lands förutsättningar. Initial antagen tillväxt efter upprättade finan-
siella treårsplaner baseras på företagsledningens bästa bedömning av inflation,
real BNP‐tillväxt samt tillväxt i banksektorn för aktuell marknad. Bedömningarna
har gjorts med utgångspunkt från externa källor. Därefter antas i princip en evig
årlig tillväxt om 3 procent, som anses vara långsiktigt hållbar tillväxt för en mogen
marknad. Diskonteringsräntan före skatt uppgick till dryga 11 procent (12).
Övriga kassagenererande enheter,
exklusive bankverksamheter
Redovisad goodwill ökade med 1 079 mkr till följd av förvärven av Stabelo Group
AB och Entercard Group AB och uppgick sammantaget till 2 064 mkr (986). Något
nedskrivningsbehov förelåg inte på balansdagen. Vid nedskrivningstester för de
kassagenererande enheterna som förvärvades före 2025 har genomsnittlig årlig
tillväxt antagits vara 2 procent (2) och lägsta diskonteringsf aktor har fastställts
till 8 procent (8), eller 10 procent (10) före skatt.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
261 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K31
Materiella tillgångar
Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Rörelsefastighe-
ters enskilda byggnadskomponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 12
och 25 år.
Restvärdena bedöms liksom föregående år vara noll för både inventarier och
rörelsefastigheter. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträk-
ningen över nyttjandeperioden. Mark har en obestämbar nyttjandeperiod och
skrivs därför inte av.
Nyttjandeperioden för nyttjanderätterna bedöms vara densamma som leasingpe-
rioderna. Kvarvarande nyttjandeperioder är upp till 15 år varav majoriteten av kon-
trakten har nyttjandeperioder upp till 8 år. Det avskrivningsbara beloppet redovi-
sas linjärt i resultaträkningen över nyttjandeperioden. Information om
korresponderande leasingskuld redovisas i not K41 Övriga skulder och avsätt-
ningar.
Omsättningstillgångar
Anläggningstillgångar
Rörelse‐ Nyttjanderätter
2025
Fastigheter
Inventarier
fastigheter
för hyrda lokaler
Övrigt
1
Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång
13
3 564
1 500
6 690
1 012
12 779
Nyanskaffningar genom rörelseförvärv
14
130
144
Nyanskaffningar
490
23
1 107
258
1 878
Avyttringar och utrangeringar
–5
–137
–360
–263
–12
–777
Bedömningar och modifieringar
433
9
443
Valutakursdifferenser
–1
–45
–79
–47
–9
–180
Anskaffningsvärde vid årets utgång
7
3 886
1 083
8 050
1 260
14 287
Avskrivningar vid årets ingång
–2 701
–668
–3 723
–483
–7 575
Årets avskrivningar
–321
–30
–807
–225
–1 383
Avyttringar och utrangeringar
100
333
268
700
Valutakursdifferenser
26
29
33
2
90
Avskrivningar vid årets utgång
–2 895
–337
–4 229
–707
–8 168
Nedskrivningar vid årets ingång
–1
–3
–4
Avyttringar och utrangeringar
Valutakursdifferenser
1
1
Årets nedskrivningar
Nedskrivningar vid årets utgång
0
–3
–3
Redovisat värde
7
991
744
3 822
553
6 118
1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår nyttjanderätter som avser IT utrustning med 67 mkr (207).
Någon väsentlig förändring av nyttjandeperioderna har inte skett under 2025. Per årsskiftet fanns inga indikationer på nedskrivningsbehov av materiella anläggnings-
tillgångar .
Omsättningstillgångar
Anläggningstillgångar
Rörelse‐ Nyttjanderätter
2024
Fastigheter
Inventarier
fastigheter
för hyrda lokaler
Övrigt
1
Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång
14
3 475
1 439
6 379
845
12 152
Nyanskaffningar
8
357
41
77
166
648
Avyttringar och utrangeringar
–9
–292
–25
–92
–22
–441
Bedömningar och modifieringar
312
21
332
Valutakursdifferenser
25
44
16
2
88
Anskaffningsvärde vid årets utgång
13
3 564
1 500
6 690
1 012
12 779
Avskrivningar vid årets ingång
– 2 669
–622
–3 024
–282
–6 598
Årets avskrivningar
–283
–34
–779
–218
–1 313
Avyttringar och utrangeringar
265
8
90
18
381
Valutakursdifferenser
–14
–20
–10
–45
Avskrivningar vid årets utgång
–2 701
–668
–3 723
–483
–7 575
Nedskrivningar vid årets ingång
–8
–3
–11
Avyttringar och utrangeringar
8
8
Årets nedskrivningar
–1
–1
Nedskrivningar vid årets utgång
–1
–3
–4
Redovisat värde
12
864
829
2 968
529
5 200
1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår nyttjanderätter som avser IT utrustning med 207 mkr (334) .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
262 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K32
Övriga tillgångar
2025
2024
1/1/2024
Fondlikvidfordringar
9 386
2 273
2 742
Övriga tillgångar
6 067
5 722
4 978
Summa finansiella tillgångar
15 453
7 995
7 720
Innehavda återförsäkringsavtal
253
281
236
Övertagen egendom för skyddande
av fordran
23
34
29
Övriga icke‐finansiella tillgångar
185
20
16
Summa icke‐finansiella tillgångar
461
335
281
Summa
15 914
8 330
8 001
K35
In– och upplåning från
allmänheten
2025
2024
1/1/2024
Privatpersoner
770 951
746 177
701 863
Företagsinlåning
529 187
538 389
528 565
Summa inlåning från kunder
1 300 138
1 284 566
1 230 428
Erhållna kontantsäkerheter
1 807
3 338
3 470
Riksgälden
118
126
94
Återköpsavtal, Riksgälden
1
0
3
Återköpsavtal
1 107
578
268
Summa upplåning
3 034
4 043
3 835
Summa
1 303 172
1 288 609
1 234 262
K34
Skulder till kreditinstitut
2025
2024
1/1/2024
Svenska banker
39 188
34 023
26 484
Övriga svenska kreditinstitut
3 224
6 315
7 460
Utländska centralbanker
2 256
10 098
Utländska banker
6 672
16 720
20 055
Utländska kreditinstitut
534
875
701
Återköpsavtal, svenska banker
och kreditinstitut
1 561
318
69
Återköpsavtal, utländska banker
och kreditinstitut
3 365
3 994
7 187
Summa
54 544
64 500
72 054
K37
Emitterade värdepapper
2025
2024
1/1/2024
Certifikat och kuponginstrument med
ursprunglig löptid kortare än 1 år
251 115
265 526
263 334
Säkerställda obligationer
366 213
353 430
345 615
Seniora icke säkerställda obligationer
116 436
139 113
118 238
Strukturerade privatobligationer
1
129
1 361
Summa
733 765
758 199
728 548
K38
Korta positioner värdepapper
2025
2024
1/1/2024
Aktier
484
274
729
varav egna emitterade aktier
141
116
98
Räntebärande värdepapper
35 554
16 184
16 568
varav egna emitterade obligationer
64
306
Summa
36 038
16 458
17 297
K33
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
2025
2024
1/1/2024
Förutbetalda kostnader
1 666
1 330
1 337
Förutbetalda kostnader IT
980
908
783
Ännu ej fakturerade fordringar
599
564
459
Summa
3 245
2 802
2 579
K36
Finansiella skulder där kunden
bär placeringsrisken
2025
2024
1/1/2024
Fondförsäkringssparande
431 894
395 800
320 609
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
263 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K39
Pensioner
Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i balansräkningen som en skuld
och i resultaträkningen som pensionskostnad inom personalkostnader. I de fall
skulden blir negativ redovisas en pensionstillgång. Omvärderingar av förmånsbe-
stämda pensionsplaner redovisas i övrigt totalresultat. Skulden i balansräk-
ningen är ett netto av skulder för pensionsförpliktelser och det verkliga värdet för
de tillgångar som avsatts för ändamålet att trygga pensionsförpliktelserna, så
kallade förvaltningstillgångar. Koncernen beräknar skuld och kostnad för för-
månsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt utifrån egna anta-
ganden om framtida utveckling. Pensionsförpliktelserna liksom tjänstgörings-
kostnad och räntekostnad för pensionsförpliktelserna inkluderar löneskatt.
Löneskatten är beräknad enligt en aktuariell metod.
Näst intill samtliga anställda som har anställts före 2013 i den svenska delen
av koncernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP 2
(Bankernas tjänstepension), en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare.
Den förmånsbestämda pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en
livslång pension motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen och omfat-
tar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Ersättnings-
nivåerna är olika för löner inom olika inkomstbasbelopp. För löner över 30
inkomstbasbelopp utgår ingen pension enligt BTP 2. Koncernens skuld och pen-
sionskostnad påverkas därför av anställdas förväntade livslängd, förväntade
slutlön samt av förväntat inkomstbasbelopp.
Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som från
2001 inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. Under 2012 omförhandlades
dåvarande BTP till att i sin helhet bli en avgiftsbestämd pensionsplan, BTP 1, för
alla nyanställda från och med 2013. Den förmånsbestämda pensionsplanen
omfattar därför bara personer som anställts före 2013 och är därmed under
avveckling. Den förmånsbestämda delen av pensionsplanen BTP 2 tryggas
genom köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretaget SPK (SPK Pen-
sion tjänstepensionsförening). SPK administrerar pensioner och förvaltar till-
gångar för pensionsändamålen både för Swedbank och andra arbetsgivare. Kon-
cernen behöver därför fastställa sin andel av förvaltningstillgångarna som finns
hos SPK. Andelen uppgick till 73 procent. Fördelningen sker genom att använda
den fördelningsnyckel SPK sannolikt skulle ha använt per balansdagen för att för-
dela tillgångarna om planen omgående avvecklats alternativt om det förelegat en
situation där det erfordrats en extra inbetalning från arbetsgivarna till följd av
otillräckliga tillgångar. Arbetsgivarna har ett ansvar att säkerställa att SPK har till-
räckligt med tillgångar för att fullgöra pensionsplanens förpliktelser mätt utifrån
den lagstiftningen som reglerar SPK. Något sådant underskott finns inte. SPK:s
förvaltning av tillgångarna sker främst utifrån det regelverk som SPK följer. Kon-
cernens tillgång eller skuld och övrigt totalresultat påverkas därför av SPK:s för-
valtningsresultat.
Under 2017 förvärvades PayEx. Dess svenska del utfäster förmånsbestämd
pension i enlighet med den så kallade ITP planen (Industrins och handelns till-
läggspension). Förmånerna motsvarar huvudsakligen förmånerna i BTP 2. Skul-
den i balansräkningen uppgick vid årsskiftet till 171 mkr (180). Pensionsförplik-
telserna tryggas i egen balansräkning i enlighet med tryggandelagen.
Under 2025 förvärvades Entercard. Personer som anställts i företagets
svenska verksamheten före 2013 omfattas av förmånsbestämda pensionslöften
enligt BTP 2 avtalet. Personer som anställts i företagets norska verksamhet före
1 november 2016 omfattas också av en förmånsbestämd pensionsplan. Den
norska förmånsbestämda pensionsplanen innebär, liksom den svenska BTP 2
planen, en garanterad livslång pension motsvarande en viss procentuell andel av
slutlönen och omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevande
pension. Pensionsplanen i Norge tryggas genom köpt av tjänstepensionsförsäk-
ringar hos DNB Livforsakring AS, som administrerar pensioner och förvaltar till-
gångarna för pensionsändamålen. Skulden för den norska pensionsplanen upp-
gick vid årsskiftet till 3 mkr.
För personer som har varit i ledande ställning finns kompletterande individu-
ella förmånsbestämda pensionslöften. Dessa tryggas genom avsättningar till
pensionsstiftelser, vilka sker i enlighet med tryggandelagen.
Belopp redovisade i balansräk-
ningen för förmånsbestämda Varav
pensionsförpliktelser
2025
Norge
2024
1/1/2024
Fonderade pensionsförpliktelser
och löneskatt
18 910
225
19 417
19 805
Ofonderade pensionsförpliktelser
och löneskatt
168
180
176
Förvaltningstillgångarnas verkliga –23
värde
–222
208
–21 905
Summa
–4 352
3
–3 611
–1 924
varav rapporterade som
pensionstillgångar
4 522
3 791
2 100
varav rapporterade som
pensionsskulder
171
3
180
176
Förändringar av pensionsför‐ Varav
pliktelser, inklusive löneskatt
2025
Norge
2024
Ingående förpliktelser
19 597
0
19 981
Tjänstgöringskostnad och löneskatt
350
365
Räntekostnad på pensions‐
förpliktelser
737
1
717
Pensionsutbetalningar
–961
–974
Löneskatteutbetalningar
–137
–121
Rörelseförvärv
443
223
Omvärdering
–952
1
–372
Utgående förpliktelser
19 078
225
19 597
Varav
2025 Norge
2024
2025
Pensionsförpliktelser, inklusive
löneskatt
Antal
Aktiva
4 864
59
5 234
2 955
Vilande
4 093
4 838
9 195
Pensionärer
9 897
18
9 525
13 499
Summa
18 853
77
19 597
25 649
Intjänade
18 760
225
19 217
Ej intjänade
317
380
Summa
19 078
225
19 597
varav belopp som är hänförliga
till framtida löneökningar
307
346
Förändringar av förvaltningstill- Varav
gångar
2025
Norge
2024
Ingående verkligt värde
23 208
0
21 905
Ränteintäkt på förvaltningstill-
gångar
890
1
799
Pensionspremier och avsättningar
till stiftelser
563
2
488
Pensionsutbetalningar
–959
–973
Rörelseförvärv
443
219
Omvärdering
–715
988
Utgående verkligt värde
23 429
222
23 208
varav noterat varav noterat
Förvaltningstillgångarnas pris på aktiv pris på aktiv
verkliga värden
2025
marknad
2024
marknad
Likvida medel
1 040
952
Skuldinstrument, Svenska
staten och kommuner
284
284
272
272
Derivat
56
–136
Investeringsfonder, räntor
7 683
7 683
7 529
7 529
Investeringsfonder, aktier
8 919
8 919
8 121
8 121
Investeringsfonder, övrigt
5 448
954
6 470
954
Summa
23 429
17 840
23 208
16 877
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
264 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Odiskonterade kassaflöden
2025
2024
Utan löptid/ Utan löptid/
diskonte- diskonte-
Löptidsöversikt
≤ 1 år
>1–5 år
>5–10 år
> 10 år
ringseffekt
Totalt
≤ 1 år
>1–5 år
>5–10 år
> 10 år
ringseffekt
Totalt
Pensionsförpliktelser, inklusive löne-
skatt
974
4 003
9 144
22 081
–17 123
19 078
968
3 915
5 043
27 361
–17 690
19 597
Förvaltningstillgångar
1 127
111
42
24
22 126
23 429
973
170
81
21 984
23 208
Förväntade pensionspremier och
avsättningar till stiftelser
148
148
198
198
Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen
2025
2024
Tjänstgöringskostnad och löneskatt
350
365
Räntekostnad på pensionsförpliktelser
737
717
Ränteintäkt på förvaltningstillgångar
–890
–799
Pensionskostnad förmånsbestämda planer
197
283
Erlagda premier för avgiftsbestämda
pensionsplaner och löneskatt
1 168
1 262
Summa
1 365
1 545
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner
redovisad i övrigt totalresultat
2025
2024
Erfarenhetsmässiga aktuariella vinster och förluster
–6
65
Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade
demografiska antaganden
0
0
Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade
finansiella antaganden
958
307
Skillnad mellan verklig avkastning och beräknad
ränteintäkt på förvaltningstillgångar
–715
988
Summa
237
1 360
Aktuariella antaganden för svenska pensionsplaner,
procent
2025
2024
Finansiella
Diskonteringsränta 1 januari
3,86
3,69
Diskonteringsränta 31 december
4,05
3,86
Framtida årliga löneökningar 1 januari
2,13
2,35
Framtida årliga löneökningar 31 december
1,72
2,13
Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation
1 januari
1,72
1,57
Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation
31 december
1,60
1,72
Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp
1 januari
3,39
3,07
Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp
31 december
3,33
3,39
Demografiska
Berättigade anställdas val att utnyttja option till tidi-
gare pensionsavgång
50,00
50,00
Framtida årlig personalomsättning
3,50
3,50
Förväntad återstående livslängd för 65‐årig man, år
23
22
Förväntad återstående livslängd för 65‐årig kvinna, år
25
24
Aktuariella antaganden för norsk pensionsplan,
procent
2025
2024
Finansiella
Diskonteringsränta 31 december
4,00
Framtida årliga löneökningar 31 december
4,00
Framtida årliga pensionsuppräkningar 31 december
2,70
Framtida årliga förändringar av folketrygdens grund-
belopp (G) 31 december
3,75
Känslighetsanalys, pensionsförpliktelser
2025
2024
Finansiella
Förändring av diskonteringsränta –25 bps
642
697
Förändring av löneökningsantagande +25 bps
201
226
Förändring av pensionsuppräkningar/inflation +25 bps
646
699
Förändring av inkomstbasbelopp –25 bps
89
100
Demografiska
Samtliga berättigade anställda utnyttjar option
till tidigare pensionsavgång maximalt
370
453
Förändring av personalomsättning –25 bps
–6
–3
Förväntad återstående livslängd för nu 65‐årig man
och kvinna +2 år
1 000
1 057
När resultatet för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas
krävs att både finansiella och demografiska antaganden görs för framtida
utveckling av faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetal-
ningarna. Diskonteringsräntan är den räntesats som används för att diskontera
värdet av framtida utbetalningar. Räntan fastställs utifrån en marknadsränta för
förstklassiga företagsobligationer som handlas på en fungerande marknad med
återstående löptid och valuta som motsvarar pensionsförpliktelsernas egenska-
per. För de svenska pensionsplanerna anser koncernen anser att svenska obliga-
tioner som har hypotekslån som säkerheter utgör sådana obligationer varför dis-
konteringsräntan baseras på prisnoteringar för dessa. Egna emissioner
exkluderas. De avlästa prisnoteringarna justeras till relevant återstående löptid
med hjälp av priser för ränteswappar. Den vägda genomsnittliga löptiden för den
förmånsbestämda förpliktelsen uppgick till cirka 17 år (17). En sänkning av dis-
konteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle medföra en ökning av pen-
sionsskulden med cirka 642 mkr (697) och en ökning av pensionskostnaden med
46 mkr (47). Framtida årliga löneökningar för svenska pensionsplaner speglar
förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av både avtalsen-
liga löneökningar och löneglidning. I och med att den förmånsbestämda pen-
sionsplanen inte längre omfattar nyanställda utan enbart de som anställts före
2013 används ett åldersbaserat löneökningsantagande. Det innebär att ett unikt
löneökningsantagande sätts för varje åldersgrupp av anställda. Inflationsanta-
gandet för svenska pensionsplaner fastställs utifrån noterade priser för svenska
nominella respektive reala statsobligationer. För längre löptider, där noterade
priser saknas, antas inflationsantagandet gradvis anpassas till Riksbankens mål
om 2 procentenheter. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån inkomstbas-
beloppet. Därför måste den framtida förändringen av inkomstbasbeloppet bedö-
mas. Antagandet baseras på historiskt utfall. Även årlig pensionsuppräkning
måste bedömas då uppräkning historiskt sett alltid har skett. Pensionsuppräk-
ningen antas motsvara inflationsantagandet. BTP 2 innehåller en möjlighet för
anställda födda 1966 och tidigare att fritt välja en något tidigare pensionsålder än
normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri valmöj-
lighet för dessa anställda görs ett antagande för ett sådant framtida utfall. För-
tida pensioneringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare och
anställd bedöms inte bland de aktuariella antagandena utan kostnadsförs när de
inträffar. Antagandet om förmånstagarnas återstående livslängd uppdateras årli-
gen. Aktuariella antaganden som används vid beräkning av de norska pensions-
förpliktelserna överensstämmer med utfärdad vägledning från Norsk Regnskaps-
Stiftelse (NRS) om pensionsantaganden.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
265 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K40
Försäkringsskulder
Koncernen redovisar riskförsäkringar och egendomsförsäkringar enligt premiefördelningsmetoden, när avtalens löptid är högst 1 år. Den generella modellen omfattar
i allt väsentligt traditionell livförsäkring.
2025
2024
Kassaflöden Avtalsenlig Kassaflöden Avtalsenlig
för åtaganden
marginal
Totalt
för åtaganden
marginal
Totalt
Generell modell utan direkt resultatandel
–2 474
2 422
–52
–2 230
2 330
100
Generell modell med direkt resultatandel
24 332
1 402
25 734
24 965
1 530
26 495
Premiefördelningsmetoden
1 529
1 529
1 665
1 665
Summa
23 387
3 824
27 211
24 400
3 860
28 260
2025
2024
Kassaflöden Avtalsenlig Kassaflöden Avtalsenlig
för åtaganden
marginal
Totalt
för åtaganden
marginal
Totalt
Ingående balans
24 400
3 860
28 260
22 506
3 809
26 315
Nya avtal
–364
372
8
–374
383
9
Förändringar avseende framtida tjänster
–129
138
9
73
–60
13
Förändringar avseende tjänster under innevarande period
–1 194
–404
–1 598
–833
–392
–1 226
Förändringar avseende tidigare tjänster
–354
–354
–230
–230
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal
577
27
604
2 541
26
2 567
Kassaflöden
741
741
569
569
Valutakursdifferenser
–290
–169
–459
148
95
243
Utgående balans
23 387
3 824
27 211
24 400
3 860
28 260
Förväntad framtida intäktsredovisning av avtalsenlig marginal
2025
2024
Diskonte- Diskonte-
<1 år
1–5 år
>5 år
ringseffekt
Totalt
<1 år
1–5 år
>5 år
ringseffekt
Totalt
Generell modell utan direkt
resultatandel
277
843
1 651
–349
2 422
269
842
1 502
–282
2 330
Generell modell med direkt
resultatandel
105
383
1 435
–522
1 402
112
413
1 500
–494
1 530
Totalt
382
1 226
3 087
–871
3 824
380
1 254
3 002
–777
3 860
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
266 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2025
2024
Återstående Inträffade Återstående Inträffade
försäkringsskydd skador Totalt försäkringsskydd skador Totalt
Exklusive Exklusive
förlust‐ Förlust‐ förlust‐ Förlust‐
komponenten komponenten komponenten komponenten
Ingående balans
26 457
43
1 756
28 257
24 790
26
1 500
26 315
Förväntade inträffade skador och andra
kostnader för försäkringstjänster
–457
–457
–425
–425
Förändring av riskjustering för icke‐
finansiell risk som upphört
–132
–132
–87
–87
Avtalsenlig marginal
–404
–404
–392
–392
Återvinning av kassaflöden från
anskaffning av försäkringsavtal
–33
–33
–30
–30
Tjänster under innevarande period,
premiefördelningsmetoden
–4 200
–4 200
–3 980
–3 980
Försäkringsintäkter
–5 225
–5 225
–4 915
–4 915
Inträffade skador och skadehanterings-
kostnader
2 581
2 581
2 732
2 732
Andra uppkomna kostnader
för försäkringstjänster
1 021
1 021
932
932
Avskrivning av kassaflöden för
anskaffning av försäkringsavtal
33
33
30
30
Förluster och återföring av förluster
för förlustkontrakt
9
9
16
16
Justeringar för inträffade skador
–354
–354
–230
–230
Försäkringskostnader
33
9
3 248
3 290
30
16
3 435
3 481
Investeringskomponenter
–1 744
1 744
–1 809
1 809
Resultat från försäkringstjänster
–6 936
9
4 992
–1 935
–6 694
16
5 244
–1 434
Pengars tidsvärde
–71
16
–55
–100
23
–77
Effekter från låst avkastningskurva
13
13
14
14
Förändringar som avser
underliggande poster
549
549
2 689
2 689
Andra förändringar som avser
finansiell risk
122
–26
96
–45
–14
–60
Finansiella intäkter eller kostnader
från försäkringsavtal
614
–10
604
2 558
9
2 567
Erhållna premier
5 804
5 804
5 671
5 671
Betalningar
–68
–4 995
–5 063
–67
–5 036
–5 103
Kassaflöden
5 736
–4 995
741
5 605
–5 036
569
Valutakursdifferenser
–331
–3
–122
–456
201
1
40
243
Utgående balans
25 540
50
1 621
27 211
26 460
43
1 756
28 260
2025
2024
Finansiella Resultat‐ Finansiella Resultat‐
Försäkringsskulder tillgångar räkning Försäkringsskulder tillgångar räkning
Bakom‐ Bakom‐
liggande till liggande till
Kassaflöden Avtalsenlig försäkrings- Försäk- Kassaflöden Avtalsenlig försäkrings- Försäk-
Känslighetsanalys för åtaganden
marginal
Totalt
avtal ringsnetto för åtaganden
marginal
Totalt
avtal ringsnetto
Försäkringsrisker
Förändring av annullationer,
+10%
149
–156
–6
6
157
–154
2
–2
Förändring av kostnader, +10%
127
–115
12
–12
120
–107
13
–13
Förändring av dödlighet, +5%
10
–12
–2
2
1
–2
–1
1
Finansiella risker
Förändring av aktiepriser, –10%
–1 095
–52
–1 147
–1 153
–5
–1 187
–62
–1 249
–1 255
–6
Förändring av marknadsräntor,
+100 bps
–370
23
–346
–508
–162
–399
41
–357
–519
–162
varav tidsbegränsad
livförsäkring
184
184
–184
184
184
–184
Förändring av marknadsräntor,
–100 bps
409
–59
350
529
179
470
–105
365
540
175
varav tidsbegränsad
livförsäkring
–209
–209
209
–208
–208
208
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
267 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K41
Övriga skulder och avsättningar
2025
2024
1/1/2024
Fondlikvidskulder
3 687
1 724
2 493
Leasingskulder
3 852
3 177
3 676
Övriga skulder
21 230
23 175
23 817
Reserveringar för finansiella
garantier och lånelöften
659
1 007
1 097
Summa finansiella skulder
29 428
29 083
31 084
Övriga avsättningar
90
87
78
Summa
29 518
29 170
31 162
Redovisade leasingskulder återspeglar nuvärdet av framtida kassaflöden i lea-
singavtal där koncernen är leasetagare. Leasingskuldernas framtida kassaflöden
löptidsfördelas i not K3 avsnitt 3.2.6. I not K3 avsnitt 3.2.8 redovisas förändringen
av leasingskulderna. Information om korresponderande nyttjanderätter redovi-
sas i not K31 Materiella tillgångar.
Framtida kassaflöden relaterat till möjliga förlängningar och uppsägningar av
leasingavtal som inte återspeglas i värderingen av leasingskulderna uppgick till
3 518 mkr (4 286). Framtida kassaflöden för leasingavtal som ännu inte har
påbörjats men som koncernen är förpliktad till uppgick till 2 506 mkr (3 820).
Kostnader avseende korttidsleasingavtal, leasingavtal för vilka den underlig-
gande tillgången är av lågt värde samt variabla leasingavgifter redovisas i not
K14 Övriga allmänna administrationskostnader .
K43
Efterställda skulder
2025
2024
1/1/2024
Förlagslån
23 231
19 030
18 356
Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott
15 190
17 580
14 485
Summa
38 422
36 609
32 841
Tidsbundna förlagslån
Första möjliga datum
Emissionsår
Löptid
för inlösen
Valuta
Nominellt belopp
Redovisat värde
Kupongränta, %
2018
2028
2028‐03‐28
JPY
5 000
289
0,90%
2022
2027
2027‐06‐16
JPY
7 000
407
1,45%
2022
2027
2027‐08‐23
EUR
750
8 123
3,63%
2022
2027
2027‐11‐15
GBP
400
5 049
7,27%
2023
2028
2028‐05‐25
JPY
10 000
576
2,00%
2023
2028
2028‐06‐09
SEK
1 500
1 575
5,79%
2023
2028
2028‐06‐09
SEK
1 250
1 248
6,78%
2023
2028
2028‐06‐09
NOK
600
550
7,37%
2025
2030
2030‐08‐19
EUR
500
5 414
3,50%
Summa
23 231
Eviga förlagslån godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott
Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens pri-
märkapitalrelation understiger 8,0 procent.
Första möjliga datum
Emissionsår
Löptid
för inlösen
Valuta
Nominellt belopp
Redovisat värde
Kupongränta, %
2021
Evigt
2029‐03‐17
1
USD
500
4 286
4,00%
2023
Evigt
2028‐03‐17
2
USD
500
4 720
7,63%
2024
Evigt
2030‐03‐17
3
USD
650
6 184
7,75%
Summa
15 190
1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor.
2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,09 USD omräknat till svenska kronor.
3) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,36 USD omräknat till svenska kronor .
K42
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
2025
2024
1/1/2024
Upplupna kostnader
3 595
3 375
3 409
Avtalsskulder IT
1 501
1 418
1 209
Övriga avtalsskulder
1 058
991
746
Summa
6 154
5 783
5 364
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
268 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K44
Eget kapital
Nedan visas koncernens eget kapital uppdelat enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Uppdelning samt förändring av koncernens
eget kapital enligt IFRS Redovisningsstandarder framgår av rapporten Förändring i eget kapital, koncernen .
2025
2024
1/1/2024
Bundet eget kapital
Aktiekapital, stamaktier
24 904
24 904
24 904
Reservfond
10 678
10 805
10 315
Kapitalandelsfond
4 768
6 613
5 989
Fond för utvecklingsutgifter
5 780
4 950
4 881
Övriga fonder
30 738
25 589
21597
Summa
76 868
72 860
67 686
Fritt eget kapital
Valutaomräkning av utlandsverksamheter
2 819
4 423
3 633
Kassaflödessäkringar
1
7
7
Valutabasisspreadar
–18
–50
–22
Överkursfond
13 206
13 206
13 206
Balanserad vinst
132 925
128 426
114 249
Summa
148 934
146 013
131 073
Minoritetskapital
25
28
30
Summa eget kapital
225 826
218 901
198 790
Stamaktier
Antal
2025
2024
1/1/2024
Beslutade, emitterade
och fullt betalda
1 132 005 722
1 132 005 722
1 132 005 722
Egna aktier
–7 780 212
–6 686 779
–7 209 322
Utestående
1 124 225 510
1 125 318 943
1 124 796 400
Ingående balans
1 125 318 943
1 124 796 400
1 123 070 804
Återköp egna aktier
–2 300 000
Överlåtna aktier till anställda
avseende aktierelaterade
ersättningar
1 206 567
522 543
1 725 596
Utgående balans
1 124 225 510
1 125 318 943
1 124 796 400
Kvotvärde per aktie är 22 kronor.
Stamaktier berättigar till vardera en röst och vinstutdelning. Egna innehav ger inte
rätt till vinstutdelning. Sammanlagd ersättning som betalts och erhållits för egna
aktier uppgick till –3 923 (–3 348) .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
269 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K45
Värderingskategorier för finansiella instrument
Nedan redovisas redovisat värde samt verkligt värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder enligt värderingskategori.
För information om fastställande av verkligt värde för finansiella instrument, se not K46.
2025
Verkligt värde via resultatet
Obligatorisk
Upplupet Summa
anskaff- Innehas Säkrings‐ redovisat Verkligt
Finansiella tillgångar
Not
ningsvärde
för handel
Övrigt
Summa
instrument värde värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
263 628
263 628
263 628
K21
99 984
26 410
34 659
61 069
161 053
161 055
Utlåning till kreditinstitut
K22
20 362
11 653
11 653
32 015
32 015
Utlåning till allmänheten
1
K23
1 882 085
106 711
228
106 939
1 989 024
1 989 993
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar
i portföljsäkringar
K29
–597
–597
‐597
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
K24
37 490
22 954
60 444
60 444
60 444
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken
K25
430 867
430 867
430 867
430 867
Aktier och andelar
K26
18 769
27 287
46 056
46 056
46 056
Derivat
K28
16 157
16 157
1 125
17 283
17 283
Övriga finansiella tillgångar
K32, K33
16 051
16 051
16 051
Summa
2 281 513
217 191
515 994
733 185
1 125
3 015 824
3 016 795
Verkligt värde via resultatet
Upplupet Verkligt Summa
anskaff- Innehas värde‐ Säkringsin- redovisat Verkligt
Finansiella tillgångar
Not
ningsvärde för handel
optionen
Summa
strument värde värde
Skulder till kreditinstitut
K34
46 251
8 293
8 293
54 544
54 544
In‐ och upplåning från allmänheten
K35
1 300 256
2 915
2 915
1 303 172
1 303 116
Värdeförändring på räntesäkrade skulder
i portföljsäkringar
K29
238
238
238
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken
K36
431 894
431 894
431 894
431 894
Emitterade värdepapper
2
K37
733 647
1
118
118
733 765
736 257
Korta positioner värdepapper
K38
36 038
36 038
36 038
36 038
Derivat
K28
28 692
28 692
840
29 531
29 531
Seniora icke prioriterade skulder
135 814
135 814
138 288
Efterställda skulder
K43
38 422
38 422
39 733
Övriga finansiella skulder
K41, K42
32 958
32 958
32 958
Summa
2 287 586
75 939
432 012
507 951
840
2 796 377
2 802 598
1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster.
2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultatet, verkligt värdeoptionen, uppgick till 108 mkr .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
270 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2024
Verkligt värde via resultatet
Obligatorisk
Upplupet Summa
anskaff- Innehas Säkrings‐ redovisat Verkligt
Finansiella tillgångar
Not
ningsvärde
för handel
Övrigt
Summa
instrument värde värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
325 604
325 604
325 604
K22
139 942
36 353
5 910
42 263
182 205
182 207
Utlåning till kreditinstitut
K23
23 520
10 547
10 547
34 068
34 068
Utlåning till allmänheten
1
K24
1 799 783
82 033
428
82 461
1 882 244
1 882 811
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar
i portföljsäkringar
K30
–2 723
–2 723
–2 723
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
K25
33 713
24 077
57 790
57 790
57 790
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken
K26
394 883
394 883
394 883
394 883
Aktier och andelar
K27
17 946
27 493
45 438
45 438
45 438
Derivat
K29
35 545
35 545
2 050
37 595
37 595
Övriga finansiella tillgångar
K33, K34
8 559
8 559
8 559
Summa
2 294 685
216 136
452 792
668 928
2 050
2 965 663
2 966 232
Verkligt värde via resultatet
Upplupet Verkligt Summa
anskaff- Innehas värde‐ Säkrings‐ redovisat Verkligt
Finansiella tillgångar
Not
ningsvärde för handel
optionen
Summa
instrument värde värde
Skulder till kreditinstitut
K35
47 915
16 585
16 585
64 500
64 500
In‐ och upplåning från allmänheten
K36
1 284 692
3 917
3 917
1 288 609
1 288 474
Värdeförändring på räntesäkrade skulder
i portföljsäkringar
K30
549
549
549
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken
K37
395 800
395 800
395 800
395 800
Emitterade värdepapper
2
K38
757 944
129
126
255
758 199
756 051
Korta positioner värdepapper
K39
16 458
16 458
16 458
16 458
Derivat
K29
34 633
34 633
641
35 274
35 274
Seniora icke prioriterade skulder
121 204
121 204
120 624
Efterställda skulder
K44
36 609
36 609
36 244
Övriga finansiella skulder
K42, K43
32 431
32 431
32 431
Summa
2 281 344
71 721
395 926
467 648
641
2 749 633
2 746 405
1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster.
2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultatet, verkligt värdeoptionen, uppgick till 115 mkr .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
271 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K46
Verkligt värde för finansiella instrument
Fastställande av verkligt värde för
finansiella instrument
När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika
metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen
samt aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara antingen en regle-
rad eller tillförlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar
en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning av aktiviteten genom att ana-
lysera faktorer såsom skillnader i köp‐ och säljkurser.
Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer:
•
Nivå 1: Ojusterat noterat pris på en aktiv marknad
•
Nivå 2: Justerat noterat pris eller värderingsmodell med värderingsparametrar
härledda från en aktiv marknad
•
Nivå 3: Värderingsmodell där de betydande värderingsparametrarna är icke
observerbara och därav baseras på interna antaganden
För finansiella tillgångar och finansiella skulder används mittpris som grund för
att fastställa verkligt värde. För eventuellt öppna nettopositioner utförs en köp/
sälj justering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp‐ och
säljkurs. För ut‐ och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaff-
ningsvärde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde.
I de fall det saknas en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av eta-
blerade värderingsmetoder och modeller. I dessa fall kan antaganden som inte
direkt kan härledas till en marknad tillämpas. Dessa antaganden baseras då erfa-
renhet och kunskap kring värdering på de finansiella marknaderna. Målet är dock
att alltid maximera användningen av data från en aktiv marknad.
Samtliga värderingsmetoder och modeller valideras kontinuerligt av den obe-
roende riskkontrollenheten. I de fall som det anses nödvändigt görs relevanta jus-
teringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade verkligt värdejusteringar. Detta
görs för att på ett korrekt sätt återspegla de parametrar som finns i de finansiella
instrumenten och som ska återspeglas i dess värdering. Exempelvis för OTC‐deri-
vat sker verkligt värde justering utifrån den aktuella motpartsrisken, CVA och
DVA. CVA och DVA beräknas utifrån simulerade exponeringar som kalibrerats
med marknadsimplicita parametrar.
Koncernen har en fortlöpande process där finansiella instrument som indike-
rar hög nivå av egna uppskattningar eller låg nivå av observerbar marknadsdata
fångas upp. I de fall de interna antagandena har en betydande påverkan på det
verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet i nivå 3. Processen inklu-
derar även en analys och bedömning, utifrån kvalitet på värderingsdata, samt om
någon typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivåerna.
Finansiella instrument redovisade till verkligt värde
Efterföljande tabeller redovisar verkligt värde fördelat på de olika värderingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.
2025
2024
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
Tillgångar
51 873
9 196
61 069
38 963
3 300
42 263
Utlåning till kreditinstitut
11 653
11 653
10 547
10 547
Utlåning till allmänheten
106 927
12
106 939
82 432
29
82 461
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
49 268
11 176
60 444
48 470
9 321
57 790
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken
430 867
430 867
394 883
394 883
Aktier och andelar
45 584
8
464
46 056
44 462
7
969
45 438
Derivat
121
17 162
17 283
150
37 444
37 595
Summa
577 713
156 121
476
734 310
526 928
143 051
998
670 978
Skulder
Skulder till kreditinstitut
8 293
8 293
16 585
16 585
In‐ och upplåning från allmänheten
2 915
2 915
3 917
3 917
Emitterade värdepapper
118
118
255
255
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken
431 894
431 894
395 800
395 800
Derivat
126
29 405
29 531
169
35 105
35 274
Korta positioner värdepapper
35 900
138
36 038
16 015
443
16 458
Summa
36 026
472 764
508 791
16 184
452 104
468 288
Nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar,
certifikat, egna emitterade värdepapper och standardiserade derivat där det note-
rade priset på en aktiv marknad använts vid värderingen.
Nivå 2 innehåller i huvudsak OTC derivat, mindre likvida obligationer, egna
emitterade värdepapper, inlåning och investeringsavtal i försäkringsverksam-
heten. Aktiederivat samt alla finansiella instrument som innehåller optionalitet
värderas genom att använda optionsmodeller kalibrerade med parametrar som
har observerats på marknaden. Övriga ränte‐, valuta ‐ och kreditderivat samt rän-
tebärande finansiella instrument värderas genom att diskontera kassaflöden med
hjälp av marknadsbaserade kurvor. Verkligt värde på investeringsavtal i försäk-
ringsverksamheten bestäms av det verkliga värdet på de underliggande tillgång-
arna (det vill säga det belopp som ska betalas vid flytt av investeringsavtalet) .
Nivå 3 innehåller i huvudsak onoterade aktier, där priset icke är observerbart
och känsligheten i värderingen mot den icke observerbara parametern är linjär.
För att estimera det icke observerbara priset används olika metoder beroende på
typ av tillgänglig data. Den primära metoden är baserad på genomförda transak-
tioner eller priser för liknande noterade aktier. Övrig input till dessa metoder är
framförallt tillgängliga priser, proxypriser, marknadsindikatorer samt företagsin-
formation.
Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella
instrument i nivå 3 anses det transaktionspris som erlagts eller erhållits vara
bästa bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. Då det skulle
kunna uppkomma en skillnad mellan transaktionspriset och verkligt värde beräk-
nat med hjälp av värderingsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar kon-
cernen sina värderingsmodeller för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns
inga operiodiserade skillnader i balansräkningen.
Överföringar mellan nivåerna sker till verkligt värde per balansdagen. Under
åren 2025 och 2024 har det inte förekommit några materiella överföringar av
finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2 .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
272 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Förändringar inom nivå 3
2025
2024
Tillgångar
Skulder
Tillgångar
Skulder
Skulder där Skulder där
Fondandelar där kunden bär Fondandelar där kunden bär
Aktier och kunden bär placerings‐ Aktier och kunden bär placerings‐
andelar
Lån
placeringsrisken
Summa
risken
andelar
Lån
placeringsrisken
Summa
risken
Ingående balans
969
29
0
998
0
1 173
37
0
1 210
0
Köp
10
10
57
10
67
Försäljning av tillgångar/erhållna
utdelningar
–223
–223
–129
–129
Konvertering Visa Inc. A‐aktier
–224
–224
–338
–338
Konvertering till aktier
Återbetalning
–9
–9
19
129
Realiserade vinster eller förluster
i Nettoresultat finansiella poster
–10
–10
–19
69
129
198
–129
Orealiserade vinster eller förlus-
ter i Nettoresultat finansiella
poster
17
–8
9
6
–18
–12
Valutakursförändringar
–75
–75
3
3
Utgående balans
464
12
0
476
0
969
29
0
998
0
Nivå 3 tillgångar utgörs främst av strategiska onoterade aktieinnehav. Bland
dessa finns aktier i Visa Inc. C som är föremål för försäljningsrestriktioner till juni
2028, vilka också under vissa förutsättningar kan behöva återlämnas. Då likvida
noteringar saknas för dessa aktier har dess aktiepris fastställts med betydande
inslag av Swedbanks egna interna antaganden. Under tredje kvartalet gjordes en
konvertering av Visa Inc. C aktier till A‐aktier. Redovisat värde för aktierna i Visa
Inc.C uppgick per 31 december 2025 till 127 mkr (344).
Under året såldes aktier i Kepler Cheuvreux för 223 mkr.
Finansiella instrument överförs till eller från nivå 3 beroende på om betydelsen
av ej observerbara indata har ändrat signifikans i värderingen.
I koncernens försäkringsverksamhet innehas fondandelar som kunder valt att
investera sitt försäkringssparande i. Innehaven redovisas i balansräkningen som
finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken och värderas normalt till
verkligt värde enligt nivå 1, då andelarna handlas på en aktiv marknad.
Koncernens skuld till försäkringsspararna redovisas som finansiella skulder
där kunder bär placeringsrisken eftersom kunderna bär tillgångarnas hela mark-
nadsvärdeförändring. Skulderna värderas normalt till verkligt värde enligt nivå 2,
och då baserat på tillgångarnas värde.
Under första kvartalet 2022 stängdes handeln helt eller delvis i fonder inrik-
tade mot Ryssland och Östeuropa. Kvarvarande fondandelsinnehav, vilka enbart
avser Rysslandsfonden, och relaterade skulder till försäkringsspararna, har vär-
derats till verkligt värde enligt nivå 3 och åsatts värdet 0.
Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde
Efterföljande tabell fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
2025
2024
Verkligt värde
Verkligt värde
Redovisat Redovisat
värde
Nivå 1
Nivå 2
Totalt
värde
Nivå 1
Nivå 2
Totalt
Tillgångar
99 984
19
99 966
99 985
139 942
30
139 914
139 945
Utlåning till kreditinstitut
20 362
20 360
20 360
23 520
23 520
23 520
Utlåning till allmänheten inklusive värdeförändring från ränte-
säkrade tillgångar i portföljsäkringar
1 881 488
1 882 457
1 882 457
1 797 060
1 797 627
1 797 627
Summa
2 001 834
19
2 002 784
2 002 803
1 960 523
30
1 961 062
1 961 092
Skulder
Skulder till kreditinstitut
46 251
46 251
46 251
47 915
47 915
47 915
In‐ och upplåning från allmänheten inklusive värdeförändring
från räntesäkrade skulder i portföljsäkringar
1 300 495
1 300 438
1 300 438
1 285 241
1 285 106
1 285 106
Emitterade värdepapper
733 647
223 790
512 349
736 139
759 944
200 668
555 128
755 795
Seniora icke prioriterade skulder
135 814
138 288
138 288
121 204
120 624
120 624
Efterställda skulder
38 422
39 733
39 733
36 609
36 244
36 244
Summa
2 254 628
223 790
2 037 059
2 260 848
2 248 914
200 668
2 045 018
2 245 687
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
273 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K47
Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas
av nettningsavtal eller liknande avtal
Nedan redovisas finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlig-
het med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende
nettning eller liknande avtal som inte har kvalificerats för kvittning. De finansiella
instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepap-
persinlåning och värdepappersutlåning. Säkerheter avser finansiella instrument
eller kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av
rättsligt bindande avtal om nettning eller liknande avtal, vilka tillåter nettning av
förpliktelser emot motparter vid fallissemang. Säkerheternas värde är begrän-
sade till det redovisade värdet på de underliggande instrumenten och därför är
säkerheternas övervärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräk-
ningen presenteras som en reducering av det redovisade värdet för finansiella till-
gångar och skulder för att upplysa om tillgångens och skuldens nettoexponering.
I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om
3 679 (6 372) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Skulder till kreditinstitut.
I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om
4 180 (7 522) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till
kreditinstitut.
2025
2024
Inlånade Inlånade
Omvända värde‐ Omvända värde‐
Tillgångar
Derivat
återköpsavtal
papper
Summa
Derivat
återköpsavtal
papper
Summa
Finansiella tillgångar som är föremål
för kvittning eller nettningsavtal
Bruttobelopp
718 152
739 172
145 618
6
884 796
Kvittade belopp
–551 478
‐46 737
–598 215
–702 017
–67 196
–769 213
Redovisat värde i balansräkningen
16 972
102 964
119 937
37 154
78 422
6
115 582
Relaterade belopp som inte kvittats
i balansräkningen
Finansiella instrument, nettningsavtal
9 664
29
9 692
16 207
808
17 015
Finansiella instrument, säkerheter
321
102 823
103 144
4 479
77 418
81 897
Kontanter, säkerheter
3 642
3 642
13 322
61
6
13 389
Summa av belopp som inte har kvittats
i balansräkningen
13 626
102 852
116 478
34 007
78 287
6
112 300
Nettobelopp
3 346
112
3 458
3 147
135
3 282
Finansiella tillgångar som är föremål
för kvittning eller nettningsavtal
16 972
102 964
119 937
37 154
78 422
6
115 582
Finansiella tillgångar som inte är föremål
för kvittning eller nettningsavtal
310
310
441
441
Redovisat värde i balansräkningen
17 283
102 964
120 247
37 595
78 422
6
116 023
2025
2024
Utlånade Utlånade
värde‐ värde‐
Skulder
Derivat Återköpsavtal
papper
Summa
Derivat Återköpsavtal
papper
Summa
Finansiella skulder som är föremål
för kvittning eller nettningsavtal
Bruttobelopp
52 771
11
633 991
738 140
72 085
4
810 229
Kvittade belopp
–551 979
‐46 737
–598 716
–703 167
–67 196
–770 363
Redovisat värde i balansräkningen
29 231
6 034
11
35 276
34 974
4 889
4
39 867
Relaterade belopp som inte kvittats
i balansräkningen
Finansiella instrument, nettingsavtal
9 664
29
9 692
16 207
808
17 015
Finansiella instrument, säkerheter
1 298
5 973
7 271
3 442
3 964
7 406
Kontanter, säkerheter
13 217
3
11
13 231
11 201
68
4
11 273
Summa av belopp som inte har kvittats
i balansräkningen
24 178
6 005
11
30 194
30 850
4 840
4
35 694
Nettobelopp
5 052
29
5 082
4 124
49
4 172
Finansiella skulder som är föremål
för kvittning eller nettningsavtal
29 231
6 034
11
35 276
34 974
4 889
4
39 867
Finansiella skulder som inte är föremål
för kvittning eller nettningsavtal
301
301
300
300
Redovisat värde i balansräkningen
29 531
6 034
11
35 576
35 274
4 889
4
40 167
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
274 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K48
Specifikation av justeringar för
poster som ej ingår i kassaflödet
i den löpande verksamheten
2025
2024
Periodiserade uppläggningsavgifter
–427
–464
Orealiserade värdeförändringar/
valutakursförändringar
–774
–7 089
Ej utdelad kapitalandel intresseföretag
–783
–773
Av‐ och nedskrivningar på materiella tillgångar inklu-
sive återtagna leasingobjekt
1 383
1 313
Av‐ och nedskrivningar på goodwill och övriga imma-
teriella anläggningstillgångar
842
1 647
Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar
52
14
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader
–452
–219
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
409
387
Aktierelaterad ersättning
438
410
Övrigt
–1 818
815
Summa
–1 130
–3 959
K51
Ställda säkerheter, eventual-
förpliktelser och åtaganden
Ställda säkerheter
För egna skulder ställda
2025
2024
1/1/2024
Statspapper och obligationer hos
Riksbanken
54 997
79 994
79 998
Statspapper och obligationer hos
utländska centralbanker
4 420
8 405
8 417
Statspapper och obligationer för skulder
till kreditinstitut, återköpsavtal
1 726
1 512
1 477
Statspapper och obligationer för inlå-
ning från allmänheten, återköpsavtal
24 093
21 109
20 626
Lånefordringar till förmån för säker-
ställda obligationer
1
425 131
374 936
381 369
För försäkringstagares räkning register-
förda tillgångar
449 714
411 120
335 375
Kontanter
14 871
13 711
41 245
Summa
974 951
910 787
868 507
1) Säkerhetsmassan anges som låntagarens nominella kapitalskuld inklusive upplupen
ränta och avser de lånefordringar av den totala tillgängliga säkerhetsmassan som utnytt-
jas vid var tidpunkt.
Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i koncernen till
863 943 mkr (780 168).
Övriga ställda säkerheter
2025
2024
1/1/2024
Aktier
11
4
3
Statspapper och obligationer pantsatta
för övriga åtaganden
12 322
11 794
11 975
Kontanter
529
446
6 275
Summa
12 863
12 244
18 253
Företag i koncernen ställer säkerheter och pantsätter regelmässigt finansiella till-
gångar som säkerhet för sina skyldigheter gentemot centralbanker, börser, cen-
trala värdepappersförvarare, clearingorganisationer och andra institutioner med
liknande eller närliggande funktioner samt gentemot försäkringssparare. Trans-
aktionerna kan vara gjorda av ett eller flera av företagen i koncernen beroende på
vilken verksamhet som bedrivs i respektive företag. Dessa finansiella tillgångar
redovisas som ställda säkerheter. Företag i koncernen deltar i arrangemang som
inte är pantsättningar men där finansiella tillgångar används i liknande syfte.
K50
Utbetald och föreslagen
utdelning
2025
2024
Stamaktier
Kr per aktie
Summa
Kr per aktie
Summa
Utbetald utdelning, april
21,70
24 392
15,15
17 048
Föreslagen utdelning
till årsstämma
29,80
33 487
21,70
24 396
Styrelsen föreslår att en utdelning med 29,80 kr (21,70) per stamaktie, inklusive
extrautdelning med 9,35 kr, ges 2026 för räkenskapsåret 2025, vilket motsvarar
33 487 mkr (24 396). För mer information, se moderbolaget not M44.
K49
Kassaflödesanalys,
händelser under året
Kassaflödesanalysen visar in‐ och utbetalningar under året samt likvida medel
vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod
och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverk-
samheten samt finansieringsverksamheten.
Den löpande verksamheten
Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från resultat före skatt. Juste-
ring görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. För-
ändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana
poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut‐ och inlåning från
allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings‐ eller
finansieringsverksamheten.
I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 92 683 mkr (118 592) samt ränteut-
betalningar med 48 410 mkr (69 575). Kapitaliserade räntor är inkluderade.
Investeringsverksamheten
Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av rörelser
samt andra anläggningstillgångar, såsom rörelsefastigheter och inventarier
samt strategiska finansiella tillgångar. Med strategiska finansiella tillgångar
avses strategiska aktieinnehav i andra företag än dotter‐, intresseföretag och
joint ventures.
2025
Under året förvärvades samtliga aktier i Stabelo Group AB för 349 mkr, dessutom
förvärvades samtliga resterande aktier i Entercard Group AB för 2 756 mkr, aktier
i SB1 Markets AS för 334 mkr, ägarandelen uppgår till 20 procent. Dessutom för-
värvades ytterligare aktier i Sparbanken Sjuhärad AB för 17 mkr, ägarandelen
uppgår därefter till 47,9 procent. Under året lämnades tillskott till joint ventures
Finansinfrastruktur i Sverige AB (f.d. P27 Nordic Payments Platform AB (P27))
och Svenska efakturabolaget AB om 135 mkr respektive 4 mkr. Dessutom förvär-
vades ytterligare aktier i Finansinfrastruktur i Sverige AB (f.d. P27) för 27 mkr.
Ägarandelen uppgår därefter till 22,5 procent. Under året avyttrades innehavet i
intresseföretaget BGC Holding AB. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid
om 151 mkr.
2024
Under 2024 förvärvades samtliga aktier i det estniska företaget Paywerk AS
för 49 mkr. Tillskott lämnades till intresseföretagen Getswish AB, Finansiell ID‐
teknik BID AB och Svenska efakturabolaget AB om 90 mkr, 62 mkr respektive 16
mkr. Dessutom förvärvades ytterligare andelar i joint venture P27 Nordic Pay-
ments Platform AB för 23 mkr. Ägarandelen uppgick därefter till 20,83 procent.
Likvida medel
Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker, då centralbankerna är hemmahörande i ett land där Swedbank har
banklicens. Med tillgodohavande avses medel som är tillgängliga när som helst.
Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående.
Koncernens likviditetsreserv samt koncernens riskhantering av likviditetsris-
ker beskrivs i not K3 avsnitt 3.2 .
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
275 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Även sådana finansiella tillgångar redovisas som ställda säkerheter. Exempel på
ställda säkerheter är då finansiella tillgångar av visst värde överlåts till motparter
i derivat för att väga upp dessa motparters kreditrisk på koncernen. Ett annat
exempel är överlåtelser av finansiella tillgångar med åtagande från koncernen att
köpa tillbaka dessa, så kallade återköpsavtal. Ytterligare ett exempel är att vissa
typer av lånefordringar kan ingå i den så kallade säkerhetsmassan för säker-
ställda obligationer och därmed ge förmånsrätt i tillgångarna för de investerare
som innehar sådana obligationer. De pantsättningar och andra arrangemang
som har nämnts ovan medför att de aktuella finansiella tillgångarnas värde inte
kan utnyttjas helt fritt så länge pantsättningen eller arrangemanget varar. Trans-
aktionerna görs på marknadsmässiga villkor.
Eventualförpliktelser
Nominella belopp
2025
2024
1/1/2024
Kreditgarantier
3 789
4 206
1 238
Övriga fullgörandegarantier
30 303
33 182
38 147
Accepterade och endosserade växlar
216
2 893
1 781
Beviljade ej disponerade remburser
3 229
3 756
2 669
Övriga eventualförpliktelser
72
89
77
Summa
37 609
44 126
43 911
Åtaganden
Nominella belopp
2025
2024
1/1/2024
Beviljade ej utnyttjade krediter
220 421
210 575
192 919
Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter
57 291
55 435
56 503
Beviljade ej utnyttjade kreditkortslimiter
40 182
Summa
317 894
266 011
249 422
Reservering för förväntade kreditförlus-
ter för eventualförpliktelser
och åtaganden
–659
–1 007
–1 097
AML utredningar
I februari 2019 initierade den svenska Finansinspektionen en undersökning avse-
ende koncernens styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i dotterban-
kerna i Estland, Lettland och Litauen. I samband med detta beslutade finansin-
spektionerna i Estland och Sverige att göra parallella utredningar vilka formellt
inleddes den 1 april 2019. I november 2019 överlämnade den estniska Finansin-
spektionen en del av sin utredning till Åklagarmyndigheten i Estland för att gran-
ska om penningtvätt eller annan kriminell verksamhet har ägt rum i Swedbank AS
i Estland .
De svenska och estniska finansinspektionernas utredningar avslutades i mars
2020. Deras slutsats var att Swedbank hade brister i sitt arbete med att motverka
penningtvättrisker i de baltiska och svenska verksamheterna. Brister upptäcktes
också i informationsgivningen till myndigheterna. Den svenska Finansinspektio-
nen utfärdade en varning och sanktionsavgift om 4 mdkr. Den estniska Finansin-
spektionen utfärdade en föreskrift, vilken krävde att Swedbank vidtar specifika
åtgärder för att stärka AML processer och rutiner. I januari 2021 utvärderade den
estniska Finansinspektionen Swedbanks slutrapport avseende arbetet mot pen-
ningtvätt och finansiering av terrorism, inklusive den framåtblickande åtgärdspla-
nen och bedömde att det var tillräckligt och att det inte fanns några ytterligare
anmärkningar.
I mars 2022 delgav Åklagarmyndigheten i Estland Swedbank AS Estland miss-
tanke om brott rörande penningtvätt under perioden 2014–2016. Åklagarmyndig-
heten i Estland lade ner utredningen i februari 2024. Myndigheterna i USA inledde
också utredningar av koncernens regelefterlevnad inom AML och koncernens
respons på detta. I juni 2023 nådde Swedbank Lettland en uppgörelse att betala
37 mkr relaterat till brott mot Office of Foreign Assets Controls regelverk. I sep-
tember 2025 meddelade Securities and Exchange Commission (SEC) att de
avslutade sin utredning, gällande historiska offentliggöranden av information,
utan åtgärd. Swedbank fick i januari 2026 information om att det amerikanska
justitiedepartementet Department of Justice (DoJ) avslutat sin utredning utan
åtgärd.
En utredning utförs fortfarande av Department of Financial Services i New
York. Swedbank kan i dagsläget varken bedöma omfattningen av eventuella
finansiella konsekvenser eller när denna utredning kommer att slutföras. Det är
därför inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av potentiella finansiella kon-
sekvenser, som skulle kunna bli materiella.
Krav från Pensionsmyndigheten
Den 20 december 2024 lämnade Pensionsmyndigheten in en stämningsansökan
till Stockholms tingsrätt med ett krav på Swedbank om 2 790 mkr. Stämningen
gäller Swedbanks roll som förvaringsinstitut under perioden 2012–2015 för
fonden Optimus High Yield. Swedbank bestrider Pensionsmyndighetens krav och
har inte gjort några reserveringar med anledning av Pensionsmyndighetens
stämning.
K52
Överförda finansiella tillgångar
Koncernen överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med åter-
köpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transak-
tioner kvarstår tillgången i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad
emot tillgångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid över-
förandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband
med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten
före eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt tillhörande
skulder avseende återköpsavtal redovisas till verkligt värde och ingår i värde-
ringskatgorin verkligt värde via resultatet. Tillhörande skulder till värdepappers-
lån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i vär-
deringskategorin verkligt värde. Utöver det som anges i tabellen för
värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som täcker skill-
naden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skul-
dens verkliga värde.Koncernen hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella
tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen.
Överförda tillgångar
Tillhörande skulder
Redovisat varav återköps- varav värde- Redovisat varav återköps- varav värde-
2025 värde avtal papperslån värde avtal papperslån
Aktier
11
11
11
11
Räntebärande värdepapper
25 818
25 818
25 746
25 746
Summa
25 829
25 818
11
25 757
25 746
11
Överförda tillgångar
Tillhörande skulder
Redovisat varav återköps- varav värde- Redovisat varav återköps- varav värde-
2024 värde avtal papperslån värde avtal papperslån
Aktier
4
4
4
4
Räntebärande värdepapper
22 621
22 621
22 749
22 749
Summa
22 625
22 621
4
22 752
22 749
4
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
276 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K53
Rörelseförvärv
Rörelseförvärv 2025
Den 1 december 2025 förvärvade Swedbank samtliga återstående aktier i det
tidigare joint venture företaget Entercard Group AB för en kontant köpeskilling
om 2 756 mkr. Förvärvet grundar sig främst på möjligheten att erbjuda ett mer
integrerat kunderbjudande, vilket stärker den övergripande upplevelsen för Swed-
banks befintliga kunder samt skapar möjligheter för ökad korsförsäljning. Redo-
visad goodwill avspeglar förväntade synergieffekter. Likvida medel i det förvär-
vade företaget uppgick till 0 mkr. Förvärvsrelaterade utgifter som uppgick till
totalt 3 mkr har redovisats som Övriga allmänna administrationskostnader
i resultaträkningen.
Från förvärvstidpunkten bidrog Entercard med 215 mkr i intäkter och med
–265 mkr till periodens resultat efter skatt. Om företaget hade förvärvats i början
av räkenskapsåret 2025 så skulle företaget ha bidragit med cirka 2 895 mkr
i intäkter för 2025 samt med cirka 374 mkr till periodens resultat efter skatt.
Redovisat värde i koncer-
nen per förvärvstidpunk-
Entercard Group AB ten 1 dec 2025
Utlåning till kreditinstitut
2 839
Utlåning till allmänheten
27 613
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
2 055
Immateriella anläggningstillgångar
452
Materiella tillgångar
139
Uppskjutna skattefordringar
271
Övriga tillgångar
240
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
87
Summa tillgångar
33 698
Skulder till kreditinstitut
28 427
Aktuella skatteskulder
–16
Uppskjutna skatteskulder
–3
Övriga skulder och avsättningar
551
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
173
Summa skulder
29 132
Identifierbara nettotillgångar
4 566
Överförd ersättning, kontant
2 756
Tidigare innehavd andel, redovisat värde
2 832
Tidigare innehavd andel, omvärdering
–77
Summa verkligt värde
5 511
Goodwill
945
Förvärvade lån till allmänheten, verkligt värde
27 613
Förvärvade lån till allmänheten,
kontraktsenliga belopp
32 595
Förvärvade lån till allmänheten, bästa
uppskattning av kontraktsenliga betalningar
som inte förväntas erhållas
4 982
Den 3 november 2025 förvärvade Swedbank samtliga aktier i Stabelo Group AB
för en kontant köpeskilling om 349 mkr. Stabelo Group AB äger dotterföretagen
Stabelo AB, Stabelo Asset Management AB, Stabelo Fund 1 och Stabelo Fund 2.
Förvärvet grundar sig främst på tillgång till ett kompletterande varumärke och
nya kanaler för bolån, i syfte att hjälpa Swedbank att nå fler kunder på bolåne-
marknaden. Redovisad goodwill avspeglar förväntade synergieffekter. I det fall
det finansiella utfallet av den förvärvade verksamheten under perioden 2026–
2028 överstiger vissa resultatnivåer, såsom räntabilitet, utgår en tilläggsköpeskil-
ling. Vid förvärvstidpunkten redovisades den till 16 mkr, vilket motsvarade
det sannolikhetsviktade genomsnittliga värdet av att företaget uppnår relevanta
resultatnivåer. Avsikten med tilläggsköpeskillingen är att fördela eventuell över-
avkastning med säljaren. Beloppet redovisas som Övriga skulder och avsätt-
ningar. Likvida medel i det förvärvade bolaget uppgick till 0 mkr. Förvärvsrelate-
rade utgifter som uppgick till totalt 17 mkr har redovisats som Övriga allmänna
administrationskostnader i resultaträkningen.
Från förvärvstidpunkten bidrog Stabelo med 11 mkr i intäkter och med –8 mkr
till periodens resultat efter skatt. Om företaget hade förvärvats i början av räken-
skapsåret 2025 så skulle företaget ha bidragit med cirka 26 mkr i intäkter för
2025 samt med cirka –58 mkr till periodens resultat efter skatt.
Redovisat värde i koncer-
nen per förvärvstidpunk-
Stabelo Group AB ten 3 nov 2025
Utlåning till kreditinstitut
2 298
Utlåning till allmänheten
16 687
Immateriella anläggningstillgångar
115
Materiella tillgångar
5
Aktuella skattefordringar
1
Uppskjutna skattefordringar
82
Övriga tillgångar
2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
1
Summa tillgångar
19 190
In‐ och upplåning från allmänheten
18 933
Uppskjutna skatteskulder
9
Övriga skulder och avsättningar
24
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
8
Summa skulder
18 976
Identifierbara nettotillgångar
215
Överförd ersättning, kontant
349
Goodwill
134
Förvärvade lån till allmänheten, verkligt värde
16 687
Förvärvade lån till allmänheten,
kontraktsenliga belopp
16 687
Rörelseförvärv 2024
Redovisat värde i koncernen per för-
Paywerk AS värvstidpunkten 23 jul 2024
Immateriella tillgångar
49
Övriga tillgångar
2
Summa tillgångar
51
Uppskjutna skatteskulder
7
Övriga skulder och avsättningar
2
Summa skulder
9
Identifierbara nettotillgångar
42
Överförd ersättning, kontant
49
Goodwill
7
Den 23 juli 2024 förvärvade Swedbank samtliga aktier i det estniska företaget
Paywerk AS för en kontant köpeskilling om 49 mkr. Förvärvet grundar sig till stor
del på den Buy Now Pay Later (BNPL) och handlarplatform som Paywerk
erbjuder. Likvida medel i det förvärvade företaget uppgick till 0 mkr. Förvärvsrela-
terade utgifter som uppgick till totalt 4 mkr har redovisats som Övriga allmänna
administrationskostnader i resultaträkningen 2023 och 2024.
Från förvärvstidpunkten bidrog Paywerk med 1 mkr i intäkter och med –4 mkr
till periodens resultat efter skatt. Om företaget hade förvärvats i början av räken-
skapsåret 2024 så skulle företaget bidragit med cirka 4 mkr i intäkter för 2024
samt med cirka –6 mkr till periodens resultat efter skatt.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
277 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K54
Närstående och andra betydande relationer
Intresseföretag och
joint ventures Andra närstående
Tillgångar
2025
2024
2025
2024
Utlåning till kreditinstitut
95
15 693
Utlåning till allmänheten
4
14
Derivat
12
2
Övriga tillgångar
6
Summa
110
15 715
Skulder
Skulder till kreditinstitut
2 130
3 148
In‐ och upplåning från allmänheten
3
1
672
796
Derivat
9
21
Övriga skulder
59
45
Summa
2 202
3 216
672
796
Derivat, nominellt belopp
897
845
Intäkter och kostnader
Ränteintäkter
500
763
Räntekostnader
34
56
Erhållna utdelningar
153
186
Provisionsintäkter
583
665
Provisionskostnader
448
680
Nettoresultat finansiella poster
–1
10
Övriga intäkter
922
1 002
Övriga allmänna administrations-
kostnader
106
129
Intresseföretag och joint ventures
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures framgår av not K27.
Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till intresseföretag och joint
ventures med 139 mkr (168). Erhållna utdelningar från intresseföretag och joint
ventures uppgick till 153 mkr (186). Intresseföretagen har vid årsskiftet ställt ut
garantier med 876 mkr (577) till förmån för Swedbank .
Koncernens förvärv av tjänster från intresseföretag och joint ventures som inte är
kreditinstitut utgörs främst av betalningsförmedling och kontanthantering.
De fem delägda bankerna som är intresseföretag säljer produkter som tillhan-
dahålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samar-
betet mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbets-
avtal som beskrivs i stycket Andra betydande relationer. Koncernens innehav
i Entercard var ett joint venture fram till och med november 2025. Därefter är
Entercard ett dotterföretag till Swedbank AB. Entercard utfärdar betal‐ och kredit-
kort i Sverige för Swedbanks kunder. Swedbank AB finansierade Entercard mot-
svarande andelsinnehavet fram till och med november 2025.
Nyckelpersoner
Upplysningar avseende styrelseledamöter och koncernledningen framgår av
not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal.
Andra närstående
Swedbanks pensionsstiftelser och SPK (SPK Pension tjänstepensionsförening)
tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank
för sedvanliga banktjänster. Swedbank betalade under året 568 mkr (488) i pen-
sionspremier till SPK.
Andra betydande relationer
Swedbank har sin historiska förankring i sparbanksrörelsen och verkar enligt den
grundläggande sparbanksideologin; att ge de många människorna och företagen
möjlighet att skapa en bättre framtid. Utifrån detta har Swedbank ett nära och
omfattande samarbete med 57 av totalt 58 sparbanker i Sverige. Ett övergripande
samarbetsavtal mellan Swedbank och de samverkande sparbankerna ligger till
grund för det unika partnerskapet. Sparbankerna har även ingått distributionsav-
tal med vissa av Swedbanks dotterföretag. Genom samarbetet har sparbankerna
möjlighet att erbjuda sina kunder ett brett urval av Swedbanks produkter och
tjänster samtidigt som sparbankerna får tillgång till Swedbanks infrastruktur och
produktutbud. Samarbetet omfattar även en rad administrativa områden. Swed-
bank är clearingbank för sparbankerna och tillhandahåller omfattande IT‐tjänster
vilket även innebär en möjlighet att fördela utvecklingskostnader på större affärs-
volymer. Samarbetet som sådant vilar på en stark grund av delade värderingar
och garanterar kontinuitet.
För Swedbanks och sparbankernas kunder innebär samarbetsavtalet tillgäng-
lighet till konkurrenskraftiga helhetslösningar i kombination med en stark unik
lokal närvaro och kännedom.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
278 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K55
Andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag
Ett strukturerat företag är ett företag som har utformats så att rösträtter och lik-
nande rättigheter inte är den dominerande faktorn som avgör vem som har
bestämmande inflytande i företaget, exempelvis när alla rösträtter avser enbart
förvaltningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbe-
stämmelser. Under året ägde Swedbank andelar i strukturerade företag som inte
konsoliderats till följd av att Swedbank inte hade bestämmande inflytande i före-
tagen. Information om koncernens andelar i icke‐konsoliderade strukturerade
företag redovisas nedan.
Definition av sponsor
Swedbank är beslutsfattare, sponsor, för strukturerade företag när koncernen
sätter upp och fastställer utformningen av ett strukturerat företag och när det
strukturerade företagets produkter förknippas med Swedbanks varumärken.
Investeringsfonder
Swedbank är sponsor i investeringsfonder där koncernen agerar som förvaltare.
Swedbanks andelar i sådana investeringsfonder avser främst kapitalplaceringar
av koncernens försäkringsverksamhet, startkapital och säkringar av anställdas
ersättningar erhållna för att förvalta fondernas investeringar.
Kapitalförvaltningsavgifterna beräknas på det verkliga värdet av fondernas netto-
tillgångar. Därav exponerar dessa avgifter Swedbank för rörlig avkastning från
investeringsfondernas förvaltningsprestationer. Swedbank har ibland lämnat
ej utnyttjade lånelöften till dessa investeringsfonder, vilket medför ett krav på
finansiellt stöd till investeringsfonderna.
Swedbanks andelar i icke‐konsoliderade strukturerade företag redovisas
nedan. Andelarna inkluderar inte vanliga derivat, såsom ränte‐ och valutaswappar
och transaktioner där Swedbank skapar, i stället för att absorbera, rörlig avkast-
ning i det strukturerade företaget. Totala tillgångar i investeringsfonder uppsatta
av koncernen uppgick till 2 044 415 mkr (1 942 655).
Alternativa investeringsfonder
Swedbank är sponsor i alternativa investeringsfonder där koncernen agerar
som förvaltare. En alternativ investeringsfond motsvarar till stora delar en vanlig
investeringsfond men har inte samma krav på sig avseende vilka tillgångar
fonden får placera i. En alternativ investeringsfond kan placera i illikvida till-
gångar.
Aktier och andelar
Resultatandelar
1
2025
2024
2025
2024
Investeringsfonder uppsatta av koncernen
17 879
18 685
14 359
15 438
Alternativa investeringsfonder uppsatta av koncernen
14
19
10
10
Summa
17 893
18 704
14 369
15 448
1) Resultat från andelar i icke‐konsoliderade strukturerade företag inkluderar kapitalförvaltningsavgifter, förändringar i verkligt värde samt ränteintäkter.
Under året har Swedbank inte tillskjutit något icke‐avtalsenligt finansiellt eller annat stöd till icke konsoliderade strukturerade företag och har heller inte per balansda-
gen någon avsikt att lämna något sådant.
K56
Känslighetsanalys
Förändring
2025
2024
Räntenetto, 12 månader
1
Höjda räntor
+ 1 %‐enhet
6 388
6 202
Sänkta räntor
–1 %‐enhet
–5 935
–2 745
Värdeförändring
2
Marknadsränta
+ 1 %‐enhet
–693
–523
–1 %‐enhet
795
529
Aktiekurser
+10%
9
7
–10%
–5
–1
Valutakurser
+5%
–10
33
–5%
–20
–25
Övrigt
Börsutveckling
3
+/– 10 %
+/–860
+/–707
Personalförändring
+/–100 personer
+/–88
+/–87
Löneförändring
+/–1 %‐enhet
+/–135
+/–135
Kreditförlustnivå
+/–0,1 %‐enhet
+/–2021
+/–1 916
1) Räntenettokänslighetsberäkningen omfattar alla räntebärande tillgångar och skulder, inklu-
sive derivat, i övrig verksamhet. Beräkningen är en statisk analys av effekterna av ett ome-
delbart ränteskifte på 100 räntepunkter, och illustrerar räntenettokänsligheten under en 12‐
månaders
period. Tillgångar och skulder med förfall eller räntejustering inom 12‐månadsperioden
antas omprissättas till den befintliga avtalsräntan +/–100 räntepunkter. Omprissatta kon-
trakt antas ha samma ränta under hela den återstående delen av 12‐månadsperioden. Kon-
traktuella referensräntegolv på lån med rörlig ränta är inkluderade i känslighetsberäkningen.
När räntan skiftas uppåt antas transaktionskonton ha 0 procent elasticitet, det vill säga
ingen justering av räntan görs. Alla andra insättningskonton har en 100 procent elasticitet
till förändringar i marknadsräntan, det vill säga räntan justeras). I scenariot med sjunkande
räntor antas insättningskonton ha 100 procent elasticitet till respektive golv. I scenariot
med sjunkande räntor appliceras ett golv på kontraktsräntan för inlåningskonton. Ett golv
på 0 procent på kontraktsräntan för inlåningskonton från privatpersoner är applicerat. För
alla andra typer av kontrakt tillåts negativ kontraktsränta.
2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för koncernens
marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie‐ och valutapositioner.
Notera att icke symmetriska effekter förekommer med anledning av icke‐linjära produkter.
3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank Roburs
aktiefonder.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
279 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
K57
Händelser efter
31 december 2025
Banken fick i januari 2026 information om att det amerikanska justitiedeparte-
mentet Department of Justice (DOJ) avslutat sin utredning av banken utan
åtgärd.
Swedbank avser att minska risken inom Entercards konsumentfinansierings-
verksamhet. Under januari 2026 fattade Swedbank ett inriktningsbeslut att
avyttra Entercards portfölj av konsumtionslån utan säkerheter, vilken per för-
värvsdatum uppgick till cirka 40 procent av deras totala låneportfölj, eller cirka
13 mdkr.
Den 20 januari 2026 meddelade Swedbank att Hans Eckerström har informe-
rat om att han lämnar sitt uppdrag som ledamot i Swedbanks styrelse till förmån
för andra uppdrag. Hans Eckerström har varit ledamot i Swedbanks styrelse
sedan 2020 och lämnar sitt uppdrag med omedelbar verkan. Hans Eckerström
har tidigare meddelat Swedbanks valberedning att han inte står till förfogande
för omval.
Fram till och med februari 2026, enligt bemyndigande av Swedbanks års-
stämma 2025, har 1 830 000 egna aktier förvärvats för ett sammantaget belopp
om 643 mkr i syfte att säkerställa leverans av aktier till deltagare i Swedbanks
prestations‐ och aktierelaterade ersättnings program.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
280 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Finansiella rapporter och noter
Moderbolaget
Resultaträkning 281
Rapport över totalresultat 281
Balansräkning 282
Förändringar i eget kapital 283
Kassaflödesanalys 284
Inledande noter
M1 Redovisningsprinciper 285
M2 Risker 286
2.1 Kreditrisk 286
2.2 Likviditetsrisk 288
2.3 Marknadsrisk 289
2.3.1 Ränterisk 289
2.3.2 Valutarisk 290
M3 Kapitaltäckningsanalys 291
M4 Geografisk fördelning av intäkter 292
Resultaträkning
M5 Räntenetto 292
M6 Erhållna utdelningar 294
M7 Provisionsnetto 294
M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 295
M9 Övriga intäkter 295
M10 Personalkostnader 296
M11 Övriga allmänna administrationskostnader 297
M12 Av– och nedskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar
297
M13 Kreditförluster, netto 297
M14 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 297
M15 Svensk bankskatt och resolutionsavgifter 297
M16 Bokslutsdispositioner 298
M17 Skatt 298
Balansräkning
M18 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 299
M19 Utlåning till kreditinstitut 299
M20 Utlåning till allmänheten 299
M21 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 299
M22 Aktier och andelar 300
M23 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 300
M24 Aktier och andelar i koncernföretag 301
M25 Derivat 302
M26 Säkringsredovisning 302
M27 Immateriella anläggningstillgångar 303
M28 Leasingobjekt 304
M29 Materiella tillgångar 304
M30 Övriga tillgångar 304
M31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 304
M32 Skulder till kreditinstitut 304
M33 In– och upplåning från allmänheten 305
M34 Emitterade värdepapper 305
M35 Övriga skulder 305
M36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 305
M37 Avsättningar 305
M38 Efterställda skulder 306
M39 Obeskattade reserver 306
M40 Värderingskategorier för finansiella instrument 307
M41 Verkligt värde för finansiella instrument 308
M42 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller
omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal
309
Kassaflödesanalys
M43 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår
i kassaflödet i den löpande verksamheten
310
Övriga noter
M44 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition 310
M45 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 311
M46 Överförda finansiella tillgångar 312
M47 Operationell leasing 312
M48 Närstående och andra betydande relationer 313
M49 Händelser efter 31 december 2025 313
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
281 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Resultaträkning, moderbolaget
mkr Not 2025 2024
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 50 674 72 681
Övriga ränteintäkter 9 572 8 700
Leasingintäkter 5 848 6 051
Ränteintäkter 66 093 87 432
Räntekostnader –37 685 –63 572
Räntenetto M5 28 408 23 861
Erhållna utdelningar M6 22 644 17 339
Provisionsintäkter 10 153 9 926
Provisionskostnader –2 947 –2 603
Provisionsnetto M7 7 206 7 323
Nettoresultat av finansiella transaktioner M8 –488 2 745
Övriga intäkter M9 5 432 4 878
Summa intäkter 63 202 56 145
Personalkostnader M10 12 799 12 493
Övriga allmänna administrationskostnader M11 7 922 7 604
Momsåterbetalningar M11 –1 490
Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar M12 5 400 5 430
Summa kostnader 24 631 25 527
Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgifter 38 572 30 618
Kreditförluster, netto M13 –197 –384
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar M14 165 4
Svensk bankskatt och resolutionsavgifter M15 1 371 1 344
Rörelseresultat 37 233 29 654
Bokslutsdispositioner M16 7 658 6 626
Skatt M17 3 689 4 363
Årets resultat 25 885 18 665
Rapport över totalresultat, moderbolaget
mkr Not 2025 2024
Årets resultat redovisat över resultaträkningen 25 885 18 665
Årets totalresultat 25 885 18 665
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
282 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Balansräkning, moderbolaget
mkr Not 2025 2024
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 124 123 141 168
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 154 166 178 799
Utlåning till kreditinstitut M19 817 359 797 216
Utlåning till allmänheten M20 519 370 454 838
Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 67 207 64 789
Aktier och andelar M22 16 952 16 684
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures M23 2 629 2 492
Aktier och andelar i koncernföretag M24 72 901 69 042
Derivat M25 23 781 42 639
Immateriella anläggningstillgångar M27 222 252
Leasingobjekt M28 19 161 18 852
Materiella tillgångar M29 796 772
Aktuella skattefordringar 2 450 2 382
Uppskjutna skattefordringar M17 156
Övriga tillgångar M30 21 463 17 547
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M31 2 279 2 190
Summa tillgångar 1 845 012 1 809 661
Skulder och eget kapital
Skulder
Skulder till kreditinstitut M32 162 358 135 106
In– och upplåning från allmänheten M33 891 570 880 069
Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 148 220
Emitterade värdepapper m.m. M34 366 807 399 842
Derivat M25 40 229 53 289
Aktuella skatteskulder 969 1 760
Uppskjutna skatteskulder M17 785
Övriga skulder M35 56 058 37 314
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M36 3 513 3 091
Avsättningar M37 646 984
Seniora icke prioriterade skulder 135 814 121 204
Efterställda skulder M38 38 422 36 609
Summa skulder 1 696 533 1 670 273
Obeskattade reserver M39 26 646 18 988
Eget kapital
Aktiekapital 24 904 24 904
Andra fonder 19 174 19 174
Balanserad vinst 77 755 76 322
Summa eget kapital 121 834 120 400
Summa skulder och eget kapital 1 845 012 1 809 661
Vid årsstämman 24 mars 2026 kommer balansräkning och resultaträkning fastställas.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
283 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Förändring i eget kapital, moderbolaget
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
mkr Aktiekapital¹ Reservfond Överkursfond Balanserad vinst Summa
Ingående balans 1 januari 2025 24 904 5 968 13 206 76 322 120 400
Utdelning –24 392 –24 392
Återköp egna aktier –574 –574
Aktierelaterade ersättningar till anställda 438 438
Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 59 59
Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 17 17
Årets totalresultat 25 885 25 885
varav redovisat över resultaträkningen 25 885 25 885
Utgående balans 31 december 2025 24 904 5 968 13 206 77 755 121 833
varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier –3 923
Ingående balans 1 januari 2024 24 904 5 968 13 206 74 281 118 359
Utdelning –17 048 –17 048
Aktierelaterade ersättningar till anställda 410 410
Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 9 9
Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 6 6
Årets totalresultat 18 665 18 665
varav redovisat över resultaträkningen 18 665 18 665
Utgående balans 31 december 2024 24 904 5 968 13 206 76 322 120 400
varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier –3 348
1) Stamaktier. För antal och kvotvärde se not K44.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
284 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Kassaflödesanalys, moderbolaget
mkr Not 2025 2024
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat 37 233 29 654
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten M43 –19 293 –13 150
Betalda inkomstskatter –5 429 –4 423
Kassaflöde före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 12 511 12 081
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut –20 387 19 846
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –64 603 16 861
Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel 22 860 –17 335
Ökning (+) / minskning (–) av inlåning och upplåning från allmänheten 11 441 15 325
Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut 27 564 –17 068
Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar –77 665 34 787
Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper 25 516 –18 626
Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder 30 856 –16 749
Kassaflöde från den löpande verksamheten –31 907 29 122
Investeringsverksamheten
Förvärv av och tillskott till dotterföretag eller intresseföretag och joint ventures –3 980 –1 315
Avyttring av/återbetalning från dotterföretag eller intresseföretag 151
Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –9 591 –8 705
Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 3 266 3 222
Utdelningar och koncernbidrag 25 479 14 034
Kassaflöde från investeringsverksamheten 15 325 7 236
Finansieringsverksamheten
Emission av seniora icke prioriterade skulder M2.2 32 736 20 742
Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder M2.2 –12 456 –15 020
Emission av efterställda skulder M2.2 5 583 6 811
Återbetalning av efterställda skulder M2.2 –1 934 –7 222
Utbetald utdelning –24 392 –17 048
Kassaflöde från finansieringsverksamheten –463 –11 737
Årets kassaflöde –17 045 24 621
Likvida medel vid årets början 141 168 116 547
Årets kassaflöde –17 045 24 621
Likvida medel vid årets slut 124 123 141 168
Kommentarer till kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel
vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod
och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverk-
samheten samt finansieringsverksamheten.
Den löpande verksamheten
Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat.
Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassa-
flöde. Förändringar iden löpande verksamhetens tillgångar och skulder består
avsådana poster som ingår iden normala affärsverksamheten såsom ut- och
inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till inves-
terings- eller finansieringsverksamheten. Ikassaflödet ingår ränteinbetalningar
med 66 639 mkr (87 386) samt ränteutbetalningar med 39 629 mkr (63 452).
Kapital iserade räntor är inkluderade.
Investeringsverksamheten
Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av strategiska
finansiella tillgångar eller andra anläggningstillgångar, tillskott till och återbetal-
ningar från dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures.
2025
Under året avyttrades BGC Holding AB till ett värde av 151 mkr. Swedbank AB för-
värvade alla aktier i bolaget Stabelo AB för 349 mkr samt resterande 50 procent
ibolaget Entercard Group AB för 2 756 mkr. Vidare förvärvades 20 procent av akti-
erna i norska bolaget SB1 Markets AS för 334 mkr. Aktier förvärvades i Finansin-
frastruktur i Sverige AB för 26 mkr och Sparbanken Sjuhärad AB för 17 mkr. Under
2025 lämnades tillskott till Swedbank PayEx Holding AB om 359 mkr, Finansinfra-
struktur iSverige AB om 135 mkr samt till Svenska e-fakturabolaget AB om 4 mkr.
2024
Under året förvärvades andelar i joint venture P27 Nordic Payments Platform AB
för 23 mkr samt aktier i dotterföretaget Paywerk AS för 49 mkr. Tillskott betalades
kontant under året till Swedbank PayEx Holding AB med 980 mkr, Paywerk AS
med 94 mkr, Getswish AB med 90 mkr, Finansiell ID Teknik BID AB med 62 mkr,
Svenska e-fakturabolaget AB med 16 mkr och till Swedbank Pay AB med 2 mkr.
Likvida medel
Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, vilket
motsvarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbanker. Likvida
medel i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7 och överens-
stämmer inte med det som moderbolaget betraktar som likviditet.
Vad moderbolaget anser vara likviditet samt Swedbanks riskhantering av
lik viditetsrisker beskrivs i not K3 avsnitt 3.2.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
285 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
Noter
Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.
M1
Redovisningsprinciper
Grunder för redovisningen
Moderbolaget följer som huvudregel IFRS Redovisningsstandarder och de redo-
visningsprinciper som tillämpas i koncernredovisningen, vilka det redogörs för
inot K2. Moderbolaget behöver därutöver beakta och upprätta årsredovisning
ienlighet med Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
(ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 samt
rekommendation RFR 2 Redo visning för juridiska personer, utgiven av Rådet för
hållbarhets‐ och finansiell rapportering. Moderbolagets årsredovisning är därför
upprättad enligt IFRS Redovisningsstandarder så långt det är förenligt med ÅRKL,
RFR 2 och Finansinspektionens föreskrifter. De mest väsentliga prin cipiella
avvikelserna mellan moderbolagets redovisning och koncernens redo visnings
principer avser redovisning av:
•
valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar
i utländska dotter‐ och intresseföretag och joint ventures
•
dotterföretag
•
intresseföretag och joint ventures
•
goodwill och internt utvecklade immateriella tillgångar
•
leasingavtal då moderbolaget är leasetagare
•
finansiella leasingavtal då moderbolaget är leasegivare
•
pensioner
•
obeskattade reserver och koncernbidrag samt
•
rörelsesegment
Rubriceringar i räkningar följer ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter, varför
de i vissa fall avviker från rubriceringar i koncernens räkningar.
Förändringar i IFRS och svenska regelverk
Nya eller ändrade IFRS Redovisningsstandarder eller tolkningar eller förändringar
i svenska regelverk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon
väsentlig effekt på moderbolagets finansiella ställning, resultat, kassaflöde, upp-
lysningar eller kapitaltäckning.
Väsentliga skillnader i moderbolagets
redovisningsprinciper jämfört med
koncernens redovisningsprinciper
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter
Valutakomponenten på skulder som utgör valutasäkringar avseende netto
investeringar i utländska dotter‐ och intresseföretag värderas i moderbolaget
tillanskaffningsvärde.
Dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Prövning
förnedskrivning av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet
minskat. I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till koncernmässigt värde.
Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.
Intresseföretag och joint ventures
Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget till
anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Alla erhållna utdel-
ningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.
Immateriella tillgångar
Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt utifrån bedömd nyttjandeperiod.
Alla utgifter, även utvecklingsutgifter, hänförliga till internt utvecklade immateri-
ella tillgångar eller konfiguration och kundanpassningar av köpta servicetjänster
redovisas i resultaträkningen som kostnad när utvecklingsarbetet genomförs.
Leasingavtal
Leasetagare
Moderbolaget har valt möjligheten i RFR 2 att inte tillämpa IFRS 16. Moderbolaget
är lease tagare i operationella leasingavtal vilka är de avtal där leasegivaren bär
de ekonomiska riskerna och fördelarna. Då moderbolaget är leasetagare kost-
nadsförs leasing avgiften linjärt över leasingperioden.
Leasegivare
Moderbolaget redovisar finansiella leasingavtal som operationella leasingavtal.
Det innebär att tillgångarna redovisas som inventarier med avskrivningar inom
Av‐ och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstill-
gångar i resultaträkningen. Hyres intäkter redovisas som leasingintäkter inom
Räntenettot i resultat räkningen.
Pensioner
Moderbolaget redovisar pensionskostnader för svenska förmånsbestämda
pensions planer enligt tryggandelagen, vilket medför att dessa redovisas som
avgiftsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som
kostnad när en anställd har utfört tjänsterna.
Obeskattade reserver och koncernbidrag
På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas
i moderbolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskat-
tade reserv erna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen
och resultat räkningen. Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen
inom Erhållna utdelningar.
Rörelsesegment
Moderbolaget lämnar inte segmentinformation då den informationen lämnas
förkoncernen. Däremot redovisas geografisk fördelning av intäkter.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
286 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M2
Risker
Swedbanks riskhantering beskrivs i not K3. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras i följande tabeller.
2.1 Kreditrisk
2025 2024
Utlåning till kreditinstitut Steg 1 Steg 2 Summa Steg 1 Steg 2 Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans 782 531 114 782 645 772 547 211 772 758
Utgående balans 802 853 2 533 805 386 782 531 114 782 645
Reserveringar
Ingående balans 132 2 134 111 11 122
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 22 –5 17 29 7 36
Förändringar i PD 18 –2 16 4 –4 –1
Förändringar i övriga riskfaktorer –34 –6 –41 –17 –15 –31
Förändringar i makroekonomiska scenarier –16 –6 –22 6 0 6
Förändringar av modeller 2 0 2
Överföringar mellan steg –23 40 17 –2 2 0
från 1 till 2 –23 40 17 –3 3 0
från 2 till 1 1 –1 0
Övriga –3 –3
Summa förändringar redovisade som kreditförluster –35 21 –14 20 –9 11
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Valutakursdifferenser –1 –1 –2 0 0 1
Utgående balans 95 23 118 132 2 134
Redovisat värde
Ingående balans 782 399 112 782 511 772 436 200 772 636
Utgående balans 802 758 2 510 805 268 782 399 112 782 511
2025 2024
Utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans 316 739 54 069 5 009 375 817 347 133 73 842 3 546 424 521
Utgående balans 364 364 47 155 3 743 415 263 316 739 54 069 5 009 375 817
Reserveringar
Ingående balans 702 1 324 1 187 3 213 898 2 058 1 158 4 114
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya finansiella tillgångar 567 287 13 867 600 834 22 1 456
Borttagna finansiella tillgångar –216 –223 –391 –830 –254 –705 –361 –1 319
Bortskrivningar –572 –572 –758 –758
Förändringar i PD 81 –10 71 265 127 393
Förändringar i övriga riskfaktorer –179 –237 –29 –446 –241 –756 9 –988
Förändringar i makroekonomiska scenarier –81 –88 –0 –169 –85 –166 –2 –252
Förändringar av modeller 17 4 –1 20
Expertjustering av kreditreserveringarna –96 –100 –196 –143 –184 –1 –328
Individuella bedömningar 576 576 706 706
Överföringar mellan steg –230 180 263 213 –347 105 386 144
från 1 till 2 –301 638 337 –464 896 432
från 1 till 3 –5 23 17 0 26 25
från 2 till 1 76 –204 –127 117 –268 –152
från 2 till 3 –288 316 28 –546 420 –126
från 3 till 2 33 –64 –31 23 –47 –24
från 3 till 1 0 0 –12 –11 1 0 –13 –12
Övriga 5 –64 –59 –71 –71
Summa förändringar redovisade som kreditförluster –132 –187 –207 –526 –204 –744 –70 –1 019
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Ränta 64 64 71 71
Valutakursdifferenser –22 –25 –52 –98 8 11 28 47
Utgående balans 548 1 112 992 2 652 702 1 324 1 187 3 213
Redovisat värde
Ingående balans 316 037 52 745 3 822 372 604 346 235 71 784 2 388 420 407
Utgående balans 363 816 46 043 2 751 412 611 316 037 52 745 3 822 372 604
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
287 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2025 2024
Lånelöften och finansiella garantier Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa
Nominellt belopp
Ingående balans 290 250 40 629 773 331 652 288 772 34 744 758 324 274
Utgående balans 288 083 25 545 125 313 754 290 250 40 629 773 331 652
Reserveringar
Ingående balans 260 608 116 984 292 437 319 1 049
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 91 –143 –7 –59 139 –68 –142 –71
Förändringar i riskfaktorer PD 27 –31 –4 34 –8 26
Förändringar övriga riskfaktorer –73 –51 6 –118 –68 –99 79 –88
Förändringar i makroekonomiska scenarier –37 –41 0 –78 –8 –10 0 –18
Förändringar av modeller –1 0 0 0
Expertjustering av kreditreserveringarna –43 –36 0 –79 –40 3 0 –37
Individuella bedömningar –185 –185
Överföringar mellan steg –39 97 –41 16 –91 349 33 290
från 1 till 2 –108 249 141 –115 296 181
från 1 till 3 0 3 3 0 11 11
från 2 till 1 69 –173 –104 24 –60 –36
från 2 till 3 –4 7 2 –11 34 22
från 3 till 2 25 –51 –25 125 –6 119
från 3 till 1 0 –0 –0 0 –6 –6
Övriga 9 9
Summa förändringar redovisade som kreditförluster –75 –205 –33 –313 –35 166 –214 –84
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Valutakursdifferenser –9 –16 0 –25 3 5 11 19
Utgående balans 176 386 83 646 260 608 116 984
Redovisat värde före reserveringar,
för lån med lättnader i villkor 2025 2024
Ej i fallissemang 586 1 749
I fallissemang 1 408 884
Summa 1 994 2 633
Koncentrationsrisk, kundexponering
Moderbolaget hade per årsskiftet 2025 en exponering emot enskild motpart som
översteg 10 procent av kapitalbasen.
Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även
då motparten fullgör kontrakts enliga villkor
Omvända återköpsavtal innebär att moderbolaget erhåller värdepapper vilka kan
säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde, 152 428 mkr (146 717),
täcker återköps avtalens redovisade värden.
Moderbolaget erhåller även säkerheter i form av värde papper som kan säljas
eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana
erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 321 mkr (4 032). Ingaav dessa
erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
288 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2.2 Likviditetsrisk
I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden uti-
från återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten
fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen inne
håller möjlighet till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten
då återbetalningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är
avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen
i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt
belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen Utan
löptid/ diskonterings effekt. Idenna kolumn redovisas även poster utan avtalad
förfallotidpunkt och där för väntad betalningstidpunkt inte fastställts. Beviljade
lånelöften uppgående till 246 742 mkr (251 955) kan utnyttjas när som helst
avkunden. Utställda garantier och övriga ansvarsförbindelser uppgående till
67012 mkr (79 698) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflöden om specifika
händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 646 mkr (984), rap-
porteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. I löptidsfördelningen
nedan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån
om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan att
beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen
rapporteras i kolumnen Utan löptid/diskonteringseffekt.
2.2.1 Löptidsöversikt
Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
Återstående löptid 2025
Betalbar på
anfordran ≤ 3 mån >3 mån—1 år >1—5 år >5—10 år > 10 år
Utan löptid/
diskonte-
ringseffekt Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 124 123 124 123
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 106 267 17 116 18 047 9 844 3 802 –910 154 166
Utlåning till kreditinstitut 2 893 21 202 688 014 94 387 6 653 4 210 817 359
Utlåning till allmänheten 1 515 147 685 124 601 227 992 14 578 2 999 519 370
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 732 7 736 49 557 6 356 –174 67 207
Aktier och andelar 92 482 92 482
Derivat 46 600 87 268 351 511 104 557 32 902 –599 057 23 781
Immateriella anläggningstillgångar 222 222
Materiella tillgångar 19 957 19 957
Övriga tillgångar 14 616 2 605 9 126 26 347
Summa 128 531 340 102 927 340 741 494 141 988 43 913 –478 355 1 845 012
Skulder
Skulder till kreditinstitut 108 179 13 939 40 240 162 358
In och upplåning från allmänheten 807 899 56 920 24 287 2 463 891 569
Värdeförändring på räntesäkrade skulder
i portföljsäkringar 148 148
Emitterade värdepapper 39 150 246 645 82 669 694 –2 351 366 807
Derivat 54 592 87 200 358 485 103 702 33 846 –597 596 40 229
Övriga skulder 60 504 646 26 681 87 831
Seniora icke prioriterade skulder 216 28 970 94 887 11 316 425 135 814
Efterställda skulder 38 232 189 38 421
Eget kapital 121 834 121 834
Summa 916 078 225 321 427 342 577 383 115 712 33 846 –450 670 1 845 012
Återstående löptid 2024
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 141 168 141 168
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 140 118 1 549 28 652 185 8 839 –544 178 799
Utlåning till kreditinstitut 1 644 17 632 685 498 87 169 4 975 298 797 216
Utlåning till allmänheten 91 369 98 418 243 351 16 139 5 561 454 838
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 984 3 947 54 713 3 662 42 –559 64 789
Aktier och andelar 88 218 88 218
Derivat 83 655 135 810 421 990 137 575 28 165 –764 556 42 639
Immateriella anläggningstillgångar 252 252
Materiella tillgångar 19 624 19 624
Övriga tillgångar 7 452 2 382 12 284 22 118
Summa 142 812 343 210 927 604 835 875 162 536 42 905 –645 281 1 809 661
Skulder
Skulder till kreditinstitut 65 008 47 644 22 454 135 106
In och upplåning från allmänheten 795 515 67 320 16 308 926 880 069
Värdeförändring på räntesäkrade skulder
i portföljsäkringar 220 220
Emitterade värdepapper 107 580 198 927 89 861 8 165 –4 691 399 842
Derivat 77 230 137 570 436 552 137 507 30 333 –765 903 53 289
Övriga skulder 40 327 1 837 1 769 18 988 62 921
Seniora icke prioriterade skulder 8 615 102 255 12 142 –1 808 121 204
Efterställda skulder 30 026 7 148 –565 36 609
Eget kapital 120 400 120 400
Summa 860 523 340 101 385 711 661 389 164 962 30 333 –633 358
1 809 661
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
289 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2.2.2 Räntebärande värdepapper
Emitterade värdepapper
Omsättning under året 2025 Certifikat
Seniora icke
säkerställda
obligationer
Strukturerade
privat-
obligationer
Summa
emitterade
värdepapper
Seniora icke
prioriterade
skulder
Efterställda
skulder Summa
Ingående balans 265 527 134 189 127 399 842 121 204 36 609 557 656
Emitterat 532 046 29 387 561 433 32 736 5 583 599 752
Återköpt –91 –91 –91
Återbetalt –494 484 –41 342 –535 826 –12 456 –1 934 –550 216
Ränta, förändring av marknadsvärde eller av
säkrad post i säkringsredovisning till verkligt
värde och valutakursförändringar –51 973 –6 541 –36 –58 551 –5 670 –1 836 –66 057
Utgående balans 251 115 115 693 ‐0 366 808 135 814 38 422 541 044
Omsättning under året 2024
Ingående balans 263 334 113 861 1 359 378 554 104 829 32 841 516 224
Emitterat 595 405 28 309 623 713 20 742 6 811 651 266
Återköpt –1 055 –1 055 –1 055
Återbetalt –622 272 –19 012 –641 284 –15 020 –7 222 –663 526
Ränta, förändring av marknadsvärde eller av
säkrad post i säkringsredovisning till verkligt
värde och valutakursförändringar 29 060 11 031 –177 39 914 10 654 4 179 54 747
Utgående balans 265 527 134 189 127 399 842 121 205 36 609 557 656
2.3 Marknadsrisk
2.3.1 Ränterisk
Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet
Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet.
2025 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa
Svenska kronor –1 478 0 292 –276 481 558 419 1 280 665 1 941
Utländsk valuta –96 17 33 260 13 –718 –15 202 –92 –395
Summa –1 574 17 324 –15 495 –160 403 1 483 573 1 546
2024
Svenska kronor –1 378 233 106 388 –180 173 705 1 212 494 1 753
Utländsk valuta –135 –33 151 –73 –365 794 –980 406 –59 –294
Summa –1 513 199 257 315 –545 967 –275 1 618 435 1 459
Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen i mkr om marknadsräntorna höjs med
en procentenhet.
2025 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa
Svenska kronor 213 –76 86 –702 380 492 68 –392 268 336
Utländsk valuta –347 –266 –216 271 38 –659 13 243 –90 –1 014
Summa –134 –342 –130 –432 417 –168 82 –149 178 –679
2024
Svenska kronor 372 237 –300 335 –591 –8 557 –527 54 129
Utländsk valuta –371 –157 –60 –70 –316 841 –885 451 –58 –625
Summa 1 80 –360 265 –908 833 –328 –76 –3 –496
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
290 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2.3.2 Valutarisk
Valutafördelning 2025 EUR USD GBP DKK NOK Övriga
Summa
utländsk
valuta SEK Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker 37 548 56 026 3 361 41 96 976 27 147 124 123
Belåningsbara statsskuldsförbindelser
m.m. 780 780 153 385 154 165
Utlåning till kreditinstitut 49 534 2 390 167 3 181 3 532 927 59 731 757 628 817 359
Utlåning till allmänheten 45 485 14 405 889 2 839 32 469 2 501 98 588 420 782 519 370
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 3 597 1 191 3 309 8 097 59 110 67 207
Derivat och övriga ej valutafördelade
tillgångar 162 789 162 789
Summa 136 944 74 012 1 056 6 020 42 671 3 468 264 172 1 580 841 1 845 012
Skulder
Skulder till kreditinstitut 46 790 3 595 121 122 2 399 452 53 479 108 879 162 358
In och upplåning från allmänheten 30 913 11 210 534 1 216 5 441 3 790 53 104 838 465 891 569
Emitterade värdepapper 89 890 226 396 29 677 4 401 2 624 352 988 13 819 366 807
Seniora icke prioriterade skulder 66 268 32 815 14 383 9 280 8 116 130 862 4 952 135 814
Efterställda skulder 13 538 15 190 5 049 550 1 272 35 599 2 823 38 422
Derivat och övriga ej valutafördelade
skulder 128 207 128 207
Eget kapital 121 834 121 834
Summa 247 398 289 206 49 764 1 338 22 071 16 254 626 031 1 218 981 1 845 012
Derivat, övriga tillgångar och övriga
skulder 121 701 215 054 48 671 –4 671 –20 427 12 736 373 064 373 064
Nettopositioner i valuta 11 247 ‐140 ‐37 11 173 ‐50 11 204 11 204
Valutafördelning 2024 EUR USD GBP DKK NOK Övriga
Summa
utländsk
valuta SEK Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker 50 679 37 002 1 643 21 89 345 51 823 141 168
Belåningsbara statsskuldsförbindelser
m.m. 178 799 178 799
Utlåning till kreditinstitut 43 933 2 609 313 4 895 2 323 1 010 55 083 742 133 797 216
Utlåning till allmänheten 50 683 13 581 1 905 4 430 30 741 1 183 102 523 352 316 454 838
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 2 253 2 246 4 351 8 850 55 939 64 789
Derivat och övriga ej valutafördelade
tillgångar 172 851 172 851
Summa 147 548 55 438 2 217 9 325 39 058 2 214 255 800 1 553 861 1 809 661
Skulder
Skulder till kreditinstitut 60 191 7 766 806 53 2 092 1 831 72 739 62 367 135 106
In och upplåning från allmänheten 38 251 16 927 726 610 2 851 2 801 62 166 817 903 880 069
Emitterade värdepapper 97 426 279 436 10 695 3 864 3 765 395 186 4 656 399 842
Seniora icke prioriterade skulder 60 324 30 439 10 171 8 718 6 589 116 241 4 963 121 204
Efterställda skulder 8 557 17 579 5 553 582 1 511 33 782 2 827 36 609
Derivat och övriga ej valutafördelade
skulder 116 431 116 431
Eget kapital 120 400 120 400
Summa 264 749 352 147 27 951 663 18 107 16 497 680 114 1 129 546 1 809 661
Derivat, övriga tillgångar och övriga
skulder 128 893 296 531 25 683 –8 663 –20 743 14 227 435 928
Nettopositioner i valuta 11 692 –178 –50 –1 208 –55 11 615
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
291 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M3
Kapitaltäckningsanalys
2025 2024
Tillgänglig kapitalbas
Kärnprimärkapital 107 689 109 312
Primärkapital 122 829 126 502
Totalt kapital 146 487 146 716
Riskvägda exponeringsbelopp
Totalt riskvägt exponeringsbelopp 627 051 447 318
Kapitalrelationer som en procentandel av det
riskvägda exponeringsbeloppet
Kärnprimärkapitalrelation 17,2 24,4
Primärkapitalrelation 19,6 28,3
Total kapitalrelation 23,4 32,8
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra
risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som en
procent andel av det riskvägda exponeringsbeloppet
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker
än risken för alltför låg bruttosoliditet 1,0 1,5
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital 0,6 0,9
varav: ska utgöras av primärkapital 0,8 1,1
Totala kapitalbaskrav för översyns och
utvärderingsprocessen 9,0 9,5
Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en
procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet
Kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker
eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert 1,7 1,7
Systemriskbuffert
Buffert för globalt systemviktigt institut
Buffert för andra systemviktiga institut
Kombinerat buffertkrav 4,2 4,2
Samlade kapitalkrav 13,2 13,7
Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande
av de totala kapitalbaskraven för översyns och
utvärderingsprocessen 12,1 19,1
Bruttosoliditetsgrad
Totalt exponeringsmått 1 335 830 1 342 959
Bruttosoliditetsgrad, % 9,2 9,4
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för
alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det
totala exponeringsmåttet
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för
alltför låg bruttosoliditet
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital
Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för
översyns och utvärderingsprocessen 3,0 3,0
Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditets-
krav som en procentandel av det totala exponerings-
måttet
Krav på bruttosoliditetsbuffert
Samlat bruttosoliditetskrav 3,0 3,0
Likviditetstäckningskvot 2025 2024
Totala högkvalitativa likvida tillgångar,
genomsnittligt viktat värde 516 737 547 516
Likviditetsutflöden, totalt viktat värde 468 478 472 061
Likviditetsinflöden, totalt viktat värde 60 558 49 325
Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde 407 919 422 736
Likviditetstäckningskvot, % 126,6 130,1
Stabil nettofinansieringskvot 2025 2024
Total tillgänglig stabil finansiering 1 078 944 1 063 545
Totalt behov av stabil finansiering 624 479 614 294
Stabil nettofinansieringskvot, % 172,8 173,1
Kärnprimärkapital 2025 2024
Eget kapital enligt balansräkning 121 834 120 400
Beräknad utdelning –33 487 –24 396
Kapitalandel av periodiseringsfond 21 157 15 077
Förändring i värdet på egna skulder –126 –332
Ytterligare värdejusteringar –535 –387
Goodwill –813 –709
Immateriella tillgångar –222 –252
Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –73 –49
Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar –47 –39
Summa 107 689 109 312
Riskexponeringsbelopp 2025 2024
Kreditrisker enligt schablonmetoden 258 121 133 188
Kreditrisker enligt IRK 239 507 206 977
Obeståndsfond 260 266
Avvecklingsrisker 0 0
Marknadsrisker 13 581 13 382
Kreditvärdighetsjustering 2 724 1 033
Operativ risk 100 495 57 758
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt
Artikel 3 CRR 200 200
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt
Artikel 458 CRR 12 164 34 514
Summa 627 051 447 318
mkr %
Kapitalkrav¹ 2025 2024 2025 2024
Kapitalkrav pelare
1 76 605 54 648 12,2 12,2
varav buffertkrav² 26 441 18 862 4,2 4,2
Kapitalkrav pelare 2³ 6 333 6 531 1,0 1,5
Totalt kapitalkrav inklusive
pelare 2‐vägledning 82 939 61 179 13,2 13,7
Kapitalbas 146 487 146 716
1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav,
inklusive pelare 2krav och pelare 2vägledning.
2) Buffertkraven inkluderar kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk buffert.
3) Individuellt pelare 2krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2025.
mkr %
Bruttosoliditetskrav¹ 2025 2024 2025 2024
Bruttosoliditetskrav pelare 1 40 075 40 289 3,0 3,0
Totalt bruttosoliditetskrav
inklusive pelare 2‐väg
ledning 40 075 40 289 3,0 3,0
Primärkapital 122 829 126 502
1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade brutto soliditetskrav,
inklusive pelare 2krav och pelare 2vägledning.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
292 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M4
Geografisk fördelning av intäkter
2025 Sverige Norge Finland USA Övrigt Summa
Ränteintäkter 48 518 2 970 2 492 6 187 78 60 245
Leasingintäkter 5 848 5 848
Erhållna utdelningar 22 644 22 644
Provisionsintäkter 9 787 211 106 44 5 10 153
Nettoresultat av finansiella transaktioner –423 –85 2 5 13 –488
Övriga intäkter 4 252 10 1 170 5 432
Summa 90 626 3 106 2 600 6 236 1 266 103 834
2024 Sverige Norge Finland USA Övrigt Summa
Ränteintäkter 65 805 3 407 5 159 6 907 104 81 382
Leasingintäkter 6 051 6 051
Erhållna utdelningar 17 338 1 17 339
Provisionsintäkter 9 567 191 113 49 6 9 926
Nettoresultat av finansiella transaktioner 2 791 –67 7 –3 17 2 745
Övriga intäkter 3 759 10 –5 1 114 4 878
Summa 105 311 3 542 5 274 6 953 1 241 122 321
Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs. I kolumnen övrigt ingår verksamheter i Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg,
Kina och Danmark.
M5
Räntenetto
2025 2024
Ränteintäkter 60 245 81 382
Leasingintäkter från finansiella leasingavtal 5 848 6 051
Räntekostnader 37 685 63 572
Räntenetto före avskrivningar enligt plan för
finansiella leasingavtal 28 408 23 861
Avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 5 078 4 991
Räntenetto efter avskrivningar enligt plan för
finansiella leasingavtal 23 330 18 870
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
293 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2025 2024
Upplupet
anskaffnings-
värde
Verkligt värde
via resultat et Summa
Upplupet
anskaffnings-
värde
Verkligt värde
via resultat et Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 7 224 7 224 10 416 10 416
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 2 814 1 027 3 841 7 285 507 7 792
Utlåning till kreditinstitut 21 692 603 22 295 30 726 1 354 32 080
Utlåning till allmänheten 18 862 3 582 22 444 24 260 5 478 29 738
Obligationer och räntebärande värdepapper 1 759 1 759 2 361 2 361
Summa räntebärande instrument 50 592 6 971 57 563 72 687 9 700 82 387
Derivat¹ 2 601 2 601 –1 000 –1 000
Övriga tillgångar 5 929 5 929 6 045 6 045
Ränteintäkter 56 521 9 572 66 093 78 732 8 700 87 432
Skulder
Skulder till kreditinstitut 5 472 504 5 976 8 081 1 020 9 101
In- och upplåning från allmänheten 11 270 753 12 023 23 651 2 157 25 808
varav insättningsgarantiavgifter 248 248 238 238
Emitterade värdepapper m.m. 16 353 16 353 21 902 3 21 905
Seniora icke prioriterade skulder 4 573 4 573 4 090 4 090
Efterställda skulder 2 060 2 060 2 278 2 278
Summa räntebärande instrument 39 728 1 257 40 985 60 002 3 180 63 182
Derivat¹ –3 314 –3 314 382 382
Övriga skulder 14 14 8 8
Räntekostnader 39 742 –2 057 37 685 60 010 3 562 63 572
Räntenetto 16 779 11 629 28 408 18 722 5 139 23 861
Ränteintäkter från lån i steg 3 174 139
1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto från derivat som säkrar tillgångar och skulder i balansräkningen. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter
och ränte kostnader.
Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo
Tillgångar 2025 2024 2025 2024
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3,73 5,36 193 454 194 294
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 1,98 3,28 194 105 237 400
Utlåning till kreditinstitut 2,81 3,91 794 697 820 732
Utlåning till allmänheten 4,33 6,17 518 668 481 825
Obligationer och räntebärande värdepapper 3,11 4,10 56 655 57 535
Summa räntebärande instrument 3,28 4,60 1 757 579 1 791 786
Derivat 29 742 42 591
Övriga tillgångar 138 462 129 761
Summa 3,43 4,45 1 925 783 1 964 138
Skulder
Skulder till kreditinstitut 2,87 4,42 208 084 205 860
In- och upplåning från allmänheten 1,31 2,80 920 478 921 719
Emitterade värdepapper m.m. 3,95 4,78 414 403 458 378
Seniora icke prioriterade skulder 3,53 3,49 129 530 117 109
Efterställda skulder 5,62 5,95 36 680 38 293
Summa räntebärande instrument 2,40 3,63 1 709 175 1 741 359
Derivat 45 579 60 661
Övriga skulder 52 221 46 214
Summa 2,09 3,44 1 806 975 1 848 234
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
294 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M6
Erhållna utdelningar
2025 2024
Aktier och andelar 239 233
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 153 186
Aktier och andelar i koncernföretag 22 253 16 920
varav genom koncernbidrag 9 126 12 285
Summa 22 644 17 339
M7
Provisionsnetto
Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto
2025 Över tid
Vid viss
tidpunkt Summa
Betalningsförmedling 433 1 442 1 875 –1 507 368
Kort 198 1 624 1 822 –488 1 334
Kundkoncept 1 013 1 013 1 013
Kapitalförvaltning och depå 2 416 31 2 447 –218 2 229
Livförsäkringar 594 594 –4 590
Värdepapper 0 868 868 –311 557
Corporate finance 28 28 28
Utlåning 736 82 818 –78 740
Garantier 266 266 266
Inlåning 11 3 14 14
Skadeförsäkring 91 91 91
Övrigt 136 181 317 –341 –24
Summa 5 894 4 259 10 153 –2 947 7 206
Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto
2024 Över tid
Vid viss
tidpunkt Summa
Betalningsförmedling 538 1 300 1 838 –1 300 538
Kort 222 1 596 1 818 –374 1 444
Kundkoncept 955 955 955
Kapitalförvaltning och depå 2 446 31 2 477 –202 2 275
Livförsäkringar 586 1 587 –5 582
Värdepapper 3 797 799 –324 475
Corporate finance 7 7 7
Utlåning 728 94 822 –62 760
Garantier 227 227 227
Inlåning 16 3 18 18
Skadeförsäkring 76 76 76
Övrigt 149 153 302 –336 –34
Summa 5 946 3 982 9 926 –2 603 7 323
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
295 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M8
Nettoresultat av finansiella
transaktioner
2025 2024
Verkligt värde via resultatet innehas för handel
Aktier och aktierelaterade derivat 297 632
Räntebärande värdepapper och
ränterelaterade derivat –1 257 2 464
Summa –960 3 096
Övrigt
Aktier 454 256
Räntebärande instrument 19 71
Summa 474 327
Summa verkligt värde via resultatet –486 3 423
Säkringsredovisning
Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar –50 –98
varav säkringsinstrument 2 437 2 317
varav säkrade poster –2 487 –2 415
Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar 2 –1
varav säkringsinstrument –70 10
varav säkrade poster 73 –11
Summa säkringsredovisning –47 –100
Upplupet anskaffningsvärde
Vinster och förluster vid bortbokning
av finansiella skulder 12 7
Vinster och förluster vid bortbokning
av finansiella tillgångar 4 0
Summa upplupet anskaffningsvärde 16 7
Valutakursförändringar 29 –585
Summa –488 2 745
M9
Övriga intäkter
2025 2024
IT-tjänster dotterföretag 46 45
IT-tjänster sparbanker 1 551 1 514
Övrig försäljning dotterföretag 2 766 2 526
Övriga rörelseintäkter 1 068 793
Summa 5 432 4 878
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
296 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M10
Personalkostnader
Totala personalkostnader 2025 2024
Löner och arvoden 7798 7 791
Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 308 282
Socialförsäkringsavgifter 2531 2 406
Pensionskostnader 1583 1 454
Utbildningskostnader 72 80
Övriga personalkostnader 507 480
Summa 12 799 12 493
varav resultatbaserade personalkostnader 578 436
Rörligt ersättningsprogram 2025 2024
Program 2023 och tidigare
Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 131 149
Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 117 52
Kontantbaserad del 3 25
Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 1 14
Program 2024
Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 89 134
Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 40 31
Kontantbaserad del 19 19
Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 11 12
Program 2025
Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 88
Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 20
Kontantbaserad del 37
Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 22
Summa redovisad kostnad 578 436
Antal prestationsrätter som ligger till grund för
aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner 2025 2024
Utestående vid årets början 6,8 5,3
Tilldelade 1,4 2,2
Förverkade 0,3 0,3
Inlösta 0,8 0,4
Utestående vid årets slut 7,1 6,8
Inlösningsbara vid periodisens slut 0 0
Viktat genomsnittligt verkligt värde per prestations-
rätt vid värderingstidpunkten, kr 205 190
Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 20 24
Viktat genomsnittlig lösenpris per prestationsrätt, kr 0 0
2025
Styrelse, vd samt motsvarande
befattningshavare
Övriga
anställda
Land
Antal
personer
Löner och
arvoden
Rörliga
ersätt-
ningar Löner Summa
Sverige 26 108 1 6 376 6 485
Norge 86 86
USA 32 32
Finland 63 63
Kina 13 13
Estland 595 595
Lettland 290 290
Litauen 542 542
Summa 26 108 1 7 997 8 106
2024
Styrelse, vd samt motsvarande
befattningshavare
Övriga
anställda
Land
Antal
personer
Löner och
arvoden
Rörliga
ersätt-
ningar Löner Summa
Sverige 25 97 1 6 391 6 489
Norge 85 85
USA 32 32
Finland 65 65
Kina 13 13
Estland 587 587
Lettland 268 268
Litauen 534 534
Summa 25 97 1 7 975 8 073
Styrelse, vd samt motsvarande befattningshavare 2025 2024
Årets kostnad avseende pensioner och liknande
förmåner 28 28
Antal personer 17 18
Lämnade lån, mkr 74 64
Antal personer 22 14
2025 2024
Könsfördelning, % Kvinnor Män Kvinnor Män
Samtliga anställda 53 47 54 46
Styrelseledamöter 45 55 50 50
Övriga ledande befatt-
ningshavare inklusive vd 47 53 47 53
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
297 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M11
Övriga allmänna
administrationskostnader
2025 2024
Fastighets- och lokalkostnader 983 949
IT-kostnader 4 302 4 031
Konsulter och övriga köpta tjänster 1 752 1 751
Resor och marknadsföring 370 357
Tele, porto, värdetransport och kontorskostnader 313 313
Sanktionsavgifter 13
Övriga kostnader 189 202
Summa 7 922 7 604
Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC 2025 2024
Revisionsuppdraget 39 32
Annan revisionsverksamhet 7 10
Skatterådgivning 1
Summa 46 43
Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen,
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som
det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde
som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av
sådana övriga arbetsuppgifter. Annan revisionsverksamhet innefattar översiktlig
granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning
till intygsgivning och utlåtanden.
Skatterådgivning innefattar råd kring beskattning i andra länder.
Momsåterbetalningar
Swedbank AB erhöll under 2025 återbetalningar av moms för beskattningsåren
2016-2023 med totalt 1 490 mkr. Swedbank har enligt Skatteverket rätt att
använda en ny metod för beräkning av avdragsgill moms enligt ändrad rättspraxis
från Högsta förvaltningsdomstolen.
2025
Momsåterbetalningar, beskattningsår
2016 197
2017 200
2018 168
2019 219
2020 259
2021 120
2022 183
2023 144
Summa 1 490
M12
Av- och nedskrivningar av mate-
riella tillgångar och immateriella
anläggningstillgångar
2025 2024
Avskrivningar
Inventarier 254 234
Immateriella anläggningstillgångar 61 59
Leasingobjekt 5 078 4 991
Summa 5 392 5 284
Nedskrivningar
Leasingobjekt 8 146
Summa 8 146
Summa 5 400 5 430
M13
Kreditförluster, netto
2025 2024
Kreditförluster avseende lån till upplupet
anskaffningsvärde
Kreditförlustreserveringar – steg 1 –167 –184
Kreditförlustreserveringar – steg 2 –166 –754
Kreditförlustreserveringar – steg 3 –207 –70
Summa –540 –1 008
Bortskrivningar 667 895
Återvinningar –11 –187
Summa 656 708
Summa kreditförluster avseende lån till upplupet
anskaffningsvärde 116 –300
Lånelöften och garantier
Kreditförlustreserveringar – steg 1 –75 –35
Kreditförlustreserveringar – steg 2 –205 166
Kreditförlustreserveringar – steg 3 –33 –214
Summa lånelöften och garantier –313 –84
Summa kreditförluster –197 –384
Kreditförluster fördelade per låntagarkategori
Kreditinstitut –26 4
Allmänheten –171 –388
Summa –197 –384
M14
Nedskrivningar av finansiella
anläggningstillgångar
2025 2024
Aktier och andelar i dotterföretag
Ektornet AB 165
Swedbank Management Company S.A. 4
Summa 165 4
M15
Svensk bankskatt och
resolutionsavgifter
2025 2024
Svensk bankskatt 879 891
Räntefri inlåning i Riksbanken 61
Resolutionsavgifter 431 453
Summa 1 371 1 344
Från 31 oktober 2025 har Riksbanken infört ett krav för banker att hålla räntefri
inlåning i Riksbanken. Kravet har införts för att stärka Riksbankens egna kapital.
Inlåningens storlek omvärderas årligen efter att Riksbankens årsbokslut fast-
ställts. Swedbank redovisar nuvärdet av den uteblivna ränteintäkten för inlåning
som kostnad isin helhet när Riksbanken får den räntefria inlåningen.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
298 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M16
Bokslutsdispositioner
2025 2024
Avsättning till periodiseringsfond 7 470 6 530
Överavskrivningar inventarier 188 96
Summa 7 658 6 626
M17
Skatt
Skattekostnad 2025 2024
Skatt avseende tidigare år 2 5
Aktuell skatt 4 569 4 267
Uppskjuten skatt –882 91
Summa 3 689 4 363
2025 2024
mkr % mkr %
Utfall 3 689 12,5 4 363 18,9
Aktuell skattesats på resultatet före skatt 6 092 20,6 4 744 20,6
Skillnad –2 403 –8,1 –381 –1,7
Skillnaden består av följande poster
Skatt tidigare år 2 5
Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader –74 –0,3 139 0,6
Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder 425 1,4 469 2,0
Ej avdragsgill sanktionsavgift Finansinspektionen 3 0
Ej skattepliktiga utdelningar –2 752 –9,2 –1 004 –4,3
Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar –95 –0,3 –29
Schablonintäkt periodiseringsfond 53 0,2 36
Ej avdragsgill nedskrivning av finansiell anläggningstillgång 34 0,1 1
Avvikande skattesats i andra länder 1 2
Summa –2 403 –8,1 –381 –1,7
Uppskjutna skattefordringar 2025
Ingående
balans
Resultat-
räkning
Eget
kapital
Utgående
balans
Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter –1 014 861 –153
Pensionsskuld 146 11 157
Aktierelaterade ersättningar 19 59 78
Övrigt 64 10 74
Summa –785 882 59 156
Uppskjutna skatteskulder 2024
Ingående
balans
Resultat-
räkning
Eget
kapital
Utgående
balans
Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 902 112 1 014
Pensionsskuld –136 –10 –146
Aktierelaterade ersättningar –10 –9 –19
Övrigt –53 –11 –64
Summa 703 91 –9 785
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
299 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M18
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
Redovisat värde Nominellt belopp
2025 2024 1/1/2024 2025 2024 1/1/2024
Svenska staten 44 296 35 723 11 501 44 309 34 611 9 926
Svenska kommuner 6 235 3 162 1 403 6 185 3 179 1 457
Riksbanken 99 966 139 914 159 947 100 000 140 000 160 000
Utländska stater 1 169 2 1 151 2
Utländska kommuner 2 499 0 2 426 0
Summa 154 166 178 799 172 853 154 071 177 790 171 385
M19
Utlåning till kreditinstitut
2025 2024 1/1/2024
Svenska banker 8 457 2 942 10 466
Riksbanken 5 209
Övriga svenska kreditinstitut 751 712 746 462 743 646
Utländska kreditinstitut 51 504 47 475 62 667
Återköpsavtal, svenska banker 0 68
Återköpsavtal, övriga svenska
kredit institut 439 318 3
Återköpsavtal, utländska kreditinstitut 38 19 161
Summa 817 359 797 216 817 011
varav efterställda fordringar
Koncernföretag 3 910 4 157 1 800
varav seniora icke prioriterade
fordringar
Koncernföretag 76 961 75 611 65 190
M20
Utlåning till allmänheten
2025 2024 1/1/2024
Svensk allmänhet 338 732 298 591 311 975
Utländsk allmänhet 74 095 74 412 78 639
Lån till kunder 412 827 373 003 390 614
Ställda kontantsäkerheter,
svensk allmänhet 3 040 2 150 4 190
Ställda kontantsäkerheter,
utländsk allmänhet 577 1 599 834
Återköpsavtal, svensk allmänhet 5 033 5 194 2 657
Återköpsavtal, Riksgälden 2 0 2 744
Återköpsavtal, utländsk allmänhet 97 891 72 892 40 573
Lån till Riksgälden 30 000
Summa 519 370 454 838 471 612
M21
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Redovisat värde Nominellt belopp
2025 2024 1/1/2024 2025 2024 1/1/2024
Svenska bostadsinstitut 29 505 35 248 41 414 29 338 35 334 41 414
Svenska banker 5 970 6 143 4 635 5 903 6 160 4 759
Övriga svenska kreditinstitut 19 365 10 659 4 104 19 369 10 589 4 210
Svenska icke-finansiella företag 762 1 311 1 184 762 1 320 1 229
Utländska banker 7 533 6 275 5 837 7 500 6 285 5 858
Övriga utländska kreditinstitut 3 635 4 546 4 970 3 612 4 490 4 946
Utländska icke-finansiella företag 437 607 644 445 613 661
Summa 67 207 64 789 62 788 66 929 64 791 63 077
varav efterställda 51 11 51 10
varav seniora icke prioriterade 397 348 412 390 349 414
Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
300 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M22
Aktier och andelar
2025 2024 1/1/2024
Aktier, handelslager 5 373 3 941 347
Fondandelar, handelslager 9 376 11 065 5 452
Bostadsrätter 0
Övrigt 2 203 1 678 1 744
Summa 16 952 16 684 7 544
M23
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
Anläggningstillgångar 2025 2024 1/1/2024
Kreditinstitut, intresseföretag 1 651 1 634 1 634
Kreditinstitut, joint ventures 420 420
Övriga intresseföretag 649 274 122
Övriga joint ventures 329 164 125
Summa 2 629 2 492 2 301
Ingående balans 2 492 2 301 2 578
Tillkommande 656 191 5
Nedskrivet –239
Avgående –519 –43
Utgående balans 2 629 2 492 2 301
Firmanamn, säte
Organisations-
nummer Antal
Redovisat
värde
Anskaffnings-
värde
Kapital
andel, %
Erhållna
utdelningar
Intresseföretag
Sparbanken Mälardalen AB, Eskilstuna 516401-9928 865 000 125 125 30 15
Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 4 790 000 305 305 47,9 48
Sparbanken Skåne AB, Lund 516401-0091 3 670 342 1 070 1 070 22 77
Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 340 000 41 41 40 5
Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 637 000 110 110 49 9
Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12 735 66 86 28,3
Getswish AB, Stockholm 556913-7382 10 000 109 111 20
SB1 Markets AS, Oslo 992999101 1 201 469 474 474 20
USE Intressenter AB, Uppsala 559161-9464 2 000 0 0 20
Summa intresseföretag 2 300 2 322 153
Joint ventures
Finansinfrastruktur i Sverige AB, Stockholm 559198-9610 22 500 304 419 23
Invidem AB, Stockholm 559210-0779 10 000 125 17
Svenska e-fakturabolaget AB, Stockholm 556563-0596 100 20 20 50
Tibern AB, Stockholm 559384-3542 4 000 5 5 14
Summa joint ventures 329 569
Summa intresseföretag och joint ventures 2 629 2 891 153
Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier
och andelar är onoterade.
Under året lämnade Swedbank AB ett tillskott till Svenska e-fakturabolaget AB
om 4 mkr och Finansinfrastruktur i Sverige AB (fd P27 Nordic Payments Platform
AB) om 135 mkr. Andelar förvärvades iFinansinfrastruktur i Sverige AB om 26
mkr och Sparbanken Sjuhärad AB 17mkr. Under första kvartalet avyttrades BGC
Holdning AB. Under tredje kvar talet förvärvades andelar i norska bolaget SB1
Markets AS. Under fjärde kvartalet förvärvades resterande andelar i bolaget
Entercard Group AB, som gick från ett joint venture till ett helägt dotterföretag.
Under 2024 betalades kapitaltillskott till Svenska e-fakturabolaget AB om
16mkr, Getswish AB om 90 mkr och till Finansiell ID-teknik BID AB om 62 mkr.
Dessutom förvärvades ytterligare andelar i joint venture P27 Nordic Payments
Platform AB för 23 mkr.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
301 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M24
Aktier och andelar i koncernföretag
Anläggningstillgångar 2025 2024 1/1/2024
Svenska kreditinstitut 32 598 29 073 29 073
Utländska kreditinstitut 15 15 19
Övriga företag 40 288 39 954 38 706
Summa 72 901 69 042 67 798
Ingående balans 69 042 67 798 62 242
Tillkommande 4 024 1 248 5 556
Nedskrivet –165 –4
Utgående balans 72 901 69 042 67 798
Organisations- Redovisat Anskaffnings- Kapital
Firmanamn, säte
nummer
Antal
värde värde andel, %
Svenska kreditinstitut
Entercard Group AB, Stockholm
556673‐0585
5 000
3 176
3 176
100
Stabelo Group AB, Stockholm
559064‐2376
500
100
Swedbank Hypotek AB, Stockholm
556003‐3283
23 000 000
29 073
29 073
Summa
32 598
32 597
Utländska kreditinstitut
Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg
302018‐5066
300 000
15
Swedbank Management Company S.A., Luxemburg
B149317
0
0
38
0
Summa
15
181
Övriga
ATM Holding AB, Stockholm
556886‐6692
40
47
70
Ektornet AB, Stockholm
556788‐7152
5 000 000
0
1 813
FR & R Invest AB, Stockholm
556815‐9718
10 000 000
36
70
Paywerk AS, Tallinn
EE10266480
1 068 746
Sparfrämjandet AB, Stockholm
556041‐9995
45 000
6
6
100
Sparia Group Försäkring AB, Stockholm
516406‐0963
70 000
152
Swedbank Baltics AS, Riga
40203295309
3 882 550 000
29 775
29 775
Swedbank Fastighetsbyrå AB, Stockholm
556090‐2115
1 000
100
Swedbank Försäkring AB, Stockholm
516401‐8292
150 000
3 383
3 383
Swedbank Pay AB, Stockholm
559465‐5366
10
10
Swedbank PayEx Holding AB, Visby
556714‐2798
500 000
3 065
3 406
Swedbank Robur AB, Stockholm
556110‐3895
10 000 000
3 346
3 346
Swedbank Support OÜ, Tallinn
10425396
1
44
44
Övriga företag
1 000
0
0
Summa
40 288
42 482
Summa
72 901
75 259
Förteckningen omfattar alla direktägda koncernföretag. Röstandelen i respektive
företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga företag är onoterade.
Under tredje kvartalet 2025 förvärvade Swedbank AB bolaget Stabelo Group
AB för 349 mkr. Swedbank AB förvärvade resterande andelar i bolaget Entercard
Group AB för 2 756 mkr som gick från ett intresseföretag till ett helägt dotterföre-
tag. Under 2025 lämnades kapitaltillskott till Swedbank PayEx Holding AB om
350 mkr och till Swedbank Pay AB om 9 mkr. Under året har en nedskrivning av
Ektornet AB skett.
Under tredje kvartalet 2024 köpte Swedbank AB alla aktier i det estniska före-
taget Paywerk AS för 49 mkr. Under 2024 lämnades kapitaltillskott till Paywerk
AS om 94 mkr, till Swedbank PayEx Holding AB om 980 mkr samt till Swedbank
Pay AB om 2 mkr.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
302 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M25
Derivat
I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 3 679 (6 372) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Skulder till kreditinstitut.
I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 4 180 (7 522) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till kreditinstitut.
Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden
Not 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Derivat i säkringsredovisning
Ett till ett verkligt värdesäkringar,
ränteswappar M26 246 427 260 394 2 099 1 905 2 337 5 310
Portfölj verkligt värdesäkringar,
ränteswappar M26 15 800 12 751 380 367 12 19
Summa 262 227 273 145 2 479 2 272 2 349 5 329
Derivat ej i säkringsredovisning 36 106 326 37 537 840 572 779 742 384 589 858 751 127
Bruttobelopp 36 368 553 37 810 985 575 258 744 656 592 207 756 456
Kvittade belopp M42 –551 478 –702 017 –551 979 –703 167
Summa 36 368 553 37 810 985 23 781 42 639 40 229 53 289
Derivat ej i säkringsredovisning
Ränterelaterade
Optioner 109 875 143 554 920 1 130 766 999
Terminer 12 675 194 11 761 414 1 101 2 264 1 134 2 772
Swappar 21 571 273 23 654 284 557 328 708 212 562 850 715 027
Valutarelaterade
Optioner 27 999 24 798 117 33 176 14
Terminer 706 504 841 529 2 823 13 159 9 018 6 032
Swappar 873 363 998 902 8 118 15 953 13 468 24 587
Aktierelaterade
Optioner 20 595 23 010 689 576 585 434
Terminer 21 610 8 834 56 10 55 10
Swappar 14 416 28 619 48 130 165 258
Kreditrelaterade
Swappar 85 497 52 896 1 579 917 1 641 994
Summa 36 106 326 37 537 840 572 779 742 384 589 858 751 127
M26
Säkringsredovisning
Swedbanks säkringsredovisning beskrivs i not K29. Specifika upplysningar över moderbolagets säkringar av verkligt värde presenteras i följande tabeller.
2025 2024
Säkringsinstrument och
effektivitet i säkringar
Redovisat värde
Värdeför ändring
som använts för
att redovisa
säkrings-
ineffektivitet
Ineffektivitet
redovisad
i resultat-
räkningen
Redovisat värde
Värdeför ändring
som använts för
att redovisa
säkrings-
ineffektivitet
Ineffektivitet
redovisad
i resultat-
räkningen
Nominellt
belopp Tillgångar Skulder
Nominellt
belopp Tillgångar Skulder
Ränterisk
Portföljsäkringar
Ränteswappar, Säkrade
skulder 15 800 380 12 151 2 12 751 367 19 221 –1
Ett till ett säkringar
Ränteswappar,
Emitterade värdepapper 81 805 612 724 –365 –32 109 399 677 1 966 –1 233 274
Ränteswappar, Seniora icke
prioriterade skulder 128 186 1 245 1 180 –389 –12 115 648 1 176 2 312 –1 518 –351
Ränteswappar,
Efterställda skulder 36 437 242 432 –272 –5 35 348 53 1 034 –992 –21
Summa 262 227 2 479 2 349 –874 –47 273 145 2 273 5 331 –3 523 –100
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
303 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
2025 2024
Redovisat värde
Ackumulerat
justerings-
belopp på den
säkrade posten
Värdeför ändring
som använts för
att redovisa
säkrings-
ineffektivitet
Redovisat värde
Ackumulerat
justerings-
belopp på den
säkrade posten
Värdeför ändring
som använts för
att redovisa
säkrings-
ineffektivitet
Säkrade poster Skulder Skulder
Portföljsäkringar
In- och upplåning från allmänheten 15 800 12 751
Värdeförändring på räntesäkrade skulder
i portföljsäkringar 148 148 –148 220 220 –220
Ett till ett säkringar
Emitterade värdepapper 82 312 –385 385 109 909 –1 257 1 257
Seniora icke prioriterade skulder 129 269 –312 312 116 784 –1 476 1 476
Efterställda skulder 36 879 –255 255 35 762 –980 980
Summa 264 407 –805 805 275 426 –3 493 3 493
2025 2024
Löptidsprofil och genomsnittspris,
säkringsinstrument
Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid
<1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år
Portföljsäkringar
Nominellt belopp 4 250 10 700 850 1 12 750
Genomsnittlig fast ränta (%) 3,53 2,97 2,41 4,17 3,24
Ett till ett säkringar
Nominellt belopp 56 942 177 475 12 010 43 722 190 120 26 552
Genomsnittlig fast ränta (%) 1,72 2,45 2,31 1,96 2,14 2,86
M27
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 20 år. För övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det
avskrivningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 20 år.
2025 2024
Goodwill Kundbas Övrigt Summa Goodwill Kundbas Övrigt Summa
Anskaffningsvärde vid årets ingång 2 254 130 785 3 169 2 254 130 1 245 3 629
Nyanskaffningar via separata förvärv 31 31 67 67
Avyttringar och utrangeringar –12 –12 –527 –527
Anskaffningsvärde vid årets utgång 2 254 130 804 3 188 2 254 130 785 3 169
Avskrivningar vid årets ingång –2 254 –73 –533 –2 860 –2 254 –73 –771 –3 098
Årets avskrivningar –61 –61 –59 –59
Avyttringar och utrangeringar 11 11 297 297
Avskrivningar vid årets utgång –2 254 –73 –583 –2 910 –2 254 –73 –533 –2 860
Nedskrivningar vid årets ingång –57 –57 –57 –223 –280
Årets nedskrivningar
Avyttringar och utrangeringar 223 223
Nedskrivningar vid årets utgång –57 –57 –57 –57
Redovisat värde 221 221 252 252
Per årsskiftet fanns inga indikationer på nedskrivningsbehov av immateriella tillgångar.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
304 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M28
Leasingobjekt
Samtliga leasingobjekts restvärden är garanterade av leasetagaren eller tredje
part. Leasingobjekten skrivs av antingen med en linjär eller progressiv avskriv-
ningsmetod under leasingavtalets löptid. Leasing objekten består huvudsakligen
av fordon och maskiner. Leasing avgifterna innehåller inga variabla avgifter.
Anläggningstillgångar 2025 2024
Anskaffningsvärde vid årets ingång 31 390 30 880
Nyanskaffningar 8 638 8 331
Avyttringar –8 023 –7 821
Anskaffningsvärde vid årets utgång 32 004 31 390
Avskrivningar vid årets ingång –12 191 –11 825
Årets avskrivningar –5 078 –4 991
Avyttringar 4 751 4 625
Avskrivningar vid årets utgång –12 518 –12 191
Nedskrivningar vid årets ingång –346 –205
Årets nedskrivningar –8 –146
Avyttringar 29 5
Nedskrivningar vid årets utgång –325 –346
Redovisat värde 19 161 18 853
2025 < 1 år 1–5 år > 5 år Summa
Framtida
minimilease-
avgifter 5 669 10 624 4 730 21 023
M29
Materiella tillgångar
Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Förbättrings-
utgifter på annans fastighet skrivs av över nyttjandeperioden. Restvärdena
bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas
linjärt i resultaträkningen över nyttjandeperioden.
Anläggningstillgångar 2025 2024
Anskaffningsvärde vid årets ingång 3 079 2 973
Nyanskaffningar 285 324
Avyttringar och utrangeringar –83 –218
Anskaffningsvärde vid årets utgång 3 281 3 079
Avskrivningar vid årets ingång –2 307 –2 288
Årets avskrivningar –254 –234
Avyttringar och utrangeringar 76 215
Avskrivningar vid årets utgång –2 485 –2 307
Redovisat värde 796 772
Per årsskiftet fanns inga indikationer på nedskrivningsbehov av materiella
tillgångar.
M30
Övriga tillgångar
2025 2024 1/1/2024
Fondlikvidfordringar 9 239 2 180 2 427
Koncernbidrag 9 125 12 285 8 971
Övriga finansiella tillgångar 3 083 3 055 1 958
Summa finansiella tillgångar 21 447 17 520 13 356
Övertagen egendom för skyddande av
fordran och återtagna leasingobjekt 16 27 27
Summa 21 463 17 547 13 383
M31
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
2025 2024 1/1/2024
Förutbetalda kostnader 1 351 1 351 1 374
Förutbetalda kostnader IT 392 340 323
Ännu ej fakturerade fordringar 536 499 398
Summa 2 279 2 190 2 095
M32
Skulder till kreditinstitut
2025 2024 1/1/2024
Riksbanken 0 0 134
Svenska banker 39 405 34 443 26 938
Övriga svenska kreditinstitut 72 960 29 590 31 026
Utländska centralbanker 2 256 9 964
Utländska kreditinstitut 45 068 64 505 77 162
Återköpsavtal, svenska banker 1 69
Återköpsavtal, övriga svenska
kredit institut 1 237 317
Återköpsavtal, utländska kreditinstitut 3 687 3 994 7 186
Summa 162 358 135 106 152 479
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
305 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M33
In- och upplåning från
allmänheten
2025 2024 1/1/2024
Svensk allmänhet 870 907 855 798 850 531
Utländsk allmänhet 17 630 20 227 10 540
Summa inlåning från kunder 888 537 876 025 861 071
Erhållna kontantsäkerheter,
svensk allmänhet 1 764 2 830 3 277
Erhållna kontantsäkerheter,
utländsk allmänhet 43 508 193
Återköpsavtal, svensk allmänhet 12 20 201
Återköpsavtal, utländsk allmänhet 1 096 559 67
Riksgälden 118 127 97
Summa upplåning 3 033 4 044 3 835
Summa 891 570 880 069 864 906
M34
Emitterade värdepapper
2025 2024 1/1/2024
Certifikat 251 115 265 526 263 334
Seniora icke säkerställda obligationer 115 692 134 189 113 861
Strukturerade privatobligationer 127 1 359
Summa 366 807 399 842 378 554
Omsättningen av emitterade värdepapper redovisas i not M2 Likviditetsrisk.
M35
Övriga skulder
2025 2024 1/1/2024
Fondlikvidskulder 3 595 1 628 2 283
Koncernbidrag 12 270
Korta positioner aktier 484 274 729
varav egna emitterade aktier 141 116 98
Korta positioner räntebärande
värdepapper 35 554 16 184 16 568
varav egna emitterade obligationer 64 306
Olikviderade betalningar 10 571 11 461 10 950
Övriga finansiella skulder 5 842 7 767 7 279
Summa finansiella skulder 56 058 37 314 38 079
M36
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
2025 2024 1/1/2024
Upplupna kostnader 3 282 2 948 2 623
Avtalsskulder 231 143 81
Summa 3 513 3 091 2 704
M37
Avsättningar
2025 2024 1/1/2024
Reserveringar för garantier och andra
åtaganden 646 984 1 049
Summa 646 984 1 049
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
306 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M38
Efterställda skulder
2025 2024 1/1/2024
Förlagslån 23 231 19 030 18 356
Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 15 190 17 580 14 485
Summa 38 422 36 609 32 841
Tidsbundna förlagslån
Emissionsår Löptid
Första möjliga
datum för inlösen Valuta
Nominellt
belopp
Redovisat
värde
Kupong-
ränta, %
2018 2028 2028-03-28 JPY 5 000 289 0,90%
2022 2027 2027-06-16 JPY 7 000 407 1,45%
2022 2027 2027-08-23 EUR 750 8 123 3,63%
2022 2027 2027-11-15 GBP 400 5 049 7,27%
2023 2028 2028-05-25 JPY 10 000 576 2,00%
2023 2028 2028-06-09 SEK 1 500 1 575 5,79%
2023 2028 2028-06-09 SEK 1 250 1 248 2,75%
2023 2028 2028-06-09 NOK 600 550 2,75%
2025 2030 2030-08-19 EUR 500 5 414 3,50%
Summa 23 231
Eviga förlagslån godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott
Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens
primärkapital understiger 8,0 procent.
Emissionsår Löptid
Första möjliga
datum för inlösen Valuta
Nominellt
belopp Redovisat värde
Kupong-
ränta, %
2021 Evig 2029-03-17¹ USD 500 4 286 4,00%
2023 Evig 2028-03-17² USD 500 4 720 7,63%
2024 Evig 2030-03-17³ USD 650 6 184 7,75%
Summa 15 190
1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor.
2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,09 USD omräknat till svenska kronor.
3) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,36 USD omräknat till svenska kronor.
M39
Obeskattade reserver
Ackumulerade
över -
av skrivningar
Periodiserings-
fond Summa
Ingående balans 2024 5 722 6 640 12 362
Avsättning 96 6 530 6 626
Utgående balans 2024 5 818 13 170 18 988
Avsättning 188 7 470 7 658
Utgående balans 2025 6 006 20 640 26 646
Skattemässigt
värde enligt
räkenskaps enlig
avskrivning
Tillgångar utanför
räkenskapsenlig
avskrivning Summa
Immateriella anlägg-
ningstillgångar 126 96 222
Leasingobjekt 19 161 19 161
Materiella tillgångar 523 273 796
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter 392 1 887 2 279
Överavskrivningar –6 006 –6 006
Redovisat värde, netto 14 196 2 256 16 452
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som ingår i underlaget för räken-
skapsenlig avskrivning avser programlicenser med löptid under 36 månader.
Skattemässigt ej avskrivningsbara anläggningstillgångar som konst samt för-
bättringsutgifter för hyrd lokal och andra tillgångar som inte bedömts utgöra
anläggningstillgångar enligt räkenskaps enlig avskrivning har undantagits från
beräkningen, totalt 369 mkr.
Periodiseringsfond 2025 2024 1/1/2024
Avsättning 2024 6 530 6 640
Avsättning 2025 7 470
Summa 7 470 6 530 6 640
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
307 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M40
Värderingskategorier för finansiella instrument
2025
Verkligt värde via resultatet
Obligatorisk
Finansiella tillgångar Not
Upplupet
anskaff-
ningsvärde
Innehas för
handel Övrigt Summa
Säkrings-
instrument
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 124 123 124 123 124 123
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 99 966 26 045 28 155 54 200 154 166 154 166
Utlåning till kreditinstitut M19 805 268 12 091 12 091 817 359 817 359
Utlåning till allmänheten M20 412 611 106 543 216 106 759 519 370 519 370
Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 44 991 22 216 67 207 67 207 67 207
Aktier och andelar M22 14 749 2 203 16 952 16 952 16 952
Derivat M25 23 388 23 388 393 23 781 23 781
Övriga finansiella tillgångar M30 21 447 21 447 21 447
Summa 1 463 415 227 807 52 790 280 597 393 1 744 405 1 744 405
Verkligt värde via resultatet
Finansiella skulder Not
Upplupet
anskaff-
ningsvärde
Innehas för
handel Summa
Säkrings-
instrument
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Skulder till kreditinstitut M32 154 107 8 251 8 251 162 358 162 358
In- och upplåning från allmänheten M33 888 655 2 915 2 915 891 570 891 570
Värdeförändring på räntesäkrade skulder
i portföljsäkringar M26 148 148 148
Emitterade värdepapper M34 366 807 366 807 368 008
Seniora icke prioriterade skulder 135 814 135 814 138 288
Efterställda skulder M38 38 422 38 422 39 733
Derivat M25 40 174 40 174 55 40 229 40 229
Skulder inlånade värdepapper M35 36 038 36 038 36 038 36 038
Övriga finansiella skulder M35 20 020 20 020 20 020
Summa 1 603 973 87 378 87 378 55 1 691 406 1 696 392
2024
Verkligt värde via resultatet
Obligatorisk
Finansiella tillgångar Not
Upplupet
anskaff-
ningsvärde
Innehas för
handel Övrigt Summa
Säkrings-
instrument
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 141 168 141 168 141 168
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 139 914 36 134 2 751 38 885 178 799 178 799
Utlåning till kreditinstitut M19 786 669 10 547 10 547 797 216 797 216
Utlåning till allmänheten M20 372 604 81 835 399 82 234 454 838 454 838
Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 41 865 22 924 64 789 64 789 64 789
Aktier och andelar M22 15 005 1 679 16 684 16 684 16 684
Derivat M25 42 272 42 272 367 42 639 42 639
Övriga finansiella tillgångar M30 17 520 17 520 17 520
Summa 1 457 875 227 658 27 753 255 411 367 1 713 653 1 713 653
Verkligt värde via resultatet
Finansiella skulder Not
Upplupet
anskaff-
ningsvärde
Innehas för
handel Summa
Säkrings-
instrument
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Skulder till kreditinstitut M32 118 533 16 573 16 573 135 106 135 106
In- och upplåning från allmänheten M33 876 152 3 917 3 917 880 069 880 069
Värdeförändring på räntesäkrade skulder
i portföljsäkringar M26 220 220 220
Emitterade värdepapper M34 399 715 127 127 399 842 399 047
Seniora icke prioriterade skulder 121 204 121 204 120 624
Efterställda skulder M38 36 609 36 609 36 244
Derivat M25 53 205 53 205 84 53 289 53 289
Skulder inlånade värdepapper M35 16 458 16 458 16 458 16 458
Övriga finansiella skulder M35 20 856 20 856 20 856
Summa 1 573 289 90 280 90 280 84 1 663 653 1 661 913
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
308 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M41
Verkligt värde för finansiella instrument
Använda metoder för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument beskrivs i not K46.
Finansiella instrument redovisade till verkligt värde
Under åren 2025 och 2024 har det inte förekommit några materiella överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2. Efterföljande tabeller redo-
visar beloppsmässiga fördelningar på de tre olika värder ingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.
2025 2024
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 45 004 9 196 54 200 35 585 3 300 38 885
Utlåning till kreditinstitut 12 091 12 091 10 547 10 547
Utlåning till allmänheten 106 759 106 759 82 234 82 234
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 54 607 12 600 67 207 55 022 9 767 64 789
Aktier och andelar 16 593 359 16 952 15 830 854 16 684
Derivat 47 23 734 23 781 102 42 537 42 639
Summa 116 251 164 380 359 280 990 106 539 148 385 854 255 778
Skulder
Skulder till kreditinstitut 8 251 8 251 16 573 16 573
In- och upplåning från allmänheten 2 915 2 915 3 917 3 917
Emitterade värdepapper 127 127
Derivat 55 40 174 40 229 125 53 164 53 289
Skulder inlånade värdepapper 35 900 138 36 038 16 015 443 16 458
Summa 35 955 51 478 87 433 16 140 74 224 90 364
Förändringar inom nivå 3 2025 2024
Tillgångar Tillgångar
Aktier och
andelar Summa
Aktier och
andelar Summa
Ingående balans 854 854 1 054 1 054
Köp 3 3 50 50
Försäljningar av tillgångar/erhållna utdelningar –223 –223
Konvertering till Visa Inc. A-aktier –224 –224 –338 –338
Realiserade vinster eller förluster i Nettoresultat finansiella
poster –9 –9 69 69
Orealisreade vinster eller förluster i Nettoresultat finansiella
poster 24 24 19 19
Valutakursförändringar –66 –66
Utgående balans 359 359 854 854
Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde
Efterföljande tabeller fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
2025 2024
Verkligt värde Verkligt värde
Redovisat värde Nivå 2 Redovisat värde Nivå 2
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 99 966 99 966 139 914 139 914
Utlåning till kreditinstitut 805 268 805 268 786 669 786 669
Utlåning till allmänheten 412 611 412 611 372 604 372 604
Summa 1 317 845 1 317 845 1 299 187 1 299 187
Skulder
Skulder till kreditinstitut 154 107 154 107 118 533 118 533
In- och upplåning från allmänheten inklusive värdeförändring
från räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 888 803 888 803 876 372 876 372
Emitterade värdepapper 366 807 368 008 399 715 398 919
Seniora icke prioriterade skulder 135 814 138 288 121 204 120 624
Efterställda skulder 38 422 39 733 36 609 36 244
Summa 1 583 953 1 588 939 1 552 433 1 550 692
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
309 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M42
Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas
av nettningsavtal eller liknande avtal
Upplysningar nedan avser redovisade finansiella instrument som har kvittats
i balansräkningen alternativt omfattas av rättsligt bindande ramavtal av nettning,
även då de inte har kvittats i balansräkningen, samt relaterade rättigheter till
finansiella säkerheter. Per balansdagen avsåg dessa finansiella instrument
derivat, återköpsavtal (inklusive omvända) och värdepapperslån. I det kvittade
beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 3 679 (6 372)
mkr vilka härrör från balans räkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade
beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 4 180 (7 522) mkr
vilka härrör från balans räkningsposten Utlåning till kreditinstitut.
2025 2024
Tillgångar Derivat
Omvända
återköpsavtal
Inlånade
värde papper Summa Derivat
Omvända
återköpsavtal
Inlånade
värde papper Summa
Finansiella tillgångar som är föremål för
kvittning, nettningsavtal
Bruttobelopp 574 746 150 140 724 886 744 087 145 618 6 889 711
Kvittade belopp –551 478 –46 737 –598 215 –702 017 –67 196 –769 213
Redovisat värde i balansräkningen 23 268 103 403 126 671 42 070 78 422 6 120 498
Relaterade belopp som inte kvittats
i balansräkningen
Finansiella instrument, nettningsavtal 9 664 29 9 692 21 356 808 22 164
Finansiella instrument, säkerheter 321 103 261 103 581 4 479 77 418 81 897
Kontanter, säkerheter 3 642 3 642 13 322 61 6 13 389
Summa av belopp som inte har kvittats
i balansräkningen 13 626 103 289 116 916 39 157 78 287 6 117 450
Nettobelopp 9 642 114 9 755 2 913 135 3 048
Finansiella tillgångar som är föremål för
kvittning, nettningsavtal eller liknande
avtal 23 268 103 403 126 671 42 070 78 422 6 120 498
Finansiella tillgångar som inte är föremål
för kvittning, nettnings avtal eller liknande
avtal 513 513 569 569
Redovisat värde i balansräkningen 23 781 103 403 127 184 42 639 78 422 6 121 067
Skulder Derivat Återköpsavtal
Utlånade
värdepapper Summa Derivat Återköpsavtal
Utlånade
värde papper Summa
Finansiella skulder som är föremål för
kvittning, nettningsavtal
Bruttobelopp 591 518 52 771 11 644 300 755 687 72 085 4 827 776
Kvittade belopp –551 979 –46 737 –598 716 –703 167 –67 196 –770 363
Redovisat värde i balansräkningen 39 539 6 033 11 45 584 52 520 4 889 4 57 413
Relaterade belopp som inte kvittats
i balansräkningen
Finansiella instrument, nettningsavtal 9 664 29 9 692 21 356 808 22 164
Finansiella instrument, säkerheter 1 298 5 974 7 271 3 442 3 964 7 406
Kontanter, säkerheter 13 217 3 11 13 231 11 201 68 4 11 273
Summa av belopp som inte har kvittats
i balansräkningen 24 178 6 005 11 30 195 35 999 4 840 4 40 843
Nettobelopp 15 361 28 15 389 16 521 49 16 570
Finansiella skulder som är föremål för
kvittning, nettningsavtal eller liknande
avtal 39 539 6 033 11 45 584 52 520 4 889 4 57 413
Finansiella skulder som inte är föremål för
kvittning, nettnings avtal eller liknande
avtal 689 689 769 769
Redovisat värde i balansräkningen 40 229 6 033 11 46 273 53 289 4 889 4 58 182
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
310 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M43
Specifikation av justeringar för
poster som ej ingår i kassaflödet
i den löpande verksamheten
2025 2024
Periodiserade uppläggningsavgifter –236 –280
Orealiserade värdeförändringar/valutakursdifferenser –162 –1 699
Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar 5 400 5 430
Nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar 165 4
Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar 127 –113
Utdelning koncernföretag –22 320 –17 078
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 464 –118
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter –2 688 506
Aktierelaterade ersättningar till anställda 308 282
Reavinst finansiella tillgångar 0 0
Övrigt –351 –84
Summa –19 293 –13 150
M44
Utbetald utdelning samt förslag
till vinstdisposition
2025 2024
Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa
Utbetald utdelning, april 21,70 24 392 15,15 17 048
Styrelsen föreslår att en utdelning med 29,80 kr (21,70) per stamaktie, inklusive
extrautdelning med 9,35 kr, ges 2026 för räkenskapsåret 2025. Förslaget mot-
svarar 33 487 mkr.
Till årsstämmans förfogande står vinstmedel om 77 755 mkr (76 322).
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt (mkr):
2025 2024
Föreslagen utdelning kontant per stamaktie 33 487 24 396
Till ny räkning överförs 44 268 51 926
Summa disponerat 77 755 76 322
De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny
räkning har beräknats på samtliga 1 124 225 510 utestående stamaktier per den
31december 2025 med avdrag för 1 830 000 stamaktier som återköpts fram till
och med februari 2026. Dessutom har tillägg gjorts med 1 324 419 utdelnings-
berättigade stamaktier som beräknas överlåtas till anställda under perioden den
1 januari till bolagsstämman den 24 mars 2026 till följd av ersättningsprogram.
De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny
räkning fastställs slutligen beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per
avstämningsdagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund av förvärv
av egna aktier eller genom att aktier i eget förvar kan komma att säljas fram till
avstämnings dagen. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder
värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet positivt med 125 mkr.
Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 26 mars 2026. Sista dag för
handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 24 mars
2026. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen
komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 31 mars 2026. Den kon-
soliderade situationens totala kapital översteg vid årsskiftet kapitalkravet enligt
Pelare 1 och buffertkrav med 51 986 mkr. Överskottet i Swedbank AB var
69882mkr.
Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncernen medför inte risker
utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de
risker som är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har
beaktat moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig
bedömning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och moder-
bolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Bedöm-
ningen har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar.
Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till
annan bedömning än att moderbolaget och koncernen kan fortsätta sin verk-
samhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha
förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga.
Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter före-
slagen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och
koncernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens
bedrivande. Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig
med hänsyn till de krav som verksamhetens och koncernverksamhetens art,
omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens
egna kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov,
likviditet och ställning i övrigt.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
311 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M45
Ställda säkerheter, eventual förpliktelser och åtaganden
Ställda säkerheter
För egna skulder ställda säkerheter 2025 2024 1/1/2024
Statspapper och obligationer hos
Riksbanken 54 997 79 994 79 998
Statspapper och obligationer hos
utländska centralbanker 4 420 8 405 8 417
Statspapper och obligationer för skulder
till kreditinstitut, återköpsavtal 1 726 1 512 1 477
Statspapper och obligationer för
inlåning från allmänheten, återköpsavtal 24 093 21 109 20 626
Kontanter 14 703 13 513 41 091
Summa 99 938 124 533 151 609
Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i moderbolaget 2025 till
99 571 mkr (124 313).
Övriga ställda säkerheter 2025 2024 1/1/2024
Aktier 11 4 3
Statspapper och obligationer för
övriga åtaganden 12 322 11 794 11 975
Kontanter 529 446 6 275
Summa 12 863 12 244 18 253
Säkerheter ställs i form av statspapper eller obligationer till centralbanker för att
transaktioner ska kunna genomföras med centralbankerna. I så kallade äkta åter-
köpstransaktioner, där moderbolaget säljer ett värdepapper och samtidigt avtalar
att värdepappret ska köpas tillbaka, redovisas det sålda värdepappret fortsatt
i balansräkningen. Värdepapprets redovisade värde tas också upp som ställd
pant. Moderbolaget kan i princip inte avyttra ställda säkerheter. Generellt gäller
också att tillgångarna separeras för förmånstagarnas räkning i händelse av att
moder bolaget skulle hamna på obestånd.
Eventualförpliktelser
Nominella belopp 2025 2024 1/1/2024
Kreditgarantier 24 332 32 069 48 424
Övriga fullgörandegarantier 39 517 41 096 35 932
Accepterade och endosserade växlar 216 2 893 1 781
Beviljade ej disponerade remburser 2 947 3 640 2 398
Summa 67 012 79 698 88 535
Åtaganden
Nominella belopp 2025 2024 1/1/2024
Beviljade ej utnyttjade krediter 185 124 191 852 175 030
Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 61 619 60 103 60 709
Summa 246 742 251 955 235 739
Reservering för befarade kreditförluster
för eventualförpliktelser och åtaganden –646 –984 –1 049
Nominellt belopp för ränte-, aktie- och valutarelaterade kontrakt framgår av
notM25 Derivat.
AML-utredningar
I februari 2019 initierade den svenska Finansinspektionen en undersökning avse-
ende koncernens styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i dotter-
bankerna i Estland, Lettland och Litauen. I samband med detta beslutade finans-
inspektionerna i Estland och Sverige att göra parallella utredningar vilka formellt
inleddes den 1 april 2019. I november 2019 överlämnade den estniska Finans-
inspektionen en del av sin utredning till Åklagarmyndigheten i Estland för att
granska om penningtvätt eller annan kriminell verksamhet har ägt rum i Swed-
bank AS i Estland. De svenska och estniska finansinspektionernas utredningar
avslutades i mars 2020. Deras slutsats var att Swedbank hade brister i sitt arbete
med att motverka penningtvättrisker i de baltiska och svenska verksamheterna.
Brister upptäcktes också i informationsgivningen till myndigheterna. Den
svenska Finansinspektionen utfärdade en varning och sanktionsavgift om
4mdkr. Den estniska Finansinspektionen utfärdade en föreskrift, vilken krävde
att Swedbank vidtar specifika åtgärder för att stärka AML processer och rutiner.
Ijanuari 2021 utvärderade den estniska Finansinspektionen Swedbanks slutrap-
port avseende arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism, inklusive
den framåtblickande åtgärdsplanen och bedömde att det var tillräckligt och att
det inte fanns några ytterligare anmärkningar.
I mars 2022 delgav Åklagarmyndigheten i Estland Swedbank AS Estland miss-
tanke om brott rörande penningtvätt under perioden 2014–2016. Åklagarmyndig-
heten i Estland lade ner utredningen i februari 2024. Myndigheterna i USA inledde
också utredningar av koncernens regelefterlevnad inom AML och koncernens
respons på detta. I juni 2023 nådde Swedbank Lettland en uppgörelse att betala
37 mkr relaterat till brott mot Office of Foreign Assets Controls regelverk. I sep-
tember 2025 meddelade Securities and Exchange Commission (SEC) att de
avslutade sin utredning, gällande historiska offentliggöranden av information,
utan åtgärd. Swedbank fick i januari 2026 information om att det amerikanska
justitiedepartementet Department of Justice (DoJ) avslutat sin utredning utan
åtgärd.
En utredning utförs fortfarande av Department of Financial Services i New
York. Swedbank kan i dagsläget varken bedöma omfattningen av eventuella
finansiella konsekvenser eller när denna utredning kommer att slutföras. Det är
därför inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av potentiella finansiella
konsekvenser, som skulle kunna bli materiella.
Krav från Pensionsmyndigheten
Den 20 december 2024 lämnade Pensionsmyndigheten in en stämningsansökan
till Stockholms tingsrätt med ett krav på Swedbank om 2 790 mkr. Stämningen
gäller Swedbanks roll som förvaringsinstitut under perioden 2012–2015 för
fonden Optimus High Yield. Swedbank bestrider Pensionsmyndighetens krav och
har inte gjort några reserveringar med anledning av Pensionsmyndighetens
stämning.
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
312 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M46
Överförda finansiella tillgångar
Moderbolaget överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med åter-
köpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa trans-
aktioner kvarstår tillgången i balansräkningen då moderbolaget fortsatt är expo-
nerad emot tillgångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan
vid överförandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid
i samband med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovi-
sas i noten före eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt
tillhörande skulder avseende återköpsavtal redovisas till verkligt värde och ingår
i värderingskategorin verkligt värde via resultatet. Tillhörande skulder till värde-
papperslån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redo-
visas i värderingskategorin verkligt värde. Utöver det som anges i tabellen för
värde papperslån erhålls säkerheter i form av andra värde papper som täcker
skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade
skuldens verkliga värde. Moder bolaget hade vid årsskiftet inga engagemang
ifinansiella tillgångar som tagits bort ifrån balans räkningen.
Överförda tillgångar Tillhörande skulder
2025
Redovisat
värde
varav
återköpsavtal
varav värde-
papperslån
Redovisat
värde
varav
återköpsavtal
varav värde-
papperslån
Aktier 11 11 11 11
Räntebärande värdepapper 25 818 25 818 25 746 25 746
Summa 25 829 25 818 11 25 757 25 746 11
Överförda tillgångar Tillhörande skulder
2024
Redovisat
värde
varav
återköpsavtal
varav värde-
papperslån
Redovisat
värde
varav
återköpsavtal
varav värde-
papperslån
Aktier 4 4 4 4
Räntebärande värdepapper 22 621 22 621 22 749 22 749
Summa 22 625 22 621 4 22 753 22 749 4
M47
Operationell leasing
Avtalen avser i huvudsak lokaler där moderbolaget är hyrestagare. Villkoren i avtalen följer normal praxis med bland annat klausuler om inflation och fastighetsskatt.
Det sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan.
2025 Kostnader
Intäkter vidare-
uthyrning Summa
2026 822 32 790
2027 763 31 732
2028 703 31 672
2029 548 17 531
2030 507 17 490
2031 450 17 433
2032 421 17 404
2033 370 17 353
2034 189 17 172
2035 eller senare 1 666 146 1 520
Summa 6 439 342 6 097
2024 Kostnader
Intäkter vidare-
uthyrning Summa
2025 891 32 859
2026 606 31 575
2027 594 31 563
2028 545 31 514
2029 462 17 445
2030 433 17 416
2031 406 17 389
2032 387 17 370
2033 360 17 343
2034 eller senare 1 836 161 1 675
Summa 6 520 371 6 149
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
313 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter
M48
Närstående och andra betydande relationer
Dotterföretag Intresseföretag och joint ventures Andra närstående
2025 2024 2025 2024 2025 2024
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut 788 235 779 124 95 15 693
Utlåning till allmänheten 17 851 731
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 7 559 8 185
Derivat 6 659 5 262 12 2
Övriga tillgångar 9 161 12 332 6
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 320 351
Summa 829 785 805 986 106 15 700
Skulder
Skulder till kreditinstitut 107 945 70 729 2 130 3 148
In- och upplåning från allmänheten 23 677 25 951 672 796
Derivat 10 876 18 177 9 21
Övriga skulder 62 83
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 821 699
Summa 143 381 115 640 2 139 3 169 672 796
Garantier 38 345 44 816
Åtaganden 28 659 30 513
Derivat, nominellt belopp 799 499 773 838 897 845
Intäkter och kostnader
Ränteintäkter 20 026 29 242 500 763
Räntekostnader 4 066 5 422 34 56
Erhållna utdelningar 22 253 16 920 153 186
Provisionsintäkter 3 379 3 314 129 185
Provisionskostnader 192 200 121 334
Nettoresultat finansiella poster –1 10
Övriga intäkter 2 812 2 571 922 1 002
Personalkostnader 544 437
Övriga allmänna administrationskostnader 185 192 38
Andra närstående
Swedbanks pensionsstiftelser och SPK (SPK Pension Tjänstepensionsförening) tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning.
Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster.
M49
Händelser efter 31 december 2025
Se koncernens not K57.
Styrelsens och vd:s underskrift
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovis-
ningen har upprättats enligt lag om årsredovisning ikreditinstitut och
värdepappersbolag, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd (FFFS 2008:25), RFR 2 redo visning för juridiska personer samt i
enlighet med antagna standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS)
och de specifikationer som har antagits med stöd av taxonomiförord-
ningen (EU) 2020/852. Styrelsen och verkställande direktören intygar
vidare att årsredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets
ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvis-
ande översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och
resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som
företaget står inför.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncern-
redovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting
Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, samt ienlighet med
antagna standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) och de speci-
fikationer som har antagits med stöd av taxonomiförordningen (EU)
2020/852. Styrelsen och verkställande direktören intygar vidare att
koncernredovisningen ger en rättvisande bild av koncernens ställning
och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rätt-
visande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställ-
ning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhets-
faktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 18 februari 2026
Göran Persson
Ordförande
Biörn Riese Göran Bengtsson Annika Creutzer
Vice ordförande Ledamot Ledamot
Kerstin Hermansson Helena Liljedahl Anna Mossberg
Ledamot Ledamot Ledamot
Per Olof Nyman Biljana Pehrsson Rasmus Roos
Ledamot Ledamot Ledamot
Roger Ljung Åke Skoglund
Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Jens Henriksson
Verkställande direktör och koncernchef
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår av ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 februari 2026. Koncernens
resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 mars 2026.
Vår revisionsberättelse har avgivits den 19 februari 2026
Vår granskningsberättelse över den upprättade hållbarhetsrapporten har avgivits den 19 februari 2026
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Anneli Granqvist Martin By
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
314 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017-7753
Rapport om årsredovisningen och
koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo-
visningen för Swedbank AB (publ) för år 2025 med undantag
för bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sid-
orna 48–70 respektive 71–180. Bolagets årsredovisning och
koncernredovisning ingår på sidorna 36–47 samt 181–314
idetta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig-
het med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-
persbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande
bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 decem-
ber 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för
året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-
pappersbolag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet
med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-
persbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande
bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december
2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året
enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de antagits av EU,
och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-
bolag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten
och hållbarhetsrapporten på sidorna 48–70 respektive 71–180.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredo visningens och
koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträk-
ningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och kon-
cernredovisningen är förenliga med innehållet i den komplette-
rande rapport som har överlämnats till moderbolagets revi-
sionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014)
artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on
Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige.
Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnit-
tet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moder-
bolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har
i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta
innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse,
inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens
(537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bola-
get eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess
kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vår revisionsansats
Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighets-
nivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finan-
siella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verk-
ställande direktören och styrelsen gjort subjektiva
bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga upp-
skattningar som har gjorts med utgångspunkt från antagan-
den och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är
osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken
för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den
interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns
belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk
för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig
granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rap-
porterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struk-
tur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch
ivilken koncernen verkar.
Swedbanks bankverksamhet i samtliga länder revideras av
lokala revisionsteam från PwC. Swedbankkoncernen har cen-
traliserade servicecenter, system och processer för ett antal
processer. Vi har utformat vår revision så att vårt centrala revi-
sionsteam testar samtliga centraliserade system och proces-
ser. Lokala revisionsteam utför ytterligare granskning baserat
på våra instruktioner.
Enheter med stor betydelse eller risk för koncernen är föremål
för revision och rapportering till oss som koncernrevisorer.
Revisionen utförs i enlighet med ISA och lokala revisionsstan-
darder. Granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis granskning
av interna kontroller för nyckelprocesser, analytisk granskning
av specifika konton, granskning av bokföringsposter genom
inspektion, observation eller bekräftelse samt inhämtande av
revisionsbevis för att styrka våra förfrågningar.
För vissa enheter är det ur ett koncernperspektiv nödvändigt
att granska specifika poster i redovisningen, trots att dessa
enheter inte bedöms vara väsentliga eller ha hög risk. I dessa
fall instrueras lokala team att utföra specifika granskningsåt-
gärder och att rapportera resultatet av dessa åtgärder till oss.
Specifika granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis en detalje-
rad analytisk granskning, avstämning av redovisning mot
underliggande system, substansgranskning för specifika pro-
cesser, områden och konton, diskussioner med företagsled-
ning gällande bokföring, skatt och interna kontroller såväl som
uppföljning av frågeställningar kända från tidigare perioder.
315 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Som en del av vår revision förlitar vi oss på intern kontroll över
affärsprocesser, applikationer/system och hänförliga plattfor-
mar som stödjer Swedbanks redovisning och finansiella rap-
portering. Därför utför vi granskningsåtgärder för att säker-
ställa att system och processer är utformade, underhållna,
drivs och skyddas på ett sätt som säkerställer att risken för fel-
aktigheter minimeras. Granskningsåtgärder innefattar genom-
gångar av processer, utvärdering av design av och test av
effektivitet i kontroller. Även substansgranskningsåtgärder
harutförts.
Vår revision utförs löpande under året med särskilt fokus på
kvartalsbokslut. I samband med att Swedbankkoncernen
lämnat kvartalsrapporter har vi rapporterat våra observationer
till styrelsens revisionsutskott och avlämnat externa delårs-
granskningsrapporter. En gång per år rapporterar vi även våra
huvudsakliga observationer till styrelsen.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår
bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå
en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rappor-
terna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter
kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betrak-
tas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan
förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna
fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvanti-
tativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapporte-
ringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa över-
väganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning
och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfatt-
ning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna
felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden
som enligt vår professionella bedömning var de mest betydel-
sefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlas
inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till,
årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men
vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
316 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Reservering av kreditförluster för lånefordringar
Redovisning avseende nedskrivning av lånefordringar kräver sub-
jektiv bedömning av såväl tidpunkt för som storlek på ett sådant
nedskrivningsbehov.
Swedbank reserverar för förväntade kreditförluster i enlighet med
IFRS 9 där lånefordringar kategoriseras i tre olika steg beroende av
nivån på eller förändring i nivå avseende kreditrisk för varje enskilt
lån. Steg 1 motsvarar förväntad kreditförlust inom 12 månader och
avser samtliga lånefordringar som möter ursprunglig förväntan. För
lånefordringar med en väsentligt ökad kreditrisk sedan första redo-
visningstillfället, steg 2, eller lånefordringar i fallissemang, steg 3,
beräknas utifrån förväntad kreditförlust på hela lånets livslängd.
Förväntad kreditförlust beräknas som en funktion av sannolikhet
för fallissemang, exponering vid fallissemang, förlust vid fallisse-
mang samt tidpunkt för fallissemang. IFRS 9 tillåter även att reser-
vering av förväntade kreditförluster justeras med beaktande av
professionella bedömningar.
De väsentliga områden där vi har identifierat en högre grad av led-
ningens bedömningar, och därmed medfört ett större revisions-
fokus vid granskningen av koncernens uppskattningar av kredit-
förluster är:
Modelluppskattningar – Vid uppskattning av förväntade kreditför-
luster används modeller innehållande olika antaganden och bedöm-
ningar, inklusive fastställande av sannolikheten för fallissemang
(”PD”), förlust vid fallissemang (”LGD”), och exponering vid fallisse-
mang (”EAD”). Modeller för beräkning av sannolikheten för fallisse-
mang är en viktig del vid uppskattning av förväntade kreditförluster
och påverkar även kategoriseringen av lånefordringarna. FRS 9
kräver att Koncernens uppskattning av förväntade kreditförluster
baseras på en opartisk framåtriktad återspegling av ett antal
ekonomiska förhållanden.
Expertjustering av kreditförlustreserveringarna – Ledningen
justerar resultatet av beräkningar med kvantitativa modeller för
attbeakta kända begränsningar i kreditförlustmodellerna samt ej
beaktade framtida trender. Sådana justeringar har en inneboende
osäkerhet och uppskattningen av dessa belopp baseras till en hög
grad på ledningens bedömning.
Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper för bety-
dande bedömningar och uppskattningar, not K3 och M2 Risker för
upplysningar om kreditrisk och not K16 och M13 Kreditförluster.
Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende kreditförluster.
Granskning av kontroller: Vi har utfört processgenomgångar för att
identifiera väsentliga system, applikationer och kontroller som
används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vi har testat
IT miljön för väsentliga system och applikationer som används vid
reservering av förväntade kreditförluster.
Vår granskning omfattade testning av design och effektivitet av
kontroller över indata. Vi har även utvärderat kontroller över model-
ler samt beräkningar och godkännande av expertjustering av kredit-
förlustreserveringar.
Uppskattningar med modeller: Vi har granskat väsentliga antagan-
den och bedömningar samt utfört kontrollberäkningar för ett urval
av lånefordringar för att vi ska få revisionsbevis för om beräkningen
av förväntade kreditförluster är korrekt och i enlighet med vår för-
väntan. Dessa beräkningar utfördes för de mest väsentliga model-
lerna i låneportföljen.
Makroekonomiska faktorer: Vi har bedömt rimligheten i de anta-
ganden som Swedbank använder för att fastställa makroekono-
miska faktorer. Detta inkluderade analys av BNP, fastighetspris-
höjning och arbetslöshetsprognoser mot andra oberoende källor
och vårt eget professionella omdöme.
Test av detaljer: Vi har testat detaljer inom flera områden, inklusive
testning av individuellt bedömda kreditreserveringar och expert-
justering av kreditreserveringar.
Upplysningar: Vi har bedömt om lämnade upplysningar
i årsredovisningen är lämpliga och tillräckliga.
317 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Värdering av finansiella instrument till verkligt värde
Vid redovisning av finansiella instrument till verkligt värde delas
instrumenten upp i tre nivåer, i enlighet med IFRS 9. Nivå 1
innehåller instrument där priser finns på en aktiv marknad. Nivå 2
avser instrument där värdet beräknas med hjälp av en modell och
där indata kan härledas till en aktiv marknadsplats, som valutakur-
ser eller räntenivåer. Nivå 3 avser instrument där värdet beräknas
med hjälp av en modell som i hög grad är beroende av uppskatt-
ningar och bedömningar gjorda av Swedbank.
Värdering av nivå 2 och nivå 3 finansiella instrument var ett fokus-
område under revisionen på grund av den komplexitet som finns vid
värdering, de bedömningar och uppskattningar som utförs av led-
ningen samt deras betydelse för den finansiella ställningen och
resultatet.
Att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 2 och
nivå 3 är till sin natur komplicerat på grund av ett antal faktorer,
bland annat instrumentets egenskaper. Värdet på nivå 3 instrument
är också baserat på indata som inte är observerbara på en aktiv
marknad och användandet av värderingsmodeller för att beräkna
verkligt värde. På grund av dessa faktorer är värderingen av nivå 3
instrument föremål för betydande osäkerhet i uppskattningar och i
hög grad beroende av ledningens uppskattningar och bedömningar.
Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper för bety-
dande bedömningar och uppskattningar, not K3 och M2 Risker för
upplysningar om kreditrisk, not K46 Värderingskategorier för finan-
siella instrument och not K47 och M41 Verkligt värde för finansiella
instrument.
Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende värderingen
av finansiella instrument till verkligt värde.
Granskning av kontroller: Vi har utfört processgenomgångar för att
identifiera väsentliga system, applikationer och kontroller som
används vid värderingsprocessen. Vi har testat IT miljön för väsent-
liga system och applikationer som används vid värdering av finan-
siella instrument till verkligt värde.
Vi har granskat design och operationell effektivitet i nyckelkontrol-
ler som stödjer identifiering, mätning och kontroll av värdering av
finansiella instrument.
Test av detaljer: Vi har utfört test av detaljer för alla tre nivåer av
finansiella instrument. För värderingar som baseras på modeller
använde vi värderingsexperter för att genomföra en oberoende
värdering av ett stickprov av finansiella instrument.
Upplysningar: Vi har bedömt om lämnade upplysningar
i årsredovisningen är lämpliga och tillräckliga.
Finansiella effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt
Som det beskrivs i förvaltningsberättelsen har en myndighet i USA
fortsatt en utredning pågående kring Swedbanks arbete avseende
penningtvätt och bekämpning av finansiering av terrorism (AML/
CTF). Den kvarvarande utredningen kan potentiellt leda till väsent-
liga konsekvenser i form av böter, indragna tillstånd, begränsningar
i valutahandel eller annat (”sanktionerna”).
Med anledning av den kvarvarande utredningen har Swedbank
övervägt om befarade sanktionsavgifter ska redovisas som
avsättning eller eventualförpliktelse. De kriterier som beaktas är:
● om det är mer sannolikt än inte att ett ekonomiskt utflöde till följd
av pågående utredningar kommer inträffa, och
● om sanktionens belopp kan uppskattas tillförlitligt.
I nuläget anser Swedbank att det ännu inte är möjligt att tillförlitligt
uppskatta tidpunkt eller belopp av eventuella sanktioner, som skulle
kunna medföra en väsentlig finansiell effekt. Swedbank upplyser
därför om dessa risker i enlighet med redovisning av eventual-
förpliktelser.
Se årsredovisningens förvaltningsberättelse, not K2 och M1
Redovisningsprinciper för betydande bedömningar och upp-
skattningar och K51 och M45 Ställda säkerheter, eventual för-
pliktelser och åtaganden.
Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende finansiella
effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt.
Vi har tagit ställning till i vilken utsträckning myndigheters utred-
ningar kan komma att påverka årsredovisningens finansiella
rapporter. Det inkluderar redovisning och upplysningar avseende
reserver och eventualförpliktelser. Vi har tagit del av Swedbanks
bedömningar i redovisningen och tagit ställning till dessa.
Vi har gjort detta genom följande aktiviteter:
● Granskat Swedbanks dokumentation av juridiska och redo-
visningsmässiga bedömningar i relation till myndigheters
utredningar.
● Förfrågningar och möten med ansvariga parter inom Swedbank.
● Förfrågningar och granskning av juridiska bedömningar från
Swedbanks legala ombud.
Upplysningar: Vi har bedömt om lämnade upplysningar
i årsredovisningen är lämpliga och tillräckliga.
318 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Annan information än årsredovisningen
och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredo-
visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna
1–35, 324–337 samt den lagstadgade hållbarhetsrapporten
på sidorna 71–180. Den andra informationen består även av
Ersättningsrapporten och som vi inhämtade före datumet för
denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande
direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo-
visningen omfattar inte denna information och vi gör inget
uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncern-
redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som
identifierats ovan och överväga om informationen i väsentlig
utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncern-
redovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kun-
skap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om
informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna
information, drar slutsatsen att den andra informationen
innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera
detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas
och att de ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovis-
ning i kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad gäller kon-
cernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder,
såsom de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktö-
ren ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är
nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredo-
visning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare
sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för
bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fort-
sätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om för-
hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam-
heten och att använda antagandet om fortsatt drift.
Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen
och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upp-
höra med verksamheten eller inte har något realistiskt alter-
nativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrel-
sens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bola-
gets finansiella rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida
årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte
innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror
på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsbe-
rättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en
hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision
som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid
kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan
finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter
eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller
tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska
beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen
ochkoncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av
årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisors-
inspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/
revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisions-
berättelsen.
Rapport om andra krav enligt lagar
och andra författningar
Revisorns granskning av förvaltning och förslag till
disposition av bolagets vinst eller förlust
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verk-
ställande direktörens förvaltning för Swedbank AB (publ) för år
2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets
vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt för-
slaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens leda-
möter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räken-
skapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt
ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns
ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och
koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt
fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
ochändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till disposi-
stioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till
utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om
utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets
och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer
på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital,
konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen
av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att
fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska
situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad
så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekono-
319 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
miska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande
sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande för-
valtningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland
annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets
bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för
att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed
vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis
för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om
någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något
väsentligt avseende:
● företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon för-
summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot
bolaget, eller
● på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen,
lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredo-
visning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolags-
ordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner
av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om
detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget
är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti
för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige
alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som
kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett
förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är
förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av
förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats:
www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskriv-
ning är en del av revisionsberättelsen.
Revisorns granskning av Esef-rapporten
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och
verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och
koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elek-
tronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden för Swedbank AB
(publ) för år 2025.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast det
lag stadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett
format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk
rapportering.
Grund för uttalanden
Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR
18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt
denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns
ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Swedbank AB (publ)
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt
yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-
målsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a
§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att
det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkstäl-
lande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-
rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror
på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-
rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som upp-
fyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde-
pappersmarknaden, på grundval av vår granskning.
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings-
åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är
upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen
garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och
god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en
väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan
uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses
vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan
förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar
med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality
Management 1, som kräver att företaget utformar, implemen-
terar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive
riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav,
standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och
andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta
bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som
möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovis-
ningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgär-
der som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna
för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa
beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedöm-
ning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som
ärrelevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar
320 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som
är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men
inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna
kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verk-
ställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av
att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en
avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den
granskade årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida
koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassa-
flödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med
iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrappor-
ten på sidorna 48–70 och för att den är upprättad i enlighet
med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revi-
sorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär
att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan
inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med
den inriktning och omfattning som en revision enligt Interna-
tional Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige
har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för
våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlig-
het med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovis-
ningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är för-
enliga med årsredovisningens och koncernredovisningens
övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om års-
redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97
Stockholm, utsågs till Swedbank AB (publ) revisor av bolags-
stämman den 26 mars 2025 och har varit bolagets revisor
sedan 28 mars 2019.
Stockholm den 19 februari 2026
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Anneli Granqvist Martin By
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
321 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Revisorns granskningsberättelse av
Swedbank AB (publ):s lagstadgade
hållbarhetsrapport
Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017-7753
Slutsats
Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten
för Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhets-
rapporten ingår sidorna 71–180 i detta dokument.
Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet
Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständig-
heter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten
inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovis-
ningslagen vilket inbegriper
● om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS,
● om den process som företaget har genomfört för att identi-
fiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom
den beskrivs i IRO-1 avsnittet i hållbarhetsrapporten och
● efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomi-
förordning artikel 8.
Grund för slutsats
Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR
19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade håll-
barhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation
beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-
målsenliga som grund för vår slutsats.
Annan information än hållbarhetsrapporten
Detta dokument innehåller även annan information än hållbar-
hetsrapporten och återfinns på sidorna 1–70, 181–314 och
324–337. Det är styrelsen och verkställande direktören som
har ansvaret för denna andra information.
Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte
denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrk-
ande avseende denna andra information.
I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhets-
rapporten är det vårt ansvar att läsa den information som
identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig
utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna
genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat
under den översiktliga granskningen samt bedömer om infor-
mationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna
information, drar slutsatsen att den andra informationen
innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera
detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande
direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med
6kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns
en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direk-
tören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten
utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent-
ligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om
hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ års-
redovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen
har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns
översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrappor-
ten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra
granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att håll-
barhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav.
De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis
är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med
rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför
lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säker-
het. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en
sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständig-
heter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag
där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts.
Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard
on Quality Management), som kräver att företaget utformar,
implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning
inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkes-
etiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga
krav i lagar och andra författningar.
Vi är oberoende i förhållande till Swedbank AB (publ) enligt
god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes-
etiska ansvar enligt dessa krav.
322 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta
underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgär-
der som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna
för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig
dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna risk-
bedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen
som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören
upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma gransknings-
åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständig-
heterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten
i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra för-
frågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upp-
rättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk gransk-
ning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.
Granskningsåtgärderna omfattar
huvudsakligen:
Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget
har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att
rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande:
● Erhålla en förståelse för processen genom att:
– Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den
information som används av företagsledningen (t.ex.
intressent dialoger, affärsplaner och strategidokument), och
–Granska företagets interna dokumentation av sin process;
och
● Utvärdera om den information som erhållits från våra
åtgärder om den process som implementerats av företaget
överensstämmer med beskrivningen av processen
iIRO1-avsnittet i hållbarhetsrapporten.
Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten
inkluderade, men var inte begränsade till följande:
● Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den
interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och infor-
mationssystemen som är relevanta för upprättandet av
informationen i hållbarhetsrapporten.
● Utvärdera om information som identifierats som väsentlig
genom den process som bolaget genomfört för att identi-
fiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår.
● Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhets-
rapporten är förenlig med kraven i ESRS;
● Genomföra förfrågningar till relevant personal och analy-
tiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar
ihållbarhetsrapporten;
● Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på ett stick-
prov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;
● Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder
inhämta underlag på metoderna för att ta fram väsentliga
uppskattningar och framåtblickande information och på hur
dessa metoder tillämpades;
● Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekono-
miska verksamheter som är tillämpliga och är förenliga med
EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna
ihållbarhetsrapporten.
● Granskningen av taxonomiupplysningarna inkluderade men
var inte begränsade till följande granskningsåtgärder:
– Utföra substansgranskning baserat på ett stickprov av
utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten avseende EU:s
gröna taxonomi.
Begränsningar
Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med
ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Swed-
bank AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån
angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framti-
den och möjliga framtida aktiviteter av Swedbank AB (publ).
Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom
förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat.
Stockholm den 19 februari 2026
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Anneli Granqvist
Auktoriserad revisor
323 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank och skatter
För att förbli en stabil aktör i det finansiella systemet behöver Swedbank upprätthålla förtro-
endet hos kunder, investerare, myndigheter och samhället i stort. I linje med Swedbanks vision
och värderingar ska skattefrågor hanteras på ett ansvarsfullt, etiskt och transparent sätt. Detta
ansvar avser skattefrågor som rör såväl Swedbank som koncernens kunder. Swedbank hanterar
skatter i enlighet med tillämplig lagstiftning och praxis – och strävar samtidigt efter att agera
ilinje med lagstiftningens syfte.
Rättvisa, transparenta och effektiva skattesystem utgör en
grundläggande del av ett välfungerande samhälle. Skatte-
intäkter är avgörande för att stater ska kunna uppfylla sina
åtaganden gentemot medborgarna. Swedbank är en av
destörre skattebetalarna på sina hemmamarknader Sverige,
Estland, Lettland och Litauen, genom bolagsskatter, bank-
skatter, sociala avgifter och andra avgifter. I Sverige står
Swedbank tillsammans med landets övriga banker för cirka
10procent av den totala bolagsskatten. Genom att betala och
uppbära skatt – för Swedbanks medarbetares och kunders
räkning – främjas ekonomisk utveckling, trygghet och välfärd.
Fördelning av Swedbanks avgifts- och skattebidrag
 Bolagsskatter, 48%
 Bankskatter, 12%
 Sociala avgifter, 16%
 Ej avdragsgill moms, 15%
 Resolutionsavgifter, 5%
 Insättningsgarantiavgifter, 4%
Swedbanks interna skattestyrning
Swedbank följer tillämpliga lokala och internationella skatte-
bestämmelser i de länder där verksamhet bedrivs. Det vägle-
dande styrdokumentet för koncernens skattearbete är Swed-
banks skattepolicy, som ses över och uppdateras årligen. På
Swedbanks hemsida (www.swedbank.com) under ”Hållbarhet”
finns en särskild avdelning för policyer där skattepolicyn är
publicerad.
Swedbanks skattepolicy har antagits av styrelsen som också
har det yttersta ansvaret för skattefrågor. Vd har utsett ansva-
riga för olika skatteområden.
Skatter med direkt påverkan
Skatter som direkt påverkar Swedbank är framför allt bolags-
skatt, moms, bankskatt, avkastningsskatt och källskatt.
CFOoch Group Corporate Taxes har ansvar för dessa skatter.
Group Corporate Taxes ansvarar för att utveckla riktlinjer och
genomföra granskningar av koncernens bokförda skatt,
skatte deklarationer, internprissättningsmetoder och doku-
mentation. Gruppen stödjer koncernen i bolagsskatteange-
lägenheter. Internprissättningsfrågor hanteras i enlighet med
OECD:s riktlinjer för internprissättning och inhemsk skatte-
lagstiftning. Gruppen granskar löpande organisationens
effektiva skattesatser för att förstå avvikelser från standard-
skattesatser.
Skatter med indirekt påverkan
Skatter med indirekt påverkan är operationella skatter som
harsamband med affärer med kunder, leverantörer och andra
externa affärspartners. Ansvaret för dessa skatter vilar på res-
pektive affärsområde. Group Human Resources ansvarar för
personalrelaterade skatter. Koncernens chefsjurist ansvarar
för att säkerställa tillräcklig rådgivningskompetens inom
operationella och personalrelaterade skatter och har för detta
ändamål etablerat Group Operational Taxes, koncernens
operativa skattegrupp. Group Operational Taxes är rådgivande
till respektive affärsområde och till Group Human Resources.
Hantering av skatterisker
Swedbank har utvecklat riskbaserade processer för att identi-
fiera åtgärder och förhållanden som riskerar att inte följa rikt-
linjerna. Skulle väsentliga finansiella risker eller ryktesrisker
relaterade till skatt identifieras eskaleras ärendet först till det
enskilda koncernbolagets vd och styrelse och därefter till
koncernens vd och styrelse.
Skattelagstiftning kännetecknas av komplexitet och föränder-
lighet. Vid situationer där det kan finnas alternativa tolkningar
av lagstiftning använder Swedbank intern och/eller extern
expertis för att säkerställa en lämplig skattetolkning. Om
skatte myndigheterna gör en annan bedömning än Swedbank
ien oklar fråga är ambitionen i första hand att nå en gemen-
sam förståelse. Skulle det fortsatt råda olika uppfattningar om
vad som är rätt kan frågan komma att prövas i domstol.
Skatteplanering och skatteundandragande
Swedbank har en konservativ inställning till skatt. Det innebär
att koncernen varken ska delta i eller utgöra en plattform för
otillbörliga skatteupplägg eller aggressiv skatteplanering.
Swedbank ska minimera risker för att verksamheten utnyttjas
för skatteundandragande. För det fall koncernen identifierar
kriminella handlingar hanteras det enligt koncernens rutiner
för ekonomisk brottslighet.
324 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank tillämpar riskbaserade processer för att utvärdera
sina affärspartners allmänna skatteefterlevnad och enskilda
transaktioner. Affärspartners förväntas vara transparenta
gentemot Swedbank och skattemyndig heterna angående
betydande skatteåtgärder. Vid kreditgivning tillföretag genom-
förs en hållbarhetsanalys som bland annat ställer krav på att
företaget har en transparent rapportering av skatt. Transaktio-
ner som uppvisar eventuella skattedrivna element granskas
särskilt. Vid svåra bedömningar kan ärenden rörande affärs-
partners lyftas till Swedbanks koncernövergripande hållbar-
hetskommitté för vägledning.
Dialog med intressenter
i skatterelaterade frågor
Relationen med skattemyndigheter, institutioner och bransch-
organisationer baseras på öppenhet och respekt. Swedbank
kommunicerar transparent och besvarar förfrågningar på ett
effektivt sätt.
Som stort företag inom den finansiella sektorn har Swedbank
en insyn och kompetens som kan stödja lagstiftare för en väl
avvägd och effektiv skattelagstiftning. Koncernen bidrar med
sin kompetens och sina resurser, bland annat via expert-
grupper och kommittéer inationella bankföreningar liksom
EU-baserade organ.
Internationella informationsutbyten och rapportering
Swedbank följer nationella och internationella krav enligt
rapporterings standarder. Exempel är Common Reporting
Standard (CRS), vilket är OECD:s standard för internationellt
informationsutbyte om finansiella konton, och Foreign
Account Tax Compliance Act (FATCA), ett amerikanskt juri-
diskt ramverk som kräver att finansiella institutioner identi-
fierar och rapporterar finansiella konton som innehas av
amerikanska personer. Genom att delta i dialoger och tillämpa
internationella rapporterings mekanismer stärks det gränsöver-
skridande samarbetet iskatte frågor samt säkerställer infor-
mationsbyte till relevanta myndigheter.
Swedbanks avgifts- och skattebidrag
Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Summa
Mkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Bolagsskatter 5 974 6 287 843 1 150 386 567 966 949 327 367 8 496 9 320
Bankskatter 1 163 1 105 607 439 401 1 607 2 171 3 151
Sociala avgifter 2 227 2 087 396 386 178 169 21 20 46 43 2 868 2 705
Resolutionsavgifter 792 813 33 18 22 810 868
Insättningsgarantiavgifter 248 238 114 150 110 105 191 159 663 652
Ej avdragsgill moms
1
1 900 2 000 335 280 164 170 313 326 30 30 2 742 2 806
Summa 12 304 12 530 1 688 1 966 1 446 1 483 1 891 3 061 421 462 17 750 19 502
1) Beloppen avseende Sverige är avrundade. 2025 års siffra inkluderar inte momsåterbetalningar i Sverige avseende åren 2016–2023, se not K14.
325 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Marknadsandelar
Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr
Sverige 2025 2024 2023 2022 2021 2025 2024 2023 2022 2021
Privatmarknaden
Inlåning (2025.11) 18 18 18 18 19 493 472 465 476 454
Utlåning (2025.11) 19 20 20 20 21 996 995 1 000 1 012 992
varav bostadslån (2025.11) 22 22 22 22 23 918 914 915 919 895
Bankkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. 4 534 4 524 4 496 4 465 4 413
Företagsmarknaden
Inlåning
1
(2025.11) 13 13 14 15 16 210 211 221 260 273
Utlåning
1
(2025.11) 15 15 15 15 16 460 431 434 452 408
Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr
De baltiska länderna 2025 2024 2023 2022 2021 2025 2024 2023 2022 2021
Privatmarknaden
Estland
Inlåning (2025.11) 44 45 45 48 51 80 82 71 68 62
Utlåning (2025.10) 38 40 42 42 43 61 62 58 55 48
varav bostadslån (2025.11) 39 40 42 42 44 53 53 50 48 41
Bankkort (antal tusen) u.s. 56 57 58 59 1 083 1 089 1 081 1 079 1 074
Lettland
Inlåning (2025.09) 42 42 40 38 37 59 60 51 50 42
Utlåning (2025.09) 36 36 36 35 34 28 28 25 24 20
varav bostadslån (2025.09) 42 42 42 41 40 24 24 22 21 18
Bankkort (antal tusen) u.s. 51 50 50 50 1 107 1 086 1 053 1 033 1 013
Litauen
Inlåning (2025.09) 46 46 45 46 45 127 129 111 107 94
Utlåning (2025.09) 39 39 39 39 39 69 67 60 56 47
varav bostadslån (2025.09) 39 39 38 39 39 61 58 53 50 42
Bankkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. 55 54 1 851 1 831 1 786 1 743 1 693
Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr
De baltiska länderna 2025 2024 2023 2022 2021 2025 2024 2023 2022 2021
Företagsmarknaden
Estland
Inlåning (2025.11) 37 37 38 39 43 53 57 54 56 54
Utlåning (2025.10) 33 35 35 35 37 57 61 54 51 45
Lettland
Inlåning (2025.09) 30 29 28 27 27 36 39 33 31 24
Utlåning (2025.09) 22 22 20 19 19 25 24 21 20 17
Litauen
Inlåning (2025.09) 28 30 31 33 35 51 56 54 56 46
Utlåning (2025.09) 29 28 26 23 21 48 45 35 30 22
1) Företagsutlåning inkluderar utlåning till icke-finansiella företag. Företagsinlåning inkluderar inlåning från icke-finansiella företag.
326 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Fem år i sammandrag
Nyckeltal 2025 2024 2023 2022
1
2021
Lönsamhet
Räntabilitet på eget kapital, % 15,2 17,1 18,3 13,0 13,2
K/I-tal
1
0,36 0,34 0,33 0,40 0,44
Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor, % 1,54 1,72 1,78 1,18 1,01
Kapitaltäckning
Kärnprimärkapitalrelation, % 17,8 19,8 19,0 17,8 18,3
Primärkapitalrelation, % 19,4 21,8 20,6 18,9 20,2
Total kapitalrelation, % 21,9 24,0 23,1 21,8 22,4
Kärnprimärkapital 166 098,6 172 620 160 659 144 107 129 644
Primärkapital 181 239 189 809 174 848 153 320 143 022
Kapitalbas 204 483 209 547 195 648 176 331 158 552
Riskexponeringsbelopp 932 090 871 902 847 121 809 438 707 753
Kreditkvalitet
Kreditförlustnivå, % 0,00 –0,01 0,09 0,08 0,01
Total reserveringsgrad för lån, % 0,29 0,34 0,39 0,32 0,29
Andel lån i steg 3, brutto, % 0,62 0,65 0,43 0,31 0,37
Antalsuppgifter 2025 2024 2023 2022 2021
Privatkunder, miljoner 7 7 7 7 7
Företagskunder, tusen 602 612 618 620 620
Heltidstjänster 17 300 17 209 17 275 16 803 16 565
Kontor
2
399 396 408 400 423
1) Nyckeltalen har räknats om till följd av införandet av IFRS 17.
2) Inklusive sparbanker och delägda banker.
Kommentarer till fem år i sammandrag
2025 – Årets resultat minskade till 32 759 mkr (34 866). Minskningen
var primärt till följd av lägre intäkter, delvis motverkat av lägre kostna-
der och nedskrivningar av immateriella tillgångar. Intäkterna minskade
till 68 736 mkr (74 104) primärt till följd av lägre räntenetto, kopplat till
lägre räntor. Även provisionsnettot och nettoresultat finansiella poster
minskade, medan övriga intäkter ökade. Kostnaderna sjönk till 24 532
mkr (25 376). Lägre kostnader var i huvudsak relaterat till återbetalning
av moms avseende avseende åren 2016-2023. Lägre bankskatt och
resultionsavgifter samt lägre inkomstskatter påverkade resultatet posi-
tivt. Kreditförlusterna var nettopositiva och uppgick till –34 mkr (-268),
motsvarande 0,00 procent (-0,01) av Swedbanks totala lånestock. För-
bättrade makroscenarier under året och minskade expertjusteringar
bidrog positivt. Ökade reserveringar för individuellt bedömda lån och
effekter relaterat till förvärvet av Entercard bidrog negativt.
2024 – Årets resultat ökade till 34 866 mkr, jämfört med 34 130 mkr
2023, till följd av högre intäkter och lägre kreditförluster, delvis mot-
verkat av högre kostnader. Kostnaderna steg främst till följd av ökade
personal- och IT-kostnader. Bankskatter i de baltiska länderna påver-
kade resultatet negativt, liksom nedskrivningar av immateriella till-
gångar. Intäkterna ökade till 74 104 mkr (73 057) framför allt till följd
av ett högre provisionsnetto. Även nettoresultat finansiella poster och
övriga intäkter bidrog medan räntenettot sjönk. Kreditförlusterna upp-
gick till –268 mkr (1 674), motsvarande –0,01 procent (0,09) ) av
Swedbanks totala lånestock, där förbättrade makroscenarier under
året bidrog till den positiva utvecklingen.
2023 – Årets resultat ökade till 34 130 mkr, jämfört med 21 368 mkr
2022, till följd av högre intäkter. Intäkterna ökade till 73 057 mkr
(52028) och har påverkats positivt av framför allt räntenettot. Kost-
naderna ökade till 24 100 mkr (20 817) framför allt till följd av högre
personalkostnader samt på grund av en sanktionsavgift från Finans-
inspektionen och en uppgörelse med Office of Foreign Assets Control
(OFAC). Kreditförlusterna uppgick till 1 674 mkr (1 479) och förklaras
främst av negativa rating- och stegförändringar samt uppdaterade
makroscenarier, delvis motverkat av minskade expertjusteringar och
återbetalning av lån.
2022 – Årets resultat ökade till 21 368 mkr, jämfört med 20 872 mkr
2021, till följd av högre intäkter. Högre kreditförluster, nedskrivningar
av immateriella anläggningstillgångar och högre kostnader påverkade
resultatet negativt tillsammans med införandet av den svenska
bankskatten. Intäkterna ökade till 52 028 mkr (47 681) och har på -
verkats positivt av framför allt räntenettot. Kostnaderna minskade
till20817 mkr (20 847) framför allt till följd av lägre övriga allmänna
administrationskostnader. Kreditförlusterna uppgick till 1 479 mkr
(170) och förklaras främst av sämre makroekonomiska scenarier
ochnegativa rating- och stegförändringar.
2021 – Årets resultat ökade till 20 872 mkr, jämfört med 12 929 mkr
2020, till följd av högre intäkter och lägre kreditförluster samt Finans-
inspektionens sanktionsavgift som belastade 2020. Intäkterna ökade till
47 681 mkr (46 539) och har påverkats positivt i första hand av ett högre
provisionsnetto. Kostnaderna minskade till 20 847 mkr (24 560) då
kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 000 mkr påver-
kade föregående år. Kreditförlusterna minskade till 170 mkr (4334) då
kreditförlusterna 2020 var starkt påverkade av pandemiutbrottet.
327 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Resultaträkning, mkr 2025 2024 2023 2022
1
2021
Räntenetto 44 000 49 267 50 933 33 146 27 048
Provisionsnetto 16 320 16 716 15 088 14 114 14 853
Nettoresultat finansiella poster 3 227 3 687 2 938 1 940 2 048
Försäkringsnetto 1 791 1 531 1 527 529 1 457
Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 783 773 803 738 976
Övriga intäkter 2 614 2 131 1 769 1 560 1 299
Summa intäkter 68 736 74 104 73 057 52 028 47 681
Personalkostnader 15 241 15 024 13 944 12 831 12 739
Övriga allmänna administrationskostnader 8 605 8 180 7 349 6 291 6 477
Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 2 225 2 171 1 920 1 695 1 631
Momsåterbetalningar –1 539
Sanktionsavgift 887
Summa kostnader 24 532 25 376 24 100 20 817 20 847
Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 44 203 48 728 48 957 31 211 26 834
Nedskrivning av immateriella tillgångar 789 81 1 125 56
Nedskrivning av materiella tillgångar 0 1 7 13
Kreditförluster –34 –268 1 674 1 479 170
Bankskatter och resolutionsavgifter 2 982 4 019 3 574 1 831 791
Resultat före skatt 41 255 44 187 43 622 26 763 25 817
Skatt 8 496 9 320 9 492 5 396 4 945
Årets resultat 32 759 34 866 34 130 21 368 20 872
Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 32 762 34 869 34 128 21 365 20 871
Minoriteten -3 2 3 1
1) Nyckeltalen har räknats om till följd av införandet av IFRS 17.
Balansräkning, mkr 2025 2024 2023 2022
1
2021
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 263 628 325 604 252 994 365 992 360 153
Utlåning till kreditinstitut 32 015 34 068 67 534 56 589 39 504
Utlåning till allmänheten 1 989 024 1 882 244 1 863 375 1 842 811 1 703 206
Räntebärande värdepapper 221 497 239 996 237 460 212 780 221 683
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 430 867 394 883 319 795 268 594 328 512
Aktier och andelar i intresseföretag och joint venture 7 423 9 093 8 275 7 830 7 705
Derivat 17 283 37 595 39 563 50 504 40 531
Materiella tillgångar och immateriella tillgångar 28 779 26 071 25 984 25 335 25 011
Övriga tillgångar 72 267 60 144 40 539 24 211 24 312
Summa tillgångar 3 062 782 3 009 697 2 855 519 2 854 646 2 750 617
Skulder till kreditinstitut 54 544 64 500 72 054 72 826 92 812
In- och och upplåning från allmänheten 1 303 172 1 288 609 1 234 262 1 305 948 1 265 783
Emitterade värdepapper 733 765 758 199 728 548 784 206 735 917
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 431 894 395 800 320 609 268 892 329 667
Derivat 29 531 35 274 73 453 68 679 28 106
Övriga skulder 109 814 90 602 90 134 89 245 70 200
Seniora icke prioriterade skulder 135 814 121 204 104 828 57 439 37 832
Efterställda skulder 38 422 36 609 32 841 31 331 28 604
Eget kapital 225 826 218 901 198 790 176 080 161 696
Summa skulder och eget kapital 3 062 782 3 009 697 2 855 519 2 854 646 2 750 617
1) Nyckeltalen har räknats om till följd av införandet av IFRS 17.
328 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Tre år i sammandrag
Svensk bankverksamhet
1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47.
Svensk bankverksamhet inkluderar Stabelo från och med den 3 november 2025, se not 53.
Under 2025 uppdaterades en allokeringsmodell avseende fondsparande mellan Svensk bankverksamhet och Premium and Private Banking, varför jämförelsetal
har räknats om. Förändringen har påverkat provisionsnetto, övriga kostnader och skatt.
mkr 2025 2024 2023
Resultaträkning
Räntenetto 15 485 17 430 20 262
Provisionsnetto 7 467 7 489 6 998
Nettoresultat finansiella poster 214 267 261
Försäkringsnetto 717 528 483
Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 809 800 836
Övriga intäkter 167 97 121
Summa intäkter 24 858 26 611 28 962
Personalkostnader 1 748 1 910 1 916
Rörliga personalkostnader 71 58 43
Övriga kostnader 6 559 6 560 6 318
Avskrivningar 8 23 18
Summa kostnader 8 387 8 550 8 295
Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 16 471 18 061 20 666
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar
Kreditförluster 53 40 877
Bankskatter och resolutionsavgifter 890 854 873
Resultat före skatt 15 528 17 167 18 917
Skatt 2 849 3 184 3 555
Årets resultat 12 679 13 983 15 362
Balansräkning, mdkr
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 3 0
Utlåning till kreditinstitut 5 6 5
Utlåning till allmänheten 848 840 858
Räntebärande värdepapper
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 334 310 251
Övriga tillgångar 29 28 26
Summa tillgångar 1 217 1 187 1 141
Skulder till kreditinstitut 20 3 6
In- och upplåning från allmänheten 467 454 449
Emitterade värdepapper –0 –0 –0
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 335 311 252
Övriga skulder 342 365 381
Summa skulder 1 164 1 133 1 088
Allokerat eget kapital 53 54 53
Summa skulder och eget kapital 1 217 1 187 1 141
Intäktsposter
Intäkter från externa kunder 24 827 26 588 28 931
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 23,5 26,2 29,2
Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 181 185 191
Lån till kunder, mdkr 848 840 858
Inlåning från kunder, mdkr 467 454 449
Kreditförlustnivå
1
, % 0,01 0,00 0,10
K/I-tal 0,34 0,32 0,29
Riskexponeringsbelopp, mdkr 296 294 345
Heltidstjänster 2 168 2 295 2 623
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 54 54 53
329 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Tre år i sammandrag
Baltisk bankverksamhet
1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47.
mkr 2025 2024 2023
Resultaträkning
Räntenetto 13 695 17 620 18 360
Provisionsnetto 3 299 3 458 3 390
Nettoresultat finansiella posterr 526 571 566
Försäkringsnetto 943 900 901
Övriga intäkter 253 142 136
Summa intäkter 18 717 22 692 23 352
Personalkostnader 2 207 2 081 1 973
Rörliga personalkostnader 150 134 106
Övriga kostnader 4 333 3 995 3 260
Avskrivningar 221 176 174
Summa kostnader 6 912 6 385 5 513
Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 11 805 16 306 17 839
Nedskrivning av materiella tillgångar 0 1 7
Kreditförluster –71 –86 83
Bankskatter och resolutionsavgifter 1 008 2 079 1 602
Resultat före skatt 10 868 14 312 16 148
Skatt 2 261 2 869 3 573
Årets resultat 8 607 11 443 12 575
Balansräkning, mdkr
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 4 4 4
Utlåning till kreditinstitut 1 1 1
Utlåning till allmänheten 300 288 255
Räntebärande värdepapper 2 2 2
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 2 2 2
Derivat 0 0 0
Övriga tillgångar 172 180 156
Summa tillgångar 481 478 419
Skulder till kreditinstitut 0 0 0
In- och upplåning från allmänheten 436 435 383
Emitterade värdepapper 0 2 2
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 2 2 2
Derivat 0 0 0
Summa skulder 439 439 388
Allokerat eget kapital 43 39 32
Summa skulder och eget kapital 481 478 419
Intäktsposter
Intäkter från externa kunder 18 717 22 692 5 097
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 22,0 31,3 41,1
Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 69 66 67
Lån till kunder, mdkr 300 288 255
Inlåning från kunder, mdkr 435 434 383
Kreditförlustnivå
1
, % –0,02 –0,03 0,03
K/I-tal 0,37 0,28 0,24
Riskexponeringsbelopp, mdkr 210 218 189
Heltidstjänster 4 722 4 731 4 762
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 39 37 31
330 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Tre år i sammandrag
Företag och Institutioner
1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47.
mkr 2025 2024 2023
Resultaträkning
Räntenetto 11 503 12 918 13 801
Provisionsnetto 3 995 4 035 3 666
Nettoresultat finansiella poster 2 051 1 934 1 288
Försäkringsnetto 18 17 29
Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 2 –13 –12
Övriga intäkter 237 140 144
Summa intäkter 17 805 19 031 18 915
Personalkostnader 2 316 2 260 2 110
Rörliga personalkostnader 163 135 106
Övriga kostnader 4 403 4 104 3 781
Avskrivningar 21 19 23
Summa kostnader 6 903 6 518 6 020
Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 10 902 12 513 12 895
Nedskrivning av immateriella tillgångar 27
Kreditförluster –406 –171 669
Bankskatter och resolutionsavgifter 936 960 955
Resultat före skatt 10 372 11 724 11 244
Skatt 2 137 2 417 2 275
Årets resultat 8 234 9 307 8 968
Balansräkning, mdkr
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 3 2 2
Utlåning till kreditinstitut 61 60 124
Utlåning till allmänheten 670 621 595
Räntebärande värdepapper 71 78 59
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 39 31 25
Derivat 70 103 131
Övriga tillgångar 31 21 11
Summa tillgångar 944 915 947
Skulder till kreditinstitut 281 280 333
In- och upplåning från allmänheten 331 333 334
Emitterade värdepapper –0 0 2
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 39 31 25
Derivat 75 111 140
Övriga skulder 166 114 62
Summa skulder 891 868 895
Allokerat eget kapital 54 46 52
Summa skulder och eget kapital 944 915 947
Intäktsposter
Intäkter från externa kunder 17 777 19 011 18 906
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 16,5 19,8 17,5
Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 179 170 170
Lån till kunder, mdkr 563 538 543
Inlåning från kunder, mdkr 314 316 320
Kreditförlustnivå
1
, % –0,06 –0,03 0,10
K/I-tal 0,39 0,34 0,32
Riskexponeringsbelopp, mdkr 327 288 270
Heltidstjänster 1 758 1 820 1 725
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 50 47 51
331 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Tre år i sammandrag
Premium and Private Banking
1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47.
Under 2025 uppdaterades en allokeringsmodell avseende fondsparande mellan Svensk bankverksamhet och Premium and Private Banking, varför jämförelsetal
har räknats om. Förändringen har påverkat provisionsnetto, övriga kostnader och skatt.
mkr 2025 2024 2023
Resultaträkning
Räntenetto 1 515 1 762 2 103
Provisionsnetto 1 967 1 984 1 401
Nettoresultat finansiella poster 42 29 27
Försäkringsnetto 35 17 48
Övriga intäkter 30 0 0
Summa intäkter 3 589 3 793 3 579
Personalkostnader 645 607 483
Rörliga personalkostnader 25 17 11
Övriga kostnader 855 782 557
Avskrivningar 0 0 0
Summa kostnader 1 525 1 405 1 050
Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 2 065 2 388 2 529
Kreditförluster 8 –50 28
Bankskatter och resolutionsavgifter 145 126 119
Resultat före skatt 1 912 2 312 2 382
Skatt 393 474 490
Årets resultat 1 518 1 838 1 892
Balansräkning, mdkr
Utlåning till allmänheten 141 133 126
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 56 51 41
Övriga tillgångar 3 3 3
Summa tillgångar 200 187 170
In- och upplåning från allmänheten 80 77 76
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 56 51 41
Övriga skulder 57 53 46
Summa skulder 193 181 163
Allokerat eget kapital 7 6 6
Summa skulder och eget kapital 200 187 170
Intäktsposter
Intäkter från externa kunder 3 589 3 793 3 579
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 22,4 29,0 30,1
Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 176 174 165
Lån till kunder, mdkr 141 133 126
Inlåning från kunder, mdkr 80 77 76
Kreditförlustnivå
1
, % 0,01 –0,04 0,02
K/I-tal 0,42 0,37 0,29
Riskexponeringsbelopp, mdkr 44 39 15
Heltidstjänster 603 622 552
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 7 6 6
332 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Definitioner
Övriga definitioner i de finansiella rapporterna
inklusive alternativa nyckeltal (APM)
Alternativa nyckeltal
Swedbank upprättar de finansiella rapporterna enligt av EU
antagna internationella IFRS redovisningsstandarder, såsom
anges i not K2.
Årsredovisningen innehåller ett antal alternativa nyckeltal
(APM), vilka exkluderar vissa poster som koncernledningen
anser inte är representativa för resultatet av den underlig-
gande/löpande verksamheten. Dessa nyckeltal är inte direkt
reglerade i IFRS Redovisningsstandarder.
Koncernledningen bedömer att införandet av dessa alternativa
nyckeltal ger information till läsaren som möjliggör mer
jämför barhet mellan de finansiella åren. De används även av
koncernledningen i den interna styrningen och uppföljningen
av de olika rörelsesegmenten.
Allokerat eget kapital (APM)
Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital
till de olika rörelsesegmenten. Koncernens eget kapital till-
hörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment
med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråk-
taget kapital baserat på bankens interna kapitalutvärdering
(IKU). Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är
avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste
IFRS-måttet, i not K5.
Andel lån i steg 1, brutto
1
(APM)
Redovisat värde för lån i steg 1, brutto, i förhållande till redo-
visat värde, för utlåning till kreditinstitut och allmänheten
exklusive reserveringar.
Andel lån i steg 2, brutto
1
(APM)
Redovisat värde för lån i steg 2, brutto, i förhållande till redo-
visat värde, för utlåning till kreditinstitut och allmänheten
exklusive reserveringar.
Andel lån i steg 3, brutto
1
(APM)
Redovisat värde för lån i steg 3, brutto, i förhållande till redo-
visat värde, för utlåning till kreditinstitut och allmänheten
exklusive reserveringar.
Antal anställda
Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvar-
ande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.
Börskurs/eget kapital
Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital
per aktie.
Eget kapital per aktie
1
(APM)
Eget kapital i relation till antalet utestående aktier.
K/I-tal
1
(APM)
Summa kostnader i relation till summa intäkter.
Kreditförluster
Bortskrivningar och reserveringar för kreditförluster med
avdrag för återvinningar. Dessutom ingår årets nettokostnad
avseende kreditförluster för garantier och andra ansvarsför-
bindelser.
Kreditförlustnivå
1
(APM)
Kreditförluster, i förhållande till ingående balans för utlåning
till kreditinstitut och allmänheten efter reserveringar.
Lån med lättnader i villkor
Ett lån där avtalsvillkoren har ändrats till följd av gäldenärens
finansiella svårigheter.
Lån till kunder/inlåning från kunder
1
(APM)
Lån till kunder i relation till inlåning från kunder.
P/E-tal
Börsvärde vid årets utgång i relation till Årets resultat
hän förligt till aktieägarna.
Reserveringsgrad för lån i steg 1
1
(APM)
Reserveringar för lån i steg 1 i relation till lån i steg 1 brutto.
Reserveringsgrad för lån i steg 2
1
(APM)
Reserveringar för lån i steg 2 i relation till lån i steg 2 brutto.
Reserveringsgrad för lån i steg 3
1
(APM)
Reserveringar för lån i steg 3 i relation till lån i steg 3 brutto.
Resultat per aktie efter utspädning
Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt
genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för
utspädningseffekten av potentiella aktier.
Resultat per aktie före utspädning
Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt
genomsnitt av antalet under året utestående aktier.
1) Nyckeltalet är beräknat från de finansiella rapporterna utan någon justering.
333 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Räntabilitet på allokerat eget kapital
1
(APM)
Beräknas på årets resultat hänförligt till aktieägarna för
rörelse segmenten i relation till genomsnittligt allokerat eget
kapital för rörelsesegmenten. Genomsnittet är beräknat utifrån
värdet vid varje månadsbokslut
1
, inklusive föregående års-
bokslut. Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är
avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste
IFRS-måttet, inot K5.
Räntabilitet (Avkastning) på eget kapital
1,2
(APM)
Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till genom-
snittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB.
Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbok-
slut, inklusive föregående årsbokslut.
Räntenettomarginal
1,2
(APM)
Beräknad som räntenetto i relation till genomsnittliga totala
tillgångar exklusive handelsrelaterade tillgångar. Genomsnittet
är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut
1
, inklusive
föregående årsbokslut. Det närmaste IFRS-måttet är ränte-
netto. Avstämningen redovisas i not K8.
Räntebindningstid
Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld
ärbunden.
Totalavkastning
Aktiens kursutveckling under tolvmånadersperioden inklusive
verkställd utdelning per aktie, dividerat med börskurs vid perio-
dens början.
Total reserveringsgrad för lån
2
(APM)
Samtliga reserveringar i relation till lån, brutto.
VaR
Value-at-Risk (VaR) är ett statistiskt mått som används för att
kvantifiera marknadsrisk. VaR definieras som den förväntade
maximala värdeminskningen av en portfölj givet en viss sanno-
likhet över en viss tidsperiod.
1) Värdet vid varje månadsbokslut som används för beräkningen av genomsnitt kan hittas på sidan 74 i faktaboken.
2) Nyckeltalet är beräknat från de finansiella rapporterna utan någon justering.
334 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav för
kreditinstitut och värdepappersföretag (EU) No 575/2013 (CRR)
Bruttosoliditetsgrad
Primärkapital i relation till det totala exponeringsmåttet,
därexponeringsmåttet inkluderar både tillgångar och poster
utanför balansräkningen.
CRR3
Förordning (EU) 2024/1623 ersätter CRR.
Exponeringar i fallissemang
Exponering vid fallissemang uppskattar de utnyttjade expo-
neringar vid fallissemang. För exponeringar utanför balans-
räkningen, beräknas exponeringar i fallissemang genom
användning av en kreditkonverterings faktor som beräknar det
förväntade utnyttjandet i framtiden av idag outnyttjat belopp.
Exponeringsbelopp
Exponering efter hänsyn till kreditriskreducering med substitu-
tionseffekter och konverteringsfaktorer, exponeringsbeloppet
är det belopp som multipliceras med en riskvikt för att beräkna
det riskvägda exponeringsbeloppet.
Fallissemang
Kreditexponeringar anses vara i fallissemang när bedömning
har gjorts som indikerar att motparten sannolikt inte kommer
att betala sina kreditåtaganden som överenskommits eller om
motparten är försenad med betalning i mer än 90 dagar.
Förväntade förluster
Förväntade förluster ska indikera hur stora kreditförluster
Swedbank förväntas ådra sig. Förväntade förluster är en
produkt av parametrarna förlust vid fallissemang, risk för
fallisse mang och exponeringsbeloppet.
Förlust vid fallissemang
Förlust vid fallissemang mäter hur stor del av exponerings-
beloppet som förväntas förloras i händelse av fallissemang.
Genomsnittlig riskvikt
Det totala riskvägda exponeringsbeloppet i relation till det
totala exponeringsbeloppet för ett antal exponeringar.
Kapitalbas
Summan av primärkapital och supplementärkapital.
Kärnprimärkapital
Kapital som består av kapitalinstrument, relaterade överkurs-
fonder, balanserade vinstmedel, och ackumulerat övrigt total-
resultat efter avdrag.
Kärnprimärkapitalrelation
Kärnprimärkapital i relation till det totala riskexponerings-
beloppet.
Likviditetstäckningskvot
Likviditetstäckningskvot används för att definiera ett kvanti-
tativt regelverks krav för europeiska bankers likviditetsrisk.
Enlikviditetstäckningskvot över 100 procent antyder att
banken har tillräckligt med likvida tillgångar för att täcka sin
likviditet över en 30 kalenderdagars period under en allvarligt
stressat likviditets scenario.
Minimikapitalkrav
Den minsta mängd kapital en bank måste hålla för att täcka
sina kredit-, marknads, kreditvärdighetsjusterings, avvecklings
och operativa risker i enlighet med Pelare I det vill säga 8 pro-
cent av det totala riskexponeringsbeloppet.
Primärkapital
Summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital.
Primärkapitalrelation
Primärkapital i relation till det totala riskexponeringsbeloppet.
Riskexponeringsbelopp
Riskvägt exponeringsbelopp, dvs exponeringsbeloppet efter
hänsyn tagen till den inneboende risken i tillgången.
Risk för fallissemang
Risken för fallissemang indikerar risken att en motpart eller ett
kontrakt fallerar inom en 12 månaders period.
Stabil nettofinansieringskvot
Stabil nettofinansieringskvot mäter ett instituts belopp stabil
finansiering i relation till finansieringsbehovet inom ett års
horisont. Målet med regelverket är att säkerställa att institu-
tioner har en tillräckligt stor andel långsiktig stabil finansiering
iförhållande till långsiktiga stabila tillgångar.
Supplementärt kapital
Kapitalinstrument och efterställda lån samt relaterade
överkursfonder som uppfyller vissa krav efter avdrag.
Totalt exponeringsmått
Totalt exponeringsmått som används för bruttosoliditets-
gradberäkning.
Total kapitalrelation
Kapitalbas i relation till det totala riskexponeringsbeloppet.
Övrigt primärkapital
Kapitalinstrument samt relaterade överkursfonder som
upp fyller vissa krav efter avdrag.
335 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Enligt delegerade akter antagna i enlighet med EU:s Taxonomiförordning,
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178, 2021/2139,
2026/73
Andelen gröna tillgångar
Andelen tillgångar som finansieras och investeras i taxonomi-
förenliga ekonomiska verksamheter som en andel av de totala
täckta tillgångarna.
Andelen gröna tillgångar under förvaltning
Andelen av förvaltade tillgångar (eget kapitalinstrument och
räntebärande värdepapper) från företag som omfattas av
skyldigheten att lämna upplysningar enligt direktivet om före-
tagens hållbarhetsrapportering, CSRD, och som finansierar
taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter, jämfört med
totala för valtade tillgångar.
Andel gröna finansiella garantier
Andelen av finansiella garantier som stöder skuldinstrument
som finansierar taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter,
jämfört med totala finansiella garantier som stöder skuld-
instrument.
Ekonomiska verksamheter som omfattas
avEU-taxonomin
Ekonomiska verksamheter som beskrivs i de delegerade akter
som antagits i enlighet med EU:s taxonomiförordning, oavsett
om den ekonomiska verksamheten uppfyller något eller några
av de tekniska granskningskriterier som fastställs i dessa dele-
gerade akter.
Exponeringar som inkluderats på frivillig basis
Finansiella företag kan välja att i sina centrala resultatindika-
torer inkludera exponeringar mot motpartsföretag som inte
omfattas av CSRD, men som frivilligt uppfyller kraven i EU-
taxonomin.
Flödet
Redovisat bruttovärde av nya tillgångar, tillgångar under
förvaltning och finansiella garantier under året före referens-
datumet för upplysningen.
Företag och enheter omfattas av skyldigheten
att lämna upplysningar enligt direktivet
om företagens hållbarhetsrapportering, CSRD
Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, CSRD, kräver
att stora företag av allmänt intresse (börsnoterade bolag,
banker och försäkringsbolag) med mer än 500 anställda
lämnar upplysningar om hållbarhetsrelaterad information.
Icke-bedömda exponeringar
Exponeringar för vilka finansiella företag kan välja att inte
bedöma omfattning eller förenlighet med EU-taxonomin då de
finansierar ekonomiska verksamheter eller tillgångar som inte
är ekonomiskt väsentliga (om den sammanlagda omsätt-
ningen eller kapitalutgifterna understiger 10 procent av
nämnaren för den centrala resultatindikatorn).
Kapitalutgiftsbaserad
Kapitalutgifterna inbegriper kostnader som redovisas under
följande kategorier: Materiella anläggningstillgångar (IAS 16),
Immateriella tillgångar (IAS 38), Förvaltningsfastigheter (IAS
40), Jord- och skogsbruk (IAS 41) samt Leasingavtal (IFRS 16).
Omsättningsbaserad
Omsättningen ska inbegripa intäkter som erkänts i enlighet
med internationell redovisningsstandard (IAS 1).
Taxonomiförenlig (miljömässigt hållbara)
ekonomiska verksamheter
En taxonomiförenlig ekonomisk verksamhet är en ekonomisk
verksamhet som väsentligt bidrar till ett eller flera av miljö-
målen, inte orsakar betydande skada på något av miljömålen
och som bedrivs i enlighet med minimiskyddsåtgärderna.
Taxonomiförenlig möjliggörande verksamhet
En ekonomisk verksamhet som direkt gör det möjligt för andra
verksamheter att väsentligt bidra till ett eller flera av miljö-
målen. Den ekonomiska verksamheten skall anses bidra
väsentligt till ett eller flera av miljömålen genom att direkt
möjlig göra för andra verksamheter att bidra väsentligt till ett
eller flera av dessa mål.
Taxonomiförenlig omställningsverksamhet
En ekonomisk verksamheter för vilken det inte finns något tek-
niskt och ekonomiskt genomförbart koldioxidsnålt alternativ.
Den ekonomiska verksamheten ska anses bidra väsentligt till
att begränsa klimatförändringarna om den stöder övergången
till en klimatneutral ekonomi som är i linje med att begränsa
temperaturökningen till 1,5° C över förindustriella nivåer,
inbegripet genom utfasning av växthusgasutsläpp, i synnerhet
utsläpp från fasta fossila bränslen.
Täckta tillgångar
Redovisat bruttovärde för alla tillgångar som inkluderas i totala
täckta tillgångar (vilket innebär alla tillgångar i totala tillgångar
subtraherat exponering mot centralbanker, stater, överstatliga
emittenter, bankens handelsportfölj samt företag och enheter
som inte omfattas av CSRD). Alla tillgångar som inkluderas för
beräkning av andelen gröna tillgångar.
336 Swedbank Årsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Hållbarhetsrapport
BolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Produktion: Vero Kommunikation. Foto: Sara Fredefors vd-bilder och sidorna 26, 28, 30 och 48, Filip Vilthed
sidan 9, Kaspars Filips Dobrovoļskis sidan 32, Jenny Hallengren och Sara Fredefors sidorna 64–72 (styrelse &
ledning). Swedbankbilder: omslaget, sidorna 1, 3, 8, 12, 13, 15, 17, 18, 25 och 72. Tryck: GigantPrint, Norrköping.
S
V
A
N
E
N
M
Ä
R
K
E
T
Trycksak
5041 0004
Årsstämma
Årsstämman äger rum på Cirkus (Cirkusscenen), Djurgårds-
slätten 43–45, Stockholm, tisdagen den 24 mars 2026 kl 11.00.
Den som önskar utöva sin rösträtt vid årsstämman ska:
● vara införd i den av Euroclear Sweden AB (Euroclear) förda
aktieboken per den 16 mars 2026, och
● anmäla sin avsikt att delta vid årsstämman till bolaget enligt
anvisningarna i kallelsen senast den 18 mars 2026.
Förvaltarregistrerade aktier
För att ha rätt att delta i stämman måste en aktieägare som
har sina aktier förvaltarregistrerade (i depå) – utöver att
anmäla sig eller avge poströst – begära att aktierna omregist-
reras i eget namn så att aktieägaren är registrerad i den av
Euroclear förda aktieboken per avstämningsdagen den
16mars 2026. Sådan registrering kan vara tillfällig (s.k. röst-
rättsregistrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvalta-
rens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer.
Rösträttsregistrering som har gjorts av förvaltaren senast den
18 mars 2026 kommer att beaktas vid framställningen av
aktie boken. Detta gäller också för aktieägare som har sina
aktier i depå i Swedbank.
Kallelse och ärenden
Dagordning med uppgift om vid årsstämman förekommande
ärenden anges i kallelsen till årsstämman. Kallelsen pub-
licerades den 18 februari 2026 på bankens webbplats
www.swedbank.com/arsstamma och och kommer att pub-
liceras den 20 februari 2026 i Post- och Inrikes Tidningar.
Även annonser, i bland annat Dagens Nyheter, om att kallelse
har skett kommer att publiceras.
Utdelning
Swedbanks styrelse föreslår årsstämman att besluta om en
ordinarie utdelning om 20,45 kr per aktie och en extra utdel-
ning om 9,35 kr per aktie. Som avstämningsdag för utdelning
föreslås den 26 mars 2026. Sista dag för handel med Swed-
bankaktier med rätt till utdelning blir därmed den 24mars
2026. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag beräknas
utdelning komma att utbetalas genom Euro clears försorg den
31 mars 2026.
Finansiell information 2026
Delårsrapport Kv 1 29 april
Delårsrapport Kv 2 17 juli
Delårsrapport Kv 3 22 oktober
Läs mer om Swedbank
På vår hemsida www.swedbank.com
I våra delårsrapporter www.swedbank.com/ir
I våra risk- och kapitaltäckningsrapporter www.swedbank.com/ir
Kontak tuppgifter
Huvudkontor
Org.nr 502017–7753
Besöksadress:
Landsvägen 40
172 63 Sundbyberg
Postadress:
105 34 Stockholm
Telefon: 08-585 900 00
E-post: [email protected]
www.swedbank.com
Kontaktpersoner
Erik Ljungberg
Kommunikationsdirektör
Telefon: +46739883557
E-post: erik.ljungberg@
swedbank.com
Maria Caneman
chef Investerarrelationer
Telefon: +46722383210
E-post: maria.caneman@
swedbank.com
Johanna Fager Wettergren
Hållbarhetschef
Telefon: +46722286979
E-post: johanna.fager.
[email protected]