2021
Års- och
hållbarhetsredovisning
Finansiell information 2022
Delårsrapport Kv 1 28 april
Delårsrapport Kv 2 19 juli
Delårsrapport Kv 3 27 oktober
Årsstämma 2022
Swedbanks årsstämma kommer att hållas onsdagen den 30 mars 2022. Mer information om
Om Swedbank/Bolagsstyrning. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 1 april 2022.
Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 30 mars 2022.
Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag beräknas utdelningen komma att utbetalas genom
Euroclears försorg den 6 april 2022.
Innehåll
Året i korthet 2
Vd-ord 4
Swedbank i korthet 7
Omvärld 8
Värdeskapande 9
Affärsmodell 12
Mål och utfall 14
Hållbarhet 18
Aktien och ägarna 30
Förvaltningsberättelse
Ekonomisk redogörelse 32
Svensk bankverksamhet 37
Baltisk bankverksamhet 38
Stora företag & Institutioner 39
Koncernfunktioner & Övrigt 40
Vinstdisposition 41
Bolagsstyrningsrapport 42
Intern kontroll 55
Styrelse 56
Koncernledning 61
Rapporter och noter, koncernen
Resultaträkning 65
Rapport över totalresultat 66
Balansräkning 67
Förändringar i eget kapital 68
69
Noter 70
Rapporter och noter, moderbolaget
Resultaträkning 162
Rapport över totalresultat 162
Balansräkning 163
Förändringar i eget kapital 164
165
Noter 166
Alternativa nyckeltal 197
Rapporter och noter, hållbarhet
Hållbarhetsstyrning 199
203
Taxonomi 204
TCFD rekommendationer 206
Noter 209
GRI Content Index 230
238
Revisionsberättelse 239
Hållbarhetsredovisning, bestyrkanderapport 244
Marknadsandelar 245
Fem år i sammandrag, koncernen 246
Tre år i sammandrag, affärssegment 248
251
Årsstämma 253
Kontaktuppgifter 254
Notera att originalversionen av års- och hållbarhetsredovisningen är upprättad i formatet för enhetlig elektronisk rapportering (Esef)
och är publicerad på www.swedbank.com.
1
Stärkt resultat i osäkra tider
•
Fortsatt växande utlåningsvolymer
•
Högre intäkter till följd av ett rekordhögt provisionsnetto
•
Kostnadsutvecklingen enligt plan
•
Avkastningen på eget kapital ökade till 13,2 procent – målet om 15 procent ligger fast
•
Näst bästa årsresultatet i bankens historia
•
Fortsatt god kreditkvalitet och därmed kraftigt minskade kreditförluster
•
Fortsatt stark kapital- och likviditetssituation
•
Utdelning per aktie avseende 2021 föreslås till 9,25 kr (ordinarie) och 2,00 kr (extra)
Finansiell information, mkr 2021 2020
Totala intäkter
Räntenetto
Övriga intäkter
1
Totala kostnader
varav sanktionsavgift
Resultat före kreditföruster och nedskrivningar
Nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar 56 2
Kreditförluster 170
Skatt
Årets resultat hänförligt till aktieägarna
Resultat per aktie, kr, efter utspädning 18,56 11,51
Räntabilitet på eget kapital, % 13,2 8,9
Räntabilitet på eget kapital exkl. sanktionsavgift, % 13,2 11,4
K/I-tal 0,44 0,54
K/I-tal exkl. sanktionsavgift 0,44 0,45
Kärnprimärkapitalrelation, % 18,3 17,5
Kreditförlustnivå, % 0,01 0,26
1) Övriga intäkter inkluderar raderna Försäkringsnetto, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat samt Övriga intäkter
från koncernens resultaträkning.
Året i korthet
2
Året i korthet
Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna
Startskottet för en uppdaterad
strategisk riktning
Den strategiska riktningen beskriver kon-
cernens vision, syfte, värderingar, kund-
löfte och grund. Swedbanks vision är ett
samhälle som är ekonomiskt sunt och
hållbart, och syftet är att göra det möjligt
för de många människorna och före-
Den estniska Finansinspektionen
avslutar sin utredning
Den estniska Finansinspektionen med-
delade att de åtgärder som Swedbank
vidtagit för att motverka penningtvätt och
annan ekonomiska brottslighet var till-
räckliga och att inspektionen inte hade
ytterligare anmärkningar.
Swedbank bildar baltiskt holdingbolag
Swedbanks styrelse beslutade att bilda ett
baltiskt dotterbolag i form av ett holding-
bolag med huvudkontor i Riga där ägandet
av de nuvarande dotterbankerna i Estland,
Lettland och Litauen placeras. Åtgärden,
som är ett resultat av utvärderingen av
bolagsstyrningen, stärker styrningen både
på koncernnivå och i de baltiska dotter-
bankerna.
Samarbetet med Sparbankerna förnyas
Samarbetsavtalet med Sparbankerna
förnyades, vilket innebär att det gemen-
samma utbudet av tjänster och produkter
når totalt 6 miljoner kunder i Sverige.
Sparbankssamarbetet fortsätter att
utvecklas till gagn för alla våra kunder.
Mest älskade varumärke i Baltikum
Under Baltic Brand Awards utsågs
Swedbank till ”Mest älskade varumärke”
året i rad. Swedbank tilldelades också
utmärkelsen för mest uppskattade och
humana varumärke i Baltikum.
Beslut om utdelning för
Sammantaget betalades 50 procent av
bankens nettoresultat ut till aktieägarna
för 2019 och 2020 i enlighet med
bankens policy, vid ordinarie och extra
bolagsstämmor under året. Styrelsen har
också föreslagit att utdelningen för 2021
Året i korthet
28
jan
1
feb
28
nov
24
sep
dec
jan
3
Året i korthet
Vd har ordet
Vad har varit viktigast för Swedbank under 2021?
Att hantera pandemin har varit den största utmaningen! Vi har
fortsatt att stötta våra kunder när de behövt oss. Vi har guidat
företag och privat kunder i att ställa om affärer och ekonomi
det varit möjligt, med special lösningar för bland annat äldre
-
tionalitet i våra digitala kanaler för att möta kunderna där. Vi är
en digital bank med fysiska mötesplatser och under pandemin
Det fortsatta arbetet med att förhindra penning tvätt har
också varit viktigt. Här har vi gjort stora framsteg under året. Vi
jobbar konsekvent och målmedvetet med att stänga de brister
vi har haft. Att förhindra penningtvätt måste alla i samhället
arbeta med tillsammans – något som vi blir bättre på men
som vi aldrig blir klara med.
Slutligen är det affärsfokus som växer fram allt tyd ligare
viktigt för bankens långsiktiga utveckling. Vår strategiska rikt-
ning där hållbarhet är kärnan utgör grunden för detta. Vi har
Är du nöjd med det finansiella resultatet?
Det är det näst bästa resultatet i bankens historia, så visst är
upprätthållit vår starka lönsamhet och bankens aktieägare har
fått utdelning motsvarande 50 procent av vinsten för både
2019 och 2020. Under 2021 levererade vi en avkastning på
13,2 procent. Vårt mål om en avkastning på eget kapital om
siktigt värdeskapande för våra aktieägare.
Du har suttit två år som vd. Vad har du uppnått?
Vi har hanterat pandemin med stark lönsamhet. Vi har för-
bättrat arbetet med att förhindra penningtvätt. Och slutligen
har vi fokuserat på affären för att leverera på vår strategi.
En helt central fråga är att jag har justerat hur vi styr
banken. Det är inte en revolution, snarare evolution, med enkel-
het och tydlighet arbetar alla medarbetare mot samma mål
hållbart samhälle. Vi har etablerat ett baltiskt bolag där ansvar
och skyldigheter tydliggörs i dotterbankerna. Och med de
rekryteringar jag gjort har vi nu en stark ledning.
Jag är en av drygt 16 000 medarbetare i banken. Och vi
jobbar alla med affären! Från Scrum-masters till kundråd-
givare. Från Compliance till kredithandläggare. Från Narva
För egen del har mötet med kunder fått mer tid. Jag har
under 2021 kunnat träffa kunder på ett helt annat sätt. Utöver
digitala besök har det också varit ett antal fysiska besök. Det
är verkligen en unik förmån som bank-vd att få sitta och prata
med kunder. Höra hur deras vardag ser ut. Hur man som till
exempel som detaljist jobbar med sina kunder och leveran-
törer. Förstå vad banken är för dem. Eller lyssna på medelstora
företag som funderar på att expandera utanför Sverige. Eller ta
del av det multinationella företagets vardag med stora komp-
licerade kapitalmarknadstransaktioner. Att sitta med fastig-
hetsbolag som letar olika sätt att bli ännu grönare. Att få höra
kunderna berätta om sina affärer som skapar arbetstillfällen
Hållbarhet i praktiken.
Hur går det med digitaliseringen av banken?
Vi är en digital bank med fysiska mötesplatser och kunderna
blir allt mer digitala. Glöm inte att vi är ett 200 år gammalt
Minuten, internetbank, app, och wearables. Så ska det också
fortsätta att vara. Vår transformationsresa pågår hela tiden.
Under 2021 har fokus varit på stabilitet och IT-säkerhet –
resiliens – för att möta kraven i den snabba utvecklingen.
sparande i samarbete med vår partner FNZ. Det är en stor
investering, som gör det möjligt att skapa ännu bättre lös-
ningar för våra kunder att träffa banken när, hur och var de vill.
Detta kommer helt enkelt att leda till bättre tillgänglighet, med
Penningtvättsfrågan
– är den avklarad för Swedbanks del nu?
Jag tror aldrig frågan om penningtvätt blir avklarad. Det är ett
samhällsproblem. Men i takt med att utredningar stängs så
lägger vi de historiska frågorna bakom oss. I det interna stora
strukturella arbetet börjar vi se tydliga resultat. Vi har bättre
system och rutiner på plats. Men ännu mer ska till. Världen rör
sig hela tiden och de kriminella hittar hela tiden sätt att kringgå
regler och system. Vi måste jobba konsekvent med detta och
Historien har lärt oss att ordning och reda kräver kompe-
tens och resurser, men att alternativet kostar ännu mer. Därför
har vi satsat på att utveckla funktionerna för riskkontroll och
regelverks efterlevnad som stärker banken.
Vi ser att våra kostnader har ökat på grund av investeringar
i arbetet för att motverka penningtvätt.
Varför är hållbarhet så viktigt?
Hela vår affär bygger på idén om en hållbar ekonomi. När den
första sparbanken startade i Göteborg för mer än 200 år sedan
var det för att vanliga människor, med små medel skulle kunna
få en hållbar ekonomi. Sedan utvecklades banken till att
omfatta utlåning, bejaka ny teknik och vi har varit med om
produkter. Detta är våra rötter.
Vi kommer också ur Föreningsbanken som utvecklats från
omställning som gjort det svenska skogs- och jordbruket till
ett av de ledande i världen.
Vi har som bank historiskt varit en del i omställningen där
Sverige gått från ett fattigt bondesamhälle till ett modernt
välfärdssamhälle. I Baltikum är vi sedan snart 25 år en del
4
Vd har ordet
Hur ser det ut med hållbarhet i affären?
Vi ser stora möjligheter och vår gröna affär växer. Vi har
företagsobligationer under året.
I bankens egen upplåning har vi emitterat gröna obliga-
utvinning av fossila bränslen, såsom exempelvis oljeutvinning
i Arktis, eller prospektering av nya olje- och gasfält. I steg
olje tankers.
Visst förlorar vi några affärer på detta. Men, vi vinner så
mycket mer på att undvika det. Färre kreditförluster.
Ökad trovärdighet. Och andra, bättre affärer.
Mest uppmärksammat är kanske vår första pionjärinsats
– vi tog fram ramverket för gröna aktier utifrån ett behov vi
Designations”.
Swedbank Robur fortsätter att leverera inom hållbarhet.
Under året har man tagit fram skärpta investeringskriterier för
fossila bränslen i alla fonder. Robur har också publicerat nya
delmål och metoder för att nå sitt klimatmål att vara netto-noll
2040. Det är viktiga faktorer för att styra investeringar.
Och sparkunderna kan nu lättare göra smarta klimatval
fondernas betyg när det gäller bland annat koldioxid risk samt
-
styrning.
”
Vår gröna affär växer.
Vihar i genomsnitt hjälpt
två kunder i veckan att
emittera gröna företags-
obligationer under året.
5
Vd har ordet
Hur ser du på risken för greenwashing
och att det går för långsamt med
omställningen till ett hållbart samhälle?
Låt mig nämna det största problemet först, det är när man
viktigt att samhället agerar och faktiskt ställer om.
Kan detta då utnyttjas av oseriösa aktörer för green-
washing? Självklart. Det är viktigt att omställningen leder
faktiskt bidrar till att minska klimatpåverkan.
Det är positivt att många krafter pekar åt samma mål, den
allmänna opinionen, företag och privatpersoner ställer om,
men också att politiken stöttar. Jag tänker på EUs taxonomi
och lagstiftningen. Rätt utformade regelverk kan ta oss framåt
– inte minst på transparensområdet. Det ska vara enkelt att
göra rätt och min övertygelse är att man måste kunna visa att
man är öppen – enkel – omtänksam.
Taxonomin är en slags politisk
styrning mot hållbarhet. Hur kommer
den att förändra sättet banken jobbar på?
Det kommer att leda till en stor förändring på sikt. Man ska
aldrig underskatta kraften i det gemensamma arbete som
dataskyddsförordningen som reglerar hur man får hantera
medborgarnas personuppgifter i offentlig och privat sektor.
Ibland beskrivs taxonomin som ett byråkratiskt monster.
-
-
het som blir avgörande – vad är grönt och vad är inte grönt
– för att förändring ska ske. Tydlighet och öppenhet är bra.
Kundens framtid är Swedbanks fokus.
Vad betyder det?
Det är kärnan i det vi gör! Vi utgår från vår strategiska riktning
och kundlöftet som vi la fast i början av 2021. Det är tillsam-
liv. Det ska vi göra på fyra sätt.
Ett. Alltid utgå från kundens behov och inte från bankens
intjäning.
Två. Alltid titta på hur kan vi hjälpa våra kunder att bli håll-
bara. Det handlar om att spara till pension, ha extra sparkapital
om diskmaskinen går sönder, kunna låna för att byta ut sin
bensindrivna bil, eller kanske för att kunna sätta solceller på
taket. När det gäller företag handlar det idag om att ställa om
verksamheten för att affären ska vara hållbar.
livsavgörande beslut är jag övertygad om att det är bra att
med sina barn, eller sin partner. Vi ska alltid vara tillgängliga.
Fyra. Att göra det svåra enkelt för våra kunder. Jag tycker
att vi i kundkommunikationen har ett rakt och enkelt tilltal. Det
har vi haft i 200 år – det ska vi fortsätta att jobba mycket med.
Genom att fokusera på de här områdena – så fokuserar vi
på kundernas framtid.
Hur ska affären växa?
Vi har många områden med tillväxtmöjligheter. Men låt mig
lyfta fyra områden där jag ser möjligheter.
Swedbank är ledande på bolån i samtliga fyra hemmamark-
nader. Efter en svag start i Sverige tog vi tillbaka förstaplatsen
under sommaren. Det är en växande marknad och vi har kun-
skapen, historiken och kunderna för att fortsätta utvecklas
starkt. Fastighetsmarknaden är dessutom vårt starkaste kom-
industri ser vi en positiv utveckling i Sverige, Estland, Lettland
och Litauen när ekonomierna växer.
på våra fyra hemmamarknader. Här kan vi göra skillnad.
Genom att förstå kundens behov och situation vill vi skapa
skräddarsydd rådgivning genom både digitala och fysiska
är stor för många i samhället.
Omställningen som samhället nu går igenom präglas av
hållbarhet. Vi har varit en del av samhällsförändringarna
genom historien och vi kommer fortsätta vara det i framtiden.
Det är en hjärtefråga för Swedbank. Genom rådgivning och
I Estland, Lettland och Litauen ser vi stor potential. Unga
moderna ekonomier där levnadsvillkoren förbättras och efter-
frågan på banktjänster ökar. Det är tre länder med en tillväxt
som ligger högre än den svenska.
Vi är en viktig institution på våra hemmamarknader. Vi fort-
-
lingen av den geopolitiska situationen i vårt närområde. När
jag blickar mot 2022 ser jag hur alla i banken med full kraft
Kundernas framtid är vårt fokus. Enklare än så kan det
Stockholm i februari 2022
Jens Henriksson
Vd och koncernchef
6
Vd har ordet
Swedbank är en digital bank
med fysiska mötesplatser
Med över sju miljoner privatkunder och 620 000 företagskunder är Swedbank
den ledande banken för de många hushållen och före tagen på våra fyra hemma-
marknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Vi bedriver i huvud sak verk-
samhet inom produktområdena lån och betalningar samt sparande. Vi är tillgängliga
dygnet runt genom våra digitala kanaler och våra kunder kan även träffa oss på någon
av våra fysiska mötesplatser.
2,2 mdr
digitala
kundinter aktioner
om året
99%
av våra kunders
interaktioner
är digitala
Syfte
Vi gör det möjligt för de många människorna och företagen
att skapa en bättre framtid.
Vision
Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart.
Värderingar
Enkel, öppen och omtänksam.
Digitala kanaler
•
App och internetbank
•
Vardagsbanktjänster
•
Försäljning
•
Virtuella assistenter
Fysiska mötesplatser
•
153 kontor i Sverige
•
80 kontor i Baltikum
•
Kontaktcenter
•
Telefon, mejl, chat,
social media
•
Flexibla mötesplatser
•
Videomöten
•
•
•
Kompetenshubbar
•
Komplexa ärenden
•
Specialister
Läs mer om Swedbank
•
www.swedbank.com
•
I våra delårsrapporter
www.swedbank.com/ir
•
I våra risk- och kapital täckningsrapporter
www.swedbank.com/ir
+8
7
Swedbank i korthet
Makroekonomisk utveckling
Den globala ekonomin återhämtade sig under året med stöd av vaccinationer och
expansiv ekonomisk politik. Globala leveransproblem, arbetskraftsbrist och ökad
inflation är några av de ekonomiska effekter som pandemin fört med sig. Pandemin
och de ökade kraven på social distansering har även snabbat på digitaliseringen av
samhället då många hushåll och företag ändrat synen på hur och var man arbetar,
handlar och möts.
År 2021 har varit ett år med turbulens och stora förändringar
pandemin och de restriktioner som följde på denna. När året
nu är slut har vi genomgått en världsomspännande vaccina-
tionskampanj där nära 70 procent av befolkningen i EU är full-
vaccinerad. Trots detta är smittspridningen inte under kontroll
och nya varianter av viruset har lett till rekordhög smittsprid-
ning i Europa. Många länder återinförde därför restriktioner
temporärt. I de baltiska länderna har vaccineringen släpat
efter, men även där närmar sig vaccinationsgraden snittet
i EU gradvis. En viktig parameter i sammanhanget är att anta-
let personer som vårdas på sjukhus för covid-19 inte har följt
med smittspridningen på samma sätt som innan vaccinatio-
nerna inleddes. Vaccinet ger med andra ord ett gott skydd mot
svår sjukdom samtidigt som Omikronvarianten generellt tycks
ge lindrigare symptom. Detta skapar förutsättningar för hus-
håll och företag att återgå till en situation mer lik den innan
pandemin när restriktionerna nu lättar.
Expansiv ekonomisk politik stramas gradvis åt
Den globala ekonomin återhämtade sig under året med stöd
av vaccinationer och en expansiv ekonomisk politik. Arbets-
-
för att den inte ska bli bestående är vår bedömning att central-
banker kommer minska stimulanserna och börja höja styrräntor.
Riksbanken signalerar att en första höjning av reporäntan
sanno likt kommer under senare delen av 2024 och att inne-
havet av värdepapper hålls mer eller mindre oförändrat under
2022. Swedbanks bedömning är dock att vi kommer se både
en tidigare nedtrappning av balansräkningen och att repo-
räntan börjar höjas redan i slutet av 2022.
Globala leveransproblem och brist på arbetskraft
ispåren av pandemin
Även om läget på arbetsmarknaden fortsätter att förbättras
råder det betydande matchningsproblem i såväl Sverige som
Baltikum. Den kompetens som företagen efterfrågar saknas
till stor del i gruppen av arbetslösa. Brist på arbetskraft samt
globala leveransproblem på grund av nedstängningar under
pandemin har under året lett till att företag haft svårt att möta
den ökade efterfrågan. Det innebär att återhämtningen nu sker
-
problem att företag periodvis pausade produktionen med
negativ inverkan på bland annat varuexporten.
Restriktioner dämpade temporärt
återhämtningen inom drabbade tjänstesektorer
Under sommaren och hösten återhämtade sig den hårt drab-
bade besöksnäringen och när restriktionerna lyftes i slutet av
september började även exempelvis konferens anläggningarna
mycket lägre nivåer än innan pandemin. I december åter-
infördes restriktionerna temporärt i Sverige för att dämpa
smittspridningen när Omikron bröt ut. Det ledde till att tjänste-
sektorerna inom resor, hotell, restauranger och kultur åter
drabbades hårt av minskad omsättning. I Baltikum såg vi en
stark återhämtning under sommaren, men det försämrade
smittläget under hösten dämpade återhämtningen.
Det ökade behovet av distans- och hemarbete samt mins-
kade sociala kontakter har lett till en ökad efterfrågan på
större boyta. Den ökade efterfrågan och höga aktivitetsnivån
på bostadsmarknaden har lett till breda prisökningar under
villor där utbudet dessutom är lågt.
Omsättning inom vissa sektorer, %
–100
–75
–50
–25
0
25
50
Flyg & resor
Rekreations- & kulturtjänster
Hotell & restauranger
Inredning & renovering
Hemelektronik
Kläder & skor
Jan 22Okt 21Jul 21Apr 21Jan 21Okt 20Jul 20Apr 20Jan 20
glidande medelvärde.
8
Omvärld
Swedbanks strategiska riktning
Vi gör det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre fram-
tid. Vårt syfte grundar sig i vår 200-åriga historia där vi sedan Sparbanksrörelsens start
har trott på alla människors möjlighet att förbättra sin finansiella situation. Denna idé
kvarstår och är central för vårt syfte än idag. Genom att vi varje dag erbjuder relevant
rådgivning, service och produkter till våra många kunder på våra hemmamarknader
tror vi att Swedbank kan ha en positiv påverkan på deras liv och på samhället.
Ett samhälle som är
ekonomiskt sunt och hållbart
Vår vision grundar sig i vår övertygelse om att Swedbank
tillsammans med vår stora kundbas kan fortsätta att ha stor
påverkan på vårt samhälle. Vår vision är ett samhälle som är
etiska perspektiv. Vi tror att en hållbar bank med hållbara
kunder bidrar till det långsiktigt hållbara samhället.
Tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare
Vi ger våra kunder proaktiv rådgivning på deras villkor, stöttar
dem i att ta hållbara beslut och förenklar det som är svårt.
våra kunder genom hela livet.
Öppen, Enkel, Omtänksam
Våra värderingar är centrala för vår identitet och grunden för
vår företagskultur. Vi är en rak, ärlig och pålitlig partner. Vi är
tillgängliga och enkla att förstå för att skapa en okomplicerad
bankupplevelse. Vi är hängivna, hjälpsamma och uppmärk-
samma på våra kunders behov.
Vår grund
De grundläggande byggstenarna är av stor betydelse för att
leverera på vårt syfte, vision och kundlöfte. Vi behöver alltid
säkerställa att vi har en attraktiv arbetsplats och en inklude-
rande kultur där medarbetare bidrar och tar ansvar. Vi behöver
-
siella tjänster som efterlever gällande lagar och regler. Det är
också grundläggande att vi har en standardiserad, skalbar och
stabil infrastruktur.
Vår grund
Tillsammans
skapar vi
En attraktiv arbetsplats och
inkluderande kultur där med-
arbetare bidrar och tar ansvar
En effektiv och lönsam bank och
plattform för finansiella tjänster som
efterlever gällande lagar och regler
En standardiserad,
skalbar och stabil
infrastruktur
Ett samhälle som
är ekonomiskt sunt
och hållbart
Tillsammans gör vi ditt
finansiella liv enklare
• Genom rådgivning på dina villkor
• Genom att stötta dig på vägen mot hållbarhet
• Genom att alltid finnas där och hjälpa till
• Genom att göra det svåra enkelt
Vi gör det möjligt för de
många människorna och
företagen att skapa en
bättre framtid
Vårt syfte
Vårt kundlöfte
Vår vision
Våra värderingar
Öppen
Enkel
Omtänksam
Strategisk riktning
9
Värdeskapande
Hållbart värdeskapande för våra
kunder, ägare och samhället
Vi fokuserar på långsiktigt värdeskapande för våra intressenter och siktar därför
på konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital, marknadsledande kostnads-
effektivitet, låg risk och att leverera en bra kundupplevelse, i kombi nation med ett
starkt engagemang för hållbarhet.
Ett enklare finansiellt liv för våra kunder
Kundvärde skapas genom att vi erbjuder våra kunder proaktiva
och relevanta erbjudanden baserat på kundens behov i den
kanal de föredrar. Vi fokuserar på att ha en stabil infrastruktur
och pålitlig digital prestanda för att möjliggöra att produkter
och tjänster är tillgängliga när de behövs och efterfrågas.
lön samhet och våra kunders förtroende och val av Swedbank
Konkurrenskraftig avkastning och
marknadsledande kostnadseffektivitet
Värde för våra aktieägare skapas genom långsiktig och
lönsam tillväxt och effektivitet. Vi värdesätter uthållig lönsam-
het före snabb tillväxt eftersom det skapar stabilitet och förut-
sägbarhet för såväl våra kunder som ägare och samhället i
övrigt. Vi följer därför inte med i kortsiktiga marknadstrender
utan prissätter våra produkter baserat på risk och kapitalkrav.
Tillsammans med vår marknadsledande kostnadseffektivitet
tillåter oss att ständigt investera i produkt- och kanalutveck-
ling samt erbjuda konkurrenskraftiga priser till våra kunder.
Låg risk
Låg risk i vår verksamhet är grunden till förtroende från våra
intressenter och vår långsiktiga överlevnad. Det möjliggör att
upplåning från kapitalmarknaden för att kunna låna ut pengar
till hushåll och företag till konkurrenskraftiga priser, även
under sämre ekonomiska tider. Det möjliggör även att vi kan
ta informerade och sunda beslut, avvägt på risk, avkastning
och marknadsandel. Med övergången mot digitala lösningar
strävar vi också efter hög stabilitet, till gänglighet och informa-
kundrelationer och förtroende.
Starkt engagemang för hållbarhet
Swedbanks starka engagemang för hållbarhet är grundläg-
gande för vår verksamhet. Vi stöttar grön omställning i sam-
hället genom att minimera vårt eget klimatavtryck och genom
bibehåller ett högt engagemang i vårt samhälle och tar ansvar
kvalitet och stark kapitalisering.
10
Värdeskapande
Swedbanks
strategiska fokus
Swedbank har fyra strategiska fokusområden:
Värdeskapande för kunden
Swedbanks verksamhet bygger på kundrelationer.
Vi har en konkurrensfördel i att vara en digital bank
med fysisk närvaro med förmåga att skapa värde
för våra kunder utifrån deras behov. Framgång har
byggts genom långsiktiga relationer och ett
tjänste- och produkterbjudande som ger kunden
möjlighet att ha Swedbank som partner för alla
ett attraktivt val för de många kunderna och säker-
ställa att Swedbank lever upp till kunders förvänt-
ningar genom att vara en tillförlitlig partner genom
hela livet. Detta uppnås genom ett strategiskt
fokus på kundrelationer och kundupplevelse med
ett kundcentrerat tankesätt. Fokus ligger på att
vårt kundlöfte, med fokus på proaktivitet, rådgiv-
ning, hållbarhet och enkelhet i kundupplevelsen.
Kärnverksamheten
Swedbank fokuserar på tillväxt i den starka och
lönsamma kärnverksamheten i våra hemma-
marknader Estland, Lettland, Litauen och Sverige.
Swedbank är främst en bank för de många privat-
kunderna, de små och medelstora företagen samt
ett urval av stora företag, inom våra kärnprodukter
användas för att tillgodose våra kunders behov
och Sparbankerna är vår viktigaste partner. Håll-
barhet är en viktig del av Swedbanks kärnverksam-
het och vi kommer att fortsätta att vara ledande
Operationell effektivitet
Vårt fokus är att reducera komplexitet, standardi-
sera erbjudanden och produkter samt öka effektivi-
teten i processer och arbetssätt för att förenkla för
våra kunder och realisera värdet av våra investe-
ringar och resurser. Ny teknik och automatisering
är viktiga områden för att möjliggöra ytterligare
effektivitet och att frigöra kapacitet till de mest
värde skapande aktiviteterna. Detta ger Swedbank
möjlighet att fortsätta att lönsamt erbjuda produkter
och tjänster till de många kunderna, utnyttja våra
skalfördelar och möta våra kunders förväntningar
Grundläggande förutsättningar
För att möjliggöra Swedbanks starka och lön-
samma kärnverksamhet måste banken stå på en
stabil och motståndskraftig grund för att säkerställa
långsiktigt aktieägarvärde. Ett strategiskt viktigt
område är därför att fokusera på grund läggande
förut sättningar som relaterar till regel efterlevnad,
intern styrning och kontroll, stabilitet och mot-
ståndskraft i den teknologiska infrastrukturen
och att vara en attraktiv arbetsplats med en kultur
baserad på inkludering och ansvarstagande. Dessa
områden är kritiska för att säkerställa bankens
möjlig het och förmåga att bedriva bankverksamhet,
sund riskhantering, kundnöjdhet och förtroende,
engagerade medarbetare och kostnadseffektivitet,
men det är också centralt för att möjliggöra utveck-
ling och förändring på andra strategiska områden.
11
Värdeskapande
En affärsmodell för ett ekonomiskt
sunt och hållbart samhälle
Genom proaktiv rådgivning på kundens villkor erbjuder Swedbank trygga och
effektiva lösningar för att förenkla kundernas finansiella liv. Med utgångspunkt
i ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle gör vi det möjligt för de många
människorna och företagen att skapa en bättre framtid.
En viktig del av samhället
omvärldsförändringar. Det kan röra sig om till exempel regu-
latoriska, ekonomiska eller beteendemässiga förändringar.
Kundbehov – Rådgivning ökar i betydelse i kundrela tionen
bankärenden ska gå att utföra digitalt, men med personlig
Hållbarhet – Swedbank vill bidra aktivt till ett mer hållbart
samhälle. Klimatförändringar och effekterna av klimatom-
ställningen ställer nya och ökade krav på Swedbank. Vi ställer
därför om vår verksamhet inom både utlåning och sparande
för att möta dessa krav. Finansiell brottslighet är ett hot mot
ett hållbart samhälle och Swedbank arbetar kontinuerligt för
att motverka detta. Vår ambition är att nå en ledande inter-
nationell branschpraxis inom detta område.
Reglering och rapportering – Banksektorn påverkas av en
mängd regleringar och ökade rapporteringskrav, som bland
bankkundernas position. Inom hållbarhetsområdet skärps
regelverken i snabb takt parallellt med ökade krav på klimat-
Konkurrens – Våra konkurrenter utgörs av både traditio-
nella banker och nya aktörer. För att vara relevanta för våra
kunder måste vi ständigt förbättra vårt erbjudande genom att
gör vi delvis på egen hand, men också tillsammans med Spar-
bankerna och andra samarbetspartners.
Ekonomisk utveckling – Som en integrerad del av sam-
hällsekonomin påverkas vi av långsiktiga ekonomiska trender
och konjunkturella svängningar. För att förbli konkurrenskraf-
tiga och relevanta måste vi snabbt anpassa oss till förändrade
omvärldsfaktorer.
Ränteintäkter är vår största inkomstkälla
Genom att erbjuda kundanpassad utlåning till hushåll och
företag, främja ett hållbart sparande samt erbjuda säkra och
trygghet och stöttar samhällsekonomin. Räntenettot samt
intäkter från sparprodukter och betalningstjänster är också
Swedbanks största intäktskällor samtidigt som personal- och
IT-kostnader utgör huvuddelen av våra kostnader.
Räntenetto – Skillnaden mellan ränteintäkter från utlåning och
räntekostnader för in- och upplåning utgör räntenettot. Utlå-
-
soner samt genom upplåning på kapitalmarknaden. För att ha
en låg risknivå måste vi förstå och prissätta vår utlåning kor-
rekt. Den marginal som vi tjänar måste därför vara stor nog att
täcka kreditförluster för låntagare som inte kan betala sin ränta
eller amortering. Marginalen måste även täcka bankens egna
och ge avkastning på aktieägarnas kapital. Vi är måna om att
de pengar vi lånar ut bidrar till en hållbar samhällsutveckling
och vi ökar därför kontinuerligt vår andel gröna lån – som bank
har vi en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle.
Provisionsnettot – Vår näst största inkomstkälla utgörs av
avgifter för produkter och tjänster, så som kapitalförvaltning
och betalningar. Swedbank Robur förvaltade vid årets utgång
totalt 2 016 mdkr. Intäkterna från kapitalförvaltning tas ut som
en avgift på förvaltat kapital och påverkas därför av utveck-
hållbart fortsätter att öka och vi har under året tagit ytterligare
steg mot våra hållbarhetsmål. Kortavgifter utgör den största
delen av betalningsintäkterna. Intäkterna kommer från kunder
som använder av oss utgivna kort, men även från företag, så
som butiker och restauranger, som använder våra korttermi-
naler. Intäkterna utgörs av årliga avgifter och avgifter baserade
på transaktionsvolymen.
Kostnader – Swedbanks huvudsakliga kostnader består
tjänster med ett allt större inslag av rådgivning ökar. Mer omfat-
tande regleringar och ökade rapporteringskrav påverkar också
kostnaderna. För att möta efterfrågan från kunder, uppfylla
myndigheskrav samt öka kostnadseffektiviteten krävs inve-
steringar i både personal och moderna tjänster och system.
Kreditförluster – Swedbanks kreditförluster är normalt sett
låga eftersom vi under en lång period haft ett lågt risktagande.
Under pandemin har dock Swedbank redovisat stora befarade
kreditförluster. Dessa uppstod till stor del under inledningen av
2020 och byggde på en bedömning om framtida förväntade
för luster. Kreditkvaliteten är fortsatt god och fallissemangs-
frekvenserna var på låga nivåer historiskt sett. Även om
framtids utsikterna förbättrats har Swedbank gjort bedöm-
ningen att osäker heten kring den ekonomiska återhämtningen
varit så pass stor att det inte varit lämpligt att minska de reser-
veringar som gjordes under 2020. 2021 års kreditförluster
12
Affärsmodell
Förenklad resultaträkning, mkr
+ Våra intäkter
Räntenetto (ränteintäkter – räntekostnader)
Utlåningen ger ränteintäkter och räntekostnaderna består
av kostnader för inlåning samt bankens upplåning.
Provisionsnetto
Avgifter debiterade för tjänster som till exempel kort-
användande, betalningar och kapitalförvaltning.
-
ment och värderingseffekter på till exempel derivat.
Övriga intäkter
Andel av resultatet från bland annat intressebolag, tjänster
sålda till sparbanker och försäkringsverksamheten.
Summa intäkter
– Våra kostnader
– Personalkostnader
Vi är beroende av att attrahera och utveckla rätt kompe-
tens för att möta kundernas krav, men också för att nå
upp till våra och omgivningens krav på regelefterlevnad
och rapportering.
– Övriga kostnader
Utvecklings-, produktions- och distributionskostnader
utgör tillsammans övriga kostnader.
Summa kostnader
= Resultat före kreditförluster
och nedskrivningar
– Kreditförluster och nedskrivningar 226
Kreditförluster i en bank är naturligt då all utlåning innebär
en risk. Både bortskrivningar och förväntade kreditför-
luster ingår.
– Skatt
Swedbank är en av de större bolagsskattebetalarna i
Sverige och står tillsammans med landets övriga banker
= Vårt resultat hänförligt till Aktie ägarna
Fördelning av vårt resultat
Swedbanks utdelningspolicy är att dela ut 50 procent
kraftig avkastning på investerat kapital. Resterande
kundvärde och ökad tillväxt samt motstå ekonomiska
påfrestningar i svåra tider. För 2021 föreslås också en
extra utdelning på cirka 10 procent av resultatet mot
bakgrund av bankens starka kapitalsituation.
Utdelning inkl. extra utdelning Eget kapital
Förenklad balansräkning, mkr
Våra tillgångar
Kassa och obligationer
Swedbank håller en likviditetsbuffert i form av
kon tanter och likvida värde papper för att kunna
tillgodose sina åtaganden även om tillgången till
Utlåning till allmänheten
Cirka hälften av Swedbanks utlåning till allmän-
heten utgörs av bolån i Sverige. Swedbank är en av
de största kreditgivarna till privat- och företags-
kunder på våra fyra hemmamarknader.
Utlåning till kreditinstitut
Swedbank har även ut- och inlåning till andra
banker och kreditinstitut.
Derivat
För att skydda banken och bankens kunder mot
oönskade effekter från marknadsrörelser använder
sig banken av och erbjuder olika typer av derivat-
kontrakt. Dessa redovisas såväl på tillgångs- som
skuldsidan av balansräkningen.
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Våra skulder och eget kapital
In- och upplåning från allmänheten
del av utlåningen. Swedbank har en stor och stabil
inlåningsbas.
Emitterade värdepapper
långfristig och utgörs av säkerställda obligationer.
Derivat
Se kommentar under våra tillgångar ovan.
Övriga skulder
Eget kapital
Eget kapital säkerställer att bankens verksamhet
fungerar väl även under ogynnsamma förhållanden.
Summa skulder och eget kapital
För mer detaljerad information om Swedbanks resultat- och balans-
räkning, se sidan 65 och 67.
13
Affärsmodell
Fokus på hållbart värdeskapande
för kunder, medarbetare, ägare
och samhälle
Swedbanks starka engagemang i hållbarhetsfrågor är grundläggande för vår verk-
samhet. Vi fortsätter arbetet med att integrera hållbarhetsperspektivet som en
naturlig del i vår verksamhet för att vi tror att det långsiktigt hållbara är det lång-
siktigt lönsamma både för kunder, medarbetare, ägare och samhället i stort.
Vårambition är att vara den ledande banken inom hållbarhet.
Swedbank har skrivit under och är aktivt engagerade i FN:s
principer för ansvarsfull bankverksamhet. Banken vill bidra till
att FN:s globala mål och att Parisavtalet uppnås. Som ett led
-
valtade fondkapitalet år 2025 ska vara i linje med Parisavtalets
mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och år
2040 vara placerat koldioxidneutralt. Under året har Swedbank
verket för EU Sustainable Finance klimatbenchmark.
Swedbanks direkta utsläpp av växthusgaser har fortsatt att
minska under året. Det långsiktiga målet är att de direkta
utsläppen av växthusgaser ska minska med 60 procent från
2019 till 2030. Samtidigt fortsätter arbetet under 2022 med
Hållbarhets-
mål
Varför?
största utmaningar. Swedbank har ett stort ansvar att
samt minska bankens egen klimatpåverkan. Under
året har banken fortsatt arbeta för att möjliggöra en
klimat omställning i linje med Parisavtalets 1,5-graders-
Swedbank påvisar en god utveckling mot att nå koncernens
klimatmål om direkta utsläppsreduceringar. Under åren
resor till följd av den globala pandemin. Fortsättningsvis
kommer Swedbank lägga stor vikt vid att bibehålla bankens
direkta utsläpp på låga nivåer.
Under 2021 har Swedbank utvecklat sin uppföljning på indi-
också vilka har minskat från 3,5 miljoner ton CO
2
e 2019 till
2
Direkta växthusgasutsläpp, ton CO
2
e
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
Utfall
202120202019
Mål 2030
Minska bankens klimatpåverkan
Tillväxt i Swedbanks gröna register
och gröna obligationer, mdkr
0
10
20
30
40
50
Total Green Assets
Total outstanding Green Bonds
202120202019
med 220 procent. Huvuddelen av ökningen under 2021 beror
gröna obligationer har 595 029 ton utsläpp undvikits under året.
14
Mål och utfall
Varför?-
betare är avgörande både för medarbetarnas
engagemang och för en bättre kundupp-
levelse. För att ha hållbara medarbetare och
vara en attraktiv arbetsgivare arbetar banken
kontinuerligt för att ge hälsosamma och håll-
bara arbetsvillkor tillsammans med ett inklu-
derande arbetsklimat som präglas av sam-
arbete. Bankens Hållbara medarbetarindex
mäter medarbetarnas välmående på jobbet
genom att undersöka hur våra medarbetare
upplever sin arbetssituation, balans mellan
jobb och fritid samt hur arbetsklimatet och
samarbetet fungerar. Bankens Hållbara med-
arbetarindex visar på kontinuerliga framsteg
under året i hur våra medarbetare upplever
till dessa framsteg är bland annat upplevelsen
av en bättre balans mellan jobb och fritid samt
och välmående under pandemin.
Varför?
förtroende och positiv inställning till varumärket för-
klaringar till i vilken omfattning våra kunder väljer att
använda våra tjänster och produkter. Högt kundvärde,
med fokus på proaktivitet, rådgivning, håll barhet och
enkelhet i kundupp levelsen, är en förutsättning för
följs upp genom egna och publika under sökningar
som bland annat mäter kundnöjdhet.
Medarbetarnas upplevelse
av sin arbetssituation har
kontinuerligt förbättrats
under året.
Viljan att rekommendera
Swedbank som arbets givare,
det så kallade eNPS-värdet,
under året.
Penningtvättshändelserna påverkade kundnöjdheten negativt
under 2019 i framförallt Sverige, medan de baltiska länderna
påverkades i lägre utsträckning. I Sverige har kundnöjdheten
därefter legat på en stabil men något lägre nivå. Lettland och
Litauen har både den högsta kundnöjdheten och en positiv
trend under de senaste åren.
Hållbara medarbetarindex
0
20
40
60
80
100
202120202019
Rekommendationsindex
0
10
20
30
40
50
202120202019
Kundnöjdhet, privatpersoner
0
20
40
60
80
100
2021
2020
2019
LitauenLettlandEstlandSverige
Ökat medarbetar engagemang
Ökat kundvärde
Medarbetar-
mål
Kundmål
15
Mål och utfall
Varför?
och av våra totala kundinteraktioner är mer än
snabba ökningstakten i antalet digitala interaktioner
gör tillgängligheten till ett mål som har högsta prioritet.
Varje minut kunderna inte kommer åt våra digitala
banktjänster tar vi på största allvar. Vi åtgärdar och
utreder så snabbt som möjligt. Målet för tillgänglighet
i våra digitala kanaler är i 99,8 procent.
Tillgängligheten i både Sverige och de baltiska länderna var
99,8 procent under 2021. I Sverige påverkades tillgänglig heten
av några få mer omfattande avbrott medan tillgängligheten
Tillgänglighet digitala kanaler, %
99,0
99,2
99,4
99,6
99,8
100,0
202120202019
Mål
Tillgänglighet i digitala kanaler
Varför?
risk är grundläggande för vår affärsmodell och värdeskapande.
Swedbank har en låg riskaptit och baserar verksamheten på
och är förankrad i våra värderingar och vår strategi.
klarar sig i svåra tider och därför har vi som mål att upprätthålla
en buffert till kapitalkravet på 1–3 procentenheter. En stark kapi-
talisering är nödvändig för att säkra tillgången till konkurrens-
kraftig kapital marknadsupplåning.
bufferten till kapitalkravet uppgick därmed till 4,6 pro-
centenheter. Framöver kommer bufferten att påverkas
starkt påverkade av pandemiutbrottet under 2020.
Kreditförlustnivå, %
0,00
0,05
0,10
0,15
0,20
0,25
0,30
202120202019
Kärnprimärkapitalrelation, %
0
5
10
15
20
202120202019
Likviditetsposition, %
0
50
100
150
200
NSFR
LCR
202120202019
God riskhantering
Tillgänglighets-
mål
Risk-
mål
16
Mål och utfall
Varför?-
kraftig avkastning på sitt investerade kapital. En god
lönsamhet är också nödvändig för att säkra vår lång-
siktiga konkurrensförmåga och skapa förutsättningar
för att investera och utveckla verksamheten mot ökat
kundvärde. Vi behöver även säkerställa förmågan att
klara perioder av ekonomiska påfrestningar, vilken till
stor del avgörs av intjäningsförmåga, risknivå och
kapitalisering.
exklusive sanktionsavgift. Swedbanks mål är 15 procents
räntabilitet på eget kapital.
Räntabilitet på eget kapital, %
0
3
6
9
12
15
18
202120202019
Mål
Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent…
Varför?
transparensen inom delar av bankmarknaden sam-
tidigt som bankerbjudanden och produkter i större
utsträckning standardiseras. Priset på våra tjänster
och därmed kostnaderna för att producera dessa blir
därför allt viktigare. För att långsiktigt vara kon kurrens-
kraftig krävs kontinuerligt arbete mot en marknads-
ledande kostnadseffektivitet.
Snittet för de andra tre stora bankerna i Sverige, Nordea,
SEB och Handelsbanken var 0,46.
Swedbanks K/I-tal jämfört branschsnitt
0,
0
0,
1
0,
2
0,
3
0,
4
0,
5
0,6
202120202019
…förutsätter marknadsledande kostnadseffektivitet
Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 mdkr påverkade för-
gående år. Justerat för sanktionsavgiften ökade kostnaderna
-
nader. Ökningen av antalet anställda har främst skett inom
för penningtvättsrelaterade utredningar minskade. För 2022
underliggande kostnader så tillkommer kostnader för pen-
ningtvättsrelaterade utredningar, dessa är svåra att uppskatta
men vår bedömning är att dessa uppgår till cirka 0,5 mdkr
under 2022.
Kostnader, mdkr
0
5
10
15
20
25
202120202019
Finansiellt
mål
17
Mål och utfall
Hållbarhetsåret i korthet
Hållbarhetsredovisningen är i linje med Global
Reporting Initiative (GRI) och har upprättats i enlig-
het med GRI Standards: nivå core. Redovisningen
bestyrkanderapporten på sidan 244. Informationen
i hållbarhetsredovisningen avser kalenderåret
2021 (senaste redovisningen var 2020) om inget
annat anges, och lyfter fram de viktigaste delarna
av Swedbanks hållbarhetsarbete. Hållbarhetsredo-
visningen omfattar Swedbank AB och dess dotter-
bolag (se not K1 och M24). Ambitionen är att
presentera både framsteg och områden som
behöver utvecklas vidare.
I noterna redovisas resultatet av arbetet med
presenteras även utifrån bankens arbete med
personal frågor, miljö, skatt, affärsetik och
informations säkerhet, mänskliga rättigheter och
samhälls engagemang. Hållbarhetsredovisningen
publicerad på www.swedbank.com
Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna
Swedbank är stolta över att banken anslutit
till Business Ambition 1.5 Degrees som är
en sammanslutning av FN-organ och före-
tag. Detta innebär att Swedbank kommer
att besluta om klimatmål i linje med vad
den senaste forskningen säger behövs för
att möta 1,5-gradersmålet i Parisavtalet
(via metod och validering av Science-
Based Targets initiative).
Swedbank hamnar på en delad första
-
stris kartläggning Hållbara bolag 2021,
där Di granskar vilka svenska börsbolag
som har det tydligaste och mest ambi-
tiösa hållbarhetsarbetet.
Swedbanks ställningstagande i klimat-
frågan har uppdaterats under året. Banken
okonventionell utvinning av fossila bränslen
eller prospektering av nya olje- och gas-
fält. Senare under året inkluderas också
detta beslut att även gälla nya olje tankers
transportbränsle (med undantag för
biobränsle).
Swedbank Robur tog under året fram
skärpta investeringskriterier för fossila
bränslen i alla fonder samt publicerade
nya delmål och metoder för att nå sitt
klimat mål att vara netto-noll till år 2040.
insatserna för att öka andelen grön utlåning
samt emitterat tre gröna obligationer. Detta
innebär att banken nu har gett ut gröna
obligationer i samtliga större valutor
Swedbank är inkluderad i Dow Jones
Sustainability World Index för andra året
mest hållbara företag och visar att Swed-
banks arbete med att ständigt utveckla
bankens hållbara affärsstrategi ger effekt.
Swedbank har tillsammans med bankens
kunder varit föregångare inom området
gröna aktier. Under 2021 var banken råd-
givare i framtagandet av Nasdaqs nya
”green designations” som är Nasdaqs
märkning av aktier som är under omställ-
ning eller gröna. Märkningen är tillgänglig
för företag som är noterade på börserna
26
jan
29
okt
12
maj
12
nov
9
jun
15
okt
25
okt
18
Hållbarhetsåret i korthet
Hållbarhetsåret i korthet
UN Global Compact commitment
Swedbank har undertecknat UN Global
Compact och de tio principer som omfattar
mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö
och anti-korruption.
Hållbarhetsinformation 2021 2020
56,0
varav svensk bankverksamhet 26,4
varav baltisk bankverksamhet
varav Stora företag och institutioner
Kapitalförvaltning, Swedbank Robur
Påverkansdialog, deltagande i bolagsstämmor
1
Påverkansdialog, dialoger om bolagsstyrnings och hållbarhetsfrågor
1
1 155
Totala växthusgasutsläpp aktiefondportföljer baserat på ägarandel
2
e)
1
2,4
Klimatpåverkan
2
e) 0,01
Samhällsengagemang
Privatekonomisk folkbildning, antal föreläsningar 2 101
2
0,6 1
1) Information från Swedbank Robur.
United Nations Sustainable
Development Goals
Swedbank arbetar genomgående
med de Globala målen för hållbar
Global Reporting Initiative
-
redovisning 2021 följer rapporte-
ringsstandarden Global
Reporting Initiative.
Task Force on Climate-related
Financial Disclosures
Swedbank rapporterar klimatrelaterade
risker enligt Task Force on Climate-related
Financial Disclosures (TCFD). Se bankens
Principles for
Responsible Banking
Som en del i arbetet
med att integrera
hållbarhet i affärs-
verksamheten har
Swedbank signerat
Responsible Banking.
19
Hållbarhetsåret i korthet
Swedbanks hållbara affärsstrategi
Swedbanks vision, ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart, kopplar tillbaka
till bankens syfte, att göra det möjligt för de många människorna och företagen att
skapa en bättre framtid. Under året har Swedbank intensifierat arbetet för att ytter-
ligare bidra till ett hållbart samhälle, där hållbarhet ska genomsyra hela verksamheten
och därmed skapa långsiktigt värde för banken och alla dess intressenter. För att
accelerera detta arbete är Swedbanks hållbarhetsstrategi nu integrerad i affärs-
strategin, en hållbar affärsstrategi.
Grunden för Swedbanks hållbarhetsarbete
råden som banken ska fokusera och rapportera på används
-
bank ser vilka hållbarhetsområden som bankens intressenter
anser vara viktigast, samt en påverkansanalys som beskriver
vilka hållbarhetsområden Swedbanks affärsverksamhet
påverkar mest. För vägledning kring integrering av de vikti-
gaste hållbarhetsområdena följer banken relevanta internatio-
nella åtaganden så som exempelvis principerna för ansvarsfull
bankverksamhet (PRB), principerna för ansvarsfulla investe-
ringar (PRI) och FN:s initiativ Global Compact. Dessutom
-
las och införs på europeisk och nationell nivå. Med detta som
innebär för banken (se ”Hållbarhet för Swedbank” på sidan 24)
samt en hållbar affärsstrategi med en operationell plan över
hur hållbarhetsarbetet ska integreras i verksamheten.
Väsentlighet- och påverkansanalys
Under året har kontinuerliga intressentdialoger genomförts för
att fånga upp feedback och idéer genom exempelvis kund-
undersökningar, deltagande i bransch forum och investerar-
möten. Banken följer noga vilka hållbarhets områden som är
aktuella i medier och branschorganisationer. På det sättet får
Swedbank god inblick i trender, affärsrisker och möjligheter
som hjälper banken att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle.
-
fördes 2020 då inga stora förändringar skett under 2021 som
krävt att den behöver uppdateras. Swedbank utför en större
väsentlighetsanalys med några års mellanrum.
Väsentlighetsanalysen utfördes genom att först ta fram
väsentliga områden utifrån de mest centrala hållbarhets-
-
områdena användes därefter som underlag till en enkätunder-
sökning där cirka 120 nyckelpersoner deltog från bankens
olika affärsområden och koncernfunktioner som även hade
god förståelse för bankens intressenter. Utifrån resul taten
exempel myndigheter och intresseorganisationer) samt åtta
Resultaten visar att bankens intressenter rankade de områ-
den som var viktiga för bankens kärnverksamhet högst medan
de mer produktorienterade och tematiskt inriktade områdena
har rankats något lägre. Det kan även konstateras att samtliga
hållbarhetsområden anses viktiga med ett lägsta genomsnitt
IT-system med hög säkerhet samt affärsetik är några av Swed-
banks huvudsakliga framgångsfaktorer enligt bankens intres-
senter. Andra mer produktrelaterade områden som hållbara
viktiga och utgör centrala områden för Swedbank för att skapa
en positiv påverkan i samhället. Resultatet har bland annat
använts som grund i strategiska affärsbeslut och årlig akti-
vitetsplanering. För mer detaljer om intressentdialogerna
Som komplement till väsentlighetsanalysen har Swedbank
under året uppdaterat påverkansanalysen som analyserar
vilken påverkan bankens portfölj har utifrån ett hållbarhets-
perspektiv. Metoden för påverkansanalysen är framtagen av
områden som bankens portfölj har störst på verkan på är bland
annat klimatförändringar, resurseffektivi sering, inkluderande
och hälsosamma ekonomier samt syssel sättning. Se mer
Båda analyserna används som riktlinje i utvecklingen av
bankens affärsstrategi med syfte att minska bankens negativa
påverkan och öka den positiva påverkan inom hållbarhet. På
nästa sida presenteras en sammanställning av resultaten från
väsentlighetsanalysen och påverkansanalysen.
20
Hållbarhet
Swedbanks viktigaste frivilliga åtaganden
Det är i samarbete med andra aktörer Swedbank kan göra
störst skillnad. Swedbank följer ett antal internationella åtag-
anden för att se till att banken lever upp till internationella för-
väntningar. Under året har banken fortsatt jobba med
implemen teringen av PRB. Genom att signera principerna har
Swedbank, tillsammans med över 260 andra banker, åtagit sig
att utveckla verksamheten i enlighet med Paris avtalet och de
Globala målen för hållbar utveckling samt att öka sitt bidrag till
att dessa uppnås. Swedbank har också signerat FN:s initiativ
Global Compact och grundar hållbarhetsarbetet på dess
underliggande konventioner och deklarationer. Se samman-
fattning över bankens viktigaste åtaganden på nästa sida.
I ovan tabell beskrivs de viktigaste hållbarhetsområdena baserat på resultaten från Swedbanks väsentlighetsanalys och påverkansanalys.
* Kan vara både positiv och negativ påverkan.
Sammanställning av Swedbanks väsentlighetsanalys och påverkansanalys
Prioriteringsordning från
väsentlighetsanalysen Not
påverkansanalysen*
Grund läggande
parametrar
1
Säkra och stabila IT-system Rättvisa
2
Affärsetik Inkluderande & hälsosamma ekonomier
3
Inkluderande & hälsosamma ekonomier
4
Rättvisa
5
Ansvarsfull bolagsstyrning Inkluderande & hälsosamma ekonomier
Rättvisa
6
Hög tillgänglighet H1 Inkluderande & hälsosamma ekonomier
7
Attraktiv arbetsgivare H6 Sysselsättning
Tematiska
områden
8
Främjar hållbara investeringar Klimat
Biologisk mångfald & ekosystem
Avfall
Resurseffektivitet
Inkluderande & hälsosamma ekonomier
9
Verkar för klimatomställningen Klimat
10
Samhällsengagemang
11
Klimat
Biologisk mångfald & ekosystem
Avfall
Resurseffektivitet
Inkluderande & hälsosamma ekonomier
21
Hållbarhet
Åtagande Beskrivning
UN Global Compact Globalt ramverk som förespråkar att företag tar ansvar för hållbarhetsfrågor.
rättig heter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Riktlinjerna utgår från inter-
nationella konventioner och deklarationer.
UN Principles for Responsible Banking
(PRB)
Ramverk och arbetsmetod bestående av sex principer som syftar till att anpassa
UN Guiding Principles on Business and
Human Rights
Vägledande principer för hur företag ska arbeta med mänskliga rättigheter.
UN Women’s Empowerment Principles -
sektorn till de Globala målen för hållbar utveckling.
Task-Force on Climate-related
Financial Disclosures (TCFD)
Ramverk för rapportering av klimatpåverkan och scenariotestning av lån och inves-
teringar som inkluderar styrning, strategi, riskhantering samt mål och mätvärden.
Science Based Targets initiative (SBTi) Metod för utveckling och validering av vetenskapligt baserade klimatrelaterade
mål för företag i linje med Paris avtalet.
Equator Principles (EP)
UN Principles for Responsible
Investments (PRI) (Swedbank Robur)
Ramverk och arbetsmetod bestående av sex principer för att öka förståelsen för
ansvarsfulla och hållbara investeringar.
Climate Action 100+ (Swedbank Robur)
växthusgaser vidtar nödvändiga åtgärder mot klimatförändringarna.
Finance for Biodiversity (Swedbank
Robur)
påverkan samt utveckla mål och rapportering av data relaterat till biologisk
mångfald.
International Corporate Governance
Network (Swedbank Robur)
företagsstyrning och investerarförvaltning som stöttar effektiva marknader och
hållbara ekonomier över hela världen.
Regelverk för hållbar finansiering sätter ny standard
-
och utvecklar verksamheten för att bidra till en mer hållbar
ekonomi där kunder och investerare kan fatta väl informerade
positivt till bankens syfte, att göra det möjligt för de många
människorna och företagen att skapa en bättre framtid.
-
siering att börja gälla eller vidareutvecklas. De regler med
påverkan på banken som har tillämpningsdatum under 2022
är disclosureförordningen (”SFDR”), hållbarhetsrelaterade
regler syftar bland annat till att öka transparensen runt hur
hållbara investeringar är, hantering av hållbarhetsrisker samt
att öka förståelsen för vilka hållbarhetspreferenser bankens
kunder har vid investerings- eller försäkringsrådgivning. Taxo-
för miljö mässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Syftet
inve s teringar. Swedbank rapporterar i enlighet med taxonomin
22
Hållbarhet
Operationalisering av bankens strategiska riktning
Med bas i bankens intressenters syn på väsentliga håll-
barhetsområden, påverkansanalysen, frivilliga åtaganden och
för banken samt en affärsstrategi där hållbarhet är kärnan.
Under året har arbetet med att operationalisera strategin resul-
terat i en koncernöver gripande femårig transformationsplan
utifrån hållbarhet samt förstärkt hållbarhetsstyrning genom
etablerandet av Swedbank Sustainability Committee. Planen
adresserar de områden där banken behöver utvecklas för att
kunna leverera på den strategiska riktningen samt koordinerar
prioriterade aktiviteter och målsättningar. Den är även struktu-
rerad enligt fem huvudområden som är integrerade i Swed-
banks aktivitetsplan för kommande år. Se en summering av
bankens arbete i bilden ovan.
Koncernövergripande aktivitetsplan, KPIer,
måluppföljning och investeringsplan
1
Hjälpa kunder göra
hållbara val
2
Implementera nya regelverk
inom hållbar finans
3
Business Intelligence
& Analytics inom hållbarhet
4
Kompetenslyft och
medarbetarengagemang
5
Hållbarhetsstyrning
och funktionsspecifika
prioriteringar
Frivilliga åtaganden, t.ex. UNGC, PRB, SBTi, 1.5 Business Ambition
Regelverk inkluderat EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi
Påverkansanalys och väsentlighetsanalys
STRATEGISK RIKTNING OCH HÅLLBARHETSDEFINITION
Swedbanks hållbarhetsarbete
Ett samhälle som
är ekonomiskt sunt
och hållbart
Grundpelare
Operationaliseringsplan
23
Hållbarhet
Integrering av hållbarhet
i banken och hos kunderna
Tillsammans med den strategiska riktningen har banken
står på två pelare, ”göra saker rätt” och ”göra rätt saker”, se
medarbetare, ägare och samhälle att skapa en bättre framtid.
”Göra saker rätt” – en hållbar grund skapas genom
den egna verksamheten
Swedbank har tagit viktiga kliv under året för att fortsätta
integrera hållbarhet i alla delar av verksamheten. ”Göra saker
rätt” är grunden till bankens hållbarhetsarbete, bankens egna
byggstenar och det som stödjer bankens trovärdighet utifrån
grundförväntningar. Där beskrivs det interna arbetet utifrån
hållbarhetsområdena miljömässig hållbarhet, social
hållbarhet, styrning och affärsetik samt ekonomisk hållbarhet.
a
Miljömässig hållbarhet
Swedbanks miljömässiga påverkan består av en direkt påver-
kan från bankens egen verksamhet samt en indirekt påverkan
via Swedbanks kunder och leverantörer. Swedbank behöver
kontinuerligt minska negativ miljöpåverkan i organisationen
genom att utveckla bankens processer och system. Som verk-
-
den till mer hållbara alternativ och möjliggöra för privatkunder
och företag att ställa om till en mer hållbar livsstil och affärs-
modell i linje med Paris avtalets 1,5-graders mål.
En miljövänlig verksamhet
Swedbank har genom åren satsat på ett strukturerat och
14001. Miljöarbetet är noggrant strukturerat enligt denna inter-
nationella miljöledningsstandard, där också en årlig tredje-
partsgranskning genomförs.
Utifrån ledningssystemet beslutar banken om mål och
implementerar initiativ med syfte att minska bankens miljöpå-
verkan. Under 2021 beslutade Swedbanks enheter och dotter-
bolag om drygt 260 hållbarhetsmål. Genom Ledningens
genomgång, som är en del i ledningssystemet och genomförs
på koncernledningsnivå, följs bankens mätbara hållbarhets-
mål upp på årsbasis, med fortsatt fokus på utveckling och
förbättring.
Som ett sista steg, kompenserar banken för de utsläpp
som inte går att åtgärda av egen kraft. Det har inneburit att
Klimatkompenseringen sker genom att stödja Vi-skogen som
genom trädplantering, agro-forestry och hållbara odlings-
metoder bidrar till lagring av koldioxid. Under 2021 klimat-
Swedbank rapporterar på ett brett antal miljöprestanda-
indikatorer och har satt ambitiösa mål för att uppnå dessa.
påverkan är utsläpp av växthusgaser, energiförbrukning och
-
-
kring miljöhänsyn och klimatförändringar är avgörande för att
arbetare har fått en grundlig genomgång av IPCC:s senaste
klimat rapport samt att bankens e-utbildningar som fokuserar
på klimatrisker nu är tillgängliga för alla anställda. Dessa har
-
risk för alla anställda, en fördjupad utbildning som är obligato-
risk för alla medarbetare som möter kund samt stödfunktioner
Hållbarhet för Swedbank
Göra saker rätt
Integrera hållbarhet i den egna verksamheten
a
Miljömässig hållbarhet
•
En miljövänlig verksamhet
•
Finansieringar och investeringar i linje
med Parisavtalets 1,5-gradersmål
b
Social hållbarhet
•
Mångfald, inkludering och hållbara medarbetare
•
c
Styrning och affärsetik
•
Ansvarsfull bolagsstyrning och affärsetik
•
Regelefterlevnad och transparent rapportering
d
Ekonomisk hållbarhet
•
Lönsamhet och ekonomisk stabilitet
•
Säker, tillgänglig och stabil infrastruktur
Rådgivning,
produkter och
tjänster
Samhälls-
engagema ng
g
Ge de många företagen möjlighet att skapa en bättre
framtid genom att stödja omställningen
e
Göra rätt saker
Fokus på att hjälpa kunder i sin omställningsresa
f
Göra det möjligt för de många människorna att skapa
en bättre framtid genom att stödja hållbara val
Ett samhälle som
är ekonomiskt sunt
och hållbart
h
24
Hållbarhet
till dessa och till sist en detaljerad utbildning för alla som
Under året har Swedbank även initierat många aktiviteter
-
ven var en klimatutmaning till bankens medarbetare där fors-
kare vid Kungliga Tekniska Högskolan analyserade vilken roll
som organisationer kan spela för att främja mer hållbara livs-
vilket bland annat analyserade medarbetarnas egen klimatpå-
verkan via det digitala verk tyget Habit. Målet för medarbetarna
var att minska koldioxidavtrycket med 22 ton och resultatet
klimat förändringarna vilket även bidrar till en möjlighet att
bättre stötta Swedbanks kunder i omställningen.
att digitalisera kundutskick. Vissa årliga utskick har mer än två
miljoner mottagare och det är glädjande att se att den digitala
kommande åren.
Finansieringar och investeringar i linje med
Paris avtalets 1,5-gradersmål
Swedbank har ett viktigt ansvar att aktivt verka för att skapa
förutsättningar för banken, dess kunder samt samhället i stort
1,5-gradersmål. Som ett led i detta arbete har Swedbank åtagit
sig att besluta om vetenskapligt baserade utsläppsreduktions-
Net Zero Banking Alliance (NZBA). Det innebär att Swedbank
åtar sig att sätta såväl långsiktiga som kortsiktiga mål i enlig-
het med vad som krävs för att begränsa den globala uppvärm-
ningen till 1,5°C.
Swedbank arbetar idag med att utveckla mål i enlighet med
ovan nämnda åtagande. För att ha möjlighet att göra det har
banken stegvis börjat utveckla utsläppsreduktionsmål för
metoder. Swedbank har valt att inledningsvis fokusera på
-
av bankens balansräkning.
Reduktionsmålen inom fastighetssektorn kommer att
baseras på SBTis ”Sectoral Decarbonisation Approach” (SDA).
Genom att använda metoden SDA utvecklas målen baserat på
som är nödvändig för att uppnå det övergripande långsiktiga
målet. I arbetet med att sätta vetenskapligt baserade reduk-
tionsmål är bristfällig data en utmaning. Swedbank har valt att
använda sig av en utsläppsberäkningsmetod som tillhanda-
hålls av Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF).
-
sierade utsläpp genom att använda sig av en kombination av
samt regional statistik. Det innebär att det är möjligt att inled-
ningsvis utföra beräkningarna med relativt begränsad datatill-
basera uträkningarna på mer primärdata och mindre statistik
liminär bedömning visar att metoden är gynnsam att använda
för Swedbank, med goda förbättringsmöjligheter över tid.
Under året har även Swedbank Robur, Swedbanks dotter bolag
för kapitalförvaltning, tagit fram skärpta investerings kriterier
för fossila bränslen i alla fonder samt publicerat nya delmål
och metoder för att nå sitt klimatmål att vara netto-noll 2040.
Att bedöma klimatrelaterade risker är en annan viktig del
och trygghet för banken och dess kunder där bland annat
TCFD-rapportering och scenariotester används (se mer på
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), för
att dels utveckla bankens metoder och färdigheter att bedöma
den fysiska klimatrisken i den fastighetsrelaterade portföljen,
dels förstå hur mycket värde som riskeras i olika scenarios.
Forskningen visar att mer extremväder är att vänta med ökad
kan leda till skador orsakade av exempelvis fukt, mögel och
röta. Detta är faktorer som kan ha en inverkan på fastighetens
framtida värde.
Swedbanks klimatarbete uppmärksammas
Under året uppmärksammades Swedbanks klimatarbete
tivets kartläggning av svenska börsbolags klimat mål. I den
-
nådde den största minskningen av sina växthus gasutsläpp
Hagainitiativets Ambitionsindex 2021, visar vilka av
börsens stora bolag som har beslutade mål att halvera sina
uppmärksammades även för arbetet med att besluta om
indirekta klimatmål utifrån investeringar och utlåning.
b
Social hållbarhet
Swedbank anser att framgången som bank går hand i hand
konkurrensfördel ligger i att kunna attrahera kunder, personal
och investerare genom att gynna ett sunt och hållbart samhälle
och vara en inkluderande bank. Swedbank erbjuder banktjänster
som kännetecknas av omtanke och öppenhet mot alla kunder
och anställda oavsett deras ekonomiska situation, ålder, kön,
ursprung, sexuella identitet eller funktionsnedsättning.
Arbetsmiljö och hälsa – strategiskt viktiga områden
Att erbjuda en arbetsmiljö som är trygg, utvecklande och som
skapar förutsättningar för goda prestationer och långvariga
relationer är strategiskt viktigt för banken samt för att bygga
hållbara kundrelationer. Under 2021 har den globala pandemin
medfört fortsatta åtgärder för att bidra till en arbetsmiljö som
fungerar både på kontoren och för hemmaarbete.
I Swedbank är hållbara medarbetare ett begrepp, och inne-
bär medarbetare som mår bra och trivs på sin arbetsplats.
är viktiga byggstenar för
-
täcka, hantera och förebygga ohälsa, där cheferna har en
central roll.
Anställdas möjligheter till utveckling är en annan viktig del
25
Hållbarhet
interna utbildningar inom olika områden som är relevanta för
medarbetarna, såsom utbildning i bankens uppförandekod,
de egna utbildningarna har hittills närmare 10 000 medarbe-
tare anslutit sig till LinkedIn Learning där de får fri tillgång till
förutsättningar och behov samt att medarbetarna kontinuer-
ligt arbetar med sin utveckling och underhåller sin kompetens.
Bankens syn är att medarbetaren tar ett självledarskap och
driver sin egen utveckling.
Uppföljning och utvärdering av bankens arbete inom
arbetsmiljö och hälsa görs via medarbetarundersökningar tre
gånger per år, i syfte att förstå hur medarbetarna mår och hur
väl de uppfattar, förstår och levererar på bankens strategiskt
viktiga områden. Alla chefer har som uppgift att gå igenom
och följa upp resultatet med sitt team. Undersökningarna kan
därmed bidra till en kontinuerlig dialog och öppen feedback-
kultur. Resultatet från Swedbanks Hållbara medarbetarindex
Jämställdhet, mångfald och inkludering
Swedbank är en inkluderande bank där jämställdhet och
är viktigt för att skapa affärsnytta och gynnar bankens affärs-
beslut, kreativitet och prestation. Målet är att vara ledande
inom jämställdhet och mångfald på samtliga hemmamarkna-
der samt att bankens medarbetare ska återspegla mångfalden
-
dering även bidrar till ökad kompetens bland medarbetarna
och förståelse för andra människor och kunders olika behov.
De interna medarbetarundersökningarna bekräftar att Swed-
bank är en inkluderande arbetsplats.
Arbetet mot diskriminering och trakasserier tas på största
allvar. Under 2021 uppdaterades processen för hantering av
ärenden av diskriminering och trakasserier. Chefer genomgår
regelbundna utbildningar inom området och enheterna
erbjuds workshops genom den svenska antimobbnings-
organisationen Friends.
används för att genomföra transaktioner av medel från krimi-
nell verksamhet eller att överföringar sker som syftar till att
nansiera terrorism. Banken är således inte till för alla då
banken jobbar hårt med att exkludera kriminella. Det är en viktig
förutsättning för Swedbanks vision om ”ett ekonomiskt sunt
och hållbart samhälle” och får stora sociala konsekvenser vid
-
den koncernövergripande policyn för att motverka penningtvätt
-
deras årligen. Banken har en etablerad enhet, Anti- Financial
Crime unit (AFC), vars syfte är att stärka arbetet mot penning-
I januari 2021 stängdes åtgärdsplanen som inkluderade
244 åtgärdspunkter för att motverka penningtvätt och
Transfor mationsprogrammet omfattar utveckling och förbätt-
ring av kontroller samt att säkerställa en stark styrningsmodell
och organisatoriskt upplägg för att hantera risker i banken.
Detta möjliggörs av integrerade system, data och infrastruktur
som skapar en solid och transparent grund för arbetet mot
-
-
-
-
siering av terrorism genom ett ökat informationsutbyte. Sats-
ningen har till exempel möjliggjort ett ökat informationsutbyte
om nya förhållningssätt, typer av brott och andra mönster som
Arbetet med att avsluta de historiska frågorna kring brister
gällande intern styrning och kontroll går steg för steg framåt.
presen terats och avslutats.
hela banken.
c
Styrning och affärsetik
Ansvarsfull bolagsstyrning
Swedbank har en viktig samhällsfunktion för de många hus-
hållen och företagen. Utan bankers tjänster och produkter
bolagsstyrningsmodell som inkluderar ansvarsfördelning och
effektiv intern styrning och kontroll, riskhantering och regel-
efterlevnad. Att hantera hållbarhetsrisker på ett ansvarsfullt
sätt är viktigt för Swedbank och är avgörande för att upprätt-
hålla förtroendet för bankens varumärke. För mer information
Swedbanks arbete med hållbarhetsrisker
Under året har Swedbank utvecklat sin ansats vad gäller håll-
barhetsrisker. I bankens Top-Down Risk Assessment har håll-
risker, och en riskaptit för hållbarhetsrisk har införts. Inom håll-
barhetsrisk har klimatrelaterade risker fått särskilt fokus. För
att begränsa exponeringen mot de mest klimatutsatta sekto-
rerna har limiter införts mot utvalda kundsegment som identi-
-
band med de enskilda kreditbesluten. Syftet är att säkerställa
att banken tar välinformerade kreditbeslut som även tar
hänsyn till klimatrelaterade omställningsrisker. Dessa risker
uppkommer till exempel som en följd av olika politiska beslut,
genombrytande teknologisk utveckling och förändrade mark-
nadsbeteenden. Banken och många företagskunder upplever
att utvecklingen inom miljö och klimat går allt snabbare, vilket
gör den fördjupade analysen viktig.
26
Hållbarhet
Andra användbara verktyg i arbetet är stresstester och
scenario analyser. I bankens ICAAP (Internal Capital Adequacy
Assessment Programme) avseende 2021 har effekterna av ett
oordnat klimatomställningsscenario som påverkar makroeko-
nomin negativt beaktats. Dessutom undersöks effekterna av
omfattande översvämningar på fastighetspriser. Hållbarhets-
risk som möjlig drivare av likviditetsrisk har även behandlats
Vidare samarbetar Swedbank med SMHI för att analysera
eventuella klimateffekter i Sverige och de baltiska länderna,
inklusive vilken påverkan på fastighetssektorn dessa kan ha.
Detta görs för att bättre förstå effekterna av de fysiska risker
klimatförändringarna för med sig.
Under året gjorde Swedbanks Baltiska verksamhet en själv-
utvärdering på bankens hantering av klimatrelaterade risker,
-
ringen beskrevs planerna för att säkerställa att Swedbanks
-
Affärsetik
Swedbank beroende av allmänhetens förtroende. Förtroende
skapas genom ett beteende som speglar bankens värderingar
som organisation. För att säkerställa tydlighet kopplat till
förväntas följa i bankens uppförandekod. Uppförandekoden
beskriver hur Swedbank i praktiken agerar för att följa värde-
orden enkel, öppen och omtänksam. Läs mer om bankens upp-
förandekod och andra policys på Swedbanks hemsida samt
Regelefterlevnad och transparent rapportering
För Swedbank är regelefterlevnad och transparens viktiga
delar i bankens företagskultur. Banken utvecklar också
konstant ökad transparens kring bankens hållbarhets arbete
genom rapportering enligt exempelvis TCFD, PRB och taxonomin.
Ökad transparens kring effekter av lån och investeringar efter-
frågas av Swedbanks intressenter och det är viktigt att banken
lever upp till deras förväntningar. Swedbank stöttar denna
utveckling och ser ett stort värde i att transparent redovisa
relevant information till bankens intressenter.
För att kunna bidra till ett hållbart samhälle krävs transpa-
rent information så att alla kan ta mer informerade beslut. För
Swedbank innebär detta bland annat att bankens revisorer
-
barhetsredovisningen och att oberoende utvärderingar utförs
av exempelvis bankens ramverk för gröna obligationer samt
d
Ekonomisk hållbarhet
banken ska ha möjlighet att fortsätta verka som en systemkri-
tisk aktör i samhället krävs en långsiktig ekonomisk stabilitet.
Det är viktigt att Swedbank fortsätter att utveckla en säker, till-
gänglig och stabil infrastruktur av banktjänster för kunderna.
Lönsamhet och ekonomisk stabilitet
Swedbank värdesätter uthållig lönsamhet före snabb tillväxt.
Det bidrar till stabilitet och förutsägbarhet för bankens intres-
senter. Ledord för verksamheten är konkurrenskraftig avkast-
ning på investerat kapital och marknadsledande kostnads-
effektivitet. Stabiliteten förstärks till exempel genom att
prissätta produkter utifrån risk och kapitalkrav samt att
undvika kortsiktiga marknadstrender. Detta har hjälpt Swed-
Säker, tillgänglig och stabil infrastruktur
Swedbank är en digital bank med fysiska mötesplatser som
fokuserar på att ha en stabil infrastruktur och pålitlig digital
prestanda för att möjliggöra att produkter och tjänster är till-
digitala prestanda inte fungerar som den ska kan det medföra
negativa konsekvenser för kunderna. Arbetet med att utveckla
en säker, tillgänglig och stabil infrastruktur är därför ett högt
prioriterat område för banken. Med den snabba digitala
utvecklingen följer även en ökad digital sårbarhet. Swedbank
lägger stora resurser på att förhindra överträdelser, missbruk
information om bankens arbete kring informationssäkerhet
Dow Jones Sustainabillity
World Index Score
0
20
40
60
80
100
2120191817
Swedbank är inkluderad i Dow Jones Sustainability
World Index för andra året i rad. Indexet rankar årligen
bevis på att Swedbank har ett väl utfört hållbarhets-
arbete inom bolagsstyrning, riskhantering, mänskliga
rättigheter, miljöfrågor och arbetsrättsliga frågor.
27
Hållbarhet
e
”Göra rätt saker” – vi bidrar till och påverkar
Sparbanksidén om sparande och ekonomisk trygghet är fort-
farande bärande i bankens verksamhet. Swedbank vill göra det
möjligt för de många människorna och företagen att skapa en
bättre framtid, genom att bidra till att göra tillgången till kun-
och enkel att förstå. Med rådgivning och stöd, hållbara val och
enklare lösningar hjälper banken människor och företag att
utveckla sin ekonomi och sina verksamheter. Tillsammans
med kunderna bygger Swedbank ett mer ekonomiskt sunt
Bankens rådgivning, produkter och tjänster underlättar
omställningen till ett samhälle som tar hänsyn till ekonomiska,
sociala och miljömässiga aspekter. Swedbank arbetar
hållbarhetsperspektiv.
f
Rådgivning till privatkunder
Finansiell inkludering
Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och
hållbart. Digitalisering och ny teknik möjliggör därmed att
banken kan nå ut till kunder med tjänster som sparar tid, mins-
digitalisering av samhället innebär även att dessa kanaler kan
Swedbank är det viktigt att bankens kunder ska kunna utföra
sina bank ärenden i de digitala kanalerna tryggt och säkert.
utvecklingen av säkerhetslösningar.
Till följd av pandemin har Swedbanks kunder mött banken
via digitala kanaler i en högre utsträckning. Under året har
banken bland annat gjort det möjligt för barn och ungdomar
att bli Swedbankkunder digitalt. För att lyfta deras kundupp-
särskilt för dem. Dessutom kan nu unga kunder som är äldre
än 12 år, med målsmans godkännande, uppgradera sitt mobila
säkerhetsID till mobilt BankID utan att besöka ett kontor. Detta
-
-
gjort för privatkunder som saknar bankkort att beställa kort
-
mobila tjänster är abonnemangshjälpen, snabbt saldobesked
Swedbank, sparbankerna och sparbanksstiftelserna har
BankID och Swish. Under året arrangerades även den återkom-
mande temadagen ”Digital idag”, en nationell temadag på över
50 orter i hela Sverige. Målet med dagen är att i samverkan
mellan samhällets olika aktörer, inspirera alla människor till
ansvarar för digitala kanalerna också tillgängligt större delen
som internetbanken, applikation (app) i mobilen och på läs-
plattor. Utöver det är alla kontor tillgängliga för personer med
funktionsnedsättning i Sverige och i de baltiska länderna är
Finansiell hälsa och välmående
Finansiell hälsa och välmående bygger på tre områden, att
-
Swedbank hjälper de många kunderna att själva skapa förut-
sättningar för att känna ekonomisk trygghet, frihet och kontroll
genom livets olika skeenden. Nedan presenteras ett urval av
privatkunder.
och Swedbank utvecklar nu bankens digitala rådgivning i stor
skala för de många kunderna. Bankens kunder ska ha möjlig-
het att kombinera digitala hjälpmedel och analysverktyg med
personliga möten med våra rådgivare online eller på något av
våra kontor.
Swedbank har under året fortsatt att möta kundernas
-
muntra till långsiktigt sparande hos denna grupp lanserades
-
utbildning i samtliga hemmamarknader.
privatpersoner för att möta den ökade efterfrågan som gene-
rerats av pensionsreformen i landet. I de baltiska länderna
ökar antalet kunder som använder sparande och investerings-
produkter snabbt. För att möta denna efterfråga har Swed-
bank i de tre länderna nu möjliggjort för kunderna att investera
-
program för bostadslån med en statlig garanti. Syftet är att
en egen bostad, utifrån fastställda kriterier. I Lettland exempel-
yrkesutbildning möjlighet att söka dessa lån. Under året för-
-
ringar av husets energieffektivitet.
Klimatåtgärder
Swedbanks ambition är att hjälpa människor göra hållbara val.
För att uppmuntra till ett miljövänligare boende erbjuder
banken ett extra avdrag om 10 räntepunkter på kundens bolån
om kundens bostad uppfyller något av bankens kriterier som
exempelvis energiklass A och B eller miljömärkning Svanen-
märkt hus. Avdraget görs efter att kunden fått sin individuella
bolåneränta.
Swedbank har även skapat sollånet som vänder sig till
privat kunder som vill investera i solcellspaneler från en valfri
återförsäljare. De privatkunder som planerar att köpa en miljö-
vänligare bil erbjuds en lägre ränta.
28
Hållbarhet
Framöver kommer mer fokus läggas på att hjälpa kunder med
energieffektiviseringar av sina fastighetstillgångar och därför
-
lingen för energieffektiva investeringar och forma standarder
för bolånekunder som förbättrar energieffektiviteten i sina
klimatet och bostadsstandarden.
g
Rådgivning till företagskunder
med att ställa om till hållbara affärsmodeller. Detta sker
som bidrar till omställningen för företaget och stärkt kon-
kurrens kraft.
Grönt byggnadskreditiv och grönt fastighetslån är två nya
produkter som Swedbank lanserade under året till företags-
kunder. Grönt byggnadskreditiv riktar sig till företag som
motsvarande energiklass A eller B. Grönt fastighetslån erbjuds
ramverk för gröna obligationer.
Tillsammans med sex andra banker samverkar Swedbank
dessutom i ett gemensamt initiativ för att bidra till en mer håll-
bar byggbransch. Bankerna har utvecklat gemensamma rikt-
linjer och skärpta krav vid kreditgivningen till bygg- och fastig-
hetsbolag. De gemensamma riktlinjerna planeras att lanseras
under 2022. Ambitionen är att tillsammans med fastighets-
och byggsektorn uppnå ökad kontroll över vilken arbetskraft
som nyttjas i alla leverantörsled, och på så sätt minska risken
för missförhållanden för arbetare och ekonomisk brottslighet.
-
tioner i bankens namn. Utifrån den gröna obligationsaffären
mer hållbart samhälle. Det ökade intresset för denna typ av
-
serna för att öka andelen utlåning med hållbarhetsinriktning.
Swedbank är den första nordiska banken som emitterat en
grön obligation på den amerikanska dollarmarknaden på mot-
svarande en miljard dollar. Det är den tredje gröna obligationen
för 2021 och genom att emittera gröna obligationer och
erbjuda hållbara lån främjas en hållbar utveckling. Swedbank
har nu emitterat gröna obligationer i samtliga större valutor
Swedbank tillhandahåller också rådgivning till kunder som
genom att emittera gröna, sociala eller hållbara obligationer,
exempelvis företag och kommuner. Detta gynnar även investe-
rare som efterfrågar hållbara investeringar och köper dessa
obligationer, exempelvis försäkringsbolag och pensionsför-
valtare. Swedbank har varit rådgivare till i snitt två hållbara
obligationsemissioner i veckan under 2021 och är marknads-
ledande i att arrangera obligationer i svenska kronor. Både för
För att ha en samlad rådgivning för kapitalmarknads-
bredda utbudet av hållbara produkter. Swedbank har stärkt
samarbetet med Nasdaq för att ta fram ett nytt ramverk för
märkningen av detta tillgångsslag. Märkningen kommer att
vara tillgänglig för företag noterade på börserna i Sverige,
Finland och Danmark.
h
Samhällsengagemang
Samhällsengagemang har spelat en nyckelroll genom Swed-
hjälpa allmänheten att spara och uppnå långsiktig ekonomisk
trygghet. Som en av de ledande bankerna i Sverige och i de
baltiska länderna har Swedbank en möjlighet att påverka, men
påverkas också av, utvecklingen i samhället. Banken engagerar
syssel sättning och entreprenörskap.
Sparbanksgruppen och sparbanksstiftelserna som enga-
av Swedbanks vinst går via ägargrupperingarna tillbaka i form
av aktieutdelning och investeras i olika samhällsengagemang
som projektstöd, främst lokalt och regionalt, men också natio-
nellt. Läs mer om Swedbanks samhällsengagemang på sid-
3152
föreläsningar för unga
om ekonomi och
entreprenöskap
171 000
engagerade barn
isponsrade
idrottsinitiativ
117mkr
samhälls-
investeringar
29
Hållbarhet
Stabilitet och motståndskraft i osäkra
tider skapar värde för våra aktieägare
Växande utlåning och högre provisionsnetto bidrog tillsammans med låg risk
och ett fortsatt fokus på kostnadseffektivitet till ett starkt resultat för 2021. Det
tillsammans med bankens starka kapitalsituation föranledde styrelsen att föreslå
enutdelning om 9,25 kronor per aktie i enlighet med bankens utdelningspolicy
på50procent av årsvinsten samt en extra utdelning om 2 kronor per aktie.
skapande, konkurrenskraftig avkastning, marknadsledande
kostnadseffektivitet och sund riskhantering i kombination
skapa stabilitet och förutsägbarhet för våra aktieägare.
Swedbanks starka kapitalsituation föreslår styrelsen års-
enligt bankens utdelningspolicy att dela ut 50 procent av års-
vinsten till aktieägarna samt en extra utdelning om 2 kronor
per aktie.
Aktiemarknaden utvecklades starkt under 2021. Swed-
värde på 204,2 miljarder kronor vid utgången av 2021, jämfört
med 161,4 miljarder kronor vid slutet av 2020.
Handel på flera marknader
Swedbank har ett aktieslag, stamaktier (A-aktier), som är noterat
Receipt) som gör det möjligt för investerare att genom depå-
-
Stockholm. I genomsnitt omsattes under förra året Swedbank-
som uppfyller vissa hållbarhetsnivåer. Swedbank ingår bland
Det förra är ett av världens mest tongivande hållbarhetsindex
som årligen rankar världens mest hållbara företag och det
senare har tagits fram för att underlätta investering i företag
som uppvisar globalt erkända nivåer av ansvarstagande. Fler
Ägande och information
avser privatpersoner.
Innehav av egna aktier
Swedbanks aktiekursutveckling jämfört med index
Kurs
50
100
150
200
20212020201920182017
Ägarkategorier, % per den 31 december 2021
(siffran inom parentes avser 2020)
30
Aktien
aktieägande främja medarbetarnas långsiktiga engagemang
-
rade ersättningsprogram för 2021 samt om överlåtelse av
stam aktier med anledning av dessa och tidigare beslutade
program. Programmen för 2021 beräknas resultera i över-
låtelse av cirka 1,4 miljoner stamaktier, motsvarande en total
utspädningseffekt på cirka 0,12 procent i förhållande till
-
gande att besluta om återköp av egna aktier på upp till 10 pro-
cent av samtliga aktier (inklusive förvärv av egna aktier i värde-
pappersrörelsen, se nedan) för att fortlöpande kunna anpassa
bankens kapitalstruktur till rådande kapitalbehov.
senast i augusti 2021 utnyttjade banken styrelsens mandat
och emitterade skuldebrev som kan konverteras till aktier i det
fall som bankens primärkapital sjunker under en viss nivå.
Swedbank bedriver, i egenskap av värdepappersinstitut, värde-
banken under tiden fram till årsstämman 2022 löpande skulle
få förvärva egna aktier till ett antal som innebär att det sam-
lade innehavet av sådana aktier vid var tid inte överstiger
Största aktie ägarna den 31 december 2021
Andel av kapital och röster, % 2021
Sparbanksgruppen
1
Folksam
Norges Bank
2
Swedbank Robur Fonder
AMF Pension & Fonder
BlackRock
Alecta Pensionsförsäkring
Vanguard
T. Rowe Price
Totalt antal Aktieägare
1) Sparbanksgruppen (Sparbankernas Ägareförening) består av 44 sparbanker,
Medlemmarna äger var och en aktier i Swedbank och deras aktieägar-
intressen hanteras gemensamt via årliga fullmakter av ägareföreningen.
12 av sparbanksstiftelserna samverkar men utövar rösträtt individuellt.
Antal aktie ägare den 31 december 2021
Storleksklasser Antal ägare Andel, %
1—500
501—1 000
1 001—5 000
5 001—10 000
10 001—15 000 610
15 001—20 000
20 001—
Totalt
Data per aktie
Kronor 2021 2020 2019 2018 2017
Resultat per aktie före utspädning 11,55
Resultat per aktie efter utspädning 11,51
144,16
Utdelning per aktie 14,55 14,20
Utdelning per aktie fördelad på intjäningsår 11,25
1
14,20
2,00
1
12,5 10,5 11,4
1,26 1,04 1,61 1,65
1) Styrelsens förslag.
Aktiestatistik A-aktien 2021 2020 2019 2018 2017
Högsta kurs, kr
Lägsta kurs, kr
Kurs den sista december, kr 144,1
Genomsnittligt antal avslut per handelsdag
1
10 622
Genomsnittlig omsättning per handelsdag, mkr
1
655
Totalt börsvärde per sista december, mdkr 204 161 156 221 224
31
Aktien
Ekonomisk redogörelse
Utlåning
(privat)
1
Utlåning
(företag)
1
Inlåning
(privat)
Inlåning
(företag) Betalningar
2
Fonder
Sverige
21
16
19
16
34
21
Estland
43
37
51
43
56
39
Lettland
34
20
36
27
55
41
Litauen
40
21
44
29
51
38
2) Bankgirotransaktioner (Sverige) och inhemska betalningar (Estland, Lettland och Litauen).
Marknadsandelar, procent
Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna
Bokslutskommuniké 2020
Swedbanks resultat minskade under 2020
jämfört med föregående år, framförallt till
följd av Finansinspektionens sanktions-
Kostnadsmål för 2021 och 2022 meddelas.
Delårsrapport första kvartalet 2021
Under första kvartalet ökade Swedbanks
resultat främst till följd av säsongs mässigt
lägre kostnader och lägre kreditförluster.
Räntenettot var stabilt.
Delårsrapport andra kvartalet 2021
Under andra kvartalet ökade Swedbanks resultat
till följd av högre intäkter och lägre kreditför-
luster. Marknadsandelarna på nya bolån ökade,
provisionsnettot var på rekordnivå.
Delårsrapport tredje kvartalet 2021
Under tredje kvartalet minskade Swedbanks
resultat något. Räntenettot var stabilt och
provisions nettot ökade till en ny rekordnivå.
Kostnadstaket 2021 uppfyllt
Under året uppgick, enligt plan, bankens
underliggande kostnader exklusive
utgifter relaterade till de amerikanska
16
jul
21
okt
dec
1
feb
27
apr
Beslut om utdelning för
2019 och 2020
Styrelsen föreslog under 2021 att dela ut
4,35 kronor per aktie för räkenskapsåret
2019 vid en extrastämma i februari och
vid den ordinarie bolagsstämman i mars
att dela ut 2,90 kronor per aktie för räken-
skapsåret 2020. Efter att Finansinspek-
tionen lyft rekommendationerna kring
utdelningsbegränsningarna beslutades
vid en extra bolagsstämma i oktober att
dela ut sammantaget 7,30 kronor per
aktie för 2019 och 2020, vilket är i linje
-
cent av vinsten till aktie ägarna.
28
okt
32
Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse
Ekonomisk redogörelse
Årets resultat, mkr
0
5 000
10 00
0
15 00
0
20 00
0
25 000
2120191817
Swedbanks resultat uppgick till 20 871 mkr, att jämföra med
intäkter, lägre kostnader (inklusive Finansinspektionens sank-
tionsavgift under 2020) samt minskade kreditförluster.
Provisionsnetto, mkr
0
3 000
6 000
9 000
12 00
0
15 000
2120191817
Provisionsnettot ökade med 16 procent. Intäkter från kapital-
förvaltning ökade till följd av ett växande förvaltat kapital, men
bidrog till uppgången.
Kreditförlustnivå, %
0,00
0,05
0,10
0,15
0,20
0,25
0,30
2120191817
Kreditförlusterna minskade till 170 mkr (4 334) då kredit-
förlusterna 2020 var starkt påverkade av pandemiutbrottet.
Under 2021 har ytterligare reserveringar inom olja och offshore
till stor del motverkats av förbättrade makroutsikter.
Räntenetto, mkr
0
5 000
10 00
0
15 00
0
20 00
0
25 00
0
30 000
2120191817
Räntenettot minskade med 2 procent, till 26 257 mkr främst för-
klarat av ökad marginal press, som inte fullt ut kompenserades
av stigande utlåningsvolymer samt av ökade inlåningsvolymer.
Kostnader, mkr
0
5 000
10 00
0
15 00
0
20 00
0
25 000
2120191817
0,00
0,25
0,50
0,75
1,00
1,25
Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 000 mkr belastade
föregående år. Justerat för sanktionsavgiften ökade kostnaderna
med 1 procent, främst till följd av högre personalkostnader.
Förändring av kärnkapital 2021, mdkr
0
30
60
90
120
150
2021-12-31ÖvrigtIAS 19Beräknad utdelningResultat2020-12-31
120,5
129,6
0,0
2021-12-31ÖvrigtIAS 19Beräknad utdelningResultat2020-12-31
120,5
129,6
50
75
100
125
150
2021
Övrigt
IAS 19
Beräknad
utdelning
Resultat
2020
120,5
129,6
50
75
100
125
150
2020
Resultat
Beräknad
utdelnin
g
IAS 19
Övrigt
2021
Resultatet efter avdrag för föreslagen utdelning påverkade
kärnprimärkapitalet positivt med 8,3 mdkr. Omvärdering av
beräknad pensionsskuld enligt IAS 19 ökade kärnprimär-
kapitalet med cirka 1,4 mdkr.
för intern styrning och resultatuppföljning samt även för jämförelser mellan rapporterings perioderna. Information om de alternativa nyckeltalen som används
33
Ekonomisk redogörelse Förvaltningsberättelse
Ekonomisk redogörelse
Högre intäkter och lägre kreditförluster
stärkte resultatet
Swedbanks resultat ökade till 20 872 mkr (12 929) till följd av
högre intäkter och lägre kreditförluster samt Finansinspektio-
nens sanktionsavgift som belastade första kvartalet 2020.
Valutakursförändringar påverkade resultatet före kreditför-
luster och nedskrivningar negativt med cirka 177 mkr. Ränta-
biliteten på eget kapital uppgick till 13,2 procent (8,9) och
Intäkterna ökade till 46 890 mkr (45 676) och har påverkats
positivt i första hand av ett högre provisionsnetto. Även övriga
poster minskade. Valutakursförändringar minskade intäkterna
med 316mkr.
Räntenettot minskade med 2 procent till 26 257 mkr
samt högre kostnader för överskottslikviditet till följd av att
inlåningen ökat i snabbare takt än utlåningen.
Provisionsnettot ökade med 16 procent och uppgick till
-
ning ökade till följd av högre genomsnittligt förvaltat kapital,
-
heten har bidragit till ökningen.
Institutioner till följd av ett lägre resultat inom räntehandeln.
främst till följd av att intresseföretag belastades av reserve-
ringar för kreditförluster kopplade till pandemiutbrottet under
föregående år.
Kostnaderna minskade till 20 847 mkr (24 560) då kost-
naden för Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 000 mkr
påverkade första kvartalet förgående år. Justerat för sank-
tionsavgiften har kostnaderna ökat med 1 procent, främst till
Konsult kostnader för penningtvättsrelaterade utredningar
minskade till 355 mkr (852).
Kreditförlusterna minskade till 170 mkr (4 334) då kreditför-
lusterna 2020 var starkt påverkade av pandemiutbrottet. Under
2021 har ytterligare reserveringar inom olja och offshore till
stor del motverkats av förbättrade makroscenarier.
Skattekostnaden uppgick till 4 945 mkr (3 851) och mot-
svarar en effektiv skattesats om 19,2 procent (22,9). Resul-
tatet under 2020 var bland annat belastad med Finansinspek-
tionens sanktionsavgift som inte var avdragsgill. Koncernens
effektiva skattesats bedöms fortsatt på medellång sikt uppgå
till 19–21 procent.
Resultaträkning, mkr 2021
2020 exkl.
sanktionsavgift 2020
Räntenetto
Provisionsnetto
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 976 582 582
1
Summa intäkter
Summa kostnader
varav sanktionsavgift
Kreditförluster och nedskrivningar 226
Resultat före skatt
Skatt
Årets resultat hänförligt till aktie ägarna i Swedbank AB
Räntabilitet på eget kapital 13,2 11,4 8,9
0,44 0,45 0,54
Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse
34
Fortsatt positiv volymutveckling
och god kreditkvalitet
Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom produkt-
områdena lån, betalningar och sparande.
Den totala utlåningen till allmänheten, exklusive återköps-
avtal och utlåning till Riksgälden, ökade under året med
Störst bidrag till ökningen kom från bolån i Sverige som växte
med 44 mdkr. Företagsutlåningen ökade med 9 mdkr, drivit
påverkade utlåningsvolymerna positivt med 8 mdkr jämfört
med utgången av 2020.
Swedbanks totalt antal utgivna kort uppgick vid årets slut
till 8,2 miljoner, vilket är något högre än föregående år. Antalet
utgivna kort i Sverige uppgick till 4,4 miljoner och i Baltikum till
3,8 miljoner. Antalet kortköp i Sverige var fortsatt negativt
påverkat av pandemin, men återhämtade sig och ökade med
kortköp med 9 procent jämfört med föregående år i takt med
den ekonomiska återhämtningen.
Den totala inlåningen inom affärssegmenten ökade under
året med 130 mdkr, motsvarande en tillväxt på 11 procent.
Företagsinlåningen steg med 62 mdkr och privatinlåningen
med 68 mdkr. Samtliga affärssegment bidrog till ökningen.
Valutakursförändringar ledde till en ökning av inlåningen med
8 mdkr under året.
Det förvaltade fondkapitalet inom Swedbank Robur steg
under året och uppgick till 1 519 mdkr vid årets slut, jämfört
svarar en ökning på strax under 25 procent och förklaras till
största delen av en positiv värdeutveckling, men även netto-
baltiska verksamheten. Swedbank Robur är den största
aktören på fondmarknaden i både Sverige och Baltikum mätt
Litauen uppgick till 39 procent, 41 procent respektive
Swedbanks kreditkvalitet var fortsatt god och de ekono-
miska effekterna från covid-19 förblev små för huvuddelen av
Swedbanks utlåning. Kreditkvaliteten i Swedbanks bolåneport-
följ var fortsatt mycket god och stabil. De segment som har
drabbats hårdast av pandemin, som hotell, restauranger, delar
av handel och persontransporter samt oljerelaterade engage-
mang utgör en mindre del av Swedbanks utlåning. Swedbanks
oljerelaterade portfölj är liten och den pågående minskningen
och omstruktureringen av portföljen fortsätter.
Bolåneportföljen, som utgör drygt hälften av Swedbanks
totala utlåning, är av hög kvalitet och de historiska kreditför-
lusterna är mycket låga. Vid kreditgivning är kundernas lång-
siktiga återbetalningsförmåga avgörande, vilket säkerställer
en hög kvalitet och låga risker för såväl kunden som banken.
Den genomsnittliga belåningsgraden för bolån uppgår i Sve-
rige till 51 procent, i Estland 45 procent, i Lettland 69 procent
och i Litauen till 54 procent.
Swedbanks utlåning inom branschen fastighetsförvaltning
utgör ungefär 15 procent av den totala låneportföljen och sker
-
heter med låga belåningsgrader. Swedbanks utlåning till
detaljhandelsfastigheter och hotellfastigheter utgör en mindre
del av den totala lånevolymen inom fastighetsförvaltning.
Swedbank fokuserar vid utlåning till kommersiella fastigheter
-
ningen till fastighetsbolag är generellt sett låga med en
genomsnittlig belåningsgrad på 54 procent i Sverige.
Den totala andelen lån i steg 2, brutto, uppgick vid årsskiftet
till 5,7 procent (6,4), varav 3,7 procent (3,9) för privata lån och
10,3 procent (12,2) för företagslån. Under året har den största
ökningen av andelen lån i steg 2 skett inom sektorer som drab-
bats hårt av covid-19, exempelvis hotell- och restaurangnä-
ringen. Andelen lån i steg 3, brutto, uppgick till 0,4 procent
(0,6).
Stark likviditetsposition och
oförändrade kreditbetyg
Upplåningsaktiviteten under 2021 var i linje med 2020, men
-
ning. Framförallt har emissioner av säkerställda obligationer
minskat och fokus har legat på att emittera icke säkerställda
obligationer för att uppfylla de regelkrav som myndigheterna
har beslutat om. Under helåret 2021 emitterade Swedbank
långfristiga skuldinstrument motsvarande 138 mdkr, inklusive
kapitalinstrument i form av primärkapital om 4 mdkr.
Det totala emissionsbehovet för helåret 2022 förväntas vara
i nivå med emissionsvolymen under 2021, med fortsatt fokus
på icke säkerställda och icke prioriterade seniora obligationer
för att möta uppdaterade MREL-behov. Emissionsbehovet på -
verkas av nuvarande likviditetssituation, framtida förfall, regel-
verket samt utvecklingen av inlåning och utlåning och kan därför
Vid årets slut uppgick den kortfristiga upplåningen
ceringar hos Riksgälden uppgick till 355 mdkr och likviditets-
reserven uppgick till 546 mdkr.
Koncernens likviditetstäckningsgrad (Liquidity Coverage
Ratio, LCR) var 163 procent och i de enskilda valutorna USD,
EUR och SEK uppgick den till 152, 419 respektive 113 procent.
Ratio, NSFR) uppgick till 123 procent. För mer information om
Under året höjde Fitch utsikterna för Swedbanks kredit-
betyg från stabila till positiva mot bakgrund av de framsteg
som gjorts för att åtgärda svagheterna i arbetet med att mot-
verka penningtvättsrisker i Baltikum. Moody’s placerade
Swedbanks kreditbetyg på inlåning samt skuldinstru mentet
seniora icke säkerställda obligationer under utredning (under
review) mot bakgrund av Riksgäldens ändrade regelverk för
bankernas resolutionsplanering. I övrigt var Swedbanks kredit-
betyg oförändrade under året.
Ekonomisk redogörelse Förvaltningsberättelse
35
Stark kapitalisering
Swedbanks kärnprimärkapitalrelation uppgick vid årets slut
för föreslagen utdelning påverkade kärnprimärkapitalet posi-
tivt med 8,3 mdkr. Omvärdering av beräknad pensionsskuld
enligt IAS 19 ökade kärnprimärkapitalet med cirka 1,4 mdkr.
Swedbanks bruttosoliditetsgrad (leverage ratio) per
Under 2021 ökade riskexponeringsbeloppet (REA) med
förlig till artikel 3 i CRR (ytterligare REA) och REA för kreditrisk
(inklusive bolånegolvet, artikel 458 i CRR). Artikel 3 bidrog
REA för kreditrisk inklusive bolånegolvet ökade REA med
delvis av förbättrad kreditkvalitet. REA för marknadsrisk ökade
med 3,0 mdkr medan REA för kreditvärdighetsjustering (CVA)
minskade med 2,1 mdkr. REA för operativa risker ökade med
2,1 mdkr till följd av högre intäkter.
Utredningar
I Sverige meddelade Finansinspektionen den 26 oktober 2021
att den skrivit av undersökningen av banken för misstänkt
överträdelse av EU:s marknadsmissbruksförordning. Utred-
ningen rörde eventuell överträdelse i samband med avslöjandet
av misstänkt penningtvätt i banken under perioden september
2018 till februari 2019. Finansinspektionen skrev av under-
sökningen mot bakgrund av att Nasdaqs disciplinnämnd den
årsavgifter, totalt 47 mkr, för bristande informationsgivning
I Danmark meddelade Finanstilsynet den 25 november
som en del av den reguljära tillsynsverksamheten att Swed-
de fullt ut ska uppfylla regelverken lokalt. Swedbank anpassar
processer och rutiner i enlighet med Finanstilsynets beslut.
I Estland överlämnade Finansinspektionen en del av sin
-
ningen granskar om penningtvätt eller annan kriminell verk-
samhet har ägt rum i Swedbank AS. Banken har ingen infor-
mation om när denna utredning kommer att avslutas.
I Estland meddelade Finansinspektionen den 28 januari
2020 att man gjort en bedömning av den slutrapport rörande
åtgärder avseende penningtvätt och annan ekonomisk brotts-
lighet som Swedbank AS inkom med den 19 november 2019.
Den estniska Finansinspektionen bedömde vidtagna åtgärder
som tillräckliga och hade därmed inte har några ytterligare
anmärkningar. I bedömningen har den estniska Finansinspek-
tionen också tagit hänsyn till den åtgärdsplan med utveckling
som Swedbank presenterat.
Amerikanska myndigheter fortsätter att undersöka
göranden av information. Myndigheterna som utreder är
Department of Justice (DoJ), Securities and Exchange
and Department of Financial Services i New York (DFS).
Utredningarna pågår och banken för individuella dialoger
med myndigheterna tillsammans med våra amerikanska
och banken kan i dagsläget varken bedöma omfattningen av
kommer att slutföras.
Händelser efter 31 december 2021
Den 3 januari publicerade Swedbank Robur en uppdaterad
Policy för ansvarsfulla investeringar. Swedbank Robur ser
löpande över sina policys och strategier och uppdaterar
kon tinuerligt de riktlinjer man arbetar efter. Per den 1 januari
skärper och förtydligar fondbolaget sin Policy för ansvars -
fulla investeringar ytterligare.
Ekobrottsmyndighetens förundersökning som pågått
sedan 2019 avslutades och åklagaren väckte den 4 januari
Den 21 januari rekryterades Britta Hjorth-Larsen till upp-
draget som chef för Group Compliance. Britta Hjorth-Larsen
börjar sin nya tjänst senast den 1 augusti och kommer att ta
plats i Swedbanks koncernledning.
Den 28 januari presenterade Swedbanks valberedning för-
Persson, Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Annika Creutzer,
Hans Eckerström, Kerstin Hermansson, Bengt Erik Lindgren,
nyval föreslås Biörn Riese och Helena Liljedahl. Bo Magnusson
har meddelat att han inte står till förfogande för omval.
Hållbarhetsredovisning
Swedbanks hållbarhetsrapportering är upprättad i enlighet
på sidorna 18–29 och 199–229.
Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse
36
Svensk bankverksamhet
Sverige är Swedbanks största marknad med omkring 4 miljoner
privatkunder och över 250 000 företagskunder. Det gör Swed-
bank till Sveriges största bank sett till antalet kunder. Genom
digitala kanaler, kundcenter och våra kontor samt genom sam-
-
gängliga. Swedbank är en del av närsamhället. Bankens kon-
torschefer har starka mandat att agera i sina lokala samhällen.
– har varit en viktig del under senare år. Swedbank har 153
kontor i Sverige.
Resultatutveckling 2021
Resultatet ökade till 12 997 mkr (12 446), i huvudsak till följd
av högre provisionsnetto och lägre kreditförluster.
Räntenettot minskade och uppgick till 14 973 mkr (16 277).
Genomsnittligt lägre marknadsräntor påverkade inlånings-
ränte nettot negativt, men detta motverkades delvis av högre
utlåningsmarginaler.
intäkter från kapitalförvaltning.
börsnoterades under andra kvartalet 2021.
Övriga intäkter, inklusive andel från intresseföretag och
joint ventures, ökade främst till följd av högre intäkter från
Entercard.
Kostnaderna ökade med 7 procent till 10 771 mkr (10 025),
främst till följd av ökade kostnader relaterade till regelefterlevnad.
Kreditförlusterna uppgick till –42 mkr (664). Under 2020
var kreditförlusterna påverkade av pandemiutbrottet.
2021 2020
Räntenetto
7 922
586 351
Övriga intäkter
Övriga kostnader
Resultat före kreditförluster och
nedskrivningar
Kreditförluster och nedskrivningar 664
Resultat före skatt
Skatt och minoriteten
Årets resultat hänförligt till
Utlåning till allmänheten
1
1 211
Inlåning från allmänheten
1
712 646
Räntabilitet på allokerat
eget kapital, % 20,0 18,6
K/I-tal 0,40 0,38
Kreditförlustnivå
2
, % 0,00 0,06
1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.
37
Svensk bankverksamhet Förvaltningsberättelse
Baltisk bankverksamhet
Swedbank är med omkring 3,3 miljoner privatkunder och nära
300 000 företagskunder den största banken i Estland, Lettland
och Litauen sett till antalet kunder. Enligt undersökningar är
Swedbank även det mest älskade varumärket i Baltikum.
Genom digitala kanaler, kundcenter och kontor är banken alltid
tillgänglig. Swedbank är en del av närsamhället. Det lokala
samhällsengagemanget tar sig många uttryck, med initiativ
för att främja utbildning, entreprenörskap och social välfärd.
Swedbank har 17 kontor i Estland, 21 i Lettland och
Resultatutveckling 2021
Resultatet uppgick till 4 093 mkr (4 306 ) under perioden.
Resultatet minskade i lokal valuta främst på grund av högre
kostnader, vilket motverkades av att intäkterna ökade och
kredit förlusterna minskade. Valutakurseffekter påverkade
resultatet negativt med 138 mkr.
-
ningsvolymer samt en positiv effekt av att Swedbank uppfyllde
Europeiska centralbankens villkor på ökad företagsutlåning
kopplat till dess likviditetslån (TLTRO3) motverkades delvis av
lägre inlåningsmarginaler. Valutakurseffekter påverkade ränte-
nettot negativt med 184 mkr.
-
låning ökade med 7 procent samtidigt som företagsutlåningen
ökade med 8 procent. Valutakurseffekter ökade utlånings-
tillväxten med 3 mdkr.
Inlåningen ökade med 14 procent i lokal valuta. Insätt-
ningarna ökade på alla marknader. Valutakurseffekter bidrog
positivt med 6 mdkr.
främst på grund av högre intäkter från kort- och betalnings-
verksamheten, kapitalförvaltningen samt övriga avgifter.
luster inom kapitalförvaltningen och försäkringsverksamheten
under 2020 samt ökade intäkter från valutahandel.
Övriga intäkter minskade med 14 procent i lokal valuta på
grund av ett försämrat resultat inom försäkringsverksamheten.
Kostnaderna ökade med 13 procent i lokal valuta, främst
på grund av högre personalkostnader och kostnader hänför-
liga till arbetet med att motverka penningtvätt, ökade kost-
nader för riskhantering och regelefterlevnad samt högre
kostnads allokeringar för koncernfunktioner. Även kostnader
för och investeringar i digitala lösningar ökade. Detta mot-
verkades till del av kostnadsbesparingar i kontorsnätet.
Kreditförlusterna uppgick till 160 mkr (237), främst för-
klarat av expertjusteringar för covid-drabbade sektorer i början
av året.
2021 2020
Räntenetto 5 354
2 430
390 337
Övriga intäkter 763 912
Övriga kostnader
Resultat före kreditförluster och
nedskrivningar
Kreditförluster och nedskrivningar 160 239
Resultat före skatt
Skatt och minoriteten 822 864
Årets resultat hänförligt till
Utlåning till allmänheten
1
199 182
Inlåning från allmänheten
1
329 284
Räntabilitet på allokerat
eget kapital, % 16,6 17,4
K/I-tal 0,44 0,40
Kreditförlustnivå
2
, % 0,09 0,12
1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.
38
Förvaltningsberättelse Baltisk bankverksamhet
Stora företag & Institutioner
Stora företag & Institutioner ansvarar för Swedbanks erbju-
dande till kunder med en omsättning på över två miljarder
kronor samt kunder vars behov kan anses komplexa som följd
-
sieringslösningar. De ansvarar också för framtagning av före-
tags- och kapitalmarknadsprodukter till övriga delar av banken
och de svenska sparbankerna. Stora företag & Institutioner
arbetar nära kunderna, rådgivningen syftar till att skapa lång-
siktig lönsamhet och hållbar tillväxt. Stora företag & Institu-
Norge, Finland, Danmark, Kina, USA och Sydafrika.
Resultatutveckling 2021
Resultatet ökade till 2 987 mkr (1 026), främst till följd av lägre
kreditförluster.
Räntenettot minskade med 3 procent till 3 732 mkr (3 834)
till följd av minskade inlåningsmarginaler.
sioner har varit högre under året. Även ökade intäkter från råd-
givningsprovisioner relaterat till aktieemissioner och ökade
intäkter från obligationsemissioner har bidragit positivt.
Intäkter från kortprovisioner har ökat till följd av högre trans-
aktionsvolymer.
värdejusteringar på derivat (CVA/DVA).
Kostnaderna ökade med 6 procent till 4 334 (4 103), dels till
följd av ökat antal anställda och årliga löneökningar.
Kreditförlusterna uppgick till 56 mkr (3 425), främst drivet
av individuella reserveringar för ett fåtal motparter inom olja
och offshore.
2021 2020
Räntenetto 3 834
2 436
1 897
Övriga intäkter 133 116
Övriga kostnader
Resultat före kreditförluster och
nedskrivningar 4 180
Kreditförluster och nedskrivningar 69 3 425
Resultat före skatt
Skatt och minoriteten 709 –271
Årets resultat hänförligt till
1 026
Utlåning till allmänheten
1
228 223
Inlåning från allmänheten
1
220 200
Räntabilitet på allokerat
eget kapital, % 9,3 3,2
K/I-tal 0,54 0,50
Kreditförlustnivå
2
, % 0,02 1,16
1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal.
39
Stora företag & Institutioner Förvaltningsberättelse
Koncernfunktioner & övrigt
Koncernfunktioner & Övrigt består av affärsstödjande centrala
Advice. De centrala enheterna fungerar som strategiskt och
administrativt stöd och omfattar Ekonomi & Finans, Varu-
-
kens upplåning, likviditet och kapitalplanering. Group Treasury
genom internräntor, där de viktigaste para metrarna är löptid,
räntebindningstid, valuta och behov
av likviditetsreserver.
Resultatutveckling 2021
Resultatet ökade till 794 mkr (-4 849), i huvudsak till följd av
kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift under
första kvartalet 2020.
Räntenettot ökade till 2 272 mkr (1 416). Group Treasurys
räntenetto ökade till 2 427 mkr (1 573), främst på grund av att
att korta marknadsräntor har varit lägre i år.
59 mkr (3), främst till följd av lägre volymer obligationsåterköp
i år.
Kostnaderna minskade till 2 231 mkr (6 991), främst till
följd av Finansinspektionens sanktionsavgift och höga pen-
ningtvättsrelaterade konsultkostnader under föregående år
samt högre kostnadsallokeringar till affärsområdena under
innevarande år.
2021 2020
Räntenetto 2 272 1 416
–176 –137
58 71
Övriga intäkter 1 432 1 050
5 340 4 938
Övriga kostnader –3 109 –1 947
Sanktionsavgift 4 000
Resultat före kreditförluster
1 355 –4 591
Kreditförluster och nedskrivningar 39 8
Resultat före skatt –
Skatt och minoriteten 522 250
Årets resultat hänförligt till
40
Förvaltningsberättelse Koncernfunktioner & Övrigt
Förslag till vinstdisposition
och yttrande från styrelsen
Till årsstämmans förfogande står vinstmedel, enligt balans-
räkningen i Swedbank AB, med 59 343 mkr.
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på
följande sätt:
2021
11,25 kronor utdelas kontant per stamaktie 12 632
Till ny räkning överförs 46 711
De totala beloppen som föreslås delas ut samt som före -
slås över föras till ny räkning har beräknats på samtliga
2021 med tillägg för 1 428 021utdelningsberättigade stam-
aktier som beräknas överlåtas till anställda under perioden
den 1 januari till bolagsstämman den 30 mars 2022 till följd av
ersättningsprogram. De totala beloppen som föreslås delas ut
samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen
beräknat på antalet utdelnings berättigade aktier per avstäm-
ningsdagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund
komma att säljas fram till avstämnings dagen. Orealiserade
värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till
verkligt värde har påverkat det egna kapitalet negativt
Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 1 april
2022. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till
utdelning blir därmed den 30 mars 2022. Beslutar årsstämman
enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att
soliderade situationens totala kapital översteg vid års skiftet
medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas
bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat
moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom
en allsidig bedömning av moderbolagets och koncernens eko-
nomiska ställning och moderbolagets och koncernens möjlig-
heter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har även
gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar.
inte upphov till annan bedömning än att moderbolaget och
koncernen kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra
sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att
göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedöm-
ning är att storleken på det egna kapitalet, även efter före-
moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker
som är förenade med verksamhetens bedrivande.
Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är
försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens och
koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på
storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital
liksom på moderbolagets och koncernens konsoliderings-
41
Vinstdisposition Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport 2021
Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna
Tillförordnad chef för affärsområdet
Stora företag och institutioner
Björn Meltzer utsågs till tillförordnad
chef för affärsområdet Stora företag
Beslut från Nasdaqs disciplinnämnd
-
-
Swedbank stärker styrning och kontroll
av den baltiska bankverksamheten
-
Pål Bergström utsågs till ny chef
för affärsområdet Stora företag
Pål Bergström tillträdde i augusti och
Beslut vid extra bolagsstämma
i Swedbank den 15 februari 2021
anledning av den pågående corona-
pandemin genomfördes stämman med
Tomas Hedberg utsågs till vice vd
Chefen för Group Compliance går
Stärkt styrning och kontroll av den
baltiska bankverksamheten
-
Swedbanks årsstämma genomfördes
sammanträde utsågs Bo Magnusson till
27
feb
18
maj
15
feb
16
jun
21
sep
1
okt
25
mar
15
jan
5
maj
42
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrningsrapport 2021
Swedbanks styrelse
Beslut vid extra bolagsstämma
Med anledning av den alltjämt pågående
coronapandemin genomfördes stämman
Finansinspektionen skriver av
utredning utan anmärkning
-
25
okt
28
okt
26
okt
Göran Persson
43
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrningsrapport 2021
Swedbank har en viktig samhällsfunktion som bank för de många hushållen och före-
tagen. Banken har en stark förankring i sparbanksrörelsen och i de länder där den är
verksam. Swedbank värnar ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart såväl
för aktie ägare som för samhället i stort. En förutsättning för detta är att förtroendet
för det finansiella systemet och för bankerna upprätthålls varvid en bolagsstyrnings-
modell med tydlig ansvarsfördelning och effektiv intern styrning och kontroll, risk-
hantering och regelefterlevnad utgör ett fundament. Därtill är det av yttersta vikt
atten sund riskkultur upprätthålls.
-
-
-
-
-
-
-
Betydelsen av bolagsstyrning
-
-
fungerande och transparent intern och extern informations-
Regelverk
•
•
•
•
•
•
av terrorism
•
•
•
•
•
•
•
•
•
-
-
44
Bolagsstyrningsrapport
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
-
-
-
-
Utser
Rapporterar till/
Informerar/
1
4
3
6
2
5
Chef för
internrevision
Compliancefunktionen
Chef för
Compliancefunktionen
Revisionsutskott
-
-
-
att de externa revisorerna
Bolagsstyrningsutskott
-
göra sitt ansvar för den över-
-
Risk- & Kapital utskott
-
-
-
-
Ersättnings utskott
-
-
hantering och att de är utfor-
Riskkontrollfunktionen
Koncernriskchef
45
Bolagsstyrningsrapport
-
-
-
-
1
Aktieägare och bolagsstämma
-
-
-
•
•
•
•
Val av revisor
•
•
•
Extra Bolagsstämma februari 2021
-
-
-
Årsstämma 2021
-
•
Fastställande av årsredovisning
•
Att av till årsstämmans förfogande stående vinstmedel om
-
-
•
•
valdes in
•
•
•
•
•
-
omfattade av programmen
•
•
Extra Bolagsstämma oktober 2021
-
-
-
46
Bolagsstyrningsrapport
-
-
2
Valberedningen
-
-
-
-
-
-
här utöver innefattat:
•
-
•
•
•
•
Valberedningens aktuella
sammansättning inför årsstämman 2022
Representerar
-
redningens ordförande
Ylva Wessén
Hans Sterte Alecta
Anders Oscarsson AMF och AMF Fonder
-
ordförande
2
Styrelsen
-
-
-
-
-
-
-
Styrelsens ansvar och ansvarsfördelning
-
47
Bolagsstyrningsrapport
•
•
•
och anvisningar implementeras
•
frågor med investerare och andra intressenter
Styrelsens arbete
•
•
•
•
•
•
•
•
Ersättningsfrågor
•
-
•
-
•
•
•
Frågor relaterade till åtgärder mot penningtvätt och
•
•
•
•
-
-
-
Styrelsens kompetensutveckling
Styrelsens utskott
Bolagsstyrningsutskott
-
” Bolagsstyrningsutskottets främsta
uppgift är att biträda styrelsen
iatt säkerställa att banken har en
hållbar och tydlig bolags styrnings-
modell samt processer för bolags-
styrning ochintern kontroll.”
48
Bolagsstyrningsrapport
-
-
•
-
•
-
•
-
•
•
-
-
•
-
Ledamöter i Bolagsstyrningsutskottet
Sedan årsstämman 2021
Bo Magnusson
Fokus under 2021
-
Revisionsutskott
-
-
-
” Det ankommer på revisions-
utskottet att stödja styrelsen iatt
säkerställa att banken har sund
intern kontroll och hög kvalitativ
finansiell rapportering. Det är
grund förutsättningar för en väl
fungerande styrning och en
framgångsrik affärs verk samhet
ibanken.”
-
-
-
-
-
•
rapporterings process
•
•
•
att träffa den externa revisorn vid varje rapporttillfälle
•
tillhandahåller andra tjänster än revision
•
•
att utvärdera chefen för internrevision
•
•
•
prioriteringar
49
Bolagsstyrningsrapport
•
•
Fokus under 2021
Ledamöter i Revisionsutskottet
Sedan årsstämman 2021
Bo Bengtsson
Risk- och Kapitalutskott
-
” Arbetet har även under 2021
präglats av att hantera risker med
anledning av coronapandemin och
dess konsekvenser på bankens
riskexponering. Utskottet har
under året haft ett fortsatt stort
fokus rörande frågor inom
regelefterlevnadsområdet och att
vidare utveckla bankens hantering
av risk- och kapitalfrågor.”
•
•
•
•
-
•
•
•
Upplåningsrelaterade frågor och strategier
Fokus under 2021
Ledamöter i Risk- och Kapitalutskottet
Sedan årsstämman 2021
Ersättningsutskott
-
•
•
•
samman hängande med Programmen
•
•
området
•
•
uppdraget överstiger en viss summa
•
•
Ledamöter i Ersättningsutskottet:
Sedan årsstämman 2021
Bo Magnusson
Biljana Pehrsson
50
Bolagsstyrningsrapport
4
Vd och koncernchef
-
-
-
-
Koncernledning, andra kommittéer och forum
-
-
-
-
-
-
Några prioriterade frågor för koncernledningen
under 2021
varav följande är ett urval:
•
•
•
•
•
-
•
•
Investerarmöten
•
•
•
51
Bolagsstyrningsrapport
•
•
•
Intern kontroll och riskhantering
Första försvarslinjen
– affärsverksamhetens riskhantering
-
-
Andra försvarslinjen
– oberoende kontrollfunktioner
-
-
-
Group Risk
-
-
-
-
-
Group Compliance
-
-
52
Bolagsstyrningsrapport
5
Tredje försvarslinjen –
Internrevision
Chef för Internrevision
-
-
-
-
-
-
-
-
-
6
Externrevision
Externrevisorn väljs av årsstämman för tiden intill slutet av den
-
-
-
-
-
-
-
Koncernstruktur
-
-
Affärsområden
-
Inom affärsområdeschefens ansvar ligger att:
•
dessa genomförs och rapporteras till vd
•
•
affärsområdet
•
•
•
området
•
•
-
•
Koncernfunktioner
-
-
53
Bolagsstyrningsrapport
-
-
Ytterligare information om Swedbanks
bolagsstyrning
•
•
•
•
•
VD
Group Risk
Group Compliance
Group Credit
Anti-Financial Crime
Group Brand, Communi-
cation & Sustainability
Group HR &
Infrastructure
Group Legal
Stora företag
och Institutioner
Svensk
bankverksamhet
Internrevision
Swedbank Group
Baltisk
bankverksamhet
Gruppfunktioner
Digital
Banking & IT
Group Products
& Advice
54
Bolagsstyrningsrapport
Styrelsens rapport om intern
kontroll avseende den finansiella
rapporteringen
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att den finansiella rapporteringen följer
externa regelverk samt ansvarar för att intern kontroll avseende finansiell rapportering
(IKFR) följs upp. IKFR baseras på ramverket som har tagits fram av Committee of
Sponsring Organizations of the Treadway Commission (COSO) och omfattar nedan-
stående fem internkontrollkomponenter.
Kontrollmiljö – styrelsen och ledningen lägger
grunden för den interna kontrollen
-
Riskanalys – riskbedömning utifrån väsentlighet
och komplexitet
-
-
Kontrollaktiviteter – kontroller på olika nivåer
-
Efterlevnad – uppföljning och utvärdering
Utfallet från självutvärderingen används som stöd för att över-
Kommunikation – analys och rapportering
IKFR
4.
Efterlevnad
5.
Kommunikation
2.
Riskanalys
3.
Kontroll-
aktiviteter
1.
Kontrollmiljö
55
Bolagsstyrningsrapport
1) Innehav per 31 december 2021
2) För utbetalda belopp se not K13
Göran Persson Bo Magnusson
Födelseår Född 1949. Invald 2019.
Styrelseordförande sedan 2019
Född 1962. Invald 2019.
Vice ordförande sedan 2019
Aktie-
innehav
1
Eget och närståendes aktieinnehav
Eget och närståendes aktieinnehav
I Swedbank
som
2
Styrelseordförande
Ersättningsutskottet, ordförande
Risk- och Kapitalutskottet,
ledamot
Bolagsstyrningsutskottet,
ledamot
Närvaro:
9/9
Totalt årsarvode:
Göran Persson har en gedigen
erfarenhet av att leda styrelsearbetet
bolag. Han bidrar med sitt samhälls-
engagemang och stora nätverk
samt har en bred erfarenhet av
nationella och interna tionella
ekonomiska frågor och hållbar
utveckling.
Vice ordförande
Ersättningsutskottet, ledamot
Risk- och Kapitalutskottet,
ordförande
Revisionsutskottet, ledamot
Bolagsstyrningsutskottet,
ledamot
Närvaro:
Totalt årsarvode:
Bo Magnusson har mångårig
som anställd i ledande befattningar
-
-
sektorn, bidrar han med kun skaper
från fastig hetsbranschen.
Ledamotens
oberoende
och bankledningen och oberoende
aktie ägare.
och bankledningen och oberoende
aktie ägare.
Utbildning Högskolestudier i Sociologi och
Statsvetenskap
Högre bankutbildning
erfarenhet
Arbetslivs-
erfarenhet
Sveaskog, Ordförande • Scandina-
vian Air Ambulance, Ordförande •
Sveriges Statsminister • Sveriges
Finansminister • Wiklöf Holding AB,
ledamot
Rikshem AB, Ordförande • Rikshem
Intressenter AB, Ordförande • SBAB
Bank AB och Sveriges Säkerställda
Obligationer AB, Ordförande •
Carnegie Holding AB och Carnegie
Investment Bank AB, Ordförande •
NS Holding AB och Fastighets-
bolaget Norrporten AB, Ordförande •
4T-WyWallet, Ordförande • Ställföre-
trädande koncernchef i SEB
Andra
väsentliga
uppdrag
LKAB, Ordförande • Greengold
Group AB, Ordförande • Cambio
Healthcare Systems AB, rådgivare •
Bablock Scandinavian Holding AB,
rådgivare • Lumo Advise AB, senior
rådgivare
ledamot
Styrelse
56
Bolagsstyrningsrapport Styrelse
1) Innehav per 31 december 2021
2) För utbetalda belopp se not K13
Bo Bengtsson Göran Bengtsson Annika Creutzer
Födelseår Född 1966
Född 1967
Styrelseledamot sedan 2021
Aktie-
innehav
1
Eget och närståendes aktieinnehav
Eget och närståendes aktieinnehav
Eget och närståendes aktieinnehav
I Swedbank
som
2
Styrelsen, ledamot
Revisionsutskottet, ledamot
Bolagsstyrningsutskottet,
ordförande
Närvaro:
9/9
Totalt årsarvode:
426 600
Bo Bengtsson bidrar i styrelsen med
-
höga chefsbefattningar i Spar-
banksrörelsen varav många år som
vd. Bo är idag styrelseordförande
Styrelsen, ledamot
Risk- och Kapitalutskottet,
ledamot
Revisionsutskottet, ledamot
Närvaro:
3/3
Totalt årsarvode:
Göran Bengtsson bidrar till styrelsen
med sin långa erfarenhet av bank-
-
bank inom kreditområdet och är
idag vd i Falkenbergs Sparbank.
Styrelsen, ledamot
Revisionsutskottet, ledamot
Närvaro:
7/7
Totalt årsarvode:
Annika Creutzer bidrar med lång
-
branschen, med särskild inriktning
på ekonomijournalistik och folk-
bildning.
Ledamotens
oberoende
Beroende i förhållande till banken
och bankledning men oberoende
aktie ägare.
Beroende i förhållande till banken
och bankledning men oberoende
aktie ägare.
Oberoende i förhållande till banken
och bankledningen och oberoende
aktieägare.
Utbildning Högskolestudier, ledarskaps-
utbildning med mera.
Ekonomie kandidat, Högskolan
Nationalekonomi, Stockholms
universitet
erfarenhet
Arbetslivs-
erfarenhet
Sparbanken Skåne, vd, Sparbanken
• Kristianstads Sparbank,
vd • Kristianstads Sparbank,
Marknads chef • Ikanobanken, stf
Bankchef och ansvar för marknad
och produktutveckling
Företagschef Sparbanken Sjuhärad
AB
Pensionsmyndigheten, styrelse-
ledamot • Startupföretaget Påmind,
styrelseledamot • Pengar24, chef-
redaktör • Privata Affärer, chefredaktör
• Konsumentföreningen Stockholm,
styrelseledamot • Poppius journa-
listskola, styrelseledamot • Skandia-
banken, Privatekonom
Andra
väsentliga
uppdrag
Sparbanken Skåne, ordförande Falkenbergs Sparbank, vd • Destina-
tion Falkenberg AB, styrelseledamot
Egen verksamhet med inriktning
bildning, Creutzer & Co AB
57
Styrelse Bolagsstyrningsrapport
Hans Eckerström Kerstin Hermansson Bengt Erik Lindgren
Födelseår Född 1972
Styrelseledamot sedan 2020
Styrelseledamot sedan 2019
Styrelseledamot sedan 2020
Aktie-
innehav
1
Eget och närståendes aktieinnehav
Eget och närståendes aktieinnehav
Eget och närståendes aktieinnehav
I Swedbank
som
2
Styrelsen, ledamot
Ersättningsutskottet, ledamot
Närvaro:
9/9
Totalt årsarvode:
113 400
Hans Eckerström som har en lång
erfarenhet från private equity-
branschen med bland annat bak-
grund som partner och anställd
inom bland annat investeringsföre-
tag, bidrar till styrelsen med sin
affärskompetens och erfarenhet
Styrelsen, ledamot
Revisionsutskottet, ordförande
Bolagsstyrningsutskottet,
ledamot
Närvaro:
9/9
Totalt årsarvode:
Kerstin Hermansson bidrar i styrel-
sen främst med sin kompetens
inom frågor som rör värdepappers-
marknaden, reglering av och regel-
den europeiska värdepappers-
marknaden.
Styrelsen, ledamot
Risk- och Kapitalutskottet,
ledamot
Närvaro:
13/13
Totalt årsarvode:
270 000
Bengt Erik Lindgren har många års
erfarenhet av styrelsearbete inom
bankverksamhet och fastighets-
sektorn. Bengt Erik har också haft
många ledande chefsbefattningar
banken och Sparbanksrörelsen.
Ledamotens
oberoende
Oberoende i förhållande till banken
och bankledningen och oberoende
aktie ägare.
Oberoende i förhållande till banken
och bankledningen och oberoende
aktie ägare.
Oberoende i förhållande till banken
och bankledning och oberoende
aktie ägare.
Utbildning Civilingenjör, Maskinteknik,
Chalmers tekniska högskola
Civilekonom, Handelshögskolan
Jur. kand., Lunds universitet Uppsala universitet, 2-årig kombina-
Sociologi, Personal administration)
erfarenhet
Arbetslivs-
erfarenhet
Nobia, ordförande • Nordstjernan
AB, styrelseledamot • Anställd och
Partner, NC Advisory AB, Nordic
Capital • Manager, Arthur D. Little
Svenska Fondhandlareföreningen,
vd • Enskilda Securities AB, Global
Head of Legal & Compliance • SEB,
Värdepappers jurist • Jacobsson
& Ponsbach Fondkommission AB,
Notariatsjurist • Medlem av den
europeiska värde pappers- och
samrådsgrupp
Prevas AB, ordförande • Lansa
Fastig heter AB, styrelseledamot •
Länsförsäkringar Bergslagen ömse-
sidigt, styrelseordförande • Länsför-
säkringar Bank AB, styrelseledamot
• vice vd, regionchef Stockholm och
•
vice vd och regionchef Region
• Vd,
Spintab AB samt ledande befatt-
ningar inom Förenings spar banken
och Sparbanksrörelsen
Andra
väsentliga
uppdrag
Henri-Lloyd Group AB, ordförande
• Profoto Holding AB, ordförande •
Thule Group AB, styrelseledamot
• Aligro Partners Acquisition
-
• Carnegie Investment
Capital, ledamot av investerings-
kommittén
Linnéuniversitetet, ordförande •
-
•
Financial Benchmark Facility AB,
styrelseledamot
Sunnerstaholm Invest AB, styrelse-
ledamot
1) Innehav per 31 december 2021
2) För utbetalda belopp se not K13
58
Bolagsstyrningsrapport Styrelse
Josefin Lindstrand Roger Ljung Anna Mossberg
Födelseår Född 1976
Styrelseledamot sedan 2019
Född 1967
Arbetstagarrepresentant
Född 1972
Aktie-
innehav
1
Eget och närståendes aktieinnehav
Eget och närståendes aktieinnehav
Eget och närståendes aktieinnehav
I Swedbank
som
2
Styrelsen, ledamot
Risk- och Kapitalutskottet,
ledamot
Bolagsstyrningsutskottet,
Närvaro:
Totalt årsarvode:
426 600
-
-
damot. Hon bidrog i styrelsearbetet
främst med sin kompetens inom
regelefterlevnad, bolagsstyrning
och penningtvättsfrågor.
Styrelsen, ledamot, arbetstagar-
representant
Totalt årsarvode: Inget arvode
Roger Ljung är arbetstagarrepresen-
tant och har bred erfarenhet inom
bank, både från privat- och företags-
sektorn.
Styrelsen, ledamot
Ersättningsutskottet, ledamot
Revisionsutskottet, ledamot
Närvaro:
10/10
Totalt årsarvode:
Anna Mossberg bidrar med erfaren-
heter och kunnande inom digitalt
förändrings arbete. Hon har ett långt
-
branschen, bl.a. som affärsområdes-
ledande roller inom Teliakoncernen
och Deutsche Telecom AG.
Ledamotens
oberoende
och bankledningen och oberoende
aktie ägare.
Ej tillämpligt. Oberoende i förhållande till banken
och bankledningen och oberoende
aktie ägare.
Utbildning Jur. kand., Stockholms Universitet •
Högskoleexamen i företags-
ekonomi, Stockholms universitet
Gymnasieutbildning Executive MBA, IE University,
Spanien • Executive MBA, Stanford
University, USA • Civ.Ing. Industriell
Ekonomi, Luleå Tekniska Universitet
erfarenhet
Arbetslivs-
erfarenhet
Hammar skiöld & Co • BNP Paribas,
styrelseledamot i SevenDay Finans
AB • Sörmlands Sparbank, styrelse-
• Inter-
trust Group, Business Unit Director,
Compliance Services • Citi, ledande
positioner inom Legal and Compli-
ance •
Privatrådgivare, kontorschef, före-
Google Sverige AB, Affärsområdes-
chef • Bahnhof AB, vd • Deutsche
Telekom AG, Senior Vice President,
Strategy & Port folio Mgmt • Telia
International Carrier AB, Vice
President • Telia AB, Director Inter-
net Services
Andra
väsentliga
uppdrag
Specialistrådgivare inom bolags-
styrning och riskhantering genom
-
strand Advisory AB
•
Finansförbundets koncernklubb
•
Finansförbundets förbundsstyrelse,
styrelseledamot • Flertalet uppdrag
inom Finansförbundet • Finans och
försäkringsbranschens A-kassa,
ledamot • SPK, vice ordförande
•
Schibsted ASA, styrelseledamot •
Orkla ASA, styrelseledamot • Silo.AI,
Sverigechef • Byggfakta Group
Nordic AB, styrelseledamot, Axcel
Management AB, ledamot i advisory
board
1) Innehav per 31 december 2021
2) För utbetalda belopp se not K13
59
Styrelse Bolagsstyrningsrapport
Per Olof Nyman Biljana Pehrsson Åke Skoglund
Födelseår
Styrelseledamot sedan 2021
Född 1970
Arbetstagarrepresentant sedan
Aktie-
innehav
1
Eget och närståendes aktieinnehav
Eget och närståendes aktieinnehav
Eget och närståendes aktieinnehav
I Swedbank
som
2
Styrelsen, ledamot
Revisionsutskottet, ledamot
Närvaro:
7/7
Totalt årsarvode:
Per Olof Nyman är vd och Koncern-
chef för Lantmännen, Norra Europas
ledande aktör inom lantbruk,
maskin, bioenergi och livsmedel, där
han haft ledande befattningar sedan
-
skap inom bl.a. jord- och skogs-
brukssektorn samt lång operationell
erfarenhet från livsmedels- och vit-
varusektorerna.
Styrelsen, ledamot
Ersättningsutskottet, ledamot
Närvaro:
9/9
Totalt årsarvode:
113 400
Biljana Pehrsson har en lång
bakgrund i ledande positioner och
styrelseuppdrag inom fastigheter
och private equity. Hon bidrar i sty-
relsen med kompetens och erfaren-
het inom strategi och affärer, ledar-
skap och förändring samt
Styrelsen, ledamot,
arbetstagarrepresentant
Totalt årsarvode: Inget arvode
representant och har mångårig bred
erfarenhet från olika positioner
Ledamotens
oberoende
Oberoende i förhållande till banken
och bankledningen och oberoende
aktieägare.
Oberoende i förhållande till banken
och bankledning och oberoende
aktie ägare.
Ej tillämpligt.
Utbildning Civilingenjör Industriell Ekonomi
teori), Linköpings universitet • IFL
Handelshögskolan, Redovisning &
Finansiering • IT och Handelsrätt,
Örebro Universitet
Civilingenjör, Kungliga Tekniska
hög skolan
Högskoleexamen i företags-
ekonomi, Stockholms universitet
erfarenhet
Arbetslivs-
erfarenhet
Lantmännen, vice vd och CFO •
Whirlpool Europe, Vice President
& CFO, olika ledande roller inom
företaget
East Capital Baltic Property Fund
• Einar
Mattsson AB/Fastighets AB Stads-
hus, ledamot • East Capital Private
Equity, vice vd och Head of Real
Estate • Centrumutveckling, vd •
Kungsleden AB, vd
Affärsutveckling • redovisning/
bokslut • myndighetsrapportering
Andra
väsentliga
uppdrag
Lantmännen Ek För, vd och koncern-
chef • HKScan Oyj, styrelseledamot
• Hauptgenossenschaft Nord AG
• Inter-
coop Europe, ordförande
Kungliga Dramatiska Teatern AB,
styrelse ledamot • Stadsutvecklarna
•
Finansförbundets koncernklubb,
• Finansförbun-
dets Lokala Klubb Centrala Enheter,
ordförande •
ordnande arbetsmiljöombud
1) Innehav per 31 december 2021
2) För utbetalda belopp se not K13
60
Bolagsstyrningsrapport Styrelse
Anders Karlsson
och sedan 2010
Eget och närståendes aktie-
1
Utbildning: Civilekonom
Jon Lidefelt
Chef för Baltisk bank verksamhet
Född 1973. Anställd sedan 2013
Eget och närståendes aktie-
1
2 420
Utbildning: Civilingenjör
Mikael Björknert
Chef för Svensk bankverksamhet
Född 1966. Anställd sedan 2010
Eget och närståendes aktie-
1
Utbildning: Civilekonom
Jens Henriksson
Vd och koncernchef
Född 1967. Anställd sedan 2019
Eget och närståendes aktie-
1
30 000
Utbildning: Civilekonom, Civil-
ingenjör och Fil.lic. i national-
ekonomi
Lars-Erik Danielsson
Koncernkreditchef
Född 1962. Anställd sedan 1990
Eget och närståendes aktie-
1
Utbildning:
Anders Ekedahl
Chef för Anti-Financial Crime
Eget och närståendes aktie-
1
Utbildning: Civilekonom
Ingrid Harbo
Chef för Group Compliance
Eget och närståendes aktie-
1
Utbildning: Jur.kand.
Koncernledning
1) Innehav per 31 december 2021
Tomas Hedberg
Vice vd och vice koncernchef
Född 1963. Anställd sedan 2000
Eget och närståendes aktie-
1
2 000
Utbildning: Studier i national-
ekonomi
Pål Bergström
Chef för Stora företag
och institutioner
Född 1967. Anställd sedan 2021
Eget och närståendes aktie-
1
0
Utbildning: Fil.dr. i national-
ekonomi
61
Koncernledning Bolagsstyrningsrapport
Carina Strand
Chef för HR & Infrastructure
Född 1964. Anställd sedan 2017
Eget och närståendes aktie-
1
0
Utbildning: Ekonom
Kerstin Winlöf
Chef för Group
Products & Advice
Född 1966. Anställd sedan 2019
Eget och närståendes aktie-
1
700
Utbildning: Civilekonom
Rolf Marquardt
Koncernriskchef
Född 1964. Anställd sedan 2020
Eget och närståendes aktie-
1
4 000
Utbildning: Fil. dr i företags-
ekonomi
Charlotte Rydin
Chefsjurist och chef för
Group Legal
Eget och närståendes aktie-
1
0
Utbildning: Jur.kand.
1) Innehav per 31 december 2021
Lotta Lovén
CIO och chef för
Digital Banking & IT
och sedan 2004
Eget och närståendes aktie-
1
Utbildning: Marknadsekonom
Erik Ljungberg
Kommunikationsdirektör och
chef för hållbarhet
Född 1971. Anställd sedan 2020
Eget och närståendes aktie-
1
Utbildning: Civilekonom
62
Bolagsstyrningsrapport Koncernledning
63
64 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021
Rapporter och noter Koncernen
Koncernen
65 Resultaträkning
66 Rapport över totalresultat
67 Balansräkning
68 Förändringar i eget kapital
69 Kassaflödesanalys
Inledande noter
70 Not K1 Företagsinformation
70 Not K2 Redovisningsprinciper
79 Not K3 Risker
80 3.1 Kreditrisk
100 3.2 Likviditetsrisk
104 3.3 Marknadsrisk
107 3.4 Operativ risk
107 3.5 Risk i försäkringsrörelsen
108 3.6 Övriga risktyper
109 Not K4 Kapital
109 4.1 Intern kapitalutvärdering
111 4.2 Kapitaltäckningsanalys
113 Not K5 Rörelsesegment
117 Not K6 Produkt
118 Not K7 Geografisk fördelning
Resultaträkning
121 Not K8 Räntenetto
122 Not K9 Provisionsnetto
123 Not K10 Nettoresultat finansiella poster
123 Not K11 Försäkringsnetto
123 Not K12 Övriga intäkter
124 Not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal
128 Not K14 Övriga allmänna administrationskostnader
128 Not K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella
anläggningstillgångar
128 Not K16 Nedskrivning av materiella tillgångar
128 Not K17 Kreditförluster
129 Not K18 Skatt
131 Not K19 Resultat per aktie
Totalresultat
131 Not K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat
Balansräkning
132 Not K21 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
132 Not K22 Utlåning till kreditinstitut
132 Not K23 Utlåning till allmänheten
133 Not K24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
133 Not K25 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken
133 Not K26 Aktier och andelar
134 Not K27 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
136 Not K28 Derivat
137 Not K29 Säkringsredovisning
141 Not K30 Immateriella anläggningstillgångar
144 Not K31 Materiella tillgångar
145 Not K32 Övriga tillgångar
145 Not K33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
145 Not K34 Skulder till kreditinstitut
145 Not K35 In- och upplåning från allmänheten
145 Not K36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken
145 Not K37 Emitterade värdepapper
145 Not K38 Korta positioner värdepapper
146 Not K39 Pensioner
148 Not K40 Försäkringsavsättningar
148 Not K41 Övriga skulder och avsättningar
148 Not K42 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
149 Not K43 Efterställda skulder
149 Not K44 Eget kapital
150 Not K45 Värderingskategorier för finansiella instrument
153 Not K46 Verkligt värde för finansiella instrument
155 Not K47 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller
omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal
Kassaflödesanalys
156 Not K48 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår
i kassaflödet i den löpande verksamheten
Övriga noter
156 Not K49 Kassaflödesanalys, händelser under året
156 Not K50 Utbetald och föreslagen utdelning
157 Not K51 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden
157 Not K52 Överförda finansiella tillgångar
158 Not K53 Närstående och andra betydande relationer
159 Not K54 Andelar i icke–konsoliderade strukturerade företag
160 Not K55 Känslighetsanalys
160 Not K56 Händelser efter 31 december 2021
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 65
Koncernen Rapporter och noter
Resultaträkning, koncernen
mkr Not 2021 2020
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 29 912 32 020
Övriga ränteintäkter 452 1 771
Ränteintäkter 30 364 33 791
Räntekostnader –4 107 –6 938
Räntenetto K8 26 257 26 853
Provisionsintäkter 22 407 19 476
Provisionskostnader –7 554 –6 706
Provisionsnetto K9 14 853 12 770
Nettoresultat finansiella poster K10 2 048 2 655
Försäkringsnetto K11 1 457 1 518
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat K27 976 582
Övriga intäkter K12 1 299 1 298
Summa intäkter 46 890 45 676
Personalkostnader K13 12 739 11 873
Övriga allmänna administrationskostnader K14 6 477 7 107
Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar K15 1 631 1 580
Sanktionsavgift 4 000
Summa kostnader 20 847 24 560
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 26 043 21 116
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar K30 56
Nedskrivning av materiella tillgångar K16 2
Kreditförluster K17 170 4 334
Resultat före skatt 25 817 16 780
Skatt K18 4 945 3 851
Årets resultat 20 872 12 929
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB 20 871 12 929
Minoriteten 1 0
Resultat per aktie, kr K19 18,62 11,55
Resultat per aktie efter utspädning, kr K19 18,56 11,51
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202166
Rapporter och noter Koncernen
Rapport över totalresultat, koncernen
mkr Not 2021 2020
Årets resultat redovisat över resultaträkningen 20 872 12 929
Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner K39 1 686 5 166
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures:
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 21 96
Verkligt värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder
identifierade till verkligt värde via resultaträkningen K46 0 6
Skatt K20 –347 –1 065
Summa 1 360 4 203
Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter:
Vinster/förluster uppkomna under året 848 1 838
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster –2
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter: K29
Vinster/förluster uppkomna under året –729 1 523
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster 9
Kassaflödessäkringar: K29
Vinster/förluster uppkomna under året 145 –358
Omfört till resultaträkningen , nettoresultat finansiella poster –143 349
Valutabasisspreadar:
Vinster/förluster uppkomna under året 5 –42
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter 91 –84
Skatt: K20
Vinst/förlust uppkomna under året 119 –229
Omfört till resultaträkningen, skatt 29 –77
Summa 365 –749
Årets övrigt totalresultat, efter skatt 1 725 3 454
Årets totalresultat 22 597 16 383
Årets totalresultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB 22 596 16 383
Minoriteten 1 0
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 67
Koncernen Rapporter och noter
Balansräkning, koncernen
mkr Not 2021 2020 1/1/2020
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 360 153 293 811 195 286
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K21 163 590 137 191 137 094
Utlåning till kreditinstitut K22 39 504 47 954 45 452
Utlåning till allmänheten K23 1 703 206 1 680 987 1 652 296
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkringar –1 753 1 774 271
Obligationer och andra räntebärande värdepapper K24 58 093 59 975 57 367
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K25 328 512 252 411 224 893
Aktier och andelar K26 13 416 17 215 6 568
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures K27 7 705 7 287 6 679
Derivat K28 40 531 52 177 44 424
Immateriella anläggningstillgångar K30 19 488 18 361 17 864
Materiella tillgångar K31 5 523 5 421 5 572
Aktuella skattefordringar 1 372 1 554 2 408
Uppskjutna skattefordringar K18 113 124 170
Övriga tillgångar K32 9 194 16 483 8 859
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K33 1 970 1 917 3 025
Summa tillgångar 2 750 617 2 594 642 2 408 228
Skulder och eget kapital
Skulder
Skulder till kreditinstitut K34 92 812 150 313 69 686
In- och upplåning från allmänheten K35 1 265 783 1 148 240 954 013
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K36 329 667 253 229 225 792
Emitterade värdepapper K37 735 917 732 814 855 754
Korta positioner värdepapper K38 28 613 23 300 34 345
Derivat K28 28 106 54 380 40 977
Aktuella skatteskulder 672 424 836
Uppskjutna skatteskulder K18 3 398 2 784 1 571
Pensionsavsättningar K39 1 801 3 665 8 798
Försäkringsavsättningar K40 1 970 1 859 1 894
Övriga skulder och avsättningar K41 28 933 30 610 28 807
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K42 4 813 4 038 4 383
Seniora icke prioriterade skulder 37 832 10 359 10 805
Efterställda skulder K43 28 604 23 434 31 934
Summa skulder 2 588 921 2 439 449 2 269 595
Eget kapital
Minoritetskapital 26 25 25
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget 161 670 155 168 138 608
Summa eget kapital K44 161 696 155 193 138 633
Summa skulder och eget kapital 2 750 617 2 594 642 2 408 228
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202168
Rapporter och noter Koncernen
Förändring i eget kapital, koncernen
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
mkr
Aktie-
kapital
Övrigt till-
skjutet
kapital
1
Omräknings-
differens
dotter- och
intresse-
företag
Säkring av
nettoinve-
steringar i
utlandsverk-
samheter
Kassa-
flödes-
säkringar
Valuta-
basis-
spreadar
Egen
kreditrisk
Balanserad
vinst Totalt
Minoritets-
kapital
Totalt eget
kapital
Ingående balans 1 januari 2021 24 904 17 275 4 355 –2 669 1 –62 0 111 364 155 168 25 155 193
Utdelningar –16 310 –16 310 –16 310
Aktierelaterade ersättningar till anställda 195 195 195
Uppskjuten skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda 20 20 20
Aktuell skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda 1 1 1
Årets totalresultat 939 –579 1 4 0 22 231 22 596 1 22 597
varav redovisat över resultaträkningen 20 871 20 871 1 20 872
varav redovisat över övrigt
totalresultat före skatt 939 –729 2 5 0 1 707 1 924 1 924
varav skatt redovisat över övrigt
totalresultat 150 –1 –1 0 –347 –199 –199
Utgående balans 31 december 2021 24 904 17 275 5 294 –3 248 2 –58 0 117 501 161 670 26 161 696
1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
mkr
Aktie-
kapital
Övrigt till-
skjutet
kapital
1
Omräknings-
differens
dotter- och
intresse-
företag
Säkring av
nettoinve-
steringar i
utlandsverk-
samheter
Kassa-
flödes-
säkringar
Valuta-
basis-
spreadar
Egen
kreditrisk
Balanserad
vinst Totalt
Minoritets-
kapital
Totalt eget
kapital
Ingående balans 1 januari 2020 24 904 17 275 6 279 –3 880 8 –33 –5 94 060 138 608 25 138 633
Aktierelaterade ersättningar till anställda 178 178 178
Uppskjuten skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda 7 7 7
Aktuell skatt på aktierelaterade
ersättningar till anställda –8 –8 –8
Årets totalresultat –1 924 1 211 –7 –29 5 17 127 16 383 0 16 383
varav redovisat över resultaträkningen 12 929 12 929 0 12 929
varav redovisat över övrigt
totalresultat före skatt –1 924 1 532 –9 –42 6 5 262 4 825 4 825
varav skatt redovisat över övrigt
totalresultat –321 2 13 –1 –1 064 –1 371 –1 371
Utgående balans 31 december 2020 24 904 17 275 4 355 –2 669 1 –62 0 111 364 155 168 25 155 193
1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 69
Koncernen Rapporter och noter
Kassaflödesanalys, koncernen
mkr Not 2021 2020
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt 25 817 16 780
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten K48 –2 863 447
Betalda inkomstskatter –4 478 –4 331
Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut 8 733 –2 708
Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –18 746 –39 022
Ökning (-) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –20 742 –15 081
Ökning (-) / minskning (+) av övriga fordringar 19 618 –17 957
Ökning (+) / minskning (-) av skulder till kreditinstitut –58 471 82 381
Ökning (+) / minskning (-) av in- och upplåning från allmänheten 112 568 203 526
Ökning (+) / minskning (-) av emitterade värdepapper –6 447 –104 629
Ökning (+) / minskning (-) av övriga skulder –5 580 –10 169
Kassaflöde från den löpande verksamheten 49 409 109 237
Investeringsverksamheten
Förvärv av och tillskott till joint ventures –51 –54
Avyttringar av aktier i intresseföretag 76
Utdelningar från intresseföretag och joint ventures 587 2
Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –253 –364
Försäljningar/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 345 1 723
Kassaflöde från investeringsverksamheten 628 1 383
Finansieringsverksamheten
Amortering leasingskulder K3.2.8 –751 –723
Emission av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 27 501
Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 –95
Emission av efterställda skulder K3.2.8 4 328
Återbetalning av efterställda skulder K3.2.8 –617 –7 880
Utbetald utdelning –16 310
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 14 151 –8 698
Årets kassaflöde 64 188 101 922
Likvida medel vid årets början 293 811 195 286
Årets kassaflöde 64 188 101 922
Valutakursdifferenser i likvida medel 2 154 –3 397
Likvida medel vid årets slut 360 153 293 811
Händelser under året beskrivs ytterligare i not K49.
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202170
Rapporter och noter Koncernen
Namn Swedbank AB (publ)
Säte Sverige
Rättslig form Aktiebolag (publ)
Rättslig hemvist Sverige
Adress, företagets huvudkontor Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg
Organisationsnummer 502017-7753
LEI kod M312WZV08Y7LYUC71685
Huvudsakligt verksamhetsställe Sverige
Verksamhetens karaktär och huvudsakliga aktiviteter Bank och försäkring
Namn på moderbolaget Swedbank AB (publ)
Namn på yttersta moderföretaget i koncernen Swedbank AB (publ)
Hemsida www.swedbank.com
Innehåll
1 Grunder för redovisningen 70
2 Ändrade redovisningsprinciper 70
3 Betydande redovisningsprinciper 70
3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1) 70
3.2 Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10) 70
3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21) 70
3.4 Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39) 70
3.5 Leasingavtal (IFRS 16) 75
3.6 Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS 11) 75
3,7 Immateriella tillgångar (IAS 38) 75
3.8 Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16) 75
3.9 Avsättningar (IAS 37) 75
3.10 Pensioner (IAS 19) 75
3.11 Försäkringsavtal (IFRS 4) 76
3.12 Provisionsnetto (IFRS 15) 76
3.13 Övriga intäkter 76
3.14 Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2) 76
3.15 Nedskrivningar (IAS 36) 76
3.16 Skatt (IAS 12) 76
3.17 Likvida medel (IAS 7) 76
3.18 Rörelsesegment (IFRS 8) 76
4 Betydande bedömningar och uppskattningar 77
5 Nya standarder och tolkningar 78
5.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas 78
1 Grunder för redovisningen
De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättade enligt av EU
antagna internationella redovisningsstandarder, International Financial Reporting
Standards (IFRS) samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International
Accounting Standards Board (IASB) och tolkningarna av IFRS Interpretations
Committee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks
koncern redovisning i takt med att EU godkänner dem. Med fullständiga finansiella
rapporter avses:
• rapport över balansräkning per periodens slut,
• rapport över totalresultat för perioden,
• rapport över förändringar i eget kapital för perioden,
• rapport över kassaflöden för perioden, samt
• noter, som består av en sammanfattning av betydande redovisningsprinciper
och annan förklarande information.
I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Kompletterande
redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering, utta
-
landen från Rådet för finansiell rapportering, vissa kompletterande regler i Lag om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspek
-
tionens föreskrifter och allmänna råd, FFFS 2008:25.
Redovisningen är baserad på flera olika värderingsgrunder. Finansiella tillgångar
och skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella till
-
gångar och skulder (inklusive derivat) vilka värderas till verkligt värde. Redovisade
värden på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning
av verkligt värde är justerade för förändringar i verkligt värde hänförliga till den
säkrade risken. Icke-monetära poster redovisas baserat på historiska anskaff-
nings värden. Pensionsavsättningar redovisas baserat på det diskonterade värdet
av framtida pensionsåtaganden.
Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till
miljoner kronor (mkr) om inget annat anges.
Noter
Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.
Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskaps
-
året 2021 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den
23 februari 2022. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sverige.
Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom seg mentet
Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter på
Koncernredovisningen och års redovisningen fastställs slutligen av moder-
bolagets årsstämma den 30 mars 2022.
K1
Företagsinformation
K2
Redovisningsprinciper
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 71
Koncernen Rapporter och noter
2 Ändrade redovisningsprinciper
I de finansiella rapporterna för 2021 tillämpas följande nya redovisningsstandarder
och ändringar.
Ändringar till följd av Referensräntereformen – Fas 2
Ändringar av IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16 till följd av Referensränte-
reformen – Fas 2 tillämpas från 1 januari 2021. Ändringarna avser redovisnings-
frågor som uppstår när finansiella instrument som refererar till en IBOR ränta över
-
går till en alternativ referensränta. De nya reglerna innehåller en praktisk lösning för
de modifieringar som krävs av referensräntereformen, vilka ska hanteras som för
-
ändringar av rörlig ränta. Ändringar som görs i säkringsidentifieringar och säkrings-
dokumentation på grund av referensräntereformen tillåts, utan att säkringsrelatio
-
nen behöver avslutas. Införandet har inte påverkat koncernens finansiella ställning,
resultat eller kassaflöde. De upplysningar som krävs avseende IBOR fas 2 finns
inot K45.
Ändringar i IFRS och svenska regelverk
Övriga ändrade IFRS, IFRS-tolkningar och ändringar i svenska regelverk som anta
-
gits under 2021 har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella
ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.
3 Betydande redovisningsprinciper
3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1)
Finansiella rapporter är ett strukturerat återgivande av ett företags finansiella
ställning, finansiella resultat och kassaflöden med syfte att ge information som
äranvändbar vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna framgår också
resultaten av företagsledningens förvaltning av de resurser som anförtrotts dem.
Fullständiga finansiella rapporter utgörs av balansräkning, rapport över totalresul
-
tat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden samt noter.
Swedbank presenterar rapporten över total resultat i form av två rapporter. En
separat resultaträkning redovisas som inne håller alla intäkts- och kostnadsposter
såvida inte en särskild IFRS kräver eller tillåter annat. Sådana övriga intäkts- och
kostnadsposter redovisas i övrigt total resultat. Rapporten över totalresultatet
innehåller resultat som redovisats över resultaträkningen samt ingående
komponenter i övrigt totalresultat.
3.2 Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10)
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag (inklusive strukture
-
rade företag) där moderbolaget har bestämmande inflytande. Moderbolaget har
bestämmande inflytande när det har inflytande och förmåga att utöva sitt infly
-
tande över det andra företagets relevanta verksamheter samt är exponerad för
rörlig avkastning och har förmåga att använda sitt inflytande för att påverka
avkastningen. Dessa företag, dotterföretag, har konsoliderats i koncernredovis
-
ningen enligt förvärvsmetoden från och med den dag då bestämmande inflytande
uppnås och har exkluderats från och med den dag då det bestämmande inflytan
-
det upphört.
Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och
ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas
till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet för
rörelseförvärvet, det vill säga lämnad ersättning (köpeskilling) värderad till verkligt
värde vid förvärvstidpunkten och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av
de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarsförbindelserna
redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade
företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen
som vinst vid förvärv till lågt pris inom Övriga intäkter. I den lämnade ersättningen
ingår verkligt värde av överförda tillgångar, skulder och de aktier som i förekom
-
mande fall emitterats av koncernen samt även verkligt värde på alla tillgångar eller
skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. För
-
värvsrelaterade kostnader redovisas som kostnad när de uppkommer. För varje
förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det för
-
värvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella
andel av det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar. Ett dotterföretags bidrag
till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och
avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster
elimineras.
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas som
transaktioner med koncernens eget kapitalägare i deras egenskap av ägare. Vid
förvärv av andelar från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skill-
naden mellan erlagd köpeskilling för andelarna och den förvärvade andelen av det
redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i Eget kapital hänförligt till
aktieägarna i moderbolaget som balanserade vinstmedel. De redovisade värdena
för innehav med och utan bestämmande inflytande justeras så att de återspeglar
förändringarna i deras relativa innehav.
Vinster och förluster avseende försäljning av andelar till innehavare utan bestäm
-
mande inflytande redovisas i eget kapital. Vid försäljning av andelar som innebär
att koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande omvärderas varje kvar-
varande innehav till verkligt värde och ändringen redovisas i sin helhet iresultat-
räkningen. Det verkliga värdet utgör därefter anskaffningsvärde för den fortsatta
redovisningen av det kvarvarande innehavet i det tidigare dotterföretaget. Alla
belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresul
-
tat redo visas som om koncernen direkt avyttrat de hänförliga tillgångarna eller
skulderna vilket kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresul
-
tat omklassificeras till resultatet. Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar
men ett betydande inflytande kvarstår, omklassificeras endast en proportionell
andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.
3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)
Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbolagets
funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En enskild verksamhets funktionella
valuta är den valuta i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen genererar
och förbrukar likvida medel. Den funktionella valutan fastställs inom koncernen
utifrån varje enskild verksamhets primära ekonomiska miljö. Transaktioner i annan
valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen
på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt
icke-monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärde
-
ras per balans dagen till då gällande stängningskurs. Samtliga vinster och förluster
till följd av valutaomräkning av monetära poster, och icke-monetära poster som
värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen som valutakursförändring
inom Nettoresultat finansiella poster. Tillgångar och skulder i dotterföretag och
intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rap
-
porteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräk-
nas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genom-
snittlig kurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt
totalresultat. I konsekvens härmed förs även valutakursdifferenser hänförliga till
valutasäkringar av investeringen i de utländska företagen till övrigt totalresultat
med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säk
-
ringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i säkringar redovisas i resultaträkningen
inom Nettoresultat finansiella poster. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras
redovisas ackumulerade omräknings differenser och valutakursdifferenser
iresultat räkningen.
3.4 Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39)
3.4.1 Allmänt
Finansiella instrument utgör merparten av koncernens poster i balansräkningen.
Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell till
-
gång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en annan
part. Kontanter eller avtal om att erhålla kontanter är exempel på finansiella till
-
gångar medan fullgörande av ett åtagande att erlägga kontanter eller en annan
finansiell tillgång är exempel på en finansiell skuld. Ett derivat är ett finansiellt
instrument som kännetecknas av att dess värde ändras till följd av förändringen
aven specifik variabel såsom valutakurser, räntor eller aktiekurser samtidigt som
ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras vid en framtida
tidpunkt.
Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende
på typ av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella
instrumentet saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras det
som värdepapper i balansräkningen. Finansiella skulder där fordringsägare är lägre
prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder.
Seniora icke-prioriterade skulder som uppfyller minimikraven på nedskrivningsbara
skulder (MREL) presenteras på separat rad.
Redovisning och bortbokning
Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen på affärs
-
dagen, vilket är den dag då avtal ingåtts, förutom finansiella tillgångar klassifice-
rade som värderade till upplupet anskaffningsvärde vilka redovisas på likviddagen.
Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassa-
flöden från instrumentet har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i
stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägandet till annan part.
När ett lån är modifierat gör koncernen en bedömning av om modifieringen
resulterar i borttagande från balansräkningen. Ett lån anses vara modifierat när de
villkor och bestämmelser som styr kassaflöden ändras jämfört med det ursprung
-
liga avtalet till exempel på grund av lättnader i lånevillkor, förändringar i marknads-
förhållanden, åtgärder för att behålla kunden och andra faktorer som inte är rela-
terade till en låntagares försämrade kreditvärdighet. Modifierade lån tas bort från
balansräkningen och ett nytt lån redovisas antingen när det befintliga lånet sägs
upp och ett nytt avtal ingås med väsentligt annorlunda villkor eller om villkoren i ett
befintligt avtal modifieras väsentligt. Enbart modifieringar på grund av finansiella
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202172
Rapporter och noter Koncernen
svårigheter hos låntagaren, inklusive att lättnader i lånevillkor har lämnats, anses
inte vara väsentliga på egen hand.
Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom
att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört.
Inbäddade derivat
Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också
omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat, vilket innebär att vissa av det sam
-
mansatta instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar kassaflödena
för ett fristående derivat. Derivat inbäddade i finansiella skulder respektive finan
-
siella tillgångar som inte är inom tillämpningsområdet för IFRS 9, till exempel lea-
singfordringar och försäkringsavtal, eller icke-finansiella tillgångar, hanteras som
separata derivat i det fall deras risker och egenskaper inte är nära förknippade med
värdkontraktets risker och egenskaper och värdkontraktet inte klassificerats som
värderat till verkligt värde över resultatet. Finansiella tillgångar som är inom tillämp
-
ningsområdet för IFRS 9 bedöms inte för förekomsten av inbäddade derivat utan
istället görs en bedömning av hela det sammansatta kontraktet, inklusive eventu
-
ella egenskaper som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, för klassificering.
Återköpstransaktioner
Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit
överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsva
-
rande tillgång till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt
värde papper fortsatt i balansräkningen då koncernen under transaktionens löptid
är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Erlagd likvid redovisas som
finansiell skuld i balansräkningen utifrån vem som är motpart. Sålda värdepapper
redovisas även som ställda säkerheter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så
kallad omvänd repa, redovisas i balansräkningen som utlåning till den säljande parten.
Värdepapperslån
Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är
exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovi
-
sas på affärsdagen som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som
tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda
värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så
kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga
värde inom Övriga skulder i balansräkningen.
Kvittning
Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balans
-
räkningen om en legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksam-
heten som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med
ettnettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt.
Räntenetto
Som ränteintäkt på finansiella tillgångar och räntekostnad på finansiella skulder
redovisas erhållna eller erlagda räntebetalningar, förändring av upplupen ränta
samt periodiseringar på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och
beloppet på förfallodagen, vilket medför att en jämn avkastning erhålls över instru
-
mentets löptid den så kallade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som dis-
konterar framtida kassaflöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång
eller till det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen
inkluderar transaktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna
avgifter som är en integrerad del av avkastningen.
Ränteintäkter beräknas i allmänhet genom att applicera effektivräntan på redovi
-
sat bruttovärde av finansiella tillgångar med två undantag. Då finansiella tillgångar
värderade till upplupet anskaffningsvärde har blivit osäkra efter första redovis
-
ningstillfället (finansiella tillgångar i steg 3) beräknas ränteintäkten genom att app-
licera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde
minskat med reserveringar för förväntade kreditförluster. Om sådana finansiella
tillgångar inte längre är osäkra återgår beräkningen av ränteintäkten till att baseras
på redovisat bruttovärde. Då finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff
-
ningsvärde var osäkra vid första redovisningstillfället beräknas ränteintäkten
genom att applicera kreditjusterad effektivränta på upplupet anskaffningsvärde till
dess den finansiella tillgången är borttagen från balansräkningen. Den kreditjuste
-
rade effektivräntan beräknas baserat på upplupet anskaffningsvärde istället för
redovisat bruttovärde och införlivar effekten av förväntade framtida kreditförluster
på uppskattade framtida kassaflöden.
Räntekostnader beräknas genom att applicera effektivräntan på upplupet
anskaffningsvärde på den finansiella skulden.
Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas
ihandels syfte samt därtill relaterade räntor inom rörelsesegmentet LC&I exklu-
deras från räntenettot och rapporteras inom Nettoresultat för finansiella poster
föratt på ett bättre sätt presentera verksamhetens karaktär.
Koncernen innehar en del finansiella tillgångar och finansiella skulder med
negativa räntor som redovisas i not K8.
3.4.2 Klassificering och värdering
Finansiella tillgångar klassificeras antingen som värderade till upplupet anskaff
-
ningsvärde eller till verkligt värde över resultatet baserat på företagets affärsmo-
dell för förvaltningen av tillgångarna och tillgångens avtalsenliga villkor. Koncernen
innehar inga finansiella tillgångar klassificerade som värderade till verkligt värde
via övrigt totalresultat (förvaltade inom ramen för en affärsmodell vars syfte är att
erhålla avtalsenliga kassaflöden och säljas).
Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella till
-
gångar för att generera kassaflöden. När affärsmodellen bestäms för en grupp av
finansiella tillgångar tas hänsyn till faktorer såsom tidigare erfarenheter av hur
kassa flöden erhölls, hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och rappor
-
teras till ledningen, hur risker bedöms och hanteras samt hur ersättning är kopplad
till prestation.
Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera
huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast uttrycker betalningar av kapitalbe
-
lopp och ränta. Vid denna bedömning överväger koncernen om de avtalsenliga vill-
koren överensstämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapital-
belopp definieras som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första
redovisningstillfället. Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde,
kredit risk, andra grundläggande utlåningsrisker och en vinstmarginal som är för-
enlig med ett grundläggande utlåningsarrangemang. När de avtalsenliga villkoren
introducerar exponering för risker eller volatilitet som är oförenligt med ett grund
-
läggande utlåningsarrangemang medför det att den finansiella tillgången inte upp-
fyller kriterierna för endast betalningar av kapitalbelopp och ränta.
Finansiella skulder klassificeras som värderade till antingen upplupet anskaff
-
ningsvärde eller verkligt värde över resultatet.
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar som är skuldinstrument klassificeras som värderade till
upplupet anskaffningsvärde om de innehas inom ramen för en affärsmodell vars
mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden
och om de avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger upphov till kassa-
flöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående
kapitalbeloppet.
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till
verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till anskaf
-
fandet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid efterföl-
jande värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består normalt av
utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaffningsvär
-
det är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid första redo-
visningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller minus acku
-
mulerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell
skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen justerat
med hänsyn till en eventuell förlustreserv. Redovisningsprinciper för reservering
förförväntade kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.4.3.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet består av finan
-
siella tillgångar obligatoriskt klassificerade som värderade till verkligt värde över
resultatet. Den obligatoriska klassificeringen omfattar:
• Skuldinstrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än att inne
-
has enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldinstrument som
innehas för handel eller förvaltas och vars resultat utvärderas utifrån verkligt
värde
• Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betalningar
av kapitalbelopp och ränta
• Egetkapitalinstrument
• Derivat som inte säkringsredovisas
Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller
ingår i en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster av kortsiktiga vinst
-
hemtagningar.
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas
både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt
värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen eller
anskaffningen av finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resulta
-
tet kostnadsförs i resultatet. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs
utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt
accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden.
Värderingsmodellerna baseras på observerbara marknadsdata, såsom noterade
priser på aktiva marknader för liknande instrument eller noterade priser för iden
-
tiska instrument på inaktiva marknader. Skillnader som uppkommer vid första
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 73
Koncernen Rapporter och noter
redovisningstillfället mellan transaktionspriset och värdet enligt en värderings-
modell, så kallade dag 1 vinster eller förluster, redovisas i resultaträkningen endast
i de fall värderingsmodellen enbart baserats på observerbara marknadsdata.
Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen
inom Nettoresultat finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade
valuta kurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost.
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som inte
värderas till verkligt värde över resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas på
affärsdagen till verkligt värde, vilket normalt är det lånade beloppet inklusive trans
-
aktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid efterföljande
värdering till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivräntemetoden.
Värderingen till upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som tillämpas
för finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kreditförlust-
reserveringar.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet
Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet omfattar:
• Finansiella skulder som innehas för handel
• Derivat som inte säkringsredovisas
• Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt
värde över resultatet vid första redovisningstillfället.
Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till
verkligt värde över resultatet för:
• Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken
och motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde över resultatet. De utestå
-
ende skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande
finansiella tillgångar.
• Emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka portföljens
sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som värderas till
verkligt värde över resultatet.
Finansiella skulder som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas vid för
-
sta redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till verk-
ligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och förlus-
ter vid första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde över resultatet. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultat-
räkningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för förändringar
iverkligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. Sådana för
-
ändringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering till
resultaträkningen.
Omklassificering av finansiella tillgångar och skulder
Koncernen klassificerar inte om sina finansiella tillgångar om inte affärsmodellen
för de innehavda finansiella tillgångarna ändras, vilket förväntas vara mycket
ovanligt. Finansiella skulder klassificeras aldrig om.
3.4.3 Kreditförluster
Reserveringar för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument:
finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingford
-
ringar, oåterkalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kredit-
förluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett
sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall
med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på
rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kreditförlustreserve
-
ringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken
jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument.
• Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken
inträffat sedan första redovisningstillfället och de motparter som omfattas av
koncernens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning
som motsvarar investeringsgrad.
• Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande ökning av kreditrisk
inträffat sedan första redovisningstillfället men där det vid rapporteringstillfället
saknas objektiva belägg för att fordran är osäker.
• Steg 3 omfattar finansiella instrument för vilka objektiva belägg har identifierats
för att fordran är osäker.
För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen den
kredit förlust som förväntas inträffa inom 12 månader och för finansiella instru
-
ment isteg 2 där en betydande ökning av kreditrisken har identifierats samt osäkra
fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna för det
finansiella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna repre
-
senterar förluster från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finan-
siella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförluster som för-
väntas inträffa inom 12 månader representerar de förväntade kreditförluster som
beror av fallissemangshändelser inom 12 månader efter rapporteringsdagen och
är följaktligen endast en del av de förväntade kreditförlusterna för det finansiella
instrumentets återstående löptid.
Värdering av förväntade kreditförluster
Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den
diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering
vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar sannolik
-
heten att en låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad kreditexpo-
nering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtals-
enliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och
lånelöften. LGD motsvarar förväntade kreditförlusten på en fallerad kreditexpone
-
ring med hänsyn tagen till egenskaper hos motparten, säkerheter och produkttyp.
Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för
varje framtida månad fram till och med slutet av den förväntade löptiden för en
kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlev
-
nadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit för-
skottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga
förväntade kreditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsda
-
gen med den ursprungliga diskonteringsräntan och summeras. En summering av
de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förvän
-
tade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid
och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger de
förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna.
När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst tre
scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta
makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskpara
-
metrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effek-
terna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas
en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhets
-
vägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall
effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder koncernen sig
av expertjusteringar.
Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan
att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kredit
-
exponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta
hänsyn till minst två möjliga resultat varav ett är negativt. De möjliga resultaten tar
hänsyn till både makroekonomiska och icke makroekonomiska (låntagarspecifika)
scenarier.
Definition på fallissemang och osäkra fordringar
Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en väsent
-
ligt ökad kreditrisk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. Finansiella
tillgångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3.
Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9
överensstämmer i allt väsentligt med koncernens regulatoriska definition av fallis
-
semang eftersom den används vid kreditriskhantering. När något av det följande
inträffar utlöses fallissemang respektive osäker fordran: en låntagare har förfallna
obetalda belopp äldre än 90 dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader
ilånevillkor har lämnats eller det finns en bedömning att det är osannolikt att lån-
tagaren kommer att betala sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid bedöm
-
ningen av om det är osannolikt att en låntagare kommer att betala sina låneförplik-
telser tar koncernen hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa faktorer inklusive,
men inte begränsat till, status på förfall, uteblivna betalningar på andra låneförplik
-
telser hos samma långivare, förväntade lättnader i lånevillkor, förväntad konkurs
eller brott mot lånevillkor. Koncernen har valt att ompröva sitt antagande att instru
-
ment med förfallna obetalda belopp äldre än 90 dagar är fallerade eller osäkra
enbart för instrument i exponeringsklasserna för stater och finansiella institut till
följd av att fallissemang bedöms individuellt.
Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre
uppfyller något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra följande
månader. Ett lån som är i fallissemang beroende på att lättnader i lånevillkoren
harlämnats, har längre prövotid.
Fastställa betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället
Koncernen bedömer förändring i kreditrisk genom att använda en kombination av
individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk
påindividuell instrumentnivå så långt det är möjligt. För instrument med ett första
redovisningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare kommer den indikator som
används för att bedöma förändring i kreditrisken i första hand vara förändring i den
framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden sedan
första redovisningstillfället. Den framåtriktade sannolikheten för fallissemang
under återstående löptiden kommer att införliva effekter både från historiska
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202174
Rapporter och noter Koncernen
händelser och prognostiserade ekonomiska förhållanden. Förändringar i koncer-
nens interna kreditvärdering sedan första redovisningstillfället kommer också att
användas för att bedöma betydande ökning av kreditrisken. Denna indikator kom
-
mer att vara den som används i andra hand för instrument med ett första redovis-
ningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare. Den kommer att användas i första
hand för att bedöma instrument vars första redovisningstillfälle var före 1 januari
2018 eftersom det för att bestämma den framåtriktade sannolikheten för fallisse
-
mang under återstående löptiden för historiska datum för första redovisningstill-
fällen skulle kräva orimlig kostnad och ansträngning och vara omöjligt utan att
använda iefterhand erhållen information.
Kvalitativa indikatorer kommer också att beaktas vid placering i de olika stegen,
till exempel när låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett
instrument och om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lätt
-
nader i lånevillkoren.
Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kreditrisk på rapporterings
-
dagen inte anses ha varit utsatta för en väsentligt ökad kreditrisk. Koncernen till-
lämpar detta enbart på instrument med motparter som är stater och finansiella
institut.
Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en väsentligt ökad kreditrisk
när alla indikatorer inte längre är uppfyllda.
Förväntad löptid
Ett instruments löptid är relevant för både bedömningen av väsentligt ökad kredi
-
trisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstå-
ende löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstå-
ende löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod
som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer
med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs,
inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande
för koncernen. För bolåneportföljen använder koncernen en modell baserad på his
-
toriskt beteende för att förutse sannolikheten för framtida återbetalningar i förtid.
Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där
förväntad löptid uppskattas baserat på den period som koncernen är exponerad
för kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåt-
gärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande
avproduktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år.
Modifieringar
När ett lån modifieras men inte tas bort från balansräkningen görs fortsättningsvis
en bedömning av väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den ursprungliga
kreditrisken i nedskrivningssyfte. Modifieringar resulterar inte automatiskt i en
minskning av kreditrisken och alla kvalitativa och kvantitativa indikatorer kommer
att fortsätta bedömas. Vidare kommer en modifieringsvinst eller förlust redovisas
iresultaträkningen inom kreditförluster och avser skillnaden i nuvärdet av de
ursprungliga och de nya avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprung
-
liga effektivräntan.
När ett lån modifieras och tas bort från balansräkningen anses datumet då
modifieringen gjordes vara det första redovisningstillfället för det nya lånet i syfte
att bedöma nedskrivningsbehov, inklusive bedömningen av väsentliga ökningar
ikreditrisk. När ett nytt lån bedöms vara osäkert vid första redovisningstillfället
klassificeras det som en köpt eller utgiven osäker fordran och förväntade kredit-
förluster för tillgångens återstående löptid beräknas till dess lånet är återbetalt
eller avskrivet.
Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar
Fordringar som är osäkra vid första redovisningstillfället redovisas som förvärvade
eller utgivna osäkra fordringar. Förväntade kreditförluster för sådana tillgångar vär
-
deras alltid till ett belopp motsvarande förväntade kreditförlusterna för tillgångens
återstående löptid. Emellertid anses de förväntade kreditförlusterna vid första redo
-
visningstillfället vara del av det redovisade bruttovärdet och därmed representerar
den redovisade reserven för kreditförluster endast förändringen av de förväntade
kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid sedan första redo vis nings till-
fället. Gynnsamma förändringar i förväntade kreditförluster för tillgångens återstå
-
ende löptid redovisas som en vinst även om den gynnsamma förändringen är större
än det belopp som tidigare redovisats i resultaträkningen som kreditförlust.
Presentation av kreditförluster
För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras
reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat
bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovisas
de reserveringarna som en skuld inom raden Övriga skulder och avsättningar.
I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låne-
åtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar koncernen
reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet.
En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella tillgången.
Reserveringar för förväntade kreditförluster och bortskrivningar presenteras som
kreditförluster i resultaträkningen. Bortskrivningar görs då förlusten anses
beloppsmässigt slutligen fastställd och redovisas inom kreditförluster och repre
-
senterar beloppet före ianspråktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetal-
ningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas
inom kreditförluster.
3.4.4 Säkringsredovisning (IFRS 9, IAS 39)
Säkringar av verkligt värde
Ett till ett säkringar (IFRS 9):
Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när ränte-
exponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med
derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten
också omvärderas till verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i en individuell
finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen
som det finansiella instrumentet. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet,
derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultat-
räkningen inom Nettoresultat finansiella poster.
En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings
-
förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska
kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv i att
uppnå motverkande värdeförändringar. Det skall vara ett ekonomiskt samband
mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk
ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som
den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av
säkringsinstrumentet som faktiskt säkras.
Portföljsäkringar (IAS 39):
Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen för portföljer i vissa
fall när ränteexponeringen i portföljer av utlåning säkrats med derivat. Säkrings-
redovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen också
omvärderas till verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i den säkrade port-
följen redovisas på separat rad i balansräkningen som Värdeförändring på ränte
-
säkrade poster iportföljsäkringar. Posten redovisas i anslutning till Utlåning till
allmänheten. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och
värde förändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen inom
Nettoresultat finansiella poster.
En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings
-
förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska
kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara effektiv, både framåtriktat
och retroaktivt, i att uppnå motverkande värdeförändringar.
Kassaflödessäkringar (IFRS 9)
Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida
kassa flöden till följd av valutaförändringar. Dessa säkringar kan redovisas som
kassaflödessäkringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen
på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Där deri
-
vatet, säkringsinstrumentet är en valutabasisswap exkluderar koncernen kompo-
nenten för valutabasisspreadar ifrån säkringsförhållandet. Förändringar i verkligt
värde på valutabasisswappar redovisas i övrigt totalresultat. De förändringar som
avser den effektiva delen av säkringsförhållandet och komponenten för valuta-
basisspreadar redovisas separat i den reserv som härrör från kassaflödessäkring
respektive reserven för valutabasisspreadar. De ackumulerade beloppen i respek
-
tive reserv klassificeras senare om till resultatet under samma period som säkrade
framtida kassaflödena eller kassaflödena för valutabasisspreadar påverkar resul-
tatet. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat
finansiella poster.
En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings
-
förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska
kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv. Det
skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstru
-
mentet och effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkrings-
kvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade
posten och den kvantitet av säkringsinstrumentet som faktiskt säkras.
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter (IFRS 9)
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda
koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter
iannan funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Finansiella skulder
som upptagits i utlandsverksamhetens funktionella valuta värderas till valuta-
kursen per balansdagen. Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet
som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del redovisas
iresultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Vid en avyttring av en
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 75
Koncernen Rapporter och noter
utlandsverksamhet omklassificeras uppkomna vinster och förluster på säkrings-
instrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen.
En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings
-
förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska
kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv i att
motverka värdeförändringar.
3.5 Leasingavtal (IFRS 16)
Leasetagare
Då koncernen är leasetagare kräver standarden att leasetagare redovisar nyttjande-
rätter och leasingskulder för de allra flesta leasingavtalen i balansräkningen. Nytt
-
janderätterna presenteras inom Materiella tillgångar och leasingskulderna inom
Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätterna och räntekostnader för leasing-
skulderna redovisas i resultaträkningen. I kassaflödesanalysen redovisas betal
-
ningar hänförliga till amortering på leasingskulden inom finansieringsverksam-
heten och betalningar hänförliga till räntedelen i den löpande verksamheten.
Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda lea
-
singavgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med räntekost-
nader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. Nyttjanderätten
redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasingskuldens ursprungliga
värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasingavgifter som betalats vid eller
före inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs därefter av över nyttjandeperioden.
Leasingavgifterna diskonteras med den marginella låneräntan. Koncernen tilläm
-
par de undantag som standarden tillåter avseende korttidsleasingavtal och lea-
singavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavtal
redovisas som övriga kostnader. Efter inledningsdatumet omvärderas leasing-
skulden för att återspegla omprövningar och ändringar av leasingavtalet. Omvärde
-
ringen av leasingskulden justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hän-
förliga till ändringar av leasingavtal redovisas i resultaträkningen.
Leasegivare
Leasegivare ska enligt standarden klassificera leasingavtal som antingen finan
-
siella eller operationella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekono-
miska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt
överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska
riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt.
Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, utgörs av finansiell leasing
och redovisas därför som lånefordringar. Redovisat värde motsvarar nuvärdet av
framtida leasingbetalningar. Skillnaden mellan alla framtida leasingbetalningar,
bruttofordran, och nuvärdet av framtida leasingbetalningar utgör ej intjänad intäkt.
Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels i resultaträkningen som
Ränteintäkter och dels i balansräkningen som amortering så att den finansiella
intäkten motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen.
3.6 Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS 11)
Investeringar i intresseföretag och joint ventures, företag där ägaren har betydande
inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande men inte ensamt bestäm
-
mande inflytande, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden
innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaff
-
ningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets
netto tillgångar. Goodwill hänförlig till ett intresseföretag eller ett joint venture ingår
i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av.
Därefter jämförs andelarnas redovisade värde med återvinningsvärdet på netto
-
investeringen i intresseföretaget eller i ett joint venture för att fastställa eventuellt
nedskrivningsbehov. Ägd andel av intresseföretagets eller ett joint ventures resultat
enligt företagets resultaträkning tillsammans med eventuella nedskrivningar redo
-
visas på en egen rad, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat, vilken
även inkluderar intresseföretags skatter. Rapporteringsdatum och redovisnings
-
principer för intresseföretag och joint venture överensstämmer med koncernens.
3.7 Immateriella tillgångar (IAS 38)
Goodwill
Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter
värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade nedskriv
-
ningar. Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen eller oftare då händelser
eller omständigheter indikerar värdenedgång. I syfte att pröva goodwill från rörel
-
seförvärv för nedskrivning allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassa-
genererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. Identifierad
kassa genererande enhet motsvarar den lägsta nivå i företaget för vilken good-
willen övervakas i den interna styrningen av företaget. En kassagenererande enhet
är inte större än en rörelsegren i segmentrapporteringen. Nedskrivningsbehov fast
-
ställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten
som goodwillen är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade
värdet redovisas nedskrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte.
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde och där
-
efter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och acku-
mulerade nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för immateriella anläggningstill-
gångar vid ett rörelseförvärv motsvaras av verkligt värde vid förvärvstidpunkten.
Nyttjandeperiod för immateriella anläggningstillgångar bedöms vara antingen
bestämbar eller obestämbar. Immateriella anläggningstillgångar med bestämbar
nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning om
ett nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod omprövas
och justeras vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. Utvecklingsutgifter
vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och för vilka det är
sanno likt att framtida ekonomiska fördelar hänförliga till tillgångarna kommer att
tillfalla koncernen tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnadsförs utvecklings
-
utgifter då de uppkommer.
3.8 Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16)
För skyddande av fordran
Materiella tillgångar som förvärvats eller återtagits i syfte att skydda fordran redo
-
visas som varulager. Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och
nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet innefattar alla kostnader för inköp,
kostnader för tillverkning samt andra kostnader för att bringa varorna till deras
aktuella plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet avser det belopp som bedöms
realiseras vid en försäljning.
För eget bruk
Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och rörelsefastigheter, redo-
visas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag
för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
3.9 Avsättningar (IAS 37)
En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell
förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av
resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig
uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nuvärdesberäknas.
Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de
motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.
Avsättningar redovisas för omstruktureringar. Med omstrukturering avses
genomgripande organisationsförändring, till exempel genom att anställda får
avgångsvederlag för förtida uppsägning, eller nedläggningar av kontor. För att en
avsättning ska redovisas krävs att en omstruktureringsplan har fastställts och till
-
kännagivits så att det har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av
att företaget kommer att genomföra omstruktureringen. En avsättning för omstruk
-
turering omfattar enbart de direkta utgifter som uppstår vid omstruktureringen och
som inte hör samman med den framtida verksamheten, såsom kostnader för
avgångsvederlag.
3.10 Pensioner (IAS 19)
Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs
av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller
förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen beta
-
lar avgifter till separat juridisk enhet och att värdeförändringsrisken fram till dess
att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen inga ytterligare
förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsförpliktelser klassi
-
ficeras som förmånsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovi-
sas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. För förmånsbestämda pla-
ner beräknas nuvärdet av pensionsförpliktelserna och redovisas som avsättning.
Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beaktas.
Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method och inkluderar
även löneskatt. Metoden innebär att de framtida ersättningarna fördelas på tjäns
-
teperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga värdet på de tillgångar, för-
valtningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna. Resultaträk-
ningen, personalkostnader, belastas med nettot av tjänstgöringskostnader,
räntekostnad på förpliktelserna samt ränteintäkt på förvaltningstillgångar. Beräk
-
ningarna baseras på av koncernen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör
koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. Samma räntesats
används för att beräkna både räntekostnad och ränteintäkt. I de fall det verkliga
utfallet avviker eller då antaganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster
och förluster. Nettot av aktuariella vinster och förluster redovisas som Omvärde
-
ringar av förmånsbestämda pensionsplaner i övrigt totalresultat. Där redovisas
också skillnaden mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvalt
-
ningstillgångar.
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202176
Rapporter och noter Koncernen
3.11 Försäkringsavtal (IFRS 4)
Med försäkringsavtal i redovisningen avses ett avtal där betydande försäkringsrisk
överförs från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Merparten av koncernens
försäkringsavtal överför inte en betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal
istället redovisas som finansiella instrument i balansräkningen inom raden Finan
-
siella skulder där kunder bär placeringsrisken. För försäkringsavtal med betydande
försäkringsrisk görs försäkringstekniska avsättningar som motsvarar de utfästa
förpliktelserna. I resultat räkningen redovisas premieintäkter och kostnader för
avsättningar på raden Försäkringsnetto.
3.12 Provisionsnetto (IFRS 15)
Intäkter från kontrakt med kunder, består primärt av ersättningar för utförda tjänste-
uppdrag, vilka redovisas som provisionsintäkter. Intäkterna redovisas vid den tid
-
punkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjänsten är
överförd till kunden. Den erhållna ersättningen allokeras till varje prestations-
åtagande beroende på när de uppfylls, antingen över tid eller vid en viss tidpunkt.
Provisionsintäkter för kapitalförvaltning och depå redovisas normalt över tid i takt
med att tjänster utförs. Rörliga ersättningar, dvs prestationsbaserade avgifter, redo
-
visas först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske.
Betalningsprovisioner och kortavgifter redovisas generellt när tjänsten utförs,
dvs vid en viss tidpunkt. Avgifter avseende kundkoncept redovisas över tid i takt
med att tjänsten utförs. Utlåningsavgifter som inte ingår i effektivräntan redovisas
som provisionsintäkt. Utlånings- och inlåningsavgifter redovisas både över tid och
vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs.
Kostnader för mottagna tjänster direkt relaterade till tjänster som generar
provisions intäkter, redovisas som provisionskostnader.
3.13 Övriga intäkter
IT och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls sparbankerna inkluderas
iÖvriga intäkter och redovisas i enlighet med IFRS 15, se 3.12 Provisionsnetto.
Intäkterna avseende IT-tjänster redovisas i princip enbart över tid. Intäkter för
övriga tjänster redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när
åtagandet fullgörs.
Därutöver innehåller Övriga intäkter även realisationsresultat vid avyttring av
ägarandelar i dotterföretag och intresseföretag i den mån de inte representerar en
självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geo
-
grafiskt område. Övriga intäkter innehåller också realisationsresultat vid avyttring
av materiella tillgångar.
3.14 Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)
Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera
transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det
som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som
berättigar de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som
kostnad vid den tidpunkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en mot-
svarande ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel.
För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna egetkapital-
instrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de tilldelade
egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för egetkapitalinstru
-
menten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten, värderings-
tidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts och par
-
terna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättningarna. Vid
tilldelningstidpunkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade ersättningar.
Då de tilldelade egetkapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort
viss tjänstgöringsperiod antas tjänsterna utföras under intjänandeperioden, vilket
medför att kostnaden och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under
hela intjänandeperioden. Icke marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt
anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur många egetkapitalinstru
-
ment som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncer-
nen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på
de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot
ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov till redovisas i resultaträk
-
ningen och motsvarande justering redovisas i Balanserade vinstmedel inom eget
kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontantreglerad aktierela-
terad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande period, men
beräknat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för betalning
av sociala avgifter.
3.15 Nedskrivningar (IAS 36)
För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt andra standarder bedömer
koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall
sådan indikation existerar prövas tillgången för nedskrivning genom att tillgångens
återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet
av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess
nyttjandevärde. Överstiger redovisat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till
återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade
framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar mark
-
nadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med
den specifika tillgången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle
om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat
eller inte längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinnings-
värdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar
ide uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Nedskrivningar
avgoodwill återförs inte. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen separat
förmateriella respektive immateriella anläggningstillgångar.
3.16 Skatt (IAS 12)
Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder
värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter.
Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skatte-
mässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt.
Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skill
-
nader och som förutses betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redovisas för
samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skatteskulderna är
hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skattepliktiga skillna
-
der på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en
reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader,
skattemässiga underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Upp
-
skjuten skattefordran prövas vid varje bokslutstillfälle och redovisas i den utsträck-
ning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Det medför att
en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redovisas då det bedöms som
sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas i framtiden.
Påbalansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkningarna.
Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med
respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Uppskjuten skatte-
fordran nettoredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har
skatte mässig utjämningsrätt. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas
iresultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats
iövrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.
3.17 Likvida medel (IAS 7)
Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, då central
-
banken är hemmahörande i ett land där Swedbank har banklicens. Med tillgodo-
havande avses medel som är tillgängliga när som helst. Det innebär att samtliga
likvida medel är användbara omgående.
3.18 Rörelsesegment (IFRS 8)
Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och
avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelsesegmen
-
ten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkstäl-
lande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens VD som dess högste
verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av VD
för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund
för den information som presenteras.
Redovisningsprinciperna för ett rörelsesegment utgörs av redovisningsprinci
-
perna ovan jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen. Mark-
nadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten medan alla kost-
nader inom IT och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via
självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. Koncernledningskost-
nader utfördelas inte. För gränsöverskridande tjänster sker fakturering enligt
OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapital tillhörande aktie-
ägarna allokeras till respektive rörelsesegment baserat på kapitaltäcknings-
reglerna och bedömt ianspråktaget kapital.
Räntabilitet för rörelsesegmenten beräknas på resultatet före skatt med avdrag
för beräknad skatt och minoritetsandel i relation till genomsnittligt allokerat eget
kapital.
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2021 77
Koncernen Rapporter och noter
4 Betydande bedömningar och uppskattningar
Presentationen av konsoliderade finansiella rapporter i överensstämmelse med
IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, antaganden och uppskatt
-
ningar som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och upplysningar
om eventualtillgångar, eventualförpliktelser och åtaganden per balansdagen samt
rapporterade intäkter och kostnader under rapportperioden. Företagsledningen
utvärderar löpande dessa bedömningar och uppskattningar, inklusive de som berör
verkligt värde på finansiella instrument, avsättningar för osäkra lånefordringar, ned
-
skrivning av immateriella anläggningstillgångar, uppskjutna skatter, pensionsav-
sättningar och aktierelaterade ersättningar. Företagsledningen baserar sina
bedömningar och uppskattningar på tidigare erfarenheter och på flera andra
faktorer som bedöms rimliga under omständigheterna. Faktiskt utfall kan avvika
ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar.
Investeringsfonder
Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov.
Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning i
enlighet med fondbestämmelser godkända av Finansinspektionen. Tillgångarnas
avkastning samt risken för värdeförändring tillfaller sparkunderna. Inom ramen för
de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt
ivissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts.
Besluten beträffande förvaltningen av en investeringsfond styrs av fondbestäm
-
melserna. Eftersom koncernen fastställer fondbestämmelserna och agerar inom
dem har koncernen inflytande över de relevanta verksamheterna i investeringsfon
-
derna. Koncernens exponering mot rörlig avkastning från sitt engagemang i dessa
investerings fonder avser främst uttagna förvaltningsavgifter. I vissa fall gör även
koncernföretag placeringar i investeringsfonderna för att säkra åtaganden mot
kunder. Koncernens egna andelsinnehav representerar då ytterligare en rörlig expo
-
nering mot investeringsfonderna. Då koncernens sammanlagda engagemang mot
en investeringsfond överstiger 35 procent bedöms koncernen agera som huvud
-
man i verksamheten för egna syften, vilket leder till bestämmande inflytande och
att investeringsfonden konsolideras. I övriga fall konsolideras inte investering-
fonden utan då bedöms koncernen agera som ombud på uppdrag av investerna
ifonden. Koncernen bedömer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av
fondförsäkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rör
-
lig avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen om det föreligger bestäm-
mande inflytande över investeringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd av
fondförsäkringsavtal om 254 mdkr (194) redovisades som Finansiella tillgångar
där kunder bär placeringsrisken medan korresponderande skuld för fondförsäk
-
ringsavtalen om 254 mdkr (194) redovisas som Finansiella skulder där kunder bär
placeringsrisken. Om koncernen däremot bedömt att sådana innehav inneburit en
exponering mot rörlig avkastning och att koncernen hade ett bestämmande infly
-
tande över sådana fonder så skulle ytterligare 111 mdkr (82) i finansiella tillgångar
och finansiella skulder ha redovisats i koncernens balansräkning.
Finansiella instrument
När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika
metoder beroende på graden av tillgänglig observerbar marknadsdata samt aktivi
-
teten på marknaden. I första hand används noterade priser på aktiva marknader.
När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har mark
-
nadsrisker som motverkar varandra används genomsnitt av köp- och säljkurser
som grund när verkliga värden fastställs för de riskpositioner som motverkar var
-
andra. För eventuellt öppna nettopositioner tillämpas köp- eller säljkurs utifrån vad
som är tillämpligt, det vill säga köpkurs för långa positioner och säljkurs för korta
positioner. Företagsledningen har bedömt och fastställt metod för vilka marknads
-
risker som motverkar varandra samt hur nettopositionerna beräknas. Saknas note-
rade priser på aktiva marknader använder koncernen istället olika värderings-
modeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inaktiva och då
noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderingsmodell behöver
användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handelsplats där noterade
priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en
bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer såsom handelsvolym
och skillnader i köp- och säljkurser. Då vissa av dessa kriterier inte uppfylls anses
marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsledningen bedömer vilken
värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda
instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepte
-
rade och är föremål för oberoende riskkontroll.
När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller
bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodel
-
lerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfär-
dade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller
komponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna
antaganden. I not K46 redovisas finansiella instrument värderade till verkligt värde
fördelat på tre olika värderingsnivåer, noterade priser, värderingsmodell med obser
-
verbar marknadsdata samt värderingsmodell med egna antaganden som är bety-
dande. Per årsskiftet uppgick värdet av finansiella instrument värderade med egna
antaganden som är betydande till 1 291 mkr (1 127). Dessa innehav avsåg onote
-
rade aktier samt lån.
Företagsledningen bedömer när säkringsredovisning ska tillämpas på ett
finansiellt instrument för att reducera så kallad redovisningsmässig volatilitet
imöjligaste mån. Redovisningsmässig volatilitet saknar ekonomisk relevans och
uppstår då finansiella instrument värderas med olika värderingsprinciper trots
attde ekonomiskt säkrar varandra.
Skatt
För det estniska koncernföretaget Swedbank AS utlöses inkomstbeskattning
endast om och när utdelning lämnas. Då moderbolaget styr tidpunkten för utdel
-
ning och inte avser att ta utdelning från dotterföretagets ackumulerade vinstmedel
före 2017 redovisas ingen uppskjuten skatt för denna del. Ackumulerade vinst-
medel före 2017 uppgick till 13 963 mkr (13 724). Den ej redovisade uppskjutna
skatte skulden uppgick till 2 793 mkr (2 745).
Reserveringar för kreditförluster
De reserveringar för kreditförluster som uppskattas med kvantitativa modeller
införlivar indata, antaganden och metoder som innebär hög grad av bedömning av
företagsledningen. Särskilt fastställandet av om någon betydande ökning i kredit-
risken har inträffat och införlivandet av framåtblickande makroekonomiska scenarier
kan ha väsentlig effekt på nivån på reserveringarna för kreditförluster. Att införliva
framåtblickande information kräver betydande bedömningar både vad gäller vilka
scenarios som ska tillämpas och för att säkerställa att endast relevant framåtblick
-
ande information tas hänsyn till vid beräkningen av reserveringen för kreditförluster.
Det har inte skett några betydande förändringar av metoden under året. På grund
av fortsatt osäkerhet med anledning av covid-19 bedöms expertjusteringar av
kredit reserveringarna fortsatt vara nödvändiga. Ytterligare information finns på
sidan 85. En känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till
antaganden om betydande ökning i kreditrisken finns på sidan 84 och i relation till
framåtblickande makroekonomiska scenarier finns på sidan 83.
Betydande osäkra kreditexponeringar (där en enskild låntagares eller limitgrupps
beviljade belopp överstiger 50 mkr) bedöms individuellt och utan att använda
indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar
fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två
möjliga scenarier av vilka minst ett är ett negativt scenario. De möjliga resultaten
tar hänsyn till både makroekonomiska och icke makroekonomiska (låntagarspeci
-
fika) scenarier. Uppskattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en mängd
relevanta faktorer som belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvaliteten på
låntagarens inkomst, realiserbart värde på säkerhet, koncernens position gentemot
övriga fordringsägare, den sannolika kostnaden och tiden för indrivning och försälj
-
ning samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Belopp och tidpunkt
för framtida återvinningar är beroende av låntagarens framtida betalningsförmåga
samt säkerhetens värde vilka båda påverkas av framtida ekonomiska förhållanden.
Säkerheten kan också vara svår att realisera. Bedömningarna och nivåerna på
reserveringen av kreditförluster förändras i takt med att ny information blir till-
gänglig eller genom att återvinningsstrategier förändras. Förändringen av reser-
veringen för kreditförluster redovisad i resultaträkningen för individuellt bedömda
lån uppgick till –2 764 mkr (603).
Nedskrivningsprövning av goodwill
Goodwill prövas för nedskrivning åtminstone årligen. Prövningen sker genom att
återvinningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde eller försäljnings
-
värde, beräknas. Är återvinningsvärdet lägre än redovisat värde sker nedskrivning
till återvinningsvärdet. En nedskrivning av goodwill påverkar varken kassaflöde
eller kapitaltäckningsgrad, då goodwill är en avdragspost vid beräkningen av
kapital basen. Företagsledningens prövningar görs genom att beräkna nyttjande
-
värdet. Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kassa-
genererande enheten till vilken goodwill allokerats samt när i tiden kassaflödena
erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer företags
-
ledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens storlek krävs
mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhets-
nivåer. Koncernen bedömer eviga kassaflöden eftersom samtliga kassagenere
-
rande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns
några avsikter att lämna. Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som förutom
att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med.
Olika diskonteringsfaktorer används för olika tidsperioder. I möjligaste mån fast
-
ställs diskonteringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden utifrån
externa källor. Beräkningen är trots det till väldigt stor del beroende av företagsled
-
ningens egna antaganden. Företagsledningen anser att gjorda uppskattningar är
väsentliga för koncernens resultat och finansiella ställning. Koncernens goodwill
uppgick per årsskiftet till 13 501 mkr (13 327), varav 10 378 mkr (10 200) avser
investeringen i den baltiska verksamheten. Företagsledningens antaganden vid
Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 202178
Rapporter och noter Koncernen
beräkningen av nyttjandevärdet per årsskiftet ledde inte till några nedskrivningar.
Även om diskonteringsfaktorn höjts med en procentenhet eller om antagandet
omtillväxt sänkts med en procentenhet så skulle inget nedskrivningsbehov upp
-
komma för investeringarna i den baltiska verksamheten.
Förmånsbestämda pensioner
För pensionsavsättningar avseende förmånsbestämda åtaganden fastställer före
-
tagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassa-
flöden. Antagandena bedöms och uppdateras vid behov vid varje rapporttillfälle.
Förändringar av antaganden beskrivs i not K39. Viktiga uppskattningar görs avse
-
ende vilken slutlön den anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek
då den är relaterad till utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningspe
-
riod och ekonomisk livslängd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdes-
beräknas med en antagen diskonteringsränta. Då verkligt utfall avviker ifrån gjorda
antaganden uppstår så kallade erfarenhetsmässiga aktuariella vinster eller för-
luster. När antaganden ändras uppstår också aktuariella vinster eller förluster.
Föråret redovisades ett positivt resultat i övrigt totalresultat om 1 686 mkr (5 166)
avseende omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner. Per årsskiftet upp
-
gick diskonteringsräntan, som används vid beräkningen av den utgående pensions-
skulden, till 2,10 procent jämfört med 1,41 procent vid föregående årsskifte. Infla-
tionsförväntningarna uppgick till 2,30 procent jämfört med 1,51 procent vid före-
gående årsskifte. De ändrade antagandena representerade 461 mkr (2 792) av det
positiva resultatet i övrigt totalresultat. Marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna
ökade under året med 1 225 mkr (2 374). Sammantaget vid årsskiftet översteg
skulden för förmånsbestämda pensionsplaner förvaltningstillgångarnas marknads-
värde med 1 801 mkr (3 665).
Eventualförpliktelser
Koncernen är föremål för olika myndigheters utredningar angående Swedbanks
historiska regelefterlevnad inom penningtvättsområdet. Per årsskiftet har inget
belopp reserverats eller rapporterats som eventualförpliktelser för eventuella böter.
Utfallet av utredningarna är fortfarande inte känt och det var inte möjligt att till-
förlitligt uppskatta eventuella bötesbelopp.
5 Nya standarder och tolkningar
5.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas
International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations
Committee (IFRIC) har utfärdat standarder, ändringar av standarder samt tolk
-
ningar som ska tillämpas för 2022 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av
dessa. För att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända
av EU om ändringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS. Swedbank har
inte tillämpat nedanstående i årsredovisningen 2021.
Försäkringskontrakt (IFRS 17)
IFRS 17 tillämpas från 1 januari 2023 och godkändes av EU i november 2021.
EU-godkännandet inkluderar ett undantag för årliga kohorter vilket inte förväntas
ha någon väsentlig effekt på Swedbank. Den nya standarden fastställer principer
för redovisning, presentation, värdering och upplysningar om försäkringskontrakt.
Försäkringskontrakt som omfattas av de nya reglerna skall redovisas till aktuellt
värde baserat på aktuella uppskattningar av belopp som förväntas erhållas från
premier samt utbetalningar för skador, förmåner och kostnader plus förväntad
vinst för försäkringsskydd. Påverkan på koncernens finansiella rapporter bedöms
för närvarande.
Övriga ändringar i IFRS och svenska regelverk
Övriga nya eller ändrade IFRS, IFRS tolkningar och ändringar i svenska regelverk
utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig effekt på
koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar.
79
Rapporter och noter
Omvärldsfaktorer och andra faktorer som påverkade riskbilden under 2021
Covid-19
Geopolitisk situation
K3
Risker
80
Rapporter och noter
Andra faktorer
Skatt
Swedbanks risktaxonomi
Risktyper Beskrivning
Kreditrisk
(3.1)
Likviditetsrisk
(3.2)
Marknadsrisk
(3.3)
Operativ risk
(3.4)
Risk i försäkrings
-
rörelsen
(3.5)
Övriga risker
(3.6)
3.1 Kreditrisk
3.1.2 Riskhantering
3.1.3 Riskmätning
PD (probability of default)
LGD (loss given default)
EAD (exposure at default)
Riskklasser i PD-modeller (IRK)
Intern riskklass PD, % Indikativ rating Standard & Poor’s
81
Rapporter och noter
3.1.4 Beräkning av kreditförlustreserveringar
82
Rapporter och noter
2021 2020
Påverkan på kredit-
förlustreserveringar vid
Påverkan på kredit-
förlustreserveringar vid
Intern riskklass
vid första
redovisningstillfället
12 månaders
PD intervall vid
första redovisnings-
tillfället, %
Tröskelvärde,
nedgradering
i riskklass
1,2,3
Ökning i
tröskel värde
med 1 enhet,
%
Minskning i
tröskelvärde
med 1 enhet,
%
Kreditförlust-
reserveringar
Andel av total-
belopp, %
Ökning i
tröskel värde
med 1 enhet,
%
Minskning i
tröskelvärde
med 1 enhet,
%
Kreditförlust-
reserveringar
Andel av total-
belopp, %
Summa
5
2 071 47 3 966 54
2021 2020
Påverkan på
kreditförlustreserveringar vid
Påverkan på
kreditförlustreserveringar vid
Intern riskklass
vid första
redovisningstillfället
Tröskelvärde, ökning
i PD för återstående
löptid
1
, %
Ökning i
tröskelvärde
med 100%, %
Minskning i
tröskelvärde
med 50%, %
Kreditförlust-
reserveringar
Andel av total-
-
belopp, %
Ökning i trös-
kelvärde med
100%, %
Minskning i
tröskelvärde
med 50%, %
Kreditförlust-
reserveringar
Andel av total-
-
belopp, %
Summa
3
3 595 53 5 009 46
83
Rapporter och noter
2021 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario
2021
1
2022 2023 2024 2021
1
2022 2023 2024
2
2021
1
2022 2023 2024
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Globala indikatorer
84
Rapporter och noter
2020 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario
2020
1
2021 2022 2023 2020
1
2021 2022 2023
2
2020
1
2021 2022 2023
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Globala indikatorer
2021 2020
Kreditförlustreserveringar Kreditförlustreserveringar
Rörelsesegment
Kreditförlust-
reserveringar
(sannolikhets-
viktade)
Varav expert-
kreditförlust-
reserveringarna
Negativt
scenario
Positivt
scenario
Kreditförlust-
reserveringar
(sannolikhets-
viktade)
Varav expert-
kreditförlust-
reserveringarna
Negativt
scenario
Positivt
scenario
85
Rapporter och noter
Regulatoriskt kapitalkrav IFRS 9
PD
LGD
EAD
Förväntad
löptid
Diskontering
Betydande
ökning av
kreditrisk
86
Rapporter och noter
3.1.6 Swedbanks kreditriskexponering
2021
Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt
Tillgångar
Eventualförpliktelser och åtaganden
Summa
Derivat, nettning och erhållna säkerheter
2021
Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt
Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal 25 27 163
Netto kreditriskexponering 25 27 163 465
87
Rapporter och noter
2020
Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt
Tillgångar
Eventualförpliktelser och åtaganden
Summa
Derivat, nettning och erhållna säkerheter
2020
Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt
Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal 39 104 14
Netto kreditriskexponering 39 -123
88
Rapporter och noter
Utlåning till allmänheten i steg 3 per säkerhetstyp
2021
Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Summa
Summa 366 336 343 2 74
2020
Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Summa
Summa 309 535 202 67
89
Rapporter och noter
Finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9
2021
Intern riskklass
PD, %
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde,
redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa
Summa 221
2020
Intern riskklass
PD, %
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde,
redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa
Summa 542
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar
2021
Intern riskklass
Kassa och till-
godohavande
hos centralban-
ker
Belåningsbara
statsskuldför-
bindelser m.m.
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning
till allmänheten
Obligationer
och andra
räntebärande
värdepapper
Övriga
tillgångar Summa
Summa
2020
Intern riskklass
Kassa och till-
godohavande hos
centralbanker
Belåningsbara
statsskuldför-
bindelser m.m.
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning
till allmänheten
Obligationer
och andra
räntebärande
värdepapper
Övriga
tillgångar Summa
Summa 36
90
Rapporter och noter
2021
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa
Redovisat
värde brutto Reserveringar Netto
Redovisat
värde brutto Reserveringar Netto
Redovisat
värde brutto
Reser-
veringar Netto
Rörelsesegment
Utlåning till allmänheten exklusive
Riksgälden och återköpsavtal
Utlåning till allmänheten exklusive
Riksgälden och återköpsavtal
2020
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa
Redovisat
värde brutto Reserveringar Netto
Redovisat
värde brutto Reserveringar Netto
Redovisat
värde brutto
Reser-
veringar Netto
Rörelsesegment
Utlåning till allmänheten exklusive
Riksgälden och återköpsavtal
Utlåning till allmänheten exklusive
Riksgälden och återköpsavtal
91
Rapporter och noter
2021
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa
Redovisat
värde brutto
Reser-
veringar Netto
Redovisat
värde brutto Reserveringar Netto
Redovisat
värde brutto
Reser-
veringar Netto
Sektor/bransch
Utlåning till allmänheten exklusive
Riksgälden och återköpsavtal
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut
92
Rapporter och noter
2020
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa
Redovisat
värde brutto
Reser-
veringar Netto
Redovisat
värde brutto
Reser-
veringar Netto
Redovisat
värde brutto
Reser-
veringar Netto
Sektor/bransch
Utlåning till allmänheten exklusive
Riksgälden och återköpsavtal
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut
93
Rapporter och noter
Utlåning till kreditinstitut 2021 2020
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans 33 75
Utgående balans 27 33
Reserveringar
Ingående balans 4 1 5
Förändringar redovisade som kreditförluster
Summa förändringar redovisade som kreditförluster –21 –21 24 –1 23
Utgående balans 0
Redovisat värde
Ingående balans 33 74
Utgående balans 27 33
94
Rapporter och noter
Utlåning till allmänheten 2021 2020
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans
Utgående balans
Reserveringar
Ingående balans 479
Förändringar redovisade som kreditförluster
Summa förändringar redovisade som kreditförluster –50 –596 379
Utgående balans
Redovisat värde
Ingående balans
Utgående balans
Utlåning till allmänheten, privatpersoner 2021 2020
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans
Utgående balans
Reserveringar
Ingående balans 291 505 914 72 255 479
Utgående balans 259 291 505 914
Redovisat värde
Ingående balans
Utgående balans
95
Rapporter och noter
Utlåning till allmänheten, företagsutlåning 2021 2020
Steg 1 Steg 2
Steg 31 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans
Utgående balans
Reserveringar
Ingående balans 709 407
Utgående balans 700 709
Redovisat värde
Ingående balans
Utgående balans
2021 2020
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa
Nominellt belopp
Ingående balans 542
Utgående balans 221 542
Reserveringar
Ingående balans 249 396 161 113 144 326
Förändringar redovisade som kreditförluster
Summa förändringar redovisade som kreditförluster 26 –139 –201 149 269 –136
Utgående balans 273 644 249 396 161
96
Rapporter och noter
Svensk bankverksamhet
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut
2021 2020
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans
Utgående balans
Reserveringar
Ingående balans 214 555 147 599 699
Utgående balans 194 710 513 214 555
Redovisat värde
Ingående balans
Utgående balans
Baltisk bankverksamhet
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut
2021 2020
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans
Utgående balans
Reserveringar
Ingående balans 335 736 34 193 402 629
Utgående balans 270 335 736
Redovisat värde
Ingående balans
Utgående balans
97
Rapporter och noter
Stora företag och institutioner
Utlåning till allmänheten och kreditinstitut
2021 2020
Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3
1
Summa
Redovisat värde före reserveringar
Ingående balans
Utgående balans
Reserveringar
Ingående balans 546 301 556
Utgående balans 597 546
Redovisat värde
Ingående balans
Utgående balans
98
Rapporter och noter
2021 2020
Antal
Redovisat
värde,
övertaget
under året
Redovisat
värde
Verkligt
värde Antal
Redovisat
värde,
övertaget
under året
Redovisat
värde
Verkligt
värde
Summa 34 22 72 69 117 122
2021
Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa
Summa 532
2020
Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa
Summa
Redovisat värde före reservingar, för lån med lättnader i villkor
99
Rapporter och noter
3.1.9 Klimatrelaterad information
TCFD Betydande grupper Redovisat värde före reserveringar Nedbrutet på TCFD sektorer Redovisat värde före reserveringar
2021 2020 2021 2020
Summa Summa
2021 2020
Redovisat värde
före reserveringar
% av total
TCFD sektor
Redovisat värde
före reserveringar
% av total
TCFD sektor
Tillverkningsindustri
– av vilket TCFD:
100
Rapporter och noter
3.2 Likviditetsrisk
3.2.5 Likviditetsreserv
Likviditetsreserv¹ 2021 2020
Summa
101
Rapporter och noter
> 10 år
Summa
Skulder
Summa
> 10 år
Summa
Skulder
Summa
102
Rapporter och noter
2021 2020
2021
2020
103
Rapporter och noter
Säkerställda
säkerställda
Strukture
Summa
emitterade
skulder
skulder
skulder Summa
Säkerställda
säkerställda
Strukture
Summa
emitterade
skulder
skulder
skulder Summa
104
Rapporter och noter
3.3 Marknadsrisk
2021 2020
mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec
för
2021 2020
mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec
24 30
105
Rapporter och noter
2021
Summa –601 113 –103 –117 76 125 773 306 –257
2020
Summa –344 47 376 –751 571
2021
Summa –331 51 –230 –364 442 –721 26 74
2020
333
Summa –216 –136 506 –706 260 316
106
Rapporter och noter
2021 EUR USD GBP DKK NOK
SEK
Summa
Skulder
Summa
–57 20 –17
2020
Summa
Skulder
Summa
–51 12 –6 2
107
Rapporter och noter
3.5 Risk i försäkringsrörelsen
3.5.2.1 Swedbank Försäkring AB
Incidentrapportering
Sparförsäkring
Riskförsäkring
2021 2020 2021 2020 2021 2020
3
100 100
108
Rapporter och noter
3.5.2.2 Swedbank Life Insurance SE
3.5.2.3 Swedbank Property & Casualty Insurance AS
3.6.2 ESG risk
109
Rapporter och noter
4.1 Intern kapitalutvärdering
4.1.1 Syfte
4.1.2 Risktäckning
Risktyper hanterade via IKU processen
Risktyp Pelare 1 Pelare 2
Kapital
allokeras?
Bidrar till det beräknade
kapitalbehovet?
Ja Ja
Ja
Ja Ja
Ja
Ja Ja
Ja
Ja
Ja
Kapital allokeras ej
mitigrerade?
Ja
3
4
Ja
5
4.1.3 IKU 2021
Beskrivning av negativt scenario 2021
Stresstest-scenario i IKU – parametrar¹
Sverige 2020 2021 2022 2023
Estland 2020 2021 2022 2023
Lettland 2020 2021 2022 2023
Litauen 2020 2021 2022 2023
Räntor 2020 2021 2022 2023
FX 2020 2021 2022 2023
K4
Kapital
110
Rapporter och noter
Stresstest-scenario i IKU
Händelse Utfall på Swedbanks hemmamarknader
I Sverige
I Estland
I Lettland
I Litauen
Swedbank i scenariot
Resultaträkning, IKU-scenariot¹
Mdkr
2020 2021 2022 2023
Summa intäkter 46,5 37,1 35,6 36,5
Summa kostnader 24,8 20,7 20,0 20,0
Resultat före kreditförluster 21,6 16,4 15,7 16,5
Resultat före skatt 16,6 0,7 6,8 11,1
Årets resultat 12,9 0,6 5,5 8,9
Årets resultat hänförligt till
aktie ägarna i Swedbank AB 12,9 0,6 5,5 8,9
REA och kapital 2020 2021 2022 2023
4.1.4 Internt kapitalbehov
4.1.5 Externa stresstester
Kreditförluster och Utlåning per rörelsegren
2
Kreditförlustnivå, %
Mdkr Utlåning 2020 2021 2022 2023
Totalt 15,6 8,9 5,4
111
Rapporter och noter
4.2 Kapitaltäckningsanalys
Konsoliderad situation 2021 2020
Tillgänglig kapitalbas
Riskvägda exponeringsbelopp
Kapitalrelationer som en procentandel av
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker
än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procent-
andel av det riskvägda exponeringsbeloppet
Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en
procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet
Konsoliderad situation 2021 2020
Bruttosoliditetsgrad
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för
alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det
totala exponeringsmåttet
Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav
som en procentandel av det totala exponeringsmåttet
Likviditetstäckningskvot
112
Rapporter och noter
Kärnprimärkapital 2021 2020
Summa
Totalt riskexponeringsbelopp 2021 2020
Summa
mkr %
Bruttosoliditetskrav
1
2021 2020 2021 2020
Totalt bruttosoliditetskrav inklusive Pelare 2-vägledning
mkr %
Kapitalkrav
1
2021 2020 2021 2020
Totalt kapitalkrav inklusive Pelare 2-vägledning
Kapitalbas
Finansiella konglomeratet
1
2021 2020
Överskott
2
113
Rapporter och noter
2021
Svensk bank-
verksamhet
Baltisk bank-
verksamhet
Stora företag &
Institutioner
Koncern-
funktioner &
Övrigt Eliminering Totalt
Resultaträkning
Summa intäkter –466
Summa kostnader –466
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar
Resultat före skatt
Årets resultat
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB
Provisionsnetto
Summa provisionsintäkter
Provisionskostnader 334
Provisionsnetto 1
K5
Rörelsesegment
114
Rapporter och noter
2021
Svensk bank-
verksamhet
Baltisk bank-
verksamhet
Stora företag &
Institutioner
Koncern-
funktioner &
Övrigt Eliminering TotaltBalansräkning
Summa tillgångar
Summa skulder
Summa skulder och eget kapital
Nyckeltal
5
115
Rapporter och noter
2020
Svensk bank-
verksamhet
Baltisk bank-
verksamhet
Stora företag &
Institutioner
Koncern-
funktioner &
Övrigt Eliminering Totalt
Resultaträkning
Summa intäkter –183
Summa kostnader –183
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar
Resultat före skatt
Årets resultat
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB
Provisionsnetto
Summa provisionsintäkter
Provisionskostnader 234 –810
Provisionsnetto
116
Rapporter och noter
2020
Svensk bank-
verksamhet
Baltisk bank-
verksamhet
Stora företag &
Institutioner
Koncern-
funktioner &
Övrigt Eliminering Totalt
Balansräkning
Summa tillgångar
Summa skulder
Summa skulder och eget kapital
Nyckeltal
5
117
Rapporter och noter
2021 Finansiering
Sparande &
Placeringar
Betalningar &
Kort
Handel &
Kapitalmarknad Övrigt Totalt
Summa intäkter
2020 Finansiering
Sparande &
Placeringar
Betalningar &
Kort
Handel &
Kapitalmarknad Övrigt Totalt
Summa intäkter
Finansiering: Handel & Kapitalmarknadsprodukter
Sparande & Placeringar Övrigt
Betalningar & Kort
K6
Produkt
118
Rapporter och noter
2021 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt
Resultaträkning
Summa intäkter 828
Summa kostnader 34
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 846 120
Resultat före skatt 820
Årets resultat 310 43
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB 310 43
Provisionsnetto
Provisionsintäkter
Summa provisionsintäkter 626
Provisionskostnader 242 244 612 –124
Provisionsnetto 881 808 382 38 304
K7
119
Rapporter och noter
2021 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt
Balansräkning
Summa tillgångar
Summa skulder
Summa skulder och eget kapital
120
Rapporter och noter
Provisionsnetto
Provisionsintäkter
–55
5
5
Summa provisionsintäkter –211
Provisionskostnader 201 240 216 8 –181
Provisionsnetto 848 –30
2020 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt
Balansräkning
Summa tillgångar
Summa skulder
Summa skulder och eget kapital
2020 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt
Resultaträkning
Summa intäkter
55
Summa kostnader 312
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 26
Resultat före skatt –843 481
Årets resultat 424
Årets resultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB 424
121
Rapporter och noter
2021 2020
Upplupet
anskaffningsvärde
Verkligt värde via
resultaträkningen Summa
Upplupet
anskaffningsvärde
Verkligt värde via
resultaträkningen Summa
Tillgångar
Summa räntebärande instrument 846
Summa
Ränteintäkter
Skulder
–5
–5
Summa räntebärande instrument –14 118
Summa
Räntekostnader
Summa räntenetto
Räntor på utvalda balansposter
Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo
2021 2020 2021 2020
Tillgångar
Summa räntebärande instrument 1,21 1,42
Summa 1,26
Skulder
Summa räntebärande instrument 0,43
Summa 0,14
K8
Räntenetto
122
Rapporter och noter
Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto
2021 över tid
vid en
viss tidpunkt Summa
Summa
Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto
2020 över tid
vid en
viss tidpunkt Summa
Summa
K9
Provisionsnetto
123
Rapporter och noter
2021 2020
Verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Summa
Övrigt
Summa 24 382
via resultaträkningen 11 36
Summa verkligt värde via resultaträkningen 364
Säkringsredovisning
Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar 3
Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar 1
1 –2
Summa säkringsredovisning –26
Upplupet anskaffningsvärde
Summa upplupet anskaffningsvärde 102
Handelsrelaterade räntor
Summa handelsrelaterade räntor
Valutakursförändringar
Summa
2021 2020
Summa
2021 2020
Försäkringspremier
Summa
Försäkringsavsättningar
Summa
Försäkringsnetto
Summa
K10
K11
Försäkringsnetto
K12
Övriga intäkter
124
Rapporter och noter
1 Ersättningar inom Swedbank
2 Rörlig ersättning
2.1 Program 2021
2.2 Redovisning av aktierelaterad ersättning
Totala personalkostnader 2021 2020
Summa
Rörliga ersättningsprogram 2021 2020
Program 2016
4
44
4
Program 2020
4
Program 2021
4
Totalt redovisad kostnad
Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad
redovisad kostnad, miljoner st 2021 2020
Utestående vid årets början
Utestående vid årets slut
K13
Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal
125
Rapporter och noter
4 Ersättning till övriga ledande befattningshavare
4.1 Allmänt om övriga ledande befattningshavare
4.3.1 Pension
tkr 2021 2020
Jens Henriksson
Summa
tkr 2021 2020
Tomas Hedberg
Summa
Övriga ledande befattningshavare 2021 2020
Summa
4.3.2 Andra avtalsvillkor
Uppsägningstid vid
uppsägning från
Swedbanks sida
Avgångsvederlag vid
uppsägning från
Swedbanks sida
Uppsägningstid vid
uppsägning från med-
arbetarens sida
4.2 Rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare
År
Räntabilitet på
eget kapital
Andel månadslön,
generellt
Andel månadslön,
övriga ledande
befattningshavare
126
Rapporter och noter
2021 2020
Ersättningar till styrelsen, årsarvodet fram till stämman, tkr Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Styrelsearvode Utskottsarbete Summa
Summa
motsvarande befattningshavare i hela koncernen
Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden 2021 2020
Summa
2021 2020
Summa
2021 2020
127
Rapporter och noter
2021 2020
Styrelser, VD:ar, vVD:ar samt
motsvarande befattningshavare
Övriga
anställda
Samtliga
anställda
Styrelser, VD:ar, vVD:ar samt
motsvarande befattningshavare
Övriga
anställda
Samtliga
anställda
Land Antal personer
Löner och
arvoden
Rörliga
ersättningar
Löner och
rörliga
ersättningar Summa Antal personer
Löner och
arvoden
Rörliga
ersättningar
Löner och
rörliga
ersättningar Summa
4 4
Summa 100 4
2021 2020
Könsfördelning per land, % Kvinnor Män Kvinnor Män
44
Uttag föräldraledighet kvinnor/män, % 2021 2020
anställd 2021 2020
Summa
Personalomsättning inklusive pensionsavgångar
1
, % 2021 2020
Totalt
Personalomsättning exklusive pensionsavgångar
1
, % 2021 2020
Totalt
Övriga nyckeltal 2021 2020
Sjukfrånvaro, % 2021 2020
2021 2020
Könsfördelning för samtliga anställda,
koncernledning och styrelser, % Kvinnor Män Kvinnor Män
2021 2020
Könsfördelning på chefspositioner, % Kvinnor Män Kvinnor Män
44
44
128
Rapporter och noter
2021 2020
36 38
Summa
2021 2020
Summa 0 2
2021 2020
Lån till upplupet anskaffningsvärde
Summa
Summa
Summa – lån till upplupet anskaffningsvärde
Övriga tillgångar till upplupet anskaffningsvärde
Lånelöften och garantiavtal
Summa –201
Summa – lånelöften och garantier –201
Summa kreditförluster
Kreditförluster fördelade på låntagarkategori
Summa
2021 2020
68
468
Summa
8 7
34
2021 2020
Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC
Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, Deloitte
3
Summa ersättning till revisorer
K14
Övriga allmänna administrationskostnader
K15
Avskrivningar av materiella tillgångar
och immateriella anläggningstillgångar
K16
Nedskrivning av materiella tillgångar
K17
Kreditförluster
129
Rapporter och noter
Skattekostnad 2021 2020
Summa
Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan:
2021 2020
% %
Skillnad
Skillnaden består av följande poster:
4
Summa
2021
Uppskjutna skattefordringar Ingående balans
Resultat-
räkning
Övrigt
totalresultat Eget kapital
Valutakurs-
differenser
Utgående
balans
Avdragsgilla temporära skillnader
8 3
7
Summa 1
Uppskjutna skatteskulder
Skattepliktiga temporära skillnader
347
3 3
44
7
647 8
Summa
K18
Skatt
130
Rapporter och noter
2020
Uppskjutna skattefordringar Ingående balans Resultaträkning
Övrigt
totalresultat Eget kapital
Valutakurs-
differenser Utgående balans
Avdragsgilla temporära skillnader
8
6 8
Summa –1
Uppskjutna skatteskulder
Skattepliktiga temporära skillnader
4
6
44
647
Summa
Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning
Totalt avdrag Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats
Avdrag för vilka
uppskjuten skatt
inte redovisats
Förfallotidpunkt Litauen Danmark Norge
73
Summa 20 20
Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning
Totalt avdrag Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats
Avdrag för vilka
uppskjuten skatt
inte redovisats
Förfallotidpunkt Litauen
Danmark Norge
448 48
Summa 20
131
Rapporter och noter
2021 2020
Belopp före
skatt
Uppskjuten
skatt
Aktuell
skatt
Summa
skatt
Belopp före
skatt
Uppskjuten
skatt
Aktuell
skatt
Summa
skatt
resultaträkningen
–347 –347
Summa –1
till resultaträkningen
–4
–9
5 7
Summa –1 149 –443 5 –311
Övrigt totalresultat 149 –199 –312
2021 2020
Genomsnittligt antal aktier
Resultat per aktie
Redovisningsmässig
tilldelningstidpunkt
Aktierelaterat
ersättningsprogram:
K19
Resultat per aktie
K20
Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat
132
Rapporter och noter
2021 2020 1/1/2020
9
Summa
varav efterställda fordringar
53
Summa 0
2021 2020 1/1/2020
3 4
Summa
Redovisat värde Nominellt belopp
2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020
Summa
Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter
2021 2020
< 1 år 1—5 år > 5 år Summa < 1 år 1—5 år > 5 år Summa
K21
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
K22
Utlåning till kreditinstitut
K23
Utlåning till allmänheten
133
Rapporter och noter
Redovisat värde Nominellt belopp
2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020
Summa
2021 2020 1/1/2020
Summa
Redovisat värde Anskaffningsvärde
2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020
Summa
K24
K25
K26
134
Rapporter och noter
2021 2020 1/1/2020
Anläggningstillgångar
354
Summa
Ingående balans
Utgående balans
2021
Intresseföretag
Firmanamn, säte
Organisations-
nummer
Antal
aktier
Redovisat
värde
Anskaffnings-
värde Kapitalandel, %
Andel av
intresse företags
resultat
Kreditinstitut
5
Summa kreditinstitut 410
Övriga intresseföretag
Ägda av moderbolaget
3
Ägda av dotterföretag
5
4
Summa övriga intresseföretag 436 220
Summa intresseföretag 601
K27
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
135
Rapporter och noter
2021
Joint ventures
Firmanamn, säte
Organisations-
nummer
Antal
aktier
Redovisat
värde
Anskaffnings-
värde Kapitalandel, %
Andel av joint
ventures resultat
Kreditinstitut
444
Övriga joint ventures
Summa joint ventures 610
Summa intresseföretag och joint ventures
2021 2020
Årets resultat
Årets totalresultat 366
136
Rapporter och noter
Nominellt belopp
Återstående kontraktsenlig löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden
Not < 1 år 1-5 år > 5 år 2021 2020 2021 2020 1/1 2020 2021 2020 1/1 2020
Derivat i säkringsredovisning
Summa
Derivat ej i säkringsredovisning
Bruttobelopp
Summa
Derivat ej i säkringsredovisning
Ränterelaterade
Valutarelaterade
Aktierelaterade
Kreditrelaterade
Råvarurelaterade
Summa
K28
Derivat
137
Rapporter och noter
Ett till ett säkringar – effektivitetstest enligt IFRS 9
Portföljsäkringar – effektivitetstest enligt IAS 39
Säkringsinstrument och effektivitet i säk-
ringar
2021 2020
Redovisat värde
Värdeförändring
som använts för att
redovisa säkrings-
ineffektivitet
Ineffektivitet
redovisad i
resultaträk-
ningen
Redovisat värde
Värdeförändring
som använts för att
redovisa säkrings-
ineffektivitet
Ineffektivitet
redovisad i
resultaträk-
ningen
Nominellt
belopp Tillgångar Skulder
Nominellt
belopp Tillgångar Skulder
Ränterisk
Summa 55
Säkrade poster
2021 2020
Redovisat värde
Ackumulerat juste-
ringsbelopp på den
säkrade posten
Värdeförändring
som använts
för att redovisa
säkringsineffektivitet
Redovisat värde
Ackumulerat justerings-
belopp på den säkrade
posten
Värdeförändring
som använts
för att redovisa
säkringsineffektivitetTillgångar Skulder
Till-
gångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder
Portföljsäkringar
Ett till ett säkringar
Summa
K29
Säkringsredovisning
138
Rapporter och noter
Säkringsrelationer som omfattas av referensräntereformen
2021 2020
Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid
<1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år
Portföljsäkringar
Ett till ett säkringar
2021 2020
Säkrade poster och säkringsinstrument USD CHF GBP JPY USD
Direkt hänförlig till referensräntereformen
139
Rapporter och noter
Säkringsinstrument 2021 2020
Valutabasisswappar, EUR/SEK
Säkringens effektivitet
Ingående balans 1 januari 1 8
2 1
2021 2020
Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid
Valutarisk <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år
140
Rapporter och noter
Säkringsinstrument och säkringseffektivitet
2021 2020
Redovisat
värde, Skulder
Värdeför-
ändring som
använts för att
redovisa
säkringsin-
effektivitet
Värdeföränd-
ring redovisad i
Övrigt totalre-
sultat före
skatt
Säkring av
nettoinvesteringar
i utlandsverk-
samheter
efter skatt
Redovisat
värde, Skulder
Säkring av
nettoinvesteringar
i utlandsverk-
samheter
efter skatt
Värdeföränd-
ring redovisad i
Övrigt totalre-
sultat före
skatt
Säkring av net-
toinvesteringar
i utlandsverk-
samheter efter
skatt
Valutarisk
Summa
Säkrade poster
2021 2020
Värdeförändring som använts för att
redovisa säkringsineffektivitet
Värdeförändring som använts för
att redovisa säkringsineffektivitet
Summa
141
Rapporter och noter
Obestämbar period Bestämbar period
2021 Goodwill Varumärke Kundbas
Internt utvecklad
programvara Övrigt Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång
88 88
Anskaffningsvärde vid årets utgång
Avskrivningar vid årets ingång
Avskrivningar vid årets utgång
Nedskrivningar vid årets ingång –66
Nedskrivningar vid årets utgång –66
Redovisat värde 251
Obestämbar period Bestämbar period
2020 Goodwill Varumärke Kundbas
Internt utvecklad
programvara Övrigt Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång 160
–9
Anskaffningsvärde vid årets utgång
Avskrivningar vid årets ingång
8
Avskrivningar vid årets utgång
Nedskrivningar vid årets ingång –66
Nedskrivningar vid årets utgång –66
Redovisat värde
K30
Immateriella anläggningstillgångar
142
Rapporter och noter
Nyttjandevärde
Redovisat värde
Anskaffningsår 2021 2020 1/1/2020
Goodwill
Sverige
Baltikum
Norge
Summa
143
Rapporter och noter
Känslighetsanalys
Bankverksamhet i baltiska länder
Övriga kassagenererande enheter, exklusive bankverksamheter
Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt %
2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020
Kassagenererande enhet
Bankverksamhet
Årlig genomsnittlig
diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor %
Årlig genomsnittlig
diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor %
2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020
Kassagenererande enhet
Bankverksamhet
Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde
Nettotillgång inklusive
goodwill, redovisat värde, mkr
Nyttjandevärde,
mkr
Sänkning av antagande om
tillväxt med 1 procentenhet
Höjning av diskonteringsfaktor
med 1 procentenhet
Kassagenererande enhet 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020
Bankverksamhet
144
Rapporter och noter
Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar
2021
Fastigheter värderade
som varulager Inventarier
Rörelse-
fastigheter
Nyttjanderätter
för hyrda lokaler Övrigt Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång 260
Anskaffningsvärde vid årets utgång
Avskrivningar vid årets ingång –102
–8
Avskrivningar vid årets utgång
Nedskrivningar vid årets ingång –25 –25
Nedskrivningar vid årets utgång –11 –11
Redovisat värde
1
25
Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar
2020
Fastigheter värderade
som varulager Inventarier
Rörelse-
fastigheter
Nyttjanderätter
för hyrda lokaler Övrigt Totalt
Anskaffningsvärde vid årets ingång 116 106
8
–5
–5 –99
Anskaffningsvärde vid årets utgång 260
Avskrivningar vid årets ingång
–58
Avskrivningar vid årets utgång –102
Nedskrivningar vid årets ingång
5
Nedskrivningar vid årets utgång –25 –25
Redovisat värde
1
K31
Materiella tillgångar
145
Rapporter och noter
2021 2020 1/1/2020
55
Summa
2021 2020 1/1/2020
Summa
2021 2020 1/1/2020
Summa
2021 2020 1/1/2020
Summa
2021 2020 1/1/2020
Summa
2021 2020 1/1/2020
Summa
2021 2020 1/1/2020
Summa inlåning från allmänheten
exkl återköpsavtal och Riksgälden
Summa
K32
Övriga tillgångar
K34
Skulder till kreditinstitut
K35
In- och upplåning från allmänheten
K33
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
K36
Finansiella skulder där kunden
bär placeringsrisken
K37
Emitterade värdepapper
K38
Korta positioner värdepapper
146
Rapporter och noter
Förvaltningstillgångarnas
verkliga värden 2021
varav noterat
pris på aktiv
marknad 2020
varav noterat
pris på aktiv
marknad
Summa
Belopp redovisade i balansräkningen för
förmånsbestämda pensionsförpliktelser 2021 2020 1/1/2020
Avsättningar för pensioner
Förändringar av pensionsförpliktelser,
inklusive löneskatt 2021 2020
Ingående förpliktelser
Utgående förpliktelser
2021 2020 2021
Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt Antal
Summa
Summa
Förändringar av förvaltningstillgångar 2021 2020
Ingående verkligt värde
Utgående verkligt värde
K39
Pensioner
147
Rapporter och noter
Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen 2021 2020
Pensionskostnad förmånsbestämda planer
Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner
och löneskatt
Summa
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner redovisad
2021 2020
Summa
Aktuariella antaganden, procent 2021 2020
Finansiella
Känslighetsanalys, pensionsförpliktelser 2021 2020
Finansiella
Löptidsöversikt
2021 2020
> 10 år
Utan löp-
tid/dis-
konte-
ringsef-
fekt Totalt > 10 år
Utan
löptid/
diskon-
terings-
effekt Totalt
148
Rapporter och noter
Avsättningar för försäkringsavtal
Livförsäkring Skadeförsäkring Totalt
2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020
Ingående balans
Utgående balans
2021 2020 1/1/2020
Summa
2021 2020 1/1/2020
Summa
K40
Försäkringsavsättningar
K41
Övriga skulder och avsättningar
K42
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
149
Rapporter och noter
2021 2020 1/1/2020
Bundet eget kapital
Summa
Fritt eget kapital
Summa
Summa eget kapital
Stamaktier
Antal 2021 2020 1/1/2020
Utestående
Ingående balans
Utgående balans
2021 2020 1/1/2020
Summa
Tidsbundna förlagslån
Emissionsår Löptid
Första möjliga
datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, %
Summa
K43
Efterställda skulder
K44
Eget kapital
Emissionsår Löptid
Första möjliga datum för
inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, %
Summa
Eviga förlagslån godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott
150
Rapporter och noter
Finansiella tillgångar
2021
Upplupet
anskaffnings-
värde
Verkligt värde via resultaträkningen
Säkrings-
instrument
Summa
redovisat värde
Verkligt
värde
Obligatorisk
Innehas
för handel Övrigt Summa
Summa
Finansiella skulder
Upplupet
anskaffnings-
värde
Verkligt värde via resultaträkningen
Säkrings-
instrument
Summa
redovisat värde
Verkligt
värde
Innehas
för handel Summa
Summa
K45
151
Rapporter och noter
Finansiella tillgångar
2020
Upplupet
anskaffnings-
värde
Verkligt värde via resultaträkningen
Säkrings
instrument
Summa
redovisat värde Verkligt värde
Obligatorisk
Innehas för
handel Övrigt Summa
Summa
Finansiella skulder
Upplupet
anskaffnings-
värde
Verkligt värde via resultaträkningen
Säkrings
instrument
Summa
redovisat värde Verkligt värde
Innehas för
handel Summa
Summa
152
Rapporter och noter
Referensräntereformen
2021
EUR Libor
1
GBP Libor
1
USD Libor Övriga
2
Summa
Finansiella tillgångar
Summa
Finansiella skulder
Summa
Derivat
153
Rapporter och noter
2021 2020
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Tillgångar
Summa
Skulder
69
993
Summa
K46
Finansiella instrument redovisade till verkligt värde
154
Rapporter och noter
Förändringar inom nivå 3 2021 2020
Tillgångar Tillgångar
Eget kapital-
instrument Lån Summa
Eget kapital-
instrument Summa
Ingående balans
9 9
Utgående balans 14
Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde
2021 2020
Redovisat
värde
Verkligt värde
Redovisat
värde
Verkligt värde
Nivå 1 Nivå 2 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Totalt
Tillgångar
36
Summa 233
Skulder
Summa
155
Rapporter och noter
Tillgångar 2021 2020
Derivat
Omvända
återköpsavtal
Inlånade
värdepapper Summa Derivat
Omvända
återköpsavtal
Inlånade
värdepapper Summa
Redovisat värde i balansräkningen 14
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning
eller nettningsavtal
Redovisat värde i balansräkningen 14
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 14
Nettobelopp
Skulder
2021 2020
Derivat Återköpsavtal
Utlånade
värdepapper Summa Derivat Återköpsavtal
Utlånade
värdepapper Summa
Redovisat värde i balansräkningen
Finansiella skulder som är föremål för kvittning
eller nettningsavtal
Redovisat värde i balansräkningen
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen
Nettobelopp 1 21 22
K47
Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av
nettningsavtal eller liknande avtal
156
Rapporter och noter
2021 2020
Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa
Summa
Summa
2021 2020
Summa
Den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
2021
2020
K48
verksamheten
K49
K50
Utbetald och föreslagen utdelning
Likvida medel
157
Rapporter och noter
Överförda tillgångar Tillhörande skulder
2021 Redovisat värde
varav återköps-
avtal
varav värdepap-
perslån Redovisat värde
varav återköps-
avtal
varav värdepap-
perslån
Summa
Överförda tillgångar Tillhörande skulder
2020 Redovisat värde
varav återköps-
avtal
varav värdepap-
perslån Redovisat värde
varav återköps-
avtal
varav värdepap-
perslån
Summa
Ställda säkerheter
För egna skulder ställda 2021 2020 1/1/2020
Summa
Övriga ställda säkerheter 2021 2020 1/1/2020
Summa
Eventualförpliktelser
Nominella belopp 2021 2020 1/1/2020
Summa
Åtaganden
Nominella belopp 2021 2020 1/1/2020
Summa
Penningtvätt
K51
Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden
K52
158
Rapporter och noter
Intresseföretag och
Andra närstående
Tillgångar 2021 2020 2021 2020
Summa
Skulder
Summa
Intäkter och kostnader
K53
Andra närstående
159
Rapporter och noter
Investeringsfonder
2021 2020
Investeringsfonder
uppsatta av koncernen Summa
Investeringsfonder
uppsatta av koncernen Summa
Summa tillgångar redovisade i balansräkningen
Koncernens maximala exponering för förluster
K54
Andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag
160
Rapporter och noter
Förändring 2021 2020
Räntenetto, 12 månader
1
Värdeförändring
2
Övrigt
K55
K56
161
Rapporter och noter
Moderbolaget
162
162
163
164
165
Inledande noter
166 M1
167 M2
167
169
170
170
171
172 M3
173 M4
Resultaträkning
173 M5
175 M6
175 M7
176 M8
176 M9
177 M10
178 M11
178 M12
178 M13
178 M14
178 M15
179 M16
Balansräkning
180 M17
180 M18
180 M19
181 M20
182 M21
182 M22
183 M23
184 M24
184 M25
185 M26
186 M27
186 M28
187 M29
187 M30
187 M31
187 M32
187 M33
187 M34
188 M35
188 M36
188 M37
189 M38
189 M39
191 M40
193 M41
193 M42
Övriga noter
194 M43
194 M44
195 M45
195 M46
196 M47
196 M48
162
Rapporter och noter
Resultaträkning, moderbolaget
Rapport över totalresultat, moderbolaget
mkr Not 2021 2020
Ränteintäkter
Räntenetto M5
Provisionsnetto
M9
Summa intäkter
Summa kostnader
Årets resultat
mkr Not 2021 2020
Årets totalresultat
163
Rapporter och noter
Balansräkning, moderbolaget
mkr Not 2021 2020 1/1/2020
Tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Summa skulder
164
Rapporter och noter
Förändring i eget kapital, moderbolaget
mkr
Aktie-
1
Reserv-
fond
Överkurs-
fond
Balanserad
vinst Summa
Ingående balans 1 januari 2021
Ingående balans 1 januari 2020
165
Rapporter och noter
Kassaflödesanalys, moderbolaget
2021
2020
Likvida medel
mkr Not 2021 2020
–55
Likvida medel vid årets slut
166
Rapporter och noter
Noter
Grunder för redovisningen
Övriga förändringar i ifrs och svenska regelverk
Väsentliga skillnader i moderbolagets redovsningsprinciper
jämfört med koncernens redovisningsprinciper
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter
Intresseföretag och joint ventures
Dotterföretag
Immateriella tillgångar
Leasingavtal
Leasetagare
Leasegivare
Pensioner
Obeskattade reserver och koncernbidrag
Rörelsesegment
M1
Redovisningsprinciper
167
Rapporter och noter
2021 2020
Utlåning till kreditinstitut Steg 1 Steg 2 Summa Steg 1 Steg 2 Summa
Redovisat värde före reserveringar
Reserveringar
Ingående balans 37 0 37 13 9 22
Förändringar redovisade som kreditförluster
Summa förändringar redovisade som kreditförluster –25 0 –25 24 –8 16
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Utgående balans 14 0 14 37 0 37
Redovisat värde
2.1 Kreditrisk
2021 2020
Utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa
Redovisat värde före reserveringar
Reserveringar
Ingående balans 656 384 802
Förändringar redovisade som kreditförluster
–6
Summa förändringar redovisade som kreditförluster –56 –679 301 979 620
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Utgående balans 618 656
Redovisat värde
M2
Risker
168
Rapporter och noter
2021 2020
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa
Nominellt belopp
Reserveringar
Ingående balans 244 405 155 804 110 154 326 590
Förändringar redovisade som kreditförluster
6
–6
Summa förändringar redovisade som kreditförluster 14 –147 –85 –218 146 266 –141 271
Förändringar ej redovisade som kreditförluster
Utgående balans 268 271 83 622 244 405 155 804
Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor
2021 2020
Summa
Koncentrationsrisk, kundexponering
Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör
kontraktsenliga villkor
169
Rapporter och noter
2.2 Likviditetsrisk
Återstående löptid 2021
Betalbar på
anfordran >3 mån–1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år
Utan löptid/
diskonterings-
effekt Summa
Tillgångar
Summa
Skulder
Summa
Återstående löptid 2020
Betalbar på
anfordran >3 mån–1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år
Utan löptid/
diskonterings-
effekt Summa
Tillgångar
Summa
Skulder
Summa
2.2.1 Löptidsöversikt
170
Rapporter och noter
Emitterade värdepapper
Omsättning under året, 2021
Seniora icke
säkerställda
obligationer
Strukturerade
privatobligationer
Summa
emitterade
värdepapper
Seniora icke
prioriterade
skulder
Efterställda
skulder Summa
Ingående balans
Utgående balans
Emitterade värdepapper
Omsättning under året, 2020
Seniora icke
säkerställda
obligationer
Strukturerade
privatobligationer
Summa
emitterade
värdepapper
Seniora icke
prioriterade
skulder
Efterställda
skulder Summa
Ingående balans
Utgående balans
Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet
2021 >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Summa
Summa –751 49 210 137 –211 731 421 –846 197 –63
2020 >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Summa
Summa –88 168 153 534 799
2021 >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Summa
Summa –83 164 –141 –215 696 –629 –707 –14 251
2020 >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Summa
Summa –155 –141 303 627 –440 268 387
2.3 Marknadsrisk
2.3.1 Ränterisk
2.2.2 Räntebärande värdepapper
171
Rapporter och noter
2.3.2 Valutarisk
Valutafördelning
2021 EUR USD GBP DKK NOK Övriga
Summa
utländsk
valuta SEK Summa
Tillgångar
Summa
Skulder
Summa
Nettopositioner i valuta –98 –57 20 218 –17
Valutafördelning
2020 EUR USD GBP DKK NOK Övriga
Summa
utländsk
valuta SEK Summa
Tillgångar
Summa
Skulder
Summa
Nettopositioner i valuta –51 12 –6 194 2
172
Rapporter och noter
Kärnprimärkapital 2021 2020
Summa
Riskexponeringsbelopp 2021 2020
Summa
mkr %
Kapitalkrav
1
2021 2020 2021 2020
Totalt kapitalkrav inklusive pelare
2-vägledning 12,1 12,8
Kapitalbas
2021 2020
Tillgänglig kapitalbas
Riskvägda exponeringsbelopp
Kapitalrelationer som en procentandel av det riskvägda
exponeringsbeloppet
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än
risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel
av det riskvägda exponeringsbeloppet
Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en
procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet
Bruttosoliditetsgrad
Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför
låg bruttosoliditet som en procentandel av det totala
exponeringsmåttet
Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav
som en procentandel av det totala exponeringsmåttet
2021 2020
Likviditetstäckningskvot
M3
Kapitaltäckningsanalys
mkr %
Bruttosoliditetskrav
1
2021 2020 2021 2020
Totalt bruttosoliditetskrav inklusive
pelare 2-vägledning 3,0
173
Rapporter och noter
2021 Sverige Norge Danmark Finland USA Övrigt Summa
–3
Summa 69 264 292
2020 Sverige Norge Danmark Finland USA Övrigt Summa
Summa –129 72 137 469 140
2021 2020
M4
M5
Räntenetto
174
Rapporter och noter
2021 2020
Upplupet
anskaffningsvärde
Verkligt värde via
resultaträkningen Summa
Upplupet
anskaffningsvärde
Verkligt värde via
resultaträkningen Summa
Tillgångar
38 38
–38
Summa räntebärande instrument 143
Ränteintäkter
Skulder
–3
88
Summa räntebärande instrument –92 0
Summa
Räntekostnader 962
Räntenetto
Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo
Tillgångar 2021 2020 2021 2020
Summa räntebärande instrument 0,61
Summa 1,12
Skulder
Summa räntebärande instrument 0,17 0,36
Summa 0,06 0,22
175
Rapporter och noter
2021 2020
Summa
Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto
2021 Över tid Vid viss tidpunkt Summa
338
–3
3
Summa
Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto
2020 Över tid Vid viss tidpunkt Summa
88
3
8
Summa
M6
Erhållna utdelningar
M7
Provisionsnetto
176
Rapporter och noter
2021 2020
Summa
2021 2020
Verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Summa
Övrigt
Summa –27 341
Summa verkligt värde via resultaträkningen
Säkringsredovisning
Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar
Summa säkringsredovisning –3 –1
Upplupet anskaffningsvärde
3
Summa upplupet anskaffningsvärde 24
Valutakursförändringar 660 920
Summa 920
M8
M9
Övriga intäkter
177
Rapporter och noter
Totala personalkostnader 2021 2020
Summa
2021
Styrelse, VD samt motsvarande
befattningshavare
Övriga
anställda
Land
Antal
personer, st
Löner och
arvoden
Rörliga
ersättningar Löner Summa
USA
Summa 26 90 1
2020
Styrelse, VD samt motsvarande
befattningshavare
Övriga
anställda
Land
Antal
personer, st
Löner och
arvoden
Rörliga
ersättningar Löner Summa
3
USA
Summa 27 3
Rörligt ersättningsprogram 2016 - 2021 2021 2020
Program 2016
Program 2017
8 8
Program 2019
3
Program 2020
Program 2021
Summa redovisad kostnad 232
Antal prestationsrätter som ligger till grund för
aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st. 2021 2020
Utestående vid årets början 3,3 3,7
Utestående vid årets slut 3,4 3,3
Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare 2021 2020
2021 2020
Könsfördelning, % Kvinnor Män Kvinnor Män
33
M10
Personalkostnader
178
Rapporter och noter
2021 2020
Summa
2021 2020
Lån till upplupet anskaffningsvärde
Summa
Summa
Summa lån till upplupet anskaffningsvärde 296
Lånelöften och garantier
Summa lånelöften och garantier 270
Summa kreditförluster
Kreditförluster fördelade per låntagarkategori
Summa
2021 2020
Återföring av tidigare nedskrivning i dotterföretag
Summa -16
2021 2020
Summa –42
2021 2020
Avskrivningar
83
Summa
Nedskrivningar
Summa –22
Summa
Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC 2021 2020
8
Summa 60 67
M11
Övriga allmänna administrationskostnader
M12
Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
M13
Kreditförluster, netto
M15
Bokslutsdispositioner
M14
anläggningstillgångar
179
Rapporter och noter
Skattekostnad 2021 2020
6
–333
Summa
2021 2020
mkr % mkr %
Skillnad 0,6 –2,5
Skillnaden består av följande poster
–6
–3
–6 –6
3
–6
Summa 0,6 –2,5
2021
Uppskjutna skatteskulder Ingående balans Resultaträkning Eget kapital
Valutakurs-
differenser Utgående balans
Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader
3
Summa 152 15
2020
Uppskjutna skatteskulder Ingående balans Resultaträkning Eget kapital
Valutakurs–
differenser Utgående balans
Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader
–3
Summa 477 –7 15 152
M16
Skatt
Skillnaden mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan:
180
Rapporter och noter
Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp
2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020
Värderingskategori, verkligt värde
via resultaträkningen
Innehas för handel
Summa
Övrigt
Summa
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Summa
Summa
2021 2020 1/1/2020
Värderingskategori, upplupet
anskaffningsvärde
3 4
Summa
Värderingskategori, verkligt värde
via resultaträkningen
Innehas för handel
Summa
Övrigt
Summa 101 154
Summa
2021 2020 1/1/2020
Värderingskategori, upplupet
anskaffningsvärde
Summa
Värderingskategori, verkligt värde
via resultaträkningen
Innehas för handel
Summa 117
Summa
Varav efterställda fordringar
Summa
Varav seniora icke prioriterade fordringar
M17
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
M18
Utlåning till kreditinstitut
M19
Utlåning till allmänheten
181
Rapporter och noter
Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp
2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020 2021 2020 1/1/2020
Värderingskategori, verkligt värde
via resultaträkningen
Innehas för handel
Summa
Övrigt
Summa
Värderingskategori, upplupet
anskaffningsvärde
Summa 1 1 1
Summa
M20
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
182
Rapporter och noter
Redovisat
värde
Anskaffnings-
värde
Redovisat
värde
Anskaffnings-
värde
Redovisat
värde
Anskaffnings-
värde
2021 2021 2020 2020 1/1/2020 1/1/2020
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Summa
Övrigt
Summa
Summa
Anläggningstillgångar 2021 2020 1/1/2020
Summa
Ingående balans
Utgående balans
Firmanamn, säte
Organisations-
nummer Antal
Redovisat
värde
Anskaffnings-
värde
Kapital
andel, %
Svenska kreditinstitut
Summa
Övriga
Summa 311
Summa
M22
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
M21
Aktier och andelar
183
Rapporter och noter
Anläggningstillgångar 2021 2020 1/1/2020
Summa
Ingående balans
Utgående balans
Firmanamn, säte
Organisations-
nummer Antal
Redovisat
värde
Anskaffnings-
värde
Kapital
andel, %
Svenska kreditinstitut
Summa
Utländska kreditinstitut
Summa 19
Övriga
Summa
Summa
M23
Aktier och andelar i koncernföretag
184
Rapporter och noter
Nominellt belopp 2021
Återstående kontraktsenlig löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden
Not < 1 år 1–5 år > 5 år 2021 2020 2021 2020 2021 2020
Bruttobelopp
Summa
Derivat ej i säkringsredovisning
Ränterelaterade
Valutarelaterade
77
Aktierelaterade
4
Kreditrelaterade
74
Summa
2021
2020
Redovisat värde
Redovisat
värde
Säkringsinstrument och effektivitet i
säkringar
Nominellt
belopp Tillgångar Skulder
Ackumulerad
värdeförändring
som använts för
att värdera säkrings-
ineffektivitet
Ineffektivitet
redovisad i
resultat-
räkningen
Nominellt
belopp Tillgångar
Ackumulerad
värdeförändring
som använts för
att värdera säkrings-
ineffektivitet
Ineffektivitet
redovisad i
resultat-
räkningen
Ränterisk
44 474
Summa –1
M24
Derivat
M25
Säkringsredovisning till verkligt värde
185
Rapporter och noter
2021 2020
Goodwill Kundbas Övrigt Summa Goodwill Kundbas Övrigt Summa
Anskaffningsvärde vid årets ingång
47 47
Anskaffningsvärde vid årets utgång
Avskrivningar vid årets ingång
Avskrivningar vid årets utgång
Nedskrivningar vid årets ingång och utgång
Redovisat värde
2021 2020
Redovisat värde
Ackumulerat
justeringsbelopp
på den säkrade
posten Redovisat värde
Ackumulerat
justeringsbelopp
på den säkrade
posten
Säkrade poster Skulder Skulder
Ackumulerad
värdeförändring som
använts för att värdera
säkringsineffektivitet Skulder Skulder
Ackumulerad
värdeförändring som
använts för att värdera
säkringsineffektivitet
44 –44
Summa
2021 2020
Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid
säkringsinstrument <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år
M26
Immateriella anläggningstillgångar
Säkringsrelationer som omfattas av referensräntereformen
Nominellt belopp
2021 2020
Säkrade poster och säkringsinstrument USD CHF GBP JPY USD
Direkt hänförlig till
referensräntereformen
186
Rapporter och noter
Anläggningstillgångar 2021 2020
Anskaffningsvärde vid årets ingång
Anskaffningsvärde vid årets utgång
Avskrivningar vid årets ingång
Avskrivningar vid årets utgång
Nedskrivningar vid årets ingång
Nedskrivningar vid årets utgång
Redovisat värde
2021
< 1 år 1–5 år > 5 år Summa
Anläggningstillgångar 2021 2020
Anskaffningsvärde vid årets ingång
Anskaffningsvärde vid årets utgång
Avskrivningar vid årets ingång
Avskrivningar vid årets utgång
Redovisat värde 560
M27
Leasingobjekt
M28
Materiella tillgångar
187
Rapporter och noter
2021 2020 1/1/2020
Summa
2021 2020 1/1/2020
anskaffningsvärde
Summa
via resultaträkningen
Innehas för handel
Summa
Summa
2021 2020 1/1/2020
Summa
2021 2020 1/1/2020
anskaffningsvärde
Summa
via resultaträkningen
Innehas för handel
4 4
Summa
Summa
2021 2020 1/1/2020
anskaffningsvärde
Summa
via resultaträkningen
Innehas för handel
Summa
Summa
2021 2020 1/1/2020
M29
Övriga tillgångar
M33
Emitterade värdepapper
M34
Övriga skulder
M31
Skulder till kreditinstitut
M32
In- och upplåning från allmänheten
M30
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
188
Rapporter och noter
2021 2020 1/1/2020
Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde
Summa
Tidsbundna förlagslån
Emissionsår Löptid
Första möjliga datum
för inlösen Valuta
Nominellt
belopp
Redovisat
värde, mkr Kupongränta, %
JPY
JPY
SEK
JPY
Summa
Eviga förlagslån, godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott
Emissionsår Löptid
Första möjliga datum
för inlösen Valuta
Nominellt
belopp
Redovisat
värde, mkr Kupongränta, %
Summa
M37
Efterställda skulder
2021 2020 1/1/2020
Summa
2021 2020 1/1/2020
Summa
M36
Avsättningar
M35
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
189
Rapporter och noter
2021
Verkligt värde via resultaträkningen
Obligatorisk
Finansiella tillgångar Not
Upplupet
anskaffnings-
värde
Innehas för
handel Övrigt Summa
Säkrings-
instrument
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Summa
Verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder Not
Upplupet
anskaffnings-
värde
Innehas för
handel Summa
Säkrings-
instrument
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Summa 21
M39
M38
Obeskattade reserver
Ackumulerade
överavskrivningar
Periodiserings-
fond Summa
Ingående balans 2020
Utgående balans 2020
Utgående balans 2021
Skattemässigt
värde enligt
räkenskapsenlig
avskrivning
Tillgångar utanför
räkenskapsenlig
avskrivning Summa
Redovisat värde, netto
Periodiseringsfond 2021 2020 1/1/2020
Summa
190
Rapporter och noter
2020
Verkligt värde via resultaträkningen
Obligatorisk
Finansiella tillgångar Not
Upplupet
anskaffnings-
värde
Innehas för
handel Övrigt Summa
Säkrings-
instrument
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Summa
Verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder Not
Upplupet
anskaffnings-
värde
Innehas för
handel Summa
Säkrings-
instrument
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
Summa
Referensräntereformen
2021
GBP Libor
1
USD Libor Övriga
2
Summa
Finansiella tillgångar
Summa
Finansiella skulder
Summa
Derivat
191
Rapporter och noter
M40
2021 2020
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa
Tillgångar
Summa
Skulder
Summa
Finansiella instrument redovisade till verkligt värde
192
Rapporter och noter
Förändringar inom nivå 3 2021 2020
Tillgångar Tillgångar
Egetkapital-
instrument Lån Summa
Egetkapital-
instrument Summa
Ingående balans
Utgående balans
2021 2020
Verkligt värde Verkligt värde
Redovisat värde Nivå 2 Redovisat värde Nivå 2
Tillgångar
Summa
Skulder
Summa
Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde.
193
Rapporter och noter
2021 2020
Tillgångar Derivat
Omvända
återköpsavtal
Inlånade
värdepapper Summa Derivat
Omvända
återköpsavtal
Inlånade
värdepapper Summa
Redovisat värde i balansräkningen 14
Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning,
nettningsavtal
Redovisat värde i balansräkningen 14
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen
4
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 14
Nettobelopp
Skulder Derivat Återköpsavtal
Utlånade
värdepapper Summa Derivat Återköpsavtal
Utlånade
värdepapper Summa
Redovisat värde i balansräkningen
Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal
Redovisat värde i balansräkningen
Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen
Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen
Nettobelopp 20
2021 2020
Summa
M41
Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av
nettningsavtal eller liknande avtal
M42
verksamheten
194
Rapporter och noter
Ställda säkerheter
För egna skulder ställda säkerheter 2021 2020 1/1/2020
Summa
Penningtvätt
Övriga ställda säkerheter 2021 2020 1/1/2020
Summa
Eventualförpliktelser
Nominella belopp 2021 2020 1/1/2020
Summa
Åtaganden
Nominella belopp 2021 2020 1/1/2020
Summa
M43
Utbetald utdelning samt förslag till
vinstdisposition
M44
Ställda säkerheter, eventualförpliktelser
och åtaganden
2021 2020
Stamaktier
Kr per
aktie Summa
Kr per
aktie Summa
Summa
Föreslagen utdelning
Summa
2021 2020
Summa disponerat
195
Rapporter och noter
Överförda tillgångar Tillhörande skulder
2021 Redovisat värde
Varav
återköpsavtal
Varav
värdepapperslån Redovisat värde
Varav
återköpsavtal
Varav
värdepapperslån
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Summa
Överförda tillgångar Tillhörande skulder
2020 Redovisat värde
Varav
återköpsavtal
Varav
värdepapperslån Redovisat värde
Varav
återköpsavtal
Varav
värdepapperslån
Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen
Innehas för handel
Summa 447 47
2021 Kostnader
Intäkter
vidareuthyrning Summa 2020 Kostnader
Intäkter
vidareuthyrning Summa
33
33
Summa Summa
M45
M46
Operationell leasing
196
Rapporter och noter
Dotterföretag Andra närstående
2021 2020 2021 2020 2021 2020
Tillgångar
Summa
Skulder
344
Summa
Intäkter och kostnader
3
3
M47
Närstående och andra betydande relationer
M48
Andra närstående
197
Alternativa nyckeltal
Alternativa nyckeltal
Syfte
Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor
Allokerat eget kapital
Räntabilitet på allokerat eget kapital
Resultaträkning exklusive kostnad för sanktionsavgift
Räntabilitet på eget kapital exklusive kostnad för sanktionsavgift
K/I-talet exklusive kostnad för sanktionsavgift
Övriga alternativa nyckeltal
Hållbarhet
199 Hållbarhetsstyrning
201 Uppföljning och utvärdering
202 Intressentengagemang
203 FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet
204 Swedbanks implementering av taxonomiförordningen
206 TCFD-rekommendationerna
Hållbarhetsnoter
209 H1 – Tillgängliga banktjänster
210 H2 – Hållbara investeringar
212 H3
215 H4 – Upphandla
216 H5 – Miljöpåverkan
219 H6 – Medarbetare
223 H7 – Affärsetik och informationssäkerhet
224 H8 – Samhällsengagemang
226 H9 – Mänskliga rättigheter
227 H10 – Skatt
229 Om hållbarhetsredovisningen
230 GRI content Index
234 PRB självutvärdering
236 TCFD-index
236 SASB-index
237 Hållbarhetsrapportering
244 Bestyrkanderapport
198
Rapporter och noter Hållbarhet
Hållbarhetsstyrning
Swedbanks styrmodell säkerställer att banken kan leverera på kärnverksamheten – göra det
möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid. Hållbarhets-
styrningen utgår från Swedbanks hållbarhetsramverk som består av hållbarhetspolicys,
instruktioner, ställningstaganden och sektorriktlinjer. Som en given del av koncernens verk-
samhetsstyrning finns även Swedbanks strategiska riktning, koncernmål, implementering,
uppföljning och redovisning som syftar till att integrera hållbarhet i bankens kärnprocesser.
Vad hållbarhet innebär för Swedbank definieras ytterligare i två grundpelare: ”att göra saker
rätt” och ”att göra rätt saker”.
Att göra saker rätt innebär hållbarhetsintegrering i Swedbanks egen verksamhet
och utgår från Swedbanks styrande ramverk. Till exempel beaktar Swedbank för
-
siktighetsprincipen och följer FN:s initiativ Global Compacts tio principer. Ett annat
serar miljöarbetet och ger en struktur för uppföljning av mål och resultat. Genom
-
samhet samt redovisa resultaten i den årliga rapporten ”Ledningens genomgång”
där banken presenterar resultaten från affärsenheterna till Swedbanks koncern-
Att göra rätt saker inkluderar Swedbanks indirekta påverkan genom det externa
perspektivet. Swedbanks största möjlighet att påverka till ett mer hållbart samhälle
är indirekt i samspel med bankens kunder och deras verksamhet. För det första
kommer Swedbank ge människor möjlighet att skapa en bättre framtid genom att
stödja hållbara val genom rådgivning, produkter, tjänster och samhällsengage
-
mang. För det andra kommer banken att ge företagen möjlighet att skapa en bättre
framtid genom att stötta dem i deras omställning, där banken exempelvis måste
Styrelsen har det yttersta ansvaret för Swedbanks hållbarhetsstyrning. Styrelsen
om arbetet. Bankens policys på området antas av styrelsen. Alla bankens policys
inom hållbarhet (tillgängliga på https://www.swedbank.com/sv/hallbarhet) utgår
från koncernens uppförandekod som sätter standarden för Swedbanks hållbar
-
hetsarbete. De policys som är mest relevanta för hållbarhetsområdet är, förutom
uppförandekoden, koncernens policy för motverkande av mutor och korruption
(ABC-policy*), hållbarhetspolicy, miljöpolicy, policy för mänskliga rättigheter,
bankens uppförandekod för leverantörer och policy för mångfald och inkludering.
Vd och koncernchefs huvudansvar är att säkerställa att Swedbank kan leverera på
den strategiska riktningen som visar vart banken är på väg samt vad som måste
göras för att nå bankens vision och mål där ett hållbart samhälle är en viktig del.
Vd ansvarar även för koncernövergripande ställningstaganden för försvarsindu
-
strin och klimatförändringar samt de instruktioner som tagits fram för att stötta
implementeringen av bankens policys. Ställningstaganden innehåller generellt
Swedbanks hållbarhetskommitté
Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet som fått mandat från vd att leda kommittén
på koncernnivå. Målet med kommittén är att vägleda och ge stöd för hantering och
styrning av hållbarhetsrelaterade frågor inom koncernen. Swedbanks hållbarhets
-
kommitté hanterar områden som bland annat berör mänskliga rättig heter, skatte-
frågor, miljömässiga utmaningar och etiska dilemman.
Alla affärsområden och koncernfunktioner har möjlighet att, inför ett affärs-
beslut, använda kommitténs kompetens inom olika hållbarhetsfrågor. Kommittén
tillhandahåller kunskap och erfarenhet inom området och hjälper beslutsfattare
inom koncernen att förstå risker och möjligheter för att på så sätt möjliggöra
sunda och hållbara beslut. Medlemmarna, som bland annat inkluderar represen
-
tanter från koncernledningen, representerar bankens olika affärs områden och
koncernfunk tioner. Kommitténs rekommendationer ska följas, men ärenden kan
även eskaleras till vd vid oenighet. Ärenden som tas upp följs upp och distribueras
till vd och koncern ledning kvartalsvis.
samma arbetsstruktur som hållbarhetskommittén på koncernnivå.
Koncernfunktionen Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet arbetar med att
driva Swedbanks hållbarhetsarbete framåt och tar vidare förslag och riktning till
vd. Hållbarhet, som en del av denna enhet, leds av bankens hållbarhetschef som
rapporterar till ansvarig för Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet. Hållbarhets
huvuduppgift är att främja hållbarhetsrelaterade frågor inom strategier, mål och
Hållbarhet består av två enheter, Center of Excellence samt Sustain ability Manage
-
ment med totalt tolv personer. Sustain ability Management arbetar främst med håll-
även Swedbanks program för att koordinera och samordna implementeringen av
EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi.
hållbarhetsambassadörer utsedda i bankens
koncern funktioner, produktområden och affärsområden. De är kontaktpersoner
gentemot Hållbarhet och ansvarar, tillsammans med linjechefen, för att deras
verksamhet är i linje med hållbarhetspolicys, instruktioner och rutiner. Hållbarhets-
ambassadörerna, tillsammans med linjecheferna, tar även fram en verksamhets
-
plan, miljömål och aktiviteter med stöd från Hållbarhet. Under året har ungefär
Övriga koncernfunktioner samarbetar med Hållbarhet i integreringen av ramverk,
policys och styrning kopplat till hållbarhet. Varje koncernfunktion ansvarar inom
sitt verksamhetsområde för att hållbarhetsstyrningen följs. Vilket hållbarhetsom
-
råde och den kompetens som behövs avgör vilken enhet som har huvud ansvaret.
HR har exempelvis ansvar för policyn om mångfald och inkludering.
Framgångsrik riskhantering kräver en väletablerad riskkultur och ett gemensamt
förhållningssätt. Swedbanks riskhantering bygger på tre försvarslinjer med tydlig
ansvarsfördelning. Den första försvarslinjen består av affärsverksamhetens risk
-
hantering inom affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. Ledningen
inom första linjen ansvarar för den kontinuerliga och aktiva riskhanteringen och
-
liga processer och interna kontrollstrukturer på plats som syftar till att risker
risk aptit och ramverk för riskhantering.
Andra försvarslinjen är bankens oberoende kontrollfunktioner som riskorganisationen
(Group Risk) och complianceorganisationen (Group Compliance). De ansvarar för
ramverket för riskhantering som inkluderar alla materiella risker i koncernen och
bedömer hur effektiv riskhanteringsprocessen och kontroller är implementerade
riskhantering. Funktionerna är oberoende från verksamheten och rapporterar till
* (Anti Bribery & Corruption policy)
199
Rapporter och noter
Tredje försvarslinjen består av Swedbanks internrevision som är en oberoende
kontroll funktion där chefen för internrevision utses av och rapporterar till styrelsen
och är därigenom oberoende i förhållande till den verkställande ledningen. Intern-
revisionens granskningar syftar till att skapa förbättringar i verksamheten genom
oberoende utvärdering av bankens processer för bolagsstyrning, riskhantering, och
intern kontroll. Väsentlighetsanalysen beaktas i internrevisionens årliga riskbedöm
-
ning för att säkerställa att relevanta hållbarhetsaspekter ingår i revisionsplanen.
på bankens hållbarhetsåtaganden. Granskningar har bland annat omfattat områ
-
-
säkerhet. Med hjälp av dessa granskningar har processer och verktyg utvecklats
Kommittéer:
Compliance Committee” och ”Group Credit Committee” som ansvarar för att
Sustainability Council” som hanterar inköpsrelaterade eskalerade hållbarhetsfrågor
där även hållbarhetschefen deltar. Vid svåra affärsbeslut eller där ramverk inte ger
tillräcklig vägledning kan frågorna eskaleras till Swedbanks hållbarhetskommitté.
Linjechefer för affärsområde och produktområde ansvarar för att hållbarhet
implementeras i bankens affärsbeslut och arbetssätt. De säkerställer också
uppföljning på implementering av hållbarhetsramverket.
Produktområden: Hållbarhet är en central del av Group Products & Advice verk
-
samhet. Hållbarhet inkluderas i olika delar av verksamheten så som inom utlåning,
sparande och försäkringsprodukter, rådgivningsprocesser, samt inom Swedbanks
dotterbolag Swedbank Försäkring, Swedbank Robur och Swedbank Hypotek. Inom
Affärsområden: Kunders förväntningar och krav på hållbarhetsfokus i exempelvis
erbjudanden och rådgivning blir allt större för Swedbanks affärsområden, Svensk
bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet och Stora företag och institutioner.
affärsområde. De ansvarar främst för att implementera koncernens hållbarhets
-
kund ernas krav.
Extern revision av Swedbanks hållbarhetsarbete utförs av tredje part för olika
Swedbank med tredjepartsgranskningar då de bidrar till att förbättra hållbarhets-
processerna, säkra hög kvalitet och en fortsatt utveckling.
Åtaganden
•
Equator principles
•
PRB, Principles for Responsible Banking
•
SBTi, Science Based Targets initiative
•
TCFD, Task Force on Climate-related Financial Disclosures
•
UN Women’s Empowerment Principles
•
UN Global Compact
•
UN Guiding Principles on Business and Human Rights
•
•
Finance for Biodiversity Pledge (Swedbank Robur)
•
ICGN, International Corporate Governance Network
(Swedbank Robur)
•
PRI, Principles for Responsible Investments (Swedbank Robur)
Medlemskap och nätverk
•
Bankföreningen i Sverige, Estland, Lettland och Litauen
•
•
Diversity Charter i Estland, Lettland och Litauen
•
European Savings and Retail Banking Group Sustainable Finance Committee
•
ICC Sveriges Hållbarhetskommitté
•
•
Lithuanian Association of Responsible Business
•
Nordic CEOs for a Sustainable Future
•
NMC, Nätverket för hållbart näringsliv
•
Svenska bankföreningens Hållbarhetsråd och Hållbarhetskommittee
•
BAO & Finansförbundet, Svenska Banksektorns Centrala Jämställdhets-
och mångfaldskommitté
•
NAB, The Swedish National Advisory Board for Impact Investing
•
UNEP-FI, UN Environmental Programme for the Financial Sector
•
UN Global Compact’s Nasjonal havplattform for bærekraftig næringsliv
Ovanstående är ett urval av åtaganden, medlemskap och nätverk.
Hållbarhetsindex
ett av världens mest prestigefulla hållbarhetsindex. Indexet rankar årligen världens
mest hållbara företag och inkluderingen är ett bevis på att Swedbank har ett väl-
etablerat hållbarhetsarbete inom bland annat bolagsstyrning, riskhantering, mänsk
-
liga rättigheter, klimatstrategi och arbetsförhållanden. För andra året i rad rankades
även Swedbank högst, bland storbankerna i Sverige, i Fair Finance Guides årliga
policy granskning.
Swedbank följer krav och rekommendationer som ställs i olika hållbarhets-
undersökningar och index för att säkerställa hög hållbarhetsstandard på
verk samheten. Det görs bland annat genom en kontinuerlig dialog med olika
intressent grupper kring resultaten för att ständigt utveckla verksamheten.
Hållbarhetsindex/ranking 2021 2020 2019
Bloomberg Gender Equality Index
77 77
CDP
B B B
Dow Jones Sustainability World Index
EY SHE Index Sweden
Fair Finance Guide
ISS Corporate Rating
7
C (Prime) C (Prime) C (Prime)
MSCI ESG rating
8
AA AA A
Sustainalytics
är reviderat på grund av brister i bankens arbete
med penning tvätt
8) Betygsskala AAA – CCC (max AAA)
200
Rapporter och noter Hållbarhet
Inkludering
iDow Jones
Sustainability
World Index
1
S
SE
S
ESG
Hållbara investeringar
MÅL:
MÄTETAL:
sektorer
med netto-noll mål
Miljö
MÅL:
baserade klimatmål för alla till-
gångsklasser med tillgänglig
-
användningen i bankens kontorslokaler
MÄTETAL:
energiförbrukning
Samhällsengagemang
MÅL:
om privat ekonomi bland barn, unga
och vuxna genom att erbjuda olika
utbildningsinsatser
MÄTETAL:
MÅL:
Bidra till hållbara medarbetare
Sjuktal under
uppnå detta under pågående pandemi
• Nolltolerans mot trakasserier, diskriminering
och kränkande särbehandling
• Uppnå jämställd könsfördelning på alla nivåer
MÄTETAL:
kompetens utveckling
och på chefs positioner
MÅL:
påverkan på klimat och resurseffektivitet.
MÄTETAL:
fastig heter och förnyelsebar energi som solceller
ESG
Uppföljning och utvärdering
Swedbank anser det vara grundläggande att ha en kontinuerlig uppföljning på
bankens framsteg och bidrag till ett samhälle som är hållbart, både utifrån miljö-
ett urval av mål och mätetal för Swedbanks väsentliga hållbarhetsområden.
Swedbank följer upp på målen med en etablerad intern struktur där bland annat
bankens väsentliga hållbarhetsområden.
MÅL:
MÄTETAL:
programmet i att motverka penning tvätt
i arbetet med att motverka penningtvätt
Attraktiv arbetsgivare
201
Rapporter och noter
Intressentengagemang
Intressentgrupper
Swedbank har en kontinuerlig dialog med bankens olika intressenter. Kunder,
medarbetare, ägare och investerare samt samhälle och omvärld är de intressent
-
grupper banken är mest involverad med. Utöver dessa huvudintressentgrupper
interagerar Swedbank med ett stort antal andra grupper på olika nivår. Nedan
listas ett urval av dessa grupper.
•
Myndigheter
•
Kommuner och landsting
•
Reglerare
•
Pensionsförvaltare
•
Kapitalförvaltare
•
Analytiker
•
Journalister
•
Fackförbund
•
Studenter
•
Stiftelser
•
Ideella organisationer
•
Intresseorganisationer
•
Branschorganisationer
•
Föreningar
•
Grundskolor och Gymnasium
•
Universitet och Högskolor
•
Leverantörer
•
Dotterbolag
•
Konkurrenter
•
Ratinginstitut och index
•
Revisorer
Swedbanks urval av intressentgrupper grundar sig i vilka intressenter som väsent
-
ligt påverkas av och har påverkan på Swedbanks verksamhet. Därefter har Swed-
bank gjort ett urval av relevanta intressenter inom respektive intressentgrupp.
Urvalet görs utifrån koncernövergripande ramverk, omvärldsanalys, interna
diskussioner och ett aktivt och strukturerat arbete med att skapa och delta
i olika forum för dialog och påverkan.
Väsentliga frågor och formerna för intressentengagemang
Genom kontinuerlig dialog med intressentgrupperna utvecklas Swedbanks verk
-
samhet. Banken får stöd och riktlinjer från koncernfunktionen Varumärke, Kommu-
nikation & Hållbarhet för att utföra intressentdialoger. Självklart anpassas även
-
sammanhang. Nedan beskrivs några av de mest uppmärksammade frågorna
Kunder
Banken för framförallt kunddialoger via möten i bankens olika kanaler, både på
plats och digitala. Dialoger med kunder förs också på marknadsföringsevenemang
och andra aktiviteter. Under året har Swedbank fortsatt att utveckla det digitala
erbjudandet, och anpassat det efter pandemin och rådande restriktioner. Genom
att erbjuda olika serier av webbinarier har banken kunnat bibehålla dialogen med
som fångar upp kundernas tankar och förslag. Viktiga frågor som uppmärk-
sammats under året har varit:
•
Tillgänglighet för Swedbanks kunder i digitala kanaler och tjänster.
•
samt rådgivning kring hur kunder kan ställa om till en mer hållbar verksamhet.
Som hållbarhetsområde har klimatfrågan förstärkts ytterligare under året.
•
Hur Swedbank integrerar hållbarhetsfrågor i bankens styrningsmodell samt hur
det påverkar kunderna idag och framöver. Exempelvis tas frågan upp om hur
•
Frågor kopplat till tidigare brister i bankens arbete mot penningtvätt och
i vissa dialoger.
•
•
Diskussionen om bedrägerifrågor har ökat under året där kunder vill veta hur
Swedbank arbetar för att motverka bedrägerier.
Medarbetare
Arbetsmiljön för Swedbanks medarbetare har stor påverkan på deras insats,
-
arbetare på olika sätt. För att följa upp medarbetarnas uppfattning om sin arbets-
situation genomförs medarbetaundersökningar kontinuerligt. Resultaten av med-
•
arbetsplats och begränsa smittspridningen.
•
Implementering av en tydlig strategisk riktning framåt. Uppmuntran av en öppen
feedback-kultur som möjliggör framgångsrika prestationer för anställda och
organisationen. Löpande stöttning och kunskapshöjning inom viktiga områden
genom anpassade utbildningar.
•
Kommunikation kring bankens ledarskapsprinciper och förväntningar på
bankens ledare samt löpande stöttning och kunskapshöjning inom viktiga
områden genom anpassade utbildningar.
•
Vidareutveckling av konceptet Swedbank at Work.
Ägare och investerare
Swedbank har en kontinuerlig dialog om koncernens strategiska riktning och
logen förs främst via olika kanaler så som exempelvis kvartalsrapporter, års- och
hållbarhetsredovisningar, möten med investerare, telefonkonferenser, företagets
webbplats och pressmeddelanden. Viktiga frågor som uppmärksammats under
året har bland annat varit:
•
Hur banken påverkas av och hanterar följderna av pandemin, exempelvis
rörande kreditförluster, långivning och amorteringsanstånd.
•
Pågående åtgärdsprogram för att ytterligare stärka bankens arbete med att
varande myndighetsutredningar.
•
Bankens hållbarhetsagenda och arbetet i samband med denna omställning.
Samhälle och omvärld
Swedbank lägger stor vikt vid att vara en god samhällsaktör och samarbetar konti
-
nuerligt med tillsynsmyndigheter och beslutsfattare i frågor kring den aktuella håll-
barhetsagendan. Dialogerna förs bland annat genom bilateral dialog, och gemen-
samt med andra banker genom diverse branschorganisationer. Till exempel är
Swedbank medlemmar i Svenska Bankföreningens hållbarhetsråd och hållbarhets
-
kommitté, European Savings and Retail Banking Group (ESBG) Sustainable Finance
Comittee och Corporate Social Responsibility Committee samt European Banking
-
gerna hålls med Finansdepartementet, Finansinspektionen och andra relevanta
svenska myndigheter, men också med Europeiska kommissionen, Europeiska
central banken och europeiska bankmyndigheten.
För att verka för samhällsutveckling är Swedbank engagerade i en rad olika
samhällsinitiativ. Här interagerar banken kontinuerligt med olika grupper i sam-
hället genom projekt på alla bankens hemmamarknader genom aktiviteter inom
exempelvis folkbildning och volontärarbetet. Viktiga frågor som uppmärksammats
under året har bland annat varit:
•
Frågor relaterade till EU:s regelverk (exempelvis taxonomin, disclosureförord-
ningen, hållbarhetsrelaterade ändringar till MiFID II). Exempelvis har utmaningen
runt hur taxonomin ska tillämpas nationellt på vissa aktiviteter, som skog, samt
andra tolkningsfrågor diskuterats. Fokus har även legat på redovisning om
hantering av hållbarhetsrisker, EU:s lagstiftning om bekämpning av penningtvätt
•
Utvecklingen av det interna åtgärdsarbetet för att motverka penningtvätt och
•
Digital ekonomi och Ung Företagsamhet förstärkt dialogen inom dessa hållbar
-
hetsområden. Swedbank fokuserade också på dessa frågor samt mångfald och
inkludering som deltagare på till exempel Järvaveckan.
•
räkneverktyg, tips och råd för att hjälpa bankens privat och företagskunder.
202
Rapporter och noter Hållbarhet
FN:s Principer för ansvarsfull
bankverksamhet
Swedbank undertecknade Principerna för ansvarsfull bankverksamhet (PRB) 2019, ett
åtagande tillsammans med över 260 andra banker runt om i världen. PRB accelererar
bankbranschens bidrag till de Globala målen för hållbar utveckling och Parisavtalet samt
stöttar Swedbank att driva sin positiva påverkan och minska den negativa påverkan genom
bankens kärnverksamhet.
Implementering av principerna
och ansvar. Dessa principer utgör ett globalt hållbarhetsramverk anpassat för
bankverksamhet och innebär att Swedbank anpassar sin strategiska riktning för
att vara i linje med Parisavtalet och de Globala målen för hållbar utveckling. Under
året har Swedbank genomfört aktiviteter inom respektive princip med fokus på att
fortsätta implementeringen i bankens nya strategiska riktning, med den över-
gripande visionen att uppnå ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart,
samt upp daterat bankens portföljövergripande påverkansanalys. Den portföljöver
-
gripande påverkansanalysen visar hur Swedbank genom sina produkter och
tjänster påverkar olika hållbarhetsområden från UN Impact Radar, både positivt
Analys av bankens påverkan
I början av året släppte PRB en uppdaterad metod för hur banker ska utföra en
portföljövergripande påverkansanalys. Därför har fokus varit, liknande förra året,
kunna presentera ett mer detaljerat resultat samt komplettera Swedbanks väsent
-
Metod
I syfte att förstå och analysera hur Swedbank, genom sin affär, påverkar och
skapar värde för bankens intressenter och samhället i stort genomfördes en
-
liggande information stämmer överens med verktygets struktur och uppbyggnad.
Avsikten är att analysen ska ge Swedbank en holistisk bild över bankens påverkan.
Analysen genomfördes på koncernnivå i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och
Norge baserat på information från respektive affärsområde; Svensk bankverk-
samhet, Baltisk bankverksamhet och Stora företag & institutioner (LC&I). Analysen
bankens olika utlånings produkter till privatkunder för att därigenom täcka bankens
tyget. Inmatningsdata för privatmarknaden bestod av antalet aktiva kunder per
Alla länder har skilda förutsättningar och därmed olika behov av åtgärder när
det kommer till områden som påverkas av hållbarhetsaspekter, till exempel
bio logisk mångfald, infrastruktur eller matförsörjning. Detta tar analysverktyget
områden, baserat på sociala, ekonomiska och miljö mässiga aspekter som syftar
till att påvisa behovet i relation till hur väl landet presterar inom varje område,
i respektive land.
Kapitalförvaltning, försäkring, kapitalmarknadsprodukter och Private Banking
följd av detta påverkas slutresultatet eftersom en betydande del av Swedbanks
Resultat av analysen
Resultatet från analysen visar att Swedbank, genom sin affär, har en viktig roll i
samhället och dess utveckling. Det är främst inom områdena boende, inkluderande
sunda ekonomier och sysselsättning där Swedbank har störst påverkan i en positiv
riktning. I synnerhet i sektorer som fastighetssektorn och tillverkningssektorn.
Bankens positiva påverkan inom området boende grundar sig på ökad tillgång till
och fastighetsbolag. Banken bidrar även positivt till inkluderande sunda ekonomier
Detta genererar i sin tur en positiv påverkan på de Globala målen för hållbar
Hållbara städer och samhällen.
Resultatet visar även att Swedbank genom sin affär har ett viktigt åtagande att
begränsa bankens negativa påverkan, framförallt inom miljörelaterade områden, så
som klimat, biodiversitet, avfall och resurseffektivisering. Inom dessa områden har
banken även en positiv påverkan utifrån till exempel matförsörjning och försörj
-
ningsmöjligheter men samtidigt förbättringspotential inom sektorerna fastighets-
delar av energisektorn.
Resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan är viktiga områden som
Mål
I linje med PRBs principer har Swedbank tagit fram två övergripande mål som
ska hjälpa banken bidra positivt till de Globala målen för hållbar utveckling samt
Paris avtalet.
•
klasser med tillgänglig metod från SBTi.
•
Nyckeln i Swedbanks måluppföljning är ett nära samarbete med kunder samt
bransch kollegor för att kunna göra största möjliga skillnad. För att implementera
de koncern övergripande målen inkluderas de i relevant koncernfunktion som en
som en del av denna process. Hållbarhet har vidare ansvar att verka för en ökad
-
kansområden i nära dialog med ansvariga inom respektive affärsområde.
203
Rapporter och noter
Swedbanks implementering
av taxonomiförordningen
EU har skapat ett enhetligt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska
verksamheter, kallad taxonomin. Syftet är att hjälpa investerare att identifiera miljömässigt
hållbara investeringar. För att en ekonomisk verksamhet ska kunna definieras som miljö-
mässigt hållbar under taxonomin, och därmed klassas som taxonomiförenlig, behöver
verk samheten uppfylla samtliga kriterier;
• väsentligt bidra till ett eller flera av sex fastställda miljömål,
• inte orsaka någon betydande skada på resterande miljömål och
• uppfylla vissa sociala minimiskyddsåtgärder.
Kriterierna för när en verksamhet kan anses bidra väsentligt och inte orsaka någon
betydande skada är detaljerat beskrivet i tekniska granskningskriterier som är
dokumenterade i delegerade akter. Om en verksamhet inte är inkluderad i de tek
-
niska granskningskriterierna, kan inte verksamheten bedömas under taxonomin
och omfattas därför inte av taxonomin.
nämligen begränsningar av klimatförändringar och anpassning till klimatföränd
-
tekniska granskningskriterier.
-
hållbarhet och aktiviteter som medför betydande skada för miljön.
Taxonomins operationalisering i affärsstrategin
Swedbanks vision, ”Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart”, grundar sig
i en övertygelse om att banken, tillsammans med bankens kunder, kan fortsätta ha
en positiv påverkan på samhället. Taxonomin kan hjälpa Swedbank att leverera på
sin vision genom att vägleda kunderna att göra välinformerade och hållbara val.
För att avgöra vad som är hållbart behövs gemensamma ramverk. Swedbank ser
-
bland annat hjälpa Swedbank, och andra banker, att bedöma hur framtidssäkrade
privatkunder och företagskunders affärer är ur ett miljömässigt hållbart perspektiv.
-
bedriver och investerar i taxonomiförenliga verksamheter.
för styrgruppen är chef för Varumärke, Kommunikation & Hållbarhet. Programmet
koordineras av Hållbarhet med syftet att på koncernnivå samordna och underlätta
linjeverksamhetens implementation av EU:s obligatoriska regler för hållbar
Taxonomins potentiella påverkan på bankens produkter och kunder
taxonomins påverkan på bankens produkter och kunder. Resultatet av taxonomins
påverkan kommer därför att utvecklas med tiden.
På sparasidan kommer taxonomin påverka hållbarhetsinformationen som
fonder, försäkringar och portföljförvaltning behöver uppge under disclosureförord
-
periodiska rapporteringen exempelvis behöva inkludera information om produk
-
tens ambition att investera i taxonomiförenliga investeringar. Det innebär att
taxonomin kommer användas som ett verktyg för att jämföra dessa produkter.
Taxonomin kommer även påverka bankens försäkrings- och investeringsrådgivning
när Swedbank börjar inkludera hållbarhetspreferenser i rådgivningsmöten. En
hållbarhetspreferenser.
-
gångar är, vilket främst relaterar till bankens lån, kommer banken att behöva samla
in kompletterande hållbarhetsrelaterad information om Swedbanks kunder. Taxo
-
nomin skulle kunna användas som ett verktyg i Swedbanks samtal med bankens
kunder och därmed underlätta omställningsresan för kunderna. Taxonomin kan
således komma att ha en påverkan på framtida kundmöten, kunddialoger och de
uppgifter som måste samlas in om motparten. Initialt förväntas enbart en begrän
-
Taxonomirapportering 2021 och information om de kvantitativa indikatorerna
före tag”), behöver rapportera i enlighet med taxonomin i sin hållbarhetsredovis
-
gäller för kreditinstitut.
begränsad till rapportering om vilken utsträckning bankens kunders och mot-
parters verksamheter omfattas av taxonomin samt information om tillgångar
Rapporteringskraven under taxonomin publicerades av Europeiska kommis
-
-
porteringskraven. Bankens taxonomirapportering har upprättats baserat på Swed-
av rapporteringskraven, exempelvis hur exponeringar mot regionala och lokala
myndigheter ska behandlas. Swedbank har gjort tolkningen att exponeringar mot
regionala och lokala myndigheter inte inkluderas in i den obligatoriska rapporten
-
information, vilket betyder att inga estimat får användas. Bankens kunder och mot
-
deras verksamhet som omfattas av taxonomin första gången för räkenskapsåret
denna exponering i den obligatoriska taxonomirapporteringen.
204
Rapporter och noter Hållbarhet
Banken presenterar taxonomirapporteringen baserad på den konsoliderade
situationen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
soliderar koncernens försäkringsföretag enligt kapitalandelsmetoden istället för
genom fullständig konsolidering. EnterCard koncernen konsolideras genom pro
-
portionell konsolidering istället för genom kapitalandelsmetod. I övrigt tillämpas
samma principer vid konsolidering som för koncernen. Tillgångarna i taxonomi-
rapporteringen presenteras som redovisat värde före reserveringar.
goodwill, NFRD-företag, regionala och lokala myndigheter samt socialförsäkrings
-
fonder inte inkluderas.
Tillgångar Andel av totala tillgångar, %
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet
som omfattas av taxonomin
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet
som inte omfattas av taxonomin
Exponeringar mot stater, centralbanker
Derivat, säkringsredovisning
Exponeringar mot företag som inte
omfattas av NFRD
Handelsportfölj
Interbanklån betalbara vid anfordran
Förtydligande av KPI:erna kopplade till taxonomin
För att öka transparensen om vilka tillgångar som inkluderas i de olika KPI:erna
förtydligas detta nedan.
Exponeringar mot verksamhet som omfattas av taxonomin
Andelen tillgångar som omfattas av taxonomin består av de tillgångar som kan
skogsbruk, energi, transporter och bygg- och fastighetsverksamhet. Taxonomin
begränsar även vilka motparter och produkter banken får inkludera i sin rapporte
-
ring av exponeringar som omfattas av taxonomin. Andelen av bankens tillgångar
som omfattas av taxonomin ger därför ingen information om hur miljömässigt
hållbara bankens tillgångar är. Ett exempel som illustrerar detta är att alla bolån
mot hushåll omfattas, oberoende av hur energieffektiva fastigheterna är.
Bolån till hushåll samt fastigheter som övertagits för skydd av fordran
Ägande av fastighet ses som en verksamhet som omfattas av taxonomin. Lån
taxonomin. Majoriteten av Swedbanks tillgångar som omfattas av taxonomin är
bolån till hushåll, vilket innebär att när Swedbank rapporterar på miljömässiga
verkan på resultatet.
Fastigheter som övertagits för skydd av fordran har även inkluderats i sin helhet.
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin
Under denna kategori inkluderas lån till hushåll exklusive bolån. Exempel på lån
som inkluderas är billån och blancolån.
Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD
Swedbank behöver rapportera på hur stor del av bankens tillgångar som exponeras
mot företag som inte omfattas av NFRD (”icke-NFRD företag”), det vill säga inte
uppfyller samtliga kriterier för NFRD-företag. Exponeringar mot icke-NFRD företag
ska dock exkluderas från rapportering som taxonomiförenlig och kan heller inte
inkluderas som tillgångar som omfattas av taxonomin.
För att få fram informationen om Swedbanks exponeringar mot icke-NFRD före
-
urskilja icke-NFRD företag utifrån bankens totala exponering mot företag. Vid iden
-
som Swedbank inhämtat direkt från motpart, samt extern data, det vill säga data
begränsningar i data på kunder och motparter. Detta innebär att informationen för
icke-NFRD företag kan vara bristfällig.
Interbanklån betalbara vid anfordran, stater, centralbanker och överstatliga
emittenter och derivat, säkringsredovisning, samt handelsportfölj
Dessa tillgångar är exkluderade från att kunna rapporteras på som förenliga med
taxonomin. Derivat kommer dock vara inkluderade i nämnaren i framtida KPI
rapportering under taxonomin, medan exponeringar mot stater, centralbanker,
överstatliga organ och handelsportfölj kommer vara helt exkluderade.
Frivillig taxonomirapportering
En frivillig taxonomirapportering, vilken inkluderar estimat, har också förberetts
205
Rapporter och noter
TCFD- rekommendationerna
Bank- och finanssektorn är hjärtat i den globala ekonomin. Klimatförändringar kommer påverka
det ekonomiska systemet och utgör en risk för negativ påverkan på exempelvis samhällsinfra-
struktur, jordbruk, transport och fastigheter. Konsekvenser som torka och översvämningar
påverkar medborgares hälsa och välmående vilket i sin tur utgör en risk för den finansiella
sektorn och Swedbank. På grund av dessa effekter är det viktigt att aktörer inom finanssektorn
analyserar hur klimatförändringarna kommer påverka verksamheten, på kort och lång sikt.
Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) som grundades av
Finanial Stability Board är ett ramverk som beskriver hur företag ska kartlägga den
enligt rekommendationerna ger intressenter insyn i hur klimatförändringar kan
komma att påverka verksamheten samt hur Swedbank kan motverka bankens
negativa påverkan på klimatet men även öka den positiva.
Scenarioanalyser är ett användbart verktyg för att förstå hur olika globala tem
-
peraturökningar kan påverka olika sektorer. Swedbank har utfört scenarioanalyser
har två olika scenarier analyserats. Dessa är Sustainable Development Scenario
temperatur ökning), båda baserade på scenarier utarbetade av International Energy
Association (IEA). Scenarierna inkluderar global-, regional- och sektornivåer med
syfte att få en förståelse för hur olika temperaturökningar kan påverka Swedbanks
utlåning och investeringar i framtiden.
möjlig heter för Swedbank från de utförda scenarioanalyserna. Swedbank ser bland
annat en tydlig omställningsrisk i SDS scenariot på grund av ökade regleringar
inom klimat politiken samt snabb teknikutveckling. De fysiska riskerna blir tydligast
affärs volymer inom de sektorer där omställning sker. Swedbank ser att oavsett
scenario kommer en förändring ske i alla sektorer och utvecklingen kommer bland
annat påverkas av politiska beslut, teknologiska framsteg och intressenternas
efter frågan.
Kort sikt (1–5 år) Medellång sikt (6–15 år) Lång sikt (16–25 år)
Risker
•
Oljerelaterade intäkter och tillgångs värden
minskar vilket bidrar till ökade kreditrisken inom
energi sektorn.
•
Kostsamma investeringar för omställning och
•
Minskade EU-subventioner till jordbrukare till
förmån för riktade miljö- och klimatåtgärder kan
försvåra de ekonomiska förhållandena för lant-
brukare inom jordbruks- och skogsbrukssektorn.
•
Nya politiska lagar och initiativ inom samtliga
sektorer.
•
Snabba förändringar i konsumtions mönster inom
samtliga sektorer.
•
Krav på ny teknik för resurseffektivisering,
exempelvis precisionsjordbruk inom jordbruks-
och skogsbrukssektorn.
•
Utmaning att förbättra produktionsmetoderna som
bidrar till att möta livsmedels efterfrågan med liten
klimatpåverkan inom jordbrukssektorn.
•
Minskad efterfrågan på energikrävande fastigheter
kan leda till prisnedgång/värdeminskning inom
fastighetssektorn.
•
engagemang med omfattande exponering mot
sektorn.
•
Ryktesrisk om bankens egen hantering av klimat-
risker upplevs otillräckligt.
•
Strängare klimatpolicys påverkar kunderna att
utveckla lösningar för att minska utsläpp inom
samtliga sektorer.
•
Förändrat kundbehov gällande klimatanpassad
rådgivning inom samtliga sektorer.
•
Fler extremväder som värmeböljor, ökad frekvens
av skogsbränder och kraftig nederbörd kan leda till
och skogsbrukssektorn.
•
Havsnivåhöjning i riskområden för översvämning
kan leda till såväl prisnedgång som ökat behov av
underhåll och reparationer av skador på byggnader
inom sektorer som fastighetssektorn.
•
Misslyckad energiomställning inom fastig hets-
sektorn.
•
Globala effekter på grund av klimatförändringar med
påverkan på den globala ekonomin kan medföra
•
Investerings- och holdingbolag som har litet fokus
på klimatförändringar eller äger tillgångar som inte
kan anpassas riskerar att få delar av sina tillgångar
Möjligheter
•
och distribution för övergången i energisystemet
inom energi sektorn.
•
Förväntad tillväxt inom sol- och vindkraft både
inom energi- och fastighetssektorn.
•
fastig hetssektorn.
•
Etablerade relationer med stora aktörer gör direkta
klimat anpassningsåtgärder möjliga inom jord
-
bruks- och skogsbrukssektorn.
•
Regleringar och subventioner öppnar upp möjlig-
heten för investeringar i elfordon och förnybara
bränslen inom transportsektorn.
•
Utveckla rådgivning med fokus på omställning och
integrering av klimataspekter, relaterat produkt-
utbud och emission av skuld- och kapital-
•
inom sektorerna jordbruk och skogsbruk samt
fastighet.
•
processer kan förbättra kunders positionering
gentemot konkurrenter inom fastighetssektorn.
•
•
digitalisering och automatisering, inom samtliga
sektorer.
•
Förlängd växtsäsong i norra Europa till följd av högre
temperaturer och längre varma perioder kan resul
-
jordbruk- och skogsbrukssektorn.
•
En växande bioekonomi kan ge kunder tillgång till
nya marknader och kundsegment till följd av ökad
efter frågan på bioenergi som förnybar råvara inom
jordbruks- och skogsbrukssektorn.
•
Utlåning till kunder som har omfattande insikter
sektorn.
206
Rapporter och noter Hållbarhet
Styrning
Riskaptiten beskriver vilken risknivå Swedbanks styrelse är beredd att exponera
företaget för i syfte att uppnå bankens strategiska mål. Swedbanks styrelse har
beslutat om en riskaptit för hållbarhetsrisk (inkl. klimatrelaterade risker). Uppfölj
-
ning för att säkerställa att riskaptiten inte överskrids görs av styrelsen genom
exempelvis regelbunden rapportering från den oberoende riskhanteringsfunktionen.
Bankens ledning ansvarar för att klimatrisker och -möjligheter årligen integreras
Committee etablerats där medlemmar från koncernledningen är representerade.
Inför affärsbeslut har alla affärsområden och koncernfunktioner möjlighet att
använda kommitténs kompetens inom exempelvis hållbarhetsrisk.
Strategi
För att ha möjligheten att bidra till att bankens kunder ska kunna genomgå en
klimat mässigt hållbar omställning är det viktigt att kontinuerligt analysera klimat-
relaterade risker och möjligheter. Därför har följande steg tagits fram, med
utgångspunkt i arbetet med TCFD-rekommendationerna, som viktiga delar
•
Stötta omställningen till en koldioxidsnål ekonomi – Banken ska vara en själv-
klar del av omställningen och hjälpa kunderna göra mer hållbara affärsbeslut.
Swedbank jobbar vidare med att kunna erbjuda produkter som möter omställ
-
ningsbehovet, samt fokuserar på rådgivning som inkluderar hållbarhetsaspekter.
•
Öka klimatmedvetenhet – Utbildning är en av grundpelarna för att Swedbank
och bankens medarbetare har tillräcklig kunskap inom klimatområdet för att
proaktivt, genom rådgivning, kunna hjälpa kunderna minska sin klimatpåverkan.
•
Transparent rapportering – Banken lägger stor vikt vid att utveckla sin klimat-
ökad information om bankens klimatrelaterade risker och möjligheter och därför
arbetar banken aktivt med insamling och analys av data från relevanta sektorer
för att bemöta detta.
till sektorer med förhöjd risk inom klimatförändringar analyserades. Utlåning till
dessa sektorer började även redovisas. I följande tabeller redovisas utlåning till
sektorer med förhöjd risk utifrån klimatförändringar samt dess förändring över tid.
Investeringar i TCFD-betydande sektorer genom Swedbank Robur, mkr
1
0
50 000
100 00
0
150 00
0
200 00
0
250 00
0
300 000
2021
2020
2019
TransportEnergiJordbruk, mat,
skogsbruk och
skogsprodukter
Material och
byggnader
Finans
Utlåning till TCFD-betydande sektorer, mkr
0
50 000
100 00
0
150 00
0
200 00
0
250 00
0
300 00
0
350 00
0
400 000
2021
2020
2019
Material och
byggnader
Jordbruk, mat,
skogsbruk och
skogsprodukter
TransportEnergiFinans
klimat relaterade risker, samt kunder och utlåning, bedöms bankens motståndskraft
kommande decennium reduceras genom Swedbanks låga kreditexponering till de
mest utsatta sektorerna, exempelvis inom energi och transport. Omställnings-
riskerna har analyserats och kommer kunna hanteras genom att banken nära sam-
arbetar med kunderna för att möjliggöra omställningen. Swedbank anpassar även
klimatriskerna kan bli betydande för Swedbank eftersom banken har en större
exponering inom sektorerna fastigheter samt jord- och skogsbruk. Banken har
även en möjlighet att hantera de fysiska klimatriskerna genom att förebygga och
mildra effekten av olika klimat och väderhändelser. Aktuella åtgärder skulle kunna
vara att hjälpa kunder skydda sina fastigheter eller att försäkra sig om att företag
Det ska understrykas att detta är den bedömning banken gör idag, och som
framgår är den framför allt baserad på kvalitativ analys som applicerats på
bankens nuvarande portföljer. Den största osäkerheten ligger inom området
fysiska risker, där både kunskaper, mätmetoder, standarder och data kommer
relaterade portföljen.
Riskhantering
Riskhanteringsprocessen omfattar processer som säkerställer att risker inom
och rapporteras. Processen omfattar samtliga risktyper och resulterar i en bedöm
-
ning av Swedbanks risknivå, som i sin tur ligger till grund för Swedbanks interna
process för kapitalutvärdering.
Ett område som blivit allt viktigare för samhället och Swedbank är hållbarhets
-
risk vilket är oförmågan att på rätt sätt hantera miljö (inklusive klimatrelaterade
risker), sociala och styrningsaspekter, inkluderat mänskliga rättigheter, arbetsrätt
risktyper, såsom regelefterlevnad, strategiska, kredit- och operativa risker. Hållbar
-
hetsrisk har inkluderats i koncernens policy för Enterprise Risk Management (ERM)
i syfte att integrera hållbarhetsaspekter i koncernens riskhanteringsprocess. Håll
-
För att säkerställa att Swedbank bibehåller en långsiktigt låg riskexponering har
styrelsen fastställt en övergripande riskaptit. I linje med den övergripande risk-
samt riskindikatorer övervakas noggrant och syftar till att ge tidiga signaler om
risk bilden förändras.
207
Rapporter och noter
-
terar slutsatserna av dessa analyser. Vid kreditgivning till företag görs en hållbar
-
hetsanalys av kunden. Hållbarhetsanalysen är obligatorisk för samtliga kunder
som tillhör exponeringsklass Företag med en total koncernkreditlimit större än
för krediter säkerställda med pant i bostad.
ställningstagande inom klimatfrågan styrs kreditgivningen bort från verksamheter
som inte är miljömässigt hållbara.
lämnar rekommendationer till bankens kreditstrategi. Swedbank gör utöver det
regelbundna analyser av olika trender som kan påverka kreditgivningen.
riskaptit för hållbarhetsrisk som ska säkerställa att banken lever upp till sina mål
på hållbarhetsområdet, och att hållbarhetsrisker ska beaktas inom varje riskslag,
inklusive kredit risk, marknadsrisk, operativ risk och compliancerisk. I bankens
interna kapitalutvärderingsprocess (ICAAP) undersöks dessutom hur klimatrela-
terade fysiska- och övergångsrisker kan komma att påverka banken i ett allvarligt
negativt scenario. Hantering av klimatrelaterade risker är också integrerad
duct Approval Process, NPAP), och på inköpssidan granskas alla leverantörer
Hantering av klimatrisker i investeringsportföljen – kapitalförvaltning
Analys av bolag och emittenters hållbarhetspåverkan görs dels på en aggregerad
nivå för alla innehav, dels på portföljnivå av respektive portföljförvaltare. Såväl
-
gruppering. Alla bolagsinnehav kontrolleras mot kraven i Swedbank Roburs Policy
klimat risker för sin portfölj och beskriva sin investeringsprocess.
Tre övergripande metoder används för att hantera klimatrelaterade risker och
integrera dem i investeringsbesluten: Välja in, Välja bort och Påverka. Tillämpning
av metod kan skilja sig åt beroende på tillgångsslag och typ av fond.
Uppföljning av fondbolagets risker och hur de hanteras sker kvartalsvis i en
särskild riskkommitté, bestående av fondbolagets vd, chef för risk, chef för kapital-
förvaltning och representanter från fondbolagets styrelse. Kommittén ansvarar för
att följa upp efterlevnaden av fondbolagets riskpolicy. Uppföljning av hållbarhets-
arbetet sker såväl externt som internt. Fondbolagets styrelse erhåller en kvartals
-
vis redogörelse för uppföljning av hållbarhetsrisker via fondbolagets riskkommitté.
Extern rapportering är främst integrerad i årsrapportering inom Swedbankkoncer
-
Roburs TCFD-rapport, separat redogörelse för röstning och bolagsdialoger, samt
Mer information om hantering av hållbarhetsrelaterade risker, inklusive klimat,
Robur Sustainable Risk Policy och Process för hantering av negativa konsekvenser,
samtliga tillgängliga på Swedbank Roburs hemsida.
Klimatrelaterade utbildningsinsatser
Swedbank har tre nivåer av utbildning som handlar om klimatet och klimatrelate
-
rade risker och möjligheter. Utbildningsprogrammet består av en grundnivå som är
obligatorisk för alla anställda, en fördjupad nivå obligatorisk för alla anställda som
arbetar mot kund samt stödfunktioner till dessa och en detaljerad utbildning för
alla som deltar i TCFDs scenarioanalyser.
Mål och mätetal
Swedbank har anslutit sig till Science Based Targets initiative och använder dess
metoder för att utveckla utsläppsmål för bankens värdekedja i linje med Paris-
Mål och mätetal i kreditportföljen
Styrelsen och koncernledningen får regelbundna uppdateringar om hållbarhets-
relaterade risker genom olika rapporter om riskutvecklingen och riskexponeringen.
Nyckeltal redovisas som visar på exponering mot sektorer med förhöjda omställ
-
ningsrisker. Med hjälp av nyckeltalen som används för att visa riskdrivare för ökad
kreditrisk följer Swedbank sin exponering mot segment med förhöjd klimatrisk.
Eftersom bankens alla kunder, direkt eller indirekt, påverkar de totala växthusgas-
utsläppen har Swedbank en viktig uppgift att ta ett brett grepp för att möjliggöra
för bankens kunder att minska sina utsläpp. Ett sätt att i framtiden mäta bankens
kunders miljöpåverkan är att analysera omfördelningen de gör från bruna till gröna
aktiviteter enligt EU taxonomin. Därför ska Swedbank successivt arbeta med
bankens miljö- och klimatrelaterade information kring lån och tillgångar enligt
standarden som nu växer fram inom EU, IFRS och andra relevanta standarder för
att kunna mäta och följa upp att banken tillsammans med sina kunder medverkar
till en omställning i enlighet med Parisavtalet.
Mål och mätetal i investeringsportföljen
Att fondkapitalet är placerat koldioxidneutralt innebär netto noll av absoluta
emittenter i fonderna. Enligt FN:s Intergovernmental Panel on Climate Change
-
sar årligen för aktie- och företagsobligationsfonder hur mycket koldioxid bolagen
kvartalet visade att koldioxidutsläppen inom aktier och företagsobligationer har
I oktober antog fondbolaget nya delmål för Net Zero inom sin klimatstrategi, att;
prioritera dialoger med bolag som står för den största andelen av Swedbank
Roburs ägda utsläpp inom materiella sektorer. Delmålet om halverade utsläpp till
öka investeringarna i klimatlösningar är fokus initialt på förnybar energi, där rikt-
-
-
gänglig på fondbolagets webbsida.
208
Rapporter och noter Hållbarhet
Väsentlig fråga:
Hög tillgänglighet
•
Under året uppgick tillgängligheten i internetbanken till 99,8% på alla
Swedbanks hemmamarknader.
•
Initiativet ”Digital ekonomi” är ett samarbete med sparbankerna och
sparbanksstiftelserna som under året hjälpt de som känner sig obekväma
med att pröva digitala tjänster som BankID och Swish.
Andel försäljning i digitala kanaler, %
Sverige
Baltikum
Tillgängliga banktjänster
Det ska vara enkelt att möta banken för att utföra sina banktjänster och få
mötesplatser.
Kundupplevelse, tillgänglighet och stabilitet är viktiga parametrar för att banken
Måltalen för tillgängligheten i de digitala kanalerna, så kallad drifttid, är mellan
för motståndskraftiga IT-system etablerades. Det ska stabilisera, skydda och
säkerställa bankens konkurrenskraft nu och i framtiden. Digitaliseringen är ett
etablerat sätt att komma i kontakt med banken och göra sina banktjänster, vilket
som spar tid, minskar kundernas kostnader och underlättar vardagen.
Digital inkludering
Utbildningsträffar om digitala tjänster hålls på bankkontor, digitalt samt på pen-
inkluderade i den digitala utvecklingen av banken. Initiativet ”Digital ekonomi” är ett
samarbete med sparbankerna och sparbanksstiftelserna med syfte att hjälpa de
som känner sig obekväma med att pröva digitala tjänster som BankID och Swish.
Stor vikt läggs på online-säkerhet och hur man undviker bedrägerier. I de baltiska
för personer med syn- eller hörselnedsättning.
knappar och högre ljud samt en talande version.
Fysiska mötesplatser
I samarbete med detaljhandlare och leverantörer av olika tjänster kan
Banken erbjuder även uttagsautomater för att hantera kontanter. I Estland,
Svensk bankverksamhet 2021 2020 2019
Antal kortköp (milj)
Kontor
Tillgänglighet i digitala kanaler,
– varav dagliga bankprodukter
– varav spara & pension
– varav privatlån
– varav företag 8 7 7
– varav försäkring
Swishbetalningar inklusive Sparbanker (milj)
Förladdat kort (antal)
under föregående månad, inklusive Sparbanker.
ersättning till personer som saknar personnummer eller bankkonto, eller som ett kollektivt
betalkort för anställda vid skolor, offentliga bostäder, sociala tjänster etc. Kortet kan
ersätta kontanthantering och används i alla butiker samt uttagsautomater. Korten erbjuds
kommuner, regioner, myndigheter och offentliga företag.
Baltisk bankverksamhet 2021 2020 2019
Antal kortköp (milj)
Kontor
Funktionsanpassade kontor och
representationspunkter
Insättnings- och uttagsautomater
Tillgänglighet i digitala kanaler,
78 78
– varav dagliga bankprodukter
– varav spara & pension
– varav privatlån
– varav företag
– varav försäkring
under föregående månad, inklusive Sparbanker.
Partnerskap
•
Getswish – betalningsförmedling
•
Bankgirot – gemensam underliggande clearing i realtid
•
Minna Technologies – Abonnemangshjälpen, tjänst i mobilappen
•
Meniga – Tjänst i mobillappen som Utgiftskollen för bättre ekonomisk översikt
•
små och medelstora företag
•
Yabie – ett molnbaserat, mobilt och enkelt kassasystem för företag
H1
Tillgängliga banktjänster
209
Hållbarhetsnoter
Väsentlig fråga:
Främja hållbara investeringar
•
Att investera hållbart är ett sätt att främja positiv utveckling på miljö-
mässiga, sociala och ekonomiska faktorer.
•
Genom aktiv påverkan och dialog kan Swedbank Robur inspirera och
ställa krav på bolag inom hållbarhets- och bolagsstyrningsfrågor.
•
Swedbank Robur tog under året fram skärpta investeringskriterier för
fossila bränslen i alla fonder. De började gälla 1 januari 2021.
•
Swedbank Robur publicerade nya delmål och metoder för att nå sitt
klimat mål att vara netto-noll till år 2040.
Deltagande i bolags-
stämmor
Dialoger om bolags-
styrnings- och
hållbarhetsfrågor
Swedbank anser att ansvarsfulla och hållbara investeringar gör skillnad för hållbar
utveckling och är en förutsättning för att generera långsiktig avkastning. Swed
-
banks dotterbolag Swedbank Robur förvaltar kapital för kunder, antingen i fonder
eller i diskretionära mandat. Hållbarhet är en självklar och integrerad del inom
kapital förvaltningen. Swedbank ser en ökad efterfrågan på hållbara produkter från
kunder, samtidigt skärps europeisk lagstiftning vilket påverkar denna marknad de
kommande åren. Idag erbjuder Swedbank Robur, enligt den europiska disclosureför
-
ordningen (SFDR), både fonder som främjar miljö och sociala aspekter (ljusgröna
fonder) och fonder som har hållbara investeringar som mål (mörkgröna fonder).
Swedbank Roburs vision är att vara världsledare i hållbart värdeskapande. Strate
-
gin för att nå dit är att erbjuda hållbara, enkla och innovativa produkter som skapar
värde för kunderna. Swedbank Roburs policy för ansvarsfulla investeringar utgör
grunden i hållbarhetsarbetet som omfattar fondbolagets alla fonder och är integre
-
rad i förvaltningen. Policyn revideras årligen. Som stor ägare på Stockholmsbörsen
och med innehav i bolag både i och utanför Sverige har Swedbank Robur ett ansvar
och möjlighet att påverka. Fondbolagets dialoger och övriga arbete med aktivt
ägande är centrala för att utveckla bolagens arbete med hållbarhet och ansvarsfull
bolagsstyrning. Swedbank Robur har under året fortsatt ta en aktiv roll i bransch-
forum för att förbättra kundinformation om hållbarhet i fonder, inte minst för att
möta EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi.
Arbetet med nya produkter och utveckling av strategier och mål har präglats av
klimatfrågan som är en av vår tids största utmaningar. Swedbank Robur har sett
att intresset för att skapa ett hållbart samhälle ökar, både hos yngre generationer
och hos beslutsfattare. Under året lanserades därför fonden Climate Impact, en
aktivt förvaltad temafond som investerar över hela världen. Fonden innehåller
bolag vars verksamheter bedöms bidra till att uppfylla de Globala målen för hållbar
-
ringar. Detta är den senaste i raden av fonder som skräddarsytts för att möta
behov inom hållbar utveckling.
Hållbar kapitalförvaltning
2021 2020 2019
Totalt förvaltat kapital (mdkr)
– varav i fonder (mdkr)
Förvaltat kapital där hänsyn har tagits
Förvaltat kapital med utökade
Investeringar i hållbara obligationer
(mdkr)
Förvaltat kapital i fonder klassade som
Fonder förvaltade i syfte att uppnå
(antal av totalt antal)
Avsättning till ideella organisationer från
Swedbank Robur Humanfond
(mkr)
-
fulla investeringar och tillämpar riskbedömning samt exkluderingar avseende hållbarhet.
policyn för ansvarsfulla Investeringar.
Hållbar förvaltning
del av investeringsanalysen inom samtliga tillgångsslag. Under året har Swedbank
Roburs förvaltare, hållbarhetsanalytiker och ägarstyrningsspecialister fortsatt att
digitalt träffa bolag, utvärdera bolags risker och möjligheter samt att ge dem
konkreta utvecklingsförslag i syfte att utveckla och stödja hållbarhetsarbetet.
Swedbank Roburs fonder investerar aktivt i bolag som arbetar målinriktat med
miljö och klimat, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor eller affärsetik. Swedbank
-
tioner och fortsätter att vara en stor aktör på denna marknad. Samtliga förvaltare
för fondbolagets vd, chef för kapitalförvaltningen och chef för hållbarhet och
ägar styrning.
Påverkan som ägare
Swedbank Robur är en aktiv ägare och har löpande kontakt med styrelse och led
-
ning, huvudsakligen i bolag där fonderna är stora ägare. Grunden för hållbart värde-
skapande bolag är en bra strategi och god kontroll över verksamheten, vilket inne-
fattar både möjligheter och risker inom bolagsstyrning och hållbarhet. Det är till
nytta både för bolagen och för fondandelsägarna. Swedbank Robur påverkar bolag
över hela världen – dels genom eget arbete, dels i samarbete med andra aktörer,
till exempel i det FN stödda investerarnätverket Principles for Responsible Invest
-
ments (PRI), investerargrupper, dialogleverantörer och intresseorganisationer.
I årets bolagsdialoger har frågor om strategier för klimatomställning, klimat-
rapportering och önskemålet att bolag antar klimatmål som är vetenskapligt för
-
ankrade, varit centrala. Swedbank Roburs samarbete inom initiativet Net Zero
Asset Manager har präglat såväl innehåll som urval av dialoger om klimat. Bolag
med utmärkande höga utsläpp inom sektorer med stor klimatpåverkan har kon-
arbets villkor och mänskliga rättigheter i verksamheter och leverantörskedjor har
med den globala pandemin.
Swedbank Robur ingår sedan ett år tillbaka i initiativet Finance for Biodiversity
försäkringsbolag. Tre arbetsgrupper formades som har tagit fram vägledningar för
bland annat riskutvärdering och dialoger med bolag om biologisk mångfald.
Gruppen har också bedrivit påverkan gentemot beslutsfattare inför FN-mötet om
Biodiversity har som mål att bromsa förlusten av arter globalt och stärka biologisk
mångfald. Gemensamma mål och metoder för utvärdering och rapportering om
risker och bolagspåverkan är centrala delar i samarbetet. Fondbolaget har i sam-
arbete med andra investerare haft påverkansdialog med bolag och beslutsfattare,
Transparens kring ägararbetet är grundläggande för Swedbank Robur och något
H2
Hållbara investeringar
210
Hållbarhetsnoter
om Swedbank Roburs röstning på bolagsstämmor i svenska och utländska bolag
Swedbank Roburs principer för aktieägarengagemang, vilka omfattar alla fonder.
Viktiga frågor ur ett ägarperspektiv är styrelsens sammansättning, ledningens
ersättningar inklusive aktierelaterade incitamentsprogram, kapitalstruktur, hållbar
-
het samt att bolagen har bra system för styrning, kontroll och informationsgivning.
Swedbank Robur verkar för att styrelser ska vara väl sammansatta avseende
kompetens, erfarenhet och mångfald, inklusive jämn könsfördelning, samt ha en
balans mellan beroende och oberoende ledamöter. Styrelsen ska också aktivt driva
de hållbarhetsfrågor som är relevanta för bolaget. För de bolag Swedbank Robur
medverkat i valberedningen har i genomsnitt andelen kvinnor ökat jämfört med
utgångsläget och är även detta år högre än för börsbolagen som helhet. Fond-
”say-on- climate”, vilka är de första i sitt slag, då bolagens styrelser lägger fram för
-
slag till aktieägarna att godkänna bolagets mål att minska klimatpåverkan.
Påverkansarbete fonder 2021 2020 2019
– varav bolag noterade i Sverige
– varav bolag noterade i utlandet
Dialoger om bolagsstyrnings- och
hållbarhetsfrågor
Andel av innehav i bolag med dialog
– varav kombinerade dialoger om
–
– varav dialoger om i huvudsak
– varav dialoger om i huvudsak
beredningen. Valberedningsbolagen varierar till viss del mellan åren. Startläget för respek-
Exkluderingar
Swedbank Robur investerar inte i kontroversiella vapen (klusterbomber, person-
minor, kemiska och biologiska vapen) eller kärnvapen. Fonderna väljer även bort
Som huvudregel får inte mer än fem procent av bolagets omsättning komma från
dessa verksamheter. Fossilbolag i omställning som uppfyller särskilda kriterier och
har satt andra relevanta omställningsmål, kan i särskilda fall undantas. Dessa
redovisas på Swedbank Roburs hemsida på en Grön Lista. Utöver ovan angivna
kriterier har bolag uteslutits till följd av att dessa allvarligt kränkt internationella
normer och konventioner till skydd för människa och miljö, utan att visa föränd
-
ringsvilja. Under året har beslut fattats om två nivåer för att välja bort; fonder som
följer policy för ansvarsfulla investeringar och fonder som går längre i sina kriterier.
För mer information se Swedbank Roburs Strategi för att välja bort.
Swedbank Roburs klimatmål är att det samlade förvaltade fondkapitalet ska vara
genomförd under tredje kvartalet visade att koldioxidutsläppen inom aktier och
Analysen utgår från Task Force on Climate-related Disclosures (TCFD) rekommen
-
i ton CO
/mkr.
I oktober antog fondbolaget sin handlingsplan för att nå netto-noll klimat-
utsläpp. Den beskriver effekten av de åtgärder som hittills gjorts för att minska
klimat utsläpp i fonderna samt presenterar tre nya delmål och åtgärder inom
klimat strategin. Publiceringen av delmålen gjordes inför FN:s klimatmöte
Manager (NZAM). Initiativet samlar kapitalförvaltare världen över som tillsammans
ska sätta netto noll mål för sina investeringar. Swedbank Robur var en av de första
undertecknarna av NZAM och arbetet ledde fram till de nya delmålen som berör
-
lösningar, och riktade dialoger med innehav för att öka takten i omställningen.
Swedbank Robur publicerade i mars sin återkommande klimatrapport
med resultat för utsläpp, påverkansarbete och investeringar för klimat arbetet
Klimat i fonder 2021 2020 2019
Klimatavtryck aktiefonder, viktat
genomsnitt (ton CO
e/mkr)
7
Totala koldioxidutsläpp aktiefonder
(milj. ton CO
e)
Förvaltat kapital med Science
Based Targets
Förvaltat kapital i utvinning
av fossila bränslen
e/mkr. Portföljbolagets
växthusgasutsläpp fördelat efter portföljvikt.
e-utsläpp från aktiefond-
portföljer baserat på ägar andel i portföljbolagen.
i enlighet med Science Based Targets initiative.
Swedbank Försäkring
Swedbank Försäkring, ett helägt dotterbolag i Swedbank, erbjuder pensions-,
kapital- och person/riskförsäkringar för både privatkunder och företagskunder.
Swedbank Försäkrings hållbarhetsarbete inom investeringar baseras på Swed
-
banks vision, att möjliggöra ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle. Swedbank
Försäkring stödjer både Parisavtalet och arbetet med de Globala målen för hållbar
utveckling. Försäkringslösningarna bidrar på många sätt till ett hållbart samhälle
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Swedbank Försäkring strävar efter
att öka informationen om hållbarhet inom investeringar för att möjliggöra för kun
-
derna att fatta hållbara investeringsbeslut. Försäkringsbolaget erbjuder även fon-
der som utvärderas utifrån hållbarhetskriterier på såväl fond- som fondbolagsnivå.
Det innebär att Swedbank Försäkring i sitt utbud erbjuder fonder som tar hänsyn
Försäkringsbolaget deltar aktivt i branschforum för att förbättra kundinforma-
kommande EU-lagstiftning om hållbar ekonomi.
Under året tillsatte Swedbank Försäkring en ny hållbarhetsansvarig och en håll
-
barhetsanalytiker för att vidareutveckla hållbarhetsarbetet. Under året utvecklades
en ny webbsida med hållbarhetsinformation samt en ny hållbarhetspolicy och
policy för ansvarsfulla investeringar. Swedbank Försäkrings policyer utgör grunden
i hållbarhetsarbetet och omfattar alla investeringar inom traditionell försäkring,
fond- och depåförsäkring.
Ambitionen med fonderbjudandet ur ett hållbarhetsperspektiv blir allt mer
viktigt. Därför har försäkringsbolaget haft dialoger med externa fondförvaltare
kommande EU-lagstiftning. Under detta arbete har Swedbank Försäkring reducerat
fondutbudet med ett antal fonder då fondernas hållbarhetsnivå inte överens-
stämmer med försäkringsbolagets hållbarhetskrav.
När det handlar om hållbarhet är klimatfrågan ett av dagens största globala
miljö problem. Swedbank Försäkring ställer krav på aktivt klimatarbete i de fonder
spararna erbjuds att investera i. Under året lanserade Swedbank Robur Climate
impact fonden med tydligt klimatfokus. Swedbank Försäkring agerade ankarinves
-
-
oxidavtryck mäts och redovisas för investeringsportföljerna i enlighet med Svensk
Försäkrings rekommendation. Hållbarhetsbetyg mäts och redovisas för fonderna
Försäkring även en klimatanalys av sina innehav i aktier och företagsobligationer
Analysen utfördes enligt analysverktyget PACTA. Den övergripande slutsatsen från
analysen visar att försäkringsbolagets andel investeringar med hög exponering för
klimatrisker är låg jämfört med den globala marknaden.
211
Hållbarhetsnoter
Väsentlig fråga:
•
Hållbarhetsanalys genomförs vid kreditgivning till företag med högre
kredit volym och under året utfördes 40 542 analyser på Swedbanks
företags kunder.
•
Vid årets slut uppgick utlåningsvolymen i Swedbanks gröna tillgångs-
register till 45 mdkr motsvarande en ökning på 143 procent sedan 2020.
202120202019
15,8
23,7
56
Undvikande av utsläpp (tCO
e) från lån i det
gröna tillgångsregistret
Att främja en ansvarsfull och långsiktig utlåning är en del av Swedbanks kärn-
analysera eventuella hållbarhetsrisker för kunden genom rådgivning.
Ansvarsfull utlåning, svensk
bank verksamhet privat (%) 2021 2020 2019
Hållbarhetsanalys i kreditgivningen
I kreditprocessen beaktas hållbarhetsrisker vid alla kreditbeslut. En utökad hållbar
-
hetsanalys genomförs vid företagsengagemang som överstiger 8 mkr i Sverige
av hållbarhetsrelaterade faktorer utifrån vad som krävs gällande verksamhetens
struktur och komplexitet.
Under året har ett gruppgemensamt arbete pågått för att utveckla och förbättra den
hållbarhetsanalys som görs på företagskunder. Utvecklingen av modellen har foku
-
serat på automatisering och förenkling av processen samt hantering av data för
-
ligger till grund för de frågor som ställs till företagen för att få en förståelse för hur
ståelse för Swedbanks företagskunder, dels ur ett riskperspektiv, dels som en
iden
fungerar som verktyg för att på bättre sätt få inblick i olika branschers hållbarhets
-
problematik samt tillhandahålla tips och råd på vilka aspekter som bör adresseras
med kunden.
I de fall ett kreditärende bedöms ha en förhöjd hållbarhetsrisk eskaleras det till
hållbarhetskommittén för en grundligare bedömning och vägledning. De ärenden
uteslutningslista och Swedbanks två ställningstaganden inom försvars materiel
och klimatförändringar.
Swedbanks ställningstaganden tydliggör bland annat att Swedbank avstår från
-
procent av sin omsättning från produktion av kol, olja eller gas.
-
siella tjänster till sektorn för försvarsmateriel som överensstämmer med nationella
bestämmelser och sanktioner som antagits av FN:s säkerhetsråd, Europeiska unio
-
nen eller USA. Banken har även nolltolerans mot kontroversiella vapen vilket inne-
underhåller eller handlar med dessa.
Swedbanks ställningstag anden ligger till grund för bankens koncernövergri
-
-
grunden till att bolagen utesluts kan vara att de kränkt olika internationella normer
kring mänskliga rättigheter och miljö.
Hållbarhetsanalys utlåning företag 2021 2020 2019
Svensk bankverksamhet
(antal beviljade kredit ärenden)
Baltisk bankverksamhet (antal analyser)
Stora företag och Institutioner
(antal beviljade krediter)
Totalt antal ärenden som eskalerats till
Swedbanks hållbarhetskommitté (antal) 8
– varav kundrelaterade ärenden 8
– varav policy och styrningsrelaterade
ärenden
Hypotekslån, svensk bankverksamhet,
Energiklass (mkr)
1
2021 2020 2019
Energiklass A
Energiklass B
Energiklass C
Energiklass D
Energiklass E
Energiklass F
Energiklass G
H3
•
Gröna tillgångsregistret
•
Hållbarhetslänkade lån
•
-
personer och företag
212
Hållbarhetsnoter
Andel utlåning till allmänheten fördelat
på länder, % 2021 2020 2019
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Norge
Företagsutlåning fördelat på sektorer, % 2021 2020 2019
Fastighetsförvaltning
Tillverkningsindustri 7 8 8
Handel
Shipping
Offentliga tjänster
Byggnadsverksamhet
Företagstjänster
Transport
Finans och försäkring
Hotell och restaurang
Informations- och kommunikations-
verksamhet
Swedbanks ramverk för gröna obligationer
samt utgör grunden för bankens gröna tillgångsportfölj. Under året har tre gröna
-
gångsportföljen under året och stod för huvuddelen av ökningen.
Banken redogör för både lånevolym och dess förväntade påverkan genom sin
transporter, skog och avfallshantering.
Gröna registret och obligationer 2021 2020 2019
Gröna tillgångsregistret, total (mkr)
Utestående gröna obligationer (mkr)
Miljöeffekt
Undvikande av utsläpp (tCO
e)
Gröna fastigheter –
energibesparingar (GWh)
Förnyelsebar energi –
energiproduktion (GWh)
Avfallshantering – hanterat avfall (ton)
Gröna transporter – passagerarkilometer
Erbjudande till privatpersoner
•
Gröna bolån/hypotekslån – Swedbank vill främja ett hållbart val av boende.
Därför erbjuds de kunder som bor i en miljösmart bostad en rabatterad
bolåneränta.
•
Mer miljövänliga billån/billeasing – Kunder erbjuds rabatt när de lånar till en
miljöklassad bil som uppfyller vissa kriterier.
•
Sollån/Lån solceller – Förmånlig ränta på lån till solpaneler.
•
Bostadslån med statlig garanti – I de tre baltiska länderna deltar Swedbank
i ett stödprogram för bostadslån med en statlig garanti.
Stödprogram för bostadslån
med statlig garanti 2021 2020 2019
Estland
– antal beviljade lån under året
– portföljens volym (mkr)
Lettland
– antal beviljade lån under året
– portföljens volym (mkr)
Litauen
– antal beviljade lån under året
– portföljens volym (mkr) 877
Erbjudande till företag
•
Gröna lån
främja miljön och ett hållbart samhälle.
•
Hållbarhetslänkade lån – Skiljer sig från gröna lån i den meningen att de kan
Lånen kopplas till låntagarens hållbarhetsmål och strategi, och följs upp genom
sociala, etiska eller miljörelaterade indikatorer.
•
Företagslån förnyelsebar energi – Ett erbjudande inom den Baltiska bank-
sol paneler, vindkraftsverk och/eller geotermisk energi.
•
Likviditetslån – Erbjuds företag som vill ansöka om statlig lånegaranti för att
överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund av
•
ESG-relaterade obligationer – Enheten Swedbank Sustainable Capital Markets,
inom affärsområdet Stora företag och institutioner, erbjuder gröna, sociala och
-
kade obliga tioner på kapitalmarknaden. Strukturen skiljer sig från traditionella
gröna, sociala och hållbarhetsobligationer då denna typ av skuld instrument
-
•
Gröna aktier
aktieemission eller som ett offentligt tillkännagivande av att alla utstående
•
Hållbarhetsrelaterad rådgivning – Swedbank Sustainable Capital Markets
erbjuder hållbarhetsrelaterad rådgivning till både emittenter och investerare på
kapitalmarknaden. Exempelvis erbjuds, ESG Risk Rating ”peer review” baserad
på data från externa leverantörer, utvärdering av ett bolags överensstämmelse
med EU taxonomin, och veckovisa nyhetsbrev.
213
Hållbarhetsnoter
svensk bank verksamhet 2021 2020 2019
Privat
Utlåning privat, total (mkr)
Gröna bolån (mkr)
Mer miljövänliga billån (mkr)
Solcellslån (mkr)
Energilån (mkr)
Företag
Företagsutlåning, total (mkr)
Gröna lån, portföljens volym (mkr)
– varav förnyelsebar energi
– varav gröna fastigheter
företag att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund
baltisk bank verksamhet 2021 2020 2019
Privat
Utlåning privat, total (mkr)
Hållbara bolån (mkr)
Mer miljövänligaj billeasing (mkr)
Solcellslån (mkr)
Företag
Företagsutlåning, total (mkr)
Lån förnyelsebar energi – små företag
(mkr)
Gröna lån, portföljens volym (mkr)
– varav förnyelsebar energi
– varav gröna fastigheter
– varav energiåtervinning, avfall
– varav skog
företag att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund
och institutioner LC&I 2021 2020 2019
Företag
Företagsutlåning, totalt (mkr)
Gröna lån, portföljens volym (mkr)
– varav förnyelsebar energi
– varav gröna fastigheter
– varav gröna transporter
Hållbarhetslänkade lån,
portföljens volym (mkr)
Kapitalmarknad
Transaktioner där Swedbank agerat som
arrangör under året (antal)
Total volym där Swedbank agerat som
arrangör under året (mdkr)
Andel i relation till total volym där Swed
-
Total volym där Swedbank agerat som
arrangör från start (mdkr)
och hållbarhetslänkade obligationer).
Samhällsviktig utlåning (mkr) 2021 2020 2019
Hälsa och sjukvård
– varav svensk bankverksamhet
– varav baltisk bankverksamhet
– varav Stora företag och institutioner
Utbildning
– varav svensk bankverksamhet
– varav baltisk bankverksamhet
– varav Stora företag och institutioner
Ekvatorprinciperna
Ekvatorprinciperna är ett gemensamt riskhanteringsramverk som banker kan
-
ciperna men har under året inte haft någon transaktion som faller under kriterierna.
I Swedbanks direktiv om hållbarhetsaspekter vid kreditbedömning utgör ekvator
-
principerna en del av Swedbanks interna riktlinjer för riskbedömning. Processen
granskningsteam. Detta team består av representanter från bankens enheter;
beroende på expertis.
Ekvatorprinciperna 2021 2020 2019
Antal transaktioner
– varav godkända kategori A transaktioner
– varav godkända kategori B transaktioner
– varav godkända kategori C transaktioner
214
Hållbarhetsnoter
Väsentlig fråga:
Verkar för klimat omställningen
•
Leverantörer ska efterleva de krav som ställs i Swedbanks
uppförandekod för leverantörer.
•
Risk för avsteg gentemot kraven ska utvärderas inom ramen för
Antal aktiva
leverantörer
Total inköpsvolym
(mkr)
Swedbank har en samordnad inköpsfunktion vars syfte är att minimera bankens
-
rantör. Upphandlingarna ska stödja bankens strategiska riktning, samt interna och
-
-
Inköpsfunktionen har etablerat fem fokusområden med tillhörande aktiviteter
för att uppnå bankens syfte och mål. Ett av dessa fokusområden är “Best in class
in sustainable procurement”, där tre målområden har etablerats: reducera risk, öka
positiv påverkan och innovation. Genom målområdena genomförs konkreta åtgär
-
Reducera risk
den mer digitaliserad. Effekten är ett mer linjerat arbetssätt och ökad styrning för
hur potentiella leverantörer utvärderas, och därmed hur funktionen hanterar risker.
Leverantörer ska efterleva de krav som ställs i bankens uppförandekod för leve
-
rantörer och intyga detta innan kontrakt ingås. Risk för avsteg ska utvärderas inom
ramen för bankens inköpsprocess. Resultatet från utvärderingen registreras
extern datainsamling. Under året har kontrollkriterier utökats inom hållbarhet till att
lägga ytterligare vikt vid högriskländer och att banken är linjerad med den strate
-
-
mer även produktionsland att bedömas och krav ställs på ytterligare utvärdering
vid högre registrerad risk. Inköp inkluderar även eventuella ryktesrisker från extern
part i utvärderingen. Syftet är att ha kännedom om väsentliga risker och ha en plan
för mitigering innan nya kontrakt tecknas.
Avvikelser gentemot Swedbanks uppförandekod för leverantörer hanteras
löpande. Målet är att bidra till förbättringar och reducera risker kopplat till varu
-
uppföljning av högriskleverantörer.
Positiv påverkan
Swedbanks strategiska riktning utgör grunden för de områden där banken ska
-
även genom löpande leverantörsdialoger.
Inom området ”mångfald och inkludering” har Swedbank utfört en förstärkt
-
rades leverantörer som redovisade starka hållbarhetsresultat, vilket premierades
-
Swedbank genomför hållbarhetsdialoger kontinuerligt med bankens leverantörer.
mäter banken och följer upp på målsättningar kopplat till relevanta hållbarhets-
områden. Särskilt relevanta områden under året har varit reducering av koldioxid-
ekvivalenter och mänskliga rättigheter. Målsättningarna kommer att följas upp
Swedbank försöker även pusha bankens leverantörer att utveckla cirkulära
Innovation
I oktober anordnades Swedbank Sustainability Innovation Day. Swedbank utma
-
-
tegiska riktning med syfte att accelerera hållbarhetsarbetet gentemot såväl kunder
som internt. Totalt mottogs över femtio idéer, varav elva av dessa valdes ut att
presenteras av tio olika leverantörer live i Swedbanks studio som sändes digitalt
En stor del av framgången med eventet var engagemanget från deltagarna som
gav feedback och ställde utmanande frågor till leverantörerna som presenterade.
Arbetet med att ytterligare utvärdera idéerna för potentiell implementering pågår
informationsinsamling med minimerad arbetsinsats. Digitalisering av processer
har pågått under en längre tid i nära samarbete med utvecklare. En del av Swed
-
information i äldre kontrakt har en AI-lösning testats under året som möjliggör
datainsamling kopplat till bankens uppförandekod för leverantörer. Förhoppningen
är att kunna undersöka och säkerställa att det är rätt data i Swedbanks kontrakt
inom ytterligare områden, och att åtgärder kan vidtas om så inte är fallet.
Utvärdering av leverantörer 2021 2020 2019
Inköpt värde (mkr)
Antal aktiva leverantörer
Andel leverantörer registrerade i länder
Andel leverantörer registrerade i länder
Antal genomförda hållbarhets-
vara låg risk.
H4
Upphandla
215
Hållbarhetsnoter
Väsentlig fråga:
Verkar för klimatomställningen
•
Miljöledningssystemet ISO 14001 ger en strukturerad uppföljning
•
Swedbank har ytterligare utvecklat sin hållbarhetsrapportering under året
Klimathänsyn ger resultat
Utsläpp från Swedbanks direkta verksamhet,
ton CO
e
202120202019
25 014
11 646
9 201
Inkluderar utsläpp från bankens kontor, affärsresor, säkerhetstransporter
Utsläpp per intjänad krona ton CO
e/kr
Utsläpp per anställd ton CO
e/FTE
Swedbank har ett ansvar i att allokera kapital till hållbara lösningar som kan
minska miljöfarliga utsläpp och utveckla klimatanpassade lösningar. För att mini
-
bidrar till omfattande utsläppsminskningar.
Styrning av miljöarbetet
Grunden för Swedbanks miljöarbete sätts i bankens hållbarhetspolicy och miljö-
policy som årligen antas av styrelsen. Med Swedbanks miljöledningssystem som är
verksamhetens negativa miljöpåverkan. Swedbanks dotterbolag Swedbank Robur,
Swedbank Försäkring, Swedbank Hypotek, Sparia, Swedbank Fastighetsbyrå och
-
ningar och inköp samt bankens egna direkta miljöpåverkan från den interna verk-
Swedbank har även ett nätverk av hållbarhetsambassadörer som koordinerar mål-
och uppföljningsarbetet samt agerar stöd i hållbarhetsarbetet.
-
-
bankens egna utsläpp genereras via energiförbrukning i bankens kontorslokaler
samt via tjänsteresor vilket redovisas i tabblerna i denna not.
För att minska bankens utsläpp arbetar bankens fastighetsförvaltning för att
säkerställa energi- och yteffektiva lokaler samt med att påverka fastighetsägarna
att jobba för att energieffektivisera lokalerna. Banken har antagit intensitets-
Swedbank arbetar också aktivt med att minska miljöbelastningen från resande.
Nedbrutna på enhetsnivå har därför interna mål tagits fram där fokus ligger på att
resandet fortsatt att minska kraftigt till följd av den globala pandemin. Antalet
kommer fortsättningsvis att prioriteras.
Europeiska centralbankens vägledning om klimat- och miljörelaterade risker
och miljörelaterade risker med syfte att säkerställa att riskerna hanteras på ett
säkert och ansvarsfullt sätt inom banksektorn. Vägledningen är ett tillsynsregel
-
verk och beskriver ECB:s förväntningar på hur banker ska hantera och rapportera
miljö- och klimatrelaterade risker på ett transparent sätt. Swedbanks baltiska verk
-
och miljörelaterade risker samt utarbetat en åtgärdsplan för att säkerställa efter
-
banksektorns processer för att hantera miljö- och klimatrelaterade risker.
-
klimatet på kort, medellång och lång sikt, genom scenarioanalyser, integrera
klimat- och miljörelaterade risker i övergripande affärsstrategi, affärsmål, ramverk
för riskhantering samt redovisning av olika indikatorer för att mäta utsläpp. Delar
av förväntningarna är även i linje med TCFD. Eftersom Swedbank redan rapporterar
-
bank valt att använda sig av en utsläppsberäkningsmetod som tillhandahålls av
Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) som syftar till att utveckla
-
statistik och detta används senare som utgångspunkt för att utveckla Swedbanks
med att implementera alla ECB:s förväntningar på banksektorn.
Frivillig taxonomirapportering
-
ring. Då den obligatoriska rapporteringen inte får innehålla estimat, har Swedbank
estimat. Anledningen är att öka transparensen gentemot bankens intressenter och
för att ge en helhetsbild av hur bankens tillgångar hänför sig till taxonomin.
Swedbanks frivilliga taxonomirapportering konsolideras och redovisas på
samma vis som den obligatoriska taxonomirapporteringen, det vill säga konsolide
-
ring baserad på den konsoliderade situationen med tillgångarna presenterade som
Vilka KPI:er som är identiska med Swedbanks obligatoriska rapportering tydlig
-
Täckta tillgångar
-
sigt hållbara tillgångarna på balansomslutningen är med taxonomin. Detta kommer
-
ras som andelen gröna tillgångar. GAR räknas ut som tillgångar vilka är förenliga
med taxonomin (täljaren) delat med de totala täckta tillgångarna (nämnaren).
Vissa exponeringar är enligt rapporteringskraven exkluderade från täljaren, obe
-
roende av om de skulle kunna möta kraven under taxonomin eller inte. Exempel på
sådana exponeringar är de mot icke-NFRD företag och derivat. Dessa tillgångar ska
inkluderas i nämnaren av GAR och är därmed en del av täckta tillgångar och har en
påverkan på ett framtida GAR. Vissa andra exponeringar är helt exkluderade från
GAR, dessa är exponeringar mot stater, centralbanker, överstatliga emittenter och
bankens handelsportfölj.
H5
Miljöpåverkan
216
Hållbarhetsnoter
Exponering mot NFRD-företag
-
terar hur stor del av deras verksamhet som omfattas av taxonomin första gången
rapportering har Swedbank valt att rapportera på dessa kunder och motparter uti
-
från estimat. Swedbank har gjort sin bedömning av hur bankens kunder och mot-
parter omfattas av taxonomin baserat på NACE-koden applicerbar på kunden eller
-
ringen av ekonomisk verksamhet. NACE grupperar organisationer enligt deras
affärsverksamhet. NACE- koder har använts då verksamheter som omfattas av
Tillgångar mkr
Andel av
totala
täckta till-
gångar, %
Andel av
totala till-
gångar, %
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet
som omfattas av taxonomin
Varav bolån till hushåll och fastigheter
som övertagits för skydd av fordran
Varav exponering mot NFRD
-företag
Exponeringar mot ekonomisk verksamhet
som inte omfattas av taxonomin
Varav lån till hushåll andra än bolån
Varav exponering mot NFRD-företag
Exponeringar mot företag som inte
omfattas av NFRD
Derivat, säkringsredovisning
Interbanklån betalbara vid anfordran
Exponeringar mot regionala och lokala
myndigheter samt socialförsäkrings-
fonder
Andra tillgångar (t.ex. kassa, goodwill)
Totala täckta tillgångar 1 813 030 100,0 74,6
Exponeringar mot stater, centralbanker
och överstatliga emittenter
Handelsportfölj
Totala tillgångar 2 429 773 100,0
utsläppsreduktionsmål i enlighet med Science-Based Target initiative (SBTi) och
Net Zero Banking Alliance (NZBA). Som startpunkt analyserar Swedbank bankens
-
punkt för framtida mätningar, samt för att utveckla klimatmål.
En utmaning är att få tillgång till tillförlitlig data för att kunna analysera bankens
beräkningsmetoden från Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF)
metod för Swedbank vilket resultaten visade. Bedömningen baserades huvudsak-
utsläpp samt att metoden är möjlig att använda med den data Swedbank har om
-
bolån samt kommersiella fastigheter. Målbilden var att täcka så stor andel av
bankens fastigheter som möjligt, men vissa typer har exkluderats ur resultatet då
tillförlitligheten i resultatet varit bristfällig. Swedbank har bland annat valt att inte
-
ningen då banken saknar metod för att separera utsläpp från enskilda lägenheter
från fastighetens totala utsläpp. Denna exkludering innebär att varken bostads-
rätter eller bostadsrättsföreningar är med i resultatet, varför utlåningen i tabellen
-
grad, fastighetens energikonsumtion och en utsläppsfaktor. Belåningsgraden
används för att bedöma hur stor andel av fastighetens utsläpp som ska tillskrivas
Swedbank. Energikonsumtionen tillsammans med utsläppsfaktorn (mängden
utsläpp per producerad energienhet) används för att beräkna utsläppen. Tillgången
på information om fastigheternas energikonsumtion och energikälla har varit
begränsad vilket innebär att de siffrorna har uppskattats baserat på fastighetstyp
-
tiska centralbyrån, Internationella energirådet och Energimyndigheten. Detta inne-
bär viss osäkerhet i resultaten.
innehåller fem kolumner. Kolumnen ”Tillgångsslag” visar om det rör sig om boende-
lån eller lån i kommersiella syften. Redovisat värde före reserveringar innehåller
-
-
följen. Viktat datakvalitetspoäng är den genomsnittliga datakvalitetsnivån Swed-
bank har på sina fastigheter, beräknat enligt PCAF:s ramverk. Swedbank fortsätter
Tillgångsslag
Redovisat
värde före
reserve-
ringar (mkr)
Scope 1 &
scope 2
utsläpp
(tCO
2
e)
Utsläpps-
intensitet
(tCO
2
e/m
2
)
Viktat data-
kvalitets poäng
(hög kvalitet = 1,
låg kvalitet = 5)
Bolån (Sverige)
Bolån (Baltikum)
Lån till kommersiella
fastigheter (Sverige)
Lån till kommersiella
fastigheter (Baltikum)
Utsläpp växthusgaser
1
, ton CO
2
e 2021 2020 2019
Totala utsläpp 9 201 11 646 25 014
Klimatkompensering
Totala utsläpp efter klimatkompensering
Utsläpp per scope enligt GHG protocol
Utsläpp per land
Utsläpp, Sverige
Utsläpp, Estland
Utsläpp, Lettland
Utsläpp, Litauen
7
Energirelaterade utsläpp enligt scope 2
Marknadsbaserade
Platsbaserade
-
beräkningsmjukvaran Ecometrica via systemet Our Impact som administreras av U&We,
-
house Gas Protocol (World Resources Institute).
läckage av köldmedium. Utsläpp från bankens kylanläggningar beräknas genom drifts-
baserat på den operativa kontrollen över Swedbanks kontor/byggnader.
-
7) Norge, Finland, Danmark, USA, Sydafrika och Kina. Luxemburg ingår i redovisningen
217
Hållbarhetsnoter
Utsläpp per kategori, ton CO
2
e 2021 2020 2019
Sverige
Kontorslokaler
Tjänsteresor
Estland
Kontorslokaler
Tjänsteresor
Lettland
Kontorslokaler
Tjänsteresor
Litauen
Kontorslokaler 888
Tjänsteresor
Övriga länder
Kontorslokaler
Tjänsteresor
Övrig miljödata 2021 2020 2019
lokaler (MWh)
– varav Sverige
– varav Estland
– varav Lettland
– varav Litauen
Pappersförbrukning (ton)
Vattenförbrukning (m
/FTE) 7
Avfall till återvinning (ton)
Avfall till förbränning (ton)
Komposterbart avfall (ton)
Antal digitala konferenser(milj)
Antal deltagare i digitala konferenser (milj)
Energianvändning
1
2021 2020 2019
Totala utsläpp från energianvändning
e/MWh)
Energianvändning per anställd (MWh/FTE)
Energianvändning per kvm (MWh/kvm)
Reduktionsmål minska energianvändning
(MWh/kvm)
Reduktionsmål minska energianvändning
(MWh/kvm)
Jämförelsetal, ton CO
2
e 2021 2020 2019
Utsläpp per anställd (ton/FTE)
(ton/FTE)
Utsläpp per kvm kontorsyta (ton/m
)
(ton/m
)
Utsläpp per intjänad miljon krona
(ton/mkr)
krona (ton/mkr)
Autoplan
Swedbank är en av Sveriges största bilägare genom dotterbolaget AutoPlan som
erbjuder vagnparksadministration för företag. AutoPlan arbetar aktivt med att
minska sin klimatpåverkan bland annat genom att hjälpa kunder ta fram miljöan
-
passade bilpolicys, stötta kunder i hållbarhetsfrågor samt mäta och följer upp på
vidare med att utöka sitt elbilserbjudande.
Swedbank tillämpar ett program med förmånsbilar mot löneavdrag, så kallade
-
former av styrmedel säkerställa att våra anställda kör mer miljövänliga bilar. I stort
privat personer och företag. Även här jobbar Swedbank aktivt för att öka andelen
mer miljövänliga bilar. Till exempel erbjuds lägre ränta på bilar som släpper ut lägre
/km. Green Leasing erbjuds även i Estland, Lettland och Litauen, med
en lägre räntesats för miljöklassade bilar.
Leasing av bilar via AutoPlan 2021 2020 2019
Leasing av fordon (ton CO
e)
Totalt antal leasade bilar
Genomsnittligt utsläpp, nya bilar CO
(g/km)
Genomsnittligt utsläpp, totalt CO
(g/km)
Genomsnittligt utsläpp, nya förmånsbilar
(g/km)
218
Hållbarhetsnoter
Väsentlig fråga:
Attraktiv arbets givare
•
Totalt har Swedbanks medarbetare gått 497 490 utbildningstimmar
vilket är en ökning med 37 procent från 2020.
•
Medarbetarundersökningar visar på ett högt och stabilt engagemang och
att anställda mått bra på jobbet under året trots pandemin och förändrade
arbetssätt.
Tre år av förbättringar
Andel kvinnor och män
*Arbetstagarrepresentanter ingår inte i beräkningen av styrelsemedlemmar.
-
den strategiska riktningen implementerats i banken med ambition att förena alla
medarbetare i banken och tydliggöra resan framåt. Utöver syfte, vision och kund
-
löfte så omfattar den strategiska riktningen Swedbanks värderingar öppen, enkel
och omtänksam, samt nödvändiga förutsättningar för att som bank kunna leva och
agera utifrån syftet och visionen, och leverera enligt bankens strategiska mål. Alla
medarbetare förväntas bidra till bankens lönsamhet och önskad kultur, samt till att
regler och processer efterlevs.
-
tionen har varit att upprätthålla en trygg och säker arbetsplats och begränsa smitt-
på bästa sätt och med hög kvalitet samt ha fungerande hemarbets rutiner.
Arbetssättet har utvecklats under pandemin med etablerade digitala mötesformer.
Detta har möjliggjorts genom att implementera nya verktyg och system stöd såsom
Microsoft Teams för samtliga medarbetare vilket även har ökat möjligheterna för
rådgivare inom stora företag och institutioner (LC&I), Swedish Banking, Spar-
bankerna och Baltic Banking att träffa kunder digitalt.
Ledarskap och självledarskap
Att vara ledare i Swedbank innebär en kontinuerlig anpassning till snabba för-
ändringar och utmaningar utifrån kundernas krav, nya arbetssätt och hur affären
utvecklas och drivs framåt. Att bygga förtroende, inspirera och visa mod är ledord
Alla medarbetare erbjuds förutsättningar att utvecklas och inspireras i takt med
förändringarna i omvärlden, samt få möjligheter att ta ansvar för och driva sin egen
utveckling. I en snabb, föränderlig och komplex miljö behövs självledarskap och
av sina möjligheter. Självledare bidrar också till att tänka nytt och främja den
lärande kultur som utvecklar banken.
Hållbara medarbetare
Arbetsmiljö och hälsa är viktiga områden för att skapa ett klimat med hållbara
medarbetare. Under detta år, med en fortsatt pågående pandemi, har banken lagt
extra fokus på arbetet med att förebygga och hantera ohälsa hos medarbetarna.
Stöd i form av riktad kommunikation till chefer och nya chefsutbildningar har tagits
fram om hur ohälsa kan upptäckas, hanteras och förebyggas samt hur ett gemen
-
samt och systematiskt arbetssätt kan bidra till hållbara medarbetare. Nyckeln
Genom Swedbank at Work fortsätter utvecklingen och implementeringen av
bankens arbetssätt. Swedbank at Work beskriver bankens arbetssätt, fysisk och
digital arbetsmiljö samt utformningen av arbetsplatser och kontorsytor. Syftet med
Swedbank at Work är att skapa hälsosamma och funktionella arbetsplatser för att
bland annat underlätta och uppmuntra till rörelse och variation under arbetsdagen
vilket är viktigt både för den fysiska och mentala hälsan.
Swedbanks koncerngemensamma arbetsmiljömål för hållbara medarbetare
är följande:
arbetsbelastning, balans mellan jobb och fritid samt ett supporterande och
inkluderande arbetsklimat.
särbehandling.
Mångfald och inkludering
Swedbank strävar efter en arbetsplats som är fri från diskriminering och som
erbjuder lika möjligheter för alla, utifrån varje medarbetares unika behov och poten
-
tial. För att säkra en inkluderande arbetsplats och en kultur där alla känner sig res-
pekterade och kan prestera sitt bästa, är det viktigt att jämställdhet, mångfald och
inkludering är naturligt integrerat i alla delar av verksamheten. Uppdatering och
fastställda nyckeltal för vd och koncernledning, som mäter löneklyftor, könsbalan
-
sen mellan seniora chefer och chefer på total nivå. Mätningen görs också utifrån
De interna medarbetarundersökningarna bekräftar att Swedbank är en inklude
-
rande arbetsplats. Arbetet mot diskriminering och trakasserier tas på största allvar.
och trakasserier. Chefer får regelbundna utbildningar inom området och enheterna
erbjuds workshops genom den svenska antimobbningsorganisationen Friends.
Jämställdhet och mångfald är också en viktig del i bankens samhällsengage
-
jubileum. Ett annat mål för banken är att öka jämlikhet mellan könen inom de
mans dominerade områdena teknik och IT. Nätverket Swedbank Women in Tech,
har framgångsrikt främjat kvinnor som arbetar inom teknik och IT i banken, liksom
samarbetet med det externa nätverket Women in Tech som främjar kvinnligt ledar
-
skap i teknik branschen.
Flexibla arbetsvillkor är känt för att vara en viktig faktor för att förbättra jäm
-
ställdhet och mångfald, och för att kunna kombinera familj och karriär. Flexibilitet
Swedbank at Work. Under hela pandemin har banken tillämpat ett tillvägagångs
-
10
Styrelse*
Chefspositioner
17 536
Anställda
% %
% %
% %
H6
Medarbetare
219
Hållbarhetsnoter
att förlora i kompensation, i de situationer där skolor har stängt. Föräldrar som
Swedbank arbetar kontinuerligt med koncernövergripande insatser för att säker
-
ställa lika lön för lika eller likvärdigt arbete mellan män och kvinnor. För att identi-
löner systematiskt på våra marknader. Uppföljningar görs regelbundet för att
uppnå målet om noll i lönegap. Utbildning för chefer och översyn av policyer, rikt-
linjer och processer genomförs löpande, för att säkerställa en könsneutral utvärde
-
ring för löne sättning. När det gäller löneskillnaderna mellan könen där löner jäm-
förs oavsett arbetskaraktär, påverkas löneskillnaden av att kvinnor har lägre
erligt följa utvecklingen av mångfalds- och inkluderingsarbetet, t.ex. Bloomberg
ranking. Swedbank har undertecknat UN Women’s Empowerment Principles och
hemmamarknader.
Medarbetarundersökningar och medarbetarengagemang
Det är viktigt att på regelbunden basis följa och utvärdera vad medarbetarna tycker
om sitt arbetsliv. Swedbanks medarbetarundersökningar heter People Pulse och
anställda att växa, förstå hur medarbetarna mår och ta reda på hur väl de uppfattar,
förstår och levererar på bankens strategiskt viktiga områden. Undersökningen är
tänkt att spåra och driva förändrat beteende i det vardagliga arbetet samt att upp
-
muntra en kontinuerlig dialog och öppen feedbackkultur i alla enheter. Innehållet
följts upp: engagemang, lojalitet/intresse, riktning, kompensation, arbetskultur,
prestations utveckling, ledarskap, hållbara medarbetare och ojämlik behandling.
arbetare för att förstå hur anställda upplever sin arbetssituation och graden av
engagemang. Resultaten visar på ett högt och stabilt engagemang och att
anställda mått bra på jobbet under året trots pandemin och förändrade arbetssätt,
där ungefär hälften av alla anställda fortfarande jobbar hemifrån. De undersök
-
ningar som genomfördes under året hade höga svarsfrekvenser och rapporterade
förbättrade resultat.
Medarbetarnas engagemang är avgörande för bankens framgång. Engagerade
och stolta medarbetare skapar en bättre kundupplevelse och nöjdare kunder, och
kan därmed bidra till att uppnå uppsatta affärsmål. För att uppfylla Swedbanks
vision och syfte krävs det att alla är engagerade, tar ansvar i linje med bankens
förväntningar att fullt ut leva efter värderingarna öppen, enkel och omtänksam.
Medarbetarundersökningar, index 2021 2020 2019
Resultat, hållbara medarbetarindex
1
78
Mål för hållbara medarbetarindex
2
Engagemangsindex
1
— Sverige 78
— Estland
— Lettland 88
— Litauen
Rekommendationsindex
1,3
Mål för rekommendationsindex
Ledarskapsindex
4
-
metoden för hållbara medarbetarindex satte banken samma målnivå för hela koncernen,
Internutbildningar 2021 2020 2019
Antal utbildningstimmar
Utbildningskostnader per FTE (kr)
– varav obligatorisk
– varav ej obligatorisk
– varav kvinnor
– varav män
Utbildningstimmar per FTE
– varav män
– varav kvinnor
– varav chefer
– varav specialister
Genomförda utbildningar
– etik (antal)
– hållbarhet inklusive klimat (antal)
– motverka penningtvätt och
Antal rådgivare med Swedsec licens
4
Antal anställda som genomförde den
4
sker via traditionell utbildning (e-utbildning och klassrumsutbildning). Tabellen inkluderar
även Sparbanker.
Medarbetare som har fått utbildning i att motverka
per region (%) 2021 2020
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Totalt koncernen 98 98
Medarbetare som har fått utbildning i att motverka
per kategori (%) 2021 2020
Chefer
Specialister
Medarbetare som har fått utbildning i anti-korruption 2021
Antal medarbetare Procentandel av totalen
Estland 2 303 90
Chefer
Specialister
Lettland 1 678 88
Chefer 88
Specialister 88
Litauen 2 268 89
Chefer
Specialister
Sverige 8 437 85
Chefer
Specialister
Total 14 686 87
220
Hållbarhetsnoter
Totalt antal anställda 2021,
uppdelat på kön
1
Kvinnor Män Total
Heltid
Deltid
Summa 11 011 6 525 17 536
Totalt antal och andel anställda
per anställnings avtal 2021,
uppdelat på kön
1
Kvinnor % Män % Total
Permanent
Temporär
Summa 11 011 63 6 525 37 17 536
Totalt antal anställda per
anställningsavtal 2021,
uppdelat på region
1
Sverige Estland Lettland Litauen Total
Permanent
Temporär
Summa 9 956 2 710 2 099 2 771 17 536
antalet medarbetare under året är relativt konstant.
Antal
1
och andel nyanställda uppdelat
på kön, åldersgrupp och land, % 2021 2020 2019
Kvinnor
Män
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Antal
1
och andel av personalomsättning
upp delat på kön, åldersgrupp och land, % 2021 2020 2019
Kvinnor
Män
Sverige 8,8
Estland
Lettland
Litauen
Totalt koncernen 10,3 6,8 9,7
Löneskillnad kvinnor jämfört med män,
chefer
1
per land, % 2021 2020 2019
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Totalt –29 –30 –31
denna kategori.
Löneskillnad kvinnor jämfört med män,
chefer nivå 1–3 per land, % 2021 2020 2019
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Totalt –27
Löneskillnad kvinnor jämfört med män,
specialister per land, % 2021 2020 2019
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Totalt –31 –32 –32
Löneskillnad kvinnor jämfört med män,
alla anställda per land, % 2021 2020 2019
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Totalt –32
Arbetstagar-/Arbetsgivarrelationer 2021 2020 2019
Andel av medarbetare med kollektivavtal
eller lokala överenskommelser eller som
omfattas av arbetsrätten – Sverige
Andel av medarbetare som omfattas av
oberoende fackförbund eller kollektiv avtal
med arbetare från olika länder där Swedbank är verksam.
Utbildningsnivå, % 2021 2020 2019
Sverige
Universitetsexamen
Annan universitetsutbildning
Gymnasieutbildning
Annan utbildning
Estland
Universitetsexamen
Annan universitetsutbildning
Gymnasieutbildning
Annan utbildning 7
Lettland
Universitetsexamen
Annan universitetsutbildning
Gymnasieutbildning
Annan utbildning
Litauen
Universitetsexamen
Annan universitetsutbildning
Gymnasieutbildning
Annan utbildning
221
Hållbarhetsnoter
Antal medarbetare som erhållit
prestationsutvärdering
Antal medarbetare som godkänt
prestationsutvärdering
Procentandel medarbetare som erhållit
prestations utvärdering
Procentandel medarbetare som godkänt
prestationsutvärdering
2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020
Män 5 987 6 296 5 163 4 695 100 100 86 75
Chefer
Specialister 87
Kvinnor 9 185 10 108 8 594 8 156 100 100 94 81
Chefer 88
Specialister
Total 15 172 16 406 13 757 12 851 100 100 91 78
Åldersfördelning per land, % 2021 2020 2019
Sverige
Estland
Lettland
7 7
Litauen
Åldersfördelning ledning och styrelse, % 2021 2020 2019
Koncernledningen
87
Styrelsen
1
78
222
Hållbarhetsnoter
Väsentliga frågor:
Säkra och stabila IT-system
Ansvarsfull bolagsstyrning
Affärsetik
•
•
Redan i december 2021 hade Swedbank en verksamhet som följer kraven
i den nya svenska visselblåsarlagen. Det är ett halvår tidigare än vad som
krävts för större organisationer.
Medarbetare som har fått utbildning
i att motverka penningtvätt och
Affärsetik på Swedbank
Swedbank har nolltolerans mot all typ av korruption. Bankens anti-korruptions-
arbete struktureras i ett ”ABC Framework” som består av Swedbanks policy för
motverkande av mutor och korruption (ABC policy) samt koncernövergripande
instruktioner som ger vägledning till bankens enheter och anställda i frågor om
förebyggande åtgärder mot korruption. I Swedbank är det varje enhet samt
som de är exponerade mot samt att utgöra nödvändiga åtgärder för att mildra
En viktig del för att kunna mildra och hantera bankens korruptionsrisker är att
anställda har tillräcklig kunskap inom området. Detta innebär att alla anställda
samt konsulter som arbetar inom koncernen har genomgått en obligatorisk gene
-
rell anti-korruptionsutbildning när de börjar på Swedbank. Därefter ska utbildningen
genomgås årligen för att säkerställa fortlöpande kunskap. Anställda som arbetar
inom funktioner som har större risk att utsättas för korruption så som exempelvis
anställda inom inköp, HR och rådgivning har anpassade anti-korruptionsutbild
-
ningar som genomförs mer frekvent.
Strategi och styrning för informationssäkerhet
Informationssäkerhet är ett ständigt aktuellt ämne vars utveckling banken följer
noga. Det är ett viktigt område för olika intressenter där tillsynsmyndigheter,
kunder, samarbetspartners och samhället i stort har ökade krav och förväntningar.
Swedbank jobbar konstant med att förstå hotbilden och bedöma om och var sår
-
säkerställa en god hantering av informationssäkerhet har bankens vd beslutat om
strategin tillsammans med bankens styrelse. Styrelsen rådger och tar del av
bankens risk- och hotbildsbedömning inom området och har även genomgått
utbildning inom området.
Swedbanks strategi för informationssäkerhet beskriver strategiska mål samt
vision om önskat läge. I bankens nya strategiska riktning och stödjande strategier
och stärka informationssäkerhet, för att stötta verksamhetsmål och förändring,
hantera informationssäkerhetsrisker och stärka styrning och lagefterlevnad. Swed
-
denna strategiska riktning, ett förändrat hot- och risklandskap och nya krav. Fram-
över kommer ett större fokus läggas på att arbetet är mer enhetligt och gemen
-
samt utöver just informationssäkerhet för att stärka bankens digitala och operativa
resiliens, och framförallt motståndskraft mot allvarliga cyberattacker mot Swed
-
bank och nära tredjeparter.
Arbetet med informationssäkerhet i Swedbank leds av bankens Chief Information
att leda och koordinera utveckling och implementation av bankens lednings system
ramen för bankens ledningssystem regleras krav utifrån styrdokument och vägled
-
ningar, samt det kontrollramverk som är baserat på ISF Standard of Good Practice,
vilket styr hanteringen av alla skydd och kontroller som banken använder för att
skydda sin information och sina kunders information. Flera andra funktioner till
-
handahåller viktiga förmågor inom informationssäkerhet, bland annat IT-organisa-
tionen DBIT. Information Security Managers är utsedda i samtliga affärsområden
och relevanta gruppfunktioner som stöd till ledande befattnings havare. Funktioner
för säkerhetsincidenthantering och löpande proaktiv säkerhetstestning av bankens
sina informationssäkerhetsförmågor och motståndskraft. För att säkerställa hög
standard på Swedbanks informationssäkerhet genomförs externa revisioner och
tredje parts attestering som minst årligen.
Swedbank genomför återkommande säkerhetstester, såsom intrångstester för
kritiska och nya applikationer, system och infrastruktur, samt även avancerade
simulerande tester, så kallade ”red-teaming”-tester. Testerna innebär att en cyber-
attack under kontrollerade former simuleras mot en organisations anställda, pro
-
-
bättra motståndskraften. Utöver testerna så genomsöker banken löpande alla
IT-system efter sårbarheter.
Funktionen för incidenthantering, Swedbank SIRT, är en ackrediterad SIRT-orga
-
Banken har ett försäkringsskydd som täcker vissa av bankens kostnader som kan
uppstå i samband med en cyberincident. Swedbank har ett rigoröst ramverk för att
hantera informationssäkerhetsrisker som uppstår när verksamhet och uppdrag
läggs ut till leverantörer. I samband med upphandling analyseras om leverantören
kan leva upp till Swedbanks informationssäkerhetskrav, vilka sedan inkluderas
informations säkerhet, vd:s Instruktion för informationssäkerhet.
För att uppnå ett väl fungerande informationssäkerhetsarbete är det viktigt att
främja en säkerhetsmedveten kultur i banken. Alla medarbetare behöver förstå vik
-
ten av god säkerhet i det dagliga arbetet och ges möjlighet att utveckla sina egna
säkerhetskunskaper och kännedom om aktuella säkerhetshot. Det är obligatoriskt
för alla Swedbanks anställda att genomföra utbildning i informationssäkerhet som
även inkluderar dataskyddsförordningen. Banken har även skräddarsydda åtgärder
till hur misstänkta händelser ska rapporteras.
Individens rättighet stärks med dataskyddsförordningen (GDPR)
Swedbank har stor vana att lagra och hantera kunders personuppgifter och det är
viktigt att kunden känner sig trygg med hur banken hanterar personuppgifter.
Person uppgifter är en viktig del i den dagliga bankverksamheten och används till
exempel vid kundundersökningar, vid dagliga banktjänster och marknadsanalyser.
Att hantera personuppgifter är även av största vikt för att förebygga och utreda
brott samt att kunna genomföra betalningar, kredit- och riskbedömningar. För att
säkerställa att GDPR följs har banken processer på plats för behandling av person
-
uppgifter. Swedbank har till exempel utsett dataskyddsombud som agerar kontakt-
personer och ger råd vid svårare ärenden och samarbetar vid behov med Integritets-
skyddsmyndigheten. Dataskyddsombuden agerar oberoende och ska särskilt
beakta ärenden utifrån den registrerades synvinkel. Nätverket av dataskydds-
Visselblåsning säkerställer efterlevnad
Swedbanks verksamhet ska kännetecknas av bankens värderingar; öppen, enkel
och omtänksam. Bankens koncernövergripande process för visselblåsning upp-
manar alla medarbetare och externa intressenter att rapportera misstankar om
potentiella eller faktiska missförhållanden i verksamheten som exempelvis kränk
-
ningar, bristande efterlevnad av lagstiftning eller avvikelser mot Swedbanks kon-
cernpolicyer. Verktyget är tillgängligt på alla språk i bankens hemmamarknader
nya svenska visselblåsarlagen. Det är ett halvår tidigare än vad som krävts för
större organisationer. Det visar på att Swedbank tidigt insett vikten av att risker
och oegentligheter upptäcks och åtgärdas på ett systematiskt och objektivt sätt.
-
samheten i Estland och sex rapporter avser Lettland respektive Litauen. Av dessa
H7
Affärsetik och informationssäkerhet
223
Hållbarhetsnoter
Informationssäkerhet, dataskydd och
motverkande av brott 2021 2020 2019
Antal misstänkta ordrar och
transaktioner (MAR)
1
rapporterade
– varav Sverige
– varav Estland
– varav Lettland
– varav Litauen
Antal misstänkta transaktioner avseende
(SAR)
1,2
rapporterade
– varav Sverige
– varav Estland
– varav Lettland
– varav Litauen
Visselblåsning, rapporter
Behandling av personuppgifter
Antal förfrågningar/klagomål från regist
-
rerad part till dataskydds ombud, totalt
2
8
– varav Sverige 7
– varav Estland
– varav Lettland
– varav Litauen
Antal förfrågningar/klagomål från tillsyns
-
myndighet, totalt 7
– varav Sverige
– varav Estland
– varav Lettland
– varav Litauen
att rapportera misstänkt marknadsmissbruk: misstänkt insiderhandel, marknadsmani-
pulation och olovligt röjande av insider information (MAR). Enligt Penningtvättslagen är
Swedbank även skyldig att utan dröjsmål anmäla misstänkt penning tvätt eller terrorist-
Väsentlig fråga:
Samhälls engagemang
•
•
Volontärarbetet bland medarbetarna visar på stort engagemang
Samhällsinvesteringar,
Mkr
Antal föreläsningar
Privatekonomisk utbildning av unga
Swedbanks samhällsengagemang handlar till stor del om att sprida kunskap om
privatekonomi och om hur olika livsval påverkar framtiden. Swedbank träffar
många barn och ungdomar via olika initiativ och bidrar till att privatekonomi lyfts
skapen ökar hos tusentals barn och unga, oavsett vilken bakgrund och vilka för
-
kunskaper de har.
I Sverige är initiativet Ung ekonomi ett samarbete med sparbankerna och spar
-
skolor på arbetstid. På grund av pandemin hölls alla föreläsningar online. I Lettland
skolprogram ”Ready for Life”. Programmet gav också utbildningsmaterial till
Lettland och Sverige har ett utbildningsmaterial också tagits fram och används för
digitala presentationer och i Litauen har en ny bok om privatekonomisk utbildning
boken skänktes även till förskolor och folkbibliotek i hela landet.
Tillsammans med Ekonomiska museet i Sverige har Swedbank även tagit fram
Programmet är en kombination av Swedbanks Ung Ekonomi-föreläsningar och
museets aktuella utställningar.
domar kan komma för att ta del av digitala föreläsningar, virtuella rundturer och
annat utbildningsmaterial. Swedbanks medarbetare i Estland har möjlighet att
under arbetstid gästföreläsa, online eller fysiskt, i skolor via den digitala plattfor
-
men Back to School. Under året organiserade Swedbank Litauens största satsning
-
andra viktiga ämnen.
ekonomi. Genom lokala föreläsningar, såväl fysiska som digitala, informerar och
guidar bankens medarbetare de som vill ha hjälp att komma igång med digitala
tjänster.
Folkbildning bedrivs även på alla fyra hemmamarknader genom att uppmärk
-
samma aktuella ekonomiska frågor i samhällsdebatten. Swedbank arrangerar
seminarier med privatekonomiska teman och andra aktuella ämnen kopplade till
bankens samhällsengagemang.
H8
Samhällsengagemang
224
Hållbarhetsnoter
Socialt engagemang i tiden
-
-
talangmatchningsbolaget Gigstr lanserades Växla jobb som möjliggör för svenska
företag att byta personal med varandra för att stötta behovet av personalväxling till
I Lettland och Estland är Swedbank engagerad i projekt där universitetsstudenter
med examen, och de som vill byta karriär, vidareutbildas till lärare och därmed kan
bidra till att skapa ett mer jämlikt utbildningssystem. Lärarna placeras i skolor med
tagare i Lettland.
Swedbank deltar varje år vid de årliga politikerveckorna i Almedalen och Järva,
främja dialogen mellan politiker, företag och andra delar av samhället. På grund av
och var medarrangör av den årliga demokratifestivalen LAMPA, som hölls både
-
barhetsrelaterade evenemang och hållbarhetsprogram för ungdomar. I Litauen
samarbetade Swedbank med Food Bank, med målet att betona vikten av håll-
barhet, ansvarsfull konsumtion och miljöskydd. Där initierades även hållbarhets
-
utveckling för allmänheten.
är ett annat viktigt engagemang med fokus på att förebygga mobbning i skolor,
inom idrotten och på nätet. Som en del i detta samarbete, så ingår ett antimobb
-
ningsskydd i hemförsäkringen, som ger stöd och ersättning till den som drabbas.
Hälsa och rörelse är också en central samhällsfråga. Förutom hälsoaspekten
har det visat sig vara en väg in i samhället där många nyanlända i Sverige hittar en
väg till integration. Banken sponsrar olika former av idrottsaktiviteter, främst med
fokus på ungdomar och ofta inom fotboll. Under sommaren deltog banken i fot
-
där idrottande inte är en självklarhet.
I Estland är Swedbank en av grundarna av Estonian Health Tracks som erbjuder
-
land stödjer Swedbank Lettlands olympiska kommitté och deras olympiska månad
som arbetar med skolor och ungdomar för att inspirera och uppmuntra dem att
Samarbete för entreprenörskap och innovation
För att uppmuntra innovation och entreprenörskap samarbetar Swedbank med
-
arbetstillfällen.
Ung Företagsamhet i Sverige och Lettland och Alla Kan i Litauen är olika typer
Swedbank en av medarrangörerna till en av de största företagsfestivalerna
investerare, universitetsstudenter, specialister och entusiaster från hela världen för
att förnya, pitcha och diskutera ämnen som företag, nystartade företag, innovation
och framtida teknologier. I Litauen organiserade Swedbank även initiativet ”Alla
kan – Small Business Academy” med uppdraget att stödja hållbar tillväxt i små-
Tio företag valdes ut för att få egna mentorer och metoder att följa för att förbättra
sina verksamheter.
Starkt engagemang bland medarbetarna
donationsportalen ”I love to help”. Det är den största webbplatsen i Estland som
samlar kunder och olika estniska välgörenhetsorganisationer för att bistå till positiv
samhällsutveckling i utsatta områden. Alla anställda på Swedbank i Estland har
Good Deeds. I Lettland driver Swedbank ett program för medarbetar engagemang
där anställda frivilligt ställer upp för att hjälpa andra människor och samhället
genom att ge sin kunskap, kraft, tid och andra resurser.
I Litauen heter Swedbanks volontärprogram We Care. Även här har med-
arbetarna möjlighet att under arbetstid ställa upp som volontärer inom en lång
Samhällsinvesteringar, mkr 2021 2020 2019
Samhällsinvesteringar totalt 117 101 104
– varav Sverige
– varav Estland 7
– varav Lettland 7
– varav Litauen 7
Humanfond.
Samhällsinvesteringar per
engagemang 2021, % Sverige Estland Lettland Litauen
Sponsring av samhällsaktiviteter
Betald arbetstid som
anställda engagerat sig
Administrativa kostnader
Produkter och tjänster med ett
socialt samhällsvärde
Gåvor från kunder via bankens
produkter och tjänster
Antal föreläsningar 2021 2020 2019
Sverige
Estland
Lettland
Litauen
Inklusive sparbanker.
2021
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, % mkr %
Totala intäkter
Räntor betalda till allmänheten (inlåning)
Insättningsgarantiavgifter
Resolutionsavgifter
Ej avdragsgill moms
Sociala avgifter och pensioner 8
Leverantörsbetalningar, hemmamarknader
Föreslagen utdelning till aktieägarna
225
Hållbarhetsnoter
Väsentliga frågor:
Främjar hållbar kredit givning
Främjar hållbara investeringar
•
Inom bankens kärnprocesser, investering, kreditgivning och inköp,
genomförs hållbarhetsanalyser där mänskliga rättigheter är ett viktigt
område som ligger till grund för bedömningen.
Mänskliga rättigheter är ett av
fyra områden i bedömningen
om bolag kan ingå i Swedbank
Roburs fonder.
Swedbank respekterar universella mänskliga rättigheter på samtliga marknader
där banken är verksam. Som utgångspunkt för Swedbanks aktiva arbete i att
respektera mänskliga rättigheter, följer Swedbank FN:s vägledande principer för
företag och mänskliga rättigheter och FN:s initiativ Global Compact. Swedbank
fokuserar på att företag är medvetna om människorättsrisker och arbetar med
Swedbank har en koncernövergripande policy för mänskliga rättigheter, antagen
av styrelsen, som tydliggör bankens ansvar att vidta försiktighetsåtgärder och före
-
bygga kränkningar av mänskliga rättigheter. Swedbanks uppförandekod tydliggör
också medarbetares ansvar att agera i enlighet med Swedbanks värderingar om
respekt för allas lika värde. Utifrån detta bedöms risker relaterade till mänskliga
rättigheter i processer och affärsbeslut kontinuerligt. Detta innebär bland annat att
bankens kärnprocesser – investering, kreditgivning och inköp – genomgår hållbar
-
hetsanalyser där mänskliga rättigheter är ett centralt område som ligger till grund
-
med centrala för bedömning om människorättsrisker.
förstå, visa och agera på potentiell och faktisk påverkan på mänskliga rättigheter.
Fokus har varit på kärnprocesserna investering, kreditgivning och inköp samt
Swedbanks interna arbete. Med hänsyn till FN:s vägledande principer för företag
och mänskliga rättigheter har utvärderingen berört effektiviteten av Swedbanks
-
pat utrymme för banken att se över metodernas effektivitet och utvecklingsbehov
för att vidare avancera Swedbanks arbete för mänskliga rättigheter. Följande delar
av noten beskriver hur dessa kärnprocesser, inklusive det interna arbetet, beaktar
skälig aktsamhet i sin operationella kontext.
I Swedbanks kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys där mänsk
-
liga rättigheter är en grundläggande fråga. Vid analysen diskuteras risker med
kunden kopplat till exempelvis företagets produktionskedja, och om företaget har
produktion, inköp eller försäljning i högriskländer är dess förmåga att kunna han
-
också företagets förståelse för dess potentiella risker att kränka mänskliga rättig
-
heter samt om sådana risker berörs systematisk i företagets operationella verk-
samhet. Som stöd till hållbarhetsanalysen har rådgivare sektorriktlinjer som adres-
serar utmärkande hållbarhetsrisker för respektive sektor för att underlätta dialogen
och minimera potentiella och faktiska risker som är vanligt förekommande i före-
tagets operationella kontext. Exempelvis analyseras och upplyses företag som
verkar inom gruv- och metallindustrin på frågor som berör respekt för lokalbefolk
-
ning, förutsättningar för jämställdhet och säkerhet på arbetsplatser. Om ett företag
bedöms ha betydande hållbarhetsrisker går ärendet vidare till en kreditkommitté
uppföljning gällande företagets hållbarhetsaspekter. I den årliga uppföljningen
av mänskliga rättigheter.
Swedbank Roburs investeringsprocess inkluderar analys av samtliga innehav
avseende hur de lever upp till internationella konventioner och deklarationer avse
-
ende mänskliga rättigheter med utgångspunkt från bland annat OECD:s riktlinjer
för multinationella bolag samt ILO:s kärnkonventioner. Innan investering görs även
riskbedömningar där mänskliga rättigheter ingår, som utgår från risk kopplad till
frågor. För att förebygga och minska allvarliga konsekvenser inom mänskliga
rättig heter har Swedbank Robur dialoger med bolag. Det förs olika typer av dialoger:
-
ningslista; vid uppföljning av incidenter; som en del av en hållbarhetsanalys; tema-
dialoger om mänskliga rättigheter, samt; intressentdialoger med företag där fon-
derna är stora ägare. Barn är en särskilt utsatt grupp och Swedbank Robur har
utvecklat en ståndpunkt som tydliggör barns rättigheter, vilket bland annat används
i arbetet med att påverka bolag.
Ett koncernövergripande ställningstagande kring försvarsindustrin har antagits,
sektorn, och är ett skydd för brott mot mänskliga rättigheter. Swedbank har bland
annat nolltolerans mot kärnvapen och kontroversiella vapen, vilket innebär att
-
håller eller handlar med dessa vapen.
Jämställdhet och mångfald i bankens verksamhet
Alla medarbetare i banken får grundläggande obligatorisk utbildning inom håll-
barhet som bland annat berör jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter.
Jämställdhet och mångfald är viktiga bidrag till arbetsmiljön och företagskulturen
på Swedbank. I samma anda strävar Swedbank efter att människor med olika
bakgrund, ursprung och ålder ska vara representerade i bankens marknadsföring.
För att stärka medarbetares arbetsförhållande ytterligare arbetar Swedbank med,
förutom grundläggande utbildning, fortlöpande dialog mellan chefer och med-
arbetare. Koncernledningen verkar för en utveckling på området vilket innebär ett
tyd ligare fokus på att integrera perspektiven i affärer. För mer info om Swedbanks
Swedbanks interna arbete som berör frågor om mänskliga rättigheter utvärde
-
där arbetssätt och aktiviteter diskuteras och analyseras för att öka bankens för-
ståelse i vad som kan förorsaka eventuell skada. Den fortlöpande utvärderingen
ger Swedbank möjlighet att arbeta proaktivt och utföra lämpliga åtgärder. Detta
förhållningssätt har lett till förändring i exempelvis arbetsprocesser, intern utbild
-
Utvärdering i leverantörskedjan
Swedbank bedömer risker relaterade till mänskliga rättigheter i bankens inköps-
placerad, vilket fastställs vid en första screening. Om leverantören anses ha hög
risk kopplat till mänskliga rättigheter genomförs en mer grundlig utvärdering. Där
-
till ska samtliga leverantörer som utgör en del av bankens centrala inköpsenhet
signera Swedbanks uppförandekod för leverantörer där förväntningarna mot
för att undersöka att fastställda krav följs. För mer information om Swedbanks
-
ändra konsekvensläget av mänskliga rättigheter.
Swedbanks uppförandekod för leverantörer innehåller krav om skälig aktsamhet
av mänskliga rättigheter och banken förväntar sig därmed att samtliga leverantörer
leverantör i vissa fall, beslutar om passande åtgärdsprocess(er). Det kan exempel
-
vis handla om krav på åtgärder av operationell process utan dröjsmål.
H9
Mänskliga rättigheter
226
Hållbarhetsnoter
Väsentliga frågor:
Ansvarsfull bolagsstyrning
Affärsetik
•
Skatt är en viktig hållbarhetsfråga och Swedbank strävar efter öppenhet
Rapportering i enlighet med den nya GRI-
som inkluderar upplysningar om skattestrategi,
styrning och riskhantering.
Att vara en god skattebetalare och bidra till det samhälle där man bedriver sin verk-
samhet är en grundläggande del av ett företags hållbarhetsarbete. I enlighet med
Swedbanks vision och värderingar är det viktigt att hantera skattefrågor på ett
ansvarsfullt, etiskt och transparent sätt. Ansvaret avser både skattefrågor som
gäller banken och bankens kunder.
en koncernövergripande skattepolicy antagen av Swedbanks styrelse (policy till
-
gänglig på swedbank.com/hallbarhet). Policyn uppdateras årligen. Swedbank ska
följa gällande svenska och internationella skattelagar och regler samt relevanta
standarder men strävar också efter att agera i enlighet med lagstiftningens syfte.
Swedbank redogör öppet för vilket rörelseresultat, vilka tillgångar och vilken skatte-
kostnad Swedbank har i de länder där banken är verksam. Swedbank agerar trans
-
parent i all sin kommunikation med skattemyndigheter i samtliga relevanta länder
och verkar för att upprätthålla en stark och långvarig relation med skattemyndig-
alternativa tolkningar av lagstiftning eller rättspraxis använder Swedbank intern
och/eller extern expertis för att säkerställa en lämplig och korrekt skattetolkning.
Vid behov ska Swedbank föra dialog med skattemyndigheterna.
Swedbanks ekonomiska bidrag
Förutom betalning av bolagsskatt är Swedbank en betydande arbetsgivare på sina
Swedbank betalar sociala avgifter för sina anställda bidrar banken till att stärka
den sociala tryggheten. Swedbank har även stora nettokostnader för moms. Där-
utöver betalar Swedbank bankavgifter i form av resolutionsavgift och insättnings-
Skatt i verksamheten
Vid kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys som bland annat
ställer krav på att företaget har en transparent rapportering av skatt. Swedbank har
interna processer för att minska risken för att bankens verksamhet utnyttjas för
skatteundandragande.
Swedbank tillhandahåller inte skatterådgivning eller underlättar arrangemang
som syftar till aggressiv skatteplanering. Transaktioner som innehåller element
som typiskt sett skulle kunna vara skattedrivna granskas särskilt. Vid svåra
bedömningar kan transaktioner lyftas till en koncerngemensam etikkommitté för
prövning. Swedbank innehåller, betalar och rapporterar den skatt som bankens
privat kunder är skattskyldiga för avseende räntor, utdelningar och olika typer
taganden vad gäller skattefrågor till exempel i Swedbanks sektorriktlinjer samt
Intern styrning av skattehantering
Det yttersta ansvaret för skattehantering och skattepolicy ligger hos styrelsen.
Swedbanks vd ska se till att skattepolicyn efterlevs och att rätt resurser och kom
-
petens tilldelas organisationen för hanteringen av skattefrågor. Avdelningarna
Group Corporate Tax och Group Operational Tax monitorerar regelefterlevnaden
inom skatteområdet, bland annat genom att årligen granska de större koncernbola
-
gens deklarationer, ifrågasätta eventuella avvikelser mellan dotterbolagens effek-
tiva skattesats och standardskattesats samt genom att övervaka koncernens
skatte mässiga internprissättning. Vidare granskar bankens kontrollfunktioner risk
-
baserad regelefterlevnaden av dokumentation, rapportering och skatteavdrag för
kunder. Därutöver sker externa granskningar genom skattemyndigheter på
bankens hemmamarknader och amerikanska skattemyndigheten gällande efter-
skatte posten samt hållbarhetsredovisningen.
All verksamhet i Swedbank ska präglas av en hög etisk standard, där varje affär,
relation och aktivitet ska prövas utifrån bankens etiska normer och förhållnings
-
sätt. Swedbank ska inte bedriva aggressiv skatteplanering där huvudsyftet är att
minska skattekostnader. Swedbank har interna rutiner för att medarbetare och
andra intressenter ska kunna rapportera misstankar om förhållanden som inte
ligger i linje med bankens värderingar, policys eller etiska normer inklusive
Swedbanks skattepolicy (så kallade visselblåsningsrutin).
Swedbankkoncernen ska redovisas för Swedbanks vd och styrelse. Genom en årlig
väsentlighetsanalys utvärderas betydelsen av den externa skatterapporteringen av
Swedbanks intressenter.
Swedbank är aktiv medlem i Bankföreningens skattekommitté som i sin tur är
remissinstans beträffande förslag till ny skattelagstiftning.
H10
Skatt
227
Hållbarhetsnoter
2021 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Finland Danmark Luxemburg Kina Spanien Totalt
Verksamhet
RB, WB, AM,
RB, WB, AM,
RB, WB, AM RB, WB, AM RB, WB,
AM
RB, WB,
RB, WB RB, WB Under
avveckling
RB, WB
Antal anställda
16 565
Externa intäkter,
mkr
46 890
Koncerninterna
intäkter, mkr
1 695
Rörelseresultat,
mkr
25 817
Materiella till
-
gångar, mkr
5 523
Betald bolags
-
skatt, mkr
–78 4 231
Bokförd aktuell
bolagsskatt, mkr
7 4 645
Ej avdragsgill
moms, mkr
1 681
Sociala avgifter,
mkr
2 262
Resolutions-
avgifter, mkr
792
Insättnings-
garanti avgifter,
mkr
460
Effektiv skatte
-
sats exkl.
uppskjuten skatt
18,0
Landets
standard-
Avvikelse aktuell/
standardskatt
(–540)
Förklaring avvikelse aktuell/ standardskatt (mkr)
Annan skattesats
försäkrings-
rörelse
–200
Andel i intresse
-
företag redovisas
efter skatt
–201
Ej avdragsgill
ränta på efter
-
ställda skulder
159
Temporära skill
-
nader (skatte-
pliktigt vid annan
tidpunkt)
–129
Lettland beskattas
vid utdelning
(temporär
skillnad)
–143
Differentierad
skattesats inom
landet
–13
–13
228
Hållbarhetsnoter
Om hållbarhetsredovisningen
År 2021 är det trettonde året i rad som Swedbanks redo visning följer Global Reporting
Initiative (GRI) Standards för håll barhetsrapportering. GRI-redovisningens avgränsning kopplas
till de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna som definierats utifrån bankens väsentlighetsanalys
och påverkansanalys.
Datainsamling och beräkningsmetoder
Ett stort antal interna och externa system har används för datainsamlingen till
rapporten. Den data som förekommer i hållbarhetsredovisningen rapporteras in
De system som används för att samla in, och i vissa fall även beräkna den data
och statistik som presenteras för respektive hållbarhetsnot, redovisas nedan:
H1 Tillgängliga banktjänster: informationen i avsnittet samlas främst in via
gemensamt ägd av svenska banker för att underlätta Swish-betalningar i realtid.
H2 Hållbara investeringar: informationen avseende fondförmögenhet per fond
internt baserat på data från externa leverantörer, hållbarhetsanalys och loggning av
dialoger genomförs i en intern applikation på Swedbank Robur med underlag från
informationen avseende företagsutlåning hämtas från
in från interna och externa system och informationen rörande hållbarhetsanalyser
H4 Upphandla: bankens leverantörsstatistik samlas in via systemen Supplier
Risk & Contract Management och en extern digital plattform.
H5 Miljöpåverkan: ett digitalt system för klimatberäkningar tillhandahålls av en
extern leverantör. Data över förbrukning av energi, papper och vatten samt säker
-
hetstransporter och avfallshantering samlas in direkt från bankens leveran törer.
Information avseende bankens affärsresor samlas in via ett system från en extern
leverantör och Autoplans billeasing hämtas från bankens biladministrations-
system. Några få underlag som avser miljödata har annan räkenskapsperiod än
ordinarie hållbarhetsredovisning.
H6 Medarbetare: information hämtas från bankens HR-system och utbildnings
-
data från den interna utbildningsportalen.
H7 Affärsetik och informationssäkerhet: data över misstänkta ordrar och trans-
aktioner (MAR) och rapporter om misstänkta transaktioner avseende penning tvätt/
för visselblåsning registreras via interna system och hanteras av Compliance enheten,
PayEx är inte inkluderade.
H8 Samhällsengagemang:
system samt bankens interna sponsringsnavigator, ett system konstruerat för
Swedbank.
H9 Mänskliga rättigheter: hållbarhetsanalys inom Swedbank Robur baseras på
H10 Skatt:
visningssystem samt HR-system.
Förändringar, omräkningar och avsteg
Förändringar och omräkningar av mätdata redovisas i samband med att
informationen som beräknats på ett nytt sätt presenteras i rapporten.Swedbank
rapporterar i enlighet med GRI Standards nivå core men gör några få avsteg som
GRI Standard Orsaker till avsteg Förklaring
Information ej tillgänglig
och totalt antal som analyserats utifrån korruptionsrisker mäts endast för vissa delar av verksamheten och nyckeltal för
koncernen som helhet kan därför inte presenteras. Swedbank arbetar aktivt för att utveckla bankens riskutvärderingar.
Banken kommer att verka för en inkludering av dessa nyckeltal inom kommande åren.
Information ej tillgänglig
Banken kommer att verka för en inkludering av dessa nyckeltal inom kommande åren.
229
Rapporter och noter
GRIContent Index
-
-
hetsanalys och påverkansanalys. Tabellen redovisar även hur Swedbanks arbete
-
frågor där GRI-upplysningar saknats används egna upplysningar, dessa saknar då
GRI-beteckning. För samtliga av Swedbanks väsentliga frågor redovisas minst en
hållbarhetsredovisning är i linje med GRI:s fyra rapporteringsprinciper avseende
rapportens innehåll; principen om intressent involvering, principen om väsentlighet,
principen om håll barhetssammanhang och principen om fullständighet.
Upplysningens
nummer Upplysningens namn Sidhänvisning
Global Compact
(princip nr)
GRI 101: Grundläggande information
102-1 (GRI 2016) Organisationens namn Framsida
102-2 (GRI 2016) Viktigaste varumärkena, produkterna och /eller tjänsterna
102-3 (GRI 2016) Lokalisering av organisationens huvudkontor
102-4 (GRI 2016) Länder där organisationen är verksam
102-5 (GRI 2016)
Ägarstruktur och företagsform
102-6 (GRI 2016) Marknader där organisationen är verksam
102-7 (GRI 2016) Organisationens storlek
102-8 (GRI 2016) Medarbetardata
102-9 (GRI 2016) Organisationens leverantörskedja
102-10 (GRI 2016)
102-11 (GRI 2016) Om och hur organisationen följer Försiktighetsprincipen
102-12 (GRI 2016) Externa regelverk, standarder, principer som organisationen omfattas av/stödjer
102-13 (GRI 2016)
Strategi
102-14 (GRI 2016) Uttalande av verkställande direktör
Etik och integritet
102-16 (GRI 2016) Organisationens värderingar, principer, standarder, uppförandekod och etiska policys
Styrning
102-18 (GRI 2016) Organisationens bolagsstyrning
Intressentengagemang
102-40 (GRI 2016) Intressentgrupper
102-41 (GRI 2016) Procent av arbetsstyrkan med kollektivavtal
102-42 (GRI 2016)
102-43 (GRI 2016) Formerna för intressentengagemang
102-44 (GRI 2016)
som tagits
Redovisningspraxis
102-45 (GRI 2016) Organisationsstruktur inkl. redogörelse för enheter som ingår alt. exkluderas
102-46 (GRI 2016)
samt hur rapporterings principerna har implementerats
102-47 (GRI 2016)
102-48 (GRI 2016) Effekten av och orsaken till omräkning av data/information
102-49 (GRI 2016)
102-50 (GRI 2016) Redovisningsperiod
102-51 (GRI 2016) Senaste redovisningen
102-52 (GRI 2016) Redovisningscykel
102-53 (GRI 2016) Kontaktpersoner för rapporten
102-54 (GRI 2016)
102-55 (GRI 2016)
102-56 (GRI 2016) Referens till extern granskning
230
Rapporter och noter Hållbarhet
GRIÄmnesspecifika upplysningar
Tabellen redovisar även hur Swedbanks arbete stödjer initiativet Global Compacts
lysningar saknats har egna upplysningar använts, därför saknar dessa upp-
lysningsnummer. För samtliga av Swedbanks väsentliga frågor redovisas minst
Upplysningens
nummer Väsentliga frågor Sidhänvisning
Global
Compact
(princip nr)
Affärsetik
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
Förklaring av väsentlighet och avgränsningar
Styrning
Utvärdering av hållbarhetsstyrningen
GRI 201: Ekonomiskt resultat
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde
Redovisning av årets skatt
Redovisning av årets resultat
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
Förklaring av väsentlighet och avgränsningar
Styrning
Utvärdering av hållbarhetsstyrningen
GRI 401: Sysselsättning
Nyanställningar och personalomsättning
GRI 404: Utbildning och kompetensutveckling
Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd
Andel anställda som får regelbunden prestationsutvärdering
GRI 405: Mångfald och lika möjligheter
Ekonomiskt stabil bank
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
Förklaring av väsentlighet och avgränsningar
Styrning
Utvärdering av hållbarhetsstyrningen
GRI 201: Ekonomiskt resultat
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde
Resultat och räntabilitet
Kapitaltäckningsgrad
Utdelning per aktie
Hållbara investeringar
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
Förklaring av väsentlighet och avgränsningar
Styrning
Utvärdering av hållbarhetsstyrningen
Procentuell andel och antal bolag i portföljen som den rapporterande
231
Rapporter och noter
Upplysningens
nummer Väsentliga frågor Sidhänvisning
Global
Compact
(princip nr)
Hållbar kreditgivning
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
Förklaring av väsentlighet och avgränsningar
Styrning
Utvärdering av hållbarhetsstyrningen
Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva sociala
Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva miljö-
effekter per affärsområde och syfte
Verka för klimatomställning
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
Förklaring av väsentlighet och avgränsningar
Styrning
Utvärdering av hållbarhetsstyrningen
GRI 302: Energi
Intern energianvändning
GRI 305: Utsläpp
Utsläppsintensitet av växthusgaser
GRI 306: Avfall
Genererat avfall
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
Förklaring av väsentlighet och avgränsningar
Styrning
Utvärdering av hållbarhetsstyrningen
GRI 205: Antikorruption
Andel av verksamheten som granskats med avseende
Kommunikation och utbildning om anti-korruptionspolicys
och tillvägagångssätt
Andel av leverantörer riskutvärderade utifrån affärs etiska aspekter
Andel av innehav i fondportföljerna riskut värderade utifrån
affärs etiska aspekter
Antal företagskunder riskutvärderade utifrån affärs etiska aspekter
Antal misstänkta ordrar och transaktioner rapporterade
232
Rapporter och noter Hållbarhet
Upplysningens
nummer Väsentliga frågor Sidhänvisning
Global
Compact
(princip nr)
Samhällsengagemang
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
Förklaring av väsentlighet och avgränsningar
Styrning
Utvärdering av hållbarhetsstyrningen
GRI 201: Ekonomiskt resultat
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde
Samhällsinvesteringar
Ansvarsfull bolagsstyrning
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
Förklaring av väsentlighet och avgränsningar
Styrning
Utvärdering av hållbarhetsstyrningen
Ersättningar inom Swedbank
GRI 201: Ekonomiskt resultat
Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden
Bolagets inställning till skatt
Skattestyrning, kontrollramverk och riskhantering
Intressentdialog och hantering av skatteangelägenheter
Land-för-land-rapportering
Säkra och stabila IT-system
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
Förklaring av väsentlighet och avgränsningar
Styrning
Utvärdering av hållbarhetsstyrningen
Antal klagomål från registrerad part till dataskydds ombud
Antal klagomål från Datainspektionen
Hög tillgänglighet
GRI 103: Hållbarhetsstyrning
Förklaring av väsentlighet och avgränsningar
Styrning
Utvärdering av hållbarhetsstyrningen
Tillgänglighet i digitala kanaler,
233
Rapporter och noter
PRB Självutvärdering
redovisning Swedbanks självutvärdering av FN:s principer för ansvarsfull bank-
Krav Swedbanks självutvärdering Hänvisning
Princip 1: Inriktning
Swedbank kommer anpassa affärsstrategin så att den överensstämmer med och bidrar till De globala målen för hållbar utveckling, Parisavtalet och andra
relevanta ramverk, både utifrån individens och samhällets perspektiv.
1.1 Beskrivning av affärsmodell
•
Swedbank är en av de ledande bankerna för de många hushållen och företagen på de fyra hemma marknaderna: Sverige,
Estland, Lettland och Litauen. Swedbanks huvudsakliga verksamhet bedrivs inom produktområdena lån (bostäder och
kommersiella fastigheter) och betalningar (kort och betalningsförmedling) samt sparande (fonder, aktier och inlåning).
•
institutioner.
•
samt tillverkningsindustri.
1.2 Beskrivning av
affärsstrategins
inriktning
•
Genom att varje dag erbjuda relevant rådgivning, service och produkter till bankens många kunder på hemmamarkna-
derna kan Swedbank ha en positiv påverkan på deras liv och på samhället. Läs mer om Swedbanks hållbara affärs-
Princip 2: Påverkan och målsättning
Swedbank kommer kontinuerligt att öka bankens positiva påverkan och samtidigt minska den negativa påverkan samt hantera riskerna kopplats till människa
och miljö till följd av bankens aktiviteter, produkter och tjänster. För att möta detta kommer Swedbank att anta och publicera mål inom de områden där bankens
påverkan har störst effekt.
2.1 Påverkansanalys
•
En portföljövergripande påverkansanalys är genomförd på koncernnivå under året. Verktyget som tillämpades i
och företagsmarknaden i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Norge. Kapitalförvaltning, försäkring och kapital-
marknadsprodukter omfattades inte av analysen.
•
Swedbank kommer att arbeta tillsammans med sektorer där banken kan ha en möjlighet att påverka i en positiv riktning,
2.2 Målsättning
•
sätta validerade vetenskapsbaserade klimatmål för alla tillgångs klasser med tillgänglig metod från SBTi. För att utveckla
nämnda målet är en central del i Swedbanks strategiska inriktning inom klimat och inriktar sig på sektorer där banken
-
bedömer att de antagna målen inte utgör en risk för negativ påverkan på samhället och de globala hållbarhets målen.
Banken anser dock att det är viktigt att löpande utvärdera detta.
2.3 Plan för målimplementering
och övervakning
•
Målen innefattar hela koncernen och implementeras på ledningsnivå inom respektive affärsområde och relevant koncern-
funktion som en del av bankens ordinarie aktivitetsplanering och strategiska riktning. Det betyder att målen följs upp
löpande under året. Ett koncernövergripande projekt med representanter från bankens olika affärsområden, gruppfunktio-
ner och dotterbolag etableras för att arbeta fram klimatmål för fastighetssektorn som är i linje med Parisavtalet. Klimat-
målen implementeras i verksamheten och kan därmed mätas och följas upp löpande i enlighet med ordinarie målupp-
följning. Detta innefattas även av Swedbanks femåriga transformationsplan som utvecklats under året.
•
möjlig het att minska påverkan på klimat och resursförbrukning anser banken att det är viktigt att utveckla den håll
-
2.4 Process för måluppfyllande
•
Utvecklingen av hur målen uppfylls följs löpande internt och rapporteras publikt som en del av nästkommande års
hållbarhets redo visning.
Princip 3: Kunder
Swedbank kommer att arbeta ansvarsfullt med bankens kunder för att uppmuntra till hållbara metoder och möjliggöra ekonomiska aktiviteter
som skapar gemensamt välstånd för nuvarande och framtida generationer.
3.1 Policys och processer
•
Swedbanks styrande hållbarhetsramverk, policys (antas av styrelsen), instruktioner/ställnings taganden (antas av vd)
och sektor rikt linjer är implementerat i banken och uppdateras årligen. Resultat av bankens policys inom hållbarhet
•
De regleringar som har antagits på EU-nivå kopplat till EU:s gröna giv och EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi är
ett stöd för Swedbank i arbetet med att uppmuntra till hållbara val i kundmöten.
3.2 Uppmuntra hållbara metoder
och aktiviteter
•
Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. För att främja en hållbar tillväxt är det centralt
för Swedbank att allokera kapital till verksamheter vars affärsmodell bidrar till den nödvändiga omställning som behövs.
234
Rapporter och noter Hållbarhet
Krav Swedbanks självutvärdering Hänvisning
Princip 4: Intressenter
Swedbank kommer att på ett proaktivt och ansvarsfullt sätt att konsultera, engagera och samarbeta med relevanta intressenter för att
uppnå de globala målen.
4.1 Intressentengagemang
och partner skap
•
Kommunikation med bankens intressenter är av stor vikt för verksamheten och en löpande dialog förs med många olika
grupper i samhället. Swedbanks huvudintressentgrupper är kunder, medarbetare, ägare/investerare och samhälle/
omvärld. Frågor som har hanterats och som banken samverkat kring med intressenterna under året redogörs för på
•
en enkät kring hur Swedbank bör prioritera olika hållbarhetsfrågor. Viktiga områden som prioriterades högt var säkra och
stabila IT-system samt affärsetik.
•
Swedbank har etablerade partnerskap med målet att utveckla och leverera lösningar för hållbar produktion och konsumtion.
Ett exempel är bankens partnerskap med Gigstr där initiativet Växla jobb ger företag möjlighet att byta personal med
Payment Platform). Detta är ett bankgemensamt bolag som ägs av de sex större nordiska bankerna, vars syfte är att
främja handeln inom och mellan våra nordiska länder. Det gör vi genom att bygga en ny gemensam, modern och kost-
nadseffektiv infrastruktur för clearing och avveckling för den nordiska betalmarknaden.
Princip 5: Styrning och fastställelse av mål
Swedbank kommer att fullfölja bankens åtagande för dessa principer genom att tillämpa en effektiv styrning och en företagskultur
av ansvarsfull bankverksamhet.
5.1 Styrningsstruktur
•
Swedbank har en bolagsstyrning som möjliggör en effektiv styrningsstruktur vilket är en förutsättning för att skapa lång-
siktigt värde för bankens ägare och övriga intressenter. Swedbanks policys, ställningstaganden och riktlinjer på området
utgör grunden för styrningen av Swedbanks hållbarhetsarbete. Läs mer om Swedbanks hållbarhetsstyrning på sidorna
•
Swedbank har etablerat en hållbarhetskommitté som har som syfte att stödja vd och koncernchef för en effektiv hante-
ring och styrning inom hållbarhet. Medlemmarna representerar bankens olika affärsområden och koncernfunktioner.
Hållbarhet är ordförande i kommittén. Hållbarhetskommitténs uppgift är att vägleda organisationen för att minimera
hållbarhetsrisker och eventuell negativ påverkan av och för banken.
5.2 Initiativ och åtgärder
•
5.3 Styrningsstruktur för
implementering av principerna
•
Styrningsstrukturen och ett ökad fokus på hållbarhet stödjer Swedbanks implementering av principerna. Swedbank har
etablerat två koncernövergripande mål som ett resultat av påverkansanalysen av bankens portfölj. Nyckeltal för målupp-
följning beslutade av bankens koncernledning är implementerade inom relevanta affärsområden och koncernfunktioner
och följer bankens ordinarie aktivitetsstruktur. Som stöd i arbetet att uppnå målen har antalet produkter med hållbar-
hetsinriktning utökats, ett tydligare fokus på hållbarhet i rådgivningen har etablerats och ett omfattande utbildnings-
program inom klimat har lanserats för att lyfta kunskapsnivån hos bankens medarbetare. En noggrann uppföljning av
målen görs löpande.
Princip 6: Transparens och ansvarsskyldighet
Swedbank kommer regelbundet att utvärdera bankens individuella och kollektiva fullföljande av principerna och vara transparenta kring
bankens bidrag till de globala målen, och även ta ansvar för bankens positiva och negativa effekter kring dessa.
6.1 Framsteg rörande
imple menteringen av
principerna för ansvarsfull
bank verksamhet
resultatet av den genomförda påverkansanalysen och bankens antagna mål och resultaten av målen. Exempel på
bankers rapportering av principerna och arbetet med att implementera dessa. Swedbanks ambition är att uppnå en
dagliga arbetet.
Slutsats:
Swedbank anser sig ha uppfyllt kraven för framsteg rörande implementeringen av principerna för ansvarsfull bankverksamhet.
235
Rapporter och noter
SASB-index
Område Redovisningsvärde Kod Hänvisning
IT- och informationssäkerhet
kontoinnehavare.
Finansiell inkludering
främja småföretag och samhällsutveckling
program som syftar till att främja småföretag och samhällsutveckling
Antal avgiftsfria bankkonton som tillhandahållits kunder som tidigare haft begränsad
eller ingen tillgång till banktjänster
Antal deltagare i samhällsinitiativ för ökad kunskap i privatekonomi riktade mot kunder
med begränsad tillgång till banktjänster
Integrering av miljö, sociala och
styrningsrelaterade faktorer
Kommersiell och industriell kreditexponering, indelat på sektor
Beskrivning av tillvägagångssätt för integrering av miljömässiga, sociala och styrnings-
relaterade faktorer (ESG) i kreditanalysen
Affärsetik Totalt belopp av monetära förluster till följd av rättsliga förfaranden i samband med
bedrägeri, insiderhandel, antitrust, konkurrensbegränsande beteende, marknadspå-
Beskrivning av policy och processer rörande visselblåsning
Systematisk riskhantering Global Systemically Important Bank (G-SIB) indikatorer, efter kategori
Beskrivning av tillvägagångssätt för införlivande av resultat från obligatoriska och fri-
villiga stress tester i kapitaltäckningsberäkning, långsiktig företagsstrategi och i annan
affärsverksamhet
Swedbank’s syste-
matic importance
indicators, tillgänglig
på swedbank.com,
Aktivitetsmått Kod Hänvisning
TCFD-index
Referens Sida
Styrning
a) Beskriv styrelsens övervakning av klimatrelaterade risker och möjligheter.
b) Beskriv ledningens roll i att utvärdera och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter.
Strategi
a)
b) Beskriv de klimatrelaterade riskernas påverkan på och möjligheter för organisationens affär, strategi och ekonomiska planering.
c)
Riskhantering
a)
b) Beskriv organisationens processer för att hantera klimatrelaterade risker.
c)
Mål och mätvärden
a) Beskriv de mätvärden som används av organisationen för att utvärdera klimatrelaterade risker och möjligheter i enlighet med dess strategi
och riskhanteringsprocess.
b)
c) Beskriv de mål som används av organisationen för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter och dess måluppfyllnad.
236
Rapporter och noter Hållbarhet
Hållbarhetsrapportering
ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets
utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland
hur Swedbank möter lagkraven presenteras nedanstående tabell med hänvis ningar
Sidhänvisning per område Miljö
Medarbetare och
Sociala förhållanden Mänskliga rättigheter Antikorruption
Affärsmodell
Väsentliga risker
Policy, resultat och indikatorer
1
•
•
Miljöppolicy
•
Miljöledningssystem
•
Ställningstagande klimat
•
Hållbarhetspolicy
•
Swedbanks uppförandekod
•
Uppförandekod för
leverantörer
•
Policy för ansvarsfulla
investeringar
•
Uteslutningslistan
•
•
Hälsa och arbetsmiljöpolicy
•
Policy för jämställdhet,
mångfald och inkludering
•
Policy för mänskliga
rättig heter
•
Hållbarhetspolicy
•
Swedbanks uppförandekod
•
•
Policy för mänskliga
rättig heter
•
Policy för jämställdhet,
mångfald och inkludering
•
Ställningstagande försvars-
industrin
•
Hållbarhetspolicy
•
Swedbanks uppförandekod
•
Uppförandekod för
leverantörer
•
Policy för ansvarsfulla
investeringar
•
Uteslutningslistan
•
•
Antikorruptionspolicy
•
Policy för att motverka
penning tvätt och terrorist-
•
rapportering
•
Hållbarhetspolicy
•
Swedbanks uppförandekod
•
Uppförandekod för
leverantörer
•
Policy för hantering av skatt
•
Rutin för visselblåsning
•
Uteslutningslistan
Hantering av risker
tillgänglig på swedbank.com
swedbank.com
swedbank.com
swedbank.com
237
Rapporter och noter
Styrelsens och vd:s underskrift
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att
årsredo visningen har upprättats enligt Lag om Årsredovisning
-
-
-
liga risker och osäkerhetsfaktorer som före taget står inför.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att kon-
-
-
Stockholm den
Göran Persson
Ordförande
Bo Magnusson Bo Bengtsson Göran Bengtsson Annika Creutzer
Vice ordförand Ledamot Ledamot Ledamot
Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot
Ledamot
Ledamot
Jens Henriksson
Verkställande direktör och koncernchef
PricewaterhouseCoopers AB
Anneli Granqvist Martin By
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
238
Styrelsens och vd:s underskrift
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017-7753
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH
KONCERNREDOVISNINGEN
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo-
-
-
i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
-
-
-
-
ningens och koncernredovisningens övriga delar.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och
koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kom-
och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsför-
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on
-
-
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vår revisionsansats
Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighets-
-
-
-
styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna
systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsent-
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig
-
-
-
processer. Vi har utformat vår revision så att vårt centrala revi-
sionsteam testar samtliga centraliserade system och proces-
på våra instruktioner.
-
mål för revision och rapportering till oss som koncernreviso-
-
standarder. Granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis
-
-
-
gärder och att rapportera resultatet av dessa åtgärder till oss.
-
-
Som en del av vår revision förlitar vi oss på intern kontroll
-
siella rapportering. Därför utför vi granskningsåtgärder för att
-
risken för felaktigheter minimeras. Granskningsåtgärder inne-
-
åtgärder har utförts.
Vår revision utförs löpande under året med särskilt fokus
-
239
Revisionsberättelse
granskningsrapporter. Två gånger per år rapporterar vi även
Väsentlighet
-
-
tas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa
-
överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfatt-
-
helhet.
Särskilt betydelsefulla områden
-
sefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredo-
-
men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Reservering av kreditförluster för lånefordringar
-
-
lånefordringar med en väsentligt ökad kreditrisk sedan första redo-
-
-
-
-
-
-
-
mang är en viktig del vid uppskattning av förväntade kreditförluster
och påverkar även kategoriseringen av lånefordringarna. Sett till
viktigaste uppskattningen vid koncernens användande av modeller
-
-
tad återspegling av ett antal ekonomiska förhållanden. Ledningen
-
ten för valda ekonomiska scenarier.
-
-
-
osäkerheten i framåtriktad information har ökat. Viss osäkerhet
kvarstår även i år.
Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende kreditförluster.
används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vi har testat
relevanta generella IT-och applikationskontroller för väsentliga
system som används vid reservering av förväntade kreditförluster.
Vår granskning omfattade testning av design och effektivitet av
-
-
lering har tillsammans med revisionsteamet granskat väsentliga
-
-
-
-
ende källor och vårt eget professionella omdöme.
-
sive testning av viktiga indata i modeller för ett urval av låneavtal
-
-
240
Revisionsberättelse
Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
-
-
-
-
-
resultatet.
-
-
-
siella instrument.
Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende värderingen
används vid värderingsprocessen. Vi har testat relevanta generella
IT-och applikationskontroller för väsentliga system som används vid
Vi har granskat design och operationell effektivitet i nyckelkontrol-
•
Testning av ansvarsfördelning;
•
godkännande;
•
•
Justeringar av verkligt värde;
•
Test av detaljer:
-
-
-
Upplysningar:-
ningen är lämpliga och tillräckliga.
Finansiella effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt
-
-
dessa utredningar har avslutats per dagens datum.
•
•
-
åtaganden.
effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt.
Test av detaljer: Vi har tagit ställning till i vilken utsträckning even-
-
-
ningar avseende reserver och eventualförpliktelser.
Vi har inte genomfört någon separat undersökning med avseende
•
•
Genomfört möten med och gått igenom rapporter och slutsatser
•
förstå relevanta frågeställningar och kommunikation med rele-
vanta myndigheter.
-
-
Upplysningar:-
-
redovisningen.
Annan information än årsredovisningen och
koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsre-
-
verkställande direktören som har ansvaret för denna andra
information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncern-
redovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget
-
cernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information
väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och
-
mer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga
felaktig heter.
-
-
portera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas
241
Revisionsberättelse
-
nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredo-
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis-
ningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för
-
-
hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam-
heten och att använda antagandet om fortsatt drift.
Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen
-
höra med verksamheten eller inte har något realistiskt alter-
nativ till att göra något av detta.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida
årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte
-
som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid
kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan
eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller
tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska
och koncernredovisningen.
RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR
OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR
Uttalanden
-
ningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkstäl-
vinst eller förlust.
-
möter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räken-
skapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt
koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositio-
-
-
-
gets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett
-
med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett
Revisorns ansvar
någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något
•
-
summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot
•
-
-
ordningen.
garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed
-
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige
använder vi professionellt omdöme och har en professionellt
skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av
eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenska-
perna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs
-
väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser
åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt utta-
lande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om
eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande
242
Revisionsberättelse
REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN
Uttalanden
-
ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och
verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och
Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lag-
stadgade kravet.
elektronisk rapportering.
Grund för uttalanden
-
vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
-
målsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
-
-
oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
-
porten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller
-
-
ningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att
dessa krav.
god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en
uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses
vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan
revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning
för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra för-
fattningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta
-
-
vanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram
underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är
kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkstäl-
lande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen en teknisk
granskade årsredovisningen och koncernredovisningen.
-
-
-
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten
-
med årsredovisningslagen.
med den inriktning och omfattning som en revision enligt
International Standards on Auditing och god revisionssed
grund för våra uttalanden.
-
förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens
övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om års-
PricewaterhouseCoopers AB
Anneli Granqvist Martin By
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
243
Revisionsberättelse
Revisorns rapport över översiktlig granskning av Swedbank AB:s
hållbarhetsredovisning, självutvärdering av Principerna för
Ansvarsfull Bankverksamhet samt yttrande avseende den
lagstadgade hållbarhetsrapporten
Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ.), org.nr 502017-7753
Inledning
Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören
-
uppfyller sina åtaganden som undertecknare av Principerna
-
Styrelsens och företagsledningens ansvar för
hållbarhetsredovisningen
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för
Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet samt den lag-
-
-
-
dering av att de uppfyller åtaganden som undertecknare av
-
-
-
oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
-
Bankverksamhet grundad på vår översiktliga granskning och
mation som redovisas och omfattar således inte framtids-
orienterade uppgifter.
-
översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning
-
-
-
ning som en revision enligt International Standards on Auditing
och god revisionssed i övrigt har.
-
utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig gransk-
-
en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en över-
den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsled-
verksamhet.
tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt
uttalande nedan.
Uttalande
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit
fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att
-
tad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen
angivna kriterierna.
PricewaterhouseCoopers AB
244
Bestyrkanderapport
Marknadsandelar
Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr
Sverige 2021 2020 2019 2018 2017 2021 2020 2019 2018 2017
Privatmarknaden
Inlåning
u.s. u.s. u.s. u.s. u.s.
Företagsmarknaden
Inlåning
Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr
Baltikum 2021 2020 2019 2018 2017 2021 2020 2019 2018 2017
Privatmarknaden
Inlåning
Inlåning
Inlåning
Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr
Baltikum 2021 2020 2019 2018 2017 2021 2020 2019 2018 2017
Företagsmarknaden
Inlåning
Inlåning
Inlåning
245
Marknadsandelar
Fem år i sammandrag
Nyckeltal 2021 2020 2019 2018 2017
Lönsamhet
Kapitaltäckning
Primärkapital
Kreditkvalitet
i. u
i. u
i. u i. u i. u i. u
i. u i. u i. u i. u
i. u i. u i. u i. u
Antalsuppgifter 2021 2020 2019 2018 2017
Insättnings- och uttagsautomater
Kommentarer till fem år isammandrag
2021 –
-
-
2020
-
inspektionens sanktionsavgift samt högre personal- och IT-kostnader.
-
-
2019 – -
-
främst relaterad till högre personalkostnader och utredningskostnader
2018
-
-
2017
-
-
-
netto återvinningar.
246
Fem år i sammandrag
Resultaträkning, mkr 2021 2020 2019 2018 2017
Provisionsnetto
Summa intäkter 45 960
Personalkostnader
Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella
anläggningstillgångar
Sanktionsavgift
Summa kostnader 19 984
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 25 976
Nedskrivning av immateriella tillgångar
Nedskrivning av materiella tillgångar
Resultat före skatt 24 420
Skatt
Årets resultat
Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 19 697
Minoriteten
Balansräkning, mkr 2021 2020 2019 2018 2017
Aktier och andelar
Aktier och andelar
Aktier och andelar i intresseföretag
Derivat
Summa tillgångar 2 408 228
Skulder till kreditinstitut
Inlåning och upplåning från allmänheten
Derivat
Seniora icke prioriterade skulder
Summa skulder och eget kapital 2 408 228
247
Fem år i sammandrag
Tre år i sammandrag
Svensk bankverksamhet
mkr 2021 2020 2019
Resultaträkning
Provisionsnetto
Summa intäkter 26 143 26 349
Personalkostnader
Avskrivningar
Summa kostnader 10 025 9 220
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 16 118 17 129
Nedskrivning av immateriella tillgångar
Nedskrivning av materiella tillgångar
Resultat före skatt 15 454 16 975
Skatt
Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 12 446 13 682
Minoriteten
Balansräkning, mdkr
Derivat
Summa tillgångar 1 476 1 433
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Derivat
Summa skulder 1 409 1 368
Allokerat eget kapital
Summa skulder och eget kapital 1 476 1 433
Intäktsposter
Nyckeltal
248
Tre år i sammandrag Affärssegment
Tre år i sammandrag
Baltisk bankverksamhet
mkr 2021 2020 2019
Resultaträkning
Provisionsnetto
Summa intäkter 9 033 9 182
Personalkostnader
Avskrivningar
Summa kostnader 3 624 3 468
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 5 409 5 714
Nedskrivning av immateriella tillgångar
Nedskrivning av materiella tillgångar
Resultat före skatt 5 170 5 703
Skatt
Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 4 306 4 888
Minoriteten
Balansräkning, mdkr
Derivat
Summa tillgångar 362 314 273
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Derivat
Summa skulder 330 290 248
Allokerat eget kapital
Summa skulder och eget kapital 362 314 273
Intäktsposter
Nyckeltal
249
Affärssegment Tre år i sammandrag
Tre år i sammandrag
Stora företag & Institutioner
mkr 2021 2020 2019
Resultaträkning
Provisionsnetto
Summa intäkter 8 283 8 377
Personalkostnader
Avskrivningar
Summa kostnader 4 103 4 054
Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 4 180 4 323
Nedskrivning av immateriella tillgångar
Nedskrivning av materiella tillgångar
Resultat före skatt 755 2 933
Skatt
Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 1 026 2 251
Minoriteten
Balansräkning, mdkr
Derivat
Summa tillgångar 688 647 503
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Derivat
Summa skulder 657 614 475
Allokerat eget kapital
Summa skulder och eget kapital 688 647 503
Intäktsposter
Nyckeltal
250
Tre år i sammandrag Affärssegment
Definitioner
Capital Requirement Regulations, CRR, stated in EU Regulation No 575/2013 Requirement
Bruttosoliditetsgrad
Exponeringsbelopp, IRK
-
Fallissemang
kredit åtaganden som överenskommits eller om motparten är försenad
Förväntade förluster
Genomsnittlig riskvikt
Kapitalbas
Summan av primärkapital och supplementärkapital.
Kärnprimärkapital
avdrag.
Kärnprimärkapitalrelation
Likviditetstäckningsgrad (LCR)
scenario.
Minimikapitalkrav
-
Primärkapital
Summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital.
Primärkapitalrelation
Riskexponeringsbelopp
-
regelverket är att säkerställa att institutioner har en tillräckligt stor
tillgångar.
Supplementärt kapital
som uppfyller vissa krav efter avdrag.
Total kapitalrelation
Övrigt primärkapital
krav efter avdrag.
251
Definitioner
Övriga
Allokerat eget kapital
Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de
Andel lån i steg 1, brutto
Andel lån i steg 2, brutto
Andel lån i steg 3, brutto
Antal anställda
Avkastning på totalt kapital
-
Börskurs/eget kapital
Eget kapital per aktie
Förfall
Tiden som kvarstår till att en tillgång- eller skuldvillkor förändras eller
tills dess förfallodag.
K/I-tal
Kreditförluster
återvinningar samt årets nettokostnad avseende kreditförluster för
Kreditförlustnivå
-
Lån med lättnader i villkor
P/E-tal
aktieägarna.
Placeringsmarginal
-
Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor
Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade i relation
Reserveringsgrad för lån i steg 1
Reserveringsgrad för lån i steg 2
Reserveringsgrad för lån i steg 3
Resultat per aktie efter utspädning
Resultat per aktie före utspädning
Räntabilitet på allokerat eget kapital
genomsnittligt allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Genom-
Räntabilitet på eget kapital
genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna. Genomsnittet är
Räntebindningstid
Totalavkastning
Aktiens kursutveckling under tolvmånadersperioden inklusive verk-
Total reserveringsgrad för lån
Utlåning/inlåning
VaR
-
tidsperiod.
252
Definitioner
Årsstämma
•
och
•
Förvaltarregistrerade aktier
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom
-
fälligt omregistreras i eget namn så att aktieägaren är registrerad
-
Kallelse och ärenden
-
Utdelning
-
Årsstämma
Kontaktuppgifter
Huvudkontor
Besöksadress:
Postadress:
Telefon:
E-post:
Kontaktpersoner
Erik Ljungberg
Telefon:
E-post:
Annie Ho
Chef Investerarrelationer
Telefon:
E-post: annie.ho@
Fredrik Nilzén
Telefon:
E-post: fredrik.nilzen@