Års- och hållbarhets-

redovisning

2020

Finansiell information 2021

Delårsrapport Kv 1 27 april

Delårsrapport Kv 2 16 juli

Delårsrapport Kv 3 21 oktober

Årsstämma 2021

Swedbanks årsstämma kommer att hållas torsdagen den 25 mars 2021. Mer information om Swedbanks stämmor

kommer att finnas på bankens hemsida www.swedbank.se under rubriken: Om Swedbank/Bolagsstyrning. Som

avstämningsdag för utdelning föreslås den 29 mars 2021. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till

utdelning blir därmed den 25 mars 2021. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag beräknas utdelningen

komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 1 april 2021. Notera att orginalversionen av års- och

hållbarhetsredovisningen är upprättad i formatet för enhetlig elektronisk rapportering (Esef) och är publicerad

på www.swedbank.com.

Innehåll

Resultat-, balansräkning och noter, koncernen

Resultaträkning 58

Rapport över totalresultat 59

Balansräkning 60

Förändringar i eget kapital 61

Kassaflödesanalys 62

Noter 63

Resultat-, balansräkning och noter, moderbolaget

Resultaträkning 159

Rapport över totalresultat 159

Balansräkning 160

Förändringar i eget kapital 161

Kassaflödesanalys 162

Noter 163

Alternativa nyckeltal 198

Hållbarhet

Hållbarhetsredovisning 200

Väsentlighetsanalys 202

Principer för ansvarsfull bankverksamhet 207

TCFD rekommendationer 209

Noter 212

GRI Content Index 230

Styrelsens och vd:s underskrift 237

Revisionsberättelse 238

Hållbarhetsredovisning, bestyrkanderapport 243

Marknadsandelar 244

Fem år i sammandrag, koncernen 245

Tre år i sammandrag, affärssegment 248

Definitioner 251

Årsstämma 253

Kontaktuppgifter 253

Swedbank i korthet 1

Året i korthet 2

Vd-ord 4

Värdeskapande 7

Affärsmodell 10

Mål och utfall 12

Hållbarhet 16

Aktien och ägarna 24

Förvaltningsberättelse

Ekonomisk redogörelse 28

Svensk bankverksamhet 32

Baltisk bankverksamhet 33

Stora företag & Institutioner 34

Koncernfunktioner & Övrigt 35

Bolagsstyrningsrapport 38

Styrelse 50

Koncernledning 54

Vinstdisposition 56

Swedbank är en digital bank

med fysiska mötesplatser

Med över sju miljoner privatkunder och 550 000 företagskunder är Swedbank

den ledande banken för de många hushållen och före tagen på våra fyra hemma-

marknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Vi bedriver i huvud sak verk-

samhet inom produktområdena lån och betalningar samt sparande. Vi är tillgängliga

dygnet runt genom våra digitala kanaler och våra kunder kan även träffa oss på

någon av våra fysiska mötesplatser.

Ett samhälle som är ekonomiskt

sunt och hållbart.

Vision

Vi ger de många människorna

och företagen möjlighet att

skapa en bättre framtid.

Syfte

Enkel, öppen och omtänksam.

Värderingar

Digitala kanaler

APP OCH INTERNETBANK

Vardagsbanktjänster

Försäljning

Virtuella assistenter

Fysiska mötesplatser

KONTOR

159 i Sverige

82 i Baltikum

KONTAKTCENTER

Telefon, mejl, chat, social media

FLEXIBLA MÖTESPLATSER

Videomöten

Pop-up kontor

Partners

KOMPETENSHUBBAR

Komplexa ärenden

Specialister

Läs mer om Swedbank

På vår hemsida

www.swedbank.com

I våra delårsrapporter

www.swedbank.com/ir

I våra risk- och kapital-

täckningsrapporter

www.swedbank.com/ir

SWEDBANK I KORTHET

1,9 MDR

digitala

kundinter aktioner

om året

99%

av våra kunders

interaktioner

är digitala

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Året i korthet

10 januari

Swedbank Robur antar ny klimatstrategi

och ökar fokus på klimat och hållbarhet

Ambitionen är att det samlade fondkapital som Swedbank

Robur förvaltar ska vara i linje med Parisavtalets mål år

2025, och vara koldioxidneutralt till år 2040.

31 mars

Swedbank Robur medverkar i ny obligation

för att lindra effekterna av covid-19

Den europeiska investeringsbanken (EIB) har bland andra

gett Swedbank i uppdrag sätta upp en ny obligation för

finansiering av stöd för att lindra effekterna av covid-19.

13 maj

Swedbank agerar strukturell rådgivare till K2A vid

framtagandet av nytt ramverk för gröna aktier

Det nya ramverket för gröna aktier gör K2A till det första

bolaget i världen som kommer att kunna märka sina aktier,

både nuvarande och framtida, som gröna.

3 juli

Swedbank Roburs klimatrapport 2019

Klimatrapporten för 2019 visar att den absoluta

majoriteten av Swedbank Roburs aktiefonder är fortsatt

mer koldioxid effektiva än sina respektive jämförelseindex.

2 september

Swedbank agerar som en av ledarbankerna

för Sveriges första statliga gröna obligation

24 september

Swedbank Robur klassificerar flera fonder

ilinje med Parisavtalet

12 oktober

Swedbank Robur lanserar fond med fokus

på energiomställning

Swedbank Roburs Råvarufond gjordes om till en ny

tematisk fond med fokus på sol, vind och energi-

omställning, Swedbank Robur Transision Energy.

13 november

Swedbank tar plats i Dow Jones Sustainability

Index 2020

Dow Jones Sustainability Index 2020, är ett av världens

mest tongivande hållbarhetsindex och rankar årligen

världens mest hållbara företag.

16 december

Bloomberg rankar 3 av Swedbank Roburs fonder

bland Europas topp 10

Bloomberg har sammanställt en lista över de fonder som

har gått allra starkast under året. Tre av Swedbank Roburs

fonder finns med. I topp placerar sig Ny Teknik som

västeuropeisk etta bland alla aktiefonder 2020, tätt följd

av Småbolag Sverige på en andraplats och Småbolag

Norden som årets tionde bästa aktiefond.

Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna.

28 oktober

Swedbank och sparbanksidén firar 200 år

Att var och en ska kunna bygga sin ekonomi för att få kraft att förbättra sina villkor

–det var idén när den första svenska sparbanken öppnade 1820. Sedan dess har spar-

banksidén väglett det som kommit att bli Swedbank. Och vår historia är inte bara en

berättelse om en bank, utan också om Sverige, och hur människor har strävat efter att

bygga upp sin ekonomi för att både kunna nå sina drömmar och hantera sin vardag.

Idag, 200 år senare, är det fortfarande idén om ekonomisk trygghet som vägleder oss.

Vi vill vara en bank där våra kunder alltid känner sig välkomna, där de kan bygga upp sin

ekonomi och dit de kan gå när de vill satsa på en idé eller förverkliga en dröm.

Läs mer på https://swedbank.com/sv/om-swedbank/var-historia

ÅRET I KORTHET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Finansiell information, mkr 2020 2019

Totala intäkter 45676 45 960

Räntenetto 26853 25 989

Provisionsnetto 12770 12 984

Nettoresultat finansiella poster 2655 3 629

Övriga intäkter

3398 3 358

Totala kostnader 24560 19 984

varav sanktionsavgift 4000

Resultat före kreditföruster och nedskrivningar 21116 25 976

Nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar 2 87

Kreditförluster 4334 1 469

Skatt 3851 4 711

Årets resultat hänförligt till aktieägarna 12929 19 697

Resultat per aktie, kr, efter utspädning 11,51 17,56

Räntabilitet på eget kapital, % 8,9 14,7

Räntabilitet på eget kapital exkl. sanktionsavgift, % 11,4 14,7

K/I-tal 0,54 0,43

K/I-tal exkl. sanktionsavgift 0,45 0,43

Kärnprimärkapitalrelation, % 17,5 17,0

Kreditförlustnivå, % 0,26 0,09

1) Övriga intäkter inkluderar raderna Försäkringsnetto, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat samt Övriga intäkter från koncernens resultaträkning.

Stabilt underliggande resultat i svåra tider

• Högre utlåningsvolymer och lägre resolutionsavgift lyfte räntenettot

• Lägre kortintäkter till följd av covid-19 minskade provisionsnettot

• Kostnadsutvecklingen tyngd av sanktionsavgift och ökade personalkostnader

• Högre kreditförluster kopplade till effekterna av covid-19 och oljerelaterade engagemang

• Stark kapital- och likviditetssituation

• Utdelning per aktie avseende 2019 föreslås till 4,35 kr och för 2020 till 2,90 kr

Året i korthet

Hållbarhetsinformation 2020 2019

Hållbar finansiering (mdkr) 23,7 15,8

varav svensk bankverksamhet 2,8 1,5

varav baltisk bankverksamhet 3,2 0,6

varav Stora företag och institutioner 17,7 13,7

Kapitalförvaltning, Swedbank Robur

Påverkansdialog, deltagande i bolagsstämmor 593 429

Påverkansdialog, dialoger om bolagsstyrnings och hållbarhetsfrågor 948 645

Totala växthusgasutsläpp aktiefondportföljer baserat på ägarandel i portföljbolagen

(miljoner ton CO

e) 2,4 3,5

Klimatpåverkan

Direkt klimatpåverkan, totala utsläpp (miljoner ton CO

e) 0,01 0,03

Samhällsengagemang

Privatekonomisk folkbildning, antal föreläsningar 2 101 3 797

Likviditetslån företag, covid-19, mdkr

1) Erbjuds företag som vill ansöka om statlig lånegaranti. Lånet syftar till att hjälpa företag att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund

av covid-19-spridningen.

ÅRET I KORTHET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Ett utmanande jubileumsår

med hög aktivitet

Kan du beskriva ditt och bankens år 2020?

”2020 har för Swedbanks vidkommande präglats av omställning.

Vi hade trott att året främst skulle domineras av det interna arbe-

tet med att stärka bankens skydd mot att utnyttjas för penning-

tvätt och annan finansiell brottslighet. Nu när vi tittar tillbaka ser

vi att vi lyckats både med att hantera pandemin och samtidigt

tagit viktiga steg framåt när det gäller att stärka arbetet mot

penning tvätt.

Vi har ställt om banken på ett sätt som vi inte hade trott var

möjligt. Mer än hälften av personalen på huvudkontoret jobbar

hemifrån. Medarbetare på kontoren som inte kan jobba hemifrån

har gjort allt för att hålla öppet för kunderna på ett säkert sätt.

Särskilda öppettider för riskgrupper, anpassade lokaler och möjlig-

het till kontorsbesök via telefon och video har gjort att vi kunnat

fortsätta ge samhällsviktig service.

Swedbank bidrar till ett bättre ekonomiskt hållbart samhälle,

bland annat genom att ge information kring hur våra kunder kan

ta del av statliga stödåtgärder. Vi ger råd till människor i svåra

situationer – människor som har förlorat jobbet, eller vars företag

har tappat en stor del av sin omsättning. Samtidigt finns det andra

företag som expanderar kraftigt med alla de utmaningar som

det skapar.

Vi har klarat av att nå ut till många människor – digitalt och

isociala medier. Människor vars nära och kära har gått bort har

vihjälpt att hantera de efterföljande ekonomiska frågorna.

Vi har beviljat kunder amorteringsfrihet. Vi har hjälpt dem att

balansera om sina portföljer när marknaderna varit turbulenta.

Vi har kort sagt funnits där och givit råd i en svår tid.

På företagssidan har vi också givit likviditetsstöd till bolag.

Först gav vi stora stöd till främst större företag, men senare såg vi

en tillbakagång och stora delar av lånebeloppen betalades tillbaka.

Det har helt enkelt inte funnits en stor investeringsvilja på grund

av de osäkra framtidsutsikterna. Och därför har vår låneportfölj

minskat under året.

I den här situationen har vi också sett att människor valt att

spara mer pengar på sina konton. Det är en naturlig följd av situa-

tionen, att människor konsumerar mindre och att Riksbanken

trycker ut likviditet i det finansiella systemet. Korttransaktio-

nerna har gått ned i takt med att kunderna valt att ändra sin

konsumtion mer mot daglig- än sällanköpshandel.

När det gäller digitaliseringen har pandemin inneburit en

snabbspolning framåt. Vi har utvecklat funktionerna i vår app och

internetbanken, exempelvis har vi återlanserat ungdomsappen

och skapat ny QR-login i internetbanken. Säkerheten och bankens

förmåga att möta kunderna på nya sätt har ökat.”

Är du nöjd med hur affären går?

”I grund och botten så har vi en fin affär, även om året har varit

tufft. Vi har stabila intäkter i en turbulent tid. Sedan tyngs resultat

av några faktorer – till exempel har vi satt av drygt fyra miljarder

kronor för förväntade kreditförluster, vi har fått en bot av Finans-

inspektionen på fyra miljarder kronor, och avkastningen på eget

kapital tyngs av att vi inte har kunnat göra någon utdelning

under kalenderåret.

Sedan kan man konstatera att marginalerna pressas och

konkurrensen på bolånemarknaden hårdnar. Det är också ned-

pressade räntor och ökad konkurrens på marknaden för före tags-

ut låning, bland annat till följd av att obligationsmarknaden på -

verkas av Riksbankens stödköpsprogram, som ger ett stort flöde

av kapital som företagen kan ta del av.

Vi visar styrka när det gäller de nya hållbara finansierings-

instrumenten. Det är glädjande att se att Swedbank är topp tre

bland arrangörer för gröna, sociala och hållbarhetsobligationer

iNorden, det vi kallar ESG-obligationer. Det är en affär som växer.”

Bank är en bransch i snabb omvandling,

vilka är de strategiskt viktigaste frågorna?

”Den strategiskt viktigaste frågan är digitaliseringen. Den påver-

kar hela vår verksamhet. Swedbank har historiskt varit ledande

inom digitalisering – Minuten, telefonbanken, Internetbanken, vår

framgångsrika App och mycket annat. Men man kan aldrig vila på

gamla lagrar, omställningen fortsätter med oundviklig kraft. Vi är

stolta över att kalla oss för en digital bank med fysisk närvaro. För

även om våra kunder vill göra mer och mer digitalt, vill de fortsatt

träffa oss när det gäller viktiga beslut och händelser i deras eko-

nomiska liv.

En annan strategisk fråga är hållbarhet. Swedbanks ursprung

är hållbarhet. När vi började vår verksamhet för mer än tvåhundra

år sedan var det för att göra det möjligt för vanliga människor att

kunna spara. Vår vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt

och hållbart. Och vårt syfte är att ge de många människorna och

företagen möjlighet att skapa en bättre framtid. Här har vi ett

stort ansvar och jag ser framför mig att banken kommer att ta

ytter ligare steg på vår hållbarhetsresa under året.

Swedbank är aktiv på en rad marknader. Låt mig lyfta fram två

områden som jag ser som centrala för oss och våra kunder. Vi

måste bli ännu bättre på rådgivning till alla våra kunder. En del av

det kommer ske digitalt, men också genom det fysiska mötet. Vi

måste fortsätta att kämpa om vår starka position på bolånemark-

naden. Den som är kund hos oss får fördelen att vi finns över hela

Sverige, har funnits i två hundra år och vi är en fullservicebank.

Låt mig slutligen passa på att lyfta fram vårt fina fondbolag

Robur som, förutom att ligga i framkant i omställningen, har leve-

rerat en avkastning över snittet och några fonder är till och med

på topp tio i Europa. Det är jag oerhört stolt över.”

Är ni klara med penningtvättsfrågorna nu?

”Nej. Vi kommer aldrig bli klara med arbetet att förhindra penning-

tvätt, för det handlar om brottslighet som tyvärr aldrig vilar.

Kontanterna försvinner sakta men säkert och det innebär att alla

finansiella flöden kommer att gå via det finansiella systemet. De

kriminella kommer att försöka utnyttja våra plattformar för det är

där pengarna förvaras och flyttas.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

VD-ORD

” Vi har ställt om

banken på ett

sätt vi inte trodde

var möjligt.”

Jens Henriksson,

Vd och koncernchef

Vi har haft ett väldigt tufft år bakom oss både vad det gäller

att vara tydliga med våra historiska tillkortakommanden och vårt

arbete för att ligga i framkant i kampen mot finansiell brottslighet.

I den så kallade Clifford Chance rapporten redovisades transparent

hur vi under perioden 2007 till 2019 inte haft tillräckligt bra intern

styrning och kontroll vilket medfört att misstänkta penning-

tvättare eventuellt kunnat utnyttja banken. Vi har fått böter av

Finansinspektionen och ett föreläggande från den estniska

finans inspektionen. Vi granskas fortfarande av amerikanska

myndig heter. Jag vågar ändock säga att vi nu är i början på slutet

av arbetet med att hantera bankens historiska brister.

Samtidigt arbetar vi febrilt och hårt för att minska risken för

att vi utnyttjas. Vi har arbetat med ett åtgärdsprogram för att

möta bristerna när det gäller penningtvättsrisker och intern

styrning och kontroll, det som myndigheterna och våra egna

utredningar pekat på.”

Governance eller styrning och kontroll

– är en fråga där banken har haft konstaterade brister.

Hur jobbar du som vd med detta?

”Governance, eller styrning i en stor organisation är både enkelt

och svårt på en och samma gång. Det går inte att underskatta

betydelsen av styrningen. Den ska vara enkel att förstå – det ska

vara transparent och tydligt hur den fungerar. Det ska också vara

självklart att alla berörda i ett beslutande forum både kan och ska

föra fram sina argument när ett beslut ska fattas.

I Swedbank har jag fått ett kvitto på att den interna styrningen

och kontrollen måste bli bättre, både genom myndigheternas

granskningar, Clifford Chance-rapporten och bankens kultur-

utredning. I min roll som vd i banken är det extra viktigt att leva

som man lär. I företagets ledningsgrupp har vi veckovisa möten

där medlemmarna har en plats för att de har ansvar för viktiga

delar av bankens verksamhet. Alla i ledningen ska dela information

kring sina ansvarsområden, göra sin röst hörd och föra fram sina

argument. Bästa argument i ledningsgruppen vinner, men vd

fattar alla formella beslut. Tydlighet i ansvar.

Ser vi på det strukturellt så är det på koncernnivå som vi fattar

beslut om normer, principer struktur och policy. Hur verksamheten

de facto ska utföra uppdraget, det ska beslutas lokalt.”

Du har utrett kulturen inom Swedbank. Vad kom du fram till?

”Att den i grunden är god. Medarbetarna känner stolthet över att

jobba i Swedbank och värderingarna ger oss rätt styrning. Men

det är också uppenbart att det har funnits brister i intern styrning

och kontroll, vilket myndigheterna konstaterade men även brister

iansvarstagande och osäkerhet om vår önskade position och hur

vi skall nå den. Det åtgärdar vi nu.”

Berätta vad ni gjort med slutsatserna?

”Efter kulturutredningen arbetade koncernledningen igenom och

uppdaterade vision, syfte, kundlöfte och värdeord. Sedan bad vi

alla medarbetare att återkoppla efter dialoger i hela banken. Då

såg vi att många av de slutsatser som kom från kulturutredningen

var rätt. Nu har vi en reviderad strategisk inriktning som vi är

oerhört stolta över, som är tydligt kopplat till en bank sprungen ur

sparbanksrörelsen. Vi ser att om det blir tydligare vad vi ska göra

mer av kan det också bli tydligare vad vi ska göra mindre av.

Dessutom har vi arbetat igenom våra grundstrategier som gäller

kunderna, digitaliseringen och ledarskapet. Jag känner att vi är väl

rustade att gå framåt nu.”

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

VD-ORD

Det finns ett allt större fokus på hållbarhetsfrågor och finans-

branschens roll. Vad gör Swedbank på hållbarhetsområdet?

”Vi behöver ta ytterligare steg framåt inom hållbarhet. Vi har

bestämt oss för att sänka våra koldioxidutsläpp med 60 procent

till 2030. Vi behöver som företag se till att nå våra klimatmål och

det måste göras på rätt sätt. Det pågår ett arbete med att öka

andelen krediter som ges för transformationen av energisektorn

ihållbar riktning. När det gäller gröna, sociala och hållbarhets-

obligationer, så kallade ESG-obligationer, utgivna iNorden är vi

som sagt itopp tre bland arrangörer.

Robur har som första fondföretag under året lanserat en ny

typ av fond, Paris Aligned, som investerar i bolag som har som mål

att sänka sina utsläpp med 7 procent per år, i linje med Parisavtalet.

Närmare 60 procent av omsättningen kan knytas till FN:s globala

hållbarhetsmål i de företag som Roburs fond Global Impact inves-

terar i. Roburs klimatmål är högt satta och det samlade fondkapi-

talet ska vara investerat i linje med Parisavtalet senast 2025 och

senast år 2040 ska det vara placerat koldioxidneutralt. Att vi

under året har tagit plats i Dow Jones Sustainability Index som

enda nordiska bank, det är en kvalitetsstämpel som visar att vi

gör rätt saker. Detta är en viktig milstolpe för oss i banken.”

Du är civilingenjör i elektroteknik, hur ser du på

bankens digitalisering?

”Jag tycker att Swedbank på många sätt är och har varit ledande

ihur man möter kunderna. Nu har vi satt igång ett stort program

som ökar stabiliteten i bankens IT-miljö. Vi satsar på detta. Vi har

samtidigt ett antal projekt för att öka säkerheten kring och kvali-

teten på våra kunddata. Data ska skyddas men den kan också

användas för att möta kundernas personliga behov. Vi är experter

på att ta hand om tillgångar. På samma sätt behöver våra kunder

kunna lita på att vi, på ett säkert sätt, kan ta hand om deras data.

I grund och botten ska allt vi gör komma från våra värderingar.

Vi förstår att det är viktigt att hålla koll på den personliga integri-

teten, det är en viktig del av arbetet med hållbarhet.”

Swedbank firade 200 år 2020.

Vad betyder bankens historia för dig som vd?

”Det var tråkigt att inte få träffa alla i banken och fira detta. Jag har

själv en livslång personlig historia med banken. När jag föddes fick

jag en bankbok med 15 kronor insatta i Torna, Bara och Harjagers

Härads Sparbank. Det fortsatte sen i Sparbanken Finns ungdoms-

råd i Lund när jag var elevrådsordförande igymnasiet, när vi köpte

vår första lägenhet i Hjorthagen i Stockholm och lånade pengar

hos Swedbank. När jag pluggade utomlands ringde jag och fick

hjälp av telefonbanken och senare när jag arbetat utomlands har

jag kunnat lösa alla mina bankärenden via internetbanken. Och nu

har jag fått möjlighet att jobba med alla fantastiska medarbetare.

Det är ett viktigt uppdrag som jag är oerhört stolt över att få bära.”

Vad önskar du dig inför 2021?

”Till att börja med vill jag tacka alla medarbetare för fantastiska

prestationer. Jag vill också tacka ägare och kunder för fortsatt för-

troende. 2021 vill jag fortsätta förvalta det. Swedbank är banken

för de många människorna och företagen. Nu tar vi de bästa av

vår tvåhundraåriga tradition, utgår från våra rötter i sparbanks-

rörelsen och blickar framåt. Vi bygger nu en stark plattform och

rustar oss på så sätt inför framtiden. Med kunden i fokus fort-

sätter vi vår omställningsresa!

Jag hoppas även att pandemin klingar av, att vaccineringen

blir framgångsrik och att vi alla kan återgå till ett mer normalt liv.

Tänk att få gå på restaurang med vänner, höra sorlet av gäster

och stanna kvar lite för sent. Att få gå på en konsert, ett museum,

ett teater- eller ett idrottsevenemang. Eller att ha ett arbetsmöte

med några medarbetare runt ett bord för att lösa en knivig fråga.

Det ser jag fram emot.”

Stockholm i februari 2021

Jens Henriksson

Vd och koncernchef

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

VD-ORD

Swedbanks strategiska riktning

Vi ger de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid.

Vårt syfte grundar sig i vår 200-åriga historia där vi sedan Sparbanksrörelsens start

har trott på alla människors möjlighet att förbättra sin finansiella situation. Denna

idé kvarstår och är central för vårt syfte än idag. Genom att vi varje dag erbjuder

relevant rådgivning, service och produkter till våra många kunder på våra hemma-

marknader tror vi att Swedbank kan ha en positiv påverkan på deras liv och på

samhället. Under 2020 har vi sett över vår vision, vårt kundlöfte, våra värderingar,

samt vår gemensamma grund.

Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart

Vår vision grundar sig i vår övertygelse om att Swedbank

tillsammans med vår stora kundbas kan fortsätta att ha stor

påverkan på vårt samhälle. Vår vision är ett samhälle som är

hållbart, både utifrån miljömässiga, sociala, finansiella och etiska

perspektiv. Vi tror att en hållbar bank med hållbara kunder bidrar

till det långsiktigt hållbara samhället.

Tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare

Vi ger våra kunder proaktiv rådgivning på deras villkor, stöttar

dem i att ta hållbara beslut och förenklar det som är svårt. Våra

kunder är grunden för vår framgång och vi finns där för våra

kunder genomhela deras liv.

Öppen, Enkel, Omtänksam

Våra värderingar är centrala för vår identitet och grunden för vår

företagskultur. Vi är en rak, ärlig och pålitlig partner. Vi är tillgäng-

liga och enkla att förstå för att skapa en okomplicerad bankupp-

levelse. Vi är hängivna, hjälpsamma och uppmärksamma på våra

kunders behov.

Vår grund

De grundläggande byggstenarna är av stor betydelse för att

leverera på vårt syfte, vision och kundlöfte. Vi behöver alltid

säkerställa att vi har en attraktiv arbetsplats och inkluderande

kultur där medarbetare bidrar och tar ansvar. Vi behöver vara en

effektiv och lönsam bank och plattform för finansiella tjänster

som efterlever gällande lagar och regler. Det är också grundläg-

gande att vi har en standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur.

Vårt syfte

Vi ger de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid

Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart

Tillsammans gör vi ditt

finansiella liv enklare

Tillsammans

skapar vi:

Öppen | Enkel | Omtänksam

Vår vision

Vårt kundlöfte

Våra värderingar

Vår grund

Strategisk riktning

• Genom rådgivning på dina villkor

• Genom att stötta dig på vägen mot hållbarhet

• Genom att alltid finnas där och hjälpa till

• Genom att göra det svåra enkelt

• En attraktiv arbetsplats och inkluderande kultur där

med arbetare bidrar och tar ansvar

• En effektiv och lönsam bank och plattform för finansiella

tjänster som efterlever gällande lagar och regler

• En standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

VÄRDESKAPANDE

Hållbart värdeskapande för våra

kunder, ägare och samhället

Vi fokuserar på långsiktigt värdeskapande för våra intressenter och siktar därför

på konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital, marknadsledande kostnads-

effektivitet, sund riskhantering och att leverera en bra kundupplevelse, i kombi-

nation med ett starkt engagemang för hållbarhet.

Konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital och

marknads ledande kostnadseffektivitet

Värde för våra aktieägare skapas genom långsiktig och lönsam

tillväxt och effektivitet. Vi värdesätter uthållig lönsamhet före

snabb tillväxt eftersom det skapar stabilitet och förutsägbarhet

för såväl våra kunder som ägare och samhället i övrigt. Vi följer

därför inte med i kortsiktiga marknadstrender utan prissätter

våra produkter baserat på risk och kapitalkrav. Tillsammans med

vår marknadsledande kostnadseffektivitet har det hjälpt oss att

bevara ett starkt finansiellt resultat. Det tillåter oss att ständigt

investera i produkt- och kanalutveckling samt erbjuda kon-

kurrenskraftiga priser till våra kunder.

Sund riskhantering

En stabil och sund riskhantering i vår verksamhet är grunden till

förtroende från våra intressenter och vår långsiktiga överlevnad.

Det möjliggör att vi kan finansiera oss genom inlåning från allmän-

heten och upplåning från kapitalmarknaden för att kunna låna ut

pengar till hushåll och företag till konkurrenskraftiga priser, även

under sämre ekonomiska tider. Det möjliggör även att vi kan ta

informerade och sunda beslut, avvägt på risk, avkastning och

marknadsandel. Med övergången mot digitala lösningar strävar vi

också efter hög stabilitet, tillgänglighet och informationssäkerhet

i alla våra system för att säkerställa långsiktiga kundrelationer

och förtroende.

Ett enklare finansiellt liv för våra kunder

Kundvärde skapas genom att vi erbjuder våra kunder proaktiva och

relevanta erbjudanden baserat på kundens behov i den kanal de

föredrar. Vi fokuserar på att ha en stabil infrastruktur och pålitlig

digital prestanda för att möjliggöra att produkter och tjänster är

tillgängliga när de behövs och efterfrågas. Att leverera högt

kundvärde är en förutsättning för hållbar lönsamhet och våra

kunders förtroende och val av Swedbank som finansiell partner.

Starkt engagemang för hållbarhet

Swedbanks starka engagemang för hållbarhet är grundläggande

för vår verksamhet. Vi stöttar grön omställning i samhället genom

att minimera vårt eget klimatavtryck och genom våra investe-

ringar, finansiering och tjänster till våra kunder. Vi bibehåller ett

högt engagemang i vårt samhälle och tar ansvar för vår samhälls-

viktiga funktion i det finansiella systemet genom att bibehålla en

stark finansiell position, god kreditkvalitet och stark kapitalisering.

Ny riskpolicy och riskaptitpolicy

Att på ett medvetet och kontrollerat sätt ta risk och hantera

risk är grundläggande för vår affärsmodell och värdeska-

pande. Vår syn på risk och riskhantering är förankrad i våra

värderingar och vår strategi och syftar till att säkerställa

våra finansiella mål, såsom avkastningsmål, kostnadsmål,

stabil intjäning och stark kapitalisering. Riskhantering är

ingen separat aktivitet utan genomsyrar allt vi gör. Den

bygger på en generisk process där riskidentifiering, risk-

bedömning, riskmitigering, uppföljning och rapportering är

viktiga steg och den förstärks genom en riskbaserad eko-

nomisk styrning och incitamentsstruktur.

Styrelsen är ytterst ansvarig och styr riskhanteringen

genom sin Enterprise Risk Management (ERM) Policy och

Risk Appetite Statement Policy vilka nyligen har reviderats

grundligt. Länken mellan bankens övergripande strategi,

riskstrategin och den dagliga riskhanteringen har stärkts.

Roller och ansvar har förtydligats och betydelsen av en

stark riskkultur betonas än mer. Varje affärsenhet äger och

ansvarar för de risker deras verksamhet ger upphov till.

God riskhantering kännetecknas av ordning och reda, pro-

aktivitet och regelefterlevnad.

Swedbank har en låg riskaptit och baserar verksamheten

på långsiktiga relationer med kunder i våra fyra hemma-

marknader. Risk klassificeras i ett flertal risktyper, såsom

kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk; varje risktyp

omfattas av specifika regler samt kvalitativ och/eller

kvantifierad riskaptit.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

VÄRDESKAPANDE

Förstärkt

strategiskt fokus

Vi har identifierat fyra strategiska fokusområden

där vi fokuserar på våra satsningar:

Värdeskapande för kunden

Swedbanks verksamhet bygger på kund relationer.

Vi har en konkurrensfördel i att vara en digital bank

med fysisk närvaro med förmåga att skapa värde för

våra kunder utifrån deras behov. Framgång har

byggts genom långsiktiga relationer och ett

tjänste- och produkterbjudande som ger kunden

möjlighet att ha Swedbank som partner för alla

typer av finansiella behov. Vi vill fortsätta att vara

ett attraktivt val för de många kunderna och säker-

ställa att Swedbank lever upp till kunders förvänt-

ningar genom att vara en tillförlitlig partner genom

hela livet. Detta uppnås genom ett strategisk fokus

på kundrela tioner och kundupplevelse med ett

kund centrerat tanke sätt. Fokus kommer ligga på att

leverera ett ”enklare finansiellt liv” i enlighet med

vårt kundlöfte, med fokus på proaktivitet, rådgiv-

ning, hållbarhet och enkelhet i kundupplevelsen.

Operationell effektivitet

Vårt fokus är att reducera komplexitet,

standardisera erbjudanden och produkter samt öka

effektiviteten i processer och arbetssätt för att för-

enkla för våra kunder och realisera värdet av våra

investeringar och resurser. Ny teknik och automa-

tisering är viktiga områden för att möjliggöra ytter-

ligare effektivitet och att frigöra kapacitet till de

mest värdeskapande aktiviteterna. Detta kommer

att ge Swedbank möjlighet att fortsätta att lön-

samt erbjuda produkter och tjänster till de många

kunderna, utnyttja våra skalfördelar och möta våra

kunders förväntningar samt konkurrensen

i marknaden.

Kärnverksamheten

Swedbank kommer fokusera på tillväxt iden starka

och lönsamma kärnverksamheten ivåra hemma-

marknader Estland, Lettland, Litauen och Sverige.

Swedbank är främst en bank för de många privat-

kunderna, de små och medelstora företagen samt

ett urval av stora företag, inom våra kärnprodukter

utlåning, finansiering, sparande, försäkring och

vardags ärenden. Partner skap och samarbeten

kommer att användas för att tillgodose våra

kunders behov och Spar bankerna kvarstår som vår

viktigaste partner. Hållbarhet är en viktig del av

Swedbanks kärnverksamhet och vi kommer att fort-

sätta att vara ledande i omställningsarbetet för ett

hållbarare samhälle.

Grundläggande förutsättningar

För att möjliggöra Swedbanks starka och lönsamma

kärnverksamhet måste banken stå på en stabil och

motståndskraftig grund för att säkerställa lång-

siktigt aktieägarvärde. Ett strategiskt viktigt

område är därför att fokusera på grund läggande

förutsättningar som relaterar till regelefterlevnad,

intern styrning och kontroll, stabilitet och mot-

ståndskraft i den teknologiska infrastrukturen och

att vara en attraktiv arbetsplats med en kultur

baserad på inkludering och ansvarstagande. Dessa

områden är kritiska för att säkerställa bankens möj-

lighet och förmåga att bedriva bankverksamhet,

sund riskhantering, kundnöjdhet och förtroende,

engagerade medarbetare och kostnadseffektivitet,

men det är också centralt för att möjliggöra utveck-

ling och förändring på andra strategiska områden.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

VÄRDESKAPANDE

En affärsmodell för ett ekonomiskt

sunt och hållbart samhälle

Swedbank erbjuder sina kunder trygga och effektiva lösningar för att hantera sitt

sparande och samtidigt tillgodose sina finansieringsbehov. Med utgångspunkt i ett

ekonomiskt sunt och hållbart samhälle ger vi de många människorna och företagen

möjlighet att skapa en bättre framtid.

En viktig del av samhället

Som del av det finansiella systemet är Swedbank en viktig del

isamhället. Genom att främja sparande och låna ut pengar till hus-

håll och företag bidrar vi till våra kunders finansiella trygghet och

stöttar samhällsekonomin. Vår verksamhet påverkas av en rad

faktorer, varav de viktigaste är:

• Kundbeteende – Allt fler kunder väljer att göra sina bank-

ärenden digitalt. Samtidigt söker många kunder fortfarande

personlig hjälp vid mer komplexa ärenden. Vår ambition är att

alla dagliga bankärenden ska gå att utföra digitalt, men med

fortsatt möjlighet till personlig hjälp vid våra fysiska mötes-

platser.

• Konkurrens – Våra konkurrenter utgörs av både traditionella

banker och nya aktörer. För att vara relevanta för våra kunder

måste vi ständigt förbättra vårt erbjudande genom att bland

annat analysera vår stora kundbas för att utforma mer

skräddar sydda tjänster och produkter.

• Makroekonomisk utveckling – Som en integrerad del av

samhällsekonomin är vi beroende av den ekonomiska utveck-

lingen globalt och lokalt. För att förbli konkurrenskraftiga och

relevanta måste vi snabbt kunna anpassa oss till förändrade

omvärldsfaktorer.

• Reglering – Banksektorn påverkas av en mängd regleringar,

som bland annat syftar till att öka den finansiella stabiliteten

och förbättra bankkundernas position. Detta påverkar såväl

konkurrenssituationen som prissättningen av våra produkter.

• Finansiell brottslighet – Banker används allt oftare i försök till

finansiell brottslighet. För att öka säkerheten för våra kunder

måste vi därför kontinuerligt förbättra våra processer och

rutiner. Vår ambition är att nå en ledande internationell bransch-

praxis inom detta område.

Ränteintäkter är vår största inkomstkälla

Swedbanks huvudsakliga inkomstkälla är ränteintäkter på u t -

låning. Utlåningen finansieras genom inlåning från företag och

privat personer samt genom upplåning på kapitalmarknaden.

Ränte nettot är skillnaden mellan ränteintäkter och räntekost-

nader för in- och upplåning.

För att ha en låg risknivå måste vi förstå och prissätta vår ut -

låning korrekt. Den marginal som vi tjänar måste därför vara stor

nog att täcka kreditförluster för låntagare som inte kan betala sin

ränta eller amortering. Marginalen måste även täcka kostnader

och ge avkastning på aktieägarnas kapital.

Vi är måna om att de pengar vi lånar ut bidrar till en hållbar

samhällsutveckling och som bank har vi en viktig roll i omställ-

ningen till ett hållbart samhälle.

Såväl räntenetto som kreditförlustutvecklingen har en stark

koppling till den ekonomiska utvecklingen och för att klara att stå

emot ekonomiskt svåra tider och fortsätta stödja våra kunder hål-

ler vi kapital för oförutsedda förluster. Storleken på detta kapital,

som till stor del består av aktieägarnas investerade kapital, styrs

av olika regelverk och beror bland annat på hur riskfyllda våra till-

gångar bedöms vara.

Fonder och kort viktigt för provisionsnettot

Provisionsnettot är vår näst största inkomstkälla och utgörs av

avgifter för produkter och tjänster, så som kapitalförvaltning och

kort. Vårt kapitalförvaltningsbolag Robur förvaltade vi vid årets

utgång ca 1 220 mdkr. Intäkterna från kapitalförvaltning tas ut

som en avgift på förvaltat kapital och påverkas därför bland annat

av börsutvecklingen. Efterfrågan på hållbara investeringar ökar

och dag erbjuds olika former av hållbart sparande, exempelvis klas-

sificerades Access Edge fonderna som Paris Aligned under 2020,

vilket innebär att fonderna förvaltas i linje med Paris avtalet.

Kortavgifter utgör den största delen av betalningsintäkterna

och våra intäkter både från kunder som använder våra kort för

köp, men även från butiker och restauranger som använder våra

terminaler. Intäkterna utgörs av årliga avgifter men är även

baserade på transaktionsvolym.

Personal och IT utgör största delen av rörelsekostnaderna

Swedbanks huvudsakliga kostnader består av löner. IT- och lokal-

kostnader utgör också en stor del eftersom vi har ett distribu-

tionsnät i form av både digitala kanaler och fysiska mötesplatser.

Swedbank är även en stor skattebetalare där vi verkar.

Kreditförluster varierar över tiden

Kreditförlusterna i Swedbank är normalt sett låga eftersom vi

under en lång period haft ett lågt risktagande. I år har kreditför-

lusterna dock varit de högsta under de senaste 10 åren till följd av

pandemin. Kredit förluster redovisas enligt ett regelverk (IFRS 9)

som bygger på en bedömning om framtida förväntade kreditför-

luster. Detta innebär att reserveringarna för förväntade framtida

kreditförluster kan ändras både uppåt och nedåt över tiden, bero-

ende på hur framtidsutsikterna utvecklas. Även om framtidsut-

sikterna förbättrades under andra delen av 2020 har Swedbank

gjort bedömningen att osäkerheten kring den ekonomiska åter-

hämtningen fortvarande är så pass stor att det inte är lämpligt

att minska de reserveringar för försämrade makro utsikter som

gjordes under första delen av 2020.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

AFFÄRSMODELL

Förenklad resultaträkning, mkr

+ Våra intäkter

Räntenetto (ränteintäkter – räntekostnader) 26 853

Utlåningen ger ränteintäkter och räntekostnaderna består av kostnader

för inlåning samt bankens upplåning.

Provisionsnetto 12 770

Avgifter debiterade för tjänster som till exempel kortanvändande,

betalningar och kapitalförvaltning.

Nettoresultat finansiella poster 2 655

Resultat från marknadsvärdering av tillgångar som innehas av banken.

Resultatet uppstår också genom kunders och bankens egen handel med

finansiella instrument och som en följd av redovisningsmässiga värderings-

effekter.

Övriga intäkter 3 398

Andel av resultat från bland annat intressebolag, tjänster sålda

till sparbanker och försäkringsnetto.

Summa intäkter 45 676

– Våra kostnader

– Personalkostnader 11 873

I takt med att kundbehoven förändras måste vi utveckla fortsatt relevanta

tjänster och ge professionell rådgivning. Vi måste också säkerställa att vi

når upp till våra egna och omgivningens krav på regelefterlevnad. För detta

är vi beroende av att attrahera och utveckla rätt kompetens.

– Övriga kostnader 8 687

Ett relevant kunderbjudande innebär utvecklings-, produktions- och

distributionskostnader vilka tillsammans utgör övriga kostnader.

– Sanktionsavgift 4 000

Finansinspektionen beslutade i mars att Swedbank skulle betala en sank-

tionsavgift mot bakgrund av brister i arbetet mot penningtvätt samt styr-

ning och kontroll. Sanktionsavgiften är inte skattemässigt avdragsgill.

Summa kostnader 24 560

= Resultat före kreditförluster

och nedskrivningar 21 116

– Kreditförluster och nedskrivningar 4 336

Kreditförluster i en bank är naturligt då all utlåning innebär en risk. Reser-

veringar för förväntade kreditförluster görs enligt en trestegsmodell och

speglar förändringar i kreditrisk eller makroekonomiska variabler.

– Skatt 3 851

Swedbank är en av de större bolagsskattebetalarna i Sverige och står

tillsammans med landets övriga banker för cirka 10 procent av den totala

bolagsskatten.

= Vårt resultat hänförligt till Aktie ägarna 12 929

Fördelning av vårt resultat

Swedbanks utdelningspolicy är att dela ut 50 procent av resultatet till

aktieägarna, vilka kräver en konkurrenskraftig avkastning på sitt investe-

rade kapital. Resterande 50 procent används för att motstå ekonomiska

påfrestningar i svåra tider samt för att finansiera investeringar i ökat

kundvärde och ökad tillväxt.

Utdelning Eget kapital

Förenklad balansräkning, mkr

Våra tillgångar

Kassa och obligationer 490 977

Swedbank håller en likviditetsbuffert i form av kontanter och likvida

värde papper för att kunna tillgodose sina åtaganden även om tillgången

till finansiering stängs under en period.

Utlåning till allmänheten 1 680 987

Cirka hälften av Swedbanks utlåning till allmänheten utgörs av bolån

i Sverige. Swedbank är en av de största kreditgivarna till privat- och

företagskunder på våra fyra hemmamarknaderna.

Utlåning till kreditinstitut 47 954

Swedbank har även ut- och inlåning till andra banker och kreditinstitut.

Derivat 52 177

För att skydda banken och bankens kunder mot oönskade effekter från

förändringar i exempelvis räntor och valutakurser använder sig banken

av och erbjuder olika typer av derivatkontrakt. Dessa redovisas såväl på

tillgångs- som skuldsidan av balansräkningen.

Övriga tillgångar 322 547

Summa tillgångar 2 594 642

Våra skulder och eget kapital

In- och upplåning från allmänheten 1 148 240

Kundernas insatta medel finansierar en betydande del av utlåningen.

Swedbank har en stor och stabil inlåningsbas.

Emitterade värdepapper 732 814

Den utlåning som inte finansieras via inlåning finansieras via upplåning på

kapitalmarknaderna. Swedbanks marknadsfinansiering är till stor del både

långfristig och utgörs av säkerställda obligationer.

Derivat 54 380

Se kommentar under våra tillgångar ovan.

Övriga skulder 504 015

Eget kapital 155 193

Eget kapital säkerställer att bankens verksamhet fungerar väl även

under ogynnsamma förhållanden.

Summma skulder och eget kapital 2 594 642

För mer detaljerad information om Swedbanks resultat- och

balansräkning, se sidan 58 och 60.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

AFFÄRSMODELL

Fokus på hållbart värdeskapande

för kunder, medarbetare, ägare

och samhälle

Swedbanks starka engagemang i hållbarhetsfrågor är grundläggande för vår verk-

samhet. Vi integrerar nu hållbarhetsperspektivet som en naturlig del i allt vi gör för

att vi tror att det långsiktigt hållbara är det långsiktigt lönsamma både för kunder,

medarbetare, ägare och samhället i stort. Vår ambition är att vara den ledande

banken inom hållbarhet.

Minska bankens klimatpåverkan

Hållbarhets-

mål:

Varför? Swedbank ser att klimatförändring-

arna är en av vår tids största utmaningar för

samhället. Med tanke på vår historia, vårt syfte

och vår vision är vi fast beslutna att möjliggöra

både klimatomställning i linje med Parisavtalet

och att bidra till att uppfylla FN:s mål för hållbar

utveckling (SDG) i Agenda 2030. Detta dubbla

åtagande kommer att styra vårt arbete och vår

påverkan mot 2030 och framåt.

Direkta växthusgasutsläpp

Utfall:

• Swedbank påvisar en god utveckling mot att nå koncer-

nens klimatmål om direkta utsläppsreduceringar. Under

åren 2019–2020 har banken minskat utsläppen med

53procent vilket till stor del kan förklaras av minskningen

iantalet flygresor till följd av den globala pandemin.

• Koldioxidavtrycket från Swedbank Roburs fonder har

minskat med 60 procent sedan 2018. Minskningen är ett

resultat av ambitiöst tidsatta klimatmål, ny klimatstrategi

och systematiskt arbete i fondförvaltningen.

• Inkludering i Dow Jones Sustainability Index med

resultatet 93 av 100 inom underkategorin miljö.

5 000

10 00

15 00

20 00

25 00

30 00

Utfall

Mål

202020192018

ton CO

Utfall

Mål 2030

Dow Jones Sustainabillity Index Score

100

20*19181716

Swedbank har skrivit under och är aktivt engagerade i FN:s princi-

per för ansvarsfull bankverksamhet. Banken vill bidra till att FN:s

globala mål och att Parisavtalet uppnås. Som ett led i detta har

Swedbank Robur målsatt att det samlade förvaltade fondkapita-

let år 2025 ska vara i linje med Parisavtalets mål om att begränsa

uppvärmningen till 1,5 grader och år 2040 vara placerat koldioxid-

neutralt. Ett antal fonder förvaltade i linje med Parisavtalet har

lanserats under året där förvaltnings- och analysmetoden baseras

på regelverket för EU Sustainable Finance klimatbenchmark.

I juli 2020 antog Swedbank ett nytt klimatmål som innebär att

de direkta utsläppen av växthusgaser ska minska med 60 procent

från 2019 till 2030. Under 2021 har banken som mål att utveckla

klimat mål för fastighetssektorn som är i linje med Parisavtalet.

*Swedbank inkluderades i DJSI World index 2020

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

MÅL OCH UTFALL

Ökat kundvärde

Kundmål:

Varför? Kundvärdet är tillsam-

mans med kundnöjdhet, förtro-

ende och positiv inställning till

varumärket förklaringar till i vilken

omfattning våra kunder väljer att

använda våra tjänster och produkter.

Högt kundvärde, med fokus på

proaktivitet, rådgivning, håll-

barhet och enkelhet i kundupp-

levelsen, är en förutsättning för

hållbart värdeskapande och lön-

samhet. Kundvärdet följs upp

genom egna och publika under-

sökningar som bland annat

mäter kundnöjdhet.

Utfall: I Sverige mäts kundnöjdhet främst genom NKI. Kundnöjd-

heten för privatpersoner var under 2020 oförändrat på 63 och mins-

kade något bland våra företagskunder. IBaltikum mäts kundnöjdhet

sedan 2018 främst genom CSI som liknar den svenska undersök-

ningen till sitt upplägg. Jämfört med 2019 ökade kundnöjdheten

bland privatpersoner i Lettland, sjönk något i Estland och var

oförändrad i Litauen.

2018

2019

2020

100

2020

2019

2018

Litauen

(CSI)

Lettland

(CSI)

Estland

(CSI)

Sverige

(NKI privat)

Kundnöjdhet, privatpersoner

Ökat medarbetar engagemang

Varför? Engagerade och stolta medarbetare bidrar till

framgångsrika affärer och nöjda kunder. En förutsätt-

ning för detta är att medarbetare får möjlighet att

utvecklas, får känna att de kan påverka och bidra till att

uppnå bankens syfte, vision och mål samt känner sig

stolta över Swedbank som arbetsgivare. Att verka för en

hållbar medarbetarstyrka är en grundförutsättning för

attSwedbank ska kunna fortsätta erbjuda produkter och

service av hög kvalitet. Vi arbetar kontinuerligt med

utveckling och uppföljning av dessa områden.

Rekommendationsindex

Utfall: Viljan att rekommendera Swedbank som

arbetsgivare, det så kallade eNPS-värdet,

har förbättrats ytterligare under året.

202020192018

Medarbetar-

mål:

Under 2020 hade

Swedbanks digitala tjänster

en tillgänglighet på

99,73 %

i Sverige respektive

99,66 %

i Baltikum

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

MÅL OCH UTFALL

Solid kapitalisering

Varför? Swedbanks kapitalisering ska säker-

ställa att banken klarar sig under svårare tider.

Bankens vd har därför fastslagit att Swedbanks

buffert till myndigheternas krav skall uppgå till

1–3 procentenheter. En stark kapitalisering är

även nödvändig för att säkra tillgången till kon-

kurrenskraftig kapitalmarknadsupplåning. Kapi-

talkraven från myndigheterna skärps kontinuer-

ligt, men Swedbanks goda lönsamhet och solida

kapitalisering ger dock ett bra utgångsläge för

att möta framtida förändringar av kapitalkraven.

Swedbanks kärnprimärkapitalrelation, %

Utfall: Kärnprimärkapitalrelationen uppgick per den

sista december 2020 till 17,5 procent (17,0). Det kan

jämföras med ett totalt kärnprimärkapitalkrav på

12,4procent. Till följd av spridningen av covid-19 och

den påfrestning på samhället det fört med sig valde

Finans inspektionen att under året sänka den kontra-

cykliska bufferten, viket inneburit att kapitalkraven

under året sänkts.

Krav

Kärnprimärkapitalrelation

202020192018

Kärnprimär kapitalrelation Krav

Kreditförlustnivå, %

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

2019181716

Digitala interaktioner ökar

Innovations-

mål:

Varför? Banker i Sverige och internationellt

lever under ett kraftigt förändringstryck.

Den digitala kontakten med våra kunder ökar

kraftigt både i omfattning och betydelse. För

att fortsätta att vara relevanta för våra

kunder och upprätthålla vår konkurrenskraft

mot både etablerade konkurrenter som

nystartade aktörer fortsätter Swedbank att

investera i nya kundanpassade och hållbara

lösningar. Ett modernt och innovativt

arbetssätt med stort fokus på ny teknik och

tillgänglighet ger oss möjlighet att möta

våra kunder på deras villkor även i framtiden.

Digitala kundinteraktioner, miljoner

Utfall: Antalet digitala interaktioner mellan

Swedbank och våra kunder fortsatte under året

att öka och uppgick till sammanlagt 1,9 miljarder.

500

1 000

1 500

2 000

2019181716

Finansiellt

mål:

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

MÅL OCH UTFALL

Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent

Finansiellt

mål:

Varför? Swedbanks aktieägare

kräver en konkurrenskraftig

avkastning på sitt investerade

kapital. Samtidigt är en god lön-

samhet nödvändig för att säkra

vår långsiktiga konkurrensför-

måga och skapa investerings-

möjligheter. Vi behöver även

säkerställa förmågan att klara

perioder av stora ekonomiska

påfrestningar, vilket till stor del

avgörs av intjäningsförmåga,

risknivå och kapitalisering.

Utfall: Räntabiliteten på eget kapital uppgick under året

till 8,9 procent (14,7) Exklusive sanktionsavgift uppgick

räntabiliteten på eget kapital till 11,4 procent. Att jämföra

med målet på 15 procent.

Räntabilitet på eget kapital, %

202020192018

Mål

Utfall Utfall exkl sanktionsavgift Mål

Kostnader AML-utredningskostnader Sanktionsavgift

Marknadsledande

kostnadseffektivitet

Varför? Med digitaliseringen ökar konkurrensen och

transparensen inom delar av bankmarknaden sam-

tidigt som bankerbjudanden och produkter i större

utsträckning standardiseras. Priset på våra tjänster

blir därmed allt viktigare. För att långsiktigt vara kon-

kurrenskraftig krävs kontinuerligt arbete med kost-

nadseffektivitet i interna processer, vilket i sin tur

ger investeringsmöjligheter iökat kundvärde.

Swedbanks K/I-tal jämfört branschsnitt

Utfall: Kostnaderna steg under 2020 till 20,5 mdkr (19,9)

justerat för Finansinspektionens sanktionsavgift, främst på

grund av högre personal och IT-kostnader. Personalkostna-

derna ökade till följd av fler antal anställda, årliga löneökningar

och högre pensionskostnader. Ökningen av antalet anställda

har främst skett inom området AML, men även inom IT- området.

Swedbanks K/I-tal uppgick under 2020 till 0,54 (0,43). Snittet

för de andra tre stora bankerna i Sverige, Nordea, SEB och

Handelsbanken var 0,51. Målsättningen är att kostnaderna

2021 och 2022 ska vara på 20,5 mdkr exklusive penning-

tvättsrelaterade utredningskostnader.

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

202020192018

Swedbank

Snitt konkurrenter

Finansiellt

mål:

Kostnadsmål 2021 och 2022

De underliggande kostnaderna ökade 2020 till följd av ett inten-

sivt arbete med att stärka bankens skydd mot att utnyttjas för

penningtvätt och annan finansiell brottslighet, men även för att

vi fortsatt att investera i IT-utveckling. Under 2021 och 2022

kommer de underliggande kostnaderna att fortsätta öka, dels för

att vi rekryterat ca 1 000 nya medarbetare under 2020, men

också för att vi fortsätter att satsa på att motverka finansiell

brottslighet och på att förbättra stabiliteten och säkerheten

inom våra IT-system. Vår målsättning är att de underliggande

kostnaderna inte ska överstiga 20,5 mdkr under 2021 eller 2022.

Utöver de underliggande kostnaderna så tillkommer kostnader

för penningtvättsrelaterade utredningar, dessa är svåra att

uppskatta men vår förhoppning är att dessa inte ska överstiga

500 mkr per år under 2021 och 2022.

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

Sanktionsavgift

AML-utredningskostnader

Kostnader

222120

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

MÅL OCH UTFALL

Hållbarhet – temat för vår tid

Swedbank kan detta år se tillbaka på 200 år av hållbarhetsarbete. En idé om att göra

det möjligt för alla människor att öppna ett bankkonto och påbörja ett sparande blev

startskottet till sparbankerna och så småningom Swedbank. Folkbildning, för att

bygga en stabil ekonomisk situation för såväl privat- som företagskunder, har gått

som en röd tråd i bankens verksamhet sedan 1820.

Samhället står idag inför stora utmaningar med krav på föränd-

ring. Klimatet, digitaliseringen och nu senast pandemin har på -

visat vikten av anpassning och omställning till en ny verklighet.

Hållbarhetsarbetet stöttar den gröna omställningen i samhället

och är en naturlig del i bankens strategi med syfte att göra det

möjligt för kunder, medarbetare, ägare och samhälle att skapa en

bättre framtid. Det handlar om att utveckla banken i denna rikt-

ning och vägleda kunder att göra kloka och hållbara val, att

erbjuda produkter och tjänster som främjar omställningen till ett

samhälle som tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga

aspekter. Swedbank lägger också till ett etiskt perspektiv där

policyer, ramverk och ställningstaganden utgör viktiga delar

i bankens arbete.

Intresset för hållbarhet växer i omvärlden och bland bankens

intressenter vilket ställer nya krav på öppenhet och transparens.

Tillkommande regelverk och ny lagstiftning bidrar dessutom till

ett ökat hållbarhetsfokus i den finansiella sektorn. FN:s globala

hållbarhetsmål och Principerna för ansvarsfull bankverksamhet

ger banken vägledning i arbetet att uppnå bankens vision ett

samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart.

Ansvarsfulla åtaganden för omställning

Swedbanks åtog sig i och med undertecknandet av FN:s principer

för ansvarsfull bankverksamhet (UNEP FI:s Principles for Respon-

sible Banking) att utveckla bankens verksamhet i enlighet med

Parisavtalet och FN:s globala hållbarhetsmål. Detta har under året

övergått till en operativ fas där principerna implementeras i verk-

samheten. Principerna ställer bland annat krav på en konsekvens-

analys av bankens hela verksamhet och en analys har därför

genomförts där bankens påverkan på omgivningen identifieras

och presenteras.

Banker och andra finansiella institut har genom sin verksam-

het stor möjlighet att bidra till den nödvändiga omställningen

genom att finansiera satsningar som behövs för att uppnå målen

iParisavtalet och FN:s globala hållbarhetsmål.

EU utvecklar ett gemensamt regelverk kring hållbarhet för

finanssektorn, där taxonomin är en del. Syftet med denna är att

klassificera vilka investeringar som är miljömässigt hållbara och

vilka som inte kan klassificeras som hållbara. En gemensam taxo-

nomi ger gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få

kallas ”gröna” vilket är önskvärt ur ett såväl kund- som investerar-

perspektiv. Taxonomin ger möjlighet att identifiera och jämföra

investeringar som är nödvändiga för att nå en hållbar ekonomi

vilket gynnar bankens intressenter.

De gemensamma regelverken främjar en ökad transparens och

insyn i bankens verksamhet generellt, och är något som Swed-

bank eftersträvar. GDPR, MiFID och PSD2 är andra exempel på

regelverk som ställer konkreta krav på bolagens öppenhet och

redovisning.

Riskhantering för hållbar utveckling

Hållbarhetsrisker som beskrivs inom ramverket för företagets

riskhantering är risker som uppstår till följd av en oförmåga att

identifiera och hantera miljörelaterade, sociala eller styrningsrela-

terade aspekter som, om de uppstår, skulle ha en betydande nega-

tiv ekonomisk inverkan och/eller en betydande negativ påverkan

på koncernens varumärke och rykte. Hållbarhetsrisk påverkar

även flera andra risktyper, främst regelefterlevnads-, kredit-,

operativ och strategisk risk.

Att hantera hållbarhetsrisker på ett ansvarsfullt sätt är viktigt

för Swedbank och är avgörande för att upprätthålla förtroendet

för bankens varumärke. I Swedbank är riskhantering och hållbar-

het integrerade i verksamheten, och ramverket för risk och styr-

ning ger stöd i hanteringen av hållbarhetsrisker.

Swedbank arbetar på flera fronter för att identifiera och han-

tera hållbarhetsrisker, särskilt klimatrelaterade risker, som banken

kan exponeras för genom sin kreditportfölj och sina produkter.

Iframtiden kommer klimatförändringar sannolikt att medföra mer

frekventa och allvarliga väderhändelser såsom översvämningar,

torka och stormar, vilka kan utgöra en potentiell risk för bankens

kreditportfölj. Med tiden kommer fysiska tillgångar sannolikt

också att utsättas för ökad risk på grund av förändrade väder-

mönster, vilket potentiellt kan påverka kreditrisken inom sektorer

såsom fastighetsförvaltning, jordbruk och skogsbruk. I över-

gången till ett klimatneutralt samhälle kommer politiska åtgärder

såsom införande av koldioxidskatter, eller tekniska framsteg som

nya produktionsprocesser, påverka oss och våra kunder, vilket ger

upphov till omställningsrisker. Förändringar i lagar och regler och

social aktivism riktat mot icke-hållbara affärsmodeller kan dess-

utom påverka bankens rykte och kan även bli en poten tiell risk.

Bedömningen av bankens hållbarhetsrisker är integrerad

ibefintliga processer såsom processen för godkännande av nya

produkter och tjänster, och kreditprocessen, där en hållbarhets-

analys genomförs för företagskrediter.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

HÅLLBARHET

1820 1980 1998 2003 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Den första

sparbanken

etableras

iSverige

Den första etiska

fonden lanseras

Swedbank förvärvar

andel i baltiska

Hansabank

Swedbank får som första

nordiska börsnoterade

bank sitt miljö lednings-

system certifierat enligt

ISO 14001

Den första koncern-

hållbarhetsrapporten,

I enlighet med GRI G4,

publiceras

Hållbarhetsrapporten

integreras med

årsredovisningen

Målet om att reducera

koldioxidutsläpp med

50procent från 2010

uppnås

Exkludering av bolag

där över 30 procent av

omsättningen utgörs

av kolproduktion

Första gröna

obligationen

emitteras

Signering av

FN:s principer

för ansvarsfull

bankverksamhet

Den hållbara

aktiefonden

Swedbank

Robur Global

Impact lanseras

Lansering av fonder

som förvaltas i linje

med Parisavtalet

Exkludering av bolag

där över 5 procent av

omsättningen utgörs

av kolproduktion.

Historisk tillbakablick

Finansiering av ett hållbart samhälle

Kreditgivning är kärnan i bankverksamhet, det vill säga att finan-

siera privatkunders och företags investeringar. För att uppnå en

långsiktigt sund och välfungerande utlåning är ansvarstagande

en förutsättning. Under de senaste åren har intresset ökat för att

göra hållbara val och i det arbetet ska banken stödja sina kunder

genom att erbjuda hållbara finans- och investeringslösningar, råd-

givning och analys. En mer hållbar inriktning i affären kan skapa

mervärde för den enskilde kunden, företaget och samhället och är

grunden i långsiktigt finansiellt värdeskapande. Ett stort ansvar

vilar på bankens medarbetare, som gör en bedömning av hållbar-

het och långsiktighet. Det är viktigt att känna kunden, dess verk-

samhet, framtidsutsikter och påverkan på samhället. Då en kredit-

limit överstiger 8 miljoner kronor iSverige och 0,8 miljoner euro

ide baltiska länderna genomförs en utökad hållbarhetsanalys uti-

från sociala och miljömässiga aspekter. I analysen diskuteras håll-

barhetsrelaterade frågor kring bland annat mänskliga rättigheter,

miljö och klimat, skatt och korruption. För principer och vägledning

har Swedbank även koncern övergripande policyer, instruktioner

och sektorriktlinjer. Swedbank har under året uppdaterat den

strategiska inriktningen för banken och satt hållbarhet ikärnan av

affärsstrategin. Som en konsekvens av den uppdaterade affärs-

strategin har banken beslutat att inte ge ny finansiering till pro-

spektering av nya olje- och gasfält eller till okonventionell utvin-

ning av fossila bränslen. I tillägg till det har banken skärpt villkoren

för utlåning och utesluter nu finansiering till företag som till

mer än 5 procent av sin omsättning tillverkar eller utvinner kol.

I de fall då etiska dilemman uppstår, exempelvis relaterat till

bankens hållbarhetsramverk, ger Swedbanks etikkommitté

ytterligare rekommendationer.

Swedbank uppmuntrar till hållbara affärsmodeller och har

ambitionen att erbjuda finansieringsprodukter och tjänster som

bidrar till omställningen till ett mer hållbart samhälle. Under året

har banken utvecklat det gröna låneerbjudandet, både till privat

och företagskunder, inom den baltiska bankverksamheten. Lån till

sol celler, gröna billån och gröna bolån erbjuds nu privatkunder på

alla Swedbanks hemmamarknader.

Sedan 2017 är Swedbank emittent av gröna obligationer och

kan utifrån den gröna obligationsaffären rikta och stödja finansie-

ring av sektorer som genomgår en övergång till ett hållbart sam-

hälle. Swedbank Debt Capital Markets, tillhandahåller också rådgiv-

ning kring gröna, sociala och hållbarhetsobligationer. Detta gynnar

både emittenter som söker grön finansiering, exempelvis företag

och kommuner, och investerare som efterfrågar hållbara investe-

ringar, exempelvis försäkringsbolag och pensions förvaltare.

Hållbara investeringar

Hållbarhet är även integrerat i de investeringar banken gör och

ide produkter och tjänster som banken erbjuder. Engagemanget

och intresset kring hållbarhet ökar och därmed efterfrågan på

hållbara sparformer.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

HÅLLBARHET

Swedbanks dotterbolag Swedbank Robur är en av Nordens

ledande kapitalförvaltare med visionen att vara världsledare

ihållbart värdeskapande. Under året har fonderna haft innehav

icirka 3 000 bolag både i och utanför Sverige. Det innebär ett

stort ansvar och samtidigt en stor möjlighet att påverka och driva

utvecklingen framåt. En viktig del av fondbolagets arbete för

långsiktigt hållbara bolag är aktivt ägarskap genom medverkan

ivalberedningar och röstning på bolagsstämmor.

Ett sätt att arbeta med hållbarhet, förutom påverkan på bolag,

är genom samarbeten och medverkan i olika hållbarhetsinriktade

initiativ. Swedbank Robur har gjort ett antal offentliga åtaganden

och stödjer flera initiativ, exempelvis Principles for Responsible

Investment (PRI), International Corporate Governance Network

(ICGN) samt Task Force on Climate-related Financial Disclosures

(TCFD).

Swedbank Robur har antagit två klimatmål, presenteras på

sidan 12, och kommer fortsatt samarbeta med andra investerare

och påverka bolag och emittenter att ställa om till hållbara lös-

ningar genom nätverk som Climate Action 100+, Green Bond

Principles och International Investors Group on Climate Change.

Itillägg har Swedbank Robur anslutit sig till Net-zero asset

manager initiative, ett åtagande om att med egna strategier

och genom att påverka bolag som fonderna investerar i, uppnå

koldioxidneutralitet i kapitalförvaltningen till år 2050.

Swedbank Robur har som första svenska finansiella aktör,

undertecknat det nya EU-initiativet Finance for Biodiversity.

Banker, kapitalförvaltare, försäkringsgivare och fondaktörer

har genom initiativet åtagit sig att fram till år 2024 samarbeta,

engagera och bedöma sin egen biologiska mångfaldseffekt samt

utveckla mål och rapportering av data relaterat till biologisk

mångfald.

Utvecklingen av Swedbank Roburs policy för ansvarsfulla

investeringar har fortsatt. Den utgör grunden i hållbarhetsar-

betet, omfattar fondbolagets alla fonder och är idag en integrerad

del av förvaltningen Under året lanserades ett flertal innovativa

och hållbara fonder i Access Edge familjen samt fonden Transition

Energy. Fem av Swedbank Roburs fonder är Svanenmärkta, en

hållbarhetsmärkning med högt ställda krav på hållbarhet och

exkluderingar av fossila bränslen.

Klimatfrågan i fokus

Klimatförändringen är en stor samhällsutmaning och berör idag

alla företag, om än i olika utsträckning. Den finansiella sektorn har

ett stort ansvar att omdirigera kapitalflöden för att uppnå en mer

hållbar ekonomi samt att hjälpa företag göra nödvändiga klimat-

anpassningar. Swedbank har genom sin verksamhet en möjlighet

till både en direkt och indirekt klimatpåverkan, det vill säga direkt

genom den egna verksamheten där tjänsteresor och uppvärmning

av lokaler utgör den största delen, indirekt via bankens produkter

och tjänster.

Det är viktigt för Swedbank att såväl styra kapital till hållbara

investeringar och främja nya kreativa lösningar som kan lösa sam-

hällsutmaningar som att på ett strukturerat sätt integrera håll-

barhet i bankens processer för riskbedömning. Arbetet med att

implementera TCFD:s rekommendationer utifrån klimatrisker och

möjligheter har fortskridit under året och banken har genomfört

scenariotestning av samtliga TCFD betydande grupper för utlå-

nings- och investeringsportföljen. Den ökade transparensen kring

klimatrelaterad information är viktig då den ökar förståelsen för

vilka insatser som är nödvändiga att göra i styrning, riskhantering

och affärsmodell för att kunna hantera den omställning som

behöver göras.

Swedbank har åtagit sig att besluta om klimatmål som är i linje

med vetenskapen genom Science Based Targets initiative.

Metodutvecklingen för hur processen att besluta vetenskapliga

klimat mål inom finanssektorns exponeringar mot några utvalda

tillgångsklasser blev klar under året. Swedbank arbetar nu med

att utveckla klimatmål relaterat till bankens bolåneaffär och utlå-

ning till kommersiella fastigheter som är i linjer med Parisavtalet.

För den egna verksamheten har Swedbank beslutat om mål för

att minska resursförbrukningen och främja en stabil klimat- och

energiomställning. Under perioden 2010–2020 har Swedbanks

direkta växthusgasutsläpp minskat med 84 procent där covid-19

varit en starkt bidragande orsak till minskningen under år 2020.

Bakom dessa siffror ligger aktiva insatser för att minska resandet

och energiutnyttjande på kontoren. Swedbank arbetar även för

att främja cirkularitet och använd IT utrustning tas om hand och

återanvänds för att minska miljöpåverkan. Under det senaste året

uppskattas denna rutin ha genererat en utsläppsbesparing på

1756 ton. Swedbanks klimatrelaterade miljö mål har ambitionen

att fortsätta minska bankens direkta utsläpp. Som komplement

till arbetet med att minska bankens klimat avtryck klimatkompen-

serar Swedbank för samtliga kvarvarande direkta utsläpp.

Miljöarbetet genomförs strukturerat utifrån ett miljölednings-

system, certifierat enligt ISO 14001 sedan 2003, för att minska

både den egna, men även kunders och leverantörers miljöpå-

verkan. Efterlevnaden av miljöledningssystemet granskas årligen

via intern och extern revision.

Ett värdebaserat arbetssätt

Swedbanks viktigaste styrka är dess medarbetare, som tillsam-

mans formar bankens företagskultur. Bankens medarbetare tar

ansvar och följer regelverk och riktlinjer för att bygga förtroende.

Ambitionen är att driva verksamheten framåt genom att utveckla

framgångsrika samarbeten och hållbara kundrelationer. Utifrån

en kulturutvärdering genomförd under 2020 har ett arbete

inletts där ett starkt ledarskap och tydligt ansvar på ledare såväl

som på medarbetare som självledare är tydliga. Målet är en

engagerande och hållbar prestationskultur som är väl kopplad

till bankens värderingar öppen, enkel och omtänksam.

Covid-19 – en extraordinär utmaning

Pandemin har varit en stor utmaning under året men också en

pådrivare för snabbare utveckling inom flera områden såsom

digi talisering och arbetsmiljö, där det ställts krav på nya tekniska

lösningar och arbetsrutiner. En snabb omställning har varit nöd-

vändig, likaså en anpassning till nya förändringar och olika myn-

dighetskrav. Fokus har varit att hålla alla medarbetare kontinuer-

ligt uppdaterade och informerade. Som samhällsbärande funktion

har det varit avgörande att med god kvalitet och service lyckas

upprätthålla bankens tjänster för kunderna under den här turbu-

lenta och extraordinära tiden. Swedbank erbjöd även sina med-

arbetare med vårdutbildning att stötta vården med bibehållen lön.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

HÅLLBARHET

Kulturutvärdering – för starkare företagskultur

En omfattande utvärdering av Swedbanks företagskultur

startades under året för att identifiera styrkor och förbättrings-

områden. Ett stort antal medarbetare i koncernen har lämnat sina

åsikter och deltagit i undersökningar och fokusgrupper. Arbetet

med utvärderingen avslutades under våren 2020, och resulterade

i ett arbete med fokus på att utveckla en tydlig strategi, skapa en

effektiv styrning, stärka ledarskapet och omforma prestations-

bedömningen i syfte att stärka företagskulturen.

Arbetsmiljö och hälsa – strategiskt viktigt område

Att arbetsmiljö och hälsa är strategiskt viktigt har visat sig, inte

minst under den utmanande tiden av pandemin som ställt krav på

att ställa om arbetssätt och mötesformer internt men också hur

mötet med kunderna ska kunna genomföras på ett tryggt och

säkert sätt. Det redan etablerade flexibla arbetssättet som Swed-

bank införde 2014 har underlättat omställningen. Under pande-

min har omkring hälften av alla medarbetare arbetat hemifrån.

För de som arbetar på kontor har en rad åtgärder genomförts för

att skapa en trygg arbetsmiljö och trygga kundmöten.

Mångfald och jämställdhet – centralt för verksamheten

Swedbank är en inkluderande bank för de många, både kunder och

anställda. Swedbanks mål är att vara ledande inom jämställdhet

och mångfald på samtliga hemmamarknader. Ett fokus som ger

nytt perspektiv och hjälper till att öka medarbetarnas kompetens

och förståelse för andra människor och alla kunders olika behov.

Swedbanks mål är att medarbetarna ska återspegla mångfalden

idet lokala samhället och därigenom tillgodose kundernas behov

och identifiera nya affärsmöjligheter. Vid årsskiftet uppgick

andelen kvinnor i styrelsen till 40 procent.

Informationssäkerhet allt viktigare

Ett högt prioriterat område för banker och andra finansiella aktö-

rer är arbetet med informationssäkerhet, att säkerställa stabil

infrastruktur och pålitlig digital prestanda för att möjliggöra att

produkter och tjänster är tillgängliga när de behövs och efterfrå-

gas. Itakt med en ökad digitalisering i samhället ökar den digitala

sårbarheten i företagen relaterat till nya typer av online- och

molntjänster. Stora resurser och kostnader investeras för att för-

hindra överträdelser, missbruk av befintlig och ny teknik, cyberhot

och bedrägerier. Arbetet med informationssäkerhet, med mål att

skydda såväl kundernas och bankens data och annan känslig infor-

mation, är en av de mest väsentliga frågorna för Swedbank. Det

handlar ytterst om förtroende och ekonomiska värden för banken.

Banken har under det senaste året jobbat med ett omfattande

åtgärdsprogram för att förbättra rutiner, systemstöd och pro-

cesser för att förebygga alla olika typer av finansiell brottslighet.

För att förhindra att bankens betalningssystem används som

verktyg för kriminell verksamhet finns ett tydligt internt regel-

verk, processer, samarbeten och supportfunktioner. Detta syftar

också till att efterleva gällande lagar och regler på området.

Kampen mot penningtvätt

Penningtvätt är ett globalt problem och ett samhällshot som har

en negativ påverkan på integriteten och stabiliteten i hela det

finansiella systemet. Penningtvätt är ett brott isig – men det är

också nära relaterat till andra former av allvarlig och organiserad

brottslighet, liksom finansiering av terrorism. Omfattningen av

den globala penningtvätten anses vara betydande. FN:s drog- och

brottsbekämpningsbyrå (UNODC) uppskattar att det årligen

tvättas mellan 800 miljarder och 2 biljoner USD.

Att bekämpa penningtvätt är en hållbarhetsfråga som

uttrycks i FN:s mål för hållbar utveckling 16.4: ”Till 2030 avsevärt

minska de olagliga finansiella flödena och vapenflödena, öka

möjlig heterna att återvinna och återfå stulna tillgångar samt

bekämpa alla former av organiserad brottslighet”.

Swedbank har ett ansvar gentemot samhället – aktieägare,

kunder, tillsynsmyndigheter och anställda – att förhindra att kon-

cernen används för att genomföra transaktioner av medel från

kriminell verksamhet eller att överföringar sker som syftar till att

finansiera terrorism. Swedbank är som alla andra finansiella insti-

tut utsatt för risker att utnyttjas för penningtvätt och finansie-

ring av terrorism och har därför etablerat koncernövergripande

processer för att identifiera och hantera dessa risker, i alla de juris-

diktioner där banken verkar. Att motverka penningtvätt och finan-

siering av terrorism (samlat kallat finansiell brottslighet) är en för-

utsättning för att upprätthålla Swedbanks vision om ”ett

ekonomiskt sunt och hållbart samhälle”.

Ledningen visar vägen

Swedbanks styrelse och ledande befattningshavare är fullt inför-

stådda i allvaret och komplexiteten i Swedbanks historiska brister

och behovet av förbättringar, när det gäller styrning och kontroll

av risker för penningtvätt/terroristfinansiering (AML/CTF), inklu-

sive finansiella sanktioner. Swedbank har under året varit öppen

isin fortlöpande kommunikation med externa intressenter och

allmänhet, angående de historiska AML/CTF-relaterade frågorna

och behovet av ett framåtriktat arbete.

Ledande befattningshavare, inklusive Swedbanks vd och

koncern chef Jens Henriksson, har upprepade gånger bekräftat

bankens brister på tillräcklig intern styrning och kontroll. Koncern-

ledningen har också tydliggjort att kampen mot finansiell brotts-

lighet är ett ansvar som alla anställda i banken bär, inte enbart

bankens ledande befattningshavare.

Det omfattande åtgärdsprogram, som sedan 2019, har adres-

serat de identifierade bristerna innefattar en handlingsplan med

244 punkter för att åtgärda de brister i bankens AML/CTF-arbete

och sanktionsramverk. I oktober 2020 bestod handlingsplanen av

244 åtgärder. Centrala åtgärder omfattar bland annat:

• att revidera och uppdatera AML/CTF-ramverket

• att uppdatera policyer och processer/rutiner

• att definiera AML/CTF-bedömningsstandarder med nya

ramverk på plats

• att revidera och uppdatera rapporteringsprocesser och

ansvarsområden

Betydande framsteg i åtgärdsprogrammet gjordes under året.

Mer än 90 procent av punkterna i programmet slutfördes i tid

och återstående åtgärder överförs nu till bankens förändrings-

program.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

HÅLLBARHET

Utredningar

Under 2019 och 2020 har Swedbank haft ett omfattande sam-

arbete med berörda myndigheter i olika jurisdiktioner kring de

slutsatser som de genomförda utredningarna har presenterat.

De penningtvättrelaterade utredningarna som inleddes 2018

och 2019 och genomfördes av de svenska och estniska Finans-

inspektionerna avslutades den 19 mars 2020. Finansinspektio-

nerna konstaterade att Swedbank haft allvarliga brister i arbetet

med att motverka penningtvättsrisker i sin baltiska verksamhet.

Banken har även haft brister i sin informationsgivning till myndig-

heterna. Vidare konstaterades vissa brister i den svenska verksam-

heten. Den svenska Finans inspektionen utfärdade en varning och

sanktionsavgift om 4miljarder SEK. Den estniska finansinspektio-

nen utfärdade ett föreläggande som ställde krav på att Swedbank

skulle vidta vissa åtgärder för att stärka AML-processer och ruti-

ner. Den 23 mars presenterade den internationella advokat byrån

Clifford Chance sin slutliga utredningsrapport. Den visade att

Swedbank har haft allvarliga brister i hanteringen av penning-

tvättrisker men också att stora förbättringar hade gjorts under

åren 2016–2019.

Ytterligare åtgärder vidtagna sedan 2019

Tidsangivna åtgärder

2016–2019 Feb Apr Jun Dec

Clifford Chance

anlitades för att

genomföra en

genom gripande

utredning.

Extern juridisk rådgivare

kopplat till pågående

utredningar anlitas.

Swedbank inrättade

enheten Anti Financial

Crime (AFC).

Under åren 2016–2019, avslutade Swedbank

relationer med ett stort antal högriskkunder

vilket beskrivs iClifford Chance utrednings-

rapport.

Under 2019 inrättade Swedbank ett team

med uppdrag att granska kunder som identi-

fierats av Clifford Chance för att bedöma om

kundrelationen skulle sägas upp eller om risk-

mitigerande åtgärder var nödvändiga. Denna

process har lett till ytterligare upp sägningar

av befintliga kundavtal.

Under 2019–2020

anställde Swedbank

en ny vd, chef för

Group Compliance,

chef för Baltisk

bankverksamhet,

Koncernriskchef,

Chefsjurist, Kommu-

nikationsdirektör

med ansvar för håll-

barhet och vd för

Swedbank Estland.

Under 2019 och 2020 lämnade ett

antal anställda Swedbank till följd av

Clifford Chance omfattande utredning.

Kulturella, strukturella och

organisatoriska förändringar

Vd har etablerat en ny koncernledning

(“GEC”) som har möten varje vecka.

Under 2019 och 2020 har det skett flera

personalförändringar på ledningsnivå

(inkl. Styrelsen).

Riskhantering

Kvalificerade resurser har tillförts inom styrelsens

utskott och ledningen samt andra nyckelpersoner.

Kraftig resursförstärkning inom Compliance-

funktionen.

Inrättat Group Financial Crime Committee och

Business Area Financial Crime Committee – för att

säkerställa effektiv styrning och hantering av

finansiella sanktionsrisker.

Inrättade en särskild arbetsgrupp för att hantera

den dagliga verksamheten av pågående utred-

ningar avseende historiska brister inom AML-

området.

Uppdaterat koncernens ramverk, som även inne-

bär att nyckelriskindikatorer utvecklas i enlighet

med gällande lagstiftning och bästa bransch-

praxis. Reviderad Enterprise Risk Management

policy med en mer ingående och tydlig definition

och beskrivning av Swedbanks riskstrategi och

riskaptit.

Uppdaterad koncernstandarder avseende

AML / CTF (Anti Money Laundering / Counter

Terrorist Financing) sanktioner, inklusive policyer,

processer och kontroller, som följer internationell

best practice.

Utvecklade och implementerade en ny

riskklassificeringsmodell.

Granskade och förbättrade riskbedömning, medie-

analys och kundflaggningsprocesser.

Riskbedömningsprocessen har centraliserats

bland annat genom införandet av en koncernge-

mensam process, vilket även innefattar etable-

ringen av en riskbedömningsdepå.

Förbättrade kundkännedomspolicyer och proces-

ser i hela koncernen.

Fastställt policyer och processer avseende för-

djupad granskning av riskkunder.

En process för nya kunder som kräver att resulta-

tet av riskutvärderingen ska bedömas och gran-

skas av seniora befattningshavare/ledningen

implementerad.

I slutet av 2019 inrättades ett Bolags-

styrningsutskott i styrelsen i syfte

att stödja styrelsen att fullgöra sitt

tillsynsansvar i förhållande till den

övergripande strategin för bolags-

styrningen.

Årsstämman 2019: Kerstin Hermansson utses

till ny styrelseledamot. Extra bolagsstämma

2019: Göran Persson (ny ordförande), Bo

Magnusson och Josefin Lindstrand utses till

nya styrelseledamöter.

Kulturella, strukturella och organisatoriska förändringar

Riskhantering

Interna granskningar, externa specialister och granskning

Utbildning, efterlevnad och incitament

Kontroll, granskning och samarbete med myndigheter

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

HÅLLBARHET

Estniska föreläggandet

Swedbank AS, Swedbanks estniska dotterbank, överlämnade den

19 november 2020 en slutrapport till den estniska finansinspek-

tionen. Rapporten bestod av samtliga åtgärder som vidtagits för

att åtgärda de brister som angavs i föreläggandet från mars

2020. Åtgärderna beskrevs i detalj och Swedbank anser att bris-

terna som identifierades av den estniska finansinspektionen är

adresserade. Detta bekräftades den 28 januari 2021 då den est-

niska finansinspektionen meddelade att man gjort en bedömning

av slutrapporten. Den estniska finansinspektionen bedömer de

åtgärder som vidtagits som tillräckliga och att man därmed inte

har några ytterligare anmärkningar. I bedömningen har den est-

niska finansinspektionen tagit hänsyn till den åtgärdsplan med

utveckling som Swedbank presenterat. Tillsynen av Swedbanks

fortsatta arbete inom AML/CTF-området kommer därmed ske

inom ramen för det löpande tillsynsarbetet.

Swedbank AS har stärkt AML/CTF-kompetensen inom dotter-

bankens ledning (management board) och även stärkt dess med-

arbetares medvetenhet om vikten av en förbättrad kultur i

AML-arbetet och ram verket. Organisationsstrukturen har ändrats

Ytterligare åtgärder vidtagna sedan 2019

Tidsangivna åtgärder

2020 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Oct Nov Dec

Boston Consulting

Group (BCG) anlita-

des för att utvär-

dera Swedbanks

processer inom

regelefterlevnad

samt för att granska

roller och ansvar.

Konsultföretaget AML

Analytics anlitades för att

testa transaktionsöver-

vakningssystemet.

Oliver Wyman anlitades

även för att genomföra en

oberoende bedömning av

Swedbanks färdigheter

inom AML/CTF- och sank-

tionsområdena. Uppdraget

löper på tre år och omfattar

periodiska granskningar.

Under 2020 har Group Legal drivit

ett projekt som syftar till att

säkerställa att banken har en sund

och tillfredsställande bolagsstyr-

ningsstruktur. I detta ingick bland

annat att utvärdera dotter-

bankernas styrelser, lednings-

grupp och utskottsstrukturer.

AML och finansiella sanktioner

Kontroll och övervakning/granskning

Uppdaterat verktyg för transaktionsöver-

vakning, en processtyrning med ny teknik

och policykrav.

Vid riskbedömning av kunder inkluderas

sanktions relaterade kriterier.

I transaktionsövervakningen har automatiska

filter implementerats.

Algoritmen för upptäkt av penningtvättsförsök

uppdaterades och larmfunktionen och metoden

för årlig validering förbättrades.

Inrättat en styrningsprocess för hantering av

sanktioner.

Policyer och processer avseende finansiella

sanktioner reviderades och uppdaterades för att

tydligt definiera bedömningskriterier, rapporte-

ringsförfaranden och ansvar.

För en ökad effektvitet har santionsöver-

vakningssystement uppdaterats.

Utsåg dedikerade ”Financial Sanctions Officers”

för att granska transaktioner och relationer som

direkt eller indirekt kan innebära exponering för

sanktionsrisk.

Uppdaterat policyer för att säkerställa att årliga

sanktions riskbedömningar sker.

Samarbete med myndigheter

Omfattande samarbete med en rad myndig-

heter (civila, polisiära och övriga tillsyns-

myndigheter) i olika jurisdiktioner som rör

tidigare ärenden.

Uppdaterad och förbättrad process för periodisk

rapportering till lokala tillsynsmyndigheter.

Utbildning, disciplin och incitament

Implementerade ett utbildningsprogram som

inkluderar obligatorisk sanktionsrelaterad

online-utbildning för alla anställda.

Ökad frekvens och förbättrad utbildning inom

AML för alla anställda.

Arbete pågår med att implementera ett

obligatoriskt utbildningsprogram avseende

regel verket för bolagsstyrning.

Clifford Chance-

rapporten publiceras.

Årsstämma 2020: nya leda-

möter utsedda: Bo Bengtsson,

Göran Bengtsson, Hans

Eckerström, Bengt-Erik

Lindgren och Biljana Pehrsson.

Swedbank reviderade

roller och ansvar mellan

enheten AFC i första för-

svarslinjen och Group

Compliance i den andra

försvarslinjen.

“Whistle B”,

det interna

whistle-

blowing -

systemet

för extern

rapportering,

lanserades.

Koncernens

reviderade

regelefter-

levnads-

policy

antagen av

styrelsen.

I slutet av oktober bestod

handlingsplanen av 244

åtgärder. Centrala åtgär-

der omfattar bland annat:

(1) revidera och uppdatera

AML/CTF-ramverket (2)

uppdatera policyer och

processer/rutiner (3) defi-

niera AML/CTF-bedöm-

ningsstandarder, och (4)

implementera rapporte-

ringsprocesser och ansvar.

Oliver Wyman

anlitades för

att bedöma och

ge råd kring för-

bättringar av

Swedbanks

företags kultur.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

HÅLLBARHET

för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom AML/CTF-området.

Regelefterlevnadsfunktionen har stärkts och har etablerat en ny

enhet med omfattande översikt över AML/CTF-arbetet. Swed-

bank AS har även förstärkt antalet resurser avsevärt inom

området.

Estnisk förundersökning

En del av den estniska Finansinspektionens utredning överläm-

nades till den estniska åklagarmyndigheten som undersöker om

penning tvätt eller annan kriminell verksamhet har ägt rum

iSwedbank AS.

Ny underrättelse från Finansinspektionen

I september 2020 fick Swedbank en underrättelse från Finans-

inspektionen om att myndigheten utreder Swedbank AB för miss-

tänkta överträdelser av marknadsmissbruksförordningen (MAR).

Undersökningen omfattar perioden 20 september 2018 till

20februari 2019 och gäller offentliggörande av insiderinfor-

mation och skyldigheten att upprätta en insiderlista (artikel 17

och 18) isamband med avslöjande av misstänkt penningtvätt

inom banken.

Amerikanska myndigheter

Amerikanska myndigheter fortsätter att undersöka Swedbanks

historiska AML/CTF-arbete och historiska offentliggörande av

information. Utredningarna pågår och Swedbank är i dialog med

alla relevanta myndigheter via amerikanska juridiska ombud. Vi

kan inte i detta skede förutsäga när utredningarna kommer att

avslutas, och vi kan inte heller förutsäga resultatet av dem.

Ekobrottsmyndigheten

Den svenska Ekobrottsmyndigheten (EBM) utreder om det före-

kommit brott i samband med historisk informationsgivning.

Banken har ingen information om när EBM:s utredning kommer

att avslutas.

Översyn av bolagsstyrningen

I december 2019 inrättades ett utskott för bolagsstyrning inom

styrelsen, Bolagsstyrningsutskottet. Det grundläggande syftet

med utskottet är att underlätta för styrelsen att fullgöra sitt

ansvar avseende Swedbanks övergripande bolagsstyrning av

banken och dess dotterbolag. Utskottet lämnar rekommendatio-

ner till styrelsen för beslut.

Under 2020 har Group Legal ansvarat för ett projekt som

syftar till att säkerställa att banken, som moderbolag, har en sund

och tillfredsställande bolagsstyrningsstruktur som är tydlig,

enhetlig och i linje med branschpraxis (”Governance Review”).

Hänsyn har tagits till storlek, komplexitet och strategi för koncer-

nen. Projektet innefattade en gapanalys där ett antal förbätt-

ringsområden identifierades. Projektet lämnade ett flertal rekom-

mendationer om hur förbättringsområdena bör åtgärdas. I detta

ingick bland annat att utvärdera de baltiska dotterbankernas

styrelser, utskottsstrukturer och verkställande ledning. Vidare

undersöktes hur banken bör hantera potentiella konflikter mellan

de olika reglerna avseende styrning och kontroll i Sverige respek-

tive de baltiska länderna.

Förändringen av bolagsstyrningen är i en genomförandefas

med flera pågående underprojekt och arbetsströmmar som kom-

mer att implementeras fullt ut under 2021. Det pågår även en

utvärdering av styrningsstrukturen för den baltiska bankverk-

samheten och det övergripande ramverket för bolagsstyrning.

Underprojektet för den baltiska bankverksamheten kommer

även säkerställa att styrning och kontroll av affärsområdet stärks

både inom dotterbolagsbankerna och från moderbolaget.

Swedbank kommer att implementera ett obligatoriskt utbild-

ningsprogram kring bolagsstyrning för bland annat ledande

befattningshavare, styrelseledamöter i materiella dotterbolag

och för anställda som är engagerade i bolagsstyrningsprocessen.

Förändringar i styrelsen

Nya styrelseledamöter är Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Hans

Eckerström, Bengt-Erik Lindgren och Biljana Pehrsson som alla

valdes på årsstämman den 28 maj. Styrelsen består nu av Göran

Persson, Bo Magnusson, Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Hans

Eckerström, Kerstin Hermansson, Bengt Erik Lindgren, Josefin

Lindstrand, Anna Mossberg och Biljana Pehrsson.

Förändringar i koncernledningen

Förändringar i koncernledningen omfattar utnämningen av

Charlotte Rydin till chefsjurist och chef för Group Legal (9 juli).

Hon tillträdde i början av 2021. Jon Lidefelt utnämndes till chef för

den baltiska bankverksamheten (9 juli). Han hade då varit tillför-

ordnad chef för den baltiska bankverksamheten sedan den 1 januari

2020. Under året tillträdde Erik Ljungberg, Kommunikationsdirek-

tör med ansvar för hållbarhet (1 juli), och Rolf Marquardt, koncern-

riskchef (1 oktober), sina tjänster på Swedbank.

Riskhantering

Under 2020 uppdaterades koncernens ramverk för riskhantering

inklusive utvecklingen av nyckelriskindikatorer (KRIs) i enlighet

med legala krav och bästa branschpraxis. Koncernens standarder

kring AML/CTF och sanktioner inklusive policyer, processer/

rutiner och kontroller, uppdaterades.

Swedbank har uppdaterat sin ERM policy med mer ingående

och tydligare definitioner samt beskrivningar av riskstrategi och

riskaptit, med särskilt fokus på riskhantering, riskkultur och risk-

medvetenhet.

Under åren 2016–2019, avslutade Swedbank relationer med

ett antal högriskkunder vilket beskrivs i Clifford Chance utred-

ningsrapport. Under 2020 fortsatte Swedbank att avsluta rela-

tioner med högriskkunder och att uppdatera och förbättra kund-

kännedomsprofiler (KYC) på befintliga kunder.

AML, sanktionskontroller och monitorering

Swedbank har under 2020 arbetat intensivt för att åtgärda de

historiska brister inom AML/CTF och även sanktionsområdena

som pekades ut av de svenska och estniska Finansinspektionerna

samt i Clifford Chance utredningsrapport.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

HÅLLBARHET

Swedbank har utökat kompetens och kvalificerade resurser till

styrelsen, utskott och koncernledning, inklusive rekryteringen av

nya personer till nyckelroller (se ovan). Banken har också tillfört

omfattande resurser inom regelefterlevnad (Compliance), inom

Anti Financial Crime och AML/CTF-resurser inom alla affärs-

områden.

Under året har två kommittéer inrättats inom koncernens

affärsområden med syfte att säkerställa effektiv styrning och

hantering av sanktionsrisker – Group Financial Crime Committee

och Financial Crime Committee.

Sanktionsansvariga (Financial Sanctions Officers) har gran-

skat varningssignaler genererade av transaktionsmonitorerings-

systemet med fokus på bankens sanktionsrisker, samt relationer

som direkt eller indirekt kan utsätta banken för sanktionsrisker.

Enligt bankens årliga rutin granskas alla policyer och uppdate-

ras vid behov, inklusive policyer som kräver slutförande av sank-

tionsriskbedömningar som identifierar sanktionsrisker och utvär-

derar effektiviteten i Swedbanks kontroller.

För att vidta åtgärder som krävs för att hantera AML/CTF-

risker har Swedbank uppdaterat transaktionsmonitoreringsverk-

tyg, inklusive ny teknik och modeller. Vi har även definierat en ny

Target Operating-modell inklusive styrningsprocesser, baserat

på bästa branschpraxis och Swedbanks policykrav.

Därutöver har Swedbank utvecklat och implementerat en ny

AML/CTF- riskklassificeringsmodell för kunder i den svenska

bankrörelsen. Den nya modellen består av regelbaserade

scenarier och modeller som förutsäger risker och med det höjer

kvaliteten på riskbedömningar och scenariomonitorering. risk-

klassificeringsmodell uppdateras och förbättras kontinuerligt.

Nästa steg är att etablera en gemensam koncernstruktur med

det baltiska riskklassificeringssystem.

Extern rådgivning

För att bedöma och säkerställa kvaliteten av förbättrade system

och processer, har banken anlitat externa resurser.

I januari 2020 anlitade banken Boston Consulting Group (BCG)

för att utvärdera att Swedbanks regelefterlevnadsprocesser

överensstämmer med bästa branschpraxis. BCG granskade också

rollerna och ansvarsområdena för regelefterlevnadsfunktionen

som kontrollfunktion i andra försvarslinjen och AFC som central

riskhanteringsfunktion i första försvarslinjen.

Banken anlitade i februari 2020 Oliver Wyman för att bedöma

och ge råd om förbättringar av Swedbanks företagskultur.

I april 2020 inledde banken ett samarbete med konsultföre-

taget AML Analytics avseende ett verktyg för att testa system

för screening av finansiella sanktioner. AML Analytics förser

banken med månadsvisa utvärderingar där banken kan analysera

resultatet av sanktionsövervakningssystemen.

Oliver Wyman engagerades även i juni 2020 för att genomföra

en oberoende bedömning av Swedbanks färdigheter inom AML/

CTF- och sanktionsområdena. Detta omfattade också en gransk-

ning av Swedbanks policyer och processer/rutiner. Uppdraget

löper på tre år och omfattar periodiska granskningar.

Arbetet framåt

De betydande framsteg som gjorts under 2020 har lagt grunden

för att Swedbank skall ligga i framkant av kampen mot finansiell

brottslighet. Det är särskilt viktigt att vi har en gedigen förståelse

av vår riskexponering och våra kunder, samt att vi arbetar oför-

trutet för att upptäcka och förhindra olagliga transaktioner. I

detta inkluderas även arbetet med att förstå bankens exponering

vad avser korruption såväl internt som den som våra kunder expo-

neras för. Därför åtar sig Swedbank att implementera effektiva

processer och strävar efter att nå en ledande internationell

branschpraxis.

Arbetet för att uppnå den här ambitionsnivån kommer att ta

flera år och det kommer att ge högre effektivitet. Vi behöver sam-

tidigt säkerställa att våra banktjänster är tillgängliga och enkla

att använda för kunderna på våra hemmamarknader. Vi förutser

en löpande utveckling i kampen mot finansiell brottslighet och

kommer att anpassa våra mål därefter. Banken kommer att följa

takten i utvecklingen av ledande branschpraxis hos regionala

branschkollegor som har ett liknande geografiskt fotavtryck.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

HÅLLBARHET

Stabilitet och motståndskraft i svåra

tider skapar värde för våra aktieägare

Trots att årets resultat tyngdes av högre kostnader relaterade till att stärka arbetet

mot penningtvätt, reserveringar för förväntade kreditförluster kopplade till effek-

terna av covid-19 och av Finansinspektionens sanktionsavgift bidrog en stabil intjä-

ning till en stark kapitalisering och ett stabilt underliggande resultat. Styrelsen avser

därför att så snart konsekvenserna av pandemin bättre kan överblickas och om för-

utsättningar så föreligger, föreslå ytterligare utdelning hänförlig till 2019 och 2020

års resultat i enlighet med bankens utdelningspolicy på 50 procent av årsvinsten.

Swedbanks strategi – att vara en tillgänglig fullservicebank med

erbjudanden utifrån kundens behov, hög kostnadseffektivitet och

låg risk – syftar till att skapa stabilitet och förutsägbarhet för våra

aktieägare. Förra året präglades dock av betydande osäkerhet och

ett lägre resultat och högre kreditförluster till följd av spridningen

av covid-19. Avkastningen påverkades också negativt av Finans-

inspektionens sanktionsavgift och ökade kostnader för att stärka

arbetet mot penningtvätt. Under 2020 uppgick räntabiliteten på

eget kapital till 8,9 procent jämfört med målet på 15procent. Den

allmänna osäkerheten till följd av pandemi bidrog också till ökad

volatilitet på marknaderna. Aktiekursen steg under året med 3,4

procent jämfört det nordiska bankindexet OMX Nordic Banks som

föll med 2,5 procent och storbolagsindexet OMX 30 som steg med

5,8 procent. Totalavkastningen för Swedbank aktien uppgick så -

ledes till +6,5 procent och börsvärde till 161,4 miljarder kronor vid

utgången av 2020, att jämföra med 155,9 miljarder kronor vid

slutet av 2019.

Efter att ha beaktat Finansinspektionens uppmaning till

banker att vara återhållsamma med aktieutdelning och aktieåter-

köp fram till den 30 september 2021 har styrelsen, efter samråd

med Finansinspektionen, beslutat att föreslå en utdelning för

räkenskapsåret 2019 om 4,35 kronor per aktie. Styrelsens förslag

till utdelning motsvarar cirka 25 procent av nettoresultatet för

räkenskapsåret 2019. Vidare föreslår styrelsen en utdelning om

2,90 kr per aktie för räkenskapsåret 2020. Förslaget motsvarar en

utdelningsandel på 25 procent av nettoresultatet för räkenskaps-

året 2020. När covid-19 pandemins konsekvenser ytterligare kan

överblickas och om förutsättningar så föreligger, avser styrelsen

föreslå ytterligare utdelning hänförlig till 2019 och 2020 års

resultat i enlighet med bankens utdelningspolicy på 50 procent

av årsvinsten.

Handel på flera marknader

Swedbank har ett aktieslag, stamaktier (A-aktier), som har varit

noterade på listan för stora bolag på Nasdaq OMX, Stockholm

sedan 1995. Banken har också ett ADR-program (American

Depositary Receipt) som gör det möjligt för investerare att genom

depåbevis investera i Swedbanks aktie på OTC-marknaden i USA

– utan att behöva registrera sig hos Euroclear eller köpa svenska

kronor. Swedbanks aktie handlas på flertalet olika marknads-

platser, varav den största omsättningen sker på Nasdaq OMX

Stockholm. I genomsnitt omsattes Swedbankaktier till ett värde

av 632 mkr per handelsdag på Nasdaq OMX Stockholm. Det finns

idag ett flertal fonder och aktieindex för företag som uppfyller

vissa hållbarhetsnivåer. Två exempel på index där Swedbank ingår

är Dow Jones Sustainability Index 2020 och FTSE4Good. Det förra

Swedbanks aktiekursutveckling jämfört med index

Kurs

2016 2017 2019 20202018

150

A-aktien

OMX Nordic Banks

OMX Stockholm 30

Ägarkategorier, %

per den 31 december 2020, siffran inom parentes avser 2019

Källa: Euroclear Sweden AB

Utländska ägare

36,7% (36,1)

Svenska privat personer

12,5% (12,8)

Svenska

juridiska

personer

50,8% (51,1)

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

AKTIEN

är ett av världens mest tongivande hållbarhetsindex som rankar

årligen världens mest hållbara företag och det senare har tagits

fram för att underlätta investering i företag som uppvisar globalt

erkända nivåer av ansvarstagande. Fler exempel finns på hem-

sidan under Investor Relations/Swedbanks aktier.

Ägande och information

Swedbank hade vid slutet av 2020 1 132 005 722 utfärdade

aktier. Av dessa ägs 36,7 procent av utländska ägare och 63,3 pro-

cent av svenska ägare, varav 12,5 procent avser privatpersoner.

Innehav av egna aktier

Swedbank hade den 31 december 2020 ett innehav av

12013947 egna aktier i syfte att säkra åtagandet i bankens pre-

stations- och aktiebaserade ersättningsprogram. Ersättningen

ges i form av uppskjutna aktier och syftar till att genom aktie-

ägande främja medarbetarnas långsiktiga engagemang i banken.

Totalt överläts 1 687 386 aktier under 2020, vilket motsvarade

en utspädningseffekt på cirka 0,15 procent i förhållande till

antalet utestående aktier och röster per 31 december 2019.

Årsstämman 2020 fattade beslut om nya prestations- och

aktiebaserade ersättningsprogram för 2020 samt om överlåtelse

av stamaktier med anledning av dessa och tidigare beslutade pro-

gram. Programmen för 2020 beräknas resultera i överlåtelse av

cirka 0,5 miljoner stamaktier, motsvarande en total utspädnings-

effekt på cirka 0,05 procent i förhållande till antalet utestående

aktier och röster per 31 december 2019. För att fortlöpande

kunna anpassa bankens kapitalstruktur till rådande kapitalbehov

fick styrelsen vid årsstämman 2020 bemyndigande att besluta

om återköp av egna aktier på upp till 10 procent av samtliga aktier

(inklusive förvärv av egna aktier i värdepappersrörelsen, se

nedan). Styrelsen fick också bemyndigande att emittera skulde-

brev som kan konverteras till aktier. Under 2015, 2016 och senast

i augusti 2019 utnyttjade banken styrelsens mandat och emitte-

rade skuldebrev som kan konverteras till aktier i det fall som ban-

kens primärkapital sjunker under en viss nivå. Emissionerna var en

del i att uppfylla de kapitalkrav som den svenska Finansinspek-

tionen beslutat om för svenska banker. Swedbank bedriver, i egen-

skap av värdepappersinstitut, värdepappersrörelse avseende

bland annat handel med finansiella instrument för egen räkning.

Idenna verksamhet finns behovet att förvärva egna aktier.

Årsstämman 2020 beslöt därför att banken under tiden fram till

Årsstämman 2021 löpande skulle få förvärva egna aktier till ett

antal som innebär att det samlade innehavet av sådana aktier vid

var tid inte överstiger 1 procent av utestående aktier, och att

handel sker till marknadspris.

Mer information om Swedbanks aktie finns på

www.swedbank.com/ir

Största aktie ägarna den 31 december 2020

Andel av kapital och röster, % 2020

Sparbanksgruppen 11,04%

Folksam 7,03%

Norges Bank 4,96%

AMF Pension & Funds 4,64%

Alecta Pension Insurance 4,56%

Swedbank Robur Funds 4,05%

BlackRock 3,64%

Sparbanksstiftelser – Ej Sparbanksgruppen 3,50%

Vanguard 2,65%

SEB Funds 1,94%

Totalt antal Aktieägare 358422

Källa: Modular Finance AB/Euroclear Sweden AB

Antal aktie ägare den 31 december 2020

Storleksklasser Antal ägare Andel, %

1—500 296784 82,8%

501—1 000 31983 8,9%

1 001—5 000 25349 7,1%

5 001—10 000 2300 0,6%

10 001—15 000 614 0,2%

15 001—20 000 323 0,1%

20 001— 1069 0,3%

Totalt 358422 100%

Källa: Euroclear Sweden AB

Aktiestatistik A-aktien 2020 2019 2018 2017 2016

Högsta kurs, kr 162,7 214,8 221,7 231,4 229,3

Lägsta kurs, kr 99,14 120,75 177,15 194,2 150,8

Kurs den sista december, kr 144,12 139,45 197,75 197,9 220,3

Genomsnittligt antal avslut per handelsdag

11420 10 622 6 733 6 090 5 413

Genomsnittlig omsättning per handelsdag, mkr

632 655 597 538 526

Totalt börsvärde per sista december, mdkr 161 156 221 224 245

ISIN-kod A-aktien: SE0000242455

1) Omsättningsuppgifterna omfattar omsättningen på Stockholmsbörsen.

Källa: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com

Data per aktie

Kronor 2020 2019 2018 2017 2016

Resultat per aktie före utspädning 11,55 17,62 18,96 17,38 17,6

Resultat per aktie efter utspädning 11,51 17,56 18,89 17,3 17,5

Eget kapital per aktie 138,5 123,9 123 119,8 116,6

Utdelning per aktie 2,90

4,35 14,2 13 13,203

P/E-tal 12,5 7,9 10,5 11,4 12,5

Börskurs/eget kapital per aktie 1,04 1,13 1,61 1,65 1,89

1) Styrelsens förslag.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

AKTIEN

Ekonomisk redogörelse

28 januari

Bokslutskommuniké 2019

Ökade bolånevolymer i Sverige och bred utlånings-

tillväxt i Baltikum gav stöd åt räntenettot.

18 mars

Swedbank inför amorteringslättnader

för privat- och företagskunder

Företag med likviditetsproblem och privatpersoner

som varslas om uppsägning påverkas alla av effekt-

erna av covid-19. Swedbank, med drygt fyra miljoner

kunder i Sverige, har en viktig roll i samhället och

för oss är det självklart att på olika sätt hjälpa de

människor och företag som drabbats finansiellt.

8 april

Swedbank inför lån med statlig garanti

I spåren av covid-19 är många företag idag i en svår

ekonomisk situation. Därför välkomnar Swedbank att

regeringen infört en lånegaranti som hjälper bankerna

att stötta företag som har drabbats av krisen. Från

och med idag erbjuder Swedbank de statligt garan-

terade lånen.

8 april

Penningtvättsrelaterade åtgärder

och covid-19 effekter leder till ökade

kostnader och kreditreserveringar

Den förväntade kostnadsökningen beror främst på

högre utredningskostnader, ytterligare förstärkningar

av arbetet mot penningtvätt och ökade insatser för att

motverka effekterna av covid-19 för våra kunder.

23 april

Delårsrapport första kvartalet 2020

Högre räntenetto till följd av lägre resolutionsavgift

och högre räntor, men till följd av effekterna av covid-19

även högre reserveringar för eventuella kredit förluster.

17 juli

Delårsrapport andra kvartalet 2020

Lägre intäkter från kort och kapitalförvaltning och

lägre reserveringar för eventuella kreditförluster

kopplade till effekterna av covid-19.

20 oktober

Delårsrapport tredje kvartalet 2020

Högre intäkter från kort och kapitalförvaltning

påverkar provisionsnettot positivt.

Årets viktigaste händelser i korthet

Utlåning

(privat)

Utlåning

(företag)

Inlåning

(privat)

Inlåning

(företag) Betalningar

Fonder

Sverige

Estland

Lettland

Litauen

1) Exklusive återköpsavtal och Riksgälden. 2) Bankgirotransaktioner (Sverige) och inhemska betalningar (Estland, Lettland och Litauen).

Marknadsandelar, procent

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ekonomisk redogörelse

Provisionsnetto, mkr

Provisionsnettot minskade med 2 procent.

Intäkter från i första hand kort minskade till följd

av covid-19, medan intäkter från kapitalförvalt-

ningen ökade.

Betalningsförmedling

Kapital förvaltning Övrigt

3 000

6 000

9 000

12 000

15 000

Övrigt

Kapitalförvaltning

Betalningsförmedling

2019181716

Kostnader, mkr

Totala kostnader ökade till 24560 mkr främst till

följd av Finansinspektionens sanktionsavgift på

4000 mkr, högre personal- och IT-kostnader.

Personalkostnader IT-kostnader

Övriga kostnader K/I-tal

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

Övrigt

Personalkostnad

2019181716

0,00

0,25

0,50

0,75

1,00

1,25

K/I-tal

Årets resultat, mkr

Swedbanks resultat uppgick till 12 929 mkr, att jäm-

föra med 19 709 mkr föregående år. Minskningen för-

klaras främst av högre kostnader, inklusive Finans-

inspektionens sanktionsavgift, och kreditförluster.

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2019181716

Räntenetto, mkr

Räntenettot ökade med 3 procent, till 26 852

mkr främst förklarat av en lägre resolutions-

avgift samt högre in- och utlåningsvolymer.

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

2019181716

Utveckling av viktigare finansiella nyckeltal

Kreditförlustnivå, %

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

2019181716

Kreditförlusterna för året uppgick till 4 334 mkr

(1 469). Ökningen förklaras av ökade reserve-

ringar för ett fåtal större motparter i de oljerela-

terade branscherna, negativa riskklassföränd-

ringar i pandemidrabbade branscher, samt

expertjusteringar till följd av osäkerheten kring

framtida ekonomiska effekter av covid19.

Förändring av kärnkapital 2020, mdkr*

120

150

2020

Övrigt

IAS 19

delning

Resultat

2019

110,1 120,54,2

–6,5

12,9

–0,2

Resultatet efter avdrag för föreslagen utdelning

påverkade kärnprimärkapitaletpositivt med

6,4mdkr. Omvärdering av beräknad pensions-

skuld enligt IAS 19 ökade kärnprimär kapitalet

med cirka 4,2 mdkr.

* Swedbank konsoliderad situation

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ekonomisk redogörelse

Årsredovisningen innehåller alternativa nyckeltal som Swedbank

bedömer ger värde full information till läsaren eftersom de

används av koncernledningen för intern styrning och resultat-

uppföljning samt även för jämförelser mellan rapporteringsperio-

derna. Information om de alternativa nyckeltalen som används

iårsredovisningen finns på sidan 198.

Högre kostnader och kreditförluster belastade resultatet

Swedbanks resultat minskade till 12 929 mkr (19 709) till följd av

högre kostnader inklusive Finansinspektionens sanktionsavgift,

högre kreditförluster och ett lägre nettoresultat finansiella

poster. Justerat för Finansinspektionens sanktionsavgift uppgick

resultatet till 16929 mkr. Valutakursförändringar påverkade

resultatet före kreditförluster och nedskrivningar negativt med

66 mkr jämfört med föregående år. Räntabiliteten på eget kapital

uppgick till 8,9 procent (14,7) och K/I-talet till 0,54 (0,43). Justerat

för Finansinspektionens sanktionsavgift uppgick räntabiliteten

på eget kapital till 11,4 procent och K/I-talet till 0,45.

Intäkterna minskade till 45 676 mkr (45 960) och påverkades

negativt av ett lägre nettoresultat finansiella poster och provi-

sionsnetto. Valutakursförändringar bidrog negativt med 163 mkr,

medan ett högre räntenetto påverkade intäkterna positivt.

Räntenettot ökade med 3 procent till 26 853 mkr (25 989).

Ökningen förklaras främst av en lägre resolutionsavgift, högre

ut- och inlåningsvolymer, samt högre bolånemarginaler och lägre

upplåningskostnader.

Provisionsnettot minskade med 2 procent och uppgick till

12770 mkr (12 984). Intäkter från i första hand kort minskade till

följd av covid-19, medan intäkter från kapitalförvaltning ökade till

följd av högre genomsnittlig volym förvaltat kapital.

Nettoresultat finansiella poster minskade till 2 655 mkr

(3629). Orsaken var främst en lägre värdeökning av aktieinne-

haven i Visa och Enento under året. Innehavet i Visa värdesäkra-

des under andra kvartalet och innehavet i Enento avyttrades

under tredje kvartalet. Resultatet inom Stora företag & Institutio-

ner, som till stor del försämrats av värdejusteringar på derivat

(CVA/DVA), bidrog också till ett lägre resultat.

Övriga intäkter uppgick till 3 398 mkr (3 358) och var stabila.

Kostnaderna ökade till 24 560 mkr (19 984), främst till följd av

Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 000 mkr. Justerat för

sanktionsavgiften ökade kostnaderna med 3 procent och påver-

kades främst av högre personal- och IT-kostnader. Personalkost-

naderna ökade till följd av fler antal anställda, årliga löneökningar

och högre pensionskostnader. Ökningen av antalet anställda har

främst skett inom området AML, men även inom IT-området.

Konsult kostnader för att hantera penningtvättsrelaterade utred-

ningar minskade med 252 mkr till 852 mkr, medan övriga konsult-

kostnader ökade med 160 mkr. Valutakursförändringar minskade

kostnaderna med 97 mkr under året.

Kreditförlusterna för året uppgick till 4 334 mkr (1 469), mot-

svarande en kreditförlustnivå på 0,26 procent (0,09). Ökningen

förklaras av ökade reserveringar för ett fåtal större motparter

i de oljerelaterade branscherna, negativa riskklassförändringar

ipandemi drabbade branscher, samt expertjusteringar till följd av

osäkerheten kring framtida ekonomiska effekter av covid-19.

Merparten av kreditförlusterna var hänförliga till affärsområde

Stora företag & Institutioner.

Skattekostnaden uppgick till 3 851 mkr (4 711) och motsvarar

en effektiv skattesats om 22,9 procent (19,3). Den effektiva

skatte satsen för 2020 har påverkats negativt av att Finansin-

spektionens sanktionsavgift inte är skattemässigt avdragsgill

och positivt av skatteintäkter hänförliga till tidigare år. Koncer-

nens effektiva skattesats bedöms på medellång sikt uppgå till

19–21 procent.

Fortsatt positiv volymutveckling och god kreditkvalitet

Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom produkt-

områdena lån, betalningar och sparande.

Den totala utlåningen till allmänheten, exklusive återköps-

avtal och utlåning till Riksgälden, ökade under året med 10 mdkr,

motsvarande en årlig tillväxt på strax över en halv procent. Störst

bidrag till ökningen kom från bolån i Sverige som växte med

31mdkr. En nedgång i utlåningen till bostadsrättsföreningar hade

en negativ påverkan med 7 mdkr. Företagsutlåningen minskade

med 16 mdkr. Valutakursförändringar ledde till en värdeminskning

av utlåningsvolymerna med 12 mdkr jämfört med föregående år.

Swedbanks totalt antal utgivna kort uppgick vid årets slut till

8,1 miljoner, vilket är i nivå med föregående år. Antalet utgivna

kort i Sverige uppgick till 4,3 miljoner och i Baltikum till 3,8

miljoner. Antalet kortköp i Sverige påverkades av spridningen av

covid-19 och minskade med 7 procent jämfört med föregående år.

Trots negativ påverkan från covid-19 ökade antalet kortköp med

3 procent i Baltikum till följd av en god underliggande tillväxt och

statliga stödåtgärder. Antalet inlösta korttransaktioner av Swed-

bank minskade med 5 procent jämfört med motsvarande period

föregående år.

Den totala inlåningen inom affärssegmenten ökade under året

med 177 mdkr, motsvarande en tillväxt på 19 procent. Företags-

inlåningen steg med 120 mdkr och privatinlåningen med 57 mdkr.

Samtliga affärssegment bidrog till ökningen. Valutakursföränd-

ringar ledde till en värdeminskning av inlåningen med 15,3 mdkr

under året.

Det förvaltade fondkapitalet inom Swedbank Robur steg

under året och uppgick till 1 220 mdkr vid årets slut, jämfört med

1083 mdkr vid utgången av 2019. Förändringen motsvarar en

ökning på strax under 13 procent och förklaras till största delen av

en positiv värdeutveckling, men även nettoinflöden har bidragit.

Av det förvaltade fondkapitalet hänförs 1 163 mdkr till den

svenska verksamheten och 64 mdkr till den baltiska verksam-

heten. Swedbank Robur är den största aktören på fondmarknaden

i både Sverige och Baltikum mätt i förvaltat kapital. Vid årets

utgång uppgick marknadsandelen i Sverige till 21 procent medan

den i Estland och Lettland uppgick till 41 procent och i Litauen till

37 procent.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ekonomisk redogörelse

Swedbanks kreditkvalitet var fortsatt god och de ekonomiska

effekterna från covid-19 var fortsatt små för huvuddelen av

Swedbanks utlåning. Kreditkvaliteten i Swedbanks stora bolåne-

portfölj var fortsatt mycket god och stabil. De segment som har

drabbats hårdast av pandemin, som hotell, restauranger, delar av

handel och persontransporter, samt oljerelaterade engagemang,

utgör en mindre del av Swedbanks utlåning. Swedbanks olje-

relaterade portfölj är liten och den pågående minskningen och

omstruktureringen av portföljen fortsätter.

Bolåneportföljen, som utgör drygt hälften av Swedbanks

totala utlåning, är av hög kvalitet och de historiska kreditförlus-

terna är mycket låga. Vid kreditgivning är kundernas långsiktiga

återbetalningsförmåga avgörande, vilket säkerställer en hög

kvalitet och låga risker för såväl kunden som banken. Den genom-

snittliga belåningsgraden för bolån uppgår i Sverige till 53 pro-

cent, i Estland 48 procent, i Lettland 76 procent och i Litauen till

57 procent.

Swedbanks utlåning inom branschen fastighetsförvaltning

utgör ungefär 15 procent av den totala låneportföljen och sker

ihuvudsak till fastighetsbolag med starka finanser och säkerheter

med låga belåningsgrader. Segment med låg risk och låg konjunk-

turkänslighet som bostadsfastigheter och samhällsfastigheter,

samt logistikfastigheter i bra lägen, utgör ungefär 40 procent av

utlåningen till fastighetsbolag. Swedbanks utlåning till detalj-

handels fastigheter och hotellfastigheter utgör en mindre del av

den totala lånevolymen inom fastighetsförvaltning. Swedbank

fokuserar vid utlåning till kommersiella fastigheter på stabila

kassa flöden och kundernas långsiktiga förmåga att betala räntor

och amorteringar. Belåningsgraderna i utlåningen till fastighets-

bolag är generellt sett låga med en genomsnittlig belåningsgrad

på 57 procent i Sverige.

Den totala andelen lån i steg 2, brutto, uppgick vid årsskiftet

till 6,4 procent (6,4), varav 3,9 procent (4,7) för privata lån och

12,2 procent (10,2) för företagslån. Under året har sektorer som

drabbats hårt av covid-19 exempelvis hotell- och restaurang-

näringen, sett störst ökning av andel lån i steg 2. Andelen lån

isteg 3, brutto, uppgick till 0,6 procent (0,8).

Stark likviditetsposition men sänkta kreditbetyg

Upplåningsaktiviteten 2020 var lägre än föregående år till följd

av stora inflöden av inlåning. Framförallt har emissioner av säker-

ställda obligationer minskat och fokus har legat på att emittera

icke säkerställda obligationer för att uppfylla de regelkrav som

myndigheterna har beslutat om. Under helåret 2020 emitterade

Swedbank långfristiga skuldinstrument motsvarande 78 mdkr.

Det totala emissionsbehovet för helåret 2021 förväntas vara

inivå med emissionsvolymen under 2020. Emissionsbehovet

påverkas av nuvarande likviditetssituation, framtida förfall, samt

utvecklingen av inlåning och utlåning och kan därför justeras

under året. Förfallen under 2021 uppgår till 124 mdkr.

Vid årets slut uppgick den kortfristiga upplåningen, certifikat,

inkluderade i emitterade värdepapper, till 127 mdkr. Tillgängliga

tillgodohavanden hos centralbanker samt placeringar hos Riks-

gälden uppgick till 315 mdkr och likviditetsreserven uppgick till

485 mdkr. Koncernens likviditetstäckningsgrad (Liquidity

Coverage Ratio, LCR) var 174 procent och i de enskilda valutorna

USD, EUR och SEK uppgick den till 145, 263 respektive 134 pro-

cent. Den stabila nettofinansieringskvoten (Net Stable Funding

Ratio, NSFR) uppgick till 125 procent. För mer information om

upplåning och likviditet se fakta boken som finns tillgänglig på

swedbank.com/ir.

Under året ändrade Moody’s, S&P och Fitch kreditbetyget för

Swedbank mot bakgrund av brister i arbetet med att motverka

penningtvättsrisker och brister i regelefterlevnaden.

Den 26 mars 2020 ändrade Standard & Poor’s Swedbanks

kredit betyg till A+ för bankens långfristiga och A-1 för bankens

kortfristiga upplåning med anledning av att tillsynsmyndig-

heterna konstaterat brister i arbetet med att motverka penning-

tvättsrisker och brister i regelefterlevnaden. Utsikten ändrades

från negativ till stabil mot bakgrund av bankens solida affärs-

modell, lönsamhet och kapital som bör skydda den från försäm-

rade makroekonomiska förhållanden och resultatet av andra

pågående utredningar kopplat till penningtvätt.

Den 2 april 2020 ändrade Moody’s Swedbanks kreditbetyg för

långfristig upplåning till Aa3 och för kortfristig upplåning till P-1,

som en följd av utredningar som visade på brister i Swedbanks

hantering av risker för penningtvätt. Utsikten ändras från negativ

till stabil vilket återspeglar uppfattningen att ytterligare ekono-

miska påföljder, till följd av fortsatta utredningar, sannolikt inte

kommer att påverka bankens kreditvärdighet väsentligt.

Den 3 april 2020 ändrade Fitch Swedbanks kreditbetyg för

långfristig upplåning till A+ och för kortfristig upplåning till F1,

med anledning av bristande kontroll rörande arbetet mot pen-

ningtvätt som framkommit i utredningar. Utsikten har satts till

stabil vilket bland annat återspeglar förväntningar att banken

gradvis kommer stärka sina kontroller för att effektivt bekämpa

och förhindra penningtvätt samt att banken har en stark position,

relativt sitt kreditbetyg, för att kunna hantera den ekonomiska

nedgången efterföljande utbrottet av covid-19.

Stark kapitalisering

Swedbanks kärnprimärkapitalrelation uppgick vid årets slut till

17,5 procent (17,0). Det kan jämföras med kravet på 12,4 procent

(15,1). Kärnprimärkapitalet ökade under året med 10,4 mdkr, till

120,5 mdkr (110,1). Resultatet efter avdrag för föreslagen utdel-

ning påverkade kärnprimärkapitalet positivt med 6,4 mdkr.

Omvärdering av beräknad pensionsskuld enligt IAS 19 ökade

kärnprimärkapitalet med cirka 4,2 mdkr.

Swedbanks bruttosoliditetsgrad (leverage ratio) per

31december 2020 var 5,1 procent (5,4).

Under 2020 ökade riskexponeringsbeloppet (REA) med

40,4mdkr, till 689,6 mdkr (649,2). Ökningen var främst hänförlig

till REA för kreditrisk (exklusive ytterligare riskexponeringsbelopp

enligt artikel 458 CRR (bolånegolvet) som ökade med 33,3 mdkr.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ekonomisk redogörelse

Detta förklaras till största del av LGD-parametern som ökade REA

för kreditrisk med 16,3 mdkr framförallt förklarat av en uppdate-

ring av LGD-modellen för stora företag som utfördes under det

tredje kvartalet. PD-migrationer mot företagsexponeringar

ökade REA för kreditrisk ytterligare med 7,2 mdkr. Vidare bidrog

ökade exponeringar inklusive valutakurseffekt till en ökning av

REA för kredit risk om 6,4 mdkr, främst genom högre övriga till-

gångar. Motpartsrisk bidrog till en ökning av REA för kreditrisk om

4,0 mdkr främst hänförligt till ökade företagsexponeringar.

Bolåne golvet bidrog till en ökning av REA om 12,3 mdkr.

De kvartalsvisa översynerna av ytterligare riskexponerings-

belopp enligt artikel 3 i CRR resulterade i en minskning av REA

på 10,8 mdkr, främst hänförligt till sannolikhet för fallissemang

imodellen för stora företag.

REA för marknadsrisk ökade med 1,0 mdkr och REA för kredit-

värdighetsjustering (CVA) minskade med 0,3 mdkr under 2020.

REA för operativa risker ökade med 5,0 mdkr under 2020 hän-

förligt till ökade intäkter.

Övriga händelser

Den 13 januari meddelades att Erik Ljungberg rekryterats som ny

Kommunikationsdirektör med ansvar för hållbarhet med tillträde

ijuli.

Den 14 mars meddelades att Rolf Marquardt rekryterats som

ny koncernriskchef med tillträde i oktober.

Den 20 mars meddelade Swedbank att årsstämman som var

planerad att hållas den 26 mars flyttades fram till 28 maj med

anledning av pandemin.

Den 23 mars beslutade styrelsen att ensidigt häva avtalet om

avgångsvederlag till bankens tidigare vd Birgitte Bonnesen, mot

bakgrund av vad som kommit fram i de utredningar som genom-

förts av den svenska och estniska finansinspektionen, samt av

den internationella advokatfirman Clifford Chance.

Swedbank beslutade att utvärdera strategiska alternativ

avseende sin verksamhet med betallösningar för handlare (Swed-

bank Pay och Payex), för att optimera erbjudandet mot kund samt

skapa värde för Swedbanks aktieägare. Det finns ingen definitiv

tidtabell för att genomföra denna utvärdering och inget beslut

har fattats avseende något specifikt alternativ. Likaså är det inte

säkert att någon utvärderad åtgärd kommer att genomföras.

Den 2 april rekryterades Mattias Persson som chefekonom och

global chef för Swedbank makroanalys med tillträde i september.

Den 11 maj utsågs Liza Jonson, vd Swedbank Robur, till ord-

förande i Fondbolagens förening. Föreningen har 47 medlems-

bolag som tillsammans förvaltar cirka 90 procent av allt fond-

sparande i Sverige.

Vid årsstämman den 28 maj valdes Bo Bengtsson, Göran

Bengtsson, Hans Eckerström, Bengt Erik Lindgren och Biljana

Pehrsson, samt omvaldes Kerstin Hermansson, Josefin Lind-

strand, Bo Magnusson, Anna Mossberg och Göran Persson till

styrelse ledamöter. Göran Persson utsågs av stämman till

styrelse ordförande. Ansvarsfrihet för 2019 beviljades för styrel-

sen och verkställande direktörerna, med undantag för den tidigare

verkställande direktören Birgitte Bonnesen som inte beviljades

ansvarsfrihet. Aktieägare som företrädde mer än 10 procent av

samtliga aktier i bolaget röstade även mot ansvarsfrihet för tidi-

gare styrelseordförandena Lars Idermark och Ulrika Francke. På

årsstämman beslutades även om styrelsens förslag att beslut om

utdelning inte skulle fattas på årsstämman, utan när konsekven-

serna av covid-19 bättre kan överblickas.

Den 9 juli meddelades att Charlotte Rydin blir ny chefsjurist,

samt att Jon Lidefelt blir chef för Baltisk bankverksamhet.

Jon Lidefelt har haft rollen som tillförordnad chef för Baltisk

bankverksamhet sedan årsskiftet.

Den 17 juli meddelades att Gregori Karamouzis blir chef

för Group Treasury och att Annie Ho utsetts till ny chef för

Investerar relationer. Gregori Karamouzis var tidigare chef

för investerarrelationer.

Den 18 september fick Swedbank underrättelse från Finansin-

spektionen om att myndigheten utreder Swedbank för misstänkt

överträdelse av marknadsmissbruksförordningen. Utredningen

omfattar perioden 20 september 2018 till 20 februari 2019 och

gäller offentliggörande av insiderinformation och upprättande av

insiderlista (artikel 17 och 18) i samband med avslöjandet om

misstänkt penningtvätt i bolaget.

Resultaträkning, mkr 2020

2020 exkl.

sanktionsavgift 2019

Räntenetto 26853 26853 25 989

Provisionsnetto 12770 12770 12 984

Nettoresultat finansiella poster 2655 2655 3 629

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 582 582 822

Övriga intäkter

2816 2816 2 536

Summa intäkter 45676 45676 45 960

Summa kostnader 24560 20560 19 984

varav sanktionsavgift 4000

Kreditförluster och nedskrivningar 4336 4336 1 556

Resultat före skatt 16780 20780 24 420

Skatt 3851 3851 4 711

Årets resultat hänförligt till aktie ägarna i Swedbank AB 12929 16929 19 697

Räntabilitet på eget kapital 8,9 11,4 14,7

K/I-tal 0,54 0,45 0,43

1) Övriga intäkter itabellen ovan inkluderar raderna Försäkringsnetto och Övriga intäkter från koncernens resultat räkning.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ekonomisk redogörelse

I september togs ytterligare steg mot en omställning till mer

hållbara fonder. Bland annat säkerställdes att Roburs Access Edge

fonderna förvaltas i linje med Parisavtalet. Roburs Råvarufond

gjordes också om till en ny tematisk fond med fokus på sol, vind

och energiomställning.

Den 5 oktober meddelades att Swedbanks årsstämma 2021

kommer att hållas torsdagen 25 mars 2021.

I november meddelades att Swedbank kvalificerat sig för en

plats i Dow Jones Sustainability Index 2020, ett av världens mest

tongivande hållbarhetsindex. Indexet rankar årligen världens

mest hållbara företag och att inkluderas i detta är ett bevis på att

Swedbank har ett konsekvent och väl utfört hållbarhetsarbete

inom miljö, ekonomi och social hänsyn.

I november respektive december godkände Swedbanks sty-

relse en ny riskpolicy och en ny riskaptitpolicy. Dessa är mer

anpassade till Swedbanks specifika behov och kopplingen mellan

riskstrategi och bankens övergripande mål och strategi har tydlig-

gjorts. Riskstyrningen och den riskkultur som eftersträvas har

också förtydligats. En ny risktaxonomi och en låg riskaptit har

etablerats, vilket bland annat innebär att risktagandet ska vara

relaterat till kunder på Swedbanks fyra hemmamarknader inklu-

derat övriga nordiska länder där banken har verksamhet.

I december antog Swedbanks styrelse en uppdaterad strate-

gisk riktning för banken. Dennna beskrivs i detalj på sidorna 7–9.

Händelser efter 31 december 2020

Den 15 januari meddelades att Björn Meltzer utnämnts till ny till-

förordnad chef för affärsområdet Stora företag och institutioner.

Arbetet med att rekrytera en ordinarie chef har påbörjats.

Den 15 februari höll Swedbank en extra årsstämma där man

beslutade om en utdelning för räkenskapsåret 2019 om

4,35 kronor per aktie. Utdelningen motsvarar cirka 25 procent

av netto resultatet för räkenskapsåret 2019.

Den 28 januari meddelade den estniska finansinspektionen att

man gjort en bedömning av den slutrapport rörande åtgärder

avseende AML/CTF som Swedbank AS inkom med den 19 novem-

ber. Den estniska finansinspektionen bedömer de åtgärder som

vidtagits som tillräckliga och att man därmed inte har några ytter-

ligare anmärkningar. I bedömningen har den estniska finansin-

spektionen också tagit hänsyn till den åtgärdsplan med utveckling

som Swedbank presenterat. Tillsynen av Swedbanks fortsatta

arbete inom AML/CTF-området kommer därmed ske inom ramen

för det löpande tillsynsarbetet.

Den 1 februari 2021 tillkännagavs att Swedbanks styrelse

beslutat att bilda ett baltiskt dotterbolag i form av ett holding-

bolag med huvudkontor i Riga där ägandet av de nuvarande

dotter bankerna i Estland, Lettland och Litauen kommer att

placeras. Åtgärden, som är ett resultat av utvärderingen av

bolagsstyrningen, stärker både Swedbanks interna bolagsstyr-

ning samt de baltiska dotterbankerna. Beslutet kommer inte att

innebära någon förändring för bankens kunder på hemmamark-

naderna i Estland, Lettland, Litauen och Sverige.

Styrelsen beslutade den 25 februari att avstå från skade-

ståndsprocesser mot tidigare vd och styrelseledamöter för den tid

de var verksamma under räkenskapsåret 2019. Sannolikheten för

att nå framgång bedömdes som utomordentligt låg.

Swedbank har under 2020 uppdaterat den strategiska inrikt-

ningen för banken och satt hållbarhet i kärnan av affärsstrategin.

Som en konsekvens härav har banken beslutat att utesluta all ny

direkt finansiering av okonventionella fossila bränslen – skifferolja

och gas, arktisk olja och gas samt oljesand. Vi kommer inte heller

ge ny finansiering till prospektering av nya olje- eller gasfält – för-

utom om företaget kan leverera och visa en omställningsagenda

ihela sin värdekedja i linje med Parisavtalet.

Hållbarhetsredovisning

Swedbanks hållbarhetsrapportering är upprättad i enlighet med

kraven i Årsredovisningslagen (6:e kapitlet 12:e paragrafen) om

hållbarhetsrapportering. Omfattningen definieras på sidorna 200

och 236.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ekonomisk redogörelse

Svensk bankverksamhet

Sverige är Swedbanks största marknad med omkring 4 miljoner

privatkunder och över 250 000 företagskunder. Det gör Swedbank

till Sveriges största bank sett till antalet kunder. Genom digitala

kanaler, telefonbanken och våra kontor, samt genom samarbete

med sparbankerna och franchisetagare är vi alltid tillgängliga.

Swedbank är en del av närsamhället. Bankens kontorschefer har

starka mandat att agera i sina lokala samhällen. Bankens närvaro

och engagemang tar sig flera uttryck. Projektet ”Unga Jobb” – som

skapat flera tusen praktikplatser åt unga – har varit en viktig del

under senare år. Swedbank har 159 kontor i Sverige.

Helåret 2020 jämfört med helåret 2019

Resultatet minskade till 12 439 mkr (13 685), i huvudsak till följd

av högre kostnader och kreditförluster.

Räntenettot var stabilt och uppgick till 16 276 mkr (16254).

Genomsnittligt högre marknadsräntor påverkade inlåningsmargi-

nalerna positivt, men motverkades av lägre utlåningsmarginaler.

Provisionsnettot ökade till 7 922 mkr (7 854). Högre intäkter

från kapitalförvaltning och värdepappershandel motverkades av

lägre kortprovisioner.

Övriga intäkter minskade främst till följd av en engångseffekt

under det fjärde kvartalet 2019 då Entercard avyttrade en kredit-

portfölj.

Kostnaderna ökade med 9 procent till 10 035 mkr (9236),

främst till följd av ökade kostnader relaterade till regelefter-

levnad.

Kreditförlusterna för helåret uppgick till 664 mkr (154) och var

en följd av negativa riskklassförändringar i pandemidrabbade

branscher, samt expertjusteringar till följd av osäkerheten kring

framtida ekonomiska effekter av covid-19.

Resultaträkning isammandrag, mkr 2020 2019

Räntenetto 16 276 16 254

Provisionsnetto 7 922 7 854

Nettoresultat finansiella poster 351 433

Övriga intäkter 1 596 1 816

Summa intäkter 26 145 26 357

Personalkostnader 3 127 2 998

Övriga kostnader 6 908 6 238

Summa kostnader 10 035 9 236

Resultat före kreditförluster

och nedskrivningar 16 110 17 121

Kreditförluster och nedskrivningar 664 154

Resultat före skatt 15 446 16 967

Skatt och minoriteten 3 007 3 270

Årets resultat hänförligt till:

Aktie ägarna iSwedbank AB 12 439 13 685

Affärsvolymer, mdkr

Utlåning till allmänheten

1 211 1 196

Inlåning från allmänheten

646 571

Nyckeltal

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 18,5 21,2

K/I-tal 0,38 0,35

Kreditförlustnivå

, % 0,06 0,01

Heltidstjänster 3 991 3 644

1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.

2) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 43.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Svensk bankverksamhet

Baltisk bankverksamhet

Swedbank är största banken, med omkring 3,2 miljoner privat-

kunder och nära 300 000 företagskunder, sett till antalet kunder

iEstland, Lettland och Litauen. Enligt undersökningar är Swed-

bank även det mest omtyckta varumärket i Baltikum. Genom digi-

tala kanaler (telefonbank, internetbank och mobilbank) och kontor

är banken alltid tillgänglig. Swedbank är en del av närsamhället.

Det lokala samhällsengagemanget tar många uttryck, med initia-

tiv för att främja utbildning, entreprenörskap och social välfärd.

Swedbank har 18 kontor i Estland, 22 i Lettland och 42 i Litauen.

Resultatutveckling 2020

Resultatet minskade till 4 326 mkr (4 916) främst på grund av

ökade kostnader, lägre intäkter och högre kreditförluster. Valuta-

kurseffekter påverkade resultatet negativt med 35 mkr.

Räntenettot ökade med 3 procent i lokal valuta, främst på

grund av ökade utlåningsvolymer. Valutakurseffekter påverkade

räntenettot negativt med 40 mkr.

Utlåningen ökade med 2 procent i lokal valuta. Hushållsutlå-

ning ökade med 6 procent samtidigt som företagsutlåningen

minskade med 4 procent. Valutakurseffekter minskade utlånings-

tillväxten med 6,8 mdkr.

Inlåningen ökade med 22 procent i lokal valuta. Insättningarna

ökade på alla marknader. Valutakurseffekter bidrog negativt med

10,6 mdkr.

Provisionsnettot minskade med 7 procent i lokal valuta, främst

på grund av lägre intäkter från kortverksamheten och kapitalför-

valtningen. Ett förändrat konsumtionsbeteende och lägre för-

valtningsavgifter förklarar minskningen.

Nettoresultatet finansiella poster minskade med 14 procent

ilokal valuta. Till stor del förklarat av högre orealiserade förluster

inom kapitalförvaltningen och försäkringsverksamheten.

Övriga intäkter minskade med 2 procent i lokal valuta på grund

av positiva omvärderingseffekter 2019 som inte upprepades 2020.

Samtidigt förbättrades resultatet inom försäkringsverksamheten.

Kostnaderna ökade med 5 procent i lokal valuta, främst på

grund av högre personalkostnader och kostnader hänförliga till

arbetet med att motverka penningtvätt samt ökade kostnader

för riskhantering och regelefterlevnad. Även kostnader för och

investeringar i digitala lösningar ökade.

Kreditförlusterna för helåret uppgick till 237 mkr (3) och för-

klarades främst av expertjusteringar till följd av osäkerheten

kring framtida ekonomiska effekter av covid-19.

Resultaträkning isammandrag, mkr 2020 2019

Räntenetto 5 354 5 232

Provisionsnetto 2 430 2 627

Nettoresultat finansiella poster 337 396

Övriga intäkter 876 899

Summa intäkter 8 997 9 154

Personalkostnader 1 239 1 161

Övriga kostnader 2 324 2 250

Summa kostnader 3 563 3 411

Resultat före kreditförluster

och nedskrivningar 5 434 5 743

Kreditförluster och nedskrivningar 239 11

Resultat före skatt 5 195 5 732

Skatt och minoriteten 869 816

Årets resultat hänförligt till:

Aktie ägarna iSwedbank AB 4 326 4 916

Affärsvolymer, mdkr

Utlåning till allmänheten

182 186

Inlåning från allmänheten

284 241

Nyckeltal

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 17,5 19,6

K/I-tal 0,40 0,37

Kreditförlustnivå

, % 0,12 0,00

Heltidstjänster 3 769 3 689

1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.

2) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 43.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Baltisk bankverksamhet

Stora företag & Institutioner

Stora företag & Institutioner ansvarar för Swedbanks erbjudande

till kunder med en omsättning på över två miljarder kronor, samt

kunder vars behov kan anses komplexa som följd av verksamhet

iflera länder eller behov av avancerade finansieringslösningar.

De ansvarar också för framtagning av företags- och kapitalmark-

nadsprodukter till övriga delar av banken och de svenska spar-

bankerna. Stora företag & Institutioner arbetar nära kunderna,

rådgivningen syftar till att skapa långsiktig lönsamhet och håll -

bar tillväxt. Stora företag & Institutioner finns representerat

i Sverige, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Finland, Danmark,

Kina, USA och Sydafrika.

Resultatutveckling 2020

Resultatet minskade till 1 026 mkr (2 251) till följd av högre kredit-

förluster.

Räntenettot ökade med 2 procent till 3 834 mkr (3 769),

främst till följd av en lägre resolutionsavgift och högre inlånings-

volymer.

Provisionsnettot ökade med 1 procent till 2 436 mkr (2 411).

Högre rådgivningsprovisioner från aktiemarknadsrelaterade upp-

drag och högre utlåningsprovisioner bidrog till ökningen. Intäkter

från kortinlösen minskade på grund av lägre transaktionsvolymer

i spåren av covid-19.

Nettoresultat finansiella poster minskade till 1 897 mkr

(2085). Ökade intäkter från en stark underliggande kunddriven

handel och riskhantering motverkades av omvärderingar av obli-

gationsinnehav i handelslagret samt värdejusteringar på derivat

(CVA/DVA) till följd av den marknadsoro som uppstått i samband

med pandemin.

Totala kostnader ökade med 1 procent till 4 103 mkr (4 052) till

del förklarat av ökat antal anställda.

Kreditförlusterna för helåret uppgick till 3 425 (1 312) mkr,

drivet av ökade individuella reserveringar för ett fåtal motparter

ide oljerelaterade branscherna, negativa riskklassförändringar

ipandemidrabbade branscher, samt expertjusteringar till följd

av osäkerheten kring de framtida ekonomiska effekterna av

covid-19.

Resultaträkning isammandrag, mkr 2020 2019

Räntenetto 3 834 3 769

Provisionsnetto 2 436 2 411

Nettoresultat finansiella poster 1 897 2 085

Övriga intäkter 116 111

Summa intäkter 8 283 8 376

Personalkostnader 2 426 2 372

Övriga kostnader 1 677 1 680

Summa kostnader 4 103 4 052

Resultat före kreditförluster

och nedskrivningar 4 180 4 324

Kreditförluster och nedskrivningar 3 425 1 391

Resultat före skatt 755 2 933

Skatt och minoriteten –271 682

Årets resultat hänförligt till:

Aktie ägarna iSwedbank AB 1 026 2 251

Affärsvolymer, mdkr

Utlåning till allmänheten

223 223

Inlåning från allmänheten

200 142

Nyckeltal

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 3,2 8,3

K/I-tal 0,50 0,48

Kreditförlustnivå

, % 1,16 0,47

Heltidstjänster 2 385 2 273

1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.

2) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 43.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Stora företag & Institutioner

Koncernfunktioner & Övrigt

Koncernfunktioner & Övrigt består av affärsstödjande centrala

enheter samt kundrådgivningsenheten Group Financial Products

& Advice. De centrala enheterna fungerar som strategiskt och

administrativt stöd och omfattar Ekonomi & Finans, Kommunika-

tion, Risk, Digital Banking & IT, Compliance, Public Affairs, HR och

Juridik. Group Treasury ansvarar för bankens upplåning, likviditet

och kapitalplanering. Group Treasury prissätter alla interna in- och

utlåningsflöden i koncernen genom internräntor, där de viktigaste

parametrarna är löptid, räntebindningstid, valuta och behov av

likviditetsreserver.

Resultatutveckling 2020

Resultatet minskade till –4 862 mkr (–1 155), i huvudsak till följd

av kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift.

Räntenettot ökade till 1 417 mkr (735). Group Treasurys

ränte netto ökade till 1 573 mkr (875), främst till följd av lägre upp-

låningskostnader, effekter av bankens internprissättningsmodell,

samt en engångseffekt som ökade räntenettot med 103 mkr

iandra kvartalet 2020.

Nettoresultat finansiella poster minskade till 71 mkr (716).

Nettoresultat finansiella poster inom Group Treasury minskade

till 3 mkr (695), främst en lägre värdeökning av aktieinnehaven

iVisa och Enento under innevarande år. Innehavet i Visa värde-

säkrades under andra kvartalet och innehavet i Enento avytt-

rades under tredje kvartalet.

Kostnaderna ökade till 7 029 mkr (3 440), främst till följd av

kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift och högre

personalkostnader. Ökningen motverkades till stor del av kost-

nader av engångskaraktär för retroaktiv moms och bedrägerier

under 2019. Konsultkostnader för att hantera penningtvättsrela-

terade utredningar uppgick totalt till 852 mkr (1 104). Personal-

kostnaderna ökade till följd av årliga löneökningar och fler antal

anställda.

Resultaträkning isammandrag, mkr 2020 2019

Räntenetto 1 417 735

Provisionsnetto –137 –13

Nettoresultat finansiella poster 71 716

Övriga intäkter 1 070 790

Summa intäkter 2 421 2 228

Personalkostnader 5 095 4 589

Övriga kostnader 1 934 –1 149

Summa kostnader 7 029 3 440

Resultat före kreditförluster

och nedskrivningar –4 608 –1 212

Kreditförluster och nedskrivningar 8

Resultat före skatt –4 616 –1 212

Skatt och minoriteten 246 –57

Årets resultat hänförligt till:

Aktie ägarna iSwedbank AB –4 862 –1 155

Heltidstjänster 6 068 5 612

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Koncernfunktioner & Övrigt

Bolagsstyrningsrapport 2020

13 januari

Erik Ljungberg rekryterades som

kommunikationsdirektör

Erik Ljungberg tillträdde i juli och ansvarar även för

varumärke, marknadsföring och hållbarhetsfrågor,

samt ingår i koncernledningen.

11 mars

Swedbank rapporterade troliga

sanktionsbrott till OFAC

Swedbank avlade en rapport avseende ett antal

transaktioner till U.S. Treasury’s Office for Foreign

Assets Control (OFAC) för vidare utredning.

14 mars

Rolf Marquardt rekryterades

som koncernriskchef

Rolf Marquardt tillträdde i oktober och ingår

ikoncernledningen.

18 mars

Estniska Finansinspektionens

föreläggande meddelades

Föreläggandet ställde krav på Swedbank AS (Estland)

att vidta åtgärder för att stärka AML-processer

och rutiner.

19 mars

Svenska Finansinspektionen

meddelar sanktionsbeslut

Swedbank varnades och ålades en sanktionsavgift

på fyra miljarder kronor för allvarliga brister i arbetet

att motverka penningtvättsrisker.

23 mars

Clifford Chance presenterade

sin utredning

Den internationella advokatbyrån Clifford Chance

presenterade sin utredning av bankens arbete mot

penningtvätt som de genomfört på uppdrag av

styrelsen iSwedbank.

28 maj

Swedbanks årsstämma hölls

Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Hans Eckerström,

Bengt Erik Lindgren och Biljana Pehrsson valdes till

nya ledamöter.

Göran Persson omvaldes av stämman till

styrelseordförande. På efterföljande konstituerande

sammanträde utsågs Bo Magnusson till vice

ordförande.

9 juli

Ledningsförändringar

Charlotte Rydin rekryterades som chefsjurist och

tillträdde ijanuari 2021.

Jon Lidefelt utses som chef för Baltisk bankverksamhet

och tillträdde 1 augusti 2020. Jon Lidefelt har

haft rollen som tillförordnad chef för Baltisk

bankverksamhet sedan årsskiftet 2019/2020.

18 september

Finansinspektionen meddelar att man

utreder misstänkt överträdelse av

marknadsmissbruksförordningen

19 november

Swedbank lämnade sin slutrapport

till estniska Finansinspektionen

Swedbank AS (Estland) lämnade sin slutrapport

om de åtgärder som vidtagits för att följa den

estniska Finansinspektionens föreläggande från

den 18 mars 2020.

Viktiga händelser under 2020 i urval

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Bolagsstyrningsrapport 2020

”

Styrelsen är av den fasta övertygelsen att noggranna

och väl genomtänkta processer för bolagsstyrning är

avgörande för att säkerställa en miljö med effektiv tillsyn

och tydligt ansvarsutkrävande. Det är också grundläggande

för en företagskultur som bygger på integritet.

Det är ett centralt led i styrelsens ständigt pågående

arbete med att upprätthålla förtroendet för banken att

trygga att sådana processer finns på plats.

I detta syfte inrättades ett nytt styrelseutskott med

bolagsstyrning som särskilt fokus.”

Göran Persson

Styrelseordförande

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Bolagsstyrningsrapport 2020

Swedbank har en viktig samhällsfunktion som bank för de många hushållen och före-

tagen. Banken har en stark förankring i Sparbanksrörelsen och i de länder där den är

verksam. Swedbank värnar om en sund och hållbar ekonomi för såväl våra kunder och

aktieägare som för samhället i stort. En förutsättning för detta är att förtroendet för

det finansiella systemet och för bankerna upprätthålls varvid en bolagsstyrnings-

modell med tydlig ansvarsfördelning och effektiv intern styrning och kontroll, risk-

hantering och regelefterlevnad utgör ett fundament. Därtill är det av yttersta vikt

att en sund riskkultur upprätthålls.

Under 2020 har Swedbank haft som högsta prioritet att värna och

upprätthålla kundernas, ägarnas och samhällets förtroende för

banken. Ett omfattande åtgärdsprogram har drivits, och fortsätter

att drivas, för att komma till rätta med de brister inom området för

motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism

( samlat kallat ”finansiell brottslighet”) som framkommit under

2019. Under året har banken kraftigt utökat sina resurser och

investerat i förbättrade rutiner, processer och systemstöd för att

stärka bankens förmåga att identifiera och motverka finansiell

brottslighet. Swedbank har utvärderat och förstärkt modellen och

ramverket för bolagsstyrning för att säkerställa att banken har en

ändamåls enlig bolagsstyrningsmodell där en effektiv koncern-

övergripande styrning, kontroll och riskhantering upprätthålls.

Utvärderingen har också syftat till att säkerställa att dotterbola-

gens verksam heter har en egen effektiv intern kontroll och risk-

hantering som är ändamålsenlig. En särskild utvärdering, Compli-

ance Transformation Program, har genomförts av bankens

regelefterlevnadsfunktion. Syftet med utvärderingen har varit

att förbättra och förstärka regelefterlevnadsfunktionens arbets-

sätt och att proaktivt säkra regelefterlevnad och att regulato-

riska krav möts. Banken har också utfört en genomlysning av den

interna företagskulturen och hur denna kan förbättras. Dessa

åtgärder syftar samman taget till att göra banken bättre rustad

för att bekämpa finansiell brottslighet men är också avgörande för

att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet på ett bättre,

effektivare och mer hållbart sätt.

Betydelsen av bolagsstyrning

God bolagsstyrning handlar om att koncernen, med utgångspunkt

från Swedbanks strategier, mål och värderingar, styrs så hållbart,

effektivt och ansvarsfullt som möjligt. Detta är av vikt för att upp-

rätthålla för troendet för Swedbank från aktieägare, kunder, medar-

betare och övriga intressenter samt för att säkerställa en effektiv

och god riskhantering och intern styrning och kontroll. God bolags-

styrning bidrar även till en väl fungerande och transparent intern

och extern informationsgivning. Beslutsprocesserna ska vara

enkla,transparanta och med tydliga ansvarområden. Det ska finnas

tydliga regler och rutiner för hantering av intressekonflikter och

effektiva verktyg för intern styrning, riskhantering och kontroll.

Företagskulturen ska präglas av transparens, integritet, regelefter-

levnad och risk med vetenhet. Swedbanks värderingar ska utgöra en

grund för beslutsfattande i den dagliga verksamheten och i med-

arbetarnas dagliga arbete.

Regelverk

Swedbank är ett svenskt publikt bankaktiebolag noterat på

Nasdaq Stockholm och ska inom ramen för god bolagsstyrning

bland annat följa:

• Aktiebolagslagen

• Lag om bank- och finansieringsrörelse

• Lag om värdepappersmarknaden

• Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden

• Årsredovisningslagen

• Regelverk för emittenter på Nasdaq Stockholm

• Svensk kod för bolagsstyrning

• Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk

och riktlinjer

Därutöver ska banken även följa ett stort antal regelverk som

beslutas på EU-nivå, bland annat:

• Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynkrav för

kreditinstitut och värdepappersföretag (”CRR”)

• Europaparlamentets och rådets förordning om marknads-

missbruk (”MAR”)

• Europaparlamentets och rådets förordning om dataskydd

(”GDPR”)

• EBA:s riktlinjer om intern styrning (”GL 11”)

• EBA:s riktlinjer om outsourcing

• ESMA och EBA:s gemensamma riktlinjer om lämplighetsbedöm-

ning av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattnings-

havare (”GL 12”)

Lagstiftning och regelverk har under de senaste åren blivit allt

mer omfattande och detaljerade. Sammantaget betyder det att

en allt större insats krävs från bankens sida för att säkerställa att

banken lever upp till samtliga relevanta regelverk. Lagstiftning

och regelverk som gäller för Swedbank implementeras genom ett

eget internt koncernregelverk. Genom de interna och externa

reglerna fördelas ansvaret för styrning, riskhantering och kontroll

samt uppföljning av verksamheten mellan aktieägare, styrelse

och vd. I den del av det interna regelverket som antas av styrelsen

ingår bland annat följande övergripande policyn:

• Governancepolicy

• Arbetsordningen för styrelsen och instruktionerna för

styrelsens utskott

• Policy för Internrevision

• VD-instruktion

• Koncernens övergripande riskramverk (ERM policy) och policy

för operativa risker

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

• Kreditpolicy

• Policy och Instruktion om motverkan av penningtvätt

och finansiering av terrorism

• Ersättningspolicy

• Policy för Compliance

• Policy för Risk

• Uppförandekod och policy för hantering av intressekonflikter

• Anti-korruptionspolicy

• Policy om jämställdhet, mångfald och inkluderande

• Hållbarhetspolicy och miljöpolicy

• Policy för finansiell rapportering

Ingen avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) eller

börsens regelverk (NASDAQ OMX, Stockholm) finns att rappor-

tera för 2020.

Swedbankkoncernen består av moderbolaget Swedbank AB

(publ) samt flera dotterbolag, bland annat dotterbankerna i de

baltiska länderna, Swedbank Robur, Swedbank Hypotek och Swed-

bank Försäkring. Tillsättandet och utvärdering av styrelseleda-

möter i dotterbolagen sker genom en intern nomineringsprocess.

Koncernen styrs genom en matrisorganisation som komplet-

terar den legala strukturen. Organisationsstrukturen ska säker-

ställa att banken löpande kan utöva styrning och kontroll, ha en

god internrapportering samt ha kontroll över de risker som kon-

cernen är eller kan förväntas bli exponerad för. Matrisorganisatio-

nen har även till syfte att åstadkomma ändamålsenlig samverkan

inom koncernen och säkerställa att verksamheten bedrivs effek-

tivt. Bankens bolagsstyrningsmodell anger ansvarsfördelningen

inom koncernen, där mandat och rollbeskrivningar syftar till att

skapa en tydlig och överblickbar fördelning av funktioner och

ansvarsområden.

Under 2020 har banken genomfört en översyn av bankens

bolagsstyrningsmodell. Syftet med översynen har varit att säker-

ställa att banken har en effektiv och tillfredställande bolagsstyr-

ningsmodell som är tydlig, enhetlig och i linje med gällande bolags-

styrningsprinciper. En utvärdering av de baltiska dotterbankernas

Illustrationen nedan visar den formella strukturen för bolagsstyrningen.

Rutornas nummer hänvisar till motsvarande numrerade avsnitt ibolagsstyrningsrapporten.

Utser

Rapporterar till/

Informerar/

Rekommenderar

Aktie ägare och bolagsstämma

Vd & koncernchef

Styrelse

Externrevision

Valberedning

Internrevision

Chef för

internrevision

Compliancefunktionen

Chef för

Compliancefunktionen

Revisionsutskott

Revisionsutskottets syfte är

att belysa eventuella brister

irutiner och organisation uti-

från styrning, riskhantering

och kontroll itillägg till att

granska att de interna och

externa revisorernas arbete

bedrivs på ett effektivt, opar-

tiskt och tillfreds ställande

sätt. Beslut tas istyrelsen.

Bolagsstyrningsutskott

Bolagsstyrningsutskottet

stödjer styrelsen i att fullgöra

sitt ansvar för den övergri-

pande bolagsstyrningsstra-

tegin ibanken och dess

dotter bolag. Beslut tas i sty-

relsen.

Risk- & Kapital utskott

Styrelsens Risk- och Kapital-

utskott stödjer styrelsen i att

säkerställ att det finns rutiner

för att identifiera och defi-

niera riskerna inom verksam-

heten samt att risktagandet

mäts och kontrolleras samt

bedömning av kapitalbehov.

Beslut tas i styrelsen.

Ersättnings utskott

Styrelsens Ersättnings-

utskott ska kontrollera att

ersättningssystemen i

banken generellt stämmer

överens med en effektiv risk-

hantering och att de är utfor-

made för att minska risken för

överdrivet risktagande.

Beslut tas i styrelsen.

Riskkontrollfunktionen

Koncernriskchef

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

styrelser, utskottsstrukturer och verkställande ledning har

genomförts. Vidare undersöktes hur banken bör hantera potenti-

ella konflikter mellan olika lagar och regler avseende styrning och

kontroll i Sverige respektive de baltiska länderna. Översynen har

bland annat resulterat i uppdateringar i flera grundläggande styr-

dokument inom koncernen med förtydligande kring ansvarsför-

delning, roller och rapporteringslinjer. Vidare har bankens över-

gripande riskramverk reviderats. Banken har även förbättrat

processen för kommunikation och uppföljning av dotterbolagens

implementering av koncernens interna regler. I tillägg till detta

kommer banken under 2021 genomföra utbildningsinsatser som

syftar till kunskapshöjning i bolagsstyrningsfrågor för besluts-

fattare i organisationen.

Aktieägare och bolagsstämma

Aktieägarnas inflytande utövas genom deltagande på

bolagsstämma. Enligt bankens bolagsordning ska årsstäm-

man hållas före utgången av april, och om särskilda skäl

finns senast den sista juni. Beslut på stämma fattas genom

acklamation eller votering. Swedbank har endast ett aktie-

slag, stamaktier, även kallade A-aktier. Aktierna berättigar

till vardera en röst.

Bolagsstämman beslutar bland annat om:

• Val av styrelse och styrelseledamöternas arvode, inklusive

ledamöternas ersättning för utskottsarbete

• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och vd

• Ändringar i bolagsordningen

• Val av revisor

• Fastställande av resultat- och balansräkning

• Disposition av bankens vinst eller förlust

• Riktlinjer för ersättningar till vd och vissa andra ledande

befattningshavare

Årsstämma 2020

Årsstämman 2020 hölls senare än planerat på grund av covid-19

pandemin. Årsstämman ägde rum den 28 maj i Stockholm. Totalt

873 aktieägare (varav färre än 50 aktieägare deltog fysiskt), mot-

svarande cirka 56 procent av rösterna i banken var represente-

rade på årsstämman. Vid tiden för årsstämmans genomförande

förelåg stor risk för spridning av det nya coronaviruset, och ett

antal försiktighetsåtgärder vidtogs för att begränsa riskerna.

Bland annat erbjöds aktieägare möjlighet att poströsta och att

följa bolagsstämman via länk. Styrelseledamöter som föreslagits

för omval och nyval följde stämman digitalt. Så gjorde även

koncern ledningen. Huvudansvarig revisor närvarade dock vid

Års stämman. Beslutsför styrelse fanns tillgänglig.

Några av de beslut som fattades på Årsstämman 2020 var:

• Fastställande av årsredovisning

• Att samtliga till årsstämman förfogande stående vinstmedel

skulle överföras i ny räkning. I samband med beslut enligt denna

punkt upplyste årsstämmans ordförande om att när covid-19

pandemins konsekvenser bättre kan överblickas avser styrel-

sen, om förutsättningar så föreligger, att kalla till extra bolags-

stämma för att aktieägarna då ska kunna ta ställning till frågan

om utdelning

• Antal styrelseledamöter beslutades till tio. Fem styrelse-

ledamöter omvaldes och fem nya ledamöter valdes in

• Göran Persson utsågs till styrelsens ordförande

• Ersättning till styrelseledamöter och revisor

• Förvärv av egna aktier för att underlätta värdepappersrörelsen

samt bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av

egna aktier utöver detta, för anpassning av bankens kapital-

struktur till rådande kapitalbehov

• Mandat att emittera konvertibler som kan konverteras

till aktier

• Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

• Koncernövergripande prestations- och aktiebaserat ersätt-

ningsprogram för 2020. Med anledning av detta och tidigare

beslutade program beslöts om överlåtelse av aktier (alternativt

annat finansiellt instrument i banken) till anställda omfattade

av programmen

• Principer för hur valberedning ska utses

• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter beviljades. Vad avser

styrelseledamöterna Lars Idermark och Ulrika Francke bevilja-

des de ansvarsfrihet då fler än hälften av de avgivna rösterna

röstade för ansvarsfrihet, dock att aktieägare som företrädde

mer än 10 procent av samtliga aktier i bolaget röstade mot

ansvarsfrihet

• Ansvarsfrihet beviljades ej för tidigare vd. Birgitte Bonnesen

för tiden fram till och med den 28 mars 2019

• Ansvarsfrihet beviljades tidigare tillförordnade vd Anders

Karlsson för tiden från och med den 28 mars 2019 till den

1oktober 2019

• Ansvarsfrihet beviljades vd Jens Henriksson från och med

den 1oktober 2019

Ansvarsfrihet är beviljad om aktieägare vid bolagstämman, som

företräder en majoritet av rösterna, röstar för att ansvarsfrihet

beviljas. Om årsstämman beslutar att bevilja ansvarsfrihet med-

för det att en talan om skadestånd till banken som huvudregel inte

får väckas mot de personer som omfattas av ansvarsfrihetsbeslutet.

En talan om skadestånd till banken får dock ändå väckas om aktie-

ägare företräder mer än 10 procent av samtliga aktier i banken

röstar mot ansvarsfrihet även om majoriteten av rösterna vid

bolagsstämman avgivits för ansvarsfrihet. Talan om skadestånd

ska i sådana fall väckas inom ett år från bolagsstämman. Om upp-

gifter som lämnats till bolagsstämman i årsredovisning, revisions-

berättelse eller på annat sätt inte i väsentliga hänseenden kan

anses vara riktiga och fullständiga kan tidsfristen vara längre,

dock längst fem år från utgången av det aktuella räkenskapsåret.

Ett beslut om ansvarsfrihet hindrar inte en aktieägare från att

väcka talan ieget namn för egen räkning*.

Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolags-

stämman och det högsta verkställande organet i banken. Utöver

att utse styrelsen ska Swedbanks årsstämma även fatta beslut

ifrågan om ansvarsfrihet för bankens styrelse och vd för den

räkenskapsperiod som de vid årsstämman framlagda redovis-

ningshandlingarna avser. Det innebär att årsstämman ska fatta

beslut om ansvarsfrihet för styrelse och vd.

* För mer information kring skadeståndsfrågor se Händelser efter 31 december 2020 sid 31.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Valberedningen

Årsstämman antog instruktion för valberedningens arbete

inför årsstämman 2021, som bland annat reglerar att styrel-

sen ska ha en vid var tid ändamålsenlig sammansättning

präglad av mångsidighet och bredd, avseende de bolags-

stämmovalda styrelseledamöternas kompetens, erfarenhet

och bakgrund. En jämn könsfördelning eftersträvas över tid.

Hänsyn ska tas till bankens verksamhet, utvecklingsskede

och förväntade framtida inriktning. Det är viktigt att styrel-

sen har ägarförankring, samtidigt som behovet av obero-

ende i förhållande till banken, bankledningen och bankens

större aktieägare, ska beaktas för styrelsen som helhet.

Vid Årsstämman 2020 fattades beslut om de principer som gäller

för hur valberedning ska utses inför stämman 2021. Dessa inne-

bär bland annat att valberedningen ska bestå av sex ledamöter,

vilka utgörs av representanter för de fem aktieägare med störst

aktieinnehav per den 31 augusti 2020, under förutsättning att

dessa önskar utse en ledamot. I annat fall går rätten att utse leda-

mot vidare till nästa aktieägare i storleksordning. Styrelsens ord-

förande är ledamot i valberedningen. Ledamöter i valberedningen

får ingen ersättning.

Valberedningen har som ett led i sitt arbete haft personliga

samtal med varje styrelseledamot om deras syn på hur styrelse-

arbetet fungerar. Styrelsens ordförande har inte varit närvarande

vid dessa samtal. Valberedningen har utifrån styrelseutvärde-

ringen, muntliga redogörelser och övrig information diskuterat

styrelsens sammansättning, vilka kompetenser som bör vara repre-

senterade i styrelsen och styrelsens storlek. Valberedningen har

gjort en intern lämplighetsbedömning av de föreslagna kandida-

terna och bland annat utvärderat kandidaternas erfarenhet och

kompetens, anseende, eventuella intressekonflikter och lämplighet.

Valberedningens arbete har under mandatperioden härutöver

innefattat:

• Att ta del av styrelseordförandens och vd:s syn på verksam-

heten och bankens utmaningar de närmaste åren samt behov

av kompletterande kompetens i styrelsen

• Att se över behovet av kompetens och diskutera styrelsens

sammansättning med hänsyn till Swedbanks strategier,

kommande utmaningar och krav i aktiebolagslagen

• Att ta hänsyn till bestämmelserna om antal uppdrag en

styrelse ledamot får inneha som ledamot i en bank av

Swedbanks storlek samt bedömt kandidaternas möjlighet

att lägga ned tillräckligt med tid på styrelsearbetet

• Att bedöma kandidaternas oberoende och eventuella intresse-

konflikter

• Att bedöma den sammanlagda kollektiva kunskapen och

expertisen i styrelsen

Valberedningens aktuella sammansättning inför årsstämman 2021

Ledamot Representerar

Lennart Haglund,

valberedningens ordförande

Sparbankernas Ägareförening

Ylva Wessén Folksam

Hans Sterte Alecta

Anders Oscarsson AMF och AMF Fonder

Peter Karlström Sparbanksstiftelserna

Göran Persson,

styrelseordförande

Swedbank AB (publ)

Styrelsen

Styrelsen har det övergripande ansvaret för Swedbanks

organisation, verksamhet och förvaltning. Detta ska ske på

ett hållbart sätt med kundens behov och sunt risktagande

ifokus för att säkerställa en långsiktig fortlevnad för

banken och för att upprätthålla förtroendet för banken.

Styrelsen består för närvarande av tio bolagsstämmovalda leda-

möter, vilka är valda för ett år. I styrelsen ingår även två arbets-

tagarrepresentanter med två suppleanter. Bankens styrelse upp-

fyller Svensk kod för bolagsstyrning (Kodens) krav avseende

antalet oberoende ledamöter. Samtliga ledamöter, förutom Göran

Bengtsson och Bo Bengtsson, anses oberoende i förhållande till

banken och bankledningen. Samtliga ledamöter anses vara obero-

ende i förhållande till bankens större aktieägare. Nuvarande för-

delning är 40 procent kvinnor och 60 procent män. Vd, koncern-

finanschef och styrelsens sekreterare närvarar vid styrelsens

möten, men är inte ledamöter av styrelsen. Styrelsens samman-

sättning presenteras på sidorna 50–53.

Styrelsens ansvar och ansvarsfördelning

Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolagsstämman

och det högsta verkställande organet. I enlighet med styrelses

fastställda arbetsordning beslutar styrelsen om mål, strategier,

ramar för verksamheten och affärsplan. Styrelsen tillsätter, entle-

digar och utvärderar vd, ser till att det finns effektiva system för

uppföljning och kontroll av verksamheten och att lagar och regler

följs samt säkerställer en öppen och korrekt informationsgivning.

Styrelsen ansvarar även ytterst för att banken har en effektiv och

ändamålsenlig organisation och bolagsstyrning.

Styrelsen utser respektive entledigar cheferna för funktionen

för riskkontroll (Group Risk), funktionen för regelefterlevnad

(Group Compliance) samt internrevision (Group Internal Audit)

samt beslutar om ersättning till dessa. Funktionen för intern-

revisionen är direkt underställd styrelsen.

Styrelsen ansvarar för att verksamheten, i enlighet med

externa och interna regler, är organiserad så att redovisning,

medels förvaltning (treasury), risker i verksamheten och bankens

ekonomiska förhållanden i övrigt hanteras på ett betryggande sätt.

Styrelsens ordförande har vissa angivna ansvarsområden,

vilka bland annat innefattar följande:

• Att leda styrelsens möten och arbete samt att uppmuntra

en öppen och konstruktiv diskussion

• Att tillse att styrelsen utvärderas årligen och att styrelsens leda-

möter erhåller nödvändig utbildning. Att följa vd:s arbete, vara

diskussionspartner och utgöra stöd till vd samt övervaka att

styrelsens beslut, instruktioner och anvisningar implementeras

• Att representera banken i ägarfrågor och andra väsentliga

frågor med investerare och andra intressenter

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Styrelsen har

dock utsett utskott som följer upp, bereder och utvärderar frågor

inom sina respektive områden inför beslut i styrelsen. Se vidare

nedan. Under hösten 2019 påbörjade styrelsen ett arbete med att

se över styrelsens utskott, vilket slutfördes i början av 2020 och

resulterade bl a i att ett nytt utskott etablerades; Bolagsstyrnings-

utskottet.

Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande

och vd beslutas årligen bland annat genom styrelsens arbets-

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ordning, Governancepolicy och instruktion för vd. I oktober 2020

genomfördes en utvärdering av styrelsearbetet för att bedöma

hur styrelsearbetet fungerar. En sammanställning av resultatet

har presenterats för styrelsen och valberedningen.

Styrelsens arbete

Under 2020 har det hållits 23 styrelsesammanträden, varav fem

per capsulam. En stor del av styrelsemötena har varit digitala med

anledning av covid-19-pandemin. Styrelsebeslut har fattats

enhälligt och ingen avvikande mening har antecknats i någon

beslutsfråga under året. Eventuella intressekonflikter och jävs-

situationer för styrelsens ledamöter anmäls vid varje möte och

innebär att ledamoten varken deltar i diskussioner eller beslut

iaktuell fråga.

Aktuella frågor under 2020 har bland annat varit följande:

• Årlig plan för styrelsens arbete och fastställande av viktiga

områden som styrelsen ska behandla

• Bankens strategiska plan med underliggande strategier

• Åtgärder för förbättrad kundnöjdhet och återställande av

förtroendet för banken

• Hållbarhetsfrågor i bankens verksamhet och affärsområden

• Stärkt fokus på kund och digitala kanaler

• Cybersäkerhet och informationssäkerhetsfrågor

• Bolagsstyrnings- och övriga regulatoriska frågor

• Frågor rörande finansiell brottslighet

• Översyn och uppdatering av bankens övergripande riskramverk

(ERM policy)

• Pågående myndighets undersökningar avseende historiska

händelser med koppling till koncernens arbete att motverka

finansiell brottslighet

• Årlig genomgång av policyn

• Den makroekonomiska utvecklingen och dess effekter på

banken, dess limiter och exponeringar

• Kapital- och likviditetsfrågor med särskild fokus på nya

kapitalkrav

• Likviditetsstrategier och upplåningsfrågor

• Den löpande verksamhetens risker och kapitalsituation,

inklusive den interna kapitalutvärderingsprocessen (IKU)

och andra stresstester

• Kreditbeslut där den totala koncernkreditlimiten överstiger

ett visst belopp samt avseende limiter för kreditrisk-

koncentrationer och krediter till bankens jävskrets

• Större pågående projekt inom banken

• Konkurrens- och omvärldsbevakning

• Internkontroll

• Ersättningsfrågor

• Utdelningsfrågor

• Successionsplanering

Under 2020 har styrelsen även haft ett fokus på de effekter

covid-19 pandemin haft på individer, företag och samhället i stort,

dels i Sverige och dels globalt. Styrelsen har erhållit regelbunden

uppdatering av dessa effekter och bland annat dess påverkan på

banken och bankens kunder och fattat relevanta beslut för att

hantera pandemins effekter.

Styrelsens kompetensutveckling

Styrelsen fastställer varje år en utbildningsplan. Under 2020

erhöll styrelsen bland annat fördjupad utbildning inom cyber-

säker het, kapitaltäckningsfrågor och finansiell styrning. Styrel-

sen har också fått en grundlig genomgång av MiFID (regelverk

avseende värdepappersmarknaden), IDD (regelverket för försäk-

ringsdistribution), hur dessa regelverk implementerats i bankens

verksamhet, och Marknadsmissbruksförordningen (MAR) och

hållbarhet i finansiella sektorn.

Nya styrelseledamöter har även genomgått en introduktions-

utbildning som syftar till att få fördjupad information om organi-

sationen och verksamheten, kontrollfunktionerna samt bankens

ramverk och modell för bolagsstyrning. Utöver detta genomför

styrelsen vanligtvis ett årligt styrelseseminarium med fördjupad

genomgång av ett eller flera områden. Mot bakgrund av covid-19

pandemin har en fördjupning under 2020 genomförts digitalt.

Strategidagen genomfördes i november 2020 där en djupgående

sektoranalys, strategisk trendanalys, bankens ekonomiska läge

samt privat- och företagsstrategi behandlades.

Styrelsens utskott

För beredning av styrelseärenden och möjlighet till fördjupning

inom vissa områden har styrelsen tillsatt ett antal utskott. Utskot-

ten ska bistå styrelsen genom att bereda styrelsefrågor. Styrelse-

utskotten har inte egen beslutanderätt, utan rekommenderar

beslut till styrelsen. Samtliga utskottsprotokoll och allt material

som bereds i utskotten finns tillgängligt för hela styrelsen.

Bolagsstyrningsutskott

Bolagsstyrningsutskottet etablerades i december 2019.

Detta utskott stödjer styrelsen i dess arbete med att över-

vaka och utvärdera att bankens bolagsstyrningsmodell och

processer är effektiva och ändamålsenliga och att dessa

inrättas i organisationen på sådant sätt att en effektiv styr-

ning och kontroll kan genomföras för koncernen i dess hel-

het. Utskottet ska även säkerställa att verksamheten har

klara och tydliga principer för rapportering, eskalering och

ansvarsfördelning.

”

Utskottet för bolagsstyrning

etablerades som svar på styrel-

sens krav på ytterligare förstärkning

av koncernens bolagsstyrning.

Utskottets främsta uppgift är att

biträda styrelsen i fullgörandet av

dess övervakning och ansvar vad

gäller koncernens styrningsmodell

och processer för bolagsstyrning och

intern kontroll.”

Josefin Lindstrand, ordförande

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Genom utskottet allokeras mer tid för fördjupad beredning av

bolagsstyrningsrelaterade frågor, inbegripet återkommande

översyn och utvärdering av styrelsens koncernövergripande prin-

ciper för bolagsstyrning samt intern kontroll och uppföljning av

dotterbolagens implementering av koncernens interna regler.

Utskottet ska även följa upp och koordinera myndighetsutred-

ningar med övergripande påverkan på koncernens verksamhet.

Arbetet i Bolagsstyrningsutskottet omfattar bland annat:

• Övervaka och utvärdera att koncernens interna regelverk

avseende bolagsstyrning är i linje med bästa branschpraxis

samt bankens kärnvärden och att regelverket har implemente-

rats tillfredställande i koncernen

• Övervaka och utvärdera att bolagsstyrningsstrukturen, inne-

fattande organisationsstrukturen, medför en väl definierad

beslutsordning och en tydlig ansvarsfördelning

• Följa utvecklingen inom bolagsstyrningsområdet, informera

styrelsen om materiella regelverksförändringar och ny

branschpraxis vad avser bolagsstyrning samt ge rekommenda-

tioner om ändrad strategi för bolagsstyrning

• I dialog med representanterna för styrelsens olika utskott årli-

gen utvärdera styrelsens utskottsstruktur och instruktioner

utifrån ett bolagsstyrningsperspektiv

• Övervaka materiella förändringar i koncernens organisations-

struktur i syfte att säkerställa att koncernens regulatoriska

åligganden samt dess interna regelverk för bolagsstyrning

efterlevs

• Övervaka att koncernens matrisorganisation kompletterar den

legala strukturen på ett sätt som medför användandet av

expertis, kunskapsöverföring och transparens (beträffande

exempelvis rapportering och eskalering) mellan dotterbolag

och moderbolag, samtidigt som de särskilda legala krav som

gäller för varje juridisk enhet iakttas

Ledamöter i Bolagsstyrningsutskottet

Sedan årsstämman 2020

Josefin Lindstrand, ordförande

Bo Bengtsson

Kerstin Hermansson

Bo Magnusson

Göran Persson

Fokus under 2020

Fokus under 2020 har bland annat varit tillsynen av en omfat-

tande pågående översyn av koncernens strukturer för bolags-

styrning och samtliga härtill relaterade processer, inklusive bland

annat en översyn av tilldelningen av roller, ansvarsområden och

principer för eskalering, intern styrning och kontroll. Därtill har ett

stort fokus varit kring pågående utredningar avseende Swed-

banks historiska tillkortakommanden avseende styrning och

kontroll av åtgärder mot penningtvätt i bankens baltiska dotter-

banker. Se iövrigt Swedbanks hållbarhetsrapport för ytterligare

information.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet ska, genom sitt arbete och i dialog med

den externa revisorn, chefen för internrevision, verkstäl-

lande direktören och koncernledningen, bistå styrelsen i

arbetet med att utvärdera tillförlitligheten och effektivite-

ten i den finansiella rapporteringen, identifiera eventuella

svagheter i den interna kontrollen med avseende på finan-

siell rapportering samt tillförsäkra att den externa revisorn

utför sitt arbete effektivt och opartiskt.

”

Det ankommer på revisions-

utskottet att stödja styrelsen

iatt säkerställa att banken har sund

intern kontroll och högkvalitativ finan-

siell rapportering, som är grundför-

utsättningar för en väl fungerande

styrning och en framgångsrik

affärsverk samhet i banken.”

Kerstin Hermansson, ordförande

Arbetet i styrelsens Revisionsutskott syftar till att säkerställa att

bankens vd etablerar och upprätthåller effektiva rutiner för risk-

hantering och intern kontroll vad gäller koncernens finansiella

rapportering. Rutinerna ska utformas i syfte att säkerställa till-

förlitligheten i den finansiella rapporteringen, regelefterlevnad

samt ändamålsenlighet och effektivitet i de administrativa pro-

cesserna och skydd av bankens tillgångar. Revisionsutskottet

informerar styrelsen om resultatet av externrevisionen och på

vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens

tillförlitlighet. Vidare föreslår utskottet åtgärder som fastställs av

styrelsen om brister observeras i den interna kontrollen och den

finansiella rapporteringen. Majoriteten av ledamöterna ska vara

oberoende i förhållande till banken och dess ledning. Minst en leda-

mot ska dessutom vara oberoende i förhållande till bankens större

ägare. Minst en ledamot ska ha kompetens inom redovisnings-

eller revisionsområdet. Chefen för internrevision är adjungerad

ledamot i utskottet.

Arbetet iRevisionsutskottet omfattar bland annat även:

• genomgång och utvärdering av koncernens finansiella

rapporterings process

• ansvar för kvaliteten i bolagets finansiella rapportering och

att rapporteringen uppfyller gällande krav

• ansvar för att delårsrapporter och bokslutskommuniké

granskas av den externa revisorn

• att träffa den externa revisorn vid varje rapporttillfälle

• granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet och

självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn

tillhandahåller andra tjänster än revision

• biträda vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut

om revisorsval

• att utvärdera chefen för internrevision

• genomgång och rekommendation av internrevisionens budget,

policy och instruktion och årsplan och rekommendation till

styrelsen för godkännande av dessa

• genomgång av internrevisionens kvartalsvisa avrapportering

och förslag på förbättringsåtgärder

• uppföljning av internrevisionens årsplan och strategiska

prioriteringar

• uppföljning av externrevisionens årsplan och diskutera

koordineringen mellan externrevisionen och internrevisionen

och synen på koncernens risker

• översyn av utskottets ansvarsområden

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Fokus under 2020

Fokus för revisionsutskottet har under 2020 varit att för å styrel-

sen vägnar övervaka den finansiella rapporteringen och den

interna kontrollen samt externrevisionen och dess oberoende.

Under 2020 har en ny interrevisionschef tillträtt. Därutöver har

det beslutats att öka resurserna för internrevision. Utskottet har

särskilt fokuserat på uppföljning av iakttagelser från intern- och

externrevision och att det förelegat en effektiv kontroll av den

finansiella rapporteringen.

Ledamöter i Revisionsutskottet:

Sedan årsstämman 2020

Kerstin Hermansson, ordförande

Bo Bengtsson

Göran Bengtsson

Bo Magnusson

Anna Mossberg

Risk- och Kapitalutskott

Styrelsens Risk- och Kapitalutskott stödjer styrelsen bland

annat i arbetet med att se till att det finns rutiner för att

identifiera och definiera riskerna inom verksamheten samt

att risktagandet mäts och kontrolleras. Ledamöterna

iutskottet har särskild kompetens och erfarenhet av risk-

och kapitalfrågor samt frågor rörande regelefterlevnad.

”

2020 var ett extraordinärt år ur

ett risk och compliance perspek-

tiv. Kommitténs arbete präglades i hög

grad av covid-19 pandemin och dess

konsekvenser på bankens riskexpone-

ring samt myndigheternas kritik mot

bankens regelefterlevnad vilket bland

annat resulterade i en sanktion från

svenska Finansinspektionen.”

Bo Magnusson, ordförande

Arbetet i Risk- och Kapitalutskottet omfattar bland annat:

• Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU) och bankens

kapitalisering

• Bankens kreditlimiter och exponeringar

• Upplåningsrelaterade frågor och strategier

• Ta del av och följa upp rapportering från Compliancefunktionen.

• Översyn av koncernens övergripande riskramverk (ERM policy)

och policy för operativa risker

• Uppföljning och beredning av månatlig riskrapport från Group

Risk, som bland annat innehåller redogörelse för koncernens

risker. En närmare beskrivning av koncernens risker finns

i notK3

• Uppföljning och beredning av Compliancefunktionens kvartals-

visa rapportering av koncernens compliancerisker och avvikelser

• Uppföljning och beredning av Compliance- och Riskfunktionernas

årsplaner

Fokus under 2020

En viktig uppgift under 2020 var hanteringen av covid-19 pande-

mins påverkan på bankens riskexponering. Stort fokus har också

varit på framtagandet av ett nytt koncernövergripande ramverk

för riskhantering, Enterprise Risk Management Policy, vilket

antogs av styrelsen i december. Därtill har utskottet fokuserat

på det pågående förbättringsarbetet inom regelefterlevnads-

området, speciellt vad gäller finansiell brottslighet.

Ledamöter i Risk- och Kapitalutskottet:

Sedan årsstämman 2020

Bo Magnusson, ordförande

Göran Bengtsson

Bengt-Erik Lindgren

Josefin Lindstrand

Göran Persson

Ersättningsutskott

Styrelsens Ersättningsutskott ska bland annat kontrollera

att ersättningssystemen i banken generellt stämmer över-

ens med en effektiv riskhantering och legala krav. Ersätt-

ningssystemen måste följa tillämpliga regler, såsom

exempel vis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), Finans-

inspektionens riktlinjer och Europeiska bankmyndighetens

riktlinjer för ledande befattningshavare.

Utskottets ledamöter ska ha relevant praktisk erfarenhet av

arbete med ersättning till ledande befattningshavare, rörliga

ersättningar och riskhantering. Vidare ska utskottets ledamöter

ha den kunskap och erfarenhet av riskanalys som krävs för att

kunna göra en oberoende utvärdering av lämpligheten i bankens

ersättningspolicy. Ledamöterna ska vara oberoende i förhållande

till såväl banken som dess ledning. Läs mer om ersättningar

iSwedbank längre fram i bolagsstyrningsrapporten samt

i not K13.

Arbetet i Ersättningsutskottet omfattar bland annat:

• Lön, pension, rörlig ersättning och övriga förmåner för

koncern ledningen i enlighet med årsstämmans riktlinjer

och för chefen för Internrevision.

• Styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för

ersättning till ledande befattningshavare

• Allokering och utvärdering av bankens prestations- och aktie-

baserade ersättningsprogram och övriga frågor samman-

hängande med Programmen

• Swedbanks ersättningspolicy

• Beslut enligt eller avvikelser från policys inom ersättnings-

området

• Årlig granskning och utvärdering av ändamålsenligheten

iinstruktionerna för ersättning

• Beredning och rekommendation till styrelsen om ersättning till

konsulter i de fall den sammanlagda ersättningen för uppdraget

överstiger en viss summa

• Översyn av löneskillnader för att säkerställa att dessa inte är

osakliga

• Frågor rörande processen för nominering av styrelseledamöter

i materiella dotterbolag samt instruktionen för bankens interna

nomineringskommitté

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Ledamöter i Ersättningsutskottet:

19 juni 2019 – 28 maj 2020 Sedan 28 maj 2020

Göran Persson, ordförande

Bodil Eriksson

Bo Magnusson

Anna Mossberg

Göran Persson, ordförande

Bo Magnusson

Anna Mossberg

Biljana Pehrsson

Hans Eckerström

Vd och koncernchef

Vd tillika koncernchef svarar för bankens löpande förvalt-

ning och är den tjänsteman som ytterst ansvarar för att

styrelsens strategiska inriktning och andra beslut fattade

av styrelsen implementeras och följs i affärsområden och

dotter bolag, samt att riskhantering, styrning, IT-system,

organisation och processer är tillfredsställande. Vd repre-

senterar banken externt i olika angelägenheter, leder arbe-

tet i koncernledningen samt fattar beslut efter samråd med

dess ledamöter.

Vd har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till underordnade

eller till koncernkommittéer, men ansvaret ligger alltjämt hos vd.

Kommittéerna har i sig ingen kollektiv beslutsförhet, utan beslu-

ten fattas av ordföranden i respektive kommitté, alternativt eska-

leras beslutet till vd. Styrelsens syn på vd:s särskilda ansvarsom-

råden framgår bland annat av styrelsens Governancepolicy och

Instruktion för vd. Vd ansvarar för att styrelsens beslut, policyer

och instruktioner följs i verksamheten samt utvärderas årligen.

Vd fastställer koncernövergripande regler för intern kontroll.

Som stöd i den interna kontrollen har vd ett antal uppföljande

enheter inom koncernen, främst funktionen för Group Finance,

Group Risk och Group Compliance. Uppföljning sker genom regel-

bundna skriftliga rapporter och fördjupade uppföljningsmöten

med cheferna för de olika koncernfunktionerna och med affärs-

områdena. Se mer information i Styrelsens rapport om intern

kontroll avseende den finansiella rapporteringen på sidan 49.

Vd ansvarar också för att koncernen har en strategi för kompe-

tensförsörjning.

Koncernledning, andra kommittéer och forum

Koncernledningen (GEC) är vd:s beslutsförberedande forum och

bestod fram till årsskiftet av 14 ledamöter.

Koncernledningen består av: vd, affärsområdescheferna för

Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet, Stora företag

och Institutioner, koncernfinanschefen, koncernkreditchefen,

cheferna för Anti Financial Crime, Group Financial Products and

Advice, Digital Banking and IT, Group Risk, Group Compliance,

Group Human Resources and Infrastructure, Group Communica-

tion and Sustainability och Group Legal. Chefen för Special Task

Force är adjungerad till koncernledningen. Ett stort antal av med-

lemmarna är personer med direkt affärsansvar och koncernled-

ningen fyller därför även en viktig funktion för ömsesidigt infor-

mations- och tankeutbyte. Koncernledningen sammanträder

normalt veckovis. Syftet med veckovisa möten är bland annat att

säkerställa en enhetlig översyn och transparens i frågor av vikt för

banken och koncernen.

Koncernledningen tar fram förslag på ersättningssystem och

lämnar förslag till rörlig ersättning för medarbetarna till styrel-

sens ersättningsutskott. Synen på ersättning är att den i möj-

ligaste mån ska vara individuellt utformad och uppmuntra var och

en att prestera i linje med Swedbanks mål, strategi och vision

samt bidra till ett sunt risktagande.

Utöver koncernledningen (GEC) finns bland annat följande

kommittéer: Group Asset Allocation Committee (GAAC), Group

Risk and Compliance Committee (GRCC), Group Investment

Committee (GIC), Swedbank Business Ethics Committee och

Group Crisis Management Team (GCMT).

GAAC leds av koncernfinanschefen. Syftet med GAAC är

bland annat att hålla ihop den finansiella styrningen avseende

kapital, likviditet, finansiering och skattefrågor men också

styrnings frågor.

GRCC leds av chefen för Group Risk som tillsammans med

chefen för Compliance efter samråd med övriga ledamöter i GRCC

lämnar rekommendationer till styrelse och vd. GRCC ska bidra till

den strategiska planeringen av koncernens riskaptit för att säker-

ställa samstämmighet ur ett riskperspektiv.

GIC leds av koncernfinanschefen. GIC planerar och prioriterar

koncernens strategiska investeringar och säkerställer att det står

i överensstämmelse med bankens strategi.

GCMT leds av chefen för operativa risker och sammankallas vid

behov för hantering av akuta krissituationer.

Kommittéer motsvarande de kommittéer som nämns ovan,

finns även på andra nivåer i organisationen.

Några prioriterade frågor för koncernledningen under 2020

Koncernledningen har under 2020 hanterat en mängd frågor

varav följande är ett urval:

• Hjälpa våra kunder under covid-19 pandemin

• Säkerställt att bankens medarbetare kan arbeta hemifrån

i så stor utsträckning som möjligt under covid-19 pandemin

• Utvärdering av kulturen i Swedbank

• Omfattande åtgärdsprogram för att förbättra rutiner, system-

stöd och processer för att förebygga alla olika typer av finan-

siell brottslighet

• Myndighetsutredningar avseende bankens arbete med att

förhindra finansiell brottslighet

• Satsningar för ökat förtroende och kundvärde

• Intern kontroll och riskhantering, som exempelvis uppdaterad

policy för koncernens samtliga riskslag

• Kapital- och likviditetsfrågor

• Investerarmöten

• Hållbarhetsfrågor, som exempelvis att Swedbank under 2020

kom att ingå i Dow Jones Sustainability Index

• Intern och extern kommunikation i samband med 200-års-

firandet av Swedbank

• Fortsatt arbete med IT-utveckling och driftsäkerhet

• Konkretisera bankens strategiska inriktning

Intern kontroll och riskhantering

Grunden för ett välfungerande riskarbete är en god och gemen-

sam riskkultur. Bankens funktioner för intern kontroll och risk-

hantering bygger på tre försvarslinjer.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Första försvarslinjen – affärsverksamhetens riskhantering

Den första försvarslinjen utgörs avalla riskhanteringsaktivi-

teter som bedrivs avverksamheteninom affärsområden, pro-

duktområden och gruppfunktioner.Affärsverksamhetentar,

eller utsätts för, risker och ansvarar för kontinuerlig och aktiv

riskhantering.Verksamhetenäger sina risker inom respektive

ansvarsområdeochär ocksåansvarig för att det finns struktu-

rerförinterna kontrolleroch tillförlitliga processer som säker-

ställeratt risker identifieras,bedöms, hanteras, övervakas,

rapporterasoch hållsinomramarna för koncernens riskaptit och

ienlighet medramverket förriskhantering.Första linjen ansvarar

även för att etablera en struktur för styrning för att säkerställa

att externa och internaregelverkskrav uppfylls.En viktig del av

det omarbetade riskhanteringsramverket har varit atttydlig-

göradet yttersta riskhanteringsansvaret av första linjen.

Andra försvarslinjen – oberoende kontrollfunktioner

Den andra försvarslinjen utgörs av deoberoendeinterna kontroll-

funktionerna, risk-organisationen(Group Risk)ochcompliance-

organisationen(GroupCompliance).Dessa funktioner fastställer

ramverket för riskhantering somtäcker alla materiella risker

i koncernen. Ramverket styr hur risker identifieras, bedöms, mäts,

hanteras, övervakas och rapporteras. Andra försvarslinjen över-

vakar och bedömer även att effektiva riskhanteringsprocesser

och kontroller är implementerade av relevantariskägare.Andra

försvarslinjen utmanar och validerar första linjens riskhanterings-

aktiviteter, kontrollerar och analyserar koncernens materiella

risker och förser vd och styrelse med oberoende riskrapportering.

Andra försvarslinjen är organisatoriskt oberoende från första

linjen och ska inte utföra operativa aktiviteter i affärsverksam-

heten eller den enhet de övervakar och kontrollerar.

Group Risk

Rolf Marquardt, Koncernriskchef

(Group Risk)

I Swedbank finns en oberoende riskkontrollfunktion, Group Risk,

som arbetar med koncernens riskhantering. Chefen för Group Risk

är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse. Group

Risk ger en koncernövergripande helhetssyn över alla risker,

ansvarar för koncernens ramverk för riskhantering och försäkrar

styrelse och vd att koncernens riskhanteringsprocesser är adek-

vata och tillräckliga i förhållande till riskaptiten styrelsen beslutat.

Group Risk stöttar och supporterar även affärsverksamheten för

att driva och upprätthålla en stark och hållbar riskkultur. Group

Risk prioriterar resurserna till de områden där de väsentligaste

riskerna finns.

Styrelsens riskpolicy (Policy on Enterprise Risk Management,

ERM) samt Policyn för Group Risk innehåller ramverk samt beskri-

ver roller och ansvar gällande riskstyrning, riskhantering och

riskkontroll.

Group Compliance

Ingrid Harbo, Chef Group Compliance

I Swedbank finns en oberoende regelefterlevnadsfunktion,

Group Compliance, som arbetar med koncernens hantering av

regelefterlevnadsrisker. Chefen för Group Compliance är direkt

underställd vd och rapporterar till vd och styrelse om koncernens

regelefterlevnad.

Group Compliance har till uppgift att föreslå och definiera

minimistandarder inom områdena penningtvätt, finansiering av

terrorism, finansiella sanktioner och kundskydd (innefattandes

bland annat dataskyddsområdet) och övervaka hanteringen av

regel efter levnaden inom koncernen. Huvudsakliga aktiviteter

för Group Compliance är löpande kontroller av koncernens regel-

efterlevnad samt råd och stöd till verksamheten för att säker-

ställa att beslut är förenliga med styrelsens riskaptit och tolerans-

nivåer avseende regelefterlevnadsrisker.

Compliancefunktionens arbete, som styrs av bankens

Compliance policy (Policy for Group Compliance), är riskbaserat

och planeras utifrån en årlig riskbedömning av verksamhetens

compliancerisker.

Tredje försvarslinjen – Internrevision

Ana Maria Matei, Chef för Internrevision

I Swedbank finns en oberoende funktion för internrevision, Group

Internal Audit. Chefen för Internrevisionen utses av och rapporte-

rar till styrelsen och är därigenom oberoende i förhållande till den

verkställande ledningen.

Internrevisionens granskningar syftar till att skapa förbätt-

ringar i verksamheten genom oberoende utvärdering av bankens

processer för bolagsstyrning, riskhantering, och internkontroll.

Samtliga bankens aktiviteter och koncernbolag under tillsyn av

en finansiell tillsynsmyndighet samt andra koncernbolag som

styrelsen bedömer vara väsentliga från tid till annan omfattas av

internrevisionens arbete. Uppdraget grundas på en av styrelsen

fastställd policy och utförs utifrån en riskbaserad metodik i enlig-

het med internationellt accepterade standarder utgivna av IIA

(Institute of Internal Auditors). Internrevisionen upprättar en årlig

riskanalys och en revisionsplan som fastställs av styrelsen, men

som vid behov ändras och uppdateras. Revisionsrapporter till-

ställs företagsledningen och slutsatser av dessa, tillsammans med

de åtgärder som ska vidtas och statusen för dessa, sammanställs

i kvartalsvisa avrapporteringar som föredras i revisionsutskottet

och styrelsen.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Externrevision

Externrevisorn väljs av årsstämman för en period som gäller

till utgången av nästkommande årsstämma. Den externa

revisorn är en oberoende granskare av bankens räkenskaper

och ska avgöra om dessa i allt väsentligt är korrekta och full-

ständiga samt ger en rättvisande bild av bankens finansiella

ställning och resultat. Revisorn ska också granska att dessa

är upprättade enligt gällande lagar och rekommendationer.

Revisorn granskar också styrelsens och vd:s förvaltning.

Enligt bankens bolagsordning ska banken ha lägst en och högst

två auktoriserade revisorer och till revisor får även registrerat

revisions bolag utses. Huvudansvarig är auktoriserade revisorn

Anneli Granqvist. PwC är sedan årsstämman 2019 utsett till

revisions bolag. Vid årsstämman föredrar den externa revisorn

revisions berättelsen och beskriver granskningsarbetet.

Under 2020 har den externa revisorn löpande avrapporterat

till revisionsutskottet vid sex tillfällen. Revisorn har också deltagit

i ett styrelsemöte under året då en sammanfattande rapportering

av årets granskning i sin helhet gjordes. Revisorn har träffat ord-

föranden i Revisionsutskottet samt ledningen och övriga verk-

samhetsansvariga regelbundet. Swedbanks delårsrapporter

granskas även översiktligt av bankens revisor. Även hållbarhets-

redovisningen har översiktligt granskats. Ersättning till koncer-

nens revisor redovisas i not K14. Revisionsutskottet utvärderar

revisorn årligen för att försäkra sig om att dennes saklighet och

oberoende inte kan ifrågasättas. Revisorn bekräftar årligen sitt

oberoende i revisions berättelsen.

Koncernstruktur

En effektiv operativ struktur är viktig för styrningen av banken.

Koncernstrukturen anger ramarna för olika roller, funktioner och

rapportvägar inom banken. Bankens koncernstruktur är uppdelad

i affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. Vd

beslutade i december 2019 om en ny koncernstruktur som trädde

ikraft 1 januari 2020. Organisationsförändringen innebar bland

annat att koncernfunktionerna Digital Banking och Group IT slogs

samman till en enhet som också tog över ansvaret för konsument-

betalningar och kortverksamhet. Digital Banking and IT utvecklar

även och förvaltar de digitala kanalerna samt de verktyg som

används i kundmötet. Enheten Customer Value Management

Vd-staber Special Task Force

Group Risk

Group Compliance

CFO Office

Group Credit

Anti-Financial Crime

Group Communication

& Sustainability

Group Human Resources

& Infrastructure

Group Legal

Stora företag

och Institutioner

Svensk

bankverksamhet

Internrevision

Swedbank Group

Baltisk

bankverksamhet

Gruppfunktioner

Digital

Banking & IT

Group Financial

Products & Advice

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

(CVM) upplöstes och stora delar inordnades i affärsområdet

Svensk bankverksamhet, som därmed tagit över koordinering av

kundstrategier, utveckling av kunderbjudandet samt hantering av

kampanjer. Funktionerna för cash management, PayEx och betal-

ningsinfrastruktur inordnades i affärsområdet Stora företag och

institutioner. Bankens finansiella produkter samlades i en ny

enhet, Group Financial Products and Advice, vilket innebar att de

tidigare enheterna Group Savings och Group Lending and Pay-

ments upplöstes. Den nya enheten ansvarar för att tillhandahålla

produkter och tjänster inom sparande, försäkringar och lån samt

säkerställa en effektiv rådgivningsprocess och ge affärsstöd till

de medarbetare som möter kund.

Affärsområden

Verksamheten i banken bedrivs i tre affärsområden: Svensk

bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet och Stora företag och

Institutioner. Affärsområdescheferna är direkt underställda vd.

Affärsområdescheferna har ett heltäckande ansvar för affärs-

områdets verksamhet och rapporterar löpande till vd.

Inom affärsområdeschefens ansvar ligger att:

• implementera gruppens strategier och sammanställa affärs-

planer för respektive affärsområde samt se till att dessa

genomförs och rapporteras till vd

• säkerställa och skapa rapporterings- och eskaleringsrutiner för

att lyfta frågor för information alternativt beslut på vd- eller

styrelsenivå

• tillse att policyer och instruktioner implementeras inom affärs-

området

• ansvara för kunderbjudande och produktutveckling

• ansvara för att integrera hållbarhetsaspekter i affärsbeslut och

arbetssätt

• ansvara för lönsamhet och finansiell stabilitet inom affärs-

området

• övervaka, följa upp och hantera affärsområdets tillgångar,

skulder och lönsamhetsutveckling

• upprätthålla ett sunt system för internkontroll för att säker-

ställa att risker identifieras och hanteras i enlighet med

bankens riskaptit

• ansvara för att affärsområdet effektivt implementerar

bankens bolagsstyrningsmodell

Koncernfunktioner

Koncernfunktionernas uppgift är att stödja vd och koncernens

affärsverksamhet samt att skapa koncerngemensamma arbets-

sätt, säkerställa styrning, kontroll och uppföljning i koncernen

samt att tydliggöra Swedbanks vision och strategi. I koncern-

funktionernas uppgifter ingår att ta fram koncerngemensamma

policyer och instruktioner för styrelsen och vd att fastställa.

Dessutom utvecklas andra koncernövergripande interna regler,

vilka beslutas av chefen för respektive koncernfunktion. Syftet

med de koncernövergripande reglerna och processerna är att

stödja vd och koncernens affärsverksamhet samt att tydliggöra

Swedbanks vision, syfte, värderingar och strategi samt minimera

riskerna i verksamheten. Till koncernfunktionernas uppgifter hör

också att skapa och följa upp koncerngemensamma arbetssätt,

vilka utgör ett stöd för affärsverksamheten samt underlättar

erfarenhetsutbyte mellan bankens olika marknader. De ansva-

rar för att sammanställa och analysera rapportering till vd och

styrelse samt att ge förslag på lösningar av frågor som kräver

omedelbar åtgärd inom sitt respektive område och därmed skapa

en effektiv lösning på problemet. Chefen för respektive koncern-

funktion har rätt till fullständig insyn i affärsverksamheten för

att kunna fullgöra sitt åtagande.

Ytterligare information om Swedbanks bolagsstyrning

På bankens hemsida (www.swedbank.com) under rubriken ”Om

oss” finns en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor vilken

bland annat innehåller:

• Swedbanks bolagsordning

• valberedningens principer och arbete

• information om Swedbanks årsstämmor sedan 2011

• information om ersättningar i Swedbank samt utvärdering av

riktlinjerna för ersättning till Swedbanks ledande befattnings-

havare

• bankens uppförandekod

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Styrelsens rapport om intern

kontroll avseende den finansiella

rapporteringen

Styrelsen har det yttersta ansvaret för att den finansiella rapporteringen följer

externa regelverk samt ansvarar för att intern kontroll avseende finansiell rapportering

(IKFR) följs upp. IKFR baseras på nedanstående fem internkontrollkomponenter.

Kontrollmiljö – styrelsen och ledningen lägger grunden

för den interna kontrollen

För att säkerställa en tillförlitlig rapportering tar Swedbanks

interna kontroll sin utgångspunkt i bankens organisationsstruk-

tur, policyer och instruktioner beslutade av styrelsen. Utöver

detta finns ett direktiv specifikt upprättat för IKFR, utfärdat av

Swedbanks koncernfinanschef.

Det finns ett koncernövergripande IKFR-ramverk vilket

grundar sig på bankens vision, syfte och värderingar (läs mer

på årsredovisningens första uppslag). IKFR-ramverket syftar

till att ge en rimlig säkerhet om tillförlitligheten i den finansiella

rapporteringen.

Riskanalys – riskbedömning utifrån väsentlighet

och komplexitet

Riskhantering är en integrerad del av affärsverksamheten.

I första hand ansvarar respektive enhetschef för riskhantering

och riskbedömning inom verksamheten samt i den finansiella

rapporteringsprocessen.

Riskbedömning inom IKFR-ramverket utförs på koncernnivå

för att identifiera och skapa förståelse för riskerna i den finansiella

rapporteringen, både vad gäller väsentlighet och komplexitet.

Riskbedömningen används även som utgångspunkt för att

bestämma vilka områden som ska omfattas av ramverket.

Kontrollaktiviteter – kontroller på olika nivåer

För att säkerställa tillförlitligheten i den finansiella rapporte-

ringen utförs kontroller på flera nivåer i banken. Dessa är upp-

delande enligt IKFR-ramverkets strukturerade kontroller, enligt

kategorierna: Koncernövergripande kontroller, kontroller på

process- och transaktionsnivå samt generella IT kontroller.

Efterlevnad – Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av de kontroller som ingår i IKFR ramverket utförs

regelbundet genom självutvärdering för att säkerställa tillför-

litligheten i processen för finansiell rapportering. Utfallet från

självutvärderingen används som stöd för att övervaka tillförlitlig-

heten i den finansiella rapporteringen.

Kommunikation – Analys och rapportering

Resultatet av självutvärderingen sammanställs och analyseras

av IKFR avdelningen för att identifiera materiella risker för fel i den

finansiella rapporteringen. Resultatet från analysen rapporteras

till Swedbanks koncernfinanschef och revisionsutskott på

kvartals basis.

IKFR

Uppföljning

Information och

kommunikation

Riskanalys

Kontroll-

aktiviteter

Kontrollmiljö

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Styrelse

1) Innehav per 31 december 2020

Göran Persson Bo Magnusson Bo Bengtsson Göran Bengtsson Hans Eckerström Kerstin Hermansson

Födelseår

Född 1949

Styrelseordförande sedan 2019

Född 1962

Vice ordförande sedan 2019

Född 1966

Styrelseledamot sedan 28 maj 2020

Född 1967

Styrelseledamot sedan 28 maj 2020

Född 1972

Styrelseledamot sedan 28 maj 2020

Född 1957

Styrelseledamot sedan 2019

Födelseår

Aktieinnehav

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 35000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 20 000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 2500

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 1 000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 50 000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 1 000

Aktieinnehav

I Swedbank

som:

■ Styrelseordförande

■ Ersättningsutskottet, ordförande

■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 23/23 ■ 10/10

■ 11/11 ■ 8/8

Totalt årsarvode: ■ 2630000

■ 105000 ■ 250000 ■ 240 000

Göran Persson har en gedigen erfaren-

het av att leda styrelsearbetet i både

statligt ägda och privata bolag. Han

bidrar med sitt samhällsengagemang

och stora nätverk, samt har en bred

erfarenhet av nationella och interna-

tionella ekonomiska frågor och hållbar

utveckling.

■ Vice ordförande

■ Ersättningsutskottet, ledamot

■ Risk- och Kapitalutskottet, ordförande

■ Revisionsutskottet, ledamot

■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 22/23 ■ 10/10

■ 11/11 ■ 6/6 ■ 17/17

Totalt årsarvode: ■ 885 000

■ 105000 ■ 430 000 ■ 240 000

■ 240 000

Bo Magnusson har mångårig erfarenhet

från finansbranschen i Sverige och

internationellt, både som anställd i

ledande befattningar och i styrelseord-

föranderoller. Förutom bred kompetens

från finanssektorn, bidrar han med kun-

skaper från fastighetsbranschen.

■ Styrelsen, ledamot

■ Revisionsutskottet, ledamot

■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 11/11 ■ 3/3 ■ 8/8

Totalt årsarvode: ■ 605 000

■ 240 000 ■ 240 000

Bo Bengtsson bidrar i styrelsen med

lång erfarenhet av bank- och finans-

branschen och har innehaft flertal höga

chefsbefattningar i Sparbanksrörelsen

varav många år som VD. Bo är idag VD

iSparbanken Skåne.

■ Styrelsen, ledamot

■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

■ Revisionsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 11/11 ■ 6/6 ■ 3/3

Totalt årsarvode: ■ 605 000

■ 250 000 ■ 240 000

Göran Bengtsson bidrar till styrelsen

med sin långa erfarenhet av bank- och

finansbranschen. Göran har haft flertal

chefspositioner i Swedbank inom kredit-

området och är idag VD i Falkenbergs

Sparbank.

■ Styrelsen, ledamot

■ Ersättningsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 10/11 ■ 6/6

Totalt årsarvode: ■ 605 000

■ 105 000

Hans Eckerström som har en lång bak-

grund som partner och anställd i Nordic

Capital och styrelseuppdrag inom bland

annat investeringsföretag, bidrar till

styrelsen med sin affärskompetens och

erfarenhet från finansverksamhet.

■ Styrelsen, ledamot

■ Revisionsutskottet, ordförande

■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 23/23 ■ 6/6 ■ 17/17

Totalt årsarvode: ■ 605 000

■ 395 000 ■ 240 000

Kerstin Hermansson bidrar i styrelsen

främst med sin kompetens inom frågor

som rör värdepappersmarknaden, regle-

ring av och regelefterlevnad i finans-

marknaden. Hon har mångårig erfaren-

het från den europeiska

värde pappersmarknaden.

I Swedbank

som:

Ledamotens

oberoende

Oberoende iförhållande till banken och

bankledningen och oberoende iför-

hållande till bankens större aktieägare.

Oberoende iförhållande till banken och

bankledningen och oberoende iför-

hållande till bankens större aktieägare.

Beroende i förhållande till banken och

bankledning men oberoende i för-

hållande till bankens större aktieägare.

Beroende i förhållande till banken och

bankledning och oberoende i för-

hållande till bankens större aktieägare.

Oberoende i förhållande till banken och

bankledningen och oberoende i för-

hållande till bankens större aktieägare.

Oberoende i förhållande till banken och

bankledningen och oberoende i för-

hållande till bankens större aktieägare.

Ledamotens

oberoende

Utbildning

Universitetsstudier i Sociologi och

Statsvetenskap

Högre bankutbildning Högskolestudier, ledarskapsutbildning

med mera.

Ekonomie kandidat, Högskolan i Borås Civilingenjör, Maskinteknik, Chalmers

tekniska högskola

Civilekonom, Handelshögskolan vid

Göteborgs universitet

Jur. kand., Lunds universitet

Utbildning

Bankspecifik

erfarenhet

Bankstyrelse: 6 år (2015) Operativ: 29 år

Bankstyrelse: 8 år (2013)

Operativ: 22 år

Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020)

Operativ: 31 år

Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020)

Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020) Operativ: 9 år

Bankstyrelse: 2 år (2019)

Bankspecifik

erfarenhet

Arbetslivs-

erfarenhet

Sveaskog, Ordförande • Scandinavian

Air Ambulance, Ordförande • Sveriges

Statsminister • Sveriges Finansminister

• Wiklöf Holding AB, ledamot

SBAB Bank AB och Sveriges Säker-

ställda Obligationer AB, Ordförande •

Carnegie Holding AB och Carnegie

Investment Bank AB, Ordförande • NS

Holding AB och Fastighetsbolaget

Norrporten AB, Ordförande •

4T-WyWallet, Ordförande • Ställföre-

trädande koncernchef i SEB

Sparbanken 1826, Vd • Kristianstads

Sparbank, Vd • Kristianstads Sparbank,

Marknadschef • Ikanobanken, stf Bank-

chef och ansvar för marknad och

produkt utveckling

Regionkreditchef Swedbank AB • Före-

tagschef Sparbanken Sjuhärad AB

Nobia, ordförande • Nordstjernan AB,

styrelseledamot • Anställd och Partner,

NC Advisory AB, Nordic Capital •

Manager, Arthur D. Little

Svenska Fondhandlareföreningen, Vd •

Enskilda Securities AB, Global Head of

Legal & Compliance • SEB, Värde-

pappers jurist • Jacobsson& Ponsbach

Fondkommission AB, Notariats jurist •

Medlem av den europeiska värde-

pappers- och marknadsmyndighetens

(ESMA) samrådsgrupp

Arbetslivs-

erfarenhet

Andra

väsentliga

uppdrag

JKL Group, rådgivare • LKAB, Ord-

förande • Scandinavian Biogas Fuels

International AB, Ord förande •

Greengold Group AB, Ordförande

Rikshem AB, Ordförande • Rikshem

Intressenter AB, Ordförande • KBC Bank

NV, ( Belgien), Styrelseledamot

Sparbanken Skåne, Vd Falkenbergs Sparbank, Vd • Destination

Falkenberg AB, styrelseledamot

Henri-Lloyd Group AB, ordförande •

Profoto Holding AB, ordförande •

Profoto Invest AB, ordförande • Thule

Group AB, styrelseledamot

Linnéuniversitetet, ordförande • Swed-

sec Licensiering AB, styrelseledamot

Andra

väsentliga

uppdrag

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Styrelse

1) Innehav per 31 december 2020

Göran Persson Bo Magnusson Bo Bengtsson Göran Bengtsson Hans Eckerström Kerstin Hermansson

Födelseår

Född 1949

Styrelseordförande sedan 2019

Född 1962

Vice ordförande sedan 2019

Född 1966

Styrelseledamot sedan 28 maj 2020

Född 1967

Styrelseledamot sedan 28 maj 2020

Född 1972

Styrelseledamot sedan 28 maj 2020

Född 1957

Styrelseledamot sedan 2019

Födelseår

Aktieinnehav

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 35000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 20 000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 2500

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 1 000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 50 000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 1 000

Aktieinnehav

I Swedbank

som:

■ Styrelseordförande

■ Ersättningsutskottet, ordförande

■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 23/23 ■ 10/10

■ 11/11 ■ 8/8

Totalt årsarvode: ■ 2630000

■ 105000 ■ 250000 ■ 240 000

Göran Persson har en gedigen erfaren-

het av att leda styrelsearbetet i både

statligt ägda och privata bolag. Han

bidrar med sitt samhällsengagemang

och stora nätverk, samt har en bred

erfarenhet av nationella och interna-

tionella ekonomiska frågor och hållbar

utveckling.

■ Vice ordförande

■ Ersättningsutskottet, ledamot

■ Risk- och Kapitalutskottet, ordförande

■ Revisionsutskottet, ledamot

■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 22/23 ■ 10/10

■ 11/11 ■ 6/6 ■ 17/17

Totalt årsarvode: ■ 885 000

■ 105000 ■ 430 000 ■ 240 000

■ 240 000

Bo Magnusson har mångårig erfarenhet

från finansbranschen i Sverige och

internationellt, både som anställd i

ledande befattningar och i styrelseord-

föranderoller. Förutom bred kompetens

från finanssektorn, bidrar han med kun-

skaper från fastighetsbranschen.

■ Styrelsen, ledamot

■ Revisionsutskottet, ledamot

■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 11/11 ■ 3/3 ■ 8/8

Totalt årsarvode: ■ 605 000

■ 240 000 ■ 240 000

Bo Bengtsson bidrar i styrelsen med

lång erfarenhet av bank- och finans-

branschen och har innehaft flertal höga

chefsbefattningar i Sparbanksrörelsen

varav många år som VD. Bo är idag VD

iSparbanken Skåne.

■ Styrelsen, ledamot

■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

■ Revisionsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 11/11 ■ 6/6 ■ 3/3

Totalt årsarvode: ■ 605 000

■ 250 000 ■ 240 000

Göran Bengtsson bidrar till styrelsen

med sin långa erfarenhet av bank- och

finansbranschen. Göran har haft flertal

chefspositioner i Swedbank inom kredit-

området och är idag VD i Falkenbergs

Sparbank.

■ Styrelsen, ledamot

■ Ersättningsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 10/11 ■ 6/6

Totalt årsarvode: ■ 605 000

■ 105 000

Hans Eckerström som har en lång bak-

grund som partner och anställd i Nordic

Capital och styrelseuppdrag inom bland

annat investeringsföretag, bidrar till

styrelsen med sin affärskompetens och

erfarenhet från finansverksamhet.

■ Styrelsen, ledamot

■ Revisionsutskottet, ordförande

■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 23/23 ■ 6/6 ■ 17/17

Totalt årsarvode: ■ 605 000

■ 395 000 ■ 240 000

Kerstin Hermansson bidrar i styrelsen

främst med sin kompetens inom frågor

som rör värdepappersmarknaden, regle-

ring av och regelefterlevnad i finans-

marknaden. Hon har mångårig erfaren-

het från den europeiska

värde pappersmarknaden.

I Swedbank

som:

Ledamotens

oberoende

Oberoende iförhållande till banken och

bankledningen och oberoende iför-

hållande till bankens större aktieägare.

Oberoende iförhållande till banken och

bankledningen och oberoende iför-

hållande till bankens större aktieägare.

Beroende i förhållande till banken och

bankledning men oberoende i för-

hållande till bankens större aktieägare.

Beroende i förhållande till banken och

bankledning och oberoende i för-

hållande till bankens större aktieägare.

Oberoende i förhållande till banken och

bankledningen och oberoende i för-

hållande till bankens större aktieägare.

Oberoende i förhållande till banken och

bankledningen och oberoende i för-

hållande till bankens större aktieägare.

Ledamotens

oberoende

Utbildning

Universitetsstudier i Sociologi och

Statsvetenskap

Högre bankutbildning Högskolestudier, ledarskapsutbildning

med mera.

Ekonomie kandidat, Högskolan i Borås Civilingenjör, Maskinteknik, Chalmers

tekniska högskola

Civilekonom, Handelshögskolan vid

Göteborgs universitet

Jur. kand., Lunds universitet

Utbildning

Bankspecifik

erfarenhet

Bankstyrelse: 6 år (2015) Operativ: 29 år

Bankstyrelse: 8 år (2013)

Operativ: 22 år

Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020)

Operativ: 31 år

Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020)

Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020) Operativ: 9 år

Bankstyrelse: 2 år (2019)

Bankspecifik

erfarenhet

Arbetslivs-

erfarenhet

Sveaskog, Ordförande • Scandinavian

Air Ambulance, Ordförande • Sveriges

Statsminister • Sveriges Finansminister

• Wiklöf Holding AB, ledamot

SBAB Bank AB och Sveriges Säker-

ställda Obligationer AB, Ordförande •

Carnegie Holding AB och Carnegie

Investment Bank AB, Ordförande • NS

Holding AB och Fastighetsbolaget

Norrporten AB, Ordförande •

4T-WyWallet, Ordförande • Ställföre-

trädande koncernchef i SEB

Sparbanken 1826, Vd • Kristianstads

Sparbank, Vd • Kristianstads Sparbank,

Marknadschef • Ikanobanken, stf Bank-

chef och ansvar för marknad och

produkt utveckling

Regionkreditchef Swedbank AB • Före-

tagschef Sparbanken Sjuhärad AB

Nobia, ordförande • Nordstjernan AB,

styrelseledamot • Anställd och Partner,

NC Advisory AB, Nordic Capital •

Manager, Arthur D. Little

Svenska Fondhandlareföreningen, Vd •

Enskilda Securities AB, Global Head of

Legal & Compliance • SEB, Värde-

pappers jurist • Jacobsson& Ponsbach

Fondkommission AB, Notariats jurist •

Medlem av den europeiska värde-

pappers- och marknadsmyndighetens

(ESMA) samrådsgrupp

Arbetslivs-

erfarenhet

Andra

väsentliga

uppdrag

JKL Group, rådgivare • LKAB, Ord-

förande • Scandinavian Biogas Fuels

International AB, Ord förande •

Greengold Group AB, Ordförande

Rikshem AB, Ordförande • Rikshem

Intressenter AB, Ordförande • KBC Bank

NV, ( Belgien), Styrelseledamot

Sparbanken Skåne, Vd Falkenbergs Sparbank, Vd • Destination

Falkenberg AB, styrelseledamot

Henri-Lloyd Group AB, ordförande •

Profoto Holding AB, ordförande •

Profoto Invest AB, ordförande • Thule

Group AB, styrelseledamot

Linnéuniversitetet, ordförande • Swed-

sec Licensiering AB, styrelseledamot

Andra

väsentliga

uppdrag

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Styrelse

1) Innehav per 31 december 2020

Styrelse

Bengt Erik Lindgren Josefin Lindstrand Roger Ljung

Födelseår

Född 1950

Styrelseledamot sedan 28 maj 2020

Född 1976

Styrelseledamot sedan 2019

Född 1967

Arbetstagarrepresentant sedan 2015

Aktieinnehav

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 2 500

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 1 400

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 102

I Swedbank

som:

■ Styrelsen, ledamot

■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 11/11 ■ 6/6

Totalt årsarvode: ■ 605 000

■ 250 000

Bengt Erik Lindgren har många års

erfarenhet av styrelsearbete inom

bankverksamhet och fastighetssektorn.

Bengt Erik har också haft många

ledande chefsbefattningar inom

Swedbank, Föreningssparbanken

och Sparbanksrörelsen.

■ Styrelsen, ledamot

■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot

■ Bolagsstyrningsutskottet, ord för ande

Närvaro: ■ 23/23 ■ 11/11 ■ 17/17

Totalt årsarvode: ■ 605 000

■ 250 000 ■ 395 000

Josefin Lindstrand har flerårig erfaren-

het från finansbranschen, både i opera-

tiva roller och som styrelseledamot. Hon

bidrar i styrelse arbetet främst med sin

kompetens inom regelefterlevnad,

bolagsstyrning och penningtvätts-

frågor.

■ Styrelsen, ledamot, arbetstagar-

representant

Totalt årsarvode: Inget arvode

Roger Ljung är arbetstagarrepresen-

tant och har bred erfarenhet inom

Swedbank, både från privat- och före-

tagssektorn.

Ledamotens

oberoende

Oberoende i förhållande till banken och

bankledning och oberoende i för-

hållande till bankens större aktieägare.

Oberoende iförhållande till banken och

bankledningen och oberoende iför-

hållande till bankens större aktieägare.

Ej tillämpligt.

Utbildning

Uppsala universitet, 2-årig kombina-

tionsutbildning (Företagsekonomi,

Sociologi, Personaladministration)

Jur. kand., Stockholms Universitet •

Högskoleexamen i företagsekonomi,

Stockholms universitet

Gymnasieutbildning

Bankspecifik

erfarenhet

Operativ: 35 år

Bankstyrelse: 9 år (28 maj 2020)

Operativ: 11 år

Bankstyrelse: 5 år (2016)

Operativ: 34 år

Arbetslivs-

erfarenhet

Prevas AB, ordförande • Lansa Fastig-

heter AB, styrelseledamot • Länsför-

säkringar Bergslagen ömsesidigt,

styrelse ordförande • Länsförsäkringar

Bank AB, styrelseledamot • Vice vd,

regionchef Stockholm och chef Stor-

kundsenheten, Swedbank • Vice vd och

regionchef Region Mellansverige, Swed-

bank • Vd, Spintab AB samt ledande

befattningar inom Förenings spar-

banken och Sparbanksrörelsen.

Specialistrådgivare, Advokatfirman

Hammar skiöld & Co • BNP Paribas,

styrelse ledamot i SevenDay Finans AB •

Sörmlands Sparbank, styrelseledamot

(vice ordförande) • Intertrust Group,

Business Unit Director, Compliance

Services • Citi, ledande posi tioner inom

Legal and Compliance •Swedbank AB,

Legal Counsel

Privatrådgivare, kontorschef,

Swedbank AB

Andra

väsentliga

uppdrag

Specialistrådgivare inom bolagsstyr-

ning och riskhantering genom egen

verksamhet, Josefin Lindstrand

Advisory AB

Företagsrådgivare, Swedbank AB •

Finansförbundets koncernklubb

Swedbank, förste vice ordförande •

Finansförbundets förbundsstyrelse,

styrelseledamot • Finans och

försäkrings branschens A-kassa,

ledamot • SPK, vice ordförande

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Styrelse

1) Innehav per 31 december 2020

Anna Mossberg Biljana Pehrsson Åke Skoglund

Född 1972

Styrelseledamot sedan 2018

Född 1970

Styrelseledamot sedan 28 maj 2020

Född 1959

Arbetstagarrepresentant sedan 2020

och suppleant från 2018

Födelseår

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 1 800

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 6 000

Eget och närståendes aktieinnehav

i Swedbank: 1084

Aktieinnehav

■ Styrelsen, ledamot

■ Ersättningsutskottet, ledamot

■ Revisionsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 22/23 ■ 9/10 ■ 6/6

Totalt årsarvode: ■ 605 000

■ 105 000 ■ 240 000

Anna Mossberg bidrar med erfarenheter

och kunnande inom digitalt förändrings-

arbete. Hon har ett långt förflutet inom

internet- och telekombranschen, bl.a.

som affärsområdeschef på Google, och

många år i olika ledande roller inom Telia-

koncernen och Deutsche Telecom AG.

■ Styrelsen, ledamot

■ Ersättningsutskottet, ledamot

Närvaro: ■ 9/11 ■ 5/6

Totalt årsarvode: ■ 605 000

■ 105 000

Biljana Pehrsson är idag VD för

Kungsleden AB och har en lång

bakgrund i ledande positioner och

styrelseuppdrag inom fastigheter

och private equity. Biljana bidrar till sty-

relsen med sin kompetens och erfaren-

het inom strategi och affärer, ledarskap

och förändring samt fastighets- och

finansbranschen.

■ Styrelsen, ledamot,

arbetstagarrepresentant

Totalt årsarvode: Inget arvode

Åke Skoglund är arbetstagarrepresen-

tant och har bred erfarenhet inom

Swedbank.

I Swedbank

som:

Oberoende i förhållande till banken och

bankledningen och oberoende i för-

hållande till bankens större aktieägare.

Oberoende i förhållande till banken och

bankledning och oberoende i för-

hållande till bankens större aktieägare.

Ej tillämpligt.

Ledamotens

oberoende

Executive MBA, IE University, Spanien •

Executive MBA, Stanford University,

USA • Civ.Ing. Industriell Ekonomi, Luleå

Tekniska Universitet

Civilingenjör, Kungliga Tekniska

hög skolan

Högskoleexamen i företagsekonomi,

Stockholms universitet

Utbildning

Bankstyrelse: 3 år (2018) Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020) Operativ: 31 år

Bankspecifik

erfarenhet

Google Sverige AB, Affärsområdeschef

• Bahnhof AB, Vd • Deutsche Telekom

AG, Senior Vice President, Strategy &

Portfolio Mgmt • Telia International

Carrier AB, Vice President • Telia AB,

Director Internet Services

East Capital Baltic Property Fund

(ECBPF I & II & III), ledamot • Einar Matts-

son AB/Fastighets AB Stadshus, leda-

mot • East Capital Private Equity, Vice

vd och Head of Real Estate • Centru-

mutveckling, Vd

Affärsutveckling • redovisning/bokslut

• myndighetsrapportering

Arbetslivs-

erfarenhet

Swisscom AG, styrelseledamot • Schib-

sted ASA, styrelseledamot • Orkla ASA,

styrelseledamot

Kungsleden AB, Vd • Kungliga Drama-

tiska Teatern AB, styrelseledamot •

Stadsutvecklarna i Värtahamnen AB,

styrelseledamot

Swedbank AB, Business Analyst •

Finansförbundets koncernklubb, Swed-

bank, ledamot • Finansförbundets

Lokala Klubb Centrala Enheter, ord-

förande • Swedbank AB, Samordnande

arbetsmiljöombud

Andra

väsentliga

uppdrag

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Styrelse

Ledning

1) Innehav per 31 december 2020

Anders Karlsson

Koncernfinanschef

Född: 1966. Anställd 1999–2008

och sedan 2010

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

22 848

Utbildning: Civilekonom

Jon Lidefelt

Chef för Baltisk

bank verksamhet

Född 1973. Anställd sedan 2013

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

1 796

Utbildning: Civilingenjör

Lotta Lovén

CIO och chef

för Digital Banking & IT

Född 1967. Anställd 1986–1999

och sedan 2004

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

3 645

Utbildning: Marknadsekonom

Mikael Björknert

Chef Svensk bankverksamhet

Född 1966. Anställd sedan 2010

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

4 118

Utbildning: Civilekonom

Väsentliga uppdrag utanför

Swedbank: Nasdaq Nordic,

ledamot • Bankgirot, ordförande

Jens Henriksson

Vd och koncernchef

Född 1967. Anställd sedan

1 oktober 2019

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

20 000

Utbildning: Civilekonom,

Civil ingenjör och Fil.lic. i national-

ekonomi

Lars-Erik Danielsson

Koncernkreditchef

Född 1962. Anställd sedan 1990

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

8 029

Utbildning: Studier iekonomi

Anders Ekedahl

Chef för Anti-Financial Crime

Född 1960. Anställd sedan 1987

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

22 887

Utbildning: Civilekonom

Ingrid Harbo

Chef för Group Compliance

Född 1959. Anställd sedan 2011

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

1 500

Utbildning: Jur.kand.

Erik Ljungberg

Kommunikationsdirektör och

chef för hållbarhet

Född 1971. Anställd sedan 2020

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

850

Utbildning: Civilekonom

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Ledning

1) Innehav per 31 december 2020

Carina Strand

Chef för HR & Infrastructure

Född 1964. Anställd sedan 2017

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

Utbildning: Ekonom

Kerstin Winlöf

Chef för Group Financial

Products & Advice

Född 1966. Anställd sedan 2019

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

700

Utbildning: Civilekonom

Rolf Marquardt

Koncernriskchef

Född 1964. Anställd sedan 2020

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

2 000

Utbildning: Fil. dr i företags-

ekonomi

Björn Meltzer

Tillförordnad chef för Stora

företag och institutioner*

Född 1961. Anställd sedan 2010

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

555

Utbildning: Ekonom

* Ola Laurin var under 2020 Chef

för Stora företag och institutioner

Charlotte Rydin

Chefsjurist och chef för

Group Legal*

Född 1968. Anställd sedan 2021

Eget och närståendes aktie-

innehav iSwedbank:

Inget

innehav, dock andelar i Koppar-

myntet

Utbildning: Jur.kand.

* Stefan Frisk var under 2020

tillförordnad chefsjurist och

chef för Group Legal

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Ledning

Förslag till vinstdisposition

och yttrande från styrelsen

Till årsstämmans förfogande står vinstmedel om 54 484 mkr.

Vinstmedel enligt balans räkningen iSwedbank AB uppgående till

59 355 mkr med avdrag för lämnad utdelning den 22 februari

2021 om 4 871 mkr.

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

mkr 2020

Balanserad vinst enligt balansräkningen 59355

Utbetald utdelning den 22 februari 2021 4871

Kvar att disponera vid årsstämman 2021 54484

2,90 kronor utdelas kontant per stamaktie 3252

Till ny räkning överförs 51232

Summa disponerat 54484

De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås över-

föras till ny räkning har beräknats på samtliga 1119 991 775 ute-

stående stamaktier per den 31 december 2020 med tillägg för

1272 063 utdelningsberättigade stamaktier som beräknas över-

låtas till anställda under perioden den 1 januari till bolagsstämman

den 25 mars 2021 till följd av ersättningsprogram. De totala belop-

pen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räk-

ning fastställs slutligen beräknat på antalet utdelningsberättigade

aktier per avstämningsdagen. Beloppen kan därför komma att

ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier

ieget förvar kan komma att säljas fram till avstämnings dagen.

Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder

värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet

negativt med 480 mkr.

Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 29 mars

2021. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till

utdelning blir därmed den 25 mars 2021. Beslutar årsstämman

enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att

ut betalas genom Euroclears försorg den 1 april 2021. Den kon-

soliderade situationens totala kapital översteg vid årsskiftet

kapital kravet enligt pelare 1 och buffertkrav med 44 746 mkr.

Överskottet i Swedbank AB var 80 114mkr.

Den verksamhet som bedrivs imoderbolaget och koncernen

medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas

förekomma ibranschen eller de risker som är förenade med bedri-

vande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat moderbola-

gets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig

bedömning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställ-

ning och moderbolagets och koncernens möjligheter att på sikt

infria sina åtaganden. Bedömningen har även gjorts utifrån nu

förväntade framtida regelverksförändringar.

Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte

upphov till annan bedömning än att moderbolaget och koncernen

kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra sina förplik-

telser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investe-

ringar som är nödvändiga. Styrelsens bedömning är att storleken

på det egna kapitalet, även efter föreslagen utdelning, står irimlig

proportion till omfattningen på moderbolagets och koncernens

verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens

bedrivande.

Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är för-

svarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens och koncern-

verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av

moderbolagets och koncernens egna kapital liksom på moderbola-

gets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning

iövrigt.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Vinstdisposition

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

RÄKNINGAR KONCERNEN

Rapporter och noter, koncernen

58 Resultaträkning

59 Rapport över totalresultat

60 Balansräkning

61 Förändringar i eget kapital

62 Kassaflödesanalys

Inledande noter

63 Not K1 Företagsinformation

63 Not K2 Redovisningsprinciper

71 Not K3 Risker

72 3.1 Kreditrisker

93 3.2 Likviditetsrisker

97 3.3 Marknadsrisker

100 3.4 Operativa risker

101 3.5 Försäkringsrisker

101 3.6 Övriga risktyper

102 Not K4 Kapital

102 Intern kapitalutvärdering

104 Kapitaltäckningsanalys

107 Not K5 Rörelsesegment

111 Not K6 Produkt

112 Not K7 Geografisk fördelning

Resultaträkning

115 Not K8 Räntenetto

116 Not K9 Provisionsnetto

117 Not K10 Nettoresultat finansiella poster

117 Not K11 Försäkringsnetto

117 Not K12 Övriga intäkter

118 Not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal

122 Not K14 Övriga allmänna administrationskostnader

122 Not K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella

anläggningstillgångar

122 Not K16 Nedskrivning av materiella tillgångar inklusive återtagna

leasingobjekt

122 Not K17 Kreditförluster

123 Not K18 Skatt

125 Not K19 Resultat per aktie

Totalresultat

125 Not K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

Balansräkning

126 Not K21 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

126 Not K22 Utlåning till kreditinstitut

126 Not K23 Utlåning till allmänheten

127 Not K24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

127 Not K25 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken

127 Not K26 Aktier och andelar

128 Not K27 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

130 Not K28 Derivat

131 Not K29 Säkringsredovisning

135 Not K30 Immateriella anläggningstillgångar

138 Not K31 Materiella tillgångar

139 Not K32 Övriga tillgångar

139 Not K33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

139 Not K34 Skulder till kreditinstitut

139 Not K35 In- och upplåning från allmänheten

139 Not K36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken

139 Not K37 Emitterade värdepapper

139 Not K38 Korta positioner värdepapper

140 Not K39 Pensioner

142 Not K40 Försäkringsavsättningar

142 Not K41 Övriga skulder och avsättningar

142 Not K42 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

143 Not K43 Efterställda skulder

143 Not K44 Eget kapital

144 Not K45 Värderingskategorier för finansiella instrument

146 Not K46 Verkligt värde för finansiella instrument

151 Not K47 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller

omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal

Kassaflödesanalys

152 Not K48 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår

i kassaflödet i den löpande verksamheten

Övriga noter

152 Not K49 Kassaflödesanalys, händelser under året

152 Not K50 Utbetald och föreslagen utdelning

153 Not K51 Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden

153 Not K52 Överförda finansiella tillgångar

154 Not K53 Närstående och andra betydande relationer

155 Not K54 Andelar i icke–konsoliderade strukturerade företag

156 Not K55 Känslighetsanalys

156 Not K56 Händelser efter 31 december 2020

157 Not K57 Förändrad presentation, kassaflödesanalys

RÄKNINGAR KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Resultaträkning, koncernen

mkr Not 2020 2019

Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 32020 32810

Övriga ränteintäkter 1771 2560

Ränteintäkter 33791 35370

Räntekostnader –6938 –9381

Räntenetto K8 26853 25989

Provisionsintäkter 19476 19472

Provisionskostnader –6706 –6488

Provisionsnetto K9 12770 12984

Nettoresultat finansiella poster K10 2655 3629

Försäkringsnetto K11 1518 1465

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat K27 582 822

Övriga intäkter K12 1298 1071

Summa intäkter 45676 45960

Personalkostnader K13 11873 11119

Övriga allmänna administrationskostnader K14 7107 7314

Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar K15 1580 1551

Sanktionsavgift 4000

Summa kostnader 24560 19984

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 21116 25976

Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar K30 79

Nedskrivning av materiella tillgångar K16 2 8

Kreditförluster, netto K17 4334 1469

Resultat före skatt 16780 24420

Skatt K18 3851 4711

Årets resultat 12929 19709

Årets resultat hänförligt till:

Aktieägarna i Swedbank AB 12929 19697

Minoriteten 0 12

Resultat per aktie, kr K19 11,55 17,62

Resultat per aktie efter utspädning, kr K19

11,51 17,56

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

RÄKNINGAR KONCERNEN

Rapport över totalresultat, koncernen

mkr Not 2020 2019

Årets resultat redovisat över resultaträkningen 12929 19709

Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen

Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner K39 5166 –3866

Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures, omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 96 –127

Verkligt värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder identifierade till verkligt värde

via resultaträkningen K46 6 17

Skatt K20 –1065 793

Summa 4203 –3183

Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen

Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter:

Vinster/förluster uppkomna under året –1838 739

Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster –2

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter: K29

Vinster/förluster uppkomna under året 1523 –600

Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster 9

Kassaflödessäkringar: K29

Vinster/förluster uppkomna under året –358 159

Omfört till resultaträkningen , nettoresultat finansiella poster 349 –154

Valutabasisspreadar:

Vinster/förluster uppkomna under året –42 –18

Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures:

Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter

–84 32

Skatt: K20

Vinst/förlust uppkomna under året –229 134

Omfört till resultaträkningen, skatt –77 33

Summa –749 325

Årets övrigt totalresultat, efter skatt

3454 –2858

Årets totalresultat 16383 16851

Årets totalresultat hänförligt till:

Aktieägarna i Swedbank AB

16383 16839

Minoriteten

0 12

RÄKNINGAR KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Balansräkning, koncernen

mkr Not 2020 2019 1/1/2019

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 293811 195286 163161

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K21 137191 137094 99579

Utlåning till kreditinstitut K22 47954 45452 36268

Utlåning till allmänheten K23 1680987 1652296 1627368

Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring 1774 271 766

Obligationer och andra räntebärande värdepapper K24 59975 57367 53312

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K25 252411 224893 177868

Aktier och andelar K26 17215 6568 4921

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures K27 7287 6679 6088

Derivat K28 52177 44424 39665

Immateriella anläggningstillgångar K30 18361 17864 17118

Materiella tillgångar K31 5421 5572 6217

Aktuella skattefordringar 1554 2408 2065

Uppskjutna skattefordringar K18 124 170 164

Övriga tillgångar K32 16483 8859 13970

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K33 1917 3025 1709

Summa tillgångar 2594642 2408228 2250239

Skulder och eget kapital

Skulder

Skulder till kreditinstitut K34 150313 69686 57218

In- och upplåning från allmänheten K35 1148240 954013 920750

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K36 253229 225792 178662

Emitterade värdepapper K37 732814 855754 804360

Korta positioner värdepapper K38 23300 34345 38333

Derivat K28 54380 40977 31316

Aktuella skatteskulder 424 836 1788

Uppskjutna skatteskulder K18 2784 1571 1576

Pensionsavsättningar K39 3665 8798 4979

Försäkringsavsättningar K40 1859 1894 1897

Övriga skulder och avsättningar K41 30610 28807 34182

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K42 4038 4383 3385

Seniora icke-prioriterade skulder 10359 10805

Efterställda skulder K43 23434 31934 34184

Summa skulder 2439449 2269595 2112630

Eget kapital

Minoritetskapital 25 25 213

Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget 155168 138608 137396

Summa eget kapital K44 155193 138633 137609

Summa skulder och eget kapital 2594642 2408228 2250239

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

RÄKNINGAR KONCERNEN

Förändring i eget kapital, koncernen

Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB

mkr

Aktie–

kapital

Övrigt till-

skjutet

kapital

Omräknings–

differens

dotter– och

intresse–

företag

Säkring av

netto–

investeringar

i utlands–

verksamheter

Kassa–

flödes–

säkringar

Valuta–

basis–

spreadar

Egen

kreditrisk

Balanserad

vinst Totalt

Minori-

tets–

kapital

Totalt eget

kapital

Ingående balans 1 januari 2020 24904 17275 6279 –3880 8 –33 –5 94060 138608 25 138633

Aktierelaterade ersättningar till anställda 178 178 178

Uppskjuten skatt på aktierelaterade

ersättningar till anställda 7 7 7

Aktuell skatt på aktierelaterade

ersättningar till anställda –8 –8 –8

Årets totalresultat –1924 1211 –7 –29 5 17127 16383 0 16383

varav redovisat över resultaträkningen 12929 12929 0 12929

varav redovisat över övrigt totalresultat

före skatt –1924 1532 –9 –42 6 5262 4825 4825

varav skatt redovisat över övrigt

totalresultat –321 2 13 –1 –1064 –1371 –1371

Utgående balans 31 december 2020 24904 17275 4355 –2669 1 –62 0 111364 155168 25 155193

1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.

Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB

mkr

Aktie–

kapital

Övrigt till-

skjutet

kapital

Omräknings–

differens

dotter– och

intresse–

företag

Säkring av

netto–

investeringar

i utlands–

verksamheter

Kassa–

flödes–

säkringar

Valuta–

basis–

spreadar

Egen

kreditrisk

Balanserad

vinst Totalt

Minori-

tets–

kapital

Totalt eget

kapital

Ingående balans 1 januari 2019 24904 17275 5508 –3444 4 –19 –18 93186 137396 213 137609

Utdelningar –15878 –15878 –15 –15893

Aktierelaterade ersättningar till anställda 272 272 272

Uppskjuten skatt på aktierelaterade

ersättningar till anställda –34 –34 –34

Aktuell skatt på aktierelaterade

ersättningar till anställda 13 13 13

Rörelseavyttring –185 –185

Årets totalresultat 771 –436 4 –14 13 16501 16839 12 16851

varav redovisat över resultaträkningen 19697 19697 12 19709

varav redovisat över övrigt totalresultat

före skatt 771 –600 5 –18 17 –3993 –3818 –3818

varav skatt redovisat över övrigt

totalresultat 164 –1 4 –4 797 960 960

Utgående balans 31 december 2019 24904 17275 6279 –3880 8 –33 –5 94060 138608 25 138633

1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.

RÄKNINGAR KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Kassaflödesanalys, koncernen

mkr Not 2020 2019

Den löpande verksamheten

Resultat före skatt 16780 24420

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten K48 447 4952

Betalda inkomstskatter –4331 –5981

Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut –2708 –9130

Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –39022 –27282

Ökning (-) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –15081 –43187

Ökning (-) / minskning (+) av övriga fordringar –17957 –678

Ökning (+) / minskning (-) av skulder till kreditinstitut 82381 12249

Ökning (+) / minskning (-) av in- och upplåning från allmänheten 203526 33488

Ökning (+) / minskning (-) av emitterade värdepapper –104629 40561

Ökning (+) / minskning (-) av övriga skulder –10169 8556

Kassaflöde från den löpande verksamheten 109237 37968

Investeringsverksamheten

Rörelseavyttring 52

Förvärv av och tillskott till joint ventures

–54 –81

Avyttringar av aktier i intresseföretag 76 184

Utdelningar från intresseföretag och joint ventures 2 529

Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –364 –224

Försäljningar/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 1723 535

Kassaflöde från investeringsverksamheten 1383 995

Finansieringsverksamheten

Amortering leasingskulder K3.2.8 –723 –718

Emission av seniora icke-prioriterade skulder K3.2.8 11266

Återbetalning av seniora icke-prioriterade skulder K3.2.8 –95

Emission av efterställda skulder K3.2.8 4909

Återbetalning av efterställda skulder K3.2.8 –7880 –7711

Utbetald utdelning –15893

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

–8698 –8147

Årets kassaflöde

101922 30816

Likvida medel vid årets början

195286 163161

Årets kassaflöde 101922 30816

Valutakursdifferenser i likvida medel –3397 1309

Likvida medel vid årets slut 293811 195286

1) Presentationen av kassaflödesanalysen har förändrats, se vidare not K57.

Händelser under året beskrivs ytterligare i not K49.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret

2020 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den

24 februari 2021. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm med adress

Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg, Sverige. Bolagets aktie handlas på börsen

Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom segmentet Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder

finansiella tjänster och produkter på hemmamarknaderna Sverige, Estland, Lettland

och Litauen. Verksamhet beskrivs ytterligare i Förvaltningsberättelsen.

Koncernredovisningen och årsredovisningen fastställs slutligen av moderbolagets

årsstämma den 25 mars 2021.

INNEHÅLL

1 GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN 63

2 FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER OCH FÖRÄNDRAD

PRESENTATION

3 BETYDANDE REDOVISNINGSPRINCIPER 63

3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1) 63

3.2 Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10) 63

3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21) 64

3.4 Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39) 64

3.5 Leasingavtal (IFRS 16) 67

3.6 Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS 11) 67

3,7 Immateriella tillgångar (IAS 38) 67

3.8 Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16) 68

3.9 Avsättningar (IAS 37) 68

3.10 Pensioner (IAS 19) 68

3.11 Försäkringsavtal (IFRS 4) 68

3.12 Provisionsnetto (IFRS 15) 68

3.13 Övriga intäkter 68

3.14 Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2) 68

3.15 Nedskrivningar (IAS 36) 68

3.16 Skatt (IAS 12) 69

3.17 Likvida medel (IAS 7) 69

3.18 Rörelsesegment (IFRS 8) 69

4 BETYDANDE BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR 69

5 NYA STANDARDER OCH TOLKNINGAR 70

5.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas 70

1 GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN

De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättade enligt av EU

antagna internationella redovisningsstandarder, International Financial Reporting

Standards (IFRS) samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International

Accounting Standards Board (IASB) och tolkningarna av IFRS Interpretations

Committee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks koncern-

redovisning i takt med att EU godkänner dem.

Med fullständiga finansiella rapporter avses:

• rapport över balansräkning per periodens slut,

• rapport över totalresultat för perioden,

• rapport över förändringar i eget kapital för perioden,

• rapport över kassaflöden för perioden, samt

• noter, som består av en sammanfattning av betydande redovisningsprinciper och

annan förklarande information.

I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Kompletterande redo-

visningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering, uttalanden

från Rådet för finansiell rapportering, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovis-

ning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens

föreskrifter och allmänna råd, FFFS 2008:25.

Redovisningen är baserad på flera olika värderingsgrunder. Finansiella tillgångar och

skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar

och skulder (inklusive derivat) vilka värderas till verkligt värde. Redovisade värden på

finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning av verkligt

värde är justerade för förändringar i verkligt värde hänförliga till den säkrade risken.

Icke-monetära poster redovisas baserat på historiska anskaffningsvärden. Pensions-

avsättningar redovisas baserat på det diskonterade värdet av framtida pensions-

åtaganden.

Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till

miljoner kronor (mkr) om inget annat anges.

2 FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER OCH FÖRÄNDRAD PRESENTATION

Förändringar i IFRS och svenska regelverk

Nya eller ändrade IFRS standarder eller tolkningar, eller förändringar i svenska regel-

verk vilka har antagits under 2020 har inte haft någon eller enbart en oväsentlig effekt

på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.

Förändrad presentation i kassaflödesanalysen

Från och med 2020 har kassaflöden för emitterade räntebärande värdepapper och

certifikat, exklusive seniora icke-prioriterade skulder och efterställda skulder, flyttats

från finansieringsverksamheten till den löpande verksamheten som emitterade värde-

papper. Kassaflöden inom finansieringsverksamheten fördelas fortsättningsvis på

seniora icke-prioriterade skulder, efterställda skulder, leasingskulder samt utdelning.

Ändringarna har gjorts för att kassaflödesanalysen bättre ska reflektera koncernens

affärsmodell och för att få en överensstämmelse med balansräkningen. Jämförelsetal

har räknats om, se not K57.

3 BETYDANDE REDOVISNINGSPRINCIPER

3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1)

Finansiella rapporter är ett strukturerat återgivande av ett företags finansiella ställ-

ning och finansiella resultat. Syftet är att ge information om företagets ställning,

finansiella resultat och kassaflöden, som är användbar vid ekonomiska beslut. Av de

finansiella rapporterna framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av

de resurser som anförtrotts dem. Fullständiga finansiella rapporter utgörs av balans-

räkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport

över kassaflöden samt noter. Swedbank presenterar rapporten över totalresultat i form

av två rapporter. En separat resultaträkning redovisas som innehåller alla intäkts- och

kostnadsposter såvida inte en särskild IFRS kräver eller tillåter annat. Sådana övriga

intäkts- och kostnadsposter redovisas i övrigt totalresultat. Rapporten över total-

resultatet innehåller resultat som redovisats över resultaträkningen samt ingående

komponenter i övrigt totalresultat.

3.2 Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10)

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag (inklusive strukturerade

företag) där moderbolaget har bestämmande inflytande. Moderbolaget har bestäm-

mande inflytande när det har inflytande och förmåga att utöva sitt inflytande över det

andra företagets relevanta verksamheter samt är exponerad för rörlig avkastning och

K1 Företagsinformation

K2 Redovisningsprinciper

Noter

Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

har förmåga att använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Dessa företag,

dotterföretag, har intagits i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden från och

med den dag då bestämmande inflytande uppnås och har exkluderats från och med den

dag då det bestämmande inflytandet upphört. Förvärvsmetoden innebär att förvär-

vade identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren

för redovisning redovisas och värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Över-

skott mellan anskaffningsvärdet, överförd ersättning värderad till verkligt värde vid

förvärvstidpunkten, för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade

andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarsförbindel-

serna redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvär-

vade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen

som vinst vid förvärv till lågt pris inom övriga intäkter. I den överförda ersättningen

(köpeskillingen) ingår verkligt värde av överförda tillgångar, skulder och de aktier som i

förekommande fall emitterats av koncernen samt även verkligt värde på alla tillgångar

eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvs-

relaterade kostnader redovisas som kostnad när de uppkommer. För varje förvärv avgör

koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget

redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade

dotterföretagets nettotillgångar. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs

enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla

koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas som trans-

aktioner med koncernens eget kapitalägare i deras egenskap av ägare. Vid förvärv av

andelar från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan

erlagd köpeskilling för andelarna och den förvärvade andelen av det redovisade värdet

på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare

som balanserade vinstmedel. De redovisade värdena för innehav med och utan bestäm-

mande inflytande justeras så att de återspeglar förändringarna i deras relativa innehav.

Vinster och förluster avseende försäljning av andelar till innehavare utan bestäm-

mande inflytande redovisas också i eget kapital. Vid försäljning av andelar som innebär

att koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande omvärderas varje kvarva-

rande innehav till verkligt värde och ändringen redovisas i sin helhet i resultat-

räkningen. Det verkliga värdet utgör därefter anskaffningsvärde för den fortsatta

redovisningen av det kvarvarande innehavet i det tidigare dotterföretaget. Alla belopp

avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat redo-

visas som om koncernen direkt avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna vilket

kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till

resultatet. Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande

kvarstår, omklassificeras endast en proportionell andel av de belopp som tidigare redo-

visats i övrigt totalresultat till resultatet.

3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbolagets

funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En enskild verksamhets funktionella

valuta är den valuta i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen genererar och

förbrukar likvida medel. Den funktionella valutan fastställs inom koncernen utifrån

varje enskild verksamhets primära ekonomiska miljö. Transaktioner i annan valuta än

den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transak-

tionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke-monetära

tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärderas per balansda-

gen till då gällande stängningskurs. Samtliga vinster och förluster till följd av valuta-

omräkning av monetära poster, och icke-monetära poster som värderas till verkligt

värde redovisas i resultaträkningen som valutakursförändring inom Nettoresultat

finansiella poster. Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med

annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med

valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions

valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden.

Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. I konsekvens härmed

förs även valutakursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de

utländska företagen till övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta

under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i

säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Då

dotterföretag och intresseföretag avyttras redovisas ackumulerade omräknings-

differenser och valutakursdifferenser i resultaträkningen.

3.4 Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39)

3.4.1 Allmänt

Finansiella instrument utgör merparten av koncernens poster i balansräkningen. Ett

finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång

hos en part och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en annan part.

Kontanter eller avtal om att erhålla kontanter är exempel på finansiella tillgångar

medan fullgörande av ett åtagande att erlägga kontanter eller en annan finansiell

tillgång är exempel på en finansiell skuld. Ett derivat är ett finansiellt instrument som

kännetecknas av att dess värde ändras till följd av förändringen av en specifik variabel

såsom valutakurser, räntor eller aktiekurser samtidigt som ingen eller liten inledande

nettoinvestering krävs. Avtalet regleras vid en framtida tidpunkt.

Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende på typ

av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella instrumentet

saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras det som värdepapper i

balansräkningen. Finansiella skulder där fordringsägare är lägre prioriterade än övriga

rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. Seniora icke-prioriterade skulder

som uppfyller minimikraven på nedskrivningsbara skulder (MREL) presenteras på

separat rad.

Redovisning och bortbokning

Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen på affärs-

dagen, vilket är den dag då avtal ingåtts, förutom finansiella tillgångar klassificerade

som värderade till upplupet anskaffningsvärde vilka redovisas på likviddagen. Finan-

siella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från

instrumentet har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i stort sett alla

risker och förmåner som är förknippade med ägandet till annan part.

När ett lån är modifierat gör koncernen en bedömning av om modifieringen resulte-

rar i borttagande från balansräkningen. Ett lån anses vara modifierat när de villkor och

bestämmelser som styr kassaflöden ändras jämfört med det ursprungliga avtalet till

exempel på grund av lättnader i lånevillkor, förändringar i marknadsförhållanden, åtgär-

der för att behålla kunden och andra faktorer som inte är relaterade till en låntagares

försämrade kreditvärdighet. Modifierade lån tas bort från balansräkningen och ett nytt

lån redovisas antingen när det befintliga lånet sägs upp och ett nytt avtal ingås med

väsentligt annorlunda villkor eller om villkoren i ett befintligt avtal modifieras väsent-

ligt. Enbart modifieringar på grund av finansiella svårigheter hos låntagaren, inklusive

att lättnader i lånevillkor har lämnats, anses inte vara väsentliga på egen hand.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att

avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört.

Inbäddade derivat

Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också

omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat, vilket innebär att vissa av det

sammansatta instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar kassaflödena

för ett fristående derivat. Derivat inbäddade i finansiella skulder respektive finansiella

tillgångar som inte är inom tillämpningsområdet för IFRS 9, till exempel leasingford-

ringar och försäkringsavtal, eller icke-finansiella tillgångar, hanteras som separata

derivat i det fall deras risker och egenskaper inte är nära förknippade med värd-

kontraktets risker och egenskaper och värdkontraktet inte klassificerats som värderat

till verkligt värde över resultatet. Finansiella tillgångar som är inom tillämpnings-

området för IFRS 9 bedöms inte för förekomsten av inbäddade derivat utan istället görs

en bedömning av hela det sammansatta kontraktet, inklusive eventuella egenskaper

som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, för klassificering.

Återköpstransaktioner

Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit

överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande

tillgång till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper

fortsatt i balansräkningen då koncernen under transaktionens löptid är exponerad för

värdepapprets värdeförändringsrisk. Erlagd likvid redovisas som finansiell skuld i

balansräkningen utifrån vem som är motpart. Sålt värdepapper redovisas även som

ställda panter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas

i balansräkningen som utlåning till den säljande parten.

Värdepapperslån

Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är expone-

rad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovisas på affärs-

dagen som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värde-

papper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av

samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blankning, skuld-

bokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde inom Övriga skulder i

balansräkningen.

Kvittning

Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balans-

räkningen om en legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksamheten

som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett netto-

belopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt.

Räntenetto

Som ränteintäkt på finansiella tillgångar och räntekostnad på finansiella skulder redo-

visas erhållna eller erlagda räntebetalningar, förändring av upplupen ränta samt perio-

diseringar på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på för-

fallodagen, vilket medför att en jämn avkastning erhålls över instrumentets löptid den

så kallade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som diskonterar framtida kassa-

flöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång eller till det upplupna anskaff-

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

ningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen inkluderar transaktions-

kostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna avgifter som är en integre-

rad del av avkastningen.

Ränteintäkter beräknas i allmänhet genom att applicera effektivräntan på redovisat

bruttovärde av finansiella tillgångar med två undantag. Då finansiella tillgångar värde-

rade till upplupet anskaffningsvärde har blivit osäkra efter första redovisningstillfället

(finansiella tillgångar i steg 3) beräknas ränteintäkten genom att applicera effektiv-

räntan på upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde minskat med

reserveringar för förväntade kreditförluster. Om sådana finansiella tillgångar inte

längre är osäkra återgår beräkningen av ränteintäkten till att baseras på redovisat

bruttovärde. Då finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde var

osäkra vid första redovisningstillfället beräknas ränteintäkten genom att applicera

kreditjusterad effektivränta på upplupet anskaffningsvärde till dess den finansiella till-

gången är borttagen från balansräkningen. Den kreditjusterade effektivräntan beräk-

nas baserat på upplupet anskaffningsvärde istället för redovisat bruttovärde och inför-

livar effekten av förväntade framtida kreditförluster på uppskattade framtida

kassaflöden.

Räntekostnader beräknas genom att applicera effektivräntan på upplupet anskaff-

ningsvärde på den finansiella skulden.

Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas i handels-

syfte samt därtill relaterade räntor inom affärsområdet LC&I exkluderas från ränte-

nettot och rapporteras inom Nettoresultat för finansiella poster för att på ett bättre

sätt presentera verksamhetens karaktär.

Koncernen innehar en del finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till

upplupet anskaffningsvärde med negativa räntor som redovisas i not K8.

3.4.2 Klassificering och värdering

Finansiella tillgångar klassificeras antingen som värderade till upplupet anskaffnings-

värde eller till verkligt värde över resultatet baserat på företagets affärsmodell för

förvaltningen av tillgångarna och tillgångens avtalsenliga villkor. Koncernen innehar

inga finansiella tillgångar klassificerade som värderade till verkligt värde via övrigt

totalresultat (förvaltade inom ramen för en affärsmodell vars syfte är att erhålla

avtalsenliga kassaflöden och säljas).

Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella tillgångar

för att generera kassaflöden. När affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella

tillgångar tas hänsyn till faktorer såsom tidigare erfarenheter av hur kassaflöden

erhölls, hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och rapporteras till led-

ningen, hur risker bedöms och hanteras samt hur ersättning är kopplad till prestation.

Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera huru-

vida de avtalsenliga kassaflödena endast uttrycker betalningar av kapitalbelopp och

ränta. Vid denna bedömning överväger koncernen om de avtalsenliga villkoren över-

ensstämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapitalbelopp definieras

som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället.

Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, andra grund-

läggande utlåningsrisker och en vinstmarginal som är förenlig med ett grundläggande

utlåningsarrangemang. När de avtalsenliga villkoren introducerar exponering för risker

eller volatilitet som är oförenligt med ett grundläggande utlåningsarrangemang

medför det att den finansiella tillgången inte uppfyller kriterierna för endast betal-

ningar av kapitalbelopp och ränta.

Finansiella skulder klassificeras som värderade till antingen upplupet anskaffnings-

värde eller verkligt värde över resultatet.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar som är skuldinstrument klassificeras som värderade till upplupet

anskaffningsvärde om de innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att

inneha finansiella tillgångar i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden och om de

avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger upphov till kassaflöden som endast

är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till

verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till anskaffan-

det av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid efterföljande

värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består normalt av utbetalt

belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaffningsvärdet är det

belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid första redovisningstillfället

minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller minus ackumulerade periodise-

ringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell skillnad mellan det

ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen justerat med hänsyn till en

eventuell förlustreserv. Redovisningsprinciper för reservering för förväntade kredit-

förluster beskrivs i avsnitt 3.4.3.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet består av finansiella

tillgångar obligatoriskt klassificerade som värderade till verkligt värde över resultatet.

Den obligatoriska klassificeringen omfattar:

• Skuldinstrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än att innehas

enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldinstrument som inne-

has för handel eller förvaltas och vars resultat utvärderas utifrån verkligt värde

• Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betalningar av

kapitalbelopp och ränta

• Egetkapitalinstrument

• Derivat som inte säkringsredovisas

Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller ingår i

en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster av kortsiktiga vinsthemtagningar.

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas både

vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt värde.

Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen eller anskaffningen av

finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultatet kostnadsförs i

resultatet. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade

priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värderings-

modeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras

på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för

liknande instrument eller noterade priser för identiska instrument på inaktiva mark-

nader. Skillnader som uppkommer vid första redovisningstillfället mellan transaktions-

priset och värdet enligt en värderingsmodell, så kallade dag 1 vinster eller förluster,

redovisas i resultaträkningen endast i de fall värderingsmodellen enbart baserats på

observerbara marknadsdata.

Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen inom

Nettoresultat finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade valutakurser

redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost.

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som inte

värderas till verkligt värde över resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas på

affärsdagen till verkligt värde, vilket normalt är det lånade beloppet inklusive transak-

tionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid efterföljande värde-

ring till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivräntemetoden. Värde-

ringen till upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som tillämpas för

finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kreditförlustreserve-

ringar.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet

Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet omfattar:

• Finansiella skulder som innehas för handel

• Derivat som inte säkringsredovisas

• Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt värde

över resultatet vid första redovisningstillfället.

Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till

verkligt värde över resultatet för:

• Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken och

motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde över resultatet. De utestående

skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande finansiella

tillgångar.

• Emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka portföljens

sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som värderas till verkligt

värde över resultatet.

Finansiella skulder som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas vid första

redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till verkligt

värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och förluster vid

första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde över resultatet. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultat-

räkningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för förändringar i verk-

ligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. Sådana förändringar

presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering till resultat-

räkningen.

Omklassificering av finansiella tillgångar och skulder

Koncernen klassificerar inte om sina finansiella tillgångar om inte affärsmodellen för de

innehavda finansiella tillgångarna ändras, vilket förväntas vara mycket ovanligt. Finan-

siella skulder klassificeras aldrig om.

3.4.3 Kreditförluster

Reserveringar för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument: finan-

siella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingfordringar, oåter-

kalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kreditförluster värderas

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett sannolikhetsvägt belopp

som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig

och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kost-

nad eller ansträngning. Kreditförlustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat

en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett

instrument.

• Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken

inträffat sedan första redovisningstillfället och de motparter som omfattas av

koncernens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som

motsvarar investeringsgrad.

• Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande ökning av kreditrisk inträf-

fat sedan första redovisningstillfället men där det vid rapporteringstillfället saknas

objektiva belägg för att fordran är osäker.

• Steg 3 omfattar finansiella instrument för vilka objektiva belägg har identifierats för

att fordran är osäker.

För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen den

kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader och för finansiella instrument i

steg 2 där en betydande ökning av kreditrisken har identifierats samt osäkra fordringar

i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna för det finansiella

instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna representerar

förluster från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finansiella instru-

mentets återstående löptid. De förväntade kreditförluster som förväntas inträffa inom

12 månader representerar de förväntade kreditförluster som beror av fallissemangs-

händelser inom 12 månader efter rapporteringsdagen och är följaktligen endast en del

av de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid.

Värdering av förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den dis-

konterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering vid fal-

lissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar sannolikheten att en

låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad kreditexponering vid fallis-

semangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtalsenliga betalningar

samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och lånelöften. LGD motsvarar

förväntade kreditförlusten på en fallerad kreditexponering med hänsyn tagen till egen-

skaper hos motparten, säkerheter och produkttyp.

Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje

framtida månad fram till och med slutet av den förväntade löptiden för en kredit-

exponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolik-

heten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller

fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kredit-

förlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprung-

liga diskonteringsräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade

kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade

kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster

som förväntas inträffa inom 12 månader ger de förväntade kreditförlusterna för de

kommande 12 månaderna.

När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst tre

scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta

makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskpara-

metrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effekterna

av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolik-

het och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt

av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall effekten av relevanta fak-

torer inte fångas av riskmodeller använder koncernen sig av expertjusteringar.

Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att

använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexpone-

ringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst

två möjliga resultat varav ett är negativt. De möjliga resultaten tar hänsyn till både

makroekonomiska och icke makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier.

Definition på fallissemang och osäkra fordringar

Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en väsentligt

ökad kreditrisk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. Finansiella till-

gångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3.

Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9 överens-

stämmer i allt väsentligt med koncernens regulatoriska definition av fallissemang

eftersom den används vid kreditriskhantering. När något av det följande inträffar utlö-

ses fallissemang respektive osäker fordran: en låntagare har förfallna obetalda belopp

äldre än 90 dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader i lånevillkor har läm-

nats eller det finns en bedömning att det är osannolikt att låntagaren kommer att

betala sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid bedömningen av om det är osan-

nolikt att en låntagare kommer att betala sina låneförpliktelser tar koncernen hänsyn

till både kvalitativa och kvantitativa faktorer inklusive, men inte begränsat till, status

på förfall, uteblivna betalningar på andra låneförpliktelser hos samma långivare, för-

väntade lättnader i lånevillkor, förväntad konkurs eller brott mot lånevillkor. Koncernen

har valt att ompröva sitt antagande att instrument med förfallna obetalda belopp äldre

än 90 dagar är fallerade eller osäkra enbart för instrument i exponeringsklasserna för

stater och finansiella institut till följd av att fallissemang bedöms individuellt.

Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre uppfyller

något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra följande månader. Ett

lån som är i fallissemang beroende på att lättnader i lånevillkoren har lämnats, har

längre prövotid.

Fastställa betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället

Koncernen bedömer förändring i kreditrisk genom att använda en kombination av indi-

viduell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på indivi-

duell instrumentnivå så långt det är möjligt. För instrument med ett första redovis-

ningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare kommer den indikator som används för att

bedöma förändring i kreditrisken i första hand vara förändring i den framåtriktade

sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden sedan första redovisnings-

tillfället. Den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden

kommer att införliva effekter både från historiska händelser och prognostiserade

ekonomiska förhållanden. Förändringar i koncernens interna kreditvärdering sedan

första redovisningstillfället kommer också att användas för att bedöma betydande

ökning av kreditrisken. Denna indikator kommer att vara den som används i andra hand

för instrument med ett första redovisningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare. Den

kommer att användas i första hand för att bedöma instrument vars första redovis-

ningstillfälle var före 1 januari 2018 eftersom det för att bestämma den framåtriktade

sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden för historiska datum för

första redovisningstillfällen skulle kräva orimlig kostnad och ansträngning och vara

omöjligt utan att använda i efterhand erhållen information.

Kvalitativa indikatorer kommer också att beaktas vid placering i de olika stegen, till

exempel när låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett instru-

ment och om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lättnader i

lånevillkoren.

Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kreditrisk på rapporteringsda-

gen inte anses ha varit utsatta för en väsentligt ökad kreditrisk. Koncernen tillämpar

detta enbart på instrument med motparter som är stater och finansiella institut.

Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en väsentligt ökad kreditrisk när

alla indikatorer inte längre är uppfyllda.

Förväntad löptid

Ett instruments löptid är relevant för både bedömningen av väsentligt ökad kreditrisk,

vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstående löp-

tid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid.

Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen

är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis.

Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetal-

nings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för koncernen. För

bolåneportföljen använder koncernen en modell baserad på historiskt beteende för att

förutse sannolikheten för framtida återbetalningar i förtid.

Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där

förväntad löptid uppskattas baserat på den period som koncernen är exponerad för

kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder.

Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av produkt-

specifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år.

Modifieringar

När ett lån modifieras men inte tas bort från balansräkningen görs fortsättningsvis en

bedömning av väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den ursprungliga kredit-

risken i nedskrivningssyfte. Modifieringar resulterar inte automatiskt i en minskning av

kreditrisken och alla kvalitativa och kvantitativa indikatorer kommer att fortsätta

bedömas. Vidare kommer en modifieringsvinst eller förlust redovisas i resultat-

räkningen på raden för kreditförluster och avser skillnaden i nuvärdet av de ursprung-

liga och de nya avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga effektiv-

räntan.

När ett lån modifieras och tas bort från balansräkningen anses datumet då modifie-

ringen gjordes vara det första redovisningstillfället för det nya lånet i syfte att bedöma

nedskrivningsbehov, inklusive bedömningen av väsentliga ökningar i kreditrisk. När ett

nytt lån bedöms vara osäkert vid första redovisningstillfället klassificeras det som en

köpt eller utgiven osäker fordran och förväntade kreditförluster för tillgångens åter-

stående löptid beräknas till dess lånet är återbetalt eller avskrivet.

Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar

Fordringar som är osäkra vid första redovisningstillfället redovisas som förvärvade eller

utgivna osäkra fordringar. Förväntade kreditförluster för sådana tillgångar värderas

alltid till ett belopp motsvarande förväntade kreditförlusterna för tillgångens åter-

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

stående löptid. Emellertid anses de förväntade kreditförlusterna vid första redovis-

ningstillfället vara del av det redovisade bruttovärdet och därmed representerar den

redovisade reserven för kreditförluster endast förändringen av de förväntade kredit-

förlusterna för tillgångens återstående löptid sedan första redovisningstillfället.

Gynnsamma förändringar i förväntade kreditförluster för tillgångens återstående

löptid redovisas som en vinst även om den gynnsamma förändringen är större än det

belopp som tidigare redovisats i resultaträkningen som kreditförlust.

Presentation av kreditförluster

För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras reser-

veringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat

bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovisas de

reserveringarna som en skuld inom raden Övriga skulder och avsättningar. I de fall ett

finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låneåtagande, såsom

en revolverande checkräkningskredit, redovisar koncernen reserven för kreditförluster

separat för lånet och låneåtagandet.

En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella tillgången.

Reserveringar för förväntade kreditförluster och bortskrivningar presenteras som

kreditförluster i resultaträkningen. Bortskrivningar görs då förlusten anses belopps-

mässigt slutligen fastställd och redovisas inom kreditförluster och representerar

beloppet före ianspråktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bort-

skrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster.

3.4.4 Säkringsredovisning (IFRS 9, IAS 39)

Säkringsredovisning av verkligt värde (IFRS 9)

Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när ränte-

exponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat.

Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten också

omvärderas till verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i en individuell finansiell

tillgång eller finansiell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen som det finan-

siella instrumentet. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och

värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat

finansiella poster.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings-

förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska

kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv i att

uppnå motverkande värdeförändringar. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan

den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk ska inte

dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som den som följer

av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säkringsinstrumentet som

faktiskt säkras.

Säkringsredovisning av portföljer till verkligt värde (IAS 39)

Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen för portföljer i vissa fall

när ränteexponeringen i portföljer av utlåning säkrats med derivat. Säkringsredovis-

ningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen också omvärderas till

verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i den säkrade portföljen redovisas på

separat rad i balansräkningen som Värdeförändring på räntesäkrad post i portfölj-

säkring. Posten redovisas i anslutning till Utlåning till allmänheten. Både värdeföränd-

ringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade

risken redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings-

förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska

kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara effektiv, både framåtriktat och

retroaktivt, i att uppnå motverkande värdeförändringar.

Kassaflödessäkring (IFRS 9)

Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kassa-

flöden till följd av valutaförändringar. Dessa säkringar kan redovisas som kassaflödes-

säkringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet,

säkringsinstrumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Där derivatet, säkrings-

instrumentet är en valutabasisswap exkluderar koncernen komponenten för valuta-

basisspreadar ifrån säkringsförhållandet. Förändringar i verkligt värde på valuta-

basisswappar redovisas i övrigt totalresultat. De förändringar som avser den effektiva

delen av säkringsförhållandet och komponenten för valutabasisspreadar redovisas

separat i den reserv som härrör från kassaflödessäkring respektive reserven för valuta-

basisspreadar. De ackumulerade beloppen i respektive reserv klassificeras senare om till

resultatet under samma period som säkrade framtida kassaflödena eller kassaflödena

för valutabasisspreadar påverkar resultatet. Eventuell ineffektiv del redovisas i

resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings-

förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska

kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv. Det skall

vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och

effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara

densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvan-

titet av säkringsinstrumentet som faktiskt säkras.

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter (IFRS 9)

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda

koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter i annan

funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Finansiella skulder som upptagits

i utlandsverksamhetens funktionella valuta värderas till valutakursen per balansdagen.

Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet som är effektiv redovisas i

övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Netto-

resultat finansiella poster. Vid en avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras

uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till

resultaträkningen.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings-

förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska

kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv i att

motverka värdeförändringar.

3.5 Leasingavtal (IFRS 16)

Leasetagare

Då koncernen är leasetagare kräver standarden att leasetagare redovisar nyttjande-

rätter och leasingskulder för de allra flesta leasingavtalen i balansräkningen.

Nyttjanderätterna presenteras inom Materiella tillgångar och leasingskulderna inom

Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätterna och räntekostnader för leasing-

skulderna redovisas i resultaträkningen. I kassaflödesanalysen redovisas betalningar

hänförliga till amortering på leasingskulden inom finansieringsverksamheten och

betalningar hänförliga till räntedelen i den löpande verksamheten.

Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda

leasingavgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med räntekost-

nader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. Nyttjanderätten

redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasingskuldens ursprungliga

värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasingavgifter som betalats vid eller före

inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs därefter av över nyttjandeperioden.

Leasingavgifterna diskonteras med den marginella låneräntan. Koncernen tillämpar de

undantag som standarden tillåter avseende korttidsleasingavtal och leasingavtal för

vilka den underliggande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavtal redovisas som

övriga kostnader. Efter inledningsdatumet omvärderas leasingskulden för att åter-

spegla omprövningar och ändringar av leasingavtalet. Omvärderingen av leasing-

skulden justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hänförliga till ändringar

av leasingavtal redovisas i resultaträkningen.

Leasegivare

Leasegivare ska enligt standarden klassificera leasingavtal som antingen finansiella

eller operationella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska ris-

ker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs

från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och för-

delarna klassificeras leasingavtalet som operationellt.

Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, utgörs av finansiell leasing och

redovisas därför som lånefordringar. Redovisat värde motsvarar nuvärdet av framtida

leasingbetalningar. Skillnaden mellan alla framtida leasingbetalningar, bruttofordran,

och nuvärdet av framtida leasingbetalningar utgör ej intjänad intäkt. Detta medför att

erhållna leasingavgifter redovisas dels i resultaträkningen som Ränteintäkter och dels i

balansräkningen som amortering så att den finansiella intäkten motsvarar en jämn för-

räntning på den gjorda nettoinvesteringen.

3.6 Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS 11)

Investeringar i intresseföretag och joint ventures, företag där ägaren har betydande

inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande men inte ensamt bestämmande

inflytande, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att

andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och

därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets nettotillgångar. Goodwill

hänförlig till ett intresseföretag eller ett joint venture ingår i andelarnas redovisade

värde och skrivs inte av.

Därefter jämförs andelarnas redovisade värde med återvinningsvärdet på nettoin-

vesteringen i intresseföretaget eller i ett joint venture för att fastställa eventuellt ned-

skrivningsbehov. Ägd andel av intresseföretagets eller ett joint ventures resultat enligt

företagets resultaträkning tillsammans med eventuella nedskrivningar redovisas på en

egen rad, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat, vilken även inkluderar

intresseföretags skatter. Rapporteringsdatum och redovisningsprinciper för intressefö-

retag och joint venture överensstämmer med koncernens.

3.7 Immateriella tillgångar (IAS 38)

Goodwill

Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter

värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade nedskrivningar.

Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen eller oftare då händelser eller

omständigheter indikerar värdenedgång. I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv

för nedskrivning allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet

eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. Identifierad kassagenererande

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

enhet motsvarar den lägsta nivå i företaget för vilken goodwillen övervakas i den

interna styrningen av företaget. En kassagenererande enhet är inte större än en

rörelsegren i segmentrapporteringen. Nedskrivningsbehov fastställs genom att

bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwillen är

kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas ned-

skrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte.

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter

till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade

nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för immateriella anläggningstillgångar vid ett

rörelseförvärv motsvaras av verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Nyttjandeperiod för

immateriella anläggningstillgångar bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar.

Immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över

nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning om ett nedskrivningsbehov indikeras.

Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod omprövas och justeras vid behov i samband

med varje bokslutstillfälle. Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på

ett tillförlitligt sätt och för vilka det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar hän-

förliga till tillgångarna kommer att tillfalla koncernen tas upp i balansräkningen. I

övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter då de uppkommer.

3.8 Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16)

För skyddande av fordran

Materiella tillgångar som förvärvats eller återtagits i syfte att skydda fordran redovisas

som varulager. Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och netto-

försäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet innefattar alla kostnader för inköp, kostnader för

tillverkning samt andra kostnader för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick.

Nettoförsäljningsvärdet avser det belopp som bedöms realiseras vid en försäljning.

För eget bruk

Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och rörelsefastigheter, redovisas

initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för acku-

mulerade avskrivningar och nedskrivningar.

3.9 Avsättningar (IAS 37)

En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell

förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av

resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig

uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nuvärdesberäknas.

Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de

motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.

Avsättningar redovisas för omstruktureringar. Med omstrukturering avses genom-

gripande organisationsförändring, till exempel genom att anställda får avgångsveder-

lag för förtida uppsägning, eller nedläggningar av kontor. För att en avsättning ska

redovisas krävs att en omstruktureringsplan har fastställts och tillkännagivits så att

det har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av att företaget kommer

att genomföra omstruktureringen. En avsättning för omstrukturering omfattar enbart

de direkta utgifter som uppstår vid omstruktureringen och som inte hör samman med

den framtida verksamheten, såsom kostnader för avgångsvederlag.

3.10 Pensioner (IAS 19)

Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av

pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmåns-

bestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen betalar avgifter till

separat juridisk enhet och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas

faller på den anställde. Således har koncernen inga ytterligare förpliktelser efter det att

avgifterna är betalda. Övriga pensionsförpliktelser klassificeras som förmånsbestämda

planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har

utfört tjänsterna. För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensionsförplik-

telserna och redovisas som avsättning. Både rättsliga och informella förpliktelser som

uppstått till följd av praxis beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected

Unit Credit Method och inkluderar även löneskatt. Metoden innebär att de framtida

ersättningarna fördelas på tjänsteperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga

värdet på de tillgångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktel-

serna. Resultaträkningen, personalkostnader, belastas med nettot av tjänstgörings-

kostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt ränteintäkt på förvaltningstillgångar.

Beräkningarna baseras på av koncernen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör

koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. Samma räntesats används

för att beräkna både räntekostnad och ränteintäkt. I de fall det verkliga utfallet avviker

eller då antaganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot

av aktuariella vinster och förluster redovisas som Omvärderingar av förmånsbestämda

pensionsplaner i övrigt totalresultat. Där redovisas också skillnaden mellan verklig

avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar.

3.11 Försäkringsavtal (IFRS 4)

Med försäkringsavtal i redovisningen avses ett avtal där betydande försäkringsrisk

överförs från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Merparten av koncernens

försäkringsavtal överför inte en betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal istället

redovisas som finansiella instrument i balansräkningen inom raden Finansiella skulder

där kunder bär placeringsrisken. För försäkringsavtal med betydande försäkringsrisk görs

försäkringstekniska avsättningar som motsvarar de utfästa förpliktelserna. I resultat-

räkningen redovisas erhållna premier och avsättningar på raden Försäkringsnetto.

3.12 Provisionsnetto (IFRS 15)

Intäkter från kontrakt med kunder, består primärt av ersättningar för utförda tjänste-

uppdrag, vilka redovisas som provisionsintäkter. Intäkterna redovisas vid den tidpunkt

när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjänsten är överförd till

kunden. Den erhållna ersättningen allokeras till varje prestationsåtagande beroende på

när de uppfylls, antingen över tid eller vid en viss tidpunkt.

Provisionsintäkter för kapitalförvaltning och depå redovisas normalt över tid i takt

med att tjänster utförs. Rörliga ersättningar, dvs prestationsbaserade avgifter, redo-

visas först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske.

Betalningsprovisioner och kortavgifter redovisas generellt när tjänsten utförs, dvs

vid en viss tidpunkt. Avgifter avseende kundkoncept redovisas över tid i takt med att

tjänsten utförs. Utlåningsavgifter som inte ingår i effektivräntan redovisas som

provisionsintäkt. Utlånings- och inlåningsavgifter redovisas både över tid och vid en

viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs.

Kostnader för mottagna tjänster direkt relaterade till tjänster som generar

provisionsintäkter, redovisas som provisionskostnader.

3.13 Övriga intäkter

IT och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls sparbankerna inkluderas i

Övriga intäkter och redovisas i enlighet med IFRS 15, se 3.12 Provisionsnetto.

Intäkterna avseende IT-tjänster redovisas i princip enbart över tid. Intäkter för övriga

tjänster redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet

fullgörs.

Därutöver innehåller Övriga intäkter även realisationsresultat vid avyttring av

ägarandelar i dotterföretag och intresseföretag i den mån de inte representerar en

självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geogra-

fiskt område. Övriga intäkter innehåller också realisationsresultat vid avyttring av

materiella tillgångar.

3.14 Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)

Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera

transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det som

aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som berättigar

de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som kostnad vid den tid-

punkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en motsvarande ökning av eget

kapital, som Balanserade vinstmedel.

För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna egetkapital-

instrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de tilldelade

egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för egetkapitalinstru-

menten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten, värderings-

tidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts och parterna

är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättningarna. Vid tilldelningstid-

punkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade ersättningar. Då de tilldelade

egetkapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort viss tjänstgörings-

period antas tjänsterna utföras under intjänandeperioden, vilket medför att kostnaden

och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under hela intjänandeperioden. Icke

marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt anställning, för intjänande beaktas i

antagandet om hur många egetkapitalinstrument som förväntas bli intjänade. Vid

varje rapportperiods slut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier

som förväntas bli intjänade baserat på de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren.

Den eventuella avvikelse mot ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov

till redovisas i resultaträkningen och motsvarande justering redovisas i Balanserade

vinstmedel inom eget kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontant-

reglerad aktierelaterad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande

period, men beräknat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för

betalning av sociala avgifter.

3.15 Nedskrivningar (IAS 36)

För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt andra standarder bedömer

koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall

sådan indikation existerar prövas tillgången för nedskrivning genom att tillgångens

återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet av

tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nytt-

jandevärde. Överstiger redovisat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till åter-

vinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar markna-

dens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den

specifika tillgången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det

finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte

längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinningsvärdet. Tidigare

gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar

som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.

Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen separat för materiella respektive

immateriella anläggningstillgångar.

3.16 Skatt (IAS 12)

Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder

värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter. Med

uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde,

som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt.

Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära

skillnader och som förutses betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redovisas för

samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skatteskulderna är

hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skattepliktiga skillnader

på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en reduk-

tion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemäs-

siga underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skatte-

fordran prövas vid varje bokslutstillfälle och redovisas i den utsträckning det vid

respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Det medför att en tidigare ej

redovisad uppskjuten skattefordran redovisas då det bedöms som sannolikt att tillräck-

liga skattepliktiga överskott kommer att finnas i framtiden. På balansdagen lagfästa

skattesatser används vid beräkningarna.

Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med

respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Uppskjuten skattefordran

nettoredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemässig

utjämningsrätt. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen

som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats i övrigt totalresultat

eller direkt i eget kapital.

3.17 Likvida medel (IAS 7)

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, då centralbanken

är hemmahörande i ett land där Swedbank har banklicens. Med tillgodohavande avses

medel som är tillgängliga när som helst. Det innebär att samtliga likvida medel är

användbara omgående.

3.18 Rörelsesegment (IFRS 8)

Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och avser

de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelsesegmenten identi-

fieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande besluts-

fattare. Koncernen har identifierat koncernens VD som dess högste verkställande

beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av VD för att följa upp

verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den informa-

tion som presenteras.

Redovisningsprinciperna för ett rörelsesegment utgörs av redovisningsprinciperna

ovan jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen. Marknadsbase-

rade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten medan alla kostnader inom IT och

övrig gemensam service samt koncernstaber förs via självkostnadsbaserade internpri-

ser till rörelsesegmenten. Koncernledningskostnader utfördelas inte. För gränsöverskri-

dande tjänster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncer-

nens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment

baserat på kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital.

Räntabilitet för rörelsesegmenten beräknas på resultatet före skatt med avdrag för

beräknad skatt och minoritetsandel i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital.

4 BETYDANDE BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR

Presentationen av konsoliderade finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS

kräver att företagsledningen gör bedömningar, antaganden och uppskattningar som

påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och upplysningar om eventualtill-

gångar och ansvarsförbindelser per balansdagen samt rapporterade intäkter och kost-

nader under rapportperioden. Företagsledningen utvärderar löpande dessa bedöm-

ningar och uppskattningar, inklusive de som berör verkligt värde på finansiella

instrument, avsättningar för osäkra lånefordringar, nedskrivning av immateriella

anläggningstillgångar, uppskjutna skatter, pensionsavsättningar och aktierelaterade

ersättningar. Företagsledningen baserar sina bedömningar och uppskattningar på tidi-

gare erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständighet-

erna. Faktiskt utfall kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar.

Investeringsfonder

Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Koncer-

nen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning i enlighet med

fondbestämmelser godkända av Finansinspektionen. Tillgångarnas avkastning samt

risken för värdeförändring tillfaller sparkunderna. Inom ramen för de godkända fondbe-

stämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt i vissa fall inträdes- och

uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. Besluten beträffande förvalt-

ningen av en investeringsfond styrs av fondbestämmelserna vilket medför att koncer-

nen har inflytande över de relevanta verksamheterna i investeringsfonderna. Koncer-

nens exponering mot rörlig avkastning från sitt engagemang i dessa investerings fonder

avser främst uttagna förvaltningsavgifter varför koncernen bedöms agera som ombud

på uppdrag av investerarna i fonderna. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i

investeringsfonderna för att säkra åtaganden mot kunder. Koncernens egna andelsin-

nehav representerar då ytterligare en rörlig exponering mot investeringsfonderna. Då

koncernens sammanlagda engagemang mot en investeringsfond överstiger 35 procent

bedöms koncernen agera som huvudman i verksamheten för egna syften, vilket leder

till bestämmande inflytande och att investeringsfonden konsolideras. Koncernen bedö-

mer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av fondförsäkringsavtal med

kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rörlig avkastning. Dessa innehav

exkluderas i bedömningen om det föreligger bestämmande inflytande över investe-

ringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd av fondförsäkringsavtal om 194

mdkr (169) redovisades som Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken

medan korresponderande skuld för fondförsäkringsavtalen om 194 mdkr (169) redovi-

sas som Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken. Om koncernen däremot

bedömt att sådana innehav inneburit en exponering mot rörlig avkastning och att kon-

cernen hade ett bestämmande inflytande över sådana fonder så skulle ytterligare 82

mdkr (77) i finansiella tillgångar och finansiella skulder ha redovisats i koncernens

balansräkning.

Finansiella instrument

När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika

metoder beroende på graden av tillgänglig observerbar marknadsdata samt aktiviteten

på marknaden. I första hand används noterade priser på aktiva marknader. När finan-

siella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har marknadsrisker som

motverkar varandra används genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när verkliga

värden fastställs för de riskpositioner som motverkar varandra. För eventuellt öppna

nettopositioner tillämpas köp- eller säljkurs utifrån vad som är tillämpligt, det vill säga

köpkurs för långa positioner och säljkurs för korta positioner. Företagsledningen har

bedömt och fastställt metod för vilka marknadsrisker som motverkar varandra samt

hur nettopositionerna beräknas. Saknas noterade priser på aktiva marknader använder

koncernen istället olika värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när markna-

derna anses inaktiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan

värderingsmodell behöver användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handels-

plats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs

löpande en bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer såsom han-

delsvolym och skillnader i köp- och säljkurser. Då vissa av dessa kriterier inte uppfylls

anses marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsledningen bedömer vilken

värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda

instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepterade

och är föremål för oberoende riskkontroll.

När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller

bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodellerna.

Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfärdade finan-

siella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller komponenter av pri-

ser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna antaganden. I not K46

redovisas finansiella instrument värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värde-

ringsnivåer, noterade priser, värderingsmodell med observerbar marknadsdata samt

värderingsmodell med egna antaganden som är betydande. Per årsskiftet uppgick vär-

det av finansiella instrument värderade med egna antaganden som är betydande till

1 127 mkr (1 854). Dessa innehav avsåg onoterade aktier.

Företagsledningen bedömer när säkringsredovisning ska tillämpas på ett finansiellt

instrument för att reducera så kallad redovisningsmässig volatilitet i möjligaste mån. Redo-

visningsmässig volatilitet saknar ekonomisk relevans och uppstår då finansiella instrument

värderas med olika värderingsprinciper trots att de ekonomiskt säkrar varandra.

Skatt

För moderbolagets estniska dotterföretag Swedbank AS utlöses inkomstbeskattning

endast om och när utdelning lämnas. Då moderbolaget styr tidpunkten för utdelning

och inte avser att ta utdelning från dotterföretagets ackumulerade vinstmedel före

2017 redovisas ingen uppskjuten skatt för denna del. Ackumulerade vinstmedel före

2017 uppgick till 13 724 mkr (14 237). Den ej redovisade uppskjutna skatteskulden

uppgick till 2 745 mkr (2 847).

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Reserveringar för kreditförluster

De reserveringar för kreditförluster som uppskattas med kvantitativa modeller införli-

var indata, antaganden och metoder som innebär hög grad av bedömning av företags-

ledningen. Särskilt fastställandet av om någon betydande ökning i kreditrisken har

inträffat och införlivandet av framåtblickande makroekonomiska scenarier kan ha

väsentlig effekt på nivån på reserveringarna för kreditförluster. Att införliva fram-

åtblickande information kräver betydande bedömningar både vad gäller vilka scenarios

som ska tillämpas och för att säkerställa att endast relevant framåtblickande informa-

tion tas hänsyn till vid beräkningen av reserveringen för kreditförluster.

Det har inte skett några betydande förändringar av metoden under året. På grund av

fortsatt osäkerhet med anledning av covid-19 och då det är möjligt att de kvantitativa

riskmodellerna inte tillräckligt väl fångar dynamiken avseende pandemin bedömdes en

expertjustering av kreditreserveringarna vara nödvändig. Ytterligare information finns

på sidan 77. En känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till

antaganden om betydande ökning i kreditrisken finns på sida 76 och i relation till fram-

åtblickande makroekonomiska scenarier finns på sida 75.

Betydande osäkra kreditexponeringar (där en enskild låntagares eller limitgrupps

beviljade belopp överstiger 50 mkr) bedöms individuellt och utan att använda indata

från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs

genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga sce-

narier av vilka minst ett är ett negativt scenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till

både makroekonomiska och icke-makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Upp-

skattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en mängd relevanta faktorer som

belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvaliteten på låntagarens inkomst, realiser-

bart värde på säkerhet, koncernens position gentemot övriga fordringsägare, den san-

nolika kostnaden och tiden för indrivning och försäljning samt nuvarande och framtida

ekonomiska förhållanden. Belopp och tidpunkt för framtida återvinningar är beroende

av låntagarens framtida betalningsförmåga samt säkerhetens värde vilka båda påver-

kas av framtida ekonomiska förhållanden. Säkerheten kan också vara svår att realisera.

Bedömningarna och nivåerna på reserveringen av kreditförluster förändras i takt med

att ny information blir tillgänglig eller genom att återvinningsstrategier förändras. För-

ändringen av reserveringen för kreditförluster redovisad i resultaträkningen för indivi-

duellt bedömda lån uppgick till 603 mkr (869).

Nedskrivningsprövning av goodwill

Goodwill prövas för nedskrivning åtminstone årligen. Prövningen sker genom att återvin-

ningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde eller försäljningsvärde, beräknas.

Är återvinningsvärdet lägre än redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet.

En nedskrivning av goodwill påverkar varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrad, då

goodwill är en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen. Företagsledningens pröv-

ningar görs genom att beräkna nyttjandevärdet. Beräkningen bygger på uppskattade

framtida kassaflöden från den kassagenererande enheten till vilken goodwill allokerats

samt när i tiden kassaflödena erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de

finansiella planer företagsledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kas-

saflödens storlek krävs mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler

och lönsamhetsnivåer. Koncernen bedömer eviga kassaflöden eftersom samtliga kassa-

genererande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns

några avsikter att lämna. Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som förutom att

spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med. Olika dis-

konteringsfaktorer används för olika tidsperioder. I möjligaste mån fastställs diskonte-

ringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden utifrån externa källor. Beräk-

ningen är trots det till väldigt stor del beroende av företagsledningens egna

antaganden. Företagsledningen anser att gjorda uppskattningar är väsentliga för kon-

cernens resultat och finansiella ställning. Koncernens goodwill uppgick per årsskiftet till

13 327 mkr (13 709), varav 10 200 mkr (10 582) avser investeringen i den baltiska

verksamheten. Företagsledningens antaganden vid beräkningen av nyttjandevärdet per

årsskiftet ledde inte till några nedskrivningar. Även om diskonteringsfaktorn höjts med

en procentenhet eller om antagandet om tillväxt sänkts med en procentenhet så skulle

inget nedskrivningsbehov uppkomma för investeringarna i den baltiska verksamheten.

Förmånsbestämda pensioner

För pensionsavsättningar avseende förmånsbestämda åtaganden fastställer företags-

ledningen ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassaflöden. Anta-

gandena bedöms och uppdateras vid behov vid varje rapporttillfälle. Förändringar av

antaganden beskrivs i not K39. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön

den anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till

utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningsperiod och ekonomisk livslängd.

De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdesberäknas med en antagen diskonte-

ringsränta. Då verkligt utfall avviker ifrån gjorda antaganden uppstår så kallade erfa-

renhetsmässiga aktuariella vinster eller förluster. När antaganden ändras uppstår

också aktuariella vinster eller förluster. För året redovisades ett positivt resultat i

övrigt totalresultat om 5 166 mkr (–3 866) avseende omvärdering av förmånsbe-

stämda pensionsplaner. Per årsskiftet uppgick diskonteringsräntan, som används vid

beräkningen av den utgående pensionsskulden, till 1,41 procent jämfört med 1,46 pro-

cent vid föregående årsskifte. Från och med första kvartalet 2020 har fler förstklassiga

obligationer inkluderats i beräkningen av diskonteringsräntan. Inflationsförväntning-

arna uppgick till 1,48 procent jämfört med 1,98 procent vid föregående årsskifte. De

ändrade antagandena representerade 2 792 mkr (–4 929) av det positiva resultatet i

övrigt totalresultat. Marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna ökade under året med

2 374 mkr (1 063). Sammantaget per sista december översteg skulden för förmånsbe-

stämda pensionsplaner förvaltningstillgångarnas marknadsvärde med 3 665 mkr

(8 798).

Eventualförpliktelser

Koncernen är föremål för olika myndigheters utredningar angående Swedbanks histo-

riska regelefterlevnad inom penningtvättsområdet. Per årsskiftet har inget belopp

reserverats eller rapporterats som eventualförpliktelser för eventuella böter. Utfallet av

utredningarna har fortfarande inte blivit kända och det var inte heller möjligt att tillför-

litligt uppskatta eventuella bötesbelopp.

5 NYA STANDARDER OCH TOLKNINGAR

5.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas

International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations Committee

har utfärdat nedan angivna standarder, ändringar av standarder samt tolkningar som

ska tillämpas för 2021 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa. För att

Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av EU om föränd-

ringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS. Swedbank har inte tillämpat

nedanstående förändringar i årsredovisningen.

Ändringar till följd av referensräntereformen – Fas 2

I augusti 2020 utfärdades ändringar av IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16 till

följd av referensräntereformen – Fas 2. Ändringarna antogs av EU i januari 2021 och

ska tillämpas från 1 januari 2021 med tillåten förtidstillämpning. Ändringarna avser

redovisningsfrågor som uppstår när finansiella instrument som refererar till en IBOR

ränta övergår till en alternativ referensränta. De nya reglerna innehåller en praktisk

lösning för de modifieringar som krävs av referensräntereformen, vilka ska hanteras

som förändringar av rörlig ränta. Ändringar som görs i säkringsidentifieringar och

säkringsdokumentation på grund av referensräntereformen tillåts, utan att säkrings-

relationen behöver avslutas. Införandet kommer inte påverka koncernens finansiella

ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.

Försäkringskontrakt (IFRS 17)

IFRS 17 utfärdades i maj 2017 och ändrades i juni 2020. Standarden tillämpas från

1 januari 2023 och har ännu inte antagits av EU. Den nya standarden fastställer princi-

per för redovisning, presentation, värdering och upplysningar om försäkringskontrakt.

Försäkringskontrakt som omfattas av de nya reglerna skall redovisas till aktuellt värde

baserat på aktuella uppskattningar av belopp som förväntas erhållas från premier samt

utbetalningar för skador, förmåner och kostnader plus förväntad vinst för försäkrings-

skydd. Påverkan på koncernens finansiella rapporter bedöms för närvarande.

Övriga förändringar i IFRS och svenska regelverk

Övriga nya eller ändrade IFRS standarder, tolkningar eller förändringar i svenska regel-

verk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig effekt på

koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som

kan uppstå i interna processer eller på grund av framtida interna eller

externa händelser. Riskbegreppet innefattar både sannolikheten för att en händelse

inträffar, och den påverkan händelsen skulle kunna ha på koncernens resultat, eget

kapital eller värde.

Styrelsen har antagit en policy för Enterprise Risk Management (ERM) som beskriver

företagets övergripande ramverk för riskhantering. Det innefattar koncernens riskstra-

tegi och riskaptit, grundläggande principer för riskhantering så som riskkultur och risk-

medvetenhet, samt ansvarsfördelning inom riskhanteringsprocessen. Genom ramver-

ket integreras riskhanteringen i befintliga strukturer och processer.

Riskhanteringsprocessen omfattar processer som säkerställer att risker inom koncer-

nen identifieras, bedöms (och i tillämpliga fall mäts), hanteras, övervakas och rapporte-

ras. Processen omfattar samtliga risktyper och resulterar i en bedömning av Swed-

banks risknivå, som i sin tur ligger till grund för Swedbanks interna process för

kapitalutvärdering.

För att säkerställa att Swedbank bibehåller en långsiktigt låg riskexponering har sty-

relsen fastställt en övergripande riskaptit. I linje med riskaptiten finns individuella

VD-limiter för de risktyper som koncernen är exponerad mot. VD-limiterna komplette-

ras av limiter på lägre nivåer samt riskindikatorer som övervakas noggrant och som

syftar till att ge tidiga signaler om riskbilden förändras.

I kapitalutvärderingsprocessen utvärderas behovet av kapital med utgångspunkt i

Swedbanks samlade risknivå, mål och affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effek-

tiv kapitalanvändning och att Swedbank, även under besvärliga omvärldsförhållanden,

uppfyller det legala minimikapitalkravet och har fortsatt tillgång till inhemska och

internationella kapitalmarknader.

Omvärldsfaktorer och andra faktorer som påverkade riskbilden under 2020

Flera faktorer påverkade stora delar världen under 2020, varav några var mer relevanta

för Europa. Dessa faktorer anses ha potential att driva risk i de ekonomier som påver-

kas av dem. Swedbank har följt utvecklingen noggrant för att kunna hantera riskerna

på ett proaktivt sätt:

Covid-19

Covid-19 bedömdes som en kritisk risk för banken, dess anställda och kunder. Myndig-

heterna på samtliga Swedbanks hemmamarknader samt i andra delar av världen

införde stränga försiktighetsåtgärder för att minska spridningen av viruset och banken

har följt alla begränsningar och rekommendationer. Anställda fick råd att arbeta på dis-

tans (hemifrån) åtminstone till slutet av 2020. Återhämtningen i ekonomin tappar fart

när antalet fall av Covid-19 ökar i samband med den andra vågen av pandemin. Medan

pandemin påverkade alla kunder mer eller mindre har inga tydliga tecken på försämrad

tillgångskvalitet i kreditportföljen märkts, och verkliga fallissemangsfrekvenser för till

exempel bolån och SME företag var på historiskt sett låga nivåer trots de stora försäm-

ringarna i bruttonationalprodukten och arbetslösheten. Det nya stadiet av pandemin

medför dock ökad osäkerhet och en återhämtning är beroende av att finans- och pen-

ningpolitiken förblir expansiv och det finns också risk för försenade effekter när de

statliga stödåtgärderna avslutas.

Brexit

Swedbank är förberedd för Brexit efter övergångsperiodens slut. De risker som identi-

fierats har hanterats, exempelvis har granskning av kontrakt med leverantörer i Stor-

britannien för att säkerställa Swedbanks regelverksefterlevnad avseende GDPR

utförts. De temporära ändringar och tillstånd som utfärdats för den finansiella markna-

den kan skapa risker för störningar på den finansiella marknaden från och med andra

halvåret 2022 såvida inte EU och Storbritannien kommer överens om nya och eller per-

manenta regler och lagar för den finansiella marknaden.

Åtgärder mot penningtvätt och terroristfinansiering

Swedbank är en fullservicebank med ett brett utbud av produkter och tjänster till pri-

vata kunder så väl som till företagskunder. Swedbanks affärsmodell innebär att koncer-

nen utsätts för risker för potentiella brott relaterade till penningtvätt och finansiering

av terrorism.

De svenska och estniska finansinspektionerna presenterade sina utredningar av

Swedbank i mars 2020 och dessa påvisade brister i Swedbanks styrning och kontroll

för att motverka penningtvätt. I syfte att åtgärda de brister som påvisades och för-

stärka Swedbanks förmåga att upptäcka och hantera penningtvättsrisker initierades

ett antal strategiska program; företagskulturprojektet, bolagsstyrningsinitiativet samt

regelefterlevnadsöversynen. Dessa program har sedermera övergått till en pågående

genomförandefas. Vidare har ett externt konsultföretag fått i uppgift att under tre år

genomföra en årlig mognadsbedömning av Swedbanks arbete mot penningtvätt. Den

första bedömningen slog fast att Swedbank håller ett högt tempo i arbetet för att

åtgärda historiska tillkortakommanden.

Koncernens enhet för Anti-Financial Crime (AFC) fortsätter att samla koncernens

resurser för utredning, teknik och kompetens för att förebygga finansiell brottslighet.

Swedbank fortsätter därtill göra omfattande investeringar i ytterligare resurser och

infrastruktur för processerna kring kundkännedom (KYC), riskklassificering, transak-

tionsmonitorering och sanktionsscreening. Swedbank fortsätter vidare att uppdatera

befintliga AML/CTF-ramverk för att säkerställa robust och konsekvent AML/CTF-arbete

i hela koncernen. Genom dessa ramverk uttrycker också Swedbank sin riskaptit för pen-

ningtvätt.

Referensräntereformen

Referensräntereformen är en marknadsdriven övergång från nuvarande interbankrän-

tor till alternativa referensräntor. Internationella tillsynsmyndigheter liksom branschor-

gan världen över har startat arbetsgrupper för att identifiera och förorda användandet

av alternativa referensräntor eftersom de är transaktionsbaserade och anses vara mer

tillförlitliga. Interbankräntor används idag som referensräntor i ett stort antal finan-

siella instrument och är därför av stort vikt för den finansiella stabiliteten. Swedbank, i

egenskap av stor fullservicebank, använder interbankräntor i låna-, spara-, investe-

rings- och placeringsprodukter samt i interna processer. För att hantera och säkerställa

en smidig övergång har Swedbank startat ett koncerngemensamt interbankinitiativ

vars uppgift är att definiera koncernens övergångstrategi baserad på tillämpliga scena-

rios och antagande om hur marknaden kommer att utvecklas samt inventera påverkade

produkter, underliggande kontrakt och säkerställa relevant och aktuell kundkommuni-

kation. Swedbank arbetar löpande med att identifiera, kontrollera och planera migre-

ringen av dem aktuella exponeringar samt hantera och minimera eventuella risker som

uppstår i kölvattnet av referensräntereformen. Swedbank har processer och teknologi

på plats för en smidig övergång till nya referensräntor (t.ex. SONIA, SOFR, €STR) i vissa

finansiella produkter, i aktuella delar av verksamheten och jobbar på att möjliggöra

användandet av övriga alternativa referensräntor om och när de görs tillgängliga.

Swedbank prioriterar riskreducerande åtgärder för exponeringar mot Libor och andra

interbankräntor vars upphörande har bekräftats. Operationella förändringar och över-

gångsaktiviteter pågår och förväntas fortsätta under hela referensräntereformen.

Skatt

Skatteområdet är komplext och ger utrymme för bedömning. Det ligger i skatteområ-

dets natur att praxis och tolkningar av gällande lag ofta ändras, ibland retroaktivt. För

det fall skattemyndigheter och i förekommande fall skattedomstolar beslutar om en

annan tolkning än Swedbank initialt gjort, kan det komma att påverka koncernens verk-

samhet, resultat och finansiella ställning.

K3 Risker

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Swedbanks Risktaxonomi

Swedbank har en koncerngemensam risktaxonomi, som är ett system för att gruppera

risker som har gemensamma egenskaper. Kategorierna inom risktaxonomin benämns

risktyper.

Risktyper Beskrivning

Kreditrisk

(3.1)

Risk för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot

koncernen, samt risken för att den pantsatta säkerheten inte

täcker fordringarna.

Likviditetsrisk

(3.2)

Risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när

de förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extrakost-

nader för att erhålla finansiering eller utan att undvika förlus-

ter på grund av forcerad försäljning av tillgångar (s.k. asset

fire-sales).

Marknadsrisk

(3.3)

Risk för att koncernens resultat, eget kapital eller värde mins-

kar på grund av förändringar i riskfaktorer på de finansiella

marknaderna.

Operativ risk

(3.4)

Risk för förluster, störningar i affärsprocesserna och negativ

ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräck-

liga interna processer, mänskliga fel och systemfel, eller externa

händelser.

Risk i försäkrings-

rörelsen

(3.5)

Risk i försäkringsrörelsen utgörs av försäkringsteckningsrisk,

marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk avseende de helägda

försäkringsföretagen i koncernen.

Övriga risker

(3.6)

Övriga risker inom Swedbanks Risktaxonomi är Kapitalrisk,

Hållbarhetsrisk, Strategisk risk och Compliancerisk

3.1 KREDITRISK

3.1.1 Definition

Kreditrisk är risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot koncernen

samt risken för att erhållna säkerheter inte täcker fordringarna. Kreditrisk omfattar

även koncentrationsrisk, landrisk, motpartsrisk i tradingtransaktioner och avvecklings-

risk.

3.1.2 Riskhantering

En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen har

det fulla ansvaret för sina kreditrisker, att kreditbeslut följer kreditprocessen och fattas

i enlighet med relevanta regelverk samt att dessa beslut är i linje med Swedbanks

affärs- och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och natur kan beslut om

kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp av systemstöd eller i en

kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmässiga ansvaret oavsett vem som

fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret för den interna kreditkontrollen. Dua-

litetsprincipen är vägledande vid kredithantering inom koncernen. Principen återspeg-

las i kreditorganisationen, i beslutsinstanser och i kreditprocessen. Respektive

affärsenhet ansvarar för att interna kontroller är integrerade i relevanta delar av kre-

ditprocessen.

Kreditprocessen omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kreditupp-

följning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att kredittaga-

ren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot koncernen. Koncernen

eftersträvar även att erhålla adekvat säkerhet. En sund, långsiktigt robust och riskmäs-

sigt balanserad kreditgivning förutsätter att kreditaffären sätts i relation till påver-

kande omvärldsfaktorer. Detta innebär att såväl koncernens som omvärldens kunskap

om förväntad lokal, regional och global förändring och utveckling ska beaktas om det

kan ha betydelse för affären och dess risk. Hållbarhet, inkluderande miljöhänsyn, socialt

ansvar och affärsetik ska till exempel beaktas.

Riskklassificering är en central del av kreditprocessen. Riskklass utvärderas och fast-

ställs som en del av varje kreditbeslut. Riskklassen påverkar också kraven på omfatt-

ning av analys och dokumentation samt hur uppföljningen av kunder sker. Detta gör

att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och snabbare kreditprocess. Alla

kreditexponeringar bedöms kontinuerligt och systematiskt för tidiga indikationer på en

betydande ökning av kreditrisk. Exponeringar mot företagskunder, finansiella institu-

tioner och stater granskas dessutom minst årligen för att säkerställa en omfattande

bedömning av låntagarens ekonomiska situation och framtida kreditvärdighet, översyn

och fastställande av riskklass samt bedömning av den långsiktiga kundrelationen.

Koncernens riskorganisation ansvarar för oberoende övervakning och kontroll av

kreditriskhantering, inklusive kreditprocessen, risklimiter och riskklassificeringssystem.

Riskorganisationen analyserar regelbundet den sammanlagda kreditportföljens riskpro-

fil och riskutveckling samt genomför stresstester bland annat som en del av den årliga

utvärderingen av kapitaltäckningen. Riskkoncentrationer och förhöjda risker inom olika

segment samt större enskilda kredittagare övervakas noggrant. När behov uppstår

utförs dessutom särskilda analyser och stresstester av utvalda segment eller delport-

följer.

3.1.3 Riskmätning

Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkt för bland annat:

• riskbedömning och kreditbeslut

• beräkning av riskjusterad avkastning (inklusive RAROC)

• beräkning av reserveringar för förväntade kreditförluster

• övervakning och hantering av kreditrisker

• rapportering av kreditrisker till styrelse, vd och koncernledning

• utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter

• beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering

De viktigaste riskparametrarna för att beräkna förväntade förluster och regulatoriska

kapitalkrav för kreditexponeringar är:

PD (probability of default) - sannolikheten för att en motpart eller ett kontrakt kommer

att fallera med betalningarna till banken inom en tolvmånadersperiod,

LGD (loss given default) - hur stor andel av kreditexponeringen som förväntas gå förlo-

rad vid fallissemang, och

EAD (exposure at default) - den kreditexponering koncernen beräknas ha när en mot-

part hamnar i fallissemang.

I PD-modellerna uttrycks riskklasserna på en skala med 22 riskklasser, där 0 repre-

senterar högst risk och 21 lägst risk. Därutöver finns en klass för lån som fallerat.

Tabellen nedan beskriver riskskalan och hur den relaterar till den teoretiskt beräknade

sannolikheten för fallissemang (PD) inom 12 månader, samt till indikativ rating enligt

ratinginstitutet Standard & Poor’s.

Riskklasser i PD-modeller (IRK)

Internriskklass PD (%) Indikativ rating Standard & Poor’s

13–21 <0,5 BBB- till AAA

9–12 0,5–2,0 BB till BB+

6–8 2,0–5,7 B+ till BB-

0–5 >5,7 C till B

Fallerade 100 D

Swedbanks interna riskklassificeringssystem är godkänt av Finansinspektionen och

Swedbank har tillstånd att använda metoden intern riskklassificering (IRK) för att

beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. Swedbank använder flera olika

riskklassificeringsmodeller för olika delsegment av kreditportföljen. Modellerna är i

huvudsak av två typer. Den ena typen bygger på statistiska metoder, vilket förutsätter

tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt mycket informa-

tion om motparter som fallerat. Den andra typen är baserad på expertbedömning och

används i de fall där statistiska metoder inte är möjliga att tillämpa. Modellerna valide-

ras både vid införandet av nya modeller och vid större förändringar, samt fortlöpande

minst årligen. Valideringen syftar till att säkerställa att respektive modell mäter risk på

ett tillfredsställande sätt. Därtill kontrolleras att modellerna fungerar väl i den dagliga

kreditverksamheten.

I den finansiella redovisningen beräknas förväntade kreditförluster enligt IFRS 9, vil-

ket beskrivs nedan i avsnitt 3.1.4. De huvudsakliga skillnaderna mellan beräkningarna

av förväntade kreditförluster enligt regulatoriska kapitalkrav (Baselregelverket) och

enligt IFRS 9 beskrivs i tabellen i avsnitt 3.1.5 IFRS 9 jämfört med reglerande kapital-

ramverk.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

3.1.4 Beräkning av kreditförlustreserveringar

Värdering av förväntade kreditförluster

Koncernens reserveringar för kreditförluster värderas baserat på förväntade kreditför-

luster. Förväntade kreditförluster beräknas utifrån vilket steg den individuella till-

gången är hänförd till vid varje balansdag. För finansiella tillgångar där ingen bety-

dande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället (steg 1)

reserveras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster som kan

inträffa inom 12 månader.

För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat (steg 2)

samt för de som är osäkra (steg 3) reserveras en kreditförlust som motsvarar de för-

väntade kreditförluster som kan inträffa under tillgångens återstående löptid. Sådana

värderingar görs med internt utvecklade statistiska modeller eller genom individuella

bedömningar av förväntade kassaflöden för avtalen, vilka båda innehåller en hög grad

av bedömning av företagsledningen. Portföljerna som används för att uppskatta för-

väntade kreditförluster överensstämmer med den gruppering som tillämpas för regula-

toriska ändamål med delade riskegenskaper. Dessa är baserade på homogena delseg-

ment av den totala kreditportföljen, till exempel typ av låntagare, land, affärsområde

eller produktgrupp.

De viktigaste indata som används i de kvantitativa modellerna är sannolikheten för

fallissemang (PD), förlust vid fallissemang (LGD). kreditexponering vid fallissemang

(EAD) samt förväntad löptid. Förväntade kreditförluster reflekterar både historiska

data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier.

Sannolikhet för fallissemang (PD)

PD för 12 månader och PD för återstående löptid för en finansiell tillgång motsvarar

sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kommande 12 måna-

derna respektive under den finansiella tillgångens förväntade återstående löptid. De

baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt framtida ekonomiska

förhållanden som påverkar kreditrisken.

Riskklassificeringen i PD-modellerna enligt IRK-metoden ger indata till PD-model-

lerna enligt IFRS 9, där historiska fallissemangsfrekvenser används för att skapa

PD-terminsstrukturer som täcker tillgångars hela löptid. PD-modellerna är baserade på

delsegment med likartade riskbeteenden, till exempel typ av låntagare, land, produkt-

grupp eller bransch och används för att härleda PD för 12 månader och för återstående

löptid. Bransch- och landspecifika kreditcykelindex prognostiseras baserat på olika

makroekonomiska scenarier.

För varje scenario justeras terminsstrukturerna baserat på korrelationen mellan PD

och det prognosticerade kreditcykelindexet för att få framåtblickande uppskattningar.

Följaktligen resulterar försämrade ekonomiska framtidsutsikter, eller en ökning i sanno-

likheten för att ett negativt scenario ska inträffa, både i högre PD för 12 månader och

för återstående löptid. Detta bidrar således till en ökning av de förväntade kreditförlus-

terna samt antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2.

Förlust vid fallissemang (LGD)

LGD ger en bedömning av kreditförluster givet fallissemang, där sannolikheten för och

det förväntade värdet av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när i tiden

återvinningarna förväntas ske, och pengars tidsvärde, tas i beaktande. LGD-modeller

bygger på historisk förlustdata och segmenteras efter till exempel land, säkerhetstyp,

motpartstyp och produkt. Framåtblickande makroekonomiska faktorer återspeglas i

LGD-beräkningarna genom att utifrån prognosticerade säkerhetsvärden för varje

enskilt makroekonomiskt scenario justera framtida förväntade återvinningsnivåer och

belåningsgrader. Ett ekonomiskt scenario med fallande säkerhetsvärden leder till fal-

lande återvinningsnivåer och ökande belåningsgrad och därmed till både ökande LGD

och förväntade kreditförluster.

Exponeringar vid fallissemang (EAD)

EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallisse-

mang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balansda-

gen. Koncernens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande avtalsvillkor för

återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat utnyttjande av out-

nyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåterkalleliga åtaganden utanför

balansräkningen.

Förväntad löptid

Koncernen beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för fallis-

semang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den

maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre

period överensstämmer med affärspraxis. Samtliga avtalsvillkor tas hänsyn till när

förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföring-

salternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen tillämpar koncernen

en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolikheten för att en exponering

fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något tillfälle under återstående löp-

tid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida återbetalning). För kreditkort

uppskattas den förväntade beteendemässiga löptiden, med hjälp av produktspecifik

historisk data och sträcker sig upp till 10 år.

Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk

Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma en

betydande ökning i kreditrisk. Kriterierna beskrivs i not K2 Redovisningsprinciper,

avsnitt 3.4.3 Kreditförluster. Tabellerna på nästa sida visar kvantitativa tröskelvärden,

nämligen:

• Förändringar i sannolikhet för fallissemang (PD) inom de kommande 12 månaderna

samt intern riskklassificering, som har tillämpats för den portfölj av lån som utgivits

före den 1 januari 2018.

Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5 bedöms

en nedgradering i riskklass med 1 till 2 enheter från det första redovisningstillfället

som en betydande ökning i kreditrisk. Om en kreditexponering som utgivits med en

riskklass mellan 13 och 21, nedgraderas med 3 till 8 enheter från det första redovis-

ningstillfället, anses det som en betydande ökning i kreditrisk.

• Förändringar i sannolikhet för fallissemang under hela löptiden, vilka har tillämpats

för den portfölj av lån som utgivits från och med den 1 januari 2018.

Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5, bedöms

en ökning i sannolikhet för fallissemang med 50 procent från det första redovis-

ningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Alternativt, för kreditexpone-

ringar utgivna med en riskklass för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mel-

lan 13 och 21, anses en ökning med 150–300 procent från det första

redovisningstillfället som betydande.

Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans lågriskdel

och en högre känslighet på skalans högriskdel.

Till följd av covid-19 har koncernen erbjudit stödåtgärder till låntagare, i form av

amorteringsbefrielse för kapitalbelopp, vilka generellt sett inte automatiskt används

som en indikator för att bedöma betydande ökning av kreditrisken. Mer detaljerad

information om dessa stödåtgärder finns på sidan 87.

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Betydande ökning av kreditrisken – lån med första redovisningstillfälle före den 1 januari 2018

2020 2019

Påverkan på kreditförlust-

reserveringarna vid

Påverkan på kreditförlust-

reserveringarna vid

Intern riskklassifice-

ring vid första redo-

visningstillfället

12 månaders PD

intervall vid första

redovisningstillfället

Tröskelvärde,

nedgradering

i riskklass

1,2,3

Ökning i

tröskel-

värde med

1 enhet

Minskning i

tröskel-

värde med

1 enhet

Kreditförlust-

reserveringar

Andel av

totalportfölj

(%) i brutto-

belopp

Ökning i

tröskel-

värde med

1 enhet

Minskning i

tröskel-

värde med

1 enhet

Kreditförlust-

reserveringar

Andel av

totalportfölj

(%) i brutto -

belopp

13–21 < 0,5% 3–8 enheter –7,7% 7,0% 514 35% –11,2% 11,2% 681 43%

9–12 0,5–2,0% 1–5 enheter –13,5% 13,0% 330 7% –21,5% 20,7% 363 9%

6–8 2,0-5,7% 1–3 enheter –11,5% 4,0% 84 3% –8,2% 6,6% 149 3%

0–5 >5,7% och <100% 1–2 enheter –0,9% 0,0% 141 1% –2,3% 0,0% 107 1%

–9,0% 7,7% 1 069 46% –13,1% 12,4% 1 300 56%

Finansiella instrument med undantag för låg risk 17 8% 3 6%

Finansiella instrument i steg 3 2 207 0% 3 839 1%

Expertjustering efter modellberäkningen

673

Summa reserveringar

3 966 54% 5 142 63%

1) Nedgradering med 2 enheter motsvarar ungefär en ökning med 100 procent i PD för 12 månader.

2) Riskklasser varierar inom givna intervall bereoende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklassificering.

3) Riskklasserna som används i känslighetsanalysen är som lägst 1 enhet.

4) Känslighetsanalysen är upprättad utifrån utfallet före expertjustering efter modellberäkningen.

5) Varav reserveringar för finansiella instrument utanför balansräkningen uppgår till 499 mkr (492)..

Betydande ökning av kreditrisken – lån med första redovisningstillfälle från och med den 1 januari 2018

2020 2019

Påverkan på kreditförlust-

reserveringarna vid

Påverkan på kreditförlust-

reserveringarna vid

Intern riskklassificering

vid första redo-

visningstillfället

Tröskelvärde, ökning i

PD för återstående

löptid

Ökning i

tröskelvärde

med 100%

Minskning i

tröskelvärde

med 50%

Kreditförlust-

reserveringar

Andel av total-

portfölj (%) i

bruttobelopp

Ökning i

tröskelvärde

med 100%

Minskning i

tröskelvärde

med 50%

Kreditförlust-

reserveringar

Andel av

totalportfölj

(%) i brutto-

belopp

13–21 100–300% –3,1% 5,8% 340 31% –10,6% 8,7% 267 25%

9–12 100–200% –4,8% 2,2% 413 8% –0,5% 1,1% 235 7%

6–8 50–150% –0,7% 0,9% 143 3% –1,3% 3,0% 95 2%

0–5 50% 0,0% 0,1% 299 1% –0,1% 0,3% 182 1%

–2,6% 2,5% 1 195 43% –4,0% 3,7% 779 34%

Finansiella instrument med undantag för låg risk 15 3% 6 3%

Finansiella instrument i steg 3

2 952 0% 1 340 0%

Expertjustering efter modellberäkningen

847

Summa reserveringar

5 009 46% 2 125 37%

6) Tröskelvärden varierar inom givna interball beroende på låntagarens geografi, segment och interna riskklassificering

7) Känslighetsanalysen är upprättad utifrån utfallet före expertjustering efter modellberäkningen.

8) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 307 mkr (91).

Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans lågriskdel och en högre känslighet på skalans högriskdel. Koncernen har genomfört en känslighetsa-

nalys för hur kreditförlustreserveringar skulle ändras om tröskelvärdena skulle öka eller minska. En lägre tröskel skulle öka antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2 och också

öka beräknade kreditförlustreserveringar. En högre tröskel skulle ha motsatt effekt. Tabellerna nedan visar effekterna av denna känslighetsanalys för kreditförlustreserveringarna

vid årsskiftet.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Beaktande av framåtblickande makroekonomiska information

Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av kredi-

trisken samt i beräkningen av förväntade kreditförluster. Från analyser av historisk

data har koncernens riskorganisation identifierat och beaktat makroekonomiska fakto-

rer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer. Dessa faktorer base-

ras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korrelerade faktorerna är BNP-till-

växt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, oljepriser och räntor. Swedbank

övervakar löpande den makroekonomiska utvecklingen med särskilt fokus på Sverige

och de andra hemmamarknaderna. Detta inkluderar att definiera framåtblickande

makroekonomiska scenarier för olika portföljsegment och översätta dem till makroeko-

nomiska prognoser.

De makroekonomiska scenarierna tillhandahålls av Swedbank Macro Research och

ligger i linje med i Swedbank Economic Outlook. De ekonomiska scenarierna utvecklas

för att återspegla antaganden om framtida ekonomiska förhållanden med utgångs-

punkt i det aktuella läget i de lokala och globala ekonomierna. De makroekonomiska

prognoserna tar hänsyn till intern och extern information och överensstämmer med

framåtblickande information som används för andra ändamål såsom ekonomisk plane-

ring och prognosarbete. Grundscenariot baseras på antaganden som motsvarar koncer-

nens planeringsscenario och utifrån detta skapas alternativa scenarier som tar hänsyn

till både en mer positiv och en mer negativ framtidsutsikt. Basscenariot har en tilldelad

sannolikhetsvikt på 66,6 procent och både det positiva och det negativa scenariot har

en tilldelad sannolikhetsvikt på 16,7 procent. Koncernen behandlar tre scenarier vid

uppskattning av förväntade kreditförluster, vilka inkluderas i PD- och LGD-indata för

modellbaserade förväntade kreditförluster.

Scenarier

Konsekvenserna av Covid-19 pandemin dominerade agendan under 2020. Efter den

kraftiga försämringen av de makroekonomiska indikatorerna under våren inleddes en

återhämtning under sommaren. Under det fjärde kvartalet började smittspridningen

återigen att öka och den ekonomiska aktiviteten bromsade in. Bedömningen är dock att

det dröjer till senare delen av 2021 innan ekonomin återhämtar sig mer tydligt och sta-

bilt. Denna oväntade utveckling ledde till en anpassning av vårt basscenario från 2019,

med en ganska platt tillväxtprofil, till en djup nedgång i BNP och ökad arbetslöshet.

Bostadsmarknaden har varit motståndskraftig under coronakrisen. Fortsatt låga

räntor i kombination med de olika statliga åtgärderna för att hålla hushållens inkomster

uppe, har också stöttat prisuppgången och basscenariot för bostadsprisutvecklingen är

relativt lik bedömningen från förra året.

Jämfört med Swedbank Economic Outlook är de variabler för BNP och arbetslöshet som

används i beräkningarna av förväntade kreditförluster justerade för säsongsvariationer.

2020 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario

2020

2021 2022 2023 2020

2021 2022 2023

2020

2021 2022 2023

Sverige

BNP (årlig tillväxt) –3,5 3,0 2,7 2,3 –3,7 2,0 3,1 2,3 –4,2 –5,6 2,0 4,6

Arbetslöshet (%)

8,5 8,3 7,6 7,2 8,4 9,1 8,8 8,1 8,6 11,1 12,0 10,9

Husprisutveckling (% årlig utveckling)

6,9 6,9 5,5 6,1 6,7 5,6 4,1 5,0 5,8 –1,5 –0,4 2,0

Stibor 3m (%)

0,09 0,10 0,29 0,56 0,08 –0,02 0,07 0,27 0,08 –0,39 –0,59 –0,55

Estland

BNP (årlig tillväxt) –3,1 3,7 4,2 2,5 –3,2 3,1 4,1 1,9 –3,5 –4,2 3,1 2,4

Arbetslöshet (%)

6,8 6,7 5,8 5,5 6,8 7,5 6,9 6,4 7,0 12,9 11,5 10,2

Husprisutveckling (% årlig utveckling) 6,5 9,1 9,8 5,3 6,4 6,1 8,5 5,0 6,1 –13,2 4,9 4,3

Lettland

BNP (årlig tillväxt) –4,8 3,6 4,3 3,4 –5,0 3,1 4,1 3,0 –5,3 –3,8 4,6 3,0

Arbetslöshet (%) 8,1 6,9 5,9 5,4 8,3 8,1 6,5 6,0 8,4 13,4 12,3 10,8

Husprisutveckling (% årlig utveckling) 2,1 8,2 8,2 6,4 2,0 3,3 6,3 5,4 1,7 –10,7 4,9 4,7

Litauen

BNP (årlig tillväxt) –1,8 4,6 4,8 3,2 –1,9 4,0 4,7 2,5 –2,2 –4,0 4,5 2,4

Arbetslöshet (%) 7,8 6,4 5,6 5,4 7,9 7,2 6,3 6,0 8,0 12,4 11,4 10,2

Husprisutveckling (% årlig utveckling) 12,8 7,1 8,3 5,6 12,6 4,6 6,0 4,9 12,4 –12,5 5,4 5,3

Globala indikatorer

US BNP (årlig tillväxt) –3,9 3,6 4,3 2,8 3,9 3,0 3,3 1,9 –4,0 –0,2 1,1 1,5

EU BNP (årlig tillväxt) –6,4 6,2 2,0 1,4 7,3 3,7 3,3 1,6 –8,6 0,5 4,5 2,8

Brent oljepris (USD/fat) 39,4 54,0 59,1 61,9 37,7 43,3 45,4 46,8 34,0 28,6 34,6 39,5

Euribor 6m (%) –0,36 –0,14 0,53 1,37 –0,39 –0,50 –0,44 –0,21 –0,46 –0,80 –0,69 –0,59

1) Prognosticerade värden för 2020, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades.

2) Basscenariot för 2020, 2021 och 2022 baseras på den publicerade Swedbank Economic Outlook. Variablerna för basscenariot avseende 2023 är extrapoleringar baserade på

modeller.

3) Arbetslöshet, 16–64 år.

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

2019 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario

2019

2020 2021 2019

2020 2021

Sverige

BNP (årlig tillväxt) 1,7 2,2 2,1 1,3 1,0 1,4 0,3 –6,3 –1,5

Arbetslöshet (%)

6,8 6,3 5,7 6,9 7,1 7,2 6,9 8,9 11,8

Husprisutveckling (% årlig utveckling) 2,2 7,2 5,8 2,2 5,0 5,0 –0,0 –14,9 –7,7

Stibor 3m (%) –0,01 0,35 0,75 –0,03 0,15 0,15 –0,09 –0,53 –0,35

Estland

BNP (årlig tillväxt) 3,2 4,2 3,2 3,2 2,1 2,5 3,1 –6,1 –4,7

Arbetslöshet (%) 4,9 4,7 4,6 4,9 5,1 5,4 5,0 9,1 13,7

Husprisutveckling (% årlig utveckling) 6,4 9,5 7,0 6,3 4,5 4,2 6,2 –15,2 –18,5

Lettland

BNP (årlig tillväxt) 2,3 4,1 3,4 2,3 2,0 2,4 2,2 –5,8 –4,2

Arbetslöshet (%) 6,5 6,4 6,4 6,5 6,6 6,6 6,6 10,7 15,1

Husprisutveckling (% årlig utveckling) 8,4 10,9 9,3 8,2 4,9 4,8 8,2 –11,2 –14,0

Litauen

BNP (årlig tillväxt) 3,8 4,2 3,0 3,7 2,0 2,5 3,7 –5,2 –3,3

Arbetslöshet (%) 6,2 5,9 5,6 6,2 6,2 6,0 6,2 9,8 14,3

Husprisutveckling (% årlig utveckling) 4,8 8,3 7,2 4,7 4,8 4,8 4,6 –14,7 –16,0

Globala indikatorer

US BNP (årlig tillväxt) 2,3 2,7 2,8 2,3 1,5 2,0 2,2 –1,1 0,3

EU BNP (årlig tillväxt) 1,2 2,0 2,2 1,1 1,0 1,4 1,1 –2,0 0,5

Brent oljepris (USD) 64,8 61,0 70,8 62,8 50,8 55,3 58,7 32,7 39,3

Euribor 6m (%) –0,30 –0,10 0,61 –0,30 –0,35 0,00 –0,37 –0,71 –0,61

1) Prognosticerade värden för 2019, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades.

2) Arbetslöshet, 16–64 år.

2020 2019

Kreditförlustreserveringar Kreditförlustreserveringar

Affärsområde

Kreditförlust-

reserveringar

(sannolikhets-

viktade)

Varav expert-

justering av

kreditförlust -

reserveringarna

Negativt

scenario

Positivt

scenario

Kreditförlust-

reserveringar

(sannolikhets-

viktade)

Varav expert-

justering av

kreditförlust -

reserveringarna

Negativt

scenario

Positivt

scenario

Svensk

bankverksamhet 1788

424 1969 1690

1520 1816 1347

Baltisk

bankverksamhet 754 242 872 669 637 868 533

Stora företag & Institutioner

6423

867 7471 5640

5108 6616 2798

Koncernen

8975 1533 10323 8010 7267 9300 4678

1) inkluderar koncernfunktioner & övrigt

Känslighetsanalys

I allmänhet innebär en försämring av prognostiserade makroekonomiska faktorer eller en ökning av sannolikheten för att ett negativt scenario skulle inträffa, att både antalet lån

som övergår från steg 1 till steg 2 och de beräknade kreditförlustreserveringarna ökar. Å andra sidan kommer en förbättring av framtidsutsikterna, baserat på prognosticerade

makroekonomiska faktorer, eller en ökning av sannolikheten för att ett positivt scenario skulle inträffa, ge en positiv effekt. Det är inte möjligt att på ett meningsfullt sätt isolera

effekterna av förändringar i de olika makroekonomiska faktorerna för ett visst scenario på grund av sambandet mellan faktorerna samt sambandet mellan nivån av pessimism,

som är inneboende i ett visst scenario, och dess sannolikhet för att uppstå.

Tabellen nedan redovisar kreditförlustreserveringarna per årsskiftet som skulle ha uppstått vid tillämpning av enbart det negativa respektive enbart det positiva scenariot, där

sannolikheten för att de skulle inträffa bedöms som rimlig, Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna antas vara konstanta i resultaten.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Expertjustering av kreditförlustreserveringarna

De viktigaste portföljriskerna har dock förändrats till följd av covid-19. Försämringen

av makroekonomiska indikatorer som bidrar till kreditrisk och kreditförluster – bland

annat BNP-tillväxt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, oljepriser och räntor –

har ännu inte resulterat i en motsvarande ökning av kreditförluster eller fallissemangs-

frekvenser, som historiskt sett har observerats under liknande dramatiska ekonomiska

omständigheter. Stödåtgärder från staten och tillsynsmyndigheter samt vägledning

om hantering av effekter på kunder (till exempel lättnader i lånevillkor och moratorium

för lånebetalningar) har avsevärt dämpat effekterna av covid-19 på kort sikt men det

finns en risk för att kreditkvaliteten kan försämras när sådana stödåtgärder upphör.

Början av den andra vågen av Covid-19 mot slutet av 2020 ledde till vissa utökade

stödåtgärder för att mildra de ytterligare effekterna. Det kan potentiellt leda till ytterli-

gare fördröjningar av kreditriskeffekter. Modellerna fångar varken denna komplexitet

eller den fortsatta osäkerheten för ytterligare covid-19 utbrott, vilket skulle kunna för-

dröja återhämtningen ytterligare. Följaktligen bedömdes en expertjustering av kredit-

förlustreserveringarna vara nödvändig per den 31 december 2020 avseende mer

påverkade eller sårbara branscher. Den totala expertjusteringen om 1 533 mkr som

redovisades per årskiftet fördelas med 518 mkr i steg 1, 1 001 mkr i steg 2 och 13 mkr i

steg 3. Den 31 december 2020 återspeglas de mest betydande effekterna av

expertjusteringarna i branscherna hotell och restaurang, tillverkning, transport,

detaljhandel och fastighetsförvaltning.

Individuella bedömningar på betydande osäkra fordringar

Kriterierna för osäkra fordringar redovisas i not K2 Redovisningsprinciper, avsnitt 3.4.3

Kreditförluster, under rubriken Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Kon-

cernen beräknar uppskattade kreditförluster på betydande osäkra kreditexponeringar

individuellt och utan att använda indata från modeller. Med betydande avses att lånta-

garens eller limitgruppens totala koncern kreditlimit är 50 mkr eller mer. Reserveringar

för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förvän-

tade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är ett för-

lustscenario.

De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makroekono-

miska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassaflöden uppskattas med hänsyn till en

rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och ursprung, låntagarens inkomster

och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter, koncernens ställning i förhållande till

andra fordringsägare, förväntade direkta externa kostnader och löptid för återvin-

ningsprocessen samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden.

3.1.5 IFRS 9 jämfört med kapitalkravsregelverket

Beräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skiljer sig från förväntade kre-

ditförluster enligt Baselregelverket. Även om Swedbanks IRK-modeller, som används

för att beräkna förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket, utgör grunden för

IFRS 9-modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller för att uppfylla

kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga justeringarna är sammanställda i tabellen nedan.

Regulatoriskt kapitalkrav IFRS 9

PD • Fast 12 månaders horisont

för fallissemang

• Över en konjunkturcykel,

baserat på ett långsiktigt

genomsnitt

• Konservativ kalibrering

baserad på historisk infor-

mation som inkluderar data

från lågkonjunkturer

• 12 månaders PD för steg 1 och

PD för återstående löptid för steg

2 och 3

• Per balansdagen, baseras på nuva-

rande position i konjunkturcykeln

• Införlivar framåtblickande

information

• Inga konservativa påslag

LGD • Värdet på säkerheter juste-

rat för lågkonjunkturer och

kalibrering baserat på ett

långsiktigt genomsnitt

• Alla kostnader för ind-

rivning av fordran och

försäljning av tillgångar

inkluderas

• Per balansdagen, baseras på

nuvarande position i konjunktur-

cykeln

• Justerad för att införliva fram-

åtblickande information

• Interna kostnader för indrivning

av fordran och försäljning av till-

gångar exkluderade

• Återvinningar diskonterade med

det specifika instrumentets

effektivränta

EAD • 12 månaders utfalls period

• Kredit-konverteringsfaktor,

med justering för lågkon-

junktur, tillämpad på finan-

siella instrument utanför

balansräkningen

• EAD för instrumentets åter-

stående löptid

• Kredit-konverteringsfaktor per

balansdagen tillämpad på finan-

siella instrument utanför balans-

räkningen

• Förskottsbetalningar beaktas

Förväntad

löptid

• Ej tillämplig • Återbetalningsprofil beaktas när

förväntad löptid fastställs för

portföljer med lång löptid och

framträdande förskottsbetal-

ningar, t.ex. bolån

• Löptider estimeras for vissa revol-

verande krediter som kreditkort.

Diskontering • Ingen diskontering (förutom

i LGD modeller)

• Förväntade kreditförluster dis-

konterade till balansdagen med

det instrumentets effektivränta

Betydande

ökning av

kreditrisk

• Ej tillämplig • Relativbedömning för betydande

ökning av kreditrisk sedan första

redovisningstillfället

• Identifiering av nivåer för ökning

av kreditrisk som bedöms vara

betydande

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

3.1.6 Swedbanks kreditexponering

Maximal kreditexponering, geografisk fördelning

Nedan redovisas koncernens maximala kreditriskexponering fördelat per geografi och typ av klass och motpart. För de finansiella tillgångarna som redovisas i balansräkningen

motsvarar den maximala kreditriskexponeringen deras redovisade värde. Redovisat värde för lån presenteras utifrån säkerhetstyp då säkerhet finns. Det innebär att ett enskilt lån

presenteras på respektive säkerhetsrad med ett belopp motsvarande säkerhetens verkliga värde eller till lånets redovisade värde om det är lägre. Ett eventuellt högre redovisat

värde för lånet än säkerhetens verkliga värde presenteras som blanco. För ställda finansiella garantier och liknande kontrakt redovisas det maximala beloppet som kan betalas ut

under garantin. För låneåtaganden och andra kreditrelaterade åtaganden redovisas det outnyttjade beloppet.

2020

Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 128788 32272 29759 64658 926 68 17745 19466 129 293811

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

K21 131400 302 1067 3541 457 424 137191

Sveriges riksbank

Stater 128354 302 1067 3541 457 424 134145

Kommuner 3046 3046

Övriga

Utlåning till kreditinstitut K22 28939 2384 1360 11726 58 26 892 29 2540 47954

Banker 7342 2384 1360 11726 58 26 892 29 1034 24852

Övriga kreditinstitut 20015 –0 –0 –0 1506 21521

Återköpsavtal, banker

689 689

Återköpsavtal, övriga kreditinstitut

893 893

Utlåning till allmänheten K23 1425150 85450 35911 60582 52266 1639 16472 1752 1764 1680987

Riksgälden 25003 25003

Återköpsavtal, Riksgälden

7243 7243

Återköpsavtal, övriga allmänheten

19513 13192 32704

Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter 1018734 38326 15171 36238 1386 918 1110773

Övriga fastigheter 174293 17643 8528 9154 2811 153 201 67 212850

Garantier 28512 2909 449 1637 321 2974 1517 38319

Erhållna kontanter 6096 7 286 655 29 7073

Övriga säkerheter 57055 6978 6446 8703 6116 84 126 85508

Blanco 88703 19587 5031 4195 29797 16 12253 1685 247 161514

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper K24 41168 69 32 74 7763 1757 4626 1576 2910 59975

Bostadsinstitut 25192 25192

Banker 5085 54 3610 187 2563 1423 2523 15445

Andra finansiella företag 7547 3530 1565 483 13 43 13181

Icke finansiella företag 3344 15 32 74 623 5 1580 140 344 6157

Derivat K28 13748 98 39 128 3964 1788 4227 21 28164 52177

Övriga finansiella tillgångar K32 11218 620 217 292 3978 24 45 1 56 16451

Eventualförpliktelser och åtaganden

Garantier 34430 2593 834 1020 6778 171 285 4555 30 50696

Lånelöften 260715 6752 5621 6163 27023 19630 271 326175

Summa 2075556 130540 74840 148184 103213 5473 63922 27399 36289 2665417

% av total 78 5 3 6 4 0 2 1 1 100

1)Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

2019

Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos

centralbanker 30805 23827 20798 42996 1007 87 56771 18908 87 195286

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K21 132729 795 2441 205 924 137094

Sveriges riksbank

Stater 128792 795 2441 60 924 133012

Kommuner 3937 3937

Övriga 145 145

Utlåning till kreditinstitut K22 39107 2139 746 1240 93 25 6 105 1991 45452

Banker 20627 2139 746 1240 93 25 6 105 1151 26132

Övriga kreditinstitut 18471 840 19311

Återköpsavtal, banker

9 9

Återköpsavtal, övriga kreditinstitut

Utlåning till allmänheten K23 1395563 86081 37176 62287 50707 2202 15344 1722 1214 1652296

Riksgälden 4 4

Återköpsavtal, Riksgälden

9725 9725

Återköpsavtal, övriga allmänheten

31706 5236 36942

Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter 957219 37749 15783 34202 1430 1046383

Övriga fastigheter 163887 18580 8317 10275 2900 385 204344

Garantier 25783 2965 727 1998 320 241 280 1177 33491

Erhållna kontanter 7385 170 377 596 28 8556

Övriga säkerheter

119333 16107 7409 10131 7228 149 83 160440

Blanco 80521 10510 4563 5085 34995 238 15103 1359 37 152411

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper K24 41016 67 16 85 5036 958 5555 2130 2504 57367

Bostadsinstitut 26556 26556

Banker 1450 27 4181 185 2922 1130 1564 11459

Andra finansiella företag

8860 4 6 24 8894

Icke finansiella företag 4150 36 16 85 855 773 2633 994 916 10458

Derivat K28 13288 84 47 137 2537 998 3286 136 23911 44424

Övriga finansiella tillgångar K32 2540 797 551 316 4188 7 267 30 108 8804

Eventualförpliktelser och åtaganden

Garantier

35 157 2513 900 1123 5136 262 349 6521 47 52008

Lånelöften 213491 9094 6327 9622 24670 23256 695 258 287413

Summa 1904564 124602 67356 120247 92711 4539 104834 30247 31044 2480144

% av total

77 5 3 5 4 0 4 1 1 100

1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.

2019

Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt

Positiva marknadsvärden

13288 84 47 137 2537 998 3286 136 23911 44424

Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen

–3034 –739 –917 –1557 –75 –9016 –15338

Kreditexponeringar efter nettningsavtal

10253 84 47 137 1798 82 1729 60 14895 29086

Erhållna säkerheter

–655 –654 –33 –115 –28 –10419 –11904

Netto kreditexponering efter erhållna säkerheter 9598 84 47 137 1144 49 1614 32 4475 17182

1) Säkerheter består till 99,9 procent av kontanta medel, till 0,1 procent av obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s.

Nettning och erhållna säkerheter för derivat

2020

Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt

Positiva marknadsvärden 13748 98 39 128 3964 1788 4227 21 28164 52177

Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen –2483 –1157 –1684 –1494 –6 –11263 –18088

Kreditexponeringar efter nettningsavtal 11265 98 39 128 2807 104 2733 14 16901 34089

Erhållna säkerheter

–2104 –589 –21 –892 –137 –11540 –15284

Netto kreditexponering efter erhållna säkerheter

9161 98 39 128 2218 83 1841 –123 5361 18806

1) Säkerheter består till 99,9 procent av kontanta medel och till 0,1 procent av obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s.

Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat vid års-

skiftet är 1 207 mkr (522).

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

2020

Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Totalt

Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter 685 113 150 357 1305

Övriga fastigheter 257 70 14 52 200 67 660

Garantier 131 33 2 1 167

Erhållna kontanter 24 3 8 35

Övriga säkerheter 403 41 227 104 1879 18 1 2673

Blanco

230 52 22 13 374 1 692

1) "Blanco" Inkluderar både blanco lån och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor

Utlåning i form av återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprenas verkliga värde täcker återköpsavtalens redovisade

värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerhe-

ter uppgick per årsskiftet till 37 mkr (13). Ingen av dessa erhållna säkerheter hade per årsskiftet sålts eller vidarepantsatts.

2019

Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Totalt

Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter

840 5 179 406 1430

Övriga fastigheter

346 80 9 63 96 594

Garantier

334 45 3 1 383

Erhållna kontanter

10 1 5 11 27

Övriga säkerheter

537 42 21 116 2716 35 82 3549

Blanco

220 145 38 17 2307 22 1 7 2757

1)”Blanco” Inkluderar både blanco lån och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.

Utlåning till allmänheten i steg 3 per säkerhetstyp

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Fördelat enligt intern kreditriskbedömning

Nedan visas kreditkvaliteten för de finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9. Redovisade värden före reserveringar eller de

nominella beloppen fördelas enligt intern kreditriskbedömning och per steg. Även de tillhörande kreditförlustreserverna presenteras

Redovisat värde före reserveringar, fördelat enligt intern kreditriskbedömning

Totalt

2020

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker

13–21 293811 293811

Summa 293811 293811

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

13–21 114902 21 114923

Summa 114902 21 114923

Utlåning till kreditinstitutioner

13–21 41978 2 41980

9–12 1173 30 1203

6–8 214 214

Icke riskklassificerade 3002 1 3003

Reserveringar –28 –28

Summa 46339 33 46372

Utlåning till allmänheten

13–21 1310254 15648 34 1325936

9–12 179062 45649 66 224777

6–8 33342 28026 91 61459

0–5 4450 18717 274 23441

Fallerade 10039 10039

Icke riskklassificerade 3182 220 26 3428

Reserveringar –827 –2316 –4998 –8141

Summa 1529463 105944 5532 1640939

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

13–21 36 36

Summa 36 36

Övriga finansiella tillgångar

13–21 12 12

9–12 10 1 11

6–8 6 1 7

0–5 3 7 10

Fallerade 23 23

Icke riskklassificerade 16395 2 16397

Reserveringar –9 –9

Summa 16426 11 14 16451

Redovisat värde före reserveringar 2001832 108325 10553 2120710

Reserveringar –855 –2316 –5007 –8178

Redovisat värde 2000977 106009 5546 2112532

Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring 1774

Summa finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 2000977 106009 5546 2114306

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Redovisat värde före reserveringar fördelat utifrån kreditriskbedömning

Totalt

2019 Steg 1 Steg 2 Steg 3

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker

13–21 195286 195286

Summa 195286 195286

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

13–21 120574 120574

Summa 120574 120574

Utlåning till kreditinstitutioner

13–21 43757 8 43765

9–12 1403 17 1420

6–8 213 19 232

Icke riskklassificerade 30 30

Reserveringar –4 –1 –5

Summa 45369 74 45443

Utlåning till allmänheten

13–21 1272603 14052 87 1286742

9–12 180732 43329 134 224195

6–8 32115 29669 142 61926

0–5 4301 18875 514 23690

Fallerade 12647 12647

Icke riskklassificerade 2621 264 69 2954

Reserveringar –479 –1347 –4853 –6679

Summa 1491893 104842 8740 1605475

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

13–21 38 38

Summa 38 38

Övriga finansiella tillgångar

13–21 14 1 15

9–12 13 2 15

6–8 7 1 8

0–5 11 10 21

Fallerade 7 7

Icke riskklassificerade 8 741 1 8 742

Reserveringar –1 –3 –4

Summa 8 786 14 4 8 804

Redovisat värde före reserveringar 1862429 106279 13600 1982 308

Reserveringar –483 –1349 –4856 –6688

Redovisat värde 1 861 946 104 930 8 744 1 975 620

Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring

271

Redovisat värde 1861 946 104930 8744 1975891

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Nominellt belopp, lånelöften och garantier fördelat enligt intern kreditriskbedömning

2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Totalt

13–21 314823 1199 1 316023

9–12 35880 8836 2 44718

6–8 4384 3196 3 7583

0–5 779 2247 9 3035

Fallerade 527 527

Icke riskklassificerade 3122 1863 0 4985

Summa 358988 17341 542 376871

Reserveringar –249 –396 –161 –806

2019 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Totalt

13–21 293525 942 2 294469

9–12 27060 5316 6 32382

6–8 4599 3309 1 7909

0–5 1691 1374 103 3168

Fallerade 1134 1134

Icke riskklassificerade 384 2 386

Summa 326875 11325 1248 339448

Reserveringar –113 –144 –326 –583

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde

Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat på rörelsesegment, geografi samt per sektor/bransch.

2020

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat

värde

brutto

Reser-

veringar Netto

Redovisat

värde

brutto

Reser-

veringar Netto

Redovisat

värde

brutto

Reserve-

ringar Netto

Rörelsesegment

Svensk bankverksamhet 1146965 214 1146751 63614 846 62768 2208 555 1653 1211172

Baltisk bankverksamhet 157155 83 157072 23944 335 23609 1580 318 1262 181943

Stora företag & Institutioner 200919 530 200389 20702 1135 19567 6742 4125 2617 222573

Koncernfunktioner & Övrigt 248 248 248

Utlåning till allmänheten exklusive

Riksgälden och återköpsavtal 1505287 827 1504460 108260 2316 105944 10530 4998 5532 1615936

Geografisk fördelning

Sverige 1296148 479 1295669 77195 1303 75892 2473 742 1731 1373292

Estland 76517 33 76484 8812 155 8657 402 93 309 85450

Lettland 28960 28 28932 6647 86 6561 504 86 418 35911

Litauen

51678 22 51656 8485 94 8391 674 139 535 60582

Norge 31678 169 31509 5895 583 5312 6011 3758 2253 39074

Danmark

1622 1622 92 75 17 1639

Finland 15193 54 15139 1226 95 1131 282 80 202 16472

USA 1685 1685 92 25 67 1752

Övriga 1806 42 1764 1764

Utlåning till allmänheten exklusive

Riksgälden och återköpsavtal 1505287 827 1504460 108260 2316 105944 10530 4998 5532 1615936

Sektor/bransch

Privatpersoner 1036489 118 1036371 42251 291 41960 2152 505 1647 1079978

Hypoteksutlåning, privat 902233 51 902182 35323 171 35152 1531 290 1241 938575

Bostadsrättsföreningar 91286 4 91282 1582 5 1577 109 2 107 92966

Övrigt, privat 42970 63 42907 5346 115 5231 512 213 299 48437

Företagsutlåning 468798 709 468089 66009 2025 63984 8378 4493 3885 535958

Jordbruk, skogsbruk och fiske 57258 11 57247 7283 57 7226 204 33 171 64644

Tillverkningsindustri 32876 133 32743 5910 141 5769 298 97 201 38713

Offentliga tjänster och samhällsservice 24821 13 24808 990 16 974 53 12 41 25823

Byggnadsverksamhet 14952 32 14920 4643 122 4521 159 40 119 19560

Handel 23019 67 22952 5955 244 5711 531 216 315 28978

Transport 11480 8 11472 1483 28 1455 19 4 15 12942

Sjötransport och offshore 6634 32 6602 4251 560 3691 6235 3917 2318 12611

Hotell och restaurang 4339 49 4290 4655 313 4342 323 27 296 8928

Informations- och kommunikationsverksamhet 11041 10 11031 2569 35 2534 13 3 10 13575

Finans och försäkring 20083 29 20054 744 12 732 22 10 12 20798

Fastighetsförvaltning 224852 272 224580 22533 376 22157 244 62 182 246919

Bostadsfastigheter 65530 74 65456 8517 99 8418 22 11 11 73885

Kommersiella fastigheter 92881 125 92756 7123 118 7005 162 40 122 99883

Industri och lagerlokaler 42009 47 41962 2721 18 2703 33 7 26 44691

Övrig fastighetsförvaltning 24432 26 24406 4172 141 4031 27 4 23 28460

Företagstjänster 17896 35 17861 3283 76 3207 169 44 125 21193

Övrig företagsutlåning 19547 18 19529 1710 45 1665 108 28 80 21274

Utlåning till allmänheten exklusive

Riksgälden och återköpsavtal 1505287 827 1504460 108260 2316 105944 10530 4998 5532 1615936

Utlåning till allmänheten, Riksgälden 25003 25003 25003

Utlåning till kreditinstitut exklusive

Riksgälden och återköpsavtal 46367 28 46339 33 33 46372

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 1576657 855 1575802 108293 2316 105977 10530 4998 5532 1687311

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

2019

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat

värde-

brutto

Reser-

veringar Netto

Redovisat

värde

brutto

Reser-

veringar Netto

Redovisat

värde

brutto

Reser-

veringar Netto

Rörelsesegment

Svensk bankverksamhet

1126162 147 1126015 68502 599 67903 2882 699 2183 1196101

Baltisk bankverksamhet

161990 34 161956 22594 193 22401 1589 402 1187 185544

Stora företag & Institutioner

203550 298 203252 15093 555 14538 9122 3752 5370 223160

Koncernfunktioner & Övrigt

666 666 666

Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden

och återköpsavtal

1492368 479 1491889 106189 1347 104842 13593 4853 8740 1605471

Geografisk fördelning

Sverige

1275705 276 1275429 77014 759 76255 3184 894 2290 1353974

Estland

77783 10 77773 8047 57 7990 452 134 318 86081

Lettland

30672 13 30659 6340 78 6262 368 113 255 37176

Litauen

53535 11 53524 8207 58 8149 769 155 614 62287

Norge

35039 120 34919 5806 373 5433 8322 3203 5119 45471

Danmark

2148 2148 202 148 54 2202

Finland

14610 20 14590 775 22 753 149 148 1 15344

USA

1633 1633 147 58 89 1722

Övriga

1243 29 1214 1214

Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden

och återköpsavtal

1492368 479 1491889 106189 1347 104842 13593 4853 8740 1605471

Sektor/bransch

Privatpersoner 1002000 72 1001928 49132 255 48877 2196 479 1717 1052522

Hypoteksutlåning, privat

864774 26 864748 38657 159 38498 1661 301 1360 904606

Bostadsrättsföreningar

95372 6 95366 4131 12 4119 126 4 122 99607

Övrigt, privat

41854 40 41814 6344 84 6260 409 174 235 48309

Företagsutlåning

490368 407 489961 57057 1092 55965 11397 4374 7023 552949

Jordbruk, skogsbruk och fiske

56898 14 56884 8304 89 8215 199 38 161 65260

Tillverkningsindustri

38438 91 38347 3794 63 3731 1186 808 378 42456

Offentliga tjänster och samhällsservice

21901 17 21884 850 11 839 64 14 50 22773

Byggnadsverksamhet

15089 13 15076 3929 55 3874 511 186 325 19275

Handel

26241 28 26213 5714 236 5478 460 225 235 31926

Transport

13022 8 13014 2174 17 2157 32 6 26 15197

Sjötransport och offshore

10483 28 10455 3982 203 3779 6837 2596 4241 18475

Hotell och restaurang

8208 6 8202 1315 27 1288 103 21 82 9572

Informations- och kommunikationsverksamhet

11002 18 10984 1583 61 1522 9 2 7 12513

Finans och försäkring 16300 10 16290 643 2 641 12 8 4 16935

Fastighetsförvaltning

233217 144 233073 20515 244 20271 1454 239 1215 254559

Bostadsfastigheter

71810 35 71775 7706 100 7606 145 49 96 79477

Kommersiella fastigheter

93108 61 93047 5401 64 5337 1137 147 990 99374

Industri och lagerlokaler

43708 35 43673 3367 28 3339 96 9 87 47099

Övrig fastighetsförvaltning

24591 13 24578 4041 52 3989 76 34 42 28609

Företagstjänster

21621 20 21601 2895 55 2840 325 172 153 24594

Övrig företagsutlåning

17948 10 17938 1359 29 1330 205 59 146 19414

Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden

och återköpsavtal

1492368 479 1491889 106189 1347 104842 13593 4853 8740 1605471

Utlåning till allmänheten, Riksgälden

4 4 4

Utlåning till kreditinstitut exklusive Riksgälden

och återköpsavtal

45373 4 45369 75 1 74 45443

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut

1537745 483 1537262 106264 1348 104916 13593 4853 8740 1650918

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Koncentrationsrisk, kundexponering

Koncernen hade per årsskiftet inga exponeringar mot enskilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen.

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster

Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende lån till kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, lån till allmänheten till upplupet

anskaffningsvärde och åtaganden och garantier. Överföringar mellan steg återspeglas som att de sker i slutet av året.

Utlåning till kreditinstitut

2020 2019

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 45373 75 45448 36089 90 36179

Utgående balans 46367 33 46400 45373 75 45448

Reserveringar

Ingående balans 4 1 5 2 1 3

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 5 5

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 19 –1 18

Summa förändringar redovisade som kreditförluster

24 –1 23 2 2

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Utgående balans 28 28 4 1 5

Redovisat värde

Ingående balans 45369 74 45443 36087 89 36176

Utgående balans 46339 33 46372 45369 74 45443

Nyckeltal 2020 2019

Andel lån i steg 2, brutto, % 6,39 6,41

Andel lån i steg 3, brutto, % 0,62 0,82

Reserveringsgrad för lån i steg 1 0,05 0,03

Reserveringsgrad för lån i steg 2 2,14 1,27

Reserveringsgrad för lån i steg 3 47,46 35,70

Total reserveringsgrad för lån 0,48 0,40

Nyckeltal, utlåning och reserveringar för förväntade kreditförluster

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Utlåning till allmänheten

2020 2019

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 1492372 106189 13593 1612154 1474698 107574 11239 1593511

Utgående balans 1530290 108260 10530 1649080 1492372 106189 13593 1612154

Reserveringar

Ingående balans 479 1347 4853 6679 490 1736 3797 6023

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya finansiella tillgångar 171 221 40 432 187 204 113 504

Borttagna finansiella tillgångar –83 –132 –1946 –2161 –146 –422 –926 –1494

varav bortskrivningar –1669 –1669 –686 –686

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD)

120 –116 7 11 5 –321 60 –256

Förändringar i makroekonomiska scenarion –21 –90 –5 –116 5 63 –3 65

Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna 387 823 13 1223

Individuella bedömningar 2388 2388 196 196

Överföringar mellan steg –195 389 227 421 –65 58 1550 1543

från 1 till 2 –206 496 290 –86 367 281

från 1 till 3 –2 89 87 –11 197 186

från 2 till 1 12 –75 0 –63 32 –109 –77

från 2 till 3 –37 201 164 –218 1429 1211

från 3 till 2 5 –30 –25 18 –68 –50

från 3 till 1

1 –33 –32 0 –8 –8

Övriga –166 –166 –149 –149

Summa förändringar redovisade som kreditförluster 379 1095 558 2032 –14 –418 841 409

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Rörelseavyttring –2 –5 –3 –10

Ränta 166 166 149 149

Valutakursdifferenser

–31 –126 –579 –736 5 34 69 108

Utgående balans 827 2316 4998 8141 479 1347 4853 6679

Redovisat värde

Ingående balans 1491893 104842 8740 1605475 1474208 105838 7442 1587488

Utgående balans 1529463 105944 5532 1640939 1491893 104842 8740 1605475

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Utlåning till allmänheten, privatpersoner

2020 2019

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans

1002000 49132 2196 1053328 976455 51735 2317 1030507

Utgående balans 1036489 42251 2152 1080892 1002000 49132 2196 1053328

Reserveringar

Ingående balans 72 255 479 806 76 335 485 896

Nya finansiella tillgångar 36 28 23 87 28 32 17 77

Borttagna finansiella tillgångar –10 –27 –113 –150 –16 –40 –131 –187

varav bortskrivningar –67 –67 –51 –51

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 35 –39 26 22 13 –109 26 –70

Förändringar i makroekonomiska scenarion –13 –51 –6 –70 –8 –10 –2 –20

Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna 39 72 12 123

Individuella bedömningar –1 –1 –6 –6

Överföringar mellan steg –12 22 –10 0 8 –4 –4 –1

Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –25 40 104 119 –29 48 98 117

Rörelseavyttring –2 –2

Valutakursdifferenser och övrigt –4 –9 –9 –22 3 –2 1

Utgående balans 118 291 505 914 72 255 479 806

Redovisat värde

Ingående balans 1001928 48877 1717 1052522 976379 51400 1832 1029611

Utgående balans 1036371 41960 1647 1079978 1001928 48877 1717 1052522

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Utlåning till allmänheten, företagsutlåning

2020 2019

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 490372 57057 11397 558826 498243 55839 8922 563004

Utgående balans 493801 66009 8378 568188 490372 57057 11397 558826

Reserveringar

Ingående balans 407 1092 4374 5873 414 1401 3312 5127

Nya finansiella tillgångar 135 193 17 345 159 172 96 427

Borttagna finansiella tillgångar –73 –105 –1833 –2011 –130 –382 –795 –1307

varav bortskrivningar –1602 –1602 –635 –635

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 85 –77 –19 –11 –8 –212 34 –186

Förändringar i makroekonomiska scenarion –8 –39 1 –46 13 73 –1 85

Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna 348 751 1 1100

Individuella bedömningar 2389 2389 202 202

Överföringar mellan steg –88 102 –14 12 –169 157

Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –70 225 147 302 –56 183 1299 1426

Rörelseavyttring –2 –5 –1 –8

Valutakursdifferenser och övrigt –27 –117 –570 –714 5 31 71 107

Utgående balans 709 2025 4493 7227 407 1092 4374 5873

Redovisat värde

Ingående balans 489965 55965 7023 552953 497829 54438 5610 557877

Utgående balans 493092 63984 3885 560961 489965 55965 7023 552953

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Lånelöften och garantier

2020 2019

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Nominellt belopp

Ingående balans 322384 11325 1248 334957 312311 9969 804 323084

Utgående balans 358988 17341 542 376871 322384 11325 1248 334957

Reserveringar

Ingående balans 113 144 326 583 94 208 105 407

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 25 5 –198 –168 20 –21 5 4

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 21 32 –10 43 –9 –76 –16 –101

Förändringar i makroekonomiska scenarion –3 –4 –7 12 20 –1 32

Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna 132 178 0 310

Individuella bedömningar 2 2 122 122

Överföringar mellan steg –26 58 70 102 –7 6 106 105

från 1 till 2 –28 77 0 49 –9 30 –1 21

från 1 till 3 –1 12 11 0 27 27

från 2 till 1 3 –10 –7 2 –11 –1 –9

från 2 till 3 –9 59 50 –14 81 67

från 3 till 2 0 –1 –1 1 –2 –1

Summa förändringar redovisade som kreditförluster 149 269 –136 282 16 –71 217 162

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Valutakursdifferenser –13 –17 –29 –59 3 7 4 14

Utgående balans 249 396 161 806 113 144 326 583

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster, rörelsesegment

Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende utlåning till allmänheten och kreditinstitut värderade till upplupet anskaffningsvärde

uppdelat per rörelsesegment. Överföringar mellan steg återspeglas som att de sker i slutet på året. Kreditförlustreserveringar uppgående till 12 mkr (1) som hänför sig till koncern-

funktioner och övrigt presenteras inte i tabellerna nedan.

Svensk bankverksamhet

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut

2020 2019

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 1126499 68506 2882 1197887 1115801 69682 2819 1188302

Utgående balans 1147308 63618 2208 1213134 1126499 68506 2882 1197887

Reserveringar

Ingående balans 147 599 699 1445 167 668 798 1633

Nya finansiella tillgångar 53 63 12 128 61 71 43 175

Borttagna finansiella tillgångar –25 –76 –298 –399 –45 –116 –343 –504

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 30 –139 27 –82 25 –195 27 –143

Förändringar i makroekonomiska scenarion –16 –51 –1 –68 –10 –10 –3 –23

Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna

85 274 1 360

Individuella bedömningar

1 1 22 22

Överföringar mellan steg 10 7 –17 10 –10

Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –68 172 141 245 –59 195 162 298

Rörelse avyttring –2 –5 –3 –10

Valutakursdifferenser och övrigt –2 –3 –10 –15 1 –4 –3

Utgående balans 214 846 555 1615 147 599 699 1445

Redovisat värde

Ingående balans 1126352 67907 2183 1196442 1115634 69017 1893 1186544

Utgående balans 1147094 62772 1653 1211519 1126352 67907 2183 1196442

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Baltisk bankverksamhet

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2020 2019

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 162025 22608 1589 186222 147429 20487 1905 169821

Utgående balans 157249 23951 1580 182780 162025 22608 1589 186222

Reserveringar

Ingående balans 34 193 402 629 37 185 427 649

Nya finansiella tillgångar 24 41 21 86 14 13 23 50

Borttagna finansiella tillgångar –2 –19 –122 –143 –3 –14 –91 –108

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 77 –90 –21 –34 14 –43 2 –27

Förändringar i makroekonomiska scenarion –8 –40 –4 –52 –5 –2 –7

Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna 52 173 12 237

Individuella bedömningar –1 –1 7 7

Överföringar mellan steg –85 78 7 –10 46 –36

Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –8 17 43 52 –13 5 63 55

Valutakursdifferenser och övrigt –1 –18 –19 –38 3 7 10

Utgående balans 83 335 318 736 34 193 402 629

Redovisat värde

Ingående balans 161991 22415 1187 185593 147392 20302 1478 169172

Utgående balans 157166 23616 1262 182044 161991 22415 1187 185593

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Stora företag och institutioner

Utlåning till allmänheten och kreditinstitut

2020 2019

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3

Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 228698 15150 9122 252970 217948 17495 6515 241958

Utgående balans 228389 20724 6742 255855 228698 15150 9122 252970

Reserveringar

Ingående balans 301 556 3752 4609 288 884 2572 3744

Nya finansiella tillgångar 95 115 23 233 115 120 47 282

Borttagna finansiella tillgångar –55 –35 –1542 –1632 –101 –292 –492 –885

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 24 112 1 137 –34 –83 31 –86

Förändringar i makroekonomiska scenarion 3 1 4 21 75 0 96

Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna 250 376 626

Individuella bedömningar 2388 2388 1 167 167

Överföringar mellan steg –25 40 –15 20 –210 190 0

Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –19 75 68 124 –13 32 1171 1190

Valutakursdifferenser och övrigt –28 –105 –550 –683 5 30 66 101

Utgående balans 546 1135 4125 5806 301 556 3752 4609

Redovisat värde

Ingående balans 228397 14594 5370 248361 217660 16608 4071 238339

Utgående balans 227843 19589 2617 250049 228397 14594 5370 248361

1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

2020

Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Totalt

Ej i fallissemang 1919 999 1153 403 1216 147 5837

I fallissemang 643 289 331 423 6423 237 8346

Summa 2562 1288 1484 826 7639 384 14183

Lån med lättnader i villkor

Lån med lättnader i villkor avser lån där avtalsvillkoren har ändrats till följd av kunders

finansiella svårigheter. Syftet med lättnader är att möjliggöra för låntagaren att återfå

full betalningsduglighet och att undvika pantrealisation, eller när detta inte är bedömt

möjligt, att maximera återbetalningen av utestående fordran. Ändring av avtalsvill-

koren inkluderar diverse olika åtgärder såsom uppskov med amorteringar, reduktion av

räntesats under marknadsvärde, eftergift av hela eller delar av lån, eller utfärdande av

nytt lån för betalning av förfallet belopp. Beroende på när lättnaden medges och gra-

den av låntagarens finansiella svårigheter, kan lån med lättnader i villkor behandlas

som ej varande i fallissemang eller varande i fallissemang. Tabellen nedan visar redovi-

sade värden för lån med lättnader i villkor.

Bortskrivningar

Lån skrivs bort då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och det inte finns

några realistiska möjligheter till återvinning av fordran. Den återstående delen av lån

som delvis skrivits bort ingår även därefter i osäkra lån eller i lån med lättnader i villkor.

I samband med bortskrivningen ianspråktas tidigare gjorda reserveringar. Förlusten

anses vara beloppsmässigt fastställd då konkursförvaltare lämnat redovisning av

utdelning i konkurs, då ackordsförslag antagits, då fordringar eftergivits eller då Krono-

fogdemyndighet eller inkassoföretag redovisat att fysisk person saknar utmätnings-

bara tillgångar. Bortskrivning av lån medför normalt inte att kraven emot låntagaren

efterskänks. Kraven mot låntagaren drivs som regel vidare genom efterbevakning.

Efterbevakning sker inte då juridisk person upphört att existera till följd av konkurs, då

ackordsförslag antagits eller då fordringar eftergivits helt. Det totala avtalsbeloppet

för skulder som har skrivits bort under året och som fortfarande är föremål för indriv-

ningsåtgärder uppgår till 266 mkr (425).

3.1.8 Kapitalkrav för kreditrisker

Kapitalkravet för kreditrisker i Swedbank (konsoliderad situation) uppgick per årsskiftet till 27 881 mkr (25 220). För ytterligare information se not K4 Kapital.

3.1.7 Egendom som övertagits för skydd av fordran samt återtagna leasingbojekt

Koncernen övertar egendom i syfte att återvinna så mycket som möjligt av uteblivna kassaflöden från lämnade lån som fallerat och på så sätt minimera kreditförluster. Detta

förväntas ske genom aktiv tillgångsförvaltning och andra värdeskapande åtgärder. Avsikten är också att minimera kostnader under innehavstiden av den övertagna egendomen.

De interna antagandena vid beräkningen av verkligt värde anses vara så betydande att värdet hänförs till nivå tre i hierarkin för verkligt värde.

2020 2019

Antal

Redovisat

värde,

övertaget

under året

Redovisat

värde

Verkligt

värde Antal

Redovisat

värde,

övertaget

under året

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Byggnader och mark 29 14 54 56 26 2 72 74

Aktier och andelar 1 10 31 31

Övrigt 39 5 32 34 69 10 55 57

Summa 69 28 117 122 95 12 127 131

Covid-19 stödåtgärder

Påverkan av covid-19 på samhället, privatpersoner, företag och stater, kan vara lång-

varig och svår. För att stödja privat- och företagskunder med ansträngd likviditet till

följd av covid-19 har koncernen infört standardiserade och generella metoder för amor-

teringsbefrielse för kapitalbelopp som ska betalas för bostadsutlåning till privatper-

soner, konsumtionslån samt för vissa företagslån till små och medelstora företag. I all-

mänhet har dessa åtgärder, varken automatiskt eller efter individuell bedömning,

inneburit en utlösande faktor för flytt till steg 2 eller som en lättnad i lånevillkoren.

Detta är i linje med uttalanden från tillsynsmyndigheternas sida och följer av Euro-

peiska Bankmyndighetens (EBA) riktlinjer om lagstadgade och icke-lagstadgade mora-

torium för lånebetalningar till följd av covid-19 krisen. Dessa riktlinjer avser generellt

sett moratorium för lånebetalningar vilka stöds av nationella myndigheter eller är

överenskommet i nationella bankföreningar. Beviljade eller förlängda stödåtgärder som

inte överensstämmer med dessa riktlinjer bedöms för både steg 2 och för lättnader i

lånevillkor enligt Swedbanks gängse regler och praxis. Det faktum att vissa låntagare

behöver förlängning av sin amorteringsbefrielse tyder också på ytterligare ekonomiska

svårigheter för dessa kunder.

2019

Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Totalt

Ej i fallissemang 1030 611 447 147 740 2975

I fallissemang 218 299 359 423 5876 147 7322

Summa 1248 910 806 570 6616 147 10297

Koncernen har totalt beviljat amorteringsbefrielse för cirka 69 000 låntagare under

2020, varav cirka 48 000 var utestående per den 31 december och avser i första hand

bostadsutlåning till privatpersoner. Redovisat värde före reserveringar för dessa lån

uppgick till 74,9 mdkr, varav 73,2 mdkr överensstämmer med EBA-riktlinjerna. Av det

redovisade värdet före reserveringar hänför sig 93% till steg 1, 6% till steg 2 och 1%

till steg 3. Samtliga utstående amorteringsbefrielser förfaller inom ett år.

Därutöver har koncernen stöttat företag i behov av likviditet genom nya lånefacilite-

ter, där den volymmässiga merparten lämnats till kunder inom Stora företag & Institu-

tioner. Koncernen har även gett ut nya lån som en del i respektive lands statliga

garantiprogram. Per årsskiftet var 997 mkr utestående.

Redovisat värde före reservingar, för lån med lättnader i villkor

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

3.1.9 KLIMATRELATERAD INFORMATION

Klimatförändringar driver kreditrisk, framförallt inom vissa sektorer. Nedan redovisas den del av utlåningen till allmänheten och kreditinstitut som uppvisar betydande klimatrela-

terade riskexponeringar. Grupper och sektorer är definierade i enlighet med rekommendationer från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). TCFD:s urvalskrite-

rier för aktiviteter som anses vara materiellt påverkade av klimatförändringar är växthusgasutsläpp, energianvändning och vattenanvändning. Inom gruppen Transport har Swed-

bank valt att inkludera tillverkning, handel och tjänster med fordon för att fånga hela värdekedjan. Jämför med sektorer i tabellen Utlåning till allmänheten och kreditinstitut,

redovisat värde, avsnitt 3.1.6. För mer information om bankens arbete med TCFD hänvisas till bankens hållbarhetsredovisning sid 209-211.

TFCD Betydande grupper Redovisat värde före reservingar Nedbrutet på TCFD sektorer Redovisat värde före reservingar

2020 2019 2020 2019

Finans 63065 57621

Kreditinstitut 46400 45457

Försäkring 144 62

Finans och fondförvaltning 16521 12102

Energi 26721 27985

Olja och gas 13029 17132

Kol 0 0

Kraft 13692 10853

Transport 32734 37837

Flygtransporter

300 363

Sjötransporter 10399 12917

Järnvägstransporter 395 373

Lastbilar, bussar och arbetsmaskiner 15947 18325

Bilar och komponenter 5693 5860

Jordbruk, mat, skogsbruk och

skogsprodukter 65748 66261

Jordbruk 38147 38002

Drycker, förpackad mat och kött 4324 4163

Skogsbruk 18071 18447

Papper och skogsprodukter 5206 5649

Material och byggnader 375188 387232

Metaller och gruvverksamhet 3417 3847

Kemikalier 8203 7283

Byggmaterial (ej träprodukter) 2866 3112

kapitalvaror 3627 3599

Fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet 357075 369390

Total TCFD 563456 576937 Total TCFD 563456 576937

TCFDs sätt att gruppera ekonomisk verksamhet skiljer sig avsevärt från koncernens traditionella sektorindelning. Tillverkningsindustri, till exempel, delas här upp i flera sektorer

som återfinns inom samtliga grupper utom Finans, se tabellen nedan.

Redovisat värde före

reserveringar

% av total

TCFD sektor

Tillverkningsindustri 39084

– av vilket TCFD: 32340

Flygtransporter 3 1%

Bilar och komponenter 388 7%

Drycker, förpackad mat och kött 4308 100%

Kapitalvaror 3553 98%

Kemikalier 8195 100%

Byggmaterial 2849 99%

Metaller och gruvverksamhet 3389 99%

Olja och gas 3465 27%

Papper och skogsprodukter 5132 99%

Järnvägstransporter 19 5%

Lastbilar, bussar och arbetsmaskiner 1039 7%

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Likviditetsreserv

Nivå 1 tillgångar

484553

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker

315446

Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multinationella utvecklingsbanker 131695

Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner eller offentliga organ 1309

Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet 36103

Nivå 2 tillgångar 10487

Nivå 2A tillgångar 9408

Säkerställda obligationer med hög kvalitet 9405

Företagsvärdepapper (lägsta kreditbetyg AA-) 3

Nivå 2B tillgångar 1079

Företagsvärdepapper (kreditbetyg mellan A+ to BBB-) 785

Aktier (större aktieindex) 294

Summa 495040

1) Ojusterade likvida tillgångar klassificerade i enlighet med Kommissionens Delegerande Förordning (EU 2015/61).

2) Minimikrav på likvida tillgångar hos Estlands, Lettlands, Litauens och Finlands centralbanker är undantagna från likvida tillgångar.

3.2.1 Definition

Risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när de förfaller till betalning

utan att ådra sig betydande extrakostnader för att erhålla finansiering eller utan att

undvika förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar (s.k. asset fire-sales).

3.2.2 Riskhantering

Styrelsen beslutar om koncernens övergripande riskaptit för likviditet och har därför

fastställt lämpliga limiter. Vd:n ansvarar för att säkerställa att affärsverksamheten hål-

ler sig inom riskaptiten, och gör det genom att se till att än mer granulära limiter har

definierats och fastställts på vissa kärnmått. Ansvaret för att hantera koncernens likvi-

ditet ligger primärt hos Group Treasury, medan koncernens riskkontroll arbetar obero-

ende med att identifiera alla relevanta aspekter av likviditetsrisk och är ansvariga för

oberoende kontroll, mätning och monitorering. Koncernens riskkontroll har också

ansvar för att definiera metoder för att mäta koncernens likviditetsrisk samt granska

och godkänna metoder definierade av Group Treasury.

3.2.3 Riskmätning

Swedbank använder en mängd riskmått för att fånga olika perspektiv av koncernens

likviditetsrisk. Riskmåtten används för att bedöma Swedbanks kortsiktiga likviditets-

risk, inklusive intradag samt de långsiktiga strukturella likviditetsriskerna under både

normala och stressade scenarion. Likviditetsmåtten är antingen definierade internt

eller utifrån externa likviditetskrav.

En limit för överlevnadshorisont är etablerad som en del i koncernens ERM- policy,

baserat på det interna måttet Survival horizon. Denna limit utgör antalet dagar med

ett positivt kumulativt nettokassaflöde med hänsyn taget till framtida kassaflöden.

Riskmåttet är konservativt i den meningen att den antar ett stressat scenario, till

exempel att det inte finns någon tillgång till finansieringsmarknaderna samt att det

inträffar stora utflöden av inlåning från koncernens kunder under en kort tidsperiod.

Därtill antas ett stort bostadsprisfall i måttet, vilket påverkar övervärdet i säkerhets-

poolen.

Swedbank säkerställer också efterlevnad med två regulatoriska likviditetsmått; Lik-

viditetstäckningskvoten (Liquidity Coverage Ratio, ”LCR”) och stabil nettofinansierings-

kvot (Net Stable Funding Ratio, ”NSFR”). Dessa riskmått beräknas, bevakas och rappor-

teras regelbundet till relevanta myndigheter av Group Treasury. LCR syftar till att

säkerställa att Swedbank har tillräcklig mängd icke-pantsatta tillgångar av hög kvalitet

(en likviditetsreserv) för att möta likviditetsbehov i stressade situationer under kom-

mande 30 dagar.

NSFR kräver att bankerna upprätthåller en stabil finansieringsprofil och begränsar där-

med beroendet på kortfristig finansiering. NSFR-kvoten säkerställer att en banks illik-

vida långfristiga tillgångar finansieras till en lägsta nivå av stabil långfristig finansie-

ring, och denna lägsta nivå har av tillsynsmyndigheterna fastställts till minst 100

procent.

Dessutom följer Swedbank ett antal olika framåtblickande riskindikatorer, för att på

ett tidigt stadium identifiera och kunna agera på ökade likviditetsrisker. Ett sådant

mått är finansieringskostnaden relativt jämförbara banker. Indikatorerna ger signaler

om förhöjd stress på de finansiella marknaderna och därmed ökade likviditetsrisker.

Swedbank har utarbetat särskilda kontinuitetsplaner för att hantera de effekter som

uppstår i händelse av allvarliga störningar på marknaden. Planer finns framtagna på

såväl koncernövergripande nivå som på lokal nivå i de länder där Swedbank är verk-

samt.

3.2.4 Finansieringsstrategi

Swedbanks finansieringsstrategi är baserad på tillgångarnas sammansättning och

utnyttjar således flertalet olika finansieringsprogram för att täcka både kortsiktiga och

långsiktiga behov. Exempel på dessa är upplåning genom penningmarknadscertifikat,

andra inlåningscertifikat, säkerställda obligationer samt icke säkerställd upplåning. Mer

än hälften av utlåningen består av svenska bostadslån som primärt är finansierade

med säkerställda obligationer. Swedbank är marknadsledande på inlåning på sina hem-

mamarknader. Inlåningsvolymer tillsammans med säkerställda obligationer och aktie-

kapital täcker nästan hela Swedbanks finanseringsbehov. Det innebär att Swedbank

har ett begränsat strukturellt behov av icke säkerställd finansiering.

Finansieringsstrategin är också nära sammanlänkad till kreditkvaliteten på tillgång-

arna i balansräkningen. Swedbank strävar efter att matcha icke-säkerställd finansiering

mot tillgångar med motsvarande belopp och löptid.

Andelen icke säkerställd finansiering bestäms främst utifrån koncernens mål att

bibehålla en stabil finansieringsprofil genom en diversifierad finansieringsbas samt

avanpassning till gällande MREL (Minimum Requirements for own funds and Eligible

Liabilities) krav.

För information om Swedbanks fördelning av skulder och intecknade tillgångarhän-

visas tillkoncernens Pelare 3 rapport.

3.2.5 Likviditetsreserv

Swedbank har etablerat och upprätthåller en likviditetsreserv för att minska koncer-

nens likviditetsrisk. När framtida refinansieringsbehov är stora måste likviditetsreser-

ven anpassas för att kunna möta förfall i olika typer av stressade situationer.

3.2 LIKVIDITETSRISKER

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden

Återstående löptid 2020

Betalbar på

anfordran <3 mån ≥3 mån—<1 år ≥1—<5 år ≥5—<10 år ≥10 år

Utan löptid/

diskonterings-

effekt Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 293811 293811

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 115528 4225 12030 2971 2271 166 137191

Utlåning till kreditinstitut 5934 23647 7263 9934 293 883 47954

Utlåning till allmänheten 242 125734 147431 346771 134859 945136 –19186 1680987

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1841 3553 49050 5511 228 –208 59975

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 6059 81271 3210 22126 35015 104730 252411

Aktier och andelar 24502 24502

Derivat 21 244 23 603 69 609 22 077 10 303 -94 659 52177

Immateriella anläggningstillgångar 18361 18361

Materiella tillgångar 5421 5421

Övriga tillgångar 18402 1678 1772 21852

Summa 306046 387 667 190 963 509 520 200 726 1063 551 -63 831 2594642

Skulder

Skulder till kreditinstitut 38605 37190 441 74077 150313

In- och upplåning från allmänheten 1091927 32359 22501 1392 56 5 1148240

Emitterade värdepapper 92885 164579 430558 28552 17519 –1279 732814

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 3027 79361 3457 23211 36849 107324 253229

Derivat 29 072 26 142 72 345 24 090 8 023 -105 292 54380

Övriga skulder 1 53667 1830 5597 2478 3319 –212 66680

varav leasingskuld 680 1848 965 330 –212 3611

Seniora icke-prioriterade skulder 10076 201 82 10359

Efterställda skulder 22466 394 574 23434

Eget kapital 155193 155193

Summa 1133560 324 534 218 950 639 722 92 620 136 190 49 066 2594642

I löptidsfördelningen ovan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt

verkligt värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/ diskonteringseffekt.

Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden

Återstående löptid 2019

Betalbar på

anfordran <3 mån ≥3 mån—<1 år ≥1—<5 år ≥5—<10 år ≥10 år

Utan löptid/

diskonterings-

effekt Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 195286 195286

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 124428 5379 3746 2505 634 402 137094

Utlåning till kreditinstitut 4856 21218 4791 13165 380 1042 45452

Utlåning till allmänheten 568 112199 143993 352923 147406 911694 –16487 1652296

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5022 15114 35807 2680 127 –1383 57367

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 5573 40922 3145 20676 30046 92586 31945 224893

Aktier och andelar 13247 13247

Derivat 11543 11435 19224 1742 480 44424

Immateriella anläggningstillgångar 17864 17864

Materiella tillgångar 5572 5572

Övriga tillgångar 11877 2580 3 273 14733

Summa 206283 327209 186437 445544 184759 1006083 51913 2408228

Skulder

Skulder till kreditinstitut 29188 37319 3071 108 69686

In- och upplåning från allmänheten 887131 40861 24505 1419 87 10 954013

Emitterade värdepapper 88344 213236 490679 51090 20967 –8562 855754

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 2905 71100 3304 21721 31767 94995 225792

Derivat 10578 6939 10215 992 343 11910 40977

Övriga skulder 63468 1563 5073 3644 7124 –238 80634

varav leasingskuld 215 470 1745 1016 449 –236 3659

Seniora icke-prioriterade skulder 0 265 10472 0 209 –141 10805

Efterställda skulder 6990 24139 427 378 31934

Eget kapital 138633 138633

Summa 919224 318660 252883 563826 88007 123648 141980 2408228

3.2.6 Löptidsöversikt

I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån åter-

stående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån

med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlighet till

förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen kan

bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på

anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och sta-

bil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonte-

ringseffekten, redovisas i kolumnen ”Utan löptid/diskonteringseffekt”.

I denna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där förväntad

betalningstidpunkt inte fastställts.

Beviljade lånelöften uppgående till 326 175 mkr (287 413) kan utnyttjas av när som

helst av kunden. Utställda finansiella garantier och övriga ansvarsförbindelser

uppgående till 50 696 mkr (52 008) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflöden om

specifika händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 806 mkr (582),

rapporteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder.

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

3.2.7 Stresstester

Stresstester genomförs regelbundet i syfte att öka beredskapen vid eventuella stör-

ningar på de finansiella marknaderna. Dessa tester beaktar såväl Swedbank-specifika

störningar som marknadsövergripande störningar. Analyserna inbegriper även de kom-

binerade effekter som uppstår om samtliga störningar skulle inträffa samtidigt.

I scenarierna stressas ett antal riskfaktorer upp till osannolika, men inte otänkbara,

nivåer. Exempel på detta är stora uttag från inlåningskonton, högt utnyttjande av kre-

ditfaciliteter samt krav på ökade volymer av ställda säkerheter för olika ändamål. Därtill

antas att Swedbanks likviditetsreserv minskar i värde liksom att de fastigheter som

utgör säkerheter för de bolån som ingår ihypoteksrörelsen minskar kraftigt i värde.

Den sistnämnda riskfaktorn påverkar Swedbanks möjligheter att emittera säkerställda

obligationer, vilket är av strategisk betydelse för Swedbanks finansiering. Slutligen

antas att tillgång till kapitalmarknaden dras undan, men att Swedbanks likvida till-

gångar fortfarande kan generera likviditet.

Nedan redovisas tabellen som visar hur den så kallade säkerhetspoolen såg ut per

årsskiftet och som åskådliggör effekterna på Swedbank Hypoteks övervärde i säker-

hetspoolen, (eng: Overcollateralisation), givet olika grader av prisfall på bolånen i

säkerhetspoolen.

Likviditetstäckningskvot

2020 2019

Högkvalitativa likvida tillgångar (HQLA), mkr

Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 1

482 025

370 809

Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 2

8 536

5 075

Högkvalitativa likvida tillgångar, Totalt

490 561

375 884

Kassautflöden, mkr

Inlåning från allmänheten och inlåning från småföretagskunder

47 852

490 561

Osäkrad kapitalmarknadsfinansiering

200 763

152 541

Säkrad kapitalmarknadsfinansiering

8 632

3 989

Ytterligare krav

69 477

52 813

Andra kassautflöden

3 310

9 369

Summa kassautflöden

330 034

261 496

Kassainflöden, mkr

Utlåning mot säkerhet

4 361

13 838

Inflöden från fullt presterande exponeringar

18 932

18 891

Andra kassainflöden

24 987

21 693

Summa kassainflöden

48 280

54 423

Likviditetstäckningskvot (LCR), Total, %

174

182

Likviditetstäckningskvot, EUR, %

263

379

Likviditetstäckningskvot, USD, %

145

157

Likviditetstäckningskvot, SEK

, %

134

111

1) LCR - beräknad i enlighet med EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61.

2)För LCR i SEK är myndighetskravet 75%. Motsvarande krav för LCR i EUR och USD, samt total LCR, är däremot 100%.

NSFR och NSFR-komponenter 2020 2019

NSFR, % 125 120

Tillgänglig stabil finansiering (ASF), mkr

1652303

1550 005

Behov av stabil finansiering (RSF)

1316918

1294 999

Säkerhetspoolens känslighet för prisfall på fastigheter

2020

Husprisförändring Oförändrat –5% –10% –15% –20% –25% –30% –35% –40%

Totala tillgångar i säkerhetspool, mkr 1018014 1014666 1007236 994606 977413 955699 929462 898535 862194

Totalt utgivna säkerställda obligationer, mkr 541248 541248 541248 541248 541248 541248 541248 541248 541248

Övervärde i säkerhetspoolen ("OC"), % 88,1 87,5 86,1 83,8 80,6 76,6 71,7 66,0 59,3

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

3.2.8 Räntebärande värdepapper och leasingskulder

Swedbank var fortsatt aktiv på flera kapitalmarknader för att diversifiera sin upplåning. Under året emitterade Swedbank långfristig upplåning för 77 mdkr (132), merparten av

emissionerna var säkerställda obligationer. Inga nedskrivningsbara skulder, så kallade senior non-preferred bonds, emitterades under året. Som en följd av covid-19-pandemin har

myndigheterna dessutom skjutit upp slutdatumet för MREL-kraven från 2022 till 2024. Återbetalning av leasingskulder inkluderar räntebetalningar om 44 mkr (36).

Emitterade värdepapper

Omsättning under året, 2020 Certifikat

Säkerställda

obligationer

Övriga ränte-

bärande

obligationer

Strukturerade

privat

obligationer

Summa

emitterade

värdepapper

Seniora icke-

prioriterade

skulder

Efterställda

skulder

Leasing

skulder Summa

Ingående balans 128772 589627 128445 8910 855754 10805 31934 3659 902152

Emitterat/Nya kontrakt

420734 40517 36833 498084

396 498480

Återköpt/Avslutade kontrakt

–54877 –54877

–62 –54939

Återbetalt

–411121 –102712 –31476 –2527 –547836 –95 –7880

–767 –556578

Ränta

–116 4288 1617 5789 104 605

44 6542

Förändring av marknadsvärde eller av säkrad

post i säkringsredovisning till verkligt värde 2255 595 –706 2144 215 330

2689

Modifieringar och övrigt

367 367

Valutakursförändring –11060 –7607 –7577 –26244 –670 –1555 –26 –28495

Utgående balans 127209 471491 128437 5677 732814

10359 23434

3611 770218

Emitterade värdepapper

Omsättning under året, 2019 Certifikat

Säkerställda

obligationer

Övriga ränte-

bärande

obligationer

Strukturerade

privat

obligationer

Summa

emitterade

värdepapper

Seniora icke–

prioriterade

skulder

Efterställda

skulder

Leasing

skulder Summa

Ingående balans 131434 497936 164243 10747 804360 34184 4146 842690

Emitterat/Nya kontrakt 483569 131039 1036 615644 11266 4909 176 631995

Återköpt/Avslutade kontrakt –21017 –21017 –93 –21110

Återbetalt –487865 –20418 –42231 –3552 –554066 –7711 –752 –562529

Ränta, förändring av marknadsvärde eller av

säkrad post i säkringsredovisning till verkligt

värde 140 –1101 801 679 519 –95 39 42 505

Modifieringar och övrigt 130 130

Valutakursförändring 1494 3188 5632 10314 –366 513 9 10470

Utgående balans 128772 589627 128445 8910 855754 10805 31934 3659 902152

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

3.3.1 Definition

Med marknadsrisk avses risken för att koncernens resultat, eget kapital eller värde

minskar på grund av förändringar i riskfaktorer på de finansiella marknaderna. Värdet

omfattar både ekonomiskt- och redovisat värde och inkluderar

värdejusteringar.

Marknadsrisk inkluderar ränterisk (inklusive real- och nominell ränta, kreditspreadar

samt basis spreadar), valutakursrisk, aktiekursrisk (inklusive utdelningsrisk) och råvaru-

risk (inklusive ädelmetaller) samt risker från förändringar i volatilitet eller korrelationer.

3.3.2 Riskhantering

Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om riskaptiter som

begränsar det finansiella risktagandets art och storlek. Enbart risktagande enheter, det

vill säga enheter som erhållit godkännande att ta risk från vd, är tillåtna att ta mark-

nadsrisker. Vd allokerar risklimiter för de risktagande enheterna till koncernens

finanschef samt affärsområdeschef för LC&I. För att övervaka de av vd allokerade limi-

terna sätter även koncernens finanschef och affärsområdeschef för LC&I limiter, samt

olika typer av indikatorer som vid vissa nivåer visar på förhöjd risk. Utöver limiter för

finanschef och affärsområdeschef för LC&I samt valda indikatorer finns det även lokala

affärsområdeslimiter, och även dessa utgör viktiga verktyg i de risktagande enheternas

dagliga aktiviteter. Koncernens avdelning för Riskkontroll arbetar dagligen med att

mäta, övervaka och rapportera marknadsriskerna inom Swedbank.

Merparten av koncernens marknadsrisker är av strukturell eller strategisk natur och

hanteras i huvudsak av Group Treasury.

Strukturella ränterisker är en naturlig del av en bankverksamhet som hanterar in-

och utlåning. Ränterisker uppstår i huvudsak då det är skillnad i löptid och räntefixing-

perioder mellan koncernens tillgångar och skulder vilket hanteras genom att koncer-

nens treasuryavdelning, inom givna limiter, i stor utsträckning matchar dessa löptider

antingen direkt eller via användandet av olika derivat, till exempel ränteswappar. Rän-

terisker uppstår även inom tradingverksamheten. Koncernens valutakursrisker utgörs

av strukturell valutakursrisk i bankverksamheten, valutakursrisk som en följd av tra-

dingverksamheten, samt av investeringar i utlandsverksamheter. Aktiekursrisker upp-

står till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat.

Alla marknadsrisker hanteras inom givna limiter, bland annat genom användandet av

terminskontrakt.

3.3.3 Riskmätning

Swedbank använder sig av en mängd olika riskmått, både statistiska och icke-statis-

tiska, med syftet att vägleda koncernens risktagande enheter samt för regelefterlev-

nad. Statistiska mått som till exempel Value-at-Risk (VaR) och Stressad Value-at-Risk

(SVaR) är viktiga verktyg i Swedbanks riskhanteringsprocess och används bland annat

för att beräkna koncernens kapitalkrav.

VaR innebär att man utifrån en modell, i vilken man tar det senaste årets rörelse i

olika marknadsriskfaktorer (till exempel marknadsräntor och aktiekurser), beräknar en

sannolikhetsfördelning för värdeförändringen i Swedbanks portföljer. Beräkningen görs

utifrån det hypotetiska antagandet att portföljerna ligger orörda över en viss tidshori-

sont. Koncernen använder en VaR-modell med ett konfidensintervall på 99 procent och

en tidshorisont på en handelsdag. Statistiskt innebär detta att förlusten för en portfölj

kommer att överstiga VaR-beloppet en dag av 100. VaR är ett användbart verktyg, inte

bara för att bedöma risknivån för ett enskilt värdepapper eller tillgångsslag, utan också

för att man med detta mått kan jämföra risknivåer exempelvis mellan de olika till-

gångsslagen. Då VaR är en modell som bygger på ett antal antaganden, utvärderar

Swedbank dagligen VaR-modellens tillförlitlighet med olika typer av utfallstester, så

kallad backtesting.

”Ordinarie” VaR och Stressad VaR (SVaR) skiljer sig något åt, då man i den stressade

modellen applicerar marknadsdata för ett år som utmärks av stress. Den av Swedbank

valda perioden täcker delar av åren 2008 och 2009, en tidsperiod präglad av den dåva-

rande finanskrisen.

Icke-statistiska mått, som till exempel känslighetsanalyser, är viktiga komplement till

VaR och SVaR då dessa mått i vissa fall ger en vidare förståelse för de marknadsriskfak-

torer som man avser att mäta.

Utöver VaR och olika typer av känslighetsanalyser utför Swedbank även en omfat-

tande mängd stresstester. Dessa stresstester bygger på scenarier som kan delas in i tre

grupper; historiska, framåtblickande samt metod- och modellstress scenarier. Syftet

med dessa stresstester, och de scenarier som ligger till grund för testerna, är att ytter-

ligare kunna identifiera signifikanta rörelser i riskfaktorer eller förluster som skulle

kunna uppstå till följd av exceptionella marknadsstörningar.

3.3.4 Riskexponering

Swedbanks marknadsrisker uppstår i huvudsak inom koncernens bankverksamhet som

hanteras av koncernens treasuryavdelning. Marknadsrisk uppstår även i trading-

verksamheten, huvudsakligen som en följd av kundtransaktioner vilka exekveras inom

affärsområdet Stora företag & Institutioner (LC&I).

3.3.5 Value-at-Risk (VaR)

Koncernen har under året förmått hålla sina marknadsrisker på en relativt stabil nivå

trots volatila marknader på grund av Covid-19. Emellertid så har den ökade volatiliteten

haft en effekt på marknadsrisk, mätt i termer av VaR som nått högre maximal- samt

medelnivåer i jämförelse med föregående år. Koncernens to tala VaR inkluderar inte

goodwill, eftersom ett VaR-mått baserat på en handelsdag inte är relevant att applicera

på positioner som koncernen avser att hålla under längre tidsperioder.

VaR-koncernen

Jan–Dec 2020 (2019) 2020 2019

mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec

Ränterisk 113 (83) 48 (36) 74 (57) 89 58

Valutakursrisk 21 (20) 4 (2) 13 (7) 11 11

Aktiekursrisk 18 (7) 3 (1) 6 (3) 6 5

Diversifiering –18 (–8) –14 –10

Total 114 (93) 54 (38) 75 (59) 92 64

Tradingverksamheten bedrivs inom Swedbanks affärsområde Stora företag & Institu-

tioner (LC&I) och syftar i första hand till att tillgodose kundernas behov av att göra

transaktioner på den finansiella marknaden. Positionstagande sker endast i begränsad

omfattning. Risknivån (mätt i termer av VaR) tillämpas vid beräkning av Swedbanks

kapitalkrav.

Swedbank utvärderar dagligen VaR-modellens tillförlitlighet med faktiska och hypo-

tetiska utfallstester (backtesting). Faktiskt utfallstest använder sig av trading-

verksamhetens faktiska dagliga resultat för att bedöma hur VaR-modellens precision,

medan man idet i hypotetiska utfallstestet gör en jämförelse mellan portföljens värde

vid dagens slut och dess beräknade värde vid slutet av påföljande dag. Det beräknade

värdet fås genom att använda marknadsrörelser för det dygn för vilket testet utförs,

med antagandet att positionerna i portföljen förblir oförändrade under denna tidspe-

riod. De hypotetiska utfallstester som koncernen utförde under 2020 visar att VaR-mo-

dellen tjänar sitt syfte väl eftersom endast 3 av de hypotetiska förlusterna översteg

den faktiska VaR-nivån.

VaR LC&I för kapitalkrav

Jan–dec 2020 (2019) 2020 2019

mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec

Value-at-Risk 32 (31) 14 (12) 22 (18) 23 22

Stressad Value-at-Risk 118 (98) 58 (56) 85 (77) 82 77

Utöver den VaR-modell som tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav använ-

der koncernen en VaR-modell som även fångar kreditspreadrisk i sin interna riskhante-

ringsprocess. Tradingverksamhetens totala VaR hade under 2020 ett medelvärde på

28 mkr, vilket kan jämföras med medelvärdet år 2019 som var 21 mkr.

Data i tabellen är framtaget genom användandet av den VaR-modell som koncernen

använder sig av för intern riskhantering och skiljer sig därför från de värden genere-

rade vid användandet av VaR-modellen för kapitalkravsberäkningar.

3.3 MARKNADSRISKER

VaR LC&I för riskberäkning

Jan–dec 2020 (2019) 2020 2019

mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec

Kreditspreadrisk 27 (10) 4 (4) 17 (6) 14 5

Aktiekursrisk 18 (7) 3 (1) 6 (3) 7 5

Valutakursrisk 13 (10) 0 (2) 3 (4) 4 3

Ränterisk 29 (26) 16 (12) 21 (19) 21 19

Diversifiering –19 (–11) –15 –9

Total 41 (30) 18 (14) 28 (21) 30 22

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

3.3.6 Ränterisk

Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt ränte-

relaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller andra rele-

vanta riskfaktorer.

Merparten av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår inom koncernens

bankverksamhet där räntebindningstiderna för tillgångar och skulder, inklusive derivat,

inte alltid sammanfaller. Ränterisken i bundna tillgångar, i huvudsak kundlån, står för

den största delen av denna ränterisk och säkras antingen genom att de finansieras

med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingår olika typer av swap-av-

tal. Ränterisk uppstår även inom tradingverksamheten genom till exempel kundrelate-

rade aktiviteter.

En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per årsskiftet

påverkat nettovärdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, med

1901 mkr (–365). Påverkan på positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 518

mkr (–1 277) medan positioner i utländsk valuta skulle ha påverkats med 1383 mkr

(912). Koncernens nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde skulle ha påver-

kats med 316 mkr (1 052).

Koncernen använder derivat i så kallade kassaflödessäkringar. En förändring av

marknadsräntorna enligt ovan skulle ha påverkat koncernens övriga totalresultat med

16 mkr (19).

Marknadsriskmätningen kommer att successivt behöva anpassa sig till de förändringar

som förväntas ske i samband med referensräntereformen och de nya riskfria referens-

räntorna. Övergången till de nya riskfria referensräntorna kan komma att pågå under

ett antal år. Det är i dagsläget svårt att förutspå hur referensräntereformen kommer

att påverka riskmått som Value-at-Risk.

3.3.7 Kreditspreadrisk

För finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde inom koncernens

tradingverksamhet och likviditetsportfölj mäts även kreditspreadrisken separat. Med

kreditspreadrisk avses risken för att värdet av dessa tillgångar och skulder påverkas av

förändringar i det emittentspecifika räntepåslaget, det vill säga skillnaden mellan ett

värdepappers räntepåslag och aktuell marknadsränta med motsvarande löptid för en

emittent.

En höjning av samtliga emittentspecifika spreadar med en hundradels procentenhet,

1 bp, skulle per årsskiftet medfört en minskning av värdet för dessa räntebärande till-

gångar och derivat med 12 mkr (11).

Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet

Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet

2020 ≤3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3– år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor –422 77 –97 492 123 801 216 –1202 530 518

Utländsk valuta 78 –30 473 494 1102 –1552 790 –13 41 1383

Summa –344 47 376 986 1225 –751 1006 –1215 571 1901

2019

Svenska kronor –152 –110 –222 –750 143 1073 249 –1308 –200 –1277

Utländsk valuta 302 956 –41 196 –410 110 –1082 1095 –214 912

Summa 150 846 –263 –554 –267 1183 –833 –213 –414 –365

Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet

2020 ≤3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3– år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor 180 104 –67 411 57 333 113 –1047 484 568

Utländsk valuta –396 –240 573 610 3044 –6552 2592 341 –224 –252

Summa –216 –136 506 1021 3101 –6219 2705 –706 260 316

2019

Svenska kronor –107 –9 –72 46 –132 –552 –382 1109 –61 –160

Utländsk valuta 192 909 –118 223 –313 155 –875 1117 –78 1212

Summa 85 900 –190 269 –445 –397 –1257 2226 –139 1052

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

3.3.8 Valutakursrisk

Med valutakursrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skulder,

inklusive derivat, påverkas negativt av förändringar i valutakurser eller andra relevanta

riskfaktorer.

Koncernen har strategiska valutapositioner via goodwill och andra immateriella

anläggningstillgångar, vilka är avdragsposter från kapitalbasen. Dessa valutapositioner

finansieras i svenska kronor och valutasäkras inte eftersom förändringar i valutakurserna

mellan de utländska valutorna och svenska kronan varken påverkar resultat eller kapital-

bas. Den enskilt största positionen är i euro och avser i den baltiska verksamheten. Vid

årsskiftet uppgick goodwill i den baltiska valutapositionen till 10 200 mkr (10 582).

Utöver detta har koncernen strukturella valutakursrisker som uppstår i bankverk-

samheten på grund av in- och utlåning i olika valutor. Valutakursrisk uppstår även inom

tradingverksamheten, till exempel som en följd av kundtransaktioner. Valutakursrisk

som uppstår i bankverksamheten, eller som är av strategisk karaktär, hanteras av kon-

cernens treasuryavdelning genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder

(inklusive derivat) i en valuta begränsas till önskad nivå genom användande av derivat,

såsom valutaswappar och valutaterminer. Även de valutakursrisker som uppstår inom

tradingverksamheten hanteras genom användning av valutaderivat.

Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga exklu-

sive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och tillhörande säk-

ringar är begränsad. En kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan

om +5 procent skulle vid årets utgång innebära en direkt effekt på koncernens redovi-

sade resultat på 66 mkr (72). Vidare gäller att en kursrörelse av utländska valutor gent-

emot den svenska kronan om –5 procent vid årets utgång skulle innebära en direkt

effekt på koncernens redovisade resultat om -56 mkr (22).

En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent

avseende nettoinvesteringar i utlandsverksamheter samt relaterade säkringar innebär

en direkt effekt i övrigt totalresultat på +/– 879 mkr efter skatt (+/– 862).

Koncernen redovisar vissa valutaderivat som kassaflödessäkringar. En höjning av

valutabasisspreaden med en baspunkt skulle för dessa derivat, per årsskiftet, hamed-

fört en positiv effekt i övrigt totalresultat på 8 mkr (9) efter skatt.

Nedan fördelas redovisade värden i balansräkningen utifrån transaktionsvaluta,

förutom för derivat. Derivat kan innehålla kassaflöden i olika valutor, varför ett sådant

derivat fördelas på avtalets olika valutor. Alla belopp presenteras i svenska kronor.

Valutafördelning

2020 EUR USD GBP DKK NOK Övriga

Total

utländsk

valuta SEK Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 144434 19466 68 82 129 164179 129632 293811

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 4664 713 705 6082 131109 137191

Utlåning till kreditinstitut 19914 3886 1001 1652 3847 3987 34287 13667 47954

Utlåning till allmänheten 224649 25392 3669 5168 31101 2539 292518 1388469 1680987

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 6670 580 410 8227 15887 44088 59975

Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 374724 374724

Summa 400331 50037 4670 7298 43962 6655 512953 2081689 2594642

Skulder

Skulder till kreditinstitut 40969 3179 5346 1356 9469 4546 64865 85448 150313

In- och upplåning från allmänheten 308646 30776 812 117 548 8718 349617 798623 1148240

Emitterade värdepapper 221847 114537 38625 10548 14595 400152 332662 732814

Seniora icke-prioriterade skulder 7564 2795 10359 10359

Efterställda skulder 11751 8535 1921 22207 1227 23434

Derivat och övriga ej valutafördelade skulder

374289 374289

Eget kapital

155193 155193

Summa

590777 157027 44783 1473 23360 29780 847200 1747442 2594642

Derivat, övriga tillgångar och skulder 201778 106939 40125 –5831 –20408 23127 345730

Nettopositioner i valuta 11332 –51 12 –6 194 2 11483

Upplåning i utländsk valuta motsvarande ett redovisat värde på 35 168 mkr (33 640) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Ovanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas

direkt i eget kapital som omräkningsdifferens.

Valutafördelning

2019 EUR USD GBP DKK NOK Övriga

Total

utländsk

valuta SEK Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 144058 18977 118 111 195 128 163587 31699 195286

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m 1111 3050 206 4367 132727 137094

Utlåning till kreditinstitut 21285 3599 203 1750 2751 2880 32468 12984 45452

Utlåning till allmänheten 226944 32606 3156 4669 26726 1671 295772 1356524 1652296

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5756 1963 430 5802 13951 43416 57367

Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 320733 320733

Summa 399154 60195 3477 6960 35680 4679 510145 1898083 2408228

Skulder

Skulder till kreditinstitut 17932 7732 1829 2069 15777 2250 47589 22097 69686

In- och upplåning från allmänheten 261606 19129 636 83 546 793 282793 671220 954013

Emitterade värdepapper 260057 135706 28232 9863 14135 447993 407761 855754

Seniora icke-prioriterade skulder 7893 2912 10805 0 10805

Efterställda skulder 12169 16482 2061 30712 1222 31934

Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 347403 347403

Eget kapital 138633 138633

Summa 559657 179049 30697 2152 29098 19239 819892 1588336 2408228

Derivat, övriga tillgångar och skulder 172520 118809 27255 –4804 –6316 14532 321996

Nettopositioner i valuta

12016 –44 36 4 266 –28 12250

100

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

3.3.9 Aktiekursrisk

Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och aktie-

relaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller andra rele-

vanta aktiekursriskfaktorer såsom aktiekursvolatilitet.

Aktiekursrisk uppstår till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Swed-

banks aktiehandel syftar i huvudsak till att skapa likviditet till koncernens kunder. Inom

koncernen mäts och begränsas aktiekursrisk bland annat med avseende på värsta utfall

i 81 olika scenarier baserat på förändringar i aktiekurser och implicit volatilitet. I scena-

rierna förändras aktiekurserna maximalt med +/– 20 procent och den implicita volatili-

teten maximalt med +/– 30 procent. Utfallen för de olika kombinationerna bildar en

riskmatris för aktiekursrisken där det värsta utfallet är limiterat.

Vid årets utgång skulle det värsta utfallet innebära en värdeförändring på trading-

verksamhetens positioner med -27 mkr (-27).

3.3.10 Råvarurisk

Med råvarurisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av råvarurelaterade

derivat påverkas negativt vid en förändring av tillgångspriser. Exponering mot råvaru-

risker uppstår i koncernen endast i undantagsfall och då som del i kundrelaterade pro-

dukter. Swedbank säkrar alla positioner med råvaruexponering med annan part så att

ingen öppen exponering kvarstår.

3.3.11 Kapitalkrav för marknadsrisker

Kapitalkravet för marknadsrisker i Swedbank uppgick per årsskiftet till 1 385 mkr (1

308). Informationen presenteras nedbruten på riskslag i not K4 under Kapitaltäckning.

3.4 OPERATIVA RISKER

3.4.1 Definition

Operativ risk definieras som risken för förluster, störningar i affärsprocesserna och

negativ ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna

processer, mänskliga fel och systemfel eller externa händelser.

3.4.2 Riskhantering

Koncernens riskkontroll ansvarar för en enhetlig och koncernövergripande mätning och

rapportering av operativa risker. En bedömning av koncernens risker sker i samband

med stora förändringar samt minst årligen. Rapportering sker löpande och vid behov till

lokal ledning samt till koncernens styrelse, vd och Swedbanks ledning.

3.4.3 Utvärderingar av risker

Alla affärsområden använder koncerngemensamma metoder för utvärdering av opera-

tiva risker såsom Risk Assessment (RA). Dessa används löpande för att täcka bl.a. samt-

liga nyckelprocesser inom koncernen. Metoderna inkluderar identifiering av risker samt

åtgärdsplanering och uppföljning för att hantera eventuella risker.

3.4.4 Godkännande av nya produkter

Swedbank har en koncerngemensam process för godkännande av nya och ändrade pro-

dukter, tjänster, marknader, processer och/eller IT-system liksom större verksamhets-

och/eller organisationsförändringar inklusive outsourcing. Syftet är att säkerställa att

koncernen inte påbörjar aktiviteter som innefattar oönskade risker eller risker som inte

hanteras på ett adekvat sätt och kontrolleras av någon del av processen samt att kon-

cernen säkerställer kvalitet vid lansering av nya och/eller förändrade produkter och

tjänster.

3.4.5 Incident, kontinuitets- och krishantering

Swedbank arbetar förebyggande för att förhindra och/eller förbättra förmågan att

hantera alla typer av händelser såsom störningar i IT-systemen, naturkatastrofer, oro-

ligheter på den finansiella marknaden och pandemi som kan påverka koncernens för-

måga att kontinuerligt tillhandahålla service och erbjudanden. Principerna för inci-

dent-, kontinuitets- och krishantering definieras i ett koncerngemensamt regelverk

såväl som system för incidenter och förluster. En koncernövergripande krishanterings-

grupp ansvarar för hantering, koordinering och kommunikation i samverkan med lokala

krishanteringsgrupper. Kontinuitetsplaner för affärskritisk verksamhet och för samhäll-

skritiska tjänster har etablerats. Planerna beskriver hur Swedbank ska agera om ett all-

varligt avbrott inträffar. Swedbanks modeller för kontinuitets- och krishantering base-

ras på internationella och nationella standarder.

Incidentrapportering

Swedbank har etablerat rutiner och systemstöd för att möjliggöra rapportering och

uppföljning av incidenter. Koncernens riskkontroll stödjer affärsområdena i rapporte-

ring, analys och framtagande av åtgärdsplan för att säkerställa att grundorsaker iden-

tifieras och att lämpliga åtgärder vidtas. Incidenter och relaterade operationella förlus-

ter rapporteras i en koncerngemensam databas för ytterligare analys.

3.4.6 Process- och kontrollhantering

Swedbank har etablerat ett generellt ramverk för processer och intern kontroll. Sär-

skilda ramverk för intern kontroll av finansiell rapportering (ICFR) samt kredit process

kontroller (CPC) tillämpas på berörda processer inom koncernen. Swedbank har etable-

rat ett processuniversum vars syfte är att tydliggöra ansvaret för koncernens väsent-

liga processer, liksom ansvaret för kontrollerna i processerna och för att utvärdera att

dessa är effektiva och ändamålsenliga. Swedbanks processuniversum används som

grund för riskhantering och riskkontroll inom koncernen.

3.4.7 Informationssäkerhetsrisk

Swedbank bedriver ett strukturerat arbete för att skydda information. För att stärka

detta arbete pågår en ständig översyn av processer och arbetssätt som syftar till att

förbättra och komplettera koncernens ledningssystem för informationssäkerhet. Led-

ningssystemet är ett verktyg för att på ett strukturerat och metodiskt sätt leda

ochkoordinera arbetet i koncernen långsiktigt.

3.4.8 Kapitalkrav för operativa risker

Swedbank använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativa ris-

ker. Swedbanks kapitalkrav för operativa risker uppgick per årsskiftet till 5 716 mkr

(5481).

101

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

3.5 RISK I FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN

3.5.1 Definition

Risk i försäkringsrörelsen inkluderar försäkringsteckningsrisk, marknadsrisk, kreditrisk

och likviditetsrisk avseende de helägda försäkringsbolagen i koncernen. Bolagen är

även exponerade för operativ risk.

Försäkringsteckningsrisk definieras som risken för en ändring i värde, intjäning, eller

kapital på grund av avvikelse mellan faktiska och förväntade försäkringskostnader

(skade- och driftskostnader). Det vill säga risken att verkligt utfall avviker från förvän-

tat, exempelvis avseende livslängd, dödlighet, sjuklighet eller skadefrekvens. Här inklu-

deras även kostnadsrisk, det vill säga risken att kostnader, såväl administrativa som

kostnader i form av provisioner avseende försäljning, över stiger de kostnadsantagan-

den som ligger till grund för premierna.

3.5.2 Riskhantering av försäkringsteckningsrisk

I livförsäkringsverksamheter uppstår dödlighetsrisk, sjuklighetsrisk, långlevnadsrisk,

kostnadsrisk samt annullationsrisk, det vill säga risken att avtal sägs upp i förtid i högre

grad än förväntat. Skadeförsäkringsrisker omfattar både risken att försäkringsutfallet

under det kommande året blir ovanligt ogynnsamt och att slutbetalning för redan

inträffade skador blir dyrare än beräknat.

Innan en livförsäkring kan beviljas måste den potentiella kunden genomgå en riskbe-

dömning. Syftet är att bedöma om personen kan beviljas försäkringen utifrån dennes

hälsotillstånd. Den sökta försäkringen ska också motsvara försäkringstagarens försäk-

ringsbehov. För att ytterligare begränsa koncernens riskexponering återförsäkras delar

av försäkringsriskerna.

Försäkringsverksamheten i Swedbank har en bred produktflora och finns på den

svenska marknaden (livförsäkring) samt i de tre baltiska länderna (liv- och

sakförsäkring) vilket medger en god riskspridning av försäkringsrisker både vad avser

marknad, produkt, ålder och kön.

Försäkringsavtal är utformade så att premien och antaganden kan ändras årligen

vilket gör att koncernen snabbt kan balansera premier och villkor avseende snabba för-

ändringar till exempel avseende sjuklighet.

Premiesättningen grundar sig på antaganden, såsom förväntad livslängd, dödlighet,

sjuklighet och skadefrekvens, samt om hur stora kostnaderna för inträffade försäk-

ringshändelser förväntas bli. Erfarenhet i form av statistiskt material samt förvänt-

ningar om framtida utveckling är avgörande för val av antaganden.

3.5.3 Riskhantering och riskmätning

Verkligt utfall jämfört med ovan nämnda antaganden ger upphov till ett riskresultat i

livförsäkringsverksamheten. Risk i försäkringsrörelsen mäts genom att stressa försäk-

ringsföretagens balansräkning, resultaträkning och eget kapital på en ettårssikt och

given konfidensgrad.

Enligt den senaste riskmätningen är de viktigaste riskerna annullations-, kostnads-

och katastrofrisk det vill säga risken för stora skador på grund av en enskild händelse.

Skadeförsäkring utgör en mindre del av den totala försäkringsverksamheten i Swed-

bank. Eftersom försäkringskontrakten utfärdas på årsbasis, begränsas försäkrings-

riskerna genom att ny prissättning är möjlig för nästa år. För skadeförsäkringsverksam-

heten mäts försäkringsrisker genom att beräkna skadekvoten, vilket innebär skador

iförhållande till premier, per produkt och land.

3.5.4 Kapitalkrav för risk i försäkringsrörelsen

Solvens är ett mått på försäkringsföretags finansiella ställning och styrka. Syftet är att

visa hur stor kapitalbuffert företaget har för att leva upp till sina åtaganden gentemot

kunderna i enlighet med villkor och garantier i försäkringsavtalen. Försäkringsföreta-

gens kapitalbuffertar är avsedd att täcka samtliga risktyper.

Solvenskraven i försäkringsföretagen beräknas enligt Solvens II. Kapitalbasen (Own

Funds, OF) beräknas genom en marknadsvärdering av nettot av försäkringsföretagets

framtida kassaflöden och kapitalkravet (Solvency Capital Requirement, SCR) genom att

stressa OF under olika scenarier. Solvenskvoten definieras som OF dividerat med SCR.

Kapitalbasen i den svenska försäkringsverksamheten i Swedbank uppgick per

30 september 2020 till 10074 mkr (8 759). Detta ska ställas i relation till Solvency

Capital Requirement som uppgick till 6090 mkr (5 845). Solvenskvoten uppgick till

1,65 (1,50).

Kapitalbasen i den baltiska livförsäkringsverksamheten uppgick per 30 september

2020 till 1721 mkr (1 573). Solvenskvoten uppgick till 1,50 (1,52). Kapitalbasen i den

baltiska sakförsäkringsverksamheten uppgick per 30 september 2020 till 532 mkr

(523). Solvenskvoten uppgick till 1,50 (1,51).

3.6 ÖVRIGA RISKTYPER

Förutom de risktyper som beskrivs ovan i 3.1-3-5, ingår även Kapitalrisk, Hållbarhets-

risk, Strategisk risk och Compliancerisk i Swedbanks risktaxonomi.

3.6.1 Kapitalrisk

Kapitalrisk definieras som risk för att koncernen inte har en tillräcklig kapitalnivå eller

en otillräcklig sammansättning av kapital för att täcka gällande kapitalkrav och stödja

affärsverksamheten under normala såväl som stressade ekonomiska förhållanden.

3.6.2 Hållbarhetsrisk

Risken som uppstår till följd av en oförmåga att identifiera och hantera

miljörelaterade, sociala eller styrningsrelaterade aspekter som, om de uppstår, skulle

ha en betydande negativ ekonomisk inverkan och/eller en betydande negativ påver-

kan på koncernens varumärke och rykte.

Hållbarhetsrisk påverkar även flera andra risktyper, främst compliance-, kredit-, oper-

ativ och strategisk risk.

3.6.3 Strategisk risk

Strategisk risk definieras som risk som uppstår till följd av förändringar i affärsmiljön

(ibland även benämnd affärsrisk) och till följd av affärsbeslut, felaktigt genomförande

av beslut eller bristande lyhördhet för förändringar i affärsmiljön och som kan leda till

att banken inte uppnår sina strategiska mål.

3.6.4 Compliancerisk

Compliancerisk definieras som risk för att koncernen inte uppfyller de externa och

interna regler som är tillämpliga på koncernens tillståndspliktiga verksamhet. Compli-

ancerisk omfattar tre riskområden (med ytterligare underliggande riskområden). Dessa

är: uppföranderisk (marknadsuppförande, dataskydd och kundskydd) , risk för ekono-

misk brottslighet (penningtvätt och finansiering av terrorism, mutor och korruption,

ekonomiska sanktioner samt underlättande av skatteflykt för kunds räkning) samt

regelefterlevnadsrisk.

102

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Stresstest-scenario i IKU

Händelse Utfall på Swedbanks hemmamarknader

Tre huvudsakliga riskdrivare: eskalering av handelskrig, omställning till

plötsliga beslut i syfte att bekämpa klimatförändringar, spänningar i

Hormuzsundet. Kraftig minskning av världshandeln. Skadad tilltro från

konsumenter, underminerat förtroende bland investerare. Snabb ökning

av arbetslöshet som börjar avta när ekonomin anpassar sig för de nya

förutsättningarna. Kollaps av aktie- och oljepriser. Signifikant påverkan

inom segmenten bostadspriser och fastighetsförvaltning. Den initiala

inflationen går över till deflation när ekonomin svalnar. Centralbanker

agerar och sänker styrräntan i ett försök att förhindra prisfall.

I Sverige faller BNP jämfört med startpunkten som mest med 4,0 procent, arbetslösheten ökar som

mest till 14,8 procent och huspriserna faller som mest med 36 procent.

I Estland faller BNP jämfört med startpunkten som mest med 5,2 procent, arbetslösheten ökar som

mest till 17,7 procent och huspriserna faller som mest med 39 procent.

I Lettland faller BNP jämfört med startpunkten som mest med 5,5 procent, arbetslösheten ökar som

mest till 17,7 procent och huspriserna faller som mest med 42 procent.

I Litauen faller BNP jämfört med startpunkten med som mest med 5,8 procent, arbetslösheten ökar

som mest till 17,2 procent och huspriserna faller som mest med 41 procent.

4.1 INTERN KAPITALUTVÄRDERING

4.1.1 Syfte

Den interna kapitalutvärderingen (IKU) syftar till att säkerställa att koncernen är adek-

vat kapitaliserad för att täcka sina risker, nuvarande och framtida, samt att

kapitaldimensionen är korrekt övervägd inom koncernens affärsstrategi.

Interna kapitalstresstester används för att mäta och bedöma institutets riskprofil samt

mäta effekterna av ogynnsamma scenarier. Resultaten av de stresstester som genom-

förts beaktas i kapitalplaneringsprocessen vid kalibrering av storleken på kapitalbuffertar

utöver gällande kapitalkrav, vilket i sin tur påverkar kapitalallokering, produktprissättning

och resultatuppföljning av affärsområden. Om utfallet av ett visst stresstestscenario

visar att Swedbank hamnar under de internt satta målen för kapitaltäckning, kan det leda

till beslut att emittera ytterligare kapitalinstrument, justering av interna kontroller och

riskmitigerande åtgärder, omvärdering av den tillåtna exponeringsnivån inom affärsom-

råden, segment och produkter, och utvärdering av koncernens långsiktiga strategi.

4.1.2 Risktäckning

Swedbank upprättar och dokumenterar egna metoder och processer för att utvärdera

sitt kapitalbehov. Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen beaktas därför alla

relevanta risker som uppkommer inom koncernen. Förutom Pelare 1-risker utvärderas

även andra risktyper. För vissa riskkategorier sker ingen explicit allokering av kapital

även om de fortfarande övervakas noggrant (såsom affärsrisk, likviditetsrisk och stra-

tegisk risk). Väsentliga risker som har identifierats inom koncernen inkluderar:

Risktyper hanterade via IKU processen

Risktyp

Pelare 1 Pelare 2

Kapital

allokeras?

Bidrar till det beräknade

kapitalbehovet?

Kreditrisk Ja Ja

Koncentrationsrisk Nej Ja

Marknadsrisk Ja Ja

Marknadsrisk Ränterisk i bankbok Nej Ja

Operativ risk Ja Ja

Försäkringsrisk Ja

Pensionsrisk Nej Ja

Kapital allokeras ej

Identifierade och

mitigrerade?

Ryktesrisk Nej Ja

Likviditetsrisk Nej ILU

Strategisk risk: Beslutsrisk, Affärsplaner,

Projekt och förvärv Nej Ja

1) Riskvikt om 250% appliceras på innehav i försäkringsföretag.

2) Försäkringföretagen inom koncernen genomför en egen risk-och solvensbedömning

(ORSA, eng. Own Risk and Solvency Assessment). Denna process syftar till att

bedöma kvalitativa och kvantitativa risker och solvenspositioner över en planering-

shorisont på tre år. Beräkningarna genomförs genom en prognos av riskerna under

ett bas- och stress-scenario. Beroende på utfallet av ORSAs, kan Swedbank välja att

avsätta kapital inom ramen för sitt ekonomiska kapital.

3) Ryktesrisk betraktas som en del av operativa risker i IKU-sammanhang. Parame-

trarna för scenariosimulering kan komma att justeras för att återspegla ryktesrisk

4) Lividitetsrisker bedöms årligen i den interna likviditetsutvärderingen (ILU).

5) Strategiska och affärsrisker ingår som del av den normala kapitalplaneringsproces-

sen och täcks inom ramen av buffertkraven. Ekonomiskt kapital och beräkningar

med ogynnsam scenariosimulering kan komma att justeras för att spegla ett framåt-

blickande perspektiv.

4.1.3 IKU 2020

Swedbanks utförda stresstester i samband med IKU 2020 bekräftar koncernens mot-

ståndskraft mot en omfattande makroekonomisk stress med bibehållen livsduglig

affärsmodell i en mycket ogynnsam ekonomisk miljö. Swedbanks starka tillgångskvali-

tet och kapitalsituation är nyckelfaktorerna bakom denna slutsats.

Beskrivning av negativt scenario 2020

Utvecklingen av scenarierna som togs fram i slutet av 2019 baseras på tre huvudsak-

liga riskdrivare. Misslyckade handelssamtal mellan USA och Kina anses vara den mest

framträdande medan utmaningen med makroekonomisk tillväxt med hänsyn till klimat-

förändringar och påverkan av geopolitiska spänningar i Hormuzsundet tas också med i

scenariot. Dessutom har hänsyn till effekterna av AML anklagelserna tagits med.

Utgångspunkten i scenariot är en aggressiv eskalering av det pågående handelskriget

där en sådan utveckling hämmar den ekonomiska tillväxten och kan sätta resten av

världen på kurs mot destruktiva handelstullar. Samtidigt antar scenariot att klimatför-

ändringarna kan mildras om regeringar agerar beslutsamt, vilket leder till snabba eko-

nomiska beslut. Detta påverkar den ekonomiska tillväxten och antas ha allvarliga kort-

siktiga konsekvenser för företag som skulle behöva anpassa affärsmodell och metoder

till de nya operativa förutsättningarna.

Ett reviderat scenario utarbetades i juni 2020 för att återspegla den ekonomiska

nedgången till följd av Covid-19 pandemin. Detta scenario förutsåg en återkomst av

viruset och delvis återinförande av nedstängningar som leder till ekonomisk recession

och en uppskjuten återhämtning.

K4 Kapital

Stresstest-scenario i IKU – parametrar

Sverige 2019 2020 2021 2022

BNP, % kv4/kv4 1,0 –3,8 –2,2 –0,2

Arbetslöshet, % 6,9 14,2 13,5 10,9

Inflation, % årsbasis 2,0 –1,0 –1,5 –0,4

Fastighetsprisindex 100,0 74,6 64,9 63,8

Estland 2019 2020 2021 2022

BNP, % kv4/kv4 3,8 –4,1 –3,4 –1,4

Arbetslöshet, % 5,1 17,7 16,3 11,8

Inflation, % årsbasis 2,9 –1,3 –1,8 –0,3

Fastighetsprisindex 100,0 74,9 63,3 61,1

Lettland 2019 2020 2021 2022

BNP, % kv4/kv4 2,9 –4,1 –4,0 –2,3

Arbetslöshet, % 6,4 17,7 16,4 10,6

Inflation, % årsbasis 3,2 –1,4 –1,9 –0,3

Fastighetsprisindex 100,0 74,4 60,5 57,5

Litauen 2019 2020 2021 2022

BNP, % kv4/kv4 4,0 –4,0 –4,0 –1,7

Arbetslöshet, % 5,8 17,2 16,2 8,5

Inflation, % årsbasis 2,7 –1,0 –1,9 0,1

Fastighetsprisindex 100,0 74,7 61,2 58,9

Räntor 2019 2020 2021 2022

3m statsränta SEK, % –0,40 –1,79 –1,79 –1,59

3m statsränta EUR, % –0,42 –1,52 –1,52 –1,32

FX 2019 2020 2021 2022

USD/SEK 9,27 10,13 10,42 10,42

EUR/SEK 10,56 10,83 11,36 10,22

1) 2019 baseras på estimat eftersom de slutliga siffrorna publiceras först efter att

IKUn har färdigställts.

103

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Swedbank i scenariot

I scenariot som speglar en lågkonjunktur som förväntas inträffa vart tjugofemte år

minskar räntenettot med 4,4 mdkr, jämfört med startpunkten. De viktigaste drivkraf-

terna till denna utveckling är fallande referensräntor (EURIBOR och STIBOR) och ökade

marknadsfinansieringskostnader. Kreditförluster uppgår till 34.1 mdkr eller 2,1% av

den totala utlåningen per det fjärde kvartalet 2019. Förluster når sin topp det andra

året men redan under det första året sker en betydande ökning av förlusterna utifrån

IFRS 9 redovisningsprinciper och migration av steg 1 lån till steg 2. Förlustgraden är

hög i relativt små cykliska och klimatutsatta branscher som detaljhandeln, medan för-

lustgraden är begränsad i bolåne- och fastighetsportföljen.

Andelen klimatrelaterade förluster är hög i offshoresektorn och i vissa delar av till-

verkningsindustrin. Dessa industrier påverkas mer direkt av regeringens politik och all-

mänhetens ökade klimatmedvetenhet medan fastighetsförvaltning endast påverkas

indirekt genom lägre intäkter och högre energikostnader. Dessa fem sektorer står till-

sammans för 75 % av de totala kreditförlusterna. Swedbank inkluderar metodföränd-

ringar inom regelverk och redovisning som förväntas träda ikraft under simuleringspe-

rioden och som kan analyseras med hög säkerhet. Dessa förändringar integreras i

beräkningarna enligt antagen tidsplan för implementering. Justeringar inkluderar

bland annat revidering av IRK (Intern Riskklassificering) modeller och införandet av

standardiserad metod för motpartskreditrisk.

CET1-kapitalet ökar något nominellt under scenariot, stärkt av ackumulerade balan-

serade vinstmedel. Detta trots en försäkringsteknisk förlust i de förmånsbestämda

pensionsplanerna via övrigt totalresultat per 2020 och 2021. CET1 kapital nivån sjun-

ker med 301 baspunkter drivet av lägre balanserat vinstmedel och ökade riskvägda

tillgångar som är delvis hänförlig till översynen av IRK-modeller 2021. CET1 nivån på

13,9% är beräknat att understiga totalt kapitalkrav med 81 baspunkter, motsvarande

ett 32 % utnyttjande av Kapitalkonserveringsbufferten. Observera att denna beräk-

ning inte tar hänsyn till FI beslutade sänkning av det kontracykliska kapitalbufferkra-

vet med anledning av Covid-19 pandemin. Vid ett alternativ scenario där Covid-19

pandemin utvecklar sig väldigt pessimistiskt visar resultaten att CET-förhållandet

sjunker till 12,9 % som lägst – dock påkallar detta inga ytterligare åtgärder med hän-

syn till detta extraordinära och osannolika scenario.

Resultaträkning, IKU-scenariot

Mdkr

2019 2020 2021 2022

Räntenetto 27,6 24,2 24,0 23,2

Summa intäkter 46,7 40,0 39,3 37,8

Summa kostnader 20,6 24,9 20,5 20,2

Resultat före kreditförluster 26,0 15,2 18,7 17,5

Kreditförluster 1,8 9,7 13,8 11,1

Resultat före skatt 24,2 5,5 4,9 6,4

Skatt 4,8 1,9 1,0 1,3

Årets resultat 19,4 3,6 4,0 5,2

Årets resultat hänförligt till

aktieägarna i Swedbank AB 19,4 3,6 4,0 5,2

Minoriteten 0,0 0,0 0,0 0,0

REA och kapital 2019 2020 2021 2022

REA, mdkr 649,2 676,5 801,1 793,6

Kärnprimärkapital, mdkr 110,1 111,4 111,7 114,5

Kärnprimärkapitalrelation, % 17,0 16,5 13,9 14,4

4.1.4 Internt kapitalbehov

Scenariobaserade simuleringar och stresstester som utförs under ett normativt per-

spektiv kompletteras med beräkning av kapitalbehovet enligt interna metoder i enlig-

het med metoden för ekonomiskt kapital. Modellerna som utgör grunden för den

interna kapitalbedömningen skattar behovet av ekonomiskt kapital över ett års

tidshorisont på 99,9 procent konfidensnivå för respektive riskslag. Diversifieringseffek-

ter mellan riskslagen tas inte i beaktande vid beräkningen av ekonomiskt kapital. Per

årsskiftet uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för Swedbanks konsoliderade

situation till 37,0 mdkr. Det kapital som möter det interna kapitalbehovet, d.v.s. kärnpri-

märkapitalet, uppgick till 120,5 mdkr.

4.1.5 Externa stresstester

Under 2020 genomförde Swedbank en stresstest initierat av Finansinspektionen, för

att bedöma storlek på kapitalplaneringsbufferten. Stresstestets påverkan på kärnpri-

märkapitalet var mindre än 250 baspunkter (motsvarande storleken på kapitalkonser-

veringsbufferten) och ingen kapitalplaneringsbuffert föreskrevs av FI. Vartannat år

utför den europeiska bankmyndigheten (EBA) EU-omfattande stresstester och start-

skottet för EBAs stresstest av europeiska banker 2020 hade tillkännagivits och initie-

rats i januari 2020. Mot bakgrund av de exceptionella omständigheterna till följd av

Covid-19-pandemin, beslutade EBA i mars 2020 att senarelägga 2020 års bank-

stresstest i syfte att möjliggöra för bankerna att prioritera den operativa verksam-

heten, inklusive att stödja sina kunder. I slutet av januari 2021 inledde EBA sitt

stresstest och resultatet förväntas publiceras i slutet av juli 2021.

Kreditförluster och Utlåning per rörelsegren

Kreditförlustnivå, %

Mdkr

Utlåning

2019

2020 2021 2022

Svensk bankverksamhet 1198,0 3,3 5,7 5,1

Stora företag & Institutioner 253,0 4,4 6,0 4,3

Baltisk bankverksamhet - Estland 86,3 0,8 0,8 0,5

Baltisk bankverksamhet - Lettland 37,4 0,5 0,5 0,3

Baltisk bankverksamhet - Litauen 62,5 0,7 0,7 0,4

Övrigt 20,5 -1,0 -1,0 -1,0

Totalt 1657,8 9,7 13,8 10,6

2) IKU-beräkningen baseras på konsoliderad situation, som i några fall skiljer sig från

Swedbankkoncernen.

1) IKU-beräkningarna baseras på konsoliderad situation, som i några fall skiljer sig från

Swedbankkoncernen.

104

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Regler om kapitaltäckning är lagstiftarens krav om hur mycket kapital, benämnt kapi-

talbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institutet tar.

Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i koncernens

verksamhet. Swedbanks legala kapitalkrav är baserad på Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. I den konsolide-

rade situationen konsolideras koncernens försäkringsföretag enligt kapitalandelsmeto-

den istället för genom fullständig konsolidering. EnterCard koncernen konsolideras

genom proportionell konsolidering istället för genom kapitalandelsmetod. I övrigt till-

lämpas samma principer vid konsolidering som för koncernen.

Tabellen nedan innehåller den information som ska offentliggöras enligt Finansinspektio-

nens föreskrifter (FFFS 2014:12) 8 kap. Ytterligare periodisk information enligt Europapar-

lamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut samt

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 återfinns på Swedbanks

webbplats https://www.swedbank.com/sv/investor-relations/ rapporter-och-presentatio-

ner/riskrapporter.html. Swedbank omfattas sedan 30 januari 2017 även av ett kapitalkrav

på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella

konglomerat, se vidare kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet nedan.

4.2 KAPITALTÄCKNINGSANALYS

Konsoliderad situation

Kapitaltäckning 2020 2019

Kärnprimärkapital 120496 110073

Primärkapitaltillskott 8352 16153

Primärkapital 128848 126226

Supplementärkapital 15889 15328

Total kapitalbas 144737 141554

Riskexponeringsbelopp 689594 649237

Kärnprimärkapitalrelation, % 17,5 17,0

Primärkapitalrelation, % 18,7 19,4

Total kapitalrelation, % 21,0 21,8

Konsoliderad situation

Kapitaltäckning 2020 2019

Eget kapital enligt koncernbalansräkning 155168 138608

Beräknad utdelning

–16320 –9856

Dekonsolidering av försäkringsföretag

–758

Förändringar i värdet på egna skulder –77 –90

Kassaflödessäkringar 2 –5

Ytterligare värdejusteringar

–478 –454

Goodwill –12705 –13090

Goodwill i väsentliga aktieinnehav –709 –709

Uppskjuten skattefordran –78 –108

Immateriella anläggningstillgångar –4116 –3433

Avdrag från kärnprimärkapital på grund av Artikel 3 CRR

–158

Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –33 –32

Kärnprimärkapital 120496 110073

Primärkapitaltillskott 8352 16153

Primärkapital 128848 126226

Supplementärkapital 15889 15328

Totalt kapital 144737 141554

Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden 3865 3614

Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt IRK 23972 21559

Minimikapitalkrav obeståndsfond 44 47

Minimikapitalkrav för avvecklingsrisk 0 0

Minimikapitalkrav för marknadsrisker 1385 1308

Handelslagret 1373 1292

varav VaR och SVaR 1119 1021

varav risker utanför VaR och SVaR 254 271

Valutakursrisk övrig verksamhet 12 16

Minimikapitalkrav för kreditvärdighetsjustering 352 378

Minimikapitalkrav för operativ risk 5882 5481

Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 3 CRR

1584 2451

Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 458 CRR

18084 17101

Minimikapitalkrav 55168 51939

Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt schablonmetoden 48309 45174

Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt IRK 299652 269485

Riskexponeringsbelopp obeståndsfond 556 584

Riskexponeringsbelopp avvecklingsrisker 0 0

Riskexponeringsbelopp marknadsrisker 17314 16350

Riskexponeringsbelopp kreditvärdighetsjustering 4398 4730

Riskexponeringsbelopp operativ risk

73521 68514

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR

19800 30635

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR

226044 213765

Riskexponeringsbelopp 689594 649237

Kärnprimärkapitalrelation, % 17,5 17,0

Primärkapitalrelation, % 18,7 19,4

Total kapitalrelation, % 21,0 21,8

Konsoliderad situation

Krav avseende kapitalbuffertar

, % 2020 2019

Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buffertkrav 11,0 12,0

varav krav på kärnprimärkapital 4,5 4,5

varav krav på kapitalkonserveringbuffert 2,5 2,5

varav krav på kontracyklisk kapitalbuffert 0,0 2,0

varav krav på systemriskbuffert 3,0 3,0

varav krav på buffert för övriga systemviktiga institut 1,0

Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert

12,7 12,5

Konsoliderad situation

Bruttosoliditetsgrad 2020 2019

Primärkapital 128848 126226

Exponeringsmått 2526721 2353631

Bruttosoliditetsgrad, % 5,1 5,4

Finansiella konglomeratet

Kapitaltäckning finansiella konglomeratet

2020 2019

Kapitalbas efter justeringar och avdrag 153168 149939

Kapitalkrav 121343 116698

Överskott 31825 33241

Finansiella konglomeratets kapitaltäckningsgrad, %

126,2 128,5

1) Justering i samband med implementeringen av EBAs tekniska standard avseende

försiktig värdering. Syftet är att justera för värderingsosäkerhet avseende positio-

ner värderade och redovisade till verkligt värde.

2) För att ta hänsyn till underskattning av fallissemangsfrekvens i modell för expone-

ringar mot stora företag håller Swedbank mer kapital i väntan på att uppdaterad

modell godkänns av Finansinspektionen. Beloppet inkluderar även planerad imple-

mentation av EBAs riktlinjer för ny fallissemangsdefinition och ökad säkerhetsmargi-

nal. Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR per 31 december 2019

inkluderar effekten av riskviktsgolvet för omklassificering av bolånelöften om 4,2

mdkr. Från och med 31 mars 2020 inkluderas dessa direkt i ytterligare exponerings-

beloppet enligt artikel 458 CRR. Per 30 september 2020 har Swedbanks LGD-modell

uppdaterats, vilket minskar ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR

med ca 16,3 mdkr.

3) Ytterligare riskexponeringsbelopp samt minimikapitalkrav till följd av förändrad

tillämpning av riskviktsgolv för svenska bolån i enlighet med beslut från Finansin-

spektionen.

4) Krav avseende kapitalbuffertar enligt svensk implementering av CRD V. Från och

med december 2020 inkluderas även ett krav på buffert för övriga systemviktiga

institut om 1 procent.

5) Beräknas som kärnprimärkapitalrelation minus lagstadgat minimikrav på 4,5 pro-

cent (exklusive buffertkrav) samt minus eventuella kärnprimärkapitalposter som

används för att uppfylla primärkapitalkravet och totala kapitalkravet.

6) Det finansiella konglomeratets kapitalbas och kapitalkrav är beräknade enligt kon-

solideringsmetoden i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglo-

merat.

7) Beräknas som det finansiella konglomeratets kapitalbas efter justeringar och

avdrag dividerat med det finansiella konglomeratets kapitalkrav.

8) Från och med 31 december 2020 redovisas dotterföretagsaktier i försäkringsföre-

tag enligt kapitalandelsmetoden i konsoliderad situation. Det uppstår därför inte

längre någon effekt gentemot koncernens egna kapital till följd av att dotterföre-

tagen dekonsolideras. Avdrag i kapitalbasen görs för investeringar i försäkringsfö-

retag om de överstiger 10 procent av kärnprimärkapitalet.

9) Beräknad utdelning i enlighet med utdelningspolicy om 50 procent baserad på

2019 och 2020 års resultat.

10) Per 31 december 2020 har ett avdrag införts avseende icke presterande expone-

ringar inom den baltiska verksamheten.

105

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Kapitalkrav

SEKm SEKm Procent Procent

SEKm / Procent 2020 2019 2020 2019

Kapitalkrav Pelare 1 99991 100766 14,5 15,5

varav buffertkrav

44824 48827 6,5 7,5

Kapitalkrav Pelare 2

13712 22140 2,0 3,4

Kapitalkrav Pelare 1 och 2 113703 122906 16,5 18,9

Kapitalbas 144737 141554

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive Pelare 2 krav.

2) Buffertkraven inkluderar systemriskbuffert, kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk buffert och buffert för

övriga systemviktiga institut.

3) Individuellt Pelare 2 krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2020.

2020

Kreditrisker enligt IRK

Exponeringsbelopp Genomsnittlig

riskvikt, %

Minimikapitalkrav

Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 475296 1 539

Institutsexponeringar 57900 20 919

Företagsexponeringar 535990 36 15452

Hushållsexponeringar 1211927 6 6063

varav fastighetskrediter 1119419 4 3941

varav övrig utlåning 92508 29 2122

Motpartslösa exponeringar 16217 77 999

Totalt kreditrisker enligt IRK 2297330 13 23972

2019

Kreditrisker enligt IRK

Exponeringsbelopp Genomsnittlig

riskvikt, %

Minimikapitalkrav

Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 362380 1 402

Institutsexponeringar 53466 18 788

Företagsexponeringar 544080 31 13546

Hushållsexponeringar 1184439 7 6173

varav fastighetskrediter 1070279 5 3928

varav övrig utlåning 114160 25 2245

Motpartslösa exponeringar 12581 65 650

Totalt kreditrisker enligt IRK 2156946 12 21559

Konsoliderad situation

Minimikapitalkrav för marknadsrisker 2020 2019

Ränterisker 1374 1293

varav för specifik risk 253 270

varav för generell risk 1121 1023

Aktiekursrisker 189 106

varav för specifik risk 0 1

varav för generell risk 189 105

Valutakursrisk i handelslagret 98 131

Summa minimikapitalkrav för risker i

handelslagret

1373 1292

varav stressad VaR 886 808

Valutakursrisk utanför handelslagret 12 16

Summa 1385 1308

1) Moderbolagets kapitalkrav för generell ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk i

handelslagret samt Swedbank AS (Estland), Swedbank AS (Lettland), Swedbank ABs

(Litauen) kapitalkrav för generell ränterisk och valutakursrisk i handelslagret beräk-

nas enligt VaR-modell.

Konsoliderad situation

Minimikapitalkrav för operativa risker 2020 2019

Schablonmetoden 5882 5481

varav handel och finansförvaltning 266 322

varav hushållsbank 3471 3134

varav storkundsbank 1234 1164

varav betalning och avveckling 391 372

varav privatkundsmäkleri 0 1

varav administrationsuppdrag 47 44

varav kapitalförvaltning 458 418

varav företagsfinansiering 15 26

Summa 5882 5481

106

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Konsoliderad situation 2020 Konsoliderad situation 2019

Exponeringsbelopp, riskexponeringsbelopp och minimikapitalkrav

Exponerings-

belopp

Riskexpone-

ringsbelopp

Minimi-

kapitalkrav

Exponerings-

belopp

Riskexpone-

ringsbelopp

Minimi-

kapitalkrav

Kreditrisker enligt schablonmetoden 107232 48309 3865 79511 45174 3614

Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 59 64

Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter 2774 441 35 2583 371 30

Exponeringar mot offentliga organ 1048 176 14 1399 161 13

Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker 3700 2061 3 0

Institutexponeringar 55677 1216 97 28091 659 53

Företagsexponeringar 5021 4941 395 5357 5095 408

Hushållsexponeringar 19985 14445 1157 19575 14101 1128

Exponeringar säkrade genom pant i fastigheter 5586 1955 156 6608 2312 185

Fallerade exponeringar 791 810 65 736 749 60

Exponeringar i form av säkerställda obligationer 322 32 3 564 56 4

Exponeringar i form av andelar i företag för kollektiva investeringar (fond) 3 3 0 6 6 0

Aktieexponeringar 9954 22977 1838 9237 19296 1544

Övriga poster 2312 1313 105 3230 2365 189

Kreditrisker enligt IRK 2297330 299652 23972 2156946 269485 21559

Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 475296 6740 539 362380 5021 402

Institutexponeringar 57900 11484 919 53466 9855 788

Företagsexponeringar 535990 193156 15452 544080 169325 13546

varav specialutlåning i kategori 1 4 2 0 50 29 2

varav specialutlåning i kategori 2 217 152 12 284 240 19

varav specialutlåning i kategori 3 25 29 2 141 162 13

varav specialutlåning i kategori 4 90 226 18 116 289 23

varav specialutlåning i kategori 5 18

Hushållsexponeringar 1211927 75784 6063 1184439 77162 6173

varav fastighetskrediter 1119419 49260 3941 1070279 49094 3928

varav övrig utlåning 92508 26524 2122 114160 28068 2245

Motpartslösa exponeringar 16217 12488 999 12581 8122 650

Kreditrisker, obeståndsfond 556 44 584 47

Avvecklingsrisker 0 0 0 0 0 0

Marknadsrisker 17314 1385 16350 1308

Handelslagret 17160 1373 16150 1292

varav VaR och SVaR 13988 1119 12763 1021

varav risker utanför VaR och SVaR 3172 254 3387 271

Valutakursrisk övrig verksamhet 154 12 200 16

Kreditvärdighetsjustering 22419 4398 352 19004 4730 378

Operativ risk 73521 5882 68514 5481

varav schablonmetoden 73521 5882 68514 5481

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR 19800 1584 30635 2451

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR 226044 18084 213765 17101

Summa 2426981 689594 55168 2255461 649237 51939

107

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

K5 Rörelsesegment

2020

Svensk bank-

verksamhet

Baltisk bank-

verksamhet

Stora företag &

Institutioner

Koncern-

funktioner &

Övrigt Eliminering Totalt

Resultaträkning

Räntenetto 16276 5354 3834 1417 –28 26853

Provisionsnetto 7922 2430 2436 –137 119 12770

Nettoresultat finansiella poster 351 337 1897 71 –1 2655

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 642 –32 –28 582

Övriga intäkter 954 876 148 1098 –260 2816

Summa intäkter 26145 8997 8283 2421 –170 45676

varav interna intäkter 55 3 17 –75

Personalkostnader 3079 1194 2332 4920 –14 11511

Rörliga personalkostnader 48 45 94 175 362

Övriga kostnader 6855 2153 1429 –3174 –156 7107

Avskrivningar 53 171 248 1108 1580

Sanktionsavgift 4000 4000

Summa kostnader 10035 3563 4103 7029 –170 24560

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 16110 5434 4180 –4608 21116

Nedskrivning av materiella tillgångar 2 2

Kreditförluster, netto 664 237 3425 8 4334

Resultat före skatt 15446 5195 755 –4616 16780

Skatt 3007 869 –271 246 3851

Årets resultat 12439 4326 1026 –4862 12929

Årets resultat hänförligt till aktieägarna

i Swedbank AB 12439 4326 1026 –4862 12929

Minoriteten 0 0

Provisionsnetto

Provisionsintäkter

Betalningsförmedling 719 647 585 61 7 2019

Kort 2168 1543 1969 –6 –423 5251

Kundkoncept 796 151 293 1240

Kapitalförvaltning och depå 5943 341 1473 –13 –260 7484

Livförsäkring 534 82 2 618

Värdepapper 290 66 324 38 –8 710

Corporate Finance 100 100

Utlåning 219 167 666 13 –8 1057

Garantier 32 72 102 1 207

Inlåning 16 117 4 137

Fastighetsförmedling 192 192

Skadeförsäkring 68 4 72

Övriga provisionsintäkter 208 15 168 –3 1 389

Summa provisionsintäkter 11185 3201 5684 97 –691 19476

Provisionskostnader 3263 771 3248 234 –810 6706

Provisionsnetto 7922 2430 2436 –137 119 12770

Rörelsesegmentsrapporteringen bygger på Swedbanks redovisningsprinciper, organisa-

tion och internredovisning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelseseg-

menten, medan alla kostnader för koncernfunktioner samt koncernstaber överförs via

självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. För gränsöverskridande tjäns-

ter sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapi-

tal tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapi-

taltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på koncernens interna

kapitalutvärdering (”IKU”). Räntabilitet på allokerat eget kapital för rörelsesegmenten

beräknas på årets resultat för rörelsesegmenten (resultat före skatt med avdrag för

beräknad skatt och minoritetsandel) i relation till genomsnittligt månadsvis allokerat

eget kapital för rörelsesegmenten. Svensk bankverksamhet är det dominerande rörelse-

segmentet. Här ligger ansvaret för samtliga svenska kunder med undantag för stora

företag och finansiella institutioner. Rörelsesegmentets tjänster säljs genom det egna

kontorsnätet, Telefonbanken och internetbanken samt fristående sparbankers distribu-

tionsnät. I rörelsesegmentet ingår även ett antal dotterföretag. Baltisk bankverksamhet

bedriver verksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Tjänster säljs genom det egna kon-

torsnätet, telefonbanken och internetbanken.

I Baltisk bankverksamhet redovisas även effekterna av Swedbank AB:s ägande i de bal-

tiska företagen Swedbank AS (Estland), Swedbank AS (Lettland) och Swedbank AB

(Litauen) i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig goodwill samt

koncernmässiga avskrivningar på inlåningsportföljen som identifierades vid förvärvet

2005. Stora företag & Institutioner har kundansvaret för stora företag, finansiella

institutioner och banker samt ansvaret för trading- och kapitalmarknadsprodukter.

Verksamheten bedrivs i Sverige, Norge, Finland, USA och Kina samt trading- och kapi-

talmarknadsverksamheten i Estland, Lettland och Litauen. Koncernfunktionerna verkar

tvärs över affärsområdena och fungerar som strategiskt och administrativt stöd åt

dessa. Koncernfunktionerna är: Group Financial Products & Advice, Digital Banking & IT,

CFO Office (inklusive Group Treasury), Group Risk, Group Compliance, Group Credit,

Group Communication & Sustainability, Group HR & Infrastructure och Group Legal.

Även koncernledningen och internrevision ingår i Koncernfunktioner.

108

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

2020

Svensk bank-

verk samhet

Baltisk bank-

verk samhet

Stora företag &

Institutioner

Koncern-

funktioner &

Övrigt Eliminering Totalt

Balansräkning

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 1017 2777 130889 159971 –843 293811

Utlåning till kreditinstitut 7217 352 108670 264199 –332484 47954

Utlåning till allmänheten 1211142 181944 262523 25378 1680987

Räntebärande värdepapper 1223 52030 146601 –2688 197166

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 246352 6059 252411

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 5186 67 2034 7287

Derivat –34 65440 32741 –45970 52177

Materiella och immateriella anläggningstillgångar 1932 11580 2285 7985 23782

Övriga tillgångar 3503 109964 24612 354485 –453497 39067

Summa tillgångar 1476315 313899 646516 993394 –835482 2594642

Skulder till kreditinstitut 27187 263126 179169 –319169 150313

In- och upplåning från allmänheten 646221 283584 225914 2025 –9504 1148240

Emitterade värdepapper 172 6768 729503 –3629 732814

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 247393 5836 253229

Derivat 67154 33195 –45969 54380

Övriga skulder 488698 50710 –15492 –457211 66705

Seniora icke-prioriterade skulder –94 10453 10359

Efterställda skulder –3 23437 23434

Summa skulder 1409499 289592 613575 962290 –835482 2439474

Allokerat eget kapital 66816 24307 32941 31104 155168

Summa skulder och eget kapital 1476315 313899 646516 993394 –835482 2594642

Nyckeltal

Räntabilitet på allokerat eget kapital, total verksamhet, % 18,5 17,5 3,2 –21,8 8,9

K/I-tal 0,38 0,40 0,50 2,90 0,54

Kreditförlustnivå, % 0,06 0,12 1,16 0,04 0,26

Utlåning/inlåning 187 64 111 46 143

Utlåning till allmänheten, steg 3, mdr 2 2 7 11

Utlåning till allmänheten, exkl. återköpsavtal och Riksgälden, total, mdr 1211 182 223 1616

Reserveringar för utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och

Riksgälden, total, mdkr 2 1 5 8

Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden, mdkr 646 284 200 1 1131

Riskexponeringsbelopp, mdkr 391 92 168 39 690

Heltidstjänster 3991 3769 2385 6068 16213

Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 67 25 32 22 146

109

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

2019

Svensk bank-

verksamhet

Baltisk bank-

verksamhet

Stora företag &

Institutioner

Koncern-

funktioner &

Övrigt Eliminering Totalt

Resultaträkning

Räntenetto 16254 5232 3769 735 -1 25989

Provisionsnetto 7854 2627 2411 -13 105 12984

Nettoresultat finansiella poster 433 396 2085 716 -1 3629

Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 839 -18 1 822

Övriga intäkter 977 899 129 789 -258 2536

Summa intäkter 26357 9154 8376 2228 -155 45960

varav interna intäkter 63 15 -78

Personalkostnader 2950 1104 2196 4430 -1 10679

Rörliga personalkostnader 48 57 176 159 440

Övriga kostnader 6001 2075 1447 -2055 -154 7314

Avskrivningar 237 175 233 906 1551

Summa kostnader

9236 3411 4052 3440 -155 19984

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar

17121 5743 4324 -1212 25976

Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 79 79

Nedskrivning av materiella tillgångar 8 8

Kreditförluster, netto 154 3 1312 1469

Resultat före skatt 16967 5732 2933 -1212 24420

Skatt 3270 816 682 -57 4711

Årets resultat 13697 4916 2251 -1155 19709

Årets resultat hänförligt till aktieägarna

i Swedbank AB 13685 4916 2251 -1155 19697

Minoriteten 12 12

Provisionsnetto

Provisionsintäkter

Betalningsförmedling 723 703 562 135 -33 2090

Kort 2562 1719 2057 -390 5948

Kundkoncept 862 119 267 1248

Kapitalförvaltning och depå 5331 374 1263 31 -36 6963

Livförsäkring 534 44 4 582

Värdepapper 195 51 163 22 -9 422

Corporate Finance 139 1 140

Utlåning 239 171 559 8 977

Garantier 34 79 107 1 221

Inlåning 24 136 4 164

Fastighetsförmedling 187 187

Skadeförsäkring 64 34 -3 95

Övriga provisionsintäkter 199 20 183 34 -1 435

Summa provisionsintäkter 10954 3450 5304 233 -469 19472

Provisionskostnader 3100 823 2893 246 -574 6488

Provisionsnetto 7854 2627 2411 -13 105 12984

110

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

2019

Svensk bank-

verksamhet

Baltisk bank-

verksamhet

Stora företag &

Institutioner

Koncern-

funktioner &

Övrigt Eliminering Totalt

Balansräkning

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 769 3279 41796 150310 –868 195286

Utlåning till kreditinstitut 6334 49 81138 175826 –217895 45452

Utlåning till allmänheten 1195766 185544 270336 2452 –1802 1652296

Räntebärande värdepapper 265 1299 44578 150789 –2470 194461

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 219320 5573 224893

Aktier och andelar i intresseföretag och joint venture 4509 99 2071 6679

Derivat –32 53216 29326 –38086 44424

Materiella och immateriella anläggningstillgångar 2139 12033 2065 7199 23436

Övriga tillgångar 3910 66041 9409 488318 –546377 21301

Summa tillgångar 1432980 273818 502637 1006291 –807498 2408228

Skulder till kreditinstitut 25809 176975 71770 –204868 69686

In- och upplåning från allmänheten 571465 241133 149125 2424 –10134 954013

Emitterade värdepapper 1305 10033 848306 –3890 855754

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 219887 5905 225792

Derivat 55168 23822 –38013 40977

Övriga skulder 551188 83075 –3511 –550093 80659

Seniora icke-prioriterade skulder 500 10805 –500 10805

Efterställda skulder 31934 31934

Summa skulder 1368349 248343 474876 985550 –807498 2269620

Allokerat eget kapital 64631 25475 27761 20741 0 138608

Summa skulder och eget kapital 1432980 273818 502637 1006291 –807498 2408228

Nyckeltal

Räntabilitet på allokerat eget kapital, total verksamhet, % 21,2 19,6 8,3 –6,7 14,7

K/I-tal 0,35 0,37 0,48 1,54 0,43

Kreditförlustnivå, % 0,01 0,00 0,47 0,00 0,09

Utlåning/inlåning 209 77 159 233 168

Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr 3 2 9 0 14

Utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden, total,mdkr 1196 186 223 1 1606

Reserveringar för utlåning, total, mdkr 1 1 5 0 7

Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden, mdkr 571 241 142 0 954

Riskexponeringsbelopp, mdkr 391 94 144 20 649

Heltidstjänster 3644 3689 2273 5612 15218

Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 64 25 27 17 134

111

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

2020

Finansiering

Sparande &

Placeringar

Betalningar &

Kort

Handel &

Kapitalmarknad Övrigt Totalt

Räntenetto 21738 1903 2466 –118 864 26853

Provisionsnetto 1101 5913 4716 539 501 12770

Nettoresultat finansiella poster 39 –4 17 2106 497 2655

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 283 299 582

Övriga intäkter 32 1605 25 32 1122 2816

Summa intäkter 22910 9417 7507 2559 3283 45676

2019

Finansiering

Sparande &

Placeringar

Betalningar &

Kort

Handel &

Kapitalmarknad Övrigt Totalt

Räntenetto 22660 1223 2009 –139 236 25989

Provisionsnetto 1098 5480 5095 402 909 12984

Nettoresultat finansiella poster 70 56 33 2312 1158 3629

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 543 279 822

Övriga intäkter 96 1519 260 42 619 2536

Summa intäkter 23924 8278 7940 2617 3201 45960

I produktredovisningen har intäkter fördelats på fem huvudsakliga produktområden. Koncernen har ingen enskild kund från vilken koncernens intäkter överstiger 10 procent av

koncernens totala intäkter.

K6 Produkt

Finansiering: Handel & Kapitalmarknadsprodukter

boendefinansiering aktiehandel

konsumentkrediter strukturerade produkter

företagsfinansiering corporate finance

leasing förvaringstjänster

övriga finansieringsprodukter räntehandel

trade finance valutahandel

factoring övriga kapitalmarknadsprodukter

Sparande & Placeringar Övrigt

sparkonton administrativa tjänster

fond- och försäkringssparande egen finansförvaltning

pensionssparande fastighetsmäkleri

institutionell kapitalförvaltning fastighetsförvaltning

övriga sparande- och placeringsprodukter juridiska tjänster

Betalningar & Kort bankfack

transaktionskonton övrigt

kontanthantering

nationella betalningar

internationella betalningar Inkluderat i Övrigt är även totala intäkter från länder utanför

Sverige, Baltikum och Norge

mobilbetalningar

dokumentbetalningar

bankkort

kreditkort (inklusive EnterCard)

kortinlösen

andra betalningsprodukter

112

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

2020

Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt

Resultaträkning

Räntenetto 20874 2242 1032 1370 852 58 405 20 26853

Provisionsnetto 9485 848 771 1016 378 51 251 –30 12770

Nettoresultat finansiella poster 2238 94 111 162 12 –1 39 2655

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 409 113 60 582

Övriga intäkter

2426 1054 108 293 179 1 52 –1297 2816

Summa intäkter 35432 4238 2022 2841 1534 109 807 –1307 45676

Personalkostnader 8441 1119 601 825 347 41 137 11511

Rörliga personalkostnader 268 36 21 24 9 3 1 362

Övriga kostnader 6479 500 509 467 303 3 153 –1307 7107

Avskrivningar 1214 118 55 81 86 4 22 1580

Sanktionsavgift 3173 810 17 4000

Summa kostnader 16402 4946 1996 1414 746 51 312 –1307 24560

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 19030 –708 26 1427 788 58 495 21116

Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 0 0

Nedskrivning av materiella tillgångar 2 2

Kreditförluster, netto 1287 135 53 50 2810 –15 14 4334

Resultat före skatt 17743 –843 –27 1375 –2022 73 481 16780

Skatt 3949 318 146 224 –640 –203 57 3851

varav aktuell skatt 3851 335 6 193 –545 16 88 3944

varav betald skatt 3204 296 38 252 –10 8 33 3820

Årets resultat 13794 –1161 –173 1151 –1382 276 424 12929

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i

Swedbank AB 13794 –1161 –173 1151 –1382 276 424 12929

Minoriteten 0 0

Provisionsnetto

Provisionsintäkter

Betalningsförmedling 1333 219 222 246 4 9 –14 2019

Kort 3065 520 484 540 177 522 –57 5251

Kundkoncept 938 18 133 99 53 –1 1240

Kapitalförvaltning och depå

7108 205 113 113 –55 7484

Livförsäkring 537 82 6 8 –15 618

Värdepapper 496 27 9 21 67 1 89 710

Corporate Finance 54 1 18 27 100

Utlåning 668 49 47 70 115 49 73 –14 1057

Garantier

113 43 14 16 37 4 –20 207

Inlåning 20 5 46 66 137

Fastighetsförmedling 187 5 192

Skadeförsäkring 71 19 15 –33 72

Övriga provisioner 275 9 11 10 68 9 9 –2 389

Summa provisionsintäkter 14865 1177 972 1256 594 59 764 –211 19476

Provisionskostnader 5380 329 201 240 216 8 513 –181 6706

Provisionsnetto 9485 848 771 1016 378 51 251 –30 12770

K7 Geografisk fördelning

Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs och är inte jämförbar med redovisningen av rörelsesegment. I den geografiska fördelningen har

immateriella anläggningstillgångar, främst goodwill, härrörande till företagsförvärv allokerats till det land som verksamhet förvärvats i. I kolumnen övrigt ingår verksamheter i

Finland, Danmark, Luxemburg och Kina. En mer detaljerad landfördelning lämnas på Swedbanks webbplats.

113

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

2020

Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt

Balansräkning

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 128788 32272 29759 64658 926 19466 17942 293811

Utlåning till kreditinstitut 211487 2328 1304 11659 19005 17621 4215 –219665 47954

Utlåning till allmänheten 1424927 85678 35985 60664 52266 1752 20883 –1168 1680987

Räntebärande värdepapper 181437 22080 9576 2577 6319 1065 1519 –27407 197166

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 246352 6059 252411

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 6262 13 777 235 7287

Derivat 39404 116 40 152 17357 14 –4906 52177

Materiella tillgångar och immateriella

anläggningstillgångar 11418 4667 2607 4606 395 89 23782

Övriga tillgångar 32738 1074 323 473 4716 727 261 –1245 39067

Summa tillgångar 2282813 154287 79594 144789 101760 40631 45159 –254391 2594642

Skulder till kreditinstitut 170931 16881 7735 69 61590 21846 36803 –165542 150313

In- och upplåning från allmänheten 847746 106585 58791 123230 7013 147 5112 –384 1148240

Emitterade värdepapper 742653 3 17563 –27405 732814

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 246893 6336 253229

Derivat 39299 120 48 153 18506 25 –3771 54380

Övriga skulder 82929 14284 6096 6270 6803 109 458 –50244 66705

Seniora icke-prioriterade skulder 10359 10359

Efterställda skulder 23434 805 6240 –7045 23434

Summa skulder 2164244 144209 73475 135962 93912 39665 42398 –254391 2439474

Allokerat eget kapital 118569 10078 6119 8827 7849 966 2760 155168

Summa skulder och eget kapital 2282813 154287 79594 144789 101760 40631 45159 –254391 2594642

114

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

2019 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt

Resultaträkning

Räntenetto 19539 2304 1142 1460 1052 71 393 28 25989

Provisionsnetto 9429 947 818 1052 401 71 261 5 12984

Nettoresultat finansiella poster 3028 126 129 125 190 31 3629

Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 601 166 55 822

Övriga intäkter 1828 1120 130 357 299 1 59 –1258 2536

Summa intäkter 34425 4497 2219 2994 2108 143 799 –1225 45960

Personalkostnader

7736 1038 535 745 372 45 208 10679

Rörliga personalkostnader 290 47 29 34 33 1 6 440

Övriga kostnader 6457 544 557 527 315 –18 157 –1225 7314

Avskrivningar 1228 112 56 77 52 4 22 1551

Summa kostnader 15711 1741 1177 1383 772 32 393 –1225 19984

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 18714 2756 1042 1611 1335 111 407 25976

Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 79 79

Nedskrivning av materiella tillgångar 5 3 8

Kreditförluster, netto 172 20 –4 –13 1059 58 177 1469

Resultat före skatt

18463 2736 1041 1621 278 53 228 24420

Skatt 3712 411 211 250 65 11 51 4711

varav aktuell skatt 3753 528 15 241 32 11 49 4629

varav betald skatt

3646 582 27 251 37 –1 55 4597

Årets resultat 14751 2325 830 1371 211 42 179 19709

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i

Swedbank AB 14739 2325 830 1371 211 42 179 19697

Minoriteten

12 12

Provisionsnetto

Provisionsintäkter

Betalningsförmedling 1347 245 238 258 5 10 –13 2090

Kort 3519 615 527 577 229 481 5948

Kundkoncept 978 119 118 53 –20 1248

Kapitalförvaltning och depå 6535 234 106 117 15 –44 6963

Livförsäkring 537 78 7 8 –48 582

Värdepapper 285 16 6 8 40 1 66 422

Corporate Finance 70 6 11 53 140

Utlåning 535 50 51 70 116 70 84 1 977

Garantier 125 42 17 20 39 5 –27 221

Inlåning 28 9 48 79 164

Fastighetsförmedling 176 11 187

Skadeförsäkring 62 18 15 95

Övriga provisioner 318 7 14 12 66 9 18 –9 435

Summa provisionsintäkter 14515 1302 1032 1294 666 80 743 –160 19472

Provisionskostnader 5086 355 214 242 265 9 482 –165 6488

Provisionsnetto 9429 947 818 1052 401 71 261 5 12984

2019 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt

Balansräkning

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 30805 23827 20798 42996 1007 18908 56945 195286

Utlåning till kreditinstitut 40997 2035 686 1158 4108 39856 –370 –43018 45452

Utlåning till allmänheten 1395044 86357 37274 62562 50707 1722 19665 –1035 1652296

Räntebärande värdepapper 179208 2909 839 1815 6044 1118 2528 194461

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 219320 5573 224893

Aktier och andelar i intresseföretag och

joint ventures 5490 14 947 228 6679

Derivat 37252 97 67 150 9620 15 –2777 44424

Materiella tillgångar och immateriella

anläggningstillgångar 10583 4860 2727 4750 452 3 61 23436

Övriga tillgångar 56870 1305 661 481 4565 32 480 –43093 21301

Summa tillgångar 1975569 126977 63052 113912 77449 61639 79553 –89923 2408228

Skulder till kreditinstitut 60488 206 91 82 53572 20470 74885 –140108 69686

In- och upplåning från allmänheten 700159 94964 50932 99324 5647 392 3123 –528 954013

Emitterade värdepapper 815439 7 40308 855754

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 219887 5905 225792

Derivat 33930 124 76 131 9547 21 –2852 40977

Övriga skulder 15211 5788 5318 3399 –625 –1997 53565 80659

Seniora icke-prioriterade skulder 10805 10805

Efterställda skulder 31934 31934

Summa skulder 1872642 116417 56887 104855 72166 60545 76031 –89923 2269620

Allokerat eget kapital 102927 10560 6165 9057 5283 1094 3522 138608

Summa skulder och eget kapital

1975569 126977 63052 113912 77449 61639 79553 –89923 2408228

115

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

K8 Räntenetto

2020 2019

Ränta Medelsaldo

Genom-

snittlig årlig

ränta, % Ränta Medelsaldo

Genom-

snittlig årlig

ränta, %

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker –547 332928 –0,16 439 253617 0,17

Belåningsbara statsskuldsförbindelser 76 143126 0,05 172 144829 0,12

Utlåning till kreditinstitut 314 57207 0,55 539 50525 1,07

Utlåning till allmänheten 32645 1689245 1,93 32947 1668584 1,97

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 378 84792 0,45 118 66347 0,18

Summa räntebärande instrument 32866 2307298 1,42 34215 2183902 1,57

Derivat

637 56693 1473 49960

Övriga tillgångar 190 306870 216 271084

Summa 33693 2670861 1,26 35904 2504946 1,43

Avgår handelsrelaterade räntor rapporterade i Nettoresultat för finansiella poster –98 534

Ränteintäkter 33791 35370

Skulder

Skulder till kreditinstitut 204 156827 0,13 1005 103576 0,97

In- och upplåning från allmänheten 847 1108462 0,08 1663 988620 0,17

varav insättningsgarantiavgifter 566 457

Emitterade värdepapper 7282 851691 0,86 11464 905652 1,27

Seniora icke-prioriterade skulder 102 10811 0,94 15 1450 1,03

Efterställda skulder 821 26800 3,06 993 30627 3,24

Summa räntebärande instrument 9256 2154591 0,43 15140 2029925 0,75

Derivat

–3450 48237 –6945 35514

Övriga skulder 962 321987 1246 305571

varav avgift statlig resolutionsfond 863 1117

varav leasingsskulder 44 3698 1,19 42 3810 1,10

Summa 6768 2524815 0,27 9441 2371010 0,40

Avgår handelsrelaterade räntor rapporterade i Nettoresultat för finansiella poster –170 60

Räntekostnader 6938 9381

Summa räntenetto 26853 25989

Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor 1,01 1,06

Ränteintäkter från lån i Steg 3 224 291

Räntekostnader på finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 9237 15672

Negativ ränta på finansiella tillgångar 1554 2031

Negativ ränta på finansiella skulder 497 592

1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto som är hänförligt till tillgångar och skulder som säkras. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och

räntekostnader.

116

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

K9 Provisionsnetto

Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto

2020

över tid vid tidpunkt Summa

Betalningsförmedling 457 1562 2019 –1128 891

Kort 364 4887 5251 –2719 2532

Kundkoncept 1152 88 1240 –156 1084

Kapitalförvaltning och depå 7132 352 7484 –1763 5721

Livförsäkringar 609 9 618 –280 338

Värdepapper 54 656 710 –328 382

Corporate finance 8 92 100 100

Utlåning 750 307 1057 –119 938

Garantier 167 40 207 –0 207

Inlåning 114 23 137 137

Fastighetsförmedling 192 192 192

Skadeförsäkringar 72 0 72 –1 71

Övrigt 276 113 389 –212 177

Summa 11155 8321 19476 –6706 12770

Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto

2019

över tid vid tidpunkt Summa

Betalningsförmedling

513 1577 2090 –1167 923

Kort 447 5501 5948 –2654 3294

Kundkoncept

1174 74 1248 –172 1076

Kapitalförvaltning och depå 6846 117 6963 –1629 5334

Livförsäkringar 580 2 582 –220 362

Värdepapper 27 395 422 –304 118

Corporate finance 81 59 140 140

Utlåning 707 270 977 –79 898

Garantier 183 38 221 221

Inlåning 127 37 164 164

Fastighetsförmedling 187 187 187

Skadeförsäkringar 95 0 95 –35 60

Övrigt 348 87 435 –228 207

Summa

11128 8344 19472 –6488 12984

117

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

K10 Nettoresultat finansiella poster K11 Försäkringsnetto

K12 Övriga intäkter

2020 2019

Verkligt värde via resultaträkningen

Innehas för handel

Aktier och aktierelaterade derivat 166 314

varav utdelning 24 115

Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat 749 878

Andra finansiella instrument –15 –10

Summa 900 1182

Andra affärsmodeller

Aktier 203 690

varav utdelning 23 37

Räntebärande instrument 179 –215

Summa 382 475

Finansiella skulder identifierade till verkligt värde

via resultaträkningen 36 85

Summa verkligt värde via resultaträkningen 1318 1742

Säkringsredovisning

Ineffektiv del i verkligt värdesäkring 3 11

varav säkringsinstrument 3314 3368

varav säkrad post –3311 –3357

Ineffektiv del i portfölj verkligt värdesäkring –27 43

varav säkringsinstrument –1531 540

varav säkrad post 1504 –497

Ineffektiv del i kassaflödessäkring –2 7

Summa säkringsredovisning –26 61

Upplupet anskaffningsvärde

Vinster och förluster vid bortbokning av

finansiella tillgångar 214 212

Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella skulder –112 –153

Summa upplupet anskaffningsvärde 102 59

Handelsrelaterade räntor

Ränteintäkter –98 534

Räntekostnader 170 –60

Summa Handelsrelaterade räntor 72 474

Valutakursförändring 1189 1293

Summa 2655 3629

2020 2019

Försäkringspremier

Livförsäkring 1746 1624

Skadeförsäkring 1133 1111

Summa 2879 2735

Försäkringsavsättningar

Livförsäkring –707 –613

Skadeförsäkring –654 –657

Summa –1361 –1270

Försäkringsnetto

Livförsäkring 1038 1011

Skadeförsäkring 480 454

Summa 1518 1465

2020 2019

Realisationsresultat vid försäljning av dotter- och

intresseföretag 3 66

Fastighetsintäkter 11 13

Realisationsresultat vid försäljning av bostadsrätter 8

Sålda tillgångar värderade som varulager 1 25

varav försäljningsintäkt 160 248

varav kostnader för sålda varor –159 –223

IT-tjänster 585 410

Övriga rörelseintäkter 698 549

Summa 1298 1071

Under 2020 avyttrades aktierna i intresseföretaget Svensk Mäklarstatistik AB med en

realisationsvinst om 3 mkr. Under 2019 avyttrades aktierna i dotterföretaget Ölands

Bank AB samt aktierna i intresseföretaget BABS Paylink AB. Avyttringarna resulterade

i en realisationsvinst om 40 mkr respektive 25 mkr.

118

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal

1 ERSÄTTNINGAR INOM SWEDBANK

Flertalet medarbetare i Swedbank har en fast och en rörlig ersättningsdel som tillsam-

mans med pension och övriga förmåner bildar medarbetarens totala ersättning. Den

totala ersättningen ska vara marknadsmässig och baserad på en sund balans mellan

den fasta och den rörliga ersättningsdelen.

Information om ersättningar enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1)

är publicerad på Swedbanks webbplats.

2 RÖRLIG ERSÄTTNING

Swedbank har fyra pågående rörliga ersättningsprogram, Program 2017, Program

2018, Program 2019 och Program 2020. Under 2020 har aktier tillhörande Program

2016 överlåtits.

2.1 Program 2020

Program 2020 består av tre delar; ett generellt program (Eken), ett individuellt pro-

gram (IP) och ett individuellt program för anställda inom kapitalförvaltning (IPAM).

Eken omfattar majoriteten av de anställda i koncernen och består av aktierelaterad

ersättning som är uppskjuten i 3 år (5 år för koncernledningen). IP omfattar cirka 460

deltagare. För IP-deltagare som har identifierats som materiella risktagare består IP till

hälften av aktierelaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av

den rörliga ersättningen skjuts upp tre år, och ytterligare en ettårig inlåsningsperiod

tillämpas för den aktierelaterade delen. För övriga IP deltagare består ersättningen av

kontanter. IPAM omfattar cirka 60 deltagare och består till hälften av fondrelaterad

ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen är

uppskjuten i 3–5 år.

Mer information om Program 2020 samt Program 2017–2019 finns i Swedbanks

faktabok som publiceras på koncernens hemsida samt i detaljerade agendapunkter som

utgör grund till beslut för årsstämman.

2.2 Redovisning av aktierelaterad ersättning

Den aktierelaterade ersättningen tilldelas i form av prestationsrätter (framtida aktier i

Swedbank) och periodiseras under respektive programs löptid. Överlåtelse av aktier

förutsätter fortsatt anställning antingen vid överlåtelsetidpunkten (Eken) eller under

en fastställd del av uppskjutandeperioden (IP).

Löptiden för respektive program består av i) det initiala prestationsåret följt av ii)

tilldelning och en uppskjutandeperiod på minst tre år (minst fem år för de i koncernled-

ningen som omfattas av programmet) innan iii) slutgiltig överlåtelse av aktier till delta-

garna som avslutar uppskjutandeperioden.

Under det initiala prestationsåret uttrycks och mäts ersättningen i form av ett

monetärt värde, prestationsbelopp. Därefter uttrycks ersättningen i antal prestations-

rätter fram till överlåtelsestidpunkten.

Prestationsrätter för respektive program värderas baserat på Swedbanks aktiekurs

per värderingstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses det datum när företaget och

motparten är överens om villkoren och bestämmelserna i respektive program. Varje

prestationsrätt berättigar till en aktie i Swedbank och för majoriteten av deltagarna

med kompensation för lämnade utdelningar som prestationsrätterna inte berättigat till

under programmets löptid.

Redovisad kostnad för respektive program kan förändras under perioden fram till

överlåtelsestidpunkten till följd av att prestationsbeloppet förändras eller till följd av

att prestationsrätter förverkas. Den redovisade kostnaden, exklusive sociala avgifter,

förändras inte till följd av att marknadsvärdet för prestationsrätterna förändras. Soci-

ala avgifter beräknas och redovisas löpande baserat på marknadsvärdet och fastställs

slutligen vid överlåtelsetidpunkten.

Totala personalkostnader 2020 2019

Löner och arvoden 7524 6976

Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 178 273

Sociala avgifter 2117 1984

Pensionskostnader

1579 1303

Utbildningskostnader 82 130

Övriga personalkostnader 393 453

Summa 11873 11119

varav rörliga personalkostnader 362 440

varav kostnader för personalomställning 61 144

1) Pensionskostnader specificeras i not K39.

Rörliga ersättningsprogram 2020 2019

Program 2015

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier

i Swedbank AB 10

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 2

Program 2016

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier

i Swedbank AB 11 54

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 5 -2

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 1 0

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del 1 0

Program 2017

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier

i Swedbank AB 47 49

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 10 2

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 4 6

Redovisad kostnad avseende fondandel 3 1

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del och fondandelar 2 1

Program 2018

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier

i Swedbank AB 49 65

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 5 3

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 9 28

Redovisad kostnad avseende fondandel 1 2

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del och fondandelar 3 10

Program 2019

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier

i Swedbank AB 31 96

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 5 19

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 21 56

Redovisad kostnad avseende fondandel 4 7

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del och fondandelar 9 31

Program 2020

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier

i Swedbank AB 40

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 11

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 36

Redovisad kostnad avseende fondandel 4

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del och fondandelar 11

Totalt redovisad kostnad 323 440

Antal prestationsrätter som ligger till grund för

aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st 2020 2019

Utestående vid periodens början 6,7 5,9

Tilldelade 0,9 2,1

Förverkade 0,4 0,3

Inlösta 2 1

Utestående vid periodens slut 5,2 6,7

Inlösningsbara vid periodens slut 0 0

Viktat genomsnittlig verkligt värde per prestationsrätt vid

värderingstidpunkten, kr 150 179

Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 16 19

Viktat genomsnittligt lösenpris per prestationsrätt, kr 0 0

119

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

3 ERSÄTTNING TILL VERSTÄLLANDE DIREKTÖR

Jens Henriksson tillträdde den 1 oktober 2019 som verkställande direktör.

Jens Henrikssons anställningsvillkor innehåller inga inslag av rörliga lönedelar. Den

fasta årslönen uppgår till 13 000 tkr.

Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Jens Henriksson disponerar en premie till

pensionsförsäkring om 4,5% på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30% på lön över

7,5 inkomstbasbelopp upp till den fasta årslönen. Den maximala pensionsmedförande

lönen är fastställd till 15 000 tkr av styrelsen.

Vid uppsägning från Swedbanks sida får Jens Henriksson 75 % av lönen under upp-

sägningstiden, som är 12 månader. Utöver det utgår ett avgångsvederlag motsvarande

75 % av lönen under 12 månader. Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Jens

Henriksson erhåller nytt arbete.

Vid uppsägning från Jens Henrikssons sida är uppsägningstiden 6 månader och

avgångsvederlag utgår inte.

4 ERSÄTTNING TILL ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

4.1 Allmänt om övriga ledande befattningshavare

Medlemmar i koncernledningen exklusive verkställande direktör definieras, i detta sam-

manhang, som övriga ledande befattningshavare. Ersättningar till övriga ledande

befattningshavare inkluderar ersättningar som utgått från samtliga koncernföretag

under året, såväl svenska som utländska, och avser ersättningar under den tid perso-

nerna varit aktiva som ledande befattningshavare. Ledande befattningshavare omfat-

tas av Eken, förutom verkställande direktör och ytterligare tre ledande befattningsha-

vare.

Sammanlagt var 13 personer medlemmar i koncernledningen vid årets slut: Mikael

Björknert, Lars-Erik Danielsson, Anders Ekedahl, Stefan Frisk, Ingrid Harbo, Anders Karls-

son, Ola Laurin, Jon Lidefelt, Erik Ljungberg, Lotta Lovén, Rolf Marquardt, Carina Strand

och Kerstin Winlöf. 10 personer har varit aktiva som övriga ledande befattningshavare

under hela året. 6 personer har varit aktiva som ledande befattningshavare delar av året:

Gunilla Domeij Hallros, Johan Eriksson, Eva de Falck, Stefan Frisk, Erik Ljungberg och Rolf

Marquardt.

4.3 Pension och andra avtalsvillkor till övriga ledande befattningshavare

4.3.1 Pension

Swedbank tillämpar bankernas tjänstepensionsavtal BTP, en kollektivavtalad pension

som är ett komplement till allmän pension för medarbetare i Sverige. BTP består av

BTP1, en premiebestämd ålderspension och BTP2, en i huvudsak förmånsbestämd

ålderspension. BTP1 gäller för alla medarbetare anställda från 1 februari 2013.

Med premiebestämd pension menas att arbetsgivaren avsätter en viss procent av

lönen i en premie. Med förmånsbestämd ålderspension menas att arbetsgivaren utger

ett löfte om framtida pension ofta uttryckt i procent av lönen. Taket för den pensions-

medförande lönen i BTP är 30 inkomstbasbelopp (inkomstbasbeloppet 2020 var

66 800 kr).

Nio ledande befattningshavare omfattas av BTP2 och fyra ledande befattningsha-

vare omfattas av BTP1. Därutöver utgår en individuell premiebestämd ålderspension

på fast lön överstigande 30 inkomstbasbelopp för tolv ledande befattningshavare.

Den maximala pensionsmedförande lönen för den premiebestämda delen för samt-

liga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.

tkr 2020 2019

Jens Henriksson

Fast ersättning, lön 13000 3250

Övriga ersättningar/förmåner 226 52

Summa 13226 3302

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 3299 944

tkr 2020 2019

Anders Karlsson

Fast ersättning, lön 6764

Övriga ersättningar/förmåner 113

Summa 6877

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 1398

Anders Karlsson var tillförordnad verkställande direktör i Swedbank från den 28 mars

till den 30 september 2019.

Birgitte Bonnesen var verkställande direktör i Swedbank till den 28 mars 2019. Som

tidigare redovisats erhöll Birgitte Bonnesen, på grund av uppsägning från Swedbanks

sida, 75 procent av lönen under den arbetsbefriade uppsägningstiden om 12 månader.

Därefter skulle ett avgångsvederlag motsvarande 75 procent av lönen utgå under 12

månader. Swedbanks styrelse beslutade dock att ensidigt häva avtalet om avgångsve-

derlag till Birgitte Bonnesen, därav skedde ingen utbetalning av avgångsvederlaget.

tkr 2020 2019

Birgitte Bonnesen

Fast ersättning, lön 3735

Övriga ersättningar/förmåner 405

Ersättning vid uppsägning 26601

Summa 30741

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 1307

Övriga ledande befattningshavare 2020 2019

Fast ersättning, lön 58 61

Rörlig ersättning, kontant 0 0

Rörlig ersättning, aktiebaserad 1 1

Övriga ersättningar/förmåner

2 4

Ersättning vid uppsägning

6 35

Summa 67 101

Pensionskostnad, exklusive löneskatt 21 17

Antal prestationsrätter avseende aktierelaterade

ersättningar som ligger till grund för årets kostnad 4537 7870

Totalt tilldelade prestationsrätter avseende

aktierelaterade ersättningar 25629 60348

Antal personer per 31 december 13 14

1) Inkluderar semesterersättning, ränteförmån, aktieförmån, lunchbidrag, förmån för

sjukvårdsförsäkring, telefon och fondrabatt

2) I nkluderar lön under uppsägningstid, avgångsvederlag, pensionskostnader samt

eventuella förmåner

4.3.2 Andra avtalsvillkor

Uppsägningstid vid

uppsägning från

Swedbanks sida

Avgångsvederlag vid

uppsägning från

Swedbanks sida

Uppsägningstid vid

uppsägning från

medarbetarens sida

4 personer 12 månader 12 månader 6 månader

8 personer 12 månader 6 månader 6 månader

1 person 6 månader 3 månader

Förutsättningar inom ramen för avtalsvillkoren:

• Vid uppsägning utgår lön och förmåner under uppsägningstiden.

• Vid uppsägning från Swedbanks sida utgår avgångsvederlag för alla utom en.

• Om nytt arbete erhålles sker en avräkning under uppsägningstiden och under den

period då avgångsvederlaget utgår, om tillämpligt.

4.2 Rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare

Ledande befattningshavare omfattas av Eken, med undantag för verkställande direktör

och ytterligare tre ledande befattningshavare. Målnivån för samtliga pågående Eken

program 2017–2020 har varit 15% i räntabilitet på eget kapital med en tilldelning i

snitt som motsvarar 0,5 månadslön.

Utfallet för pågående program har i snitt varit följande: Eken 2020 i snitt 0,1

månadslön med koncernens resultat på 8,9% i räntabilitet på eget kapital, 11,4% exkl.

sanktionsavgift. Eken 2017 0,5 månadslön med 15,1% i räntabilitet på eget kapital,

Eken 2018 0,6 månadslön med 16,1% i räntabilitet på eget kapital, och Eken 2019 0,4

månadslön med 14,7% i räntabilitet på eget kapital.

Ledande befattningshavare som omfattats av Eken under respektive år har tilldelats

följande Eken i snitt: Eken 2017 0,5 månadslön, Eken 2018 0,6 månadslön, Eken 2019

0 månadslön (ingen tilldelning av rörlig ersättning gjordes till ledande befattningsha-

vare för prestationsåret 2019) och för Eken 2020 0,1 månadslön. Det kan noteras att

anställda i de Baltiska länderna har tilldelningsnivåer anpassade utifrån förutsätt-

ningar på den lokala marknaden, dessa motsvarar upp till det dubbla av nivån för övriga

länder.

120

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

5 ERSÄTTNING TILL STYRELSEN

5.1 Allmänt

Ersättningar för styrelsen som redovisas nedan är beslutade av årsstämman och avser årsarvodet från årsstämman 2020 till årsstämman 2021. Ersättningar till styrelsen består

av en fast ersättning för styrelsearbete samt en fast ersättning för arbete i respektive utskott. De fyra utskotten är: Revisionsutskottet, Risk- och Kapitalutskottet, Ersättnings-

utskottet och Bolagsstyrningsutskottet. Koncernen har inte några pensionsutfästelser för styrelseledamöter. Utbetalda ersättningar har anpassats till tid för styrelsearbete för

avgående ledamöter samt för ledamöter med förändrade uppdrag inom styrelsen under året, vilka redovisas nedan.

2020 2019

Ersättningar till styrelsen, årsarvodet fram till stämman, tkr Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Styrelsearvode Utskottsarbete Summa

Göran Persson, styrelseordförande 2630 595 3225 2 630 355 2 985

Bo Bengtsson, styrelseledamot 605 480 1085

Göran Bengtsson, styrelseledamot 605 490 1095

Hans Eckerström, styrelseledamot 605 105 710

Bodil Eriksson, styrelseledamot 605 105 710

Ulrika Francke, styrelseordförande 190405-190619 537 121 658

Ulrika Francke, vice ordförande tom 190404 22 15 37

Mats Granryd, styrelseledamot 605 240 845

Kerstin Hermansson, styrelseledamot 605 635 1240 605 240 845

Lars Idermark, styrelseordförande tom 190404 66 9 75

Bo Johansson, styrelseledamot 605 250 855

Bengt Erik Lindgren, styrelseledamot 605 250 855

Josefin Lindstrand, styrelseledamot 605 645 1250 605 490 1095

Bo Magnusson, vice ordförande 885 1015 1900 885 750 1635

Anna Mossberg, styrelseledamot 605 345 950 504 272 776

Anna Mossberg, vice ordförande 190424-190618 148 18 166

Peter Norman, styrelseledamot tom 190619 141 114 255

Biljana Persson, styrelseledamot 605 105 710

Siv Svensson, styrelseledamot tom 190619 141 151 292

Magnus Uggla, styrelseledamot 605 430 1035

Summa 8355 4665 13020 8704 3560 12264

5.2 Ersättning till styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande har fast ersättning för sitt styrelsearbete samt en fast ersätt-

ning för sitt arbete i utskotten, det vill säga inga rörliga delar, pension eller andra

förmåner.

7 SAMMANSTÄLLNING – PENSION OCH LÅN TILL STYRELSER OCH

MOTSVARANDE BEFATTNINGSHAVARE I HELA KONCERNEN

Pensionskostnaderna som redovisas nedan avser nuvarande ledamöter, vd:ar, vvd:ar

samt motsvarande befattningshavare i koncernen. Kostnaderna är exklusive sociala

avgifter och löneskatt.

Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden 2020 2019

Göran Persson 3125 1589

Lars Idermark 769

Summa 3125 2358

6 SAMMANSTÄLLNING – ERSÄTTNING TILL STYRELSEN, VD OCH ÖVRIGA I

KONCERNLEDNINGEN

Nedan redovisas kostnader för styrelsen, vd och övriga i koncernledningen.

Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt.

2020 2019

Kortfristiga ersättningar 86 91

Ersättningar efter avslutad anställning, pensionskostnader 24 19

Ersättningar vid uppsägning 6 61

Aktierelaterade ersättningar 1 1

Summa 117 172

Lämnade lån 61 60

2020 2019

Årets kostnader avseende pensioner och liknande

förmåner 45 41

Antal personer 48 54

Lämnade lån 243 285

Antal personer 92 110

Förpliktelser avseende pensioner för tidigare vd:ar och vvd:ar har tryggats genom

försäkringar samt genom pensionsstiftelser. Stiftelsetryggade förpliktelser uppgick till

264 mkr (313). Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsför-

bindelse till förmån för någon i ovanstående krets av ledande befattningshavare.

121

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

2020 2019

Styrelser, VD:ar, vVD:ar samt

motsvarande befattningshavare

Övriga

anställda

Samtliga

anställda

Styrelser, VD:ar, vVD:ar samt

motsvarande befattningshavare

Övriga

anställda

Samtliga

anställda

Land

Antal

personer

Löner och

arvoden

Rörliga

ersättningar

Löner och

rörliga

ersättningar Summa

Antal

personer

Löner och

arvoden

Rörliga

ersättningar

Löner och

rörliga

ersättningar Summa

Sverige 43 103 2 5088 5193 52 109 3 4717 4829

Estland 22 20 1 824 845 20 18 1 767 786

Lettland 14 11 1 467 479 14 13 2 425 440

Litauen 17 16 775 791 17 19 3 708 730

Norge 4 1 250 251 1 3 289 292

USA 34 34 1 6 31 37

Övriga länder 109 109 3 4 131 135

Summa 100 151 4 7547 7702 108 172 9 7068 7249

9 NYCKELTAL

2020 2019

Könsfördelning per land, % Kvinnor Män Kvinnor Män

Sverige 55 45 56 44

Estland 73 27 73 27

Lettland 76 24 77 23

Litauen 70 30 70 30

Norge 28 72 27 73

USA 23 77 18 82

Övriga länder 56 44 52 48

Uttag föräldraledighet kvinnor/män, % 2020 2019

Sverige 71,4/28,6 72,2/27,8

Estland 97,4/2,6 96,5/3,5

Lettland 99,2/0,8 99,3/0,7

Litauen 96,7/3,3 96,9/3,1

Medelantalet anställda beräknat efter 1 585 timmar

per anställd 2020 2019

Sverige 9505 8595

Estland 2809 2746

Lettland 2048 1916

Litauen 2812 2681

Norge 338 336

USA 14 16

Övriga länder 103 144

Summa 17629 16433

Antal arbetade timmar (tusental) 27940 26047

Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl.

långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt

i heltidstjänster 16213 15218

Personalomsättning inklusive pensionsavgångar

, % 2020 2019

Svensk bankverksamhet 6,9 9,9

Stora företag & Institutioner 6,5 9,6

Baltisk bankverksamhet 8,2 10,9

Koncernfunktioner 6,2 9,1

Totalt 6,9 9,8

Personalomsättning exklusive pensionsavgångar

, % 2020 2019

Svensk bankverksamhet 4,9 7,8

Stora företag & Institutioner 5,7 8,4

Baltisk bankverksamhet 8,0 10,9

Koncernfunktioner 5,1 7,9

Totalt 5,8 8,7

1) Personalomsättning beräknas som antal medarbetare som avslutat sin anställning

under året genom antalet anställda per årskskiftet föregående året.

Övriga nyckeltal 2020 2019

Antal anställda, medeltal 17629 16433

Antal anställda vid årets slut 17373 16327

Antal heltidstjänster 16439 15218

Sjukfrånvaro, % 2020 2019

Sjukfrånvaro Sverige 4,0 3,8

Sjukfrånvaro Estland 1,9 1,8

Sjukfrånvaro Lettland 2,9 2,8

Sjukfrånvaro Litauen 1,9 1,7

Sjukfrånvaro koncernen 3,2 3,0

Långtidsfriska, %

65,3 70,7

1) Avser svenska verksamheten. Långtidsfriska avser medarbetare med maximalt 5

arbetsdagar sjukfrånvaro under rullande 12 månadersperiod.

2020 2019

Könsfördelning för samtliga anställda,

koncernledning och styrelser, % Kvinnor Män Kvinnor Män

Samtliga anställda 62 38 63 37

Swedbanks styrelse 40 60 44 56

Koncernledning inkl. VD 29 71 33 67

Koncernledning och respektive ledningsgrupp 47 53 42 58

Styrelser i hela koncernen inkl. dotterföretag 37 63 39 61

Ledande befattningshavare i hela koncernen inkl.

dotterföretag 33 67 35 65

8 SAMMANSTÄLLNING – ERSÄTTNING TILL STYRELSER OCH MOTSVARANDE BEFATTNINGSHAVARE I HELA KONCERNEN

Nedan redovisas löner och andra ersättningar för styrelser, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare i koncernen. I denna grupp ingår nuvarande anställda. Arvode till

vd:ar och motsvarande befattningshavare för interna styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt.

2020 2019

Könsfördelning på chefspositioner, % Kvinnor Män Kvinnor Män

Chefspositioner, totalt

55 45 54 46

Chefspositioner, Sverige 49 51 47 53

Chefspositioner, Estland 67 33 68 32

Chefspositioner, Lettland 67 33 69 31

Chefspositioner, Litauen 56 44 52 48

1) Gäller Swedbanks hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

122

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

K15 Avskrivningar av materiella tillgångar

och immateriella anläggningstillgångar

K16 Nedskrivning av materiella tillgångar

inklusive återtagna leasingobjekt

K17 Kreditförluster

2020 2019

Inventarier 322 324

Rörelsefastigheter 38 40

Nyttjanderätter för hyrda lokaler 690 663

Övrigt 58 94

Immateriella anläggningstillgångar 472 430

Summa 1580 1551

2020 2019

Rörelsefastigheter 2 3

Fastigheter värderade som varulager 2

Leasingobjekt, återtagna kontrakt 3

Summa 2 8

2020 2019

Lån till upplupet anskaffningsvärde

Kreditreserveringar – steg 1 403 –12

Kreditreserveringar – steg 2 1094 –418

Kreditreserveringar – steg 3 561 844

Kreditreserveringar – kreditförluster, förvärvade eller

utgivna –4 –4

Summa 2054 410

Bortskrivningar 2166 1098

Återvinningar –174 –202

Summa 1992 896

Summa lån till upplupet anskaffningsvärde 4046 1306

Övriga tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 6

Lånelöften och garantier

Kreditreserveringar – steg 1 149 16

Kreditreserveringar – steg 2 269 –71

Kreditreserveringar – steg 3 –136 217

Summa 282 162

Bortskrivningar 1

Summa 1

Summa – Lånelöften och garantier 282 163

Summa kreditförluster 4334 1469

Kreditförluster fördelade på låntagarkategori

Kreditinstitut 23 2

Allmänheten 4311 1467

Summa 4334 1469

K14 Övriga allmänna administrationskostnader

2020 2019

Fastighets- och lokalkostnader

459 536

IT-kostnader

2318 2170

Tele, porto 162 122

Konsulter 1545 1637

Ersättning till sparbanker 231 228

Övrigt köpta tjänster 1054 953

Resor 62 230

Representation 26 40

Materialkostnader 95 82

Reklam, PR, marknadsföring 420 338

Värdetransport, larm 68 69

Reparation och underhåll 94 77

Övriga administrationskostnader

468 627

Övriga rörelsekostnader 105 205

Summa 7107 7314

1) varav

Korttidsleasingavtal 13 61

Leasingavtal med tillgångar med lågt värde 7 6

Rörlig leasingbetalning som inte inkluderas i

leasingskulder 34 44

Summa leasingkostnader 54 111

2020 2019

Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC

Revisionsuppdraget 53 60

Annan revisionsverksamhet 10 10

Skatterådgivning 1

Övriga tjänster 27 10

Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, Deloitte

Revisionsuppdraget 0 12

Annan revisionsverksamhet 3 1

Summa ersättning till revisorer 94 93

Internrevision 81 80

2) I övriga administrationskostnader 2019 ingår en reservering med 248 mkr för ej

avdragsgill mervärdesskatt.

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrel-

sens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankom-

mer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av

iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgif-

ter. Annan revisionsverksamhet innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter,

myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden.

Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskatt-

ningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i sam-

band med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och

bedömning av intern kontroll.

123

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

K18 Skatt

Skattekostnad 2020 2019

Skatt avseende tidigare år –299 –88

Aktuell skatt 3944 4631

Uppskjuten skatt 206 168

Summa 3851 4711

Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på

gällande skattesats förklaras nedan:

2020 2019

mkr procent mkr procent

Utfall 3851 22,9 4711 19,3

Aktuell skattesats på resultat före skatt 3591 21,4 5226 21,4

Skillnad 260 1,5 –515 –2,1

Skillnaden består av följande poster:

Skatt tidigare år 299 1,8 88 0,3

Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader –206 –1,2 –249 –1,0

Ej avdragsgill sanktionsavgift från FI –856 –5,1

Skattefria reavinster/ej avdragsgilla förluster och värdeförändringar på aktier och andelar –10 0,0 63 0,3

Annan skattebas i försäkringsrörelsen 171 1,0 156 0,6

Skatt i Intresseföretag och joint ventures 124 0,7 174 0,7

Avvikande skattesatser i andra länder 214 1,3 290 1,2

Övrigt, netto 4 0,0 –7 0,0

Summa –260 –1,5 515 2,1

2020

Uppskjutna skattefordringar Ingående balans

Resultat-

räkning

Övrigt

totalresultat Eget kapital

Valutakurs-

differenser Utgående balans

Avdragsgilla temporära skillnader

Övrigt 58 –26 –3 29

Aktierelaterade ersättningar 2 8 –1 9

Leasingtillgångar 2 6 8

Underskottsavdrag 112 –25 –5 82

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –4 –4

Summa 170 –37 –1 –8 124

Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader

Obeskattade reserver 2300 –14 2286

Säkring av nettoinvesteringar i

utlandsverksamheter 0 –3 4 1

Pensionsavsättningar –1877 –20 1064 –833

Kassaflödessäkringar 6 –5 –2 –1

Immateriella anläggningstillgångar 753 181 934

Reserveringar för kreditförluster 45 –1 44

Valutabasisspreadar –135 –8 –7 –150

Aktierelaterade ersättningar 18 –8 10

Rörelsefastigheter 15 2 17

Övrigt 446 36 –6 476

Summa 1571 169 1059 –8 –7 2784

Uppskjuten skatt avseende säkring av nettoinvesteringar i utlandsversamheter och

kassaflödessäkringar redovisas direkt i övrigt totalresultat då värdeförändringen på

säkringsinstrumenten också redovisas direkt i övrigt totalresultat.

Ej redovisad del av uppskjuten skattefordran uppgick till 4 mkr (4). Fordran är ej redovi-

sad till följd av osäkerheten om när skattepliktiga intäkter kommer att genereras.

124

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

När koncernen fastställer hur stor uppskjuten skattefordran som ska redovisas prog-

nostiseras framtida skattepliktiga överskott som kan användas emot underskottsav-

drag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran redovisas

endast i den omfattning sådana överskott är sannolika. Koncernen förväntar att cirka

55 procent (54) av de skattemässiga underskott som utgör underlag för redovisad upp-

skjuten skattefordran utnyttjas före 2023 års utgång, det vill säga inom ramen för

koncernens finansiella treårsplaner. Skattemässiga underskott för vilka uppskjuten

skattefordran redovisats finns inom koncernens hemmamarknader.

2019

Uppskjutna skattefordringar

Ingående

balans

Resultat-

räkning

Övrigt

totalresultat

Rörelse-

avyttring Eget kapital

Valutakurs-

differenser

Utgående

balans

Avdragsgilla temporära skillnader

Övrigt 50 6 2 58

Aktierelaterade ersättningar 1 1 2

Leasingtillgångar 2 2

Underskottsavdrag 122 –12 2 112

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –9 5 –4

Summa 164 1 1 4 170

Uppskjutna skatteskulder

Skattepliktiga temporära skillnader

Obeskattade reserver 2286 14 2300

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter –580 580 0

Pensionsavsättningar –1095 1 –796 13 –1877

Kassaflödessäkringar 13 –8 1 6

Immateriella anläggningstillgångar 633 120 753

Reserveringar för kreditförluster 44 1 45

Valutabasisspreadar –131 –4 –135

Aktierelaterade ersättningar –15 32 1 18

Rörelsefastigheter 16 –1 15

Övrigt 405 43 –2 446

Summa 1576 169 –219 13 32 0 1571

Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning

Totalt avdrag Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats

Avdrag för vilka

uppskjuten skatt

inte redovisats

Förfallotidpunkt Litauen Danmark Norge

Utan förfallotidpunkt 684 555 23 85 21

Summa 684 555 23 85 21

Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning

Totalt avdrag Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats

Avdrag för vilka

uppskjuten skatt

inte redovisats

Förfallotidpunkt Litauen Danmark Norge

Utan förfallotidpunkt 573 460 20 73 20

Summa 573 460 20 73 20

125

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

K19 Resultat per aktie

K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat

Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av

stamaktier i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal under året utestående

stamaktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets

resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett genomsnitt av anta-

let under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av potentiella

stamaktier.

Swedbanks aktierelaterade ersättningsprogram, Program 2017, Program 2018,

Program 2019 och Program 2020 ger upphov till potentiella stamaktier från dagen

då rätterna till dessa stamaktier ur ett redovisningsmässigt perspektiv har tilldelats.

Med tilldelningstidpunkt avses här det datum då parterna var överens om villkoren och

bestämmelserna i programmen. Rätterna behandlas som optioner i beräkningen av

resultat per aktie efter utspädning.

2020 2019

Genomsnittligt antal aktier

Vägt genomsnittligt antal aktier, före utspädning 1119720567 1118055542

Vägt genomsnittligt antal aktier för potentiella stamaktier som ger upphov till utspädningseffekt till följd av aktierelaterade

ersättningsprogram 3708306 3921536

Vägt genomsnittligt antal aktier, efter utspädning 1123428873 1121977078

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 12929 19697

Resultat per aktie före utspädning, kr 11,55 17,62

Resultat per aktie efter utspädning, kr 11,51 17,56

2020 2019

Belopp

före skatt

Uppskjuten

skatt

Aktuell

skatt

Summa

skatt

Belopp

före skatt

Uppskjuten

skatt

Aktuell

skatt

Summa

skatt

Komponenter som inte kommer att omklassificeras till

resultaträkningen

Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 5166 –1064 –1064 –3866 796 1 797

Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures,

omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 96 –127

Verkligt värdeförändring hänförligt till förändringar i egen

kreditrisk av finansiella skulder identifierade till verkligt värde

via resultaträkningen 6 –1 –1 17 –4 –4

Summa 5268 –1064 –1 –1065 –3976 796 –3 793

Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras

till resultaträkningen

Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter –1840 739

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 1532 –4 –317 –321 –600 –580 744 164

Kassaflödessäkringar –9 2 2 5 –1 –1

Valutabasisspreadar –42 7 6 13 –18 4 4

Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures –84 32

Summa –443 5 –311 –306 158 –577 744 167

Övrigt totalresultat 4825 –1059 –312 –1371 –3818 219 741 960

Program Redovisningsmässig tilldelningstidpunkt

2017 30 mars

2018 26 mars

2019 28 mars

2020 28 maj

126

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

2020 2019 1/1/2019

Lån 33500 40859 32342

Återköpsavtal 1582 9 92

Ställda kontantsäkerheter 12872 4584 3834

Summa

47954 45452 36268

Varav efterställda fordringar

Intresseföretag 120 120 620

Övriga företag 48 53 51

Summa 168 173 671

2020 2019 1/1/2019

Lån 1576125 1570746 1545894

Finansiell leasing 33857 32740 30923

Ställda kontantsäkerheter 6055 2139 684

Summa utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden 1616037 1605625 1577501

Återköpsavtal 32704 36942 37278

Återköpsavtal, Riksgälden 7243 9725 2436

Riksgälden 25003 4 10153

Summa 1680987 1652296 1627368

Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter

2020

< 1 år 1—5 år > 5 år Summa

Bruttoinvesteringar 11540 20170 3749 35459

Ej intjänade finansiella intäkter 632 802 168 1602

Nettoinvesteringar 10908 19368 3581 33857

2019

< 1 år 1—5 år > 5 år Summa

Bruttoinvesteringar 10115 20620 3688 34423

Ej intjänade finansiella intäkter 513 910 260 1683

Nettoinvesteringar 9602 19710 3428 32740

Finansiell leasing avser leasing av fordon, maskiner och båtar. Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna eller tredje part.

Leasingintäkterna innehöll inga variabla avigfter.

K22 Utlåning till kreditinstitut

K23 Utlåning till allmänheten

K21 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

Redovisat värde Nominellt belopp

2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019

Stater och Sveriges riksbank 134145 133012 94772 133289 131426 90706

Kommuner 3046 4082 4807 2979 4027 7119

Summa 137191 137094 99579 136268 135453 97825

127

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

K24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

K25 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken

K26 Aktier och andelar

Redovisat värde Nominellt belopp

2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019

Bostadsinstitut 25192 26556 26545 24365 25687 25343

Banker 15445 11459 11452 15182 11330 11287

Övriga finansiella företag 13181 8894 3983 12930 9204 3872

Icke-finansiella företag 6157 10458 11332 6095 9809 11152

Summa 59975 57367 53312 58572 56030 51654

2020 2019 1/1/2019

Fondandelar 231563 207158 162834

Räntebärande värdepapper 4696 4497 3801

Aktier 16152 13238 11233

Summa 252411 224893 177868

Redovisat värde Anskaffningsvärde

2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019

Handelslager aktier 4644 611 1224 4474 606 1478

Handelslager fondandelar 11491 3612 2058 11080 3360 1919

För skyddande av fordran 31 10

Bostadsrätter 11 11 11 11 11 11

Övrigt 1038 2334 1628 1031 1644 1657

Summa 17215 6568 4921 16605 5621 5065

Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ.

128

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

K27 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

2020 2019 1/1/2019

Anläggningstillgångar

Kreditinstitut, intresseföretag 3634 3210 2821

Kreditinstitut, joint ventures 3219 3036 2873

Övriga intresseföretag 354 317 394

Övriga joint ventures 80 116

Summa 7287 6679 6088

Ingående balans 6679 6088

Under året tillkommande 23 481

Förändring av ackumulerade resultatandelar, totalresultat 589 727

Erhållna utdelningar –2 –529

Under året avgående –2 –88

Utgående balans 7287 6679

2020

Intresseföretag

Firmanamn, säte

Organisations-

nummer Antal

Redovisat

värde

Anskaffnings-

värde

Kapitalandel,

Andel av

intresseföre-

tags resultat

Kreditinstitut

Sparbanken Skåne AB, Lund 516401-0091 3670342 1456 1070 22,00 142

Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna 516401-9928 865000 475 125 50,00 53

Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 4750000 1346 288 47,50 132

Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 340000 95 41 40,00 4

Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 637000 262 231 49,00 20

Summa kreditinstitut 3634 1755 351

Övriga intresseföretag

BGC Holding AB, Stockholm 556607-0933 29177 230 98 29,18 35

Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12735 20 24 28,30 7

Getswish AB, Stockholm 556913-7382 10000 16 21 20,00 –3

USE Intressenter AB, Uppsala 559161-9464 2000 0 0 20,00 0

VISA Sweden, ek för, Stockholm 769619-6828 42,09 2

Ägda av dotterföretag

Bankomat AB, Stockholm

556817-9716 150 74 66 20,00 2

SK ID Solutions AS 10747013 16 14 10 25,00 0

Summa övriga intresseföretag 354 219 43

Summa intresseföretag 3988 1974 394

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier är onoterade. Swedbank har inte några individuella väsentliga andelar i intresseföretag. Swedbank

AB erhöll under året en utdelning om 2 mkr (129) från VISA Sweden. Swedbanks del från intresseföretag avseende årets övrigt totalresultat uppgick till 71 mkr (–80) och avse-

ende årets totalresultat till 466 mkr (263).Swedbanks del av intresseföretagens ansvarsförbindelser och åtaganden per årsskiftet uppgick till 366 mkr (398)

respektive 2 703 mkr (2 468). Under året avyttrades andelarna i Svensk Mäklarstatistik AB.

129

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

2020

Joint venture

Firmanamn, säte

Organisations-

nummer Antal

Redovisat

värde

Anskaffnings-

värde

Kapitalandel,

Andel av joint

ventures

resultat

Kreditinstitut

EnterCard Group AB, Stockholm 556673-0585 3000 3219 420 50,00 247

Övriga joint ventures

Invidem AB, Stockholm 559210-0779 10000 13 48 16,67 –27

P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm 559198-9610 10000 67 117 16,67 –32

Summa joint ventures 3299 585 188

Summa intresseföretag och joint ventures 7287 2559 582

Under året lämnade Swedbank AB ett tillskott till Invidem AB om 23 mkr. Swedbanks andel från joint ventures avseende årets övrigt totalresultat uppgick till –59 mkr (–15).

Swedbank AB har under året inte erhållit någon utdelning från EnterCard Group AB (325). Sammanfattad finansiell information för EnterCard Group AB visas nedan:

2020 2019

Utlåning till allmänheten 31179 31998

Totala tillgångar 38085 39026

Skulder till kreditinstitut 30941 31983

Totala skulder 31563 32850

Räntenetto 3123 3182

Totala intäkter 3448 3637

Totala kostnader 1365 1571

Kreditförluster –1399 –741

Resultat före skatt 683 1326

Skatt –190 –319

Årets resultat 493 1006

Årets totalresultat 366 978

130

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Nominellt belopp

Återstående kontraktsenlig löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden

Not < 1 år 1–5 år > 5 år 2020 2019 2020 2019 1/1 2019 2020 2019 1/1 2019

Derivat i säkrings-

redovisning

Verkligt värdesäkring,

ränteswappar

K29

96636 377161 41052 514849 608694 14953 13013 10255 37 534 972

Portfölj verkligt värde-

säkring, ränteswappar

K29

111530 335627 10490 457647 393728 137 702 207 2412 1331 1401

Kassaflödessäkringar,

valutabasisswappar

K29

405 2877 5218 8500 9280 19 190 89 256 33 65

Summa

208571 715665 56760 980996 1011702 15109 13905 10551 2705 1898 2438

Derivat ej i

säkringsredovisning 6002501 7849903 5449621 19302025 16051211 126813 102833 59379 143547 113311 61788

Bruttobelopp 6211072 8565568 5506381 20283021 17062913 141922 116738 69930 146252 115209 64226

Kvittade belopp K47 –4494381 –6901472 –5375952 –16771805 –12057460 –89745 –72314 –30265 –91872 –74232 –32910

Summa 1716691 1664096 130429 3511216 5005453 52177 44424 39665 54380 40977 31316

Derivat ej i

säkringsredovisning

Ränterelaterade

Optioner 248942 508345 218781 976068 976597 2796 1954 894 3101 2645 1823

Terminer 3385931 1033503 4419434 6060109 1058 958 643 1074 965 580

Swappar 1258509 5851668 5121376 12231553 7380956 94475 58317 26410 96411 60719 28243

Valutarelaterade

Optioner 15444 989 16433 38472 154 231 258 164 223 242

Terminer 810913 17133 828045 972339 9247 7804 5880 20095 12103 5831

Swappar 186580 430147 108964 725691 516068 14804 8015 7391 18560 12346 7927

Aktierelaterade

Optioner 71223 6741 500 78464 93171 4171 25385 17292 3422 24081 16633

Terminer 6919 6919 4532 26 30 447 29 29 236

Swappar 14692 64 14756 3571 4 19 22 537 71 138

Kreditrelaterade

Swappar 1207 1207 522 94 13

Råvarurelaterade

Optioner 850 15 13 15 13

Terminer 3349 106 3455 4024 77 105 129 60 101 122

Summa 6002502 7849903 5449621 19302025 16051211 126813 102833 59379 143547 113311 61788

K28 Derivat

Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie-, ränte-, kredit- och valutarisker. Nedan

anges redovisat värde separat för derivat som ingår i säkringsredovisning. Samtliga derivats redovisade värden avser verkligt värde inklusive upplupen ränta.

131

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

29.1 SÄKRINGSREDOVISNING TILL VERKLIGT VÄRDE

Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive ränterisk samt exponeringen mot

dessa risker beskrivs i not K3. Risken för förändringar i verkligt värde, på grund av för-

ändring i räntenivån, på vissa finansiella fastränteinstrument reduceras enligt koncer-

nens strategi för riskhantering med hjälp av ränteswappar. Då säkringsredovisning till-

lämpas för fasträntelån i Utlåning till allmänheten (bolån) används portföljsäkring

medan emitterade värdepapper, seniora icke-prioriterade skulder och efterställda skul-

der identifieras och säkras per emission. Ränteswappar identifierade som säkringsin-

strument rapporteras i balansräkningen som Derivat.

Identifierade säkringsförhållanden för säkringsredovisning till verkligt värde

används för att säkra ränterisken i referensräntan, vilken är en observerbar och tillför-

litligt mätbar komponent i ränterisken och i det verkliga värdet. Där säkringsredovis-

ning tillämpas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier

som beskrivs i not K2 avsnitt.3.4.4, inklusive kraven på säkringens effektivitet. Koncer-

nen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kreditrisk, men tillämpar

inte säkringsredovisning för dem.

Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resultaträkningen inom Nettoresul-

tat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relate-

rade till följande:

• Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i ränteswappen som inte

finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i ränteswappar

med motparter med hög kreditvärdighet.

• Olika diskonteringskurvor tillämpas för värdering av säkrad post och ränteswappar.

Ett till ett säkringar – effektivitetstest enligt IFRS 9

Det ekonomiska sambandet mellan det emitterade värdepappret, den seniora icke-prio-

riterade skulden eller eller den efterställda skulden och ränteswappen bedöms utifrån

en kvalitativ analys av kritiska villkor. De kritiska villkoren för de finansiella instrumen-

ten matchas, särskilt med avseende på nominellt belopp, referensränta, räntejuste-

ringsdag och löptid. Det verkliga värdet för den säkrade posten och säkringsinstrumen-

tet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i den

säkrade referensränterisken. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i

förändringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella

beloppet på ränteswappen matchar det emitterade beloppet för det emitterade värde-

pappret, den seniora icke-prioriterade skulden eller den efterställda skulden. Koncernen

bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen som är resultat

av förändringar i referensräntan för emitterade värdepappret, seniora icke-prioriterade

skulden eller den efterställda skulden med värdeförändringen för den identifierade rän-

teswappen.

Portföljsäkringar – effektivitetstest enligt IAS 39

Bolån är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på nästa räntejusteringsdatum.

Varje position i respektive tidsintervall är säkrad med ränteswappar motsvarande ett

nominellt belopp som täcker en del av det totala lånebeloppet. Ett specificerat lånebe-

lopp i varje tidsintervall är därmed identifierat som den säkrade posten. Effektiviteten i

den säkrade portföljen bedöms av koncernen både framåtriktat och retroaktivt. I den

framåtriktade bedömningen används en kvalitativ analys av kritiska villkor i den säk-

rade posten och ränteswappen. Den retroaktiva bedömningen görs dagligen med

användning av dollar offset metoden på kumulativ basis. Värdeförändringarna på bolå-

nen som beror på förändringar i referensräntan jämförs med värdeförändringarna på

de identifierade ränteswapparna.

Tabellerna nedan ger information om säkrad post och säkringsinstrument i verkligt

värdesäkringar.

K29 Säkringsredovisning

Säkringsinstrument och

effektivitet i säkringar

2020 2019

Redovisat värde

Årets värde-

förändring

som använts

för att värdera

säkrings-

ineffektivitet

Ineffektivitet

redovisad i

resultat-

räkningen

Redovisat värde

Årets värde-

förändring

som använts

för att värdera

säkrings-

ineffektivitet

Ineffektivitet

redovisad i

resultat-

räkningen

Nominellt

belopp Tillgångar Skulder

Nominellt

belopp Tillgångar Skulder

Ränterisk

Ränteswappar, Utlåning till allmän-

heten, Portföljsäkring

457647 137 2412 –1531 –27 393728 702 1331 541 43

Ränteswappar, Emitterade värdepapper 482092 14321 37 2761 –6 566723 12706 369 3247 9

Ränteswappar, Seniora icke-prioriterade

skulder 9893 105 214 1 10416 117 –114 1

Ränteswappar, Efterställda skulder 22863 527 339 9 31555 307 47 235 2

Summa

972496 15090 2449 1783 –24 1002422 13715 1865 3909 54

Säkrade poster

2020 2019

Redovisat värde

Ackumulerat justerings-

belopp på den

säkrade posten Årets värde-

förändring som

använts för att

värdera säkrings-

ineffektivitet

Redovisat värde

Ackumulerat juste-

ringsbelopp på den

säkrade posten Årets värde-

förändring som

använts för att

värdera säkrings-

ineffektivitetTillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Utlåning till allmänheten, Portföljsäkring 459421 1774 1504 393990 271 –498

Emitterade värdepapper 498227 12900 –2767 582821 10675 –3237

Seniora icke-prioriterade skulder 9874 101 –215 10388 –114 114

Efterställda skulder 22966 473 –330 31759 175 –234

Summa 459421 531067 1774 13474 –1807 393990 624968 271 10736 –3855

132

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Säkringsrelationer som omfattas av referensräntereformen

Koncernen tillämpar ändringarna av IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7 till följd av referensräntereformen – fas 1. Se ytterligare information om reformen not K3. Ändringarna möjliggör

vissa temporära lättnader i säkringsredovisningskraven i samband med reformen. Syftet är att säkringsrelationer inte ska behöva avbrytas till följd av reformen. För närvarande

förväntas följande referensräntor att upphöra per 31 december 2021: CHF Libor, GBP Libor, JPY Libor och USD Libor. Det finns en konsultation från ICE Benchmark Administration

Limited som föreslår att vissa löptider av USD Libor som används på befintliga produkter ska fortsätta publiceras till 30 juni 2023, men vid publiceringen av denna rapport är det

ännu ej beslutat.

De reformerade referensräntorna Euribor (EUR), Nibor (NOK), Hibor (HKD) och BBSW (AUD) kommer att fortsätta publiceras efter 31 december 2021. Stibor (SEK) är ännu ej

anpassad enligt Benchmarkförordningen. Stibor anses vara en robust, tillförlitlig referensränta i vilken marknaden har stort förtroende. Det förväntas att Stibor kommer att

anpassas till kraven enligt Benchmarkförordningen för berörda löptider och att dessa kommer fortsätta publiceras efter 31 december 2021. För de förutnämnda referensräntorna

har koncernen dragit slutsatsen att det ej föreligger någon osäkerhet från referensräntereformen på befintliga säkringsrelationer.

Nedan redovisas information, baserat på de nominella beloppen, om de relationer som anses omfattas i koncernen.

Löptidsprofil och genomsnittspris

för säkringsinstrument

2020 2019

Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid

<1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år

Portföljsäkring

Nominellt belopp 111530 335627 10490 113883 269280 10565

Genomsnittlig fast ränta (%) 0,10 0,19 0,42 0,04 0,24 0,90

Verkligt värdesäkring

Nominellt belopp 96636 377161 41052 127899 385458 95337

Genomsnittlig fast ränta (%) 0,45 0,37 1,84 0,71 0,46 1,36

Säkrade poster och säkringsinstrument

2020

CHF GBP JPY USD

Samtliga avtal 3242 16300 6758 51321

Förfall före referensräntereformen 926 11847 0 10320

Direkt hänförlig till referensräntereformen 2316 4454 6758 41001

2019

CHF GBP JPY USD

Samtliga avtal 3357 17917 5463 56161

Förfall före referensräntereformen 959 13022 0 37465

Direkt hänförlig till referensräntereformen 2398 4895 5463 18695

133

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

29.2 KASSAFLÖDESSÄKRINGAR

Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive valutarisk samt exponeringen mot

dessa risker beskrivs i not K3. Enligt koncernens strategi för riskhantering används

valutabasisswappar för att minska valutakursrisken i framtida ränte- och amorterings-

betalningar på emitterade värdepapper i utländsk valuta. Den säkrade posten är den

aggregerade exponeringen i emitterade värdepapper i utländsk valuta med fast ränta

och ränteswappar i samma valuta. Säkringsinstrumenten är valutabasisswappar vilka

omvandlar kassaflöden i utländsk valuta till svenska kronor. Valutabasisspreaden i valu-

tabasisswapparna exkluderas från säkringsförhållandet och redovisas som det beskrivs

i not K2 avsnitt 3.4.4. Valutabasisswappar identifierade som säkringsinstrument rap-

porteras i balansräkningen som Derivat.

Identifierade säkringsförhållanden för kassaflödessäkringar används för att säkra

valutakursförändringar. Då säkringsredovisning tillämpas säkerställer koncernen att

säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt 3.4.4. Koncer-

nen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kreditrisk, men tillämpar

inte säkringsredovisning för dem.

Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls.

Det ekonomiska sambandet mellan den aggregerade exponeringen och valutaba-

sisswappen bedöms med användning av en kvalitativ analys där kritiska villkor

matchas. Det verkliga värdet på den säkrade posten och säkringsinstrumentet förvän-

tas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i valutakurserna.

Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i förändringen av verkligt värde.

Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella beloppet på valutabasisswappen

matchar det emitterade beloppet för den aggregerade exponeringen.

Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen

som är resultat av förändringar i valutakurser i den aggregerade exponeringen med

värdeförändringen på den identifierade delen av valutabasisswappen. Värdeföränd-

ringarna beräknas med användning av ett hypotetiskt derivat vilket speglar villkoren i

den aggregerade exponeringen. Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resul-

taträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i

säkringsförhållanden är relaterade till följande:

• Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i valutabasisswappen som

inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i valuta-

swappar med motparter med hög kreditvärdighet.

• Olika diskonteringskurvor tillämpas för värdering av säkrad post och valuta-

basisswappar.

Tabellerna nedan ger information om koncernens godkända kassaflödessäkringar.

Koncernen identifierar kassaflödessäkringar avseende valutarisk, där säkringsinstru-

menten är valutabasisswappar in EUR/SEK och de säkrade posterna är emitterade

värdepapper och ränteswappar, båda i EUR.

Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar

2020 2019

Valutabasisswappar, EUR/SEK

Nominellt belopp 8500 9280

Redovisat värde

Tillgångar 19 190

Skulder 256 33

Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet –358 159

Värdeförändring i redovisad i säkringsreserv i övrigt totalresultat –9 5

Belopp som omklassificerats från säkringsreserv till resultaträkningen 349 –154

Kassaflödessäkringar (efter skatt) 1 8

Förfalloprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument 2020 2019

Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid

Valutarisk

<1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år

Nominellt belopp 405 2877 5218 620 939 7722

Genomsnittlig valutakurs 10,12 10,22 10,25 9,79 9,92 10,28

Säkrade poster

2020 2019

Emitterade värdepapper och ränteswappar i EUR

Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet 360 –160

Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen

–2 7

134

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

29.3 SÄKRING AV NETTOINVESTERINGAR I UTLANDSVERKSAMHETER

Omräkningsdifferenser uppkommer då dotterföretag och joint ventures med annan

funktionell valuta än svenska kronor omräknas. Valutakursrisken uppkommer som ett

resultat av att avistakursen i den utländska verksamhetens funktionella valuta fluktue-

rar gentemot svenska kronan, vilket medför att redovisat värde för nettoinvesteringen

varierar. Koncernen säkrar dessa exponeringar genom att emittera värdepapper eller

efterställda skulder i samma valuta som den säkrade nettoinvesteringen i utlandsverk-

samheten.

Koncernen tillämpar säkringsredovisning avseende valutaomräkningen av dessa

skulder till den del de används som säkringsinstrument. Valutakursförändringar för

säkringsinstrument rapporteras i rapporten för övrigt totalresultat istället för i resulta-

träkningen.

Koncernens säkringsstrategi är generellt att säkra nettoinvesteringar i dotterföre-

tag, intresseföretag och joint ventures med utländsk funktionell valuta utifrån att

minimera effekten av ändrade valutakurser på kärnprimärkapitalet.

Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det

ekonomiska sambandet mellan nettoinvesteringen i utlandsverksamheten och de emit-

terade värdepappren bedöms med användning av en kvalitativ analys av kritiska villkor,

vilka matchas. Det redovisade värdet för den säkrade posten och säkringsinstrumentet

förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i valutakur-

serna. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det redovisade värdet för säkringsinstru-

mentet matchar det redovisade värdet för den del av nettoinvesteringen i utlandsverk-

samheten som är identifierad som säkrad post. Det redovisade värdet för

säkringsinstrumentet motsvarar dess nominella värde. Koncernen bedömer säkringens

effektivitet genom att jämföra värdeförändringen för den del av nettoinvesteringen i

utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post med förändringen av det

redovisade värdet för säkringsinstrumenten, som uppkommit till följd av ändrade

valuta kurser. Säkringsförhållandet omfördelas månatligen eller under månaden vid

väsentliga förändringar av nettotillgångarna.

Nedan redovisas information om säkrad post och säkringsinstrument i säkringar av

nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Säkringsinstrument och

säkringseffektivitet

2020 2019

Redovisat

värde,

Skulder

Årets värde-

förändring som

använts för att

värdera

säkrings-

ineffektivitet

Värdeförändring

redovisad i

Övrigt totalre-

sultat före skatt

Säkring av netto-

investeringar i

utlandsverksam-

heter efter skatt

Redovisat

värde,

Skulder

Årets värde-

förändring som

använts för att

värdera

säkrings-

ineffektivitet

Värdeförändring

redovisad i

Övrigt totalre-

sultat före skatt

Säkring av netto-

investeringar i

utlandsverksam-

heter efter skatt

Valutarisk

Emitterade värdepapper i EUR 34189 1425 1425 –2827 32558 –540 –540 –3951

Emitterade värdepapper i USD 6 6 54 –2 –2 –14

Emitterade värdepapper i NOK 979 92 92 158 1029 –58 –58 85

Summa 35168 1523 1523 –2669 33640 –600 –600 –3880

Säkrade poster

2020 2019

Årets värdeförändring som

använts för att värdera

säkringsineffektivitet

Årets värdeförändring som

använts för att värdera

säkringsineffektivitet

Nettoinvesteringar i EUR –1425 540

Nettoinvesteringar i USD –6 2

Nettoinvesteringar i NOK –92 58

Summa –1523 600

135

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Obestämbar period Bestämbar period

2020 Goodwill Varumärke Kundbas

Internt utvecklad

programvara Övrigt Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 15950 160 1911 5288 1422 24731

Nyanskaffningar genom intern utveckling 1309 1309

Nyanskaffningar via separata förvärv 64 64

Avyttringar och utrangeringar –45 –45

Valutakursdifferenser –462 –2 –33 –4 –9 –510

Anskaffningsvärde vid årets utgång 15488 158 1878 6593 1432 25549

Avskrivningar vid årets ingång –1338 –1226 –1007 –3571

Årets avskrivningar –41 –338 –93 –472

Avyttringar och utrangeringar 30 30

Valutakursdifferenser 31 2 8 41

Avskrivningar vid årets utgång –1348 –1562 –1062 –3972

Nedskrivningar vid årets ingång –2241 –66 –237 –712 –40 –3296

Årets nedskrivningar

Valutakursdifferenser 80 80

Nedskrivningar vid årets utgång –2161 –66 –237 –712 –40 –3216

Redovisat värde 13327 92 293 4319 330 18361

Obestämbar period Bestämbar period

2019 Goodwill Varumärke Kundbas

Internt utvecklad

programvara Övrigt Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 15755 161 1896 4306 1638 23756

Nyanskaffningar genom intern utveckling 982 982

Nyanskaffningar via separata förvärv 146 146

Avyttringar och utrangeringar –9 –363 –372

Valutakursdifferenser 204 –1 15 1 219

Anskaffningsvärde vid årets utgång 15950 160 1911 5288 1422 24731

Avskrivningar vid årets ingång –1277 –935 –1244 –3456

Årets avskrivningar –47 –291 –92 –430

Avyttringar och utrangeringar 352 352

Valutakursdifferenser –14 –23 –37

Avskrivningar vid årets utgång –1338 –1226 –1007 –3571

Nedskrivningar vid årets ingång –2206 –237 –699 –40 –3182

Årets nedskrivningar –66 –13 –79

Valutakursdifferenser –35 –35

Nedskrivningar vid årets utgång –2241 –66 –237 –712 –40 –3296

Redovisat värde 13709 94 336 3350 375 17864

K30 Immateriella anläggningstillgångar

För immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara belppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är

mellan 3 och 20 år, förutom för internt utvecklad programvara. Ursprunglig nyttjande period för internt utvecklad programvara är mellan 3 och 10 år. Avskrivningen för

dessa tillgångar påbörjas när tillgången är färdigställd.

136

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Nyttjandevärde

Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga kassa-

genererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på nyttjande-

värdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade framtida kassaflöden nuvärdesbe-

räknas med en diskonteringsfaktor. De framtida uppskattade kassaflödena har baserats

på koncernens upprättade finansiella treårsplaner. De viktigaste antagandena i treårs-

planen är ledningens bedömning avseende nettovinst inklusive kreditförluster, tillväxt i

respektive ekonomi, såväl BNP som branschtillväxt och utveckling av riskvägda till-

gångar. Den ekonomiska planeringen sker ner på lägre nivå än den kassagenererande

enheten. Nödvändiga förutsättningar i planeringen baseras så långt det är möjligt och

lämpligt på extern information. Därefter räknas de framtida kassaflödena fram med

hjälp av långsiktiga antaganden om tillväxt i riskvägda tillgångar samt om nettovinst i

förhållande till riskvägda tillgångar. Till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär

bedöms ett evigt kassaflöde. Användandet av ett evigt kassaflöde motiveras av att

samtliga kassagenererande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka

det inte finns några avsikter att lämna. Med nettokassaflöde avses det belopp som teo-

retisk kan erhållas som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott

med beaktande av att kapitaltäckningsregler eller solvensregler ska uppfyllas. Koncer-

nen anser för närvarande att en primärkapitalrelation om 15 procent (14) är rimlig läg-

sta nivå för den kassagenererande enheten, varför överskott alternativt underskott

beräknat emot denna nivå anses teoretiskt kunna lämnas som utdelning eller behöva

skjutas till som kapitaltillskott och utgör därmed nettokassaflöde. Diskonteringsfaktorn

fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens avkastningskrav, enhetens

utveckling på en aktiemarknad i förhållande till hela aktiemarknaden samt tillgångens

specifika risk. Diskonteringsfaktorn anpassas vid behov till olika perioder. Eventuell

erforderlig anpassning av diskonteringsfaktorn fastställs utifrån i vilken ekonomisk fas

aktuell kassagenererande enhet befinner sig och innebär att varje års ackumulerade

kassaflöde diskonteras med unik diskonteringsfaktor. Antagen tillväxt i riskvägda till-

gångar baseras på förväntad inflation, förväntad real BNP-tillväxt samt eventuell

ytterligare förväntad tillväxt i banksektorn, beroende på i vilken ekonomisk fas sektorn

befinner sig i. I det långsiktiga tillväxtantagandet ingår inte, i enlighet med IAS 36,

någon förväntad ökning i marknadsandelar. Det långsiktiga tillväxtantagandet har

baserats på externa bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning av till-

växt inom banksektorn i förhållande till BNP-tillväxt och inflation. Förväntad netto-

vinst i förhållande till riskvägda tillgångar har härletts baserat på historisk erfarenhet

och anpassas också utifrån den ekonomiska fas den kassagenererande enheten befin-

ner sig. Anpassning sker även utifrån hur den kassagenererande enhetens samman-

sättning av balansräkning förväntas förändras. Parametrarna härleds i möjligaste mån

från externa källor. De viktigaste antagandena samt dess känslighet beskrivs i tabellen

på nästa sida.

Redovisat värde

Specifikation av immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Anskaffningsår 2020 2019 1/1/2019

Goodwill

Swedbank Robur AB 1995 328 328 328

Föreningsbanken AB 1997 1342 1342 1342

Swedbank Försäkring AB 1998 651 651 651

Kontoret i Bergsjö 1998 13 13 13

Ölands Bank AB 1998 0 0 9

FSB Bolåndirekt Bank AB 2002 159 159 159

Söderhamns Sparbank AB 2007 24 24 24

PayEx AB 2017 429 429 429

Sverige 2946 2946 2955

varav bankverksamhet 1538 1538 1547

varav övrigt 1408 1408 1408

Swedbank AS 1999 1218 1263 1243

Swedbank AS 2000 12 13 12

Swedbank AS 2001 143 149 146

Swedbank AS 2005 8827 9157 9012

Baltikum 10200 10582 10413

varav allokerat till:

bankverksamhet i Estland 4269 4429 4358

bankverksamhet i Lettland 2198 2280 2244

bankverksamhet i Litauen 3733 3873 3811

First Securities ASA 2005 181 181 181

Norge 181 181 181

Summa 13327 13709 13549

137

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Känslighetsanalys

Vid en rimlig förändring av ett av ovanstående antaganden så skulle det inte upp-

komma något nedskrivningsbehov för någon kassagenererande enhet. För de kassa-

genererande enheter finns det även utrymme kvar om en rimlig förändring av båda

antagandena som åskådliggjorts i tabellen inträffar samtidigt, det vill säga både en

ökning av diskonteringsfaktorn, +1 procentenhet, och en sänkning av tillväxtantagan-

det, –1 procentenhet. Det är koncernens bedömning att det även finns utrymme för en

rimlig förändring av antagen nettovinstmarginal för dessa enheter utan att det upp-

kommer något nedskrivningsbehov.

Bankverksamhet i baltiska länder

Redovisad goodwill uppgick sammantaget till 10 200 mkr (10 582). Prövning för ned-

skrivning av goodwillvärdet sker separat för varje land. I nedskrivningsprövningen för

2020 har i princip samma antaganden använts som vid föregående årsskifte. Den

finansiella treårsplanen har uppdaterats, vilket inneburit att initiala tillväxtantaganden

efter planeringsperioden reducerats. Diskonteringsfaktorn har uppdaterats med nya

landspecifika riskpremier. Något nedskrivningsbehov förelåg inte per balansdagen. De

finansiella treårsplanerna har uppdaterats utifrån respektive lands förutsättningar. Ini-

tial antagen tillväxt efter upprättade finansiella treårsplaner baseras på företagsled-

ningens bästa bedömning av inflation, real BNP-tillväxt samt tillväxt i banksektorn för

aktuell marknad. Bedömningarna har gjorts med utgångspunkt från externa källor. Där-

efter antas i princip en linjär reduktion av årlig tillväxt under perioden mellan år 2021

till år 2049 från 7 procent ner till 3 procent, som anses vara långsiktigt hållbar tillväxt

för en mogen marknad. Initial diskonteringsfaktor för motsvarande period inkluderar

landspecifik riskpremie som därefter konvergerar linjärt emot 5 procent som anses vara

relevant för en mogen marknad. Riskpremierna härleds från externa källor. Diskonte-

ringsräntan före skatt för perioden 2021–2023 uppgick till cirka 12 procent (13).

Övriga kassagenererande enheter, exklusive bankverksamheter

Övrig redovisad goodwill uppgick sammantaget till 1 589 mkr (1 589). Något nedskriv-

ningsbehov förelåg inte på balansdagen. Genomsnittlig årlig tillväxt för övriga kassa-

genererande enheter har antagits vara 3 procent (3) och lägsta diskonteringsfaktor har

fastställts till 5 procent (6), eller 7 procent (7) före skatt.

Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt %

2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Kassagenererande enhet 2021–2023 2020–2022 2024–2048 2023–2048 2024–2048 2023–2048 2049– 2049–

Bankverksamhet

Estland 1,6 2,9 3,1–2,8 4,3–3,0 3,0 3,3 3,0 3,0

Lettland 7,0 2,8 3,5–2,2 3,5–3,0 2,9 3,2 3,0 3,0

Litauen 6,4 5,6 4,0–2,6 4,5–3,0 3,6 3,7 3,0 3,0

Sverige 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0

Årlig genomsnittlig

diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor %

Årlig genomsnittlig

diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor %

2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Kassagenererande enhet 2021–2023 2020–2022 2024–2048 2023–2048 2024–2048 2023–2048 2049– 2049–

Bankverksamhet

Estland 9,4 9,9 9,4–9,0 9,9–9,0 9,2 9,3 9,0 9,0

Lettland 9,9 10,4 9,9–9,0 10,4–9,0 9,5 9,6 9,0 9,0

Litauen 9,9 10,4 9,9–9,0 10,4–9,0 9,5 9,6 9,0 9,0

Sverige 5,3 5,8 5,3 5,8 5,3 5,8 5,3 5,8

Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde

Nettotillgång inklusive goodwill,

redovisat värde, mkr

Nyttjandevärde,

mkr

Sänkning av antagande om tillväxt

med 1 procentenhet

Höjning av diskonteringsfaktor

med 1 procentenhet

Kassagenererande enhet

2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Bankverksamhet

Estland

21739 22794 31732 36656 –1210 –1971 –2645 –2992

Lettland 11018 10799 12487 12253 –464 –267 –928 –709

Litauen 13405 12892 16138 16812 –729 –716 –1467 –1466

Sverige

68626 66025 93376 76843 –7299 –1357 –14229 –7758

1) Den kassagenererande enheten är en del av segmentet Svensk bankverksamhet.

138

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan tre och tio år. Restvärdena bedöms

vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultat-

räkningen under nyttjandeperioden. Någon förändring av nyttjandeperioderna har inte

skett under 2020. Någon indikation för nedskrivningsbehov per balansdagen fanns

inte för materiella anläggningstillgångar. Rörelsefastigheters enskilda byggnads-

komponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 12 och 25 år. Restvärdet bedöms

vara noll.

Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjande-

perioden. Mark bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

Nyttjandeperioden för nyttjanderätterna bedöms vara densamma som leasingperio-

derna, vilka uppgick till mellan 1 och 13 år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas

linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Information om korresponderande

leasingskuld redovisas i not K41 Övriga skulder och avsättningar.

K31 Materiella tillgångar

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

2020

Fastigheter värderade

som varulager Inventarier Rörelsefastigheter

Nyttjanderätter

för hyrda lokaler Övrigt Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 116 3002 1419 4316 106 8959

Nyanskaffningar 38 332 8 325 177 880

Försäljningar, avyttringar och utrangeringar –70 –334 –35 –157 –5 –601

Bedömningar och modifieringar 358 –18 340

Valutakursdifferenser –5 –25 –47 –22 –99

Anskaffningsvärde vid årets utgång 79 2975 1345 4820 260 9479

Avskrivningar vid årets ingång –2147 –496 –653 –45 –3341

Årets avskrivningar –322 –38 –690 –58 –1108

Försäljningar, avyttringar och utrangeringar 242 29 102 1 374

Valutakursdifferenser 14 18 10 42

Avskrivningar vid årets utgång –2213 –487 –1231 –102 –4033

Nedskrivningar vid årets ingång –43 –3 –46

Årets nedskrivningar –2 –2

Försäljningar, avyttringar och utrangeringar 16 5 21

Valutakursdifferenser 2 2

Nedskrivningar vid årets utgång –25 0 –25

Redovisat värde 54 762 858 3589 158 5421

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

2019

Fastigheter värderade

som varulager Inventarier Rörelsefastigheter

Nyttjanderätter

för hyrda lokaler Övrigt Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 181 3203 1439 4077 174 9074

Nyanskaffningar 2 311 15 128 53 509

Försäljningar, avyttringar och utrangeringar –70 –524 –37 –16 –133 –780

Bedömningar och modifieringar 120 12 132

Valutakursdifferenser 3 12 2 7 24

Anskaffningsvärde vid årets utgång 116 3002 1419 4316 106 8959

Avskrivningar vid årets ingång –2319 –483 –2802

Årets avskrivningar –324 –40 –663 –94 –1121

Försäljningar, avyttringar och utrangeringar 503 25 10 49 587

Valutakursdifferenser –7 2 –5

Avskrivningar vid årets utgång –2147 –496 –653 –45 –3341

Nedskrivningar vid årets ingång –55 –55

Årets nedskrivningar –2 –6 –8

Försäljningar, avyttringar och utrangeringar 16 16

Valutakursdifferenser –2 3 1

Nedskrivningar vid årets utgång –43 0 –3 –46

Redovisat värde 73 855 920 3663 61 5572

139

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

K32 Övriga tillgångar

K34 Skulder till kreditinstitut

K35 In- och upplåning från allmänheten

K38 Korta positioner värdepapper

K37 Emitterade värdepapper

K36 Finansiella skulder där kunden

bär placeringsrisken

K33 Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

2020 2019 1/1/2019

Fondlikvidfordringar 8760 6580 8466

Övriga finansiella tillgångar 7691 2224 5423

Summa finansiella tillgångar 16451 8804 13889

Övertagen egendom för skyddande

av fordran 32 55 81

Summa

16483 8859 13970

2020 2019 1/1/2019

Fondförsäkringssparande 234395 206981 161300

Livförsäkringssparande 18834 18811 17362

Summa 253229 225792 178662

2020 2019 1/1/2019

Certifikat 127209 128772 131434

Säkerställda obligationer 471491 589627 497936

Seniora icke säkerställda obligationer 128437 128445 164243

Strukturerade privatobligationer 5677 8910 10747

Summa 732814 855754 804360

2020 2019 1/1/2019

Aktier 561 247 358

Räntebärande värdepapper 22739 34097 37975

Summa 23300 34345 38333

varav egna emitterade aktier 155 24 257

2020 2019 1/1/2019

Förutbetalda kostnader 1369 2457 1310

Ännu ej fakturerade fordringar 548 568 399

Summa 1917 3025 1709

2020 2019 1/1/2019

Sveriges riksbank 49941 7

Svenska banker 32180 21573 20944

Svenska kreditinstitut 6938 4892 4256

Utländska centralbanker 29774 6306 13884

Utländska banker 27930 36305 17460

Utländska kreditinstitut 257 606 401

Svenska banker, återköpsavtal 3 4

Svenska kreditinstitut, återköpsavtal 1416

Utländska banker, återköpsavtal 1874 266

Summa 150313 69686 57218

2020 2019 1/1/2019

Svensk allmänhet 831048 698948 685044

Utländsk allmänhet 300299 254718 234726

Summa inlåning från allmänheten exkl

återköpsavtal och Riksgälden 1131347 953666 919770

Återköpsavtal 16824 18 641

Återköpsavtal, Riksgälden 0 1

Riksgälden 69 328 339

Summa 1148240 954013 920750

140

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i balansräkningen som en avsättning och i

resultaträkningen som pensionskostnad inom personalkostnader. Omvärderingar av

förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i övrigt totalresultat. Avsättningen i

balansräkningen är ett netto av skulder för pensionsförpliktelser och det verkliga vär-

det för de tillgångar som avsatts för ändamålet att trygga pensionsförpliktelserna, så

kallade förvaltningstillgångar. Koncernen beräknar avsättning och kostnad för för-

månsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt utifrån egna antagan-

den om framtida utveckling. Pensionsförpliktelserna liksom tjänstgöringskostnad och

räntekostnad för pensionsförpliktelserna inkluderar löneskatt. Löneskatten är beräknad

enligt en aktuariell metod.

Näst intill samtliga anställda som har anställts före 2013 i den svenska delen av kon-

cernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP 2 (Bankernas

tjänstepension), en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Den förmånsbe-

stämda pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en livslång pension mot-

svarande en viss procentuell andel av slutlönen och omfattar i huvudsak ålderspension,

sjukpension och efterlevandepension. Ersättningsnivåerna är olika för löner inom olika

inkomstbasbelopp. För löner över 30 inkomstbasbelopp utgår ingen pension enligt BTP

2. Koncernens avsättning och pensionskostnad påverkas därför av anställdas förvän-

tade livslängd, förväntade slutlön samt av förväntat inkomstbasbelopp.

Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som från 2001

inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. Under 2012 omförhandlades dåvarande

BTP till att i sin helhet bli en avgiftsbestämd pensionsplan, BTP 1, för alla nyanställda

från och med 2013. Den förmånsbestämda pensionsplanen omfattar därför bara per-

soner som anställts före 2013 och är därmed under avveckling. Den förmånsbestämda

delen av pensionsplanen BTP 2 tryggas genom köp av tjänstepensionsförsäkringar i

försäkringsföretaget SPK (SPK Pension Tjänstepensionsförening). SPK administrerar

pensioner och förvaltar tillgångar för pensionsändamålen både för Swedbank och

andra arbetsgivare. Koncernen behöver därför fastställa sin andel av förvaltningstill-

gångarna som finns hos SPK. Andelen uppgick till 74 procent. Fördelningen sker genom

att använda den fördelningsnyckel SPK sannolikt skulle ha använt per balansdagen för

att fördela tillgångarna om planen omgående avvecklats alternativt om det förelegat

en situation där det erfordrats en extra inbetalning från arbetsgivarna till följd av otill-

räckliga tillgångar. Arbetsgivarna har ett ansvar att säkerställa att SPK har tillräckligt

med tillgångar för att fullgöra pensionsplanens förpliktelser mätt utifrån den lagstift-

ningen som reglerar SPK. Något sådant underskott finns inte. SPK:s förvaltning av till-

gångarna sker främst utifrån det regelverk som SPK följer. Koncernens tillgång eller

avsättning och övrigt totalresultat påverkas därför av SPK:s förvaltningsresultat.

Under 2017 förvärvades PayEx. Dess svenska del utfäster förmånsbestämd pension

i enlighet med den så kallade ITP planen (Industrins och handelns tilläggspension).

Förmånerna motsvarar huvudsakligen förmånerna i BTP 2. Avsättningen i balans-

räkningen uppgick vid årsskiftet till 235 mkr (308). Pensionsförpliktelserna tryggas i

egen balansräkning i enlighet med tryggandelagen. Under 2020 bytte cirka 180 st

anställda som omfattades av den förmånsbestämda pensionsplanen ITP till den

avgiftsbestämda planen inom BTP avseende framtida intjäning. Bytet innebar en

regleringsvinst om 4 mkr.

För personer som har varit i ledande ställning finns kompletterande individuella

förmånsbestämda pensionslöften. Dessa tryggas genom avsättningar till pensions-

stiftelser, vilka sker i enlighet med tryggandelagen.

K39 Pensioner

Förvaltningstillgångarnas

verkliga värden 2020

varav noterat

pris på aktiv

marknad 2019

varav noterat

pris på aktiv

marknad

Likvida medel 461 405

Skuldinstrument, Svenska

staten och kommuner 390 390 403 403

Derivat 59 28

Investeringsfonder, räntor 10923 10923 11071 11071

Investeringsfonder, aktier 7374 7374 5072 5072

Investeringsfonder, övrigt 4187 2006 3846 3706

Summa 23394 20693 20826 20252

Belopp redovisade i balansräkningen för förmåns-

bestämda pensionsförpliktelser 2020 2019 1/1/2019

Fonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 26824 29316 24272

Ofonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 235 308 214

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –23394 –20826 –19507

Avsättningar för pensioner 3665 8798 4979

Förändringar av pensionsförpliktelser,

inklusive löneskatt 2020 2019

Ingående förpliktelser 29624 24486

Tjänstgöringskostnad och löneskatt 817 706

Räntekostnad på pensionsförpliktelser 425 580

Pensionsutbetalningar –801 –787

Löneskatteutbetalningar –169 –158

Omvärdering –2792 4929

Rörelseavyttring –133

Regleringar –45

Utgående förpliktelser 27059 29624

2020 2019 2020

Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt Antal

Aktiva 10688 12490 4432

Vilande 5750 7163 10678

Pensionärer 10621 9971 12962

Summa 27059 29624 28072

Intjänade 23596 25502

Ej intjänade 3463 4122

Summa 27059 29624

varav belopp som är hänförliga till framtida

löneökningar 3008 4203

Förändringar av förvaltningstillgångar 2020 2019

Ingående verkligt värde

20826 19508

Ränteintäkt på förvaltningstillgångar 303 470

Pensionspremier och avsättningar till stiftelser 691 639

Pensionsutbetalningar –800 –787

Omvärdering 2374 1063

Rörelseavyttring –68

Utgående verkligt värde 23394 20826

141

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

När resultatet för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs att

både finansiella och demografiska antaganden görs för framtida utveckling av faktorer

som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetalningarna. Diskonteringsräntan

är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida utbetalningar. Rän-

tan fastställs utifrån en marknadsräntan för förstklassiga företagsobligationer som

handlas på en fungerande marknad med återstående löptid och valuta som motsvarar

pensionsförpliktelsernas egenskaper. Koncernen anser att svenska obligationer som

har hypotekslån som säkerheter utgör sådana obligationer varför diskonteringsräntan

baseras på prisnoteringar för dessa. Egna emissioner exkluderas. De avlästa prisnote-

ringarna justeras till relevant återstående löptid med hjälp av priser för ränteswappar.

Den vägda genomsnittliga löptiden för den förmånsbestämda förpliktelsen uppgick till

knappa 21 år (21). En sänkning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle

medföra en ökning av pensionsavsättningen med cirka 1 301 mkr (1 511) och en

ökning av pensionskostnaden med 46 mkr (48). Framtida årliga löneökningar speglar

förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av både avtalsenliga

löneökningar och löneglidning. I och med att den förmånsbestämda pensionsplanen

inte längre omfattar nyanställda utan enbart de som anställts före 2013 används ett

åldersbaserat löneökningsantagande. Det innebär att ett unikt löneökningsantagande

sätts för varje åldersgrupp av anställda. Inflationsantagandet fastställs utifrån note-

rade priser för nominella respektive reala statsobligationer. För längre löptider, där

noterade priser saknas, antas inflationsantagandet gradvis anpassas till Riksbankens

mål om 2,00 procentenheter. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån inkomst-

basbeloppet. Därför måste den framtida förändringen av inkomstbasbeloppet bedö-

mas. Antagandet baseras på historiskt utfall. Även årlig pensionsuppräkning måste

bedömas då uppräkning historiskt sett alltid har skett. Pensionsuppräkningen antas

motsvara inflationsantagandet. BTP 2 innehåller en möjlighet för anställda födda 1966

och tidigare att fritt välja en något tidigare pensionsålder än normalt i utbyte mot en

något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri valmöjlighet för dessa anställda

görs ett antagande för ett sådant framtida utfall. Förtida pensioneringar som är ett

gemensamt beslut mellan arbetsgivare och anställd bedöms inte bland de aktuariella

antagandena utan kostnadsförs när de inträffar. Antagandet om förmånstagarnas

återstående livslängd uppdateras årligen.

Odiskonterade kassaflöden

Löptidsöversikt 2020 < 1 år 1–5 år 5–10 år > 10 år

Utan löptid/dis-

konteringseffekt Totalt

Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt

851 3410 4421 27268 –8892 27059

Förvaltningstillgångar

633 153 65 22543 23394

Förväntade pensionspremier och avsättningar till stiftelser

742

Odiskonterade kassaflöden

Löptidsöversikt 2019 < 1 år 1–5 år 5–10 år > 10 år

Utan löptid/dis-

konteringseffekt Totalt

Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt 862 3397 4454 31809 –10898 29624

Förvaltningstillgångar

580 150 79 –1 20017 20826

Förväntade pensionspremier och avsättningar till stiftelser 949

Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen 2020 2019

Tjänstgöringskostnad och löneskatt 817 706

Räntekostnad på pensionsförpliktelser 425 580

Ränteintäkt på förvaltningstillgångar –303 –470

Regleringar –4

Pensionskostnad förmånsbestämda planer 936 816

Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner

och löneskatt 644 487

Summa 1579 1303

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner redovisad i

övrigt totalresultat

2020 2019

Erfarenhetsmässiga aktuariella vinster och förluster 165 380

Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade

finansiella antaganden 2627 –5309

Skillnad mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt

på förvaltningstillgångar 2374 1063

Summa 5166 –3866

Aktuariella antaganden, procent 2020 2019

Finansiella

Diskonteringsränta 1 januari 1,46 2,42

Diskonteringsränta 31 december 1,41 1,46

Framtida årliga löneökningar 1 januari 3,76 3,55

Framtida årliga löneökningar 31 december 3,01 3,76

Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 1 januari 1,98 1,92

Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 31 december 1,51 1,98

Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 1 januari 3,73 3,66

Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 31 december 3,17 3,73

Demografiska

Berättigade anställdas val att utnyttja option till tidigare

pensionsavgång 50,00 50,00

Framtida årlig personalomsättning 3,50 3,50

Förväntad återstående livslängd för 65-årig man, år 22 22

Förväntad återstående livslängd för 65-årig kvinna, år 24 24

Känslighetsanalys, pensionsförpliktelser 2020 2019

Finansiella

Förändring av diskonteringsränta –25 bps 1301 1511

Förändring av löneökningsantagande +25 bps 564 650

Förändring av pensionsuppräkningar/inflation +25 bps 1196 1504

Förändring av inkomstbasbelopp –25 bps

250 285

Demografiska

Samtliga berättigade anställda utnyttjar option till tidi-

gare pensionsavgång maximalt 723 783

Förändring av personalomsättning –25 bps 57 76

Förväntad återstående livslängd för nu 65-årig man och

kvinna +2 år 2091 2434

142

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Avsättningar för försäkringsavtal

Koncernen gör avsättningar för de försäkringsavtal eller delar av avtal där betydande

försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. Försäkringsrisk är

annan risk än finansiell risk och innebär att koncernen kompenserar försäkringstagaren

om en angiven oviss framtida händelse har negativ inverkan på försäkringstagaren.

Koncernen kompenseras genom erhållna premier från försäkringstagarna. Avsätt-

ningar görs för fastställda skador och motsvarar beloppet som ska betalas ut. Avsätt-

ningar görs även för inträffade skadefall som ännu inte rapporterats. Till grund för

avsättningens storlek görs en statistisk bedömning av förväntat skadeutfall baserat på

tidigare års erfarenheter för respektive typ av försäkringsavtal. Antaganden görs om

räntenivå, sjuklighet, dödlighet och omkostnader.

Livförsäkring Skadeförsäkring Totalt

2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019

Ingående balans

1416 1469 1491 478 428 343 1894 1897 1834

Avsättningar 701 611 645 625 648 600 1326 1259 1245

Utbetalningar –684 –677 –703 –633 –604 –530 –1317 –1281 –1233

Valutakursdifferenser –27 13 36 –17 6 15 –44 19 51

Utgående balans 1406 1416 1469 453 478 428 1859 1894 1897

K40 Försäkringsavsättningar

K41 Övriga skulder och avsättningar

2020 2019 1/1/2019

Fondlikvidskulder 5047 2328 5889

Leasingskulder 3611 3659 4147

Övriga finansiella skulder 21072 22128 23687

Reserveringar för garantier och låne-

löften 806 582 407

Summa finansiella skulder 30536 28697 34130

Omstruktureringsreserv 5 26

Övriga avsättningar 69 86 52

Summa 30610 28807 34182

Redovisade leasingskulder återspeglar nuvärdet av framtida kassaflöden i leasingavtal

där koncernen är leasetagare. Leasingskuldernas framtida kassaflöden löptidsfördelas i

not K3.2.6. I not K3.2.8 redovisas förändringen av leasingskulderna. Information om

korresponderande nyttjanderätter redovisas i not K31 Materiella tillgångar.

Framtida kassaflöden relaterat till möjliga förlängningar och uppsägningar av lea-

singavtal som inte återspeglas i värderingen av leasingskuldenerna uppgick till 3 665

mkr (3 020). Framtida kassaflöden för leasingavtal som ännu inte har påbörjats men

som koncernen är förpliktad till uppgick till 1 071 mkr (1 047). Kostnader avseende

korttidsleasingavtal, leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt

värde samt variabla leasingavgifter redovisas i not K14 Övriga allmänna administra-

tionskostnader.

K42 Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

2020 2019 1/1/2019

Upplupna kostnader 2842 3742 2649

Avtalsskulder 1196 641 736

Summa 4038 4383 3385

143

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

K43 Efterställda skulder

2020 2019 1/1/2019

Förlagslån 14900 15453 23015

Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 8534 16481 11169

Summa 23434 31934 34184

K44 Eget kapital

2020 2019 1/1/2019

Bundet eget kapital

Aktiekapital, stamaktier 24904 24904 24904

Reservfond 9627 9665 9563

Övriga fonder

25903 25224 23867

Summa 60434 59793 58334

Fritt eget kapital

Valutaomräkning av utlandsverksamheter 1686 2399 2064

Kassaflödessäkringar 1 8 4

Valutabasisspreadar –62 –33 –19

Egen kreditrisk –18 –5 –18

Överkursfond 13206 13206 13206

Balanserad vinst 79921 63240 63825

Summa 94734 78815 79062

Minoritetskapital 25 25 213

Summa eget kapital 155193 138633 137609

1) Varav fond för utvecklingsavgifter 3 430 mkr (2 660).

Årets förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFRS framgår av rapporten

Förändringar i eget kapital. Stamaktier berättigar till vardera en röst och vinstutdelning.

Egna innehav ger inte rätt till vinstutdelning.

Stamaktier

Antal 2020 2019 1/1/2019

Beslutade, emitterade och fullt

betalda 1132005722 1132005722 1132005722

Egna aktier –12013947 –13701333 –15331361

Utestående 1119991775 1118304389 1116674361

Ingående balans 1118304389 1116674361 1113629621

Överlåtna aktier till anställda

avseende aktierelaterad

ersättning 1687386 1630028 3044740

Utgående balans 1119991775 1118304389 1116674361

Kvotvärde per aktie är 22 kronor.

Eviga förlagslån, godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott

Emissionsår Löptid

Första möjliga

datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat belopp Kupongränta, %

2016 Evigt 17 mar 2022

USD 500 4236 6,00%

2019 Evigt 17 sep 2024

USD 500 4298 5,63%

Summa 8534

Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125% eller om den konsoliderade situationens primärkapitalrelation

understiger 8,0 procent.

1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 15,70 USD omräknat till svenska kronor.

2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 8,75 USD omräknat till svenska kronor.

144

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

K45 Värderingskategorier för finansiella instrument

Finansiella tillgångar

2020

Verkligt värde via resultaträkningen

Säkrings-

instrument

Upplupet

anskaffnings-

värde

Obligatorisk

Redovisat värde mkr

Innehas för

handel

Andra affärs-

modeller Summa Summa

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 293811 293811

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 15201 7067 22268 114923 137191

Utlåning till kreditinstitut 1582 1582 46372 47954

Utlåning till allmänheten

39948 101 40049 1640938 1680987

Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring 1774 1774

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 34371 25569 59940 35 59975

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken

252411 252411 252411

Aktier och andelar 15948 1267 17215 17215

Derivat 38583 38583 13594 52177

Övriga finansiella tillgångar (K32) 16451 16451

Summa 145633 286415 432048 13594 2114304 2559946

Finansiella skulder

Verkligt värde via resultaträkningen

Säkrings-

instrument

Upplupet

anskaffnings-

värde

Redovisat värde mkr

Innehas för

handel Identifierade Summa Summa

Skulder till kreditinstitut

3294 3294 147019 150313

In- och upplåning från allmänheten 16824 16824 1131416 1148240

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 253229 253229 253229

Emitterade värdepapper

5677 1090 6767 726 047 732814

Korta positioner värdepapper 23300 23300 23300

Derivat 51675 51675 2705 54380

Seniora icke-prioriterade skulder 10359 10359

Efterställda skulder 23434 23434

Övriga finansiella skulder (K41) 30536 30536

Summa 100770 254319 355089 2 705 2 068 811 2426605

1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster.

2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen uppgick till 1 027 mkr.

145

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Finansiella tillgångar

2019

Verkligt värde via resultaträkningen

Säkrings-

instrument

Upplupet

anskaffnings-

värde

Obligatorisk

Redovisat värde mkr

Innehas för

handel

Andra affärs-

modeller Summa Summa

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 195286 195286

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 9465 7055 16520 120574 137094

Utlåning till kreditinstitut 9 9 45443 45452

Utlåning till allmänheten

46667 154 46821 1605475 1652296

Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring 271 271

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 34006 23323 57329 38 57367

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 224893 224893 224893

Aktier och andelar 4041 2527 6568 6568

Derivat 30519 30519 13905 44424

Övriga finansiella tillgångar (K32) 8804 8804

Summa 124707 257952 382659 13905 1975891 2372455

Finansiella skulder

Verkligt värde via resultaträkningen

Säkrings-

instrument

Upplupet

anskaffnings-

värde

Redovisat värde mkr

Innehas för

handel Identifierade Summa Summa

Skulder till kreditinstitut 4 4 69682 69686

In- och upplåning från allmänheten 18 18 953995 954013

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 225792 225792 225792

Emitterade värdepapper

8909 1876 10785 844969 855754

Korta positioner värdepapper 34345 34345 34345

Derivat 39078 39078 1899 40977

Seniora icke-prioriterade skulder 10805 10805

Efterställda skulder 31934 31934

Övriga finansiella skulder (K41) 28697 28697

Summa 82354 227668 310022 1899 1940082 2252003

1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster.

2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen uppgick till 1 676 mkr.

146

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument

Nedan redogörs för en jämförelse mellan redovisat och verkligt värde för koncernens

finansiella tillgångar och finansiella skulder.

Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument

När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika

metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen samt

aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara antingen en reglerad eller till-

förlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbun-

denhet. Det görs löpande en bedömning av aktiviteten genom att analysera faktorer

såsom skillnader i köp- och säljkurser.

Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer:

• Nivå 1: Ojusterat noterat pris på en aktiv marknad

• Nivå 2: Justerat noterat pris eller värderingsmodell med värderingsparametrar här-

ledda från en aktiv marknad

• Nivå 3: Värderingsmodell där de betydande värderingsparametrarna är icke observer-

bara och därav baseras på interna antaganden

När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har marknadsris-

ker som motverkar varandra används genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när

verkliga värden fastställs. Där verkligt värde härrör från en modelleringsteknik utförs

värderingen med mittpris. För eventuella öppna nettopositioner utförs en köp/sälj jus-

tering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs.

I de fall det saknas en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av etablerade

värderingsmetoder och modeller. I dessa fall kan antaganden som inte direkt kan härle-

das till en marknad tillämpas, dessa antaganden baseras på erfarenhet och kunskap

kring värdering på de finansiella marknaderna. Målet är dock att alltid maximera

användningen av data från en aktiv marknad. Samtliga värderingsmetoder och model-

ler valideras kontinuerligt av den oberoende riskkontrollenheten. I de fall som det anses

nödvändigt görs relevanta justeringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade verk-

ligt värde justeringar. Detta görs för att på ett korrekt sätt återspegla de parametrar

som finns i de finansiella instrumenten och som ska återspeglas i dess värdering. Exem-

pelvis för OTC-derivat, där motpartsrisken inte regleras med kontantsäkerheter, sker

verkligt värde justering utifrån den aktuella motpartsrisken (CVA och DVA). CVA och

DVA beräknas utifrån simulerade exponeringar som kalibrerats med marknadsimplicita

parametrar.

Koncernen har en fortlöpande process där finansiella instrument som indikerar hög

nivå av egna uppskattningar eller låg nivå av observerbar marknadsdata fångas upp. I

processen bestäms på vilket sätt beräkningen ska ske utifrån hur de interna antagan-

dena förväntas påverka värderingen. I de fall de interna antagandena har en betydande

påverkan på det verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet i nivå 3. Pro-

cessen inkluderar även en analys och bedömning, utifrån kvalitén på värderingsdata,

samt om någon typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivåerna.

Överföringar mellan värderingsnivåerna rapporteras som om de skett i slutet av

varje kvartal. Under åren 2020 och 2019 har det inte förekommit några överföringar

av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2.

För ut- och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde,

anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde.

K46 Verkligt värde för finansiella instrument

2020 2019 1/1/2019

Verkligt

värde

Redovisat

värde Skillnad

Verkligt

värde

Redovisat

värde Skillnad

Verkligt

värde

Redovisat

värde Skillnad

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 293811 293811 195286 195286 163161 163161

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 137206 137191 15 137119 137094 25 99743 99579 164

varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 114938 114923 15 120599 120574 25 80468 80304 164

varav redovisade till verkligt värde via

resultaträkningen 22268 22268 16520 16520 19275 19275

Utlåning till kreditinstitut 47954 47954 45452 45452 36268 36268

varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 46372 46372 45443 45443 36176 36176

varav redovisade till verkligt värde via

resultaträkningen 1582 1582 9 9 92 92

Utlåning till allmänheten 1684884 1680987 3897 1660659 1652296 8363 1629641 1627368 2273

varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 1644835 1640938 3897 1613838 1605475 8363 1589761 1587488 2273

varav redovisade till verkligt värde via

resultaträkningen 40049 40049 46821 46821 39880 39880

Värdeförändring på räntesäkrad post i

portföljsäkring 1774 1774 271 271 766 766

Obligationer och räntebärande värdepapper 59976 59975 1 57369 57367 2 53316 53312 4

varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 37 36 1 40 38 2 2215 2211 4

varav redovisade till verkligt värde via

resultaträkningen 59940 59940 57329 57329 51101 51101

Finanisella tillgångar där kunder bär

placeringsrisken 252411 252411 224893 224893 177868 177868

Aktier och andelar 17215 17215 6568 6568 4921 4921

varav redovisade till verkligt värde via

resultaträkningen 17215 17215 6568 6568 4921 4921

Derivat 52177 52177 44424 44424 39665 39665

Övriga finansiella tillgångar (K32) 16451 16451 8804 8804 13889 13889

Summa 2563859 2559946 3913 2380845 2372455 8390 2219238 2216797 2441

Aktier och andelar i intresseföretag 7287 6679 6088

Icke finansiella tillgångar 27409 29094 23207

Summa 2594642 2408228 2246092

147

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

2020 2019 1/1/2019

Verkligt

värde

Redovisat

värde Skillnad

Verkligt

värde

Redovisat

värde Skillnad

Verkligt

värde

Redovisat

värde Skillnad

Skulder

Finansiella skulder

Skulder till kreditinstitut 150313 150313 0 69569 69686 –117 58595 57218 1377

varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 147019 147019 0 69565 69682 –117 58329 56952 1377

varav redovisade till verkligt värde via

resultaträkningen 3294 3294 4 4 266 266

In- och upplåning från allmänheten 1148231 1148240 –9 953996 954013 –17 920745 920750 –5

varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 1131407 1131416 –9 953978 953995 –17 920107 920112 –5

varav redovisade till verkligt värde via

resultaträkningen 16824 16824 18 18 638 638

Emitterade värdepapper 738196 732814 5382 861883 855754 6129 810617 804360 6257

varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 731430 726047 5382 851098 844969 6129 795867 789610 6257

varav redovisade till verkligt värde via

resultaträkningen 6767 6767 10785 10785 14750 14750

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 253229 253229 225792 225792 178662 178662

Seniora icke-prioriterade skulder 10545 10359 186 10299 10805 –506

varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 10545 10359 186 10299 10805 –506

Efterställda skulder 23688 23434 254 31730 31934 –204 34366 34184 182

varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 23688 23434 254 31730 31934 –204 34366 34184 182

Derivat 54380 54380 40977 40977 31316 31316

Korta positioner värdepapper 23300 23300 34345 34345 38333 38333

varav redovisade till verkligt värde via

resultaträkningen 23300 23300 34345 34345 38333 38333

Övriga finansiella skulder (K41) 30536 30536 28697 28697 29576 29576

Summa 2432418 2426605 5813 2257288 2252003 5285 2102209 2094399 7810

Icke finansiella skulder 12844 17592 14084

Summa 2439449 2269595 2108483

Finansiella instrument redovisade till verkligt värde

Efterföljande tabeller redovisar verkligt värde fördelat på de tre olika värderingsnivå-

erna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.

Nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar,

certifikat, egna emitterade värdepapper och standardiserade derivat där det noterade

priset på en aktiv marknad använts vid värderingen.

Nivå 2 innehåller i huvudsak OTC derivat, mindre likvida obligationer, egna emitte-

rade värdepapper, inlåning och investeringsavtal i försäkringsverksamheten. Aktiederi-

vat samt alla finansiella instrument som innehåller optionalitet värderas genom att

använda optionsmodeller kalibrerade med parametrar som har observerats på markna-

den. Övriga ränte-, valuta - och kreditderivat samt räntebärande finansiella instrument

värderas genom att diskontera kassaflöden med hjälp av marknadsbaserade kurvor.

Verkligt värde på investeringsavtal i försäkringsverksamheten bestäms av det verkliga

värdet på de underliggande tillgångarna (det vill säga det belopp som ska betalas vid

flytt av investeringsavtalet.

Nivå 3 innehåller i huvudsak onoterade aktier, där priset icke är observerbart och

känsligheten i värderingen mot den icke observerbara parametern är linjär. För att esti-

mera det icke observerbara priset används olika metoder beroende på typ av tillgänglig

data. Den primära metoden är baserad på genomförda transaktioner eller priser för lik-

nande noterade aktier. Övrig input till dessa metoder är framförallt tillgängliga priser,

proxy priser, marknadsindikatorer samt företagsinformation. De onoterade aktierna i

nivå 3 avser strategiska aktieinnehav. Aktier i Visa Inc. C är föremål för försäljnings-

restriktioner under en period på upp till 8 år och kan också under vissa förutsättningar

behöva återlämnas. Då likvida noteringar saknas för dessa aktier har dess aktiepris

fastställts med betydande inslag av Swedbanks egna interna antaganden.

Under september konverterade Visa Inc. hälften av de utestående Visa Inc. C aktierna

till noterade Visa Inc. A aktier. Redovisat värde för aktier i Visa Inc. C uppgick per års-

skiftet till 602 mkr (1 288).

Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella instru-

ment i nivå 3 anses den ersättning som erlagts eller erhållits vara bästa bedömning av

verkligt värde vid första redovisningstillfället. Då det skulle kunna uppkomma en skill-

nad mellan detta verkliga värde och verkligt värde vid den tidpunkten enligt värde-

ringsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar koncernen sina värderingsmodeller

för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns inga operiodiserade skillnader i balans-

räkningen.

Överföringar mellan värderingsnivåerna rapporteras som om de har skett i slutet av

varje kvartal. Finansiella instrument överförs till eller från nivå 3 beroende på att de

interna antagandena har fått ändrad betydelse för värderingen. Under året förekom

det inte några överföringar av finansiella instrument till eller från nivå 3.

Den ackumulerade värdeförändringen efter skatt, som härrör från förändring i egen

kreditrisk, för egna emitterade värdepapper identifierade till att värderas till verkligt

värde, uppgick till 0 mkr (-5). Värdeförändringen uppgick under året till 5 mkr (17). Vär-

deförändringen avseende förändring i egen kreditrisk redovisas i rapporten över övrigt

totalresultat. Förändring som hänförs till egen kreditrisk har fastställts genom att

beräkna skillnaden i värde baserat på aktuella priser från externa parter avseende egen

kreditrisk för egna icke noterade emissioner och motsvarande priser vid emissionstill-

fället.

I efterföljande tabell framgår finansiella instrument redovisade till verkligt värde per

årsskiftet fördelat per värderingsnivå.

148

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Till verkligt värde

2020

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 18968 3300 22268

Utlåning till kreditinstitut 1582 1582

Utlåning till allmänheten 40049 40049

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 22676 37264 59940

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 252411 252411

Aktier och andelar 16088 1127 17215

Derivat 85 52092 52177

Summa 310228 134287 1127 445642

Skulder

Skulder till kreditinstitut 3294 3294

In- och upplåning från allmänheten 16824 16824

Emitterade värdepapper 6767 6767

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 253229 253229

Derivat 69 54311 54380

Korta positioner värdepapper 22307 993 23300

Summa 22376 335418 357794

2019

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 12405 4115 16520

Utlåning till kreditinstitut 9 9

Utlåning till allmänheten 46821 46821

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 22935 34394 57329

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 224893 224893

Aktier och andelar 4714 1854 6568

Derivat 12 44412 44424

Summa 264959 129751 1854 396564

Skulder

Skulder till kreditinstitut 4 4

In- och upplåning från allmänheten 18 18

Emitterade värdepapper 10785 10785

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 225792 225792

Derivat 16 40961 40977

Korta positioner värdepapper 31864 2481 34345

Summa 31880 280041 311921

149

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Förändringar inom nivå 3

2020

Tillgångar

Eget kapital–

instrument Summa

Ingående balans 1854 1 854

Köp 9 9

Försäljning av tillgångar –2 –2

Konvertering till VISA Inc. A-aktier –819 –819

Vinster eller förluster redovisade i Nettoresultat finansiella poster 85 85

varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas per balansdagen -84 -84

Utgående balans 1127 1 127

Förändringar inom nivå 3

2019

Tillgångar

Eget kapital-

instrument Derivat Summa

Ingående balans 1264 2 1266

Köp 30 30

Försäljning av tillgångar –14 –14

Förfall –1 –1

Vinster eller förluster redovisade i Nettoresultat finansiella poster 574 –1 573

varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas per balansdagen 567 567

Utgående balans 1854 0 1854

150

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Till upplupet anskaffningsvärde

2020

Redovisat värde Verkligt värde

Nivå 1 Nivå 2 Totalt

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 114923 196 114742 114938

Utlåning till kreditinstitut 46372 46372 46372

Utlåning till allmänheten 1640938 1644835 1644835

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 36 37 37

Summa 1802269 233 1805949 1806182

Skulder

Skulder till kreditinstitut 147019 147019 147019

In- och upplåning från allmänheten 1131416 1131407 1131407

Emitterade värdepapper 726047 307901 423529 731430

Seniora icke-prioriterade skulder 10359 10545 10545

Efterställda skulder 23434 23688 23688

Summa 2038275 307901 1736188 2044089

2019

Redovisat värde Verkligt värde

Nivå 1 Nivå 2 Totalt

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 120574 348 120251 120599

Utlåning till kreditinstitut 45443 45443 45443

Utlåning till allmänheten 1605475 1613838 1613838

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 38 40 40

Summa 1771530 388 1 779 532 1779920

Skulder

Skulder till kreditinstitut 69682 69565 69565

In- och upplåning från allmänheten 953995 953978 953978

Emitterade värdepapper 844969 377666 473432 851098

Seniora icke-prioriterade skulder 10805 10299 10299

Efterställda skulder 31934 31730 31730

Summa 1911385 377666 1539004 1 916 670

Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Efterföljande tabeller fördelar verkliga värden på de tre olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Värderingsteknikerna

som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument till upplupet anskaffningsvärde överensstämmer med dem som beskrivs i avsnittet ”Finansiella instrument

redovisade till verkligt värde” ovan.

151

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Nedan redovisas finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlighet

med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning

eller liknande avtal som inte har kvalificerat för kvittning. De finansiella instrumenten

avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepappersinlåning och vär-

depappersutlåning. Säkerheter avser finansiella instrument eller kontanter som erhål-

lits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rättsligt bindande avtal om nett-

ning eller liknande avtal, vilka tillåter nettning av förpliktelser emot motparter vid

fallissemang. Säkerheternas värde är begränsade till det redovisade värdet på de

underliggande instrumenten och därför är säkerheternas övervärden inte inkluderade.

Belopp som inte kvittats i balansräkningen presenteras som en reducering av det redo-

visade värdet för finansiella tillgångar och skulder för att upplysa om tillgångens och

skuldens nettoexponering. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade

kontantsäkerheter om 3 934 mkr (2 783) vilka härrör från balansräkningen skulder till

kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerhe-

ter om respektive 6 061 mkr (4 701).

K47 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av

nettningsavtal eller liknande avtal

Tillgångar

2020 2019

Derivat

Omvända

återköpsavtal

Inlånade

värdepapper Summa Derivat

Omvända

återköpsavtal

Inlånade

värdepapper Summa

Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning eller

nettningsavtal 2368 2368 2002 2002

Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller

nettningsavtal 49809 41529 14 91352 42422 46677 276 89375

Redovisat värde i balansräkningen 52177 41529 14 93720 44424 46677 276 91377

Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller

nettningsavtal

Bruttobelopp 139554 84795 14 224363 114736 97585 276 212597

Kvittade belopp –89745 –43265 –133010 –72314 –50908 –123222

Redovisat värde i balansräkningen 49809 41529 14 91352 42422 46677 276 89375

Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen

Finansiella instrument, nettningsavtal 18088 1600 19688 15338 15338

Finansiella instrument, säkerheter

10 39925 14 39949 8 46677 276 46961

Kontanter, säkerheter 15274 4 15278 11897 11897

Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 33372 41529 14 74915 27243 46677 276 74196

Nettobelopp 16438 16438 15179 15179

Skulder

2020 2019

Derivat Återköpsavtal

Utlånade

värdepapper Summa Derivat Återköpsavtal

Utlånade

värdepapper Summa

Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning

eller nettningsavtal 2234 2234 2795 2795

Finansiella skulder som är föremål för kvittning

eller nettningsavtal 52146 20118 54 72318 38182 23 38205

Redovisat värde i balansräkningen 54380 20118 54 74552 40977 23 41000

Finansiella skulder som är föremål för kvittning eller

nettningsavtal

Bruttobelopp

144018 63383 54 207455 112414 50931 163345

Kvittade belopp –91872 –43265 –135137 –74232 –50908 –125140

Redovisat värde i balansräkningen 52146 20118 54 72318 38182 23 38205

Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen

Finansiella instrument, nettingsavtal 18088 1600 19688 15338 15338

Finansiella instrument, säkerheter 5741 18518 54 24313 3264 3264

Kontanter, säkerheter 15551 15551 16081 23 16104

Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 39380 20118 54 59552 34683 23 34706

Nettobelopp 12766 12766 3499 3499

152

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

K50 Utbetald och föreslagen utdelning

2020 2019

Stamaktier

Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa

Utbetald utdelning 14,20 15878

Föreslagen utdelning 2,90 3252 8,80 9856

Vid den ordinarie årsstämman den 28 maj 2020 fattades inget beslut om föreslagen

utdelning för räkenskapsåret 2019. Istället beslutade en extra bolagsstämma den 15

februari 2021 att dela ut 4,35 kr per stamaktie för räkenskapsåret 2019, vilket motsva-

rade 4 871 mkr. Utdelningen betalades ut den 22 februari 2021.

Styrelsen föreslår att en utdelning på 2,90 kr (8,80) per stamaktie ges 2021 för

räkenskapsåret 2020, vilket motsvar 3 252 mkr (9 856).

För mer information, se moderbolaget not M43.

K48 Specifikation av justeringar för poster

som ej ingår i kassaflödet i den löpande

verksamheten

2020 2019

Periodiserade uppläggningsavgifter –647 –696

Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar –210 –534

Realisationsresultat vid försäljning av dotter- och

intresseföretag –3 –65

Realisationsresultat vid försäljning av bostadsrätter –8

Outdelad kapitalandel intresseföretag –582 –822

Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstill-

gångar inklusive återtagna leasingobjekt 1108 1127

Av- och nedskrivningar på goodwill och övriga

immateriella anläggningstillgångar 472 509

Kreditreserveringar och bortskrivningar 4509 1671

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 1108 –1318

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter –5478 4818

Aktierelaterad ersättning 178 272

Övrigt –8 –2

Summa 447 4952

Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid

årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas

in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt

finansieringsverksamheten.

Den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från resultat före skatt, Justering

görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar

i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår

i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kredit-

institut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten.

I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 33 244 mkr (36 372) samt ränteutbetal-

ningar med 5 042 mkr (9 809). Kapitaliserade räntor är inkluderade.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av rörelser samt

andra anläggningstillgångar, såsom rörelsefastigheter och inventarier samt

strategiska finansiella tillgångar. Med strategiska finansiella tillgångar avses

strategiska aktieinnehav i andra företag än dotter- och intresseföretag.

2020

Under året lämnades tillskott till joint ventures Invidem AB med 23 mkr (57) och till

P27 Nordic Payments Platform AB med 31 mkr (24).

Under fjärde kvartalet avyttrades Visa Inc. A-aktier och Swedbank erhöll en kontant

försäljningslikvid om 794 mkr.

Under tredje kvartalet avyttrades aktieinnehavet i det finska kreditinformationsfö-

retaget Enento Group. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 570 mkr.

Under andra kvartalet avyttrades innehavet i intresseföretaget Svensk Mäklarsta-

tistik AB. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 5 mkr och den redovisade

vinsten uppgick till 3 mkr.

Under första kvartalet 2017 avyttrades intresseföretaget Hemnet AB. Swedbank

erhöll delbetalningar om 71 mkr av den kontanta försäljningslikviden dels första kvar-

talet 2020 och dels första kvartalet 2019.

K49 Kassaflödesanalys, händelser under året

2019

Under fjärde kvartalet avyttrades intresseföretaget Babs Paylink AB. Swedbank erhöll

en kontant försäljningslikvid om 113 mkr och den redovisade vinsten uppgick till 25

mkr.

Under tredje kvartalet avyttrades 11 procentenheter av aktierna i dotterföretaget

Ölands Bank AB. Swedbank AB:s ägarandel uppgår därefter till 49 procent, varför före-

taget konsolideras som ett intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden från avytt-

ringstidpunkten. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 52 mkr och den

redovisade vinsten uppgick till 40 mkr.

Likvida medel

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, vilket motsvarar

balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbanker. Likvida medel i kassa-

flödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7 och överensstämmer inte med det

som koncernen betraktar som likviditet.

Vad koncernen anser vara likviditet samt koncernens riskhantering av likviditetsri-

sker beskrivs i not K3.2.

153

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Koncernen överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med återköpsavtal

och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transaktioner kvarstår

tillgången i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad emot tillgångens vär-

deförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid överförandet även innebär att

tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med återköpsavtal redovisas

som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före eventuell kvittning i balansräk-

ningen. Samtliga tillgångar och tillhörande skulder redovisas till verkligt värde och

ingår i värderingskategorin verkligt värde via resultaträkningen, handel. Tillhörande

skulder till värdepapperslån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skul-

der redovisas i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde. Utöver det som anges

i tabellen för värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som

täcker skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade

skuldens verkliga värde. Koncernen hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella

tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen.

K52 Överförda finansiella tillgångar

Överförda tillgångar Tillhörande skulder

2020 Redovisat värde

varav åter-

köpsavtal

varav värde-

papperslån Redovisat värde

varav åter-

köpsavtal

varav värde-

papperslån

Aktier 447 447 47 47

Räntebärande värdepapper 28502 28502 28513 28513

Summa 28949 28502 447 28560 28513 47

Överförda tillgångar Tillhörande skulder

2019 Redovisat värde

varav åter-

köpsavtal

varav värde-

papperslån Redovisat värde

varav åter-

köpsavtal

varav värde-

papperslån

Aktier 84 84

Räntebärande värdepapper 24367 24367 24209 24209

Summa 24451 24367 84 24209 24209

K51 Ställda panter, eventualförpliktelser

och åtaganden

Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i koncernen till 813 125 mkr

(839 629).

Ställda panter

För egna skulder ställda säkerheter

2020 2019 1/1/2019

Statspapper och obligationer pantsatta hos

Sveriges riksbank 50725 10000 9776

Statspapper och obligationer pantsatta hos

utländska centralbanker 12401 5356 6691

Statspapper och obligationer pantsatta för

skulder till kreditinstitut, återköpsavtal 10986 8687 6920

Statspapper och obligationer pantsatta för

inlåning från allmänheten, återköpsavtal 17515 15680 13506

Lånefordringar, utnyttjade för säkerställda

obligationer1 561209 578758 497691

Finansiella tillgångar pantsatta för

försäkringssparare 247632 220589 174668

Kontanter 18464 9002 4470

Summa 918932 848072 713722

Övriga ställda säkerheter

2020 2019 1/1/2019

Aktier 447 84 186

Statspapper och obligationer pantsatta för

övriga åtaganden 6256 3475 1858

Kontanter 463 436 445

Summa 7166 3995 2489

Även sådana finansiella tillgångar redovisas som ställda panter. Exempel på ställda

panter är då finansiella tillgångar av visst värde överlåts till motparter i derivat för att

väga upp dessa motparters kreditrisk på koncernen. Ett annat exempel är vissa överlå-

telser av finansiella tillgångar med åtagande från koncernen att köpa tillbaka dessa, så

kallade återköpsavtal. Ytterligare ett exempel är att vissa typer av krediter kan ingå i

den så kallade säkerhetsmassan för säkerställda obligationer och därmed ge förmåns-

rätt i tillgångarna för de investerare som innehar sådana obligationer. De pantsätt-

ningar och andra arrangemang som har nämnts ovan medför att de aktuella finansiella

tillgångarnas värde inte kan utnyttjas på annat sätt så länge pantsättningen eller

arrangemanget varar. Transaktionerna görs på marknadsmässiga villkor.

Eventualförpliktelser

Nominella belopp

2020 2019 1/1/2019

Kreditgarantier 5121 6263 7646

Övriga fullgörandegarantier 41676 41767 36827

Accepterade och endosserade växlar 828 1200 1988

Beviljade ej disponerade remburser 3071 2778 2528

Övriga eventualförpliktelser 172 27 366

Summa 50868 52035 49355

Åtaganden

Nominella belopp

2020 2019 1/1/2019

Beviljade ej utnyttjade krediter 259683 223108 215662

Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 66492 64305 62677

Summa 326175 287413 278339

Reservering för förväntade kreditförluster

för eventualförpliktelser och åtaganden –806 –582 –407

Penningtvätt

Swedbank samarbetar med myndigheter i USA, vilka utreder Swedbanks historiska

regelefterlevnad inom AML-området samt koncernens agerande i relaterade frågor

såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer och företag som

kan ha varit kunder till Swedbank. Det är fortfarande inte känt när utredningarna vän-

tas vara klara och utfallet av dessa är fortfarande oklart. Just nu är det inte möjligt att

ge en tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller bötesbelopp som skulle kunna

bli materiellt.

Företag i koncernen pantsätter regelmässigt finansiella tillgångar som säkerhet för

sina skyldigheter gentemot centralbanker, börser, centrala värdepappersförvarare,

clearingorganisationer och andra institutioner med liknande eller närliggande funktio-

ner samt gentemot försäkringssparare. Transaktionerna kan vara gjorda av ett eller

flera av företagen i koncernen beroende på vilken verksamhet som bedrivs i respektive

företag. Dessa finansiella tillgångar redovisas som ställda panter. Företag i koncernen

deltar också i arrangemang som inte är pantsättningar men där finansiella tillgångar

används i liknande syfte.

154

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Intresseföretag och joint ventures

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures framgår av not K27.

Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till joint ventures med 54 mkr (81).

Erhållna utdelningar från intresseföretag och joint ventures uppgick till 2 mkr (529).

Intresseföretagen har vid årsskiftet ställt ut garantier med 570 mkr (643) till förmån

för Swedbank.

Koncernen har sålt tjänster till intresseföretag och joint ventures som inte är kredit-

institut i form av framför allt utveckling av produkter och system samt viss marknads-

föring. Koncernens kostnader till och förvärv av tjänster från intresseföretag och joint

ventures som inte är kreditinstitut utgörs främst av betalningsförmedling och kontant-

hantering.

De fem delägda bankerna som är intresseföretag säljer produkter som tillhandahålls

av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samarbetet mellan

de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbetsavtal som beskrivs i

stycket Andra betydande relationer. Koncernens innehav i EnterCard är ett joint ven-

ture. EnterCard utfärdar betal- och kreditkort i Sverige och Norge för Swedbanks kun-

der. Swedbank AB finansierar EnterCard motsvarande andelsinnehavet.

Nyckelpersoner

Upplysningar avseende styrelseledamöter och koncernledningen framgår av not K13

Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal.

Andra närstående

Swedbanks pensionsstiftelser och Sparinstitutens Pensionskassa tryggar anställdas för-

måner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster.

Andra betydande relationer

Swedbank har ett nära och omfattande samarbete med 58 av totalt 59 sparbanker i

Sverige. Genom samarbetet har sparbankerna möjlighet att erbjuda sina kunder pro-

dukter och tjänster från Swedbank och dess dotterföretag. Utöver i produkt- och mark-

nadsfrågor har man ett nära samarbete på en rad administrativa områden. Swedbank

är clearingbank för sparbankerna och tillhandahåller omfattande IT tjänster. Samarbe-

tet innebär även en möjlighet att fördela utvecklingskostnader på större affärsvolymer.

Sparbankerna utgör, tillsammans med sparbanksstiftelserna, en av de största

aktie ägargrupperingarna i Swedbank med sammanlagt 14,5 procent (14,3) av rösterna.

K53 Närstående och andra betydande relationer

Intresseföretag och

joint ventures Andra närstående

Tillgångar

2020 2019 2020 2019

Utlåning till kreditinstitut 15730 16307

Utlåning till allmänheten 10 5

Derivat 20 9

Summa 15760 16320

Skulder

Skulder till kreditinstitut 4968 3712

In- och upplåning från allmänheten 3 738 455

Emitterade värdepapper 633 597

Derivat 10 9

Övriga skulder 41 81

Summa 5655 4398 738 455

Derivat, nominellt belopp 808 1013

Intäkter och kostnader

Ränteintäkter 122 142

Provisionsintäkter 429 411

Provisionskostnader 484 399

Övriga intäkter 653 500

Övriga allmänna administrations-

kostnader 4 0

155

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

Ett strukturerat företag är ett företag som har utformats så att rösträtter och liknande

rättigheter inte är den dominerande faktorn som avgör vem som har bestämmande

inflytande i företaget, exempelvis när alla rösträtter avser enbart förvaltningsuppgifter

och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbestämmelser. Under året ägde

Swedbank andelar i strukturerade företag som inte konsoliderats till följd av att Swed-

bank inte hade bestämmande inflytande i företagen. Information om koncernens ande-

lar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan.

Definition av sponsor

Swedbank är beslutsfattare, sponsor, för strukturerade företag när koncernen sätter

upp och fastställer utformningen av ett strukturerat företag och när det strukturerade

företagets produkter förknippas med Swedbanks varumärken.

Investeringsfonder

Swedbank är primärt sponsor i investeringsfonder där koncernen agerar som förval-

tare. Swedbanks andelar i sådana investeringsfonder avser främst kapitalplaceringar

av koncernens försäkringsverksamhet, startkapital och arvoden erhållna för att för-

valta fondernas investeringar. Kapitalförvalningsavgifterna beräknas på det verkliga

värdet av fondernas nettotillgångar. Därav exponerar dessa avgifter Swedbank för rör-

lig avkastning från investeringsfondernas förvaltningsprestationer. Swedbank har läm-

nat ej utnyttjade lånelöften till dessa investeringsfonder, vilket medför ett krav på

finansiellt stöd till investeringsfonderna.

Swedbanks andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan.

Andelarna inkluderar inte vanliga derivat, såsom ränte- och valutaswappar och trans-

aktioner där Swedbank skapar, istället för att absorbera, rörlig avkastning i det struktu-

rerade företaget. Totala tillgångar i investeringsfonder uppsatta av koncernen uppgick

till 1 220 162 mkr (1 083 269).

K54 Andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag

1) Resultat från andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag inkluderar kapitalförvaltningsavgifter, förändringar i verkligt värde samt ränteintäkter.

Under året har Swedbank inte tillskjutit något icke-avtalsenligt finansiellt eller annat stöd till icke konsoliderade strukturerade företag och har heller inte per balansdagen någon

avsikt att lämna något sådant.

2020 2019

Investeringsfonder

uppsatta

av koncernen Summa

Investeringsfonder

uppsatta

av koncernen Summa

Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 18376 18376 18304 18304

Aktier och andelar 184 184 175 175

Summa tillgångar redovisade i balansräkningen 18560 18560 18479 18479

Lånelöften

595 595 2055 2055

Koncernens maximala exponering för förluster

19155 19155 20534 20534

Resultat från andelar

7037 7037 8092 8092

156

NOTER KONCERNEN

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

K55 Känslighetsanalys K56 Händelser efter 31 december 2020

Förändring 2020 2019

Räntenetto, 12 månader,

Höjda räntor + 1 %–enhet 9880 7535

Sänkta räntor – 1 %–enhet –5395 –4968

Värdeförändring,

Marknadsränta + 1 %–enhet 316 1052

– 1 %–enhet –331 –1544

Aktiekurser +10% 5 15

–10% –7 1

Valutakurser +5% 66 72

–5% –56 22

Övrigt

Börsutveckling,

+/– 10 % +/–531 +/–532

Personalförändring +/– 100 personer +/–73 +/–74

Löneförändring +/– 1 %–enhet +/–110 +/–100

Kreditförlustnivå +/– 0,1 %–enhet +/–1 729 +/–1 698

1) Räntenettokänslighetsberäkningen omfattar alla räntebärande tillgångar och skul-

der, inklusive derivat, i övrig verksamhet. Beräkningen är en statisk analys av effek-

terna av ett omedelbart ränteskifte på 100 räntepunkter, och illusterar räntenetto-

känsligheten under en 12-månaders period. Tillgångar och skulder med förfall inom

12-månadsperioden antas omprissättas till den befintliga avtalsräntan +/-100 rän-

tepunkter. Omprissatta kontrakt antas ha samma ränta under hela den återstående

delen av 12-månadsperioden. Kontraktuella referensräntegolv på lån med flytande

ränta är inkluderade i känslighetsberäkningen. När räntan skiftas uppåt antas

transaktionskonton ha 0% elasticitet (dvs. ingen justering av räntan görs) medan

alla andra insättningskonton har en 100% elasticitet till förändringar i marknads-

räntan (dvs. räntan justeras). I scenariot med sjunkande räntor antas insättnings-

konton ha 100% elasticitet till respektive golv. I scenariot med sjunkande räntor

appliceras ett golv på kontraktsräntan för inlåningskonton. Ett golv på 0% på kon-

traktsräntan för inlåningskonton från privatpersoner är applicerat. För alla andra

typer av kontrakt tillåts negativ kontraktsränta.

2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för kon-

cernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie- och

valuta positioner. Notera att icke symmetriska effekter förekommer med anledning

av icke-linjära produkter.

3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank Roburs

aktiefonder.

Den 15 januari tillträde Björn Meltzer till ny tillförordnad chef för affärsområdet Stora

företag och institutioner. Björn Meltzer har tidigare varit CFO inom Stora företag och

institutioner. Arbetet med att rekrytera en ordinarie chef har påbörjats.

Den 1 februari tillkännagavs att Swedbanks styrelse beslutat att bilda ett baltiskt

dotterföretag i form av ett holdingbolag med huvudkontor i Riga där ägandet av de

nuvarande dotterbankerna i Estland, Lettland och Litauen kommer att placeras. Åtgär-

den, som är ett resultat av utvärderingen av bolagsstyrningen, stärker både Swed-

banks interna bolagsstyrning och de baltiska dotterbankerna. Beslutet kommer inte att

innebära någon förändring för koncernens kunder på hemmamarknaderna i Estland,

Lettland, Litauen och Sverige.

Den 28 januari meddelade den estniska Finansinspektionen att man gjort en bedöm-

ning av den slutrapport rörande åtgärder avseende AML/CTF som Swedbank AS inkom

med den 19 november 2020. Den estniska Finansinspektionen bedömer de åtgärder

som vidtagits som tillräckliga och att man därmed inte har några ytterligare anmärk-

ningar. I bedömningen har den estniska Finansinspektionen också tagit hänsyn till den

åtgärdsplan med utveckling som Swedbank presenterat. Tillsynen av Swedbanks fort-

satta arbete inom AML/CTF-området kommer därmed ske inom ramen för det löpande

tillsynsarbetet.

Den 15 februari hölls en extra bolagsstämma. Stämman beslöt att dela ut 4,35 kr per

stamaktie för räkenskapsåret 2019, vilket motsvarade 4 871 mkr. Utdelningen betala-

des ut den 22 februari.

Den 25 februari beslöt styrelsen att avstå från skadeståndsprocesser mot tidigare

vd och styrelseledamöter för den tid de var verksamma under räkenskapsåret 2019.

Sannolikheten för att nå framgång bedömdes som utomordentligt låg.

157

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER KONCERNEN

K57 Förändrad presentation, kassaflödesanalys

2019

Tidigare redovisning Förändring Ny redovisning

Den löpande verksamheten

Resultat före skatt 24420 24420

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 4952 4952

Betalda skatter –5981 –5981

Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut –9130 –9130

Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –27282 –27282

Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –43187 –43187

Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar –678 –678

Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut 12249 12249

Ökning (+) / minskning (–) av inlåning och upplåning från allmänheten 33488 33488

Ökning (+) /minskning (–) av emitterade värdepapper

40561 40561

Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder 8556 8556

Kassaflöde från den löpande verksamheten –2593 40561 37968

Investeringsverksamheten

Rörelseavyttring 52 52

Förvärv av och tillskott till joint ventures –81 –81

Avyttring av aktier i intresseföretag 184 184

Utdelningar från intresseföretag och joint ventures 529 529

Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –224 –224

Försäljning/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 535 535

Kassaflöde från investeringsverksamheten 995 995

Finansieringsverksamheten

Amortering leasingskulder –718 –718

Emission av räntebärande värdepapper

148250 –148250

Återbetalning av räntebärande värdepapper

–94929 94929

Emission av certifikat m.m. 483569 –483569

Återbetalning av certifikat m.m. –487865 487865

Emission av seniora icke-prioriterade skulder

11266 11266

Emission av efterställda skulder

4909 4909

Återbetalning av efterställda skulder

–7711 –7711

Utbetald utdelning –15893 –15893

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 32414 –40561 –8147

Årets kassaflöde 30816 30816

Likvida medel vid årets början 163161 163161

Årets kassaflöde 30816 30816

Valutakursdifferenser i likvida medel 1309 1309

Likvida medel vid årets slut 195286 195286

1) Emission av räntebärande värdepapper

Säkerställda obligationer 131039

Strukturerade privatobligationer 1036

Summa 132075

Seniora icke-prioriterade obligationer 11266

Efterställda skulder 4909

Summa 148250

Återbetalning av räntebärande värdepapper

Säkerställda obligationer –41435

Övriga räntebärande obligationslån –42231

Strukturerade privatobligationer –3552

Summa –87218

Seniora icke-prioriterade obligationer 0

Efterställda skulder –7711

Summa –94929

2) Netto emitterade värdepapper

Säkerställda obligationer 89604

Övriga räntebärande obligationslån –42231

Strukturerade privatobligationer –2516

Certifikat –4296

Summa 40561

158

RÄKNINGAR MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Rapporter och noter, moderbolaget

159 Resultaträkning

159 Rapport över totalresultat

160 Balansräkning

161 Förändringar i eget kapital

162 Kassaflödesanalys

Inledande noter

163 Not M1 Redovisningsprinciper

164 Not M2 Risker

164 Kreditrisker

168 Likviditetsrisker

169 Marknadsrisker

169 Ränterisker

170 Valutarisker

171 Not M3 Kapitaltäckningsanalys

174 Not M4 Geografisk fördelning av intäkter

Resultaträkning

174 Not M5 Räntenetto

175 Not M6 Erhållna utdelningar

175 Not M7 Provisionsnetto

176 Not M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner

176 Not M9 Övriga intäkter

177 Not M10 Personalkostnader

178 Not M11 Övriga allmänna administrationskostnader

178 Not M12 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella

anläggningstillgångar

178 Not M13 Kreditförluster, netto

178 Not M14 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

178 Not M15 Bokslutsdispositioner

179 Not M16 Skatt

Balansräkning

180 Not M17 Belåningsbara statsskuldförbindelser m. m.

180 Not M18 Utlåning till kreditinstitut

180 Not M19 Utlåning till allmänheten

181 Not M20 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

181 Not M21 Aktier och andelar

182 Not M22 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

183 Not M23 Aktier och andelar i koncernföretag

184 Not M24 Derivat

184 Not M25 Säkringsredovisning till verkligt värde

186 Not M26 Immateriella anläggningstillgångar

186 Not M27 Leasingobjekt

186 Not M28 Materiella tillgångar

187 Not M29 Övriga tillgångar

187 Not M30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

187 Not M31 Skulder till kreditinstitut

187 Not M32 In- och upplåning från allmänheten

187 Not M33 Emitterade värdepapper

187 Not M34 Övriga skulder

187 Not M35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

187 Not M36 Avsättningar

188 Not M37 Efterställda skulder

189 Not M38 Obeskattade reserver

189 Not M39 Eget kapital

189 Not M40 Verkligt värde för finansiella instrument

193 Not M41 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller

omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal

Kassaflödesanalys

193 Not M42 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassa-

flödet i den löpande verksamheten

Övriga noter

194 Not M43 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition

194 Not M44 Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden

195 Not M45 Överförda finansiella tillgångar

195 Not M46 Operationell leasing

196 Not M47 Närstående och andra betydande relationer

196 Not M48 Händelser efter 31 december 2020

197 Not M49 Förändrad presentation kassaflödesanalys

159

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

RÄKNINGAR MODERBOLAGET

Resultaträkning, moderbolaget

Rapport över totalresultat, moderbolaget

mkr Not 2020 2019

Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 12727 12475

Övriga ränteintäkter 1030 1480

Leasingintäkter 4835 4815

Ränteintäkter 18592 18770

Räntekostnader –3529 –5692

Räntenetto M5 15063 13078

Erhållna utdelningar M6 16201 19823

Provisionsintäkter 7779 9607

Provisionskostnader –2180 –3382

Provisionsnetto M7 5599 6225

Nettoresultat av finansiella transaktioner M8 2243 2202

Övriga intäkter M9 1923 1679

Summa intäkter 41029 43007

Personalkostnader M10 8743 8349

Övriga allmänna administrationskostnader M11 6531 6595

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar M12 4820 4768

Sanktionsavgift 4000

Summa kostnader 24094 19712

Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 16935 23295

Kreditförluster, netto M13 4068 1514

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar M14 –16 22

Rörelseresultat 12883 21759

Bokslutsdispositioner M15 –42 78

Skatt M16 3089 3685

Årets resultat 9836 17996

mkr Not 2020 2019

Årets resultat redovisat över resultaträkningen 9836 17996

Årets totalresultat 9836 17996

160

RÄKNINGAR MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Balansräkning, moderbolaget

mkr Not 2020 2019 1/1/2019

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 167121 107596 80903

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M17 131857 132934 96006

Utlåning till kreditinstitut M18 669495 537151 523699

Utlåning till allmänheten M19 428997 422794 428966

Obligationer och andra räntebärande värdepapper M20 60631 58150 56407

Aktier och andelar M21 16576 6235 4629

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures M22 2339 2315 2085

Aktier och andelar i koncernföretag M23 63406 63082 62135

Derivat M24 59644 48332 43275

Immateriella anläggningstillgångar M26 328 366 351

Leasingobjekt M27 16135 16024 16170

Materiella tillgångar M28 580 569 576

Aktuella skattefordringar 1275 2197 1935

Uppskjutna skattefordringar M16 146

Övriga tillgångar M29 28586 21418 25666

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M30 1634 2747 1589

Summa tillgångar 1648604 1421910 1344538

Skulder och eget kapital

Skulder

Skulder till kreditinstitut M31 246804 161454 83218

In- och upplåning från allmänheten M32 869222 719211 700256

Emitterade värdepapper M33 259922 263181 303622

Derivat M24 74236 69908 54063

Aktuella skatteskulder 363 832 1284

Uppskjutna skatteskulder M16 152 477

Övriga skulder M34 46327 55589 63992

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M35 2856 3734 1793

Avsättningar M36 814 643 427

Seniora icke-prioriterade skulder 10359 10805

Efterställda skulder M37 23434 31934 34184

Summa skulder 1534489 1317768 1242839

Obeskattade reserver M38 10682 10724 10647

Eget kapital

Aktiekapital 24904 24904 24904

Andra fonder 19174 19174 5968

Balanserad vinst 59355 49340 60180

Summa eget kapital M39 103433 93418 91052

Summa skulder och eget kapital 1648604 1421910 1344538

Vid årsstämman 25 mars 2021 kommer balansräkning och resultaträkning fastställas.

161

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

RÄKNINGAR MODERBOLAGET

Förändring i eget kapital, moderbolaget

mkr

Aktie-

kapital

Överkurs-

fond

Reserv-

fond

Balanserad

vinst Totalt

Ingående balans 1 januari 2020 24904 13206 5968 49340 93418

Aktierelaterade ersättningar till anställda 178 178

Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 7 7

Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –6 –6

Årets totalresultat 9836 9836

varav redovisat över resultaträkningen 9836 9836

Utgående balans 31 december 2020 24904 13206 5968 59355 103433

Ingående balans 1 januari 2019 24904 13206 5968 46974 91052

Utdelning –15878 –15878

Aktierelaterade ersättningar till anställda 272 272

Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –34 –34

Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 10 10

Årets totalresultat 17996 17996

varav redovisat över resultaträkningen 17996 17996

Utgående balans 31 december 2019 24904 13206 5968 49340 93418

162

RÄKNINGAR MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

Kassaflödesanalys, moderbolaget

Kommentarer till kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid

årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas

in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt

finansieringsverksamheten.

Den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justering

görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar

iden löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår

iden normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kredit-

institut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. I

kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 17 589 mkr (18 894) samt ränteutbetal-

ningar med 3 089 mkr (5 676). Kapitaliserade räntor är inkluderade.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av strategiska

finansiella tillgångar eller andra anläggningstillgångar, tillskott till och återbetalningar

från dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures.

2020

I december fastställdes likvidationerna för dotterföretagen Cerdo Bankpartner AB samt

Swedbank First Securities LLC. Skifteslikvider uppgick till 26 mkr för Cerdo Bankpartner

AB och 61 mkr för Swedbank First Securities LLC. I oktober avyttrades innehavet i Visa

Inc. A-aktier och en kontant försäljningslikvid om 794 mkr erhölls. I september avyttra-

des aktieinnehavet i det finska kreditinformationsföretaget Eneto Group och en kon-

tant försäljningslikvid om 570 mkr erhölls. I augusti lämnade Swedbank AB ett konver-

tibelt skuldebrev till Kaching AB om 5 mkr. Kapitaltillskott har under året lämnats till

Invidem AB med 23 mkr och till P27 Nordic Payment Platform AB med 31 mkr.

2019

Den 1 augusti såldes 11 procent av dotterföretaget Ölands Bank AB, företaget klassifi-

ceras därefter som ett intresseföretag. En kontant försäljningslikvid om 52 mkr erhölls

och redovisad vinst uppgick till 27 mkr. Den 4 november såldes innehavet i BABS Pay-

link AB och en kontant försäljningslikvid om 113 mkr erhölls. Redovisad vinst uppgick

till 93 mkr. Den 11 juni förvärvades 10 procent i Kaching AB för 20 mkr. Under året

lämnades kapitaltillskott till Swedbank PayEx Holding AB med 875 mkr, Swedbank

Management Company S.A. med 16 mkr, Ektornet AB med 7 mkr, Nordic KYC Utility AB

med 24 mkr och till P27 Nordic Payment Platform AB med 57 mkr. Under året överläts

kortinlösenverksamheten i Swedbank AB till Swedbank PayEx Holding Sverige AB för

360 mkr. Övriga förvärv och avyttringar/förfall av strategiska finansiella tillgångar

avser räntebärande värdepapper redovisade inom affärsmodellen hålles till förfall.

Likvida medel

Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbank, vilket motsvarar

balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbank. Likvida medel i kassaflödesa-

nalysen definieras i enlighet med IAS 7, och överensstämmer inte med det som betrak-

tas som likviditet.

mkr Not 2020 2019

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 12883 21759

Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten M42 –4298 –4917

Betalda skatter –2866 –3779

Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut –132378 –13441

Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –9762 5672

Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –13239 –39792

Ökning (+) / minskning (–) av inlåning och upplåning från allmänheten 149979 18942

Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut 85386 78710

Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar –37316 6995

Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper 12444 –49039

Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder –2445 8353

Kassaflöde från den löpande verksamheten 58388 29463

Investeringsverksamheten

Förvärv av och tillskott till dotterföretag eller intresseföretag och joint ventures –55 –992

Avyttring av/återbetalning från dotterföretag eller intresseföretag 87 166

Rörelseavyttring 360

Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –7844 –8343

Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 4348 3842

Utdelningar och koncernbidrag 12576 9611

Kassaflöde från investeringsverksamheten 9112 4644

Finansieringsverksamheten

Emission av seniora icke-prioriterade skulder M2.2 11266

Återbetalning av seniora icke-prioriterade skulder M2.2 –94 0

Emission av efterställda skulder M2.2 4909

Återbetalning av efterställda skulder M2.2 –7881 –7711

Utbetald utdelning –15878

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –7975 –7414

Årets kassaflöde 59525 26693

Likvida medel vid årets början 107596 80903

Årets kassaflöde 59525 26693

Likvida medel vid årets slut 167121 107596

1) Ändrad presentation, se not M49.

163

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

Noter

Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.

GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN

Moderbolaget följer som huvudregel IFRS och de redovisningsprinciper som tillämpas i

koncernredovisningen, vilka det redogörs för på sidan 63–70. Moderbolaget behöver

därutöver beakta och upprätta årsredovisning i enlighet med Lag om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och all-

männa råd FFFS 2008:25 samt rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska perso-

ner, utgiven av Rådet för finansiell rapportering. Moderbolagets årsredovisning är där-

för upprättad enligt IFRS så långt det är förenligt med ÅRKL, RFR 2 och

Finansinspektionens föreskrifter. De mest väsentliga principiella avvikelserna mellan

moderbolagets redovisning och koncernens redovisningsprinciper avser redovisning av:

• valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar i utländska dotter-

och intresseföretag och joint ventures.

• intresseföretag och joint ventures,

• goodwill och internt utvecklade immateriella tillgångar,

• leasingavtal då moderbolaget är leasetagare,

• finansiella leasingavtal då moderbolaget är leasegivare,

• pensioner,

• obeskattade reserver och koncernbidrag samt

• rörelsesegment.

Rubriceringar i räkningar följer ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter, varför de i

vissa fall avviker från rubriceringar i koncernens räkningar.

ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR I IFRS OCH SVENSKA REGELVERK

Nya eller ändrade IFRS standarder eller tolkningar eller förändringar i svenska regelverk

utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig effekt på moder-

bolagets finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.

VÄSENTLIGA SKILLNADER I MODERBOLAGETS REDOVSNINGSPRINCIPER

JÄMFÖRT MED KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter

Valutakomponenten på skulder som utgör valutasäkringar avseende nettoinveste-

ringar i utländska dotter- och intresseföretag värderas i moderbolaget till anskaff-

ningsvärde.

Intresseföretag och joint ventures

Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget till anskaff-

ningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Alla erhållna utdelningar redovisas i

resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Prövning för ned-

skrivning av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet minskat.

I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till koncernmässigt värde. Alla erhållna

utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.

Immateriella tillgångar

Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt utifrån bedömd nyttjandeperiod. Alla

utgifter, även utvecklingsutgifter, hänförliga till internt utvecklade immateriella till-

gångar redovisas i resultaträkningen som kostnad.

Leasingavtal

Leasetagare

Moderbolaget har valt möjligheten i RFR 2 att inte tillämpa IFRS 16, vilket innebär att

redovisning av leasing i moderbolaget inte förändrats. Moderbolaget är leasetagare i

operationella leasingavtal vilka är de avtal där leasegivaren bär de ekonomiska riskerna

och fördelarna. Då moderbolaget är leasetagare kostnadsförs leasingavgiften linjärt

över leasingperioden.

Leasegivare

Moderbolaget redovisar finansiella leasingavtal som operationella leasingavtal. Det

innebär att tillgångarna redovisas som inventarier med avskrivningar inom Avskriv-

ningar av materiella och immateriella tillgångar i resultaträkningen. Hyresintäkter

redovisas som leasingintäkter inom Räntenettot i resultaträkningen.

Pensioner

Moderbolaget redovisar pensionskostnader för svenska förmånsbestämda pensionspla-

ner enligt tryggandelagen, vilket medför att dessa redovisas som avgiftsbestämda pla-

ner. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har

utfört tjänsterna.

Obeskattade reserver och koncernbidrag

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moderbola-

get inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna.

Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen och resultaträkningen.

Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar.

Rörelsesegment

Moderbolaget lämnar inte segmentinformation då den informationen lämnas för kon-

cernen. Geografisk fördelning av intäkter redovisas däremot.

M1 Redovisningsprinciper

164

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

2020 2019

Ej osäker fordran Ej osäker fordran

Utlåning till kreditinstitut Steg 1 Steg 2 Summa Steg 1 Steg 2 Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 536542 515 537057 519056 101 519157

Utgående balans 608546 27 608573 536542 515 537057

Reserveringar

Ingående balans 13 9 22 5 1 6

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 5 0 5 7 6 13

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 19 –7 12 0 0 0

Förändringar i makroekonomiska scenarion 0 0 0 1 1

Överföringar mellan steg 0 –1 –1 0 2 2

från steg 1 till steg 2 0 2 2

från steg 2 till steg 1 0 –1 –1 0 0 0

Summa 24 –8 16 8 8 16

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Valutakursdifferenser –1 –1

Utgående balans 37 0 37 13 9 22

Redovisat värde efter reserveringar

Ingående balans 536529 506 537035 519051 100 519151

Utgående balans 608509 27 608536 536529 506 537035

M2 Risker

Swedbanks riskhantering beskrivs i not K3. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras i följande tabeller.

2.1 Kreditrisker

165

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

2020 2019

Ej osäker fordran Osäker fordran Ej osäker fordran Osäker fordran

Utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Redovisat värde före reserveringar

Ingående balans 331781 38660 10981 381422 345145 40607 8041 393793

Utgående balans 345263 42560 7935 395758 331781 38660 10981 381422

Reserveringar

Ingående balans 384 802 4266 5452 389 1175 3143 4707

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya finansiella tillgångar 133 166 17 316 155 164 88 407

Borttagna finansiella tillgångar –72 –72 –1783 –1927 –136 –357 –757 –1250

varav bortskrivningar –1575 –1575 –614 –614

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 28 83 –12 99 –25 –162 32 –155

Förändringar i makroekonomiska scenarion –6 –25 0 –31 15 76 –1 90

Expertjustering av kreditreserveringarna 306 609 1 916

Individuella bedömningar 2395 2395 199 199

Överföringar mellan steg –88 218 157 287 –19 –125 1494 1350

från steg 1 till steg 2 –94 261 167 –41 123 82

från steg 1 till steg 3 –1 55 54 –6 161 155

från steg 2 till steg 1 7 –29 –22 28 –52 –24

från steg 2 till steg 3 –15 139 124 –198 1346 1148

från steg 3 till steg 2 1 –11 –10 2 –11 –9

från steg 3 till steg 1 0 –26 –26 0 –2 –2

Övriga –155 –155 –139 –139

Summa 301 979 620 1900 –10 –404 916 502

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Ränta 155 155 139 139

Valutakursdifferenser –29 –106 –561 –696 5 31 68 104

Utgående balans 656 1675 4480 6811 384 802 4266 5452

Redovisat värde efter reserveringar

Ingående balans

331397 37858 6715 375970 344756 39432 4898 389086

Utgående balans 344607 40885 3455 388947 331397 37858 6715 375970

166

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

2020 2019

Ej osäker fordran Osäker fordran Ej osäker fordran Osäker fordran

Åtaganden och garantier Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa

Nominellt belopp

Ingående balans 745962 9837 1240 757039 721485 8292 797 730574

Utgående balans 622568 16188 490 639246 745962 9837 1240 757039

Reserveringar

Ingående balans 110 154 326 590 92 206 104 402

Förändringar redovisade som kreditförluster

Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 18 5 –197 –174 19 –8 –7 4

Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 28 32 –11 49 –8 –75 –16 –99

Förändringar i makroekonomiska scenarion –3 –5 0 –8 12 20 0 32

Expertjustering av kreditreserveringarna 128 177 0 305

Individuella bedömningar 2 2 134 134

Överföringar mellan steg –25 57 65 97 –7 5 106 104

från steg 1 till steg 2 –28 75 47 –9 29 20

från steg 1 till steg 3 0 7 7 0 26 26

från steg 2 till steg 1 3 –9 –6 2 –10 –8

från steg 2 till steg 3 –9 59 50 –14 81 67

från steg 3 till steg 2 0 –1 –1 0 –1 –1

från steg 3 till steg 1 0 0 0 0 0 0

Summa 146 266 –141 271 16 –58 217 175

Förändringar ej redovisade som kreditförluster

Valutakursdifferenser –12 –15 –30 –57 2 6 5 13

Utgående balans 244 405 155 804 110 154 326 590

167

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor

2020 2019

Ej i fallissemang 3029 1610

I fallissemang 7275 6054

Summa 10304 7664

Koncentrationsrisk, kundexponering

Moderbolaget hade per årsskiftet 2020 inga exponeringar emot skilda motparter som

översteg 10 procent av kapitalbasen.

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör

kontraktsenliga villkor

Utlåning i form av återköpsavtal innebär att moderbolaget erhåller värdepapper vilka

kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköpsavtalens redo-

visade värden. Moderbolaget erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan

säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana

erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 37 mkr (13). Inga av dessa erhållna säker-

heter har sålts eller pantsatts.

168

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

2.2 Likviditetsrisker

I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med

amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlighet till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen kan bli aktuell.

Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen ”Utan löptid/diskonteringseffekt”. I denna kolumn redovisas även poster utan

avtalad förfallotidpunkt och där förväntad betalningstidpunkt inte fastställts. Beviljade lånelöften uppgående till 324 052 mkr (258 148) kan utnyttjas av när som helst av kun-

den. Utställda garantier och övriga ansvarsförbindelser uppgående till 315 195 mkr (498 892) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflöden om specifika händelser inträffar.

Förväntade kassautflöden, uppgående till 804 mkr (590), rapporteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder.

Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden

Återstående löptid 2020

Betalbar på

anfordran < 3 mån 3 mån—1 år 1—5 år 5—10 år > 10 år

Utan löptid/

diskonterings-

effekt Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 167121 167121

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 114746 3815 7959 2916 2255 166 131857

Utlåning till kreditinstitut 5118 83386 547314 32491 303 883 669495

Utlåning till allmänheten 88612 104895 200655 27234 7601 428997

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1229 3377 50766 5394 120 -255 60631

Aktier och andelar 82321 82321

Derivat 21916 25772 74125 23103 10845 -96117 59644

Immateriella anläggningstillgångar 328 328

Materiella tillgångar 16715 16715

Övriga tillgångar 16266 1275 13954 31495

Summa 172239 326155 686448 365996 58950 21704 17112 1648604

Skulder

Skulder till kreditinstitut 144434 51827 438 50105 246804

In- och upplåning från allmänheten 836518 22875 9017 812 869222

Emitterade värdepapper 72881 90286 94203 2258 294 259922

Derivat 31019 29450 80840 26351 8888 -102312 74236

Övriga skulder 18019 4913 155 38107 61194

Seniora icke-prioriterade skulder 10077 201 81 10359

Efterställda skulder 22466 394 574 23434

Eget kapital 103433 103433

Summa 980952 196621 134104 258658 29204 8888 40177 1648604

Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden

Återstående löptid 2019

Betalbar på

anfordran < 3 mån 3 mån—1 år 1—5 år 5—10 år > 10 år

Utan löptid/

diskonterings-

effekt Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 107596 107596

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 122135 4887 2519 2375 617 401 132934

Utlåning till kreditinstitut 4668 21715 475357 33979 390 1042 537151

Utlåning till allmänheten 77204 98784 202100 36315 8391 422794

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4996 15697 36151 2705 56 –1455 58150

Aktier och andelar 71632 71632

Derivat 11919 12867 21294 2421 569 –738 48332

Immateriella anläggningstillgångar 366 366

Materiella tillgångar 16593 16593

Övriga tillgångar 9241 2197 1 14923 26362

Summa 112264 247210 609789 296044 44206 10675 101722 1421910

Skulder

Skulder till kreditinstitut 119389 38922 3052 91 161454

In- och upplåning från allmänheten 677193 30971 10338 708 1 719211

Emitterade värdepapper 86567 72205 100959 4449 –999 263181

Derivat 14451 14268 23850 3266 700 13373 69908

Övriga skulder 59142 1066 1067 10724 71999

Seniora icke-prioriterade skulder 265 10472 209 –141 10805

Efterställda skulder 6990 24138 427 379 31934

Eget kapital 93418 93418

Summa 796582 237043 101194 161285 8143 909 116754 1421910

I löptidsfördelningen ovan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan

att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/ diskonteringseffekt.

169

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

Emitterade värdepapper

Omsättning under året, 2020 Certifikat

Övriga

räntebärande

obligationer

Strukturerade

privat obligationer

Summa

emitterade

värdepapper

Seniora icke-

prioriterade

skulder

Efterställda

skulder Summa

Ingående balans 128774 125505 8902 263181 10805 31934 305920

Emitterat 420734 36832 457566 457566

Återbetalt –411120 –31476 –2527 –445123 –94 –7881 –453098

Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad

post i säkringsredovisning till verkligt värde –115 2211 –702 1394 318 935 2647

Valutakursförändring –11061 –6035 –17096 –670 –1554 –19320

Utgående balans 127212 127037 5673 259922 10359 23434 293715

Emitterade värdepapper

Omsättning under året, 2019 Certifikat

Övriga

räntebärande

obligationer

Strukturerade

privat obligationer

Summa

emitterade

värdepapper

Seniora icke-

prioriterade

skulder

Efterställda

skulder Summa

Ingående balans 131439 161448 10735 303622 34184 337806

Emitterat

483569 1036 484605 11266 4909 500780

Återbetalt –487865 –42231 –3548 –533644 –7711 –541355

Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad

post i säkringsredovisning till verkligt värde 140 800 679 1619 –95 39 1563

Valutakursförändring 1491 5488 6979 –366 513 7126

Utgående balans 128774 125505 8902 263181 10805 31934 305920

Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet

Inverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, om marknadsräntorna höjs med en procentenhet.

2020 < 3 mån 3—6 mån 6—12 mån 1—2 år 2—3 år 3—4 år 4—5 år 5—10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor –192 195 –57 593 409 760 530 –1828 894 1304

Utländsk valuta 104 –27 210 –59 1036 –2748 1176 181 –95 –222

Summa –88 168 153 534 1445 –1988 1706 –1647 799 1082

varav finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2020 < 3 mån 3—6 mån 6—12 mån 1—2 år 2—3 år 3—4 år 4—5 år 5—10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor 100 103 –74 416 60 331 124 –1050 512 522

Utländsk valuta –255 –244 377 211 3120 –7005 3295 610 –244 –135

Summa –155 –141 303 627 3180 –6674 3419 –440 268 387

2019 < 3 mån 3—6 mån 6—12 mån 1—2 år 2—3 år 3—4 år 4—5 år 5—10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor –369 –83 –168 –708 300 1440 538 –1690 –250 –990

Utländsk valuta 511 971 –42 262 –291 129 –875 933 –81 1517

Summa 142 888 –210 –446 9 1569 –337 –757 –331 527

varav finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2019

< 3 mån 3—6 mån 6—12 mån 1—2 år 2—3 år 3—4 år 4—5 år 5—10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor –395 54 –80 599 –519 –2183 –1153 3361 92 –224

Utländsk valuta 265 913 –106 260 –283 138 –842 930 –78 1197

Summa –130 967 –186 859 –802 –2045 –1995 4291 14 973

2.3 Marknadsrisker

2.3.1 Ränterisker

170

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

2.3.2 Valutarisker

Valutafördelning

2020 EUR USD GBP DKK NOK Övriga

Total

utländsk

valuta SEK Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 17745 19466 68 82 129 37490 129631 167121

Utlåning till kreditinstitut 26723 4025 933 1520 3849 4297 41347 628148 669495

Utlåning till allmänheten 42825 25087 3658 5137 32454 2534 111695 317302 428997

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 43 705 748 131109 131857

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5804 57 410 8285 14556 46075 60631

Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 190503 190503

Summa 93140 48635 4591 7135 45375 6960 205836 1442768 1648604

Skulder

Skulder till kreditinstitut 26929 6140 5636 1355 9469 4661 54190 192614 246804

In- och upplåning från allmänheten 32888 21271 7867 62026 807196 869222

Emitterade värdepapper 85223 114483 31740 2525 11233 245204 14718 259922

Efterställda skulder 11751 8535 1922 22208 1226 23434

Seniora icke-prioriterade skulder 7564 2795 10359 10359

Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 135430 135430

Eget kapital 103433 103433

Summa 164355 150429 37376 1355 14789 25683 393987 1254617 1648604

Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder –59888 –101845 –32774 5782 30782 –18723

Nettopositioner i valuta 11327 –51 11 2 196 11485

Valutafördelning

2019 EUR USD GBP DKK NOK Övriga

Total

utländsk

valuta SEK Totalt

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 56770 18825 87 139 102 75923 31673 107596

Utlåning till kreditinstitut 21122 3486 187 1681 2718 2838 32032 505119 537151

Utlåning till allmänheten 41682 32093 3130 4633 28140 1665 111343 311451 422794

Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 1 206 207 132727 132934

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5363 1370 430 5806 12969 45181 58150

Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 163285 163285

Summa 124938 55774 3317 6831 37009 4605 232474 1189436 1421910

Skulder

Skulder till kreditinstitut 18236 8885 2356 2073 15787 2293 49630 111824 161454

In- och upplåning från allmänheten 27155 11276 248 38679 680532 719211

Emitterade värdepapper 87400 126209 19482 540 10520 244151 19030 263181

Efterställda skulder 12169 16482 2061 30712 1222 31934

Seniora icke-prioriterade skulder 7893 2912 10805 10805

Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 141907 141907

Eget kapital 93418 93418

Summa 152853 162852 21838 2073 19239 15122 373977 1047933 1421910

Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder –17331 –107135 –18526 4762 17968 –10517

Nettopositioner i valuta 10584 –57 –5 4 198 10724

171

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

M3 Kapitaltäckningsanalys

Swedbanks legala kapitalkrav är baserad på CRR. Moderbolaget beräknar också ett internt bedömt kapitalkrav. Per den 31 december 2020 uppgick det interna kapitalbehovet till

25,7 miljarder. Kapitalbasen uppgick till 118,1 miljarder.

Krav avseende kapitalbuffertar

, % 2020 2019

Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buffertkrav 7,1 8,9

varav krav på kärnprimärkapital 4,5 4,5

varav krav på kapitalkonserveringbuffert 2,5 2,5

varav krav på kontracyklisk kapitalbuffert 0,1 1,9

Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert

21,7 23,3

Bruttosoliditetsgrad 2020 2019

Primärkapital 102232 106458

Exponeringsmått

1263146 1086489

Bruttosoliditetsgrad, % 8,1 9,8

Kapitalkrav

SEKm SEKm Procent Procent

SEKm / Procent 2020 2019 2020 2019

Kapitalkrav Pelare 1 37977 40307 10,6 12,4

varav buffertkrav

9315 14302 2,6 4,4

Kapitalkrav Pelare 2

8035 5265 2,2 1,6

Kapitalkrav Pelare 1 och 2 46012 45572 12,8 14,0

Kapitalbas 118091 122453

1) Justering i samband med implementeringen av EBAs tekniska standard avseende

försiktig värdering. Syftet är att justera för värderingsosäkerhet avseende positio-

ner värderade och redovisade till verkligt värde.

2) För att ta hänsyn till underskattning av fallissemangsfrekvens i modell för expone-

ringar mot stora företag håller Swedbank mer kapital i väntan på att uppdaterad

modell godkänns av Finansinspektionen.

Beloppet inkluderar även planerad implementation av EBAs riktlinjer för ny fallisse-

mangsdefinition och ökad säkerhetsmarginal. Ytterligare riskexponeringsbelopp

enligt artikel 3 CRR per 31 december 2019 inkluderar effekten av riskviktsgolvet för

omklassificering av bolånelöften om 3,3 mdkr. Från och med 31 mars 2020 inklude-

ras dessa direkt i ytterligare exponeringsbeloppet enligt artikel 458 CRR. Per 30

september 2020 har Swedbanks LGD-modell uppdaterats, vilket minskar ytterligare

riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR med ca 16,3 mdkr.

3) Ytterligare riskexponeringsbelopp samt minimikapitalkrav till följd av förändrad till-

lämpning av riskviktsgolv för svenska bolån i enlighet med beslut från Finansinspek-

tionen.

4) Krav avseende kapitalbuffertar enligt svensk implementering av CRD V.

5) Beräknas som kärnprimärkapitalrelation minus lagstadgat minimikrav på 4,5%

(exklusive buffertkrav) samt minus eventuella kärnprimärkapitalposter som används

för att uppfylla primärkapitalkravet och totala kapitalkravet.

6) Med hänsyn tagen till undantag enligt CRR artikel 429.7 som exkluderar vissa

koncerninterna exponeringar.

7) Beräknad utdelning i enlighet med utdelningspolicy om 50 procent baserad på

2019 och 2020 års resultat.

1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav,

inklusive Pelare 2 krav.

2) Buffertkraven inkluderar kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk buffert.

3) Individuellt Pelare 2 krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP

2020.

Kapitaltäckning 2020 2019

Kärnprimärkapital 93880 90305

Primärkapitaltillskott 8352 16153

Primärkapital 102232 106458

Supplementärkapital 15859 15995

Total kapitalbas 118091 122453

Riskexponeringsbelopp 358278 325056

Kärnprimärkapitalrelation, % 26,2 27,8

Primärkapitalrelation, % 28,5 32,8

Total kapitalrelation, % 33,0 37,7

Kapitaltäckning 2020 2019

Eget kapital enligt balansräkning 103433 93418

Beräknad utdelning

–16320 –9856

Kapitalandel av periodiseringsfond 8331 8365

Förändringar i värdet på egna skulder –77 –95

Ytterligare värdejusteringar

–422 –427

Goodwill –709 –709

Immateriella anläggningstillgångar efter uppskjuten

skatteskuld –323 –359

Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –33 –32

Kärnprimärkapital 93880 90305

Primärkapitaltillskott 8352 16153

Primärkapital 102232 106458

Supplementärkapital 15859 15995

Totalt kapital 118091 122453

Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden 6805 6461

Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt IRK 15193 12683

Minimikapitalkrav obeståndsfond 44 47

Minimikapitalkrav avvecklingsrisker

0 0

Minimikapitalkrav för marknadsrisker 1360 1297

Handelslagret 1349 1284

varav VaR och SVaR 1097 1016

varav risker utanför VaR och SVaR 252 268

Valutakursrisk övrig verksamhet 11 13

Minimikapitalkrav för kreditvärdighetsjustering 349 372

Minimikapitalkrav för operativ risk 3125 2945

Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 3 CRR

1413 2159

Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 458 CRR

373 41

Minimikapitalkrav

28662 26004

Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt schablonmetoden 85062 80766

Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt IRK 189909 158540

Riskexponeringsbelopp obeståndsfond 556 584

Riskexponeringsbelopp avvecklingsrisker 0 0

Riskexponeringsbelopp marknadsrisker 17004 16207

Riskexponeringsbelopp kreditvärdighetsjustering 4362 4644

Riskexponeringsbelopp operativ risk

39068 36815

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR

17658 26986

Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 458 CRR

4659 514

Riskexponeringsbelopp 358278 325056

Kärnprimärkapitalrelation, % 26,2 27,8

Primärkapitalrelation, % 28,5 32,8

Total kapitalrelation, % 33,0 37,7

172

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

2020

Kreditrisker enligt IRK

Exponerings-

belopp

Genomsnittlig

riskvikt, %

Minimi-

kapitalkrav

Exponeringar mot nationella

regeringar eller centralbanker 338782

1 370

Institutsexponeringar 60331 21 994

Företagsexponeringar 435697 34 11778

Hushållsexponeringar 92273 20 1476

Motpartslösa exponeringar 7381 97 575

Totalt kreditrisker enligt IRK 934464 20 15193

Minimikapitalkrav för marknadsrisker 2020 2019

Ränterisker 1354 1288

varav för specifik risk 252 268

varav för generell risk 1102 1020

Aktiekursrisker 188 105

varav för generell risk 188 105

Valutakursrisk i handelslagret 95 131

Summa minimikapitalkrav för risker i handelslagret

1349 1284

varav stressad VaR 873 806

Valutakursrisk utanför handelslagret 11 13

Summa 1360 1297

2019

Kreditrisker enligt IRK

Exponerings-

belopp

Genomsnittlig

riskvikt, %

Minimi-

kapitalkrav

Exponeringar mot nationella

regeringar eller centralbanker 266658

1 282

Institutsexponeringar 56956 19 852

Företagsexponeringar 442780 28 9843

Hushållsexponeringar 90955 21 1524

Motpartslösa exponeringar 2695 84 182

Totalt kreditrisker enligt IRK 860044 18 12683

Minimikapitalkrav för operativa risker

2020 2019

Schablonmetoden 3125 2945

varav handel och finansförvaltning 294 268

varav hushållsbank 1733 1570

varav storkundsbank 964 904

varav betalning och avveckling 153 199

varav privatkundsmäkleri 0 1

varav administrationsuppdrag 35 31

varav kapitalförvaltning –67 –52

varav företagsfinansiering 13 24

Summa 3125 2945

1) Moderbolagets kapitalkrav för generell ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk i

handelslagret beräknas enligt VaR-modell.

173

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

2020 2019

Exponeringsbelopp, riskexponeringsbelopp och minimikapitalkrav

Exponerings-

belopp

Riskexponerings-

belopp

Minimi-

kapitalkrav

Exponerings-

belopp

Riskexponerings-

belopp

Minimi-

kapitalkrav

Kreditrisker enligt schablonmetoden 1014105 85062 6805 1065332 80766 6461

Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 6

Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan

och myndigheter 63 13 1 28 6 0

Exponeringar mot offentliga organ 781 150 12 721 104 8

Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker 3660 1970 3 0

Institutexponeringar 936638 6894 551 987277 820 66

Företagsexponeringar 3301 3178 254 4359 4143 331

Hushållsexponeringar 211 157 13 247 184 15

Exponeringar säkrade genom pant i fastigheter 2956 1035 83 3598 1259 101

Fallerade exponeringar 0 0 0

Aktieexponeringar 66472 73635 5891 67123 74247 5940

Övriga poster 23 3 0 0

Kreditrisker enligt IRK 934464 189909 15193 860044 158540 12683

Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 338782 4619 370 266658 3529 282

Institutexponeringar 60331 12420 994 56956 10645 852

Företagsexponeringar 435697 147231 11778 442780 123035 9843

Hushållsexponeringar 92273 18455 1476 90955 19056 1524

varav fastighetskrediter 27809 2291 183 10556 2125 170

varav övrig utlåning 64464 16164 1293 80399 16931 1354

Motpartslösa exponeringar 7381 7184 575 2695 2275 182

Kreditrisker, obeståndsfond 556 44 584 47

Avvecklingsrisk 0 0 0 0 0 0

Marknadsrisker 17004 1360 16207 1297

Handelslagret 16868 1349 16048 1284

varav VaR och SVaR 13722 1097 12701 1016

varav risker utanför VaR och SVaR 3146 252 3347 268

Valutakursrisk övrig verksamhet 136 11 159 13

Kreditvärdighetsjustering 21014 4362 349 17628 4644 372

Operativ risk 39068 3125 36815 2945

varav schablonmetoden 39068 3125 36815 2945

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR 17658 1413 26986 2159

Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR 4659 373 514 41

Summa 1969583 358278 28662 1943004 325056 26004

174

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

M4 Geografisk fördelning av intäkter

M5 Räntenetto

2020 Sverige Norge Danmark Finland USA Övrigt Totalt

Ränteintäkter 11109 2096 50 –27 420 109 13757

Leasingintäkter 4835 4835

Erhållna utdelningar 16201 16201

Provisionsintäkter 7290 284 17 135 49 4 7779

Nettoresultat av finansiella transaktioner 4722 –2514 5 29 –1 2 2243

Övriga intäkter 1892 5 1 25 1923

Summa 46049 –129 72 137 469 140 46738

2019 Sverige Norge Danmark Finland USA Övrigt Totalt

Ränteintäkter 9346 3021 82 –270 1629 147 13955

Leasingintäkter 4815 4815

Erhållna utdelningar 19823 19823

Provisionsintäkter 8579 461 90 384 71 22 9607

Nettoresultat av finansiella transaktioner 2374 –98 6 –140 60 2202

Övriga intäkter 1402 205 1 31 1 39 1679

Summa 46339 3589 179 5 1701 268 52081

Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs.

2020 2019

Ränteintäkter 13757 13955

Leasingintäkter från finansiella leasingavtal 4835 4815

Räntekostnader 3529 5692

Räntenetto före avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 15063 13078

Avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 4482 4468

Räntenetto efter avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 10581 8610

2020 2019

Ränta Medelsaldo

Genomsnittlig

årlig ränta, % Ränta Medelsaldo

Genomsnittlig

årlig ränta, %

Tillgångar

Utlåning till kreditinstitut 2874 597459 0,48 1479 514023 0,29

Utlåning till allmänheten 9775 445032 2,20 10125 447733 2,26

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 18 138219 0,01 62 140792 0,04

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 340 62419 0,54 52 30747 0,17

Summa räntebärande instrument 13007 1243129 1,05 11718 1133295 1,03

Derivat

673 61983 1269 54503

Övriga tillgångar 4912 361585 5783 293469

Summa 18592 1666697 1,12 18770 1481267 1,27

Skulder

Skulder till kreditinstitut 595 245591 0,24 1113 144830 0,77

Inlåning från allmänheten 649 852834 0,08 1424 762218 0,19

varav insättningsgarantiavgifter 381 0,00 289

Emitterade värdepapper 2936 298420 0,98 6371 335593 1,90

Seniora icke-prioriterade skulder 102 10811 0,94 15 2061 0,73

Efterställda skulder 821 26800 3,06 993 30627 3,24

Summa räntebärande instrument 5103 1434456 0,36 9916 1275329 0,78

Derivat

–1961 76983 –4796 67647

Övriga skulder 387 60799 572 50580

varav avgift statlig resolutionsfond 343 502

Summa 3529 1572238 0,22 5692 1393556 0,41

Summa räntenetto 15063 13078

Placeringsmarginal 0,90 0,88

Ränteintäkter från lån i Steg 3 183 251

Räntekostnader på finansiella skulder

till upplupet anskaffningsvärde 5490 10599

Negativ ränta på finansiella tillgångar 1138 1727

Negativ ränta på finansiella skulder 404 571

1) Derivat inkluderar räntenetto som är hänförligt till tillgångar och skulder som säkras. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnader.

175

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

M6 Erhållna utdelningar

M7 Provisionsnetto

2020 2019

Aktier och andelar 45 141

Aktier och andelar i intresseföretag 2 529

Aktier och andelar i koncernföretag

16154 19153

Summa 16201 19823

1) varav genom koncernbidrag 13954 14914

Provisionsintäkter

Summa

provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto

2020 Över tid Vid viss tidpunkt

Betalningsförmedling 381 973 1354 –945 409

Kort 1417 1417 –510 907

Kundkoncept 594 88 682 –15 667

Kapitalförvaltning och depå 1583 246 1829 –133 1696

Livförsäkringar 455 3 458 –2 456

Värdepapper 1 659 660 –286 374

Corporate finance 8 73 81 81

Utlåning 576 208 784 –92 692

Garantier

154 154 154

Inlåning 15 6 21 21

Skadeförsäkring 72 72 72

Övrigt 187 80 267 –197 70

Summa 4026 3753 7779 –2180 5599

Provisionsintäkter

Summa

provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto

2019 Över tid Vid viss tidpunkt

Betalningsförmedling 443 917 1360 –970 390

Kort 3572 3572 –1750 1822

Kundkoncept 660 660 –14 646

Kapitalförvaltning och depå 1709 1709 –97 1612

Livförsäkringar 448 2 450 –2 448

Värdepapper 3 397 400 –261 139

Corporate finance 123 123 123

Utlåning 552 173 725 –63 662

Garantier 169 169 –3 166

Inlåning 16 14 30 30

Skadeförsäkring 62 62 62

Övrigt 278 69 347 –222 125

Summa 4463 5144 9607 –3382 6225

176

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner M9 Övriga intäkter

2020 2019

IT-tjänster 950 577

Rörelseavyttringar 233

Övriga rörelseintäkter 973 869

Summa 1923 1679

2020 2019

Verkligt värde via resultaträkningen

Innehas för handel

Aktier och aktierelaterade derivat 124 176

Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat 835 1052

Summa 959 1228

Andra affärsmodeller

Aktier 187 656

Räntebärande instrument 154 –158

Summa 341 498

Summa verkligt värde via resultaträkningen 1300 1726

Säkringsredovisning

Ineffektiv del i verkligt värdesäkring

Säkringsinstrument

1137 1174

Säkrad post –1138 –1160

Summa –1 14

Upplupet anskaffningsvärde

Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella skulder 11

Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella tillgångar 13 4

Summa 24 4

Valutakursförändring 920 458

Summa 2243 2202

177

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

M10 Personalkostnader

Totala personalkostnader 2020 2019

Löner och arvoden 5324 5060

Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 106 176

Socialförsäkringsavgifter 1676 1578

Pensionskostnader 1314 1156

Utbildningskostnader 62 99

Övriga personalkostnader 261 280

Summa 8743 8349

varav resultatbaserade personalkostnader 232 294

2020

Styrelse, VD samt motsvarande

befattningshavare

Övriga

anställda

Land

Antal

personer, st

Löner och

arvoden

Rörliga

ersättningar Löner Totalt

Sverige 27 84 3 4784 4871

Danmark 16 16

Norge 167 167

USA 29 29

Finland 52 52

Kina 14 14

Estland 80 80

Lettland 43 43

Litauen 158 158

Summa 27 84 3 5343 5430

2019

Styrelse, VD samt motsvarande

befattningshavare

Övriga

anställda

Land

Antal

personer, st

Löner och

arvoden

Rörliga

ersättningar Löner Totalt

Sverige 37 87 5 4525 4617

Danmark 23 23

Norge 206 206

USA 32 32

Finland 46 46

Luxemburg 49 49

Kina 14 14

Estland 67 67

Lettland 38 38

Litauen 144 144

Summa 37 87 5 5144 5236

Rörligt ersättningsprogram 2015 - 2020

2020 2019

Program 2015

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 6

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 0 2

Program 2016

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 6 35

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 5 -1

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del 1

Program 2017

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 30 30

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 9 1

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 4 4

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del 2 2

Program 2018

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 22 39

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 5 3

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 8 23

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del 4 13

Program 2019

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 13 66

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 5 18

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 18 36

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del 15 17

Program 2020

Redovisad kostnad avseende ersättningar i form

av aktier i Swedbank AB 34

Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende

aktierelaterad del 10

Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 25

Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende

kontantbaserad del 16

Totalt redovisad kostnad 232 294

Antal prestationsrätter som ligger till grund för

aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st. 2020 2019

Utestående vid årets början 3,7 3,4

Tilldelade 0,6 1,2

Förverkade 0,1 0,2

Inlösta 0,9 0,7

Utestående vid årets slut 3,3 3,7

Viktat genomsnittligt verkligt värde per prestationsrätt

vid värderingstidpunkten, kr 133 179

Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 17 16

Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare 2020 2019

Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner 26 24

Antal personer 17 15

Lämnade lån, mkr 61 60

Antal personer 13 15

2020 2019

Könsfördelning, % Kvinnor Män Kvinnor Män

Samtliga anställda 63 37 63 37

Styrelseledamöter 40 60 44 56

Övriga ledande befattningshavare

inkl. VD 29 71 33 67

178

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

M11 Övriga allmänna administrationskostnader

M12 Av- och nedskrivningar av materiella

och immateriella anläggningstillgångar

M14 Nedskrivningar av finansiella

anläggningstillgångar

M13 Kreditförluster, netto

M15 Bokslutsdispositioner

2020 2019

Hyror, övriga lokalkostnader 869 941

IT-kostnader 2555 2296

Tele, porto 129 90

Konsulter 1482 1576

Övrigt köpta tjänster 712 532

Resor 40 149

Representation 15 29

Materialkostnader 64 57

Reklam, PR, marknadsföring 279 202

Värdetransport, larm 45 44

Reparation och underhåll 61 71

Övriga administrationskostnader

196 420

Övriga rörelsekostnader 84 188

Summa 6531 6595

2020 2019

Lån till upplupet anskaffningsvärde

Kreditreserveringar – steg 1 325 –2

Kreditreserveringar – steg 2 971 –396

Kreditreserveringar – steg 3 620 917

Summa 1916 519

Bortskrivningar 1925 871

Återvinningar –43 –51

Summa 1882 820

Summa lån till upplupet anskaffningsvärde 3798 1339

Lånelöften och garantier

Kreditreserveringar – steg 1 146 16

Kreditreserveringar – steg 2 266 –59

Kreditreserveringar – steg 3 –142 217

Summa 270 174

Bortskrivningar 1

Summa lånelöften och garantier 270 175

Summa kreditförluster 4068 1514

Kreditförluster fördelade per låntagarkategori

Kreditinstitut 16 16

Allmänheten 4052 1498

Summa 4068 1514

2020 2019

Aktier och andelar i dotterföretag

Swedbank Management Company S.A., Luxemburg 22

Summa 22

Återföring av tidigare nedskrivning i dotterföretag

Cerdo Bankpartner AB, Helsingborg –13

Swedbank First Securities LLC, New York –3

Summa –16

Summa –16 22

2020 2019

Avsättning till periodiseringsfond 2019 51

Upplösning av periodiseringsfond 2013 –51

Överavskrivningar inventarier –42 78

Summa –42 78

2020 2019

Avskrivningar

Inventarier 230 231

Immateriella anläggningstillgångar 83 76

Leasingobjekt 4482 4468

Summa 4795 4775

Nedskrivningar

Leasingobjekt 25 –7

Summa 25 –7

Summa 4820 4768

1) I övriga administrationskostnader 2019 ingår en reservering med 248 mkr för ej

avdragsgill mervärdesskatt

Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC 2020 2019

Revisionsuppdraget 31 48

Annan revisionsverksamhet 9 9

Skatterådgivning 1

Övriga tjänster 26 10

Summa 67 67

Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, Deloitte 2020 2019

Revisionsuppdraget 7

Annan revisionsverksamhet 1

Summa 8

Internrevision 71 71

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrel-

sens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankom-

mer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av

iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgif-

ter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter,

myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden.

Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskatt-

ningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i sam-

band med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och

bedömning av intern kontroll.

179

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

M16 Skatt

Skattekostnad 2020 2019

Skatt avseende tidigare år –300 –701

Aktuell skatt 3722 3790

Uppskjuten skatt –333 596

Summa 3089 3685

2020 2019

mkr procent mkr procent

Utfall 3089 23,9 3685 17,0

Aktuell skattesats på resultatet före skatt 2766 21,4 4640 21,4

Skillnad –323 –2,5 955 4,4

Skillnaden består av följande poster

Skatt tidigare år 300 2,3 701 3,2

Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader –227 –1,8 –820 –3,8

Ej avdragsgill sanktionsavgift –856 –6,6

Ej skattepliktiga utdelningar 475 3,7 1026 4,7

Skattefria reavinster/ej avdragsgilla förluster och värdeförändringar på aktier och andelar –10 –0,1 73 0,3

Schablonintäkt periodiseringsfond –6 –6

Ej avdragsgill nedskrivning av finansiell anläggningstillgång 3 –5

Avvikande skattesats i andra länder –2 –14

Summa –323 –2,5 955 4,4

2020

Uppskjutna skatteskulder Ingående balans Resultaträkning Eget kapital

Valutakurs-

differenser Utgående balans

Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 605 –317 288

Pensioner –116 –11 –127

Aktierelaterade ersättningar 18 –7 11

Immateriella anläggningstillgångar 7 –2 5

Övrigt –37 –3 15 –25

Summa 477 –333 –7 15 152

2019

Uppskjutna skatteskulder

Ingående balans Resultaträkning Eget kapital

Valutakurs-

differenser Utgående balans

Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 605 605

Pensioner –117 1 –116

Aktierelaterade ersättningar –15 33 18

Immateriella anläggningstillgångar 9 –2 7

Övrigt –23 –8 –6 –37

Summa –146 596 33 –6 477

180

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

M17 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

M19 Utlåning till allmänheten

M18 Utlåning till kreditinstitut

Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp

2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019

Värderingskategori, verkligt värde

via resultaträkningen

Innehas för handel

Svenska staten 13745 8541 8941 14072 9430 9236 12987 6981 7276

Svenska kommuner 659 13 512 656 13 513 637 13 501

Utländska stater 76 60 1796 73 59 1804 71 58 1791

Utländska kommuner 381 145 1 380 145 1 371 143 1

Summa 14861 8759 11250 15181 9647 11554 14066 7195 9569

Andra affärsmodeller

Svenska staten 246 245 246

Svenska kommuner 2007 3924 4294 2005 3881 4294 1971 3871 4277

Utländska kommuner 571 573 548

Summa 2253 3924 4865 2250 3881 4867 2217 3871 4825

Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde

Sveriges riksbank 114743 120251 79891 114743 120251 80129 114743 120244 80000

Summa 114743 120251 79891 114743 120251 80129 114743 120244 80000

Summa 131857 132934 96006 132174 133779 96550 131026 131310 94394

2020 2019 1/1/2019

Värderingskategori, upplupet

anskaffningsvärde

Svenska banker 5336 3832 3319

Svenska kreditinstitut 623895 510098 499107

Utländska banker 21250 21475 13530

Utländska kreditinstitut 9723 1629 3195

Summa 660204 537034 519151

Värderingskategori, verkligt värde

via resultaträkningen

Innehas för handel

Svenska banker, återköpsavtal 9

Svenska kreditinstitut, återköpsavtal 8449 107 4548

Utländska banker, återköpsavtal 842 1

Summa 9291 117 4548

Summa 669495 537151 523699

Varav efterställda fordringar 2020 2019 1/1/2019

Intresseföretag 120 120 620

Övriga företag 48 53 51

Summa 168 173 671

2020 2019 1/1/2019

Värderingskategori, upplupet

anskaffningsvärde

Svensk allmänhet 292910 295717 298343

Riksgälden 25003 4 10153

Utländsk allmänhet 71036 80252 80590

Summa 388949 375973 389086

Värderingskategori, verkligt värde

via resultaträkningen

Innehas för handel

Svensk allmänhet, återköpsavtal 74 2439 5519

Riksgälden, återköpsavtal 7243 9725 2436

Utländsk allmänhet, återköpsavtal 32630 34503 31759

Andra affärsmodeller

Svensk allmänhet 101 154 166

Summa 40048 46821 39880

Summa 428997 422794 428966

181

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

M20 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

M21 Aktier och andelar

Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp

2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019

Värderingskategori, verkligt värde

via resultaträkningen

Innehas för handel

Svenska bostadsinstitut 10795 10174 15603 10775 10225 15573 10438 9858 14992

Svenska finansiella företag 10457 9219 5276 10444 9235 6781 10219 9543 5141

Svenska icke-finansiella företag 3318 3876 3913 3306 3873 5808 3275 3332 5713

Utländska finansiella företag 9760 7098 4990 9748 7107 3487 9597 6994 4915

Utländska icke-finansiella företag 2340 4910 5119 2347 4912 3255 2336 4886 3215

Summa 36670 35277 34901 36620 35352 34904 35865 34613 33976

Andra affärsmodeller

Svenska bostadsinstitut 16562 18852 15646 16489 18930 15685 16131 18300 15040

Svenska finansiella företag 2062 2 257 2046 2 257 2000 2 250

Utländska banker 3065 1118 3052 1119 3048 1118

Utländska finansiella företag 2272 1910 1525 2270 1909 1525 2248 1881 1505

Utländska icke-finansiella företag 990 1904 990 1904 958 1838

Summa 23961 22872 19332 23857 22950 19371 23427 22259 18634

Värderingskategori, upplupet

anskaffningsvärde

Utländska banker 1 2174 1 2174 1 2152

Summa 1 2174 1 2174 1 2152

Summa 60631 58150 56407 60477 58303 56449 59292 56873 54761

Redovisat värde

Anskaffnings-

värde Redovisat värde

Anskaffnings-

värde Redovisat värde

Anskaffnings-

värde

2020 2020 2019 2019 1/1/2019 1/1/2019

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen

Innehas för handel

Handelslager aktier 4627 4459 591 586 1207 1459

Handelslager fondandelar 10918 10700 3316 3257 1808 1832

Andra affärsmodeller

Strategiska innehav och övrigt 1020 1357 2317 1639 1603 1635

Bostadsrätter 11 11 11 11 11 11

Summa 16576 16527 6235 5493 4629 4937

Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ.

182

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

M22 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures

Anläggningstillgångar 2020 2019 1/1/2019

Kreditinstitut 2054 2054 1944

Övriga intresseföretag 285 261 141

Summa 2339 2315 2085

Ingående balans 2315 2085 2087

Under året tillkommande 24 251 0

Under året nedskrivet –2

Under året avyttrat –21 0

Utgående balans 2339 2315 2085

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier och andelar är onoterade.

Under 2020 betalades kapitaltillskott till Invidem AB om 24 mkr.

Den 1 augusti 2019 avyttrades 11 procentenheter i dotterföretaget Ölands Bank AB. Swedbank AB:s ägarandel uppgår därefter till 49 procent. Swedbank erhöll en kontant

försäljningslikvid om 52 mkr. Redovisad vinst uppgick till 27 mkr. Den 4 november 2019 avyttrades Babs Paylink AB. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 113 mkr.

Redovisad vinst uppgick till 93 mkr.

Firmanamn, säte

Organisations-

nummer Antal

Redovisat

värde

Anskaffnings-

värde

Kapital

andel, %

Svenska kreditinstitut

EnterCard Group AB, Stockholm, joint venture 556673-0585 3000 420 420 50,00

Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna 516401-9928 865000 125 125 50,00

Sparbanken Skåne AB, Lund 516401-0091 3670342 1070 1070 22,00

Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 4750000 288 288 47,50

Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 340000 41 41 40,00

Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 637000 110 110 49,00

Summa 2054 2054

Övriga

BGC Holding AB, Stockholm 556607-0933 29177 98 98 29,18

Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12735 4 24 28,30

Getswish AB, Stockholm 556913-7382 10000 19 21 20,00

Invidem AB, Stockholm, joint venture 559210-0779 10000 48 48 16,67

P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm, joint venture 559198-9610 10000 116 116 16,67

USE Intressenter AB, Uppsala 559161-9464 2000 0 0 20,00

VISA Sweden, ek för, Stockholm 769619-6828 0 0 0 42,09

Summa 285 307

Summa 2339 2361

183

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

M23 Aktier och andelar i koncernföretag

Anläggningstillgångar 2020 2019 1/1/2019

Svenska kreditinstitut 24073 24073 24208

Utländska kreditinstitut 29371 29353 29276

Övriga företag 9962 9656 8651

Summa 63406 63082 62135

Ingående balans 63082 62135 62016

Under året tillkommande 398 1105 128

Under året nedskrivet –22 –9

Under året avgående –74 –136 0

Utgående balans 63406 63082 62135

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga företag är onoterade.

Under 2020 betalades kapitaltillskott till Ektornet AB om 0 mkr, Swedbank PayEx Holding AB om 324 mkr samt till Sparfrämjandet om 0 mkr. Under 2020 likviderades dotterfö-

retagen Cerdo Bankpartner AB och Swedbank First Securities LLC.

Den 1 augusti 2019 avyttrades 11 procent av aktierna i dotterföretaget Ölands Bank AB, vilket då övergick till att bli ett intresseföretag. Under 2019 betalades kapitaltillskott

till Ektornet AB om 7 mkr, Swedbank PayEx Holding AB om 987 mkr, Sparfrämjandet om 0 mkr samt till Swedbank Management Company S.A. om 16 mkr.

Firmanamn, säte

Organisations-

nummer Antal

Redovisat

värde

Anskaffnings -

värde

Kapital

andel, %

Svenska kreditinstitut

Swedbank Hypotek AB, Stockholm 556003-3283 23000000 24073 24073 100

Summa 24073 24073

Utländska kreditinstitut

Swedbank AS, Tallinn 10060701 85000000 18470 18470 100

Swedbank AS, Riga 40003074764 575000000 4267 4267 100

Swedbank AB, Vilnius 112029651 164008000 6614 6614 100

Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg 302018-5066 300000 15 142 100

Swedbank Management Company S.A., Luxemburg B149317 250000 5 42 100

Summa 29371 29535

Övriga

ATM Holding AB, Stockholm

556886-6692 350 40 47 70

Ektornet AB, Stockholm 556788-7152 5000000 164 1978 100

FR & R Invest AB, Stockholm 556815-9718 10000000 34 61 100

Sparfrämjandet AB, Stockholm 556041-9995 45000 5 5 100

Sparia Group Försäkring AB, Stockholm 516406-0963 70000 146 146 100

Swedbank Fastighetsbyrå AB, Stockholm 556090-2115 1000 282 283 100

Swedbank Försäkring AB, Stockholm 516401-8292 150000 3362 3361 100

Swedbank PayEx Holding AB, Visby 556714-2798 500000 2607 2283 100

Swedbank Robur AB, Stockholm 556110-3895 10000000 3322 3322 100

Övriga företag 51100 0 0

Summa 9962 11486

Summa 63406 65094

184

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

M24 Derivat

M25 Säkringsredovisning till verkligt värde

Nominellt belopp 2020

Återstående kontraktsenlig löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden

Not

< 1 år 1–5 år > 5 år 2020 2019 2020 2019 2020 2019

Derivat i säkringsredovisning M25 30438 109998 2857 143293 140832 2110 1466 0 218

Derivat ej i säkringsredovisning 6431636 9140104 5588604 21160344 18018576 147279 119180 166108 143922

Bruttobelopp 6462074 9250102 5591461 21303637 18159408 149389 120646 166108 144140

Kvittade belopp M41 –4494381 –6901472 –5375952 –16771805 –12057460 –89745 –72314 –91872 –74232

Summa 1967693 2348630 215509 4531832 6101948 59644 48332 74236 69908

Derivat ej i säkringsredovisning

Ränterelaterade

Optioner 248942 508346 220088 977376 979298 3488 3378 3101 2645

Terminer 3385931 1033503 4419434 6059927 1073 959 1074 965

Swappar 1618245 7068400 5219249 13905894 9146710 110097 72419 112778 76425

Valutarelaterade

Optioner 15423 989 16412 38319 154 231 163 222

Terminer 821057 17155 838212 874667 9293 7830 20126 12122

Swappar 249347 503700 148767 901814 817941 18973 8929 24787 27351

Aktierelaterade

Optioner 71082 6740 500 78322 93123 4171 25385 3419 24079

Terminer 6917 6917 4498 26 30 29 29

Swappar 14692 64 14756 3571 4 19 537 71

Kreditrelaterade

Swappar 1207 1207 522 94 13

Summa 6431636 9140104 5588604 21160344 18018576 147279 119180 166108 143922

2020 2019

Redovisat

värde Redovisat värde

Säkringsinstrument och effektivitet i

säkringar

Nominellt

belopp Tillgångar

Årets värde-

förändring som

använts för att

värdera säkrings-

ineffektivitet

Ineffektivitet

redovisad i

resultaträkningen

Nominellt

belopp Tillgångar Skulder

Årets värde-

förändring som

använts för att

värdera säkrings-

ineffektivitet

Ineffektivitet

redovisad i

resultaträkningen

Ränterisk

Ränteswappar, Emitterade

värdepapper 110536 1478 583 –11 98860 1159 53 1053 13

Ränteswappar, Seniora

icke-prioriterade skulder 9894 105 214 0 10416 118 –114

Ränteswappar, Efterställda skulder 22863 527 340 10 31555 307 47 235 1

Summa 143293 2110 1137 –1 140832 1466 218 1174 14

Swedbanks säkringsredovisning beskrivs i not K29. Specifika upplysningar över moderbolagets säkringsredovisning presenteras i följande tabeller.

185

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

2020 2019

Redovisat värde

Ackumulerat

justeringsbelopp

på den säkrade

posten Redovisat värde

Ackumulerat

justeringsbelopp

på den säkrade

posten

Säkrade poster Skulder Skulder

Årets värdeförändring som

använts för att värdera

säkringsineffektivitet Skulder Skulder

Årets värdeförändring som

använts för att värdera

säkringsineffektivitet

Emitterade värdepapper 111030 1266 –594 99237 850 –1039

Seniora icke-prioriterade skulder 9874 101 –214 10388 –114 114

Efterställda skulder 22966 473 –330 31759 175 –234

Summa 143870 1840 –1138 141384 911 –1160

2020 2019

Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid

Löptidsprofil och genomsnittspris, verkligt

värdesäkring av ränterisk <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år

Verkligt värdesäkring

Nominellt belopp 30438 109998 2857 18888 86448 35496

Genomsnittlig fast ränta 0,51 0,27 1,03 1,58 0,67 0,96

Säkringsrelationer som omfattas av referensreäntereformen

Nominellt belopp

2020

Säkrade poster och säkringsinstrument CHF GBP JPY USD

Samtliga avtal 926 10021 6758 51272

Förfall före referensräntereformen 0 5567 0 10320

Direkt hänförlig till referensräntereformen 926 4454 6758 40952

2019

Säkrade poster och säkringsinstrument CHF GBP JPY USD

Samtliga avtal 959 11015 5463 46785

Förfall före referensräntereformen 0 6119 0 28145

Direkt hänförlig till referensräntereformen 959 4896 5463 18640

186

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

M26 Immateriella anläggningstillgångar

M27 Leasingobjekt

2020 2019

Goodwill Kundbas Övrigt Totalt Goodwill Kundbas Övrigt Totalt

Anskaffningsvärde vid årets ingång 3429 130 1097 4656 3429 130 1271 4830

Nyanskaffningar via separata förvärv 47 47 93 93

Avyttringar och utrangeringar –20 –20 –267 –267

Anskaffningsvärde vid årets utgång 3429 130 1124 4683 3429 130 1097 4656

Avskrivningar vid årets ingång –3429 –73 –508 –4010 –3428 –73 –698 –4199

Årets avskrivningar –83 –83 –1 –75 –76

Avyttringar och utrangeringar 18 18 265 265

Avskrivningar vid årets utgång –3429 –73 –573 –4075 –3429 –73 –508 –4010

Nedskrivningar vid årets ingång och utgång –57 –223 –280 –57 –223 –280

Redovisat värde 328 328 366 366

Goodwill skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 20 år. För övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara

beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 15 år. Något nedskrivningsbehov fanns inte per balansdagen.

Anläggningstillgångar 2020 2019

Anskaffningsvärde vid årets ingång 26367 26249

Nyanskaffningar 7583 8116

Avyttringar och utrangeringar –6932 –7998

Anskaffningsvärde vid årets utgång 27018 26367

Avskrivningar vid årets ingång –10298 –10023

Årets avskrivningar –4482 –4468

Avyttringar och utrangeringar 3961 4193

Avskrivningar vid årets utgång –10819 –10298

Nedskrivningar vid årets ingång –45 –56

Årets nedskrivningar –25 7

Avyttringar och utrangeringar 6 4

Nedskrivningar vid årets utgång –64 –45

Redovisat värde 16135 16024

2020

< 1 år 1–5 år > 5 år Summa

Framtida minimileaseavgifter 4762 8552 3617 16931

Samtliga leasingobjekts restvärden är garanterade av leasetagaren eller tredje part. Leasingobjekten skrivs av under leasingavtalets löptid enligt annuitetsmetod. Leasingobjek-

ten består huvudsakligen av fordon och maskiner. Leasingavgifterna innehåller inga variabla avgifter.

Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av under nyttjandeperioden. Restvärdena bedöms vara noll liksom

föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon indikation för nedskrivningsbehov fanns inte per balansdagen.

M28 Materiella tillgångar

Anläggningstillgångar 2020 2019

Anskaffningsvärde vid årets ingång 2297 2442

Nyanskaffningar 256 227

Avyttringar och utrangeringar –176 –372

Anskaffningsvärde vid årets utgång 2377 2297

Avskrivningar vid årets ingång –1728 –1866

Årets avskrivningar –230 –231

Avyttringar och utrangeringar 161 369

Avskrivningar vid årets utgång –1797 –1728

Redovisat värde 580 569

187

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

M29 Övriga tillgångar

M31 Skulder till kreditinstitut

M32 In- och upplåning från allmänheten

M33 Emitterade värdepapper

M34 Övriga skulder

M36 Avsättningar

M30 Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

M35 Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

2020 2019 1/1/2019

Fondlikvidfordringar 8627 6392 8192

Koncernbidrag 13954 14921 14319

Övriga finansiella tillgångar 5977 76 3101

Summa finansiella tillgångar 28558 21389 25612

Övertagen egendom för skyddande av

fordran och återtagna leasingobjekt 28 29 54

Summa 28586 21418 25666

2020 2019 1/1/2019

Värderingskategori, upplupet

anskaffningsvärde

Certifikat 127211 128774 131439

Andra räntebärande obligationer 127037 125505 161448

Summa 254248 254279 292887

Värderingskategori, verkligt värde

via resultaträkningen

Innehas för handel

Strukturerade privatobligationer 5674 8902 10735

Summa 5674 8902 10735

Summa 259922 263181 303622

2020 2019 1/1/2019

Förutbetalda kostnader 1337 2464 1285

Ännu ej fakturerad fordran 297 283 304

Summa 1634 2747 1589

2020 2019 1/1/2019

Värderingskategori, upplupet

anskaffningsvärde

Sveriges riksbank 50004 7

Svenska banker 32179 21577 21021

Svenska kreditinstitut 113452 94050 26104

Utländska centralbanker 5739 6306 13884

Utländska banker 41898 38961 21618

Utländska kreditinstitut 238 556 318

Summa 243510 161450 82952

Värderingskategori, verkligt värde

via resultaträkningen

Innehas för handel

Svenska banker, återköpsavtal 4 4

Svenska kreditinstitut, återköpsavtal 1416

Utländska banker, återköpsavtal 1874 266

Summa 3294 4 266

Summa 246804 161454 83218

2020 2019 1/1/2019

Värderingskategori, upplupet

anskaffningsvärde

Inlåning svensk allmänhet 840251 708839 689588

Inlåning Riksgälden 69 329 339

Inlåning utländsk allmänhet 12078 10025 9688

Summa 852398 719193 699615

Värderingskategori, verkligt värde

via resultaträkningen

Innehas för handel

Inlåning svensk allmänhet, återköpsavtal 16824 18 641

Summa 16824 18 641

Summa 869222 719211 700256

2020 2019 1/1/2019

Fondlikvidskulder 4910 2259 5790

Koncernbidrag 413 0 0

Korta positioner aktier 561 247 358

varav egna emitterade aktier 155 24 257

Korta positioner räntebärande värdepapper 22740 34098 38255

Olikviderade betalningar 9200 9807 10892

Övriga finansiella skulder 8503 9178 8697

Summa finansiella skulder 46327 55589 63992

2020 2019 1/1/2019

Upplupna kostnader 2823 3697 1791

Avtalsskulder 33 37 2

Summa 2856 3734 1793

2020 2019 1/1/2019

Reserveringar för garantier och andra

åtaganden 804 590 402

Omstruktureringsreserv 2 10

Övrigt 8 43 25

Summa 814 643 427

Omsättningen av emitterade värdepapper redovisas i not M2 Likviditetsrisker.

188

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

M37 Efterställda skulder

2020 2019 1/1/2019

Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde

Förlagslån 14900 15453 23015

Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 8534 16481 11169

Summa 23434 31934 34184

Tidsbundna förlagslån

Emissionsår Löptid

Första möjliga datum

för inlösen Valuta

Nominellt

belopp

Redovisat

belopp, mkr Kupongränta, %

2017 2027 2022-11-22 EUR 650 6613 1,00%

2018 2033 2028-03-28 JPY 5000 406 0,90%

2018 2028 2023-04-12 JPY 8000 639 0,75%

2018 2028 2023-05-08 SEK 1200 1227 0,00%

2018 2028 2023-06-29 JPY 11000 877 0,95%

2018 2028 2023-09-18 EUR 500 5138 0,00%

Summa 14900

Eviga förlagslån, godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott

Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens primärkapital

understiger 8,0 procent.

Emissionsår Löptid

Första möjliga datum

för inlösen Valuta

Nominellt

belopp

Redovisat

belopp, mkr Kupongränta, %

2016 Evigt 2022-03-17

USD 500 4236 6,00%

2019 Evigt 2024-09-17

USD 500 4298 5,63%

Summa 8534

1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 15,70 USD omräknat till svenska kronor.

2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, lägst 8,75 USD omräknat till svenska kronor.

189

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

NOTER MODERBOLAGET

M38 Obeskattade reserver M39 Eget kapital

Ackumulerade

överavskrivningar

Periodiserings-

fond Total

Ingående balans 2019 5196 5451 10647

Avsättning/Upplösning 78 78

Utgående balans 2019 5274 5451 10724

Avsättning/Upplösning –42 –42

Utgående balans 2020 5232 5451 10682

Skattemässigt

värde enligt

räkenskapsenlig

avskrivning

Tillgångar

utanför räken-

skapsenlig

avskrivning Total

Immateriella anläggnings-

tillgångar 96 232 328

Leasingobjekt 16135 16135

Materiella tillgångar 459 121 580

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 255 1379 1634

Överavskrivningar –5232 –5232

Redovisat värde, netto 11713 1732 13445

Årets förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFRS framgår av rapporten

Förändringar i eget kapital.

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som ingår i underlaget för

räkenskapsenlig avskrivning avser programlicenser med löptid under 36 månader.

Skattemässigt ej avskrivningsbara anläggningstillgångar som konst och preliminärt

registrerade anläggningstillgångar samt förbättringsutgifter för hyrd lokal och andra

tillgångar som inte bedömts utgöra anläggningstillgångar enligt räkenskapsenlig

avskrivning har undantagits från beräkningen, totalt 353 mkr.

Periodiseringsfond 2020 2019 1/1/2019

Avsättning 2013 51

Avsättning 2017 1862 1862 1862

Avsättning 2018 3538 3538 3538

Avsättning 2019 51 51

Summa 5451 5451 5451

M40 Verkligt värde för finansiella instrument

Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument

Nedan redogörs för en jämförelse mellan redovisat och verkligt värde för moderbola-

gets finansiella tillgångar och finansiella skulder.

Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument

När moderbolaget fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika

metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen samt

aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara antingen en reglerad eller till-

förlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbun-

denhet. Det görs löpande en bedömning av aktiviteten genom att analysera faktorer

såsom skillnader i köp- och säljkurser.

Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer:

• Nivå 1: Ojusterat noterat pris på en aktiv marknad

• Nivå 2: Justerat noterat pris eller värderingsmodell med värderingsparametrar här-

ledda från en aktiv marknad

• Nivå 3: Värderingsmodell där de betydande värderingsparametrarna är icke observer-

bara och därav baseras på interna antaganden

När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har marknadsris-

ker som motverkar varandra används genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när

verkliga värden fastställs. Där verkligt värde härrör från en modelleringsteknik utförs

värderingen med mittpris. För eventuellt öppna nettopositioner utförs en köp/sälj jus-

tering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs.

I de fall det saknas en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av etablerade

värderingsmetoder och -modeller. I dessa fall kan antaganden som inte direkt kan här-

ledas till en marknad tillämpas, dessa antaganden baseras på erfarenhet och kunskap

kring värdering på de finansiella marknaderna. Målet är dock att alltid maximera

användningen av data från en aktiv marknad. Samtliga värderingsmetoder och model-

ler samt valideras kontinuerligt av den oberoende riskkontrollenheten. I de fall som det

anses nödvändigt görs relevanta justeringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade

verkligt värde justeringar. Detta görs för att på ett korrekt sätt återspegla de parame-

trar som finns i de finansiella instrumenten och som ska återspeglas i dess värdering.

Exempelvis för OTC-derivat, där motpartsrisken inte regleras med kontantsäkerheter,

sker verkligt värde justering utifrån den aktuella motpartsrisken (CVA och DVA). CVA

och DVA beräknas utifrån simulerade exponeringar som kalibrerats med marknads-

implicita parametrar.

Moderbolaget har en fortlöpande process där finansiella instrument som indikera

hög nivå av egna uppskattningar eller låg nivå av observerbar marknadsdata fångas

upp. I processen bestäms på vilket sätt beräkningen ska ske utifrån hur de interna anta-

gandena förväntas påverka värderingen. I de fall de interna antagandena har en bety-

dande påverkan på det verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet i nivå 3.

Processen inkluderar även en analys och bedömning, utifrån kvalitén på värderings-

data, samt om någon typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivå-

erna. Överföringar mellan värderingsnivåerna rapporteras som om de skett i slutet av

varje kvartal. Under åren 2020 och 2019 har det inte förekommit några överföringar

av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2.

För ut- och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde,

anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde.

2020 2019 1/1/2019

Bundet eget kapital

Aktiekapital, stamaktier 24904 24904 24904

Reservfond 5968 5968 5968

Summa 30872 30872 30872

Fritt eget kapital

Överkursfond 13206 13206 13206

Balanserad vinst 59355 49340 46974

varav egna aktier –3348 –3348 –3348

Summa 72561 62546 60180

Summa eget kapital 103433 93418 91052

190

NOTER MODERBOLAGET

Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020

2020 2019 1/1/2019

Verkligt

värde

Redovisat

värde Skillnad

Verkligt

värde

Redovisat

värde Skillnad

Verkligt

värde

Redovisat

värde Skillnad

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 167121 167121 107596 107596 80903 80903

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 131857 131857 132934 132934 96125 96006 119

varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 114743 114743 120251 120251 80010 79891 119

varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 17114 17114 12683 12683 16115 16115

Utlåning till kreditinstitut 669495 669495 537151 537151 523699 523699

varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 660204 660204 537034 537034 519151 519151

varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 9291 9291 117 117 4548 4548

Utlåning till allmänheten 428997 428997 422794 422794 428966 428966

varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 388949 388949 375973 375973 389086 389086

varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 40048 40048 46821 46821 39880 39880

Obligationer och räntebärande värdepapper 60631 60631 58150 58150 56407 56407

varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 1 1 2174 2174

varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 60631 60631 58149 58149 54233 54233

Aktier och andelar 16576 16576 6235 6235 4629 4629

varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 16576 16576 6235 6235 4629 4629

Derivat 59644 59644 48332 48332 43275 43275

Övriga finansiella tillgångar 28558 28558 21389 21389 25612 25612

Summa 1562879 1562879 1334581 1334581 1259617 1259497 119

2020 2019 1/1/2019

Verkligt

värde

Redovisat

värde Skillnad

Verkligt

värde

Redovisat

värde Skillnad

Verkligt

värde

Redovisat

värde Skillnad

Skulder

Finansiella skulder

Skulder till kreditinstitut 246804 246804 161454 161454 83218 83218

varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 243510 243510 161450 161450 82952 82952

varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 3294 3294 4 4 266 266

In- och upplåning från allmänheten 869222 869222 719211 719211 700256 700256

varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 852398 852398 719193 719193 699615 699615

varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 16824 16824 18 18 641 641

Emitterade värdepapper 262643 259922 2721 267209 263181 4028 306969 303622 3347

varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 256969 254248 2721 258307 254279 4028 296234 292887 3347

varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 5674 5674 8902 8902 10735 10735

Seniora icke-prioriterade skulder 10545 10359 186 10299 10805 –506

varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 10545 10359 186 10299 10805 –506

Efterställda skulder 23688 23434 254 31730 31934 –204 34366 34184 182

varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 23688 23434 254 31730 31934 –204 34366 34184 182

Derivat 74236 74236 69908 69908 54063 54063

Skulder inlånade värdepapper 23301 23301 34345 34345 38613 38613

varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 23301 23301 34345 34345 38613 38613

Övriga finansiella skulder 23026 23026 21244 21244 25379 25379

Summa 1533465 1530304 3161 1315400 1312082 3318 1242584 1239055 3529

Finansiella instrument redovisade till verkligt värde

Efterföljande tabeller redovisar beloppsmässiga fördelningar på de tre olika värderings-

nivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.

Nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar, cer-

tifikat, egna emitterade värdepapper och standardiserade derivat där det noterade pri-

set på en aktiv marknad använts vid värderingen.