Års- och

hållbarhetsredovisning

2023

Vi gör det möjligt för de

många människorna och

företagen att skapa en

bättre framtid

Innehåll

Året i korthet 2

Vd har ordet 5

Omvärld 8

Värdeskapande

Strategisk riktning och mål 9

Affärsområden 15

Så skapar vi värde 16

Utfall strategiska mål 18

Hållbarhet 23

Aktien och ägarna 32

Förvaltningsberättelse

Ekonomisk redogörelse 34

Svensk bankverksamhet 41

Baltisk bankverksamhet 42

Företag och Institutioner 43

Koncernfunktioner och Övrigt 44

Vinstdisposition 45

Bolagsstyrningsrapport 46

Intern kontroll 61

Styrelse 62

Koncernledning 67

Finansiella rapporter och noter, koncernen

Resultaträkning 71

Rapport över totalresultat 72

Balansräkning 73

Förändringar i eget kapital 74

Kassaflödesanalys 75

Noter 76

Finansiella rapporter och noter, moderbolaget

Resultaträkning 173

Rapport över totalresultat 173

Balansräkning 174

Förändringar i eget kapital 175

Kassaflödesanalys 176

Noter 177

Alternativa nyckeltal 207

Hållbarhetsrapporter och noter

Rapporteringsprinciper – Hållbarhet 209

Styrning och hållbarhet 210

Väsentlighetsbedömning 211

Noter 214

GRI-index 2023 261

TCFD-index 269

Hållbarhetsrapport enligt

Årsredovisningslagen 270

Styrelsens och vd:s underskrift 271

Revisionsberättelse 272

Hållbarhetsredovisning,

bestyrkanderapport 279

Marknadsandelar 280

Fem år i sammandrag, koncernen 281

Tre år i sammandrag, affärssegment 283

Definitioner 286

Årsstämma 289

Kontaktuppgifter 290

Notera att originalversionen av års- och hållbarhetsredovisningen är upprättad i formatet för enhetlig

elektronisk rapportering (ESEF) och är publicerad på www.swedbank.com.

Den reviderade årsredovisningen för Swedbank består av förvaltningsberättelsen och de tillhörande finansiella

rapporterna på sidorna 34–207. Hållbarhetsredovisningen i enlighet med GRI Standards 2021 definieras i GRI

Index på sidorna 261–264 och har genomgått en översiktlig granskning av PwC. Definitionen av den lagstad-

gade hållbarhetsrapporten återfinns på sidan 270.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 1

Ökade intäkter stärkte resultatet

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

2) Övriga intäkter inkluderar raderna Försäkringsnetto, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat

samt Övriga intäkter från koncernens resultaträkning.

● Högre inlåningsmarginaler ledde till stigande räntenetto och ökade intäkter

● Intäkter från kort, betalningar och kapitalförvaltning påverkade provisionsnettot positivt

● K/I-talet förbättrades under året till 0,33

● Negativa rating- och stegförändringar samt uppdaterade makroscenarier ledde till något

högre kreditförluster

● Stark kapitalisering och likviditet

● Avkastning på eget kapital om 18,3 procent – målet är att leverera minst 15 procent

uthållig avkastning på eget kapital 2025

● Föreslagen utdelning i linje med bankens utdelningspolicy: 15,15 kronor per aktie

Finansiell information, mkr 2023 2022

Summa intäkter 73057 52028

Räntenetto 50933 33146

Provisionsnetto 15088 14114

Nettoresultat finansiella poster 2938 1940

Övriga intäkter

4098 2828

Summa kostnader 24100 20817

varav sanktionsavgifter 887

Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 48957 31211

Nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar och materiella tillgångar 87 1 137

Kreditförluster 1674 1 479

Bankskatter och resolutionsavgifter 3574 1 831

Resultat före skatt 43622 26763

Skatt 9492 5396

Årets resultat 34130 21368

Resultat per aktie, kr, efter utspädning 30,27 18,98

Räntabilitet på eget kapital, % 18,3 13,0

K/I-tal 0,33 0,40

Kärnprimärkapitalrelation, % 19,0 17,8

Kreditförlustnivå, % 0,09 0,08

Året i korthet

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 20232

Sidhuvud UnderrubrikÅret i korthet

Några av de viktigaste händelserna 2023

13 mars

Lansering av Index för finansiell hälsa

Finansiell hälsa är att ha en ekonomi i balans och kunskap

om vad som behövs för att känna sig ekonomiskt trygg och

fri. Vårt nya index för finansiell hälsa mäter människors för-

måga och kunskap om vardagsekonomi, sparande, lån och

försäkringar. Det tar avstamp i FN:s definition av ekonomisk

hälsa: ”att känna sig trygg i sin privatekonomi, att ha

kontroll, motståndskraft och ekonomisk frihet”. Index för

2023 visar att drygt 60 procent av invånarna i Sverige,

Estland, Lettland och Litauen har god finansiell hälsa.

15 mars

Finansinspektionen ger Swedbank

en anmärkning och sanktionsavgift

Anmärkningen och sanktionsavgiften är kopp-

lade till den IT-incident i april 2022 som ledde

till att kunder såg felaktiga saldon på sina

konton. Avgiften uppgår till 850 miljoner

kronor. Swedbank har vidtagit kraftfulla åtgär-

der för att förhindra att en liknande händelse

ska inträffa igen.

18 januari

Bo Bengtsson ny chef för

Företag och Institutioner

Bo Bengtsson är en rutinerad bankledare som

har varit vd för tre sparbanker, varav sex år på

Sveriges största sparbank, Sparbanken Skåne.

Han har gedigen erfarenhet som ledamot i fler-

talet styrelser, bland annat iSwedbank. I sin nya

roll ingår Bo Bengtsson även ikoncernledningen.

1 mars

Swedbank Roburs hållbarhetsarbete

rankas som topp 8 i världen

Swedbank Robur får utmärkelsen av den fristående organi-

sationen ShareAction, som i en ny rapport genomlyst 77

internationella kapitalförvaltares hållbarhetsarbete utifrån

hur man arbetar med styrning, förvaltning, klimat, biologisk

mångfald och sociala frågor. Swedbank Robur placerar sig

på 8:e plats i världen och som nummer 1 i Norden.

30 mars

Swedbanks årsstämma 2023

Årsstämman beslutar i enlighet med samtliga förslag

som styrelsen och valberedningen lagt fram, bland annat

att ordinarie utdelning om 9,75kronor per aktie ska ske

tillaktie ägarna.

Årsstämman beslutar även att antalet styrelseledamöter

ska vara 11 och om väljer Göran Bengtsson, Annika

Creutzer, Hans Eckerström, Kerstin Hermansson, Helena

Liljedahl, Bengt Erik Lindgren, Anna Mossberg, Per Olof

Nyman, Biljana Pehrsson, Göran Persson och Biörn Riese.

Göran Persson utses av årsstämman till styrelseord-

förande. PwC Sverige AB väljs till revisor till slutet av

årsstämman 2024. Vid efterfölj ande konstituerande

samman träde utses Biörn Riese till vice ordförande.

28 mars

Swedbanks styrelse ökar sitt fokus på

hållbarhet och tillsätter särskilt utskott

Swedbanks styrelse beslutar att omvandla

ersättningsutskottet till ett utskott med ansvar

för både hållbarhet och ersättningar. Huvud-

uppgiften är att stödja och stärka Swedbanks

strategiska arbete avseende hållbara affärer.

31 maj

Swedbank köper de första svenska biodiversitetskrediterna

Swedbank är den första banken i Sverige som köper svenska biodiversitetskrediter. Biokrediterna är en del

iett unikt forskningsinitiativ av Orsa Besparingsskog med syfte att främja biodiversitet. Krediterna är ett

sätt för skogsägare att få ersättning för att bevara och främja höga naturvärden. Samtidigt ger krediterna

företag möjlighet att investera i naturvård och biologisk mångfald.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 3

Underrubrik SidhuvudÅret i korthet

Några av de viktigaste händelserna 2023

10 juli

Swedbank går in som delägare iföretaget Hemma

Swedbank investerar 10 miljoner kronor i företaget Hemma

och blir därmed minoritetsägare i företaget. Hemma är

Sveriges ledande Software as a Service (SaaS) plattform

för energi data från privatbostäder. Swedbank menar att

energi använding i fastigheter är ett nyckelområde i klimat-

omställningen, eftersom svenska byggnader står för ungefär

40procent av Sveriges energianvändning, som går till el och

uppvärmning. Genom samarbete med bolag som Hemma har

Swedbank, som Sveriges största bolåneaktör, stor potential

att bidra till energiomställningen i Sverige och därmed även

klimatomställningen indirekt.

30 augusti

Swedbank är den första banken iNorden

som emitterar en social obligation

Som en del av Swedbank Sustainable Funding

Frame work emitterar Swedbank en social obligation

på 500 miljoner euro med förfall i september 2030.

Den sociala obligationen stödjer bankens långvariga

arbete med samhällsfrågor. Sociala obligationer

ärett viktigt verktyg för Swedbank för att främja

social utlåning.

19 juni

Swedbank Lettland når en slutlig

överens kommelse med OFAC

Swedbank når en slutlig överenskommelse med

U.S. Treasury’s Office for Foreign Assets Control

(OFAC) avseende bankens historiska brister vid

transaktioner i Lettland under 2015–2016.

Swedbank har genom uppgörelsen accepterat

att betala 37miljoner kronor för brott mot

OFAC:s regelverk.

1 juli

Jens Henriksson ny ordförande för

Svenska Bankföreningens styrelse

Bankföreningen är en branschorganisation som verkar

för en sund utveckling av det svenska bankväsendet.

Bankerna är och ska vara trygga partners för privat-

personer, näringslivet och samhällets institutioner.

Bankernaspelar en central roll i samhällsekonomin,

därdigital säkerhet och samverkan för att motverka

bedrägerier är nyckelfrågor. I vår tid spelar finans-

sektorn också en viktig roll när det gäller att finansiera

en hållbar omställning.

4 september

Nya medlemmar ikoncernledningen

Swedbank utser Anna-Karin Laurell till chef för Svensk bankverksamhet och Malin

Lilliecrona till chef för det nya affärsområdet Premium & Private Banking. Samtidigt

flyttas de företagskunder, som tas om hand av rådgivare iSvensk bankverksamhet,

till affärsområdet Företag och Institutioner. Med dessa förändringar kommer

Swedbank kunna arbeta mer fokuserat, förbättra tillgängligheten och bygga en

bättre relation med våra företagskunder. Det nya affärsområdet, Premium & Private

Banking , skapar möjligheter att lyfta Swedbanks erbjudande ytter ligare. Anna-Karin

Laurell och Malin Lilliecrona till trädde sina nya tjänster den 1februari 2024.

22 september

Det mest omtyckta

varumärket i de

baltiska länderna

Swedbank får utmärkelsen

för femte året i rad vid den

årliga ”Baltic Brand

Awards” -ceremonin.

6 november

Sandra Almström tillförordnad

chef för Anti-Financial Crime

Swedbank utser Sandra Almström

tilluppdraget som tillför ordnad chef för

Anti- Financial Crime. I sin nya roll ingår

Sandra Almström i koncern ledningen.

22 november

Swedbank öppnar kundcenter i Umeå

Syftet med att öppna ytterligare ett kundcenter är att öka tillgängligheten

och kundnöjdheten inom distans mötet. Med etableringen i Umeå når

Swedbank en stark lokal arbetsmarknad i en stor universitets stad med

god tillströmning av både studenter och yrkesarbetande. Sammantaget

skapar detta bra förutsättningar för en långsiktig kompetensförsörjning

till det nya kundcentret.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 20234

Året i korthet

Bästa läsare,

1) Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Task Force. Ett samarbete mellan Polisen, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea,

SEB och Swedbank.

Det är med stolthet som jag presenterar Swedbanks

Års- och hållbarhetsredovisning för 2023. Det är ett

stort förtroende att på våra hemmamarknader Sverige,

Estland, Lettland och Litauen leda en verksamhet

somhar stor betydelse i så många människors liv och

vardag. En verksamhet som gör det möjligt för företag

att skapa välstånd i samhället och för individer att för-

verkliga sina drömmar. Med vår kompetens, våra råd,

produkter och tjänster och vår finansiella styrka bidrar

vi till ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle.

En hållbar bank är en lönsam bank. Hälften av vår vinst

används för att fortsätta öka kundnyttan och stärka

banken. I enlighet med bankens utdelningspolicy

delas den andra halvan ut till aktieägarna. Jag är

mycket glad över att kunna presentera att vi för 2023

levererat ett resultat som gör det möjligt att föreslå

årsstämman en utdelning om 15 kronor och 15 öre per

aktie till våra ägare. Swedbank står starkt i en orolig

omvärld.

Under året har vi fortsatt att bidra till unga människors

privatekonomiska kunskap så att de kan bygga upp sin

finansiella hälsa. Vår definiering av vad som är en god

finansiell hälsa tar avstamp i FN:s beskrivning av eko-

nomisk hälsa: ”att känna sig trygg i sin privatekonomi,

att ha kontroll, motståndskraft och ekonomisk frihet”.

Under 2023 har vi, tillsammans med sparbankerna och

sparbanksstiftelserna, utbildat 128 000 barn och unga

i Sverige. I de baltiska länderna har vi utbildat 280 000.

Vi har den kraft som krävs för att kunna bidra till finan-

siell stabilitet och vi använder den för att människor

och samhällen ska växa.

Ett år med fokus på säkerhetsfrågor

och inflationsbekämpning

Året som gått har präglats av oro kring yttre säkerhet

för våra hemmamarknader och i Sverige har ansökan

om Natomedlemskap varit i särskilt fokus. Det är en

tid med fortsatt krig i Europa där Ryssland med våld

försöker utöka sina gränser och där Mellanöstern

återigen präglas av en blodig konflikt.

Centralbankernas kamp mot inflationen har påverkat

både hushåll och företag. Räntorna har stigit, real lön-

erna har fallit och många hushåll har befunnit sig i en

tuff ekonomisk situation. I Sverige har ägarstrukturer

och balansräkningar hos de svenska fastighetsbola-

gen varit i fokus. I Estland, Lettland och Litauen inne-

bar den fallande inflationen reallöneökningar mot

slutet av året.

Blickar vi framåt så räknar Swedbank med att i takt

med att inflationen faller kommer den återhållsamma

finanspolitiken att växlas över i en mer expansiv politik

som ger stöd för tillväxt.

Swedbank – en trygg partner

i tuffa tider

I såväl bättre som sämre tider finns Swedbank där

förvåra kunder. Vi är en trygg partner och hjälper

kunderna med råd, vägledning och finansiering.

Swedbanks affärsmodell är på många sätt den gamla

sparbanksidén i en ny tappning. Att spara först och

låna sen är en modell som fungerat väl i över 200 år.

Högre levnadskostnader och en vikande efterfrågan

har under året pressat många hushåll och företag.

Många kunder har sökt råd och vägledning hos oss för

att kunna hantera sina utmaningar i det rådande eko-

nomiska läget. Trots en svag bostadsmarknad har vi

lyckats bibehålla vår position som marknadsledande

inom bolån på samtliga hemmamarknader.

Vår digitala tillgänglighet har under 2023 varit stabil

påhöga nivåer. För att ytterligare öka vår tillgänglighet

har vi investerat i en molnbaserad kommunikations-

plattform. Implementeringen har pågått under året på

samtliga hemmamarknader. Nu finns en modern tele-

fonilösning på plats så att vi kan jobba mer effektivt i

våra kundcenter och ge kunderna en snabbare service

som underlättar deras finansiella liv.

Vår finansiella styrka gör att vi i dessa ekonomiskt

tuffa tider kan finnas där för våra kunder med finansie-

ring för att till exempel ge brygglån till företag, finan-

siera ett nytt boende och hjälpa till med ny finansiering

till entreprenörer och samhälle. Under året har vi

arbetat med proaktiv rådgivning mot våra kunder

ochpresenterat attraktiva sparerbjudanden.

Under 2023 har vi även tagit viktiga steg mot ökad

lönsam het och förbättrad rådgivning för våra före-

tagskunder genom att samla företagsaffären inom

affärsområdet Företag och Institutioner.

Tillsammans tar vi kampen mot den

finansiella brottsligheten

Kampen mot finansiell brottslighet handlar ytterst om

ett hållbart samhälle. Swedbank agerar kraftfullt mot

yttre hot bland annat genom att bekämpa penning-

tvätt och finansiering av terrorism. Cyberhot är en

annan realitet vi lever med idag och där har offentlig

och privat sektor ett gott samarbete. Vi har växlat upp

kampen mot kriminaliteten och jag är glad över det

framgångsrika samarbetet med Polisen i SAMLIT

där

Swedbank under året hållit i ordförandeklubban.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 5

Vd har ordet

”I såväl bättre som sämre

tider finns Swedbank där

för våra kunder. Vi är en

trygg partner och hjälper

kunderna med råd, väg-

ledning och finansiering.”

6 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Vd har ordet

Vi har även bidragit med viktig och unik kunskap för att

få till lagändringar som ger oss full kraft att upptäcka

och förhindra kriminella transaktioner, på alla våra

fyrahemmamarknader.

Men det räcker inte. Vi fortsätter att öka vårt samar-

bete mellan banker, myndigheter och beslutsfattare.

Kampanjen ”Svårlurad!” är ett exempel på det. Kam-

panjen är ett lyckat samarbete mellan Sveriges banker

och Bankföreningen för att öka medvetenheten hos

allmänheten och förhindra bedrägeribrott. Jag är glad

över att kampanjen kommer fortsätta även under

2024. Tillsammans tar vi strid mot den finansiella

kriminaliteten.

Swedbank har de senaste åren använt bland annat

AIför att till exempel bekämpa finansiell brottslighet

och säkerställa kvaliteten på vår rådgivning. Under

året fick våra svenska medarbetare tillgång till en

intern version av ChatGPT vilket har gett flera uppslag

till hur tekniken kan användas framåt för att göra nytta

för kunder, medarbetare och ägare.

Ett ekonomiskt sunt och

hållbart samhälle

Swedbank vill ha en ledande position i hållbarhets-

omställningen, och skapa förändring och långsiktig

påverkan tillsammans med våra kunder. Genom att

integrera hållbarhet i vår rådgivning, produkter och

tjänster bidrar vi positivt till samhälls utvecklingen.

Vår vision är ett ekonomiskt sunt och hållbart sam-

hälle. Under året omvandlade vi Ersättningsutskottet

istyrelsen till Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet.

Det nya utskottet ska stödja och stärka bankens stra-

tegiska hållbarhetsarbete. Vårt fokus har skiftat från

vad vi inte vill göra, till vad vi vill göra.

Vi har en tydlig inriktning mot krediter till energieffekti-

visering av fastigheter och bostäder som i sin tur har

stor påverkan på energikonsumtionen. I Estland och

Lettland har vi tagit ytterligare steg och har erbjudit

våra kunder ett urval av gröna lån med 0 procents

räntemarginal under de första två åren.

Swedbank stöttar FN:s Global Compacts tio principer

för hållbar utveckling samt andra viktiga initiativ inom

hållbarhet.

Ett år efter lanseringen av Swedbank Sustainable

Funding Framework emitterade vi under året vår första

sociala obligation på 500 miljoner euro. Tillgångarna

iobligationen består av lån vars syfte är att finansiera

nya och befintliga projekt som bedöms ha goda

sociala effekter. Swedbank har en lång tradition av

attbidra till en positiv samhällsutveckling och jag är

mycket stolt över denna milstolpe. Banken strävar mot

att bidra till utveckling och tillväxt i de samhällen där vi

verkar och vi är fast beslutna att fortsätta göra det

även i framtiden.

Under året har vi finansierat och satsat på projekt som

värnar den biologiska mångfalden. Ett exempel är att

vi köpt de första svenska biodiversitetskrediterna. Vi

är aktiva i omställningen där det krävs nya lösningar.

När den politiska viljan kring hållbarhet är splittrad blir

företagens engagemang ännu viktigare.

Människors finansiella hälsa ligger Swedbank varmt

om hjärtat. Till 2030 vill vi göra det möjligt för en miljon

människor på våra hemmamarknader att stärka sin

finansiella hälsa. För att nå dit erbjuder vi rådgivning

om sparande, försäkringar, budget och utbildar i

privat ekonomi. Kunder med en god finansiell hälsa

görSwedbank starkare och lönsammare. Det gagnar

kunder, ägare, medarbetare och samhället i stort.

Under året har vi också lanserat ett index för finansiell

hälsa. Det mäter människors förmåga och kunskap

om vardagsekonomi, sparande, lån och ekonomisk

trygghet och hjälper oss att förstå hur den finansiella

hälsan ser ut i Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

Mot en uthållig avkastning

på eget kapital

Under året har vi fortsatt leverera på affärsplanen

föratt nå en uthållig avkastning på eget kapital om

15procent år 2025, ”Swedbank 15/25”. Planen ska

göra banken effektivare och mer tillgänglig. Kund-

ernas finansiella liv ska bli enklare och fler ska få råd-

givning snabbt. Vår expertis ska nå fler på ett enklare

sätt. Parallellt har vi arbetat för att anpassa vår organi-

sation så att vi kan växa med våra prioriterade kund-

segment och vår stora kundbas. Vi har även fortsatt

att renodla vår verksamhet och fokusera på kärn-

affären. Under året har vi därför ingått strategiska

partnerskap inom bland annat fastighetsunderhåll,

stordatormiljö och arbetsplatstjänster.

2023 har inneburit hårt och fokuserat arbete från våra

medarbetare. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till

alla medarbetare och styrelsen för ett fantastiskt

arbete och ett gott samarbete under det gångna året.

Tillsammans gör vi det möjligt för de många människ-

orna och företagen att skapa en bättre framtid.

Kundernas framtid är vårt fokus.

Stockholm i februari 2024

Jens Henriksson

Vd och koncernchef

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 7

Vd har ordet

Svalare ekonomi

Under 2023 visade många ekonomier fortsatt motståndskraft, men i slutet av året

började den ekonomiska aktiviteten bromsa in vilket även kommer att påverka arbets-

marknaden framöver. De geopolitiska spänningarna fortsatte att öka under året.

Hemmamarknaderna bromsade in

Preliminära data visar att svensk ekonomi varit svag

och BNP ser ut att ha varit i stort sett oförändrad under

2023. Även i de baltiska länd erna svalnade ekono-

mierna av. Hög inflation och stigande räntor ledde till

att hushållen i såväl Sverige som i de baltiska länderna

minskade sin konsumtion. Till följd av svagare efter-

frågan från omvärlden försvagades också varuexporten.

Den svenska byggsektorn drabbades också kraftigt

negativt. De sammantagna effekterna på arbetsmark-

naden ledde till att arbetslösheten i Sverige steg från

7,3 procent till 8,2 procent. I Lettland tyder preliminär

data på att arbetslösheten var oförändrad jämfört med

slutet av 2022, medan preliminär data indikerar att

arbetslösheten steg i Estland och Litauen.

Inflationen föll under 2023, men för svensk del var den

alltjämt för hög och högre än Riksbankens prognoser.

Riksbanken höjde styrräntan från 2,5 procent till

4,0procent under året. Nu förväntar sig Swedbanks

makro ekonomer att Riksbanken lämnar styrräntan

oförändrad fram till maj 2024 för att därefter börja

sänka, då inflationen väntas ha kommit ner nära målet

sam tidigt som arbetsmarknaden har försvagats och

ekonomin fortsatt att utvecklas svagt. I de baltiska

länderna föll inflationen tillbaka ordentligt, från över

20 procent i början av året till låga 0,6 procent i Lett-

land, 1,2 procent i Litauen och 4,0 procent i Estland.

Priserna på bostäder i Sverige var relativt stabila under

2023. Hittills har priserna på villor fallit med 15 procent

och bostadsrätter med 8 procent sedan toppen i mars

2022. Köparna var fortsatt avvaktande vilket innebar

att få bostäder omsattes. När hushållens köpkraft

stabiliseras samtidigt som bolåneräntorna börjar gå

ner väntas priserna återhämta sig något. I Estland och

Litauen bromsade bostadspriserna in, även om de

fortsatte att öka i relativt stadig takt. I Lettland sjönk

priserna något från andra kvartalet 2023 och framåt.

Lägre inflation öppnar upp för lägre

styrräntor under 2024

Ekonomin i de flesta europeiska länder kyldes av

under 2023 efter den ekonomiska hetta som uppstod

under pandemi åren. Även om den amerikanska eko-

nomin höll emot bra med hög tillväxt och stark arbets-

marknad finns det tecken på att motståndskraften är

på väg att ge vika. De totala effekterna av högre räntor,

och den snabbt stigande infla tionen under 2022, har

ännu inte slagit igenom fullt ut iden globala reala

ekonomin. Swedbanks makroekonomer räknar därför

med en inbromsning framöver och att USA mjuklandar

medan euro området stagnerar under 2024.

Om 2022 utmärktes av breda prisuppgångar, var 2023

året då det globala pristrycket började avta. Globala

fraktpriser och råvarupriser var lägre än 2022 vilket

bidrog till lägre konsumentprisinflation. I takt med att

ekonomierna kommer att bromsa in och inflationen

normaliseras öppnas även möjligheterna för lägre

styrräntor. Swedbanks makroekonomer räknar med

att Europeiska Centralbanken kommer vara först ut

och sänka sin styrränta i april 2024, följt av Federal

Reserve i maj.

Inflation, %

–2

Sverige

Tyskland

USA

2023202220212020

Sverige Tyskland USA

Källa: Swedbank Makroanalys & Macrobond.

Ännu ett år med dystra klimatrekord

Under sommaren 2023 uppmättes de högsta globala

temperaturerna någonsin och ytterligare värmerekord

slogs under hösten. Enligt FN:s klimatorgan måste

världens länder nära nog halvera utsläppen till slutet

av detta decennium för att nå Parisavtalets klimatmål

om 1,5graders uppvärmning, något som ser allt

svårare utatt uppnå.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 20238

Omvärld

Strategisk riktning

Vårt syfte är att göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa

en bättre framtid genom att erbjuda finansiell rådgivning, service och produkter på

våra fyra hemmamarknader; Sverige, Estland, Lettland och Litauen. På så sätt kan vi

uppnå vår vision om ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart.

Grunden för Sparbanksrörelsen, när den bildades för

över 200 år sedan, var att möjliggöra för de många

människorna att stärka sin finansiella hälsa. Det är här

som Swedbank har sina rötter och det genomsyrar vår

verksamhet varje dag.

Vår vision

Vår vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt

och hållbart. Det innefattar hållbarhet utifrån miljö-

mässiga, sociala, finansiella, regulatoriska och etiska

perspektiv. Vi är övertygade om att Swedbank tillsam-

mans med vår stora kundbas kan fortsätta att påverka

samhället i positiv riktning och bidra till ett långsiktigt

hållbart samhälle.

Vårt kundlöfte

Våra kunder är grunden till vår framgång och vårt mål

är att finnas där för dem genom hela livet. Vårt kund-

löfte, ”tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare”,

innebär att vi ger våra kunder proaktiv rådgivning på

deras villkor, stöttar dem i att fatta hållbara beslut och

för enklar det som kan kännas svårt.

Våra värderingar

Våra värderingar, ”öppen, enkel och omtänksam”, är

grunden för vår företagskultur och identitet. De stödjer

vår vision och vägleder oss i vårt dagliga agerande och

beslutsfattande, liksom i möten med våra kunder och

intressenter. Vi är en öppen och inkluderande bank där

medarbetares och kunders mångfald respekteras och

främjas. Vår ambition är att skapa en enkel och

omtänksam bankupplevelse för alla kunder, utifrån

varje kunds unika behov.

Vår grund

Vår grund är av stor betydelse för att vi ska kunna leve-

rera på vårt syfte, vision och kundlöfte. Vi arbetar för

att säkerställa att vi har en attraktiv arbetsplats och en

inkluderande kultur där medarbetare bidrar och tar

ansvar. Vi lägger stort fokus på att vara en effektiv och

lönsam bank samt en plattform för finansiella tjänster

som efterlever gällande lagar och regler. Det är också

grundläggande att vi har en standardiserad, skalbar

och stabil infrastruktur.

Vår grund

Tillsammans

skapar vi

En attraktiv arbetsplats och

inkluderande kultur där med-

arbetare bidrar och tar ansvar

En effektiv och lönsam bank och

plattform för finansiella tjänster som

efterlever gällande lagar och regler

En standardiserad,

skalbar och stabil

infrastruktur

Ett samhälle som

är ekonomiskt sunt

och hållbart

Tillsammans gör vi ditt

finansiella liv enklare

• Genom rådgivning på dina villkor

• Genom att stötta dig på vägen mot hållbarhet

• Genom att alltid finnas där och hjälpa till

• Genom att göra det svåra enkelt

Vi gör det möjligt för de

många människorna och

företagen att skapa en

bättre framtid

Vårt syfte

Vårt kundlöfte

Vår vision

Våra värderingar

Öppen

Enkel

Omtänksam

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 9

Strategisk riktning och mål Värdeskapande

Mål

Vi fokuserar på långsiktigt värdeskapande och har definierat strategiska mål för att

mäta framgång i linje med vår strategiska riktning.

Ett samhälle som är ekonomiskt

sunt och hållbart

Vi tar vårt ansvar som stor aktör på finansmarknaden

på största allvar. Hållbart företagande och att främja

en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar

utveckling genomsyrar vår verksamhet. Samma

ansvar gäller för att möjliggöra den gröna omställ-

ningen och minska vår egen klimatpåverkan.

Kundnöjdhet och förtroende

Kundvärde skapas genom att vi erbjuder våra kunder

relevanta produkter och tjänster som bygger på deras

behov. Att leverera högt kundvärde är en förutsättning

för hållbar lönsamhet och våra kunders nöjdhet, för-

troende och val av Swedbank som finansiell partner.

Tillgänglighet 24/7

Vårt mål är att alltid finnas där och hjälpa våra kunder.

Vi arbetar kontinuerligt med att säkerställa en stabil

infrastruktur och pålitlig digital prestanda för att

säkerställa att produkter, rådgivning och tjänster

är tillgängliga när de behövs.

Engagerade medarbetare

Engagerade och stolta medarbetare skapar en bättre

kundupplevelse, vilket i sin tur leder till nöjdare kunder.

Vår ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare som

erbjuder hälsosamma, hållbara arbetsvillkor tillsam-

mans med ett inkluderade arbetsklimat präglat av våra

värderingar, ”öppen, enkel och omtänksam”.

Stabil riskhantering och

regelefterlevnad

En god riskhantering präglar hela vår verksamhet och

bidrar till att vi kan fatta informerade och sunda beslut,

väl avvägda i förhållande till risk, avkastning och

marknads situation. Det är viktigt för att upprätthålla

vårt förtroende bland kunder, investerare och tillsyns-

myndigheter samt för att fortsätta vara en stabil aktör

i det finansiella systemet.

Konkurrenskraftig avkastning på

investerat kapital med marknads-

ledande kostnadseffektivitet

För oss är en hållbar bank en lönsam bank. Vi skapar

värde för våra aktieägare genom långsiktig lönsam till-

växt och effektivitet. Vi värdesätter uthållig lönsamhet

före snabb tillväxt eftersom det skapar stabilitet och

förutsägbarhet för såväl våra kunder som våra ägare

och samhället i övrigt. Kombinerat med vår marknads-

ledande kostnadseffektivitet har det hjälpt oss att

även i år skapa ett starkt finansiellt resultat, som ger

oss utrymme att fortsätta investera i produkt- och

kanalutveckling.

Ett samhälle som

är ekonomiskt sunt

och hållbart

Medarbetar-

engagemang

Stabil

riskhantering och

regelefterlevnad

Konkurrenskraftig

avkastning på

investerat kapital

med marknads-

ledande K/I-tal

Tillgänglighet

24/7

Konkurrenskraftig

kundnöjdhet och

förtroende för

varumärket

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202310

Värdeskapande Strategisk riktning och mål

Operationell effektivitet

Vårt fokus är att fortsätta minska komplexi-

teten, standardisera erbjudanden och pro-

dukter samt att öka effektiviteten i processer

och arbetssätt med syfte att förenkla för våra

kunder och realisera värdet av våra invester-

ingar och resurser. Ny teknik och digitalise-

ring är och kommer fortsätta att vara viktiga

områden för att kunna frigöra kapacitet till

deaktiviteter som skapar mest värde för

vårverksamhet. Detta ger oss möjlighet att

kunna erbjuda lönsamma produkter och

tjänster, utnyttja våra skalfördelar och möta

såväl våra kunders förväntningar som kon-

kurrensen på marknaden.

Värdeskapande för kunden

Vår verksamhet bygger på kundrelationer

ochatt alltid ha kundens bästa för ögonen.

Vifokuserar på att ge proaktiva råd på kundens

villkor med hållbarhet och enkelhet som grund.

Vi är en digital bank med fysiska mötesplatser

och vi skapar värde utifrån våra kunders behov.

Våra framgångar är beroende av långsiktiga

relationer och ett tjänste- och produkterbju-

dande som ger kunden möjlighet att ha Swed-

bank som partner för olika typer av finansiella

behov. Vi vill fortsätta att vara ett attraktivt val

för de många människorna och företagen och

försäkra oss om att vi lever upp till deras för-

väntningar. Det gör vi genom att vara en till-

förlitlig partner över tid.

Kärnverksamheten

Vi fokuserar på lönsam tillväxt i vår starka och

redan lönsamma verksamhet på våra hemma-

marknader: Sverige, Estland, Lettland och

Litauen. Swedbank är en bank för de många

privatkunderna, de små och medelstora före-

tagen samt ett urval av stora företag, avse-

ende produkter och tjänster inom finansie-

ring, sparande, försäkring och finansiella

vardagstjänster. I vår kärnverksamhet ingår

också omställningsarbetet för ett mer håll-

bart samhälle samt att ingå i sam arbeten och

partnerskap som leder till att vi bättre kan till-

godose våra kunders behov. Sparbankerna är

vår viktigaste partner.

Grundläggande förutsättningar

För att kunna vara starka, lönsamma och sam-

tidigt säkerställa långsiktigt värde för våra

aktie ägare är det nödvändigt att vi står påen

stadig grund. Regelefterlevnad, intern styrning

och kontroll, stabilitet och motstånds kraft

iden tekniska infrastrukturen samt att vara

enattraktiv arbetsplats med en kultur som

bygger på inkludering och ansvarstagande är

avgörande för oss. Det är avgörande inte bara

för vår möjlighet och förmåga till sund risk-

hantering, hög kundnöjdhet, förtroende, enga-

gerade medarbetare och kostnadseffektivitet

utan också för att möjliggöra utveckling inom

andra strategiska områden framåt.

Fokusområden

Värdeskapande för

kunden

Kärnverksamheten

Operationell

effektivitet

Grundläggande

förutsättningar

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 11

Strategisk riktning och mål Värdeskapande

Affärsplan

I december 2022 hölls en investerardag där vi presenterade vår plan för att leverera

minst 15 procent uthållig avkastning på eget kapital 2025 – Swedbank 15/25. I januari

2024 redogjorde vi för hur banken presterar i förhållande till affärsprioriteringarna

och den finansiella planen.

Uppföljning av affärsprioriteringar

Under 2023 fortsatte vi att dra nytta av vår bepröv-

ade affärsmodell och prisstrategi genom att vara

disciplinerade i vår prissättning av låne- och spar-

produkter. ISverige fokuserade vi på våra befint-

liga kunder då efterfrågan på nya bolån var förhåll-

andevis låg. I de baltiska länderna var efterfrågan

högre. Under året ökade Baltisk bankverksamhets

totala utlåning med 8 procent, delvis drivet av vårt

hållbara finansieringserbjudande inom gröna lån i

Estland och Lettland. Samman taget befäste vi våra

ledande marknadspositioner inom bolån, inlåning

och fond sparande på samtliga hemmamarknader.

En av Swedbanks styrkor är vår breda kundbas där

över 7,5 miljoner privatpersoner och företag ingår.

Genom att vara mer proaktiva kan vi öka vår andel

av affären bland dessa kunder. Med hjälp av auto-

matiserade erbjudanden baserat på kundernas

livshändelser kan vi stärka deras finansiella hälsa

och öka våra affärsvolymer. Under året ökade vi

antalet försäljningar från dessa erbjudanden med

25 procent i Sverige, drivet av bland annat spar-

ande, försäkring och servicekoncept. I de baltiska

länderna fortsätter vi att vara det mest omtyckta

varumärket enligt Baltic Brands. Under 2023 ökade

antalet kunder med ett långsiktigt sparande från

440 000 till 480 000, i linje med vårt mål om att

dubblera antalet till cirka 900 000 fram till2030.

För att växa affären i prioriterade segment behöver

vi träffa våra kunder oftare. Under året genom-

fördes 265000 assisterade kundmöten i Sverige,

jämfört med målet om 300 000 möten 2025. Med

fokus på förbättrad service och rådgivning skapar

vi ett nytt affärsområde för premium och private-

bankingkunder i Sverige, medan företagskunder

med en kontaktperson samlas inom Företag och

Institutioner. I Lettland och Litauen har vi som mål

att förbättra vår position på marknaden för före-

tags utlåning. Sedan tredje kvartalet 2022 har vi

ökat denna marknadandel från 19,4 till 20,1 procent

iLettland och från 22,4 till 25,1 procent i Litauen,

jämfört med målet om 25–30 procent 2030.

Den sista affärsprioriteringen är att förbättra kund-

upp levelsen genom ökad tillgänglighet, bredare

och bättre anpassad rådgivning samt snabbare

hantering som gör det lättare att göra affärer med

oss. Som utlovat på investerar dagen 2022 har vi

under 2023 lanserat en ny kommunikationsplatt-

form på samtliga hemmamarknader. Vi har också

arbetat vidare med att automatisera våra kredit-

givningsprocesser, till exempel med hjälp av ett

nytt värderingsverktyg för bostadsrätter. Dess-

utom fortsätter utvecklingen av vår nya råd-

givningsplattform som planeras att lanseras

under2024.

1) Uppskattad marknadsandel för total affärsvolym inom mellanstora företag (inklusive lån och annan affär).

Dra nytta av beprövad

affärs modell och

prisstrategi

Öka andelen av

affären för

befintliga kunder

Växa affären

i prioriterade

segment

Förbättra vår

tillgäng lig het och

opera tionella

effektivitet

Affärsprioriteringar

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202312

Värdeskapande Strategisk riktning och mål

Uppföljning av finansiell plan

Sedan december 2022 har styrräntorna i Sverige och

ide baltiska länderna varit högre än vad som antogs

iden finansiella planen. Tack vare vår balansräknings-

struktur och disciplinerade prisstrategi ökade ränte-

nettot med 54 procent under 2023. Det bidrog till att

inäkterna ökade mer än kostnaderna, i linje med vår

ambition om att nå en 3 procentenheter högre årlig

genomsnittlig intäktsökning än den årliga genom-

snittliga kostnadsökningen 2021–2025.

Kostnaderna i förhållande till intäkterna (K/I-tal) upp-

gick till 0,33 under 2023, jämfört med vårt stödjande

nyckeltal om 0,40.

Kreditförlustnivån uppgick till 9 baspunkter under

2023, vilket kan jämföras med vårt långsiktiga

historiska genomsnitt om 7 baspunkter.

Vi har en stark kapitalposition. Vid utgången av 2023

uppgick vår kärnprimärkapitalbuffert till 3,9 procent,

jämfört med ett eftersträvat intervall om 1–3 procent.

Från och med 2025 siktar vipå att nå en buffert om

2procent.

Sammanfattningsvis är vi i en stark position för att

kunna fortsätta leverera enligt våra affärspriorite-

ringar och på vår finansiella plan.

Finansiell plan

Finansiellt mål Stödjande KPI:er

≥15%

Avkastning på eget kapital 2025

0,40

K/I-tal 2023–2025

2 procent

Kärnprimärkapital buffert 2025

(intervall om 1– 3 procent

över Finans inspektionens krav)

Antal assisterade rådgivnings-

möten, Sverige

tusental

Antal kunder med långsiktigt

sparande, de baltiska länderna

tusental

Marknadsandelar företags-

utlåning, Lettland och Litauen

procent

100

150

200

250

300

2025

Mål

20232022

100

200

300

400

500

600

700

800

900

2030

Mål

20232022

Litauen

Lettland

Mål

2030

Kv 3

2023

Kv 1

2023

Kv 3

2022

Lettland Litauen

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 13

Strategisk riktning och mål Värdeskapande

Unga är framtiden

Unga har i över 200 år varit en av våra viktigaste mål-

grupper, i vår affär såväl som i våra insatser för att bygga

ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart.

När dagens unga tar klivet ut i vuxenvärlden är utbudet

av finansiella tjänster och produkter både större och

mer komplext än för tidigare generationer. Fler unga

behöver få bättre kunskap om privatekonomi tidigt

ilivet. För att rusta ungdomar för framtiden bedriver

Swedbank en omfattande privatekonomisk folkbild-

ning. För att nå dagens ungdom behöver vi möta dem

på deras villkor på de platser och plattformar där de

spenderar en stor del av sin tid. Swedbank satsar på

en omfattande folkbildning i sociala medier och besö-

ker grundskolor och gymnasier inom ramen för vårt

och sparbankernas initiativ Ung Ekonomi.

Swedbank har även tillsatt en ungdomsekonom som

arbetar med folkbildning för unga, Julia Hofvendahl.

Hon har under året tagit fram ettflertal rapporter och

analyser om ungas ekonomiska situation.

– 2023 har varit ett stökigt år, med hög inflation och

stigande räntor. Det har inte bara påverkat den breda

massan utan det har även förändrat de ungas syn på

ekonomi, säger Julia Hofvendahl.

Swedbanks undersökningar visar

att många unga är oroliga över

sin privatekonomiska situation.

De är som mest oroliga över att

de sparar för lite och för att ta

för stora lån i samband med

bostadsköp. Det är tydligt att det

har skett en förändring under året

och att många unga är alltmer

trygghetssökande nu. Hållbarhet är

också något som ligger våra unga

kunder varmt om hjärtat. En annan

viktig fråga för unga är oron för att

utsättas för bedrägerier. Under året är har det blivit

vanligare att unga utsätts för bedrägerier via sociala

och digitala medier.

– Det har varit ett spännande och intensivt år där jag

mött många ungdomar både i våra digitala kanaler

och fysiskt i skolor samt på olika event. Även våra

folkvalda vet att de unga är framtiden och jag har haft

möjlig het att i Sveriges riksdag träffa bland annat jäm-

ställdhetsministern och prata om hur vi kan arbeta

med att öka den ekonomiska jämställdheten bland

unga, säger Julia Hofvendahl.

Julia Hofvendahl,

Swedbanks ungdomsekonom

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202314

I fokus

Affärsområden

Swedbank består av tre affärsområden: Svensk bankverksamhet, Baltisk bank-

verksamhet och Företag och Institutioner.

Svensk bankverksamhet

Sverige är Swedbanks största marknad med omkring

4 miljoner kunder. Det gör Swedbank till Sveriges

största bank sett till antalet kunder. Svensk bankverk-

samhet erbjuder privatkunder och små och medel-

stora företag finansiella tjänster och rådgivning

anpassad efter kundens situation och behov.

Swedbank finns med under kundens hela resa –

från liten till stor. Vi är en digital bank med fysiska

mötesplatser och finns tillgänglig digitalt, över

telefon och idet fysiska mötet efter behov.

” Under ett år av stigande priser och räntor, en

osäker bostadsmarknad och ett volatilt börs-

klimat har vi funnits där för våra kunder. Vi har

även utökat antalet proaktiva kundkontakter

vilket bidragit till fler bokade rådgivningar.”

Mikael Björknert

Baltisk bankverksamhet

Swedbank är största banken sett till antalet kunder

iEstland, Lettland och Litauen, med omkring 3,4 mil-

joner privatkunder och nära 300 000 företagskunder.

Banken är alltid öppen genom digitala kanaler, kund-

center och kontor. Swedbank är en del av lokalsam-

hället. Samhällsengagemanget tar sig många uttryck,

med initiativ för att främja utbildning, entreprenörskap

och social välfärd. Swedbank har 17 kontor i Estland,

21 i Lettland och 43 i Litauen.

” Det finns mycket att vara stolt över under 2023.

Vi växte vår utlåning i samtliga länder, blev

marknadsledande inom sakförsäkringar i

Estland och utfärdade vårt första hållbarhets-

länkade lån i Lettland. Vi fortsätter att ha en

hög kundnöjdhet i alla tre marknader och

blev utnämnda till det mest älskade

varumärket för femte året i rad.”

Jon Lidefelt

Företag och Institutioner

Företag och Institutioner möter behovet hos stora

ochmedelstora företag samt finansiella institutioner.

Detta inkluderar multinationella företag och kunder

som har särskilda behov av avancerade finansierings-

lösningar. Affärsområdet ansvarar också för företags-

och kapitalmarknadsprodukter till Svensk bankverk-

samhet, Baltisk bankverksamhet samt sparbankerna.

Affärsområdet finns representerat i Sverige, Estland,

Lettland, Litauen, Norge, Finland, Kina och USA.

” 2023 var året då Swedbank samlade den

svenska företagsaffären i ett och samma

affärsområde. Kundernas investeringsvilja var

dämpad på grund av det osäkra ekonomiska

läget, även om vi såg något högre aktivitet

inorra Sverige samt inom förnyelsebar

energi.”

Bo Bengtsson

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 15

Affärsområden Värdeskapande

Så skapar vi värde

Genom att erbjuda utlåning till hushåll och företag, hållbart sparande samt säkra

och enkla betalningstjänster bidrar vi till våra kunders finansiella hälsa. Värdet vi

skapar genom vårt erbjudande ökar den finansiella stabiliteten och ger utdelning

tillvåra aktieägare.

Vi gör våra kunders finansiella liv enklare

Med våra runt sju miljoner privatkunder och 550 000

företagskunder är Swedbank den ledande banken för

de många hushållen och företagen i Sverige, Estland,

Lettland och Litauen. Vår verksamhet bedrivs i huvud-

sak inom våra produktområden lån, betalningar och

sparande, vi erbjuder även pensions- och försäkrings-

lösningar. Vi är tillgängliga dygnet runt och ger service

samt rådgivning till våra kunder genom fysiska möten,

telefon och digitala hjälpmedel.

Behovet av rådgivning ökar bland alla våra kunder och

det blir allt viktigare att kunna erbjuda rätt produkter

och tjänster utifrån kundens finansiella livssituation.

Allt fler kunder väljer att göra sina bankärenden digi-

talt och vår ambition är att alla dagliga bankärenden

ska gå att utföras på detta sätt, men med möjlighet till

personlig hjälp i samband med mer kvalificerad råd-

givning. För att fortsätta vara relevanta för våra kunder

måste vi ständigt förbättra våra erbjudanden och kon-

tinuerligt utveckla mer skräddarsydda tjänster på alla

våra hemmamarknader.

En viktig del av samhället

Swedbank är en systemviktig bank. Vi tillhandahåller

avgörande infrastruktur och är en av de större skatte-

betalarna i flera av våra hemmamarknader. Som en

integrerad del av samhällsekonomin påverkas vi av

långsiktiga ekonomiska trender, konjunktursväng-

ningar och större omvärldsförändringar. Det kan till

exempel röra sig om regula toriska, ekonomiska eller

beteendemässiga förändringar. För att förbli konkur-

renskraftiga och relevanta är vi ständigt redo att

snabbt anpassa oss till förändrade förutsättningar.

Swedbank har en lång tradition av att sponsra det

svenska föreningslivet och andra goda krafter i sam-

hället. Vårt samhällsengagemang foku serar främst

på folkbildning för organisationer som arbetar med

barn och ungdomar. Målet är att folkbildningen ska

ge ansvarsfulla råd och sprida kunskap som kan bidra

till en ekonomi i balans för individen eller före taget,

stärka entreprenörskap och bidra till en lång siktigt

hållbar utveckling av det lokala samhället.

Våra intäkter, kostnader och

fördelning av vårt resultat

Vår största intäktskälla är räntenettot – skillnaden

mellan ränteintäkter från utlåning och räntekostnader

för in- och upplåning. Utlåningen finansieras genom

inlåning från företag och privatpersoner samt genom

upplåning på kapitalmarknaden.

Vår näst största inkomstkälla består av avgifter för

produkter och tjänster, så som kapitalförvaltning och

betalningar. Intäkterna från kapitalförvaltningen tas ut

som en avgift på förvaltat kapital och påverkas därför

av utvecklingen på de finansiella marknaderna. Intäk-

terna från betalningar kommer främst från kortavgifter,

men också från företag som använder våra kort-

terminaler.

Våra huvudsakliga kostnader består av personal- och

IT-kostnader. För att möta efterfrågan från kunder,

uppfylla myndighetskrav och öka kostnadseffektivi-

teten krävs kontinuerliga investeringar i både med-

arbetare, moderna tjänster samt system.

För att kunna hålla en låg risknivå måste vi förstå och

prissätta vår utlåning korrekt. Vår marginal måste

därför vara tillräckligt stor för att täcka kreditförluster.

Marginalen ska även täcka våra egna kostnader, av -

gifter för att stärka den finansiella stabiliteten och ge

avkastning på aktieägarnas kapital.

Swedbanks utdelningspolicy är att dela ut 50 procent

av årsvinsten till aktieägarna, som förväntar sig en

konkurrenskraftig avkastning på sitt kapital. Reste-

rande 50 procent används för att finansiera tillväxt,

utveckla banken och klara ekonomiska påfrestningar

isvåra tider.

+ Intäkter

– Kostnader

= Resultat före kreditförluster, bankskatter

och resolutionsavgifter

– Kreditförluster

– Bankskatter och resolutionsavgifter

– Skatt

= Resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB

Utdelning Eget kapital

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202316

Värdeskapande

Vi vill göra det möjligt för fler att

stärka sin finansiella hälsa

Finansiell hälsa är att ha en ekonomi i balans och kun-

skap om vad som behövs för att känna sig ekonomiskt

trygg och fri. På Swedbank vill vi att fler ska kunna

bygga upp sin ekonomi och skaffa sig den finansiella

kunskap som behövs för att känna både trygghet i var-

dagen och framtidstro. Därför vill vi göra det möjligt

för en miljon människor på våra hemmamarknader att

stärka sin finansiella hälsa till 2030.

Genom att utveckla vårt arbetssätt och våra digitala

kanaler så att fler kan ta del av bankens rådgivning,

och genom att fortsätta utbilda bland annat unga i

privat ekonomi, skapar vi förutsättningar för en stärkt

finansiell hälsa. När människor har koll på sin privat-

ekonomi och hur de kan påverka den, kan de också

takontroll över sin ekonomiska situation och öka sin

trygghet ochfrihet.

Swedbanks arbete för finansiell hälsa tar avstamp

iFN:s definition av ekonomisk hälsa: ”att känna sig

trygg i sin privatekonomi, att ha kontroll, motstånds-

kraft och ekonomisk frihet”. För oss innebär det att

man har högre inkomster än utgifter, en bra nivå på sitt

sparande, en hanterbar skuldnivå och de försäkringar

som behövs för en trygg privatekonomi. Man har också

kunskap för att kunna fatta bra beslut om sin ekonomi.

Då ökar chanserna att man kan leva det liv man vill.

Man blir också mindre sårbar;

såväl för förändringar i sam-

hällsekonomin som för ovän-

tade eller oönskade händelser

i sitt liv.

Swedbanks index för finansiell

hälsa, som publi cerades i mars

2023, visar att en relativt stor

del avbefolkningarna i Sverige

och de baltiska länderna saknar

någon eller några av dessa förutsättningar. ISverige

har 24 procent av befolkningen en ansträngd eller

sårbar finansiell hälsa. I Litauen är motsvarande siffra

59 procent, i Estland är den 61 procent och i Lettland

har hela 74 procent en ansträngd eller sårbar finan-

siellhälsa.

Som bank har vi förmånen att vara en del av människors

trygghet, drömmar och mål, oavsett om det handlar

om att skapa sig ett hem, förverkliga en idé eller spara

för kommande livshändelser. Här har vi en viktig roll

att spela med kunskap, verktyg och råd ifrågor som

påverkar kundernas ekonomi, liv och framtid. Ikraft av

vår storlek kan vi göra skillnad. Tillsammans bygger vi

en sund och hållbar framtid. För oss, våra kunder och

de samhällen vi är en del av.

Vårt mål är att

1 miljon

ska få möjligheten

att stärka sin

finansiella hälsa

till 2030

17Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

I fokus

Vår strategi ger resultat

Swedbanks strategiska mål mäts och följs upp löpande. Utvecklingen inom respektive

område redovisas genom ett antal utvalda nyckeltal. Med vår strategi som grund och

med fokus på att genomföra vår affärsplan har vi skapat värde för våra intressenter

och under 2023 levererat ett starkt utfall.

Lönsamhet och kostnadseffektivitet

Mål: Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent

En hållbar bank är en lönsam bank. Med en långsiktigt stabil lönsamhet kan vi stötta

våra kunder, ge utdelning till våra aktieägare och fortsätta utvecklas. En lönsam bank

bidrar till finansiell stabilitet för kunder, anställda och genom att vara lönsamma

bidrar vi även till ett finansiellt sunt och hållbart samhälle.

Räntabilitet på eget kapital, %

20232022202120202019

Utfall Mål

Utfall

Swedbank levererade en räntabilitet på eget kapital

om 18,3 procent (13,0).

Varför?

Stödjande nyckeltal: Kvot mellan kostnader och intäkter (K/I-tal) på 0,40

Ett K/I-tal på 0,40 säkerställer att vi driver en kostnadseffektiv bank med låg

operationell risk medan vi kan fortsätta att investera i bankens utveckling.

Det gör oss konkurrenskraftiga över tid och stöttar vårt finansiella mål om

en räntabilitet på eget kapital om minst 15 procent.

K/I-tal

0,6

20232022202120202019

Utfall

Swedbanks K/I-tal uppgick till 0,33 (0,40).

Varför?

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202318

Värdeskapande Utfall strategiska mål

Stödjande nyckeltal: En kärnprimärkapitalbuffert på 1–3 procent

För att ha en god balans mellan uthållig lönsamhet och risk behöver Swedbank ha en

rimlig buffert till Finansinspektionens kapitalkrav. Vi har som mål att upprätthålla en

buffert utöver kapital kravet på 1–3 procent. Från och med 2025 siktar vi på att hålla

en kapitalbuffert på2 procent.

Kärnprimärkapitalrelation, %

20232022202120202019

Utfall Krav

Utfall

Kärnprimärkapitalrelationen uppgick vid årets slut till

19,0 procent (17,8). Finansinspektionen höjde under

året kärnprimärkapitalkravet till 15,1 procent (14,4)

och bufferten till kapitalkravet uppgick därmed till

3,9procent.

Varför?

Risk

Mål: God riskhantering

Att på ett medvetet och kontrollerat sätt ta och hantera risker är grundläggande för

vår affärsmodell och värdeskapande. Swedbanks verksamhet ska ha låg risk och en

hållbar och väl diversifierad utlåning. Kapital- och likviditetsposition ska säkerställa

att banken kan stå emot ekonomiskt svåra tider samt har tillgång till konkurrens-

kraftig kapitalmarknadsupplåning.

Kreditförlustnivå, %

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

20232022202120202019

Utfall

Kreditförlusterna uppgick till 0,09 procent (0,08 pro-

cent) av Swedbanks totala lånestock, vilket är en låg

nivå under ett år med svag ekonomisk utveckling.

Årets kreditförluster bestod till största del av modell-

baserade kreditförlustreserveringar, medan konsta-

terade kreditförluster var låga.

Likviditetsposition, %

100

150

200

NSFR

LCR

20232022202120202019

Likviditetstäckningsgrad (LCR)

Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)

Utfall

Vid årets slut uppgick koncernens likviditetstäck-

ningsgrad (LCR) till 172 procent (160) och den stabila

nettofinansieringskvoten (NSFR) till 124 procent (118),

vilket innebär en god marginal till de regulatoriska

kraven.

Varför?

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 19

Utfall strategiska mål Värdeskapande

Tillgänglighet

Mål: Tillgänglighet i digitala kanaler

Idag är över 99 procent av våra kundinteraktioner digitala och kunderna förväntar sig

att det går att använda våra digitala tjänster dygnet runt. Vi arbetar kontinuerligt med

att förbättra vår tillgänglighet samt förhindra händelser som kan påverka tillgänglig-

heten negativt.

Tillgänglighet digitala kanaler, %

99,0

99,2

99,4

99,6

99,8

100,0

202320222021

Utfall Mål

Utfall

Under 2023 var tillgängligheten i vår app och internet-

bank i Sverige och de baltiska länderna 99,84 procent.

Varför?

Kund

Mål: Ökad kundnöjdhet

Kundernas framtid är vårt fokus. Det som är viktigt för dem är viktigt för oss. Bank-

och finansbranschen befinner sig i ständig förändring. För att Swedbank ska kunna

fortsätta att vara långsiktigt framgångsrik i den allt hårdare konkurrensen, krävs att vi

säkerställer att förtroendet hos våra kunder är högt. Kundnöjdhet, för troende och en

positiv inställning till vårt varumärke är förutsättningar för att vi ska kunna behålla

våra befintliga kunder och för att nya kunder ska välja oss.

Kundnöjdhet, privatpersoner

100

2023

2022

2021

LitauenLettlandEstlandSverige

2021 2022 2023

Kundnöjdhet mätt som Nöjd Kund Index (NKI).

Utfall

Swedbanks varumärke är mycket starkt på tre av våra

fyra hemmamarknader. Våra kunder i de baltiska län-

derna ger Swedbank ett högre betyg än vad de svenska

kunderna ger avseende förtroende, vilja att rekommen-

dera banken, kundnöjdhet och vårt kundlöfte.

I Sverige har Nöjd Kund Index (NKI) bland privat-

kund erna varit oförändrad mellan 2022 och 2023

(NKI 64). Vi har ett tydligt mål att öka kundnöjdheten

iSverige då vi befinner oss under branschsnittet.

I de baltiska länderna är Swedbanks kundnöjdhet hög:

i Estland NKI 73, i Lettland NKI 77 och i Litauen NKI 76.

För att förstå Swedbanks attraktivitet på marknaden

frågar vi hur stor andel utav befolkningen som kan

tänka sig att välja banken av de som inte är kunder

idag, så kallade icke-kunder. Resultatet visar att vår

attraktivitet är lägre i Sverige jämfört med i de baltiska

länderna. I Sverige är det dock en högre andel som kan

tänka sig att välja Swedbank om de skulle välja bank

idag, jämfört med andra bankers icke-kunder.

Varför?

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202320

Värdeskapande Utfall strategiska mål

Medarbetar e

Mål: Ökat medarbetar engagemang

Hållbara medarbetare är avgörande för både medarbetarnas engagemang och en för-

bättrad kundupplevelse. För att förbli en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande

som potentiella medarbetare strävar vi ständigt efter att erbjuda en hälsosam och

hållbar arbetsmiljö som präglas av samarbete och inkludering. Med hjälp av med-

arbetarindexen Engagemang och Hållbara medarbetarindex mäter vi medarbetarnas

uppfattning om sin arbetsplats, tillgång till nödvändiga resurser, balans mellan arbete

och fritid, utveckling på jobbet samt om man känner sig uppskattad.

Engagemangsindex

100

202320222021

Utfall

Resultaten visar på ett ihållande högt och stabilt

engagemang bland medarbetarna under året. Sam-

arbete inom teamen, lärande och utveckling genom

arbetet samt att känna att ens arbete är viktigt var

områden som fick höga betyg iundersökningen.

Hållbara medarbetarindex

100

202320222021

Utfall

Resultaten har ökat något under de senaste åren när

medarbetarna tillfrågats om sin arbetssituation.

Vitror att denna förbättring beror på ökad flexibilitet

och möjligheter att arbeta hemifrån.

Rekommendationsindex (eNPS)

100

202320222021

Utfall

Viljan att rekommendera Swedbank som arbets -

givare, s.k. eNPS-värdet, har genomgående legat

på en jämn nivå.

Varför?

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 21

Utfall strategiska mål Värdeskapande

Hållbarhet

Mål: Öka bankens hållbara finansiering samt uppnå netto-noll utsläpp senast år 2050

och anpassa våra utlånings- och investeringsportföljer till 1,5 gradersmålet.

Swedbank ska bidra till minskad klimatpåverkan och till en hållbar omställning

i samhället. Klimatet är en av de viktigaste frågorna inom hållbarhetsområdet och

engrund förutsättning för hållbar utveckling. Samhället behöver ställa om för att bli

mer hållbart och här har bankerna en viktig roll att spela. Under 2023 har Swedbank

fortsatt att arbeta med att öka sin hållbara finansiering och med att implementera

åtgärder för attstödja våra kunder i omställningen.

Tillväxt i Swedbanks register för hållbara

tillgångar

och hållbara obligationer, mdkr

Sociala obligationer

Total Green Assets

Total outstanding Green Bonds

202320222021

Utestående gröna obligationer

Registret för hållbara tillgångar

Sociala obligationer

Utfall

Under 2023 har Swedbank fortsatt varit en aktiv emit-

tent av hållbara obligationer. Banken har emitterat tre

gröna obligationer under året och blev den första nord-

iska banken att emittera en social obligation. Swed-

banks gröna och sociala obligationer emitteras utifrån

registret för hållbara tillgångar. Registret för hållbara

tillgångar har ökat med 25 procent jämfört med före-

gående år.

1) Kvalificerade lån, enligt Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering.

Varför?

Klimatmål för låneportföljen

Sektor Enhet

Mål

2030

Utfall

2022

Basår

2019

Bolån kgCO

e/m

–39% –6% 9,2

Kommersiella

fastigheter kgCO

e/m

–43% –17% 25,1

Olja och gas miljon t CO

e –50% –55% 6,4

Kraftproduktion t CO

e/MWh –59% –10% 0,17

Stål t CO

e/ton –29% –6% 0,89

1) Redovisning sker ej för år 2023 då underliggande utsläppsdata ännu ej är

tillgänglig.

2) År 2019 har använts som basår. Målen för 2030 utgår från 2019 års nivåer.

Beräk ningarna för basåret har justerats under 2023 då metoder och data-

tillgänglighet förbättrats.

Utfall

Under 2023 har Swedbank fortsatt arbetet med att

stödja våra kunder i deras klimatomställning. För

defem sektorer i låneportföljen med klimatmål till

2030 redovisas utfallet för 2022 relativt basåret för

mät perioden.

För sektorn bolån visar utfallet på en minskning på

cirka 6 procent. Vi ser att utsläppsintensiteten har

minskat i både de baltiska länderna och Sverige.

För sektorn kommersiella fastigheter har utsläpps-

intensiteten också minskat relativt basåret 2019.

Minskningen uppgår till cirka 17 procent.

För sektorerna kraftproduktion och stål har utsläpps-

intensiteten minskat med drygt 10 respektive 6 procent

sedan 2019.

För sektorn olja och gas har de absoluta finansierade

utsläppen minskat med cirka 55 procent sedan 2019.

Detta innebär att målet om att minska de finansierade

utsläppen med minst 50 procent till 2030 redan har nåtts.

Olika faktorer påverkar utfallet såsom kundernas eller

fastighetens utsläpp, bankens exponering och stor-

leken på kundernas totala tillgångar. Beräknings-

metoder, underliggande data och mer information om

utfallet av klimatmålen beskrivs på sidorna 245–247.

För utfall avseende klimatmål för investeringsportföljen, se not H1, avsnitt 1.1 Kapitalförvaltning, sidan 214 samt

utfall för övriga klimatmål i not H2, avsnitt 2.2 Klimatförändringar, sidan 245.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202322

Värdeskapande Utfall strategiska mål

Samhällsengagemang som

bärande idé sedan 1820

I Sverige, Estland, Lettland och Litauen är Swedbank en viktig del av den finansiella

infrastrukturen och samhällsutvecklingen.

Vi påverkar och engagerar oss i sociala frågor genom

att sprida kunskap om privatekonomi, stödja för enings-

livet och uppmuntra entreprenörskap. Genom olika

initiativ ger vi utbildning för att öka kunskapen om

ekonomi och företagande. Swedbank har mång åriga

samarbeten för att ge barn och ungdomar insikter

ochkunskaper om företagande redan i skolan.

Den digitala transformationen går fort och som äldre

kan det vara svårt att anpassa sig till det nya digitala

samhället. Därför har vi under flera år utbildat äldre

idigitala tjänster genom vårt initativ Digital ekonomi.

Sparbanksgruppen och sparbanksstiftelserna är, som

partner och ägare i Swedbank, starkt engagerade

i dessa frågor.

Hälften av Swedbanks vinst delas varje år ut till våra

aktieägare i enlighet med vår utdelningspolicy. Det är

ägare i form av bland annat sparbanker, pensionsfonder

och stiftelser som i sin tur ger tillbaka till samhället

genom olika samhällsinitiativ, främst lokala och

regionala, men även nationella.

Läs mer om vårt samhällsengagemang inom privat-

ekonomi på sidan 218.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 23

HållbarhetHållbarhet

Vi stöttar våra kunder

för en hållbar framtid

Det långsiktigt hållbara är det långsiktigt lönsamma. Det gäller för såväl kunder,

affären och samhället i stort. Bankens affärsstrategi bygger på att göra det enkelt

för kund erna att göra medvetna och hållbara finansiella val och på så vis bidra till

dengrönaomställningen.

Swedbanks strategiska riktning placerar hållbarhet

i kärnan av affärsstrategin. Vi vill vara med och finan-

siera den hållbara omställningen och vi strävar mot ett

samhälle som är finansiellt, socialt och miljömässigt

hållbart.

Ett viktigt fokusområde för oss inom hållbarhet är att

öka den finansiella hälsan på våra fyra hemmamark-

nader. Det innebär att vi genom löpande och indivi-

duellt anpassad rådgivning kan öka den ekonomiska

kunskapen i samhället, lyfta vikten av sparbuffert och

försäkringar för oväntade utgifter och händelser samt

sparande för framtiden. Detta bidrar till en mer hållbar

och stabil ekonomi på lång sikt.

Ett annat viktigt område är energiomställningen inom

fastighetssektorn. Vi ser stor potential idenna sektor

när det gäller att minska vår indirekta klimatpåverkan

och på så vis bidra till en hållbar omställning. Vi arbe-

tar aktivt med att hitta innovativa lösningar för att

hjälpa våra kunder att minska sin energiförbrukning

och genom det bidra till minskade utsläpp. Inom båda

dessa områden kan Swedbank göra en positiv och

märkbar skillnad för både samhälle och miljö.

Under de senaste åren har vi arbetat för att utveckla

nya produkter och tjänster som syftar till att bidra till

samhällets och våra kunders omställning och sam-

tidigt hantera risker och möjligheter relaterade till håll-

barhet, inte minst klimatförändringar. Det koncern-

över gripande ställningstagandet kring klimat ger oss

en tydlig riktning och innefattar hur vi bidrar till att

möjlig göra klimatomställningen enligt Parisavtalet,

ilinje med 1,5 graders målet.

Swedbanks arbete med social hållbarhet präglas av

vårt samhällsengagemang som alltid kommer att ha

en nyckelroll i vår verksamhet. Genom olika initiativ för

barn och unga på våra hemmamarknader bidrar vi till

att bygga kunskap om privatekonomi och hur olika

livsval påverkar framtiden.

Under året har vi arbetat med att utveckla bankens

hållbarhetsrelaterade policyer, utöka rappor teringen

och utveckla verktyg för att stödja bedömningen av

hållbarhetsrisker i kundmötet. Det är viktigt för oss att

agera transparent för att upprätthålla en stark och

långvarig relation med våra intressenter och att den

bygger på öppenhet och förtroende.

Hållbarhet

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Väsentliga hållbarhetsfrågor

Hållbarhet integreras alltmer i bankens verksamhet. Med hjälp av en

väsentlighetsbedömning identifieras utvalda områden inom hållbarhet.

De ligger till grund för vårt strukturerade hållbarhetsarbete.

Genom att vara lönsamma bidrar vi till ett finansiellt

sunt och hållbart samhälle. På så sätt kan vi stötta

våra kunder, ge utdelning till våra aktieägare och fort-

sätta utveckla banken. Det bidrar också till finansiell

stabilitet för kunder, anställda och samhället i stort.

För att kunna uppnå detta behöver vi bedöma och

utvärdera bankens prioriteringar inom hållbarhet.

En väsentlighetsbedömning har genomförts under

året och utgör grunden för hållbarhetsrapporteringen.

Bedömningen utfördes tillsammans med kunder,

investerare, medarbetare och andra viktiga intressenter.

Den utfördes med initial utgångspunkt i principen om

dubbel väsentlighet. Därmed inkluderas både konse-

kventiell- och finansiell väsentlighet, det vill säga hur

Swedbank påverkar människor och miljö samt hur

Swedbank påverkas finansiellt av yttre hållbarhets-

relaterade faktorer vilka analyseras genom affärs-

risker och affärsmöjligheter inom hållbarhet. Utifrån

kommande regulatoriska rapporteringskrav (CSRD)

anses ett hållbarhetsområde vara väsentligt om det

uppfyller kriterierna för en eller båda dimensionerna.

Utfallet av Swedbanks väsentlighetsbedömning redo-

visas i listan till höger.

Våra väsentliga hållbarhetsområden

● Erbjuda våra kunder hållbarhetsrelaterad rådgivning

samt hållbara produkter och tjänster, genom att till

exempel finansiera energieffektiviseringar i fastig-

hetssektorn eller att genom en sund sparandekultur

bidra till en ökad finansiell hälsa i samhället.

● Verka för klimatomställning och minskade utsläpp

avväxthusgaser.

● Verka för att återställa och stärka biologisk mångfald

och ekosystem.

● Verka för hållbara medarbetare som är grunden för

bankens kultur och framgång.

● Ansvarsfullt företagande och affärsetik.

● Motverka alla former av finansiell brottslighet till

exempel genom att motverka att banken används

föratt genomföra olagliga transaktioner med

pengar från kriminell verksamhet eller finansiering

av terrorism.

● Säkerställa stabila IT-system och informations-

säkerhet såsom behandling av personuppgifter.

För mer information om väsentlighetsbedömningen och respektive väsentligt område

se sidorna 211–213 och hållbarhetsnoterna på sidorna 214–260.

Rapportering

Beslut om

bruttolista över

väsentliga

områden

Intressent-

engagemang

Konsekventiell

och finansiell risk-

och möjlighets-

bedömning

Beslut om

nettolista över

väsentliga

områden

Översyn och

information till

styrelse

Processen för att bedöma väsentliga hållbarhetsfrågor

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 25

Hållbarhet

Green Genius – lösningar som

stärker hållbarheten

Hållbarhet är en del av Swedbanks DNA. Vi strävar

efter att driva vår verksamhet på ett hållbart sätt och

stödja våra kunder i deras hållbarhetsomställning.

Det är också viktigt för oss att bidra ekonomiskt

till utvecklingen av gröna projekt i Sverige och i de

baltiska länderna. 2023 beviljade Swedbank ett lån till

Green Genius i Litauen, ett bolag inom förnybar energi.

Med 92 miljoner euro var det det största lån som

Swedbank hittills beviljat för vindkraftparker i Litauen.

Medlen kommer att användas för att bygga en vind-

kraftpark på 80 MW som ger förnybar el till företag och

möjliggör en minskning av CO

-utsläppen med mer än

130 000 ton per år.

Green Genius utvecklar förnybara energiprojekt i åtta

europeiska länder och ingår i den internationella

Modus-koncernen.

– När Green Genius grundades för 18 år sedan foku-

serade vi främst på solenergi. Idag är vi engagerade

i utveckling, konstruktion och drift av sol-, vind- och

biogasprojekt. Vi arbetar även med att skapa Litauens

största produktionskapacitet för biometan för att

minska koldioxidutsläppen från transporter. Vår

lagringslösning av energi för industrikunder har fått

erkännande och stöd från EU-kommissionen, säger

Rokas Bancevičius, CFO, Green Genius.

Ett avtal i Litauen av denna

storleksordning visar

framför allt att de

baltiska markna-

derna är mogna

– och att markna-

derna iregionen

sam arbetar när-

mare än tidigare.

– Green Genius och

Swedbank har liknande

värder ingar och vill ta

ett stort ansvar för den

framtid vi skapar. Vi

delar också en liknande

lång siktig strategisk vision för regionen. Partnerskap

som dessa har potential att initiera de grundläggande

för ändringar som samhället behöver göra, säger

Rokas Bancevičius.

Green Genius genererar cirka 315 GWh grön energi

varje år. Detta gör det möjligt att undvika mer

än 210 000 ton CO

-utsläpp årligen. Huvudmålet för

Green Genius är att stärka hållbarheten och bidra till

att stoppa klimat förändringarna.

Rokas Bancevičius, CFO,

Green Genius

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202326

I fokus

Hållbarhet integrerat i verksamheten

Klimatfrågan har under året fortsatt skapa stora utma-

ningar för samhället i stort och är alltmer påtaglig för

många av bankens kunder. Väderförändringar så som

torka, översvämningar och jordskred är numera åter-

kommande och påverkar oss alla.

Hållbar omställning

Minskad energianvändning

Energiomställning och energieffektivisering är viktiga

verktyg för att minska klimatpåverkan. Bolån utgör en

betydande del av vår affär på våra fyra hemmamarkna-

der. Därigenom kan vi bidra till att öka medvetenheten

kring energieffek tivitet, i både privata såväl som kom-

mersiella fastig heter, i skog och lantbruksfastigheter,

via vår rådgivning samt våra produkter och tjänster.

Vimöjliggör för våra kunder, både privatpersoner och

företag, att fatta hållbara beslut, ställa om sina verk-

samheter och på så sätt skapa en bättre framtid.

Genom att finansiera projekt för ökad energieffekti-

vitet kan vi bidra till att påskynda omställningen. Som

ett led i det har vi också investerat i företaget Hemma,

där Swedbanks privat kunder i Sverige kan göra en

kostnadsfri digital energikoll av sin bostad och sedan

ansöka om finansiering för förbättrings åtgärderna via

Swedbank. Genom energikollen får kunden konkreta

tips på hur de kan minska sin energianvändning och

sänka sina elkostnader.

För att främja hållbara investeringar sänkte Swedbank

i Estland och Lettland räntemarginalen till noll procent

under två år vid erbjudande av lån för att bland annat

finansiera solpaneler eller energieffektiviseringar

ifastigheter. Ambitionen är attställa om och öka den

gröna låneportföljen och där med bidra till minskad

klimat påverkan genom att ökatillgången till förnybar

energi och minska energi förbruk ningen hos bankens

privatkunder.

Hållbar finansiering

Att hjälpa företag investera i gröna projekt är viktigt för

att stödja samhällsomställningen, till exempel för att

minska beroendet av fossila bränslen. I takt med att

våra kunder gör flera gröna investeringar växer vårt håll-

bara tillgångsregister vilket möjliggör för oss att emit-

tera gröna obligationer. Under 2023 har Swedbank emit-

terat tre gröna obligationer i valutorna EUR, GBP och

CHF till ett motsvarande värde av 15,4 miljarder kronor.

Iaugusti 2023 emitterade Swedbank, som första

nordiska bank, en social obligation, till ett värde av 5,6

miljarder kronor, en viktig milstolpe inom den nordiska

banksektorn. Emissionslikvid från obligationen alloke-

ras bland annat till finansiering av små och medelstora

företag iområden med socioekonomiska utmaningar

isyfte att bidra till ökad sysselsättning samt finansie-

ring av liknande företag som ägs av kvinnor.

Swedbank har totalt 47 miljarder kronor ute stående

volym i gröna och sociala obligationer.

I samarbete med det estniska teknikföretaget e-Agro-

nom, har vi tagit fram ett verktyg för att bedöma vilka

lantbrukare som uppnår kraven för ”hållbart lantbruk”.

De som uppnår kraven får ett certifikat. Med certifi-

katet kan lantbrukaren ansöka om bättre lånevillkor

i banken.

Ökat fokus på natur och

biologisk mångfald

Bevarandet av biologisk mångfald är ytterligare en

aspekt av miljömässig hållbarhet som är viktig för

Swedbank. En bibehållen biologisk mångfald innebär

enminskad finansiell risk eftersom de verksam heter

som Swedbank finansierar och investerar i är beroende

av naturen för sina produktionsbehov och värdekedjor.

Som bank kan vi främja projekt och initiativ som

skyddar hotade ekosystem och bidrar till art rike dom.

Under året har vårt fondbolag Swedbank Robur del-

tagit i etableringen av det internationella initiativet

Nature Action 100 vars ambition är att minska förlus-

ten av natur och biologisk mångfald ur ett investerar-

perspektiv. Initiativet uppmanar bland annat företag

att utvärdera sin påverkan på naturen och sin expo-

nering mot naturrelaterade risker samt att sätta tids-

begränsade mål, implementera styrningsfunktioner

och löpande redovisa sina framsteg.

Innovativa produkter och tjänster

Hållbarhet är ett område som hela tiden utvecklas och

nya innovativa tjänster och teknologier för att möta

omställningsbehoven tas fram i snabb takt. Swedbank

har under året deltagit i ett forskningsinitiativ och köpt

biodiversitetskrediter. Biodiversitetskrediterna är de

första på den svenska marknaden. På sikt kan arbetet

med dem leda till att vi kan erbjuda våra kunder att

finansiera och utveckla biokrediter och främja bio-

logisk mångfald.

Swedbank har, i de baltiska länderna, lanserat ett lån

för att omvandla icke-skogsmark till skog. Skogar är

viktiga för att reglera ekosystemtjänster och främja

biodiversitet. De är ett av de få naturliga ekosystem

som kan lagra koldioxid och bidra till att kompensera

för växthusgasutsläpp. Genom skogsbrukslånet är det

möjligt för våra kunder att bedriva skogsbruk på ett

mer hållbart sätt och samtidigt öka marknadsvärdet

på mark som inte utnyttjats till sin fulla potential.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 27

Hållbarhet

Ett första steg mot utökad

taxonomirapportering

Swedbank omfattas av EU:s taxonomiförordning, ett

klassificeringssystem som definierar kriterier för när

en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljö-

mässigt hållbar. Sedan 2021 rapporterar Swedbank

andelen tillgångar mot ekonomiska verksamheter

somomfattas av taxonomin. I år utökas rapporter-

ingen med information om Swedbanks kunder samt

mot parters tillgångar, finansiella garantier och för-

valtat kapital kopplade till miljömässigt hållbara

ekonomiska verksamheter.

Det huvudsakliga nyckeltalet för Swedbank är andelen

gröna tillgångar (GAR, Green Asset Ratio) – taxonomi-

förenliga tillgångar i förhållande till totala tillgångar –

vilket syftar till att öka transparens och påskynda en

hållbar omställning. Taxonomiförenliga tillgångar är

sådana tillgångar där:

● underliggande verksamheter väsentligt bidrar till

minst ett av EU:s sex miljömål;

● inte orsakar betydande skada på någon av de andra

miljömålen;

● uppfyller de sociala minimiskyddsåtgärderna; samt

● ekonomiska verksamheter uppfyller de tekniska

granskningskriterierna för ett specifikt mål.

Swedbanks GAR presenteras i omsättning och

kapital utgifter och påverkas främst av två aspekter:

Swedbanks bolånekunder och stora företagskunder.

Den första avser energi prestanda i Swedbanks bolåne-

portfölj, och den andra avser andelen miljömässigt

hållbara ekonomiska verksamheter hos företag som

omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering

inom Swedbanks företags utlåning. Per 31 december

2023 är GAR 1,36 procent avseende omsättning samt

1,41 procent avseende kapitalutgifter.

Andelen gröna tillgångar under förvaltning är 2,66 pro-

cent avseende omsättning samt 4,24 procent avse-

ende kapitalutgifter per 31 december 2023. De påver-

kas av fonders samt diskretionär portföljförvaltnings

underliggande innehav och deras investeringsstrategi.

Nyckeltalen visar på en stor potential och att Swed-

bank har en viktig roll, men de behöver även ses i ljuset

av klassificeringsbegränsningar. Små och medelstora

företag (SMF) inom Swedbanks företagsutlåning kan

inte bli taxonomiförenliga, trots att de inkluderas

itotala tillgångar. Detsamma gäller alla bolån som

saknar nya energideklarationer eller fonder med pla-

ceringsinriktning utanför Europa (som inte redovisar

enligt EU- taxonomin).

I takt med att regelverken för hållbarhetsrapportering

utökas, förväntas tillgången till samt kvalitén på data

att förbättras över tid. Affärsmodell och typ av verk-

samhet har också en stor inverkan på hur EU-taxonomin

implementeras i en organisation. För Swedbank ser vi

bolånen, vilka utgör en majoritet av tillgångarna som

omfattas av EU-taxonomin, som centrala. Bostäder

står för en stor del av EU:s energi konsumtion och

växthusgasutsläpp, som kan minskas genom att öka

energi effektiviteten i fastig heter. Samtidigt har vi

genom våra storföretags- och SMF-kunder, en central

roll att spela både som långivare och rådgivare, oav-

sett möjlighet att klassificeras som taxonomiförenlig.

Vidare kommer EU-taxonomin utgöra ett av flera

centrala verktyg för hållbarhetsuppföljning i kapital för-

valt ningen. Därtill ser vi även att investeringar i företag

med taxo nomi för enliga aktiviteter också kommer vara

viktigt iSwedbanks arbete för att nå sina klimatmål.

Swedbank har en stark ambition att förbättra och öka

andelen miljö mässigt hållbara tillgångar och förvaltat

kapital. Swedbank har i slutet av året inlett ett externt

samarbete i syfte att stötta bankens kommersiella

fastighetskunder med fokus på hållbar teknik, energi-

effektivisering och strategisk hållbarhetsrådgivning.

Dessutom finns ett etablerat samarbete för att möjlig-

göra för bankens privatkunder i Sverige att göra en

kostnadsfri digital energikoll av sin bostad och sedan

ansöka om finansiering för förbättringsåtgärderna

viaSwedbank.

Fortsättningsvis kommer Swedbank att utveckla och

anpassa rådgivning och produktutbud för att bättre nå

upp till miljökraven i EU-taxonomin. Sett till våra egna

processer kommer fokus ligga på att förbättra till-

gången till hållbarhetsinformation om kundernas

verksamheter och säkerheter vid finansiering samt

att utveckla systemstöd som hjälper oss att bidra till

en hållbar omställning.

Social hållbarhet inom banksektorn

har blivit allt viktigare

Finansiell hälsa

Genom bankens 200-åriga historia har vi haft som mål

att hjälpa våra kunder till en bättre ekonomisk situation.

Med rådgivning, produkter och tjänster har vi kunnat

stödja våra kunder att fatta sunda och hållbara beslut.

Vi förmedlar nödvändig finansiell kunskap som gör att

de kan överblicka sin privatekonomi och känna trygg-

het i vardagen och inför framtiden.

Swedbank har utvecklat ett index för finansiell hälsa.

Det baseras på en undersökning som Swedbank gjort

som mäter människors förmåga och kunskap om var-

dagsekonomi, sparande, lån och ekonomisk trygghet.

Det hjälper banken och hela samhället att förstå hur

den finansiella hälsan ser ut på de fyra hemma-

marknaderna Sverige, Estland, Lettland ochLitauen.

Med indexet som utgångspunkt kan vi sprida kunskap

och skapa medvetenhet som bidrar till människors

förmåga att stärka sin finansiella hälsa. Indexet, som

publicerades första gången i mars 2023, visar dock att

en relativt stor del av befolkningarna iSverige och de

baltiska länderna saknar någon eller några av dessa

förutsättningar. Läs mer om vårt arbete med finansiell

hälsa på sidan 218.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202328

Hållbarhet

” Som Swedbanks finanschef

ägnar jag det mesta av min

tid åt lönsamhet och siffror.

Jag blev både överraskad

och hedrad när jag också

ombads att bli bankens

första Chief Diversity Officer.

Jag insåg snabbt att vi är

många som behöver lära oss

mer och att vi ska använda

kraften som kommer av våra

olikheter. Dessutom är vår

kundbas bred och det vill

viäven spegla bland våra

med arbetare.”

Anders Karlsson, CFO

Mångfald och inkludering gör oss

till en hållbar och lönsam bank

Swedbank har ett långsiktigt mål och en strategi för

att driva utvecklingen för ökad jämställdhet, mångfald

och inkludering i alla delar av verksamheten och i alla

samhällen där vi verkar. Vi vill vara en inkluderande

arbetsplats där alla känner sig respekterade och där

människors olikheter ses som en styrka och möjlighet

att vara en drivkraft för positiv förändring.

Som banken för de många är mångfald och inklude-

ring grundläggande för vår strategiska inriktning. På

Swedbank ser vi vårt långsiktiga arbete inom området

som en investering för framtiden och som ett sätt att

leva upp till de högt ställda krav som våra kunder och

aktieägare har på oss. Mångfald och inkludering

kommer att öka vår attraktionskraft och konkurrens-

kraft både på marknaden och som arbetsgivare, vilket

i sin tur leder till ökad lönsamhet för banken.

Grunderna för framgång

Att skapa en kultur baserad på mångfald och inklu-

dering är en insats som måste engagera alla inom

Swedbank. Arbetet börjar på koncernledningsnivå

ochbehöver vara en del av allas agenda.

Koncernledningen arbetar för att banken ska utveck-

las inom området och med att sätta ett tydligare fokus

på hur olika perspektiv skapar affärsnytta. Som ett

ytterligare steg tillsatte koncernledningen år 2022 den

nya rollen Chief Diversity Officer (CDO). En koncern-

medlem utses för en tvåårsperiod och sedan roterar

ansvaret vidare.

Anders Karlsson, koncernfinanschef, tillträdde rollen

i maj 2022 och inledde därmed sin tvåårsperiod med

att sätta upp förnyade mål, få en kontinuerlig uppfölj-

ning på plats och fastställa tydliga ansvarsområden

för prioriterade aktiviteter.

Mångfald och inkludering är områden

för medvetenhet och kunskap

Ett kompetensutvecklingsprogram för mångfald och

inkludering och omvänt mentorsprogram för koncern-

ledningen har under året inletts och pågår till och med

2024. Programmet involverar alla medarbetare då de

ges möjlighet att lyssna in till programmets kunskaps-

föreläsningar med områdesexperter. Genom öppen,

enkel och omtänksam kommunikation vill vi upp-

muntra både till kontinuerlig dialog och en sund orga-

nisationskultur samt bidra till att tillsammans skapa

en bättre arbetsplats. Läs mer om vårt arbete med

mångfald och inkludering på sidan 251.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 29

Mångfald Hållbarhet

Medarbetare med hållbarhetskompetens

Gedigen rådgivning inom hållbarhet kräver informe-

rade och utbildade medarbetare. Swedbank förstärker

kompetensen på området bland våra medarbetare

såatt de kan rådge våra kunder på ett initierat sätt.

Grund läggande hållbarhetsutbildning är obligatoriskt

för alla medarbetare, medan mer avancerade utbild-

ningar finns tillgängliga för medarbetare som behöver

fördjupade kunskaper. För att stödja företagsråd-

givare i kundmötet har nya utbildningar om verktyget

för ESG-analys utvecklats under året.

Tillgängligliga produkter och tjänster

Swedbank har mer än sju miljoner kunder. Det ska för

så många människor som möjligt, oavsett förmåga,

vara enkelt att kunna förstå och använda bankens

tjänster. Språkliga barriärer, funktionsnedsättning

ochovana vid digitala kanaler är några exempel på

huranvändningen av bankens produkter och tjänster

begränsas. Därför fokuserar vi på att skapa inklude-

rande tjänster och innehåll i de digitala kanalerna

medfokus på tillgänglighet och användbarhet.

Swedbank och sparbankerna utvecklar bankkortet från

Mastercard för att göra det tillgängligt för personer

som har svårt att med den etablerade kortdesignen att

skilja olika kort från varandra. Det nya kortet är ett så

kallat TouchCard. Det är tillgänglighetsanpassat och

har ett utskuret mönster på ena sidan av kortet såatt

det går att avgöra om det är ett debitkort, betal- och

kreditkort eller ett pre-paid kort även om man har en

synnedsättning. Det är dessutom tillverkat av 100pro-

cent återvunnet plastmaterial.

Hållbar byggbransch

Inom ramen för bankinitiativet Hållbar byggbransch

samverkar vi med andra banker och bygg- och fastig-

hetsbranschen för att motverka arbetsmarknads-

kriminalitet.

Bankerna ställer krav på kontrollsystem och uppfölj-

ning av vilken arbetskraft som nyttjas i alla leveran-

törs led och särskilda villkor har under året implemen-

teras vid sidan av kreditavtalen. Bankernas ambition

är att påskynda den omställning som krävs i den takt

som är möjlig för byggbranschen.

Styrning och säkerhet har hög prioritet

Bankens styrning sätter ramarna för det genomgrip-

ande arbetet med hållbarhet. Det handlar om hur vi

styr, målsätter och följer upp vårt hållbarhetsarbete.

Uppförandekoden är grunden för hur vi som bank ska

agera i våra affärer och relationer. Våra beslut ska inte

bara ledas av vad som är tillåtet och lagligt, utan också

vad som är rätt och riktigt ur ett etiskt perspektiv. Upp-

förandekoden tydliggör förväntningar på uppförande

och fungerar som en etisk kompass i den dagliga verk-

samheten. Den gäller för alla medarbetare i Swedbank

och i samtliga dotterföretag och är en del i introduk-

tionen vid anställning i Swedbank och i återkommande

etikutbildningar.

Att arbeta med ägarstyrning är en viktig del inom vår

kapital förvaltning. Swedbank Robur utmärker sig på

detta område och har i år rankats som bäst i Norden

i en genomlysning av organisationen ShareAction, där

77 internationella kapitalförvaltares hållbarhetsarbete

granskades utifrån hur de arbetar med styrning, för-

valtning, klimat, biologisk mångfald och sociala frågor.

Hållbarhetsanalys i kreditgivningen

Swedbank tar hänsyn till hållbarhetsrisker vid kredit-

beslut i företagsaffären. För att ytterligare förbättra

bankens rådgivning och riskhantering inom hållbarhet

har ett nytt digitaliserat hållbarhetsverktyg utvecklats.

Analysen beaktar sektorspecifika risker ur tre aspekter:

miljö, social hållbarhet och bolagsstyrning. Detta gör

det möjligt att på ett automatiserat sättidentifiera de

mest väsentliga hållbarhetsriskerna inom en specifik

bransch, vilket i sin tur ligger till grund för kundspecifik

analys och dialog. Det ger banken ökad förståelse för

hur kunderna hanterar de hållbarhetsfaktorer som iden-

tifierats. Swedbank har utvecklat lättillgängliga verktyg

för att löpande stödja med rådgivning ihållbarhets-

arbetet för olika kundgrupper. Under 2023 har vi sänt

utchecklistor till 200 000 företag och bostadsrättsför-

eningar. I checklistorna redogörs för olika exempel på

åtgärder och aktiviteter inom hållbarhet som kan föra

företaget mot en mer hållbar framtid.

Motverka finansiell brottslighet

Motverkandet av finansiell brottslighet är en förutsätt-

ning för att upprätthålla Swedbanks vision om ett eko-

nomiskt sunt och hållbart samhälle. Samtidigt som

Swedbank ska motverka penningtvätt och finansiering

av terrorism behöver vi säkerställa att våra banktjänster

är tillgängliga och enkla att använda för kunderna.

Bankens medarbetare och konsulter utbildas årligen

iinformationssäkerhet. Samtidigt informerar vi våra

kunder löpande, i alla våra kanaler, hur man som kund

skyddar sig mot bedrägerier. Den bankgemensamma

informationskampanjen Svårlurad har under året

genomförts inom ramen för ett samarbete inom

Svenska Bankföreningen. Syftet är att uppmärk-

samma problemet med bedrägerier och sprida kun-

skap och ge konkreta tips om hur våra kunder bäst kan

skydda sig. Swedbank samarbetar dessutom med

myndigheter och andra finansiella organisationer för

att utbyta information i syfte att förebygga säkerhets-

incidenter och bedrägerier.

För Swedbank är informationssäkerhet och skydd av

kundernas information ytterst viktigt och avgörande

för att upprätthålla förtroendet och skydda våra

kunders tillgångar. Vi arbetar ständigt med att upp-

rätthålla högsta standard för informationssäkerhet.

De omfattar processer för att skydda information,

övervaka transaktioner och förhindra obehörig

åtkomst till kundinformation. Swedbank investerar

kontinuerligt i avancerade teknologier för att skydda

mot cyber attacker och andra hot.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202330

Hållbarhet

Hållbar finansiering för

att stötta grön omställning

i Estland och Lettland

Swedbank strävar efter att ha en ledande position ihållbarhetsomställningen.

Vi vill bidra till att driva förändring och skapa långsiktig påverkan inom den

grönaomställningen.

För att attrahera våra kunder i Estland och Lettland

att göra hållbara val, tog Swedbank under 2023 fram

ett hållbart finansieringserbjudande. Erbjudandet

omfattade ett urval av gröna lån med 0 procents ränte-

marginal under de första två åren.

För privatkunder:

● Energieffektivitetslån för bostäder

● Solenergilån

● Hypotekslån för fastigheter med högsta energiklass

● Leasing för bilar med låga utsläpp

För företagskunder:

● Leasingerbjudande för hållbart jordbruk

● Lån för förnybar energi

● Energieffektiviseringslån

● Leasing för bilar med låga utsläpp

● Skogsbrukslån

Erbjudandet var mycket uppskattat av kunderna

och har genererat 3 498 avtal totalt med ett värde

om370 miljoner euro.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 31

I fokus

Starkt resultat och

god totalavkastning

Ökade intäkter och fortsatt god kostnadskontroll bidrog till ett starkt resultat för 2023.

Kreditförlusterna var låga trots utmaningar iekonomin. Tillsammans med en stark

kapital isering innebär detta att styrelsen — ilinje med utdelningspolicyn — kan föreslå

en utdelning om 50 procent av årets vinst.

Swedbankaktien

som investering

Stor kundbas skapar förut-

sättningar för hög kostnads-

effektivitet och lönsamhet

Över 40 procent av befolkningen på våra

hemma marknader är kunder i Swedbank.

Vihar strategiska partnerskap med sparbank

erna i Sverige, SpareBank 1 SRBank i Norge

och Sydbank i Danmark som gör att vi kan nå

ännu fler kunder. Dessutom delar vi på kost

nader för bland annat IT och produktutveck

ling med sparbankerna. Den stora kundbasen

ger naturliga skalfördelar och skapar förut

sättningar för en hög kostnadseffektivitet.

Kundbasen bidrar också med inlåning, vilken

utgör en stabil och kostnadseffektiv finansie

ringskälla för Swedbank.

En lågriskbank med god

kreditkvalitet och stark

kapitalisering

Swedbank har en konservativ syn på både

kredit givning och kapital. Vår låga riskaptit

bidrar till en god kreditkvalitet, som i sin tur ger

låga kreditförluster över tid. Trots ekonomiska

påfrestningar för både företag och hushåll

under året är bankens kreditkvalitet fortsatt

god. Vår kapitalisering är stark och överskrider

Finansinspektionens krav med 3,9 procent

enheter vid utgången av 2023 – väl över vår

strävan efter en buffert på 1–3 procent

enheter.

Stark kapitalgenereringsförmåga

bidrar till hög avkastning

Vår affärsmodell, geografiska närvaro och låga

riskaptit möjliggör en stark kapitalgenerering.

Under året uppgick räntabiliteten på eget kapital

till 18,3 procent, jämfört med vårt mål om minst

15 procent. Styrelsen föreslår att årsstämman

beslutar om en utdelning om 15,15 kronor per

aktie, i enlighet med bankens utdelningspolicy

att dela ut 50 procent av årsvinsten. I förhållande

till aktiekursen vid utgången av 2023 motsvarar

den föreslagna utdelningen en direktavkastning

på 7,5 procent.

Handel på flera marknader

Swedbank har ett aktieslag, stamaktier (Aaktier), som sedan

1995 är noterade på listan för stora bolag på Nasdaq OMX Stock

holm. Swedbanks aktier handlas på flera marknadsplatser, varav

den största omsättningen sker på Nasdaq OMX Stockholm.

Under 2023 omsattes Swedbankaktier i genomsnitt till ett värde

av 530 miljoner kronor per handelsdag på Nasdaq OMX Stock

holm. Banken har också ett ADRprogram (American Depositary

Receipt) som gör det möjligt att investera i Swedbank genom

depåbevis på OTCmarknaden iUSA.

Ägande, innehav av egna aktier

och konvertibler

Per den 31 december 2023 hade Swedbank 1 132 005 722

utfärdade aktier, varav innehavet av egna aktier uppgick till

7 209 322. Avde 1 124 796 400 utestående aktierna ägdes 38,4

procent av utländska ägare och 61,6 procent av svenska ägare,

varav 12,8 procent enheter avsåg svenska privatpersoner.

Vid årsstämman 2023 bemyndigades styrelsen att fatta beslut

om återköp av egna aktier upp till 10 procent av utfärdade aktier

för att kunna anpassa bankens kapitalstruktur till rådande

kapital behov och reglera aktierelaterade ersättningsprogram.

För att kunna bedriva handel med finansiella instrument för egen

räkning bemyndigades banken att förvärva egna aktier mot

svarande maximalt 1 procent av utfärdade aktier.

Styrelsen bemyndigades också att besluta om emittering av

kon vertibler som kan konverteras till aktier. Dessa konvertibler

används för att uppfylla Finansinspektionens kapitalkrav, och

banken har tidigare emitterat sådana regelbundet.

Aktierelaterade ersättningsprogram

Swedbank innehar egna aktier bland annat för att säkra åtag

andet ide prestationsbaserade ersättningsprogrammen, i syfte

att främja medarbetarnas långsiktiga engagemang i Swedbank.

Under 2023 överläts totalt 1 725 596 aktier inom ramen för

ersättningsprogrammen. Överlåtelsen motsvarade en

utspädnings effekt på 0,15 procent i förhållande till antalet

ute stående aktier vid utgången av 2022.

Årsstämman 2023 fattade beslut om nya prestationsbaserade

ersättningsprogram. Dessa beräknas resultera i en framtida

över låtelse av cirka 3,4 miljoner aktier, motsvarande en total

utspädningseffekt på cirka 0,30 procent i förhållande till antalet

utestående aktier vid utgången av 2023.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202332

Aktien och ägarna

Aktiekursutveckling under 2023 jämfört med nordiska banker och index

Kurs

100

110

120

130

OMX Stockholm 30

Nordiska banker

A-aktien

decnovoktsepaugjuljunmajaprmarfebjan

Största aktie ägarna den 31 december 2023

Andel av kapital och röster, % 2023

Sparbanksgruppen

12,2

Folksam 7,1

Swedbank Robur Fonder 3,9

Sparbanksstiftelser – ej Sparbanksgruppen

3,7

Vanguard 3,4

BlackRock 2,7

Norges Bank 2,5

SEB Fonder 2,5

DWS Investments 2,5

Handelsbanken Fonder 2,0

Totalt antal aktieägare 352 981

1) Sparbanksgruppen (Sparbankernas Ägareförening) består av 44 sparbanker,

9sparbanksaktiebolag, 13 stiftelser, 1 förening samt 2 resultatandelsstiftelser.

Medlemmarna äger var och en aktier i Swedbank och deras aktieägar intressen

hanteras gemensamt via årliga fullmakter av ägareföreningen.

2) Sparbanksstiftelserna – ej Sparbanksgruppen består av 17 sparbanks stiftelser

och övriga stiftelser samt 3 av stiftelserna ägda aktiebolag. 12 av sparbanks

stiftelserna samverkar men utövar rösträtt individuellt. 2024 bytte Sparbanks

stiftelsen Skåne namn till Swedbanks Ägarstiftelse Skåne.

Källa: Modular Finance AB/Euroclear Sweden AB

Data per aktie

Kronor 2023 2022 2021 2020 2019

Resultat per aktie före utspädning 30,35 19,03

18,62 11,55 17,62

Resultat per aktie efter utspädning 30,27 18,98

18,56 11,51 17,56

Eget kapital per aktie 176,7 156,8 144,2 138,5 123,9

Utdelning per aktie 9,75 11,25 14,55 14,20

Utdelning per aktie fördelad på intjäningsår 15,15

9,75 11,25 5,80 8,75

varav extra utdelning 2,00

P/Etal 6,7 9,3

9,8 12,5 7,9

Börskurs/eget kapital per aktie 1,15 1,13 1,26 1,04 1,13

1) Styrelsens förslag.

2) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

Aktiestatistik A-aktien 2023 2022 2021 2020 2019

Högsta kurs, kr 219,9 188,0 196,7 162,7 214,8

Lägsta kurs, kr 161,6 124,5 143,2 99,1 120,8

Kurs den sista december, kr 203,3 177,3 182,1 144,1 139,5

Genomsnittligt antal avslut per handelsdag

6 326 7 638 9193 11420 10 622

Genomsnittlig omsättning per handelsdag, mkr

530 495 523 632 655

Totalt börsvärde per sista december, mdkr 229 199 204 161 156

ISINkod Aaktien: SE0000242455

1) Omsättningsuppgifterna omfattar omsättningen på Stockholmsbörsen. Källa: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com

Storleksklasser den 31 december 2023

Antal aktier Antal ägare Andel, %

1—500 291 961 82,7

501—1 000 30 899 8,8

1 001—5 000 25 695 7,3

5 001—10 000 2 356 0,7

10 001—15 000 650 0,2

15 001—20 000 346 0,1

20 001— 1 074 0,3

Totalt antal aktier 352 981 100,0

Källa: Euroclear Sweden AB

Ägarkategorier den 31 december 2023

Andel av kapital och röster, % 2023 2022

Svenska juridiska personer 48,9 47,3

Svenska privat personer 12,8 13,0

Utländska ägare 38,4 39,7

Swedbank

Nordiska banker (exkl.Swedbank)

OMX Stockholm 30

Aktiemarknaden utvecklades positivt under 2023

och storbolagsindexet OMX 30 ökade med 17,3pro

cent. Swedbanks aktiekurs steg med 14,7 procent

under året, att jämföra med övriga nordiska banker

som i genomsnitt steg med 14,9 procent. Total

avkastningen för Swedbankaktien uppgick till

21,3procent under året. Swedbanks börsvärde var

229 miljarder kronor vid utgången av 2023.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 33

Aktien och ägarna

Marknadsandelar

, procent

Utlåning

(privat)

Utlåning

(företag)

Inlåning

(privat)

Inlåning

(företag) Betalningar

Fonder

Sverige

Estland

Lettland

Litauen

1) Marknadsandelarna baseras på statistikuppgifter från myndigheter i respektive land.

Senaste tillgängliga data tillämpas.

2) Bankgirotransaktioner (Sverige), inhemska betalningar (Estland och Litauen), inhemska

och internationella betalningar (Lettland).

Ekonomisk redogörelse

Med ledande marknadspositioner inom våra kärnprodukter och på våra hemma-

marknader kan våra intäkter öka över tid. Resultatet påverkas även av kostnader och

kredit förluster. Hälften av vinsten används för att öka kundnyttan och stärka banken.

Enligt bankens utdelningspolicy ska den andra hälften delas ut till aktieägarna:

sparbanker, försäkringsbolag, pensionsfonder, privata aktieägare och stiftelser.

Räntenetto, mkr

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

20232022202120202019

Räntenettot ökade med 54 procent och uppgick till

50933 miljoner kronor (33 146). Det underliggande

ränte nettot påverkades positivt av framför allt högre

inlåningsmarginaler. Även högre genomsnittliga

utlåningsvolymer bidrog tillsammans med en i snitt

svagare krona.

Provisionsnetto, mkr

4 000

8 000

12 000

16 000

20232022202120202019

Kapital förvaltning Kort Betalningsförmedling

Övrigt

Provisionsnettot ökade med 7 procent och uppgick

till 15 088 miljoner kronor (14 114). Intäkterna från

kortverksamheten och betalningar ökade till följd av

kvar varande covid effekter under föregående år och

rabatter från Mastercard. Även intäkterna från kapital

förvaltningen bidrog.

Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202334

Kostnader, mkr

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

20232022202120202019

0,00

0,25

0,50

0,75

1,00

1,25

Personalkostnader ITkostnader Övriga kostnader

K/Ital

Kostnaderna ökade med 16 procent till 24 100 miljoner

kronor (20 817). Justerat för FI:s sanktionsavgift

ochuppgör elsen med OFAC ökade kostnaderna med

12procent. Personalkostnaderna ökade i första hand

till följd av högre löner och en extra personalersättning

som betalades ut i Baltikum. AMLrelaterade utred

nings kost nader uppgick till 389 miljoner kronor (443).

Hög inflation bidrog också till kostnadsutvecklingen.

Valutakursförändringar ökade kostnaderna med

469miljoner kronor.

Kreditförlustnivå, %

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

20232022202120202019

Kreditförlusterna uppgick till 1 674 miljoner kronor

(1479) och förklaras främst av negativa rating och

stegförändringar samt uppdaterade makroscenarier,

delvis motverkat av minskade expertjusteringar och

återbetalning av lån. Kreditförlustnivån uppgick till

0,09 procent (0,08).

Årsredovisningen innehåller alternativa nyckeltal som Swedbank bedömer ger värdefull information till läsaren eftersom de används av koncernledningen

för intern styrning och resultatuppföljning samt även för jämförelser mellan rapporteringsperioderna. Information om de alternativa nyckeltalen som används

i årsredovisningen finns på sidan 207.

Årets resultat, mkr

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

20232022202120202019

Swedbanks resultat ökade till 34 130 miljoner kronor

(21 368) till följd av högre intäkter. Högre kostnader och

bankskatter hade en negativ påverkan på resultatet.

Förändring av kärnkapital 2023, mdkr

100

140

180

2023-12-31

Valuta-

förändringar

Omvärdering

förmåns-

bestämda

pensioner

Beräknad

utdelning

Resultat (KS)

2022-12-31

Resultat efter avdrag för föreslagen utdelning påver

kade kärnprimärkapitalet positivt med 17,1 miljarder

kronor under 2023. Omvärdering av förmånsbestämda

pensioner minskade kärnprimärkapitalet med 0,4

miljarder kronor.

Ekonomisk redogörelse Förvaltningsberättelse

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 35

Ökade intäkter stärkte resultatet

Swedbanks resultat ökade till 34130 miljoner kronor

(21368) till följd av högre intäkter. Högre kostnader

och bankskatter hade en negativ påverkan på resul

tatet. Kostnaderna ökade delvis till följd av högre per

sonalkostnader samt på grund av en sanktionsavgift

från Finans inspektionen och en uppgörelse med

Office of Foreign Assets Control (OFAC). Valutakurs

förändringar påverkade resultatet positivt med 1154

miljoner kronor före nedskrivningar, bankskatter och

resolutionsavgifter.

Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 18,3procent

(13,0) och K/Italet till 0,33 (0,40). Justerat för Finans

inspektionens sanktionsavgift och uppgörelsen med

OFAC uppgick räntabiliteten på eget kapital till

18,7procent och K/Italet till 0,32.

Intäkterna ökade till 73 057miljoner kronor (52028)

framför allt till följd av ett högre räntenetto. Även provi

sionsnettot, nettoresultat finansiella poster och övriga

intäkter ökade. Valutakursförändringar påverkade

intäkterna positivt med 1623 miljoner kronor.

Räntenettot ökade med 54procent och uppgick till

50933miljoner kronor (33 146). Det underliggande

räntenettot påverkades positivt av framför allt högre

inlåningsmarginaler till följd av högre marknadsräntor.

Även högre genomsnittliga utlåningsvolymer bidrog

till sammans med en i snitt svagare krona.

Provisionsnettot ökade med 7procent och uppgick

till15088miljoner kronor (14114). Intäkterna från

kortverksamheten och betalningar ökade till följd av

kvarvarande covideffekter under föregående år och

rabatter från Mastercard. Även intäkterna från kapital

förvaltningen bidrog.

Nettoresultat finansiella poster ökade till 2938 miljo

ner kronor (1940). Group Treasurys nettoresultat

finansiella poster gynnades av positiva värdeföränd

ringar på derivat och likviditetsportföljen. Inom Före

tag och Institutioner bidrog återhämtning avseende

marknadsvärde relaterat till handelslagret av före

tagsobligationer och högre intäkter från räntehandel.

Värdejusteringar på derivat (DVA) påverkade negativt.

Övriga intäkter ökade med 45procent och uppgick till

4098miljoner kronor (2828), främst till följd av posi

tiva värderingseffekter i försäkringsnettot jämfört med

föregående år. Intäkter från sparbanker bidrog positivt,

men motverkades av ett lägre resultat i Entercard.

Kostnaderna ökade med 16procent till 24 100miljoner

kronor (20817). Justerat för Finansinspektionens

sanktionsavgift och uppgörelsen med OFAC ökade

kostnaderna med 12procent. Personalkostnaderna

Resultaträkning, mkr 2023

2023 exkl.

sanktionsavgifter 2022

Räntenetto 50933 50933 33146

Provisionsnetto 15088 15088 14114

Nettoresultat finansiella poster 2938 2938 1940

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 803 803 738

Övriga intäkter

3295 3295 2090

Summa intäkter 73057 73057 52028

Summa kostnader 24100 23213 20817

varav sanktionsavgifter 887

Kreditförluster, nedskrivningar, bankskatter

och resolutionsavgifter 5336 5336 4 448

Resultat före skatt 43622 44508 26763

Skatt 9492 9492 5396

Årets resultat 34130 35016 21368

Räntabilitet på eget kapital, % 18,3 18,7 13,0

K/Ital 0,33 0,32 0,40

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

2) Övriga intäkter i tabellen ovan inkluderar raderna Försäkringsnetto och Övriga intäkter från koncernens resultaträkning.

Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202336

ökade i första hand till följd av högre löner och en extra

personal ersättning som betalades ut i de baltiska län

derna. AMLrelaterade utredningskostnader uppgick

till 389miljoner kronor (443). Höginflation bidrog

också till kostnadsutvecklingen. Valutakursföränd

ringar ökade kostnaderna med 469miljoner kronor.

Kreditförlusterna uppgick till1674 miljoner kronor

(1 479) och förklaras främst av negativa rating och

stegförändringar samt uppdaterade makroscenarier,

delvis motverkat av minskade expertjusteringar och

återbetalning av lån.

Bankskatter och resolutionsavgifter uppgick till

3574miljoner kronor (1 831). Ökningen beror på att

den svenska bankskattesatsen höjts från 0,05procent

till 0,06 procent 2023 samt att Litauen införde en bank

skatt från och med mitten på andra kvartalet 2023.

Skattekostnaden uppgick till 9 492miljoner kronor

(5396), vilket motsvarar en effektiv skattesats om

21,8procent (20,2). Den högre effektiva skattesatsen

2023 beror ihuvudsak på tillkommande uppskjuten

skatt med 556miljoner kronor avseende förväntad

extra utdelning från det estniska dotterföretaget

Swedbank AS.

Svalare ekonomi påverkade

ut- och inlåningsvolymer

Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom

produkt områdena utlåning, inlåning, fondsparande

och livförsäkring samt betalningar.

Lån till kunder minskade med –16miljarder kronor till

1782miljarder kronor (1798) under året, motsvarande

en minskning med 1procent. Företagsutlåningen

inom Svensk bankverksamhet och Företag och Institu

tioner minskade med totalt –24 miljarder kronor till

följd av en svagare efterfrågan. Ut låningen till bolåne

kunder inom Svensk bankverksamhet minskade med

–3 miljarder kronor. Inom Baltisk bankverksamhet

ökade utlåningen till både privatpersoner och företag

med totalt 18 miljarder kronor. Valutakursförändringar

påverkade utlåningsvolymerna negativt med –1miljar

der kronor jämfört med 31 december 2022.

Registret för hållbara tillgångar ökade med 15miljar

der kronor till 74miljarder kronor (59) under året.

Ökningen var i huvudsak hänförlig till finansiering av

gröna byggnader, men även avförnybar energi, håll

bara transporter och skog. Vidårets slut innehöll

registret motsvarande 68miljarder kronor igröna

tillgångar och 6miljarder kronor i sociala tillgångar.

Den totala inlåningen från kunder minskade med

–68miljarder kronor till 1230miljarder kronor (1298),

drivet av lägre företags inlåning inom samtliga affärs

områden som totalt minskade med –66 miljarder

kronor. Lägre inlåning från företag är en naturlig följd

av att likviditeten i banksystemet minskar när Riks

banken minskar innehavet av obligationer på sin

balansräkning. Inlåning från privatpersoner minskade

med –2miljarder kronor, främst drivet av transaktions

och sparkonton i den svenska verksamheten, medan

inlåningen från privatpersoner ökade ide baltiska

länderna. Valutakursförändringar hade en neutral

påverkan på den totala inlåningsvolymen jämfört

med31december 2022.

Swedbank Roburs förvaltade fondkapital steg med

19procent under året och uppgick till 1614 miljarder

kronor (1360) vid årets slut. Av detta är 1510 miljarder

kronor (1276) hänförligt till Sverige, 102 miljarder

kronor (82) till de baltiska länderna och 2 miljarder

kronor (2) till övriga marknader. Ökningen beror till

övervägande del på en positiv marknadsutveckling,

men även nettoinflöden bidrog. Nettoflödet under året

uppgick till 23miljarder kronor (46). Mätt i förvaltat

kapital är Swedbank Robur den största aktören på

fondmarknaden i både Sverige och de baltiska länd

erna. Vid årets slut uppgick marknadsandelen i

Sverige till 22procent. I Estland var marknadsandelen

39procent medan Lettland och Litauen hade en mark

nadsandel på 41 respektive 38procent.

Inom livförsäkring ökade det förvaltade kapitalet i den

svenska verksamheten med 19procent och uppgick

per den sista december till 337 miljarder kronor (284).

I Estland, Lettland och Litauen är Swedbank det

största livförsäkringsbolaget. Marknadsandelarna

mätt som inbetalda premier uppgick under årets elva

första månader till 50procent i Estland, 27procent

iLettland och 22procent i Litauen.

Det totala antalet utgivna kort från Swedbank uppgick

vid årets slut till 8,4miljoner, jämfört med 8,3 miljoner

före gående år. Antalet utgivna kort i Sverige uppgick till

4,5miljoner och i de baltiska länderna till 3,9 miljoner.

Kreditkvaliteten i Swedbanks utlåning är god med låga

konstaterade kreditförluster och liten påverkan från

konkurser. Kreditkvalitetsindikatorer som exempelvis

andelen lån med sena betalningar steg något under

året, från låga nivåer. En svagare konjunktur innebär

utmaningar för både privatpersoner och företag och

kan komma att påverka kreditkvaliteten framöver,

vilket reflekterats i ökade kreditförlustreserveringar.

Bolåneportföljen i Sverige, som utgör drygt hälften av

Swedbanks totala utlåning, är av hög kvalitet och his

toriskt sett har bolånerelaterade kreditförluster varit

mycket låga. Under året sågs en ökning av lån med

sena betalningar och av lån med villkorslättnader.

Hushållens svagare ekonomi och det förenklade

ansökningsförfarandet för amorteringsbefrielser för

klarade ökningen av lån med villkorslättnader, vilka

bedöms ha en långsiktig återbetalningsförmåga.

Dessa klassificeras som steg 1 eller 2. En mindre del

av bolånen där räntor fortfarande betalas skulle i en

framåtblickande bedömning kunna få betalnings

Ekonomisk redogörelse Förvaltningsberättelse

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 37

svårig heter. Dessa lån klassificeras som steg 3.

Vidårets slut uppgick belåningsgraden i bolåneport

följen i Sverige till 58procent. Belåningsgraderna i de

baltiska länderna var i Estland 42procent, i Lettland

67 procent och i Litauen45 procent.

Swedbanks utlåning till sektorn fastighetsförvaltning

uppgick till 295 miljarder kronor och utgjorde 17pro

cent av den totala låneportföljen vid årets slut. Av

detta var 48procent hänförligt till kommersiella fastig

heter, främst kontor, 29procent till bostadsfastigheter,

och resterande del till industri och lagerlokaler samt

övrig fastighetsförvaltning. Vid kreditgivningen analy

serar Swedbank den långsiktiga återbetalningsför

mågan för fastighetsbolagen och lägger stor vikt vid

stabila kassaflöden och goda säkerheter. Belånings

graden iutlåning till sektorn fastighetsförvaltning upp

gick till 52procent totalt, 54procent för bostadsfastig

heter och 52procent för övriga fastigheter.

Den totala andelen lån i steg 2 brutto ökade till

10,4procent (7,4). För privata lån var motsvarande

andel 7,8procent (5,8) och för företagslån 16,3pro

cent (11,2). Ökningen av lån i steg 2 förklaras av för

sämrade makroutsikter och ratingförändringar under

året. Andelen lån i steg 3 brutto ökade till 0,43procent

(0,31), främst drivet av svenska bolån där kunder som

beviljats amorteringsbefrielse inte uppfyllde en ny

KALPkalkyl (kvar att leva på kalkyl), vilket motverk

ades av minskade exponeringar inom sjöfart och

offshore. Reserveringsgraden för lån i steg 3 uppgick

till 25procent (37).

Hög upplåningsaktivitet under 2023

Swedbanks upplåningsaktivitet ökade något under

2023 främst påverkat av att regelverket för resolution

fullt ut träder i kraft 2024. Även volymen av utgivna

säkerställda obligationer var högre jämfört med 2022

vilket beror på förväntad utveckling av balansräkningen

avseende in och utlåning. Vi förväntar oss bland annat

att Riksbankens aktiva utfasning av kvantitativa lättna

der fortsätter att leda till lägre inlåningsvolymer i bank

systemet. Under 2023 emitterade Swedbank175mil

jarder kronor i långfristiga skuld instrument, inklusive

kapitalinstrument i form av primär och supple mentär

kapital om9miljarder kronor.

Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse

38 Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023

Det totala emissionsbehovet för helåret 2024 förvän

tas vara i nivå med emissionsvolymen under 2023,

med något större fokus på säkerställda obligationer.

Behovet av finansiering påverkas av den nuvarande

likvidi tetssituationen, framtida förfall, samt av föränd

ringar i in och utlåningsvolymer, och justeras därför

löpande under året. Förfall under 2024 uppgår till

109miljarder kronor.

Vid årets slut uppgick den kortfristiga upplåningen

(certifikat) till 263 miljarder kronor (316). Tillgängliga

tillgodo havanden hos centralbanker samt placeringar

hos Riksgälden uppgick till 278 miljarder kronor (370)

och likviditetsreserven till 513 miljarder kronor (561).

Koncernens likviditetstäckningsgrad (Liquidity Cover

age Ratio, LCR) var 172procent (160) samt 316 pro

cent för USD, 339 procent för EUR och 97 procent för

SEK. Den stabila nettofinansieringskvoten (Net Stable

Funding Ratio, NSFR) uppgick till 124procent (118).

Under året gjordes inga förändringar av Swedbanks

kreditbetyg.

Stark kapitalisering

Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 19,0 procent

vid årets slut (17,8). Det totala kärnprimärkapitalkravet

inklusive pelare 2vägledningen uppgick till 15,1 pro

cent (14,4) av riskexponeringsbeloppet (REA), vilket

resulterade i att kärnprimärkapitalbufferten uppgick

till 3,9 procent (3,4). Förändringen i kärnprimärkapital

kravet beror främst på att det kontracykliska buffert

värdet i Sverige ökade från 1 procent till 2 procent

under året samt en ökning av pelare 2kravet till följd

av Finansinspektionens årliga översyns och utvär

deringsprocess. Kärnprimärkapitalet ökade till 160,7

miljarder kronor (144,1) och påverkades främst av

resultat och beräknad utdelning. Bruttosoliditets

graden uppgick till 6,5 procent (5,6). Bruttosoliditets

kravet inklusive pelare 2vägledningen uppgår till

3,5procent.

Under året ökade REA med 37,7 miljarder kronor till

847,1 miljarder kronor (809,4). REA för kreditrisk ökade

främst till följd av implementeringen av en ny PD

modell för exponeringar mot stora företag samt högre

utlåning. Ökningen motverkades delvis av en minsk

ning av REA för kreditrisk framför allt till följd av kor

tare löptider påföretagsexponeringar. Vidare bidrog

implementeringen av riskviktsgolv för exponeringar

säkerställda med kommersiella fastigheter i pelare

1REA till en ökning av ytterligare REA för artikel 458

enligt EU:s kapitaltäckningsförordning (CRR).

Ytterligare REA för artikel 3 enligt CRR minskade med

42,2 miljarder kronor för att balansera det temporära

påslaget relaterat till den pågående översynen av

IRKmodeller ipelare 2 kravet, samt den ovannämnda

implementeringen av en ny PDmodell för stora företag.

REA för marknadsrisk minskade med 4,9 miljarder

kronor framför allt genom att REA för interna modeller

minskade. REAför kreditvärdighetsjustering (CVA)

minskade med 0,8 miljarder kronor främst till följd av

minskade exponeringar. Den årliga uppdateringen av

REA för operativ risk ökade med 16,1 miljarder kronor

till följd av att det rullande treårsgenomsnittet av total

inkomsten ökade, jämfört med förra året.

Till följd av riktlinjerna från Europeiska bankmyndig

heten (EBA) ansöker Swedbank om nya interna modeller

för riskklassificering och granskningsprocessen är

pågående.

Under fjärde kvartalet 2022 beslutade Swedbank om

ett Artikel 3påslag motsvarande bankens bedömning

av den kvarvarande effekten på REA. Under tredje

kvartalet 2023 beslutade Finansinspektionen om ett

temporärt påslag om 1 procent i pelare 2krav (P2R)

relaterat till den pågående översynen av IRKmodeller.

Modellerna förväntas resultera i lägre kapitalkrav än

påslaget i P2R. Framöver väntas en viss ökning av REA

utöver bankens frivilliga Artikel 3påslag som ett led

igodkännandeprocessen, vilken bedöms pågå under

2024 och 2025.

Utredningar

Amerikanska myndigheter fortsätter att undersöka

bankens historiska arbete mot penningtvätt och finan

siering av terrorism samt historiska offentliggöranden

av information. Myndigheterna som utreder är Depart

ment of Justice (DoJ), Securities and Exchange Com

mission (SEC) och Department of Financial Services in

New York (DFS). Utredningarna pågår och banken för

separata dialoger med myndigheterna tillsammans

med bankens amerikanska juridiska ombud. Utred

ningarna befinner sig i olika skeden och banken kan

idagsläget varken bedöma omfattningen av eventu

ella finansiella konsekvenser eller när utredningarna

kommer att slutföras. I juni 2023 nådde Swedbank

Lettland en uppgörelse att betala 37 miljoner kronor

relaterat till brott mot Office of Foreign Assets

Controls regelverk.

Under första kvartalet 2022 delgav Åklagarmyndig

heten i Estland Swedbank AS misstanke om brott

rörande penningtvätt under perioden 2014–2016.

Brottsutredningen härrör från den estniska Finans

inspektionens tidigare utredning av SwedbankAS från

2019. Det maximala bötesbeloppet för det misstänkta

brottet är 16miljoner euro. Banken kan i dagsläget inte

bedöma när utredningen kommer att slutföras.

Ekonomisk redogörelse Förvaltningsberättelse

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 39

Övriga händelser

Den 1 mars tillträdde Bo Bengtsson som chef för

Företag och Institutioner, samt tog plats i Swedbanks

koncernledning. Bo Bengtsson lämnade Swedbanks

styrelse den 18 januari.

Den 15 mars fick Swedbank en anmärkning och sank

tionsavgift på 850 mkr av Finansinspektionen för IT

incidenten i april 2022 som ledde till att kunder såg

felaktiga saldon på sina konton. Banken har vidtagit

kraftfulla åtgärder för att förhindra att en liknande

händelse inträffar igen.

Den 30 mars valdes på Swedbanks årsstämma Göran

Bengtsson, Annika Creutzer, Hans Eckerström, Kerstin

Hermansson, Helena Liljedahl, Bengt Erik Lindgren,

Anna Mossberg, Per Olof Nyman, Biljana Pehrsson,

Göran Persson och Biörn Riese till Swedbanks

styrelse. Göran Persson utsågs av stämman till

styrelse ordförande.

Den 20 april meddelade det bankgemensamma bola

get P27 att man återkallar tillståndsansökan om

clearing licens från Finansinspektionen. Bakgrunden

är att den nordiska lösningen för en ny gemensam

betalinfrastruktur inte kommer att genomföras.

Swedbank, tillsammans med övriga ägarbanker,

stöttar P27 och Bankgirot med att säkerställa fortsatt

drift samt analyserar alternativen för framtida svensk

betal infrastruktur.

Den 21 april meddelade Invidem att bolaget kommer

att avvecklas till följd av att skalfördelarna med sam

arbetet minskat. Beslutet förväntas inte få någon

materiell påverkan för Swedbank då avsättningar

gjorts sedan tidigare.

Från och med 1 maj genomfördes en omorganisation

mellan främst Svensk bankverksamhet och Stora

Företag och Institutioner, som bytte namn till Företag

och Institutioner. Flertalet medelstora företagskunder

och bostadsrättsföreningar flyttades till Företag och

Institutioner för att stärka erbjudandet tilldessa.

Den 4 september informerades att Swedbank ska

bryta ut och samla premium och private banking

kunder i ett nytt affärsområde. Samtidigt kommer

deföretagskunder som idag har rådgivare i Svensk

bankverksamhet att flyttas till Företag och Institutioner.

Swedbank utsåg AnnaKarin Laurell till ny chef för

Svensk bankverksamhet och Malin Lilliecrona till chef

för det nya affärsområdet. AnnaKarin Laurell och

Malin Lilliecrona tog plats i koncernledningen den

1februari 2024.

Den 6 november utsågs Sandra Almström, chef Opera

tiva risker för affärsområdet Svensk bankverksamhet,

till tillförordnad chef för enheten AntiFinancial Crime

(AFC) och blir därmed ny medlem av koncernledningen.

Som Swedbank tidigare har kommunicerat, mottog

Swedbank den 1 juli 2022 ett krav från Pensionsmyndig

heten om 4 mdkr relaterat till Swedbanks historiska

roll som förvaringsinstitut för fonden Optimus High

Yield under perioden 2012 till 2015. Det har inte under

2023 skett någon utveckling av ärendet och Swedbank

bestrider fortsatt kravet.

Händelser efter 31 december 2023

De lettiska myndigheterna har beslutat att införa en

bankskatt på utestående bolånevolym. Lån med

bundna räntor exkluderas. Skatten träder i kraft första

januari 2024 och gäller under ett år och baseras på

utestående bolånevolymer per den 31 oktober 2023.

Skatten tas ut kvartalsvis, motsvarande 0,5procent

avvolymen, och är avdragsgill.

Den 24 januari publicerades Swedbanks klimatom

ställningsplan som sammanfattar hur 2030målen för

låneportföljen ska uppnås. Två nya mål har formulerats;

till år 2027 är ambitionen att minst tredubbla volymen

hållbar utlåning jämfört med 2022 och att andelen

ESGobligationer ska uppgå till minst 40 procent ide

emissioner där vi är rådgivare.

Hållbarhetsredovisning

Swedbank har valt att upprätta en, från årsredovis

ningen, avskild hållbarhetsrapport i enlighet med

Årsredovisningslagen 6 kapitlet 12 paragrafen.

Omfattning definieras på sidan 270.

Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202340

Svensk bankverksamhet

Resultatutveckling 2023

Resultatet ökade till 19 174 miljoner kronor (13 815).

Ökade intäkter motverkades delvis av högre kostnader

och högre kreditförluster.

Räntenettot ökade med 40 procent till 25 759 miljoner

kronor (18374) främst till följd av högre inlåningsmar-

ginaler beroende på högre marknadsräntor. Utlånings-

marginalerna minskade, dock ej i samma omfattning

som inlåningsmarginalerna ökade.

Provisionsnettot ökade med 7 procent till 8 939 miljo-

ner kronor (8389) främst på grund av högre intäkter

från kort ochkapitalförvaltning.

Nettoresultat finansiella poster ökade till 419 miljoner

kronor (249), främst till följd av värderingseffekter på

likvi ditetsportföljen inom försäkringsverksamheten.

Övriga intäkter minskade till 1 526 miljoner kronor

(1 570), vilket framför allt berodde på ett minskat för-

säkringsnetto där föregående års resultat påverkades

positivt av ändrade antaganden och beräkningar för

reserver ingar. Ökade intäkter från sparbanker mot

verkade samtidigt som ett lägre resultat i Entercard

drog ned.

Kostnaderna ökade med 11 procent till 10 683 miljoner

kronor (9640) främst drivet av ökade personalkostna-

der för att förbättra service och höja aktiviteten hos

kund erna. Dessutom ökade kostnaderna för internt

köpta tjänster hänförliga till arbetet för att motverka

penningtvätt som flyttats till Koncernfunktioner och

Övrigt under 2023.

Kreditförlusterna uppgick till 1 092 miljoner kronor

(769), främst påverkat av uppdaterade makrosce

narier samt rating- och stegförändringar.

Resultaträkning i

sammandrag, mkr 2023 2022

Räntenetto 25 759 18 374

Provisionsnetto 8 939 8 389

Nettoresultat finansiella poster 419 249

Övriga intäkter 1 526 1570

Summa intäkter 36 643 28 582

Personalkostnader 2 882 2 756

Övriga kostnader 7 801 6 884

Summa kostnader 10 683 9 640

Resultat före nedskrivningar,

bankskatter och resolutions-

avgifter 25 960 18 943

Nedskrivningar 3

Kreditförluster 1 092 769

Bankskatter och resolutions-

avgifter 1 109 1 174

Resultat före skatt 23 757 16 999

Skatt 4 582 3 184

Årets resultat 19 174 13 815

Affärsvolymer, mdkr 2023 2022

Lån till kunder 1 069 1 101

Inlåning från kunder 606 647

Nyckeltal 2023 2022

Räntabilitet på allokerat

eget kapital, % 29,9 21,9

K/I-tal 0,29 0,34

Kreditförlustnivå, % 0,10 0,06

Heltidstjänster 3 640 3 437

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 41

Affärsområde Förvaltningsberättelse

Baltisk bankverksamhet

Resultatutveckling 2023

Resultatet ökade till 12574miljoner kronor (5689).

Resultatet ilokal valuta steg till följd av högre intäkter

och lägre kreditförluster, vilket delvis motverkades av

högre kostnader, samt bankskatt och högre skatte-

kost nader. Valutakurseffekter påverkade positivt

med 889miljoner kronor.

Räntenettot ökade med 104procent i lokal valuta,

huvudsakligen på grund av högre inlåningsmarginaler

och större utlåningsvolymer. Valutakurseffekter

bidrog positivt till räntenettot med 1290miljoner

kronor.

Utlåningen ökade med 8procent i lokal valuta. Utlå-

ningen till privatpersoner steg med 6procent medan

företagsutlåningen steg med 10procent.

Inlåningen ökade med 2procent i lokal valuta. Inlån

ingen från privatpersoner steg med 4procent medan

företagsinlåningen minskade med 1procent.

Provisionsnettot ökade med 4procent i lokal valuta

huvudsakligen tack vare högre kortintäkter.

Nettoresultat finansiella poster ökade med 20procent

i lokal valuta till följd av positiva värderingseffekter

ikapitalförvaltningen och i försäkringsportföljen.

Övriga intäkter ökade i lokal valuta eftersom försäk-

ringsnettot föregående år påverkades negativt av

högre marknadsräntor.

Kostnaderna ökade med 19procent i lokal valuta,

huvudsakligen till följd av högre personalkostnader,

kostnadsökningar kopplade till inflationen, sanktions-

avgiften till OFAC, samt konsultkostnader. Investe-

ringar i digitala lösningar fortsatte att stiga. Valuta-

kurseffekter höjde kostnaderna med 405miljoner

kronor.

Ökad skattekostnad i lokal valuta framför allt bero-

ende på skattekostnaden avseende den förväntade

extra utdelningen från det estniska dotterföretaget

SwedbankAS.

Kreditförlusterna uppgick till 83 miljoner kronor (402).

Kreditförlustreserveringar för individuellt bedömda

lån samt ökade expertjusteringar motverkades av

återbetalningar av större exponeringar med högre risk.

Resultaträkning i

sammandrag, mkr 2023 2022

Räntenetto 18 360 8 351

Provisionsnetto 3 390 3 006

Nettoresultat finansiella poster 566 438

Övriga intäkter 1 037 -76

Summa intäkter 23 352 11 719

Personalkostnader 2 078 1 674

Övriga kostnader 3 435 2 623

Summa kostnader 5 513 4 297

Resultat före nedskrivningar,

bankskatter och resolutions-

avgifter 17 839 7 422

Nedskrivningar 7 13

Kreditförluster 83 402

Bankskatter och resolutions-

avgifter 1 602 100

Resultat före skatt 16 147 6 908

Skatt 3 573 1 219

Årets resultat 12 574 5 689

Affärsvolymer, mdkr 2023 2022

Lån till kunder 255 236

Inlåning från kunder 383 375

Nyckeltal 2023 2022

Räntabilitet på allokerat

eget kapital, % 41,1 20,7

K/I-tal 0,24 0,37

Kreditförlustnivå, % 0,03 0,19

Heltidstjänster 4 762 4 701

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202342

Förvaltningsberättelse Affärsområde

Företag och Institutioner

Resultatutveckling 2023

Resultatet ökade till 6 995 miljoner kronor (4 470)

ihuvudsak till följd av högre intäkter samtidigt som

kostnaderna varstabila.

Räntenettot ökade med 41 procent till 10 409 miljoner

kronor (7379) främst till följd av högre inlåningsmargi-

naler samt högre genomsnittliga utlåningsvolymer.

Provisionsnettot ökade med 7 procent till 3 119 miljo-

ner kronor (2909) främst till följd av ökade intäkter

från utbetalningar av elstödet samt provisioner från

kapitalför valtning.

Nettoresultat finansiella poster ökade till 1 157 miljo-

ner kronor (970). Räntehandel och återhämtningen

avseende marknadsvärde relaterat till handelslagret

av företagsobligationer bidrog positivt. Värdejuste-

ringar på derivat (DVA) påverkade negativt.

Kostnaderna ökade med 1 procent till 4 805 miljoner

kronor (4774). Årliga löneökningar samt kostnader

relaterade till omstrukturering bidrog till ökade perso-

nalkostnader. Detta motverkades av lägre kostnader

relaterade till IT.

Kreditförlusterna uppgick till 482 miljoner kronor (290)

och för klaras främst av negativa rating- och stegför-

ändringar samt uppdaterade makroscenarier, delvis

motverkat av minskade expertjusteringar och åter

betalning avlån.

Resultaträkning i

sammandrag, mkr 2023 2022

Räntenetto 10 409 7 379

Provisionsnetto 3 119 2 909

Nettoresultat finansiella poster 1 157 970

Övriga intäkter 268 269

Summa intäkter 14 953 11 527

Personalkostnader 1 744 1 687

Övriga kostnader 3 060 3 087

Summa kostnader 4 805 4 774

Resultat före nedskrivningar,

bankskatter och resolutions-

avgifter 10 148 6 753

Nedskrivningar 24 181

Kreditförluster 482 290

Bankskatter och resolutions-

avgifter 838 536

Resultat före skatt 8 804 5 746

Skatt 1 809 1 276

Årets resultat 6 995 4 470

Affärsvolymer, mdkr 2023 2022

Lån till kunder 458 460

Inlåning från kunder 239 274

Nyckeltal 2023 2022

Räntabilitet på allokerat

eget kapital, % 15,2 11,0

K/I-tal 0,32 0,41

Kreditförlustnivå, % 0,09 0,11

Heltidstjänster 1 197 1 174

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 43

Affärsområde Förvaltningsberättelse

Koncernfunktioner och Övrigt

Koncernfunktioner och Övrigt består av affärsstöd-

jande centrala enheter samt kundrådgivningsenheten

Group Products and Advice. De centrala enheterna

fungerar som strategiskt och administrativt stöd och

omfattar Ekonomi och Finans, Varumärke, Kommu-

nikation och Hållbarhet, Risk, Group Channels and

Techno logies, Compliance, HR and Infrastructure och

Juridik. Group Treasury ansvarar för bankens upplå-

ning, likviditet och kapitalplanering. Group Treasury

prissätter också alla interna in och utlåningsflöden

ikoncernen genom internräntor, där de viktigaste

parametrarna är löptid, räntebindningstid, valuta

ochbehov av likviditetsreserver.

Resultatutveckling 2023

Resultatet minskade till –4 613 miljoner kronor

(–2 606) till följd avlägre intäkter och högre kostnader.

Räntenettot minskade till –3 674 miljoner kronor

(–975). Group Treasurys räntenetto minskade till

–3 254 miljoner kronor (–653) till följd av ökade finan-

sieringskostnader samt av effekter av bankens intern-

prismodell relaterade till högre marknadsräntor.

Nettoresultat finansiella poster ökade till 796 miljoner

kronor (282). Nettoresultat finansiella poster inom

Group Treasury ökade till 782 miljoner kronor (300)

främst på grund av positiva värdeförändringar på

derivat och i likviditetsportföljen.

Kostnaderna ökade till 5 009 miljoner kronor (3 435)

främst till följd av sanktionsavgiften från Finans

inspektionen. Även högre personalkostnader bidrog.

Resultaträkning i

sammandrag, mkr 2023 2022

Räntenetto −3 674 −975

Provisionsnetto −342 −201

Nettoresultat finansiella poster 796 282

Övriga intäkter 3 238 2 422

Summa intäkter 19 1 529

Personalkostnader 7 256 6 728

Övriga kostnader −2 247 −3 293

Summa kostnader 5 009 3 435

Resultat före nedskrivningar,

bankskatter och resolutions-

avgifter −4 991 −1 906

Nedskrivningar 53 944

Kreditförluster 17 18

Bankskatter och resolutions-

avgifter 25 21

Resultat före skatt −5 086 −2 890

Skatt och minoriteten −473 −284

Årets resultat −4 613 −2 606

Nyckeltal 2023 2022

Heltidstjänster 7 676 7 491

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 202344

Förvaltningsberättelse Affärsområde

Förslag till vinstdisposition

och yttrande från styrelsen

Till årsstämmans förfogande står vinstmedel, enligt

balansräkningen i Swedbank AB, med 74 281 miljoner

kronor.

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på

följande sätt:

mkr 2023

15,15 kronor utdelas kontant

per stam aktie 17 049

Till ny räkning överförs 57 232

Summa disponerat 74 281

De totala beloppen som föreslås delas ut samt som

föreslås överföras till ny räkning har beräknats på

samtliga 1 124 796 400 utestående stamaktier per den

31 december 2023 med tillägg för 520 856 utdelnings-

berättigade stam aktier som beräknas överlåtas till

anställda under perioden den 1 januari till bolags-

stämman den 26 mars 2024 till följd av ersättnings-

program. De totala beloppen som föreslås delas ut

samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs

slutligen beräknat på antalet utdelningsberättigade

aktier per avstämnings dagen. Beloppen kan därför

komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier

eller genom att aktier i eget förvar kan komma att

säljas fram till avstämningsdagen. Orealiserade värde-

förändringar på tillgångar och skulder värderade till

verkligt värde har påverkat det egna kapitalet positivt

med 807 miljoner kronor.

Som avstämningsdag för utdelning föreslås den

28mars 2024. Sista dag för handel med Swedbanks

aktier med rätt till utdelning blir därmed den 26 mars

2024. Beslutar års stämman enligt styrelsens förslag,

beräknas utdelningen komma att utbetalas genom

Euroclears försorg den 4 april 2024. Den konsolide-

rade situationens totala kapital översteg vid årsskiftet

kapitalkravet enligt Pelare 1 och buffertkrav med

57625 miljoner kronor. Överskottet i Swedbank AB

var 90890miljoner kronor.

Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och kon-

cernen medför inte risker utöver vad som förekommer

eller kan antas förekomma i branschen eller de risker

som är förenade med bedrivande av näringsverksam-

het. Styrelsen har beaktat moderbolagets och koncer-

nens konsolideringsbehov genom en allsidig bedöm-

ning av moderbolagets och koncernens ekonomiska

ställning och moderbolagets och koncernens möjlig-

heter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen

har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regel-

verksförändringar.

Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning

ger inte upphov till annan bedömning än att moder-

bolaget och koncernen kan fortsätta sin verksamhet

och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och

lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar

som är nödvändiga. Styrelsens bedömning är att stor-

leken på det egna kapitalet, även efter före slagen utdel-

ning, står i rimlig proportion till omfattningen på moder-

bolagets och koncernens verksamhet samt de risker

som är förenade med verksamhetens bedrivande.

Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning

är försvarlig med hänsyn till de krav som verksam

hetens och koncernverksamhetens art, omfattning

och risker ställer på storleken av moderbolagets och

koncernens egna kapital liksom på moderbolagets

och koncernens konsoliderings behov, likviditet och

ställning i övrigt.

Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2023 45

Vinstdisposition Förvaltningsberättelse

”Styrelsen, som har kontinuerligt fokus på att upp-

rätthålla förtroendet för banken, är av den fasta över-

tygelsen att för detta behövs noggranna, väl genom-

tänkta och avvägda processer för bolagsstyrning.

Det är avgörande för att säkerställa en effektiv och

robust kontroll med tydliga ansvarsområden. Detta

ärockså grundläggande för en företagskultur som

bygger på integritet och en hög grad av etik.

Banken är väl rustad för att hantera de utmaningar

som det geopolitiska- och makroekonomiska läget

medför och har under året tagit ytterligare steg för

att vara en hållbar bank. För att än mer stärka arbetet

inom hållbarhetsområdet har ett särskilt styrelse-

utskott inrättats; Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet.”

Göran Persson, Styrelseordförande

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Bolagsstyrningsrapport

”Bolagsstyrningsutskottet har under året

stöttat styrelsen i arbetet med att dels

säkerställa att banken vid var tid har en

hållbar och tydlig bolagsstyrningsmodell

med robusta processer för styrning och

intern kontroll, dels löpande följa pågående

myndig hetsutredningar.”

Biörn Riese, vice styrelseordförande

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Bolagsstyrningsrapport

2023

Swedbank har en viktig samhällsfunktion som bank för de många hushållen och före-

tagen. Banken har en stark förankring i sparbanksrörelsen och på våra fyra hemma-

marknader, Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Swedbank värnar ett samhälle

som är ekonomiskt sunt och hållbart såväl för aktieägare som för samhället i stort.

Vianser att en lönsam bank med hållbara kunder bidrar till det långsiktigt hållbara

samhället. En förutsättning för detta är att förtroendet för det finansiella systemet

och bankerna upprätthålls där en bolagsstyrningsmodell med kompetenta med-

arbetare, tydlig ansvarsfördelning, effektiv intern styrning och kontroll, robust risk-

hantering och regelefterlevnad utgör fundamentet. Det är av yttersta vikt att en

sund riskkultur upprätthålls.

Swedbank arbetar löpande med att säkerställa att

banken har en ändamålsenlig bolagsstyrningsmodell

där en effektiv koncernövergripande styrning, kontroll

och risk hantering upprätthålls.

Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet

med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolags-

styrning.

Betydelsen av bolagsstyrning

God bolagsstyrning handlar om att koncernen, med

utgångspunkt från Swedbanks strategier, mål och

värder ingar, styrs så hållbart, effektivt och ansvarsfullt

som möjligt. Detta är avgörande för att upprätthålla

förtroendet för Swedbank hos aktieägare, kunder,

medar betare, tillsynsmyndigheter och övriga intres-

senter samt för att säkerställa en effektiv och god risk-

hantering och intern styrning och kontroll. God bolags-

styrning utgör basen för en väl fungerande och

transparent intern och extern informationsgivning.

Beslutsprocesserna ska vara enkla, transparenta och

med tydliga ansvarsområden. Det ska finnas ramverk

för såväl intern styrning och kontroll som riskhante-

ring, inklusive tydliga regler och rutiner för hantering

av intressekonflikter. Kulturen i banken ska präglas av

transparens, integritet, regel efterlevnad och riskmed-

vetenhet. Swedbanks värderingar ska utgöra en grund

för beslutsfattande i den dagliga verksamheten och

medarbetarnas löpande arbete.

Regelverk

Swedbank är ett svenskt publikt bankaktiebolag

noterat på Nasdaq Stockholm och står under tillsyn

avFinansinspek tionen. Finansinspektionens tillsyn

handlar i grunden om risk hantering, styrning och kon-

troll. Därutöver står bankverksam heterna på respek-

tive hemmamarknad under tillsyn av lokala tillsyns-

myndigheter och Europeiska centralbanken (ECB).

Regel verket för bankverksamhet är omfattande.

Swedbank har inomramen för god bolagsstyrning

bland annat att följa:

● Aktiebolagslagen

● Lag om bank- och finansieringsrörelse

● Lag om värdepappersmarknaden

● Lag om straff för marknadsmissbruk på

värdepappers marknaden

● Lag om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappers bolag

● Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering

av terrorism

● Regelverk för emittenter Nasdaq Stockholm

● Svensk kod för bolagsstyrning

● Finansinspektionens och andra myndigheters

regelverk ochriktlinjer

Ingen avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning

(Koden) eller börsens regelverk (NASDAQ OMX,

Stockholm) finns att rapportera för 2023.

1) Gällande kod – Kollegiet för svensk bolagsstyrning

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202348

Bolagsstyrningsrapport

Därutöver ska Swedbank även följa ett stort antal

regelverk som beslutas på EU-nivå, bland annat:

● Europaparlamentets och rådets förordning om till-

synskrav förkreditinstitut och värdepappersföretag

(CRR)

● Europaparlamentets och rådets förordning om

marknads missbruk (MAR)

● Europaparlamentets och rådets förordning om

dataskydd (GDPR)

● Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer om

intern styrning

● EBA:s riktlinjer om outsourcing

● Europeiska värdepappers- och marknadsmyndig-

hetens och EBA:s gemensamma riktlinjer om

lämplighets bedömning av ledamöter i lednings-

organ och ledande befattnings havare

Lagar och regler som träffar Swedbanks och dotter-

före tagens verksamhet är omfattande och komplexa.

Över tid har en allt större insats krävts från Swedbanks

sida för att säkerställa att koncernen lever upp till

samtliga relevanta regelverk. De regelverk som gäller

för Swedbank implementeras bland annat genom ett

eget internt koncernregelverk. Det interna koncern-

regelverket består bland annat av policyer och instruk-

tioner. Policyer antas av styrelsen och anger de gene-

rella standarder och principer som ska gälla för

verksamhetsutövning och uppförande i hela koncer-

nen. Vd utfärdar instruktioner som träffar hela koncer-

nen, eller delar därav, och på en mer detaljerad nivå

innehåller en överblick av rapporteringsstrukturer och

hur vd har delegerat olika ansvarsområden inom

banken. Genom de interna och externa regelverken

fördelas ansvaret för styrning, riskhantering och kon-

troll samt uppföljning av verksamheten primärt mellan

aktieägare, styrelse och vd samt den kontrollfunktion

som den stämmovalde revisorn utövar. I den del av det

interna regelverket som utgörs av bolagsordningen

och de regelverk som antas av styrelsen, ingår bland

annat följ ande övergripande policyer:

● Arbetsordningen för styrelsen och instruktionerna

för styrelsens utskott

● Vd-instruktion

● Governancepolicy

● Policy för koncernens övergripande riskramverk

och policy för operativa risker

● Policy för Group Risk

● Policy för Group Compliance

● Policy för Group Internal Audit

● Kreditpolicy

● Policy om motverkan av penningtvätt och

finansiering av terrorism

● Ersättningspolicy

● Skattpolicy

● Uppförandekod och policy för hantering av

intressekonflikter

● Policy för motverkande av mutor och korruption

● Policy för mångfald och inkludering

● Hållbarhetspolicy och miljöpolicy

● Policy för mänskliga rättigheter

● Policy för finansiell rapportering

Struktur för bolagsstyrning

Swedbankkoncernen består av moderbolaget Swed-

bank AB (publ) samt flera dotterföretag, bland annat

dotterbankerna i de baltiska länderna vilka ägs av det

helägda bolaget Swedbank Baltics samt de svenska

dotterföretagen Swedbank Robur, Swedbank Hypotek

och Swedbank Försäkring. Tillsättandet och utvärde-

ring av styrelseledamöter i dotterföretagen sker

genom en intern nomineringsprocess.

Koncernen styrs genom en matrisorganisation som

kompletterar den legala strukturen. Organisations-

strukturen säkerställer löpande styrning och kontroll,

en god internrapportering samt kontroll över de risker

som koncernen är eller kan förväntas bli exponerad

för. Matrisorganisationen åstadkommer ändamåls-

enlig samverkan inom koncernen och säkerställer att

verksamheten bedrivs effektivt. Swedbanks bolags-

styrningsmodell anger ansvarsfördelningen inom

koncernen, där mandat och rollbeskrivningar syftar

tillatt skapa en tydlig och överblickbar fördelning av

funktioner och ansvarsområden. De senaste åren har

Swedbank gjort en grundlig översyn av sin bolags-

styrnings modell.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 49

Bolagsstyrningsrapport

Aktieägare och

bolagsstämma

Aktieägarnas inflytande utövas genom deltagande på

bolagsstämma. Enligt Swedbanks bolagsordning ska

årsstämman hållas före utgången av april, eller om

särskilda skäl finns senast den sista juni. Beslut på

bolagsstämman fattas genom acklamation eller vote-

ring. Swedbank har endast ett aktieslag, stamaktier,

även kallade A-aktier. Aktierna berättigar till en

röstvardera.

Bolagsstämman beslutar bland annat om:

● Val av styrelse och styrelseledamöternas arvode,

inklusive ledamöternas ersättning för utskottsarbete

● Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och vd

● Ändringar i bolagsordningen

● Val av revisor

● Fastställande av resultat- och balansräkning

● Disposition av bankens vinst eller förlust

● Riktlinjer för ersättningar till vd och vissa andra

ledande befattningshavare

Vår bolags styrningsmodell

Illustrationen nedan visar den formella strukturen för bolagsstyrningen.

Rutornas nummer hänvisar till motsvarande numrerade avsnitt ibolagsstyrningsrapporten.

Group Compliance

Chef för Group

Compliance

Group Risk

Chef för Group Risk

Utser/Godkänner

Rapporterar till/

Informerar/

Rekommenderar

Aktieägareochbolagsstämma

Vd&koncernchef

Styrelse

Externrevision

Valberedning

GroupInternalAudit

Chef för Group

I n t e r n a l A u d i t

Revisionsutskott

Styrelsens revisions-

utskott utvärderar tillför-

litligheten, effektiviteten

samt den interna

kontrollen med avseende

på den finansiella rappor-

teringen, inklusive håll-

barhetsrapportering,

samt tillförsäkrar att de

externa revisorerna utför

sitt arbete effektivt

ochopartiskt. Beslut tas

istyrelsen.

Bolagsstyrningsutskott

Bolagsstyrningsutskottet

stödjer styrelsen i att full-

göra sitt ansvar för den

övergripande bolagsstyr-

ningsstrategin ibanken

och dess dotter företag.

Beslut tas i styrelsen.

Risk- och Kapital utskott

Styrelsens Risk- och

Kapital utskott stödjer

styrelsen i att säkerställa

att det finns rutiner för att

identifiera och definiera

riskerna inom verksam-

heten samt att riskerna

bedöms, hanteras och

rapporteras samt vid

bedömning av kapital-

behov. Beslut tas

i styrelsen.

Ersättnings- och

Hållbarhets utskott

Styrelsens Ersättnings-

och Hållbarhetsutskott

övervakar och utvärderar

koncernens hållbarhets-

arbete samt kontrollerar

att ersättningssystemen

i banken generellt stäm-

mer överens med en

effektiv riskhantering.

Beslut tas i styrelsen.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202350

Bolagsstyrningsrapport

Årsstämma 2023

Årsstämman 2023 hölls den 30 mars i Stockholm.

Totalt närvarade aktieägare representerande

595891676 aktier.

Vid Swedbanks årsstämma den 30 mars 2023 beslu-

tades i enlighet med samtliga förslag som styrelsen

och valberedningen lagt fram.

Några av de beslut som fattades på årsstämman

2023 var:

● Fastställande av resultaträkning och balansräkning

samt koncernresultaträkning och koncernbalans-

räkning för räkenskapsåret 2022.

● Beslut om att en ordinarie utdelning om 9,75 kr per

aktie skulle ske till aktieägarna. Som avstämnings-

dag för utdelning fastställdes den 3 april 2023.

● Beslut om att antalet styrelseledamöter skulle vara

elva (11). Följande ledamöter omvaldes: Göran

Bengtsson, Annika Creutzer, Hans Eckerström,

Helena Liljedahl, Kerstin Hermansson, Bengt Erik

Lindgren, Anna Mossberg, Per Olof Nyman, Biljana

Pehrsson, Göran Persson och Biörn Riese.

● Omval av Göran Persson till styrelseordförande. Vid

efterföljande konstituerande sammanträde utsågs

Biörn Riese till vice ordförande.

● Ansvarsfrihet beviljades för samtliga styrelseleda-

möter, suppleanter, och verkställande direktören.

● Beslut om förvärv av egna aktier enligt lagen om

värde pappersmarknaden.

● Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta

om förvärv av egna aktier utöver förvärv enligt lagen

om värdepappersmarknaden.

● Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta

om emission av konvertibler.

● Godkännande av prestations- och aktiebaserade

ersättningsprogram för år 2023 för Swedbank-

koncernen – dels ett generellt program för 2023,

dels ett individuellt program för 2023, samt beslut

om överlåtelse av egna aktier m.m. med anledning

av 2023 års program och av tidigare stämmor

beslutade program.

● Beslut om principer för hur valberedningen ska

utses, samt instruktion för valberedningsarbete.

● Beslut om riktlinjer för ersättning till ledande

befattnings havare.

Valberedningen

Vid årsstämman 2023 fattades beslut om de principer

som gäller för hur valberedningen ska utses inför års-

stämman 2024. Dessa principer innebär bland annat

att valberedningen ska bestå av sex ledamöter, vilka

utgörs av representanter för de fem aktieägare som

har störst aktieinnehav per den sista bankdagen

iaugusti 2023, och som önskar utse en ledamot,

samtstyrelsens ordförande.

Valberedningens arbete regleras i en instruktion fast-

ställd av årsstämman 2023. Valberedningens uppdrag

är att bereda och lämna förslag till årsstämman 2024

om val av ordförande vid årsstämman, ledamöter och

ordförande i styrelsen, samt revisor. Valberedningen

ska även lämna förslag till antalet styrelseledamöter,

arvode till av bolagsstämman utsedda ledamöter och

revisor, principer för hur valberedningen inför årsstäm-

man 2024 ska utses, samt instruktioner för valbered-

ningens arbete inför årsstämman 2024. Av instruktio-

nen framgår vidare att styrelsen ska ha en vid var tid

ändamålsenlig sammansättning präglad av mång-

sidig het och bredd, avseende de bolagsstämmovalda

styrelseledamöternas kompetens, erfarenhet och bak-

grund. En jämn könsfördelning eftersträvas över tid.

Hänsyn ska tas till bankens verksamhet, utvecklings-

skede och förväntade framtida inriktning och för-

hållanden i övrigt. Styrelsen ska vidare ha en ägar-

förankring, samtidigt som behovet av oberoende

iförhållande till banken, bankledningen och bankens

större aktieägare, ska beaktas för styrelsen som

helhet.

Valberedningen tar del av, och diskuterar, styrelse-

utvärdering samt har personliga samtal med varje

styrelse ledamot. Styrelsens ordförande är inte när-

varande vid samtal med övriga styrelseledamöter.

Valbered ningen genomför vidare intern lämplighets-

bedömning av föreslagna kandidater och utvärderar

bland annat kandidaternas erfarenhet och kompetens,

anseende, eventuella intressekonflikter, oberoende,

samt möjlighet att avsätta tillräckligt med tid för upp-

draget. Utifrån styrelseutvärderingen, de personliga

samtalen med styrelsens ledamöter och övrig infor-

mation diskuterar valberedningen styrelsens storlek

och samman sättning.

Ingen ersättning har utgått till ledamöterna

i valberedningen.

Valberedningens aktuella

sammansättning inför årsstämman 2024

Ledamot Representerar

Lennart Haglund,

valberedningens

ordförande

Sparbankernas

Ägareförening

Ylva Wessén Folksam

Anette Björkman Ägargruppen

Sparbanksstiftelserna

Anders Oscarsson AMF

Peter Lundkvist Tredje AP-fonden

Göran Persson,

styrelseordförande

Swedbank AB (publ)

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 51

Bolagsstyrningsrapport

Styrelsen

Styrelsen har det övergripande ansvaret för Swed-

banks organisation, verksamhet och förvaltning.

Verksamheten ska bedrivas på ett hållbart sätt med

kund ernas behov och sunt risktagande i fokus för att

säkerställa en långsiktig fortlevnad för banken samt

för att upprätthålla förtroendet för banken.

Vid årsstämman 2023 valdes 11 ledamöter in i styrelsen.

I styrelsen ingår även två arbetstagarrepresentanter

med två suppleanter. Swedbanks styrelse uppfyller

kraven för Svensk kod för bolagsstyrning (koden)

avseende antalet oberoende ledamöter. Samtliga

ledamöter, förutom Göran Bengtsson, anses obero-

ende i förhållande till banken och bankledningen.

Samtliga ledamöter anses vara oberoende i förhål-

lande till Swedbanks större aktieägare. Efter årsstäm-

man 2023 var fördelningen 45 procent kvinnor och

55procent män. Vd, vice vd, koncernfinanschef och

styrelsens sekreterare närvarar vid styrelsens möten,

men är inte ledamöter av styrelsen. Styrelsens sam-

mansättning presenteras på sidorna 62–66.

Styrelsens ansvar och

ansvarsfördelning

Styrelsen är det högsta beslutande organet efter

bolagsstämman och det högsta verkställande organet.

Styrelsen ansvarar för att banken har en effektiv och

ändamålsenlig organisation och bolagsstyrning.

Ienlighet med styrelsens fastställda arbetsordning

beslutar styrelsen bland annat om mål, strategier,

ramar för verksamheten och affärsplan. Styrelsen till-

sätter, entledigar och utvärderar vd, antar policyer för

verksamheten och ser till att det finns effektiva system

för uppföljning och kontroll av verksamheten. Styrel-

sen ansvarar även för att lagar och regler följs samt

säkerställer en öppen och korrekt informationsgivning.

Styrelsen utser respektive entledigar cheferna för

funktionen för riskkontroll (Group Risk), funktionen

förregelefterlevnad (Group Compliance) och intern-

revision (Group Internal Audit), samt beslutar om

ersättning till dessa. Funktionen för internrevision

ärdirekt underställd styrelsen.

Styrelsen ansvarar för att verksamheten, i enlighet

med externa och interna regler, är organiserad så att

redovisning, medelsförvaltning (treasury), risker i verk-

samheten, och bankens ekonomiska förhållanden

iövrigt hanteras på ett betryggande sätt.

Styrelsens ordförande har enligt den av styrelsen

antagna arbetsordningen vissa angivna ansvars-

områden. De innefattar bland annat följande:

● Att leda styrelsens möten och arbete samt att upp-

muntra en öppen och konstruktiv diskussion.

● Att tillse att styrelsen utvärderas årligen och att

styrelsens ledamöter erhåller nödvändig utbildning.

● Att följa vd:s arbete, vara diskussionspartner och

utgöra stöd till vd samt övervaka att styrelsens

beslut, instruktioner och anvisningar implementeras.

● Att representera banken och styrelsen gentemot

ägare i ägarfrågor, och i andra väsentliga frågor med

investerare och andra intressenter.

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras.

Styrelsen utser utskott som inför beslut i styrelsen

bereder, utvärderar och följer upp frågor inom sina

respektive områden.

Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ord-

förande och vd beslutas årligen bland annat genom

styrelsens arbetsordning, Governancepolicy och

Vd-instruktion.

I oktober 2023 genomfördes en årlig intern styrelse-

utvärdering. Ett av extern part framtaget utvärderings-

verktyg användes vid genomförandet av styrelse ut-

värderingen. En sammanställning av resultatet har

presenterats för och diskuterats i styrelsen och val-

beredningen.

Styrelsens arbete

Under 2023 har det hållits 22 styrelsesammanträden.

Styrelsebeslut har fattats enhälligt och ingen avvi-

kande mening har antecknats i någon beslutsfråga

under året. Eventuella intressekonflikter för styrelsens

ledamöter anmäls vid varje möte och innebär att leda-

moten varken deltar i beredning, i diskussioner, eller

ibeslut gällande den aktuella frågan.

Styrelsen diskuterar regelmässigt affärsläget, och

följer löpande upp bankens kapitalsituation, kredit-

risker, samt kreditkvalitet. Styrelsen erhåller löpande

rapporter från styrelsens utskott. Styrelsen erhåller

vidare månatliga rapporter från Group Risk och kvar-

talsvisa rapporter från övriga kontrollfunktioner

(Group Internal Audit och Group Compliance), samt

avseende kundklagomål och informationssäkerhet.

Under 2023 har styrelsen haft stort fokus på den geo-

politiska och makroekonomiska utvecklingen, bedräg-

erier och cybersäkerhet, inflationsutveckling och

ränte läge liksom på hur detta påverkar, och förväntas

påverka, Sverige och omvärlden, samt bankens

kunder. Policyn för mångfald och inkludering tillämpas

även för styrelsen, se not H3 Information om samhälls-

ansvar, avsnitt 3.1 Den egna arbetskraften.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202352

Bolagsstyrningsrapport

Under 2023 har styrelsen, utöver löpande affärsfrågor, bland annat behandlat

följande frågor:

Andra kvartalet

● Delårsrapport (Kv1)

● Uppföljning av koncernens strategi och

aktivitets plan

● Hållbarhetsinitiativ och uppdatering om

Swedbanks hållbarhetsarbete

● Kommersiella fastigheter och kreditrisker

● Organisationsförändringar

● Årlig översyn av outsourcing- och

leverantörsavtal

● Uppdatering av återhämtningsplan

● Bolånemarknaden

● Rapporter från kontrollfunktionerna

och externrevisorn

● Makroekonomisk genomgång

● Bankens kultur

● Utvärdering riskrapportering

● Årlig genomgång av potentiella intresse-

konflikter vd, koncernledning, och cheferna

förkontrollfunktionerna

● Successionsplanering vd och koncernledning

● Årlig översyn av policyer

● Uppföljning av Swedbanks regelefterlevnad

● Cybersäkerhet

● Myndigheters utredningar

Första kvartalet

● Års- och hållbarhetsredovisning 2022,

samt bokslutskommuniké (Kv4)

● Inrättande av Ersättnings- och Hållbarhets-

utskott

● Kallelse och förslag till årsstämman, inklusive

förslag till utdelning

● Konstituerande styrelsemöte, inklusive fast-

ställande av (bland annat) styrdokument för

styrelsen

● Strategiprocessen, och uppföljning aktivitets-

plan för koncernen

● Uppföljning vd-målen 2022, samt beslut

vd-mål 2023

● Pelare 3 årsrapport

● Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU)

● Fastställande av internrevisionens årsplan

● Uppföljning av Swedbanks regelefterlevnad

● Rapporter från kontrollfunktionerna och

externrevisorn

● Affärskontinuitetshantering (Business

Continuity Management)

● Makroekonomisk genomgång

● Kommersiella fastigheter och kreditrisker

● Ersättningar till vd, koncernledning och

kontroll funktionerna

● Frågor hänförliga till rörlig ersättning,

samt avsättning till Eken

● Cybersäkerhet

● Myndigheters utredningar

Fjärde kvartalet

● Delårsrapport (Kv3)

● Uppföljning koncernstrategi, aktivitetsplaner,

samt affärs- och finansieringsplaner

● Affärs- och finansieringsplan 2024

● Uppdatering om Swedbanks hållbarhetsarbete

● Bolånemarknaden och kommersiella fastigheter

● Datahantering/styrning

● Uppföljning bedrägerier mot privatpersoner

● Slutlig SREP 2023

● Koncernens återhämtningsplan

● Makroekonomisk genomgång

● Uppföljning av Swedbanks regelefterlevnad,

inklusive bankens arbete med att bekämpa

penningtvätt

● Successionsplanering vd och koncernledning

● Utvärdering styrelse och vd

● Ersättningsrelaterade frågor

● Krisövning

● Cybersäkerhet

● Myndigheters utredningar

Tredje kvartalet

● Delårsrapport (Kv2)

● Uppföljning koncernstrategi, aktivitetsplaner,

samt affärs- och finansieringsplaner

● Uppdatering om Swedbanks hållbarhetsarbete

● Outsourcing

● Preliminär SREP 2023

● Stiftelseförvaltning

● Rapporter från kontrollfunktionerna och

externrevisorn

● Makroekonomisk genomgång

● Datahantering/styrning

● Genomgång AI

● Bedrägerier mot privatpersoner

● Genomgång av kundnöjdhet och varumärkes-

bevakning (Customer Satisfaction and brand

monitoring)

● Uppföljning av Swedbanks regelefterlevnad

● Cybersäkerhet

● Koncernövergripande försäkringar

● Myndigheters utredningar

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 53

Bolagsstyrningsrapport

Styrelsens kompetensutveckling

Styrelsens ledamöter ska löpande uppdatera och för-

djupa sina kunskaper om Swedbanks verksamhet och

därtill tillämpliga regler. Som ett led i detta fastställer

styrelsen varje år en utbildningsplan.

Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsut-

bildning som syftar till att få fördjupad information om

organisationen och verksamheten, kontrollfunktio-

nerna, samt bankens ramverk och modell för bolags-

styrning. Utöver detta genomför styrelsen ett årligt

styrelseseminarium med fördjupad genomgång av

etteller flera aktuella områden.

Styrelsens utskott

Styrelsen har inrättat utskott för beredning av styrelse-

ärenden och för möjlighet till fördjupning inom vissa

områden. Styrelseutskotten har ingen materiell beslu-

tanderätt, utan bereder och rekommenderar beslut till

styrelsen. Samtliga utskottsprotokoll och allt material

som bereds och presenteras i utskotten finns tillgäng-

ligt för hela styrelsen.

Bolagsstyrningsutskott

Bolagsstyrningsutskottet stödjer styrelsen i arbetet

med att övervaka, utvärdera och säkerställa att ban-

kens bolagsstyrningsmodell och processer är effek-

tiva och ändamålsenliga samt att dessa inrättas i

organisationen på sådant sätt att en effektiv styrning

och kontroll kan genomföras för koncernen. Utskottet

ska även säkerställa att verksamheten har klara och

tydliga principer för rapportering, eskalering och

ansvarsfördelning.

” Bolagsstyrningsutskottet har under

året stöttat styrelsen i arbetet med att

dels säkerställa att banken vid var tid

har en hållbar och tydlig bolagsstyr-

ningsmodell med robusta processer

för styrning och intern kontroll, dels

löpande följa pågående myndighets-

utredningar.”

Biörn Riese, ordförande

Genom utskottet allokeras mer tid för fördjupad bered-

ning av bolagsstyrningsrelaterade frågor, inbegripet

återkommande översyn och utvärdering av styrelsens

koncernövergripande principer för bolagsstyrning

samt intern kontroll och uppföljning av dotterföre-

tagens implementering av koncernens interna regler.

Utskottet ska även följa upp bankens arbete med

pågående myndighetsutredningar med övergripande

påverkan på koncernens verksamhet.

Arbetet i Bolagsstyrningsutskottet omfattar bland annat:

● Övervaka och utvärdera att koncernens interna

regelverk avseende bolagsstyrning är i linje med

bankens kärnvärden och att regelverket har imple-

menterats tillfredsställande i koncernen.

● Övervaka och utvärdera att bolagsstyrningsstruk-

turen, innefattande organisationsstrukturen, medför

en väldefinierad beslutsordning och en tydlig

ansvarsfördelning.

● Följa utvecklingen inom bolagsstyrningsområdet,

informera styrelsen om materiella regelverksföränd-

ringar och ny branschpraxis vad avser bolagsstyrning

samt ge rekommendationer om hur sådana för-

ändringar och ny branschpraxis ska hanteras.

● Övervaka materiella förändringar i koncernens

organisationsstruktur i syfte att säkerställa att

koncernens regulatoriska åligganden och dess

interna regelverk för bolagsstyrning efterlevs.

● Löpande översyn av koncernens matrisorganisation

och att den kompletterar den legala strukturen på

ett sätt som medför användande av expertis, kun-

skapsöverföring och transparens (beträffande

exempelvis rapportering och eskalering) mellan

dotter företag och moderbolag, samtidigt som de

särskilda legala krav som gäller för varje juridisk

enhet iakttas.

Fokus under 2023

Fokus under 2023 har bland annat varit på att säker-

ställa tydlighet i styrningsfrågor. Ett annat fokusom-

råde har varit de pågående myndighetsutredningarna

om Swedbanks historiska tillkortakommanden avse-

ende styrning och kontroll av åtgärder mot penning-

tvätt i bankens baltiska dotterbanker. Ytterligare infor-

mation finns i Swedbanks förvaltningsberättelse och

not K52.

Ledamöter i Bolagsstyrningsutskottet

Sedan årsstämman 2023

● Biörn Riese, ordförande

● Hans Eckerström

● Göran Persson

● Bengt-Erik Lindgren

Revisionsutskott

Revisionsutskottet ska, genom sitt arbete och i dialog

med den externa revisorn, chef för Group Internal

Audit, vd och koncernledningen, bistå styrelsen i

arbetet med att utvärdera och säkerställa tillförlitlig-

heten och effektiviteten i den finansiella rapporte-

ringen, vilket inkluderar hållbarhetsrapportering.

Revisionsutskottet ska också identifiera eventuella

svagheter i den interna kontrollen avseende finansiell

rapportering samt tillförsäkra att den externa revisorn

utför sitt arbete effektivt och opartiskt.

” Revisionsutskottet har under året

stöttat styrelsens arbete med att

säkerställa att banken har en sund

internkontrollochattdefinansiella

rapporterna korrekt beskriver bankens

verksamhet samt följt arbetet med

anpassningen till de nya rapporter-

ingskrav som kommer genom

implemen tering av EU:s direktiv om

hållbarhetsapportering, CSRD.”

Kerstin Hermansson, ordförande

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202354

Bolagsstyrningsrapport

Arbetet i styrelsens Revisionsutskott syftar bland

annat till att säkerställa att bankens vd etablerar och

upprätthåller effektiva rutiner för riskhantering och

intern kontroll vad gäller koncernens finansiella rap-

portering. Detta är en del av styrelsens åtgärder för att

följa upp att den interna kontrollen i samband med den

finansiella rapporteringen och att rapporteringen till

styrelsen fungerar. Rutinerna ska utformas i syfte att

säkerställa tillförlitligheten i den finansiella rapporte-

ringen, regel efterlevnad samt ändamålsenlighet och

effektivitet i de administrativa processerna och skydd

av bankens tillgångar. Revisionsutskottet informerar

styrelsen om resultatet av externrevisionen och på

vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rappor-

teringens tillförlitlighet. Vidare föreslår utskottet

åtgärder som fastställs av styrelsen om brister obser-

veras i den interna kontrollen eller i den finansiella

rapporteringen.

Arbetet i Revisionsutskottet omfattar bland annat även:

● Genomgång och utvärdering av koncernens

finansiella rapporteringsprocess.

● Säkerställande av kvaliteten i bankens finansiella

rapportering och att den uppfyller gällande krav.

● Säkerställande av att delårsrapporter och boksluts-

kommuniké granskas av den externa revisorn.

● Avstämning med den externa revisorn vid varje

rapporttillfälle.

● Granskning och övervakning av den externa revi-

sorns opartiskhet och självständighet och då sär-

skilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller

andra tjänster än revision.

● Support till valberedningen vid upprättande av för-

slag tillbolagsstämmans beslut om revisorsval.

● Utvärdering av chefen för Group Internal Audit.

● Genomgång av Group Internal Audits budget, policy

och instruktion och årsplan och rekommendation till

styrelsen för godkännande av dessa.

● Genomgång av Group Internal Audits kvartalsvisa

avrapportering och förslag på förbättringsåtgärder.

● Uppföljning av Group Internal Audits årsplan och

strategiska prioriteringar.

● Uppföljning av externrevisionens årsplan och disku-

tera koordineringen mellan externrevisionen och

intern revisionen och synen på koncernens risker.

● Översyn av utskottets ansvarsområden.

Fokus under 2023

Fokus för Revisionsutskottet har under 2023 varit att

löpande övervaka den finansiella rapporteringen och

den interna kontrollen samt externrevisionen och dess

oberoende. Utskottet har särskilt fokuserat på uppfölj-

ning av iakttagelser från intern- och externrevision och

förekomsten av en effektiv kontroll av den finansiella

rapporteringen. Därutöver har Revisionsutskottet

biträtt Valberedningen i dess arbete med framtagande

av förslag till årsstämman 2024 avseende val av

externrevisor.

Ledamöter i Revisionsutskottet

Sedan årsstämman 2023

● Kerstin Hermansson, ordförande

● Annika Creutzer

● Anna Mossberg

● Per Olof Nyman

● Biljana Pehrsson

Risk- och Kapitalutskott

Risk- och Kapitalutskottet stödjer styrelsen bland

annat i arbetet med att se till att det finns rutiner för att

identifiera, bedöma, hantera och rapportera riskerna

inom verksamheten samt bedöma och kontrollera kon-

cernens risker utifrån av styrelsen beslutad riskaptit.

” Risk- och Kapitalutskottet har under

året, i ljuset av det fortsatta osäkra

geo-politiska läget och den makroeko-

nomiska situationen, stöttat styrelsen i

arbetet med att säkerställa att bankens

verksamhet utifrån gällande regel-

systemövervakasochbedrivsienlighet

med bankens riskaptit och riskstrategi.”

Per Olof Nyman, ordförande

Arbetet i Risk- och Kapitalutskottet omfattar bland annat:

● Översyn av policy för koncernens övergripande risk-

ramverk och övriga policyer inom riskområdet.

● Uppföljning och beredning av månatlig riskrapport

från Group Risk, som bland annat innehåller redogö-

relse för koncernens risker. En närmare beskrivning

av koncernens risker finns i not K3.

● Uppföljning och beredning av Group Compliance

kvartalsvisa rapportering av koncernens

compliance risker och avvikelser.

● Uppföljning och hantering av Group Compliance och

Group Risks årsplaner och strategiska prioriteringar.

● Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU) och

frågor rörande bankens kapitalisering.

● Frågor rörande bankens kreditlimiter och exponeringar.

● Upplåningsrelaterade frågor och strategier.

Fokus under 2023

Risk- och Kapitalutskottet har under året haft ett fort-

satt stort fokus på frågor inom regelefterlevnads-

området. Utskottet har utifrån de ändrade omvärlds-

förutsättningarna fortsatt att vidareutveckla bankens

hantering av risk- och kapitalfrågor och följt omvärlds-

förutsättningarnas påverkan på kreditverksamheten.

Vidare har koncernkreditchefen lämnat månatliga

uppdateringar till utskottet avseende kunder inom

sektorn kommersiella fastigheter.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 55

Bolagsstyrningsrapport

Ledamöter i Risk- och Kapitalutskottet

Sedan årsstämman 2023

● Per Olof Nyman, ordförande

● Göran Bengtsson

● Kerstin Hermansson

● Göran Persson

● Biörn Riese

Ersättnings- och Hållbarhetsutskott

I mars 2023 beslutade Swedbanks styrelse att

omvandla ersättningsutskottet till ett utskott med

ansvar för både hållbarhet och ersättningar; Ersätt-

nings- och Hållbarhetsutskottet. Syftet är att stödja

och stärka det strategiska hållbarhets arbetet avse-

ende verksamhetsmodeller och rappor tering. Utskot-

tet ska övervaka samt utvärdera kon cernens arbete

med hållbarhet samt bistå styrelsen ifullgörandet av

dess övergripande skyldigheter relaterade till hållbar-

het. Vidare ska Ersättnings- och Hållbar hetsutskottet

bland annat kontrollera att ersättningssystemen

ibanken generellt stämmer överens med en effektiv

riskhantering och legala krav. Ersättningssystemen

måste följa tillämpliga regler, såsom exempelvis

Svensk kod för bolagsstyrning, Finansinspektionens

regler och Europeiska bankmyndighetens riktlinjer för

ledande befattningshavare.

” Hållbarhet är en del av kärnan i

Swedbanks affärsstrategi. Genom

att tillsätta ett särskilt hållbarhets-

utskott läggs ytterligare fokus på

hållbarhetsfrågorna, genom att stödja

och stärka bankens hållbarhetsarbete

avseende verksamhetsmodeller

ochrapportering.”

Göran Persson, ordförande

Arbetet i Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet

omfattar bland annat:

● Lön, pension, rörlig ersättning och övriga förmåner

för koncernledningen i enlighet med årsstämmans

riktlinjer och för chefen för Group Internal Audit.

● Styrelsens förslag till årsstämman avseende rikt-

linjer för ersättning till ledande befattningshavare.

● Styrelsens förslag till årsstämman av bankens pre-

stations- och aktiebaserade ersättningsprogram,

liksom allokering, utvärdering och övriga frågor

sammanhängande med programmen.

● Swedbanks ersättningspolicy.

● Beslut enligt eller avvikelser från policyer inom

ersättningsområdet.

● Årlig granskning och utvärdering av ändamåls-

enligheten i instruktionerna för ersättning.

● Beredning och rekommendation till styrelsen om

ersättning till konsulter i de fall den sammanlagda

ersättningen för uppdraget överstiger en viss

summa.

● Översyn av löneskillnader för att säkerställa att

dessa är sakliga.

● Frågor rörande processen för nominering av styrelse-

ledamöter i materiella dotterföretag samt instruk-

tionen för bankens interna nomineringskommitté.

● I samråd med bankens hållbarhetschef, följa utveck-

lingen inom hållbarhetsområdet.

● Regelbunden uppföljning av hur hållbarhet integreras

i koncernens affärsstrategi, samt koncernens fram-

drift och prestation inom hållbarhet.

Läs mer om ersättningar i Swedbank längre fram

ibolags styrningsrapporten samt i not K13. Mer infor-

mation om hållbarhet finns i Swedbanks hållbarhets-

rapport.

Fokus under 2023

Utskottet har under året fokuserat på att definiera

utskottets uppgifter, identifiera vilka delar relaterade

till hållbarhet som utskottet ska fokusera på samt

kopplingen mellan hållbarhet och affär. Vidare har

utskottet fastställt vd:s mål för 2023 och löpande följt

upp dessa, samt haft fokus på bankens ersättnings-

program, ersättningsrelaterade risker och ersättning

till ledande befattningshavare.

Ledamöter i Ersättnings- och

Hållbarhetsutskottet:

Sedan årsstämman 2023

● Göran Persson, ordförande

● Helena Liljedahl

● Anna Mossberg

● Biljana Pehrsson

Vd och koncernchef

Vd, tillika koncernchef, svarar för bankens löpande för-

valtning och är den tjänsteman som ytterst ansvarar

för att styrelsens strategiska riktning och andra beslut

fattade av styrelsen implementeras och följs i ban-

kens affärsområden och dess dotterföretag, samt att

riskhantering, styrning, IT-system, organisation och

processer är tillfredsställande. Vd representerar

banken externt i olika angelägenheter, leder arbetet

ikoncernledningen samt fattar beslut efter samråd

med dess ledamöter.

Vd har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till

underordnade eller till koncernkommittéer, men

ansvaret ligger alltjämt hos vd. Kommittéerna har,

med några få undantag, i sig ingen kollektiv beslutsför-

het, utan besluten fattas av ordföranden i respektive

kommitté, alternativt eskaleras beslutet till vd. Styrel-

sens anvisningar om vd:s särskilda ansvarsområden

framgår bland annat av styrelsens Governancepolicy

och vd-instruktion. Vd ansvarar för att styrelsens

beslut implementeras och att det finns en process

som säkrar att policyer och instruktioner följs i verk-

samheten samt utvärderas årligen.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202356

Bolagsstyrningsrapport

Vd fastställer koncernövergripande regler för styrning

och intern kontroll. Som stöd i den interna kontrollen

har vd ett antal uppföljande koncernfunktioner, främst

Group Finance, Group Risk och Group Compliance.

Uppföljning sker genom regelbundna skriftliga rappor-

ter och fördjupade uppföljningsmöten med cheferna

för de olika koncernfunktionerna och med affärs-

områdena. Se mer information i Styrelsens rapport

om intern kontroll avseende den finansiella rapporter-

ingen på sidan 61. Vd ansvarar också för att koncernen

har en strategi för kompetensförsörjning.

Koncernledning och andra kommittéer

Koncernledningen består av: vd, vice vd, affärsom-

rådes cheferna för Svensk bankverksamhet, Baltisk

bankverksamhet och Företag och Institutioner, kon-

cernfinanschefen, koncernkreditchefen, cheferna för

Group Anti Financial Crime, Group Products & Advice,

Group Channels & Technologies, Group Risk, Group

Compliance, Group Human Resources & Infrastructure,

Group Brand, Communication & Sustainability samt

Group Legal. Ett stort antal av medlemmarna är per-

soner med direkt affärsansvar och koncernledningen

fyller därför även en viktig funktion för ömsesidigt

informations- och tankeutbyte. Koncernledningen

sammanträder normalt veckovis. Syftet med vecko-

visa möten är bland annat att säkerställa en enhetlig

översyn och transparens i frågor av vikt för banken och

koncernen. Koncernledningen tar fram förslag på

ersättningssystem och lämnar förslag till rörlig ersätt-

ning för medarbetarna till styrelsens Ersättnings- och

Hållbarhetsutskott.

Utöver koncernledningen finns bland annat följande

kommittéer: Group Asset Allocation Committee

(GAAC), Group Risk and Compliance Committee

(GRCC), Group Investment Committee (GIC), Group

Financial Crime Committee (GFCC), Group Product

Oversight Committee (GPOC) och Swedbank Sustain-

ability Committee (SSC).

GAAC leds av koncernfinanschefen. Syftet med GAAC

är bland annat att hålla ihop den finansiella styrningen

avseende kapital, likviditet, finansiering och skatte frågor.

GRCC leds av chefen för Group Risk i samverkan med

chefen för Group Compliance. Syftet med GRCC är

bland annat att säkerställa en enhetlig styrning av icke

finansiella risker inklusive regelefterlevnadsrisk och

att bidra till en sund riskkultur.

GIC leds av koncernfinanschefen. GIC planerar och

priori terar koncernens strategiska investeringar och

säkerställer att det står i överensstämmelse med

bankens strategi.

GFCC leds av koncernens särskilt utsedda befatt-

ningshavare (SAE), tillika chefen för Group Anti Finan-

cial Crime. GFCC ska säkerställa lämplig och effektiv

hantering av koncernens penningtvätts-, terrorism-

finansierings- och finansiella sanktionsrisker samt en

fullständig och enhetlig implementering av koncer-

nens interna regelverk för att motverka penningtvätt

och terrorfinansiering samt finansiella sanktioner.

GPOC leds av chefen för Group Products & Advice,

(GPA). GPOC syftar till att säkerställa koncernöver-

gripande översikt avseende produkt- och tjänste-

erbjudandet inom områdena sparande, försäkringar,

betalningar, lån, kort och konto samt utgöra stöd för

beslut rörande dessa.

SSC leds av chefen för Group Brand, Communication &

Sustainability. SSC ska ge stöd och råd för effektiv led-

ning och styrning av hållbarhetsperspektivet i koncer-

nen samt för att stödja och främja en etisk standard,

integritet och bolagets värderingar inom organisationen.

Några fokusområden för

koncernledningen under2023

Koncernledningen har under 2023 hanterat ett stort

antal frågor. Följande är ett urval:

● Stöd till bankens kunder i svåra tider av geopolitiska

utmaningar, klimatutmaningar, inflation och

stigande räntor.

● Förbättring av rutiner, systemstöd och processer för

att förebygga alla olika typer av finansiell brottslig-

het, bland annat bedrägerier mot bankens kunder.

Iarbetet står cybersäkerhet i fokus då det geopoli-

tiska läget fortsätter att påverka Swedbank, kunder

och samhället.

● Målet om 15 procents uthållig avkastning på eget

kapital år 2025 och framåt. En viktig del av arbetet är

att öka fokuseringen inom respektive affärsområde.

● För att bättre möta kundernas behov har bankens

kompentens inom företagsaffären organiserats om

i Sverige samtidigt som arbete pågår för att bryta ut

och skapa ett eget affärsområde för kundsegmentet

premium- och private bankingkunder.

● Förbättrad tillgänglighet och effektivitet genom

utrullningen av den molnbaserade kommunikations-

plattformen i alla hemmamarknader.

● Ökat förtroende och kundvärde, samt att leverera

påvårt kundlöfte.

● Intern styrning och kontroll.

● Kapital- och likviditetsfrågor.

● Investerarmöten.

● Hållbarhetsarbetet.

● Stöd till bankens kunder inom fastighetssektorn

avseende energiomställning.

● Mångfald och inkludering.

● IT-utveckling och driftsäkerhet.

● Strategi, affärsplaner och kostnadsutveckling.

● Svenska bolånemarknaden bland annat arbete med

kortade väntetider och förbättrad tillgänglighet på

kundcenter i Sverige, genom en nyetablering av

kundcenter i Umeå.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 57

Bolagsstyrningsrapport

● Lansering av nya digitala verktyg som underlättar

arbetet för våra rådgivare att skräddarsy råd för

finansiell hälsa hos våra kunder.

● Framtagande av ett index för finansiell hälsa

i bankens fyra hemmamarknader.

● Transparens kring dataintegritet samt att ytterligare

stärka kvaliteten genom bland annat autentisering

och automatisering.

● Myndighetsutredningar.

Intern kontroll och riskhantering

Grunden för ett välfungerande riskarbete är en väl

implementerad, sund och konsekvent riskkultur.

Styrelsen fastställer ramen för bankens riskarbete

ochriskkultur genom Policy för koncernens över-

gripande riskramverk. Koncernens riskhantering

bygger på principen om tre försvarslinjer.

Första försvarslinjen

– verksamhetens riskhantering

Den första försvarslinjen har det yttersta risk han ter-

ings ansvaret och det utgörs av alla riskhanterings-

aktiviteter sombedrivs av verksamheten inom affärs-

områden, produkt om råden och gruppfunktioner.

Affärsverksamheten tar, eller utsätts för, risker och

ansvarar för kontinuerlig och aktiv riskhantering. Verk-

samheten äger sina risker inom respektive ansvars-

område och är också ansvarig för att det finns struk-

turer för interna kontroller och tillförlitliga processer

som säkerställer att risker identifieras, bedöms, han-

teras, över vakas, rappor teras och hålls inom ramarna

för koncernens risk aptit och i enlighet med ramverket

för riskhantering. Första linjen ansvarar även för att

etablera en struktur för styrning för att säkerställa att

externa och interna regelverkskrav uppfylls.

Andra försvarslinjen

– oberoende kontrollfunktioner

Den andra försvarslinjen utgörs av de oberoende

interna kontrollfunktionerna Group Risk och Group

Compliance. Dessa funktioner fastställer inom ramen

för sitt ansvarsområde ramverket för riskhantering

som täcker alla materiella risker i koncernen. Ram-

verket styr hur risker identifieras, bedöms, mäts, han-

teras, övervakas och rapporteras. Andra försvarslinjen

övervakar och bedömer även att effektiva risk han ter-

ings processer och kontroller är implementerade av

relevanta risk ägare. Andra försvarslinjen utmanar

ochvaliderar första linjens riskhanterings aktiviteter,

kontrollerar och analyserar koncernens materiella

risker och förser vd och styrelse med oberoende

riskrapportering.

Andra försvarslinjen är organisatoriskt oberoende från

första linjen och ska inte utföra operativa aktiviteter

iaffärsverksamheten eller den enhet de övervakar

ochkontrollerar.

Group Risk

Rolf Marquardt,

Koncernriskchef (Group Risk)

Swedbanks oberoende riskkontrollfunktion, Group Risk,

arbetar med koncernens riskhantering. Chefen för

Group Risk är direkt underställd vd och rapporterar till

vdoch styrelse. Group Risk ger en koncernövergripande

helhetssyn över alla risker, ansvarar för koncernens ram-

verk för riskhan tering och försäkrar styrelse och vd att

koncernens riskhanterings processer är adekvata och

tillräckliga i förhållande till risk aptiten styrelsen beslu-

tat. Group Risk stöttar och supporterar även affärsverk-

samheten för att driva och upprätthålla en stark och

hållbar riskkultur. Group Risk prioriterar resurserna till

deområden där de väsent ligaste riskerna finns.

Styrelsens Policy för koncernens övergripande risk-

ramverk samt Policyn för Group Risk innehåller

ramverk samt beskriver roller och ansvar gällande

risk styrning, riskhantering och riskkontroll.

Group Compliance

Britta Hjorth-Larsen,

Chef Group Compliance

Swedbanks oberoende regelefterlevnadsfunktion,

Group Compliance, arbetar med koncernens hantering

avregelefterlevnadsrisker. Chefen för Group Compliance

är direkt underställd vd och rapporterar till vd och

styrelse om koncernens regelefterlevnad.

Group Compliance har till uppgift att föreslå och defi-

niera minimistandarder inom områden som åtgärder

mot penningtvätt och finansiering av terrorism, finan-

siella sanktioner, uppförande på finansmarknaden,

och kundskydd (innefattandes bland annat data-

skyddsområdet) samt övervaka hanteringen av

regelefterlevnaden inom koncernen. Huvudsakliga

aktiviteter för Group Compliance är löpande kontroller

av koncernens regelefterlevnad samt råd och stöd till

verksamheten för att säkerställa att beslut är förenliga

med styrelsens riskaptit och toleransnivåer avseende

regelefterlevnads risker. Group Compliance hanterar

också myndighetskontakter gällande tillsyn av koncer-

nens verksamhet.

Compliancefunktionens arbete, som bland annat styrs

av Compliance policy (Policy för Group Compliance)

fastställd av styrelsen, ärriskbaserat och planeras

utifrån en årlig riskbedömning av verksamhetens

compliance risker.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202358

Bolagsstyrningsrapport

Tredje försvarslinjen –

Group Internal Audit

Ana Maria Matei,

Chef Group Internal Audit

I Swedbank finns en oberoende funktion för internrevi-

sion, Group Internal Audit. Chefen för Group Internal

Audit utses av och rapporterar till styrelsen och är där-

igenom oberoende i för hållande till den verkställande

ledningen.

Internrevisionens granskningar syftar till att skapa för-

bättringar i verksamheten genom oberoende utvärde-

ring av koncernens processer för bolagsstyrning, risk-

hantering, och internkontroll. Samtliga bankens

aktiviteter och koncernbolag under tillsyn av en finan-

siell tillsynsmyndighet samt andra koncernbolag som

styrelsen bedömer vara väsentliga från tid till annan

omfattas av internrevisionens arbete. Uppdraget grun-

das på en av styrelsen fastställd policy och utförs uti-

från en riskbaserad metodik i enlighet med internatio-

nellt accepterade standarder utgivna av IIA (Institute

of Internal Auditors). Internrevisionen upprättar en

årlig riskanalys och en revisionsplan som fastställs av

styrelsen, och som vid behov ändras och uppdateras.

Revisionsrapporter tillställs företagsledningen och

slutsatser av dessa, tillsammans med de åtgärder

som ska vidtas och statusen för dessa, sammanställs

i kvartalsvisa avrapporteringar som föredras i kon-

cernledningen, revisionsutskottet och styrelsen.

Externrevision

Den externa revisorn väljs av årsstämman och är en

oberoende granskare av bankens räkenskaper som

ska avgöra om dessa i allt väsentligt är korrekta och

fullständiga samt ger en rättvisande bild av bankens

finansiella ställning och resultat. Revisorn ska också

granska att dessa är upprättade enligt gällande lagar

och rekommendationer. Revisorn granskar också

styrelsens och vd:s förvaltning.

Enligt bankens bolagsordning ska banken ha lägst en

och högst två auktoriserade revisorer och till revisor

får även registrerat revisionsbolag utses. PwC är

sedan årsstämman 2019 intill slutet av årsstämman

2024 utsett till revisionsbolag och huvudansvarig är

den auktoriserade revisorn Anneli Granqvist. Vid års-

stämman föredrar den externa revisorn revisions-

berättelsen och beskriver granskningsarbetet.

Under 2023 har den externa revisorn löpande avrap-

porterat till revisionsutskottet vid sex tillfällen. Revi-

sorn har också deltagit vid ett styrelsemöte under året

då en sammanfattande rapportering av årets gransk-

ning i sin helhet gjordes. Revisorn har träffat ordför-

anden i Revisionsutskottet, Chefen för Group Internal

Audit samt ledningen och övriga verksamhetsansva-

riga regelbundet. Swedbanks delårsrapporter gran-

skas även översiktligt av bankens revisor. Även håll-

barhetsredovisningen har översiktligt granskats av

den externa revisorn. Ersättning till koncernens revisor

redovisas i not K14. Revisionsutskottet utvärderar revi-

sorn årligen för att försäkra sig om att dennes saklig-

het och oberoende inte kan ifrågasättas. Revisorn

bekräftar årligen sitt oberoende i revisionsberättelsen.

Koncernstruktur

En effektiv operativ struktur är avgörande för styr-

ningen av banken. Koncernstrukturen anger ramarna

för olika roller, funktioner och rapportvägar inom

banken. Bankens koncernstruktur är uppdelad i affärs-

områden, produktområden och koncernfunktioner.

Efter att en strategisk översyn av bankens internatio-

nella närvaro genomfördes under 2022 har filialen

iDanmark och representationskontoret i Sydafrika

stängts under 2023.

Affärsområden

Affärsverksamheten i banken bedrivs i tre affärsom-

råden: Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksam-

het samt Företag och Institutioner. För att öka tillgäng-

ligheten och kundnöjdheten avser Swedbank att bryta

ut och skapa ett eget affärsområde (Premium &

Private Banking) för kundsegmentet premium- och

private bankingkunder. Under 2024 kommer därför

bankens affärsområden att gå från tre till fyra. Affärs-

områdescheferna är direkt underställda vd. Affärsom-

rådescheferna har ett heltäckande ansvar för affärs-

områdets verksamhet och rapporterar löpande till vd.

Inom affärsområdeschefens ansvar ligger bland annat:

● Implementera koncernens strategier och samman-

ställa affärsplaner för respektive affärsområde samt

se till att dessa genomförs och rapporteras till vd.

● Säkerställa och skapa rapporterings- och eska-

leringsrutiner för att lyfta frågor för information

alternativt beslut på vd- eller styrelsenivå.

● Tillse att policyer och instruktioner implementeras

inom affärsområdet.

● Ansvara för kunderbjudande och kundnöjdhet.

● Ansvara för att integrera hållbarhetsaspekter

iaffärsbeslut och arbetssätt.

● Ansvara för lönsamhet och finansiell stabilitet inom

affärsområdet.

● Övervaka, följa upp och hantera affärsområdets

tillgångar, skulder och lönsamhetsutveckling.

● Upprätthålla ett sunt system för internkontroll för

attsäkerställa att risker identifieras och hanteras

ienlighet med bankens riskaptit.

● Ansvara för att affärsområdet effektivt implemen-

terar bankens bolagsstyrningsmodell.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 59

Bolagsstyrningsrapport

Koncernfunktioner

Koncernfunktionernas uppgift är att stödja vd och

koncernens affärsverksamhet samt att skapa kon-

cerngemensamma arbetssätt, säkerställa styrning,

kontroll och uppföljning i koncernen samt att tydlig-

göra Swedbanks vision, syfte, värderingar, och stra-

tegi. Ikoncernfunktionernas uppgifter ingår att ta fram

koncern gemen samma policyer och instruktioner för

styrelsen och vd att fastställa. Dessutom utvecklas

andra koncernövergripande interna regler, vilka beslu-

tas av chefen för respektive koncernfunktion. Därut-

över är även syftet med de koncernövergripande

reglerna och processerna att minimera riskerna i verk-

samheten. Till koncern funktionernas uppgifter hör

också att skapa och följa upp koncerngemensamma

arbetssätt, vilka utgör ett stöd för affärsverksamheten

samt underlättar erfarenhetsutbyte mellan bankens

enheter som är verksamma på olika marknader. Vidare

ansvarar koncernfunktionerna för att sammanställa

och analysera rapportering till vd och styrelse samt att

ge förslag på lösningar av frågor som kräver omedel-

bar åtgärd och därmed skapa en effektiv lösning på

problemet. Chefen för respektive koncernfunktion har

fullständig insyn iaffärsverksamheten för att kunna

fullgöra sitt åtagande.

Ytterligare information om Swedbanks

bolagsstyrning

På bankens hemsida (www.swedbank.com) under

rubriken ”Om oss” finns en särskild avdelning för

bolagsstyrningsfrågor vilken bland annat innehåller:

● Swedbanks bolagsordning

● Valberedningens principer och arbete

● Information om Swedbanks årsstämmor

sedan2011

● Information om ersättningar i Swedbank samt

utvärdering av riktlinjerna för ersättning till

Swedbanks ledande befattningshavare

● Bankens uppförandekod

Organisationsstruktur Swedbank koncernen

Illustrationen nedan visar Swedbankkoncernens organisationsstruktur, avseende affärsområden, produkt

områden och koncernfunktioner.

Vd & koncernchef

● Anti-Financial Crime

● CFOOffice

● DeputyCEOOffice

● Group Brand,

Communication

&Sustainability

● Group Channels

&Technologies

● Group Compliance

● Group Credit

● Group HR &

Infrastructure

● Group Legal

● Group Risk

Företag och

Institutioner

Svensk

bankverk-

samhet

Baltisk

bankverk-

samhet

Group Products

& Advice

Affärsområden Koncernfunktioner

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202360

Bolagsstyrningsrapport

Styrelsens rapport om intern

kontroll avseende årsbokslutet

Styrelsen har det yttersta ansvaret för att koncernens delårsbokslut och årsbokslut

följer externa regelverk, samt ansvarar för att intern kontroll avseende finansiell

rapportering (IKFR) följs upp. IKFR på Swedbank baseras på det integrerade ramverket

som har tagits fram av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway

Commission (COSO). Ramverket gör det möjligt för organisationer att på ett effektivt

sätt utveckla och upprätthålla internkontrollsystem som anpassar sig till förändringar

ibåde affärsverksamheten och den operativa verksamheten, begränsar risker till en

acceptabel nivå, och stödjer sunt beslutsfattande samt styrning av organisationen.

Enligt COSO består intern kontroll av nedan fem integrerade komponenter.

1. Kontrollmiljö – styrelsen och

ledningen lägger grunden för den

interna kontrollen

För att säkerställa årsrapporteringen tar Swedbanks

interna kontroll sin utgångspunkt i bankens organisa-

tionsstruktur, policyer och instruktioner beslutade av

styrelsen.

Härutöver finns ett direktiv specifikt upprättat för

IKFR, utfärdat av Swedbanks koncernfinanschef.

Vidare finns det ett koncernövergripande IKFR ram-

verk som grundar sig på bankens vision, syfte och

värderingar, läs mer på sidan 9. IKFR direktivet och

ramverket syftar till att ge en rimlig försäkran om till-

förlitligheten i koncernens årsbokslut.

2. Riskanalys – riskbedömning utifrån

väsentlighet och komplexitet

Riskhantering är en integrerad del av affärsverksam-

heten. I första hand ansvarar respektive enhetschef

för riskhantering och riskbedömning inom verksam-

heten, samt i koncernens årsbokslutsprocess.

Riskbedömning inom IKFR-ramverket utförs på kon-

cernnivå för att identifiera och skapa förståelse för

risk erna i koncernens årsbokslut, både vad gäller

väsentlighet och komplexitet. Riskbedömningen

används även som utgångspunkt för att bestämma

vilka områden som ska omfattas av ramverket.

3. Kontrollaktiviteter – kontroller på

olika nivåer

För att säkerställa koncernens årsbokslut utförs

kontroller på flera nivåer i banken. Dessa är uppdelade

enligt IKFR-ramverkets kontrollstruktur i följande tre

kategorier: koncernövergripande kontroller, kontroller

på process- eller transaktionsnivå, samt generella

ITkontroller.

4. Efterlevnad – uppföljning och

utvärdering

Uppföljning avseende effektiviteten av de kontroller

som ingår i IKFR ramverket utförs regelbundet genom

självutvärdering.

Utfallet från självutvärderingen används som stöd för

att övervaka tillförlitligheten i koncernens årsbokslut.

5. Kommunikation – analys och

rapportering

Resultatet av självutvärderingen sammanställs och

analyseras av Group Finance för att identifiera materi-

ella risker för felaktigheter i koncernens årsbokslut.

Resultatet från analysen rapporteras till Swedbanks

koncernfinanschef, och Gruppens revisionsutskott på

kvartalsbasis.

IKFR

Efterlevnad

Kommuni-

kation

Riskanalys

Kontroll-

aktiviteter

Kontrollmiljö

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 61

Bolagsstyrningsrapport

1) För utbetalda belopp se not K13.

2) Innehav per 31 december 2023.

Göran Persson Biörn Riese

Befattning Styrelse ordförande Vicestyrelseordförande

Född/Invald Född 1949. Invald 2019. Född 1953. Invald 2022.

I Swedbank

som

Styrelsen, ordförande

● Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet,

ordförande

● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

● Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

Styrelsen, vice ordförande

● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

● Bolagsstyrningsutskottet, ord förande

Närvaro

23/23 ● 10/10 ● 13/13 ● 12/12 23/23 ● 13/13 ● 12/12

Totalt års-

arvode

, kronor

3 080 000 ● 343 000

● 291 000 ● 279 000

1 033 000 ● 291 000 ● 460 000

Bakgrund Göran Persson har en gedigen erfarenhet

av att leda styrelsearbetet i både statligt

ägda och privata bolag. Han bidrar med sitt

samhällsengagemang och stora nätverk

samt har en bred erfarenhet av nationella

och internationella ekonomiska frågor och

hållbar utveckling.

Biörn Riese bidrar med djup kunskap inom

bland annat bolagsstyrning och juridik i all-

mänhet. Han driver egen advokatbyrå där

han specialiserat sig på att ge råd och stöd

till bolag ibolagsstyrning, hållbarhet med

särskilt fokus på antikorruption och risk-

hantering.

Utbildning Högskolestudier i sociologi och

stats vetenskap

Jur.kand., MBA från Stockholms universitet,

samt studier i ekonomi och företags-

ekonomi vid Stockholms universitet

Bank specifik

erfarenhet

Bankstyrelse: 9 år (2015) Bankstyrelse: 2 år (2022)

Arbetslivs-

erfarenhet

Sveriges Statsminister • Sveriges Finans-

minister • JKL Group, Råd givare • Scandi-

navian Biogas Fuels, ordförande • Ålands-

banken, ledamot • Sveaskog, ordförande •

Scandinavian Air Ambulance, ordförande •

Wiklöf Holding AB, ledamot

Advokat, Jurie Advokat AB • Mann heimer

Swartling Advokatbyrå, ord förande och

partner • Åbjörnsson & Rausing Advokat-

byrå • Domstolstjänstgöring • Styrelse-

uppdrag

Andra

väsentliga

uppdrag

LKAB, ordförande • Greengold Group AB,

ordförande • Lumo Advice AB, senior

råd givare

Egen verksamhet, Jurie Advokat AB • Arvid

Nordquist H. AB, ledamot • Heloos AB,

ordförande • Institutet mot mutor, ledamot

• Stiftelsen Min Stora Dag, ordförande •

Advokatsam fundets disciplinnämnd, leda-

mot • Swedish Private Equity & Venture

Capital Association Tillsynsnämnd,

ord förande

Ledamotens

oberoende

Oberoende iförhållande till banken och

bankledningen och oberoende iför hållande

till bankens större aktie ägare.

Oberoende iförhållande till banken och

bankledningen och oberoende iför hållande

till bankens större aktie ägare.

Aktie innehav

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 50000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 7 000

Styrelse

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202362

Bolagsstyrningsrapport Styrelse

1) För utbetalda belopp se not K13.

2) Innehav per 31 december 2023.

Göran Bengtsson Annika Creutzer Hans Eckerström

Befattning Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Född/Invald Född 1967. Invald 2020. Född 1957. Invald 2021. Född 1972. Invald 2020.

I Swedbank

som

Styrelsen, ledamot

● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

Styrelsen, ledamot

● Revisionsutskottet, ledamot

Styrelsen, ledamot

● Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

Närvaro

23/23 ● 12/13 23/23 ● 10/10 23/23 ● 12/12

Totalt års-

arvode

, kronor

709 000 ● 291 000 709 000 ● 279000 709 000 ● 279 000

Bakgrund Göran Bengtsson bidrar till styrelsen

med sin långa erfarenhet från bank-

och finansbranschen. Han har haft

flertal chefspositioner i Swedbank och

är idag vd i Falkenbergs Sparbank.

Annika Creutzer bidrar med lång

erfarenhet från finans- och media-

branschen, med särskild inriktning på

ekonomijournalistik och folkbildning.

Hans Eckerström har lång erfarenhet

från private equity-branschen med

bland annat bakgrund som partner

och anställd i Nordic Capital och

styrelse uppdrag inom bland annat

investeringsföretag. Han bidrar till

styrelsen med sin affärskompetens

och erfarenhet från finansverksamhet.

Utbildning Ekonomie kandidat, Högskolan

iBorås

Ekonomexamen nationalekonomi

vid Stockholms universitet

Civilingenjör, maskinteknik, Chalmers

tekniska högskola • Civilekonom,

Handels högskolan vidGöteborgs

universitet

Bank specifik

erfarenhet

Operativ: 34 år

Bankstyrelse: 4 år (2020)

Operativ: 5 år

Bankstyrelse: 3 år (2021)

Bankstyrelse: 4 år (2020)

Arbetslivs-

erfarenhet

Regionkreditchef Swedbank AB, Före-

tagschef Sparbanken Sjuhärad AB

Pensionsmyndigheten, ledamot •

Startupföretaget Påmind, ledamot •

Pengar24, chefredaktör • Privata

Affärer, chefredaktör • Konsument-

föreningen Stockholm, ledamot •

Poppius journalistskola, ledamot •

Skandiabanken, Privatekonom

Profoto Invest AB, ordförande • Henri -

Lloyd Group AB, ordförande • Nobia

AB, ordförande • Nordstjernan AB,

ledamot • NC Advisory AB, Nordic

Capital, anställd och Partner • Arthur

D. Little, Manager • Aligro Partners

Acquisition Company AB (publ), Chief

Investment Officer

Andra väsentliga

uppdrag

Falkenbergs Sparbank, vd Egen verksamhet med inriktning på

ekonomijournalistik och folk bildning,

Creutzer & Co AB

Profoto Holding AB, ordförande •

Thule Group AB, ordförande

Ledamotens

oberoende

Beroende i förhållande till banken

och bankledning men oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Aktie innehav

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 2 500

Eget och närståendes aktieinnehav

iSwedbank: 1 100

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 100 000

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 63

Styrelse Bolagsstyrningsrapport

Kerstin Hermansson Helena Liljedahl Bengt Erik Lindgren

Befattning Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Född/Invald Född 1957. Invald 2019. Född 1969. Invald 2022. Född 1950. Invald 2020.

I Swedbank

som

Styrelsen, ledamot

● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

● Revisionsutskottet, ordförande

Styrelsen, ledamot

● Ersättnings- och Hållbarhets-

utskottet, ledamot

Styrelsen, ledamot

● Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

(till den 30 mars 2023)

● Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

(från den 30 mars 2023)

Närvaro

20/23 ● 13/13 ● 10/10 23/23 ● 9/10 21/23 ● 4/4 ● 8/8

Totalt års-

arvode

, kronor

709 000 ● 291000 ● 460000 709 000 ● 205 000 709 000 ● 291000

● 279 000

Bakgrund Kerstin Hermansson bidrar i styrelsen

främst med sin kompetens inom

frågor som rör värdepappers-

marknaden, reglering av och regel-

efterlevnad i finansmarknaden. Hon

har mångårig erfarenhet från den

europeiska värdepappers marknaden.

Helena Liljedahl har en gedigen kun-

skap och erfarenhet från utveckling

och förvaltning inom fastighets-

sektorn och företag som riktar sig

mot konsument. Hon bidrar även

mederfarenhet av arbete med fram-

tagande och genomförande av före-

tagsstrategier, samt erfarenhet av

kapitalförvaltning (fastighetsportfölj)

och försäkringsbranschen.

Bengt Erik Lindgren har många års

erfarenhet av styrelsearbete inom

bankverksamhet och fastighets-

sektorn. Han har också haft många

ledande chefsbefattningar inom

Swedbank, Föreningsspar banken

ochSparbanksrörelsen.

Utbildning Jur. kand., Lunds universitet Civilekonom, Högskolan i Örebro Uppsala universitet, 2-årig kombina-

tionsutbildning (Företags ekonomi,

Sociologi, Personal administration)

Bank specifik

erfarenhet

Operativ: 9 år

Bankstyrelse: 5 år (2019)

Bankstyrelse: 4 år (2020) Operativ: 35 år

Bankstyrelse: 12 år (2012)

Arbetslivs-

erfarenhet

Linnéuniversitetet, ordförande •

Svenska Fondhandlareföreningen, vd

• Enskilda Securities AB, Global Head

of Legal & Compliance • SEB, Värde-

pappersjurist • Jacobsson &

Ponsbach Fondkommission AB,

Notariats jurist • Medlem av den euro-

peiska värdepappers- och marknads-

myndighetens (ESMA) samrådsgrupp

Medmera Bank, ledamot • Coeli

Fastig het II, ordförande • Technopolis

Oiy, ledamot • Ingka Centres Russia,

Head of Commercial Development •

Centrumutveckling, vice vd • Alecta,

Asset manager

Humlegården Fastigheter AB, leda-

mot • Prevas AB, ordförande • Lansa

Fastig heter AB och Lansa Bostads-

fastigheter AB, ledamot • Grönklitts-

gruppen, ordförande • Länsför-

säkringar Bergslagen ömsesidigt,

ordförande • Länsförsäkringar Bank

AB, ledamot • Swedbank AB, vice vd,

region chef Stockholm samt Mellan-

sverige, och chef Storkundsenheten, •

Spintab AB, vd, samt flera ledande

befattningar inom Förenings spar-

banken och Sparbanksrörelsen

Andra väsentliga

uppdrag

Swedsec Licensiering AB, vice ordför-

ande • Swedish Financial Benchmark

Facility AB, ledamot

KF Fastigheter AB, vd • Folksam

ömsesidig sakförsäkring, ledamot

Ledamotens

oberoende

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Aktie innehav

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 1 000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 7 000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 10 500

1) För utbetalda belopp se not K13.

2) Innehav per 31 december 2023.

3) Bengt Erik Lindgren har avböjt omval inför årsstämman 2024.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202364

Bolagsstyrningsrapport Styrelse

Roger Ljung Anna Mossberg Per Olof Nyman

Befattning Arbetstagarrepresentant Styrelseledamot Styrelseledamot

Född/Invald Född 1967. Invald 2015. Född 1972. Invald 2018. Född 1956. Invald 2021.

I Swedbank

som

Styrelsen, ledamot,

arbetstagar representant

Styrelsen, ledamot

● Ersättnings- och Hållbarhets-

utskottet, ledamot

● Revisionsutskottet, ledamot

Styrelsen, ledamot

● Risk- och Kapitalutskottet, ordförande

● Revisionsutskottet, ledamot

Närvaro

20/23 20/23 ● 9/10 ● 10/10 23/23 ● 13/13 ● 10/10

Totalt års-

arvode

, kronor

Inget arvode

709 000 ● 205 000

● 279 000

709 000 ● 501 000

● 279 000

Bakgrund Roger Ljung är arbetstagarrepresen-

tant och har bred erfarenhet inom

bank, både från privat- och företags-

sektorn.

Anna Mossberg bidrar med erfaren-

heter och kunnande inom digitalt

förändrings arbete. Hon har ett långt

förflutet inom internet- och telekom-

branschen, bland annat som affärs-

områdes chef på Google, och många

år i olika ledande roller inom Telia-

koncernen och Deutsche Telecom AG.

Per Olof Nyman har varit vd och

koncern chef för Lantmännen, Norra

Europas ledande aktör inom lantbruk,

maskin, bioenergi och livsmedel.

Hanbidrar också med en gedigen

kunskap inom bland annat jord-

ochskogsbruks sektorn samt lång

operativ erfarenhet från livsmedels-

och vitvaru sektorerna.

Utbildning Gymnasieutbildning Executive MBA, IE University, Spanien •

Executive MBA, Stanford University,

USA • Civilingenjör, Industriell Ekonomi,

Luleå Tekniska Universitet, Sverige

Civilingenjör, industriell ekonomi

(investerings- och finansieringsteori),

Linköpings universitet • IFL Handels-

högskolan, Redovisning & Finansiering

• IT och Handelsrätt, Örebro

universitet

Bank specifik

erfarenhet

Operativ: 37 år Bankstyrelse: 6 år (2018) Bankstyrelse: 3 år (2021)

Arbetslivs-

erfarenhet

Swedbank AB, privatrådgivare,

kontors chef, företagsrådgivare

Schibsted ASA, ledamot • Byggfakta

Group Nordic AB, ledamot • Google

Sverige AB, Affärsområdeschef •

Deutsche Telekom AG, Senior Vice

President, Strategy & Port folio Mgmt •

Bahnhof AB, vd • Telia International

Carrier AB, Vice President • Telia AB,

Director Internet Services • Silo AI, MD

Intercoop Europe, ordförande •

Lantmännen, vd och koncernchef •

Lantmännen, vice vd och CFO •

Whirlpool Europe, Vice President

& CFO • Whirlpool Europe, olika

ledande roller inom företaget

Andra väsentliga

uppdrag

Företagsrådgivare, Swedbank AB •

Finansförbundets koncernklubb

Swedbank, förste vice ordförande •

Finansförbundets förbundsstyrelse,

ledamot • Finans- och Försäkrings-

branschens A-kassa, ledamot • SPK,

vice ordförande

Swisscom AG, ledamot • Orkla ASA,

ledamot • Volvo Cars AB, ledamot •

Ringier AG, ledamot

HKScan Oyj, ledamot • Skogsägarna

Mellanskog ek.för., ledamot

Ledamotens

oberoende

Ej tillämpligt. Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Aktie innehav

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 0

Eget och närståendes aktieinnehav

iSwedbank: 1 487

Eget och närståendes aktieinnehav

iSwedbank: 10000

1) För utbetalda belopp se not K13.

2) Innehav per 31 december 2023.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 65

Styrelse Bolagsstyrningsrapport

Biljana Pehrsson Åke Skoglund

Befattning Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant

Född/Invald Född 1970. Invald 2020. Född 1959. Invald 2020 och suppleant

mellan 2018–2020.

I Swedbank

som

Styrelsen, ledamot

● Ersättnings- och Hållbarhets-

utskottet, ledamot

● Revisionsutskottet, ledamot

Styrelsen, ledamot,

arbetstagarrepresentant

Närvaro

22/23 ● 10/10 ● 8/10 22/23

Totalt års-

arvode

, kronor

709 000 ● 205 000

● 279 000

Inget arvode

Bakgrund Biljana Pehrsson har en lång och

gedigen erfarenhet från ledande

positioner och styrelseuppdrag inom

fastigheter och private equity. Hon

bidrar istyrelsen med kompetens och

erfarenhet inom strategi och affärer,

ledarskap och förändring samt fastig-

hets- och finansbranschen.

Åke Skoglund är arbetstagarrepresen-

tant och har mångårig bred erfarenhet

från olika positioner inom Swedbank.

Utbildning Civilingenjör, Kungliga Tekniska

hög skolan

Högskoleexamen i företags ekonomi,

Stockholms universitet

Bank specifik

erfarenhet

Bankstyrelse: 4 år (2020) Operativ: 34 år

Arbetslivs-

erfarenhet

Kungsleden AB, vd • East Capital

Baltic Property Fund (ECBPF I & II &

III), ledamot • Einar Mattsson AB/

Fastighets AB Stadshus, ledamot •

East Capital Private Equity, vice vd

och Head of Real Estate • Centrum-

utveckling, vd

Affärsutveckling • redovisning/

bokslut • myndighetsrapportering

Andra väsentliga

uppdrag

Nordr Sverige AB, vd • Kungliga

Dramatiska Teatern AB, ledamot

Swedbank AB, Business Analyst •

Finansförbundets koncernklubb

iSwedbank, ledamot • Finansför-

bundets Lokala Klubb Centrala

Enheter, ordförande • Swedbank AB,

Sam ordnande arbetsmiljöombud

Ledamotens

oberoende

Oberoende iförhållande till banken

och bankledningen och oberoende

iför hållande till bankens större

aktie ägare.

Ej tillämpligt.

Aktie innehav

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 29 000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 1 080

1) För utbetalda belopp se not K13.

2) Innehav per 31 december 2023.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202366

Bolagsstyrningsrapport Styrelse

Koncernledning

1) Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank per 31 december 2023.

2) Anders Ekedahl var till och med den 5 november 2023 chef för Anti-Financial Crime.

3) Pål Bergström var till och med den 28 februari 2023 chef för Företag och Institutioner.

Britta Hjorth-Larsen

Chief Compliance Officer och

chef för Group Compliance

Född 1965. Anställd sedan 2022

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

Utbildning: M.Sc. Business Law

and Economics

Anders Karlsson

Koncernfinanschef

Född: 1966. Anställd 1999–2008

och sedan 2010

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

30 500

Utbildning: Civilekonom

Jon Lidefelt

Chef för Baltisk bank verksamhet

Född 1973. Anställd sedan 2013

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

5 135

Utbildning: Civilingenjör

Jens Henriksson

Vd och koncernchef

Född 1967. Anställd sedan 2019

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

40 000

Utbildning: Civilekonom, Civil-

ingenjör och Fil.lic. i national-

ekonomi

Tomas Hedberg

Vice vd och vice koncernchef

Född 1963. Anställd sedan 2000

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

6 953

Utbildning: Studier i national-

ekonomi

Sandra Almström

Tf Chef för Anti-Financial Crime

(AFC)

Född 1980. Anställd sedan 2006

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

1 240

Utbildning: Ekonom

Bo Bengtsson

Chef för Företag och Institutioner

Född 1966. Anställd sedan 2023

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

4500

Utbildning: Studier i ekonomi

Mikael Björknert

Chef för Svensk bankverk samhet

Född 1966. Anställd sedan 2010

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

5 108

Utbildning: Civilekonom

Lars-Erik Danielsson

Koncernkreditchef och chef för

Group Credit

Född 1962. Anställd sedan 1990

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

8 032

Utbildning: Studier iekonomi

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 67

Koncernledning Bolagsstyrningsrapport

1) Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank per 31 december 2023.

Erik Ljungberg

Kommunikations- och håll bar hets-

direktör och chef för Group Brand,

Communication & Sustainability

Född 1971. Anställd sedan 2020

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

850

Utbildning: Civilekonom

Lotta Lovén

CIO och chef för Group Channels

&Technologies

Född 1967. Anställd 1986–1999

och sedan 2004

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

4 276

Utbildning: Marknadsekonom

Rolf Marquardt

Koncernriskchef och chef för

GroupRisk

Född 1964. Anställd sedan 2020

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

5 000

Utbildning: Fil. dr i företags ekonomi

Charlotte Rydin

Chefsjurist och chef för Group Legal

Född 1968. Anställd sedan 2021

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

Utbildning: Jur.kand.

Carina Strand

Chef för Group HR & Infrastructure

Född 1964. Anställd sedan 2017

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

Utbildning: Ekonom

Kerstin Winlöf

Chef för Group Products & Advice

Född 1966. Anställd sedan 2019

Eget och närståendes aktie innehav

iSwedbank:

2 000

Utbildning: Civilekonom

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202368

Bolagsstyrningsrapport Koncernledning

69Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

70 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Finansiella rapporter och noter Koncernen

71 Resultaträkning

72 Rapport över totalresultat

73 Balansräkning

74 Förändringar i eget kapital

75 Kassaflödesanalys

Inledande noter

76 Not K1 Företagsinformation

76 Not K2 Redovisningsprinciper

85 Not K3 Risker

86 3.1 Kreditrisk

104 3.2 Likviditetsrisk

109 3.3 Marknadsrisk

112 3.4 Operativ risk

112 3.5 Risk i försäkringsrörelsen

113 3.6 ESG-risk

115 3.7 Övriga risktyper

116 Not K4 Kapital

116 4.1 Intern kapitalutvärdering

117 4.2 Kapitaltäckningsanalys

119 Not K5 Rörelsesegment

124 Not K6 Produkter

125 Not K7 Geografisk fördelning

Resultaträkning

127 Not K8 Räntenetto

128 Not K9 Provisionsnetto

129 Not K10 Nettoresultat finansiella poster

130 Not K11 Försäkringsnetto

130 Not K12 Övriga intäkter

131 Not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal

135 Not K14 Övriga allmänna administrationskostnader

135 Not K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella

anläggningstillgångar

135 Not K16 Sanktionsavgifter

135 Not K17 Kreditförluster

136 Not K18 Bankskatter och resolutionsavgifter

136 Not K19 Skatt

139 Not K20 Resultat per aktie

Totalresultat

139 Not K21 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

Balansräkning

140 Not K22 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

140 Not K23 Utlåning till kreditinstitut

140 Not K24 Utlåning till allmänheten

141 Not K25 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

141 Not K26 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken

141 Not K27 Aktier och andelar

142 Not K28 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

144 Not K29 Derivat

145 Not K30 Säkringsredovisning

148 Not K31 Immateriella anläggningstillgångar

151 Not K32 Materiella tillgångar

152 Not K33 Övriga tillgångar

152 Not K34 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

152 Not K35 Skulder till kreditinstitut

152 Not K36 In- och upplåning från allmänheten

152 Not K37 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken

152 Not K38 Emitterade värdepapper

152 Not K39 Korta positioner värdepapper

153 Not K40 Pensioner

155 Not K41 Försäkringsavsättningar

157 Not K42 Övriga skulder och avsättningar

157 Not K43 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

157 Not K44 Efterställda skulder

158 Not K45 Eget kapital

159 Not K46 Värderingskategorier för finansiella instrument

162 Not K47 Verkligt värde för finansiella instrument

164 Not K48 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller

omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal

Kassaflödesanalys

165 Not K49 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår

i kassaflödet i den löpande verksamheten

165 Not K50 Kassaflödesanalys, händelser under året

Övriga noter

165 Not K51 Utbetald och föreslagen utdelning

165 Not K52 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden

166 Not K53 Överförda finansiella tillgångar

167 Not K54 Närstående och andra betydande relationer

168 Not K55 Andelar i icke–konsoliderade strukturerade företag

168 Not K56 Känslighetsanalys

169 Not K57 Effekter av förändrade redovisningsprinciper avseende

IFRS 17

171 Not K58 Händelser efter 31 december 2023

Koncernen

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 71

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Resultaträkning, koncernen
mkr	Not	2023	2022¹
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde		101 758	45 003
Övriga ränteintäkter		613	284
Ränteintäkter		102 372	45 287
Räntekostnader		–51 438	–12 141
Räntenetto	K8	50 933	33 146
Provisionsintäkter		23 820	22 203
Provisionskostnader		–8 732	–8 089
Provisionsnetto	K9	15 088	14 114
Nettoresultat finansiella poster	K10	2 938	1 940
Försäkringsresultat		–850	2 897
Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkringsavtal		2 377	–2 368
Försäkringsnetto	K11	1 527	529
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	K28	803	738
Övriga intäkter	K12	1 769	1 560
Summa intäkter		73 057	52 028
Personalkostnader	K13	13 944	12 831
Övriga allmänna administrationskostnader	K14	7 349	6 291
Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar	K15	1 920	1 695
Sanktionsavgifter	K16	887
Summa kostnader		24 100	20 817
Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter		48 957	31 211
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar	K31	81	1 125
Nedskrivning av materiella tillgångar	K32	7	13
Kreditförluster	K17	1 674	1 479
Bankskatter och resolutionsavgifter	K18	3 574	1 831
Resultat före skatt		43 622	26 763
Skatt	K19	9 492	5 396
Årets resultat		34 130	21 368
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB		34 128	21 365
Minoriteten		2	3
Resultat per aktie, kr	K20	30,35	19,03
Resultat per aktie efter utspädning, kr	K20	30,27	18,98
1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202372

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Rapport över totalresultat, koncernen
mkr	Not	2023	2022
Årets resultat redovisat över resultaträkningen		34 130	21 368
Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	K40	–839	3 938
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures:
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner		–14	152
Verklig värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder
identifierade till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen	K47	0	0
Skatt	K21	172	–811
Summa		–681	3 279
Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter:
Vinster/förluster uppkomna under året		–290	4 335
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter:	K30
Vinster/förluster uppkomna under året		336	–3 421
Kassaflödessäkringar:	K30
Vinster/förluster uppkomna under året		5	626
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster		–9	–615
Valutabasisspreadar:
Vinster/förluster uppkomna under året		–18	63
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter		–41	31
Skatt:	K21
Vinst/förlust uppkomna under året		–67	563
Omfört till resultaträkningen, skatt		2	127
Summa		–81	1 709
Årets övrigt totalresultat, efter skatt		–762	4 988
Årets totalresultat		33 368	26 356
Årets totalresultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB		33 367	26 353
Minoriteten		2	3

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 73

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Balansräkning, koncernen
mkr	Not	2023	2022¹	1/1/2022¹
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker		252 994	365 992	360 153
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	K22	178 619	151 483	163 590
Utlåning till kreditinstitut	K23	67 534	56 589	39 504
Utlåning till allmänheten	K24	1 863 375	1 842 811	1 703 206
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar	K30	–8 489	–20 369	–1 753
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	K25	58 841	61 298	58 093
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	K26	319 795	268 594	303 877
Aktier och andelar	K27	34 316	30 268	38 051
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	K28	8 275	7 830	7 705
Derivat	K29	39 563	50 504	40 531
Immateriella anläggningstillgångar	K31	20 440	19 886	19 488
Materiella tillgångar	K32	5 544	5 449	5 523
Aktuella skattefordringar		1 951	1 449	1 372
Uppskjutna skattefordringar	K19	82	159	113
Pensionstillgångar	K40	2 100	2 431
Övriga tillgångar	K33	8 001	8 244	9 012
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	K34	2 579	2 028	1 970
Summa tillgångar		2 855 519	2 854 646	2 750 437
Skulder och eget kapital
Skulder
Skulder till kreditinstitut	K35	72 054	72 826	92 812
In- och upplåning från allmänheten	K36	1 234 262	1 305 948	1 265 783
Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar	K30	209
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	K37	320 609	268 892	304 181
Emitterade värdepapper	K38	728 548	784 206	735 917
Korta positioner värdepapper	K39	17 297	27 134	28 613
Derivat	K29	73 453	68 679	28 106
Aktuella skatteskulder		3 872	1 811	672
Uppskjutna skatteskulder	K19	5 740	3 615	3 494
Pensionsavsättningar	K40	176	168	1 801
Försäkringsavsättningar	K41	26 315	24 875	26 657
Övriga skulder och avsättningar	K42	31 162	26 984	28 978
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	K43	5 364	4 657	4 807
Seniora icke prioriterade skulder		104 828	57 439	37 832
Efterställda skulder	K44	32 841	31 331	28 604
Summa skulder		2 656 730	2 678 566	2 588 257
Eget kapital
Minoritetskapital		30	29	26
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget		198 760	176 052	162 155
Summa eget kapital	K45	198 790	176 080	162 181
Summa skulder och eget kapital		2 855 519	2 854 646	2 750 437

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202374

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Förändring i eget kapital, koncernen

			Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
			Omräknings-	Säkring av
			differens	nettoinve-
		Övrigt till-	dotter- och	steringar i	Kassa-	Valuta-
	Aktie-	skjutet	intresse-	utlandsverk-	flödes-	basis-	Balanserad		Minoritets-	Totalt eget
mkr	kapital	kapital	företag	samheter	säkringar	spreadar	vinst	Totalt	kapital	kapital
Ingående balans 1 januari 2023	24 904	17 275	9 660	–5 964	11	–8	130 174	176 052	29	176 080
Utdelningar							–10 964	–10 964		–10 964
Aktierelaterade ersättningar till anställda							284	284		284
Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till
anställda							1	1		1
Aktuell skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda							20	20		20
Årets totalresultat			–331	267	–3	–14	33 447	33 367	2	33 368
redovisat via resultat räkningen							34 128	34 128	2	34 130
redovisat via övrigt
totalresultat före skatt			–331	336	–4	–18	–853	–870		–870
skatt redovisat via övrigt
totalresultat				–69	1	4	172	107		107
Utgående balans 31 december 2023	24 904	17 275	9 330	–5 697	7	–22	152 962	198 760	30	198 790

1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.

			Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
			Omräknings-	Säkring av
			differens	nettoinve-
		Övrigt till-	dotter- och	steringar i	Kassa-	Valuta-
	Aktie-	skjutet	intresse-	utlandsverk-	flödes-	basis-	Balanserad		Minoritets-	Totalt eget
mkr	kapital	kapital	företag	samheter	säkringar	spreadar	vinst	Totalt	kapital	kapital
Utgående balans 31 december 2021	24 904	17 275	5 294	–3 248	2	–58	117 501	161 670	26	161 696
Ändring av redovisningsprincip, IFRS 17							484	484		484
Ingående balans 1 januari 2022	24 904	17 275	5 294	–3 248	2	–58	117 985	162 155	26	162 181
Utdelningar							–12 632	–12 632		–12 632
Aktierelaterade ersättningar till anställda							174	174		174
Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till
anställda							4	4		4
Aktuell skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda							–1	–1		–1
Årets totalresultat			4 366	–2 716	9	50	24 644	26 353	3	26 356
redovisat via resultat räkningen							21 365	21 365	3	21 368
redovisat via övrigt
totalresultat före skatt			4 366	–3 421	11	63	4 090	5 109		5 109
skatt redovisat via övrigt
totalresultat				705	–2	–13	–811	–121		–121
Utgående balans 31 december 2022	24 904	17 275	9 660	–5 964	11	–8	130 174	176 052	29	176 080

1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.

2) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 75

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Kassaflödesanalys, koncernen
mkr	Not	2023	2022
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt¹		43 622	26 763
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten¹	K49	–1 952	3 395
Betalda inkomstskatter		–5 443	–4 537
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut		–11 201	–16 637
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten		–21 223	–123 486
Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel		–27 015	16 856
Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar		335	–6 593
Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut		–957	–25 043
Ökning (+) / minskning (–) av in- och upplåning från allmänheten		–71 996	11 707
Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper		–70 585	22 722
Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder		21 267	76 233
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–145 148	–18 620
Investeringsverksamheten
Förvärv av och tillskott till joint ventures		–53	–135
Utdelningar från intresseföretag och joint ventures		306	1 020
Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar		–852	–363
Försäljningar/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar		181	169
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–418	691
Finansieringsverksamheten
Amortering leasingskulder	K3.2.8	–799	–802
Emission av seniora icke prioriterade skulder	K3.2.8	46 580	22 993
Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder	K3.2.8	–1 665	–257
Emission av efterställda skulder	K3.2.8	9 339	13 374
Återbetalning av efterställda skulder	K3.2.8	–10 316	–12 661
Utbetald utdelning		–10 964	–12 632
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		32 175	10 015
Årets kassaflöde		–113 391	–7 914
Likvida medel vid årets början		365 992	360 153
Årets kassaflöde		–113 391	–7 914
Valutakursdifferenser i likvida medel		393	13 753
Likvida medel vid årets slut		252 994	365 992
1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. Det verkliga kassaflödet påverkas inte av införandet.

Händelser under året beskrivs ytterligare i not K50.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202376

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Namn Swedbank AB (publ)

Säte Sverige

Rättslig form Aktiebolag (publ)

Rättslig hemvist Sverige

Adress, företagets huvudkontor Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg

Organisationsnummer 502017-7753

LEI kod M312WZV08Y7LYUC71685

Redovisningsprinciper

Innehåll

1 Grunder för redovisningen 76

1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar 76

2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation 77

2.1 Försäkringsavtal 77

2.2 Övriga ändringar i redovisningsregler 77

3 Väsentliga redovisningsprinciper samt betydande

bedömningar och uppskattningar

3.1 Koncernredovisning 77

3.2 Intresseföretag och joint ventures 77

3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta 77

3.4 Rörelsesegment 78

3.5 Finansiella instrument – Allmänt 78

3.6 Finansiella instrument – Klassificering och värdering 78

3.7 Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde 79

3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster 80

3.9 Finansiella instrument – Säkringsredovisning 81

3.10 Leasingavtal 82

3.11 Immateriella tillgångar 82

3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser 82

3.13 Pensioner 83

3.14 Försäkringsavtal 83

3.15 Räntenetto 83

3.16 Provisionsnetto 84

3.17 Övriga intäkter 84

3.18 Aktierelaterade ersättningar 84

3.19 Nedskrivningar 84

3.20 Skatt 84

4 Nya standarder och tolkningar 84

4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas 84

Noter

Angivna belopp i noter är redovisat värde i miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej, varför summeringsdifferenser kan uppstå.

Siffror inom parantes avser föregående år.

Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskaps

året 2023 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den

21 februari 2024. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sverige.

Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom seg mentet

Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter på

Företagsinformation

hemma marknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Huvudsakliga

produkter är finansiering, sparande och placeringar, betalningar och kort samt

handel och kapital marknad . Produkterna beskrivs närmare i not K6.

Koncernredovisningen och års redovisningen fastställs slutligen av moder-

bolagets årsstämma den 26 mars 2024.

1. Grunder för redovisningen

De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättade enligt av EU

antagna internationella redovisningsstandarder, International Financial Reporting

Standards (IFRS) samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International

Accounting Standards Board (IASB) och tolkningarna av IFRS Interpretations Com

mittee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks koncernre-

dovisning i takt med att EU godkänner dem.

I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Komplette

rande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för hållbarhets- och finan-

siell rapportering, uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporte-

ring, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna

råd, FFFS 2008:25.

Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till

miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej,

varför summeringsdifferenser kan uppstå.

Redovisningsprinciperna och presentationen är oförändrade jämfört med Års-

och hållbarhetsredovisningen 2022, med undantag för de ändringar som beskrivs i

avsnitt 2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation.

1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar

Upprättandet av koncernens finansiella rapporter innebär att företagsledningen gör

bedömningar, antaganden och uppskattningar som påverkar tillämpningen av kon

cernens redovisningsprinciper samt redovisade belopp och upplysningar. Företags-

ledningen baserar sina bedömningar och uppskattningar på tidigare erfarenheter

och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständigheterna. Det fak

tiska utfallet kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar.

Betydande bedömningar och uppskattningar som företagsledningen har

bedömt ha de mest väsentliga effekterna beskrivs i nedanstående avsnitt.

• Koncernredovisning

• Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde

• Finansiella instrument – Kreditförluster

• Immateriella tillgångar – Goodwill

• Avsättningar och eventualförpliktelser

• Pensioner

• Försäkringsavtal

• Skat t

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 77

Koncernen Finansiella rapporter och noter

2. Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation

I de finansiella rapporterna för 2023 tillämpas följande nya redovisningsstandarder

och ändringar.

2.1 Försäkringsavtal

Den 1 januari införde koncernen IFRS 17 Försäkringsavtal. IFRS 17 ersätter IFRS 4

Försäkringsavtal och fastställer principerna för redovisning, presentation, värde

ring och upplysningar om utfärdade försäkringsavtal samt återförsäkringsavtal. De

viktigaste skillnaderna mellan IFRS 17 och IFRS 4 avser intäktsredovisning och

skuldvärdering. Den nya standarden har tillämpats med övergångsdag den 1 janu

ari 2022, varför jämförelsetal har räknats om. I not K57 Effekter av förändrade

redovisningsprinciper avseende IFRS 17 presenteras jämförelsetal för balans- och

resultaträkningen före och efter införandet av IFRS 17. I de noter där belopp har

påverkats av införandet av IFRS 17 anges att jämförelsetal har räknats om. Redovi

sade belopp före omräkningen presenteras inte.

2.2 Övriga ändringar i redovisningsregler

Övriga ändringar i redovisningsregler som antagits under 2023 har inte haft någon

väsentlig påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller

upplysningar.

3. Väsentliga redovisningsprinciper samt betydande

bedömningar och uppskattningar

3.1 Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget

har bestämmande inflytande. Moderbolaget har bestämmande inflytande när det

har inflytande och förmåga att utöva sitt inflytande över det andra företagets rele

vanta verksamheter samt är exponerat för rörlig avkastning och har förmåga att

använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Dessa företag, dotterföretag,

konsolideras i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden från och med den

dag då bestämmande inflytande uppnås och exkluderas från och med den dag då

det bestämmande inflytandet upphört .

Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och

ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas

till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet,

köpeskillingen, för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade ande

len av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarsförbindel-

serna redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde

för det förvärvade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i

resultaträkningen. I anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet ingår verkligt värde av

överförda tillgångar och skulder. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas som

kostnad när de uppkommer. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart

av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla koncern-

interna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras.

Innehav utan bestämmande inflytande, minoriteten, omfattar den andel av kon

cernens nettotillgångar som inte ägs direkt eller indirekt av Swedbank AB. Minori-

tetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultat-

räkningen och dess andel av nettotillgångarna redovisas separat som

minoritetskapital i eget kapital i koncernbalansräkningen .

3.2 Intresseföretag och joint ventures

Intresseföretag är företag där koncernen har betydande inflytande och joint ventu

res är företag där koncernen tillsammans med en eller flera parter har ett gemen-

samt bestämmande inflytande. Investeringar i intresseföretag och joint ventures

redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaff

ningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av för-

ändringen i företagets nettotillgångar. Goodwill hänförlig till ett intresseföretag

eller joint venture ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. Andelar

nas redovisade värde jämförs med återvinningsvärdet på nettoinvesteringen i

intresseföretaget eller i ett joint venture årligen eller oftare då händelser eller

omständigheter indikerar värdenedgång för att fastställa eventuellt nedskrivnings

behov.

I koncernens resultaträkning redovisas ägd andel av intresseföretagets eller ett

joint ventures resultat inklusive skatt enligt företagets resultaträkning tillsammans

med eventuella nedskrivningar på en egen rad, Andel av intresseföretags och joint

ventures resultat. Rapporteringsdatum och redovisningsprinciper för intresseföre

tag och joint ventures överensstämmer med koncernens .

3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta

Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbola

gets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En inom koncernen enskild verk-

samhets (koncernföretag eller filial) funktionella valuta definieras och fastställs

som valutan i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen genererar och för

brukar likvida medel men också utifrån om verksamheten bedrivs som en utvidg-

ning av det rapporterande företaget, i stället för med en betydande grad av själv-

ständighet.

Betydande bedömningar och uppskattningar - Koncernredovisning

Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Kon-

cernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning i enlighet

med fondbestämmelser godkända av Finansinspektionen. Tillgångarnas avkast

ning samt risken för värdeförändring tillfaller sparkunderna. Inom ramen för de

godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt i

vissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts.

Besluten beträffande förvaltningen av en investeringsfond styrs av fondbestäm

melserna.

Eftersom koncernen fastställer fondbestämmelserna och agerar inom dem har

koncernen inflytande över de relevanta verksamheterna i investeringsfonderna.

Koncernens exponering mot rörlig avkastning från sitt engagemang i dessa inves

teringsfonder avser främst uttagna förvaltningsavgifter. I vissa fall gör även kon-

cernföretag placeringar i investeringsfonderna för att säkra åtaganden mot kunder.

Koncernens egna andelsinnehav representerar då ytterligare en rörlig exponering

mot investeringsfonderna. Då koncernens sammanlagda engagemang mot en

investeringsfond varaktigt överstiger 35 procent av den rörliga exponeringen, och

22 procent för en alternativ investeringsfond, bedöms koncernen agera som

huvudman i verksamheten för egna syften, vilket leder till bestämmande inflytande

och att investeringsfonden konsolideras. I övriga fall konsolideras inte investe

ringsfonden utan då bedöms koncernen agera som ombud på uppdrag av investe-

rarna i fonden .

Koncernen bedömer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av fondför

säkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rörlig

avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen om det föreligger bestäm

mande inflytande över investeringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd av

fondförsäkringsavtal om 277 mdkr (228) redovisades som Finansiella tillgångar

där kunder bär placeringsrisken medan korresponderande skuld för fondförsäk

ringsavtalen om 277 mdkr (228) redovisades som Finansiella skulder där kunder

bär placeringsrisken. Om koncernen däremot bedömt att sådana innehav inneburit

en exponering mot rörlig avkastning och att koncernen hade ett bestämmande

inflytande över sådana fonder så skulle ytterligare 154 mdkr (126) i finansiella till

gångar och finansiella skulder ha redovisats i koncernens balansräkning .

3.3.1 Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan

Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs

initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i

utländsk valuta samt icke-monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till

verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs . Samt

liga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, och

icke-monetära poster som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen

som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster.

3.3.2 Omräkning av utländska verksamheter till koncernens rapporteringsvaluta

Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell

valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per

balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. Av

praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna

omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.

Finansiella skulder i annan valuta än rapporteringsvalutan som säkrar nettoin

vesteringar i utlandsverksamhet omräknas till valutakursen på balansdagen. Valuta-

kursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländska före

tagen redovisas i övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta

under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i

sådana säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella pos

ter. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras omklassificeras ackumulerade

omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser från övrigt totalresultat till

resultaträkningen .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202378

Finansiella rapporter och noter Koncernen

3.4 Rörelsesegment

Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och

avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelsesegmen

ten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkstäl-

lande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens vd som dess högste

verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av

denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger

till grund för den information som presenteras.

Redovisningsprinciperna för rörelsesegment utgörs av redovisningsprinciperna i

koncernen jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen vilka

beskrivs i not K5 Rörelsesegment.

3.5 Finansiella instrument – Allmänt

Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende på

typ av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella

instrumentet saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras det

som värdepapper i balansräkningen . Finansiella skulder där fordringsägare är lägre

prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. Seni

ora icke prioriterade skulder som uppfyller minimikraven på nedskrivningsbara

skulder (MREL) presenteras på separat rad.

3.5.1 Redovisning och bortbokning

Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen på affärs

dagen, vilket är den dag då avtal ingåtts, förutom finansiella tillgångar klassifice-

rade som värderade till upplupet anskaffningsvärde vilka redovisas på likviddagen.

Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflö

den från instrumentet har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i

stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägandet till annan part.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att

avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört.

3.5.2 Derivat

Samtliga derivat redovisas och värderas i balansräkningen till verkligt värde. Deri

vat med positiva verkliga värden, inklusive upplupen ränta, redovisas på tillgångs-

sidan i posten Derivat och motsvarande princip gäller på skuldsidan. Realiserade

och orealiserade resultat redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat finan

siella poster. Om derivatet är identifierat som säkringsinstrument tillämpas redo-

visningsprinciperna för säkringsredovisning vilka beskrivs i avsnitt 3.9 .

3.5.3 Inbäddade derivat

Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också

omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat. Ett inbäddat derivat innebär att

vissa av instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar ett fristående

derivat. Inbäddade derivat i skulder, leasingavtal och andra icke-finansiella till

gångar redovisas separerat i det fall dess risker och egenskaper inte är nära för-

knippade med värdkontraktets risker och egenskaper. Derivatet separeras dock ej

om värdkontraktet värderas till verkligt värde via resultatet.

Finansiella tillgångar som omfattas av IFRS 9 Finansiella instrument, bedöms

inte för förekomsten av inbäddade derivat. Varje kontrakt beaktas i sin helhet,

inklusive de egenskaper som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, vid bedöm

ningen av huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar kapitalbe-

lopp och ränta .

3.5.4 Återköpstransaktioner

Med en återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit över

ens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande

tillgång till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värde

papper fortsatt i balansräkningen då koncernen är exponerad för värdepapprets

värdeförändringsrisk. Erlagd likvid redovisas som finansiell skuld i balansräk

ningen beroende på motpart. Sålda värdepapper redovisas även som ställda säker-

heter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas i

balansräkningen beroende på motpart. Skillnaden mellan likviden för avista- och

terminsledet periodiseras som ränta.

3.5.5 Värdepapperslån

Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är

exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovi

sas på affärsdagen som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som

tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda

värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så

kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga

värde inom Övriga skulder i balansräkningen.

3.5.6 Lånelöften

Oåterkalleliga lånelöften redovisas som ett åtagande utanför balansräkningen och

de är föremål för nedskrivningsprövning. Förväntade kreditförluster avseende

dessa redovisas som avsättningar inom Övriga skulder och avsättningar i balans

räkningen. Redovisningsprinciperna för kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.8.

3.5.7 Kvittning

Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balans

räkningen när legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksamheten

som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett netto

belopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt.

3.6 Finansiella instrument – Klassificering och värdering

Finansiella tillgångar klassificeras i någon av följande värderingskategorier:

• upplupet anskaffningsvärde

• verkligt värde via resultatet – obligatorisk

• innehas för handel

• övrigt

Klassificeringen görs baserat på företagets affärsmodell för förvaltningen av till

gångens portfölj och tillgångens avtalsenliga villkor.

Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella till

gångar. När affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella tillgångar tas hän-

syn till faktorer såsom hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och rap-

porteras till ledningen, hur risker bedöms och hanteras, ersättningsmodeller samt

frekvens, volym, orsak och tidpunkt för försäljningar.

Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera

huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar betalningar av kapital

belopp och ränta. Vid bedömningen övervägs om de avtalsenliga villkoren överens-

stämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapitalbelopp definieras

som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första redovisningstill-

fället. Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, andra

grundläggande utlåningsrisker och vinstmarginal. När de avtalsenliga villkoren

introducerar exponering för risker eller volatilitet som är oförenliga med ett grund

läggande utlåningsarrangemang medför det att den finansiella tillgången inte upp-

fyller kriterierna för endast betalningar av kapitalbelopp och ränta och tillgången

värderas till verkligt värde.

Finansiella skulder klassificeras i någon av följande värderingskategorier:

• upplupet anskaffningsvärde

• verkligt värde via resultatet - obligatorisk

• innehas för handel

• identifierade till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen

Verkligt värdeoptionen innebär att koncernen väljer att oåterkalleligt värdera finan

siella tillgångar till verkligt värde om det minskar inkonsekvenser i värdering eller

redovisning.

I not K46 Värderingskategorier för finansiella instrument redovisas finansiella

tillgångar och finansiella skulder per balanspost och värderingskategori .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 79

Koncernen Finansiella rapporter och noter

3.6.1 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Skuldinstrument värderas till upplupet anskaffningsvärde om:

• affärsmodellens mål är att inneha tillgångarna i syfte att erhålla avtalsenliga

kassaflöden och

• de avtalsenliga kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och ränta.

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till

verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till anskaf

fandet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid efterföl-

jande värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består normalt av

utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaffningsvär

det är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid första redovis-

ningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller minus ackumu-

lerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell

skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen justerat

med hänsyn till en eventuell förlustreserv. Redovisningsprinciper för reservering

för förväntade kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.8 .

3.6.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet består av finansiella

tillgångar som är obligatoriskt klassificerade i denna värderingkategori och omfattar:

• Finansiella instrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än att

innehas enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldinstrument

som innehas för handel eller som förvaltas och utvärderas baserat på verkligt

värde

• Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betalningar

av kapitalbelopp och ränta

• Aktier och andelar

• Derivat som inte säkringsredovisas

Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller att

ingå i en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster att på kort sikt generera

vinst. Finansiella instrument som förvaltas och utvärderas baserat på verkligt

värde innefattar försäkringsrörelsens innehav i fondandelar och koncernens

likviditetsportfölj.

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas

både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt

värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivning eller anskaff

ning av finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet kost-

nadsförs i resultatet.

Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen

inom Nettoresultat finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade

valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost .

3.6.3 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som inte

värderas till verkligt värde via resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas på

affärsdagen till verkligt värde, vilket normalt är det lånade eller emitterade beloppet

inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid

efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivränt

emetoden. Värderingen till upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som

tillämpas för finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kredit

förlustreserveringar.

3.6.4 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet omfattar:

• Finansiella skulder som innehas för hande l

• Derivat som inte säkringsredovisas

• Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt

värde via resultatet vid första redovisningstillfället, den så kallade verkligt värde

optionen

Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till

verkligt värde via resultatet när det annars skulle uppstå inkonsekvenser i redovis

ning eller värdering. Denna möjlighet tillämpas för:

• Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken

och motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde via resultatet. De utestå

ende skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande

finansiella tillgångar.

• Emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka portföl

jens sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som värderas till

verkligt värde via resultatet.

Finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas vid för

sta redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till verk-

ligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och förlus-

ter vid första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar värderade

till verkligt värde via resultatet . Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträk

ningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för förändringar i verk-

ligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk . Sådana föränd-

ringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering till

resultaträkningen .

3.6.5 Emitterade skuld- och egetkapitalinstrument

Emitterade finansiella instrument klassificeras som skuld om avtalet innebär att

koncernen har en förpliktelse att antingen leverera kontanter eller annan finansiell

tillgång, eller ett rörligt antal aktier, till innehavaren av instrumentet. Om detta inte

är fallet, klassificeras instrumentet som ett egetkapitalinstrument.

3.7 Finansiella instrument - Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde definieras som det pris som skulle erhållas för att sälja en tillgång

eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan mark

nadsaktörer.

De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser på

aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värderingsmo

deller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras

i så stor utsträckning som möjligt på observerbara marknadsdata, såsom noterade

priser på aktiva marknader för liknande instrument eller noterade priser för iden

tiska instrument på inaktiva marknader.

För finansiella tillgångar och finansiella skulder används mittpris som grund för

att fastställa verkligt värde.

I not K47 Verkligt värde för finansiella instrument redovisas finansiella instru

ment värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värderingsnivåer; nivå 1 –

noterade priser, nivå 2 – värderingsmodell med observerbar marknadsdata samt

nivå 3 – värderingsmodell med egna antaganden som är betydande. Innehaven i

nivå 3 avser onoterade aktier, fondandelar, lån samt skulder där kunder bär place

ringsrisken.

Betydande bedömningar och uppskattningar – Beräkning av verkligt värde för

finansiella instrument redovisade till verkligt värde

När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har mark-

nadsrisker som motverkar varandra används ett genomsnitt av köp- och säljkurser

som grund när verkliga värden fastställs för de riskpositioner som motverkar var

andra. För eventuellt öppna nettopositioner utförs en köp/sälj justering för att

nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs. I de fall som

det anses nödvändigt görs relevanta justeringar för att spegla ett verkligt värde,

så kallade verkligt värde justeringar. Företagsledningen har bedömt och fastställt

metod för vilka marknadsrisker som motverkar varandra samt hur nettopositio

nerna beräknas.

Saknas noterade priser på aktiva marknader använder koncernen i stället olika

värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inaktiva

och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderingsmodel

ler behöver användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handelsplats där

noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande

en bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer såsom handelsvolym

och skillnader i köp- och säljkurser. Då vissa av dessa kriterier inte uppfylls anses

marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsledningen bedömer vilken

värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda

instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepte

rade av marknadsaktörer och är föremål för oberoende riskkontroll.

När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller

bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodel

lerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfär-

dade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller kom-

ponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna

antaganden.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202380

Finansiella rapporter och noter Koncernen

3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster

Reserveringar för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument:

finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingford

ringar, oåterkalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kredit-

förluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett

objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad

möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är till

gänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kreditför-

lustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av

kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument.

• Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditris

ken inträffat sedan första redovisningstillfället samt de motparter som omfattas

av koncernens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, dvs de motparter

som har en riskbedömning som motsvarar investeringsgrad.

• Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande försämring av kreditkva

litet inträffat sedan första redovisningstillfället men där det saknas objektiva

belägg för att fordran är osäker.

• Steg 3 omfattar finansiella instrument som är osäkra och för vilka objektiva

belägg har identifierats för att fordran är osäker.

För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen 12

månaders förväntad kreditförlust och för finansiella instrument i steg 2 samt

osäkra fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna

för återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna representerar förluster från

alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finansiella instrumentets

återstående löptid. 12 månaders förväntade kreditförluster representerar de förlus

ter som beror på fallissemangshändelser som är möjliga inom 12 månader efter

rapporteringsdagen och är följaktligen endast en del av de förväntade kreditförlus

terna för återstående löptid.

3.8.1 Värdering av förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den

diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering

vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar sannolik

heten att en låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad kreditexpo-

nering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtals-

enliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och

lånelöften. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad kredit-

exponering med hänsyn tagen till motpartens egenskaper, säkerheter och produkttyp.

Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för

varje framtida månad under den förväntade löptiden för en kreditexponering.

Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten

eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller

fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kredit

förlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den

ursprungliga diskonteringsräntan och summeras. En summering av de månatliga

förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger

de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av

de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger 12 månaders för

väntade kreditförluster.

När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst tre

scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta

makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskpa

rametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effek-

terna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas

en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhets

vägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall

effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder koncernen sig

av expertjusteringar.

Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan

att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kredit

exponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hän-

syn till minst två möjliga resultat varav ett resulterar i en förlust. De möjliga resulta-

ten tar hänsyn till både makroekonomiska och låntagarspecifika scenarier.

3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar

Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en bety

dande ökad kreditrisk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. Finan-

siella tillgångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3.

Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9

överensstämmer med koncernens regulatoriska definition av fallissemang efter

som den används vid kreditriskhantering. När något av det följande inträffar utlö-

ses fallissemang respektive osäker fordran: en låntagare har förfallna obetalda

belopp äldre än 90 dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader i lånevillkor

har lämnats eller det finns en bedömning att det är osannolikt att låntagaren kom

mer att betala sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid bedömningen av om

det är osannolikt att en låntagare kommer att betala sina låneförpliktelser tar kon

cernen hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa faktorer inklusive, men inte

begränsat till, status på förfall, uteblivna betalningar på andra låneförpliktelser hos

samma långivare, förväntade lättnader i lånevillkor, förväntad konkurs eller brott

mot lånevillkor.

Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre upp

fyller något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra följande

månader. Ett lån som är i fallissemang beroende på att lättnader i lånevillkoren har

lämnats, har längre prövotid.

3.8.3 Fastställa betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället

Koncernen bedömer förändring i kreditrisk genom att använda en kombination av

individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på

individuell instrumentnivå så långt det är möjligt.

För att bedöma förändring i kreditrisken för instrument med ett första redovis

ningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare används i första hand förändring i den

framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptid sedan för

sta redovisningstillfället som indikator. Denna indikator införlivar effekter både

från historiska händelser och prognostiserade ekonomiska förhållanden. I andra

hand används förändringar i koncernens interna kreditvärdering, där varje riskklas

sificering motsvarar en 12 månaders sannolikhet för fallissemang sedan första

redovisningstillfället, som indikator.

För instrument vars första redovisningstillfälle var före den 1 januari 2018 är det

inte möjligt att beräkna den framåtriktade sannolikheten för fallissemang vid första

redovisningstillfället utan att använda i efterhand erhållen information. Det skulle

dessutom kräva orimlig kostnad och ansträngning. Därmed används koncernens

interna kreditvärdering sedan första redovisningstillfället som primär indikator.

Kvalitativa indikatorer beaktas också vid placering i de olika stegen, till exempel

om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lättnader i lånevill

koren. Vidare anses en betydande ökning i kreditrisken ha inträffat när låntagaren

har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett instrument.

Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kreditrisk på rapporterings

dagen inte anses ha varit utsatta för en betydande ökad kreditrisk. Koncernen till-

lämpar detta enbart på instrument med motparter som är stater och finansiella

institut.

Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en betydande ökad kreditrisk

när alla indikatorer inte längre är uppfyllda.

3.8.4 Förväntad löptid

Ett finansiellt instruments löptid är relevant för både bedömningen av betydande

ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang

för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens

återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala

avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period över

ensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid

fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och rullningsalternativ som är

bindande för koncernen. För bolåneportföljen använder koncernen en modell base

rad på historiskt beteende för att förutse sannolikheten att exponeringen finns kvar

och att den inte fallerar vid något tillfälle under dess återstående löptid (sannolik

heten för återbetalningar i förtid).

Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där

förväntad löptid uppskattas till längre än den avtalsenliga löptiden. Den förväntade

löptiden är baserad på den period som koncernen är exponerad för kreditrisk och

där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så

kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av produktspecifik

historisk data och sträcker sig upp till 10 år .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 81

Koncernen Finansiella rapporter och noter

3.8.5 Presentation av kreditförluster

För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras

reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat

bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovi

sas de reserveringarna som avsättningar inom raden Övriga skulder och avsätt-

ningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett

låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar koncernen

reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet.

En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella till

gången. Reserveringar för förväntade kreditförluster och bortskrivningar presente-

ras som kreditförluster i resultaträkningen. Bortskrivningar görs då förlusten anses

beloppsmässigt slutligen fastställd och representerar beloppet före ianspråktagan

det av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvin-

ningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster .

Betydande bedömningar och uppskattningar - Kreditförluster

Fastställande av betydande ökning i kreditrisken och införlivande av framåtblick-

ande makroekonomiska scenarier kan ha väsentlig effekt på reserveringar för kre-

ditförluster. Att införliva framåtblickande information kräver betydande bedöm-

ningar både vad gäller vilka scenarier som ska tillämpas och för att säkerställa att

endast relevant framåtblickande information tas hänsyn till vid beräkningen av

reserveringen för kreditförluster.

Det har inte skett några betydande förändringar av metoden under året. På

grund av geopolitiska och ekonomiska osäkerheter bedöms expertjusteringar av

kreditreserveringarna fortsatt vara nödvändiga. Ytterligare information samt en

känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till antaganden

om betydande ökning i kreditrisken och i relation till framåtblickande makroekono

miska scenarier finns i not K3 Risker avsnitt 3.1.4 Beräkning av kreditförlust-

reserveringar.

Betydande osäkra kreditexponeringar är de där en enskild låntagares eller limit

grupps beviljade belopp uppgår till 50 mkr eller mer. Reserveringar för kreditförlus-

ter för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassa-

flöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier av vilka minst ett resulterar i

en förlust. Uppskattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en mängd rele

vanta faktorer som belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvaliteten på lån-

tagarens inkomst, realiserbart värde på säkerhet, koncernens position gentemot

övriga fordringsägare, den sannolika kostnaden och tiden för indrivning och försälj

ning samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Belopp och tidpunkt

för framtida återvinningar är beroende av låntagarens framtida betalningsförmåga

samt säkerhetens värde vilka båda påverkas av framtida ekonomiska förhållan

den. Säkerheten kan också vara svår att realisera. Bedömningarna och nivåerna på

reserveringen av kreditförluster förändras i takt med att ny information blir tillgäng

lig eller genom att återvinningsstrategier förändras.

3.9 Finansiella instrument - Säkring sredovisning

Koncernen tillämpar olika säkringsmodeller beroende på säkringens syfte:

• Säkringar av verkligt värde

• Kassafödessäkringar

• Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter

Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IFRS 9 förutom vid portföljsäkring

av verkligt värde med avseende på ränterisk där koncernen tillämpar EU:s carve-

out version av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Enligt

EU:s carve-out version kan portföljsäkring av verkligt värde tillämpas på inlåning

betalbar på anfordran och ineffektivitet avseende skilln ader mellan förväntade och

faktiska omprisningsdatum i portföljsäkringar redovisas ej, förutsatt att endast en

del av portföljen är säkrad .

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings

förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. För säkringsredovisning

enligt IFRS 9 förväntas säkringens effektivitet vara framåtriktat effektiv vid identi

fieringen samt fortlöpande därefter. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan

den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk ska inte

dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som den som

följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säkringsinstru

mentet som faktiskt säkras.

För säkringsredovisning enligt IAS 39, ska säkringens effektivitet kunna mätas

på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara effektiv, både framåtriktat och retroak

tivt, i att uppnå motverkande värdeförändringar.

3.9.1 Säkringar av verkligt värde

Ett till ett säkringar

Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när ränte-

exponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med

derivat. Koncernen använder sig av ränteswappar för att säkra emitterade värde

papper, seniora icke prioriterade skulder samt efterställda skulder. Säkringsredo-

visningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten också omvärderas

till verkligt värde. Det verkliga värdet för den säkrade risken i en individuell finan

siell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen som det finansiella instru-

mentet. Både den verkliga värdeförändringen på derivatet och på den säkrade ris-

ken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Ränta från

den säkrade posten och säkringsinstrumentet redovisas i räntenettot .

Portföljsäkringar

Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas för portföljer där ränteexpone-

ringen i portföljer av utlåning och icke-löptidsbestämda insättningar, bestående av

inlåning betalbar på anfordran, säkrats med derivat.

Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen

också omvärderas till verkligt värde. Värdet på de säkrade posterna redovisas på

separata rader i balansräkningen: Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i

portföljsäkringar respektive Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäk

ringar. Både värdeförändringen på derivatet och värdeförändringen på den säkrade

risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Räntor

från säkrade poster och säkringsinstrument redovisas inom Räntenettot .

3.9.2 Kassaflödessäkringar

Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kas

saflöden till följd av valutaförändringar. De säkrade posterna är aggregerade expo-

neringar mot utländsk valuta i emitterade skuldebrev med fast ränta samt ränte-

swappar i samma valuta. Koncernen använder valutabasisswappar som

säkringsinstrument och exkluderar komponenten för valutabasisspread från säk

ringsförhållandet. Dessa säkringsrelationer redovisas som kassaflödessäkringar,

vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, säkringsin

strumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Förändringar i verkligt värde i

valutabasisswappar redovisas också i övrigt totalresultat. De förändringar som

avser den effektiva delen av säkringsförhållandet redovisas i kassaflödesreserven

medan valutabasisspreadkomponenten redovisas i reserven för valutaba

sisspreadar. De ackumulerade beloppen i respektive reserv klassificeras senare

om till resultatet i samma period som de säkrade framtida kassaflödena eller kassa-

flödena avseende valutabasisspreadarna påverkar resultatet. Säkringarna anses

vara ineffektiva till den del som den ackumulerade förändringen i verkligt värde från

säkringens start är större för den identifierade delen av säkringsinstrumentet än för

den säkrade posten, vilken värderas med hjälp av hypotetiska derivat. Eventuell

ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202382

Finansiella rapporter och noter Koncernen

3.9.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda

koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter i

annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Emitterade skuldebrev

i utlandsverksamhetens funktionella valuta används som säkringsinstrument och

värderas till valutakursen per balansdagen. Den del av valutakursresultatet på säk

ringsinstrumentet som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffek-

tiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Vid en

avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras uppkomna vinster och förluster

på säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen.

3.10 Leasingavtal

Ett leasingavtal är ett avtal som överlåter nyttjanderätten för en tillgång under en

viss tid i utbyte mot ersättning.

3.10.1 Leasetagare

Då koncernen är leasetagare redovisas nyttjanderätter och leasingskulder för de

lokal- och IT-avtal som bedömts vara leasingavtal i balansräkningen. Koncernens

nyttjanderätter presenteras inom Materiella tillgångar. Leasingskulder presenteras

inom Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätter och räntekostnader för lea

singskulder redovisas i resultaträkningen. Koncernen har valt att tillämpa undan-

tagen avseende korttidsleasingavtal och leasingavtal för vilka den underliggande

tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leasing

perioden och redovisas inom Övriga allmänna administrationskostnader.

Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda lea

singavgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med räntekost-

nader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. Nyttjanderätten

redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasingskuldens ursprungliga

värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasingavgifter som betalats vid eller

före inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs därefter av över nyttjandeperioden

vilken motsvarar leasingperioden. Leasingavgifterna diskonteras med den margi

nella låneräntan.

Efter inledningsdatumet omvärderas leasingskulden för att återspegla ompröv

ningar och ändringar av leasingavtalet. Omvärderingen av leasingskulden justeras

mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hänförliga till ändringar som resulterar i

delvis eller helt uppsagda leasingavtal redovisas i resultaträkningen inom Övriga

intäkter respektive Övriga allmänna administrationskostnader .

3.10.2 Leasegivare

Leasegivare ska klassificera leasingavtal som antingen finansiella eller operatio

nella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och

fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från

leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och

fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt.

Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, klassificeras som finansiell

leasing och redovisas därför som lånefordringar i balansräkningen inom Utlåning

till allmänheten. Redovisat värde motsvarar nettoinvesteringen enligt leasingavta

let och beräknas som nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Erhållna leasingav-

gifter redovisas dels i resultaträkningen som Ränteintäkter och dels i balansräk-

ningen som amortering av lånefordran och fördelas så att den finansiella intäkten

motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen.

3.11 Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar är identifierbara, icke-monetära tillgångar utan fysisk form

samt goodwill som uppkommit vid rörelseförvärv. Tillgångarna redovisas i balans

räkningen när de står under koncernens kontroll och förväntas ge koncernen eko-

nomiska fördelar i framtiden. Koncernens immateriella tillgångar utgörs främst av

internt utvecklad programvara samt goodwill som uppkommit vid rörelseförvärv

och presenteras inom immateriella anläggningstillgångar.

3.11.1 Goodwill

Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter

värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella ackumulerade

nedskrivningar. Goodwill prövas med avseende på nedskrivningsbehov årligen

eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. Nedskriv

ningsprövningen sker genom att återvinningsvärdet, det vill säga det högsta av

nyttjandevärde eller försäljningsvärde, beräknas. Är återvinningsvärdet lägre än

redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet. En nedskrivning av good

will påverkar varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrader, då goodwill är en

avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen.

I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv för nedskrivning allokeras den vid för

värvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra

fördel av förvärvet. En kassagenererande enhet är den minsta identifierbara grupp

av tillgångar som ger upphov till kassaflöden som i allt väsentligt är oberoende av

andra tillgångar. Den identifierade kassagenererande enheten för goodwill motsva

rar den lägsta nivå för vilken den övervakas i den interna styrningen och är aldrig

större än ett rörelsesegment. Nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma

återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwillposten är

kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas ned

skrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte.

Betydande bedömningar och uppskattningar - Nedskrivningsprövning av goodwill

Företagsledningens nedskrivningsprövningar görs genom att beräkna nyttjande-

värdet. Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kassa-

genererande enheten till vilken goodwill allokerats samt när i tiden kassaflödena

erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer företags

ledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens storlek krävs

mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhetsni

våer. Eftersom samtliga kassagenererande enheter är delar av koncernens hem-

mamarknader, som det inte finns några avsikter att lämna, bedömer koncernen

eviga kassaflöden. Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som förutom att

spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med.

Olika diskonteringsfaktorer används för olika tidsperioder. I möjligaste mån fast

ställs diskonteringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden utifrån

externa källor. Beräkningen är trots det till väldigt stor del beroende av företagsled

ningens egna antaganden. Företagsledningen anser att gjorda uppskattningar är

väsentliga för koncernens resultat och finansiella ställning. Fastställda antagan

den och förändringar av dem beskrivs i not K31 Immateriella anläggningstill-

gångar .

3.11.2 Internt utvecklad programvara

Vid egen utveckling av ny eller befintlig programvara redovisas utvecklingsutgifter

som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, står under koncernens kontroll och för

väntas ge koncernen ekonomiska fördelar i framtiden i balansräkningen som

immateriell tillgång. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter när de uppkom

mer. Det inkluderar även utvecklingsutgifter kopplade till servicekontrakt avseende

molntjänster där koncernen får tillgång till en leverantörs applikation, plattform

eller infrastruktur under en avtalsperiod.

De immateriella tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för

ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Till

gångar avseende IT-utveckling som ännu inte tagits i bruk skrivs inte av, men prö-

vas med avseende på nedskrivningsbehov årligen eller oftare då händelser eller

omständigheter indikerar värdenedgång. Då tillgången tas i bruk beräknas avskriv

ningen linjärt över programvarans nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas

och justeras årligen eller vid behov.

3.11.3 Övriga immateriella anläggningstillgångar

Övriga immateriella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde

och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar

och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Nyttjandeperioden bedöms vara

antingen bestämbar eller obestämbar. Övriga immateriella anläggningstillgångar

med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för

nedskrivning om ett nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod omprövas och

justeras årligen eller vid behov.

3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser

En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell

förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av

resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig

uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nuvärdesberäknas.

Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de

motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.

I de fall det inte är sannolikt med ett utflöde av resurser eller då förpliktelsens

storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet uppfylls inte kriterierna för

redovisning i balansräkningen. I stället lämnas upplysning om eventualförpliktelse,

såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

Betydande bedömningar och uppskattningar – Avsättningar och

eventualförpliktelser

Koncernen är föremål för olika myndigheters utredningar angående Swedbanks

historiska regelefterlevnad inom penningtvättsområdet. Per årsskiftet har inget

belopp reserverats eller rapporterats som eventualförpliktelser för eventuella

böter. Utfallet av utredningarna är fortfarande inte känt och det var inte möjligt att

tillförlitligt uppskatta eventuella bötesbelopp. För mer information se not K52

Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 83

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Betydande bedömningar och uppskattningar – Pensioner

För pensionsavsättningar och pensionstillgångar avseende förmånsbestämda

åtaganden fastställer företagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att

beräkna framtida kassaflöden. Antagandena bedöms och uppdateras vid behov

vid varje rapporttillfälle. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön den

anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till

utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningsperiod och ekonomisk livs

längd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdesberäknas med en antagen

diskonteringsränta. Fastställda antaganden och förändringar av dem beskrivs i not

K40 Pensioner .

3.13 Pensioner

Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka

utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda pla

ner eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncer-

nen betalar avgifter till separat företag och att värdeförändringsrisken fram till

dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen inga

ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsför-

pliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer.

Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har

utfört tjänsterna. För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensionsför

pliktelserna och redovisas som pensionsavsättning alternativt pensionstillgång.

Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beaktas.

Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method och inkluderar

även löneskatt. Metoden innebär att de framtida ersättningarna fördelas på tjäns

teperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga värdet på de tillgångar, för-

valtningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna.

I de fall verkligt värde på förvaltningstillgångar överstiger värdet av förpliktel

serna redovisas en pensionstillgång. I resultaträkningen belastas personalkostna-

der med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt

ränteintäkt på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncernen fast

ställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den

framtida utvecklingen. Samma räntesats används för att beräkna både räntekost

nad och ränteintäkt. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då antaganden för-

ändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vin-

ster och förluster redovisas som Omvärderingar av förmånsbestämda

pensionsplaner i övrigt totalresultat. Där redovisas också skillnaden mellan verklig

avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar.

3.14 Försäkringsavtal

Med ett försäkringsavtal avses ett avtal där en part, utfärdaren, påtar sig en bety

dande försäkringsrisk genom att acceptera att ersätta försäkringstagaren om en

angiven osäker framtida händelse, den försäkrade händelsen, har en negativ påver

kan på försäkringstagaren. Med försäkringsrisk avses andra risker än finansiella

risker. Merparten av avtal utfärdade av koncernens försäkringsföretag överför inte

betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal klassas som investeringsavtal och i

stället redovisas som finansiella instrument.

Vid det första redovisningstillfället redovisas försäkringsavtal i balansräkningen

till det sammanlagda beloppet av diskonterade uppskattade framtida kassaflöden

inom avtalsgränserna, en riskjustering för icke-finansiell risk samt den avtalsenliga

marginalen. Framtida kassaflöden innefattar såväl premier som skadeersättningar,

skadeanspråks- och försäkringsadministrationskostnader samt andra omkostna

der för fullföljandet av försäkringsavtal. De framtida bedömda kassaflödena till-

sammans med riskjustering för icke-finansiell risk utgör kassaflödena för åtag-

anden. Med avtalsenlig marginal avses den ej intjänade vinsten som företaget

kommer att redovisa när försäkringsavtalets tjänster tillhandahålls i framtiden. I de

fall den avtalsenliga marginalen är negativ, så kallade förlustavtal, redovisas för

lusten omgående i resultaträkningen.

Därefter redovisas i balansräkningen en försäkringsavsättning som är summan

av skulden för återstående försäkringsskydd och skulden för inträffade skador.

Skulden för återstående försäkringsskydd innehåller kassaflöden för åtaganden

som avser framtida tjänster samt den del av den avtalsenliga marginalen som

ännu inte intäktsredovisats. Skulden för inträffade skador avser kassaflöden för

åtaganden som avser tidigare tjänster.

Den avtalsenliga marginalen påförs ränta och eventuell direkt resultatandel i

underliggande tillgångars förändringar i verkligt värde, justeras för förändringar i

kassaflödena för åtaganden som avser framtida tjänster samt justeras för de

belopp som redovisats som försäkringsintäkter på grund av överföring av försäk

ringsavtalstjänster under perioden.

Premiefördelningsmetoden är en förenklad värdering som används då försäk

ringsskyddets löptid är ett år eller mindre. Förenklingen innebär i princip att pre-

mierna redovisas som försäkringsintäkter jämnt fördelat över försäkringsskyddets

löptid i stället för redovisning av avtalsenlig marginal enligt ovan. Kassaflöden

avseende anskaffningskostnader för försäkringsavtalen redovisas som kostnader

när de uppkommer.

I resultaträkningen redovisas raden Försäkringsnetto, som summerar raderna

Försäkringsresultat, bestående av försäkringsintäkter, försäkringskostnader, finan

siella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal, resultat av innehavda återför-

säkringsavtal, samt Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till för-

säkringsavtal med resultatandel.

Försäkringsintäkter motsvarar minskningen av det redovisade värdet av skulden

för återstående försäkringsskydd till följd av att tjänster tillhandahållits under peri

oden, inklusive upplösning av avtalsenlig marginal. Försäkringskostnader motsva-

rar ökningen av det redovisade värdet för skulden för uppkomna skador och kost-

nader under perioden samt eventuella förluster för förlustkontrakt. Effekter av

pengars tidsvärde och finansiella risker redovisas som finansiella intäkter eller

kostnader från försäkringsavtal .

Betydande bedömningar och uppskattningar – Försäkringsavtal

Företagsledningen bedömer om ett försäkringsavtal överför betydande försäk-

ringsrisk och ska redovisas som försäkringsavtal eller investeringsavtal. Per den

31 december 2023 uppgick det redovisade värdet för investeringsavtal till 320

mdkr (269), vilket huvudsakligen avser unit-linked avtal. Även om delar av det redo

visade värdet skulle omklassificeras och presenteras som försäkringsavtal, så är

det företagsledningens bedömning att det inte skulle ge en betydande effekt på

koncernens finansiella ställning eller resultat till följd av dess korta avtalsgränser.

Avtalen avser långfristigt sparande men har enligt den redovisningsmässiga

bedömningen korta avtalsgränser då de kan prisjusteras i princip kontinuerligt.

3.15 Räntenetto

Ränteintäkter och räntekostnader på finansiella instrument redovisas i räntenettot

enligt effektivräntemetoden, och i vissa fall med en metod som ger en rimlig upp

skattning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar

framtida kassaflöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång eller till det

upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen inkluderar trans

aktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna avgifter som är

en integrerad del av avkastningen.

Ränteintäkter avseende finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff

ningsvärde i steg 1 och steg 2 beräknas genom att applicera effektivräntan på

redovisat bruttovärde. För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff

ningsvärde i steg 3 beräknas ränteintäkten genom att applicera effektivräntan på

upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde minskat med reserve

ringar för kreditförluster. Räntekostnader beräknas genom att applicera effektiv-

räntan på upplupet anskaffningsvärde på den finansiella skulden.

I räntenettot redovisas räntekomponenten från derivat som ingår i säkringsredo

visning samt räntekomponenten från derivat som används i ekonomiska säkringar.

I båda dessa fall säkras poster som redovisas i räntenettot. Dessutom redovisas

insättningsgarantiavgifter inom räntekostnader.

3.15.1 Presentation

Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas i han

delssyfte samt därtill relaterade räntor inom rörelsesegmentet Företag och Institu-

tioner överförs från räntenettot till Nettoresultat finansiella poster för att på ett

bättre sätt presentera verksamhetens karaktär.

Inom Övriga ränteintäkter redovisas ränteintäkter från tillgångar värderade till

verkligt värde .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202384

Finansiella rapporter och noter Koncernen

3.17 Övriga intäkter

Intäkter avseende IT- och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls spar

bankerna inkluderas i Övriga intäkter. Erhållna avgifter för dessa tjänster redovi-

sas som intäkter från avtal med kunder på samma sätt som provisionsintäkter vil-

ket beskrivs i avsnitt 3.16 Provisionsnetto. Intäkterna avseende IT-tjänster

redovisas i princip enbart över tid. Intäkter för övriga tjänster redovisas både över

tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs.

3.18 Aktierelaterade ersättningar

Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera

transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det

som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som

berättigar de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som kost

nad vid den tidpunkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en motsvarande

ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel.

För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna egetkapital-

instrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de tilldelade eget

kapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för egetkapitalinstrumen-

ten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten,

värderingstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts

och parterna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättningarna. Vid till

delningstidpunkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade ersättningar. Då

de tilldelade egetkapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort viss

tjänstgöringsperiod antas tjänsterna utföras under intjänandeperioden, vilket med

för att kostnaden och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under hela

intjänandeperioden. Icke marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt

anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur många egetkapitalinstru

ment som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncer-

nen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på

de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot

ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov till redovisas i resultaträk

ningen och motsvarande justering redovisas i Balanserade vinstmedel inom eget

kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontantreglerad aktierelate

rad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande period, men beräk-

nat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för betalning av

sociala avgifter.

3.19 Nedskrivningar

För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt standarder med specifika

nedskrivningsregler bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att

tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar prövas tillgången för ned

skrivning genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs återvin-

ningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för

försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger redovisat värde åter

vinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjan-

devärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfak-

tor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning av pengars tidsvärde och

andra risker som är förknippade med den specifika tillgången. En bedömning görs

också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidi

gare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indika-

tion existerar bestäms återvinningsvärdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs

endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar som gjordes när ned

skrivningen bokfördes. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen separat för

materiella respektive immateriella anläggningstillgångar.

3.20 Skatt

Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder

värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter.

Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemäs

sigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt.

Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skill

nader och som förutses betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redovisas för

samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skatteskulderna är

hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skattepliktiga skillna

der på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en

reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader,

skattemässiga underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag.

Uppskjuten skattefordran prövas vid varje bokslutstillfälle och redovisas i den

utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Det

medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redovisas då det

bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas i

framtiden. På balansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkningarna.

Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med

respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Beräkningen inkluderar

inte eventuell OECD global minimiskatt. Uppskjuten skattefordran nettoredovisas

mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemässig rätt till

utjämning.

All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt

förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats i övrigt totalresultat eller

direkt i eget kapital.

Betydande bedömningar och uppskattningar – Skatt

För det estniska koncernföretaget Swedbank AS utlöses inkomstbeskattning när

utdelning lämnas. Moderbolaget styr utdelningsbeslutet. För den del det inte finns

någon avsikt att inom överskådlig framtid ta utdelning från dotterföretagets acku

mulerade vinstmedel före 2017 redovisas ingen uppskjuten skatt. För mer informa-

tion se not K19 .

4. Nya standarder och tolkningar

4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas

International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations Commit

tee (IFRIC) har utfärdat standarder, ändringar av standarder samt tolkningar som

ska tillämpas för 2024 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa. För

att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av EU om

ändringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS. Inga utgivna eller ändrade

IFRS standarder eller tolkningar som ännu ej tillämpas förväntas ha någon väsent

lig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.

3.16 Provisionsnetto

Intäkter från kontrakt med kunder, består av avgifter för tjänster som tillhandahålls

kunderna, och redovisas som provisionsintäkter. Intäkterna redovisas vid den tid

punkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjänsten är

överförd till kunden. Den erhållna ersättningen allokeras till varje prestationså

tagande beroende på när de uppfylls, antingen över tid eller vid en viss tidpunkt.

Provisionsintäkter för kapitalförvaltning och depå redovisas normalt över tid i

takt med att tjänster utförs. Rörliga ersättningar, dvs prestationsbaserade avgifter,

redovisas först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer

ske.

Betalningsprovisioner och kortavgifter redovisas generellt när tjänsten utförs,

dvs vid en viss tidpunkt. Avgifter avseende kundkoncept redovisas över tid i takt

med att tjänsten utförs. Utlåningsavgifter som inte ingår i effektivräntan redovisas

som provisionsintäkt. Utlånings- och inlåningsavgifter redovisas både över tid och

vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs.

Kostnader för mottagna tjänster direkt relaterade till tjänster som generar provi

sionsintäkter, redovisas som provisionskostnader .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 85

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Risker

Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde

som kan uppstå i interna processer eller på grund av framtida interna eller externa

händelser. Riskbegreppet innefattar både sannolikheten för att en händelse inträf

far, och den påverkan en sådan händelse skulle kunna ha på koncernens resultat,

eget kapital eller värde.

Styrelsen ansvarar för att säkerställa att det finns ett koncernövergripande risk

hanteringsramverk. Ett sådant ramverk omfattar bland annat processer som säker-

ställer att risker inom koncernen identifieras, bedöms och, i tillämpliga fall mäts,

hanteras, övervakas och rapporteras.

Genom Policy för riskhantering (Policy on Enterprise Risk Management) definie

rar och kommunicerar styrelsen koncernens riskstrategi och riskaptit. I samma

dokument lägger styrelsen även grunden för en sund riskkultur och en riskmedve

tenhet inom organisationen. För att säkerställa att riskexponeringen bibehålls på

en låg nivå även i långsiktigt perspektiv, fastställer styrelsen riskaptiter för de risk

typer som har definierats i koncernens Risk Taxonomy. Riskaptiterna ska begränsa

Swedbanks risktagande och säkerställa att mininivåerna vad gäller kapital och lik

viditet upprätthålls. Koncernens riskaptit implementeras av vd genom interna reg-

ler samt ett ramverk bestående av risklimiter som beslutas av vd, övrig företags-

ledning samt vid behov av chefer på lägre nivå eller inom dotterföretag. Där behov

finns utifrån ett riskperspektiv beslutas även om riskindikatorer. Limiter och riskin

dikatorer är verktyg för att monitorera och kontrollera riskexponering, riskkoncen-

tration och uppbyggnad av risker. Syftet med dessa verktyg är att säkerställa att

risker hålls inom fastställd riskaptit.

I kapitalutvärderingsprocessen utvärderas behovet av kapital med utgångspunkt

ur Swedbanks samlade risknivå, mål och affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en

effektiv kapitalanvändning och att Swedbank, även under besvärliga omvärldsför

hållanden, uppfyller legala minimikapitalkrav, har fortsatt tillgång till inhemska och

internationella kapitalmarknader och förmåga att stödja sina kunder.

Omvärldsfaktorer och andra faktorer som påverkade riskbilden under 2023

För att hantera risker på ett proaktivt sätt följer Swedbank utvecklingen noggrant

inom ett antal områden, med fokus på:

Geopolitisk situation

2023 präglades av att spänningar fortsatte till följd av Rysslands utökade invasion

av Ukraina i februari 2022, vilket hade påtagliga makroekonomiska effekter över

hela världen. Denna händelse ledde till en ökning av t.ex. IT-attacker mot finans

branschen. Geopolitiska spänningar eskalerade ytterligare med Hamas attack på

Israel i oktober 2023, vilket tillförde ännu en nivå av osäkerhet till den globala eko

nomin. Trots dessa utmaningar förblev Swedbanks förmåga att hantera cyberris-

ker tillfredsställande. Swedbank kunde navigera genom dessa geopolitiska spän-

ningar samtidigt som man bibehöll sina verksamheter och tjänster.

Inflationstrender

Under 2023 genomlevde den globala ekonomin en period av hög inflation, vilken

dock började falla senare under året. Inflationen drevs initialt av faktorer som det

globala svaret på covid-19 pandemin, såsom finanspolitiska och penningpolitiska

reaktioner, leveransbrister och höga olje- och livsmedelspriser på grund av Ryss

lands invasion av Ukraina. Trots dessa utmaningar upprätthöll Swedbank en stabil

kreditportfölj med hög kvalitet under hela året.

Värdet på den svenska kronan försvagades under året

Under året som gått har den svenska kronan (SEK) tappat i värde gentemot flera

valutor. Delvis kan detta förklaras av Federal Reserves snabba räntehöjningar

under året, som har ökat omvärldens räntor mer än de svenska och därigenom för

svagat SEK. Sverige har också haft en lägre centralbanksränta i jämförelse med

många stora ekonomier under en längre tid, vilket trendmässigt försvagat valutan.

Därtill anses SEK vara en riskfylld valuta bland G-10 valutor vilket medfört att Ryss

lands invasion av Ukraina, den höga inflationen och osäkerheten på finansmarkna-

derna bidragit till kronans nedgång.

Klimatförändringar

Klimatförändringarna gjorde sig påminda under 2023, med ökad förekomst av

extrema väderhändelser, särskilt värmeböljor och torka över den europeiska konti

nenten. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) släppte även sin sjätte

utvärderingsrapport, och enligt rapporten är människan ansvarig för lejonparten av

de senaste 200 årens globala uppvärmning som lett till en aktuell temperaturökning

med 1,1°C över förindustriella nivåer. Denna temperaturökning har resulterat i fler

och farligare väderhändelser, men rapporten betonade också att 1,5°C-gränsen fort

farande är uppnåelig. Den pågående omvandlingen mot klimatneutrala och hållbara

samhällen har gett både nya möjligheter och risker, varför finansbranschen för när

varande anpassar sina riskstrategier för att hantera dessa nya utmaningar effektivt.

Utvecklingen av kreditrisk

Året kännetecknades av en hög global inflationstakt som gradvis minskade, samti

digt som stigande räntor hade en negativ inverkan på skuldsatta hushåll och före-

tag. De geopolitiska spänningarna, osäkerheten i ekonomin och de svaga

makroekonomiska utsikterna hade en negativ påverkan på marknadssentimentet

och hushållens förtroende. Sektorer som påverkades mest var framför allt relate

rade till privat konsumtion, som till exempel bostadsbyggande och handel, på

grund av vikande efterfrågan från hushållen. Andra sektorer upplevde en hög efter

frågan på varor och tjänster vilket bland annat resulterade i en god efterfrågan på

arbetskraft. Emellertid bidrog höga räntor och stigande kostnader till ett högre

antal konkurser i Sverige. Även antalet konkurser i Estland ökade något, medan

konkurser i Litauen och Lettland minskade under året.

Priserna på kommersiella fastigheter i Sverige gick ned efter en längre tid av till

växt vilket skapade oro för den svenska fastighetssektorn. För att säkerställa en

låg risk i Swedbanks utlåning analyseras låntagarnas långsiktiga återbetalningsför

måga vid kreditgivningen och stor vikt läggs vid stabila kassaflöden även vid

sämre konjunktur och högre ränteläge. Priserna på privata bostäder i Sverige var i

stort sett oförändrade men på en lägre nivå jämfört med toppnivåerna i början av

2022. Priser på privata bostäder i Estland och Litauen ökade något och var nästan

oförändrade i Lettland.

Kreditriskindikatorer som andelen lån med sena betalningar var kvar på låga

nivåer, även om de ökade under året. Lån med lättnader i villkor ökade något till

följd av fler beviljade amorteringsbefrielser på bolån i Sverige. Trots den svaga

ekonomiska utvecklingen var de konstaterade kreditförlusterna låga och kredit-

kvalitén i Swedbank’s utlåning på en fortsatt hög och stabil nivå.

Utmaningar och risker i digitalisering

Swedbank är en fullservicebank på samtliga fyra hemmamarknader. Våra kunder

förväntar sig att kunna möta oss säkert, tillgängligt och bekvämt oavsett mötes

plats. Det kräver att Swedbank förmår att upprätthålla en effektiv, stabil, säker och

motståndskraftig IT-miljö, inklusive de tjänster som är outsourcade.

Informationssäkerhetshot, inklusive cyberrisk och extern bedrägeririsk ökar i

takt med digitaliseringen vilket kräver nya sätt att skydda Swedbank och våra kun

der på. IT- och informations säkerhetsrisker identifieras och hanteras därför i alla

typer av utveckling, upp handling och förändringshantering.

Risken för bedrägeri från organiserad brottslighet förblir hög och har fortsatt

öka under 2023. Swedbank investerar i och förbättrar löpande bankens motstånds

kraft och kapacitet att upptäcka, förhindra och utreda dessa brott. För att minska

risken har Swedbank även förstärkt den löpande monitoreringen för att identifiera

bedrägliga transaktioner, vilket även det gett positiva resultat. Swedbank har delta

git i Bankföreningens kampanj för att uppmärksamma risken att utsättas för

bedrägerier samt även lanserat en rad egna informationskampanjer i våra egna

kanaler.

Åtgärder mot penningtvätt och terroristfinansiering

Swedbank är en fullservicebank med ett brett utbud av produkter och tjänster till

privata kunder såväl som till företagskunder. Swedbanks affärsmodell innebär att

koncernen och dess kunder riskerar att utnyttjas för penningtvätt och finansiering

av terrorism.

De svenska och estniska finansinspektionerna presenterade sina utredningar av

Swedbank i mars 2020 och dessa påvisade brister i Swedbanks styrning och kon-

troll för att motverka penningtvätt. I syfte att åtgärda de brister som påvisades och

förstärka Swedbanks förmåga att upptäcka och hantera penningtvättsrisker initie-

rades ett antal strategiska program med målet att ligga i framkant i bekämpningen

av penningtvätt och terroristfinansiering. Programmen har till största delen åtgärdat

tidigare identifierade brister och följaktligen avslutades AML/CTF

-programmet i

januari 2023. Förbättringsarbetet inom området fortsätter inom ramen för linje-

arbete och utvecklingsinitiativ med fokus på att ytterligare förbättra processerna

samt för att nå målsättningen att vara i framkant i kampen mot finansiell brottslig

het. Swedbank har sedan 2020 med hjälp av extern expertis genomfört en årlig

bedömning av Swedbanks arbete med att nå målsättningen för området. Bedöm

ningen som gjordes under 2023 bekräftar att Swedbanks åtgärdsarbete fortskrider

enligt plan.

Koncernens enheter för att motverka finansiell brottslighet fortsätter att samla

koncernens resurser för utredning, teknik och kompetens för att förebygga att

Swedbank och dess kunder utnyttjas för finansiell brottslighet. Swedbank fortsät

ter därutöver att göra omfattande investeringar i ytterligare resurser och infrastruk-

tur för processerna kring kundkännedom (KYC), kundriskbedömning, transaktions-

monitorering och rapportering. Swedbank vidareutvecklar ramverk, förtydligar

riskaptit samt applicerar relevanta nyckeltal för proaktiv uppföljning i syfte att

säkerställa ett robust och konsekvent arbete med att motverka penningtvätt och

finansiering av terrorism i hela koncernen. Alla medarbetare ska regelbundet

1) Counter-Terrorist Financing

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202386

Finansiella rapporter och noter Koncernen

3.1 Kreditrisk

3.1.1 Definition

Kreditrisk är risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot

koncernen samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna.

3.1.2 Riskhantering

En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen

har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, att kreditbeslut följer kreditprocessen

och fattas i enlighet med relevanta regelverk samt att dessa beslut är i linje med

Swedbanks affärs- och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och natur

kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp av

system stöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmässiga

ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret för den

interna kreditkontrollen. Dualitetsprincipen är vägledande vid kredithantering inom

koncernen. Principen återspeglas i kreditorganisationen, i beslutsinstanser och

i kreditprocessen. Respektive affärsenhet ansvarar för att interna kontroller är

integrerade i relevanta delar av kreditprocessen.

Kreditprocessen omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredit-

uppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att

kredit tagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot koncernen.

Koncernen eftersträvar även att erhålla relevanta säkerheter för beviljade krediter.

En sund, långsiktigt robust och riskmässigt balanserad kreditgivning förutsätter

att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta innebär

att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regional och

global förändring och utveckling ska beaktas om det kan ha betydelse för affären

och dess risk. Hållbarhet, inklusive miljöhänsyn, socialt ansvar och affärsetik är

viktiga faktorer som beaktas vid kreditgivning.

I samband med kreditgivning till företag görs en hållbarhetsanalys. Analysen är

en integrerad del av kreditanalysen och syftar till att utvärdera hur hållbarhetsrela

terade risker påverkar exempelvis kundernas lönsamhet, återbetalningsförmåga

och säkerheters värde. Även kundernas och i förlängningen Swedbanks ryktesrisk

beaktas i analysen. Hållbarhetsanalysen är obliga torisk för samtliga kunder som

tillhör exponeringsklass Företag med en total koncern kreditlimit större än 8 mkr i

Sverige och 0,8 mEUR i de baltiska länderna efter avdrag för krediter säkerställda

med pant i bostadsfastighet.

Riskklassificering är en central del av kreditprocessen. Riskklassen utvärderas

och fastställs som en del av varje kreditbeslut. Riskklassen påverkar också kraven

på omfattning av analys och dokumentation samt hur uppföljningen av kunder

sker. Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och snabbare

kreditprocess. Alla kreditexponeringar bedöms kontinuerligt och systematiskt för

tidiga indikationer på en betydande ökning av kreditrisk. Utöver denna löpande

kredit uppföljning granskas dessutom exponeringar med förhöjd risk respektive

större exponeringar mot kunder, finansiella institutioner och stater minst årligen.

Detta görs för att säkerställa en omfattande bedömning av låntagarens ekono

miska situation och framtida kreditvärdighet, översyn och fastställande av risk-

klass, samt utvärdering av den långsiktiga kundrelationen.

Koncernens riskorganisation ansvarar för oberoende övervakning och kontroll

av kreditriskhantering, inklusive kreditprocessen, risklimiter och riskklassificerings-

system. Riskorganisationen analyserar regelbundet den sammanlagda kreditport-

följens risknivå och riskutveckling samt genomför stresstester bland annat som en

del av den årliga utvärderingen av kapitaltäckningen. Riskkoncentrationer och för

höjda risker inom olika segment samt större enskilda kredittagare övervakas nog-

grant. När behov uppstår utförs dessutom särskilda analyser och stresstester av

utvalda segment eller delportföljer. Klimatrisker i olika sektorer identifieras och

analyseras regelbundet av Swedbank. Dessa analyser införlivas i affärsplaner och

kredit strategier där klimatperspektivet integreras genom att såväl omställnings-

risker som fysiska risker beaktas.

3.1.3 Riskmätning

Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkt för bland annat:

• riskbedömning och kreditbeslut

• beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering

• beräkning av riskjusterad avkastning

• beräkning av reserveringar för förväntade kreditförluster

• övervakning och hantering av kreditrisker

• rapportering av kreditrisker till bland annat styrelse, vd och koncernledning

• utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter.

genomföra utbildningar i syfte att öka medvetenheten om risker förknippade med

finansiell brottslighet och för att upprätthålla en god regelefterlevnadskultur.

Åtgärder till följd av finansiella sanktioner

Omfattande sanktioner, både finansiella och sektoriella, från olika regimer, som

tidigare införts mot Ryssland och Belarus som ett svar på Rysslands utökade inva

sion av Ukraina har utvidgats. Swedbank fortsätter att allokera resurser och kom-

petens för att hantera den ökade risken samt för att genomdriva proaktiva styr-

ningsbeslut förenliga med Swedbanks riskaptit.

Övriga compliancerisker

Risknivån relaterad till Marknadsuppföranderisken (inom Uppföranderisk) är för

höjd. Åtgärder pågår för att hantera riskerna.

Andra faktorer

Skatt

Skatteområdet är komplext och ger utrymme för bedömning. Det ligger i skatte -

områdets natur att praxis och tolkningar av gällande lag ofta ändras, ibland retro-

aktivt. För det fall skattemyndigheter och i förekommande fall skattedomstolar

beslutar om en annan tolkning än Swedbank initialt gjort, kan det komma att

påverka koncernens verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Den svenska lagen om tilläggsskatt, implementering av OECDs globala minimi

skatt, gäller från och med 1 januari 2024. Enligt den ska det svenska moderbolaget

betala tilläggsskatt även för svenska och utländska dotterföretags vinster om de

effektivt beskattas lägre än till 15 procent. Swedbank bedömer för närvarande att

lagstiftningen endast i undantagsfall enskilda år skulle kunna leda till tilläggsskatt i

koncernen. Eftersom nationella implementeringar av tilläggsskatten tillkommit

under stor brådska, vilket kan leda till justeringar av lagstiftningen, kan den slutliga

inverkan på koncernen ännu inte fullt bedömas.

Swedbanks risktaxonomi

Swedbank har en koncerngemensam risktaxonomi, som är ett system för att orga

nisera risker som har gemensamma egenskaper. Kategorierna inom risktaxonomin

benämns risktyper.

Risktyper	Beskrivning
Kreditrisk	Risk för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot
(3.1)	koncernen, samt risken för att den ställda säkerheten inte
	täcker fordringarna.
Likviditetsrisk	Risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser när de för -
(3.2)	faller till betalning utan att ådra sig betydande extrakostnader
	för att erhålla finansiering eller utan att åsamkas förluster på
	grund av forcerad försäljning av tillgångar.
Marknadsrisk	Risken att värde, resultat, kapital eller exponering påverkas
(3.3)	negativt på grund av förändringar i riskfaktorer i de finansiella
	marknaderna. Värde avser både ekonomiskt värde och redovi -
	sat värde och inkluderar värdejusteringar såsom CVA samt
	DVA.
Operativ risk	Risk för förluster, störningar i affärsprocesserna och negativ
(3.4)	ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräck -
	liga interna processer, mänskliga faktorn och systemfel, eller
	externa händelser.
Risk i försäkrings -	Risk i försäkringsrörelsen utgörs av försäkringsteckningsrisk,
rörelsen	marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk avseende de
(3.5)	helägda försäkringsföretagen i koncernen.
ESG risk	Risken för nuvarande eller framtida negativ påverkan på kon -
(3.6)	cernen som härrör från miljö-, sociala eller bolagsstyrnings-
	faktorer (“ESG”). Påverkan kan vara indirekt genom koncer-
	nens motparter och investerade tillgångar, eller direkt på
	koncernen.
Övriga risker	Övriga risker inom Swedbanks risktaxonomi är kapitalrisk,
(3.7)	strategisk risk, regelefterlevnadsrisk, uppföranderisk och risk
	för finansiell brottslighet.

1) ESG risk påverkar flera andra risktyper, främst Regelefterlevnadsrisk, Kreditrisk,

Operativ risk och Strategisk risk .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 87

Koncernen Finansiella rapporter och noter

De viktigaste riskparametrarna för att beräkna regula toriska kapitalkrav för kredit-

exponeringar är:

PD (probability of default) – sannolikheten för att en motpart eller ett kontrakt

kommer att fallera med betalningarna till koncernen inom en tolvmånadersperiod,

LGD (loss given default) – hur stor andel av kreditexponeringen som förväntas

gå förlorad vid fallissemang, och

EAD (exposure at default) – den kreditexponering koncernen beräknas ha när en

motpart hamnar i fallissemang.

Swedbanks interna riskklassificeringssystem är godkänt av Finansinspektionen

och Swedbank har tillstånd att använda metoden intern riskklassificering (IRK) för

att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. Swedbank använder flera

delsegment av kreditportföljen. Model

lerna är i huvudsak av två typer. Den ena typen bygger på statistiska metoder, vil-

ket förutsätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt

mycket information om motparter som fallerat. Den andra typen är baserad på

expertbedömning och används i de fall där statistiska metoder inte är möjliga att

tillämpa. Många av modellerna är dock en kombination av de bägge typerna.

Modellerna valideras både vid införandet av nya modeller och vid större föränd

ringar, samt fortlöpande minst årligen. Valideringen syftar till att säkerställa att

respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därutöver kontrolleras

att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten.

I den finansiella redovisningen beräknas förväntade kreditförluster enligt IFRS 9,

vilket beskrivs nedan i avsnitt 3.1.4. De huvudsakliga skillnaderna mellan beräk

ningarna av förväntade kreditförluster enligt regulatoriska kapitalkrav (Baselregel-

verket) och enligt redovisningen beskrivs i tabellen i avsnitt 3.1.5 IFRS 9 jämfört

med reglerande kapitalramverk .

3.1.4 Beräkning av kreditförlustreserveringar

Reservering av förväntade kreditförluster

Koncernens reserveringar för kreditförluster baseras på förväntade kreditförluster.

Förväntade kreditförluster beräknas utifrån vilket steg den individuella tillgången

är hänförd till vid varje balansdag. För finansiella tillgångar där ingen betydande

ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället (steg 1) reserve

ras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa

inom tolv månader.

För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat (steg

2) samt för de som är osäkra (steg 3) reserveras en kreditförlust som motsvarar

de förväntade kreditförluster som kan inträffa under tillgångens återstående löptid.

Sådana värderingar görs med internt utvecklade statistiska modeller eller genom

individuella bedömningar av förväntade kassaflöden för avtalen, vilka båda

innehåller en hög grad av bedömning av företagsledningen. Portföljerna som

används för att uppskatta förväntade kreditförluster överensstämmer med den

gruppering som tillämpas för regulatoriska ändamål med delade riskegenskaper.

Dessa är baserade på homogena delsegment av den totala kreditportföljen, till

exempel typ av låntagare, land, affärsområde eller produktgrupp.

De viktigaste indata som används i de kvantitativa modellerna är sannolikheten

för fallissemang (PD), förlust vid fallissemang (LGD), kreditexponering vid fallisse

mang (EAD) samt förväntad löptid. Förväntade kreditförluster reflekterar både

historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier.

Sannolikhet för fallissemang (PD)

PD för tolv månader och PD för återstående löptid för en finansiell tillgång mot-

svarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kommande

tolv månaderna respektive under den finansiella tillgångens förväntade återstå

ende löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt

framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisken.

Riskklassificeringen i PD-modellerna enligt IRK-metoden ger indata till PD-

modellerna enligt IFRS 9, där historiska fallissemangsfrekvenser används för att

skapa PD-terminsstrukturer som täcker tillgångars hela löptid. PD-modellerna är

baserade på delsegment med likartade riskbeteenden, till exempel typ av lånta

gare, land, produktgrupp eller bransch och används för att härleda PD för tolv

månader och för återstående löptid. Bransch- och landspecifika kreditcykelindex

prognostiseras baserat på olika makroekonomiska scenarier.

För varje scenario justeras terminsstrukturerna baserat på korrelationen mellan

PD och det prognosticerade kreditcykelindexet för att få framåtblickande upp-

skattningar. Följaktligen resulterar försämrade ekonomiska framtidsutsikter, eller

en ökning i sannolikheten för att ett negativt scenario ska inträffa, både i högre

PD för tolv månader och för återstående löptid. Detta bidrar således till en ökning

av de förväntade kreditförlusterna samt antalet lån som överförs från steg 1 till

steg 2.

Förlust vid fallissemang (LGD)

LGD ger en bedömning av kreditförluster givet fallissemang, där sannolikheten för

och det förväntade värdet av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när

i tiden återvinningarna förväntas ske, och pengars tidsvärde tas i beaktande.

LGD-modeller bygger på historiska förlustdata och segmenteras efter till exempel

land, säkerhetstyp, typ av låntagare och produkt. Framåtblickande makroekono

miska faktorer återspeglas i LGD-beräkningarna genom att utifrån prognosticerade

säkerhetsvärden för varje enskilt makroekonomiskt scenario justera framtida för

väntade återvinningsnivåer och belåningsgrader. Ett ekonomiskt scenario med fal-

lande säkerhetsvärden leder till fallande återvinningsnivåer och ökande belånings-

grad och därmed till både ökande LGD och förväntade kreditförluster.

Exponeringar vid fallissemang (EAD)

EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för falliss-

emang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på

balansdagen. Koncernens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande

avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat

utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåter-

kalleliga åtaganden utanför balansräkningen.

Förväntad löptid

Koncernen beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för

falliss emang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till

den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en

längre period överensstämmer med affärspraxis. Samtliga avtalsvillkor tas hänsyn

till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och över

föringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen tillämpar

koncernen en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolikheten för att

en exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något tillfälle under

återstående löptid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida återbetalning).

För kreditkort uppskattas den förväntade beteendemässiga löptiden, med hjälp

av produktspecifik historiska data och sträcker sig upp till tio år.

Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk

Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma

en betydande ökning i kreditrisk. Kriterierna beskrivs i not K2 Redovisningsprinci

per, avsnitt 3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Tabellerna

nedan visar kvantitativa tröskel värden, nämligen:

• Förändringar i sannolikhet för fallissemang (PD) inom de kommande tolv måna

derna samt intern riskklassificering, som har tillämpats för den portföljen av lån

som utgivits före den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexponeringar utgivna

med en riskklass mellan 0 och 5 bedöms en nedgradering i riskklass med 1 enhet

från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Om en

kreditexponering som utgivits med en riskklass mellan 18 och 21, nedgraderas

med 5 till 8 enheter från det första redovisningstillfället, anses det som en bety

dande ökning i kreditrisk

• Förändringar i sannolikhet för fallissemang under hela löptiden, vilka har

tillämpats för den portfölj av lån som utgivits från och med den 1 januari 2018.

Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5,

bedöms en ökning i sannolikhet för fallissemang med 50 procent från det första

redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Alternativt, för kredit

exponeringar utgivna med en riskklass mellan 18 och 21, anses en ökning med

200–300 procent från det första redovisningstillfället som betydande med undan

tag för svenska bolån där också ett absolut 12-månaders PD tröskelvärde appli-

ceras.

Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans låg

riskdel och en högre känslighet på skalans högriskdel. Koncernen har genomfört

en känslighetsanalys för hur kreditförlustreserveringar skulle ändras om tröskel

värdena skulle öka eller minska. En lägre tröskel skulle öka antalet lån som över-

förs från steg 1 till steg 2 och också öka beräknade kreditförlustreserveringar. En

högre tröskel skulle ha motsatt effekt.

Efterföljande tabeller visar effekterna av denna känslighetsanalys för kredit-

förlustreserveringarna vid årsskiftet .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202388

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle före den 1 januari 2018
					2023				2022
			Påverkan på kredit-				Påverkan på kredit-
		förlustreserveringar vid					förlustreserveringar vid
	12 månaders		Ökning i	Minskning i			Ökning i	Minskning i
Intern riskklass	PD intervall vid	Tröskelvärde,	tröskel värde	tröskelvärde		Andel av	tröskel värde	tröskelvärde		Andel av
vid första	första redovisnings-	nedgradering	med 1 enhet,	med 1 enhet,	Kreditförlust-	total portfölj i	med 1 enhet,	med 1 enhet,	Kreditförlust-	total portfölj i
redovisningstillfället	tillfället, %	i riskklass	%	%	reserveringar	brutto belopp, %	%	%	reserveringar	brutto belopp, %
18–21	<0,1	5–8 enheter	–4,8	3,6	119	11	–5,6	5,4	60	12
13–17	0,1–0,5	3–7 enheter	–3,9	8,3	314	11	–5,7	7,4	277	12
9–12	>0,5–2,0	1–5 enheter	–10,2	11,2	250	4	–12,9	13,4	216	5
6–8	>2,0–5,7	1–3 enheter	–8,3	3,7	95	1	–6,1	5,1	100	2
0–5	>5,7–99,9	1 enhet	–2,5	0,0	44	0	–1,2	0,0	72	1
			–6,4	7,6	822	28	–7,6	8,1	726	31
		Expertjustering efter modellberäkningen			195				401
				Stater och finansiella institut med låg kreditrisk	12	0			3	1
				Finansiella instrument i steg 3	739	0			653	0
Summa					1 768	29			1 783	33

1,2,3

1) Nedgradering med 2 enheter motsvarar ungefär en ökning med 100 procent i PD för tolv månader.

2) Tröskelvärden varierar inom givna intervall bereoende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass.

3) Tröskelvärdena som används i känslighetsanalysen är som lägst 1 enhet.

4) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2.

5) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 204 mkr (217).

Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle från och med den 1 januari 2018
			2023				2022
			Påverkan på				Påverkan på
			kreditförlustreserveringar vid				kreditförlustreserveringar vid
Intern riskklass	Tröskelvärde, ökning	Ökning i	Minskning i		Andel av	Ökning i	Minskning i		Andel av
vid första	i PD för återstående	tröskelvärde	tröskelvärde	Kreditförlust-	total portfölj i	tröskelvärde	tröskelvärde	Kreditförlust-	total portfölj i
redovisningstillfället	löptid 1 , %	med 100%, %	med 50%, %	reserveringar	bruttobelopp, %	med 100%, %	med 50%, %	reserveringar	bruttobelopp, %
18–21	200–300	–11,0	15,4	176	21	–14,3	24,1	86	20
13–17	100–250	–1,9	6,5	1 467	22	–2,3	10,0	706	22
9–12	100–200	–2,0	4,3	1 361	12	–1,5	8,0	873	11
6–8	50–150	–1,3	4,6	403	4	–2,0	6,8	285	3
0–5	50	–0,4	0,4	303	2	–1,2	1,3	166	1
		–2,2	5,4	3 711	61	–2,3	8,6	2 116	58
	Expertjustering efter modellberäkningen			1 127				1 335
			Stater och finansiella institut med låg kreditrisk	48	10			26	9
			Finansiella instrument i steg 3	1 571	0			1 503	0
Summa				6 457	71			4 981	67

1) Tröskelvärden varierar inom givna intervall bereoende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass.

2) Per den 30 september 2023 har svenska bolån som utgivits med riskklasserna 18 till 21 med en relativ ökning på 200-300% och en absolut ökning av 12-månaders PD

över 7,5 bps upplevt en betydande ökning i kreditrisk.

3) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2.

4) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 894 mkr (497) .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 89

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Beaktande av framåtblickande makroekonomisk information

Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av

kreditrisken och i beräkningen av förväntade kreditförluster. Från analyser av histo

riska data har koncernens riskorganisation identifierat och beaktat makroekono-

miska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer.

Dessa faktorer baseras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korrele

rade faktorerna är BNP-tillväxt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, oljepri-

ser och räntor. Swedbank övervakar löpande den makroekonomiska utvecklingen

med särskilt fokus på Sverige och övriga hemmamarknader. Detta inkluderar att

definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier för olika portföljsegment

och översätta dem till makroekonomiska prognoser.

De makroekonomiska scenarierna tillhandahålls av Swedbank Macro Research

och ligger i linje med Swedbank Economic Outlook. Scenarierna utvecklas för att

återspegla antaganden om framtida ekonomiska förhållanden med utgångspunkt

i det aktuella läget i de lokala och globala ekonomierna. De makroekonomiska

prognoserna tar hänsyn till intern och extern information och överensstämmer

med framåtblickande information som används för andra ändamål såsom ekono

misk planering och prognosarbete. Koncernen behandlar tre scenarier vid upp-

skattning av förväntade kreditförluster, vilka inkluderas i PD- och LGD-indata för

2023 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario

2023

2024 2025 2026 2023

2024 2025 2026

Sverige

BNP, årlig % tillväxt –0,4 0,5 2,2 2,0 –0,4 –0,5 2,0 2,3 –0,4 –6,3 –1,3 3,4

Arbetslöshet, %

7,7 8,5 8,4 7,9 7,7 8,6 8,5 7,9 7,7 9,9 11,3 10,6

Husprisutveckling, årlig % utveckling –10,2 –5,3 2,6 3,6 –10,2 –5,6 2,0 3,5 –10,2 –16,0 –11,1 2,9

Stibor 3m, % 3,70 3,88 2,90 2,50 3,70 3,77 2,86 2,50 3,70 2,78 0,27 0,18

Estland

BNP, årlig % tillväxt –3,4 1,5 2,6 2,6 –3,4 –0,2 2,3 2,8 –3,4 –6,3 –2,6 5,1

Arbetslöshet, % 6,8 7,3 5,6 5,3 6,8 7,6 6,3 5,7 6,8 9,4 13,3 13,2

Husprisutveckling, årlig % utveckling 2,4 –3,5 5,5 4,9 2,4 –5,0 4,3 4,9 2,4 –27,4 –12,7 6,8

Lettland

BNP, årlig % tillväxt –0,1 2,7 2,7 2,3 –0,1 1,5 2,5 2,5 –0,1 –6,0 –3,1 4,4

Arbetslöshet, % 6,5 6,3 5,6 5,5 6,5 6,6 5,9 5,8 6,5 9,9 13,7 13,3

Husprisutveckling, årlig % utveckling 3,8 4,3 5,1 3,9 3,8 2,2 5,2 5,3 3,8 –24,1 –13,8 4,5

Litauen

BNP, årlig % tillväxt –0,2 2,2 2,2 2,2 –0,2 1,2 2,0 2,3 –0,2 –6,1 –3,7 4,5

Arbetslöshet, % 6,7 6,8 6,5 6,3 6,7 7,1 6,7 6,5 6,7 8,7 12,9 14,3

Husprisutveckling, årlig % utveckling 7,8 0,9 4,0 3,3 7,8 –1,8 3,7 4,9 7,8 –29,3 –11,6 6,6

Globala indikatorer

US BNP, årlig % tillväxt 2,4 1,6 2,1 2,0 2,4 0,8 1,6 1,9 2,4 –2,5 –1,7 2,0

EU BNP, årlig % tillväxt 0,4 1,0 1,8 1,3 0,4 0,2 1,5 1,4 0,4 –5,0 –3,2 3,0

Brent oljepris, USD/fat 82,5 82,7 77,8 74,0 82,5 81,3 77,3 74,0 82,5 54,5 47,0 60,7

Euribor 6m, % 3,73 3,49 2,40 2,06 3,73 3,40 2,14 2,03 3,72 2,42 0,16 0,06

1) Prognosticerade värden för 2023, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades.

2) Arbetslöshet, 16–64 år.

modellbaserade förväntade kreditförluster. Grundscenariot baseras på antagan-

den som motsvarar koncernens planeringsscenario och utifrån detta skapas alter-

nativa scenarier som tar hänsyn till både en mer positiv och en mer negativ

framtids utsikt. Basscenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på 66,6 procent och

både det positiva och det negativa scenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på

16,7 procent.

Scenarier

Inflationen har sjunkit under året och styrräntorna verkar ha nått sin topp. Men rän

torna har stigit mer jämfört med våra förväntningar för ett år sedan till följd av att

global ekonomi har varit oväntat motståndskraftig, särskilt den amerikanska.

I Europa har ekonomin mer tydligt bromsat in och på våra hemmamarknader har

den ekonomiska aktiviteten minskat under året. Hushållens konsumtion har fallit

i Sverige och de baltiska länderna som en följd av den försvagade köpkraften.

I de baltiska länderna har även fallande export bidragit till nedgången i ekonomin,

medan kraftigt fallande bostadsinvesteringar har tyngt svensk ekonomi.

Jämfört med Swedbank Economic Outlook är de variabler för BNP och arbets

löshet som används i beräkningarna av förväntade kreditförluster justerade för

säsongsvariationer .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202390

Finansiella rapporter och noter Koncernen

2022		Positivt scenario				Basscenario				Negativt scenario
	2022	2023	2024	2025	2022	2023	2024	2025	2022	2023	2024	2025
Sverige
BNP, årlig % tillväxt	3,0	0,1	0,8	2,1	2,9	–1,0	0,9	2,4	2,1	–8,0	–0,7	3,3
Arbetslöshet, %	7,3	7,4	8,0	8,0	7,3	7,6	8,3	8,1	7,4	9,7	11,6	10,8
Husprisutveckling, årlig % utveckling	4,7	–10,8	–5,2	2,0	4,7	–11,5	–5,6	2,0	4,4	–18,4	–14,5	–0,5
Stibor 3m, %	1,22	2,88	2,67	2,66	1,26	3,00	2,72	2,69	1,36	2,73	0,50	0,50

Estland
BNP, årlig % tillväxt	–0,2	0,5	2,5	2,6	–0,3	–0,9	2,5	2,8	–0,6	–9,8	–3,1	6,2
Arbetslöshet, %	6,0	7,2	5,9	5,3	6,0	7,3	6,0	5,4	5,8	9,5	13,6	13,0
Husprisutveckling, årlig % utveckling	20,6	–8,6	2,3	4,9	20,4	–9,6	2,1	4,9	20,3	–24,0	–6,4	4,1

Lettland
BNP, årlig % tillväxt	1,8	0,8	3,0	2,3	1,7	–0,1	3,0	2,4	1,4	–8,6	–1,3	4,9
Arbetslöshet, %	7,0	6,8	6,0	5,8	7,0	7,1	6,3	6,0	6,9	10,5	13,5	12,7
Husprisutveckling, årlig % utveckling	14,2	–3,5	0,3	4,3	13,8	–5,4	0,5	5,2	13,1	–22,6	–7,7	4,9

Litauen
BNP, årlig % tillväxt	2,5	0,4	2,1	2,2	2,4	–0,4	2,1	2,3	2,0	–9,4	–2,1	4,7
Arbetslöshet, %	5,7	6,5	5,8	5,4	5,7	6,6	6,0	5,6	5,8	9,9	14,1	14,1
Husprisutveckling, årlig % utveckling	16,8	–8,6	–3,6	4,7	16,7	–9,3	–4,3	4,3	16,3	–26,2	–6,5	8,8

Globala indikatorer
US BNP, årlig % tillväxt	2,1	2,0	1,5	1,5	1,9	0,3	1,5	1,9	1,7	–3,7	–0,6	2,3
EU BNP, årlig % tillväxt	3,3	1,1	1,4	1,5	3,2	0,2	1,4	1,6	2,8	–6,4	–1,1	3,8
Brent oljepris, USD/fat	98,4	77,9	76,3	74,0	98,6	79,2	76,5	74,0	109,0	113,4	63,2	65,7
Euribor 6m, %	0,67	2,60	2,10	2,04	0,71	2,77	2,12	2,04	0,85	1,51	–0,33	–0,42
1) Prognosticerade värden för 2022, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades.
2) Arbetslöshet, 16–64 år.

Känslighetsanalys

I allmänhet innebär en försämring av prognostiserade makroekonomiska faktorer

eller en ökning av sannolikheten för att ett negativt scenario skulle inträffa, att

både antalet lån som övergår från steg 1 till steg 2 och de beräknade kreditförlust-

reserveringarna ökar. Å andra sidan kommer en förbättring av framtidsutsikterna,

baserat på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en ökning av sanno

likheten för att ett positivt scenario skulle inträffa, ge en positiv effekt.

Tabellen nedan redovisar kreditförlustreserveringarna per årsskiftet som skulle ha

uppstått vid tillämpning av enbart det negativa respektive enbart det positiva

scenariot, där sannolikheten för att de skulle inträffa bedöms som rimlig. Expert-

justeringar av kreditförlustreserveringarna antas vara konstanta i resultaten.

		2023				2022
			Kreditförlustreserveringar				Kreditförlustreserveringar
	Kreditförlust-	Varav expert-			Kreditförlust-	Varav expert-
	reserveringar	justering av			reserveringar	justering av
	(sannolikhets-	kreditförlust-	Negativt	Positivt	(sannolikhets-	kreditförlust-	Negativt	Positivt
Rörelsesegment	viktade)	reserveringarna	scenario	scenario	viktade)	reserveringarna	scenario	scenario
Svensk bankverksamhet	2 713	227	2 957	2 649	1 799	213	1 927	1 659
Baltisk bankverksamhet	1 475	456	1 716	1 284	1 400	363	1 692	1 254
Företag & Institutioner	3 998	640	4 144	3 471	3 542	1 162	4 110	3 294
Koncernen	8 225	1 324	8 856	7 442	6 764	1 738	7 753	6 228
1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen per 1 maj			2023.	För mer information se not K5.
2) Inkluderar rörelsesegmentet Koncernfunktioner & Övrigt.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 91

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Expertjustering av kreditförlustreserveringarna

Höga räntor och energikostnader tillsammans med geopolitisk instabilitet fortsät

ter att tynga privatpersoner och företag, vilket resulterar i hög osäkerhet om den

ekonomiska tillväxten framöver. Eftersom de kvantitativa riskmodellerna ännu inte

fångat alla potentiella försämringar av kreditkvaliteten, har expertjusteringarna

gjorts för att fånga potentiella framtida rating- och stegmigrationer.

Expertjusteringarna som ökar kreditförlustreserveringarna bedöms vara fortsatt

nödvändiga och uppgick till 1 324 mkr (1 738) och är fördelade med 678 mkr i steg

1 och 644 mkr i steg 2 samt 1 mkr i steg 3.

Kunder och branscher analyseras med hänsyn tagen till den nuvarande situatio

nen, särskilt inom mer utsatta sektorer. Vid årsskiftet var de väsentligaste föränd-

ringarna att expertjusteringar för tillverkningsindustri, sjöfart och offshore samt

detalj- och partihandel minskade och att en ökning gjordes i sektorn för fastighets

förvaltning. De största expertjusteringarna återfinns i branscherna fastighetsför-

valtning, detalj- och partihandel, tillverkningsindustri samt byggnadsverksamhet.

Individuella bedömningar av betydande osäkra fordringar

Kriterierna för osäkra fordringar beskrivs i not K2 Redovisningsprinciper, avsnitt

3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Koncernen beräknar upp

skattade kreditförluster på betydande osäkra kredit exponeringar individuellt och

utan att använda indata från modeller. Med betydande avses att låntagarens eller

limitgruppens totala koncernkreditlimit är 50 mkr eller mer. Reserveringar för

kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera för-

väntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är ett

förlustscenario.

De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makro-

ekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassaflöden uppskattas med

hänsyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och ursprung, lån

tagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter, koncernens

ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta externa kost-

nader och löptid för återvinningsprocessen samt nuvarande och framtida

eko nomiska förhållanden.

3.1.5 IFRS 9 jämfört med kapitalkravsregelverket

Beräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skiljer sig från förväntade

kreditförluster enligt Baselregelverket. Även om Swedbanks IRK-modeller, som

används för att beräkna förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket, utgör

grunden för IFRS 9 modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller

för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga justeringarna är samman

ställda i efterföljande tabell.

	Regulatoriskt kapitalkrav	IFRS 9
PD	• Fast tolv månaders horisont	• Tolv månaders PD för steg 1
	för fallissemang	och PD för återstående löptid
	• Över en konjunkturcykel,	för steg 2 och 3
	baserat på ett långsiktigt	• Per balansdagen, baseras
	genomsnitt	på nuvarande position
	• Konservativ kalibrering baserad	i kon junkturcykeln
	på historisk information som	• Införlivar framåtblickande
	inkluderar data från låg-	information
	konjunkturer	• Inga konservativa påslag
LGD	• Värdet på säkerheter justerat	• Per balansdagen, baseras
	för lågkonjunkturer och kalibre -	på nuvarande position
	ring baserat på ett långsiktigt	i konjunkturcykeln
	genomsnitt	• Justerad för att införliva fram -
	• Alla kostnader för indrivning	åtblickande information
	av fordran och försäljning av	• Interna kostnader för indrivning
	tillgångar inkluderas	av fordran och försäljning av
		tillgångar exkluderade
		• Återvinningar diskonterade
		med det specifika instru-
		mentets effektivränta
EAD	• Tolv månaders utfalls period	• EAD för instrumentets åter-
	• Kredit-konverteringsfaktor, med	stående löptid
	justering för lågkonjunktur, till -	• Kredit-konverteringsfaktor per
	lämpad på finansiella instru-	balansdagen tillämpad på
	ment utanför balansräkningen	finansiella instrument utanför
		balansräkningen
		• Förskottsbetalningar beaktas
Förväntad	• Ej tillämplig	• Återbetalningsprofil beaktas
löptid		när förväntad löptid fastställs
		för portföljer med lång löptid
		och framträdande förskotts-
		betalningar, till exempel bolån
		• Löptider estimeras for vissa
		revolverande krediter som
		kredit kort
Diskontering	• I ngen diskontering (förutom	• Förväntade kreditförluster dis -
	i LGD modeller)	konterade till balansdagen med
		det instrumentets effektivränta
Betydande	• Ej tillämplig	• Relativbedömning för
ökning av		betydande ökning av kreditrisk
kreditrisk		sedan första redovisnings-
		tillfället
		• Identifiering av nivåer för
		ökning av kreditrisk som
		bedöms vara betydande

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202392

Finansiella rapporter och noter Koncernen

2023

Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker

21 930 34 352 39 672 62 423 1 912 54 777 37 900 28 252 994

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22

172 858 131 2 861 2 328 2 439 178 619

Stater

171 455 131 2 861 2 328 2 439 177 216

Kommuner

1 403 1 403

Utlåning till kreditinstitut K23

66 061 165 97 91 52 9 63 996 67 534

Banker

39 893 165 97 91 52 9 63 580 40 950

Övriga kreditinstitut

25 936 416 26 352

Återköpsavtal, banker

228 228

Återköpsavtal, övriga kreditinstitut

4 4

Utlåning till allmänheten K24

1 533 769 113 789 46 692 94 375 52 357 19 164 1 850 1 379 1 863 375

Riksgälden

30 000 30 000

Återköpsavtal, Riksgälden

2 744 2 744

Återköpsavtal, övriga allmänheten

35 876 7 353 43 229

Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter

1 091 834 50 548 14 118 50 514 1 867 1 003 1 209 885

Övriga fastigheter

165 003 21 795 7 771 16 447 9 723 2 220 740

Garantier

36 678 2 280 1 531 1 389 3 942 1 272 47 092

Erhållna kontanter

8 773 226 193 1 006 10 197

Övriga säkerheter

43 778 11 115 9 582 16 057 4 446 146 85 123

Blanco

119 084 27 826 13 497 8 962 28 967 14 072 1 850 107 214 366

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper K25

46 243 45 29 221 4 304 960 1 845 3 978 1 216 58 841

Bostadsinstitut

36 190 36 190

Banker

4 709 45

133 127 1 325 3 877 813 11 033

Andra finansiella företag

4 104 10 4 171 702 97 35 32 9 151

Icke finansiella företag

1 241 29 206 0 131 423 66 371 2 467

Derivat K29

9 744 18 59 29 2 391 3 142 2 224 21 956 39 563

Övriga finansiella tillgångar K33

5 740 723 748 697 28 36 7 972

Eventualförpliktelser och åtaganden

Garantier

26 540 3 654 1 368 2 121 5 694 237 4 087 134 43 835

Löften

173 012 11 724 9 106 13 292 18 865 22 828 384 211 249 422

Summa

2 055 898 164 600 100 632 175 577 85 577 4 102 101 112 48 262 26 394 2 762 155

% av total

74 6 4 6 3 0 4 2 1 100

1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.

2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

Derivat, nettning och erhållna säkerheter

2023

Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt

Positiva marknadsvärden, balansräkning

9 744 18 59 29 2 391 3 142 2 224 21 956 39 563

Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen

4 276

0 0

1 335 1 595 1 590 12 896 21 690

Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal

5 469 18 59 29 1 056 1 547 634 9 060 17 873

Erhållna säkerheter

3 053 18 6 5 432 340 78 3 616 7 548

Netto kreditriskexponering

2 416 53 24 625 1 207 556 5 444 10 325

1) Säkerheter består till 98,8 procent av kontanta medel, till 1,2 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s.

Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat vid

årsskiftet är 10 999 mkr.

3.1.6 Maximal kreditriskexponering

3.1.6.1. Geografisk fördelning

Nedan redovisas koncernens maximala kreditriskexponering fördelat per geografi

och typ av klass och motpart. För de finansiella tillgångarna som redovisas i

balans räkningen motsvarar den maximala kreditriskexponeringen deras redovi

sade värde. Redovisat värde för lån presenteras utifrån säkerhetstyp då säkerhet

finns. Det innebär att ett enskilt lån presenteras på respektive säkerhetsrad med

ett belopp motsvarande säkerhetens verkliga värde eller till lånets redovisade

värde om det är lägre. Ett eventuellt högre redovisat värde för lånet än säkerhetens

verkliga värde presenteras som blanco. För ställda finansiella garantier och lik

nande kontrakt redovisas det maximala beloppet som kan betalas ut under garan-

tin. För låneåtaganden och andra kreditrelaterade åtaganden redovisas det outnytt-

jade beloppet .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 93

Koncernen Finansiella rapporter och noter

2022
	Not	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Övriga	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker		164 399	31 587	27 852	91 239	1 994	1 344	18 846	28 717	14	365 992
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	K22	143 663	6	3 173	3 584	243				814	151 483
Stater		141 392	6	3 173	3 584	243				814	149 212
Kommuner		2 271									2 271
Utlåning till kreditinstitut	K23	32 797	910	156	248	3 287	1 673	3 129	2 962	11 427	56 589
Banker		8 343	9	16	121		330	1 479	2 962	5 205	18 465
Övriga kreditinstitut		24 439	901	140	127	3 287	1 343	1 650		6 222	38 110
Återköpsavtal, banker
Återköpsavtal, övriga kreditinstitut		15									15
Utlåning till allmänheten	K24	1 514 820	106 817	44 185	85 407	65 787	247	21 432	2 382	1 734	1 842 811
Riksgälden		10 004									10 004
Återköpsavtal, Riksgälden		6 952									6 952
Återköpsavtal, övriga allmänheten		6 397				17 237					23 634
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter		1 094 578	48 262	18 352	48 073	2 305	69	1 278			1 212 918
Övriga fastigheter		187 563	20 531	7 223	11 656	11 304	158	2			238 438
Garantier		39 548	2 485	1 681	3 179			3 536		1 630	52 059
Erhållna kontanter		8 646	147	241	898						9 932
Övriga säkerheter		50 719	11 125	8 037	14 552	3 963	11	149			88 556
Blanco		110 412	24 267	8 650	7 049	30 978	8	16 467	2 382	105	200 318
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper	K25	41 871	61	18	342	8 828	1 610	2 340	3 232	2 996	61 298
Bostadsinstitut		31 471									31 471
Banker		5 036	45			2 708	179	1 912	3 128	2 558	15 565
Andra finansiella företag		3 734			9	6 048	1 399	169	34	20	11 413
Icke finansiella företag		1 630	17	18	333	72	32	259	70	419	2 849
Derivat	K29	11 640	19	21	30	6 102	4 238	2 204	4	26 245	50 504
Övriga finansiella tillgångar	K33	5 173	936	201	538	1 151	8	164	2	42	8 215

Eventualförpliktelser och åtaganden
Garantier	29 202	3 381	1 002	1 563	5 249	57	247	4 837	94	45 632
Löften	184 380	10 812	8 768	12 096	23 016		25 705		299	265 076
Summa	2 127 944	154 530	85 376	195 047	115 658	9 177	74 067	42 136	43 665	2 847 600
% av total	75	5	3	7	4	0	3	1	2	100

1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.

2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten .

Derivat, nettning och erhållna säkerheter
2022
	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Övriga	Totalt
Positiva marknadsvärden, balansräkning	11 640	19	21	30	6 102	4 238	2 204	4	26 245	50 504
Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen	5 509				1 448	2 228	1 454	4	16 635	27 278
Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal	6 130	19	21	30	4 654	2 010	751		9 610	23 226
Erhållna säkerheter	1 363	19	7	9	1 102	413	80		5 899	8 892
Netto kreditriskexponering	4 767		14	21	3 553	1 597	671		3 711	14 334

1) Säkerheter består till 96,2 procent av kontanta medel, till 3,8 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s.

Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat

vid årsskiftet var 3 551 mkr.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202394

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Utlåning till allmänheten i steg 3 per säkerhetstyp
2023
	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Övriga	Summa
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter	2 054	110	105	284						2 552
Övriga fastigheter	363	104	4	18						489
Garantier	54	13	2	2						70
Erhållna kontanter	2		9	4						16
Övriga säkerheter	431	94	1	57	24					607
Blanco	2 049	43	18	15	6					2 131
Summa	4 953	364	139	379	30					5 866
1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lån som inte täcks av säkerhet.

2022
	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Danmark	Finland	USA	Övriga	Summa
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter	601	112	100	263						1 076
Övriga fastigheter	350	361	14	20						746
Garantier	95	11	1	1						109
Erhållna kontanter	8		1	2						12
Övriga säkerheter	231	45	6	22	462					766
Blanco	314	39	15	10	530	1				908
Summa	1 599	568	137	318	992	1				3 617

1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lån som inte täcks av säkerhet.

3.1.6.2 Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor

Omvända återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköpsavtalens redovisade

värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna

säkerheter uppgick per årsskiftet till 992mkr (1 806). Ingen av dessa erhållna säkerheter hade per årsskiftet sålts eller vidarepantsatts .

3.1.6.3 Fördelat enligt intern kreditriskbedömning

Nedan visas kreditkvaliteten för de finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9. Redovisade värden före reserveringar

eller de nominella beloppen fördelas enligt intern kreditriskbedömning och per steg.

Finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster
2023
		Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde,
		redovisat värde före reserveringar				Lånelöften och garantier, nominellt belopp
Intern riskklass	PD, %	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
18–21	<0,1	1 242 590	4 816		1 247 406	78 607	4 977		83 583
13–17	0,1–0,5	528 685	53 400	3	582 088	132 280	13 014		145 294
9–12	>0,5–2,0	230 441	62 660	17	293 119	37 291	10 800		48 091
6–8	>2,0–5,7	43 842	38 456	10	82 307	4 694	3 021		7 714
0–5	>5,7–99,9	7 775	31 715	27	39 517	1 384	4 076		5 459
Fallerade	100			7 694	7 694			790	790
Icke riskklassificerade		12 301	812	0	13 113	2 107	217	1	2 325
Summa		2 065 634	191 858	7 751	2 265 243	256 362	36 104	791	293 257
2022		Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde,
		redovisat värde före reserveringar				Lånelöften och garantier, nominellt belopp
Intern riskklass	PD, %	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
18–21	<0,1	1 335 487	8 104		1 343 591	110 049	1 359		111 408
13–17	0,1–0,5	582 801	23 716	3	606 519	131 304	8 336		139 640
9–12	>0,5–2,0	231 954	52 370	15	284 339	36 463	6 947		43 409
6–8	>2,0–5,7	41 056	31 240	15	72 310	5 070	2 602		7 672
0–5	>5,7–99,9	6 077	22 658	38	28 773	1 251	2 657		3 908
Fallerade	100			5 675	5 675			131	131
Icke riskklassificerade		40 490	509	0	40 999	2 485	2 055		4 540
Summa		2 237 864	138 596	5 746	2 382 206	286 621	23 956	131	310 708

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 95

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar
2023
	Kassa och till-	Belåningsbara			Övriga
	godohavande hos	statsskuld-	Utlåning till	Utlåning	finansiella
Intern riskklass	central banker	förbindelser m.m.	kreditinstitut	till allmänheten	tillgångar	Summa
18–21	252 994	159 974	6 634	827 800	4	1 247 406
13–17			16 822	565 250	16	582 088
9–12			325	292 704	89	293 119
6–8			178	82 068	61	82 307
0–5			0	39 475	41	39 517
Fallerade				7 689	5	7 694
Icke riskklassificerade			1 063	4 057	7 993	13 113
Summa	252 994	159 974	25 024	1 819 043	8 208	2 265 243
2022	Kassa och till-	Belåningsbara			Övriga
	godohavande hos	statsskuld-	Utlåning till	Utlåning	finansiella
Intern riskklass	central banker	förbindelser m.m.	kreditinstitut	till allmänheten	tillgångar	Summa
18–21	365 992	132 741	13 118	831 740	0	1 343 591
13–17			18 133	588 383	3	606 519
9–12			545	283 779	14	284 339
6–8			92	72 206	13	72 310
0–5				28 760	12	28 773
Fallerade				5 672	3	5 675
Icke riskklassificerade			24 712	7 445	8 842	40 999
Summa	365 992	132 741	56 600	1 817 985	8 888	2 382 206

3.1.6.4 Koncentrationsrisk, kundexponering

Koncern hade per årsskiftet inga exponeringar mot enskilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen.

3.1.7 Utlåning till upplupet anskaffningsvärde

3.1.7.1 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde

Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat på rörelsesegment, geografi.

2023
		Steg 1			Steg 2			Steg 3
	Redovisat	Reser-		Redovisat	Reser-		Redovisat	Reser-
	värde brutto	veringar	Netto	värde brutto	veringar	Netto	värde brutto	veringar	Netto	Summa
Rörelsesegment
Svensk bankverksamhet	978 224	374	977 850	88 993	1 152	87 841	4 489	1 113	3 375	1 069 065
Baltisk bankverksamhet	226 114	408	225 706	28 692	577	28 114	1 299	417	882	254 703
Företag & Institutioner	390 591	790	389 801	74 033	1 797	72 236	2 067	459	1 608	463 645
Koncernfunktioner & Övrigt	49 454	39	49 415	112	0	112				49 527
Utlåning till allmänheten och	1 644 383	1 611	1 642 771	191 829	3 526	188 303	7 855	1 989	5 866	1 836 940
kredit institut värderat till upplupet
anskaffningsvärde
Geografisk fördelning
Sverige	1 360 585	979	1 359 606	151 691	2 482	149 209	6 331	1 378	4 953	1 513 768
Estland	102 667	137	102 529	10 911	169	10 742	612	248	364	113 636
Lettland	40 714	146	40 568	6 133	148	5 985	190	51	139	46 692
Litauen	82 734	125	82 609	11 648	261	11 387	497	118	379	94 375
Norge	36 812	124	36 688	8 724	395	8 329	118	87	30	45 047
Danmark
Finland	16 600	79	16 521	2 722	72	2 651				19 172
USA	1 913		1 913				107	107		1 913
Övriga	2 359	22	2 337							2 337
Utlåning till allmänheten och	1 644 383	1 611	1 642 771	191 829	3 526	188 303	7 855	1 989	5 866	1 836 94 0
kredit institut värderat till upplupet
anskaffningsvärde

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202396

Finansiella rapporter och noter Koncernen

2022
		Steg 1			Steg 2			Steg 3
	Redovisat	Reser-		Redovisat	Reser-		Redovisat	Reser-
	värde brutto	veringar	Netto	värde brutto	veringar	Netto	värde brutto	veringar	Netto	Summa
Rörelsesegment
Svensk bankverksamhet	1 188 746	412	1 188 334	86 087	1 084	85 003	2 351	754	1 597	1 274 935
Baltisk bankverksamhet	205 033	304	204 729	31 345	692	30 653	1 379	351	1 027	236 410
Företag & Institutioner	306 229	786	305 443	21 026	628	20 398	2 009	1 016	992	326 833
Koncernfunktioner & Övrigt	30 242	22	30 220	137	0	137				30 357
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 730 251	1 524	1 728 727	138 596	2 404	136 191	5 738	2 121	3 617	1 868 536
värderat till upplupet anskaffningsvärde
Geografisk fördelning
Sverige	1 451 467	956	1 450 512	104 343	1 459	102 884	2 364	767	1 598	1 554 994
Estland	93 404	97	93 306	13 240	297	12 943	774	205	568	106 818
Lettland	37 660	105	37 555	6 607	117	6 491	184	45	139	44 185
Litauen	73 969	101	73 868	11 498	278	11 219	421	101	320	85 407
Norge	45 573	170	45 404	2 279	119	2 160	1 881	890	991	48 555
Danmark	309		309				3	2	1	310
Finland	22 008	65	21 943	628	135	494				22 437
USA	2 423		2 423				111	111		2 423
Övriga	3 437	30	3 407							3 407
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 730 251	1 524	1 728 727	138 596	2 404	136 191	5 738	2 121	3 617	1 868 536
värderat till upplupet anskaffningsvärde

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen per 1 maj 2023. För mer information se not K5.

3.1.7.2 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde

Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat per sektor/bransch, nyckeltal för utlåning och reserveringar för

förväntade kreditförluster.

2023
		Steg 1			Steg 2			Steg 3
	Redovisat	Reser-		Redovisat	Reser-		Redovisat	Reser-
	värde brutto	veringar	Netto	värde brutto	veringar	Netto	värde brutto	veringar	Netto	Summa
Sektor/bransch
Privatpersoner	1 081 947	305	1 081 642	91 710	886	90 824	4 090	1 047	3 043	1 175 510
Hypoteksutlåning, privat	954 622	137	954 485	76 889	432	76 457	2 924	401	2 522	1 033 465
Bostadsrättsföreningar	86 204	8	86 196	6 196	18	6 178	3	0	3	92 378
Övrigt, privat	41 121	160	40 961	8 625	436	8 188	1 163	645	518	49 667
Företagsutlåning	507 735	1 252	506 482	99 796	2 629	97 167	3 765	943	2 823	606 471
Jordbruk, skogsbruk och fiske	53 318	111	53 207	8 464	158	8 306	349	68	280	61 793
Tillverkningsindustri	29 910	173	29 737	12 015	532	11 483	275	117	158	41 377
Offentliga tjänster och samhällsservice	32 412	56	32 356	3 524	92	3 432	86	17	69	35 858
Byggnadsverksamhet	15 265	100	15 165	6 373	171	6 202	182	69	113	21 480
Detalj- och partihandel	37 078	183	36 895	3 873	166	3 707	283	58	225	40 827
Transport	11 347	37	11 310	2 041	81	1 960	84	26	58	13 328
Sjötransport och offshore	5 660	8	5 652	1 791	60	1 730	118	87	30	7 412
Hotell och restaurang	4 958	28	4 930	1 212	69	1 143	56	16	41	6 114
Informations- och kommunikations- verksamhet	13 853	52	13 801	4 864	136	4 728	808	81	726	19 256
Finans och försäkring	21 272	33	21 239	4 475	38	4 437	160	41	120	25 795
Fastighetsförvaltning	251 799	410	251 389	43 310	960	42 350	1 041	265	776	294 516
Bostadsfastigheter	69 251	121	69 129	17 002	400	16 601	144	19	125	85 856
Kommersiella fastigheter	123 908	191	123 717	17 613	431	17 182	435	170	265	141 164
Industri och lagerlokaler	38 453	53	38 400	5 103	54	5 049	147	15	131	43 581
Övrig fastighetsförvaltning	20 188	45	20 143	3 593	75	3 518	315	61	255	23 916
Företagstjänster	20 520	45	20 475	4 728	74	4 653	211	74	137	25 265
Övrig företagsutlåning	10 344	17	10 327	3 127	92	3 035	113	24	89	13 450
Lån till kunder	1 589 682	1 557	1 588 125	191 506	3 515	187 991	7 855	1 989	5 866	1 781 981
Utlåning till Riksgälden	30 000		30 000							30 000
Utlåning till kreditinstitut	24 701	54	24 647	323	11	312				24 959
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 644 383	1 611	1 642 771	191 829	3 526	188 303	7 855	1 989	5 866	1 836 940
värderat till upplupet anskaffningsvärde
Andel lån, %	89,17			10,40			0,43			100
Reserveringsgrad för lån, %	0,10			1,84			25,33			0,39

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 97

Koncernen Finansiella rapporter och noter

2022
		Steg 1			Steg 2			Steg 3
	Redovisat	Reser-		Redovisat	Reser-		Redovisat	Reser-
	värde brutto	veringar	Netto	värde brutto	veringar	Netto	värde brutto	veringar	Netto	Summa
Sektor/bransch
Privatpersoner	1 107 994	168	1 107 827	68 617	546	68 071	2 043	676	1 367	1 177 266
Hypoteksutlåning, privat	973 876	68	973 809	56 758	243	56 514	1 219	229	990	1 031 313
Bostadsrättsföreningar	90 170	7	90 163	3 468	12	3 456	4	0	4	93 623
Övrigt, privat	43 948	93	43 855	8 392	291	8 101	820	446	374	52 330
Företagsutlåning	552 194	1 330	550 864	69 831	1 858	67 973	3 695	1 445	2 250	621 087
Jordbruk, skogsbruk och fiske	55 387	88	55 299	7 609	130	7 479	241	39	203	62 981
Tillverkningsindustri	43 283	279	43 004	5 670	295	5 375	264	104	161	48 540
Offentliga tjänster och samhällsservice	35 435	58	35 378	2 048	38	2 011	17	2	15	37 403
Byggnadsverksamhet	15 502	64	15 438	4 318	91	4 228	107	54	52	19 718
Detalj- och partihandel	36 568	246	36 322	4 043	188	3 856	137	51	87	40 265
Transport	12 747	78	12 669	1 936	120	1 816	48	10	38	14 522
Sjötransport och offshore	8 454	39	8 415	1 150	177	973	1 881	890	991	10 380
Hotell och restaurang	3 003	29	2 975	3 946	129	3 817	285	62	223	7 015
Informations- och kommunikations- verksamhet	19 536	53	19 483	1 508	15	1 493	5	1	4	20 979
Finans och försäkring	23 247	21	23 226	885	11	874	22	7	15	24 115
Fastighetsförvaltning	260 973	320	260 652	32 954	576	32 379	466	178	288	293 319
Bostadsfastigheter	69 573	56	69 518	16 167	253	15 914	103	16	87	85 519
Kommersiella fastigheter	123 507	170	123 337	7 925	207	7 717	208	127	81	131 134
Industri och lagerlokaler	40 805	47	40 758	5 142	59	5 083	16	3	13	45 853
Övrig fastighetsförvaltning	27 087	47	27 040	3 722	56	3 665	140	33	107	30 813
Företagstjänster	23 514	31	23 483	2 251	51	2 201	65	13	52	25 735
Övrig företagsutlåning	14 546	24	14 522	1 511	39	1 472	156	35	122	16 116
Lån till kunder	1 660 189	1 498	1 658 691	138 449	2 404	136 044	5 738	2 121	3 617	1 798 352
Ställda kontantsäkerheter	3 605		3 605							3 605
Utlåning till Riksgälden	10 004		10 004							10 004
Utlåning till kreditinstitut	56 453	26	56 427	147	0	146				56 574
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut	1 730 251	1 524	1 728 727	138 596	2 404	136 191	5 738	2 121	3 617	1 868 536
värderat till upplupet anskaffningsvärde
Andel lån, %	92,30			7,39			0,31			100
Reserveringsgrad för lån, %	0,09			1,73			36,96			0,32

3.1.8 Kreditförlustreserveringar

3.1.8.1 Sammanställning av kreditförlustreserveringar

Nedan redovisas en sammanställning av kreditförlustreserveringar för finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster.
Redovisat värde brutto /
Nominella belopp			Kreditförlustreserveringar		Redovisat värde
	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Utlåning till kreditinstitut	25 024	56 600	65	26	24 959	56 574
Utlåning till allmänheten	1 819 043	1 817 985	7 062	6 023	1 811 981	1 811 962
Övrigt¹	168 182	141 628	4	1	168 178	141 627
Summa	2 012 249	2 016 214	7 132	6 051	2 005 118	2 010 163
Lånelöften och finansiella garantier	293 257	310 708	1 097	714

1) Övrigt inkluderar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. och Övriga finansiella tillgångar .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202398

Finansiella rapporter och noter Koncernen

3.1.8.2 Redovisat värde brutto per steg
Nedan redovisas redovisat värde brutto och nominella belopp per steg för finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster.
					Redovisat värde brutto / Nominella belopp
		2023				2022				1/1 2022
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Utlåning till kreditinstitut	24 701	323		25 024	56 453	147		56 600	38 102	27	0	38 129
Utlåning till allmänheten	1 619 682	191 506	7 855	1 819 043	1 673 798	138 449	5 738	1 817 985	1 578 492	98 606	6 362	1 683 460
varav privatpersoner	1 081 947	91 710	4 090	1 177 747	1 107 994	68 617	2 043	1 178 655	1 090 376	42 148	1 844	1 134 368
varav företagsutlåning	507 735	99 796	3 765	611 296	552 194	69 831	3 695	625 721	486 281	56 458	4 518	547 257
Övrigt¹	168 136	42	5	168 182	141 499	127	3	141 629	138 171	9	2	138 182
Summa	1 812 519	191 871	7 860	2 012 249	1 871 751	138 722	5 741	2 016 214	1 754 765	98 641	6 364	1 859 771
Lånelöften och finansiella garantier	256 362	36 104	791	293 257	286 621	23 956	131	310 708	306 297	16 134	221	322 652
1) Övrigt inkluderar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. och Övriga finansiella tillgångar.

3.1.8.3 Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster

Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende lån till kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, lån till allmänheten till

upplupet anskaffningsvärde samt åtaganden och garantier.

Utlåning till kreditinstitut		2023				2022
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Ingående balans	26	0		26	8			8
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	12	3		15	14	–1		13
Förändringar i PD	0	0		0	0	0		1
Förändringar i övriga riskfaktorer	–8	6		–2	–14	0		–14
Förändringar i makroekonomiska scenarier	25	1		26	18	0		19
Förändringar av modeller	0	0		0	0	0		0
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	0	0		0	2	0		2
Överföringar mellan steg	–1	1			–1	1
från 1 till 2	–1	1			–2	2
från 2 till 1	0	0			1	–1
Summa förändringar redovisade som kreditförluster	28	11		39	20	0		20
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Valutakursdifferenser	0	0		0	–2	0		–2
Utgående balans	54	11		65	26	0		26

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 99

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Utlåning till allmänheten 2023 2022

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Ingående balans 1 498 2 404 2 121 6 023 798 1 789 2 427 5 014

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya finansiella tillgångar 739 183 38 960 407 54 26 487

Borttagna finansiella tillgångar –248 –539 –570 –1 357 –147 –180 –508 –835

Bortskrivningar –176 –176 –653 –653

Förändringar i PD 652 282 935 110 37 147

Förändringar i övriga riskfaktorer –260 –639 135 –763 –92 –225 107 –211

Förändringar i makroekonomiska scenarier 261 335 –8 588 369 488 21 878

Förändringar av modeller 1 0 0 0 38 58 0 97

Expertjusteringar av kreditreserveringarna –122 –122 1 –243 161 –269 3 –105

Individuella bedömningar –122 –122 191 191

Överföringar mellan steg –948 1 613 583 1 249 –219 561 350 692

från 1 till 2 –1 082 2 503 1 421 –285 980 694

från 1 till 3 –57 80 23 –3 76 74

från 2 till 1 188 –599 –411 67 –321 –254

från 2 till 3 –408 645 237 –140 490 350

från 3 till 2 117 –125 –7 43 –182 –139

från 3 till 1 2 –17 –15 2 –35 –33

Övriga –121 –121 –82 –82

Summa förändringar redovisade som kreditförluster 76 1 114 –241 949 627 523 –544 607

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Ränta 121 121 82 82

Valutakursdifferenser –17 –3 –12 –31 73 92 158 322

Utgående balans 1 557 3 515 1 989 7 062 1 498 2 404 2 121 6 023

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023100

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Utlåning till allmänheten, privatpersoner		2023				2022
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Ingående balans	168	546	676	1 390	98	259	480	837
Nya finansiella tillgångar	144	13	11	167	80	7	17	104
Borttagna finansiella tillgångar	–30	–99	–69	–198	–14	–41	–94	–150
Bortskrivningar			–122	–122			–58	–58
Förändringar i PD	74	–94		–20	17	–64		–48
Förändringar i övriga riskfaktorer	–8	–26	181	147	10	5	115	130
Förändringar i makroekonomiska scenarier	138	229	–6	360	71	159	16	246
Förändringar av modeller	1	0	0	0	–8	0	0	–8
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	1	–7	1	–5	–11	–14	3	–22
Individuella bedömningar			7	7			0	0
Överföringar mellan steg	28	–141	113		51	–12	–39
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar
mellan steg	–211	467	257	513	–128	236	228	336
Valutakursdifferenser och övrigt	–1	–1	0	–2	2	12	8	22
Utgående balans	305	886	1 047	2 238	168	546	676	1 390
Utlåning till allmänheten, företagsutlåning		2023				2022
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Ingående balans	1 330	1 858	1 445	4 634	700	1 530	1 947	4 177
Nya finansiella tillgångar	595	170	27	792	327	46	10	383
Borttagna finansiella tillgångar	–218	–440	–501	–1 159	–132	–139	–414	–685
Bortskrivningar			–54	–54			–595	–595
Förändringar i PD	578	377		954	94	101		195
Förändringar i övriga riskfaktorer	–252	–612	–45	–910	–103	–230	–8	–341
Förändringar i makroekonomiska scenarier	124	107	–2	228	297	329	5	631
Förändringar av modeller	0	0	0	0	47	58	0	104
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	–123	–115	0	–238	172	–254	–1	–83
Individuella bedömningar			–129	–129			191	191
Överföringar mellan steg	–498	507	–10		17	48	–65
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar
mellan steg	–267	779	224	736	–159	289	226	356
Valutakursdifferenser och övrigt	–16	–2	–12	–29	71	79	150	300
Utgående balans	1 252	2 629	943	4 825	1 330	1 858	1 445	4 634
Lånelöften och finansiella garantier		2023				2022
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Ingående balans	384	295	34	714	286	273	85	644
Förändringar redovisade som kreditförluster
Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto	79	1	–8	72	59	–8	–25	26
Förändringar i PD	126	80		206	12	–37		–25
Förändringar i övriga riskfaktorer	–54	11	–9	–52	–51	–18	14	–55
Förändringar i makroekonomiska scenarier	49	37	0	87	92	55	0	147
Förändringar av modeller	0	0	0	0	12	7	–15	4
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	–153	–19	0	–172	–19	–54	0	–73
Individuella bedömningar			311	311
Överföringar mellan steg	–99	49	2	–48	–27	66	–37	3
från 1 till 2	–140	301		161	–49	140		91
från 1 till 3	–1		4	3	–1		10	9
från 2 till 1	43	–114		–71	23	–74		–51
från 2 till 3		–141	18	–123		–2	8	6
från 3 till 2		2	–14	–12		2	–54	–52
från 3 till 1	0		–6	–5	0		–1	–1
Summa förändringar redovisade som kreditförluster	–51	158	296	403	78	13	–63	28
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Valutakursdifferenser	–3	–6	–9	–19	21	9	12	42
Utgående balans	330	448	320	1 097	384	295	34	714

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 101

Koncernen Finansiella rapporter och noter

3.1.8.4 Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster, rörelsesegment

Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende utlåning till allmänheten och kreditinstitut värderade till upplupet anskaffnings-

värde uppdelat per rörelsesegment. Kreditförlustreserveringar uppgående till 39 mkr (19) som hänför sig till koncernfunktioner och övrigt presenteras inte i efterföljande

tabeller.

Svensk bankverksamhet
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut		2023				2022
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Ingående balans	244	755	709	1 709	125	487	485	1 097
Nya finansiella tillgångar	120	25	12	157	60	11	7	79
Borttagna finansiella tillgångar	–42	–142	–130	–314	–23	–50	–107	–181
Bortskrivningar			–122	–122			–80	–80
Förändringar i PD	140	–53		88	58	–67		–9
Förändringar i övriga riskfaktorer	–32	–80	182	70	4	–50	125	79
Förändringar i makroekonomiska scenarier	145	241	–5	381	82	213	10	306
Förändringar av modeller	0	0	0	0	–8	8	0	0
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	9	20	1	30	34	–60	3	–23
Individuella bedömningar			42	42			–7	–7
Överföringar mellan steg	–6	–136	142		44	–8	–36
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar
mellan steg	–206	526	278	598	–135	298	298	461
Valutakursdifferenser och övrigt	1	–3	5	3	4	–28	11	–14
Utgående balans	374	1 152	1 113	2 640	244	755	709	1 709
1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen per 1 maj	2023.	För mer information se not K5.
Baltisk bankverksamhet
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut		2023				2022
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Ingående balans	305	693	351	1 349	108	482	270	860
Nya finansiella tillgångar	158	27	26	210	71	13	17	100
Borttagna finansiella tillgångar	–34	–42	–210	–286	–6	–21	–51	–79
Bortskrivningar			–33	–33			–17	–17
Förändringar i PD	–4	–42		–46	14	112		126
Förändringar i övriga riskfaktorer	–4	–173	–4	–181	–12	–81	–15	–108
Förändringar i makroekonomiska scenarier	16	9	–3	21	37	108	10	156
Förändringar av modeller	1	0	0	0	16	68	0	84
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	80	4	0	84	120	–176	0	–55
Individuella bedömningar			211	211			50	50
Överföringar mellan steg	7	19	–25		–2	24	–22
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar	–112	76	107	71	–57	121	85	149
mellan steg
Valutakursdifferenser och övrigt	–3	8	–3	2	16	43	24	83
Utgående balans	409	577	416	1 402	305	693	351	1 349

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023102

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Företag och Institutioner
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut		2023				2022
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Summa
Ingående balans	954	958	1 061	2 972	567	822	1 672	3 060
Nya finansiella tillgångar	500	144	0	644	283	30	2	315
Borttagna finansiella tillgångar	–207	–364	–229	–800	–120	–110	–352	–582
Bortskrivningar			–21	–21			–556	–556
Förändringar i PD	516	377		894	38	–9		30
Förändringar i övriga riskfaktorer	–222	–384	–42	–649	–89	–93	–2	–184
Förändringar i makroekonomiska scenarier	104	86	0	190	254	166	1	421
Förändringar av modeller	0	0	0	0	31	–18	0	13
Expertjusteringar av kreditreserveringarna	–211	–146	0	–357	7	–33	0	–25
Individuella bedömningar			–376	–376			147	147
Överföringar mellan steg	–472	486	–14		26	20	–46
Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar
mellan steg	–160	645	95	580	–95	106	71	82
Valutakursdifferenser och övrigt	–12	–5	–16	–32	51	77	124	253
Utgående balans	790	1 797	459	3 046	954	958	1 061	2 972
1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen per 1 maj	2023.	För mer information se not K5 .

3.1.9 Lån med förhöjda risker

3.1.9.1 Lån med lättnader i villkor

Lån med lättnader i villkor avser lån där avtalsvillkoren har ändrats till följd av kunders finansiella svårigheter. Syftet med lättnader är att möjliggöra för låntagaren att

återfå full betalningsduglighet och att undvika pantrealisation, eller när detta inte är bedömt möjligt, att maximera återbetalningen av utestående fordran. Ändring av

avtalsvillkoren inkluderar diverse olika åtgärder såsom uppskov med amorteringar, reduktion av räntesats under marknadsvärde, eftergift av hela eller delar av lån, eller

utfärdande av nytt lån för betalning av förfallet belopp. Beroende på när lättnaden medges och graden av låntagarens finansiella svårigheter, kan lån med lättnader i vill

kor behandlas som ej varande i fallissemang eller varande i fallissemang. Tabellen nedan visar redovisade värden för lån med lättnader i villkor.

Redovisat värde före reservingar, för lån med lättnader i villkor
2023
	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Övriga	Summa
Ej i fallissemang	6 518	709	229	1 090	2 431		10 978
I fallissemang	1 327	330	111	246	115	107	2 236
Summa	7 846	1 039	340	1 336	2 546	107	13 214
2022	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	Övriga	Summa
Ej i fallissemang	1 695	1 965	1 211	1 097	18	357	6 344
I fallissemang	515	499	134	251	1 886	111	3 397
Summa	2 211	2 464	1 345	1 348	1 904	468	9 741

3.1.9.2 Bortskrivningar

Lån skrivs bort då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och det inte finns några realistiska möjligheter till återvinning av fordran. Den återstående delen av

lån som delvis skrivits bort ingår även därefter i osäkra lån eller i lån med lätt nader i villkor. I samband med bortskrivningen ianspråktas tidigare gjorda reserveringar. För

lusten anses vara beloppsmässigt fastställd då konkursförvaltare lämnat redovisning av utdelning i konkurs, då ackordsförslag antagits, då fordringar eftergivits eller då

Kronofogdemyndighet eller inkassoföretag redovisat att fysisk person saknar utmätningsbara tillgångar. Bortskrivning av lån medför normalt inte att kraven emot lånta

garen efterskänks. Kraven mot låntagaren drivs som regel vidare genom efterbevakning. Efterbevakning sker inte då juridisk person upphört att existera till följd av kon-

kurs, då ackordsförslag antagits eller då fordringar eftergivits helt. Det totala avtalsbeloppet för skulder som har skrivits bort under året och som fortfarande är föremål

för indrivningsåtgärder uppgick till 308 mkr (163) .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 103

Koncernen Finansiella rapporter och noter

3.1.9.3 Egendom som övertagits för skydd av fordran samt återtagna leasingobjekt

Ett sätt för koncernen att hantera kreditrisk är genom att begära relevanta säkerheter för kreditriskexponeringar. Koncernens definition av kreditrisk inkluderar risken för

att erhållna säkerheter inte täcker fordringarna. I vissa fall, då motparten inte fullgör sina förpliktelser gentemot koncernen, behöver koncernen överta säkerheter eller

återta leasingobjekt för att skydda fordran. Åtgärden syftar till att ge större möjligheter att återvinna så mycket kassaflöden som möjligt och därmed minimera kredit-

förluster. Detta förväntas ske genom aktiv tillgångsförvaltning och andra värdeskapande åtgärder. Avsikten är också att minimera kostnader under innehavstiden av de

övertagna säkerheterna. De interna antagandena vid beräkningen av verkligt värde anses vara så betydande att värdet hänförs till nivå tre i hierarkin för verkligt värde,

en värderings modell där de betydande värderingsparametrarna är icke observerbara och därav baseras på interna antaganden .

		2023				2022
		Redovisat				Redovisat
		värde,				värde,
		övertaget	Redovisat	Verkligt		övertaget	Redovisat	Verkligt
	Antal	under året	värde	värde	Antal	under året	värde	värde
Byggnader och mark	3		6	7	5		16	17
Övrigt	18	2	29	30	24	2	29	30
Summa	21	2	34	37	29	2	45	47

3.1.10 Kapitalkrav för kreditrisker

Det grundläggande kapitalbaskravet för kreditrisker i Swedbank (konsoliderad situation) uppgick per årsskiftet till 37 074 mkr (37 040). För ytterligare information se not

K4 Kapital.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023104

Finansiella rapporter och noter Koncernen

3.2 Likviditetsrisk

3.2.1 Definition

Risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när de förfaller till

betalning utan att ådra sig betydande extrakostnader för att erhålla finansiering

eller utan att åsamkas förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar.

3.2.2 Riskhantering

Styrelsen beslutar om koncernens övergripande riskaptit för likviditetsrisk, inklude

rande kvantitativa limiter för interna såväl som regulatoriska mått. Vd är ansvarig

för att implementera policyer för likviditetsrisk och för att säkerställa att affärs

verksamheten håller sig inom den av styrelsen fastställda riskaptiten. Vd har dele-

gerat till koncernfinanschefen att ansvara för koncernens likviditetshantering och

för detta ändamål har koncernfinanschefen etablerat funktionen Group Treasury.

Group Risk utgör den oberoende riskhanteringsfunktionen och ansvarar för att

säkerställa att likviditets risker är identifierade och korrekt hanterade. Group Risk

har också ansvar för att utveckla och upprätthålla ett limitramverk, samt interna

metoder för mätning av likviditetsrisk.

Finansieringsstrategi och hantering av likviditetsreserven, sammantaget med

riskbedömningsprocesser, hantering av intradagslikviditet, metoder för intern-

prissättning samt kontinuitets planering, är exempel på viktiga beståndsdelar

i Swedbanks riskhantering med avseende på likviditet.

3.2.3 Riskmätning

Swedbank använder en uppsättning riskmått för att bedöma koncernens likviditets-

och finansieringsrisker, dels över olika tidsperspektiv, inklusive intradag, dels för

både normala och stressade omständigheter. Likviditetsmåtten är definierade

antingen internt eller genom externa likviditetskrav.

Likviditetsrisk begränsas bland annat genom det interna måttet Survival horizon.

Måttet beräknar antalet dagar med ett positivt kumulativt nettokassaflöde, med

hänsyn taget till framtida kassaflöden. Survival horizon är ett konservativt mått

i den meningen att det antar ett stressat scenario, till exempel begränsad tillgång

till finansieringsmarknader, samt att det inträffar stora utflöden av inlåning från

koncernens kunder under en kort tidsperiod. Därtill antas ett stort bostadsprisfall

i måttet, vilket påverkar övervärdet i säkerhetspoolen .

Swedbank säkerställer också efterlevnad av två regulatoriska likviditetsmått;

Likviditets täckningskvot (Liquidity Coverage Ratio, ”LCR”) och stabil nettofinansie

ringskvot (Net Stable Funding Ratio, ”NSFR”). Dessa riskmått beräknas, bevakas

samt rapporteras regelbundet till relevanta myndigheter. LCR syftar till att säker

ställa att Swedbank har ett tillräckligt stort innehav av icke-pantsatta tillgångar av

hög kvalitet (en likviditetsreserv) för att möta likviditetsbehov i stressade situatio

ner under kommande 30 dagar. NSFR kräver att bankerna upprätthåller en stabil

finansieringsprofil och begränsar därmed utrymmet för kortfristig finansiering.

Måttet säkerställer att en banks illikvida långfristiga tillgångar till en tillfreds-

ställande nivå finansieras av stabil långfristig finansiering.

Därtill följer Swedbank ett antal riskindikatorer, för att på ett tidigt stadium

kunna identifiera och agera på ökade likviditetsrisker.

3.2.4 Finansieringsstrategi

Swedbanks finansieringsstrategi är baserad på tillgångarnas kvalitet och samman

sättning. Med flertalet finansieringsprogram säkerställs både kortsiktiga och lång-

siktiga behov. Exempel på finansieringskällor är säkerställda obligationer, icke

säkerställd upplåning, upplåning genom penningmarknadscertifikat samt andra

inlåningscertifikat. Mer än hälften av utlåningen består av svenska bostadslån vilka

till stor del är finansierade med säkerställda obligationer.

Inlåningsvolymer tillsammans med säkerställda obligationer samt aktiekapital

täcker nästan hela Swedbanks finanseringsbehov. Det innebär att Swedbank har

ett begränsat strukturellt behov av icke säkerställd finansiering.

Swedbank strävar efter att matcha icke-säkerställd finansiering mot tillgångar

med motsvarande belopp och löptid. Efterfrågan på emitterad icke-säkerställd

finansiering bestäms av regulatoriska minimikrav för nedskrivningsbara skulder

(MREL).

För mer information om Swedbanks fördelning av skulder och intecknade till

gångar hänvisas till koncernens Pelare 3-rapport.

3.2.5 Likviditetsreserv

Swedbank upprätthåller en likviditetsreserv för att hantera koncernens likviditetsrisk. Likviditetsreserven är central för att minimera likviditetsrisk och kalibreras på så vis

att limiter för riskaptit kan skyddas – även under omständigheter med allvarlig stress.

Likviditetsreserv¹	2023	2022
Nivå 1 tillgångar	506 795	554 631
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker²	277 744	369 529
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multinationella utvecklingsbanker	178 229	148 195
Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner eller offentliga organ	1 954	2 076
Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet	48 868	34 831
Nivå 2 tillgångar	5 771	6 598
Nivå 2A tillgångar	5 253	6 323
Säkerställda obligationer med hög kvalitet	5 213	6 321
Företagsvärdepapper (lägsta kreditbetyg AA–)	40	2
Nivå 2B tillgångar	518	275
Företagsvärdepapper (kreditbetyg mellan A+ to BBB–)	518	140
Aktier (större aktieindex)		135
Summa	512 566	561 229

1) Ojusterade likvida tillgångar klassificerade i enlighet med Kommissionens Delegerande Förordning (EU 2015/61).

2) Minimikrav på likvida tillgångar hos Estlands, Lettlands, Litauens och Finlands centralbanker är undantagna från likvida tillgångar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 105

Koncernen Finansiella rapporter och noter

3.2.6 Löptidsöversikt

I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån

återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas

lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlig

het till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetal-

ningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt

betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en lång

siktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat

värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen Utan löptid/diskonterings effekt

i tabellen nedan. I denna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotid

punkt och där förväntad betalningstidpunkt inte fastställts .

Beviljade lånelöften uppgående till

249 422 mkr (265 076) kan utnyttjas när som

helst av kunden. Utställda finansiella garantier och övriga ansvarsförbindelser upp

gående till 43 835 mkr (45 632) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflöden om

specifika händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 1 097 mkr

(714), rapporteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. I löptidsför

delningen nedan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder

utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan

att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovis

ningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/diskonteringseffekt i tabellen nedan .

		Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
	Betalbar på						Utan löptid/
Återstående löptid 2023	anfordran	≤ 3 mån	>3 mån–1 år	>1–5 år	>5–10 år	> 10 år	diskonteringseffekt	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	252 994							252 994
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		160 173	4 428	5 662	8 097	556	–296	178 620
Utlåning till kreditinstitut	3 357	46 638	4 019	12 081	708	731		67 534
Utlåning till allmänheten	699	127 563	169 409	422 051	153 628	997 810	–7 786	1 863 375
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portfölj - säkring							–8 489	–8 489
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		2 730	8 338	45 442	8 227	4	–5 901	58 841
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	2 037	93 178	4 753	29 933	51 721	138 173		319 795
Aktier och andelar	5 964	98	471	2 938	4 290	10 087	18 743	42 591
Derivat		98 520	201 655	444 459	180 574	32 802	–918 447	39 563
Immateriella anläggningstillgångar							20 440	20 440
Materiella tillgångar							5 544	5 544
Övriga tillgångar		10 597	2 082	263	328	1 444		14 713
Summa	265 051	539 497	395 155	962 830	407 572	1 181 608	–896 192	2 855 519
Skulder
Skulder till kreditinstitut	32 836	17 643	21 575					72 054
In- och upplåning från allmänheten	1 056 741	76 416	96 634	4 449	21			1 234 262
Värderförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar							209	209
Emitterade värdepapper		109 671	253 108	353 139	27 326	15 348	–30 044	728 548
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	1 817	93 428	4 785	30 096	51 901	138 581		320 609
Derivat		123 519	210 810	447 672	183 061	33 261	–924 870	73 453
Övriga skulder	22	49 875	6 627	12 680	7 267	12 939	514	89 925
varav försäkringsavsättningar	22	589	1 020	4 769	6 333	12 819	765	26 315
varav leasingskulder		315	617	2 088	906		–251	3 676
Seniora icke prioriterade skulder			11 036	87 614	9 666		–3 488	104 828
Efterställda skulder			5 014	23 360	5 016		–549	32 841
Eget kapital							198 790	198 790
Summa	1 091 416	470 552	609 590	959 010	284 259	200 129	–759 438	2 855 519

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023106

Finansiella rapporter och noter Koncernen

		Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden
	Betalbar på						Utan löptid/
Återstående löptid 2022¹	anfordran	≤ 3 mån	>3 mån–1 år	>1–5 år	>5–10 år	> 10 år	diskonteringseffekt	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	365 992							365 992
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	0	134 684	4 263	8 432	3 336	1 170	–402	151 483
Utlåning till kreditinstitut	4 844	33 287	4 063	12 187	727	1 481		56 589
Utlåning till allmänheten	605	94 330	174 963	434 060	155 722	990 408	–7 277	1 842 811
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäk - ring							–20 369	–20 369
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		4 193	12 117	35 518	12 971	114	–3 615	61 298
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	2 203	85 841	3 299	23 105	40 927	113 219		268 594
Aktier och andelar	5 276	87	387	4 856	3 974	9 900	13 617	38 097
Derivat		55 296	214 425	738 516	301 702	46 504	–1 305 939	50 504
Immateriella anläggningstillgångar							19 886	19 886
Materiella tillgångar							5 449	5 449
Övriga tillgångar		10 292	1 666	304	380	1 671		14 312
Summa	378 921	418 009	415 183	1 256 978	519 739	1 164 467	–1 298 650	2 854 646
Skulder
Skulder till kreditinstitut	34 823	21 057	5 925	11 021				72 826
In- och upplåning från allmänheten	1 200 632	48 734	52 113	4 436	32	1		1 305 948
Emitterade värdepapper		183 297	256 252	348 681	13 760	17 412	–35 196	784 206
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	1 775	84 041	3 602	23 752	41 805	113 917		268 892
Derivat		61 285	217 747	747 086	304 326	47 356	–1 309 121	68 679
Övriga skulder	1 620	55 021	3 965	9 323	6 265	12 543	507	89 245
varav försäkringsavsättningar	1 620	441	819	3 672	5 302	12 314	707	24 875
varav leasingskulder		217	600	1 965	937	112	–200	3 631
Seniora icke prioriterade skulder				50 157	14 403		–7 121	57 439
Efterställda skulder			8 246	19 079	5 590		–1 584	31 331
Eget kapital							176 080	176 080
Summa	1 238 850	453 435	547 851	1 213 535	386 180	191 229	–1 176 434	2 854 646

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 107

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Säkerhetspoolens känslighet för prisfall på fastigheter
Husprisförändring	Oförändrat	–5%	–10%	–15%	–20%	–25%	–30%	–35%	–40%
Totala tillgångar i säkerhetspool, mkr	1 103 799	1 093 352	1 083 492	1 070 163	1 052 625	1 030 551	1 003 678	971 516	933 552
Totalt utgivna säkerställda obligationer, mkr	359 726	359 726	359 726	359 726	359 726	359 726	359 726	359 726	359 726
Övervärde i säkerhetspoolen (OC), % 206,8 203,9 201,2 197,5 192,6 186,5 179,0 170,1 159,5

ikviditetstäckningskvot¹	2023	2022
Högkvalitativa likvida tillgångar (HQLA), mkr
Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 1	503 374	552 192
Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 2	4 724	5 511
Högkvalitativa likvida tillgångar, Totalt	508 099	557 704
Kassautflöden, mkr
Inlåning från privatpersoner och inlåning från småföretagskunder	57 210	57 122
Osäkrad kapitalmarknadsfinansiering	195 034	255 776
Säkrad kapitalmarknadsfinansiering	11 338	5 329
Ytterligare krav	77 644	97 451
Andra kassautflöden	754	23 491
Summa kassautflöden	341 981	439 168
Kassainflöden, mkr
Utlåning mot säkerhet	12 166	9 543
Inflöden från fullt presterande exponeringar	22 724	23 726
Andra kassainflöden	11 261	57 218
Summa kassainflöden	46 151	90 487
Likviditetstäckningskvot (LCR), Total, %	172	160
Likviditetstäckningskvot, EUR, %	339	285
Likviditetstäckningskvot, USD, %	316	168
Likviditetstäckningskvot, SEK², %	97	115
1) LCR – beräknad i enlighet med EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1620.
2) För LCR i SEK är myndighetskravet 75%. Motsvarande krav för LCR i EUR och USD, samt total LCR, är däremot 100%.

NSFR och NSFR-komponenter	2023	2022
NSFR, %	124	118
Tillgänglig stabil finansiering (ASF), mkr	1 720 299	1 663 231
Behov av stabil finansiering (RSF), mkr	1 390 353	1 404 092

3.2.7 Stresstester

Stresstester genomförs regelbundet i syfte att öka beredskapen för eventuella

störningar på de finansiella marknaderna. Dessa tester beaktar såväl Swedbank

specifika störningar som marknadsövergripande störningar. Analyserna inbegriper

även de kombinerade effekter som skulle kunna uppstå om samtliga störningar

skulle inträffa samtidigt. I scenarierna stressas ett antal riskfaktorer upp till

osanno lika, men inte otänkbara nivåer. Exempel på faktorer som stressas är stora

uttag från inlåningskonton, högt utnyttjande av kreditfaciliteter och höjda krav på

ställda säkerheter för olika ändamål.

Ytterligare exempel är minskat värde på Swedbanks likviditetsreserv, liksom att

de fastigheter som utgör säkerheter för de bolån som ingår i hypoteksrörelsen

minskar i värde. Den sistnämnda riskfaktorn påverkar Swedbanks möjligheter att

emittera säkerställda obligationer, vilket är av strategisk betydelse för Swedbanks

finansiering. Slutligen kan nämnas antaganden om att tillgången till kapitalmark-

naden dras undan, men att Swedbanks likvida tillgångar fortfarande kan generera

likviditet. Nedan redovisas en tabell som visar hur den så kallade säkerhetspoolen

såg ut per årsskiftet. I tabellen åskådliggörs effekterna på Swedbank Hypoteks

övervärde i säkerhetspoolen, givet olika grader av prisfall på fastighetsmarknaden .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023108

Finansiella rapporter och noter Koncernen

3.2.8 Räntebärande värdepapper och leasingskulder

Återbetalning av leasingskulder inkluderar räntebetalningar om 56 mkr (44). I kassaflödesanalysen redovisas dessa i den löpande verksamheten medan återbetalningar

hänförliga till amortering på leasingskulden redovisas inom finansieringsverksamheten.

		Emitterade värdepapper
			Seniora icke	Strukture-	Summa	Seniora icke
		Säkerställda	säkerställda	rade privat	emitterade	prioriterade	Efterställda	Leasing
Omsättning under året, 2023	Certifikat¹	obligationer	obligationer	obligationer	värdepapper	skulder	skulder	skulder	Summa
Ingående balans	316 114	343 284	122 559	2 249	784 206	57 439	31 331	3 631	876 607
Emitterade/Nya kontrakt	718 960	88 673	30 047		837 680	46 580	9 339	457	894 056
Återköpt		–19 301		–994	–20 295				–20 295
Återbetalt	–767 657	–81 725	–38 588		–887 970	–1 665	–10 316	–855	–900 806
Modifieringar och övrigt								399	399
Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säk - rad post i säkringsredovisning till verkligt värde
och valutakursförändringar	–4 083	14 684	4 220	106	14 927	2 474	2 487	44	19 932
Utgående balans	263 334	345 615	118 238	1 361	728 548	104 828	32 841	3 676	869 893
1) Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än ett år.

		Emitterade värdepapper
			Seniora icke	Strukture-	Summa	Seniora icke
		Säkerställda	säkerställda	rade privat	emitterade	prioriterade	Efterställda	Leasing
Omsättning under året, 2022	Certifikat¹	obligationer	obligationer	obligationer	värdepapper	skulder	skulder	skulder	Summa
Ingående balans	165 067	436 989	129 809	4 052	735 917	37 832	28 604	3 759	806 112
Emitterade/Nya kontrakt	881 747	56 346	33 873		971 966	22 993	13 375	175	1 008 509
Återköpt		–33 927		–1 140	–35 067				–35 067
Återbetalt	–757 217	–106 150	–50 812		–914 179	–257	–12 660	–846	–927 942
Modifieringar och övrigt								445	445
Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säk - rad post i säkringsredovisning till verkligt värde
och valutakursförändringar	26 517	–9 974	9 689	–663	25 569	–3 129	2 012	98	24 550
Utgående balans	316 114	343 284	122 559	2 249	784 206	57 439	31 331	3 631	876 607

1) Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än ett år.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 109

Koncernen Finansiella rapporter och noter

3.3 Marknadsrisk

3.3.1 Definition

Marknadsrisk definieras som risk relaterat till värde, resultat, kapital eller expone

ring som härrör från rörelser avseende riskfaktorer på finansiella marknader. Värde

avser både ekonomiskt värde och redovisat värde och inkluderar värdejusteringar

såsom CVA samt DVA.

3.3.2 Riskhantering

Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om riskaptit, som

begränsar risktagandets art och storlek för marknadsrisk. Enbart risktagande

enheter, det vill säga enheter som erhållit godkännande från vd att ta risk, tillåts ta

marknadsrisk. Limitramverket inkluderar limiter såväl som escalation triggers (ET)

och key risk indicators (KRI). Vd allokerar limiter till koncernens finanschef för

vidare allokering. För att komplettera limiterna uppsatta av vd, sätts ytterligare

limiter av verkställande ledning för att undvika uppbyggandet av riskkoncentratio

ner. Koncernfinanschefen allokerar limiter till respektive affärsområdeschef för

Företag och Institutioner (C&I) och Baltisk bankverksamhet samt till Group Trea

sury. Limiter allokeras därefter vidare inom respektive affärsområde. Ytterligare

limiter kan tilldelas till specifika handlarbord, dotterföretag eller organisatoriska

enheter. Koncernens avdelning för Riskkontroll arbetar dagligen med att mäta,

övervaka och rapportera marknadsriskerna inom Swedbank.

Det finns andra enheter inom koncernen där marknadsrisk som uppstår härrö

rande till bankverksamhet, av flertalet praktiska skäl, inte kan överföras i dess hel-

het till Group Treasury. I dessa fall, kan chefen för Group Treasury utfärda mandat

avseende marknadsrisk till dessa enheter i form av administrativa limiter, ET eller

KRI.

Merparten av koncernens marknadsrisker är av strukturell eller strategisk natur

och hanteras i huvudsak av Group Treasury.

Strukturella ränterisker är en naturlig del av en bankverksamhet som hanterar

in- och utlåning. Ränterisker uppstår i huvudsak då det är skillnad i löptid och ränte-

bindningstid mellan koncernens tillgångar och skulder vilket hanteras genom

att Group Treasury, inom givna limiter, i stor utsträckning matchar dessa löptider

antingen direkt eller via användandet av derivat, till exempel ränteswappar. Ränte

risker uppstår även inom tradingverksamheten. Koncernens valutakursrisker

utgörs av strukturell valutakursrisk i bankverksamheten, valutakursrisk som en

följd av tradingverksamheten, samt av investeringar i utlandsverksamheter.

Aktiekursrisker uppstår till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat.

3.3.3 Riskmätning

Swedbank använder sig av en mängd olika riskmått, både statistiska och icke-

statistiska, med syftet att limitera koncernens risktagande enheter samt för regel-

efterlevnad. Statistiska mått som till exempel Value-at-Risk (VaR) och Stressad

Value-at-Risk (SVaR) är viktiga verktyg i Swedbanks riskhanteringsprocess och

används bland annat för att beräkna koncernens kapitalkrav.

Ickestatistiska mått, som till exempel känslighetsanalyser, är viktiga komple

ment till VaR och SVaR då dessa mått i vissa fall ger en vidare förståelse för de

marknadsriskfaktorer som man avser att mäta. Känslighetsanalyser ger en tyd-

ligare bild av koncentrerad risk inom specifika marknadsriskfaktorer som man

inte kan utläsa i exempelvis VaR.

Utöver VaR och olika typer av känslighetsanalyser utför Swedbank även en

omfattande mängd stresstester. Dessa stresstester bygger på scenarier som kan

delas in i tre grupper; historiska, framåtblickande samt metod- och modellstress

scenarier. Syftet med dessa stresstester, och de scenarier som ligger till grund för

testerna, är att ytterligare kunna identifiera signifikanta rörelser i riskfaktorer eller

förluster som skulle kunna uppstå till följd av exceptionella marknadsstörningar.

3.3.4 Riskexponering

Swedbanks marknadsrisker uppstår i huvudsak inom koncernens bankverksamhet

som hanteras av Group Treasury. Marknadsrisk uppstår även i tradingverksam

heten, huvudsakligen som en följd av kundtransaktioner vilka exekveras inom

affärsområdet C&I och Baltisk bankverksamhet .

3.3.5 Value-at-Risk (VaR)

VaR innebär att man utifrån en modell, beräknar en sannolikhetsfördelning för

värdeförändringen i Swedbanks portföljer. Modellen baseras på prisrörelser i olika

faktorer inom marknadsrisk såsom räntenivåer, valutakurser och aktiepriser med

en effektiv historisk observationsperiod på ett år. Undantag kan göras för regulato

risk VaR där en kortare tidsperiod kan användas vid tider då det råder en signifi-

kant ökning av prisvolatilitet. Beräkningen görs utifrån det hypotetiska antagandet

att portföljerna ligger orörda över en viss tidshorisont. Koncernen använder en

VaR-modell med ett konfidensintervall på 99 procent och en tidshorisont på en

handelsdag. Statistiskt innebär detta att förlusten för en portfölj kommer att över

stiga VaR-beloppet en dag av 100. VaR är ett användbart verktyg, inte bara för att

bedöma risknivån för ett enskilt värde papper eller tillgångsslag, utan också för att

man med detta mått kan jämföra risk nivåer exempelvis mellan de olika tillgångs

slagen.

”Ordinarie” VaR och Stressad VaR (SVaR) skiljer sig något åt, då man i den

stressade modellen applicerar marknadsdata för ett år som utmärks av stress.

Den av Swedbank valda perioden täcker delar av åren 2008 och 2009, en tids -

period präglad av den dåvarande finanskrisen.

Swedbanks tradingverksamhet bedrivs inom affärsområdena C&I samt Baltisk

bankverksamhet och syftar i första hand till att tillgodose kundernas behov av att

göra transaktioner på den finansiella marknaden. Positionstagande i tradingboken

sker endast i begränsad omfattning. Risknivån (mätt i termer av VaR) tillämpas vid

beräkning av Swedbanks kapitalkrav.

Swedbank utvärderar dagligen VaR-modellens tillförlitlighet med faktiska och

hypotetiska utfallstester (backtesting). Faktiskt utfallstest använder sig av trading

verksamhetens faktiska dagliga resultat för att bedöma VaR-modellens precision,

medan man i det i hypotetiska utfallstestet gör en jämförelse mellan portföljens

värde vid dagens slut och dess beräknade värde vid slutet av påföljande dag. Det

beräknade värdet fås genom att använda marknadsrörelser för det dygn för vilket

testet utförs, med antagandet att positionerna i portföljen förblir oförändrade

under denna tidsperiod. De hypotetiska utfallstester som koncernen utförde under

2023 översteg VaR- nivån vid ett tillfälle.

VaR trading för kapitalkrav		Jan–dec 2023 (2022)					2023	2022
mkr		Max		Min		Medel	31 dec	31 dec
Value-at-Risk	54	(53)	25	(19)	34	(36)	32	33
Stressad Value-at-Risk	87	(104)	40	(52)	54	(78)	65	56

Utöver den VaR-modell som tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav

använder koncernen en VaR-modell som även fångar kreditspreadrisk i sin interna

riskhanteringsprocess. Tradingverksamhetens totala VaR hade under 2023 ett

medelvärde på 40 mkr, vilket kan jämföras med medelvärdet år 2022 som var

36 mkr.

VaR trading för
riskberäkning		Jan–dec 2023 (2022)							2023	2022
mkr		Max			Min	Medel			31 dec	31 dec
Kreditspreadrisk	18	(22)		6	(5)	9	(10)		6	7
Aktiekursrisk	16	(14)		2	(2)		5	(4)	4	3
Valutakursrisk	9	(8)		1	(1)	4		(3)	2	2
Ränterisk	54	(57)	24		(19)	37		(38)	42	30
Diversifiering								–14 (–19)	–19	–7
Total	58	(52)	28		(19)	40		(36)	34	35

Data i tabellen ovan är framtaget genom användandet av den VaR-modell som

koncernen använder sig av för intern riskhantering och skiljer sig därför från de

värden genererade vid användandet av VaR-modellen för kapitalkravsberäkningar .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023110

Finansiella rapporter och noter Koncernen

3.3.8 Valutakursrisk

Med valutakursrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skul

der, inklusive derivat, påverkas negativt av förändringar i valutakurser eller andra

relevanta riskfaktorer.

Koncernen har strategiska valutapositioner via goodwill och andra immateriella

anläggningstillgångar, vilka är avdragsposter från kapitalbasen. Dessa valutaposi

tioner finansieras i svenska kronor och valutasäkras inte eftersom förändringar i

valutakurserna mellan de utländska valutorna och svenska kronan varken påverkar

resultat eller kapitalbas. Den enskilt största positionen är i euro och avser i den

baltiska verksamheten. Vid årsskiftet uppgick goodwill i den baltiska valuta-

positionen till 11 269 mkr (11 257).

Utöver detta har koncernen strukturella valutakursrisker som uppstår i bankverk

samheten på grund av in- och utlåning i olika valutor. Valutakursrisk uppstår även

inom tradingverksamheten, huvudsakligen som en följd av kundtransaktioner.

Valutakursrisk som uppstår i bankverksamheten, eller som är av strategisk karak

tär, hanteras av koncernens treasuryavdelning Group Treasury genom att det sam-

lade värdet av tillgångar och skulder (inklusive derivat) i en valuta begränsas till

önskad nivå genom användande av derivat, såsom valutaswappar och valuta-

terminer. Även de valutakursrisker som uppstår inom tradingverksamheten hante

ras genom användning av valutaderivat.

Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga

exklusive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och till-

hörande säkringar är begränsad. En kursrörelse av utländska valutor gentemot den

svenska kronan om +5 procent skulle vid årets utgång innebära en direkt effekt på

koncernens redovisade resultat på 63 mkr (38), varav –1 mkr (6) relaterar till

euron. Vidare gäller att en kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska

kronan om –5 procent vid årets utgång skulle innebära en direkt effekt på koncer

nens redovisade resultat om –19 mkr (–17), varav–4 mkr (7) relaterar till euron. En

kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent

avseende nettoinvesteringar i utlandsverksamheter samt relaterade säkringar

innebär en direkt effekt i övrigt totalresultat på +/– 1 064 mkr efter skatt (+/– 956),

varav 1 055 mkr (946) relaterar till euron.

Koncernen redovisar vissa valutaderivat som kassaflödessäkringar. En höjning

av valutabasisspreaden, det vill säga priset för att byta kassaflöden i en valuta mot

en annan, med en baspunkt skulle för dessa derivat per årsskiftet ha medfört en

positiv effekt i övrigt totalresultat på 4 mkr (5) efter skatt.

Upplåning i utländsk valuta motsvarande ett redovisat värde på 53 899 mkr

(46 145) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i

utlandsverksamheter.

3.3.6 Ränterisk

Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt

ränterelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller

andra relevanta riskfaktorer.

Merparten av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår inom koncernens

bankverksamhet där räntebindningstiderna för tillgångar och skulder, inklusive

beteendemässig löptidsmodellering för delar av inlåning betalbar på anfordran

samt derivat, inte alltid sammanfaller. Ränterisken i bundna tillgångar, i huvudsak

kundlån, står för den största delen av denna ränterisk och säkras antingen genom

att de finansieras med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingår

olika typer av swapavtal. Ränterisk uppstår även inom tradingverksamheten

genom till exempel kundrelaterade aktiviteter.

En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per års-

skiftet påverkat nettovärdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat,

med –121 mkr (–986). Påverkan på positioner i svenska kronor skulle ha uppgått

till –920 mkr (–1 681) medan positioner i utländsk valuta skulle ha påverkats med

799 mkr (695). Koncernens nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde

skulle ha påverkats med –483 mkr (–114).

Koncernen använder derivat i så kallade kassaflödessäkringar. En förändring av

marknadsräntorna enligt ovan skulle ha påverkat koncernens övriga totalresultat

med 10 mkr (12) .

Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet

Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet. I beräkningen ingår inlå

ning om 282 mdkr (311) där beteendemässig löptid modellerats vilka bedöms ha en genomsnittlig räntebindningstid på 1,8 år (1,3).

2023 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor –1 112 327 –501 –510 143 –153 517 38 331 –920

Utländsk valuta –148 47 400 824 202 –801 586 –242 –69 799

Summa –1 260 374 –101 314 345 –954 1 103 –204 262 –121

2022 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor –675 57 –191 –921 –196 504 –1 –251 –7 –1 681

Utländsk valuta –108 –128 409 541 28 488 –483 –69 17 695

Summa –783 –71 218 –380 –168 992 –484 –320 10 –986

Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen i mkr om marknadsräntorna höjs med

en procentenhet

2023 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor 107 359 –139 –166 349 –120 398 –805 428 411

Utländsk valuta –328 –107 –472 610 –90 –1 264 1 068 –293 –18 –894

Summa –221 252 –611 444 259 –1 384 1 466 –1 098 410 –483

2022 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor 323 34 280 –512 –191 680 87 –249 –7 445

Utländsk valuta –187 –198 –127 153 –329 607 –473 –34 29 –559

Summa 136 –164 153 –359 –520 1 287 –386 –283 22 –114

Marknadsriskmätningen anpassar sig successivt till de förändringar som sker i

samband med referensräntereformen och de nya riskfria referensräntorna. Över

gången till de nya riskfria referensräntorna kan komma att fortgå under ett antal år.

Då flera stora valutor redan har gått över till att använda nya referensräntor så

kommer de resterande anpassningarna med stor sannolikhet endast ha en mindre

påverkan på riskmått som Value -at-risk.

3.3.7 Kreditspreadrisk

För finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde inom koncernens

tradingverksamhet och likviditetsportfölj mäts även kreditspreadrisken separat.

Med kreditspreadrisk avses risken för att värdet av dessa tillgångar och skulder

påverkas av förändringar i det emittentspecifika räntepåslaget, det vill säga skill-

naden mellan ett värdepappers räntepåslag och aktuell marknadsränta med mot

svarande löptid.

En höjning av samtliga emittentspecifika spreadar med en hundradels procent-

enhet, 1 baspunkt, skulle per årsskiftet medfört en minskning av värdet för dessa

räntebärande tillgångar och derivat med –2 mkr (–5) .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 111

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Nedanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position

redovisas direkt i övrigt totalresultat som omräkningsdifferens .

Nedan fördelas redovisade värden i balansräkningen utifrån transaktionsvaluta, förutom för derivat. Derivat kan innehålla kassaflöden i olika valutor, varför ett sådant

derivat fördelas på avtalets olika valutor. Alla belopp presenteras i svenska kronor .

Valutafördelning

2023 EUR USD GBP DKK NOK Övriga

Total utländsk

valuta SEK Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 191 224 37 900 1 912 28 231 064 21 930 252 994

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 5 759 2 5 761 172 859 178 619

Utlåning till kreditinstitut 30 444 4 644 308 3 494 2 230 1 494 42 614 24 920 67 534

Utlåning till allmänheten 308 159 13 473 1 835 4 664 38 459 3 400 369 989 1 493 386 1 863 375

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 180 2 252 5 068 11 500 47 341 58 841

Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 434 156 434 156

Summa 539 766 58 269 2 143 8 158 47 672 4 921 660 928 2 194 591 2 855 519

Skulder

Skulder till kreditinstitut 14 829 18 928 66 1 224 1 377 53 36 477 35 577 72 054

In- och upplåning från allmänheten 388 156 30 279 2 549 884 2 082 3 360 427 310 806 952 1 234 262

Emitterade värdepapper 179 425 278 671 1 734 3 994 6 281 470 105 258 444 728 548

Seniora icke prioriterade skulder 56 433 20 338 9 507 11 139 4 192 101 609 3 219 104 828

Efterställda skulder 8 138 14 487 5 245 595 1 551 30 016 2 825 32 841

Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 484 196 484 196

Eget kapital 198 790 198 790

Summa 646 982 362 703 19 100 2 108 19 187 15 436 1 065 517 1 790 002 2 855 519

Valutafördelade derivat, övriga tillgångar

och skulder 117 431 304 359 16 949 –6 049 –28 310 10 485 414 864

Nettopositioner i valuta 10 214 –74 –9 0 174 –30 10 276

2022¹ EUR USD GBP DKK NOK Övriga

Total utländsk

valuta SEK Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 169 524 28 717 1 344 714 14 200 313 165 679 365 992

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 7 574 2 244 7 820 143 663 151 483

Utlåning till kreditinstitut 22 138 4 508 386 1 249 3 108 1 039 32 428 24 161 56 589

Utlåning till allmänheten 292 390 27 154 1 915 4 179 51 981 1 538 379 157 1 463 654 1 842 811

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 885 2 021 375 8 186 15 467 45 831 61 298

Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar

376 473 376 473

Summa 496 511 62 402 2 301 7 147 64 233 2 591 635 185 2 219 461 2 854 646

Skulder

Skulder till kreditinstitut 31 474 4 361 141 1 562 1 328 2 052 40 918 31 908 72 826

In- och upplåning från allmänheten 382 507 45 573 3 206 2 621 5 485 5 179 444 571 861 377 1 305 948

Emitterade värdepapper 190 283 315 142 5 620 2 641 5 982 519 668 264 538 784 206

Seniora icke prioriterade skulder 31 535 10 279 4 064 8 584 1 609 56 071 1 368 57 439

Efterställda skulder 13 264 9 405 5 032 2 428 30 129 1 202 31 331

Derivat och övriga ej valutafördelade skulder

426 816 426 816

Eget kapital

176 080 176 080

Summa 649 063 384 760 18 063 4 183 18 038 17 250 1 091 357 1 763 289 2 854 646

Valutafördelade derivat, övriga tillgångar

och skulder 164 302 322 284 15 676 –2 967 –45 957 14 584 467 922

Nettopositioner i valuta 11 750 –74 –86 –3 238 –75 11 750

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 .

3.3.9 Aktiekursrisk

Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och

aktierelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller

andra relevanta aktiekursriskfaktorer såsom aktiekursvolatilitet.

Aktiekursrisk uppstår till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Inom

koncernen mäts och begränsas aktiekursrisk bland annat med avseende på sämsta

utfall i 81 olika scenarier baserat på förändringar i aktiekurser och implicit volatili

tet. I scenarierna förändras aktiekurserna maximalt med +/– 20 procent och den

implicita volatiliteten maximalt med +/– 30 procent. Utfallen för de olika kombina

tionerna bildar en riskmatris för aktiekursrisken där det sämsta utfallet är limiterat.

Vid årets utgång skulle det sämsta utfallet innebära en värdeförändring på

trading verksamhetens positioner med –14 mkr (–20).

3.3.10 Råvarurisk

Med råvarurisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av råvarurelate

rade derivat påverkas negativt vid en förändring av tillgångspriser. Exponering mot

råvarurisker uppstår i koncernen endast i undantagsfall och då som del i kund-

relaterade produkter. Swedbank säkrar alla positioner med råvaruexponering med

annan part så att ingen öppen exponering kvarstår.

3.3.11 Kapitalkrav för marknadsrisker

Kapitalkravet för marknadsrisker i Swedbank uppgick per årsskiftet

till 1 327 mkr (1 717).

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023112

Finansiella rapporter och noter Koncernen

3.4.9 IT risk

Swedbank bedriver ett strukturerat arbete för att hantera IT risker. IT spelar en vik

tig roll i Swedbank genom att möjliggöra för koncernen att driva sina affärsopera-

tioner på ett kostnadseffektivt, säkert och skalbart sätt.

3.4.10 Kapitalkrav för operativa risker

Swedbank använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativa

risker. Swedbanks kapitalkrav för operativa risker uppgick vid årsskiftet till

7 690 mkr (6 400).

3.5 Risk i försäkringsrörelsen

3.5.1 Definition

Risk i försäkringsrörelsen inkluderar försäkringsteckningsrisk, marknadsrisk,

kredit risk och likviditetsrisk avseende de helägda försäkringsföretagen i koncernen.

3.5.2 Försäkringsföretag

De helägda försäkringsföretagen i koncernen är Swedbank Försäkring AB, Swed

bank Life Insurance SE och Swedbank Property & Casualty Insurance AS. Dessutom

äger Swedbank ett så kallat captive-försäkringsföretag, Sparia Group Försäkrings

AB, som endast försäkrar egna risker i koncernen. Försäkringsföretagen är expone

rade mot försäkringsteckningsrisk, definierad som risken för en ändring i värde,

intjäning, eller kapital på grund av avvikelse mellan faktiska och förväntade försäk

ringskostnader (skade- och driftskostnader), samt marknads, kredit, likviditets och

operationella risker.

3.5.2.1 Swedbank Försäkring AB

Swedbank Försäkring agerar på den svenska försäkringsmarknaden och sysslar

främst med unit-linked och depåförsäkring utan finansiella garantier. Kontrakten

leder till att aktiekursrisk och annulationsrisk relaterat till framtida intäkter är de

största riskerna.

En relativt liten och över tid minskande del av Swedbank Försäkring sparande

försäkringar utgörs av kontrakt med finansiella garantier där Swedbank Försäkring

bestämmer tillgångsallokeringen. I tillägg till de ovannämnda riskerna kan dessa

kontrakt leda till situationer där Swedbank Försäkring tvingas göra kapitalinjektio

ner för att infria garantierna om tillgångarnas avkastning inte skulle vara tillräckliga

över tid. För närvarande är de ackumulerade buffertar som mitigerar garantirisken

tillräckliga, men exempelvis ofördelaktiga framtida avkastningar kan reducera till

gångarna och därmed öka risken. Den relativt lilla garantiaffären i kombination

med tillgängliga buffertar resulterar i begränsad sårbarhet för lägre räntor.

Långlevnadsrisk är också en risk som kan vara viktig för sparandeaffären.

Förluster från långlevnad uppkommer om durationen hos pensionsutbetalningar

är längre än förväntad. Swedbank Försäkring hanterar denna risk genom att moni

torera utvecklingen av dödligheten hos de försäkrade. Baserat på fördefinierade

triggers justeras riskpremier (arvsvinster) som adderas till kontrakt med lång-

levnadsskydd.

Riskprofilen för Swedbank Försäkrings trygghetsförsäkringar (netto efter återför-

säkring) består huvudsakligen av dödlighetsrisk från ett äldre bestånd av livförsäk

ringar kopplade till bolån samt den privata trygga-affären, följt av risk relaterat till

invaliditet och sjuklighet. Riskerna i trygghetsförsäkringar hanteras genom indivi

duella riskbedömningar av hälsodeklarationer samt, för större försäkringsbelopp,

hälsoundersökningar.

Försäkringskontrakt och prissättning av framtida premier kan anpassas till

exempel med anledning av en förändrad hälsosituation i samhället. De mest skad

liga händelserna relaterat till trygghetsförsäkringarnas risker skulle vara en allvar-

lig pandemi med många dödsfall i åldrarna under 65 år eller en kraftigt ökad sjuk-

domsfrekvens i försäkringsbeståndet. Efterföljande tabell visar solvenskapital kravet

för Swedbank Försäkring AB, uppdelat per produktkategori och risktyp. Det visar

att ren försäkringsrisk är liten jämfört med övriga risktyper .

3.4 Operativ risk

3.4.1 Definition

Operativ risk definieras som risken för förluster, störningar i affärsprocesserna och

negativ ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna

processer, mänskliga faktorn och systemfel eller externa händelser.

3.4.2 Riskhantering

Operativ risk är indelad i underrisktyper. Koncernens riskkontroll ansvarar för en

enhetlig och koncernövergripande värdering och rapportering av operativa risker.

En bedömning av koncernens risker sker i samband med stora förändringar samt

minst årligen. Rapportering sker löpande och vid behov till lokal ledning samt till

styrelse, vd och övrig koncernledning.

3.4.3 Utvärderingar av risker

Samma metoder för utvärdering av operativa risker tillämpas i hela koncernen.

Dessa används löpande för att täcka bland annat samtliga väsentliga processer

inom koncernen. Metoderna inkluderar identifiering av väsentliga risker samt

åtgärdsplanering och uppföljning för att hantera eventuella risker.

3.4.4 Godkännande av nya produkter

Swedbank har en koncerngemensam process för godkännande av nya och änd-

rade produkter, tjänster, marknader, processer, modeller och IT-system samt större

verksamhets- eller organisationsförändringar inklusive utkontraktering. Syftet är

att säkerställa att koncernen inte påbörjar aktiviteter som innefattar oönskade ris

ker, att accepterade risker hanteras på ett adekvat sätt och kontrolleras i proces-

sen vid lansering av nya eller förändrade produkter och tjänster. Processen är

utformad för att betona affärsområdenas ansvar och skyldighet för kontinuerlig

riskidentifiering, analys och hantering vid förändrings arbete. Group Risk och Group

Compliance bidrar med en oberoende utvärdering av risk analysprocessen och de

kvarstående riskerna. Både Group Risk och Group Compliance har mandat att

invända mot förändringar där riskerna överstiger riskaptiten och de underliggande

risklimiterna.

3.4.5 Incident hantering

Swedbank arbetar förebyggande för att förhindra och förbättra förmågan att han

tera alla typer av incidenter såsom störningar i IT-systemen, naturkatastrofer, oro-

ligheter på den finansiella marknaden, terrorism och pandemi som kan påverka

koncernens förmåga att kontinuerligt tillhandahålla service och erbjudanden på en

acceptabel nivå. Swedbank har etablerat rutiner och systemstöd för att möjliggöra

rapportering och uppföljning av incidenter. Koncernens riskkontroll stödjer affärs

områdena i rapportering, analys och framtagande av åtgärdsplaner för att säker-

ställa att grundorsaker identifieras och att lämpliga åtgärder vidtas. Incidenter och

relaterade operativa förluster rapporteras i en koncerngemensam databas för ytter

ligare analys.

3.4.6 Kontinuitets- och krishantering

Principerna för kontinuitets- och krishantering definieras i ett koncerngemensamt

internt ramverk. Krishanteringsgrupper finns tillgängliga både på koncernnivå och

på lokal nivå för att koordinera och kommunicera internt och externt. Kontinuitets

planer är utformade för för affärskritiska processer, för IT-system som stöder

dessa processer och för samhällskritiska tjänster. Planerna är implementerade på

koncern- och lokal nivå och beskriver hur Swedbank ska agera vid allvarliga affärs

störningar eller potentiella krislägen.

3.4.7 Process- och kontrollhantering

Ett internt ramverk för hantering av processer och processkontroller har implemen

terats. Det inkluderar ett processuniversum, innehållande uppgifter om process-

ägarskap för väsentliga processer som ett stöd vid riskhanteringsaktiviteter samt

ett specifikt regelverk för intern kontroll av finansiell rapportering.

3.4.8 Informationssäkerhetsrisk

Swedbank bedriver ett strukturerat arbete för att skydda information. För att stärka

detta arbete pågår en ständig översyn av processer och arbetssätt som syftar till

att förbättra och komplettera koncernens ledningssystem för informationssäker

het. Ledningssystemet är ett verktyg för att på ett strukturerat och metodiskt sätt

leda och koordinera arbetet i koncernen långsiktigt.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 113

Koncernen Finansiella rapporter och noter

	Sparförsäkring
	(fond- och depå-
	försäkring samt
	garantiprodukter)		Riskförsäkring		Total
Risktyp i procent	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Marknadsrisk	48	45	0	0	48	45
Livförsäkringsrisk
(exkl kostnads- och
annullationsrisk)	4	2	4	5	8	6
Kostnadsrisk	6	8	0	0	6	8
Annullationsrisk	32	33	1	1	33	34
Sjukförsäkringsrisk
(exkl kostnads- och
annullationsrisk)	0	0	2	2	2	2
Övriga risker					3	3
Totalt					100	100

3.5.2.2 Swedbank Life Insurance SE

Swedbank Life Insurance är ett livförsäkringsföretag som verkar i Estland, Lettland

och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är term life och sparandeförsäk-

ring. De produkter som erbjuds för närvarande är avsedda för massmarknads

segmentet och är designade för att vara enkla.

Företagets primära fokus är term life-försäkring. Som ett resultat är anullations-

risken den dominerande risken i företagets profil. Risken för höjda räntor och död-

lighetsrisk hör också till de större riskerna. Ränterisk är signifikant på grund av

långa kontraktsgränser.

Sparandeförsäkring inkluderar både produkter med garanterad ränta och unit-

linked försäkring. Portföljen med garanterad ränta omfattar runt 6 procent av spa

randeaffären, och minskar, då denna typ av produkter inte säljs längre. Vissa av

unit-linked produkterna innehåller premium- eller kapitalgaranti och därför är aktie

kursrisk en annan större risk för företaget. Premiumgarantiprodukter står för 62

procent av den totala unit-linked-affären medan kapitalgarantiprodukter endast

står för 2 procent och fortsätter minska.

3.5.2.3 Swedbank P&C Insurance AS

Swedbank P&C Insurance AS är ett skadeförsäkringsföretag som verkar i Estland,

Lettland och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är egendoms-, motor-,

rese- och betalskyddsförsäkringar. Portföljen har sin tyngdpunkt i Estland följt av

Litauen och Lettland. Företagets fokus är på enkla försäkringsprodukter för mass

marknaden. De största produkterna är egendomsförsäkring och motorförsäkring

(eget fordon) vilka tillsammans utgör nästan 76 procent av portföljen. Den största

risken är teckningsrisk som mitigeras med en noggrann teckningspolicy. Återför

säkringsprogram används för att ytterligare mitigera dessa risker.

3.5.3 Kapitalkrav för risk i försäkringsrörelsen

Solvens är ett mått på försäkringsföretags finansiella ställning och styrka. Syftet

är att visa hur stor kapitalbuffert företaget har för att leva upp till sina åtaganden

gentemot kunderna i enlighet med villkor och garantier i försäkringsavtalen. För-

säkringsföretagens kapitalbuffertar är avsedd att täcka samtliga risktyper. Sol-

venskraven i försäkringsföretagen beräknas enligt Solvens II. Kapitalbasen (Own

Funds, OF) beräknas genom en marknadsvärdering av nettot av försäkringsföre -

tagets framtida kassaflöden och kapitalkravet (Solvency Capital Requirement,

SCR) genom att stressa OF under olika scenarier. Solvenskvoten definieras som

OF dividerat med SCR. Kapitalbasen i den svenska försäkringsverksamheten i

Swedbank uppgick till 11 821 mkr (10 262). Detta ska ställas i relation till kapi

talkravet som uppgick till 8 627 mkr (6 683). Solvenskvoten uppgick till 1,37 (1,54).

Kapitalbasen i den baltiska livförsäkringsverksamheten uppgick till 2 423 mkr (2

182). Solvenskvoten uppgick till 1,79 (1,78). Kapitalbasen i den baltiska sakförsäk

ringsverksamheten uppgick till 787 mkr (625). Solvenskvoten uppgick till 1,50

(1,50).

3.6 ESG-risk

3.6.1 Definition

Risken för nuvarande eller framtida negativ påverkan på koncernen som härrör

från miljö-, sociala eller bolagsstyrningsfaktorer (“ESG”). Påverkan kan vara

indirekt genom koncernens motparter och investerade tillgångar, eller direkt

på koncernen.

3.6.2 Riskhantering

ESG-risk härrör från direkt eller indirekt exponering mot ESG-faktorer. Swedbank är

i första hand indirekt exponerad genom sina kunders och motparter exponering

mot ESG-faktorer, men också direkt genom den egna verksamheten. ESG-risk

materialiserar genom befintliga risktyper enligt definitionen i Swedbanks risktaxo

nomi, exempelvis som kreditrisk genom Swedbanks kunders finansiella ställning

eller som strategisk risk om Swedbank inte lyckas ta vara på affärsmöjligheter

som uppstår under omställningen till en mer hållbar ekonomi.

Även om alla ESG-faktorer i princip kan vara materiella, ligger tyngdpunkten för

närvarande på miljöfaktorer och i synnerhet på klimatförändring. Klimat- och miljö

risker har särdrag som kräver särskild hänsyn, inklusive en potentiellt stor påver-

kan, en osäker och långsiktig tidshorisont under vilken de skulle kunna uppstå, och

beroendet av åtgärder i närtid. Alltså, trots att vissa risker mer sannolikt materali

seras på längre sikt krävs att de hanteras idag.

Metoder för att bedöma den finansiella materialiteten för enskilda institut, det

vill säga upprätta en tydlig och mätbar koppling mellan ESG-risk och kreditrisk, är

fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium. Den europeiska bankmyndigheten (EBA)

har fått i uppdrag att utveckla gemensamma metoder för ESG-riskbedömning. I

rapporten om hantering och tillsyn av ESG-risker presenteras en uppsättning risk

bedömningsmetoder. Dessa är: (i) portföljanpassningsmetoden, som fokuserar på

hur anpassad en banks låneportfölj är till globala hållbarhetsmål (ii) exponerings

metoden, som fokuserar på hur utsatta enskilda motparter är för ESG-faktorer, och

(iii) riskramverksmetoden, som fokuserar på hur hållbarhetsrelaterade risker påver

kar en banks riskprofil genom ordinarie riskindikatorer. Metoden omfattar

scenario analys och stresstester. Swedbank har utvecklat metoder inom alla tre

kategorier. Några exempel beskrivs i följande avsnitt.

3.6.2.1 Portföljanpassningsmetoden – Swedbank mäter finansierade utsläpp och

har satt klimatmål för kreditportföljen

Det primära syftet med klimatmålen är att bidra till att bekämpa klimatförändring

arna genom att stödja kunderna i sin omställning till mer miljömässigt hållbara

affärsmodeller, men möjliggör också för koncernen att hantera exponeringen mot

ESG-risk genom att kreditportföljen styrs mot aktiviteter som är i linje med att

begränsa den globala uppvärmningen till 1,5˚C. Läs mer om Swedbanks klimatmål

på sidan 22.

3.6.2.2 Exponeringsmetoden – ESG-analys av företagskunder

I kreditgivningsprocessen bedöms företagskunder ur ett hållbarhetsperspektiv för

att säkerställa att risker hanteras på ett tillfredsställande sätt och att kundens

verksamhet är i linje med Swedbanks värderingar och riktlinjer. Denna bedömning

kompletteras nu med ett ESG-analysverktyg som använder en kvantifierbar meto

dik för att fokusera på de mest väsentliga ESG-faktorerna för varje sektor. Genom

att tillhandahålla industri- och kundspecifika ESG-poäng kommer det nya verktyget

att göra det möjligt för Swedbank att hantera ESG risker i utlåningsverksamheten

både på kund- och portföljnivå.

ESG-poängen är ett resultat av (i) identifieringen av exponeringar mot ESG-faktorer

(t.ex. växthusgasutsläpp, energieffektivitet, anställdas hälsa och säkerhet) i varje

sektor baserat på kundens primära ekonomiska aktivitet, och (ii) bedömningen av

kundens förmåga att hantera exponeringen mot ESG-faktorer baserat på ett fråge

formulär. Bedömningen leder till en ESG-poäng och en klassificering av företags-

kunder till hög, medel och låg ESG-exponering.

ESG-analysverktyget lanserades för stora företag i januari 2023 och för de åter

stående segmenten lanserades verktyget i oktober 2023.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023114

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Redovisat värde före reserveringar Redovisat värde före reserveringar

Betydande grupper enligt TCFD 2023 2022

Sektor enligt TCFD 2023 2022

Finans 45 215 75 868 Kreditinstitut 25 024 56 600

Försäkring 1 671 55

Finans och fondförvaltning 18 520 19 213

Energi 20 877 25 270 Olja och gas 1 648 3 902

Kol 0 0

Kraft 19 229 21 368

Transport 33 415 38 654 Flygtransporter 313 292

Sjötransporter 8 478 11 651

Järnvägstransporter 969 991

Tunga fordon 16 294 17 481

Personbilar 7 361 8 239

Jordbruk, livsmedel, skogsbruk och skogspro

dukter

67 319 68 074 Jordbruk 36 881 37 579

Drycker, förpackad mat och kött 6 038 6 260

Skogsbruk 17 824 18 245

Papper och skogsprodukter 6 576 5 990

Material och byggnader 430 205 427 222 Metaller och gruvverksamhet 2 199 2 520

Kemikalier 7 309 12 945

Byggmaterial (ej träprodukter) 3 118 3 301

Kapitalvaror 4 809 4 842

Fastighetsförvaltning och byggnads-

verksamhet 412 771 403 614

Summa 597 031 635 088 Summa 597 031 635 088

För att bättre förstå implikationerna av olika framtidsutvecklingar har Swedbank genomfört scenarioanalyser i syfte att identifiera både risker och möjligheter.

Två olika scenarier har analyserats; (i) det hållbara utvecklingsscenariot (Sustainable Development Scenario, SDS <2°C temperaturökning) och (ii) scenariot med redan

uttalad politik (Stated Policy Scenario SPS ~ 3°C temperaturökning), båda från International Energy Association (IEA). IEA:s globala scenarier användes som grund och

utvecklades sedan av koncernen för att ta hänsyn till regionala och branschspecifika förhållanden.

På efterföljande sida följer en summering av de risker som identifierats på kort, medellång och lång sikt.

3.6.2.3 Riskramverksmetoden – framåtblickande riskidentifiering och bedömning

Klimatförändringar, inklusive den omställning som görs för att möta hotet om kli

matförändringar kan ge upphov till kreditrisk, särskilt inom vissa sektorer. Tabellen

nedan visar de delar av utlåningen till allmänheten och till kreditinstitut som är sär

skilt utsatt för klimatrelaterade risker. Grupperna och sektorerna är anpassade till

rekommendationerna från Task Force on Climate-related Disclosures (TCFD).

TCFD har identifierat branscher som mer sannolikt kommer att påverkas finansiellt

än andra på grund av sin exponering mot klimatrelaterade risker, inklusive utsläpp

av växthusgaser, energianvändning och vattenanvändning. Branscherna grupperas

som: energi, transport, material och byggnader, samt jordbruk, mat och skogspro

dukter. Swedbank redovisar också en fjärde grupp, finans, som huvudsakligen är

exponerad indirekt genom innehav av tillgångar i de andra grupperna.

TCFD-grupperna är baserade på ett värdekedjeperspektiv, vilket skiljer sig

väsentligt mot Swedbanks traditionella sektorindelning som är baserad på primär

ekonomisk aktivitet. Koncernens sektorer finns i tabellen Lån till allmänheten och

kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde, i avsnitt 3.1.6. Utlå

ning till materiella TCFD-grupper uppgår till 597 031 mkr(635 088), eller 22 procent

(22) av Swedbanks maximala kreditriskexponering som redovisas på sidan 92.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 115

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Kort sikt (1–5 år) Medellång sikt (>5–15 år) Lång sikt (>15–25 år)

Risker

•

Stora investeringar i elektrifiering, framför allt inom

transport-, energi- och materialsektorerna i kombi

nation med teknisk osäkerhet ökar omställnings-

risken.

•

Elpriserna ökar på grund av höga investeringskost-

nader och efterfrågan på grön el överträffar utbudet.

•

Regelverksagendan för energieffektivitet driver

lägre efterfrågan på energiintensiva fastigheter.

Detta påverkar driftnetton och fastighetsvärden

negativt i utsatta segment.

•

Omfördelningen av EU-bidrag blir en finansiell

utmaning för jordbruket.

•

Förändringar i konsumentpreferenser skapar

utmaningar, särskilt för tillverkare och åter-

försäljare.

•

Värdena på olje- och gastillgångar minskar när

investerarnas riskaptit minskar. Detta leder också

till ökad refinansieringsrisk inom energisektorn.

•

Investeringar i energisystem och potentiell förhöjt

efterfrågetryck fortsätter att pressa elpriserna

uppåt.

•

Energieffektiviseringsvågen för byggnader fortsät-

ter och resulterar i ytterligare klyftor i värdeutveck-

lingen mellan hög- och lågeffektiva byggnader.

•

Stor omvandling inom jordbrukssektorn till mer

hållbara jordbruksmetoder skapar ekonomisk

press och lägre grad av motståndskraft mot finan

siell stress.

•

Nya regler om skogsavverkning och restaurering

pressar värdet på skogsmark och eventuellt lön

samheten för avverknings- och skogsindustrin.

•

Klimatanpassningsåtgärder för att begränsa

skador från akuta och kroniska väderhändelser

behövs för att bevara fastighetsvärden och försäk

ringsskydd, vilket ökar den ekonomiska bördan.

•

Ryktesrisk om bankens klimatstrategi upplevs

som otillräcklig av intressenter.

•

Mer extrema väderhändelser som värmeböljor,

tätare skogsbränder och kraftig nederbörd leder till

obrukbar mark och angrepp inom jord- och skogs

brukssektorn.

•

Havsnivåhöjning i översvämningsutsatta områden

leder till prisfall, bortfall av försäkringar och ökat

behov av byggnadsskydd och reparationer inom

fastighetssektorn.

•

Energiineffektiva byggnader i lägen med låg efter-

frågan blir strandade tillgångar.

•

Klimatförändringarnas effekter på den globala eko-

nomin ökar systemriskerna i det finansiella systemet.

•

Företag som inte tog möjligheterna och inte hante-

rade klimatrelaterade risker tidigt, går nu under och

en del blir förvärvsmål eller strandade tillgångar.

Slutsatser av scenarioarbetet

De klimatrelaterade riskerna ökar i båda scenarierna, men kommer sannolikt att

kunna begränsas förutsatt att de hanteras noggrant. Det hållbara utvecklingssce

nariot innebär främst omställningsrisker på kort till medellång sikt, medan scena-

riot med redan uttalad politik främst innebär långsiktiga fysiska risker. Swedbank

kommer att noggrant hantera dessa risker tillsammans med sina kunder och sam

tidigt stötta dem i sin omställning, och på så sätt bygga en hållbar låneportfölj. Ett

omfattande utvecklingsarbete pågår nu hos både företag och hos finansiella aktö

rer för att öka förmågan att hantera klimatrelaterade risker. Verktyget för ESG ana-

lys av företagskunder är ett viktigt steg på den vägen både för koncernen och för

dess kunder.

Bevakning av klimatrelaterade risker i kreditportföljen

Swedbank har implementerat Key Risk Indicators (KRI) för att övervaka expone

ringen mot segment där betydande omställningsrisk har identifierats. Riskidentifie-

ringen och materialitetsbedömningen har huvudsakligen gjorts genom scenario-

övningar i enlighet med TCFD-rekommendationerna och stöds av data gällande

växthusgasutsläpp. Följaktligen omfattas energi, transport och material och bygg

nader av denna KRI.

3.7 Övriga risktyper

Förutom de risktyper som beskrivs ovan i 3.1–3.6, ingår även Kapitalrisk, Strate-

gisk risk, Regelefterlevnadsrisk, Uppföranderisk och Risk för finansiell brottslighet

i Swedbanks risktaxonomi.

3.7.1 Kapitalrisk

Kapitalrisk definieras som risk för att koncernen inte har en tillräcklig kapitalnivå

eller en otillräcklig sammansättning av kapital för att täcka gällande kapitalkrav

och stödja affärsverksamheten under normala såväl som stressade ekonomiska

förhållanden.

3.7.2 Strategisk risk

Risken som uppstår från bristande förmåga att anpassa sig till förändringar i

affärsmiljön eller bristande kapacitet att genomföra strategiska beslut, vilket kan

leda till misslyckande med att nå gruppspecifika mål.

3.7.3 Regelefterlevnadsrisk

Regelefterlevnadsrisk definieras som risk för att koncernen inte uppfyller de

externa och interna regler som är tillämpliga på koncernens tillståndspliktiga verk

samhet.

3.7.4 Uppföranderisk

Uppföranderisk definieras som risk för att fallera att agera i enlighet med kunds

bästa intresse, i enlighet med god marknadspraxis, dataskyddslagstiftning och

uppförandekoden.

3.7.5 Risk för finansiell brottslighet

Risk för finansiell brottslighet definieras som risk för penningtvätt, finansiering

av terrorism, brott mot sanktioner, mutor och korruption samt underlättande av

skatteflykt.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023116

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Kapital

4.1 Intern kapitalutvärdering

4.1.1 Syfte

Den interna kapitalutvärderingen (IKU) utvärderar Swedbanks motståndskraft i

tider av stress. Den syftar till att säkerställa att koncernen är adekvat kapitaliserad

för att klara större förluster genom en framåtblickande kapitalutvärdering. Swed

banks kapitalbehov utvärderas utifrån dess aggregerade risknivå, mål och affärs-

strategi.

Interna kapitalstresstester används för att säkerställa effektiv kapitalanvändning

och samtidigt, även under ogynnsamma scenarier, säkerställa att Swedbank möter

legala minimikrav och därigenom bibehåller åtkomst till både nationella och inter

nationella kapitalmarknader. Swedbank upprättar och dokumenterar egna metoder

och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov.

Resultaten av stresstesterna beaktas i kapitalplaneringsprocessen vid kalibre

ring av storleken på kapitalbuffertar utöver gällande kapitalkrav, vilket i sin tur

påverkar kapitalallokering, produktprissättning och resultatuppföljning av affärs

områden. Om utfallet av ett visst stresstestscenarie visar att Swedbank hamnar

under de internt beslutade målen för kapitaltäckning, kan det leda till beslut att

emittera ytterligare kapitalinstrument, justering av interna kontroller och riskmitige

rande åtgärder, omvärdering av den tillåtna exponeringsnivån inom affärsområden,

och utvärdering av koncernens långsiktiga strategi.

4.1.2 Risktäckning

Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen beaktas alla relevanta risker som

uppkommer inom koncernen. Förutom Pelare 1-risker utvärderas även andra risk

typer. För vissa riskkategorier sker ingen explicit allokering av kapital även om de

fortfarande övervakas noggrant såsom för likviditetsrisk och strategisk risk.

Väsentliga risker som har identifierats inom koncernen inkluderar:

Risktyper i IKU processen

Risktyp	Pelare 1	Pelare 2
	Kapital	Bidrar till det beräknade
	allokeras?	kapitalbehovet?
Kreditrisk	Ja	Ja
Koncentrationsrisk	Nej	Ja
Marknadsrisk	Ja	Ja
Marknadsrisk: ränterisk i bankboken	Nej	Ja
Operativ risk	Ja	Ja
Risk i försäkringsrörelsen	Ja	Ja
Pensionsrisk	Nej	Ja

		Identifierade och
Kapital allokeras ej		mitigrerade?
Ryktesrisk	Nej	Ja
Likviditetsrisk	Nej	ILU
Strategisk risk	Nej	Ja

1) Riskvikt om 250% appliceras på innehav i försäkringsföretag.

2) Försäkringföretagen inom koncernen genomför en egen risk- och solvensbe

dömning (Own Risk and Solvency Assessment, ORSA). Denna process syftar till

att kvalitativt och kvantitativt bedöma risker och solvenspositionen över en pla

neringshorisont på tre år. Beräkningarna genomförs genom en prognos av risk-

erna under ett basscenarie och ett antal stress- scenarier. Beroende på utfallet

av ORSA kan Swedbank välja att avsätta kapital inom ramen för sitt ekonomiska

kapital.

3) Ryktesrisk betraktas som en del av operativa risker i IKU-sammanhang. Parame

trarna för scenariesimulering kan komma att justeras för att återspegla ryktesrisk

4) Lividitetsrisker bedöms årligen i den interna likviditetsutvärderingen (ILU).

5) Strategiska risker ingår som del av den normala kapitalplaneringsprocessen och

täcks inom ramen av buffertkraven. Ekonomiskt kapital och simuleringar med

ogynnsamma scenarier kan justeras för att spegla ett framåtblickande perspektiv .

4.1.3 IKU 2023

Swedbank använder scenariebaserade makroekonomiska stresstester i IKU för att

prognostisera solvens och kapitalbehov. Stresstesterna är ett viktigt sätt att analy

sera hur Swedbanks portföljer skulle påverkas av negativ makroekonomisk utveck-

ling, inklusive effekter av negativa händelser för Swedbanks kapitalsituation och

riskprofil.

Den koncerngemensamma stresstestmetoden tar sin utgångspunkt i identifie

ring av makroekonomiska, systematiska och geopolitiska risker som kan ha en

negativ påverkan på Swedbanks kapitalposition. De identifierade riskerna omvand

las till kvantitativa effekter på viktiga makroekonomiska variabler för att skapa

makroekonomiska scenarier. Scenarierna innehåller variabler för Swedbanks fyra

hemmamarknader och kan därmed användas både på koncernnivå och för dotter

företagen. När Swedbank stressar kreditrisk används statistiska modeller som

omvandlar negativa makroekonomiska scenarier till förlustnivåer för relevanta

balansräkningsposter. Resultatposter som räntenetto samt avgifter och provisio

ner stressas även i scenariet. Efter att förändringar i riskexponeringsbeloppet

(REA) har redovisats uppskattas den totala effekten på kapitaltäckningen. Slutli

gen utvärderas och diskuteras stresstestresultat och metod av Swedbanks exper-

ter och ledning för att säkerställa tillförlitlighet. Scenarierna presenteras för styrel-

sen för godkännande tillsammans med en bedömning av effekterna på de

väsentliga risktyperna.

Swedbanks utförda stresstester i samband med IKU 2023 visar att koncernen

har motståndskraft och kan motstå en omfattande makroekonomisk stress. Swed

banks starka tillgångskvalitet, resultaträkning och kapitalsituation är nyckelfakto-

rerna bakom denna slutsats.

4.1.4 Internt kapitalkrav

Scenariebaserade simuleringar och stresstester som utförs under ett normativt

perspektiv kompletteras med beräkning av kapitalbehovet enligt interna metoder

för ekonomiskt kapital.

Inom ramverket för ekonomiskt kapital beaktas kreditrisk, marknadsrisk, opera

tiv risk och pensionsrisk, medan försäkringsrisk och affärsrisk utvärderas separat.

Affärsrisk bedöms genom stresstester som utförs i IKU. Om resultatet av stresstest

tyder på ytterligare kapitalbehov skulle ekonomiskt kapital kunna ökas i enlighet

därmed. Försäkringsföretagen inom koncernen genomför en egen årlig risk- och

solvensbedömning (ORSA). ORSA-processen bedömer risker och solvenspositio

nen genom att beräkna riskmått under ett basscenarie och ett antal stress-

scenarier. I likhet med affärsrisk, om resultatet av ORSA visar på ett solvensbehov

för försäkringsbolagen, skulle ekonomiskt kapital kunna avsättas.

Value-at-Risk (VaR)-baserade modeller har i allmänhet en konfidensnivå på

99,9% och används för att beräkna ekonomiskt kapital för de olika risktyperna.

Konfidensnivån, motsvarar den konfidensnivå som används vid kalibrering av

Basel IRK-ramverket, använder ett års tidshorisont.

4.1.5 Modeller för ekonomiskt kapital

Swedbanks interna modell för ekonomiskt kapital avseende kreditrisk är baserad

på samma teoretiska grund som Basel IRK-ramverket, men IRK-ramverket är

begränsat till enfaktorsmodell, medan Swedbanks ramverk för ekonomiskt kapital

använder sig av en multifaktormodell. I och med detta kan den befintliga port

följuppsättningen användas, och både koncentration och diversifieringseffekter

beaktas.

Den operativa förlustmodellen är en statistisk och matematisk modell baserad

på extremvärdesteorin där historisk data för operativa förluster används. Modellen

har tagits fram huvudsakligen genom att använda intern förlustdata och komplet

teras sedan med scenarieinformation för att fånga områden där det finns behov av

mer än förlustdata.

Ekonomiskt kapital för marknadsrisk drivs framförallt av ränterisk i bankboken

där en metod för ekonomiskt värde används. För risker som härrör från trading

verksamheten är Swedbanks interna bedömning i linje med marknadsrisker i

pelare 1. Den största skillnaden är att Swedbank använder ett standardiserat sätt

att beräkna specifik ränterisk i pelare 1, och att en intern modell används i ramver

ket för ekonomiska kapital. Förutom marknadsrisk i bankboken och tradingboken

tar den ekonomiska kapitalbedömning också hänsyn till CVA risk.

Pensionsrisk är det sista riskslaget som beaktas inom ramverket för ekono

miskt kapital. Metoden för att beräkna pensionsrisk är baserat på de befintliga för-

måndsbestämda pensionsplanerna, där de underliggande marknadsriskfaktorerna

stressats för att utvärdera kapitalbehovet för pensionsrisk under stressade förhål

landen.

Vid årsskiftet 2023 uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för Swedbanks

konsoliderade situation till 50.5 mdkr (41,6). Det kapital som möter det interna

kapitalbehovet, det vill säga kärnprimärkapitalet, uppgick till 160,7 mdkr.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 117

Koncernen Finansiella rapporter och noter

4.2 Kapitaltäckningsanalys

Regler om kapitaltäckning är lagstiftarens krav om hur mycket kapital, benämnt

kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institutet

tar. Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i kon

cernens verksamhet. Swedbanks legala kapitalkrav är baserat på Europaparla-

mentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut.

I den konsoliderade situationen redovisas koncernens försäkringsföretag enligt

kapitalandelsmetoden i stället för genom fullständig konsolidering. Joint venture

bolagen EnterCard Group AB, Invidem AB och P27 Nordic Payments Platform AB

konsolideras genom klyvningsmetod i stället för att redovisas med kapital-

andelsmetod.

Konsoliderad situation	2023	2022
Tillgänglig kapitalbas
Kärnprimärkapital	160 659	144 107
Primärkapital	174 848	153 320
Totalt kapital	195 648	176 331
Riskvägda exponeringsbelopp
Totalt riskvägt exponeringsbelopp	847 121	809 438
Kapitalrelationer som en procentandel av
det riskvägda exponeringsbeloppet
Kärnprimärkapitalrelation	19,0	17,8
Primärkapitalrelation	20,6	18,9
Total kapitalrelation	23,1	21,8
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker
än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procent- andel av det riskvägda exponeringsbeloppet
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker
än risken för alltför låg bruttosoliditet	2,7	2,3
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital	1,8	1,5
varav: ska utgöras av primärkapital	2,1	1,8
Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderings - processen	10,7	10,3
Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en
procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet
Kapitalkonserveringsbuffert	2,5	2,5
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker
eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert	1,7	0,9
Systemriskbuffert	3,1	3,0
Buffert för globalt systemviktigt institut
Buffert för andra systemviktiga institut	1,0	1,0
Kombinerat buffertkrav	8,3	7,4
Samlade kapitalkrav	19,0	17,7
Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de
totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderings - processen	12,4	11,2

Konsoliderad situation	2023	2022
Bruttosoliditetsgrad
Totalt exponeringsmått	2 689 307	2 735 019
Bruttosoliditetsgrad, %	6,5	5,6
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för
alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det
totala exponeringsmåttet
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för
alltför låg bruttosoliditet
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital
Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderingsprocessen	3,0	3,0
Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav
som en procentandel av det totala exponeringsmåttet
Krav på bruttosoliditetsbuffert
Samlat bruttosoliditetskrav	3,0	3,0
Likviditetstäckningskvot
Totala högkvalitativa likvida tillgångar, genomsnittligt
viktat värde	709 683	716 743
Likviditetsutflöden, totalt viktat värde	579 469	578 133
Likviditetsinflöden, totalt viktat värde	128 771	80 684
Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde	450 698	497 449
Likviditetstäckningskvot, %	159,1	145,4
Stabil nettofinansieringskvot
Total tillgänglig stabil finansiering	1 720 299	1 663 231
Totalt behov av stabil finansiering	1 390 353	1 404 092
Stabil nettofinansieringskvot, %	123,7	118,5

I övrigt tillämpas samma principer vid konsolidering som för koncernen.

Noten innehåller den information som ska offentliggöras enligt Finans-

inspektionens föreskrifter (FFFS 2008:25). Ytterligare periodisk information enligt

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för

kreditinstitut samt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2021/637

återfinns på Swedbanks webbplats https://www.swedbank.com/sv/investor-

relations/rapporter-och-presentationer/riskrapporter.html .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023118

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Kärnprimärkapital	2023	2022
Eget kapital enligt koncernbalansräkning	198 760	176 064
Beräknad utdelning	–17 049	–10 967
Förändringar i värdet på egna skulder	–150	–339
Kassaflödessäkringar	–9	–13
Ytterligare värdejusteringar	–609	–576
Goodwill	–13 874	–13 863
Uppskjuten skattefordran	–25	–106
Immateriella tillgångar	–4 470	–4 005
Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar	–61	–11
Avdrag från kärnprimärkapital på grund av artikel 3 CRR	–140	–106
Avdrag för aktier, kärnprimärkapital	–46	–40
Förmånsbestämda pensionsplaner	–1 667	–1 930
Summa	160 659	144 107

Riskexponeringsbelopp	2023	2022
Kreditrisker enligt schablonmetoden	59 387	54 992
Kreditrisker enligt IRK	374 538	336 516
Obeståndsfond	335	149
Avvecklingsrisker	0	0
Marknadsrisker	16 592	21 461
Kreditvärdighetsjustering	2 986	3 809
Operativ risk	96 123	79 995
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR	29 234	71 411
Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 458 CRR	267 925	241 106
Summa	847 121	809 438

			mkr			%
Kapitalkrav			2023	2022	2023	2022
Kapitalkrav pelare 1			138 023	124 756	16,3	15,4
varav buffertkrav			70 254	60 001	8,3	7,4
Kapitalkrav pelare	2		22 618	18 374	2,7	2,3
Pelare 2-vägledning			4 236	8 094	0,5	1,0
Totalt kapitalkrav inklusive pelare 2-vägledning			164 877	151 225	19,5	18,7
Kapitalbas			195 648	176 331
1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive pelare 2-krav och pelare 2-vägledning.
2) Buffertkraven inkluderar systemriskbuffert, kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk buffert och buffert för övriga systemviktiga institut.
3) Individuellt pelare 2-krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP		2023 .

	mkr			%
Bruttosoliditetskrav	2023	2022	2023	2022
Bruttosoliditetskrav pelare 1	80 679	82 051	3,0	3,0
Pelare 2-vägledning	13 447	12 308	0,5	0,5
Totalt bruttosoliditetskrav inklusive pelare 2-vägledning	94 126	94 358	3,5	3,5
Primärkapital	174 848	153 320
1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade bruttosolidietskrav, inklusive pelare 2-krav och pelare 2-vägledning.

Swedbank omfattas sedan 30 januari 2017 även av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella

konglo merat, se vidare kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet nedan .

	Finansiella konglomeratet
Kapitaltäckning finansiella konglomeratet	2023	2022
Kapitalbas efter justeringar och avdrag	205 732	187 456
Kapitalkrav	174 210	158 531
Överskott	31 522	28 924
Finansiella konglomeratets kapitaltäckningsgrad, %	118,1	118,2

1) Det finansiella konglomeratets kapitalbas och kapitalkrav är beräknade enligt konsoliderings

metoden i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 119

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Rörelsesegment

				Koncern-
	Svensk bank-	Baltisk bank-	Företag &	funktioner &
2023	verksamhet	verksamhet	Institutioner	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Resultaträkning
Räntenetto	25 759	18 360	10 409	–3 674	80	50 933
Provisionsnetto	8 939	3 390	3 119	–342	–19	15 088
Nettoresultat finansiella poster	419	566	1 157	796	–0	2 938
Försäkringsnetto	561	901			65	1 527
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	836		–12	–21		803
Övriga intäkter	129	136	280	3 260	–2 037	1 769
Summa intäkter	36 643	23 352	14 953	19	–1 911	73 057
varav interna intäkter		49		1 862	–1 911
Personalkostnader	2 823	1 973	1 644	7 012	–16	13 436
Rörliga personalkostnader	59	106	100	244		509
Övriga allmänna administrationskostnader	7 784	3 224	3 037	–4 802	–1 895	7 349
Avskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar	18	174	23	1 705		1 920
Sanktionsavgifter		37		850		887
Summa kostnader	10 683	5 513	4 805	5 009	–1 911	24 100
Resultat före nedskrivningar, Bankskatter
och resolutionsavgifter	25 960	17 839	10 148	–4 991		48 957
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar	3		24	53		81
Nedskrivning av materiella tillgångar		7				7
Kreditförluster	1 092	83	482	17		1 674
Bankskatter och resolutionsavgifter	1 109	1 602	838	25		3 574
Resultat före skatt	23 757	16 147	8 804	–5 086		43 622
Skatt	4 582	3 573	1 809	–473		9 492
Årets resultat	19 174	12 574	6 995	–4 613		34 130
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	19 173	12 574	6 995	–4 613		34 128
Minoriteten	2					2
Provisionsnetto
Provisionsintäkter
Betalningsförmedling	608	682	796	420	–17	2 489
Kort	2 384	2 284	2 929	–455		7 142
Kundkoncept	1 066	275	291	–19		1 613
Kapitalförvaltning och depå	7 277	616	1 903	–3	–329	9 464
Livförsäkring	258	19	38	1		317
Värdepapper	201	44	394	12	–9	642
Corporate Finance		0	40			40
Utlåning	32	238	977	7	–8	1 247
Garantier	15	90	90	16	–16	195
Inlåning	11	165	7	–0	–0	182
Fastighetsförmedling	159					159
Skadeförsäkring	70	1	–0	1		72
Övrigt	85	30	135	8		258
Summa provisionsintäkter	12 167	4 444	7 600	–12	–378	23 820
Provisionskostnader	3 227	1 055	4 480	329	–359	8 732
Provisionsnetto	8 939	3 390	3 119	–342	–19	15 088

Rörelsesegmentsrapporteringen bygger på Swedbanks redovisningsprinciper, orga

nisation och internredovisning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan

rörelsesegmenten, medan alla kostnader för koncernfunktioner samt koncernstaber

överförs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. Koncernled

ningskostnader utfördelas inte. För gräns överskridande tjänster sker fakturering

enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapital tillhörande

aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäck

ningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på koncernens interna

kapitalutvärdering (IKU). Räntabilitet på allokerat eget kapital för rörelsesegmenten

beräknas på årets resultat hänförligt till aktie ägarna för rörelsesegmenten i relation

till genomsnittligt månadsvis allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Svensk

bankverksamhet är det dominerande rörelsesegmentet. Här ligger ansvaret för

samtliga svenska kunder med undantag för medelstora och stora företag samt

finansiella institutioner. Rörelsesegmentets tjänster säljs genom det egna kon

torsnätet, kundcenter och internetbanken samt fristående sparbankers distribu-

tionsnät. I rörelsesegmentet ingår även ett antal dotterföretag. Baltisk bankverk-

samhet bedriver verksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Tjänster säljs genom

det egna kontors nätet, kundcenter och digitala kanaler.

I Baltisk bankverksamhet redovisas även effekterna av Swedbank AB:s ägande i

verksamheten i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig good

will samt koncernmässiga avskrivningar på inlåningsportföljen som identifierades

vid förvärvet 2005. Företag & Institutioner har kundansvaret för medelstora företag,

stora företag, finansiella institutioner och banker samt ansvaret för trading- och

kapital marknads produkter. Verksamheten bedrivs i Sverige, Norge, Finland, USA

och Kina samt i trading- och kapitalmarknadsverksamheten i Estland, Lettland och

Litauen. Koncernfunktionerna verkar tvärs över affärsområdena och fungerar som

strategiskt och administrativt stöd åt dessa. Koncernfunktionerna är: Group Pro

ducts & Advice, Group Channels & Technologies, CFO Office (inklusive Group Trea-

sury), Group Risk, Group Compliance, Group Credit, Group Brand, Communication &

Sustainability, Group HR & Infrastructure, Group Legal, koncernledningen och

internrevision.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023120

Finansiella rapporter och noter Koncernen

2023				Koncern-
	Svensk bank-	Baltisk bank-	Företag &	funktioner &
Balansräkning	verksamhet	verksamhet	Institutioner	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	13	3 827	1 941	247 222	–9	252 994
Utlåning till kreditinstitut	5 744	794	123 339	277 374	–339 718	67 534
Utlåning till allmänheten	1 069 201	254 856	509 829	30 678	–1 189	1 863 375
Räntebärande värdepapper		1 822	59 052	181 812	–5 226	237 460
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	317 758	2 037				319 795
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	6 111			2 164		8 275
Derivat		355	130 962	94 457	–186 210	39 563
Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar	2 030	12 466	–65	11 552		25 983
Övriga tillgångar	22 619	143 273	8 819	277 991	–412 163	40 539
Summa tillgångar	1 423 476	419 430	833 877	1 123 250	–944 514	2 855 519
Skulder till kreditinstitut	7 315	123	331 333	62 015	–328 731	72 054
In- och upplåning från allmänheten	605 706	383 365	252 801	2 662	–10 272	1 234 262
Emitterade värdepapper	–30	1 675	1 907	730 783	–5 787	728 548
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	318 546	2 062				320 609
Derivat		358	139 607	119 664	–186 176	73 453
Övriga skulder	427 374	0	61 536	14 802	–413 548	90 164
Seniora icke prioriterade skulder			–81	104 909	0	104 828
Efterställda skulder			–12	32 854		32 841
Summa skulder	1 358 911	387 583	787 090	1 067 689	–944 514	2 656 759
Allokerat eget kapital	64 565	31 846	46 787	55 561		198 760
Summa skulder och eget kapital	1 423 476	419 430	833 877	1 123 250	–944 514	2 855 519
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	29,9	41,1	15,2	–10,2		18,3
K/I-tal	0,29	0,24	0,32			0,33
Kreditförlustnivå, %	0,10	0,03	0,09	0,06		0,09
Lån till kunder/Inlåning från kunder, %	177	67	191	26		145
Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr	4	1	2			8
Lån till kunder, total, mdkr	1 069	255	458	1		1 782
Reserveringar för lån till kunder, total, mdkr	3	1	3			7
Inlåning från kunder, mdkr	606	383	239	3		1 230
Riskexponeringsbelopp, mdkr	360	189	270	28		847
Heltidstjänster	3 640	4 762	1 197	7 676		17 275
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 64 31 46 45 186

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 121

Koncernen Finansiella rapporter och noter

				Koncern-
	Svensk bank-	Baltisk bank-	Företag &	funktioner &
2022	verksamhet	verksamhet	Institutioner	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Resultaträkning
Räntenetto	18 374	8 351	7 379	–975	17	33 146
Provisionsnetto	8 389	3 006	2 909	–201	11	14 114
Nettoresultat finansiella poster	249	438	970	282	0	1 940
Försäkringsnetto	660	–185			55	529
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	780		–5	–37		738
Övriga intäkter	130	109	274	2 459	–1 412	1 560
Summa intäkter	28 582	11 719	11 527	1 528	–1 329	52 028
varav interna intäkter		44		1 285	– 1 329
Personalkostnader	2 721	1 612	1 580	6 585	–14	12 484
Rörliga personalkostnader	35	62	107	143	–0	347
Övriga allmänna administrationskostnader	6 857	2 444	3 066	–4 761	–1 315	6 291
Avskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar	27	179	21	1 468		1 695
Summa kostnader	9 640	4 297	4 774	3 435	–1 329	20 817
Resultat före nedskrivningar, bankskatter
och resolutionsavgifter	18 943	7 422	6 753	–1 907		31 210
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar			181	944		1 125
Nedskrivning av materiella tillgångar		13				13
Kreditförluster	769	402	290	18		1 479
Bankskatter och resolutionsavgifter	1 174	100	536	21		1 831
Resultat före skatt	16 999	6 908	5 746	–2 890		26 763
Skatt	3 184	1 219	1 276	–284		5 396
Årets resultat	13 815	5 689	4 470	–2 606		21 368
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	13 812	5 689	4 470	–2 606		21 365
Minoriteten	3					3
Provisionsnetto
Provisionsintäkter
Betalningsförmedling	557	659	633	348	–18	2 179
Kort	2 276	2 003	2 806	–441	0	6 644
Kundkoncept	935	209	324	–19	0	1 450
Kapitalförvaltning och depå	6 840	534	1 630	–15	–291	8 698
Livförsäkring	273	20	35	1	0	330
Värdepapper	207	45	368	22	–8	633
Corporate Finance	0	3	72	0	0	74
Utlåning	112	206	948	4	–7	1 263
Garantier	17	75	95	1	0	189
Inlåning	13	136	6	0	0	155
Fastighetsförmedling	188	0	0	0	0	188
Skadeförsäkring	70	1	0	2	0	73
Övrigt	176	27	121	3	0	327
Summa provisionsintäkter	11 663	3 917	7 039	–93	–323	22 203
Provisionskostnader	3 274	912	4 130	108	–334	8 089
Provisionsnetto	8 389	3 006	2 909	–201	11	14 114

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen per 1 maj 2023 samt till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se K2 och K57 .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023122

Finansiella rapporter och noter Koncernen

2022				Koncern-
	Svensk bank-	Baltisk bank-	Företag &	funktioner &
Balansräkning	verksamhet	verksamhet	Institutioner	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	1 344	3 714	2 008	360 206	–1 281	365 992
Utlåning till kreditinstitut	5 591	267	111 689	313 777	–374 735	56 589
Utlåning till allmänheten	1 101 354	236 410	494 845	10 891	–689	1 842 811
Räntebärande värdepapper	236	1 644	46 531	165 155	–785	212 780
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	266 391	2 203				268 594
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures	5 615			2 215		7 830
Derivat	0	533	180 058	137 949	–268 036	50 504
Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar	2 048	12 521	–84	10 850	0	25 335
Övriga tillgångar	22 081	151 895	8 639	287 316	–445 719	24 211
Summa tillgångar	1 404 659	409 187	843 684	1 288 359	–1 091 244	2 854 646
Skulder till kreditinstitut	6 783	193	305 848	79 699	–319 697	72 826
In- och upplåning från allmänheten	646 743	375 684	290 311	2 126	–8 915	1 305 948
Emitterade värdepapper	–4	2 053	2 996	780 733	–1 572	784 206
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	266 663	2 229				268 892
Derivat		550	191 409	144 676	–267 956	68 679
Övriga skulder	420 515	0	9 946	151 915	–493 104	89 272
Seniora icke prioriterade skulder				57 439		57 439
Efterställda skulder			–0	31 331	–0	31 331
Summa skulder	1 340 700	380 710	800 510	1 247 919	–1 091 244	2 678 594
Allokerat eget kapital	63 959	28 478	43 174	40 440		176 052
Summa skulder och eget kapital	1 404 659	409 187	843 684	1 288 359	–1 091 244	2 854 646
Nyckeltal
Räntabilitet på allokerat eget kapital, %	21,9	20,7	11,0	–7,8		13,0
K/I-tal	0,34	0,37	0,41	2,25		0,40
Kreditförlustnivå, %	0,06	0,19	0,11	0,10		0,08
Lån till kunder/Inlåning från kunder, %	170	63	168	35		139
Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr	2	1	2	0		6
Lån till kunder, total, mdkr	1 101	236	460	1		1 799
Reserveringar för lån till kunder, total, mdkr	2	1	2	0		6
Inlåning från kunder, mdkr	647	375	274	3		1 298
Riskexponeringsbelopp, mdkr	361	155	267	27		809
Heltidstjänster	3 437	4 701	1 174	7 491		16 803
Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr	63	28	41	34		165

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen per 1 maj 2023 samt till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se K2 och K57 .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 123

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Skillnad mellan tidigare och ny redovisning per rörelsesegment, 2022

Svensk

bank verksamhet

Baltisk

bank verksamhet

Företag &

Institutioner

Koncern funktioner &

Övrigt

Elimineringar Koncernen

Mkr IFRS 17 Omorg IFRS 17 Omorg IFRS 17 Omorg IFRS 17 Omorg IFRS 17 Omorg IFRS 17 Omorg

Räntenetto –2 441 –11 14 2 503 –76 –11

Provisionsnetto –25 –313 –68 288 –14 26 –2 –109

Nettoresultat finansiella poster till verkligt

värde 19 –142 34 148 –6 53

Övriga intäkter –248 –9 –933 –42 51 55 –1 127

Summa intäkter –254 –2 906 –978 14 2 897 –14 –5 52 –1 193

Personalkostnader –82 –474 –234 –0 33 –99 441 –415

Rörliga personalkostnader –7 –0 –0 0 7 –0

Övriga kostnader –216 –472 –104 –0 620 86 –147 52 –183

Avskrivningar –0 0 –98 98

Summa kostnader –299 –953 –338 –0 555 –14 398 52 –598

Resultat före kreditförluster och

nedskrivningar 45 –1 952 –640 14 2 342 –403 –595

Kreditförluster –268 268

Bankskatter och resolutionsavgifter –73 73

Resultat före skatt 45 –1 612 –640 14 2 001 –403 –595

Skatt 5 –335 –88 2 421 –88 –83

Årets resultat 40 –1 277 –552 12 1 580 0 –316 –512

Mkr

Kassa och tillgodohavande hos

centralbanker –1 362 1 787 –425

Utlåning till kreditinstitut 833 –1 340 507

Utlåning till allmänheten –173 447 173 447

Finansiella tillgångar där kunder bär

placeringsrisken –16 932 –5 152 –22 084

Materiella tillgångar och immateriella

anläggningstillgångar –0 –712 712

Övriga tillgångar 16 934 –31 –265 –120 –556 5 185 707 21 854

Summa tillgångar 2 –174 008 –5 416 173 063 238 5 185 707 –230

Skulder till kreditinstitut –23 150 23 150 0

In- och upplåning från allmänheten –78 896 78 896

Finansiella skulder där kunder bär

placeringsrisken –17 684 –5 417 –23 100

Derivat 30 –30

Övriga skulder 17 697 –64 025 0 63 644 –356 5 185 737 22 882

Summa skulder 13 –166 071 –5 416 165 720 –356 5 185 707 –218

Allokerat eget kapital –12 –7 937 7 343 594 –12

Summa skulder och eget kapital 2 –174 008 –5 416 173 063 238 5 185 707 –230

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 0,0 0,3 –2,0 0,0 2,6 0,0 –0,8 0,0 0,0

K/I-tal –0,01 0,00 0,00 –0,00 –0,07 0,01 0,27 0,00

Kreditförlustnivå, % –0,02 0,10

Lån till kunder/inlåning från kunder, % –5 21

Lån till kunder, total, mdkr –173 173

Inlåning från kunder, mdkr –79 79

Riskexponeringsbelopp, Basel 3, mdkr –53 53

Heltidstjänster –559 –5 564

Genomsnittligt allokerat kapital, mdkr –6,9 6,3 0,6

Omräkning av jämförelsetal

Från och med 1 maj 2023 genomfördes en omorganisation som påverkade främst

Svensk bankverksamhet, Stora Företag och Institutioner, som bytte namn till Före

tag och Institutioner, samt Koncernfunktioner och Övrigt. Flertalet medelstora före-

tagskunder och bostadsrättsföreningar överfördes från Svensk bankverksamhet

till Företag och Institutioner. I samband med förändringen har även vissa stödfunk

tioner överförts till Koncernfunktioner och Övrigt. Jämförelsetal har räknats om.

Sedan 1 maj har ytterligare överföringar av kunder mellan affärsområden skett.

Omräkningar har inte skett av dessa överföringar. Dessa förändringar påverkar inte

koncernens totalresultat eller eget kapital.

Jämförelsetal har även räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer

information se nedan samt K2 och K57 .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023124

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Produkter

2023 Finansiering

Sparande &

Placeringar

Betalningar &

Kort

Handel &

Kapitalmarknad Övrigt Totalt

Räntenetto 21 826 10 201 21 144 152 –2 390 50 933

Provisionsnetto 1 689 6 762 6 752 1 199 –1 315 15 088

Nettoresultat finansiella poster 59 144 –21 1 863 892 2 938

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 0 0 123 0 680 803

Övriga intäkter 237 1 426 209 1 1 423 3 295

Summa intäkter 23 811 18 534 28 207 3 215 –710 73 057

2022

Finansiering

Sparande &

Placeringar

Betalningar &

Kort

Handel &

Kapitalmarknad Övrigt Totalt

Räntenetto 22 883 4 604 6 883 –1 –1 203 33 146

Provisionsnetto 1 207 6 580 5 737 546 44 14 114

Nettoresultat finansiella poster 18 -32 –19 1 242 730 1 940

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 378 360 738

Övriga intäkter 19 1 426 327 40 278 2 090

Summa intäkter 24 108 12 578 13 306 1 826 210 52 028

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

I produktredovisningen har intäkter från Sverige, de baltiska länderna och Norge fördelats på fem huvudsakliga produktområden. Övriga länders intäkter är inkluderade i

posten Övrigt. Koncernen har ingen enskild kund från vilken koncernens intäkter överstiger 10 procent av koncernens totala intäkter.

Finansiering Handel & Kapitalmarknadsprodukter

boendefinansiering aktiehandel

konsumentkrediter strukturerade produkter

företagsfinansiering corporate finance

leasing förvaringstjänster

övriga finansieringsprodukter räntehandel

trade finance valutahandel

factoring övriga kapitalmarknadsprodukter

Sparande & Placeringar Övrigt

sparkonton administrativa tjänster

fond- och försäkringssparande egen finansförvaltning

pensionssparande fastighetsmäkleri

institutionell kapitalförvaltning fastighetsförvaltning

övriga sparande- och placeringsprodukter juridiska tjänster

Betalningar & Kort bankfack

transaktionskonton övrigt

kontanthantering

nationella betalningar

internationella betalningar

mobilbetalningar

dokumentbetalningar

bankkort

kreditkort (inklusive EnterCard)

kortinlösen

andra betalningsprodukter

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 125

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Geografisk fördelning

Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs och är inte jämförbar med redovisningen av rörelsesegment. I den geografiska fördel-

ningen har immateriella anläggningstillgångar, främst goodwill, härrörande till företagsförvärv allokerats till det land som verksamhet förvärvats i. I kolumnen övrigt ingår

verksamheter i Finland, Danmark, Luxemburg och Kina. En mer detaljerad landsfördelning lämnas på Swedbanks hemsida.

2023	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	USA	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Resultaträkning
Räntenetto	32 838	6 080	3 544	6 809	964	184	435	80	50 933
Provisionsnetto	11 164	906	1 050	1 379	383	33	241	–70	15 088
Nettoresultat finansiella poster	2 181	187	158	292	67	3	50	–0	2 938
Försäkringsnetto	601	480	151	281				12	1 527
Andel av intresseföretags och
joint ventures resultat	696	2			35		70		803
Övriga intäkter	2 807	865	375	646	139		42	–3 106	1 769
Summa intäkter	50 287	8 520	5 278	9 408	1 588	220	839	–3 083	73 057
Personalkostnader	9 512	1 460	876	1 155	259	39	135		13 436
Rörliga personalkostnader	331	66	42	53	11		6		509
Övriga allmänna administrationskostnader	6 869	1 097	895	1 209	209	–21	175	–3 083	7 349
Avskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar	1 545	113	56	103	72	5	26		1 920
Sanktionsavgifter	850		37						887
Summa kostnader	19 106	2 736	1 905	2 521	550	24	341	–3 083	24 100
Resultat före nedskrivningar, bankskatter och
resolutionsavgifter	31 181	5 784	3 373	6 887	1 038	196	498		48 957
Nedskrivning av immateriella
anläggningstillgångar	53				23		4		81
Nedskrivning av materiella tillgångar	0		0	6					7
Kreditförluster	2 327	–31	82	34	–654	–0	–85		1 674
Bankskatter och resolutionsavgifter	1 933	38	37	1 542	17		6		3 574
Resultat före skatt	26 867	5 777	3 253	5 305	1 651	197	572		43 622
Skatt	5 737	1 592	645	1 008	448	–36	98		9 492
varav aktuell skatt	4 223	826	684	961	452	43	100		7 289
varav betald skatt	3 970	761	108	498		1	105		5 443
Årets resultat	21 130	4 185	2 608	4 297	1 204	232	474		34 130
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	21 128	4 185	2 608	4 297	1 204	232	474		34 128
Minoriteten	2								2
2023	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	USA	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Balansräkning
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	21 930	34 352	39 672	62 423	1 912	37 900	54 805		252 994
Utlåning till kreditinstitut	310 152	9 272	16 720	34 231	56 601	106 474	2 739	–468 656	67 534
Utlåning till allmänheten	1 534 206	114 096	46 888	94 542	52 357	1 851	21 727	–2 290	1 863 375
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar	–8 489								–8 489
Räntebärande värdepapper	227 803	2 462	1 988	13 145	95	2 252	310	–10 595	237 460
Finansiella tillgångar där kunder bär
placeringsrisken	317 758	604	985	448					319 795
Aktier och andelar i intresseföretag och
joint ventures	7 654	24			375		222		8 275
Derivat	39 583	216	78	163	92		2	–570	39 563
Materiella tillgångar och immateriella
anläggningstillgångar	12 792	5 120	2 804	4 915	259	26	66		25 983
Övriga tillgångar	40 393	1 767	1 651	5 275	64	912	3 135	–4 169	49 028
Summa tillgångar	2 503 781	167 913	110 785	215 143	111 755	149 414	83 007	–486 280	2 855 519
Skulder till kreditinstitut	291 073	188	79	38	105 559	37 593	77 669	–440 143	72 054
In- och upplåning från allmänheten	852 552	130 606	83 917	168 514	592		804	–2 724	1 234 262
Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar	209								209
Emitterade värdepapper	628 509	2				110 632		–10 595	728 548
Finansiella skulder där kunder bär
placeringsrisken	318 546	606	991	465					320 609
Derivat	73 377	239	115	169	91		5	–542	73 453
Övriga skulder	43 424	23 921	17 964	27 575	736	91	2 035	–25 794	89 954
Seniora icke prioriterade skulder	104 828								104 828
Efterställda skulder	32 841			6 482				–6 482	32 841
Summa skulder	2 345 360	155 562	103 066	203 243	106 979	148 316	80 514	–486 280	2 656 759
Allokerat eget kapital	158 421	12 351	7 719	11 900	4 776	1 098	2 493		198 760
Summa skulder och eget kapital	2 503 781	167 913	110 785	215 143	111 755	149 414	83 007	–486 280	2 855 519

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023126

Finansiella rapporter och noter Koncernen

2022	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	USA	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Resultaträkning
Räntenetto	24 873	2 985	1 486	2 320	895	154	405	28	33 146
Provisionsnetto	10 439	841	917	1 201	428	41	269	–21	14 114
Nettoresultat finansiella poster	1 766	68	16	100	48	–10	–48		1 940
Försäkringsnetto	697	–166	29	–40				10	529
Andel av intresseföretags och
joint ventures resultat	580	3			107		48		738
Övriga intäkter	2 400	648	297	520	145		35	–2 485	1 560
Summa intäkter	40 756	4 378	2 746	4 100	1 623	185	708	–2 469	52 028
Personalkostnader	9 125	1 210	710	921	335	36	148		12 484
Rörliga personalkostnader	232	37	23	28	10	1	16		347
Övriga allmänna administrationskostnader	5 860	838	667	937	276	–8	191	–2 469	6 291
Avskrivningar av materiella tillgångar och
immateriella anläggningstillgångar	1 328	106	49	93	86	5	27		1 695
Summa kostnader	16 545	2 191	1 448	1 979	707	34	381	–2 469	20 817
Resultat före nedskrivningar, bankskatter och
resolutionsavgifter	24 210	2 187	1 297	2 121	916	152	327		31 211
Nedskrivning av immateriella
anläggningstillgångar	944				181				1 125
Nedskrivning av materiella tillgångar		9	3						13
Kreditförluster	1 527	178	27	200	–579		127		1 479
Bankskatter och resolutionsavgifter	1 677	42	44	44	20	0	5		1 831
Resultat före skatt	20 063	1 959	1 223	1 877	1 294	152	195		26 763
Skatt	4 076	273	244	391	343	34	35		5 396
varav aktuell skatt	4 979	349	32	403	337	39	28		6 167
varav betald skatt	3 938	315	28	168		1	87		4 537
Årets resultat	15 987	1 686	979	1 487	951	117	160		21 368
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB	15 985	1 686	979	1 487	951	117	160		21 365
Minoriteten 3 3

2022	Sverige	Estland	Lettland	Litauen	Norge	USA	Övrigt	Elimineringar	Totalt
Balansräkning
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	164 399	31 587	27 852	91 239	1 994	28 717	20 204		365 992
Utlåning till kreditinstitut	227 950	11 658	23 009	5 890	29 889	82 208	3 638	–327 653	56 589
Utlåning till allmänheten	1 515 209	107 033	44 376	85 574	65 787	2 382	24 623	–2 172	1 842 811
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar	–20 369	0							–20 369
Räntebärande värdepapper	198 672	2 823	2 261	13 894	3 546	1 973	266	–10 654	212 780
Finansiella tillgångar där kunder bär
placeringsrisken	266 391	873	893	437					268 594
Aktier och andelar i intresseföretag och
joint ventures	7 050	22			545		213		7 830
Derivat	50 439	317	67	265	472		5	–1 061	50 504
Materiella tillgångar och immateriella
anläggningstillgångar	11 969	5 115	2 808	4 986	360	31	66		25 335
Övriga tillgångar	35 839	1 983	985	4 512	1 283	952	4 705	–5 679	44 580
Summa tillgångar	2 457 548	161 412	102 251	206 796	103 875	116 263	53 719	–347 219	2 854 646
Skulder till kreditinstitut	206 807	254	24	11 036	93 373	29 120	45 556	–313 345	72 826
In- och upplåning från allmänheten	927 501	129 161	79 905	166 422	3 315		3 299	–3 656	1 305 948
Emitterade värdepapper	708 993	2				85 864		–10 654	784 206
Finansiella skulder där kunder bär
placeringsrisken	266 663	874	901	454					268 892
Derivat	68 478	326	79	279	472		20	–975	68 679
Övriga skulder	53 177	19 473	14 120	13 715	803	184	1 720	–13 920	89 272
Seniora icke prioriterade skulder	57 439								57 439
Efterställda skulder	31 331			4 670				–4 670	31 331
Summa skulder	2 320 390	150 091	95 030	196 576	97 963	115 168	50 596	–347 219	2 678 594
Allokerat eget kapital	137 158	11 321	7 222	10 221	5 912	1 095	3 124		176 052
Summa skulder och eget kapital 2 457 548 161 412 102 251 206 796 103 875 116 263 53 719 –347 219 2 854 646

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 127

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Räntenetto

		2023			2022
	Upplupet	Verkligt värde via		Upplupet	Verkligt värde via
	anskaffningsvärde	resultaträkningen	Summa	anskaffningsvärde	resultaträkningen	Summa
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	15 352		15 352	3 272		3 272
Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m.	8 259	465	8 724	852	319	1 171
Utlåning till kreditinstitut	1 655	1 679	3 334	705	65	770
Utlåning till allmänheten	76 416	4 018	80 434	40 168	718	40 886
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		1 729	1 729		931	931
Summa räntebärande instrument	101 682	7 892	109 573	44 999	2 031	47 030
Derivat		–903	–903		463	463
Övriga tillgångar	77	–2	74	4	2	6
Summa	101 758	6 985	108 744	45 003	2 496	47 499
Överföring av handelsrelaterade räntor till Nettoresultat
finansiella poster			–6 372			–2 211
Ränteintäkter			102 372			45 287
Skulder
Skulder till kreditinstitut	4 766	1 534	6 301	1 109	139	1 248
In- och upplåning från allmänheten	24 314	2 029	26 344	4 726	355	5 081
varav insättningsgarantiavgifter	610		610	496		496
Emitterade värdepapper	26 916	11	26 927	10 591	11	10 602
Seniora icke prioriterade skulder	2 472		2 472	659		659
Efterställda skulder	1 807		1 807	911		911
Summa räntebärande instrument	60 276	3 575	63 851	17 996	505	18 501
Derivat		–5 044	–5 044		–5 306	–5 306
Övriga skulder	76	6	82	58		58
varav leasingsskulder	64		64	44		44
Summa	60 352	–1 463	58 889	18 052	–4 799	13 253
Överföring av handelsrelaterade räntor till Nettoresultat
finansiella poster			–7 450			–1 112
Räntekostnader			51 438			12 141
Summa räntenetto			50 933			33 146
Ränteintäkter från lån i steg 3			222			142
Negativ ränta på finansiella tillgångar			2			830
Negativ ränta på finansiella skulder			12			72 8

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

2) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto från derivat som säkrar tillgångar och skulder i balansräkningen. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på

ränteintäkter och räntekostnade r.

	Genomsnittlig årlig ränta, %		Medelsaldo
Räntor på utvalda balansposter	2023	2022	2023	2022
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	3,92	0,62	391 543	529 037
Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m.	3,35	0,81	260 096	144 794
Utlåning till kreditinstitut	5,09	1,19	65 490	64 496
Utlåning till allmänheten	4,33	2,27	1 859 316	1 799 150
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	2,74	1,23	63 029	75 467
Summa räntebärande instrument	4,15	1,80	2 639 474	2 612 944
Derivat			45 574	56 018
Övriga tillgångar			384 166	351 665
Summa	3,54	1,57	3 069 215	3 020 448
Skulder
Skulder till kreditinstitut	4,77	0,80	132 206	155 529
In- och upplåning från allmänheten	1,97	0,38	1 334 072	1 353 980
Emitterade värdepapper	3,21	1,27	839 473	836 868
Seniora icke prioriterade skulder	2,93	1,34	84 503	49 208
Efterställda skulder	5,05	3,17	35 787	28 731
Summa räntebärande instrument	2,63	0,76	2 426 041	2 424 316
Derivat			54 477	51 927
Övriga skulder			402 661	379 241
Summa	2,04	0,46	2 883 179	2 855 854
Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor	1,62	1,1 3

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023128

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Provisionsnetto

Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto

2023 över tid

vid en

viss tidpunkt Summa

Betalningsförmedling 573 1 916 2 489 –1 594 895

Kort 665 6 477 7 142 –3 381 3 761

Kundkoncept 1 613 1 613 –180 1 434

Kapitalförvaltning och depå 9 196 268 9 464 –2 503 6 961

Livförsäkringar 311 6 317 –295 22

Värdepapper 43 599 642 –379 263

Corporate finance 40 40 40

Utlåning 1 035 212 1 247 –143 1 103

Garantier 187 8 195 195

Inlåning 156 26 182 182

Fastighetsförmedling 159 159 159

Skadeförsäkring 72 72 72

Övrigt 190 68 258 –257 1

Summa 14 199 9 621 23 820 – 8 732 15 088

Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto

2022

över tid

vid en

viss tidpunkt Summa

Betalningsförmedling 422 1 757 2 179 –1 358 821

Kort 663 5 981 6 644 –3 332 3 312

Kundkoncept 1 450 1 450 –178 1 272

Kapitalförvaltning och depå 8 632 66 8 698 –2 167 6 531

Livförsäkringar 325 5 330 –280 50

Värdepapper 45 589 634 –352 282

Corporate finance 74 74 74

Utlåning 886 377 1 263 –159 1 104

Garantier 180 9 189 189

Inlåning 130 25 155 155

Fastighetsförmedling 188 188 188

Skadeförsäkring 73 73 73

Övrigt 247 79 326 –263 63

Summa 13 053 9 150 22 203 –8 089 14 114

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 129

Koncernen Finansiella rapporter och noter

K10

Nettoresultat finansiella poster

	2023	2022
Verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Aktier och aktierelaterade derivat	135	521
varav utdelning	132	104
Räntebärande värdepapper och
ränterelaterade derivat	1 564	–1 049
Andra finansiella instrument	0	–1
Summa	1 699	–529
Övrigt
Aktier	118	184
varav utdelning	42	17
Räntebärande värdepapper	466	–780
Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken	43 094	–42 661
Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken	–43 088	42 680
Finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultaträkningen	–3	20
Summa	588	–557
Summa verkligt värde via resultaträkningen	2 286	–1 086
Säkringsredovisning
Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar	94	24
varav säkringsinstrument	17 895	–33 836
varav säkrade poster	–17 801	33 859
Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar	89	–54
varav säkringsinstrument	–11 792	18 561
varav säkrade poster	11 880	–18 615
Ineffektivitet, kassaflödessäkringar	0	–1
Summa säkringsredovisning	184	–31
Upplupet anskaffningsvärde
Vinster och förluster vid bortbokning av
finansiella tillgångar	55	18
Vinster och förluster vid bortbokning av
finansiella skulder	24	572
Summa upplupet anskaffningsvärde	79	590
Handelsrelaterade räntor
Ränteintäkter	6 372	2 211
Räntekostnader	–7 450	–1 112
Summa handelsrelaterade räntor	–1 078	1 099
Valutakursförändringar	1 467	1 368
Summa	2 938	1 94 0

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023130

Finansiella rapporter och noter Koncernen

K11

Försäkringsnetto

Från och med 2023 tillämpas IFRS 17 för redovisning av försäkringsavtal. Tillämpningen innebär en ny presentation, varför också jämförelsetal redovisas enligt den nya

standarden. För mer information se not K2 och not K57.

		2023				2022
	Generell modell	Generell modell	Premie-		Generell modell	Generell modell	Premie-
	utan direkt	med direkt	fördelnings-		utan direkt	med direkt	fördelnings-
	resultatandel	resultatandel	metoden	Summa	resultatandel	resultatandel	metoden	Summa
Försäkringsintäkter	521	322	3 484	4 326	515	290	2 856	3 661
Försäkringskostnader	–199	–210	–2 702	–3 112	–173	–179	–2 003	–2 355
Resultat från försäkringstjänster	321	111	782	1 214	342	111	853	1 306
Resultat från innehavda återförsäkrings - avtal	–4		–12	–16	–1		–24	–25
Finansiella intäkter och kostnader från
försäkringsavtal	275	–2 341	18	–2 049	–761	2 343	34	1 616
Försäkringsresultat	592	–2 230	787	–850	–420	2 454	863	2 897
Avkastning från bakomliggande finan - siella tillgångar till försäkringsavtal med
resultatandel	44	2 332		2 377	–23	–2 345		–2 368
Summa	637	102	787	1 527	–443	110	863	529

K12

Övriga intäkter

	2023	2022¹
IT och administrativa tjänster till sparbanker	1 656	1 451
Övriga rörelseintäkter	113	109
Summa	1 769	1 560
1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer infor - mation se not K2 och not K57.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 131

Koncernen Finansiella rapporter och noter

13.1 Ersättningar inom Swedbank

Flertalet medarbetare i Swedbank har en fast och en rörlig ersättningsdel som till-

sammans med pension och övriga förmåner bildar medarbetarens totala ersätt-

ning. Den totala ersättningen ska vara marknadsmässig och baserad på en sund

balans mellan den fasta och den rörliga ersättningsdelen.

Information om ersättningar enligt Finansinspektionens föreskrifter

(FFFS 2011:1) är publicerad på Swedbanks webbplats. Ytterligare personalrelate

rade nyckeltal finns i Swedbanks hållbarhetsredovisning 2023, not H3.

Totala personalkostnader 2023 2022

Löner och arvoden 9 048 8 332

Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 284 174

Sociala avgifter 2 573 2 340

Pensionskostnader

1 237 1 451

Utbildningskostnader 108 87

Övriga personalkostnader 694 447

Summa 13 944 12 831

varav rörliga personalkostnader 509 347

varav kostnader för personalomställning 153 20

1) Pensionskostnader specificeras i not K40.

13.2 Rörlig ersättning

Swedbank har sju pågående rörliga ersättningsprogram, Program 2017, Program

2018, Program 2019, Program 2020, Program 2021, Program 2022 och Program

2023. Under 2023, har aktier tillhörande Program 2017, 2018, 2019 och 2021 över

låtits.

13.2.1 Program 2023

Program 2023 består av tre delar; ett generellt program (Eken), ett individuellt pro

gram (IP) och ett individuellt program för anställda inom kapitalförvaltning (IPAM).

Eken omfattar anställda i koncernen med undantag av individer i egenskap av kon

cernledningsmedlem och chefen för internrevisionen, PayEx samt vissa andra

utländska filialer. Eken består av aktierelaterad ersättning som är uppskjuten i 3 år.

IP omfattar cirka 250 deltagare. För IP-deltagare som har identifierats som materi

ella risktagare består IP till hälften av aktie relaterad ersättning och till hälften av

kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen skjuts upp minst tre år, och

ytterligare en ettårig inlåsningsperiod tillämpas för den aktierelaterade delen. För

övriga IP deltagare består ersättningen av kontanter. IPAM omfattar cirka 65 delta

gare och består till hälften av fondrelaterad ersättning och till hälften av kontanter.

Minst 40 procent av den rörliga ersättningen är uppskjuten i 3–5 år. För samtliga

program sker slutlig överlåtelse efter gällande uppskjutandeperioder endast om

vissa villkor är uppfyllda vid leveranstidpunkten.

Mer information om Program 2023 samt Program 2017–2022 finns i Swed

banks faktabok som publiceras på koncernens hemsida samt i detaljerade doku-

ment som utgör grund till beslut för årsstämman.

13.2.2 Redovisning av aktierelaterad ersättning

Den aktierelaterade ersättningen tilldelas i form av prestationsrätter (framtida

aktier i Swedbank). Kostnaden periodiseras under respektive programs löptid.

Överlåtelse av aktier efter uppskjutandeperioden förutsätter fortsatt anställning

antingen vid överlåtelsetidpunkten (Eken) eller under en fastställd del av uppskju

tandeperioden (IP) samt uppfyllelse av vissa andra villkor avseende bland annat

resultatuppfyllelse och finansiella förutsättningar.

Löptiden för respektive program består av i) det initiala prestationsåret följt av ii)

tilldelning och en uppskjutandeperiod på minst tre år innan iii) villkorad slutgiltig

överlåtelse av aktier till deltagarna som avslutar uppskjutandeperioden.

Under det initiala prestationsåret uttrycks och mäts ersättningen i form av ett

monetärt värde, prestationsbelopp. Därefter uttrycks ersättningen i antal presta

tionsrätter fram till överlåtelsestidpunkten.

Prestationsrätter för respektive program värderas baserat på Swedbanks aktie

kurs per värderingstidpunkt. Med värderingstidpunkt avses det datum när företa-

get och motparten är överens om villkoren och bestämmelserna i respektive pro-

gram. Varje prestationsrätt berättigar till en aktie i Swedbank och för majoriteten

av deltagarna med kompensation för lämnade utdelningar som prestationsrätterna

inte berättigat till under programmets löptid.

Redovisad kostnad för respektive program kan förändras under perioden fram

till överlåtelsestidpunkten till följd av att prestationsbeloppet förändras eller till

följd av att prestationsrätter förverkas. Den redovisade kostnaden, exklusive soci

ala avgifter, förändras inte till följd av att marknadsvärdet för prestationsrätterna

förändras. Sociala avgifter beräknas och redovisas löpande baserat på marknads

värdet och fastställs slutligen vid överlåtelsetidpunkten .

Rörliga ersättningsprogram 2023 2022

Program 2021 och tidigare

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 57 85

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 28 18

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 7 38

Redovisad kostnad avseende fondandel 6 -3

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del och fondandelar 3 8

Program 2022

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 31 88

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 6 16

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 25 47

Redovisad kostnad avseende fondandel 7 8

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del och fondandelar 9 15

Program 2023

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 196

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 34

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 47

Redovisad kostnad avseende fondandel 11

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del och fondandelar 15

Total redovisad kostnad 480 318

Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad

redovisad kostnad, miljoner st 2023 2022

Utestående vid årets början 5,6 5,8

Tilldelade 4,3 1,8

Förverkade 0,3 0,3

Inlösta 1,7 1,7

Utestående vid årets slut 7,9 5,6

Inlösningsbara vid periodens slut 0 0

Viktat genomsnittlig verkligt värde per prestationsrätt

vid värderingstidpunkten, kr 167 161

Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 28 14

Viktat genomsnittligt lösenpris per prestationsrätt, kr 0 0

K13

Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckelta l

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023132

Finansiella rapporter och noter Koncernen

13.3 Ersättning till verställande direktör

13.3.1 Ersättning till verkställande direktör och koncernchef

Jens Henrikssons fasta årslön uppgår till 13 900 tkr. Anställningsvillkoren för den

verkställande direktören innehåller inga inslag av rörliga lönedelar.

Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Jens Henriksson disponerar en

premie till pensionsförsäkring om 6,5 procent på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp,

32 procent på lön mellan 7,5 till 30 inkomstbasbelopp och 30 procent på lön från

30 inkomstbasbelopp upp till den fasta årslönen. Den maximala pensionsmed-

förande lönen är fastställd till 18 000 tkr av styrelsen.

Vid uppsägning från Swedbanks sida får Jens Henriksson 75 procent av lönen

under uppsägningstiden, som är 12 månader. Utöver det utgår ett avgångsvederlag

motsvarande 75 procent av lönen under 12 månader. Avräkning på lön och

avgångsvederlag sker om Jens Henriksson erhåller nytt arbete.

Vid uppsägning från Jens Henrikssons sida är uppsägningstiden 6 månader och

avgångsvederlag utgår inte.

tkr 2023 2022

Jens Henriksson

Fast ersättning, lön 13 900 13 500

Övriga ersättningar/förmåner 23 245

Summa 13 923 13 745

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 4 072 3 97 3

13.3.2 Ersättning till vice verkställande direktör och vice koncernchef

Tomas Hedberg tillträdde den 1 juli 2021 som vice verkställande direktör och vice

koncernchef. Tomas Hedbergs fasta årslön uppgår till 5 820 tkr. Anställningsvill-

koren som vice verkställande direktör innehåller inga inslag av rörliga lönedelar.

Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Tomas Hedberg disponerar förmåns

baserad pension upp till 30 inkomstbasbelopp och premiebaserad ålderspension

med 30 procent på lön över 30 inkomstbasbelopp upp till maximalt 80 inkomst-

basbelopp.

Vid uppsägning från Swedbanks sida har Tomas Hedberg en uppsägningstid

som är 12 månader under vilken han erhåller sin fasta månadslön. Utöver det utgår

ett avgångsvederlag motsvarande den fasta månadslönen under 6 månader.

Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Tomas Hedberg erhåller nytt

arbete. Vid uppsägning från Tomas Hedbergs sida är uppsägningstiden 6 månader

och avgångsvederlag utgår inte.

tkr 2023 2022

Tomas Hedberg

Fast ersättning, lön 5 820 5 580

Övriga ersättningar/förmåner 111 280

Summa 5 931 5 860

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 2 096 2 13 7

13.4 Ersättning till övriga ledande befattningshavare

13.4.1 Allmänt om övriga ledande befattningshavare

Medlemmar i koncernledningen exklusive verkställande direktör och vice verkstäl

lande direktör definieras, i detta sammanhang, som övriga ledande befattnings-

havare. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare inkluderar ersättningar

som utgått från samtliga koncernföretag under året, såväl svenska som utländska,

och avser ersättningar under den tid personerna varit aktiva som ledande befatt

ningshavare. Inga ledande befattningshavare omfattas från och med 2022 av nya

rörliga ersättningar.

Sammanlagt var det ytterligare 13 medlemmar i koncernledningen vid årets slut:

Sandra Almström, Bo Bengtsson, Mikael Björknert, Lars-Erik Danielsson,

Britta Hjorth-Larsen, Anders Karlsson, Jon Lidefelt, Erik Ljungberg, Lotta Lovén,

Rolf Marquardt, Charlotte Rydin, Carina Strand och Kerstin Winlöf. 11 personer har

varit aktiva som övriga ledande befattningshavare under hela året. 4 personer har

varit aktiva som ledande befattningshavare delar av året: Sandra Almström,

Bo Bengtsson, Pål Bergström och Anders Ekedahl .

Övriga ledande befattningshavare 2023 2022

Fast ersättning, lön 66 63

Rörlig ersättning, aktiebaserad 1 1

Övriga ersättningar/förmåner

1 2

Summa 68 66

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 23 24

Antal prestationsrätter avseende aktierelaterad

ersättning som ligger till grund för årets kostnad 2 200 2 597

Totalt tilldelade prestationsrätter avseende aktie-

relaterad ersättning 7 679 14 602

Antal personer vid årsskiftet 13 13

1) Inkluderar semesterersättning, ränteförmån, aktieförmån, lunchbidrag, förmån

för sjukvårdsförsäkring, telefon och fondrabatt.

13.4.2 Rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare

Inga övriga ledande befattningshavare omfattas från och med 2022 av nya rörliga

ersättningar. Innan 2022 omfattades ledande befattningshavare av Eken, med

undantag för verkställande direktör, vice verkställande direktör och ytterligare tre

ledande befattningshavare. Nedan redovisas snittutfall i andel av månadslön för

berättigade anställda i respektive pågående Eken program.

År

Räntabilitet på

eget kapital

Andel månadslön,

generellt

Andel månadslön,

övriga ledande

befattningshavare

Eken 2018 16,1 0,6 0,6

Eken 2019 14,7 0,4 –1

Eken 2020 8,9 0,1 0,1

Eken 2021 13,2 0,3 0,3

Eken 2022 13,3 0,3 –

Eken 2023 18,3 0,8 –

1) Ingen tilldelning av rörlig ersättning gjordes till ledande befattningshavare för

prestationsåret 2019 .

13.4.3 Pension och andra avtalsvillkor till övriga ledande befattningshavare

Pension

Swedbank tillämpar bankernas tjänstepensionsavtal BTP, en kollektivavtalad

pension som är ett komplement till allmän pension för medarbetare i Sverige.

BTP består av BTP1, en premiebestämd ålderspension och BTP2, en i huvudsak

förmånsbestämd ålderspension. BTP1 gäller för alla medarbetare anställda från

1 februari 2013.

Med premiebestämd ålderspension menas att arbetsgivaren avsätter en viss

procent av lönen i en premie. Med förmånsbestämd ålderspension menas att

arbets givaren utger ett löfte om framtida pension ofta uttryckt i procent av lönen.

Taket för den pensionsmedförande lönen i BTP är 30 inkomstbasbelopp

(inkomstbas beloppet 2023 var 74 300 kr).

Sex ledande befattningshavare omfattas av BTP2 och sju ledande befattnings

havare omfattas av BTP1. Därutöver utgår en ålderspension på fast lön översti-

gande 30 inkomstbasbelopp för tolv ledande befattningshavare.

Den maximala pensionsmedförande lönen för den premiebestämda delen för

samtliga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.

Andra avtalsvillkor

Uppsägningstid vid

uppsägning från

Swedbanks sida

Avgångsvederlag vid

uppsägning från

Swedbanks sida

Uppsägningstid vid

uppsägning från

medarbetarens sida

2 personer 12 månader 12 månader 6 månader

10 personer 12 månader 6 månader 6 månader

1 person 6 månader 6 månader 6 månader

Förutsättningar inom ramen för avtalsvillkoren:

• Vid uppsägning utgår lön och förmåner under uppsägningstiden.

• Vid uppsägning från Swedbanks sida utgår avgångsvederlag.

• Om nytt arbete erhålles sker en avräkning under uppsägningstiden och under den

period då avgångsvederlaget utgår .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 133

Koncernen Finansiella rapporter och noter

13.5 Ersättning till styrelsen

13.5.1 Allmänt

Ersättningar till styrelsen som redovisas nedan är beslutade av årsstämman och avser årsarvodet från årsstämman 2023 till årsstämman 2024. Ersättningar till styrelsen

består av en fast ersättning för styrelsearbete samt en fast ersättning för arbete i respektive utskott. De fyra utskotten är: Revisionsutskottet, Risk- och Kapitalutskottet,

Ersättnings- och hållbarhetsutskottet och Bolagsstyrningsutskottet. Koncernen har inte några pensionsutfästelser för styrelseledamöter. Utbetalda ersättningar har

anpassats till tid för styrelsearbete för avgående ledamöter samt för ledamöter med förändrade uppdrag inom styrelsen under året, vilka redovisas nedan.

2023 2022

Ersättningar till styrelsen, årsarvodet fram till stämman, tkr Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Styrelsearvode Utskottsarbete Summa

Göran Persson, styrelsens ordförande 3 080 913 3 993 2 982 670 3 652

Biörn Riese, styrelseledamot, vice ordförande 1 033 751 1 784 1 000 552 1 552

Bo Bengtsson, styrelseledamot tom 2023-01-18 0 0 0 686 445 1 131

Göran Bengtsson, styrelseledamot 709 291 1 000 686 282 968

Annika Creutzer, styrelseledamot 709 279 988 686 270 956

Hans Eckerström, styrelseledamot 709 279 988 686 270 956

Kerstin Hermansson, styrelseledamot 709 751 1 460 686 727 1 413

Helena Liljedahl, styrelseledamot 709 205 914 686 118 804

Bengt Erik Lindgren, styrelseledamot 709 279 988 686 282 968

Anna Mossberg, styrelseledamot 709 484 1 193 686 388 1 074

Per Olof Nyman, styrelseledamot 709 780 1 489 686 755 1 441

Biljana Pehrsson, styrelseledamot 709 484 1 193 686 388 1 074

Summa 10 494 5 496 15 990 10 842 5 147 15 989

13.5.2 Ersättning till styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande har fast ersättning för sitt styrelsearbete samt en fast

ersättning för sitt arbete i utskotten, det vill säga inga rörliga delar, pension eller

andra förmåner.

Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden, tkr 2023 2022

Göran Persson 3 908 3 610

Summa 3 908 3 610

13.6 Sammanställning – ersättning till styrelsen, koncernchef

och övriga i koncernledningen

Nedan redovisas kostnader för styrelsen i Swedbank AB, koncernchef, vice kon-

cernchef och övriga i koncernledningen. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter

och löneskatt.

2023 2022

Kortfristiga ersättningar 103 100

Ersättningar efter avslutad anställning,

pensionskostnader 29 30

Aktierelaterade ersättningar 1 1

Summa 133 131

Lämnade lån 62 68

13.7 Sammanställning – pension och lån till styrelser och

motsvarande befattningshavare i hela koncernen

Pensionskostnaderna som redovisas nedan avser nuvarande ledamöter, vd:ar,

vvd:ar samt motsvarande befattningshavare i samtliga koncernföretag. Kostna

derna är exklusive sociala avgifter och löneskatt.

2023 2022

Årets kostnader avseende pensioner och liknande

förmåner 33 33

Antal personer 22 19

Lämnade lån, mkr 327 238

Antal personer 112 68

Förpliktelser avseende pensioner för tidigare vd:ar och vvd:ar har tryggats genom

försäkringar samt genom pensionsstiftelser. Stiftelsetryggade förpliktelser upp

gick till 190 mkr (211). Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått

ansvarsförbindelse till förmån för någon i ovanstående krets av ledande befatt

ningshavare .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023134

Finansiella rapporter och noter Koncernen

13.8 Sammanställning – ersättning till styrelser och motsvarande befattningshavare i hela koncernen

Nedan redovisas löner och andra ersättningar för styrelser, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare i koncernen. I denna grupp ingår nuvarande anställda.

Arvode till vd:ar och motsvarande befattningshavare för interna styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter

och löneskatt.

			2023					2022
	Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt			Övriga	Samtliga	Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt			Övriga	Samtliga
	motsvarande befattningshavare			anställda	anställda	motsvarande befattningshavare			anställda	anställda
				Löner och					Löner och
		Löner och	Rörliga	rörliga			Löner och	Rörliga	rörliga
Land	Antal personer	arvoden	ersättningar	ersättningar	Summa	Antal personer	arvoden	ersättningar	ersättningar	Summa
Sverige	83	127	1	6 049	6 177	72	111	2	5 762	5 874
Estland	34	29	2	1 125	1 157	25	17	0	952	970
Lettland	19	19	1	717	737	28	14	2	583	599
Litauen	19	22	1	1 150	1 173	16	21	2	944	967
Norge	5	4	0	172	176	5	0	0	247	247
USA	0	0	0	29	29	0	0	0	28	28
Övriga länder	1	0	0	28	28	0	0	0	125	125
Summa	161	201	5	9 270	9 476	146	163	5	8 640	8 809

13.9 Nyckeltal
Medelantalet anställda beräknat efter 1 585 timmar
per anställd	2023	2022
Sverige	10 393	10 177
Estland	2 949	2 928
Lettland	2 215	2 167
Litauen	2 927	2 887
Norge	210	252
USA	15	14
Övriga länder	97	113
Summa	18 806	18 538
Antal arbetade timmar (tusental)	29 807	29 382
Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. lång - tidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster	17 275	16 803
Personalomsättning inklusive pensionsavgångar 1 , %	2023	2022
Svensk bankverksamhet	9,1	13,4
Företag & Institutioner	10,7	12,0
Baltisk bankverksamhet	11,5	13,2
Koncernfunktioner	9,7	11,9
Totalt	10,1	12,7
Personalomsättning exklusive pensionsavgångar 1 , %	2023	2022
Svensk bankverksamhet	7,3	11,6
Företag & Institutioner	8,8	10,8
Baltisk bankverksamhet	11,4	13,1
Koncernfunktioner	8,8	10,2
Totalt	9,2	11,5
1) Personalomsättning beräknas som antal medarbetare som avslutat sin
anställning under året genom antalet anställda per årsskiftet föregående året.

Övriga nyckeltal	2023	2022
Antal anställda, medeltal	18 806	18 538
Antal anställda vid årets slut	18 405	17 886
Antal heltidstjänster	17 275	16 803
Sjukfrånvaro, %	2023	2022
Sjukfrånvaro Sverige	3,4	3,9
Sjukfrånvaro Estland	2,1	2,8
Sjukfrånvaro Lettland	3,1	3,9
Sjukfrånvaro Litauen	1,5	1,8
Sjukfrånvaro koncernen	2,9	3,4
Långtidsfriska, %	73,1	63,9

1) Avser svenska verksamheten. Långtidsfriska avser medarbetare med maximalt

5 arbetsdagar sjukfrånvaro under rullande 12 månadersperiod .

Uttag föräldraledighet kvinnor/män, %	2023	2022
Sverige	69,6/30,4	73,1/26,9
Estland	98,0/2,0	98,2/1,8
Lettland	99,8/0,2	98,9/1,1
Litauen	98,9/1,1	98,5/1,5

	2023		2022
Könsfördelning per land, %	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Sverige	54	46	54	46
Estland	73	27	73	27
Lettland	74	26	75	25
Litauen	70	30	70	30
Norge	34	66	33	67
USA	43	57	31	69
Övriga länder	50	50	54	46

	2023		2022
Könsfördelning för samtliga anställda,
koncernledning och styrelser, %	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Samtliga anställda	61	39	62	38
Swedbanks styrelse	45	55	42	58
Koncernledning inkl. vd	40	60	33	67
Koncernledning och respektive
ledningsgrupp	46	54	46	54
Styrelser i hela koncernen inkl. dotterföretag	41	59	42	58
Ledande befattningshavare i hela
koncernen inkl. dotterföretag	38	62	34	66

	2023		2022
Könsfördelning på chefspositioner, %	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Chefspositioner, totalt	56	44	56	44
Chefspositioner, Sverige	50	50	50	50
Chefspositioner, Estland	71	29	71	29
Chefspositioner, Lettland	71	29	71	29
Chefspositioner, Litauen	58	42	57	43

1) Gäller Swedbanks hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 135

Koncernen Finansiella rapporter och noter

K17

Kreditförluster

2023 2022

Kreditförluster avseende lån till upplupet

anskaffningsvärde

Kreditförluster – steg 1 104 646

Kreditförluster – steg 2 1 124 523

Kreditförluster – steg 3 –243 –545

Kreditförluster – förvärvade eller utgivna osäkra

fordringar 3 1

Summa 989 626

Bortskrivningar 455 982

Återvinningar –173 –157

Summa 282 826

Summa – kreditförluster avseende lån till upplupet

anskaffningsvärde

1 271 1 451

Kreditförluster avseende lånelöften och garantiavtal

Kreditförluster – steg 1 –51 77

Kreditförluster – steg 2 159 13

Kreditförluster – steg 3 296 –63

Summa – kreditförluster avseende lånelöften och

garantier 403 28

Summa kreditförluster 1 674 1 479

Kreditförluster fördelade på låntagarkategori

Kreditinstitut 32 25

Allmänheten 1 642 1 454

Summa 1 674 1 479

K14

Övriga allmänna

administrationskostnader

2023 2022

Fastighets- och lokalkostnader 487 466

IT-kostnader 3 000 2 590

Tele, porto 116 107

Konsulter 1 117 802

Ersättning till sparbanker 217 225

Övriga köpta tjänster 1 133 998

Resor 131 85

Representation 34 28

Materialkostnader 79 70

Reklam, PR, marknadsföring 323 243

Värdetransport, larm 72 71

Reparation och underhåll 138 119

Övriga administrationskostnader 415 427

Övriga rörelsekostnader 86 61

Summa 7 349 6 291

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer

information se not K2 och not K57.

Följande leasingrelaterade kostnader är inkluderade

i raderna Fastighets- och lokalkostnader samt IT-

kostnader:

Korttidsleasingavtal 16 15

Leasingavtal med tillgångar med lågt värde 7 7

Rörlig leasingbetalning som inte inkluderas

i leasingskulder 54 53

2023 2022

Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC

Revisionsuppdraget 57 56

Annan revisionsverksamhet 12 12

Skatterådgivning 1 0

Övriga tjänster 0 0

Summa ersättning till revisorer 70 69

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen,

styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som

det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde

som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av

sådana övriga arbetsuppgifter. Annan revisionsverksamhet innefattar översiktlig

granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till

intygsgivning och utlåtanden.

Skatterådgivning innefattar råd kring beskattning i andra länder. Övriga tjänster

innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsför

värv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern

kontroll.

K15

Avskrivningar av materiella tillgångar

och immateriella anläggningstillgångar

Materiella tillgångar 2023 2022

Inventarier 288 276

Rörelsefastigheter 35 36

Nyttjanderätter för hyrda lokaler 769 724

Övrigt 187 134

Summa 1 279 1 170

Immateriella tillgångar

Kundbas 43 42

Internt utvecklad programvara 525 393

Övrigt 73 90

Summa 641 525

Summa 1 920 1 695

K16

Sanktionsavgifter

2023 2022

IT-incident, april 2022 850

Office for Foreign Asset Control 37

Summa 887

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023136

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan:

2023 2022

% %

Utfall 9 492 21,8 5 478 20,0

Aktuell skattesats på resultat före skatt 8 986 20,6 5 636 20,6

Skillnad 506 1,2 –158 –0,6

Skillnaden består av följande poster:

Skatt tidigare år –212 –0,5 49 0,2

Uppskjuten skatt avseende skatt tidigare år –57 –0,2

Uppskjuten skatt tidigare år till följd av extra utdelning från Swedbank AS 556 1,3

Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader 48 0,1 50 0,2

Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder 372 0,9 188 0,7

Ej avdragsgill sanktionsavgift från Finansinspektionen 175 0,4

Ej avdragsgill nedskrivning goodwill 125 0,4

Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar 14 0,0 –11 0,0

Annan skattebas i försäkringsrörelsen –170 –0,4 –165 –0,6

Skatt i intresseföretag och joint ventures –165 –0,4 –151 –0,6

Avvikande skattesatser i andra länder –107 –0,2 –184 –0,7

Övrigt, netto -5 0,0 –2 0,0

Summa 506 1,2 –158 –0,6

K19

Skatt

Skattekostnad 2023 2022

Skatt avseende tidigare år –212 49

Aktuell skatt 7 290 6 167

Uppskjuten skatt 2 414 –738

Summa 9 492 5 478

K18

Bankskatter och resolutionsavgifter

2023 2022

Svensk bankskatt 1 170 927

Litauisk bankskatt 1 505

Resolutionsavgifter 900 904

Summa 3 574 1 831

Svensk bankskatt avser Riskskatt för kreditinstitut som infördes 1 januari 2022.

Den tillämpas på kreditinstitut med ett skatteunderlag som överstiger 150 mdkr.

Skattesatsen är 0,05 procent av skatteunderlaget för 2022 och 0,06 procent för

2023. Litauisk bankskatt avser det tillfälliga litauiska temporära solidaritetsbidrag

som infördes och beräknas från maj 2023 till och med utgången av 2024.

Bankskatten tas ut med 60 procent av en del av periodens räntenetto som översti

ger 50 procent av de fyra närmast föregående årens genomsnittliga räntenetto.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 137

Koncernen Finansiella rapporter och noter

2023

Uppskjutna skattefordringar Ingående balans

Resultat-

räkning

Övrigt

totalresultat Eget kapital

Valutakurs-

differenser

Utgående

balans

Avdragsgilla temporära skillnader

Aktierelaterade ersättningar 16 –4 1 13

Leasingskulder 696 9 705

Nyttjanderätter –676 –11 –687

Underskottsavdrag 171 –24 –3 144

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –97 2 4 –91

Övrigt 49 –52 1 –2

Summa 159 –80 1 2 82

Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader

Obeskattade reserver 1 112 1 435 2 547

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 0 0 0 0

Pensionsavsättningar 398 102 –172 328

Kassaflödessäkringar 28 19 –1 46

Immateriella anläggningstillgångar 1 206 168 1 374

Reserveringar för kreditförluster 48 0 48

Valutabasisspreadar 10 –78 –4 –72

Försäkringsavsättningar 16 124 –4 136

Aktierelaterade ersättningar –3 –4 –7

Rörelsefastigheter 14 14

Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster 1 108 559 –28 1 639

Övrigt –322 9 –313

Summa 3 615 2 334 –177 –32 5 740

Uppskjuten skatt avseende säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och kassaflödessäkringar redovisas direkt i övrigt totalresultat då värdeförändringen

på säkringsinstrumenten också redovisas direkt i övrigt totalresultat. Ej redovisad del av uppskjuten skattefordran uppgick till 91 mkr (97). Fordran är ej redovisad till följd

av osäkerheten om när skattepliktiga intäkter kommer att genereras.

För det estniska koncernföretaget Swedbank AS utlöses inkomstbeskattning endast om och när utdelning lämnas. Då moderbolaget styr tidpunkten för utdelning redo

visas bara uppskjuten skatt för den del som avses delas ut inom en överskådlig framtid. Under 2023 beslöts att extra utdelning ska lämnas från ackumulerade vinstmedel

före 2017, där uppskjuten skatt tidigare inte redovisats. Koncernen avser inte att ta någon ytterligare utdelning inom överskådlig framtid från dotterföretagets kvarva

rande ackumulerade vinstmedel före 2017, varför det fortsatt inte redovisas uppskjuten skatt för denna del. Kvarvarande ackumulerade vinstmedel före 2017 uppgick till

12 384 mkr (15 145). Den ej redovisade uppskjutna skatteskulden uppgick till 2 725 mkr (3 029).

Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning

Land

Avdrag för vilka upp-

skjuten skatt redovisats

Avdrag för vilka

uppskjuten skatt inte

redovisats

Totalt avdrag

Underskottsavdrag i

utländska filialer

Litauen 342 341 683

Luxemburg 196 196

Finland 3 3

USA 930

Summa 342 540 882 930

1) Underskottsavdragen har ingen förfallotidpunkt.

2) Samtliga saknar värde då underskottet även beskattats i huvudkontorslandet.

När koncernen fastställer hur stor uppskjuten skattefordran som ska redovisas prognostiseras framtida skattepliktiga överskott som kan användas emot underskottsav

drag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran redovisas endast i den omfattning sådana överskott är sannolika. Koncernen förväntar att

cirka 75 procent (81) av de skattemässiga underskott som utgör underlag för redovisad uppskjuten skattefordran utnyttjas före 2026 års utgång, det vill säga inom ramen

för koncernens finansiella treårsplaner.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023138

Finansiella rapporter och noter Koncernen

2022

Uppskjutna skattefordringar

Ingående

balans

Ändrad

redovisnings-

princip, IFRS 17

Resultat-

räkning

Övrigt

totalresultat

Eget

kapital

Valutakurs-

differenser

Utgående

balans

Avdragsgilla temporära skillnader

Aktierelaterade ersättningar 1 5 10 16

Leasingskulder 737 –41 696

Nyttjanderätter –726 50 –676

Underskottsavdrag 98 61 12 171

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –4 –88 –5 –97

Övrigt 7 41 –2 3 49

Summa 113 28 8 10 159

Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader

Obeskattade reserver 2 275 –1 163 1 112

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 0 0 0 0

Pensionsavsättningar –462 49 811 398

Kassaflödessäkringar 3 23 2 28

Immateriella anläggningstillgångar 1 130 76 1 206

Reserveringar för kreditförluster 45 3 48

Valutabasisspreadar –142 139 13 10

Försäkringsavsättningar 96 -82 2 16

Aktierelaterade ersättningar –15 7 6 –1 –3

Rörelsefastigheter 14 14

Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster 813 220 75 1 108

Övrigt –263 –61 2 –322

Summa 3 398 96 –792 826 6 81 3 615

Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning

Land

Avdrag för vilka upp-

skjuten skatt redovisats

Avdrag för vilka

uppskjuten skatt inte

redovisats

Totalt avdrag

Underskottsavdrag i

utländska filialer

Litauen 482 378 860

Danmark 0 13 13 79

Norge 9 9 1 212

Luxemburg 196 196

Finland 8 8

USA 1 045

Summa 491 595 1 086 2 336

1) Underskottsavdragen har ingen förfallotidpunkt.

2) Samtliga saknar värde då underskottet även beskattats i huvudkontorslandet.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 139

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av

stamaktier i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal under året utestående

stamaktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets

resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett genomsnitt av

antalet under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av

potentiella stamaktier.

Redovisningsmässig

tilldelningstidpunkt

Aktierelaterat

ersättningsprogram:

2018 26 mars

2019 28 mars

2020 28 maj

2021 25 mars

2022 30 mars

2023 30 mars

2023 2022

Genomsnittligt antal aktier

Vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning 1 124 509 662 1 122 834 030

Vägt genomsnittligt antal aktier för potentiella stamaktier som ger

upphov till utspädningseffekt till följd av aktierelaterade ersättningsprogram 2 882 468 3 046 820

Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning 1 127 392 130 1 125 880 850

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 34 128 21 365

Resultat per aktie före utspädning, kr 30,35 19,03

Resultat per aktie efter utspädning, kr 30,27 18,98

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

K20

Resultat per aktie

Swedbanks aktierelaterade ersättningsprogram ger upphov till potentiella stam-

aktier från dagen då rätterna till dessa stamaktier ur ett redovisningsmässigt per

spektiv har till delats. Med tilldelningstidpunkt avses här det datum då parterna var

överens om villkoren och bestämmelserna i programmen. Rätterna behandlas som

optioner i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning.

K21

Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

2023 2022

Belopp före

skatt

Uppskjuten

skatt

Aktuell

skatt

Summa

skatt

Belopp före

skatt

Uppskjuten

skatt

Aktuell

skatt

Summa

skatt

Komponenter som inte kommer att omklassificeras till

resultaträkningen

Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner –839 172 172 3 938 –811 –811

Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures,

omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner –14 152

Summa –853 172 172 4 090 –811 –811

Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras

till resultaträkningen

Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter –290 4 335

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 336 –69 –69 –3 421 705 705

Kassaflödessäkringar –4 1 1 11 –2 –2

Valutabasisspreadar –18 4 4 63 –13 –13

Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures –41 31

Summa –16 5 –69 –65 1 019 –15 705 690

Övrigt totalresultat –869 177 –69 107 5 109 –826 705 –121

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023140

Finansiella rapporter och noter Koncernen

K22

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

Redovisat värde Nominellt belopp

2023 2022 1/1/2022 2023 2022 1/1/2022

Stater och Sveriges riksbank 177 216 149 212 160 461 185 649 148 933 158 889

Kommuner 1 403 2 271 3 129 1 457 2 370 3 096

Summa 178 619 151 483 163 590 187 106 151 303 161 985

K23

Utlåning till kreditinstitut

2023 2022 1/1/2022

Lån 24 959 33 201 34 362

Återköpsavtal 232 15 1 383

Ställda kontantsäkerheter 42 343 23 373 3 759

Summa 67 534 56 589 39 504

K24

Utlåning till allmänheten

2023 2022 1/1/2022

Lån 1 737 717 1 758 014 1 641 878

Finansiell leasing 44 508 40 602 34 932

Summa lån till kunder 1 782 225 1 798 616 1 676 810

Ställda kontantsäkerheter 5 177 3 605 1 832

Återköpsavtal 43 229 23 635 21 541

Återköpsavtal, Riksgälden 2 744 6 952 3 020

Lån till Riksgälden 30 000 10 004 3

Summa 1 863 375 1 842 812 1 703 206

Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter

2023 2022

< 1 år 1—5 år > 5 år Summa < 1 år 1—5 år > 5 år Summa

Bruttoinvesteringar 14 325 31 157 5 668 51 150 12 747 26 992 4 933 44 672

Ej intjänade finansiella intäkter 2 275 3 526 841 6 642 1 400 2 151 519 4 070

Nettoinvesteringar 12 050 27 631 4 827 44 508 11 347 24 841 4 414 40 602

Finansiell leasing avser leasing av fordon, maskiner och båtar. Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna eller tredje part.

Leasingintäkterna innehåller inga variabla avgifter.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 141

Koncernen Finansiella rapporter och noter

K25

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

		edovisat värde			Nominellt belopp
	2023	2022	1/1/2022	2023	2022	1/1/2022
Bostadsinstitut	36 190	31 471	29 135	36 135	33 185	28 690
Banker	11 033	15 565	13 299	11 184	15 858	13 219
Övriga finansiella företag	9 151	11 413	10 494	9 235	11 917	10 341
Icke-finansiella företag	2 467	2 849	5 165	2 537	3 015	5 117
Summa	58 841	61 298	58 093	59 091	63 975	57 367
varav efterställda	11	117	203	10	125	199
varav seniora icke prioriterade	412	158	719	414	158	713

Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ .

K26

Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken

	2023	2022	1/1/2022
Fondandelar	295 107	244 251	272 960
Räntebärande värdepapper	4 973	5 325	5 562
Aktier	19 715	19 019	25 355
Summa	319 795	268 594	303 877

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 .

K27

Aktier och andelar

	2023	2022	1/1/2022
Aktier, handelslager	532	347	6 368
Fondandelar, handelslager	5 469	4 223	5 513
Fondandelar bakomliggande till försäkringsavtal med resultatandel	23 848	22 084	24 635
Fondandelar, övriga	2 707	2 316	348
Aktier för skyddande av fordran			20
Bostadsrätter		11	11
Övrigt	1 759	1 287	1 155
Summa	34 316	30 268	38 051

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023142

Finansiella rapporter och noter Koncernen

K28

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

	2023	2022	1/1/2022
Anläggningstillgångar
Kreditinstitut, intresseföretag	5 024	4 415	4 004
Kreditinstitut, joint ventures	2 500	2 719	3 228
Övriga intresseföretag	626	515	436
Övriga joint ventures	125	180	37
Summa	8 275	7 830	7 705
Ingående balans	7 830	7 705
Tillkommande	5	224
Förändring av ackumulerade resultatandelar, totalresultat	747	921
Erhållna utdelningar	–307	–1 020
Utgående balans	8 275	7 830

2023						Andel av
Intresseföretag	Organisations-	Antal	Redovisat	Anskaffnings-		intresse företags
Firmanamn, säte	nummer	aktier	värde	värde	Kapitalandel, %	resultat
Kreditinstitut
Sparbanken Skåne AB, Lund	516401-0091	3 670 342	2 002	1 070	22,00	328
Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna	516401-9928	865 500	757	125	50,00	119
Sparbanken Sjuhärad AB, Borås	516401-9852	4 750 000	1 796	288	47,50	224
Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby	516401-0174	340 000	126	41	40,00	20
Ölands Bank AB, Borgholm	516401-0034	637 000	344	231	49,00	40
Summa kreditinstitut			5 024	1 755		731
Övriga intresseföretag
Ägda av moderbolaget
BGC Holding AB, Stockholm	556607-0933	29 360	448	99	29,36	97
Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm	556630-4928	12 735	26	24	28,30	4
Getswish AB, Stockholm	556913-7382	10 000	24	21	20,00	3
USE Intressenter AB, Uppsala	559161-9464	2 000	0	0	20,00	0
Ägda av dotterföretag
Thylling Insight AB, Göteborg	559181-9015	40 000	11	11	40,00	0
Bankomat AB, Stockholm	556817-9716	150	93	66	20,00	6
SK ID Solutions AS, Tallinn	10747013	16	24	10	25,00	2
Summa övriga intresseföretag			626	231		112
Summa intresseföretag			5 650	1 986		843
Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier är onoterade. Swedbank har inte några individuella väsentliga andelar i intresseföretag.

Swedbanks andel av poster redovisade i intresseföretagens övriga totalresultat uppgick till –10 mkr (102). Swedbanks andel av årets totalresultat uppgick till 833 mkr

(598). Swedbanks del av intresseföretagens eventualförpliktelser och åtaganden per årsskiftet uppgick till 844 mkr (485) respektive 1 442 mkr (2 162).

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 143

Koncernen Finansiella rapporter och noter

2023

Joint ventures

Firmanamn, säte

Organisations-

nummer

Antal

aktier

Redovisat

värde

Anskaffnings-

värde Kapitalandel, %

Andel av joint

ventures resultat

Kreditinstitut

EnterCard Group AB, Stockholm 556673-0585 3 000 2 500 420 50,00 20

Övriga joint ventures

Invidem AB, Stockholm 559210-0779 10 000 0 122 16,67 –29

P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm 559198-9610 10 000 120 277 16,67 –32

Tibern AB, Stockholm 559384-3542 4 000 5 3 14,29 0

Summa joint ventures 2 625 822 –41

Summa intresseföretag och joint ventures 8 275 2 808 803

Under året lämnade Swedbank AB ett tillskott till Invidem AB om 3 mkr (49) och Tibern AB om 2 mkr (0). Swedbanks andel av poster redovisade i joint ventures övriga

totalresultat uppgick till –46 mkr (80). Swedbanks andel av årets totalresultat uppgick till –86 mkr (322). Swedbank AB har under året erhållit en utdelning från EnterCard

Group AB om 193 mkr (900).

Sammanfattad finansiell information för EnterCard Group

2023 2022

Totala tillgångar 37 457 39 410

varav utlåning till allmänheten 32 171 32 457

Totala skulder 32 463 33 998

varav skulder till kreditinstitut 32 110 33 528

Totalt eget kapital 4 994 5 412

Totala intäkter 2 968 3 118

varav räntenetto 2 455 2 690

Totala kostnader 1 423 1 412

varav kreditförluster 1 477 877

Resultat före skatt 43 809

Skatt 3 185

Årets resultat 40 623

Årets totalresultat –52 784

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023144

Finansiella rapporter och noter Koncernen

K29

Derivat

Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie-, ränte-, kredit- och valutarisker.

Nedan anges redovisat värde separat för derivat som ingår i säkringsredovisning. Samtliga derivats redovisade värden avser verkligt värde inklusive upplupen ränta.

Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden

Not 2023 2022 2023 2022 1/1 2022 2023 2022 1/1 2022

Derivat i säkringsredovisning

Ett till ett verkligt värde-

säkringar, ränteswappar K30 558 527 517 756 6 415 738 8 156 15 654 29 094 1 675

Portfölj verkligt värde säkringar,

ränteswappar K30 352 036 436 005 9 665 20 289 1 969 503 23 853

Kassaflödessäkringar, valutaba

sisswappar K30 8 188 8 179 596 603 41 130

Summa 918 751 961 940 16 676 21 630 10 166 16 157 29 117 2 658

Derivat ej i säkringsredovisning 33 026 557 29 580 068 887 411 1 223 832 174 838 925 558 1 236 903 170 723

Bruttobelopp 33 945 308 30 542 008 904 087 1 245 462 185 004 941 715 1 266 021 173 381

Kvittade belopp K48 –864 523 –1 194 958 –144 473 –868 262 –1 197 341 –145 275

Summa 39 563 50 504 40 531 73 453 68 679 28 106

Derivat ej i säkringsredovisning

Ränterelaterade

Optioner 259 412 1 046 055 1 917 4 702 1 589 2 017 5 364 1 974

Terminer 8 619 506 4 806 011 2 470 5 112 859 2 581 4 348 881

Swappar 22 159 115 21 665 797 854 242 1 178 203 146 941 864 165 1 189 386 148 943

Valutarelaterade

Optioner 57 996 55 181 493 559 78 515 564 77

Terminer 847 147 890 324 7 449 10 694 13 240 29 076 15 995 7 387

Swappar 966 071 992 342 19 174 22 477 9 732 25 668 19 572 9 749

Aktierelaterade

Optioner 30 679 51 393 1 082 1 525 1 936 679 1 068 959

Terminer 24 571 20 892 0 7 11 4 3 14

Swappar 47 441 44 086 455 448 311 582 465 544

Kreditrelaterade

Swappar 10 999 3 551 56 182 9 74

Råvarurelaterade

Terminer 3 619 4 436 72 104 141 88 129 121

Summa 33 026 557 29 580 068 887 411 1 223 832 174 838 925 558 1 236 903 170 723

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 145

Koncernen Finansiella rapporter och noter

K30

Säkringsredovisning

30.1 Säkringar av verkligt värde

Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive ränterisk samt exponeringen

mot dessa risker beskrivs i not K3. Risken för förändringar i verkligt värde, på

grund av förändring i räntenivån, på vissa finansiella fastränteinstrument reduce

ras enligt koncernens strategi för riskhantering med hjälp av ränteswappar. Port-

följsäkringsredovisning tillämpas för både fasträntelån i Utlåning till allmänheten

(bolån) och icke-löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar på

anfordran. Emitterade värdepapper, seniora icke prioriterade skulder och efter

ställda skulder identifieras och säkras per emission. Ränteswappar identifierade

som säkringsinstrument rapporteras i balansräkningen som Derivat .

Identifierade säkringsförhållanden för säkringar av verkligt värde används för att

säkra ränterisken i referensräntan, vilken är en observerbar och tillförlitligt mätbar

komponent i ränterisken och i det verkliga värdet. Där säkrings redovisning tilläm

pas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som

beskrivs i not K2 avsnitt.3.9.1, inklusive kraven på säkringens effektivitet. Koncer

nen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kreditrisk, men

tillämpar inte säkringsredovisning för dem.

Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resultaträkningen inom Netto-

resultat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden

är relaterade till följande:

• Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i ränteswappen som inte

finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i ränte-

swappar med motparter med hög kreditvärdighet.

• I vissa fall tillämpas olika diskonteringskurvor för värdering av säkrad post och

ränteswappar.

Säkringsinstrument och effektivitet i

säkringar

2023 2022

Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkrings-

ineffektivitet

Ineffektivitet

redovisad i

resultat-

räkningen

Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkrings-

ineffektivitet

Ineffektivitet

redovisad i

resultat-

räkningen

Nominellt

belopp

Redovisat värde

Nominellt

belopp

Redovisat värde

Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Ränterisk

Ränteswappar, Säkrade tillgångar port

följsäkringar 346 835 9 436 503 8 408 89 436 005 20 289 23 20 368 –54

Ränteswappar, Säkrade skulder port

följsäkringar 5 201 229 1

Ränteswappar, Emitterade värdepapper 424 485 5 047 11 404 –7 960 80 424 261 735 22 399 –22 610 31

Ränteswappar, Seniora icke

prioriterade skulder 102 484 1 203 3 231 –2 253 3 60 579 4 947 –4 963 –5

Ränteswappar, Efterställda skulder 31 558 165 1 019 –876 11 32 916 3 1 748 –1 801 –3

Summa 910 563 16 079 16 157 –2 681 184 953 761 21 027 29 117 –9 006 –30

Säkrade poster

2023 2022

Redovisat värde

Ackumulerat justerings-

belopp på den säkrade

posten

Värdeförändring som

använts för att redo-

visa säkrings-

ineffektivitet

Redovisat värde

Ackumulerat justerings-

belopp på den säkrade

posten

Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkrings-

ineffektivitetTillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Portföljsäkringar

Utlåning till allmänheten 346 835 436 005

Värdeförändring på räntesäkrade

tillgångar i portföljsäkringar –8 489 –8 489 –8 489 –20 369 –20 369 –20 369

In- och upplåning från allmänheten 5 201

Värdeförändring på räntesäkrade

skulder i portföljsäkringar 209 209 209

Ett till ett säkringar

Emitterade värdepapper 418 398 –8 081 8 081 410 119 –22 534 22 534

Seniora icke prioriterade skulder 103 415 –2 240 2 240 60 840 –4 953 4 953

Efterställda skulder 31 889 –880 880 33 131 –1 799 1 799

Summa 338 346 559 113 –8 489 –10 992 2 922 415 636 504 091 –20 369 –29 287 8 918

Ett till ett säkringar – effektivitetstest enligt IFRS 9

Det ekonomiska sambandet mellan det emitterade värdepappret, den seniora icke

prioriterade skulden eller den efterställda skulden och ränteswappen bedöms

utifrån en kvalitativ analys av kritiska villkor. De kritiska villkoren för de finansiella

instrumenten matchas, särskilt med avseende på nominellt belopp, referensränta,

räntejusteringsdag och löptid. Det verkliga värdet för den säkrade posten och

säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av

förändringar i den säkrade referensränterisken. Effekten av kreditrisken anses inte

vara dominerande i förändringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett

eftersom det nominella beloppet på ränteswappen matchar det emitterade belop

pet för det emitterade värdepappret, den seniora icke prioriterade skulden eller den

efterställda skulden. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jäm

föra värdeförändringen som är resultat av förändringar i referensräntan för emitte-

rade värdepappret, seniora icke prioriterade skulden eller den efterställda skulden

med värdeförändringen för den identifierade ränteswappen.

Portföljsäkringar – effektivitetstest enligt IAS 39

Bolån är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på nästa räntejusteringsdatum.

Icke-löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar på anfodran, är

grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på beteendemässig duration. De nomi

nella belopp som avser en del av lånen eller en del av inlåningen i respektive tidsin-

tervall är säkrade med ränteswappar. Specifika lånebelopp och inlåningsvolymer i

varje tidsintervall är därmed identifierade som de säkrade posterna. Effektiviteten i

den säkrade portföljen bedöms av koncernen både framåtriktat och retroaktivt. I

den framåtriktade bedömningen används en kvalitativ analys av kritiska villkor i

den säkrade posten och ränteswappen. Den retroaktiva bedömningen görs dagli

gen med användning av dollar offset metoden på kumulativ basis. Värde-

förändringarna på bolånen och inlåningen, som beror på förändringar i referens-

räntan, jämförs med värdeförändringarna på de identifierade ränteswapparna.

Tabellerna nedan ger information om säkrad post och säkringsinstrument

i verkligt värdesäkringar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023146

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Löptidsprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument

2023 2022

Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid

<1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år

Portföljsäkringar

Nominellt belopp, Säkrade tillgångar 147 560 191 095 8 180 140 750 282 925 12 330

Genomsnittlig fast ränta (%), Säkrade tillgångar 0,84 1,16 1,30 0,15 0,54 1,26

Nominellt belopp, Säkrade skulder 5 201

Genomsnittlig fast ränta (%), Säkrade skulder 3,67

Ett till ett säkringar

Nominellt belopp 96 720 409 952 51 855 108 750 363 423 45 583

Genomsnittlig fast ränta (%) 0,48 1,88 2,38 1,57 1,79 2,73

30.2 Kassaflödessäkringar

Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive valutarisk samt exponeringen

mot dessa risker beskrivs i not K3. Enligt koncernens strategi för riskhantering

används valutabasisswappar för att minska valutakursrisken i framtida ränte- och

amorteringsbetalningar på emitterade värdepapper i utländsk valuta. Den säkrade

posten är den aggregerade exponeringen i emitterade värdepapper i utländsk

valuta med fast ränta och ränteswappar i samma valuta. Säkringsinstrumenten är

valutabasisswappar vilka omvandlar kassaflöden i utländsk valuta till svenska kro

nor. Valutabasisspreaden i valutabasisswapparna exkluderas från säkringsförhål-

landet och redovisas som det beskrivs i not K2 avsnitt 3.9.2. Valutabasisswappar

identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balansräkningen som Derivat.

Identifierade säkringsförhållanden för kassaflödessäkringar används för att

säkra valutakursförändringar. Då säkringsredovisning tillämpas säkerställer kon

cernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt

3.9.2. Koncernen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kredit-

risk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem.

Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena upp

fylls. Det ekonomiska sambandet mellan den aggregerade exponeringen och

valuta basisswappen bedöms med användning av en kvalitativ analys där kritiska

villkor matchas. Det verkliga värdet på den säkrade posten och säkringsinstru-

mentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar

i valuta kurserna. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i föränd

ringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella belop-

pet på valutabasisswappen matchar det emitterade beloppet för den aggregerade

exponeringen.

Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeföränd

ringen som är resultat av förändringar i valutakurser i den aggregerade expone-

ringen med värdeförändringen på den identifierade delen av valutabasisswappen.

Värdeförändringarna beräknas med användning av ett hypotetiskt derivat vilket

speglar villkoren i den aggregerade exponeringen. Ineffektivitet i säkringsförhåll-

anden redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Möjliga

orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande:

• Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i valutabasisswappen

som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå

i valuta swappar med motparter med hög kreditvärdighet.

• Olika diskonteringskurvor tillämpas för värdering av säkrad post och valuta-

basisswappar.

Tabellerna nedan ger information om koncernens kassaflödessäkringar.

Koncernen identifierar kassaflödessäkringar avseende valutarisk, där säkrings-

instrumenten är valutabasisswappar in EUR/SEK och de säkrade posterna är

emitterade värdepapper och ränteswappar, båda i EUR.

Säkringsinstrument 2023 2022

Valutabasisswappar, EUR/SEK

Nominellt belopp 8 188 8 179

Redovisat värde:

Tillgångar 596 603

Säkringens effektivitet

Värdeförändring i säkringsinstrument som använts för att värdera säkringsineffektivitet 627 623

Värdeförändring i säkrade poster som använts för att värdera säkringsineffektivitet:

Emitterade värdepapper och ränteswappar i EUR –623 –619

Årets ineffektivitet redovisad i resultaträkningen 0 –1

Reserv för kassaflödessäkringar

Ingående balans 11 2

Vinster/förluster från säkringar som redovisats i övrigt totalresultat 5 626

Belopp som omklassificerats till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster –9 –615

Övrigt totalresultat före skatt –4 11

Skatt 1 –2

Utgående balans 7 11

Förfalloprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument

2023 2022

Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid

Valutarisk <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år

Nominellt belopp 7 944 244 4 106 4 073

Genomsnittlig valutakurs 10,46 10,00 10,34 10,21

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 147

Koncernen Finansiella rapporter och noter

30.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter

Omräkningsdifferenser uppkommer då dotterföretag och joint ventures med annan

funktionell valuta än svenska kronor omräknas. Valutakursrisken uppkommer som

ett resultat av att avistakursen i den utländska verksamhetens funktionella valuta

fluktuerar gentemot svenska kronan, vilket medför att redovisat värde för netto-

investeringen varierar. Koncernen säkrar dessa exponeringar genom att emittera

värdepapper eller efterställda skulder i samma valuta som den säkrade netto-

investeringen i utlandsverksamheten.

Koncernen tillämpar säkringsredovisning avseende valutaomräkningen av dessa

skulder till den del de används som säkringsinstrument. Valutakursförändringar

för säkringsinstrument rapporteras i rapporten för övrigt totalresultat i stället för

i resultaträkningen.

Koncernens säkringsstrategi är generellt att säkra nettoinvesteringar i dotter-

före tag, intresseföretag och joint ventures med utländsk funktionell valuta utifrån

att minimera effekten av ändrade valutakurser på kärnprimärkapitalet. Koncernen

säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det ekono

miska sambandet mellan nettoinvesteringen i utlandsverksamheten och de emitte-

rade värdepappren bedöms med användning av en kvalitativ analys av kritiska

villkor, vilka matchas. Det redovisade värdet för den säkrade posten och säkrings-

instrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av föränd

ringar i valutakurserna. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det redovisade värdet

för säkringsinstrumentet matchar det redovisade värdet för den del av nettoinves

teringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post. Det redovi-

sade värdet för säkringsinstrumentet motsvarar dess nominella värde. Koncernen

bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen för den del

av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post

med förändringen av det redovisade värdet för säkringsinstrumenten, som upp

kommit till följd av ändrade valuta kurser. Säkringsförhållandet omfördelas månat-

ligen eller under månaden vid väsentliga förändringar av nettotillgångarna.

Nedan redovisas information om säkrad post och säkringsinstrument i säkringar

av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Säkringsinstrument och säkringseffektivitet

2023 2022

Redovisat

värde,

Skulder

Värdeför ändring

som använts

för att redovisa

säkrings-

ineffektivitet

Värdeförändring

redovisad i Övrigt

total resultat

före skatt

Säkring av

nettoinvesteringar

i utlands-

verksamheter

efter skatt

Redovisat

värde,

Skulder

Värdeför ändring

som använts

för att redovisa

säkrings-

ineffektivitet

Värdeförändring

redovisad i Övrigt

total resultat

före skatt

Säkring av

nettoinvesteringar

i utlands-

verksamheter

efter skatt

Valutarisk

Emitterade värdepapper i EUR 53 393 285 285 –5 824 45 377 –3 401 –3 401 –6 051

Emitterade värdepapper i NOK 506 51 51 127 769 –19 –19 87

Summa 53 899 336 336 –5 697 46 145 –3 421 –3 421 –5 964

Säkrade poster

2023 2022

Värdeförändring som använts för att

redovisa säkringsineffektivitet

Värdeförändring som använts för att

redovisa säkringsineffektivitet

Nettoinvesteringar i EUR –285 3 401

Nettoinvesteringar i NOK –51 19

Summa –336 3 421

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023148

Finansiella rapporter och noter Koncernen

K31

Immateriella anläggningstillgångar

	Obestämbar period			Bestämbar period
				Internt utvecklad
2023	Goodwill	Varumärke	Kundbas	programvara	Övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång	16 765	160	1 968	9 145	1 511	29 549
Nyanskaffningar genom intern utveckling				1 213	52	1 265
Avyttringar och utrangeringar				–97	–104	–200
Valutakursdifferenser	15	–2	1	–10	2	6
Anskaffningsvärde vid årets utgång	16 780	158	1 969	10 253	1 461	30 621
Avskrivningar vid årets ingång			–1 519	–2 336	–1 187	–5 042
Årets avskrivningar			–43	–525	–73	–641
Avyttringar och utrangeringar				97	104	201
Valutakursdifferenser			–1	9	–1	7
Avskrivningar vid årets utgång			–1 563	–2 755	–1 157	–5 476
Nedskrivningar vid årets ingång	–2 991	–84	–237	–1 269	–40	–4 621
Årets nedskrivningar				–81		–81
Valutakursdifferenser	–3			1		–2
Nedskrivningar vid årets utgång	–2 994	–84	–237	–1 349	–40	–4 704
Redovisat värde	13 786	75	169	6 147	262	20 440

För immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod

är mellan 3 och 20 år, förutom för internt utvecklad programvara. Ursprunglig nyttjandeperiod för internt utvecklad programvara är mellan 3 och 10 år. Avskrivningen för

dessa tillgångar påbörjas när tillgången är färdigställd. Under året gjordes nedskrivningar av internt utvecklad programvara som inte längre kommer att användas med 81

mkr. Per årsskiftet fanns inga indikatorer på ytterligare nedskrivningsbehov av immateriella anläggningstillgångar.

	Obestämbar period			Bestämbar period
				Internt utvecklad
2022	Goodwill	Varumärke	Kundbas	programvara	Övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång	15 700	159	1 893	8 026	1 474	27 252
Nyanskaffningar genom intern utveckling				1 114		1 114
Nyanskaffningar via separata förvärv					53	53
Avyttringar och utrangeringar					–32	–32
Valutakursdifferenser	1 065	1	75	5	16	1 162
Anskaffningsvärde vid årets utgång	16 765	160	1 968	9 145	1 511	29 549
Avskrivningar vid årets ingång			–1 405	–1 938	–1 111	–4 454
Årets avskrivningar			–42	–393	–90	–525
Avyttringar och utrangeringar					28	28
Valutakursdifferenser			–72	–5	–14	–91
Avskrivningar vid årets utgång			–1 519	–2 336	–1 187	–5 042
Nedskrivningar vid årets ingång	–2 199	–66	–237	–768	–40	–3 310
Årets nedskrivningar	–606	–18		–501		–1 125
Valutakursdifferenser	–186					–186
Nedskrivningar vid årets utgång	–2 991	–84	–237	–1 269	–40	–4 621
Redovisat värde	13 774	76	212	5 540	284	19 886
I samband med den årliga nedskrivningsprövningen av goodwill 2022 konstaterades att lönsamhetsutsikterna för PayEx, som verkar på en marknad med snabb teknolo - gisk utveckling och tilltagande konkurrens, försämrats. Försämrade framtida finansiella planer resulterade i nedskrivning av hela goodwillen, 425 mkr, egenutvecklad pro- gramvara, 238 mkr, och varumärke, 18 mkr, totalt 681 mkr.
Därutöver gjordes nedskrivning av goodwill hänförlig till den norska verksamheten som vederlagsfritt överförts till Sparebank 1 Markets AS med 181 mkr samt ned - skrivningar av internt utvecklad programvara som inte längre kommer att användas med 263 mkr .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 149

Koncernen Finansiella rapporter och noter

			Redovisat värde
Specifikation av immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod	Anskaffningsår	2023	2022	1/1/2022
Goodwill
Swedbank Robur AB	1995	328	328	328
Föreningsbanken AB	1997	1 342	1 342	1 342
Swedbank Försäkring AB	1998	651	651	651
Kontoret i Bergsjö	1998	13	13	13
FSB Bolåndirekt Bank AB	2002	159	159	159
Söderhamns Sparbank AB	2007	24	24	24
PayEx AB	2017			425
Sverige		2 517	2 517	2 942
varav bankverksamhet		1 538	1 538	1 538
varav övrigt		979	979	1 404
Swedbank AS	1999	1 345	1 343	1 238
Swedbank AS	2000	14	14	13
Swedbank AS	2001	158	158	146
Swedbank AS	2005	9 752	9 742	8 981
De baltiska länderna		11 269	11 257	10 378
varav allokerat till:
bankverksamhet i Estland		4 717	4 711	4 344
bankverksamhet i Lettland		2 428	2 426	2 236
bankverksamhet i Litauen		4 124	4 120	3 798
First Securities ASA	2005			181
Norge				181
Summa		13 786	13 774	13 501

Nyttjandevärde

Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga

kassagenererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på

nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade framtida kassaflöden

nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor. De framtida uppskattade kassaflö

dena har baserats på koncernens upprättade finansiella treårsplaner. De viktigaste

antagandena i treårsplanen är ledningens bedömning avseende nettovinst inklu

sive kreditförluster, tillväxt i respektive ekonomi, såväl BNP som branschtillväxt

och utveckling av riskvägda tillgångar. Den ekonomiska planeringen sker ner på

lägre nivå än den kassagenererande enheten. Nödvändiga förutsättningar i plane

ringen baseras så långt det är möjligt och lämpligt på extern information. Därefter

räknas de framtida kassaflödena fram med hjälp av långsiktiga antaganden om till

växt i riskvägda tillgångar samt om nettovinst i förhållande till riskvägda tillgångar.

Till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt kassaflöde.

Användandet av ett evigt kassaflöde motiveras av att samtliga kassagenererande

enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några

avsikter att lämna. Med nettokassaflöde avses det belopp som teoretisk kan erhål

las som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott med beak-

tande av att kapitaltäckningsregler eller solvensregler ska uppfyllas. Koncernen

anser för närvarande att en primärkapitalrelation om 15 procent (15) är rimlig läg

sta nivå för den kassagenererande enheten, varför överskott alternativt underskott

beräknat emot denna nivå anses teoretiskt kunna lämnas som utdelning eller

behöva skjutas till som kapitaltillskott och utgör därmed nettokassaflöde .

Dis konteringsfaktorn fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens

avkastningskrav, enhetens utveckling på en aktiemarknad i förhållande till hela

aktiemarknaden samt tillgångens specifika risk. Diskonteringsfaktorn anpassas

vid behov till olika perioder. Eventuell erforderlig anpassning av diskonteringsfak

torn fastställs utifrån i vilken ekonomisk fas aktuell kassagenererande enhet befin-

ner sig och innebär att varje års ackumulerade kassaflöde diskonteras med unik

diskonteringsfaktor. Antagen tillväxt i riskvägda tillgångar baseras på förväntad

inflation, förväntad real BNP-tillväxt samt eventuell ytterligare förväntad tillväxt i

banksektorn, beroende på i vilken ekonomisk fas sektorn befinner sig i.

I det långsiktiga tillväxtantagandet ingår inte, i enlighet med IAS 36, någon för

väntad ökning i marknads andelar. Det långsiktiga tillväxtantagandet har baserats

på externa bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning av tillväxt

inom banksektorn i förhållande till BNP-tillväxt och inflation. Förväntad nettovinst i

för hållande till riskvägda tillgångar har härletts baserat på historisk erfarenhet och

anpassas också utifrån den ekonomiska fas den kassagenererande enheten befin

ner sig. Anpassning sker även utifrån hur den kassagenererande enhetens sam-

mansättning av balansräkning förväntas förändras. Parametrarna härleds i möjli-

gaste mån från externa källor. De viktigaste antagandena samt dess känslighet

beskrivs i tabellen på nästa sida.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023150

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Känslighetsanalys

Vid en rimlig förändring av ett av ovanstående antaganden så skulle det inte upp

komma något nedskrivningsbehov för någon kassagenererande enhet. För de

kassa genererande enheter finns det även utrymme kvar om en rimlig förändring

av båda antagandena som åskådliggjorts i tabellen inträffar samtidigt, det vill säga

både en ökning av diskonteringsfaktorn, +1 procentenhet, och en sänkning av till

växtantagandet, –1 procentenhet. Det är koncernens bedömning att det även finns

utrymme för en rimlig förändring av antagen nettovinstmarginal för dessa enheter

utan att det uppkommer något nedskrivningsbehov.

Bankverksamhet i baltiska länder

Redovisad goodwill uppgick sammantaget till 11 269 mkr (11 257). Prövning för

nedskrivning av goodwillvärdet sker separat för varje land. I nedskrivningspröv

ningen för 2023 har i princip samma antaganden använts som vid föregående års-

skifte. Den finansiella treårsplanen har uppdaterats. Diskonteringsfaktorn har upp-

daterats med nya landspecifika riskpremier. Något nedskrivningsbehov förelåg

inte per balansdagen. De finansiella treårsplanerna har uppdaterats utifrån

respektive lands förutsättningar. Initial antagen tillväxt efter upprättade finansiella

treårsplaner baseras på företagsledningens bästa bedömning av inflation, real

BNP-tillväxt samt tillväxt i banksektorn för aktuell marknad. Bedömningarna har

gjorts med utgångspunkt från externa källor. Därefter antas i princip en evig årlig

tillväxt om 3 procent, som anses vara långsiktigt hållbar tillväxt för en mogen

marknad. Diskonteringsräntan före skatt uppgick till dryga 12 procent (14).

Övriga kassagenererande enheter, exklusive bankverksamheter

Övrig redovisad goodwill uppgick sammantaget till 979 mkr (979). Något nedskriv

ningsbehov förelåg inte på balansdagen. Genomsnittlig årlig tillväxt för övriga

kassagenererande enheter har antagits vara 2 procent (2) och lägsta diskonterings-

faktor har fastställts till 8 procent (9), eller 9 procent (11) före skatt .

Årlig genomsnittlig REA tillväxt %			Årlig REA tillväxt %		Årlig genomsnittlig REA tillväxt %		Årlig REA tillväxt %
	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Kassagenererande enhet	2024–2026	2023–2025	2027–2029	2026–2028	2027–2029	2026–2028	2030–	2029–
Bankverksamhet
Estland	–0,8	–5,3	2,3–7,2	–1,2–3,1	4,1	1,6	3,0	3,0
Lettland	6,4	2,1	1,0–9,8	–0,1–3	4,4	1,1	3,0	3,0
Litauen	3,9	–4,4	–0,4–10,1	0,5–8,5	3,1	3,1	3,0	3,0
Sverige	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0
Årlig genomsnittlig					Årlig genomsnittlig
diskonteringsfaktor %			Årlig diskonteringsfaktor %		diskonteringsfaktor %		Årlig diskonteringsfaktor %
	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Kassagenererande enhet	2024–2026	2023–2025	2027–2029	2026–2028	2027–2029	2026–2028	2030–	2029–
Bankverksamhet
Estland	9,6	11,2	9,6–9,6	11,2–11,2	9,6	11,2	9,6	11,2
Lettland	10,4	12,0	10,4–10,4	12,0–12,0	10,4	12,0	10,4	12,0
Litauen	9,8	11,4	9,8–9,8	11,4–11,4	9,8	11,4	9,8	11,4
Sverige	7,6	8,4	7,6	8,4	7,6	8,4	7,6	8,4
Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde
Nettotillgång inklusive			Nyttjandevärde,		Sänkning av antagande om		Höjning av diskonteringsfaktor
goodwill, redovisat värde, mkr			mkr		tillväxt med 1 procentenhet		med 1 procentenhet
Kassagenererande enhet	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Bankverksamhet
Estland	26 892	24 310	46 234	35 479	–3 281	–1 800	–4 523	–2 683
Lettland	15 095	12 933	27 763	18 741	–2 031	–995	–2 851	–1 501
Litauen	20 160	16 093	29 726	19 936	–2 002	–978	–2 819	–1 487
Sverige	66 538	73 538	101 616	83 373	2 830	–389	–10 334	–5 349

1) Den kassagenererande enheten är en del av segmentet Svensk bankverksamhet.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 151

Koncernen Finansiella rapporter och noter

I nventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Restvärdena

bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas

linjärt i resultat räkningen under nyttjandeperioden. Någon väsentlig förändring av

nyttjandeperioderna har inte skett under 2023. Någon indikation för nedskrivnings

behov per balansdagen fanns inte för materiella anläggningstillgångar. Rörelse-

fastigheters enskilda byggnads komponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan

12 och 25 år. Restvärdet bedöms vara noll.

K32

Materiella tillgångar

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

2023 Fastigheter Inventarier

Rörelse

fastigheter

Nyttjanderätter

för hyrda lokaler Övrigt

Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 28 3 283 1 441 5 985 534 11 271

Nyanskaffningar 341 2 246 424 1 013

Avyttringar och utrangeringar –14 –160 –5 –285 –121 –585

Bedömningar och modifieringar 427 8 435

Valutakursdifferenser 11 1 6 18

Anskaffningsvärde vid årets utgång 14 3 475 1 439 6 379 845 12 152

Avskrivningar vid årets ingång –2 520 –592 –2 519 –166 –5 797

Årets avskrivningar –288 –35 –769 –187 –1 279

Avyttringar och utrangeringar 148 4 265 71 488

Valutakursdifferenser –9 –1 –10

Avskrivningar vid årets utgång –2 669 –622 –3 024 –282 –6 598

Nedskrivningar vid årets ingång –12 –3 –10 –25

Avyttringar och utrangeringar 11 10 21

Årets nedskrivningar –7 –7

Nedskrivningar vid årets utgång –8 –3 0 0 –11

Redovisat värde 6 806 814 3 355 563 5 544

1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår nyttjanderätter som avser IT utrustning med 334 mkr (178 ).

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

2022 Fastigheter Inventarier

Rörelse

fastigheter

Nyttjanderätter

för hyrda lokaler Övrigt

Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 36 3 036 1 346 5 462 545 10 425

Nyanskaffningar 0 348 3 58 193 602

Avyttringar och utrangeringar –11 –156 –11 –72 –205 –455

Bedömningar och modifieringar 488 –1 487

Valutakursdifferenser 3 55 103 49 2 212

Anskaffningsvärde vid årets utgång 28 3 283 1 441 5 985 534 11 271

Avskrivningar vid årets ingång –2 357 –517 –1 833 –184 –4 891

Årets avskrivningar –276 –36 –724 –134 –1 170

Avyttringar och utrangeringar 150 5 62 152 369

Valutakursdifferenser –37 –44 –24 0 –105

Avskrivningar vid årets utgång –2 520 –592 –2 519 –166 –5 797

Nedskrivningar vid årets ingång –11 –11

Avyttringar och utrangeringar –1 –1

Årets nedskrivningar –3 –10 –13

Nedskrivningar vid årets utgång –12 –3 –10 –25

Redovisat värde 16 763 846 3 456 368 5 449

1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår nyttjanderätter som avser IT utrustning med 178 mkr (207) .

Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjande-

perioden. Mark bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

Nyttjandeperioden för nyttjanderätterna bedöms vara densamma som leasing

perioderna. Kvarvarande nyttjandeperioder var upp till 11 år. Det avskrivningsbara

beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Information

om korresponderande leasingskuld redovisas i not K42 Övriga skulder och

avsättningar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023152

Finansiella rapporter och noter Koncernen

K37

Finansiella skulder där kunden

bär placeringsrisken

2023 2022

1/1/2022

Fondförsäkringssparande 320 609 268 892 304 181

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer

information se not K2 och not K57.

K33

Övriga tillgångar

2023 2022

1/1/2022

Fondlikvidfordringar 2 742 3 770 4 891

Övriga tillgångar 4 978 4 254 3 951

Summa finansiella tillgångar 7 720 8 024 8 842

Innehavda återförsäkringsavtal 236 161 142

Övertagen egendom för skyddande

av fordran 29 29 28

Övriga icke-finansiella tillgångar 16 30

Summa icke finansiella tillgångar 281 220 170

Summa 8 001 8 244 9 012

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer

information se not K2 och not K57

K34

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

2023 2022 1/1/2022

Förutbetalda kostnader 2 120 1 586 1 475

Ännu ej fakturerade fordringar 459 443 495

Summa 2 579 2 028 1 970

K35

Skulder till kreditinstitut

2023 2022 1/1/2022

Sveriges riksbank 58 22

Svenska banker 26 484 29 376 35 847

Övriga svenska kreditinstitut 7 460 5 099 5 242

Utländska centralbanker 10 098 12 035 28 149

Utländska banker 20 055 25 481 22 507

Utländska kreditinstitut 701 119 231

Återköpsavtal, svenska banker

och kreditinstitut 69 0 814

Återköpsavtal, utländska banker

och kreditinstitut 7 187 659 0

Summa 72 054 72 826 92 812

K36

In och upplåning från allmänheten

2023 2022 1/1/2022

Privatpersoner 701 863 703 935 655 636

Företagsinlåning 528 565 594 343 603 085

Summa inlåning från kunder 1 230 428 1 298 278 1 258 721

Erhållna kontantsäkerheter 3 470 4 754 1 906

Återköpsavtal 94 2 815 5 088

Återköpsavtal, Riksgälden 3 1 0

Riksgälden 268 101 68

Summa upplåning 3 835 7 670 7 063

Summa 1 234 262 1 305 948 1 265 783

K38

Emitterade värdepapper

2023 2022 1/1/2022

Certifikat och kuponginstrument med

ursprunglig löptid kortare än 1 år 263 334 316 114 165 067

Säkerställda obligationer 345 615 343 284 436 989

Seniora icke säkerställda obligationer 118 238 122 559 129 809

Strukturerade privatobligationer 1 361 2 249 4 052

Summa 728 548 784 206 735 917

K39

Korta positioner värdepapper

2023 2022 1/1/2022

Aktier 729 240 249

varav egna emitterade aktier 98 105 121

Räntebärande värdepapper 16 568 26 894 28 364

varav egna emitterade obligationer 306 3 728 2 058

Summa 17 297 27 134 28 613

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 153

Koncernen Finansiella rapporter och noter

K40

Pensioner

Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i balansräkningen som en avsättning

och i resultaträkningen som pensionskostnad inom personalkostnader. I de fall

avsättningen blir negativ redovisas en pensionstillgång. Omvärderingar av för

månsbestämda pensionsplaner redovisas i övrigt totalresultat. Avsättningen i

balansräkningen är ett netto av skulder för pensionsförpliktelser och det verkliga

värdet för de tillgångar som avsatts för ändamålet att trygga pensionsförpliktel

serna, så kallade förvaltningstillgångar. Koncernen beräknar avsättning och kost-

nad för förmånsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt utifrån

egna antaganden om framtida utveckling. Pensionsförpliktelserna liksom tjänst-

göringskostnad och räntekostnad för pensionsförpliktelserna inkluderar löneskatt.

Löneskatten är beräknad enligt en aktuariell metod.

Näst intill samtliga anställda som har anställts före 2013 i den svenska delen av

koncernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP 2 (Banker

nas tjänstepension), en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Den för-

månsbestämda pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en livslång

pension motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen och omfattar i huvud

sak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Ersättningsnivåerna är

olika för löner inom olika inkomstbasbelopp. För löner över 30 inkomstbasbelopp

utgår ingen pension enligt BTP 2. Koncernens avsättning och pensionskostnad

påverkas därför av anställdas förväntade livslängd, förväntade slutlön samt av

förväntat inkomstbasbelopp.

Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som från

2001 inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. Under 2012 omförhandlades

dåvarande BTP till att i sin helhet bli en avgiftsbestämd pensionsplan, BTP 1, för

alla nyanställda från och med 2013. Den förmånsbestämda pensionsplanen

omfattar därför bara personer som anställts före 2013 och är därmed under

avveckling. Den förmånsbestämda delen av pensionsplanen BTP 2 tryggas genom

köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretaget SPK (SPK Pension

tjänstepensionsförening). SPK administrerar pensioner och förvaltar tillgångar för

pensionsändamålen både för Swedbank och andra arbetsgivare. Koncernen behö

ver därför fastställa sin andel av förvaltningstillgångarna som finns hos SPK. Ande-

len uppgick till 73 procent. Fördelningen sker genom att använda den fördelnings-

nyckel SPK sannolikt skulle ha använt per balansdagen för att fördela tillgångarna

om planen omgående avvecklats alternativt om det förelegat en situation där det

erfordrats en extra inbetalning från arbetsgivarna till följd av otillräckliga tillgångar.

Arbetsgivarna har ett ansvar att säkerställa att SPK har tillräckligt med tillgångar

för att fullgöra pensionsplanens förpliktelser mätt utifrån den lagstiftningen som

reglerar SPK. Något sådant underskott finns inte. SPK:s förvaltning av tillgångarna

sker främst utifrån det regelverk som SPK följer. Koncernens tillgång eller avsätt

ning och övrigt totalresultat påverkas därför av SPK:s förvaltningsresultat.

Under 2017 förvärvades PayEx. Dess svenska del utfäster förmånsbestämd

pension i enlighet med den så kallade ITP planen (Industrins och handelns tilläggs

pension). Förmånerna motsvarar huvudsakligen förmånerna i BTP 2. Avsättningen

i balans räkningen uppgick vid årsskiftet till 176 mkr (168). Pensionsförpliktelserna

tryggas i egen balansräkning i enlighet med tryggandelagen.

För personer som har varit i ledande ställning finns kompletterande individuella

förmånsbestämda pensionslöften. Dessa tryggas genom avsättningar till

pensions stiftelser, vilka sker i enlighet med tryggandelagen.

Belopp redovisade i balansräkningen för

förmånsbestämda pensionsförpliktelser 2023 2022 1/1/2022

Fonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 19 805 18 892 26 438

Ofonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 176 168 253

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –21 905 –21 324 –24 890

Summa –1 924 –2 263 1 801

varav rapporterade som pensionstillgångar 2 100 2 431

varav rapporterade som pensionsavsättningar 176 168 1 801

Förändringar av pensionsförpliktelser,

inklusive löneskatt 2023 2022

Ingående förpliktelser 19 061 26 691

Tjänstgöringskostnad och löneskatt 404 653

Räntekostnad på pensionsförpliktelser 787 550

Pensionsutbetalningar –934 –841

Löneskatteutbetalningar –157 –163

Omvärdering 820 –7 830

Utgående förpliktelser 19 981 19 061

2023 2022 2023

Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt Antal

Aktiva 5 588 5 519 3 332

Vilande 4 331 4 099 9 785

Pensionärer 10 062 9 443 13 196

Summa 19 981 19 061 26 313

Intjänade 19 291 18 302

Ej intjänade 690 759

Summa 19 981 19 061

varav belopp som är hänförliga till framtida löne

ökningar 963 1 118

Förändringar av förvaltningstillgångar 2023 2022

Ingående verkligt värde 21 324 24 890

Ränteintäkt på förvaltningstillgångar 901 521

Pensionspremier och avsättningar till stiftelser 633 644

Pensionsutbetalningar –933 –840

Omvärdering –19 –3 892

Utgående verkligt värde 21 905 21 324

Förvaltningstillgångarnas

verkliga värden 2023

varav noterat

pris på aktiv

marknad 2022

varav noterat

pris på aktiv

marknad

Likvida medel 284 403

Skuldinstrument, Svenska

staten och kommuner 364 364 376 376

Derivat 281 –2

Investeringsfonder, räntor 7 608 7 608 8 220 8 220

Investeringsfonder, aktier 7 638 7 638 6 450 6 450

Investeringsfonder, övrigt 5 731 843 5 876 1 602

Summa 21 905 16 453 21 324 16 648

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023154

Finansiella rapporter och noter Koncernen

När resultatet för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs

att både finansiella och demografiska antaganden görs för framtida utveckling av

faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetalningarna. Diskon-

teringsräntan är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida

utbetalningar. Räntan fastställs utifrån en marknadsränta för förstklassiga före

tagsobligationer som handlas på en fungerande marknad med återstående löptid

och valuta som motsvarar pensionsförpliktelsernas egenskaper. Koncernen anser

att svenska obligationer som har hypotekslån som säkerheter utgör sådana obliga

tioner varför diskonteringsräntan baseras på prisnoteringar för dessa. Egna emis-

sioner exkluderas. De avlästa prisnoteringarna justeras till relevant återstående

löptid med hjälp av priser för ränteswappar. Den vägda genomsnittliga löptiden för

den förmånsbestämda förpliktelsen uppgick till knappa 18 år (18). En sänkning av

diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle medföra en ökning av pen

sionsavsättningen med cirka 726 mkr (652) och en ökning av pensionskost naden

med 45 mkr (49). Framtida årliga löneökningar speglar förväntade framtida löne

ökningar som en sammansatt effekt av både avtalsenliga löneökningar och löneg-

lidning. I och med att den förmånsbestämda pensionsplanen inte längre omfattar

nyanställda utan enbart de som anställts före 2013 används ett ålders baserat

löneökningsantagande. Det innebär att ett unikt löneökningsantagande sätts för

varje åldersgrupp av anställda. Inflationsantagandet fastställs utifrån noterade pri

ser för nominella respektive reala statsobligationer. För längre löptider, där note-

rade priser saknas, antas inflationsantagandet gradvis anpassas till Riksbankens

mål om 2 procentenheter. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån inkomst

basbeloppet. Därför måste den framtida förändringen av inkomstbasbeloppet

bedömas. Antagandet baseras på historiskt utfall. Även årlig pensionsuppräkning

måste bedömas då uppräkning historiskt sett alltid har skett. Pensionsuppräk

ningen antas motsvara inflationsantagandet. BTP 2 innehåller en möjlighet för

anställda födda 1966 och tidigare att fritt välja en något tidigare pensionsålder än

normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri valmöj

lighet för dessa anställda görs ett antagande för ett sådant framtida utfall. Förtida

pensioneringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare och anställd

bedöms inte bland de aktuariella antagandena utan kostnadsförs när de inträffar.

Antagandet om förmånstagarnas återstående livslängd uppdateras årligen.

Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen	2023	2022
Tjänstgöringskostnad och löneskatt	404	653
Räntekostnad på pensionsförpliktelser	787	550
Ränteintäkt på förvaltningstillgångar	–901	–521
Pensionskostnad förmånsbestämda planer	290	682
Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner
och löneskatt	947	783
Summa	1 237	1 465

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner redovisad
i övrigt totalresultat	2023	2022
Erfarenhetsmässiga aktuariella vinster och förluster	–759	–1 011
Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade demo - grafiska antaganden	–61	–49
Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade
finansiella antaganden		8 890
Skillnad mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt
på förvaltningstillgångar	–19	–3 892
Summa	–839	3 938

Aktuariella antaganden, procent	2023	2022
Finansiella
Diskonteringsränta 1 januari	4,25	2,10
Diskonteringsränta 31 december	3,69	4,25
Framtida årliga löneökningar 1 januari	2,69	3,51
Framtida årliga löneökningar 31 december	2,35	2,69
Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 1 januari	2,11	2,30
Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation
31 december	1,57	2,11
Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 1 januari	3,20	4,04
Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp
31 december	3,07	3,20
Demografiska
Berättigade anställdas val att utnyttja option till tidigare
pensionsavgång	50,00	50,00
Framtida årlig personalomsättning	3,50	3,50
Förväntad återstående livslängd för 65-årig man, år	22	22
Förväntad återstående livslängd för 65-årig kvinna, år	24	24

Känslighetsanalys, pensionsförpliktelser	2023	2022
Finansiella
Förändring av diskonteringsränta - 25 bps	726	652
Förändring av löneökningsantagande +25 bps	262	261
Förändring av pensionsuppräkningar/inflation +25 bps	725	698
Förändring av inkomstbasbelopp –25 bps	116	115
Demografiska
Samtliga berättigade anställda utnyttjar option till tidigare
pensionsavgång maximalt	398	495
Förändring av personalomsättning –25 bps	7	6
Förväntad återstående livslängd för nu 65-årig man och
kvinna +2 år	1 057	991

					Odiskonterade kassaflöden
			2023						2022
					Utan löp-						Utan löp-
					tid/dis-						tid/dis-
					konte-						konte-
					rings-						rings-
Löptidsöversikt	≤ 1 år	>1–5 år	>5–10 år	> 10 år	effekt	Totalt	≤ 1 år	>1–5 år >5–10 år		> 10 år	effekt	Totalt
Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt	1 005	3 854	4 979	27 572	-17 429	19 981	943	3 698	4 894	30 817	–21 291	19 061
Förvaltningstillgångar	408	187	53		21 257	21 905	544	182	53		20 544	21 324
Förväntade pensionspremier och avsättningar till stiftelser	283					283	289					28 9

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 155

Koncernen Finansiella rapporter och noter

K41

Försäkringsavsättningar

Från och med 2023 tillämpas IFRS 17 för redovisning av försäkringsavtal. Tillämpningen innebär en ny presentation, varför också jämförelsetal redovisas enligt den nya

standarden. För mer information se not K2 och not K57.

Koncernen redovisar riskförsäkringar och egendomsförsäkringar enligt premiefördelningsmetoden, när avtalens löptid är högst 1 år. Den generella modellen omfattar

i allt väsentligt traditionell livförsäkring.

		2023			2022
	Kassaflöden	Avtalsenlig		Kassaflöden	Avtalsenlig
	för åtaganden	marginal	Totalt	för åtaganden	marginal	Totalt
Generell modell utan direkt resultatandel	–1 948	2 284	336	–1 587	2 380	793
Generell modell med direkt resultatandel	22 889	1 525	24 414	21 396	1 395	22 790
Premiefördelningsmetoden	1 565		1 565	1 292		1 292
Summa	22 506	3 809	26 315	21 100	3 775	24 875

		2023			2022
	Kassaflöden	Avtalsenlig		Kassaflöden	Avtalsenlig
	för åtaganden	marginal	Totalt	för åtaganden	marginal	Totalt
Ingående balans	21 100	3 775	24 875	23 932	2 725	26 657
Nya avtal	–394	401	7	–495	496	1
Förändringar avseende framtida tjänster	47	–34	12	–698	700	2
Förändringar avseende tjänster under innevarande period	–714	–354	–1 068	–675	–332	–1 006
Förändringar avseende tidigare tjänster	–166		–166	–303		–303
Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal	2 043	10	2 053	–1 623	–7	–1 630
Kassaflöden	583		583	694		694
Valutakursdifferenser	7	12	19	268	192	460
Utgående balans	22 506	3 809	26 315	21 100	3 775	24 875

			Förväntad framtida intäktsredovisning av avtalsenlig marginal
			2023					2022
				Diskonte-					Diskonte-
	<1 år	1–5 år	>5 år	ringseffekt	Totalt	<1 år	1–5 år	>5 år	ringseffekt	Totalt
Generell modell utan direkt
resultatandel	228	706	1 585	–235	2 284	231	703	1 592	–147	2 380
Generell modell med direkt
resultatandel	106	407	1 418	–406	1 525	88	352	1 475	–521	1 395
Totalt	334	1 113	3 003	–640	3 809	319	1 056	3 067	–667	3 775

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023156

Finansiella rapporter och noter Koncernen

2023 2022

Återstående försäkringsskydd

Inträffade

skador

Totalt Återstående försäkringsskydd

Inträffade

skador

Totalt

Exklusive

förlust-

komponenten

Förlust-

komponenten

Exklusive

förlust-

komponenten

Förlust-

komponenten

Ingående balans 23 616 10 1 249 24 875 25 456 6 1 195 26 657

Förväntade inträffade skador och andra kostnader

för försäkringstjänster –384 –384 –325 –325

Förändring av riskjustering för icke-finansiell risk

som upphört –78 –78 –126 –126

Avtalsenlig marginal –354 –354 –332 –332

Återvinning av kassaflöden från anskaffning av

försäkringsavtal –28 –28 –25 –25

Tjänster under innevarande period, premie-

fördelningsmetoden –3 482 –3 482 –2 854 –2 854

Försäkringsintäkter –4 326 –4 326 –3 661 –3 661

Inträffade skador och skadehanteringskostnader 2 452 2 452 1 983 1 983

Andra uppkomna kostnader för försäkringstjänster 781 781 647 647

Avskrivning av kassaflöden för anskaffning av

försäkringsavtal 28 28 25 25

Förluster och återföring av förluster för

förlustkontrakt 17 17 3 3

Justeringar för inträffade skador –166 –166 –303 –303

Försäkringskostnader 28 17 3 068 3 112 25 3 2 327 2 355

Investeringskomponenter –1 681 1 681 –1 453 1 453

Resultat från försäkringstjänster –5 980 17 4 749 –1 214 –5 089 3 3 780 –1 306

Pengars tidsvärde –91 16 –75 9 –1 8

Effekter från låst avkastningskurva –40 –40 1 1

Förändringar som avser underliggande poster 2 341 2 341 –2 343 –2 343

Andra förändringar som avser finansiell risk –149 –25 –174 766 –62 704

Finansiella intäkter eller kostnader från

försäkringsavtal 2 061 –9 2 053 –1 567 –63 –1 630

Erhållna premier 5 036 5 036 4 537 4 537

Betalningar –60 –4 392 –4 453 –49 –3 793 –3 843

Kassaflöden 4 975 –4 392 583 4 487 –3 793 694

Valutakursdifferenser 116 –1 –97 19 329 1 130 460

Utgående balans 24 790 26 1 500 26 315 23 616 10 1 249 24 875

2023 2022

Försäkringsavsättningar

Finansiella

tillgångar

Resultat-

räkning

Försäkringsavsättningar

Finansiella

tillgångar

Resultat-

räkning

Känslighetsanalys

Kassaflöden

för åtaganden

Avtals enlig

marginal Totalt

Bakomlig-

gande till för-

säkringsavtal

Försäkrings-

netto

Kassaflöden

för åtaganden

Avtals enlig

marginal Totalt

Bakomlig-

gande till för-

säkringsavtal

Försäkrings-

netto

Försäkringsrisker

Förändring av annullationer, +10% 145 –170 –25 25 122 –167 –33 44

Förändring av kostnader, +10% 103 –97 6 –6 102 –101 43 –1

Förändring av dödlighet, +5% 42 –47 –5 5 36 –45 –8 9

Finansiella risker

Förändring av aktiepriser, –10% –1 127 –68 –1 195 –1 201 –6 –1 061 –64 –1 088 –1 132 –7

Förändring av marknadsräntor,

+100 bps –410 215 –195 –492 –297 –559 168 –422 –649 –258

Förändring av marknadsräntor,

–100 bps 536 –359 177 515 338 608 –292 421 612 295

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 157

Koncernen Finansiella rapporter och noter

K42

Övriga skulder och avsättningar

2023 2022

1/1/2022

Fondlikvidskulder 2 493 1 939 4 463

Leasingskulder 3 676 3 631 3 759

Övriga skulder 23 817 20 632 20 033

Reserveringar för finansiella

garantier och lånelöften 1 097 714 644

Summa finansiella skulder 31 084 26 916 28 899

Övriga avsättningar 78 66 79

Summa 31 162 26 984 28 978

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer

information se not K2 och not K57 .

Redovisade leasingskulder återspeglar nuvärdet av framtida kassaflöden i leasingav

tal där koncernen är leasetagare. Leasingskuldernas framtida kassaflöden löptids-

fördelas i not K3 avsnitt 3.2.6. I not K3 avsnitt 3.2.8 redovisas förändringen av

leasing skulderna. Information om korresponderande nyttjanderätter redovisas i not

K31 Materiella tillgångar.

Framtida kassaflöden relaterat till möjliga förlängningar och uppsägningar av lea

singavtal som inte återspeglas i värderingen av leasingskulderna uppgick till 4 725

mkr (4 251). Framtida kassaflöden för leasingavtal som ännu inte har påbörjats men

som koncernen är förpliktad till uppgick till 3 443 mkr (2 515). Kostnader avseende

korttidsleasingavtal, leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt

värde samt variabla leasingavgifter redovisas i not K14 Övriga allmänna administra

tionskostnader.

K43

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

2023 2022

1/1/2022

Upplupna kostnader 3 409 2 988 3 169

Avtalsskulder 1 954 1 669 1 638

Summa 5 364 4 657 4 807

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer

information se not K2 och not K57.

K44

Efterställda skulder

2023 2022 1/1/2022

Förlagslån 18 356 21 925 14 980

Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 14 485 9 406 13 624

Summa 32 841 31 331 28 604

Tidsbundna förlagslån

Emissionsår Löptid

Första möjliga

datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, %

2018 2028 2028-03-28 JPY 5 000 353 0,90%

2022 2027 2027-06-16 JPY 7 000 494 1,45%

2022 2027 2027-08-23 EUR 750 8 138 3,63%

2022 2027 2027-11-15 GBP 400 5 245 7,27%

2023 2028 2028-05-25 JPY 10 000 706 2,00%

2023 2028 2028-06-09 SEK 1 500 1 574 5,79%

2023 2028 2028-06-09 SEK 1 250 1 251 6,78%

2023 2028 2028-06-09 NOK 600 595 7,37%

Summa 18 356

Eviga förlagslån godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott

Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens

primärkapitalrelation understiger 8,0 procent .

Emissionsår Löptid

Första möjliga

datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, %

2019 Evigt 2024-09-17

USD 500 4 952 5,63%

2021 Evigt 2029-03-17

USD 500 4 411 4,00%

2023 Evigt 2028-03-17

USD 500 5 123 7,63%

Summa 14 485

1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 8,75 USD omräknat till svenska kronor.

2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor.

3) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,09 USD omräknat till svenska kronor .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023158

Finansiella rapporter och noter Koncernen

	2023	2022	1/1/2022
Bundet eget kapital
Aktiekapital, stamaktier	24 904	24 904	24 904
Reservfond	10 315	10 505	10 399
Kapitalandelsfond	5 989	5 270	5 376
Fond för utvecklingsutgifter	4 881	4 399	4 224
Övriga fonder	21 597	21 201	19 936
Summa	67 686	66 279	64 839
Fritt eget kapital
Valutaomräkning av utlandsverksamheter	3 633	3 696	2 046
Kassaflödessäkringar	7	10	2
Valutabasisspreadar	–22	–8	–57
Överkursfond	13 206	13 206	13 206
Balanserad vinst	114 249	92 868	82 118
Summa	131 073	109 772	97 315
Minoritetskapital	30	29	26
Summa eget kapital	198 790	176 052	162 154

K45

Eget kapital

Nedan visas koncernens eget kapital uppdelat enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Uppdelning samt förändring av koncernens

eget kapital enligt IFRS framgår av rapporten Förändring i eget kapital, koncernen.

Stamaktier
Antal	2023	2022	1/1/2022
Beslutade, emitterade och
fullt betalda	1 132 005 722	1 132 005 722	1 132 005 722
Egna aktier	–7 209 322	–8 934 918	–10 570 929
Utestående	1 124 796 400	1 123 070 804	1 121 434 793
Ingående balans	1 123 070 804	1 121 434 793	1 119 991 775
Överlåtna aktier till anställda
avseende aktierelaterade
ersättningar	1 725 596	1 636 011	1 443 018
Utgående balans	1 124 796 400	1 123 070 804	1 121 434 793
Kvotvärde per aktie är 22 kronor.

Stamaktier berättigar till vardera en röst och vinst utdelning. Egna innehav ger inte

rätt till vinstutdelning. Sammanlagd ersättning som betalts och erhållits för egna

aktier uppgick till –3 348 (–3 348).

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer

information se not K2 och not K57.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 159

Koncernen Finansiella rapporter och noter

K 46

Värderingskategorier för finansiella instrument

Nedan redovisas redovisat värde samt verkligt värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder enligt värderingskategori.

För information om fastställande av verkligt värde för finansiella instrument, se not K47.

Finansiella tillgångar Not

				2023
				Verkligt värde via resultaträkningen
		Upplupet	Obligatorisk				Summa
		anskaffnings-	Innehas			Säkrings-	redovisat	Verkligt
		värde	för handel	Övrigt	Summa	instrument	värde	värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker		252 994					252 994	252 994
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	K22	159 974	12 464	6 182	18 645		178 619	178 622
Utlåning till kreditinstitut	K23	24 959	42 575		42 575		67 534	67 534
Utlåning till allmänheten	K24	1 811 981	51 151	244	51 395		1 863 375	1 863 244
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar
i portföljsäkringar	K30	–8 489					–8 489	–8 489
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	K25		43 158	15 683	58 841		58 841	58 841
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	K26			319 795	319 795		319 795	319 795
Aktier och andelar	K27		8 540	25 776	34 316		34 316	34 316
Derivat	K29		37 957		37 957	1 606	39 563	39 563
Övriga finansiella tillgångar	K33, K34	8 180					8 180	8 180
Summa		2 249 598	195 845	367 679	563 523	1 606	2 814 728	2 814 600
				Verkligt värde via resultaträkningen
		Upplupet					Summa
		anskaffnings-	Innehas	Verkligt		Säkrings-	redovisat	Verkligt
Finansiella skulder	Not	värde	för handel	värdeoptionen	Summa	instrument	värde	värde
Skulder till kreditinstitut	K35	57 736	14 318		14 318		72 054	72 054
In- och upplåning från allmänheten	K36	1 230 521	3 741		3 741		1 234 262	1 234 336
Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar K30		209					209	209
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	K37			320 609	320 609		320 609	320 609
Emitterade värdepapper	K38	727 064	1 361	123	1 484		728 548	719 546
Korta positioner värdepapper	K39		17 297		17 297		17 297	17 297
Derivat	K29		72 694		72 694	759	73 453	73 453
Seniora icke prioriterade skulder		104 828					104 828	108 262
Efterställda skulder	K44	32 841					32 841	32 995
Övriga finansiella skulder	K42, K43	34 417					34 417	34 417

Summa 2 187 617 109 411 320 732 430 142 759 2 618 518 2 613 178

1 ) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade

kreditförluster.

2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen, uppgick till 111 mkr .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023160

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Finansiella tillgångar Not

				2022
				Verkligt värde via resultaträkningen
		Upplupet	Obligatorisk				Summa
		anskaffnings-	Innehas			Säkrings-	redovisat	Verkligt
		värde	för handel	Övrigt	Summa	instrument	värde	värde
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker		365 992					365 992	365 992
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	K22	132 741	9 903	8 839	18 742		151 483	151 485
Utlåning till kreditinstitut	K23	56 574	15		15		56 589	56 589
Utlåning till allmänheten	K24	1 811 962	30 586	264	30 850		1 842 811	1 838 695
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar
i portföljsäkringar	K30	–20 369					–20 369	–20 369
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	K25		37 678	23 620	61 298		61 298	61 298
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	K26			268 594	268 594		268 594	268 594
Aktier och andelar	K27		4 467	25 801	30 268		30 268	30 268
Derivat	K29		48 980		48 980	1 524	50 504	50 504
Övriga finansiella tillgångar	K33, K34	8 467					8 467	8 467
Summa		2 355 366	131 628	327 118	458 746	1 524	2 815 636	2 811 522
				Verkligt värde via resultaträkningen
		Upplupet					Summa
		anskaffnings-	Innehas	Verkligt		Säkrings-	redovisat	Verkligt
Finansiella skulder	Not	värde	för handel	värdeoptionen	Summa	instrument	värde	värde
Skulder till kreditinstitut	K35	72 167	659		659		72 826	72 826
In- och upplåning från allmänheten	K36	1 303 133	2 815		2 815		1 305 948	1 305 938
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	K37			268 892	268 892		268 892	268 892
Emitterade värdepapper	K38	781 834	2 249	122	2 371		784 206	785 171
Korta positioner värdepapper	K39		27 134		27 134		27 134	27 134
Derivat	K29		67 400		67 400	1 280	68 679	68 679
Seniora icke prioriterade skulder		57 439					57 439	59 361
Efterställda skulder	K44	31 331					31 331	31 121
Övriga finansiella skulder	K42, K43	29 879					29 879	29 879
Summa		2 275 784	100 257	269 014	369 271	1 280	2 646 335	2 649 001

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

2) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade

kreditförluster.

3) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen, uppgick till 111 mkr .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 161

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Referensräntereformen

Referensräntereformen är en marknadsdriven övergång från nuvarande inter

bankräntor (IBOR) till alternativa referensräntor (ARR). Interbankräntor och alterna-

tiva referensräntor används som referensräntor i ett stort antal finansiella instru-

ment och är därför av stor vikt för den finansiella stabiliteten. Swedbank, i

egenskap av stor fullservicebank, använder interbankräntor i låne-, spar-, investe

rings- och placeringsprodukter samt i interna processer. För att hantera och säker-

ställa en smidig övergång drev Swedbank ett koncerngemensamt initiativ vars

uppgift var att säkerställa att koncernen kan utfärda, handla och referera till pro

dukter baserade på alternativa referensräntor samt att befintliga kontrakt kan

skifta referensränta från IBOR till alternativ referensränta. Detta arbete är nu slut

fört och det koncerngemensamma initiativet avslutades 2022. Libor-räntorna

(GBP, USD, CHF, EUR, JPY) upphörde per 31 december 2021, med undantag för

USD Libor 1m, 3m, 6m och 12m som upphörde 30 juni 2023. EONIA upphörde den

3 januari 2022. Swedbank har inte längre någon exponering mot de referensräntor

som upphört.

Euribor (EUR), Stibor (SEK), Nibor (NOK) och Cibor (DKK) har genomgått en

reformering för att leva upp till Benchmarkförordningens krav. De ovannämnda

interbankräntorna förväntas fortsätta att publiceras under överskådlig framtid.

Om det sker en förflyttning av likviditeten från IBOR till ARR eller om relevant

myndighet meddelar att någon av interbankräntorna kommer att upphöra, så kom

mer koncernen att agera efter de nya förutsättningarna.

År 2022 anslöt Swedbank till ”the December 2021 Benchmark Module of the ISDA

2021 Fallbacks Protocol” vilket hanterar fallback-skrivningar för Stibor och Nibor.

Dessutom har Swedbank uppdaterat sina emissionsprogram för obligationer med

korrekt fallbackskrivning för de referensräntor som förväntas upphöra.

Swedbank deltog under 2023 i London Clearing House’s (LCH) migrering av

räntederivat från USD Libor till SOFR. De icke clearade USD Libor räntederivaten

migrerades antingen bilateralt till SOFR eller övergick automatiskt till ersättnings

ränta i enlighet med respektive avtal.

Swedbank har tillämpat det regelverk som finns i IFRS 9 som tillåter en praktisk

lösning för de modifieringar som krävs av Referensräntereformen, vilka har hante

rats som förändringar av rörlig ränta. Ändringar som har gjorts i säkringsidentifie-

ringar och säkringsdokumentation på grund av Referensräntereformen har tillåtits,

utan att säkringsrelationen behövt avslutas.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023162

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Finansiella instrument redovisade till verkligt värde

Efterföljande tabeller redovisar verkligt värde fördelat på de olika värderingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.

		2023				2022
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.	17 217	1 428		18 645	15 630	3 112		18 742
Utlåning till kreditinstitut		42 575		42 575		15		15
Utlåning till allmänheten		51 358	37	51 395		30 817	33	30 850
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	47 783	11 057		58 841	42 138	19 160		61 298
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	319 795			319 795	268 450		144	268 594
Aktier och andelar	33 133	9	1 173	34 316	29 183	4	1 081	30 268
Derivat	174	39 390		39 563	179	50 325		50 504
Summa	418 102	145 818	1 210	565 129	355 580	103 433	1 258	460 271
Skulder
Skulder till kreditinstitut		14 318		14 318		659		659
In- och upplåning från allmänheten		3 741		3 741		2 815		2 815
Emitterade värdepapper		1 484		1 484		2 371		2 371
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken		320 609		320 609		268 748	144	268 892
Derivat	189	73 264		73 453	197	68 482		68 679
Korta positioner värdepapper	16 282	1 015		17 297	27 014	120		27 134
Summa	16 470	414 431		430 901	27 211	343 195	144	370 550

1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57 .

Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument

När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika

metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen

samt aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara antingen en reglerad

eller tillförlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en

regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning av aktiviteten genom att analy

sera faktorer såsom skillnader i köp- och säljkurser.

Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer:

• Nivå 1: Ojusterat noterat pris på en aktiv marknad

• Nivå 2: Justerat noterat pris eller värderingsmodell med värderingsparametrar

härledda från en aktiv marknad

• Nivå 3: Värderingsmodell där de betydande värderingsparametrarna är icke

observerbara och därav baseras på interna antaganden

För finansiella tillgångar och finansiella skulder används mittpris som grund för

att fastställa verkligt värde. För eventuellt öppna nettopositioner utförs en köp/sälj

justering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs.

För ut- och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaffnings

värde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde .

Nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar,

certifikat, egna emitterade värdepapper och standardiserade derivat där det

noterade priset på en aktiv marknad använts vid värderingen.

Nivå 2 innehåller i huvudsak OTC derivat, mindre likvida obligationer, egna

emitterade värdepapper, inlåning och investeringsavtal i försäkringsverksamheten.

Aktiederivat samt alla finansiella instrument som innehåller optionalitet värderas

genom att använda optionsmodeller kalibrerade med parametrar som har obser-

verats på marknaden. Övriga ränte-, valuta - och kreditderivat samt räntebärande

finansiella instrument värderas genom att diskontera kassaflöden med hjälp av

marknadsbaserade kurvor. Verkligt värde på investeringsavtal i försäkringsverk

samheten bestäms av det verkliga värdet på de underliggande tillgångarna (det vill

säga det belopp som ska betalas vid flytt av investeringsavtalet).

Nivå 3 innehåller i huvudsak onoterade aktier, där priset icke är observerbart och

känsligheten i värderingen mot den icke observerbara parametern är linjär. För att

I de fall det saknas en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av etable

rade värderingsmetoder och modeller. I dessa fall kan antaganden som inte direkt

kan härledas till en marknad tillämpas, dessa antaganden baseras på erfarenhet

och kunskap kring värdering på de finansiella marknaderna. Målet är dock att alltid

maximera användningen av data från en aktiv marknad.

Samtliga värderingsmetoder och modeller valideras kontinuerligt av den obero

ende riskkontrollenheten. I de fall som det anses nödvändigt görs relevanta juste-

ringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade verkligt värde justeringar. Detta

görs för att på ett korrekt sätt återspegla de parametrar som finns i de finansiella

instrumenten och som ska återspeglas i dess värdering. Exempelvis för OTC-

derivat sker verkligt värde justering utifrån den aktuella motpartsrisken (CVA och

DVA). CVA och DVA beräknas utifrån simulerade exponeringar som kalibrerats

med marknadsimplicita parametrar.

Koncernen har en fortlöpande process där finansiella instrument som indikerar

hög nivå av egna uppskattningar eller låg nivå av observerbar marknadsdata

fångas upp. I de fall de interna antagandena har en betydande påverkan på det

verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet i nivå 3. Processen inklude

rar även en analys och bedömning, utifrån kvalitet på värderingsdata, samt om

någon typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivåerna.

estimera det icke observerbara priset används olika metoder beroende på typ av

tillgänglig data. Den primära metoden är baserad på genomförda transaktioner

eller priser för liknande noterade aktier. Övrig input till dessa metoder är framförallt

tillgängliga priser, proxy priser, marknadsindikatorer samt företagsinformation.

Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella

instrument i nivå 3 anses det transaktionspris som erlagts eller erhållits vara bästa

bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. Då det skulle kunna

uppkomma en skillnad mellan transaktionspriset och verkligt värde beräknat med

hjälp av värderingsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar koncernen sina

värderingsmodeller för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns inga operiodise

rade skillnader i balansräkningen.

Överföringar mellan nivåerna sker till verkligt värde per balansdagen. Under åren

2023 och 2022 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instru

ment mellan värderingsnivå 1 och 2.

K47

Verkligt värde för finansiella instrument

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 163

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Förändringar inom nivå 3 2023 2022

Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Aktier och

andelar Lån

Fondandelar där

kunden bär

placeringsrisken Summa

Skulder där

kunden bär

placeringsrisken

Aktier och

andelar Lån

Fondandelar där

kunden bär

placeringsrisken Summa

Skulder där

kunden bär

placeringsrisken

Ingående balans 1 081 33 144 1 258 144 1 277 14 1 291

Köp 31 19 50 28 23 51

Försäljning av tillgångar/erhållna

utdelningar –14 –152 –166 –52 –11 –63

Konvertering Visa Inc-aktier –461 –461

Konvertering till aktier 10 -10

Återbetalning –152 –11

Överfört från nivå 1 till nivå 3 139 139

Överfört från nivå 2 till nivå 3 139

Vinster eller förluster i Netto-

resultat finansiella poster 65 –4 8 69 8 289 –4 16 301 16

Varav orealiserade vinster eller

förluster för poster som innehas 71 –5 66 127 –4 15 138 15

Utgående balans 1 173 37 1 210 1 081 33 144 1 258 144

Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Efterföljande tabell fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

2023 2022

Redovisat

värde

Verkligt värde

Redovisat

värde

Verkligt värde

Nivå 1 Nivå 2 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Totalt

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 159 974 30 159 947 159 977 132 741 50 132 693 132 743

Utlåning till kreditinstitut 24 959 24 959 24 959 56 574 56 574 56 574

Utlåning till allmänheten inklusive värdeförändring från

räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar 1 803 492 1 803 360 1 803 360 1 791 593 1 787 476 1 787 476

Summa 1 988 425 30 1 988 266 1 988 296 1 980 907 50 1 976 743 1 976 793

Skulder

Skulder till kreditinstitut 57 736 57 736 57 736 72 167 72 167 72 167

In- och upplåning från allmänheten inklusive

värdeförändring från räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 1 230 731 1 230 805 1 230 805 1 303 133 1 303 123 1 303 123

Emitterade värdepapper 727 064 203 794 514 268 718 062 781 834 233 914 548 885 782 799

Seniora icke prioriterade skulder 104 828 108 262 108 262 57 439 59 361 59 361

Efterställda skulder 32 841 32 995 32 995 31 331 31 121 31 121

Summa 2 153 200 203 794 1 944 066 2 147 859 2 245 905 233 914 2 014 657 2 248 571

Nivå 3 tillgångar utgörs främst av strategiska onoterade aktieinnehav. Bland dessa

finns aktier i Visa Inc. C som är föremål för försäljningsrestriktioner till juni 2028,

vilka också under vissa förutsättningar kan behöva återlämnas. Då likvida note

ringar saknas för dessa aktier har dess aktiepris fastställts med betydande inslag

av Swedbanks egna interna antaganden. Redovisat värde för aktier i Visa Inc. C

uppgick per årsskiftet 2023 till 534 mkr (421). Finansiella instrument överförs till

eller från nivå 3 beroende på om betydelsen av ej observerbara indata har ändrat

signifikans i värderingen.

I koncernens försäkringsverksamhet innehas fondandelar som kunder valt att

investera sitt försäkringssparande i. Innehaven redovisas i balansräkningen som

finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken och värderas normalt till verk

ligt värde enligt nivå 1, då andelarna handlas på en aktiv marknad .

Koncernens skuld till försäkringsspararna redovisas som finansiella skulder där

kunder bär placeringsrisken eftersom kunderna bär tillgångarnas hela marknads

värdeförändring. Skulderna värderas normalt till verkligt värde enligt nivå 2, och då

baserat på tillgångarnas värde.

Under första kvartalet 2022 stängdes handeln helt eller delvis i fonder inriktade

mot Ryssland och Östeuropa. Dessa fondandelsinnehav och relaterade skulder till

försäkringsspararna har därför överförts och värderats till verkligt värde enligt nivå

3. Helt stängda fonder har åsatts ett indikativt värde, alternativt om 0 mkr, medan

fonder som tillåtit försäljningar åsatts försäljningsvärdet. Skulderna har värderats

utifrån samma bedömning .

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023164

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Nedan redovisas finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlig-

het med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende

nettning eller liknande avtal som inte har kvalificerats för kvittning. De finansiella

instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepap

persinlåning och värdepappersutlåning. Säkerheter avser finansiella instrument

eller kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rätts

ligt bindande avtal om nettning eller liknande avtal, vilka tillåter nettning av förplik-

telser emot motparter vid fallissemang. Säkerheternas värde är begränsade till det

Tillgångar			2023					2022
		Omvända		Inlånade			Omvända		Inlånade
		återköps-	Fondlikvid-	värde-			återköps-	Fondlikvid-	värde-
	Derivat	avtal	fordringar	papper	Summa	Derivat	avtal	fordringar	papper	Summa
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning
eller nettningsavtal
Bruttobelopp	903 320	133 309		62	1 036 690	1 244 308	117 476	272	73	1 362 130
Kvittade belopp	–864 523	–87 103			–951 626	–1 194 958	–86 875	–19		–1 281 853
Redovisat värde i balansräkningen	38 796	46 206		62	85 064	49 350	30 601	253	73	80 277
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräk - ningen
Finansiella instrument, nettningsavtal	21 690	239			21 929	27 278	978	253		28 509
Finansiella instrument, säkerheter	89	45 829		62	45 980	339	29 526		73	29 938
Kontanter, säkerheter	7 460				7 460	8 553	26			8 579
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen	29 239	46 068		62	75 369	36 170	30 530	253	73	67 026
Nettobelopp	9 558	138			9 695	13 180	71			13 251
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning
eller nettningsavtal	38 796	46 206		62	85 064	49 350	30 601	253	73	80 277
Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning
eller nettningsavtal	767		2 742		3 509	1 154		3 517		4 671
Redovisat värde i balansräkningen	39 563	46 206	2 742	62	88 573	50 504	30 601	3 770	73	84 948

Skulder			2023					2022
				Utlånade				Fondlik-	Utlånade
		Återköps-	Fondlikvid–	värde–			Återköps-	vid–	värde–
	Derivat	avtal	skulder	papper	Summa	Derivat	avtal	fordringar	papper	Summa
Finansiella skulder som är föremål för kvittning
eller nettningsavtal
Bruttobelopp	941 146	94 629		3	1 035 778	1 263 926	90 349	20	23	1 354 318
Kvittade belopp	–868 262	–87 103			–955 365	–1 197 341	–86 875	–19		–1 284 235
Redovisat värde i balansräkningen	72 885	7 526		3	80 414	66 585	3 474	0	23	70 083
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen
Finansiella instrument, nettingsavtal	21 691	239			21 930	27 278	1 231	0		28 509
Finansiella instrument, säkerheter	12 099	7 192		3	19 294	6 945	2 132		23	9 100
Kontanter, säkerheter	38 044	11			38 055	21 497				21 497
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen	71 834	7 442		3	79 279	55 720	3 363	0	23	59 106
Nettobelopp	1 050	84			1 135	10 865	111			10 977
Finansiella skulder som är föremål för kvittning
eller nettningsavtal	72 885	7 526		3	80 414	66 585	3 474	0	23	70 082
Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning
eller nettningsavtal	568		2 493		3 061	2 094		1 939		4 033
Redovisat värde i balansräkningen	73 453	7 526	2 493	3	83 475	68 679	3 474	1 939	23	74 115

K48

Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal

eller liknande avtal

redovisade värdet på de underliggande instrumenten och därför är säkerheternas

överv ärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräkningen presen-

teras som en reducering av det redovisade värdet för finansiella tillgångar och

skulder för att upplysa om tillgångens och skuldens nettoexponering. I det kvittade

beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 9 542 (20 830)

mkr vilka härrör från balansräkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade

beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 13 821 (23 213)

mkr vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till kreditinstitut.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 165

Koncernen Finansiella rapporter och noter

K50

Kassaflödesanalys, händelser under året

Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid

årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och

delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten

samt finansieringsverksamheten.

Den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från resultat före skatt. Juste

ring görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. För-

ändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana

poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från

allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller

finansieringsverksamheten.

I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 107 454mkr (43 898) samt ränte-

utbetalningar med 54 283 mkr (11 760). Kapitaliserade räntor är inkluderade.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av rörelser samt

andra anläggningstillgångar, såsom rörelsefastigheter och inventarier samt strate

giska finansiella tillgångar. Med strategiska finansiella tillgångar avses strategiska

aktieinnehav i andra företag än dotter-, intresseföretag och joint ventures.

2023

Under året betalades tillskott kontant till joint ventures P27 Nordic Payments Plat

form AB, Invidem AB och Tibern AB om 48 mkr, 3 mkr respektive 2 mkr.

2022

Under året betalades tillskott kontant till joint ventures P27 Nordic Payments Plat

form AB, Invidem AB och Tibern AB om 72 mkr, 49 mkr respektive 3 mkr. Under

andra kvartalet förvärvades andelar i intresseföretaget Thylling Insight AB om

11 mkr.

Likvida medel

Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och tillgodohavanden hos

centralbanker, då centralbankerna är hemmahörande i ett land där Swedbank har

banklicens. Med tillgodohavande avses medel som är tillgängliga när som helst.

Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående.

Koncernens likviditetsreserv samt koncernens riskhantering av likviditetsrisker

beskrivs i not K3 avsnitt 3.2.

K49

Specifikation av justeringar för poster

som ej ingår i kassaflödet i den löpande

verksamheten

	2023	2022
Periodiserade uppläggningsavgifter	–832	–869
Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar	–4 965	107
Outdelad kapitalandel intresseföretag	–803	–738
Av- och nedskrivningar på materiella tillgångar
inklusive återtagna leasingobjekt	1 285	1 170
Av- och nedskrivningar på goodwill och övriga
immateriella anläggningstillgångar	722	1 650
Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar	1 847	1 636
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	–550	–58
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	717	–148
Aktierelaterad ersättning	284	174
Övrigt¹	343	471
Summa	–1 952	3 395
1) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. Det verkliga
kassaflödet påverkas inte av inf örandet.

K51

Utbetald och föreslagen utdelning

	2023		2022
Stamaktier	Kr per aktie	Summa	Kr per aktie	Summa
Utbetald utdelning, 6 april	9,75	10 964	11,25	12 632
Summa	9,75	10 964	11,25	12 632
Föreslagen utdelning till
årsstämma	15,15	17 049	9,75	10 965
Summa	15,15	17 049	9,75	10 965

Styrelsen föreslår att en utdelning på 15,15 kr (9,75) per stamaktie ges 2024 för

räkenskapsåret 2023, vilket motsvar 17 049 mkr (10 965). För mer information,

se moderbolaget not M44.

K52

Ställda säkerheter, eventual

förpliktelser och åtaganden

Ställda säkerheter
För egna skulder ställda	2023	2022	1/1/2022
Statspapper och obligationer hos Sveriges
riksbank	79 998	236	348
Statspapper och obligationer hos
utländska centralbanker	8 417	31 389	14 981
Statspapper och obligationer för skulder
till kreditinstitut, återköpsavtal	1 477	1 963	2 360
Statspapper och obligationer för inlåning
från allmänheten, återköpsavtal	20 626	27 405	32 957
Lånefordringar till förmån för säkerställda
obligationer	381 369	382 095	473 539
För försäkringstagares räkning register - förda tillgångar	335 375	290 678	328 512
Kontanter	41 245	21 807	5 109
Summa	868 507	755 573	857 807

1) Säkerhetsmassan anges som låntagarens nominella kapitalskuld inklusive

upplupen ränta och avser de lånefordringar av den totala tillgängliga säkerhets

massan som utnyttjas vid var tidpunkt.

Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i koncernen till

704 155 mkr (674 263).

Övriga ställda säkerheter	2023	2022	1/1/2022
Aktier	3	217	449
Statspapper och obligationer pantsatta
för övriga åtaganden	11 975	8 899	7 597
Kontanter	6 275	5 171	482
Summa	18 253	14 287	8 529

Företag i koncernen ställer säkerheter och pantsätter regelmässigt finansiella till

gångar som säkerhet för sina skyldigheter gentemot centralbanker, börser, cen-

trala värdepappersförvarare, clearingorganisationer och andra institutioner med

liknande eller närliggande funktioner samt gentemot försäkringssparare. Transak

tionerna kan vara gjorda av ett eller flera av företagen i koncernen beroende på vil-

ken verksamhet som bedrivs i respektive företag. Dessa finansiella tillgångar redo-

visas som ställda säkerheter. Företag i koncernen deltar i arrangemang som inte

är pantsättningar men där finansiella tillgångar används i liknande syfte. Även

sådana finansiella tillgångar redovisas som ställda säkerheter. Exempel på ställda

säkerheter är då finansiella tillgångar av visst värde överlåts till motparter i derivat

för att väga upp dessa motparters kreditrisk på koncernen. Ett annat exempel är

överlåtelser av finansiella tillgångar med åtagande från koncernen att köpa tillbaka

dessa, så kallade återköpsavtal. Ytterligare ett exempel är att vissa typer av låne

fordringar kan ingå i den så kallade säkerhetsmassan för säkerställda obligationer

och därmed ge förmånsrätt i tillgångarna för de investerare som innehar sådana

obligationer. De pantsättningar och andra arrangemang som har nämnts ovan

medför att de aktuella finansiella tillgångarnas värde inte kan utnyttjas helt fritt så

länge pantsättningen eller arrangemanget varar. Transaktionerna görs på mark

nadsmässiga villkor.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023166

Finansiella rapporter och noter Koncernen

K53

Överförda finansiella tillgångar

Koncernen överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med återköps-

avtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transaktioner

kvarstår tillgången i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad emot till

gångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid överförandet

även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med åter

köpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före eventu-

ell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt tillhörande skulder avse-

ende återköpsavtal redovisas till verkligt värde och ingår i värderingskategorin

Överförda tillgångar Tillhörande skulder

2023 Redovisat värde

varav återköps-

avtal

varav värde-

papperslån Redovisat värde

varav återköps-

avtal

varav värde-

papperslån

Aktier 3 3 3 3

Räntebärande värdepapper 22 103 22 103 22 109 22 109

Summa 22 106 22 103 3 22 112 22109 3

Överförda tillgångar Tillhörande skulder

2022 Redovisat värde

varav återköps-

avtal

varav värde-

papperslån Redovisat värde

varav återköps-

avtal

varav värde-

papperslån

Aktier 217 217 19 19

Räntebärande värdepapper 29 368 29 368 27 530 27 530

Summa 29 584 29 368 217 27 548 27 530 19

Eventualförpliktelser

Nominella belopp 2023 2022 1/1/2022

Kreditgarantier 1 238 2 994 2 868

Övriga fullgörandegarantier 38 147 38 848 46 031

Accepterade och endosserade växlar 1 781 1 352 1 073

Beviljade ej disponerade remburser 2 669 2 438 3 697

Övriga eventualförpliktelser 77 75 157

Summa 43 911 45 708 53 825

Åtaganden

Nominella belopp 2023 2022 1/1/2022

Beviljade ej utnyttjade krediter 192 919 202 987 204 812

Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 56 503 62 089 64 172

Summa 249 422 265 076 268 984

Reservering för förväntade kreditförluster

för eventualförpliktelser och åtaganden –1 097 –714 –644

AML utredningar

I februari 2019 initierade den svenska Finansinspektionen en undersökning avse

ende koncernens styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i dess baltiska

dotterföretag. I samband med detta beslutade finansinspektionerna i Estland och

Sverige att göra parallella utredningar, vilka formellt startade den 1 april. I novem

ber 2019 överlämnade den estniska Finansinspektionen en del av sin utredning till

Åklagarmyndigheten i Estland för att granska om penningtvätt eller annan kriminell

verksamhet har ägt rum i Swedbank AS i Estland.

De svenska och estniska finansinspektionernas utredningar avslutades i mars

2020. Slutsatsen var att Swedbank hade brister i sitt arbete med att motverka pen

ningtvättrisker i de baltiska och svenska verksamheterna. Brister upptäcktes också

i informationsgivningen till myndigheterna. Den svenska Finansinspektionen utfär

dade en varning och sanktionsavgift om 4 mdkr. Den estniska Finansinspektionen

utfärdade en föreskrift, vilken krävde att Swedbank vidtar specifika åtgärder för att

stärka AML processer och rutiner. I januari 2021 utvärderade den estniska Finans

inspektionen Swedbanks slutrapport avseende arbetet mot penningtvätt och finan-

siering av terrorism, inklusive den framåtblickande åtgärdsplanen, och bedömde

att det var tillräckligt och att det inte fanns några ytterligare anmärkningar.

I mars 2022 delgav Åklagarmyndigheten i Estland Swedbank AS Estland miss

tanke om brott rörande penningtvätt under perioden 2014–2016. Det maximala

bötesbeloppet för det misstänkta brottet är 16 mEUR.

Myndigheterna i USA inledde också utredningar av koncernens regelefterlevnad

inom AML och koncernens respons på detta. Utredningarna omfattar även relate

rade frågor såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer

och företag som vid någon tidpunkt kan ha varit kunder till koncernen. Utredningar

utförs av Department of Justice, Securities and Exchange Commission och Depart

ment of Financial Services i New York. I juni 2023 nådde Swedbank Lettland en

uppgörelse att betala 37 mkr relaterat till brott mot Office of Foreign Assets Con

trols regelverk.

Det är fortfarande inte känt när utredningarna väntas vara klara och dess utfall

är fortfarande oklara. Det är därför inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av

eventuell påföljd eller sanktionsavgift, vilken skulle kunna bli materiell

verkligt värde via resultaträkningen, handel. Tillhörande skulder till värdepappers

lån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i värde-

ringskategorin upplupet anskaffningsvärde. Utöver det som anges i tabellen för

värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som täcker skill

naden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skul-

dens verkliga värde. Koncernen hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella

tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 167

Koncernen Finansiella rapporter och noter

Intresseföretag och

joint ventures

Andra närstående

Tillgångar 2023 2022 2023 2022

Utlåning till kreditinstitut 16 839 17 437

Utlåning till allmänheten 19 7

Derivat 15 16

Övriga tillgångar 5

Summa 16 879 17 460

Skulder

Skulder till kreditinstitut 3 080 3 336

In- och upplåning från allmänheten 1 813 487

Emitterade värdepapper 50 631

Derivat 10 11

Övriga skulder 47 41

Summa 3 188 4 019 813 487

Derivat, nominellt belopp 780 745

Intäkter och kostnader

Ränteintäkter 726 230

Räntekostnader 59 21

Erhållna utdelningar 306 1 020

Provisionsintäkter 578 529

Provisionskostnader 581 383

Nettoresultat finansiella poster –3 –3

Övriga intäkter 662 596

Övriga allmänna administrations

kostnader 0 1 620 628

Intresseföretag och joint ventures

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures framgår av not K28.

Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till intresseföretag och joint ven

tures med 5 mkr (213). Erhållna utdelningar från intresseföretag och joint ventures

uppgick till 307 mkr (1 020). Intresseföretagen har vid årsskiftet ställt ut garantier

med 541 mkr (593) till förmån för Swedbank.

Koncernens kostnader till och förvärv av tjänster från intresse företag och joint

ventures som inte är kreditinstitut utgörs främst av betalnings förmedling och kon

tanthantering.

De fem delägda bankerna som är intresseföretag säljer produkter som tillhanda

hålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samarbetet

mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbetsavtal

som beskrivs i stycket Andra betydande relationer. Koncernens innehav i Enter

Card är ett joint venture. EnterCard utfärdar betal- och kreditkort i Sverige och

Norge för Swedbanks kunder. Swedbank AB finansierar EnterCard motsvarande

andelsinnehavet.

Nyckelpersoner

Upplysningar avseende styrelseledamöter och koncernledningen framgår av

not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal.

Andra närstående

Swedbanks pensionsstiftelser och SPK (SPK Pension tjänstepensionsförening)

tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för

sedvanliga banktjänster.

Andra betydande relationer

Swedbank har sin historiska förankring i sparbanksrörelsen och verkar enligt den

grundläggande sparbanksideologin; att ge de många människorna och företagen

möjlighet att skapa en bättre framtid. Utifrån detta har Swedbank ett nära och

omfattande samarbete med 58 av totalt 59 sparbanker i Sverige. Ett övergripande

samarbetsavtal mellan Swedbank och de samverkande sparbankerna ligger till

grund för det unika partnerskapet. Sparbankerna har även ingått distributionsavtal

med vissa av Swedbanks dotterföretag. Genom samarbetet har sparbankerna möj

lighet att erbjuda sina kunder ett brett urval av Swedbanks produkter och tjänster

samtidigt som sparbankerna får tillgång till Swedbanks infrastruktur och produk

tutbud. Samarbetet omfattar även en rad administrativa områden. Swedbank

är clearingbank för sparbankerna och tillhandahåller omfattande IT-tjänster vilket

även innebär en möjlighet att fördela utvecklingskostnader på större affärsvolymer.

Samarbetet som sådant vilar på en stark grund av delade värderingar och garan

terar kontinuitet.

För Swedbanks och sparbankernas kunder innebär samarbets avtalet tillgänglig

het till konkurrenskraftiga helhetslösningar i kombination med en stark unik lokal

närvaro och kännedom.

K54

Närstående och andra betydande relationer

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023168

Finansiella rapporter och noter Koncernen

Ett strukturerat företag är ett företag som har utformats så att rösträtter och

liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn som avgör vem som har

bestämmande inflytande i företaget, exempelvis när alla rösträtter avser enbart

förvaltningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbestäm

melser. Under året ägde Swedbank andelar i strukturerade företag som inte konso-

liderats till följd av att Swedbank inte hade bestämmande inflytande i företagen.

Information om koncernens andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag

redovisas nedan.

Definition av sponsor

Swedbank är beslutsfattare, sponsor, för strukturerade företag när koncernen

sätter upp och fastställer utformningen av ett strukturerat företag och när det

strukturerade företagets produkter förknippas med Swedbanks varumärken.

Investeringsfonder

Swedbank är sponsor i investeringsfonder där koncernen agerar som förvaltare.

Swedbanks andelar i sådana investeringsfonder avser främst kapitalplaceringar av

koncernens försäkringsverksamhet, startkapital och säkringar av anställdas ersätt

ningar erhållna för att förvalta fondernas investeringar.

Aktier och andelar

Resultatandelar

2023

2022

2023

2022

Investeringsfonder uppsatta av koncernen 18 039 17 204 11 616 10 590

Alternativa investeringsfonder uppsatta av koncernen 15 11 8 2

Summa 18 054 17 215 11 624 10 592

1) Resultat från andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag inkluderar kapitalförvaltningsavgifter, förändringar i verkligt värde samt ränteintäkter.

2) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. För mer information se not K2 och not K57.

Under året har Swedbank inte tillskjutit något icke-avtalsenligt finansiellt eller annat stöd till icke konsoliderade strukturerade företag och har heller inte per balansdagen

någon avsikt att lämna något sådant.

K55

Andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag

Kapitalförvaltningsavgifterna beräknas på det verkliga värdet av fondernas netto-

tillgångar. Därav exponerar dessa avgifter Swedbank för rörlig avkastning från

investeringsfondernas förvaltningsprestationer. Swedbank har ibland lämnat ej

utnyttjade lånelöften till dessa investeringsfonder, vilket medför ett krav på finans-

iellt stöd till investeringsfonderna.

Swedbanks andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan.

Andelarna inkluderar inte vanliga derivat, såsom ränte- och valutaswappar och

transaktioner där Swedbank skapar, i stället för att absorbera, rörlig avkastning

i det strukturerade företaget. Totala tillgångar i investeringsfonder uppsatta av

koncernen uppgick till 1 605 164 mkr

(1 351 542).

Alternativa investeringsfonder

Swedbank är sponsor i alternativa investeringsfonder där koncernen agerar som

förvaltare. En alternativ investeringsfond motsvarar till stora delar en vanlig inves

teringsfond men har inte samma krav på sig avseende vilka tillgångar fonden får

placera i. En alternativ investeringsfond kan placera i illikvida tillgångar.

K56

Känslighetsanalys

Förändring 2023 2022

Räntenetto, 12 månader

Höjda räntor + 1 %-enhet 6 924 7 794

Sänkta räntor –1 %-enhet –2 146 –3 274

Värdeförändring

Marknadsränta + 1 %-enhet –483 –114

–1 %-enhet 509 173

Aktiekurser +10% 24 6

-10% 13 23

Valutakurser +5% 63 38

-5% –19 –17

Övrigt

Börsutveckling

+/– 10 % +/–616 +/–546

Personalförändring +/–100 personer +/–82 +/–79

Löneförändring +/–1 %-enhet +/–125 +/–119

Kreditförlustnivå +/–0,1 %-enhet +/–1 931 +/–1 899

1) Räntenettokänslighetsberäkningen omfattar alla räntebärande tillgångar och

skulder, inklusive derivat, i övrig verksamhet. Beräkningen är en statisk analys av

effekterna av ett omedelbart ränteskifte på 100 räntepunkter, och illusterar

ränte nettokänsligheten under en 12-månaders period. Tillgångar och skulder

med förfall eller räntejustering inom 12-månadsperioden antas omprissättas till

den befintliga avtalsräntan +/-100 räntepunkter. Omprissatta kontrakt antas ha

samma ränta under hela den återstående delen av 12-månadsperioden.

Kontraktuella referensräntegolv på lån med rörlig ränta är inkluderade i känslig

hetsberäkningen. När räntan skiftas uppåt antas transaktionskonton ha 0 pro-

cent elasticitet, det vill säga ingen justering av räntan görs. Alla andra insätt-

ningskonton har en 100 procent elasticitet till förändringar i marknadsräntan,

det vill säga räntan justeras). I scenariot med sjunkande räntor antas insätt

ningskonton ha 100 procent elasticitet till respektive golv. I scenariot med sjun-

kande räntor appliceras ett golv på kontraktsräntan för inlåningskonton. Ett golv

på 0 procent på kontraktsräntan för inlåningskonton från privatpersoner är app

licerat. För alla andra typer av kontrakt tillåts negativ kontraktsränta.

2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för

koncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie-

och valutapositioner. Notera att icke symmetriska effekter förekommer med

anledning av icke-linjära produkter.

3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank

Roburs aktiefonder.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 169

Koncernen Finansiella rapporter och noter

K57

Effekter av ändrade redovisningspriciper avseende IFRS 17

Övergången till IFRS 17 har skett enligt tre olika metoder: den fullständigt retroaktiva metoden, den modifierade retroaktiva metoden samt verkligt värde-metoden.

I huvudsak används den fullständigt retroaktiva metoden för riskförsäkring samt återförsäkringsavtal. Verkligt värde-metoden används i huvudsak för försäkringsavtal

med direkt resultatandel.

			2022
Resultaträkning		Tidigare
Koncernen mkr	Not	redovisning	Förändring	Ny redovisning
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde		45 003		45 003
Övriga ränteintäkter		295	–11	284
Ränteintäkter		45 298	–11	45 287
Räntekostnader		–12 141		–12 141
Räntenetto	K8	33 157	–11	33 146
Provisionsintäkter		22 383	–180	22 203
Provisionskostnader		–8 160	71	–8 089
Provisionsnetto	K9	14 223	–109	14 114
Nettoresultat finansiella poster	K10	1 887	53	1 940
Försäkringsresultat				2 897
Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkringsavtal				–2 368
Försäkringsnetto	K11	1 655	–1 126	529
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat		738		738
Övriga intäkter	K12	1 561	–1	1 560
Summa intäkter		53 221	–1 193	52 028
Personalkostnader	K13	13 246	–415	12 831
Övriga allmänna administrationskostnader	K14	6 474	–183	6 291
Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar		1 695		1 695
Summa kostnader		21 415	–598	20 817
Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter		31 806	–595	31 211
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar		1 125		1 125
Nedskrivning av materiella tillgångar		13		13
Kreditförluster		1 479		1 479
Bankskatter och resolutionsavgifter		1 831		1 831
Resultat före skatt		27 358	–595	26 763
Skatt	K19	5 478	–83	5 396
Årets resultat		21 880	–512	21 368

Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB		21 877	–512	21 365
Minoriteten		3		3
K/I-tal		0,4		0,4
Resultat per aktie, kr	K20	19,48	–0,45	19,03
Resultat per aktie efter utspädning, kr	K20	19,43	–0,45	18,98

Definitionen i IFRS 17 av kassaflöden inom försäkringsavtalens gränser inkluderar

inte bara premier, skadeersättningar, skadeanspråks- och försäkringsadministra

tionskostnader utan även andra omkostnader, såväl fasta som rörliga, som är hän-

förliga till fullföljandet av försäkringsavtal. Den nya definitionen innebär att

omkostnader i resultaträkningen för 2022 om 598 mkr har omklassificerats till

raden Försäkringsnetto. Försäkringsnettot, omräknat för 2022 inklusive omvärde

ringseffekt, blev 1 126 mkr lägre än tidigare rapporterat.

Till följd av att IFRS 17 inte tillåter den uppdelning som gjordes mellan investe

ringsavtal och försäkringsavtal enligt IFRS 4 har ytterligare mindre omklassifice-

ringar skett mellan resultaträkningsraderna Räntenetto, Provisionsnetto, Netto-

resultat finansiella poster och Försäkringsnetto.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023170

Finansiella rapporter och noter Koncernen

			1 Januari 2022				31 December 2022
Balansräkning		Tidigare	Förändrad	Om-	Ny	Tidigare	Förändrad	Om-	Ny
Koncernen mkr	Not	redovisning	presentation	värdering	redovisning	redovisning	presentation	värdering	redovisning
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker		360 153			360 153	365 992			365 992
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.		163 590			163 590	151 483			151 483
Utlåning till kreditinstitut		39 504			39 504	56 589			56 589
Utlåning till allmänheten		1 703 206			1 703 206	1 842 811			1 842 811
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar		–1 753			–1 753	–20 369			–20 369
Obligationer och andra räntebärande värdepapper		58 093			58 093	61 298			61 298
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken	K26	328 512	–24 635		303 877	290 678	–22 084		268 594
Aktier och andelar	K27	13 416	24 635		38 051	8 184	22 084		30 268
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures		7 705			7 705	7 830			7 830
Derivat		40 531			40 531	50 504			50 504
Immateriella anläggningstillgångar		19 488			19 488	19 886			19 886
Materiella tillgångar		5 523			5 523	5 449			5 449
Aktuella skattefordringar		1 372			1 372	1 449			1 449
Uppskjutna skattefordringar		113			113	159			159
Pensionstillgångar						2 431			2 431
Övriga tillgångar	K33	9 192	–138	–42	9 012	8 474	–179	–51	8 244
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		1 970			1 970	2 028			2 028
Summa tillgångar		2 750 617	–138	–42	2 750 437	2 854 876	–179	–51	2 854 646
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut		92 812			92 812	72 826			72 826
In- och upplåning från allmänheten		1 265 783			1 265 783	1 305 948			1 305 948
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken	K37	329 667	–25 486		304 181	291 993	–23 101		268 892
Emitterade värdepapper		735 917			735 917	784 206			784 206
Korta positioner värdepapper		28 613			28 613	27 134			27 134
Derivat		28 106			28 106	68 679			68 679
Aktuella skatteskulder		672			672	1 811			1 811
Uppskjutna skatteskulder	K19	3 398		96	3 494	3 599		16	3 615
Pensionsavsättningar		1 801			1 801	168			168
Försäkringsavsättningar	K41	1 970	25 309	–622	26 657	2 041	22 889	–55	24 875
Övriga skulder och avsättningar	K42	28 934	44		28 978	26 944	40		26 984
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	K43	4 813	–6		4 807	4 664	–7		4 657
Seniora icke-prioriterade skulder		37 832			37 832	57 439			57 439
Efterställda skulder		28 604			28 604	31 331			31 331
Summa skulder		2 588 921	–138	–526	2 588 257	2 678 784	–179	–39	2 678 566
Eget kapital
Minoritetskapital		26			26	29			29
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget		161 670		484	162 155	176 064		–12	176 052
Summa eget kapital	K54	161 696		484	162 181	176 092		–12	176 080
Summa skulder och eget kapital		2 750 617	–138	–42	2 750 437	2 854 876	–179	–51	2 854 646

IFRS 17 tillåter inte den uppdelning av traditionell livförsäkring som tidigare gjorts

enligt IFRS 4 mellan investeringsavtal, redovisade enligt IFRS 9 Finansiella instru

ment, och försäkringsavtal. I stället redovisas nu traditionell livförsäkring i sin hel-

het som försäkringsavsättning. Följaktligen har 23 101 mkr omklassificerats i

balansräkningen från Skulder där kunder bär placeringsrisken till Försäkringsav

sättningar per årsskiftet 2022.

Relaterade tillgångar till traditionell livförsäkring uppgående per årsskiftet 2022 till

22 084 mkr har omklassificerats i balansräkningen från Finansiella tillgångar där

kunder bär placeringsrisken till Aktier och andelar.

Per den årsskiftet 2022 uppgick redovisad försäkringsavsättning enligt IFRS 17

till 24 875 mkr, varav 22 790 mkr har värderats enligt generell modell med direkt

resultatandel.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 171

Koncernen Finansiella rapporter och noter

K58

Händelser efter 31 december 2023

De lettiska myndigheterna har beslutat att införa en bankskatt på utestående bolåne-

volym. Lån med bundna räntor exkluderas. Skatten trädde i kraft första januari

2024 och gäller under ett år, och baseras på utestående bolånevolymer per den 31

oktober 2023. Skatten tas ut kvartalsvis, motsvarande 0,5 procent av volymen, och

är avdragsgill.

Swedbank AB har emitterart primärkapitaltillskott (AT1) för att optimera kapital

strukturen. Emissionen avsåg 650 miljoner USD till en kupongränta på 7,750 pro-

cent och teckningskurs på 100 procent. Lånet är evigt, med möjlighet till inlösen

efter 6,5 år. Emissionen skedde i form av skuldinstrument som genomgår

obligatorisk konvertering till stamaktier om bankens kapitalbas minskar till en viss

nivå. Emissionen tecknades av och tilldelades de arrangerande banker som varit

Swedbanks rådgivare. Likviddag var den 13 februari 2024. Instrumenten kommer

att noteras på Global Exchange Market som regleras av Irish Stock Exchange,

Euronext Dublin.

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

172 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

173 Resultaträkning

173 Rapport över totalresultat

174 Balansräkning

175 Förändringar i eget kapital

176 Kassaflödesanalys

Inledande noter

177 Not M1 Redovisningsprinciper

178 Not M2 Risker

178 2.1 Kreditrisk

180 2.2 Likviditetsrisk

181 2.3 Marknadsrisk

181 2.3.1 Ränterisk

182 2.3.2 Valutarisk

183 Not M3 Kapitaltäckningsanalys

184 Not M4 Geografisk fördelning av intäkter

Resultaträkning

184 Not M5 Räntenetto

186 Not M6 Erhållna utdelningar

186 Not M7 Provisionsnetto

187 Not M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner

187 Not M9 Övriga intäkter

188 Not M10 Personalkostnader

189 Not M11 Övriga allmänna administrationskostnader

189 Not M12 Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och

immateriella anläggningstillgångar

189 Not M13 Kreditförluster, netto

189 Not M14 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

189 Not M15 Svensk bankskatt och resolutionsavgifter

189 Not M16 Bokslutsdispositioner

190 Not M17 Skatt

Balansräkning

191 Not M18 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

191 Not M19 Utlåning till kreditinstitut

191 Not M20 Utlåning till allmänheten

191 Not M21 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

192 Not M22 Aktier och andelar

192 Not M23 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

193 Not M24 Aktier och andelar i koncernföretag

194 Not M25 Derivat

194 Not M26 Säkringsredovisning

195 Not M27 Immateriella anläggningstillgångar

196 Not M28 Leasingobjekt

196 Not M29 Materiella tillgångar

197 Not M30 Övriga tillgångar

197 Not M31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

197 Not M32 Skulder till kreditinstitut

197 Not M33 In- och upplåning från allmänheten

197 Not M34 Emitterade värdepapper

197 Not M35 Övriga skulder

197 Not M36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

197 Not M37 Avsättningar

198 Not M38 Efterställda skulder

198 Not M39 Obeskattade reserver

199 Not M40 Värderingskategorier för finansiella instrument

200 Not M41 Verkligt värde för finansiella instrument

202 Not M42 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller

omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal

Kassaflödesanalys

203 Not M43 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår

i kassaflödet i den löpande verksamheten

Övriga noter

203 Not M44 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition

204 Not M45 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden

205 Not M46 Överförda finansiella tillgångar

205 Not M47 Operationell leasing

206 Not M48 Närstående och andra betydande relationer

206 Not M49 Händelser efter 31 december 2023

Moderbolaget

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 173

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

Resultaträkning, moderbolaget

Rapport över totalresultat, moderbolaget

mkr Not 2023 2022

Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 74 239 25 176

Övriga ränteintäkter 6 827 2 367

Leasingintäkter 5 793 5 137

Ränteintäkter 86 859 32 680

Räntekostnader –58 519 –12 008

Räntenetto M5 28 340 20 672

Erhållna utdelningar M6 13 964 16 811

Provisionsintäkter 9 108 8 548

Provisionskostnader –2 280 –2 193

Provisionsnetto M7 6 827 6 355

Nettoresultat av finansiella transaktioner M8 2 739 –1 186

Övriga intäkter M9 3 926 3 106

Summa intäkter 55 796 45 758

Personalkostnader M10 11 705 10 504

Övriga allmänna administrationskostnader M11 7 028 5 977

Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar M12 5 230 5 047

Sanktionsavgift 850

Summa kostnader 24 812 21 528

Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgifter 30 984 24 230

Kreditförluster, netto M13 872 735

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar M14 239 1 946

Svensk bankskatt och resolutionsavgifter M15 1 354 1 089

Rörelseresultat 28 519 20 460

Bokslutsdispositioner M16 6 995 –5 263

Skatt M17 4 004 5 187

Årets resultat 17 520 20 536

mkr Not 2023 2022

Årets resultat redovisat över resultaträkningen 17 520 20 536

Årets totalresultat 17 520 20 536

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023174

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

Balansräkning, moderbolaget

mkr Not 2023 2022 1/1/2022

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 116 547 215 314 194 353

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 172 853 144 458 155 998

Utlåning till kreditinstitut M19 817 011 830 322 650 948

Utlåning till allmänheten M20 471 612 470 187 391 675

Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 62 788 60 484 58 199

Aktier och andelar M22 7 544 5 614 12 815

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures M23 2 301 2 578 2 365

Aktier och andelar i koncernföretag M24 67 798 62 242 63 744

Derivat M25 49 650 67 764 44 323

Immateriella anläggningstillgångar M27 251 268 314

Leasingobjekt M28 18 850 17 715 16 586

Materiella tillgångar M29 685 629 560

Aktuella skattefordringar 1 931 1 421 1 226

Övriga tillgångar M30 13 383 17 989 22 595

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M31 2 095 1 772 1 795

Summa tillgångar 1 805 299 1 898 757 1 617 496

Skulder och eget kapital

Skulder

Skulder till kreditinstitut M32 152 479 162 348 100 610

In- och upplåning från allmänheten M33 864 906 943 777 942 932

Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 209

Emitterade värdepapper m.m. M34 378 554 435 782 296 918

Derivat M25 96 284 100 346 42 542

Aktuella skatteskulder 1 941 1 264 666

Uppskjutna skatteskulder M17 703 888 239

Övriga skulder M35 38 079 45 374 49 838

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M36 2 704 2 629 2 641

Avsättningar M37 1 049 710 623

Seniora icke prioriterade skulder 104 828 57 439 37 832

Efterställda skulder M38 32 841 31 331 28 604

Summa skulder 1 674 578 1 781 888 1 503 445

Obeskattade reserver M39 12 362 5 367 10 630

Eget kapital

Aktiekapital 24 904 24 904 24 904

Andra fonder 19 174 19 174 19 174

Balanserad vinst 74 281 67 424 59 343

Summa eget kapital 118 359 111 502 103 421

Summa skulder och eget kapital 1 805 299 1 898 757 1 617 496

Vid årsstämman 26 mars 2024 kommer balansräkning och resultaträkning fastställas.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 175

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

Förändring i eget kapital, moderbolaget

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

mkr Aktiekapital¹ Reservfond Överkursfond Balanserad vinst Summa

Ingående balans 1 januari 2023 24 904 5 968 13 206 67 424 111 502

Utdelning –10 964 –10 964

Aktierelaterade ersättningar till anställda 284 284

Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –1 –1

Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 18 18

Årets totalresultat 17 520 17 520

varav redovisat över resultaträkningen 17 520 17 520

Utgående balans 31 december 2023 24 904 5 968 13 206 74 281 118 359

varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier –3 348

Ingående balans 1 januari 2022 24 904 5 968 13 206 59 343 103 421

Utdelning –12 632 –12 632

Aktierelaterade ersättningar till anställda 174 174

Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 4 4

Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –1 –1

Årets totalresultat 20 536 20 536

varav redovisat över resultaträkningen 20 536 20 536

Utgående balans 31 december 2022 24 904 5 968 13 206 67 424 111 502

varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier –3 348

1) Stamaktier. För antal och kvotvärde se not K45.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023176

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

Kassaflödesanalys, moderbolaget

Kommentarer till kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid

årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och

delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten

samt finansieringsverksamheten.

Den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Juste

ring görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. För-

ändringar iden löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana

poster som ingår iden normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från

allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller

finansieringsverksamheten. Ikassaflödet ingår ränteinbetalningar med 85 745 mkr

(31 396) samt ränteutbetalningar med 54 903 mkr (10 257). Kapitaliserade räntor

är inkluderade.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av strategiska

finansiella tillgångar eller andra anläggningstillgångar, tillskott till och återbetal

ningar från dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures.

2023

Under året förvärvades dotterföretaget Swedbank Support OÜ för 44 mkr. Tillskott

har under året betalats kontant till Swedbank Hypotek AB med 5 000 mkr, Swed

bank PayEx Holding AB med 200 mkr, P27 Nordic Payment Platform AB med 48

mkr, Sparia Group Försäkring AB med 6 mkr, Invidem AB med 3 mkr och till Tibern

AB med 2 mkr.

2022

Under året förvärvades andelar i Tibern AB om 3 mkr. Kontant tillskott har under

året betalts direkt till Swedbank PayEx Holding AB:s dotter företag PayEx Sverige

AB med 119 mkr, Invidem AB med 49 mkr och till P27 Nordic Payment Platform AB

med 72 mkr.

Likvida medel

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, vilket mot

svarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbanker. Likvida medel

i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7 och överensstämmer inte

med det som moderbolaget betraktar som likviditet.

Vad moderbolaget anser vara likviditet samt Swedbanks riskhantering av likvidi

tetsrisker beskrivs i not K3 avsnitt 3.2.

mkr Not 2023 2022

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 28 519 20 460

Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten M43 –6 423 –6 958

Betalda inkomstskatter –3 840 –3 894

Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut 13 754 –178 800

Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –909 –77 849

Ökning (-) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –30 565 16 852

Ökning (+) / minskning (-) av inlåning och upplåning från allmänheten –79 632 291

Ökning (+) / minskning (-) av skulder till kreditinstitut –10 565 61 564

Ökning (-) / minskning (+) av övriga fordringar –1 715 –1 255

Ökning (+) / minskning (-) av emitterade värdepapper –58 232 106 449

Ökning (+) / minskning (-) av övriga skulder 12 072 61 059

Kassaflöde från den löpande verksamheten –137 536 –2 081

Investeringsverksamheten

Förvärv av och tillskott till dotterföretag eller intresseföretag och joint ventures –5 303 –243

Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –10 240 –9 143

Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 3 523 2 682

Utdelningar och koncernbidrag 17 814 18 927

Kassaflöde från investeringsverksamheten 5 794 12 223

Finansieringsverksamheten

Emission av seniora icke prioriterade skulder M2.2 46 581 22 993

Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder M2.2 –1 665 –257

Emission av efterställda skulder M2.2 9 339 13 375

Återbetalning av efterställda skulder M2.2 –10 316 –12 660

Utbetald utdelning –10 964 –12 632

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 32 975 10 819

Årets kassaflöde –98 767 20 961

Likvida medel vid årets början 215 314 194 353

Årets kassaflöde –98 767 20 961

Likvida medel vid årets slut 116 547 215 314

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 177

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

Noter

Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.

Grunder för redovisningen

Moderbolaget följer som huvudregel IFRS och de redovisningsprinciper som tilläm-

pas i koncernredovisningen, vilka det redogörs för på sidorna 70–79. Moderbola-

get behöver därutöver beakta och upprätta årsredovisning i enlighet med Lag om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens

föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 samt rekommendation RFR 2 Redo-

visning för juridiska personer, utgiven av Rådet för hållbarhets- och finansiell

rapportering. Moderbolagets årsredovisning är därför upprättad enligt IFRS så

långt det är förenligt med ÅRKL, RFR 2 och Finansinspektionens föreskrifter. De

mest väsentliga prin cipiella avvikelserna mellan moderbolagets redovisning och

koncernens redo visnings principer avser redovisning av:

• valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar i utländska

dotter- och intresseföretag och joint ventures

• dotterföretag

• intresseföretag och joint ventures

• goodwill och internt utvecklade immateriella tillgångar

• leasingavtal då moderbolaget är leasetagare

• finansiella leasingavtal då moderbolaget är leasegivare

• pensioner

• obeskattade reserver och koncernbidrag samt

• rörelsesegment

Rubriceringar i räkningar följer ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter,

varför de i vissa fall avviker från rubriceringar i koncernens räkningar.

Förändringar i IFRS och svenska regelverk

Nya eller ändrade IFRS standarder eller tolkningar eller förändringar i svenska

regelverk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig

effekt på moderbolagets finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upp-

lysningar.

Väsentliga skillnader i moderbolagets redovisningsprinciper

jämfört med koncernens redovisningsprinciper

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter

Valutakomponenten på skulder som utgör valutasäkringar avseende netto-

investeringar i utländska dotter- och intresseföretag värderas i moderbolaget

till anskaffningsvärde.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Prövning

för nedskrivning av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet

minskat. I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till koncernmässigt värde.

Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.

Intresseföretag och joint ventures

Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget till

anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Alla erhållna utdelningar

redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.

Immateriella tillgångar

Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt utifrån bedömd nyttjandeperiod.

Alla utgifter, även utvecklingsutgifter, hänförliga till internt utvecklade immateriella

tillgångar eller konfiguration och kundanpassningar av köpta servicetjänster redo

visas i resultaträkningen som kostnad när utvecklingsarbetet genomförs.

Leasingavtal

Leasetagare

Moderbolaget har valt möjligheten i RFR 2 att inte tillämpa IFRS 16. Moderbolaget

är lease tagare i operationella leasingavtal vilka är de avtal där leasegivaren bär de

ekonomiska riskerna och fördelarna. Då moderbolaget är leasetagare kostnads

förs leasing avgiften linjärt över leasingperioden.

Leasegivare

Moderbolaget redovisar finansiella leasingavtal som operationella leasingavtal.

Det innebär att tillgångarna redovisas som inventarier med avskrivningar inom

Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella tillgångar i resultaträk

ningen. Hyres intäkter redovisas som leasingintäkter inom Räntenettot i resultat-

räkningen.

Pensioner

Moderbolaget redovisar pensionskostnader för svenska förmånsbestämda pen

sionsplaner enligt tryggandelagen, vilket medför att dessa redovisas som avgifts-

bestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när

en anställd har utfört tjänsterna.

Obeskattade reserver och koncernbidrag

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moder

bolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade

reserv erna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen och

resultat räkningen. Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom

Erhållna utdelningar.

Rörelsesegment

Moderbolaget lämnar inte segmentinformation då den informationen lämnas för

koncernen. Geografisk fördelning av intäkter redovisas däremot.

Redovisningsprinciper

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023178

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

Swedbanks riskhantering beskrivs i not K3. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras i följande tabeller.

2.1 Kreditrisk

Risker

2023 2022

Utlåning till kreditinstitut Steg 1 Steg 2 Summa Steg 1 Steg 2 Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 806 404 10 806 414 648 877 12 648 889

Utgående balans 772 547 211 772 758 806 404 10 806 414

Reserveringar

Ingående balans 50 0 51 14 0 14

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 46 3 49 29 –1 28

Förändringar i PD 0 0 0 0 0 0

Förändringar i övriga riskfaktorer –13 6 –7 –14 0 –13

Förändringar i makroekonomiska scenarion 29 1 30 20 0 20

Förändringar av modeller 0 0 0 0 0 0

Expertjustering av kreditreserveringarna 0 0 0 2 0 2

Överföringar mellan steg –1 1 0 –1 1 0

från 1 till 2 –1 1 0 –2 2 0

från 2 till 1 0 0 0 1 –1 0

Summa förändringar redovisade som kreditförluster 62 11 72 36 0 36

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Valutakursdifferenser 0 0 –1 1 0 1

Utgående balans 111 11 122 50 0 51

Redovisat värde

Ingående balans 806 354 10 806 363 648 863 12 648 875

Utgående balans 772 436 200 772 636 806 354 10 806 363

2023 2022

Utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 389 539 46 763 3 337 439 638 330 543 36 002 4 027 370 572

Utgående balans 347 133 73 842 3 546 424 521 389 539 46 763 3 337 439 638

Reserveringar

Ingående balans 1 028 1 209 1 556 3 793 618 1 059 1 974 3 651

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya finansiella tillgångar 546 150 11 707 314 39 9 362

Borttagna finansiella tillgångar –226 –402 –269 –897 –132 –104 –405 –642

Bortskrivningar –134 –134 –632 –632

Förändringar i PD 568 369 937 78 –45 33

Förändringar i övriga riskfaktorer –254 –447 28 –673 –80 –143 81 –142

Förändringar i makroekonomiska scenarion 177 225 –1 400 285 268 3 556

Förändringar av modeller 0 0 0 0 24 –16 0 8

Expertjustering av kreditreserveringarna –207 –180 1 –386 –4 –136 3 –138

Individuella bedömningar –400 –400 142 142

Överföringar mellan steg –723 1 142 375 794 –129 240 247 358

från 1 till 2 –828 1 612 784 –177 508 331

från 1 till 3 –2 26 24 –2 34 32

från 2 till 1 105 –306 –201 50 –199 –149

från 2 till 3 –239 420 181 –90 337 246

från 3 till 2 75 –64 11 20 –112 –91

från 3 till 1 1 –7 –6 0 –12 –11

Övriga –92 –92 –72 –72

Summa förändringar redovisade som kreditförluster –119 856 –481 256 356 102 –624 –166

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Ränta 92 92 72 72

Valutakursdifferenser –11 –7 –10 –28 54 48 134 237

Utgående balans 898 2 058 1 158 4 114 1 028 1 209 1 556 3 793

Redovisat värde

Ingående balans 388 511 45 554 1 781 435 845 329 925 34 943 2 053 366 921

Utgående balans 346 235 71 784 2 388 420 407 388 511 45 554 1 781 435 845

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 179

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

Koncentrationsrisk, kundexponering

Moderbolaget hade per årsskiftet 2023 en exponering emot enskild motpart som

översteg 10 procent av kapitalbasen.

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör

kontraktsenliga villkor

Omvända återköpsavtal innebär att moderbolaget erhåller värdepapper vilka kan

säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköps avtalens

redovisade värden. Moderbolaget erhåller även säkerheter i form av värde papper

som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde

för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 992 mkr (1 806). Ingaav

dessa erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts.

2023 2022

Lånelöften och finansiella garantier Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Nominellt belopp

Ingående balans 363 549 22 574 97 386 220 480 294 15 104 197 495 595

Utgående balans 288 772 34 744 758 324 274 363 549 22 574 97 386 220

Reserveringar

Ingående balans 353 325 32 710 268 271 83 622

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 62 –28 –7 28 48 –71 –25 –48

Förändringar i riskfaktorer PD 131 80 211 17 –35 –18

Förändringar övriga riskfaktorer –43 10 –5 –38 –46 21 16 –9

Förändringar i makroekonomiska scenarion 49 35 0 84 88 56 0 144

Förändringar av modeller 0 0 0 0 9 6 –15 0

Expertjustering av kreditreserveringarna –158 –26 0 –184 –25 8 0 –18

Individuella bedömningar 311 311

Överföringar mellan steg –97 46 –2 –54 –25 62 –38 –1

från 1 till 2 –138 294 156 –47 130 83

från 1 till 3 –1 3 2 –1 10 9

från 2 till 1 42 –111 –69 22 –68 –46

från 2 till 3 –140 14 –126 –2 7 5

från 3 till 2 2 –14 –11 2 –54 –52

från 3 till 1 0 –5 –5 0 –1 –1

Summa förändringar redovisade som kreditförluster –57 119 296 358 66 46 –62 50

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Valutakursdifferenser –3 –7 –10 –19 19 8 11 38

Utgående balans 292 437 319 1 049 353 325 32 710

Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor

2023 2022

Ej i fallissemang 3 615 1636

I fallissemang 665 2414

Summa 4 280 4050

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023180

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

2.2 Likviditetsrisk

I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån

återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas

lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlig

het till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetal-

ningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt

betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en lång

siktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat

värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen Utan löptid/ diskonterings-

effekt. Idenna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där

för väntad betalningstidpunkt inte fastställts. Beviljade lånelöften uppgående till

235 739 mkr (253 613) kan utnyttjas när som helst av kunden. Utställda garantier

och övriga ansvarsförbindelser uppgående till 88 535 mkr (132 608) kan leda till

ett utflöde av framtida kassaflöden om specifika händelser inträffar. Förväntade

kassautflöden, uppgående till 1 049 mkr (710), rapporteras i tidsintervallen upp till

ett år, inom Övriga skulder. I löptidsfördelningen nedan har kassaflöden för derivat

fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett

positivt eller negativt verkligt värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i

redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/

diskonteringseffekt.

2.2.1 Löptidsöversikt

Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden

Återstående löptid 2023

Betalbar på

anfordran ≤ 3 mån >3 mån—1 år >1—5 år >5—10 år > 10 år

Utan löptid/

diskonterings-

effekt Summa

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 116 547 116 547

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 160 003 879 3 678 8 033 556 –296 172 853

Utlåning till kreditinstitut 2 289 49 182 690 070 72 254 2 485 731 817 011

Utlåning till allmänheten 99 078 117 155 229 983 18 961 6 435 471 612

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 638 8 823 47 989 9 420 4 –6 086 62 788

Aktier och andelar 77 642 77 642

Derivat 99 865 206 546 447 365 181 259 33 536 –918 921 49 650

Immateriella anläggningstillgångar 251 251

Materiella tillgångar 19 535 19 535

Övriga tillgångar 6 508 1 931 8 971 17 410

Summa 118 836 417 274 1 025 404 801 269 220 158 41 262 –818 904 1 805 299

Skulder

Skulder till kreditinstitut 57 109 43 149 52 221 152 479

In- och upplåning från allmänheten 773 750 48 662 40 301 2 193 864 906

Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portfölj

säkringar 209 209

Emitterade värdepapper 100 760 180 892 98 170 4 980 –6 248 378 554

Derivat 127 051 216 858 459 550 184 273 35 041 –926 489 96 284

Övriga skulder 40 420 2 034 1 752 12 632 56 838

Seniora icke prioriterade skulder 11 036 87 614 9 666 –3 488 104 828

Efterställda skulder 5 014 23 360 5 016 –549 32 841

Eget kapital 118 359 118 359

Summa 830 859 360 042 508 356 672 639 203 935 35 041 –805 574 1 805 299

Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden

Återstående löptid 2022

Betalbar på

anfordran ≤ 3 mån >3 mån—1 år >1—5 år >5—10 år > 10 år

Utan löptid/

diskonterings-

effekt Summa

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 215314 215314

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 134659 2560 3204 3267 1170 –402 144458

Utlåning till kreditinstitut 4032 36005 750240 37837 727 1481 830322

Utlåning till allmänheten 66186 120567 253362 22691 7381 470187

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4087 11959 35211 12802 74 –3649 60484

Aktier och andelar 70434 70434

Derivat 56349 220101 748000 302890 47590 –1307166 67764

Immateriella anläggningstillgångar 268 268

Materiella tillgångar 18344 18344

Övriga tillgångar 7012 1421 12749 21182

Summa 219346 304298 1106848 1077614 342377 57696 –1209422 1898757

Skulder

Skulder till kreditinstitut 99872 26558 35890 28 162348

In- och upplåning från allmänheten 871551 41952 26137 4137 943777

Emitterade värdepapper 132388 220224 90919 1683 –9432 435782

Derivat 63116 227467 765094 305973 48849 –1310153 100346

Övriga skulder 47514 1413 1598 5707 56232

Seniora icke prioriterade skulder 50156 14403 –7120 57439

Efterställda skulder 8246 19080 5590 –1585 31331

Eget kapital 111502 111502

Summa 971423 311528 519377 931012 327649 48849 –1211081 1898757

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 181

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

2.3 Marknadsrisk

2.3.1 Ränterisk

2.2.2 Räntebärande värdepapper

Emitterade värdepapper

Omsättning under året, 2023 Certifikat

Seniora icke

säkerställda

obligationer

Strukturerade

privatobligationer

Summa

emitterade

värdepapper

Seniora icke

prioriterade

skulder

Efterställda

skulder Summa

Ingående balans 316 114 117 421 2 247 435 782 57 439 31 331 524 552

Emitterat 718 960 30 047 749 007 46 581 9 339 804 927

Återköpt –994 –994 –994

Återbetalt –767 657 –38 588 –806 245 –1 665 –10 316 –818 226

Ränta, förändring av marknadsvärde eller av

säkrad post i säkringsredovisning till verkligt

värde och valutakursförändringar –4 083 4 981 106 1 004 2 474 2 487 5 965

Utgående balans 263 334 113 861 1 359 378 554 104 829 32 841 516 224

Emitterade värdepapper

Omsättning under året, 2022 Certifikat

Seniora icke

säkerställda

obligationer

Strukturerade

privatobligationer

Summa

emitterade

värdepapper

Seniora icke

prioriterade

skulder

Efterställda

skulder Summa

Ingående balans 165 067 127 801 4 050 296 918 37 832 28 604 363 354

Emitterat 881 747 33 873 915 620 22 993 13 375 951 988

Återköpt –1 141 –1 141 –1 141

Återbetalt –757 217 –50 813 –808 030 –257 –12 660 –820 947

Ränta, förändring av marknadsvärde eller av

säkrad post i säkringsredovisning till verkligt

värde och valutakursförändringar 26 517 6 560 –662 32 415 –3 129 2 012 31 298

Utgående balans 316 114 117 421 2 247 435 782 57 439 31 331 524 552

Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet

Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet.

2023 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa

Svenska kronor –566 –258 101 54 148 33 302 44 127 –15

Utländsk valuta 30 185 –116 633 –179 –1 428 950 –378 –18 –321

Summa –536 –73 –15 687 –31 –1 395 1 252 –334 109 –336

2022 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa

Svenska kronor –1 404 90 446 –24 156 447 39 –177 –5 –432

Utländsk valuta 503 –203 785 726 –1 127 1 745 –2 336 –402 75 –234

Summa –901 –113 1 231 702 –971 2 192 –2 297 –579 70 –666

Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen i mkr om marknadsräntorna höjs med

en procentenhet.

2023 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa

Svenska kronor 77 372 –143 –171 361 –124 411 –833 440 389

Utländsk valuta –300 –100 –468 640 –90 –1 278 1 082 –294 –17 –825

Summa –223 272 –611 469 271 –1 402 1 493 –1 127 423 –436

2022 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa

Svenska kronor 304 34 285 –519 –193 691 89 –253 –7 431

Utländsk valuta –166 –202 –96 185 –300 614 –475 –33 29 –444

Summa 138 –168 189 –334 –493 1 305 –386 –286 22 –13

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023182

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

2.3.2 Valutarisk

Valutafördelning

2023 EUR USD GBP DKK NOK Övriga

Summa

utländsk

valuta SEK Summa

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 54 777 37 900 1 912 28 94 617 21 930 116 547

Utlåning till kreditinstitut 56 293 4 584 301 4 799 2 591 1 286 69 854 747 157 817 011

Utlåning till allmänheten 53 204 13 311 1 835 4 843 38 750 3 407 115 350 356 262 471 612

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 2 2 172 851 172 853

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 2 951 2 252 5 068 10 271 52 517 62 788

Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 164 489 164 489

Summa 167 225 58 047 2 136 9 642 48 323 4 721 290 094 1 515 206 1 805 299

Skulder

Skulder till kreditinstitut 70 355 18 945 66 1 225 1 420 1 321 93 332 59 147 152 479

In- och upplåning från allmänheten 21 725 20 259 1 182 747 1 518 2 530 47 961 816 945 864 906

Emitterade värdepapper 81 329 278 613 1 734 3 994 6 280 371 950 6 604 378 554

Seniora icke prioriterade skulder 56 433 20 338 9 507 11 139 4 192 101 609 3 219 104 828

Efterställda skulder 8 138 14 487 5 245 595 1 551 30 016 2 825 32 841

Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 153 331 153 331

Eget kapital 118 359 118 359

Summa 237 980 352 642 17 734 1 972 18 666 15 874 644 868 1 160 430 1 805 299

Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder 80 969 294 521 15 589 –7 670 –29 483 11 124 365 050

Nettopositioner i valuta 10 214 –74 –9 174 –29 10 276

Valutafördelning

2022 EUR USD GBP DKK NOK Övriga

Summa

utländsk

valuta SEK Summa

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 18 846 28 717 1 344 714 14 49 635 165 679 215 314

Utlåning till kreditinstitut 32 743 4 454 343 2 229 3 535 1 119 44 423 785 899 830 322

Utlåning till allmänheten 55 917 26 925 1 915 4 144 51 823 1 833 142 557 327 630 470 187

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 561 244 805 143 653 144 458

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 3 583 2 021 375 8 186 14 165 46 319 60 484

Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 177 992 177 992

Summa 111 650 62 117 2 258 8 092 64 502 2 966 251 585 1 647 172 1 898 757

Skulder

Skulder till kreditinstitut 56 316 4 362 139 1 552 1 328 2 367 66 064 96 284 162 348

In- och upplåning från allmänheten 26 506 33 838 1 915 2 450 4 835 4 164 73 708 870 069 943 777

Emitterade värdepapper 94 007 315 081 5 620 2 641 5 982 423 331 12 451 435 782

Seniora icke prioriterade skulder 31 535 10 279 4 064 8 584 1 609 56 071 1 368 57 439

Efterställda skulder 13 264 9 405 5 032 2 428 30 129 1 202 31 331

Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 156 578 156 578

Eget kapital 111 502 111 502

Summa 221 628 372 965 16 770 4 002 17 388 16 550 649 303 1 249 454 1 898 757

Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder 121 728 310 774 14 426 –4 093 –46 876 13 509 409 468

Nettopositioner i valuta 11 750 –74 –86 –3 238 –75 11 750

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 183

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

Kapitaltäckningsanalys

2023 2022

Tillgänglig kapitalbas

Kärnprimärkapital 109148 102528

Primärkapital 123336 111742

Totalt kapital 142832 134563

Riskvägda exponeringsbelopp

Totalt riskvägt exponeringsbelopp 427077 394817

Kapitalrelationer som en procentandel av det

riskvägda exponeringsbeloppet

Kärnprimärkapitalrelation 25,6 26,0

Primärkapitalrelation 28,9 28,3

Total kapitalrelation 33,4 34,1

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker

än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procent-

andel av det riskvägda exponeringsbeloppet

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker

än risken för alltför låg bruttosoliditet 1,2 2,1

varav: ska utgöras av kärnprimärkapital 0,8 1,4

varav: ska utgöras av primärkapital 0,9 1,6

Totala kapitalbaskrav för översyns- och

utvärderingsprocessen 9,2 10,1

Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en

procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet

Kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5

Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker

eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå

Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert 1,7 0,9

Systemriskbuffert 0,0 0,0

Buffert för globalt systemviktigt institut

Buffert för andra systemviktiga institut

Kombinerat buffertkrav 4,2 3,4

Samlade kapitalkrav 13,4 13,5

Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de

totala kapitalbaskraven för översyns- och

utvärderingsprocessen 20,3 20,0

Bruttosoliditetsgrad

Totalt exponeringsmått 1308778 1340798

Bruttosoliditetsgrad, % 9,4 8,3

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för

alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det

totala exponeringsmåttet

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för

alltför låg bruttosoliditet

varav: ska utgöras av kärnprimärkapital

Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns-

och utvärderingsprocessen 3,0 3,0

Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav

som en procentandel av det totala exponeringsmåttet

Krav på bruttosoliditetsbuffert

Samlat bruttosoliditetskrav 3,0 3,0

2023 2022

Likviditetstäckningskvot

Totala högkvalitativa likvida tillgångar,

genomsnittligt viktat värde 588366 560040

Likviditetsutflöden, totalt viktat värde 588192 607726

Likviditetsinflöden, totalt viktat värde 121769 81543

Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde 466423 526182

Likviditetstäckningskvot, % 127,3 106,7

Stabil nettofinansieringskvot

Total tillgänglig stabil finansiering 1033099 1014113

Totalt behov av stabil finansiering 596745 593123

Stabil nettofinansieringskvot, % 173,1 171,0

Kärnprimärkapital 2023 2022

Eget kapital enligt balansräkning 118359 111502

Beräknad utdelning –17049 –10967

Kapitalandel av periodiseringsfond 9815 4187

Förändring i värdet på egna skulder –425 –659

Ytterligare värdejusteringar –508 –513

Goodwill –709 –709

Immateriella tillgångar –251 –267

Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –46 –40

Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar –37 –5

Summa 109148 102528

Riskexponeringsbelopp 2023 2022

Kreditrisker enligt schablonmetoden 125798 103867

Kreditrisker enligt IRK 196446 180802

Obeståndsfond 335 149

Avvecklingsrisker 0 0

Marknadsrisker 16690 21352

Kreditvärdighetsjustering 2940 3801

Operativ risk 50860 42408

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR 500 33658

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR 33508 8782

Summa 427077 394817

mkr %

Kapitalkrav¹ 2023 2022 2023 2022

Kapitalkrav pelare 1 51942 44870 12,2 11,4

varav buffertkrav² 17775 13285 4,2 3,4

Kapitalkrav pelare 2³ 5253 8291 1,2 2,1

Totalt kapitalkrav inklusive pelare

2-vägledning 57195 53161 13,4 13,5

Kapitalbas 142832 134563

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapital

baskrav, inklusive pelare 2-krav och pelare 2-vägledning.

2) Buffertkraven inkluderar kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk buffert.

3) Individuellt pelare 2-krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens

SREP 2023.

mkr %

Bruttosoliditetskrav¹ 2023 2022 2023 2022

Bruttosoliditetskrav pelare 1 39263 40224 3,0 3,0

Totalt bruttosoliditetskrav inklusive

pelare 2-vägledning 39263 40224 3,0 3,0

Primärkapital 123336 111742

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade brutto-

soliditetskrav, inklusive pelare 2-krav och pelare 2-vägledning.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023184

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

Geografisk fördelning av intäkter

Räntenetto

2023 Sverige Norge Finland USA Övrigt Summa

Ränteintäkter 66028 3335 6133 5469 101 81066

Leasingintäkter 5793 5793

Erhållna utdelningar 13964 13964

Provisionsintäkter 8701 218 133 49 7 9108

Nettoresultat av finansiella transaktioner 3 699 –994 2 32 2739

Övriga intäkter 3017 8 9 892 3926

Summa 101202 2567 6275 5520 1032 116596

2022 Sverige Norge Finland USA Övrigt Summa

Ränteintäkter 22690 2189 456 2037 171 27543

Leasingintäkter 5137 5137

Erhållna utdelningar 16811 16811

Provisionsintäkter 8112 249 113 51 23 8548

Nettoresultat av finansiella transaktioner –1032 –97 20 –4 –73 –1186

Övriga intäkter 2501 3 602 3106

Summa 54219 2344 589 2084 723 59959

Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs. I kolumnen övrigt ingår verksamheter i Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg,

Kina och Danmark.

2023 2022

Ränteintäkter 81066 27543

Leasingintäkter från finansiella leasingavtal 5793 5137

Räntekostnader 58519 12008

Räntenetto före avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 28340 20672

Avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 4812 4672

Räntenetto efter avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 23528 16000

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 185

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

2023 2022

Upplupet

anskaffningsvärde

Verkligt värde via

resultaträkningen Summa

Upplupet

anskaffningsvärde

Verkligt värde via

resultaträkningen Summa

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 11386 11386 3149 3149

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 8259 400 8659 849 273 1122

Utlåning till kreditinstitut 29660 1688 31348 8006 97 8103

Utlåning till allmänheten 24869 3688 28557 13167 714 13881

Obligationer och räntebärande värdepapper 1813 1813 860 860

Summa räntebärande instrument 74174 7589 81763 25171 1944 27115

Derivat¹ –762 –762 423 423

Övriga tillgångar 5858 5858 5142 5142

Ränteintäkter 80032 6827 86859 30313 2367 32680

Skulder

Skulder till kreditinstitut 8206 1534 9740 1929 139 2068

In- och upplåning från allmänheten 21996 2029 24025 4561 355 4916

varav insättningsgarantiavgifter 254 254 252 252

Emitterade värdepapper m.m. 21841 6 21847 7256 6 7262

Seniora icke prioriterade skulder 2472 2472 659 659

Efterställda skulder 1807 1807 911 911

Summa räntebärande instrument 56322 3569 59891 15316 500 15816

Derivat¹ –1379 –1379 –3815 –3815

Övriga skulder 7 7 7 7

Räntekostnader 56329 2190 58519 15323 –3315 12008

Räntenetto 23703 4637 28340 14990 5682 20672

Ränteintäkter från lån i steg 3 121 98

Negativ ränta på finansiella tillgångar 2 467

Negativ ränta på finansiella skulder 11 444

1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto från derivat som säkrar tillgångar och skulder i balansräkningen. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på

ränteintäkter och räntekostnader.

Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo

Tillgångar 2023 2022 2023 2022

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 4,26 0,83 267153 380687

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 3,41 0,82 253649 137652

Utlåning till kreditinstitut 3,83 1,05 818484 772949

Utlåning till allmänheten 6,02 3,04 474453 456568

Obligationer och räntebärande värdepapper 4,06 1,89 44617 45446

Summa räntebärande instrument 4,40 1,51 1858356 1793302

Derivat 61976 66761

Övriga tillgångar 123053 120674

Summa 4,25 1,65 2043385 1980737

Skulder

Skulder till kreditinstitut 4,34 0,96 224228 214932

In- och upplåning från allmänheten 2,48 0,48 968708 1024750

Emitterade värdepapper m.m. 4,51 1,64 484808 442178

Seniora icke prioriterade skulder 2,93 1,34 84503 49208

Efterställda skulder 5,05 3,17 35787 28731

Summa räntebärande instrument 3,33 0,90 1798034 1759799

Derivat 85747 76084

Övriga skulder 45784 43254

Summa 3,03 0,64 1929565 1879137

Placeringsmarginal 1,39 1,04

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023186

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

Erhållna utdelningar

Provisionsnetto

2023 2022

Aktier och andelar 170 119

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 306 1020

Aktier och andelar i koncernföretag 13488 15672

varav genom koncernbidrag 8964 12749

Summa 13964 16811

Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto

2023 Över tid Vid viss tidpunkt Summa

Betalningsförmedling 542 1284 1826 –1369 457

Kort 270 1478 1748 –132 1616

Kundkoncept 891 891 891

Kapitalförvaltning och depå 2134 28 2162 –146 2016

Livförsäkringar 504 1 505 –3 502

Värdepapper 606 607 –326 280

Corporate finance 40 40 40

Utlåning 755 95 851 –72 778

Garantier 186 186 186

Inlåning 15 3 18 18

Skadeförsäkring 72 72 72

Övrigt 166 38 204 –232 –28

Summa 5533 3574 9108 –2280 6827

Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto

2022 Över tid Vid viss tidpunkt Summa

Betalningsförmedling 393 1146 1539 –1147 392

Kort 304 1293 1597 –277 1320

Kundkoncept 789 789 –5 784

Kapitalförvaltning och depå 2063 28 2091 –133 1958

Livförsäkringar 505 1 506 –2 504

Värdepapper 1 595 596 –304 292

Corporate finance 72 72 72

Utlåning 698 223 921 –93 828

Garantier 139 139 139

Inlåning 16 3 19 19

Skadeförsäkring 72 72 72

Övrigt 152 55 207 –232 –25

Summa 5132 3416 8548 –2193 6355

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 187

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Övriga intäkter

2023 2022

IT-tjänster dotterföretag 40 83

IT-tjänster 1197 980

Övrig försäljning dotterföretag 2013 1408

Övriga rörelseintäkter 676 635

Summa 3926 3106

2023 2022

Verkligt värde via resultaträkningen

Innehas för handel

Aktier och aktierelaterade derivat –105 450

Räntebärande värdepapper och ränterelaterade

derivat 1759 –1762

Summa 1654 –1312

Övrigt

Aktier 77 176

Räntebärande instrument 363 –506

Summa 440 –330

Summa verkligt värde via resultaträkningen 2094 –1642

Säkringsredovisning

Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar 32 23

varav säkringsinstrument 7202 –11948

varav säkrade poster –7170 11971

Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar 1

varav säkringsinstrument 210

varav säkrade poster –209

Summa säkringsredovisning 33 23

Upplupet anskaffningsvärde

Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella

skulder 10 –5

Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella

tillgångar 2 –55

Summa upplupet anskaffningsvärde 12 –60

Valutakursförändringar 600 493

Summa 2739 –1186

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023188

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

M10

Personalkostnader

Totala personalkostnader 2023 2022

Löner och arvoden 7 240 6572

Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 196 117

Socialförsäkringsavgifter 2 218 2007

Pensionskostnader 1 524 1381

Utbildningskostnader 78 66

Övriga personalkostnader 449 361

Summa 11 705 10504

varav resultatbaserade personalkostnader 330 235

2023

Styrelse, vd samt motsvarande

befattningshavare

Övriga

anställda

Land

Antal

personer

Löner och

arvoden

Rörliga

ersättningar Löner Summa

Sverige 26 97 1 5 909 6 007

Danmark –1 –1

Norge 103 103

USA 29 29

Finland 68 68

Kina 13 13

Estland 513 513

Lettland 232 232

Litauen 472 472

Summa 26 97 1 7 338 7 436

2022

Styrelse, vd samt motsvarande

befattningshavare

Övriga

anställda

Land

Antal

personer

Löner och

arvoden

Rörliga

ersättningar Löner Summa

Sverige 27 96 1 5427 5524

Danmark 26 26

Norge 139 139

USA 28 28

Finland 67 67

Kina 13 13

Estland 368 368

Lettland 172 172

Litauen 352 352

Summa 27 96 1 6592 6689

Rörligt ersättningsprogram 2023 2022

Program 2021 och tidigare

Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 40 49

Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 27 17

Kontantbaserad del 4 27

Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 4 16

Program 2022

Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 17 67

Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 5 17

Kontantbaserad del 21 27

Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 12 15

Program 2023

Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 139

Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 32

Kontantbaserad del 18

Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 11

Summa redovisad kostnad 330 235

Antal prestationsrätter som ligger till grund för

aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner 2023 2022

Utestående vid årets början 3,5 3,4

Tilldelade 2,9 1,3

Förverkade 0,1 0,2

Inlösta 1,0 1,0

Utestående vid årets slut 5,3 3,5

Inlösningsbara vid periodisens slut 0 0

Viktat genomsnittligt verkligt värde per prestationsrätt

vid värderingstidpunkten, kr 168 162

Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 29 6

Viktat genomsnittlig lösenpris per prestationsrätt, kr 0 0

2023 2022

Könsfördelning, % Kvinnor Män Kvinnor Män

Samtliga anställda 54 46 54 46

Styrelseledamöter 45 55 42 58

Övriga ledande befattningshavare

inklusive vd 40 60 33 67

Styrelse, vd samt motsvarande befattningshavare 2023 2022

Årets kostnad avseende pensioner och liknande förmåner 30 30

Antal personer 17 17

Lämnade lån, mkr 62 68

Antal personer 15 15

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 189

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen,

styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som

det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde

som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av

sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig

granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning

till intygsgivning och utlåtanden.

Skatterådgivning innefattar råd kring beskattning i andra länder. Övriga tjänster

innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsför

värv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern

kontroll.

M11

Övriga allmänna administrationskostnader

M12

Av- och nedskrivningar av materiella

tillgångar och immateriella anläggnings-

tillgångar

M13

Kreditförluster, netto

M14

Nedskrivningar av finansiella

anläggningstillgångar

M16

Bokslutsdispositioner

M15

Svensk bankskatt och resolutions-

avgifter

2023 2022

Hyror, övriga lokalkostnader 1007 920

IT-kostnader 3368 2836

Tele, porto 87 79

Konsulter 972 744

Övriga köpta tjänster 836 755

Resor 102 64

Representation 22 20

Materialkostnader 59 54

Reklam, PR, marknadsföring 144 122

Värdetransport, larm 45 46

Reparation och underhåll 99 84

Övriga administrationskostnader 225 207

Övriga rörelsekostnader 62 46

Summa 7028 5977

Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC 2023 2022

Revisionsuppdraget 32 35

Annan revisionsverksamhet 9 11

Skatterådgivning 1 0

Övriga tjänster 0 0

Summa 42 46

2023 2022

Avskrivningar

Inventarier 230 223

Immateriella anläggningstillgångar 67 88

Leasingobjekt 4812 4672

Summa 5110 4983

Nedskrivningar

Leasingobjekt 120 64

Summa 120 64

Summa 5230 5047

2023 2022

Kreditförluster avseende lån till upplupet

anskaffningsvärde

Kreditförlustreserveringar – steg 1 –58 392

Kreditförlustreserveringar – steg 2 868 102

Kreditförlustreserveringar – steg 3 –481 –624

Summa 329 –130

Bortskrivningar 245 864

Återvinningar –60 –49

Summa 185 815

Summa kreditförluster avseende lån till upplupet

anskaffningsvärde 514 685

Lånelöften och garantier

Kreditförlustreserveringar – steg 1 –57 66

Kreditförlustreserveringar – steg 2 119 46

Kreditförlustreserveringar – steg 3 296 –62

Summa lånelöften och garantier 358 50

Summa kreditförluster 872 735

Kreditförluster fördelade per låntagarkategori

Kreditinstitut 44 80

Allmänheten 828 655

Summa 872 735

2023 2022

Svensk bankskatt 956 693

Resolutionsavgifter 398 396

Summa 1354 1089

2023 2022

Aktier och andelar i dotterföretag och joint ventures

Invidem AB 124

P27 Nordic Payment Platform AB 115

Swedbank PayEx Holding AB 1 940

FR & R Invest AB 6

Summa 239 1 946

2023 2022

Upplösning av periodiseringsfond 2017 –1 862

Upplösning av periodiseringsfond 2018 –3 538

Upplösning av periodiseringsfond 2019 –51

Avsättning till periodiseringsfond 2023 6 640

Överavskrivningar inventarier 355 188

Summa 6 995 –5 263

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023190

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

M17

Skatt

Skillnaden mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan:

Skattekostnad 2023 2022

Skatt avseende tidigare år –210 1

Aktuell skatt 4 400 4 534

Uppskjuten skatt –186 652

Summa 4 004 5 187

2023 2022

mkr % mkr %

Utfall 4 004 18,6 5 187 20,2

Aktuell skattesats på resultatet före skatt 4 434 20,6 5 299 20,6

Skillnad –430 –2,0 –112 –0,4

Skillnaden består av följande poster

Skatt tidigare år –226 –1,0 1

Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader 185 0,9 45 0,2

Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder 372 1,7 188 0,7

Ej avdragsgill sanktionsavgift Finansinspektionen 175 0,8

Ej skattepliktiga utdelningar –1 002 –4,7 –814 –3,2

Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar 14 0,1 –11

Uppräkning av periodiseringsfond till följd av ändrad skattesats 67 0,3

Schablonintäkt periodiseringsfond 6

Ej avdragsgill nedskrivning av finansiell anläggningstillgång 49 0,2 401 1,6

Avvikande skattesats i andra länder 3 5

Summa –430 –2,0 –112 –0,4

2023

Uppskjutna skatteskulder Ingående balans Resultaträkning Eget kapital

Valutakurs-

differenser Utgående balans

Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 1 058 –156 902

Pensionsavsättning –129 –7 –136

Aktierelaterade ersättningar –11 1 –10

Immateriella anläggningstillgångar 1 –1

Övrigt –31 –22 –53

Summa 888 –186 1 703

2022

Uppskjutna skatteskulder Ingående balans Resultaträkning Eget kapital

Valutakurs-

differenser Utgående balans

Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 413 645 1 058

Pensionsavsättning –143 14 –129

Aktierelaterade ersättningar –7 –4 –11

Immateriella anläggningstillgångar 3 –2 1

Övrigt –27 –5 1 –31

Summa 239 652 –4 1 888

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 191

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

M18

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

M19

Utlåning till kreditinstitut

M20

Utlåning till allmänheten

M21

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Redovisat värde Nominellt belopp

2023 2022 1/1/2022 2023 2022 1/1/2022

Svenska staten 11 501 8 690 22 369 9 926 8 100 20 881

Svenska kommuner 1 403 2 271 3 129 1 457 2 370 3 096

Sveriges riksbank 159 947 132 693 128 447 160 000 132 730 128 447

Utländska stater 2 716 638 9 926 819 592

Utländska kommuner 88 1 415 88 1 416

Summa 172 853 144 458 155 998 181 309 144 107 154 432

2023 2022 1/1/2022

Svenska banker 10 466 7 508 1 610

Övriga svenska kreditinstitut 743 646 785 233 625 571

Utländska kreditinstitut 62 667 36 996 21 694

Återköpsavtal, svenska banker 68

Återköpsavtal, övriga svenska kreditinstitut 3 571 1 337

Återköpsavtal, utländska kreditinstitut 161 14 736

Summa 817 011 830 322 650 948

varav efterställda fordringar

Koncernföretag 1 800

varav seniora icke prioriterade fordringar

Koncernföretag 65 190 25 627 19 303

2023 2022 1/1/2022

Svensk allmänhet 311 975 338 093 297 022

Utländsk allmänhet 78 639 87 989 68 250

Lån till kunder 390 614 426 082 365 272

Ställda kontantsäkerheter, svensk allmänhet 4 190 3 054 1 304

Ställda kontantsäkerheter, utländsk

allmänhet 834 461 535

Återköpsavtal, svensk allmänhet 2 657 1 478 3 938

Återköpavtal, Riksgälden 2 744 6 952 3 021

Återköpsavtal, utländsk allmänhet 40 573 22 156 17 602

Lån till Riksgälden 30 000 10 004 3

Summa 471 612 470 187 391 675

Redovisat värde Nominellt belopp

2023 2022 1/1/2022 2023 2022 1/1/2022

Svenska bostadsinstitut 41 414 32 013 30 437 41 414 33 714 30 021

Svenska finansiella företag 8 739 8 731 6 140 8 969 9 175 6 072

Svenska icke-finansiella företag 1 184 1 569 1 841 1 229 1 649 1 812

Utländska kreditinstitut 5 837 10 056 10 628 5 858 10 107 10 583

Utländska finansiella företag 4 970 7 616 6 483 4 946 7 883 6 367

Utländska icke-finansiella företag 644 499 2 670 661 537 2 661

Summa 62 788 60 484 58 199 63 077 63 065 57 516

varav efterställda 11 117 203 10 125 199

varav seniora icke prioriterade 412 158 719 414 158 713

Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023192

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier och andelar är onoterade.

Under 2023 lämnades tillskott till Invidem AB om 3 mkr (49) och till Tibern AB om 2 mkr. Innehavet i Invidem AB och i P27 Nordic Payments PlatformAB

skrevs ned med 125 mkr respektive 114 mkr. Ett aktieägartillskott till P27 Nordic Payments Platform AB om 43 mkr återfördes.

Under 2022 lämnades tillskott till P27 Nordic Payments Platform AB om 161 mkr. Andelar förvärvades i joint venturet Tibern AB om 3 mkr.

M23

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

M22

Aktier och andelar

2023 2022 1/1/2022

Aktier, handelslager 347 329 6 345

Fondandelar, handelslager 5 452 3 995 5 293

Aktier för skyddande av fordran 20

Bostadsrätter 0 11 11

Övrigt 1 744 1 279 1 146

Summa 7 544 5 614 12 815

Anläggningstillgångar 2023 2022 1/1/2022

Kreditinstitut 2 054 2 054 2 054

Övriga intresseföretag 247 524 311

Summa 2 301 2 578 2 365

Ingående balans 2 578 2 365 2 339

Tillkommande 5 213 26

Nedskrivet –239

Avgående –43

Utgående balans 2 301 2 578 2 365

Firmanamn, säte

Organisations-

nummer Antal

Redovisat

värde

Anskaffnings-

värde

Kapital

andel, %

Svenska kreditinstitut

EnterCard Group AB, Stockholm, joint venture 556673-0585 3 000 420 420 50,00

Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna 516401-9928 865 000 125 125 50,00

Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 4 750 000 288 288 47,50

Sparbanken Skåne AB, Lund 516401-0091 3 670 342 1 070 1 070 22,00

Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 340 000 41 41 40,00

Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 637 000 110 110 49,00

Summa 2054 2054

Övriga

BGC Holding AB, Stockholm 556607-0933 29 360 99 99 29,36

Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12 735 4 24 28,30

Getswish AB, Stockholm 556913-7382 10 000 19 21 20,00

Invidem AB, Stockholm, joint venture 559210-0779 10 000 125 16,67

P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm, joint venture 559198-9610 10 000 120 234 16,67

USE Intressenter AB, Uppsala 559161-9464 2 000 0 20,00

Tibern AB, Stockholm, joint venture 559384-3542 4 000 5 5 14,00

Summa 247 509

Summa 2 301 2 563

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 193

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

Förteckningen omfattar alla direktägda koncernföretag. Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga företag är onoterade.

Under 2023 förvärvades Swedbank Support OÜ, ett företag som används för koncernens inköp, från Swedbank AS Estonia. Under 2023 lämnades tillskott till Swedbank

PayEx Holding AB om 414 mkr, till Swedbank Hypotek AB om 5 000 mkr samt till Sparia Group Försäkring AB om 6 mkr. Under 2022 lämnades tillskott till Swedbank

PayEx Holding AB om 389 mkr.

M24

Aktier och andelar i koncernföretag

Anläggningstillgångar 2023 2022 1/1/2022

Svenska kreditinstitut 29 073 24 073 24 073

Utländska kreditinstitut 19 19 19

Övriga företag 38 706 38 150 39 652

Summa 67 798 62 242 63 744

Ingående balans 62 242 63 744 63 406

Tillkommande 5 556 444 29 736

Nedskrivet –1 946

Avgående –29 398

Utgående balans 67 798 62 242 63 744

Firmanamn, säte

Organisations-

nummer Antal

Redovisat

värde

Anskaffnings-

värde

Kapital

andel, %

Svenska kreditinstitut

Swedbank Hypotek AB, Stockholm 556003-3283 23000000 29073 29073 100

Summa 29073 29073

Utländska kreditinstitut

Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg 302018-5066 300000 15 143 100

Swedbank Management Company S.A., Luxemburg B149317 250000 4 42 100

Summa 19 185

Övriga

ATM Holding AB, Stockholm 556886-6692 350 40 47 70

Ektornet AB, Stockholm 556788-7152 5000000 165 1978 100

FR & R Invest AB, Stockholm 556815-9718 10000000 36 69 100

Sparfrämjandet AB, Stockholm 556041-9995 45000 5 5 100

Sparia Group Försäkring AB, Stockholm 516406-0963 70000 152 152 100

Swedbank Baltics AS, Riga 40203295309 3882550000 29540 29540 100

Swedbank Fastighetsbyrå AB, Stockholm 556090-2115 1000 285 285 100

Swedbank Försäkring AB, Stockholm 516401-8292 150000 3371 3371 100

Swedbank PayEx Holding AB, Visby 556714-2798 500000 1735 3406 100

Swedbank Robur AB, Stockholm 556110-3895 10000000 3333 3333 100

Swedbank Support OÜ 10425396 1 44 44 100

Övriga företag 1100 0 0

Summa 38706 42230

Summa 67798 71488

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023194

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

Swedbanks säkringsredovisning beskrivs i not K30. Specifika upplysningar över moderbolagets säkringar av verkligt värde presenteras i följande tabeller.

M25

Derivat

M26

Säkringsredovisning

2023 2022

Redovisat värde Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkrings-

ineffektivitet

Ineffektivitet

redovisad

i resultat-

räkningen

Redovisat värde Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkrings-

ineffektivitet

Ineffektivitet

redovisad

i resultat-

räkningen

Säkringsinstrument och effektivitet

i säkringar

Nominellt

belopp Tillgångar Skulder

Nominellt

belopp Tillgångar Skulder

Ränterisk

Ränteswappar, Säkrade skulder

portföljsäkringar 5201 229 1

Ränteswappar, Emitterade

värdepapper 104019 405 3368 –2723 18 113467 1 6328 –6250 31

Ränteswappar, Seniora icke

prioriterade skulder 102484 1203 3231 –2253 3 60579 0 4947 –4963 –5

Ränteswappar, Efterställda

skulder 31558 165 1019 –876 11 32916 3 1748 –1801 –3

Summa 243262 2002 7618 –5852 33 206962 4 13023 –13014 23

Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden

Not 2023 2022 2023 2022 2023 2022

Derivat i säkringsredovisning

Ett till ett verkligt värdesäkringar,

ränteswappar M26 238061 206962 1773 4 7618 13023

Portfölj verkligt värdesäkringar,

ränteswappar M26 5201 229

Summa 243262 206962 2002 4 7618 13023

Derivat ej i säkringsredovisning 34537959 31245091 912171 1262718 956928 1284664

Bruttobelopp 34781221 31452053 914173 1262722 964546 1297687

Kvittade belopp M42 –864523 –1194958 –868262 –1197341

Summa 34781221 31452053 49650 67764 96284 100346

Derivat ej i säkringsredovisning

Ränterelaterade

Optioner 259412 1047498 1916 4793 2018 5362

Terminer 8619507 4805919 2471 5108 2582 4348

Swappar 23505418 23163026 877137 1215302 886807 1226440

Valutarelaterade

Optioner 57996 55111 492 558 514 564

Terminer 863881 908800 7616 10776 29117 16030

Swappar 1118132 1145070 20948 24203 34450 30385

Aktierelaterade

Optioner 30605 51165 1081 1524 673 1058

Terminer 24568 20865 6 3 3

Swappar 47441 44086 455 448 582 465

Kreditrelaterade

Swappar 10999 3551 55 182 9

Summa 34537959 31245091 912171 1262718 956928 1284664

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 195

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

2023 2022

Goodwill Kundbas Övrigt Summa Goodwill Kundbas Övrigt Summa

Anskaffningsvärde vid årets ingång 2 254 130 1 195 3 579 3 429 130 1 175 4 734

Nyanskaffningar via separata förvärv 51 51 45 45

Avyttringar och utrangeringar –1 –1 –1 175 –25 –1 200

Anskaffningsvärde vid årets utgång 2 254 130 1 245 3 629 2 254 130 1 195 3 579

Avskrivningar vid årets ingång –2 254 –73 –704 –3 031 –3 429 –73 –638 –4 140

Årets avskrivningar –67 –67 –88 –88

Avyttringar och utrangeringar 1 175 22 1 197

Avskrivningar vid årets utgång –2 254 –73 –771 –3 098 –2 254 –73 –704 –3 031

Nedskrivningar vid årets ingång och utgång –57 –223 –280 –57 –223 –280

Redovisat värde 251 251 268 268

Goodwill skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 20 år. För övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivnings

bara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 15 år. Något nedskrivningsbehov fanns inte per balansdagen.

M27

Immateriella anläggningstillgångar

2023 2022

Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid

Löptidsprofil och genomsnittspris, säkringsinstrument <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år

Portföljsäkringar

Nominellt belopp 5201

Genomsnittlig fast ränta (%) 3,67

Ett till ett säkringar

Nominellt belopp 28321 192999 16741 38269 148488 20205

Genomsnittlig fast ränta (%) 0,63 1,97 2,11 3,64 3,27 3,28

2023 2022

Redovisat värde

Ackumulerat

justeringsbelopp

på den säkrade

posten

Redovisat värde

Ackumulerat

justeringsbelopp

på den säkrade

posten

Säkrade poster Skulder Skulder

Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkrings-

ineffektivitet Skulder Skulder

Värdeförändring

som använts för att

redovisa säkrings-

ineffektivitet

Portföljsäkringar

In- och upplåning från allmänheten 5201

Värdeförändring på räntesäkrade skulder i

portföljsäkringar 209 209

Ett till ett säkringar

Emitterade värdepapper 104342 –2689 2689 113770 –6271 6271

Seniora icke prioriterade skulder 103415 –2240 2240 60840 –4953 4953

Efterställda skulder 31889 –880 880 33131 –1799 1799

Summa 244 847 –5 600 6 018 207741 –13023 13023

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023196

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

Anläggningstillgångar 2023 2022

Anskaffningsvärde vid årets ingång 29802 28000

Nyanskaffningar 9538 8706

Avyttringar och utrangeringar –8460 –6904

Anskaffningsvärde vid årets utgång 30880 29802

Avskrivningar vid årets ingång –11982 –11372

Årets avskrivningar –4812 –4672

Avyttringar och utrangeringar 4969 4062

Avskrivningar vid årets utgång –11825 –11982

Nedskrivningar vid årets ingång –105 –42

Årets nedskrivningar –120 –64

Avyttringar och utrangeringar 20 1

Nedskrivningar vid årets utgång –205 –105

Redovisat värde 18850 17715

2023 < 1 år 1–5 år > 5 år Summa

Framtida minimileaseavgifter 5702 11038 5246 21986

Samtliga leasingobjekts restvärden är garanterade av leasetagaren eller tredje part. Leasingobjekten skrivs av under leasingavtalets löptid enligt annuitetsmetod.

Leasing objekten består huvudsakligen av fordon och maskiner. Leasingavgifterna innehåller inga variabla avgifter.

Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av under nyttjandeperioden. Restvärdena bedöms vara

noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon indikation för nedskrivningsbehov fanns

inte per balansdagen.

Anläggningstillgångar 2023 2022

Anskaffningsvärde vid årets ingång 2751 2529

Nyanskaffningar 300 295

Avyttringar och utrangeringar –78 –73

Anskaffningsvärde vid årets utgång 2973 2751

Avskrivningar vid årets ingång –2122 –1969

Årets avskrivningar –230 –223

Avyttringar och utrangeringar 64 70

Avskrivningar vid årets utgång –2288 –2122

Redovisat värde 685 629

M28

Leasingobjekt

M29

Materiella tillgångar

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 197

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

2023 2022 1/1/2022

Fondlikvidfordringar 2427 3365 4888

Koncernbidrag 8971 12749 15557

Övriga finansiella tillgångar 1958 1849 2122

Summa finansiella tillgångar 13356 17963 22567

Övertagen egendom för skyddande av

fordran och återtagna leasingobjekt 27 26 28

Summa 13383 17989 22595

2023 2022 1/1/2022

Förutbetalda kostnader 1697 1394 1441

Ännu ej fakturerad fordran 398 378 354

Summa 2095 1772 1795

2023 2022 1/1/2022

Fondlikvidskulder 2283 1735 4320

Koncernbidrag 270 340 341

Korta positioner aktier 729 299 248

varav egna emitterade aktier 98 105 121

Korta positioner räntebärande

värdepapper 16568 26894 28364

Olikviderade betalningar 10950 9763 10085

Övriga finansiella skulder 7279 6343 6480

Summa finansiella skulder 38079 45374 49838

M30

Övriga tillgångar

M34

Emitterade värdepapper

M35

Övriga skulder

M32

Skulder till kreditinstitut

M33

In- och upplåning från allmänheten

M31

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

2023 2022 1/1/2022

Reserveringar för garantier och andra

åtaganden 1049 710 622

Övrigt 1

Summa 1049 710 623

M37

Avsättningar

M36

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

2023 2022 1/1/2022

Upplupna kostnader 2623 2584 2611

Avtalsskulder 81 45 30

Summa 2704 2629 2641

2023 2022 1/1/2022

Certifikat 263334 316114 165067

Seniora icke säkerställda obligationer 113861 117421 127801

Strukturerade privatobligationer 1359 2247 4050

Summa 378554 435782 296918

Omsättningen av emitterade värdepapper redovisas i not M2 Likviditetsrisk.

2023 2022 1/1/2022

Sveriges riksbank 134 60 22

Svenska banker 26938 29371 35848

Övriga svenska kreditinstitut 31026 69480 36171

Utländska centralbanker 9964 1039 1400

Utländska kreditinstitut 77162 61739 26355

Återköpsavtal, svenska banker 69 167

Återköpsavtal, övriga svenska kreditinstitut 647

Återköpsavtal, utländska kreditinstitut 7186 659

Summa 152479 162348 100610

2023 2022 1/1/2022

Svensk allmänhet 850531 915790 918994

Utländsk allmänhet 10540 20317 16876

Summa inlåning från kunder 861071 936107 935870

Erhållna kontantsäkerheter,

svensk allmänhet 3277 4344 1802

Erhållna kontantsäkerheter,

utländsk allmänhet 193 338 104

Återköpsavtal, svensk allmänhet 201 4 141

Återköpsavtal, utländsk allmänhet 67 2811 4947

Riksgälden 97 173 68

Summa upplåning 3835 7670 7062

Summa 864906 943777 942932

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023198

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

2023 2022 1/1/2022

Förlagslån 18356 21925 14980

Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 14485 9406 13624

Summa 32841 31331 28604

M38

Efterställda skulder

M39

Obeskattade reserver

Ackumulerade

överavskrivningar

Periodiserings-

fond Summa

Ingående balans 2022 5179 5451 10630

Avsättning/Upplösning 188 –5451 –5263

Utgående balans 2022 5367 5367

Avsättning/Upplösning 355 6640 6995

Utgående balans 2023 5722 6640 12362

Skattemässigt

värde enligt

räkenskapsenlig

avskrivning

Tillgångar utanför

räkenskapsenlig

avskrivning Summa

Immateriella

anläggningstillgångar 115 136 251

Leasingobjekt 18850 18850

Materiella tillgångar 462 223 685

Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter 323 1772 2095

Överavskrivningar –5722 –5722

Redovisat värde, netto 14028 2131 16159

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som ingår i underlaget för räken

skapsenlig avskrivning avser programlicenser med löptid under 36 månader.

Skattemässigt ej avskrivningsbara anläggningstillgångar som konst och prelimi

närt registrerade anläggningstillgångar samt förbättringsutgifter för hyrd lokal och

andra tillgångar som inte bedömts utgöra anläggningstillgångar enligt räkenskaps-

enlig avskrivning har undantagits från beräkningen, totalt 359 mkr.

Tidsbundna förlagslån

Emissionsår Löptid

Första möjliga

datum för inlösen Valuta

Nominellt

belopp

Redovisat

värde Kupongränta, %

2018 2028 2028-03-28 JPY 5000 353 0,90%

2022 2027 2027-06-16 JPY 7000 494 1,45%

2022 2027 2027-08-23 EUR 750 8138 3,63%

2022 2027 2027-11-15 GBP 400 5245 7,27%

2023 2028 2028-05-25 JPY 10000 706 2,00%

2023 2028 2028-06-09 SEK 1500 1574 5,79%

2023 2028 2028-06-09 SEK 1250 1251 6,78%

2023 2028 2028-06-09 NOK 600 595 7,37%

Summa 18356

Eviga förlagslån. godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott

Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens

primärkapital understiger 8,0 procent.

Emissionsår Löptid

Första möjliga

datum för inlösen Valuta

Nominellt

belopp

Redovisat

värde, mkr Kupongränta, %

2019 Evig 2024-09-17¹ USD 500 4952 5,63%

2021 Evig 2029-03-17² USD 500 4411 4,00%

2023 Evig 2028-03-17³ USD 500 5123 7,63%

Summa 14485

1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 8,75 USD omräknat till svenska kronor.

2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor.

3) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,09 USD omräknat till svenska kronor.

Periodiseringsfond 2023 2022 1/1/2022

Avsättning 2017 1862

Avsättning 2018 3538

Avsättning 2019 51

Avsättning 2023 6640

Summa 6640 5451

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 199

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

M40

Värderingskategorier för finansiella instrument

2023

Verkligt värde via resultaträkningen

Obligatorisk

Finansiella tillgångar Not

Upplupet

anskaffnings-

värde

Innehas för

handel Övrigt Summa

Säkrings-

instrument

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 116547 116547 116547

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 159947 11792 1114 12906 172853 172853

Utlåning till kreditinstitut M19 774436 42575 42575 817011 817011

Utlåning till allmänheten M20 420407 50997 208 51205 471612 471612

Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 47260 15528 62788 62788 62788

Aktier och andelar M22 5800 1744 7544 7544 7544

Derivat M25 49420 49420 230 49650 49650

Övriga finansiella tillgångar M30, M31 13356 13356 13356

Summa 1484693 207844 18594 226438 230 1711361 1711361

Verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella skulder Not

Upplupet

anskaffnings-

värde

Innehas för

handel Summa

Säkrings-

instrument

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Skulder till kreditinstitut M32 138174 14305 14305 152479 152479

In- och upplåning från allmänheten M33 861165 3741 3741 864906 864906

Värdeförändring på räntesäkrade skulder

i portföljsäkringar M26 209 209 209

Emitterade värdepapper M34 377194 1360 1360 378554 371808

Seniora icke prioriterade skulder 104828 104828 108262

Efterställda skulder M38 32841 32841 32995

Derivat M25 96177 96177 107 96284 96284

Skulder inlånade värdepapper M35 17297 17297 17297 17297

Övriga finansiella skulder M35, M36 20782 20782 20782

Summa 1535193 132880 132880 107 1668180 1665022

2022

Verkligt värde via resultaträkningen

Obligatorisk

Finansiella tillgångar Not

Upplupet

anskaffnings-

värde

Innehas för

handel Övrigt Summa

Säkrings-

instrument

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 215314 215314 215314

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 132692 9502 2264 11766 144458 144458

Utlåning till kreditinstitut M19 829737 585 585 830322 830322

Utlåning till allmänheten M20 439360 30586 241 30827 470187 470187

Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 37031 23453 60484 60484 60484

Aktier och andelar M22 4324 1290 5614 5614 5614

Derivat M25 67764 67764 67764 67764

Övriga finansiella tillgångar M30 17963 17963 17963

Summa 1635066 149792 27248 177040 1812106 1812106

Verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella skulder Not

Upplupet

anskaffnings-

värde

Innehas för

handel Summa

Säkrings-

instrument

Summa

redovisat

värde

Verkligt

värde

Skulder till kreditinstitut M32 161689 659 659 162348 162348

In- och upplåning från allmänheten M33 940962 2815 2815 943777 943777

Emitterade värdepapper M34 433535 2247 2247 435782 438623

Seniora icke prioriterade skulder 57439 57439 59361

Efterställda skulder M38 31331 31331 31121

Derivat M25 100186 100186 160 100346 100346

Skulder inlånade värdepapper M35 27193 27193 27193 27193

Övriga finansiella skulder M35 18181 18181 18181

Summa 1643137 133100 133100 160 1776397 1780950

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023200

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

M41

Verkligt värde för finansiella instrument

Använda metoder för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument beskrivs i not K47.

Finansiella instrument redovisade till verkligt värde

Under åren 2023 och 2022 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1och 2. Efterföljande tabeller redovisar belopps

mässiga fördelningar på de tre olika värder ingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.

2023 2022

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 11478 1428 12906 8653 3113 11766

Utlåning till kreditinstitut 42575 42575 585 585

Utlåning till allmänheten 51205 51205 30817 10 30827

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 51099 11689 62788 41316 19168 60484

Aktier och andelar 6490 1054 7544 4647 967 5614

Derivat 100 49550 49650 70 67694 67764

Summa 69167 156447 1054 226668 54686 121377 977 177040

Skulder

Skulder till kreditinstitut 14305 14305 659 659

In- och upplåning från allmänheten 3741 3741 2815 2815

Emitterade värdepapper 1360 1360 2247 2247

Derivat 99 96185 96284 68 100278 100346

Skulder inlånade värdepapper 16282 1015 17297 27073 120 27193

Summa 16381 116606 132987 27141 106119 133260

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 201

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Efterföljande tabeller fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Förändringar inom nivå 3 2023 2022

Tillgångar Tillgångar

Aktier och

andelar Lån Summa

Aktier och

andelar Lån Summa

Ingående balans 967 10 977 1178 9 1187

Köp 19 19 12 12

Konvertering till Visa Inc. A-aktier –461 –461

Försäljningar av tillgångar/erhållna utdelningar –11 –11 –44 –44

Konvertering till aktier 10 -10

Vinst eller förlust 69 69 282 1 283

varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas

per balansdagen 69 69 113 1 114

Utgående balans 1054 1054 967 10 977

2023 2022

Verkligt värde Verkligt värde

Redovisat värde Nivå 2 Redovisat värde Nivå 2

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 159947 159947 132692 132692

Utlåning till kreditinstitut 774436 774436 829737 829737

Utlåning till allmänheten 420407 420407 439360 439360

Summa 1354790 1354790 1401789 1401789

Skulder

Skulder till kreditinstitut 138174 138174 161689 161689

In- och upplåning från allmänheten inklusive värdeföränding från räntesäkrade skulder i

portföljsäkringar 861374 861374 940962 940962

Emitterade värdepapper 377194 370448 433535 436376

Seniora icke prioriterade skulder 104828 108262 57439 59361

Efterställda skulder 32841 32995 31331 31121

Summa 1514411 1511253 1624956 1629509

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023202

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

Upplysningar nedan avser redovisade finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen alternativt omfattas av rättsligt bindande ramavtal av nettning, även då

deinte har kvittats i balansräkningen, samt relaterade rättigheter till finansiella säkerheter. Per balansdagen avsåg dessa finansiella instrument derivat, återköpsavtal

(inklusive omvända) och värdepapperslån. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 9 542 (20 830) mkr vilka härrör från balans-

räkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 13 281 (23 213) mkr vilka härrör från balans-

räkningsposten Utlåning till kreditinstitut.

M42

Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas

av nettningsavtal eller liknande avtal

2023 2022

Tillgångar Derivat

Omvända

återköpsavtal

Fondlikvid-

fordringar

Inlånade

värdepapper Summa Derivat

Omvända

återköpsavtal

Fondlikvid-

fordringar

Inlånade

värdepapper Summa

Finansiella tillgångar som är föremål

för kvittning, nettningsavtal

Bruttobelopp 913191 133309 62 1046562 1261457 118046 272 73 1379848

Kvittade belopp –864523 –87103 –951626 –1194958 –86875 –19 –1281852

Redovisat värde i balansräkningen 48668 46206 62 94936 66499 31171 253 73 97996

Relaterade belopp som inte kvittats

i balansräkningen

Finansiella instrument, nettningsavtal 31800 239 32039 44604 978 253 45835

Finansiella instrument, säkerheter 89 45829 62 45980 339 30096 73 30508

Kontanter, säkerheter 7460 7460 8553 26 8579

Summa av belopp som inte har kvittats

i balansräkningen 39349 46068 62 85479 53496 31100 253 73 84922

Nettobelopp 9319 138 9457 13003 71 13074

Finansiella tillgångar som är föremål för

kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal 48668 46206 62 94936 66499 31171 253 73 97996

Finansiella tillgångar som inte är föremål för

kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal 982 2427 3409 1265 3112 4377

Redovisat värde i balansräkningen 49650 46206 2247 62 98345 67764 31171 3365 73 102373

Skulder Derivat

Återköps-

avtal

Fondlikvid-

skulder

Utlånade

värdepapper Summa Derivat

Återköps-

avtal

Fondlikvid-

skulder

Utlånade

värdepapper Summa

Finansiella skulder som är föremål

för kvittning, nettningsavtal

Bruttobelopp 963745 94629 3 1058377 1295158 90349 20 23 1385550

Kvittade belopp –868262 –87103 –955365 –1197341 –86875 –19 –1284235

Redovisat värde i balansräkningen 95483 7526 3 103012 97817 3474 1 23 101315

Relaterade belopp som inte kvittats

i balansräkningen

Finansiella instrument, nettingsavtal 31800 238 32038 44604 1231 0 45835

Finansiella instrument, säkerheter 12099 7192 3 19294 6945 2132 23 9100

Kontanter, säkerheter 38044 11 38055 21497 21497

Summa av belopp som inte har kvittats

i balansräkningen 81943 7441 3 89387 73046 3363 0 23 76432

Nettobelopp 13540 85 13625 24771 111 1 24884

Finansiella skulder som är föremål för

kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal 95483 7526 3 103012 97817 3474 1 23 101314

Finansiella skulder som inte är föremål för

kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal 801 2283 3084 2529 1734 4263

Redovisat värde i balansräkningen 96284 7526 2283 3 106096 100346 3474 1735 23 105578

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 203

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

M43

Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet

i den löpande verksamheten

2023 2022

Periodiserade uppläggningsavgifter –659 –716

Orealiserade värdeförändringar/valutakursdifferenser –884 2256

Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 5 230 5 047

Nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar 239 1946

Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar 574 734

Utdelning koncernföretag –13695 –16610

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader –1427 –1263

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3691 1733

Aktierelaterade ersättningar till anställda 196 117

Reavinst finansiella tillgångar –1 –276

Övrigt 313 74

Summa –6423 –6958

Styrelsen föreslår att en utdelning med 15,15 kr (9,75) per stamaktie ges 2024 för

räkenskapsåret 2023, vilket motsvarar 17 049 mkr.

Till årsstämmans förfogande står vinstmedel om 74 281 mkr (67 424). Styrelsen

föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt (mkr):

De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny

räkning har beräknats på samtliga 1 124 796 400 utestående stamaktier per den

31december 2023 med tillägg för 520 856 utdelningsberättigade stamaktier som

beräknas överlåtas till anställda under perioden den 1 januari till bolagsstämman

den 26 mars 2024 till följd av ersättningsprogram. De totala beloppen som före

slås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen beräk-

nat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstämningsdagen. Beloppen kan

därför komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier

ieget förvar kan komma att säljas fram till avstämningsdagen. Orealiserade värde

förändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det

egna kapitalet positivt med 807 mkr.

Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 28 mars 2024. Sista dag för

handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 26 mars

2024. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen

komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 4 april 2024. Den konsolide

rade situationens totala kapital översteg vid årsskiftet kapitalkravet enligt Pelare 1

och buffertkrav med 57 625 miljoner kronor. Överskottet i Swedbank AB var 90 890

miljoner kronor.

M44

Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition

2023 2022

Föreslagen utdelning kontant per stamaktie 17 049 10965

Till ny räkning överförs 57 232 56459

Summa disponerat 74 281 67424

2023 2022

Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa

Utbetald utdelning, 6 april 9,75 10 964 11,25 12632

Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncernen medför inte risker

utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker

som är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat

moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedöm

ning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och moderbolagets

och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har

även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar.

Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan

bedömning än att moderbolaget och koncernen kan fortsätta sin verksamhet och

förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra

de investeringar som är nödvändiga.

Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter föresla

gen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och kon-

cernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens bedri-

vande. Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med

hänsyn till de krav som verksamhetens och koncernverksamhetens art, omfattning

och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital lik

som på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställ-

ning i övrigt.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023204

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

Ställda säkerheter

För egna skulder ställda säkerheter 2023 2022 1/1/2022

Statspapper och obligationer hos

Sveriges riksbank 79998

Statspapper och obligationer hos

utländska centralbanker 8417 31389 14981

Statspapper och obligationer för skulder

till kreditinstitut, återköpsavtal 1477 1963 2360

Statspapper och obligationer för inlåning

från allmänheten, återköpsavtal 20626 27405 32957

Kontanter 41091 21716 5109

Summa 151609 82473 55407

Säkerheter ställs i form av statspapper eller obligationer till centralbanker för att

transaktioner ska kunna genomföras med centralbankerna. I så kallade äkta åter

köpstransaktioner, där moderbolaget säljer ett värdepapper och samtidigt avtalar

att värdepappret ska köpas tillbaka, redovisas det sålda värdepappret fortsatt i

balansräkningen. Värdepapprets redovisade värde tas också upp som ställd pant.

Moderbolaget kan i princip inte avyttra ställda säkerheter. Generellt gäller också

atttillgångarna separeras för förmånstagarnas räkning i händelse av att moder-

bolaget skulle hamna på obestånd.

Nominellt belopp för ränte-, aktie- och valutarelaterade kontrakt framgår av not

M25 Derivat.

AML-utredningar

I februari 2019 initierade den svenska Finansinspektionen en undersökning avse

ende koncernens styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i dess baltiska

dotterföretag. I samband med detta beslutade finansinspektionerna i Estland och

Sverige att göra parallella utredningar, vilka formellt startade den 1 april. I november

2019 överlämnade den estniska Finansinspektionen en del av sin utredning till

Åklagarmyndigheten i Estland för att granska om penningtvätt eller annan kriminell

verksamhet har ägt rum i Swedbank AS i Estland.

De svenska och estniska finaninspektionernas utredningar avslutades i mars

2020. Slutsatsen var att Swedbank hade brister i sitt arbete med att motverka

penning tvättrisker i de baltiska och svenska verksamheterna. Brister upptäcktes

också i informationsgivningen till myndigheterna. Den svenska Finansinspektionen

utfärdade en varning och sanktionsavgift om 4 miljarder kronor. Den estniska

Finans inspektionen utfärdade en föreskrift, vilken krävde att Swedbank vidtar

specifika åtgärder för att stärka AML-processer och rutiner. I januari 2021 utvär-

derade den estniska Finansinspektionen Swedbanks slutrapport avseende arbetet

mot penning tvätt och finansiering av terrorism, inklusive den framåtblickande

åtgärdsplanen, och bedömde att det var tillräckligt och att det inte fanns några

ytterligare anmärkningar.

I mars 2022 delgav Åklagarmyndigheten i Estland Swedbank AS Estland miss

tanke om brott rörande penningtvätt under perioden 2014–2016. Det maximala

bötesbeloppet för det misstänkta brottet är 16 mEUR.

Myndigheterna i USA inledde också utredningar av koncernens regelefterlevnad

inom AML och koncernens respons på detta. Utredningarna omfattar även relate

rade frågor såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer

och företag som vid någon tidpunkt kan ha varit kunder till koncernen. Utredningar

utförs av Department of Justice, Securities and Exchange Commission och Depart

ment of Financial Services i New York. I juni 2023 nådde Swedbank en uppgörelse

att betala 37 mkr relaterat till brott mot Office of Foreign Assets Controls regelverk.

Det är fortfarande inte känt när utredningarna väntas vara klara och dess utfall

är fortfarande oklara. Det är därför inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av

eventuell påföljd eller sanktionsavgift, vilken skulle kunna bli materiell.

Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i moderbolaget 2023

till 151 509 mkr (81 410).

Övriga ställda säkerheter 2023 2022 1/1/2022

Aktier 3 217 449

Statspapper och obligationer

för övriga åtaganden 11975 8899 7597

Kontanter 6275 5171 483

Summa 18253 14287 8529

Eventualförpliktelser

Nominella belopp 2023 2022 1/1/2022

Kreditgarantier 48424 90847 184089

Övriga fullgörandegarantier 35932 38038 43437

Accepterade och endosserade växlar 1781 1352 1073

Beviljade ej disponerade remburser 2398 2370 3665

Övriga eventualförpliktelser 0 1 12

Summa 88535 132608 232276

Åtaganden

Nominella belopp 2023 2022 1/1/2022

Beviljade ej utnyttjade krediter 175030 186815 194554

Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 60709 66798 68777

Summa 235739 253613 263331

Reservering för befarade kreditförluster

för eventualförpliktelser och åtaganden –1049 –710 –622

M45

Ställda säkerheter,eventualförpliktelser och åtaganden

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023 205

Moderbolaget Finansiella rapporter och noter

Moderbolaget överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med åter-

köpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transak-

tioner kvarstår tillgången i balansräkningen då moderbolaget fortsatt är exponerad

emot tillgångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid över

förandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband

med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före

eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt tillhörande skulder

avseende återköpsavtal redovisas till verkligt värde och ingår i värderingskategorin

verkligt värde via resultaträkningen, handel. Tillhörande skulder till värdepappers

lån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i värde-

ringskategorin upplupet anskaffningsvärde. Utöver det som anges i tabellen för

värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som täcker

skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade

skuldens verkliga värde. Moder bolaget hade vid årsskiftet inga engagemang

ifinansiella tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen.

Avtalen avser i huvudsak lokaler där moderbolaget är hyrestagare. Villkoren i avtalen följer normal praxis med bland annat klausuler om inflation och fastighetsskatt.

Det sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan.

M46

Överförda finansiella tillgångar

M47

Operationell leasing

Överförda tillgångar Tillhörande skulder

2023 Redovisat värde

varav

återköpsavtal

varav

värdepapperslån Redovisat värde

varav

återköpsavtal

varav

värdepapperslån

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen

Innehas för handel

Aktier 3 3 3 3

Räntebärande värdepapper 22103 22103 22 109 22109

Summa 22106 22103 3 22 112 22109 3

Överförda tillgångar Tillhörande skulder

2022 Redovisat värde

varav

återköpsavtal

varav

värdepapperslån Redovisat värde

varav

återköpsavtal

varav

värdepapperslån

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen

Innehas för handel

Aktier 217 217 19 19

Räntebärande värdepapper 29368 29368 27530 27530

Summa 29585 29368 217 27549 27530 19

2023 Kostnader

Intäkter

vidareuthyrning Summa 2022 Kostnader

Intäkter

vidareuthyrning Summa

2024 908 38 870 2023 767 36 731

2025 791 37 754 2024 624 36 588

2026 525 36 489 2025 545 35 510

2027 536 36 500 2026 429 34 395

2028 519 36 483 2027 491 34 457

2029 443 19 424 2028 489 34 455

2030 422 19 403 2029 413 18 395

2031 403 19 384 2030 390 18 372

2032 383 19 364 2031 373 18 355

2033 eller senare 2 191 199 1 992 2032 eller senare 2 537 205 2 332

Summa 7 121 458 6 663 Summa 7 058 468 6 590

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023206

Finansiella rapporter och noter Moderbolaget

M48

Närstående och andra betydande relationer

Andra närstående

Swedbanks pensionsstiftelser och Sparinstitutens Pensionskassa tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning.

Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster.

Dotterföretag Intresseföretag och joint ventures Andra närstående

2023 2022 2023 2022 2023 2022

Tillgångar

Utlåning till kreditinstitut 750647 774637 16839 17437

Utlåning till allmänheten 1189 689

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5226 785

Derivat 10259 17410 15 16

Övriga tillgångar 9006 12772 5

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 293 264

Summa 776619 806557 16859 17453

Skulder

Skulder till kreditinstitut 80552 100658 3080 3336

In- och upplåning från allmänheten 14098 13763 813 487

Derivat 23104 32184 10 11

Övriga skulder 321 426

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 442 382

Summa 118517 147413 3090 3347 813 487

Garantier 51884 93019

Åtaganden 29204 29680

Derivat, nominellt belopp 850476 926321 780 745

Intäkter och kostnader

Ränteintäkter 27925 6644 725 227

Räntekostnader 7319 1576 59 19

Erhållna utdelningar 13488 15672 306 1020

Provisionsintäkter 2718 2548 125 103

Provisionskostnader 21 81 179 2

Nettoresultat finansiella poster –3 –3

Övriga intäkter 2053 1491 662 596

Övriga allmänna administrationskostnader 172 146 0 1 620 628

M49

Händelser efter 31 december 2023

Se koncernens not K58.

207Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Alternativa nyckeltal

Swedbank upprättar de finansiella rapporterna enligt av EU antagna internationella

redovisningsstandarder, IFRS, såsom anges i not K2. Årsredovisningen innehåller

ett antal alternativa nyckeltal, vilka exkluderar vissa poster som koncernledningen

anser inte är representativa för resultatet av den underliggande/löpande verksam

heten. Därför ger de alternativa nyckeltalen en mer jämförbar information mellan

de finansiella åren. Koncernledningen bedömer att införandet av dessa nyckeltal

ger information till läsaren som möjliggör jämförbarhet mellan de finansiella åren.

Nyckeltal och definitioner Syfte

Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor

Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade räntor i relation till genom snittliga

totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut

, inklusive

föregående årsbokslut. Det närmaste IFRS-måttet är räntenetto.

Avstämningar redovisas i not K8.

Hänsyn tas till alla ränteintäkter och räntekostnader oavsett

variresultat räkningen dessa presenteras.

Allokerat eget kapital

Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de olika rörelsesegmenten

och är inte ett mått som är direkt reglerat i IFRS. Koncernens eget kapital tillhörande aktie-

ägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäcknings reglerna och

bedömt ianspråktaget kapital baserat på bankens interna kapitalutvärdering (”IKU”).

Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna

kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5.

Används av koncernledningen i den interna styrningen

och upp följningen av de olika rörelsesegmenten.

Räntabilitet på allokerat eget kapital

Beräknas på årets resultat hänförligt till aktieägarna för rörelsesegmenten i relation till genom

snittligt allokerat eget kapital för rörelse segmenten. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet

vid varje månadsbokslut

, inklusive föregående årsbokslut.

Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna

kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5.

Används av koncernledningen i den interna styrningen

och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten.

Resultaträkning exklusive kostnad för sanktionsavgifter

Kostnader är presenterade exklusive kostnad för sanktionsavgifter. Beloppen är avstämda

mot de olika IFRS-resultatraderna i resultaträkningen på sidan 36.

Ger mer jämförande information mellan åren.

Räntabilitet på eget kapital exklusive kostnad för sanktionsavgifter

Beräknas på årets resultat hänförligt till aktieägarna, exklusive kostnad för sanktionsavgifter

irelation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB. Genom-

snittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut

, inklusive föregående årsbokslut.

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB, exklusive kostnad för sanktions-

avgifter är avstämt mot koncernens årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB,

det närmaste IFRS-måttet, på sidan 36.

Ger mer jämförande information mellan åren.

K/I-talet exklusive kostnad för sanktionsavgifter

Summa kostnader, exklusive kostnad för sanktionsavgifter i relation till summa intäkter.

Summa kostnader exklusive kostnad för sanktionsavgifter är avstämt mot summa kostnader,

det närmaste IFRS-måttet, på sidan 36.

Ger mer jämförande information mellan åren.

Övriga alternativa nyckeltal

Dessa nyckeltal definieras på sidan 288 och beräknas från rapporter och noter utan någon

justering.

•

Andel lån i steg 1, brutto

•

Andel lån i steg 2, brutto

•

Andel lån i steg 3, brutto

•

Eget kapital per aktie

•

K/I-tal

•

Kreditförlustnivå

•

Lån till kunder/inlåning från kunder

•

Placeringsmarginal

•

Reserveringsgrad för lån i steg 1

•

Reserveringsgrad för lån i steg 2

•

Reserveringsgrad för lån i steg 3

•

Räntabilitet på eget kapital

•

Total reserveringsgrad för lån

Används av koncernledningen i den interna styrningen

och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten.

1) Värdet vid varje månadsbokslut som används för beräkningen av genomsnitt kan hittas påsidan 68 i fakta boken.

Hållbarhet

209 Rapporteringsprinciper – Hållbarhet

210 Styrning och hållbarhet

211 Väsentlighetsbedömning

213 Intressentengagemang

Noter

214

Not H1

Hållbar rådgivning, produkter och tjänster

219

Not H2

Miljöinformation

251

Not H3

Information om samhällsansvar

256

Not H4

Information om styrning

261 GRI-Index 2023

265 PRB självutvärdering

269 TCFD-index

270 Hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen

279 Bestyrkanderapport

208 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

Rapporteringsprinciper – Hållbarhet

Swedbanks hållbarhetsrapportering följer Global Reporting Initiative Standards

(GRI) 2021 och rapporteringen är avgränsad till Swedbanks väsentliga områden

inom hållbarhet, definierade genom en väsentlighetsbedömning i enlighet med GRI

Standards 2021. Rapporteringen genomförs även i enlighet med EU:s taxonomi-

förordning (sesidorna 219–244) samt hållbarhetsrapporteringskraven i årsredo

visningslagen (sesidan 270). Utöver det följer rapporteringen, Principerna för

ansvarsfull bankverksamhet (se sidorna 265–268) och Taskforce on climate-

related financial disclosures (sesidan 269).

Swedbank har genomfört en väsentlighetsbedömning 2023. Noterna i årets

rapport tar utgångspunkt i bankens väsentliga områden. INot H1 rapporteras det

väsentliga området hållbar rådgivning, produkter och tjänster. I Not H2; miljöinfor

mation rapporteras de väsentliga områdena klimatförändringar samt biologisk

mångfald och ekosystem. Här återfinns även rapportering i enlighet med EU:s

taxonomiförordning. I Not H3; information om samhällsansvar rapporteras det

väsentliga området den egna arbetskraften. INot H4; information om styrning

rapporteras de väsentliga områdena ansvarsfullt företagande, finansiell brottslig

het, IT-system och informations säkerhet. Syftet med den reviderade notstrukturen

ärett första steg att anpassa rapporteringen enligt kommande rapporteringskrav

från EU.

En förteckning över de GRI-indikatorer som rapporteringen följer presenteras

iGRI-index på sidorna 261–264 och rapporteringens omfattning i not M24,

sidan193.

Hållbarhetsrapporteringen ingår i Swedbanks Års- och hållbarhetsredovisning

som publiceras årligen. Rapporteringen avser perioden 1 januari till och med

31december 2023 och publiceringsdatum är 22 februari 2024.

Hållbarhetsrapporteringen granskas översiktligt av oberoende revisorer från

PwC enligt bestyrkanderapporten på sidan 279. Rapporteringen avser Swedbank

koncernen, det vill säga moderbolaget, Swedbank AB, och dess dotterföretag.

Förändringar, omräkningar och avsteg

Förändringar och omräkningar av mätdata rapporteras i samband med att

informationen som beräknats på ett nytt sätt presenteras i rapporten. Omräkningar

av mätdata återfinns i tabeller där omräkning gjorts samt i GRI-index.

209

Hållbarhetsrapport

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Styrning och hållbarhet

Swedbank har en väletablerad modell för styrning av verksamheten i enlighet med

bankens syfte – att göra det möjligt för de många människorna och företagen att skapa

enbättre framtid.

Swedbank har styrdokument för hållbarhet vilka utgörs av policyer, instruktioner,

direktiv och riktlinjer/guider som har sin bas i FN:s Global Compacts tio principer

och som även beaktar försiktighetsprincipen. Som en del i koncernens verksam

hetsstyrning finns även Swedbanks strategiska riktning, koncernmål, implemen-

tering, uppföljning och redovisning som syftar till att integrera hållbarhets-

perspektivet i bankens kärnprocesser.

Styrelsen är ytterst ansvarig för hållbarhetsarbetet och fattar beslut kring bankens

övergripande hållbarhetsinriktning, innehåll i Swedbanks policyer samt fastställer

årligen hållbarhetsrapporten som en del av koncernens Års- och hållbarhetsredo-

visning. Swedbanks policyer, relevanta för hållbarhetsarbetet, finns tillgängliga för

alla intressenter på hemsidan: https://www.swedbank.com/hallbarhet.

Styrelsen integrerar hållbarhet i dess utskott och under året utökades Ersätt

ningsutskottet till att omfatta både ersättning och hållbarhet. Det ombildade

utskottet har som huvuduppgift att stödja och stärka bankens strategiska håll-

barhetsarbete med fokus på affärsnytta. Några exempel på områden som tagits

upp iutskottet under året är uppföljning av bankens prioriterade aktiviteter på

hållbar hetsområdet samt strategiskt arbete inom finansiell hälsa och grön energi-

omställning inom fastighetsbranschen.

Revisionsutskottet arbetar med att utvärdera och säkerställa tillförlitligheten

och effektiviteten i den finansiella rapporteringen samt i hållbarhetsrapporteringen.

Under 2023 har revisionsutskottet vidtagit vissa förberedande åtgärder i syfte att

möta det utökade ansvar som åligger utskottet enligt de nya reglerna för hållbar

hetsredovisning. Risk- och Kapitalutskottet ansvarar för bankens risker, inklusive

ESG-risker ochhur de hanteras. För mer information om hur banken arbetar med

styrning avESG- risker, se sidorna 113–115.

Styrelsens arbete utvärderas årligen liksom vd:s arbete, se sidan 50 för mer

information.

Styrelsen har fått en fördjupad genomgång av flera aktuella områden inom håll

barhet under året. Bankens arbete relaterat till energieffektivisering av fastigheter

och kunders finansiella hälsa, samt hur detta integreras i affären, har presenterats

och diskuterats. Under året har styrelsen också utbildats avseende bankens orga

nisation och struktur samt genomgång och diskussion av samhällets och bankens

arbete mot bedrägerier. Även regelverksimplementering på hållbarhetssidan har

varit i fokus under 2023.

Vd och koncernchef ansvarar för att Swedbank arbetar i enlighet med den strate

giska riktningen. För att följa upp arbetet finns bland annat hållbarhetsrelaterade

KPI:er för vd som rapporteras halvårsvis till styrelsen. Motsvarande KPI:er för

affärsområden och koncernfunktioner rapporteras till vd på kvartalsbasis.

Vd ansvarar för Swedbanks ställningstaganden avseende försvarsmateriel-

industrin och klimatförändringar samt instruktioner för att stödja implementer-

ingen av bankens policyer. Swedbanks ställningstaganden specificerar hur håll-

barhet integreras i affärsbeslut och är mer operativa än policyer.

Kommittéer: Swedbanks hållbarhetskommitté är koncernövergripande och han-

terar hållbarhetsrelaterade frågor. Hållbarhetskommittén leds av Kommu nikations-

och hållbarhetsdirektören med mandat från vd. Medlemmarna inkluderar bland

annat representanter på chefsnivå från bankens olika affärsom råden och koncern

funktioner. Representanterna är utsedda av koncernledningen. Kommitténs ord-

förande utfärdar rekommendationer och frågor kan även eskaleras till vd.

Vid affärsbeslut där ramverk inte ger tillräcklig vägledning kan frågorna eska-

leras till Swedbanks hållbarhets kommitté. Samtliga affärsområden och koncern

funktioner har möjlighet att eskalera ärenden till kommittén. Mötesprotokoll

distribueras till vd och koncern ledning.

I de baltiska länderna finns lokala hållbarhetskommittéer, som följer samma

arbetsstruktur som hållbarhetskommittén på koncernnivå.

Hållbarhetsrelaterade frågor lyfts också i beredningsforum såsom Group Risk

and Compliance Committee och Group Credit Committe. Inom inköpsenheten finns

Procurement Sustainability Council som hanterar inköpsrelaterade hållbarhetsfrågor.

För att säkerställa att hållbarhet är integrerat i bankens verksamhet har koncern

funktioner, affärs- och produktområden ansvar för integreringen av ramverk,

policyer och styrning kopplat till hållbarhet. De ansvarar för hållbarhetsfrågor

inomsitt verksamhetsområde och för att hantera dess påverkan. Koncernled

ningen dele gerar det operativa ansvaret för mål och aktiviteter till chefer inom

koncernens enheter och dotterföretag.

•

Koncernfunktioner: CFO Office har under 2023 tagit över ansvaret för delar

inom hållbarhet, såsom rapportering och data. Tidigare låg ansvaret inom Group

Brand, Communication and Sustainability. Förändringen i organisationen syftar

till att möta kommande rapporteringskrav och integrera hållbarhetsrapporte

ringen med bankens övriga redovisning. Group Brand, Communication and Sus-

tainability, under ledning av bankens Kommunikations- och hållbarhetsdirektör,

ansvarar för integration av hållbarhet i bankens strategi och affärsplan. Hållbar-

hets enheten, som är en av del av denna enhet, leds av hållbarhetschefen och

stödjer banken i hållbarhetsrelaterade frågor inom strategi, mål och uppföljning.

Hållbarhetschefen rapporterar till Kommunikations- och hållbarhetsdirektören.

•

Affärsområden: Swedbanks affärsområden, Svensk bankverksamhet, Baltisk

bankverksamhet och Företag och Institutioner arbetar med att säkerställa att

banken lever upp till de ökade förväntningarna från kunder inom hållbarhet.

Förattmöta detta behov finns dedikerad hållbarhetskompetens för respektive

affärs område. Dessa kompetenser ansvarar för att implementera koncernens

hållbarhetsramverk, prioriterade utvecklingsaktiviteter, leverera på bankens

reduktionsmål kring finansierade utsläpp och säkerställa att det finns resurser

och kompetens för att möta kundernas förväntningar.

•

Produktområden: Group Products & Advice integrerar hållbarhet i olika delar

avverksamheten till exempel inom utlåning, sparande, försäkringsprodukter,

betalningar, kort och rådgivningsprocesser, samt inom materiella dotterföretag

(Robur, Swedbank Försäkring, Hypotek samt PayEx). Inom enheten finns dedi-

kerade hållbarhetsteam och/eller hållbarhetsansvarig som tillsammans med

andra avdelningar säkerställer att olika intressenters krav kopplat till hållbarhet

uppfylls.

Extern revision: En översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen utförs av

tredjepart och granskas utifrån kriterierna i GRI Standards 2021.

För mer information se Swedbanks bolagsstyrningsrapport på sidorna 46–68.

210 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

Finansiell

väsentlighet

Väsentlighetsbedömning

Swedbanks hållbarhetsarbete definieras av bankens affärsstrategi. Med en väsentlighets-

bedömning som grund, där dialogen med intressenterna är en viktig del, utvärderas relevanta

områden för banken.

De kommande regulatoriska rapporteringskraven från EU (Corporate Sustainability

Reporting Directive, CSRD) och ett tydligare fokus på integrering av hållbarhet i

verksamheten kommer att vara två viktiga drivkrafter under de kommande åren.

Swedbank är skyldiga att rapportera utifrån de nya kraven för räkenskapsåret

2024. Som en förberedelse inför de kommande kraven genomfördes en väsentlig

hetsbedömning på en övergripande nivå under 2023 där delar av bankens värde-

kedja tagits i beaktande. Banken ser att det finns en potential i att utveckla bedöm-

ningen, dess metod och etablera relevanta processer som en del av

CSRD-implementeringen. Under 2024 planeras enuppdatering av bedömningen för

att säkerställa full anpassning i enlighet med rapporterings kraven.

Årets bedömning utfördes med initial utgångspunkt i principen om dubbel

väsentlighet. Det innebär att i bedömningen tas hänsyn till både konsekventiell-

och finansiell väsentlighet, det vill säga hur Swedbank påverkar människor och

miljö samt hur Swedbank påverkas finansiellt av yttre hållbarhetsrelaterade fak-

torer vilket analyseras genom affärsrisker och affärsmöjligheter inom hållbarhet.

Konsekventiell väsentlighet

Utifrån kommande regulatoriska rapporteringskrav och områden av strategisk

betydelse för banken identifierades ett 20-tal hållbarhetsområden för bedömning

av bankens primära intressentgrupper. Dessa områden, inom till exempel ekonomi

och miljö där perspektiv rörande affärsrelationer och mänskliga rättigheter togs

ibeaktande användes som underlag iväsentlighetsbedömningen.

De intressenter som deltog i den konsekventiella väsentlighetsbedömningen

varinvesterare, kunder, leverantörsrepresentanter, medarbetare, inklusive interna

hållbarhets experter, samt ideella organisationer. Undersökningen genomfördes

iform av enkäter, intervjuer och workshops. Bedömningen baserades även på

bankens interna strategiska analys, omvärldsanalys, externa rapporter, lagstiftning

och ramverk inom området. Representanter från Swedbanks ledning och styrelse

deltog också i den slutliga bedömningen.

Efter att ha identifierat en bruttolista med områden samt utfört intressentdia-

loger genomfördes en workshop för att bedöma konsekventiell väsentlighet med

deltagande av ett stort antal medarbetare med hållbarhetsrelaterad expertis från

olika enheter i banken. Inför denna workshop genomfördes en förberedande

analys där faktiska eller potentiella konsekvenser, positiva eller negativa, för

människor eller miljö, identifierades för respektive område (för mer information se

sidan 212). Syftet med workshopen var att identifiera och fastställa vilken konse

kventiell väsentlighet varje område bedöms ha, både faktisk och potentiell. Utifrån

resultatet från denna workshop genomfördes en beräkning för att fastställa varje

områdes väsentlighet, ett ”Impact Materiality Score”. Ett tröskelvärde avgjorde om

området klassades som väsentligt för banken utifrån konsekventiell väsentlighet.

Den konsekventiella väsentlighetsbedömningen har till största del utgått från

omvärldsanalys och intervjuer med de olika intressenterna. Den är primärt baserad

på kvalitativt underlag men där möjligt har kvantitativ data tillämpats.

Finansiell väsentlighet

I syfte att bedöma finansiell väsentlighet utvärderades hållbarhetsrelaterade

affärsrisker och affärsmöjligheter, utifrån sannolikhet och finansiell effekt. Dessa

identifierades utifrån områden som kan ge upphov till faktiska och potentiella håll

barhetseffekter samt utifrån intressent dialogerna.

I enlighet med kommande rapporteringskraven från EU behöver stora företag

rapportera om alla ESG-relaterade risker som bedöms vara finansiellt väsentliga.

Bedömningen av finansiell väsentlighet kopplat till hållbarhetsrisker genom fördes

med hjälp av en metod som utvecklats av koncernens riskfunktion (Group Risk) med

utgångspunkt i bankens befintliga ramverk för ESG-riskhantering. Bedömningen

utfördes av interna riskexperter och omfattar aktuella och potentiella ESG- risker,

med utgångspunkt i tre olika scenarier; (i) Netto-nollutsläpp 2050, (ii) Fördröjd

omställning, och (iii) Befintliga policyer som tillhandahålls av Network for Greening

the Financial System (NGFS). NGFS-scenarier används avtillsyns myndigheter och

finansiella institutioner i EU för att undersöka klimat relaterade risker.

Bedömningen av finansiell väsentlighet kopplat till affärsmöjligheter genom-

fördes under en workshop med representanter från bankens affärsområden.

Enför analys av bankens affärsmöjligheter gjordes av koncernens hållbarhetsenhet

som baserades på omvärldsbevakning, trender, konkurrensanalys och input från

kunder. Under workshopen fick sedan deltagarna värdera affärsmöjligheterna

Konsekventiell

väsentlighet

Faktorer som ingår i bedömningen av faktiska och potentiella konsekvenser, risker och möjligheter

Risker

•

Sannolikhet

•

Finansiell effekt

Möjligheter

•

Sannolikhet

•

Finansiell effekt

Faktiska konsekvenser

Positiv Negativ

•

Skala

•

Omfattning

•

Allvarlighetsgrad

Potentiella konsekvenser

Positiv Negativ

•

Skala

•

Omfattning

•

Sannolikhet

•

Allvarlighetsgrad

•

Sannolikhet

Finansiell väsentlighet bedöms utifrån risker

ochmöjlig heter baserat på ovan faktorer.

Konsekventiell väsentlighet bedöms utifrån positiva ochnegativa

faktiska och potentiella konsekvenser församhälle eller miljö

baserat på ovan faktorer.

En översiktlig processbeskrivning över väsentlighetsbedömning finns på sidan 25.

211Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

utifrån sanno likhet och potentiell storlek på finansiell effekt. Ett tröskelvärde

avgjorde om området klassades som väsentligt för banken utifrån hållbarhets-

relaterad affärsmöjlighet.

Eftersom mognadsnivån när det gäller att kvantifiera hållbarhetsrisker och

möjlig heter kommer att förbättras över tid förväntas kvantitativa faktorer gradvis

bli viktigare i analysen i takt med att mer data blir tillgänglig.

Väsentliga hållbarhetsområden

Genom att ta hänsyn till konsekvenser, risker och möjligheter för respektive väsent

ligt område sammanställdes ett underlag för den slutgiltiga bedömningen av varje

område. Interna experter med hållbarhetskompetens deltog i en workshop som

utgjorde den sista fasen i väsentlighetsbedömningen. Även medlemmar från

bankens koncernledning och styrelse medverkade. De har även delgivits och sett

över slut resultatet.

De områden som definierades som väsentliga listas nedan och utgör basen

för hållbarhets rapporteringen 2023.

•

Hållbar rådgivning, produkter och tjänster, not H1, avsnitt 1.1—1.4

•

Klimatförändringar, not H2, avsnitt 2.2

•

Biologisk mångfald och ekosystem, not H2, avsnitt 2.3

•

Den egna arbetskraften, not H3, avsnitt 3.1

•

Ansvarsfullt företagande, not H4, avsnitt 4.1

•

Finansiell brottslighet, not H4, avsnitt 4.2

•

IT-system och informationssäkerhet, not H4, avsnitt 4.3

Biologisk mångfald och ekosystem är ett nytt väsentligt område för banken jäm

fört med föregående bedömning. Hög tillgäng lighet och samhällsengagemang

ansågs inte väsentliga i årets analys. Resterande väsentliga områden är likvärdiga

områden från tidigare år.

Se tabellen nedan för faktiska och potentiella konsekvenser inom respektive

väsentligt område.

Exempel på faktiska och potentiella konsekvenser på samhälle och miljö (dvs. bankens påverkan) och relaterade aktiviteter inom respektive väsentligt hållbarhets område.

Se även hållbarhetsnoterna sidorna 214–260.

Väsentligt hållbarhetsområde Faktiska konsekvenser Potentiella konsekvenser

Hållbar rådgivning, produkter

ochtjänster

Hållbara finansiella produkter och tjänster samt rådgivning,

stödjer initiativ som har en positiv miljönytta och är socialt

ansvarsfulla. Till exempel produkter med inriktning på att finan

siera energieffektivisering inom fastighetssektorn eller att

genom rådgivning främja en sund sparandekultur och genom

det bidra till en ökad finansiell hälsa i samhället.

Swedbanks hållbara bankprodukter, som gröna eller hållbarhets

länkade lån, kan uppmuntra företag att ställa om och anta mer

hållbara affärsmodeller.

Klimatförändringar Påverkan på klimatet är både positiv och negativ och beror ofta

på vad och vilka verksamheter som finansieras eller investeras

i. Påverkan är främst indirekt genom indirekta utsläpp av växt

husgaser. Genom att analysera och utvärdera klimatpåverkan

vid investering och finansiering samt ställa krav minskar risken

för att investeringar och lån går till verksam heter som skadar

miljö och klimat.

Swedbank och andra aktörer på finansmarknaden kan generera

en indirekt klimatpåverkan genom sin affär. Därmed finns möjlig-

heter att bidra till klimatomställningen genom finansiering av vik

tiga investeringar i utsläppsminskningar.

Biologisk mångfald

ochekosystem

Påverkan på biologisk mångfald och ekosystem är både positiv

och negativ och beror ofta på vad och vilka verksamheter som

finansieras eller investeras i. Påverkan är främst indirekt och

kan till exempel vara föroreningar eller förändrad markanvänd

ning. Genom hållbarhetsanalys vid investering och finansiering

utvärderas risken för att investeringar och lån går till verksam-

heter som skadar miljö och ekosystem.

Swedbank och andra banker som är aktiva i sektorer med en

direkt miljöpåverkan till exempel energi, skog och lantbruk har

därmed en indirekt möjlighet att påverka genom att ställa miljö-

krav i finansieringen.

Den egna arbetskraften Som arbetsgivare med många anställda och högt ställda krav

på ett bra arbetsklimat och villkor bidrar vi till att medarbetare

mår bra och trivs på sin arbetsplats. Genom att erbjuda en

arbetsmiljö som är trygg och utvecklande skapar vi förutsätt

ningar för kompetensutveckling, goda prestationer och lång-

variga relationer, såväl internt som externt.

Swedbank har som stor arbetsgivare möjlighet att undvika nega

tiv påverkan genom att till exempel arbeta med att motverka

diskriminering och stress som påverkar medarbetares psykiska

hälsa negativt. En sund företagskultur och god arbetsmiljö kan

leda till minskad personalomsättning.

Ansvarsfullt företagande Ansvarsfull bankverksamhet är viktigt för att bidra till finansiell

stabilitet och sund riskhantering som främjar en långsiktig håll

bar ekonomisk utveckling i samhället.

Det är viktigt att Swedbank och andra banker arbetar aktivt med

att säkerställa ett ansvarsfullt företagande för att bibehålla ban

kens förtroende och undvika exempelvis korruption, finansiell

brottslighet och andra oetiska handlingar. Denna typ av hand

lingar utgör på en övergripande nivå ett hot mot ett hållbart

samhälle och det finansiella systemets integritet och stabilitet.

Finansiell brottslighet Finansiell brottslighet är ett omfattande samhällsproblem, och

digitaliseringen har underlättat för kriminalitet. Swedbank är, på

sina hemmamarknader, en väsentlig del av den finansiella infra

strukturen. Med den positionen följer både ett ansvar och en

möjlighet att motverka den negativa påverkan som finansiell

brottslighet, exempelvis penningtvätt och bedrägerier, innebär.

Banken arbetar aktivt med att motverka att banken och dess

kunder utnyttjas eller exponeras för finansiell brottslighet,

exempelvis genom koncernövergripande processer för att iden

tifiera och hantera finansiell brottslighet, utformning av produk-

ter och tjänster samt samarbeten med myndigheter och privata

aktörer. Ett exempel på negativ påverkan är om kriminella

element utnyttjar det finansiella systemet.

Swedbank och andra banker verkar i en sektor som är utsatt för

penningtvätt och annan finansiell brottslighet. Swedbank kan

genom att utveckla tjänster och system minska risken samt bidra

med utbildning och kunskapsspridning och genom det öka kun-

skapen isamhället om hur man skyddar sig mot den finansiella

brottsligheten.

IT-system och informations-

säkerhet

Samhällets digitalisering påskyndar utvecklingen av digitala

banktjänster, och detta ökar behovet av stabila IT-miljöer och

skydd mot externa hot. Säkra IT-system, inklusive stabila och

pålitliga digitala kanaler och interna IT-miljöer krävs för att

upprätthålla en stabil finansiell infrastruktur.

Instabila IT- och informationssystem kan medföra negativa konse

kvenser för Swedbank och andra bankers förmåga att tillhanda-

hålla en säker och stabil infrastruktur för samhället i stort.

212 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

Intressentengagemang

Utöver väsentlighetsbedömningen för Swedbank en kontinuerlig dialog med olika

intressenter. Bankens huvudsakliga intressentgrupper är kunder, medarbetare,

ägare och investerare samt samhälle och omvärld. Andra intressentgrupper kan

vara myndigheter, kommuner och landsting, reglerare, pensionsförvaltare, kapital

förvaltare, analytiker, journalister, fackförbund, studenter, stiftelser, ideella organi-

sationer, intresseorganisationer, branschorganisationer, föreningar, skolor och

universitet, leverantörer, dotterföretag, sparbankerna, konkurrenter, ratinginstitut

och index samt revisorer.

I Swedbanks interna och externa kommunikation med olika intressentgrupper,

exempelvis i presentationer, möten och rapporter presenteras de åtgärder som

vidtagits efter dialog samt vilken effekt detta har gett.

Kunder

Kunddialoger utförs framförallt via möten i bankens digitala kanaler samt på

bankens kontor och vid olika kundevent. Swedbank medverkar även på seminarier

med olika hållbarhetsrelaterade teman. Återkoppling från kunderna integreras

löpande i bankens processer, förbättringsarbete och utveckling genom exempelvis

kundundersökningar. Via bankens process för kundklagomål finns även möjlighet

för kunder att kontakta banken i enskilda ärenden.

Viktiga frågor som uppmärksammats under året har varit:

•

Fortsatt efterfrågan på spar- och investeringsprodukter med hållbarhetstema

samt rådgivning kring hållbar omställning.

•

Ökat intresse för hållbarhetsrelaterade finansieringslösningar.

•

Frågor om bankens arbete med cybersäkerhet kopplat till geopolitiska

för ändringar.

•

Hur hållbarhetsfrågor integreras i bankens styrningsmodell samt hur det

påverkar kunderna idag och framöver, till exempel hur företagskunder ska

finansiera sin omställningsresa och hur det kan påverka framtida finansiering.

•

Ökat intresse för hållbarhetsrelaterade regelverk och dess påverkan.

•

Bedrägerier och hur Swedbank arbetar för att motverka dessa.

•

Frågor om privatekonomi med tanke på det ekonomiska läget med bland annat

stigande priser och höjda räntor.

•

Ökat intresse för hur företag kan minska sin klimatpåverkan (inklusive veten-

skapsbaserade och netto-nollmål) samt hur det påverkar kundens sektor och

verksamhet.

•

Energisäkerhet och energiprisernas inverkan på hållbar omställning.

Medarbetare

En god arbetsmiljö, balans mellan privat och arbetsliv samt möjlighet till kompe

tensutveckling är viktigt för medarbetares prestation, engagemang och välbefin-

nande. För att mäta och följa upp vad medarbetare tycker om sin arbetssituation

genomförs kontinuerligt undersökningar. Resultaten av undersökningarna och

medarbetarnas åsikter diskuteras och följs upp inom respektive enhet och leder

vidare till förbättringsarbete. Viktiga frågor som uppmärksammats under året

harvarit:

•

Fortsatt arbete med att koppla medarbetarnas dagliga arbete till den

strategiska riktningen.

•

Uppmuntran av en öppen feedbackkultur som möjliggör framgångsrika

prestationer av medarbetare och organisation.

•

Stärka förväntningarna på bankens ledare samt kontinuerligt stöd och

kompetens utveckling inom nyckelområden genom specialiserad utbildning.

•

Utveckling av arbetssätt med fokus på fysiskt till digitalt för att skapa ett mer

flexibelt arbetssätt.

•

Fortsatt arbete med syfte att skapa en trygg, inkluderande och säker

arbetsplats.

•

Kontinuerligt stöd och kompetensutveckling inom nyckelområden genom

utbildning.

Ägare och investerare

En av bankens viktigaste intressentgrupper är ägare och investerare. Genom en

god lönsamhet och avkastning för bankens ägare bidrar banken till samhällsnytta.

Dialog med och information till befintliga och potentiella ägare och investerare förs

kontinuerligt genom kvartalsrapporter, års- och hållbarhetsredovisningen, möten,

telefonkonferenser, Swedbanks webbplats och pressmeddelanden.

Inspel från ägare och investerare tas bland annat i beaktning på årsstämman där

ärenden kan lyftas och förbättringsförslag föras vidare in i verksamheten. Under

året har flera viktiga frågor lyfts:

•

Hur höjda räntor och inflation påverkar svenska hushåll och bostadsmarknaden.

•

Vad som påverkar räntenettots utveckling.

•

Hur bankskatter i Sverige och de baltiska länderna förväntas påverka resultatet.

•

Amerikanska myndigheters utredningar av Swedbank.

•

Kreditkvaliteten i utlåningen till kommersiella fastighetsbolag.

•

Förväntad utdelningskapacitet.

Samhälle och omvärld

Swedbank samarbetar kontinuerligt med tillsynsmyndigheter och beslutsfattare

inom aktuella hållbarhetsfrågor. Dialoger förs både direkt med myndigheterna och

gemensamt med andra banker i olika branschorganisationer. Till exempel är Swed

bank medlem i Svenska Bankföreningens hållbarhetsråd och hållbarhetskommitté,

European Savings and Retail Banking Group (ESBG) Sustain able Finance Committee

och Corporate Social Responsibility Committee, European Banking Federation

(EBF) ESG Financial Markets Task Force samt Institute of International Finance

Sustainable Finance Policy Expert Group. De flesta myndighets dialogerna förs

med Finansdepartementet, Finansinspektionen och andra relevanta myndigheter,

men också med Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och Euro-

peiska bankmyndigheten. Swedbank bevakar löpande medierapportering som rör

hållbarhet, både social och miljömässig, som har bäring på bankens verksamhet

på alla våra hemmamarknader. För att stötta samhällsutvecklingen är banken

involverad i olika hållbarhetsinitiativ. Viktiga frågor som uppmärksammats under

året har varit:

•

Frågor relaterade till EU:s regelverk (exempelvis SFDR, CSDDD och EPBD). Till

exempel har vikten av harmoniserade regler för hållbarhetsrapportering disku-

terats liksom förslag till ändrat ramverk för energiklassificering av fastigheter.

Fokus har även legat på behovet av nationella planer för att nå globala mål för

biologisk mångfald.

•

Hållbarhetsdialoger med olika bransch- och intresseorganisationer, ofta med

fokus på klimat samt privatekonomi.

•

Inom media har biologiskt mångfald, social hållbarhet samt klimatfrågan

relaterat till finansiering uppmärksammats under året.

•

Det makroekonomiska läget har diskuterats till följd av hög inflation och

stigande räntor, men även i kölvattnet av de senaste årens extrema händelser

som covid-19-pandemin, Rysslands utökade invasion av Ukraina samt konflikten

iMellanöstern.

Hållbarhetsindex

I takt med att branschen förändras och anpassar sig till högre ställda krav på håll-

barhetsarbete från intressenter står sig bankens hållbarhetsbetyg alltjämt stabilt

på en hög nivå.

Hållbarhetsindex/ranking 2023 2022 2021

Bloomberg Gender Equality Index

77 75 69

CDP (tidigare Carbon Disclosure Project)

C B

EY SHE Index Sweden

82 82 82

FTSE4Good ESG rating

4,2 4,0 4,3

ISS Corporate Rating

C (Prime) C (Prime) C (Prime)

MSCI ESG rating

AA AA AA

Sustainalytics

23,4 21,7 24,8

1) Betygsskala 0–100 (max 100).

2) Betygsskala A–D– (max A), resultat ej publi-

cerat för 2023 vid rapporteringstillfället.

3) Betygsskala 0–100 (max 100).

4) Betygsskala 0–5 (max 5), Swedbank är

kvalificerad för FTSE4Good Index.

5) Betygsskala A+ – D– (max A+).

6) Betygsskala AAA – CCC (max AAA).

7) Betygsskala 0–10 försumbar risk,

10–20 låg risk, 20–30 medel risk,

30–40 hög risk, 40+ allvarlig risk.

213Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

Hållbarhetsnoter

Hållbar rådgivning, produkter

 ochtjänster

Hållbar rådgivning, produkter och tjänster är ett väsentligt hållbarhetsområde för

Swedbank. För att beakta hållbarhetsperspektivet nedströms i värdekedjan är det

viktigt för banken att anpassa produkt- och tjänsteutbudet utifrån både privat- och

företagskundernas förväntningar. Med hållbarhetsrelaterad rådgivning bidrar

banken till den omställning samhället står inför.

Swedbank vill vara med och bidra till att fler blir finansiellt hälsosamma – med

en vardagsekonomi i balans, en sparbuffert för oväntade utgifter, ett sparande till

pension, försäkringar som skyddar privatekonomin, en hanterbar skuldnivå och

tillräcklig privatekonomisk kunskap. För företag erbjuds skräddarsydda råd och

enkla, effektiva lösningar inom hållbarhet för att styra kapitalflöden mot en mer

hållbar ekonomi.

1.1 Kapitalförvaltning

Policyer

•

Sustainability Policy

•

Environmental Policy

•

Policy on Human Rights

•

Policy on sustainability risk integration in investment decision-making

investment and insurance advice on financial products

•

Swedbank Robur’s Policy for responsible investments

•

Swedbank Robur’s Sustainable Risk Policy

Andrastyrdokument

•

Instruction on Sustainability in Investment Decisions and Investment

and Insurance Advice

•

Position Statement Climate Change

•

Position Statement Defence Equipment

Partnerskap,medlemskapochnätverk

•

PRI, UN Principles for Responsible Investments (Swedbank Robur)

•

NZAM, The Net Zero Asset Managers initiative(Swedbank Robur)

•

Climate Action 100+ (Swedbank Robur)

•

Finance for Biodiversity Pledge, Nature Action 100 (Swedbank Robur)

•

ICGN, International Corporate Governance Network (Swedbank Robur)

Mål 2023 2022 2021 Basår2019

Inom Swedbank Roburs

fondförvaltning, halvera

utsläppen (ton CO

mUSD) till 2030

46 47 46 74

Inom Swedbank Roburs

fondförvaltning, andel av

AUM som antagit veten

skapligt baserade klimat-

mål uppgår till 60 procent

år 2030 (procent)

44 33 30 10

1) Viktad genomsnittlig koldioxidintensitet, scope 1 & 2, aktie- och kreditinvesteringar.

2) Andel av totalt förvaltat kapital (%) i aktie- och kreditinvesteringar i innehav med mål

ienlighet med Science Based Targets initiative.

Åtgärder och aktiviteter

Swedbank anser att ansvarsfulla och hållbara investeringar gör skillnad för hållbar

utveckling och är en förutsättning för att generera långsiktig avkastning. Hållbarhet

är en självklar och integrerad del inom kapital förvaltningen. Swedbank ser en ökad

efterfrågan på sparprodukter med hållbarhetsfokus. Samtidigt har europeisk lag

stiftning skärpts och förtydligats, både för hållbarhet i finansiella produkter och för

den information som ges till kunder.

Kapitalförvaltning

Swedbanks dotterföretag Swedbank Robur Fonder AB förvaltar kapital för kunder,

både ifonder och i diskretionära mandat. Swedbank Roburs strategi för att nå håll

bart värdeskapande är att erbjuda enkla och innovativa produkter som bidrar till

hållbar utveckling och skapar värde för kunderna. Swedbank Roburs Policy för

ansvarsfulla investeringar utgör grunden ihållbarhetsarbetet som omfattar fond

bolagets alla fonder.

Som stor ägare på Stockholmsbörsen och med innehav i bolag både i och utan

för Sverige har Swedbank Robur såväl ett ansvar som en möjlighet att påverka.

Fondbolagets dialoger och arbete med aktivt ägande bidrar till att utveckla bola

gens arbete inom hållbarhet och bolagsstyrning. Swedbank Robur har under året

fortsatt tagit en aktiv roll i olika branschforum för att förbättra kundinformationen

om hållbarhet i fonder, inte minst för att möta EU:s handlingsplan för en hållbar

ekonomi. Swedbank Robur har ett stort fokus på frågor inom klimat, biologisk

mångfald och investeringar med positiv inverkan på naturen, för vilka strategier

och målsättningar satts upp.

Swedbank Robur placerar sig på åttonde plats i världen och rankas som bäst

iNorden i en genomlysning av organisationen ShareAction, när 77 av de största

internationella kapitalförvaltares hållbarhetsarbete granskades utifrån hur de arbe

tar med styrning, förvaltning, klimat, biologisk mångfald och sociala frågor. Under

året har Swedbank Robur även publicerat MSCIs ESG-betyg publikt i sin fondlista

där majori teten av fonderna får det näst bästa betyget AA.

Under sommaren publicerade Swedbank Robur sin första redogörelse för inves

teringsbesluts huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer enligt

den europeiska disclosureförordningen (SFDR). Swedbank Roburs hållbarhets-

relaterade policys och strategier har varit effektiva för att identifiera, prioritera

ochmitigera fondbolagets huvudsakliga negativa konsekvenser (PAI).

Klimatpåverkanifonderna

Swedbank Roburs klimatmål är att det samlade förvaltade fondkapitalet ska vara

ilinje med Parisavtalet år 2025 och placerat koldioxidneutralt år 2040.

Målet att nå nettonoll klimatutsläpp antog Swedbank Robur 2019 och det

utvecklades 2021 med interimsmål i enlighet med initiativet Net Zero Asset

Manager (NZAM). Uppföljning av klimatmålen sker årligen iSwedbank Roburs

klimat rapport. Det investerade kapitalet i bolag som antagit vetenskapligt base

rade klimatmål ökade med 11 procentenheter, som ett resultat av målinriktat

klimat arbete och dialoger med utvalda bolag. I år rapporterade Fondbolaget för

första gången indirekta utsläpp inom Scope 3. Rapporten beskriver även hur

klimat risker hanteras i investeringsportföljen ienlighet med rekommendationerna

från Taskforce on Climate- Related Financial Disclosure (TCFD). Mer information

om hantering av klimatrisker finns iSwedbank Roburs Strategi för Klimat.

Klimatstra tegin samt relaterade styrdokument är tillgängliga på Swedbank

Roburs hemsida.

Påverkansomägare

Swedbank Robur är en aktiv ägare och har löpande kontakt med styrelse och

ledning, framförallt i bolag där fonderna är stora ägare.

Årets bolagsdialoger har utgått från fyra teman: klimat, natur, mänskliga rättig

heter och bolagsstyrning. Inom initiativet IIGCC har Robur samarbetat med andra

investerare för att genom dialog följa upp bolag med särskilt höga utsläpp i sekto

rer med stor klimatpåverkan. Här har samtal om företagens målsättningar i linje

med Paris avtalet och trovärdiga omställningsplaner stått i centrum.

Swedbank Robur ingår sedan flera år tillbaka i initiativet Finance for Biodiversity

Pledge. Detta initiativ har som mål att bromsa förlusten av arter globalt och stärka

biologisk mångfald. Swedbank Robur är också medgrundare till Nature Action 100,

ett internationellt investerarsamarbete som lanserades under året med mål att

genom dialog med företag, motverka förlust av natur. Nature Action 100 har formu

lerat förväntningar på företag när det gäller deras ambitioner för att skydda natur.

Initiativet uppmanar bland annat företag att utvärdera sin påverkan på naturen och

sin exponering mot naturrelaterade risker, samt att sätta tidsbegränsade mål,

implementera styrningsfunktioner och löpande redovisa framsteg. I början av året

deltog fondbolaget i en pilot-studie som del iutvecklingen av det nya rapporte

ringsramverket Taskforce on Nature Related Financial Disclosure, TNFD.

Transparens kring ägararbetet är grundläggande för Swedbank Robur och före

mål för ständig utveckling och förbättring. Swedbank Robur redovisar utförligt

röstning på bolagsstämmor i svenska och utländska bolag samt deltagande

i valberedningar.

214 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

Swedbank Robur verkar för att styrelser ska vara väl sammansatta avseende kom-

petens, erfarenhet och mångfald, inklusive jämn könsfördelning, samt ha en balans

mellan beroende och oberoende ledamöter. Styrelserna ska aktivt driva hållbar

hetsfrågor som är relevanta för bolaget. Fondbolaget röstade på ca 40 mark nader,

bland annat Sverige, USA, Storbritannien, Japan och Taiwan. Swedbank Robur

utökade röstningsurvalet och tog ställning till samtliga hållbarhetsrelaterade aktie-

ägarförslag som lades på stämmor i bolag som fonderna ägde.

Exkluderingar

Swedbank Robur investerar inte i kontroversiella vapen (klusterbomber, person-

minor, kemiska och biologiska vapen) eller kärnvapen. Fonderna väljer även bort

bolag med viss omsättning från tobak, cannabis, kommersiell spelverksamhet,

porno grafi och fossila bränslen. Som huvudregel får inte mer än fem procent av

bolagets omsättning komma från dessa verksamheter. Fossilbolag i omställning

som uppfyller särskilda kriterier och som bedöms kunna uppfylla Parisavtalets mål

om koldioxidneutralitet 2050 eller som har satt andra relevanta omställningsmål,

kan isärskilda fall undantas. Dessa redovisas på Swedbank Roburs hemsida.

Utöver ovan angivna kriterier har bolag uteslutits till följd av att dessa allvarligt

kränkt internationella standarder eller konventioner till skydd för människa och

miljö, utan att visa förändringsvilja. Vissa fonder tillämpar en utökad nivå där bland

annat alkohol och vapen/krigsmateriel utesluts. För mer information se Swedbank

Roburs Strategi för att välja bort på Swedbank Roburs hemsida.

Mätetal

Kapitalförvaltning 2023 2022 2021

Totalt förvaltat kapital (mdkr)

2 015 1 726 1 966

– varav i fonder (mdkr) 1 604 1 352 1 519

Investeringar i hållbara obligationer (mdkr)

41 37 38

Totala koldioxidutsläpp (m.ton CO

2,3 1,7 1,8

1) 31 december 2023, avser Swedbanks fondbolag i Sverige, Estland, Lettland samt Litauen.

Övriga mätetal i tabellen avser svenska fonder.

2) En obligation som är grön, social och/eller hållbar enligt ICMA (International Capital

Market Association).

3) Totala CO

-utsläpp från aktie- och kreditinvesteringar, scope 1 & 2. Värden för 2021 och

2022 har justerats för att inkludera kreditinvesteringar. 2021 års siffra är beräknad utifrån

innehavens Market Capitalisation. 2022 och 2023 års siffror är beräknade på Enterprise

Value including Cash (EVIC). Metoden är i enlighet med TCFD:s rekommendationer och

PCAF (2022):The Global GHG Accounting and Reporting Standard for Financed Emissions.

Påverkansarbetefonder 2023 2022 2021

Röstat på bolagsstämmor 968 852 786

Deltagande i valberedningar

100 110 111

Andel kvinnor i bolagsstyrelser (Sverige) (%)

37 38 38

Dialoger med bolag i hållbarhetsfrågor

1 418 1 163 1 155

Dialoger om miljö (%)

66 65 71

Dialoger om sociala frågor (%)

40 44 57

Dialoger om bolagsstyrning (%)

40 45 60

1) Varav 96 i bolag noterade i Sverige och 4 i bolag noterade i Finland.

2) Avser styrelser där Swedbank Robur deltagit i val beredningen. Valberedningsbolagen

varierar till viss del mellan åren. Startläget för respektive år 2021–2023 var i genomsnitt

36,4%, 36,0% och 36,4% vilket innebär en ökning med: 1,1(2021), 0,5 (2022) och 0,2

(2023) procentenheter.

3) Avser unika bolag, varav fonderna hade ägande i över 1 000. Swedbank Roburs hållbar-

hetsanalytiker, fondförvaltare och ägarstyrningsspecialister hade 1 316 dialoger med

869bolag. Leverantörer hade 611 dialoger med 424 bolag. Inom ramen för investerar-

samarbeten skedde 519 dialoger med 389 bolag.

4) Andel av totalt antal kontakter. Bolag kontaktas vid flera tillfällen, av olika aktörer,

i separata frågor. Värden för 2021 och 2022 har justerats efter att mätetalet ”varav

kombinerade dialoger om E, S, G” tagits bort.

TillgångarunderförvaltningförenligamedEU-taxonomin,

omsättning(mdkr) 2023

Tillgångar under förvaltning förenliga med EU-taxonomin 20

av vilka värdepapper 2

av vilka egetkapitalinstrument 17

TillgångarunderförvaltningförenligamedEU-taxonomin,

kapitalutgifter(mdkr) 2023

Tillgångar under förvaltning förenliga med EU-taxonomin 31

av vilka värdepapper 4

av vilka egetkapitalinstrument 27

1.2Försäkring

Policyer

•

Sustainability Policy

•

Environmental Policy

•

Policy on Human Rights

•

Policy on Sustainability Risk Integration in Investment decision-making,

Investment and Insurance Advice on Financial Products

•

Swedbank Insurance’s Sustainability Policy

Andrastyrdokument

•

Instruction on Sustainability in Investment Decisions and Investment

and Insurance Advice

•

Position Statement Climate Change

•

Position Statement Defence Equipment

Åtgärder och aktiviteter

Hållbarhetikapital-ochpensionsförsäkringariSverige

Swedbanks dotterföretag Swedbank Försäkring AB erbjuder pensions-, kapital-

ochperson-/riskförsäkringar för privat- och företagskunder. Swedbank Försäkrings

hållbarhetspolicy utgör grunden i hållbarhetsarbetet och omfattar alla investe

ringar inom traditionell försäkring, fond- och depåförsäkring.

Swedbank Försäkring stödjer både Parisavtalet och FN:s globala mål för hållbar

utveckling. Försäkringsbolaget erbjuder produkter där de ingående fonderna utvär

deras utifrån hållbarhetskriterier. Under året arbetade Swedbank Försäkring med

att förbättra och förenkla information om hållbarhet på hemsidan, i produktblad

och i kundutskick kring fondernas hållbarhetsarbete. Syftet är att underlätta för

kunderna att aktivt kunna fatta hållbara finansiella beslut. Försäkringsbolaget rap

porterade under året på bolagsnivå ”om investeringsbesluts huvudsakliga negativa

konsekvenser för hållbarhetsfaktorer” enligt SFDR.

Hållbarhetsnivån i fonderbjudandet är ett prioriterat område. Försäkringsbolaget

arbetar löpande för att fondernas hållbarhetsnivå ska vara i linje med bolagets håll

barhetskrav. Krav ställs på ett aktivt klimatarbete i de fonder kunderna erbjuds att

investera i. Försäkringsbolaget deltar aktivt i branschforum för att förbättra kund-

informationen om hållbarhet i finansiella försäkringsprodukter och för att möta

existerande och kommande regelverk från EU.

Försäkringsbolaget publicerar årligen en hållbarhetsrapport. Rapporten beskri

ver hur hållbarhet är integrerat i placeringserbjudandet inom traditionell försäkring,

fond- eller depåförsäkring. Koldioxidavtrycket mäts, beräknas och redovisas för

investeringsportföljerna.

Swedbank Försäkring agerade under året ankarinvesterare i Swedbank Roburs

nya fond Climate Bond. Fonden är en aktivt förvaltad obligationsfond som investe

rar i hållbara obligationer med fokus på klimat såsom hållbar energi, bevarande av

miljön och bekämpning av klimatförändringar. Vidare genomförde försäkringsbola

get en klimatanalys för innehav i aktier och företagsobligationer i utvalda sektorer.

Analysen utfördes med hjälp av verk tyget PACTA. Resultatet visade att försäkrings

bolagets andel investeringar med hög exponering för klimatrisker är låg jämfört

med den globala marknaden.

Swedbank Försäkring utökade sitt hållbarhetsarbete i bolagets värdekedja

under året och introducerade det som en parameter i sin inköpsprocess av tjänster

från återförsäkringsbolag. Hållbarhetsfrågorna klimat och biologisk mångfald var

ifokus.

Under året deltog försäkringsbolaget inom bland annat Mistra BIOPATH. Det är

ett forskningssamarbete för att kartlägga och förstå de finansiella systemens roll

när det gäller biologisk mångfald. Försäkringsbolaget är även delaktiga inom TNFD.

Swedbankskadeförsäkringochlivförsäkringidebaltiskaländerna

Swedbank skadeförsäkring och Swedbank livförsäkring är två helägda dotterföre

tag till Swedbank Estonia med filialer i Lettland och Litauen. Swedbank skade-

försäkring erbjuder försäkringslösningar såsom egendoms-, motor-, rese- och

betalskyddsförsäkring. Swedbank livförsäkring erbjuder livförsäkringar och

tillhanda håller försäkringsbaserade investeringsprodukter till privatkunder.

Från och med 2023 är de försäkringsbaserade investeringsprodukterna i linje

med kraven för den ljusgröna nivån inom SFDR. I samband med detta stärktes

monitoreringen av hållbarhetsdata och interna kontroller för att öka transparensen

samt hållbarhetsintegreringen i investeringsbesluten. Policyn för ansvarsfulla

investeringar uppdaterades och riktlinjerna avseende hantering av eventuella

avvikelser rörande hållbarhetsaspekter inom fonderna tydliggjordes.

215Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

1.3Finansiering

Policyer

•

Sustainability Policy

•

Environmental Policy

•

Policy on Human Rights

•

Credit Policy

•

Policy on Enterprise Risk Management

Andrastyrdokument

•

Position Statement Climate Change

•

Position Statement Defence Equipment

•

Swedbank Sustainable Funding Framework

•

Directive on ESG aspects in credit assessment

Partnerskap,medlemskapochnätverk

•

EEMI, Energy Efficient. Mortgage Initiative

•

Sweden Green Building Council

Mål 2023 2022 2021

Tillväxt i registret för hållbara tillgångar (mkr) 74 138 59 297 44 655

Åtgärder och aktiviteter

Hållbar finansiering är en central del av Swedbanks verksamhet. Inom banksektorn

är det avgörande att förstå och aktivt adressera hållbarhetsfrågor för att kunna

bidra till en långsiktig och ansvarsfull utlåning. Swedbank strävar efter att upp-

rätthålla en hållbar finansiering som sätter kundens finansiella behov i centrum

sam tidigt som hållbarhetsrisker löpande identifieras och hanteras.

Hållbarhetsanalysikreditgivningen

Swedbank tar hänsyn till hållbarhetsrisker vid alla kreditbeslut. Under året har

arbetet fortsatt med att utveckla ett nytt digitaliserat hållbarhetsverktyg vilket har

implementerats för samtliga affärsområden i banken och för sparbankerna. Syftet

med den utvecklade analysen är att ytterligare förbättra bankens rådgivning och

riskhantering. Analysen beaktar sektorspecifika risker ur tre aspekter: miljö, social

hållbarhet och bolagsstyrning. Detta gör det möjligt att på ett automatiserat sätt

identifiera de mest väsentliga hållbarhetsriskerna inom en specifik bransch, vilket

isin tur ligger till grund för kundspecifik analys och dialog. Det ger banken ökad

förståelse för hur kunderna hanterar de hållbarhetsfaktorer som identifierats.

Om ett kreditärende bedöms ha en förhöjd hållbarhetsrisk eskaleras det till

bankens hållbarhetskommittén för vidare diskussion och vägledning. Vid utlåning

till företag gör Swedbank en allmän bedömning av hållbarhetsrelaterade faktorer

beroende på vilken typ av verksamhet det är och dess komplexitet. När företags-

kunderna har en exponering från 8 mkr eller 0,8 mEUR görs en hållbarhets analys

på kunden i bankens ESG-verktyg. En fördjupad hållbarhetsanalys görs iESG-verk

tyget på företagskunder vars omsättning uppgår till 500 mkr (50 mEUR) eller totala

tillgångar uppnår 1 000 mkr (100 mEUR) oberoende av kredit volym.

Som ett stöd till hållbarhetsanalysen finns sektorriktlinjer och ställningstaganden

som ger inblick i olika branschers hållbarhetsfrågor och ger vägledning kring vilka

frågor som bör ställas och vilka områden som är särskilt viktiga i just den branschen.

Exkluderingarochställningstaganden

Swedbank direktfinansierar inte kolutvinning och kolkraft. Särskilda restriktioner

finns även rörande olja, gas och torv. Swedbank direktfinansierar inte prospekte

ring och expandering av befintliga olje- och gasfält, nya oljetankers och utvinning

av torv för energiproduktion. Swedbank finansierar inte bolag vars intäkter översti

ger fem procent från någon av de tidigare nämnda aktiviteterna, med undantag för

bolag inom olja, gas och torv som är i omställning och uppfyller särskilda kriterier

och som bedöms kunna uppfylla Parisavtalets mål.

Swedbank tillhandahåller endast finansiella tjänster till försvarsmaterielsektorn

när de är ilinje med nationella bestämmelser och sanktioner som antagits av FN:s

säkerhetsråd, EU eller USA. Swedbank har nolltolerans mot kontroversiella vapen,

inklusive kärnvapen, och tillhandahåller inte finansiella tjänster till företag som

producerar, underhåller eller handlar med dessa typer av vapen.

Registretförhållbaratillgångar

Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering, Swedbank Sustainable

Funding Framework, gör det möjligt för banken att ställa ut gröna, sociala och

hållbara obligationer som stödjer FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Ett år efter lanseringen av ramverket emitterade Swedbank en första social

obligation på 500mEUR. Emissionslikvid från obligationen allokeras till fullo till tre

av ramverkets fyra sociala tillgångskategorier: skapande av sysselsättning, socio-

ekonomisk utveckling och självbestämmande samt bostäder till överkomliga priser.

Varje år publiceras en så kallad effektrapportering av registret för hållbara till-

gångar i rapporten Swedbank Sustainable Bond Impact Report. I den redogörs

förvolym och förväntad påverkan för lån som är inkluderade i registret, Swedbank

Sustainable Asset Register.

Nuvarande finansiering i registret består främst av energieffektiva fastigheter,

förnybar energi och hållbara transporter, utöver de sociala tillgångarna.

Hållbarfinansiering

Swedbank har en tät kunddialog för att aktivt fånga upp behov och hjälpa kunderna

att göra hållbara val genom att erbjuda anpassade tjänster och rådgivning inom

hållbarhet. För privatkunder erbjuder Swedbank till exempel lån för installation av

solpaneler, energieffektiviserande åtgärder, gröna bolån och billån/billeasing med

specifika miljökriterier. Dessa lån erbjuds privatkunder på alla bankens hemma

marknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

•

Grönt bolån – Lån som finansierar fastigheter med en, av banken, godkänd

energiklass eller miljöcertifieringar enligt specifika kriterier.

•

Gröntbillånochbilleasing – Lån som finansierar bilar med låga koldioxidut-

släpp så som elfordon, bränslecell/vätgasbilar och hybridbilar enligt fastställda

kriterier.

•

Sollån – Lån som finansierar solpaneler.

För företagskunder erbjuder och utvecklar Swedbank löpande nya finansierings-

lösningar för att stödja en hållbar omställning. Exempel på produkter är ESG-

relaterade obligationer, gröna lån, gröna aktier, hållbarhetslänkade lån till företag

och hållbarhetsrelaterad rådgivning.

•

Gröna lån – Lån som finansierar något som är miljömässigt hållbart, till

exempel energi- och resurseffektiva fastigheter med låg påverkan på miljön.

Erbjuds företagskunder inom samtliga hemmamarknader.

•

Hållbarhetslänkadelån – Lån som kan användas för generella företagsändamål

snarare än för ett specifikt syfte. Lånekostnaden kopplas till låntagarens presta

tion utifrån hållbarhetsmål och följs upp genom återkommande prestations-

rapportering under lånets löptid.

•

ESG-relateradeobligationer– Inom Företag och Institutioner, erbjuds kunder

möjlig heten att få hjälp att emittera gröna, sociala och hållbarhetsobligationer

samt hållbarhetslänkade obligationer på kapitalmarknaden.

•

Gröna aktier – Inom Företag och Institutioner, erbjuds kunder möjligheten att

klassificera sina aktier som gröna. För att kunna göra det behöver majoriteten

(>50%) av företagets intäkter och investeringar klassificeras som gröna. Gröna

aktier kan göras i samband med en IPO, ny aktieemission eller som ett offentligt

tillkännagivande av att alla utstående aktier är gröna (utan specifik transaktion).

Konceptet gröna aktier har utvecklats av Swedbank i samarbete med Shades of

Green, tidigare en del av CICERO, nu en del av S&P Global, en av de ledande leve

rantörerna inom tredjepartsgranskning av ramverk för hållbara skuldinstrument.

•

Hållbarhetsrelateradrådgivning – Inom Svensk bankverksamhet har Swedbank

ett samarbete med Pure Act som hjälper små och medelstora företag att bygga

ett strategiskt hållbarhetsarbete och sätta en hållbarhetsplan. Inom Företag och

Institutioner, erbjuds kunder hållbarhetsrelaterad rådgivning. Exempelvis erbjuds

guidning avseende EU-taxonomin, hållbarhetsrelaterade redovisningsstandarder,

ESG-riskhantering, företagsspecifika hållbarhetsnyckeltal, samt uppdateringar

inom den senaste regulatoriska och politiska utvecklingen inom hållbarhet.

Mätetal

Hållbarhetsanalysutlåningföretag 2023 2022 2021

Svensk bankverksamhet

(antal beviljade kredit ärenden) 31 030 30 573 36 399

Baltisk bankverksamhet (antal analyser) 3 141 3 014 2 678

Företag och Institutioner

(antal tidsbundna kredituppföljningar)

715

Totalt antal ärenden som hanterats i

Swedbanks hållbarhetskommitté (antal) 18 16 13

– varav kundrelaterade ärenden 3 3 4

– varav policy och styrningsrelaterade

ärenden 15 13 9

1) Omräkning av nyckeltal 2023. Tidigare redovisades antal beviljade krediter. För varje kund

genomförs årligen en hållbarhetsanalys som en del av den tidsbundna kredituppfölj-

ningen, oavsett antal beviljade krediter. Motsvarande resultat för tidigare år redovisas ej.

Grönaochsocialaobligationer,

Swedbankemittent(mkr)

2023 2022 2021

Gröna obligationer 40 982 27 872 30 526

Sociala obligationer 5 555

1) Swedbank AB emittent.

216 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

LånförenligamedEU-

taxonomin,omsättning,

2023(mkr)

Svensk

bank-

verksamhet

Baltisk

bank-

verksamhet

Företag och

Institutioner Total

Finansiella företag 39 39

Icke-finansiella företag 10 2 165 2 175

Företagsomomfattasav

direktivetomicke-finansiell

rapportering 10 2 204 2 213

Hushåll 17 137 6 120 23 257

av vilka lån som är säkrade

genom bostadsfastigheter 17 137 6 120 23 257

Total 17 137 6 130 2 204 25 470

LånförenligamedEU-

taxonomin,kapitalutgifter,

2023(mkr)

Svensk

bank-

verksamhet

Baltisk

bank-

verksamhet

Företag och

Institutioner Total

Finansiella företag 287 287

Icke-finansiella företag 38 2 922 2 960

Företagsomomfattasav

direktivetomicke-finansiell

rapportering 38 3 210 3 248

Hushåll 17 137 6 120 23 257

av vilka lån som är säkrade

genom bostadsfastigheter 17 137 6 120 23 257

Total 17 137 6 158 3 210 26 505

Hållbarfinansiering(mkr)

Svenskbank-

verksamhet

Baltiskbank-

verksamhet

Företag och

Institutioner 2023 2022 2021

Registretförhållbaratillgångar

22 628 12905 38 605 74 138 59297 44 655

Registretförhållbaratillgångar,grönatillgångar 22 628 7609 37 453 67690 53 044 44 655

– varav förnybar energi 47 1 665 642 2 354 2 296 2 401

– varav energieffektivisering 38 38

– varav gröna byggnader

22 123 2 872 31 818 56 813 45 064 40 277

– varav hållbara transporter 420 4 957 5 377 3 648 252

– varav hållbar förvaltning av naturresurser 1 122 1 122 812 595

– varav förebyggande och begränsning

av föroreningar 1 950 1 950 1 200 1 130

– varav hållbar hantering av vatten

och avloppsvatten 36 36 24

Registretförhållbaratillgångar,socialatillgångar 5296 1 152 6 448 6 253

– varav skapande av sysselsättning 3 690 3 690 3 670

– varav socioekonomisk utveckling och

självbestämmande 1 606 968 2 574 2 583

– varav bostäder till överkomliga priser 184 184

Hållbarfinansiering,övrigt 575 1 562 2 137 1 888 939

– varav energieffektiviseringslån 4 220 224 18

– varav billån med miljökriterier 264 1 131 1 395 1 366 721

– varav solcellslån 307 211 518 522 200

Hållbarhetslänkadelån 1 711 8 474 10 185 11 460 9146

Totaltredovisatbruttovärde

23 203 16 178 47079 86 460 72 645 54 740

Hållbarhetslänkade lån, beviljade

ej utnyttjade lånelöften 307 27 705

1) Kvalificerade lån, enligt Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering.

2) EU:s taxonomikriterier för DNSH har ej tillämpats, till skillnad från bankens taxonomirapportering för hushållslån som är säkrade genom bostadsfastigheter.

3) Total volym av registret för hållbara tillgångar, hållbar finansiering, övrigt samt hållbarhetslänkade lån.

Effektindikatorer,registrethållbaratillgångar 2023 2022 2021

Effektindikator, gröna tillgångar

Undvikande av utsläpp (tCO

334 886 385 398 595 029

Förnybar energi – energiproduktion (GWh) 851 1 154 1 805

Energieffektivisering – lagringskapacitet (MWh) 3

Gröna byggnader – energibesparingar (GWh) 110 78 21

Hållbara transporter – fordon med låga koldioxidutsläpp (antal) 16 174 16 173

Förebyggande och begränsning av föroreningar – hanterat avfall (ton) 325 650 150 000 150 000

Hållbar förvaltning av naturresurser – FSC/PEFC certifierad skogsarea (ha)

24 254 28 141 26 741

Hållbar hantering av vatten och avloppsvatten – hanterad volym (m

) 30 000 30 000

Effektindikator,socialatillgångar

Skapande av sysselsättning – små och medelstora företag i områden med socio ekonomiska utmaningar (antal) 7 771 7 857

Socioekonomisk utveckling och självbestämmande

– små och medelstora företag som ägs av kvinnor (antal) 5 641 5 537

– boende i områden med socioekonomiska utmaningar (antal)

409 392

Bostäder till överkomliga priser – boende i hyresbostäder (antal) 231

1) Beräkningar baseras på kategorierna gröna byggnader, förnybar energi och hållbara transporter.

2) Omräkning av historiska nyckeltal till följd av ändrad beräkningsmetod baserat på finansierad andel.

3) Antal personer folkbokförda i ett flerbostadshus i ett socioekonomiskt utsatt område.

217Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

ESG-obligationer

,Swedbankarrangör 2023 2022 2021

Transaktioner där Swedbank agerat som

arrangör under året (antal) 73 70 99

Total volym där Swedbank agerat som

arrangör under året (mdkr) 31,7 33,6 49,9

Andel i relation till total volym där Swed

bank agerat som arrangör under året (%) 32 21,4 23,7

Total volym där Swedbank agerat som

arrangör från start (mdkr) 206,4 174,7 141,1

1) ESG-obligationer (gröna, sociala, hållbarhets- och hållbarhetslänkade obligationer).

1.4Finansiellhälsa

Mål

Vår vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart och vi vill göra det

möjligt för en miljon människor att stärka sin finansiella hälsa till 2030, i Sverige

och i de baltiska länderna.

Affärsmål

•

Antal assisterade rådgivningsmöten, Svensk bankverksamhet,

300 000 år 2025

•

Antal privatkunder med långsiktigt sparande, Baltisk bankverksamhet,

900000 år2030

Åtgärder och aktiviteter

Genom rådgivning och utbildning får kunderna en möjlighet att kunna bygga upp

sin ekonomi och skaffa sig nöd vändig finansiell kunskap för att känna trygghet

ivardagen och inför framtiden. Begreppet som används är finansiell hälsa, och det

målsätts i Swedbank med start från 2023. Med FN:s definition av ekonomisk hälsa

som grund, ”att känna sig trygg i sin privatekonomi, att ha kontroll, motståndskraft

och ekonomisk frihet”, är ambitionen att ge bankens kunder rätt förutsättningar

attnå dit.

Arbetssättet utvecklas med nya verktyg för att kunna guida bankens kunder via

kontor och kundcenter parallellt med de digitala kanalerna som gör det möjligt för

fler att ta del av bankens rådgivning. Genom att fortsätta utbilda i privatekonomi,

både i skolor, sociala media, redaktionell media och via olika samhällsinitiativ

skapas förutsättningar för att höja kunskapsnivån.

Det handlar om att få kunskap om bland annat betalningar, sparande, lån, för

säkringar och pension, vilket i sin tur gör det möjligt att fatta långsiktiga beslut

ochskapa trygghet i en föränderlig omvärld. Här har Swedbank en möjlighet att

påverka kunskapsnivån, att höja med vetande graden om ekonomi i stort men också

för den enskilde individen. Mer välgrundade beslut och en starkare privatekonomisk

situation för kunden ger också en stabilare ekonomisk situation i samhället.

Privatekonomiskutbildning

Swedbanks samhällsengagemang ligger djupt rotat i Swedbanks historia och

ärminst lika viktigt att arbeta med idag som tidigare. Tyngdpunkten ligger på barn

och unga och via olika initiativ ger vi en grund att bygga vidare på när det handlar

om privatekonomi och före tagande. I mötet vill banken väcka intresse, dela kun

skap om privat ekonomi och hur olika livsval kan påverka deras framtid. Detta görs

framför allt viaföreläsningar i skolan och föreningar. Det här är ett arbete som

bedrivs på alla hemmamarknader; Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

I Sverige finns initiativet Ung ekonomi, ett samarbete med sparbankerna och

sparbanksstiftelserna, där 96 700 barn och unga utbildades under 2023. Utbild

ningarna genomförs både på plats och digitalt och når på så sätt tusentals barn

och unga, oavsett bakgrund och för kun skaper. Tidningen Lyckoslanten är ytter-

ligare ett samarbete med sparbankerna för att lära skolbarn i årskurs 4–6 om

pengar och sparande.

I Litauen anordnades för tredje året Mokonomika som är den största digitala

föreläsningen i landet med över 280 000 deltagare. Skolor kan ta del av 18 lektio

ner som detta år hade fokus på ämnen som sträckte sig från innovation, artificiell

intelligens och robotar till hållbarhet och finansiell kunskap. Mokonomika är en del

av Världens största lektion som anordnas av UNICEF och UNESCO och som syftar

till att skapa innovativa utbildningsverktyg för att bidra till FN:s mål för hållbar

utveckling. I partnerskap med National Television genomfördes en speciell

Mokonomika-sändning. Efter sändningen uppgick antalet besök på olika sociala

medier till cirka en miljon.

Swedbank ordnar andra utbildningsinsatser i form av föreläsningar och utbild

ningsmaterial, till exempel Ready for Life i Lettland och Financial Laboratory i Lett-

land och Litauen. Swedbanks medarbetare i Estland har även möjlighet att under

arbetstid gästföreläsa, online eller fysiskt, i skolor via den digitala plattformen

Building Your Future. Liknande initiativ är Money Day i Lettland som utbildade barn

om privatekonomi i skolor och Swedbank Savings Diary’s financial literacy summer

festival i Tartu, Estland.

I Sverige finns initiativet Digital ekonomi med syfte att bidra till digital inklude

ring. I år arrangerades kundträffar i kombination med den bankgemensamma kam-

panjen Svårlurad för att sätta extra fokus på hur man skyddar sig mot bedrägerier.

Mätetal

Utfallaffärsmål,tusen 2023 2022 2021

Antal assisterade rådgivningsmöten,

Svensk bankverksamhet

265 240

Antal privatkunder med långsiktigt

sparande, Baltisk bankverksamhet

480 440

1) Fysiska eller digitala möten med en rådgivare.

2) Kunder med sparprodukter som är länkade till den finansiella marknaden, t.ex. aktier eller

fonder (inklusive pensionsfonder).

Utbildningstillfälleniprivatekonomi

2023 2022 2021

– Sverige 96 700

– Estland, Lettland och Litauen 23 870

1) Antal deltagare vid föreläsningar inom olika samhällsinitiativ.

Samhällsinvesteringar,mkr 2023 2022 2021

Samhällsinvesteringartotalt

119 111 117

– varav Sverige 90 88 83

– varav Estland 15 12 14

– varav Lettland 7 6 13

– varav Litauen 7 5 7

1) Varav 50 mkr i Sverige utgörs av avsättning till ideella organisationer från Swedbank

Robur Humanfond.

218 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

Miljöinformation

2.1 Rapportering enligt EU:s taxonomiförordning

Ett första steg mot utökad taxonomirapportering

Swedbank omfattas av EU:s taxonomiförordning (EU-taxonomin), ett klassificeringssystem

som definierar kriterier för när en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar.

Sedan 2021 rapporterar Swedbank andelen tillgångar mot ekonomiska verksamheter som

omfattas av EU- taxonomin. I år utökas rapporteringen med information om Swedbanks

kunder samt motparters tillgångar, finansiella garantier och förvaltat kapital kopplade till

miljö mässigt hållbara ekonomiska verksamheter, det vill säga verksamheter som är taxonomi-

förenliga. Taxonomirapporteringen baseras på den konsoliderade situationen i enlighet med

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut.

Den konsoliderade situationen avviker från den IFRS-baserade koncernredovisningen när det

gäller konsolidering av försäkringsföretag, joint ventures och dotterföretag. I övrigt tillämpas

samma principer.

EU-taxonomin är en viktig del i EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Den

utgör ett ramverk som gör det enklare för företag att identifiera miljömässigt hållbara investe-

ringar. Taxonomiförenliga tillgångar förutsätter att:

•

underliggande ekonomiska verksamheter väsentligt bidrar till minst ett av EU:s

sex miljö mål;

•

inte orsakar betydande skada på någon av de andra miljömålen;

•

uppfyller de sociala minimiskyddsåtgärderna samt

•

ekonomiska verksamheter uppfyller de tekniska granskningskriterierna för ett

specifikt miljö mål.

I årets rapport presenteras för första gången huvudnyckeltalet – andelen taxonomiförenliga

tillgångar (GAR, Green Asset Ratio). Det visar hur stor andel av Swedbanks tillgångar som är

taxonomiförenliga. Väsentliga definitioner från EU-taxonomin och de standardiserade tabel-

lerna finns på sidan 287.

Ett regelverk under utveckling

Rapporteringskraven i EU-taxonomin är omfattande och utvecklas ständigt. Den 21 december

2023 publicerade EU en ny vägledning (FAQ) kring tolkningen av rapporteringskraven samt

introducerade förtydliganden av rapporteringskrav och definitioner. Vägledningen publicer-

ades sent på året och Swedbank har därför ännu inte fullt ut implementerat de nya förän-

dringarna eller inkluderat dem i årets rapport. I den svenska bankföreningens arbetsgrupp

disku teras tolkning av de nya förtydligandena i vägledningarna, vilka kommer adresseras i års-

redovisningen för 2024. Därtill har Swedbank beaktat Finansinspektionens rapport Taxonomi-

information i årsredovisningar som publicerades den 25 januari 2024.

EU-regelverket är fortfarande i ett tidigt implementeringsskede. Tolkningarna är under

bearbetning och fastställd branschpraxis under utveckling. Mot bakgrund av det ser

Swedbank ett fortsatt utrednings- och implementationsarbete.

Nyckeltal

Det huvudsakliga nyckeltalet för banker, GAR, syftar till att öka transparens och påskynda den

hållbara omställningen. Per 31 december 2023 är GAR 1,36 procent avseende omsättning

samt 1,41 procent avseende kapitalutgifter. Swedbanks GAR påverkas främst av energi-

prestanda i Swedbanks bolåneportfölj samt andelen miljömässigt hållbara ekonomiska

verksam heter hos företag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering (Non-

Financial Reporting Directive) inom Swedbanks företagsutlåning.

Andelen gröna tillgångar under förvaltning är 2,66 procent avseende omsättning samt

4,24procent avseende kapitalutgifter per 31 december 2023. De påverkas av fonders samt

diskretionär portföljförvaltnings underliggande innehav och deras investeringsstrategi.

Ekonomiska verksamheter inom gas och kärnkraft rapporteras i separata tabeller för

första gången i årets rapport. Swedbanks tillgångar, finansiella garantier samt förvaltat kapital

för verksamheter inom gas och kärnkraft är begränsade med endast lägre belopp.

Implementering i verksamheten

Ovan nämnda nyckeltal har introducerats för Swedbanks affärsområden och kommer följas upp

löpande framöver. Genom att stödja våra kunder att få mer hållbara verksamheter och bostäder

samt göra mer hållbara investeringar, är ambitionen att förbättra dessa nyckeltal.

Ett av Swedbanks strategiska mål är att öka tillväxten i bankens register för hållbara till-

gångar, där taxonomiförenliga bolån utgör en viktig del. En ökad andel av miljömässigt håll-

bara tillgångar är en viktig del i Swedbanks klimatarbete. Banken har beslutat om vetenskaps-

baserade reduktionsmål, i linje med Parisavtalet, för finansierade utsläpp fram till 2030 inom

ett flertal sektorer varav kommersiella fastigheter och bolån omfattas.

EU-taxonomin är ett av flera verktyg för att identifiera de verksamheter hos Swedbanks

kunder som är i linje med Parisavtalet och som därmed kan bidra till Swedbanks arbete för att

nå klimatmålen. Ökning av taxonomiförenliga tillgångar samt tillgångar under förvaltning är

viktigt för att Swedbank ska kunna säkerställa att målen uppfylls.

Implementering av ny hållbarhetsrelaterad information

Under året har Swedbank genomfört en rad aktiviteter för att vidareutveckla processer för

rapportering i enlighet med EU-taxonomin.

Swedbank har samlat in kompletterande hållbarhetsrelaterad kundinformation för företag

(som är skyldiga att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering), för att

kunna identifiera hur förenliga Swedbanks tillgångar är med EU- taxonomins kriterier. Dess-

utom har Swedbank samlat in data avseende bostadsfastigheters energieffektivitet i form

avenergideklarationer.

I dagsläget har Swedbank inte data för samtliga efterfrågade datapunkter. Exempelvis har

det funnits svårigheter att påvisa användning av intäkter relaterade till företagslån samt att

definansiella företag som Swedbank har exponeringar mot ännu inte har rapporterat sin

taxonomi förenlighet. Swedbank har tills vidare valt att inte kontakta specifika motparter för

att efterfråga data.

Svenska banker har vanligtvis begränsad direktutlåning till kommunala bolag. Swedbanks

affärsmodell är inte i väsentlig del baserad på finansiering av allmännyttiga bostäder efter-

som endast en liten andel av Swedbanks utlåning sker till kommunala företag varför dessa

tillgångar inte har redovisats.

I takt med att lagkraven successivt implementeras , exempelvis genom att även finansiella

företag rapporterar taxonomiförenlighet, förväntas tillgången till data förbättras över tid.

Swedbank bedömer att nedanstående parametrar påverkar andelen taxonomiförenliga till-

gångar, finansiella garantier samt förvaltat kapital:

Energideklarationer

•

54 procent av Swedbanks säkerheter för bolån har inte giltiga energideklarationer vilket

begränsar möjligheten att påvisa taxonomiförenlighet.

•

För de säkerheter i Sverige som har en giltig energideklaration är kraven för att uppnå

taxonomi förenlig nivå högre än i många andra länder inom EU.

EU-taxonomin omfattning

•

Företagsutlåningen står för 27 procent av Swedbanks tillgångar varav endast 2 procent

finns i företag som rapporterar enligt EU- taxonomin.

•

Förvaltat kapital i globala portföljer och fonder med placeringsinriktning inom små och

medelstora företag samt företag utanför Europa som inte rapporterar enligt EU-taxonomin,

leder till en lägre taxonomiförenlighet.

Datatillgänglighet och kvalitet

•

Avsaknad av central extern databas samt bristande kvalitet av externa data medför svårig-

heter med insamling av kvalitetssäkrade data.

•

Finansiella företag har endast rapporterat den andel av verksamheten som omfattas av

EU:s taxonomi och rapporterar taxonomiförenlighet i rapporten för räkenskapsåret 2023,

vilket innebär att Swedbanks potentiellt taxonomiförenliga tillgångar i finansiella företag

kommer rapporteras först för räkenskapsåret 2024.

•

Det har funnits svårigheter att samla in data gällande omfattning uppdelat per klimatmål

för företag. Nästa år kommer omfattning kunna rapporteras per klimatmål för företag.

•

Rapportering av flödet avseende förvaltat kapital har inte kunnat rapporteras eftersom

data inte varit tillgängligt.

Avsaknad av praxis och system

•

EU-taxonomin är ett nytt regelverk och det saknas vägledning och praxis i många frågor.

Swedbank är därför fortfarande i uppstartsfasen med att uppdatera kundprocesser och

utveckla nya produkter.

•

Swedbanks system kan ännu inte påvisa och följa upp användning av företagens lån vilket

medför svårigheter.

Introduktion av nya standardiserade tabeller

Swedbank har tidigare rapporterat hur stor andel av tillgångarna som omfattas av EU-taxonomin.

Från och med räkenskapsåret 2023 rapporterar Swedbank för första gången hur stor andel

avtillgångarna som också är förenliga med de tekniska granskningskriterierna inom EU-taxo-

nomin. Som finansiellt företag baserar Swedbank sin rapportering på företagskunder, andra

motparter samt energidata för fastigheterna som används som säkerheter för bolån.

Swedbank rapporterar för 2023 hur tillgångar bidrar till EU:s två klimatrelaterade miljömål

1) Begränsning av klimatförändringar och 2) Anpassning till klimatförändringar. I de fall hus-

hållstillgångar är relevanta för verksamheter inom flera miljömål har Swedbank valt att allo-

kera till verksamheter som är mest väsentliga för Swedbank, samtliga av dessa återfinns

inom klimatmålet Begränsningar av klimatförändringar.

I och med att Swedbank inte har något att rapportera för de övriga fyra miljömålen har

Swedbank valt att endast inkludera de delar av mallarna som berör de klimatrelaterade målen

för årets rapportering. Årsredovisningarna för företag, som omfattas av skyldigheterna att

lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering, kommer från och med räken-

skapsåret 2023 innefatta redovisning för samtliga sex miljömål. Swedbanks taxonomirappor-

tering kommer därmed att från och med nästa år inkludera redovisning för alla sex miljömål.

219Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

Se nedan bakgrundsinformation till stöd för de olika tabellerna presenterade nedan:

0. Sammanställning av resultatindikatorer

Nyckeltalen presenteras i en sammanställning som en introduktion till de kommande

tabellerna. Swedbanks nyckeltal baseras på företagens omsättningsindikator samt

kapitalutgifts indikator från publicerade årsredovisningar.

Swedbank har valt att rapportera nyckeltalen för flödet för de fyra kolumnerna:

•

% täckning (över totala tillgångar);

•

% av tillgångarna som täcks av resultatindikatorn över totala tillgångar;

•

% av tillgångar som exkluderas från täljaren hos andel gröna tillgångar (GAR);

•

% av tillgångar som exkluderas från nämnaren hos andel gröna tillgångar (GAR).

Detta har gjorts trots att kvaliteten på informationen om tillgångarna i nämnaren är

ofull ständig, vilket gör att nyckeltalen inte är rättvisande.

1. Tillgångar för beräkningar av andelen gröna tillgångar (omsättning och kapitalutgifter)

Dessa tabeller ger en översikt av de tillgångar samt exponeringar utanför balansräkningen

som påverkar andelen gröna tillgångar. Fokus ligger på finansiella och icke-finansiella företag,

hushållstillgångar samt kapitalförvaltning enligt nedan:

Kunders och motparters rapportering

•

Finansiella företag är i hög grad beroende av att kunder och motparter rapporterar i enlig-

het med EU-taxonomin för att de i sin tur ska kunna fullgöra sin rapporteringsskyldighet

med ett års fördröjning. Uppgifter om icke-finansiella företags rapportering har inhämtats

via en extern leverantör.

Bolån

•

Hushålls förvärv och ägande av fastighet är en verksamhet som omfattas av EU-taxonomin.

För Swedbank ses bolånen (lån till hushåll med bostadsfastigheter som säkerhet), som

utgör en majoritet av tillgångarna som omfattas av taxonomin, som centrala. Bostäder står

för en stor del av EU:s energikonsumtion och växthusgasutsläpp, och den kan minskas

genom ökad energieffektivitet. Swedbank är med och finansierar energieffektivisering och

energidata av god kvalitet är därför avgörande.

•

För att ett bostadslån ska vara förenligt med EU-taxonomin behöver fastighetens primär-

energibehov vara inom topp 15 procent av det nationella beståndet eller inneha energi klass

A. Gällande energikravet har Swedbank utgått från tröskelvärden framtagna på uppdrag av

Fastighetsägarna för de svenska bolånen. Motsvarande information har använts för bolån

och säkerheter i Estland. I Lettland och Litauen har endast energiklass A beaktats.

•

För att uppnå de krav som ställs för att inte orsaka betydande skada på målet om klimat-

anpassning har Swedbank genomfört klimatriskanalyser för fastigheter som används som

säkerhet för bolån, enligt samma metod som används i Pelare 3 ESG-riskrapporten. De

bolån där fastigheten antingen tillhör topp 15 procent eller innehar energiklass A och där

klimatriskanalysen visar låg risk, redovisas som taxonomiförenliga. Data till klimatrisk-

analysen köps in från extern leverantör och ett arbete med att under 2024 utveckla dessa

analyser pågår.

Billån

•

Swedbanks billån omfattas också av EU-taxonomin. Swedbank har inte kunnat fastställa

att någon andel av lånen är taxonomiförenliga, vilket främst beror på svårigheter att nå

kraven som ställts för att inte orsaka betydande skada på övriga miljömål samt databrist.

Kapitalförvaltning

•

Swedbank mäter och följer kontinuerligt upp andelen av taxonomiförenliga investeringar

itillgångar under förvaltning. Under 2023 har ett antal fonder i produktutbudet åtagit sig en

minsta andel taxonomiförenliga investeringar. EU-taxonomin kommer utgöra ett av flera

centrala verktyg för hållbarhetsuppföljning i kapitalförvaltningen. Därtill ser Swedbank

även att investeringar i företag med taxonomiförenliga verksamheter kommer att vara ett

verktyg för Swedbank att nå sina klimatmål.

2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation (omsättning och kapitalutgifter)

Detaljerad information av raden Icke-finansiella företag i tabell 1. Tabellerna presenterar lån

och förskott utifrån utlåning till olika företag baserat på deras huvudsakliga verksamhet ned-

brutet på 4NACE-nivån, med information om redovisat bruttovärde och belopp som är miljö-

mässigt hållbara inom de olika klimatmålen.

3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken

(omsättning och kapitalutgifter)

Detaljerad information av de olika tillgångsraderna avseende procenttalen i förhållande till alla

täckta tillgångar i nämnaren.

4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet

(omsättning och kapitalutgifter)

Detaljerad information av de olika tillgångsraderna avseende procenttalen i förhållande till

flödet av alla tillgångar som omfattas av EU-taxonomin.

5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen

(omsättning och kapital utgifter)

Detaljerad information av de olika exponeringarna utanför balansräkningen avseende procent-

talen i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av EU-taxonomin.

Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter (omsättning och kapitalutgifter)

Fem olika tabeller med detaljerad information avseende de sex identifierade ekonomiska verk-

samheterna inom kärnenergi och fossilgas inkluderade i de olika tabellerna avseende Andelen

gröna tillgångar, Andel gröna förvaltade tillgångar samt Andel gröna finansiella garantier.

0. Sammanställning av resultatindikatorer

Alla miljömässigt

hållbara tillgångar,

på grundval av mot-

partens omsättnings-

indikator, mkr

Resultatindikator,

på grundval av

omsättnings-

indikatorn hos

motparten

Resultatindikator, på grund-

val av kapitalutgiftsindi-

kator hos motparten, med

undantag för låne aktiviteter

där allmänna nyckeltal för

låneaktiviteter används

% täckning (över

totala tillgångar), %

av tillgångarna som

täcks av resultat-

indikatorn över totala

tillgångar

% av tillgångar som

exkluderas från tälja-

ren hos andel gröna

tillgångar (GAR)

% av tillgångar som

exkluderas från

nämnaren hos andel

gröna tillgångar

(GAR)

Huvudsaklig

resultat indikator

Andel gröna tillgångar

(GAR) i stocken 25 470 1,36 1,41 74,42 25,83 25,58

Andra resultat-

indikatorer

Andel gröna tillgångar

(GAR) flöde 5 994 2,00 1,96 90,21 47,52 9,79

Andel gröna finansiella

garantier 2 0,05 0,03

Andel gröna tillgångar

under förvaltning 19 515 2,66 4,24

220 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar

Omsättning

2023

Totalt

redo visat

brutto-

värde

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Taxonomirelevanta sektorer

(som omfattas av taxonomin)

Taxonomirelevanta sektorer

(som omfattas av taxonomin)

Taxonomirelevanta sektorer

(som omfattas av taxonomin)

Varav miljömässigt hållbara

(förenliga med taxonomikraven)

Varav miljömässigt hållbara

(förenliga med taxonomi kraven)

Varav miljömässigt hållbara

(förenliga med taxonomikraven)

mkr

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar –

Täckta tillgångar i både

täljare och nämnare

Lån och förskott, ränte-

bärande värdepapper och

egetkapital instrument som

inte innehas för handel och

som får användas iberäk-

ningen av andelen gröna

tillgångar 1 225 251 1 030 626 25 470 23 257 34 611 7 1 046 922 25 470 23 257 34 611

Finansiella företag 13 060 39 18 4 854 39 18

Kreditintitut 2 912 955

Lån och förskott 145 40

Räntebärande värde-

papper, inklusive UoP 1 442 317

Egetkapitalinstrument 1 326 598

Övriga finansiella företag 10 148 39 18 3 899 39 18

Värdepappers företag

Lån och förskott

Räntebärande värde-

papper, inklusive UoP

Egetkapitalinstrument

Förvaltnings bolag 1 0

Lån och förskott 1 0

Räntebärande värde-

papper, inklusive UoP

Egetkapitalinstrument

Försäkrings företag

Lån och förskott

Räntebärande värde-

papper, inklusive UoP

Egetkapitalinstrument

Icke-finansiella företag 37 620 2 175 34 593 7 11 442 2 175 34 593

Lån och förskott 37 620 2 175 34 593 7 11 442 2 175 34 593

Räntebärande värde-

papper, inklusive UoP

Egetkapitalinstrument

Hushåll 1 174 571 1 030 612 23 257 23 257 1 030 612 23 257 23 257

Lån med säkerhet

ibostadsfastigheter 1 029 187 1 029 187 23 257 23 257 1 029 187 23 257 23 257

Lån för byggnads-

renovering 624 312 312

Lån till motorfordon 10 967 1 113 1 113

Finansiering av lokala

myndig heter

Bostadsfinansiering

Annan finansiering av

lokala myndigheter

Säkerhet som erhållits

genom övertagande av

kontroll: bostadsfastig-

heter och kommersiella

fastigheter 14 14 14

221Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

2023

Totalt

redo visat

brutto-

värde

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Taxonomirelevanta sektorer

(som omfattas av taxonomin)

Taxonomirelevanta sektorer

(som omfattas av taxonomin)

Taxonomirelevanta sektorer

(som omfattas av taxonomin)

Varav miljömässigt hållbara

(förenliga med taxonomikraven)

Varav miljömässigt hållbara

(förenliga med taxonomi kraven)

Varav miljömässigt hållbara

(förenliga med taxonomikraven)

mkr

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Tillgångar som exkluderas

från täljaren i GAR- beräk-

ningen (täcks i nämnaren) 651450

Finansiella och icke-

finansiella företag 619320

SMF och icke-finansiella

företag (förutom SMF)

som inte omfattas av

skyldig heterna att lämna

uppgifter enligt direktivet

om icke- finansiell

rapportering 559713

Lån och förskott 547569

Lån med säkerhet

ikommersiella fastig-

heter 183318

Lån för byggnads-

renovering

Räntebärande värde-

papper 233

Egetkapitalinstrument 11911

Motparter från länder

utanför EU som inte

omfattas av skyldig-

heterna offentliggöra

information enligt direk-

tivet omicke-finansiell

rapportering 59607

Lån och förskott 51304

Räntebärande värde-

papper 7206

Egetkapitalinstrument 1098

Derivat 1606

Internbanklån på anfodran 2685

Kontant och kontant-

relaterade tillgångar 3915

Andra kategorier av

tillgångar (exempelvis

goodwill, råvaror etc) 23925

Andel gröna tillgångar totalt 1 876 715 1 030 626 25 470 23 257 34 611 7 1 046 922 25 470 23 257 34 611

Tillgångar som inte täcks

för GAR-beräkning 645242

Stater och överstatliga

emittenter 43835

Exponering mot

central banker 409072

Handelslager 192335

Summa tillgångar 2 521 956 1 030 626 25 470 23 257 34 611 7 1 046 922 25 470 23 257 34 611

Exponeringar utanför

balansräkningen – Företag

som omfattas av skyldig-

heterna att lämna upp gifter

enligt direktivet omicke-

finansiell rapportering

Finansiella garantier 3 164 2 186 2 2

Förvaltade tillgångar 733 854 19 515 1 062 12 255 203 132 205 469 19 515 1 062 12 255

Värdepapper 214 422 2 291 40 956 76 10 75 700 2 291 40 956

Egetkapital instrument 519 433 17 225 1 023 11 299 127 121 129 769 17 225 1 023 11 299

1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts.

Omsättning

222 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar

Kapitalutgifter

2023

Totalt

redo visat

brutto-

värde

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Taxonomirelevanta sektorer

(som omfattas av taxonomin)

Taxonomirelevanta sektorer

(som omfattas av taxonomin)

Taxonomirelevanta sektorer

(som omfattas av taxonomin)

Varav miljömässigt hållbara

(förenliga med taxonomikraven)

Varav miljömässigt hållbara

(förenliga med taxonomi kraven)

Varav miljömässigt hållbara

(förenliga med taxonomikraven)

mkr

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar –

Täckta tillgångar i både

täljare och nämnare

Lån och förskott, skuldför-

bindelser och egetkapital-

instrument som inte innehas

för handel och som får

användas iberäkningen av

andelen gröna tillgångar 1 225 251 1 030 626 26 505 23 257 1 142 1 147 32 1 048 935 26 505 23 257 1 142 1 147

Finansiella företag 13 060 287 283 5 607 287 283

Kreditintitut 2 912 955

Lån och förskott 145 40

Räntebärande värde-

papper, inklusive UoP 1 442 317

Egetkapitalinstrument 1 326 598

Övriga finansiella företag 10 148 287 283 4 652 287 283

Värdepappers företag

Lån och förskott

Räntebärande värde-

papper, inklusive UoP

Egetkapitalinstrument

Förvaltnings bolag 1 1

Lån och förskott 1 1

Räntebärande värde-

papper, inklusive UoP

Egetkapitalinstrument

Försäkrings företag

Lån och förskott

Skuldförbindelser,

inklusive UoP

Egetkapitalinstrument

Icke-finansiella företag 37 620 2 960 1 142 864 32 13 702 2 960 1 142 864

Lån och förskott 37 620 2 960 1 142 864 32 13 702 2 960 1 142 864

Skuldförbindelser,

inklusive UOP

Egetkapitalinstrument

Hushåll 1 174 571 1 030 612 23 257 23 257 1 030 612 23 257 23 257

Lån med säkerhet

ibostadsfastigheter 1 029 187 1 029 187 23 257 23 257 1 029 187 23 257 23 257

Lån för byggnads-

renovering 624 312 312

Lån till motorfordon 10 967 1 113 1 113

Finansiering av lokala

myndig heter 0

Bostadsfinansiering

Annan finansiering av

lokala myndigheter

Säkerhet som erhållits

genom övertagande av

kontroll: bostadsfastig-

heter och kommersiella

fastigheter 14 14 14

223Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

2023

Totalt

redo visat

brutto-

värde

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Taxonomirelevanta sektorer

(som omfattas av taxonomin)

Taxonomirelevanta sektorer

(som omfattas av taxonomin)

Taxonomirelevanta sektorer

(som omfattas av taxonomin)

Varav miljömässigt hållbara

(förenliga med taxonomikraven)

Varav miljömässigt hållbara

(förenliga med taxonomi kraven)

Varav miljömässigt hållbara

(förenliga med taxonomikraven)

mkr

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Tillgångar som exkluderas

från täljaren i GAR- beräk-

ningen (täcks i nämnaren)

651450

Finansiella och icke-

finansiella företag 619320

SMF och icke-finansiella

företag (förutom SMF)

som inte omfattas av

skyldig heterna att lämna

uppgifter enligt direktivet

om icke- finansiell

rapportering 559713

Lån och förskott 547569

Lån med säkerhet

ikommersiella

fastig heter 183318

Lån för byggnads-

renovering

Räntebärande värde

papper 233

Egetkapitalinstrument 11911

Motparter från länder

utanför EU som inte

omfattas av skyldig-

heterna att offentliggöra

information enligt direk-

tivet omicke-finansiell

rapportering 59607

Lån och förskott 51304

Skuldförbindelser 7206

Egetkapitalinstrument 1098

Derivat 1606

Internbanklån på anfodran 2685

Kontant och kontant-

relaterade tillgångar 3915

Andra kategorier av

tillgångar (exempelvis

goodwill, råvaror etc) 23925

Andel gröna tillgångar totalt 1 876 715 1 030 626 26 505 23 257 1 142 1 147 32 1 048 935 26 505 23 257 1 142 1 147

Tillgångar som inte täcks

för GAR-beräkning 645 242

Stater och överstatliga

emittenter 43 835

Exponering mot

central banker 409 072

Handelslager 192 335

Summa tillgångar 2 521 956 1 030 626 26 505 23 257 1 142 1 147 32 1 1 048 935 26 505 23 257 1 142 1 147

Exponeringar utanför

balansräkningen – Företag

som omfattas av skyldig-

heterna att lämna upp gifter

enligt direktivet omicke-

finansiell rapportering

Finansiella garantier 3 164 1 1 812 1 1

Förvaltade tillgångar 733 854 31 107 1 932 18 790 341 273 219 898 31 107 1 932 18 790

Värdepapper 214 422 3 670 90 1 458 59 20 78 332 3 670 90 1 458

Egetkapital instrument 519 433 27 437 1 842 17 332 281 252 141 566 27 437 1 842 17 332

1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts.

Kapitalutgifter

224 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation

Omsättning

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Uppdelning i sektorer – NACE

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

mkr

Varav miljömässigt

hållbara (CCM)

Varav miljömässigt

hållbara (CCA)

Varav miljömässigt

hållbara

01.47 Äggproduktion och uppfödning av fjäderfä 1 1

02.10 Skogsförvaltning och skogsskötsel 73 73

07.29 Utvinning av annan malm 26 26

08.12 Utvinning av sand, grus och berg; utvinning

av lera och kaolin 28 28

10.12 Beredning och hållbarhetsbehandling

av fjäderfäkött 8 8

10.51 Mejerivarutillverkning 45 45

10.86 Tillverkning av homogeniserade livsmedels-

preparat inklusive dietmat 9 9

10.89 Framställning av andra livsmedel 10 10

13.94 Tågvirkes- och bindgarnstillverkning 4 0 4 0

16.10 Sågning och hyvling av trä 9 0 9 0

17.12 Pappers- och papptillverkning 25 1 25 1

17.29 Tillverkning av andra pappers- och

pappvaror 141 141

20.13 Tillverkning av andra oorganiska

baskemikalier 5 0 5 0

21.20 Tillverkning av läkemedel 14 14

22.19 Annan gummivarutillverkning 126 126

22.21 Tillverkning av plasthalvfabrikat 340 340

22.29 Annan plastvarutillverkning 350 350

24.10 Framställning av järn och stål samt

ferrolegeringar 37 34 37 34

24.20 Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler

och tillbehör av stål 1 0 1 0

24.33 Tillverkning av andra kallformade produkter

av stål 1 1 1 1

24.42 Framställning av aluminium 12 12

24.43 Framställning av bly, zink och tenn 2 2

25.11 Tillverkning av metallstommar

och delar därav 1095 0 1095 0

25.40 Tillverkning av vapen och ammunition 165 1 165 1

25.62 Metallegoarbeten 0 0 0 0

25.99 Övrig metallvarutillverkning 182 182

26.12 Tillverkning av kretskort 5 5

26.20 Tillverkning av datorer och kringutrustning 1 0 1 0

26.30 Tillverkning av kommunikationsutrustning 151 151

26.51 Tillverkning av instrument och apparater

för mätning, provning och navigering 1 1

27.12 Tillverkning av eldistributions- och

elkontrollapparater 0 0 0 0

27.40 Tillverkning av belysningsarmatur 12 1 12 1

28.11 Tillverkning av motorer och turbiner utom

för luftfartyg och fordon 5 0 5 0

28.22 Tillverkning av lyft- och godshanterings-

anordningar 897 0 897 0

28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg 55 13 55 13

28.25 Tillverkning av maskiner och apparater

för kyla och ventilation utom för hushåll 276 102 276 102

28.92 Tillverkning av gruv-, bergbrytnings-

och byggmaskiner 24 0 24 0

225Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Uppdelning i sektorer – NACE

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

mkr

Varav miljömässigt

hållbara (CCM)

Varav miljömässigt

hållbara (CCA)

Varav miljömässigt

hållbara

28.99 Tillverkning av övriga specialmaskiner 286 103 286 103

29.10 Motorfordonstillverkning 105 0 105 0

29.20 Tillverkning av karosserier för motor fordon;

tillverkning av släpfordon och påhängsvagnar 27 0 27 0

30.20 Tillverkning av rälsfordon 652 652

30.40 Tillverkning av militära stridsfordon 445 2 445 2

31.02 Tillverkning av köksmöbler och

köksinredningar 14 14

32.30 Tillverkning av sportartiklar 1041 1041

32.50 Tillverkning av medicinsk och dental

utrustning 1723 1723

32.99 Diverse övrig tillverkning 0 0 0 0

33.12 Reparation av maskiner 8 8

33.17 Reparation och underhåll av andra

transportmedel 5 4 5 4

33.20 Installation av industrimaskiner

och -utrustning 6 6

35.11 Generering av elektricitet 3986 9 7 3986 16

35.12 Överföring av elektricitet 0 0

35.30 Försörjning av värme och kyla 40 0 40 0

37.00 Avloppsrening 33 33

38.11 Insamling av icke-farligt avfall 19

38.12 Insamling av farligt avfall 3 3

41.10 Utformning av byggprojekt 760 64 760 64

41.20 Byggande av bostadshus och andra

byggnader 1476 252 1476 252

42.11 Anläggning av vägar och motorvägar 60 0 60 0

42.13 Anläggning av broar och tunnlar 384 384

42.21 Allmännyttiga anläggningsarbeten

för värme, vatten och avlopp 6 6

42.99 Övriga anläggningsarbeten 8 1 8 1

43.12 Mark- och grundarbeten 338 0 338 0

43.21 Elinstallationer 17 2 17 2

43.22 VVS-arbeten 167 15 167 15

43.29 Andra bygginstallationer 1 1 1 1

43.32 Byggnadssnickeriarbeten

29 29

43.99 Övrig specialiserad bygg- och

anläggningsverksamhet 204 204

45.20 Underhåll och reparation av motorfordon

utom motorcyklar 1 0 1 0

45.31 Parti- och provisionshandel med reservdelar

och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 1 0 1 0

46.18 Provisionshandel med annat

special sortiment 3 3

46.39 Icke specialiserad partihandel med

livsmedel, drycker och tobak 190 190

46.42 Partihandel med kläder och skodon 12 12

46.43 Partihandel med hushållsapparater,

samt elartiklar 1 1

46.46 Partihandel med medicinsk utrustning

och apoteksvaror 4 4

46.49 Partihandel med andra hushållsvaror 0 0 0 0

46.51 Partihandel med datorer och

kringutrustning samt programvara 1205 1205

46.62 Partihandel med verktygsmaskiner 0 0

46.69 Partihandel med andra maskiner och annan

utrustning 11 2 11 2

46.72 Partihandel med metaller och metallmalmer 0 0

2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts.

Omsättning

226 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Uppdelning i sektorer – NACE

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

mkr

Varav miljömässigt

hållbara (CCM)

Varav miljömässigt

hållbara (CCA)

Varav miljömässigt

hållbara

46.73 Partihandel med virke, andra byggmaterial

och sanitetsgods 0 0

46.74 Partihandel med järnhandelsvaror

och VVS-armatur 2 0 2

46.90 Övrig partihandel 0 0 0 0

47.11 Detaljhandel med brett sortiment, mest

livsmedel, drycker och tobak 92 92

47.19 Annan detaljhandel med brett sortiment 3 3

47.52 Specialiserad butikshandel med bygg-,

järn- och VVS-varor samt färger och glas 1 1

47.59 Specialiserad butikshandel med möbler,

belysnings- och heminredningsartiklar 0 0

47.71 Specialiserad butikshandel med kläder 3 3

47.78 Annan specialiserad butikshandel

med nya varor 1703 1703

49.50 Transport i rörsystem 198 198

51.10 Lufttransport, passagerartrafik 1 1

52.10 Magasinering och varulagring 2 2

52.23 Stödtjänster till lufttransport 3 0 3 0

52.29 Övriga stödtjänster till transport 1 1

58.11 Bokutgivning 412 412

58.21 Utgivning av dataspel 4015 4015

58.29 Utgivning av annan programvara 1 1

61.20 Trådlös telekommunikation 216 0 216 0

61.90 Annan telekommunikation 3 3

62.01 Dataprogrammering 45 45

62.02 Datakonsultverksamhet 431 431

62.09 Andra IT- och datatjänster 373 373

63.11 Databehandling, hosting o.d. 1 1

66.19 Andra stödtjänster till finansiella tjänster

utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 1 1

68.20 Uthyrning och förvaltning av egna eller

arrenderade fastigheter 10298 1565 10298 1565

68.32 Fastighetsförvaltning på uppdrag 2 1 2 1

69.20 Redovisning och bokföring, revision,

skatterådgivning 10 0 10 0

70.10 Verksamheter som utövas av huvudkontor 109 0 109 0

70.22 Konsultverksamhet avseende företags

organisation 151 0 151 2

71.12 Teknisk konsultverksamhet o.d. 289 0 289 0

71.20 Teknisk provning och analys 13 0 13 0

72.19 Annan naturvetenskaplig och teknisk

forskning och utveckling 1 1

77.11 Uthyrning och leasing av personbilar

och lätta motorfordon 186 186

78.20 Personaluthyrning 3 3

79.12 Researrangemang 4 4

80.10 Säkerhetsverksamhet 1 1

80.20 Säkerhetssystemtjänster 8 1 8 1

85.10 Förskoleutbildning

1 1

85.20 Grundskoleutbildning 3 3

86.21 Allmänpraktiserande läkarverksamhet 0 0

86.22 Specialistläkarverksamhet inom öppenvård 0 0

2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts.

Omsättning

227Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Uppdelning i sektorer – NACE

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

mkr

Varav miljömässigt

hållbara (CCM)

Varav miljömässigt

hållbara (CCA)

Varav miljömässigt

hållbara

86.90 Annan hälso- och sjukvård 1 1

87.20 Boende med särskild service för personer

med utvecklingsstörning, psykiska funktions-

hinder eller missbruksproblem 63 63

87.30 Vård och omsorg i särskilda boendeformer

för äldre och funktionshindrade personer 725 725

87.90 Annan vård och omsorg med boende 26 26

88.10 Öppna sociala insatser för äldre och

funktionshindrade personer 40 40

88.99 Övriga öppna sociala insatser 2 2

92.00 Spel- och vadhållningsverksamhet 770 770

93.29 Övrig fritids- och nöjesverksamhet 0 0

TOTAL 37620 2175 7 37620 2175

2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts.

Omsättning

228 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation

Kapitalutgifter

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Uppdelning i sektorer – NACE

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

mkr

Varav miljömässigt

hållbara (CCM)

Varav miljömässigt

hållbara (CCA)

Varav miljömässigt

hållbara

01.47 Äggproduktion och uppfödning av fjäderfä 1 1

02.10 Skogsförvaltning och skogsskötsel 73 73

07.29 Utvinning av annan malm 26 26

08.12 Utvinning av sand, grus och berg; utvinning

av lera och kaolin 28 28

10.12 Beredning och hållbarhetsbehandling

av fjäderfäkött 8 8

10.51 Mejerivarutillverkning 45 45

10.86 Tillverkning av homogeniserade livsmedels-

preparat inklusive dietmat 9 9

10.89 Framställning av andra livsmedel 10 10

13.94 Tågvirkes- och bindgarnstillverkning 4 0 4 0

16.10 Sågning och hyvling av trä 9 0 9 0

17.12 Pappers- och papptillverkning 25 2 25 2

17.29 Tillverkning av andra pappers- och

pappvaror 141 55 141 55

20.13 Tillverkning av andra oorganiska

baskemikalier 5 5

21.20 Tillverkning av läkemedel 14 0 14 0

22.19 Annan gummivarutillverkning 126 126

22.21 Tillverkning av plasthalvfabrikat 340 7 340 7

22.29 Annan plastvarutillverkning 350 350

24.10 Framställning av järn och stål samt

ferrolegeringar 37 16 37 16

24.20 Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler

och tillbehör av stål 1 0 1 0

24.33 Tillverkning av andra kallformade produkter

av stål 1 1 1 1

24.42 Framställning av aluminium 12 12

24.43 Framställning av bly, zink och tenn 2 2

25.11 Tillverkning av metallstommar

och delar därav 1095 0 1095 0

25.40 Tillverkning av vapen och ammunition 165 0 165 0

25.62 Metallegoarbeten 0 0 0 0

25.99 Övrig metallvarutillverkning 182 182

26.12 Tillverkning av kretskort 5 5

26.20 Tillverkning av datorer och kringutrustning 1 0 1 0

26.30 Tillverkning av kommunikationsutrustning 151 151

26.51 Tillverkning av instrument och apparater

för mätning, provning och navigering 1 1

27.12 Tillverkning av eldistributions- och

elkontrollapparater 0 0 0 0

27.40 Tillverkning av belysningsarmatur 12 1 12 1

28.11 Tillverkning av motorer och turbiner utom

för luftfartyg och fordon 5 0 5 0

28.22 Tillverkning av lyft- och godshanterings-

anordningar 897 1 897 1

28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg 55 10 55 10

28.25 Tillverkning av maskiner och apparater

för kyla och ventilation utom för hushåll 276 97 276 97

28.92 Tillverkning av gruv-, bergbrytnings-

och byggmaskiner 24 3 24 3

229Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Uppdelning i sektorer – NACE

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

mkr

Varav miljömässigt

hållbara (CCM)

Varav miljömässigt

hållbara (CCA)

Varav miljömässigt

hållbara

28.99 Tillverkning av övriga specialmaskiner 286 98 286 98

29.10 Motorfordonstillverkning 105 4 105 4

29.20 Tillverkning av karosserier för motor fordon;

tillverkning av släpfordon och påhängsvagnar 27 4 27 4

30.20 Tillverkning av rälsfordon 652 652

30.40 Tillverkning av militära stridsfordon 445 0 445 0

31.02 Tillverkning av köksmöbler och

köksinredningar 14 14

32.30 Tillverkning av sportartiklar 1041 208 1041 208

32.50 Tillverkning av medicinsk och dental

utrustning 1723 1723

32.99 Diverse övrig tillverkning 0 0 0 0

33.12 Reparation av maskiner 8 8

33.17 Reparation och underhåll av andra

transportmedel 5 4 5 4

33.20 Installation av industrimaskiner

och -utrustning 6 6

35.11 Generering av elektricitet 3986 35 31 3986 66

35.12 Överföring av elektricitet 0 0

35.30 Försörjning av värme och kyla 40 0 40 0

37.00 Avloppsrening 33 33

38.11 Insamling av icke-farligt avfall 19

38.12 Insamling av farligt avfall 3 3

41.10 Utformning av byggprojekt 760 107 760 107

41.20 Byggande av bostadshus och andra

byggnader 1476 512 1476 512

42.11 Anläggning av vägar och motorvägar 60 0 60 0

42.13 Anläggning av broar och tunnlar 384 384

42.21 Allmännyttiga anläggningsarbeten

för värme, vatten och avlopp 6 6

42.99 Övriga anläggningsarbeten 8 1 8 1

43.12 Mark- och grundarbeten 338 0 338 0

43.21 Elinstallationer 17 17

43.22 VVS-arbeten 167 167

43.29 Andra bygginstallationer 1 1 1 1

43.32 Byggnadssnickeriarbeten 29 29

43.99 Övrig specialiserad bygg- och

anläggningsverksamhet 204 204

45.20 Underhåll och reparation av motorfordon

utom motorcyklar 1 0 1 0

45.31 Parti- och provisionshandel med reservdelar

och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar 1 0 1 0

46.18 Provisionshandel med annat

special sortiment 3 3

46.39 Icke specialiserad partihandel med

livsmedel, drycker och tobak 190 190

46.42 Partihandel med kläder och skodon 12 12

46.43 Partihandel med hushållsapparater,

samt elartiklar 1 1

46.46 Partihandel med medicinsk utrustning

och apoteksvaror 4 4

46.49 Partihandel med andra hushållsvaror 0 0 0 0

46.51 Partihandel med datorer och

kringutrustning samt programvara 1205 1205

46.62 Partihandel med verktygsmaskiner 0 0

46.69 Partihandel med andra maskiner och annan

utrustning 11 3 11 3

46.72 Partihandel med metaller och metallmalmer 0 0

2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts.

Kapitalutgifter

230 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Uppdelning i sektorer – NACE

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

mkr

Varav miljömässigt

hållbara (CCM)

Varav miljömässigt

hållbara (CCA)

Varav miljömässigt

hållbara

46.73 Partihandel med virke, andra byggmaterial

och sanitetsgods 0 0

46.74 Partihandel med järnhandelsvaror

och VVS-armatur 2 0 2 0

46.90 Övrig partihandel 0 0 0 0

47.11 Detaljhandel med brett sortiment, mest

livsmedel, drycker och tobak 92 0 92 0

47.19 Annan detaljhandel med brett sortiment 3 3 0

47.52 Specialiserad butikshandel med bygg-,

järn- och VVS-varor samt färger och glas 1 0 1 0

47.59 Specialiserad butikshandel med möbler,

belysnings- och heminredningsartiklar 0 0

47.71 Specialiserad butikshandel med kläder 3 3

47.78 Annan specialiserad butikshandel

med nya varor 1703 1703

49.50 Transport i rörsystem 198 198

51.10 Lufttransport, passagerartrafik 1 1

52.10 Magasinering och varulagring 2 2

52.23 Stödtjänster till lufttransport 3 0 3 0

52.29 Övriga stödtjänster till transport 1 1

58.11 Bokutgivning 412 412

58.21 Utgivning av dataspel 4015 4015

58.29 Utgivning av annan programvara 1 1

61.20 Trådlös telekommunikation 216 0 216 0

61.90 Annan telekommunikation 3 3

62.01 Dataprogrammering 45 0 45 0

62.02 Datakonsultverksamhet 431 1 431 1

62.09 Andra IT- och datatjänster 373 373

63.11 Databehandling, hosting o.d. 1 0 1 0

66.19 Andra stödtjänster till finansiella tjänster

utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 1 1

68.20 Uthyrning och förvaltning av egna eller

arrenderade fastigheter 10298 1782 10298 1782

68.32 Fastighetsförvaltning på uppdrag 2 1 2 1

69.20 Redovisning och bokföring, revision,

skatterådgivning 10 0 10 0

70.10 Verksamheter som utövas av huvudkontor 109 1 109 1

70.22 Konsultverksamhet avseende företags

organisation 151 1 1 151 323

71.12 Teknisk konsultverksamhet o.d. 289 0 289 0

71.20 Teknisk provning och analys 13 0 13 0

72.19 Annan naturvetenskaplig och teknisk

forskning och utveckling 1 1

77.11 Uthyrning och leasing av personbilar

och lätta motorfordon 186 186

78.20 Personaluthyrning 3 3

79.12 Researrangemang 4 4

80.10 Säkerhetsverksamhet 1 1

80.20 Säkerhetssystemtjänster 8 8

85.10 Förskoleutbildning 1 1

85.20 Grundskoleutbildning 3 3

86.21 Allmänpraktiserande läkarverksamhet 0 0

86.22 Specialistläkarverksamhet inom öppenvård 0 0

2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts.

Kapitalutgifter

231Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Uppdelning i sektorer – NACE

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Icke-Finansiella företag (Som omfattas av

direktivet om icke-finansiell rapportering )

Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde

mkr

Varav miljömässigt

hållbara (CCM)

Varav miljömässigt

hållbara (CCA)

Varav miljömässigt

hållbara

86.90 Annan hälso- och sjukvård 1 1

87.20 Boende med särskild service för personer

med utvecklingsstörning, psykiska funktions-

hinder eller missbruksproblem 63 63

87.30 Vård och omsorg i särskilda boendeformer

för äldre och funktionshindrade personer 725 725

87.90 Annan vård och omsorg med boende 26 26

88.10 Öppna sociala insatser för äldre och

funktionshindrade personer 40 40

88.99 Övriga öppna sociala insatser 2 2

92.00 Spel- och vadhållningsverksamhet 770 770

93.29 Övrig fritids- och nöjesverksamhet 0 0

TOTAL 37620 2960 32 37620 2960

2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, forts.

Kapitalutgifter

232 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken

Omsättning

2023

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

% (i förhållande till alla täckta

tillgångar i nämnaren)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med taxonomin)

Andel av

alla täckta

tillgångar

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar – Täckta

tillgångar i både täljare och

nämnare

Lån och förskott, skuldför bindelser

och egetkapital instrument som inte

innehas för handel och som får

användas iberäkningen av andelen

gröna tillgångar (GAR) 54,86 1,36 1,24 0,00 0,03 55,73 1,36 1,24 0,00 0,03 48,58

Finansiella företag 0,00 0,00 0,26 0,00 0,00 0,52

Kreditintitut 0,00 0,05 0,00 0,12

Lån och förskott 0,00 0,00 0,00 0,01

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 0,00 0,02 0,00 0,06

Egetkapitalinstrument 0,00 0,03 0,00 0,05

Övriga finansiella företag 0,21 0,40

värdepappersföretag 

Lån och förskott

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Förvaltningsbolag 0,00 0,00

Lån och förskott 0,00 0,00

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Försäkringsbolag 

Lån och förskott 

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Icke-finansiella företag 0,12 0,00 0,03 0,61 0,12 0,00 0,03 1,49

Lån och förskott 0,12 0,00 0,03 0,61 0,12 0,00 0,03 1,49

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Hushåll 54,86 1,24 1,24 54,86 1,24 1,24 46,57

Lån med säkerhet

i bostadsfastigheter 54,84 1,24 1,24 54,84 1,24 1,24 40,81

Lån för byggnads renovering 0,02 0,02 0,03

Lån till motorfordon 0,43

Finansiering av lokala

myndig heter 

Bostadsfinansiering 

Annan finansiering av lokala

myndigheter

Säkerhet som erhållits genom

övertagande av kontroll: bostads-

fastigheter och kommersiella

fastigheter 

Andel gröna tillgångar totalt 54,86 1,36 1,24 0,00 0,03 55,73 1,36 1,24 0,00 0,03 74,42

233Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken

Kapitalutgifter

2023

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

% (i förhållande till alla täckta

tillgångar i nämnaren)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med taxonomin)

Andel av

alla täckta

tillgångar

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar – Täckta

tillgångar i både täljare och

nämnare

Lån och förskott, skuldför bindelser

och egetkapital instrument som inte

innehas för handel och som får

användas iberäkningen av andelen

gröna tillgångar (GAR) 54,86 1,41 1,24 0,06 0,06 0,00 55,89 1,41 1,24 0,06 0,06 48,58

Finansiella företag 0,02 0,02 0,30 0,02 0,02 0,52

Kreditintitut 0,05 0,12

Lån och förskott 0,00 0,01

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 0,02 0,06

Egetkapitalinstrument 0,03 0,05

Övriga finansiella företag 0,02 0,02 0,25 0,02 0,02 0,40

värdepappersföretag 

Lån och förskott 

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Förvaltningsbolag 0,00 0,00

Lån och förskott 0,00 0,00

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Försäkringsbolag 

Lån och förskott 

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Icke-finansiella företag 0,16 0,06 0,05 0,00 0,73 0,16 0,06 0,05 1,49

Lån och förskott 0,16 0,06 0,05 0,00 0,73 0,16 0,06 0,05 1,49

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Hushåll 54,86 1,24 1,24 54,86 1,24 1,24 46,57

Lån med säkerhet

i bostadsfastigheter 54,84 1,24 1,24 54,84 1,24 1,24 40,81

Lån för byggnads renovering 0,02 0,02 0,03

Lån till motorfordon 0,43

Finansiering av lokala

myndig heter 

Bostadsfinansiering 

Annan finansiering av lokala

myndigheter 

Säkerhet som erhållits genom

övertagande av kontroll: bostads-

fastigheter och kommersiella

fastigheter 0,00 

Andel gröna tillgångar totalt 54,86 1,41 1,24 0,06 0,06 0,00 55,89 1,41 1,24 0,06 0,06 74,42

234 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar i flödet

Omsättning

2023

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta sektorer

(omfattas av taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

% (i förhållande till flödet av alla

tillgångar som omfattas av

taxonomion)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar

som finansierar taxonomirele-

vanta sektorer (förenliga med

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomin)

Andel av

alla täckta

tillgångar

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar – Täckta

tillgångar i både täljare och

nämnare

Lån och förskott, skuldför bindelser

och egetkapital instrument som inte

innehas för handel och som får

användas iberäkningen av andelen

gräna tillgångar (GAR) 34,55 2,00 1,42 0,01 0,13 0,00 37,13 2,00 1,42 0,01 0,13 42,69

Finansiella företag 0,01 0,00 0,00 0,03 0,01 0,00 0,00 0,31

Kreditintitut 0,00 0,02 0,00 0,11

Lån och förskott 0,01 0,04

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 0,08

Övriga finansiella företag 0,01 0,01 0,01 0,19

Värdepappersföretag 

Lån och förskott 

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Förvaltningsbolag 0,00 0,00

Lån och förskott 0,00 0,00

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Försäkringsbolag 

Lån och förskott 

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Icke-finansiella företag 0,57 0,01 0,13 0,00 2,55 0,57 0,01 0,13 5,00

Lån och förskott 0,57 0,01 0,13 0,00 2,55 0,57 0,01 0,13 5,00

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Hushåll 34,55 1,42 1,42 34,55 1,42 1,42 37,38

Lån med säkerhet

i bostadsfastigheter 34,31 1,42 1,42 34,31 1,42 1,42 30,95

Lån för byggnadsrenovering 0,04 0,04 0,07

Lån till motorfordon 0,20 0,20 1,21

Finansiering av lokala

myndigheter 

Bostadsfinansiering 

Annan finansiering av lokala

myndigheter 

Säkerhet som erhållits genom

övertagande av kontroll: bostads-

fastigheter och kommersiella

fastigheter 

Andel gröna tillgångar totalt 34,55 2,00 1,42 0,01 0,13 0,00 37,13 2,00 1,42 0,01 0,13 90,21

235Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar i flödet

Kapitalutgifter

2023

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av

alla täckta

tillgångar

% (i förhållande till flödet av alla

tillgångar som omfattas av

taxonomion)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta

sektorer (förenliga med taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomin)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Andelen gröna tillgångar – Täckta

tillgångar i både täljare och

nämnare

Lån och förskott, skuldför bindelser

och egetkapital instrument som inte

innehas för handel och som får

användas iberäkningen av andelen

gräna tillgångar (GAR) 34,55 1,96 1,42 0,23 0,16 0,01 37,33 1,96 1,42 0,23 0,16 42,69

Finansiella företag 0,00 0,03 0,00 0,31

Kreditintitut 0,02 0,11

Lån och förskott 0,01 0,04

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 0,08

Övriga finansiella företag 0,00 0,01 0,00 0,19

Värdepappersföretag 

Lån och förskott 

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Förvaltningsbolag 0,00 0,00

Lån och förskott 0,00 0,00

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Försäkringsbolag 

Lån och förskott 

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument 

Icke-finansiella företag 0,54 0,14 0,12 0,01 2,75 0,54 0,14 0,12 5,00

Lån och förskott 0,54 0,14 0,12 0,01 2,75 0,54 0,14 0,12 5,00

Skuldförbindelser, inklusive

användning av intäkter (UoP) 

Egetkapitalinstrument

Hushåll 34,55 1,42 1,42 34,55 1,42 1,42 37,38

Lån med säkerhet

i bostadsfastigheter 34,31 1,42 1,42 34,31 1,42 1,42 30,95

Lån för byggnadsrenovering 0,04 0,04 0,07

Lån till motorfordon 0,20 0,20 1,21

Finansiering av lokala

myndigheter 

Bostadsfinansiering 

Annan finansiering av lokala

myndigheter 

Säkerhet som erhållits genom

övertagande av kontroll: bostads-

fastigheter och kommersiella

fastigheter 

Andel gröna tillgångar totalt 34,55 1,96 1,42 0,23 0,16 0,01 37,33 1,96 1,42 0,23 0,16 90,21

236 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen

Omsättning, stocken

2023

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

% (i förhållande till alla tillgångar utanför

balansräkningen som omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar

som finansierar taxonomirele-

vanta sektorer (förenliga med

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomin)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Finansiella garantier (indikator för

finansiella garantier) 0,05 0,00 0,00 0,00 0,00 5,87 0,05 0,00 0,00

Tillgångar under förvaltning (indikator för

tillgångar under förvaltning) 2,66 0,14 1,67 0,03 0,02 28,00 2,66 0,14 1,67

Kapitalutgifter, stocken

2023

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

% (i förhållande till alla tillgångar utanför

balansräkningen som omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar

som finansierar taxonomirele-

vanta sektorer (förenliga med

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomin)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Finansiella garantier (indikator för

finansiella garantier) 0,03 0,00 0,03 0,00 0,00 25,68 0,03 0,00 0,03

Tillgångar under förvaltning (indikator för

tillgångar under förvaltning) 4,24 0,26 2,56 0,05 0,04 29,96 4,24 0,26 2,56

Omsättning, flödet

2023

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

% (i förhållande till alla tillgångar utanför

balansräkningen som omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar

som finansierar taxonomirele-

vanta sektorer (förenliga med

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomin)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Finansiella garantier (indikator för

finansiella garantier) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s.

Tillgångar under förvaltning (indikator för

tillgångar under förvaltning) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s.

Kapitalutgifter, flödet

2023

Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimat förändringar (CCA) Total

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som finansierar

taxonomirelevanta sektorer (omfattas av

taxonomin)

% (i förhållande till alla tillgångar utanför

balansräkningen som omfattas av

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar

som finansierar taxonomirele-

vanta sektorer (förenliga med

taxonomin)

Andel av alla täckta tillgångar som

finansierar taxonomirelevanta sektorer

(förenliga med taxonomin)

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Möjlig-

görande

Använd-

ning av

intäkter

Omställ-

ningsre-

laterade

Möjlig-

görande

Finansiella garantier (indikator för

finansiella garantier) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s.

Tillgångar under förvaltning (indikator för

tillgångar under förvaltning) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. u.s.

237Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

1. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter

Kärnenergirelaterade verksamheter Fossilgasrelaterade verksamheter

Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling,

demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar

som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall

frånbränslecykeln.

NEJ Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande

eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med

hjälp av fossila gasformiga bränslen.

Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift

av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme,

inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgaspro duktion,

samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga

teknik.

JA Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande,

renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion

av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.

Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärn-

tekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för

fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärn-

energi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.

JA Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande,

renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som pro

ducerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.

2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnaren)

Omsättning

2023

Andel gröna tillgångar Andel gröna förvaltade tillgångar Andel gröna finansiella garantier

(CCM + CCA)

Begränsa

klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar (CCM + CCA)

Begränsa

klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar (CCM + CCA)

Begränsa

klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar

Ekonomiska verksamheter

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

4.26 Förkommersiella stadier

av avancerad teknik för pro-

duktion av energi från kärntek-

niska processer med minimalt

avfall från bränslecykeln 0 0,00 0 0,00

4.27 Uppförande och säker

drift av nya kärnkraftverk för

produktion av el och/eller

värme, inbegripet för vätgas-

produktion, med användning

av bästa tillgängliga teknik 5 0,00 5 0,00

4.28 Elproduktion från kärn-

kraft i befintliga anläggningar 150 0,02 150 0,02

4.29 Elproduktion från fossila

gas formiga bränslen 0 0,00 0 0,00

4.30 Högeffektiv kombinerad

produktion av värme/kyla och

el som använder fossila gas-

formiga bränslen 0 0,00 0 0,00

4.31 Produktion av värme/kyla

från fossila gasformiga bräns-

len i ett effektivt fjärrvärme-

och fjärrkylsystem 0 0,00 0 0,00

Belopp och andel för andra

taxonomi förenliga ekono-

miska verksamheter som inte

avses i raderna 1–6, inämna-

ren för den tillämpliga centrala

resultat indikatorn 25 470 1,36 25 470 1,36 7 0,00 19 359 2,64 19 359 2,64 2 0,05 2 0,05

Totalt belopp och andel för

ekonomiska verksamheter

som omfattas av men inte är

förenliga med taxonomin, i

nämnaren för den tillämpliga

centrala resultat indikatorn 25 470 1,36 25 470 1,36 7,34 0,00 19 515 2,66 19 515 2,66 2 0,05 2 0,05

238 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnaren)

Kapitalutgifter

2023

Andel gröna tillgångar Andel gröna förvaltade tillgångar Andel gröna finansiella garantier

(CCM + CCA)

Begränsa

klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar (CCM + CCA)

Begränsa

klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar (CCM + CCA)

Begränsa

klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar

Ekonomiska verksamheter

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

4.26 Förkommersiella stadier

av avancerad teknik för pro-

duktion av energi från kärntek-

niska processer med minimalt

avfall från bränslecykeln 2 0,00 2 0,00

4.27 Uppförande och säker

drift av nya kärnkraftverk för

produktion av el och/eller

värme, inbegripet för vätgas-

produktion, med användning

av bästa tillgängliga teknik 17 0,00 17 0,00

4.28 Elproduktion från kärn-

kraft i befintliga anläggningar 170 0,02 170 0,02

4.29 Elproduktion från fossila

gas formiga bränslen 0 0,00 0 0,00

4.30 Högeffektiv kombinerad

produktion av värme/kyla och

el som använder fossila gas-

formiga bränslen 1 0,00 1 0,00

4.31 Produktion av värme/kyla

från fossila gasformiga bräns-

len i ett effektivt fjärrvärme-

och fjärrkylsystem 0 0,00 0 0,00

Belopp och andel för andra

taxonomi förenliga ekono-

miska verksamheter som inte

avses i raderna 1–6, inämna-

ren för den tillämpliga centrala

resultat indikatorn 26 505 1,41 26 505 1,41 32 0,00 30 917 4,21 30 917 4,21 1 0,03 1 0,03

Totalt belopp och andel för

ekonomiska verksamheter

som omfattas av men inte är

förenliga med taxonomin, i

nämnaren för den tillämpliga

centrala resultat indikatorn 26 505 1,41 26 505 1,41 32 0,00 31 107 4,24 31 107 4,24 1 0,00 1 0,00

239Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare)

Omsättning

2023

Andel gröna tillgångar Andel gröna förvaltade tillgångar Andel gröna finansiella garantier

(CCM + CCA)

Begränsa klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar (CCM + CCA)

Begränsa klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar (CCM + CCA)

Begränsa klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar

Ekonomiska verksamhe-

ter

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

4.26 Förkommersiella

stadier av avancerad

teknik för produktion av

energi från kärntekniska

processer med minimalt

avfall från bränslecykeln 0 0,00 0 0,00

4.27 Uppförande och

säker drift av nya kärn-

kraftverk för produktion

av el och/eller värme,

inbegripet för vätgaspro-

duktion, med användning

av bästa tillgängliga

teknik 5 0,03 5 0,03

4.28 Elproduktion från

kärnkraft i befintliga

anläggningar 150 0,77 150 0,77

4.29 Elproduktion från

fossila gas formiga

bränslen 0 0,00 0 0,00

4.30 Högeffektiv kombi-

nerad produktion av

värme/kyla och el som

använder fossila gas-

formiga bränslen 0 0,00 0 0,00

4.31 Produktion av

värme/kyla från fossila

gasformiga bränslen i ett

effektivt fjärrvärme- och

fjärrkylsystem 0 0,00 0 0,00

Belopp och andel för

andra taxonomi förenliga

ekonomiska verksam-

heter som inte avses i

raderna 1–6, inämnaren

för den tillämpliga cen-

trala resultat indikatorn 25 470 100,00 25 470 100,00 7 100,00 19 359 99,20 19 359 99,20 2 100,00 2 100,00

Totalt belopp och andel

för ekonomiska verk-

samheter som omfattas

av men inte är förenliga

med taxonomin, i

nämnaren för den

tillämpliga centrala

resultat indikatorn 25 470 100,00 25 470 100,00 7 100,00 19 515 100,00 19 515 100,00 2 100,00 2 100,00

240 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare)

Kapitalutgifter

2023

Andel gröna tillgångar Andel gröna förvaltade tillgångar Andel gröna finansiella garantier

(CCM + CCA)

Begränsa klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar (CCM + CCA)

Begränsa klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar (CCM + CCA)

Begränsa klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar

Ekonomiska verksamhe-

ter

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

4.26 Förkommersiella

stadier av avancerad

teknik för produktion av

energi från kärntekniska

processer med minimalt

avfall från bränslecykeln 2 0,01 2 0,01

4.27 Uppförande och

säker drift av nya kärn-

kraftverk för produktion

av el och/eller värme,

inbegripet för vätgaspro-

duktion, med användning

av bästa tillgängliga

teknik 17 0,05 17 0,05

4.28 Elproduktion från

kärnkraft i befintliga

anläggningar 170 0,55 170 0,55

4.29 Elproduktion från

fossila gas formiga

bränslen 0 0,00 0 0,00

4.30 Högeffektiv kombi-

nerad produktion av

värme/kyla och el som

använder fossila gas-

formiga bränslen 1 0,00 1 0,00

4.31 Produktion av

värme/kyla från fossila

gasformiga bränslen i ett

effektivt fjärrvärme- och

fjärrkylsystem 0 0,00 0 0,00

Belopp och andel för

andra taxonomi förenliga

ekonomiska verksam-

heter som inte avses i

raderna 1–6, inämnaren

för den tillämpliga cen-

trala resultat indikatorn 26 505 100,00 26 505 100,00 32 0,12 30 917 99,39 30 917 99,39 1 100,00 1 100,00

Totalt belopp och andel

för ekonomiska verk-

samheter som omfattas

av men inte är förenliga

med taxonomin, i

nämnaren för den

tillämpliga centrala

resultat indikatorn 26 505 100,00 26 505 100,00 32 0,12 31 107 100,00 31 107 100,00 1 100,00 1 100,00

241Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin

Omsättning

2023

Andel gröna tillgångar Andel gröna förvaltade tillgångar Andel gröna finansiella garantier

(CCM + CCA)

Begränsa

klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar (CCM + CCA)

Begränsa

klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar (CCM + CCA)

Begränsa

klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar

Ekonomiska verksamheter

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

4.26 Förkommersiella stadier

av avancerad teknik för pro-

duktion av energi från kärn-

tekniska processer med mini-

malt avfall från bränslecykeln 0 0.00 0 0.00

4.27 Uppförande och säker

drift av nya kärnkraftverk för

produktion av el och/eller

värme, inbegripet för vätgas-

produktion, med användning

av bästa tillgängliga teknik 0 0.00 0 0.00

4.28 Elproduktion från kärn-

kraft i befintliga anläggningar 1 0,00 1 0,00

4.29 Elproduktion från fossila

gas formiga bränslen 46 0,01 46 0,01

4.30 Högeffektiv kombinerad

produktion av värme/kyla och

el som använder fossila gas-

formiga bränslen 8 0,00 8 0,00

4.31 Produktion av värme/kyla

från fossila gasformiga

bränslen i ett effektivt fjärr-

värme- och fjärrkylsystem 1 0,00 1 0,00

Belopp och andel för andra

taxonomi förenliga ekono-

miska verksamheter som

inteavses i raderna 1–6,

i nämnaren för den tillämpliga

centrala resultat indikatorn

1 020

026 54,35

1 020

026 54,35 185 897 25,33 185 897 25,33 184 5,82 184 5,82

Totalt belopp och andel för

ekonomiska verksamheter

som omfattas av men inte är

förenliga med taxonomin,

i nämnaren för den tillämpliga

centrala resultat indikatorn

1 020

026 54,35

1 020

026 54,35 185 954 25,34 185 954 25,34 184 5,82 184 5,82

242 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin

Kapitalutgifter

2023

Andel gröna tillgångar Andel gröna förvaltade tillgångar Andel gröna finansiella garantier

(CCM + CCA)

Begränsa

klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar (CCM + CCA)

Begränsa

klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar (CCM + CCA)

Begränsa

klimat-

förändringar

Anpassning till

klimat-

förändringar

Ekonomiska verksamheter

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

4.26 Förkommersiella stadier

av avancerad teknik för pro-

duktion av energi från kärn-

tekniska processer med mini-

malt avfall från bränslecykeln 0 0.00 0 0.00

4.27 Uppförande och säker

drift av nya kärnkraftverk för

produktion av el och/eller

värme, inbegripet för vätgas-

produktion, med användning

av bästa tillgängliga teknik 0 0.00 0 0.00

4.28 Elproduktion från kärn-

kraft i befintliga anläggningar 0 0,00 0 0,00

4.29 Elproduktion från fossila

gas formiga bränslen 19 0,00 19 0,00

4.30 Högeffektiv kombinerad

produktion av värme/kyla och

el som använder fossila gas-

formiga bränslen 0 0,00 0 0,00

4.31 Produktion av värme/kyla

från fossila gasformiga

bränslen i ett effektivt fjärr-

värme- och fjärrkylsystem 0 0,00 0 0,00

Belopp och andel för andra

taxonomi förenliga ekono-

miska verksamheter som

inteavses i raderna 1–6,

i nämnaren för den tillämpliga

centrala resultat indikatorn

1 022

004 54,46

1 022

004 54,46 188 771 25,72 188 771 25,72 811 25,65 811 25,65

Totalt belopp och andel för

ekonomiska verksamheter

som omfattas av men inte är

förenliga med taxonomin,

i nämnaren för den tillämpliga

centrala resultat indikatorn

1 022

004 54,46

1 022

004 54,46 188 791 25,73 188 791 25,73 811 25,65 811 25,65

243Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin

Andel gröna till-

gångar, Omsättning

Andel gröna till-

gångar, Kapital-

utgiftsindikator

Andel gröna tillgångar

för tillgångar under för-

valtning, Omsättning

Andel gröna till-

gångar för tillgångar

under förvaltning,

Kapitalutgifts-

indikator

Andel gröna tillgångar

för finansiella garantier,

Omsättning

Andel gröna tillgångar

för finansiella garantier,

Kapitalutgiftsindikator

Ekonomiska verksamheter

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa redo-

visat brutto-

värde %

Summa

redovisat

brutto-

värde %

Summa redo-

visat brutto-

värde %

Summa redo-

visat brutto-

värde %

Den ekonomiska verksamhet som avses

irad 1imall 1, som inte omfattas av taxono-

min ienlighet med avsnitt 4.26, Förkommer-

siella stadier av avancerad teknik för produk-

tion av energi från kärn tekniska processer

med minimalt avfall från bränslecykeln,

i nämnaren i den tillämpliga centrala

resultat indikatorn

Den ekonomiska verksamhet som avses

irad 2imall 1, som inte omfattas av taxono-

min ienlighet med avsnitt 4.27 Uppförande

och säker drift av nya kärnkraftverk för pro-

duktion av el och/eller värme, inbegripet för

vätgasproduktion, med användning av bästa

tillgängliga teknik, inämnaren i den tillämp-

liga centrala resultat indikatorn 0 122 0,02

Den ekonomiska verksamhet som avses

irad 3 i mall 1, som inte om fattas av

taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28

Elproduktion från kärnkraft i befintliga

anläggningar, inämnaren i den tillämpliga

centrala resultat indikatorn 17 0,00 11 0,00

Den ekonomiska verksamhet som avses

irad 4 i mall 1, som inte om fattas av

taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29

Elproduktion från fossila gas formiga bräns-

len, inämnaren i den tillämpliga centrala

resultat indikatorn

Den ekonomiska verksamhet som avses

irad 5imall 1, som inte omfattas av taxono-

min ienlighet med avsnitt 4.30 Högeffektiv

kombinerad produktion av värme/kyla och el

som använder fossila gasformiga bränslen,

inämnaren i den tillämpliga centrala

resultat indikatorn

Den ekonomiska verksamhet som avses

irad 6 i mall 1, som inte om fattas av

taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31

Produktion av värme/kyla från fossila gasfor-

miga bränslen i ett effektivt fjärrvärme- och

fjärrkylsystem, i nämnaren iden tillämpliga

centrala resultat indikatorn

Andra ekonomiska verksamheter som inte

omfattas av taxonomin och som inte avses

iraderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga

centrala resultat indikatorn 1 476 459 58,54 1 473 447 58,42 528 369 72,00 513 823 70,02 2 978 94,13 2 351 74,32

Totalt belopp och andel för ekonomiska

verksamheter som inte omfattas av

taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga

centrala resultatindikatorn 1 476 459 58,54 1 473 447 58,42 528 386 72,00 513 957 70,04 2 978 94,13 2 351 74,32

244 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

2.2 Klimatförändringar

Policyer

•

Sustainability Policy

•

Environmental Policy

Andra styrdokument

•

Position Statement Climate Change

•

Directive on TCFD

Partnerskap, medlemskap och nätverk

•

EEMI, Energy Efficient Mortgage Initiative

•

Hagainitiativet i Sverige

•

SBTi, Science-Based Targets initiative

•

NZBA, Net-Zero Banking Alliance

•

PCAF, Partnership for Carbon Accounting Financials

•

TCFD, Task Force on Climate-Related Financial Disclosures

Mål

Uppnå netto-noll utsläpp senast år 2050 och anpassa våra utlånings- och

investeringsportföljer till 1,5 gradersmålet.

Energirelaterade mål

Energiförbrukning

2023 2022 2021 Basår 2017

Minska energiförbrukningen

(värme och el) med 15 procent

per kvadrat meter till 2025

(MWh/m

) 0,19 0,21 0,21 0,25

1) Det motsvarar en förbrukning på 0,213 MWh/m

år 2025 vilket innebär att målet är uppnått.

Klimatrelaterade mål

Direkta utsläpp 2023 2022 2021 Basår 2019

Minska Swedbanks direkta

utsläpp till 2030 med 60 procent

vilket motsvarar en minskning

med 15 008 tCO

19 777 14 559 9 201 25 014

1) 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Mät-

ningens omfattning har utvecklats sedan 2019 och inkluderar utsläpp från tillverkning av

medarbetares IT-utrustning för 2022 och 2023. Detta inkluderas ej i utsläppen för 2019.

2023 uppgick utsläppen för IT-utrustning till 8 397 ton CO

Finansierade utsläpp, mål för

åren 2019–2030

2022 2021 2020 Basår 2019

För bolån är målet att minska

den finansierade utsläpps-

intensiteten (kgCO

e/m

)

med39procent 8,7 9,1 9,0 9,2

För kommersiella fastigheter

ärmålet att minska den finansie

rade utsläppsintensiteten

(kgCO

e/m

) med 43 procent 21,0 25,3 25,6 25,1

För kraftproduktion är målet att

minska den finansierade

utsläppsintensiteten (tCO

MWh) med 59 procent 0,15 0,15 0,15 0,17

För olja och gas (prospektering,

produktion och raffinering) är

målet att minska de absoluta

finansierade utsläppen (miljoner

tCO

e) med 50 procent 2,9 4,6 5,7 6,4

För stål är målet att minska den

finansierade utsläppsintensiteten

(tCO

e/ton) med 29 procent 0,84 0,80 1,09 0,89

1) Redovisning sker för åren 2020, 2021 och 2022, då underliggande data ej ännu är

tillgängliga för 2023. Beräkningarna för basåret har justerats under 2023 då metoder

ochdatatillgänglighet förbättrats.

Åtgärder och aktiviteter

Internt miljöarbete

Swedbanks miljöarbete grundar sig i bankens hållbarhetspolicy som årligen antas

av styrelsen. Policyn baseras bland annat på bankens miljöpolicy och på FN:s

Global Compact som beaktar försiktighetsprincipen.

Avdelningen för fastighetsförvaltning arbetar med att energieffektivisera bank-

ens lokaler genom att säkerställa energi- och yteffektiva lokaler samt att påverka

fastighetsägarna att energieffekti visera lokalerna där vi verkar.

Under 2023 ökade bankens direkta utsläpp. Ökningen ligger i scope 3 och beror

främst på ökade utsläpp från tillverkning av medarbetares IT-utrustning, då en upp

datering av IT-utrustningen gjordes under 2023.

Banken arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan från tjänsteresor. Interna

flygresemål finns på koncernnivå. Fokus ligger på att öka andelen virtuella möten

och minska antalet resor. 2023 var målet att hålla samma rese volym som 2022

vilket överskreds något. Swedbank kommer att utvärdera styrmedel för att minska

utsläppen för affärsresor framöver. Under 2023 infördes möjligheten att resa på

Sustain able Aviation Fuel (SAF). SAF bidrar till att minska CO

-utsläppen från flyg-

resor, samtidigt som de nödvändiga volymerna för affärsresor kan upprätthållas.

För 2023 undvek Swedbank 21,2 ton CO

e utsläpp genom att använda SAF.

Utfall Swedbanks klimatmål för låneportföljen

Swedbank har störst påverkan på klimatet via bankens kunder. Dessa indirekta

utsläpp uppstår i våra kunders verksamhet och aktiviteter. Under 2023 har Swed

bank fortsatt arbetet med att stödja våra kunder i deras klimat omställning. För de

fem sektorer i låneportföljen med klimatmål till 2030 redovisas utfallet relativt

basåret (2019) för mätperioden.

För sektorn bolån visar utfallet på en minskning på cirka 6 procent. Vi ser att

utsläppsintensiteten har minskat i både de baltiska länderna och Sverige. Framåt

ser vi att olika faktorer kommer att fortsätta att driva på omställningen av fastig

hetssektorn. Swedbank arbetar aktivt med att hjälpa våra fastighetskunder med

lösningar för ökad energieffektivitet. Ett exempel på detta är att vi under 2023

investerat i före taget Hemma, där Swedbanks privatkunder i Sverige kan göra en

kostnadsfri digital energikoll av sin bostad och sedan ansöka om finansiering för

förbättrings åtgärderna via Swedbank.

För sektorn kommersiella fastigheter har utsläppsintensiteten också minskat

relativt basåret 2019. Minskningen uppgår till cirka 17 procent.

För sektorerna kraftproduktion och stål har utsläppsintensiteten minskat med

drygt 10 respektive 6 procent sedan 2019.

För sektorn olja och gas har de absoluta finansierade utsläppen minskat med

cirka 55 procent sedan 2019. Detta innebär att målet om att minska de finansie

rade utsläppen med minst 50 procent till 2030 redan har nåtts. Detta är en följd av

Swedbanks strategi att kraftigt reducera exponeringen mot olje- och gasutvinning.

Då sektorn olja och gas står för den största delen av de beräknade finansierade

utsläppen för Swedbank leder minskningen också till att de totala beräknade

finansierade utsläppen minskar avsevärt.

Olika faktorer påverkar utfallet såsom kundernas eller fastighetens utsläpp,

bankens exponering och storleken på kundernas totala tillgångar. Beräknings-

metoder och underliggande data beskrivs i detalj på sidorna 246–248.

Klimatredovisning i enlighet med TCFD

Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD) som grundades av

Financial Stability Board är ett ramverk som beskriver hur företag kan kartlägga

den finansiella påverkan från klimatförändringarna på verksamheten.

Swedbank har valt att rapportera enligt rekommendationerna för att ge intres

senter insyn i hur klimatrelaterade risker och möjligheter hanteras i banken.

Swedbank har utfört scenarioanalyser för att förstå hur olika globala temperatur-

ökningar kan påverka olika sektorer. I noten 3.6 ESG-risk på sidan 113 finns

analysen och utfallet beskrivet. Där redovisas också riskhantering och styrning av

klimat risker. Scenarioanalyserna visade även på de möjligheter som omställningen

innebär för Swedbank i form av nya affärsvolymer. Resultatet listas nedan.

Möjligheter på kort sikt (1–5 år)

•

Ökat finansieringsbehov för investeringar i teknik och distribution för

övergången i energisystemet inom energi sektorn.

•

Förväntad tillväxt inom sol- och vindkraft både inom energi- och fastighetssektorn.

•

Ökat behov av energieffektiviseringar inom fastig hetssektorn.

•

Etablerade relationer med stora aktörer gör direkta klimat anpassnings åtgärder

möjliga inom jordbruks- och skogsbrukssektorn.

•

Utveckla rådgivning med fokus på omställning och integrering av klimat-

aspekter, relaterat produkt utbud och emission av skuld- och kapital instrument

inom den finansiella sektorn.

245Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

Möjligheter på medellång sikt (6–15 år)

•

Ökat investeringsbehov av klimatanpassning isyfte att reducera fysiska klimat-

risker främst inom sektorerna jordbruk och skogsbruk samt fastighet.

•

Övergången till mer cirkulära och resurseffektiva processer kan förbättra

kunders positionering gentemot konkurrenter inom fastighetssektorn.

•

Ökad efterfrågan på produkter och tjänster med hållbarhetsprofil inom

samtliga sektorer.

•

Finansiering av nya teknologier till exempel i form av elektrifiering, digitalisering

och automatisering, inom samtliga sektorer.

Möjligheter på lång sikt (16–25 år)

•

Förlängd växtsäsong i norra Europa till följd av högre temperaturer och längre

varma perioder kan resultera iökad mat- och virkesproduktion, tillfördel för

jordbruk- och skogsbrukssektorn.

•

En växande bioekonomi kan ge kunder tillgång till nya marknader och

kundsegment till följd av ökad efter frågan på bioenergi som förnybar

råvara inom jordbruks- och skogsbrukssektorn.

•

Utlåning till kunder som har omfattande insikter iklimat förändringarnas effekter

och dess sektor specifika omställningsbehov inom den finansiella sektorn.

Finansierade utsläpp

Finansierade utsläpp representerar en central del av klimatrapporteringen för finan

siella institutioner. Swedbank har beräknat finansierade utsläpp för sektorerna

bolån, kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja och gas samt stål. Redovis

ning sker för åren 2019–2022, då underliggande data ej ännu är tillgänglig för 2023.

Swedbank har använt en standardiserad metod från Partnership for Carbon

Accounting Financials (PCAF) för att mäta och beräkna finansierade utsläpp.

Beräkningarna baseras på följande formel:

•

Finansierade utsläpp = utsläpp x attributionsfaktor

•

Utsläpp = utsläppen från det underliggande företaget eller tillgången

•

Attributionsfaktor = bankens finansierade andel av det totala värdet av företaget

eller tillgången

Omräkning av data

Under året har arbetet med att förbättra beräkningsmetoden och kvaliteten av

underliggande data fortsatt. För bolån och kommersiella fastigheter har de vikti

gaste uppdateringarna handlat om att de uppskattade siffror som använts i vissa

fall där data saknats, har justerats. Detta beror på att de uppskattade siffror som

tillhandahålls av PCAF har uppdaterats under året. Dessutom har justeringar gjorts

av beräkningarna av attributionsfaktorn där marknadsvärdet fixerats till värdet vid

basåret. Vidare har övergripande förbättringar genomförts i beräkningarna såsom

ökad användning av energideklarationer för baltiska fastigheter och uppdaterade

estimat för användning av hushållsel i Sverige. För sektorn kraftgenerering har

vissa mindre justeringar gjorts då kvaliteten av underliggande data har förbättrats.

Siffrorna för sektorerna bolån, kommersiella fastigheter och kraftgenerering är

därmed inte direkt jämförbara med de siffror som rapporterades 2022 och tidigare

år. Historiska siffror har uppdaterats med den justerade beräkningsmetoden

beskriven ovan.

Bolån och kommersiella fastigheter

Bolån definieras som lån till privatpersoner för köp av bostadsfastighet. Swedbank

inkluderar alla lån till privatpersoner med fastighet som säkerhet i beräkningarna.

Kommersiella fastigheter omfattar lån för köp av kommersiella fastigheter. Swed

bank inkluderar alla fastigheter som används till intäktsbringande aktiviteter, såsom

detaljhandel, kontorslokaler, idrottslokaler, industrilokaler och flerbostadshus.

Beräkningsmetod

Beräkningarna av finansierade utsläpp för fastigheter består av två delar; attribu

tionsfaktorn och fastighetens utsläpp. Attributionsfaktorn är fastighetens belå-

ningsgrad fixerad vid marknadsvärdet vid basåret 2019 och för lån utgivna efter

2019 har marknadsvärdet vid utgivningstillfället använts.

Fastighetens utsläpp uttrycks som mängden kgCO

e per år som fastighetens

energiförbrukning resulterar i. Beräkningsmetoden skiljer sig åt beroende på data

tillgänglighet.

I Sverige används information om fastighetens uppvärmda yta, energikonsum

tion, uppvärmningskälla och en utsläppsfaktor för varje energislag, liksom estimat

för användning av hushållsel. I de baltiska länderna används information om fast

ighetens uppvärmda yta och motsvarande estimat som tillhandahålls av PCAF för

respektive nivå på energideklaration och fastighetstyp. Swedbank har använt data

från energideklarationer i de fall energideklarationer funnits tillgängliga. När sådan

data, liksom annan information som används i beräkningarna, saknats eller varit

ofullständig har uppskattade siffror för uppvärmd yta använts och/eller uppskat

tade siffror som tillhandahålls av PCAF baserat på fastighetstyp använts. Andel till-

gängliga energideklarationer för fastighetsbeståndet skiljer sig åt mellan Sverige

och de tre baltiska länderna.

Övriga sektorer, företagsutlåning

Finansierade utsläpp har beräknats för sektorerna kraftgenerering, olja och gas

samt stål. Sektorerna har valts utifrån deras påverkan på klimatet, bankens port-

följexponering och tillgänglig data.

Beräkningsmetod

De finansierade utsläppen har beräknats genom att multiplicera företagets totala

utsläpp med en attributionsfaktor.

Attributionsfaktorn är Swedbanks utlåning till företaget delat med företagets

totala tillgångar. Företagets utsläpp är företagets rapporterade utsläppsdata. I de

fall rapporterad data har varit bristfällig har uppskattade siffror på sektor/portfölj

nivå använts. Uppskattade siffror har baserats på värdet av företagets tillgångar,

omsättning eller aktivitetsvärden (exempelvis MWh).

Nästa steg

Swedbank fortsätter att utveckla beräkning och rapportering av finansierade

utsläpp, genom att förbättra datakvaliteten och utvidga beräkningarna till att

omfatta fler sektorer. I takt med att mer primärdata blir tillgänglig kommer den

viktade datakvalitetspoängen enligt PCAF:s metod att förbättras. Swedbank vill

fortsätta att bidra till transparens och jämförbarhet inom området genom att

redovisa beräkningsmetoder och uträkningar.

Billeasing

Genom AutoPlan erbjuder Swedbank vagnparksadministration för företag. Auto-

Plan arbetar aktivt med att minska sin klimatpåverkan bland annat genom att

hjälpa kunder ta fram miljöanpassade bilpolicyer, stötta kunder i hållbarhetsfrågor

samt mäta och följa upp klimatpåverkan. Under 2023 var drygt 74 procent av alla

nyinköpta fordon elektrifierade, 48 procent elbilar och 26 procent plug in-hybrider.

Av det totala antalet administrerade fordon utgör elbilar 18,3 procent jämfört med

totalmarknaden där elbilar utgör 5 procent (källa Vroom). AutoPlan arbetar för att

öka andelen elektrifierade fordon i allmänhet och rena elbilar i synnerhet under

erbjudandet AutoPlan Green Fleet där vi erbjuder en kombination av rådgivning,

rapportering och refinansiering. Sedan 2022 ingår samtliga fordon som uppfyller

kraven i Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering, i Swedbanks

hållbara tillgångsregister.

Förmånsbilar

Swedbank tillämpar i Sverige ett program med förmånsbilar mot löneavdrag, så

kallade personalbilar. Sedan 2006 då programmet infördes har Swedbank och

sparbankerna via olika insatser nått över 1 000 bilar i vagnparken. Genom pro

grammet kan Swedbank via olika former av styrmedel säkerställa att bankens

medarbetare kör bilar med mindre negativ miljöpåverkan. Under 2023 var mer än

97 procent av nya leasingbilar i detta program elektrifierade eller plug in hybrider.

Mätetal

Tillgångsklass Finansierade utsläpp (tCO

2022 2021 2020 2019

Bolån (Sverige) 161 074 156 108 160 273 159 168

Bolån (Estland, Lettland

och Litauen) 343 766 332 230 320 412 308 925

Kommersiella fastigheter

(Sverige) 128 653 110 962 119 149 129 786

Kommersiella fastigheter

(Estland, Lettland och

Litauen) 300 188 307 191 282 001 278 844

Olja och gas 2 885 186 4 629 558 5 654 610 6 362 263

Kraftproduktion 1 100 159 767 477 980 034 1 220 423

Stål 143 713 167 952 300 415 204 391

Total 5 062 739 6 471 478 7 816 895 8 663 799

1) Scope 1 och 2 finansierade utsläpp för bolån och kommersiella fastigheter. Scope 1, 2 och

3 finansierade utsläpp för olja och gas, scope 1 finansierade utsläpp för kraftproduktion,

scope 1och 2 för stål.

246 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

Tillgångsklass Utsläppsintensitet

2022 2021 2020 2019

Bolån (Sverige) 3,2 3,4 3,5 3,6

Bolån (Estland, Lettland och Litauen) 40,5 41,4 42,6 44,0

Kommersiella fastigheter (Sverige) 7,3 8,0 9,1 9,6

Kommersiella fastigheter (Estland, Lettland och Litauen) 110,2 111,5 110,0 103,0

Olja och gas

Kraftproduktion 0,15 0,15 0,15 0,17

Stål 0,84 0,80 1,09 0,89

1) Bolån och kommersiella fastigheter – finansierade utsläpp per finansierad area (kgCO

e/m

). För olja och gas, kraftproduktion och stål – finansierade utsläpp per finansierad aktivitet

(MWhför kraftproduktion och ton för stål. För olja och gas redovisas absoluta värden därav redovisas inget värde för finansierad aktivitet eller intensitet).

Finansierade utsläpp per fastighetstyp

Bolån

Redovisat

värde brutto (mkr)

Finansierade utsläpp

(tCO

Finansierad area

(1000m

)

Utsläpps-

intensitet

Viktad data-

kvalitetspoäng

2022 2022 2022 2022 2022

Bolån (Sverige) 1 005 809 161 074 49 661 3,2 3,7

Flerbostadshus 350 436 41 909 16 869 2,5 3,6

varav bostadsrätter 260 431 26 380 7 438 3,5 3,7

varav bostadsrättsföreningar 88 940 15 162 9 348 1,6 3,3

varav övriga flerbostadshus 1 066 367 83 4,4 3,7

Småhus 647 577 104 316 29 060 3,6 3,8

Övrigt 7 796 14 850 3 732 4,0 4,3

Bolån (Estland, Lettland och Litauen) 110 512 343 766 8 483 40,5 3,5

Flerbostadshus 67 387 167 256 4 053 41,3 3,4

Småhus 43 080 175 896 4 416 39,8 3,5

Övrigt 45 614 13 45,9 3,8

Total 1 116 321 504 841 58 144 8,7 3,7

1) Scope 1 och 2 finansierade utsläpp.

2) Finansierade utsläpp per finansierad area (kgCO

e/m

3) Redovisat värde brutto viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5.

Kommersiella fastigheter

Redovisat

värde brutto (mkr)

Finansierade

utsläpp (tCO

Finansierad area

(1000m

)

Utsläpps-

intensitet

Viktad data-

kvalitetspoäng

2022 2022 2022 2022 2022

Kommersiella fastigheter (Sverige) 236 831 128 653 17 725 7,3 3,8

Kommersiella fastigheter

(Estland, Lettland och Litauen) 23 145 300 188 2 723 110,2 3,6

Total 259 976 428 841 20 449 21,0 3,8

1) Scope 1 och 2 finansierade utsläpp.

2) Finansierade utsläpp per finansierad area (kgCO

e/m

3) Redovisat värde brutto viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5.

Övriga sektorer, företagsutlåning

Total

exponering (mkr)

Total

exponering (%)

Finansierade

utsläpp (tCO

Finansierad

aktivitet

Utsläpps-

intensitet

Viktad data-

kvalitetspoäng

2022 2022 2022 2022 2022 2022

Olja och gas 4 675 92 2 885 186 2,0

Kraftproduktion 35 630 84 1 100 159 7 116 373 0,15 1,9

Stål 5 228 96 143 713 170 175 0,84 1,3

Total 45 534 4 129 057

1) Omfattar stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslutning > 1000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr.

2) Redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden.

3) Procent av total exponering för sektorn.

4) Scope 1 för kraftproduktion, Scope 1 och 2 för stål, Scope 1, 2, och 3 för olja och gas.

5) MWh för kraftproduktion och ton för stål. För olja och gas redovisas absoluta värden därav redovisas inget värde för finansierad aktivitet eller intensitet.

6) Finansierade utsläpp per finansierad aktivitet.

7) Viktad per total exponering. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5.

247Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

Energiklass, utlåning

kommersiella fastig heter

(mkr)

2023 2022

Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Total Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Total

A 1 407 399 1 234 5 602 8 642 1 268 1 268

B 6 814 737 825 3 730 12 106 7 495 7 495

C 13 238 545 482 1 194 5 15 464 13 184 5 13 189

D 21 087 328 119 455 21 988 18 408 18 408

E 25 079 116 102 106 25 403 22 019 22 019

F 12 255 269 38 124 1 12 687 12 016 1 12 017

G 7 694 97 18 62 18 7 889 6 911 16 6 927

H 333 333

Ej klassificerat 109 833 23 387 6 676 11 304 1 810 153 010 112 746 25 200 8 397 17 486 1 309 165 139

Total 197 408 26 210 9 494 22 576 1 834 257 523 194 048 25 200 8 397 17 486 1 331 246 462

1) Icke-finansiella företag med säkerhet i kommersiell fastighet.

Energiklass, bolån (mkr)

2023 2022

Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Total Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Total

A 2 805 4 000 2 330 14 786 70 23 991 2 502 1 441 130 7 841 29 11 943

B 31 187 7 230 589 10 321 112 49 440 26 433 4 315 197 9 209 84 40 238

C 72 682 4 978 288 3 964 93 82 005 66 531 3 883 67 3 590 79 74 150

D 112 686 4 656 170 1 431 55 118 998 106 781 4 228 70 1 196 54 112 329

E 140 180 4 064 625 979 66 145 914 137 705 3 941 472 940 62 143 119

F 68 034 1 427 303 2 186 48 71 998 67 410 1 346 243 1 429 46 70 474

G 21 792 299 14 1 299 12 23 416 21 827 328 339 11 22 505

H 128 1 128 152 153

Ej klassificerat 556 595 21 773 16 689 15 334 1 161 611 552 582 887 26 640 18 997 23 324 1 328 653 176

Total 1 005 962 48 555 21 007 50 300 1 618 1 127 442 1 012 077 46 273 20 175 47 867 1 693 1 128 086

1) Hushåll med lån i bostadsfastighet.

Leasing av bilar via AutoPlan 2023 2022 2021

Leasing av fordon (ton CO

145 906 162 333 169 158

Totalt antal administrerade bilar 42 042 42 204 42 082

Genomsnittligt utsläpp, nya bilar CO

(g/km)

23 46 71

Genomsnittligt utsläpp, totalt CO

(g/km)

68 86 99

Genomsnittligt utsläpp, nya förmånsbilar

iSwedbank CO

(g/km) 11 23 43

1) Utsläppen beräknas från förbrukad mängd bränsle och bränsletyp per fordon under ett år.

2) Avser förmånsbilar som administreras av Swedbank AutoPlan.

Utsläpp växthusgaser

, ton CO

e 2023 2022 2021

Totala utsläpp 19 777 14 559 9 201

Utsläpp per scope

Utsläpp scope 1

692 622 466

Utsläpp scope 2

3 678 5 065 4 787

Utsläpp scope 3

15 407 8 872 3 948

Utsläpp per land

Utsläpp, Sverige 9 902 7 670 3 842

Utsläpp, Estland 3 415 2 782 2 146

Utsläpp, Lettland 2 718 1 713 1 594

Utsläpp, Litauen 3 355 2 039 1 482

Utsläpp, Övriga länder

387 355 137

Energirelaterade utsläpp enligt scope 2

Marknadsbaserade 3 678 5 065 4 787

Platsbaserade 9 302 13 999 14 805

1) Inkluderade växthusgaser; koldioxid, metan, kväveoxid och hydroflourkarboner (köld-

medium). Swedbankhar isamtliga beräkningar av bankens växthusgasutsläpp använt

databasen Ecometrica via systemet Our Impact som administreras av U&We, vilka årligen

reviderar sina emissionsfaktorer inklusive GWP. Utsläppen rapporteras ienlighet med

Greenhouse Gas Protocol (World Resources Institute). Tabellen inkluderar ej kategori 15.

2) Swedbanks direkta utsläpp. Beräknat från bränsleförbrukning iföretagsägda bilar samt

läckage av köldmedium. Utsläpp från bankens kylanläggningar beräknas genom drifts-

kontroll (utifrån vikt och typ av köldmedium som fylls på ikylanläggningen). Utsläpp från

Swedbanks företagsägda bilar beräknas med hjälp av bankens finansiella kontroll över

fordonen. Inga av Swedbanks Scope 1 utsläpp är biogena.

3) Swedbanks indirekta utsläpp iform av förbrukning av el, värme och kyla. Utsläpp

beräknas baserat på den operativa kontrollen över Swedbanks kontor/byggnader.

4) Swedbanks övriga indirekta utsläpp från tjänsteresor, säkerhetstransporter, pappers -

förbrukning, vatten förbrukning och avfall. Inga av utsläppen är biogena. Utsläpp från

tillverkning av medarbetares IT-utrustning, såsom datorer, skärmar, surf plattor och

telefoner, inkluderas från och med år 2022. Avser ej Kategori 13 Nedströms leasade till-

gångar och Kategori 15 Investeringar.

5) Norge, Finland, Kina och USA.

248 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

Utsläpp per kategori, ton CO

e 2023 2022 2021

Sverige

Kontorslokaler 1 299 2 252 1 890

Tjänsteresor 3 363 2 566 1 838

Övriga utsläpp

5 240 2 852 114

Estland

Kontorslokaler 1 682 1 860 2 028

Tjänsteresor 653 547 112

Övriga utsläpp

1 080 375 6

Lettland

Kontorslokaler 1 111 1 192 1 245

Tjänsteresor 488 334 336

Övriga utsläpp

1 119 187 13

Litauen

Kontorslokaler 775 900 1 057

Tjänsteresor 628 487 84

Övriga utsläpp

1 952 652 341

Övriga länder

Kontorslokaler 279 310 112

Tjänsteresor 107 45 24

Övriga utsläpp

1 0 1

1) Säkerhetstransporter, pappersförbrukning, datorer, skärmar, surfplattor och telefoner.

Övrig miljödata 2023 2022 2021

Energiförbrukning ikontors lokaler (MWh) 68 071 80 555 79 213

– varav Sverige 34 340 43 731 39 183

– varav Estland 14 893 15 964 16 993

– varav Lettland 8 740 9 631 10 316

– varav Litauen 9 543 10 002 11 875

– varav Övriga 555 1 227 846

Elförbrukning ikontorslokaler (MWh) 33 148 43 173 40 790

Andel förnybar el av total elförbrukning (%)

99,9 99,9 99,9

Pappersförbrukning (ton) 591 647 714

Vattenförbrukning (m

/FTE)

4,7 7,5 4

Avfall till återvinning (ton)

458 653 529

Avfall till förbränning (ton)

425 391 461

Avfall till deponi(ton)

99 161 183

Farligt avfall(ton)

2, 3

4 3,6 2,2

Komposterbart avfall (ton)

85 57 47

1) Förnybar energiavser sol, vind, biomassa och vattenkraft.

2) Avfall från kontorsverksamhet.

3) Avser elskrot, batterier och lampor.

4) Förbrukning i Sverige är estimerat utifrån antal kontorsplatser på huvudkontoret.

Energianvändning

2023 2022 2021

Totala utsläpp från energianvändning

(tonCO

e/MWh)

0,071 0,075 0,073

Energianvändning per anställd (MWh/FTE) 4,1 5,0 5,0

Energianvändning per kvm (MWh/kvm) 0,19 0,21 0,21

1) Swedbanks interna energianvändning består av förbrukning av el, värme, kyla och gas.

2) Omräkning av utsläpp från ingående energislag för samtliga år.

Jämförelsetal, ton CO

e 2023 2022 2021

Utsläpp per anställd (ton/FTE) 1,19 0,91 0,59

Scope 1 och 2 utsläpp per anställd

(ton/FTE) 0,26 0,36 0,33

Utsläpp per kvm kontorsyta (ton/m

) 0,055 0,038 0,024

Scope 1 och 2 utsläpp per kvm kontorsyta

(ton/m

) 0,012 0,015 0,014

Utsläpp per intjänad miljon krona

(ton/mkr) 0,27 0,28 0,20

Scope 1 och 2 utsläpp per intjänad miljon

krona (ton/mkr) 0,06 0,11 0,11

2.3 Biologisk mångfald

Policyer

•

Sustainability Policy

•

Environmental Policy

Partnerskap, medlemskap och nätverk

•

Business@Biodiversity Sweden

•

Finance for Biodiversity Pledge (Swedbank Robur)

•

MISTRA BIOPATH

•

Nature Action 100 (Swedbank Robur)

•

PRB Biodiversity Community

Åtgärder och aktiviteter

Som bank har Swedbank en viktig roll att spela i att återställa och förbättra till-

ståndet för biologisk mångfald och ekosystem. Genom att stödja investeringar

som främjar hållbar hantering av ekosystemtjänster, kan banken bidra till att

skydda viktiga naturresurser. Eftersom arbetet är iett tidigt skede finns fort farande

få mäte tal på området och det är viktigt att arbeta för att utveckla konkreta mät-

metoder och data för att kunna följa upp påverkan. På så sätt kan bankens

insatser bättre följas upp att de har önskad effekt på miljö ochsamhälle.

Området är viktigt för Swedbank, eftersom de verksamheter som banken finan

sierar och investerar i är beroende av naturen för sina produktions behov och värde-

kedjor. Förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar hänger ihop och

påverkar varandra. Swedbanks miljöpolicy tydliggör att banken ska bidra till en

hållbar användning av jordens resurser och skydda natur och biologisk mångfald.

Banken arbetar för att minska negativ påverkan på biologisk mångfald inom

exempelvis bankens finansiering till skogs- och jordbrukssektorn. Under 2023 har

en koncernöver gripande arbetsgrupp bildats för att öka kompetensen, stödja arbe

tet i att möta kommande regulatoriska krav, främja integrering i bankens processer

samt identifiera affärsmöjligheter. Arbetsgruppen rapporterar till Swedbanks

hållbarhets kommitté.

Externa samarbeten och partnerskap är viktigt och skapar en gemensam för-

ståelse kring vilka verktyg, metoder och strategier för implementering som finns

tillgängliga för att stärka biologisk mångfald. Swedbank deltar i olika samarbeten

och forskningsprojekt för att stötta utvecklingen av processer, mål och nyckeltal.

För mer information om hur Swedbank Försäkring och Swedbank Robur arbetar

med biologisk mångfald och ekosystem, se sidorna 214–215.

Globala ramverk inom biologisk mångfald

I arbetet med att utveckla processer för biologisk mångfald och ekosystem tar

banken vägledning från Kunming-Montreal Global Bio diversity Frame work (GBF)

och dess internationella mål. Swedbank var ett av de 154 finansiella institut som

verkade för ett antagande av ramverket i december 2022.

Under året har Swedbank, tillsammans med andra internationella banker del-

tagit i att utveckla implementeringsguider för GBF inom FN:s miljöprogram för

denfinansiella sektorn (UNEP-FI).

Swedbank har även identifierat vilka mål inom GBF, som är mest relevanta att

utveckla strategiskt viktiga aktiviteter inom, för att uppnå störst positiv påverkan.

Arbetet med biologisk mångfald utgår också från ramverket Task Force on

Nature-Related Financial Disclosures (TNFD) där Swedbank tidigare deltagit idess

utveckling. Påverkan, beroenden och naturresurser inom skog och lantbruk analy

serades i verktyget Exploring Natural Capital Opportunities, Risks and Exposure

(ENCORE) för att öka förståelsen för risker och möjligheter. Potentiell påverkan

genom utlåning till skog och lantbruk är till exempel hög vattenanvändning, modi

fiering av habitat samt miljöföroreningar. Analysen inkluderade Swedbanks

hemma marknader och resulterade i en aktivitetsplan.

Arbetet med TNFD har visat att det fortfarande finns brister i viktig data för

analys vid utlåning. En annan utmaning är bankens exponering mot många olika

sektorer och geografiska platser, vilket gör det svårt att identifiera, mäta och följa

upp påverkan på biologisk mångfald.

TNFD:s slutgiltiga rapporteringsramverk publicerades i september 2023 och

Swedbank kommer att fortsätta analysera hur ramverket kan integreras i verk-

samheten.

249Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

Exempel på potentiella risker och möjligheter för Swedbank

inom skog och lantbrukssektorn

Potentiella risker Potentiella möjligheter

På lång sikt kan framtida ekonomiska

förluster kopplade till förlust av bio-

logisk mångfald påverka banken och

dess skog- och lantbrukskunder och

bidra till finansiella risker.

I dagsläget finns få bankrelaterade

produkter inom biologisk mångfald

och ekosystem på bankens hemma

marknader vilket kan ge Swedbank

en ”first mover”-fördel.

Fysiska risker som exempelvis torka

och extremväder kan påverka

Swedbank indirekt.

Möjligheter till utökad marknads-

andel genom utveckling av nya

försäkrings-, spar- och utlånings-

produkter.

Marknadsrisker kan uppstå till följd

av att kunder och nya regleringar,

fram för allt på EU-nivå, ställer nya krav

på hur banker ska hantera biologisk

mångfald och ekosystemtjänster.

Ökad utlåning till kunder som har

intresse av att minska sin påverkan

inom biologisk mångfald.

Metod för bedömning av naturrelaterade risker

Baltisk bankverksamhet har arbetat fram en metod för att identifiera och bedöma

risker med hjälp av bankens hållbarhetsanalys vid företagsutlåning och TNFD-ram

verket. Den tar utgångspunkt i vilken sektor kunden är verksam i och bedömer om

olika naturrelaterade faktorer anses vara väsentliga. Även geografisk placering ska

vägas in framåt. Arbetet är en del av att säkerställa anpassning till ECB:s guide om

klimatrelaterade och miljörisker (2020).

Innovativa sätt att finansiera naturskydd

Swedbank har lanserat ett lån inom baltisk bankverksamhet vars syfte är att finan

siera omvandling av icke-skogsmark till skog. Genom skogsbrukslånet är det

möjligt för våra kunder att bedriva skogsbruk på ett mer hållbart sätt och samtidigt

öka marknadsvärdet på mark som inte utnyttjats till sin fulla potential.

Under året deltog också banken i en forskningsstudie vid Sveriges lantbruks-

universitet. Fokus har varit på att utveckla en metod för att beräkna och kvantifiera

biodiversitet i syfte att bevara och gynna biologisk mångfald inom svenskt skogs

bruk och utveckla biokrediter. Som en del av projektet har Swedbank förvärvat bio-

krediter av Orsa Besparingsskog vilka tagits fram med hjälp av en naturvårdsinven-

tering av skogen. På de elva hektar som området omfattar finns 91 krediter totalt.

Löptiden är 20 år och en naturvårdsinventering av området är planerad att genom

föras vart femte år. Genom detta projekt hoppas Swedbank kunna bidra till ökad

kunskap och för ståelse för hur banken tillsammans med andra aktörer kan utveckla

olika finansiella incitament för att bevara och utveckla biologisk mångfald.

I Swedbank Sustainable Funding Framework ingår kategorin ”hållbar förvaltning

av levande naturresurser” vars syfte är att finansiera tillgångar som stödjer bio-

logisk mångfald och ekosystem både på land och till havs. Total volym inom den

kategorin 2023 var 1 122 mkr.

250 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

 Informationomsamhällsansvar

3.1Denegnaarbetskraften

Policyer

•

Sustainability Policy

•

Policy on Diversity and Inclusion

•

Remuneration Policy

•

Policy on Human Rights

•

Swedbank’s Code of Conduct

Andrastyrdokument

•

Work Environment Directive

Partnerskap,medlemskapochnätverk

•

Diversity Charter i Estland, Lettland, Litauen och Sverige

•

WEP, UN Women’s Empowerment Principles

Medarbetarmål 2023 2022 2021

Index för hållbara medarbetare >=80 86 85 85

Sjuktal under 2,8 procent 2,9 3,4 3,2

Engagemangsindex >=80 85 84 85

Rekommendationsindex (eNPS) >=43 44 39 45

Uppnå jämställd könsfördelning, 40/60,

ide högsta chefsskikten 45/55 42/58 40/60

Uppnå jämställd könsfördelning, 40/60, på

de högre nivåerna i banken, med fokus på

efterträdare till högsta chefsskiktet 57/43 57/43 56/44

Upprätthålla jämställda löner för lika jobb

och sträva efter att minska löneklyftan

mellan könen (lönegap i procentenheter) 1,5 1,8

Åtgärder och aktiviteter

Ledarskapochsjälvledarskap

Ledarskapet i Swedbank utgår från arbetet med att förverkliga bankens strategiska

riktning och att guida medarbetare och team i den riktningen. Som ledare i Swed

bank är det viktigt att kunna anpassa sig till förändringar, möjligheter och utma-

ningar utifrån kundernas krav, nya arbetssätt samt hur affären utvecklas och drivs

framåt. Det är också viktigt att vara en förebild för bankens kultur och värderingar,

liksom att bygga förtroende, inspirera och visa mod. Medarbetare erbjuds förut

sättningar att utvecklas och inspireras i takt med förändringar i omvärlden och

uppmuntras att ta ansvar för och driva sin egen utveckling och karriär. En viktig del

i att utvecklas är självledarskap. Självledarskap innebär att ta ägarskap och ansvar

för sin egen utveckling. Det innebär att vara en lagspelare som proaktivt arbetar

med att leverera resultat, välkomnar förändring och strävar efter att förbättra.

Detta främjar ny tänkande och en lärandekultur som utvecklar banken.

Hållbaramedarbetare

Swedbanks medarbetare är grunden för bankens kultur och framgång. Därför är

begreppet Hållbara medarbetare viktigt. I Swedbank innebär det att medarbetare

trivs med sitt arbete och arbetsklimatet samt har en passande balans mellan

arbete och privatliv. Swedbank erbjuder en arbetsplats där det finns utrymme för

variation och flexibilitet under arbetsdagen och där inkludering, utveckling och

samarbete är naturliga delar av verksamheten. För att främja hållbara medarbetare

arbetar banken på ett systematiskt sätt över hela koncernen för att identifiera och

hantera alla typer av arbetsmiljöfrågor som kan uppstå samt för att bygga på våra

styrkor. Swedbank lägger extra fokus på förebyggande åtgärder i relation till sjuk

frånvaro, personalomsättning, konflikter och samarbetssvårigheter samt balans

mellan arbete och privatliv. Swedbank anser att hållbara medarbetare är avgörande

både för medarbetarnas engagemang och för en god kundupplevelse.

Utveckling och implementering av Swedbank at Work-konceptet fortsätter på

bankens samtliga hemmamarknader och omfattar både vår fysiska och digitala

arbetsmiljö samt design av arbetsytor och kontor. Konceptet erbjuder hälsosamma

och funktionella arbetsplatser som möjliggör effektiva arbetsdagar samt under

lätta och uppmuntra till rörelse och variation under arbetsdagen. Genom Swedbank

at Work skapas öppna, flexibla och inspirerande arbetsplatser som gör det möjligt

för medarbetare att arbeta i tvärfunktionella team, att dela kunskap och erfarenhet

samt att utvecklas både individuellt och gemensamt.

Mångfaldochinkludering

Swedbank strävar efter att vara en inkluderande arbetsplats som präglas av mång

fald för att spegla de marknader där banken är verksamma och där människors

olikheter ses som en styrka och en möjlighet för banken.

I maj 2022 etablerades den nya befattningen Chief Diversity Officer (CDO), ett

roterande tvåårigt ansvar som innehas av en medlem av koncernens lednings

grupp. CDO ansvarar för att accelerera bankens proaktiva arbete med mångfald

och inkludering.

Ett kompetensutvecklingsprogram för ledningen med syfte att främja

mångfalds och inkludering har implementerats och pågår till 2024. Detinne håller

ett omvänt mentorskapsprogram och kunskapssessioner med områdes experter.

Jämställdhet, mångfald och inkludering i bankens verksamhet

För att säkerställa en kultur där alla känner sig respekterade och kan prestera sitt

bästa, är det viktigt att mångfald och inkludering integreras i alla delar av verksam

heten. Policyn för jämställdhet, mångfald och inkludering tillämpas för styrelsen

och styrelsens arbete och syftar till att bidra till sund bolagsstyrning.

För att uppnå jämn fördelning mellan könen finns fastställda nyckeltal för

banken. Nyckeltalen mäter löneklyftor och könsbalans mellan chefer på olika

nivåer, med fokus på efterträdare till högsta chefsskiktet. Målet är en jämn köns

fördelning om 40/60 gällande högsta chefsskiftet samt seniora roller.

Arbetet med jämställdhet i rekrytering, successionsplanering och prestations-

utveckling har fortsatt under året. I ledarnas rekryteringsprocess ingår en analys

kring mångfald och i det årliga prestationsutvärderingsformuläret finns en kontroll

fråga rörande så kallade omedvetna fördomar.

Swedbank lägger stor vikt vid lika lön för kvinnor och män med samma eller

liknande arbete och arbetar kontinuerligt för att uppnå detta. Se mer information

på sidorna 253–254.

Swedbank som en inkluderande arbetsplats

Resultaten från medarbetarundersökningarna, som utförs flera gånger per år,

bekräftar att medarbetarna upplever Swedbank som en inkluderande arbetsplats.

Arbetet med att förebygga diskriminering och trakasserier prioriteras och det råder

nolltolerans mot alla former av diskriminering och trakasserier. Kommunikation

och workshops för chefer har genomförts under året i förebyggande och utbil

dande syfte. Visselblåsning och en process för hantering av rapporterade fall av

diskriminering och trakasserier har etablerats och genomförs av utbildade utredare

ibanken.

Flexibilitet är en viktig faktor i jämställdhets- och mångfaldsarbetet och är

sedan tidigare en naturlig del av bankens arbetssätt. Medarbetare som återvänder

från föräldraledighet erbjuds flexibelt upplägg och kan arbeta deltid.

Interna föreningar och nätverk

Swedbanks nätverk och föreningar syftar till att ge bankens medarbetare möjlighet

till nätverkande och utbyte av erfarenheter, som i sin tur kan inspirera till utveckling,

innovation och kunskapshöjning.

För att öka andelen kvinnor på områden där de är tydligt underrepresenterade

bildades i slutet av 2021 Swedbank Women in Tech. Nätverket ska inspirera kvin

nor att överväga en framtid inom teknikområdet, men är även till för kvinnor redan

verksamma inom området och nätverket är öppet för alla oavsett kön. Under 2023

genomfördes enrad aktiviteter, exempelvis ett mentorskapsprogram samt en

veckolång Hackaton. Nätverket växte till över 900 medlemmar inom Swedbank-

koncernen.

Swedbank deltog under året i Stockholm Pride, Riga Pride och Baltic Pride

i Tallinn. Juni månad ägnades åt HBTQ+ för att öka medvetenheten i hela koncer

nen. HBTQ+ nätverket GLaS firade 3¬årsjubileum i april och fortsätter att driva

inkluderingen av HBTQ+ ämnen i banken genom evenemang, webbinarier, firande

under Pride och resten av året. Sedan 2022 ges möjligheten att själv identifiera kön

i anonyma medarbetarundersökningar med ett tredje alternativ ochskyltar

i bankens lokaler är könsneutrala.

Externa partnerskap, medlemskap och nätverk

Swedbank deltar i flera tredjepartsutvärderingar och index för att kontinuerligt

utvärdera mångfalds- och inkluderingsarbetet, till exempel Bloomberg Gender

Equality Index 2023 och Financial Times Diversity Leaders in Europe. Banken har

undertecknat UN Women’s Empowerment Principles och är en av grundarna till

EU:s mångfaldsstadgar på bankens hemmamarknader.

251Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

Åtgärderförattminskalöneklyftor

Löneskillnadermellankvinnorochmän Likalön

Löneskillnader mellan kvinnor och män mäts i bruttolön per arbetad timme.

ISwedbank har skillnaderna minskat stadigt varje år, från38 procent i slutet

av 2019 till 29 procent i slutet av 2023. Swedbanks löneskillnader mellan

kvinnor och män redovisas på sidan 253–254.

Lika lön för kvinnor och män som utför samma arbete, är ett annat sätt att

mäta löneskillnader. I slutet av 2023 var lönegapet för Swedbankkoncernen

1,5 procentenheter. Se Swedbanks lika lön mellan kvinnor och män på

sidan253–254.

Aktiviteterunder2023förattminskalöneskillnaderna Aktiviteterunder2023förattbibehållalikalön

•

Mål om jämn könsfördelning 40/60 följs upp på nivåerna koncernledning,

ledningsgrupper för affärsområde/koncernfunktion, ledning i dotter-

företagen, samtliga chefer samt vissa högre befattningar som inte har ett

chefs ansvar.

•

Långsiktigt arbete genomförs via rekrytering, successionsplanering,

jämställd kompetensutveckling och riktade utvecklingsprogram inom

områden där det ena könet är underrepresenterat.

•

Ständig översyn av alla personalprocesser för att säkerställa könsneutra-

litet och uppmärksamma potentiell könsdiskriminering där det är relevant,

tillexempel prestationsutvecklingsprocessen.

•

Fokus på kön i alla ersättningsprocesser.

•

Öppna lönespann i hemmamarknaderna för att öka transparensen

och medvetenheten.

•

Särskilda initiativ för att främja karriärer inom teknik bland kvinnor.

•

Göra chefer medvetna om lika lön i alla ersättningsprocesser.

•

Kontinuerlig uppföljning genom månatliga beräkningar som fungerar

somunderlag till enheterna för att se om åtgärder behöver vidtas.

•

Jämställd lön inom lönesättning vid externa och interna rekryteringar.

•

Potentiella löneskillnader följs upp under den årliga löneöversyns-

processen för att förhindra att gap uppstår.

•

Löner ses över för föräldralediga medarbetare i Sverige och för de som

återvänder från föräldraledighet i Estland, Lettland och Litauen.

•

Där skillnader identifieras ska skälen dokumenteras. Om skillnaden beror

på kön ska lämpliga åtgärder vidtas.

•

Lönemappning i Sverige utförd.

•

För att bibehålla och minska gapet har bland annat ett arbete kopplat till

Lika lön genomförts tillsammans med Finansförbundet.

Medarbetarundersökningarochmedarbetarengagemang

Engagerade och stolta medarbetare är avgörande för bankens framgång och bidrar

till en bättre kundupplevelse, nöjdare kunder och fler affärer.

Medarbetarundersökningen People Pulse genomfördes två gånger under 2023.

Syftet med undersökningen är att förstå hur medarbetarna mår och ta reda på hur

väl de uppfattar, förstår och agerar i förhållande till bankens strategiskt viktiga

områden. Undersökningen syftar till att spåra och driva förändrat beteende i det

vardagliga arbetet samt att uppmuntra en kontinuerlig dialog och öppen feedback-

kultur i alla enheter. Frågorna har relaterats till nio områden: engagemang, lojalitet/

intresse, strategisk riktning, kompensation, arbetskultur, prestationsutveckling,

ledar skap, hållbara medarbetare och ojämlik behandling.

Resultaten visar på ett stabilt engagemang och att medarbetarna mår bra

påjobbet. Undersökningarna som genomfördes under året hade höga svars-

frekvenser och visade ett fortsatt starkt resultat.

Donationerochvolontärarbete

Donationsportalen I love to help i Estland etablerades av Swedbank i samarbete

med Good Deed Foundation 2008. Den samlar kunder och olika estniska välgören

hetsorganisationer för att bistå till positiv samhällsutveckling i utsatta områden.

IEstland, Lettland och Litauen är många medarbetare involverade i olika volontär

arbeten, till exempel Summer of Good Deeds, Let’s Do It Together och We Care.

Beräkningsmetodförinsamlingavmedarbetardata

Information hämtas från bankens HR-system och utbildningsdata från den interna

utbildningsportalen. HR-data anges i antal anställda (headcount) och gäller för den

31 december 2023.

Mätetal

Medarbetarundersökningar,index 2023 2022 2021

Resultat,hållbaramedarbetarindex

86 85 85

Engagemangsindex

85 84 85

— Sverige 83 81 82

— Estland 88 88 89

— Lettland 87 87 88

— Litauen 90 90 89

Rekommendationsindex(eNPS)

1,2

44 39 45

Ledarskapsindex 87 86 86

1) Undersökningen skickades till samtliga medarbetare.

2) Visar sannolikheten för att en medarbetare skulle rekommendera Swedbank som arbets-

givare (eNPS). Svar ges på en skala från 0–10 där andelen negativa svar (0–6) subtra-

heras från andelen positiva svar (9–10). Poängen kan variera mellan –100 och 100.

Internutbildningar 2023 2022 2021

Antal utbildningstimmar

1 2

543 885 452 216 497 490

Utbildningskostnader per FTE (kr) 6 488 5 461 4 784

– varav obligatorisk 1 217 1 243 1 149

– varav ej obligatorisk 5 271 4 218 3 635

– varav kvinnor 7 432 6 214 5 498

– varav män 5 033 4 293 3 660

Utbildningstimmar per FTE

30 29 32

– varav män 24 23 24

– varav kvinnor 33 33 38

– varav chefer 34 34 44

– varav specialister 29 28 30

Genomfördautbildningar

– etik (antal)

17 281 16 650 16 593

– hållbarhet inklusive klimat (antal) 4 819 4 647 7 636

– motverka penningtvätt och

finans iering av terrorism (antal) 17 861 17 039 17 625

Antal rådgivare med Swedsec licens

4 222 3 952 3 976

Antal kunskapsuppdateringar (ÅKU:er)

som medarbetare genomfört under året

6 170 5 934 6 298

1) Antalet utbildningstimmar mäter endast hur stor del av kompetenshöjande insatser som

sker via traditionell utbildning (e-utbildning och klassrumsutbildning). Tabellen inkluderar

även sparbanker.

2) Andel obligatorisk utbildning 2023: 19 procent. Hållbarhetsrelaterade obligatoriska utbild-

ningar för alla bankens medarbetare inkluderar utbildningar inom hållbarhet, säkerhet,

antikorruption, motverkande av penningtvätt och terrorism, finansiella sanktioner, arbets-

miljö, brandsäkerhet, integritetsfrågor samt klimat.

3) Innehåller ett avsnitt om bankens antikorruptions-policy och rutiner.

4) Avser Sverige.

Medarbetaresomharfåttutbildningiatt

motverkapenningtvättochfinansiering

avterrorism,perregion(%) 2023 2022 2021

Sverige 98 96 96

Estland 97 96 99

Lettland 96 96 99

Litauen 96 96 99

Totaltkoncernen 97 96 98

252 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

Medarbetaresomharfåttutbildningiatt

motverkapenningtvättochfinansiering

avterrorism,perkategori(%) 2023 2022 2021

Chefer 99 99 99

Specialister 97 95 97

Antalmedarbetare Procentandelavtotalen

Medarbetaresom



harfåttutbildning

iantikorruption 2023 2022 2023 2022

Estland 2661 2545 95 92

Chefer 281 255 99 93

Specialister 2 380 2 290 94 91

Lettland 2026 1932 93 91

Chefer 221 211 100 95

Specialister 1 805 1 721 93 90

Litauen 2684 2705 99 96

Chefer 268 266 99 100

Specialister 2 416 2 439 93 95

Sverige 9941 9102 94 91

Chefer 1 041 988 98 93

Specialister 8 900 8 114 94 90

Total 17312 16284 94 92

Antalmedarbetare2023uppdelatpåkön

ochtypavanställning

Kvinnor Män Total

Heltid 10 281 6 510 16791

Deltid 1 107 531 1638

Tillfällig anställning med timlön 319 306

625

Permanent 10 684 6 598 17282

Temporär 704 443 1147

1) Variationen av antalet medarbetare under året är relativt konstant.

Antalmedarbetare2023

uppdelatpåregionoch

typavanställning

Sverige Estland Lettland Litauen Total

Heltid 9 115 2 706 2 144 2 826 16791

Deltid 1 461 99 27 51 1638

Tillfällig anställning

medtimlön 623 0 0 2 625

Permanent 9 849 2 685 2 029 2 719 17282

Temporär 727 120 142 158 1147

1) Andelen medarbetare som inte är medarbetare av banken är mycket liten. Variationen av

antalet medarbetare under året är relativt konstant.

Antal

ochandelnyanställdauppdelat

påkön,åldersgruppochland,% 2023 2022 2021

Kvinnor 57 59 58

Män 43 41 42

Under 30 år 49 48 52

30–50 47 47 43

50+ 4 5 5

Sverige 54 47 48

Estland 14 19 14

Lettland 15 14 17

Litauen 17 20 21

1) Antal nyanställda var: 2023: 2 290, 2022: 2 499 och 2021: 2 178.

Antal

ochandelavpersonalomsättning

uppdelatpåkön,åldersgruppochland,% 2023 2022 2021

Kvinnor 10 12 9,7

Män 11 13 11,5

Under 30 år 14 20 16,6

30–50 9 11 8,4

50+ 10 11 8,9

Sverige 9 12 8,8

Estland 9 14 10,4

Lettland 13 14 11,2

Litauen 12 14 14,9

Totaltkoncernen 10 14 10,3

1) Antal medarbetare som avslutat sin anställning under året var: 1 855.

Antalmedarbetaresominteäranställda

avSwedbank

2023 2022 2021

Sverige 973 797

Estland 25 1

Lettland 11 4

Litauen 18 0

Totalt 1027 802

1) Innefattar medarbetare som arbetar som konsulter och utför arbetsuppgifter inom

exempel vis administration, IT, organisation och juridik.

Löneskillnadvdjämförtmed

medarbetare

,% 2023 2022 2021

Swedbank Sverige 22,12 22,65

Swedbank Group 26,54 27,77

1) Beräknad på medianlönen för Swedbanks medarbetare.

Löneskillnadkvinnorjämförtmedmän,

chefer

perland,% 2023 2022 2021

Sverige –20 –21 –20

Estland –25 –25 –27

Lettland –27 –29 –35

Litauen –27 –28 –29

Totalt –27 –30 –29

1) Innefattar samtliga chefspositioner. Personalansvar är den gemensamma nämnaren för

denna kategori.

Löneskillnadkvinnorjämförtmedmän,

chefernivå1–3perland,% 2023 2022 2021

Sverige –23 –23 –26

Estland –36 –37 –35

Lettland –14 –11 –17

Litauen 50 33 27

Totalt –22 –26 –27

Löneskillnadkvinnorjämförtmedmän,

specialisterperland,% 2023 2022 2021

Sverige –18 –18 –20

Estland –30 –31 –33

Lettland –28 –29 –28

Litauen –31 –32 –33

Totalt –28 –30 –31

Löneskillnadkvinnorjämförtmedmän,

allamedarbetareperland,% 2023 2022 2021

Sverige –19 –20 –21

Estland –30 –30 –33

Lettland –29 –30 –32

Litauen –33 –34 –36

Totalt –29 –31 –32

253Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

Skillnaderilikalön(EqualPayGap),%

Sverige Estland Lettland Litauen Totalt

1,9 1,1 0,9 0 1,5

Utbildningsnivå,% 2023 2022 2021

Sverige

Universitetsexamen 41 41 41

Annan universitetsutbildning 10 10 10

Gymnasieutbildning 49 49 48

Annan utbildning 0 0 1

Estland

Universitetsexamen 64 65 64

Annan universitetsutbildning 10 10 11

Gymnasieutbildning 17 19 19

Annan utbildning 9 6 6

Lettland

Universitetsexamen 67 66 66

Annan universitetsutbildning 16 17 17

Gymnasieutbildning 17 17 17

Annan utbildning 0 0 0

Litauen

Universitetsexamen 85 85 84

Annan universitetsutbildning 5 5 6

Gymnasieutbildning 5 5 5

Annan utbildning 5 5 5

Antalmedarbetaresomerhållit

prestationsutvärdering

Antalmedarbetaresomgodkänt

prestationsutvärdering

Procentandelmedarbetaresom

erhållitprestationsutvärdering

Procentandelmedarbetaresom

godkäntprestationsutvärdering

2023 2022 2021 2023 2022 2021 2023 2022 2021 2023 2022 2021

Män 6427 6070 5987 6168 3486 5163 91 91 100 96 95 86

Chefer 781 778 799 729 326 641 99 99 100 93 89 80

Specialister 5 646 5 292 5 188 5 439 3 160 4 522 90 90 100 96 95 87

Kvinnor 10260 9808 9185 9940 5825 8594 90 88 100 97 96 94

Chefer 1 034 1 014 984 985 479 867 99 98 100 95 91 88

Specialister 9 226 8 794 8 201 8 955 5 346 7 727 89 87 100 97 97 94

Total 16687 15878 15172 16108 9311 13757 91 89 100 97 95 91

1) Prestationsutvärdering syftar till att chef och medarbetare utvärderar årets prestation utifrån måluppfyllelse. Utvärdering och bedömning av total prestation dokumenteras av chef

och godkänns av medarbetaren.

2) Antal godkänannden per 240131.

Arbetstagar-/Arbetsgivarrelationer 2023 2022 2021

Andel av medarbetare med kollektivavtal

eller lokala överenskommelser eller som

omfattas av arbetsrätten – Sverige

100 100 100

Andel av medarbetare som omfattas av

oberoende fackförbund eller kollektiv avtal

2, 3

58 57 58

1) Medlemmarna i Group Executive Committee omfattas inte av kollektivavtal och lagen

omanställningsskydd.

2) Andelen (%) har omräknats för 2021 och 2022 på grund av ny information.

3) Ett koncernövergripande europeiskt företagsråd är etablerat i Swedbank, där deltar

med arbetare från olika länder där Swedbank är verksam.

Åldersfördelningledningochstyrelse,% 2023 2022 2021

Koncernledningen

Under 30 år 0 0 0

30–50 13 13 13

50+ 87 87 87

Styrelsen

Under 30 år 0 0 0

30–50 0 15 18

50+ 100 85 82

1) Exklusive arbetstagarrepresentanter.

Åldersfördelningperland,% 2023 2022 2021

Sverige

Under 30 år 23 21 21

30–50 52 52 51

50+ 25 27 28

Estland

Under 30 år 18 19 19

30–50 65 65 66

50+ 17 16 15

Lettland

Under 30 år 19 20 22

30–50 72 72 71

50+ 9 8 7

Litauen

Under 30 år 22 25 27

30–50 63 61 60

50+ 15 14 13

254 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

3.2Mänskligarättigheter

Policyer

•

Sustainability Policy

•

Policy on Human Rights

•

Swedbank’s Code of Conduct

Andrastyrdokument

•

Position Statement Defence Equipment

Åtgärder och aktiviteter

Bankens koncernövergripande policy för mänskliga rättigheter är grunden för

Swedbanks arbete inom mänskliga rättigheter. Den utgår från FN:s vägledande

principer för företag och mänskliga rättigheter samt FN:s Global Compact som

inkluderar information om att Swedbank måste agera med skälig aktsamhet.

Policyn uppdateras årligen och är antagen av styrelsen.

Swedbank arbetar utefter premissen att banken, bankens leverantörer, finansie

ring till kunder och de bolag Swedbank investerar i respekterar universella mänsk-

liga rättigheter och ska arbeta med att vidta försiktighetsåtgärder och förebygga

kränkningar av mänskliga rättigheter. Policyn för mänskliga rättigheter tydliggör

attutsatta grupper som exempelvis barn, seniorer, personer med funktionsned-

sättning och minoriteter särskilt måste beaktas. Policyn för mänskliga rättig heter

kompletterar Swedbanks hållbarhetspolicy.

Swedbanks uppförandekod tydliggör bankens värdegrund och beskriver hur

Swedbanks medarbetare bör uppträda med fokus på respekt för allas lika värde.

Jämställdhet och mångfald är viktiga bidrag till arbetsmiljön och företagskulturen

på Swedbank. I samma anda strävar Swedbank efter att människor med olika bak

grund, ursprung och ålder ska vara representerade i bankens interna och externa

kommunikation samt marknadsföring. För mer information om Swedbanks interna

arbete med jämställdhet, mångfald och inkludering se sidan 251.

Inom kärnprocesserna investeringar, kreditgivning och inköp utförs hållbarhets

analyser där mänskliga rättigheter är ett centralt område som ligger till grund för

bedömningen. Dessa kärnprocesser definieras som betydelsefulla och är därmed

centrala för bedömning om människorättsrisker. Följande delar av noten beskriver

hur dessa kärnprocesser beaktar skälig aktsamhet i bankens verksamhet.

Hänsyntillmänskligarättigheterifinansieringochinvestering

Vid kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys där mänskliga rättig

heter är en faktor som bedöms. När analysen genomförs kan exempelvis risker

inom mänskliga rättigheter diskuteras med kunden kopplade till företagets produk

tionskedja och hur kunden hanterar dessa risker. Banken har även sektorriktlinjer

som rådgivare kan använda som adresserar materiella hållbarhetsrisker, inkluderat

risker inom mänskliga rättigheter, för att underlätta dialogen och riskbedömningen.

Läs mer om Swedbanks hållbarhetsanalys vid kreditgivning på sidan 216.

Swedbank Roburs investeringsprocess innehåller analys av samtliga innehav avse

ende hur de lever upp till internationella konventioner, såsom FN:s deklaration om

mänskliga rättigheter. Analysen omfattar även OECD:s riktlinjer för multinationella

bolag, ILO:s kärnkonventioner samt UN Guiding Principles on Business and Human

Rights. Innan en investering görs sker även riskbedömningar där mänskliga rättig

heter ingår. Dessa utgår från risker inom exempelvis bransch, geografisk placering

eller bolagens mognadsgrad i fråga om att identifiera, förebygga och hantera

sociala, miljörelaterade och bolagsstyrningsfrågor.

För att förebygga och minska allvarliga konsekvenser inom mänskliga rättig-

heter har Swedbank Robur dialoger med bolag som har särskilt höga risker och

som finns på Swedbank Roburs bevakningslista. Dialoger kan gälla uppföljning av

en incident, utvärdering av bolagets hållbarhetsarbete där mänskliga rättigheter

ingår eller vara specifikt inriktad på en eller flera frågor kopplade till mänskliga

rättig heter. Ett exempel är risken att möjliggöra eller förstärka brott mot mänskliga

rättigheter genom användning av internet- och telekomtjänster i samband med krig

och konflikter. Detta är därför ett tema i dialoger med bolag. Ett annat område är

barns rättigheter. Detta är en särskilt utsatt grupp och Swedbank Robur har utveck

lat en ståndpunkt som tydliggör barns rättigheter som används iarbetet med att

påverka bolag. Ett samarbete har etablerats med Global Child Forum, där Swed

bank Robur kombinerat kunskap och erfarenheter med en bred kontaktyta gente-

mot näringslivet för att på så sätt nå ut till företag över hela världen med budskap

om vikten av att ha ett aktivt arbete inriktat på barnrättsfrågor. Swedbank Robur

har även intressent dialoger med företag där fonderna är stora ägare.

För att beakta risker inom mänskliga rättigheter i försvarsindustrin har Swed

bank ett koncernövergripande ställningstagande för sektorn. Det sätter upp vill-

koren för bankens finansiella tjänster till sektorn och är ett sätt att motverka brott

mot mänskliga rättigheter. Swedbank har bland annat nolltolerans mot kärnvapen

och kontroversiella vapen, vilket innebär att Swedbank inte investerar i eller till-

handa håller finansiella tjänster till företag som producerar, underhåller eller

handlar med dessa vapen.

Utvärderingileverantörskedjan

Swedbank bedömer risker relaterade till mänskliga rättigheter i bankens inköps-

process. Riskbedömningens omfattning beror på var leverantören är geografiskt

placerad vilket fastställs vid en första screening. Om leverantören anses ha hög

risk kopplat till mänskliga rättigheter genomförs en mer grundlig utvärdering. Där

till ska samtliga leverantörer som utgör en del av bankens centrala inköpsenhet

signera Swedbanks uppförandekod för leverantörer, där respekt för mänskliga

rättig heter är centralt. Befintliga leverantörer följs upp, främst via dialog, för att

undersöka att fastställda krav följs. För mer information om Swedbanks arbete se

sidan 258–259. Uppföljningen säkerställer också Swedbanks möjlighet att beakta

eventuell förändring hos leverantörerna.

Swedbanks uppförandekod för leverantörer innehåller krav om skälig aktsamhet

av mänskliga rättigheter. Om oegentligheter uppdagas tar banken fram anpassade

åtgärder tillsammans med leverantören. Det kan exempelvis handla om krav på

åtgärder av operativ process utan dröjsmål.

255Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

 Informationomstyrning

4.1Ansvarsfulltföretagande

Policyer

•

Sustainability Policy

•

Anti-Bribery and Corruption Policy

•

Group Policy On Conflicts Of Interest

•

Customer Complaint Policy

•

Policy for Customer Protection Risk

•

Swedbank’s Code of Conduct

•

Personal Account Dealing

•

The Board of Directors’ Remuneration and Sustainability Committee (RSC)

•

The Board of Directors’ Audit Committee (AC)

Andrastyrdokument

•

Group Instruction on Conflicts of Interest

•

Group Instruction on Internal Alerts (Whistleblowing)

•

Group Instruction on Anti-Bribery and Corruption

•

Group Instruction on Financial Sanctions

Partnerskap,medlemskapochnätverk

•

FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet

•

FN:s Global Compact

•

FN:s Miljöprogram för den finansiella sektorn

•

ICC Sveriges Hållbarhetskommitté

•

Svenska bankföreningens Hållbarhetsråd och Hållbarhetskommittee

•

Kommittéer och arbetsgrupper inom European Savings and Retail Banking

Group (ESBG) och European Banking Federation (EBF)

•

Institute for Sustainability and Corporate Social Responsibility i Lettland

•

Lithuanian Association of Responsible Business

•

Nordic CEOs for a Sustainable Future

•

Nordic Circular Hotspot

Swedbankstödjer

•

FN:s Parisavtalet

•

FN:s Globala mål (SDG)

•

FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna

•

FN:s Vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter

Ovanstående är ett urval och utgör vägledande principer för implementering av hållbarhet

ibanken.

Mål

Genom en stark och effektiv intern styrning och kontroll säkerställa att

verk samheten bedrivs enligt höga etiska standarder.

Åtgärder och aktiviteter

Uppförandekoden

Att vara en del av Swedbank och dela dess värderingar innebär att medarbetare

för väntas uppträda i enlighet med Swedbanks uppförandekod. Uppförandekoden

beskriver hur medarbetare förväntas hantera affärer och relationer samt fungerar

som Swedbanks etikpolicy. Swedbank bedriver sin verksamhet öppet, med inte-

gritet och på ett sätt som inger förtroende. Swedbanks verksamhet bygger på att

upprätthålla förtroendet från kunder, ägare, medarbetare, affärsrelationer och sam

hället i stort vilket är avgörande för verksamheten. Beslut ska fattas utifrån höga

etiska standarder. Detta innebär att när beslut tas ställer Swedbank högre krav på

beslutsfattandet än att endast avstå från det otillåtna. Kravställningen vid besluts

fattandet följs upp genom olika processer, styrdokument och nyckeltal för att

säkerställa att banken håller sig på ett betryggande avstånd från det otillåtna.

För att säkerställa att samtliga medarbetare, inklusive konsulter, tagit del av

ochförstått Uppförandekoden ombeds de årligen signera en bekräftelse. Varje år

genomför även samtliga medarbetare en etikutbildning.

Kundklagomål

Swedbanks koncernövergripande process för kundklagomål möjliggör för alla

medar betare att registrera inkomna klagomål och synpunkter från bankens kunder.

Ett förbättringsarbete drivs inom Swedbank som är upparbetat utifrån inkomna

klagomål. Swedbanks ledning får regelbunden rapportering från klagomålssam-

ordnaren. Banken följer löpande upp att kundklagomålen hanteras inom utsatt tid.

Styrelsen får ta del av bankens klagomålsrapport i samband med årsredovisningen

och kvartalsrapporterna.

Antikorruption

Korruption, ekonomisk brottslighet och andra liknande aktiviteter utgör på en över

gripande nivå ett hot mot ett hållbart samhälle och det finansiella systemets inte-

gritet och stabilitet. Swedbank har absolut nolltolerans och arbetar för att skydda

koncernen mot mutor, korruption, andra ekonomiska brott och aktiviteter som

utgör hot mot bankens verksamhet och kunder.

Swedbanks antikorruptionspolicy har antagits av bankens styrelse. I Swedbank

finns det tydliga processer för att kartlägga risker för mutor och korruption samt

brister ikontroller. Samtliga enheter i banken ansvarar för att genomföra en risk-

bedömning inom antikorruptionsområdet vilken sedan används som underlag till

implementering av förebyggande åtgärder. Att vara anställd inom finanssektorn

kräver stor uppmärksamhet på riskerna med mutor, korruption och annan otill-

börlig påverkan.

Varje enhet och dotterföretag ansvarar för att identifiera, utvärdera och imple

mentera åtgärder för att hantera och minska de faktiska och potentiella korrup-

tionsrisker de står inför. För att säkerställa att såväl medarbetare som konsulter

har rätt kompetens för att hantera riskerna genomför de den årligt obligatoriska

etikutbildningen där även antikorruption ingår. Funktioner som bedöms ha en

högre risk att utsättas för korruption gör även anpassade antikorruptionsutbild

ningar mer frekvent.

Visselblåsningsäkerställerefterlevnad

Swedbanks koncernövergripande process för visselblåsning uppmanar alla med-

arbetare och andra intressenter att rapportera misstankar om potentiella eller

faktiska missförhållanden i verksamheten som exempelvis brott mot Uppförande-

koden, bristande efterlevnad av lagstiftning eller avvikelser mot Swedbanks

policyer. Styrelsen informeras om visselblåsarärenden i samband med kvartals-

rapporterna, och de ärenden som avser Group Compliance, vd eller någon med-

arbetare i koncernledningen behandlas även i styrelsens Revisionsutskott.

Bankens visselblåsartjänst är tillgänglig på samtliga språk på bankens hemma

marknader och på engelska. Meddelandena är krypterade och gör det möjligt för

visselblåsaren att öppet eller anonymt sända in rapporter samt vara fortsatt

anonym i dialogen med banken. Alla rapporter och meddelanden behandlas strikt

konfidentiellt och utredningen hanteras med största varsamhet och beaktande av

integriteten genom behörighetsreglerad hantering med tydliga roller och ansvar.

Under 2023 har banken mottagit 126 rapporter varav 46 rapporter har bedömts

som visselblåsarärenden i enlighet med Swedbanks definition av visselblåsning.

Personuppgifterochdataskyddsförordningen

Swedbanks kunder ska känna sig trygga med hur banken hanterar personuppgifter.

Swedbank använder personuppgifter för att tillhandahålla tjänster, genomföra

betalningar, kredit- och riskbedömningar, men också för att förbättra produkter och

kvalitet genom att göra kundundersökningar och marknadsanalyser. Behandling av

personupp gifter är också en del i arbetet att förhindra penningtvätt, finansiering av

terrorism, förebygga och utreda brott. Swedbank har processer på plats för detta

som säkerställer att dataskyddsförordningen (GDPR) följs. Swedbanks Data

skyddsombud övervakar att banken följer reglerna om dataskydd.

Mätetal

Regelefterlevnad

2023 2022 2021

Antal fall 2 0 1

Betalt vite (mkr) 887 0 46,6

1) Avser de fall där Swedbank erhållit en sanktion till följd av bristande regelefterlevnad,

som har meddelats inom ramen för koncernens delårsrapportering.

* Banken har processer och andra mekanismer för att följa upp och kontrollera att denna målsättning uppfylls. Även omfattande utbildningar är en viktig del för måluppfyllelsen.

256 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

TransaktionsövervakningenligtMAR 2023

2022 2021

Antal misstänkta ordrar och

transaktioner (MAR)

rapporterade 202 57 63

– varav Sverige 37 17 38

– varav Estland 43 14 3

– varav Lettland 93 9 11

– varav Litauen 29 17 11

1) Market abuse regulation (MAR). Banker är skyldiga att rapportera misstänkt marknads-

missbruk: misstänkt insiderhandel, marknadsmani pulation och olovligt röjande av insider-

information (MAR).

2) Antal rapporterade transaktioner för 2023 är högre än föregående års nivåer med anled-

ning av vissa lokala baltiska myndigheters fokus på rapportering av särskilda handels-

mönster.

Visselblåsning 2023 2022 2021

Antal rapporter 126 110 122

Behandlingavpersonuppgifter 2023 2022 2021

Antal förfrågningar/klagomål från regist

rerad part till dataskydds ombud, totalt

41 40 8

– varav Sverige 31 17 0

– varav Estland 1 4 1

– varav Lettland 1 18 4

– varav Litauen 8 1 3

Antal förfrågningar/klagomål från

tillsynsmyndighet, totalt 9 11 19

– varav Sverige 2 0 6

– varav Estland 1 2 1

– varav Lettland 0 5 3

– varav Litauen 6 4 9

1) Registrerad part som framfört förfrågning eller klagomål genom korrespondens till

dataskyddsombud via mail- eller postbox.

4.2Finansiellbrottslighet

Policyer

•

Sustainability Policy

•

Group Policy on Anti Money Laundering and Countering Terrorist Financing

•

Group Policy on Financial Sanctions

•

Group Policy on Anti-Bribery and Corruption Policy

•

Policy on Anti-Tax Evasion and Aggressive Tax Planning

Andrastyrdokument

•

Group Instruction on Anti-Money Laundering and

Countering Terrorist Financing

•

Group Instruction on Financial Sanctions

•

Group Instruction on Anti-Bribery and Corruption

•

Group Instruction on Anti-Fraud Governance

Partnerskap,medlemskapochnätverk

•

SAMLIT

•

Olika partnerskap med stöd av penningtvättslagen

Mål

Motverka att verksamheten och dess kunder utnyttjas eller exponeras för

finansiell brottslighet.

Åtgärder och aktiviteter

Bekämpafinansiellbrottslighet

Swedbank arbetar aktivt för att bekämpa alla former av finansiell brottslighet, att

förhindra bedrägerier och att banken används för att genomföra olagliga trans-

aktioner med pengar från kriminell verksamhet samt överföringar som syftar till

attfinansiera terrorism.

De koncernövergripande regelverken på området efterlevs genom koncernöver

gripande processer för att identifiera och hantera finansiell brottslighet. För att

uppnå Swedbanks mål har Swedbank sedan 2021 etablerat olika program för

utveckling och förbättring av bankens processer och riskhantering.

Swedbank utvecklar kontinuerligt sina rutiner gällande rapportering av miss

tänkta ärenden om penningtvätt, finansiering av terrorism, bedrägerier samt brott

mot finansiella sanktioner utifrån nya regulatoriska krav och de risker banken expo

neras för. Banken har under 2023 fortsatt arbetet med att ytterligare förbättra pro-

cesserna för allmän riskbedömning, kundkännedom, kundriskbedömning, trans-

aktionsövervakning, sanktionsscreening, bedrägeriidentifiering samt rapportering.

Swedbank investerar i teknisk utveckling och rekryterar ytterligare kompetens för

att skydda och hjälpa bankens kunder, samt försvåra för kriminella element att

använda banken för finansiell brottslighet.

Under året har samarbetet mellan polis, myndigheter och banker fortsatt att

utvecklas genom informationsutbyte som bidrar till att begränsa bedrägerier och

de vinster från brottslig verksamhet som är motorn i den kriminella ekonomin.

Swedbank deltar aktivt i SAMLIT i Sverige, ett samarbetsorgan mellan Polis-

myndigheten och bankerna. Swedbank deltar även i flera informationsutbyten

mellan privata aktörer, något som nyligen har möjliggjorts genom lagstiftning.

Banken har etablerat ett antal mekanismer för att följa upp och kontrollera expone

ringen mot finansiell brottslighet. Utöver ett detaljerat regelverk används löpande

ett antal nyckeltal för att mäta om banken ligger inom den låga risk aptiten.

Rysslands utökade invasion av Ukraina gör att EU utfärdar fler sanktioner än

tidigare ochbanken fyller en viktig samhällsfunktion genom implementering av

definansiella sanktionerna. Strukturella projekt har initierats för att hantera de

ökade kraven på bankens tekniska system och processer. Swedbank har under

desenaste åren arbetat med att utveckla bankens förmåga att motverka brott

motfinansiella sanktioner både genom att förstärka juridisk kompetens och nya

tekniska lösningar för screening av transaktioner och kundrelationer.

Swedbanksarbetemedbedrägerierochcybersäkerhet

Bedrägerier är fortsatt ett stort och växande samhällsproblem som göder den

organiserade brottsligheten och varje år drabbas många individer. Under 2023 har

telefonbedrägerier som utförs genom social manipulation, så kallad vishing/

smishing, ökat markant och drabbar allt fler. Swedbank investerar ioch förbättrar

löpande bankens motståndskraft och kapacitet att upptäcka, förhindra och utreda

dessa brott.

Processen för utfärdande av BankID har stärkts vilket medfört ett minskat antal

förfalskningar av BankID. Swedbank har även förstärkt den löpande monitore

ringen för att identifiera bedrägliga transaktioner, vilket även det gett positiva

resultat. Tillsammans med Bankföreningen har banken genomfört en kampanj för

att uppmärksamma risken att utsättas för bedrägerier samt även lanserat en rad

egna informationskampanjer i de egna kanalerna.

Swedbank deltog under hösten i The European annual Cyber Security month, ett

initiativ etablerat av ENISA, European Union Agency for Cyber Security. Syftet äratt

främja cybersäkerhet bland EU:s medborgare och organisationer. Under månaden

arrangerades ett internt program med en rad aktiviteter på området, till exempel

föreläsningar öppna för alla bankens medarbetare, presentationer och informa

tionskampanjer.

Mätetal

TransaktionsövervakningenligtSAR 2023 2022 2021

Antal misstänkta transaktioner avseende

penning tvätt/finansiering av terrorism

(SAR)

rapporterade 9 722 11 000 8 598

– varav Sverige 6 927 8 478 6 851

– varav Estland 933 1 003 608

– varav Lettland 1 379 1 053 748

– varav Litauen 483 466 391

1) Suspicious Activity Report (SAR). Enligt Penningtvättslagen är Swedbank även skyldig att

utan dröjsmål anmäla misstänkt penning tvätt eller terrorist finansiering (SAR) till Finans-

inspektionen inom Polismyndigheten.

* Banken har processer och andra mekanismer för att följa upp och kontrollera att denna målsättning uppfylls. Även omfattande utbildningar är en viktig del för måluppfyllelsen.

257Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

4.3IT-systemochinformationssäkerhet

Policyer

•

Risk Appetite Statement Policy

•

Enterprise Risk Management Policy

•

Policy for Operational Risk

Andrastyrdokument

•

Instruction on Information Security

•

IT Instruction

Partnerskap,medlemskapochnätverk

•

Bankernas Säkerhetskommitté inom ramen för den svenska Bankföreningen

•

Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) samt NCSC:s samverkansforum

för finansiella aktörer

•

FS-ISAC

•

Svenskt CERT-forum

•

Trusted Introducer

Förmågor

•

Behåll och förbättra förtroendet för Swedbanks säkerhetsarbete hos kunder,

partners och myndigheter

•

Förbättrad säkerhet genom förenklat säkerhetsarbete

•

Möjliggör för alla anställda att bidra till ökad säkerhet

Åtgärder och aktiviteter

Strategiochstyrningförinformationssäkerhet

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges och de baltiska ländernas närområde resul

terar alltjämt i en förhöjd hotbild inom informationssäkerhetsområdet och medför

ökade risker för cyberattacker. Vikten av cybersäkerhet ökar dessutom när allt fler

tjänster i den finansiella sektorn digitaliseras. Den nya EU-lagstiftningen Digital

Operational Resilience Act (DORA) som träder i kraft i januari 2025 syftar till att

ytterligare stärka finansiella organisationers förmåga att hantera olika typer av

avbrott som drabbar funktioner som är kritiska för samhället.

Swedbank har en strategi för säkerhet med en vision om att vara ”ett steg före”,

vilket innebär att banken ska ha en god samlad kunskap om hotbilden och ett

proaktivt arbete för att minska risken för framgångsrika attacker mot banken och

våra kunder. En årlig uppdatering säkerställer att den är förenlig med Swedbanks

övergripande strategiska riktning, ett förändrat hot- och risklandskap samt nya

krav. Planerade åtgärder syftar till att stärka bankens digitala och operativa mot

ståndskraft, inte minst kopplade till cyberattacker. Swedbank följer kontinuerligt

teknikutvecklingen och nyttjar nya möjligheter så som artificiell intelligens för

attstärka bankens förmågor att hitta avvikelser som kan tyda på eventuella

informationssäkerhetshändelser.

Organisationochledning

Bankens Chief Information Security Officer (CISO) leder och koordinerar Swed

banks informationssäkerhetsarbete. En centralt inrättad funktion stödjer CISO

iarbetet med underhåll och utveckling av bankens ledningssystem för informa

tionssäkerhet som bygger på standarden ISO 27001. Ledningssystemet består

avprocesser, interna regler och verktyg för att styra, övervaka, utvärdera och kon-

tinuerligt förbättra bankens informationssäkerhetsarbete och på så sätt skydda

bankens och kundernas information. Utöver den centralt inrättade CISO-funktionen

finns utpekade Information Security Managers samt dotterföretagens egna Chief

Information Security Officers som stödjer organisationens informationssäkerhets

arbete.

Säkerhetstestning av IT-system är en viktig förebyggande säkerhetsåtgärd.

Flera olika typer av tester genomförs som penetrationstester av kritiska och nya

eller förändrade IT-system. En annan typ av tester som genomförs är så kallade

”Redteam-tester”, vilket innebär en simulering av en avancerad cyber-attack mot

utvalda IT-system. Identifierade brister under genomförda tester analyseras och

hanteras. Ökade resurser har avsatts för testning i takt med den förhöjda hot-

bilden. Utöver detta så genomförs även årliga tester av externa revisorer och

genom tredje parts attestering. Bankens process för kontinuerlig genomsökning

avIT-miljön för identifiering och hantering av sårbarheter är också central i det

förebyggande informationssäkerhetsarbetet. Vid IT-incidenter och efterföljande

problem som drabbat kunder finns möjligheten för kunden att kontakta banken

med sitt ärende. Kunderna ersätts för faktiska förseningsavgifter, men varje ärende

bedöms enskilt.

Certifiering

Swedbanks Cyber Defence Center är en ackrediterad SIRT-organisation (Security

Incident Response Team), och har under 2023 även blivit certifierad av Trusted

Introducer. Certifieringen är ett internationellt erkännande av SIRT-funktionens

mognad. Swedbank har ett omfattande ramverk för hantering av informations-

säkerhetsrisker kopplat till användning av externa leverantörer gällande outsour

cing av verksamhet och uppdrag. Utvärdering av leverantörers efterlevnad av

Swedbanks informationssäkerhetskrav sker löpande under kontraktens livscykel.

Säkerhetsmedvetnamedarbetare

Säkerhetsmedvetna medarbetare är en viktig förutsättning för ett framgångsrikt

säkerhetsarbete. Bankens medarbetare och konsulter utbildas årligen i informa

tionssäkerhet. Vissa roller som till exempel utvecklare genomgår en fördjupad

utbildning. Den centrala CISO-funktionens Awareness-enhet genomför kontinuer

ligt simulerade phishing-tester för att upprätthålla medarbet arnas säkerhetsmed-

vetande. Vidare anordnas informationstillfällen som tar upp aktuella säkerhets-

frågor, i form av föreläsningar, webbinarier eller artiklar på intranätet.

Mätetal

Medarbetaresomhargenomgåttutbild-

ningiinformationssäkerhet,perland(%) 2023 2022 2021

Sverige 98,6 98,5 94

Estland 99,7 99,7 96,3

Lettland 99,7 99,2 94,7

Litauen 99,7 99,6 96,8

4.4Upphandla

Policyer

•

Sustainability Policy

Andrastyrdokument

•

Swedbank Supplier Code of Conduct

•

Group Purchasing Instruction

•

Outsourcing Instruction

Åtgärder och aktiviteter

Swedbank har cirka 3 600 leverantörer och en årlig inköpskostnad på ungefär

11,6mdkr. Det är fördelat på IT och digitala banktjänster, gemensamma interna

tjänster, finansiella produkter och tjänster för privat och företagskunder.

Ambitionen är att ligga i framkant gällande hållbara inköp i jämförelse med

andra nordiska storbanker. För att uppnå det arbetar banken aktivt med att minska

risker i leverantörskedjan och samtidigt verka för att bidra till innovation och posi

tiv påverkan.

Uppförandekodförleverantörer

Swedbanks inköp har en påverkan på miljön och samhället, därför har policyer och

riktlinjer fastställts i syfte att verka för mer hållbara inköp. I Swedbanks inköps-

instruktion som är styrande för hela banken, framgår det att hållbarhetskrav ska

ställas på leverantör innan kontraktering och att risker ska undersökas och hante

ras effektivt.

Alla nya leverantörer behöver signera Swedbanks uppförandekod för att säker

ställa efterlevnad av hållbarhetskrav. Avvikelser gentemot uppförandekoden

hanteras löpande för att reducera risker i leverantörsledet. Avvikelser eskaleras

till Procurement Sustainability Committee för godkännande eller avslag. Under

2023 eskalerades ungefär 40 stycken fall.

Leverantörerutvärderas

För att utvärdera och hantera risker i inköpsprocessen finns det riktlinjer framtagna

som beskriver hur banken ska arbeta. Swedbanks digitaliserade inköpsprocess

stödjer arbetet med att följa upp att relevanta leverantörskontroller genomförs och

utvärderas systematiskt.

När potentiella leverantörer identifierats vid inköp inhämtas relevant data om

leverantören, inklusive information om eventuella ryktesrisker eller negativ medial

publicitet. Leverantören får även svara på ett frågeformulär inom hållbarhet, förut

satt att de inte klassas som lågriskleverantörer. Swedbanks leverantörer finns

258 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

främst i Europa och över 99 procent finns på marknader som bedöms ha en låg

risk. I de fall leverantören har verksamhet eller underleverantörer i högriskländer

såskickas ett fördjupande fråge formulär ut.

Hållbarhetsbedömning

I Swedbanks frågeformulär för generell hållbarhetsbedömning undersöks utöver

risk, hur väl utvecklat leverantörens hållbarhetsarbete är. Exempelvis får leverantö

ren beskriva sina klimatambitioner, sitt arbete med cirkulära produkter och tjänster

samt hur väl hållbarhetsarbetet är integrerat i verksamheten. Det möjliggör för

Swedbank att välja leverantörer och produkter som ligger i framkant inom området.

Under året har Swedbank genomfört ett processarbete som resulterat i att håll

barhetsfrågor diskuteras i ett tidigare skede och inkluderas i de olika kategori-

områdenas strategier och upprättade planer om framtida inköpsbehov.

Ett exempel är årets upphandling av IT-tjänster där kategorispecifika utvärde

ringskriterier inom hållbarhet undersöktes kopplat till hårdvara och datacenter där

leverantörer med bäst helhetsresultat gick vidare till nästa steg i inköpsprocessen.

För att ytterligare stärka kunskapen inom IT har samtliga inköpare utbildats

inom ”Grön IT-upphandling” och banken återanvänder alltid IT-utrustning som

datorer och skärmar.

Swedbanks uppförandekod för leverantörer är uppdelad i tvingande krav och

frivilliga åtgärder. Under 2023 har cirka 45 leverantörsdialoger genomförts med

fokus på både efterlevnad av tvingande krav och frivilliga åtaganden. Exempelvis

har Swedbank undersökt klimatambitionerna hos bankens 50 största leverantörer.

Syftet är att påverka och öka andelen leverantörer som åtar sig vetenskapliga

klimat mål i enlighet med Parisavtalet. Resultatet av dialogerna visar att 29 har

beslutat om mål i linje med Parisavtalet.

Mätetal

Utvärderingavleverantörer 2023 2022 2021

Inköpt värde (mkr) 11 584 9 473 9 593

Antal aktiva leverantörer 3 592 3 653 3 785

Andel leverantörer registrerade i länder

med låg risk utifrån miljö (%)

99 99 99

Andel leverantörer registrerade i länder

med låg risk utifrån sociala frågor (%)

99 99 99

Antal leverantörsdialoger

45 43 46

Antal genomförda hållbarhets-

utvärderingar

250 289 129

1) Baserat på Envrionmental performance index. Samtliga leverantörer med riskpoäng

över 50 bedöms vara låg risk.

2) Baserat på Amfori BSCI index. Samtliga leverantörer med riskpoäng över 60 bedöms

vara låg risk.

3) Leverantörsdialoger omfattar dialoger med hållbarhetsagenda styrd av Swedbank.

4) Hållbarhetsutvärdering genomförd av kontrakterade leverantörer.

4.5Skatt

Policyer

•

Policy for Tax Management

•

Sustainability Policy

•

Group Policy on Anti-Tax Evasion and Aggressive Tax Planning

Andrastyrdokument

•

Tax Transfer Pricing Directive

Åtgärder och aktiviteter

Att vara en god skattebetalare och bidra till det samhälle där man bedriver verk-

samhet är en grundläggande del av ett företags hållbarhetsarbete. I enlighet med

Swedbanks vision, ett finansiellt sunt och hållbart samhälle och bankens värde

ringar; öppen, enkel och omtänksam, är det viktigt att hantera skattefrågor på ett

ansvarsfullt, etiskt och transparent sätt. Ansvaret avser både skattefrågor som

gäller banken och bankens kunder. Förlust av skatteintäkter kan orsaka allvarlig

skada för samhället och inverka negativt på den offentliga sektorns funktioner.

Skatt är en central hållbarhetsfråga för Swedbank. Swedbank har sedan 2008

en koncernövergripande skattepolicy antagen av Swedbanks styrelse (policy till

gänglig på swedbank.com/hållbarhet). Policyn uppdateras årligen. Swedbank ska

följa gällande svenska och internationella skattelagar och regler samt relevanta

standarder men strävar också efter att agera i enlighet med lagstiftningens syfte.

Swedbank redogör öppet för vilket rörelseresultat, vilka tillgångar och vilken skatte-

kostnad Swedbank har i de länder där banken är verksam. Swedbank agerar trans

parent i all kommunikation med skattemyndigheter i samtliga av dessa länder och

verkar för att upprätthålla en stark och långvarig relation med skattemyndigheterna

som byggs på öppenhet och förtroende. I de situationer där det kan finnas alterna

tiva tolkningar av lagstiftning eller rättspraxis använder Swedbank intern och/eller

extern expertis för att säkerställa en lämplig och korrekt skattetolkning. Vid behov

ska Swedbank föra dialog med skattemyndigheterna.

Swedbanksomskattebetalare

Swedbank har för 2023 kostnader för bolagsskatt om 7 mdkr. Swedbank bidrar till

den sociala tryggheten genom att ge sysselsättning och betala 3mdkr i sociala

avgifter för ungefär 17 000 medarbetare. Som finansiellt företag har Swedbank

kostnader för ej avdragsgill moms om 3 mdkr. Sedan 1 januari 2022 betalar

Swedbank därutöver som en av knappt tio skattebetalare en särskild bankskatt

(riskskatt för kreditinstitut) i Sverige om 1 mdkr. Även i Litauen har det införts en

bankskatt under 2023 (solidaritetsskatt) som för Swedbanks del uppgår till 1,5

mdkr. En andel av den bolagsskatt som Swedbank betalar kan hän föras till för

höjda skattesatser som vissa länder tillämpar för finansiell verksamhet. Swed-

banks sammantagna kostnad för skatt ochsociala avgifter var över 15 mdkr för

2023. Swedbanks resultat efter skatt för 2023 uppgick till 34 mdkr.

Skattiverksamheten

Vid kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys som bland annat

ställer krav på att företaget har en transparent rapportering av skatt. Swedbank har

interna processer för att minska risken för att bankens verksamhet utnyttjas för

skatteundandragande.

Swedbank tillhandahåller inte skatterådgivning eller underlättar arrangemang

som syftar till aggressiv skatteplanering. Transaktioner som innehåller element

som typiskt sett skulle kunna vara skattedrivna granskas särskilt. Vid svåra

bedömningar kan transaktioner lyftas till Swedbanks hållbarhetskommitté för

prövning.

Swedbank innehåller, betalar och rapporterar den skatt som bankens privat-

kunder är skattskyldiga för avseende räntor, utdelningar och olika typer av

sparande.

För att säkerställa Swedbanks åtaganden på skatteområdet finns inom koncer

nen utöver den generella skattepolicyn även en intern policy för motverkande av

skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Denna policy har antagits

särskilt för att tillse att Swedbanks produkter inte används i skatteundandragande

syften eller för aggressiv skatteplanering. Koncernen arbetar också med ytterligare

ställningstaganden vad gäller skattefrågor i till exempel Swedbanks sektorriktlinjer

samt i Swedbanks publika ståndpunkter för investeringar och kapitalförvaltning.

Internstyrningavskattehantering

Det yttersta ansvaret för skattehantering och skattepolicy ligger hos styrelsen.

Swedbanks vd ska se till att skattepolicyn efterlevs och att relevanta resurser och

kompetenser tilldelas organisationen för hanteringen av skattefrågor. Avdelning

arna Group Corporate Tax och Group Operational Tax monitorerar regelefterlevna-

den inom skatteområdet, bland annat genom att årligen granska de större koncern-

bolagens deklarationer, ifrågasätta eventuella avvikelser mellan företagens

effektiva skattesats och standardskattesats samt genom att övervaka koncernens

skatte mässiga internprissättning. Vidare genomför bankens kontrollfunktioner en

riskbaserad granskning av regelefterlevnaden av dokumentation, rapportering och

skatteavdrag för kunder. Därutöver sker externa granskningar genom skattemyn

digheter på bankens hemma marknader och amerikanska skattemyndigheten gäl-

lande efter levnaden av specifika amerikanska krav. Swedbanks externa revisorer

granskar skatteposten samt hållbarhetsredovisningen.

Skatt är ett område i ständig förändring. Swedbank arbetar löpande med att för

bättra koncernens processer och rutiner kring sin skattehantering. All verksamhet

iSwedbank ska präglas av en hög etisk standard där varje affär, relation och aktivi

tet ska prövas utifrån bankens etiska normer och förhållningssätt. Swedbank ska

inte bedriva aggressiv skatteplanering där huvudsyftet är att minska skattekost-

nader. Swedbank har interna rutiner för att medarbetare och andra intressenter

skakunna rapportera misstankar om förhållanden som inte ligger i linje med

bankens värderingar, policyer eller etiska normer inklusive Swedbanks skattepolicy

(rutin för visselblåsning).

Skattefrågor som innebär en betydande finansiell risk och/eller ryktesrisk för

Swedbankkoncernen ska redovisas för Swedbanks vd och styrelse. Genom en årlig

väsentlighetsanalys utvärderas betydelsen av den externa skatterapporteringen av

Swedbanks intressenter.

Swedbank är aktiv medlem i Bankföreningens skattekommitté som i sin tur är

remissinstans beträffande förslag till ny skattelagstiftning.

Den svenska lagen om tilläggsskatt gäller från och med 1 januari 2024. För mer

information se not K3, sidan 86.

259Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Noter Hållbarhetsrapport

Mätetal

2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Finland Danmark Luxemburg Kina Spanien Totalt

Verksamhet

RB, WB, AM,

Övrigt

RB, WB, AM,

Övrigt

RB, WB, AM RB, WB, AM WB,

Övrigt

WB,

Övrigt

WB, Övrigt Under

avveckling,

Övrigt

Under

avveckling

WB Övrigt

Antal medarbetare

9 831 2 604 1 978 2 600 164 14 50 15 18 1 17275

Externa intäkter (mkr)

48 222 7 339 4 232 7 931 3 601 –4 857 6 378 139 2 61 10 73057

Koncerninterna intäkter

(mkr)

2 065 1 181 1 047 1 477 –2 013 5 078 –5 724 –6 –21 3083

Rörelseresultat (mkr)

26 867 5 777 3 253 5 305 1 651 197 530 18 1 19 4 43622

Materiella tillgångar

(mkr) 3 773 346 335 782 225 25 26 31 5544

Betald bolagsskatt

(mkr) 3 970 761 108 498 1 89 5 11 0 5443

Bokförd aktuell

bolagsskatt (mkr) 4 223 826 684 961 452 43 107 –11 0 3 1 7289

Ej avdragsgill moms

(mkr) 1 665 215 130 248 9 11 2278

Sociala avgifter (mkr) 1 980 359 159 18 42 2 2 3 4 2569

Bankskatt (mkr) 1 170 1 505 2675

Effektiv skattesats

exkl. uppskjuten skatt/

skatt tidigare år (%)

15,7 14,3 21,0 18,1 27,3 21,9 20,3 –61,1 6,1 17,5 26,9 16,7

Landets standard-

skattesats (%) 20,6 20,0 20,0 20,0 25,0 25,0 20,0 22,0 25,0 25,0 25,0

Avvikelse aktuell/

standard skattesats (%) –4,9 –5,7 1,0 –1,9 2,3 –3,1 0,3 –83,1 –18,9 –7,5 1,9

Avvikelse aktuell/

standard skatt (mkr) –1 312 –329 33 –100 39 –6 1 –15 0 –1 0 –1690

Förklaringavvikelseaktuell/standardskatt(mkr)

Annan skattesats

försäkrings rörelse –171 –171

Andel i intresseföretag

redovisas efter skatt –142 –8 –15 –165

Ej avdragsgill ränta på

efterställda skulder 372 372

Ej avdragsgill sank

tionsavgift från Finans-

inspektionen 175 175

Temporära skillnader

(aktuell skatt vid annan

tidpunkt) –1 626 –219 34 –48 2 0 0 0 –1 –1858

Differentierad skatte

sats inom landet –14 –2 –16

Övrigt 79 –110 –1 –37 47 –6 1 1 0 –1 0 –27

1) RB-Retail banking, WB-Wholesales banking, AM-Asset management.

2) Antal medarbetare i koncernen vid årets utgång exkl. långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.

3) Beloppen är baserade på koncernredovisningen. Koncerninterna transaktioner inom en jurisdiktion är eliminerade.

4) Swedbanks danska filial är avregistrerad per 2023-12-31, kvar är verksamhet i andra dotterbolag och intressebolag.

5) Denna rapportering är i linje med GRI:s ramverk varför enbart aktuell skatt får användas vid beräkning av effektiv skattesats, jämför not K19.

Lista över enheter i respektive jurisdiktion finns på swedbank.com/sv/investor-relations/risk-och-kapitaltackning.html

260 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport Noter

GRI-index 2023

Swedbank redovisar enligt GRI Standards (GRI 1: Foundation 2021). Nedan redo-

visas GRI-upplysningar kopplade till de väsentliga hållbarhetsområden som defi

nierats utifrån bankens väsentlighetsbedömning. För varje väsentligt hållbarhets-

område redovisas en eller flera av GRI:s relevanta upplysningar som presenteras

itabellen nedan. För väsentliga områden där GRI-upp lysningar saknats används

egna upplysningar, dessa saknar då GRI-beteckning.

GRI-standard/

Annan källa Upplysning Hänvisning

Utelämnande

Redovisningskrav

som utelämnats Anledning Förklaring

Generella upplysningar

GRI 2:

Generella

upplysningar 2021

2-1 Organisationens detaljer 76

2-2 Enheter som inkluderas

ihållbarhetsredovisningen

192–193, 209

2-3 Redovisningsperiod,

redovisningsfrekvens och

kontaktuppgifter

76, 209, 289–290

2-4 Justeringar av informa

tion lämnad i föregående

redovisning

22, 209, 215–217,

245–246, 249, 254

2-5 Extern granskning 1, 209, 279

2-6 Aktiviteter, värdekedja

och andra afförsförbindelser

9–16, 95–96, 124,

192–193, 258–259

2–6 b Information otillgänglig/

ofullständig

Rapporteringen kring värdekedjan

kommer att utvecklas under kom

mande år med fokus på avgränsningar

samt aktiviteter nedströms.

2-7 Medarbetare 251–254, 270

2-8 Arbetskraft som inte

äranställd

253

2-9 Koncernens styrning

ochsammansättning

48–68, 210 2-9 c.vi. Underre

presenterade grup-

per

Information otillgänglig/

ofullständig

Underrepresenterade grupper är ett

nyckeltal som Swedbank inte tillämpar

idag. Datakonsolidering planeras

utvärderas under kommande år.

2-10 Val och utnämningar

tillhögsta beslutande organ

51–56, 251

2-11 Ordförande i styrelsen 51–52, 62, 67

2-12 Styrelsens och före-

tags ledningens roll i att

identi fiera och styra

hållbarhets arbete

48–68, 210, 255

2-13 Delegering av ansvar

för hållbarhetsarbete

48–68, 210

2-14 Styrelsens roll i håll-

barhetsrapportering

210

2-15 Intressekonflikter 48–49, 51–53, 62–66

2-16 Kommunikation

av kritiska ärenden till

styrelse

56, 210, 256–257

2-17 Kollektiv kunskap om

hållbarhet i styrelsen

53–54, 56, 210

2-18 Utvärdering av styrel

sens hållbarhetsarbe

52, 210

2-19 Ersättningspolicy för

styrelse och företagsledning

56, 131–134, 210

2-20 Process för att fast

ställa ersättning till styrelse

och företagsledning

32, 50–51, 56,

131–134, 267

2-21 Kompensationsratio 253

2-22 Uttalande om strategi

för hållbarhet

5–7

2-23 Policyåtaganden för

ansvarsfullt företagande

49, 210, 245, 255

2-24 Implementering och

integrering av policy-

åtaganden för ansvarsfullt

före tagande

49, 210, 252–253,

256

261Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

GRI-standard/

Annan källa Upplysning Hänvisning

Utelämnande

Redovisningskrav

som utelämnats Anledning Förklaring

2-25 Processer för att åter

ställa negativ påverkan som

koncernen orsakat

210, 256–257

2-26 Mekanismer för råd-

givning och att lyfta kritiska

ärenden

210, 216, 256–257

2-27 Efterlevnad av lagar

och regleringar

256–257

2-28 Medlemskap och

samarbeten

214, 216, 245, 249,

251, 255–258

2-29 Förhållningssätt till

intressentinvolvering

25, 211, 213, 267

2-30 Kollektivavtal 254

Väsentliga frågor

GRI 3: Väsentliga

frågor 2021

3-1 Process för att fastställa

väsentliga frågor

25, 211–213, 267

3-2 Förteckning över

väsentliga frågor

25, 211–212

Hållbar rådgivning, produkter och tjänster

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av

väsentliga frågor

210, 214

G4-FS10 Procentuell andel och antal

bolag i portföljen som den

rapporterande organisa-

tionen har samverkat med

i miljö- och/eller sociala

frågor

214–215

G4-FS6 Andel av företagsportföljen

per region, storlek och sektor

95–96

G4-FS7 Monetärt värde av produkter

och tjänster som har positiva

sociala effekter angett per

affärsområde och syfte

216–218

G4-FS8 Monetärt värde av produkter

och tjänster som har positiva

miljöeffekter per affärsom

råde och syfter

26, 31, 216–218

Klimatförändringar

GRI 3:

Väsentliga frågor

2021

3-3 Styrning av

väsentliga frågor

22, 210, 113–115,

210, 245

GRI 305: Utsläpp

2016

305-1 Direkta växthusgas-

utsläpp (Scope 1)

245–249

305-2 Energirelaterade

indirekta utsläpp av växthus

gaser (Scope 2)

245–249

305-3 Övriga indirekta

utsläpp av växthusgaser

(Scope 3)

245–249

305-4 Utsläppsintensitet

av växthusgaser

245–249

262 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

GRI-standard/

Annan källa Upplysning Hänvisning

Utelämnande

Redovisningskrav

som utelämnats Anledning Förklaring

Biologisk mångfald och ekosystem

GRI 3: Väsentliga

frågor 2021

3-3 Styrning av

väsentliga frågor

210, 249–250 3-3 e, f Information otillgänglig/

ofullständig

Swedbank arbetar med att utveckla

processer och metoder för att bedöma

risker. Även insamling av data är i

fokus, där är externa samarbeten och

partnerskap viktiga. Arbetet fortfarande

är i ett tidigt skede och det finns fort-

farnade få mätetal på området och det

är viktigt att under kommande år fort

sätta arbeta mot konkreta mät metoder

för att följa upp påverkan.

GRI 304: Biologisk

mångfald 2016

304-2 249–250 304-2 b Information otillgänglig/

ofullständig

Samma som ovan.

Den egna arbetskraften

GRI 3: Väsentliga

frågor 2021

3-3 Styrning av

väsentliga frågor

21, 29, 210, 251–254,

255, 268

GRI 401: Anställning

2016

401-1 Nyanställning och

personalomsättning

253

GRI 3: Väsentliga

frågor 2021

3-3 Styrning av

väsentliga frågor

21, 29, 210, 251–254,

255, 268

GRI 404: Utbildning

och kompetens-

utveckling 2016

404-1 Genomsnittligt antal

utbildningstimmar per år per

anställd

252

404-3 Andel anställda som

får regelbunden prestations

utvärdering

254

GRI 3: Väsentliga

frågor 2021

3-3 Styrning av

väsentliga frågor

21, 29, 210, 251–254,

255, 268

GRI 405: Mångfald

och lika möjligheter

2016

405-1 Mångfald hos styrelse,

ledning och medarbetare

251–254 405-1 a iii Ej tillämpligt. Starka begränsningar att lagra data

kring många olika mångfaldsindikatorer.

Undersökning kring möjlighet för

självidentifiering under kommande år.

405-2 Förhållande mellan

grundlön och ersättning för

kvinnor och män

252–254

Ansvarsfullt företagande

GRI 3: Väsentliga

frågor 2021

3-3 Styrning av

väsentliga frågor

210

GRI 201: Ekonomiskt

resultat 2016

201-3 Omfattning av organi

sationens förmånsbestämda

åtaganden

131–134, 153–154

GRI 3: Väsentliga

frågor 2021

3-3 Styrning av

väsentliga frågor

210

GRI 207: Skatt 2019 207-1 Bolagets inställning

till skatt

259–260

207-2 Skattestyrning,

kontroll ramverk och risk-

hantering

259–260

207-3 Intressentdialog och

hantering av skatteange-

lägenheter

259–260

207-4 Land-för-land-

rapportering

259–260

GRI 3: Väsentliga

frågor 2021

3-3 Styrning av

väsentliga frågor

210, 256–257

Ansvarsfullt företag-

ande: Egen indikator

Antal misstänkta ordrar och

transaktioner rapporterade

257

263Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

GRI-standard/

Annan källa Upplysning Hänvisning

Utelämnande

Redovisningskrav

som utelämnats Anledning Förklaring

Ansvarsfullt företag-

ande: Egen indikator

Antal klagomål från

regi strerad part till

dataskydds ombud

257

Ansvarsfullt företag-

ande: Egen indikator

Antal klagomål från

Datainspektionen

257

Finansiell brottslighet

GRI 3: Väsentliga

frågor 2021

3-3 Styrning av

väsentliga frågor

5, 7, 57, 210, 257

GRI 205: Anti-

korruption 2016

205-1 Andel av verksam

heten som granskats med

avseende på korruptions-

risker

257 205-1 Information otillgänglig/

ofullständig

Den procentuella andelen, typ av kor

ruptionsrisk som identifieras genom

riskutvärderingen i respektive kärnpro

cess, och totalt antal som analyserats

utifrån korruptionsrisker mäts endast

för vissa delar av verksamheten och

nyckeltal för koncernen som helhet kan

därför inte presenteras. Swedbank

arbetar aktivt för att utveckla bankens

riskutvärderingar.

Finansiell brottslig

het: Egen indikator

Antal företagskunder risk-

utvärderade utifrån affärs-

etiska aspekter

216

Finansiell brottslig

het: Egen indikator

Antal misstänkta transaktio

ner avseende penningtvätt/

finansiering av terrorism

rapporterade

257

264 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

PRB Självutvärdering

Tabellen nedan redovisar hänvisningar till var i Swedbanks Års- och hållbarhets redovisning

Swedbanks självutvärdering av FN:s principer för ansvarsfull bank verksamhet (PRB) finns

rapporterad. Rapporteringen följer PRB:s uppsatta krav. Områdena 2.1, 2.2, 2.3 samt 5.1 har

översiktligt granskats av oberoende revisorer från PwC i enlighet med bestyrkande rapporten

på sidan 279.

Princip 1: Inriktning

Swedbank anpassar affärsstrategin så att den överensstämmer med och bidrar

till de Globala målen för hållbar utveckling, Paris avtalet och andra relevanta

nationella och regionala ramverk, både utifrån individens och samhällets

perspektiv.

1.1 Beskrivning av affärsmodell

Med runt sju miljoner privatkunder och 550 000 företagskunder är Swedbank

enav de ledande bankerna för de många hushållen och företagen på våra fyra

hemma marknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Bankens huvudsakliga

kundsegment är privatkunder, företags kunder, bostadsrättsföreningar, offentlig

sektor och finansiella institutioner. Swedbanks företagsutlåning utifrån störst

sektor exponering är fastighetsförvaltning, jordbruk, skogsbruk och fiske,

tillverknings industri samt detalj- och partihandel.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 12–13, 15–16,

Factbook 2023, sidan 2

1.2 Strategiöverenstämmelse

I er affärsstrategi, är hållbarhet en integrerad del och en strategisk

prioritering för er bank?

Ja Nej

Refererar er bank till något av följande ramverk, eller till krav på

hållbarhetsrapportering, i era strategiska prioriteringar och policyer

för att implementera dessa?

UN Guiding Principles on Business and Human Rights

International Labour Organization fundamental conventions

FN:s Global Compact

UN Declaration on the Rights of Indigenous Peoples

Andra regulatoriska rapporteringskrav avseende hantering av miljörisker:

Task Force on Climate-realted Financial Disclosures, TCFD, Finance for

Biodiversity Pledge (Swedbank Robur), Principerna för ansvarsfulla investe

ringar, PRI (Swedbank Robur), EU-taxonomin, Europeiska centralbankens

guide om klimat- och miljörisker, Pelare 3

Andra regulatoriska rapporteringskrav avseende sociala frågor

None of the above

Swedbank har åtagit sig att anpassa verksamheten till Parisavtalet och de

Globala målen för hållbar utveckling.

Swedbank ska uppnå netto-noll utsläpp senast 2050 och anpassa bankens

utlånings- och investeringsportföljer. Swedbank har beslutat om reduktionsmål

för delar av låneportföljen med syfte att bidra till att begränsa den globala upp

värmningen till 1,5 grader Celsius. Swedbank Robur har beslutat om målen att

det samlade fondkapitalet ska vara i linje med Parisavtalets mål om att begränsa

uppvärmningen till 1,5 grader och år 2040 vara placerat koldioxidneutralt.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 9–13, 22, 214, 245, 249,

255–256

https://www.swedbank.com/sv/hallbarhet/miljo-och-klimat/mal-och-fokusomra

den/klimatmal.html

https://www.swedbankrobur.se/

Princip 2: Påverkan och målsättning

Swedbanks ambition är att kontinuerligt öka bankens positiva påverkan och

samtidigt minska vår negativa påverkan samt hantera riskerna kopplade till

människa och miljö till följd av bankens aktiviteter, produkter och tjänster. För att

möta detta beslutar Swedbank om mål inom de områden där banken har störst

möjlighet att påverka.

2.1 Påverkansanalys (Steg 1)

a) Omfattning

Påverkansanalysen genomfördes i UNEP-FI:s Portfolio Impact Analysis Tool v.2

under 2021. Produkter och tjänster analyserades för privat- och företagsaffären

iSverige, Estland, Lettland, Litauen och Norge. Kapitalförvaltning, försäkring och

kapitalmarknadsprodukter omfattades inte av analysen.

Länkar och referenser

https://www.swedbank.com/sv/hallbarhet/rapportering-uppfoljning.html

b) Portföljens sammansättning

Swedbank beaktade sammansättningen av portföljen i procent under påverkans

analysen. Produkter och tjänster samt företagssektorn analyserades i Sverige,

Estland, Lettland, Litauen och Norge. Företagsportföljen delades upp på

NACE-sektornivå två. Se bankens nuvarande sammansättning på sektornivå

påsidan 95–96.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2022, sidorna 95–96

c) Bankens portföljpåverkan i förhållande till samhällets behov

UNEP Fi har integrerat landrisker för respektive land i verktyget för analysen,

vilket påverkar resultatet för vilka områden som faller ut som prioriterade, såväl

positiva som negativa.

Enligt påverkansanalysen är några av Swedbanks viktigaste prioriterade om rå

den utifrån en positiv påverkan följande: inkluderande och sunda ekonomier samt

sysselsättning. Swedbanks primära negativa påverkan finns inom områdena

klimat och resurseffektivitet. För Swedbanks målsättning har områdena begräns

ning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, resurs effektivitet,

inkluderande sunda ekonomier och sysselsättning prioriterats. Områdena är

definierade av FN.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 95–96

https://www.swedbank.com/sv/hallbarhet/rapportering-uppfoljning.html

265Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

d) Resultat:

Resultatet från analysen visar att Swedbank genom sin affär, har en viktig roll

isamhället och för dess utveckling. Det är främst inom områdena boende, inklu

derande sunda ekonomier och sysselsättning som Swedbank har sin primära

påverkan i positiv riktning. I synnerhet i sektorer som fastighetssektorn och till

verkningssektorn. Bankens positiva påverkan inom området boende grundar sig

på ökad ti llgång till boendemöjligheter exempelvis i form av finansiering till pri

vatpersoner samt bygg- och fastighetsbolag. Banken bidrar även positivt till

inkluderande sunda ekonomier genom ökad tillgänglighet av säkra finansiella

tjänster.

Detta genererar i sin tur en positiv påverkan på de Globala målen för hållbar

utveckling, mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt och mål 11

Hållbara städer och samhällen.

Resultatet visar även att Swedbank genom sin affär, har ett viktigt åtagande

att begränsa bankens negativa påverkan, framförallt inom miljörelaterade områ

den, så som klimat, biologisk mångfald, avfall och resurseffektivisering. Inom

dessa områden har banken möjlighet att påverka positivt till exempel utifrån mat

försörjning och försörjningsmöjligheter, samtidigt med förbättringspotential

inom sektorerna fastighetsförvaltning, tillverkningsindustrin, jordbruk, skogsbruk

och fiske samt inom vissa delar av energisektorn.

Resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan är viktiga områden som

exempelvis påverkar de Globala målen för hållbar utveckling, mål 12 Hållbar

konsumtion och produktion och mål 13 Bekämpa klimatförändringar.

Länkar och referenser

https://www.swedbank.com/sv/hallbarhet/rapportering-uppfoljning.html

Vilken av följande delar i påverkansanalysen har din bank genomfört

för att identifiera de områden där din bank har sina mest betydande

(potentiella) positiva och negativa effekter?

Omfattning: Ja Pågående Nej

Portföljsammansättning:

Ja Pågående Nej

Kontext:

Ja Pågående Nej

Resultat:

Ja Pågående Nej

Vilka områden har ni identifierat som viktigast för er bank som

ett resultat av påverkansanalysen?

Mitigering av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, resurs-

effektivitet, inkluderande sunda ekonomier och sysselsättning.

Hur gamla är uppgifterna som används i påverkansanalysen?

Äldre än 18 månader före publicering

2.2 Målsättning (Steg 2)

a) Överensstämmelse

Swedbanks klimatmål är i linje med att begränsa den globala uppvärmningen

till1,5 grader Celsius och har tagits fram som en del av Swedbanks åtaganden

till Net Zero Banking Alliance och Science Based Targets initiative.

Swedbanks mål för finansiell hälsa är att göra det möjligt för en miljon

människor att stärka sin finansiella hälsa till 2030. Begreppet finansiell hälsa

utgår från FNs definition av ekonomisk hälsa som grund ”att känna sig trygg i sin

privatekonomi, att ha kontroll, motståndskraft och ekonomisk frihet”. Swedbanks

mål för finansiell hälsa stödjer flera av FN:s globala mål som exempelvis mål 1

Ingen fattigdom, mål 5 Jämställdhet och mål 10 Minskad ojämlikhet.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 22, 218, 245–249.

b) Basår:

Basår för bankens klimatmål för kreditportföljen är 2019.

Basår för bankens mål inom finansiell hälsa är 2022.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 22, 245

c) “SMARTa” mål:

Mål 1

Klimatmålen för kredit portföljen avser åren 2019-2030. De är i linje med det

globala temperaturmålet om 1,5-grader och omfattar sektorerna: bolån,

kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja och gas samt stål.

•

För bolån är målet att minska den finansierade utsläppsintensiteten

(kgCO

e/m

) med 39 procent.

•

För kommersiella fastigheter är målet att minska den finansierade utsläpps-

intensiteten (kgCO

e/m

) med 43 procent.

•

För kraftproduktion är målet att minska den finansierade utsläppsintensiteten

till (tCO

e/MWh) med 59 procent.

•

För olja och gas (prospektering, produktion och raffinering) är målet att

minska de absoluta finansierade utsläppen (tCO

e) med 50 procent.

•

För stålsektorn är målet att minska den finansierade utsläppsintensiteten

(tCO

e/ton) med 29 procent.

Mål 2

Att göra det möjligt för en miljon människor att stärka sin finansiella hälsa

till2030.

Affärsmål för att uppnå målet om finansiell hälsa:

•

Antal assisterade rådgivningsmöten, Svensk bankverksamhet, 300 000 år

2025

•

Antal privatkunder med långsiktigt sparande, Baltisk bankverksamhet, 900

000 år 2030

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 17, 22, 218

d) Plan för att uppnå målen:

Swedbank åtar sig att fortsätta utveckla produkter och rådgivningstjänster som

underlättar klimatomställningen mot uppsatta 2030-mål. Swedbank arbetar

också med att förbättra interna system för att lagra och komma åt relevant data

för att möjliggöra effektiv styrning. Datakvalitet och beräkningar ska förbättras

itakt med att såväl målsättningsmetod som data inom området utvecklas över

tid. Liknande gäller för mål 2 där banken planerar att fortsätta stötta kunder att

fatta sunda och finansiella beslut. Swedbank gör det möjligt genom individuellt

anpassad rådgivning och tjänster för sparande samt investeringar via alla kanaler.

Båda målen är integrerade i bankens styrningsstruktur med relevant uppföljning.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 22, 218, 245–249

Första området för

störst påverkan:

Mitigering av klimatför

ändringar, anpassning

till klimatförändringar

Andra området för

störst påverkan:

Resurs effektivitet,

inkluderande sunda

ekonomier och syssel

sättning

Överensstämmelse:

Pågående

Nej

Pågående

Nej

Basår:

Pågående

Nej

Pågående

Nej

SMART:

Pågående

Nej

Pågående

Nej

Plan för att uppnå målen:

Pågående

Nej

Pågående

Nej

266 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

2.3 Implementering och uppföljning av mål (Steg 2)

Swedbank har under året arbetat med att implementera klimatmålen på låneport-

följen, bland annat genom att fortsätta utveckla produkter och tjänster för att

stötta våra kunder i deras klimatomställning. Exempelvis arbetar Swedbank

aktivt med att hjälpa våra fastighetskunder med lösningar för ökad energieffek-

tivitet. Ett exempel på detta är att vi under 2023 investerat i företaget Hemma,

där Swedbanks privatkunder i Sverige kan göra en kostnadsfri digital energikoll

av sin bostad och sedan ansöka om finansiering för förbättringsåtgärderna

viaSwedbank.

Swedbanks satsning på finansiell hälsa påverkar flera områden i banken

såsom tekniska plattformar, bankens arbetssätt, rådgivningserbjudande och pris

sättning. Utvecklingen kommer ske i etapper där mindre byggstenar testas och

sedan kan skalas upp.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 218, 245–249

Princip 3: Kunder

Swedbank åtar sig att arbeta ansvarsfullt med bankens kunder för att uppmuntra

till hållbara metoder och möjliggöra ekonomiska aktiviteter som skapar gemen

samt välstånd för nuvarande och framtida generationer.

3.1 Kundinteraktion

Har er bank en etablerad policy eller en process för engagemang med

kunder för att främja hållbarhet?

Ja Pågående Nej

Har din bank en policy för sektorer där du har identifierat den största

(potentiella) negativa påverkan?

Ja Pågående Nej

Swedbank har under året arbetat med att utveckla och stärka pro dukter och

tjänster med hållbarhetsprofil för att möjliggöra hållbara val för våra kunder.

Swedbanks styrande hållbarhetsramverk utgörs av policyer (antagna av styrel

sen), instruktioner/ställningstaganden (antagna av vd) och sektorriktlinjer.

Swedbanks ESG-analys för stora företag utvecklades under 2022 och är ett

viktigt led i kreditprocessen. Banken har även sektorriktlinjer som används för att

analysera företagskunders hållbarhetsrisker.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 214–218

3.2 Affärsmöjligheter

Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. För att

främja en hållbar tillväxt är det centralt för Swedbank att allokera kapital till verk

samheter vars affärsmodell bidrar till den nödvändiga omställningen. Engage-

manget och intresset kring hållbarhet ökar i snabb takt. Swedbank har därför

under året intensifierat arbetet med att utveckla och stärka våra produkter och

tjänster med hållbarhetsprofil. Swedbank Robur har utvecklat fler fonder med

hållbarhetsprofil.

Andra produkter är gröna, sociala och hållbara obligationer och olika typer av

gröna lån samt hållbarhetslänkade lån.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 214–218

Princip 4: Intressenter

Swedbank kommer att på ett proaktivt och ansvarsfullt sätt konsultera, engagera

och samarbeta med relevanta intressenter för att bidra till de Globala målen.

4.1 Identifiera och interagera med intressenter

Har er bank en process för att identifiera och på regelbunden basis

konsultera, engagera, samarbeta med och inleda partnerskap med

relevanta intressenter som ni har identifierat som relevanta med

hänsyn till påverkansanalys och målsättningsprocessen?

Ja Pågående Nej

En löpande dialog förs med många olika grupper i samhället. Swedbanks huvud

sakliga intressentgrupper är kunder, medarbetare, ägare och samhälle. Frågor

som har hanterats och som banken samverkat kring med intressenterna under

året redogörs för på sidan 213

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 25, 211–213

Princip 5: Styrning och fastställelse av mål

Swedbank kommer att fullfölja bankens åtagande för dessa prin ciper genom att

tillämpa en effektiv styrning och en företagskultur av ansvarsfull bankverksamhet.

5.1 Styrningsstruktur för implementering av principerna

Har er bank en etablerad process för styrning som inkluderar PRB?

Ja Pågående Nej

Swedbank implementerar principerna genom effektiv styrning och en kultur av

ansvarsfull bankverksamhet. Bankens styrningsstruktur inkluderar hållbarhet och

möjliggör långsiktigt värdeskapande för bankens ägare och andra intressenter.

Se mer info om styrning av hållbarhet på sidan 210. Bankens specifika mål inom

PRB är en del av bankens övergripande styrningsstruktur.

Swedbank integrerar hållbarhet i affärsbeslut, verksamheter och affärsutveck

ling. Inom Swedbanks Performance Development-process sätts individuella

prestations kriterier i syfte att bidra till och stödja Swedbanks övergripande stra

tegiska riktning, där hållbarhet är en viktig del. Vidare integreras hållbarhetsrisker

i Swedbanks ersättningspraxis genom att inkludera kvalitativa och individuella

prestationskriterier som grund för tilldelning av rörlig ersättning för alla anställda,

som till exempel efterlevnad av Swedbanks värderingar, samt tillämpning av upp

skjutande perioder och utbetalning av rörlig ersättning i form av finansiella

instrument för majoriteten av de anställda. Inga externa konsulter gällande

ersättningsfrågor har anlitats.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 46–61 samt 210

5.2 Främja en kultur av ansvarsfull bankverksamhet

Swedbank har implementerat ett flertal initiativ och åtgärder för att följa upp

och stödja integrationen av hållbarhet i verksamheten.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 210 samt 256–257

267Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

5.3 Policyer och processer för skälig aktsamhet

Swedbank har en bolagsstyrning som möjliggör en effektiv styrningsstruktur.

Swedbanks policyer, ställningstaganden och riktlinjer på området utgör grunden

för styrningen av Swedbanks hållbarhetsarbete. Banken har en hållbarhets-

kommitté vars syfte är att stödja en effektiv styrning inom hållbarhet. Hållbar

hetskommitténs uppgift är att vägleda organisationen för att minimera hållbar-

hetsrisker och eventuell negativ påverkan av och för banken. Det finns även ett

system för visselblåsning, både internt och externt. För bankens anställda finns

processer som främjar en god företagskultur. Läs mer om bankens styrnings

struktur samt hur banken arbetar med skälig aksamhet på sidorna 46–61, 210

samt 256–257.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 46–61, 210 samt

256–257

Har vd och eller ledningsgruppen regelbunden översyn i

implementeringen av Principerna genom bankens styrning?

Ja Pågående Nej

Innehåller styrningen en struktur för översyn av implementeringen av

PRB?

Ja Pågående Nej

Har banken etablerade initiativ för att främja en hållbarhetskultur bland

medarbetare?

Ja Pågående Nej

Princip 6: Transparens och ansvarsskyldighet

Swedbank kommer regelbundet att utvärdera bankens individuella och kollektiva

fullföljande av principerna och vara transparenta kring bankens bidrag till de

Globala målen, och även ta ansvar för bankens positiva och negativa effekter

kring dessa.

6.1 Granskning

Har denna publika rapportering av åtagandet att följa PRB reviderats

aven oberoende revisor?

Ja Delvis Nej

PricewaterhouseCoopers AB (PwC) har genomfört en översiktlig granskning

avSwedbank ABs Hållbarhetsredovisning och områdena 2.1, 2.2, 2.3 och 5.1

iSwedbank ABs självutvärdering av PRB för 2023.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidan 279

6.2 Rapportering via andra ramverk

Rapporterar Swedbank hållbarhetsinformation i enlighet med

nedanstående standarder och ramverk?

GRI

SASB

CDP

IFRS Sustainability Disclosure Standards

TCFD

Andra: SBTi, Net Zero Banking Alliance, FN:s Global Compact

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 261–264 samt 269–270

6.3 Framtidsutsikt

Vilka är nästa steg som Swedbank kommer att genomföra inom den

närmaste tolvmånadersperioden (särskilt när det gäller påverkans-

analys, fastställande av mål och styrningsstruktur för genomförandet

av PRB)?

Swedbank har antagit ett koncernövergripande ställningstagande kring klimat

och bankens position är tydlig. Swedbank vill aktivt bidra till ett mer hållbart sam

hälle och fokuserar på att ställa om verksamheten så att banken kan möta de

krav som klimatförändringarna och dess effekter innebär. Som ett led i detta har

Swedbank antagit klimatmål för kreditportföljen i linje med den senaste klimat-

vetenskapen. Under 2024 kommer Swedbank att fortsätta arbeta med att stötta

våra kunder i omställningen och implementera åtgärder för att nå klimatmålen.

Dessutom kommer banken att fortsätta utveckla beräkningar av finansierade

utsläpp under 2024 och på så sätt ytterligare förbättra bedömningen av bankens

klimatpåverkan.

En väsentlighetsbedömning av både konsekventiell och finansiell väsentlighet

genomfördes under 2023 och kommer att fortsätta utvecklas och utökas löpande.

Länkar och referenser

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023, sidorna 22–31

268 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

TCFD-index

Tabellen nedan redovisar hänvisningar till var i Swedbanks Års- och Hållbarhetsredovisning TCFD-rapportering finns presenterad.

Referens Sidan

Styrning

a) Beskriv styrelsens övervakning av klimatrelaterade risker och möjligheter.

50, 61, 85–86, 210

b) Beskriv ledningens roll i att utvärdera och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter.

56–57, 85–86, 210

Strategi

a) Beskriv de klimatrelaterade risker och möjligheter som organisationen har identifierat på kort, medellång och lång sikt.

27–28, 113–115,

245–249

b) Beskriv de klimatrelaterade riskernas påverkan på och möjligheter för organisationens affär, strategi och ekonomiska planering.

27–28, 85–86, 113–115,

245–249

c) Beskriv motståndskraften i organisationens strategi med hänsyn till olika klimatrelaterade scenarier, inklusive ett 2 ° C eller lägre scenario.

113–115, 245–249

Riskhantering

a) Beskriv organisationens processer för att identifiera och utvärdera klimatrelaterade risker.

85–86, 113–115,

245–249

b) Beskriv organisationens processer för att hantera klimatrelaterade risker.

85–86, 113–115,

245–249

c) Beskriv hur processer för att identifiera, utvärdera och hantera klimatrelaterade risker integreras i organisationens övergripande riskhantering.

61, 85–86, 113–115

Mål och mätvärden

a) Beskriv de mätvärden som används av organisationen för att utvärdera klimatrelaterade risker och möjligheter i enlighet med dess strategi

och riskhanteringsprocess.

22, 219–249

b) Rapportera utsläpp från Scope 1, Scope 2, och om tillämpligt Scope 3 utsläpp av växthusgaser och dess sammankopplade risker.

113–115, 245–249

c) Beskriv de mål som används av organisationen för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter och dess måluppfyllnad.

22, 245–249

269Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

Hållbarhetsrapport enligt

Årsredovisningslagen

Under 2017 infördes krav på hållbarhetsrapportering i Årsredovisnings lagen

(6:ekapitlet 12 paragrafen). Kaven fastslår att hållbarhetsrapporteringen ska inne

hålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveck-

ling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten, däribland upp-

lysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för

mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. I syfte att tydliggöra hur

Swedbank möter lagkraven presenteras nedanstående tabell med hänvis ningar

tillrapportens olika sidor. Swedbanks taxonomirapportering finns på sidorna

219–244.

Sidhänvisning per område Miljö

Medarbetare och

Sociala förhållanden Mänskliga rättigheter Antikorruption

Affärsmodell

12–13, 16 12–13, 16 12–13, 16 12–13, 16

Väsentliga risker

23–31, 113–115, 210–213,

245–250

23–31, 113–115, 210–213,

251–254

23–31, 113–115, 210–213, 255,

258–259

23–31, 113–115, 210–213,

256–257

Policy, resultat och indikatorer

113–115, 210–212,

245–250

•

Environmental Policy

•

Position Statement Climate

Change

•

Sustainability Policy

•

Swedbank’s Code of Conduct

•

Swedbank Supplier Code of

Conduct

•

Swedbank Robur’s Policy for

responsible investments

210–213, 251–254

•

Policy on Diversity and

Inclusion

•

Policy on Human Rights

•

Sustainability Policy

•

Swedbank’s Code of Conduct

210–213, 255, 258–259

•

Policy on Human Rights

•

Policy on Diversity and

Inclusion

•

Position Statement Defence

Equipment

•

Sustainability Policy

•

Swedbank’s Code of Conduct

•

Swedbank Supplier Code of

Conduct

•

Swedbank Robur’s Policy for

responsible investments

210–213, 256–257

•

Anti-Bribery and Corruption

Policy

•

Group Policy on Anti Money

Laundering and Countering

Terrorist Financing

•

Sustainability Policy

•

Swedbank’s Code of Conduct

•

Swedbank Supplier Code of

Conduct

•

Policy for Tax Management

•

Group Instruction on Internal

Alerts (Whistleblowing)

Hantering av risker

23–31, 113–115, 210–213,

245–250

23–31, 113–115, 210–213,

251–254

23–31, 113–115, 210–213, 255,

258–259

23–31, 113–115, 210–213,

256–257

1) Alla policyer finns tillgängliga på swedbank.com/sustainability

270 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2023

Hållbarhetsrapport

Styrelsens och vd:s underskrift

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed

att årsredo visningen har upprättats enligt Lag om

Årsredovisningikreditinstitutochvärdepappersbolag

(ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och all-

männa råd (FFFS 2008:25) samt RFR 2 Redovisning

förjuridiskapersonerochgerenrättvisandebildav

moderbolagetsställningochresultatochattförvalt

ningsberättelsengerenrättvisandeöversiktöver

utvecklingenavbolagetsverksamhet,ställningoch

resultatsamtbeskriverväsentligariskerochosäker-

hetsfaktorer som före taget står inför.

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed

att koncernredovisningen har upprättats enligt Inter-

national Financial Reporting Standards (IFRS), såsom

deantagitsavEU,ochgerenrättvisandebildavkon-

cernens ställning och resultat och att förvaltnings-

berättelsenförkoncernengerenrättvisandeöversikt

över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställ-

ningochresultatsamtbeskriverväsentligarisker

ochosäkerhetsfaktorersomdeföretagsomingår

ikoncernenstårinför.

Stockholmden21februari2024

Göran Persson

Ordförande

Biörn Riese Göran Bengtsson Annika Creutzer

Vice ordförande Ledamot Ledamot

Hans Eckerström Kerstin Hermansson Helena Liljedahl Bengt Erik Lindgren

Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot

 AnnaMossberg PerOlofNyman BiljanaPehrsson

Ledamot Ledamot Ledamot

Roger Ljung Åke Skoglund

 Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Jens Henriksson

Verkställande direktör och koncernchef

Vårrevisionsberättelseharavgivitsden22 februari2024

PricewaterhouseCoopers AB

Anneli Granqvist Martin By

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Huvudansvarig revisor

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 271

Styrelsens och vd:s underskrift

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017-7753

Rapport om årsredovisningen

och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och

koncernredovisningenförSwedbankAB(publ)förår

2023medundantagförbolagsstyrningsrapportenpå

sidorna46–68.Bolagetsårsredovisningochkoncern

redovisningingårpåsidorna34–207idettadokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats

i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut

ochvärdepappersbolagochgereniallaväsentliga

avseendenrättvisandebildavmoderbolagetsfinan-

siellaställningperden31december2023ochavdess

finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen

om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-

bolag.Koncernredovisningenharupprättatsienlighet

med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolagochgereniallaväsentligaavse-

endenrättvisandebildavkoncernensfinansiellaställ-

ningperden31december2023ochavdessfinan-

siella resultat och kassaflöde för året enligt

International Financial Reporting Standards (IFRS),

såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning

ikreditinstitutochvärdepappersbolag.Vårauttalan-

denomfattarintebolagsstyrningsrapportenpåsid-

orna46–68.Förvaltningsberättelsenärförenligmed

årsredovisningens och koncernredovisningens övriga

delar.

Vitillstyrkerdärförattbolagsstämmanfastställer

resultaträkningenochbalansräkningenförmoder

bolagetochkoncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen

och koncernredovisningen är förenliga med innehållet

i den kompletterande rapport som har överlämnats till

moderbolagetsrevisionsutskottienlighetmedrevi-

sorsförordningens(537/2014)artikel11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards

on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige.

Vårtansvarenligtdessastandarderbeskrivsnärmare

iavsnittetRevisornsansvar.Viäroberoendeiförhål-

landetillmoderbolagetochkoncernenenligtgodrevi-

sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes-

etiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att,

baseratpåvårbästakunskapochövertygelse,inga

förbjudnatjänstersomavsesirevisorsförordningens

(537/2014)artikel5.1hartillhandahållitsdetgran-

skadebolageteller,iförekommandefall,dessmoder-

företag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatär

tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra

uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsent-

lighetsnivåochbedömariskenförväsentligafelaktig-

heteridefinansiellarapporterna.Vibeaktadesärskilt

de områden där verkställande direktören och styrel-

sengjortsubjektivabedömningar,tillexempelviktiga

redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts

med utgångspunkt från antaganden och prognoser

om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra.

Liksomvidallarevisionerharviocksåbeaktatrisken

för att styrelsen och verkställande direktören åsido-

sätterdeninternakontrollen,ochblandannatövervägt

omdetfinnsbeläggförsystematiskaavvikelsersom

givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd

av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamål-

senlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de

finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen

till koncernens struktur, redovisningsprocesser och

kontrollersamtdenbranschivilkenkoncernenverkar.

Swedbanksbankverksamhetisamtligaländerrevide-

rasavlokalarevisionsteamfrånPwC.Swedbankkon-

cernen har centraliserade servicecenter, system och

processer för ett antal processer. Vi har utformat vår

revision så att vårt centrala revisionsteam testar samt-

liga centraliserade system och processer. Lokala revi-

sionsteamutförytterligaregranskningbaseratpåvåra

instruktioner.

Enhetermedstorbetydelseellerriskförkoncernenär

föremål för revision och rapportering till oss som kon-

cernrevisorer. Revisionen utförs i enlighet med ISA och

lokala revisionsstandarder. Granskningsåtgärder inklu-

derar vanligtvis granskning av interna kontroller för

nyckelprocesser, analytisk granskning av specifika

konton,granskningavbokföringspostergenominspek-

tion,observationellerbekräftelsesamtinhämtandeav

revisionsbevisförattstyrkavåraförfrågningar.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023272

Revisionsberättelse

För vissa enheter är det ur ett koncernperspektiv nöd-

vändigt att granska specifika poster i redovisningen,

trotsattdessaenheterintebedömsvaraväsentliga

ellerhahögrisk.Idessafallinstrueraslokalateamatt

utföra specifika granskningsåtgärder och att rappor-

tera resultatet av dessa åtgärder till oss. Specifika

granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis en detalje-

rad analytisk granskning, avstämning av redovisning

motunderliggandesystem,substansgranskningför

specifika processer, områden och konton, diskussio-

nermedföretagsledninggällandebokföring,skattoch

interna kontroller såväl som uppföljning av frågeställ-

ningar kända från tidigare perioder.

Som en del av vår revision förlitar vi oss på intern kon-

trollöveraffärsprocesser,applikationer/systemoch

hänförligaplattformarsomstödjerSwedbanksredo-

visning och finansiella rapportering. Därför utför vi

granskningsåtgärderförattsäkerställaattsystemoch

processer är utformade, underhållna, drivs och skyd-

das på ett sätt som säkerställer att risken för felaktig-

heter minimeras. Granskningsåtgärder innefattar

genomgångar av processer, utvärdering av design

avochtestaveffektivitetikontroller.Ävensubstans-

granskningsåtgärder har utförts.

Vår revision utförs löpande under året med särskilt

fokuspåkvartalsbokslut.IsambandmedattSwed-

bankkoncernenlämnatkvartalsrapporterharvi

rapporteratvåraobservationertillstyrelsensrevi-

sionsutskottochavlämnatexternadelårsgransk-

ningsrapporter. Två gånger per år rapporterar vi även

vårahuvudsakligaobservationertillstyrelsen.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av

vårbedömningavväsentlighet.Enrevisionutformas

för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida

de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga

felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av

oegentligheterellermisstag.Debetraktassom

väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan

förväntaspåverkadeekonomiskabeslutsomanvän-

darna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa

kvantitativaväsentlighetstal,däriblandfördenfinan-

siella rapporteringen som helhet. Med hjälp av dessa

och kvalitativa överväganden fastställde vi revision-

ens inriktning och omfattning och våra gransknings-

åtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att

bedömaeffektenavenskildaochsammantagnafel

aktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskiltbetydelsefullaområdenförrevisionenärde

områdensomenligtvårprofessionellabedömningvar

demestbetydelsefullaförrevisionenavårsredovis-

ningen och koncernredovisningen för den aktuella peri-

oden.Dessaområdenbehandladesinomramenför

revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredo-

visningen och koncernredovisningen som helhet, men

vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 273

Revisionsberättelse

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelse fulla området

Reservering av kreditförluster för lånefordringar

Redovisning avseende nedskrivning av lånefordringar

kräversubjektivbedömningavsåvältidpunktförsom

storlekpåettsådantnedskrivningsbehov.

Swedbankreserverarförförväntadekreditförlusterienlig-

het med IFRS 9 där lånefordringar kategoriseras i tre olika

stegberoendeavnivånpåellerförändringinivåavseende

kreditrisk för varje enskilt lån.

Steg 1 motsvarar förväntad kreditförlust inom 12 månader

och avser samtliga lånefordringar som möter ursprunglig

förväntan. För lånefordringar med en väsentligt ökad kredi-

trisk sedan första redovisningstillfället, steg 2, eller låne-

fordringarifallissemang,steg3,beräknasutifrånförväntad

kreditförlust på hela lånets livslängd. Förväntad kreditför-

lustberäknassomenfunktionavsannolikhetförfallisse-

mang,exponeringvidfallissemang,förlustvidfallissemang

samt tidpunkt för fallissemang. IFRS 9 tillåter även att reser-

veringavförväntadekreditförlusterjusterasmedbeaktande

avprofessionellabedömningar.

De väsentliga områden där vi har identifierat en högre grad

avledningensbedömningar,ochdärmedmedförtettstörre

revisionsfokus vid granskningen av koncernens uppskatt-

ningar av kreditförluster är:

Modelluppskattningar–Viduppskattningavförväntade

kredit förluster används modeller innehållande olika anta-

gandenochbedömningar,inklusivefastställandeavsanno-

likheten för fallissemang (”PD”), förlust vid fallissemang

(”LGD”),ochexponeringvidfallissemang(”EAD”).Modeller

förberäkningavsannolikhetenförfallissemangärenviktig

del vid uppskattning av förväntade kreditförluster och påver-

kar även kategoriseringen av lånefordringarna. Sett till detta

bedömsmodellernaförsannolikhetförfallissemangvara

den viktigaste uppskattningen vid koncernens användande

avmodellervidberäkningavförväntadekreditförluster.

Makroekonomiskafaktorer–IFRS9kräverattKoncernens

uppskattningavförväntadekreditförlusterbaseraspåen

opartisk framåtriktad återspegling av ett antal ekonomiska

förhållanden.

Expertjusteringavkreditförlustreserveringarna–Ledningen

justerarresultatetavberäkningarmedkvantitativamodeller

förattbeaktakändabegränsningarikreditförlustmodel-

lernasamtejbeaktadeframtidatrender.Sådanajusteringar

hareninneboendeosäkerhetochuppskattningenavdessa

beloppbaserastillenhöggradpåledningensbedömning.

Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper

förbetydandebedömningarochuppskattningar,notK3och

M2RiskerförupplysningaromkreditriskochnotK17och

M13Kreditförluster.

Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende

kredit förluster.

Granskning av kontroller: Vi har utfört processgenomgångar

för att identifiera väsentliga system, applikationer och kon-

troller som används vid reservering av förväntade kredit-

förluster. Vi har testat IT miljön för väsentliga system och

applikationer som används vid reservering av förväntade

kreditförluster.

Vår granskning omfattade testning av design och effekti-

vitet av kontroller över indata. Vi har även utvärderat kon-

trollermodellersamtberäkningarochgodkännandeav

expertjusteringavkreditförlustreserveringar.

Uppskattningar med modeller: Vi har granskat väsentliga

antagandenochbedömningarsamtutförtkontrollberäk-

ningar för ett urval av lånefordringar för att vi ska få revi-

sionsbevisförattberäkningenavförväntadekreditförluster

ärkorrektochienlighetmedvårförväntan.Dessaberäk-

ningar utfördes för de mest väsentliga modellerna i låne-

portföljen.

Makroekonomiskafaktorer:Viharbedömtrimlighetenide

antagandensomSwedbankanvänderförattfastställa

makroekonomiska faktorer. Detta inkluderade analys av

BNP,fastighetsprishöjningocharbetslöshetsprognosermot

andraoberoendekällorochvårtegetprofessionella

omdöme.

Test av detaljer: Vi har testat detaljer inom flera områden,

inklusivetestningavindividuelltbedömdakreditreser

veringarochberäkningavexpertjusteringavkreditreser

veringar.

Upplysningar:Viharbedömtomlämnadeupplysningar

iårsredovisningenärlämpligaochtillräckliga.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023274

Revisionsberättelse

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelse fulla området

Värdering av finansiella instrument till verkligt värde

Vid värderingen av finansiella instrument till verkligt värde

delas instrumenten upp i tre nivåer, i enlighet med IFRS 9.

Nivå1innehållerinstrumentdärpriserfinnspåenaktiv

marknad.Nivå2avserinstrumentdärvärdetberäknasmed

hjälp av en modell och där indata kan härledas till en aktiv

marknadsplats,somvalutakurserellerräntenivåer.Nivå3

avserinstrumentdärvärdetberäknasmedhjälpaven

modellsomihöggradärberoendeavuppskattningaroch

bedömningargjordaavSwedbank.

Värderingavnivå2ochnivå3finansiellainstrumentvarett

fokusområdeunderrevisionenpågrundavdenkomplexitet

somfinnsvidvärdering,debedömningarochuppskatt-

ningarsomutförsavledningensamtderasbetydelseför

den finansiella ställningen och resultatet.

Att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 2

ochnivå3ärtillsinnaturkompliceratpågrundavettantal

faktorer,blandannatinstrumentetsegenskaper.Värdetpå

nivå3instrumentärocksåbaseratpåindatasominteär

observerbarapåenaktivmarknadochanvändandetavvär-

deringsmodellerförattberäknaverkligtvärde.Pågrundav

dessafaktorerärvärderingenavnivå3instrumentföremål

förbetydandeosäkerhetiuppskattningarochihöggrad

beroendeavledningensuppskattningarochbedömningar.

Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper

förbetydandebedömningarochuppskattningar,notK3och

M2Riskerförupplysningaromkreditrisk,notK46Värde-

ringskategorierförfinansiellainstrumentochnotK47och

M41Verkligtvärdeförfinansiellainstrument.

Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende

värderingen av finansiella instrument till verkligt värde.

Granskning av kontroller: Vi har utfört processgenomgångar

för att identifiera väsentliga system, applikationer och kon-

troller som används vid värderingsprocessen. Vi har testat

IT miljön för väsentliga system och applikationer som

används vid värdering av finansiella instrument till verkligt

värde.

Vi har granskat design och operationell effektivitet i nyckel-

kontroller som stödjer identifiering, mätning och kontroll av

värdering av finansiella instrument.

Test av detaljer: Vi har utfört test av detaljer för alla tre

nivåeravfinansiellainstrument.Förvärderingarsombase-

radespåejobserverbaraindataellermodeller,sominnehar

enhöggradavbedömningar,användevivärderingsexperter

förattgenomföraenoberoendevärderingavettstickprov

av finansiella instrument.

Upplysningar:Viharbedömtomlämnadeupplysningar

iårsredovisningenärlämpligaochtillräckliga.

Finansiella effekter av myndigheters utredningar

avpenningtvätt

Somdetbeskrivsiförvaltningsberättelsen,fortsätter

myndig heternas utredningar avseende penningtvätt och

bekämpningavfinansieringavterrorism(AML/CTF).Under-

sökningarna kan potentiellt leda till väsentliga konsekven-

seriformavböter,indragnatillstånd,begränsningarivaluta

handel eller annat (”sanktionerna”).

MedanledningavpågåendeutredningarharSwedbank

övervägtombefaradesanktionsavgifterskaredovisassom

en avsättning eller en eventualförpliktelser. De kriterier som

beaktasär:

●

om det är mer sannolikt än inte att ett ekonomiskt utflöde

till följd av pågående utredningar kommer inträffa, och

●

omsanktionensbeloppkanuppskattastillförlitligt.

InulägetanserSwedbankattdetännuinteärmöjligtatttill-

förlitligtuppskattatidpunktellerbeloppaveventuellasank-

tioner, som skulle kunna medföra en väsentlig finansiell

effekt.

Seårsredovisningensförvaltningsberättelse,notK2ochM1

Redovisningsprinciperförbetydandebedömningarochupp-

skattningarochK52ochM45Ställdapanter,eventualför-

pliktelser och åtaganden.

Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende

finansiella effekter av myndigheters utredningar av penning-

tvätt.

Test av detaljer: Vi har tagit ställning till i vilken utsträckning

myndigheters utredningar kan komma att påverka årsredo-

visningens finansiella rapporter. Det inkluderar redovisning

och upplysningar avseende reserver och eventualförpliktel-

ser.VihartagitdelavSwedbanksbedömningariredovis-

ningen och tagit ställning till dessa.

Vi har gjort detta genom följande aktiviteter:

●

TagitdelavSwedbanksdokumentationavkorrespon-

densochjuridiskabedömningarirelationtillmyndig

heters utredningar.

●

Förfrågningar och möten med ansvariga parter inklusive

Swedbanksjuridiskaombud.

●

GranskningavjuridiskabedömningarfrånSwedbanks

internaochexternaombud.

Upplysningar:Viharbedömtomlämnadeupplysningar

iårsredovisningenärlämpligaochtillräckliga.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 275

Revisionsberättelse

Annan information än årsredovisningen

och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än

årsredovisningen och koncernredovisningen och åter-

finnspåsidorna1–33,209–290.Denandrainforma-

tionenbestårävenavErsättningsrapportensomvi

inhämtadeföredatumetfördennarevisionsberät-

telse. Det är styrelsen och verkställande direktören

som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och kon-

cernredovisningen omfattar inte denna information

ochvigöringetuttalandemedbestyrkandeavseende

denna andra information.

Isambandmedvårrevisionavårsredovisningenoch

koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den

information som identifieras ovan och överväga om

informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig

med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Viddennagenomgångbeaktarviävendenkunskapvi

iövrigtinhämtatunderrevisionensamtbedömerom

informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga fel-

aktigheter.

Omvi,baseratpådetarbetesomharutförtsavseende

denna information, drar slutsatsen att den andra infor-

mationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyl-

diga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera

idetavseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens

ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovis-

ningenupprättasochattdegerenrättvisandebild

enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncern-

redovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU,

och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-

pappersbolag.Styrelsenochverkställandedirektören

ansvararävenfördeninternakontrollsomdebedömer

är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och

koncernredovisning som inte innehåller några väsent-

ligafelaktigheter,varesigdessaberorpåoegentlig

heter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncern-

redovisningen ansvarar styrelsen och verkställande

direktörenförbedömningenavbolagetsochkoncer-

nens förmåga att fortsätta verksamheten. De upp-

lyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan

påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att

använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om

fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och

verkställandedirektörenavserattlikviderabolaget,

upphöra med verksamheten eller inte har något rea-

listiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar

styrelsensansvarochuppgifteriövrigt,blandannat

övervakabolagetsfinansiellarapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om

huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen

som helhet inte innehåller några väsentliga felaktig-

heter,varesigdessaberorpåoegentlighetereller

misstag,ochattlämnaenrevisionsberättelsesom

innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög

grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revi-

sion som utförs enligt ISA och god revisionssed i

Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig fel-

aktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå

på grund av oegentligheter eller misstag och anses

vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rim-

ligenkanförväntaspåverkadeekonomiskabeslut

som användare fattar med grund i årsredovisningen

och koncernredovisningen.

Enytterligarebeskrivningavvårtansvarförrevisionen

av årsredovisningen och koncernredovisningen finns

påRevisorsinspektionenswebbplats:www.revisors

inspektionen.se/revisornsansvar.Dennabeskrivning

ärendelavrevisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar

och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncern-

redovisningen har vi även utfört en revision av styrel-

sens och verkställande direktörens förvaltning för

SwedbankAB(publ)förår2023samtavförslagettill

dispositionerbeträffandebolagetsvinstellerförlust.

Vitillstyrkerattbolagsstämmandisponerarvinsten

enligtförslagetiförvaltningsberättelsenochbeviljar

styrelsens ledamöter och verkställande direktören

ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i

Sverige.Vårtansvarenligtdennabeskrivsnärmare

iavsnittetRevisornsansvar.Viäroberoendeiför

hållandetillmoderbolagetochkoncernenenligtgod

revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt

yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatärtill-

räckliga och ändamålsenliga som grund för våra

uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens

ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till

dispositionerbeträffandebolagetsvinstellerförlust.

Vidförslagtillutdelninginnefattardettablandannat

enbedömningavomutdelningenärförsvarligmed

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023276

Revisionsberättelse

hänsyntilldekravsombolagetsochkoncernensverk-

samhetsart, omfattning och risker ställer på storleken

avmoderbolagetsochkoncernensegnakapital,kon-

solideringsbehov,likviditetochställningiövrigt.

Styrelsenansvararförbolagetsorganisationochför-

valtningenavbolagetsangelägenheter.Dettainne-

fattarblandannatattfortlöpandebedömabolagets

och koncernens ekonomiska situation, och att tillse

attbolagetsorganisationärutformadsåattbokfö-

ringen,medelsförvaltningenochbolagetsekonomiska

angelägenheteriövrigtkontrolleraspåettbetryg-

gande sätt. Den verkställande direktören ska sköta

den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer

ochanvisningarochblandannatvidtadeåtgärder

somärnödvändigaförattbolagetsbokföringskafull-

göras i överensstämmelse med lag och för att medels-

förvaltningenskaskötaspåettbetryggandesätt.

Revisorns ansvar

Vårtmålbeträffanderevisionenavförvaltningen,

ochdärmedvårtuttalandeomansvarsfrihet,äratt

inhämtarevisionsbevisförattmedenrimliggradav

säkerhetkunnabedömaomnågonstyrelseledamot

eller verkställande direktören i något väsentligt

avseende:

●

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till

någon försummelse som kan föranleda ersättnings-

skyldighetmotbolaget,eller

●

pånågotannatsätthandlatistridmedaktiebo-

lagslagen,årsredovisningslagenellerbolagsord-

ningen.

Vårtmålbeträffanderevisionenavförslagettilldisposi-

tioneravbolagetsvinstellerförlust,ochdärmedvårt

uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet

bedömaomförslagetärförenligtmedaktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen

garanti för att en revision som utförs enligt god revi-

sionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgär-

der eller försummelser som kan föranleda ersätt-

ningsskyldighetmotbolaget,ellerattettförslagtill

dispositioneravbolagetsvinstellerförlustinteärför-

enligtmedaktiebolagslagen.

Enytterligarebeskrivningavvårtansvarförrevisionen

av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens

webbplats:www.revisorsinspektionen.se/revisorns-

ansvar.Dennabeskrivningärendelavrevisions

berättelsen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncern-

redovisningen har vi även utfört en granskning av att

styrelsen och verkställande direktören har upprättat

årsredovisningen och koncernredovisningen i ett

format som möjliggör enhetlig elektronisk rapporte-

ring(Esefrapporten)enligt16kap.4a§lagen

(2007:528)omvärdepappersmarknadenför

SwedbankAB(publ)förår2023.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det

lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats

iettformatsomialltväsentligtmöjliggörenhetlig

elektronisk rapportering.

Grund för uttalanden

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommenda-

tionRevR18RevisornsgranskningavEsefrapporten.

Vårtansvarenligtdennarekommendationbeskrivs

närmareiavsnittetRevisornsansvar.Viäroberoende

iförhållandetillSwedbankAB(publ)enligtgodrevi-

sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes-

etiska ansvar enligt dessa krav.

Vianserattdebevisviharinhämtatärtillräckligaoch

ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens

ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlig-

hetmed16kap.4a§lagen(2007:528)omvärdepap-

persmarknaden, och för att det finns en sådan intern

kontroll som styrelsen och verkställande direktören

bedömernödvändigförattupprättaEsefrapporten

utanväsentligafelaktigheter,varesigdessaberorpå

oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om

Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format

somuppfyllerkraveni16kap.4a§lagen(2007:528)

om värdepappersmarknaden, på grundval av vår

granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra

granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att

Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller

dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är

ingen garanti för att en granskning som utförs enligt

RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer

att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan

finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentlig-

heter eller misstag och anses vara väsentliga om de

enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas

påverkadeekonomiskabeslutsomanvändarefattar

med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on

Quality Management 1, som kräver att företaget utfor-

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 277

Revisionsberättelse

mar, implementerar och hanterar ett system för kvali-

tetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende

efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes-

utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra för-

fattningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder

inhämtabevisomattEsefrapportenharupprättatsi

ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rappor-

tering av årsredovisningen och koncernredovisningen.

Revisornväljervilkaåtgärdersomskautföras,bland

annatgenomattbedömariskernaförväsentligafel

aktigheterirapporteringenvaresigdessaberorpå

oegentligheterellermisstag.Viddennariskbedöm-

ningbeaktarrevisorndedelaravdeninterna

kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verk-

ställande direktören tar fram underlaget i syfte att

utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga

med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att

göra ett uttalande om effektiviteten i den interna

kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärde-

ring av ändamålsenligheten och rimligheten i styrel-

sens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen

validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt

XHTMLformat och en avstämning av att Esef-rappor-

ten överensstämmer med den granskade årsredo-

visningen och koncernredovisningen.

Vidareomfattargranskningenävenenbedömning

avhuruvidakoncernensresultat,balansocheget

kapital räkningar, kassaflödesanalys samt noter

iEsefrapportenharmärktsmediXBRLienlighet

med vad som följer av Esef-förordningen.

Revisorns granskning av

bolagsstyrningsrapporten

Detärstyrelsensomharansvaretförbolagsstyrnings-

rapportenpåsidorna46–68ochförattdenärupp

rättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR

16Revisornsgranskningavbolagsstyrningsrappor-

ten.Dettainnebärattvårgranskningavbolagsstyr-

ningsrapporten har en annan inriktning och en väsent-

ligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och

omfattning som en revision enligt International Stan-

dards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund

för våra uttalanden.

Enbolagsstyrningsrapportharupprättats.Upplys-

ningarienlighetmed6kap.6§andrastycketpunk-

terna2–6årsredovisningslagensamt7kap.31§

andra stycket samma lag är förenliga med årsredovis-

ningens och koncernredovisningens övriga delar samt

är i överensstämmelse med lagen om årsredovisning

ikreditinstitutochvärdepappersbolag.

PricewaterhouseCoopersAB,utsågstillSwedbankAB

(publ)srevisoravbolagsstämmanden30mars2023

ochharvaritbolagetsrevisorsedan2019.

Stockholmden22februari2024

PricewaterhouseCoopers AB

Anneli Granqvist Martin By

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Huvudansvarig revisor

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023278

Revisionsberättelse

Revisorns rapport över översiktlig granskning av

Swedbank AB:s hållbarhetsredovisning, självutvärdering

av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet samt

yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ.),

org.nr 502017-7753

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören

iSwedbankABattöversiktligtgranskaSwedbankAB:shållbar-

hetsredovisningochSwedbankAB:ssjälvutvärderingattde

uppfyller sina åtaganden som undertecknare av Principerna

förAnsvarsfullBankverksamhetförår2023.Företagethar

definierathållbarhetsredovisningensomfattningpåsida1

samt självutvärderingen av Principerna för Ansvarsfull

Bankverksamhetpåsidan265idettadokumentvaravden

lagstadgadehållbarhetsrapportendefinieraspåsidan270.

Styrelsens och företagsledningens ansvar

för hållbarhets redovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för

attupprättahållbarhetsredovisningen,självutvärderingav

Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet samt den lag-

stadgadehållbarhetsrapportenienlighetmedtillämpligakrite-

rier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på

sidan1hållbarhetsredovisningen,ochutgörsavdedelarav

ramverketförhållbarhetsredovisningutgivetavGRI(Global

ReportingInitiative)somärtillämpligaförhållbarhetsredovis-

ningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och

beräkningsprinciper.KriteriernaförSwedbankAB:ssjälvutvär-

dering av att de uppfyller åtaganden som undertecknare av

PrincipernaförAnsvarsfullBankverksamhetbeskrivspåsidan

265ochtäckerPrincipenförAnsvarsfullaBankverksamhets

områdeninklusive2.1Konsekvensanalys,2.2Målsättning,2.3

Målimplementering och övervakning samt 5.1 Styrning och

struktur för implementering av principerna. Detta ansvar inne-

fattarävendeninternakontrollsombedömsnödvändigföratt

upprättaenhållbarhetsredovisningsominteinnehållerväsent-

ligafelaktigheter,varesigdessaberorpåoegentlighetereller

misstag.

Revisorns ansvar

Vårtansvarärattuttalaenslutsatsomhållbarhetsredovis-

ningen samt självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull

Bankverksamhet grundad på vår översiktliga granskning och

lämnaettyttrandeavseendedenlagstadgadehållbarhetsrap-

porten.ArbetetmedPrinciplesforResponsibleBankinghar

utförts i enlighet med de krav som ställs i Assurance Guidance

för översiktlig granskning av rapportering av Principer, utfär-

dadavUNEPFI.Vårtuppdragärbegränsattilldenhistoriska

information som redovisas och omfattar således inte fram-

tidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE

3000(omarbetad)Andrabestyrkandeuppdragänrevisioner

och översiktliga granskningar av historisk finansiell informa-

tion.Enöversiktliggranskningbeståravattgöraförfrågningar,

i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av

hållbarhetsredovisningen,attutföraanalytiskgranskningoch

att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört

vårgranskningavseendedenlagstadgadehållbarhetsrappor-

tenienlighetmedFARsrekommendationRevR12Revisorns

yttrandeomdenlagstadgadehållbarhetsrapporten.Enöver-

siktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en

annaninriktningochenbetydligtmindreomfattningjämfört

med den inriktning och omfattning som en revision enligt

International Standards on Auditing och god revisionssed

iövrigthar.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard

on Quality Management) och har därmed ett allsidigt system

för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer

och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standar-

der för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra

författningar.ViäroberoendeiförhållandetillSwedbankAB

enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt

yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig gransk-

ning och en granskning enligt RevR12 gör det inte möjligt för

ossattskaffaossensådansäkerhetattviblirmedvetnaom

allaviktigaomständighetersomskullekunnahablivitidenti-

fierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grun-

dad på en översiktlig granskning och en granskning enligt

RevR12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats

grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsled-

ningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa

kriterierärlämpligaförupprättandeavhållbarhetsredovis-

ningen och självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull

Bankverksamhet.

Vianserattdebevissomviskaffatundervårgranskningärtill-

räckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt

uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit

fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att

hållbarhetsredovisningenochsjälvutvärderingavPrinciperna

för Ansvarsfull Bankverksamhet inte, i allt väsentligt, är upprät-

tad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen

angivna kriterierna.

Enlagstadgadhållbarhetsrapportharupprättats.

Stockholmden21februari2024

PricewaterhouseCoopers AB

Anneli Granqvist

Auktoriserad revisor

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 279

Bestyrkanderapport Hållbarhetsredovisning

Marknadsandelar

Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr

Sverige 2023 2022 2021 2020 2019 2023 2022 2021 2020 2019

Privatmarknaden

Inlåning

18 18 19 19 19 461 476 454 420 384

Utlåning 20 20 21 21 22 999 1 012 992 950 921

varavbostadslån 22 22 23 23 24 914 919 895 851 820

Bankkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. 4496 4465 4413 4384 4345

Företagsmarknaden

Inlåning

14 15 16 16 16 228 260 273 241 190

Utlåning

15 15 16 16 17 445 452 408 403 418

Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr

De baltiska länderna 2023 2022 2021 2020 2019 2023 2022 2021 2020 2019

Privatmarknaden

Estland

Inlåning 45 48 51 51 50 70 68 62 52 47

Utlåning 42 42 43 43 44 58 55 48 45 45

varavbostadslån 42 42 44 45 45 50 48 41 38 37

Bankkort (antal tusen)

(

Marknadsandel2023.09) 58 58 59 61 61 1 081 1079 1074 1 085 1 115

Lettland

Inlåning(2023.09) 39 38 37 34 32 50 50 42 35 31

Utlåning(2023.09) 36 35 34 35 34 25 24 20 19 19

varavbostadslån 42 41 40 40 38 22 21 18 17 17

Bankkort (antal tusen)

(Marknadsandel2023.06) 47 50 50 48 48 1053 1033 1013 1 011 1017

Litauen

Inlåning(2023.09) 45 46 45 44 43 105 107 94 79 67

Utlåning(2023.09) 39 39 39 39 38 59 56 47 42 40

varavbostadslån 39 39 39 39 39 52 50 42 38 36

Bankkort (antal tusen) u.s. 55 54 53 52 1786 1743 1693 1685 1668

Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr

De baltiska länderna 2023 2022 2021 2020 2019 2023 2022 2021 2020 2019

Företagsmarknaden

Estland

Inlåning 38 39 43 44 45 52 56 54 51 43

Utlåning 35 35 37 37 38 53 51 45 41 41

Lettland

Inlåning(2023.09) 28 27 27 28 24 30 31 24 24 20

Utlåning(2023.09) 20 19 19 22 21 21 20 17 17 18

Litauen

Inlåning(2023.09) 29 33 35 31 30 48 56 46 41 29

Utlåning(2023.09) 25 23 21 22 23 33 30 22 19 23

1) Företagsutlåning inkluderar utlåning till icke-finansiella företag. Företagsinlåning inkluderar inlåning från icke-finansiella företag.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023280

Marknadsandelar

Fem år i sammandrag

Nyckeltal 2023 2022

2021 2020 2019

Lönsamhet

Räntabilitetpåegetkapital,% 18,3 13,0 13,2 8,9 14,7

K/Ital

0,33 0,40 0,44 0,53 0,42

Placeringsmarginalföreavdragförhandelsrelateraderäntor,% 1,62 1,13 0,95 1,04 1,10

Kapitaltäckning

Kärnprimärkapitalrelation,% 19,0 17,8 18,3 17,5 17,0

Primärkapitalrelation,% 20,6 18,9 20,2 18,7 19,4

Totalkapitalrelation,% 23,1 21,8 22,4 21,0 21,8

Kärnprimärkapital 160659 144107 129644 120496 110073

Primärkapital 174848 153320 143022 128848 126226

Kapitalbas 195648 176331 158552 144737 141554

Riskexponeringsbelopp 847121 809438 707753 689594 649237

Kreditkvalitet

Kreditförlustnivå,% 0,09 0,08 0,01 0,26 0,09

Totalreserveringsgradförlån,% 0,39 0,32 0,29 0,48 0,40

Andellånisteg3,brutto,% 0,43 0,31 0,37 0,62 0,82

Antalsuppgifter 2023 2022 2021 2020 2019

Privatkunder, miljoner 7 7 7 7 7

Företagskunder, tusen 618 620 620 616 618

Heltidstjänster 17275 16803 16565 16213 15 218

Kontor

408 400 423 431 464

1)NyckeltalenharräknatsomtillföljdavinförandetavIFRS17.

2)Inklusivesparbankerochdelägdabanker.

Kommentarer till fem år i sammandrag

2023 – Åretsresultatökadetill34130mkr,jämförtmed21368

mkr2022,tillföljdavhögreintäkter.Intäkternaökadetill73057

mkr (52 028) och har påverkats positivt av framför allt räntenettot.

Kostnadernaökadetill24100mkr(20817)framförallttillföljdav

högre personalkostnader samt på grund av en sanktionsavgift från

Finansinspektionen och en uppgörelse med Office of Foreign

AssetsControl(OFAC).Kreditförlusternauppgicktill1674mkr

(1479)ochförklarasfrämstavnegativaratingochstegföränd-

ringar samt uppdaterade makroscenarier, delvis motverkat av

minskadeexpertjusteringarochåterbetalningavlån

2022 – Åretsresultatökadetill21368mkr,jämförtmed20872

mkr 2021, till följd av högre intäkter. Högre kreditförluster, ned-

skrivningar av immateriella anläggningstillgångar och högre kost-

nader påverkade resultatet negativt tillsammans med införandet

avdensvenskabankskatten.Intäkternaökadetill52028mkr

(47681)ochharpåverkatspositivtavframförallträntenettot.

Kostnadernaminskadetill20817mkr(20847)framförallttillföljd

av lägre övriga allmänna administrationskostnader. Kredit-

förlusternauppgicktill1479mkr(170)ochförklarasfrämstav

sämre makroekonomiska scenarier och negativa rating- och steg-

förändringar.

2021 – Åretsresultatökadetill20872mkr,jämförtmed12929

mkr 2020, till följd av högre intäkter och lägre kredit förluster samt

Finansinspektionenssanktionsavgiftsombelastade2020.Intäk-

ternaökadetill47681mkr(46539)ochharpåverkatspositivt

iförstahandavetthögreprovisionsnetto.Kostnadernaminskade

till20847mkr(24560)dåkostnadenförFinansinspektionens

sanktionsavgiftpå4000mkrpåverkadeföregåendeår.Kredit

förlusternaminskadetill170mkr(4334)dåkreditförlusterna2020

varstarktpåverkadeavpandemiutbrottet.

2020–Åretsresultatminskadetill12929mkr,jämförtmed

19697mkr2019,tillföljdavhögrekostnaderinklusiveFinans

inspektionens sanktionsavgift, högre kreditförluster och ett lägre

nettoresultatfinansiellaposter.Intäkternaminskadetill46539

mkr(47077).Kostnadernaökadetill24560mkr(19984),främst

till följd av kostnaden för Finans inspektionens sanktionsavgift

samt högre personal- och IT-kostnader. Kredit förlusterna ökade till

4334mkr(1469),främstökadereserveringarförettfåtalolje

relaterade mot parter, negativa risk klassförändringar i pandemi-

drabbadebranscher,samtexpertjusteringartillföljdavosäker

heten kring framtida ekonomiska effekter av covid-19.

2019 – Åretsresultatminskademed7procenttill19697mkr,jäm-

förtmed21162mkr2018.Högreintäktermotverkadesavhögre

kostnader och kreditförluster under 2019. Intäkterna ökade med

3procent,till47077mkr(45878).Kostnadernaökadetill19984

mkr(16835),främstrelateradtillhögrepersonalkostnaderoch

utredningskostnader kopplade till penningtvätt. Kreditförlusterna

ökadetill1469mkr(521)påverkatsfrämstavettfåtaloljerelate-

radeproblemengagemang.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 281

Koncernen Fem år i sammandrag

Resultaträkning, mkr 2023 2022

2021 2020

2019

Räntenetto 50933 33146 27048 27716 27106

Provisionsnetto 15 088 14114 14853 12770 12984

Nettoresultatfinansiellaposter 2938 1940 2048 2655 3629

Försäkringsnetto 1527 529 1457 1518 1465

Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 803 738 976 582 822

Övriga intäkter 1769 1560 1299 1298 1071

Summa intäkter 73 057 52 028 47681 46539 47 077

Personalkostnader 13944 12831 12739 11873 11 119

Övriga allmänna administrationskostnader 7349 6291 6477 7107 7314

Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella

anläggningstillgångar 1 920 1695 1631 1 580 1 551

Sanktionsavgift 887 4000

Summa kostnader 24 100 20 817 20847 24560 19 984

Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 48 957 31 211 26834 21979 27 093

Nedskrivningavimmateriellatillgångar 81 1 125 56 79

Nedskrivningavmateriellatillgångar 7 13 2 8

Kreditförluster 1674 1479 170 4334 1469

Bankskatter och resolutionsavgifter 3574 1831 791 863 1117

Resultat före skatt 43622 26763 25817 16780 24 420

Skatt 9492 5396 4945 3851 4711

Årets resultat 34130 21368 20872 12929 19709

Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 34 128 21365 20871 12929 19697

Minoriteten 2 3 1 0 12

1)NyckeltalenharräknatsomtillföljdavinförandetavIFRS17.

Balansräkning, mkr 2023 2022

2021 2020 2019

Kassaochtillgodohavandenhoscentralbanker 252994 365992 360153 293811 195286

Utlåning till kreditinstitut 67534 56589 39504 47954 45452

Utlåning till allmänheten 1863375 1842811 1703206 1680987 1652296

Räntebärandevärdepapper 237460 212780 221683 197166 194461

Finansiellatillgångardärkunderbärplaceringsrisken 319795 268594 328512 252411 224893

Aktier och andelar i intresseföretag och joint venture 8275 7830 7705 7287 6679

Derivat 39563 50504 40531 52177 44424

Materiella tillgångar och immateriella tillgångar 25984 25335 25 011 23782 23436

Övriga tillgångar 40539 24211 24312 39067 21301

Summa tillgångar 2 855 519 2854646 2750617 2594642 2 408 228

Skulder till kreditinstitut 72054 72826 92812 150313 69686

In- och och upplåning från allmänheten 1234262 1305948 1265783 1148240 954013

Emitterade värdepapper 728548 784206 735917 732814 855754

Finansiellaskulderdärkunderbärplaceringsrisken 320609 268892 329667 253229 225792

Derivat 73453 68679 28106 54380 40977

Övriga skulder 90134 89245 70200 66680 80634

Seniora icke prioriterade skulder 104828 57439 37832 10359 10 805

Efterställda skulder 32841 31331 28604 23434 31934

Eget kapital 198790 176080 161696 155193 138633

Summa skulder och eget kapital 2 855 519 2854646 2750617 2594642 2 408 228

1)NyckeltalenharräknatsomtillföljdavinförandetavIFRS17.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023282

Fem år i sammandrag Koncernen

Tre år i sammandrag

Svensk bankverksamhet

mkr 2023 2022 2021

Resultaträkning

Räntenetto 25759 18374 13766

Provisionsnetto 8939 8389 9048

Nettoresultatfinansiellaposter 419 249 542

Netinsurance 561 660 778

Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 836 780 920

Övriga intäkter 129 130 140

Summa intäkter 36643 28 582 25 194

Personalkostnader 2823 2721 2 912

Rörliga personalkostnader 59 35 55

Övriga kostnader 7784 6857 6937

Avskrivningar 18 27 38

Summa kostnader 10683 9640 9 941

Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 25960 18 943 15 252

Nedskrivningavimmateriellaanläggningstillgångar 3

Kreditförluster, netto 1 092 769 2

Bankskatter och resolutionsavgifter 1 109 1174 470

Resultat före skatt 23 757 16999 14 780

Skatt 4582 3184 2668

Årets resultat 19 174 13 815 12 112

Balansräkning, mdkr

Kassaochtillgodohavandehoscentralbanker 0 1 0

Utlåning till kreditinstitut 6 6 6

Utlåning till allmänheten 1069 1 101 1124

Räntebärandevärdepapper 0 0

Finansiellatillgångardärkunderbärplaceringsrisken 318 266 321

Övriga tillgångar 31 30 11

Summa tillgångar 1 423 1 405 1462

Skulder till kreditinstitut 7 7 8

In- och upplåning från allmänheten 606 647 625

Finansiellaskulderdärkunderbärplaceringsrisken 318 267 322

Övriga skulder 427 421 446

Summa skulder 1 359 1 341 1 400

Allokerat eget kapital 65 64 62

Summa skulder och eget kapital 1 423 1 405 1462

Intäktsposter

Intäkterfrånexternakunder 36604 28553 25148

Nyckeltal

Räntabilitetpåallokerategetkapital,% 29,9 21,9 18,8

Låntillkunder/Inlåningfrånkunder,% 177 170 180

Lån till kunder, mdkr 1069 1 101 1124

Inlåning från kunder, mdkr 606 647 624

Kreditförlustnivå

,% 0,10 0,06 0,00

K/Ital 0,29 0,34 0,39

Riskexponeringsbelopp,mdkr 360 361 368

Heltidstjänster 3640 3437 3570

Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 64 63 64

1)UppgifterförberäkningavkreditförlustnivåfinnsiFaktabokenpåsidan41.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 283

Affärssegment Tre år i sammandrag

Tre år i sammandrag

Baltisk bankverksamhet

mkr 2023 2022 2021

Resultaträkning

Räntenetto 18360 8351 5369

Provisionsnetto 3390 3006 2779

Nettoresultatfinanciellaposter 566 438 437

Försäkringsnetto 901 -185 668

Övriga intäkter 136 109 99

Summa intäkter 23 352 11 719 9 353

Personalkostnader 1973 1612 1 585

Rörliga personalkostnader 106 62 63

Övriga kostnader 3261 2444 2279

Avskrivningar 174 179 171

Summa kostnader 5 513 4 297 4 097

Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 17 839 7 422 5256

Nedskrivningavmateriellatillgångar 7 13 0

Kreditförluster, netto 83 402 160

Bankskatter och resolutionsavgifter 1602 100 76

Resultat före skatt 16147 6908 5 019

Skatt 3573 1 219 840

Årets resultat 12 574 5689 4 178

Balansräkning, mdkr

Kassaochtillgodohavandehoscentralbanker 4 4 3

Utlåning till kreditinstitut 1 0 0

Utlåning till allmänheten 255 236 199

Räntebärandevärdepapper 2 2 2

Finansiellatillgångardärkunderbärplaceringsrisken 2 2 8

Derivat 0 1 0

Övriga tillgångar 156 164 155

Summa tillgångar 419 409 368

Skulder till kreditinstitut 0 0 0

In- och upplåning från allmänheten 383 376 334

Emitterade värdepapper 2 2 1

Finansiellaskulderdärkunderbärplaceringsrisken 2 2 8

Derivat 0 1 0

Summa skulder 388 381 343

Allokerat eget kapital 32 28 25

Summa skulder och eget kapital 419 409 368

Intäktsposter

Intäkterfrånexternakunder 23352 11719 9353

Nyckeltal

Räntabilitetpåallokerategetkapital,% 41,1 20,7 16,9

Låntillkunder/Inlåningfrånkunder,% 67 63 60

Lån till kunder, mdkr 255 236 199

Inlåning från kunder, mdkr 383 375 334

Kreditförlustnivå

,% 0,03 0,19 0,09

K/Ital 0,24 0,37 0,44

Riskexponeringsbelopp,mdkr 189 155 107

Heltidstjänster 4762 4701 4624

Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 31 28 25

1)UppgifterförberäkningavkreditförlustnivåfinnsiFaktabokenpåsidan41.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023284

Tre år i sammandrag Affärssegment

Tre år i sammandrag

Företag och Institutioner

mkr 2023 2022 2021

Resultaträkning

Räntenetto 10409 7379 5654

Provisionsnetto 3119 2 909 3101

Nettoresultatfinansiellaposter 1157 970 1027

Andel av intresseföretags resultat och joint ventures −12 −5 0

Övriga intäkter 280 274 297

Summa intäkter 14 953 11 527 10 079

Personalkostnader 1644 1 580 1437

Rörliga personalkostnader 100 107 136

Övriga kostnader 3037 3066 2834

Avskrivningar 23 21 22

Summa kostnader 4 805 4 774 4 428

Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 10 148 6753 5651

Nedskrivningavimmateriellatillgånger 24 181 0

Kreditförluster, netto 482 290 13

Bankskatter och resolutionsavgifter 838 536 230

Resultat före skatt 8 804 5746 5 407

Skatt 1 809 1276 1042

Årets resultat 6995 4 470 4366

Balansräkning, mdkr

Kassaochtillgodohavandenicentralbanker 2 2 2

Utlåning till kreditinstitut 123 112 128

Utlåning till allmänheten 510 495 380

Räntebärandevärdepapper 59 47 55

Derivat 131 180 60

Övriga tillgångar 9 9 17

Summa tillgångar 834 844 641

Skulder till kreditinstitut 331 306 248

In- och upplåning från allmänheten 253 290 317

Emitterade värdepapper 2 3 5

Derivat 140 191 57

Övriga skulder 61 10 −19

Summa skulder 787 801 608

Allokerat eget kapital 47 43 33

Summa skulder och eget kapital 834 844 641

Intäktsposter

Intäkterfrånexternakunder 14803 11369 9853

Nyckeltal

Räntabilitetpåallokerategetkapital,% 15,2 11,0 13,6

Låntillkunder/Inlåningfrånkunder,% 191 168 118

Lån till kunder, mdkr 458 460 353

Inlåning från kunder, mdkr 239 274 299

Kreditförlustnivå

,% 0,09 0,11 0,00

K/Ital 0,32 0,41 0,44

Riskexponeringsbelopp,mdkr 270 267 204

Heltidstjänster 1197 1174 1185

Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 46 41 32

1)UppgifterförberäkningavkreditförlustnivåfinnsiFaktabokenpåsidan41.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 285

Affärssegment Tre år i sammandrag

Definitioner

Kapitalkrav som anges i EU regleringskravet no 575/2013

Bruttosoliditetsgrad

Primärkapitalirelationtilldettotalaexponeringsmåttet,där

exponeringsmåttetinkluderarbådetillgångarochposterutan-

förbalansräkningen.

Exponeringarifallissemang

Exponeringvidfallissemanguppskattardeutnyttjadeexpo

neringarvidfallissemang.Förexponeringarutanförbalans

räkningen,beräknasexponeringarifallissemanggenom

användningavenkreditkonverteringsfaktorsomberäknardet

förväntadeutnyttjandetiframtidenavidagoutnyttjatbelopp.

Exponeringsbelopp

Exponeringefterhänsyntillkreditriskreduceringmedsubstitu

tionseffekterochkonverteringsfaktorer,exponeringsbeloppet

ärdetbeloppsommultiplicerasmedenriskviktförattberäkna

detriskvägdaexponeringsbeloppet.

Fallissemang

Kreditexponeringaransesvaraifallissemangnärbedömning

har gjorts som indikerar att motparten sannolikt inte kommer

attbetalasinakreditåtagandensomöverenskommitsellerom

motpartenärförsenadmedbetalningimerän90dagar.

Förväntade förluster

Förväntade förluster ska indikera hur stora kreditförluster

Swedbankförväntasådrasig.Förväntadeförlusterären

produkt av parametrarna förlust vid fallissemang, risk för

fallissemangochexponeringsbeloppet.

Förlust vid fallissemang

Förlustvidfallissemangmäterhurstordelavexponerings

beloppetsomförväntasförlorasihändelseavfallissemang.

Genomsnittlig riskvikt

Dettotalariskvägdaexponeringsbeloppetirelationtilldet

totalaexponeringsbeloppetförettantalexponeringar.

Kapitalbas

Summan av primärkapital och supplementärkapital.

Kärnprimärkapital

Kapitalsombeståravkapitalinstrument,relateradeöverkurs-

fonder,balanseradevinstmedel,ochackumuleratövrigttotal-

resultat efter avdrag.

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapitalirelationtilldettotalariskexponerings

beloppet.

Likviditetstäckningskvot

Likviditetstäckningskvot används för att definiera ett kvantita-

tivtregelverkskravföreuropeiskabankerslikviditetsrisk.En

likviditetstäckningskvotöver100procentantyderattbanken

hartillräckligtmedlikvidatillgångarföratttäckasinlikviditet

överen30kalenderdagarsperiodunderenallvarligtstressat

likviditets scenario.

Minimikapitalkrav

Denminstamängdkapitalenbankmåstehållaföratttäcka

sina kredit-, marknads, kreditvärdighetsjusterings, avvecklings

ochoperativariskerienlighetmedPelareIdetvillsäga8pro-

centavdettotalariskexponeringsbeloppet.

Primärkapital

Summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital enligt

artikel25iEUregleringskravetno575/2013.

Primärkapitalrelation

Primärkapitalirelationtilldettotalariskexponeringsbeloppet.

Riskexponeringsbelopp

Riskvägtexponeringsbelopp,dvsexponeringsbeloppetefter

hänsyntagentilldeninneboenderiskenitillgången.

Risk för fallissemang

Risken för fallissemang indikerar risken att en motpart eller ett

kontrakt fallerar inom en 12 månaders period.

Stabil nettofinansieringskvot

Stabilnettofinansieringskvotmäterettinstitutsbeloppstabil

finansieringirelationtillfinansieringsbehovetinomettårs

horisont. Målet med regelverket är att säkerställa att institu-

tionerharentillräckligtstorandellångsiktigstabilfinansiering

iförhållandetilllångsiktigastabilatillgångar.

Supplementärt kapital

Kapitalinstrument och efterställda lån samt relaterade

överkursfonder som uppfyller vissa krav efter avdrag.

Totalt exponeringsmått

Totaltexponeringsmåttsomanvändsförbruttosoliditets

gradberäkning.

Total kapitalrelation

Kapitalbasirelationtilldettotalariskexponeringsbeloppet.

Övrigt primärkapital

Kapitalinstrument samt relaterade överkursfonder som

uppfyllervissakravefteravdrag.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023286

Definitioner

Delegerade akter antagna i enlighet med EU:s Taxonomiförordning, Kommissionens

delegerade förordning (EU) 2021/2178, 2021/2139

Andelen gröna tillgångar

Andelentillgångarsomfinansierasochinvesterasitaxonomi-

förenliga ekonomiska aktiviteter som en andel av de totala

täckta tillgångarna.

Andelen gröna tillgångar under förvaltning

Andelen av förvaltade tillgångar (eget kapitalinstrument och

värde papper) från företag som omfattas av skyldigheten att

lämna upplysningar enligt direktivet om icke-finansiell rappor-

teringochsomfinansierartaxonomiförenligaekonomiska

aktiviteter, jämfört med totala förvaltade tillgångar till företag

som omfattas av skyldigheten att lämna upplysningar enligt

direk tivet om icke-finansiell rapportering (eget kapital och vär-

depapper).

Andel gröna finansiella garantier

Andelen av finansiella garantier som stöder värdepapper som

finansierartaxonomiförenligaekonomiskaaktiviteter,jämfört

med finansiella garantier som stöder skuldinstrument till före-

tag som omfattas av skyldigheten att lämna upplysningar

enligt direktivet om icke-finansiell rapportering.

Ekonomiska aktiviteter som omfattas av EU-taxonomin

Ekonomiskaaktivitetersombeskrivsidedelegeradeakter

somantagitsienlighetmedEU:staxonomiförordning,oavsett

om den ekonomiska aktiviteten uppfyller något eller några av

de tekniska granskningskriterier som fastställs i dessa dele-

gerade akter.

Flödet

Redovisatbruttovärdeavnyalånochförskott/skuldförbindelser/

egetkapitalinstrument under året före referensdatumet för

upplysningen. Tillgångar med ursprung i den nuvarande

rapporterings perioden.

Företag som omfattas av skyldigheten att lämna upplys-

ningar enligt direktivet om icke-finansiell rapportering

Direktivetomickefinansiellrapportering(2014/95/EU),

NonFinancialReportingDirective,kräverattstoraföretag

avallmäntintressemedmerän500anställda(börsnoterade

bolag,bankerochförsäkringsbolag)attlämnaupplysningar

om viss icke-finansiell information.

Kapitalutgifter

Kapitalutgifternainbegriperkostnadersomredovisasunder

följandekategorier:Materiellaanläggningstillgångar(IAS16),

Immateriellatillgångar(IAS38),Förvaltningsfastigheter

(IAS40),Jordochskogsbruk(IAS41)samtLeasingavtal

(IFRS16).

Omsättning

Omsättningenskainbegripaintäktersomerkäntsienlighet

med internationell redovisningsstandard (IAS 1).

Taxonomiförenlig (miljömässigt hållbara)

ekonomiska aktiviteter

Entaxonomiförenligekonomiskaktivitetärenekonomisk

aktivitetsomväsentligtbidrartillettellerfleraavmiljömålen,

inteorsakarbetydandeskadapånågotavmiljömålenoch

sombedrivsienlighetmedminimiskyddsåtgärderna.

Taxonomiförenlig möjliggörande verksamhet

En ekonomisk aktivitet som direkt gör det möjligt för andra

verksamheterattväsentligtbidratillettellerfleraavmiljö

målen.Denekonomiskaverksamhetenskallansesbidra

väsentligt till ett eller flera av miljömålen genom att direkt

möjliggöraförandraverksamheterattbidraväsentligttillett

eller flera av dessa mål, förutsatt att denna ekonomiska verk-

samhet a) inte leder till en inlåsning av tillgångar som under-

gräverdelångsiktigamiljömålen,medbeaktandeavdessa

tillgångarsekonomiskalivslängd,ochb)harenbetydande

positiv miljöpåverkan, på grundval av livscykelperspektiv.

Taxonomiförenlig omställningsverksamhet

En ekonomisk aktivitet för vilken det inte finns något tekniskt

ochekonomisktgenomförbartkoldioxidsnåltalternativ.Den

ekonomiskaaktivitetenskaansesbidraväsentligttillatt

begränsaklimatförändringarnaomdenstöderövergången

tillenklimatneutralekonomisomärilinjemedattbegränsa

temperaturökningentill1,5°Cöverförindustriellanivåer,inbe

gripetgenomutfasningavväxthusgasutsläpp,isynnerhet

utsläppfrånfastafossilabränslen,ochdäraktiviteten:(a)har

nivåeravväxthusgasutsläppsommotsvarardebästapre-

standainomdesssektorellerindustri,b)intehindrarutveck-

lingenochspridningenavkoldioxidsnålaalternativ,och(c)

inteledertilleninlåsningavkoldioxidintensivatillgångar,med

beaktandeavdessatillgångarsekonomiskalivslängd.

Täckta tillgångar

Redovisatbruttovärdeförallatillgångarsominkluderas

itotalatäcktatillgångar(vilketinnebärallatillgångaritotala

tillgångarsubtraheratexponeringmotcentralbanker,stater,

överstatligaemittenterochbankenshandelsportfölj).Alla

tillgångarsominkluderasförberäkningavandelengröna

tillgångar.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023 287

Definitioner

Övriga

Allokerat eget kapital

Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital

till de olika rörelsesegmenten och är inte ett mått som är direkt

reglerat i IFRS. Koncernens eget kapital tillhörande aktie-

ägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till

kapitaltäckningsreglernaochbedömtianspråktagetkapital

baseratpåbankensinternakapitalutvärdering(IKU).

Andel lån i steg 1, brutto

Redovisatvärdeförlånisteg1,brutto,iförhållandetillredo

visat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten

exklusivereserveringar.

Andel lån i steg 2, brutto

Redovisatvärdeförlånisteg2,brutto,iförhållandetillredo

visat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten

exklusivereserveringar.

Andel lån i steg 3, brutto

Redovisatvärdeförlånisteg3,brutto,iförhållandetillredo

visat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten

exklusivereserveringar.

Antal anställda

Antalanställdavidåretsutgång,exklusivelångtidsfrånvar

ande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.

Börskurs/eget kapital

Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital

per aktie.

Eget kapital per aktie

Eget kapital i relation till antalet utestående aktier.

K/I-tal

Summa kostnader i relation till summa intäkter.

Kreditförluster

Bortskrivningar och reserveringar för kreditförluster med

avdrag för återvinningar samt årets nettokostnad avseende

kreditförlusterförgarantierochandraansvarsförbindelser.

Kreditförlustnivå

Kreditförluster,iförhållandetillingåendebalansförutlåning

till kredit institut och allmänheten efter reserveringar.

Lån med lättnader i villkor

Ett lån där villkoren har förändrats till mer fördelaktiga för

gäldenären, till följd av gäldenärens finansiella svårigheter.

Lån till kunder/inlåning från kunder

Lån till kunder i relation till inlåning från kunder.

P/E-tal

Börsvärde vid årets utgång i relation till Årets resultat

hänförligttillaktieägarna.

Placeringsmarginal

Beräknad som räntenetto i relation till genomsnittliga totala

tillgångar.Genomsnittetärberäknatutifrånvärdetvidvarje

månadsbokslut,inklusiveföregåendeårsbokslut.

Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor

Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade

irelationtillgenomsnittligatotalatillgångar.Genomsnittetär

beräknatutifrånvärdetvidvarjemånadsbokslut,inklusive

föregåendeårsbokslut.

Reserveringsgrad för lån i steg 1

Reserveringarförlånisteg1irelationtilllånisteg1brutto.

Reserveringsgrad för lån i steg 2

Reserveringarförlånisteg2irelationtilllånisteg2brutto.

Reserveringsgrad för lån i steg 3

Reserveringarförlånisteg3irelationtilllånisteg3brutto.

Resultat per aktie efter utspädning

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt

genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för

utspädningseffekten av potentiella aktier.

Resultat per aktie före utspädning

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt

genomsnitt av antalet under året utestående aktier.

Räntabilitet på allokerat eget kapital

Årets resultat hänförligt till aktieägarna för rörelsesegmenten

irelationtillgenomsnittligtallokerategetkapitalförrörelse-

segmenten.Genomsnittetärberäknatutifrånvärdetvidvarje

månadsbokslut,inklusiveföregåendeårbokslut.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till genom-

snittligtegetkapitalhänförligttillaktieägarna.Genomsnittet

ärberäknatutifrånvärdetvidvarjemånadsbokslut,inklusive

föregåendeårbokslut.

Räntebindningstid

Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld

ärbunden.

Totalavkastning

Aktiens kursutveckling under tolvmånadersperioden inklusive

verkställdutdelningperaktie,divideratmedbörskursvid

periodensbörjan.

Total reserveringsgrad för lån

Samtligareserveringarirelationtilllån,brutto.

VaR

Value-at-Risk (VaR) är ett statistiskt mått som används för att

kvan tifiera marknadsrisk. VaR definieras som den förväntade

maximalavärdeminskningenavenportföljgivetenviss

sannolikhetöverenvisstidsperiod.

Swedbank Årsochhållbarhetsredovisning2023288

Definitioner

Årsstämma

Årsstämman äger rum på Cirkus (Cirkusscenen),

Djurgårdsslätten43–45,Stockholm,tisdagenden

26mars2024kl11.00.Densomönskarutövasin

rösträtt vid årsstämman ska:

●

vara införd i den av Euroclear Sweden AB (Euroclear)

fördaaktiebokenperden18mars2024,och

●

anmäla sin avsikt att delta vid årsstämman till

bolagetenligtanvisningarnaikallelsensenast

den20mars2024.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade

genombankellerannanförvaltare,exempelvishar

sinaaktieriendepå,måste–utöverattanmälasig

elleravgepoströst–begäraattaktiernatillfälligt

omregistreras i eget namn så att aktieägaren är regist-

reradidenavEuroclearfördaaktiebokenperAvstäm-

ningsdagenden18mars2024.Sådanregistrering

kanvaratillfällig(såkalladrösträttsregistrering)och

begärshosförvaltarenenligtförvaltarensrutiner

isådantidiförvägsomförvaltarenbestämmer.

Rösträttsregistreringsomavaktieägareharbegärts

isådantidattregistreringenhargjortsavförvaltaren

senastden20mars2024kommerattbeaktasvid

framställningenavaktieboken.

Kallelse och ärenden

Föredragningslista med uppgift om vid årsstämman

före kommande ärenden anges i kallelsen till års-

stämman.Kallelsenpubliceradesden21februari

2024påbankenswebbplatswww.swedbank.se/ars-

stammaochden23februari2024iPostochInrikes

Tidningar.Ävenannonser,iblandannatDagensNyheter,

omattkallelseharskettkommerattpubliceras.

Utdelning

Swedbanksstyrelseföreslårårsstämmanattbesluta

om en ordinarie utdelning om 15,15 kr per aktie. Som

avstämningsdag för utdelning föreslås den 28 mars

2024.SistadagförhandelmedSwedbankaktier

medrätttillutdelningblirdärmedden26mars2024.

Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag

beräknasutdelningkommaattutbetalasgenom

Euroclearsförsorgden4april2024.

Finansiell information 2024

Delårsrapport Kv 1 25 april

DelårsrapportKv2 16juli

DelårsrapportKv3 23oktober

Produktion: Vero Kommunikation. Foto: SaraFredeforsvdbildsidan6samtsidorna29och4647,GettyImages

sidan26,GreenGeniussidan26,JennyHallengrenochSaraFredeforssidan54–68(styrelse&ledning).Swedbank

bilder:omslaget,sidan14,17,23,24,31,38och69.Tryck:GigantPrint,Norrköping.

Trycksak

5041 0004

Läs mer om Swedbank

●

På vår hemsida www.swedbank.com

●

I våra delårsrapporter www.swedbank.com/ir

●

I våra risk- och kapital täckningsrapporter www.swedbank.com/ir

SWW82272

Kontaktuppgifter

Huvudkontor

Org.nr502017–7753

Besöksadress:

Landsvägen40

17263Sundbyberg

Postadress:

10534Stockholm

Telefon: 08-585 900 00

E-post:info@swedbank.se

www.swedbank.com

Kontaktpersoner

Erik Ljungberg

Kommunikations- och

hållbarhetsdirektör

Telefon:+46739883557

E-post:erik.ljungberg@

swedbank.com

Annie Ho

Chef Investerarrelationer

Telefon:+46703437815

E-post: annie.ho@

swedbank.se

Johanna Fager Wettergren

Hållbarhetschef

Telefon:+46722286979

E-post: johanna.fager.

wettergren@swedbank.se